Samhällsbyggnadsnämnden — 14 april 2026

§ 23 KSKF/2026:1 Val till kommunala uppdrag Beslut 1. Nedanstående avsägelser godkänns Anna Jerdéns (S) avsägelse som ersättare i kultur- och fritidsnämnden. Göran Gredfors (-) avsägelse som ordförande och ledamot i socialnämnden, kommunalråd, ledamot i kommunfullmäktige, ledamot i kommunstyrelsen, ledamot i vårdförbundet Sörmland, ersättare i servicenämnden, ombud bolagsstämmor, ersättare ombud i Länsstyrelsens Miljö och klimatråd. Jari Puustinens (-) avsägelse som ordförande och ledamot i servicenämnden, ledamot och 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen, personlig ersättare i INERA, ersättare i Region Sörmlands regionala utvecklingsnämnd, ersättare i Mälardalsrådet, kommunalråd, ersättare i Energikontoret i Mälardalen AB. Zaid Al-Baghdadys (M) avsägelse som ledamot i kultur- och fritidsnämnden. Patrick Sannetjärns (-) avsägelse som ledamot i förskolenämnden. Tomas Berghs (V) avsägelsen som ledamot i kommunfullmäktige, avsägelse som ledamot i kultur- och fritidsnämnden. Johanna Lindbergs (M) avsägelse som ersättare i socialnämnden. Torbjörn Anderssons (M) avsägelse som ledamot i samhällsbyggnadsnämnden. Aldin Hosnis (M) avsägelse som ledamot i vård- och omsorgsnämnden. Bengt Brocks (M) avsägelse som ledamot i arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden. Johan Larssons (L) avsägelse som ledamot i arvodeskommittén. Elisabeth Martinius Nilssons (M) avsägelse som ledamot i gymnasienämnden. Peter Utas (M) avsägelse som ledamot/1:e vice ordförande i Torshälla stads nämnd. Åsa Salos (-) avsägelse som ordförande i arbetsmarknad- och vuxenutbildningsnämnden, ledamot i servicenämnden, ersättare i Mälardalsrådet, ledamot i Leader Sörmland. Anders Nordins (C) avsägelse som ledamot i kommunstyrelsen, samt som ersättare i samhällsbyggnadsnämnden. Lars Göran Hellquists (C) avsägelse som ersättare i vård- och omsorgsnämnden. 2. Ny sammanräkning begärs hos länsstyrelsen. 3. Nedanstående personer väljs till respektive uppdrag för angiven tid. Gymnasienämnden För perioden 2026-04-01 – 2026-12-31 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Hänninen. (JESHAN5) Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum 2026-04-01 Ledamot Jonas Franzon (C) Efter Elisabeth Martinius Nilsson (M) Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden För perioden 2026-04-01 – 2026-12-31 Ledamot Filip Rundström (M) Efter Bengt Brock (M) Ordförande Filip Rundström (M) Efter Åsa Salo (-) Vård och omsorgsnämnden För perioden 2026-04-01 – 2026-12-31 Ledamot Lars Göran Hellquist (C) Efter Aldin Hosni (M) Ersättare Aldin Hosni (M) Efter Lars Göran Hellquist (C) Samhällsbyggnadsnämnden För perioden 2026-04-01 – 2026-12-31 Ledamot Anders Nordin (C) Efter Torbjörn Andersson (M) Ersättare Torbjörn Andersson (M) Efter Anders Nordin (C) Socialnämnden För perioden 2026-04-01 – 2026-12-31 Ledamot/Ordförande Peter Utas (M) Efter Göran Gredfors (-) Ledamot Reza Kouchaki (M) Efter Vakant (M) Ersättare Albin Johansson (M) Efter Johanna Lindberg (M) Förskolenämnden För perioden 2026-04-01 – 2026-12-31 Ledamot Nadzeya Vesialova (C) Justerandes sign Utdragsbestyrkande Hänninen. (JESHAN5) Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum 2026-04-01 Efter Patrick Sannetjärn (-) Kommunstyrelsen För perioden 2026-04-01 – 2026-12-31 Ledamot/2:e vice ordförande Filip Rundström (M) Efter Jari Puustinen (-) Ledamot Peter Utas (M) Efter Göran Gredfors (-) Ledamot Fredrik Anderson (C) Efter Anders Nordin (C) Servicenämnden För perioden 2026-04-01 – 2026-12-31 Ledamot/Ordförande Fredrik Anderson (C) Efter Jari Puustinen (-) Ledamot Filip Rundström (M) Efter Åsa Salo (-) Ersättare Peter Utas (M) Efter Göran Gredfors (-) Vårdförbundet Sörmland För perioden 2026-04-01 – 2026-12-31 Ledamot Peter Utas (M) Efter Göran Gredfors (-) Länsstyrelsens Miljö och Klimatråd För perioden 2026-04-01 – 2026-12-31 Ersättare ombud Arne Jonsson (C) Efter Göran Gredfors (-) Kommunfullmäktiges valberedning För perioden 2026-04-01 – 2026-12-31 Vice Ordförande Peter Utas (M) Efter Göran Gredfors (-) Justerandes sign Utdragsbestyrkande Hänninen. (JESHAN5) Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum 2026-04-01 INERA Väljs för perioden 2026-04-01 – 2026-12-31 Ersättare Personlig Peter Utas (M) Efter Jari Puustinen (-) Region Sörmlands regionala utvecklingsnämnd Väljs för perioden 2026-04-01 – 2026-12-31 Ersättare Filip Rundström (M) Efter Jari Puustinen (-) Energikontoret i Mälardalen AB Väljs för perioden 2026-04-01 – 2027-05-30 Ersättare Arne Jonsson (C) Efter Jari Puustinen (-) Mälardalsrådet Väljs för perioden 2026-04-01 – 2027-05-01 Ersättare Filip Rundström (M) Efter Jari Puustinen (-) Arvodeskommittén För perioden 2026-04-01 – 2026-12-31 Ledamot Vakant (L) Efter Johan Larsson (L) Nämndeman Eskilstuna tingsrätt För perioden 2026-04-01 – 2027-12-31 Nominering Lisbeth Eriksson (S) Efter Vakant (S) Kultur- och fritidsnämnden För perioden 2026-04-01 – 2026-12-31 1 Johan Lidén S Ledamot/Ordförande 2 Robin Tannarp M Ledamot/1:e vice ordförande 3 Mikael Strömberg SD Ledamot/2:e vice ordförande 4 Hans Henriksson S Ledamot 5 Zeina Ichoa S Ledamot 6 Kent Sedin S Ledamot 7 Elisabeth Martinius Nilsson M Ledamot Justerandes sign Utdragsbestyrkande Hänninen. (JESHAN5) Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum 2026-04-01 8 Jonas Franzon C Ledamot 9 Roland Forsberg SD Ledamot 10 Oscar Wiking SD Ledamot 11 Fredrik Wernqvist KD Ledamot 12 Vakant V Ledamot 13 Adam Friis MP Ledamot 1 Pernilla Philipson S Ersättare 2 Magnus Carlsson S Ersättare 3 Elias Nyqvist M Ersättare 4 Tanja Maric SD Ersättare 5 Märit Zettervall Svensson L Ersättare 6 Joakim Granberg M Ersättare Räddningstjänst- och tillståndsnämnden För perioden 2026-04-01 – 2026-12-31 1 Geerth Gustavsson S Ledamot/Ordförande 2 Bengt Brock M Ledamot/1:e vice ordförande 3 Susanne Henning Aihonen KD Ledamot/2:e vice ordförande 4 Tamar Nalbandian S Ledamot 5 Ayad Ishaki S Ledamot 6 Ludmila Jarlbäck S Ledamot 7 Camilla Andersson M Ledamot 8 Håkan Linnskog M Ledamot 9 Susanne Bergqvist SD Ledamot 10 Tord Wall SD Ledamot 11 Jan Svensson L Ledamot 12 Alar Kuutmann V Ledamot 13 Anders Kullstam C Ledamot 1 Heikki Pohjolainen S Ersättare 2 Göran Johansson S Ersättare 3 Ulf Ståhl M Ersättare 4 Jimmy Bogren SD Ersättare 5 Tom Gjerrud SD Ersättare 6 Helen Wretling C Ersättare Torshälla stads nämnd Gäller för perioden 2026-04-01 – 2026-12-31 1 Lars-Göran Karlsson S Ledamot/Ordförande 2 Karin Nancke M Ledamot/1:e vice ordförande 3 Peter Laufer SD Ledamot/2:e vice ordförande 4 Lena Blomkvist S Ledamot 5 Leif Thorstenson S Ledamot 6 Marita Sfer S Ledamot 7 Börje Lindqvist M Ledamot Justerandes sign Utdragsbestyrkande Hänninen. (JESHAN5) Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum 2026-04-01 8 Raisa Ziganshina C Ledamot 9 Ingela Glemhorn SD Ledamot 10 Lars-Åke Phuthom SD Ledamot 11 Per Bergfeldt KD Ledamot 12 Jukka Tähkävuori V Ledamot 13 Jan Bergsten MP Ledamot 1 Inger Svensson S Ersättare 2 Johanna Ylvén S Ersättare 3 Robert Värn Styrlander M Ersättare 4 Björn Ziegelmüller SD Ersättare 5 Thomas Stääv L Ersättare 6 Linnea Sandberg M Ersättare Kommunalråd Gäller för perioden 2026-04-01 – 2026-12-31 1 Marie Svensson S KSO 110 % 2 Mikael Edlund S 95 % 3 Sarita Hotti S 95 % 4 Johan Lidén S 95 % 5 Majo Brostedt Kuusikoski S 95 % 6 Owe Ek S 95 % 7 Filip Rundström M 95 % 8 Peter Utas M 95 % 9 Fredrik Anderson C 95 % Oppositionsråd Väljs för perioden 2026-04-01 – 2026-12-31 1 Kim Fredriksson (SD) 90 % Deltidsarvoderad förtroendevald Väljs för perioden 2026-04-01 – 2026-12-31 1 Mikael Nygren (SD) 60 % Val till kommunala bolag 2026 Ombud till bolagsstämmor Väljs för perioden efter årsstämma 2026 – årsstämma 2027. Ombud som ska representera Eskilstuna kommun vid bolagsstämmor om inte annat följer av bolagsordning eller särskilt beslut. 1 Johan Lidén S Ombud 2 Fredrik Anderson C Ersättare ombud Justerandes sign Utdragsbestyrkande Hänninen. (JESHAN5) Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum 2026-04-01 Eskilstuna kommunföretag AB Väljs för perioden efter årsstämma 2026 – årsstämma 2027. 1 Lars Andersson S Ledamot/Ordförande 2 Leena Kumpula C Ledamot/1:e vice ordförande 3 Tord Wall SD Ledamot/2:e vice ordförande 4 Åsa Kullgren S Ledamot 5 Leif Thorstenson S Ledamot 6 Sarita Hotti S Ledamot 7 Mats Bengtsson Nominerad av M Ledamot 8 Anne Bast Nominerad av M Ledamot 9 Tobias Gustafsson SD Ledamot 10 Johan Bergquist KD Ledamot 11 Anton Varnäs Nominerad av L Ledamot 12 Jessica Wiklund V Ledamot 13 Ann-Sofi Persson C Ledamot 1 Majvor Gyllhamn Lekmannarevisor 2 Reidar Ehrlin Lekmannarevisor ers. Eskilstuna Kommunfastigheter AB Väljs för perioden efter årsstämma 2026 – årsstämma 2027. 1 Mats Bengtsson Nominerad av M Ordförande 2 Leif Thorstenson S 1:e vice ordförande 3 Tobias Gustafsson SD 2:e vice ordförande 4 Eva Ehrstrand S Ledamot 5 Kristofer Lennstrand S Ledamot 6 Torgny Zetterling M Ledamot 7 Annelie Klavins Nyström KD Ledamot 8 Jessica Wiklund V Ledamot 1 Richard Karlsson Lekmannarevisor 2 Reidar Ehrlin Lekmannarevisor ers. Destination Eskilstuna AB Väljs för perioden efter årsstämma 2026 – årsstämma 2027. 1 Anne Bast Nominerad av M Ordförande 2 Nina Tuncer S Vice ordförande 3 Tord Wall SD Ledamot 4 Eric Johansson Sundbyholms slott Ledamot 5 Veronica Gustavsson Tuna Park Ledamot 6 Emelie Gard Position Eskilstuna Ledamot 7 Göran Pettersson Vilsta Sporthotell Ledamot Justerandes sign Utdragsbestyrkande Hänninen. (JESHAN5) Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum 2026-04-01 8 Eva Karlsson BAMconsult Ledamot 9 Anders Kruhsberg RG Förvaltnings AB Ledamot 10 Roger Pihl Phils Group AB Ledamot 1 Per-Ola Andersson Lekmannarevisor 2 Reidar Ehrlin Lekmannarevisor ers. Eskilstuna Logistik och Etablering AB Väljs för perioden efter årsstämma 2026 – årsstämma 2027. 1 Leena Kumpula C Ordförande 2 Björn Larsson S 1:e vice ordförande 3 Sara Brink S Ledamot 4 Lars-Göran Hammarberg S Ledamot 5 Leif Jilsmo M Ledamot 6 Marica Sund SD Ledamot 7 Bo Hellmark KD Ledamot 8 Firat Nemrud V Ledamot 1 Per-Ola Andersson Lekmannarevisor 2 Tommy Kvarsell Lekmannarevisor ers. Eskilstuna Energi och Miljö AB Väljs för perioden efter årsstämma 2026 – årsstämma 2027. Samma styrelse väljs till de helägda dotterbolagen: - Eskilstuna Energi och Miljö Elnät AB - Eskilstuna Energi och Miljö Ekeby AB 1 Åsa Kullgren S Ledamot/Ordförande Ledamot/1:e vice 2 Kaj Madsen M ordförande Ledamot/2:e vice 3 Seppo Vuolteenaho SD ordförande 4 Hassan Eftekhari S Ledamot 5 Erik Unnerdal S Ledamot 6 Kjell Dahlén M Ledamot 7 Fredrik Elf SD Ledamot 8 Ann-Sofi Persson C Ledamot 1 Leif Lundborg Lekmannarevisor 2 Dinka Hodzic Lekmannarevisor ers. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Hänninen. (JESHAN5) Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum 2026-04-01 Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Väljs för perioden efter årsstämma 2026 – årsstämma 2027. Samma styrelse väljs för bolagen: - Eskilstuna Strängnäs Elförsäljning AB - Eskilstuna Energi och Miljö Försäljning AB - SEVAB energiförsäljning AB 1 L e i f Thorstenson S Ledamot/Ordförande 2 Kari Lainio M Ledamot/2:e vice ordförande 3 Lars Andersson S Ledamot 4 Seppo Vuolteenaho SD Ledamot 5 Tobias Gustafsson SD Ledamot 1 Leif Lundborg Lekmannarevisor ers. Yrkanden Geerth Gustavsson (S) yrkar bifall till valberedningens förslag. Anders Nordin (C) yrkar tillägg med att Nadzeya Vesialova (C) väljs som ledamot i förskolenämnden för perioden 2026-04-01 – 2026-12-31 efter Patrick Sannetjärn (-). Anders Nordin (C) yrkar vidare tillägg med att Fredrik Anderson (C) väljs som ersättare för ombud, till bolagsstämmor för perioden efter årsstämma 2026 – årsstämma 2027 efter vakant plats (C). Paul Sabo (KD) yrkar ändring med att Johan Bergquist (KD) väljs som ledamot i Eskilstuna Kommunföretag AB för perioden efter årsstämma 2026 – årsstämma 2027 efter Bo Hellmark (KD). Propositionsordning Vid ställd proposition på valberedningens förslag med Anders Nordins (C) tilläggsyrkanden och Paul Sabos (KD) ändringsyrkande finner ordföranden att kommunfullmäktige beslutar att bifalla desamma. _____ Beslutet skickas till: Berörda organ Politikerarvoden Lex support Justerandes sign Utdragsbestyrkande Hänninen. (JESHAN5) Årsredovisning 2025 för Eskilstuna kommunkoncern Hänninen. (JESHAN5) IInnnneehhåållll Kommunstyrelsens ordförande 3 Kommundirektören 4 Mandatfördelning Kommunfullmäktige 2022-2026 Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning 6 Socialdemokraterna (S) ......................................................24 Moderaterna (M) ..........................................................................11 Strategiska mål för hållbar utveckling 7 Sverigedemokraterna (SD) ...............................................15 Strategiska mål för effektiv organisation 24 Vänsterpartiet (V) ...........................................................................5 Viktiga förhållanden för resultat Centerpartiet (C) ............................................................................3 och ekonomisk ställning 30 Kristdemokraterna (KD) ..........................................................3 Händelser av väsentlig betydelse 32 Liberalerna (L) ...................................................................................2 Miljöpartiet de gröna (MP)...................................................2 Översikt över verksamhetens utveckling 33 Balanskravsresultat 34 Resultat och ekonomisk ställning 34 Väsentliga personalförhållanden 44 Redaktion: Särskilda uppdrag 46 Kommunledningskontoret, ekonomi och kvalitet Förväntad utveckling 47 Grafisk form & produktion: Den kommunala koncernen 48 Serviceförvaltningen, Kommunikation Styrning och uppföljning av den kommunala koncernen 50 Kontakt: Eskilstuna kommun Intern styrning och kontroll samt Kommunledningskontoret uppföljning av privata utförare 53 631 86 Eskilstuna Revisionsberättelse 73 Tel 016-710 10 00 Webb eskilstuna.se/arsredovisning Omslagsbild: Drömland, ett av åtta konstverk i den två kilometer långa ljuspromenaden Vinterljus i centrala Eskilstuna under november förra året. © Erik Olsson/ Bildupphovsrätt 2025 Fotograf: AnnaKarin Nordstrand Hänninen. (JESHAN5) 2 MB KKoommmmuunnssttyyrreellsseennss oorrddfföörraannddee Fortsatt tuffa ekonomiska utmaningar men ett resultat i balans Nu när jag blickar tillbaka på 2025 vill jag börja med att Inom ramen för vår samverkansöverenskommelse med polisen tacka alla kommunanställda. Ni har fått hantera många fortsätter arbetet mot välfärdsbrottslighet och otrygghet. Vi vet olika utmaningar i er vardag och ni har fattat många kloka att trygghet för barn och unga är grunden för ett starkt Eskils- beslut. Det bidrar till att Eskilstuna kommun landar i ett tuna. Under året provade vi att arbeta med kollo på ett nytt sätt. resultat i balans vilket visar att vi tillsammans har lyckats Vi jobbade tillsammans med föreningslivet och kulturaktörer förvalta våra resurser på ett enastående sätt. för att skapa ett bra sommarlov för barn och unga. Till den kommande sommaren fortsätter vi att utveckla kolloverk- Det har varit ett år som präglats av oro i omvärlden. Något som samheten. bidrar till en ekonomisk osäkerhet både i Sverige och i Eskils- tuna och som i sin tur påverkar arbetsmarknaden, där vi trots allt I somras presenterades en historisk stor satsning på idrott och ser en ljusning. Här i Eskilstuna har arbetslösheten minskat mer kultur i Eskilstuna. Drygt 700 miljoner kronor satsas fram till år än i Sverige som helhet. I vår kommun har den minskat med 2030. Det innebär bland annat investeringar i flera idrotts- 0,9 procentenheter under året. I riket har den minskat med anläggningar och att kulturskolan ska rustas upp. 0,3 procentenheter. Antalet hushåll i Eskilstuna som får försörj- Den demografiska utmaningen är här. Antalet barn i förskole- ningsstöd fortsätter också att minska. åldern fortsätter att minska. Samtidigt lever vi längre och Även om det fortsatt är tufft för näringslivet så ser vi också andelen äldre ökar. Det är samma utveckling i hela landet och ljusglimtar. Både stora och små. Att Volvo Construction i hela västvärlden. När det blir färre barn i förskolan och så Equipment fortsätter att investera i Eskilstuna är glädjande. De småningom färre elever i skolorna behöver vi anpassa våra väljer Eskilstuna när de ska investera i en ny fabrik för band- verksamheter. Samma gäller inom vård och omsorg men där grävare. Det skapar arbetstillfällen och är ett kvitto på att innebär det i stället ett ökat behov när andelen invånare över Eskilstuna är en attraktiv plats för företagsetableringar. Eskils- 80 år ökar. tuna kommun fortsätter också att arbeta tillsammans med det Eskilstuna har utmaningar som vi inte får vara rädda att ta tag i. lokala näringslivet med målet att bli Sveriges bästa kommun för Men det finns också stora möjligheter. små och medelstora företag. Vi är inte bäst än men vi tar kliv i rätt riktning tillsammans. I Svenskt Näringslivs årliga ranking Vi vet att den ekonomiska vardagen är tuff för många eskilstuna- klättrade Eskilstuna kommun 17 platser. Det är ett kvitto på att bor just nu. Det är en verklighet vi tar på största allvar. Genom vårt arbete tillsammans med näringslivet ger effekt och att vi är kloka beslut och en ansvarsfull ekonomisk styrning skapar vi på rätt väg. den stabilitet som krävs för att kunna finnas där för dem som behöver oss mest och fortsätta utveckla vår kommun. Året har också präglats av olika utmaningar kring Senior Avslutningsvis vill jag rikta ett Materials etablering och tillståndsprocessen. I december varmt tack till alla er som varje beslutade Mark- och miljödomstolen att Kemikalieinspektionen dag går till jobbet i våra skolor, ska handlägga dispensansökan på nytt. förskolor, våra äldreboenden och Eskilstuna kommun är fortsatt en attraktiv plats för olika typer av i kommunens övriga verksam- evenemang. I februari arrangerades det kulturpolitiska konventet heter. Det är era insatser som gör Folk och Kultur återigen på Volvo CE Arena och i december Eskilstuna bättre.  arrangerades SM i simning på Munktellbadet. I somras arrange- rades Eskilstunafesten med Drakbåtsfest och återigen valde Sveriges Olympiska Kommitté Eskilstuna som en av värdstä- derna för Olympiadagen. I november invigdes vinterljus där åtta ljuskonstverk kom att lysa upp olika platser i centrala Eskilstuna. Ljuskonstverken blev Marie Svensson (S), ett konstnärligt komplement till kommunens ordinarie vinter- kommunstyrelsens belysning. ordförande Hänninen. (JESHAN5) 3 MB KInonmemhåulnl direktören 2025 – ett år med orolig omvärld och ett Eskilstuna i rörelse Eskilstuna och våra verksamheter har på olika sätt När det gäller klimatarbetet och miljöfrågan kan vi konstatera påverkats av den ökade oro som finns i vår omvärld. Vi att vi ligger fortsatt i framkant och når en hedrande andra plats i har också arbetat för att tillsammans anpassa oss och Aktuell Hållbarhets kommunrankning ”Miljöbästa kommun”. Vår möta den period av demografiska förändringar som klimatplan och klimatprogrammet, där Eskilstunas företag gör Eskilstuna är inne i. Detta samtidigt som vi på bred front åtaganden och vi går armkrok för att nå våra mål, är avgörande tar oss an det positiva i den nya socialtjänstlagen och för våra framgångar. förbereder oss inför det nya aktivitetskravet för I den långsiktiga bilden vill jag även lyfta in att det kulturpolitiska personer som mottar försörjningsstöd. konventet Folk och kultur genomfördes i Eskilstuna i år igen och har nu etablerats som Sveriges största kulturkonvent. Den Vi är inne i en period då vår organisation har många frågor med lokala vetenskapsfestivalen Kunskapsfesten med experiment- en ökad komplexitet att hantera samtidigt som en allt snabbare verkstad har växt och har även den etablerats som ett återkom- samhällsförändring ställer andra nya krav på oss som chefer mande event som lägger stort fokus på att inspirera barn och och medarbetare. Detta kräver verkligt samarbete över förvalt- ungdomar. Sveriges Olympiska Kommitté valde också Eskilstuna nings- och bolagsgränser samt med våra strategiska partners. som en av värdstäderna för Olympiadagen. Dagar i stadsparken Årsredovisningen beskriver hur vi arbetar med delar av dessa där många ungdomar fick prova på ett 30-tal olika idrotter och förändringar, våra olika verksamhetsresultat och hur organisa- träffa olympiska förebilder. Ett nytt partnerskap med Sveriges tionen utvecklats. Olympiska Kommitté har tecknats, ett helt unikt samarbete med Grundskolan visar på en positiv utveckling för eleverna och en satsning på elit och breddidrott inom gymnastik såväl som behörigheten bland niondeklassare till gymnasiet ökade fortsatta olympiadagar. Detta är exempel på strategiska pussel- under 2025 och uppgår nu till 86,4 procent, vilket är högre bitar i att stärka Eskilstunas långsiktiga attraktivitet. än rikssnittet. Det är särskilt glädjande att skolresultaten är Våra medarbetare är vår främsta resurs. Därför är det viktigt att mer jämlika och har utvecklats positivt i våra socioekonomiskt sjuktalen går ner samtidigt som vi behåller stabila värden för svagare skolor såväl som att pojkarnas resultat har stärkts och hållbart medarbetarengagemang, HME. Vårt HME ligger på 79 närmar sig flickornas. vilket är ett högt värde för större kommuner. Inom äldreomsorgen har brukarbedömningen inom särskilda Årets ekonomiska resultat är starkt och landade på 302 miljoner boenden stärkts med två enheter medan hemtjänsten har backat kronor. En ekonomi i balans krävs för att kunna fortsätta att med en enhet. Satsningen på minskad sjukfrånvaro börjar att investera i kommunens verksamheter och underlättar fokus på ge resultat. Vårt samarbete med regionen inom nära vård mot successiv utveckling. Det behövs då kommunen står inför stora målbild 2035 utvecklas steg för steg. Årets förstudier för utveck- investeringsbehov. Bland annat behövs investeringar i framtidens ling av hemtjänstens verksamhet lägger grunden för genom- omsorg samt till den under året beslutade idrotts- och kultur- gripande förändringar i arbetssätt med såväl stöd utan behovs- politiska satsningen. prövning som att stärka psykisk hälsa under år 2026. Om vi höjer blicken och ser Eskilstunas utveckling i ett längre Mötesplatserna fortsätter att bidra till ökad delaktighet, språkut- perspektiv ser vi en långsiktig positiv förflyttning. Historiskt veckling och vägar till egen försörjning. Sommarlovsaktiviteter, har lågkonjunkturer påverkat Eskilstuna mer negativt än andra feriepraktikplatser och årets satsning på dagkollo för barn och kommuner. Här ser vi nu ett tydligt trendbrott. Arbetslösheten unga genomfördes framgångsrikt under sommarlovet och har i denna lågkonjunktur ökat mindre än i riket som helhet. Vi stärker kommunens långsiktiga arbete för jämlika uppväxtvillkor. närmar oss steg för steg rikssnitt. Grunden för detta är kombi- När vi tittar på trygghetsfrågan visar SCB:s trygghetsindex ett nationen av olika insatser för att kompetensutveckla arbets- förbättrat resultat för fjärde året i rad. När det gäller allvarliga lösa samt ett bredare och starkare näringsliv med utveckling våldsbrott så som skjutningar har Eskilstuna under 2025 haft av såväl befintligt näringsliv som flera större etableringar som relativt få skjutningar och en tydlig minskning från 35, under skett de senaste åren. När arbetslösheten var som störst var en år 2022 till en skjutning år 2025. Varje skjutning är dock en tredjedel av ungdomarna arbetslösa. I dag är cirka var tionde skjutning för mycket. Samarbetet med Polisen och mellan ungdom arbetslös. Vi ser även en långsiktigt flerårig trend ända våra olika förvaltningar har stärkts och vårt samlade främjande, sedan år 2010 där antalet hushåll som får försörjningsstöd år förebyggande och åtgärdande trygghetsarbete i skolorna, inom för år fortsätter att minska. Dessa långa trender indikerar stärkt ung fritid och socialtjänst har stärkts och börjar att ge effekt. robusthet och är en viktig del i Eskilstunas långsiktiga utveckling. Hänninen. (JESHAN5) 4 MB Kommunstyrelsens ordförande Med detta står Eskilstuna nu starkare rustat inför framtiden. Andra strukturella delar som rustar Eskilstuna för framtiden är Mälarsjukhusets gigantiska utbyggnad som nu har invigts. Beslut om byggnation av en ny polisstation har fattats och kompletterar vår nya tingsrätt. Vårt nya universitet med campus har välkom- nats och Volvo CE har under året beslutat om att investera i en ny fabrik för bandgrävare vilket är ett styrketecken som nu följer i nästa steg efter huvudkontorets hemflytt. Våra verksamhets- fastigheter har under åren byggts ut utifrån demografins behov och vi kompletterade under år 2025 med trygghetsbostäder i Torshälla och byggnationer av 144 trygghetsbostäder pågår i Munktellstaden. Under år 2025 har också ett beslut om breda investeringar i en idrotts- och kultursatsning fattats. Dessa olika utbyggnader och uppdateringar kommer att spela stor roll för Eskilstunas invånare under kommande decennier. Eskilstuna står på flera olika sätt starkt rustat för framtiden. Det finns mycket fler positiva saker men också utmaningar och några lyfts fram i denna årsredovisning medan andra finns omnämnda i nämnders och bolags redovisningar. Jag vill avslutningsvis passa på att tacka alla medarbetare för era insatser under året. Tillsammans har ni hanterat olika utmaningar, gjort många framsteg och levererat välfärdstjänster och hundra- tusentals goda hållbara möten i våra stora verksamheter. Med denna årsredovisning redovisar vi organisationens och Eskils- tunas resultat och utveckling. Med detta lämnar vi år 2025 bakom oss och kommunkoncernen tar nu gemensamt sikte på nya steg framåt för att tillsammans fortsätta att utveckla organisationen och Eskilstuna!  Tommy Malm, kommundirektör Hänninen. (JESHAN5) 5 MB Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning Eskilstuna kommunkoncern tillhandhåller en bred och omfat- Eskilstuna kommunkoncern styrs av övergripande mål som tande offentlig verksamhet. Varje dag ansvarar verksamheterna kommunfullmäktige beslutat om i Strategisk inriktning 2024 för tusentals möten när exempelvis vårdnadshavare lämnar och – 2027. Strategisk inriktning har fyraåriga strategiska mål som hämtar barn i förskolan, flickor och pojkar möter sin lärare i beskriver vad kommunfullmäktige vill uppnå under mandatpe- klassrummet eller när äldre kvinnor och män får stöd och vård av rioden. För hållbar utveckling finns det sju strategiska mål som hemtjänsten. I mötet skapas värde för dem som verksamheterna beskriver vad kommunen vill åstadkomma för invånare och är till för. God kvalitet och förbättrade resultat medverkar till att nå kunder. För effektiv organisation finns tre strategiska mål för målen i den fyraåriga strategiska inriktningen. att säkerställa att tillgängliga resurser används på bästa sätt. En närmare beskrivning av styrmodellen finns i avsnitt Styrning och Efter elimineringar för bland annat utdelning visar kommun- uppföljning av den kommunala koncernen. koncernen ett resultat på 340 miljoner kronor. Årets resultat efter balanskravsjusteringar för kommunen uppgår till 302 miljoner Eskilstuna kommun bedömer att kravet om god ekonomisk kronor vilket är 92 miljoner kronor mer än budgeterat resultat. hushållning delvis är uppfyllt. De finansiella målen överträffar Den positiva avvikelsen förklaras främst av bättre resultat för uppsatta målnivåer för fyra av fyra mål där stor vikt läggs på finansnettot och lägre pensionskostnader än budgeterat samt det långsiktiga resultatmålet. Av de tio strategiska målen är fyra sammantaget positiva ekonomiska resultat i nämnderna. Störst uppfyllda och övriga sex anses vara delvis uppfyllda. Sammantaget negativa avvikelser jämfört med budgeterad nivå återfinns i görs därmed bedömningen att Eskilstuna kommun delvis uppnår kommunens skatteintäkter, utjämning och generella stats- god ekonomisk hushållning i och med att inte majoriteten av de bidrag. Bolagskoncernen redovisar ett resultat på 169 miljoner strategiska målen uppnås. kronor efter skatt. I en sund kommunal ekonomi ska det finnas Den samlade bedömningen för respektive strategiskt mål grundar ett överskott som kan utgöra grunden för investeringar i äldre- sig på resultat och insatser som genomförts för att mål ska nås. boenden, skolor, infrastruktur, kommunikationer och bostäder. Bedömning av måluppfyllelsen sker i samband med sammanställ- Med en stark ekonomi över tid kan vi fortsätta bygga en trygg ning av årsredovisning. Respektive strategiskt mål har indikatorer och hållbar framtid. som delas upp i ortsindikatorer (områden där kommunen har begränsat inflytande) och organisationsindikatorer (områden där Bedömning god ekonomisk kommunen har större rådighet). Indikatorerna har målnivåer för 2027, slutåret för planeringsperioden, och presenteras könsupp- hushållning delade när det är möjligt. Enligt kommunallagen ska kommunen bedöma om lagens krav I nästkommande avsnitt sker en redovisning och samlad på god ekonomisk hushållning är uppfyllt. Eskilstuna kommuns bedömning av måluppfyllelsen för respektive strategiskt mål.  bedömning grundas på en sammanvägning avseende målupp- fyllelsen för de strategiska och finansiella målen. Hänninen. (JESHAN5) 6 MB Förvaltningsberättelse Strategiska mål för hållbar utveckling Ett tryggt och socialt hållbart Eskilstuna lägre åldrar via samverkan kopplat till mellanstadiet. SSPF:s ledningsstruktur har utvecklats under året, vilket har lett till mer sammanhängande insatser och snabbare respons vid oro. Även utbildningsområdet har genomfört flera riktade trygg- hetsinsatser. Alla medarbetare i grundskolan har utbildats i att Kommunkoncernen har fortsatt den långsiktiga kraftsam- hantera pågående dödligt våld (PDV), och elevhälsoteamens lingen för att stärka trygghet och social hållbarhet med arbete för att identifiera otrygga platser och normbrytande fokus på brottsförebyggande arbete, goda uppväxtvillkor beteenden har stärkts. Riktade åtgärder har genomförts i för barn och unga samt förbättrade möjligheter till anställ- skolor med större behov utifrån den samlade lägesbilden. Både ningsbarhet och egen försörjning. Arbetet har omfattat grund– och gymnasieskolorna har fördjupat sitt arbete med hela koncernen och bedrivits i nära samverkan med polis, MVP (Mentors in Violence Prevention) och förstärkt rutiner för region, civilsamhälle och näringsliv. Resultaten har märkts lokalt arbete mot alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel i form av färre skjutningar, stärkt samverkan, tydligare om pengar. kedjor av insatser och förbättrat stöd till Som en del av det samlade trygghetsarbetet har Kommun- invånare i Eskilstunas områden. fastigheter under året genomfört flera insatser i bostadsom- råden genom trygghetsvandringar, dialoger med skolor och Brottsförebyggande arbete – stärkt helhet och hyresgäster samt åtgärder mot olovlig andrahandsuthyrning tidigare insatser och otrygga boendemiljöer. Dessa insatser har kompletterat kommunens övriga trygghetsarbete genom att stärka den Kommunens brottsförebyggande arbete har fortsatt utvecklas fysiska miljön och bidra till ökad tillit i områdena. till ett mer sammanhållet, tidigt och kunskapsbaserat arbetssätt. Den uppdaterade lägesbilden över brott och otrygghet som Genom en kombination av tidiga insatser, myndighets– togs fram under året visade inte på några negativa trendbrott. gemensamt arbete, riktade åtgärder i skolmiljöer och närvaro Det brottsförebyggande arbetet under året har både handlat om i stadsdelar har kommunkoncernen under 2025 fortsatt att att förebygga brott och att motverka välfärdsbrottslighet genom bygga vidare på en sammanhållen och långsiktig förmåga att förstärkt samverkan, tydligare strukturer och ökad kunskap i förebygga brott, med insatser som sträcker sig från tidiga stöd verksamheter. till barn till vuxnas väg mot stabila livsvillkor. Under året har ett utbildningspaket tagits fram med utgångs- punkt i SKR:s material för att öka förståelsen för välfärdsbrott Barn och ungas uppväxtvillkor och tydliggöra ansvar i olika roller, från enskilda medarbetare Förskolenämnden har under året etablerat barnhälsoteam i och chefer till förtroendevalda. Arbete mot otillåten påverkan är samtliga förskolor. Dessa team har arbetat gemensamt över särskilt viktigt i relation till att förebygga välfärdsbrott, och därför professionsgränser för att tidigt upptäcka behov och stärka har även en riktad utbildning för förtroendevalda påbörjats med barns utveckling ur sociala, medicinska och pedagogiska fokus på hot, hat och våld. perspektiv. I familjecentralerna har utökade hembesök genom- förts för att ge förstärkt stöd till nyblivna föräldrar. Samhällsbyggnadsnämnden har fortsatt att utveckla sina tillsyns– och kontrollfunktioner, särskilt genom inrättandet av Under årets alla skollov har kommunen erbjudit ett omfattande en samordnande roll för det myndighetsgemensamma arbetet. program genom lovstödsverksamheten. I samverkan med Detta har resulterat i mer träffsäkra insatser inom bland annat föreningsliv och civilsamhälle har barn och unga kunnat delta i bygglov, miljö och tillsyn av verksamheter med risk för oegent- kultur, idrott, skapande och sociala aktiviteter som stärker rätten ligheter. Arbetet mot välfärdsbrott har förstärkts under året i tät till en meningsfull fritid. Lovstödet har varit särskilt betydelse- dialog med flera verksamheter och med polisen. Samverkan fullt under sommaren, då aktiviteterna har nått över 40 000 kring gemensamma tillsyner har varit fokus för ett följeforsk- deltagare och erbjudit strukturerade aktiviteter som många ningsprojekt tillsammans med Mälardalens universitet som annars saknar tillgång till. fortsätter under 2026. Eskilstunakollo genomfördes i ny form under året och gav Inom det sociala brottsförebyggande arbetet har socialtjänsten hundratals barn och unga trygga och utvecklande sommarupp- fortsatt bygga vidare på ”Soc hos Polis”, vilket under året gjort att levelser. Trots kort planeringstid mobiliserades många verksam- unga i riskzon har kunnat fångas upp tidigare och att kontakten heter, och tack vare bred samverkan kunde 39 kollon erbjudas med både ungdomar och familjer har etablerats snabbare. med teman som hästar, cirkus, segling, dans och musik. Kombi- Den fortsatta minskningen av skjutningar även under 2025 nationen av den öppna lovstödsverksamheten och det sökbara visar hur det integrerade arbetssättet har gett effekt. Informa- kollot bidrog till att fler barn och unga hade tillgång till ett stort tionsinsatserna har också breddats under året; bland annat har utbud av aktiviteter och positiva sammanhang under sommaren “Gängsnack” nått fler vårdnadshavare, skolpersonal och andra och andra lov. vuxna kring barn och unga. Civilsamhället är avgörande för att utveckla ett hållbart Eskils– Satsningen Trygga barn och unga fortsätter ha en särskilt tuna. Under året har ett arbete påbörjats med att ta fram ett viktig roll i att samordna aktörer kring barn och unga för att koncerngemensamt ramverk för samverkan mellan kommunen minska rekrytering till kriminalitet eller vid förekomsten av och civilsamhället. Det har skett genom en förstudie som andra typer av riskbeteenden. Under året har arbetet förstärkts belyser civilsamhällets perspektiv på samverkan och utveck- både operativt och strukturellt, särskilt genom att SSPF (social- lingsbehov, samt genom framåtsyftande dialogtillfällen om vilka tjänst, skola, polis och fritid) har börjat byggas ut till att omfatta Hänninen. (JESHAN5) 7 MB Strategiska mål för hållbar utveckling delar ett sådant ramverk behöver innehålla för att vara ändamål- barnrätt, våld i nära relation och språkutveckling som en del av senligt för båda parter. det bredare sociala och arbetsmarknadsförberedande stödet. Utöver arbete inom skola och fritid spelar den fysiska närmiljön en viktig roll för trygghet och goda uppväxtvillkor. Samhälls- Samlad bedömning av måluppfyllelsen byggnadsnämnden har haft hög närvaro i Årby med fokus på Flera arbetssätt har stärkts och fördjupats i organisationen. trygghetsskapande underhåll, bättre belysning och tillgängliga Erfarenheterna visar att när stödet blir mer samordnat och utemiljöer. Rutiner kring hanteringen av minnesplatser har närvarande i invånarnas vardag, med en tydlig offentlig närvaro implementerats. och tillgänglig kommunal service, ökar både tilliten och möjlig- heten till varaktig förändring. Den fortsatta utvecklingen bygger Vid händelser i området har verksamheter på plats mobiliserat vidare på dessa lärdomar och på det gemensamma uppdraget för att skapa stabilitet i barn och ungas vardag, bland annat genom att finnas på plats i området i samband med skoldagens att skapa ett tryggt och hållbart Eskilstuna.  början och slut. Resultat Resultat Ortsindikatorer Kön Trend Mål 2027 2024 2025 Anställningsbarhet och egenförsörjning 12 11 11 Invånare 0-17 år i eko- Kommunens arbete för att stärka invånares möjlighet till egen nomiskt utsatta hushåll, 12 11 11 försörjning fortsätter och har under året bedrivits med fokus andel (%) * på närhet, samordning och individuellt anpassat stöd. Mötes- 13 11 11 platserna med Jobbcentrum har fungerat som sammanhållna arenor där språkstöd, vägledning, jobbmatchning och andra 35 40 30 sociala insatser kopplats samman på ett effektivt sätt. Pop up– Invånare 16-84 år med verksamheten har nått personer långt från arbetsmarknaden avsaknad av tillit till 35 38 29 i flera stadsdelar och erbjudit tillgängligt stöd genom korta, andra, andel (%) * konkreta samtal om arbete, studier och samhällsinformation. 36 42 31 Avstått från aktivitet pga. Lärdomarna från arbetet med anställningsbarhet fortsätter visa oro för att utsättas för 16 16 – att många invånare gör framsteg genom små, samordnade steg. brott, andel (%) *** Varje ärende har varit unikt, vissa har behövt stöd i myndig- hetskontakter, andra i språk, motivation eller förståelse för 78 78 78 arbetsmarknadens krav, men gemensamt har varit behovet av Andel förvärvsarbetande 76 77 77 ett sammanhållet stöd där flera delar av livssituationen beaktas. 20-64 år, andel (%) * Mötesplatsernas arbetssätt har gjort det möjligt att successivt 80 78 79 stärka individers förmåga, tydliggöra vägar framåt och möjlig- göra övergångar till arbete eller studier. 13 13 Minskat Invånare 25-64 år med Arbetet med språkutveckling har fortsatt att vara en central förgymnasial utbildning 12 12 nyckel till egenförsörjning. Språkgrupperna i Årby och Fröslunda som högsta utbildning, har nått personer med begränsade möjligheter att delta i tradi- andel (%) 14 14 tionell SFI genom att erbjuda kreativa och anpassade undervis- ningsmetoder som sänker trösklarna till språkutveckling. Bland 10 – – 8 Har använt narkotika en annat har SFI för föräldralediga mammor skapat förutsättningar eller flera gånger, andel för fler kvinnor att utveckla sina språkkunskaper i trygga miljöer (%) elever årskurs 2 på 8 – – 6 nära hemmet. Öppna förskolans läscertifiering har samtidigt gymnasiet ** 12 – – 9 stärkt små barns språkutveckling och gett vårdnadshavare verktyg att främja språk och lärande i vardagen. Noll– Antal skjutningar 5 1 vision Kommunfastigheter har bidragit till egenförsörjning genom att erbjuda praktikplatser, sommarjobb och anställningar till hyres- gäster som stått långt från arbetsmarknaden. Arbetsmarknads– Resultat Resultat och vuxenutbildningsnämnden har samtidigt stärkt arbetet med Organisationsindikatorer 2024 2025 Trend Mål 2027 Barn 10-12 år inskrivna i fritidshem och pedagogisk 4,4 4,1 Ökat omsorg, andel (%) Kommunala grund– och gymnasieskolor som har MVP, mentorer i våldsprevention, systematiskt på schemat för alla parallellklasser • årskurs 4 Alla 21 av 2222 av 22 skolor • årskurs 7 Alla 6 av 9 9 av 9 skolor • årskurs 1 Alla 0 av 4 0 av 4 skolor * Eftersläpning av publicerade data. ** Mätningen Liv och hälsa ung sker vart 3:e år, nästa sker 2026. *** Ny definition, vilket gör att resultat inte är jämförbart med tidigare satt mål. Hänninen. (JESHAN5) 8 Förvaltningsberättelse God utbildning som grund för egen försörjning och ett gott liv dödligt våld (PDV) och uppdaterat krisledningsplaner. Arbetet med att stärka krisberedskapen har omfattat både lokala handlingsplaner, gemensamma strukturer och kompetens– höjande insatser för rektorer och personal. Skolinspektionens enkäter visar förbättrad upplevelse av trygghet Under 2025 har arbetet inom utbildningsområdet stärkts och stabil utveckling kring studiero. Samtidigt kvarstår behovet genom riktade insatser och ett fördjupat samarbete av fördjupat arbete mot kränkningar och mer heltäckande analys mellan skolformer och aktörer vilket gett höjda kunskaps– av trygghetsdata. Arbetet med SSPF och MVP har fortsatt att resultat och förbättrad gymnasiebehörighet. Året präg– utvecklas, exempelvis genom kultur– och fritidsförvaltningens lades bland annat av förstärkt trygghetsarbete samt ett MVP Fritid. utökat samarbete kring ungdomar som varken arbetar Ung fritid och mötesplatser har genom Team Fritids strategiska eller studerar. Utvecklingen går i huvudsak åt rätt håll, områdesarbete stärkt sin närvaro i utsatta områden. Samverkan även om flera områden fortsatt kräver åtgärder. med socialtjänst, fritidsgårdar, SSPF samt låg– och mellanstadie- skolor har stärkts, och trygghetsskapande aktiviteter för sommar- Höjda kunskapsresultat i alla skolformer där alla grupper (högstadieungdomar) och barn 6–11 år har breddat barn och elever når målen målgruppen. Under året har samtliga skolformer fortsatt stärka sin målupp- fyllelse genom systematiska, långsiktiga kvalitetssatsningar. Ökad närvaro i alla skolformer Förskolan har fördjupat sitt pedagogiska arbete genom struk- Närvaro är fortfarande en av kommunens mest centrala turerade modeller, språkutvecklande metoder och förstärkt utmaningar. Förskolan har infört ett nytt administrativt system kollegialt lärande. som förbättrar kvaliteten på närvarodata och möjliggör mer Grundskolans kunskapsresultat för läsåret 2024/2025 visar på tillförlitliga analyser. Ett pilotprojekt för att öka närvaron startar en höjd gymnasiebehörighet och meritvärde i årskurs 9. Riktade 2026 och bygger på identifierade behov och metodutveckling resurser till skolor med lägst måluppfyllelse har gett positiva under året. effekter, och andelen behöriga elever ökade till 83,9 procent Den nya socialtjänstlagen innebär att skolan blir en central arena efter sommarskolan, vilket kan jämföras med 81,5 procent för insatser, vilket ställer nya krav på elevhälsa och samverkans– föregående läsår. Samtidigt förändras könsmönstren: pojkars strukturer. Ett kommunövergripande arbete för att stärka resultat ökar markant och överträffar flickornas när det gäller närvaron och förhindra frånvaro har påbörjats under året. gymnasiebehörighet, även om flickornas meritvärde fortfarande Systemstödet för frånvaroanalys har utvecklats och implemen- är högre. teras vidare under 2026. Gymnasieskolan redovisar stabila resultat där 84,1 procent tar en examen på 3 år på högskoleförberedande program. Introduk- Ökad samverkan för en meningsfull fritid, egen tionsprogrammen visar en positiv utveckling, även om avståndet försörjning och ett gott liv till målvärdet kvarstår. Arbetet för att stärka ungas fritid, hälsa och sociala sammanhang har intensifierats. Ung Fritid och mötesplatser har fortsatt att Likvärdiga förutsättningar för höjda kunskaps- stärka barn och ungas rätt till en trygg, jämlik och meningsfull resultat med fokus på skolor och grupper som fritid. Genom ökad tillgänglighet, fler aktiviteter och ett konsek– behöver lyftas vent arbete med delaktighet och inflytande har fler barn och unga nåtts under 2025. Likvärdigheten har stärkts i alla skolformer genom riktade insatser, förbättrad analyskapacitet och behovsstyrd resursför- Ett utökat samarbete mellan förvaltningarna för ungdomar som delning. Bland annat har förskolan etablerat mer systematik i varken arbetar eller studerar har initierats under 2025. Till detta datainsamling, resultatdialoger och anpassningar av undervisning har samarbetet ”Ingen ung utanför” etablerats under året och samtidigt som riktade resurser till skolor med lägst måluppfyllelse omfattar flera aktörer både inom och utanför kommunen. Det haft god effekt och gett mer stabila resultat över tid. samlade arbetet med målgruppen syftar till att samordna resurser för att övergångar mellan verksamheter och myndigheter under- Vuxenutbildningen har fokuserat på att utveckla arbetet med lättas, så att ingen ungdom riskerar att hamna i utanförskap. det kompensatoriska uppdraget så att alla elever, så långt det är Utöver detta har även samarbetet mellan gymnasieskolan och möjligt, ska klara sina studier. Detta har skett genom ett flertal vuxenutbildningen förstärkts där piloter har genomförts för att insatser som syftar både till att eleverna ska ha rätt förutsätt- skapa fler vägar till sysselsättning, studier eller arbete. ningar för att klara utbildningen som att de ska ha det stöd och den hjälp de behöver för att lyckas, både innan eleven antas som under studiernas gång. Ett utvecklat elevhälsoarbete, mottag- Samlad bedömning av måluppfyllelsen ningssamtal, specialpedagogiskt stöd och ett Lärcenter är några Arbetet under året har i flera delar följt planerad inriktning och av de insatser som nyttjas samtidigt som studie– och yrkesväg- gett positiva effekter. Resultaten visar på förbättringar eller stabi- ledningen har gjorts både tillgängligare och mer aktiv. litet inom flera områden, bland annat kunskapsresultat, likvär- dighet men även samordnat stöd för ungdomar för att på sikt nå God säkerhet, ökad trygghet och studiero i alla egen försörjning.  skolformer Trygghet och säkerhet har varit prioriterat under 2025. Samtliga skolformer har genomgått utbildning i hantering av pågående Hänninen. (JESHAN5) 9 MB Strategiska mål för hållbar utveckling Resultat Resultat Resultat Resultat Ortsindikatorer Kön Trend Mål 2027 Organisationsindikatorer Kön Trend Mål 2027 2024 2025 2024 2025 85 85 Ökat Förskollärartäthet, antal Invånare 25-64 år med inskrivna barn per års- gymnasial utbildning 86 87 Ökat arbetare (heltidstjänster) 13,7 13,3 12,0 eller högre utbildning, med förskollärarlegiti- andel (%) 84 84 Ökat mation, kommunal regi. Barn 1-5 år inskrivna Resultat Resultat 89 90 92 Ortsindikatorer Kön Trend Mål 2027 i förskola, andel (%) 2024 2025 Elever som känner sig 76 81 85 6,4 6,8 3,1 trygga i skolan, åk 8 Invånare 16-24 år som 69 75 85 kommunala skolor, varken arbetar eller 5,0 5,9 3,1 andel (%) * 85 87 85 studerar, andel (%) 7,7 7,6 3,1 20 * – 10 Elever som har blivit tafsad på, en eller flera 25 * – 12 gånger, åk 9, andel (%) * 14 * – 7 81 84 90 Elever i åk 9 som är be- höriga till yrkesprogram, 82 83 90 kommunala skolor, andel (%) 79 85 90 Gymnasiebehörighet bland de fem skolor 75 78 Ökat med lägst andel behöriga elever (%) 77 79 83 Gymnasieelever med examen eller studiebevis 79 83 86 inom 4 år, läges– kommun, andel (%) 75 75 80 Ungdomar som är etab– 76 78 80 lerade på arbetsmark- naden eller studerar 1 år 83 – – 85 efter slutförd gymna- sieutbildning, hemkom- 75 – – 75 mun, andel (%) ** Kursdeltagare i Komvux på gymnasial nivå som Snitt för har avbrutit kurs, i 23 17 R9 huvudmannens skol– enheter, andel (%) Kursdeltagare i Komvux på grundläggande nivå Snitt för som har avbrutit kurs, i 26 22 R9 huvudmannens skol– enheter, andel (%) * Mätningen Liv och hälsa ung sker vart 3:e år, nästa sker 2026. ** Eftersläpning av publicerade data. Hänninen. (JESHAN5) 10 Förvaltningsberättelse Tryggt och självständigt liv Vård- och omsorgsförvaltningen, socialförvaltningen, Region Sörmland samt Stadsmissionen har fått en projektansökan beviljad av Vinnova för ett utvecklingsarbete som syftar till att skapa en individanpassad lågtröskelverksamhet för vuxna som lever i utsatthet, i form av en mötesplats med samskapade Förflyttningen mot målet om ett tryggt och självständigt insatser och aktiviteter som främjar besökarnas egenmakt och hälsa. liv fortsätter. Den demografiska utvecklingen med allt fler äldre skapar ett starkt förändringstryck. En mängd Inom utvecklingsarbetet ”Måltider och möten för seniorer” har aktiviteter genomförs inom kommunen och tillsammans den särskilda Seniorrestaurangen stött på hinder och kommer med strategiska partners för att skapa förutsättningar för inte att realiseras i den ursprungligt tänkta formen. Inom utveck- invånarna att leva ett tryggt och självständigt liv med god lingsarbetet ”Framtidens servicetjänster” (till exempel städning, livskvalitet. tvätt och inköp) pågår arbete som kan komma att leda till testverksamhet eller liknande. Stöd till kvarboende Personcentrerad nära vård och omsorg Ett utvecklingsarbete har etablerats som innebär dialog med fastighetsägare och att söka samverkansvinster. Intervjuer Under året har arbetet med personcentrerad nära vård och har genomförts som tyder på att det behövs en mångfald omsorg haft fokus på genomförande och integrering av av boendeformer för seniorer samt att fastighetsägare vill personcentrerade arbetssätt i ordinarie verksamhet, i syfte att undersöka om exempelvis civilsamhällesaktörer kan genomföra stärka förutsättningarna för ett tryggt och självständigt liv i det aktiviteter i befintliga gemensamhetslokaler. Vidare har ett egna hemmet. Ett projekt har genomförts med inriktning på att undersökande utvecklingsarbete gjorts med bland annat omsätta tidigare utvecklingsarbete i praktisk vardag och bygga seniorer och mäklare för att identifiera hinder för seniorers flytt- långsiktiga strukturer för personcentrering. process. Kommunen har bjudit in till flera workshops på temat Arbetet har bedrivits med utgångspunkt i en färdplan för nära ”Seniorer och äldres boende i Eskilstuna” som genomförs första vård, framtagen i samverkan mellan kommunen och Region kvartalet 2026. Sörmland. Färdplanen utgör en gemensam riktning för fortsatt Utbudet av trygghetsbostäder i kommunen har fortsatt att utveckling mot mer samordnade och tillgängliga insatser nära växa under året, vilket torde stärka möjligheterna till ett gott invånaren. liv i ordinärt boende. Efter 2025 väntas det statliga stödet för Fokus har legat på att fördjupa personcentreringen i praktiken, att bygga eller bygga om bostäder för äldre att avvecklas, där samverkan mellan kommunens verksamheter och hälso- vilket skapar osäkerhet kring utvecklingen gällande anpassade och sjukvård utgör en viktig del för att skapa sammanhang och bostäder för äldre på lång sikt. kontinuitet. Frågeställningen ”Vad är viktigt för dig?” har använts Indikatorn som avser andelen medborgare över 80 år som bor systematiskt i såväl mötet med individen som i verksamhets- i särskilt boende har minskat jämfört med förra året, och rört utveckling och lärande. sig i riktning mot målet. Emellertid har även andelen i riket som Som ett konkret resultat syns förbättrade resultat i brukar- helhet minskat. Andelen kvinnor över 80 år som bor i särskilt enkäten inom vård- och omsorgsboende, vilket indikerar ökad boende är högre än andelen män. En förklaring kan vara att upplevd trygghet, delaktighet och kvalitet. Projektet har avslutats kvinnor i högre ålder mer sannolikt bor ensamma jämfört men arbetssätt och lärdomar tas vidare och integreras i fortsatt med män. styrning och verksamhetsplanering. Digital inkludering Anhörigstöd I syfte att öka den digitala inkluderingen har kommunens Under perioden har en dialog förts om förutsättningarna för Digidelcenter fortsatt ge stöd och rådgivning till kommuninvå- ett gemensamt förvaltningsövergripande arbete. Ett förslag har narna kring vardagliga it-frågor. Projektet ”Minska det digitala tagits fram för att stärka samverkan kring anhörigstöd, men är utanförskapet” har nått ungefär 480 seniorer via exempelvis ännu inte beslutat. Det är i dagsläget oklart hur det strategiska fikatillfällen med digitala teman, pop up-aktivitet i Tuna park, koncernövergripande arbetet med anhörigstöd ska samordnas. Mötesplatser för seniorer och föreningsmötesplatser samt under seniormässan i Stadsbiblioteket. IT-stödsaktiviteter har haft teman som QR-koder, parkeringsappar, internetbedrägerier och Suicidprevention hur man åker buss med telefonen. Effektmätningar tyder på att Kunskapshöjande insatser för medarbetare genom utbildningar en majoritet av deltagarna vid fikatillfällen har uppgivit en ökad i suicidprevention, psykisk ohälsa och bemötande samt riktade känsla av inkludering i det digitala samhället. insatser i samband med arbetsplatsträffar, har genomförts. Detta har bidragit till ökad trygghet i att identifiera och hantera suicid- Utveckling av proaktiva insatser nära situationer samt till förbättrad tidig upptäckt. Ett stort arbete pågår för att ställa om organisationen till Andra insatser såsom social tillhörighet, delaktighet och tillgång bestämmelser och ambitioner i den nya socialtjänstlagen. till stödjande vuxna har stärkt skyddsfaktorer för barn och unga. Förberedelser för att delta i Sveriges kommuners och regioners Samverkan med föreningsliv och stödorganisationer har bidragit lärprocess “Framtidens hemtjänst” har genomförts. Förvaltnings- till ökad tillgänglighet och fler kontaktvägar för personer i behov övergripande diskussioner har inletts om förebyggande arbete av stöd. som är en av de centrala omställningarna i nya socialtjänstlagen. Hänninen. (JESHAN5) 11 MB Strategiska mål för hållbar utveckling Sett över året har aktivitetsnivån hos förvaltningar och bolag jämlik delaktighet för barn har varit nya arbetssätt och stöd, varierat. Det saknas övergripande och verksamhetsnära arbete såsom Familjehemsboxen, digital utbildning och material för kring efterlevande men det arbetet förväntas utvecklas i barn och unga med kognitiva svårigheter. Uppföljningar i form samband med att en länsgemensam handlingsplan för arbete av exempelvis aktgranskning och brukarundersökning visar med efterlevande presenteras. sammantaget förbättrade resultat jämfört med föregående år. Samtidigt kvarstår utvecklingsbehov avseende dokumentation, information till barn, uppföljning av vård- och genomförande- Samverkan med civilsamhället planer samt systematisk resultatuppföljning, särskilt vid externa Flera projekt genomförs tillsammans med Samhällskontraktet, placeringar. som bland annat har inneburit samarbete med civilsamhället för att tillsammans utveckla idéer för social gemenskap och kvar- Samlad bedömning av måluppfyllelsen boende. Fem nya föreningsdrivna mötesplatser för seniorer har startats under året. En mall för avsiktsförklaring tagits fram, som Ett omfattande och strukturerat utvecklingsarbete har genom- ska fungera som verktyg för hållbar samverkan för förenings- förts i nära samverkan med strategiska partners. Detta har drivna mötesplatser. Ett nätverk med föreningsmötesplatser stärkt förutsättningarna för invånarna – särskilt äldre och andra och kommunen har startats, där föreningsmötesplatserna bland grupper med behov av stöd – att leva ett tryggt, självständigt annat får stöd till att söka extern finansiering. och kvalitativt liv. Resultaten visar förbättringar, inte minst inom den personcentrerade vården och omsorgen där brukarenkäter Under året har vård- och omsorgsförvaltningen och kultur- och lyfter ökad trygghet, delaktighet och kvalitet.  fritidsförvaltningen stärkt sitt samarbete, bland annat genom ett avtal om mötesplatser. Arbete pågår för att ta fram ett stödmaterial för samverkan med civilsamhället, vilket i första Ortsindikatorer Kön Resultat Resultat Trend Mål 2027 2024 2025 läget riktar sig till enheter inom vård- och omsorgsförvaltningen som vill utveckla samverkan med civilsamhället. Arbete med att 84 81 Nivå med riket ta fram tydligare information för föreningar och enskilda som Invånare 16–84 år med gott psykiskt välbefin- 83 76 vill engagera sig genom frivilliguppdrag pågår, bland annat via nande, andel (%) eskilstuna.se. 85 86 Öka kunskapen om framtidens vård och omsorg 70 68 Nivå med riket Invånare med bra själv- En kommunikationskampanj för att öka kunskapen om fram- skattat hälsotillstånd, 65 67 tidens vård och omsorg hos invånarna har förberetts. andel (%) Kampanjen ska bidra till att öka intresse och kunskap om hur 74 69 man kan leva tryggt och självständigt samt vilket stöd som finns att få. Parallellt har utvecklingen av innehållet på eskilstuna. se påbörjats. Syftet är att göra information tillgänglig för att Resultat Resultat Organisationsindikatorer Trend Mål 2027 underlätta val i livet och om stöd. Ett riktat stöd till förebyg- 2024 2025 gande verksamheter inom kommunen har gjorts för att utveckla 84 85 Nivå med riket kommunikationen och verksamheterna har ökat sin synlighet Brukarbedömning och mötesplatser för äldre märker ett ökat intresse. hemtjänst äldreomsorg 81 84 – trygghet, andel (%) 88 85 Fler män till vården Vård- och omsorgsförvaltningen har inkluderat jämställdhets- Brukarbedömning 70 72 Niv r å ik m et ed perspektivet i arbetet med arbetsgivarvarumärket, exempelvis särskilt boende äldre- 70 71 vilka mässor som ska besökas inklusive uppföljning för att säker- omsorg – helhetssyn, ställa lärande och måluppfyllelse. Arbete pågår för att identifiera andel (%) 69 73 fler ambassadörer som kan företräda vård och omsorg på till exempel mässor och studiebesök på skolor. Därtill har vidareut- 11,5 11,1 Nivå med riket veckling skett av hur vård och omsorg presenteras i annonser, Invånare 80+ i särskilt mässor och prao-aktiviteter. Vård- och omsorgsförvaltningen 13,8 13,0 boende, andel (%) * har kartlagt nuläget och börjat följa könsfördelningen bland prao-elever, feriepraktikanter och sökande till annonser med 8,3 8,4 målsättningen att könsfördelningen ska bli jämnare. 78 95 Nivå med riket Brukaren får stöd att Ökad delaktighet och självständighet för placerade planera sin framtid - 74 95 barn och unga familjehem, andel (%) 83 95 Implementering av Socialstyrelsens material ”Positivt umgänge” har genomförts i syfte att säkra att placerade barn, deras Brukaren får stöd att familjer och familjehem skapar förutsättningar för barns rätt till planera sin framtid 67 50 Nivå med umgänge under placeringstiden. Socialförvaltningens barnrätts- riket - HVB, andel (%) nätverk har arbetat för att öka barns delaktighet oavsett var i olika processer ett barn finns. Ytterligare aktiviteter för att stärka * Eftersläpning av publicerade data. vvvv Hänninen. (JESHAN5) 12 Förvaltningsberättelse Foto: Mostphotos Hänninen. (JESHAN5) 13 MB Strategiska mål för hållbar utveckling Företagstillväxt och fler i jobb Business Day arrangerades återigen och blev snabbt fullbokat. Kommunens energirådgivning för företag fortsatte att ge vägledning och kunskap för att effektivisera energianvänd- ningen. I december 2025 försattes inkubatorn Create i konkurs. Under året togs viktiga steg för att stärka Eskilstunas Create drevs som ett gemensamt initiativ av Eskilstuna, Västerås näringslivsklimat och förbättra förutsättningarna för små stad, Region Västmanland, Region Sörmland och MDU, med och medelstora företag. Genom insatser kopplade till den målet att stärka entreprenörskap och innovation i regionen. Efter styrande planen, Eskilstuna ska bli Sveriges bästa kommun konkursen inleddes ett arbete med att analysera och utveckla för små och medelstora företag, genomfördes aktiviteter innovationsstödsystemet, i syfte att säkerställa ett långsiktigt, som bidrog till bättre dialog, ökad service och en fortsatt samordnat och effektivt stöd till företag och innovatörer. positiv utveckling på arbetsmarknaden. Service till företag Stärkt företagsklimat och positiv arbetsmarknads- Arbetet med att förenkla och samordna företagens väg in i utveckling kommunen fortsatte under året. Som en del av utvecklingen av Årets resultat i Svenskt Näringslivs undersökning av företags- bygglovsprocessen och för att öka tydligheten togs processkart- klimatet visade på en tydlig förbättring. Eskilstuna uppnådde bilder fram för vissa ärenden och beslut. sitt bästa omdöme sedan 2019 och rankades som den åttonde Nöjd kundindex (NKI), som mäter företagens nöjdhet i samband högst placerade kommunen bland landets större städer, ett med myndighetsutövning, visade en negativ trend och behöver styrkebesked som bekräftade att de långsiktiga satsningarna ger analyseras vidare under 2026 för att identifiera möjliga förbätt- resultat. Även arbetsmarknadsutvecklingen fortsatte i positiv ringsområden. Även nöjd-upphandlingsindex (NUI), som mäter riktning. Insatser för att få fler invånare i arbete intensifie- nöjdheten i upphandlingsprocessen inom hela kommun- rades under året, vilket bidrog till att arbetslösheten minskade koncernen utvecklades negativt. snabbare än i riket i stort. Totalt sjönk arbetslösheten i Eskils- tuna med 0,9 procentenheter och uppgick i december till Eskilstuna Energi och Miljö tog under året fram ett åtgärds- 10,6 procent, jämfört med en minskning på 0,3 procentenheter i paket för att stärka sina kundrelationer och förbättra dialogen riket. Denna utveckling speglar resultatet av ett strukturerat och samt servicen gentemot Eskilstunas företagare. Åtgärdspaketet uthålligt arbete med att stärka både matchning och kompetens- omfattar 51 förbättringspunkter fördelade på sju områden, som försörjning. ska genomföras under de kommande tre åren för att stärka bolagets roll som leverantör till både företagskunder och privatpersoner. Kommunikation, dialog och företagsstöd Kommunikation och dialog med näringslivet var under året en Ungdomsfokus central del i arbetet för att stärka förståelsen mellan kommunen och företagen. Företagsbesök genomfördes kontinuerligt och Samarbetsavtalet med Ung Företagsamhet genomfördes enligt näringslivet bjöds in till flera dialogforum, såsom SME-dia- plan under året. Totalt drev 626 skolungdomar UF-företag loger, upphandlingsevent och Bestämman. Rundabordssamtal i Eskilstuna, vilket innebar en mindre minskning jämfört med genomfördes med installationsbranschen, industribranschen, tidigare år. Under sommarlovet erbjöds 1 002 ungdomar ferie- handelsbranschen (city och Gamla stan) samt företagare praktik via kommunen. Därutöver startade ett 60-tal ungdomar verksamma i Torshälla. En konkret följd av samtalet med egna företag genom entreprenörsutbildningen UngDrive. Torshällaföretagarna var att ordföranden i Torshällas nämnd, I samverkan med Eskilstuna Fabriksförening genomfördes från och med kommande år, kommer bjuda in till återkom- gymnasieutbildningar vid Rinman Science College i syfte att mande lokala företagardialoger. Dialogen mellan kommunen stärka kompetensförsörjningen inom teknik, industri och natur- och Tillväxtrådet var under året viktig för att stärka samverkan vetenskap – kompetensområden som fortsatt var särskilt efter- kring det lokala näringslivets utveckling. De återkommande frågade av det lokala näringslivet. Jobbmässa Ung arrangerades mötena ger kommunen värdefulla inspel om företagens behov även detta år och blev återigen ett välbesökt evenemang, med och bidrar till ett mer träffsäkert näringslivsarbete. Under vecka ett stort antal utställare som framför allt erbjöd sommarjobb till 42 genomfördes den årliga företagarveckan, med extra många ungdomar. företagsbesök, fokus på upphandling samt en SME-dialog som till stor del behandlade framtidsplanerna för å-rummet. Centrumutveckling Kommunens LinkedInkanal ”Näringsliv – Eskilstuna kommun” Under året fortsatte arbetet med att ta fram en strategisk inrikt- fortsatte att vara en viktig kanal för information och omvärlds- ning för markanvändning kopplad till handeln. Genom syste- bevakning riktad till företag. En uppdaterad företagarwebb matisk omvärldsbevakning togs lärdomar från andra kommuner lanserades för att ytterligare stärka service och tillgänglighet. tillvara, samtidigt som utvecklingen inom handeln i både Även ett nytt nyhetsbrev introducerades under året. kommunen och regionen analyserades. Arbetet omfattade även Flera affärsutvecklingsprogram genomfördes. Young Executive identifiering av relevanta framtidsscenarier som stöd för den Program, riktat till företagsledare i åldern 18–35 år, syftade till långsiktiga planeringen. En kartläggning av ansvarsfördelningen att uppmuntra fler unga att engagera sig som företagare och inom centrumutveckling genomfördes. Resultatet bearbetades i ledande roller. En ny omgång av Women Executive Program och analyserades under året i syfte att skapa ett tydligare och med tio kvinnliga företagare startade också. Eventet Women mer ändamålsenligt arbetssätt framåt. Hänninen. (JESHAN5) 14 Förvaltningsberättelse Tillväxtförutsättningar och hållbar Fler i jobb näringslivsutveckling Tillsammans med Arbetsförmedlingen genomförde kommunens Näringslivskonsekvensanalyser integrerades fortsatt i ärenden Jobbcentrum under året tre jobbspår inom vård och omsorg och beslutsprocesser där det bedömdes relevant. Under året samt lokalvård, där Regionens verksamhetsservice utgjorde en genomfördes analyser bland annat i arbetet med att ta fram central samverkanspart. Under våren 2025 genomfördes även en ny taxa för markupplåtelser samt vid översynen av taxan: en pilot där en SFI D-klass kombinerade svenskundervisning Tillämpningsområdet för alkohollagen, livsmedelslagen, lagen med entreprenörskap. Piloten gav mycket goda resultat och om tobak och liknande produkter samt ytterligare närliggande stärkte elevernas förståelse för företagande som en möjlig lagstiftning. En näringslivskonsekvensanalys togs även fram väg till egen försörjning. Jobbchansen fortsatte att arrangeras inom ramen för arbetet med trafik- och mobilitetsplan för månatligen i Årby och samlade arbetsgivare, arbetssökande Eskilstuna kommun. Planprogrammet för Eskilstuna Logis- och Nyföretagarcentrum för att skapa fler matchningsmöjlig- tikpark Norra antogs under året och arbetet med att ta fram heter. Entreprenörskap etablerades som en permanent kurs detaljplaner för området pågick. För Gunnarskäl fortsätter inom vuxenutbildningen och planeras att införas även inom analyserna kring förutsättningarna för en kombiterminal och SFI. Parallellt stärkte studie och yrkesvägledningen sitt fokus på järnvägsanslutna verksamhetsfastigheter. En fördjupad lokalise- arbetsmarknadskunskap i gruppvägledningen för elever inom ringsutredning ska genomföras för att i möjligaste mån undvika grundläggande svenska som andraspråk, vilket bidrog till ökad att högvärdig jordbruksmark tas i anspråk. förståelse för arbetslivets krav och möjligheter. Arbetet inom Klimatevolution utvecklades positivt under året. Cirka 90 företag lämnade ett klimatlöfte och påbörjade eller Samlad bedömning av måluppfyllelse förstärkte därmed sitt klimatarbete. En klimatutbildning för Företagsklimatet enligt Svenskt Näringsliv utvecklades positivt, ledningsgrupper i små och medelstora företag genomfördes medan NKI för myndighetsutövning sjönk. Arbetslösheten i samverkan med Mälardalens Industrial Technology Center minskade snabbare än i riket, vilket stärker måluppfyllelsen, men (MITC) och Fabriksföreningen. Inom Energitrappan, som den sviktande NKI-nivån gör att målet inte nås fullt ut.  syftade till att stödja företag i att öka sin energieffektivitet, var flera företag fortsatt aktiva och nya verksamheter ansluter löpande. Etableringsarbetet Under året fattade Volvo CE beslut om att etablera en ny produktionsanläggning för bandgrävmaskiner i Eskilstuna, vilket stärker kommunens position som en central industri- och innovationsort. Det blev även klart att en större distributör av läkemedel och hälsovårdsprodukter etablerar sig i Eskilstuna Logistikpark i början av 2026. Distributören har tidigare haft sina lokaler i Vilsta, och det pågår diskussioner med ett online- apotek om att ta över den befintliga lokalen. I logistikparken invigdes även ny serviceplats för tunga fordon med säker parkering och dusch. Eskilstuna kombiterminal summerade året med ett nytt all-time high resultat som är cirka 9 procent över volymerna jämfört med 2024. Ett aktivt sälj- och marknads- föringsarbete har genomförts där det framför allt under hösten var mycket välbesökta mässor och branschdagar. Hänninen. (JESHAN5) 15 MB Strategiska mål för hållbar utveckling Resultat Resultat Resultat Resultat Ortsindikatorer Kön Trend Mål 2027 Organisationsindikatorer Trend Mål 2027 2024 2025 2024 2025 Företagsförekomster, Nöjd Kundindex Stockholm 80 42 43 44 78 77 antal/1000 inv * Business Alliance, SBA 11,5 10,6 8,6 Svenskt Näringsliv: Samman- fattande omdöme i lokalt 3,3 3,4 3,7 Arbetslöshet totalt, andel 11,6 10,7 8,8 företagsklimat (skala 1-6) (%) Nöjd upphandlingsindex, 70 66 80 11,3 10,5 8,4 NUI * Genomgått yrkesutbildning 12,0 10,4 och fått jobb inom 6 mån, 57 55 86 Arbetslöshet 18-24 år, Under andel (%). 11,0 9,2 andel (%) rikssnitt * Eftersläpning av publicerade data. 12,9 11,5 23,2 20,5 20,0 Arbetslöshet utrikes 25,8 22,6 22,0 födda totalt, andel (%) 20,8 18,5 19,0 16,2 13,9 17,0 Arbetslöshet utrikes födda 18-24 år, 16,4 14,2 17,0 andel (%) 15,9 13,6 17,0 1 808 1 758 1 850 Långtidsarbetslöshet to- 998 975 1 000 talt (över 24 mån), antal 810 783 850 Bidragshushåll per 27 24 Minskat 1 000 invånare, antal Hänninen. (JESHAN5) 16 Förvaltningsberättelse Ökad attraktionskraft Eskilstuna kommun och Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) har ingått ett partnerskap för att erbjuda Sveriges främsta talanger inom kvinnlig artistisk gymnastik en träningsmiljö av internatio- nell klass. En effekt av insatserna ses i medborgarundersökningen där Flera viktiga satsningar har gjorts för att stärka Eskilstunas betydligt fler invånare är nöjda med det lokala kultur- och attraktivitet och attraktionskraft i bred samverkan med nöjeslivet än 2024. externa aktörer. Centrumutvecklingsarbetet, kultur och idrott växlas upp genom satsningar i anläggningar, nytt Attraktiv studentstad kulturhus och kulturkvarter samt program- och aktivitets- utbud. Utredningen för ett kommersiellt kongresshus med Studenthuset J3 har utvecklats i samarbete med Mälardalens hotell pågår. Satsningar görs för att attrahera och behålla universitet (MDU), stiftelserna och studentföreningarna för att skapa en mötes- och aktivitetsplats för universitetsstudenter. kompetens i Eskilstuna. Befolkningssiffrorna visar en fort- MDU och kommunen har även inlett ett fördjupat samarbete för satt nedgång och Eskilstunabornas vilja att rekommendera att stärka Eskilstuna som studentstad, med målet att attrahera sin stad till andra är fortsatt låg jämfört med andra kom- och behålla fler studenter i Eskilstuna. muner, även om siffran ökat något under 2025. Stärka Eskilstunas kompetensförsörjning Centrumutveckling I samarbete med näringslivet pågår en satsning för att kompe- Stort fokus har lagts på att utveckla, aktivera och stärka Eskils- tensförsörja Eskilstuna. Flera riktade kommunikationsinsatser har tuna centrum, bland annat genom satsningar på Fristadstorget genomförts i syfte att behålla, utveckla och attrahera efterfrågad som mötesplats med ett brett utbud av program och aktivi- kompetens till Eskilstuna. Satsningen startade 2024, växlades teter under hela året. Satsningen Vinterljus, med ljuskonstverk upp under 2025 och fortsätter 2026. framtagna av nationella och internationella konstnärer, erbjuder Eskilstunaborna en lekfull ljuspromenad och ett besöksmål Kommunikationskonceptet “Boosta Eskilstuna” har tagits fram utmed ån och i centrum. för att bättre synliggöra Eskilstunas utveckling och utbud för invånare och verksamma. Målet är att bygga stolthet och höja Ett planprogram för centrum samt en vision och strategi för Eskilstunabornas vilja att rekommendera staden till andra. å-rummet håller på att tas fram för att ge förutsättningar för en Kommunikationsinsatser inom konceptet har pågått under året fortsatt och långsiktig utveckling av centrum. Beslut planeras och fortsätter under 2026. under 2026. Centrumtutvecklingsarbetet sker i samverkan med föreningsliv, näringsliv och fastighetsägare, bland annat genom utvecklingen av citydress för att smycka staden och marknads- Bostadsbyggande föra evenemangsutbud. Konjunkturläget har fortsatt påverkat tillväxten i Eskilstuna och Planeringen för ett nytt kulturhus vid stadsbiblioteket, inklusive intresset på byggmarknaden har fortsatt varit lågt under 2025, seniorcentrum och kulturskola, är i gång och planeras att starta vilket har resulterat i färre start- och slutbesked för nya bostäder. 2026 och vara klart 2029. Tillsammans med den renoverade Under 2025 gavs slutbesked för 212 bostäder i Eskilstuna teatern skapar de det nya Kulturkvarteret Våghalsen. Parallellt kommun, varav 69 för småhus. utreds ett kommersiellt kongresscenter med hotell i samarbete Ett flertal detaljplaner antogs under året, vilket möjliggör för med fastighetsägare och näringsliv. 1 330 bostäder och 335 småhus i stadsnära miljöer och på landsbygden. Planprogrammet för området Odlaren har färdig- Fortsatt utveckling av evenemang och ställts och kommer att möjliggöra för ytterligare cirka 3 200 aktivitetsutbud bostäder i attraktiva lägen. Flera stora idrotts- och musikevenemang har genomförts Det kommunala fastighetsbolaget Kfast har utökat med trygg- och värvats under året, vilket lockat besökare lokalt, nationellt hetsbostäder i Torshälla och Munktellstaden. ROT-renovering och internationellt. Evenemangen stärker Eskilstunas utbud och har skett av lägenheter i Hällby och Skogsängen och en utveck- besöksnäringen. Folk och kultur – Sveriges största kulturpoli- lingsplan håller på att tas fram för renovering och upprustning i tiska konvent – genomfördes i Munktellstaden för åttonde året Brunnsbacken. I Torshälla och i Skogstorp byggs nya vård- och och slog besöksrekord med över 11 000 besökare från hela omsorgsboenden. landet. Eskilstuna var återigen en av värdstäderna för Sveriges Befolkningsutveckling Olympiska Kommittés Olympiadag, där barn och unga Befolkningen i Eskilstuna uppgick vid årsskiftet till 106 789 provar idrotter tillsammans med Sveriges olympier och antal invånare, vilket är en minskning för andra året i rad. lokala föreningar. Minskningen av antal invånare förklaras främst av färre barn som föds och ökad utvandring. SCB:s medborgarundersök- Utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter till barn och unga har ning visar att invånarna i hög grad upplever Eskilstuna som en stärkts över hela året genom samarbete med föreningslivet. Det bra plats att leva och bo på. Samtidigt ligger resultaten under gör att fler barn och unga i Eskilstuna kan erbjudas goda möjlig- nivån för jämförbara kommuner, och viljan att rekommendera heter att hitta aktiviteter som ger dem en meningsfull fritid. Den kommunen är fortsatt mycket låg men ökar jämfört med 2024. stora idrottssatsningen på kommunala anläggningar pågår och fortsätter under 2026. Hänninen. (JESHAN5) 17 MB Strategiska mål för hållbar utveckling Service och tillgänglighet Eskilstuna kommuns kontaktcenter, Eskilstuna direkt, har utretts för att öka förutsättningar och förmåga att erbjuda hög service och tillgänglighet till Eskilstunas invånare. En plattform har etablerats för digitala brevutskick via exempelvis Kivra, nyhets- brev för olika målgrupper har tagits fram och webbplatsen för företag har byggts om och nylanserats för att stärka service och information till företag. Samlad bedömning av måluppfyllelsen Flera strategiska satsningar har genomförts med positiv påverkan på Eskilstunas utveckling – inom centrumutveckling, kultur, idrott, studentstadssatsningar och kompetensförsörjning. Samtidigt kvarstår utmaningar, framför allt kopplade till befolkningsminsk- ning och låg rekommendationsgrad bland invånare.  Vinterljus: Underworld. © Alexandra Stratimirovic/Bildupphovsrätt (2025). Fotograf AnnaKarin Nordstrand Hänninen. (JESHAN5) 18 Förvaltningsberättelse Resultat Resultat Ortsindikatorer Kön Trend Mål 2027 2024 2025 76 77 86 Kommunen är en bra plats att bo och leva på, 85 81 86 andel (%) 67 73 86 30 35 50 Kan rekommendera andra att flytta till 30 36 50 kommunen, andel (%) 31 33 50 Slutbesked bostäder, 363 212 450 antal/år Slutbesked småhus, 78 69 225 antal/år 39 39 46 Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbild- 46 47 47 ning, andel (%) * 32 32 41 Resultat Resultat Organisationsindikatorer Trend Mål 2027 2024 2025 85 82 85 Bra möjlighet att nyttja kommunens idrotts- 84 77 85 och motionsanlägg- ningar, andel (%) 86 87 85 59 66 72 Det lokala kultur- och nöjeslivet i kommunen 65 69 74 är bra, andel (%) 53 64 70 40 45 60 Kommunens infor- mation kring större 42 45 60 förändringar fungerar bra, andel (%) 39 44 60 Byggrätter för bostäder i 90 1 330 600 detaljplaner, antal/år Byggrätter för småhus i 10 335 300 detaljplaner, antal/år Betalande resor med stads- och landsorts- 3,8 3,0 4,0 trafik (exklusive elevkort), miljoner resor 70 70 81 Kommunen sköter sina olika verksamheter bra, 79 78 81 andel (%) 62 62 81 * Eftersläpning av publicerade data. Hänninen. (JESHAN5) 19 MB Strategiska mål för hållbar utveckling Klimatsmart verksamheter kopplade till sig. Under året har ett stor fokus legat på analys och planering av åtgärder med utgångspunkt i vårens Klimatrapport. Rapporten visar på framgångar inom energi- effektivisering och transporter, till exempel utförs 79 procent av Eskilstuna kommuns egna transporter med förnybara drivmedel, Året har präglats av ett fortsatt starkt klimatengagemang vilket är långt över rikssnittet, men den kvarvarande användningen av fossila bränslen ger fortsatt höga utsläpp och förbättringsarbete inom kommunkoncernen och bland företagen i Eskilstuna. fortsätter. Kommunkoncernens största klimatpåverkan, cirka 80 Det har gett konkreta resultat inom bland annat cirkulär eko- procent, kommer dock ifrån inköp av varor och tjänster. nomi, energieffektiviseringar och vattenförvaltning. Genom systematiskt arbete med att söka extern finansiering En metodik för att effektbedöma klimatåtgärder utvecklades i samt genom pilotprojekt och fördjupad samverkan med ett pilotprojekt för persontransporter under 2025. Syftet är att näringsliv och akademi har kommunens klimatarbete kunnat stärka prioritering och åtgärder över tid samt hitta vägar att belysa stärkas ytterligare vilket bidragit till Eskilstunas ekonomiska kostnader och andra nyttor. Metoden kommer att position som en av världens mest miljösmarta industri- fortsätta användas inom fler områden under 2026. städer. Takten på utsläppsminskningarna är dock inte till- räcklig för att uppnå klimatmålen, men sammantaget visar Energieffektivisering och lokal elproduktion uppföljningen på ett brett engagemang och genomförande EU:s inriktning och krav inom klimatarbetet påverkar kommun- av planerade aktiviteter och det strategiska målet Klimat- koncernens inriktning framåt, till exempel för energiprestanda i smart bedöms därför vara uppfyllt. byggnader. Energieffektivisering och minskad energianvändning i fastigheter har varit prioriterade områden inom kommunkon- Utsläpp inom det geografiska området cernen under 2025. I kommunala lokaler har energi- användningen minskat med 21,3 procent och i bostäder med 29 Den senaste nationella statistiken (SMHI) för Eskilstuna kommuns procent sedan 2009. Åtgärder som sensorinstallationer och AI-ba- geografiska område är från 2023 och visar en minskning av de serad styrning har genomförts och ger minskad energianvändning. totala utsläppen av växthusgaser med 8 840 ton, cirka 4 procent, Utbyggnaden av solceller har fortsatt och byte till LED-belysning jämfört med 2022. Minskningen är inom flera områden kopplad har genomförts inom flera verksamheter. till variationer i produktion, till exempel inom industri, bygg och jordbruk. Inom transportsektorn har andelen fossilfria fordon ökat Kommunkoncernens bolag har haft ett särskilt fokus på att möjlig- i fordonsflottan, vilket minskat utsläppen. På nationell nivå finns göra ökad lokal elproduktion. Kfast har som mål att fördubbla statistik för 2024 (Naturvårdsverket) och utifrån det resultatet kan mängden installerade solceller till 2027. Eskilstuna Logistik och ökade utsläpp från transportsektorn förväntas, även på lokal nivå, Etablering möjliggör för logistikbolag att etablera solceller på på grund av den förändrade reduktionsplikten. sina fastigheter, och Eskilstuna Energi och Miljö utreder etable- ring av solcellspark på Lilla Nyby, eventuellt i kombination med Näringslivets engagemang energilager. Sammantaget bidrar dessa insatser till ett mer robust energisystem. Arbetet med att nå klimatmålen för det geografiska området Eskilstuna bedrivs samlat under namnet Klimatevolution. Närings- En åtgärd med betydande klimatpåverkan är att tidigare använd livet är fortsatt aktivt involverat genom initiativ som Energitrappan, fossilolja i lokala förbränningspannor har ersatts med HVO. Under NRGIZE-programmet, ReSmetuna och klimatledarutbildningen året har även den första eldrivna sopbilen tagits i drift inom Eskil- ihop med Mälardalens Industrial Technology Center, MITC. Under stuna Energi och Miljö, vilket bidrar till minskade utsläpp och lägre året har förberedelser pågått för att bredda Transportklustret till bullernivåer. en Transportarena för hela värdekedjan, samt för att involvera fler branscher. Eskilstuna utsågs under 2025 till en av organisationen Klimatfärdplaner och upphandling Fossilfritt Sveriges klimatledarkommuner vilket bland annat innebär De färdplaner för klimat som tagits fram för väsentliga inköps- möjlighet till kunskapsutbyte med andra kommuner i framkant kategorier fortsätter utvecklas och implementeras, till exempel när det gäller klimatkrav i upphandling. Ett fokus i nätverket är genom förbättrade projekteringsanvisningar och rutiner. Arbetet elektrifierade arbetsmaskiner, vilket har testats och utvärderats i sker i dialog med näringslivet och med utgångspunkt i natio- entreprenadprojekt under året. nellt antagna och forskningsbaserade vägledningar och klimat- Världens första återbruksgalleria ReTuna fyllde tio år 2025. ReTuna färdplaner för näringslivets olika branscher. Kraven testas mot har i dag över 360 000 besökare om året och har haft över två leverantörer, både i konkreta upphandlingar och genom dialog miljoner besök sedan starten 2015. Verksamheterna i gallerian har med lokala företag till exempel under entreprenörsfrukost. Inom vuxit från sju till 22 och antalet arbetstillfällen har mer än tredubb- kommunkoncernen bedrivs ett gemensamt kategoristyrnings- lats från 25 till 83. arbete, vilket bidrar till långsiktiga och förutsägbara förutsättningar framför allt för små- och medelstora företag. Kommunkoncernens klimatarbete Kommunkoncernens miljöarbete håller hög nivå. Det märks bland Samhällsbyggnadsprocessen och annat av en andraplats i rankingen Miljöbästa kommun samt att medborgarinvolvering arbetet med UPMEF, Upprustning med energifokus, tilldelades Under 2025 har en kartläggning av hur klimatfrågan hanteras i årets framtidspris inom energieffektivisering. Enligt SCB:s medbor- samhällsbyggnadsprocessen genomförts. Kartläggningen visar på garundersökning är en hög andel av medborgarna fortsatt nöjda behov av tydligare ansvar, förbättrade överlämningar och ökad med kommunens arbete för att minska miljö- och klimatpåverkan samordning mellan berörda aktörer inom organisationen. Resul- i egna verksamheter. tatet ligger till grund för fortsatt utvecklingsarbete, bland annat Det interna klimatarbetet utgår från måleSna minolimng Pslahna nfödr lkinlimgeant bestäl h ld ar a e v x : te J r e n s fi s n ic an a siering beviljats för en flerårig tjänst med fokus på och har fem fokusområden med represeHnätannnteinr efrnå.n (rJeEleSvaHnAtaN 5) 20 Förvaltningsberättelse denna fråga. Arbetet med ökad medborgarinvolvering och folklig Samlad bedömning av måluppfyllelsen förankring i klimatomställningen har förberetts genom semina- Uppföljningen visar ett brett klimatengagemang och att planerade rier, kommunala dialoger och erfarenhetsutbyte med vänorten åtgärder genomförs inom hela kommunkoncernen. Trots att Erlangen i Tyskland. Insatserna syftar till att stärka delaktighet och utsläppsminskningstakten inte räcker för klimatmålen stärks klima- långsiktig förankring i klimatarbetet. tarbetet genom effektiviseringar, samverkan och extern finansie- ring som ger tydliga framsteg.  Energiplanering Resultat Resultat Arbetet med den nya Energiplanen har fortsatt i samarbete med Ortsindikatorer 2024 2025 Trend Mål 2027 Mälardalens universitet och inom projektet “En framåtlutad Utsläpp till luft av energiplanering” tillsammans med bland annat Umeå och växthusgaser totalt, 2,18 2,10 1,16 Karlstad. Denna samverkan bidrar till att kvalitetssäkra Eskilstunas ton CO2-ekvivalenter/ kommande energiplan. Målet är att förbättra energiplaneringen invånare genom att utgå från scenarier för energisystemet på lokal nivå Insamlat kommunalt för att kunna planera och samverka bättre med samtliga aktörer. avfall totalt, kg/invånare 406 397 300 (justerat) * Tidsplanen för Energiplanen har skjutits fram och remiss samt förslag till beslut planeras under 2026. Energiplanen kommer att Publika laddpunkter, an- 145 406 300 utgöra ett strategiskt underlag för kommunens långsiktiga energi- tal (varav snabbladdare) (23) (132) (45) försörjning och ett robust och klimatsmart energisystem. Slutanvändning av energi totalt inom det 21 21 Minskat geografiska området, Extern finansiering och nya projekt MWh/inv * Under 2025 har ett fortsatt framgångsrikt arbete med extern Klimatavtal med företag 98 111 250 finansiering stärkt kommunkoncernens klimat- och miljöarbete. och organisationer, antal Genom beviljade projekt har nya arbetssätt kunnat utvecklas och testas, samtidigt som samverkan med näringsliv, akademi och Resultat Resultat andra aktörer har fördjupats. Bland annat har ett nytt EU-projekt Organisationsindikatorer 2024 2025 Trend Mål 2027 om cirkulärt byggande, Waste to Value, startat i samverkan med Energianvändning i verk- Åland, lokala företag och universitet. Projektet har beviljats 1,53 samhetslokaler, kWh/ 144,3 139,5 134 miljoner euro med en stödnivå på 80 procent EU-stöd. Projektet kvm och år bidrar till utveckling av metoder för ökat återbruk och minskad Energianvändning i klimatpåverkan i bygg och anläggningssektorn. Genom beviljade kommunägda bostäder, 109,2 105,9 108 projekt har nya arbetssätt kunnat utvecklas och testas, samtidigt kWh/kvm och år som samverkan med näringsliv, akademi och andra aktörer har Solceller kommun- fördjupats. koncernen, installerad 5,5 5,9 Ökat effekt, MW Ett pilotprojekt där en bubbelbarriär testas mot plastnedskräpning Fordon med fossilfri i Eskilstunaån har också inletts tillsammans med ett lokalt företag. 79 82 100 tankning, andel (%) Projekten bedöms bidra till både konkreta miljöeffekter och ökad kunskap inför framtida investeringar. Totalt har Eskils- Kommunens arbete för 75 76 85 tuna beviljats cirka 6,7 miljoner kronor i externa medel för miljö- att minska miljö- och klimatpåverkan i egna 79 80 85 och klimatprojekt under 2025. verksamheter är bra, andel (%) 71 71 85 Utbildning och pedagogiskt återbruk * Eftersläpning av publicerade data. Konceptet EcoFriends som funnits i många år har utvecklats under 2025 och inkluderar nu även elevbesök på ReTuna vilket bidrar till ökad förståelse för återbruk och resurseffektivitet i praktiken. EcoFriends riktar sig till barn i årskurs 2, 4 och 6. Genom idéverk- stan och CirkuLäran sker resurseffektivt och kreativt återbruk av material som kommer in till ReTuna. Under 2025 har CirkuLäran fortsatt bidra med pedagogiskt material till förskola och skola på ett hållbart sätt. Parallellt har arbete pågått med att ta fram en vägledning för Klimatsmart och Kemikalie- smart skola. Under 2025 har återbruksdepån i Vilsta utvecklats ytterligare. Inriktningen är byggmaterial som används internt inom kommunkoncernens byggprojekt och fastighetsförvaltning. Vattenförvaltning och klimatanpassning Flera åtgärdsprojekt kopplade till Plan för yt- och grundvatten har pågått under året, inklusive två nya projekt för trädbestånd och restaurering av våtmarker. Arbetet med dagvatten och skyfalls- frågor har intensifierats med fokus på en effektivare hantering i planeringsprocessen och ökad klimatanpassning i den byggda miljön. Återvätning av torvmarker som dikats ur är en kostnads- effektiv klimatåtgärd och hjälper även till att återställa markens vattenbalans och bidrar till biologisk mångfald. Vilstamossen är ett Natura-2000 område i naturreservat Vilsta där kommunens första dikesplugg genomförts för återvätning av mark. Hänninen. (JESHAN5) 21 MB Strategiska mål för hållbar utveckling Stärkt beredskap arbetet vid kris och räddningstjänsten utbildar personalen för att kunna agera vid höjd beredskap. Kommunens centrala stödverksamheter har en viktig roll i organisationens totala förmåga. Under året har bland annat stödfunktionerna HR och ekonomi övat för att testa kontinui- Arbetet med att utveckla kommunens förmåga att tetsplanerna och säkra verksamheten i olika scenarion. agera under svåra förhållanden har under året fokuserat Övning och utbildning bedrivs på alla nivåer. Inom skolverksam- på försörjningsberedskap som livsmedel, nödvatten och heterna har alla lyft fram att de på olika sätt övat det svåraste reservkraft för samhällsviktig verksamhet. Kommunens scenariot med pågående dödligt våld. En koncerngemensam verksamhet arbetar med att förebygga sårbarheter med övning med scenario höjd beredskap och konsekvenser av hjälp av kontinuitetsarbetet och övningsverksamhet pågår hybridattacker genomfördes under slutet av 2025. på alla nivåer. IT-säkerhet Totalförsvar Arbete med cybersäkerhet fortgår och utveckling av Critical Kommunens ansvar inom Sveriges totalförsvar innebär en Security Controls (CIS)-kontrollerna är en central del i arbetet. del nya arbetssätt och delvis nya krav på kommunen. Trygg- Mätning i september indikerar att målet om genomförda hetspunkter är en del av befolkningsskyddet i en kommun kontroller inte kommer att nås. Orsaken är bristande möjligheter och är kommunens ansvar. Under året har en grund för hur en att investera i ny teknik, bland annat extern övervakning dygnet trygghetspunkt ska se ut i Eskilstuna arbetats fram där en dialog runt Security Operations Center (SOC), men också brist på med andra lokala aktörer varit en del. resurser att kunna genomföra kontroller och i förekommande fall åtgärda brister. Krisberedskap Det kommungemensamma arbetet för stärkt beredskap har ett Samlad bedömning av måluppfyllelsen fokus på försörjningsberedskap. Nödvattenplanen är beslutad Kommunen har tagit viktiga steg inom försörjningsberedskap, och testad i en större övning och lärdomarna från övningen totalförsvar och kontinuitetsplanering, men brister kvarstår – visar hur kommunen behöver komplettera planen. Bland annat särskilt kopplat till IT säkerhet, resursbegränsningar och behov ska en sanitetsplan tas fram som ska hjälpa att hantera effekter av kompletterande planer.  av ett vattenavbrott som snabbt får stora konsekvenser för samhällsviktig verksamhet Resultat Resultat Organisationsindikatorer Trend Mål 2027 2024 2025 I arbetet med en lokal livmedelstrategi är beredskapsperspek- Genomförda övningar enligt tivet en viktig del för att möta nya nationella krav på livsmedels- 90 91 90 beslutad övningsplan, andel (%) försörjning. En försörjningsbalans för Eskilstuna är framtagen Genomförda kontroller i en- och kommer att vara en grund för vidare arbete med möjliga lighet med kontrollramverket åtgärder för att förstärka den lokala matproduktionen. Livs- 40 40 100 CIS (Critical Security Controls), medelsstrategin är ute på remiss och kommer att beslutas av andel (%) kommunfullmäktige senare under 2026. Vägval för framtidens lösningar för energiberedskap finns med som en del i arbetet med ny energiplan för Eskilstuna. Inom vård- och omsorgsverksamheten finns samhällsviktig verksamhet som är extra känslig för avbrott i elförsörjning, värmeförsörjning och även kyla. En särskild kartläggning är genomförd som ska visa var reservlösningar bör prioriteras. Även kommunens omlastningscentral (OLC) har kartlagt behovet av reservlösning då avbrott i kylkedjan kan få stora konsekvenser för måltidsverksamheten. En så kallad oljeskyddsplan för att hantera kemikalieutsläpp i vatten har tagits fram. På räddningstjänsten finns idag särskilt utbildade personer som kan hantera utsläpp i vatten. Arbetet med skyfallsplanen börjar ta form i de förebyggande långsiktiga delarna som handlar om hur vi behöver anpassa samhället för att klara större mängder nederbörd. Kontinuitetsarbete I ett kommungemensamt forum för krisberedskap arbetar samtliga förvaltningar gemensamt för att öka sin förmåga. Som exempel kan nämnas att kommunens museiverksamheter ser över hur de ska skydda samlingarna vid olika kriser, vård- och omsorgsverksamheterna har gjort insatser för att förbereda medarbetare på att ha egen beredskap för att kunna komma till Hänninen. (JESHAN5) 22 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Hänninen. (JESHAN5) 23 MB Strategiska mål för effektiv organisation Ökad utvecklingstakt digitala utveckling och skapar förutsättningar för att öka den digitala mognaden. Programmet är väl förankrad i organisa- tionen och en genomförandeplan håller på att tas fram för fyra inriktningar: Utvecklingstakten ökar i kommunkoncernen. Förbätt- • En enkel digital vardag för invånare och verksamma ringskulturen har stärkts samtidigt som strukturer och • En smart arbetsplats för medarbetare arbetssätt utvecklats för att stödja medarbetardriven verksamhetsutveckling. Tillgången och användningen • Frigjord tid och högre kvalitet genom automation av välfärdsteknik och digitala tjänster ökar, och det nya • Bättre beslut genom användning av data digitaliseringsprogrammet ger en gemensam långsiktig Fler digitala tjänster utvecklas för invånare, kunder och med- riktning för arbetet. arbetare inom bland annat försörjningsstöd, lärande, vård och omsorg och samhällsbyggnad. Exempelvis prövar vård- och Stärkt förbättringskultur omsorgsförvaltningen ett partnerskap med en leverantör i en Medarbetarundersökningen 2025 visar att fler medarbetare modell; Helhetsleverans av välfärdstjänster. Digitala hemtjänst- upplever bättre förutsättningar att utveckla verksamheten. besök blir möjliga som ett komplement till fysiska besök under Förflyttningen mot en stärkt förbättringskultur förklaras delvis 2026. Syftet med partnerskapet är att uppnå högre projekt- av både lokala och centrala utbildningsinsatser samt nya roller mognad, snabbare utvecklingstakt och ökad leveranskapacitet. som ger riktat stöd. Exempelvis arbetsmarknads- och vuxenut- Andra exempel som ger ökad kvalitet och effektiv resursan- bildningsförvaltningen bedömer att deras program i verksam- vändning är teknik som digital nyckelhantering inom hälso- och hetsutveckling möjliggjort arbete i ett stort antal pågående och sjukvården samt mobil åtkomst till genomförandeplaner och avslutade förbättringsområden. relevant information vid insats i vård- och omsorgsboenden. Över 400 medarbetare har genomfört centrala utbildningar Under året har åtta gemensamma digitaliseringsprojekt i kultur, struktur och systematik under 2024–2025. Verktyg avslutats, såsom nytt intranät och uppgraderingen av M365. och handböcker finns tillgängliga på intranätet. Utbildningar i Bland de 17 större pågående projekten finns Arkitektur för modigt medarbetarskap och ledarskap har reviderats och även datadrivna insikter (AFDI), Digitala brevutskick, ny lärplattform, centralt arrangerade chefsdagar ligger i linje med riktlinjerna för nytt bibliotekssystem samt nytt lönesystem och ekonomisystem. kvalitets- och verksamhetsutveckling. Införandet av arbetsredskap som AI (artificiell intelligens) och M365 är stöd för medarbetare i det dagliga arbetet. Samordnat stöd i större utvecklingsinitiativ Även objektsförvaltningen har utvecklats under året och ska framåt integreras i samma system som de digitala projekten för Enkätresultat visar att fler ledare upplever att de får samordnat att möjliggöra en effektiv resursanvändning. Informationssäker- och relevant stöd i verksamhetsutvecklingen. En gemensam hetsarbetet har haft fokus på att säkra och följa upp identitets- verksamhetsutvecklingsprocess togs fram 2024 och ska göras och behörighetshantering. lättillgänglig på det nya intranätet 2026. Genom erfarenheter från digitaliseringsprojekt har hinder Träffsäkrare tjänster genom involvering av dem identifierats, bland annat bemanning av styrgrupper, resurser till som verksamheten är till för projekt, otydliga mandat och bristande samordning mellan olika kompetenser. Dessa hanteras successivt av ett processteam. Medborgarundersökningen visar att invånarnas möjligheter att Portföljstyrningen har utvecklats och blir nu en permanent delta i utvecklingen av kommunen inte fungerar tillfredsstäl- styrform. KFAST har infört ett projektstyrningsramverk för att lande. Samtidigt finns goda exempel, bland annat från kultur- tydliggöra ansvar, beslutsvägar och för att öka genomförande- och fritidsförvaltningen och KFAST, där användare involveras vid kraften. förbättringsarbete. Kommunledningskontoret har genom dialoger sett att centrala Organisationen behöver skapa bättre förutsättningar för att stödresurser behöver utveckla sin förmåga att förenkla, involvera dem vi är till för i verksamhetsutvecklingsarbetet samordna och prioritera stödet till kärnverksamheterna. genom att utveckla stöd, metoder och verktyg. En aktivitets- plan inför 2026 inkluderar regelbundet erfarenhetsutbyten En gemensam kompetensförsörjningsplan för målområdet ska via intranätet, workshops för att pröva metoder samt fortsatta tas fram 2026. utbildnings- och stödinsatser. Digitalisering som driver utveckling Analys som grund för beslut Den digitala mognaden ökar något. Resultaten visar att Arbetet med att stärka data och analysförmågan har fortsatt kommunens digitala förmåga förbättrats, även om det digitala under året. Projektet AFDI utvecklar strukturer för att samla, arvet, tekniska förutsättningar behöver vidareutvecklas. Positivt systematisera och göra data användbar. Parallellt har analys- är att inga områden bedöms ligga på lägsta mognadsnivå. metoder och kompetens setts över för att förbättra förmågan Det nya digitaliseringsprogrammet En smart välfärd i ett smart att genomföra olika former av analyser. En slutrapport och Eskilstuna ger gemensam riktning för kommunens långsiktiga handlingsplan är framtagen inför 2026. Hänninen. (JESHAN5) 24 MB Förvaltningsberättelse Samlad bedömning av måluppfyllelse Resultat Resultat Organisationsindikatorer Trend Mål 2027 2024 2025 Den ökade utvecklingstakten kopplas till ökad användning av Medarbetare som upplever digital teknik, flera utvecklingsinitiativ och ett nytt digitaliserings- att de har förutsättningar program som ger en tydlig riktning. En stärkt förbättringskultur, 62 66 80 att utveckla verksamheten, bättre samordnat stöd och fler medarbetare som driver utveck- andel (%) ling grundar till framstegen. Tre av fyra indikatorer har förbättrats Digital mognad enligt jämfört med föregående år, men ingen når ännu mål 2027.  DiMiOS, Digital mognad i 38,0 38,5 50 offentlig sektor, % Ledare som upplever att de har samordnat och re- levant stöd i verksamhets- 64 65 70 utvecklingen med stöd av digitalisering, andel (%) 31 30 Invånarnas möjlighet att delta aktivt i arbetet Över 37 41 att utveckla kommunen rikssnitt fungerar bra, andel (%) 25 21 Hänninen. (JESHAN5) 25 MB Strategiska mål för effektiv organisation Attraktiv arbetsgivare Initiativet, minska sjukfrånvaron och få mer jämställda arbets- villkor i kvinnodominerade verksamheter, har fortsatt i sampro- duktion med MDU. Den beslutade insatsen, att stärka intern rörlighet inom organisationen samt arbetet med karriärvägar har fortgått. Omställningsarbete har genomförts på flera förvalt- Arbetet har under året fokuserat på kompetensförsörj- ningar utifrån ändrade behov, för att hantera kompetensförsörj- ningen. Bemanningsinitiativ har pågått vilka stöds av moduler ning, ett hållbart arbetsliv, modigt medarbetarskap och i löneadministrationens nya avtal. Ett hårdnande samhälle ledarskap samt kompetensutveckling med livslångt påverkar arbetsklimatet vilket medfört att stärkt säkerhet vid lärande. Sjukfrånvaron inom kommunkoncernen och rekrytering utvecklats. Förberedelser inför ny lagstiftning om kommunen var på samma nivå som föregående år. Ett registerkontroller har genomförts. Skälet är att minska riskerna medvetet och systematiskt arbetsmiljöarbete samt riktade vid anställning av medarbetare som inte vill organisationen eller insatser i kvinnodominerade verksamheter bedöms bland de personer kommunen finns till för väl. annat ha bidragit till resultaten och de strategiska målen för Attraktiv arbetsgivare. Friskfaktorer är en ledstjärna. Inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (OSA), AFS 2023:2, har rutiner, friskfaktorer och förmågan att upptäcka tidiga signaler som kan förebygga Varje dag arbetar kommunkoncernen för att vara psykisk ohälsa stärkts. Behovet av klimakteriekunskap har synlig- en attraktiv arbetsgivare gjorts. Klimakterievänliga arbetsplatser har utvecklats som en del Kommunsverige har ständig omställning driven av demografiska till ett hållbart arbetsliv. Utveckling av ledarskapet är strategiskt skiften, digital utveckling, förändrade livsstilar och ekonomiska viktigt, bland annat att leda och hantera OSA för att bibehålla villkor. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan, särskilt bland yngre psykisk hälsa i arbetet. Friskvårdsbidraget har höjts. Arbetet med och äldre kvinnor, ofta med arbetsrelaterad stress och ångest- att stärka personalförmånerna på uppdrag av personalutskottet symtom. har fortgått inför beslut om revideringar kommande året. Förbättringar i kemikaliehanteringen genomfördes under året. Mot bakgrund av dessa utmaningar behöver samhällsuppdraget klaras på bästa sätt och genomföras i enlighet med gällande avtal, överenskommelser samt Sveriges Kommuner och Hållbart arbetsliv bidrar till kompetensförsörjningen Regioners (SKR) nio kompetensförsörjningsstrategier. Insatser Sjukfrånvaron bland kvinnor i arbetslivet är fortsatt hög i riket, som främjar hållbart arbetsliv, stärker chefers och medarbetares inte sällan kopplad till psykisk ohälsa och sjukfrånvaro med psykiska hälsa och minskar kvinnors sjukfrånvaro har utförts. arbetsrelaterad stressproblematik och ångestsymtom. Det syste- Fokus har varit att behålla och ta tillvara kompetens, bland annat matiska arbetsmiljöarbetet (SAM) inom Eskilstuna kommun- genom stärkta förutsättningar för kärnuppdraget, lönebild- koncern ska bidra till att mönstret av sjukfrånvaron bryts och ning och främjandet av friskfaktorer. Ledarskapet utvecklas. minskar. Initiativet, minska sjukfrånvaro och mer jämställda Det systematiska arbetsmiljöarbetet har följts upp enligt arbetsvillkor – uprooting i samproduktion med MDU och vård- lagstiftningen i förhållande till resultat bland annat av Hållbart och omsorgsförvaltningen (VOF), har breddats till barn- och medarbetarengagemang (HME), friskfaktorer, jämställdhet och utbildningsförvaltningen (BUF). Workshops har genomförts sjukfrånvaro. med politik, nämnd, fackliga parter samt berörda lednings- och stödfunktioner. Nödvändiga faktorer har analyserats i kedjan av Indikatorerna visade genom medarbetarundersökningen ett orsaker som antas kunna minska sjukfrånvaron och öka upp- HME på 79 av målet 80 i kommunen samt jämfört med rikets levelsen av organisationen som attraktiv arbetsgivare. Riktade 80. Mellan kvinnor och män fanns ingen direkt skillnad. Gruppen arbetsmiljöinsatser inom förskola och annan verksamhet med som identifierade sig med annan könsidentitet visade ett lägre fokus på friskfaktorer har startats. resultat. Motivationen ökade något medan styrning minskade marginellt. Ledarskapet var stabilt. Kommunkoncernens och Kommunkoncernens totala sjukfrånvaro hos medarbetare var kommunens totala sjukfrånvaro var densamma som föregående 7,7 procent och kommunens 8,1 procent, samma nivåer som år. En liten minskning fanns bland kvinnorna, medan männens föregående år. I kommunen visades en svag minskning bland sjukfrånvaro ökat något. Attraktivitet som medarbetares kvinnor medan männens sjukfrånvaro hade ökat något. Korttids- upplevelse av kommunen som arbetsgivare visade ett relativt sjukfrånvaron låg på samma nivå för kvinnor och män. Långtids- lågt värde. Upplevelsen av attraktiviteten till den egna arbets- sjukfrånvaron var oförändrad och uppgick till 4,4 procent totalt platsen var något högre. Analys och insatser fortsätter. Andelen men med en marginell ökning bland män. Antalet röda och utrikesfödda i kommunen visade ett stabilt balanstal i nivå med gula grupper i medarbetarundersökningen har minskat något strategiska målet samt med riket. på totalen och för förvaltningarna, till exempel både på BUF och VOF. En övergripande kompetens- och framsynsanalys, enligt SKR:s metoder, har gjorts i processledningsgrupp HR, i det strate- Inom vård- och omsorgsförvaltningen fanns en svag minskning giska kompetensförsörjningsarbetet. Analysen bidrog till att få av sjukfrånvaron totalt, bland både kvinnor och män. Sjukfrån- syn på och förstå svaga signaler i omvärlden som kan påverka varon totalt inom barn- och utbildningsförvaltningen hade verksamheterna på längre sikt. Att förutse kommande kompe- också minskat. Kvinnors sjukfrånvaro gick ned och männens tensbehov och verksamhetsutveckling görs för att kunna rikta ökade något. Uppföljning och insatser genomförs löpande för kompetensutveckling, lärande och kompetensväxling på sådana att hantera sjukfrånvaroläget. Att nivåerna verkar stanna upp sätt som behåller och attraherar medarbetare. Samverkan och och stabiliseras kan troligast härledas dels till de riktade insat- relationer med Mälardalens universitet (MDU) och 4 Mälarstäder serna som drivs för att sänka sjukfrånvaron. Dels till det löpande har fortsatt värnas. Lärande om AI ur ett HR, medarbetar- och arbetsmiljöarbetet med att bryta trenden av sjukfrånvaro och nå chefsperspektiv har tagit fart. närmare det strategiska målet. Hänninen. (JESHAN5) 26 MB Förvaltningsberättelse Stärkt klimakteriekunskap är en viktig del i arbetet för ett hållbart Chefer och arbetsgrupper uppmuntras att arbeta systematiskt arbetsliv i Eskilstuna kommun. Som del av arbetsgivaransvaret med reflektion, lärande och kompetensutveckling direkt på och det lagstadgade arbetsmiljöarbetet är det betydelsefullt att arbetsplatserna, och att nya kunskaper omsätts i verksamheten. medarbetare bemöts med tillräcklig kunskap om klimakteriet Kompetensutveckling ska ske i relation till medarbetarsamtalet. och livets olika faser. Planering av kompetenshöjande insatser Forskningssamarbetet med RISE om delat ledarskap och själv- för chefer och medarbetare har gjorts och genomförs under ledarskap är avslutat. Hur den nya kunskapen integreras i det kommande året. strategiska ledarskapet såväl som i det verksamhetsnära arbetet ses över. Kommunens lönebildningsprocess har utvecklats för att behålla och attrahera medarbetare. I löneöversynen möjliggjordes utbetalning av ny lön senast i juni för samtliga avtal. Omställ- Samlad bedömning av måluppfyllelsen ningsarbete genomfördes utifrån förändrade behov och ledde Omfattande insatser har genomförts under året för att stärka till ökad intern rörlighet. Vid årets början lades varsel på över arbetsmiljö, medarbetarskap och ledarskap samt kompetens- 100 tjänster. Genom omställningsarbetet möjliggjordes att försörjning. Sammantaget finns framsteg men även kvarstående flertalet fått andra tjänster, medan 19 personer sades upp på utmaningar främst kopplade till sjukfrånvaron i kvinnodomine- grund av arbetsbrist. rade verksamheter.  Resultat Resultat Modigt medarbetarskap och ledarskap Organisationsindikatorer Trend Mål 2027 2024 2025 Som del i att stärka organisationskulturen och chefers förutsätt- 79 79 80 ningar har insatser som stärker det Modiga medarbetarskapet och ledarskapet genomförts. Introduktion för nya medarbetare Medarbetarengagemang 79 79 80 (HME), totalindex såväl som en ny version av del 1 av medarbetarutbildningen är lanserad och tillgänglig inom organisationen. I kommun- 78 78 79 gemensam samverkan har dialog och analys om ökad utveck- lingstakt genomförts med samtliga förvaltningar. Analysens 7,7 7,7 6,8 resultat har lagt grunden till ledningen och utvecklingen framåt. Sjukfrånvaro kommun- 8,7 8,6 8,1 På slutet av året har dialog och planering påbörjats för koncernen, andel (%) kommande strategisk utveckling av framtidens chef- 4,9 5,2 4,5 och ledarskapet inom Eskilstuna kommun. 8,1 8,1 7,2 Kompetensutveckling och livslångt lärande Sjukfrånvaro kommu- 8,9 8,8 8,3 I den årliga processen för kompetensförsörjning och Attraktiv nen, andel (%) arbetsgivare har en övergripande insats för proaktiv intern 5,3 5,5 4,5 rörlighet accelererat. Former utvecklas för hur kompetens ställs Anställda utrikes födda, om utifrån verksamheternas behov. Kartläggande workshops 0,9 0,9 1,0 kommun, balanstal * och analyser har gjorts och följts upp. Verksamheterna har * Eftersläpning av publicerade data. Balanstalet 1,0 innebär att stöttats i att vara mer öppna för kompetensväxling och anpass- andel utrikesfödda bland kommunens anställda är samma andel ning till förändrade arbetssätt. Medarbetares reflektioner, som i kommunens befolkning, ett tal lägre än 1,0 visar på en kompetens och handlingskraft är angeläget att ta vara på. lägre andel. Hänninen. (JESHAN5) 27 MB Strategiska mål för effektiv organisation Förvaltningsberättelse Stabil ekonomi och ökningen av skatteintäkterna, utjämningen och de generella statsbidragen är 17,1 procent. Mer information om utvecklingen finns att läsa under rubriken kostnads- och intäktsutvecklingen. Under mandatperioden är fokus att klara välfärdsuppdraget genom långsiktig planering och en ekonomi i balans. Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generel- la statsbidrag som ett genomsnittligt resultat för de fyra Investeringar senaste åren överstiger uppsatta målnivåer. Självfinansie- ringsgraden i kommunen som ett genomsnitt de fyra se- Kommunkoncernens nettoinvesteringar inklusive bidrag till naste åren har förbättrats jämfört med föregående år och statlig infrastruktur uppgår till 1 922 miljoner kronor, vilket är överstiger uppsatta målnivåer. Soliditeten i kommunkon- 830 miljoner kronor lägre än budgeterat. Investeringsnivån cernen uppgår till 20,4 procent. Det är en ökning jämfört är fortsatt hög även om den har minskat något jämfört med inledningen på 2020-talet. Investeringarna är inte längre i med föregående år och beror på att kommunkoncernens första hand drivna av demografin utan är i huvudsak relaterat resultat 2025 var stabilt samtidigt som investeringarna till ett bestånd som börjar bli föråldrat, både i kommunen och inte kom upp i planerad nivå. Avtalstroheten ligger på i bolagen, och där stora reinvesteringar krävs. Kommunens uppsatt målnivå om 93 procent. investeringar uppgick till 604 miljoner kronor medan Energi och miljö investerade 732 miljoner kronor och Kommunfastigheter Ett stabilt resultat 590 miljoner kronor. Årets resultat för kommunkoncernen är 340 miljoner kronor I kommunen nyttjades bara drygt 50 procent av den avsatta inklusive rearesultat på 17 miljoner kronor. Kommunens resultat investeringsbudgeten. uppgår till 302 miljoner kronor efter balanskravsjusteringar i form av rearesultat och orealiserade vinster i värdepapper på 19 Investeringar i verksamhetsfastigheter står för den största delen miljoner kronor medan bolagskoncernen redovisar ett resultat av kommunens investeringar, 451 miljoner kronor, en avvikelse efter skatt på 169 miljoner kronor. Bolagskoncernens resultat jämfört med budget med 315 miljoner kronor. De största efter finansnetto uppgår till 234 miljoner kronor, vilket är 41 investeringarna under året är renovering av Björktorpskolan, miljoner kronor bättre än budgeterat resultat. I kommunkon- ett nytt vård- och omsorgsboende i Skogstorp och ett finan- cernen har elimineringar gjorts bland annat för utdelning. siellt leasingavtal avseende ny hall för bland annat gymnastik i Skjulsta. Kommunens resultat på 302 miljoner kronor ska jämföras med det budgeterade resultatet på 210 miljoner kronor. För året är Självfinansieringsgraden i kommunkoncernen uppgick till 59 resultatet 3,6 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. procent och i kommunen till 115 procent. I kommunen budge- Det genomsnittliga resultatet för fyra år uppgår till 4,1 procent terades en självfinansieringsgrad på 47 procent och avvikelsen vilket med god marginal överstiger det långsiktiga målet på 2,5 förklaras av att investeringsvolymen inte kom upp i planerade procent. I resultatet ingår en utdelning från bolagskoncernen nivåer samt att resultatet blev bättre än planerat. Den genom- på 140 miljoner kronor. I resultatet ingår också engångsposter snittliga självfinansieringsgraden i kommunen de senaste fyra främst i form av exploateringsresultat med 24 miljoner kronor. åren är 85 procent, vilket är betydligt högre än målet på 50 procent och i nivå med var kommunen behöver ligga långsiktigt. Nämndernas sammantagna resultat är 72 miljoner kronor och det är stora skillnader mellan nämnderna. Det är främst grund- Investeringsprocessen har gradvis förbättrats med fokus på skolenämnden och gymnasienämnden som avviker negativt lokalförsörjning. Resurser och lokaler hanteras mer systematiskt och störst positiva avvikelser återfinns inom arbetsmarknads- och den kommande genomlysningen av lokalförsörjningen och vuxenutbildningsnämnden samt kommunstyrelsen. Övriga kan i framtiden ge stora effekter på kostnadseffektivitet och kommungemensamma poster som består av fastighetsenheten, långsiktig planering. Ett problem som kvarstår är för optimis- mark och exploatering och kommungemensamma kostnader tiska antaganden i budgetprocessen gällande vad som kommer redovisar ett positivt resultat jämfört med budget på 107 att kunna genomföras, vilket får till följd att en stor del av de miljoner kronor. Den största positiva avvikelsen återfinns inom planerade investeringarna förskjuts. kommunens pensionskostnader, som avviker positivt jämfört med budgeterad nivå med 63 miljoner kronor. De största Kvalitetssäkrade prognoser och analysunderlag negativa avvikelserna är obudgeterade anslag till nämnderna Ekonomistyrningen blir mer datadriven och förutsägbar genom för tidigare års över- och underskott om 37 miljoner kronor fokus på förbättrade månadsprognoser och utvecklade analys- och exploatering som avviker negativt med 26 miljoner kronor. metoder kopplat till intäkter och kostnader, vilket innebär att Skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag avviker kommunen blir bättre rustad att arbeta proaktivt. Årets befolk- negativt jämfört med budget med 99 miljoner kronor främst ningsprognos har analyserats, fördjupats och kommunicerats i till följd av att skatteunderlaget inte utvecklats i den takt som relevanta forum. bedömdes i budgeten. Nettokostnadsutvecklingen visar på en minskning med 1,6 Förstärkt inköpsstyrning procent jämfört med föregående år och en ökning med 3,2 procent för skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag. Kommunens avtalstrohet vid inköp ligger på en stabil hög nivå Alla värden är exklusive jämförelsestörande poster som främst med 93 procent och inköpsstyrningen fortsätter att utvecklas. består av exploateringsvinster och rearesultat. Utvecklingen För kategoristyrda inköp och upphandlingar har klimatkrav under de senaste fyra åren är 14,3 procent för nettokostnaderna Hänninen. (JESHAN5) 28 MB Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse och att öka andelen lokala anbud samt ekonomisk uppfölj- ning integrerats i arbetet. I syfte att motverka välfärdsbrott inom området arbetslivskriminalitet har ett utvecklingsarbete påbörjats kopplat till kontroll av leverantörer i samband med upphandlingar av social-/vårdverksamhet. Samlad bedömning av måluppfyllelsen Arbetet inom målområdet har inriktats på att stärka den ekono- miska styrningen och skapa bättre beslutsunderlag för både verksamheter och beslutsfattare. Sammantaget har viktiga steg tagits mot en mer samlad, effektiv och långsiktigt hållbar ekono- mistyrning i kommunen.  Resultat Resultat Organisationsindikatorer Trend Mål 2027 2024 2025 Resultat exklusive reavinster i förhållande till skatteintäkter 3,5 4,1 2,5 och generella statsbidrag, genomsnitt 4 år, andel (%) Investeringarnas självfinan- sieringsgrad i kommunen, 73 85 50 genomsnitt 4 år, andel (%) Avtalstrohet i kommunen, 93 93 93 andel (%) Soliditet inklusive pensions- åtaganden i koncernen, 19,2 20,4 20,0 andel (%) Hänninen. (JESHAN5) 29 MB Förvaltningsberättelse Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Eskilstuna kommun Efter en period med låg befolkningstillväxt under 1990-talet har Eskilstuna sedan millennieskiftet haft en god befolknings- tillväxt. Vändningen föregås av flera strukturella förändringar. Nytt campus byggs i början av 90-talet, kommunikationerna förstärks med Svealandsbanan 1997 och motorvägen mot Stockholm blir klar 1999. Sedan år 2020 har ökningstakten i Eskilstuna stannat av och den procentuella utvecklingen är nu lägre än gruppen större stad. Senaste åren har befolkningen minskat i Eskilstuna. Minskningen förklaras i huvudsak av att färre barn föds och att utvandringen har ökat. Antalet pendlare till och från Eskilstuna var under 2024 knappt 18 400 personer vilket är i nivå med tidigare år. Av dessa är det ungefär hälften som pendlar ut och hälften som pendlar in till Eskilstuna kommun. Ålderstruktur 2015-2025, andel i procent (%) Landareal 1 100 km2 Eskilstuna Större stad* Befolkningstäthet 97 invånare/km2 2015 2020 2025 2015 2020 2025 Folkmängd 106 789 0-19 år 23,9 24,8 23,7 22,7 23,3 22,3 kvinnor 53 243 kvinnor 23,2 24,1 23,1 22,0 22,6 21,7 män 53 548 män 24,5 25,5 24,2 23,4 23,9 23,0 Befolkningsförändring -414 20-64 år 56,4 55,4 55,4 58,3 57,5 57,9 kvinnor 55,3 54,5 54,6 57,2 56,4 57,0 Antal pendlare (2024) 18 380 kvinnor 7 737 män 57,5 56,2 56,1 59,4 58,5 58,8 män 10 643 65-79 år 14,8 14,7 14,5 14,0 14,2 13,6 kvinnor 15,3 15,2 15,0 14,6 14,8 14,2 män 14,4 14,2 14,0 13,4 13,5 13,1 80+ år 4,9 5,2 6,4 5,0 5,1 6,1 kvinnor 6,2 6,2 7,2 6,1 6,2 7,1 män 3,6 4,1 5,6 3,8 4,1 5,2 *) Större stad – Kommuner med minst 50 000 invånare varav minst 40 000 invånare i den största tätorten, enligt SKR:s kommungruppsindelning. Hänninen. (JESHAN5) 30 MB Förvaltningsberättelse Försörjningskvot Utbildningsnivå Syftet med demografisk försörjningskvot är att beskriva den Eskilstuna har jämfört med gruppen större städer en lägre andel demografiska belastningen på den arbetsföra delen av befolk- invånare med eftergymnasial bakgrund. Över tid syns dock ningen. En hög försörjningskvot innebär att färre yrkesverk- en ökning med en halv till en procentenhet per år de senaste samma ska försörja fler, vilket påverkar kommunens ekonomi åren. Andelen kvinnor och män med eftergymnasial utbildning i och behov av resurser. Eskilstuna uppgick till 47 procent respektive 32 procent år 2024 jämfört med 57 och 43 i gruppen större stad.  Både för Eskilstuna och för kommungruppen större städer utgör den arbetsföra befolkningen, personer 20–64 år, den största andelen. Därefter följt av barn, 0–19 år, seniorer, 65–79 år, och Städer i Folk- Folk- Antal Syssel- äldre, 80+ år. Försörjningskvoten beräknas som summan av Mälardalen mängd ökning pendlare sätt- barn, seniorer och äldre dividerat med antal personer i arbetsför (2025) (2025) till och nings- ålder. Eskilstunas försörjningskvot 2025 var 0,81 medan genom- från grad Eskilstuna (2024) snittet i större städer var 0,73. (2024) Stockholm 999 239 3665 2 182 79,9 Utrikes födda Uppsala 249 726 1710 191 76,2 Andelen utrikes födda i Eskilstuna uppgår till 27 procent, vilket är högre än genomsnittet i riket. Invandringen har bidragit till Västerås 161 240 606 3 345 79,9 Eskilstunas folkökning och har fortsatt en viktig betydelse för Örebro 160 687 547 607 78,8 befolkningsutvecklingen och arbetskraftsförsörjningen. Eskilstuna 106 789 -414 – 76,9 År 2010 låg Eskilstunas andel utrikes födda kring 20 procent för Södertälje 102 772 -139 638 76,4 både kvinnor och män. I Större städer var genomsnittet omkring Enköping 48 804 213 161 82,8 15 procent. Strängnäs 39 387 74 3 145 82,1 Katrineholm 33 984 -170 657 77,9 Köping 25 610 -119 593 79,0 Flen 15 095 -267 934 74,6 Arboga 13 929 -51 458 80,1 Hänninen. (JESHAN5) 31 MB Förvaltningsberättelse Händelser av väsentlig betydelse Volvo Construction Equipment beslutade att etablera en ny fabrik I juni beslutade kommunstyrelsen att Sundbyvägen förskola skulle i Eskilstuna, vilket skapar nya arbetstillfällen. rivas och byggas upp på nytt. Den tidigare byggnaden hade så pass omfattande renoveringsbehov och en komplett nybygg- Befolkningen minskade för andra året och uppgick vid årets nation var mer ekonomiskt. Nybyggnationen beräknas ha en slut till 106 789 invånare, vilket jämfört med år 2024 blev en investeringskostnad på cirka 80 miljoner kronor. minskning med 414 invånare. Kommunkoncernens nettoinvesteringar uppgår till 1 922 miljoner Antalet barn i förskoleåldern 1 – 5 år minskade med 290 barn kronor, vilket är 830 miljoner lägre än budget. Investeringsnivån förra året, för att möta den utvecklingen har det skett organisato- är fortfarande hög även om den har minskat något jämfört med riska förändringar och anpassningar av lokalytor i verksamheten. inledningen av 2020-talet. Investeringsbehovet är inte längre Andelen niondeklassare behöriga till gymnasieskolans nationella drivet av demografiska förändringar, nu är det i stället ett bestånd program för kommunala skolor ökade till 83,9 procent vilket kan som börjar bli äldre och där reinvesteringar krävs.  jämföras med 81,5 procent året innan. I januari nyinvigdes Fristadsskolan belägen i Eskilstunas centrum. Den nygamla skolans lokaler har renoverats för att vara anpassad för en ny och modern skola. Fristadsskolan Hänninen. (JESHAN5) 32 MB Förvaltningsberättelse Översikt över verksamhetens utveckling 2025 2024 2023 2022 2021 Allmänt Antal invånare per 1/11 107 346 107 713 107 857 107 490 107 061 Totalt skattesats % 32,85 32,85 32,85 32,85 32,85 varav kommunen % 22,02 22,02 22,02 22,02 22,02 Total skattesats, rikssnitt % 32,40 32,37 32,24 32,24 32,27 Andel av medelskattekraften i riket % 86,0 86,0 86,00 86,00 86,00 Personal Antal tillsvidareanställda dec, koncernen 9 373 9 449 9 507 9 339 9 125 Antal tillsvidareanställda dec, kommunen 8 305 8 386 8 435 8 295 8 075 Sjukfrånvaro tillsvidareanställda genomsnitt 12 mån, koncernen % 7,7 7,7 7,7 8,4 8,1 Sjukfrånvaro tillsvidareanställda genomsnitt 12 mån, kommunen % 8,1 8,1 8,1 8,8 8,6 Lönekostnader, koncernen (exkl. sociala avg. och pensioner) mnkr 4 717 4 613 4 535 4 162 4 010 Lönekostnader, kommunen (exkl. sociala avg. och pensioner) mnkr 4 145 4 001 3 946 3 753 3 642 Årets resultat Koncernen mnkr 340 -6 109 582 395 Kommunen mnkr 321 127 199 452 390 Resultat efter balanskravsjusteringar, kommunen mnkr 302 110 199 436 316 Verksamhetens intäkter och kostnader (kommunen) Verksamhetens intäkter mnkr 1 931 1 822 2 010 2 071 1 903 Verksamhetens kostnader (exkl. avskrivningar) mnkr 9 635 9 667 9 590 8 926 8 462 Skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag Skatteintäkter, kommunen mnkr 5 725 5 515 5 434 5 157 4 893 Generella statsbidrag och utjämning, kommunen mnkr 2 561 2 514 2 385 2 316 2 184 Jämförelsestörande statsbidrag och utjämning mnkr 0 0 0 0 0 Nettoinvesteringar inkl. medfinansiering Koncernen mnkr 1 922 1 793 2 106 2 113 2 139 Kommunen mnkr 604 737 718 890 1 036 Avskrivningar Koncernen mnkr 791 750 690 683 624 Kommunen mnkr 372 356 339 342 326 Nettolåneskuld Koncernen mnkr 13 540 12 996 11 916 11 068 9 944 Kommunen (exkl. vidareutlåning till bolagen) mnkr 4 141 4 302 3 688 3 763 3 334 -varav skuld för finansiell leasing mnkr 1 301 1 307 901 982 868 Finansnetto Koncernen mnkr -265 -220 -146 -53 -78 Kommunen mnkr 110 299 299 175 198 Finansiella nyckeltal Nettokostnadsandel, kommunen % 96,6 98,9 99,9 98,1 97,4 Soliditet, koncernen (inkl. pensionsförpliktelser intjänade före % 20,4 19,2 20,7 22,1 20,7 1998) Soliditet, kommunen (exkl. vidareutlåning och inkl. pensions– % 29,7 27,4 28,6 27,7 24,7 förpliktelser intjänade före 1998) Självfinansieringsgrad, kommunen % 114,7 64,5 75,0 89,2 69,1 Kassalikviditet, kommunen % 88,6 93,7 93,6 91,9 85,2 Resultat i förhållande till skatter och statsbidrag, kommunen % 3,6 1,4 2,5 5,8 4,5 Resultat i förhållande till skatter och statsbidrag rullande 4 år, % 4,1 3,5 4,2 4,0 2,9 kommunen Hänninen. (JESHAN5) 33 MB Förvaltningsberättelse Definitioner Självfinansieringsgrad: Balanskravsresultat och avskrivningar i förhållande till nettoinvesteringar och medfinansiering till statlig Medelskattekraft: Eskilstuna kommuns genomsnittliga beskatt- infrastruktur. Beskriver hur väl kommunen kan finansiera inves- ningsunderlag per invånare i förhållande till snittet i riket. teringar med egna medel. Nettokostnadsandel: Nettokostnader exklusive jämförelse– Kassalikviditet: Marknadsvärde på kortfristiga placeringar, störande poster i förhållande till skatteintäkter, utjämning, kortfristiga fodringar, kassa/bank och outnyttjad checkkredit generella statsbidrag och finansnetto. i förhållande till kortfristiga skulder. Beskriver kortsiktig betal- Soliditet: Eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver ningsberedskap och finansiellt handlingsutrymme. den långsiktiga betalningsberedskapen och det finansiella Resultat i förhållande till skatter, utjämning och generella handlingsutrymmet. statsbidrag: Resultat enligt balanskrav i förhållande till skatter och generella statsbidrag.  Balanskravsresultat Lagstiftningen kräver att kommunernas ekonomi ska vara i balans. Årets resultat enligt resultaträkningen, mnkr 321 Detta betyder att resultatet för kommunen efter balanskravsjuste– Reducering av samtliga reavinster -15 ringar ska vara större än noll. Eskilstuna uppfyller balanskravet för 2025. Det lägsta av antingen årets resultat eller årets resultat efter Orealiserade vinster och förluster i värdepapper -4 balanskravsjusteringar används vid bedömning om medel till resultat– reserv får göras. Kommunens antagna regelverk kring god ekonomisk Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper – hushållning där regler kring bland annat resultatreserv antagits tillåter Årets resultat efter balanskravsjusteringar 302 uppmärkning till resultatreserv om resultatet efter balanskravsjuste- ringar överstiger 2,5 procent av skatter, utjämning och generella stats- Reservering av medel till resultatreserv 90 bidrag. 2025 års resultat är 3,6 procent. Tillåten maximal uppmärkning Användning av medel från resultatreserv – till resultatreserven är enligt regelverket 92 miljoner kronor.  Användning av medel från resultatutjämningsreserv – Balanskravsresultat 212 Resultat och ekonomisk ställning Resultat 4,1 procent vilket överstiger det långsiktiga målet på 2,5 procent. Bolagskoncernen redovisar ett resultat efter finansnetto på 234 Årets resultat i kommunkoncernen är 340 miljoner kronor miljoner kronor vilket överstiger det budgeterade resultatet med inklusive rearesultat på 17 miljoner kronor. 41 miljoner kronor. Kommunens resultat uppgår till 302 miljoner kronor efter balanskravsjusteringar i form av rearesultat och orealiserade vinster i värdepapper på 19 miljoner kronor medan bolagskon- cernen redovisar ett resultat på 169 miljoner kronor efter skatt. I kommunens resultat ingår utdelning från bolagskoncernen på 140 miljoner kronor som elimineras i kommunkoncernen. Kommunens resultat med 302 miljoner kronor, ska jämföras med det budgeterade resultatet på 210 miljoner kronor. I resul- tatet ingår engångsposter främst i form av exploateringsresultat med 24 miljoner kronor. Det positiva utfallet förklaras huvudsakligen av ett överskott inom nämndernas verksamheter, lägre pensionskostnader och ett starkt finansnetto. Att årets investeringar genomförts i betydligt lägre omfattning än planerat har minskat behovet av upplåning och därmed bidragit till ett förbättrat finans- netto. Samtidigt visar utfallet att skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag är lägre än budgeterat, vilket främst beror på en svagare utveckling av skatteunderlaget då sysselsätt- ningen återhämtat sig långsammare än förväntat. För året är resultatet efter balanskravsjusteringar 3,6 procent av skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag. Det genom- snittliga resultatet för de fyra senaste åren uppgår till Hänninen. (JESHAN5) 34 MB Förvaltningsberättelse Kostnads– och intäktsutvecklingen Exklusive jämförelse– Förändring Förändring störande poster 2021-2025 2024-2025 En förutsättning för att uppnå och behålla en god ekonomisk hushållning är att följsamheten mellan löpande intäkter och Skatteintäkter och generella 17,1 % 3,2 % kostnader är god. Under perioden 2021–2025 har skatteintäk- statsbidrag terna och de generella statsbidragen ökat med 17,1 procent och Verksamhetens netto– 14,3 % -1,6 % verksamhetens nettokostnader exklusive jämförelsestörande kostnader engångsposter i form av rearesultat och exploateringsresultat har ökat med 14,3 procent. Det senaste året har skatteintäk- terna och de generella statsbidragen ökat med 3,2 procent och verksamhetens nettokostnader har minskat med 1,6 procent. Utveckling med nettokostnadsökningar som var större än intäkt- sökningarna under ett par år främst kopplat till inflationsläget som då även gav ökade pensionskostnader har nu avtagit, men det allmänt högre kostnadsläget kopplat till inflationen består vilket kräver fortsatt god kostnadsmedvetenhet. Att nettokost- naderna minskat 2025 jämfört med 2024 förklaras till stor del av att pensionskostnaderna ligger på en betydligt lägre nivå 2025, skillnaden är nästan 330 miljoner kronor och beror framför allt på att inflationstakten minskat. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, utjämning, generella statsbidrag och finansnetto visar hur stor del av skatteintäkterna som används i den löpande verksamheten. I nettokostnaderna ingår inte jämförelsestörande poster. En rimlig nivå för att klara ekonomisk hushållning är cirka 97 till 98 procent. För 2025 var andelen 96,6 procent. Kostnads– och intäktsutveckling 2021 – 2025 Belopp miljoner kronor 2025 2024 2023 2022 2021 Försäljningsintäkter 284 288 279 264 238 Taxor och avgifter 255 242 231 214 213 Hyror och arrenden 531 474 453 423 378 Bidrag 826 798 767 819 841 Exploateringsintäkter 14 2 265 335 168 Reavinster 21 19 15 16 65 Summa intäkter 1 931 1 822 2 010 2 071 1 904 Personalkostnader -5 929 -6 085 -5 905 -5 353 -5 161 Lokalkostnader -1 086 -1 012 -975 -914 -816 Köp av verksamhet -1 047 -1 067 -1 095 -1 077 -1 012 Material och tjänster -1 026 -948 -1 064 -1 025 -921 Lämnade bidrag -541 -554 -532 -557 -552 Reaförluster -7 0 -18 0 0 Kapitalkostnader -372 -356 -339 -342 -326 Summa kostnader -10 007 -10 023 -9 929 -9 268 -8 788 Summa verksamhetens nettokostnader -8 075 -8 202 -7 919 -7 196 -6 885 Skatteintäkter 5 725 5 515 5 434 5 157 4 893 Generella statsbidrag och utjämning 2 561 2 514 2 385 2 316 2 184 Summa skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 8 286 8 029 7 819 7 473 7 077 Finansiella intäkter 418 575 492 283 281 Finansiella kostnader -307 -276 -193 -108 -84 Finansnetto 110 299 299 175 198 Årets resultat 321 127 199 452 390 Hänninen. (JESHAN5) 35 MB Förvaltningsberättelse I tabellen Kostnads– och intäktsutveckling 2021 – 2025, Kontroll presenteras utvecklingen av kommunens externa intäkter och Utfallet för skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag kostnader i grupperade nivåer under de senaste fem åren. blev negativt med 99 miljoner kronor jämfört med budgeterat. Respektive nämnd gör analys på nämndnivå och ovan är det Det förklaras dels av att befolkningen minskat mer än vad som kommunen som helhet. antagits i budgeten men främst på en svagare utveckling av Personalkostnader och lokalkostnader står för ungefär 70 skatteunderlaget då sysselsättningen återhämtat sig långsam- procent av kommunens kostnader. Under 2025 har personal- mare än förväntat. Avvikelsen för finansnetto är 32 miljoner kostnaderna minskat med 2,7 procent trots sedvanliga löne– kronor vilket främst hänför sig till en lägre investeringsnivå och ökningar, det beror främst på betydligt lägre pensionskostnader därmed lägre lånenivå än budgeterat. Fullständig analys kring än året innan. Exklusive effekten av högre pensionskostnader är finansnettot återfinns under rubriken finansnetto. Nämnderna personalkostnadsökningen 3,2 procent 2025 jämfört med 2024. avviker positivt med totalt 72 miljoner kronor vilket redogörs för nedan under rubriken nämndernas budgetföljsamhet. Övriga Lokalkostnaderna har under 2025 ökat med 5,8 procent och kommungemensamma poster avviker positivt med 107 miljoner jämfört med 2021 med 33,1 procent. Hyrorna ökar 6,0 procent kronor vilket redogörs för nedan. under året medan elkostnaderna minskar med 10,1 procent. Att hyrorna ökar beror både på sedvanlig hyreshöjning och på Avvikelse jämfört med budget upprustning av delar av lokalbeståndet. Dessutom kommer en Budgeterat resultat, miljoner kronor 40 effekt av att kommunen höjde internräntan, men den delen tas ut av att hyresintäkterna ökar med motsvarande belopp. Skatteintäkter och generella statsbidrag 45 Kostnaderna för köp av verksamhet har under 2025 minskat Finansnetto 42 med 1,6 procent och beror främst på att ett särskilt boende nu Nämnderna 72 drivs i egen regi och resulterar då i andra kostnader. Jämfört Övriga kommungemensamma kostnader -70 med 2021 har kostnaderna för köp av verksamhet endast ökat med 3,5 procent. Justering reavinster -18 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 112 Eskilstuna kommun följer även upp utvecklingen för olika verksamhetsprocesser som är sju till antal. Under året har nettokostnadsutvecklingen för de två största verksamheterna Kommungemensamma poster under kommunstyrelsen avviker utbildning respektive vård och sociala tjänster varit 4,5 procent sammantaget positivt med 107 miljoner kronor jämfört med för utbildning och 3,8 procent för vård och sociala tjänster. Den budgeterad nivå. De största positiva avvikelserna återfinns senaste femårsperioden är ökningen nästan 20 procent för både inom pensionskostnader och kapitalkostnader. Pensionskost- utbildning och vård och sociala tjänster. naderna blev lägre än förväntat Markförvaltning, infrastruktur och fastighet avviker också positivt och beror till största del på Riktade statliga bidrag ej budgeterade reavinster. Den näst största negativa avvikelsen återfinns inom exploateringsverksamheten där budgeten var Utöver kommunersättningen som kommunfullmäktige beslutar 50 miljoner kronor och resultatet blev 24 miljoner kronor. om får de flesta nämnderna riktade bidrag från staten. I tabellen Den största negativa avvikelsen är över– och underskott som nedan synliggörs utvecklingen under de senaste fem åren. nämnderna beslutat att använda under året. En negativ effekt Utmaningen med riktade statsbidrag är att dom i många fall inte på de kommungemensamma posterna har i stället gett en är långsiktiga och ändras med kort varsel vilket gör att det är positiv ekonomisk effekt på de nämnder som valt att använda svårt att anpassa verksamheten. överskottet 2025. Nämnder, riktade 2025 2024 2023 2022 2021 Större avvikelser för kommungemensamma kostnader statliga bidrag, belopp i mnkr Avvikelse jämfört med budget, miljoner kronor Kommunstyrelsen 54 50 14 13 7 Pensionskostnader 63 Arbetsmarknads– och 88 85 164 186 182 Kapitalkostnader 30 vuxenutbildnings- Markförvaltning, infrastruktur och fastighet 20 nämnden Volymavräkning skolpeng 13 Förskolenämnden 56 63 38 38 71 Bidrag migrationsverket 12 Grundskolenämnden 190 180 157 176 166 Löneavtal och personalomkostnader 12 Gymnasienämnden 24 24 24 26 20 Återbetalning biogasskatt 10 Kultur– och fritids- 4 5 8 7 6 nämnden Försäkringar och skador -9 Räddningstjänst– och 6 1 0 1 2 Exploateringsresultat -26 tillståndsnämnden Över/underskott -37 Servicenämnden 5 5 6 7 8 Samhällsbyggnads- 1 1 3 2 2 snämnden Socialnämnden 29 24 36 20 20 Valnämnden 0 3 0 3 0 Vård– och omsorgs- 88 73 84 103 77 nämnden Summa nämnder 544 549 535 581 560 Hänninen. (JESHAN5) 36 MB Förvaltningsberättelse 16,1 miljoner kronor, vilket främst beror på volymavräkningen för Nämndernas budgetföljsamhet, inklusive över– skolpeng där nämnden får en intäkt per barn samt högre bidrag. eller underskott tidigare år Personalkostnaderna översteg budget med 21,9 miljoner kronor, Avvikelse som främst beror på förseningar i omställningen till färre barn. jämfört Avvikelse Nämnder, mnkr Budget Lokalkostnaderna hade en positiv avvikelse med 2,5 miljoner med i procent budget kronor. Överskottet på den anslagsfinansierade verksamheten beror främst på att den planerade familjecentralen är försenad. Kommunstyrelsen 540 21 3,9 Arbetsmarknads– och Grundskolenämnden 518 33 6,4 vuxenutbildningsnämnden Grundskolenämnden redovisar ett negativt resultat på 19,4 Förskolenämnden 789 -1 -0,1 miljoner kronor. Underskottet är främst kopplat till personal– omställningar och lokalkostnader. Grundskolan har haft Grundskolenämnden 1 762 -19 -1,1 114 elever färre än budgeterat och fritidshem 114 barn färre. Gymnasienämnden 531 -7 -1,4 Intäkterna överstiger budget med 9,5 miljoner kronor trots att nämnden fått lägre intäkt på volymavräkningen för skolpeng Kommunrevision 3 0 -1,9 där nämnden får en intäkt per barn, detta förklaras främst av att nämnden erhållit mer statsbidrag. Den anpassade grundskolan Kultur– och fritidsnämnden 372 0 0,1 redovisar ett positivt resultat 2,0 miljoner kronor och 4 elever Miljö– och räddningstjänst- fler än budgeterat. Det har under året satts in åtgärder för att 91 -1 -0,9 nämnden minska underskottet, men arbetet med att nå en budget i balans fortsätter kommande år. Servicenämnden *) 858 9 1,0 Stadsbyggnadsnämnden 449 9 2,1 Gymnasienämnden Socialnämnden 624 11 1,7 Gymnasienämnden redovisade ett negativt resultat på 7,2 miljoner kronor. Underskottet är främst kopplat till högre Torshälla stads nämnd 56 2 2,9 personalkostnader än budgeterat. Antalet elever har under året Valnämnden 3 1 54,6 varit 14 fler än budgeterat, men i de kommunala gymnasie– skolorna 33 elever färre. Intäkterna överstiger budget vilket Vård– och omsorgs- 2 406 14 0,6 främst beror på volymavräkningen för fler elever samt mer stats- nämnden bidrag. Den anpassade gymnasieskolans resultat är 0,3 miljoner kronor och endast en elev mer än budgeterad volym. Det har Överförmyndarnämnden 14 0 1,4 under året satts in åtgärder för att minska underskottet, men Summa Nämnder 9 017 72 0,8 arbetet med att nå en budget i balans fortsätter kommande år. *) Intäkter 2025 Vård– och omsorgsnämnden Kommunstyrelsen Vård– och omsorgsnämnden redovisar ett resultat på 14,3 miljoner kronor inklusive ett överskott från tidigare år på 15,4 Kommunstyrelsen redovisar ett överskott om 20,9 miljoner miljoner kronor. Nämnden har fått högre statsbidrag än budge- kronor. I resultatet ingår ett överskott om 4,8 miljoner kronor terat och lägre kostnader för externa köp. Negativa ekonomiska från tidigare år. Överskottet förklaras främst av att budgete- avvikelser återfinns inom vård– och omsorgsboende, ordinärt rade medel till utvecklings– och klimatmedel inte har utnyttjats boende och funktionshinderområdet. fullt ut samt att stora delar av överskottet från tidigare år inte användes. Sex av kommunledningskontorets sju avdelningar redovisar ett positivt resultat. Socialnämnden Socialnämnden redovisar ett överskott på 10,6 miljoner kronor. Arbetsmarknads– och vuxenutbildningsnämnden Det är första året sedan 2018 som nämnden redovisar ett positivt resultat. Kostnaderna har under året minskat med nästan Arbetsmarknads– och vuxenutbildningsnämnden redovisar 28 miljoner kronor samtidigt som de externa bidragen har ökat. ett positivt resultat på 32,9 miljoner kronor. I resultatet ingår Förändrade arbetssätt har haft genomslag under 2025 och ett överskott om 5,8 miljoner kronor från tidigare år. Det är tillsammans med nämndens långsiktiga prioriteringar har det det högsta ekonomiska resultatet som nämnden har redovisat gett god ekonomisk effekt med ökad kvalitet i verksamheten. sedan bildandet. Alla tre områden redovisar positiva resultat för året. Störst positiv avvikelse finns inom arbete och försörjning med 19,4 miljoner kronor, främst kopplat till högre beviljade Kultur– och fritidsnämnden bidrag. Försörjningsstödet uppvisar netto en negativ avvikelse Kultur– och fritidsnämnden redovisar ett överskott på jämfört med budget på 1,5 miljoner kronor för året. Vuxenut- 0,3 miljoner kronor inklusive överskott från tidigare år på bildningen redovisar ett överskott om 7,5 miljoner kronor. 2,4 miljoner kronor. Överskottet möjliggjorde flera strategiska satsningar under året. Alla områden inom nämndens resultat Förskolenämnden har små avvikelser jämfört med budget. Förskolenämnden redovisar ett negativt resultat på 0,7 miljoner kronor. I resultatet ingår 3,5 miljoner kronor i överskott från Räddningstjänst– och tillståndsnämnden tidigare år. Förskolan har 33 barn fler än budgeterat varav den Räddningstjänst– och tillståndsnämnden redovisar ett negativt kommunala förskolan står för 9. Antal barn i december 2025 är resultat på 0,9 miljoner kronor. Miljökontoret redovisar ett 290 färre än i december 2024. Intäkterna översteg budget med negativt resultat på 0,4 miljoner kronor, räddningstjänsten på Hänninen. (JESHAN5) 37 MB Förvaltningsberättelse 0,4 miljoner kronor. Ökade kostnader för reparationer och 17,0 procent. I delar förklaras detta av stora investeringar inom underhåll är en bidragande orsak till det negativa resultatet. framförallt VA-verksamheten. Inför 2026 så har ägaren sett över Nämnden har kvar överskottsmedel i resultatfonden som kan de finansiella ägardirektiven i syfte att säkerställa en ändamåls– användas under kommande år. enlig och effektiv ekonomistyrning. Ägardirektivet för 2026 ställer höga krav på effektivitet och att bolagen gör välav- vägda investeringar. Det nya ägardirektivet möjliggör också för Samhällsbyggnadsnämnden nödvändiga investeringar i de självkostnadsbaserade verksam- Samhällsbyggnadsnämndens redovisar ett resultat på 9,2 miljoner heterna, i enlighet med bolagens långtidsplaner. kronor inklusive ett överskott från tidigare år på 4,5 miljoner kronor. Det positiva resultatet förklaras främst av lägre kostnader Bolagskoncernens resultat för vinterväghållning, personal och gatubelysning än budgeterat. Avvikelse Områden som avviker negativt jämfört med budget är ökade Resultat före skatt, jämfört kostnader för kollektivtrafiken samt lägre plan– och bygglovs– miljoner kronor Budget Resultat med intäkter. Nämnden har tillförts 20,8 miljoner kronor under året budget för att kompensera för kostnader inom kollektivtrafiken. Eskilstuna Kommunföretag AB -19 -18 1 Eskilstuna Kommunfastigheter AB 71 78 7 Torshälla stads nämnd Torshälla stads nämnd redovisar ett positivt resultat på 1,6 Eskilstuna Energi och Miljö– 132 160 28 miljoner kronor. I resultatet ingår ett överskott från tidigare år på koncernen 0,6 miljoner kronor. Det är främst gatuverksamheten, parkverk- Eskilstuna Logistik och 0 -2 -2 samheten, politikerkostnader och hamnutvecklingsprojektet Etablering AB som redovisar en positiv avvikelse jämfört med budget. Destination Eskilstuna AB 0 0 0 Överförmyndarnämnden Summa resultat bolagen 185 219 34 Överförmyndarnämnden redovisar ett positivt resultat på Koncernelimineringar mellan 1 2 1 0,2 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen beror framför allt bolagen på vakanta tjänster. Kostnaden för lagstadgat arvode till ställ- Summa resultat bolags– företrädare är 0,5 miljoner kronor högre än budgeterat och 1,1 koncernen 186 221 35 miljoner kronor högre än föregående år och är kopplat till en Justering reavinster 0 0 0 satsning för att komma i fas med granskning av slutavräkningar. Justering för minoritetsintresse 7 13 5 Servicenämnden Summa resultat exkl. rea– 193 234 40 Servicenämnden redovisar ett resultat på 8,7 miljoner kronor. vinster och minoritetsintresse Den främsta förklaringen till resultatet är lägre personal- kostnader som avviker med 29 miljoner kronor jämfört med Eskilstuna Kommunföretag AB budgeterat. Det största positiva avvikelserna finns inom trans- Eskilstuna Kommunföretag AB redovisar ett negativt resultat på portenheten och Eskilstuna direkt. Inom transportenheten beror 18 miljoner kronor före erhållna utdelningar och koncernbidrag, den positiva avvikelsen främst på vinster vid försäljning av fordon vilket är 1 miljoner kronor bättre än budget. I all väsentlighet är och inom Eskilstuna direkt på effektiviseringar i utförda uppdrag. det en effekt av ett något bättre än budgeterat finansnetto, vilket förklaras av en lägre snittränta än vad som förväntades vid årets Bolagskoncernen ingång. Bolagskoncernen redovisar ett positivt resultat efter finansiella Eskilstuna Energi och Miljökoncern poster på 234 miljoner kronor, vilket är 40 miljoner kronor bättre än budget. Exklusive reavinster från fastighetsförsäljningar och Eskilstuna Energi och Miljö-koncernen redovisar ett positivt minoritetens andel uppgår resultatet till 221 miljoner kronor, resultat på 160 miljoner kronor, exklusive minoritetens andel. vilket är 35 miljoner bättre än budget. Avvikelsen är framför Detta motsvarar en positiv budgetavvikelse med cirka 28 allt hänförlig till Eskilstuna Energi och Miljö-koncernen som miljoner kronor. Avvikelsen förklaras i huvudsak av ett bättre redovisar ett resultat, exklusive minoritetsandel, som är 28 än budgeterat resultat för elhandelsaffären till följd av en miljoner kronor bättre än budget. I synnerhet elhandelsaffären förbättrad marginal. Volymen såld el är däremot lägre än budget uppvisar ett starkt resultat till följd av förbättrade marginaler och föregående år. Även affärsområde Energi, som innehåller men även fjärrvärmeaffären uppvisar ett bättre resultat än produktion och leverans av fjärrvärme och elproduktion, budget till följd av prisjusteringar mot kund. redovisar ett bättre än budgeterat resultat. Detta är en effekt av ökade priser gentemot kund samt ett bättre resultat från Investeringsnivåerna i bolagskoncernen är fortsatt höga. Totalt tilldelade utsläppsrätter. Stadsnätsaffären redovisar ett resultat uppgick investeringarna under året till 1 325 miljoner kronor, som understiger budget till följd av lägre intäkter vilket i delar vilket ska jämföras med budgeterade investeringar på 1 546 förklaras av förskjutningar i tidplan för en större svartfiberaffär. miljoner kronor. Detta motsvarar en genomförandegrad på cirka 86 procent. Eskilstuna Kommunfastigheter AB Under året har utdelning till kommunen lämnats med 140 Eskilstuna Kommunfastigheter AB redovisar ett positivt resultat miljoner kronor. Den genomsnittliga soliditeten i Eskilstuna på 78 miljoner kronor efter finansiella poster, vilket är 7 miljoner Energi och Miljö AB och Eskilstuna Kommunfastigheter AB kronor bättre än budget. Av detta resultat avser 21 miljoner uppgår per den 31 december 2025 till 16,1 procent. Således kronor kommunala lokaler, samtidigt som bolaget fortsatt har nås inte riktigt ägarens krav om en genomsnittlig soliditet på höga vakanser i sitt bostadsbestånd, vilket påverkar resultatet Hänninen. (JESHAN5) 38 MB Förvaltningsberättelse negativt. Vakanserna är en konsekvens av den negativa befolk- Kommunkoncernens netto ningsutvecklingen och att relativt många bostäder har kommit investeringar inklusive medfinansie- ut på marknaden de senaste åren. Den positiva resultatavvi- kelsen hänförs ytterst till lägre än budgeterade värmekostnader ring till statlig infrastruktur och lägre räntekostnader. Kommunkoncernens nettoinvesteringar inklusive bidrag till statlig infrastruktur uppgår 1 922 miljoner kronor, vilket var Eskilstuna Logistik och Etablering AB 830 miljoner kronor lägre än budget. Investeringsnivån är något Eskilstuna Logistik & Etablering AB redovisar ett resultat som är lägre än toppåren i början på 2020-talet men fortsatt på en hög knappt 2 miljoner kronor sämre än budget. Detta är i all väsent- nivå. Det är inte längre demografin som är drivande för inves- lighet en konsekvens av högre än budgeterade driftkostnader teringarna utan framför allt handlar det om ett bestånd som för de fastigheter som bolaget äger. börjar bli föråldrat och där stora reinvesteringar krävs, både i kommunen och i bolagskoncernen. Kommunens investeringar uppgick till 603 miljoner kronor medan Energi och miljö inves- Destination Eskilstuna AB terade 732 miljoner kronor och Kommunfastigheter Destination Eskilstuna AB redovisar ett resultat i nivå med 590 miljoner kronor. budget och bolagets intäkter och kostnader följer budget väl. Bolaget har under 2025 tagit över ansvaret för kommunens officiella nyårsfirande. Total Total Avvikelse projekt– Budget Utfall Investeringar, miljoner kronor projekt– jämfört med prognos 2025 2025 budget budget Fastigheter 1 584 1 698 766 451 315 Gator och vägar 223 227 91 77 14 Medfinansiering till statlig infrastruktur 51 51 22 1 21 Övrigt 102 102 98 18 80 Affärsverksamhet inklusive exploatering 904 904 118 18 100 Summa anläggningsinvesteringar 2 864 2 982 1 095 565 530 Inventarier beslutade av nämnden 111 39 72 Summa kommunen 2 864 2 982 1 206 604 602 – varav finansiell leasing 50 50 50 50 0 Eskilstuna Energi och Miljökoncernen 2 833 2 748 800 732 68 Kommunfastigheter AB 1 399 1 240 743 590 153 Övriga kommunala bolag 1 1 3 3 0 Summa bolagskoncernen 4 233 3 989 1 546 1 325 221 Kommunkoncernjusteringar -7 7 Summa kommunkoncernen 7 097 6 971 2 752 1 922 830 Av kommunens investeringar avser 565 miljoner kronor kronor har förbrukats trots en budget på 98 miljoner kronor. anläggningar såsom fastigheter, gator, parker och likande som Även affärsverksamhet och exploatering har en låg genom– beslutats av kommunfullmäktige, jämfört med budgeterade förandegrad där endast 18 miljoner kronor av budgeterade 1 095 miljoner kronor. Det betyder att endast 52 procent av 118 miljoner kronor har förbrukats. budgeterade medel utnyttjades. Den låga nyttjandegraden Investeringar i verksamhetsfastigheter står för den största delen innebär att underhållsskulden ökar och därmed också risken av kommunens investeringar, 451 miljoner kronor, en avvikelse för försämringar i verksamhetskvalitet och risk för akuta fel som jämfört med budget på 315 miljoner kronor. Större byggnationer behöver åtgärdas. Det innebär också att de planerade investe- och renoveringar av verksamhetsfastigheter drabbas allt oftare ringarna skjuts in i kommande investeringsbudgetar och därmed av förseningar till följd av överklaganden av både detaljplaner tar utrymme från andra tänkta investeringar. och upphandlingar. Flera av de projekt som tidigare har över- Den största avvikelsen var inom fastigheter men i proportion klagats är nu i gång. till budgeterade medel sticker övriga investeringar ut, där bland annat kultur– och fritidsinvesteringar ryms, endast 18 miljoner Hänninen. (JESHAN5) 39 MB Förvaltningsberättelse Investeringar med större budgetavvikelser Projekt, miljoner kronor Total Prognos– Budget Utfall 2025 Avvikelse projekt– avvikelse 2025 mot budget budget total Fastigheter, utbildning Tegelvikens förskola 177 -9 54 29 25 Sundbyvägens förskola 80 0 20 1 19 Björktorpskolan, renovering och ombyggnad 110 -20 54 42 12 Munktellskolan, etapp 2 100 -20 50 8 42 Gökstensskolan, ombyggnad skolgård 15 0 15 1 14 Fastigheter, vård– och omsorgsboenden Skogstorp äldreboende 220 4 110 97 13 Fyra gruppboenden 162 -13 89 2 87 Övriga verksamhetsfastigheter Trumman 330 55 120 14 105 Exploatering och mark Exploateringsinvesteringar 50 18 22 Mark– och fastighetsförvärv 48 1 47 Bevarande av kulturmiljö 40 0 10 0 10 Samhällsbyggnadsinvesteringar Medfinansiering, Väg 53 30 0 10 0 10 Medfinansiering gång–/cykelväg Kvicksund 21 0 12 0 12 Vilsta lekplats, belysning badvägen 8 0 8 1 7 Stadsparken, bryggor västra 6 0 6 1 5 Stadsparken entréer 6 0 5 0 5 Övriga investeringar Konstgräsplan Balsta 22 0 22 0 22 Fröslunda IP och Gustavsbergs IP 15 0 15 3 12 Idrottens infrastruktur 20 0 13 0 13 Båtbryggor Alnö 7 0 7 0 7 Verksamhetsfastigheter för utbildningsverksamhet Verksamhetsfastigheter för vård– och omsorgs- Inom förskola har fastighetsinvesteringar skett med 30 miljoner verksamhet kronor, jämfört med budgeterade 74 miljoner. Av utfallet är 29 Investeringsbudgeten för vård– och omsorgsfastigheter var miljoner kronor hänförligt till Tegelviken där budget för inneva- 204 miljoner kronor och utfallet blev 100 miljoner kronor. Det rande år var 54 miljoner kronor. Sundbyvägens förskola, som var största utfallet avser Skogstorps äldreboende som förbrukat budgeterad med 20 miljoner kronor, är försenad och har bara 97 miljoner kronor jämfört med budgeterade 110 miljoner ett marginellt utfall. Inom förskola har investeringsbudgeten kronor för året. Fyra gruppboenden, Skiftinge, Ekeby, Kälby och gradvis minskats de senaste åren för att anpassa till det lägre Glömsta, var budgeterade med totalt 89 miljoner kronor under barnunderlaget. året men samtliga har blivit försenade och utfallet stannar på 2 miljoner kronor. Grundskolans investeringsbudget uppgick till 149 miljoner kronor av vilka 106 miljoner kronor tagits i anspråk. Den största enskilda investeringen var renovering och ombyggnation av Verksamhetsfastigheter för övriga verksamheter Björktorpskolan med 42 miljoner kronor. Vidare har 47 miljoner För övriga verksamhetsfastigheter fanns 251 miljoner kronor kronor lagts på verksamhetsanpassningar där en stor del avser budgeterat medan utfallet blev 105 miljoner kronor. Trumman, Årbyskolan där bland annat skolgården rustas upp. Större som byggs om till administrativa lokaler, är försenad och där avvikelser mot årets budget kan noteras på Munktellskolan uppgick investeringarna till 14 miljoner kronor, jämfört med etapp 2, 42 miljoner kronor och ombyggnation av skolgård budgeterade 120 miljoner kronor. Teatern har renoverats för på Gökstensskolan, 15 miljoner kronor. Båda projekten är 12 miljoner kronor inför sitt 100-årsjubileum 2025. Vidare har ett försenade. leasingavtal värt 50 miljoner kronor tecknats avseende Skjulsta- Gymnasieskolans hade inga investeringar budgeterade. Utfallet hallen 2. uppgick till 2 miljoner kronor och avsåg slutförande av den nya idrottshallen vid Rekarnegymnasiet. Hänninen. (JESHAN5) 40 MB Förvaltningsberättelse Övriga verksamheter fastighetsbestånd. Investeringarna i nyproduktion under året uppgick till 201 miljoner kronor där fastigheten Gillet i Torshälla Investeringar i stadsmiljö (gator, vägar, medfinansiering etc) färdigställdes med 77 bostäder. Under året har inga nyproduk- uppgår till 78 miljoner kronor, en avvikelse med 35 miljoner tionsprojekt startats upp. kronor mot budget. Den största avvikelsen avser de två med– finansieringsprojekten gång– och cykelväg till Kvicksund samt Under året har beslut fattats av kommunfullmäktige avseende Genomfart Eskilstuna Väg 53. Vidare är projekten entréer investering i en storskalig värmepump till ett förväntat inves- till stadsparken och bryggor i västra delen av stadsparken teringsbelopp om 320 miljoner kronor samt nya processteg försenade. En stor del av budgeten avser renoveringar och avseende vattenrening i Hyndevad vattenverk på totalt 448 mindre projekt. Under 2025 har ett flertal broar rustats upp, miljoner kronor. Under 2024 beslutade fullmäktige även om bland annat Stålforsbron. Vidare fortsätter utbytet av gatubelys- reinvestering i ny pumpstation S1 med tillhörande spillvattenled- ning som bland annat syftar till att minska energiförbrukningen. ningar samt förnyelse av VA-ledningar i Rinmansgatan om Ombyggnationen vid Tullgatan, som färdigställts under året, och 456 miljoner kronor. Vilsta Entretorg är andra större projekt som pågått under året. Sedan tidigare har bolagen ytterligare två investeringar som är I begreppet Övriga investeringar inryms i huvudsak investeringar beslutade av kommunfullmäktige, Jordsorteringsanläggning och inom Kultur– och fritidsområdet samt räddningstjänsten. Här var Solcellspark, med en totalbudget på 150 respektive 90 miljoner. årets budget 98 miljoner kronor medan utfallet stannade på 18 Båda investeringarna är försenade och har ett marginellt utfall. miljoner kronor. De största utfallen under året avsåg en släckbil till räddningstjänsten, utveckling av danslokaler samt investe- Markexploatering ringar i Fröslunda IP, där konstgräs är lagt, inom kultur och fritid. Exploateringsresultatet uppgick till 24 miljoner kronor, vilket För Gustavsbergs IP är förstudie genomförd. Flera projekt har var 26 miljoner kronor mindre än budgeterat. Totalt såldes blivit förskjutna, bland annat konstgräsplan på Balsta, Idrottens exploateringsmark för 14 miljoner kronor och 19 miljoner infrastruktur samt Båtbryggor Alnö. kronor erhölls i ersättningar för utbyggnad av gator och vägar. Intäkterna är på en betydligt lägre nivå än tidigare till följd av Affärsverksamhet en betydligt lägre aktivitet på marknaden och flera projekt har skjutits på framtiden. Den största enskilda försäljningen När det gäller affärs– och exploateringsinvesteringar uppgick (7 miljoner kronor) under året var i Källsta. budgeten till 118 miljoner kronor i kommunen medan utfallet stannade på 18 miljoner kronor. Här uppgick investeringar i Investeringar, framför allt i gator och vägar, för exploaterings- exploateringsområden till 18 miljoner kronor jämfört med verksamheten för 2025 uppgår till 18 miljoner kronor, en positiv 50 miljoner kronor som var budgeterat. Strategiska och mindre avvikelse mot budget om 32 miljoner kronor. Avvikelsen beror fastighetsförvärv var budgeterade med 48 miljoner kronor men främst på förskjutningar framåt i tiden av flertalet projekt. De utfallet blev bara knappt 1 miljoner kronor. Inköpen syftar till största investeringarna har skett i Eskilstuna Nätet och Odlaren. att på lång sikt tillgodose det kommunala behovet avseende Det finns en underliggande efterfrågan på fastigheter för både samhällsservice, företagsetableringar och bostadsområden. industri och bostäder i Eskilstuna. Intresset för industrimark Genom inköpen skaffar sig kommunen rådighet över marken har mattats av men inte i samma omfattning som för bostäder. och därmed den framtida utvecklingen. Vidare fanns 10 miljoner Framför allt är det osäkerhet i konjunkturen som ligger bakom kronor budgeterat för bevarande av kulturmiljö, men utfallet avmattningen men även andra parametrar, såsom svårigheter att blev noll. försörja intressenter med nödvändig infrastruktur och då framför Hos bolagen sker de största investeringarna i Energi och allt kraft, spelar också in. Kommunen arbetar med etableringar miljö med 732 miljoner kronor och i Kommunfastigheter med i Eskilstuna logistikpark både söder och norr om E20, Svista 590 miljoner kronor. Energi och miljös investeringar avser till och Källsta för att möjliggöra för företagsetableringar som största del VA-verksamhet. VA-investeringarna omfattar främst skapar arbetstillfällen. Det har under flera år producerats många förnyelse av befintligt nät samt utbyggnad av Ekeby Renings- bostäder i flerfamiljshus i attraktiva lägen medan det råder en verk och Hyndevads Vattenverk. Investeringsbudgeten för året brist på enbostadshus och fastigheter för nyproduktion av dessa. uppgick till 800 miljoner kronor vilket innebär en genomför- Denna typ av bostäder är av stor vikt för att kunna möta upp andegrad på drygt 90 procent. Kommunfastigheter är fortsatt efterfrågan från den kundgrupp som i samband med nyetable- inne i en intensiv investeringsfas med såväl av slutförande ringar kan se Eskilstuna som sin nya bostadsort. nybyggnation av bostadshus samt modernisering av befintligt Hänninen. (JESHAN5) 41 MB Förvaltningsberättelse Självfinansieringsgrad av investeringar Ett viktigt nyckeltal för investeringarna är självfinansierings- graden. En självfinansieringsgrad över 100 procent innebär att kommunen inte behöver låna medel för att finansiera investe- ringarna. Självfinansieringsgraden i kommunkoncernen uppgick till 59 procent. I kommunen uppgick självfinansieringsgraden till 115 procent, vilket kan jämföras med budgeterade 47 procent för 2025. Den högre självfinansieringsgraden under året förklaras av att investeringsvolymen inte kom upp i planerade nivåer samt ett något bättre resultat än budgeterat. Målet i Strategisk inriktning 2024–2027 är 50 procent för perioden, vilket innebär att kommunen ligger över plan för att nå målet. Långsiktigt behöver självfinansieringsgraden vara mellan 80 och 90 procent för att skulderna inte ska öka i snabbare takt än skatteintäkterna. Risk Utfallet för den senaste rullande fyraårsperioden blev 85 procent. Skulder Den totala upplåningen i kommunkoncernen uppgick till Kapacitet 12 947 miljoner kronor vid årets slut. Kommunens låneskuld minskade med 155 miljoner kronor. Bolagskoncernen ökade Kommunalskatt sin skuld med ca 800 miljoner kronor, där Kommunfastigheter En viktig faktor för kommunens kapacitet är potentialen att höja AB stod för 300 miljoner kronor och Energi och miljökon- skattesatsen. I tabellen nedan finns kommunalskatten inklusive cernen stod för drygt 500 miljoner kronor. Den budgeterade regionskatten angiven för några av kommunerna inom Mälar- nyupplåningen för kommunkoncernen för 2025 var 1 825 regionen. Eskilstuna kommun har en kommunal skattesats som miljoner kronor, av vilka 1 225 miljoner kronor avsåg bolagskon- ligger högre än de flesta andra större kommuner i Mälardalen. cernen. Utöver låneskulden finns en skuld avseende finansiella Det innebär en begränsad möjlighet att stärka sina finanser leasingkontrakt om 1 301 miljoner kronor. Årets förändring är genom att höja kommunalskatten. Den genomsnittliga skatten en minskning med 6 miljoner kronor. Ett nytt kontrakt om 50 för alla kommuner i landet ökade 2025 med 0,03 procent– miljoner kronor har tecknats. Dessutom har rättelse av jämfö- enheter medan den inom Eskilstuna var oförändrad. relsesåret gjorts med 301 miljoner kronor avseende tidigare tecknade kontrakt. Kommunal– Förändring Kommun Region Summa Kommunens nettolåneskuld, det vill säga internbankens skatt 2025, % 2024-2025 upplåning minskat med vidareutlåningen till bolagskoncernen, Västerås 20,36 10,88 31,24 – uppgick vid årets slut till 2 840 miljoner kronor, en minskning Södertälje 20,15 12,38 32,53 – med 155 miljoner kronor under 2025. Den bedömda nyupp– låningen för Eskilstuna kommuns egen verksamhet för 2025 var Strängnäs 21,67 10,83 32,50 – 600 miljoner kronor. Avvikelsen beror på att investeringarna inte Eskilstuna 22,02 10,83 32,85 – alls nådde upp till den planerade nivån samt ett högre resultat Uppsala 21,14 11,71 32,85 – än budgeterat men också att kommunen använt likvida medel som fanns i kassan. Örebro 21,35 12,30 33,65 – Per 2025-12-31 har projekt för 3,9 miljarder kronor registrerats Enköping 21,34 11,71 33,05 – som gröna i kommunkoncernen, en ökning med 1,1 miljarder Gävle 22,26 11,51 33,77 – kronor under året. Fullt omsatt ger det en positiv resultateffekt Södermanland 21,98 10,83 32,81 -0,01 på närmare 0,8 miljoner kronor per år. R9* – – 32,82 – Kommunkoncernens låneskuld, 2025 Riket 20,71 11,69 32,40 0,03 miljoner kronor *) R9 = Eskilstuna, Uppsala, Linköping, Norrköping, Jönköping, Eskilstuna kommuns nettolåneskuld 2 840 Örebro, Södertälje, Västerås och Gävle Eskilstuna Kommunfastigheter AB 5 600 Eskilstuna Energi och Miljö AB 3 760 Soliditet Eskilstuna Kommunföretag AB 699 Soliditeten är ett mått på den långsiktiga betalningsberedskapen. Eskilstuna Logistik och Etablering AB 49 Den visar hur stor del av tillgångarna som har finansierats med egna medel. Resterande del utgör kommunens skulder till andra Summa 12 948 finansiärer. Ju högre soliditet desto starkare blir den långsik- tiga finansiella kapaciteten. Kommunkoncernens soliditet var Finansnetto 20,4 procent 2025, jämfört med 19,2 procent föregående år. Kommunkoncernens finansnetto uppgick till minus 265 miljoner Förbättringen kan härledas till ett stabilt resultat och något lägre kronor jämfört med minus 220 miljoner kronor föregående år. investeringar än planerat. För kommunen uppgick soliditeten Räntenettot exklusive finansiell leasing och finansiell kostnad till 29,7 procent, jämfört med 27,4 procent föregående år. Den på pensionsavsättningar försämrades från minus 210 miljoner stora förbättringen beror på att investeringarna var betydligt kronor till minus 245 miljoner kronor och är en följd av att lägre än budgeterat samtidigt som resultatet var något bättre än upplåningen ökade och att räntenivåerna som de nya lånen budgeterat. Hänninen. (JESHAN5) 42 MB Förvaltningsberättelse tas upp till överstiger kommunens genomsnittsränta. Trots att Årets pensionskostnad i kommunen kommunkoncernen har en riskspridning som innebär att de Kommunen har under de resultatmässigt goda åren under befintliga lånen har en genomsnittlig ränte– och kapitalbind- 2000-talet gjort så kallad partiell inlösen med totalt cirka 280 ning på ungefär tre år så har även omsättningarna, som skett till miljoner kronor inklusive löneskatt för att minska ansvarsförbin- högre räntenivåer, fått ett stort genomslag i räntenettot. delsen för pensioner. Kommunens finansnetto uppgår till 110 miljoner kronor. Ansvarsförbindelsen inklusive löneskatt uppgår till 1 627 miljoner Exklusive ränta på finansiella leasingavtal, finansiella poster kronor per 2025-12-31. I och med att inga nya pensionsrätter avseende pensioner och finansiella poster på förvaltningarna kommer in i ansvarsförbindelsen är den enda ökning som sker uppgick finansnettot till 141 miljoner kronor, vilket är en positiv till följd av indexeringar, medan den årligen minskar med gjorda avvikelse mot budget med 32 miljoner. 140 miljoner kronor utbetalningar. Under 2025 minskade ansvarsförbindelsen netto utgörs av utdelning från den kommunala bolagskoncernen. med 60 miljoner kronor. Utbetalningarna från ansvarsförbin- Kommunens räntekostnad för den egna verksamheten uppgick delsen, som belastar resultaträkningen, uppgick till 120 miljoner till 60 miljoner kronor, vilket var 9 miljoner kronor bättre än kronor 2025. budget, främst beroende på en lägre upplåning än budgeterat. Intäkter från marknadspåslag och borgen uppgick till Avsättning för pensioner inklusive löneskatt uppgår till 452 42 miljoner kronor, vilket var knappt 7 miljoner kronor bättre än miljoner kronor. Det är en minskning med 14 miljoner kronor budget. Vidare erhölls en obudgeterad utdelning från Kommun- under året. Kommunen har 2024 slutat försäkra den förmåns– invest om 7 miljoner kronor och 5 miljoner kronor netto i ränta bestämda pensionsförpliktelsen. Avsättningen avser därför från checkräkningskontot. Pensionsmedelsförvaltningen, som främst förmånsbestämda pensioner men också garantipen- startades i slutet av 2024, bidrog med positivt med 3,6 miljoner sioner, särskild ålderspension, efterlevandepension samt olika kronor. politikerpensioner. För att möta de kommande utbetalningarna har kommunen startat en pensionsmedelsförvaltning där värdet Den genomsnittliga upplåningsräntan var 2,18 procent (2,02 uppgår till 88 miljoner per 2025-12-31. procent) i kommunkoncernen och 2,08 procent (1,95) för kommunens egen verksamhet under 2025. Genomsnittsräntan I kommunen minskade den totala kostnaden för pensioner med bedöms fortsätta öka de kommande åren i takt med att lån, som över 350 miljoner kronor 2025 jämfört med 2024. Kostnaden togs upp i en lågräntemiljö med förmånliga villkor, förfaller och för pensioner inklusive löneskatt blev 513 miljoner kronor. Den behöver omsättas. stora minskningen beror på att inflationen, som under några år i väldigt hög grad påverkat de förmånsbestämda pensionerna, har Kommunens finansnetto exkl. finansiell 2025 2024 kommit ner till mer normala nivåer. leasing, pensionsfinansiering och reavinster, miljoner kronor Kommunens pensionsåtagande inklusive 2025 2024 löneskatt, mnkr Finansiella intäkter 404 551 Avsättningar inkl. löneskatt – pensioner och 452 466 – varav aktieutdelning från bolagskoncernen 140 320 liknande förpliktelser – varav ränteintäkter på vidareutlåning 200 170 Ansvarsförbindelse inkl. löneskatt 1 627 1 687 till bolagskoncern – intjänad före 1998 – varav marknadspåslag på lån till kommunala 42 38 Total redovisad pensionsförpliktelse 2 079 2 153 bolag Pensionsförpliktelse som tryggats i försäkring 889 894 – varav pensionsmedelsförvaltning 4 – Summa pensionsförpliktelse 3 047 Finansiella kostnader -263 -232 Totalt pensionsförsäkringskapital 1 183 1 150 – varav räntekostnad för kommunens egen -60 -55 verksamhet – varav överskottsmedel 18 7 – varav räntekostnad för bolagens verksamhet -200 -170 Finansiella placeringar avseende egna 88 39 pensionsmedel Summa 141 319 Summa förvaltade pensionsmedel 1 271 1 189 Pensionsåtaganden Återlånade medel 1 698 1 858 Kommunen redovisar pensioner enligt den så kallade bland- Konsolideringsgrad 43 % 39 % modellen. Det innebär att pensionsrätter intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse och belastar resultatet i Ansvarsförbindelser takt med att pensionsutbetalningarna sker, medan pensions- Utöver pensionsförpliktelser om 1,7 miljarder kronor uppgår rätter intjänade från och med 1998 belastar resultatet i takt med kommunkoncernens borgensåtaganden till 510 miljoner kronor intjänandet. Det innebär att nuvarande generation betalar både och avser i huvudsak en hyresgaranti för Campus Eskilstuna, för sina egna pensioner och även till viss del för tidigare genera- men också 34 miljoner kronor avseende ett påstått avtalsbrott tioners pensioner. Bolagskoncernen redovisar sina pensions- där kommunen har blivit stämd. Kommunens borgensförbin- kostnader i takt med intjänandet. delser, utöver pensionsförpliktelser, är 1,4 miljarder kronor och Kommunkoncernens pensionsåtaganden i form av ansvars- här ingår förutom Campus och tvisten även borgen för lån förbindelse och avsättning uppgick till 2 087 miljoner kronor. avseende kommunala bolag. Det är kommunen som står för nästan hela åtagandet, 2 079 miljoner kronor medan bolagskoncernen har en avsättning på 8 miljoner kronor. Hänninen. (JESHAN5) 43 MB Förvaltningsberättelse Väsentliga personalförhållanden Oro i världen har inverkan på medarbetares arbetsmiljö, säkerhet Kommunkoncernen har prioriterat arbetsmiljöarbetet och att och trygghet. Under året har fokus varit på återhållsamhet i utveckla verksamheter som främjar god hälsa och ett hållbart ekonomi och förändrade arbetssätt inom kommunkoncernen. arbetsliv. Klimakterievänliga arbetsplatser är en av flera insatser Omställning av medarbetare har genomförts på grund av som förväntas ge stöd i arbetsvardagen. Uppföljningen av arbetsbrist inom skolans verksamhetsområden. arbetsmiljöarbetet har gjorts löpande enligt rutin, med rappor- tering till politiken som ytterst ansvarig. Det förebyggande Eskilstuna kommunkoncern har cirka 10 350 anställda varav arbetet med friskfaktorer som kan främja hälsa har fortgått. andelen kvinnor utgör 74 procent. Antalet anställda har minskat Arbetet drivs bland annat genom det uppstartade arbetsmiljö- med närmare 40 personer jämfört med 2024. Främsta orsaken arbetet inom barn- och utbildningsförvaltningen samt genom är den omställning som skett framför allt inom förskola och de omfattande insatserna inom vård och omsorg med fokus på grundskola till följd av minskat antal barn. Bland kommunens grundbemanning, antal medarbetare per chef och närvarande cirka 9 200 anställda hade dryga 90 procent en tillsvidare- ledarskap. Insatserna ingår i initiativet Minska sjukfrånvaro och anställning och sysselsättningsgraden var 98,6 procent. Andelen mer jämställda arbetsvillkor. deltidsanställda har minskat, där kvinnor har ökat sin andel heltid medan männen minskat något jämfört med föregående Rekryteringsbehoven är markanta inom flera yrkeskategorier, år. Fokus handlar om att fortsatt hantera kompetensförsörj- vilket gör det nödvändigt att behålla och ta tillvara befintlig ningsutmaningen vilket innebär att fler jobbar mer genom att kompetens. Behov av olika yrkesroller finns på alla förvaltningar fler arbetar heltid, stannar i anställningen och arbetar fler år i i olika omfattning. Roller som till exempel undersköterska, yrkeslivet utifrån verksamheternas behov. specialistundersköterska samt roller inom socialt och kurativt arbete. Inom kök och måltid har kompetenshöjande och Kommunkoncernens totala sjukfrånvaro låg kvar på 7,7 kompetensväxlande insatser genomförts för att behålla med- procent, oförändrat från 2024. I kommunen var sjukfrånvaron arbetare såsom måltidsbiträde till kock. Arbete med att behålla 8,1 procent, samma nivå som föregående år. Bland kvinnor ingenjörer görs löpande. Enhetschefer är fortsatt en viktig grupp noterades en marginell minskning, bland män en svag ökning. att rekrytera till. Chefers förutsättningar sätts i centrum för att Korttidssjukfrånvaron tenderar att ha stabiliserats. Inga direkta göra chefsuppdraget mer attraktivt. skillnader mellan kvinnor och män fanns. Resultaten kan vara en del i det medvetna och långsiktiga arbetet med arbetsmiljö och På förvaltningarna har aktiviteter pågått för att möta kompetens- chefers förutsättningar. Insatser har bland annat stärkts kring behoven och de omvärldsfaktorer som påverkar kompetens- modigt ledarskap, att leda i förändring, värna arbetstiden och försörjningen. Exempel på insatser är utbildningar och arbete utveckla stödfunktioner. Andra förändringsarbeten som också med kompetenstrappor, utveckling av kompetensmodeller och kan ha bidragit, till exempel rätt bedömda prioriteringar, enklare karriärvägar som har börjat ses över. En utvecklad introduktion administration, ökad användning av AI och digitalisering samt finns på plats och ska ge stöd till kärnverksamheterna. Verksam- tydligare roller och mandat. Det systematiska arbetsmiljö- hetsförlagd utbildning i samverkan med MDU och andra utbild- arbetet på arbetsplatserna och arbetet med OSA, tillsammans ningsaktörer pågår. Relationerna med MDU och övriga aktörer med arbetet inom initiativet Minska sjukfrånvaro, antas också ha värnas för erfarenhetsutbyten, möjligheten att locka studenter bidragit till att börja bryta trenden av hög sjukfrånvaro. till verksamheterna och för att driva forskningssamarbeten. Det systematiska arbetsmiljöarbetet har genomförts löpande Avslutningsvis, hållbara arbetsplatser med jämställda arbets- på arbetsplatserna, insatser för återhämtning har fortsatt. I villkor, ett stärkt ledarskap samt utrymme för reflektion, lärande medarbetarundersökningen skattade chefer återhämtning något och kompetensutveckling är avgörande i ett allt hårdnande lägre än i jämförelse med året innan. Medarbetare upplevde arbetsklimat. Detta är centralt för att hantera kompetensför- däremot ökade möjligheter att ta kortare pauser än föregå- sörjningen, behålla medarbetare och fortsatt vara en attraktiv ende år. Skillnader mellan kvinnor och män var att kvinnorna arbetsgivare. upplevde lägre möjlighet till återhämtning. En orsaksförklaring kan vara att fler kvinnor arbetar i kontaktyrken. Hänninen. (JESHAN5) 44 MB Förvaltningsberättelse Personalredovisning Antal månadsanställda Anställda per 31 dec. Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Förändring Förändring 2025 2025 2025 2024 20234 2024 totalt antal i procent Totalt antal anställda kommunkoncern 7 647 2 704 10 351 7 652 2 735 10 387 -36 -0,3 Varav kommun Totalt antal anställda 7 190 2 027 9 217 7 217 2 070 9 287 -70 -0,8 Tillsvidareanställda, antal 6 502 1 803 8 305 6 549 1 843 8 392 -87 -1,0 Visstidsanställda, antal 688 224 912 668 227 895 17 1,9 Tillsvidareanställda, andel (%) 90,4 88,9 90,1 90,8 89,0 90,4 -0,3 -0,3 Visstidsanställda, andel (%) 9,6 11,1 9,9 9,2 11,0 9,6 0,3 3,1 Sysselsättningsgrad, tillsvidareanställda Sysselsättning, andel (%), per 31 dec. Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Förändring 2025 2025 2025 2024 2024 2024 procentenheter Sysselsättning kommunkoncern 98,5 99,1 98,7 98,4 99,2 98,6 0,1 Varav kommun Sysselsättningsgrad 98,5 98,9 98,6 98,3 98,9 98,5 0,1 Andel deltid 6,3 4,4 5,9 7,1 3,9 6,4 -0,5 Andel heltid 93,7 95,6 94,1 92,9 96,1 93,6 0,5 Åldersstruktur, tillsvidareanställda Åldersstruktur per 31 dec. Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Förändring Förändring 2025 2025 2025 2024 2024 2024 totalt antal i procent Genomsnittlig ålder kommunkoncern 46,3 45,3 46,1 46,0 45,1 45,8 0,3 0,7 Varav kommun Genomsnittlig ålder 46,3 44,7 45,9 46,0 44,5 45,7 0,2 0,4 Antal per åldersgrupp <=29 506 203 709 577 208 785 -76 -9,7 30-39 1 559 453 2 012 1 554 468 2 022 -10 -0,5 40-49 1 576 479 2 055 1 595 495 2 090 -35 -1,7 50-54 946 233 1 179 975 216 1 191 -12 -1,0 55-59 1 003 205 1 208 976 229 1 205 3 0,2 60-64 770 173 943 738 175 913 30 3,3 >= 65 år 142 57 199 139 52 191 8 4,2 Personalomsättning, tillsvidareanställda Personalomsättning, andel (%) Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Förändring 2025 2025 2025 2024 2024 2024 procentenheter Personalomsättning kommunkoncern 9,7 11,1 10,1 8,7 9,8 9,0 1,1 Personalomsättning kommun 14,0 17,2 14,7 14,3 14,7 14,4 0,3 Sjukfrånvaro, tillsvidareanställda Sjukfrånvaro, andel (%) Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Förändring 2025 2025 2025 2024 2024 2024 procentenheter Sjukfrånvaro totalt kommunkoncern 8,6 5,2 7,7 8,7 4,9 7,7 0,0 Varav kommun Sjukfrånvaro, totalt 8,8 5,5 8,1 8,9 5,3 8,1 0,0 Sjukfrånvaro, 0–14 dagar 3,9 3,0 3,7 3,9 3,0 3,7 0,0 Sjukfrånvaro, 15–> dagar 4,9 2,5 4,4 5,0 2,3 4,4 0,0 Sjukfrånvaro, åldersgrupper 0-29 år 8,4 5,2 7,5 7,9 5,1 7,1 0,4 30-49 år 7,9 5,0 7,2 8,0 4,8 7,2 0,0 50-99 år 9,9 6,1 9,1 10,1 6,1 9,3 -0,2 Hänninen. (JESHAN5) 45 MB Förvaltningsberättelse Särskilda uppdrag i årsplanen I samband med beslut om Årsplan 2025 gavs kommun- Miljöavgifter styrelsen och nämnder särskilda uppdrag i syfte att stärka Interna miljöavgifter på personbilar och flygresor i budget- kommunkoncernens ekonomi och sänka den samlade modellen har utretts. I samband med beslut om Årsplan 2026 kostnadsnivån inför 2026. En kortfattad redovisning av har miljöavgifterna avskaffats. dessa ges nedan. Tolkkostnader Inventering av avyttringsbara icke strategiska Servicenämnden har genomfört en kartläggning av kommunens fastigheter tolkkostnader. Kartläggningen påvisar att det finns besparings- Inventering av icke strategiska fastigheter som bedöms avytt- potential och möjlighet att skapa en mer enhetlig, rättssäker och ringsbara är genomförd. Dialog med intressenter sker i den effektiv hantering. löpande verksamheten samt att försäljning av småhustomter, industrifastigheter och andra fastigheter som inte tidigare legat SFI-verksamheten ute för försäljning tittas på och arbetas med löpande. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden har kartlagt SFI-verksamheten för att säkerställa hållbar finansiering. Effektiviseringskrav Fortsatta analyser och kvalitetsutveckling rekommenderas, Utvärderingen av nuvarande modell för effektiviseringskrav bland annat kring elevhälsa, arbetsmarknadsintegration och visar att former för effektiviseringskrav i budgetmodellen är kombinationsutbildningar. Uppföljning planeras för 2026. nödvändig för att nå resultatmål om 2,5 procent av skatter och bidrag. Ett borttagande av nuvarande effektiviseringskrav skulle Stärkt samverkan med idrotts- försämra kommunens resultat med cirka 90 miljoner kronor rörelsen årligen. Alternativa modeller redovisas i utvärderingen för kommande ställningstagande. Kultur- och fritidsnämnden har genom evenemang och samarbete med föreningslivet skapat fler återkommande aktiviteter i stadsmiljön. Centrala mötesplatser som Stadsparken Utveckling av idrottsanläggningar och Fristadstorget har använts för aktiviteter året runt, flera En långsiktig plan finns som en del i idrotts- och kultur- återkommande arrangemang har vidareutvecklats i dialog paketet, med satsningar på konstgräsplaner, fotbollshall och med föreningar. kulturkvarter, med ny kulturskola och upprustat bibliotek. Flera förstudier om idrottsanläggningar är genomförda och projekt Måltidssubventionen inom vård pågår. och omsorg Vård- och omsorgsnämnden fick uppdraget att tillsammans Implementering av personal- med servicenämnden utreda hur avveckling av måltidssubven- förmåner tion kan ske för att frigöra resurser till vård och omsorg. Utred- Friskvårdsbidraget höjdes för 2025 utifrån Personal- ningen pågår och planeras vara slutförd våren 2026. utskottets inriktningsbeslut. Implementering har genomförts och pågår. Upphävande av förmån om arbetstidsförkortning Externa bidrag inom måltidsverksamhet och förskola har gjorts baserat på beslut av Kommunfullmäktige. Samarbete med Eskilstuna Alla nämnder fick i uppdrag att söka externa bidrag i utökad kommuns anställdas fritidsförening (EKAF) har förstärkts. Moder- omfattning. Riktade statliga bidrag som varit öronmärkta för nisering av friskvårdstimmen har utretts. Ny portal för friskvård specifika ändamål har sökts av ansvarig nämnd. Övrig extern har upphandlats, med option på förmånsportal. Flera personal- finansiering har beviljats bland annat av Energimyndigheten, förmåner är under utredning. Tillväxtverket, Naturvårdsverket och EU.  Kolloverksamheten Kommunstyrelsen har utrett hur kolloverksamheten kan utvecklas i samverkan med kommunens verksamheter, föreningsliv och näringsliv. Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar vidare med utvecklingen av kolloverksamheten utifrån utredningens rekommendationer. Hänninen. (JESHAN5) 46 MB Förvaltningsberättelse Förväntad utveckling Långtidsprognos Utmaningar Långtidsprognosen visar på en mer utmanande ekonomisk Stora utmaningar ligger i att anpassa verksamheterna till föränd- utveckling för kommunen jämfört med föregående år, vilket rade behov till följd av den demografiska utvecklingen. Dels den beror på omvärldsfaktorer och skillnader i utgångsläge. Faktorer kraftiga minskningen av antalet barn kommande åren, dels fler som har negativ påverkan är en något sämre skatteunderlags- äldre som leder till ökat omsorgsbehov. Till detta tillkommer utveckling, lägre tillväxt i befolkningen och något högre inflation osäkerheter i hur samhällsekonomin utvecklas med inflation, jämfört med föregående långtidsprognos. räntor och skatteunderlag samt statsbidragets utveckling. År 2026 beräknas kommunen nå sitt resultatmål givet lagd Kommunens investeringar har legat på historiskt höga nivåer, budget år 2026. Därefter kommer det att krävas effektiviseringar vilket förklaras av att befolkningen vuxit samtidigt som det på i snitt 0,5 procent, och mer om det även ska finnas utrymme skett en upprustning av befintligt bestånd. Framåt finns ett för ambitionshöjningar, för att kunna nå ett resultat på i genom- stort underhållsbehov inom kommunkoncernen, framför allt snitt 2,5 procent. avseende kommunala lokaler men även inom VA-området. Det innebär en stor belastning för kommunens ekonomi eftersom Prognoser om årliga resultat med 2,5 procent fram till år 2035 det inte längre kan kompenseras genom ökade skatteintäkter påvisar att det utan effektiviseringar uppstår ett växande gap eftersom befolkningstillväxten stannat av. mellan intäkter och kostnader. Historiskt har kommunen haft ett effektiviseringskrav på i genomsnitt cirka 1 procent som sedan Investeringarna framtill år 2035 planeras ligga kvar på höga omfördelats tillbaka till verksamheterna. Ambitionshöjningar nivåer, vilket över en längre tid medför ökad belåning och ökade genom nya satsningar kräver ännu högre effektiviseringar alter- räntekostnader. Även med ett resultat på 2,5 procent så kommer nativt högre skattesats. det vara utmanande att öka investeringarnas självfinansierings- grad och soliditeten eftersom investeringsnivåerna är så höga i närtid.  Hänninen. (JESHAN5) 47 MB Förvaltningsberättelse Den kommunala koncernen Eskilstuna kommunkoncern består av kommunala nämnder och av kommunala bolag. Den kommunala bolagsdelen är organiserad i Eskilstuna Kommunföretag AB, som är moderbolag och helägt av Eskilstuna kommun. Organisationsskiss * Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB ägs av Eskilstuna Energi och Miljö AB till 75 procent. ** Eskilstuna Strängnäs Elförsäljning AB ägs av Eskilstuna Energi och Miljö AB till 63 procent. Hänninen. (JESHAN5) 48 MB Förvaltningsberättelse Kommunala koncernen Nämnd Beskrivning Nämnd Beskrivning Revisorerna och de sakkunniga som dessa Ansvarar för äldreomsorgsverksamhet med anlitar är fullmäktiges och ytterst med- bland annat vård- och omsorgsboenden borgarnas demokratiska instrument för Vård- och omsorgs- och hemtjänst enligt Socialtjänstlagen Kommunrevision granskning och kontroll av den verksamhet nämnden (SoL) samt verksamhet för funktionshin- som bedrivs i styrelser, nämnder, fullmäkti- drade enligt Lagen om särskilt stöd och geberedningar och företag. service till vissa funktionshindrade (LSS). Helhetsansvar för kommunens verksam- Gemensam nämnd med Strängnäs kom- Överförmyndarnämnden heter, utveckling och ekonomiska ställning, mun. Ansvarar bland annat för Gode män. leda och samordna förvaltningen av Bolag Beskrivning Kommunstyrelsen kommunens angelägenheter. Uppsikts- ansvar över övriga nämnders och bolags Moderföretag inom kommunens Eskilstuna Kommun- verksamhet samt återrapportering till bolagskoncern. Leda, styra, samordna och företag AB kommunfullmäktige. ha uppsikt över koncernbolagen. Ansvarar för arbetsmarknadsåtgärder, Främja bostadsförsörjningen i kommunen kommunal vuxenutbildning, särskild utbild- Eskilstuna Kommun- och försörjningen av lokaler för Arbetsmarknads- ning för vuxna och svenska för invandrare, fastigheter AB kommunal verksamhet och annan och vuxenutbildnings- ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd), samhällsservice. nämnden mottagande och etableringsinsatser för Producera energi, driva fjärrvärme-, fjärrky- vissa nyanlända samt skuldsanering. la-, datakommunikations-, VA- samt el- (i Förskolenämnden Ansvarar för skolformen förskola. Eskilstuna Energi- dotterbolag) nätverksamhet och tillhanda- och miljö-koncernen hålla därtill hörande Ansvarar för skolformerna förskoleklass, energi-, vatten- och avlopps-, avfalls- och grundskola, anpassad grundskola, samt Grundskolenämnden datakommunikationstjänster. fritidshem och vissa särskilda utbildnings- former och annan pedagogisk verksamhet. Utveckla Eskilstuna som ett attraktivt mål Destination för besökare och turister såväl som för Ansvarar för skolformerna gymnasieskola Eskilstuna AB Gymnasienämnden boende och företag att leva och verka i. och anpassad gymnasieskola. Utveckla anläggningar för logistik, bedriva Krisledningsnämnden Ansvarar för krisledning. Eskilstuna Logistik logistik- och flygplatsverksamhet samt och Etablering AB utveckla verksamhet för närings- Ansvarar för kultur- och fritidsverksamhet livet och Eskilstuna kommun. Kultur- och fritids- inklusive bibliotek (ej skolbibliotek), arkiv, nämnden kulturskola samt bidrag till föreningar och studieförbund. Privata utförare Ansvarar för räddningstjänst och brand- Kommunen Kommunen har enligt lag skyldighet att tillhanda- förebyggande verksamhet samt tillsyn Räddningstjänst- och- hålla viss verksamhet och service till kommuninvånarna, och kontroll inom flera områden såsom tillståndsnämnden livsmedel, alkoholtillstånd och tobaks- men det innebär inte att kommunen själv är skyldig att utföra försäljning. verksamheten. Verksamhet kan utföras av kommunen, kommunala bolag eller av olika privata utförare. I Eskilstuna Tillhandahåller och utför tjänster åt andra nämnder, tex måltidsverksamhet, kontakt- kommun utförs delar av verksamheten i privat regi, tabellen center Eskilstuna direkt, rekrytering, nedan redovisar hur stor andel som utförts i privat regi. Servicenämnden upphandling, löne- och pensionsadmi- nistration, inkasso, IT-drift och förvaltning, Verksamhet Andel av Andel av Större utförare ekonomi- och HR-stöd. brukare kostnad Ansvarar för social verksamhet för barn Förskola 19 % 20 % British Mini och vuxna vilket bland annat inkluderar kommunens socialjour, stöd-, vård- och Internationella behandlingsinsatser riktade till missbrukare, Grundskola 17 % 18 % Engelska Skolan, Socialnämnden social stödverksamhet för barn, ungdomar British Junior och familjer, samt mottagande av ensam- Gymnasieskola 30 % 28 % Grillska gymnasiet kommande flyktingbarn enligt överens- kommelse med Migrationsverket. Individ- och familje- omsorg insatser riktade 12 % 25 % Ansvarar för planering av kommunens till barn och unga mark, vatten och trafik, dock ej fysisk över- siktsplanering vilket är kommun- Individ- och familje- Samhällsbyggnads- styrelsens ansvar. Ansvarar också för drift omsorg insatser 15 % 23 % nämnden och underhåll av gator och vägar, kollektiv- riktade till vuxna trafik, färdtjänst och myndighetsutövning enligt bygglagstiftning Funktionshinderområ- Kungsängen i Nora och miljölagstiftning. det, insatser riktade till – 14 % AB, Mo LSS AB, Attendo LSS AB, Ansvarar för kultur och fritidsverksam- barn, unga och vuxna Auroragården AB Torshälla stads nämnd het och stadsbyggnadsverksamhet inom Torshälla. Attendo Sverige Särskilt boende äldre 11 % 9 % AB, Vardaga Äldre- Valnämnden Hanterar val och folkomröstningar. omsorg AB Hänninen. (JESHAN5) 49 MB Förvaltningsberättelse Gemensamma nämnder och kommunalförbund Gemensamma nämnder och kommunalförbund Beskrivning Syftet med den gemensamma nämnden är att genom samverkansstrukturen erbjuda Gemensamma nämnden för samverkan en samlad resurs för utvecklingsarbete mellan Region Sörmland och länets kom- kring socialtjänst och vård muner. Utvecklingen sker genom evidensbaserad praktik anpassad till regionala och lokala prioriteringar. Gemensamma patientnämnden är en fristående, opartisk instans dit patienter, anhö- riga och personal kostnadsfritt kan vända sig. Patientnämndens uppgift är att hjälpa Gemensamma patientnämnden patienter att föra fram klagomål till vårdgivare inom hälso- och sjukvården samt tandvården, samt att få klagomål besvarade av vårdgivaren. Kommunerna i Sörmlands län och Region Sörmland ingår i den gemensamma patientnämnden. Vårdförbundet utför gemensam behandlingsverksamhet inom socialtjänstens område som omfattar hem för vård och boende vuxna (HVB-hem) och/eller öppen- Vårdförbundet Sörmland vårdsformer för vuxna, samt har ansvar för kommunernas familjerådgivning. Förutom Eskilstuna kommun ingår Katrineholm, Flen, Strängnäs och Vingåkers kommun i Vårdförbundet Sörmland. Styrning och uppföljning av den kommunala koncernen Eskilstuna kommunkoncern står inför flera stora utmaningar resultaten i olika verksamheter. Styrningen bildar en röd tråd – de kommande åren. För att resurser ska användas effektivt från den övergripande visionen ner till arbetet som utförs varje och invånarnas behov mötas krävs ett gemensamt fokus och dag. Arbetet utgår från fyraåriga strategiska mål som anger samordnade verksamheter. Styrsystemet fungerar som stödet vad som ska uppnås under mandatperioden. Varje nämnd och för att hålla ihop detta arbete. bolagsstyrelse har egna mål och årliga inriktningar som stödjer dessa. Enheterna planerar aktiviteter för året, och varje medar- I kommunkoncernen arbetar drygt 10 000 medarbetare i olika betare kan med stöd av en överenskommelse visa bidraget till förvaltningar och bolag. Med stöd av styrsystemet läggs fokus helheten. När alla gör sin del bidrar det samlade arbetet till att på det viktigaste uppdraget: att ge bra service till invånare och nå de strategiska målen och att skapa goda och hållbara möten samtidigt arbeta för att förverkliga de långsiktiga målen för varje med invånare och kunder. mandatperiod. Tillit är utgångspunkten för ledning och styrning av verksamhe- terna. Det betyder att medarbetares idéer och kompetens tas Styrsystem tillvara. Tydliga uppdrag och resultatkrav ska göra det lättare att Eskilstunas vision visar den långsiktiga riktningen för den samarbeta och se helheten. Målet är alltid att skapa värde för kommunala verksamheten. För att nå dit följs och analyseras dem som verksamheten är till för. Hänninen. (JESHAN5) 50 MB Förvaltningsberättelse Hållbar utveckling och effektiv organisation utgör en grund i veckling diskuteras löpande med medarbetare på arbetsplats- styrsystemet. Det som kommunkoncernen åstadkommer för träffarna. På så vis genomförs en kedja av dialogsamtal om invånare och kunder ska leda till en hållbar utveckling. Det ska verksamhetens utveckling, från enhetsnivå till koncernnivå. ske genom att använda tillgängliga resurser på bästa sätt genom en effektiv organisation. Medarbetare Medarbetaröverenskommelsen följs upp löpande för att Planering för mandatperioden stämma av hur delarna i överenskommelsen drivs framåt och Kommunfullmäktige beslutar vart fjärde år om en strategisk hur verksamheten utvecklas mot uppsatta mål och i mötet med inriktning. I den beskrivs vilken väg orten Eskilstuna och organi- brukare. sationen Eskilstuna kommunkoncern ska ta kommande fyra år. I den strategiska inriktningen konkretiseras vägen genom 4-åriga Enhet strategiska mål som ska hjälpa att hålla rätt riktning på vägen till visionen. Målen speglar de områden där kommunfullmäktige vill Under verksamhetsåret drivs och säkras verksamhetsresultat uppnå strategiska förbättringar under mandatperioden. genom fortlöpande uppföljning av ekonomi och verksamhet. Tre gånger om året summeras ekonomi och verksamhet kopplat Den 4-åriga strategiska inriktningen ligger till grund för årsplan till budget och verksamhetsplan. och ägardirektiv som visar vilka årliga resultat som ska uppnås. I arbetet med att följa upp verksamheten räcker det inte att bedöma resultat genom att konstatera att mål uppnåddes eller Planering för kommande året inte. Att analysera den egna verksamhetens resultat är den De verksamhetsresultat som ska uppnås under året fastställs viktigaste delen i uppföljningen. Analysen förklarar resultatet på flera nivåer; i kommunkoncernens årsplan, i ägardirektiv, och ger en grund för beslut om förbättringar, omprioriteringar i verksamhetsplaner för nämnder och bolagsstyrelser samt i och åtgärder. enheternas lokala verksamhetsplaner. Kommunkoncernens årsplanering utgår från strategisk inrikt- Nämnd och styrelse ning. Långsiktiga planer som ska förverkligas under året beaktas Förvaltningar och bolag följer löpande sin ekonomi och i planeringen, till exempel planer för omsorg, miljö och infra- verksamhet. Tre gånger om året summeras uppföljning och struktur. Ändrad lagstiftning och liknande nya, yttre förutsätt- analys från underliggande nivåer och nämnd/styrelse fattar ningar för verksamheten vägs också in. beslut om dessa delårsrapporter. Utifrån avvikelser och analyser beslutas om åtgärder. Uppföljning Uppföljning av kommunkoncernens resultat sker bland annat Kommunkoncern genom dialog. Det innebär att kommundirektören och berörda Årsredovisningen beskriver hur väl kommunkoncernen har vid kommunledningskontoret träffar förvaltnings- och bolags- uppfyllt de mål som fullmäktige har beslutat. Den innehåller ledningar i samband med delårs- och årsbokslut. Förvaltningar bland annat en verksamhetsberättelse och ekonomisk rapport. och bolag har löpande dialogsamtal med nämnder och mellan Kommunens revisorer granskar årsredovisningen. ledning och verksamhetschefer. Resultat och verksamhetsut- Hänninen. (JESHAN5) 51 MB Förvaltningsberättelse Måluppfyllelse och trend Vid uppföljningen av de strategiska målen görs en samman- utfall samt kvalitativa uppföljningar av utförda insatser. Symboler fattande bedömning av måluppfyllnad, baserat på indikatorernas och färger förklaras enligt följande: Symbol Förklaring Målet är uppfyllt. Utfört arbete har skett enligt inriktning i årsplan. Resultaten för organisationsindikato- rerna har för merparten förbättrats i jämförelse med föregående år alternativt att goda resultat står sig. Uppföljningen visar på andra resultat eller händelser som styrker att utvecklingen går åt rätt håll. Målet är delvis uppfyllt. Utfört arbete har delvis skett enligt inriktning i årsplan. Resultaten för organi- sationsindikatorerna har delvis förbättrats i jämförelse med föregående år alternativt att goda resultat delvis står sig. Uppföljningen visar på andra resultat eller händelser som styrker att utvecklingen delvis går åt rätt håll. Målet är ej uppfyllt. Utfört arbete har inte skett enligt inriktning i årsplan. Resultaten för organisations- indikatorerna har till övervägande del försämrats i jämförelse med föregående år alternativt att goda resultat inte står sig. Uppföljningen visar på andra resultat eller händelser som styrker att utvecklingen inte går åt rätt håll. Trend Förklaring Indikatorn uppvisar en positiv trend då resultatet förbättrats jämfört med föregående år. Indikatorn uppvisar en oförändrad trend eftersom resultatet ligger på samma nivå som föregående år. Indikatorn uppvisar en negativ trend då resultatet försämrats jämfört med föregående år. Uppsiktsplikt Kommunstyrelsen ansvarar för att hålla uppsikt över hela den Kommunledningskontoret stöder kommunstyrelsens uppsikts- kommunala koncernen. Kommunstyrelsen ska: plikt i huvudsak genom styrsystemet utifrån att säkerställa att det fungerar i alla delar på avsett sätt, från vision till medarbetar- • Övervaka att de av fullmäktige fastställda mål och planer överenskommelse. Fortlöpande analyser och avvikelserapporte- för verksamhet och ekonomi efterlevs och att kommunens ring är viktiga instrument. Beslut utanför styrsystemet hanteras löpande förvaltning handhas rationellt och ekonomiskt på ett systematiskt sätt. Löpande dialoger med förvaltningsled- • Tillse att uppföljning sker till fullmäktige från samtliga nämn- ningar utgör en del i uppsiktsplikten. I alla delar är återkoppling der om hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska till kommunstyrelsen central. ställningen är under året • Följa hur den interna kontrollen sköts i nämnderna. • Två gånger per år rapportera till kommunfullmäktige hur kommunens verksamheter utvecklas mot bakgrund av fastlagda mål och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. • Inom ramen för sin uppsiktsplikt övervaka att verksamheter som bedrivs av privata utförare kontrolleras och följs upp i enlighet med lag, avtal och av fullmäktige fastställda program och direktiv. Hänninen. (JESHAN5) 52 MB Förvaltningsberättelse Intern styrning och kontroll samt uppföljning av privata utförare Den interna styrningen och kontrollen är ett redskap för sationen, vilket riskerar att vi lägger resurser på projekt som kommunens ledning att förebygga och hantera risker, utveckla inte bidrar till de strategiska målen, är framflyttad till 2027. De verksamhet och genom uppföljning säkerställa regelefterlevnad. kontroller som visade avvikelser ska åtgärdas under 2026. Syftet är att säkra mål, ekonomi och förtroende för kommun- Kommunledningskontoret leder ett internkontrollnätverk som koncernens verksamheter. består av en internkontrollsamordnare på varje förvaltning och Kommunstyrelsen genom kommunledningskontoret följer större kommunalägt bolag. Under året har svar på en regerings- upp tillämpningen av styrdokument inom området genom att remiss - Förbättrad kontroll och uppföljning av privata utförare granska nämnders och styrelsers slutrapportering av intern- i kommuner och regioner (Statskontoret 2025:7) lämnats. Inför kontrollplaner och uppföljningen av privata utförare. 2025 års kommande mandatperiod har nätverket tagit fram ett förslag slutrapporteringar visar att nämnder och två styrelser i stort till utbildningskonceptet för nya förtroendevalda och ansvariga arbetar systematiskt. De har genomförts i det mesta i enlighet medarbetare. med framtagna planer. Resultaten är varierande och avvikelser År 2026 kommer kommunledningskontoret uppdatera vilka ska åtgärdas. Arbetssätten kan fortsatt utvecklas, exempelvis avtal som ryms inom riktlinjen för privata utförare. Nätverket gällande riskhantering och uppföljning av privata utförare. ska förbättra allmänhetens insyn gällande de privata utförarnas Tre av fyra koncerngemensamma kontroller genomfördes. verksamhet genom att se över informationen som bör finns Kontroll av kommunkoncernens förbättringsarbete för att tillgänglig på exempelvis kommunens webbplats, eskilstuna. motverka välfärdsbrottslighet visar på betydande skillnader i se. Riktlinjerna för interkontrollområdet ska ses över inför ny hur förvaltningar och bolag bedriver riskhantering kopplad till mandatperiod. välfärdsbrottslighet. Kontroll av återrapportering av beslut utifrån Kommunledningskontorets bedömning är att nämnder och utvalda punkter i delegationsordningen visar att det finns brister styrelser i stort tillämpar styrdokumenten för intern styrning i återrapporteringen av fattade delegationsbeslut. Kontroll av att och kontroll samt uppföljning och insyn av privata utförare. lokala verksamhetsplaner finns upprättade visar att de allra flesta Internkontrollarbetet bidrar till att både säkra och förbättra enheter arbetar med lokala verksamhetsplaner på något sätt. verksamhet. Fortsatt behöver arbetssätt utvecklas exempelvis Utöver dessa kontroller har en uppföljning av 2023 års intern- gällande riskhantering och uppföljning av privata utförare.  kontroll avseende privata utförare genomförts och den visar att förvaltningar och bolag till största delen åtgärdat föreslagna förbättringsförslag. Kontroll avseende risken: Att inte kan göra rätt prioriteringar på grund av för låg projektmognad i organi- Hänninen. (JESHAN5) 53 MB IRnenseuhltåaltlräkning Ekonomisk redovisning Kommunkoncernen Kommunen Års– budget Belopp i mnkr 2025 2024 2025 2024 Verksamhetens intäkter Not 3,10 4 128 4 056 1 931 1 822 2 100 Verksamhetens kostnader Not 4,10 -10 957 -11 061 -9 635 -9 667 -9 978 Avskrivningar Not 5 -791 -750 -372 -356 -355 Skatt -60 -60 – – Verksamhetens nettokostnader -7 680 -7 815 -8 075 -8 202 -8 233 Skatteintäkter Not 6 5 725 5 515 5 725 5 515 5 525 Generella statsbidrag och utjämning Not 7 2 561 2 514 2 561 2 514 2 460 Verksamhetens resultat 606 214 210 -172 -248 Finansiella intäkter Not 8 34 48 418 575 455 Finansiella kostnader Not 9 -299 -268 -307 -276 -167 Resultatet efter finansiella poster 340 -6 321 127 40 Årets resultat 340 -6 321 127 40 Hänninen. (JESHAN5) 54 KBoalmanmsuränksntyinreglsens ordförande Ekonomisk redovisning Kommunkoncernen Kommunen Belopp i mnkr 2025 2024 2025 2024 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Not 11 20 18 4 5 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 12 20 619 19 602 9 228 8 980 Maskiner och inventarier Not 13 502 511 359 365 Finansiella anläggningstillgångar Not 14 146 136 7 787 7 272 Summa anläggningstillgångar 21 287 20 268 17 378 16 622 BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR Not 15 141 148 141 148 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd, lager och exploateringsfastigheter Not 16 459 466 286 240 Fordringar Not 17 1 184 1 329 2 794 2 591 Kortfristiga placeringar Not 18 88 39 88 39 Kassa och bank Not 19 361 503 337 478 Summa omsättningstillgångar 2 091 2 337 3 505 3 348 Summa tillgångar 23 518 22 753 21 024 20 119 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Not 20 Eget kapital vid årets början 6 060 6 082 4 761 4 655 – varav resultatreserv – – – – – varav resultatutjämningsreserv 200 200 200 200 Direktbokning mot EK 17 -16 – -20 Årets resultat 340 -6 321 127 Eget kapital vid årets slut 6 418 6 060 5 082 4 761 – varav resultatreserv 90 – 90 – – varav resultatutjämningsreserv 200 200 200 200 Summa eget kapital 6 418 6 060 5 082 4 761 Avsättningar Avsättningar för pensioner Not 21 459 473 452 466 Andra avsättningar Not 22 476 465 14 28 Skulder Långfristiga skulder Not 23 11 636 11 524 11 380 11 057 Kortfristiga skulder Not 24 4 530 4 230 4 096 3 807 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 23 518 22 753 21 024 20 119 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Not 25 14 14 – – Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna Not 26 1 627 1 687 1 627 1 687 eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser Not 27 462 462 1 368 1 348 Hänninen. (JESHAN5) 55 IKnanseshaåfllöldesanalys Ekonomisk redovisning Kommunkoncernen Kommunen Belopp i mnkr 2025 2024 2025 2024 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 340 -6 321 129 Justering för ej likvidpåverkande poster Not 29 911 789 23 456 Övriga likviditetspåverkande poster Not 30 10 5 10 5 Poster som redovisas i annan sektion Not 31 13 57 – 18 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 1 274 846 353 609 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 97 48 -252 -362 Ökning/minskning förråd och varulager 7 -187 -46 -111 Ökning/minskning kortfristiga skulder 299 197 289 325 Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 676 904 344 461 INVESTERINGSVERKSAMHET Investering i immateriella anläggningstillgångar -4 -13 -1 – Försäljning av immateriella anläggningstillgångar – – – – Investering i materiella anläggningstillgångar -1 940 -1 780 -620 -748 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 23 88 21 23 Investering i finansiella anläggningstillgångar -10 -10 – -10 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar – – 1 1 Investeringsbidrag – – 17 11 Kassaflöde från investeringsverksamhet -1 931 -1 715 -581 -724 FINANSIERINGSVERKSAMHET Nyupptagna lån 235 639 – – Ökning av långfristiga skulder – 168 610 674 Minskning av långfristiga skulder -123 – – – Ökning av långfristiga fordringar – 1 -515 -424 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 112 808 95 250 Bidrag till infrastruktur Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur – – – – Årets kassaflöde -143 -3 -142 -12 Likvida medel vid årets början 503 506 478 491 Likvida medel vid årets slut 361 503 337 478 Förändring av likvida medel -143 -3 -142 -13 Hänninen. (JESHAN5) 56 NKoomtermunstyrelsens ordförande EEkkoonnoommiisskk rreeddoovviissnniinngg Not 1 Redovisningsprinciper kommunalt koncernföretag, om den har särskild betydelse för kommunens verksamhet eller ekonomi. Särskild ekonomisk betydelse föreligger, om den kommunala koncernens andel av Reglering företagets omsättning eller omslutning överstiger 5 procent av Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Lag (2018:597) om kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. kommunal bokföring och redovisning samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Relevanta bestäm- Värderings– och omräkningsprinciper melser som påverkar innehållet i noten finns bl.a. i: Anläggningstillgångar • LKBR 4 kap. 3 § och 9 kap. 3 – 4, 6, 14 – 16 Innehav avsedda för stadigvarande bruk redovisas som anlägg- • RKR R2 – 12, RKR R14, RKR R16 och RKR R19. ningstillgång. Innehav ej avsedda för stadigvarande bruk Kommunen redovisar delvis leasing av fastigheter i enlighet med redovisas som omsättningstillgång. RKR R5. Inventarier och bilar redovisas som operationell leasing utifrån väsentlighet. Avsteget bedöms inte påverka resultaträk- För immateriella anläggningstillgångar ska utgifterna beräknas ningen med mer än 1 miljon kronor, då förfallen på bilavtalen är på ett tillförlitligt sätt och uppgå till ett väsentligt värde. Därtill relativt jämna under kommande femårsperiod. Balansomslut- ska tillgången ge upphov till framtida ekonomiska fördelar som ningen bedöms påverkas med omkring 50 miljoner kronor. sannolikt tillfaller kommunen. Som investeringsutgift för både immateriella och materiella tillgångar räknas anskaffningar med en varaktighet på minst tre år och med ett anskaffningsvärde om Kommunkoncern och sammanställda räkenskaper minst ett prisbasbelopp (58.800 kr 2025). Kommunkoncernen består av följande kommunala koncern– Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffnings- företag: värde och tas upp som en tillgång när de sannolikt kommer att medföra framtida ekonomiska fördelar eller servicepotential. Bolag Org.nr Ägd andel Tillägg för värdehöjande investeringar ingår också i anskaff- Eskilstunakommunkoncern ningsvärdet. Komponentavskrivning tillämpas på materiella Eskilstuna Kommun 212000-0357 anläggningstillgångar och de upptas i balansräkningen till Kommunföretagkoncernen anskaffningsvärdet med avdrag för plan¬enlig (linjär) avskrivning Eskilstuna Kommunföretag AB 556531-7293 100 % och eventuell nedskrivning. Eskilstuna Kommunfastigheter AB 556499-5909 100 % En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive Eskilstuna Logistik och Etablering AB 559048-6188 100 % tillgångstyp görs. För tillgångar där nyttjandeperioden styrs i Destination Eskilstuna AB 556984-0480 100 % avtal (t.ex. leasing) används den planerade verkliga nyttjandepe- EEM-koncernen rioden som avskrivningstid. Eskilstuna Energi och Miljö AB 556458-1907 100 % Aktier och andelar i kommunala koncernföretag klassificeras Eskilstuna Energi och Miljö Elnät AB 556513-9556 100 % som anläggningstillgångar. Utlåning till kommunala bolag Eskilstuna Energi och Miljö Ekeby AB 556939-9602 100 % redovisas som anläggningstillgång. Den del som förfaller inom Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB 556935-7501 75 % ett år redovisas som omsättningstillgång. ESEF-koncernen Eskilstuna Strängnäs Elförsäljning AB 556964-8727 63 % Omsättningstillgångar Eskilstuna Energi & Miljö Försäljning AB 556001-6882 100 % Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar är upptagna till SEVAB Energiförsäljning AB 556527-5772 100 % det belopp varmed de beräknas inflyta. Finansiella instrument som innehas för att generera avkastning eller värdestegring Energikontoret i Mälardalen AB (22,53%) och Kommuninvest har värderats till verkligt värde på balansdagen, om inget annat Ekonomisk förening ingår inte i de sammanställda räkenska- anges. Inom de flesta områdena görs schablonmässiga uppbok- perna eftersom dess andel av kommunala kommunkoncernens ningar av osäkra kundfordringar. I enskilda fall görs individuella omsättning och omslutning är obetydlig. bedömningar av förfallna fakturor av väsentligt belopp. Eskilstuna kommun upprättar sammanställd redovisning enbart Lager av tomter i exploateringsverksamheten som avses att i årsredovisningen (LKBR 4 kap. 1 §). I delårsbokslutet redovisas förädlas och avyttras redovisas som omsättningstillgång. Tomter delårsresultat samt helårsprognos för respektive kommunalt för försäljning värderas kollektivt per exploateringsetapp där koncernföretag som annars hade konsoliderats in i de samman- totala utgifterna fördelas per tomt utifrån yta. I anskaffnings- ställda räkenskaperna. värdet ingår mark, andel av projektering och direkta utgifter för Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en åtgärder på tomtmarken. samlad helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning Varulager inventeras och värderas post för post enligt lägsta oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. värdets princip. Mindre lager av kontorsmaterial kostnadsförs Kommunkoncernen ska enligt RKR konsolideras proportionellt direkt i samband med inköp. (klyvningsmetoden), dvs. varje dotterbolags tillgångs– och Leasing skuldposter samt intäkts– och kostnadsposter konsolideras med ägd andel. I kommunkoncernen ingår den civilrättsliga under- Kommunen redovisar avtal som finansiella om avtalet, i enlighet koncernen Eskilstuna Kommunföretag som konsolideras i sin med definitionen i RKR R5, innebär att framtida servicepotential helhet. eller ekonomiska fördelar och risker i allt väsentligt överförs till leasetagaren. När nuvärdet av hyreskontraktet överstiger 80 I den kommunala koncernen ingår bolag med ett kommunalt procent av objektets verkliga värde samt i de fall framtida servi- ägande om minst 20 procent om de är av väsentlig betydelse cepotential, ekonomiska fördelar och risker på annat sätt (t.ex. och kommunen har ett varaktigt betydande inflytande. Enligt genom klausuler i kontraktet) överförs till leasetagaren under 2 kap. 5 § tredje stycket LKBR ska – om inflytandet inte är leasetagarens bedömda nyttjandeperiod, redovisas avtalet som betydande – den juridiska personen ändå anses vara ett finansiellt. Hänninen. (JESHAN5) 57 Innehåll Ekonomisk redovisning Leasing av inventarier och bilar redovisas som operationella Den avgiftsbaserade delen av pensionsförmåner i pensionsav- utifrån väsentlighet. talet KAP-KL utbetalas i sin helhet till kommunens anställda för individuell placering. Rättelse av fel Bolagens pensioner intjänade före 1998 redovisas som en Kommunen har 2025 gjort rättelse av fel gällande finansiell avsättning i balansräkningen. leasing. Tre leasingavtal avseende anläggningstillgångar som tidigare år redovisats som operationell leasing har korrigerats VA-verksamheten regleras i Vattentjänstlagen, där självkost- och redovisas nu som finansiell leasing i enlighet med RKR R5 nadsprincipen anges som styrande. Om kunderna under Leasing. räkenskapsåret fakturerats mer än de nödvändiga kostnaderna uppstår ett ”överuttag”. Ett överuttag kan nyttjas för täckande av Rättelse redovisas i enlighet med RKR R12 Byte av redovisnings- högst tre år gamla underuttag, fonderas för framtida nyinveste- princip, ändring i uppskattning och bedömning samt rättelse av ringar eller återbetalas till kunderna inom tre år. I förekommande fel. Detta innebär att jämförelsåret 2024 har räknats om enligt fall är den i VA-särredovisningen redovisade investeringsfonden nedan tabell. Kassaflödesanalysen och nyckeltalen för jämfö- och ackumulerade skulden för övrigt överuttag legalt att relseåret har inte justerats, då rättelsen av fel inte bedöms ha betrakta som skulder till kundkollektivet. någon väsentlig påverkan på dessa. Kommunen gjorde en anmälan om säkerhetshotande händelse Utöver nedan har även jämförelseåret för finansiell leasing i not till Säkerhetspolisen. Länsstyrelsen har funnit att kommunen 28 Leasing justerats upp med totalt 287 miljoner kronor. brustit i sitt ansvar gällande säkerhetsskyddsåtgärder, upprätta säkerhetsskyddsavtal samt kontrollera säkerhetsskyddet i den Balansräkning 2024 egna verksamheten. Tillsynsmyndigheten har med anledning Not 12, Mark, byggnader och tekniska anläggningar Belopp av ovan utdömt en sanktionsavgift på 2.500.000 kr. Den är upptagen som en avsättning per 2025-12-31. IB anskaffningsvärde 340 IB avskrivningar -37 Finansiella tillgångar och finansiella skulder Summa ingående balans 303 Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas i BR per affärsdagen. En finansiell skuld tas bort från BR när förpliktelsen Årets avskrivningar -9 fullgjorts, annullerats eller på annat sätt upphört. Vid första redovisningstillfället värderas både tillgång och skuld till anskaff- Not 23 Långfristiga skulder ningsvärdet. Långfristig leasingskuld 301 Finansiella omsättningstillgångar som kommunen innehar för att generera avkastning värderas efter första redovisningstillfället till Not 20 Eget kapital verkligt värde. Ingående eget kapital -5 Finansiella anläggningstillgångar som inte innehas för att Årets resultat -2 generera avkastning värderas efter första redovisningstillfället till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Resultaträkning 2024 Not 4 Verksamhetens kostnader Redovisningsprinciper i driftredovisningen Hyra -14 Lönekostnader har belastats med ett personalomkostnadspå- lägg (PO-pålägg) på 41,4% som inkluderar sociala avgifter och Not 5 avskrivningar pensionskostnader. Avskrivning 9 Materiella och immateriella anläggningstillgångar har belastats Not 9 Finansiella kostnader med verklig avskrivningskostnad och en intern kalkylränta på 3 % Ränta 7 för årets kapitalbindning. Årets resultat -2 Internhyror (självkostnad) och externa hyror debiteras respektive Skulder och avsättningar verksamhet. Omkostnader tillhörande lokal debiteras utifrån Finansiella skulder delas in i kortfristiga och långfristiga skulder. verklig förbrukning/nyttjande. Skulder som förfaller till betalning inom tolv månader redovisas som kortfristig skuld. Övriga finansiella skulder redovisas som Kommunen innehar en central IT-enhet varvid IT-kostnader långfristig skuld. debiteras internt utifrån självkostnad. Kommunens semesterlöneskuld till den anställde är de intjänade Kommunen innehar en central måltidsorganisation varvid semesterdagar och okompenserad övertid som ännu inte tagits måltidspriser debiteras internt utifrån självkostnad. ut. Därpå ingår också upplupna arbetsgivaravgifter. Semesterlö- Säsongsvariationer finns avseende semesterlöneskulden som neskulden redovisas som en kortfristig skuld och belastar det år utgörs av ej uttagna semesterdagar. Ökning av semesterlöne- de intjänas. skuld belastar resultatet och minskning medför positiv resultat- Pensioner redovisas enligt blandmodellen vilket innebär att påverkan. Andra säsongsvariationer är utdelning som redovisas pensioner inklusive löneskatt intjänade t.o.m. 31 december 1997 enligt kontantprincipen. behandlas som ansvarsförbindelse. Vid beräkning av pensions- skulden används vid varje tidpunkt gällande RIPS. Utbetalning Intäkter av pensionsförmåner som intjänats till och med 1997 redovisas som kostnad i resultaträkningen. Pensionsförmåner inklusive Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de löneskatt som intjänats från och med 1998 redovisas som ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommun- kostnad i resultaträkningen och som avsättning i balans- koncernen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. räkningen. Periodiseringar har skett enligt god redovisningssed. Hänninen. (JESHAN5) 58 KNoomtemr unstyrelsens ordförande Ekonomisk redovisning Skatteintäkter Avskrivningar Innevarande års preliminära skatteinbetalningar, den prelimi- Avskrivning sker från och med den tidpunkt då tillgången är nära slutavräkningen för innevarande år samt korrigeringen färdig att tas i bruk. Avskrivningar sker linjärt och baseras på av avräkningen avseende föregående år redovisas som intäkt ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad nyttjandeperiod. innevarande år. Avskrivningstiden anpassas till den aktuella anläggningens eller komponentens speciella förutsättningar. Bidrag Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. Uppskrivningar Prestationsbaserade bidrag som relaterar till om vissa mål är inte tillåtet för materiella anläggningstillgångar. uppnåtts eller handlingar genomförts periodiseras till den period då prestationen har utförts. Följande avskrivningstider tillämpas i normalfallet: Prestationsbaserade bidrag som avser ett tidsbestämt projekt där nedlagda kostnader utgör ersättningsunderlag matchas Immateriella anläggningstillgångar mot de kostnader kommunen lägger ned under den fastslagna Kommunen Koncernen tidsperioden. System/plattformsutveckling 3 år — Icke prestationsbaserade bidrag intäktsförs i den period bidraget Programvara 3-5 år — avser. Bidraget intäktsförs i sin helhet även om nedlagda Får ej kostnader inte motsvarar bidragets storlek. Systemlicenser överstiga — kontraktstiden Offentliga bidrag till en investering redovisas som en skuld och intäktsförs i en takt som återspeglar anläggningens nyttjande och förbrukning. För att ett offentligt bidrag ska vara hänförbart Materiella anläggningstillgångar till en investering ska bidragsgivaren besluta om ett bidrag till en Mark, byggnader och tekniska anläggningar specifik investering. Kommunen Koncernen Gatukostnadsersättningar till gator i exploateringsområden Mark Obegränsad — livslängd Privata bidrag eller ersättningar som är direkt hänförliga till gator Kommunala verksamhetsfastigheter och övrig mark, och andra allmänna tillgångar i exploateringsområden redovisas byggnader och tekniska anläggningar som intäkt direkt när investeringen är färdigställd. För komponentuppdelade fastigheter används följande komponenter: Bidrag till statlig infrastruktur Markanläggning 60 år 10-60 år Bidrag som ges till staten och uppfyller kraven enligt Lag Stomme och grund 100 år 50-100 år (2009:47) om vissa kommunala befogenheter redovisas som Stomkompletteringar 50 år 50 år tillgång i balansräkningen. Upplösningen av bidraget sker med Värme/sanitet 50 år 40-50 år lika stora belopp under tiden för upplösningen, dock högst 25 år. El 40 år 40 år Anslutningsavgifter exklusive VA-verksamhet Fasad 50 år 40-50 år Avgifter för anslutning till nät för el, värme, bredband eller Fönster/dörrar 40 år 40-50 år fjärrkyla intäktsredovisas vid tidpunkten för anslutningen till Köksinredning 30 år 25-30 år den del som inte avser att täcka framtida åtaganden. Eventuella Yttertak 40 år 25-40 år avgiftsdelar som avser framtida åtaganden intäktsredovisas i den Ventilation, styr, övervakning 25 år 25 år takt som åtagandet minskar enligt avtalet med kunden. Transport (hiss m m) 25 år 25 år Anläggningsavgifter i VA-verksamhet Restpost/övrig byggnation 25-50 år Sanitet 15 år Från och med 2011 periodiseras anläggningsavgifterna för VA-verksamheten i enlighet med den utvecklade praxisen hos Kommunen Koncernen VA-branschen. Periodiseringen sker enligt nedan: För icke-komponentuppdelade kommunala fastigh eter och övrig mark, byggnader och tekniska anläggningar används År 1: 10 % för administrationskostnader och 1/80 av resterande följande avskrivningstider: 90 %. Totalt intäktsförs 11,1 % år 1. År 2-80: 1,1 % intäktsförs årligen. Exploateringsmark som ej ska Obegränsad — avyttras livslängd Civilförsvarsanläggningar 33 år 7-100 år Kostnader Bostadshus 50 år 7-100 år Löner Kajer, stenbryggor, broar, slussar 50 år 50 år Lönekostnad redovisas i huvudsak enligt kontantmetoden. Stationsbyggnader, parkeringshus, 50 år 50 år industrispår Aktivering av egen tid Hallar 33 år 33 år Kostnaden för egen personal som arbetar med investeringspro- Master, parkeringsplatser 20 år 20 år jekt ingår i tillgångens anskaffningsvärde. Kostnaden beräknas utifrån internt timpris och nedlagd tid. Tidredovisning används Kommunala verksamhetsfastig- 50 år 50 år heter, bättre kvalitet som grund för aktivering. Kommunala verksamhetsfastig- 5-10 år 5-33 år heter, sämre kvalitet Förbättringsutgifter på fastigheter ägda av annan (får inte överskrida avtalstiden) Hänninen. (JESHAN5) 59 Innehåll Ekonomisk redovisning Mark, byggnader och tekniska anläggningar Avsättningar och ansvarsförbindelse Kommunen Koncernen Avsättningar redovisas i balansräkningen när koncernen till följd av en inträffad händelse har en förpliktelse som härrör sig från Publika fastigheter ett kontrakt, lagstiftning eller annan laglig grund och det är troligt Komponentuppdelade publika fastigheter: att ett utflöde av resurser kommer att krävas samt att utgiften är tillförlitligt uppskattad i storlek. Om förfallotid eller beloppets Gator storlek är osäkert redovisas förpliktelsen som ansvarsförbindelse. Gatukropp 50-100 år 50-100 år Ytskikt exkl. toppbeläggning Exploatering 10-30 år 10-30 år (plattor, sådd, kantstöd, skyltar etc.) Tomter för försäljning värderas kollektivt per exploateringsetapp Ytskikt, toppbeläggning (asfalt) 10-50 år 10-50 år där totala utgifterna fördelas per tomt utifrån yta. I anskaffnings- Belysning m m exkl. armaturer 40 år 40 år värdet ingår mark, andel av projektering och direkta utgifter för åtgärder på tomtmarken. Försäljning redovisas mot resulta- Övrigt 30 år 30 år träkningen tillsammans med matchande kostnader (schablon- Broar, kajer, torg och parker kostnad enligt kalkyl) när äganderätten övergår till köparen. Byggnadsverk (bro, kaj, mur) 50 år 50 år Tvister Ytskikt exkl. toppbeläggning 30 år 30 år Det förekommer inga avsättningar för tvister, däremot finns en (plattor, sådd, kantstöd, skyltar etc.) ansvarsförbindelse som finns mer beskriven i förvaltningsberät- Belysning m m exkl. armaturer 40 år 40 år telsen under rubriken Ansvarsförbindelser Övrigt 30 år 30 år Jämförelsestörande poster Övriga publika fastigheter: Jämförelsestörande poster är resultat av händelser eller trans- Naturreservat, parkmark, kultur- Obegränsad – aktioner som inte är extraordinära, men som är viktiga att reservat livslängd uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. Trafikleder, belysning 33 år 33 år Exploatering och rearesultat tas upp som jämförelsestörande poster. Parkanläggningar, planteringar, 10-33 år 10-33 år dagvattendammar Statsbidrag Konstgräs 10 år 10 år Statsbidrag kan vara generella, riktade eller ges i form av Maskiner och Inventarier kostnadsersättningar. Om bidraget har villkor eller restriktioner Kommunen Koncernen periodiseras det i enlighet med dessa. Om inga villkor eller restriktioner finns periodiseras bidraget med jämn fördelning. Maskiner Bidraget får inte redovisas förrän det bedöms vara säkert att det Maskinstegar, slussportar, pråmar, 33 år 33 år kommer att erhållas. tekniska anläggningar Övriga maskiner 3-10 år 3-10 år Inventarier Kommunkoncernen Kommunen Möbler och inredningsartiklar 3-15 år 3-15 år Not 3 Verksamhetens intäkter Bilar och andra transportmedel 5-15 år 5-15 år Belopp i (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Konst Obegränsad livslängd – Försäljningsintäkter 1 670 1 689 284 288 Taxor och avgifter 564 439 255 242 Not 2 Uppskattningar och bedömningar Hyror och arrenden 976 937 531 474 Bidrag och kostnadsersättningar 824 811 799 770 Reglering från staten Relevanta bestämmelser som påverkar innehållet i noten finns Aktiverat arbete för egen räkning – 18 – – bland annat i RKR R2, R9 och R9 Övriga intäkter 34 74 1 – Summa 4 066 3 969 1 871 1 773 Not 3 forts. Tomträttsavgälder* Antal (och m2) Taxeringsvärde (kr) Intäkter (kr) Kategori 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Småhus 529 (368 526) 572 ( 408 026) 628 995 000 582 712 000 8 023 000 8 361 979 Flerfamiljshus 72 (332 381) 72 ( 332 381) 893 793 000 893 793 000 13 707 000 12 454 365 Industri 64 (2 313 187) 64 ( 2 313 187) 135 956 861 102 697 000 7 499 000 6 733 564 Övrigt – – – – – – Summa 665 (3 014 094) 708 ( 3 053 594) 1 658 744 861 1 579 202 000 29 229 000 27 549 908 Kommunen har som policy avseende utköp att detta erbjuds löpande. Tomträttsavtal tecknas normalt på 10 år. Kommunen har avyttrat 27 fastigheter i kategorin småhus. Vid utköp erbjuds tomträttsinnehavaren att friköpa marken för 75 % av marktaxeringsvärde. Kommunen har avyttrat 0 fastigheter i kategorin flerfamiljshus. Vid utköp görs en oberoende värdering och tomträttsinnehavaren erbjuds att friköpa marken till aktuellt marknadspris. Kommunen har avyttrat 0 fastigheter i kategorin industri. Vid utköp görs en oberoende värdering och tomträttsinnehavaren erbjuds att friköpa marken till aktuellt marknadspris. Hänninen. (JESHAN5) 60 KNoomtemr unstyrelsens ordförande Ekonomisk redovisning Kommunkoncernen Kommunen Kommunkoncernen Kommunen Not 4 Verksamhetens kostnader Not 7 Generella statsbidrag och utjämning Belopp i (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Belopp i (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Personalkostnader exklusive 6 199 6 063 5 526 5 414 Inkomstutjämning 1 722 1 681 1 722 1 681 pensionskostnader Kostnadsutjämning 253 235 253 235 Pensionskostnader 409 678 409 678 Regleringsbidrag 284 329 284 329 Lämnade bidrag 526 542 541 554 Kommunal fastighetsavgift 241 229 241 229 Köp av huvudverksamhet 1 045 1 064 1 047 1 067 LSS-utjämning 8 -5 8 -5 Material och tjänster 2 803 2 745 2 095 1 949 Generella bidrag från staten 53 45 53 45 – varav inköp av tjänster 1 352 1 374 643 591 – varav minskad andel timan- 46 27 46 27 – varav inköp av material och 312 296 312 296 ställda inom vård och omsorg varor äldre 27 mnkr 2024 och 46 mnkr 2025. – varav lokal– och markhyror 1 140 1 076 1 140 1 063 samt övr. fastighetskostnader -varav medel för brott mot 1 – 1 – skolor Aktiverade personalutgifter -52 -43 -7 -7 – varav utökad bemanning 6 13 6 13 Bolagsskatt 60 60 – – av sjuksköterskor på särskilda Summa exkl. bolagsskatt 10 931 11 049 9 612 9 655 boenden 13 mnkr 2024 och 6 Jämförelsetal 2024 har korrigerats på grund av rättelse av fel, mnkr 2025. se not 1 Redovisningsprinciper. Summa 2 561 2 514 2 561 2 514 Not 5 Avskrivningar Not 8 Finansiella intäkter Belopp i (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Belopp i (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Avskrivningar enligt plan 786 750 372 347 Utdelningar från koncernfö- – – 140 320 retag – varav immateriella tillgångar 2 10 1 2 Utdelningar på aktier och 7 4 7 4 – varav byggnader och 679 640 300 280 andelar anläggningar Intäkter från finansiella an- -0 – 244 209 – varav maskiner och inventarier 105 100 71 74 läggningstillgångar Nedskrivning/återföring bygg– 5 0 – – Realiserad vinst på försäljning 1 0 1 1 nader och anläggningar av finansiella instrument Summa 791 750 372 356 Orealiserad värdestegring på 4 – 4 – Jämförelsetal 2024 har korrigerats på grund av rättelse av fel, finansiella instrument se not 1 Redovisningsprinciper. Ränteintäkter 9 19 7 14 Övriga finansiella intäkter 13 24 17 27 Not 6 Skatteintäkter Summa 34 48 418 575 Belopp i (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Preliminär kommunalskatt 5 760 5 523 5 760 5 523 Not 9 Finansiella kostnader Preliminär slutavräkning -1 -27 -1 -27 Belopp i (mnkr) 2025 2024 2025 2024 innevarande år Räntekostnader på lån 254 229 263 238 Slutavräkningsdifferens före- -34 20 -34 20 gående år Finansiell kostnad, förändring 13 15 13 15 av pensionsavsättningar Summa 5 725 5 515 5 725 5 515 Kostnader från finansiella 30 – 30 22 anläggningstillgångar Förlust vid försäljning av 1 22 1 – finansiella instrument Övriga finansiella kostnader 0 1 0 1 Summa 299 268 307 276 Genomsnittlig upplåningsrän- 2,18% 2,02% 2,18% 2,02% ta efter räntesäkring Genomsnittlig upplåningsrän- 2,18% 2,02% 2,18% 2,02% ta före räntesäkring Räntesäkringen har påverkat – 0,00% – – kostnaden med Jämförelsetal 2024 har korrigerats på grund av rättelse av fel, se not 1 Redovisningsprinciper. Hänninen. (JESHAN5) 61 Innehåll Ekonomisk redovisning Kommunkoncernen Kommunen Kommunkoncernen Kommunen Not 10 Jämförelsestörande poster Not 12 Mark, byggnader och tekniska anläggningstillgångar Belopp i (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Reavinst materiella anlägg- 23 58 21 19 Belopp i (mnkr) 2025 2024 2025 2024 ningstillgångar Kommunal markreserv Exploateringsintäkter 13 2 13 2 Ingående anskaffningsvärde 279 274 279 274 Bidrag och gåvor från privata 17 16 17 16 Ingående avskrivningar -23 -22 -23 -22 aktörer Ingående nedskrivningar -20 -20 -20 -20 Offentliga investeringsbidrag 10 11 10 11 Ingående bokfört värde 236 231 236 231 Summa intäkter 62 87 61 48 Årets nyanskaffningar 6 6 6 6 Exploateringskostnader 10 9 10 9 Årets utrangering av anskaff- – -0 – -0 Reaförlust materiella anl. 10 0 7 0 ningsvärde tillgångar (utrangering) Årets omklassificering av ansk. -2 – -2 – värde Andra avsättningar 6 3 6 3 Summa kostnader 26 12 23 12 Årets avskrivningar -0 -1 -0 -1 Årets utrangering av ack. – 0 – 0 avskrivningar Summa jämförelsestörande 36 76 37 37 Årets omklassificering av ack. 0 – 0 – poster avskrivningar Utgående anskaffningsvärde 282 279 282 279 Kommunkoncernen Kommunen Utgående avskrivningar -23 -23 -23 -23 Not 11 Immateriella anläggningstillgångar Utgående nedskrivningar -20 -20 -20 -20 Belopp i (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Utgående bokfört värde 239 236 239 236 Ingående anskaffningsvärde 87 75 21 21 Kommunala verksamhetsfastigheter Ingående avskrivningar -70 -60 -16 -14 Ingående anskaffningsvärde 6 996 6 505 6 996 6 505 Ingående bokfört värde 17 15 5 6 Ingående avskrivningar -2 551 -2 415 -2 551 -2 415 Årets nyanskaffningar 4 12 1 0 Ingående nedskrivningar -20 -20 -20 -20 Årets omklassificering av ansk. 1 1 – – värde Ingående bokfört värde 4 425 4 071 4 425 4 071 Årets avskrivningar -2 -10 -1 -2 Årets nyanskaffningar 277 490 277 490 Årets utrangering av anskaff- -12 – -12 – Utgående anskaffningsvärde 92 87 21 21 ningsvärde Utgående avskrivningar -72 -70 -17 -16 Årets avskrivningar -146 -136 -146 -136 Utgående bokfört värde 20 17 4 5 Årets utrangering av ack. 6 – 6 – avskrivningar Pågående immateriella Utgående anskaffningsvärde 7 261 6 996 7 261 6 996 Ingående nedlagda utgifter 1 0 – – Utgående avskrivningar -2 692 -2 551 -2 692 -2 551 Årets nedlagda utgifter -0 1 – – Utgående nedskrivningar -20 -20 -20 -20 Årets omklassificering -1 -0 – – Utgående bokfört värde 4 550 4 425 4 550 4 425 Utgående bokfört värde 0 1 – – Publika fastigheter (Gator, vägar, parker) Utgående bokfört värde 20 18 4 5 immateriella anläggningstill- Ingående anskaffningsvärde 2 457 2 351 2 457 2 351 gångar Ingående avskrivningar -969 -899 -969 -899 Ingående bokfört värde 1 488 1 452 1 488 1 452 Årets nyanskaffningar 233 106 233 106 Årets utrangering av anskaff- – -0 – -0 ningsvärde Årets avskrivningar -71 -69 -71 -69 Årets utrangering av ack. – 0 – 0 avskrivningar Utgående anskaffningsvärde 2 689 2 457 2 689 2 457 Utgående avskrivningar -1 040 -969 -1 040 -969 Utgående bokfört värde 1 650 1 488 1 650 1 488 Hänninen. (JESHAN5) 62 KNoomtemr unstyrelsens ordförande Ekonomisk redovisning Kommunkoncernen Kommunen Kommunkoncernen Kommunen Not 12 Mark, byggnader och tekniska Not 13 Maskiner och inventarier anläggningstillgångar Belopp i (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Belopp i (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Maskiner Ingående anskaffningsvärde 29 28 29 28 Övriga byggnader och tekniska anläggningar Ingående avskrivningar -15 -13 -15 -13 Ingående anskaffningsvärde 17 332 15 512 2 685 2 537 Ingående avskrivningar -5 370 -4 964 -520 -437 Ingående bokfört värde 14 15 14 15 Ingående nedskrivningar -77 -66 – – Årets nyanskaffningar 0 1 0 1 Ingående bokfört värde 11 884 10 482 2 165 2 100 Årets utrangering av anskaff- – -0 – -0 Årets nyanskaffningar 545 617 55 154 ningsvärde Årets utrangering av anskaff- -38 -59 – -6 Årets avskrivningar -2 -2 -2 -2 ningsvärde Årets utrangering av ack. – 0 – 0 Årets omklassificering av ansk. 92 1 262 – – avskrivningar värde Utgående anskaffningsvärde 29 29 29 29 Årets avskrivningar -462 -434 -82 -84 Utgående avskrivningar -17 -15 -17 -15 Årets utrangering av ack. 36 34 – 1 Utgående bokfört värde 12 14 12 14 avskrivningar Årets omklassificering av ack. 5 -6 – – Inventarier avskrivningar Ingående anskaffningsvärde 1 790 1 699 1 317 1 242 Årets nedskrivningar -5 – – – Ingående avskrivningar -1 313 -1 241 -987 -929 Årets återläggning av ned- – 0 – – Ingående nedskrivningar -2 -1 -1 -1 skrivningar Ingående bokfört värde 475 456 329 311 Utgående anskaffningsvärde 17 930 17 332 2 740 2 685 Årets nyanskaffningar 106 108 81 80 Utgående avskrivningar -5 792 -5 370 -602 -520 Årets utrangering av anskaff- -42 -20 -23 -5 Utgående nedskrivningar -82 -77 – – ningsvärde Utgående bokfört värde 12 056 11 884 2 139 2 165 Årets omklassificering av ansk. 9 3 2 – värde Finansiella leasingavtal ingår med ett bokfört värde om 959,8 mnkr i kommunen och lika värde i koncernen. Årets avskrivningar -103 -98 -69 -63 Årets utrangering av ack. 41 20 23 5 Pågående ny–, till– och ombyggnad avskrivningar Ingående bokfört värde 1 568 2 247 666 646 Årets omklassificering av ack. -0 6 -0 – Årets nyanskaffningar 791 581 -15 20 avskrivningar Årets omklassificering -236 -1 254 – – Årets nedskrivningar – -1 – – Årets försäljning/utrangering, – -5 – – Utgående anskaffningsvärde 1 863 1 790 1 378 1 317 anskaffningar Utgående avskrivningar -1 376 -1 313 -1 033 -987 Utgående bokfört värde 2 124 1 568 650 666 Utgående nedskrivningar -1 -2 -1 -1 Utgående bokfört värde 486 475 343 329 Avskrivningstider (genom- 35 38 28 32 snittliga) Pågående arbeten, maskiner och inventarier Utgående bokfört värde 20 619 19 602 9 228 8 980 Mark, byggnader och Ingående bokfört värde 22 10 22 10 tekniska anläggningar Årets nyanskaffningar -18 13 -18 13 Jämförelsetal 2024 har korrigerats på grund av rättelse av fel, Utgående bokfört värde 4 22 4 22 se not 1 Redovisningsprinciper. Avskrivningstider (genom- 9 12 3 8 snittliga) Utgående bokfört värde 502 511 359 365 maskiner och inventarier Hänninen. (JESHAN5) 63 Innehåll Ekonomisk redovisning Kommunkoncernen Kommunen Kommunkoncernen Kommunen Not 14 Finansiella anläggningstillgångar Not 15 Bidrag till statlig infrastruktur Belopp i (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Belopp i (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Aktier och andelar i kommu- Ackumulerat bidrag 223 207 223 207 nens koncernföretag Ackumulerad upplösning -75 -66 -75 -66 E-a Kommunföretag AB – – 11 11 Ingående bokfört värde 148 141 148 141 Summa – – 11 11 Årets bidrag till statlig infra- 1 16 1 16 struktur Aktier och andelar i övriga företag Årets indexuppräkning – – – – Kommuninvest ekonomisk 79 79 79 79 Årets upplösning -9 -9 -9 -9 förening Summa 141 148 141 148 Bostadsrätter 17 17 17 17 Specificering objekt Energikontoret i Mälardalen AB 0 0 0 0 Citybanan Övriga långfristiga värde– 9 0 – – pappersinnehav Totalt bidragsbelopp 123 123 123 123 Summa 104 96 96 96 Totalt upplöst -64 -59 -64 -59 (därav årets upplösning) -5 -5 -5 -5 Utlåning via internbank till Utgående redovisat värde 59 64 59 64 kommunala bolag E-a Kommunfastigheter AB – – 4 510 4 335 Tågdepån i Eskilstuna E-a Strängnäs Energi & Miljö AB – – 60 80 Totalt bidragsbelopp 20 20 20 20 E-a Energi & Miljö AB – – 2 235 1 935 Totalt upplöst -5 -4 -5 -4 E-a Energi & Miljö Elnät AB – – 865 795 (därav årets upplösning) -1 -1 -1 -1 E-a Logistik AB – – 10 20 Utgående redovisat värde 15 16 15 16 Summa – – 7 680 7 165 GC Sundbyholm Övriga långfristiga fordringar Totalt bidragsbelopp 21 21 21 21 Övriga långfristiga fordringar 42 40 – – Totalt upplöst -8 -7 -8 -7 Summa totalt 146 136 7 787 7 272 (därav årets upplösning) -1 -1 -1 -1 Utgående redovisat värde 14 15 14 15 Väg 899 Kjula, GC Kvicksund , E-A (väg 53)* Totalt bidragsbelopp 61 59 61 59 Totalt upplöst -8 -5 -8 -5 (därav årets upplösning) -2 -2 -2 -2 Utgående redovisat värde 53 54 53 54 Samtliga bidragen upplöses på 25 år. *Väsentlighetsprincipen har använts. Väg 899=6 mnkr, GC Kvicks- und=29 mnkr, Väg 53=19 mnkr Not 16 Förråd, lager och exploateringsområden Belopp i (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Förråd, lager 180 233 7 7 Exploateringsområden Ingående värde 233 119 233 119 Årets utgifter 49 129 49 129 Uttag exploateringsområden -10 -9 -10 -9 Obokad försäljning 7 -7 7 -7 Summa 279 233 279 233 Summa totalt 459 466 286 240 Hänninen. (JESHAN5) 64 KNoomtemr unstyrelsens ordförande Ekonomisk redovisning Kommunkoncernen Kommunen Kommunkoncernen Kommunen Not 17 Fordringar Not 21 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Belopp i (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Kundfordringar 202 239 78 84 Belopp i (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Statsbidragsfordringar och 67 38 67 38 Ingående avsättning till pen- 473 177 466 169 andra fordringar på staten sioner inkl löneskatt Skattefordringar 57 28 – – Nyintjänad pension 227 235 227 235 Förutbetalda kostnader/ 651 795 664 742 Årets utbetalningar -9 -9 -8 -8 upplupna intäkter Ränte– och basbeloppsupp- 13 15 13 15 Kortfristig utlåning till kom- 10 5 1 729 1 433 räkning munala bolag Övrigt -243 -2 -244 -3 Övriga kortfristiga fordringar 198 223 257 292 Förändring av löneskatten -3 58 -3 58 Summa 1 184 1 329 2 794 2 591 Summa avsatt till pensioner 459 473 452 466 inkl löneskatt Not 18 Kortfristiga placeringar Uppgift om aktualiseringsgrad och visstidsförordnanden finns i not 26. Belopp i (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Not 22 Andra avsättningar Aktier och andelar Belopp i (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Anskaffningsvärde 56 26 56 26 Uppskjuten skatt 461 433 – – Värdereglering 2 -1 2 -1 Avsatt för bidrag till Trafikverket 8 25 8 25 Obligationer, förlagsbevis mm. Redovisat värde vid årets 25 25 25 25 Anskaffningsvärde 22 10 22 10 början Värdereglering 0 -0 0 -0 Nya avsättningar -17 -0 -17 -0 Anskaffningsvärde 7 3 7 3 Utgående avsättning bidrag till 8 25 8 25 Trafikverket Värdereglering 0 0 0 0 Övrigt 6 7 6 3 Likvida medel Evisens konto 0 1 0 1 Summa 476 465 14 28 Summa 88 39 88 39 Not 23 Långfristiga skulder Not 19 Kassa och bank Belopp i (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Belopp i (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Långfristig upplåning i banker 10 574 10 339 9 975 9 660 Bank och plusgiro 361 503 337 478 och kreditinstitut Summa 361 503 337 478 Övriga långfristiga skulder 366 372 – – Förutbetalda intäkter offentli- 104 90 104 90 Not 20 Eget kapital ga investeringsbidrag Belopp i (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Långfristig leasingskuld 592 723 1 301 1 307 Ingående eget kapital 6 060 6 082 4 761 4 655 Summa 11 636 11 524 11 380 11 057 – direktbokning mot eget kapital 17 -16 – -20 Beviljad checkkredit 500 500 500 500 Årets resultat 340 -6 321 127 Utgående eget kapital 6 418 6 060 5 082 4 761 Genomsnittlig ränta 2,18% 2,02% 2,18% 2,02% – varav resultatreserv 90 – 90 – Genomsnittlig räntebind- 2,74 2,86 2,75 2,94 ningstid, år – varav resultatutjämnings- 200 200 200 200 reserv Lån som förfaller inom: 1 år 2 374 2 343 2 274 1 934 Jämförelsetal 2024 har korrigerats på grund av rättelse av fel, se not 1 Redovisningsprinciper. 1-3 år 4 875 4 070 4 525 3 870 3-5 år 4 259 4 000 4 010 3 930 5 > år 1 440 1 860 1 440 1 860 Jämförelsetal 2024 har korrigerats på grund av rättelse av fel, se not 1 Redovisningsprinciper. Hänninen. (JESHAN5) 65 Innehåll Ekonomisk redovisning Kommunkoncernen Kommunen Kommunkoncernen Kommunen Not 24 Kortfristiga skulder Not 26 Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna Belopp i (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Kortfristiga skulder till banker 2 374 1 934 2 274 1 934 Belopp i (mnkr) 2025 2024 2025 2024 och kreditinstitut Pensionsförpliktelser 2025 2024 2025 2024 Leverantörsskulder 518 494 297 314 Förmånsbaserad ålderspension (FÅP) tryggas Upplupna kostnader och 985 1 245 797 1 013 genom försäkring hos KPA samt Skandia. förutbetalda intäkter Pensionsförpliktelse som 882 894 882 894 Övriga kortfristiga skulder 653 558 729 547 tryggats i försäkring Summa 4 530 4 230 4 096 3 807 Varav under året betalda 48 63 48 63 premier Not 25 Panter och därmed jämförliga säkerheter Överskottsfond hos KPA samt 18 7 18 7 Belopp i (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Skandia, Utgående kapital (mnkr) För egna avsättningar och skulder Aktualiseringsgrad (%) 96 96 96 96 Fastighetsinteckningar 14 14 – – Summa 14 14 – – Not 27 Övriga ansvarsförbindelser Belopp i (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Not 26 Pensionsförpliktelser som inte tagits upp Borgensåtaganden bland skulderna eller avsättningarna Kommunala bolag – – 759 679 Belopp i (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Campus i Eskilstuna (hyres- 460 460 460 460 Pensionsförpliktelser garanti) Pensionsåtagande intjänade 1 294 1 343 1 294 1 343 Hjälmarens vattenförbund 2 2 2 2 före 1998 ESEM AB – – 100 150 Löneskatt på pensionså- 314 326 314 326 tagande intjänade före 1998 Kommunfastigheter AB – – 30 40 Pensionsavtal för förtroende- 16 14 16 14 Kommunfastigheter AB, hy- – – 9 9 valda (Visstidspension) resgaranti Väduren 18 Löneskatt på pensionsavtal 4 4 4 4 Summa 462 462 1 361 1 341 för förtroendevalda (Visstids- Kommuninvest i Sverige AB pension) Eskilstuna Kommun har i februari 2007 ingått en solidarisk borgen Summa 1 627 1 687 1 627 1 687 såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuva- rande och framtida förpliktelser. Samtliga kommuner och regioner som per 2025-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening Förändring av Pensionsför- 2025 2024 2025 2024 har ingått likalydande borgensförbindelser. pliktelser intjänade före 1998 Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har samt förtroendevalda ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan Ingående ansvarsförbindelse 1 687 1 652 1 687 1 652 medlemmarna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd för pensioner intjänade före borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i 1998 inkl löneskatt förhållande till storleken på de medel som respektive medlem lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlem- Årets utbetalningar -96 -98 -96 -98 marnas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Ränte– och basbeloppsupp- 57 105 57 105 Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Eskilstuna Kommuns räkning ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2025-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till Förändring av löneskatten -12 7 -12 7 611 026 miljoner kronor och totala tillgångar till 636 323 miljoner kro- Övrigt* -9 22 -9 22 nor. Eskilstuna Kommuns andel av de totala förpliktelserna uppgick till 13 256 miljoner kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick Utgående ansvarsförbindelse 1 627 1 687 1 627 1 687 till 13 680 miljoner kronor. Antal visstidspension 2025 2024 2025 2024 Övriga ansvarsförbindelser Förtroendevalda 7 6 7 6 Övrigt – – 8 8 Summa – – 8 8 Summa totalt 2 090 2 149 2 996 3 036 Hänninen. (JESHAN5) 66 NKootmerm unstyrelsens ordförande Ekonomisk redovisning Kommunkoncernen Kommunen Kommunkoncernen Kommunen Not 28 Leasing Not 30 Övriga likviditetspåverkande poster som Belopp i (mnkr) 2025 2024 2025 2024 tillhör den löpande verksamheten Nominella värden av framtida Belopp i (mnkr) 2025 2024 2025 2024 minimi-leasavgifter, avse- ende icke uppsägningsbara Utbetalning av avsättning för 10 5 10 5 leasingavtal fördelar sig enligt pensioner följande: Summa 10 5 10 5 Finansiella leasingavtal Not 31 Poster som redovisas i annan sektion Fastigheter Belopp i (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Totala minimileaseavgifter Uppgifter saknas 1 663 1 481 Realisationsresultat vid försälj- 13 57 15 18 Nuvärde minimileaseavgifter 8 9 1 314 1 293 ning av anläggningstillgångar – därav förfall inom 1 år 1 1 56 55 Summa 13 57 15 18 – därav förfall inom 1-5 år 5 4 238 234 – därav förfall senare än 5 år 3 4 1 020 1 003 Not 32 Kostnader för räkenskapsrevision Summa 8 9 1 314 1 293 Belopp i (tkr) 2025 2024 2025 2024 Ej uppsägningsbara operatio- Kostnader för räkenskapsre- nella leasingavtal vision Totala minimileaseavgifter 2 385 2 736 1 084 1 311 Sakkunnigt biträde – – 258 258 – därav förfall inom 1 år 445 465 244 264 Förtroendevalda revisorer – – 21 50 – därav förfall inom 1-5 år 981 1 144 536 610 Total kostnad för räkenskaps- – – 279 308 revision – därav förfall senare än 5 år 959 1 127 304 437 Kostnaderna för räkenskapsrevision avser kostnader för granskning av Summa 2 385 2 736 1 084 1 311 bokföring, delårsrapport samt årsredovisning. Summa totalt 2 393 2 745 2 398 2 604 Räkenskaperna har granskats i enlighet med Standard för kommunal Jämförelsetal 2024 har korrigerats på grund av rättelse av fel, se not 1 räkenskapsrevision. Uppgift lämnas endast för kommunen. Redovisningsprinciper. Det sakkunniga biträdets yttrande samt granskningsrapport avseende bokslut och årsredovisning finns på eskilstuna.se. Not 29 Justering för ej likvidpåverkande poster Belopp i (mnkr) 2025 2024 2025 2024 Justering för av– och ned- 705 762 372 347 skrivningar Justering för avsättningar -13 319 -37 295 Justering för utrangeringar 92 5 – 5 Justering för reavinst, materi- -36 -146 -15 -42 ella anl.tillgångar Justering för finansiella anl. – -122 -0 -122 tillgångar Justering för bidrag till statlig 9 9 -1 -15 infrastruktur Justering för upplösning av -1 -15 9 9 bidrag till statlig infrastruktur Justering för omklassifice- – – 0 – ringar finansiella anläggnings- tillgångar Justering för upplösning av – – -4 -4 investeringsbidrag Justering för omklassifice- 0 -1 – – ringar immateriella anlägg- ningstillgångar Justering för omklassifice- 138 -11 -293 – ringar materiella anläggnings- tillgångar Justering för årets uppskriv- – 5 – – ning Justering för bokning direkt 17 -16 -7 -16 mot eget kapital Summa 911 789 23 456 Hänninen. (JESHAN5) 67 Innehåll Ekonomisk redovisning Not 33 Koncerninterna förhållanden Enhet (mnkr) Ägd andel Ägartillskott Koncernbidrag Utdelning Avser kommunen mot respektive bolag. Givna Mottagna Givna Mottagna Givna Mottagna Eskilstuna kommun – – – – – 140 Eskilstuna Kommunföretag AB 100% – – – – 140 – Eskilstuna Kommunfastigheter AB 100% – – – – – – Eskilstuna Energi och Miljö AB (koncernen) 100% – – – – – – Enhet (mnkr) Ägd andel Försäljning Lån Räntor o borgensavg Avser kommunen mot respektive bolag. Intäkt Kostnad Givare Mottagare Intäkt Kostnad Eskilstuna kommun 351 1 335 9 408 – 247 3 Eskilstuna Kommunföretag AB 100% – – – – – – Eskilstuna Kommunfastigheter AB 100% 1 204 305 – 5 600 1 149 Eskilstuna Energi och Miljö AB (koncernen) 100% 105 42 – 3 760 1 93 Eskilstuna Logistik och Etablering AB 100% 14 3 – 48 – 1 Destination Eskilstuna AB 100% 12 1 – – – – Enhet (mnkr) Ägd andel Borgen Avser kommunen mot respektive bolag. Givare Mottagare Eskilstuna kommun 899 – Eskilstuna Kommunföretag AB 100% – 759 Eskilstuna Kommunfastigheter AB 100% – 39 Eskilstuna Energi och Miljö AB (koncernen) 100% – 100 Öronmärkta pengar (gäller endast kommunen) (mnkr) IB 2025 Förändring UB 2025 2025-12 Modern kommun 3 0 3 Över–/underskott nämnderna 7 -1 6 Summa totalt 10 -1 9 Hänninen. (JESHAN5) 68 KDorimftrmeduonvsitsynreinlsge nfösr o Ersdkfiölsrtaunndae kommun Ekonomisk redovisning Avvikelse Ökat Nettokost– inkl över–/ NÄMNDER Netto– Budget anslag Intäkter Kostnader nader före- under- Belopp i mnkr kostnader helår under gående år skott mot året *) budget Kommunstyrelsen 98 -617 -519 -526 -540 21 – Arbetsmarknads– och vuxenutbildningsför- 125 -681 -556 -557 -589 33 72 valtningen Kommunrevision 0 -3 -3 -3 -3 -0 – Förskolenämnden 126 -918 -793 -811 -792 -1 5 Grundskolenämnden 295 -2 082 -1 787 -1 769 -1 767 -19 -3 Gymnasienämnden 113 -651 -538 -534 -531 -7 7 Kultur– och fritidsnämnden 50 -434 -384 -360 -385 0 12 Räddningstjänst– och 21 -114 -93 -87 -92 -1 1 tillståndsnämnden Servicenämnden 822 -828 -6 -7 -14 9 15 Samhällsbyggnadsnämnden 148 -602 -454 -443 -463 9 14 Socialnämnden 62 -683 -620 -649 -631 11 7 Torshälla stads nämnd 5 -64 -60 -50 -61 2 6 Valnämnden – -1 -1 -5 -3 1 – Vård– och omsorgsnämnden 471 -2 883 -2 412 -2 355 -2 426 14 20 Överförmyndarnämnden 4 -18 -14 -13 -14 0 – SUMMA 2 340 -10 580 -8 240 -8 170 -8 312 72 154 Nettokost- Kommungemen– Nettokost- Budget Avvikelse jämfört Intäkter Kostnader nader före- samma kostnader nader helår med budget gående år Fastighetsenheten 300 -321 -21 -1 -2 -19 Mark och exploatering 142 -95 47 32 35 12 Kommunstyrelsen / Centrala poster 1 -1 -1 5 -52 51 Finansiella leasingavtal – -8 -8 -5 -6 -2 Facklig verksamhet 0 -3 -3 -2 5 -8 Personalomkostnader 6 7 13 5 -5 18 Pensionsfinansiering – -80 -80 -212 -143 63 Försäkring/säkerhet 1 -28 -27 -21 -17 -9 Budgetregleringsposter – -0 -0 -2 0 -0 Interna räntor – 228 228 140 215 13 Kommungemensamma statsbidrag 33 – 33 27 21 12 Justering PO-pålägg – 12 12 – – 12 Arena och bad – -15 -15 -14 -17 2 Inköps och miljöavgifter – 1 1 – 2 -1 Tjänsteköp från koncernen – -7 -7 -7 -7 – Över–/underskott – -37 -37 7 – -37 Eliminering finansnetto i driften – 30 30 13 – -5 Justering av interna poster mellan -892 892 – – – – nämnderna S:a övriga kommungemensamma -409 574 165 -36 28 102 kostnader S:a verksamhetens driftnetto 1 931 -10 007 -8 075 -8 206 -8 284 174 *) Det ökade anslaget har efter beslut periodiserats under året. SFör mer detaljerad information om driftsredovisningen se avsnittet resultat och ekonomisk ställning i förvaltningsberättelsen Hänninen. (JESHAN5) 69 IInnnveeshtåelrlingsredovisning för Eskilstuna kommun Ekonomisk redovisning KSKF–beslutade Avvikelse Nämnd/Förvaltning, belopp i mnkr Utgift Inkomst Nettoutgift Budget jämfört med budget Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Fastighets– och exploateringsenheten och centrala 421 421 834 413 poster – varav förskoleverksamhet 30 30 20 -10 – varav grundskoleverksamhet 106 106 104 -2 – varav gymnasieverksamhet 2 2 -2 – varav vård– och omsorgsverksamhet 104 104 204 100 – varav social 0 – – varav räddningstjänstverksamhet 0 – – – varav stadsbyggnadsverksamhet 0 – – – varav Kultur– och fritidsverksamhet 14 14 -14 – varav kök (serviceförvaltningen) 28 28 -28 – varav övriga fastigheter och lokaler 117 117 388 271 – varav exploaterings– och markinvesteringar 20 20 118 98 Arbetsmarknads– och vuxenutbildningsnämnden – – – Kultur och fritidsnämnden 59 59 126 67 Räddningstjänst– och tillståndsnämnden 7 7 7 – Servicenämnden – – – Socialnämnden – – – Samhällsbyggnadsnämnden 76 11 65 102 37 – varav kommunala 76 11 65 80 15 – varav medfinansiering till statlig infrastruktur 0 0 22 22 Torshälla stads nämnd 18 5 13 26 13 Summa KF–beslutade investeringar 581 16 565 1 095 530 varav leasade objekt 50 50 – Inventarieinvsteringar beslutade av respektive nämnd 41 2 39 110 71 Summa investeringar 622 18 604 1 205 601 Kommunfullmäktige har beslutat om fem investeringar i bolagskoncernen. Jordsorteringsanläggning (budget 150 mnkr), Solcellspark (90 mnkr) och Pumpstation med tillhärande spill- vattenledningar och förnyelse av VA–ledningar (456 mnkr), Hyndevad vattenverk (448 mnkr) och Värmepump (320 mnkr). De två försnämnda investeringarna är försenade och utfallet marginellt. Värmepumpen är under upphandling medan pumpstation och Hyndevad vattenverk är pågående och enligt tidplan. Hänninen. (JESHAN5) 70 KExopmlomautenrsintygrserlesdenosv iosnrdinfögrande Ekonomisk redovisning 71 13-21-5202 llaftu kcA songorplatoT –tkejorP -etsevnI retfigtU retsmoknI –tkejorP -etsevnI retfigtU retsmoknI rknm i ppoleB tatluser ragnir tatluser ragnir )otten( )otten( rutkurtsarfni / nedårmostebra edneågåP 35 813 412 685 08 833 512 336 alujK ,krapkitsigoL anutsliksE 801- 0 701 – 73 521 052 214 6202-1202 ,arroN ,krapkitsigoL anutsliksE 21 4 5 22 24 8 6 65 edårmoirtsudni atslläK 12 1 36 58 41 8 46 58 edårmoirtsudni atsekloF ,.fl.m 172:1 adnulroT 93 2 5 64 09 05 43 471 5202-2202 kramirtsudni ,atsivS aleH rutkurtsarfni / nedårmostebra reidutsröF 53- 0 53 – 91- 0 91 – 7202-1202 edårmokitsigol hco irtsudni ,läksrannuG 2 6 8 – 951- 441 51 – TKE gniresivitkeffE redätsob edneågåP 6 0 62 33 3 3 62 33 protmurT neraldO 5- – 5 – 91 52 7 05 nekcabnarG 8:5 allähsroT 51 2 21 92 6 7 71 92 1 telliG 13 7 3 14 13 7 3 14 dnulsfolO ,31:1 atsgalS – – – – – – – – atsrujD 5- 4 9 8 2 6 9 61 atsrelläjB ,8:5 allähsroT 2- 0 2 0 41 0 3 71 tenrotnettaV ,1:81 yblläH 38 9 61 801 81- 09 63 801 arron ybrÅ ,81-31 neiratoN 1:1 allahlaV 4- – 4 – 43 52 41 37 nemlohsgnÄ artsÖ ,2:1 nemlohsgnÄ 32- 4 92 01 7- 4 23 92 .fl.m 62 nerappänktöN 2- – 2 – 6- 6 42 42 C protsgokS 66:1 aterV–ybsuH 0- 4 1 5 1 6 1 8 001:1 ,99:1 ,89:1 ,79:1 protsÅ–alrÄ 3- – 3 – 2- – 4 2 neratujG ,54:4 allähsroT redätsob reidutsröF 0- – 0 – 21 – 5 81 kivraläM 731:1 ybsäV–allähsroT – – – – – – – – alrÄ 1:1 proteddU 2- 0 2 – 3- 0 3 – 1 pd .fl.m 3:1 grebsregaL LRF 3- 0 3 – 3 81 5 72 0302-3202 52:5 & 22:5 atseM 2- 0 2 – 25 06 8 021 8202-3202 1:5 rammahknuM dnuskcivK 23- – 23 – 23- – 23 – 0302-3202 nanabflog df ,04:1 srofanuT 3- – 3 – 3- – 3 – 6202-3202 såalujK 1:4 atsepA Hänninen. (JESHAN5) EInxnpelohaåtlelringsredovisning Ekonomisk redovisning 72 13-21-5202 llaftu kcA songorplatoT –tkejorP -etsevnI retfigtU retsmoknI –tkejorP -etsevnI retfigtU retsmoknI rknm i ppoleB tatluser ragnir tatluser ragnir )otten( )otten( gniretaolpxesdantsokutaG 2- 2 1 0 0 0 1 0 tetäN 2 0 9 11 2- 4 9 11 8 nerammahtiN 2- 1 1 – 2- 1 1 – 51 negnikiV 1- 0 0 – 1- 0 0 – 3 nenakluV 6- 4 2 0 6- 4 2 0 58:22 davednyH 1 1 0 0 1- 1 0 0 3 ppate ,11:1 grebsregaL 1 0 0 1 1 0 0 1 3 hco 2 nennamgaL 0- 0 0 – – 0 0 – )va led( 57:1 aterV–ybsuH 2- 0 2 – 3 1 2 7 .fl.m 1 nrotkoD 4- 0 4 – 02 0 4 42 .fl.m 1 negnidvöH negnäsgokS – – – – – – – – 5 ppate ,21:1 grebsregaL 0 0 1 1 1- 1 1 1 7202-0202 403:1 ankösroB – – – – – – – – 4202-0202 ,5 hco 4 ,3 tekrevslaV 0- 0 0 – 0- 0 0 – 5202-2202 .fl.m 5 nellavraldO 2- 2 0 – 0- 0 0 – 5202-2202 .fl.m 39:1 neraldO 0- – 2 2 0- – 22 22 6202-2202 6 neranpäV hco 1 nedemsnepaV 0- 0 0 – 0- 0 1 0 5202-2202 3 neplaV 0- 0 0 – 0- 0 0 – 5202-2202 22:3 ybekE & 302:3 ybekE 0- – 0 – 0- – 0 – 7202-2202 41 hco 6 netönlaV 0- – 0 – 0 – 0 1 5202-4202 ..fl.m 1 nekaH ,PD 0- – 0 – 0- – 0 – 8202-3202 .flm 28.3 ybsäV–obmuT dnuskcivK lpxE 4202 tkejorp edatulsvA Hänninen. (JESHAN5) KRoevmismiounnssbteyrräetltseelnses ofördr fåörr 2a0n2d5e KOMMUNREVISIONEN 2026-03-23 Till: Kommunfullmäktige Eskilstuna kommun Revisionsberättelse för år 2025 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i kommunstyrelse och nämnder samt genom utsedda lekmannarevisorer den verksamhet som bedrivits i kommunens företag. Granskningen har utförts tillsammans och med stöd av sakkunniga som biträder revisorerna. Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och återredovisning till fullmäktige. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag, mål, lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Vår granskning har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente samt givit det resultat som redovisas i bilaga 1: Revisorernas redogörelse. Vi har de senaste åren lyft oro för kommunens ekonomiska och strukturella utveckling. Trots kommunens förhållandevis starka ekonomiska resultat under 2025 är vår bedömning att det finns fortsatta skäl till våra tidigare bedömningar. Vi noterar att kommunens positiva resultat främst är kopplat till minskade pensionskostnader, lägre investeringskostnader och lägre finansnetto. Vi noterar dock att nämnderna bidrar till det positiva resultatet, men konstaterar samtidigt att vissa nämnder fortfarande har en betydligt högre kostnadsnivå än jämförbara kommuner. Denna bakgrund tillsammans med en fortsatt befolkningsminskning och fortsatta behov av underhåll och investeringar både i kommunen och i dess bolag ställer krav på kostnadskontroll och strukturella förändringar om en god ekonomisk hushållning ska upprätthållas. Inte minst leder de demografiska förändringarna inom förskole- och grundskoleverksamheten samt inom vård och omsorg till behov av såväl förändrade arbetssätt som förändrad struktur för verksamheterna. Utifrån vår riskanalys har vi haft extra fokus på såväl kommunens långsiktiga finansiella planering som planering och genomförande av underhåll inom för kommunen och dess bolag väsentliga områden. Granskningarna visar behov av att utveckla kommun- koncernperspektivet såväl i den långsiktiga finansiella planeringen som i den långsiktiga investeringsplaneringen. Vi kan också se brister inom samhällsbyggnad och kultur och fritid avseende styrning och kontroll i sin underhållsplanering, medan de kommunala bolagen inom fastighet och energi visar på bättre struktur och kontroll. 73 MB GCLWU-NX1P2-RL8V9-0NCQ5-C15G4-7HVAO :lekcyntnemukod oenneP Hänninen. (JESHAN5) Innehåll KOMMUNREVISIONEN 2026-03-23 I vår obligatoriska grundläggande granskning av nämnder och styrelser och de kommunala bolagen granskar vi den övergripande styrningen, ledningen och kontrollen av verksamheterna. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att kommunstyrelsen och granskade nämnder i allt väsentligt skapat förutsättningar för tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Samtidigt konstateras att det, i likhet med tidigare år, kvarstår ett behov av vidareutveckling när det gäller möjligheten att mäta måluppfyllelse utifrån ett årligt perspektiv. Vår bedömning är att avsaknaden av årliga målvärden medför svårigheter att genomföra en ändamålsenlig uppföljning av måluppfyllelsen på årsbasis, vilket är av vikt för kommunfullmäktige. Det försvårar även möjligheten att löpande följa och bedöma utvecklingen i förhållande till målen för hela mandatperioden. Ett införande av kompletterande målvärden för enskilda år skulle enligt vår uppfattning stärka den kortsiktiga styrningen, utan att begränsa det långsiktiga strategiska arbetet. Till ovan är vår bedömning att styrelsen och nämnderna i allt väsentligt säkerställt att det finns ett system för en tillräcklig uppföljning i intern kontroll. Vi konstaterar dock att det fortfarande finns utrymme för utveckling vad gäller ansvarstagande och delaktighet i internkontrollarbetet från de förtroendevalda i nämnder och styrelse. I vår granskning under året har vi även särskilt granskat kommunens hantering av Senior Materials etablering. Vår bedömning är att processen kring bolagets etablering blottlagt svagheter i kommunens samlade styrning och ledning. Detta avser brister som vi tidigare påtalat i våra granskningar. Det avser främst brister i hantering av ärendeprocesser, rutiner kring ordförandebeslut, bristande transparens i kommunstyrelsens arbetsutskott samt brister i kommunstyrelsens lagstadgade uppsikt och samordning. Vi bedömer det som oroande att tidigare påtalade brister inte på ett bättre sätt förbättrats. Vi bedömer sammantaget att styrelse och nämnder i Eskilstuna kommun, i allt väsentligt bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att styrelsens och nämndernas interna kontroll i allt väsentligt varit tillräcklig Vi bedömer att det inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att resultatet inte skulle vara förenligt med de finansiella mål som fullmäktige fastställt i budget 2025, samt att det inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att resultatet inte skulle vara delvis förenligt med de verksamhetsmål som fullmäktige fastställt i budget 2025 avseende god ekonomisk hushållning. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och nämnder samt dess enskilda ledamöter. Vi tillstyrker att fullmäktige godkänner kommunens årsredovisning för 2025. Vi åberopar bifogade redogörelse och rapporter. 74 MB GCLWU-NX1P2-RL8V9-0NCQ5-C15G4-7HVAO :lekcyntnemukod oenneP Hänninen. (JESHAN5) Kommunstyrelsens ordförande KOMMUNREVISIONEN 2026-03-23 Bilagor: 1) Revisorernas redogörelse 2025 2) Sakkunnigas rapport – Granskning årsredovisning 2025 3) Granskningsrapporter från hel- och delägda kommunala bolag 4) Revisionsberättelser från hel- och delägda kommunala företag 5) Förteckning över genomförda granskningar 2025 Revisionsberättelsen är upprättad av nedan valda revisorer i Eskilstuna kommun. Eskilstuna datum enligt digital underskrift Tommy Kvarsell Majvor Gyllhamn Per-Ola Andersson Leif Lundborg Richard Karlsson Reidar Ehrlin Dinka Hodzic Rashid Azarå 75 MB GCLWU-NX1P2-RL8V9-0NCQ5-C15G4-7HVAO :lekcyntnemukod oenneP Hänninen. (JESHAN5) Hänninen. (JESHAN5) Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum 2026-04-01

§ 28 KSKF/2026:4 Eskilstuna kommunkoncerns årsredovisning 2025 Beslut 1. Av kommunens resultat 2025 öronmärks 25,0 miljoner kronor i det egna kapitalet för hantering av nämndernas över- och underskott. Fördelningen av över- och underskott som ska föras över till år 2026, godkänns. 2. Av kommunens resultat 2025 tillförs 90 miljoner kronor till kommunens resultatreserv. 3. Grundskolenämnden tillförs för år 2026 engångsvis 1,6 miljoner kronor för att kompensera fristående grundskolor utifrån att delar av grundskolenämndens underskott inte förs över till kommande år. Medel tillförs från kommunstyrelsens budgetpost, reserv – oförutsett. 4. Kommunstyrelsen får i uppdrag att se över kommunens riktlinjer för nämndernas över- och underskottshantering. 5. Under år 2026 får kommunstyrelsen i uppdrag att följa förskolenämnden, grundskolenämnden och gymnasienämndens ekonomi i samband med delårsrapport 1 och 2. 6. Slutredovisningar av investeringsprojekt för 2025 godkänns. 7. Årsredovisningen för 2025 med gjorda dispositioner godkänns. 8. Nämndernas verksamhetsberättelser för 2025 godkänns. Eskilstuna Kommunföretag AB:s redovisning av ägardirektiv med åtagande för 2025 godkänns. 9. Eskilstuna Kommunföretag AB:s bolagsstyrningsrapport läggs till handlingarna. 10. Granskningsrapport för intern styrning och kontroll samt uppföljning av privata utförare 2025, godkänns. 11. Av kommunens resultat 2025 reserveras fem miljoner kronor i det egna kapitalet avsett för landsbygdsutveckling. Beredningen för landsbygds-, natur- och vattenfrågor får i uppdrag att bereda och föreslå kommunstyrelsen hur medlen ska användas. Reservation Kim Fredriksson (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för sina egna tilläggsyrkanden. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har sammanställt årsredovisning 2025 för Eskilstuna kommunkoncern. Eskilstuna kommun gör bedömningen att kravet om god ekonomisk hushållning delvis är uppfyllt. Bedömningen grundas på en sammanvägning av kommunens finansiella resultat och måluppfyllelse av strategiska mål för hållbar utveckling och effektiv organisation. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Hänninen. (JESHAN5) Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum 2026-04-01 Årets resultat för kommunkoncernen är 340 miljoner kronor inklusive rearesultat på 17 miljoner kronor. Kommunens resultat uppgår till 302 miljoner kronor efter balanskravsjusteringar i form av rearesultat och orealiserade vinster i värdepapper på 19 miljoner kronor medan bolagskoncernen redovisar ett resultat efter skatt på 169 miljoner kronor. Bolagskoncernens resultat efter finansnetto uppgår till 234 miljoner kronor, vilket är 41 miljoner kronor bättre än budgeterat resultat. Kommunkoncernens nettoinvesteringar inklusive bidrag till statlig infrastruktur uppgår till 1 922 miljoner kronor, investeringsnivån är fortsatt hög. Investeringarnas självfinansieringsgrad uppgår till 59 procent. Soliditeten för kommunkoncernen uppgår till 20,4 procent inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner. Nämndernas resultat är 72 miljoner kronor bättre än budget. Nämnderna ges möjlighet att sammantaget föra över 25 miljoner kronor av 2025 års resultat till 2026. Över- och underskott har hanterats utifrån uppsatt regelverk med vissa avsteg. Till kommunens resultatreserv tillförs 90 miljoner kronor från kommunens resultat 2025. Kommunstyrelsen får i uppdrag att under 2026 noggrant följa förskole-, grundskole- och gymnasienämndens ekonomiska utveckling med avrapportering i samband delårsrapport per 30 april och per 31 augusti. Kommunledningskontoret anser att nämnder och styrelser har följt riktlinjerna för intern styrning och kontroll samt för uppföljning och insyn hos privata utförare. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Av kommunens resultat 2025 öronmärks 25,0 miljoner kronor i det egna kapitalet för hantering av nämndernas över- och underskott. Fördelningen av över- och underskott som ska föras över till år 2026, godkänns. 2. Av kommunens resultat 2025 tillförs 90 miljoner kronor till kommunens resultatreserv. 3. Grundskolenämnden tillförs för år 2026 engångsvis 1,6 miljoner kronor för att kompensera fristående grundskolor utifrån att delar av grundskolenämndens underskott inte förs över till kommande år. Medel tillförs från kommunstyrelsens budgetpost, reserv – oförutsett. 4. Kommunstyrelsen får i uppdrag att se över kommunens riktlinjer för nämndernas över- och underskottshantering. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Hänninen. (JESHAN5) Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum 2026-04-01 5. Under år 2026 får kommunstyrelsen i uppdrag att följa förskolenämnden, grundskolenämnden och gymnasienämndens ekonomi i samband med delårsrapport 1 och 2. 6. Slutredovisningar av investeringsprojekt för 2025 godkänns. 7. Årsredovisningen för 2025 med gjorda dispositioner godkänns. 8. Nämndernas verksamhetsberättelser för 2025 godkänns. Eskilstuna Kommunföretag AB:s redovisning av ägardirektiv med åtagande för 2025 godkänns. 9. Eskilstuna Kommunföretag AB:s bolagsstyrningsrapport läggs till handlingarna. 10. Granskningsrapport för intern styrning och kontroll samt uppföljning av privata utförare 2025, godkänns. Yrkanden Kim Fredriksson (SD) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag samt tillägg med följande Att 10 miljoner kronor avsätts från den föreslagna resultatreserven för att höja skolpengen till Eskilstunas gymnasieskolor (inklusive privata gymnasieskolor) – målbilden är att vi ska upp till Skolverkets genomsnittliga ersättningsnivåer för både teoretiska och praktiska gymnasieprogram. Att 40 miljoner kronor avsätts från den föreslagna resultatreserven för att höja skolpengen till Eskilstunas förskolor och grundskolor (inklusive privata skolor) för att säkra mindre barngrupper/klasser samt fritidshem. Att åtta miljoner kronor avsätts för att säkra mer lokalproducerad mat och mer kött på menyn i våra skolor och äldreboenden. Att kommunledningskontoret ges uppdraget att säkerställa långsiktig finansiering av dessa satsningar i kommande budgetar. Inspiration kan hämtas från sverigedemokraternas årsplaner. Att fem miljoner kronor avsätts för att utreda förutsättningarna att inrätta en landsbygdsfond med lämpliga kriterier. Tobias Gustafsson (SD) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag samt bifall till Kim Fredrikssons (SD) tilläggsyrkanden. Maria Chergui (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag samt tillägg med följande Att förskolenämnden tillförs ett engångsanslag om 10 miljoner för att stoppa nedskärningarna i förskolan. Anslaget är obudgeterat och belastar årets resultat. Att grundskolenämnden tillförs ett engångsanslag på 30 miljoner för att stoppa nedskärningarna i grundskolan. Anslaget är obudgeterat och belastar årets resultat. Att gymnasienämnden tillförs ett engångsanslag på 10 miljoner för att stoppa nedskärningarna i gymnasieskolan. Anslaget är obudgeterat och belastar årets resultat. Tatjana Gudmundsgårdh (SD) yrkar bifall till Kim Fredrikssons (SD) med fleras tilläggsyrkanden. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Hänninen. (JESHAN5) Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum 2026-04-01 Elin Blomberg (SD) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag samt bifall till Kim Fredrikssons (SD) med fleras tilläggsyrkanden. Marie Svensson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag samt tillägg med att av kommunens resultat 2025 reservera fem miljoner kronor i det egna kapitalet avsett för landsbygdsutveckling samt uppdra åt beredningen för landsbygds-, natur- och vattenfrågor att bereda och föreslå kommunstyrelsen hur medlen ska användas. Marie Svensson (S) yrkar avslag på Kim Fredrikssons (SD) med fleras tilläggsyrkanden samt Maria Cherguis (V) tilläggsyrkanden. Tatjana Gudmundsgårdh (SD) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Fredrik Anderson (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag samt Marie Svenssons (S) tilläggsyrkande. Mikael Strömberg (SD) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag samt Kim Fredrikssons (SD) med fleras tilläggsyrkanden. Majo Brostedt Kuusikoski (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och Marie Svenssons (S) tilläggsyrkande samt avslag på Kim Fredrikssons (SD) med fleras tilläggsyrkanden och Maria Cherguis (V) tilläggsyrkanden. Peter Utas (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag samt bifall till Marie Svensson (S) tilläggsyrkande. Erika Rydja Sandvik (L) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Paul Sabo (KD) yrkar tillägg med att 40 miljoner ska avsättas till förskolan. Marie Svensson (S) yrkar avslag på Paul Sabos (KD) tilläggsyrkande. Propositionsordning Vid ställd proposition på kommunstyrelsens förslag finner ordföranden att kommunfullmäktige beslutar att bifalla detsamma. Vid ställd proposition på Marie Svenssons (S) tilläggsyrkande finner ordföranden att kommunfullmäktige beslutar att bifalla detsamma. Vid ställd proposition på Kim Fredrikssons (SD) med fleras tilläggsyrkanden finner ordföranden att kommunfullmäktige beslutar att avslå desamma. Vid ställd proposition på Paul Sabos (KD) tilläggsyrkande finner ordföranden att kommunfullmäktige beslutar att avslå detsamma. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Hänninen. (JESHAN5) Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum 2026-04-01 Vid ställd proposition på Maria Cherguis (V) tilläggsyrkanden finner ordföranden att kommunfullmäktige beslutar att avslå desamma. _____ Beslutet skickas till: Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasienämnden Kultur- och fritidsnämnden Räddningstjänst- och tillståndsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Socialnämnden Torshälla stads nämnd Valnämnden Vård- och omsorgsnämnden Överförmyndarnämnden Eskilstuna Strängnäs Kommunrevisionen Eskilstuna Kommunföretag AB Beredningen för landsbygds-, natur- och vattenfrågor Justerandes sign Utdragsbestyrkande Hänninen. (JESHAN5)

§ 29 KSKF/2026:112 Revisionsberättelse och fråga om ansvarsfrihet för år 2025 Eskilstuna kommun Beslut 1. Kommunstyrelsen och nämnderna samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet för 2025. Ärendebeskrivning Kommunens revisorer har kommit in med revisionsberättelser för år 2025. Av revisionsberättelsen framgår att kommunens revisorer har granskat den verksamhet som bedrivits i kommunstyrelse och nämnder samt genom utsedda lekmannarevisorer den verksamhet som bedrivits i kommunens företag. Granskningen har utförts tillsammans och med stöd av sakkunniga som biträder revisorerna. Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och återredovisning till fullmäktige. Kommunens revisorer ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag, mål, lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskning har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Kommunens revisorer bedömer sammantaget att styrelse och nämnder i Eskilstuna kommun, i allt väsentligt bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Kommunens revisorer bedömer att styrelsens och nämndernas interna kontroll i allt väsentligt varit tillräcklig. Kommunens revisorer bedömer att det inte framkommit några omständigheter som ger dem anledning att anse att resultatet inte skulle vara förenligt med de finansiella mål som fullmäktige fastställt i budget 2025, samt att det inte framkommit några omständigheter som ger dem anledning att anse att resultatet inte skulle vara delvis förenligt med de verksamhetsmål som fullmäktige fastställt i budget 2025 avseende god ekonomisk hushållning. Kommunens revisorer bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Kommunens revisorer tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och nämnder samt dess enskilda ledamöter. Kommunens revisorer tillstyrker att fullmäktige godkänner kommunens årsredovisning Justerandes sign Utdragsbestyrkande Hänninen. (JESHAN5) Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum 2026-04-01 för 2025. Yrkanden Ann-Sofie Wågström (S) yrkar att kommunfullmäktige i enlighet med revisorernas bedömning i revisionsberättelsen beviljar kommunstyrelsen och nämnderna samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ ansvarsfrihet för 2025. Propositionsordning Vid ställd proposition på Ann-Sofie Wågströms (S) yrkande finner ordföranden att kommunfullmäktige beslutar att bifalla detsamma. _____ Beslutet skickas till: Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasienämnden Kultur- och fritidsnämnden Räddningstjänst- och tillståndsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Socialnämnden Torshälla stads nämnd Valnämnden Vård- och omsorgsnämnden Överförmyndarnämnden Eskilstuna Strängnäs Kommunrevisionen Justerandes sign Utdragsbestyrkande Hänninen. (JESHAN5) Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum 2026-03-17

§ 45 KSKF/2022:162 Försäljning av mark inom del av fastigheten Väpnaren 6 Beslut 1. Försäljning av mark inom del av fastigheten Väpnaren 6, till K2A Studentbostäder i Eskilstuna AB enligt föreslaget kontrakt, godkänns. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Ärendebeskrivning Del av fastigheten Väpnaren 6 föreslås försäljas. Den aktuella marken ligger i centrala Eskilstuna och omfattas av en ny detaljplan för i huvudsak bostäder. Tilltänkt köpare är K2A Studentbostäder i Eskilstuna AB (förkortas K2A) som vill förvärva mark enligt föreslaget köpekontrakt för att bygga cirka 115 studentbostäder. Köpeskillingen är enligt förslaget 20 000 000 kronor. Kommunen har sen tidigare ingått avsiktsförklaring (numera utgången) med K2A om att sälja marken till K2A som bekostat framtagandet av den nya detaljplanen. Lantmäteriförrättning gällande kommunens tidigare inköp av mark pågår och denna försäljning är ett led i denna process. Marken som föreslås försäljas till K2A avses styckas av från den marken kommunen förvärvar från Regionen och bli en egen fastighet inom samma förrättningsärende som berör kommunen och Regionens markaffär. Ett exploateringsavtal som reglerar kostnads- och ansvarsfördelning för åtgärder på allmän plats har tidigare tecknats mellan kommunen och K2A inför detaljplanens antagande. Försäljningen bedöms bidra till kommunens mål om ökad attraktionskraft, samt även inverka positivt på andra mål. Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta 1. Försäljning av mark inom del av fastigheten Väpnaren 6, till K2A Studentbostäder i Eskilstuna AB enligt föreslaget kontrakt, godkänns. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Yrkanden Marie Svensson (S) och Åsa Salo (M) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag. Kim Fredriksson (SD) yrkar att ärendet ska återremitteras med motivering att förslaget omarbetas med följande ändringar, att tilltänkta studenter som ska bo där får tillgång till P-platser, samt att en ny oberoende värdering av marken ska göras då det finns en risk att priset är för högt satt. Genom en omprövning av markpriset ges möjlighet att lägga till P-platser samt få ned hyrorna för studenterna. Sarita Hotti (S) yrkar avslag på Kim Fredrikssons återremissyrkande. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Hänninen. (JESHAN5) Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum 2026-03-17 Propositionsordning Vid ställd proposition om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras finner ordföranden att kommunstyrelsen beslutar att ärendet ska avgöras idag. Vid ställd proposition på kommunledningskontorets förslag finner ordföranden att kommunstyrelsen beslutar detsamma. _____ Beslutet skickas till: K2A Studentbostäder i Eskilstuna AB Samhällsbyggnadsnämnden, Lantmäterimyndigheten i Eskilstuna Justerandes sign Utdragsbestyrkande Hänninen. (JESHAN5) Räddningstjänst-ochtillståndsnämnden Datum Ärendenummer 1(2) Samhällsbyggnadsförvaltningen 2026-03-19 MMM.2025.942 Miljöskyddsenheten HelénAlmberg 016-7101977 Samhällsbyggnadsförvaltningen -Område stadsmiljö Johan Wernström Beslut om avgift med anledning av handläggning av anmälan (mellanlagring av sopsand) Fastigheter EKEBY 2:4; FRÖSLUNDA 1:1; ÖSTERMALM1:8 Verksamhetsutövare Eskilstuna kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen, område stadsmiljö Organisationsnummer 2120000357 Räddningstjänst- och tillståndsnämndens beslut Ni ska betala en avgift på 4 291 kronorförvårhandläggning underår2025. Medstödav 27 kapitlet 1 § miljöbalken tarvi ut en avgift förden tillsyn och prövning somvi utför. Regleromavgiftens storlek och på vilket sätt avgiften tas ut finns i Eskilstuna kommuns taxa gällande tillämpningsområdet förmiljöbalken mfl lagar(miljö-och hälsoskyddsområdet). Taxan harfastställts av kommunfullmäktige. Beslutet kan överklagas, se hurni gördetta sist i dokumentet. Så här har vi bedömt ärendet Den 26 februari 2025 lämnade ni in en anmälan ommellanlagring av sopsandpå tre platseri kommunen. Tiden förhandläggning av anmälan uppgick till 3,6 timmar. Enligt den då gällande taxan på 1 192 kronor/timme gerdetta ett avgiftsbelopp på 4 291 kronor. Underlag fördebiteringen skickas medsomen bilaga till detta beslut. Information Faktura skickas separat. Vad räknas som tillsyn/handläggning? Din verksamhet omfattas av räddningstjänst-och tillståndsnämndens tillsyn enligt miljöbalken (SFS 1998:808). Medtillsyn menas sådana åtgärdersombehövs föratt kontrollera att miljöbalkens reglerföljs. Det kan t.ex. handla ominspektioner, rådgivning, handläggning av rapporteroch anmälningsärenden etc. I begreppet tillsyn ingåräven förberedelse införinspektioner, inläsning, kontaktermedparter Postadress Besöksadress Telefon,växel Webbplats Samhällsbyggnadsförvaltningen SAamlvaliMngyrsdhaalsngdaltian3gDen bestä0ll1d6-a7v1:0J1e0s0s0ica eskilstuna.se 63186Eskilstuna Hänninen. (JESHAN5) E-post Dokumentnummer miljo@eskilstuna.se 2269425 Räddningstjänst-ochtillståndsnämnden Datum Ärendenummer 2(2) Samhällsbyggnadsförvaltningen 2026-03-19 MMM.2025.942 och vägledande myndigheteretc. RÄDDNINGSTJÄNST-OCH TILLSTÅNDSNÄMNDEN Helén Almberg Miljöinspektör Bifogas: Tidsredovisningsrapport Om ni vill överklaga beslutet Omni vill överklaga det härbeslutet ska ni höra av erskriftligen till oss inomtre veckor från det datumdå ni fick del av beslutet. I eröverklagan behöverni: · Ange att ni överklagarbeslutet · Ange vilket beslut ni överklagar(till exempel beslutets rubrik och beslutsdatum) · Ange beslutets ärendenummer(ni hittardetta högst upp till högeri beslutet) · Beskriva varförni tyckeratt beslutet ärfel · Beskriva hurni tyckeratt beslutet ska ändras · Ange era kontaktuppgifter · Skicka meden fullmakt omni anlitarett ombud Skriv till miljo@eskilstuna.se ellertill Miljöskyddsenheten, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Eskilstuna kommun, 631 86 Eskilstuna. Närvi fått eröverklagan kontrollerarvi att den kommit in i tid. Efterdet skickarvi den vidare till överprövande myndighet. Postadress Besöksadress Telefon,växel Webbplats Samhällsbyggnadsförvaltningen SAamlvaliMngyrsdhaalsngdaltian3gDen bestä0ll1d6-a7v1:0J1e0s0s0ica eskilstuna.se 63186Eskilstuna Hänninen. (JESHAN5) E-post Dokumentnummer miljo@eskilstuna.se 2269425 Tidsredovisningsrapport Eskilstuna Kommun Ärendeinformation Ärendenummer Objekt MMM.2025.942 Fastighetsbeteckning EKEBY 2:4 Fastighetsbeteckning FRÖSLUNDA 1:1 Fastighetsbeteckning ÖSTERMALM 1:8 Tidsredovisning Datum Redovisningstext Aktivitet Handläggare Status Tid (timmar) 2025-03-18 Handläggning, Inläggning av 01.0 Nytt ärende Helén AlmbergDebiteras 0,10 beslut i Castor 2025-03-17 Handläggning, Kontakt med 01.0 Nytt ärende Helén AlmbergDebiteras 0,40 nämndens ordförande samt med kollega, slutförande av beslut, mailkontakt med Stadsmiljö 2025-03-14 Handläggning, Genomgång 01.0 Nytt ärende Helén AlmbergDebiteras 1,73 av komplettering, bedömning, telefonkontakt med Stadsmiljö, påbörjande av beslutskrivning, kontakt med nämndens ordförande 2025-03-10 Handläggning, Genomgång 01.0 Nytt ärende Helén AlmbergDebiteras 1,37 av anmälan, bedömning, skrivande av begäran om komplettering Total tid (timmar): 3,6 den 19 mars 2026 Sida 1 av 1 Hänninen. (JESHAN5) Beslut 1 (3) Datum Diarienummer 2026-04-10 5851-2025 R&K Restauranger AB c/o Fardin Azari info1@grappaeskilstuna.se Förenklad delgivning Överklagande av beslut enligt miljöbalken; Vinkelhaken 7 i Eskilstuna kommun Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län avslår överklagandet. Beskrivning av ärendet Det överklagade beslutet Samhällsbyggnadsnämnden i Eskilstuna kommun (nämnden) beslutade den 2 juli 2025 att R&K Restauranger AB (bolaget) skulle göra en utredning av vilka ljudnivåer som musikspelning på Grappa Matsal & Bar genererar till Elite Stadshotellets hotellrum. Beslutet förenades med vite. Beslutet i dess helhet framgår av bilaga. Överklagandet Bolaget har, genom Fardin Azari, överklagat beslutet och anfört bl.a. följande. Bolaget vill att beslutet upphävs i sin helhet, samt att hotellet åläggs att inkomma med bevis på att ljudnivån är för hög i bolagets lokaler alternativt återtar sina klagomål. Musikunderhållningen i baren utgör numera en mindre betydande del av deras verksamhet. Det innebär betydligt lägre antal besökare, vilket i sin tur innebär mycket lägre ljudnivåer. De planerar samtidigt att kontakta hotellets företrädare för att stämma av om ljudnivån fortsatt utgör störningar. Vidare har de ordnat med ljudanläggningen som så att operatörer inte ska kunna överskrida bestämd ljudvolym. De är övertygade om att hotellet inte längre upplever samma nivå av störningar efter åtgärderna. De kommer höra med hotellet och göra det som behöves för att störningen ska hamnar på, för grannen acceptabla nivåer. De bedömer att Postadress: 611 86 Nyköping T elefon: 010-223 40 00 E-post: sodermanland@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/sodermanland www.lansstyrelsen.se/sodermanland/personuppgifter Hänninen. (JESHAN5) Länsstyrelsen Södermanlands län Beslut 2 (3) 2026-04-10 5851-2025 fastigheten har en bristande isolering och/eller någon annan konstruktionsbeskaffenhet, som gör att för mycket ljud läcker in. Det bör vara den klagande partens ansvar att inkomma med bevis på att bolaget överskrider normala och acceptabla ljudnivåer. Bolaget är redo att tillmötesgå en maxljudnivå inne i sina lokaler. Om detta inte kan relateras till vilken ljudnivå som läcker in i hotellets lokaler, så är inte bolaget ansvariga för om dessa lokaler saknar relevant isolering. Deras ljudnivåer är normala. Bolaget har vidtagit en serie åtgärder för att ytterligare sänka ljudnivån. Bolaget kommer att kontakta företrädare för hotellet försöka lösa detta genom samverkan och dialog. Bolaget anser att det är hotellets egen isolering och eller annan beskaffenhet som gör att ljudet upplevs som eller utgör en störning. Motivering till beslutet Bakgrund och tillämpliga bestämmelser framgår av det överklagade beslutet. Länsstyrelsen gör följande bedömning. Behovet av att göra den aktuella utredningen har redan prövats i sak, senast av Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt i mål nr M 6377-24. Mark- och miljööverdomstolen beviljade inte prövningstillstånd. När det överklagade beslutet fattades hade bolaget ännu inte gjort den begärda utredningen. Nämnden har därför haft skäl för att ta ett nytt beslut som är förenat med vite. Det som bolaget nu har anfört i sitt överklagande förändrar inte den bedömningen. Överklagandet ska således avslås. Ni kan överklaga beslutet Se information nedan hur ni kan överklaga beslutet. De som medverkat i beslutet Beslutet har fattats av tf chefsjurist Hedvig Lind med Monica Krunegård som föredragande. Denna handling har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrift. Kopia till Samhällsbyggnadsnämnden i Eskilstuna kommun, miljo@eskilstuna.se Hänninen. (JESHAN5) Länsstyrelsen Södermanlands län Beslut 3 (3) 2026-04-10 5851-2025 Ni kan överklaga beslutet hos mark- och miljödomstolen Om ni inte är nöjda med Länsstyrelsens beslut, kan ni skriftligen överklaga beslutet hos mark- och miljödomstolen. Så här överklagar ni beslutet Länsstyrelsen måste pröva att överklagandet har kommit in i rätt tid, innan det skickas vidare tillsammans med handlingarna i ärendet. Därför ska ni lämna eller skicka er skriftliga överklagan till Länsstyrelsen Södermanlands län antingen via e-post; sodermanland@lansstyrelsen.se, eller med post; Länsstyrelsen Södermanlands län, 611 86 Nyköping. Tiden för överklagande Ert överklagande måste ha kommit in till Länsstyrelsen inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet. Vid förenklad delgivning anses ni ha tagit del av beslutet två veckor efter att Länsstyrelsen skickade beslutet. Om det kommer in senare kan överklagandet inte prövas. I ert överklagande kan ni be att få ytterligare tid till att utveckla era synpunkter och skälen till att ni överklagar. Sedan är det mark- och miljödomstolen som beslutar om tiden kan förlängas. Parter som företräder det allmänna ska ha kommit in med sitt överklagande inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. Ert överklagande ska innehålla • Vilket beslut som ni överklagar, beslutets datum och diarienummer. • Hur ni vill att beslutet ska ändras. • Varför ni anser att Länsstyrelsens beslut är felaktigt. Om ni har handlingar som ni anser stödjer ert överklagande bifogar ni kopior på dessa. Kontakta Länsstyrelsen i förväg om ni behöver bifoga filer som är större än 25 MB via e-post. Ombud Om ni anlitar ett ombud som sköter överklagandet åt er ska ombudet uppge sitt namn, adress och telefonnummer. Ombudet bör också bifoga en fullmakt. Behöver ni veta mer? Har ni ytterligare frågor kan ni kontakta Länsstyrelsen via e-post, sodermanland@lansstyrelsen.se, eller via växeltelefonnummer 010-223 40 00. Ange diarienummer 5851-2025. Hänninen. (JESHAN5) Samhällsbyggnadsnämnden Datum Ärendenummer 1(7) Samhällsbyggnadsförvaltningen 2025-07-02 MHH.2018.3922 EmelieBergström 016-7108409 R&K RestaurangerAB info1@grappaeskilstuna.se Beslut om utredning av ljudnivåer förenat med vite, Grappa Matsal & Bar Fastighet VINKELHAKEN7 Verksamhetsutövare R&K RestaurangerAB Verksamhet Grappa Matsal & Bar Organisationsnummer 5569805319 Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutaratt ni ska: 1. Se till att det görs en utredning av vilka ljudnivåersommusikspelning på Grappa Matsal & Bar(Grappa) genererartill Elite Stadshotellets (hotellets) hotellrum. 1.1. Utredningen ska göras fackmannamässigt av en oberoende konsult och vara dokumenterad, 1.2. Mätningarska utföras i minst ett av hotellrummen 127-129 samt i minst ett av hotellrummen 227-229, 1.3. Utredningen ska vara representativ försituationen och utföras närljudnivån från musikspelningen inne i Grappas verksamhet liggermellan 95-100 dB (ekvivalent ljud), 1.4. Det ska göras en mätning meddörraroch fönsterstängda i Grappas verksamhet och en mätning medöppna dörraroch fönster, 1.5. Utredningen ska visa ekvivalenta och lågfrekventa ljudnivåeri hotellrummen samt information omvilka ekvivalenta ljudnivåersomvarinne i Grappas verksamhet undertiden förmätningarna i hotellrummen. Ljudnivån i verksamheten ska mätas på en punkt därgästerriskeraratt utsättas förde högsta ljudnivåerna, 1.6. Omutredningen visaratt något riktvärde inte klaras i hotellrummen behöveren åtgärdsplan upprättas föratt komma till rätta medsituationen, 1.7. Dokumentation omutredningens resultat ska skickas in till oss tillsammans med en eventuell plan föråtgärder, tidplan föråtgärdersamt kostnadföråtgärderna senast fyra veckorefterdelgivning av beslutet. 2. Beslutet förenas medvite enligt följande: · 10 000 kromredovisning inte skerinomutsatt tid. Postadress Besöksadress Telefon,växel Webbplats Samhällsbyggnadsförvaltningen SAamlvaliMngyrsdhaalsngdaltian3gDen bestä0ll1d6-a7v1:0J1e0s0s0ica eskilstuna.se 63186Eskilstuna Hänninen. (JESHAN5) E-post Dokumentnummer miljo@eskilstuna.se 2212017 Samhällsbyggnadsnämnden Datum Ärendenummer 2(7) Samhällsbyggnadsförvaltningen 2025-07-02 MHH.2018.3922 Dethär beslutetersätter beslutetdateratden 23 juni 2025 med dokumentnummer 2209783 enligt37 §Förvaltningslagen. Beslutet ärfattat medstödav 2 kap 3 §, 9 kap 3 och 9 §§, 26 kap 9, 14, 21 och 22 §§ miljöbalken. Så här har vi bedömt ärendet Tillsyn av musikspelning från Grappa in till hotellets hotellrumharskett vidflera tillfällen sedan 2019, varav den senast tillsynen gjordes den 31 maj 2024. Besök hargjorts på hotellet kvällstid/nattetidoch vi hardå konstaterat att musik spelas på Grappa. Vi antar att omständigheterna vidvårljudnivåmätning ärrepresentativ försituationen Vi harfått information omstörningarlöpande från hotellet sedan 2018, meden paus under pandemin då ingen musikspelning skedde. Störningen ärej att betrakta somtillfällig. Resultatet från vårindikerande ljudmätning visarpå ljudnivåerfrån musikanläggning som överskriderFolkhälsomyndighetens allmänna rådombullerinomhus (FoHMFS 2014:13), vilket innebären risk förolägenhet förmänniskors hälsa enligt miljöbalkens mening. Gällande riktvärden De riktvärden somärtillämpliga föratt bedöma omsituationen innebären risk för olägenhet förmänniskors hälsa finns i Folkhälsomyndighetens allmänna rådombuller inomhus (FoHMFS 2014:13). Gällande riktvärden stårtillsammans meduppmätta medelvärden från vårindikerande bullermätning i tabellen på nästa sida. Indikerande bullermätning den 31 maj 2024 Den 31 maj 2024 gjorde vi ett platsbesök. Vi varpå plats 23.15-23.40. Innan vi besökte hotellet gick vi längs Nybrogatan och kunde konstatera att musik spelades på flera restaurangeroch att ljudnivån från Grappa varhögst. Samtliga glaspartierpå Grappa var öppna och musik läckte ut mot uteserveringen och gatan. Hotellets egna restaurang Y-won spelade musik undervårt platsbesök. Vi gjorde bedömningen på plats i hotellrummet att ljudet vi hörde inte komfrån Y-won utan tydligt komfrån Grappa. Närvi öppnade fönstret i hotellrummet varljudnivån väldigt hög och vi kunde härleda musiken till främst Grappa. Närvi stängde fönstret upplevde vi att ljudet dämpades mycket även omvi hörde tydlig musik medstängt fönster. Vi upplevde även basen genomgolvet. Indikerande mätning gjordes meden ljudnivåmätare av märket Norsonic modell Nor140. Mätaren kalibrerades före och eftermättillfället medljudkalibratorAcoustical Calibrator Type 4231, av märket Brüel&Kjær. Vi fick tillgång till hotellrum131. Hotellrummet ärbeläget på första våningen mellan restaurangerna Bishop Arms och dåvarande Kasai Kitchen somfinns på markplan. Vi utförde två 3-punktsmätningar, det vill säga 30 sekunders mätningarpå tre punkteri rummet. En av mätningarna gjordes medfönstret öppet och en medfönstret stängt (ventilationen stängdes även av vidbåda mätningarna). En medelvärdesbildning hargjorts av de tre mätningarna i båda situationerna. Se en sammanställning av medelvärden i tabell nedan. Postadress Besöksadress Telefon,växel Webbplats Samhällsbyggnadsförvaltningen SAamlvaliMngyrsdhaalsngdaltian3gDen bestä0ll1d6-a7v1:0J1e0s0s0ica eskilstuna.se 63186Eskilstuna Hänninen. (JESHAN5) E-post Dokumentnummer miljo@eskilstuna.se 2212017 Samhällsbyggnadsnämnden Datum Ärendenummer 3(7) Samhällsbyggnadsförvaltningen 2025-07-02 MHH.2018.3922 Tabell 1: Sammanställning av medelvärden Medelvärde Medelvärde öppetfönster stängtfönster Riktvärde Leq(dB) Leq(dB) Leq(dB) A 58,9 38,4 25 FRQ 31,5Hz 52,7 46,3 56 40Hz 51,4 47,6 49 50Hz 61 52,7 43 63Hz 64,1 55,4 42 80Hz 56,7 48,7 40 100Hz 53 47,8 38 125Hz 52 49,4 36 160Hz 48,7 40,7 34 200Hz 48,1 35 32 Kontakt med hotellet angående bullerutsatta rum Hotellet hartidigare i ärendet berättat föross vilka rumsomärmest utsatta förstörning av Grappas musikspelning. På våning 1 ärdet rum127, 128 och 129 samt på våning 2 är det rum227, 228 och 229. Störningarförekommeri flerrumoch även på våning 3. Historik Grappa hartidigare i ärendet berättat att de spelarsomhögst 95 dB inne i verksamheten. De haräven i annat ärende i juni 2022 (MHH-MRN.2022.2555) meddelat att de haren ljudmätare sommäterljudnivån vidDJ-bås och högtalare. Ommätaren visarmerän 95 dB så sänkerde ljudet. Vår samlade bedömning Undertiden vi varpå plats varljudet från musikspelning på Grappa konstant närvarande. Vi harantagit från hotellets beskrivning samt vårt besök att det härären representativ bildav situationen. Störningen ärdärmedej att betrakta somtillfällig. Även omandra verksamheterpå samma gata spelade musik och eventuellt bidrartill den samlade ljudbilden och att människorpå uteserveringarna pratade, så upplevde vi att Grappas musikspelning varden största källan till ljudet. Ljudet dämpades närfönstret varstängt jämfört närdet varöppet. Vi upplevde ingen brist i isoleringen av fönstret på plats. Vidkontakt medfastighetsägaren hardenne berättat att fönstren ärnyligen utbytta och hållergällande krav ombullerdämpning. Mätningen somgjordes av ljudet närfönstret varöppet visaräven en ekvivalent ljudnivå på 58,9 dBA vilket innebäratt det överskriderriktvärdet förhurmycket en verksamhet fårlåta vidnärmsta bostadsfasad(40 dBA nattetid). Vårupplevelse av ljudet i hotellrummet underbesöket äratt det ärett störande ljudsom innebären risk förolägenhet förmänniskors hälsa enligt miljöbalkens mening. Mätresultatet visarpå en ljudnivå somöverskriderFolkhälsomyndighetens riktvärden för Postadress Besöksadress Telefon,växel Webbplats Samhällsbyggnadsförvaltningen SAamlvaliMngyrsdhaalsngdaltian3gDen bestä0ll1d6-a7v1:0J1e0s0s0ica eskilstuna.se 63186Eskilstuna Hänninen. (JESHAN5) E-post Dokumentnummer miljo@eskilstuna.se 2212017 Samhällsbyggnadsnämnden Datum Ärendenummer 4(7) Samhällsbyggnadsförvaltningen 2025-07-02 MHH.2018.3922 bullerfrån musikspelning inomhus. Den ekvivalenta ljudnivån medfönstret stängt var 38,4 dBA och riktvärdet är25 dBA. Även flera tersbandöverskridergällande riktvärden. Vi utförde den indikerande bullermätningen i hotellrum131 beläget på våningsplanet ovanförRestaurang Grappa men förskjutet i förhållande till restaurangens lokaler. Det finns därfören risk att de hotellrumsomliggerprecis ovanförGrappa ärännu mer utsatta förljudnivåerna. Hotellet harsedan tidigare berättat föross vilka hotellrumde får flest klagomål från. Beslut förenat med vite Eftersomni inte följt vårt tidigare beslut omatt utreda ljudnivåerfrån musikspelning på Grappa, fattarvi nu ett beslut omåtgärderförenat medvite. Vitesbeloppet ärhögre än vaddet börkosta att ta in entreprenörförkonsultation, kontroll, åtgärderoch/ellerutredning. Vi bedömeratt vitesbeloppet ärrimligt för åtgärdersamt redovisning av åtgärderna. Det här har hänt i ärendet Den 8 oktober2018 tog vi emot ett klagomål från hotellet angående att hotellgästerfår stördnattsömn i sambandmedhöga ljudnivåerfrån musikspelning på Grappa. I klagomålet framgick att störningen finns i de hotellrumsomärbelägna ovanförGrappa, ända upp till våning tre. Hotellet uppleveratt de fårstora negativa konsekvenserav ljudstörningar, blandannat harhotellgästercheckat ut mitt i natten. Den 31 oktober2018 skickade vi ett brev till ermedinformation omklagomålet och möjlighet att lämna synpunkter/svarpå åtgärder. Ni svarade oss att ni harutfört åtgärder: isolering, omplacering av dansgolv, ljudabsorberande gardinersamt att ni spelarmax95 dB. Ni framhålleräven att hotellet själva spelarmusik på sin tillhörande baroch restaurang Y-WON. Då hotellet fortfarande upplevde problemen sombeskrevs i klagomålet så harvi under ärendets gång utfört två inspektionernattetid. Den första inspektionen utfördes den 9 november2018 mellan klockan 23:00-23:40. Vi hörde musik somspelades från Grappa och vi utförde en indikerande ljudmätning somvisade en ekvivalent ljudnivå straxöver riktvärdet. Vidtillfället varklagandes egen musikspelning på Y-WONigång, varförvi inte ansåg mätningen vara tillförlitlig. Vi upplevde även att ljudfrån gatan utanför (människosorl etc) hördes in förvånansvärt mycket. Vi påtalade det förhotellet och har pratat medkommunens bygglovsavdelning somsägeratt hotellets fönsterärenligt byggstandard. Den 6 september2019 utförde vi en indikerande ljudnivåmätning i ett hotellrumovanför Grappa samt i hotellkorridoren somvisade på ljudnivåersomöverskridergällande riktvärden. Vidtidpunkten förmätningen spelades ingen musik på Y-WON. Den 12 september2019 skickade vi en inspektionsrapport till erdärvi beskrev vadvi kommit framtill vidsenaste inspektionen samt vadvi anserkommeratt behövas göras framöver, i och medde överskridande ljudnivåerna. I rapporten badvi eratt svara oss om hurni planeraratt gå vidare medbristerna framöver. Ni svarade oss den 28 september 2019 att ni redan utfört bullerdämpande åtgärdersåsomatt flytta dansgolvet bort från Postadress Besöksadress Telefon,växel Webbplats Samhällsbyggnadsförvaltningen SAamlvaliMngyrsdhaalsngdaltian3gDen bestä0ll1d6-a7v1:0J1e0s0s0ica eskilstuna.se 63186Eskilstuna Hänninen. (JESHAN5) E-post Dokumentnummer miljo@eskilstuna.se 2212017 Samhällsbyggnadsnämnden Datum Ärendenummer 5(7) Samhällsbyggnadsförvaltningen 2025-07-02 MHH.2018.3922 hotellrumoch att ni spelarmax95 dB vidmusikspelning. Ni framhöll även att hotellet inte utfört några isolerande åtgärderinnan de placerade hotellrumovanpå en befintlig krog (nuvarande Grappa) samt att de själva spelarmusik på Y-WONnattetid. Den 2 oktober2019 ringde en representant från hyresvärden till oss. Han berättaratt han påtalat förergällande ermusikspelning. Han informerade även omatt hotellets fönster hållerhög kvalitet urbullersynpunkt. Den 9 oktober2019 fattade vi ett beslut omatt ljudet från musikspelningen behöver utredas vidare. Beslutet överklagades och Länsstyrelsen i Södermanlands län avslog ert överklagande den 23 oktober2020. Den 6 oktober2020 skickade ni via ert ombudin en begäran omavskrivning eller anståndpå grundav att pandemin medfört att ni inte bedriververksamhet på samma sätt och att musikspelningen stoppats. Hotellet bekräftade att musikspelningen stoppats och vi pausade därförärendet och kravet omljudutredning. I sambandmedatt vi utförde tillsyn på hotellet den 25 maj 2023 fick vi information om att störningarna återkommit igen då ni börjat spela musik. Hotellet berättade att de inte kan hyra ut vissa hotellrumeftersomde hotellgästersomövernattardärbrukarvilja ha kompensation på grundav stördnattsömn. Vi bedömde att nytt platsbesök behövergöras då ändringarkan ha skett i erverksamhet sedan 2019. Den 30 juni 2023 varvi på plats i ett av hotellets rumoch utförde en indikerande bullermätning. Den 20 juli 2023 skrev vi ett beslut omatt utreda ljudnivåerfrån musikspelning. Ni överklagade beslutet och ärendet visades återtill oss förfortsatt handläggning med anledning av att vårindikerande bullermätning inte omfattande utredning av fönstrets isolering. Den 31 maj 2024 gjorde vi ett platsbesök och utförde en ny indikerande bullermätning. Den 11 juni 2024 skrev vi ett beslut omatt ni skulle utföra en bullerutredning. Ni överklagade beslutet till Länsstyrelsen i Södermanlands län somavslog överklagan den 1 augusti 2024. Det beslutet överklagades till Mark-och miljödomstolen (MMD) som meddelade i sin domden 10 september2024 att avslå överklagandet. Det beslutet överklagandes. Mark-och miljödomstolen sommeddelade den 28 november2024 att de inte gerprövningstillståndoch MMDs domstårfast. I och medatt domen meddelades undervintertidoch inga uteserveringarvaröppna fick ni anståndatt redovisa en bullermätning till senast den 31 maj 2025. Redovisning kom inte in i tidoch vi skickade en påminnelse till erden 2 juni 2025 omatt svarstiden passerat. Den 3 juni 2025 meddelade ni att ni inte kunnat utföra en bullermätning eftersomdet pågårett arbete i källaren i samma byggnad. Det ärhotellet somrenoveraroch ljudfrån arbetet skulle störa en ljudmätning. Ni önskade därföranståndföratt redovisa rapport från bullermätning till närrenoveringen ärklar. Postadress Besöksadress Telefon,växel Webbplats Samhällsbyggnadsförvaltningen SAamlvaliMngyrsdhaalsngdaltian3gDen bestä0ll1d6-a7v1:0J1e0s0s0ica eskilstuna.se 63186Eskilstuna Hänninen. (JESHAN5) E-post Dokumentnummer miljo@eskilstuna.se 2212017 Samhällsbyggnadsnämnden Datum Ärendenummer 6(7) Samhällsbyggnadsförvaltningen 2025-07-02 MHH.2018.3922 Vidkontakt medhotellet berättade de att de i nuläget inte utförnågot arbete somorsakar ljudstörningaroch omdet skulle inträffa gårdet bra att meddela deminnan ljudmätningen ska göras så att de kan pausa arbetet. Kommunicering av beslutet I beslutet ombullerutredning somfattades den 11 juni 2024 framgårdet att nästa steg i processen ombeslutet inte följs äratt fatta ett nytt beslut medvite. I påminnelsen som skickades till erden 2 juni 2025 informerade vi även omdet. Information Vid kontakt med samhällsbyggnadsförvaltningen Hjälp gärna till att minska miljöpåverkan genomatt skicka in eventuella handlingar digitalt. Skicka e-post till miljo@eskilstuna.se. Glöminte att ange ditt ärendenummersom du hittarlängst upp i dokumentets högra hörn. Bekräfta att du har tagit emot beslutet Vi behöverveta att du harfått beslutet och närdu fick det. Du ska därförbekräfta skriftligt till oss att du hartagit del av beslutet. Bekräftelsen haringet att göra medomdu tyckeratt beslutet ärrätt ellerinte. Du haralltidmöjlighet att överklaga omdu inte är nöjdmedbeslutet. Eventuell fortsättning på ärendet Omdu inte följerdet härbeslutet kan vi fatta ett nytt beslut medvite. All tidvi läggerner då kommervi att ta betalt för. SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Emelie Bergström Miljöinspektör Kopia skickas till Elite Stadshotell Postadress Besöksadress Telefon,växel Webbplats Samhällsbyggnadsförvaltningen SAamlvaliMngyrsdhaalsngdaltian3gDen bestä0ll1d6-a7v1:0J1e0s0s0ica eskilstuna.se 63186Eskilstuna Hänninen. (JESHAN5) E-post Dokumentnummer miljo@eskilstuna.se 2212017 Samhällsbyggnadsnämnden Datum Ärendenummer 7(7) Samhällsbyggnadsförvaltningen 2025-07-02 MHH.2018.3922 Om du vill överklaga beslutet Omdu vill överklaga det härbeslutet ska du höra av dig skriftligen till oss inomtre veckor från det datumdå du fick del av beslutet. I din överklagan behöverdu: · Ange att du överklagarbeslutet · Ange vilket beslut du överklagar(till exempel beslutets rubrik och beslutsdatum) · Ange beslutets ärendenummer(du hittardet härhögst upp till högeri beslutet) · Beskriva varfördu tyckeratt beslutet ärfel · Beskriva hurdu tyckeratt beslutet ska ändras · Ange dina kontaktuppgifter · Skicka meden fullmakt omdu anlitarett ombud Skriv till miljo@eskilstuna.se ellertill Samhällsbyggnadsförvaltningen, Eskilstuna kommun, 631 86 Eskilstuna. Närvi fått din överklagan kontrollerarvi att den kommit in i tid. Efterdet skickarvi den vidare till överprövande myndighet. Postadress Besöksadress Telefon,växel Webbplats Samhällsbyggnadsförvaltningen SAamlvaliMngyrsdhaalsngdaltian3gDen bestä0ll1d6-a7v1:0J1e0s0s0ica eskilstuna.se 63186Eskilstuna Hänninen. (JESHAN5) E-post Dokumentnummer miljo@eskilstuna.se 2212017 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum 2026-04-01

§ 56 KSKF/2025:352 Inbjudan till klimat- och miljöministern - uppföljningsdialog med anledning av hemställan Beslut 1. Med anledning av kommunstyrelsens hemställan till regeringen i oktober 2025 om förordningsändring med mera avseende användning av metylenklorid beslutar kommunstyrelsen att bjuda in ansvarig minister för en uppföljande dialog. 2. Detaljerna kring inbjudan arbetas fram i samråd mellan representanter från kommunstyrelsen (presidiet plus ytterligare en representant från oppositionen) och kommunledningskontoret. Reservation Kim Fredriksson (SD) och Paul Sabo (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för Kim Fredrikssons (SD) med fleras tilläggsyrkanden. Ärendebeskrivning Med anledning av Senior Material (Europe) AB:s etablering i Eskilstuna kommun och bolagets planerade användning av metylenklorid, beslutade kommunstyrelsen den 21 oktober 2025 att hemställa till regeringen om förordningsändring med mera avseende användningen av metylenklorid. Senior Material har sedan tidigare ett lagakraftvunnet tillstånd att bedriva miljöfarlig verksamhet under vissa villkor enligt miljöbalken, beviljat av Miljöprövningsdelegationen, Länsstyrelsen Uppsala län. Då hemställan gjordes hade Senior Material beviljats en tvåårig dispens av Kemikalieinspektionen om att få använda 1 280 ton metylenklorid under perioden den 1 oktober 2025 till och med den 30 september 2027. Kommunen såg därför ett mycket brådskande behov av nödvändiga ändringar av regleringen av metylenklorid. Sedan dess har mark- och miljödomstolen efter överklagande från bl.a. kommunen upphävt Kemikalieinspektionens beslut och återförvisat ärendet för ny handläggning till Kemikalieinspektionen. Det pågår också en ny parallell process om omprövning av vissa villkor i miljötillståndet hos Miljöprövningsdelegationen. Kommunen anförde i sin hemställan att dagens regelverk – eller tillämpningen av det – varken speglar regeringens eller EU:s mål att fasa ut användningen av metylenklorid, tvärtom kan det sägas motverka och underminera utfasningsmålet. Det kan inte vara rimligt att regelverket möjliggör dispens för användningen av en så stor mängd metylenklorid och dessutom för ett helt nytt användningsområde som nu är aktuellt. Det är därför av största vikt att regleringen av användningen av metylenklorid ändras. Därmed kan verksamhetsutövare få rätt incitament att finna andra ämnen, metoder och teknik för att ersätta metylenklorid i sin produktion. Sverige kan då bidra till att Europa Justerandes sign Utdragsbestyrkande Hänninen. (JESHAN5) Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum 2026-03-17 lever upp till de miljö- och klimatmål som finns och som krävs för att säkerställa en framtida giftfri och hållbar miljö och för att skydda människors hälsa och miljön. Mot bakgrund av detta föreslog kommunen i sin hemställan - att låta genomföra en översyn av gällande lagstiftning och tillämpning av dispenser för användning av metylenklorid. - att föreslå nödvändiga lag- eller förordningsändringar för att säkerställa att dispenser inte kan meddelas i strid med intentionerna om utfasning av metylenklorid, förslagsvis till en början med att justera 7 § förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter (förbudsförordningen). - att genom regleringsbrev och särskilda regeringsuppdrag klargöra för berörda myndigheter att prövningen av dispenser ska ske i strikt enlighet med utfasningsmålet. Regeringen har efter detta i sitt regleringsbrev till Kemikalieinspektion gett myndigheten i uppdrag att göra en översyn av den nationella regleringen av klorerade lösningsmedel (inklusive metylenklorid) enligt följande. Kemikalieinspektionen ges i uppdrag att se över 5–7 §§ förbudsförordningen. I uppdraget ingår att särskilt utreda - förutsättningarna att undvika prövning av olika myndigheter för verksamheter som både kräver dispens enligt förordningen för användning av klorerade lösningsmedel och tillstånd enligt miljöbalken till miljöfarlig verksamhet, - om det finns behov av att på förordningsnivå reglera vilka användningsområden som omfattas, och - om det finns behov av ändringar i rekvisiten för att kunna ge dispens. Kemikalieinspektionen ska i uppdraget redovisa de hälso- och miljömässiga, samhällsekonomiska och rättsliga konsekvenserna med att ta bort dispensmöjligheten respektive att avveckla regleringen. Kemikalieinspektionen ska vid behov lämna nödvändiga författningsförslag. I uppdraget ingår att utföra en konsekvensutredning av de förslag som lämnas i enlighet med förordningen (2024:183) om konsekvensutredning. Kemikalieinspektionen ska inhämta synpunkter från Naturvårdsverket, Arbetsmiljöverket och andra berörda myndigheter. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 30 januari 2027. Eftersom Eskilstuna kommun finner det mycket angeläget och brådskande att regleringen av metylenklorid skärps så vill kommunen bjuda in klimat- och miljöministern för en uppföljande dialog med anledning av hemställan. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Hänninen. (JESHAN5) Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum 2026-03-17 Vid dagens sammanträde noteras behov av en redaktionell ändring i beslutssats nummer två. Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta 1. Med anledning av kommunstyrelsens hemställan till regeringen i oktober 2025 om förordningsändring med mera avseende användning av metylenklorid beslutar kommunstyrelsen att bjuda in ansvarig minister för en uppföljande dialog. 2. Detaljerna kring inbjudan arbetas fram i samråd mellan representanter från kommunstyrelsen och kommunledningskontoret. Yrkanden Marie Svensson (S) och Johan Lidén (S) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag. Ajournering Sammanträdet ajourneras klockan 10.16-10.21. Yrkanden fortsättning Kim Fredriksson (SD) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag samt tillägg med att kommunledningskontoret ges uppdraget att skyndsamt utreda om det finns bättre teknik med lägre utsläpp av metylenklorid i Kina, Polen eller andra länder. Paul Sabo (KD) och Peter Laufer (SD) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag samt Kim Fredrikssons (SD) tilläggsyrkande. Maria Chergui (V) och Sarita Hotti (S) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag samt avslag på Kim Fredrikssons (SD) tilläggsyrkande. Majo Brostedt (S), Mikael Edlund (S), Johan Lidén (S), Owe Ek (S) och Lars-Göran Karlsson (S) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag. Marie Svensson (S) yrkar avslag på Kim Fredrikssons (SD) tilläggsyrkande. Propositionsordning Vid ställd proposition på kommunledningskontorets förslag finner ordföranden att kommunstyrelsen beslutar att bifalla detsamma. Vid ställd proposition på Kim Fredrikssons (SD) med fleras tilläggsyrkande finner ordföranden att kommunstyrelsen beslutar att avslå detsamma. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Hänninen. (JESHAN5) Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum 2026-03-17 Omröstning Omröstning är begärd och verkställs. Den som avslår Kim Fredrikssons (SD) med fleras tilläggsyrkande röstar ja, den som bifaller tilläggsyrkandet röstar nej. Ja-röster avger: Johan Lidén (S), Lars-Göran Karlsson (S), Sarita Hotti (S), Mikael Edlund (S), Majo Brostedt (S), Owe Ek (S), Åsa Salo (M), Camilla Cederlöf (L), Maria Chergui (V) och Marie Svensson (S). Nej-röster avger: Kim Fredriksson (SD), Mikael Nygren (SD), Charlott Elf (SD), Paul Sabo (KD) och Peter Laufer (SD). Utfallet är tio ja-röster och fem nej-röster. Kommunstyrelsen beslutar därmed att avslå Kim Fredrikssons (SD) med fleras tilläggsyrkande. _____ Beslutet skickas till: Samhällsbyggnadsnämnden Räddningstjänst- och tillståndsnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande Hänninen. (JESHAN5) Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum 2026-04-01