SAMRÅDS — 22 maj 2026

2 §§ MB. Med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns omfattas Mälaren med öar och strandområden i sin helhet av riksintresse. Inom detta område ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Miljökvalitetsnormer Enligt Miljöbalken 5 kap 1 § får regeringen för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa och miljö eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljö (miljökvalitetsnormer). Genomförandet av vattenförvaltningen, som är det svenska genomförandet av EU:s vattendirektiv, innebär att Sveriges vattenmyndigheter ska kartlägga och analysera alla vatten, fastställa mål/kvalitetskrav och upprätta åtgärdsprogram för vattenmiljöerna i Sverige samt övervaka dem. Miljökvalitetsnormerna anger de kvalitetskrav som kommer att gälla för vattenmiljöerna. Målet är att alla vatten (yt-, kust- och grundvatten) ska nå minst god status under perioden 2015 - 2027. Miljökvalitetsnormen för en vattenförekomst är en rättsligt bindande bestämmelse för myndigheter och kommuner vid tillämpning av miljöbalken i frågor om tillåtlighet, tillstånd, godkännanden, dispenser och anmälningsärenden, vid tillsyn eller vid meddelande av föreskrifter. Dessutom ska kommuner och myndigheter följa miljökvalitetsnormen vid planering och planläggning, till exempel enligt plan- och bygglagen. Genomförandet av detaljplanen bedöms inte försvåra möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna för recipienten Mälaren-Hilleshögviken. Miljö Natur Grönstrukturen i Stenhamra karaktäriseras av sprickdalslandskap med stora nivåskillnader, Mälarens kuperade strandlinje, berg och skog liksom stenbrottet och slättlandskapets vidsträckta vyer. I den bebyggda delen utgörs grönstrukturen av ett par sammanhängande skogsområden, större träd och natur mellan husen, diken, trädgårdar samt grönstråk med gång- och cykelväg. Åkerholmar och mindre skogsområden har bevarats i samband med utvecklingen av tätorten och fungerar idag som bostadsnära natur. (Studio Hast, 2024) 41/68 Planeringsenheten Norra planområdet ligger på obebyggd mark i en dalgång som tidigare utgjordes av åker och ängsmark. Mot norr angränsar området av ett skogsområde med stenhällar och äldre tall-, gran- och aspbestånd. Den nordligaste delen av planområdet består av ung tallplantering med vissa öppna gräsytor. Gräsytorna är artfattiga och delvis igenväxta. Här finns även enstaka aplar och mindre berghällar. Den södra delen av norra planområdet består av något äldre tallplantering och sälgskog som skiljs åt av ett dike. I sälgskogen återfinns partier med måbär, slån, nyponbuskar och träjon. Sälgen utgör habitat för flertal insekter som i sin tur kan utgöra födoresurs för fåglar och fladdermöss. Död ved i form av kvistar och grenar återfinns inom området samt enstaka björklågor med tickor samt en del levande björkar. (Naturföretaget, 2024) Det södra planområdet består av blandlövskog med arter som körsbär, rönn och sälg och en del äldre lövträd. Här finns även yngre individer av arterna ask, ek, hassel, asp och lönn. I blandlövskogen är marken frodig med sly från lövträd samt palmmossa och kransmossa. Död ved återfinns även på platsen, en del med mulm som kan utgöra viktiga habitat för många insekter. (Naturföretaget, 2024) I samband med aktuell detaljplan har en naturvärdesinventering genomförts med syfte att beskriva naturområden som är av positiv betydelse för biologisk mångfald. (Naturföretaget, 2024). Det finns inga naturvärdesobjekt med varken högsta, höga eller påtagliga naturvärden (klass 1–3). Två områden har klassats som ”visst naturvärde” (klass 4); blandlövskogen i det södra delområdet (Naturvärdesobjekt 1) och sälgskogen i norra delområdet (Naturvärdesobjekt 2). I Naturvårdsinventeringen lyfts blandlövskogen fram som mer estetiskt tilltalande och goda rekreativa kvalitéer. Asken som återfinns i blandlövskogen var den enda naturvårdsarten som hittades under inventeringen. Ask är rödlistad men har lågt signalvärde och återfinns på andra platser i närområdet. Figur 32. Naturvärdesobjekt inom planområdet. (Naturföretaget, 2024) 42/68 Planeringsenheten Skyddad natur Planområdet ligger inte inom eller i nära anslutning till Natura 2000-område, naturreservat eller annan skyddad natur. Genom norra planområdet går två öppna diken från den tid då marken användes till åkrar. I dagsläget består planområdet inte längre av jordbruksmark. Då det inte finns tecken på att dikena är vattenfyllda eller fuktiga under majoriteten av tiden samt att planområdet inte har utgjort jordbruksmark under en lång tidsperiod bedöms dikena inte omfattas av generellt biotopskydd för småvatten och våtmarker i jordbruksmark. Skyddade arter För att utreda om det finns fladdermöss inom planområdet som kan påverkas av planförslaget har en fladdermusinventering gjorts av Calluna. Inventeringen utfördes 2024 vid två tillfällen, ett under reproduktionsperioden (högsommaren) och ett under migrationsperioden (sensommaren/hösten). I området observerades totalt sex fladdermusarter: brunlångöra, dvärgpipistrell, mustasch- /tajgafladdermus, nordfladdermus, större brunfladdermus och vattenfladdermus. Brunlångöra och nordfladdermus är rödlistade som nära hotade medan de övriga arterna har livskraftiga populationer. Artskyddsförordningen som förbjuder att avsiktligt döda eller störa fladdermöss omfattar alla arter. Artskyddsförordningen förbjuder även att skada eller förstöra fladdermössens fortplantningsområden eller viloplatser, oavsett om det sker avsiktligt eller oavsiktligt. Fladdermusaktiviteten är framför allt koncentrerad till utredningsområdets norra del längs med ett skogsområde, vid autoboxlokalerna 5, 1 och 6. Fladdermusaktiviteten vid autoboxarna var högre under reproduktionsbesöket än under migrationsbesöket. Vid autoboxlokal 4 i det norra delområdet och vid autoboxlokal 2 i det södra delområdet var aktiviteten betydligt lägre. Figur 33. Resultat av autoboxinventering vid de två olika besöken. (Calluna, 2025) 43/68 Planeringsenheten Majoriteten av inspelningarna under inventeringen gjordes vid autoboxlokal 5. Nordfladdermus registreras nästan uteslutande under reproduktionsperioden, vilket tyder på att en koloni finns i närområdet. Skogspartiet i den norra delen av utredningsområdet, kring autobox 5, bedöms utgöra en livsmiljö för nordfladdermus under reproduktionsperioden, antingen som jakthabitat eller som möjligt boplatsområde under koloniperioden. Vid autoboxlokal 6 registrerades sociala läten av större brunfladdermus. Denna autobox var placerad intill hålträd. Lätena var inte av koloniljudstyp utan utgjordes av lockläten. Större brunfladdermus bedöms nyttja hålträdet för revirhävdning och parning. Hålträdet ingår således i ett parningsrevir för större brunfladdermus. Vid autoboxlokal 6 registrerades även brunlångöra. Kolonier för denna art bildas dels i hålträd och under koloniperioden håller sig honorna inom en kilometer från kolonin. Därför bedöms att brunlångöra sannolikt har en koloni i närområdet och nyttjar delar av skogen i den norra delen av inventeringsområdet som jakthabitat. Trots att inga kolonier av fladdermöss påträffades under inventeringen vid Stenhamra kan kolonier finnas –inom eller i nära anslutning till utredningsområdet. Skogsområdet i den nordvästra delen av det norra delområdet hyser hålträd samt träd med sprickor och lös bark som kan fungera som boplats åt fladdermöss. Därför är det viktigt att spridningsvägar från skogsområdet hålls mörklagda. Ur ett landskapsperspektiv har de högsta värdena för fladdermöss noterats framför allt vid det norra delområdet –vid autoboxlokal 5 och 6, men även sälgskogen vid autoboxlokal 3 hyser värden för fladdermöss. Det södra delområdet är i dagsläget redan mycket isolerat och omges av bebyggelse, vägar och belysning. Även om fladdermöss förekommer i det södra delområdet bedöms miljön ha begränsad kapacitet för att hysa något högre värde för fladdermöss. På nationell nivå anses enstaka platser vara rika fladdermusmiljöer om det finns populationer med sex eller fler fladdermusarter. Den högre fladdermusaktiviteten bedöms bero på hög förekomst av lämpliga livsmiljöer i form av sammanhängande skog, framför allt barrskog norr om planområdet. (Calluna 2025) I arbetet med detaljplanen för Stenhamra skolplan har eftersök av kolonier gjorts i området (Afry, 2025). Då identifierades ett antal potentiell bo/viloplatser, bland annat de ovan nämnda hålträd vid autoboxlokal 6. Dessa träd bedöms inte användas som koloni utifrån den Figur 34. Hålträden 1 i illustratioen används aktivitet som uppmättes runt träden. Däremot av en mindre koloni (Afry 2025) identifierades ett hålträd lite längre bort från planområdet som används av en mindre koloni av 2–3 individer av arten dvärgpipistrell. 44/68 Planeringsenheten Dagvatten Inom framtagandet av denna detaljplan har en dagvattenutredning gjorts av Tyréns, (2026). Recipient för planområdet är Mälaren-Hilleshögviken. Enligt VISS (2024) uppnår recipienten i dagsläget måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Den ekologiska statusen bedöms till måttlig med låg tillförlitlighet. Utslagsgivande miljökonsekvenstyp är övergödning. Den sammanvägda bedömningen för statusen av alla prioriterade ämnen resulterar i att god kemisk status inte uppnås i vattenförekomsten. Detta orsakas av att gränsvärdena för de prioriterade ämnena Perfluoroktansulfon (PFOS), Kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyleterar (PBDE) överskrids i vattenförekomsten. Tidsfristen för att nå miljökvalitetsnormer (MKN) är god ekologisk- och kemisk ytvattenstatus till år 2027 med undantag för kvicksilver och polybromerade difenyleterar som har lägre krav. Figur 35. Flödesvägar och lågpunkter inom och runt planområdet. (Tyréns, 2026) Inom norra planområdet leds dagvatten i öppna diken som leder vattnet söderut mot ett större dike direkt utanför planområdet och sedan vidare mot recipienten. Befintliga diken inom planområdet fyller en viktig funktion och bör bevaras. I det fall vägar byggs över befintliga diken så bör trummor installeras för att inte hindra befintliga avvattningsdiken. På grund av områdets topografi så finns det en lågpunkt inom norra delområdets sydvästra hörn dit vatten från planområdet rör sig och som riskeras att vattenfyllas vid ett skyfall. Det södra planområdet angränsar till bebyggelse i öst och syd. Här finns en höjdpunkt från vilket marken sluttar norrut. Vid exploatering bör ny höjdsättning utgå från nuläget för att även fortsättningsvis möjliggöra att avrinning i nordlig ritning mot obebyggd mark och befintligt avvattningsdike. 45/68 Planeringsenheten Parallellt med denna detaljplan pågår framtagandet av två nya detaljplaner för Stenhamra skolområde (dnr. KS22/260) och Stenhamra Centrum (dnr. KS15/141). I och med utvecklingen av detta planområde planeras diket som avvattnar planområdet idag att bevaras men delar av diket kan få en ny utformning eller dragning. Norra planområdet har begränsad möjlighet till infiltration på grund av de geologiska förutsättningarna. I denna del av planområdet består marken till största del av glacial lera med begränsad infiltrationskapacitet. Därför bör eventuella fyllningar i samband med detaljplan utgöras med mer genomsläppliga material. Även höga grundvattennivåer minskar markens möjlighet till infiltration. Läs mer om de geotekniska förhållandena på sidan 49. Figur 36. Flöden för befintlig markanvändning exklusive klimatfaktor (Tyréns, 2025) Markavvattningsföretag Det finns ett upphävt markavvattningsföretag som benämnts som ”Stockby dikningsföretag av år 1923 i Stenhamra” som delvis går in i planområdet. Utöver detta markavvattningsföretag finns två aktiva markavvattningsföretag nedströms planområdet: • Torslunda, Skillinge, Såckarby och Sundby tf • Sundby tf Markföroreningar En miljöteknisk markundersökning har tagits fram av Bjerking AB (2024) inom arbetet med den här detaljplanen för att utreda föroreningssituationen avseende mark och grundvatten. I jord- och grundvattenproverna påvisades inga föroreningar som bedömdes vara orsakade av mänsklig påverkan. I jordprover från lera påvisades kobolt i halter över riktvärde för känslig markanvändning (KM) samt krom och bly i halter över riktvärde för mindre än ringa risk (MRR) men dessa bedöms vara naturligt förekommande i leran. I grundvattenprovet påvisades inga halter över SGU:s bedömningsgrunder för ”mycket låg påverkan”. De påvisade halterna av kobolt över riktvärde för KM kan behöva beaktas vid hantering av överskottsmassor vid schaktarbeten i området men det bedöms inte vara nödvändigt att avlägsna massorna för att skydda människors hälsa och miljön. För att återvinna föreliggande massor för anläggningsändamål behövs en anmälan om återanvändning av avfall i anläggningsändamål enligt 29 kap.

3§ i förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. För uteplatser tillåts 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå. Dessa nivåer överskrids närmast gatan, varav uteplatser bör placeras på bullerdämpad sida. Inne i kvarteret planeras för biltrafik i låga hastigheter vilket inte bedöms generera buller över tillåtna värden. Översvämningsrisk För att utreda konsekvenserna av ett skyfall har två skyfallskarteringar tagits fram. Tyréns (2025) har utrett åtgärder inom fastigheterna Stockby 3:13 och Stockby 4:41 och dessa åtgärder har sedan Afry (2025) tagit med sig i en större kartering som även utreder åtgärder nedströms. Strukturen har utformats och marken höjdsätts för att förhindra att skyfallsvatten kan skada tillkommen bebyggelse. Planförslagets fördröjningslösningar innebär att vattenvolymen som kommer från norra planområdet till diket minskar med cirka 1800 m3. Inga ytor inom planområdet riskerar att översvämmas på ett sätt att det kan skada byggnader eller försvåra framkomligheten. Efter exploatering så förändras flödesvägarna så att de blir mer koncentrerade till tre utsläppspunkter från planområdet. (Tyréns, 2025) Det bidrar till ett ökat flöde i diket. En översvämningsyta planeras norr om den nya skolan eftersom den befintliga kulverten inte klarar av det ökade flödet (Afry, 2025). För södra planområdet samlas vatten korsningen Uppgårdsvägen – Söderströms väg innan det bräddar vidare till diket (Tyréns, 2025). Då det är en naturlig lågpunkt vid korsningen rinner vatten från stora delar av avrinningsområdet hit. De åtgärder som planeras med en torrdamm norr om korsningen och ett breddat dike inom skolområdet innebär att det aldrig kommer bli stillastående vatten i korsningen som överstiger 30 cm, vilket säkerställer framkomlighet för räddningstjänst till norra planområdet och den nya skolan (Afry, 2025). 63/68 Planeringsenheten Figur 51. Maximala vattendjup vid ett klimatkompenserat 100-årsregn efter exploatering (Afry, 2025) Från södra planområdet ökar flödet på Uppgårdsvägen från idag 1 m3/s till 1,3 m3/s i och med den tillkommande bebyggelsen. Volymen ökar från idag 1 240 m3 till 1 800 m3. Flödet i det avskärande diket uppgår till 0,3 m3/s med en ackumulerad volym på omkring 400 m3. (Tyréns, 2025) I figur 52 redovisas skillnaden av vattendjup efter exploatering med vidtagna åtgärder jämfört med idag. Det maximala vattendjupet i meter minskar inom och runt Stenhamra norra och Stenhamra skolområde. En ökning sker däremot i det nu breddade diket, dagvattendammar och översvämningsytor, detta eftersom dessa ytor har som syfte att fördröja vatten. 64/68 Planeringsenheten Figur 52. Skillnad i det maximala vattendjupet mellan scenariot innan och efter exploatering i meter. (Afry, 2025) Det sker ingen märkbar försämring för kringliggande bostäder. Inga av bostadshusen på Ekerö bostäders fastighet får en försämrad skyfallssituation som resultat av den föreslagna åtgärden. Inte heller försämras situationen vid Fållvägen – dock innebär inte föreslagna åtgärder en förbättrad situation för redan utsatta bostadshus. (Afry, 2025) Planförslaget innehåller även möjligheter för mindre tillägg i vattenhanteringen så som mindre torrdammar på gemensamma gårdar samt diken och grönytor i gatan vilket kan ha en positiv effekt för skyfallshanteringen men som inte har tagits hänsyn till i framtagen skyfallskartering. (Tyréns, 2025) Sociala konsekvenser Barnperspektiv Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag. Konventionen syftar till att säkerställa alla barns mänskliga rättigheter. Lagen innebär att för varje beslut som får konsekvenser för barn ska en bedömning av vad som är barns bästa göras (art. 3). Om det finns mer än ett alternativ ska den lösning väljas som bäst tillgodoser barns bästa. Bedömningen av vad som är barns bästa ska baseras på bland annat beprövad erfarenhet, forskning och nationella riktlinjer, men även på barns egna åsikter. Barnkonventionen innefattar även krav på barns delaktighet och inflytande i de beslut som får konsekvenser för barn (art. 12) samt krav på att inga barn får diskrimineras på grund av till exempel funktionshinder eller språkkunskaper (art. 2). Därutöver har enligt barnkonventionen, barn även rätt till bland annat goda förutsättningar för en optimal utveckling, en trygg och säker uppväxt, utbildning, vila och lek. 65/68 Planeringsenheten Det småhusområde som planförslaget innebär kommer bli ett bostadsområde för många barn. Den typologi som planeras lockar ofta barnfamiljer vilket innebär att antalet barn kommer öka i denna del av Stenhamra. Planförslaget innehåller mycket grönska och gemensamma platser för barn att vistas på med närhet till både natur samt skola och förskola. Gator planeras som sociala ytor där det ska kännas tryggt att röra sig till fots och där biltrafik rör sig i låga hastigheter. Inom ramen för detaljplanearbetet har en barnkonsekvensanalys (Ekerö kommun 2026) tagits fram som säkerställer att barnrättsperspektivet genomsyrar framtagandet av planförslaget. Den sammanvägda bedömningen av barnkonsekvensanalysen är att är att det aktuella detaljplaneförslaget kan innebära positiva konsekvenser för barn. I detaljplan för Stenhamra centrum (KS15/141) genomfördes en medborgardialog 2019 där barn i området engagerades. Den dialogprocessen bedöms ge tillräckligt underlag för detaljplan för Stockby 3:13 och 4:41 (Stenhamra norra). I sammanställningen av medborgardialogen framgår det att barnen överlag känner sig trygga i Stenhamra. Barn och unga lyfter behovet att trygga offentliga miljöer, säkra trafiksituationer och tillgång till lek och rekreation. Även fler möjligheter till aktiviteter, där hela familjen kan roa sig och möten mellan olika åldrar skapas, önskas av många. (Ekerö kommun 2026) Det finns redan i dagsläget god tillgänglighet till lek- och rekreationsområden i planområdets närhet, särskilt i och med närheten till skogen och elljusspåret. Inom planområdet och i dess direkta närhet finns även spår efter lägerplatser och andra spontana aktiviteter. I och med att planområdet exploateras tas naturmark i anspråk där barn troligtvis vistas idag. Dock säkerställs naturmark i delar av planområdet och i detta naturstråk föreslås lekotoper. Planförslaget innebär därmed att utbudet av iordningställda lek- och rekreationsområden kommer att öka, både i större och mindre skala. Det nya naturstråket möjliggör för både rekreation och lek för hela Stenhamra på en strategisk plats nära motionsspåret, bostäder, skolor och centrum. Samrådsförslaget för den fördjupade översiktsplanen beskriver ett behov av en områdeslekplats i kommunalt huvudmannaskap, vilken skulle kunna anläggas i naturområdet. Detta är positivt även för barn i omgivande bostadsområden. I södra planområdet planläggs ett parkområde där ytterligare en allmän lekplats föreslås. Det nya naturstråket bevarar skogsbrynet och uppmuntrar till en naturlig rörelse från skolan, vilket även kan uppmuntra till lek i naturstråket och skogen samt bli en språngbräda av aktiviteter mellan skolgården och skogen, något som kan locka till att utforska naturen. Den nuvarande Stenhamraskolan planeras att rivas och kommer därefter ersättas av en ny större F-6 skola norr om Uppgårdsskolan. I anslutning till skolan planeras också för en ny idrottshall. Den nya skolan samt idrottshallen kommer bli en målpunkt för många skolbarn i det nya området. Det är extra viktigt att vid passagerna över de omkringliggande gatorna intill dessa målpunkter tänka på trafikutformningen för att säkerställa säkra skolvägar. (WSP, 2024) Barnkonsekvensanalysen (Ekerö kommun 2026) fastställer även att det är viktigt att god belysning säkerställs på allmän plats för att skapa trygga offentliga rum. Allmän platsmark ska ha en tydlig utformning så att barn och unga utanför det nya området förstår att de kan nyttja lekplatser och gångvägar. Allmän platsmark ska även tillgängliggöras genom att tex säkerställa cykelparkering för de som besöker naturområden och lekplatser. Dagvattendammar och andra översvämningsytor kan med fördel gestaltas så att de på ett säkert sätt kan användas för lek och lärande för barn. Det kan ge positiva bieffekter så som ökad social trygghet, ökad gemenskap och självständigt lekande för barn och unga. (Ekerö kommun 2026) 66/68 Planeringsenheten Riksintresse Detaljplanen bedöms inte påverka några riksintressen. Hushållningsbestämmelser enligt 3 kap. miljöbalken En stor andel av marken på Södra Färingsö består av högvärdig jordbruksmark. I samrådshandlingarna för den fördjupande översiktsplanen för södra Färingsö (2024) har avvägningar mellan bevarande av jordbruksmark och behovet av nya bostäder gjorts. Planområdet ligger på före detta jordbruksmark. Marken används idag inte till jordbruk utan håller på att växa igen, men har fortfarande ett värde som potentiell jordbruksmark. Då området ligger i ett kollektivnära läge med god service bedöms värdet av bostäder på platsen väga tyngre än värdet av jordbruksmarken. Enligt miljöbalken får jordbruksmark endast exploateras om det finns väsentligt samhällsintresse och det inte är möjligt att lokalisera exploateringen till ett annat område. I kommunens översiktsplan (2018) görs bedömningen att byggandet av nya bostäder och verksamheter nära regioncentrum och i goda kollektivtrafiklägen utgör ett väsentligt samhällsintresse. Trafik Motortrafik Inom detaljplanen planeras för cirka 120 bostäder. En sammantagen bedömning baserat på antal bilresor i olika områden i Stenhamra samt en generell trafikalstring är att cirka 450 fordonsrörelser per 100 bostäder för bilar kommer ske till och från planområdet per dygn, för hela planområdet med 120 bostäder motsvarar det cirka 550 fordonsrörelser. Idag har Uppgårdsvägen ett fordonsflöde på cirka 330 fordon per dygn. Den biltrafik som planområdet ger upphov till kommer alltså leda till att flödet ökar med cirka 140 %. Med den nya exploateringen av Stenhamra skolområde kommer trafiken på Uppgårdsvägen öka ännu mer. Däremot förväntas inte den utökade biltrafiken i Stenhamra riskera kapacitetsbrister i vägnätet eller bidra till trängselsproblematik i framtiden. Eftersom möjligheterna att äga och använda bil är svåra att begränsa med planområdets förutsättningar, rekommenderas i stället mobilitetsåtgärder som uppmuntrar till andra färdmedel, snarare än begränsar bilanvändandet. Stombusslinje 176 som utgör en viktig förbindelse. Turtätheten på kollektivtrafiken är relativt god, och flera hållplatser befinner sig på ett gångavstånd från planområdet. Sammantaget är möjligheterna för hållbart resande till och från planområdet relativt goda. (WSP, 2024) För att minska behovet för de boende att ha privata bilar och därmed även behovet av parkeringsplatser finns vissa mobilitetslösningar som är lämpliga för planområdet. Dessa åtgärder fokuserar på att uppmuntra och möjliggöra resor med annat färdmedel än en privatägd bil framför åtgärder som begränsar det egna bilägandet. Förslag på mobilitetstjänster för Stenhamra norra: -Möjliggörande av att etablera en fordonspool med bilar och/eller cyklar. -Gratis SL-kort under en månad till nyinflyttade för att visa på möjligheterna med kollektivtrafiken i området. -Attraktiv väderskyddad cykelparkering i nära anslutning till entré med gott om plats för olika typer av cyklar samt Omklädningsrum med möjlighet till dusch för att möjliggöra cykelpendling för LSS-boende. (WSP, 2024) Gång- och cykeltrafik Det finns goda möjligheter att gå och cykla i Stenhamra. I och med centrumutvecklingen och det nya skolområdet kommer infrastrukturen för gående och cyklister att förbättras i närområdet. Planområdena 67/68 Planeringsenheten kommer knytas an till resten av gång- och cykelnätverket via den nya gång- och cykelvägen längs med Uppgårdsvägen. Denna ger en gen koppling till centrala Stenhamra via Uppgårds skolväg och den nya gång- och cykelinfrastrukturen runt Coop och det framtida Entrétorget. Det finns även goda kopplingar från planområdet till Stenhamravägen vidare mot Svanhagen och Ekerö centrum. (WSP, 2024) MEDVERKANDE TJÄNSTEPERSONER STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Monika Joelsson Vestlund Ann-Sofi Thurne Rundquist Samhällsbyggnadschef Planarkitekt Hugo Barcelona Bergenwall Planarkitekt 68/68

35 § miljöprövningsförordningen. Det finns två potentiellt förorenade objekt ca 500 m söder om undersökningsområdet. Dessa har inte riskklassificerats ännu. Riskobjekten bedöms även vara lokaliserade nedströms från aktuella undersökningsområden, vidare är jordarterna täta. Sammantaget bedöms risken med avseende på föroreningsspridning från riskobjekten till aktuella områden vara mycket liten. Bergarterna inom planområdet utgörs generellt av granit och granodiorit med en huvudsaklig 46/68 Planeringsenheten mineralsammansättning av kvarts, fältspat och glimmer. Laboratorieanalyser visar att berggrunden inom delar av undersökningsområdet är syrabildande. Då delar av berggrunden är syrabildande kan avsprängt berg inte återanvändas fritt eller avyttras till exempelvis bergtäkt. Däremot kan berget återanvändas under förutsättning att vissa försiktighetsmått tas. Den mest effektiva skyddsåtgärden är anpassning av sprängdjupet inom projektområdet så att de sulfidförande bergmassorna hålls intakta. Berget som losshålls skall i minsta möjliga mån krossas. Bergmaterial kan återanvändas under täta ytor (exempelvis asfalterade ytor) under förutsättningen att de placeras ovanför grundvattenytan. Vidare skall infiltration av dagvatten ej ske i återanvänt, syrabildande bergmaterial. Hälsa och säkerhet Buller Det norra planområdet är idag helt oexploaterad och påverkas inte av buller från vare sig vägar eller verksamheter. Längs det södra planområdet går Uppgårdsvägen. Här rör sig begränsat antal bilar i låga hastigheter. I arbetet med detaljplanen för Stenhamra skolområde (Detaljplan för del av Stockby 1:298, dnr KS22/260) togs en bullerutredning fram av WSP (2022). Denna visar ekvivalenta ljudnivåer mellan 50–55 dBA och maximala ljudnivåer mellan 80–85 dBA precis intill Uppgårdsvägen. Maximala ljudnivåer påverkar även planområdet mellan 60–75 dBA. Figur 37 – Ekvivalenta ljudnivåer för befintlig Figur 38 – Maximala ljudnivåer för befintlig struktur (WSP 2022) struktur (WSP 2022) 47/68 Planeringsenheten Översvämningsrisk I dagsläget sker vattenavrinningen från planområdet till ett befintligt dike i flera mindre avrinningsvägar. Vatten från fastigheten Stockby 3:13(1) och Stockby 4:41 rinner från skogsslänten ner i det befintliga diket, medan vattnet från Stockby 3:13(2) avleds mot Uppgårdsvägen och samlas i en lågpunkt på gatan (korsningen Uppgårdsvägen/Söderströms väg) innan det bräddar till diket. Diket som avvattnar området har en bottenbredd på ungefär 2 meter och är 1,5 meter djupt. Diket har en svag lutning på 0,05 % och bedöms kunna avleda ett flöde på upp till minst 6 m3/s. Diket är sedan kulverterat längs med Fållvägen. Vid klimatanpassat 100-årsregn rinner vattnet i diket med ett högt flöde till kulvertens inlopp vilket överstiger kulvertens kapacitet. Detta kan orsaka översvämningar i omkringliggande områden, inklusive en skola och privata fastigheter längs med Fållvägen. Idag rinner cirka 13 000 m3 vatten av från norra planområdet och omkringliggande naturområdet till diket. Maxflödet i diket ligger på runt 4 m3/s men maxflödet i kulverten under Fållvägen ligger endast på mellan 0,5–1,2 m3/s. Inom södra delen rinner vattnet av på bägge sidor om Uppgårdsvägen med ett maxflöde på runt 1 m3/s och en total volym på runt 1 240 m3. Genom det södra planområdet rör sig även vatten från angränsande fastighet Stockby 1:298 med ett maxflöde på 0,25 m3/s och en total volym på runt 300 m3. Några större vattenansamlingar förekommer idag inte inom planområdet vid klimatanpassat 100-årsregn, se figur 39. Däremot ligger planområdet uppströms till dikessträckan och dess översvämningsområde. (Tyréns, 2025) Figur 39. Vattenansamlingar (blå) över 10 cm vid klimatanpassat 100-årsregn utan nya exploatering. Stockby 3:13 och Stockby 4:41 marketat i rött. (Tyréns, 2025) 48/68 Planeringsenheten Geotekniska förhållanden Markslagen inom planområdet varierar från höglänta skogspartier med berg i dagen, framför allt i de nordligaste och sydligaste delarna av planområdet, till lägre belägna partier med lösa jordarter. Marken sluttar i huvudsak från både norr och syd mot de lägre belägna centrala delarna vid diket och fotbollsplanen. De högsta nivåerna i planområdet är på ca +26 meter medan de lägsta är ca +15 meter. I det norra planområdet utgörs de höglänta delarna av fastmarkpartier med berg i dagen eller tunna lager (1–1,5 meter) friktionsjord på berg. Under gångvägen/elljusspåret finns ett lager fyllning. Allteftersom man kommer ner mot diket sjunker berget och jordlagerföljden utgörs av siltig torrskorpelera eller siltig lera ned torrskorpekaraktär på friktionsjord på berg. Den fasta lerans lagertjocklek varierar mellan cirka 1 och 3 meter och har medelhög odränerad skjuvhållfasthet. Berghällar förekommer dock i slänten, vilket tyder att jordlagerföljden kan vara mer komplex. I de lägre partierna av slänten underlagras torrskorpeleran av lös lera med ökande mäktighet (som mest 7 meter) mot diket och fotbollsplanen. Leran utgörs av siltig varvig lera med förekomst av sulfid- och finsandskikt. Figur 40. SGU:s jordartskarta där gul betyder glacial lera, ljusgul postglacial lera, ljusblå sandig morän Den södra halvan av det södra planområdet består i huvudsak av ett fastmarkparti med berg i dagen. Jordlagerföljden i den södra halvan består huvudsakligen av friktionsjord på berg. Djupet till berg i de undersökta punkterna är som mest cirka 1 meter. I den norra halvan (mot diket) består jordlagerföljden av 0–1,5 meter fyllning på 1,5–2,5 meter torrskorpelera på upp till 6 meter lera. Under lerlagret finns ett lager friktionsjord som vilar på berg. Leran utgörs av mellan- till högplastisk något sulfidjordshaltig siltig varvig lera med förekomst av sand-, silt- och sulfidskikt. (Bjerking, 2024) Leran inom hela planområdet har en mycket låg odränerad skjuvhållfasthet och är ställvis högsensitiv. Sensitiviteten ökar i huvudsak med djupet. Det finns inga tecken på kvicklera. Stabilitetsförhållandena med hänsyn till skred och ras bedöms vara tillfredställande idag. De befintliga slänterna med lös lera har idag en så liten lutning (som mest 1:20 eller 3°) att inget stabilitetsproblem bedöms finnas. Ett undantag är slänten mot diket i den norra delen av Stockby 3:13 (2) som lutar ca 1:3,5 (cirka 16°). Förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) genom infiltration varierar inom planområdet: • I de höglänta fastmarkområdena med friktionsjord på berg bedöms det vara möjligt. • I de låglänta områdena (mot diket och fotbollsplanen) är förutsättningarna begränsade eftersom marken består av tät lera med hög grundvattennivå. • I stora delar av slänten består marken av torrskorpelera, vilken är vanligtvis mycket mer permeabel än lös lera pga. förekomst av torksprickor och rottrådar. (Bjerking, 2024) 49/68 Planeringsenheten Radon En radonundersökning har gjorts inom planområdet utförd av Bjerking (2024). Vid denna undersökning uppmättes: • Markradonvärde uppmättes till 16 kBq/m3 (normalradommark) i det södra området respektive 2 kBq/m3 (lågradonmark) i norra området. • Uranhalter för berg i dagen i det södra undersökningsområdet ger beräknade radiumhalter motsvarande 38 till 48 Bq/kg, vilket innebär att bergmark i området klassas som lågradonmark. • Uranhalter för berg i dagen i norra området ger beräknade radiumhalter motsvarande 60 till 124 Bq/kg, vilket innebär att bergmark i området klassas som normalradonmark. Mätningar av radon och beräknade radiumhalter ger inte samstämmiga resultat för klassningen av låg- resp. normalradonmark. Marken bedöms vara heterogen avseende risken för radonpåverkan till planerade byggnader. Det sammanvägda resultatet medför att Bjerking rekommenderar att byggnaderna ska utföras minst radonskyddat, för att undvika radonproblem. Hydrologiska förhållanden Grundvattnets trycknivåer har uppmätts i flera grundvattenrör utspridda på planområdet. Grundvattennivåerna varierar i området och ligger mellan cirka 3 meter under befintlig markyta och 0,3 meter över markytan, dvs. artesisk trycknivå. Grundvattenbildningen i området sker sannolikt i höjdpartier där berget och morän går i dagen samt där lerlagret är tunt och uppsprucket. Kulturmiljö Kulturlandskapet kring Stenhamra och dess föregångare Stockby har formats utifrån områdets naturgivna förutsättningar, försörjningsmöjligheter, samhällsutvecklingen i stort och närheten till Stockholm. Utvecklingshistorien kan på olika sätt knytas till karaktärsdrag och egenskaper som är avläsbara i miljön. I Stenhamra är det framför allt de goda förutsättningarna för jordbruket som under järnåldern ledde till en bybildning som sedan präglade utvecklingen fram till slutet av 1800-talet. År 1884 grundades Stenhamra stenbrott som kom att bestå av två dagbrott. Stenbrottet utvecklades ett samhälle för de cirka 100 arbetarna och deras familjer med bostäder, skola och konsumbutik samt en hamn för transport av stenen. 1937 stängdes stenbrottet men samhället har levt vidare och är idag Ekerös andra största tätort. Fältbesök och historiska kartor visar att den största utbyggnaden av Stenhamra skedde under 70- och 80-talet. (Studio Hast, 2024) Fornlämningar Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet. Påträffas fornlämningar i samband med markarbeten ska dessa, i enlighet med 2 kap 10 § i Kulturmiljölagen, omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Fysisk miljö Bebyggelsen i Stenhamra består till största del av småhusbebyggelse i en till två våningar. Trots att bebyggelsen är något ensartad finns det många olika karaktärer och tydliga årsringar framträder inom Stenhamra. Från den glesare bebyggelsen i sluttning mot Mälaren från 1900-talets första hälft till århundradets senare hälft där täta mer slutna kvarter dominerar och odlingslandskapet börjar tas i bruk för bostadsändamål. (Studio hast, 2024) I dagsläget finns ingen bebyggelse inom planområdet. Planområdet angränsar till ett bostadsområde från 50/68 Planeringsenheten 1990-talet. Området består av parhus och radhus i 1–2 våningar. Byggnaderna är placerade runt gemensamma gröna gårdar och är utformade med träpanel målade i klara färger i ljusblå, gul, grå och rosa. Samtliga byggnader har sadeltak och med variation i höjd samt komplementbyggnader placerade mot gatan vilket skapar en brokig känsla i området. En del av området består av bostadsrätter och resten av hyresrätter. I angränsning till det södra planområdet finns ett vård- och omsorgsboende i två våningar från 2010-talet. Byggnaden är utformad som fyra volymer som är ihopkopplade med varandra. Byggnaden är utformad med sadeltak och med putsade fasader i dova färger. Söder och väster om byggnaden finns en stor grön gård och norr om byggnaden finns en parkeringsyta, vilket möter planområdet. Öster om planområdet ligger Uppgårdsskolan och Mälarögymnasiet. Båda skolbyggnaderna är enplansbyggnader från 1980-talet i rött tegel och liggande rödmålad träpanel med flacka, valmade tak. Norr om Uppgårdsskolans huvudbyggnad ligger en idrottshall i rött tegel och mörk träpanel. Norr om skolområdet, vid Fållvägen, finns friliggande villor i 1–2 våningar främst från 1980-talet. Villorna har olika gestaltningar där vissa är utformade med tegel och träpanel med karaktärsgivande branta sadeltak och andra helt i träpanel med flackare tak. Figur 41. Bebyggelse i närområdet som beskrivs i stycket ovan. 51/68 Planeringsenheten Sociala förutsättningar Lek- och rekreationsområden Precis norr om planområdet finns ett rekreations- område som nyttjas väl av boende i Stenhamra. Här finns ett 2,6 kilometer långt elljusspår och utegym. Åtkomst till spåret sker idag delvis genom planområdet. Elljusspåret kan även nås från Stenstigen, Klubbstigen, Fållvägen och Sockarbyvägen. Parallellt med elljusspåret finns även en anlagd ridslinga. I skogsområdet finns små platsbildningar och kojor, vilket vittnar om att detta är ett område som nyttjas av många barn i området. Ett annat populärt rekreationsområde i Stenhamra är stenbrottet. Detta ligger på promenadavstånd från planområdet. Söder och planområdets norra del ligger idag en grusplan, öppna gräsytor med mål, multisportsyta och tennisbanor. I och med utvecklingen av Stenhamra skolområde kommer detta område förändras. Här planeras förutom skola med skolgård även en idrottshall. Det finns även tillgång till annan sport och idrott i Stenhamra. Det finns ett antal lekplatser runt om i Stenhamra. I bostadsområdet söder om norra delen av Figur 42. Tillgång till lek och rekreation i planområdet finns två mindre lekplatser samt en närområdet grusplan för bollsport. Dessa är privatägda. Teknik Vatten och spillvatten Södra planområdet ligger inom verksamhetsområde för dricksvatten, spillvatten och dagvatten. Däremot ligget norra planområdet idag utanför samtliga verksamhetsområden. Vid genomförandet av denna detaljplan planeras verksamhetsområdena utöka och planområdet kommer anslutas till det kommunala ledningsnätet för samtliga ledningsslag. Innan dagvattnet ansluts till det allmänna dagvattennätet ska det renas och fördröjas för grundvattenbildning i enlighet med kommunens dagvattenplan. Inför granskning utreds anslutning till verksamhetsområden vidare i syfte att ta fram en välfungerande och samordnad lösning för hela Stenhamra småstad. Värme I dagsläget finns en mindre fjärrvärmeanläggning i Stenhamra som ägs av Ekeröbostäder. Det finns behov av att utöka fjärrvärmekapacitet i Stenhamra. I arbetet med den fördjupade översiktsplanen utreds möjligheten att anlägga en ny fjärrvärmeanläggning. Den fördjupande översiktsplanen pekar ut två möjliga områden för framtida ny fjärrvärmeanläggning i norra Stenhamra. 52/68 Planeringsenheten Service Stenhamra tätort har cirka 3500 invånare vilket är cirka 13% av Ekerö kommuns befolkning. I Stenhamra centrum och vid Svanhagenkorset finns Färingsös största utbud av service, arbetsplatser och handel. I Stenhamra finns förutom matbutik ett församlingshem, bibliotek, fritidsgård, pizzeria, konditori, gym, återvinningsstation, frisör, en vårdcentral och ett särskilt boende för äldre. I och med utvecklingen av Stenhamra centrum möjliggörs för ett utökat serviceutbud. (WSP, 2024) I Stenhamra finns i dagsläget tre förskolor, varav en är kommunal, samt ytterligare en förskola i närområdet. Den närmsta förskolan ligger på andra sidan Uppgårdsvägen mittemot den södra delen av planområdet. Det planeras även två nya förskolor i området. I och med den planerade utvecklingen av Stenhamra centrum kommer en av de befintliga kommunala förskolorna att försvinna. I dag finns två grundskolor och en gymnasieskola i Stenhamra. I och med arbetet med utvecklingen av Stenhamra centrum och skolområde kommer Figur 43. Tillgång till service i närområdet Stenhamraskolan flyttas norr om Uppgårdsskolan och Mälarögymnasiet precis intill planområdet. Enligt samrådshandlingarna för den Fördjupade översiktsplanen för södra Färingsö framgår att ytterligare 400 förskoleplatser och 800 skolplatser bedöms behövas för södra Färingsö fram till 2050. Detta behov bedöms täckas av de förskolor som är under planering inom området. Det ökade behovet av skolplatser som planen innebär bedöms därmed vara tillgodosedd. Planförslaget innehåller därför ingen ny förskola. Trafik Gatustruktur Gatustrukturen i Stenhamra är utformad med småskaliga bostadsgator och några huvudgator som knyter ihop orten med andra delar av kommunen. Huvudgatorna är kopplade till de större vägnäten som leder mot Stockholm och andra delar av Ekerö. Solbackavägen och Stenhamravägen går genom orten vidare mot norra delen av Färingsö och centrala Ekerö. De flesta vägar i orten har en hastighetsgräns på 50 km/h. Vissa delar av Solbackavägen och Stenhamravägen har 30 km/h respektive 70 km/h. I figur 44 går det att utläsa att Uppgårdsvägen, vilket är den väg som primärt kommer att användas för resor till och från planområdet, i dagsläget har en årsmedeldygnsdtrafik (ÅDT) på 330 fordon. Den vägen i Stenhamra med stört trafikflöden är Stenhamravägen (3760 ÅDT), följt av södra delen av Solbackavägen (2850 ÅDT). 53/68 Planeringsenheten Figur 44. Resultat från Trafikmätningar i Stenhamra 2022 (WSP 2022). Det befintliga gång- och cykelnätet i Stenhamra består av gemensamma gång- och cykelbanor längs de större gatorna och friliggande gemensamma gång- och cykelbanor i parkmiljö skild från bebyggelsen. Gatorna i anslutning till centrum - Strandvägen, Uppgårdsvägen och Herman Palms plan - har dessutom gångbanor på ena sidan av körbanan. I övrigt rör sig fotgängare och cyklister i blandtrafik på de mindre gatorna. Genom det norra planområdet går en grusad gångväg som leder till elljusspåret norr om planområdet. Det södra planområdet går att nå till fots via gångbanan längsmed Uppgårdsvägen eller gångväg som går genom skogsområdet vid Uppgårds skolväg. Cykeltrafik hänvisas dock till körbanan. Det finns även goda kopplingar från planområdet till Stenhamravägen vidare mot Svanhagen och Ekerö centrum. I dagsläget finns inga betydande trafiksäkerhetsrisker i form av gång- och cykelpassagerna i närheten av planområdet. Däremot finns flera platser där gång och cykling sker i blandtrafik, vilket innebär vissa säkerhetsrisker. (WSP, 2024) 54/68 Planeringsenheten Kollektivtrafik Stenhamra är beläget cirka 10 kilometer från Ekerö centrum, och strax under 30 kilometer från Stockholms innerstad. Stenhamra har bussförbindelser mot Ekerö centrum och vidare till Brommaplan i form av stombusslinje 176 som har tre-fyra avgångar per timme under dagtid på vardagar. Stombusslinjen innebär att kollektivtrafiken är relativt konkurrenskraftig gentemot bilen i resrelationer mellan Stenhamra och målpunkter längs linjen och vidare mot Stockholms innerstad. Utöver linje 176 finns tre ytterligare linjer som fortsätter längre ut på Färingsö men som har glesare trafik – linjerna 316, 317 och 396. En busshållplats upptagningsområde räknas som regel till 400 meter fågelvägen runt hållplatsen. Det finns flera hållplatser längs Solbackavägen och upptagningsområdet för dessa hållplatser tillsammans täcker i stort sett hela planområdet. Detta även om busshållplatserna läge förändras i och med utvecklingen av Stenhamra centrum. Planområdet bedöms därför ha god tillgång till kollektivtrafik. (WSP, 2024) Parkering Ekerö kommun har ingen antagen parkeringsnorm som använts i arbetet med beräkning av efterfrågan på parkering. Antaganden gällande parkeringsbehov har därför gjorts i samråd med exploatören samt en kartläggning av bilinnehavet i närområdet. I dagsläget har många av villaområdena i Stenhamra ett genomsnittligt bilinnehav på 1–1,5 bilar per hushåll. Vissa områden har 0,5–1 bilar per hushåll, och enstaka områden har 0–0,5 eller fler än 2 bilar per hushåll. Detta gäller enbart bilar som ägs av hushållen, om privat- och företagsleasing räknas in är bilinnehavet något högre. Givet att invånare i det nya planområdet är lika benägna att ha bil som andra villaägare i Stenhamra, så bör det gå att anta att hushållen kommer äga/leasa mellan 1,5 – 2 bilar per hushåll. Därför föreslås ett p-tal på 2 bilar/bostad för bostäder med parkering på den egna tomten och ett p-tal på 1,5 bilar/bostad för bostäder som har sin parkering i gemensamma lösningar. (WSP, 2024) Mobilitetsåtgärder är åtgärder som ger boende och verksamma incitament och möjligheter att resa på andra sätt än med privat bil och därmed minska efterfrågan på bilparkering. Åtgärderna kan vara både fysiska åtgärder och olika typer av icke-fysiska beteendepåverkande åtgärder såsom kampanjer, tjänster, subventioner och avgifter. De åtgärder som bedöms vara aktuella att överväga för planområdet är möjliggörande av att etablera en fordonspool med bilar och cyklar samt gratis SL-kort under en månad till nyinflyttade för att visa på möjligheterna med kollektivtrafiken i området. (WSP 2024) 55/68 Planeringsenheten KONSEKVENSER Fastigheter och rättigheter Planområdet omfattar Stockby 3:13 (privatägd) och Stockby 4:41 (privatägd) samt delar av Stockby 4:146 (privatägd), Stockby 1:298 (kommunägd) och Stockby 4:131 (kommunägd). Stockby 3:13 Stockby 3:13 består av sju olika områden. I genomförandet av detaljplanen omfattas endast område 1 och 2.Rester av Stockby 3:13 som är beläget utom detaljplanen kan hanteras separat. Stockby 3:13 har andel i Stockby ga:14, se mer om detta nedan. Stockby 3:13 har andelar i Stockby s:5 som hanteras i lantmäteriförrättning, Stockby s:5 berörs inte i övrigt av genomförandet av detaljplanen. Stockby 3:13 belastas enligt fastighetsregistret av två ledningsrätter (0125-99/39.1 med ändamål tele och 0125-91/39.1 med ändamål starkström) samt en inskriven avtalsrättighet (2000/1317.1 med ändamål elledningar m.m.) som alla är belägna utom planområdet och berörs därmed inte av detaljplanens genomförande. Det finns även en ledningsrätt för tele (0125-88/30.1) som kan påverkas av detaljplanen då del av den belastar kvartersmark. Det är ännu okänt om denna ledning är i drift. Överenskommelse behöver träffas med nätägare om detta. Stockby 4:41 Stockby 4:41 är belägen inom planområdet i sin helhet. Stockby 4:14 har andel i Stockby ga:14, se mer om detta nedan. Stockby 4:14 har andelar i Stockby s:5 som hanteras i lantmäteriförrättning, Stockby s:5 berörs inte av detta. Inom Stockby 4:41 finns inga registrerade eller kända rättigheter. Stockby 1:298 Del av Stockby 1:298 är belägen inom planområdet. Den del av Stockby 1:298 som berörs av detaljplanen utgör allmän plats GATA och tillhör redan idag en kommunal fastighet. Stockby 1:298 belastas av ett flertal officialrättigheter samt flera inskrivna avtalsrättigheter. Ingen av dessa rättigheter berörs av detaljplanens genomförande. Stockby ga:14 Stockby ga:14 omfattar vägar och grönområden i detaljplanens närområde. För att de nya bostadsfastigheterna ska få tillgång till vägnätet i området, är det nödvändigt att dessa fastigheter ansluts till Stockby ga:14. Infarten till det nya planområdet säkerställs genom en framtida kommunal gata som ingår i den nya detaljplanen för skolområdet (Detaljplan för del av Stockby 1:298, KS22/260), som beskrivits ovan. Dock är det lämpligt att de nya fastigheterna även ansluts till Stockby ga:14, eftersom de kommer att behöva nyttja vägarna i det närliggande området. 56/68 Planeringsenheten I dag är fastigheterna Stockby 3:13 och Stockby 4:14 redan anslutna till Stockby ga:14 med låga, symboliska andelstal. Inför bildandet av nya bostadsfastigheter inom den aktuella detaljplanen krävs en överenskommelse med Stockby Vägförening, förvaltare av Stockby ga:14, om anslutning, där andelstal och ersättning för anslutningen bestäms. Det slutgiltiga beslutet om andelstal och ersättning fattas sedan av Lantmäteriet. Stockby s:5 Stockby 3:13 och 4:41 har andelar i Stockby s:5. Dessa hanteras i lantmäteriförrättning och bedöms inte beröra övriga deltagande fastigheter i Stockby s:5. Miljö Natur Planförslaget innebär att ytor med visst naturvärde kommer att bebyggas. Framtida exploatering förväntas dock inte påverka känsliga eller ovanliga arter eller biotoper. (Naturföretaget, 2024) Planförslaget innebär att igenväxningsmark ersätts med nya bostäder samt gator och naturstråket. Skogsbrynet kommer att bevaras och förtydligas när mindre träd och buskar tas bort, men får en ändrad karaktär när husen placeras i brynzonen. Släpp och gröna kilar mellan husen bevarar den visuella kopplingen till skogen. Genom att förtydliga skogsbrynet och dalgången i gestaltningen av det nya bostadsområdet kan man stärka rummet med dess riktningar. Annars är risken att sprickdalslandskapets dalgång fylls igen och därmed försvinner vilket också skulle dölja skogsbrynet med sina rekreativa värden. Då de privata trädgårdarna inte går hela vägen fram till skogsbrynet gör det fortsatt möjligt att röra sig i brynzonen. (Studio Hast, 2024) Historisk sett har planområdet använts som jordbruksmark. I och med exploateringen kommer den gamla jordbruksmarken inte längre kunna läsas. Planområdet kommer snarare flytta avslutet av tätorten norrut med skogen som fond, vilket även historisk har skett när Stenhamra vuxit. De gamla dikena kommer till stor del omgestaltas för att integrera dagvattenhanteringen i utformningen. Det är positivt ur ekologisk, social och estetisk synpunkt men det innebär även att det inte kommer vara möjligt att utläsa det gamla jordbrukets indelningar, vilket dikena bidrar med i dagsläget. (Studio Hast, 2024) Den nya bebyggelsen följer dalgångens riktning vilken förstärks av Uppgårdsvägen. Naturmarken är placerad som en kil från skogen med skolan som fint motiv i siktlinjen. Naturstråket möjliggör att läsbarheten av landskapets topografi med dalgången bevaras. Växter som kopplar an till, och förstärker platsens karaktär bör väljas i den nya gestaltningen. (Studio Hast, 2024) Skyddade arter Det har påträffats fladdermöss inom och i direkt närhet till planområdet, framför allt i skogen norr om planområdet. Planförslaget innebär att stora delar av skogen bevaras oexploaterad och att ny bebyggelse koncentreras till den tidigare åkermarken som inte hyser värden för fladdermössen, vilket minimerar påverkan på fladdermössens livsmiljöer. Enligt den fladdermusinventering som har tagits fram bedöms föreslagen struktur inte innebära att förbud enligt artskyddsförordningen utlöses om planförslaget utformas så att områden kring autoboxlokalerna 5 och 6 undantas från påverkan av planerad exploatering och att hålträd inte avverkas eller påverkas av eventuell belysning. Fladdermusinventeringen lokaliserade några hålträd vid autoboxlokalerna 5 och 6. Hålträd vid autoboxlokal 6 bedöms användas vid parning för brunfladdermöss, men inte för kolonier. Detta troligtvis på grund av att dessa redan kan påverkas av belysning från intilliggande elljusspår samt att det finns 57/68 Planeringsenheten bättre lämpade platser för kolonier i närområdet. Vid en inmätning av hålträden har dessa lokaliserats direkt utanför planområdet samt till i planområdets utkant som inte planeras bebyggas. Inventeringen har identifierat samtliga träd med håligheter runt autoboxlokalerna 5 och 6, om alla dessa används av fladdermöss har inte utretts. Genomförandet av planförslaget innebär inga stora markarbeten och inga hålträd bedöms behöva avverkas. De hålträd som står inom planområdet skyddas i plankartan genom en bestämmelse att dessa inte får avverkas [n ]. 2 Eftersom fladdermöss är känsliga för belysning får inte hålträden påverkas av tillkommande belysning. Ljusspridningen från den föreslagna belysningen i området bedöms sträcka sig ca 10 meter från gata, 3 meter från inomhusbelysning och 3 meter från belysning av uteplats enligt Black ljusdesign (2025). Planförslaget innebär att bebyggelse placeras på sådant avstånd från hålträden att ljuset inte bedöms påverka hålträden. Närmsta hålträd står ca 14 meters från bedömd ljusspridning. Plankartan säkerställer att bebyggelse inte kommer för nära hålträden genom prickmark [marken får inte förses med byggnad]. Detaljplanen kan däremot inte motverka att de boende sätter upp belysning i sin trädgård. Brunfladdermus, som är den art som bedöms nyttja hålträden vid autoboxlokal 6, är en art som är mindre känslig för störningar och risken bedöms som mindre för att tillkommande trädgårdsbelysning omöjliggör att hålträden fortsatt kan användas vid parning för denna art. Den identifierade kolonin längre bort från planområdet bedöms inte heller påverkas av ny bebyggelse eftersom denna inte kommer nås av ny belysning samt att befintlig skog kommer bevaras mellan hålträdet och ny exploatering, vilket kommer fungera som en buffertzon. Vid autoboxlokal 5 står identifierat hålträd inom naturmark cirka 58 meter från belyst yta och bedöms inte påverkas av ny bebyggelse. Utifrån att stora delar av skogen behålls oexploaterade samt att hålträd runt autoboxlokalerna 5 och 6 varken behöver avverkas eller påverkas av belysning, tillsammans med föreslagna förstärkningsåtgärder (se sidan 24-25), bedöms planförslaget inte utlösa förbud enligt artskyddsförordningen. Dagvatten För att uppnå kommunens krav på fördröjningsvolym ska 183 m3 vatten fördröjas inom norra planområdet och 18 m3 inom södra planområdet. De föreslagna dagvattenlösningarna ger goda förutsättningar att fördröja erforderlig fördröjningsnivå. Då en torrdamm planeras inom norra området för att hantera ett skyfall är den planerade fördröjningsvolymen betydligt större än den erforderliga inom norra planområdet. Figur 45. Dimensioner och magasinvolym i de föreslagna dagvattenanläggningarna i respektive delområde jämfört med den erforderliga volymen för att nå upp till åtgärdsnivån enligt checklistan (Tyréns, 2026). Med den rening som föreslås har planområdet goda förutsättningar att rena sitt dagvatten. Däremot är det svårt att helt nå befintliga nivåer när oexploaterade områden exploateras. De ämnen som överstiger befintlig belastning kopplat till ekologisk status är fosfor för det norra delområdet och även kväve för 58/68 Planeringsenheten södra delområdet. Föreslagna anläggningar är lösningar som möjliggör mer långtgående rening än sedimentering och kan med rätt utformning vara effektiva på att avskilja de aktuella ämnena. Ökningen av föroreningar från det aktuella området bedöms inte medföra betydande konsekvenser för recipienten med anledning av planområdets storlek i förhållande till recipientens totala avrinningsområde. Avgörande är även att de renande anläggningarna utformas och underhålls på rätt sätt för att erhålla god reningseffekt över tid. Med rätt utformning och underhåll av dagvattenanläggningar, bedöms att föreslagen exploatering är möjlig utan att recipientens status försämras. (Tyréns, 2026) Den samlade bedömningen av reningseffekten på dagvattnet om föreslagna dagvattenåtgärder tillämpas, motsvarar en föroreningssituation bättre eller snarlik dagsläget med en genomsnittlig minskning av föroreningshalter på cirka 20% för norra planområdet samt en reducering av föroreningsbelastning på 15 %. För det södra planområdet sker enligt beräkning en genomsnittlig minskning av föroreningshalter på 36% samt en reducering av föroreningsbelastning på 18 %. (Tyréns, 2026) Markavvattningsföretag Då det markavvattningsföretag som låg inom planområdet redan är upphävt påverkas inte denna av planförslaget. På grund av att dagvatten fördröjs och renas inom planområdet och att ytor för skyfallshantering planeras kommer volymen från planområdet inte att öka (läs mer under rubrikerna ”Dagvatten” på sid 45 och ”Översvämningsrisk” på sid 48). De markavvattningsföretag som finns nedströms påverkas därför inte heller av detaljplanens genomförande. Geoteknik Utformningen av detaljplanen kommer att medföra ändringar såsom schakter och fyllningar, vilket ökar risk för skred om lerans stabilitet påverkas negativt. Påverkan kan även sträcka sig utanför plangränserna, därför är det viktigt att det utreds i detalj i inför genomförandet av detaljplanen. Ljusförhållanden och lokalklimat Planförslaget innebär goda förutsättningar för att skapa goda ljusförhållanden. Den låga skalan och byggnadernas placering innebär att samtliga bostäder kommer ha privata uteplatser som under olika tid på dygnet är solbelysta. De gemensamma gårdarna skuggas endast under vissa tidpunkter under årets mörkaste dagar. Planförslaget innebär generellt inte någon skuggpåverkan på befintliga bostäder. I södra delområdet orsakas viss skuggpåverkan på radhus på motsatt sida Uppgårdsvägen förmiddagar på vinterhalvåret (se solstudie vårdagjämning kl 9). Detta gäller den nordligaste radhuslängan samt i viss mån den mellersta radhuslängan. På södra delområdet sker även viss skuggning på eftermiddagar på sommarhalvåret av befintliga icke permanenta skollokaler uppförda med tillfälligt bygglov (se figur 49. Solstudie södra planområdet, sommarsolstånd kl 18). En ny skola är under utformning och dessa lokaler som skuggas kommer att försvinna. Skuggpåverkan på befintliga radhus och fastigheter bedöms som acceptabel. Skuggningen från den föreslagna bebyggelsen anses rimlig då skuggningen är begränsad sett till hela året och tiden på dygnet. Fastigheterna påverkas delvis idag av befintlig växtlighet i form av höga träd som finns på båda sidor av Uppgårdsvägen. Sammantaget bedöms inte skuggpåverkan som betydande. 59/68 Planeringsenheten Figur 46. Solstudie norra planområdet, vårdagjämning (Måns Elander arkitektur 2024). Figur 47. Solstudie norra planområdet, sommarsolstånd (Måns Elander arkitektur 2024). 60/68 Planeringsenheten Figur 48. Solstudie södra planområdet, vårdagjämning (Måns Elander arkitektur 2026). Figur 49. Solstudie södra planområdet, sommarsolstånd (Måns Elander arkitektur 2026). 61/68 Planeringsenheten Miljökvalitetsnormer Enligt föroreningsberäkningar kommer exploatering med implementering av de föreslagna dagvattenlösningarna leda till en reduktion av årlig belastning för majoriteten av studerade ämnen i jämförelse med dagens situation. De föroreningsämnen som inte helt reduceras till dagens nivåer är fosfor och kväve. Att omvandla naturmark till bebyggelse innebär oftast alltid att en ökning av föroreningar kommer att ske och det går sällan att helt kompensera. Den beräknade ökningen av föroreningar från det aktuella området bedöms inte medföra betydande konsekvenser för recipienten, eftersom mängden efter rening bedöms vara relativt liten och att recipienten redan mottar dagvatten från bebyggda miljöer. Recipientens totala delavrinningsområde utgör en area på ca 29 km2 där planområdet utgör ca 0,2 %. Delavrinningsområdet ingår i huvudavrinningsområdet för Mälaren där jordbruket jordbruk står för 70% av den antropogena fosforbelastningen. Bidraget från dagvatten motsvarar 8 % och enskilda avlopp 12%. Det innebär att dagvatten inte är den mest avgörande parametern gällande belastning av fosfor och att planområdet i förhållande till recipientens totala avrinningsområde utgör en liten del. (Tyréns, 2026) Den långa sträcka genom grönområden mellan planområdet och recipienten bidrar även till att vattnet kommer renas ytterligare innan det når recipienten. När dagvattnet lämnar planområdet rinner det likt idag även via ett dike i ca 3 km innan det når recipienten, vilket medför ytterligare steg där rening och infiltration kan ske. Genomförandet av detaljplanen bedöms således inte försvåra möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna för recipienten Mälaren-Hilleshögviken. Hälsa och säkerhet Buller När Uppgårdsvägen förlängs påverkas det norra planområdet som idag är opåverkat av buller från vägar och verksamheter. Den bullerutredning som tagits fram för Stenhamra skolområde (som utgår från en trafikalstring som tar hänsyn för utvecklingen av Stenhamra centrum, Stenhamra skolområde samt att 100 bostäder byggs inom planområdet för denna detaljplan) visar på ekvivalenta ljudnivåer som ligger mellan 55-60 dBA och maximala ljudnivåer mellan 80-85 dBA precis intill gatan. I södra planområdet ökar den ekvivalenta ljudnivån något med 60-65 dBA precis intill gatan. Nivåerna för maximala ljudnivåer har inte förändrats avsevärt. Beräkningar för ljudnivå har utförts för prognosår 2040. (WSP 2022) 62/68 Planeringsenheten Figur 50. Ekvivalenta ljudnivåer för ny struktur Figur 51. Maximala ljudnivåer för ny struktur (WSP 2022) (WSP 2022) Resultatet av utredningen visar att föreslagen bostadsbebyggelse är lämplig ur bullersynpunkt. Den ekvivalenta ljudnivån ligger under den tillåtna nivån för bostäder som är maximalt 60 dBA vid fasad enligt