Kommunstyrelsens utskott — 22 september 2026

KsU § 147 Godkännande av föredragningslistan Beslut Kommunstyrelsens utskott beslutar att föredragningslistan fastställs enligt föregående sida. Ärendebeskrivning Ärende som tillkommer: Kommunfullmäktiges arbetsordning- Revidering Justerandes sign Utdragsbestyrkande

KsU § 148 Budget 2027-2028, verksamhetsplan Dnr KLK 2025/252 Beslut Kommunstyrelsens utskotts förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa den kommunala utdebiteringen för år 2027 till oförändrad nivå, det vill säga 22,26 kr. att fastställa resultatmålet till följande procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning: 2027: 0,3 % 2028: 1,8 % 2029: 1,8 % att fastställa driftramarna till nedanstående belopp respektive år (mnkr): 2027 2028 2029 Samhällsbyggnadsnämnden 116,4 114,7 113,3 Barn-och utbildningsnämnden 553,9 544,5 543,0 Socialnämnden 612,1 604,9 602,9 Kommunledningskontoret (KS) 137,8 133,8 133,1 Överförmyndaren 2,7 2,7 2,7 Revisionen 1,7 1,7 1,7 KF/KS/Nämnder 8,4 8,7 9,1 Ej nämndbundna anslag Personal ofördelat 70,1 113,4 158,5 Kapitalkostnad ofördelat 6,8 7,9 7,6 Resultatfond 0,8 0,8 0,8 Ospecificerad besparing 0,0 -6,7 -7,3 Kommunstyrelsens anslag för 0,5 0,5 0,5 oförutsett Totalt 1 511,1 1 533,6 1 573,0 att mål för god ekonomisk hushållning i verksamheten i budget 2027är kommunfullmäktiges fyra effektmål, som mäts via indikatorer och är antagna av kommunfullmäktige i kommunprogrammet. att övergripande uttala: att resurser tillförs för förändrade förutsättningar som volymförändringar och ökade hyreskostnader, indexjusteringarmed mera. att ökade kostnader för Microsoft-licenser ska hanteras inom befintlig budgetram. att resurser avsatts för löneökningar utifrån prognos att till samhällsbyggnadsnämnden särskilt uttala: att öka budgeterade intäkter för Prästgården från 2027 samt för miljöenheten från 2029. att bidraget för enskilda vägar från 2027 och tillsvidareska vara 13 procent av det bidragsgrundande beloppet från Trafikverket, i syfte att behålla samma nivå som tidigare år utifrån Trafikverkets motsvarande justering av grundbeloppet. att från 2027 justera budgeten för iståndsättningsbidrag utifrån bedömt behov och tidigare års utfall över tid. att från 2027 minska tidigare tillförda resurser för indexjustering och ökade skötselytor inom gator, vägar, belysning och park. att utifrån förändrade förutsättningar minska resurser för avsättning till förbifart Eksjö samt för elförbrukning för gatljus. att från 2027 minska resurser för konsulter inom detaljplanerings-och bygglovsenheten. att justera resurser utifrån förändrad årsplan för genomförande av Eksjö International Tattoo. att resurser för uppstart och nybyggnation av kulturscen skjuts fram till sista kvartalet 2029. att från 2027 minska resurser för timvikarier på biblioteken. att från 2029 minska resurser för museets arkiv och föremålsmagasin utifrån kommande utredningsuppdrag. att anpassa resurser utifrån indexjustering av föreningsbidrag inom kultur och fritid, avgifter för hallar och simhall samt hyres-och driftskostnader. att öka resurser för driftkostnader för mötesplats Mariannelund, byte av verksamhetssystem inom fritidsavdelningenoch kameraövervakning. att från 2028 tillföra mer resurser för tjänsten Hälsocenter familj i samband med att bidraget från Region Jönköpings län försvinner. att från 2027 tillföra resurser för att även fortsättningsvis kunna erbjuda gratis busskort under sommaren till elever som under vårterminen går sista året på mellanstadiet eller går på högstadiet. att från 2027 ta bort resurser för handledare till feriepraktikanter och att detta framöver ska hanteras inom befintlig budgetram. att resurser för införande av nytt kartsystem skjuts fram till 2029. att tillfälligt under 2027 på sektorsnivå minska tillförda resurser för kompetensutveckling, kurser, konferenser, utredningsmedel och liknande. att från 2028 göra en ospecificerad minskning av resurser inom sektorn. att till barn-och utbildningsnämnden särskilt uttala: att tidigare beslut om minskning av 3–4 avdelningar inom förskolan i centralorten Eksjö revideras med nytt belopp. att från 2027 minska IT-pedagogresursen med 1,0 tjänst. att från 2027 justera budgeten för IT-teknikerresursen. att från 2028 minska tjänsteköp av samverkanslektor/kommundoktorand till 5 procent av nuvarande kostnad. att från 2027 minska utvecklingsresursen för språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt genom en omorganisation. att från höstterminen 2027 flytta VFU-samordnaruppgifter från central tjänst till rektorstjänst. att från 2027 justera budgeten för sommaromsorgen. att för vårterminen 2027 tillföra resurser för tilläggsbelopp inom förskolan. att under 2027 och delvis 2028 minska resurser för fortbildning av lärare i förskoleklass då kraven för att vara behörig att undervisa i det nya lågstadiet (10-årig grundskola) ännu inte är beslutade av regeringen. att från 2027 tillföra resurser för ökade skolskjutskostnader. att från 2028 tillföra resurser till grundskolan för lärares arbetstid utifrån att kommunen erhåller ökat generellt statsbidrag. att från 2027 justera budgeten för gymnasiet och anpassad gymnasieskola utifrån faktiska prognoser enligt riksprislistan. att från 2028 minska resurser för gymnasiet utifrån avveckling av elevhem på Trädgårdsgatan enligt beslut fattat av Höglandsförbundet. att från 2027 tillföra resurser för vuxenutbildningen att från 2028 tillföra resurser för socionomutbildning. att för 2028 tillfälligt minska resurser för kompetensutveckling samt storstädning. att från 2027 tillföra resurser för ökade kostnader för digitala verktyg att från 2028 göra en ospecificerad minskning av resurser inom sektorn. att till socialnämnden särskilt uttala: att justera resurser för 2027 avseende det nya särskilda boendet med inriktning demens samt avvecklingen av särskilda boendet Almgården, med anledning av den sedan tidigare senarelagda verksamhetsstarten för det nya boendet. att tillföra resurser 2027 för tillfälliga kostnader vid förändrad verksamhet i samband med omställning av verksamhet inom särskilt boende. att från 2027 minska resurser genom avveckling av social aktivering Linné. att från 2027 minska resurser genom höjning av trygghetslarmsavgift motsvarande 35 kr per månad. att från 2027 tillföra resurser för hjälpmedelskostnader. att från 2027 minska resurser genom sänkt bemanning inom hälso-och sjukvård i hemmet. att från 2027 tillföra resurser utifrån beviljad nattillsyn enligt socialtjänstlagen. att från 2028 tillföra resurser för en ny gruppbostad samt att från 2029 tillföra resurser för ytterligare en ny gruppbostad. att från 2027 minska resurser genom minskad bemanning servicebostad motsvarande 1,0 tjänst. att från 2029 minska resurser genom avveckling av Prästgården LSS. att från 2027 återta tillförda resurser för att möta volymökning inom daglig verksamhet. att för 2027 tillföra resurser för placeringskostnader. att från 2027 tillföra resurser för familjehemsrekrytering. att från 2027 tillföra resurser för kommunalt aktivitetskrav utifrån ökat generellt statsbidrag. att från 2027 minska resurser genom sänkt bemanning av öppenvård vuxen motsvarande 1,0 tjänst. att från 2027 minska resurser för försörjningsstöd, delvis utifrån minskat generellt statsbidrag, beloppsnivåer och liknande lämnas dock oförändrade. att från 2027 tillföra resurser för del av tjänst medicinskt ansvarig rehabilitering (MAR). att från 2027 tillföra resurser för utökning av chefstjänst. att, förutom för hemtjänst och särskilt boende, införa arbetsskor inom hälso-och sjukvård i hemmet men att tillsvidare inte införa arbetsskor i ytterligare arbetsgrupper samt att från 2027 anpassa budgeten utifrån detta. att från 2028 minska resurser för administration och stödfunktioner. att från 2027 justera budgeten för arbetskläder utifrån tidigare års utfall. att från 2028 göra en ospecificerad minskning av resurser inom sektorn. att till kommunstyrelsen för kommunledningskontoret särskilt uttala: att anpassa budget efter minskade kostnader för gemensam upphandlingsorganisation samt minskad ekonomtjänst. att anslå budget för beslutsstödsystem. att från 2028 minska antalet tjänster med 0,5 tjänst på Kansli-och utvecklingsavdelningen. att anpassa budgetnivån för friskvårdsbidraget till medarbetare utifrån tidigare års utfall. att inte ersättningsrekrytera 0,5 tjänst som friskvårdskonsulent samt att avveckla tillhörande budget för friskvårdsaktiviteter. att justera budget för ökade intäkter med anledning av omskrivning av avtal. att från 2027 minska budgeten för personalkostnader på löneavdelningen. att anta besparingen för lokalhyra. att inte ersättningsrekrytera 1,0 tjänst i resursgruppen. att från 2029 genomföra en besparing på 1,0 tjänst på Rekryterings-och bemanningsenheten. att tillföra medel för IGA-system (behörighetssystem). att för 2028 återta tidigare beslutad budget för CMS (webbpubliceringsverktyg). att anpassa budget för anslaget till Höglandets IT efter att Eksjö Gymnasium gått över till Höglandsförbundet. att återta extra tillförd budget för kommunikatörsenheten. att från 2027 avveckla tjänsten som digitaliseringsutvecklare vid kommunikationsavdelningen. att minska på budget för porto. att anpassa budgeten utifrån kommunstyrelsens tidigare beslut om att säga upp samverkansavtal avseende konsumentvägledning. att anpassa budget då SKR inte längre genomför servicemätning. att från 2027 göra en besparing på 0,5 tjänst vid kontaktcenter. att tillföra medel för att täcka ökad kostnad för verksamhetssystem inom måltidsverksamheten. att tillföra medel för att täcka tidigare utebliven volymförändring av livsmedel samt personalkostnad för tidigare beslutad chefstjänst inom måltidsverksamheten. att från 2027 servera mjukt bröd varje dag till lunchen inom skola och förskola samt att anpassa budgeten efter detta. att vidta åtgärder för att minska matsvinnet inom måltidsverksamheten. att minska antalet dagar inom omsorgen då efterrätt serveras till lunchen från 7 till 5. Efterrätt ska fortsatt alltid erbjudas på helgen. att anpassa menyn inom måltidsverksamheten efter antagen måltidspolicy, utan att öka antalet vegetariska måltider inom äldreomsorgen. En åtgärdsplan avseende detta ska beslutas av kommunstyrelsen. att anpassa budget utifrån planerad intäkt från Företagskraft Eksjö AB. att tillskjuta medel för ökade kostnader avseende nytt alarmeringsavtal med SOS Alarm AB. att från 2029 tillskjuta medel avseende driftskostnader kopplade till införandet för SWEN, The Swedish Emergency Network. att genom allmänna effektiviseringar minska räddningstjänstens budget. att föreslå kommunfullmäktige besluta om att höja årsavgiften för automatiska brandlarmsanläggningar kopplade till räddningstjänsten med 500 krper anläggning och år. att anpassa budgeten för försäkringspremier utifrån prognostiserade kostnader. att anpassa budgeten för medlemskap i Höglandsförbundet med anledning av ny medlemskommun. att justera budget för volymförändringar inom måltidsverksamheten, livsmedelspriser, måltidspriser, HR-system, hyresökningar samt medlems-och förbundsavgifter. att besluta om återläggning av tidigare ospecificerad neddragning samt del av tidigare besparing för lokalkostnader. att anpassa budgeten utifrån hyresökning rörande lokaler som hyrs av Arbetsförmedlingen. att anpassa budgeten utifrån minskad chefstjänst. att från 2028 göra en ospecificerad minskning av resurser för kommunledningskontoret. att för 2028 och 2029 göra en ospecificerad minskning av resurser i budgeten som behöver konkretiseras i framtidabudgetbeslut. att fastställa ianspråktagande av medel ur anslaget för oförutsedda behov enligt följande: -kommunstyrelsen får högst disponera 300 tkr per ärende -kommunstyrelsens utskott får högst disponera 100 tkr per ärende Anslaget får inte avse ordinarie verksamhetskostnader att för respektive nämnd fastställa investeringsramarna för perioden 2027–2029 i enlighet med nedanstående(mnkr): 2027 2028 2029 Samhällsbyggnadsnämnden 35,7 38,8 39,8 Barn-och 7,8 2,8 3,1 utbildningsnämnden Socialnämnden 4,6 3,5 2,2 Kommunstyrelsen (KLK) 13,7 17,8 8,2 Totalt 61,7 62,8 53,2 att fastställa resultat/finansieringsbudget och balansbudget i enlighet med tabell A och B nedan Tabell A Resultat-och finansieringsbudget Bokslut Budget Budget Budget Budget RESULTATBUDGET 2025 2026 2027 2028 2028 Verksamhetens nettokostnader -1 333,3 -1 426,1 -1 464,1 -1 480,5 -1 522,2 Avskrivningar -67,8 -62,3 -62,7 -63,7 -63,7 Verksamhetens nettokostnader -1 401,0 -1 488,4 -1 526,8 -1 544,2 -1 585,9 Skatteintäkter 990,4 1 018,2 1 066,3 1 104,7 1 139,6 Generella statsbidrag och utjämning 444,3 458,7 447,5 450,6 458,1 Finansnetto 6,0 14,2 17,0 17,0 17,0 Resultat efter finansiella poster 39,7 2,8 3,9 28,0 28,7 Extraordinära poster 0,0 11,3 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 39,7 14,1 3,9 28,0 28,7 Resultat / skatteintäkter o bidrag 2,8% 1,0% 0,3% 1,8% 1,8% FINANSIERINGSBUDGET (kassaflödesanalys) Den löpande verksamheten Årets resultat 39,7 14,1 3,9 28,0 28,7 Avskrivning 67,8 62,3 62,7 63,7 63,7 Övriga poster -30,1 -31,0 -36,0 -36,0 -36,0 Medel från den löpande verksamheten -10,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Medel från investeringsverksamheten -31,2 -60,7 -61,7 -62,8 -53,2 Medel från finansieringsverksamheten -0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets kassaflöde 35,5 -15,4 -31,2 -7,1 3,2 Tabell B Balansbudget Bokslut Budget Budget Budget Budget BALANSBUDGET 2025 2026 2027 2028 2029 Tillgångar Anläggningstillgångar 1044,8 1190,4 1167,3 1230,0 1283,3 Omsättningstillgångar 440,1 395,7 364,6 357,5 360,7 Summa tillgångar 1484,9 1586,2 1531,8 1587,5 1644,0 Eget kapital, avsättningar, skulder Eget kapital Årets resultat 39,7 14,1 3,9 28,0 28,7 Resultatutjämningsreserv 31,3 31,3 31,3 31,3 31,3 Övrigt eget kapital 578,2 603,8 617,9 621,8 649,8 Summa eget kapital 672,7 649,2 676,6 704,6 733,3 Avsättningar Avsättningar för 22,0 26,6 26,6 25,6 25,2 pensioner Andra avsättningar 12,7 7,8 7,4 7,0 6,6 Summa avsättningar 34,7 34,4 34,0 32,6 31,8 Skulder Långfristiga skulder 470,0 503,9 470,0 470,0 470,0 Kortfristiga skulder 307,5 398,6 351,3 380,4 408,9 Summa skulder 777,5 902,6 821,3 850,4 878,9 Summa ek, avsätt & 1484,9 1586,1 1531,8 1587,5 1644,0 skuld Soliditet 45,3% 40,9% 44,2% 44,4% 44,6% Pensionsskuld tom 1997 404,0 380,5 362,5 345,5 331,3 års åtaganden Soliditet inkl 18,1% 16,9% 20,5% 22,6% 24,5% pensionsförpliktelser att fastställa fem finansiella mål som följer av fastställd resultat- och balansräkning i budget 2027 och följs upp under året: -utdebitering -årets resultat i procent av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning -självfinansieringsgrad av investeringar -finansiellt sparande -soliditet samt det finansiella målet för soliditet i koncernen som anges i Kommunfullmäktiges riktlinjer för god ekonomisk hushållning, att soliditeten i koncernen inte ska understiga 30 procent. Koncernsoliditeten följs upp i årsbokslutet. Annelie Hägg (C), Bo-Kenneth Knutson (C) och Christer Ljung (L) deltar inte i beslutet. Ärendebeskrivning Socialdemokraternas och Moderaternas förslag till budget för 2027–2028 och verksamhetsplan för 2029 tar sin utgångspunkt i en fortsatt ansvarsfull ekonomisk politik och en långsiktigt hållbar utveckling av kommunens verksamheter. Eksjö kommun har under flera år haft positiva ekonomiska resultat och stärkt sin ekonomiska ställning. Det ger kommunen bättre förutsättningar att möta de ekonomiska och demografiska utmaningar som väntar under kommande år. Samtidigt kräver utvecklingen att verksamheterna anpassas till förändrade behov och ekonomiska förutsättningar. För 2027 budgeteras ett resultat på 0,3 procent. Den lägre resultatnivån är ett medvetet val för att skapa tid och utrymme för genomarbetade och långsiktigt hållbara förändringar i verksamheten, i stället för kortsiktiga besparingar. För 2028 och 2029 budgeteras resultat på 1,8 procent. Budgetförslaget innebär fortsatt oförändrad kommunalskatt och prioriterar kommunens kärnverksamheter samtidigt som ett antal effektiviseringar och strukturella förändringar genomförs. Sammantaget är inriktningen att förena en ekonomi i balans med god kvalitet i verksamheten och fortsatt utveckling av Eksjö kommun. Med kännedom om de framtida ekonomiska förutsättningarna, valåret och den kommande mandatperioden finns i detta budgetförslag för 2028 och 2029 ospecificerad minskning av resurser, både generellt och inom nämnders driftramar. På detta vis fastställs en tydlig budget för 2027, samtidigt som det framtida politiska styret ges möjlighet att ta ansvar för kommande års prioriteringar. Det innebär att kommunen undviker att binda framtida politiska prioriteringar i ett läge där både skatteprognoser och kostnadsutveckling är osäkra. Mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning ska anges i budgeten. De mål som har betydelse för god ekonomisk hushållning är dels de finansiella mål som sätts i budgeten och verksamhetsmålen i Eksjö kommuns kommunprogram. Finansiella mål och följsamhet mot riktlinjer för god ekonomisk hushållning Budgetförslaget har utformats så att de finansiella mål som fullmäktige fastställt i riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska kunna uppfyllas till största del. Finansiella mål i budget 2027–28 • Den kommunala utdebiteringen ska utgöra oförändrad nivå under planperioden. Utdebiteringen är oförändrat 22,26 kr • Det budgeterade överskottet bör enligt fullmäktiges regler för god ekonomisk hushållning årligen motsvara minst 1,8% av skatteintäkter och bidrag. Undantag kan göras om det innebär god ekonomisk hushållning och det budgeterade överskottet 2027–28 tillsammans med budgeten 2026 och bokslut 2020–2025 är i snitt minst 1,8 %. För 2027 budgeteras ett lägre resultat för att skapa utrymme för genomarbetade och långsiktigt hållbara åtgärder. Detta minskar behovet av kortsiktiga besparingar och möjliggör strukturella förändringar som ger varaktig effekt över tid. Årets resultat budgeteras till • 0,3 procent 2027 • 1,8 procent 2028 • 1,8 procent 2029 av skatteintäkter och bidrag Med föreslagna resultatnivåer nås i snitt 2,3% 2020–2029, vilket överstiger det lägsta 10-årssnittet enligt kommunfullmäktiges regler för god ekonomisk hushållning. • I budgeten för 2027–2028 självfinansieras inte investeringarna under planperioden. I förslaget är självfinansieringsgraden av investeringar 50 procent 2027 och under planperioden 79 procent. Under 10-årsperioden 2020–2029 självfinansieras investeringarna till 122 procent. Utrymmet för självfinansierade investeringar blir lägre med lågt resultat vilket påverkar självfinansieringsgraden 2027 där resultatet är lågt. Tidigare år i tioårsperioden har självfinansieringsgraden varit mycket hög, flera år över 200 procent, vilket gör att det finns utrymme för investeringar under planperioden som inte är självfinansierade för att ändå uppnå självfinansierade investeringar på tioårsperioden. • Det finansiella sparande under planperioden är negativt, totalt -35,0 mnkr. Det finansiella sparande och bygger upp likviditet som kan användas till investeringar de år då resultatet sänks eller större investeringar krävs, vilket är fallet under planperioden då resultatet 2027 är lågt och investeringar ska göras till nybyggda lokaler som Björkalyckan och Norrtullskolan. Per år fördelar sig finansiellt sparande enligt följande: 2027: -31,2 mnkr 2028: -7,1 mnkr 2029: +3,2 mnkr • Kommunens soliditet var per 2025-12-31 45,3 procent (18,1 procent inkl. pensionsåtagande). I budgeten framåt är soliditeten respektive år: 2027: 44,0% (20,4% inkl. pensionsskuld) 2028: 44,1% (22,5% inkl. pensionsskuld) 2029: 44,2% (24,2% inkl. pensionsskuld) Kommunens soliditet ligger fortsatt på en stabil nivå under planperioden. Trots ett lägre budgeterat resultat 2027 och en hög investeringsnivå bedöms soliditeten kunna bibehållas på en nivå omkring 44 procent. Soliditeten inklusive pensionsåtaganden stärks samtidigt successivt under planperioden. Utvecklingen visar att kommunen har en ekonomisk styrka som ger utrymme att genomföra planerade investeringar samtidigt som den långsiktiga finansiella stabiliteten värnas. Sammantaget bedöms soliditetsutvecklingen vara förenlig med god ekonomisk hushållning och ge kommunen en fortsatt god beredskap för framtida investeringar och ekonomiska förändringar. Beslutsunderlag Socialdemokraternas och Moderaternas budgetförslag Utdrag: Kommunfullmäktige

KsU § 149 Delårsrapport per 2026-08-31 - Kommunledningskontoret Dnr KLK 2026/18 Beslut Kommunstyrelsens utskotts förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att notera att kommunledningskontoret redovisar en total positiv avvikelse jämfört med helårsbudgeten med 5,7 miljoner kronor, vilket motsvarar en avvikelse jämfört med budgeten med 4,0 procent, att notera att prognostiserad negativ avvikelse för externa placeringar är 8,0 miljoner kronor inom socialnämndens budget, att notera att prognostiserad negativ avvikelse för försörjningsstöd är 1,4 miljoner kronor inom socialnämndens budget, samt att godkänna redovisad rapport. Ärendebeskrivning Kommunledningskontorets driftsutfall efter augusti månad var 87,4 miljoner kronor, vilket motsvarar 60,8 procent av helårsbudgeten, jämfört med riktpunkten 66,7 procent. Kommunledningskontorets helårsprognos för driften är 137,9 miljoner kronor vilket motsvarar en positiv avvikelse mot budget med 5,7 miljoner kronor. Kommunledningskontorets investeringsutfall efter augusti månad var 7,9 miljoner kronor. Kommunledningskontorets helårsprognos för investeringarna är 13,2 miljoner kronor jämfört med budgeten, som är 17,0 miljoner kronor. Kansli- och utvecklingsavdelningen Prognos: +1 696 tkr, vilket motsvarar en positiv avvikelse på 12,8 procent. Det är en positiv förändring med 368 tkr jämfört med juniprognosen, vilket framför allt beror på en justerad prognos för förbunds- och medlemsavgifter samt högre intäkter. Den totala avvikelsen beror framför allt på: • Arbetet med beslutsstödsystemet kommer inte att genomföras i år. I stället är fokus på det höglandsgemensamma arbetet med precisionsvälfärd. • Lägre personalkostnader på grund av vakanser vid föräldraledighet och chefsvakans som inte ersatts med vikarier under hela vakansperioden. • Lägre kostnader för förbunds- och medlemsavgifter och högre intäkter än budget för sålda tjänster. Ekonomi- och upphandlingsavdelningen Prognos: +517 tkr, vilket motsvarar en positiv avvikelse på 5,0 procent. Det är en positiv förändring med 408 tkr jämfört med juniprognosen, vilket framför allt beror på en förbättrad prognos för fastighets- och förvaltningsövergripande kostnader. Den totala avvikelsen beror framför allt på: • Ekonomi- och upphandlingsavdelningens grundverksamhet prognostiseras med en positiv avvikelse med 727 tkr. Avvikelsen beror framför allt på högre intäkter från tjänster som säljs till Höglandsförbundet. Intäkterna avser upphandlingstjänster samt stöd i det höglandsgemensamma arbetet med Precisionsvälfärd. • Fastighets- och förvaltningsövergripande kostnader prognostiseras med en negativ avvikelse på 210 tkr. Avvikelsen är framför allt kopplad till förvaltningsövergripande fastighetsbesparingar om 1 miljon kronor, som administrativt har budgeterats på ekonomi- och upphandlingsavdelningen men inte beräknas få full effekt. Den negativa avvikelsen kopplad till fastigheter vägs delvis upp av att de förvaltningsövergripande driftskostnaderna för krisberedskap inte får helårseffekt under 2026. HR-avdelningen Prognos: +2 436 tkr, vilket motsvarar en positiv avvikelse på 14,2 procent. Det är en positiv förändring med 1 225 tkr jämfört med juniprognosen, vilket framför allt beror på en justerad prognos för sålda HR- och lönetjänster samt förvaltningsövergripande kostnader för företagshälsovård och fackliga kostnader. Den totala avvikelsen beror framför allt på: • Kostnaderna för personalsystemen förväntas bli cirka 100 tkr lägre än budgeterat. • Friskvårdsbidraget beräknas ge ett överskott på cirka 400 tkr eftersom hela budgeten inte kommer att användas. Företagshälsovården beräknas ge ett överskott på cirka 300 tkr till följd av lägre kostnader och ersättningar från Försäkringskassan. • Personalkostnaderna beräknas bli lägre än budgeterat på grund av korttidssjukfrånvaro och deltidsledigheter. Samtidigt beräknas intäkterna från sålda HR- och lönetjänster bli högre än budgeterat. Sammantaget ger detta ett överskott på cirka 900 tkr. • Lägre hyreskostnader för fackliga lokaler på grund av vattenskada i fastigheten. Bemanningsenheten Prognos: +1 681 tkr, vilket motsvarar en positiv avvikelse på 29,6 procent (enhetens resultat före intern omfördelning till sektorerna). Det är en positiv förändring med 896 tkr jämfört med juniprognosen. • Vid årets slut kommer överskott att fördelas ut till köpande sektorer, framför allt sociala sektorn och barn- och utbildningssektorn. Överskottet redovisas i de köpande sektorernas budgetuppföljningar. Därför är prognosen för Bemanningsenheten 0 tkr i kommunledningskontorets helårsprognos. Kommunikationsavdelningen Prognos: +615 tkr, vilket motsvarar en positiv avvikelse på 2,5 procent. Det är en positiv förändring med 108 tkr jämfört med juniprognosen, vilket framför allt beror på flera mindre justeringar inom hela avdelningen. Den totala avvikelsen beror framför allt på: • Personalkostnaderna beräknas vara lägre på grund av partiella tjänstledigheter/föräldraledigheter. • I kommunikationsavdelningens budget ingår flera förvaltningsövergripande kostnader, både kostnader till Höglandets-IT och kostnader för fiberanslutningar. De totala kostnaderna för dessa delar beräknas bli lägre än budgeterat. Måltidsverksamheten Prognos: -335 tkr, vilket motsvarar en negativ avvikelse på 0,8 procent. Det är en positiv förändring med 129 tkr jämfört med juniprognosen, vilket framför allt beror på flera mindre justeringar inom hela verksamheten. Den totala avvikelsen beror framför allt på: • Lägre intäkter till följd av tomma platser på vissa boenden samt lägre intäkter från pedagogiska måltider. Näringslivsenheten Prognos: +501 tkr, vilket motsvarar en positiv avvikelse på 14,2 procent. Ingen förändring jämfört med juniprognosen. Avvikelsen beror framför allt på: • Lägre personalkostnader till följd av en delvis vakant chefstjänst och att personal tillfälligt har arbetat med andra uppgifter i kommunen. Vakanserna har inte ersatts fullt ut. Räddningstjänsten Prognos: +319 tkr, vilket motsvarar en positiv avvikelse på 1,1 procent. Ingen direkt förändring jämfört med juniprognosen. Avvikelsen beror framför allt på: • Lägre kostnader kopplade till försäkringspremier. Investeringsbudget Kommunledningskontorets investeringsbudget för 2026 är 16 978 tkr. Helårsprognosen är 13 199 tkr. Avvikelsen är 3 779 tkr jämfört med budgeten, vilket motsvarar en positiv avvikelse på 22,3 procent. Avvikelsen beror på: • Arbetet med beslutsstödsystemet kommer inte att genomföras i år, vilket leder till en avvikelse mot budget med 2 659 tkr. Istället är fokus på det höglandsgemensamma arbetet med precisionsvälfärd. • Det prognostiseras med en positiv prognos med 200 tkr för måltidsverksamheten då verksamheten avvaktar inköp av möbler till Tuvehagen med anledning av Kommunstyrelsens beslut (Ks §160, 2026- 09-01) att ge kommunledningskontoret och sociala sektorn i uppdrag att utreda eventuella förändringar i syfte att hitta ekonomiska effektiviseringar och/eller samordning för matsalen/serveringen på trygghetsboendet Tuvan med anledning av lågt besöksantal. Utredningsuppdraget ska återredovisas senast 2027-02-28. • Renovering av kommunhuset påbörjas under 2026 men kommer att sträcka sig över flera år. Det finns avsatta budgetmedel för olika år, och en del av åtgärderna inom 2026 års budget kommer att genomföras under kommande år. Information om socialnämndens budget för externa placeringar och försörjningsstöd Inom områdena externa placeringar och försörjningsstöd har det varit negativa avvikelser mot budget de senaste åren. Arbetet med att sänka dessa kostnader är förvaltningsövergripande där flera verksamheter inom kommunen har antingen direkt eller indirekt möjlighet att bidra till sänkta kostnader. Det är viktigt med ett helhetsperspektiv kring dessa områden. För att få än mer fokus på frågorna delges information om externa placeringar och försörjningsstöd i respektive nämnds budgetuppföljning. I socialnämndens budget finns externa individplaceringar och försörjningsstöd. Den prognostiserade negativa budgetavvikelsen är 8,0 miljoner kronor för externa placeringar och 1,4 miljoner kronor för försörjningsstöd. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från Simon Lennermo 2026-09-21 Utdrag: Kommunstyrelsen

KsU § 150 Uppräkning måltidspriser Dnr KLK 2026/197 Beslut Kommunstyrelsens utskotts förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att årlig indexuppräkning av kommunens samtliga måltidspriser ska ske 1 januari, med första uppräkning 1 januari 2028, samt att uppräkningen ska ske med konsumentprisindex för oktober året före uppräkningsåret Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade den 24 september 2020, § 156, att kommunens måltidspriser ska räknas upp årligen från den 1 augusti. Uppräkningen sker med konsumentprisindex för oktober månad föregående år. Att ändra uppräkningsdatum från 1 augusti till 1 januari skulle minska administration i kommunen och förenkla för de omsorgstagare som har avgifter inom vård och omsorg. Avgifterna för vård och omsorg beräknas individuellt utifrån bland annat aktuella inkomster, förbehållsbelopp och den enskildes avgiftsutrymme. Nya inkomstuppgifter, prisbasbelopp och övriga nationellt fastställda belopp tillämpas från den 1 januari. När måltidspriserna ändras den 1 augusti behöver avgiftshandläggningen göra en ny beräkning av avgifterna för berörda omsorgstagare. Ändrade måltidspriser kan påverka den avgift som tas ut för vård och omsorg. Följden blir att avgifterna behöver beräknas och kommuniceras vid två tillfällen per år och att berörda omsorgstagare kan få två avgiftsbesked. Om måltidspriserna i stället räknas upp från den 1 januari kan förändringen hanteras tillsammans med den ordinarie årliga beräkningen av äldreomsorgsavgifterna. Förändringen minskar antalet administrativa arbetsmoment inom avgiftshandläggningen och förenklar hanteringen i berörda stödsystem. För omsorgstagarna innebär det att förändringar som gäller från årets början kan samlas i ett avgiftsbesked. Förslaget gäller samtliga måltidspriser i kommunen och ändrar endast tidpunkten då de indexuppräknade priserna börjar gälla. Principen för uppräkningen, med konsumentprisindex för oktober månad året före uppräkningsåret ska fortsätta gälla. Då höjning av måltidspriserna senast skedde 1 augusti 2026 föreslås att nästa höjning inte sker redan efter 5 månader, 1 januari 2027 utan 1 januari 2028. Vid förändring av tidpunkt för prisuppräkning uteblir höjning för månaderna augusti-december 2027. Den uteblivna intäktsökningen augusti-december 2027 går inte att exakt beräkna då KPI oktober 2026 ännu inte är känt men uppskattas till under 50 tkr. Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges beslut 2020-09-24 Tjänsteskrivelse från Karin Höljfors, ekonomichef, 2026-09-15 Utdrag: Kommunledningskontoret Sociala sektorn Barn- och utbildningssektorn

KsU § 151 Höjning av taxa för rengöring och taxa för brandskyddskontroll enligt lagen om skydd mot olyckor 2027 Dnr KLK 2026/191 Beslut Kommunstyrelsens utskotts förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att ärendet anmäls Ärendebeskrivning I avtalet med Sotning och Ventilation i Eksjö AB gällande rengöring (sotning) och brandskyddskontroll framgår att ersättningen för rengöring och brandskyddskontroll ska regleras årligen efter sotningsindex utfärdat av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Index för uppräkning av taxan vid en höjning från 2027-01-01 är 2,5 procent, enligt beslut från SKR Cirkulär 26:15. Nytt timpris för rengöring från och med 2027-01-01 blir 435 kronor exklusive moms. (Tidigare pris 424 kronor exklusive moms) Nytt timpris för brandskyddskontroll från och med 2027-01-01 blir 667 kronor exklusive moms. (Tidigare pris 650 kronor exklusive moms) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från Micael Carlsson, räddningschef 2026-08-18 Taxa för rengöring 2027 Taxa för brandskyddskontroll 2027 Utdrag: Räddningstjänsten Kommunfullmäktige

KsU § 152 Verksamhets- och investeringsplan 2027–2029 med budget 2027, Höglandsförbundet Dnr KLK 2026/211 Beslut Kommunstyrelsens utskotts förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna budget 2027, med verksamhet- och investeringsplan 2027-2029 för Höglandsförbundet. Ärendebeskrivning I och med att Höglandsförbundet har växt ordentligt på senaste tid och även fortsätter att växa har förbundet blivit och är en starkare aktör på höglandet och en ännu viktigare samverkansplattform för höglandskommunerna. Förbundet fortsätter att bidra till målet att knyta samman medlemskommunerna och dess verksamheter. Förbundet är således utifrån dessa stora förändringar inne i en omfattande transformeringsfas som innebär förändringar både för förbundet och för medlemskommunerna. Denna stora omställning kräver anpassning och utmanar både tjänstemannaorganisationen och det politiska styret utifrån att flera kommunala beslut ska fattas tillsammans på höglandet i samsyn. De politiska besluten ska inte längre bara utgå från den enskilda kommunens perspektiv utan ska via Höglandsförbundet fattas utifrån det gemensamma höglandets perspektiv. I linje med budgetdirektivet, budgeterar Höglandsförbundet ett resultat på 6,8 mkr för 2027, vilket motsvarar 1 procent av omsättningen. Resultatet för 2028 budgeterats med 1 procent och för 2029 med 1 procent. Budgeten är enligt budgetdirektivet uppräknad med lönekostnader enligt SKR:s prognos. Planen för 2027–2028 är uppräknad med löneuppräkningar, enligt samma prognos från SKR. Kostnaden för hyror är också uppräknade i enlighet med budgetdirektivet. Utbildningssamverkans budget är beroende av riksprislistans uppräkningar i kombination med elevernas val och de besparingar som krävs för att nå riksprislistan 2030. Förbundets verksamhet utökas i detta beslut med upphandlingsverksamheten för fyra medlemskommuner. Höglandsförbundets totala investeringsvolym beräknas under 2027 uppgå till 18,1 tkr. Tre femtedelar av budgeten är kopplad till IT området och resterande del till utbildningssamverkan. Självfinansieringsgraden av investeringarna efter avdrag för investeringsinkomster beräknas uppgå till 144 procent under 2027. För budget 2027 beräknas självfinansieringsgraden uppgå till 97 procent procent i genomsnitt för 6 år, justerat för övertagande av inventarier från kommunerna och Eksjö fordonsutbildning under 2025 uppgår självfinansieringsgraden till 130 procent. Resultatnivån för budget 2027 är 1 procent och genomsnittet för 6 år är 1 procent. För beräkning av 2027 års budget och utfall ska följande år användas, utfall 2024–2025 samt budget för 2026–2029. Samråd med samtliga medlemskommuner är genomförda. Beslutsunderlag Direktionens beslut 2026-09-04 Verksamhets- och investeringsplan för 2027-2029 med budget för 2027 Höglandsförbundet Utdrag: Direktionen Kommunfullmäktige

KsU § 153 Detaljplan för Mariannelund 9:59 med flera, Mariannelund - antagande Dnr KLK 2026/207 Beslut Kommunstyrelsens utskotts förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att man inte har något att erinra mot samhällsbyggnadsnämndens förslag till beslut. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna granskningsutlåtande, samt att anta upprättat förslag på detaljplan för Mariannelund 9:59 med flera. Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2023-10-11 att ge samhällsbyggnadssektorn i uppdrag att ta fram förslag på detaljplan för Mariannelund 9:59 med flera. Ny detaljplan omfattar drygt 7 hektar mark något öster om Mariannelund och syftar till att planlägga befintlig markanvändning och möjliggöra för utveckling av camping. I arbetet med detaljplan har kommunen begärt ett planeringsbesked av länsstyrelsen för att pröva frågorna om upphävande av strandskydd och påverkan på riksintresse för naturvård i förväg. Länsstyrelsen i Jönköpings län lämnade den 2025-03-01 positivt planeringsbesked och ett förslag på detaljplan har tagits fram. Under perioden 23 juni till 14 juli år 2025 var detaljplanen utskickad på samråd. Samtliga synpunkter från samrådet har sammanställts och finns besvarade i en samrådsredogörelse. Ett reviderat planförslag skickades ut på granskning under perioden 3 juni till 24 juni år 2026. Under granskningen inkom tre yttranden från myndigheter som gav upphov till mindre justering och förtydligande av konsekvenserna i planbeskrivningen. Syftet med planen och dess huvudsakliga innehåll har inte ändrats. Planförslaget handläggs med utökat planförfarande och det sista steget i processen är att anta planen. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsnämndens beslut 2026-09-02 Tjänsteskrivelse från planarkitekt Hanna Jonsson, 2026-08-11 Plankarta A1, Detaljplan för Mariannelund 9.59 med flera - antagande Planbeskrivning, Detaljplan för Mariannelund 9.59 med flera - antagande Bilaga – Undersökning om betydande miljöpåverkan Bilaga – Samrådsredogörelse Bilaga - Granskningsutlåtande Utdrag: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Planenheten

KsU § 154 Grönplan Eksjö kommun Dnr KLK 2026/206 Beslut Kommunstyrelsens utskotts förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att man inte har något att erinra mot samhällsbyggnadsnämndens förslag till beslut. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att anta grönplan för Eksjö kommun. Ärendebeskrivning Naturen är grunden för allt liv och avgörande för människors hälsa, välbefinnande, biologisk mångfald och en hållbar samhällsutveckling. Den rymmer livsmiljöer och ekosystem som vi är beroende av. Parker, natur- och vattenmiljöer samspelar med bebyggelse och offentliga rum och bidrar till att forma både Eksjö stad och övriga tätorters karaktär. Grönplanen har tagits fram som ett verktyg för att ta till vara, stärka och utveckla dessa värden i takt med samhällsutvecklingen. Grönplanen utgår från kommunens vision ”Alla är vi Eksjö kommun”, där fokusområdena den hållbara, den nära och den aktiva kommunen har konkretiserats i mål och strategier för grönstrukturens utveckling. Planen är ett strategiskt och kommunövergripande dokument som ger vägledning för planering och beslut i bebyggda miljöer, där målkonflikter kring markanvändning ofta är som störst. Den utgör ett gemensamt kunskapsunderlag för fysisk planering, bygglov, exploatering samt för skötsel, underhåll och utveckling av kommunens gröna miljöer. Grönplanen innehåller en fördjupad analys av Eksjö stad, där exploateringstrycket är högst, men där slutsatserna även är relevanta för övriga tätorter. Analysen visar tydliga utmaningar kopplade till värme och risk för översvämning, särskilt i områden där många vistas på hårdgjorda ytor med lite grönska och begränsad skugga. Exempel på sådana områden som lyfts fram som prioriterade för åtgärder är skolgårdar, områden runt särskilda boenden, hållplatser samt viktiga gång- och cykelstråk. En samlad slutsats är att tillgång till grönska av god kvalitet är avgörande för både hälsa och klimatanpassning. Störst nytta uppnås genom att i första hand stärka och utveckla befintliga gröna miljöer som redan används flitigt. Prioriteringen framåt bör ligga på att öka antalet träd och tillskapa mer grönska där människor vistas mycket. Om strategierna i grönplanen följs bedöms de kunna ge stora positiva effekter med relativt begränsade insatser. Bland annat handlar det om att alltid göra en värdering av grönstruktur i frågor om exploatering och att det finns en långsiktig planering för utveckling av kommunens grönstruktur. Synpunkter och revideringar Grönplanen har varit ute på intern och extern remiss till utvalda parter under våren 2026. Synpunkter har inkommit från bland annat kommunens verksamheter, samhällsbyggnadsnämnden och externa föreningar inom natur-och friluftsområdet. Med utgångspunkt i inkomna synpunkter har planen justerats inför antagande. Bland annat har planens prioriteringar tydliggjorts för att öka användbarheten i praktiken, och förtydliganden har gjorts avseende biologisk mångfald, ängsmark samt hantering av jordbruksmark. Vidare har en strategi tillförts avseende skydd och värdering av träd, med inriktning att befintliga träd i första hand ska bevaras samt att värdering och eventuell kompensation ska ske enligt etablerade metoder. Synpunkter har även inkommit avseende planens omfattning och status. En samlad bedömning är att innehållet är relevant för planens syfte, samtidigt som struktur och prioriteringar har anpassats för att stärka tillämpbarheten och tydligheten i dokumentet. Vissa synpunkter, exempelvis avseende exploatering av grönytor, har bedömts ligga utanför grönplanens syfte och hanteras i andra processer eller som politiska ställningstaganden. Grönplanen utgör ett strategiskt och vägledande dokument och ska fungera som stöd i kommande beslut och avvägningar. Implementering Grönplanen ska vara en kommunövergripande riktlinje och ett arbetsverktyg i relation till grönska. Respektive verksamhet och kommunala bolag ansvarar för att integrera tillämpningen i ordinarie processer inom planering, exploatering och förvaltning av mark och grönska. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsnämndens beslut 2026-09-02 Tjänsteskrivelse från planarkitekt Lisa Samuelsson, 2026-06-23 Bildspel- Grönplan för Eksjö kommun- antagande Grönplan för Eksjö kommun Bilaga 1- Kartor Bilaga 2- Sammanställning av medborgardialogen Bilaga- Inkomna synpunkter remissrunda Utdrag: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Planenheten

KsU § 155 Förvärv av angränsande skogsmark, Tannarp 1:3 Dnr KLK 2026/208 Beslut Kommunstyrelsens utskotts förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avslå förfrågan. Ärendebeskrivning Det har inkommit en skrivelse ställd till kommunstyrelsen i Eksjö kommun, där fastighetsägare till fastigheten Tannarp 1:3 ställer frågan om det är möjligt att förvärva fastighet som är angränsande skogsmark intill deras skogsfastighet. Eksjö kommuns mät- och exploateringschef samt skogsförvaltare har träffat intressenterna på plats i början av augusti och har tillsammans gått igenom deras förfrågan avseende förvärv av del av kommunens fastighet Skedhult 1:1. Den aktuella marken omfattar cirka 25 hektar produktiv skogsmark. Intressenterna äger den angränsande fastigheten Tannarp 1:3 och har i sin skrivelse redogjort för att ett förvärv skulle förbättra fastighetens arrondering och skapa förutsättningar för ett mer rationellt skogsbruk. De har även framfört att marken skulle kunna utgöra en del av en framtida utveckling av turist- och besöksverksamhet på fastigheten. Vidare har de beskrivit hur tidigare markintrång i samband med utbyggnaden av riksväg 40 påverkat brukningsförutsättningarna på deras fastighet. Det aktuella området inom Skedhult 1:1 är beläget mellan Eksjö golfbana och Fiskartorpsåsen. Området nyttjas idag för skogsbruksändamål men har även betydelse för rekreation och friluftsliv. Fastigheten är en del av ett större sammanhängande kommunalt markinnehav som kommunen långsiktigt förvaltar utifrån såväl skogliga som strategiska markpolitiska perspektiv. Samhällsbyggnadssektorn bedömer att området även fortsättningsvis bör ingå i kommunens markreserv. Kommunens markinnehav utgör en viktig resurs för framtida utvecklingsbehov och ger kommunen handlingsfrihet inför kommande generationers behov, oavsett om dessa är kopplade till verksamhetsutveckling, infrastruktur, rekreation, naturvård eller andra ännu inte identifierade samhällsintressen. Av denna anledning är kommunen generellt restriktiv med att avyttra mark som bedöms vara av strategiskt värde. Samhällsbyggnadssektorn har förståelse för de argument som framförts avseende förbättrad arrondering och möjligheterna att utveckla skogs- och turistverksamheten på Tannarp 1:3. Samtidigt bedöms dessa intressen inte väga tyngre än kommunens långsiktiga behov av att behålla området inom det kommunala markinnehavet. Det kan samtidigt konstateras att Tannarp 1:3 omfattar en total areal om cirka 76 hektar, varav cirka 35 hektar är belägna norr om riksväg 40. Fastigheten bedöms därmed redan idag ha betydande markresurser för såväl skogsbruk som en successiv utveckling av besöks- och turistverksamhet. Samhällsbyggnadssektorn bedömer därför att förfrågan om förvärv av del av Skedhult 1:1 bör avslås. Bedömningen innebär dock inte att frågan inte kan aktualiseras på nytt i framtiden. Om verksamheten inom turism -och besöksnäring på Tannarp 1:3 utvecklas och ett konkret behov av ytterligare mark kan påvisas kan kommunen, utifrån då rådande förutsättningar och kommunala intressen, göra en ny prövning av frågan. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsnämndens beslut beslut 2026-09-02 Tjänsteskrivelse från mät- och exploateringschef Ingvar Lundquist, 2026-08-25 Skrivelse från Jonathan och Josefine Klasson, inkommen 2026-05-29 Karta från skogsbruksplan Sammanställning av skog från skogsbruksplan Utdrag: Kommunstyrelsen Jonathan och Josefine Klasson Mät- och exploateringschefen

KsU § 156 Arbetsordning för kommunfullmäktige mandatperiod 2027-2030 - Revidering Dnr KLK 2026/39 Beslut Kommunstyrelsens utskotts förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta den reviderade arbetsordningen för kommunfullmäktige Ärendebeskrivning Kommunfullmäktigespresidium har framför två önskemål om revidering i arbetsordningen för kommunfullmäktige i stycket om medborgarförslag. Den ena handlar om ett förtydligande om vem som har rätt att avvisa medborgarförslag som inte ligger inom kommunfullmäktiges befogenhetsområde. Det andra handlar om en begränsning i hur många medborgarförslag en medlem i kommunen får lämna. I det första det vill säga rätten att avvisa medborgarförslag föreslås, ”Kommunfullmäktigespresidium har rätt att avvisa medborgarförslag som inte ligger inom kommunfullmäktiges befogenhetsområde, dessa beslut ska anmälas i kommunfullmäktige.” Den andra delen om antal medborgarförslag föreslås, ”en medlem i kommunen får lämna in upp till fem medborgarförslag per kalender år”. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från Tord du Rietz, kommundirektör 2026-09-15 Utdrag: Kommunfullmäktige

KsU § 157 Sammanträdesplan 2027 Dnr KLK 2026/160 Beslut Kommunstyrelsens utskotts förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att fastställa sammanträdesplan för 2027 för kommunstyrelsens utskott och kommunstyrelse. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa föreslagen sammanträdesplan för 2027 för kommunfullmäktige, att föreslå nämnderna fastställa sammanträdestider för nämnder, och utskott enligt föreslagen plan, samt att föreslå kommunens helägda bolag att fastställa sammanträdestider för styrelsemöten enligt föreslagen plan. Ärendebeskrivning Förslag till sammanträdesdagar för 2027 avseende kommunstyrelsens utskott, kommunstyrelsen, nämndsutskott, nämnder, kommunens helägda bolag och kommunfullmäktige redovisas vid dagens sammanträde. Kommunstyrelsen beslutar om kommunstyrelsens utskott och kommunstyrelse. Nämnd och nämndsutskott, kommunens helägda bolag och kommunfullmäktige beslutar själva om sina sammanträdesdagar. För att följa den politiska processen bör även dessa sammanträden besluta enligt redovisad sammanträdesplan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från Tord du Rietz, kommundirektör 2026-08-07 Sammanträdesplan 2027 Beslutet expedieras till Nämnder Kommunfullmäktige Bolagsstyrelser

KsU § 158 Stärk ungas reella inflytande i Eksjö kommun - motion Dnr KLK 2026/82 Beslut Kommunstyrelsens utskotts förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anse motionen besvarad Sammanfattning Det har inkommit en motion om att stärka ungas reella politiska inflytande genom strukturella och formella verktyg. Förvaltningens uppfattning är att det finns en hel del verktyg men att de används för lite. Framför allt skulle barn- och ungdomsrådet behöva ses oftare, ha en närmare dialog med både politik och skola, demokratiuppdraget behöver ta större plats i skolan och alla som möter unga bör ha kännedom om hur barn kan påverka frågor som intresserar dem så att de kan förmedla stöd och nätverk samt ingjuta självförtroende till att vara med och påverka. Ärendebeskrivning Jürgen Beck (V) och Johan Ragnarsson (V) framför i motion 2026-04-21 följande. Unga i Sverige har länge haft ett begränsat formellt inflytande i politiken. Flera nationella och internationella analyser visar att ungas demokratiska deltagande ofta stannar vid dialog och konsultation, snarare än faktisk påverkan. Ungdomsråd saknar i många kommuner formella befogenheter, vilket riskerar att göra inflytandet symboliskt snarare än reellt. Eksjö kommun har ett stort engagemang bland unga, men de befintliga strukturer som finns för dialog är huvudsakligen rådgivande. Ungdomsrådet saknar formell initiativrätt och remissrätt, och deltagandet sker på kommunens villkor. Syftet med denna motion är att stärka ungas reella politiska inflytande i Eksjö kommun genom strukturella och formella verktyg som går längre än rådande konsultationsmodeller. Vänsterpartiet föreslår kommunen att 1. Införa formell initiativrätt för Eksjös ungdomsråd. 2. Införa remissrätt för ungdomsrådet i frågor som rör unga. 3. Inrätta ett ungdomsmandat i kommunala nämnder med närvaro- och yttranderätt. 4. Genomföra obligatoriska ungdomskonsekvensanalyser inför politiska beslut. 5. Skapa en årlig Ungdomsbudget där unga beslutar om prioriteringar. 6. Säkerställa kontinuerlig dialog och återkoppling genom en årlig rapport. Utredning Motionen ligger med sitt syfte att stärka ungas reella politiska inflytande, i linje med Eksjö kommuns effektmål delaktighet – Eksjö kommuns invånare upplever att det finns möjlighet att vara delaktiga och påverka kommunens utveckling. Sedan 2018 har andelen unga som inte tycker att politiker lyssnar på medborgarna ökat i Sverige, och endast 22 procent av alla unga tycker att de själva har stora möjligheter att framföra sina åsikter till beslutsfattarna i samhället (MUCF 2025:116, 119). För att stärka ungas upplevelse av att kunna påverka samhällsutvecklingen samt skapa förutsättningar för deras deltagande i rådgivande och beslutsfattande organ, såsom barn- och ungdomsrådet och kommunala nämnder, krävs förståelse för de faktorer som bidrar till deras upplevda begränsade möjligheter att påverka beslutsprocesser. Därutöver är det nödvändigt att identifiera och utveckla strategier som kan främja ungas delaktighet och inflytande i demokratiska processer. Forskning visar att resurser, motivation och rekryterande nätverk påverkar individens möjlighet och vilja att delta politiskt. Resurser syftar till tid, pengar, pendlingsmöjligheter och medborgerliga färdigheter. Motivation syftar till hur individen uppfattar sina egna färdigheter att delta samt dennes tilltro till det politiska systemet och att bli lyssnade på. Den tredje komponenten rekryterande nätverk, visar hur individer som har resurser och motivation har ytterligare ökad sannolikhet att delta om de blir tillfrågade eller uppmuntrade att engagera sig (Verba m.fl. 1995:270). Erfarenheter från andra kommuner och Emilkraften Sävsjö kommun hade under en period ett ungdomsråd som fick ge sina synpunkter på kommande ärende i barn- och utbildningsnämndens, synpunkterna protokollfördes i nämndsprotokollet. Elevrådsordförande och rektor fick del av samtliga handlingar till kommande ärenden och elevrådsordföranden träffade nämndens ordförande och skolchef före nämndsmötet för att lämna sina synpunkter. I Aneby kommun har man haft en ungdomsbudget som skolornas elevråd fick komma med förslag om vad pengarna skulle användas till. Pengarna kommer från återvinningsbutik på Kretsloppsgården. Barn och ungdomsrådet beslutade sedan tillsammans med kommunens representanter, exempelvis skolchef, politiker vad pengarna skulle användas till. Under våren 2024 besökte barn- och ungdomsrådet Skövde kommun för att hämta inspiration inför att Mötesplats Ung skulle starta. Skövde kommun har unga kommunutvecklare, som arbetar med att lyfta barn och ungas perspektiv i olika frågor. De unga kommunutvecklarna jobbar 2,5 timmar per vecka på kvällstid och får uppdrag från olika sektorer, nämnder och kommunala bolag. Barn- och ungdomsrådets beredningsgrupp hade under 2025 besök av Anders Dahlén, utvecklingstrateg från Vetlanda, med fokus på barnrättsfrågor. Han berättade om hur Vetlanda ungdomsråd fungerar. Där väljer elevråd på högstadie- och gymnasier ut 4 representanter per skola till ungdomsrådet. De ses ungefär en gång i månaden. Två fritidsledare och en utvecklingsstrateg är med vid mötena och stöttar ungdomsrådet på olika sätt. De ses på skoltid och landsortsskolan får skjuts till huvudorten. De har en budget på cirka 50 000 kr. Medlemmar får ett presentkort på 500 kronor per år. Ungdomsrådet har i sin tur till exempel arrangerat fredagsmys för årskurs 3-5. De uppmanade barnen att vara med och påverka – hur blir Vetlanda bästa platsen? Anders menade att man behöver ge goda förutsättningar till ungdomarna som behöver stöd av vuxna och de bör få träffas på skoltid. Emilkraften drev 2022-2024 ett projekt för att hitta vägar där ungdomar och vuxna kan mötas kring utvecklingsfrågor på ett bra och hållbart sätt. Emilkraften använde sig av Furulundsskolan och de externa aktörerna Placebrander AB och Youth 2030 movement. Aktiviteterna utfördes under skoltid och träffarna leddes av de externa aktörerna. Frågan som avhandlades var hur platsen Mariannelund med omnejd kan bli bättre. Den första träffen var under Placebranders ledning. Samtliga elever i årskurs 7 och årskurs 8 från Furulundsskolan var inbjudna. Drygt 40 elever, pedagoger, lärare och mentorer från Furulundsskolan deltog i workshopen. Den andra och tredje träffen var under ledning av Youth 2030 Movement. Där var det unga som ledde träffarna, vilket ledde till tillit och respekt och kanske kan ha gjort att ungdomarna vågade lyfta frågor som de inte lyft om det var vuxna i rummet. Först var det idéverkstad, under skoltid, samma elever bjöds in som vid första träffen, nu i årskurs 8 och 9. Tanken var att erbjuda ett tryggt och kreativt rum för unga att sätta agendan för frågor som berör deras liv och lokalsamhälle. På kvällen bjöds hela skolan in till pizzakväll och summering av dagens arbete. Den tredje träffen var en samskapande workshop med ungdomar och beslutsfattare. Deltagarna guidades genom en process där de fick ta fram förändringsförslag utifrån de hinder och utmaningar som de identifierat och prioriterat under idéverkstaden. Cirka 20 elever deltog under skoltid. Resultatet blev många idéer varav någon genomfördes. En erfarenhet var att de flesta ungdomar utgår från sina egenintressen. Det finns en synbar skillnad mellan några individer som lyfter fram bra utvecklingsdelar för andra målgrupper än sig själva, men de allra flesta utgår från sina egenintressen. En annan erfarenhet var att unga idag till viss del saknar förtroende för den demokratiska processen och dess representanter. Skolan Skolan har ett uppdrag att undervisa eleverna om demokrati. Samtidigt råder det delade meningar bland rektorerna i Eksjö kommun om i vilken utsträckning elever kan ges möjlighet att lämna ordinarie undervisning för att delta i demokratiskt engagemang. Bedömningen grundar sig bland annat i skolans ansvar enligt skollagen att säkerställa att eleverna får den undervisning de har rätt till och att närvaron på lektionerna i skolan upprätthålls. Barn- och ungdomsrådet Rådets sammansättning under 2026; • Två representanter, oftast ordförande och vice ordförande, från samtliga grundskolor och gymnasieskolor i Eksjö kommun. • Representanter från fritidsgård eller liknande. • Representanter från förvaltningen. Sociala sektorn är representerad av en ungdomslots, Barn- och utbildningssektorn är representerad av elevhälsochef, Kommunledningskontoret är representerad av hållbarhetsstrateg, Samhällsbyggnadssektorn har tre representanter; planarkitekt, fritidsutvecklare och en fritidsledare. • Politiker från respektive nämndpresidium och en från kommunstyrelsens presidium. Minst två representanter ska företräda oppositionen. Idag träffas barn- och ungdomsrådet två gånger per år. Inbjudan till barn och unga går via rektor till ordförande och vice ordförande för elevrådet på varje skola. Även representanter från öppen ungdomsverksamhet bjuds in. På inbjudan framgår vad som kommer diskuteras. Elevhälsochef är ansvarig för att bjuda in, påminna, ta emot anmälningar och tillsammans med fritidsutvecklare tillhandahålla transport och anpassa lunchtider. En beredningsgrupp med tjänstepersoner och politiker sätter agendan utifrån önskemål vid tidigare råd och aktuella frågor i kommunen. Träffarna varar cirka 3 timmar. Varje gång diskuteras minst en fråga i mindre grupper. De senaste åren har man försökt besöka en plats som är aktuell för förändring. Två frågor har bedömts som maximalt att behandla per träff. Barn- och ungdomsrådet har under de senaste åren omvärldsbevakat och undersökt hur rådet skulle kunna utvecklas för att fungera bättre och ge unga reella möjligheter till påverkan. En förändring som gjorts är att ta med representanter från fritidsgården, både en tjänsteperson och ungdomar. Ett problem som lyfts är att deltagarna ses för sällan och att det inte finns någon kontinuitet. Skolrepresentanterna byts ut varje år, på vissa skolor varje termin. Om alla skolor skickar representanter innebär det 16 sjätteklassare, 4 nior och 6 gymnasieelever. Det har varit svårt att få deltagande från gymnasieskolorna, där har det varit två deltagare som mest. Under mötet den 11 mars 2025 kom det fram önskemål om att ha två barn- och ungdomsråd per termin, varav ett skulle kunna vara digitalt. Det fanns också önskemål om att ha elevråd på skolan en gång per månad, med en stående punkt på dagordningen för frågor som tas vidare till barn- och ungdomsrådet (enligt en rektor är det upplägget idag). Efter mötet bjöds det in till ytterligare ett möte, någon vecka senare, för de som ville engagera sig mer i demokratifrågor. Ingen kom. Det kommunala pensionärsrådet och det kommunala funktionshinderrådet ses sex gånger per år, en sektorschef är ansvarig och det finns en administratör som stöd. Ett annat problem som lyfts är att majoriteten av deltagarna är så unga (12 år) att det är svårt för dem att ta initiativ till att ses på egen hand och driva frågor själva. Svar på motionens förslag 1. Införa formell initiativrätt för Eksjös ungdomsråd. Formell initiativrätt innebär rätt att formellt väcka nya ärenden, till exempel motioner (i kommunfullmäktige) och ledamotsinitiativ (i nämnd). I reglementet för barn- och ungdomsrådet står det att rådet har möjlighet att initiera nya frågor rörande barn och unga till berörd nämnd/kommunstyrelsen samt till den kommunala förvaltningen. Tanken med att ha politikerrepresentanter från varje nämnd i barn- och ungdomsrådet är att de ska ta med ärenden från barn- och ungdomsrådet till respektive nämnd. I Eksjö kommun finns också möjlighet att lämna medborgarförslag. Förslag från unga uppskattas ofta av politiker. Det finns flera exempel på förslag från unga som blivit genomförda, till exempel grafittivägg och skateramp på Storegårdsområdet och busskort under sommarlov. 2. Införa remissrätt för ungdomsrådet i frågor som rör unga. Remissrätt innebär rätt att yttra sig i förslag innan beslut fattas av kommunfullmäktige. Barnkonventionen, som är lag i Sverige, innebär att barn har rätt att yttra sig i frågor som rör dem. Ett av syftena med barn- och ungdomsrådet är att vara remissinstans för frågor som berör unga. Frågor som berör unga behöver dock tas upp på många fler ställen och ibland avgränsat till specifika grupper som berörs. Barn- och ungdomsrådet skulle kunna förbättra sin funktion som remissinstans om man hade fler möten, fler äldre deltagare och om ärenden fick ett naturligt inflöde. Ärendena behöver i så fall också beredas för att göras tillgängliga för barnen. Ett önskemål som lyfts i barn- och ungdomsrådet är att ha fler än två möten per år. Digitala möten har lyfts som en möjlighet. Se mer under slutsats nedan. 3. Inrätta ett ungdomsmandat i kommunala nämnder med närvaro- och yttranderätt. Tanken med att ha politikerrepresentanter från varje nämnd i barn- och ungdomsrådet är att de ska ta med ärenden från nämnd till barn- och ungdomsrådet. Skolplikt gäller, det är därför inte lämpligt att uppmana unga att delta i politiska möten som hålls under skoltid, åtminstone inte på en regelbunden basis. Det skulle också krävas mycket av nämnderna för att göra innehållet och diskussionerna tillgängliga för barnen. Representanter från barn och ungdomsrådet skulle däremot med fördel kunna besöka nämnder vid utvalt tillfälle för att framföra synpunkter på frågor som är aktuella för dem. Samarbetet med nämnderna skulle kunna stärkas genom att representanter i barn- och ungdomsrådet, alternativt elevrådsordföranden, får ta del av sammanträdesunderlag inför nämndernas möten, och möjlighet att skicka med synpunkter som läses upp under mötet. Det kräver att det finns personal på varje skola som kan gå igenom ärenden med barnen så att de blir begripliga och känns aktuella för dem. 4. Genomföra obligatoriska ungdomskonsekvensanalyser inför politiska beslut. Det är lag att genomföra barnkonsekvensanalyser inför politiska beslut som berör barn. Mall för tjänsteskrivelse innehåller rubriken barnkonsekvensanalys och det finns instruktioner för hur en sådan ska genomföras. 5. Skapa en årlig Ungdomsbudget där unga beslutar om prioriteringar. Tillgång till pengar kan vara en möjlighet för barn och unga att förverkliga sina idéer och om de kräver en demokratisk process får de dessutom träna sig i demokrati. En budget som ska gälla alla unga i hela Eksjö kommun kräver en omfattande demokratisk process. Det finns också risk att det budgeten används för endast berör en begränsad grupp. Det finns flera möjligheter för unga att förverkliga sina idéer idag; medborgarförslag, bygdepeng, kulturpeng för unga och projektpeng för unga, men de är inte allmänt kända och används i begränsad utsträckning. 6. Säkerställa kontinuerlig dialog och återkoppling genom en årlig rapport. En tjänsteperson skulle kunna få i uppdrag att ta fram en rapport över barn- och ungas delaktighet i Eksjö kommun alternativt över barn- och ungdomsrådets arbete. En annan möjlighet är att inkludera detta i hållbarhetsredovisningen, under effektmålet delaktighet. Slutsats Barn och unga behöver kunskap om vilka frågor som är aktuella och förförståelse för att kunna ta ställning i olika frågor. De behöver mycket stöttning och konkreta frågor att ta ställning till. Frågor som berör en begränsad grupp av unga, till exempel geografiskt eller åldersmässigt, ska presenteras för den grupp de berör. Det är därför inte alltid lämpligt att använda barn- och ungdomsrådet för att få med ungas perspektiv i olika beslut. Olika typer av tillvägagångssätt behöver användas. De som arbetar med och möter unga Kunskap om möjligheten att lämna medborgarförslag behöver spridas bland unga och vuxna i deras närhet. Unga behöver få stöd i att tro att deras idéer kan bli verklighet. Pedagoger och annan personal i ungas närhet bör ha kunskap om medborgarförslag och uppmanas att stödja idéer från barn- och unga. Vårdnadshavare kan informeras om deras barns möjlighet att påverka i en aktuell fråga via Edlevo. En årlig Ungdomsbudget som ska gälla alla unga i hela Eksjö kommun kräver en omfattande demokratisk process, med risk för att endast beröra ett begränsat antal unga. De möjligheter till ekonomiska bidrag som finns idag behöver bli mer kända och unga behöver involveras på ett bättre sätt. Till exempel så skulle processen med bygdepeng kunna kompletteras med en särskild process för unga i bygden. Öppen ungdom skulle kunna ansvara för en ungdomsbudget, idéerna skulle kunna komma från barn- och ungdomsrådet men fortsatta arbetsträffar skulle behöva ske utanför skoltid och förslagsvis med stöd från öppen ungdom. Barn- och ungdomsrådet För att barn- och ungdomsrådet ska kunna vara en effektiv remissinstans, behöver det vara fler än två möten per år. Ytterligare möten hade kunnat vara digitala. Det behövs i så fall mer stöd från rektorer, pedagoger eller andra tjänstepersoner att bereda dessa möten. Det hade varit en fördel om deltagarna i barn- och ungdomsrådet var äldre. Ett alternativ är att F till 6 skolorna fokuserar på att få representanter till brukarråden och blir bättre på att vidarebefordra frågor till barn- och ungdomsrådet. Men att barn- och ungdomsrådet utgörs av högstadie- och gymnasieelever. Om man fortsatt använder sig av elevråd och/eller fritidsgårdsråd är det viktigt att klargöra uppdraget för de representanter som väljs. Ett alternativ är att klassråden väljer särskilda representanter för barn- och ungdomsrådet, som har ett annat uppdrag än elevrådet. Gymnasieeleverna kan bjudas in direkt, det behöver inte gå via rektor. Barn- och ungdomsrådet skulle också kunna skicka ut frågor på remiss till eleverna via klassråd eller andra forum. Men då behövs någon som ansvarar för det demokratiska uppdraget på skolan, se nedan. Barn- och ungdomsrådets syfte och uppdrag behöver bli mer känt, inte minst på skolorna. Frågor som initieras av barn som rör kommunens utveckling behöver vidarebefordras till rådet. Rådet behöver användas som remissinstans i högre utsträckning av tjänstepersoner och politiker. Digitala kanaler kan användas för att kommunicera vad som diskuterats i rådet. Bra om barnen är med i att ta fram budskap och ge förslag på kanaler. Deltagare i elevråd och barn- och ungdomsrådet skulle kunna få ett intyg på att de deltagit i rådet. Skolan Skolan har ett uppdrag att träna elever i demokrati. Genom att ha en rektor eller pedagog på varje skola som ansvarar för det demokratiska uppdraget, kan samarbetet med barn- och ungdomsrådet stärkas. Denna person skulle kunna ta emot aktuella frågor, om möjligt synka med läroplan, skicka ut på remiss till klassråden, samt möjliggöra fokusgrupper för att diskutera olika frågor. Skolan skulle kunna berätta om medborgarförslag och möjligheter till kommunala bidrag i undervisningen och låta eleverna öva på att skriva förslag och ansökningar under skoltid. Skolans ledningsgrupp behöver komma fram till en miniminivå av tid som är rimligt att förvänta sig av elever att delta i praktiska demokratiövningar. Politiker Barnkonsekvensanalys ska göras inför alla beslut som berör barn. Om inte en barnkonsekvensanalys är gjord bör politiker avstå från att ta beslut, med hänvisning till att en barnkonsekvensanalys bör genomföras. För att få en bättre respons från skolan kan det framgå i politiska beslut om att planer eller andra strategiska dokument ska tas fram, att synpunkter från barn ska tas in via skolan. Barn och ungdomsrådet kan också nämnas. Politiker kan bli bättre på att använda barn- och ungdomsrådet som remissinstans. Tjänstepersoner Barnkonsekvensanalys ska göras inför alla beslut som berör barn. Tjänstepersoner kan bli bättre på att använda barn- och ungdomsrådet som remissinstans. För att få en bättre respons från skolan kan det framgå i politiska beslut att synpunkter från barn ska tas in via skolan. För att stärka barn- och ungdomsrådets funktion bör det förtydligas var ansvaret för barn- och ungdomsrådet ligger, rent organisatoriskt. Kommundirektör skulle kunna vara sammankallande för rådet. Barn- och utbildningssektorn behöver bidra med fler representanter, till exempel en representant per högstadieskola. En kommunikatör skulle kunna ansvara för kommunikation som rör rådet, i samverkan med unga. Kommunikatören skulle även kunna användas för att ta in synpunkter från barn i andra forum och utveckla arbetet med att använda fler digitala forum. Unga bör vara delaktiga i att ta fram kommunikationsmaterial och föreslå kanaler. Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges beslut 2026 Tjänsteskrivelse från Sara Bergqvist hållbarhetsstrateg, 2026-09-15 med barnkonsekvensanalys Motion från Jürgen Beck (V) och Johan Ragnarsson (V) Utdrag: Kommunfullmäktige Jürgen Beck (V) och Johan Ragnarsson (V)

KsU § 159 Befolkningsutveckling 2026 - Kvartal 2 Dnr KLK 2026/65 Beslut Kommunstyrelsens utskotts förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att notera informationen Ärendebeskrivning Röjandeskydd i statistiken från och med 2025 Från och med 2025 har SCB infört röjandeskydd i befolkningsstatistiken. Röjandeskyddet innebär att en liten och kontrollerad slumpmässig osäkerhet automatiskt tillförs statistiken. Uppgifter som är större än noll justeras med ett litet negativt eller positivt heltal, eller lämnas oförändrade. Detta gäller även alla totaler. Justeringen väljs slumpmässigt från talen -3, -2, -1, 0, 1, 2 och 3. Röjandeskyddet har införts i befolkningsstatistiken för att säkerställa att sekretessbelagda uppgifter inte röjs. Enligt offentlighets- och sekretesslagen får det inte via statistiken vara möjligt att identifiera en enskild (individ, hushåll, företag), eller avslöja något om deras personliga eller ekonomiska förhållanden. Röjandeskyddet är infört på statistik från och med 2025. Redan publicerad statistik från 2024 och tidigare kommer inte att justeras. Metoden tillför en liten osäkerhet till varje statistikvärde var för sig. En konsekvens av detta är att om man exempelvis tar ut statistik på olika åldersklasser och summerar delsummorna så överensstämmer inte nödvändigtvis de summerade delsummorna den redovisade totalen. Exempelvis om statistik tas ut på ettårsklasser för Eksjö kommun (helår 2025) och dessa summeras ihop blir summeringen av totalt antal invånare 17641. Tas statistik istället ut totalt för Eksjö kommun är antalet invånare 17660. Såväl varje enskild ettårsklass som totalbefolkningen innehåller en slumpmässig osäkerhet mellan -3 till +3. Totalt antal invånare Under det andra kvartalet 2026 minskade Eksjö kommuns folkmängd med 21 personer. Den totala befolkningen uppgick därmed till 17 627 invånare den 30 juni 2026 enligt officiell statistik från SCB. Minskningen till och med andra kvartalet motsvarar en nedgång med 0,2 procent jämfört mot 2025. Sett till den relativa förändringen i Jönköpings län placerar sig Eksjö kommun på plats elva fram till och med andra kvartalet 2026. Bland grannkommunerna (enligt kommunprogrammets definition på grannkommuner) till Eksjö hade Nässjö och Vetlanda en positiv befolkningsutveckling, Aneby var i princip oförändrat medan övriga hade en negativ befolkningsutveckling, det vill säga Hultsfred, Sävsjö, Tranås och Ydre. Folkmängdens utveckling i Eksjö kommun 2026 kvartal 2 Befolkningsminskningen i Eksjö kommun under andra kvartalet förklaras av ett negativt födelse- och flyttnetto. Under perioden föddes 31 barn medan 35 personer avled, vilket ger ett födelsenetto på -4 personer. Samtidigt flyttade 217 personer in till kommunen och 233 flyttade ut, vilket resulterade i ett flyttnetto på -16 personer. Förändringen under andra kvartalet kan, utifrån flyttarnas geografiska riktning, delas upp i tre delar: • Mot övriga kommuner i Jönköpings län var flyttnettot negativt (-35). • Mot övriga Sverige var flyttnettot positivt (+13). • Invandringsnettot var positivt (+10). Observera att delsummorna (-35+13+10=-12) inte överensstämmer med totalsumman för flyttnettot (-16). Detta är en konsekvens av SCBs införda röjandeskydd, det vill säga att en summering av delsummor inte nödvändigvis blir summan av totalen. Preliminära uppgifter tätorter, småorter och landsbygd Befolkningsutvecklingen varierade mellan olika delar av kommunen. Tätorten Mariannelund (+0,1 %) hade en positiv utveckling sedan årsskiftet medan Bruzaholm (-0,4 %), Hjältevad (-1,3 %), Hult (-3,4 %) och Ingatorp (-1,7 %) minskade i invånarantal och Eksjö var i princip oförändrat (0,0 %). Bland småorterna ökade Bellö (3,3 %) medan Höreda (-3,2 %) minskade något och Värne var oförändrad. Landsbygden har minskat något (-0,1%) Eksjö kommun i jämförelse med kommunerna i Jönköpings län och grannkommunerna Jämförelse av utfall efter andra kvartalet jämfört med helår 2025 Födelsenettot i Eksjö var lägre än genomsnittet bland jämförelsekommunerna. Eksjös flyttningsnetto var negativt. Jämfört med genomsnittet för jämförelsekommunerna hade Eksjö: • sämre flyttnetto mot kommuner inom eget län jämfört med genomsnittet bland jämförelsekommunerna. • bättre flyttnetto gentemot övriga Sverige utanför det egna länet jämfört med genomsnittet bland jämförelsekommunerna. • bättre flyttnetto mot utlandet jämfört med genomsnittet bland jämförelsekommunerna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Befolkningsutveckling 2026 kvartal 2, daterad 2026-09-07 Utdrag: Kommunstyrelsen

KsU § 160 Statistik och sjukfrånvaro kvartal 1 2026 - Kommunledningskontoret Dnr KLK 2026/192 Beslut Kommunstyrelsens utskott beslutar att notera information. Ärendebeskrivning Personalstatistik tas fram två gånger/år i förvaltningen. För respektive sektor redovisas statistik för sektorn där även verksamhetsnivå redovisas där det är möjligt utifrån storlek på verksamhet. Personalstatistiken ger en jämförelse 24 månader tillbaka i tiden och redovisas/månad för att det ska vara möjligt att analysera trender över året. Några av de parametrar som finns med i statistikunderlaget är antalet anställda (månadsanställda), vilket i juni månad 2026 för Kommunledningskontoret var 142 medarbetare och i juni 2025 var det 140 medarbetare. Måltidsverksamheten flyttade organisatoriskt till Kommunledningskontoret i juni månad 2024. För Kommunledningskontoret är även deltidsbrandmän inräknade i timanställda. Sjukfrånvaron var densamma i juni 2025 för kommunledningskontoret som i juni 2026. Måltidsverksamheten har en lägre sjukfrånvaro än föregående år de första månaderna men en högre sjukfrånvaro än föregående år april-juni. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från Malin Claesson, HR-chef 2026-08-31 Statistik från HR-avdelningen Utdrag: HR-avdelningen

KsU § 161 Dataskyddsombud för kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, myndighetsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och socialnämnden Dnr KLK 2026/195 Beslut Kommunstyrelsens utskotts förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att utse Alexander Hegethorn, Höglandsförbundet, till nytt dataskyddsombud för kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, myndighetsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och socialnämnden. Ärendebeskrivning Det åligger alla myndigheter som behandlar personuppgifter att utse ett dataskyddsombud enligt Dataskyddsförordningen (GDPR). Varje personuppgiftsansvarig nämnd/styrelse ska godkänna dataskyddsombudet. Höglandsförbundets medlemskommuner har ett gemensamt dataskyddsombud som är anställd av Höglandsförbundet. Alexander Hegethorn efterträder Erik Selander som tidigare varit dataskyddsombud. Beslutsunderlag Direktionens beslut 2026-09-04 Utdrag: Höglandsförbundet Respektive nämnd och kommunstyrelsen

KsU § 162 Ett permanent snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare - Remiss Dnr KLK 2026/161 Beslut Kommunstyrelsens utskotts förslag till beslut Kommunstyrelsens beslutar att anta yttrandet och överlämna det till Justitiedepartementet. Ärendebeskrivning Justitiedepartementet har remitterat promemorian Ett permanent snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare till berörda myndigheter, kommuner och organisationer för yttrande. Promemorian innehåller förslag om att permanenta den försöksverksamhet som sedan 2019 bedrivits inom rättsväsendet för att åstadkomma en snabbare lagföring av unga lagöverträdare, det så kallade ungdomsspåret. Syftet med snabbförfarandet är att minska tiden mellan brott och samhällets reaktion genom att förhör, utredning och lagföring genomförs skyndsamt. Förslaget innebär att de arbetssätt som utvecklats under försöksverksamheten ska bli en permanent del av rättskedjans arbete. För Eksjö kommun är frågan relevant utifrån kommunens ansvar för det brottsförebyggande arbetet samt socialtjänstens arbete med barn och unga. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från Micael Carlsson, räddningschef 2026-09-03 Yttrande- Ett permanent snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare Promemorian - Ett permanent snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare Remissmissiv Ett permanent snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare Utdrag: Kommunstyrelsen Räddningstjänsten Justitiedepartementet

KsU § 163 Eksjö kommuns vigselförättare Dnr KLK 2026/212 Beslut Kommunstyrelsens utskotts förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå Länsstyrelsen att förordna Anneli Gustafsson till Vigselförrättare i Eksjö kommun, att föreslå Länsstyrelsen att förordna Åsa Ingvarsson till Vigselförrättare i Eksjö kommun, samt att föreslå Länsstyrelsen att förordna Jörgen Wahlström till Vigselförrättare i Eksjö kommun. Ärendebeskrivning Från årsskiftet 26-27 så kommer det finnas en vigselförrättare i Eksjö kommun vilket är alldeles för lite för att hinna med utifrån önskemålen. De senaste åren har det vigts mellan 24 och 45 par per år. Ovanstående har anmält intresse att bli vigselförrättare och förvaltningen ser inga hinder till det. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från Tord du Rietz, kommundirektör 2026-09-15 Utdrag: Länsstyrelsen Anneli Gustafsson Åsa Ingvarsson Jörgen Wahlström Kommunkansliet

KsU § 164 Höstens resultatdialog 2026 Dnr KLK 2026/80 Beslut Kommunstyrelsens utskotts förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att notera informationen. Ärendebeskrivning Resultatdialogerna kommer genomföras under oktober månad, och syftet med resultatdialogen är att få möjlighet till en fördjupad dialog om både aktuella och strategiska frågor samt en uppföljning av verksamhetens grunduppdrag och effektmålen i kommunprogramet. Dialog kring följande frågor • Utvärdering av framgångar och utmaningar under mandatperioden 2023-2026 • Analys av lagen inom offentlig säljverksamhet • Övriga frågor Beslutsunderlag Inbjudan höstens resultatdialog Utdrag: Kommunstyrelsen

KsU § 165 Redovisning av delegationsbeslut 2026 - kommunledningskontoret Dnr KLK 2026/9 Beslut Kommunstyrelsens utskotts förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anse ärendet anmält. Ärendebeskrivning Under sammanträdet redovisas delegationsbeslut gjorda av kommunledningskontoret. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från Tord du Rietz, kommundirektör 2026-09-12 Redovisning av delegationsbeslut från kommunledningskontoret Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen

KsU § 166 Beslut om avvikelse från kravet om elva timmars dygnsvila AB § 13 och bilaga J 2024 - Ärende 5:3 Dnr KLK 2026/216 Beslut Kommunstyrelsens utskotts förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avvikelse enligt Bilaga J till Allmänna bestämmelser görs under ett år för ärende 5:3 inom personlig assistans för att möjliggöra arbetstid och jourtid upp till 24 timmar. Sebastian Hörlin (S) deltar inte i överläggning eller beslut på grund av jäv. Ärendebeskrivning Verksamheten bedömer att det finns tillräcklig grund för att använda möjligheten till avvikelse i syfte att säkerställa den enskildes rättigheter och friheter enligt lag och ser inte några andra rimliga åtgärder kopplat till både brukarens och medarbetarnas bästa. Mot bakgrund av upprättad kartläggning, genomförd riskbedömning samt förhandlingsprotokoll 11 § MBL (bilaga) bedömer funktionsstöd att avvikelsen är nödvändig utifrån rådande föreliggande behov. Förslag till beslut om avvikelse avser 1 år, detta för att kunna utvärdera och säkerställa eventuell övergång till arbetstidsförläggning i enlighet med bilaga J till AB. Beslutsunderlag Beslut SocN 2026-09-02 Tjänsteskrivelse från Marcus Nylander, funktionschef, funktionsstöd, 2026-08-11 Ärende 5:3 innehållande förhandling och riskbedömning, 2026-06-10 Kartläggning 2026-08-24 Utdrag: Socialchef Kommunstyrelsen Funktionschef Enhetschef

KsU § 167 Beslut om avvikelse från kravet om elva timmars dygnsvila AB § 13 och bilaga J 2024 - Ärende 6:3 Dnr KLK 2026/219 Beslut Kommunstyrelsens utskotts förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avvikelse enligt Bilaga J till Allmänna bestämmelser görs under ett år för ärende 6:3 inom personlig assistans för att möjliggöra arbetstid och jourtid upp till 24 timmar. Sebastian Hörlin (S) deltar inte i överläggning eller beslut på grund av jäv. Ärendebeskrivning Verksamheten bedömer att det finns tillräcklig grund för att använda möjligheten till avvikelse i syfte att säkerställa den enskildes rättigheter och friheter enligt lag och ser inte några andra rimliga åtgärder kopplat till både brukarens och medarbetarnas bästa. Mot bakgrund av upprättad kartläggning, genomförd riskbedömning samt förhandlingsprotokoll 11 § MBL (bilaga) bedömer funktionsstöd att avvikelsen är nödvändig utifrån rådande föreliggande behov. Förslag till beslut om avvikelse avser 1 år, detta för att kunna utvärdera och säkerställa eventuell övergång till arbetstidsförläggning i enlighet med bilaga J till AB. Beslutsunderlag Beslut SocN 2026-09-02 Tjänsteskrivelse från Marcus Nylander, funktionschef, funktionsstöd, 2026-08-11 Ärende 6:3 innehållande förhandling och riskbedömning, 2026-06-05 Kartläggning 2026-08-24 Utdrag: Socialchef Kommunstyrelsen Funktionschef Enhetschef

KsU § 168 Beslut om avvikelse från kravet om elva timmars dygnsvila AB § 13 och bilaga J 2024 - Ärende 7:3 Dnr KLK 2026/210 Beslut Kommunstyrelsens utskotts förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avvikelse enligt Bilaga J till Allmänna bestämmelser görs under ett år för ärende 7:3 inom personlig assistans för att möjliggöra arbetstid och jourtid upp till 24 timmar. Sebastian Hörlin (S) deltar inte i överläggning eller beslut på grund av jäv. Ärendebeskrivning Verksamheten bedömer att det finns tillräcklig grund för att använda möjligheten till avvikelse i syfte att säkerställa den enskildes rättigheter och friheter enligt lag och ser inte några andra rimliga åtgärder kopplat till både brukarens och medarbetarnas bästa. Mot bakgrund av upprättad kartläggning, genomförd riskbedömning samt förhandlingsprotokoll 11 § MBL (bilaga) bedömer funktionsstöd att avvikelsen är nödvändig utifrån rådande föreliggande behov. Förslag till beslut om avvikelse avser 1 år, detta för att kunna utvärdera och säkerställa eventuell övergång till arbetstidsförläggning i enlighet med bilaga J till AB. Beslutsunderlag Beslut SocU 2026-09-02 Tjänsteskrivelse från Marcus Nylander, funktionschef, funktionsstöd, 2026-08-11 Ärende 7:3 förhandlingsprotokoll 2026-08-04, kartläggning 2026-05-21 och riskbedömning, 2026-05-20 Utdrag: Socialchef Kommunstyrelsen Funktionschef Enhetschef

KsU § 169 Beslut om avvikelse från kravet om elva timmars dygnsvila AB § 13 och bilaga J 2024 - Ärende 8:3 Dnr KLK 2026/218 Beslut Kommunstyrelsens utskotts förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avvikelse enligt Bilaga J till Allmänna bestämmelser görs under ett år för ärende 7:3 inom personlig assistans för att möjliggöra arbetstid och jourtid upp till 24 timmar. Sebastian Hörlin (S) deltar inte i överläggning eller beslut på grund av jäv. Ärendebeskrivning Verksamheten bedömer att det finns tillräcklig grund för att använda möjligheten till avvikelse i syfte att säkerställa den enskildes rättigheter och friheter enligt lag och ser inte några andra rimliga åtgärder kopplat till både brukarens och medarbetarnas bästa. Mot bakgrund av upprättad kartläggning, genomförd riskbedömning samt förhandlingsprotokoll 11 § MBL (bilaga) bedömer funktionsstöd att avvikelsen är nödvändig utifrån rådande föreliggande behov. Förslag till beslut om avvikelse avser 1 år, detta för att kunna utvärdera och säkerställa eventuell övergång till arbetstidsförläggning i enlighet med bilaga J till AB. Beslutsunderlag Beslut SocN 2026-09-02 Tjänsteskrivelse från Marcus Nylander, funktionschef, funktionsstöd, 2026-08-11 Ärende 8:3 förhandlingsprotokoll 2026-08-04, kartläggning 2026-05-19 och riskbedömning, 2026-05-20 Utdrag: Socialchef Kommunstyrelsen Funktionschef Enhetschef