Barn- och utbildningsnämnden — 5 maj 2026

§ 17 Upprop Dnr BUN 2026/17 Beslut Barn- och utbildningsnämnden noterar uppropet.

§ 18 Val av justerare och tid för justering Dnr BUN 2026/18 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att: 1. välja Sivert Åkerljung (KD) och Gunnar Mossberg (M) att justera protokollet, samt 2. protokollet ska justeras 2026-05-11.

§ 19 Informationsärende - Resultat skolansökan (skolval) Dnr BUN 2026/84 Beslut Barn- och utbildningsnämnden noterar informationen.

§ 21 Informationsärende - Central elevhälsa informerar om pågående arbete Dnr BUN 2026/85 Beslut Barn- och utbildningsnämnden noterar informationen.

§ 22 Ajournering Beslut Mötet ajourneras i 12 minuter på begäran av ordförande (KD).

§ 23 Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsredovisning per mars 2026 Dnr BUN 2026/4 Beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner verksamhetsredovisning per mars med utfall nettokostnad 264,8 mnkr och prognos helår 2 mnkr positiv avvikelse jämfört med årets budget. _______ Särskilt yttrande Linus Nilsson (SD) inkommer med ett särskilt yttrande. Sammanfattning Det ekonomiska utfallet för perioden januari-mars är ett negativt resultat på 2,2 mnkr med en nettokostnad på 264,8 mnkr jämfört budgeterad nettokostnad på 262,6 mnkr (en avvikelse med 0,8 procent av nettobudgeten). Intäkterna översteg budget med 1,0 mnkr och kostnaderna översteg budget med 3,2 mnkr. Förvaltningen visar överskott med 3,1 mnkr med lägre volymer och lägre kostnader för framförallt skolskjutsar. Samtidigt visar övriga centrala enheter och egen regi av förskola och skola underskott med 5,3 mnkr beroende på färre elever inom flera enheter med lägre eleversättning som följd samtidigt som personalkostnaderna varit högre än budgeterat. Kostnaderna för tilläggsbelopp/BBSS har överstigit budget och statsbidragsintäkter för yrkesvux har släpat efter och registrerats i april. Helåret bedöms ge ett positivt resultat jämfört budget motsvarande 2 mnkr. Förvaltningen visar överskott på 8,2 mnkr med färre elever i verksamheterna, samt lägre kostnader för skolskjutsar. Övriga centrala enheter och verksamheter i egen regi prognosticerar ett underskott på 6,2 mnkr där 1,1 mnkr avser centrala enheter (1,4 mnkr avser tilläggsbelopp/BBSS) och 5,1 mnkr verksamheter som bedrivs i egen regi. Anpassning av organisationen utifrån lägre volymer fortgår för anpassning gentemot det ekonomiska utrymmet. Grundskolornas möjligheter att nå en ekonomi i balans påverkas negativt av ett minskande elevantal, vilket medför sämre delningstal och färre elever per klass. Birkaskolans utökade kapacitet och successiva mottagande av fler elever skapar samtidigt osäkerhet för de kommunala skolorna under uppbyggnadsfasen. Det är svårt att förutse vilka skolor som kommer att få ett minskat elevantal till följd av övergångar till Birkaskolan. Det av kommunfullmäktige beslutade effektmålet inom målområde 1 "Att barnen ska må bra och lyckas i skolan" bedöms som i hög grad uppfyllt. Tre av barn- och utbildningsnämndens nämndmål bedöms som i hög grad uppfyllda, ett bedöms som delvis uppfyllt. Mätvärden för barn- och utbildningsnämndens indikatorer har ännu inte inkommit för 2026 som skulle indikera på andra trender. Arbetet med verksamhetsbesök för resultatdialoger med elever, personal och skolledning har påbörjats. Prognosen för effektmålet är att det bedöms ha samma status vid årets slut. För målområde 1 har 17 kommunövergripande uppdrag tilldelats barn- och utbildningsnämnden. Utöver dessa har nämnden specifikt upprättat fem uppdrag som fokusområden för 2026. 19 av uppdragen har påbörjats, och flertalet av dessa är fortlöpande uppdrag från föregående år. Två av uppdragen är ännu inte påbörjade, men har planerad uppstart innan nästkommande redovisningstillfälle. Ett uppdrag bedöms som avklarat under föregående år. Ett uppdrag är fortlöpande från föregående år, och är inkluderat i ett av de av nämnden specifikt upprättade uppdragen. Prognosen är att samtliga uppdrag ska kunna avklaras vid årets slut. För målområde 2 har barn- och utbildningsnämnden ett uppdrag. Uppdraget är påbörjat och prognosen är att uppdraget ska kunna avklaras vid årets slut. Barn- och utbildningsnämnden bidrar till två av de av kommunfullmäktige beslutade effektmålen inom målområde 3, "Att arbeta för att bli klimatneutrala till år 2040" samt "Att värna om vår natur och vattenmiljö". Bedömning av indikatorerna görs utifrån värden från 2025, då mätvärden för barn- och utbildningsnämndens indikatorer ännu inte inkommit för 2026 som skulle indikera på andra trender. Prognosen för effektmålen är att de bedöms ha samma status vid årets slut. För målområde 3 har barn- och utbildningsnämnden ett uppdrag. Uppdraget är påbörjat, och arbetet går enligt plan. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande – Verksamhetsredovisning per mars 2026, 2026-04-09. Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsredovisning per mars 2026. Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen Ekonomichef Särskilt yttrande Ärende: 6. Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsredovisning per mars 2026 Dnr: BUN 2026/4 Sverigedemokraterna delar inte majoritetens bild av verksamheten. Trots att helårsprognosen uppvisar ett litet överskott på 2 mnkr vilar redovisningen på en bekymrande grund av svag kostnadskontroll, långsam anpassning till demografiska förändringar och eskalerande stödinsatser som inte ger tillräcklig effekt i kunskapsresultat och närvaro. Fortsatt svag ekonomisk styrning Verksamheter i egen regi redovisar ett underskott på 3,7 mnkr redan efter första kvartalet och prognosticeras landa på minus 5,1 mnkr för helåret. Detta sker trots lägre elevvolymer inom flera områden. Personalkostnaderna överstiger budget med betydande belopp på grund av eftersläpning vid anpassning av organisationen. Samtidigt som fristående huvudmän hanterar volymförändringar mer flexibelt fortsätter den kommunala verksamheten att bära på överkapacitet och höga fasta kostnader. Detta är ett tydligt tecken på strukturell ineffektivitet. Kostnaderna för tilläggsbelopp och BBSS fortsätter att överskrida budget (0,9 mnkr Q1, prognosticerat 2,3 mnkr helår). Dessa volym- och behovsstyrda kostnader är svåra att prognostisera – något som nämnden upprepat påpekar. Sverigedemokraterna ser med oro på hur en alltmer heterogen elevgrupp driver upp stödkostnaderna utan att motsvarande förbättringar syns i de centrala indikatorerna för kunskapsutveckling och skolnärvaro. Demografi och långsiktig planering Prognoserna visar fortsatt minskande antal barn i förskole- och grundskoleåldrar. Trots att detta är en känd utveckling saknas en tillräckligt kraftfull anpassning av personal och lokaler. Risken för sämre delningstal och dyrare drift per elev är uppenbar, särskilt för de kommunala skolorna i ljuset av Birkaskolans expansion. Majoriteten tycks hellre hantera problemen reaktivt än att genomföra de strukturella förändringar som behövs. Kunskap, trygghet och studiero De flesta indikatorer för 2026 saknas ännu, och bedömningarna bygger i stor utsträckning på 2025 års värden. Andelen elever med hög frånvaro är fortsatt för hög och studieron behöver stärkas ytterligare. Vi välkomnar förberedelserna inför mobilförbudet sommaren 2026, men detta måste åtföljas av tydligare regler, konsekventa sanktioner och ett stärkt fokus på ordning, kunskap och svensk kultur i undervisningen. PAX och andra insatser är bra, men de ersätter inte ett tydligt ledarskap och höga förväntningar på eleverna. Slutsats Majoritetens hantering präglas av långsamma anpassningar, bristande prioritering av kärnuppdraget och en överdrivna tilltro till fler planer, samverkansprojekt och kompetensutvecklingsinsatser. Sverigedemokraterna kräver i stället: • Kraftfull och skyndsam anpassning av personal och organisation till faktiska elevvolymer. • Skärpt uppföljning och tydligare begränsningar av kostnaderna för särskilt stöd. • Ett återtaget fokus på studiero, disciplin och kunskapsförmedling i alla verksamheter. • Ett värdegrundsarbete som utgår från svensk kultur, gemensamma normer och samhällets behov. • Ekerös barn och unga förtjänar en skola där kunskap, trygghet och ordning står i centrum – inte en verksamhet som fortsätter att expandera stöd- och administrationsapparaten på bekostnad av den faktiska undervisningen i klassrummen. För Sverigedemokraterna Ekerö Linus Nilsson

§ 24 Underlag till mål och budget år 2027 med utblick mot 2028 - 2029 Dnr BUN 2026/68 Beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden godkänner Underlag till mål och budget för 2027 med utblick mot åren 2028 och 2029. 2. Underlaget överlämnas till kommunstyrelsen. ______ Deltar ej i beslut Linus Nilsson (SD), Gunnar Mossberg (M), Liselotte Claussnitzer (M) och Jill Nilsson (M) deltar ej i beslut. Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden har som ett led i Ekerö kommuns budgetprocess tagit fram förslag till särskilt relevanta verksamhetsområden och strategiska prioriteringar för 2027 med utblick mot 2028 – 2029. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande – Underlag till mål och budget år 2027 med utblick mot 2028 – 2029, 2026-03-30. Underlag till mål och budget år 2027 med utblick mot 2028 – 2029. Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen

§ 25 Remiss av betänkandet En förbättrad elevhälsa (SOU 2025:113) Dnr BUN 2026/66 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att inte godkänna barn- och utbildningsförvaltningens förslag till remissyttrande (Tjänsteutlåtande – Remiss av betänkandet En förbättrad elevhälsa, 2026-03-27) och att inte lämna det som svar på remissen. ____ Särskilt yttrande Sivert Åkerljung (KD) inkommer med ett särskilt yttrande. Samtliga ledamöter från Moderaterna inkommer med ett särskilt yttrande. ___ Yrkanden Sivert Åkerljung (KD), Anita Jernberger (L), Gunnar Mossberg (M), Liselotte Claussnitzer (M) och Jill Nilsson (M) yrkar avslag till förvaltningens förslag. Sten Svensson (S), Tatjana Glinwood (S), Jonas Thorstensson (S), Tjalle Forselius (C ) och Iren Bakkerud (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslutsgång Ordförande (KD) ställer yrkandena under proposition och finner att beslut inte kan fattas med acklamation. Ordföranden (KD) beslutar att ärendet ska avgöras genom omröstning. Omröstningsproposition Den som yrkar bifall till förvaltningens förslag röstar ja. Den som yrkar avslag, det vill säga att svaret ej ska skickas till Utbildningsdepartementet röstar nej. Omröstningsresultat 5 ledamöter röstar Ja, 6 röstar Nej, 0 avstår. Ordföranden finner därmed att nämnden beslutar att inte godkänna förvaltningens förslag till remissyttrande och att det inte ska lämnas som svar på remissen. Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen ser det positivt att man i förslaget lägger vikt vid att elevhälsan är en viktig instans i skolan ur ett folkhälsoperspektiv, att förtydliga uppdrag, syfte och införa föreskrifter ser leder till en mer likvärdig elevhälsa. Det är sedan länge ett erkänt faktum att förbyggande och främjande elevhälsoarbete som möjliggör en fullföljd skolgång leder till en god hälsa och generell positiv utveckling och är därmed en insats som minskar antalet barn och unga som behöver psykiatrisk vård. Ett utökat uppdrag där det läggs till en vårdnivå med att behandla ”lättare fysiska och psykiska besvär” ser förvaltningen utmaningar med. Att införa ytterligare en ”nivå” av psykiska besvär befarar förvaltningen kommer leda till att elever bollas mellan olika instanser i större utsträckning och riskerar hamna mellan stolarna. Att förebygga att elever i första steget utvecklar psykisk ohälsa måste ske på bred front och bedöms vara det bästa för folkhälsan. I Ekerö kommun har man kommit långt i det främjande och förebyggande arbetet vilket också avspeglar sig i kommunens elevers självskattade hälsa. Vissa delar i förslaget upplever förvaltningen som otydliga och vissa saknar förankring i redan existerande styrdokument, ett tydligt exempel på det är avsnittet som rör utredning inför mottagande i anpassad grundskola. Sammantaget gör detta att det är svårt att på ett stringent sätt ta ställning till förslaget i sin helhet. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande – Remiss av betänkandet En förbättrad elevhälsa, 2026-03-27. Remissmissiv - Betänkandet En förbättrad elevhälsa. Beslutet expedieras till Utbildningsdepartementet Särskilt yttrande - Tjänsteutlåtande Remiss av betänkandet ”En förbättrad elevhälsa” Dnr BUN 2026/66 Regeringen och Kristdemokraterna vill tydliggöra och stärka elevhälsans syfte och uppdrag, stärka elevhälsans vårduppdrag och garantera att elever får tillgång till elevhälsans professioner. Vi vill uppmuntra mer samverkan mellan elevhälsan och hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Förr hade vi skolhälsovård och sedan 2011 elevhälsa med förebyggande som det primära. Vi vill bredda elevhälsans uppdrag utan att den för den sakens skull blir ”vårdande”. Elevhälsan behöver t ex rustas för att kunna möta den ökande psykiska ohälsan. Samordning och samarbete måste förbättras och vi ställer oss bland annat positiva till en samordnande funktion inom elevhälsan som har till uppgift att samordna insatser som våra elever kan behöva tillsammans med hälso- och sjukvården. Vi ser gärna att elevhälsan blir mer integrerad med den övriga hälso- och sjukvården. Vi anser remissvaret i vissa delar speglar ett alltför defensivt förhållningssätt vilket riskerar att befästa en del av nuvarande situation och hindra angelägen utveckling. Sivert Åkerljung (KD) Ledamot i Barn och utbildningsnämnden Ekerö Särskilt yttrande punkt 8 Vi moderater valde att säga nej till förvaltningens förslag. Detta framför allt då vi inte delar utredningens tankar om den framtida Elevhälsan och därför velat se en helt annan ansats i yttrandet. Moderaterna hade hellre sett att utredningen återinfört skolhälsovården. Och att man återinfört skolhälsovården i skollagen och dessutom gjort den till en del av regionernas primärvård, med ett tydligt medicinskt uppdrag och rätt kompetens på plats i skolan. Det skulle avlasta lärare och rektorer från ett ansvar de inte är utbildade för, så att de kan fokusera på undervisning och kunskapsresultat. Varför vill Moderaterna detta? • Skolresultat och hälsa hänger ihop. Barn som mår dåligt lär sig sämre. • Skolan är den enda arena där alla barn nås och därmed det bästa forumet för tidig upptäckt av ohälsa. • När det medicinska uppdraget togs bort försvann också möjligheten att tidigt fånga upp problem och diagnoser. • BUP belastas i dag med ärenden som tidigare kunde hanteras i skolan. • Den förebyggande vårdkedjan från MVC och BVC via skolan till specialistvård är bruten och måste återupprättas. • Första linjens vård för barn och unga ska ges i skolan. Det är det enda sättet att ge BUP goda förutsättningar att fungera. Fram till 2011 hade skolan en tydlig skolhälsovård med ett medicinskt uppdrag, heltäckande läkarkontroller och ett delat ansvar mellan skolläkare och rektor för barnens hälsa. När skollagen trädde i kraft 2011 ersattes skolhälsovården av en samlad elevhälsa där medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser slogs ihop. Intentionen var god: bredda perspektivet och ge fler yrkesgrupper lagstöd. Men i praktiken innebar förändringen att det medicinska uppdraget tonades ned kraftigt. Rektorn fick det övergripande ansvaret för barnens hälsa och lärarna förväntades reagera när ett barn mår dåligt. Resultatet är att många barn idag aldrig träffar en skolläkare att jämföra med de heltäckande kontroller man hade tidigare. Våra synpunkter på utredningen: • Elevhälsans vårduppdrag återupprättas inte. Utredningen bedömer tvärtom att elevhälsan inte ska ges ett hälso- och sjukvårdsuppdrag och att nuvarande huvudmannaskap är ändamålsenligt. Vi delar inte den bedömningen. • Läkarkompetens saknas i förslaget. När primärvården inte vill ta mer ansvar behöver elevhälsovården stå på egna ben med tydlig medicinsk kompetens och läkare på plats. • Utredningen missar att psykisk ohälsa ofta har en bakomliggande fysisk orsak. Det medicinska perspektivet på barns och ungas hälsa är underbelyst. • Elevhälsogarantin riskerar att bli ett tomt papper utan reell effekt. • Den föreslagna samverkansfunktionen mellan elevhälsa och barn- och ungdomsmedicinska mottagningar är otydlig och onödigt byråkratisk. Bedömningar av vilka barn som ska gå vidare kan bara göras av läkare. • Specialpedagoger och speciallärare bör ha sin hemvist i undervisningsuppdraget och lärarkollegiet, inte i elevhälsouppdraget. Det behövs en tydligare renodling. För Moderaterna Gunnar Mossberg Liselotte Claussnitzer Jill Nilsson Hans Henriksen Philip Arnell Mia Heurlin-Norinder Omröstning §25 Remiss av betänkandet ”En förbättrad elevhälsa (SOU 2025:113)” Dnr BUN 2026/66 Namn Ja Nej Avstår Sivert Åkerljung (KD) 1 Sten Svensson (S) 1 Tatjana Glinwood (S) 1 Jonas Thorstensson (S) 1 Anita Jernberger (L) 1 Tjalle Forselius (C ) 1 Iren Bakkerud (MP) 1 Gunnar Mossberg (M) 1 Liselotte Claussnitzer 1 (M) Jill Nilsson (M) 1 Linus Nilsson (SD) 1 Resultat 5 6

§ 26 Motionssvar - Naturbruksgymnasium på Ekerö - KF 2025-10-06 (SD) Dnr BUN 2025/160 Beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Reservationer Linus Nilsson (SD) reserverar sig. ______ Yrkanden Linus Nilsson (SD) yrkar bifall till motionen. Beslutsgång Ordföranden (KD) ställer Linus Nilssons (SD) yrkande och liggande förslag till beslut under proposition och finner att nämnden beslutar i enlighet med liggande förslag. Sammanfattning Politikens motivering Mittenstyret i Ekerö kommun är för valfrihet och mångfald inom förskola och skola. Några fristående friskoleaktörer har under mandatperioden tagit kontakt med kommunen och presenterat sina tankar om att etablera ett fristående gymnasium i kommunen. Vi har träffat de som velat träffa oss, däribland en friskoleaktör med Naturbruksgymnasieinriktning. De sonderade terrängen att etablera ett fristående Naturbruksgymnasium på Färingsö. De var utöver oss i kontakt med alltifrån Statens Fastighetsverk kring hyra av skollokal samt näringsidkare inom de gröna näringarna för att undersöka om exempelvis möjlighet till praktikplatser. Efter deras sonderingar bedömde denne aktör att förutsättningarna inte fanns för att fullfölja deras planer på ett Naturbruksgymnasium i Ekerö kommun. Vi som kommun har en lagstadgad skyldighet att lämna upplysningar om det behövs för en etablering, men har ingen som helst juridisk rådighet att besluta att en privat aktör ska etablera sig inom kommunen. En kommunal beslutsprocess i denna fråga saknar därför lagstöd i skollagen. Enligt skollagen (2010:800) är det aldrig kommunen som beslutar om etablering av fristående skolor. Beslut om godkännande och rätt till bidrag för dessa fattas av Skolinspektionen. Förvaltningens motionssvarsunderlag Johanna Strömstedt (SD) och Linus Nilsson (SD) har till kommunfullmäktige lämnat in motion om att starta ett naturbruksgymnasium på Ekerö. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2025-11-10 att remittera motionen till barn- och utbildningsnämnden. Motionärerna yrkar att Ekerö kommun utreder intresset för ett naturbruksgymnasium i kommunen, samt att ifall intresse finns ta fram en plan för uppförande av ett sådant gymnasium. Under 2022 genomförde barn- och utbildningsförvaltningen en omfattande undersökning avseende eventuellt uppstartande av gymnasieskola. Undersökningen initierades genom ett ordförandebeslut under hösten 2021. Resultatet av denna undersökning presenterades för barn- och utbildningsnämnden 2022-12-06, och ledde till att nämnden beslutade att avvakta med att starta upp gymnasieskola på Ekerö, men att man beslutade att starta anpassad gymnasieskola. Undersökningen visade att dåvarande elever i Ekerö kommun primärt valde högskoleförberedande program, varav ekonomiprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet var de två mest populära utbildningarna. Av yrkesprogrammen hade el- och energiprogrammet flest elever, följt av naturbruksprogrammet och försäljnings- och serviceprogrammet. Vid en jämförelse med samverkanskommunerna för Storsthlm avseende fördelningen mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram var det en marginellt större del av Ekerös elever som sökte yrkesprogram (21 procent respektive 20 procent). Det noterades även att andelen elever som söker sig till yrkesprogram minskat under det senaste decenniet, vilket i statliga utredningar förklarats med osäker arbetsmarknad, för generellt program samt att yrkesutbildningar ibland beskrivs som riktade till främst lågpresterande elever. Statistik från Skolverket visar på att intresset hos elever som söker gymnasium har ökat avseende naturbruksprogrammet (+4 procent sedan föregående år), men att vanligaste bedömningen av hur utbudet av platser bör utvecklas är att behålla det antal platser som idag finns. Uppbyggnad av ny gymnasieskola är kostsamt under uppbyggnadstiden då man fyller på med ny årskurs per år. Om klasserna inte fylls redan från årskurs 1 kommer detta underskott att följa med i tre år. Vid tiden för undersökningen belystes primärt att valet av plats för gymnasieskola behövde placeras tillräckligt nära centrum för att utomkommunala elever skulle välja att transportera sig dit, då det egna elevunderlaget inte bedömdes täcka de platser som ett gymnasium skulle generera. Det kan argumenteras för att uppstartande av yrkesgymnasium med naturbruksprogram skulle gynnas av att snarare placeras i lämpligt område där djur och natur finns nära och tillgängligt. Med detta följer att gymnasiet eventuellt skulle komma att behöva erbjuda internat och logi för de elever som söker sig dit, då kommunen inte enbart kan anta att dess egna elever fyller upp antalet platser. Beslutsunderlag Motionssvar – Naturbruksgymnasium på Ekerö – KF 2025-10-06 (SD), 2026-04-13 Motion – Naturbruksgymnasium på Ekerö – KF 2025-10-06 (SD) Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen

§ 27 Informationshanteringsplan för barn- och utbildningsnämnden Dnr BUN 2026/70 Beslut Barn- och utbildningsnämnden antar informationshanteringsplan för barn- och utbildningsnämnden, vilken ersätter dokumenthanteringsplan antagen 2018-06-13. Sammanfattning Enligt arkivlagen ska myndigheter ansvara för att redovisa och beskriva sin information, sina allmänna handlingar och sina arkiv. Informationen ska vara strukturerad så att den kan återsökas och förstås i sitt sammanhang under hela sin livscykel, inklusive efter arkivering. Informationshanteringsplanen utgör även ett stöd för att uppfylla krav enligt offentlighets- och sekretesslagen, tryckfrihetsförordningen, arkivlagen och förvaltningslagen. Informationshanteringsplanen har utformats i enlighet med kommunstyrelsens instruktion (KS23/388) och baseras på kommunarkivets mallar och anvisningar. Enligt Ekerö kommuns arkivreglemente ansvarar varje nämnd för att upprätta en dokumenthanteringsplan/informationshanteringsplan. Syftet med att anta informationshanteringsplanen är att säkerställa en ändamålsenlig arkivvård samt att uppfylla gällande lagstiftning och kommunens styrdokument inför överlämnande av handlingar till kommunens arkivmyndighet. Informationshanteringsplanen ersätter barn- och utbildningsnämndens dokumenthanteringsplan, som antogs 2018-06-13. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande – Informationshanteringsplan för barn- och utbildningsnämnden, 2026-05-05. Barn- och utbildningsnämndens informationshanteringsplan Beslutet expedieras till Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunkansliet Kommunstyrelsen

§ 28 Revidering av delegationsordning Dnr BUN 2026/46 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att anta reviderad delegationsordning, vilken ersätter delegationsordning beslutad 2025-12-09 med tillägg att titel administrativ samordnare förtydligas till administrativ samordnare för gymnasiefrågor. Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen har gjort en översyn av nämndens delegationsordning och föreslår ett antal ändringar. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande – Revidering av delegationsordning, 2026-04-13. Bilaga 1 – Delegationsordning för barn- och utbildningsnämnden med spårändringar. Bilaga 2 – Delegationsordning för barn- och utbildningsnämnden utan spårändringar. Beslutet expedieras till Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunkansliet

§ 29 Barn- och utbildningsnämndens priser för skickliga pedagogiska insatser 2026 Dnr BUN 2026/60 Beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att tilldela priset för Årets pedagog till: Veronika Andersson och Christina Gottheil Svahn. 2. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att tilldela priset för Årets team till: Catarina Kågström och Mattias Widenberg Törnquist. 3. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att tilldela priset för Årets insats för trygghet, likabehandling och motverkande av diskriminering och kränkande behandling till: Maria Magnusson. Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden ska i samband med nämndsammanträdet i juni 2026 dela ut priser för skickliga pedagogiska insatser inom barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter. Mottagarna av pris har nominerats av vårdnadshavare, elever och personal och därtill har barn- och utbildningsnämndens presidium nominerat kandidater till barn- och utbildningsnämnden för slutligt beslut. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande – Barn- och utbildningsnämndens priser för skickliga pedagogiska insatser, 2026-03- 20. Beslutet expedieras till Barn- och utbildningsförvaltningen Redaktionen

§ 30 Läsårsdata 2027-2028 Dnr BUN 2026/59 Beslut Barn- och utbildningsnämnden antar läsårsdata för 2027-2028. Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram förslag på läsårsdata för kommunens skolor 2027- 2028. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande – Läsårsdata 2027-2028, 2026-03-09. Beslutet expedieras till Kommunens grundskolor

§ 31 Anmälningar för kännedom till nämnden Dnr BUN 2026/8 Beslut Barn- och utbildningsnämnden noterar informationen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande – Anmälningar för kännedom till nämnden Anmälan om kränkande behandling till huvudman mars 2026 Rapport ”Anmälan för kännedom – Barn- och utbildningsnämnden 5 maj”

§ 32 Redovisning av delegationsbeslut barn- och utbildningsnämnden Dnr BUN 2026/9 Beslut Barn- och utbildningsnämnden noterar informationen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande – Rapportering av delegationsbeslut – Barn- och utbildningsnämnden år Delegationsbeslut tilläggsbelopp – 2026-04-09 Delegationslista beslut skolskjuts 2026-02-27-2026-04-13 Rapportering av nämndbeslut inom förvaltningen Tåg 2 – 5 maj

§ 33 Barn- och utbildningsnämndens ordförande informerar Dnr BUN 2026/34 Beslut Barn- och utbildningsnämnden noterar informationen. Sammanfattning Ordföranden har inga informationspunkter vid dagens sammanträde.

§ 34 Chef för barn- och utbildningsförvaltningen informerar Dnr BUN 2026/35 Beslut Barn- och utbildningsnämnden noterar informationen. Sammanfattning Förvaltningschefen informerar om följande: - Tre slutkandidater finns till rektorstjänsten vid Träkvistaskolan. Referenstagning pågår. Information till personal och vårdnadshavare lämnas efter genomförd MBL-förhandling . - Åsa Killander tillträder som rektor vid Tappströmsskolan den 1 juni. - Förvaltningschefen påminner om vikten av att hantera eventuella e postmeddelanden som innehåller känsliga personuppgifter med försiktighet, radera gärna om möjligt. Stäm gärna av med förvaltningen vid frågor. Det är förvaltningens ansvar att hantera och utreda individärenden som sedan ev. skickas vidare till externa instanser såsom Barn- och elevombudet eller Skolinspektionen. Anmälningar och beslut från dessa instanser anmäls därefter till nämnden för kännedom. - Nio nya seniorer har rekryterats inom ramen för ”Seniorer i skolan”