Kommunstyrelsen — 5 maj 2026

§ 1. Med stöd av 15 kap. 38, 39, 41 §§ miljöbalken (1998:808) och 9 kap. 1 och 2 §§ avfallsförordningen (2020:614) meddelar respektive kommuns kommunfullmäktige dessa föreskrifter för avfallshantering i Karlskoga, Kristinehamn, Filipstad, Degerfors och Storfors kommuner. För avfallshantering gäller:  Miljöbalken (1998:808)  Avfallsförordningen (2020:614)  Förordning om producentansvar för förpackningar (2022:1274)  Föreskrifter om avfallshantering i förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken och andra författningar, exempelvis Arbetsmiljöverkets föreskrifter  Dessa föreskrifter, beslutade av kommunfullmäktige  Avfallstaxan, beslutad av kommunfullmäktige  Anvisningar till föreskrifterna, utfärdade av avfallsansvarig nämnd  Andra författningar som berör avfallshantering 1.2 Definitioner

§ 2. Termer och begrepp som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i 15 kap. miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2020:614). I övrigt används följande begrepp med de betydelser som här anges:  Avfall – Varje Föremål, ämne och substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med enligt 15 kap. 1 § miljöbalken.  Kommunalt avfall – Avfall som kommer från hushåll och sådant avfall från andra källor som till sin art och sammansättning liknar avfall från hushåll.  Restavfall – Återstående kommunalt avfall efter att matavfall, farligt avfall, grovavfall, bygg- och rivningsavfall, förpackningar och returpapper har sorterats ut.  Matavfall – Allt biologiskt nedbrytbart avfall som uppkommer i och med livsmedelshanteringen i hushåll, restauranger, storkök med mera, och som skulle kunna, eller har kunnat, användas som livsmedel och som separerats från övrigt kommunalt avfall för centralt omhändertagande eller hemkompostering. Biologiskt nedbrytbart livsmedels- och köksavfall.  Grovavfall – Kommunalt avfall som är så tungt eller skrymmande eller har andra egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl.  Förpackningsavfall – Avser i dessa föreskrifter förpackningsavfall under kommunalt insamlingsansvar, såsom förpackningar av papper och kartong, plast, metall, färgat och ofärgat glas, trä samt övrigt förpackningsmaterial. Dnr SRN 53-2026/8  Returpapper – Dags- och veckotidningar, tidskrifter, direktreklam, telefonkataloger, kataloger för postorderförsäljning, kontorspapper och liknande produkter av papper. Dock INTE kuvert, vilket är ett restavfall.  Bygg- och rivningsavfall – Allt sådant material som uppstår vid rivning, byggnation, och renovering. Det kan uppstå vid yrkesmässig verksamhet och i sammanhang som inte är yrkesmässig verksamhet. Visst bygg- och rivningsavfall kan även vara klassat som farligt avfall och ska då hanteras i enlighet med kraven på farligt avfall.  Trädgårdsavfall – Avser biologiskt avfall som uppkommer från egen trädgård vid bostadshus, parker i bostadsområden och liknande, och som inte lämpligen kan/får lämnas som kommunalt avfall i kärl avsedda för matavfall eller restavfall.  Farligt avfall – Avser ett ämne eller föremål som är avfall och som enligt 2 kap. avfallsförordningen ska klassificeras som farligt avfall. Däri inbegrips även cytostatika i fast och flytande form.  Läkemedelsavfall – Avser överbliven medicin som uppkommit i hushåll till följd av användning för människor eller sällskapsdjur, dock inte cytostatika.  Smittförande avfall – Avfall som är kraftigt förorenat med kroppsvätskor.  Stickande och skärande avfall – Avser kanyler, sprutspetsar, skalpeller och liknande utrustning som har använts för egenvård, hemsjukvård, kosmetiska åtgärder eller liknande. Sådant avfall kan vara smittförande om de varit i kontakt med kroppsvätskor som räknas som smittförande.  Animaliska biprodukter (ABP) – Hela kroppar eller delar av kroppar från djur, produkter av animaliskt ursprung eller andra produkter som fås från djur och som inte är avsedda att användas som livsmedel, i enlighet med EU:s förordning om animaliska biprodukter (EG nr 1069/2009).  Fastighetsinnehavare – Avser den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare.  Nyttjanderättshavare – Avser nyttjandeformer som utan att omfattas av begreppet fastighetsinnehavare omfattas av rätten att bruka eller nyttja en fastighet.  Nyttjanderätt – Nyttjandeformer jämställda med ägande, såsom arrendeavfall och tomträtt.  Producent – Den som yrkesmässigt utvecklar, tillverkar, bearbetar, behandlar, överlåter eller för in produkter till Sverige.  Producentansvar – Skyldigheten för producenterna, inom de områden där producentansvar råder, att ansvara för att samla in och ta omhand uttjänta produkter. Områdena är: o Batterier o Bilar o Däck o Elutrustning (inklusive glödlampor och viss belysningsarmatur) o Förpackningar o Returpapper o Läkemedel o Radioaktiva produkter o Fiskeredskap  Samlokaliserad verksamhet – Avser sådan verksamhet som bedriver verksamhet i nära anslutning till hushållen i flerbostadshus vilka har fastighetsnära insamling av förpackningar. Dnr SRN 53-2026/8  Verksamhet – Yrkesmässig verksamhet där verksamhetsutövaren är ansvarig för avfallshanteringen och är antingen fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare av en fastighet eller lokal.  Återvinningscentral – Större anläggning där det går att lämna flera olika typer av avfall.  Återvinningsstation/Lättillgänglig insamlingsplats – Mindre anläggning där främst privatpersoner bland annat kan lämna förpackningsavfall och returpapper.  Behållare – Kärl, säck, storsäck, latrinbehållare, container eller annan anordning för uppsamling av kommunalt avfall.  Delad behållare – Avser att flera abonnenter delar på nyttjandet av en eller flera behållare.  Enskilda avloppsanläggningar – Varje form av avloppsanläggning för omhändertagande av spillvatten från WC och eller BDT (BadDuschToalett) som inte är kopplad till kommunens avloppsnät. Även forforfilter/-fälla ingår i begreppet.  Torrtoalett – Enkla utedass med latrintömning men också sådana komposttoaletter och fritidstoaletter som inte är kopplade till avloppstank, avloppsledning eller på annat sätt är kopplad till gemensam insamling av avfallet. Innefattar även andra lösningar som inte använder vatten.  Fettavskiljare – Avser anläggning kopplad till spillvattensystemet ägnat åt att fånga upp fett och liknande produkter innan spillvattnet når spillvattenledningar vid anslutningspunkten för fastigheten.  Oljeavskiljare – Anläggning kopplad till avloppsystemet ägnat åt att fånga upp olje- och andra föroreningar, innan vattnet når spillvattenledning vid anslutningspunkten för fastigheten, vilka kan ge problem i det lokala avloppsnätet eller recipient.  Budning – Kunden beställer tömning vid behov utgående såväl från fyllnadsgrad som funktionskrav eller tidskrav enligt denna föreskrift.  Avfallstaxa – Avser avgifter och regler fastställda av kommunfullmäktige med stöd av 27 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) om renhållningsavgift.  Renhållningsanvisningar – Detaljerade dokument som tillsammans med föreskrifterna beskriver olika aktörers skyldigheter och ansvarsområden.  Återbruk – De former för återanvändning som innebär att en vara i stället för att lämnas till materialåtervinning eller annat förstörande förfarande, lämnas i ett flöde där varan, efter eventuell nödvändig reparation eller annan åtgärd, kan brukas igen för samma ändamål som det ursprungliga.  Invasiva växter – Växtarter som finns upptagna på förteckningen över invasiva främmande arter enligt EU-förordning nr 1143/2014. 1.3 Ansvar för renhållning, information och tillsyn Allt avfall ska tas omhand på ett korrekt sätt, utifrån avfallets egenskaper, för att inte orsaka olägenhet för människors hälsa eller miljön. I Sverige är ansvaret för avfallet fördelat på:  Avfallsinnehavarna, som har ansvar för att sortera sitt avfall och lämna det enligt renhållningsordningens bestämmelser. Närmare anvisningar lämnas av renhållaren.  Kommunerna, som ansvarar främst för hämtning av hushållens avfall och förpackningar, samt har informationsansvar.  Producenterna, som ansvarar för återvinningen av sina respektive produktgrupper och som även har ett övergripande informationsansvar. Dnr SRN 53-2026/8

§ 3. Kommunen har verksamhetsansvar för hanteringen av kommunalt avfall i kommunen. Inom ramen för verksamhetsansvaret ingår även avtal och auktorisationer. I verksamhetsansvaret ingår också ansvar för den information som enligt författning är ålagd kommunen. Den avfallsansvariga nämnden beslutar om insamlingssystem, antar renhållningsanvisningarna och ansvarar för renhållningen.  Samhällsbyggnads- och servicenämnden är avfallsansvarig nämnd i Karlskoga.  Kommunstyrelsens teknikutskott är avfallsansvarig nämnd i Filipstad.  Tekniska nämnden är avfallsansvarig nämnd i Kristinehamn.  Serviceförvaltningen är avfallsansvarig nämnd i Degerfors.  Kommunstyrelsen är avfallsansvarig nämnd i Storfors. Om inte annat anges i dessa föreskrifter, eller i kommunens beslut om dispens, ska all borttransport och vidare hantering av avfall under kommunalt ansvar utföras av kommunens avfallsorganisation, renhållaren, eller den/de som kommunen anlitar för ändamålet. Begreppet renhållaren används för båda dessa utförare.

§ 4. Anläggningar för mottagning av avfall i hamnar hanteras enligt Sjöfartsverkets föreskrifter:  SJÖFS 2001:12 för mottagning av avfall från fartyg  SJÖFS 2001:13 för mottagning av avfall från fritidsbåtar Samtliga hamnar och varv ska ha mottagningsanordningar samt avfallshanteringsplan om inte undantag medges i ovan relaterade föreskrifter.

§ 5. Tillsynsansvarig nämnd beslutar om åtgärder med anledning av genomförd tillsyn samt beslutar om undantag enligt denna föreskrift.  Tillväxt- och tillsynsnämnden är tillsynsansvarig nämnd i Karlskoga.  Miljö- och byggnadsnämnden är tillsynsansvarig nämnd i Filipstad.  Miljö- och byggnadsnämnden är tillsynsansvarig nämnd i Kristinehamn.  Bygg- och miljönämnden är tillsynsansvarig nämnd i Degerfors.  Tillväxt- och tillsynsnämnden är tillsynsansvarig nämnd i Storfors. 1.4 Fastighetsinnehavares och nyttjanderättshavares ansvar för information och betalning

6§). h - Högsta nockhöjd är 8 meter 1 Regleringar kring höjd på byggnadsverk görs för a(cid:425) möjliggöra en ändamålsenlig höjd på avsedd bebyggelse. De(cid:425)a bidrar (cid:415)ll planens sy(cid:332)e a(cid:425) möjliggöra nybyggnad av en dagligvarubu(cid:415)k, vilket mo(cid:415)veras av a(cid:425) bebyggelse u(cid:414)ormas och placeras på den avsedda marken på e(cid:425) sä(cid:425) som är lämpligt med hänsyn (cid:415)ll landskapsbilden och intresset av en god helhetsverkan samt behovet av fram(cid:415)da förändringar och komple(cid:425)eringar (PBL 2 kap.6§). h - Högsta nockhöjd är 6 meter 2 Regleringar kring höjd på byggnadsverk görs för a(cid:425) möjliggöra en ändamålsenlig höjd på avsedd bebyggelse. De(cid:425)a mo(cid:415)veras av planens sy(cid:332)e a(cid:425) möjliggöra nybyggnad av en dagligvarubu(cid:415)k, där e(cid:425) säkerställande av vik(cid:415)g samhällsfunk(cid:415)on i området är en förutsä(cid:425)ning för etablering av detaljhandeln, samt a(cid:425) bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras (cid:415)ll mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn (cid:415)ll möjligheterna a(cid:425) ordna elektronisk kommunika(cid:415)on samt samhällsservice i övrigt (PBL 2 kap. 5§). p - Byggnad ska placeras minst 4,5 meter från fas(cid:415)ghetsgräns 1 Regleringen görs för a(cid:425) säkerställa a(cid:425) u(cid:414)ormningen av fas(cid:415)gheten sker med hänsyn (cid:415)ll stadsbilden och förhållande (cid:415)ll fas(cid:415)ghetsgräns. Bestämmelsen mo(cid:415)veras av planens sy(cid:332)e a(cid:425) möjliggöra nybyggnad av en dagligvarubu(cid:415)k, samt a(cid:425) bebyggelse ska placeras på e(cid:425) sä(cid:425) som är lämpligt med hänsyn (cid:415)ll stadsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan (PBL 2 kap. 6§). f - Tomt ska u(cid:414)ormas med vegeta(cid:415)on 1 Regleringen görs för a(cid:425) värna parkkaraktären i området. De(cid:425)a bidrar (cid:415)ll planens sy(cid:332)e a(cid:425) möjliggöra nybyggnad av en dagligvarubu(cid:415)k genom a(cid:425) mark som inte avser bebyggelse anordnas med intresset av en helhetsverkan och a(cid:425) bebyggelse placeras på den avsedda marken på e(cid:425) sä(cid:425) som är lämpligt med hänsyn (cid:415)ll landskapsbilden och natur- och kulturvärdena på platsen (PBL 2 kap. 6§). f - Tomt ska u(cid:414)ormas med vegeta(cid:415)on. Gång- och cykelbana får anordnas 2 Regleringen görs för a(cid:425) värna parkkaraktären i området och möjliggöra för gångförbindelse på tomten. De(cid:425)a bidrar (cid:415)ll planens sy(cid:332)e a(cid:425) möjliggöra nybyggnad av en dagligvarubu(cid:415)k samt möjliggöra förbindelse för gång- och cykeltrafikanter genom a(cid:425) mark som inte avser bebyggelse 41 anordnas med intresset av en helhetsverkan och a(cid:425) bebyggelse placeras på den avsedda marken på e(cid:425) sä(cid:425) som är lämpligt med hänsyn (cid:415)ll landskapsbilden och natur- och kulturvärdena på platsen (PBL 2 kap. 6§). b - Marken ska vara genomsläpplig 1 Regleringen görs för a(cid:425) marken ska hantera dagva(cid:425)enavledning genom möjlighet (cid:415)ll infiltra(cid:415)on. Bestämmelsen mo(cid:415)veras av planens sy(cid:332)e a(cid:425) möjliggöra nybyggnad av en dagligvarubu(cid:415)k genom a(cid:425) säkerställa ytor för hantering av dagva(cid:425)en som kan genereras vid avsedd exploatering, samt a(cid:425) bebyggelse lokaliseras (cid:415)ll mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn (cid:415)llmöjligheterna a(cid:425) ordna avlopp (PBL 2 kap. 5§) samt med hänsyn (cid:415)ll natur- och kulturvärden och miljö- och klimataspekter främja en långsik(cid:415)gt god hushållning med mark, va(cid:425)en, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt (PBL 2 kap. 3§). e - Största byggnadsarea är 20% av fas(cid:415)ghetsarean inom användningsområdet 1 Regleringen görs för a(cid:425) säkerställa a(cid:425) utny(cid:425)jande av fas(cid:415)gheten sker med hänsyn (cid:415)ll stadsbilden och skapa en god bebyggd miljö. Bestämmelsen mo(cid:415)veras av planens sy(cid:332)e a(cid:425) möjliggöra nybyggnad av en dagligvarubu(cid:415)k, samt a(cid:425) bebyggelse ska placeras på e(cid:425) sä(cid:425) som är lämpligt med hänsyn (cid:415)ll stadsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan (PBL 2 kap. 6§). Avgränsas via sekundär egenskapsgräns u - Markreservat för allmänny(cid:427)ga underjordiska ledningar 1 Regleringen görs för a(cid:425) säkerställa mark där allmänny(cid:427)g infrastruktur kan finnas i området. De(cid:425)a bidrar (cid:415)ll a(cid:425) planens sy(cid:332)e a(cid:425) möjliggöra nybyggnad av en dagligvarubu(cid:415)k uppnås genom a(cid:425) styra byggnadsverk (cid:415)ll en ändamålsenlig del av marken samt mo(cid:415)veras av a(cid:425) vid planläggning ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras (cid:415)ll mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn (cid:415)ll möjligheterna a(cid:425) ordna elektronisk kommunika(cid:415)on samt samhällsservice i övrigt (PBL 2 kap. 5§). 42 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-05-19 Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 7. Fastighetsinnehavare vars fastighet inrymmer samlokaliserad verksamhet som nyttjar avfallsbehållare för förpackningsavfall ska anmäla detta till renhållaren. Anmälan om upphörande av sådan insamling ska ske om verksamheten slutar nyttja tjänsten.

§ 8. Avgift ska betalas för den administration, planering, information, insamling, transport, återanvändning, behandling och bortskaffande samt övriga kostnader förknippade med hanteringen av avfall och återanvändbara produkter som utförs genom kommunens försorg i enlighet med fastställd avfallstaxa. Ansvar för betalning av andra avgifter såsom Dnr SRN 53-2026/8 tillsynsavgifter, ansökningsavgifter mm. regleras i kommunens tillsynsansvariga nämnds taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område.

§ 9. Renhållaren äger rätt att utföra kvalitetskontroller på lämnat material, bland annat genom plockanalyser i syfte att kontrollera att anvisningar och andra bestämmelser följs, utan föregående information. Om avfall läggs i behållare för annat avfall än avsett har renhållaren rätt att ta ut en felsorteringsavgift för sortering och behandling. Felsorteringsavgiften kan tas ut i fall där felsorteringen är återkommande och inte bedöms som ringa. Innan avgiften tas ut ska kunden få information och möjlighet att åtgärda bristerna. 2 Kommunalt avfall 2.1 Sortering av avfall

§ 10. Fastighetsinnehavare, nyttjanderättshavare, hushåll och verksamheter där kommunalt avfall uppkommer ska sortera ut/låta sortera ut följande avfallsslag inom sin fastighet och hålla det skiljt från annat avfall: 1. Kommunalt avfall som i utsorterade fraktioner utgörs av farligt avfall inklusive cytostatika. 2. Smittförande avfall samt avfall med stickande/skärande egenskaper som uppkommer vid hemsjukvård är hälso- och sjukvårdsgivarens ansvar och ska hanteras och omhändertas enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2005:26 om det inte klart framgår att visst avfall omfattas av begreppet egenvård. Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare ansvarar för hantering av avfall som uppstår vid egenvård i bostad eller motsvarande. 3. Bioavfall sorteras i undergrupper enligt nedan och hålls skiljt från annat avfall:  Biologiskt nedbrytbart livsmedels- eller köksavfall, exempelvis tillagade och inte tillagade matrester, ben, skal och liknande.  Matolja/-fett och frityroljor.  Biologiskt nedbrytbart trädgårds- eller parkavfall, exempelvis gräs, löv, mossa och mindre mängd grenar som inte innehåller invasiva växter och parkslide.  Invasiva växter och parkslide. 4. Returpapper (tidningar, reklamblad och kontorspapper med mera). 5. Material som omfattas av producentansvar sorteras var för sig i följande fraktioner:  Förpackningar ska skiljas från sitt innehåll av avfallsinnehavaren (undantaget farligt avfall och läkemedel där originalförpackningen om möjligt ska vara kvar för att underlätta den praktiska hanteringen av avfallet) och lämnas till ett insamlingssystem som renhållaren tillhandahåller. Förpackningar sorteras i följande fraktioner: o Papper och kartong o Plast o Metall o Färgat glas o Ofärgat glas o Plastflaskor och metallburkar som är avsedda för ett retursystem o Trä o Material som inte avses i ovan punkter (övrigt förpackningsmaterial) Dnr SRN 53-2026/8 Skrymmande förpackningar av papper och plast ska sorteras ut separat och lämnas till ett insamlingssystem som renhållaren tillhandahåller. Petflaskor och metallburkar avsedda för ett retursystem ska lämnas till retursystemet.  Läkemedel som inte är farligt avfall.  Elavfall i form av elektriska och elektroniska produkter samt glödlampor, lågenergilampor och lysrör samt de typer av lampor som efter hand ersätter utgående typer. Om kasserade produkter innehåller lösa batterier ska dessa avlägsnas. Är batterierna inbyggda i produkten behandlas hela produkten som elavfall.  Kasserade små batterier.  Kasserade bilbatterier.  Däck.  Skrotbilar.  Fiskeredskap.  Andra avfallsslag där beslut fattas om producentansvar under föreskriftens giltighetstid. 6. Grovavfall 7. Bygg- och rivningsavfall som inte härrör från yrkesmässig verksamhet är att anse som kommunalt avfall och ska källsorteras. Notera att även andra avfallsslag än de nedan uppräknade ska sorteras ut om utsorteringen ger möjligheten till bättre behandling av avfallet. Bygg- och rivningsavfall får hanteras tillsammans med skrymmande kommunalt avfall av samma materialslag. Minst ska följande avfallsslag sorteras ut:  Trä  Mineral (betong, tegel, keramik eller sten)  Metall  Glas  Plast  Gips  Brännbart  Visst bygg- och rivningsavfall kan även vara klassat som farligt avfall och ska då hanteras i enlighet med kraven för farligt avfall. 8. Jord med växtdelar från invasiva arter och från parkslide. 9. Övriga jord- och schaktmassor. 10. Latrin. 11. Slam och fosforfiltermaterial från enskilda avloppsanläggningar. 12. Avlidna sällskapsdjur samt avfall från husbehovsjakt. 13. Fett från fettavskiljare/oljeavskiljare, om sådant krav har ställts av VA-huvudmannen. 14. Restavfall. 15. Skrymmande kommunalt avfall. Skrymmande kommunalt avfall får hanteras tillsammans med bygg- och rivningsavfall av samma materialslag. Minst ska följande materialslag sorteras ut:  Papp och kartong  Plast  Metall  Glas 16. Textilavfall. 17. Annat avfall än kommunalt avfall. Dnr SRN 53-2026/8 18. Ytterligare avfallsslag som enligt lagstiftning eller annan styrning blir föremål för utsortering. Sortering av avfall som lämnas till kommunernas system från livsmedelsbutik eller verksamhet som kan likställas med livsmedelsbutik För sådana verksamheter som lämnar avfall till kommunens system gäller att även följande ska sorteras ut, utöver punkt 1–18 ovan: 19. Förpackade respektive oförpackade före detta livsmedel av animaliskt ursprung. 20. Förpackade respektive oförpackade före detta livsmedel av annat ursprung. Förpackade före detta livsmedel från sådana verksamheter får transporteras till anläggning som separerar förpackningar från sitt innehåll. Sådan anläggning ska sortera och låta återvinna förpackningar respektive livsmedelsavfall. Anmälan om sådan hantering ska göras till avfallsansvarig nämnd. Mindre än 20 kilo animaliska biprodukter av kategori 3 som uppstår i livsmedelsbutik per vecka får, efter godkänd ansökan hos tillsynsansvarig nämnd, lämnas som restavfall och ska då vara förpackat. För material som omfattas av producentansvar gäller aktuella förordningar och de regler som framtagits med stöd av dessa förordningar. Närmare information om sortering lämnas av renhållaren.

§ 11. Fastighetsinnehavare ska säkerställa möjligheter att sortera ut, och hålla åtskilda, de avfallsfraktioner som enligt dessa föreskrifter ska överlämnas till renhållare, eller till ett retursystem, för borttransport. I fastighetsinnehavarens skyldighet ingår också att inneha abonnemang i tillräcklig omfattning för det faktiskt uppkomna avfallet på fastigheten så att olägenhet inte uppkommer för människors hälsa eller miljön. 2.2 Skyldighet att överlämna avfall

§ 12. Kommunalt avfall ska lämnas till renhållaren om inte annat sägs i dessa föreskrifter. Kommunalt avfall ska lämnas i godkända avfallsbehållare.

§ 13. Skyldigheten att överlämna avfall innebär bland annat att alla fastigheter ska vara anslutna till kommunens avfallshantering för kommunalt avfall genom abonnemang om det inte är uppenbart obehövligt, som till exempel på obebyggd skogsfastighet. Ett fritidshus där någon är folkbokförd eller bor/vistas ”permanent” ska inte betraktas som fritidshus enligt dessa föreskrifter och ska ha helårsabonnemang. Skyldighet att vara ansluten till kommunens avfallshantering gäller även boende (ej enstaka övernattning) på husbåt/båt, i husvagn/villavagn eller andra liknande permanenta/semipermanenta/tillfälliga lösningar. Vid sådana lösningar ska även slam- /latrinhantering ske enligt kommunens regelverk. Dnr SRN 53-2026/8 Tillfällig verksamhet ska, under den tid verksamhet pågår, vara ansluten till kommunens avfallshantering om kommunalt avfall eller avfall under kommunalt insamlingsansvar kan uppkomma. Om ansvarig verksamhetsutövare planerar ett eget omhändertagande av avfall som uppstår till följd av den tillfälliga verksamheten ska detta anmälas till renhållaren och godkännas av denna. Den som anordnar offentlig tillställning utomhus ska säkerställa att besökare har möjlighet att sortera sitt avfall, inklusive förpackningsavfall, och säkerställa att det tas om hand för återvinning.

§ 14. Utsorterade avfallsslag ska lämnas på plats som anvisas av renhållaren eller hämtas i särskild ordning vid fastigheten. Det utsorterade avfallet ska transporteras bort från fastigheten så ofta att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Avfallsinnehavaren ska i enlighet med dessa föreskrifter transportera vissa typer av kommunalt avfall till anvisade uppsamlingsplatser, såsom återvinningscentral, återvinningsstation, miljöstation eller motsvarande. Avfall under producentansvar, exempelvis elavfall och däck, kan även transporteras till producenternas insamlingssystem. Transport av avfallet ska ske så att olägenhet inte uppstår. Fastighetsinnehavare, nyttjanderättshavare, hushåll och andra avfallsproducenter får själva genom egen personal, medlem i hushållet, personal beviljad med stöd av socialtjänstlagen eller annan lag om särskilt stöd transportera grovavfall, trädgårds- och parkavfall, farligt avfall, bygg- och rivningsavfall samt förpackningsavfall under kommunalt ansvar till den eller de platser i kommunen där kommunen tar emot sådant avfall. Om kommunen har auktoriserat transportörer får även dessa anlitas för motsvarande transporter. Anlitande av annan transportör får endast ske om denna har ett godkännande från renhållaren och nödvändiga tillstånd. Fastighetsinnehavare till flerbostadshus får själva transportera sina hyresgästers grovavfall, trädgårdsavfall och farliga avfall till återvinningscentral, avgift tas då ut enligt respektive kommuns avfallstaxa. För transport av farligt avfall krävs tillstånd från länsstyrelsen. Vid yrkesmässig transport av farligt avfall inklusive elavfall, ska det upprättas transportdokument och utföras den anteckning och rapportering som krävs enligt avfallsförordningen. 2.3 Emballering av avfall, hantering, fyllnadsgrad och vikt

§ 15 Dnr 1–2026 Riktlinjer för valpropaganda Valnämndens beslut Valnämnden beslutar att: 1. Med politisk propaganda menas: a) affischering om politiska partier utanför offentliga anslagstavlor, b) utdelning av broschyrer, flygblad eller annan skriftlig information om politiska partier c) muntlig information/agitation med eller utan högtalare eller annan teknisk utrustning 2. I nära anslutning till (ca tre meter) och vid ingång till vallokal och röstningslokal får ingen politisk propaganda föras. Vid köbildning får heller ingen politisk propaganda föras i det område där väljare köar utanför röstmottagningsstället, då detta område räknas som en del av röstmottagningsstället. 3. Där röstningslokal finns i ett större öppet utrymme, såsom entréhall etc., får politisk propaganda inte föras i anslutning till den avgränsning som markerar röstningslokalen. Ev. propaganda ska hållas utom syn- och hörhåll från röstningslokalen. Röstmottagarna avgör, efter samråd med kommunsekreterare Anna Bergqvist Livengård, om eventuell propaganda är på behörigt avstånd eller ej. 4. Valnämnden uppdrar åt kommunsekreterare Anna Bergqvist Livengård att informera de politiska partierna om valnämndens beslut om regler för propaganda i anslutning till röstningslokaler och vallokaler. Sammanfattning av ärendet På röstmottagningsställe eller i utrymme intill detta får det, enligt 8 kap. 3 § vallagen, inte förekomma propaganda eller annat som syftar till att påverka eller hindra väljarna i deras val. Valmyndigheten gör bedömningen att den plats väljare köar på ska anses vara en del av röstmottagningsstället eller ett utrymme intill detta. Vid sidan om uppenbar propaganda såsom partimöten med mera kan valaffischer, tryckt material, flaggor och vimplar och dylikt utgöra propaganda liksom kläder eller banderoller med partibeteckning. Det är inte tillåtet att uppträda som röstmottagare i sådan klädsel. Partifunktionärer med banderoller eller annan klädsel eller utrustning som är partipolitisk får inte uppehålla sig på röstmottagningsställe eller i anslutande utrymme. Om partifunktionärer ska gå in sådana lokaler måste de ta av sig banderoller och liknande. Politiska partier som delar ut valsedlar utanför röstmottagningsställe får endast göra detta utanför det område där väljarna köar. Justering Tranaktionsid Utdragsbestyrkande VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-04-23 Valnämnden Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen, 2026-04-10 Skickas till Röstmottagarna Partierna representerade i kommunfullmäktige Justering Tranaktionsid Utdragsbestyrkande VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-04-23 Valnämnden

§ 16 Dnr 1–2026 Utläggning av valsedlar Valnämndens beslut Valnämnden beslutar att utläggning av valsedlar ska ske enligt förslaget nedan. Sammanfattning av ärendet Utläggning av valsedlar föreslås göras på följande vis: På alla ställen där väljarna kan rösta lägger röstmottagarna ut partivalsedlar (valsedlar med parti- och valbeteckning) för de partier som vid något av de två senaste valen till riksdagen fick mer än 1 procent av rösterna i hela landet. Dessutom lägger röstmottagarna ut partivalsedlar för val till kommun- och regionfullmäktige för de partier som redan är representerade i fullmäktige. Partierna ansvarar för att leverera namnvalsedlar till röstmottagningsstället samt för att se till att namnvalsedlarna inte tar slut under tiden då röstmottagningen pågår. Röstmottagarna lägger sedan ut och fyller på valsedlarna i valsedelstället. Valnämnden, i förlängningen röstmottagarna, ska kontrollera att partiet som levererar valsedlar har anmält deltagande i valet. När kontrollen är gjord ska röstmottagarna ta emot valsedlarna, placera dem i valsedelstället och därefter ansvara för ordningen bland alla valsedlar under pågående röstmottagning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen, 2026-04-13 Skickas till Valkansliet Röstmottagarna Partierna representerade i kommunfullmäktige Justering Tranaktionsid Utdragsbestyrkande VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId Tetrialrapport april 2026 Riktvärde: 33%* Nämnd- och styrelseverksamhet Budget Utfall Avv Års- Avv % Års- 2026-04-30 2026-04-30 budget årsbud prognos Kurser/konferenser 4 165 0 4 165 12 500 0,0% 12 500 4 165 0 4 165 12 500 0,0% 12 500 Kansli Budget Utfall Avv Års- Avv % Års- 2026-04-30 2026-04-30 budget årsbud prognos Personalkostnader 4 499 258 4 232 167 267 091 13 913 942 30,4% 13 913 942 Lokalkostnader 272 514 261 561 10 953 695 561 37,6% 695 561 Leasing, hyror (kopiator, datorer) 71 603 80 809 -9 206 214 896 37,6% 214 896 Kurser/konferenser 66 640 0 66 640 200 000 0,0% 200 000 Licensavgifter 1 790 767 1 794 019 -3 252 5 374 451 33,4% 5 374 451 Övriga kostnader 262 479 108 458 154 021 802 898 13,5% 802 898 Kapitalkostnader 119 632 108 290 11 342 359 040 30,2% 359 040 7 082 893 6 585 304 497 589 21 560 788 30,5% 21 560 788 Totala kostnader 7 087 058 6 585 304 501 754 21 573 288 30,5% Totalt avviker utfallet positivt för administrativarnämnden med knappt 500 tkr per sista april Nämnd- och styrelseverksamhet Nämnd- och styrelseverksamheten redovisar ett överskott på 4 tkr för perioden, vilket beror på att budgeten för kurser och konferenser inte har utnyttjats. Lönecentrum Personalkostnaderna visar ett överskott på 267 tkr. Huvudsaklig orsak är att Chef för Lönecentrum tillträdde sin tjänst i april, trots att tjänsten var budgeterad från och med mars. Även att Lönecentrum har fortsatt en sjukskrivning av en systemförvaltare på 75% och vikarien uppehåller en lägre lön. Budgeten för lokalen är inte linjärt fördelad över årets tolv månader, vilket innebär att utfallet uppgår till 38 %, främst till följd av kostnader kopplade till flytten samt etableringen i den nya lokalen för NLA. Budgeten för kurser har inte utnyttjats, vilket resulterar i ett överskott om 66 tkr för perioden. Helårsprognosen för 2026 för Lönecentrum bedöms i nuläget uppgå till ett resultat om cirka ±0. Under året planeras det inte för att göra några nya investeringar. Beslut 1 (3) Datum Diarienummer 2026-05-18 6393-2026 Tillstånd att inom Örebro län sätta upp valaffischer inför 2026 års val Beslut Länsstyrelsen i Örebro län meddelar de politiska partier som deltar i 2026 års val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige, tillstånd till valaffischering utmed allmänna vägar inom Örebro län under tidsperioden den 16 augusti – 20 september 2026. Tillståndet gäller utom detaljplanelagt område. Följande villkor gäller för tillståndet: • Valaffischer får inte sättas upp utmed motorvägar, motortrafikleder och mötesfria landsvägar (”2+1-väg”) och inte heller på broar över sådana vägar. • Valaffischer får inte placeras i kurvor, i cirkulationsplatser eller i övrigt så att sikten skyms för fordonsförare • Valaffischer ska placeras minst 75 meter från vägkorsningar och cirkulationsplatser, minst 50 meter från vägmärken och trafiksignaler samt minst 5 meter från vägkanten, dock inte inom vägområdet. • Valaffischer får inte ges sådan utformning att de kan förväxlas med vägmärken eller trafikanordningar. • Valaffischers storlek får inte överskrida fyra kvadratmeter. • Valaffischer ska tas ned senast den 20 september 2026. • Valaffischer ska ägnas sådan tillsyn att de inte vållar nedskräpning. • I de fall kommunen är väghållare ska samråd ske med aktuell kommun (den kommunala nämnd som enligt väglagen fungerar som väghållningsmyndighet). Samråd har skett med den statliga väghållningsmyndigheten, Trafikverket Mellersta Regionen. Postadress: 701 86 Örebro T elefon: 010-224 80 00 E-post: orebro@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/orebro www.lansstyrelsen.se/orebro/personuppgifter Länsstyrelsen Örebro län Beslut 2 (3) 2026-05-18 6393-2026 Bestämmelser som beslutas grundas på I 46 § första stycket väglagen (1971:948) anges att inom ett avstånd av 50 meter från ett vägområde får inte utan länsstyrelsens tillstånd skyltar eller därmed jämförliga anordningar för reklam, propaganda eller liknande ändamål finnas uppsatta utomhus. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att den syftar till att tillgodose trafiksäkerheten på vägen (prop. 1971:123 s. 186). Enligt 6 § LGS får tavla, skylt, inskrift eller därmed jämförlig anordning för reklam, propaganda eller liknande ändamål inte finnas varaktigt uppsatt utomhus utan tillstånd. Enligt 2 § förordningen (1998:929) om gaturenhållning och skyltning får länsstyrelsen meddela tillstånd eller medgivande enligt bland annat 6 § LGS. Information Tillståndet förutsätter att markägaren har medgett att affischering får sättas upp. Inom detaljplanelagda områden söks tillstånd hos respektive kommun. Ni kan överklaga beslutet Se information nedan hur ni kan överklaga beslutet. De som medverkat i beslutet Beslutet har fattats av chefsjurist Anna Mia Thuringer med handläggare Emma Sjöholm som föredragande. Kopia till Trafikverket Mellersta regionen Samtliga kommuner inom Örebro län Region Örebro län Polismyndigheten Region Bergslagen, Politiska partier inom Örebro län som tagit mandat i det senaste valet till riksdagen, kommunfullmäktige och regionfullmäktige samt de med beställda namnvalsedlar. Länsstyrelsen Örebro län Beslut 3 (3) 2026-05-18 6393-2026 Ni kan överklaga beslutet hos förvaltningsrätten Om ni inte är nöjda med Länsstyrelsens beslut, kan ni skriftligen överklaga beslutet hos förvaltningsrätten. Så här överklagar ni beslutet Länsstyrelsen måste pröva att överklagandet har kommit in i rätt tid, innan det skickas vidare tillsammans med handlingarna i ärendet. Därför ska ni lämna eller skicka er skriftliga överklagan till Länsstyrelsen Örebro län antingen via e-post; orebro@lansstyrelsen.se, eller med post; Länsstyrelsen Örebro län, 701 86 Örebro. Tiden för överklagande Ert överklagande måste ha kommit in till Länsstyrelsen inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet. Om det kommer in senare kan överklagandet inte prövas. I ert överklagande kan ni be att få ytterligare tid till att utveckla era synpunkter och skälen till att ni överklagar. Sedan är det förvaltningsrätten som beslutar om tiden kan förlängas. Parter som företräder det allmänna ska ha kommit in med sitt överklagande inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. Ert överklagande ska innehålla • Vilket beslut som ni överklagar, beslutets datum och diarienummer. • Hur ni vill att beslutet ska ändras. • Varför ni anser att Länsstyrelsens beslut är felaktigt. Skriv också följande uppgifter, om ni inte tidigare lämnat dem: • Person- eller organisationsnummer. • Telefonnummer där ni kan nås dagtid (med undantag för nummer som avser ett hemligt mobilabonnemang som behöver uppges endast om rätten begär det). • E-postadress. • Annat som har betydelse för att domstolen ska kunna nå er. Om ni har handlingar som ni anser stödjer ert överklagande bifogar ni kopior på dessa. Kontakta Länsstyrelsen i förväg om ni behöver bifoga filer som är större än 25 MB via e-post. Ombud Om ni anlitar ett ombud som sköter överklagandet åt er ska ombudet uppge sitt namn, adress och telefonnummer. Ombudet bör också bifoga en fullmakt. Behöver ni veta mer? Har ni ytterligare frågor kan ni kontakta Länsstyrelsen via e-post, orebro@lansstyrelsen.se, eller via växeltelefonnummer 010-224 80 00. Ange diarienummer 6393-2026. KS 53-2026/16 Tertialrapport 2026-04-30 Nämnd- och styrelseverksamheBt udget Utfall Avv Års- Avv % Års- vht 10000 2026-04-30 2026-04-30 budget årsbud prognos Kurser/konferenser 43 316 3 371 39 945 130 000 3% 7651 Övriga kostnader 7 490 6 400 1 090 22 478 28% 50 806 9 771 41 035 152 478 6,4% Kansli Budget Utfall Avv Års- Avv % Års- 2026-04-30 2026-04-30 budget årsbud prognos vht 13010 Övriga intäkter 0 58 344 58 344 0 3690 Lönekostnader 2 246 283 2 055 882 190 401 6 954 425 29,6% 5* Övriga personalkostnader 66 963 44 220 22 743 200 970 22,0% 4650, 4659, 6320, 6322, 6326 Lokalkostnader 112 875 131 820 -18 945 504 380 26,1% 6011, 6131 Kurser/konferenser 44 982 24 472 20 510 135 000 18,1% 7051, 7651 Licensavgifter 102 272 59 823 42 449 306 940 19,5% 7431 Övriga kostnader 93 087 77 014 16 073 279 373 27,6% 2 666 462 2 451 575 331 575 8 381 088 29,3% kontrol Totala kostnader 2 717 268 2 461 346 372 610 8 533 566 28,8% 0 Totalt avviker utfallet positivt för överförmyndarnämnden med knappt 314 tkr per april. Förbrukningen uppgår till ca 28 % av årsbudgeten. Nämnd- och styrelseverksamhet Utfallet för nämnd- och styrelseverksamheten per april avviker positivt mot budget för perioden med 41 tkr. Den positiva avvikelsen förklaras av outnyttjad medel för kurser och konferenser Kansli Utfallet per april avviker positivt mot budget med knappt 273 tkr. Den positiva avvikelsen förklaras med personalkostnaderna som avviker positivt mot budget med 190 tkr bl.a. på grund av att uppstart av medarbetare skett vid senare tillfälle än 1 januari, samt ett högre PO i budgetarbetet än vad vi faktiskt har idag. Överskottet kommer dock att användas i verksamheten. Prognosen för helåret landar därför på cirka +/- 0. Under året planeras det inte för att göra några nya investeringar. 8 381 088 8 381 088 0 2 666 462 2 666 462 0 Från: Degerfors kommun Skickat: den 26 maj 2026 15:11 Till: Anna Bergqvist Livengård; Jenny Nygård; Anne Josbo; Evelina Holmkvist Ämne: VB: SAVE THE DATE - Folkhälsokonferens 16 okt 2026 Vänlig hälsning Annica Blomgren Registrator/arkivassistent Telefon: 0586-481 39 E-post: annica.blomgren@degerfors.se Web: kommun@degerfors.se Från: Karlskoga - Hållbarhetsenheten <hallbarhetsenheten@karlskoga.se> Skickat: den 26 maj 2026 08:22 Ämne: SAVE THE DATE - Folkhälsokonferens 16 okt 2026 [Detta mejl kommer från en extern avsändare] Hej, Vi önskar er hjärtligt välkomna till årets Folkhälsokonferens som den här gången hålls i Folkets hus i Degerfors den 16 oktober. Årets tema är Det rör dig – all rörelse räknas och ligger i linje med Folkhälsomyndighetens rörelseår 2026. Under dagen utforskar vi hur allt från samhällsplanering och vardagsvanor till skärmtid och lokala initiativ kan påverka rörelse, hälsa och välbefinnande. Inbjudan med program och instruktioner för anmälan kommer efter sommaren men boka in datumet i kalendern redan nu! Vi önskar er alla en skön sommar med tid för både avslappning och äventyr! Med vänliga hälsningar Hållbarhetsenheten i samverkan med RF-SISU Örebro län Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(3) Sammanträdesdatum 2026-04-27 Kultur- och utbildningsnämnden

§ 17. Matolja/-fett och frityroljor ska hållas separat och lämpligen i sin originalbehållare. Vid hushållsanvändning (i bostäder eller i verksamhet med jämförlig hantering/mängd) hälls matolja/matfett i sluten behållare. Behållare lämnas i de särskilda kärl som renhållaren anvisar på återvinningscentral eller annan anvisad plats. Matolja/flytande fett/frityrolja från verksamheter lämnas till renhållaren enligt dennes anvisningar.

§ 18 ÖFN/2026:6 Årsberättelse ÖFN till Degerfors kommun 2025 Beslut Östra Värmlands överförmyndarnämnd godkänner verksamhetsberättelsen till Degerfors kommun för år 2025. Sammanfattning Degerfors kommun har begärt att Östra Värmlands överförmyndarnämnd ska skicka en verksamhetsberättelse som tas in i årsredovisningen för Degerfors kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 260305 Verksamhetsberättelse till Degerfors kommun för 2025 260305 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 312881SE Protokoll 2(3) Sammanträdesdatum 2026-05-19 Degerfors kommun Överförmyndarnämnden Kommunstyrelsen Ank 2026-05-20 Dnr KS 70-2026/11

§ 19. I de fall renhållaren erbjuder tjänst för hämtning av latrinbehållare hämtar renhållaren endast förslutna latrinbehållare. Ansvaret för att försluta latrinbehållaren är fastighetsinnehavarens/nyttjanderättshavarens. I behållare för latrin får endast oförpackad latrin lämnas.

§ 20. Grovavfall ska lämnas på återvinningscentral. I de fallen grovavfall från hushåll transporteras bort av renhållaren ska detta, i den mån det är möjligt, buntas eller förpackas i lämpligt emballage. Grovavfallet ska därvid förses med märkning som klargör att det är fråga om grovavfall. Hämtning av grovavfall kan, mot avgift, ske efter budning till renhållaren.

§ 21. Bygg- och rivningsavfall som inte uppkommit i yrkesmässig verksamhet lämnas på återvinningscentralen. Hämtning av utsorterat bygg- och rivningsavfall kan i vissa fall, mot avgift enligt kommunens avfallstaxa, ske efter budning till renhållaren. Bygg- och rivningsavfall ska:  sorteras på fastigheten enligt § 10 punkt 7.  hållas skiljt från annat avfall.  förpackas i lämpligt emballage innan överlämning till renhållaren.  förses med märkning som klargör att det är fråga om bygg- och rivningsavfall samt avfallsslag om det inte framgår på annat sätt.

§ 22. Trädgårdsavfall lämnas till återvinningscentral eller på annan avsedd anläggning. I de fall renhållaren erbjuder tjänst för hämtning av separat utsorterat trädgårdsavfall finns möjlighet att ansluta sig till abonnemang för detta. Material som innehåller invasiva arter eller sådana växtdelar ska noggrant emballeras enligt anvisningar och får endast lämnas på återvinningscentral eller annan avsedd anläggning efter samverkan med personalen på plats. Dnr SRN 53-2026/8

§ 23. Före detta livsmedel av animaliskt ursprung från livsmedelsbutik eller verksamhet som kan likställas med livsmedelsbutik ska sorteras separat och lämnas i särskilt utmärkt behållare samt hanteras enligt ABP-förordningen, avser § 10 punkt 19–20.

§ 24. Behållare får inte fyllas mer än att den lätt kan tillslutas och får inte heller vara så tung att det blir uppenbara svårigheter att hantera den. Behållare ska vara rena utvändigt samt bör om möjligt vara fria från snö och is. Behållare som är överfull, för tung eller som innehåller dåligt emballerat avfall kan nekas hämtning. Avfallet ska i dessa fall omfördelas och/eller emballeras om av fastighetsinnehavaren/nyttjanderättshavaren till nästa hämtningstillfälle. Möjlighet till extra hämtning kan finnas mot avgift.

§ 25 Dnr 00045-2026 Konstgräs Stora Halla, behov av tidigarelagd investering Servicenämndens beslut Servicenämnden tackar för informationen och beslutar att ärendet hanteras i det fortsatta budgetarbetet. Sammanfattning av ärendet Konstgräsplanen vid Stora Halla har under flera år varit föremål för löpande reparationer och underhållsåtgärder. Trots detta har anläggningen nu nått och passerat sin tekniska livslängd. Slitaget är omfattande och planen uppfyller inte längre de krav som ställs ur säkerhets- och verksamhetsperspektiv. För att säkerställa fortsatt funktion, minska risken för personskador samt möjliggöra träning för elitverksamhet krävs ett utbyte av befintligt konstgräs. Mot denna bakgrund bedöms investeringen behöva tidigareläggas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från serviceförvaltningen, 2026-03-20 Bilaga-Konstgräs Stora Halla, bedömning av teknisk livslängd Skickas till Förvaltningschef Justering Tranaktionsid Utdragsbestyrkande VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-03-20 Dnr SRN 45-2026/1 Ola Tollin, 072-145 34 24 ola.tollin@degerfors.se Konstgräs Stora Halla – Bedömning av teknisk livslängd och behov av tidigarelagd investering Förslag till beslut Servicenämnden föreslår att Kommunstyrelsen beslutar att tidigarelägga den planerade investeringen av konstgräs vid Stora Halla från 2027 till 2026 genom att utöka investeringsutrymmet inom Serviceförvaltningens budget med 2 500 tkr. Ärendet överlämnas till Kommunstyrelsen för vidare ställningstagande. Sammanfattning av ärendet Konstgräsplanen vid Stora Halla har under flera år varit föremål för löpande reparationer och underhållsåtgärder. Trots detta har anläggningen nu nått och passerat sin tekniska livslängd. Slitaget är omfattande och planen uppfyller inte längre de krav som ställs ur säkerhets- och verksamhetsperspektiv. För att säkerställa fortsatt funktion, minska risken för personskador samt möjliggöra träning för elitverksamhet krävs ett utbyte av befintligt konstgräs. Mot denna bakgrund bedöms investeringen behöva tidigareläggas. Finansiering Investeringen föreslås finansieras genom en utökad investeringsram för Serviceförvaltningen. En tidigare kostnadsbedömning från leverantör anger en investeringskostnad i intervallet 2 000–2 500 tkr, varför föreslagen ram uppgår till 2 500 tkr för att säkerställa genomförande. Konsekvensbeskrivning Om åtgärden inte genomförs bedöms risken för personskador öka ytterligare, samtidigt som hallens möjligheter att tillgodose föreningarnas och verksamheternas behov kraftigt begränsas. På sikt riskerar detta att påverka både verksamhetsutbud och attraktiviteten för organiserad idrott negativt. Hemsida E-post Organisationsnr Degerfors kommun www.degerfors.se kommun@degerfors.se 212000-1934 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro Degerfors kommun Industrigatan 1, Degerfors 0586-481 00 0586-483 86 5861-9370 693 80 Degerfors Herrgårdsgatan 37, Degerfors Datum Sida Degerfors kommun 2026-03-20 Dnr SRN 45-2026/1 2(2) Bedömning Bedömningen är att konstgräset är uttjänt och att ett utbyte är nödvändigt för att upprätthålla en säker och funktionell anläggning. En tidigareläggning av investeringen bedöms därför som väl motiverad. Beslutsunderlag Bifogad fil: Konstgräs Stora Halla – Bedömning av teknisk livslängd och behov av tidigarelagd investering Ola Tollin Förvaltningschef Beslut ska skickas till Serviceförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr SRN 45-2026/2 Konstgräs Stora Halla – Bedömning av teknisk livslängd och behov av tidigarelagd investering Handläggare: Johnny Karlsson, Föreningssamordnare Anläggningen besiktigats av två externa och sakkunniga aktörer: • Stefan Cårebo, från Svenska Fotbollförbundets anläggningssida, som genomfört en oberoende bedömning av underlaget. • Sandmaster, som är samarbetspartner med Svenska Fotbollförbundet och specialiserade på konstgräsunderhåll och besiktning. 2. Nulägesbeskrivning Följande brister har konstaterats: • Omfattande knäckta stråfibrer och fibersläpp. • Glesa ytor där undersidan är exponerad. • Öppna och försvagade skarvar. • Kraftigt kompakterat granulat med låg ifyllnadshöjd. • Försämrade spelegenskaper och minskad svikt. • Den samlade bedömningen – internt och externt – är att konstgrässystemet har uppnått sin tekniska livslängd. 3. Konsekvensbedömning Säkerhet: • Den försämrade fiberstrukturen påverkar grepp och stabilitet. • Öppna skarvar och exponerade kala ytor innebär ökad risk för att fastna eller halka vilket kan medföra allvarliga skador. Drift: • Underlaget är i ett stadium där fortsatt harvning och borstning inte längre kan återställa funktion. Ytterligare driftinsatser riskerar i stället att påskynda nedbrytning av konstgräsmattan. Att avvakta till 2027 innebär ökad risk för: • Personskador • Akuta reparationer • Driftstörningar • Oförutsedda kostnader Dnr SRN 45-2026/2 • Begränsningar i verksamheten (DIF kommer inte kunna använda hallen till träning på grund av skaderisken) • En planerad och kontrollerad åtgärd bedöms vara mer kostnadseffektiv än att hantera successiva akuta insatser. Inomhusmiljö: • Finfördelat granulat, damm och lösa fibrer kan påverka luftkvaliteten i inomhusmiljö, vilket berör både aktiva och personal. Detta är ett typiskt fenomen när man pressar konstgräsets livslängd utan möjlighet till fullvärdigt underhåll. Bedömningen vilar på både intern genomgång och externa sakkunniga utlåtanden. Det handlar inte längre om normalt slitage utan om ett system som nått slutet av sin livscykel. En tidigareläggning av investeringen bedöms vara en riskreducerande och långsiktigt ansvarsfull åtgärd. Syftet med tidigareläggningen är att säkerställa en kontrollerad och ekonomiskt ansvarsfull hantering av en anläggning som är central för kommunens skolundervisning och föreningsliv. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-05-22 KS 152–2026/4 Anna Bergqvist Livengård, 0586-481 85 anna.bergqvistlivengard@degerfors.se Revidering av taxor och avgifter för idrottsanläggningar i Degerfors kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att: 1. Godkänna höjning av nettotaxan för idrottsanläggningar i Degerfors kommun att gälla från 2026-08-01. 2. Höjningen ska utgå från aktuellt KPI för bostäder och fastigheter. Sammanfattning av ärendet Taxor och avgifter för idrottsanläggningar i Degerfors kommun har reviderats. Eftersom det saknas ett specifikt nationellt index för den här typen av lokaler och anläggningar tillämpas samma KPI som gäller för bostäder och fastigheter. Med basår/månad 2020 oktober blir indexhöjningen 24,4 %. Förslaget inkluderar även kostnad för personal vid tävling, cup eller entrébelagda arrangemang samt höjning av taxan för mässor, artist- och musikarrangemang eller motsvarande i kommersiellt syfte som genomförs i Stora Halla eller på arenan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen, 2026-05-22 Servicenämnden § 43/2026-05-07 Tjänsteskrivelse från serviceförvaltningen, 2026-04-07 Taxor och avgifter för idrottsanläggningar i Degerfors kommun Anna Bergqvist Livengård Tf kanslichef Hemsida E-post Organisationsnr Degerfors kommun www.degerfors.se kommun@degerfors.se 212000-1934 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro Degerfors kommun Nämndhuset 0586-481 00 0586-483 86 5861-9370 693 80 Degerfors Herrgårdsgatan 37, Degerfors Datum Sida Degerfors kommun 2026-05-22 KS 152–2026/4 2(2) Beslut ska skickas till Förvaltningschef serviceförvaltningen Fritidschef Föreningssamordnare Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-05-07 Servicenämnden

§ 26. Gällande arbetsmiljökrav med närmare uppgift om fyllnadsgrad, vikt och placering samt övriga krav på uppställningsplats anges i renhållningsanvisningarna, beslutade av kommunens avfallsansvariga nämnd. 2.4 Avfall från verksamheter vilket lämnas till kommunens system

§ 27. Verksamheters kommunala avfall, inklusive slam från avloppsanläggningar, ska hanteras enligt bestämmelserna för kommunalt avfall i denna föreskrift. För restauranger, matställen och andra verksamheter finns andra typer av matavfallspåsar att tillgå än de som används av hushåll. Dessa är större och kräver andra former av hållare. Avgift för påsar och påshållare tas ut enligt kommunens avfallstaxa.

§ 28. Konsumentelavfall kan lämnas av verksamheter vid kommunens återvinningscentral.

§ 29. Verksamheter som har avfallshantering som är samlokaliserad med hushåll och som har anmält att verksamheten vill ha kommunal insamling av förpackningsavfall eller skrymmande förpackningsavfall ska sortera ut förpackningsavfallet enligt § 10 och lämna det till det insamlingssystem som finns på fastigheten eller, för skrymmande förpackningar, på anvisade platser.

§ 30. Om renhållaren och verksamhet överenskommer om att annat avfall än kommunalt avfall får lämnas till kommunens system ska detta hanteras på likartat sätt som kommunalt avfall och får inte orsaka störningar på kvalitet eller påverka människors hälsa eller miljön. Dnr SRN 53-2026/8 2.5 Anskaffande, underhåll och skötsel av utrymme, behållare och annan utrustning

§ 31. Enligt bestämmande av renhållaren och avfallsansvarig nämnd används följande behållare och utrustning för uppsamling av olika avfallsslag:  Kärl  Påsar/säckar  Tunnor för latrin Användande av andra typer av behållare kan ske efter godkännande av renhållaren. Renhållaren förbehåller sig rätten att hänvisa till annat insamlingssystem och behållare än som nuvarande används.

§ 32. Avfallsbehållare för hushåll ägs av och tillhandahålls genom renhållaren. Av renhållaren medgivna andra behållare såsom säckhållare, avloppsanläggningar, fosforfilteranläggningar eller andra storbehållare anskaffas, installeras och underhålls av fastighetsinnehavaren. Fastighetsägaren ansvarar för och bekostar dimensionering, installation och underhåll av övriga inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshanteringen. Den utrustning som behövs för utsortering av matavfall i hushåll ingår i avfallstaxan och tillhandahålls av renhållaren. De behållare som behövs är kärl för matavfall respektive restavfall. Till detta kommer köksutrustning i form av en ventilerad hållare för matavfallspåsar och en årsförbrukning av påsar.

§ 33. Utrustning och utrymmen ska vara utformade för sitt ändamål. De ska:  ha tillräcklig storlek i alla dimensioner.  ha lämpligt utformade tak, väggar och golv.  ha tillräcklig belysning och ventilation.  vara lätt rengörbara.  innehålla tillräcklig information för en god sortering. Dörr eller öppning som används vid transport av avfall ska:  inte ha tröskel, trappsteg eller nivåskillnad. I undantagsfall kan låg tröskel finnas om den förses med ramp på båda sidor.  ha en minsta bredd på 1,1 meter och en minsta höjd på 2,0 meter.  vara lätt att öppna och stänga. Tunga dörrar ska vara försedda med dörröppningsautomatik.  inte orsaka störande buller.  ha uppställningsanordningar/dörrstopp som enkelt kan aktiveras. Antalet dörrpassager mellan behållaruppställningsplats och bil bör minimeras.  ha skydd mot skadedjur.  kunna öppnas inifrån utan nyckel. Uppställning av behållare utomhus ska, i tillämpliga delar, vara utformade på motsvarande sätt.

§ 34. Fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare ansvarar för att: Dnr SRN 53-2026/8  Behållare, anordningar och utrymmen är märkta med information om tänkt innehåll enligt renhållarens instruktioner.  Behållare, anordningar och utrymmen är tillgängliga och ges service i form av återkommande underhåll, rengöring och tillsyn för att förebygga driftavbrott och olägenhet såsom buller, lukt, utsläpp och dylikt.  Uppfylla krav på god boende- och arbetsmiljö samt minimera risken för olycksfall. Behållare ska vara uppställda så att hantering och hämtning underlättas med den utrustning som används i renhållningssystemet. Detaljer kring placering av behållare anges i renhållningsanvisningarna.

§ 35 ÖFN/2026:7 Svar på begäran om förklaring Beslut Östra Värmlands överförmyndarnämnd godkänner bilagt svar på begäran om förklaring till medlemskommunernas fullmäktigepresidium. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning Kommunrevisionen Kristinehamns kommun riktar i revisionsberättelsen 2025 anmärkning mot Östra Värmlands överförmyndarnämnd. Med anledning av detta begär fullmäktiges presidium i Kristinehamn in förklaring från nämnden. Fullmäktiges presidium önskar att Östra Värmlands överförmyndarnämnd bemöter den kritik som riktas mot dem och inkommer med en förklaring till samtliga medlemskommuners fullmäktigespresidier senast den 19 maj 2026. Östra Värmlands överförmyndarnämnd beslutade på sitt sammanträde i april 2026 att svaret bereds av förvaltningen genom att ledamöter och ersättare delger enhetschef sina yttranden. Dessa sammanställs sedan tillsammans med förvaltningens yttrande och föredras för beslut vid sammanträdet den 19 maj 2026. Beslutsunderlag Revisionsberättelse 2025 Kristinehamns kommun E-post Skrivelse från kommunrevisionen med anledning av anmärkning mot Östra Värmlands överförmyndarnämnd. Begäran om förklaring med anledning av riktad anmärkning mot Östra Värmlands överförmyndarnämnd Tjänsteskrivelse 2026-05-10 Nämndens behandling Eva Närvä Eickenrodt (M) deltar inte i beslutet och lämnar följande protokollsanteckning: ”Jag motiverar mitt ställningstagande med en protokollsanteckning. Jag delar revisionens övergripande slutsatser i de delar som avser brister i styrning och kontroll samt nämndens rutiner för planering och uppföljning av verksamhet vad gäller mål och indikatorer för verksamheten? liksom nämndens systematiska arbete med intern kontroll avseende riskbedömningar/risk- och väsentlighetsanalyser”. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 334614SE KS 70-2026/11 Protokoll 3(3) Sammanträdesdatum 2026-05-19 Överförmyndarnämnden Linda Brunzell (M) meddelar att hon inte heller deltar i beslutet och att hon ställer sig bakom Eva Närvä Eickenrodts (M) protokollsanteckning. Nämnden beslutar sedan enligt förslag till beslut samt att paragrafen justeras omedelbart. Skickas till Kommunfullmäktiges presidium i: Kristinehamns kommun Karlskoga kommun Degerfors kommun Filipstads kommun Storfors kommun Justerandes sign Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 334614SE KS 70-2026/13 Sida Skrivelse 1(1) Vårt datum Vår beteckning 2026-05-05 ÖFN/2026:7 Kommunledningsförvaltningen Svar på begäran om förklaring med anledning av anmärkning riktad mot Östra Värmlands överförmyndarnämnd Svaret nedan redovisar vad som anförts av nämndens ordförande Inga-Lill Röhr (S), ordinarie ledamoten för Filipstads kommun Eva Närvä-Eickenrodt (M)och ersättaren från Karlskoga kommun Britt-Marie Karlsson (S). Förvaltningens yttrande genom enhetschef Christian Eriksson redovisas sist. Inga-Lill Röhr: Hela nuvarande mandatperiod har präglats av en djup förtroendeproblematik. Från första nämndsammanträdet gjordes det besvärligt för de tjänstemän som var närvarande. Flera av nämndens ledamöter och ersättare tog till toner som inte är brukliga vid ett nämndsammanträde. Flera tjänstepersoner blev sjukskrivna efter nämndsammanträdet. Dåvarande enhetschef, undertecknad och HR ordnade ett möte med kommundirektören. Flertalet möten följde och vi tog kontakt med olika företrädare för Karlskoga kommun, kommunfullmäktige och partiföreträdare. Vi kallade tjänstepersoner och nämndens ledamöter och ersättare till en utbildning benämnd ”Samspelet mellan politiker och tjänstepersoner”, under två halvdagar. SKR kontaktades och nämndens ledamöter och ersättare utbildades i Överförmyndarens roll, varför finns överförmyndaren och myndighet och tjänsteuppdraget. Parallellt med attackerna på tjänstemännen kom ett specifikt ärende som tog mycket tid och mycket kraft på förvaltningen. Nämndens ledamöter, ersättare och tjänstepersoner kände en oro över vad som skulle hända. Reportagen i Uppdrag Granskning hade också en del i det spel som fortsatte. Jag som ordförande vägrade svara på frågor från TV och radio och hånades för det i massmedia, via mejl och genom brev. Jag har dock hållit fast vid att jag inte lämnar kommentarer. Det har visat sig vara rätt väg att gå. En extern utredning tillsattes efter att förvaltningen lämnat in tillbud till HR- avdelningen i Kristinehamns kommun. Alla tjänstepersoner, enhetschef, kommunjurist, sekreterare, nämndens ledamöter och ersättare blev alla intervjuade. I utredningen framkom tydligt två fall av konstaterad kränkande E-post Organisationsnummer KRISTINEHAMNS KOMMUN ofn@kristinehamn.se 212000-1868 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro 1.Kommunledningsförvaltningen Uroxen 0550-88 000 vx /Eget_Fax/ 110-0213 681 84 Kristinehamn Kungsgatan 30 2 KS 70-2026/13 särbehandling men också andra allvarliga situationer vilka dock inte nådde upp till rekvisiten för kränkande särbehandling. Det fanns allvarliga brister i rollfördelning mellan nämnd och förvaltning, i samspelet och i kommunikationen. Rapporten som lämnades av representant från utredningen togs inte på allvar och ifrågasattes av den som utpekats när den presenterades för samverkande kommuner, nämndens ledamöter och tjänstepersoner. I och med att ingen förändring har skett, i synsätt på frågan och den uppenbara problematik som rapporten påvisar med hänvisning till allvarlig fara för arbetstagares hälsa, så kan detta leda till att skyddsombudet fattar beslut om arbetstopp och att verksamheten eller delar av den ska avbrytas med stöd av 6 kap.7 § arbetsmiljölagen intill dess att Arbetsmiljöverket tagit ställning i frågan. I nämnden som är en myndighetsnämnd är politikerrollen och myndighetsutövningen strikt separerade för att säkerställa rättssäkerhet. Politisk ideologi ska inte prägla myndighetsutövningen. Våra nämndsammanträden ser tyvärr fortfarande ut på samma sätt med en fortsatt osund kultur, jargong och förtroendebrist gentemot tjänstepersonernas hantering av ärenden. Trots alla insatser och åtgärder fortsätter förtroendet att brista och det osunda tonläget finns kvar på våra nämndsammanträden. Eva Närvä-Eickenrodt: Det i Uppdrag granskning uppmärksammade så kallade ”Therese fallet” har under lång tid inneburit stora påfrestningar för politiker och tjänstepersoner, både i form av mycket hög arbetsbelastning och påfrestande kontakter från journalister allmänhet; detta har i sin tur bidragit negativt till den redan ansträngda arbetsmiljön. Förvaltningens hantering av brister i arbetsmiljön, inklusive kränkande särbehandling, har bidragit till att politiker, av rädsla för att uppfattas som kränkande, blivit osäkra och i många fall mindre aktiva. Hälften av nämndens ledamöter och ersättare har avgått under året. Sammantaget har ovanstående bidragit menligt till nämndens arbete, särskilt när det gäller nämndens arbete med styrning och kontroll. Nämnden bör avsätta tid för att gemensamt med tjänstepersoner arbeta med nämndens styrdokument. Nämndens ansvar för arbetsmiljö bör också innefatta att nämnden tidigt görs delaktig, så långt möjligt är, i de konkreta problem som uppkommit. Britt-Marie Karlsson: Som ersättare i Överförmyndarnämnden vill jag lämna några synpunkter på revisionsrapporten för år 2025. Jag har varit med i nämnden sedan 2015, första mandatperioden som vice ordförande och sedan 2019 som ersättare. Av familjeskäl har jag inte deltagit så flitigt under 2025 och har därför inte följt verksamheten som tidigare. 3 KS 70-2026/13 Tonläget i nämnden har varit påfrestande liksom det bristande förtroendet mellan delar av nämnden och förvaltningen. Det enskilda ärendet i Degerfors med den kraftiga mediebevakningen har också bidragit till en anspänning för tjänstepersonerna i förvaltningen och för nämndens ledamöter. Enhetschef Christian Eriksson: För förvaltningens del anförs att det finns kvarstående problem vad avser bemötande vilket menligt inverkar på samspelet mellan nämnd och förvaltning. Det handlar bl.a. om oförskämd ton i mejl, nedlåtande minspel och tilltal under sammanträden mm. Förvaltningen framhåller dock att detta absolut inte är representativt för nämnden som helhet men är något som i högsta grad stör samarbetet. De arbetsmöten som skulle ha hållits för att ta fram verksamhets- och internkontrollplan med tillhörande riskbedömning har ställts in. Ordförande har bland annat hänvisat till det dåliga arbetsklimatet i nämnden där arbetsmöten tillsammans med förvaltningen inte ansetts vara genomförbara. Med anledning av det dåliga klimatet så föredrar enhetschef, som arbetsmiljöansvarig för handläggarna, ärendena själv i nämnden i syfte att undvika eventuellt skyddstopp för verksamheten. Den utredning avseende kränkande särbehandling och dåligt bemötande i övrigt som genomförts accepteras inte av den person som utpekas, vilken avböjt möten med ordförande och HR-chef i frågan, och då finns heller inga förutsättningar att komma vidare i den delen och risk för att samma situationer upprepas föreligger därmed alltjämt. Det är dock viktigt att framhålla att detta inte handlar om endast en enskild eller händelser tillbaka i tiden. Det är ett pågående problem med dåligt bemötande. Det som framförts i revisionsrapporten i övrigt har omhändertagits i årets verksamhets- och internkontrollplan men härvid kan kommentar lämnas på det som anförts av revisionen att kontroll av ställföreträdare, stöd och utbildning till ställföreträdare samt kontroll av årsräkningar har uppvisat brister. Vad avser kontroll av ställföreträdare så har revisionen påpekat att det i Länsstyrelsens nationella riktlinjer finns ett råd om att göra lämplighetskontroll årligen på samtliga ställföreträdare. Det är dock inget som är styrande. Det anges endast i riktlinjen att det ”som ett förslag” kan ske årligen. Att inte göra årliga lämplighetskontroller på ställföreträdare, även utan aktiva uppdrag, kan därför inte anses som en särskilt allvarlig brist. Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet har heller inte anmärkt på lämplighetskontrollen. På vilket sätt kontrollen av årsräkningar skulle uppvisa brister preciseras inte närmare och nämnden har inte heller i den delen, trots årliga inspektioner där kontroll av akter också innefattar kontroll av årsräkningar, fått anmärkning eller påpekande på detta från Länsstyrelsen. Det som framgår i själva revisionsrapporten är ju inte att kontrollen i sig skulle uppvisa brister utan 4 KS 70-2026/13 rapporten anger att: ”…det finns rutiner för årsräkningar som vi bedömer är ett ändamålsenligt stöd för handläggarnas granskning och kontroll. Däremot konstaterar vi att det saknas riktlinjer som riktar sig mot ställföreträdare som anger hur årsräkningen ska fyllas i. Granskningen visar att det ofta förekommer felaktiga uppgifter i årsräkningar. Vi bedömer därför att nämnden bör säkerställa att ställföreträdare förses med tillräcklig information och utbildning för upprättande av årsräkningar.” Så vitt gäller stöd och utbildning till ställföreträdare att upprätta årsräkningar så erbjuds två utbildningstillfällen varje år, det finns en instruktionsfilm på hemsidan och instruktioner skickas ut tillsammans med årsräkningarna till ställföreträdarna. Detta är helt i linje med vad som erbjuds av andra överförmyndarverksamheter i landet. Avseende övrig utbildning till ställföreträdare så införs från den 1 juli 2026 lagändringar på överförmyndarområdet där samtliga ställföreträdare måste genomgå en nationellt standardiserad utbildning senast intill december 2028 med tillkommande uppföljningsutbildning. Detta sker genom Myndigheten för Föräldrarätt och Föräldraskapsstöd vilken därtill har till uppdrag att från den 1 juli 2026 tillhandahålla nationellt stödmaterial i överförmyndarfrågor. Det planeras därför inte för att skapa ett eget utbildningsmaterial eller paket fram till dess. KS 70-2026/2 Överförmyndarnämnden Årsberättelse 2025 Godkänd ÖFN § 10, den 17 februari 2026 KS 70-2026/2 ÖSTRA VÄRMLANDS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND Ordförande: Inga-Lill Röhr Förvaltningschef: Ann-Sofie Vennerstrand Enhetschef: Christian Eriksson Överförmyndarnämndens uppdrag Östra Värmlands överförmyndarnämnd med kommunerna Kristinehamn, Degerfors, Filipstad, Karlskoga och Storfors ansvarar för att överförmyndarverksamheten i kommunerna bedrivs i enlighet med reglerna i föräldrabalken samt de övriga författningarna som reglerar frågor knutna till verksamheten. Överförmyndarnämndens tillsyn av legala och förordnade ställföreträdare i samhället ska tillgodose kommuninvånarnas behov av rättssäkerhet och service. Överförmyndarnämndens tillsyn ska ge skydd mot rättsförluster för personer som inte själva kan tillvarata sina rättigheter. I överförmyndarnämndens uppdrag ingår att rekrytera och utbilda ställföreträdare. Länsstyrelsen har tillsyn över nämndens verksamhet. 2 KS 70-2026/2 Östra Värmlands överförmyndarnämnds verksamhetsmål Inledning I nämndens årsberättelse görs en samlad bedömning av i vilken grad nämndens mål är uppfyllda. Bedömningen baseras på en analys utifrån indikatorernas resultat och utveckling samt det arbete nämnden bedrivit för att bidra till ökad måluppfyllelse. Nämndens måluppfyllelse visualiseras med färgerna grönt, gult och rött. Nämndens måluppfyllelse: Måluppfyllelsen bedöms som god Måluppfyllelse bedöms som relativt god Måluppfyllelsen bedöms som mindre bra Viktiga händelser under året Under året har enheten genomfört rekrytering av ny medarbetare som är på plats från januari 2026. Enheten har också driftsatt en skanningsrobot som sparar både porto och tid för posthantering. Vidare har modulen e Wärna Go börjat implementeras vilket på sikt kommer möjliggöra för ställföreträdare att lämna årsräkning digitalt. 3 KS 70-2026/2 Målområde Personal Nämndmål Måluppfyllelse Trygg, säker och hälsosam arbetsgivare som klarar kompetensförsörjningen Indikator Utfall Utfall Målvärde 2024 2025 Sjukfrånvaro, total (%) 9,06 % 1,03 % Minska Sjukfrånvaro, 1-14 dagar (%) 4,10 % 1,50 % Minska Sjukfrånvaro, mer än 59 dagar (%) 3,50 % 1,11% Minska Antalet anmälda tillbud 1 0 Öka Antalet anmälda arbetsskador 0 0 Behålla Andel hanterade händelser (tillbud och arbetsskador) 100 % 100 % Behålla Resultat OSA-undersökning (beräknat på genomsnittligt värde 78,7 % Utgår på nio delområden) – se nedan Resultat medarbetarenkät (beräknat på genomsnittligt värde på 68 64,6 Öka åtta delområden Andel avgångar (egen uppsägning, ej pension) av totalt antal 3 av 8 0 av 8 Behålla tillsvidareanställda Andel genomförda aktiviteter utifrån årsplanering av 100 % 100 % Behålla arbetsmiljöarbetet (%) Kommentar: OSA och Medarbetarenkät hanteras från 2025 samlat i Medarbetarenkäten. Värdet är ett snitt av 8 delområden. Målområde Varumärke – Goda interna och externa relationer Nämndmål Måluppfyllelse Överförmyndarnämndens arbete ska präglas av gott bemötande, tillgänglighet samt korrekt information. Indikator Nuläge Målvärde Två gånger per år inom samverkansområdet delta vid lokala 9 Behålla aktiviteter och arrangemang som är lämpliga ut verksamhetssynpunkt Våra ställföreträdare är nöjda med vår tillgänglighet, se 90% Behålla/öka nedan Våra ställföreträdare är nöjda med vårt bemötande, se 90% Behålla/öka nedan Huvudmännen är nöjda med sin ställföreträdares utförande Se av uppdraget nedan 4 KS 70-2026/2 Kommentar: Handläggare och politiker har medverkat vid länsträffar, nätverksmöten, FSÖ:s studiedagar och julmingel för ställföreträdare. Vad avser ställföreträdares nöjdhet med tillgänglighet och bemötande så bygger siffrorna på en enkät enkät med 210 svarande, 177 svarande på nöjdhet/tillgänglighet, endast 6 personer lämnade en förklaring där nästan alla svar kunde härledas till sena och låga arvoden. Ett par svar gäller telefontider. Avseende huvudmännens nöjdhet med sin ställföreträdares utförande av uppdraget ska den mätningen baseras på antal klagomål. Detta har inte varit möjligt att mäta under 2025 men kommer vara möjligt under 2026 då diarieföringsrutinerna ändrats under 2025 för detta ändamål. Målområde Digitalisering – Tänka och göra nytt för att skapa nytta Nämndmål Måluppfyllelse Digital transformation Indikator Nuläge Målvärde Andel av ärenden (externt) där det finns e-tjänster som 13 Öka genomförs digitalt Antal nya processer/arbetsmoment som inte längre kräver 2 Öka någon, eller mindre handpåläggning. Kommentar till måluppfyllelse: Under 2025 så har en rad nya e-tjänster kunnat driftsättas. En skanningsrobot har också automatiserat delar av skanning och utskick av brev. Förberedelser har börjat för digitalisering av arkivet. Målområde Hög rättssäkerhet Nämndmål Måluppfyllelse Överförmyndarnämndens arbete ska tillgodose kommuninvånarnas behov av rättssäkerhet och service. Indikator Utfall Utfall Målvärde 2024 2025 5 KS 70-2026/2 1a. Nya gode män och förvaltare som genomgått utbildning 100% 100% Behålla med godkänt resultat. 2a. Gode män och förvaltare ska genomgå lämplighetskontroll 100% 100% Behålla i samband med nytt uppdrag om kontroll inte skett de senaste 12 månaderna 2b. Gode män och förvaltare ska genomgå lämplighetskontroll 100% 100% Behålla minst vart tredje år. 3. Andel nämndledamöter som varit delaktiga i en 100% 100% 100 % kompetensutvecklande insats 4. Andel tjänstepersoner som varit delaktiga i en 100% 100% 100 % kompetensutvecklande insats Kommentar: Samtliga handläggare har under senhösten 2025 noga följt de aviserade lagändringar (sedermera beslutade att gälla från den 1 juli 2026) som finns på området. SKR har här erbjudit flertalet föreläsningar som handläggarna deltagit vid både digitalt och fysiskt. Här har även politiker deltagit. 6 KS 70-2026/2 Målområde Ekonomi Nämndmål Måluppfyllelse God kontroll och planering gällande ekonomin. Indikator Utfall Utfall Målvärde 2024 2025 1. Rapportering på nämndens sammanträden under året, 3 3 3 gånger inklusive årsberättelse och delårsrapport, med avvikelser i procent i egen kolumn Nämndens kostnader per ärende ska inte öka med mer än 6,2% Procentuell 4% per år ökning av faktiska OH- kostnader för året samt årets budgeterade lönekostnader + 4% Kommentar till måluppfyllelse Kostnaden ökade då antalet ärenden som kostnaden ska beräknas på minskade med 29 stycken från året innan. Antalet ärenden går dock inte att påverka. 7 KS 70-2026/2 Årets ekonomiska resultat Utfall Utfall Årsbudget Årets avvikelse (tkr) 2024 2025 2025 Intäkter 6 960 7 814 7 842 -27 Kostnader 6 960 7 651 7 842 191 varav personal 5 776 5 813 6 351 538 varav kapitaltjänst 0 0 0 0 varav RUR medel 0 0 0 0 Nettokostnad 0 164 0 164 Resultat för perioden 0 0 0 0 Varav RUR medel 0 0 0 0 Resultat för perioden inkl. 0 0 0 0 hänsyn tagen för RUR- projekt Nettokostnad per verksamhetsområde: Nämnd 52 477 220 -257 Kansli 6 908 7 338 7 622 284 TOTALT 6 960 7 815 7 842 164 Kommentar till årets ekonomiska resultat Överförmyndarnämnden redovisar ett överskott på 164 624 kronor, vilket fördelas till de ingående kommunerna, som motsvarar en nettoförbrukning på 98 % i förhållande till årsbudgeten. Överskottet beror dels på lägre personalkostnader, till följd av att PO-nivån vid budgeteringen antogs uppgå till 45,47 procent, medan den faktiska nivån uppgår till 39,97 procent. Under året har utredningskostnader om cirka 430 tkr tillkommit och belastat nämndens verksamhet, vilket medför ett underskott för nämndens VHT om 257 tkr. Trots detta redovisas ett överskott för nämnden totalt. 8 KS 70-2026/2 Årets investeringar Utfall Årsbudget Årets (tusentals kronor) 2025 2025 Avvikelse Grundram investering (inventarier) 0 0 0 TOTALT 0 0 0 Kommentar till årets investeringar Inga investeringar har gjorts under året. 9 KS 70-2026/2 Framtiden Från den 1 juli 2026 så kommer flera viktiga lagändringar att träda i kraft på överförmyndarområdet. Det handlar bl.a. om att ta över uppgifter från tingsrätterna men också många andra materiella förändringar. Detta kommer kräva stort fokus under 2026. Överförmyndarenheten kommer vidare under 2026 jobba för att genomföra digitalisering av arkivet och därmed skapa förutsättning för en mer eller mindre helt digital handläggning. Enheten kommer därutöver behöva arbeta för att ändra arbetssätt för rekryteringsarbetet för att långsiktigt kunna säkerställa tillgången på ställföreträdare. Slutligen behöver enheten också utveckla nya metoder för granskning i syfte att motverka ekonomiska oegentligheter. 10 Förslag på förändring politisk organisation inför mandatperioden 2027 från S och V I bolagen föreslår vi att det ska vara 7 ledamöter i respektive styrelse och inga suppleanter. Efter diskussioner och råd från PVC så föreslår vi att om man blir vald till att sitta i en bolagsstyrelse så ska man inte bli vald till att sitta i KS. Det vi ser under innevarande mandatperiod så har man svårt att ha rätt hatt på sig. Det försvårar KS uppsiktsplikt därför ska man inte ha uppdrag i något bolag. Vad gäller moderbolaget har vi haft samma problem där att man sitter i något av våra bolag och har svårt med att ha rätt hatt på sig. Därför föreslår vi att KSAU blir moderbolagets styrelse.  Insynsplatser tas bort  Gruppledararvodet tas bort  Ett oppositionsråd på 0,5ssg alltså blir det en besparing på 0,3ssg. Vi går från två oppositionsråd till ett.  De stora nämnderna KS, SN och KUN går från 11 ledamöter till 9 ledamöter.  KF minskas från 31 ledamöter till 25 ledamöter. Från: Peter Nyström Skickat: den 22 maj 2026 06:29 Till: Anna Bergqvist Livengård Ämne: Sv: Ärende till KS Uppföljningsflagga: Följ upp Flagga: Har meddelandeflagga Vi föreslår att beslut om utredning avvaktas till efter valet. Mvh Peter Nyström Från: Anna Bergqvist Livengård <Anna.BergqvistLivengard@degerfors.se> Skickat: den 20 maj 2026 17:01 Till: Anita Bolin-Neuman <Anita.Bolin-Neuman@degerfors.se>; Ann Alvenfors <Ann.Alvenfors@degerfors.se>; Anna Nordqvist <anna.nordqvist@degerfors.se>; Anneli Mylly <Anneli.Mylly@degerfors.se>; Annelie Svingdal <Annelie.Svingdal@degerfors.se>; Birgitta Höijer <Birgitta.Hoijer@degerfors.se>; Cathrine Lindgren <Cathrine.Lindgren@degerfors.se>; Gert-Owe Thörnros <Gert-Owe.Thornros@degerfors.se>; Ingela Sundberg <Ingela.Sundberg@degerfors.se>; Jan Johansson <Jan.Johansson@degerfors.se>; Johanna Ghattas <Johanna.Ghattas@degerfors.se>; Johanna Svärd <Johanna.Svard@degerfors.se>; Juhani Sihvo <Juhani.Sihvo@degerfors.se>; Leif Erixon <Leif.Erixon@degerfors.se>; Lina Gustavsson <Lina.Gustavsson@degerfors.se>; Marianne Högberg <Marianne.Hogberg@degerfors.se>; Palle Hansen <Palle.Hansen@degerfors.se>; Peter Nyström <Peter.Nystrom@degerfors.se>; Peter Pedersen <Peter.Pedersen@degerfors.se>; Robert Östberg <Robert.Ostberg@degerfors.se>; Tomas Ågren <Tomas.Agren@degerfors.se>; Torbjörn Holm <Torbjorn.Holm@degerfors.se>; Örjan Samuelsson <Orjan.Samuelsson@degerfors.se> Ämne: Ärende till KS Hej! På KS den 2 juni kommer ett ärende utifrån uppdraget att utreda kostnaden för den politiska verksamheten upp. För att få med era eventuella förslag i utskicket av handlingar så behöver de vara kansliet tillhanda senast 28 maj. Vänligen Anna Bergqvist Livengård Tf Kanslichef/Kommunsekreterare 2. Kansliavdelningen Degerfors kommun, 693 80 Degerfors Tel: 0586-481 85 E-post: anna.bergqvistlivengard@degerfors.se Internet: www.degerfors.se 2026-05-28 Kostnaderna för den politiska verksamheten bör anpassas till minskat invånarantal Bakgrund Degerfors kommun har minskat i antal invånare under en lång tid och minskar fortfarande - i likhet med en majoritet av landets landsbygdskommuner. Detta innebär en minskning av kommunens intäkter. En kommun i vår nuvarande storlek måste ha minst 21 kommunfullmäktigeledamöter. Vi har idag 31 kommunfullmäktigeledamöter vilket var det antal vi tidigare minst behövde ha. Underlaget från kommunstyrelseförvaltningen visar att vår kommun i jämförelse med andra minskande kommuner ligger högt i mängd rådstid. Motivering I Miljöpartiet har vi diskuterat hur det påverkar demokratiutvecklingen i kommunen att minska på andel ledamöter i kommunfullmäktige, nämnder samt minska på rådstiden. Vår bedömning är att det inte påverkar demokratin eller återväxten av fritidspolitiker. Det finns fördelar och nackdelar med att vara en mindre kommun. För att fördelarna ska bli så många som möjligt och för att kommunens ekonomi ska hållas i balans är det viktigt att hela tiden anpassa kostymen på kommunens verksamheter till kommunens storlek. Vi anser att det är viktigt att även den politiska verksamheten anpassas till invånarantalet. Miljöpartiet de Gröna i Degerfors förslår därför att  Antalet kommunfullmäktigeledamöter fastslås till 25 personer  Antalet ledamöter i Socialnämnden och Kultur- och utbildningsförvaltningen minskas till 9 ordinarie och 9 ersättare per nämnd.  Rådstiden minskas med 50% och att den största delen av tiden tas från oppositionsrådstiden. Genom Johanna Ghattas för Miljöpartiet de Gröna i Degerfors Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-05-19 Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 36. Avloppsanläggning med eller utan toalettanslutning, slamavskiljare, fettavskiljare, slutna tankar och liknande anläggningar ska vara lätt tillgängliga för tömning. Lock eller manlucka ska kunna öppnas i enlighet med arbetsmiljöverkets krav och får inte vara övertäckt eller fastfruset när tömning ska ske. Renhållaren ansvarar för att slamavskiljaren töms helt på flyt- och bottenslam, i övrigt ansvarar fastighetsinnehavaren för anläggningens skötsel och underhåll. Om anläggning inte kan tömmas genom renhållarens ordinarie system får renhållaren enligt avfallstaxan ta ut en extra avgift för tömning, exempelvis för extra bemanning eller extra utrustning för utförandet. Anläggningen ska, genom fastighetsinnehavarens försorg, vara tillsluten på ett barnsäkert sätt och försedd med de säkerhetsanordningar som behövs med hänsyn till anläggningens beskaffenhet och belägenhet. Det åligger fastighetsinnehavaren att, efter tömning, kontrollera att säkerhetsanordningar är återställda.

§ 37. Fastighetsinnehavare ansvarar för att avloppsanläggning, slamavskiljare, fettavskiljare och slutna tankar är tydligt markerade. Vid risk för förväxling med andra installationer ska markeringen vara särskilt tydlig. Om anläggning ligger på annans mark ska det av markeringen framgå vilken fastighet anläggningen tillhör.

§ 38. Närmare information om ansvar och krav på avloppsanläggning, slamavskiljare, fettavskiljare och slutna tankar anges i anvisningarna eller lämnas av renhållaren.

§ 39. Renhållaren ska ha tillträde till de utrymmen i byggnader/på fastigheten där arbetet ska utföras. Nyckel, portkoder och dylikt ska vid begäran om hämtning lämnas till renhållaren. Ändringar ska meddelas renhållaren.

§ 40. Närmare information om anskaffande, underhåll och skötsel av behållare och annan utrustning anges i anvisningarna eller lämnas av renhållaren. Dnr SRN 53-2026/8 2.6 Hämtnings- och transportvägar, placering av behållare

§ 41 Dnr 00047-2026 Remiss riktlinje God ekonomisk hushållning Servicenämndens beslut Servicenämnden ställer sig bakom riktlinjen God ekonomisk hushållning. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade § 35 2026-03-17 att godkänna utkastet Riktlinje God ekonomisk hushållning för fortsatt beredning. Utkastet skickas på remiss till nämnderna och bolagen. Den övergripande styrmodellen beslutades 2021-09-27 i Degerfors kommun. I det styrdokumentet beskrivs kommunens framtidsbild och färdriktningen för det dagliga arbetet och livskvaliteten för varje Degerforsbo. Denna riktlinje syftar till att komplettera andra styrdokument genom att definiera och förtydliga innebörden av god ekonomisk hushållning (GEH) inom kommunen och i delar även för Degerfors kommunkoncern. Lagstiftarens intention är att riktlinjen ska utformas utifrån det läge man befinner sig i som kommun tillsammans med det läge man förväntas befinna sig i framöver, under en längre tidsperiod. Riktlinjen fastställer det långsiktiga principerna och perspektiven som ska vägleda i ekonomistyrning i kommunen och säkerställa en hållbar och ansvarsfull förvaltning av de offentliga resurserna. Riktlinjen betonar vikten av centrala utgångspunkter och förutsättningar för att långsiktigt upprätthålla god ekonomisk hushållning. Vidare beskrivs i riktlinjen innebörd och regler för resultatreserven (RER) som i lagstiftningen gäller från 2024. •Riktlinjen ska klargöra Degerfors definition av begreppet ”god ekonomisk hushållning” utifrån ett nuläge och en flerårig analys av kommande år. •Riktlinjen ska vägleda genom att konkretisera viktiga utgångspunkter och förutsättningar i syfte att nå framgång och lyckas uppnå god ekonomisk hushållning över tid i enlighet med kommunallagens krav (2017:725, kap 11). •Riktlinjen ska likaså vägleda i ekonomistyrningsprinciper samt ansvar och roller. •Riktlinjen ska i enlighet med kommunallagens krav (2017:725, kap 11 § 1 beskriva hur kommunen ska hantera resultatreserven (RER) som infördes i kommunallagens kapitel 11 § 14 från och med verksamhetsåret 2024. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott § 35/2026-03-17 Justering Tranaktionsid Utdragsbestyrkande VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-05-07 Servicenämnden Bilaga-Riktlinje för God ekonomisk hushållning Skickas till Ekonomichef Justering Tranaktionsid Utdragsbestyrkande VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId Degerfors kommun Kommunstyrelsen Ank 2026-04-23 Dnr KS 75-2026/4 Utfärdad av Godkänd av Datum Anette Adlevik Styrelsen 2026-04-22 Ämne Dokumenttyp Utgåva Remissvar Riktlinje Tjänsteskrivelse 1 Remissvar: Riktlnje för God ekonomisk hushållning (GEH) Degerfors Energi AB med dotterbolag har fått möjlighet att lämna remissvar på Riktlinje för god ekonomisk hushållning som hanterades Kommunstyrelsens arbetsutskott §35 2026-03-17 med Dnr 00075-2026. Ärendet föredrogs för Degerfors Energis extra styrelsemöte 2026-04-22. Degerfors Energi inte har något väsentligt att anmärka på eller tillägga på det framlagda förslaget. Styrelsen konstaterar att Degerfors Energikoncern ska följa Degerfors kommuns riktlinjer där så är möjligt. Bolagets styrelse vill dock framhålla bolagets särart samt att detaljstyrning från ägaren inte ska eller bör förekomma. Enligt uppdrag Anette Adlevik Vd Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-04-29 Socialnämnden Degerfors kommun Kommunstyrelsen Ank 2026-05-11 Dnr KS 75-2026/9

§ 42. Närmare uppgifter om hämtning av kommunalt avfall och placering av behållare anges i renhållningsanvisningarna.

§ 43 Dnr 00058-2026 Taxor och avgifter för idrottsanläggningar i Degerfors kommun Servicenämndens beslut Servicenämnden beslutar: 1. Godkänna höjning av nettotaxan för idrottsanläggningar i Degerfors kommun att gälla från 2026-08-01. 2. Höjningen ska utgå från aktuellt KPI för bostäder och fastigheter. 3. Sända ärendet till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för beslut. Sammanfattning av ärendet Taxor och avgifter för idrottsanläggningar har inte reviderats sedan hösten 2020, därför är det rimligt att nu se över hyreskostnaderna som framgår i Taxor och avgifter för idrottsanläggningar i Degerfors kommun (SRN 55–2020). Eftersom det saknas ett specifikt nationellt index för den här typen av lokaler och anläggningar tillämpas samma KPI som gäller för bostäder och fastigheter. Med basår/månad 2020 oktober blir indexhöjningen 24,4 %. Om beslut fattas enligt förslag, upphör Reglemente Taxor och avgifter för idrottsanläggning i Degerfors kommun Diarienr 55-2020 att gälla. Förslaget inkluderar även kostnad för personal vid tävling, cup eller entrébelagda arrangemang samt höjning av taxan för mässor, artist- och musikarrangemang eller motsvarande i kommersiellt syfte som genomförs i Stora Halla eller på arenan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från serviceförvaltningen, 2026-04-07 Bilaga- Taxor och avgifter för idrottsanläggningar i Degerfors kommun Skickas till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Förvaltningschef Fritidschef Föreningssamordnare Justering Tranaktionsid Utdragsbestyrkande VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum 2026-04-07 Dnr SRN 58-2026/1 Therése Adrian, 0586-48645 Revidering taxor och avgifter för idrottsanläggningar i Degerfors kommun Förslag till beslut Serviceförvaltningen föreslår servicenämnden att besluta att godkänna höjning av nettotaxan för idrottsanläggningar i Degerfors kommun från 1 augusti 2026. Höjningen föreslås utgå från aktuellt KPI. Serviceförvaltningen föreslår vidare att servicenämnden skickar ärendet vidare för beslut i kommunfullmäktige. Sammanfattning av ärendet Taxor och avgifter för idrottsanläggningar har inte reviderats sedan hösten 2020, därför är det rimligt att nu se över hyreskostnaderna som framgår i Taxor och avgifter för Idrottsanläggningar i Degerfors kommun (SRN 55–2020). Eftersom det saknas ett specifikt nationellt index för den här typen av lokaler och anläggningar tillämpas samma KPI som gäller för bostäder och fastigheter. Med basår/månad 2020 oktober blir indexhöjningen 24,4 %. Om beslut fattas enligt förslag, upphör Reglemente Taxor och avgifter för Idrottsanläggning i Degerfors kommun Diarienr 55-2020 att gälla. Förslaget inkluderar även kostnad för personal vid tävling, cup eller entrébelagda arrangemang samt höjning av taxan för mässor, artist- och musikarrangemang eller motsvarande i kommersiellt syfte som genomförs i Stora Halla eller på Arenan. Ärendet Under 2025 fick kommunen in 167 000 kr för hyra av idrottshallar och 72 000 kr för hyra av konstgräsplanen på Stora Valla. Vid en hyreshöjning enligt KPI Hemsida E-post Organisationsnr Degerfors kommun www.degerfors.se kommun@degerfors.se 212000-1934 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro Degerfors kommun Industrigatan 1, Degerfors 0586-481 00 0586-483 86 5861-9370 693 80 Degerfors Herrgårdsgatan 37, Degerfors Datum Sida Degerfors kommun 2026-04-07 Dnr SRN 58-2026/1 2(3) 24,4 % skulle hyresintäkterna bli cirka 300 000 kr/år, det vill säga en ökning med cirka 60 000 kr/år förutsatt att idrottshallarna och konstgräsplanen hyrs ut i samma omfattning som 2025. Aktuell nettokostnad sedan 2020 är 110 kr/timme. Efter höjning baserad på KPI föreslås nettokostnaden bli 135 kr/timme. För Råbäckstugan föreslås kostnaden höjas från 150 kr till 185 kr/tillfälle (max 5 timmar) och från 500 kr till 620 kr/dygn. Kostnaden, exklusive moms, för att hyra Stora Halla eller Arenan för mässor, artist- och musikarrangemang eller motsvarande i kommersiellt syfte som genomförs är sedan 2020 enligt följande: Grundhyra Stora Halla Stora Valla Grundhyra 1 dag 30 000 kr/dag 38 500 kr/dag Grundhyra 2 dagar 25 000 kr/dag 32 000 kr/dag Grundhyra 3-5 dagar 20 000 kr/dag 28 000 kr/dag Grundhyra för förening 2 500 kr/dag grupp 1-2, typ loppis eller liknande Dessa kostnader föreslås höjas enligt följande: Grundhyra Stora Halla Stora Valla Grundhyra 1 dag 37 300 kr/dag 47 800 kr/dag Grundhyra 2 dagar 31 100 kr/dag 39 800 kr/dag Grundhyra 3-5 dagar 24 800 kr/dag 34 800 kr/dag Grundhyra för förening 3 100 kr/dag grupp 1-2, typ loppis eller liknande Finansiering Ett beslut om att höja kostnaden för uthyrning av kommunens idrottshallar och konstgräsplan på Stora Valla bedöms kunna öka kommunens intäkter med cirka 60 000 kr/år. Konsekvensbeskrivning En höjning av taxor och avgifter för uthyrning av idrottshallar och konstgräsplanen på Stora Valla bedöms inte påverka effekterna i förhållande till checklistan för mångfald. Datum Sida Degerfors kommun 2026-04-07 Dnr SRN 58-2026/1 3(3) Bedömning En höjning av taxor och avgifter för idrottsanläggningar i Degerfors kommun, baserad på KPI, bedöms vara rimlig utifrån att nivån varit densamma sedan 2020. Den nu aktuella nivån är generellt lägre jämfört med hyreskostnader beslutade för idrottshallar i närliggande kommuner. Efter eventuellt beslut om höjning enligt förslag, kommer Degerfors kommun fortfarande ha lägre taxor jämfört med flera grannkommuner. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Revidering taxor och avgifter för idrottsanläggningar i Degerfors kommun Taxor och avgifter för idrottsanläggningar i Degerfors kommun Therése Adrian Fritidschef Beslut ska skickas till Kommunfullmäktige Förvaltningschef Serviceförvaltningen Fritidschef Serviceförvaltningen Föreningssamordnare Sida Datum 2026-04-22 Dnr SRN 58-2026/2 Therése Adrian, 0586-48645 Policy Plan Riktlinje Handlingsplan  Taxor och avgifter Instruktion Taxor och avgifter för idrottsanläggningar i Degerfors kommun Dokumenttyp Beslutsinstans Taxor och avgifer Kommunfullmäktige Dokumentet gäller Dokumentansvarig Hyreskostnad för idrottsanläggningar i Fritidschef Degerfors kommun. Revideringar "[Skriv datum och §]" Datum för beslut Diarienummer "[Skriv beslutsdatum]" Dnr SRN 58-2026/2 Datum Sida Degerfors kommun 2026-04-22 Dnr SRN 58-2026/2 2(5) 1. Taxor och avgifter genom Serviceförvaltningen Taxor och avgifter beslutade att gälla från 2026-08-01. 2. Hyra av idrottsanläggningar för fritids- och idrottsverksamhet I Degerfors kommun tillämpas en subventionerad nettotaxa, nedan kallad NT, som är fastställd av kommunfullmäktige. NT = 135 kr/timme. Hyran för lokaler som Serviceförvaltningen hyr ut regleras av följande gruppindelning:  Grupp 1: Bidragsberättigade föreningar och fotbollsakademi upp till 18 år Barn/Ungdom från Degerfors kommun gäller Nolltaxa. Extra personal debiteras.  Grupp 2: Övriga föreningar, privatpersoner och fotbollsakademi från U 19 i Degerfors kommun (Seniorverksamhet).  Grupp 3: Föreningar och idrottsförbund från andra kommuner och företag som hyr anläggning för icke kommersiellt syfte.  Grupp 4: Förening och företag som hyr anläggning i kommersiellt syfte och där verksamheten är tävlingsverksamhet med avgifts/entrébelagt arrangemang med ett publikt genomförande. 2.1 Träningsverksamhet och ej avgiftsbelagd verksamhet Hyra per timme Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Stora Vallahallen Nolltaxa NT 2 NT A-hallen B- och C-hallen Nolltaxa 0,5 NT NT Matsal möte/tillfälle Nolltaxa 0,5 NT 2 NT Matsal vid övernattning Nolltaxa 5 NT/tillfälle 6 NT/tillfälle Stora Halla konstgräs Nolltaxa 3 NT 5 NT Degerforsgymnasiets Nolltaxa 0,75 NT NT gymnastiksal Övriga gymnastiksalar* Nolltaxa 0,5 NT 0,75 NT Separata omklädningsrum Nolltaxa 0,5 NT 0,5 NT Stora Valla konstgräs vinter Nolltaxa 3 NT 5 NT Stora Valla konstgräs Nolltaxa 2 NT 5 NT sommar Gräsplaner 11-manna** Nolltaxa 2 NT 6 NT Gräsplaner 7/8-manna** Nolltaxa 2 NT 6 NT Gräsplaner 5-manna** Nolltaxa NT Uthyres ej Taxor och avgifter för idrottsanläggningar i Degerfors kommun Datum Sida Degerfors kommun 2026-04-22 Dnr SRN 58-2026/2 3(5) *Bruksskolans, Strömtorpsskolan, Parkskolan och Åtorp skola gymnastiksal. ** Förutsättningen är att Degerfors IF inte innehar skrivet hyresavtal för Stora Valla IP. Konstgräs vinter kvarstår. Omklädningsrum ingår när inget annat omnämns. Konstgräs vinter infaller 1/9 – 30/4 året därpå. 3. Tävling – Cup – Entrébelagda idrottsarrangemang Där avgifter inte finns angivna nedan så upprättas avtal vid varje enskilt fall. Avtal skrivs med förvaltningschef eller fritidschef. 3.1 Personal Vaktmästare ingår på ordinarie arbetstid och finns tillgänglig på telefon, tel. 0586-486 60. Kostnad för extra personal på plats vid arrangemanget enligt nedan. Kostnad för personal Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Extra personal (övertid) 600 kr 600 kr 850 kr 1100 kr Extra personal med maskin 700 kr 700 kr 950 kr 1200 kr 3.2 Anläggningar Hyra/timme/match Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Stora Vallahallen A-, B- Nolltaxa 3 NT 4 NT 8 NT och C-hallarna (cup) Stora Halla konstgräs Nolltaxa 3 Nt 4 NT 10 NT (cup) Stora Valla A-plan Nolltaxa 5 NT 10 NT 350 NT* (Arenan) Stora Valla B- eller C- Nolltaxa 3 NT 5 NT - plan Stora Valla konstgräs Nolltaxa 3 NT 4 NT 20 NT* Stora Valla utom Nolltaxa 5 NT 10 NT - Arenan (cup) *Ingår läktare, klubblokal, paviljongen och teknisk arenautrustning. Arenan är färdigställd för elitspel i fotboll. Kostnaden reglerar hela arrangemanget. Är förutsättningen att Degerfors IF innehar skrivet hyresavtal för Stora Valla Arena, utgår ingen kostnad för samtliga fotbollsplaner förutom konstgräsplanen. Taxor och avgifter för idrottsanläggningar i Degerfors kommun Datum Sida Degerfors kommun 2026-04-22 Dnr SRN 58-2026/2 4(5) Råbäckstugan Tillfälle max 5 Dygn timmar Grundhyra 185 kr 620 kr 4. Mässor, artist, och musikarrangemang eller motsvarande kommersiellt syfte som genomförs i Stora Halla eller på Arenan Grundhyra Stora Halla Stora Valla Grundhyra 1 dag 37 300 kr/dag 47 800 kr/dag Grundhyra 2 dagar 31 100 kr/dag 39 800 kr/dag Grundhyra 3-5 dagar 24 800 kr/dag 34 800 kr/dag Grundhyra för förening 3 100 kr/dag grupp 1-2, typ loppis eller liknande Priser exkl. moms. Vid speciella arrangemang beslutas hyra i varje enskilt fall. Avtal skrivs med Förvaltningschef eller Fritidschef. 5. Allmänna regler och villkor för bokning av anläggningar och lokaler  Vissa lokaler har olika avgift för barn/ungdomsverksamhet respektive vuxenverksamhet. Deltar två eller fler från 19 år (avser ej ledare) debiteras i förekommande fall vuxentaxa grupp 2.  Bokare ska vara myndig.  Det ska finnas minst en myndig ansvarig person på plats på anläggningen/i lokalen i samband med aktiviteten.  Tagg utkvitteras mot en deposition av 100 kr (faktureras vid bokning), hämtas i kommunens reception.  Inga anläggningar eller lokaler får användas till verksamhet med rasistiska, sexistiska eller kriminella inslag.  Kommunens lokaler och anläggningar ska vara fria från alkohol, narkotika, doping och tobak. Servering/försäljning av alkohol kan tillåtas undantagsvis. Undantag beslutas av kommunen. Taxor och avgifter för idrottsanläggningar i Degerfors kommun Datum Sida Degerfors kommun 2026-04-22 Dnr SRN 58-2026/2 5(5)  Bokare/ansvarig ledare ansvarar för att obehöriga inte vistas på anläggningen/i lokalen.  Bokare/ansvarig ledare ansvarar för att återställa och lämna anläggningen/lokalen i ordnat och städat skick. Det innefattar bland annat grovstädning av använda utrymmen, återställande av inredning/utrustning, stängning, låsning och släckning.  Om extra städning krävs efter uthyrning debiteras 400 kr/tim extra.  Inga dörrar får ställas upp med stenar, skor, mattor eller dylikt.  Eventuell avbokning ska ske senast 5 arbetsdagar före bokat datum, i annat fall debiteras full taxa.  Outnyttjad tid debiteras.  Vid uppkommen skada på grund av skadegörelse eller oaktsamhet ersätter bokaren den med faktiska kostnader. Uppkomna skador ska omgående anmälas till bokningsmottagaren.  Bokare som missbrukar eller åsidosätter gällande regler, förverkar sin rätt till fortsatt bokning/nyttjande av lokaler.  Vid utryckning, kl. 16.00-23.00 vardagar och kl. 08.00-22.00 helger, som orsakas av hyresgästens eget agerande eller försummelse, debiteras hyresgästen en kostnad motsvarande varje påbörjad arbetstimme, ett tillägg om 500 kr/timme samt faktisk kostnad för återställning. Taxor och avgifter för idrottsanläggningar i Degerfors kommun Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-05-19 Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 44. Avfallsansvarig nämnd har rätt att ta ut särskild avgift enligt avfallstaxan och renhållaren har rätt att inte utföra ordinarie tömning om framkomlig väg inte finns eller annan skyldighet enligt denna föreskrift inte fullgjorts. Kvarlämnad behållare vid ordinarie hämtningsplats och eventuella hinder för tömning ska åtgärdas av fastighetsinnehavaren enligt förmodan från renhållaren. Efter rättelse har fastighetsinnehavaren möjlighet att beställa extra tömning mot avgift för budning. I det fall en fastighetsinnehavare inte har avfallshantering i tillräcklig omfattning kan tillsynsansvarig nämnd förelägga fastighetsinnehavaren att utöka tömningen av avfall eller storleken på behållare i sådan omfattning att olägenhet inte längre uppstår. Eventuella medgivanden om avsteg/dispenser/undantag kan komma att återkallas.

§ 45. Vid felsortering av avfall vid fastighetsnära insamling, vid överenskommen eller anvisad plats i system som avser den enskilda fastigheten eller mer än en fastighet såsom en gemensamhetsanläggning eller plats som är anvisad eller överenskommen för flera fastigheter, kan felsorteringsavgift debiteras i enlighet med vad som närmare framgår av kommunens avfallstaxa. 2.8 Hämtningsområde, hämtningsintervall och tömningstider

§ 46. Kommunerna utgör varsitt separat hämtningsområde, med undantag för Karlskoga och Storfors kommuner som tillsammans utgör ett hämtningsområde. Respektive renhållare indelar sitt område i lämpliga distrikt. För öar och andra platser utan fast, godkänd vägförbindelse gäller separata bestämmelser som stadgas i § 52.

§ 47. Mat- och restavfall ska hämtas med sådana intervall att olägenhet för människors hälsa eller miljö inte uppstår. Matavfall hämtas minst varannan vecka under den period som hämtning erfordras. Restavfall kan hämtas mer sällan enligt kommunens avfallstaxa efter anmälan till renhållaren. Ordinarie hämtningsintervall bestäms genom val av abonnemang enligt kommunens avfallstaxa. Kommunen tillhandahåller de hämtningsintervall som framgår av vid var tid gällande avfallstaxa, beslutad av kommunfullmäktige. Fastighetsinnehavare ska ha minst ett av renhållaren anvisat abonnemang, om inte annat medges av dessa föreskrifter eller beslut fattade med stöd av dem.

§ 48. I de fall renhållaren erbjuder tjänst för hämtning av latrin sker hämtning via budning hos renhållaren. Vid hämtning tilldelas kunden lika många nya kärl som lämnas. Hämtning sker enligt anvisning från renhållaren. Vid hämtning ska latrinkärl placeras på plats där hämtningsfordon stannar, normalt intill avfallsbehållare.

§ 49. Renhållaren hämtar slam från enskilda avloppsanläggningar, slutna tankar, slamavskiljare och andra toalettlösningar i intervaller angivna i kommunens renhållningsanvisningar. Dnr SRN 53-2026/8

§ 50. Renhållaren hämtar övriga avfallsslag enligt nedan: Fosforfällor Filtermaterial från fosforfällor hämtas enligt villkoren angivna i gällande miljötillstånd och i övrigt i den omfattning som erfordras för att upprätthålla en god funktion. Detaljerade tömningsintervaller anges i kommunens renhållningsanvisningar. Fastighetsinnehavaren ansvarar för återfyllnad av filtermaterial innan anläggningen får brukas. Trädgårdsavfall Hämtning sker via tilläggstjänst som beställs från renhållaren i de fall tjänsten erbjuds. Detaljerade tömningsintervaller anges i kommunens renhållningsanvisningar.

§ 51. Kommunalt avfall som utgörs av elektriska och elektroniska produkter lämnas vid återvinningscentralerna eller vid annan anvisad plats. Kampanjvis kan även annan typ av hämtning ske. 2.9 Särskilda bestämmelser för öar och andra platser där farbar väg saknas

§ 52. För öar och andra, ur framkomlighetssynvinkel, liknande platser gäller följande särskilda bestämmelser om kommunalt avfall inklusive bygg- och rivningsavfall och latrin/slam:  Uppkommet kommunalt avfall från såväl permanentbostäder som fritidsbostäder lämnas i behållare på särskild anvisad tillgänglig plats. Fastighetsinnehavare/nyttjanderättshavare ska själv lämna sitt avfall i dessa behållare.  Källsorterat returpapper och förpackningsavfall lämnas i behållare på särskild anvisad tillgänglig plats, en återvinningsstation eller på återvinningscentralen. Fastighetsinnehavare/nyttjanderättshavare ska själv lämna sitt avfall i dessa behållare.  Slamtömning eller hantering av fosforfilter kan inte beställas.  Latrinbehållare av engångstyp tillhandahålls genom renhållarens försorg. Behållarna ska förslutas och lämnas på överenskommen/anvisad plats på fastlandet. Fastighetsinnehavare/nyttjanderättshavare ska själv transportera sitt avfall till de anvisade platserna.  Bygg- och rivningsavfall, grovavfall och trädgårdsavfall ska lämnas av fastighetsinnehavaren/nyttjanderättshavaren vid kommunens återvinningscentral. Hämtning genom renhållarens försorg kan endast, mot avgift, beställas på överenskommen för renhållaren tillgänglig plats. 3 Annat avfall än kommunalt avfall 3.1 Uppgiftsskyldighet

§ 53. Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet där det uppstår annat avfall än kommunalt avfall eller tillverkar, importerar eller säljer en förpackning eller en vara som är innesluten i en sådan förpackning ska lämna de uppgifter i fråga om avfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för den avfallsansvariga nämndens arbete. Dnr SRN 53-2026/8 4 Undantag 4.1 Handläggning av anmälnings- och ansökansärenden

§ 54. Anmälan/ansökan om kompostering av matavfall anmäls till renhållaren och/eller tillsynsansvarig nämnd. Anmälan om eget omhändertagande av kommunalt avfall på den egna fastigheten anmäls till tillsynsansvarig nämnd med undantag för avfallsslagen i §§66– 68.

§ 55. Ansökan om eget omhändertagande av avfall ska innehålla beskrivning av anläggningen. Tillsynsansvarig nämnd ska översända en kopia av beslutet till renhållaren.

§ 56. Beviljade undantag gäller normalt tills vidare och är personliga och knutna till fastighetsägaren. Beslutade undantag återkallas med omedelbar verkan om förhållandena ändras och/eller förutsättningarna inte uppfylls. Fastighetsägare ska omgående meddela tillsynsansvarig nämnd om ändrade förhållanden eller annat som kan påverka beviljat underlag.

§ 57. Ansökan om gemensam behållare för område (s.k. grupp), delning av behållare eller byte av behållarstorlek, förlängt intervall t.o.m. fyra veckors hämtintervall samt uppehåll i hämtning av kommunalt avfall hanteras av avfallsansvarig nämnd.

§ 58. Komplett anmälan/ansökan ska vara nämnd tillhanda för prövning senast sex veckor före den sökta ändringen om inte särskilda skäl föreligger. I annat fall kan ev. start- /stopptidpunkt senareläggas. Ansökningar kan inte beviljas retroaktivt.

§ 59. Anmälan/ansökan ska vara skriftlig på avsedd blankett eller insänd i kommunens aktuella digitala tjänst och minst innehålla följande uppgifter:  Namnuppgifter  Fastighetsuppgifter  Vilka avfallsslag som avses.  En redogörelse för på vilket sätt omhändertagandet ska ske så att bedömning ska ske om detta påverkar/innebär risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön.  Vilken tidsperiod som avses.  Ansökan om eget omhändertagande av slam eller latrin ska innehålla beskrivning av anläggningen och på vilket sätt produkten avses användas.  Vid ansökan om uppehåll i hämtning ska tidsperiod för önskat uppehåll samt anledning till uppehållet anges.

§ 60. Dispens från kravet på utsortering av bygg- och rivningsavfall hanteras av kommunens tillsynsansvariga nämnd.

§ 61. Kommunens tillsynsansvariga nämnd och avfallsansvariga nämnd håller varandra underrättade om fattade beslut.

§ 62. Kommunens tillsynsansvariga nämnd kan efter ansökan bevilja annat undantag än de som är beskrivna i denna föreskrift om det finns synnerliga skäl. Sådant undantag ska vara tidsbegränsat till högst tre år. Dnr SRN 53-2026/8 4.2 Eget omhändertagande av kommunalt avfall

§ 63. Avfall, inklusive slam, får endast tas omhand på den egna fastigheten under förutsättning att det kan ske utan risk för olägenhet för människors hälsa och miljön.

§ 64. Kompostering av matavfall på fastigheten får, efter godkänd anmälan till tillsynsansvarig nämnd, ske om det sker på så sätt att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår, risken för skadedjur minimeras samt att kompostering sker enligt de riktlinjer som den tillsynsansvariga nämnden anger.

§ 65 Dnr 00078-2026 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kultur- och utbildningsnämndens beslut Kultur- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna informationen och lägga den till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Ekonomichef Jörgen Hansson informerar om Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Beslutsunderlag Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Skickas till Ekonomichef Förvaltningschef Justering Tranaktionsid Utdragsbestyrkande VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId Degerfors kommun Kommunstyrelsen Ank 2026-05-11 Dnr KS 75-2026/10 Degerfors 2026-04-29 Remissvar Riktlinje för god ekonomisk hushållning Sammanfattning Degerforsbyggen AB ställer sig i huvudsak positivt till kommunens förslag till riktlinje för god ekonomisk hushållning. Riktlinjen bidrar till ökad tydlighet, långsiktighet och transparens i den ekonomiska styrningen. Samtidigt vill bolaget lyfta några aspekter som är särsk ilt viktiga att beakta utifrån ett kommunalägt fastighetsbolags förutsättningar. Synpunkter 1.Långsiktighet och investeringshorisont Fastighetsverksamhet är kapitalintensiv och präglas av långa investeringscykler. Bolaget ser positivt på att riktlinjen betonar långsiktighet, men vill understryka vikten av att ekonomiska mål och avkastningskrav utformas så att de möjliggör nödvändiga inv esteringar i underhåll, energieffektivisering samt eventuell ny - och ombyggnation. Ett ensidigt fokus på resultatkrav riskerar att hämma långsiktiga investeringar som över tid är mer värdeskapande än resultatet för enskilda år, särskilt inom energieffektivisering där högre initiala kostnader ofta möts av betydande och varaktiga besparingar. 2.Balans mellan avkastning och samhällsuppdrag Som kommunal aktör har bolaget ett dubbelt uppdrag: att bedriva verksamheten affärsmässigt samtidigt som samhällsnytta ska säkerställas. Riktlinjen bör tydliggöra hur denna avvägning ska göras, särskilt i situationer där sociala eller bostadspolitiska mål kan påverka lönsamheten. 3.Soliditet och finansiella mål Bolaget ser behov av flexibilitet i tillämpningen av finansiella nyckeltal såsom soliditet. Stora investeringar kan tillfälligt försämra nyckeltalen utan att den långsiktiga ekonomiska hållbarheten äventyras. Det är därför viktigt att riktlinjen medger avs teg baserade på välgrundade investeringsbeslut. 5.Samordning mellan kommun och bola g Det är viktigt att riktlinjen tillämpas på ett sätt som säkerställer god samordning mellan kommunen och de kommunala bolagen. Tydliga ägardirektiv och dialog kring ekonomiska mål är avgörande för att undvika målkonflikter. 6.Undvikande av detaljstyrning Det är viktigt att riktlinjen inte utformas eller tillämpas på ett sätt som innebär detaljstyrning av bolagets verksamhet. Kommunala bolag verkar under aktiebolagslagen och ska bedrivas enligt affärsmässiga principer inom ramen för ägardirektiv. Riktlinjen bör därför vara principiell och målstyrd, och inte reglera operativa beslut eller verksamhetsnära prioriteringar, eftersom en alltför Degerfors byggen AB, Box 16, 693 21 DEGERFO RS Besöksadress: Storgatan 18 Kundtjänst: 0586 - 485 50 info@degerforsbyggen.se www.degerforsbyggen.se | | Bankgiro 5991-6122 Org.nr 556082-5076 | KS 75-2026/10 långtgående detaljstyrning riskerar att minska bolagets handlingsutrymme, effektivitet och förmåga att agera långsiktigt, vilket i sin tur försvårar för styrelsen att fullt ut ta sitt ansvar för bolagets förvaltning och långsiktiga utveckling . Avslutande kommentar Degerforsbyggen AB ser positivt på kommunens ambition att stärka den ekonomiska styrningen och anser att riktlinjen utgör en god grund. Med beaktande av ovanstående synpunkter bedömer bolaget att riktlinjen kan bli ett effektivt verktyg för att säkerställa både ekonomisk hållbarhet och uppfyllande av det kommunala uppdraget. Marielle Oilvers Ekonomi- och administrativ chef Degerforsbyggen AB Degerfors Industrihus AB Degerfors byggen AB, Box 16, 693 21 DEGERFO RS Besöksadress: Storgatan 18 Kundtjänst: 0586 - 485 50 info@degerforsbyggen.se www.degerforsbyggen.se | | Bankgiro 5991-6122 Org.nr 556082-5076 | Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-05-19 Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 66 Dnr 00128-2026 Reviderat avtal för samverkan kring bostadsanpassningar med Karlskoga kommun Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen respektive kommunfullmäktige godkänner det reviderade avtalet mellan Degerfors kommun och Karlskoga kommun om avtalssamverkan kring bostadsanpassningar. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade i § 47/2021-03-29 att ingå avtalssamverkan mellan Degerfors kommun och Karlskoga kommun kring bostadsanpassningar samt att godkänna föreslaget avtal mellan parterna. Avtalet har nu reviderats. För att avtalet ska gälla krävs att kommunfullmäktige i Degerfors samt ansvarig nämnd i Karlskoga godkänner avtalet innan 2026-07-01. Avtalet träder i kraft vid undertecknandet men ska gälla retroaktivt från och med 2026-01-01. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen, 2026-04-22 Reviderat avtal kring bostadsanpassningar mellan Degerfors kommun och Karlskoga kommun Skickas till Karlskoga kommun, tillväxt- och tillsynsförvaltningen Ekonom kommunstyrelseförvaltningen Justering Tranaktionsid Utdragsbestyrkande VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Diarienummer 2026-04-22 KS 128–2026/2 Anna Bergqvist Livengård, 0586-481 85 Anna.bergqvistlivengard@degerfors.se Kommunfullmäktige Reviderat avtal för samverkan kring bostadsanpassningar med Karlskoga kommun Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen respektive kommunfullmäktige godkänner det reviderade avtalet mellan parterna om avtalssamverkan kring bostadsanpassningar. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade i § 47/2021-03-29 att ingå avtalssamverkan mellan Degerfors kommun och Karlskoga kommun kring bostadsanpassningar samt att godkänna föreslaget avtal mellan parterna. Avtalet har nu reviderats. För att avtalet ska gälla krävs att kommunfullmäktige i Degerfors samt ansvarig nämnd i Karlskoga godkänner avtalet innan 2026-07-01. Avtalet träder i kraft vid undertecknandet men ska gälla retroaktivt från och med 2026-01-01. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse 2026-04-22 Reviderat avtal kring bostadsanpassningar mellan Degerfors kommun och Karlskoga kommun Anna Bergqvist Livengård Tf kanslichef/kommunsekreterare Beslut ska skickas till Karlskoga kommun, tillväxt- och tillsynsförvaltningen Ekonom kommunstyrelseförvaltningen Hemsida E-post Organisationsnr Degerfors kommun www.degerfors.se kommun@degerfors.se 212000-1934 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro Degerfors kommun Nämndhuset 0586-481 00 0586-483 86 5861-9370 693 80 Degerfors Herrgårdsgatan 37, Degerfors Avtalssamverkan kring bostadsanpassning mellan Degerfors kommun och Karlskoga kommun Diarienummer: TTN 2026.00041 Ansvarig enhet: Tillväxt- och tillsynsnämnden Revideras senast: 2028-01-01 1. Avtalets parter Uppdragsgivare Uppdragstagare Degerfors kommun Karlskoga kommun Org.nr 212000-1934 Org.nr 212000-1991 Kommunstyrelsen Tillväxt-och 693 80 Degerfors tillsynsförvaltningen 691 83 Karlskoga Kontaktperson Kontaktperson Berit Westergren Anna am Zoll TF kommundirektör Förvaltningschef 2. Syfte Syftet med detta avtal är parternas gemensamma målsättning att säkerställa att de uppgifter som omfattas av avtalet kan utföras i enlighet med respektive parts lagstadgade ansvar för uppgiften. Ett annat syfte med är att samordna parternas resurser för att därigenom skapa förutsättningar för att bibehålla och utveckla kvaliteten samt förbättra effektiviteten i det uppdrag som avtalet omfattar. 3. Uppdraget Uppdraget omfattar handläggning och delegationsbeslut av bidragsärenden som ankommer på ansvarig nämnd hos uppdragsgivaren enligt lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag. 4. Uppdragets utförande 4.1 Uppdragstagaren ska utföra uppdraget fackmässigt och med omsorg. Uppdragstagaren ska se till att uppdraget utförs i enlighet med de mål och riktlinjer som uppdragsgivaren har bestämt för verksamheten samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för uppgifterna. 4.2 Uppdragstagaren ska årligen, i utvecklings- och kvalitetssyfte, till uppdragsgivaren redovisa resultatet av genomförd brukarundersökning. 4.3 För de uppgifter som uppdraget omfattar gäller föreskrifterna om jäv i 7 kap. 4 § och 6 kap. 28–32 §§ kommunallagen. Uppdragstagaren ska försäkra sig om att den personal som används vid utförandet av uppgifter inom ramen för uppdraget inte är jävig. 5. Delegering av ärendet 5.1 Uppdragsgivaren får ge anställd hos uppdragstagaren i uppdrag att besluta på uppdragsgivarens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden (delegationsuppdrag). Denna rätt innefattar även möjlighet till vidaredelegation. 5.2 Det är alltid ansvarig nämnd hos uppdragsgivaren som bestämmer i vilken omfattning delegation ska ske och vad som i övrigt ska gälla i fråga om den delegerade beslutanderätten. 5.3 Uppdragstagaren ansvarar för att uppdragsgivaren vid förfrågan får tillgång till uppdaterad personallista och blir informerad om personella förändringar av betydelse för uppdragets utförande. 5.4 Beslut som fattas med stöd av delegation ska av uppdragstagaren anmälas till uppdragsgivaren på det sätt och i den tid som denne anvisar. 6. Uppdragsgivarens åtaganden 6.1 Uppdragsgivaren ska medverka till att uppdraget kan utföras enligt bestämmelserna i avtalet. Detta innebär bland annat att uppdragsgivaren ska tillhandahålla underlag i den utsträckning som krävs för uppdragets utförande. 6.2 Uppdragsgivaren ska se över sin delegationsordning och komplettera den med de bestämmelser om extern delegation till anställda hos uppdragstagaren som bedöms motiverade. 7. Ersättning 7.1 Uppdragsgivaren ska till uppdragstagaren betala en ersättning som är baserad på uppdragstagarens självkostnader med anledning av uppdraget. 7.2 Den på uppdragsgivaren belöpande kostnaden är 590 000 kr per år. Kostnaden avser arbetskraft motsvarande 70 % av en tjänst samt kringkostnader som hyra, teknisk utrustning, fordon, mjukvara och licenser. Ersättningen revideras årligen med hänsyn till sedvanlig löne- och prisuppräkning per den 1 april varje år. 7.3 Bostadsanpassningsbidrag som betalas ut enligt uppdraget bekostas i sin helhet av uppdragsgivaren. 8. Betalning och fakturering 8.1 Uppdragstagaren fakturerar uppdragsgivaren enligt de principer för bestämmandet av ersättningen som anges i punkt 7. Debitering ska ske månadsvis i efterskott genom användande av e-faktura. 8.2 Betalning ska betalas senast 30 dagar efter fakturans ankomstdag. 8.3 Vid försenad betalning utgår dröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen. 8.4 Fakturerings-, påminnelse- eller faktureringsavgifter utgår inte. 9. Hantering av handlingar, dokumentation och arkiv 9.1 Handling som kommer in till eller upprättas hos uppdragstagaren med anledning av uppdraget ska hanteras av uppdragstagaren enligt gällande rutiner. 9.2 Uppgifter med anledning av uppdraget som kommer uppdragstagaren till handa på något annat sätt än genom en handling ska snarast dokumenteras, om de kan ha betydelse för ett beslut i ett ärende som omfattas av uppdraget. Det ska framgå av dokumentationen när den har gjorts och av vem. 9.3 Uppdragsgivaren är ansvarig för arkivbildningen avseende de allmänna handlingar som upprättas eller kommer in till uppdragstagaren i anledning av uppdraget. Uppdragstagaren ska se till att uppdragsgivaren överlämnas sådana handlingar. 10. Personuppgifter och sekretess 10.1 Uppdragstagaren ansvarar för att den personal som utför uppgifter med anledning av avtalet informeras om och följer för uppdraget tillämpliga bestämmelser personuppgiftsbehandling samt om sekretess i lag eller annan författning. 11. Arbetsgivaransvar och arbetsledning 11.1 Uppdragstagaren är arbetsgivare för den personal som utför uppdrag som regleras i avtalet och är ytterst ansvarig för sin personals arbetsmiljö och arbetsvillkor. 11.2 Uppdragsgivaren har arbetsmiljöansvar för uppdragstagarens arbetstagare när de utför arbete i uppdragsgivarens verksamhet och i dennes lokaler. 12. Kontaktperson 12.1 Respektive part ska utse en kontaktperson som äger rätt att företräda parten med anledning av detta avtal och skriftligen meddela den andra parten kontaktuppgifter till den förstnämnde. 12.2 Det åligger respektive part att skriftligen och utan dröjsmål meddela byte av kontaktperson till den andra parten. 13. Information 13.1 Uppdragstagaren ska till uppdragsgivaren löpande och utan dröjsmål lämna den information som uppdragsgivaren behöver för sitt beslutsfattande och för att uppdragsgivaren ska kunna följa verksamheten och tillämpningen av avtalet. Sådan information kan avse, men är inte begränsad till, uppgifter som gör att uppdragsgivaren kan säkerställa efterlevnaden av reglerna kring delegation, brukarmedverkan och anmälan av beslut fattade med stöd av delegation. 13.2 Uppdragstagaren ska till Uppdragsgivaren rapportera kostnader för bostadsanpassningsbidrag varje månad. 14. Uppföljning och samråd 14.1 Uppdragsgivaren ansvarar för uppföljning av avtalet och dess bestämmelser. Uppföljning ska ske 9 månader efter det att avtalet träder i kraft och därefter 1 (en) gång per år under avtalstiden. Uppdragstagarens ska vid behov bistå uppdragsgivaren med den information som behövs för uppföljningen. 15. Ändringar, tillägg och meddelanden 15.1 Ändringar eller tillägg till detta avtal ska vara skriftliga och beslutas av behörigt organ hos samtliga parter för att vara gällande. 15.2 Reklamation och andra meddelanden avseende avtalets tillämpning ska skickas genom post eller e-post till parternas i ingressen angivna eller senare ändrade adresser. 16. Avtalstid, uppsägning och förlängning 16.1 Den inledande avtalstiden är 2 år. 16.2 Om avtalet inte skriftligen sägs upp att gälla senast 6 månader före utgången av avtalet förlängs avtalet med 1 år i taget. 17. Omförhandling 17.1 Parterna är överens om att söka anpassa sig till nya förhållanden som kan uppstå under avtalsperioden och på bästa sätt försöka tillgodose varandras förutsättningar och behov. 17.2 Båda parter har rätt att begära omförhandling av detta avtal om det under avtalstiden sker väsentliga förändringar av de förutsättningar som avtalet baseras på. Omförhandling ska skriftligen begäras hos motparten. Rätten till begäran om omförhandling innebär inte någon rätt till ändring av avtalets innehåll. 18. Tvistlösning 18.1 Tvister med anledning av tolkning eller tillämpning av detta avtal ska i första hand lösas av parterna i godo och i andra hand av allmän domstol där uppdragsgivaren har sitt säte. 18.2 Uppdragstagaren får inte avbryta eller uppskjuta fullgörandet av de prestationer som avtalats under åberopande av att tvisteförfarande inletts eller pågår, så länge avtalet fortfarande gäller. 19. Befrielsegrund (force majeure) 19.1 Uppdragstagaren fritas från skyldigheten att fullgöra sin del av avtalet och från att erlägga skadestånd om hans åtaganden inte alls eller endast till onormalt hög kostnad kan fullgöras på grund av krig eller upplopp, arbetsinställelse, blockad, eldsvåda, ingrepp av myndighet eller annan därmed jämförlig händelse som uppdragstagaren inte råder över och inte heller kunnat förutse. Arbetskonflikt som har sin grund i kommunens brott mot kollektivavtal får inte åberopas som befrielsegrund. 19.2 För att part ska ha rätt att göra gällande befrielsegrund ska denne utan dröjsmål underrätta motparten om uppkomsten därav, liksom om befrielsegrundens upphörande. Part ska informera motparten om när fullgörelse beräknas kunna ske. Parten är skyldig att genast utföra åligganden enligt avtalet när händelse av här angivet slag upphör. Föreligger ovannämnda omständigheter har uppdragsgivaren rätt att så länge de består, själv utföra uppdragstagarens åtaganden. 19.3 Om avtalets fullgörande till väsentlig del förhindras på grund av force majeure-händelse för längre tid än en (1) månad äger vardera parten utan ersättningsskyldighet skriftligen häva avtalet. 20. Ikraftträdande och giltighet 20.1 Detta avtal gäller under förutsättning att kommunfullmäktige i Degerfors samt ansvarig nämnd i Karlskoga godkänner detsamma senast 2026-07-01 och ska annars till alla delar vara förfallet utan rätt till ersättning för någondera part. 20.2 Detta avtal ska, under förutsättning av godkännande enligt punkt 20.1, träda i kraft vid undertecknande men ska gälla retroaktivt från och med 2026-01-01. 20.3 Detta avtal har upprättats i två (2) exemplar varav parterna tagit varsitt. Underskrifter -------------------------------------- -------------------------------------- Ort och datum Ort och datum ---------------------------------- -------------------------------------- Tony Ring Anneli Mylly Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande Karlskoga kommun Degerfors kommun -------------------------------------- -------------------------------------- Ort och datum Ort och datum ---------------------------------- ------------------------------------- Susanne Afzelius Berit Westergren Kommundirektör Tf kommundirektör Karlskoga kommun Degerfors kommun Document history H SJ 1 Y 6 Y D V V P TQ M 2 3 B -G E- Document summary COMPLETED BY ALL: DOCUMENT NAME: 21.04.2026 10:43 Reviderat avtal Karlskoga och Degerfors BAB, för signeri ng.pdf SENT BY OWNER: 7 pages Anders Pettersson · 08.04.2026 14:17 SHA-512: DOCUMENT ID: f644f50f338af4f13d74c4b386947e2c3b80be824e93740 SJyYvpm3-g 0110f9e153a32f401e228f58e6a547b44ccf84f8ca59dc6 ENVELOPE ID: 7c975bc1a33b9c70624daf5113c80eb27e H16dvTQ2be-SJyYvpm3-g Veried ensures that the document has been signed according to the method stated above. Copies of signed documents are securely stored by Veried. GDPR eIDAS PAdES compliant standard sealed To review the signature validity, please open this PDF using Adobe Reader. Activity log RECIPIENT ACTION* TIMESTAMP (CET) METHOD DETAILS Susanne Maria Afzelius Signed 08.04.2026 14:51 eID Swedish BankID (DOB: 1979/01/08) susanne.afzelius@karlskog Authenticated 08.04.2026 14:51 Low IP: 95.193.166.90 a.se TONY RING Signed 08.04.2026 15:49 eID Swedish BankID (DOB: 1964/03/03) tony.ring@karlskoga.se Authenticated 08.04.2026 15:49 Low IP: 195.22.74.44 Berit Margareta Westergren Signed 12.04.2026 14:40 eID Swedish BankID (DOB: 1959/01/05) berit.westergren@degerfor Authenticated 12.04.2026 14:39 Low IP: 81.216.17.95 s.se Anneli Margareta Mylly Signed 21.04.2026 10:43 eID Swedish BankID (DOB: 1969/09/06) anneli.mylly@degerfors.se Authenticated 21.04.2026 10:42 Low IP: 81.216.17.95 * Action describes both the signing and authentication performed by each recipient. Authentication refers to the ID method used to access the document. Attachments No attachments related to this document Custom events No custom events related to this document Veried ensures that the document has been signed according to the method stated above. Copies of signed documents are securely stored by Veried. GDPR eIDAS PAdES compliant standard sealed To review the signature validity, please open this PDF using Adobe Reader. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-05-19 Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 67 Dnr 00125-2026 Avgiftsfria besöksparkeringar Degerforsbyggen AB Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att ge Degerforsbyggen AB i uppdrag att avveckla sina parkeringsavgifter på besöksparkeringar, i linje med kommunfullmäktiges tidigare beslut om policy för avgiftsfri parkering i Degerfors kommun,

§ 68. Små döda sällskapsdjur får, utan anmälan/ansökan, grävas ned inom fastigheten i enlighet med Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2006:84) om det kan ske på sådant djup att djur hindras från att gräva upp kroppen. Om vattentäkt finns inom fastigheten eller näraliggande fastigheter ska nedgrävning ske på tillräckligt avstånd från denna. 4.3 Omhändertagande av vissa fraktioner

§ 69. Verksamheter får ha avtal om omhändertagande av matfett/-olja eller frityrolja via fettåtervinningsföretag trots att det är att anse som kommunalt avfall. Anmälan om detta ska ske till avfallsansvarig nämnd och regelbunden rapportering ska ske enligt anvisningar från avfallsansvarig nämnd.

§ 70. Verksamhet får omhänderta textilier från hushåll under villkor att verksamheten har renhållarens uppdrag/godkännande genom avfallsansvarig nämnd att hantera textilier från hushåll. Regelbunden rapportering ska ske enligt anvisningar från avfallsansvarig nämnd. 4.4 Förlängt hämtningsintervall

§ 71 Dnr 00147-2026 Ombudgetering investeringar för konstgräs Stora Halla Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslå kommunstyrelsenatt föreslå kommunfullmäktige att besluta att: 1. 1 000 tkr ombudgeteras från kommunstyrelsens investeringsbudget till Servicenämnden 2. 1 000 tkr ombudgeteras från Kultur- och utbildningsnämndens investeringsbudget till Servicenämnden 3. 900 tkr ombudgeteras från Socialnämndens investeringsbudget till Servicenämnden 4. eventuella investeringsutgifter utöver ovan ombudgeteringsnivå om 2,9 mnkr ska finansieras inom servicenämndens egna investeringsram och i de fall projektet understiger 2,9 mnkr kvarstår medlen i Servicenämnden detta verksamhetsår. Sammanfattning av ärendet Konstgräsplanen vid Stora Halla har under flera år varit föremål för löpande reparationer och underhållsåtgärder. Trots detta har anläggningen nu nått och passerat sin tekniska livslängd. Slitaget är omfattande och planen uppfyller inte längre de krav som ställs ur säkerhets- och verksamhetsperspektiv. För att säkerställa fortsatt funktion, minska risken för personskador samt möjliggöra träning för elitverksamhet krävs ett utbyte av befintligt konstgräs. Mot denna bakgrund bedöms investeringen tidigareläggas till år 2026. Vid kommunstyrelsens sammanträde 4 november 2025 avseende budget 2026 beslutades mot bakgrund av kommunens ekonomiska situation att begränsa den totala investeringsbudgeten till 40 000 tkr. Beslutet innebar att en genomförandegrad om ungefär 80 procent av beslutad investeringsbudget om 51,4 mnkr fick genomföras under 2026. Eftersom några investeringsprojekt normalt sträcker sig över två år och begränsningen om 40 mnkr i utgifter inte fick överskridas fick nämnderna i uppdrag att efter att bokslutet för 2025 färdigställts se över och föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta om projekt och belopp av investeringsbudgeten för år 2025 som man önskade flytta fram till år 2026. Rutinen är genomförd och inga nämnder hade några projekt att matcha över året. Nu har ett projekt ”Konstgräsplan – matta Stora Halla” efter besiktning blivit aktualiserad 2026 i stället för nästa år. Mot den bakgrunden har Justering Tranaktionsid Utdragsbestyrkande VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-05-19 Kommunstyrelsens arbetsutskott möjligheten att ombudgetera från andra nämnder till Servicenämnden undersöks. Genom att ombudgetera ökar inte investeringsnivån totalt innevarande år utan målet om 40 mnkr i investeringsutgifter kvarstår. I förslag till beslut framgår hur konstgräsplan – matta Stora Halla kan finansieras 2026. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen, 2026-05-11 Skickas till Samtliga nämnder Ekonomichef Justering Tranaktionsid Utdragsbestyrkande VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-05-11 KS 00106–2026 Jörgen Hansson, 0586-482 67 jorgen.hansson@degerfors.se Investeringsbudget 2026 ombudgetering till Konstgräsmatta Stora Halla Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att: - 1 000 tkr ombudgeteras från kommunstyrelsens investeringsbudget till Servicenämnden - 1 000 tkr ombudgeteras från Kultur- och utbildningsnämndens investeringsbudget till Servicenämnden - 900 tkr ombudgeteras från Socialnämndens investeringsbudget till Servicenämnden - eventuella investeringsutgifter utöver ovan ombudgeteringsnivå om 2,9 mnkr ska finansieras inom servicenämndens egna investeringsram och i de fall projektet understiger 2,9 mnkr kvarstår medlen i Servicenämnden detta verksamhetsår. Sammanfattning av ärendet Konstgräsplanen vid Stora Halla har under flera år varit föremål för löpande reparationer och underhållsåtgärder. Trots detta har anläggningen nu nått och passerat sin tekniska livslängd. Slitaget är omfattande och planen uppfyller inte längre de krav som ställs ur säkerhets- och verksamhetsperspektiv. För att säkerställa fortsatt funktion, minska risken för personskador samt möjliggöra träning för elitverksamhet krävs ett utbyte av befintligt konstgräs. Mot denna bakgrund bedöms investeringen tidigareläggas till år 2026. Vid kommunstyrelsens sammanträde 4 november 2025 avseende budget 2026 beslutades mot bakgrund av kommunens ekonomiska situation att begränsa den totala investeringsbudgeten till 40 000 tkr. Beslutet innebar att en genomförandegrad om ungefär 80 procent av beslutad investeringsbudget om 51,4 mnkr fick genomföras under 2026. Eftersom några investeringsprojekt normalt sträcker sig över två år och begränsningen om 40 mnkr i utgifter inte fick överskridas fick nämnderna i uppdrag att efter att bokslutet för 2025 färdigställts se över och föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige Hemsida E-post Organisationsnr Degerfors kommun www.degerfors.se kommun@degerfors.se 212000-1934 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro Degerfors kommun Nämndhuset 0586-481 00 0586-483 86 5861-9370 693 80 Degerfors Herrgårdsgatan 37, Degerfors Datum Sida Degerfors kommun 2026-05-11 KS 00106–2026 2(2) besluta om projekt och belopp av investeringsbudgeten för år 2025 som man önskade flytta fram till år 2026. Rutinen är genomförd och inga nämnder hade några projekt att matcha över året. Nu har ett projekt ”Konstgräsplan – matta Stora Halla” efter besiktning blivit aktualiserad 2026 i stället för nästa år. Mot den bakgrunden har möjligheten att ombudgetera från andra nämnder till Servicenämnden undersöks. Genom att ombudgetera ökar inte investeringsnivån totalt innevarande år utan målet om 40 mnkr i investeringsutgifter kvarstår. I förslag till beslut framgår hur konstgräsplan – matta Stora Halla kan finansieras 2026. Konsekvensbeskrivning Inga väsentliga konsekvenser uppstår i kommunstyrelsen, Kultur- och utbildningsnämnden eller Socialnämnden baserat på beslutet. Bedömning Den är en stor verksamhet som bedrivs på Stora Halla och av det skälet har detta projekt prioriterats. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2026-05-11 Servicenämndens handlingar biläggs ärendet. Övriga förvaltningar som har investeringar har inte bedömt att ärendet behöver aktualiseras i nämnd eftersom konsekvensen inte bedömts som stor. Jörgen Hansson Ekonomichef Beslut ska skickas till Alla nämnder Ekonomichef Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-03-26 Servicenämnden

§ 72 Dnr 00123-2026 Ansökan årligt föreningsbidrag Svartå utvecklingsgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att bevilja 25 tkr för 2026 i föreningsbidrag till Svartå utvecklingsgrupp Sammanfattning av ärendet Svartå utvecklingsgrupp har inkommit med en ansökan om föreningsbidrag för 2026 om 25 tkr. Det är samma belopp som erhölls för 2025. I bilagor framgår Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen, 2026-04-16 Ansökan från Svartå utvecklingsgrupp med bilagor Skickas till Svartå utvecklingsgrupp Justering Tranaktionsid Utdragsbestyrkande VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Diarienummer Jörgen Hansson, 0586-482 67 2026-04-16 KS 00123–2026 jorgen.hansson@degerfors.se Kommunstyrelsen Ansökan från Svartå utvecklingsgrupp om föreningsbidrag 2026 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott föreslå kommunstyrelsen besluta att: - bevilja 25 tkr för 2026 i föreningsbidrag till Svartå utvecklingsgrupp Sammanfattning av ärendet Svartå utvecklingsgrupp har inkommit med en ansökan om föreningsbidrag för 2026 om 25 tkr. Det är samma belopp som erhölls för 2025. I bilagor framgår verksamhetsberättelsen, verksamhetsplan samt ekonomiska rapporter. Finansiering Föreningsbidraget finansieras av Näringslivsbudgeten Ansvar 1000 under kommundirektör. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse 2026-04-16 Svartå utvecklingsgrupp, ansökan med bilagor Jörgen Hansson Ekonomichef Beslut ska skickas till Svartå Folkets Hus Ekonomiavdelningen Hemsida E-post Organisationsnr Degerfors kommun www.degerfors.se kommun@degerfors.se 212000-1934 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro Degerfors kommun Nämndhuset 0586-481 00 0586-483 86 5861-9370 693 80 Degerfors Herrgårdsgatan 37, Degerfors KS 123-2026/1 Degerfors kommun Kommunstyrelsen Ank 2026-04-15 Dnr KS 123-2026/1 Ansökan årligt föreningsbidrag Ärendenummer: #6926 | Inskickat av: Svartå Utvecklingsgrupp (Sandra Snorradottir) | 2026-04-15 20: 10 1. Föreningen Underlag för föreningsbidrag 2026 Kommande uppgifter avser förhållandena 2025 Kontaktuppgifter till förening Observera att organisationsnumret ska skrivas med 10 siffror och ett streck mellan: xxxxxx-xxxx Organisationens namn Organisationsnummer Svartå Utvecklingsgrupp 875003-5316 Adress Postnummer och ort Smedstorpsvägen 1 693 73 Svartå Kontaktperson För- & Efternamn E-postadress Sandra Snorradottir sandrasnorra@gmail.com Mobiltelefon 0761024481 Notifieringar E-post Ärendenummer: #6926 | Inskickat av: Svartå Utvecklingsgrupp (Sandra Snorradottir) | Datum: 2026-04-15 20:10 Sida 1 av 5 KS 123-2026/1 Generella uppgifter Postgiro Tillhör riksorganisation 5825-3550 - Årsmöte hålls i månad: mars 2. Medlemmar 3. Styrelse Ordförande Förnamn och efternamn Postadress Lars-Göran Wetterström Hopslagarevägen 1 E-postadress Telefonnummer hem lgwetterstrom@outlook.com 0763073096 Telefonnummer arbete - Kassör Förnamn och efternamn Postadress Sandra Snorradottir Klensmedsvägen 9 E-postadress Telefonnummer hem sandrasnorra@gmail.com 0761024481 Telefonnummer arbete - 4. Handlingar Bifoga verksamhetsplan för nuvarande kalenderår Verksamhetsplan Svarta&#778; utvecklingsgrupp 2026.pdf (201 KB) Samtliga filer ovan finns bifogade i detta dokument, se bifogade filer. Ärendenummer: #6926 | Inskickat av: Svartå Utvecklingsgrupp (Sandra Snorradottir) | Datum: 2026-04-15 20:10 Sida 2 av 5 KS 123-2026/1 Bifoga budget för nuvarande kalenderår Protokoll A&#778;rsmo&#776;te Svarta&#778; Utvecklingsgrupp 2026-03-16.pdf (163 KB) Samtliga filer ovan finns bifogade i detta dokument, se bifogade filer. Bifoga ekonomisk berättelse för föregående kalenderår Ekonomisk bera&#776;ttelse.pdf (418 KB) Samtliga filer ovan finns bifogade i detta dokument, se bifogade filer. Bifoga revisionsberättelse för föregående kalenderår Ekonomisk bera&#776;ttelse.pdf (418 KB) Samtliga filer ovan finns bifogade i detta dokument, se bifogade filer. Bifoga verksamhetsberättelse för föregående kalenderår Verksamhetsbera&#776;ttelse Svarta&#778; utvecklingsgrupp 2025.pdf (39 KB) Samtliga filer ovan finns bifogade i detta dokument, se bifogade filer. Har ni medlemmar i åldersgruppen 0-20 år? Nej 5. Äger föreningen egen lokal? Lokaler Med lokaler avses även planer, idrottsanläggningar och dylikt. Äger föreningen egen lokal? Nej 6. Hyr föreningen egen lokal? Lokaler Med lokaler avses även planer, idrottsanläggningar och dylikt. Även hyra av kommunägda lokaler t ex gymnastiksalar. Ärendenummer: #6926 | Inskickat av: Svartå Utvecklingsgrupp (Sandra Snorradottir) | Datum: 2026-04-15 20:10 Sida 3 av 5 KS 123-2026/1 Hyr föreningen egen lokal? Ja Kostnad Om ja, beräknad kostnad/år i kronor: 6324 Typ av lokal och adressuppgifter Typ av lokal: Lokalens adress: två rum med köksvrå Smedstorpsvägen 1 Förekommer andrahandsuthyrning? Nej 7. Samarbetsprojekt 8. Behandling av personuppgifter Ärendenummer: #6926 | Inskickat av: Svartå Utvecklingsgrupp (Sandra Snorradottir) | Datum: 2026-04-15 20:10 Sida 4 av 5 KS 123-2026/1 Personuppgiftshantering Personuppgifter som behandlas Namn Adress E-postadress Telefonnummer Mobilnummer Ändamålet med behandlingen Vid handläggningen av ditt ärende registreras och behandlas de personuppgifter som framgår av informationen ovan. Behandlingen sker i det ärendehanteringssystem som verksamheten använder för handläggning av ditt ärende. Rättslig grund för behandlingen Den registrerade har lämnat sitt samtycke Lagringstid För evigt Övrigt om lagringstid Dina personuppgifter kommer, enligt offentlighetsprincipen och riktlinjer om allmän handling, lagras den tid som behövs enligt offentlighets- och sekretesslagen, arkivlagen och tryckfrihetsordningen. Personuppgiftsansvarig Kultur- och utbildningsnämnden Jag har tagit del av ovanstående information och godkänner behandlingen av personuppgifter Ärendenummer: #6926 | Inskickat av: Svartå Utvecklingsgrupp (Sandra Snorradottir) | Datum: 2026-04-15 20:10 Sida 5 av 5 KS 123-2026/1:1 Verksamhetsberättelse för Svartå Utvecklingsgrupp 2025 Svartå Utvecklingsgrupp har under året fortsatt sitt arbete för att främja utvecklingen i Svartå med fokus på att Svartå ska uppfattas som en vacker och attraktiv boendeort med särskild inriktning på barnfamiljer. Året har präglats av flera viktiga projekt, arbetsdagar och ett starkt engagemang från medlemmarna. Totalt har styrelsen hållit 7 ordinarie styrelsemöten. Årsmötet och konstituerande möte hölls i mars. Stort fokus under året har varit frågan om Svartå Skolas framtid och därmed också byggnadernas framtid, vilket också påverkar skyddsrummen och Svartå IF’s verksamhet. Ett första stormöte med ortsbor hölls i februari. Under mars hölls ytterligare ett stormöte där representanter från kommunen bjöds in. Intresset var dock svalt från kommunens sida och endast en representant dök upp. Operation dörrknackning genomfördes där vi pratade med ortsborna. Då samlades underskrifter in gällande orosanmälan för skyddsrummen, vilket skickades in till MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Under augusti bjöd Utvecklingsgruppen in kommunens styrande politiker, Svartås företagare och föreningar till ett dialogmöte om aktuella frågeställningar. Tyvärr beslutade kommunen om permanent stängning av skolan. Arbetet fortsätter dock med fokus att förbättra för barnfamiljerna samt lokalerna och verksamheten i dem. Tre arbetsdagar arrangerades. Februari: Röjning av sly vid områden som är lättare att komma åt när marken är frusen. Juni: Röjning vid stationsområdet, förbättring av gångstigar och skyltar, städning vid badland och montering av bänkar på nya bryggan. I samband med arbetsdagen bjöd Utvecklingsgruppen deltagarna på grillkväll. September: Röjning bl. a. kring återvinningen och vid båtbryggan. I samband med arbetsdagen invigdes också bryggan. Under året bedrevs ett omfattande projekt att anlägga en ny båtbrygga med fler och bättre båtplatser. Bryggan handikappanpassades, bänkar för att kunna sitta och fika byggdes samt belysning monterades. Bryggan byggdes med stöd från Leader och EU. Första spadtaget togs i maj och bryggan invigdes i september med inbjuden representant från Leader Mellansjölandet. Med hjälp av kommunens Trafikingenjör har vi drivit frågan om att sänka hastigheten på väg 205. Från 1 december sänktes så hastigheten till 40 km/h i centrala delarna av Svartå. KS 123-2026/1:1 Representanter från styrelsen deltog i möte med Servicenämnden i maj. Deltagit i möten med övriga föreningar samt samarrangerat Valborgsfirande vid slottet , Åkerihistoriska sällskapets Svartåträff samt Midsommarfirande i Folkets Park. Tillsammans med övriga föreningar togs också en broschyr om Svartå fram. Tillsammans lämnade man också in en skrivelse till kommunen där man ställde frågan vad politikerna vill med Svartå. Representant från Serviceförvaltningen bjöds in på plats för återkoppling gällande kommunens gallring där man också tagit ner träd och buskar inne på tomter. En fotokalender med Svartåmotiv togs fram med hjälp av lokala fotografer. Slutligen så har Utvecklingsgruppen påbörjat arbetet med att bygga upp en Fritidsbank där ortens barn och ungdomar kan få låna sport- och friluftsutrustning gratis. Inför jullovet hölls Fritidsbanken öppet ett första tillfälle. Avslutningsvis vill styrelsen rikta ett stort tack till alla medlemmar, samarbetspartners och bidragsgivare som gjort årets arbete möjligt. Tillsammans fortsätter vi att utveckla Svartå för framtiden. KS 123-2026/1:2 Ekonomisk berättelse för Svartå Utvecklingsgrupp 2025 En kort sammanfattning av 2025 berättar att föreningen gjorde en förlust på 63 110 kronor, intäkter har varit ett driftbidrag på 25 000 kr. Från kommunen. Övriga inkomster kom främst från uthyrning av båtplatser, doneringar och släpkärran. Gällande utgifter så var det projektet som kostade en hel del, detta då vi ville ha en gedigen brygga med många platser. Stor del av dessa kostnader fick vi tillbaka via vårt medlemskap i Leader, ansökning om bidrag blev beviljat och stora summor utbetalades. Efter mycket arbete så finns bryggan nu. Totalt låg utgifterna på 456 005 kr och inkomsterna på 392 895 kr och föreningen har vid årets utgång 35 931 kr. I kassan. /Christiaan Haneveld, Kassör 2026-01-10 KS 123-2026/1:3 Protokoll Svartå Utvecklingsgrupp årsmöte 2026-03-16 Närvarande: Sandra Snorradottir, Lars-Göran Wetterström, Christoffer Södergren, Dan Larsson, Ann-Sofie Larsson, Leif Nylén, Paul Nordström, Lennart Gunnarsson, Christiaan Haneveld, Annika Lewitzki Andersson 1 Mötets öppnande Sandra Snorradottir hälsade välkommen och öppnade mötet 2 Fastställande av röstlängd Röstlängd fastställdes till den aktuella medlemslistan 3 Fastställande av dagordning Dagordningen godkändes av mötet 4 Angående mötets laga kallelse Mötets kallelse godkändes av mötet 5 Val av ordförande för mötet Sandra Snorradottir valdes till mötets ordförande 6 Val av sekreterare Annika Lewitzki Andersson valdes till mötets sekreterare 7 Val av två protokolljusterare tillika rösträknare Lars-Göran Wetterström och Christoffer Södergren valdes att justera protokollet 8 Verksamhetsberättelse för 2025 Verksamhetsberättelsen för 2025 föredrogs och lades till handlingarna. 9 Ekonomisk berättelse för 2025 Den ekonomiska berättelsen för 2025 föredrogs och lades till handlingarna. 10 Revisorernas berättelse Revisorernas berättelse föredrogs och lades till handlingarna. 11 Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen för gångna året Mötet beviljade styrelsen ansvarsfrihet. 12 Verksamhetsplan för 2026 Verksamhetsplanen för 2026 fastslogs. 13 Behandling av styrelsens förslag och inkomna motioner Inga förslag eller motioner hade inkommit. 14 Val av ordförande för Svartå Utvecklingsgrupp på ett år Lars-Göran Wetterström valdes till ordförande på ett 1år. KS 123-2026/1:3 15 Val av ledamöter till styrelsen Annika Lewitzki Andersson valdes som ledamot på 2 år. Sandra Snorradottir valdes som ledamot på 2 år Christoffer Södergren valdes som ledamot på 2 år Dan Larsson valdes som ledamot på 1 år Dan Stender valdes som ledamot på 1 år Lennart Gunnarsson valdes som ledamot på 1 år 16 Val av två ersättare/suppleanter på ett år Marjo Välimaa valdes till suppleant på 1år. Paul Nordström valdes till suppleant på 1 år 17 Val av två revisorer på ett år Ingela Lundberg och Marita Gunnarsson valdes på 1år 18 Val av en revisorsersättare på ett år Christiaan Haneveld valdes på 1år 19 Val av två valberedare på ett år 2 vakanser på 1 år 20 Övriga frågor Släpkärran, Paul Nordström ordnar nya däck, tar hand om eventuella felåtgärd samt ordnar besiktning när det är dags. Beslut måste tas vem som kan hålla i uthyrningen. Utvecklingsgruppen har tillgång till en båt som är möjlig att ha för uthyrning alternativt sälja. 21 Mötets avslutning Mötesordförande tackade för visat intresse och avslutade mötet __________________________________ _________________________________________ Mötesordförande Sandra Snorradottir Protokollförare Annika Lewitzki Andersson __________________________________ _________________________________________ Protokolljusterare Lars-Göran Wetterström Protokolljusterare Christoffer Södergren KS 123-2026/1:4 Verksamhetsplan för Svartå utvecklingsgrupps 2026 Arbeta för att Svartå ska uppfattas som en vacker och attraktiv boendeort med särskild inriktning på barnfamiljer. Ta dialogen med kommunen och övriga aktuella myndigheter och aktörer i frågor som är viktiga för orten och dess invånare Föra dialog med kommunen om hur de kan underlätta för barnfamiljer att fortsatta bo på orten. Arbeta för en bra lösning gällande skolbyggnaderna. Planera och genomföra två arbetsdagar, en på våren och en på hösten Fortsätta med pågående verksamhet såsom uthyrning av släpkärra, båtplatser. Fortsätta arbetet med Fritidsbank för utlåning av fritidsutrustning. Samt eventuellt som ett andra steg, planera för att utöka med en lösning för cirkulär återanvändning av ex barnkläder. Fortsätta driva hemsidan ”www.svarta.nu” samt facebookgruppen ”Svartå utvecklingsgrupp” Titta på lösning för att kunna hyra ut båten Verka för att få ett paketutlämningsskåp Titta på nya finansieringsmöjligheter, ex via Allmänna Arvsfonden. Verka för att Trafikverket sätter upp skyltar som talar om vem som har företrädesrätt vid farthindren. KS 123-2026/1:4 Verka för att få till bättre trottoarer och övergångsställen längs genomfartslederna samt cykelbana mot badland. Undersök möjligheten att anordna en familjedag (ex tillsammans med annan förening). Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-05-19 Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 73 Dnr 00129-2026 Ansökan årligt föreningsbidrag 2026 Åtorps utvecklingsgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att bevilja Åtorps utvecklingsgrupp 20 tkr i föreningsbidrag 2026. Sammanfattning av ärendet Åtorps utvecklingsgrupp har inkommit med en ansökan om föreningsbidrag för 2026. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att Åtorps utvecklingsgrupp erhåller föreningsbidrag med 20 tkr, samma belopp som förra året. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen, 2026-04-27 Ansökan från Åtorps utvecklingsgrupp med bilagor Skickas till Åtorps utvecklingsgrupp Justering Tranaktionsid Utdragsbestyrkande VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2026-04-27 KS 129–2026 Jörgen Hansson, 0586-482 67 jorgen.hansson@degerfors.se Kommunstyrelsen Ansökan Åtorps utvecklingsgrupp föreningsbidrag 2026 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott föreslå kommunstyrelsen bevilja Åtorps utvecklingsgrupp 20 tkr i föreningsbidrag 2026. Sammanfattning av ärendet Åtorps utvecklingsgrupp har inkommit med en ansökan om föreningsbidrag för 2026. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att Åtorps utvecklingsgrupp erhåller föreningsbidrag med 20 tkr, samma belopp som förra året. I ärendet biläggs handlingar från föreningen. Konsekvensbeskrivning Föreningsbidraget finansieras inom kommunstyrelsens budget 2026. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse 2026-04-27. Inkomna handlingar från Åtorps utvecklingsgrupp: 1. Ansökan årligt föreningsbidrag 2026 2. Protokoll från årsmöte 2026-03-29 3. Revisionsberättelse 2025 4. Verksamhetsberättelse 2025 5. Verksamhetsplan 2026 Hemsida E-post Organisationsnr Degerfors kommun www.degerfors.se kommun@degerfors.se 212000-1934 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro Degerfors kommun Nämndhuset 0586-481 00 0586-483 86 5861-9370 693 80 Degerfors Herrgårdsgatan 37, Degerfors Datum Diarienummer Sida Degerfors kommun 2026-04-27 KS 129–2026 2(2) Jörgen Hansson Ekonomichef Beslut ska skickas till Ekonomiavdelningen Åtorps utvecklingsgrupp KS 129-2026/1 KS 129-2026/2 KS 129-2026/3 KS 129-2026/4 KS 129-2026/5 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-05-19 Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 74 Dnr 00141-2026 Ansökan om LONA-bidrag för Fasaskogen Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att besluta att Degerfors kommun söker LONA-bidrag för Fasakogen. Sammanfattning av ärendet Det finns möjlighet att ansöka om LONA-bidrag för friluftsleder. Bidraget finansierar 50 procent av projektkostnaden och kommunen bidrar med egen arbetstid. Fasaskogen är ett välbesökt friluftsområde mellan kommunerna Degerfors, Karlskoga och Lekeberg. Det finns ett antal naturreservat och ett stigsystem både inom och utanför reservaten som binder samman dessa. Inom projektet ska Degerfors kommun se över stigsystemet och skyltningar då det upplevs som rörigt och svårt att hitta rätt. Vidare ska kartmaterial tas fram, undersökning av om vissa stigar behöver förbättras eller om ytterligare stigar behövs för att koppla ihop området mer ska genomföras samt att samordna möten för framtida skötseln av området. Finns pengar kvar i projektet kan dessa gå till nya skyltar. Projektet beräknas kosta 150 000 kr. Arbetsinsatsen motsvarar cirka fyra veckor och kommer att genomföras av miljöstrategen samt resursutvecklingsenheten. Degerfors kommun ansöker om ett bidrag på 75 000 kr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen, 2026-05-04 Skickas till Miljöstrateg Justering Tranaktionsid Utdragsbestyrkande VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId KS 70-2026/6 Protokoll 3(10) Sammanträdesdatum 2026-03-17 Överförmyndarnämnden

§ 75 Dnr 00248-2021 Angående verkställande av motion Förbättra företagsklimatet i Degerfors kommun Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen respektive kommunfullmäktige att avskriva verkställande av motionen Sammanfattning av ärendet Näringslivsarbetet som bedrivs i nuläget kräver andra prioriteringar än de som fanns 2021. Näringslivsarbetet utgår från gällande Verksamhetsplan KS 2026 där utgångspunkten är ett samarbete mellan Degerfors kommun och företag i kommunen. Förslag till beslut innebär att den nyskapade näringslivsstrategin för 2026–2028, ersätter tidigare handlingar varför verkställande av motionen föreslås att avskrivas. Näringslivsstrategi 2026–2028 informerades på kommunstyrelsen 2026-03-03 där nämnden godkände informationen. Yrkanden Anna Nordqvist (M) yrkar avslag till förvaltningens förslag till beslut. Beslutsordning Ordförande ställer förvaltningens förslag till beslut mot Anna Nordqvists (M) yrkande och finner bifall för förvaltningens förslag till beslut. Reservationer Anna Nordqvist (M) reserverar sig mot beslutet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen, 2026-05-05 Motion från Anna Nordqvist (M), 2021-07-29 Skickas till Anna Nordqvist Justering Tranaktionsid Utdragsbestyrkande VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-05-05 Dnr: 248–2021 Ang motionen: Förbättra företagsklimatet i Degerfors kommun” Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att: - avskriva verkställande av motionen Sammanfattning av ärendet Näringslivsarbetet som bedrivs i nuläget kräver andra prioriteringar än de som fanns 2021. Näringslivsarbetet utgår från gällande Verksamhetsplan KS 2026 där utgångspunkten är ett samarbete mellan Degerfors kommun och företag i kommunen. Förslag till beslut innebär att den nyskapade näringslivsstrategin för 2026–2028, ersätter tidigare handlingar varför verkställande av motionen föreslås att avskrivas. Näringslivsstrategi 2026–2028 informerades på kommunstyrelsen 2026-03-03 där nämnden godkände informationen. Ärendet Motionen inkom 2021-07-25 men beslutades enligt sammanträdesprotokoll från Kommunfullmäktige 2023-11-27 med stöd från dåvarande Tillväxtenhet att ”alla punkter i motionen genomförs”. Men personalen genomförde aldrig några punkter i motionen och sedan dess har Tillväxtenheten upphört och personalen (2) som jobbade på enheten har avslutat sina tjänster. I december 2025 anställdes en ny näringslivssamordnare med uppdraget att ta fram en näringslivsstrategi för 2026–2028. Näringslivssamordnaren anser att nuläget kräver andra prioriteringar och föreslår att näringslivsstrategin för 2026–2028 ersätter tidigare handlingar. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse 2026-05-05, dnr 248–2021 2. Motion dnr 248–2021: Förbättra företagsklimatet i Degerfors kommun. 3. Näringslivsstrategi för Degerfors kommun 2026–2028, dnr: 9–2026 Hemsida E-post Organisationsnr Degerfors kommun www.degerfors.se kommun@degerfors.se 212000-1934 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro Degerfors kommun Nämndhuset 0586-481 00 0586-483 86 5861-9370 693 80 Degerfors Herrgårdsgatan 37, Degerfors Datum Sida Degerfors kommun 2026-05-05 2(2) Berit Westergren Tf kommundirektör Beslut ska skickas till Anna Nordqvist (M) Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2023-11-27

§ 76. Utbyte av befintlig avfallsbehållare mot en annan, av avfallsansvarig nämnd och renhållaren, godkänd storlek kan medges om bestämmelserna i denna föreskrift om utsortering, fyllnadsgrad och vikt beaktas och under förutsättning att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår.

§ 77. Ett mindre antal närboende fastighetsinnehavare kan efter ansökan hos avfallsansvarig nämnd eller renhållaren medges rätt att dela avfallsbehållare under förutsättning att bestämmelserna i dessa föreskrifter om utsortering, fyllnadsgrad och vikt beaktas och att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. En av fastighetsinnehavarna ska förbinda sig att ansvara för uppställningsplats. Ansvar för betalning framgår av kommunens avfallstaxa.

§ 78. Renhållaren kan besluta att ett avgränsat antal hushåll inom lämpligt område erhåller gemensam avfallslösning för kommunalt avfall. 4.6 Uppehåll i hämtning av kommunalt avfall inkl. slam

§ 79. Uppehåll i hämtning vid permanentbostad eller områden med gemensam avfallsbehållare kan, efter anmälan/ansökan hos renhållaren eller avfallsansvarig nämnd medges fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare om fastigheten inte kommer att nyttjas under en sammanhängande period om minst fyra månader. För fritidsbostad gäller att denna inte kommer nyttjas på hela hämtningssäsongen. För områden med gemensam avfallsbehållare gäller att fastigheten inte kommer nyttjas under en sammanhängande period om minst ett år. Dnr SRN 53-2026/8 För slamavskiljare gäller att boendet inte ska nyttjas under en sammanhängande period om minst ett år, samt att slamavskiljaren vid start av uppehåll är helt tömd. Anmälan ska lämnas till renhållaren eller avfallsansvarig nämnd i god tid före den avsedda uppehållsperioden och uppehållet ska kunna styrkas. Uppehåll i hämtning beviljas normalt max ett år i taget. Hämtning startar automatiskt efter uppehållsperiodens slut.

§ 80. Uppehåll i hämtning enligt dessa föreskrifter medför inte befrielse från skyldigheten att betala grundavgift i enlighet med kommunens fastställda avfallstaxa. Grundavgiften omfattar kostnader för de tjänster och funktioner som kommunen tillhandahåller oberoende av hämtningens utförande. 4.7 Befrielse från skyldigheten att överlämna kommunalt avfall

§ 81. Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som själv, inom fastigheten, kan ta hand om sitt kommunala avfall på ett sätt som i alla aspekter är betryggande för människors hälsa och miljön kan efter ansökan hos tillsynsansvarig nämnd, om det finns särskilda skäl, befrias från skyldigheten att lämna avfall till avfallsansvarig nämnd för transport, bortforslande och/eller återvinning. Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavares skyldighet att betala grundavgift kvarstår. Befrielse kan gälla som längst fem år. Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare är ansvarig att ansöka på nytt när befrielsetiden har löpt ut.

§ 82. Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare kan efter ansökan hos tillsynsansvarig nämnd medges total befrielse från skyldighet att överlämna avfall till avfallsansvarig nämnd för transport, bortforslande och/eller återvinning, under förutsättning att kommunalt avfall, varken normalt eller tillfälligt, inte kan uppstå på fastigheten. Total befrielse får endast medges om fastigheten saknar bebyggelse, verksamhet eller annan användning som medför att kommunalt avfall uppkommer, och om fastigheten inte heller används tillfälligt på ett sådant sätt. Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare ska kunna styrka sin ansökan. Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som medgetts total befrielse enligt denna paragraf är, under befrielsens giltighetstid, befriad från skyldigheten att betala såväl hämtningsavgift som grundavgift enligt kommunens fastställda avfallstaxa. Befrielse kan gälla som längst fem år. Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare är ansvarig att ansöka på nytt när befrielsetiden har löpt ut. 5 Ikraftträdande Dessa föreskrifter träder i kraft 2027-01-01 då alla tidigare kommunala föreskrifter gällande avfallshantering i respektive kommun upphör att gälla. Tidigare meddelande om dispenser och Dnr SRN 53-2026/8 beslut meddelade med stöd av de upphävda föreskrifterna ska anses vara meddelade med motsvarande bestämmelser i denna föreskrift. Dnr SRN 53-2026/1 DEGERFORS KOMMUN KRETSLOPPSPLAN 2027–2039 Innehållsförteckning Ordlista .................................................................................................................................................... 4 1. Inledning .............................................................................................................................................. 6 1.1 Bakgrund ....................................................................................................................................... 7 1.2 Utmaningar inom avfallsområdet .................................................................................................. 7 1.3 Syfte ............................................................................................................................................... 8 1.4 Målgrupp ....................................................................................................................................... 9 1.5 Kretsloppsplanens framtagande .................................................................................................... 9 2. Centrala styrningar ............................................................................................................................ 10 2.1 Globala hållbarhetsmål ............................................................................................................... 10 2.2 EU:s avfallsreglemente ................................................................................................................ 10 2.3 Nationella mål och styrningar ..................................................................................................... 12 2.4 Regionala mål .............................................................................................................................. 16 3. Mål och åtgärder ............................................................................................................................... 17 3.1 Målområde 1: Minska avfallsmängderna .................................................................................... 18 3.2 Målområde 2: Minska nedskräpningen ....................................................................................... 23 3.3 Målområde 3: Avgifta kretsloppet ............................................................................................... 25 3.4 Målområde 4: Nyttja avfallet som resurs .................................................................................... 29 3.5 Målområde 5: Planera och samverka för långsiktigt hållbar avfallshantering ............................ 33 4. Styrmedel .......................................................................................................................................... 37 4.1 Avfallstaxa .................................................................................................................................... 37 4.2 Information och kommunikation ................................................................................................. 37 4.3 Upphandling ................................................................................................................................ 37 4.4 Avfallsföreskrifter och anvisningar .............................................................................................. 37 4.5 Tillsyn ........................................................................................................................................... 37 4.6 Fysisk planering ........................................................................................................................... 37 5. Ansvarsfördelning .............................................................................................................................. 38 6. Kretsloppsplanens förhållande till annan kommunal planering ........................................................ 39 6.1 Översiktsplanering ....................................................................................................................... 39 6.2 Detaljplanering ............................................................................................................................ 39 6.3 Områdesbestämmelser ............................................................................................................... 39 6.4 Vattentjänstplan & kommunala föreskrifter ................................................................................ 39 7. Avfallsförebyggande arbete ............................................................................................................... 40 7.1 Externt inom Avfallssamverkan Östra Wermlands geografiska område ..................................... 40 7.2 Internt inom Avfallssamverkan Östra Wermlands kommunorganisationer ................................ 40 8. Nedskräpning ..................................................................................................................................... 41 9. Miljöbedömning ................................................................................................................................ 42 10. Resurs- och behovsbedömningar .................................................................................................... 43 10.1 Ny eller ändrad infrastruktur ..................................................................................................... 43 10.2 Personal ..................................................................................................................................... 43 10.3 Tid .............................................................................................................................................. 43 10.4 Utrustning .................................................................................................................................. 43 10.5 Ekonomi ..................................................................................................................................... 43 10.6 Samverkan ................................................................................................................................. 44 11. Samråd, remisser, utställning och kommunikation ......................................................................... 45 11.1 Samråd och remisser vid framtagande av kretsloppsplanen..................................................... 45 11.2 Information till kommuninvånare .............................................................................................. 45 11.3 Omhändertagande av inkomna synpunkter .............................................................................. 46 12. Genomförande, uppföljning och redovisning .................................................................................. 46 12.1 Ansvariga nämnder .................................................................................................................... 46 12.2 Tidsplan ..................................................................................................................................... 46 12.3 Uppföljning och redovisning ...................................................................................................... 46 13. Långsiktig utveckling ........................................................................................................................ 47 14. Bilagor .............................................................................................................................................. 48 Ordlista  Avfall - Varje föremål, ämne och substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med, avser göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med i enlighet med 15 kap. 1 § miljöbalken.  Kommunalt avfall - Avfall som kommer från hushåll och sådant avfall från andra källor som till sin art och sammansättning liknar avfall från hushåll.  Restavfall - Återstående kommunalt avfall efter att matavfall, farligt avfall, grovavfall, bygg- och rivningsavfall, förpackningar och returpapper har sorterats ut.  Matavfall - Allt biologiskt nedbrytbart avfall som uppkommer i och med livsmedelshanteringen i hushåll, restauranger och storkök med mera, och som skulle kunna, eller har kunnat, användas som livsmedel och som separerats från övrigt kommunalt avfall för centralt omhändertagande eller hemkompostering.  Grovavfall - Kommunalt avfall som är så tungt eller skrymmande eller har andra egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl.  Bygg- och rivningsavfall - Allt sådant material som uppstår vid rivning, byggnation, och renovering. Det kan uppstå vid yrkesmässig verksamhet och i sammanhang som inte är yrkesmässig verksamhet. Visst bygg- och rivningsavfall kan även vara klassat som farligt avfall och ska då hanteras i enlighet med kraven på farligt avfall.  Farligt avfall - Avser ett ämne eller föremål som är avfall och som enligt 2 kap. avfallsförordningen ska klassificeras som farligt avfall. Däri inbegrips även cytostatika i fast och flytande form.  Återvinningscentral - Större anläggning där det går att lämna flera olika typer av avfall.  Återvinningsstation - Mindre anläggning där främst privatpersoner kan lämna förpackningsavfall och returpapper.  Återbruk/återanvändning - De former för återanvändning som innebär att en vara i stället för att lämnas till materialåtervinning eller annat förstörande förfarande, lämnas i ett flöde där varan, efter eventuell nödvändig reparation eller annan åtgärd, kan brukas igen för samma ändamål som det ursprungliga.  Cirkulär ekonomi – En ekonomisk modell som används för att minska samhällets resursanvändning och den efterföljande miljöpåverkan, samt kan bidra till ökad självförsörjning. Modellen innebär ett systematiskt arbetssätt för att upprätthålla cirkulära flöden av resurser genom återvinning samt att återvunna resurser bibehåller eller ökar i värde.  Resurshushållning – Att använda resurser på ett effektivt och hållbart sätt, vilket innebär att öka återanvändning och återvinning samt undvika att ta ut jungfruliga resurser ur miljön om inte absolut nödvändigt.  Energiåtervinning – Innebär att energi utvinns, vanligtvis genom förbränning, från avfall som inte går till materialåtervinning. Syftet är vanligtvis att generera el eller fjärrvärme.  Materialåtervinning – Innebär att utsorterat material kan återvinnas och användas till samma ändamål en gång till. Bidrar till att uttagning av jungfruliga resurser minskar.  Renhållningsordning – Samlingsbegrepp för avfallsplan, avfallsföreskrifter och avfallsanvisningar.  Tillståndspliktig anläggning – Anläggning där det bedrivs sådan verksamhet som generellt bedöms medföra så pass stor risk för negativ miljöpåverkan att verksamheten inte får bedrivas utan tillstånd.  Miljökonsekvensbeskrivning – En beskrivning av de förväntade miljöeffekterna av en planerad verksamhet eller åtgärd. Beskrivningen används för att ge beslutsfattare underlag att bedöma huruvida en verksamhet bör genomföras med hänsyn till miljön.  Avfallstrappan – En prioriteringsordning i fem steg som ingår i lagstiftning i Sverige och EU. Den beskriver hur avfall ska hanteras, med målet att minimera miljöpåverkan.  Kommunernas interna organisationer – Innefattar dels den politiska organisationen i form av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och de olika nämnderna, samt förvaltningsorganisationen i form av de olika förvaltningarna som genomför de politiska besluten samt ansvarar för den dagliga verksamheten.  Kommunernas geografiska område – Avser den yta som kommunerna har ansvar för och styr över. Ytan är avgränsad och definierad genom fastighetsgränser och administrativa beslut. 1. Inledning Avfallssamverkan Östra Wermland (AÖW) består av kommunerna Karlskoga, Kristinehamn, Filipstad, Degerfors och Storfors. Denna gemensamma kretsloppsplan kommer tillsammans med renhållningsföreskrifterna utgöra de fem kommunernas renhållningsordningar. Syftet med samverkan är att vidhålla en plattform där renhållningsverksamheterna kan samarbeta för att främja utveckling, kvalitet, kostnadseffektivitet, kundservice och miljöanpassning av den lokala renhållningsverksamheten. Vidare syftar samverkan till att mer effektivt nyttja kommunernas materiella och personella resurser. Samarbetet i Avfallssamverkan Östra Wermland påbörjades 2021 och kommunerna arbetar gemensamt för en cirkulär ekonomi där mängden avfall som uppstår ska minimeras och därefter återanvändas och återvinnas. Det gemensamma arbetet utvecklas och medlemskommunerna har nu beslutat att gemensamt ta fram en avfallsplan och benämna den som “Kretsloppsplan” för att tydligt påvisa kommunernas viljeinriktning vad gäller ett cirkulärt samhälle där så lite avfall som möjligt ska uppstå. Kretsloppsplanen är ett steg framåt i processen att uppnå den gemensamma visionen för 2030 som lyder “100% kretslopp, 0 % rest”. Avfallssamverkan Östra Wermlands vision ansluter till branschorganisationen Avfall Sveriges vision “En framtid utan avfall”. En viktig del i fokuset på kretslopp och cirkularitet är att en ökad resurseffektivitet och cirkularitet kan leda till ökad självförsörjning och beredskap. Att vara beroende av import av råvaror från andra länder i tider av geopolitisk instabilitet ger en osäkerhet kopplat till leverenskedjor, och kan försätta samhället i en sårbar position. Återanvändning och återvinning av resurser som ersättning för import av nya råvaror bidrar till ett mer resilient samhälle som klarar sig bättre i händelse av kris eller krig. Kretsloppsplanen ämnar också bidra till uppfyllelse av samtliga kommuners visioner, vilka kan sammanfattas med ord som trygghet, innovation och livskvalitet. Vid framtagande av kretsloppsplanen har följande beaktats:  Relevant lagstiftning  Nationell avfallsplan  Nationella planen för förebyggande av avfall  Nationella åtgärdsprogram  Sveriges återvinningsmål  Globala, nationella och regionala miljö-, klimat- och hållbarhetsmål Kommunerna i Avfallssamverkan Östra Wermland arbetar mycket med tillgänglighetsanpassning av renhållningsverksamheterna för att säkerställa att alla invånare har möjlighet att lämna sitt avfall utefter sina förutsättningar. Tillgänglighetsanpassningen ska vara en stor del i alla processer och aspekter som tillhör avfallshanteringen, något som syns tydligt i de mål och åtgärder som kommunerna gemensamt arbetar med och som redovisas senare i dokumentet. Kretsloppsplanen är ett levande dokument som ska utvärderas årligen och revideras vid behov, men minst var fjärde år. Denna kretsloppsplan ersätter de tidigare gällande avfallsplanerna i alla fem kommuner. 1.1 Bakgrund En avfallsplan är ett lagstadgat kommunalt styrdokument som beslutas av kommunfullmäktige. Alla kommuner i Sverige är skyldiga att ha en avfallsplan och dess innehåll beslutas av Naturvårdsverkets föreskrifter. En kommuns renhållningsordning utgörs av avfallsplanen och avfallsföreskrifterna1. Kommuner ska sträva mot en hållbar utveckling av avfallshanteringen utifrån nya kunskaper och lagkrav. Avfallsplaner anger hur kommuner, genom mål och åtgärder, arbetar för hur avfallet ska minimeras och hanteras samt hur målen ska nås. Varje kommun får med utgångspunkt i sina egna förutsättningar påverka avfallsplanens innehåll och avgöra hur det praktiska arbetet ska genomföras. 1.2 Utmaningar inom avfallsområdet Det finns flera utmaningar inom avfallsområdet såsom kriminalitet, kompetensförsörjning, förändrade krav och ökade mängder avfall. Den stora kriminaliteten som förekommer inom avfallssektorn är en växande utmaning. Organiserad brottslighet använder avfallsmarknaden för att tjäna pengar och brotten grundar sig i hög vinstmöjlighet, förhållandevis låga straff och låg risk för upptäckt. Organiserad brottslighet tjänar årligen mellan två och sex miljarder kronor på avfallshanteringen i Sverige. Detta sker genom illegal försäljning av avfall samt illegalt omhändertagande. I många fall blir avfallet nedgrävt, uppbränt eller dumpat direkt på marken vilket leder till stora föroreningar och behov av sanering. Detta innebär en stor kostnad som faller på skattebetalare. Avfallsmarknaden blir snedfördelad på grund av denna brottslighet som också bidrar till att seriösa aktörer inom branschen upplever en osund konkurrens2. En annan utmaning inom avfallssektorn är kompetensförsörjning då det finns få utbildningar riktade mot arbete inom branschen. Avfall blir en allt större fråga både inom offentlig och privat sektor, vilket föranleder ett ökat behov av arbetskraft och att konkurrensen om personal med rätt kompetens ökar. Förändrade arbetsuppgifter, hot och stölder på återvinningscentraler och tungt arbete bidrar också till att det kan vara svårt att behålla personal. I Sverige har avfallshanteringen de senaste femtio åren gått från deponering till energi- och materialåtervinning. Fokus bör fortsatt ligga på att minska avfallsmängderna, till exempel genom att minska matsvinnet, öka återbruket av material samt minska användandet av engångsprodukter. Avfallsmängderna i samhället är starkt kopplade till konjunktur och konsumtionsmönster. Vår konsumtion gör att behoven av resurser och material ökar, samtidigt som tillgången på flera viktiga råvaror och naturresurser minskar. Dagens konsumtionsmönster har inneburit att avfallsmängderna har ökat dramatiskt under de senaste hundra åren, från relativt obetydliga mängder i början av 1900- talet till 414 kg kommunalt avfall per person och år under 2024. Om konsumtionstakten fortsätter som idag kan Sveriges avfallsmängder öka med 25 till 50 procent till 2035 jämfört med 20203. Miljöpåverkan sker i alla led, från produktion och förädling via transporter till försäljning och konsumtion för att slutligen bli avfall. Idag är cykeln från produktion till avfall snabbare är någonsin tidigare. Bland annat beräknas 99% av det materiella innehållet i varor bli till 1 SFS 1998:808. Miljöbalken. 2 Naturvårdsverket, Avfallsbrott dränerar samhället på resurser och skadar miljön, Naturvårdsverket, hämtad 11 november, 2025, Avfallsbrott dränerar samhället på resurser och skadar miljön 3 Naturvårdsverket, Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program 2018–2023. avfall inom sex veckor från köptillfället. Samtidigt uppkommer i produktionen en mängd avfall som konsumenter aldrig ser, så kallat osynligt avfall. Detta osynliga avfall kan vara omfattande4. Osynligt avfall för en mobiltelefon 140 120 100 80 g K 60 40 20 0 Faktisk vikt Avfall som uppstår i produktion Figur 1. Jämförelse över faktisk vikt och mängden osynligt avfall som uppstår vid produktion av en mobiltelefon. Faktiskt vikt är 0,2 kg och mängden osynligt avfall 120 kg5. Problemen med ökade avfallsmängder ställer krav på en effektiv avfallshantering, vilken är beroende av att produkter designas på så sätt att återvinning av materialen är möjlig. Detta innebär att producenterna måste utveckla sina produkter till att bli återvinningsbara. Att arbeta med att förebygga uppkomsten av, eller åtminstone minska mängden, avfall är bland de viktigaste uppgifterna samhället har att genomföra. Då kommunerna bär ett stort ansvar för avfallsinsamling och -hantering, samt har ett kommunikationsansvar gentemot sina invånare är det av vikt att dessa frågor diskuteras och att kommunerna finner lösningar på problemen. För en fortsatt hållbar tillväxt behöver det identifieras kreativa och innovativa lösningar där former av samverkan blir en viktig del. En omställning till en mer cirkulär ekonomi ses som en lösning. Det har möjlighet att bidra till både ökad konkurrenskraft, resurseffektivitet och självförsörjning. Samtidigt kan en cirkulär ekonomi minska klimatpåverkan och spridning av giftiga ämnen i kretsloppen samt bidra till en ökad biologisk mångfald. Exempelvis kan genomtänkta och förankrade inköp ofta leda till mindre spill och förluster vilket även minskar onödiga utgifter. På detta och andra liknande sätt kan samhället tänka och agera för att, utan egentliga konflikter, delta i förbättringsarbetet. 1.3 Syfte Syftet med kretsloppsplanen är att stödja kommunernas utveckling av avfallshanteringen mot en mer cirkulär och resurseffektiv hantering. Detta genomförs med hjälp av gemensamma och tydliga mål och åtgärder som bidrar till avfallsminimering samt ökad återvinning. Planen ska dessutom underlätta för kommunerna att ta gemensamma krafttag inom avfallsområdet och genomföra uppföljning på dessa aktiviteter. 4 Avfall Sverige - Miljönär, ”Osynligt avfall”, Avfall Sverige, hämtad 23 maj, 2025, Osynlig avfall - Miljönär 5 Avfall Sverige - Miljönär, ”Osynligt avfall”, Avfall Sverige, hämtad 23 maj, 2025, Osynlig avfall - Miljönär Vidare fungerar planen som en beskrivning av hur kommunerna arbetar med avfallsfrågor och kan bidra med stöd gällande avfallsarbetet för andra organisationer inom kommunernas geografiska område. 1.4 Målgrupp Kretsloppsplanen riktas till alla boende och verksamma i kommunerna, vilket inkluderar de kommunala förvaltningarna och bolagen samt invånare, företag och organisationer. Planen riktas främst till kommunernas tjänstepersoner och politiker. Kommunala förvaltningar och bolag har ett stort ansvar att föregå med gott exempel för övriga i kommunerna och samarbeten med näringslivet och andra aktörer ses som en viktig del i detta. Vidare finns en framgångsfaktor i att alla bidrar efter egen förmåga och är engagerade i det arbete som krävs för måluppfyllelse. 1.5 Kretsloppsplanens framtagande Kretsloppsplanen har tagits fram som ett gemensamt arbete under ledning av en arbetsgrupp inom Avfallssamverkan Östra Wermland utifrån det regelverk som styr utformning av kommuners avfallsplaner samt andra relevanta styrdokument. I arbetsgruppen ingår representanter från samtliga samverkanskommuner och den gemensamt anställda samordnaren. I arbetet med framtagande av kretsloppsplanen kommer även följande delta:  Politiker i samtliga medlemskommuner  Länsstyrelsen Värmland  Länsstyrelsen Örebro  Region Örebro  Insamlingsentreprenörer  Berörda organisationer och föreningar 2. Centrala styrningar 2.1 Globala hållbarhetsmål Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga6. Figur 2. Globala målen7. I avsnitt 3. Mål och åtgärder redovisas de hållbarhetsmål som har kopplingar till de beslutade lokala målen. 2.2 EU:s avfallsreglemente 2.2.1 Direktiv EU styr avfallshanteringen inom unionen genom avfallsdirektivet8. Ett direktiv anger målen och ramarna för vad EU vill att medlemsländerna ska uppnå. Direktivet har sedan inkorporerats i svensk lagstiftning såsom miljöbalken och övrig avfallslagstiftning. Regeringen och Naturvårdsverket har även utformat flera styrningar i form av förordningar, planer och rapporter som ger inriktningar för kommunernas arbete med avfallshantering. Enligt EU:s förpackningsdirektiv ska alla EU-länder samla in och materialåtervinna förpackningar. Direktivet syftar till att harmonisera nationella bestämmelser om hanteringen av förpackningar och förpackningsavfall samt förbättra kvaliteten på miljön genom att förebygga och minska miljöpåverkan 6 Regeringskansliet, Agenda 2030 för hållbar utveckling, Regeringskansliet, hämtad 23 maj, 2025, Agenda 2030 för hållbar utveckling - Regeringen.se 7 Globala målen, ”Logotyper”, United Nations Development Programme, hämtad 10 juni, 2025, Logotyper - Globala målen 8 Direktiv 2008/98/EG, Avfallsdirektivet. Europeiska unionen. från förpackningar och förpackningsavfall9. Sverige har, i vissa fall, satt högre mål för återvinning än de mål som definieras i direktivet. 2.2.2 Avfallstrappan Avfallstrappan är ett EU-direktiv som är antaget i den svenska miljöbalken och som styr hur avfall ska tas om hand. Det högst prioriterade steget är förebyggande/minimering av avfall följt av återanvändning, materialåtervinning, energiåtervinning och deponering. Ibland läggs nedskräpning till som det allra nedersta steget i trappan. Figur 3. Avfallstrappan10. Förebygga och minimera avfall Genom att välja bort engångsartiklar, minska matsvinnet, säga nej till pappersreklam och minska konsumtionen kan mängden avfall som uppstår minskas och det har då bidragit till arbetet med avfallsminimering. Det är även viktigt att produkter designas på så vis att de kan användas under lång tid, enkelt repareras eller uppgraderas för att öka användningstiden samt vara enkla att materialåtervinna när de kasseras. Återanvändning Åtgärderna i nästa steg i avfallstrappan, återanvändning, är också ett viktigt sätt att minska avfallsmängderna. Avfall uppstår när innehavaren av ett föremål bestämmer sig för att göra sig av med det. Om innehavaren i stället beslutar sig för att reparera och sälja föremålet uppstår inget avfall. 9 Direktiv 94/62/EG, Direktiv om förpackningar och förpackningsavfall, Europeiska unionen. 10 Sopor.nu, ”Så styrs avfallet”, Sopor.nu, hämtad 10 juni, 2025, Så styrs avfallet - Sopor.nu Att använda en produkt flera gånger och sedan låta någon annan använda den är ett enkelt sätt att delta i arbetet med återanvändning. Att hyra, låna eller äga tillsammans är andra sätt att nyttja en produkt så att den inte blir liggande efter att ha använts ett fåtal gånger. I Avfallssamverkan Östra Wermlands geografiska område finns flera exempel på second hand-verksamheter, bibliotek, Fritidsbanken och andra aktörer som bidrar till att varor används flera gånger innan de blir avfall. Andra sätt att lösa sambruk är olika digitala plattformar där utrustning och produkter kan hyras och hyras ut eller köpas och säljas. Fordonspooler är ett annat exempel på bra nyttjande av en resurs. Materialåtervinning När varorna sedan har använts så mycket som det är möjligt kommer nästa steg i avfallstrappan, att materialåtervinna varorna. Även om varan är obrukbar för sitt ursprungliga syfte är ofta materialet som varan tillverkats av i tillgängligt gott skick för fortsatt användning. Detta kan ske genom att på lämpligt sätt lämna varan till återvinning. Då är det viktigt att varan kan lämnas på ett sådant sätt att materialet inte blir förorenat, samt att produkten är designad på så sätt att det är möjligt att separera de olika materialen som den består av. Det är också viktigt att det är lätt att göra rätt för de som lämnar in avfallet. Detta ställer krav på kommunerna att säkerställa tillgängliga och lämpliga insamlingssystem för olika typer av material. För att invånare ska sortera korrekt behöver arbetet med information och kommunikation runt avfallshantering fortsätta utvecklas. Energiutvinning Kan eller bör materialet inte längre cirkuleras i kretsloppen på grund av fysiska förutsättningar, farligt innehåll eller liknande är nästa steg att utvinna den energi som finns i många av materialen. Detta görs genom att lämpliga avfallsslag lämnas till en förbränningsanläggning där energi kan utvinnas och levereras till exempel i form av elektricitet och fjärrvärme. För farligt avfall finns speciella anläggningar där farliga ämnen utvinns för energi samt återanvändning. Deponering I nästa steg återfinns sådant material som inte lämpligen bör hanteras i högre nivåer i avfallshierarkin. Då deponeras materialet på anläggningar som är utformade på lämpligt sätt och följs upp enligt åtgärdsprogram. Visst material kan dock efter åtgärder återföras som exempelvis konstruktionsmaterial. Dessa möjligheter ska tillvaratas för att ersätta jungfruligt material där så är möjligt och lämpligt. 2.3 Nationella mål och styrningar Den svenska miljöpolitiken är grundad i ett generationsmål och 16 miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen är grundade i den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. Utöver dessa styrs avfallshantering av miljöbalken, avfallsförordningen, och olika åtgärdsprogram. Figur 4. Sveriges miljömål11. 2.3.1 Riksdagens generationsmål ”Vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de största miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.” Generationsmålets sju punktsatser förtydligar målets innebörd och visar vad miljöpolitiken ska fokusera på, nämligen att:  Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad.  Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart.  Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas.  Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen.  En god hushållning sker med naturresurserna.  Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön.  Konsumtionsmönstren för varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt12. 2.3.2 Miljökvalitetsmål Av de 16 miljökvalitetsmålen är det främst inom God bebyggd miljö som avfallshanteringen lyfts fram. En god avfallshantering och arbetet att förebygga uppkomst av avfall är även relevant för fler av de andra målen13. För att nå dessa mål krävs insatser på många håll i samhället men också internationellt, exempelvis för att minska olika skadliga utsläpp. För att underlätta arbetet med att nå miljökvalitetsmålen har 11 Sveriges miljömål, ”Grafisk profil för Sveriges miljömål”, Naturvårdsverket, Hämtad 10 juni, 2025, Grafisk profil för Sveriges miljömål - Sveriges miljömål. 12 Sveriges miljömål, ”Generationsmålet”, Naturvårdsverket, senast uppdaterad 31 mars, 2025, hämtad 30 april, 2025, Generationsmålet - Sveriges miljömål 13 Naturvårdsverket, ”God bebyggd miljö”, Sveriges miljömål, senast uppdaterad 31 mars, 2025, hämtad 25 april, 2025, God bebyggd miljö - Sveriges miljömål etappmål satts upp. Nuvarande etappmål som berör avfallshantering och förebyggande av avfall har, i huvudsak, slutår 2025. Det gäller:  Mer bygg- och rivningsavfall materialåtervinns och förbereds för återanvändning (2025)  Öka andelen kommunalt avfall som materialåtervinns och förbereds för återanvändning (2025)  Matsvinnet ska minska mätt i mängden livsmedelsavfall (2025)  Återanvändning av förpackningar (2030)14 Vidare är miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan av relevans för avfallsarbetet då god avfallshantering bidrar till att minska och stabilisera utsläppen av växthusgaser15. Genom god avfallshantering och minskade utsläpp av växthusgaser är även målet Bara naturlig försurning av relevans. Minskad mängd förbränning leder till att mindre mängd försurande ämnen hamnar i mark och vattendrag16. Även Giftfri miljö berör den kommunala avfallshanteringen då målet innefattar att minimera halterna av naturfrämmande ämnen samt hålla naturligt förekommande ämnen nära bakgrundshalterna17. 2.3.3 Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsprogram för havsmiljön Med grund i miljökvalitetsnormen E.5.1 Mängd skräp på stränder i Västerhavet enligt Havsmiljöförordningen, finns åtgärder att genomföra för att minska uppkomsten av skräp som kan hamna i havsmiljön18. Detta är av relevans för kommunernas arbete med nedskräpning och avfallshantering. Det är främst åtgärd 23 i Åtgärdsprogrammet för havsmiljön (ÅPH) som berör kommuners avfallsplaner. Åtgärden innebär att kommunerna vid revidering av avfallsplaner ska identifiera och belysa hur avfallshanteringen kan bidra till minskad uppkomst av marint skräp. Kommunerna ska också specificera målsättningar för ett sådant arbete19. För att beskriva Avfallssamverkan Östra Wermlands arbete inom åtgärdsprogrammet finns indikatorer rörande nedskräpning med under målen som presenteras i avsnitt 3. Det behöver arbetas mer aktivt med att motverka nedskräpning i naturen, speciellt vid stränder, för att minska mängden avfall som förs ut i vattendrag för vidare befordran till Västerhavet. Det kan göras genom att ytterligare förbättra avfallshanteringen vid badplatser, fritidsbåtshamnar och andra offentliga platser. Inledningsvis behöver de avfallskällor som idag finns i Avfallssamverkan Östra Wermlands geografiska område identifieras och synliggöras för att kunna påverkas i rätt riktning. 14 Naturvårdsverket, ”Etappmålen”, Sveriges miljömål, hämtad 25 april, 2025, Etappmålen - Sveriges miljömål 15 Naturvårdsverket, ”Begränsad klimatpåverkan”, Sveriges miljömål, senast uppdaterad 31 mars, 2025, hämtad 25 april, 2025, Begränsad klimatpåverkan - Sveriges miljömål 16 Naturvårdsverket, ”Bara naturlig försurning”, Sveriges miljömål, senast uppdaterad 31 mars, 2025, hämtad 17 juni, 2025 Bara naturlig försurning - Sveriges miljömål 17 Naturvårdsverket, ”Giftfri miljö”, Sveriges miljömål, senast uppdaterad 31 mars, 2025, hämtad 25 april, 2025, Giftfri miljö - Sveriges miljömål 18 Havs- och vattenmyndigheten, E.5.1 Mängd skräp på stränder i Västerhavet, Havs- och vattenmyndigheten, hämtad 25 april, 2025, E.5.1 Mängd skräp på stränder i Västerhavet - Havsmiljöförvaltning - Planering, förvaltning och samverkan - Havs- och vattenmyndigheten 19 Havs- och vattenmyndigheten, Marin strategi för Nordsjön och Östersjön – Åtgärdsprogram för havsmiljön 2022–2027 enligt havsmiljöförordningen, Rapport 2021:20, 2021, Marin strategi för Nordsjön och Östersjön (Hämtad 2025-04-25) 2.3.4 Nationella avfallsplanen Sveriges nationella avfallsplan för 2024–2030 innehåller information om avfallsområdet, hinder och utmaningar inom det, samt åtgärdsförslag riktade till olika samhällsaktörer. Ett viktigt åtgärdsförslag riktar sig till producenter av varor där designfrågan är central. De uppmuntras designa produkterna utifrån materialval, färg, tillsatser och möjlighet till demontering för att underlätta arbetet med avfallshanteringen och öka möjligheten till materialåtervinning. Planen lyfter också 12 prioriterade avfallsströmmar som antingen bedöms generera stora avfallsmängder eller orsakar stor hälso- och miljöpåverkan. En annan central del i planen är arbetet med förebyggande av avfall där etappmål satts upp som ska bidra till måluppfyllelse av generationsmålet och ett flertal miljökvalitetsmål20. De 12 prioriterade avfallsströmmarna Bygg- och Schaktmassor och Kommunalt avfall Förpackningar rivningsavfall naturliga material Bioavfall Plast Textilier Möbler Elektronik Batteriavfall Kritiska råvaror och Uttjänta fordon avfall Figur 5. 12 prioriterade avfallsströmmar21. 20 Naturvårdsverket, Avfall i ett cirkulärt samhälle - Nationell avfallsplan 2024–2030, Rapport 7171, 2024, Rapport 7171. Avfall i ett cirkulärt samhälle. Nationell Avfallsplan 2024–2030. ISBN 978-91-620-7171-4 (Hämtad 2025-04-25) 21 Naturvårdsverket, Avfall i ett cirkulärt samhälle - Nationell avfallsplan 2024–2030, Rapport 7171, 2024, Rapport 7171. Avfall i ett cirkulärt samhälle. Nationell Avfallsplan 2024–2030. ISBN 978-91-620-7171-4 (Hämtad 2025-06-17) 2.4 Regionala mål De regionala målen av relevans för kommunernas avfallsarbete inkluderar Klimatneutralitet, God hälsa och livsmiljö, och Ansvarsfull resursanvändning. Målen finns i de regionala utvecklingsstrategierna och inom de övergripande målen finns fokusområden, principer och arbetssätt som ska underlätta måluppfyllelsen. Genomgående teman är effektiv och hållbar resursanvändning och samarbete för att hitta goda lösningar, båda av vilka är centrala delar för det arbete som Avfallssamverkan Östra Wermlands medlemskommuner genomför22,23. 22 Region Örebro, En attraktiv och pulserande region för alla – Örebro läns regionala utvecklingsstrategi 2022– 2030, hämtad 25 april, 2025, En attraktiv och pulserande region för alla - Örebro läns regionala utvecklingsstrategi 2022–2030 23 Region Värmland, Värmlandsstrategin 2040, hämtad 25 april, 2025, Värmlandsstrategin 2040 3. Mål och åtgärder I detta avsnitt presenteras de mål som Avfallssamverkan Östra Wermlands medlemskommuner gemensamt har beslutat att arbeta mot. För varje mål presenteras indikatorer för att mäta måluppfyllelsen samt åtgärdsbanker som bidrar till måluppfyllelse. Indikatorerna och åtgärderna ska beaktas ur två olika perspektiv och redovisas i tre kategorier utifrån vilka de berör:  Kommunernas interna organisationer (i tabellerna benämnt ”interna organisationer”)  Kommunernas geografiska område (i tabellerna benämnt ”geografiska området”)  Både kommunernas interna organisationer och geografiska områden (i tabellerna benämnt ”interna organisationer & geografiska området”) Följande förteckning specificerar vilken nämnd i respektive kommun som bär ansvar för utförande av de åtgärder som listas i tabellerna i följande avsnitt. Avfallsansvarig nämnd, förkortad AAN:  Karlskoga: Samhällsbyggnads- och servicenämnden  Kristinehamn: Tekniska nämnden  Filipstad: KS teknikutskott  Degerfors: Servicenämnden  Storfors: Kommunstyrelsen Utbildningsansvarig nämnd, förkortad UAN:  Karlskoga: Barn- och utbildningsnämnden  Kristinehamn: Skolnämnden  Filipstad: Barn- och utbildningsnämnden  Degerfors: Kultur- och utbildningsnämnd  Storfors: Kommunstyrelsen Tillsynsansvarig nämnd, förkortad TAN:  Karlskoga: Tillväxt- och tillsynsnämnden  Kristinehamn: Miljö- och byggnadsnämnden  Filipstad: Miljö- och byggnadsnämnden  Degerfors: Bygg- och miljönämnden  Storfors: Tillväxt- och tillsynsnämnden Kulturansvarig nämnd, förkortad KAN:  Karlskoga: Kultur- och fritidsnämnden  Kristinehamn: Kulturnämnden  Filipstad: KS kultur- och föreningsutskott  Degerfors: Kultur- och utbildningsnämnd  Storfors: Kommunstyrelsen Välfärdsansvarig nämnd, förkortad VAN:  Karlskoga: Socialnämnden  Kristinehamn: Nämnden för arbete, kompetens och välfärd  Filipstad: Socialnämnden  Degerfors: Socialnämnden  Storfors: Kommunstyrelsen Omsorgsansvarig nämnd, förkortad OAN:  Karlskoga: Socialnämnden  Kristinehamn: Nämnden för stöd, vård och omsorg  Filipstad: Socialnämnden  Degerfors: Socialnämnden  Storfors: Kommunstyrelsen 3.1 Målområde 1: Minska avfallsmängderna Att förebygga att avfall uppkommer har högsta prioritet i avfallstrappan. I den nationella avfallsplanen är återanvändning av produkter och material prioriterade områden att arbeta med. Nationellt utpekas även mat-, textil-, bygg- och rivningsavfall som prioriterade åtgärdsområden. För medlemskommunerna betyder målet att arbeta med att minska mängden kommunalt avfall, öka återbruket, samt minska uppkomsten av avfall. I kommunernas interna organisationer innebär det arbete så som att:  Öka återbruket  Bli bättre på att sortera ut avfallsfraktionerna  Minska uppkomsten av avfall bland annat genom att styra inköpsverksamheten och motarbeta matsvinn i samtliga organisationer  Underlätta arbete genom information till medarbetare Inom utbildningsverksamheten ingår information om avfallsförebyggande inom ramen för läroplanerna för förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Målet bidrar till följande nationella och globala miljö- och hållbarhetsmål: Bidrar huvudsakligen till nationellt Bidrar huvudsakligen till globalt miljökvalitetsmål hållbarhetsmål Begränsad klimatpåverkan 11.6 Minska städers miljöpåverkan Giftfri miljö 12.3 Halvera matsvinnet i världen God bebyggd miljö 12.5 Minska mängden avfall markant 14.1 Minska föroreningarna i haven För att mäta måluppfyllelsen används följande indikatorer: Indikator Nuläge Målvärde Hänvisning Berör Andelen faktiskt Karlskoga: 51% 80% Plockanalys Geografiska restavfall (rätt sorterat) i Kristinehamn: 54% området restavfallet från Filipstad: 61% villahushåll (%). Degerfors: 52% Storfors: 58% Andelen faktiskt Karlskoga: 47% 80% Plockanalys Geografiska restavfall (rätt sorterat) i Kristinehamn: 52% området restavfallet från Filipstad: 75% flerfamiljshus (%). Degerfors: 52% Storfors: 56% Mängden mat- och Karlskoga: 207 Minskning med Avfall Sverige/ Geografiska restavfall totalt, Kristinehamn: 213 25% jämfört med Avfall Web området kg/invånare. Filipstad: 210 2024. Degerfors: 182 Storfors: 248 Mängden kommunalt Karlskoga: 524 Minskning med Avfall Sverige/ Geografiska avfall totalt, kg/invånare. Kristinehamn: 414 25% jämfört med Avfall Web området Filipstad: 415 2024. Degerfors: 449 Storfors: 496 Kundnöjdhet för att Karlskoga: 92% Minst 90% Enkät Geografiska lämna utsorterat Kristinehamn: 88% kundnöjdhet området grovavfall. Filipstad: 78% Degerfors: 82% Storfors: 93% Mängden matavfall Karlskoga: 35 Årligen minska Matavfalls- Interna (tallriks- & Kristinehamn: 32 mängden. mätning organisationer serveringssvinn) i Filipstad: 42 kommunala förskolor Degerfors: Data och skolor, g/elev saknas Storfors: Data saknas Ansvarig för uppföljning är kommunstyrelsen med stöd främst från avfallsansvarig nämnd. Åtgärder Nedanstående åtgärder bidrar till måluppfyllelse och ska fungera som ett underlag för de aktiviteter som behöver genomföras med syfte att nå målet. Vissa åtgärder behöver genomföras i samverkan med flera nämnder. Det åligger nämnderna att analysera vilka åtgärder som ska vara underlag för aktiviteter som sedan arbetas in i respektive nämnds årliga verksamhetsplan. Ett viktigt steg i arbetet är att höja kompetensen inom området och utforska möjligheterna till att bidra till måluppfyllelsen. Nämnderna behöver reflektera och definiera vilka aktiviteter som är relevanta att genomföra, under varje verksamhetsår, utifrån åtgärdsbankerna som listas nedan. Åtgärderna inom målet har tagits fram inom fyra huvudområden:  Data och statistik med fokus på matsvinn.  Ökad information och kunskap med fokus främst på det avfallsförebyggande arbetet.  Arbetssätt och rutiner inom områdena avfallsförebyggande, ökad sortering och minskat matsvinn. Dessutom finns åtgärdsförslag kopplat till nya krav inom upphandlingar för att stärka kommunernas eget arbete inom de egna organisationerna.  Ökad tillgänglighet med fokus på tillgänglighet för allmänheten. För varje huvudområde redovisas en åtgärdsbank, vilken nämnd som är ansvarig för åtgärdens genomförande samt vem som berörs av åtgärden och dess resultat. Vilka som berörs är indelat i kategorierna:  Kommunernas interna organisationer  Kommunernas geografiska område  Både de interna organisationerna och det geografiska området 3.1.1 Data och statistik Åtgärder Ansvarig Berör nämnd Genomföra mätningar av matsvinn vid förskolor och skolor. UAN Interna Samverka mellan förvaltningar genom gemensam kommunikation AAN organisationer och utredning av möjliga insatser för ett minskat matsvinn inom kommunala kök och verksamheter. Genomför regelbundna plockanalyser och regelbundna AAN Geografiska invånarenkäter samt återkoppla resultaten. området 3.1.2 Ökad information och kunskap Åtgärder Ansvarig Berör nämnd Sammanställ och sprid goda exempel på hur en egen källsortering AAN Geografiska kan ordnas i olika typer av bostäder. området Utarbeta rutiner och informationsmaterial om förebyggande av AAN Interna avfall. Materialet ska kunna användas i kampanjsyfte. KS organisationer Informera via kommunens webbsida och sociala medier om AAN Interna möjligheterna och fördelarna med återbruk. KS organisationer Använd befintliga, och nya, kulturella mötesplatser och arenor för KAN Interna att inspirera till återbruk. Arrangera kulturarrangemang AAN organisationer regelbundet där återbruk är tema. & geografiska området Säkerställ högkvalitativ avfallsinformation i skolor och andra AAN Interna utbildningsfora. UAN organisationer Utveckla personalens kunskaper genom att ta fram Samtliga Interna utbildningsinsatser. Nämnderna behöver inventera behoven och nämnder, organisationer renhållaren tar fram utbildnings-/informationsmaterial utifrån med stöd av dessa behov. AAN 3.1.3 Arbetssätt och rutiner Åtgärder Ansvarig Berör nämnd Analysera och utarbeta rutin för hur kommunerna kan förändra AAN Interna användandet av engångsplast. organisationer Utveckla enkla checklistor för att förebygga uppkomsten av avfall i Samtliga Interna kommunens verksamheter. Exempelvis: nämnder, organisationer  Förebygg avfall i förskolor, skolor samt på boenden. med stöd av  Förebygg avfall vid inköp, upphandling och beställning av AAN konferenser, hotell och catering.  Förebygg IT-avfall i kontorsmiljö.  Beskrivning av arbete med matsvinnsminimering  Minska användningen av engångsartiklar. Ta fram en handlingsplan "Nej tack till pappersreklam och Samtliga Interna trycksaker" och avbeställ all pappersbaserad reklam till nämnder, organisationer kommunala verksamheter. med stöd av AAN Öka mängden material som går till återbruk genom att utveckla AAN Interna återbruksfunktionerna på återvinningscentralerna och stödja organisationer andra verksamheter med motsvarande syfte. Vid konstnärlig utsmyckning ska möjligheten att återanvända KAN Interna material beaktas. organisationer Etablera avtal med fler återbruksföretag och AAN Interna frivillighetsorganisationer. organisationer Ta fram underlag och rutiner för hur en återbruksbank av KS Interna kommunens möbler skulle kunna se ut. Inrätta ett cirkulärt AAN organisationer möbelförråd i kommunens verksamhet. Alternativt kan en analys VAN av alternativa former för att tillgängliggöra möbler göras. Skapa rutiner för återanvändning av material i alla förvaltningar i Samtliga Interna kommunens organisation. Interna återbruksplaner skapas i varje nämnder organisationer kommunal verksamhet där så är möjligt. Analysera möjligheterna att skapa byggåterbruk, tillsammans med VAN Interna partner eller i egen regi. AAN organisationer & geografiska området Se över möjligheten att via bibliotek eller andra kulturella KAN Interna mötesplatser ordna utlåning av symaskin, ordna re-make-träffar AAN organisationer eller liknande i syfte att öka livslängden på kläder och & geografiska hushållstextil. området Se över möjligheterna att, i samarbete med ideella organisationer, UAN Interna erbjuda tillfällen i skolornas slöjdsalar för att uppmuntra egen AAN organisationer reparation/underhåll eller re-make. & geografiska området Ta fram och implementera riktlinjer för källsortering i offentliga AAN Interna miljöer. organisationer & geografiska området Åtgärder Ansvarig Berör nämnd Inför pedagogisk källsortering i alla skolor och utbildningslokaler. UAN Interna VAN organisationer AAN Utreda och vid behov implementera ökade antal fraktioner för AAN Geografiska sortering på återvinningscentralerna. området Vidareutveckla åtgärdsplan samt rutin och arbeta med UAN Interna matsvinnsreduktion (rätt beställning, rätt hantering, AAN organisationer schemaläggning av måltider, information, regelbunden mätning och regelbunden återkoppling). Ta fram en åtgärdsplan för att reducera mängden flytande AAN Interna matsvinn. organisationer Ta fram åtgärdsplan samt rutin och arbeta med inköps- och Samtliga Interna anskaffningsprocesserna för att genom hållbara upphandlingar, nämnder, organisationer där såväl de ekonomiska som sociala och ekologiska med stöd av dimensionerna genomsyrar arbetet för att skapa hållbara AAN leveranskedjor. Ställ strukturerade krav på livslängd för elektronisk utrustning vid KS Interna anskaffning med syfte att öka användningstiden. organisationer Arbeta för att minimera antalet hårdvaror och att nyttja befintliga KS Interna resurser på ett mer effektivt vis. organisationer IT-utrustning bör vara reparerbar. KS Interna organisationer Arbeta för en fossilfri avfallshantering. AAN Interna organisationer Ställ krav på att avfallsbehållare ska vara tillverkade av återvunnet AAN Interna eller biobaserat material. OAN organisationer Analysera möjligheterna att utveckla slamhanteringen från AAN Interna enskilda anläggningar så att transportbehovet minskar, organisationer exempelvis via lokalt omhändertagande. 3.1.4 Ökad tillgänglighet Åtgärder Ansvarig Berör nämnd Löpande utvärdera öppettider på återvinningscentralerna och AAN Geografiska anpassa dem efter behov och möjligheter. området Förbättra möjligheterna till att lämna avfall med syfte att AAN Geografiska minimera kundernas behov av bil. området Utreda och vid behov implementera alternativa insamlings- och AAN Geografiska återvinningssätt. området Förbättra möjligheterna till att lämna avfall för rörelse- och AAN Geografiska funktionshindrade kunder. området Utveckla möjligheterna för avfallsinnehavare att hantera AAN Geografiska avfallsärenden genom digitala lösningar. området Utveckla insamlingen av förpackningar på platser där många AAN Geografiska vistas. området Åtgärder Ansvarig Berör nämnd Skapa flera punkter för att lämna och hämta saker och kläder som AAN Interna går att återbruka. organisationer & geografiska området Utvärdera skyltningen och dess utformning, samt justera efter AAN Geografiska behov. området Återkoppla regelbundet till allmänheten om resultatet av AAN Geografiska avfallsarbetet i en standardiserad lösning, ex. via dashboard på området kommunens webbsida. Utveckla ännu enklare och mer tillgängliga sorteringsanvisningar, AAN Geografiska exempelvis på flera språk och med bilder och symboler. Sprid området dessa i olika kanaler. 3.2 Målområde 2: Minska nedskräpningen I den nationella avfallsplanen är det prioriterat att minska nedskräpningen då skräpiga platser minskar trivseln och upplevs otrygga. För medlemskommunerna innebär målet att arbeta med att minska nerskräpningen både på land och i vattendrag. Bland annat genomförs aktiviteter som skräpplockardagar inom utbildningsverksamhet utöver att information om nedskräpning ingår inom ramen för läroplanerna för förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Att i tidig ålder befästa goda vanor anser Avfallsamverkan Östra Wermlands medlemskommuner vara viktigt för den fortsatta utvecklingen. Målet bidrar till följande nationella och globala miljö- och hållbarhetsmål: Bidrar huvudsakligen till nationellt Bidrar huvudsakligen till globalt miljökvalitetsmål hållbarhetsmål Begränsad klimatpåverkan 11.6 Minska städers miljöpåverkan 12.4 Ansvarsfull hantering av Giftfri miljö kemikalier och avfall God bebyggd miljö 14.1 Minska föroreningarna i haven För att mäta måluppfyllelsen används följande indikator: Indikator Nuläge Målvärde Hänvisning Berör Genomsnittligt antal Nuläge saknas Max 2,3 skräp- Håll Sverige Interna skräpföremål per 10m2, föremål/10m2 Rent skräp- organisationer enligt Håll Sverige Rents mätning & geografiska och Naturvårds-verkets området riktlinjer. Ansvarig för uppföljning är kommunstyrelsen med stöd främst från avfallsansvarig nämnd. Åtgärder Nedanstående åtgärder bidrar till måluppfyllelse och ska fungera som ett underlag för de aktiviteter som behöver genomföras med syfte att nå målet. Vissa åtgärder behöver genomföras i samverkan med flera nämnder. Det åligger nämnderna att analysera vilka åtgärder som ska vara underlag för aktiviteter som sedan arbetas in i respektive nämnds årliga verksamhetsplan. Ett viktigt steg i arbetet är att höja kompetensen inom området och utforska möjligheterna till att bidra till måluppfyllelsen. Nämnderna behöver reflektera och definiera vilka aktiviteter som är relevanta att genomföra, under varje verksamhetsår, utifrån åtgärdsbankerna som listas nedan. Åtgärderna inom målet har tagits fram inom fyra huvudområden:  Data och statistik med fokus på nedskräpning.  Samverkan och samarbete för fortsatt bra samverkan inom området.  Ökad information och kunskap med fokus främst på minskad nedskräpning.  Arbetssätt och rutiner inom området minskad mängd nedskräpning. För varje huvudområde redovisas en åtgärdsbank, vilken nämnd som är ansvarig för åtgärdens genomförande samt vem som berörs av åtgärden och dess resultat. Vilka som berörs är indelat i kategorierna:  Kommunernas interna organisationer  Kommunernas geografiska område  Både de interna organisationerna och det geografiska området 3.2.1 Data och statistik Åtgärder Ansvarig Berör nämnd Sammanställa resurser såsom tid och kostnader som härleds till AAN Interna nedskräpning. KS organisationer & geografiska området Genomför analys av vilka de största källorna till nedskräpning är AAN Interna och gör en plan för hur de ska påverkas. KS organisationer & geografiska området 3.2.2 Samverkan och samarbete Åtgärd Ansvarig Berör nämnd Vidhåll medlemskap i Håll Sverige Rent för att få ytterligare stöd i AAN Interna arbetet med nedskräpning. organisationer 3.2.3 Ökad information och kunskap Åtgärd Ansvarig Berör nämnd Genomför skräpplockardagar, bland annat med inriktning mot AAN Interna strandstädning, med föreningar, skolor, medarbetare och UAN organisationer förtroendevalda i samverkan med Håll Sverige Rent/Städa Sverige. & geografiska området Mät nedskräpningen och kommunicera resultatet regelbundet. AAN Interna organisationer & geografiska området Säkerställ högkvalitativ avfallsinformation i skolor och andra AAN Interna utbildningsfora. UAN organisationer 3.2.4 Arbetssätt och rutiner Åtgärd Ansvarig Berör nämnd Hantera nedskräpningsärenden skyndsamt i syfte att bidra till att AAN Interna kommunen uppfattas som ren och välkomnande. TAN organisationer & geografiska området Arbeta aktivt med att minska risken för bräddning från AAN Interna avloppssystemet för att därigenom minska uppkomsten av marint organisationer skräp. & geografiska området Utifrån nedskräpningsärenden samt annan information om AAN Interna nedskräpning utveckla möjligheterna att lämna "turistsopor". TAN organisationer & geografiska området 3.3 Målområde 3: Avgifta kretsloppet Att få bort farliga ämnen ur kretsloppet är en viktig del i avfallshanteringen. Att källsortera farligt avfall och sedan lätt kunna lämna materialet på rätt sätt är viktigt då farligt avfall är mycket svårt att skilja ut senare i hanteringskedjan. Av Sveriges nationella avfallsplan 2024–2030 framgår en giftfri miljö som en central del där hanteringen av farligt avfall är en viktig aspekt. Det innebär bland annat att säkerställa att förekomsten av ämnen som framställts av samhället inte ska hota människors hälsa, miljön eller den biologiska mångfalden. I Avfallssamverkan Östra Wermlands geografiska område genomförs arbete med information till hushåll och verksamheter. Dessutom underlättas det för invånarna genom utveckling av insamlingssystem för farligt avfall. I kommunernas organisationer finns ambitionen att bland annat skapa kemikalieplaner som syftar till att skapa förändrade tankesätt och minska mängderna farliga ämnen i den dagliga verksamheten. Ett specifikt område där fokus bör placeras är att förebygga farliga ämnen i förskole- och skolmiljöer. I de kommunala verksamheterna arbetas det med att vara ett föredöme genom att medarbetare har rätt utrustning och information på sina arbetsplatser. Det arbetas också aktivt med att minska kemikalieanvändning i samtliga kommunala verksamheter. Målet bidrar till följande nationella och globala miljö- och hållbarhetsmål: Bidrar huvudsakligen till nationellt Bidrar huvudsakligen till globalt miljökvalitetsmål hållbarhetsmål Begränsad klimatpåverkan 11.6 Minska städers miljöpåverkan 12.4 Ansvarsfull hantering av Giftfri miljö kemikalier och avfall God bebyggd miljö 12.5 Minska mängden avfall markant För att mäta måluppfyllelsen används följande indikatorer: Indikator Nuläge Målvärde Hänvisning Berör Andelen felsorterat Karlskoga: 0% 0% Plockanalys Geografiska farligt avfall i matavfall Kristinehamn: 0% området från villahushåll. Filipstad: 0% Degerfors: 0% Storfors: 0% Andelen felsorterat Karlskoga: 0,02% 0% Plockanalys farligt avfall i restavfall Kristinehamn: 0,08% från villahushåll. Filipstad: 0,06% Degerfors: 0,12% Storfors: 0,12% Andelen felsorterat Karlskoga: 0% 0% Plockanalys Geografiska farligt avfall i matavfall Kristinehamn: 0% området från flerfamiljshus. Filipstad: 0% Degerfors: 0% Storfors: 0% Andelen felsorterat Karlskoga: 0,09% 0% Plockanalys farligt avfall i restavfall Kristinehamn: 0,09% från flerfamiljshus. Filipstad: 0,14% Degerfors: 0,15% Storfors: 0,26% Mängden bygg- och Nuläge saknas Minst 70% (vikt) Vägning i Interna rivningsavfall från större samband med organisationer projekt vid kommunala respektive fastigheter som går till verksamhet. återanvändning, materialåtervinning, eller annat material- utnyttjande. Andelen felsorterat Karlskoga: 1,29% 0% Plockanalys Interna farligt avfall i fraktionen Kristinehamn: 0,33% organisationer energiåtervinning på Filipstad: 1,06% & geografiska återvinningscentralerna. Degerfors: 1,77% området Storfors: 0,77% Ansvarig för uppföljning är kommunstyrelsen med stöd främst från avfallsansvarig nämnd. Åtgärder Nedanstående åtgärder bidrar till måluppfyllelse och ska fungera som ett underlag för de aktiviteter som behöver genomföras med syfte att nå målet. Vissa åtgärder behöver genomföras i samverkan med flera nämnder. Det åligger nämnderna att analysera vilka åtgärder som ska vara underlag för aktiviteter som sedan arbetas in i respektive nämnds årliga verksamhetsplan. Ett viktigt steg i arbetet är att höja kompetensen inom området och utforska möjligheterna till att bidra till måluppfyllelsen. Nämnderna behöver reflektera och definiera vilka aktiviteter som är relevanta att genomföra, under varje verksamhetsår, utifrån åtgärdsbankerna som listas nedan. Åtgärderna inom målet har tagits fram inom tre huvudområden:  Data och statistik med fokus på bygg- och rivningsavfall och farligt avfall.  Ökad information och kunskap med fokus främst på hantering av farligt avfall.  Arbetssätt och rutiner inom områdena bygg- och rivningsavfall samt farligt avfall. Dessutom finns åtgärdsförslag kopplat till nya krav inom upphandlingar för att stärka kommunernas eget arbete inom de egna organisationerna. För varje huvudområde redovisas en åtgärdsbank, vilken nämnd som är ansvarig för åtgärdens genomförande samt vem som berörs av åtgärden och dess resultat. Vilka som berörs är indelat i kategorierna:  Kommunernas interna organisationer  Kommunernas geografiska område  Både de interna organisationerna och det geografiska området 3.3.1 Data och statistik Åtgärd Ansvarig Berör nämnd Sammanställ statistik av bygg- och rivningsavfall. AAN Interna organisationer Kartlägg mängden farligt avfall som genereras av Samtliga Interna kommunkoncernerna och arbeta för att minska mängderna. nämnder, organisationer med stöd av AAN Vid enkäter till invånarna ska även frågor runt hantering av farligt AAN Interna avfall tas upp. organisationer & geografiska området 3.3.2 Ökad information och kunskap Åtgärd Ansvarig Berör nämnd Information till invånarna om farligt avfall samordnas med övrig AAN Interna avfallsinformation. organisationer Informera alla medarbetare om farligt avfall, bland annat i Samtliga Interna samband med anställning. nämnder, organisationer med stöd av AAN 3.3.3 Arbetssätt och rutiner Åtgärd Ansvarig Berör nämnd Uppdatera avfallshanteringen i kontrollplanen vid bygg- och AAN Interna rivningsprojekt. organisationer I samband med upphandling eller avtal vid byggnation och Samtliga Interna rivningsprojekt, ställ krav på sortering av avfall. nämnder, organisationer med stöd av AAN Genomför tillsynsprojekt med inriktning mot farligt avfall TAN Interna utgående från den reviderade avfallsförordningen. AAN organisationer Inarbeta rutin för Giftfritt från början i upphandlingar. KS Interna organisationer Inventera status på hanteringen av farligt avfall inom varje Samtliga Interna verksamhet i kommunen. nämnder, organisationer med stöd av AAN Skapa rutin för hantering och rapportering samt internt AAN Interna informationsmaterial rörande farligt avfall. organisationer Skapa kemikalieplaner för samtliga förvaltningar och kommunala Samtliga Interna bolag i kommunerna. Arbetet bör sammanhållas centralt i nämnder, organisationer kommunen. med riktlinjer från KS Utifrån kommunernas/förvaltningarnas/bolagens kemikalieplan Samtliga Interna tar varje verksamhet fram en egen åtgärdsplan för arbetet med att nämnder, organisationer minska användningen av farliga kemikalier och genomför med stöd av åtgärderna. AAN Anskaffa ett digitalt kemikalieregister för sammanhållen hantering KS, med stöd Interna av kommunens kemikaliehantering. Systemet bör även innehålla av AAN organisationer stöd för utbyte av farliga kemikalier till mindre farliga kemikalier. Stöd kommunens verksamheter genom att ta fram rutin för KS Interna bedömning av risker med kemikaliehantering. organisationer Åtgärd Ansvarig Berör nämnd Komplettera och utveckla formerna för att samla in farligt avfall, AAN Interna bland annat genom att analysera möjligheterna till ytterligare organisationer fastighetsnära lösningar. & geografiska området Byt till miljöanpassad brandsläckningsutrustning, till exempel Samtliga Interna brandsläckare, efter hand som utbyte sker eller vid nyanskaffning. nämnder organisationer & geografiska området 3.4 Målområde 4: Nyttja avfallet som resurs För att kunna nyttja de resurser som kommunalt avfall, förpackningar och matavfall med mera utgör krävs tillräcklig renhet i den sorterade avfallsfraktionen. Detta uppnås genom att invånare har tillgång till system som gör det enkelt att göra rätt och att alla har tillräcklig kunskap. På nationell nivå betonas återvinning av material som ett viktigt steg i avfallstrappan. I Avfallssamverkan Östra Wermlands geografiska område arbetas det med information och utveckling av avfallshanterings-systemen för invånare, och verksamheterna nås genom tillsyn och vägledning. Det arbetas också med åtgärder som gör att alla avfallsinnehavare kan lämna sitt avfall utifrån sina förutsättningar. I de kommunala verksamheterna arbetas det för att samtliga medarbetare får rätt utrustning och information på sin arbetsplats. Genom rätt sortering skapas förutsättningar för att materialet kan återanvändas eller återvinnas så effektivt som möjligt. Målet bidrar till följande nationella och globala miljö- och hållbarhetsmål: Bidrar huvudsakligen till nationellt Bidrar huvudsakligen till globalt miljökvalitetsmål hållbarhetsmål Begränsad klimatpåverkan 11.6 Minska städers miljöpåverkan Giftfri miljö 12.5 Minska mängden avfall markant God bebyggd miljö För att mäta måluppfyllelsen används följande indikatorer: Indikator Nuläge Målvärde Hänvisning Berör Slam från kommunernas Karlskoga: Uppfyller Kadmium ≤ 2,0 Miljörapport Interna reningsverk uppfyller de samtliga målvärden Bly ≤ 100 organisationer lagstadgade Kristinehamn: Koppar ≤ 600 gränsvärdena för Uppfyller samtliga Krom ≤ 100 spridning på åkermark målvärden Nickel ≤ 50 enligt SNFS 1994:2 Filipstad: Uppfyller Zink ≤ 800 avseende tungmetaller, samtliga målvärden Kvicksilver ≤ 2,5 mätt i mg/kg TS. Degerfors: Uppfyller samtliga målvärden Storfors: Uppfyller samtliga målvärden Uppkommet matavfall Karlskoga: 40% Minst 75% Plockanalys Interna som behandlas Kristinehamn: 19% organisationer biologiskt så att både Filipstad: 39% växtnäring och energi tas Degerfors: 28% tillvara (endast rötning), Storfors: 32% andel (%). Andelen rättsorterat Karlskoga: 95% 98% Plockanalys Interna matavfall i Kristinehamn: 93% organisationer insamlingssystemet för Filipstad: 97% & geografiska matavfall. Degerfors: 96% området Storfors: 91% Andelen felsorterat Karlskoga: 30% 0% Plockanalys Interna producentansvars-avfall i Kristinehamn: 24% organisationer insamlingssystemen för Filipstad: 20% & geografiska mat- och restavfall. Degerfors: 29% området Storfors: 35% Kommunalt avfall som Karlskoga: 34% Minst 50% Avfall Sverige/ Interna samlats in för Kristinehamn: 42% Avfall Web organisationer materialåtervinning, inkl. Filipstad: 35% & geografiska biologisk behandling, Degerfors: 42% området andel (%). Storfors: 39% Ansvarig för uppföljning är kommunstyrelsen med stöd främst från avfallsansvarig nämnd. Åtgärder Nedanstående åtgärder bidrar till måluppfyllelse och ska fungera som ett underlag för de aktiviteter som behöver genomföras med syfte att nå målet. Vissa åtgärder behöver genomföras i samverkan med flera nämnder. Det åligger nämnderna att analysera vilka åtgärder som ska vara underlag för aktiviteter som sedan arbetas in i respektive nämnds årliga verksamhetsplan. Ett viktigt steg i arbetet är att höja kompetensen inom området och utforska möjligheterna till att bidra till måluppfyllelsen. Nämnderna behöver reflektera och definiera vilka aktiviteter som är relevanta att genomföra, under varje verksamhetsår, utifrån åtgärdsbankerna som listas nedan. Åtgärderna inom målet har tagits fram inom fem huvudområden:  Data och statistik med fokus på plockanalyser och uppföljning.  Samverkan och samarbete för fortsatt bra samverkan inom området.  Ökad information och kunskap med fokus på stöd och utbildning som kan ges gällande sortering av olika fraktioner.  Arbetssätt och rutiner främst inom områdena avfallsförebyggande och avsättning för inlämnat avfall.  Ökad tillgänglighet med fokus på tillgänglighet för allmänheten. För varje huvudområde redovisas en åtgärdsbank, vilken nämnd som är ansvarig för åtgärdens genomförande samt vem som berörs av åtgärden och dess resultat. Vilka som berörs är indelat i kategorierna:  Kommunernas interna organisationer  Kommunernas geografiska område  Både de interna organisationerna och det geografiska området 3.4.1 Data och statistik Åtgärd Ansvarig Berör nämnd Kontrollera innehållet i fraktionen energiåtervinning på AAN Interna återvinningscentralerna genom plockanalyser. organisationer Årligen förbättra uppföljningen av avfallsmängder inom AAN Interna kommunernas verksamheter för att kunna återkoppla och organisationer därigenom underlätta för verksamheterna att vidta åtgärder. 3.4.2 Samverkan och samarbete Åtgärd Ansvarig Berör nämnd Samverkan med andra aktörer etableras och vidmakthålls så att AAN Interna avsättning för utsorterade textilier finns. organisationer 3.4.3 Ökad information och kunskap Åtgärd Ansvarig Berör nämnd Skapa informationsmaterial till allmänheten i form av AAN Interna sorteringsguider, vägledningar och checklistor för att underlätta organisationer avfallshanteringen. Regelbundet vidareutbilda personal på återvinningscentralerna för AAN Interna att kunna hjälpa kunder sortera rätt. organisationer Skapa informationsmaterial för alla kommunens verksamheter och Samtliga Interna säkerställ att den informationen delges vid nämnder, organisationer medarbetarintroduktion (sorteringsguider, vägledningar, med stöd av checklistor). AAN Åtgärd Ansvarig Berör nämnd Regelbundet vidareutbilda hemtjänst och vårdpersonal om korrekt OAN Interna sortering enligt kommunens insamlingssystem för användning hos AAN organisationer brukare. Informera om olika möjligheter att ordna källsortering i den egna AAN Interna bostaden genom olika exempellösningar. organisationer & geografiska området Utveckla information om hur tillgängligheten till avfallslämning för AAN Interna personer med funktionsvariationer kan öka. OAN organisationer & geografiska området Regelbundna informationsinsatser till alla hushåll, vilket föregås av AAN Interna analys av vilka kommunikationsformer som lämpar sig för olika organisationer grupper. & geografiska området 3.4.4 Arbetssätt och rutiner Åtgärd Ansvarig Berör nämnd Krav ställs på verksamheter att ordna fettavskiljare där så AAN Geografiska erfordras enligt krav från vatten- och avloppshuvudmannen, och TAN området utsorterat fett omhändertas så att det kan återvinnas. Möjliggöra för privathushåll att sortera fett, frityroljor mm. och AAN Geografiska informera om hanteringen, så att det flytande matsvinnet kan området återvinnas. Genomför uppströmsarbete för att få bort oönskade ämnen och AAN Interna föremål i avloppsvatten, slam och latrin. organisationer Se över och vid behov korrigera begränsningsvärdena i Allmänna AAN Interna bestämmelser för vatten- och avloppsverksamhet (ABVA). organisationer Se över möjligheten att utveckla tillvaratagandet av näringsämnen AAN Interna och mullämnen från slam. organisationer Utforma avfallstaxan för att styra mot minskade avfallsmängder AAN Interna och väl sorterade fraktioner. organisationer Inför nya avfallsslag som kan lämnas på återvinningscentraler efter AAN Interna hand som förutsättningar finns. organisationer Följ utvecklingen i branschen för att hitta innovativa sätt att AAN Interna omhänderta avfallet och skapa nya resurser. Var beredd att pröva organisationer alternativa lösningar. Analysera möjliga komplement till kompostering av AAN Interna trädgårdsavfall, exempelvis produktion av biokol. organisationer Utveckla metoder och förutsättningar för att minska mängden AAN Interna plast i det avfall som går till förbränning. organisationer Tillse att alla kommunala lokaler och lokaler med kommunal Samtliga Interna verksamhet har system för fullständig källsortering såväl inomhus nämnder, organisationer som utomhus. Åtgärd Ansvarig Berör nämnd med stöd av AAN Skapa rutin för att vid all anskaffning av utrustning för AAN Interna avfallshantering beakta åtgärder som ger alla möjlighet att lämna organisationer avfall utifrån sina förutsättningar och arbeta med & geografiska tillgänglighetsanpassning i vid bemärkelse (utformning av området behållare, utformning av plats, placering av behållare, märkning och information rörande tillgänglighetsanpassning). Genomför projekt rörande tillsyn av avfallshantering vid bygg- och TAN Interna rivningsarbetsplatser. AAN organisationer 3.4.5 Ökad tillgänglighet Åtgärd Ansvarig Berör nämnd Utveckla arbetet med tömningsintervall och kärlstorlekar. AAN Interna organisationer Utreda och vid behov implementera möjligheter för kläd- och AAN Interna textilinsamling på fler platser. organisationer Hitta nya/utvecklade system för mer effektiv hantering av avfall AAN Interna som också är anpassad till stadsmiljön. organisationer Utveckla metoder och tjänster för insamling av grovavfall genom AAN Interna lösningar nära avfallsinnehavaren, även möjligheter till samarbete organisationer med privata aktörer. & geografiska området Analysera möjligheterna att skapa lösningar för avfallsinsamling i AAN Interna tätorter, dit det inte behövs bil för att ta sig till. organisationer & geografiska området Utveckla öppethållande vid återvinningscentralerna med tekniska AAN Interna lösningar för att möta behovet att lämna avfall under större del av organisationer dygnet. & geografiska området 3.5 Målområde 5: Planera och samverka för långsiktigt hållbar avfallshantering En förutsättning för en effektiv avfallshantering är att den är förutsägbar över tid och skapar förutsättningar för, och bidrar till, hållbarhetsarbetets tre dimensioner. Därför betonas vikten av att säkerställa förutsättningar för avfallshantering i vårt samhälle utifrån hållbarhetsaspekterna. Att ordna en effektiv avfallshantering underlättas genom att avfallsfrågorna tas upp som en naturlig del i planprocessen. Det handlar om utformning av byggnader, miljöer och placering av sophanteringen. Det underlättar för de boende att göra rätt. Det innebär också god framkomlighet, hög säkerhet för alla och bra arbetsmiljö för de som arbetar med avfallshanteringen. Genom regelbunden dialog med kommunernas invånare ökar kommunernas kunskap om invånarnas behov. Därmed kan samhället, inklusive avfallshanteringssystemet, utvecklas utifrån avfallslämnarnas behov samt renhållarens arbetsmiljö och säkerhet, samtidigt som systemet har en god möjlighet att finnas där behoven är som störst. För kommunernas samtliga organisationer innebär det att de genom lokal dialog och regional samverkan kan nå samordningsvinster och effektiviseringar, allt från rätt utformade områden genom samordnade upphandlingar till gemensam formaliserad avfallshantering inom specifika områden. Även nätverken inom avfallsbranschen regionalt och nationellt behöver nyttjas regelbundet för att kunna nå en högre hållbarhet för avfallshanteringen. De är också viktiga för den lokala och regionala utvecklingen och fungerar som viktiga inspirationskällor. Insikten om att samverkan och samarbete är så viktigt för den fortsatta utvecklingen gör att Avfallssamverkan Östra Wermland verkar för att utöka sin samverkan inbördes samt öka antalet samverkansområden. Målet bidrar till följande nationella och globala miljö- och hållbarhetsmål: Bidrar huvudsakligen till nationellt Bidrar huvudsakligen till globalt miljökvalitetsmål hållbarhetsmål Begränsad klimatpåverkan 11.6 Minska städers miljöpåverkan Giftfri miljö 12.5 Minska mängden avfall markant God bebyggd miljö För att mäta måluppfyllelsen används följande indikator: Indikator Nuläge Målvärde Hänvisning Berör Position i Svensk Karlskoga: 176 Samtliga Avfall Web, Interna Avfallsrankning. Kristinehamn: 122 placerade på Avfallsindikatorer organisationer Filipstad: 155 (2023) topp 100. & geografiska Degerfors: 203 området Storfors: 185 Ansvarig för uppföljning är kommunstyrelsen med stöd främst från avfallsansvarig nämnd. Åtgärder Nedanstående åtgärder bidrar till måluppfyllelse och ska fungera som ett underlag för de aktiviteter som behöver genomföras med syfte att nå målet. Vissa åtgärder behöver genomföras i samverkan med flera nämnder. Det åligger nämnderna att analysera vilka åtgärder som ska vara underlag för aktiviteter som sedan arbetas in i respektive nämnds årliga verksamhetsplan. Ett viktigt steg i arbetet är att höja kompetensen inom området och utforska möjligheterna till att bidra till måluppfyllelsen. Nämnderna behöver reflektera och definiera vilka aktiviteter som är relevanta att genomföra, under varje verksamhetsår, utifrån åtgärdsbanken som listas nedan. Åtgärderna inom målet har tagits fram inom tre huvudområden:  Data och statistik med fokus på inrapportering av data samt kommunernas placering på rankningslistor.  Samverkan och samarbete för fortsatt bra samverkan inom området.  Arbetssätt och rutiner vad gäller utveckling av organisationen och ökad grad av avfallsfrågornas inkludering. För varje huvudområde redovisas en åtgärdsbank, vilken nämnd som är ansvarig för åtgärdens genomförande samt vem som berörs av åtgärden och dess resultat. Vilka som berörs är indelat i kategorierna:  Kommunernas interna organisationer  Kommunernas geografiska område  Både de interna organisationerna och det geografiska området 3.5.1 Data och statistik Åtgärd Ansvarig Berör nämnd Arbeta för inrapportering av samtliga data för att kunna mäta AAN Interna positionen i avfallstrappan. organisationer Arbeta för att medlemskommunernas sammantagna position på AAN Interna svensk avfallsrankning förbättras. organisationer 3.5.2 Samverkan och samarbete Åtgärd Ansvarig Berör nämnd Samarbeta och samverka inom respektive kommuns alla Samtliga Interna förvaltningar och organisationer för att hålla avfallsfrågorna vid liv. nämnder organisationer Ta fram gemensamt informationsmaterial för utbildning inom AAN Interna kommunernas organisationer, exempelvis genom organisationer avfallscoachning. Arbeta för ett gemensamt verksamhetssystem för avfallshantering AAN Interna i hela Avfallsamverkan Östra Wermland med syfte att möjliggöra organisationer och effektivisera drift och rapportering. Samverka kring rapportering i Avfall Web och nyttja dess AAN Interna möjligheter till faktabaserade beslut. Rapportera in alla tillgängliga organisationer data och arbeta för dess kvalitetssäkring, och gemensamt analysera resultatet. Vara aktiva i de regionala och nationella nätverk och dess AAN Interna arbetsgrupper som finns tillgängliga i syfte att dela information organisationer och erfarenheter för ett bättre kunskapsutbyte. Arbeta för fler gemensamma upphandlingar. Samtliga Interna nämnder organisationer 3.5.3 Arbetssätt och rutiner Åtgärd Ansvarig Berör nämnd Utreda och efter förutsättningar utveckla Avfallssamverkan Östra AAN Interna Wermlands organisation/organisationsform och uppdrag. organisationer Arbeta för att i högre grad inkludera avfallsfrågorna i AAN Interna kommunernas planprocesser i syfte att skapa bättre KS organisationer förutsättningar, arbetsmiljö och effektivitet. Genom auktorisation/avtal samarbeta med andra lokala AAN Interna organisationer för ökad servicegrad. organisationer & geografiska området 4. Styrmedel De styrmedel som används för att styra mot en mer hållbar avfallshantering, och som kommunen har rådighet över, är:  Avfallstaxan  Information till och kommunikation med kunderna  Kommuners upphandling av varor och tjänster  Avfallsföreskrifter och anvisningar  Tillsyn  Fysisk planering 4.1 Avfallstaxa Avfallstaxan beslutas av kommunfullmäktige och redovisar avgifterna för insamling av kommunalt avfall. En av de viktigaste funktionerna i avfallstaxan är att skapa ekonomisk lönsamhet för kunder som ger upphov till små mängder restavfall och sorterar korrekt. Minskad mängd restavfall och korrekt sortering bidrar till ökad måluppfyllelse, och är något som kunderna ska uppmuntras till. 4.2 Information och kommunikation Information och kommunikation till kunderna är ett mjukt styrmedel som ska bidra till kunskap och motivation hos kunderna. Då kommunikation är en tvåvägsdialog ger det också renhållaren en värdefull möjlighet att ta del av kundernas syn på avfallshanteringen. Hur information och dialog förs med kunderna framgår i kommunikationsplanen. 4.3 Upphandling Upphandling och inköp av varor och tjänster är ett av de viktigaste styrmedlen för att påverka kommunernas interna organisationer. Kravställningar som styr mot avfallsminimering och giftfria miljöer är något som bör utvecklas för att säkerställa bättre måluppfyllelse. Även möjligheter till cirkulära upphandlingar är något som bör undersökas och utvecklas. 4.4 Avfallsföreskrifter och anvisningar Avfallsföreskrifterna reglerar hur insamlingen ska ske och bidrar till att tillräcklig kvalitet på lämnat material uppnås samt att arbetsmiljön blir bra. Samtidigt utgör de grunden för olika abonnemang i taxan. Avfallsföreskrifter kan också kallas renhållningsföreskrifter. 4.5 Tillsyn Tillsynen, med tillhörande vägledning, bidrar till att målen kan uppfyllas såväl inom som utanför det som är kommunens avfallsansvar. Detta är en förutsättning för att kunna uppnå målen. 4.6 Fysisk planering Genom att nyttja den fysiska planeringen på ett lämpligt sätt kan kommunen styra hur den hållbara avfallshanteringen utvecklas och ges utrymme inom nya eller reviderade områden. Översiktsplanen ger den stora övergripande inriktningen för såväl stora anläggningars principiella placering, som vägledning för områdesskydd så att avfallshanteringens behov balanseras inom ramen för samhällsutvecklingen. Detaljplanerna beskriver de krav som ställs i respektive område och skapar förutsättningar för en god avfallshantering i aktuella områden. Bygglov med tillhörande tekniska samråd styr det detaljerade arbetet på aktuell fastighet för att säkerställa att intentionerna i detaljplan och kretsloppsplan följs. 5. Ansvarsfördelning Avfallsansvarig nämnd i respektive kommun är ansvarig för framtagande av renhållningsordningen. Samtliga nämnder, förvaltningar och kommunala bolag ansvarar för att ha god kännedom om uppsatta mål och åtgärder. Förvaltningar och kommunala bolag ansvarar för att aktivt arbeta med relevanta åtgärder för att uppnå målen. Gemensamt arbete inom Avfallssamverkan Östra Wermland bidrar till att samordna arbetet och uppföljningen av kretsloppsplanen. Uppföljningen redovisas i respektive avfallsansvarig nämnd av ansvarig tjänsteperson i respektive kommun, med stöd av övriga inom Avfallssamverkan Östra Wermland vid behov. 6. Kretsloppsplanens förhållande till annan kommunal planering 6.1 Översiktsplanering En översiktsplan är ett gediget dokument som beskriver hur en kommun har för avsikt att använda och utveckla mark- och vattenområden på lång sikt. Översiktsplanen innehåller exempelvis riktlinjer och ställningstaganden för bostadsutveckling, grönstruktur, trafikinfrastruktur, landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS), hänsyn till översvämningsrisker och markreservat för infrastruktur. Översiktsplanerna i Avfallssamverkan Östra Wermlands medlemskommuner lyfter utvecklingsområden både i stadskärnorna och på landsbygden där LIS-områden har pekats ut. Det finns stort intresse från byggherrar som vill bygga nytt i området och det finns god planberedskap för mark i attraktiva lägen. De inriktningar som anges i översiktsplanerna påverkar avfallsarbetet i kommunernas alla delar och visar på behovet att säkerställa att avfallsfrågorna tidigt finns med i planeringsarbetet så att avfallsinfrastrukturen blir en naturlig del i nya exploateringsområden. Kretsloppsplanen är därför ett viktigt planeringsunderlag och bör tydligt beskriva vilka krav avfallshanteringen ställer på den fysiska planeringen. Sådana krav kan exempelvis vara tillräckligt utrymme för att tillgodose bra sorteringsmöjligheter samt god arbetsmiljö för renhållningsarbetare. I översiktsplanering bör avfallshanteringens infrastruktur- och transportbehov säkerställas. 6.1.1 Plan- och bygglagen (PBL) I 2 kap. 6§ punkt 5 PBL anges att en god och rationell avfallshantering är ett allmänt intresse. Lokalisering och utformning av bebyggelse och byggnadsverk ska alltså ske med särskild hänsyn tagen till att anordna avfallshantering. Frågan ska därför uppmärksammas i ett tidigt skede i den fysiska planeringen. 6.1.2 Lokaliseringsprincip Om och när behov av nyetablering av anläggning för avfallshantering uppstår ska frågan hanteras inom ramen för den fysiska planeringen. Tidigt i processen bör frågan om vilken typ av detaljerad planering och/eller prövning som är relevant avgöras i dialog med berörda förvaltningar och tillsynsmyndigheter. 6.2 Detaljplanering Detaljplaner ska följa de styrningar och målsättningar som framgår av kretsloppsplanen och ta nödvändig hänsyn till avfallshanteringens behov och ta hänsyn till det behov av utveckling som framgår av kretsloppsplanen. 6.3 Områdesbestämmelser Områdesbestämmelserna ska inom sitt område styras av kretsloppsplanen på motsvarande sätt som redovisas ovan för detaljplaner. 6.4 Vattentjänstplan & kommunala föreskrifter Regelverket för vatten- och avloppsverksamhet har många beröringspunkter med avfallshanteringen. Kommunernas föreskrifter för vatten och avlopp och vattentjänstplaner tillsammans med renhållningsordningen behöver vara samordnade för att säkerställa att de inte står i motsats till varandra. 7. Avfallsförebyggande arbete 7.1 Externt inom Avfallssamverkan Östra Wermlands geografiska område Inom ramen för det externa arbetet genomförs olika aktiviteter där fördelar med avfallsförebyggande lyfts fram. Vidare uppmuntras och stöds olika organisationers arbete med loppmarknad och second hand- försäljning genom ett samarbete där hushåll kan lämna material som är för bra för att slängas på speciella platser vid kommunernas återvinningscentraler. Den finns dessutom samarbeten med organisationer som hämtar, reparerar och säljer inom sina verksamheter. Det finns planer på att skapa ytor på kommunernas webbsidor där företag och organisationer som innehar samarbeten med kommunerna har sina kontaktuppgifter och länkar till webbsidor samlade. Detta i syfte att göra verksamheterna mer lättillgängliga för kontakt från olika intressenter. Kommunerna ämnar dessutom ta tillfällen i akt för att stötta och uppmuntra aktiviteter där kommuninvånarna själva kan reparera och förbättra sina trasiga eller slitna saker. 7.2 Internt inom Avfallssamverkan Östra Wermlands kommunorganisationer Inom kommunerna har det avsatts utrymmen, exempelvis hyllor och rum, där det går att lämna saker som är för bra för att slängas. Inom Karlskoga kommun har en återbruksfunktion kallad Återbruket lanserats på intranätet där samtliga funktioner i kommunorganisationen kan publicera och köpa utrustning i syfte att minska mängden onödiga nyinköp. Denna funktion planeras utökas till resterande kommuner. Det planeras också arbete tillsammans med inköpsfunktioner för att se över interna bestämmelser och möjligheterna till att styra mot mer inköp av begagnade material. Ett annat arbete som planeras är utbildningsinsatser för yngre barn samt personer som studerar svenska för invandrare gällande sortering och avfallshantering. Dessa utbildningsinsatser avser skapa förutsättningar att sprida och befästa beteenden inom avfallsområdet för att samhället ska bli bättre på att ta omhand de resurser som finns att tillgå. 8. Nedskräpning I dagens samhälle läggs mycket resurser på att plocka upp skräp från marken, men det saknas ofta ett systematiskt arbete för att minska nedskräpningen. Genom kretsloppsplanens mål Minska nedskräpningen och dess indikatorer och åtgärder ska Avfallssamverkan Östra Wermlands medlemskommuner aktivt arbeta för att minska nedskräpningen som helhet, både med upplockning och att förhindra uppkomsten. Viktiga förutsättningar för att minska nedskräpningen är väl anpassade publika avfallssystem som är både bra placerade och tillräckliga i volym. Från 1 januari 2026 bär kommunerna ansvar att förse offentliga platser med behållare för källsortering av förpackningar. Genomförandet av detta kommer vara ytterligare ett steg i att både minska nedskräpningen och öka materialåtervinningen av förpackningsmaterial. En annan viktig förutsättning för att minska nedskräpningen är att genomföra lämpliga kommunikationsinsatser inom området. En årligen återkommande kommunikationsinsats är Håll Sverige Rents Skräpplockardagar där barn genom deltagande skola, förskola eller barn- och ungdomsförening får lära sig om nedskräpning och vara med och plocka upp skräpet. I samband med deltagandet bidrar Håll Sverige Rent med undervisnings- och informationsmaterial24. Ett fortsatt medlemskap i Håll Sverige Rent och genomförande av dessa skräpplockardagar ses som viktiga delar i arbetet med att minska nedskräpningen. Det bidrar till att de yngre generationerna lär sig vad som är rätt och fel gällande avfallshantering samt ger dem möjligheten att sprida den kunskapen vidare. Utöver detta genomförs informationskampanjer om nedskräpning och de negativa konsekvenser som det medför. 24 Håll Sverige Rent, ”Om skräpplockardagarna”, Håll Sverige Rent, Hämtad 17 juni, 2025, Vanliga frågor och svar Skräpplockardagarna | Håll Sverige Rent 9. Miljöbedömning I enlighet med Miljöbalken ska en miljöbedömning genomföras av en avfallsplan, med syfte att integrera miljöaspekter i planen för att säkerställa främjande av hållbar utveckling. Enligt bedömningen kommer kretsloppsplanen inte medföra sådan betydande miljöpåverkan att en särskild miljöbedömning/miljökonsekvensbeskrivning behövs. Det föreligger inte några mål eller krav i planen som kan antas påverka någon anmälningspliktig eller tillståndspliktig anläggning i sådan omfattning att det skulle medföra behov av miljökonsekvensbeskrivning. Syftet med målen i kretsloppsplanen är att styra mot de övre trappstegen i avfallstrappan, vilket innefattar minskad uppkomst av avfall, ett ökat återbruk och en bättre källsortering av främst kommunalt avfall. Mer återbruk minskar resursförbrukningen i samhället. Bättre källsortering innebär bättre resurser i form av mer och renare avfallsfraktioner som lättare kan materialåtervinnas. Bättre källsortering innebär även renare bränslen för energiåtervinning och mindre andel avfall som behöver deponeras. Att minska uppkomsten av avfall leder dessutom till ett minskat transportbehov. Minskad mängd nedskräpning leder till mindre avfall i naturen och omgivningen och begränsar därmed mängden farliga ämnen som sprids i natur- och vattenmiljöer, samt bidrar till ökad trivsel och trygghet. 10. Resurs- och behovsbedömningar 10.1 Ny eller ändrad infrastruktur Om kommunernas mål, som beskrivs i avsnitt 3, uppfylls bedöms behovet av infrastrukturåtgärder inte förändras nämnvärt under perioden. Krav på fastighetsnära insamling av förpackningar kommer att påverka insamlingslösningarnas utformning. De förändringar som kommer krävas är utbyte av nuvarande insamlingssystem för hushållsavfall till nya system för insamling av kommunalt avfall från hushåll i form av lösningar med fastighetsnära källsortering. Förändringen bedöms inte påverka infrastrukturen i stort. Kretsloppsplanen och dess mål bedöms inte medföra behov av nya tillståndspliktiga anläggningar eller verksamheter och påverkar därmed inte infrastrukturen. 10.2 Personal Genomförandet av kretsloppsplanen kan komma att medföra vissa nya arbetsuppgifter vilket kan leda till att viss omfördelning av personal kan krävas, detta framför allt gällande samordnaren för Avfallssamverkan Östra Wermland. Omfattning och arbetsuppgifter för samordnaren analyseras och diskuteras löpande i samverkans styrgrupp, och lyfts för beslut när behovet uppstår. För övrig personal är det osannolikt att större omfördelningar eller nyanställningar skulle vara aktuellt. Kommunernas kommunikationsansvar föranleder att de interna kommunikationsavdelningarna i organisationerna nyttjas, vilket kräver både personal och tid. 10.3 Tid Samtliga medarbetare i kommunerna har ett ansvar att leva upp till de mål som beslutats i kretsloppsplanen, vilket medför att viss arbetstid måste läggas på aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse. Vilken omfattning detta kräver kan inte specificeras, och varierar sannolikt mycket beroende på tjänst. Även om tidsåtgången inte kan specificeras bör avfallsarbete och omställning till en mer cirkulär ekonomi vara central för medarbetare i kommunerna, oavsett befattning. 10.4 Utrustning För att fortsätta införande av komplett källsortering såväl ute som inne i samtliga kommuners verksamheter kan viss kompletterande utrustning för sortering, exempelvis kärl, sopskåp och andra behållare, behöva införskaffas. Arbetet med minskning av matsvinn är en viktig del i kretsloppsplanen, och kan medföra att viss utrustning behöver införskaffas efter att berörd verksamhet har analyserat behovet. Under införandet av fastighetsnära insamling av förpackningar kan förändrade eller nya lokaler krävas i samband med mottagande och uppmärkning av kärl. Vissa andra åtgärder i planen kan också komma att kräva lokaler i olika omfattning. 10.5 Ekonomi Kostnader omfattar främst införskaffning av nya kärl och behållare i samband med införande av fastighetsnära insamling av förpackningar. Införandet kan också komma att kräva en investering i fler renhållningsfordon samt personal för att framföra fordonen. Avfallssamverkan Östra Wermlands medlemskommuner samverkar gällande detta och ser över möjligheter för ruttoptimeringar och samarbeten över kommungränserna i vissa områden där så är passande. Kretsloppsplanen ger möjlighet till intäkter och kostnadsminskningar exempelvis genom att återbruksmaterial kan säljas. Förbättrad avfallshantering och minskat matsvinn ger upphov till minskade kostnader för avfallshanteringen. Främst gällande matsvinn har kommunens verksamheter såsom skolor och vårdhem ett stort ansvar samt stora möjligheter till besparingar. Effektivt nyttjande av resurser är ett mål i kretsloppsplanen som kan leda till stora besparingar. 10.6 Samverkan En viktig resurs som har identifierats är samverkan, något som samtliga av Avfallssamverkan Östra Wermlands medlemskommuner är engagerade och drivande i. Kommunerna ser nyttan i att fortsätta utveckla samverkan och samarbete, både inom befintlig organisation samt i andra regionala och nationella konstellationer. En aspekt som samverkan skulle kunna utvecklas inom är kommunikation, där stor nytta kan dras av gemensamma insatser. Vidare har kommunerna ett kommunikationsansvar gentemot sina invånare, och att samarbeta med detta är ett effektivt sätt att nyttja både tid och personalresurser. 11. Samråd, remisser, utställning och kommunikation 11.1 Samråd och remisser vid framtagande av kretsloppsplanen Förslaget till renhållningsordning ska utsändas på remiss till:  Länsstyrelsen Värmland  Länsstyrelsen Örebro  Region Värmland  Region Örebro  Alla nämnder och interna strukturer i samtliga kommuner  Politiska partier i kommunfullmäktige i samtliga kommuner  Kommunala bolag och organisationer  Företrädare för lokala fastighetsägarorganisationer  Grannkommuner  Representativa delar av näringslivet Remiss hanteras enligt nedan: Kommun Remiss utsänd Sista dag för svar Karlskoga 2026-xx-xx 2026-xx-xx Kristinehamn 2026-xx-xx 2026-xx-xx Filipstad 2026-xx-xx 2026-xx-xx Degerfors 2026-xx-xx 2026-xx-xx Storfors 2026-xx-xx 2026-xx-xx 11.2 Information till kommuninvånare Tillkännagivande om arbete med revidering av renhållningsordning publiceras på kommunernas anslagstavlor enligt nedan: Kommun Tillkännagivande publicerades Karlskoga 2026-xx-xx Kristinehamn 2026-xx-xx Filipstad 2026-xx-xx Degerfors 2026-xx-xx Storfors 2026-xx-xx Utställningsinformation ska vara tillgänglig på kommunernas webbsidor under nedan specificerade tidsperioder i respektive kommun. Tillsammans med utställningsinformationen finns även kontaktuppgifter med uppmaning att lämna förslag och idéer till utveckling. Fysisk utställning av kretsloppsplanen för allmänheten sker enligt följande: Kommun Datum Plats Adress Karlskoga 2026-xx-xx Biblioteket Kyrkbacken 9 Kristinehamn 2026-xx-xx Biblioteket Tullportsgatan 13 Filipstad 2026-xx-xx Biblioteket Viktoriagatan 8 Degerfors 2026-xx-xx Biblioteket Medborgargatan 11 Storfors 2026-xx-xx Biblioteket Centrumplan 1 11.3 Omhändertagande av inkomna synpunkter Samtliga inkomna synpunkter sammanställs och behandlas. Se bilaga 7 för ”Sammanställning av remiss- och samrådsyttranden”. Se bilaga 8 för ”Sammanställning av utställningsyttranden”. 12. Genomförande, uppföljning och redovisning 12.1 Ansvariga nämnder Kretsloppsplanens mål berör i olika omfattning samtliga kommunala bolags och nämnders ansvarsområden i varje kommun. Nämnderna och bolagen ska planera, budgetera, genomföra aktiviteter, samt följa upp och utvärdera sitt bidrag till måluppfyllelsen. Vilka som är ansvariga för vilka åtgärders genomförande framgår i avsnitt 3 av tabellerna med åtgärder där ansvarig nämnd anges i mellersta kolumnen. Avfallsansvarig nämnd i respektive kommun är ansvarig för utveckling och revidering av kretsloppsplanens mål, indikatorer och åtgärder. Respektive kommuns ansvariga nämnd ansvarar för den årliga uppföljningen av kretsloppsplanen. 12.2 Tidsplan Tidplan för uppfyllelse av målen som presenteras i avsnitt 3 är generellt 2039. 12.3 Uppföljning och redovisning Respektive kommuns ansvariga nämnd redovisar årligen en uppföljning av kretsloppsplanen, med stöd från samarbetet i Avfallssamverkan Östra Wermland. Målen följs upp med stöd av de indikatorer som listats i avsnitt 3, vilka ger signal om kommunerna är på rätt väg mot måluppfyllelse. Bedömningen av måluppfyllelse baseras på analys av indikatorernas resultat och utveckling över tid, samt nämndernas genomförande av åtgärder. 13. Långsiktig utveckling Den långsiktiga utvecklingen vad gäller avfall inom Avfallssamverkan Östra Wermlands geografiska- och verksamhetsområde fokuserar på en strävan mot cirkulär ekonomi där alla resurser tas omhand på bästa sätt. En stor del i detta är en utvecklad resurshushållning som måste spridas till samtliga i samhället. Detta för att möjliggöra förändringen från ett linjärt förbrukningssamhälle till en cirkulär ekonomi där mängden uttaget råmaterial kan minimeras med hjälp av återbruk och återvinning av redan befintliga resurser. Enligt vad figur 6 nedan påvisar krävs då även hållbar design för att uppnå visionen om en cirkulär ekonomi. Väldesignade produkter möjliggör effektiv återvinning när produkten har tillverkats, använts och samlats in. Figur 6. Illustration cirkulär ekonomi25. En ytterligare metod att uppnå en cirkulär ekonomi och därmed den gemensamma visionen ”100% kretslopp, 0% rest” är att fortsätta utveckla samverkan inom Avfallssamverkan Östra Wermland. Medlemskommunerna ser stora vinster i ett fortsatt gemensamt arbete där framtiden förhoppningsvis innebär ytterligare gemensamma samverkansområden där alla kan hjälpas åt för att uppnå bästa möjliga resultat. Gemensamma verksamhetssystem och ökat samarbete vad gäller drift och resurser i renhållningsverksamheten ses som två av de slutgiltiga målen. 25 Naturskyddsföreningen, ”Cirkulär ekonomi”, Naturskyddsföreningen, hämtad 10 juni, 2025, Cirkulär ekonomi - Naturskyddsföreningen. 14. Bilagor Bilaga 1 Anläggningar för avfallshantering Bilaga 2 Nulägesbeskrivningar Bilaga 3 Nedlagda deponier Bilaga 4 Prognoser för framtiden Bilaga 5 Kommunikationsplan Bilaga 6 Uppföljning och slutredovisning av föregående avfallsplaner Bilaga 7 Sammanställning av remiss- och samrådsyttranden Bilaga 8 Sammanställning av utställningsyttranden Dnr SRN 53-2026/2 KRETSLOPPSPLAN 2027–2039 Bilaga 1 Anläggningar för avfallshantering Dnr SRN 53-2026/2 Innehållsförteckning Inledning ................................................................................................................................................. 3 1 Karlskoga .............................................................................................................................................. 4 1.1 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall .......................................................... 4 1.2 Bedömningar ................................................................................................................................ 7 2 Kristinehamn ........................................................................................................................................ 8 2.1 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall ........................................................... 8 2.2 Bedömningar .............................................................................................................................. 11 3 Filipstad .............................................................................................................................................. 13 3.1 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall ......................................................... 13 3.2 Bedömningar .............................................................................................................................. 16 4 Degerfors ............................................................................................................................................ 17 4.1 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall ......................................................... 17 4.2 Bedömningar .............................................................................................................................. 18 5 Storfors ............................................................................................................................................... 19 5.1 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall ......................................................... 19 5.2 Bedömningar .............................................................................................................................. 21 Dnr SRN 53-2026/2 Inledning Nedan presenteras det kommunvis vilka anläggningar som finns i respektive kommun som hanterar avfall i olika utsträckningar. Det kan exempelvis handla om anläggningar för insamling, omlastning, återvinning, återbruk eller bortskaffande av avfall. Det redovisas var avfallet uppstår, vilken miljöklassning anläggningen innehar, vilket avfall som hanteras, hur avfallet hanteras samt tillåtna mängder avfall enligt tillstånd/anmälan. För varje kommun redovisas också en bedömning för huruvida nya anläggningar anses behövas eller inte. Denna bedömning grundas i exempelvis genomförda plockanalyser och miljörapporter från verksamheterna. Det genomförs även en bedömning av om några befintliga anläggningar kan behöva förändras eller avvecklas. Dnr SRN 53-2026/2 1 Karlskoga 1.1 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall Anläggning Fastighet Klassning Avfall som ska hanteras Metoder för återvinning och Tillåtna mängder enligt bortskaffande tillstånd/anmälan Biogasbolaget Högåsen 2:207 B-verksamhet  Matavfall Rötning av avfallet som 100 000 ton avfallsklassade 40.15  Energigrödor genererar biogödsel vilket råvaror/år. 50.20  Naturgödsel återförs till åkrarna. 90.241  Slakteriavfall 90.406  Avfall från livsmedelsindustrin KEMAB Aggerud 2:96 B-verksamhet Avloppsvatten från Behandling av avloppsvatten Kapacitet: 90.000 PE räknat som Aggeruds 90.10 hushåll och från hushåll och maximal genomsnittlig avloppsreningsverk verksamheter i verksamheter genom rening veckobelastning. Karlskoga kommun. i ett avloppsreningsverk med mekanisk rening, biologisk rening, kväverening och fosforrening. KEMAB Montören 2 B-verksamhet  Icke-farligt Förbränning av icke-farligt Max 100 000 ton avfall/år, dock Karlskoga 40.50-i hushållsavfall hushålls- och max/avfallstyp: kraftvärmeverk 90.210-i  Utsorterat krossat verksamhetsavfall, samt  45 Kton obehandlat avfall 90.211-i verksamhetsavfall biomal från Konvex.  90 ton behandlat avfall  Biomal  154 Kton torv  50 Kton träbränslen  0 Kton RT-flis  30 Kton biomal  14 Kton kol  5 Kton enldningsolja (WRD)  2 Kton eldningsolja 1  0,1 Kton dieselolja Dnr SRN 53-2026/2 Anläggning Fastighet Klassning Avfall som ska hanteras Metoder för återvinning och Tillåtna mängder enligt bortskaffande tillstånd/anmälan  5 Kton bioolja KEMAB Högåsen 2:194 B-verksamhet  Deponi för farligt  Deponering av farligt Deponering av 10 000 ton farligt Mosseruds 90.30 och icke-farligt och icke-farligt avfall avfall/år och 60 000 ton icke-farligt avfallsanläggning 90.100 avfall  Sortering avfall/år. 90.300  Sortering  Tillverkning av bränsle 90.330  Tillverkning av från avfall genom Mellanlagring av: 90.406 bränsle från avfall flisning/krossning  1200 ton elektronikavfall/år genom  Kompostering av  500 ton kyl- och frysmöbler/år flisning/krossning förorenade massor  70 ton spillolja/år  Kompostering av  Mellanlagring av  220 övrigt farligt avfall/år förorenade massor hushållsavfall, samt  30 000 ton täckmaterial/år  Mellanlagring av mellanlagring av farligt  40 ton matavfall/år hushållsavfall, samt avfall mellanlagring av Sortering av 80 000 ton icke-farligt farligt avfall avfall/år. Återvinning av:  50 000 ton icke-brännbart avfall till täck- och konstruktions- material/år.  30 000 ton returflis/år  20 000 ton verksamhetsavfall och PTP (PapperTräPlast)/år Avvattning och kompostering av:  1 000 ton slam från tvätthallar/år Dnr SRN 53-2026/2 Anläggning Fastighet Klassning Avfall som ska hanteras Metoder för återvinning och Tillåtna mängder enligt bortskaffande tillstånd/anmälan  5 000 ton slam från rännstensbrunnar och annat icke-farligt avfall/år  7 000 ton förorenad jord/år  7 000 ton hästgödsel/år Mellanlagring av momentant 30 ton impregnerat virke. Konvex Högåsen 2:199 B-verksamhet Animaliska Beredning av bränsle till Bearbetning av 85 000 ton C-verksamhet restprodukter från fastbränslepannor genom animaliska restprodukter och 18 500 90.241 slakterier och malning av avfallet (biomal). ton matavfall/år. 90.430 djurhållning. Saab Bofors Bofors Skjutfält B-verksamhet Explosivt avfall och Behandling av explosivt Destruktion av explosivämnen och Testcenter 4.2 och 4.4, 90.40 mycket brandfarliga avfall genom öppen explosivämneskontaminerat avfall Hovmanstorp 90.50 metallspån som riskerar förbränning, öppen genom öppen förbränning till en 2:1 & Tolsboda 90.191 att självantända. sprängning och sprängning i mängd av högst 2000 ton per år. 2:4, 92.10 tryckcylinder. Rösimmens 24.47 Destruktion genom öppen eller brännplats, sluten sprängning till en mängd av Norra Tolsboda högst 60 ton sprängmedel per år, sprängplats, inklusive stödsprängämne. Provplatsen Abborrtjärn, Lagringsplatsen Qvisthålet Stena Recycling Depån 2 90.50  Järn- och Mellanlagrar, sorterar och Total avfallsmängd momentant: 90.90 metallskrot demonterar avfall och säljer 10 000 ton. 90.100  Papper vidare.  300 ton blyackumulatorer/år 90.120  Plast  1 000 ton farligt avfall/år Dnr SRN 53-2026/2 Anläggning Fastighet Klassning Avfall som ska hanteras Metoder för återvinning och Tillåtna mängder enligt bortskaffande tillstånd/anmälan  Glas  Trä  Brännbart avfall  Däck  Farligt avfall Eurenco Bofors Bofors 1:5 A-verksamhet  Explosivämnesavfall Återvinning av sprängämnen 24 000 ton återvunna syror 24.42-i  Syror och syror, öppen förbränning 500 ton återvinning av  Sprängämnen av kasserat krut och sprängämnen. sprängämneskontaminerat emballage. 1.2 Bedömningar Plockanalyser på det kommunala avfallet visar att det innehåller en stor andel förpackningar. Detta visar att stora mängder återvinningsbart material går direkt till förbränning och påvisar därmed ett behov av att införa insamling av förpackningar med lika hög servicegrad som för restavfall och matavfall. Arbetet med detta införande pågår då kommunen har övertagit ansvaret för insamlingen av förpackningar från producentansvarsorganisationen. Karlskoga Energi & Miljö genom Renhållningsbolaget i Mellansverige AB, i egenskap av renhållare, ansvarar för utbyggnaden av detta insamlingssystem. Det bedöms inte finnas något behov av nya anläggningar för att hantera avfall inom kommunen. Det bedöms inte heller finnas behov av nedläggningar eller förändringar av de befintliga anläggningarna. I samband med införandet av fastighetsnära insamling av förpackningar finns ett behov av att se över det befintliga insamlingssystemet. Förpackningsinsamlingen förväntas medföra minskade mängder restavfall vilket innebär att behovet för tömning av restavfall sannolikt kommer minska. Dnr SRN 53-2026/2 2 Kristinehamn 2.1 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall Anläggning Fastighet Klassning Avfall som ska hanteras Metoder för återvinning och Tillåtna mängder enligt bortskaffande tillstånd/anmälan Återvinningscentraler Strandmossens Strand 1:64 B-verksamhet  Återvinningsbara Kompostering av trädgårdsavfall. Sortering och omlastning: avfallsanläggning 90.300 fraktioner 30 000 ton avfall exkl. m.fl.  Grovavfall Sortering och omlastning för visare konstruktionsmaterial.  Energiåtervinning transport till mottagare. (brännbart) Samtida lagring: 2 500 ton  Farligt avfall icke-farligt avfall exkl.  Deponi träavfall och park- och trädgårdsavfall.  Trädgårdsavfall  Hushållsavfall/säck- Kompostering: 6 000 ton och kärlavfall park- och trädgårdsavfall.  Textilier Mekanisk bearbetning: 9 000 ton/år Björneborgs Visnums-skogen C-verksamhet  Återvinningsbara Enbart insamling. Omlastning för återvinningscentral 1:276 90.40 fraktioner transport till Strandmossens med miljöstation 90.60  Grovavfall avfallsanläggning.  Energiåtervinning (brännbart)  Farligt avfall  Deponi  Trädgårdsavfall  Textilier Dnr SRN 53-2026/2 Anläggning Fastighet Klassning Avfall som ska hanteras Metoder för återvinning och Tillåtna mängder enligt bortskaffande tillstånd/anmälan Mini-återvinningscentraler Bäckhammar Visnums-  Återvinningsbara Enbart insamling. Omlastning för Persbol 1:52 fraktioner transport till Strandmossens Rudskoga Norra  Grovavfall avfallsanläggning. Undersbol 1:27  Energiåtervinning (brännbart)  Farligt avfall  Trädgårdsavfall Nybble Västra Valunda  Återvinningsbara Enbart insamling. Omlastning för 1:23 fraktioner transport till Strandmossens  Grovavfall avfallsanläggning.  Energiåtervinning (brännbart)  Farligt avfall Avloppsreningsverk Fiskartorpets Presterudsudde B-verksamhet Slam från enskilda Rötning 18 000 PE avloppsrenings- 2 90.10 anläggningar och anläggning latrin Reparation och försäljning Östervik rehab Östervik 2:1 Cyklar Förberedelse för återanvändning Mellanlagring Cabby-plan Gustavsberg C-verksamhet  Icke-farligt avfall Mellanlagring 90.40: 10 000 ton/år 1:15 90.40  Massor, mm. Sortering 90.80: 10 000 ton/år 90.80 Återvinning 90.110: 10 000 ton/år 90.110 Avvattning 90.375: 2 000 ton/år Dnr SRN 53-2026/2 Anläggning Fastighet Klassning Avfall som ska hanteras Metoder för återvinning och Tillåtna mängder enligt bortskaffande tillstånd/anmälan 90.375 Lilla Sandtorpsplan Presterud 1 C-verksamhet Icke-farligt avfall Mellanlagring 10 000 ton/år 90.40 ABC-plan Presterud 1 C-verksamhet Icke-farligt avfall Mellanlagring 90.40: 10 000 ton/år 90.40 Sortering 90.80: 10 000 ton/år 90.80 Norsbäckens fastighet Guldet 5 C-verksamhet Icke-farligt avfall Mellanlagring AB 90.40 (grus, jord och asfalt) Hesselius Skruven 6 C-verksamhet Icke-farligt avfall Mellanlagring och återvinning Entreprenad AB 90.110 90.60 90.40 Jan Lööfs byggnads Västanås 2:1 C-verksamhet Icke farligt avfall Sortering och mellanlagring AB (Sonny Lööf) 90.40 (jordmassor) 90.80 Ragns-Sells Cisternen 1 90.110 Icke farligt avfall (kalk) Mellanlagring och bearbetning Treatment & Detox 90.40 AB NCC Roads AB Östervik 1:13 B-verksamhet Berg från täkt samt icke- Täktverksamhet och mellanlagring 10.11-1 farligt avfall 90.40 NCC Industry AB Guldet 4 C-verksamhet Icke-farligt avfall Mellanlagring 90.40 (asfalt och schaktmassor) Jordkullen AB Spjutbol 1:1 B-verksamhet Berg från täkt samt Täktverksamhet och mellanlagring 10.20-2 avfall för anläggnings- 10.50 ändamål 90.40 90.110 Dnr SRN 53-2026/2 Anläggning Fastighet Klassning Avfall som ska hanteras Metoder för återvinning och Tillåtna mängder enligt bortskaffande tillstånd/anmälan 90.141 LBC Logistik Östervik 1:13 C-verksamhet Icke-farligt avfall Mellanlagring 90.40 90.80 Kristinemark AB Giraffen 20 C-verksamhet Icke-farligt avfall Mellanlagring 90.40 Återvinning Swedish Exergy AB Bäckhammar C-verksamhet Icke-farligt avfall Behandlar icke-farligt avfall 1:1 90.430 Biosorb Presteruds C-verksamhet Icke-farligt avfall Återvinning Udde 3 90.430 Skrothandlare SKM Skrotfrag AB Haga 1:13 C-verksamhet Skruven 3 90.110-2 90.60 90.90 90.80 90.40-1 Oskar Bildemontering Blyet 2 C-verksamhet Skrotbilar Demontering AB 90.120 Scana i Björneborg Charleville 3:2 A-verksamhet Metallfraktioner Mottagning av metallskrot Metallbearbetning och smältning 2.2 Bedömningar Plockanalyser på det kommunala avfallet visar att det innehåller en stor andel förpackningar. Detta visar att stora mängder återvinningsbart material går direkt till förbränning och påvisar därmed ett behov av att införa insamling av förpackningar med lika hög servicegrad som för restavfall och matavfall. Arbetet med detta införande pågår då kommunen har övertagit ansvaret för insamlingen av förpackningar från producentansvarsorganisationen. Det är Dnr SRN 53-2026/2 sedan innan hög anslutningsgrad för komplett källsortering bland flerfamiljshusen, och arbetet med införande av fastighetsnära insamling av förpackningar för villor är påbörjat. Det bedöms inte finnas något behov av nya anläggningar för att hantera avfall inom kommunen. Befintliga anläggningar anses tillräckliga, eller erbjuda möjlighet till omdisponering av ytorna som nyttjas. Eventuellt kan det finnas behov av att upphandla extern kapacitet under begränsade tidsperioder. Det bedöms inte finnas behov av nedläggningar eller större förändringar av de befintliga anläggningarna. I samband med införandet av fastighetsnära insamling av förpackningar finns ett behov av att se över det befintliga insamlingssystemet. Förpackningsinsamlingen förväntas medföra minskade mängder restavfall vilket innebär att behovet för tömning av restavfall sannolikt kommer minska. Dnr SRN 53-2026/2 3 Filipstad 3.1 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall Anläggning Fastighet Klassning Avfall som ska hanteras Metoder för återvinning Tillåtna mängder enligt och bortskaffande tillstånd/anmälan Långskogens Yngshyttan 1:385 B-verksamhet  Återvinningsbara  Mellanlagring Mellanlagring av högst 13 avfallsanläggning 90.300 fraktioner  Mekanisk 000 ton avfall 90.110  Grovavfall bearbetning 90.50  Energiåtervinning (brännbart)  Farligt avfall  Deponi  Trädgårdsavfall  Hushållsavfall/säck- och kärlavfall  Textilier Filipstads B-verksamhet Avloppsvatten från Behandling av Behandling av avloppsreningsverk 90.10 hushåll och avloppsvatten från avloppsvatten verksamheter i hushåll och verksamheter motsvarande en maximal Filipstads tätort sker genom mekanisk genomsnittlig rening, kemisk rening och veckobelastning av högst biologisk rening. Visst 43350 pe. industrivatten genomgår förbehandling i ett bioreaktor. Lesjöfors Lesjöfors 7:3 B-verksamhet Avloppsvatten från Rening av avloppsvatten Behandling av avloppsreningsverk 90.16 hushåll och sker i tre steg: mekaniskt, avloppsvatten verksamheter i biologiskt och kemiskt motsvarande en maximal Lesjöfors tätort genomsnittlig Dnr SRN 53-2026/2 Anläggning Fastighet Klassning Avfall som ska hanteras Metoder för återvinning Tillåtna mängder enligt och bortskaffande tillstånd/anmälan veckobelastning av högst 3000 pe. Nykroppa 90.16 Avloppsvatten från Rening av avloppsvatten Behandling av avloppsreningsverk hushåll och sker i tre steg; mekaniskt, avloppsvatten verksamheter i biologiskt och kemiskt motsvarande en maximal Nykroppa tätort genomsnittlig veckobelastning av högst 3000 pe. Persberg Yngshyttan 1:219 90.16 Avloppsvatten från Rening av avloppsvatten Behandling av avloppsreningsverk hushåll och sker i tre steg; mekaniskt, avloppsvatten verksamheter i biologiskt och kemiskt motsvarande en maximal Persberg tätort genomsnittlig veckobelastning av högst 2000 pe. Brattfors Brattforshyttan 3:1 90.16 Avloppsvatten från Rening av avloppsvatten Resthalterna i utgående avloppsreningsverk hushåll och sker i tre steg; mekaniskt, avloppsvatten får ej verksamheter i Brattfors biologiskt och kemiskt överstiga 15mg BOD7/l tätort eller 0,5 mg Ptot/l motsvarande en lägsta reningseffekt av ca 90% Nordmark Nordmarkshyttan 90.16 Avloppsvatten från Rening av avloppsvatten Resthalterna i utgående avloppsreningsverk 1:351 hushåll och sker i två steg; mekaniskt avloppsvatten får ej verksamheter i och kemiskt överstiga 0,6 mg Ptot/l Nordmark tätort motsvarande en lägsta reningseffekt av ca 90% Dnr SRN 53-2026/2 Anläggning Fastighet Klassning Avfall som ska hanteras Metoder för återvinning Tillåtna mängder enligt och bortskaffande tillstånd/anmälan Eriksberg Västra Filipstad 1:81 C-verksamhet Trädgårdsavfall  Mellanlagring Högst 10 000 ton 90.40  Krossning Ekorec AB Västra Filipstad 1:28 B-verksamhet Farligt avfall  Fragmentering Mellanlagring av högst 40 90.100  Tvättning ton farligt avfall 90.450  Mellanlagring Behandling av farligt avfall 90.50  Behandling av högst 999 ton Filipstads Västra Filipstad 1:107 C-verksamhet Icke farligt avfall  Sortering Specialmaskiner AB 90.80  Krossning 90.40  Lagring 90.110-2 Hallquist Återvinning Kroppa 4:7 B-verksamhet Skrot  Mellanlagring AB 90.450  Sortering 90.340  Återvinning Hults Åkeri och Kroppa 4:8 C-verksamhet Icke farligt avfall  Lagring Vägmaskiner AB 90.40  Sortering 90.110  Mekanisk bearbetning Jan-Olofs Bilservice Nordmarksberg 1:17 C-verksamhet Skrotbilar Tömma, demontera eller 90.120 på annat sätt återvinna uttjänta bilar eller andra uttjänta motorfordon vars totalvikt inte överstiger 3500kg Dnr SRN 53-2026/2 3.2 Bedömningar Plockanalyser på det kommunala avfallet visar att det innehåller en stor andel förpackningar. Detta visar att stora mängder återvinningsbart material går direkt till förbränning och påvisar därmed ett behov av att införa insamling av förpackningar med lika hög servicegrad som för restavfall och matavfall. Arbetet med detta införande pågår då kommunen har övertagit ansvaret för insamlingen av förpackningar från producentansvarsorganisationen. I samband med införandet av fastighetsnära insamling av förpackningar finns ett behov av att se över det befintliga insamlingssystemet. Förpackningsinsamlingen förväntas medföra minskade mängder restavfall vilket innebär att behovet för tömning av restavfall sannolikt kommer minska. Det bedöms för närvarande inte finnas något behov av nya anläggningar för att hantera avfall inom kommunen. Det bedöms inte heller finnas behov av nedläggningar eller förändringar av de befintliga anläggningarna. Dnr SRN 53-2026/2 4 Degerfors 4.1 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall Anläggning Fastighet Klassning Avfall som ska hanteras Metoder för återvinning och Tillåtna mängder enligt bortskaffande tillstånd/anmälan Återvinningscentral Kvarnberg 2:1 90.40  Återvinningsbara Sortering Behandling 90.80 fraktioner Mellanlagring  500 ton Icke farligt avfall 90.60  Grovavfall Kompostering biologisk behandling 90.110  Energiåtervinning Flisning  18 750 ton Park och 90.170 (brännbart) trädgårdsavfall  Farligt avfall  Trädgårdsavfall Mellanlagring  Hushållsavfall/säck-  5 ton Farligt avfall och kärlavfall  30 ton Blybatterier  Textilier  50 ton Elektronik  30 ton Impregnerat  40 000 icke –farligt avfall  50 ton motordrivna fordon Sortering  10 000 Mekanisk sortering Neutraliserings- Bruket 1:13 27.20  Uttjänta sura och Avvattning anläggning, alkaliska vätskor Degerfors Järnverk  Sköljvatten Avvattnat metallhydroxid- slam transporteras till Miljöbolaget AB i Storfors. Reningsverket Dnr SRN 53-2026/2 4.2 Bedömningar Plockanalyser på det kommunala avfallet visar att det innehåller en stor andel felsorterade förpackningar. Detta visar att stora mängder återvinningsbart material går direkt till förbränning och påvisar därmed ett behov av att införa insamling av förpackningar med lika hög servicegrad som för restavfall och matavfall. Arbetet med detta införande pågår då kommunen har övertagit ansvaret för insamlingen av förpackningar från producentansvarsorganisationen. I samband med införandet av fastighetsnära insamling av förpackningar finns ett behov av att se över det befintliga insamlingssystemet. Förpackningsinsamlingen förväntas medföra minskade mängder restavfall vilket innebär att behovet för tömning av restavfall sannolikt kommer minska. Översyn för mellanlagring av förpackningar kan behöva genomföras i samband med utvecklingen för att optimera insamlingen av förpackningar. Dnr SRN 53-2026/2 5 Storfors 5.1 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall Anläggning Fastighet Klassning Avfall som ska hanteras Metoder för återvinning och Tillåtna mängder enligt bortskaffande tillstånd/anmälan Miljöbolaget Storfors 1:189 A-verksamhet  Farligt avfall  Deponering 250 000 ton farligt avfall och Filipstad Kroppa 90.320-1  Icke-farligt avfall  Sortering 100 000 ton icke farligt avfall 1:22  Krossning deponeringsmängd. Högst 70 000 ton får deponeras årligen. Avfallstyper enligt bilaga i tillstånd. Behandling:  Ta emot, sortera, förbehandla sammanlagt 350 000 ton  Max 50 000 ton/år. Behandling av 90 00 ton icke farligt avfall årligen EWGroup AB Storfors 11:365 A-verksamhet Fast och flytande  Jordtvättning Se tillstånd. 90.435-i oorganiskt  Syraregenerering industriavfall, bland (svavelsyra) annat:  Neutralisering (även  Syrabad satsvis neutralisering)  Koncentrerade syror  Avskiljning av och baser kolväteförorening från  Avfall innehållande vatten sexvärt krom  Olje- och  Sura och alkaliska glödskalsavskiljning sköljvatten  Deponering Dnr SRN 53-2026/2 Anläggning Fastighet Klassning Avfall som ska hanteras Metoder för återvinning och Tillåtna mängder enligt bortskaffande tillstånd/anmälan  Alkaliska avfettningsbad  Metallhydroxidslam  Fasta metallsalter  Förorenade jordmassor Alkvetterns Alkvettern 2:162 C-verksamhet Avloppsvatten från Behandling av avloppsvatten Kapacitet: 500 PE avloppsreningsverk 9.16 hushåll och från hushåll och verksamheter i Storfors verksamheter genom kommun (Kyrksten). mekanisk rening, biologisk rening och fosforrening. Storfors Storfors 1:39 B-verksamhet Avloppsvatten från Behandling av avloppsvatten Kapacitet: 4 500 PE avloppsreningsverk 90.10 hushåll och från hushåll och Qmax 180 m3/h verksamheter i Storfors verksamheter genom 91,5 kg BOD/dygn kommun. mekanisk rening, biologisk Biobädden 67 kg BOD/dygn rening och fosforrening. 5 kg P /dygn tot Storfors Storfors 1:39 C-verksamhet Grovavfall Mellanlagring av avfall och Mellanlagrade mängder får inte vid återvinningscentral 90.40 Hushållsavfall farligt avfall. något enstaka tillfälle överskrida: 90.60 Farligt avfall  10 000 ton icke-farligt avfall  5 ton oljeavfall  30 ton blybatterier  100 ton el-avfall  30 ton impregnerat trä  1 ton annat farligt avfall Dnr SRN 53-2026/2 5.2 Bedömningar Plockanalyser på det kommunala avfallet visar att det innehåller en stor andel förpackningar. Detta visar att stora mängder återvinningsbart material går direkt till förbränning och påvisar därmed ett behov av att införa insamling av förpackningar med lika hög servicegrad som för restavfall och matavfall. Arbetet med detta införande pågår då kommunen har övertagit ansvaret för insamlingen av förpackningar från producentansvarsorganisationen. Karlskoga Energi & Miljö genom Renhållningsbolaget i Mellansverige AB, i egenskap av renhållare, ansvarar för utbyggnaden av detta insamlingssystem. Det bedöms inte finnas något behov av nya anläggningar för att hantera avfall inom kommunen. Det bedöms inte heller finnas behov av nedläggningar eller förändringar av de befintliga anläggningarna. I samband med införandet av fastighetsnära insamling av förpackningar finns ett behov av att se över det befintliga insamlingssystemet. Förpackningsinsamlingen förväntas medföra minskade mängder restavfall vilket innebär att behovet för tömning av restavfall sannolikt kommer minska. Dnr SRN 53-2026/3 KRETSLOPPSPLAN 2027–2039 Bilaga 2 Nulägesbeskrivningar Innehållsförteckning 1 Inledning .............................................................................................................................................. 3 2 Avfallssamverkan Östra Wermland ..................................................................................................... 3 3 Karlskoga .............................................................................................................................................. 4 3.1 Geografi & Infrastruktur ............................................................................................................... 4 3.2 Demografi ..................................................................................................................................... 4 3.3 Näringsliv & Turism ....................................................................................................................... 5 3.4 Avfallshantering ............................................................................................................................ 5 3.5 Verksamheters avfall .................................................................................................................... 7 4 Kristinehamn ........................................................................................................................................ 8 4.1 Geografi & Infrastruktur ............................................................................................................... 8 4.2 Demografi ..................................................................................................................................... 8 4.3 Näringsliv & Turism ....................................................................................................................... 9 4.4 Avfallshantering ............................................................................................................................ 9 4.5 Verksamheters avfall .................................................................................................................. 11 5 Filipstad .............................................................................................................................................. 13 5.1 Geografi & Infrastruktur ............................................................................................................. 13 5.2 Demografi ................................................................................................................................... 13 5.3 Näringsliv & Turism ..................................................................................................................... 14 5.4 Avfallshantering .......................................................................................................................... 14 5.5 Verksamheters avfall .................................................................................................................. 17 6 Degerfors ............................................................................................................................................ 18 6.1 Geografi & Infrastruktur ............................................................................................................. 18 6.2 Demografi ................................................................................................................................... 18 6.3 Näringsliv & Turism ..................................................................................................................... 19 6.4 Avfallshantering .......................................................................................................................... 19 6.5 Verksamheters avfall .................................................................................................................. 21 7 Storfors ............................................................................................................................................... 22 7.1 Geografi & Infrastruktur ............................................................................................................. 22 7.2 Demografi ................................................................................................................................... 22 7.3 Näringsliv & Turism ..................................................................................................................... 23 7.4 Avfallshantering .......................................................................................................................... 23 7.5 Verksamheters avfall .................................................................................................................. 25 2 1 Inledning Nulägesbeskrivningen är en obligatorisk del av en kommuns avfallsplan, i detta fall kretsloppsplan. Nulägesbeskrivningen påvisar aktuella förhållanden som påverkar den kommunala avfallshanteringen och ligger till grund för mål- och handlingsprogram. Nedan presenteras först Avfallssamverkan Östra Wermland och därefter de enskilda kommunerna som ingår i samverkansgruppen. 2 Avfallssamverkan Östra Wermland Avfallssamverkan Östra Wermland består av kommunerna Karlskoga, Kristinehamn, Filipstad, Degerfors och Storfors. Kommunerna ingick i samverkansavtalet 2021 och har en gemensamt anställd samordnare. Kommunernas sammanlagda invånarantal är ungefär 76 800 och dess sammanlagda landareal är ungefär 3 500 km2. Karta 1, Avfallssamverkan Östra Wermlands geografiska område 3 3 Karlskoga 3.1 Geografi & Infrastruktur Karlskoga kommun ligger i landskapen Värmland och Närke och tillhör Örebro län. Kommunens landareal är 471 km2, där ungefär 78% består av skogsmark och 6,5% är bebyggd och anlagd mark. Karlskoga som tätort ligger intill sjön Möckeln och vattnet tillsammans med flertalet naturreservat bidrar till natursköna omgivningar. En annan tätort i kommunen är Valåsen & Labbsand. Infrastrukturen kännetecknas främst av E18 (Stockholm-Oslo) som går rakt genom hela kommunen och Karlskoga som tätort. Karlskoga är en av få kommuner i Sverige som inte har persontrafik på järnväg. Däremot finns industrispår för godstrafik som används i stor omfattning. Karta 2, grönt område visar Karlskoga kommun och övriga streckade visar Avfallssamverkan Östra Wermlands geografiska område. 3.2 Demografi Kommunen har 30 180 invånare (2024) och befolkningsmängden har årligen minskat sedan 2021, men har hållit sig relativt stabil sedan 2015. I Karlskoga finns ungefär 7 500 hushåll i en- och tvåfamiljshus, 7 100 hushåll i flerfamiljshus och 700 fritidshus. Ungefär 91% av invånarna bor i tätort medan 9% bor på landsbygden. 4 3.3 Näringsliv & Turism Karlskogas näringsliv är i första hand inriktat mot tillverkningsteknik och det finns många livskraftiga företag. Det finns bland annat företag riktade mot elektronik, försvarsmateriel, metallbearbetning, finmekanik, högteknologisk utveckling, läkemedelsråvaror, kemiproduktion, trä- och sågverksindustri samt tjänsteföretag. Arbetspendlingsstatistiken visar ett överskott, det vill säga att fler pendlar in till kommunen för arbete än de som pendlar ut. 2021 var det 1 343 personer fler som pendlade in till kommunen än som pendlade ut. Den största enskilda arbetsgivaren är den kommunala verksamheten. Exempel på andra stora arbetsgivare är:  Saab Dynamics AB  Cambrex Karlskoga AB  BAE Systems Bofors AB De senaste åren har turismen fått ett uppsving i kommunen, och antalet gästnätter har årligen ökat sedan pandemin. Totalt har registrerats drygt 67 000 gästnätter i Karlskoga kommun under 2024. Den ökade turismen härleds bland annat till Alfred Nobels Björkborn, Arbetarmuséet Gråbo samt evenemang inom musik och teater. 3.4 Avfallshantering Med 30 180 invånare, fritidshusboende med omräkningstal 141, gästnätter omräknat till 185 personer samt ett positivt arbetsplatsnetto på 240 personer beräknas mängden avfall per person utifrån 30 746 invånare (2024). I Karlskoga ansvarar Renhållningsbolaget i Mellansverige AB, under kommunens samhällsbyggnads- och servicenämnd, för insamlingen av kommunalt avfall och annat avfall inom det kommunala insamlingsansvaret, samt omhändertagande av avfall och insamling av förpackningar genom fastighetsnära insamling (FNI). Den totala mängden avfall som hanteras (2024) är cirka 17 230 ton/år, exklusive konstruktionsmassor. Insamlingen av kommunalt avfall sker sedan 2011 med ett system baserat på två kärl, ett brunt ventilerat för matavfall och ett grönt för restavfall. För tömning används tvåfacks baklastande komprimerande bilar. Restavfall transporteras direkt till Karlskoga Kraftvärmeverk för förbränning och matavfall transporteras direkt till Biogasanläggningen i Karlskoga. Returpapper samlas in på återvinningsstationer genom en upphandlad entreprenör, och renhållningsverksamheten i Karlskoga fungerar som underentreprenör till denne. Utöver det samlas också returpapper in fastighetsnära från flerfamiljshus och verksamheter. Insamling av förpackningar sker sedan 2024 genom upphandlad entreprenör för kommunens återvinningsstationer. Kommunen erbjuder också fastighetsnära insamling av förpackningar (FNI) för flerfamiljshus och samfälligheter, och införandet av fastighetsnära insamling för småhus påbörjades under 2024. Vilket system som avses användas beslutas under denna planperiod. 5 Farligt avfall samlas in genom att kunderna levererar avfallet till återvinningscentral. Slam samlas in genom en entreprenör och levereras till Reningsverket i Karlskoga. Antalet abonnenter för insamling av latrin minskar kontinuerligt och samlas in från färre än hundra enskilda fritidshus. När generationsskiften sker väljer ofta ny ägare att installera annan lösning. Insamlingen sker med skåpbil eller flaklastbil. Hämtning sker efter budning. Avsikten är att fortsatt ha en väl fungerande återvinningscentral vid Mosserud. Tillgängligheten för återvinningscentralen är 65 timmar/vecka. Fraktionen Ej återvinningsbart innehåller sådant avfall som inte går att återvinna eller slänga i containrar för andra faktioner. Fraktionen eftersorteras med hjälp av maskiner och den deponirest som kvarstår efter sorteringen deponeras på Mosseruds avfallsanläggning. Nedan är en beskrivning över vad som händer med det avfall som samlas in inom kommunen (2024). Fraktion Hantering Ansvarig för omhändertagande Kommunalt avfall, Förbränns för att ge energi i form av fjärrvärme och Karlskoga kraftvärmeverk restavfall elektricitet, och för processånga till närliggande industri. AB Livsmedelsavfall Rötas för att ge biogödsel och biogas. Biogödseln Biogasbolaget i levereras till bönder i regionen, bland annat i Karlskogas Mellansverige AB, och Kristinehamns kommuner. Biogasen förädlas till Karlskoga fordonsgas och säljs på marknaden av Biogasbolaget. Tidningar Samlas in genom entreprenör och levereras till olika returpappersmottagare i Sverige genom entreprenörens försorg. Farligt avfall Omhändertas för leverans till olika anläggningar, Stena Recycling AB beroende på materialslag, där de nyttjas efter sina egenskaper. Exempelvis renas olja och blir bas i oljeprodukter av lägre kvalitet. El-avfall omhändertas för leverans till El-kretsen vars El-kretsen inom ramen för entreprenör tar hand om ädelmetaller och annat producentansvaret material vilket nyttjas som råvara i nya produkter. Se även: http://www.el-kretsen.se/ Blybatterier och kablar omhändertas och återvinns. Stena Recycling AB Impregnerat virke omhändertas separat och går till Kils Energi AB förbränning i särskilt godkända anläggningar. Asbest hanteras separat och skickas till Karlskoga Karlskoga kraftvärmeverk kraftvärmeverk. AB Grovavfall Omhändertas och sorteras för leverans till olika anläggningar beroende på materialslag, exempelvis:  Skrot Stena Recycling AB  Träavfall Karlskoga kraftvärmeverk AB  Deponirest Karlskoga kraftvärmeverk AB  Brännbart grovavfall Karlskoga kraftvärmeverk AB 6 Fraktion Hantering Ansvarig för omhändertagande Trädgårdsavfall Komposteras på Mosseruds Återvinningsanläggning. Karlskoga kraftvärmeverk AB Utsorterade kläder Omhändertas och hämtas för sortering och återvinning. I Myrorna och textilier mindre omfattning går vissa kläder till återanvändning. Emmaus Åkvarn PMU/Pingstkyrkan Bergslagens Bistånd Återbruksmaterial Överlämnas till olika organisationer för reparation och Fritidsbanken iordningställande för användning på nytt. Pingstkyrkan Myrorna Föreningen Integrera i Karlskoga (FIK) Slam och latrin Samlas in och levereras till kommunenens Renall AB, avloppsreningsverk. VA-Bolaget i Karlskoga Fett från Samlas in och levereras till biogastillverkning. Renall AB, fettavskiljare Karlskoga kraftvärmeverk AB Förpackningar Renhållaren samlar in och överlämnar till NPA AB. NPA AB med sina entreprenörer (Näringslivets Producentansvar) Tabell 1, omhändertagande av avfall, Karlskoga kommun 3.5 Verksamheters avfall De dominerande avfallstyperna från de största tillståndspliktiga verksamhetsutövarna i kommunen är biologiskt avfall, restavfall, återvinning, bygg- och rivningsavfall, deponi samt farligt avfall. Huvuddelen av verksamheterna i kommunen är inte tillståndspliktiga. De stora tillståndspliktiga verksamheterna följer samma system som tidigare med biologiskt avfall, farligt avfall och olika återvinningsformer. Verksamheterna omhändertar det avfallet som uppkommer enligt de principer som krävs av miljöbalken. Farligt avfall lämnas vidare för miljöriktigt omhändertagande enligt respektive verksamhets bestämmande utefter dess egenskaper. Verksamheterna hanterar sitt avfall på olika sätt. Alla nyttjar kommunens avfallshantering och har tjänster för kommunalt avfall. Verksamheter omhändertar till största del sitt verksamhetsavfall via entreprenör eller genom olika former av returkedjor. Därför finns inte underlag för att göra en kvalificerad sammanställning för det stora flertalet verksamheters avfallsmängder. På grund av utformningen på verksamheters miljörapporter har inventering av avfallsslag och mängder heller inte kunnat utföras för de största tillståndspliktiga verksamheternas avfall i Karlskoga kommun. Någon fördelning mellan olika branscher och deras avfallsvolymer har inte kunnat göras med avseende på kommunalt avfall. 7 4 Kristinehamn 4.1 Geografi & Infrastruktur Kristinehamns kommun ligger i landskapet Värmland och tillhör Värmlands län. Kommunens landareal är 748 km2, där ungefär 70% består av skogsmark och drygt 5% är bebyggd och anlagd mark. Centrum i tätorten Kristinehamn domineras av vatten, exempelvis genom ån Varnan som slingrar sig genom staden och har sitt utlopp i Varnumsviken i Vänern. Skärgården är en viktig del i Kristinehamns identitet. Andra tätorter i kommunen är Björneborg, Bäckhammar, Nybble, Rudskoga, Visnums-Kil och Ölme. Större genomfartsleder är E18 (Stockholm-Oslo) och riksväg 26. Annan viktig infrastruktur är tågtrafiken i form av Värmlandsbanan och Inlandsbanan, samt Vänerns näst största och nordligaste hamn som drivs av Vänerhamn AB. Under sommaren går turbåtar till några av skärgårdsöarna samt till Karlstad och Hammarö. Karta 3, grönt område visar Kristinehamns kommun och övriga streckade visar Avfallssamverkan Östra Wermlands geografiska område. 4.2 Demografi Kommunen har 23 756 invånare och befolkningsmängden har årligen minskat sedan 2016. I Kristinehamn finns ungefär 6 100 hushåll i en- och tvåfamiljshus, 5 150 hushåll i flerfamiljshus och 8 1938 fritidshus, varav ungefär 200 återfinns på öar i skärgården. Ungefär 84% av invånarna bor i tätort medan 16% bor på landsbygden. 4.3 Näringsliv & Turism I Kristinehamns kommun finns drygt 1 500 registrerade företag, och ett diversifierat näringsliv. Det finns bland annat företag riktade mot pappersmassa, kemisk industri, stål- och metallbearbetning och logistik. Arbetspendlingsstatistiken visar ett underskott, det vill säga att fler pendlar ut från kommunen för arbete än de som pendlar in. 2021 var det 1 443 personer fler som pendlade ut från kommunen än som pendlade in. Den största enskilda arbetsgivaren är den kommunala verksamheten. Exempel på andra stora arbetsgivare är:  Kongsberg Maritime AB  Nordic Paper Bäckhammar AB  Björneborg Steel AB De senaste åren har turismen fått ett uppsving i kommunen. Såväl campingplats som gästhamn och husbilsplats har sett ökad besökstillströmning. Totalt har registrerats drygt 117 000 gästnätter i Kristinehamns kommun under 2024. En stor skärgård och sjöläget vid Vänern bidrar till att det finns en stor mängd fritidsbåtar i kommunen. Huvuddelen av dessa är baserade i Vålösundet och det bidrar till en stor rörlighet i detta turiststråk där även turistmagneten Picassostatyn är belägen. Idrottsturism och olika evenemang ger en ytterligare dimension till turismen, främst sommartid. 4.4 Avfallshantering Med 23 756 invånare, fritidshusboende med omräkningstal 382, gästnätter omräknat till 276 personer samt ett negativt arbetsplatsnetto på - 278 personer beräknas mängden avfall per person utifrån 24 136 invånare (2024). För närvarande ansvarar Avdelningen Vatten och Avfall, under kommunens tekniska nämnd, för insamlingen av kommunalt avfall, och annat avfall inom det kommunala insamlingsansvaret, samt omhändertagande av avfall och insamling av förpackningar genom fastighetsnära insamling (FNI). Den totala mängden avfall som hanteras (2024) är cirka 11 350 ton/år, exklusive konstruktionsmassor. Insamlingen av kommunalt avfall sker sedan 2012 med ett system baserat på två kärl, ett brunt ventilerat för matavfall och ett grönt för restavfall. För tömning används tvåfacks baklastande komprimerande bilar. Omlastning av det kommunala avfallet sker vid Strandmossens avfallsanläggning och därifrån sker transporter dagligen till förbränning, rötning och annat omhändertagande. 9 Returpapper samlas in på återvinningsstationer genom en upphandlad entreprenör, och renhållningsverksamheten i Kristinehamn fungerar som underentreprenör till denne. Utöver det samlas också returpapper in fastighetsnära från flerfamiljshus och verksamheter. Insamling av förpackningar sker sedan 2024 genom upphandlad entreprenör för kommunens återvinningsstationer. Kommunen erbjuder också fastighetsnära insamling av förpackningar (FNI) för flerfamiljshus och samfälligheter, och införandet av fastighetsnära insamling för småhus påbörjades under 2024. Vilket system som avses användas beslutas under denna planperiod. Farligt avfall samlas in genom att kunderna levererar avfallet till återvinningscentral eller till miljöstation/samlarskåp. Stationerna töms regelbundet genom personal från renhållnings- verksamheten. Slam samlas in genom en entreprenör och levereras till Fiskartorpets avloppsreningsanläggning. Antalet abonnenter för insamling av latrin minskar kontinuerligt och samlas in från färre än hundra enskilda fritidshus. När generationsskiften sker väljer ofta ny ägare att installera annan lösning. Insamlingen sker med skåpbil eller flaklastbil. Hämtning sker efter budning och en till tre gånger per säsong. Avsikten är att fortsatt ha en väl fungerande återvinningscentral vid Strandmossen. Tillgängligheten för återvinningscentralen Strandmossen är 56 timmar/vecka och för Björneborg 30 timmar/vecka. Som komplement till fasta återvinningscentraler erbjuder kommunen även en lösning med en mobil återvinningscentral bestående av containrar som flyttas mellan tre olika platser i kommunen. Den mobila återvinningscentralen är tillgänglig, med personal, en dag i veckan under fem timmar på vardera platsen. Sedan deponering av avfall på Strandmossens deponi avslutades 2009 omlastas deponirest och transporteras till godkända deponier. Nedan är en beskrivning över vad som händer med det avfall som samlas in inom kommunen (2024). Fraktion Hantering Ansvarig för omhändertagande Kommunalt avfall, Förbränns för att ge energi i form av fjärrvärme och Karlskoga kraftvärmeverk restavfall elektricitet, och för processånga till närliggande industri. AB Livsmedelsavfall Rötas för att ge biogödsel och biogas. Biogödseln Biogasbolaget i levereras till bönder i regionen, bland annat i Karlskogas Mellansverige AB, och Kristinehamns kommuner. Biogasen förädlas till Karlskoga fordonsgas och säljs på marknaden av Biogasbolaget. Tidningar Samlas in genom entreprenör och levereras till olika returpappersmottagare i Sverige genom entreprenörens försorg. Farligt avfall Omhändertas för leverans till olika anläggningar, Stena Recycling AB beroende på materialslag, där de nyttjas efter sina egenskaper. Exempelvis renas olja och blir bas i oljeprodukter av lägre kvalitet. El-avfall omhändertas för leverans till El-kretsen vars El-kretsen inom ramen för entreprenör tar hand om ädelmetaller och annat producentansvaret material vilket nyttjas som råvara i nya produkter. Se även: http://www.el-kretsen.se/ 10 Fraktion Hantering Ansvarig för omhändertagande Blybatterier och kablar omhändertas och återvinns. Sundfeldts Miljötjänst Impregnerat virke omhändertas separat och går till Munkfors Energi AB förbränning i särskilt godkända anläggningar. Asbest hanteras separat och skickas till Ragn-Sells Detox Ragn-Sells Detox & & Treatment, Vänersborg. Treatment, Vänersborg Grovavfall Omhändertas och sorteras för leverans till olika anläggningar beroende på materialslag, exempelvis:  Skrot Stena Recycling AB  Träavfall Degerfors Skogstjänst  Deponirest Ragn-Sells Detox & Treatment, Vänersborg  Brännbart grovavfall Karlskoga kraftvärmeverk AB Trädgårdsavfall Komposteras på Strandmossens avfallsanläggning för att Renhållningsavdelningen, användas främst för kommande sluttäckning av den Kristinehamns kommun gamla deponin. Utsorterade kläder Omhändertas och hämtas för sortering och återvinning. I Myrorna och textilier mindre omfattning går vissa kläder till återanvändning. Emmaus Åkvarn PMU/Pingstkyrkan Butiksinsamling genom Lindex och KappAhl Återbruksmaterial Överlämnas till olika organisationer för reparation och Fritidsbanken iordningställande för användning på nytt. Pingstkyrkan Hela Människan Röda Korset Slam och latrin Samlas in och levereras till kommunenens LBC Logistik AB, avloppsreningsverk, Fiskartorpet. Biogasbolaget i Mellansverige AB, Karlskoga Fett från Samlas in och levereras till biogastillverkning. LBC Logistik AB, fettavskiljare Biogasbolaget i Mellansverige AB, Karlskoga Förpackningar Kommunen samlar in och överlämnar till NPA AB. NPA AB med sina entreprenörer (Näringslivets Producentansvar) Tabell 2, omhändertagande av avfall, Kristinehamns kommun. 4.5 Verksamheters avfall De dominerande avfallstyperna från de största tillståndspliktiga verksamhetsutövarna i kommunen är restavfall, återvinning, konstruktion, aska/stoft/deponi samt farligt avfall. Huvuddelen av verksamheterna i kommunen är inte tillståndspliktiga. Verksamheterna omhändertar det avfallet som uppkommer enligt de principer som krävs av miljöbalken. Farligt avfall lämnas vidare för miljöriktigt omhändertagande enligt respektive verksamhets bestämmande. 11 Verksamheterna hanterar sitt avfall på olika sätt. Alla nyttjar kommunens avfallshantering och har tjänster för kommunalt avfall och vissa har också tjänster för verksamhetsavfall och återvinning. Flertalet omhändertar dock sitt verksamhetsavfall via entreprenör eller genom olika former av returkedjor. Därför finns inte underlag för att göra en kvalificerad sammanställning för det stora flertalet verksamheters avfallsmängder. På grund av utformningen på verksamheters miljörapporter har inventering av avfallsslag och mängder heller inte kunnat utföras för de största tillståndspliktiga verksamheternas avfall i Kristinehamns kommun. Någon fördelning mellan olika branscher och deras avfallsvolymer har inte kunnat göras vare sig med avseende på kommunalt avfall eller verksamhetsavfall. Kommunen har ingen entydig rapportering av hur verksamheterna omhändertar avfallet och vilka deras mottagare är. 12 5 Filipstad 5.1 Geografi & Infrastruktur Filipstads kommun ligger i landskapet Värmland och tillhör Värmlands län. Kommunens landareal är 1 534 km2, där ungefär 89% består av skogsmark och mindre än 3% är bebyggd och anlagd mark. Tätorten Filipstad omgärdas av de tre sjöarna Lersjön, Färnsjön och Daglösen, vilka bidrar till att skapa natursköna och vackra omgivningar. Vatten, grönska och den rika tillgången till kulturhistoriska miljöer är inslag som bidrar till att ge Filipstad dess karaktär. Andra tätorter i kommunen är Lesjöfors, Brattfors, Nykroppa, Persberg och Nordmark. Större genomfartsleder är riksväg 26 och riksväg 63, vilka bidrar till ett relativt stort antal genomfartsresenärer som belastar avfallsstationer, offentliga toaletter och återvinningsmöjligheter vid rastplatser och handelsplatser. Karta 4, grönt område visar Filipstads kommun och övriga streckade visar Avfallssamverkan Östra Wermlands geografiska område. 5.2 Demografi Kommunen har 9 776 invånare (2024) och befolkningsmängden har sedan kommunbildningen 1971 årligen minskat, med undantag för perioden 2014–2016. Förklaringar till befolkningsminskningen kan vara industrins nedläggningar och rationaliseringar samt avveckling av viss central och regional samhällsservice. I Filipstad finns ungefär 3 300 hushåll i en- och tvåfamiljshus, 2 300 hushåll i 13 flerfamiljshus och 1 531 fritidshus. Ungefär 73% av invånarna bor i tätort medan 27% bor på landsbygden. 5.3 Näringsliv & Turism I Filipstads kommun finns ungefär 450 registrerade företag, och det finns en stark livsmedelsindustri med flertalet producenter. Arbetspendlingsstatistiken visar ett underskott, det vill säga att fler pendlar ut från kommunen för arbete än de som pendlar in. 2021 var det 190 personer fler som pendlade ut från kommunen än som pendlade in. Den största enskilda arbetsgivaren är den kommunala verksamheten. Exempel på andra stora arbetsgivare är:  Wasabröd/Barilla  OLW/Orkla  Lesjöfors fjädrar Under senare år har turismen i Filipstad fått ett uppsving. Såväl campingplats som gästhamn och husbilsplats har sett en ökad besökstillströmning, och turistmålen är ofta naturupplevelser, sjöar och vandringsleder. Totalt har registrerats drygt 50 000 gästnätter i Filipstads kommun under 2024. 5.4 Avfallshantering Med 9 776 invånare, fritidshusboende med omräkningstal 306, gästnätter omräknat till 139 personer samt ett negativt arbetsplatsnetto på - 41 personer beräknas mängden avfall per person utifrån 10 180 invånare (2024). Kommunen har i dagsläget ett stort ansvar för alla led i avfallshanteringen. Sedan årsskiftet 2008/2009 har Filipstad inte någon egen aktiv deponi, i stället transporteras deponirest till godkända deponeringsanläggningar. Den gamla deponin på Långskogens avfallsanläggning är under sluttäckning. Benämningen hushållsavfall har i lagstiftningen ersatts av kommunalt avfall men det omfattas fortfarande av det kommunala insamlingsansvaret. För närvarande ansvarar kommunens renhållningsenhet, under kommunstyrelsens teknikutskott, för kommunens insamling av kommunalt avfall, annat avfall inom det kommunala insamlingsansvaret samt omhändertagande av avfall. Tidskrifter, benämnt returpapper, ingår från 1 januari 2022 i det kommunala insamlingsansvaret då det inte längre omfattas av producentansvar. Långskogens avfallsanläggning, som är den enda anläggningen i kommunen, innefattar även återvinningscentral för privatpersoner och till viss del verksamhet. På Långskogen omlastas insamlat restavfall och matavfall. Den totala mängden avfall som hanteras på Långskogens avfallsanläggning är ungefär 4 450 ton/år, exklusive konstruktionsmassor och farligt avfall. Farligt avfall inklusive el- avfall uppgår till ungefär 250 ton/år. Den totala mängden avfall som hanteras har stadigt minskat de sista 10 åren från ungefär 6 000 ton till dagens 4 000 ton. 14 Insamlingen av kommunalt avfall sker sedan 2013 i kommunens regi med ett system baserat på två kärl, ett brunt ventilerat för matavfall och ett grönt för restavfall. För tömning används sidolastande tvåfacksbilar. Omlastning av det kommunala avfallet sker vid Långskogens avfallsanläggning. Därifrån sker transporter ungefär tre gånger i veckan till förbränning, rötning och annat omhändertagande. ”Sopbilsavfall” står för drygt hälften av mängden avfall som hanteras på Långskogen (1 800 ton restavfall och 370 ton matavfall). Den insamlade mängden restavfall har minskat årligen de sista 10 åren från 2 900 ton till dagens 1 800 ton. Cirka hälften är utsorterat matavfall, men det går att se en minskning totalt på 600 ton/år. Beräknat per person blir detta 60 kg. Returpapper samlas in på återvinningsstationer genom en, för Värmland och Örebro läns kommuner, upphandlad entreprenör sedan 1 januari 2022. Insamlingen från kunder (fastighetsnära insamling) sker via auktoriserade entreprenörer. Från 1 januari 2024 övertar kommunen ansvaret för insamlingen av förpackningar. Detta sker genom upphandlad entreprenör för kommunens återvinningsstationer samt att renhållningen kommer utöka systemet med auktoriserade entreprenörer för insamling i det nu utbyggda systemet för fastighetsnära insamling. Från 1 januari 2027 ska alla hushåll ha tillgång till fastighetsnära insamling av förpackningar eller, för dem där det inte finns sådana förutsättningar, kvartersnära lösningar. Vilket system och vilken utförare som avses användas beslutas under denna planperiod. Farligt avfall samlas in genom att kunderna levererar avfallet till återvinningscentral. Slam samlas in genom en entreprenör och levereras till Filipstads avloppsreningsverk. Insamlingen sker genom heltömning. Latrin samlas in från ungefär 50 fritidshus. Ingen helårsabonnent finns och antalet kunder minskar kontinuerligt. När generationsskiften sker väljer ofta ny ägare att installera annan lösning. Insamlingen sker med skåpbil och kärlen töms sedan av slambil. Den ökade utsorteringen av avfall ökar möjligheten att avsätta material för återanvändning och återvinning. Det är dock en verksamhet som är personalkrävande, men den ger möjlighet till ökade intäkter om avfallsfraktionerna blir renare. Det pågår ett löpande arbete med att utveckla och effektivisera verksamheten. Såväl skrot som träavfall är dock mycket konjunktur- och väderkänsliga marknader varför det är svårt att kvantifiera intäkter och kostnader. Avsikten är att fortsatt ha en väl fungerande återvinningscentral vid Långskogen. Anläggningen är för närvarande under renovering och tillgängligheten är 40 timmar/vecka. Under hösten 2023 infördes grönt kort på återvinningscentralen vilket har lett till att tillgängligheten har ökat med 36 timmar för godkända Grönt kort-kunder. Grönt kort innebär att kunder efter godkänd utbildning får tillgång till återvinningscentralen utanför ordinarie öppettider under identifierade och kameraövervakade besök. Även framkomligheten har förbättrats då antalet kunder sprids ut på längre tid tack föra de utökade öppettiderna, samt att utrymmet på rampen och byggnaden för farligt avfall har utökats. Antalet containrar för de vanligaste fraktionerna har utökats och det har införts nya fraktioner, såsom hårdplast. Principen ”Töm säcken” har också införts och innebär att det inte är tillåtet att slänga säckar i exempelvis fraktionen Energiåtervinning, detta för att säkerställa bästa möjliga utsortering av avfallet. 15 Nedan är en beskrivning över vad som händer med det avfall som samlas in inom kommunen (2024). Fraktion Hantering Ansvarig för omhändertagande Kommunalt avfall, Förbränns för att ge energi i form av fjärrvärme och Karlskoga Energi & Miljö restavfall elektricitet, och för processånga till närliggande industri. Livsmedelsavfall Rötas för att ge biogödsel och biogas. Biogödseln Biogasbolaget i levereras till bönder i regionen, bland annat i Karlskogas Mellansverige AB, och Kristinehamns kommuner. Biogasen förädlas till Karlskoga fordonsgas som säljs på marknaden av Biogasbolaget. Tidningar Samlas in genom entreprenör och levereras till olika Ragn-Sells Recycling AB returpappersmottagare i Sverige genom entreprenörens försorg. Farligt avfall Omhändertas för leverans till olika anläggningar, Stena Recycling AB beroende på materialslag, där de nyttjas efter sina egenskaper. Exempelvis renas olja och blir bas i oljeprodukter av lägre kvalitet. El-avfall omhändertas för leverans till El-kretsen vars El-kretsen inom ramen för entreprenör tar hand om ädelmetaller och annat producentansvaret material vilket nyttjas som råvara i nya produkter. Se även: http://www.el-kretsen.se/ Impregnerat virke omhändertas separat och går till Karlskoga Energi & Miljö förbränning i särskilt godkända anläggningar. Asbest hanteras separat och skickas till Karlskoga. Karlskoga Energi & Miljö Grovavfall Omhändertas och sorteras för leverans till olika anläggningar beroende på materialslag, exempelvis:  Skrot Stena Recycling AB  Träavfall Degerfors Skogstjänst  Deponirest Karlskoga Energi & Miljö  Brännbart grovavfall Karlskoga Energi & Miljö Trädgårdsavfall Trädgårdsavfall och annat komposterbart material Karlskoga Energi & Miljö transporteras till annan godkänd anläggning för behandling, vilket påverkar både logistik och ekonomi. Utsorterade kläder Insamling av textilier för återvinning sker både internt Filipstads kommun och textilier och via externa organisationer. Bergslagens bistånd Återbruksmaterial Överlämnas till olika second hand-verksamheter för reparation och försäljning. Fritidsbanken tar del av sportutrustning. Det finns även återbruk där kunder får lämna och hämta saker. Slam och latrin Samlas in och levereras till kommunenens LBC Logistik AB, avloppsreningsverk. VA-avdelningen, Filipstads kommun 16 Fraktion Hantering Ansvarig för omhändertagande Fett från Samlas in och levereras till biogastillverkning. LBC Logistik AB, fettavskiljare Biogasbolaget i Mellansverige AB, Karlskoga Förpackningar Kommunen samlar in och överlämnar till NPA AB. NPA AB (Näringslivets Tidigare känt som FTI. Producentansvar) Tabell 3, omhändertagande av avfall, Filipstads kommun 5.5 Verksamheters avfall De dominerande avfallstyperna från de största tillståndspliktiga verksamhetsutövarna i kommunen är biologiskt avfall (livsmedelsindustri), restavfall, återvinning, konstruktion, deponi samt farligt avfall. Huvuddelen av verksamheterna i kommunen är inte tillståndspliktiga. De stora tillståndspliktiga verksamheterna följer samma system som tidigare med biologiskt avfall, farligt avfall och olika återvinningsformer. Verksamheterna omhändertar det avfallet som uppkommer enligt de principer som krävs av miljöbalken. Farligt avfall lämnas vidare för miljöriktigt omhändertagande enligt respektive verksamhets bestämmande utefter sina egenskaper. Verksamheterna hanterar sitt avfall på olika sätt. Alla nyttjar kommunens avfallshantering och har tjänster för kommunalt avfall. Verksamheter omhändertar till största del sitt verksamhetsavfall via entreprenör eller genom olika former av returkedjor. Därför finns inte underlag för att göra en kvalificerad sammanställning för det stora flertalet verksamheters avfallsmängder. På grund av utformningen på verksamheters miljörapporter har inventering av avfallsslag och mängder heller inte kunnat utföras för de största tillståndspliktiga verksamheternas avfall i Filipstads kommun. Någon fördelning mellan olika branscher och deras avfallsvolymer har inte kunnat göras med avseende på kommunalt avfall. 17 6 Degerfors 6.1 Geografi & Infrastruktur Degerfors kommun ligger i landskapen Värmland och Närke och tillhör Örebro län. Kommunens landareal är 384 km2, där ungefär 80% består av skogsmark och mindre än 5% är bebyggd och anlagd mark. Tätorten Degerfors är belägen vid sjön Möckelns södra strand och genom kommunen flyter vattendraget Letälven, vilket är ett viktigt inslag i landskapet. Den största genomfartsleden är länsväg 243, som på mindre än 15 minuter ansluter till E18 och därmed skapar goda förbindelser. Annan viktig infrastruktur för Degerfors är Värmlandsbanan som med tåg ansluter Stockholm och Oslo. Karta 5, grönt område visar Degerfors kommun och övriga streckade visar Avfallssamverkan Östra Wermlands geografiska område. 6.2 Demografi Kommunen har 9 278 invånare (2024) och har sedan 1990-talet minskat i antal invånare. I Degerfors finns ungefär 3 100 hushåll i en- och tvåfamiljshus, 1 300 hushåll i flerfamiljshus och 712 fritidshus. Ungefär 80% av invånarna bor i tätort medan 20% bor på landsbygden. 18 6.3 Näringsliv & Turism I Degerfors kommun finns ungefär 500 registrerade företag, och det finns en stark industri som ger många arbetstillfällen. Arbetspendlingsstatistiken visar ett underskott, det vill säga att fler pendlar ut från kommunen för arbete än de som pendlar in. 2021 var det 1205 personer fler som pendlade ut från kommunen än som pendlade in. Den största enskilda arbetsgivaren är den kommunala verksamheten. En annan stor arbetsgivare är Outokumpu Stainless AB, ägare till Degerfors järnverk som bildades redan på 1600-talet. Under senare år har turismen i Degerfors minskat något. Vanliga besöksmål är Degerfors IF Allsvenska matcher, Kulturcentrum Berget och Sveafallen, samt att åka dressin på Trelänsbanan. Totalt har registrerats nästan 20 000 gästnätter i Degerfors kommun under 2024. 6.4 Avfallshantering Med 9 278 invånare, fritidshusboende med omräkningstal 137, gästnätter omräknat till 54 personer samt ett negativt arbetsplatsnetto på - 182 personer beräknas mängden avfall per person utifrån 9278 invånare (2024). I Degerfors ansvarar kommunens serviceförvaltning, för insamlingen av kommunalt avfall och annat avfall inom det kommunala insamlingsansvaret, samt omhändertagande av avfall och insamling av förpackningar genom fastighetsnära insamling (FNI). Den totala mängden avfall som hanteras (2024) är cirka 4 900 ton/år, exklusive konstruktionsmassor. Insamlingen av kommunalt avfall sker sedan 2023 med ett system baserat på två kärl, ett brunt ventilerat för matavfall och ett grönt för restavfall. För tömning används tvåfacks sidlastande och baklastande bilar. Avfallet som samlas in transporteras direkt till anläggning för förbränning, rötning och annat omhändertagande. Returpapper samlas in på återvinningsstationer genom en upphandlad entreprenör. Insamling av förpackningar sker sedan 2024 genom upphandlad entreprenör för kommunens återvinningsstationer. Kommunen erbjuder också fastighetsnära insamling av förpackningar (FNI) för flerfamiljshus och samfälligheter, och införandet av fastighetsnära insamling för småhus planeras påbörjas under 2026. För insamling av plast och pappersförpackningar för villor och fritidshus sker insamling via delat kärl och även enskilda kärl. För flerfamiljshus och samfälligheter sker insamling via separata kärl. Vilket system eller insamlingssätt för resterande förpackningar som avses användas beslutas under denna planperiod. Farligt avfall samlas in genom att kunderna levererar avfallet till återvinningscentralen. Slam samlas in genom en entreprenör och levereras till Degerfors reningsverk. Antalet abonnenter för insamling av latrin minskar kontinuerligt och samlas in från färre än hundra enskilda fritidshus. När generationsskiften sker väljer ofta ny ägare att installera annan lösning. Insamlingen sker med skåpbil eller flaklastbil. Hämtning sker efter budning och en till tre gånger per säsong. 19 Avsikten är att förbättra återvinningscentralen och göra det ännu enklare för kunderna och invånarna att lämna sitt avfall på ett bra sätt. Tillgängligheten för återvinningscentralen är i dagsläget 25 timmar/vecka. Sedan deponering av avfall har avslutats omlastas deponirest och transporteras till godkända deponier. Nedan är en beskrivning över vad som händer med det avfall som samlas in inom kommunen (2024). Fraktion Hantering Ansvarig för omhändertagande Kommunalt avfall, Förbränns för att ge energi i form av fjärrvärme och Karlskoga kraftvärmeverk restavfall elektricitet, och för processånga till närliggande industri. AB Livsmedelsavfall Rötas för att ge biogödsel och biogas. Biogödseln Biogasbolaget i levereras till bönder i regionen, bland annat i Karlskogas Mellansverige AB, och Kristinehamns kommuner. Biogasen förädlas till Karlskoga fordonsgas och säljs på marknaden av Biogasbolaget. Tidningar Samlas in genom entreprenör och levereras till olika Ragn-Sells returpappersmottagare i Sverige genom entreprenörens försorg. Farligt avfall Omhändertas för leverans till olika anläggningar, Stena Recycling AB beroende på materialslag, där de nyttjas efter sina egenskaper. Exempelvis renas olja och blir bas i oljeprodukter av lägre kvalitet. El-avfall omhändertas för leverans till El-kretsen vars El-kretsen inom ramen för entreprenör tar hand om ädelmetaller och annat producentansvaret material vilket nyttjas som råvara i nya produkter. Se även: http://www.el-kretsen.se/ Blybatterier och kablar omhändertas och återvinns. Stena Recycling AB Impregnerat virke omhändertas separat och går till Stena Recycling AB förbränning i särskilt godkända anläggningar. Asbest hanteras separat och skickas till Ragn-Sells Detox Karlskoga kraftvärmeverk & Treatment, Vänersborg. AB Grovavfall Omhändertas och sorteras för leverans till olika anläggningar beroende på materialslag, exempelvis:  Skrot Stena Recycling AB  Träavfall Degerfors Skogstjänst  Deponirest Karlskoga kraftvärmeverk AB  Brännbart grovavfall Karlskoga kraftvärmeverk AB Trädgårdsavfall Komposteras på Degerfors ÅVC Renhållningsavdelningen Utsorterade kläder Omhändertas och hämtas för sortering och återvinning. I Myrorna och textilier mindre omfattning går vissa kläder till återanvändning. Emmaus Slam och latrin Samlas in och levereras till kommunenens reningsverk LBC Logistik AB, 20 Fraktion Hantering Ansvarig för omhändertagande Biogasbolaget i Mellansverige AB, Karlskoga Fett från Samlas in och levereras till biogastillverkning. LBC Logistik AB, fettavskiljare Biogasbolaget i Mellansverige AB, Karlskoga Förpackningar Kommunen samlar in och överlämnar till NPA AB. NPA AB med sina entreprenörer (Näringslivets Producentansvar) Tabell 4, omhändertagande av avfall, Degerfors kommun 6.5 Verksamheters avfall De dominerande avfallstyperna från de största tillståndspliktiga verksamhetsutövarna i kommunen är biologiskt avfall (livsmedelsindustri), restavfall, återvinning, bygg- och rivningsavfall, deponi samt farligt avfall. Huvuddelen av verksamheterna i kommunen är inte tillståndspliktiga. De stora tillståndspliktiga verksamheterna följer samma system som tidigare med biologiskt avfall, farligt avfall och olika återvinningsformer. Verksamheterna omhändertar det avfallet som uppkommer enligt de principer som krävs av miljöbalken. Farligt avfall lämnas vidare för miljöriktigt omhändertagande enligt respektive verksamhets bestämmande utefter sina egenskaper. Verksamheterna hanterar sitt avfall på olika sätt. Alla nyttjar kommunens avfallshantering och har tjänster för kommunalt avfall. Verksamheter omhändertar till största del sitt verksamhetsavfall via entreprenör eller genom olika former av returkedjor. Därför finns inte underlag för att göra en kvalificerad sammanställning för det stora flertalet verksamheters avfallsmängder. På grund av utformningen på verksamheters miljörapporter har inventering av avfallsslag och mängder heller inte kunnat utföras för de största tillståndspliktiga verksamheternas avfall i Degerfors kommun. Någon fördelning mellan olika branscher och deras avfallsvolymer har inte kunnat göras med avseende på kommunalt avfall. 21 7 Storfors 7.1 Geografi & Infrastruktur Storfors kommun ligger i landskapet Värmland och tillhör Värmlands län. Kommunens landareal är 394 km2, där över 80% består av skogsmark och mindre än 5% är bebyggd och anlagd mark. Storfors har ett rikt sjösystem där, bland andra, sjöarna Östersjön, Öjevättern, Storlungen och Daglösen knyts samman med flertalet mindre älvar. Kommunen har också ett flertal naturreservat med olika slags mark och skog. Infrastrukturen i Storfors kännetecknas till viss del av historiska transportleder. Större genomfartsleder genom kommunen är riksväg 26 och länsväg 237. Även Bergslagskanalen och Inlandsbanan går genom kommunen. Under senare år har Inlandsbanan rustats upp och elektrifierats. Karta 6, grönt område visar Storfors kommun och övriga streckade visar Avfallssamverkan Östra Wermlands geografiska område. 7.2 Demografi Kommunen har 3 788 invånare (2024), vilket gör Storfors till en av Sveriges minska kommuner sett till antal invånare. Kommunen har sedan 1970-talet minskat i antal invånare. I Storfors finns ungefär 1 560 hushåll i en- och tvåfamiljshus, 600 hushåll i flerbostadshus och 971 fritidshus. Ungefär 56% av invånarna i Storfors bor i tätort medan 44% bor på landsbygden. 22 7.3 Näringsliv & Turism Storfors näringsliv är i första hand inriktat mot tillverkningsindustri. Turism är en växande näring med många intressanta möjligheter och projekt, exempelvis kopplat till Bergslagskanalen. Arbetspendlingsstatistiken visar ett underskott, det vill säga att fler pendlar ut från kommunen för arbete än de som pendlar in. 2021 var det 574 personer fler som pendlade ut från kommunen än som pendlade in. Den största enskilda arbetsgivaren är den kommunala verksamheten. Exempel på andra större arbetsgivare är:  Lundsbergs Internatskola  Jordkullen AB  Naverviken AB Några av turistmålen i Storfors är naturupplevelser i de fina naturreservaten och Bjurbäckens slussar. Uppgifter om registrerade gästnätter i Storfors kommun saknas. 7.4 Avfallshantering Med 3 788 invånare, fritidshusboende med omräkningstal 141, och ett negativt arbetsplatsnetto på - 96 personer beräknas mängden avfall per person utifrån 3 833 invånare (2024). Sedan 2019 har Storfors och Karlskoga kommuner ingått i avtal där Storfors kommun köper tjänst inom avfallssamordning av Karlskoga kommun. I Storfors ansvarar Renhållningsbolaget i Mellansverige AB för insamlingen av kommunalt avfall och annat avfall inom det kommunala insamlingsansvaret, samt omhändertagande av avfall och insamling av förpackningar genom fastighetsnära insamling (FNI). Den totala mängden avfall som hanteras (2024) är cirka 2 400 ton/år, exklusive konstruktionsmassor. Insamlingen av kommunalt avfall sker sedan 2016 med ett system baserat på två kärl, ett brunt ventilerat för matavfall och ett grönt för restavfall. För tömning används tvåfacks baklastande komprimerande bilar. Restavfall transporteras direkt till Karlskoga Kraftvärmeverk och matavfall transporteras direkt till Biogasanläggningen i Karlskoga. Returpapper samlas in på återvinningsstationer genom en upphandlad entreprenör, och renhållningsverksamheten i Storfors fungerar som underentreprenör till denne. Utöver det samlas också returpapper in fastighetsnära från flerfamiljshus och verksamheter. Insamling av förpackningar sker sedan 2024 genom upphandlad entreprenör för kommunens återvinningsstationer. Kommunen erbjuder också fastighetsnära insamling av förpackningar (FNI) för flerfamiljshus och samfälligheter, och införandet av fastighetsnära insamling för småhus påbörjades under 2025. Vilket system som avses användas beslutas under denna planperiod. Farligt avfall samlas in genom att kunderna levererar avfallet till återvinningscentral. Slam samlas in genom en entreprenör och levereras till Reningsverket i Karlskoga. Antalet abonnenter för insamling av latrin minskar kontinuerligt och samlas in från färre än hundra enskilda 23 fritidshus. När generationsskiften sker väljer ofta ny ägare att installera annan lösning. Insamlingen sker med skåpbil eller flaklastbil. Hämtning sker efter budning. Avsikten är att fortsatt ha en väl fungerande återvinningscentral i Storfors. Tillgängligheten till återvinningscentralen är 65 timmar/vecka med hjälp av Grönt kort. Besöket registreras och övervakas med kameror då återvinningscentralen är obemannad. Storfors invånare har också rätt att nyttja Mosseruds återvinningscentral i Karlskoga då kommunerna har gemensam renhållning. Fraktionen Ej återvinningsbart innehåller sådant avfall som inte går att återvinna eller slänga i containrar för andra faktioner. Fraktionen transporteras till Mosseruds avfallsanläggning där den eftersorteras med hjälp av maskiner, och den deponirest som kvarstår efter sorteringen deponeras på anläggningen. Nedan är en beskrivning över vad som händer med det avfall som samlas in inom kommunen (2024). Fraktion Hantering Ansvarig för omhändertagande Kommunalt avfall, Förbränns för att ge energi i form av fjärrvärme och Karlskoga kraftvärmeverk restavfall elektricitet, och för processånga till närliggande industri. AB Livsmedelsavfall Rötas för att ge biogödsel och biogas. Biogödseln Biogasbolaget i levereras till bönder i regionen, bland annat i Karlskogas Mellansverige AB, och Kristinehamns kommuner. Biogasen förädlas till Karlskoga fordonsgas och säljs på marknaden av Biogasbolaget. Tidningar Samlas in genom entreprenör och levereras till olika returpappersmottagare i Sverige genom entreprenörens försorg. Farligt avfall Omhändertas för leverans till olika anläggningar, Stena Recycling AB beroende på materialslag, där de nyttjas efter sina egenskaper. Exempelvis renas olja och blir bas i oljeprodukter av lägre kvalitet. El-avfall omhändertas för leverans till El-kretsen vars El-kretsen inom ramen för entreprenör tar hand om ädelmetaller och annat producentansvaret material vilket nyttjas som råvara i nya produkter. Se även: http://www.el-kretsen.se/ Blybatterier och kablar omhändertas och återvinns. Stena Recycling AB Impregnerat virke omhändertas separat och går till Karlskoga kraftvärmeverk förbränning i särskilt godkända anläggningar. AB, Kils Energi AB Asbest hanteras separat och skickas till Karlskoga Karlskoga kraftvärmeverk kraftvärmeverk. AB Grovavfall Omhändertas och sorteras för leverans till olika anläggningar beroende på materialslag, exempelvis:  Skrot Stena Recycling AB  Träavfall Karlskoga kraftvärmeverk AB  Deponirest Karlskoga kraftvärmeverk AB  Brännbart grovavfall Karlskoga kraftvärmeverk AB 24 Fraktion Hantering Ansvarig för omhändertagande Trädgårdsavfall Komposteras på Mosseruds Återvinningsanläggning. Karlskoga kraftvärmeverk AB Utsorterade kläder Omhändertas och hämtas för sortering och återvinning. I Myrorna och textilier mindre omfattning går vissa kläder till återanvändning. Emmaus Åkvarn PMU/Pingstkyrkan Bergslagens Bistånd Återbruksmaterial Överlämnas till olika organisationer för reparation och Fritidsbanken iordningställande för användning på nytt. Pingstkyrkan Myrorna Föreningen Integrera i Karlskoga (FIK) Slam och latrin Samlas in och levereras till kommunenens Renall AB, avloppsreningsverk. VA-Bolaget i Karlskoga Fett från Samlas in och levereras till biogastillverkning. Renall AB, fettavskiljare Karlskoga kraftvärmeverk AB Förpackningar Renhållaren samlar in och överlämnar till NPA AB. NPA AB med sina entreprenörer (Näringslivets Producentansvar) Tabell 5, omhändertagande av avfall, Storfors kommun. 7.5 Verksamheters avfall De dominerande avfallstyperna från de största tillståndspliktiga verksamhetsutövarna i kommunen är biologiskt avfall, restavfall, återvinning, bygg- och rivningsavfall, deponi samt farligt avfall. Huvuddelen av verksamheterna i kommunen är inte tillståndspliktiga. De stora tillståndspliktiga verksamheterna följer samma system som tidigare med biologiskt avfall, farligt avfall och olika återvinningsformer. Verksamheterna omhändertar det avfallet som uppkommer enligt de principer som krävs av miljöbalken. Farligt avfall lämnas vidare för miljöriktigt omhändertagande enligt respektive verksamhets bestämmande utefter dess egenskaper. Verksamheterna hanterar sitt avfall på olika sätt. Alla nyttjar kommunens avfallshantering och har tjänster för kommunalt avfall. Verksamheter omhändertar till största del sitt verksamhetsavfall via entreprenör eller genom olika former av returkedjor. Därför finns inte underlag för att göra en kvalificerad sammanställning för det stora flertalet verksamheters avfallsmängder. På grund av utformningen på verksamheters miljörapporter har inventering av avfallsslag och mängder heller inte kunnat utföras för de största tillståndspliktiga verksamheternas avfall i Storfors kommun. Någon fördelning mellan olika branscher och deras avfallsvolymer har inte kunnat göras med avseende på kommunalt avfall. 25 Dnr SRN 53-2026/4 KRETSLOPPSPLAN 2027–2039 Bilaga 3 Nedlagda deponier Dnr SRN 53-2026/4 Innehållsförteckning Inledning ................................................................................................................................................. 3 1 Karlskoga .............................................................................................................................................. 4 1.1 Klass 1 MIFO-modellen ................................................................................................................. 4 1.2 Klass 2 MIFO-modellen ................................................................................................................. 4 1.3 Klass 3 MIFO-modellen ................................................................................................................. 7 1.4 Klass 4 MIFO-modellen ............................................................................................................... 10 1.5 Preliminär riskklass 3, Länsstyrelsens riskklassning 1997 ........................................................... 11 1.6 Deponier som saknar klassning................................................................................................... 11 2 Kristinehamn ...................................................................................................................................... 12 2.1 Klass 1 MIFO-modellen ............................................................................................................... 12 2.2 Klass 2 MIFO-modellen ............................................................................................................... 12 2.3 Klass 3 MIFO-modellen ............................................................................................................... 13 2.4 Klass 4 MIFO-modellen ............................................................................................................... 14 2.5 Branschklass 2 för förorenade områden .................................................................................... 14 3 Filipstad .............................................................................................................................................. 16 3.1 Identifierade objekt enligt MIFO-modellen ................................................................................ 16 4 Degerfors ............................................................................................................................................ 20 4.1 Riskklass 1 ................................................................................................................................... 20 4.2 Riskklass 3 ................................................................................................................................... 20 4.3 Riskklass 4 ................................................................................................................................... 21 5 Storfors ............................................................................................................................................... 22 5.1 Klass 3 MIFO-modellen ............................................................................................................... 22 5.2 Klass 4 MIFO-modellen ............................................................................................................... 22 5.3 Deponier som saknar klassning................................................................................................... 22 Dnr SRN 53-2026/4 Inledning I AÖW:s medlemskommuner finns ett antal nedlagda deponier. De kända tas upp i denna bilaga där varje kommun redovisas var för sig. För undersökning och riskbedömning av avslutade kommunala deponier ansvarar kommunen. I de fall deponier uppkommit i anslutning till industrier faller undersökningsansvaret ofta på företaget. Kommun eller länsstyrelse är tillsynsmyndighet. En deponi ska risk-klassas enligt en metod för inventering av förorenade områden (MIFO). I den metoden vägs följande in:  Föroreningarnas farlighet (vad har slängts på deponin tidigare)  Föroreningsnivå (hur stora mängder av de olika avfallsslagen finns på deponin)  Spridningsförutsättningar (hur lätt kan föroreningar spridas via grundvatten, ytvatten och mark)  Känslighet och skyddsvärde (vilken omgivning finns kring deponin och finns där något skyddsvärt i form av djur eller växtlighet) Sammanvägningen av dessa faktorer resulterar i en riskklass 1–4 där klass ett är ”Mycket stor risk” och klass fyra innebär ”Liten risk”. Metoden delas in i fas ett och fas två. Fas ett är en skrivbordsinventering och där ingår bedömning av befintlig information om deponin, platsbesök och intervjuer. Om en deponi placeras i riskklass ett eller två appliceras fas två för att ta prover och undersöka eventuella förororeningsnivåer och spridningen på plats. Det går inte att endast utgå från den preliminära riskklassningen när beslut tas om fas två ska appliceras eller inte. Här kan närhet till bebyggelse eller andra skyddsvärda miljöer vara avgörande. Vidare bör spridningsrisk, mängder och komplexitet vägas in i beslutet. Deponiernas potentiella miljöpåverkan bedöms enligt:  MIFO-klassning  Riskklassning gjord av Länsstyrelsen Örebro år 1997  Branschklass för förorenade områden  Klassning enligt kartering av äldre avfallsupplag utförd av Degerfors miljö- och hälsoskyddsförvaltning 1985 Dnr SRN 53-2026/4 1 Karlskoga 1.1 Klass 1 MIFO-modellen 1.1.1 Långsjön Fastighet: Bofors skjutfält 4:2 Sjö där tillståndsgiven dumpning av explosivämnesavfall har skett mellan åren 1954 och 1993 av AB Bofors och Saab Bofors AB (1991–1993). Följande har dumpats i sjön:  27 ton explosivämnen  10 ton övriga kemikalier  13 ton pyrotekniska varor  3 ton gastuber  524 ton ammunition  23 ton krut  268 ton skrot  3 ton läkemedel Provtagning av sedimenten i sjön påvisar höga halter av bly. Spridningsförutsättningarna är stora då Långsjön avvattnas till Älgsimmen. Kontroll av vattnet sker i sjöns till- och utlopp enligt ett kontrollprogram som Saab Bofors Test Center genomför. Akzo Nobel AB har utpekats som ansvarig för ytterligare undersökningar och eventuellt åtgärder. Undersökningar avseende föroreningar och arbete med att ta fram underlag för åtgärdsmål och eventuella åtgärder pågår. 1.2 Klass 2 MIFO-modellen 1.2.1 Höglundagruvan Fastighet: Bofors skjutfält 4:2 Gruvbrytning mellan 1858 och 1861. Deponering av oljor och emulsioner från Bofors- och Kilstaverken under 1950-talet och fram till 1965/66. Gruvan har delvis sanerats genom slamsugning 1983, rensning på fasta föremål 1990 och försök till in situ rening av gruvvattnet 1998. Vattnet i gruvan är fortsatt tydligt påverkat av oljeemulsioner, och är giftigt enligt microtox-tester. Det är oklart om spridning sker till yt- och grundvatten. Ansvarsutredning är gjord och Akzo Nobel AB är ansvarig för deponin. Undersökningar avseende föroreningar pågår. 1.2.2 Kilstatippen för hushållsavfall Fastighet: Kilsta 3:137 och 3:206 (i huvudsak Kilsta 3:137) Deponering av ungefär 40 000 kubikmeter hushållsavfall mellan åren 1938 och 1949. Upplagets föroreningspotential är relativt hög, trots dess ålder. Lakvattenbildningen är normal och förutsättningarna för grundvattenpåverkan finns. Risk för spridning via grundvatten i moränlagret föreligger, även om huvuddelen av grundvattnet övergår till ytvatten inom kort avstånd från upplaget. Provtagningar visar att grundvattnet i moränlagret i en provtagningspunkt kan vara påverkat av lakvatten. Lakvattnet bedöms påverka ytvattnet strax norr om upplaget. Detta ligger däremot innanför industriområdet ”eget” vattensystem och påverkan från avfallsupplaget är svårt Dnr SRN 53-2026/4 att skilja från annan påverkan. Objektet är riskklassat enligt VBB VIAK:s rapport (1998) ”Påverkan på grund- och ytvatten från äldre avfallsupplag i Örebro län”. En uppdaterad MIFO-klassning har gjorts under 2013/14 och objektet bedöms fortfarande tillhöra klass 2 ur risksynpunkt eftersom det finns risk för påverkan på råvattnet för kommunens dricksvattentäkt. Planerade åtgärder: Ytterligare undersökningar av spridningsförutsättningarna till ytvattnet (Kilstabäcken). 1.2.3 Kilstaverken Fastighet: Kilsta 3:206 och 3:208 Deponering av:  Tegel  Betong  Jord och sten  Slip-, bläster- och smidesstoft  Intorkade färgrester  Förpackningar  Skrot  Oljehaltigt slam Under 2000 upphörde deponeringen av oljehaltigt slam och övrig deponering upphörde 2007. Deponin för oljehaltigt slam på Kilsta 3:206 sluttäcktes 2007 enligt de krav som gäller för en deponi med farligt avfall. Kontrollprogram finns för uppföljning av eventuell spridning av föroreningar. Ansvarig för deponin är Bharat Forge Kilsta AB. Deponierna på Kilsta 3:208 består dels av en skrot-, slagg- och rivningsavfallsdeponi där utvinning av metall har bedrivits (2007–2011), och dels av en deponi för metallhydroxidslam. Sweco Viak har gjort geotekniska markundersökningar 1989 som visar att det inte finns någon risk för förorening av grundvatten, men däremot bedömde Sweco Viak att en viss spridning kunde ske till ytvattnet. Laktester har gjorts på avfallet som ligger i deponierna under 2007 och 2008 genom provtagningar som myndighetsnämnden har gjort. Testerna visar att utlakningen från deponin med skrot, slagg, tegel med mera är så låg att deponin kan klassas som en deponi för inert avfall. Analyserna på metallhydroxidslammet visar att även dessa uppvisar inerta egenskaper vad gäller innehållet av tungmetaller, men att de däremot lakar mycket sulfat. Myndighetsnämnden har dock bedömt att en enklare täckning av avfallet är tillräcklig för att hindra erosion och spridning av avfallet. I dagsläget råder oklara ägarförhållanden för fastigheterna. Under 2013 gjorde länsstyrelsen i Örebro län en MIFO-fas 1 inventering av fastigheterna och har utifrån den klassat området som helhet till riskklass 2. 1.2.4 Mörtvik Fastighet: Karlsdal 2:1 Dnr SRN 53-2026/4 Deponin ligger strax väster om Karlsdals samhälle, ca 300 meter väster om torpet Mörtvik vid vägen mot Fisklösen. Deponin användes från början av 1960-talet fram till dess att den kommunala hämtningen startade omkring 1970. På tippen deponerades hushålls- och grovavfall från Karlsdals samhälle. Tipparealen har uppskattats till ca 25 x 30 meter och deponeringshöjden till ungefär 4–5 meter. Främre delen av tippen är överväxt men vid tippfronten och i skogen runt om syns skrot, vitvaror, bilbatterier, fordon, med mera. Avfallsupplaget ligger på morän – torvmark i storblockig terräng. Avvattning sker via en bäck 0–3 meter från tippfronten. Bäcken mynnar i sjön Ljugaren som ingår i Kilsbergens sportfiskområde. Närmaste vattentäkt finns vid ett fritidshus (Mörtvik) ungefär 300 meter öster om tippen. Deponin har undersökts av ABB Viak på 1990-talet med avseende på föroreningsspridning till ytvattnet, men eftersom ytvattnet ligger så nära och det bara har tagits ett prov skulle det vara positivt att ta ytterligare prov. Detta för att bekräfta att spridningen av föroreningar till ytvattnet är liten, särskilt som analysnoggrannheten på de tagna proven inte var tillräckligt hög för att kunna jämföra mot riktvärden. En MIFO-klassning gjordes under 2013/14 och objektet bedöms tillhöra klass 2 ur risksynpunkt, eftersom det finns risk för påverkan på ytvatten och att deponin är tämligen modern och därför kan förväntas ha en ganska hög föroreningspotential. Vidare finns ett stort behov att städa av deponin från skrot och skräp som djur och människor kan skada sig på och därefter ordna en tillräcklig täckning med massor över hela deponin. Åtgärder: Avstädning och övertäckning är utförd. Planerade åtgärder: Ytterligare provtagning på ytvatten. 1.2.5 Villingsbergs skjutfält Fastighet: Villingsberg 1:7 Deponeringsplats belägen inom Villingsbergs skjutfält ungefär 2,5 km norr om Villingsbergs samhälle och ungefär 500 meter sydöst om S. Gräddtjärn. Upplaget har troligtvis endast använts för grovavfall. Det är okänt vilken tidsperiod som platsen har använts för deponering. Tipparealen har uppskattats till ungefär 30 x 30 meter och deponeringshöjden till 3–4 meter. Tippen är idag övertäckt, endast vid tippfronten syns bilvrak och skrot. Avvattning sker genom en bäck vid tippfronten. Bäcken rinner till sjön St. Noren. St. Noren används som råvattentäkt för försvarets anläggning i Villingsberg. Enligt uppgift ligger råvattenintaget i nordvästra delen av sjön. MIFO-klassning gjordes under 2013/14 och objektet bedöms tillhöra klass 2 ur risksynpunkt, eftersom det finns risk för påverkan på ytvatten och råvattenintaget i St. Noren för försvarets anläggning i Villingsberg. Åtgärder: Avstädning och övertäckning är utförd. Planerade åtgärder: Ytterligare provtagning på ytvatten. Dnr SRN 53-2026/4 1.3 Klass 3 MIFO-modellen 1.3.1 Boforsverken, deponi Fastighet: Bofors 1:24 Deponering av:  Slagg  Gjutsand  Slipspån  Slipstoft  Tegelskrot  Skrot  Svarvspån  Glödskal  Schaktmassor  Med mera Deponering har pågått fram till 1991, delvis i form av utfyllnad i sjön Möckeln (enligt en vattendom). Deponeringen har skett i form av låg- och högtippar. Lågtipparna når upp till Möckelns medelvattennivå och består till största del av jord- och schaktmassor. Fram till 1976 pumpades dock fenolhaltig sand från gjuteriet ut till lågtippen. Mellan 1976 och 1980 deponerades fenolhaltig sand inom invallat område. På högtipparna deponerades fram till 1980 tegelskrot, ugnsslagg, slipspån, gjuterisand, glödskal och en viss del av oxidslammet från rökgasreningen i stålverket. Efter 1980 härrör avfallet endast från smedja, härdverk och verkstäder. Tidigare var objektet klassat till riskklass 2. 2007 bedömdes att den information som fanns om objektet inte var tillräcklig för att kalla det inventerat och riskklassat. Därför har riskklassen tagits bort tills kompletterande inventering genomförs. Saab Bofors Support AB har gjort en sammanställning, 2003-11-26, över de kunskaper som finns om industriområdet och de provtagningar och undersökningar som gjorts. Sammanställningen redovisar MIFO-klassning för ett antal ”hot-spots” på området. Av dessa ”hot-spots” klassas fem stycken som 3:or och fyra stycken som 4:or. Under 2010/11 genomförde Sweco på uppdrag av Karlskoga kommun en markundersökning av deponin inför byggandet av en ny brandstation på området. Sweco bedömer att området inte är lämpligt för bostäder där människor uppehåller sig dygnet runt och där man ska kunna odla och äta sina egna grönsaker utan någon förhöjd risk. Området går däremot att använda för verksamheter. Det är en fördel om marken hårdgörs, exempelvis genom asfaltering eftersom urlakningen av metaller då minskar. Redan idag bedöms dock urlakningen vara låg. 1.3.2 Karlsdal Fastighet: Karlsdal 2:1 Deponi för avfall från Karlsdals samhälle under 1950-talet, inklusive hushållsavfall. Deponering av grovavfall och trädgårdsavfall sker fortfarande i mindre omfattning. Tipparealen har uppskattats till Dnr SRN 53-2026/4 25 x 10 meter. Undersökningar utförda av VBB VIAK på 1990-talet visar på att föroreningspotentialen är låg, medan risken för lakvattenbildning och grundvattenpåverkan är hög. Risk för spridning föreligger via grundvatten. Privata vattentäkter finns i omgivningen, dock i lägen som högst sannolikt ligger uppströms upplaget. Borrning visar att grövre isälvsmaterial saknas, samtidigt som grundvattenprov inte visar någon förhöjning av lakvattenindikerande parametrar. MIFO-klassning har gjorts under 2013/14 och objektet bedöms tillhöra klass 3 ur risksynpunkt, eftersom deponin troligtvis är tämligen liten volymmässigt sett (ungefär 1 500 kubikmeter) vilket gör att den inte har särskilt stor potential att förorena omgivningen. Inga dricksvattentäkter finns nedströms deponi, men däremot ungefär 140 meter uppströms. Provtagning har gjorts i denna brunn (bergborrad 80–90 meter djup) 1992 och ingen påverkan från deponin kunde då ses på vattnet. 1.3.3 Lomtjärn Fastighet: Bofors skjutfält 4:2 Ammunition dumpad till och med 1958 i en mindre tjärn omgiven av en skyddsvärd mosse. Enligt MIFO fas 2 undersökningar finns ungefär 2 ton koppar och mässing, 5 ton sprängämnen och 100 kg kvicksilver i sjön. Kvicksilvernivåerna är mycket höga i sedimenten i sjön. Spridningsförutsättningarna är små från sedimenten i sjön. Undersökning av spridningsförutsättningarna har gjorts under 2010/11 av Wiker AB som är markägare. Inga åtgärder bedöms förnärvarande behöva vidtas eftersom spridningen av förorening är liten och sjön inte är tillgänglig för allmänheten då den ligger på avlyst område inne på Bofors skjutfält. 1.3.4 Mon Fastighet: Valåsen 2:1 Deponi mellan Valåsen och sjön Tolen som ligger på myrmark i norra delen av sjön Angsjön. Deponin har använts fram till början av 1970-talet. Avfall som tippats ska utgöras av grovavfall. Deponin är troligtvis tämligen liten, sett till volym (ungefär 2 000 kubikmeter). Det går inte att se att det är en deponi eftersom den är väl övertäckt. I ytterkant syns grus och asfalt som troligen används för att täcka deponin. I övrigt ligger området i samma nivå som omgivande mark och inget avfall sticker upp. Den lilla vegetationen som finns är inte annorlunda på deponiområdet än vid sidan av. Eventuellt lakvatten har goda förutsättningar att spridas till närliggande mosse och sjö som är naturreservat. Det är dock inte troligt att föroreningsmängderna är stora. Troligtvis finns endast en enskild dricksvattentäkt i närheten, 140 meter uppströms (sydost om deponin). Ingen provtagning är gjord. En MIFO-klassning har gjorts under 2013/14 och objektet bedöms tillhöra klass 3 ur risksynpunkt då det finns viss osäkerhet om vad och hur mycket som har deponerats, och om spridning trots allt sker till ytvattnet. 1.3.5 Risgripen Fastighet: Bofors skjutfält 4:2 Dnr SRN 53-2026/4 Under 1960-talet dumpade AB Bofors 414 fat i tjärnen. Faten innehöll huvudsakligen nitrotoluendrank. Under samma tid utfördes även granatexplosioner i tjärnen, vilket troligtvis har dödat ett eventuellt fiskbestånd. Växtplanktonanalyser utförda 1979 visar på ett eutrofierat planktonsamhälle. Dranken som deponerades är kväverik och har troligen gödslat tjärnen. Effekterna från dumpningen kommer fortgå under lång tid eftersom nitrotoluen inte är särskilt vattenlösligt. Tjärnen saknar naturligt avlopp och vattnet avleds diffust till omgivande myrmark söder om sjön. Myrmarken i sin tur dräneras till Tuvtjärnsbäcken som mynnar i Långsjön. Provtagning på sedimenten i tjärnen visar på höga halter av koppar, kvicksilver och bly. Spridningsförutsättningarna är måttliga till höga och recipienten bedöms inte vara bevaransvärd. 1.3.6 Smedstorp, Villingsberg Fastighet: Villingsberg 1:7 Deponering inom Villingsbergs skjutfält, strax öster om skogsvägen mellan Smedstorp och västra Villingsberg. Tippen användes för grovavfall på 1950-talet. Tipparareal har uppskattats till ungefär 50 x 50 meter. Tippen är övertäckt, men en del skrot finns i anslutning till tippfronten, och detta bör städas bort för att inte djur och människor ska skada sig på det. Tippen ligger på morän och spridningen av föroreningar till grundvattnet bedöms därför som måttlig till låg. Inga diken eller bäckar finns i anslutning till deponin, varför spridningsrisk via ytvatten bedöms som låg. Närmaste vattentäkt finns i Villingsbergs samhälle. MIFO-klassning av deponin har gjorts under 2013/14 och objektet bedöms tillhöra klass 3 ur risksynpunkt beroende på osäkerhet över vad som ligger i deponin, samt avsaknad av spridningsvägar. Området är tillgängligt för allmänheten. Åtgärder: Städning utförd i början av 2020. 1.3.7 Timsåsen Fastighet: Karls Åby 2:2 Kommunal deponi som var i drift under åren 1930–38. Även slakteriavfall från ett närbeläget slakteri har deponerats på platsen. Deponin ligger på en grusås ungefär 2 km norr om Karlskoga centrum, strax söder om grustäkten vid Timsåsarna. Tipparealen har uppskattats till ungefär 100 x 100 meter och deponeringshöjden till ungefär 6–7 meter. Efter avslutandet har sten och schaktmassor fyllts på över deponeringsplatsen. I dag är tippen överväxt med gräs och sly. Området ligger inom det inre skyddsområdet för kommunens vattentäkt. VBB Viak har 1998 gjort undersökningar av deponin samt riskbedömt den till en 4:a. Riskbedömningen grundar sig på att området underlagras av lera och inte genomsläppliga jordar. Spridningen av lakvatten till åsen bedöms som mycket liten. Grundvattenströmningen från deponin är riktad mot Timsälven. Provtagning på grundvattnet vid deponin visar på höga halter närsalter och organiskt material, men låga halter av metaller. En uppdaterad MIFO-klassning har gjorts under 2013/14 och objektet bedöms tillhöra klass 3 ur risksynpunkt beroende på att deponin ligger inom skyddsområde för kommunens dricksvattentäkt. Dnr SRN 53-2026/4 1.3.8 Öfalla Fastighet: Granbergsdal 2:7 Upplag för avfall från Öfalla samhälle under 1950-70-talen, fram till dess att kommunal avfallsinsamling inleddes. Upplagsmassorna utgörs av hushålls- och grovavfall med mera. Vid upplaget har också avloppsslam deponerats. Upplagets föroreningspotential är låg till mycket låg. Risken för lakvattenbildning är normal, medan risken för grundvattenpåverkan och vidare spridning bedöms vara hög. Grundvattenförhållandena är osäkra och avstånd till privata vattentäkter relativt stor. Borrning visar att jordlagren mot djupet, förutom sand även innehåller silt, samtidigt som djupet till grundvattenytan är mycket stort - över 10 meter. Grundvattenprover från grundvattenrör nära deponin visar på svag indikation från lakvatten (VBB VIAK, Påverkan på grund- och ytvatten från äldre avfallsupplag i Örebro län). En uppdaterad MIFO-klassning har gjorts under 2013/14 och objektet bedöms tillhöra klass 3 ur risksynpunkt beroende på att det finns stora osäkerheter om vad som har deponerats, hur mycket som har deponerats, om spridning trots allt sker via grundvattnet och att bostäderna i området har egna brunnar. Endast ett provresultat bedöms vara för lite underlag för att utesluta påverkan på grundvattnet. Åtgärder: Övertäckning är utförd. Planerade åtgärder: Ytterligare provtagning på grundvatten för att eventuellt helt kunna utesluta skadlig påverkan. 1.4 Klass 4 MIFO-modellen 1.4.1 Drottningvägen – Hallänningsgatan Fastighet: Bregården 2:31, Dovhjorten 1 Deponin ligger i norra hörnet av Drottningvägen – Halläningsgatan och var i drift 1940–1945. Tipparealen har uppskattats till ungefär 20 x 25 meter och deponeringshöjden till ungefär 2 meter. Området utgörs idag av grönyta och vägbana. Deponin syns inte i terräng eller växtlighet. En MIFO-klassning har gjorts under 2013/14 och objektet bedöms tillhöra klass 4 ur risksynpunkt eftersom deponin är så pass gammal och var i bruk innan 1950-talet, då kemikalieanvändning i samhället var låg och återanvändning/återvinningen hög. 1.4.2 Folkets Parks parkering Fastighet: Bregården 2:31 Deponeringsplatsen utgörs idag av en asfalterad parkeringsplats utanför tidigare folkets park. Deponin var i drift 1940–1945. Tipparealen har uppskattats till ungefär 30 x 60 meter. Smärre sprickor och sättningar kan observeras i parkeringsytan. En MIFO-klassning har gjorts under 2013/14 och objektet bedöms tillhöra klass 4 ur risksynpunkt eftersom deponin är så pass gammal och var i bruk innan 1950-talet, då kemikalieanvändning i samhället var låg och återanvändning/återvinningen hög. Området utgörs dessutom av en asfalterad yta, vilket innebär att ett naturligt ekosystem saknas. Dnr SRN 53-2026/4 1.4.3 Hemsjön Fastighet: Bofors skjutfält 4:4 Obekräftade uppgifter om att dumpning av olika kemikalier så som oljeemulsioner ska ha skett i sjön under 1950- och 60-talet. Verksamhetsutövare AB Bofors. Provtagning har gjorts på sediment i sjön varvid låga till måttliga halter av tungmetaller har hittats. 1.4.4 Norråsvägen Fastighet: Bregården 2:31 Deponin ligger i hörnet Norråsvägen - Övre Rävåsgatan och avvecklades 1945. Tipparealen har uppskattats till ungefär 40 x 50 meter och deponeringshöjden till ungefär 7–8 meter. Inga spår syns av deponin då området idag utgörs av en obebyggd grässlänt. En MIFO-klassning har gjorts under 2013/14 och objektet bedöms tillhöra klass 4 ur risksynpunkt eftersom deponin är så pass gammal och var i bruk innan 1950-talet, då kemikalieanvändning i samhället var låg och återanvändning/återvinningen hög. 1.5 Preliminär riskklass 3, Länsstyrelsens riskklassning 1997 1.5.1 Noravägen – Södra Bråten Fastighet: Bofors 1:3 Deponeringsplatsen ligger ungefär 500 meter nordväst om järnvägsviadukten vid Noravägen. Deponin användes under 1930- och 40-talet av AB Bofors för grovavfall (inte miljöfarligt avfall). Deponin har uppskattats till ungefär 15 x 15 meter och deponeringshöjden till ungefär 3 meter. Idag utgörs tippen av en delvis överväxt tippyta. Platsen används dock idag, troligen av allmänheten, för enstaka tippningar av grovavfall. Vid tippfronten syns tunnor och byggavfall. Upplaget ligger på morän. Deponin avvattnas genom ett kärr nedanför tippfronten. Inga grundvattentäkter finns i området. Deponin är ännu ej undersökt eller riskklassad enligt MIFO. 1.6 Deponier som saknar klassning 1.6.1 Cambrex deponi Fastighet: Bofors 1:5 Deponering främst av slam från reningsverket på Björkborn, men inom deponin finns även en äldre del där farligt avfall kan ha deponerats. Deponin är inte inventerad eller riskklassad enligt MIFO- metodiken. Sluttäckning av deponin pågår. Dnr SRN 53-2026/4 2 Kristinehamn Det material som legat till grund för nedanstående bedömningar är Länsstyrelsen i Värmlands kartering av äldre avfallsupplag, rapport från 1984, samt MIFO-inventering utförd på fyra av nedanstående deponier av miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen år 2010. För de nedlagda deponier där kommunen varit verksamhetsutövare framgår också vidtagna respektive planerade åtgärder. 2.1 Klass 1 MIFO-modellen 2.1.1 Bäckhammars Bruk Fastighet: Persbol 1:51 Deponering av:  Barkavfall  Kalkgrus  Grönlutslam  Mesa  Aska  Annat industriavfall Påbörjad deponering 1978. Utpekad verksamhetsutövare är Nordic Paper Bäckhammar AB. Deponin är under sluttäckning. 2.2 Klass 2 MIFO-modellen 2.2.1 Sannatippen Fastighet: Presterud 1:2 Deponering av:  Hushållsavfall  Industriavfall  Bygg- och rivningsavfall Deponering har pågått fram till 1969. Deponin är sluttäckt och området är omvandlat till sportfält med främst fotbollsplaner. Inga ytterligare åtgärder är planerade och riskklassningen kan sannolikt sänkas. 2.2.2 Björneborgs Jernverk Fastighet: Charleville 3:2 Deponering av:  Gjuterisand  Skrubberslam  Slagg  Sot Dnr SRN 53-2026/4  Tegel  Schaktmassor  Avfall från rökgasrening Utpekad verksamhetsutövare är Scana Steel Björneborg AB. 2.3 Klass 3 MIFO-modellen 2.3.1 Svanå Fastighet: Visnums-Skogen 1:73 Deponering av:  Hushållsavfall  Byggnads- och industriavfall  Avloppsslam Deponin är sluttäckt och inga ytterligare åtgärder planeras. Har efter provtagningar och undersökningar sänkts från riskklass 2 till riskklass 3. Analyser av mark samt grund- och ytvatten visade inte på några förhöjda halter utanför deponiområdet. 2.3.2 Dye Fastighet: Skäringsbol 1:21 Deponering av:  Byggnadsavfall  Schaktmassor  Trädgårdsavfall Deponering mellan 1970 och 1975, främst avsett för förtags byggnadsavfall och schaktmassor. Har senare även använts för tippning av trädgårdsavfall och annat icke farligt avfall. Tippade massor i form av trädgårdsavfall och icke farligt avfall från senare år har tagits bort. Förutom tillsyn på deponin finns inga ytterligare åtgärder planerade. 2.3.3 Skathöjden Fastighet: Östervik 1:13 Deponering av bygg- och rivningsavfall samt schaktmassor. Utpekade verksamhetsutövare är Billerud AB, Stora Kopparbergs Bergslags AB samt LBC Logistik. Deponering pågick mellan 1970 och 1976. Deponin är jordtäckt och ingen ytterligare undersökning anses nödvändig. 2.3.4 Gelleråsen Fastighet: Vassgårda 1:13 Deponering av bygg- och rivningsavfall samt schaktmassor. Verksamhetsutövare är ej utpekad. Deponering pågick mellan 1975 och 1985. Deponin är jordtäckt och ingen ytterligare undersökning anses nödvändig. Dnr SRN 53-2026/4 2.3.5 Bäckhammars bruk Fastighet: Jonsbol 1:12 och 1:14 Deponering av:  Grönlutslam  Barkavfall  Icke farligt avfall Deponering pågick mellan 1958 och 1978. Utpekad verksamhetsutövare är Nordic Paper Bäckhammar AB. 2.4 Klass 4 MIFO-modellen 2.4.1 Östervik Fastighet: Motorp 1:4 Deponering av bygg- och rivningsavfall samt schaktmassor. Verksamhetsutövare är ej utpekad. Deponering pågick under ett års tid vid 1970. Deponin är jordtäckt och inga ytterligare undersökningar anses nödvändiga. 2.4.2 Bäckhammars bruk Fastighet: Blaxmo 1:6 Deponering av sedimentslam. Utpekad verksamhetsutövare är Nordic Paper Bäckhammar AB. Deponering pågick mellan 1974 och 1976. 2.5 Branschklass 2 för förorenade områden 2.5.1 Tyskön Fastighet: Tyskön 1:3 Deponering av muddermassor. Identifiering av deponin är genomförd, och inventering samt utredning av eventuella åtgärdsbehov pågår. Riskklass kan komma att ändras efter genomförd utredning. 2.5.2 Adolfsberg Fastighet: Sälgen 3 Deponi med oklart innehåll. Enligt muntlig uppgift ska en deponi ha funnits i området fram till mitten av 1940-talet, men ytterligare information saknas. Inventering samt utredning av eventuella åtgärdsbehov pågår. Riskklass kan komma att ändras efter genomförd utredning. 2.5.3 Strandmossen Fastighet: Strand 1:64 Deponering av:  Hushållsavfall  Industriavfall  Bygg- och rivningsavfall Dnr SRN 53-2026/4 Deponering mellan 1976 och 2008. En plan för sluttäckning är framtagen och sluttäckning pågår enligt planen. Dnr SRN 53-2026/4 3 Filipstad Deponierna nedan har identifierats enligt MIFO-modellen och samtliga deponier har angetts till branschklass 2. Inventeringen är ej påbörjad och således har deponierna inte delats in i riskklasser. 3.1 Identifierade objekt enligt MIFO-modellen 3.1.1 Sven Pers- och Rundgruvorna Fastighet: Yngshyttan 1:207, Yngshyttan 1:219 Avfallsdeponi - icke-farligt, farligt avfall, branschklass 2. Platsen verkar ha använts som upplag vid drift av järnmalmsgruvor. Enligt uppgift i Fornminnesregistret finns soptipp vid två av gruvhålen. 3.1.2 Liljendals gamla bytipp Fastighet: Liljendal 4:1 Avfallsdeponi - icke-farligt, farligt avfall, branschklass 2. Gammal kommunal avfallsdeponi, tid för drift är oklar. Deponin innehåller bl a djurkadaver och gamla kylskåp. Tippen ligger nära vattendraget och anges till riskgrupp 3 i identifieringen. Identifiering genomförd 2002. 3.1.3 Deponi, Oforsen Rämmen Fastighet: Rämmen 1:127 Avfallsdeponi - icke-farligt, farligt avfall, deponering av avloppsslam, branschklass 2. Deponering av avloppsslam mellan 1975 och ca 1980. Identifiering genomförd 2002 och reviderad 2013. 3.1.4 Deponi, Långban Fastighet: Långbanshyttan 1:188 Dnr SRN 53-2026/4 Avfallsdeponi - icke-farligt, farligt avfall, branschklass 2. På platsen deponerades avloppsslam från 1965 till 1975. Identifieringen genomförd 2002 och reviderad 2013. 3.1.5 Deponi, Nordmarkshyttan Fastighet: Nordmarkshyttan 4:1 Avfallsdeponi - icke-farligt, farligt avfall, branschklass 2. Platsen har använts till deponering av avloppsslam. Efter avdunstning och infiltration av slamvatten skulle det torra slammet uppschaktas och spridas på åkermark. Driftstart anges till 1975 och driftslut är oklart. Identifieringen genomförd 2002 och reviderad 2013. 3.1.6 Jonstorpstippen Fastighet: Västra Filipstad 1:66 Avfallsdeponi - icke-farligt, farligt avfall, branschklass 2. Kommunal avfallsdeponi med driftslut på 1950–60-talet. Deponering av hushållsavfall, industriavfall samt bygg- och rivningsavfall har skett på platsen. Eventuellt även miljöfarligt avfall. Tippen (Jonstorpstippen) var huvudtipp för Filipstads kommun innan sammanslagningen. Därefter blev Västervik "kommuntipp". Identifieringen genomförd 2002. 3.1.7 Deponi, Västervik Fastighet: Västra Filipstad 1:81 2024 - Avfallsdeponi - icke-farligt, farligt avfall, branschklass 2. Platsen har använts till deponering av hushållsavfall, affärs- och kontorsavfall, bygg- och rivningsavfall, industriavfall samt avloppsslam. Driftslut 1975-1980. Dnr SRN 53-2026/4 Identifieringen genomförd 2002 och reviderad 2011. År 2020 genomförde kommunen en undersökning av vatten och sediment på plasten som visade att påverkan avseende miljögifter utifrån genomförda analyser av olja, BTEX, PAH och metaller visar generellt på en låg föroreningsnivå. 3.1.8 Deponi, Nykroppa, Mon Fastighet: Hornkullens Gruvallmänning 1:1 Avfallsdeponi - icke-farligt, farligt avfall, branschklass 2. Deponering av jordmassor. Oklart om det är industrideponi eller en kommunal deponi. I identifieringen anges att det läckte lakvatten men eftersom tippen sluttar ut i en myr gjordes en bedömning/klassning av Naturvårdsverket att risken är mindre och tippen hamnade i riskgrupp 4. Driftstart anges till 1977 och driftslut är oklart. Identifieringen genomförd 2002. 3.1.9 Deponi Nykroppa, Herrhult Fastighet: Herrhult 1:1; Nykroppa 3:50 Avfallsdeponi - icke-farligt, farligt avfall, branschklass 2. På platsen har hushållsavfall, bygg- och rivningsavfall, affärs- och kontorsavfall, industriavfall samt avloppsslam deponerats. Deponin var i drift åtminstone från 1950-talet, eventuellt tidigare fram till 1972. Från om med 1972 fungerade den gamla soptippen som upplag för sand och grus under en tid. Identifieringen genomförd 2002 och reviderad 2008 och 2013. 3.1.10 Deponi, Sutterhöjden Fastighet: Gräshöjden 1:5 Avfallsdeponi - icke-farligt, farligt avfall, branschklass 2. På platsen deponerades kommunalt hushållsavfall från Sutterhöjdens samhälle före den kommunala insamlingen startade. Driftstart är okänt och driftstopp anges till 1980 ev 1970. Identifieringen genomförd 2002. Dnr SRN 53-2026/4 3.1.11 Gamla soptippen i Lesjöfors/Skrotupplag Fastighet: Lesjöfors 7: 3 Avfallsdeponi - icke-farligt, farligt avfall. Platsen verkar ha använts som bytipp fram till 1972. På gamla soptippen har affärs- och kontorsavfall, hushållsavfall, bygg- och rivningsavfall, avloppsslam och ev miljöfarligt avfall deponerats. Under 1978 användes platsen som bilskrot. Identifieringen genomförd 2002 och reviderad 2010 och 2011. 3.1.12 Deponi Kalhyttan Fastighet: Kalhyttan 1:74 Avfallsdeponi - icke-farligt, farligt avfall. På platsen verkar inerta massor, plåt och byggavfall ha deponerats fram till 1985 av verksamhet. Identifiering genomförd 2002 och reviderad 2014. Dnr SRN 53-2026/4 4 Degerfors De nedlagda deponierna i Degerfors kommun inventerades och riskklassades 1985, med vissa uppdateringar under 1992, 1993 och 1998. Bedömningen har gjorts av Degerfors miljö- och hälsoskyddsförvaltning samt två konsultbolag. Riskklassningen skedde enligt nedan:  Riskklass 1: Mycket stor risk – Åtgärder krävs  Riskklass 2: Stor risk – Provtagningar och undersökningar behövs som grund för eventuella åtgärder  Riskklass 3: Måttlig risk – Deponi där relativt enkla åtgärder kan behövas  Riskklass 4: Låg risk – Särskilda miljöskyddsåtgärder bedöms inte nödvändiga 4.1 Riskklass 1 4.1.1 Långmossen Fastighet: Sävsjön 1:14 Deponering av:  Hushållsavfall  Byggavfall  Schaktmassor  Hydroxidslam Deponering pågick mellan 1965 och 1982. Det förekommer inte bebyggelse eller vattentäkter runt deponin. Kartläggning av spridningsrisk och jordlagrens vattenförande förmåga har genomförts. Det har också genomförts utredningar angående yt- och grundvattenpåverkan varpå det har tagits framåtgärdsförslag. Det har vidtagits en rad efterbehandlingsåtgärder för att begränsa lakvattenpåverkan. 4.2 Riskklass 3 4.2.1 Råbäck 1 Fastighet: Strömsnäs 2:1 Deponering av:  Byggavfall  Ris  Schaktmassor Deponering pågick under 1960- och 1970-talen. Huvudman för deponin var Degerfors Järnverk. Deponin bör avstädas och täckas, varefter den bedöms kunna placeras i riskklass 4. 4.2.2 Råbäck 2 Fastighet: Strömsnäs 2:1 Deponering av:  Byggavfall Dnr SRN 53-2026/4  Ris  Schaktmassor Deponering pågick under 1960- och 1970-talen. Huvudman för deponin var Degerfors Järnverk. Deponin bör avstädas och täckas, varefter den bedöms kunna placeras i riskklass 4. 4.3 Riskklass 4 4.3.1 Kröken Fastighet: Bottsbol 1:769 Deponering av främst hushållsavfall och möjligen mindre mängder miljöfarligt avfall. Deponering pågick mellan 1955 och 1965. Undersökningar har visat att lakvattenpåverkan endast kan påvisas vid deponin, vilket föranleder att spridningen är liten. Deponin bedöms behövas sluttäckas samt modelleras topografiskt för att underlätta ytavrinning och etablera vegetation. I samband med vegetationsetablering får avloppsslam från Degerfors avloppsreningsverk nyttjas som näringssubstrat. Sedan några år bedriver Degerfors Rid- och körsällskap aktiviteter i anslutning till deponin. 4.3.2 Agen Fastighet: Agen 1:11 Deponering av främst hushållsavfall och möjligen mycket små mängder miljöfarligt avfall. Deponering pågick mellan 1940 och 1955. Deponin ligger numera i tätbebyggelse och det syns inte några spår efter den. Det befaras inte någon hälso- eller miljöpåverkan. 4.3.3 Svartåtippen Fastighet: Svartå 1:76 Deponering av främst hushållsavfall och möjligen mindre mängder miljöfarligt avfall. Deponering pågick mellan 1952 och 1981. Det förekommer inte bebyggelse eller vattentäkter runt deponin. Deponin tillhörde först riskklass 2 men efter nya undersökningar 1992 beslutades riskklass 4. Dnr SRN 53-2026/4 5 Storfors 5.1 Klass 3 MIFO-modellen 5.1.1 Lundsberg, Matlången Fastighet: Matlången 1:3 Deponering av ungefär 100 ton oljeförorenad jord. Deponeringen upphörde vid mitten av 1970- talet. Området har därefter utvecklats till en vildtipp för grovsopor. 5.2 Klass 4 MIFO-modellen 5.2.1 Alkvettern, Kyrksten Deponering av grovavfall i anslutning till Kyrkstens samhälle. Deponin avvecklades 1970. 5.2.2 Alkvettern, Nybo Deponering av bark- och träavfall. Placerad på en industritomt precis intill sjön Alkvettern. Deponin avvecklades 1965. 5.2.3 Bjurtjärn, Ladufallet Deponering av grovavfall. Deponin avvecklades 1975. 5.2.4 Kungsskogen Deponering av grovavfall. Deponin avvecklades 1991. 5.2.5 Storfors, Krogen Fastighet: Storfors 1:10 Deponering av hushållsavfall och industriavfall. Deponin avvecklades 1973. 5.3 Deponier som saknar klassning 5.3.1 Abborrtjärn – hushållsavfallsdeponi Fastighet: Abborrtjärn 1:1 Deponering av:  Hushållsavfall  Industriavfall  Byggavfall Kommunal deponi som var i bruk mellan 1973 och 1993 och tog emot ungefär 2000 ton avfall per år. Deponin är sluttäckt. Dnr SRN 53-2026/5 KRETSLOPPSPLAN 2027–2039 Bilaga 4 Prognoser för framtiden Dnr SRN 53-2026/5 Innehållsförteckning Inledning .................................................................................................................................... 3 1 Historisk utveckling ................................................................................................................. 3 2 Utvecklingstendenser ............................................................................................................. 5 2.1 Befolkningsprognos ......................................................................................................... 5 2.2 Kommunalt avfall ............................................................................................................. 5 2.3 Verksamhetsavfall ............................................................................................................ 5 3 Prognos för framtida avfallsmängder ..................................................................................... 6 3.1 Bakgrund .......................................................................................................................... 6 3.2 Mat- och restavfall ........................................................................................................... 7 3.3 Förpackningar .................................................................................................................. 8 3.4 Returpapper ..................................................................................................................... 9 3.5 Grovavfall ......................................................................................................................... 9 3.6 Textilavfall ........................................................................................................................ 9 3.7 Verksamhetsavfall .......................................................................................................... 10 4 Behov av utvecklade insamlingssystem och anläggningar ................................................... 10 Dnr SRN 53-2026/5 Inledning I bilagan presenteras en bedömning av den framtida utvecklingen i Avfallssamverkan Östra Wermlands kommuner som kan komma att påverka avfallshanteringen och mängderna framåt under kretsloppsplanens planperiod. I det fall ny teknik sätts på marknaden som innebär väsentliga förändringar får detta tas upp som en ändring av kretsloppsplanen och i det läget tas ställning till eventuellt nya behov och därmed tillhörande miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning. I samband med införandet av fastighetsnära insamling av förpackningar kan kommunernas insamlingssystem komma att förändras eller anpassas. Införandet ställer krav på de renhållningsfordon som krävs för insamlingen och eventuellt också de krav som ställs på vägar där fordonen ska framföras. Flerfacks-fordon är oftast större och tyngre än enfacks- fordon vilket kan komma att påverka vilka vägar som anses farbara. 1 Historisk utveckling Med data inhämtad från Avfall Web – Trendrapport nyckeltal har det gjorts sammanställningar på insamlade avfallsmängder mätt i kg/person för både Sverige som helhet samt för medlemskommunerna i Avfallssamverkan Östra Wermland. Avfallsmängderna i Avfallssamverkan Östra Wermland följer samma trend som för riket som helhet med en årlig minskning mellan 2020 och 2023 för att sedan öka något till 2024. En förklaring till ökningen under 2024 kan vara den nya lagen om obligatorisk insamling av matavfall, och kommunernas övertagande av insamlingsansvaret av förpackningar. Dnr SRN 53-2026/5 Insamlade avfallsmängder Sverige 600 500 28 17 26 15 23 51 13 23 24 55 11 10 400 54 52 55 n o s r e p / 300 225 209 196 187 189 g K 200 100 191 189 186 179 177 0 2020 2021 2022 2023 2024 Mat- & restavfall Grovavfall Förpackningsavfall Returpapper Farligt avfall, elavfall & batterier Figur 1. Insamlade avfallsmängder för hela Sverige mätt i kg/person. Insamlade avfallsmängder AÖW 600 500 30 26 23 22 1 2 2 4 17 16 15 12 42 38 39 39 37 400 n o 221 219 225 229 255 s r e 300 p / g K 200 100 220 220 213 211 198 0 2020 2021 2022 2023 2024 Mat- & restavfall Grovavfall Förpackningsavfall Returpapper Farligt avfall, elavfall & batterier Figur 2. Insamlade avfallsmängder för Avfallssamverkan Östra Wermlands medlemskommuner mätt i kg/person. Dnr SRN 53-2026/5 2 Utvecklingstendenser 2.1 Befolkningsprognos 2026 2027 2031 2035 2039 Karlskoga 29 981 29 890 29 593 29 416 29 350 SCB prognos Kristinehamn 23 375 23 237 22 746 22 340 22 015 SCB prognos Filipstad 9 741 9 651 9 342 9 107 8 911 SCB prognos Degerfors 9 197 9 151 8 992 8 871 8 788 SCB Prognos Storfors 3 704 3 678 3 591 3 520 3 468 SCB prognos Tabell 1. Befolkningsprognos för Avfallssamverkan Östra Wermlands medlemskommuner från nuvarande befolkningssiffror och var fjärde år till planperiodens slut. 2.2 Kommunalt avfall Sett till befolkningsutvecklingen görs bedömningen att avfallsmängderna kommer vara relativt oförändrade. Den generella trenden har de senaste åren, med undantag för 2024, varit en svag minskning i avfallsmängderna. Nationellt sett har de insamlade mängderna minskat med ungefär fyra procent årligen, medan mängderna inom AÖW har minskat med ungefär en procent årligen. Det anses därmed rimligt att denna trend fortsätter, och att ytterligare minskningar i avfallsmängderna kommer ske i samband med genomförandet av åtgärder i denna kretsloppsplan. Vidare anses det också sannolikt att mängden restavfall från hushållen kommer minska i samband med införandet av fastighetsnära insamling av förpackningar samt separat insamling av textilavfall. Därmed kommer mängden material som går till återvinning och återanvändning öka. 2.3 Verksamhetsavfall Näringslivet i regionen förväntas utvecklas med bland annat fler arbetstillfällen då den tillverkningsindustri som finns inom Avfallssamverkan Östra Wermlands kommuner växer, samtidigt som det också etableras ett regemente i området. Det kan konstateras att mängden industriavfall, bygg- och rivningsavfall etcetera i hög grad är beroende av konjunkturen. Till följd av ökad sortering av såväl industriavfall som bygg- och rivningsavfall kan andelen utsorterat avfall från dessa områden förväntas öka. De avfallsflöden som i dagsläget omhändertas på annat sätt än genom kommunerna förutsätts även fortsättningsvis hanteras vid sidan av de kommunala systemen, då det för dessa flöden bedöms finnas ett etablerat omhändertagande. I kommunerna sker också en nyproduktion av bostäder, vilket även det medför uppkomst av byggavfall. Dnr SRN 53-2026/5 Mängden farligt avfall från industrier och bygg- och anläggningsverksamhet med mera kan komma att öka. Skälen till detta är främst trenden att alltmer avfall definieras som farligt avfall, och att byggnationer kan kräva sanering av förorenade områden som genererar förorenade massor som måste behandlas. Ökningen av mängden farligt avfall från industrier kan motverkas av företagens interna miljöarbete som bidrar till miljöanpassning av produktionen. 3 Prognos för framtida avfallsmängder 3.1 Bakgrund I följande avsnitt redovisas översiktligt en prognos för utvecklingen av avfallets mängd och fördelning på fraktioner för åren 2027, 2031, 2035 och 2039. Prognosen baseras på en bedömning av hur avfallet kommer att fördelas på fraktioner till följd av genomförande av åtgärder inom kretsloppsplanen och att nationella och internationella mål antas uppnås. Med denna utgångspunkt förväntas de totala avfallsmängderna från hushållen till en början minska för att sedan stabiliseras något från år 2031. Bedömningen är mycket osäker utifrån bland annat hur avfallsproduktionen per invånare i praktiken kommer att utvecklas och hur stor effekt avfallsförebyggande åtgärder kommer att få. Simuleringar för framtida avfallsmängder inom Avfallssamverkan Östra Wermlands kommuner har gjorts för år 2027, 2031, 2035 och 2039. Beräkningarna baseras på att mängden kommunalt avfall per invånare antas minska med ungefär 12 % till 2039 som en följd av avfallsförebyggande åtgärder. Nivåerna förutsätter att alla åtgärder som beskrivs i kretsloppsplanen vidtas och når upp till de resultat som målsatts. I figur 3 presenteras en prognos över totala mängder kommunalt avfall, vilket inkluderar mat- och restavfall, förpackningar, returpapper, grovavfall, farligt avfall och elavfall. Prognosen bygger på ett antagande om att utsorteringsgraden av förpackningar årligen ökar till 2031 för att sedan stabiliseras samtidigt som mängden restavfall minskar i motsvarande mängd under samma tidsperiod. Dnr SRN 53-2026/5 Insamlad mängd kommunalt avfall - Prognos 600 500 400 n o s r e 300 p / g K 200 100 0 2020 2021 2022 2023 2024 2027 2031 2035 2039 Figur 3. Prognos för framtida mängder insamlat kommunalt avfall. Lägenheter har idag mestadels fastighetsnära insamling i separata kärl även för förpackningar och returpapper, vilket är ett system som ger en hög utsorteringsgrad av avfall till materialåtervinning. I nuläget har ungefär 70 % av bostäderna, i flerbostadshus, tillgång till fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper, och ambitionen är att denna siffra ska vara 100 % till 2026-12-31. Detta förväntas medföra ökad insamling och återvinning av förpackningar och returpapper, samtidigt som restavfallet förväntas minska i motsvarande grad. Villor har i nuläget begränsad utbyggnad av fastighetsnära insamling och använder sig främst av återvinningsstationer. Detta kommer redan under 2026 förändras och en stor utbyggnad kommer ske inför lagkravet på fastighetsnära insamling av förpackningar till 2027-01-01. Sannolikt kommer inte den totala mängden avfall att minska nämnvärt till följd av införandet, men fraktionernas renhet förväntas öka. 3.2 Mat- och restavfall Mängden mat- och restavfall från fastighetsnära insamling förväntas minska till följd av minskat matsvinn, ökad utsortering av matavfall samt ökad utsortering av förpackningar och returpapper. I figur 4 presenteras en prognos över framtida mängder mat- och restavfall. Insamlingsgraden av matavfall väntas öka genom vidareutveckling av insamlingssystemen samt genom informationsinsatser om nyttan av att sortera ut matavfall för att möjliggöra Dnr SRN 53-2026/5 produktion av biogas och biogödsel. Samtidigt väntas också mängden matavfall minska till följd av informationsinsatser gällande matsvinn. Mängden restavfall väntas minska till följd av införandet av fastighetsnära insamling av förpackningar samt andra informationsinsatser. Insamlad mängd mat- och restavfall - Prognos 250 200 150 n o s r e p / g K 100 50 0 2020 2021 2022 2023 2024 2027 2031 2035 2039 Figur 4. Prognos för framtida insamlade mängder mat- och restavfall. 3.3 Förpackningar Kommunerna har sedan 2024-01-01 övertagit insamlingsansvaret för förpackningar och från och med 2027-01-01 ska förpackningsavfall samlas in fastighetsnära. När fastighetsnära insamling är etablerat förväntas mängderna insamlade förpackningar att öka i samma utsträckning som restavfallet väntas minska. Förhoppningen med fastighetsnära insamling av förpackningar är att fler förpackningar ska sorteras rätt och därmed inte läggas i restavfallet. Dnr SRN 53-2026/5 Insamlad mängd förpackningsavfall -Prognos 90 80 70 60 n o 50 s r e p / 40 g K 30 20 10 0 2020 2021 2022 2023 2024 2027 2031 2035 2039 Figur 5. Prognos för framtida insamlade mängder förpackningsavfall. 3.4 Returpapper Sedan 2022-01-01 ingår returpapper i det kommunala insamlingsansvaret. En kontinuerlig och tydlig trend vad gäller returpapper är att fraktionen årligen minskar i mängd. Trenden bör fortsatt vara ihållande, men kan komma att avta något då mängderna redan har nått låga nivåer. Dagstidningar kommer sannolikt fortsatt minska då många väljer att nyttja de digitala alternativen, medan pappersbaserad reklam anses kvarstå ytterligare några år innan en tydligare minskning kan blir synlig även där. 3.5 Grovavfall Mängden grovavfall på återvinningscentralerna kommer sannolikt också att minska. Mängden avfall till energiåtervinning förväntas minska bland annat till följd av förbättrad eftersortering, där mycket av avfallet kan sorteras ut till andra avfallsströmmar såsom återbruk och materialåtervinning. Materialåtervinningen tros öka till följd av bättre kommunikationsinsatser samt förbättrade öppettider och möjligheter att lämna avfallet på ett bekvämt sätt. Vidare kan fler fraktioner komma att samlas in på återvinningscentralerna vilket också bidrar till minskade mängder avfall till energiåtervinning. Ytterligare en anledning till att mängden grovavfall sannolikt kommer minska är den utvecklade insamlingen av textilier och textilavfall. 3.6 Textilavfall Sedan 2025-01-01 innehar kommunerna insamlingsansvaret för textilavfall och har därmed implementerat insamlingslösningar för detta på återvinningscentralerna. Det har också Dnr SRN 53-2026/5 beslutats om införande av ett producentansvar för textilier, vilket kommer träda i kraft senast april 2028. I samband med fortsatt insamling av textilavfall kommer mängden i den separata insamlingsströmmen öka i takt med att mängden i grovavfall och restavfall minskar. 3.7 Verksamhetsavfall Med undantag för avfall som faller under producentansvar saknas komplett mängdstatistik för avfall som kommunerna inte ansvarar för. Sådant avfall är exempelvis industriavfall, bygg- och rivningsavfall samt park- och trädgårdsavfall från verksamheter. Någon prognos för dessa avfallsfraktioner har därför inte kunnat göras. 4 Behov av utvecklade insamlingssystem och anläggningar 4.1 Kommunalt avfall och avfall under kommunalt insamlingsansvar Flera ändringar i avfallsrelaterade författningar kommer att påverka kommunerna under planperioden.  Insamlingsansvaret för förpackningar från hushåll genom fastighetsnära insamling kommer att påverka kommunernas insamlingssystem.  Insamlingsansvaret för förpackningar på allmänna och populära platser kommer påverka systemen för hantering av papperskorgar.  Insamlingsansvaret för textilavfall från hushåll kan komma att påverka kommunernas insamlingssystem.  Krav på utsortering av skrymmande kommunalt avfall som separat fraktion kan komma att påverka kommunernas insamlingssystem. För att uppnå prognosticerad mängd avfall till materialåtervinning och minskad mängd avfall till energiåtervinning är det viktigt att utbyggnaden av fastighetsnära insamling av förpackningar sker skyndsamt, i enlighet med gällande lagstiftning. Trenderna nationellt indikerar ökade mängder avfall till materialåtervinning när möjligheterna till fastighetsnära sortering ökar. Det är därmed viktigt att säkerställa att tillräcklig kapacitet för omlastning, mellanlagring och eventuell sortering av avfall till materialåtervinning finns tillgänglig. Nuvarande bedömning är att befintliga anläggningar har tillräcklig kapacitet för de förändringar som kan komma att ske. Av det avfall som omfattas av kommunalt insamlingsansvar kan förändringen i avfallsmängder antas rymmas inom befintliga tillstånd för kommunernas avfallsanläggningar och de behandlingsanläggningar som handlas upp. Minskade mängder till energiåtervinning och deponi innebär att anläggningarnas kapacitet för detta avfall bedöms vara tillräcklig. Dnr SRN 53-2026/5 Kommunerna har genom regional samverkan och genomförda upphandlingar goda förutsättningar gällande omhändertagande av förpackningar, sorterat grovavfall, farligt avfall och animaliska biprodukter. Då befolkningsmängden över tid inte indikerar någon större ökning bör befintliga anläggningar vara tillräckliga för att tillgodose behoven för avfallshantering. En översyn av anläggningarnas struktur, öppettider, bemanning och eventuella möjligheter till utökning bedöms som tillräcklig under planperioden. I samband med införande av fastighetsnära insamling av förpackningar från hushåll kan ett antal befintliga återvinningsstationer komma att tas bort till följd av minskat behov. Kvarvarande återvinningsstationer görs då om till lättillgängliga insamlingsplatser för skrymmande sällanförpackningar som inte lämpar sig att lämna i de fastighetsnära insamlingssystemen. 4.2 Verksamhetsavfall För verksamhetsavfall, vilket inte omfattas av kommunalt renhållningsansvar, finns begränsad tillgång till information om mängder som uppkommer inom kommunerna. De mängder som kan komma att öka till följd av samhällsutvecklingen är exempelvis byggavfall samt jord- och schaktmassor från bygg- och anläggningsverksamhet. Ökade mängder ställer krav på ökad kapacitet för omhändertagande av sådant avfall. Utvecklingen av mängderna verksamhetsavfall bör följas för att säkerställa att kommunerna har beredskap för att möta eventuella ökade flöden som kan komma att kanaliseras till kommunernas anläggningar. Som ovan nämnt finns inte några beräkningar på mängden verksamhetsavfall. Dnr SRN 53-2026/6 KRETSLOPPSPLAN 2027–2039 Bilaga 5 Kommunikationsplan Dnr SRN 53-2026/6 Innehållsförteckning 1 Bakgrund ................................................................................................................................. 3 2 Vad behöver kommuniceras? ................................................................................................. 3 2.1 Mål ................................................................................................................................... 3 2.2 Budskap ............................................................................................................................ 3 3 Eventuella risker ...................................................................................................................... 4 3.1 Bristande medvetenhet ................................................................................................... 4 3.2 Motstånd eller likgiltighet ................................................................................................ 4 3.3 Kostnads- och resursbegränsningar ................................................................................. 4 4 Informationskanaler ................................................................................................................ 4 5 Uppföljning .............................................................................................................................. 4 6 Aktivitetsplan .......................................................................................................................... 5 6.1 Internt: ............................................................................................................................. 5 6.2 Externt: ............................................................................................................................. 5 Dnr SRN 53-2026/6 1 Bakgrund Kretsloppsplanens syfte är att utveckla avfallshanteringen mot de mål och inriktning som samhället ämnar arbeta mot, samordna de ansträngningar som idag genomförs och säkerställa att åtgärder leder till bättre resurshushållning. Planen vänder sig till invånare, verksamhetsutövare och anställda i kommunerna vilket föranleder ett behov av att kommunicera både internt och externt genom olika kanaler. Kretsloppsplanen ska fungera som en beskrivning av hur kommunerna arbetar med avfallsfrågan och kan därmed också fungera som exempel på arbete för andra organisationer i kommunerna. Den ska också bidra till kommunernas mål och visioner. Kommunikationsplanen är ett stöd för den egna organisationen för att på ett enkelt sätt veta vad, när och hur det ska kommuniceras, både internt och externt, samt vilka aktiviteter som är kopplade till kretsloppsplanen. 2 Vad behöver kommuniceras? Kunskap om kretsloppsplanen samt den lagstadgade informationen som behövs i anslutning till avfallsplanearbetet behöver spridas. Information om nuläge och resultat kan bidra till stöd och stimulans i vidare arbete med frågorna, för såväl invånare som företag och medarbetare. Olika dialoger krävs för att få in information om intressenters inställning, utmaningar och behov. 2.1 Mål  Öka medvetenheten och kunskapen om avfallshantering i Avfallssamverkan Östra Wermlands medlemskommuner, både bland invånare och verksamhetsutövare.  Främja engagemang och delaktighet i avfallshantering genom att uppmuntra till aktivt deltagande och positiva förändringar i beteendet hos invånare och verksamhetsutövare.  Skapa en positiv bild av avfallshantering i kommunerna och visa på dess betydelse för hållbar resurshantering.  Skapa en öppen dialog med intressenter och involverade parter för att identifiera utmaningar, behov och förbättringspotential. 2.2 Budskap  Kretsloppsplanen är ett stöd för hur det gemensamt går att minska avfallsmängderna under planperioden 2027–2039.  Att minska mängden avfall är bra för miljön.  Genom att minska avfallsmängderna och öka återvinningen går det att bevara och återanvända resurser på ett hållbart sätt. Dnr SRN 53-2026/6 3 Eventuella risker 3.1 Bristande medvetenhet Det finns en risk att kommunikationen inte når fram till alla invånare i kommunerna. Vissa personer kan vara omedvetna om informationen eller inte engagera sig i ämnet. Det kan leda till att avfall sorteras felaktigt eller inte återvinns på rätt sätt. 3.2 Motstånd eller likgiltighet Vissa personer kan vara motvilliga att ändra sina vanor när det gäller avfallshantering och kanske inte prioriterar ämnet som viktigt. Det kan vara utmanande att övertyga och engagera dessa individer att delta i åtgärder för att förbättra avfallshanteringssystemet. 3.3 Kostnads- och resursbegränsningar Genomförandet av kommunikationsplanen kan kräva betydande resurser, inklusive tid, pengar och personal. Om det finns begränsade resurser tillgängliga kan det vara utmanande att genomföra alla aktiviteter enligt planen, vilket kan påverka resultatet av kommunikationsinsatserna. För att hantera dessa risker är det viktigt att kommunicera tydligt och konsekvent, involvera olika intressenter och grupper i planeringen och genomförandet av kommunikationsinsatserna, samt vara beredd att beredd att lyssna och svara på invånares frågor och farhågor. En kontinuerlig utvärdering av kommunikationsinsatserna och anpassning efter behov kan vara värdefullt för att säkerställa effektiviteten och framgången i kommunikationsplanen. 4 Informationskanaler  Intranät för internkommunikation  Mejlutskick till externa parter  Kommunernas webbsidor för allmänheten  Sociala medier för allmänheten  Utskick i app för allmänheten 5 Uppföljning Efter att miljörapporter och redovisning i Avfall Web är inskickade kan de fem uppsatta målen i kretsloppsplanen mätas. Uppföljningen redovisas på intranät och externa kanaler för att uppvisa resultaten. Dnr SRN 53-2026/6 6 Aktivitetsplan 6.1 Internt: Tidpunkt Aktivitet Målgrupp Kanal Kommentar En vecka före Information om Nämnder Intranät utställning kommande Förvaltningar revidering Politiska partier Efter beslut i Information om Nämnder Intranät avfallsansvarig utställning Förvaltningar Mejl nämnd Politiska partier När remiss Remiss för Nämnder Intranät Informera om publiceras på kretsloppsplanen Förvaltningar Mejl möjlighet att webbsidan Politiska partier lämna yttrande. Inom en vecka Informera om Nämnder, Intranät efter att KF-beslut fastställd Förvaltningar, är justerat renhållnings- Politiska partier ordning 6.2 Externt: Tidpunkt Aktivitet Målgrupp Kanal Kommentar En vecka före Information om Allmänheten, Hemsida Informera utställning utställning Remissinstanser Elektronisk allmänheten hur anslagstavla de kan påverka App arbetet. När remiss Remiss för Allmänheten Hemsida, publiceras på kretsloppsplanen Myndigheter Elektronisk webbsidan Grann- anslagstavla kommuner Mejl Näringsliv App Efter beslut i Utställning av Allmänheten Fysisk utställning avfallsansvarig kretsloppsplanen nämnd Inom en vecka Informera om Allmänheten Hemsida Den nya efter att KF- fastställd Näringsliv Elektronisk kretsloppsplanen beslut är justerat renhållnings- anslagstavla gäller från ordning Ihop med näst- 2027-01-01 kommande faktura Våren 2027 Synliggöra Allmänheten Sociala medier Informera om kretsloppsplanen Näringsliv Fysisk produkt vad den nya i en kampanj planen innebär för kommunerna. Under Riktade insatser Målgrupps- Målgrupps- planperioden utifrån åtgärds- anpassat anpassat listorna Enligt fastställda Insamling av Målgrupps- Enkät Få in synpunkter intervall data anpassat på verksamheten Två veckor innan Information om Allmänheten Annonsering Informera om förändringar i förändringen Näringsliv hur det kan Dnr SRN 53-2026/6 förutsättningar påverka och krav kunderna. Dnr SRN 53-2026/7 KRETSLOPPSPLAN 2027–2039 Bilaga 6 Uppföljning och slutredovisning av föregående avfallsplaner Dnr SRN 53-2026/7 Innehållsförteckning Inledning ................................................................................................................................................. 3 1 Karlskoga .............................................................................................................................................. 4 2 Kristinehamn ........................................................................................................................................ 8 3 Filipstad .............................................................................................................................................. 10 4 Degerfors ............................................................................................................................................ 14 5 Storfors ............................................................................................................................................... 16 Dnr SRN 53-2026/7 Inledning I följande avsnitt presenteras Avfallssamverkan Östra Wermlands medlemskommuners uppföljning och slutredovisning för de avfallsplaner som föregår kretsloppsplanen i respektive kommun. Avfallssamverkan Östra Wermland har sedan tidigare beslutat att samtliga medlemskommuner ska arbeta utefter fyra gemensamma målområden, vilket redovisas för i de planer som har antagits efter det att samverkansavtalet slöts. Uppföljningen är indelad utefter övergripande mål som sedan delas ned i delmål eller indikatorer. Dessa delmål och indikatorer bedöms med JA eller NEJ utefter om målet är uppnått och märks dessutom med en trend för att påvisa hur arbetet med målet har utvecklats. Med en glad gubbe menas att utvecklingen för målet är positivt, ledsen gubbe att utvecklingen är negativ och neutral gubbe att utvecklingen är oförändrad gentemot när målet antogs. Trenden kan vara positiv trots att målet inte är uppnått då utvecklingen fortfarande kan vara positiv och att måluppfyllelse är närmre än när målet antogs. Det kan även anges en kommentar för varje delmål eller indikator för att exempelvis förtydliga vilka mätvärden som har beaktats. Färgsättning i tabellerna är endast till för att förtydliga när ett nytt mål avses, och har inte något annan innebörd. Dnr SRN 53-2026/7 1 Karlskoga Mål Delmål/indikator Mål uppnått Trend Kommentar Öppettider på ÅVC har utökats och andra Ökad tillgänglighet för att lämna JA typer av lösningar för att lämna avfall finns utsorterat grovavfall. periodvis och utvecklas kontinuerligt. Andelen materialåtervinning är Ökad materialåtervinning. NEJ oförändrad 2024 jämfört med 2020. Ökad medvetenhet och minskning Både tallrikssvinn och serveringssvinn i av matsvinn i kommunala kök och JA grund- och gymnasieskolorna visar en stor verksamheter. minskning 2024 jämfört med 2020. Ökad medvetenhet om Information inkluderas i nedskräpning bland anställda, JA kommunikationsplan och deltagande i invånare och företag i kommunen. skräpplockardagar ökar. Antalet skräp i stadsmiljö ska Skräpmätning ej genomförd under - - minska till färre än 3 skräp/m2. planperioden. Minska avfallet och Ökad mängd återanvändning av Mängden material till återbruk ökar. Inom nedskräpningen produkter, material och JA kommunkoncernen har funktionen avfallsmassor. Återbruket startats. Minskad mängd brännbart avfall Mängden brännbart avfall har ökat. NEJ inom kommunen. Mat- och restavfallet ska minska till Mängden mat- och restavfall minskar max 181,5 kg per person (nationell NEJ årligen, men har ännu inte nått målvärdet. målsättning). Funktionen ”Återbruket” startades 2024 Ökat återbruk inom kommunens och bidrar till ökat återbruk av exempelvis JA verksamheter. möbler och inventarier i hela kommunkoncernen. Antalet abonnenter med delade kärl har Fler abonnenter med delade kärl. JA ökat. Dnr SRN 53-2026/7 Mål Delmål/indikator Mål uppnått Trend Kommentar Målet är inte uppnått, men mängderna Inget farligt avfall eller elavfall i NEJ farligt avfall och elavfall i restavfallet restavfallet. minskar enligt genomförda plockanalyser. Mängden farligt avfall som Inga mätningar har genomförts vare sig genereras av kommunkoncernen - - före eller under planperioden. minskar. Avgifta kretsloppet Vid om- eller nybyggnationer samt Återbruk och återvinning har blivit en rivning av kommunala fastigheter större del i bygg- och rivningsprojekten sorteras minst 70 viktprocent av och är något som eftersträvas. Trenden är icke-farligt bygg- och rivningsavfall NEJ därmed positiv och det tas steg mot till återanvändning, måluppfyllelse. materialåtervinning eller annat materialutnyttjande. Slammet från kommunens reningsverk har sådan kvalitet att JA det kan REVAQ-certifieras. Fosfor och mullämnen ska tas tillvara från slammet både från kommunens reningsverk och JA enskilda avlopp, och behandlas med lämplig teknik för bästa Utnyttja avfallet som resurs miljönytta. All latrin ska hanteras i lokala All latrin hanteras inte lokalt ännu, men kretslopp på den plats där den NEJ fler och fler väljer lokalt uppkommer. omhändertagande. De lösningar som funnits sedan tidigare Förenkla och utveckla har förbättrats och nya lösningar har källsorteringen i kommunala JA tillkommit. Arbetet fortsätter i samband verksamheter och publik miljö. med nya lagkrav. Dnr SRN 53-2026/7 Mål Delmål/indikator Mål uppnått Trend Kommentar Producentansvarsavfall ska utgöra Mängden producentansvarsavfall i NEJ max 10% av hushållens restavfall. restavfallet är oförändrad. Matavfall ska utgöra max 5% av Målet är inte uppnått men plockanalyser NEJ hushållens restavfall. påvisar en förbättring. Om målet har uppnåtts eller ej är svårt att Ökad återvinning av textilier och veta. Många nya bestämmelser har trätt i ökad materialåtervinning av - kraft under planperioden och insamlingen textilavfall. av textilier har ökat. Om återvinningen har ökat är däremot okänt. Ökad energiåtervinning av vedartat Data saknas - trädgårdsavfall. Ökad insamling av matavfall från Antalet företag med abonnemang för JA företag. insamling av matavfall har ökat. En långsiktig plan för plockanalyser har Förbättrad långsiktighet rörande upprättats och arbetet med detta JA plockanalyser. fortlöper under nästkommande planperiod. Avfallstaxan ska utformas så att den Taxestruktur är gemensamt framtagen i är tydlig, enkel och lätt att förstå. AÖW och arbetet fortlöper efterhand som Samt styra mot de bästa JA nya erfarenheter och lagkrav tillkommer. lösningarna ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt. Planera och samverka för Under planperioden har kommunen ingått långsiktigt hållbar Den regionala samverkan utvecklas i ett samverkansavtal med JA avfallshantering och bidrar till samordningsvinster. grannkommuner och anställt en gemensam samordnare. Kommunen och renhållaren strävar mot en hållbar utveckling av JA avfallshanteringen utifrån nya kunskaper och lagkrav. Dnr SRN 53-2026/7 Mål Delmål/indikator Mål uppnått Trend Kommentar Kommunens och renhållarens kommunikation ska bidra till att JA målen i avfallsplanen nås. Dnr SRN 53-2026/7 2 Kristinehamn Mål Delmål/indikator Mål uppnått Trend Kommentar Minska mängden insamlat Delmål att minska årligen har nåtts. kommunalt avfall till 365 kg/person NEJ Mängden har minskats från 486kg 2022 till 467 kg 2024 Antalet skräpföremål i stadsmiljö Inga skräpmätningar har genomförts ska bibehållas vid 2,31/10m2 eller Data saknas - minska Mängd matsvinn, g/måltid, ska Delmål att minska med 5 g årligen, från minskas med 20 g i skolorna NEJ 52g år 2022, har nåtts. 2024 var Minska avfallet och matsvinnet 40g/måltid nedskräpningen Mängd matsvinn, g/måltid, ska Delmål att minska 20g/måltid jämfört med NEJ minskas med 20 g i förskolorna 2022 har ej nåtts Mängd matsvinn, g/måltid, ska Matsvinnet har inte mätts Data saknas minskas med 20 g på boenden Andel hushåll som har tillgång till Övertagandet är genomfört och fastighetsnära eller kvartersnära utbredningen sker enligt plan för att vara NEJ insamling av förpackningar ska vara fullständig till årsskiftet 2026/2027 100 % 2026-12-31 Medborgarundersökningen - Möjligheten att återvinna avfall Data saknas - utan transport med bil är bra, andel (%) Insamlat farligt avfall har minskats men Insamlat farligt avfall (inkl. el-avfall slutmålet är ännu inte nått NEJ och batterier), kg/invånare Avgifta kretsloppet Andelen felsorterat farligt avfall i JA hushållsavfallet Dnr SRN 53-2026/7 Mål Delmål/indikator Mål uppnått Trend Kommentar Nöjdhet funktion att lämna farligt Nya insamlingsplatser för farligt avfall har JA avfall skapats Kommunalt avfall som samlats in Delmål för 2024 har inte nåtts, men finns för materialåtervinning, inkl. NEJ god potential att slutmålet nås i och med biologisk behandling, andel (%) utvecklingen av fastighetsnära insamling Utnyttja avfallet som resurs Uppkommet matavfall som behandlas biologiskt så att både JA växtnäring och energi tas tillvara (endast rötning), andel (%) Position i avfallstrappan >40% Data saknas Respektive nämnd och fullmäktige Skapa långsiktigt hållbar samt förvaltningars nöjdhet med Data saknas avfallshantering avfallsarbetet Svensk avfallsranking (placering i NEJ landet bättre än 100) Dnr SRN 53-2026/7 3 Filipstad Mål Delmål/indikator Mål uppnått Trend Kommentar Samarbetet utvecklas kontinuerligt. Mellan kommunerna i AÖW (Avfallssamverkan Östra Wermland) har ett samverkansavtal beslutats och tecknats att gälla from 20210101. Inom Samarbete i regionen som Vi skall utveckla samarbetet för att detta nätverk har arbetet utvecklats och främjar visionen 100% gemensamt nå lösningar som ger JA ett flertal gemensamma åtgärder har kretslopp – 0% restprodukt ömsesidig nytta. genomförts, bl.a. plockanlyser, gemensamma dokumentmallar, enkäter, upphandlingar, hantering av nytt skyltsystem för ÅVC, samt så har en anfallssamordnare anställts som gemensam resurs. Hushållen ska ha kunskap om vad Informationsarbetet pågår löpande. Inom som är farligt avfall och var det ska JA avtalssamverkan AÖW finns en lämnas. verksamhetsplan där information är framlyft. Informationsarbetet budgeteras årligen. Gemensam informations- Plockanalyser på mat- och restavfall visar och kommunikationsstrategi Hushållen ska ha kunskap om varför att hushållen har kunskap om farligt avfall avfall ska sorteras, och vilken nytta JA då detta i princip är 0%. det gör. Fraktionen restavfall minskar successivt hela tiden vilket indikerar att invånarna har kunskap om hur avfall ska sorteras och vilken nytta det gör. Dnr SRN 53-2026/7 Mål Delmål/indikator Mål uppnått Trend Kommentar Analyser av slammets innehåll av föroreningar visar ett slam med låga halter Slam från reningsverk ska ha Slammet från kommunens av föroreningar och tungmetaller, dock sådan kvalité att det kan reningsverk ska ha sådan kvalité att NEJ även för låg halt fosfor för att klara Revaq- spridas på åkermark det kan spridas på åkermark. kraven samt för att vara attraktivt inom jordbruk. Allt avfall som uppkommer i Alla verksamheter har ej fastighetsnära kommunens verksamheter ska NEJ insamling av förpackningar och sorteras rätt returpapper. Kommunal verksamhet ska Kommunen har samarbete med flera vara föredöme System för återbruk ska uppmuntras aktörer inom återbruksverksamhet, samt JA och underlättas arbetar med återbruk inom och mellan kommunens verksamheter. 75 % av icke anmälnings- eller tillståndspliktiga företag, som klassas NEJ som miljöfarlig verksamhet, ska ha Avfallsfrågorna ska vara en fått tillsyn på sin hantering av avfall viktig del i tillsynen 90 % av livsmedelsföretagen ska ha fått tillsyn på sin hantering av avfall. NEJ Avfallsfrågorna vara en viktig del i Samarbetet mellan kommunens JA kommunens planarbete. verksamheter fungerar mycket väl. Arbetsmiljö ska vara en Arbetsmiljöproblem som uppdagas i Arbete pågår löpande i det systematiska JA viktig aspekt i all verksamheten skall löpande åtgärdas. arbetsmiljöarbetet. avfallshantering Soprum skall uppfylla kraven för god JA arbetsmiljö. Dnr SRN 53-2026/7 Mål Delmål/indikator Mål uppnått Trend Kommentar Taxan ska stimulera till Konstruera en taxa som stimulerar Taxan förändras allteftersom nya behov JA långsiktigt hållbara lösningar långsiktigt hållbara lösningar uppstår eller lagkrav ändras/tillkommer. Hög tillgänglighet för sortering av Via obemannade öppettider (Gröntkort) JA hushållens grovavfall. på ÅVC har tillgängligheten ökat betydligt. Inget trädgårdsavfall i vanliga Fastighetsnära hämtning av hushållssoporna. Allt ska tas omhand trädgårdsavfall erbjuds. Vid plockanalyser antingen genom kompostering på har trädgårdsavfall ej påvisats i det vanliga JA den egna fastigheten eller vid kommunala avfallet. Likaså är det inget kommunens återvinningscentral problem som rapporterats av Långskogen insamlingspersonal. Plockanalyser gjorda 2018 och 2023 visar Mängden förpackningar och tidningar en 10 procentig minskning av JA i restavfallet skall minska. förpackningar i restavfall. Med införandet av FNI kommer det ytterligare att minska. FNI håller på att införas och just nu har ca Fastighetsnära insamling bör finnas Enkelt att sortera NEJ 50 % av flerfamiljshusen någon form av vid flerbostadshusen fastighetsnära insamling av förpackningar. Försök med insamling av matavfall Klart JA från hushållen kommer att påbörjas. Försök med insamling av matavfall, Klart som sorteras ut och behandlas biologiskt, från flerbostadshus, JA matbutiker, restauranger och storhushåll kommer att påbörjas (inkl kommunens verksamheter). Införa system för insamling av vissa För närvarande är fler insamlingsstationer fraktioner farligt avfall i anslutning till inte aktuellt. NEJ affärernas returstationer eller andra lämpliga platser. Antalet Dnr SRN 53-2026/7 Mål Delmål/indikator Mål uppnått Trend Kommentar insamlingspunkter för glödlampor, lågenergilampor och lysrör utökas. Dnr SRN 53-2026/7 4 Degerfors Mål Delmål/indikator Mål uppnått Trend Kommentar Insamlad mängd hushållsavfall, per 2024 – 176kg/person invånare, i form av restavfall från Minska avfallet och avfallshämtning ska uppgå till nedskräpningen NEJ maximalt 170 kg/inv och år till år 2030 jämfört med år 2019. Minska avfallet och Andel matavfall i restavfallet ska Plockanalys gjord 2023 - 5,76% nedskräpningen uppgå till maximalt 10% år 2025 JA Minska avfallet och Andel tidningar och förpackningar i Införandet av fastighetsnära insamling av nedskräpningen restavfallet ska uppgå till maximalt NEJ papper och plastförpackningar kommer 10% år 2030 nivån sjuka på sikt. Minska avfallet och Minska matsvinnet i kommunala nedskräpningen kök och restauranger Data saknas Samtliga kommunala verksamheter Planering att utöka full sortering för Minska avfallet och ska senast under år 2022 inför samtliga verksamheter. nedskräpningen NEJ källsortering av matavfall, tidningar, förpackningar och farligt avfall Minska avfallet och Skräpmätning genomförs under år Mätning gjord 2024, inplanerat 2026 nedskräpningen 2024 och 2026 JA Information till kommuninvånare Information löpande via sociala medier Minska avfallet och gällande avfall och återvinning ska och brev. nedskräpningen JA presenteras och uppdateras minst två gånger per år Dnr SRN 53-2026/7 Mål Delmål/indikator Mål uppnått Trend Kommentar Andel farligt avfall och elavfall i Plockanalys gjord 2023 Avgifta kretsloppet restavfallet ska vara <0,50g/hushåll JA och vecka till år 2030. Andel farligt avfall i brännbart Planering med plockanalyser Avgifta kretsloppet grovavfall från hushåll ska halveras Data saknas till år 2030. Andel farligt avfall i grovavfall form Planering med plockanalyser Avgifta kretsloppet av deponirest från hushåll ska Data saknas halveras till år 2030. Insamlad mängd grovavfall från Pågående arbete med utökning av hushåll, per invånare, i form av fraktioner på ÅVC. Utnyttja avfallet som resurs brännbart från ÅVC ska minska med Nej 25% till år 2030 jämfört med år 2020. Målet är 47 kg/inv år 2030 Insamlad mängd grovavfall från Pågående arbete med utökning av hushåll, per invånare, i form av fraktioner på ÅVC. Utnyttja avfallet som resurs deponirest från ÅVC ska minska Nej med 25% till år 2030 jämfört med år 2020.Målet är 19 kg/inv år 2030 Information till kommuninvånare Löpande information samt vid införandet gällande källsortering på av fastighetsnära insamling av papper- och Utnyttja avfallet som resurs JA kommunens ÅVC ska uppdateras plastförpacknignar 2025 minst två gånger per år. Dnr SRN 53-2026/7 5 Storfors Mål Delmål/indikator Mål uppnått Trend Kommentar Ökad tillgänglighet för att lämna JA utsorterat grovavfall. Ökad materialåtervinning. Mängden materialåtervinning ökar och minskar från år till år utan någon tydlig JA positiv eller negativ trend. Den har ökat aningen 2024 jämfört med 2021. Ökad medvetenhet och minskning av matsvinn i kommunala kök och JA verksamheter. Ökad medvetenhet om Arbete pågår och kommer fortgå under nedskräpning bland anställda, NEJ nästa planperiod. Minska avfallet och invånare och företag i kommunen. nedskräpningen Ökad mängd återanvändning av produkter, material och Data saknas - avfallsmassor. Minskad mängd brännbart avfall Mängden brännbart avfall har ökat. NEJ inom kommunen. Mat- och restavfallet ska minska till Mellan 2020–2023 ökade mängden årligen max 171 kg per person (nationell NEJ och 2024 var mängden åter på samma målsättning). nivå som 2020. Ökat återbruk inom kommunen IT-utrustning leasas och lämnas i retur för JA eventuellt återbruk till leverantören. Fler abonnenter med delade kärl. JA Inget farligt avfall eller elavfall i Resultat från plockanalys innan restavfallet. planperioden saknas, vilket medför att en Avgifta kretsloppet NEJ - trend inte kan identifieras. Mängderna farligt avfall och elavfall i restavfallet var Dnr SRN 53-2026/7 Mål Delmål/indikator Mål uppnått Trend Kommentar mycket små enligt plockanalys gjord under planperioden. Mängden farligt avfall som genereras av kommunen och JA kommunala bolag minskar. Vid om- eller nybyggnation samt rivning av kommunala fastigheter sorteras minst 70 viktprocent av icke-farligt bygg- och rivningsavfall JA till återanvändning, materialåtervinning eller annat materialutnyttjande. Slammet från kommunens reningsverk har sådan kvalitet att NEJ det kan REVAQ-certifieras. Fosfor och mullämnen ska tas tillvara från slammet både från kommunens reningsverk och NEJ enskilda avlopp och behandlas med lämplig teknik för bästa miljönytta. Utnyttja avfallet som resurs All latrin ska hanteras i lokala All latrin hanteras inte lokalt ännu, men kretslopp på den plats där den NEJ fler och fler väljer lokalt uppkommer. omhändertagande. Förenkla och utveckla Arbete pågår för att bygga ut system för källsorteringen i kommunala JA källsortering till de lokaler som idag saknar verksamheter och publik miljö. det. Andelen producentansvarsavfall ska Resultat från plockanalys innan utgöra max 10 % av hushållens NEJ - planperioden saknas, vilket medför att en restavfall. trend inte kan identifieras. Mängden är Dnr SRN 53-2026/7 Mål Delmål/indikator Mål uppnått Trend Kommentar långt från målvärdet och det krävs fler åtgärder för måluppfyllelse. Andelen matavfall ska utgöra max 5 Resultat från plockanalys innan % av hushållens restavfall. planperioden saknas, vilket medför att en NEJ - trend inte kan identifieras. Mängden är nära målvärdet. Ökad återvinning av textilier och Om målet har uppnåtts eller ej är svårt att ökad materialåtervinning av veta. Många nya bestämmelser har trätt i textilavfall. - kraft under planperioden och insamlingen av textilier har ökat. Om återvinningen har ökat är däremot okänt. Ökad energiåtervinning av vedartat Data saknas - trädgårdsavfall. Ökad insamling av matavfall från Antalet företag med abonnemang för JA företag. insamling av matavfall har ökat. Förbättrad långsiktighet rörande JA plockanalyser. Avfallstaxan ska utformas så att den Taxestruktur är gemensamt framtagen i är tydlig, enkel och lätt att förstå. AÖW och arbetet fortlöper efterhand som Samt styra mot de bästa JA nya erfarenheter och lagkrav tillkommer. lösningarna ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt. Planera och samverka för Den regionala samverkan utvecklas Under planperioden har kommunen ingått långsiktigt hållbar och bidrar till samordningsvinster. i ett samverkansavtal med avfallshantering JA grannkommuner och anställt en gemensam samordnare. Kommunen strävar mot en hållbar utveckling av avfallshanteringen JA utifrån nya kunskaper och lagkrav. Dnr SRN 53-2026/7 Mål Delmål/indikator Mål uppnått Trend Kommentar Kommunens kommunikation ska bidra till att målen i avfallsplanen JA nås. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-05-19 Kommunstyrelsens arbetsutskott

KF §86 /2025-09-29 Sammanfattning av ärendet För att tydliggöra och sätta ramar för att parkering i kommunen hanteras enhetligt antog kommunfullmäktige en policy för avgiftsfri parkering i Degerfors kommun vid sammanträdet 2025-09-29 § 86. I beslutet framgår att avgiftsfri parkering ska gälla på samtliga besöks- och gatuparkeringar som ägs, hyrs eller förvaltas av Degerfors kommun och dess bolag. Likaså ansvarar Serviceförvaltningen för drift, skyltning och tillsyn av kommunala parkeringsytor och kommunstyrelsen för att följa upp och vid behov revidera policyn. Degerforsbyggen AB har 2026-04-16 inkommit med en promemoria ”Samlad konsekvensbedömning av avgiftsfri parkering” se bilaga i ärendet. Utredningen har undersökt hur policyn kan tillämpas av bolaget och samtidigt uppfylla intentionerna om fungerande besöksparkeringar. Deltar ej i beslut Anna Nordqvist (M) och Peter Nyström (SD) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen, 2026-05-04. Degerforsbyggen AB inkommen skrivelse benämnd ”PM Samlad konsekvensbedömning av avgiftsfri parkering” Skickas till Degerforsbyggen AB Ekonomichef Justering Tranaktionsid Utdragsbestyrkande VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Datum Diarienummer 2026-05-04 KS 00125–2026 Jörgen Hansson, 0586-482 67 jorgen.hansson@degerfors.se Kommunstyrelsen Avgiftsfria besöksparkeringar – konsekvensbedömning från Degerforsbyggen AB Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att: - ge Degerforsbyggen AB i uppdrag att avveckla sina parkeringsavgifter på besöksparkeringar, i linje med kommunfullmäktiges tidigare beslut om policy för avgiftsfri parkering i Degerfors kommun, 2025-09-29 §86 Sammanfattning av ärendet För att tydliggöra och sätta ramar för att parkering i kommunen hanteras enhetligt antog kommunfullmäktige en policy för avgiftsfri parkering i Degerfors kommun vid sammanträdet 2025-09-29 § 86. I beslutet framgår att avgiftsfri parkering ska gälla på samtliga besöks- och gatuparkeringar som ägs, hyrs eller förvaltas av Degerfors kommun och dess bolag. Likaså ansvarar Serviceförvaltningen för drift, skyltning och tillsyn av kommunala parkeringsytor och kommunstyrelsen för att följa upp och vid behov revidera policyn. Degerforsbyggen AB har 2026-04-16 inkommit med en promemoria ”Samlad konsekvensbedömning av avgiftsfri parkering” se bilaga i ärendet. Utredningen har undersökt hur policyn kan tillämpas av bolaget och samtidigt uppfylla intentionerna om fungerande besöksparkeringar. Utredningen har haft två utgångspunkter:  policyns intention om avgiftsfri parkering  behovet av att säkerställa fungerande besöksparkeringar i bostadsområden Hemsida E-post Organisationsnr Degerfors kommun www.degerfors.se kommun@degerfors.se 212000-1934 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro Degerfors kommun Nämndhuset 0586-481 00 0586-483 86 5861-9370 693 80 Degerfors Herrgårdsgatan 37, Degerfors Datum Diarienummer Sida Degerfors kommun 2026-05-04 KS 00125–2026 2(4) Framställan från Degerforsbyggen AB avser enbart besöksparkeringar i anslutning till bostadsområden som bolaget äger, hyr eller förvaltar. I bostadsområden finns olika typer av parkeringsbehov. Dels boendeparkeringar som hyrs av hyresgästen, dels några parkeringar som avser besökare. Besöksparkeringarna ska säkerställa att det finns tillgängliga platser för tillfälliga besök. En omvärldsspaning, hur andra aktörer i Degerfors kommun och närliggande kommuner tillämpar besöksparkeringar visar att det finns variation i både avgiftsnivå och tidsbegränsning. Avgiftsnivåerna ligger generellt i spannet 3 till 6 kr per timma, ofta med avgift från första timmen eller efter en kortare avgiftsfri period. I vissa fall förekommer även avgiftsfri parkering, exempelvis vid allmänna besöksparkeringar i centrumnära lägen, ofta med längre tidsbegränsning. Gemensamt för samtliga modeller är att de innehåller någon form av styrning, antingen genom avgift eller tidsbegränsning i syfte att påverka användningen av parkeringarna och säkerställa tillgänglighet (läs bifogat PM). Den samlade bilden i utredningen visar att: • Tidsbegränsning för besöksparkeringar vanligtvis ligger mellan 1 och 3 timmar • Avgift i de flesta fall tas ut från första timmen och ligger oftast i spannet 3 kr per timme eller högre. • Längre avgiftsfria perioder är ovanliga. • Näst intill utebliven förekomst av synpunkter och problem kopplade till nuvarande upplägg, baserat på avstämning med personal som kontinuerligt är i kontakt med hyresgäster och allmänhet • Bolagets nuvarande modell med 4 timmars avgiftsfri parkering, följt av en låg avgift, innebär ett fördelaktigt upplägg i jämförelse. Besöksparkeringar ska möjliggöra att vardagen fungerar för hyresgäster och verksamheter. Det kan handla om samhällsviktiga funktioner och sociala behov. Typiska exempel är:  Hemtjänst och hemsjukvård som gör kortare och återkommande besök  Anhöriga som hälsar på, ibland över en kväll eller helg  Leveranser, exempelvis möbler och vitvaror  Servicepersonal som elektriker, tekniker eller fastighetsskötsel  Vänner och sociala besök För att det ska fungera krävs en hög omsättning på platserna. Omsättningen är central för att kunna balansera behovet mellan besöksparkeringar och långtidsparkering för boende. Utredningen menar att om besöksparkeringar överutnyttjas uppstår en obalans. Antingen försämras tillgängligheten för Datum Diarienummer Sida Degerfors kommun 2026-05-04 KS 00125–2026 3(4) besökare, eller så behöver fler ytor avsättas till besöksparkering, vilket i praktiken minskar utbudet av långtidsparkeringar för de egna hyresgästerna. Utredningen analyserar möjliga handlingsalternativ vid avgiftsfri parkering:  Ta bort avgift och behåll nuvarande tidsgräns (4 timmar). Detta innebär att besökaren inte har möjlighet att parkera längre mot en låg avgift.  Ett annat alternativ är att utöka tidsbegränsningen till exempelvis 24 eller 48 timmar. Möjliggör längre besök utan avgift men innebär samtidigt en risk för överutnyttjande och minskad tillgänglighet (parkeringarna är upptagna längre än nödvändigt)  Ytterligare ett alternativ är att ta bort avgiften och införa undantagshantering, där de som har behov av längre parkering ansöker om tillstånd via bolaget. Ställer ökade krav på tillgänglighet och administration, samtidigt är den i praktiken ytterst svår och kostsam att följa upp och parkeringsbevaka. Sammantaget innebär ovan att handlingsutrymmet är begränsat. För att upprätthålla omsättning och funktion på besöksparkeringen i ett system med helt avgiftsfri parkering återstår att begränsa parkeringstiden. I ett helt avgiftsfritt upplägg försvinner möjligheten till längre besök, ex över en helg. Utredningen bedömer att bolagets nuvarande tillämpning uppfyller intentionen med kommunens policy om enhetlighet och fri avgift under de första 4 timmarna för att upprätthålla att nödvändig funktion och tillgänglighet i anslutning till bostadsområden som bolaget äger, hyr eller förvaltar. Om kommunfullmäktige beslutar om en strikt tillämpning av policyn för bostadsbolaget med helt avgiftsfri parkering är detta möjligt att genomföra, men det innebär att avgiften tas bort och att möjligheten till vistelse längre än 4 timmar bortfaller, vilket medför en försämrad flexibilitet och tillgänglighet för besökare skriver Degerforsbyggen AB i utredningen. Konsekvensbeskrivning Degerforsbyggen AB redovisar i skrivelse till kommunen (bifogad handling i ärendet) en samlad konsekvensbedömning av avgiftsfri parkering. Det framkommer inte i utredningen hur stora de ekonomiska konsekvenserna är för bolaget vid ett beslut i kommunfullmäktige om att avveckla nuvarande modell för besöksparkering. Datum Diarienummer Sida Degerfors kommun 2026-05-04 KS 00125–2026 4(4) Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse 2026-05-04. Degerforsbyggen AB inkommen skrivelse benämnd ”PM Samlad konsekvensbedömning av avgiftsfri parkering”. Jörgen Hansson Ekonomichef Beslut ska skickas till Degerforsbyggen AB Ekonomichef KS 125-2026/1 Degerfors kommun Kommunstyrelsen Ank 2026-04-17 Dnr KS 125-2026/1 Degerfors 2026-04-16 PM Samlad konsekvensbedömning av avgiftsfri parkering Utredning och konsekvensanalys av Degerfors kommun beslutad policy för avgiftsfria besöksparkeringar. 1.Bakgrund Kommunfullmäktige har beslutat om en policy som innebär att avgiftsfri parkering ska gälla på samtliga besöks- och gatuparkeringar som ägs, hyrs eller förvaltas av kommunen och dess bolag. Det angivna syftet med policyn är att skapa en enhetlig hantering av parkeringar i kommunen. Mot bakgrund av den beslutade policyn, och då bolaget inte har beretts möjlighet att lämna synpunkter i ärendet, har Degerforsbyggen genomfört en utredning och konsekvensanalys av hur policyn kan tillämpas inom det handlingsutrymme som finns, för att samtidigt uppfylla dess intention och säkerställa fungerande besöksparkeringar. Arbetet har inkluderat en omvärldsanalys av hur besöksparkeringar hanteras inom den egna orten och i andra jämförbara kommuner. Utredningen har haft två utgångspunkter: • policyns intention om avgiftsfri parkering • behovet av att säkerställa fungerande besöksparkeringar i bostadsområden 2.Nuläge och branschpraxis Avgränsning Den del av kommunens beslutade policy som berör Degerforsbyggens verksamhet avser besöksparkeringar i anslutning till bostadsområden som bolaget äger, hyr eller förvaltar. I denna framställning avses därför enbart dessa parkeringar. Det är samtidigt viktigt att tydliggöra att bolaget varken äger, förvaltar eller råder över de parkeringar som är kopplade till besöksnäring och centrumfunktioner. Dessa parkeringar ligger utanför bolagets rådighet och ansvar och hanteras av andra aktörer, exempelvis kommunen. Parkering i bostadsområden I bostadsområden finns olika typer av parkeringsbehov som fyller skilda funktioner. Dels finns boendeparkeringar, som hyrs av hyresgäster för deras egna enskilda fordon och som är avsedda för långtidsuppställning. Utöver boendeparkeringar finns även ett behov av besöksparkeringar. Dessa är till för tillfälliga besök och ska säkerställa att det finns tillgängliga platser för fordon som inte är knutna till de som bor i området. Degerforsbyggen AB, Box 16, 693 21 DEGERFORS Besöksadress: Storgatan 18 Kundtjänst: 0586 - 485 50 info@degerforsbyggen.se www.degerforsbyggen.se | | Bankgiro 5991-6122 Org.nr 556082-5076 | KS 125-2026/1 Underlag från utredning och omvärldsanalys En genomgång av hur andra aktörer i den egna och närliggande kommuner tillämpar besöksparkering visar att det finns variation i både avgiftsnivå och tidsbegränsning. Avgiftsnivåerna ligger generellt i spannet 3 till 6 kr per timme, ofta med avgift från första timmen eller efter en kortare avgiftsfri period. Tidsbegränsningarna varierar från kortare tider om 1 till 2 timmar upp till längre begränsningar om cirka 24 timmar, beroende på typ av område och syfte med parkeringen. I vissa fall förekommer även avgiftsfri parkering, exempelvis vid allmänna besöksparkeringar i centrumnära lägen, ofta med längre tidsbegränsning. Gemensamt för samtliga modeller är att de innehåller någon form av styrning, antingen genom avgift eller tidsbegränsning, i syfte att påverka användningen av parkeringarna och säkerställa tillgänglighet. Som en del av utredningen har även dialog förts med bolagets parkeringsbevakningsföretag kring utformning och tillämpning av besöksparkeringar i jämförbara bostadsområden i både den egna och andra kommuner. En intern avstämning har även genomförts med personal som kontinuerligt är i kontakt med hyresgäster och allmänhet, bland annat via bolagets kundtjänst och uthyrningsprocess. Den samlade bilden visar att: • Tidsbegränsning för besöksparkeringar vanligtvis ligger mellan 1 och 3 timmar • Avgift i de flesta fall tas ut från första timmen och ligger oftast i spannet 3 kr per timme eller högre. • Längre avgiftsfria perioder är ovanliga. • Näst intill utebliven förekomst av synpunkter och problem kopplade till nuvarande upplägg, baserat på avstämning med personal som kontinuerligt är i kontakt med hyresgäster och allmänhet • Bolagets nuvarande modell med 4 timmars avgiftsfri parkering, följt av en låg avgift, innebär ett fördelaktigt upplägg i jämförelse Syftet med besöksparkeringar Besöksparkeringar ska möjliggöra att vardagen fungerar för hyresgäster och verksamheter, det handlar både om samhällsviktiga funktioner och sociala behov. Typiska exempel är: • Hemtjänst och hemsjukvård, som gör kortare och återkommande besök • Anhöriga som hälsar på, ibland över en kväll eller helg • Leveranser, till exempel möbler eller vitvaror • Servicepersonal som elektriker, tekniker eller fastighetsskötsel • Vänner och sociala besök För att detta ska fungera krävs en hög omsättning på platserna. Omsättningen är central för att kunna balansera behovet mellan besöksparkeringar och långtidsparkeringar för boende. Degerforsbyggen AB, Box 16, 693 21 DEGERFORS Besöksadress: Storgatan 18 Kundtjänst: 0586 - 485 50 info@degerforsbyggen.se www.degerforsbyggen.se | | Bankgiro 5991-6122 Org.nr 556082-5076 | KS 125-2026/1 Om besöksparkeringar överutnyttjas uppstår en obalans. Antingen försämras tillgängligheten för besökare, eller så behöver fler ytor avsättas till besöksparkering, vilket i praktiken minskar utbudet av långtidsparkeringar för de egna hyresgästerna. 3. Möjliga handlingsalternativ vid avgiftsfri parkering Om bolaget fullt ut ska tillämpa avgiftsfri parkering uppstår ett antal möjliga handlingsalternativ, där samtliga innebär olika avvägningar. Ett alternativ är att ta bort avgiften och behålla nuvarande tidsgräns. Detta innebär dock att den flexibilitet som idag finns, där besök kan pågå längre än fyra timmar mot en låg avgift, försvinner. Ett annat alternativ är att utöka tidsbegränsningen, exempelvis till 24 eller 48 timmar. Detta skulle möjliggöra längre besök utan avgift, men innebär samtidigt en påtaglig risk för överutnyttjande och minskad tillgänglighet. Ytterligare ett alternativ är att ta bort avgiften och införa någon form av undantagshantering, där de som har behov av längre parkering ansöker om tillstånd via bolaget. En sådan lösning skulle dock ställa ökade krav på tillgänglighet och administration, samtidigt som den i praktiken blir ytterst svår och kostsam att följa upp och parkeringsbevaka. Sammantaget innebär detta att handlingsutrymmet är begränsat. För att upprätthålla omsättning och funktion i ett system med helt avgiftsfri parkering återstår i praktiken att begränsa parkeringstiden. Det innebär att i ett helt avgiftsfritt upplägg försvinner möjligheten till längre besök, exempelvis över en helg. 4. Samlad konsekvensbedömning Mot denna bakgrund bedöms bolagets nuvarande tillämpning uppfylla intentionen med kommunens policy, samtidigt som nödvändig funktion och tillgänglighet upprätthålls. Om kommunfullmäktige beslutar om en strikt tillämpning av policyn för bostadsbolaget med helt avgiftsfri parkering är detta möjligt att genomföra, men det innebär att avgiften tas bort och att möjligheten till vistelse längre än 4 timmar bortfaller, vilket medför en försämrad flexibilitet och tillgänglighet för besökare. Degerforsbyggen AB, Box 16, 693 21 DEGERFORS Besöksadress: Storgatan 18 Kundtjänst: 0586 - 485 50 info@degerforsbyggen.se www.degerforsbyggen.se | | Bankgiro 5991-6122 Org.nr 556082-5076 | Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2026-05-11 Anna Bergqvist Livengård, 0586-481 85 anna.bergqvistlivengard@degerfors.se Yttrande över utredning Belägg för broms? Åtgärder för starkare incitament till lägre kommunalskattesatser (SOU 2026:20) Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avge yttrande över utredningen Belägg för broms? Åtgärder för starkare incitament till lägre kommunalskattesatser (SOU 2026:20) enligt bilaga. Sammanfattning av ärendet Den 28 augusti 2025 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att bland annat lämna förslag på statliga åtgärder såsom skattebroms och skattesänkningspremie. Utredningen har haft i uppdrag att bland annat analysera hur statliga åtgärder som motverkar höjningar (skattebroms) och åtgärder som stimulerar sänkningar (skattesänkningspremie) av befintliga skattesatser i kommuner och regioner kan utformas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen, 2026-05-11 Förslag till yttrande över utredningen Belägg för broms? Åtgärder för starkare incitament till lägre kommunalskattesatser (SOU 2026:20) Anna Bergqvist Livengård Tf kanslichef/Kommunsekreterare Beslut ska skickas till Finansdepartementet Hemsida E-post Organisationsnr Degerfors kommun www.degerfors.se kommun@degerfors.se 212000-1934 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro Degerfors kommun Nämndhuset 0586-481 00 0586-483 86 5861-9370 693 80 Degerfors Herrgårdsgatan 37, Degerfors Sida REMISSVAR 1(5) Datum 2026-05-11 Anna Bergqvist Livengård, 0586-481 85 anna.bergqvistlivengard@degerfors.se Finansdepartementet Yttrande över Belägg för broms? Åtgärder för starkare incitament till lägre kommunalskatt (SOU 2026:20) Degerfors kommun avstyrker samtliga förslag om skattebroms och skattesänkarpremie. Kommentarer om förslaget om skattebroms:  Degerfors kommun anser att förslaget är en inskränkning i den kommunala självstyrelsen och i den kommunala beskattningsrätten.  Beslut om skattenivå fattas av folkvalda i kommunfullmäktige baserat på lokala prioriteringar. Att staten inför ekonomiska sanktioner mot kommuner som tvingas höja skatten för att upprätthålla välfärden undergräver det lokala demokratiska mandatet.  Effekten av en skattehöjning varierar kraftigt beroende på kommunens skattekraft. Kommuner med svagare skatteunderlag behöver ofta höja skatten mer för att få samma intäktsökning som kommuner med stark skattekraft. Om dessa kommuner dessutom ska betala en avgift för att höja skatten finns en risk att skillnaderna i skattesats mellan kommuner ökar ytterligare.  Beslut om skattehöjningar fattas inte lättvindigt utan är redan idag det alternativt som övervägs när andra vägar upplevs saknas. Att göra det mer kostsamt att höja skatten kommer att göra det ännu svårare för kommuner i en ekonomiskt tung situation att stärka finanserna.  Den föreslagna skattebromsen blir i verkligheten en straffavgift för den som inte har något annat alternativ vilket kommer att öka skillnaden mellan mer och mindre välmående kommuner. Hemsida E-post Organisationsnr Degerfors kommun www.degerfors.se kommun@degerfors.se 212000-1934 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro Degerfors kommun Nämndhuset 0586-481 00 0586-483 86 5861-9370 693 80 Degerfors Herrgårdsgatan 37, Degerfors Datum [Titel] Sida Degerfors kommun 2026-05-11 2(5)  Utredningen konstaterar att medelskattesatsen i kommunerna varit stabil under 2000-talet och att det inte finns någon entydig problembild. Degerfors kommun anser att det därmed finns skäl att ifrågasätta om nyttan står i proportion till ingreppet. Kommentarer om förslaget om skattesänkarpremie:  För flertalet mindre kommuner är möjligheten till skattesänkningar avlägset, om förslaget om skattesänkarpremie införs innebär det i praktiken att mindre kommuners ”straffavgifter” kommer att finansiera större kommuners skattesänkningar.  Det finns en risk att låga kostnader premieras före hög kvalitet när staten går in och beslutar om restriktioner i den kommunala självstyrelsen. Det är skattebetalarna som ska avgöra vad som bör prioriteras i den egna kommunen. Nedan övriga kommentarer om vissa av utredningens förslag och bedömningar. Kommentarer om förslag om ändringar i Kommunallagen - Krav på att eftersträva hög effektivitet – i KL I KL finns redan krav på god ekonomisk hushållning samt beskrivning av vad detta innebär. För att uppnå en god ekonomisk hushållning förutsätter det nästan alltid att verksamheten bedrivs på att ansvarsfullt och effektivt sätt. I utredningen konstateras att effektivitet är svår att mäta i den kommunala verksamheten samt att man inte heller vill begränsa kommunernas rätt till att bedriva frivilliga verksamheter. Vad som då ska ses som effektivt och hur detta ska mätas kommer oavsett jämförande mätvärden bli en ren bedömningsfråga. Att ändra i Kommunallagen och ytterligare begränsa det kommunala självstyret anser Degerfors kommun inte är skäligt. - Plan för kommunens eller regionens skattesatsnivå i KL Degerfors kommun vill påminna om att kommunernas ekonomiska förutsättningar starkt påverkas av de stöd, krav och reformer som staten lägger på kommunerna. Eftersom dessa ofta är kortsiktiga, sena, lågt finansierade eller kostnadsdrivande ser vi inte någon logik i att staten kräver kommunerna på en långsiktig skatteplanering samtidigt som man försvårar en sådan planering. - Krav på motivering av höjningar av skattesatsen i budgeten i KL Vi anser att kravet på en motivering blir tandlöst och därför är en onödig inskränkning på det kommunala självstyret. I de fall en kommun höjer skatten med löftet att genomföra något specifikt, vilket hänt, så finns det en motivering. Om en kommun höjer för att kunna bedriva den verksamhet som kommunen har skyldighet till är detta ett motiv i sig. Att Datum [Titel] Sida Degerfors kommun 2026-05-11 3(5) utredningen vill utkräva en förklaring för höjning men undanta detta krav vid en sänkning anser vi är märkligt. Även vid en sänkning bör man kunna kräva en förklaring om detta riskerar att resultera i en kvalitets eller serviceminskning för invånarna. Kommentarer om utredningens bedömningar: - Staten bör lämna besked om nivån på statsbidragen för det kommande budgetåret tidigare än vad som sker i dag. En inriktning i fråga om statsbidragen kan exempelvis aviseras i vårpropositionen. Degerfors kommun anser att det är högst angeläget att mindre kommuner ges långsiktiga planeringsförutsättningar, nivån på statsbidragen är en faktor av stor betydelse när det kommer till detta. Vi anser att förslaget bör genomföras omgående. - Utvecklingen av den reala nivån på statsbidragen bör redovisas i budgetpropositionen. Vi är fullt eniga med utredningen om detta, tydlighet och transparens är nödvändigt för att kunna planera verksamheten. Det borde också vara ett krav att statsbidragen utvecklas realt, även i relation till ökade obligatoriska uppgifter. - Staten bör använda sig av färre riktade statsbidrag. Om de används bör de utformas på ett sätt som stöder en effektiv resursanvändning i kommunsektorn. I likhet med ett antal utredningar och rapporter, nu också i den här utredningen, påtalar Degerfors kommun vikten av färre riktade statsbidrag. Det är ett tidskrävande arbete att ansöka om och återrapportera riktade statsbidrag. I de mindre kommunerna finns inte utrymmet att inordna tjänster vars enda uppgift är att göra bidragsansökningar. Det blir en orättvisa i detta kommuner emellan. Ytterligare ett problem är när statsbidragen utlyses sent under året och tiden blir knapp för att hinna söka och använda bidragen till det de är avsedda för - här saknas definitivt långsiktiga planeringsförutsättningar. Dessutom anser Degerfors kommun att det bör införas ett ”golv” för hur lågt ett statsbidrag ska vara för att kunna användas inom det området det är avsett för. Degerfors kommun föreslår att storleken på ett statsbidrag ska utgå ifrån den reella kostnaden för den verksamhet det är kopplat till i en mindre kommun. Utifrån den nivån kan statsbidraget sedan skalas upp för att anpassas till större kommuner, naturligtvis bör det därmed också införas ett maxtak. Att fördela statsbidrag utifrån dagens modell, per invånare, innebär i många fall att kommuner med under 10 000 invånare får löjeväckande låga bidrag som inte räcker att omsättas till den verksamhet de förväntas täcka. - En ökad möjlighet till avgiftsfinansiering av kommunala tjänster kan utgöra alternativ till skattehöjningar. Datum [Titel] Sida Degerfors kommun 2026-05-11 4(5) Degerfors kommun ställer sig försiktigt positiv till möjligheten till utökad avgiftsfinansiering. Risken är att både invånare och företag i kommuner med ett redan högt skattetryck blir ekonomiskt dubbelbestraffade om avgifterna för den kommunala servicen ska bli en väg för kommuner att kompensera sin ekonomiska situation. - Finansieringsprincipen behöver tillämpas fullt ut Degerfors kommun tillstyrker bedömningen. Detta är en självklarhet för att ge kommunerna bästa förutsättningar att klara välfärdsuppdraget. - Förordningen om konsekvensutredningar behöver följas. Degerfors kommun tillstyrker bedömningen. Idag är det allt för ofta som det saknas en fullständig konsekvensbedömning i flera utredningar. Ord som försumbara kostnader och marginella kostnader används utan att man har reflekterat över vad det innebär. I kommunerna finns mycket sällan kostnader som är försumbara eller marginella. - Oklara förväntningar och krav från staten leder till ökade kostnader Degerfors kommun är enig med utredningen att det behöver bli tydligt vilka förväntningar och krav som är obligatoriska för kommunerna. Medvetenheten om perspektivträngsel och förväntningar behöver definitivt stärkas hos regeringen och de statliga myndigheterna. - Det behövs samlad information om kommunsektorns obligatoriska uppgifter Degerfors kommun anser att det absolut skulle vara enklare att prioritera och effektivisera kommunens verksamhet om det fanns en samlad information om kommunsektorns obligatoriska uppgifter. Dessutom anser vi att det behövs en översyn och upprensning bland de uppgifter kommunerna är ålagda idag, det finns med största sannolikhet en hel del uppgifter som inte längre är aktuella och skulle kunna plockas bort. - Ett system med konjunkturstabiliserande statsbidrag vid tillfälliga nedgångar i skatteunderlaget bör utredas Degerfors kommun tillstyrker bedömningen att en utredning bör få i uppdrag att lämna förslag om ett system med ett garanterat statligt bidrag till kommunsektorn vid tillfälliga nedgångar i skatteunderlaget. Avslutande kommentar Degerfors kommun anser att ett uppdaterat utjämningssystem skulle avhjälpa en del av den problematik som anges i direktiven för den här utredningen. Vi uppmanar regering och riksdag att använda sig av de förslag som presenterades i utredningen Nätt och jämnt vad gäller uppdaterade och anpassade Datum [Titel] Sida Degerfors kommun 2026-05-11 5(5) beräkningsmodeller och värden för att komma så nära en realistisk utjämning som möjligt. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-05-27 KS 150–2026/10 Anna Bergqvist Livengård, 0586-481 85 Kommunstyrelsen anna.bergqvistlivengard@degerfors.se Yttrande över samrådsremiss: Renhållningsordning 2027–2039 Förslag till beslut Kommunstyrelsen har inget att erinra och ställer sig bakom förslaget till renhållningsordning. Sammanfattning av ärendet Serviceförvaltningen har tillsammans med representanter från Kristinehamn, Filipstad, Karlskoga och Storfors kommuner tagit fram förslag till en ny gemensam renhållningsordning innehållandes renhållningsföreskrifter och avfallsplan, vilken benämns som kretsloppsplan. Servicenämnden har beslutat att skicka renhållningsordningen på samrådsremiss till samtliga nämnder. Sista svarsdag är den 29 juli. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen, 2026-05-27 Servicenämnden § 44/2026-05-07 Kretsloppsplan 2027–2039 Bilaga 1- Anläggningar för avfallshantering Bilaga 2- Nulägesbeskrivningar Bilaga 3- Nedlagda deponier Bilaga 4- Prognoser för framtiden Bilaga 5- Kommunikationsplan Bilaga 6- Uppföljning och slutredovisning av föregående avfallsplaner Anna Bergqvist Livengård Tf kanslichef Hemsida E-post Organisationsnr Degerfors kommun www.degerfors.se kommun@degerfors.se 212000-1934 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro Degerfors kommun Nämndhuset 0586-481 00 0586-483 86 5861-9370 693 80 Degerfors Herrgårdsgatan 37, Degerfors Datum Sida Degerfors kommun 2026-05-27 KS 150–2026/10 2(2) Beslut ska skickas till Servicenämnden Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-05-07 Servicenämnden

§ 102 Dnr 00014-2026 Ekonomisk månadsrapport kommunövergripande 2026 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1. godkänna rapportering av prognoser per 2026-03-31 för nämnderna 2. i samband med nästa uppföljning per 2026-04-30 tydliggöra att de nämnder som prognostiserar ett budgetunderskott vid årets slut ska beskriva sitt arbete med att uppnå en budget i balans. 3. bjuda in socialnämndens presidium till kommunstyrelsens sammanträde den 2 juni för information och dialog kring nämndens arbete med åtgärder för budget i balans. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen ska enligt 1 § 6 kap. kommunallagen (KL) samordna och ha uppsikt över övriga nämnders verksamheter. Uppsiktsplikten innebär bland annat att kommunstyrelsen på ett systematiskt sätt ska följa utvecklingen inom nämnderna. Detta utövas i huvudsak inom ramen för planering- och uppföljningsprocessen där den ekonomiska uppföljningen är en del i det systematiska arbetssättet. Den ekonomiska uppföljningen med prognos för nämndernas budgetföljsamhet för helåret 2026 uppvisar inom kultur- och utbildningsnämnden minus 3 mnkr och för socialnämnden minus 21 mnkr vid senaste uppföljningen. Servicenämnden och bygg- och miljönämnden beräknar en budget i balans och kommunstyrelsen ett överskott om 4 mnkr vid årets slut. Sammantaget är prognosen för alla nämnder tillsammans minus 20 mnkr för helåret. Budgetföljsamhet i nämnderna är en förutsättning för god ekonomisk hushållning och den investeringsnivå som är beslutad i kommunfullmäktige. Mot den bakgrunden betonar kommunstyrelsen vikten av att budgetföljsamhet ägnas hög prioritet under resterande del av året och tydliggör att de nämnder som prognostiserar ett budgetunderskott vid nästa uppföljning per 2026-04-30 ska i den rapporten också beskriva sin plan för att uppnå en budget i balans vid årets slut. Nuvarande prognos helår 2026 Justering Tranaktionsid Utdragsbestyrkande VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-05-05 Kommunstyrelsen Nämnd Prognos (avvikelse Effekt av mot årsbudget) handlingsplaner Kommunstyrelsen + 4 mnkr 1,9 mnkr Bygg- och miljönämnden 0 mnkr 0 mnkr Servicenämnden 0 mnkr 0 mnkr Kultur- och -3 mnkr 6,9 mnkr utbildningsnämnden Socialnämnden -21 mnkr 18,8 mnkr Totalt -20 mnkr 27,6 mnkr Kommentar: I ovan prognos är effekter av handlingsplaner (åtgärder för budget i balans) inräknade i prognoserna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen, 2026-05-01 Skickas till Samtliga nämnder Ekonomichef Justering Tranaktionsid Utdragsbestyrkande VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer Jörgen Hansson, 0586-482 67 2026-05-21 KS 161–2026 jorgen.hansson@degerfors.se Kommunstyrelsen Tertialrapport per april 2026 med helårsprognoser Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att: - godkänna tertialrapport per april med prognoser för innevarande år Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen ska enligt 1 § 6 kap. kommunallagen (KL) samordna och ha uppsikt över övriga nämnders verksamheter. Uppsiktsplikten innebär bland annat att kommunstyrelsen på ett systematiskt sätt ska följa utvecklingen inom nämnderna. Tertialrapporten per april med helårsprognos är en del i det systematiska arbetssättet. Denna rapport innehåller enbart ekonomisk uppföljning. I samband med delårsrapporten per 31 augusti redovisas även verksamhet och måluppfyllelse. För helåret prognostiseras ett överskott på 7,7 mnkr vilket är 7,5 mnkr lägre än budgeterat. Skatteintäkter och generella statsbidrag väntas bli 3,9 mnkr lägre än budget. Verksamhetens nettokostnad förväntas bli 18,5 mnkr högre än budget. Nämnderna prognostiserar ett underskott på 18,5 mnkr och för övriga verksamhetsposter inom finansförvaltningen som pensioner prognostiseras budget i balans. Effekter av handlingsplaner är inräknade i prognoserna och bedöms av nämnderna till 29,5 mnkr. Kommunens resultat efter årets första fyra månader uppgår till plus 17,8 mnkr, vilket är 1,7 mnkr bättre än budget. Resultatet om plus 17,8 mnkr är 16,2 mnkr bättre än förra årets tertialutfall. Det beror på att verksamhetens nettokostnader är 4,8 mnkr lägre i år än föregående år samt att skatter och generella statsbidrag är 11,3 mnkr högre i år. Övriga poster avviker marginellt mellan årens första fyra månader. Årets investeringar är budgeterade till 51,4 mnkr, ingen budget från 2025 är överförd. Periodens utfall uppgår till 4,1 mnkr. Efter första tertialet lämnas en prognos för 2026 med 49,7 mnkr. Det innebär en avvikelse mot budget med 1,7 mnkr, vilket skulle innebära att 96,7 % av det budgeterade investeringsutrymmet utnyttjas under året. Hemsida E-post Organisationsnr Degerfors kommun www.degerfors.se kommun@degerfors.se 212000-1934 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro Degerfors kommun Nämndhuset 0586-481 00 0586-483 86 5861-9370 693 80 Degerfors Herrgårdsgatan 37, Degerfors Datum Diarienummer Sida Degerfors kommun 2026-05-21 KS 161–2026 2(2) Prognosen för den löpande verksamheten och investeringsverksamheten sammantaget resulterar i ett marginellt negativt kassaflöde. Om prognosen inte försämras innebär läget att vi inte behöver öka vår räntebärande skuld innevarande år. Läs bifogad rapport för mer utförliga beskrivningar. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse 2026-05-21 Bilaga: Tertialrapport 1 Degerfors kommun 2026 Nämndernas månadsrapporter per april. Jörgen Hansson Ekonomichef Beslut ska skickas till Alla nämnder Ekonomichef Sida RAPPORT 1(9) Datum 2026-05-21 Tertialrapport 1 Degerfors kommun 2026 Uppdragsgivare: Datum Sida Degerfors kommun 2026-05-21 2(9) Innehållsförteckning 1 Förvaltningsberättelse ........................................................ 3 2 Ekonomiska rapporter ......................................................... 3 Resultaträkning ......................................................................................3 Förenklad kassaflödesanalys .................................................................4 3 Drifts- och investeringsredovisning ..................................... 4 Driftsredovisning ....................................................................................4 Effekt av handlingsplaner 2026 i helårsprognoserna .............................7 Investeringsredovisning .........................................................................8 Tertialrapport 1 Degerfors kommun 2026 Datum Sida Degerfors kommun 2026-05-21 3(9) 1 Förvaltningsberättelse Tertialrapport 1 innehåller enbart ekonomisk uppföljning. I samband med delårsrapporten per 31 augusti redovisas även verksamhet och måluppfyllelse. 2 Ekonomiska rapporter Resultaträkning Utfall Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Avvikelse Tkr perioden perioden perioden perioden helår helår helår fg. år Verksamhetens nettokostnader -224 771 -225 511 741 -229 575 -705 759 -687 249 -18 510 Avskrivningar och -10 265 -10 265 0 -9 976 -39 501 -39 501 0 nedskrivningar Verksamhetens -235 036 -235 776 741 -239 551 -745 260 -726 750 -18 510 nettokostnader Skatteintäkter 177 770 176 578 1 193 173 579 525 645 530 545 -4 900 Generella statsbidrag och 78 349 77 312 1 037 71 287 233 029 232 029 1 000 utjämning Verksamhetens resultat 21 083 18 113 2 970 5 314 13 414 35 824 -22 410 Finansiella intäkter 30 1 266 -1 237 297 5 800 3 800 2 000 Finansiella kostnader -3 269 -3 285 16 -3 972 -11 546 -9 746 -1 800 Resultat efter finansiella 17 844 16 095 1 749 1 639 7 668 29 878 -22 210 poster * Budgetering sker på nettonivå. Intäkterna återfinns nettoredovisade under verksamhetens kostnader. På grund av avrundning kan avvikelser förekomma i rapporten. Helårsprognos och budgetavvikelser 2026 För året prognostiseras ett överskott på 7,7 mnkr vilket är 7,5 mnkr lägre än budgeterat. Skatteintäkter och generella statsbidrag väntas bli 3,9 mnkr lägre än budget. Verksamhetens nettokostnad förväntas bli 18,5 mnkr högre än budget. Nämnderna prognostiserar ett underskott på 18,5 mnkr och för övriga verksamhetsposter inom finansförvaltningen som pensioner prognostiseras budget i balans. Det största prognostiserade överskottet på nämnderna syns för kommunstyrelsen med plus 4 mnkr och det största underskottet finns på socialnämnden med minus 19,9 mnkr. Läs mer i avsnittet Driftsredovisning. För de finansiella posterna prognostiseras ett underskott på 1,8 mnkr mot budget, beroende på förväntat högre räntekostnader i samband med omsättning av lån. Ekonomiskt resultat per april 2026 och jämförelse med motsvarande period föregående år Kommunens resultat efter årets första fyra månader uppgår till plus 17,8 mnkr, vilket är 1,7 mnkr bättre än budget och 16,2 mnkr bättre motsvarande period föregående år. Verksamhetens nettokostnader är 4,8 mnkr lägre i år än föregående år. Skatter och generella statsbidrag är 11,3 Tertialrapport 1 Degerfors kommun 2026 Datum Sida Degerfors kommun 2026-05-21 4(9) mnkr högre än föregående år. Övriga poster avviker marginellt mellan årens första fyra månader. Förenklad kassaflödesanalys Tkr Prognos helår Budget helår Avv. helår Årets resultat 7 668 29 878 -22 210 Avskrivningar 39 501 39 501 0 Summa löpande verksamhet 47 169 69 379 -22 210 Investeringsverksamheten -49 749 -51 374 +1625 Summa kassaflöde efter investeringsverksamhet -2 580 18 005 -20 585 Lånebehov (-) eller amorteringsförmåga (+) -2 580 + 18 005 -20 585 Prognosen för den löpande verksamheten och investeringsverksamheten sammantaget resulterar i ett marginellt negativt kassaflöde, vilket framgår i ovan tabell. Om prognosen inte försämras innebär läget att vi inte behöver öka vår räntebärande skuld innevarande år. Nivån innebär också att vi inte kan amortera. Den löpande verksamheten har emellertid förbättrat sin budgetföljsamhet och nettokostnaderna och periodresultat för årets första fyra månader är betydligt starkare än föregående års periodresultat. Det målinriktade arbetet i kommunens nämnder med handlingsplaner för budget i balans har givit effekt och behöver fortgå för att verksamheten inte ska förbruka det planerade utrymmet för amortering. 3 Drifts- och investeringsredovisning Driftsredovisning Utfall Utfall Budget Avv. Prognos Budget Avv. Tkr perioden perioden perioden perioden helår helår helår fg. år Kommunstyrelsen 23 627 29 463 5 836 17 407 85 174 89 174 4 000 Kommunrevision 45 312 267 41 936 936 0 Bygg- och miljönämnden 37 50 13 35 151 151 0 Servicenämnden 14 991 14 411 -580 20 473 43 755 43 755 0 Kultur- och utbildningsnämnden 94 388 93 369 -1 019 91 500 286 940 284 305 -2 635 Socialnämnden 101 484 96 816 -4 667 104 334 315 885 296 010 -19 875 Nämnderna exkl. affärsverksamhet 234 571 234 421 -150 233 791 732 841 714 331 -18 510 I verksamheternas nettokostnader ryms nämndernas drift exklusive affärsverksamhet. I finansförvaltningen ryms pensioner, sociala avgifter, internräntor, semesterskuldförändring och vissa statsbidrag. För sociala avgifter och kommunens kollektivavtalade pensionsavgifter (personalomkostnader) sker en intern schablondebitering till förvaltningarna som intäktsförs centralt i kommunen. Eventuella avvikelser mellan de centrala schablonintäkterna och de faktiska kostnaderna uppstår centralt under finansförvaltningen. Tertialrapport 1 Degerfors kommun 2026 Datum Sida Degerfors kommun 2026-05-21 5(9) Periodens resultat Periodens resultat uppgår till minus 150 tkr. I ovan tabell framgår periodens avvikelse per nämnd. Periodens avvikelse mot budget Nämnderna sammantaget har en marginell avvikelse mot budget efter fyra månader (-150 tkr). Utfall årets första fyra månader innevarande år jämfört motsvarande period föregående år Servicenämnden har ett betydligt lägre utfall efter årets första fyra månader jämfört med motsvarande period föregående år. Detta förklaras dels av att IT och servicedesk förra året låg organiserad på serviceförvaltningen (1,3 mnkr), dels att första hyran för Stora Valla (DIF) debiterades i juni förra året jämfört med april i år (1,6 mnkr). Kommunstyrelsen har tvärtemot Servicenämnden fått IT och servicedesk inför 2026 vilket delförklarar högre kostnader under första tertialet. Socialnämnden har ungefär 3 mnkr i lägre nettokostnader i år än föregående år per april. Socialnämnden har infört ett mer noggrant periodiseringsarbete gällande bland annat institutionsplaceringar, vilket innebär att utfallet i år är mer rättvisande för perioden än motsvarande period förra året, vilket också gör det svårt att jämföra perioderna. Kultur- och utbildningsnämnden har ungefär 3 mnkr i högre nettokostnader än föregående år. Prognosens budgetavvikelser Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott om 4 mnkr inklusive outnyttjad buffert om 1 mnkr. Inom förvaltningen finns en budget för vakanta tjänster (HR-chef och näringslivsstrateg) som kan ge ett överskott på 2 mnkr om de inte blir tillsatta. Budget från bostadsanpassning 2025 på 1 mnkr överflyttat från 2025. Utöver det prognosticerade resultatet finns i kommundirektörens budgetpost en buffert på 1 mnkr som kan ge ett förbättrat resultat. Servicenämnden lämnar en prognos lika med budget efter årets fyra första månader. Kultur- och utbildningsnämnden prognostiserar ett negativ avvikelse mot budget med 2 635 tkr. I prognosen beaktas effekter av handlingsplaner på 8 894 tkr innevarande år. Av dessa åtgärder ligger den största påverkan i grundskolan (5 326 tkr) och förskola (2 280 tkr). Åtgärder som är beslutade är till största delen personalkostnader. Den största effekten av åtgärderna bedöms uppstå först under hösten 2026. Etablering av modul för förskoleverksamhet Svartå Anpassad grundskola år 1–9 (-0,7 mnkr), barn utreds och förväntas placeras i anpassad grundskola som är dyrare. Tertialrapport 1 Degerfors kommun 2026 Datum Sida Degerfors kommun 2026-05-21 6(9) Förskoleverksamhet har en viss avvikelse, men fått en lägre budget 2026 (-0,8 mnkr) Gymnasieskolan (-1,9 mnkr), anpassad gymnasieskola (+0,1 mnkr) och vuxnas lärande (+1,8 mnkr). Dessa tre verksamheter tillsammans är i balans. Socialnämnden prognostiserar en negativ avvikelse mot budget på 19 875 tkr för helåret. I prognosen beaktas effekter av handlingsplaner på 18 751 tkr innevarande år. Arbetet med ekonomiska kostnadsanpassningar involverar alla chefer och ledande personer inom socialförvaltningen. Omställningen till nya Socialtjänstlagen (SoL) och God och nära vård präglar också mycket av förvaltningens arbete. Ett annat viktigt område som förvaltningen arbetar med är kommunal hälso- och sjukvård och social beredskap (KHOSS). Dessa viktiga områden jämte digitalt först finns med som grund i arbetet med ekonomiska kostnadsanpassningar. Nedan ges korta kommentarer till socialnämndens prognos för innevarade år. Förvaltningsövergripande (+8,7 mnkr). Överskottet förklaras av en utnyttjad central reserv om 5,9 mnkr samt ytterligare en reserv om 2 mnkr för eventuell högre kostnader för kost. LSS-verksamheten (-5,7 mnkr). Fler komplexa ärenden har tillkommit som kräver hög personaltäthet. Hög sjukfrånvaro har också inneburit OB och övertidsersättning. HSL vakanta tjänster (+2,1 mnkr). Hög vakans i verksamheten ger överskott i personalbudget. Äldreomsorg: SÄBO korttid, omvårdnad, demens (-2,75 mnkr). Smittsamma sjukdomar hos de enskilda samt personal har krävt kohort vård och en ökad bemanning. På grund av detta har budgetmarginalen för sommaren tagits i anspråk. En redan snäv budget kommer utmanas under sommarperioden vilket gör att prognosen visar på ett underskott vid årets slut. Äldreomsorg: Hemtjänst (-0,5 mnkr). Hemtjänsten visar balans efter årets första fyra månader men sommaren brukar bli något dyrare på grund av viss vikarietillsättning. IFO, myndighetsutövning (-8,0 mnkr). Verksamheten har dels stöd av konsulter inom barn- och unga, dels påverkas prognosen av kostnader för familjehemsvård. IFO, placeringar vuxna & barn samt skyddat boende (-12,0 mnkr). Budgetunderskottet härrör sig främst till ökade placeringar gällande vuxna samt skyddat boende. AME, försörjningsstöd samt BEA-anställningar (-2,5 mnkr). Försörjningsstödet är lägre än föregående år (motsvarande period) men fortfarande för höga i förhållande till både budget och riket. BEA-anställningar är högre än budget. Inom AME finns verksamheten ensamkommande barn. Tertialrapport 1 Degerfors kommun 2026 Datum Sida Degerfors kommun 2026-05-21 7(9) Effekt av handlingsplaner 2026 i helårsprognoserna Prognos helår Bedömd effekt av Tkr Avvikelse mot handlingsplaner budget Kommunstyrelsen +4,0 1,9 mnkr Servicenämnden 0,0 0 mnkr Kultur- och utbildningsnämnden -2,6 8,9 mnkr Socialnämnden -19,9 18,7 mnkr Nämnderna exkl. affärsverksamhet -18,5 29,5 mnkr Under hösten 2025 prognostiserade socialförvaltningen ett underskott för 2025 på minus 39 993 tkr och förslag på ekonomiska kostnadsanpassningar upprättades efter beslut. Socialförvaltningen fick i uppgift att minska kostnaderna med minst 15 000 tkr. Socialförvaltningen lämnade förslag på åtgärder med en målbild på totalt 23 016 tkr för att säkerställa att nå det beslutade av kommunstyrelsen och socialnämnden målet om minst 15 000 tkr. Under 2026 förväntas nu en effekt av handlingsplanen på 18 751 tkr, vilket resulterar i att prognosen som nu är satt till minus 19 875 tkr för 2026 hade varit ytterligare minus 18 751 tkr om inte dessa åtgärder vidtagits. En beskrivning av åtgärder motsvarande 18,7 mnkr ges vid kommunstyrelsens sammanträde den 2 juni. Likaså biläggs socialnämndens månadsrapport för april där utförlig beskrivning görs. Kultur- och utbildningsnämnden har effekter av handlingsplaner i sin prognos motsvarande 8,9 mnkr. Av dessa åtgärder ligger den största påverkan i grundskolan (5 326 tkr) och förskola (2 280 tkr). Åtgärder som är beslutade är till största delen personalkostnader. Den största effekten av åtgärderna bedöms uppstå först under hösten 2026. Servicenämnden har i uppdrag att höja sina intäkter. Kommunstyrelsen har arbetat in effekten om 1,9 mnkr och lämnar en prognos om plus 4 mnkr vid årets slut. Tertialrapport 1 Degerfors kommun 2026 Datum Sida Degerfors kommun 2026-05-21 8(9) Investeringsredovisning Investeringsredovisning, tkr Projektutfall Varav årets investeringar Årets Projekt- Projekt- Prognos Årets Om- Utfall Årets Investeringsprojekt prognos- budget prognos avv. budget budget period prognos avv. Kommunstyrelsen Kommunfastigheter 7 600 7 600 0 7 600 0 129 7 600 0 KS inventarier + ospec 1 500 500 1 000 1500 1 000 0 500 1 000 Säkerhet och beredskap 1 000 1 000 0 1 000 0 0 1 000 0 GPS 250 250 0 250 0 0 250 0 Brandstation Åtorp 2 000 2 000 0 2 000 0 35 2 000 0 Mensskydd 124 124 0 124 0 6 124 0 E-arkiv 300 0 300 300 0 0 0 300 IT- och digitalisering 2 600 1 500 1 100 2 600 0 77 1 500 1 100 Servicenämnden - skattefinansierad Fastigheter 1 550 1 550 0 1 550 0 408 1 550 0 Trafik gata 7 660 7 435 225 7 660 0 100 7 435 225 Park 555 555 0 555 0 61 555 0 Stora Valla 850 850 0 850 0 60 850 0 Fritidsanläggningar 1 465 4 365 -2 900 1 465 -2 900 0 4 365 -2 900 Kultur- och utbildningsnämnden 4 370 3 370 1 000 4 370 1 000 1 722 3 370 1 000 Socialnämnden 4 600 3 700 900 4 600 900 197 3 700 900 Servicenämnden taxefinansierad VA-verksamhet 13 250 13 250 0 13 250 0 785 13 250 0 Renhållningsverksamhet 1 700 1 700 0 1 700 0 509 1 700 0 S:a skattefinansierade investeringar 36 424 34 799 1 625 36 424 0 2 796 34 799 1 625 S:a taxefinansierade investeringar 14 950 14 950 0 14 950 0 1 295 14 950 0 S:a investeringar totalt 51 374 49 749 1 625 51 374 0 4 090 49 749 1 625 Investeringar Årets investeringar är budgeterade till 51,4 mnkr, ingen budget från 2025 är överförd. Periodens utfall uppgår till 4,1 mnkr. Efter första tertialet lämnas en prognos för 2026 med 49,7 mnkr. Det innebär en avvikelse mot budget med 1,7 mnkr, vilket skulle innebära att 96,7 % av det budgeterade investeringsutrymmet utnyttjas under året. I tabellen redovisas både jämförelsen mellan total projektbudget och total prognos samt årets budget mot årets prognos. Investeringsuppföljningen visar generellt en god budgetföljsamhet sett Tertialrapport 1 Degerfors kommun 2026 Datum Sida Degerfors kommun 2026-05-21 9(9) till projektprognoserna. Nedan kommenteras de projekt som avviker med mer än 1 mnkr för året. Kommunstyrelsen De största investeringarna genomförs inom kommunfastigheter, där budgeten och prognosen uppgår till 7,6 mnkr. Därutöver finns investeringsmedel om 2 mnkr till Åtorps brandstation. 1 mnkr föreslås ombudgeteras till Servicenämnden, fritidsförvaltningen för att byta till en ny konstgräsmatta i Stora Halla. IT förväntas använda 1,5 mnkr av sin budget på 2,5 mnkr. Servicenämnden – skattefinansierad verksamhet Av årets budget har 0,3 mnkr använts hittills, men prognosen för skattekollektivet är att merparten av budgeten kommer upparbetas. De större posterna är 4,2 mnkr för gatuöverbyggnad och 1,7 mnkr till maskiner och utrustning. Fritidsverksamheten kommer att få budget från kommunstyrelsen (1 mnkr), Kultur- och utbildningsnämnden (1 mnkr) och socialnämnden (0,9 mnkr) till en ny konstgräsmatta i Stora Halla. Servicenämnden – vatten och avlopp (VA) VA-enheten har den största budgeten på utbyte av VA-ledningar med 6 mnkr, där det hittills har nyttjats ungefär 0,7 mnkr. En större post är också en anpassning av lokalerna för att kunna samla all personal som tillhör VA. Budgeten är 4,5 mnkr, men kan eventuellt ge ett överskott vid årets slut. Servicenämnden - renhållningsverksamhet Renhållningen har fått en minskad budget till 1,4 mnkr för 2026 och kommer att använda allt. Det största delen kommer användas till återvinningscentralen där utfallet hittills är 0,2 mnkr. Kultur- och utbildning Gymnasieskolan har köpt in datorer för 0,9 mnkr och en investering är gjord för förskole modul i Svartå (0 ,4 mnkr). Ombudgetering om 1 mnkr till servicenämnden – se ovan. Socialnämnden Ett inköp av aktivitets-tv har gjort för 0,1 mnkr, i övrigt mindre inköp hittills. Tertialrapport 1 Degerfors kommun 2026 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer Jörgen Hansson, 0586-482 67 2026-05-21 KS 156–2026 jorgen.hansson@degerfors.se Kommunstyrelsen Budgetförutsättningar drift 2027 och investeringsramar 2027 - 2031 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen: - godkänna budgetförutsättningar för 2027 drift och investeringar - uppdra till kanslienheten att tillsända budgetförutsättningarna samt beslutsprotokoll till samtliga nämnder Sammanfattning av ärendet Budgetförutsättningarna är en del i kommunens budgetprocess. Syftet med dokumentet är att tydliggöra de ekonomiska förutsättningar som nämnder utifrån nuläget kan förvänta sig i budget för 2027 ej inräknat politiska beslut. Budgetförutsättningarna utgår ifrån senast beslutade budget uppdaterad med nya ekonomiska förutsättningar, bland annat avseende skatteintäkter och statsbidrag, ny befolkningsprognos, preliminära prislappar i resursfördelningsmodellerna, nya index för uppräkningar av löner, PO-pålägg, intern ränta med mera. Slutligt beslut om budget 2027 med planer för 2028– 2029 fattas i kommunfullmäktige den 23 november. Samtliga budgetförutsättningar kommer då att ha reviderats något utifrån ny prognos i augusti avseende skatteintäkter och statsbidrag samt nya beräkningsparametrar. Likaså beaktas regeringens höstproposition som kommuniceras runt 20 september. Nämnderna ska återkoppla på dessa budgetförutsättningar senast den 4 september och därefter behandlas dessa i budgetdialoger, likaså kompletteras budgetförutsättningarna med eventuella behov av effektiviseringar, politiska prioriteringar och dylikt. Tidsplan budgetarbete 1. Kommunstyrelsen behandlar ärendet ”Budgetförutsättningar” den 2 juni och sänder därefter budgetförutsättningarna till nämnder. Hemsida E-post Organisationsnr Degerfors kommun www.degerfors.se kommun@degerfors.se 212000-1934 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro Degerfors kommun Nämndhuset 0586-481 00 0586-483 86 5861-9370 693 80 Degerfors Herrgårdsgatan 37, Degerfors Datum Diarienummer Sida Degerfors kommun 2026-05-21 KS 156–2026 2(2) 2. Nämnderna behandlar budgetförutsättningarna vid möte före eller efter sommaren och återkopplar på dessa budgetförutsättningar senast den 4 september genom att skicka in underlag till diarium@degerfors.se 3. Nämndernas presidier och förvaltningschef med nyckelperson bjuds in till budgetdialog den 30 september, lokal Smedjan. Tidsplan enligt nedan. Representanter i KSAU Ekonomi deltar hela dagen. Mötet leds av kommunstyrelsens ordförande. Tider onsdag den 30 september Hålltider Lokal Socialnämnden 09.15 – 10.30 Smedjan Servicenämnden 13.00 – 14.15 Smedjan Kommunstyrelsen 14.30 – 15.15 Smedjan Tider måndag den 5 oktober Hålltider Lokal Kultur- och utbildningsnämnden 10.15 – 11.30 Smedjan 4. Stöd i budgetarbete till majoriteten ges under perioden 7 – 15 oktober och till övriga partier (fr.o.m. 12 oktober). Partier i opposition föreslår sina budgetar på KS den 3 november. 5. Majoriteten presenterar sitt budgetförslag den 27 oktober. 6. Kommunstyrelsen behandlar förslag till budget den 3 november. 7. Kommunfullmäktige antar budget den 23 november. 8. Nämnderna beslutar om sina internbudgetar under januari/febr. 2027. Finansiering Budgetförutsättningarna är ett delmoment i budgetprocessen som tydliggör de ekonomiska förutsättningarna samt preliminära drift och investeringsramar. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse 2026-05-21 Bilaga: Budgetförutsättningar drift 2027 och investeringsramar 2027–2031 Jörgen Hansson Ekonomichef Beslut ska skickas till Samtliga nämnder Ekonomichef KS 156-2026/2 Sida RAPPORT 1(14) Datum 2026-05-24 Budgetförutsättningar drift 2027 och investeringsramar 2027 - 2031 Uppdragsgivare: KS 156-2026/2 Datum Sida Degerfors kommun 2026-05-24 2(14) Innehållsförteckning 1 Inledning ............................................................................. 3 2 God ekonomisk hushållning och finansiella mål ................. 3 Degerfors kommun.................................................................................3 Finansiella mål .......................................................................................5 Omvärlden ..............................................................................................6 Befolkningsprognos................................................................................7 Ekonomiska förutsättningar, skatteintäkter och generella statsbidrag ..8 3 Preliminära tekniska driftramar till nämnderna ................... 9 Fördelning till nämnder och verksamheter 2027 ”steg för steg” ............9 4 Preliminära Investeringsramar 2027 - 2031 ...................... 13 5 Tidsplan ............................................................................ 14 Budgetförutsättningar drift 2027 och investeringsramar 2027 - 2031 KS 156-2026/2 Datum Sida Degerfors kommun 2026-05-24 3(14) 1 Inledning Budgetförutsättningarna är en del i kommunens budgetprocess. Syftet med dokumentet är att tydliggöra de ekonomiska förutsättningar som nämnder utifrån nuläget kan förvänta sig i budget för 2027 ej inräknat politiska beslut. Budgetförutsättningarna utgår ifrån senast beslutade budget uppdaterad med nya ekonomiska förutsättningar, bland annat avseende skatteintäkter och statsbidrag, ny befolkningsprognos, preliminära prislappar i resursfördelningsmodellerna, nya index för uppräkningar av löner, PO-pålägg, intern ränta med mera. Slutligt beslut om budget 2027 med planer för 2028–2029 fattas i kommunfullmäktige den 23 november. Samtliga budgetförutsättningar kommer då att ha reviderats något utifrån ny prognos i augusti avseende skatteintäkter och statsbidrag samt nya beräkningsparametrar. Likaså beaktas regeringens höstproposition som kommuniceras runt 20 september. Nämnderna ska återkoppla på dessa budgetförutsättningar senast den 4 september och därefter behandlas dessa i budgetdialoger, likaså kompletteras budgetförutsättningarna med eventuella behov av effektiviseringar, politiska prioriteringar och dylikt. 2 God ekonomisk hushållning och finansiella mål I kommunallagen framgår att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket innebär att varje generation ska bära sin kostnad för den service den konsumerar. För ekonomin ska anges finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Politiskt beslutade finansiella mål är en viktig utgångspunkt för nämnders verksamhetsplanering. Målen bör formuleras utifrån varje kommuns behov och utifrån ett flerårsperspektiv. Det är inte lämpligt att ändra finansiella mål årligen. För att långsiktigt uppnå god ekonomisk hushållning ska fullmäktige anta finansiella mål baserat på kommunens nuläge och finansiella analys kommande år. Mot bakgrund av kommunens ekonomiska lägesbild och framåtblickande analys riktas de finansiella målen, styrningen, in mot att stärka kassaflödet kommande år och på så vis möjliggöra för årliga amorteringar. För kommunen föreslås för 2027 i budgetförutsättningarna nedan tre finansiella mål, resultatmål, soliditetsmål samt mål gällande budgetföljsamhet och prognossäkerhet. Degerfors kommun En stabil ekonomi och en robust finansiell ställning är i grunden en trygghet och en bra förutsättning för att nå uppsatta mål i verksamheten över tid. Ekonomisk styrka skapar möjligheter och handlingsutrymme för att hantera oförutsedda händelser, konjunktursvängningar och andra utmaningar utan att verksamhetens kvalitet nämnvärt behöver påverkas. Nulägesanalysen uppvisar emellertid en svag ekonomisk ställning. Situationen har byggts upp successivt under flera år genom underskott eller för låga överskott i kombination med för höga investeringsnivåer, vilket medfört att räntebärande skulder ökat fort och soliditeten sjunkit. Kommunen har, vilket SKR påtalar i sin översyn av kommunen hösten 2025, en sammantaget hög kostnadsnivå som inte är motiverad utifrån strukturella faktorer i Degerfors kommun och Budgetförutsättningar drift 2027 och investeringsramar 2027 - 2031 KS 156-2026/2 Datum Sida Degerfors kommun 2026-05-24 4(14) som heller inte finansieras fullt ut trots, en i jämförelse med riket, hög skattesats. Särskilt ansträngt utifrån kostnadsnivåer och budgetföljsamhet är läget inom socialnämnden. Framförallt är kostnaderna för individ- och familjeomsorg (IFO) höga i jämförelse med liknande kommuner. Den demografiska utvecklingen och prognosen kommande år visar att antalet barn i åldern 0 – 19 år minskar kraftigt och antalet äldre ökar. För att beakta denna utveckling använder kommunen från och med 2027 den så kallade prislappsmodellen. Verksamheten i förskolan minskar initialt och därefter påverkas grundskolan. Utvecklingen innebär att resurser behöver omfördelas från barn och unga till äldreomsorg där behovet istället kommer öka. Färre barn och elever innebär också att utbildningsverksamheten successivt behöver samordnas till färre platser i kommunen för att skapa förutsättningar för en effektiv och ändamålsenliga verksamhet. Degerfors kommun har en tydlig centralort, där merparten av kommunens invånare bor. Detta ger bra strukturella förutsättningar för samordning av kommunala verksamheter eftersom avstånden är korta. Mot bakgrund av ovan lägesbild finns en politisk vilja att rikta in styrningen mot att stärka kassaflödet kommande år och på så vis möjliggöra för årliga amorteringar. Inom VA och renhållning, som är avgifts- och taxefinansierade verksamheter och där självkostnad är utgångspunkten behöver taxor beslutas på en nivå som finansierar den löpande verksamheten inklusive avskrivningar och räntor. För att ge vägledning och skickliggöra politisk ledning i deras arbete med att hitta rätt nivåer i drift och investeringsverksamheten har en flerårig finansiell analys legat till grund. Analysen har också varit stöd i arbetet med att ta fram riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt förslag på nya finansiella mål från och med 2027. Grundstrategin är som tidigare ett resultatmål, för att skapa utrymme för att amortera, men också en lägre investeringsnivå under några år i nivå med avskrivningarna. Eftersom räntebärande skulder ökat fort de senaste åren finns ett starkt fokus på att skapa ett positivt kassaflöde från den löpande driftverksamheten i syfte att dels betala investeringsverksamheten med egna medel och därefter med kvarstående medel påbörja amortering i syfte att få ner räntekostnaderna och stärka det ekonomiska handlingsutrymmet om några år. Budgetförutsättningar drift 2027 och investeringsramar 2027 - 2031 KS 156-2026/2 Datum Sida Degerfors kommun 2026-05-24 5(14) Finansiella mål Degerfors kommun föreslår kommunfullmäktige tre finansiella mål fr o m 2027. Därutöver begränsas investeringsnivån till 40 – 45 mnkr per år under kommande femårsperiod 2027 – 2031. Mål 1: Årets resultat ska uppgå till lägst 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Målet bidrar till att amortera på kommunens räntebärande lån. Ett uppfyllt resultatmål är viktigt eftersom dessa medel används som finansiering av investeringar och/eller amortering på räntebärande lån. Årliga resultat tryggar ett långsiktigt politiskt handlingsutrymme, värdesäkrar köpkraften, möjliggör för satsningar och säkerställer utveckling och tillväxt över tid. Mål 2: Soliditeten ska uppgå till minst 30 % vid utgången av 2032-12-31 exklusive pensionsskuld upparbetad t o m 1997-12-31. - Delmål: Måttets värde ska förbättras med som lägst 2 % per år mot tidigare års utfall i årsbokslut. Den finansiella stabiliteten styrs genom soliditetsmålet. Måttet visar hur mycket av tillgångarna som finansierats via eget kapital och därmed betalningsförmågan på långsikt. En hög soliditet betyder indirekt en lägre skuldsättningsgrad, vilket innebär en lägre exponering för fluktuationer i räntenivåer. En hög soliditet innebär också en större framtida handlingsfrihet och förmåga att möta kommande generationers utmaningar och investeringsbehov. Mål 3: Budgetföljsamhet och prognossäkerhet i drift och investeringsverksamheten. Målet skapar ekonomisk medvetenhet, skapar framförhållning och möjliggör för att nå mål 1. En budget i balans är en förutsättning för att kommunen ska kunna leva upp till kraven om god ekonomisk hushållning. Det är viktigt för kommunens alla verksamheter att ha en budget i balans. Budgetföljsamhet mäts genom att jämföra verksamheternas budgetavvikelse vid årets slut med verksamheternas budgeterade resultat. Prognossäkerheten är likaså viktig för att ligga steget före, tidigt identifiera avvikelser och på så sätt skapa medvetenhet och framförhållning. Prognossäkerheten i driften mäts genom att budgetavvikelsen vid årets slut som mest ska avvika med 1 %, jämfört med prognos vid delårsrapporteringen per 31/8 till fullmäktige. Inom investeringsverksamheten ska nämnderna bedöma genomförandegraden vid årets slut i sin investeringsbudget för innevarande år. Detta ska göras i prognosen i T 1 an och i delårsrapporten per 31/8. För måluppfyllelse ska genomförandegraden av den totala investeringsbudgeten vid årets slut inte avvika med mer än +/- 5 % mot bedömningen som gjordes i delårsrapport per 31/8. Budgetförutsättningar drift 2027 och investeringsramar 2027 - 2031 KS 156-2026/2 Datum Sida Degerfors kommun 2026-05-24 6(14) Omvärlden Omvärlden belyser hur faktorer i omvärlden påverkar Degerfors kommun på lång och kort sikt. Den har både ett nuläge och en framåtblickande inriktning. SKR:s reviderade prognos per 2026-04-29 pekar fortsatt på en svensk konjunkturuppgång. Trots vacklande omvärldskonjunktur kvarstår förutsättningar för en fortsatt återhämtning av den inhemska efterfrågetillväxten. I år förutses en ovanligt hög ökning av hushållens reala inkomster, vilket delvis följer av den expansiva finanspolitik som presenterades i budgetpropositionen för 2026. Såväl BNP- som timtillväxten stiger i år, och blir än starkare 2027. En stark ökning av antalet arbetade timmar åren 2026–2028 lyfter tillväxten för lönesumman dessa år, vilket gynnar skatteunderlaget enligt SKR. Trots den markanta uppgången i drivmedelspriserna (och råoljan) beräknas inte inflationen i Sverige bli nämnvärt hög i år. En tämligen låg kärninflation samt den halverade livsmedelsmomsen (från och med april månad) bidrar till att hålla emot effekterna av höga energipriser. Inflationsimpulsen från energipriserna avtar nästa år, men då blir kärninflationen desto högre. Samtidigt blir dämpningen från den sänkta livsmedelsmomsen klart lägre 2027 (jämfört med helåret 2026). Sammantaget stiger KPIF-inflationen något mellan 2026 och 2027. Jämfört med föregående prognos från SKR i februari har den förutsedda konjunkturuppgången skjutits fram något i tid. Tillväxten stiger i denna prognos lite långsammare i år och tillväxttoppen för BNP ligger nu under 2027 (jämfört med 2026 i föregående prognos). Medan såväl BNP- som timtillväxten är nedreviderad i år följer istället upprevideringar 2027 och åren därefter. Ökningen för lönesumman är lägre i år jämfört med föregående prognos, givet nedrevideringen av antalet arbetade timmar. Prognosen för andelen arbetslösa är något uppreviderad både 2026 och 2027. KPIF-inflationen är uppreviderad för i år, framför allt med anledning av den nyligen så kraftiga ökningen av globala energipriser, där prisnivåer framför allt i år och nästa år antas vara högre än vid föregående prognos. Budgetförutsättningar drift 2027 och investeringsramar 2027 - 2031 KS 156-2026/2 Datum Sida Degerfors kommun 2026-05-24 7(14) Befolkningsprognos Befolkningsprognosen är ett viktigt underlag i budgetprocessen. Prognosen påverkar utvecklingen av skatteintäkter och generella statsbidrag, hur många brukare vi förväntas planera verksamhet för kommande år. Den är också avgörande för planering av lokaler och investeringar. Aktuell prognos baseras på kommunens utfall per mars samt den historiska nettoförändringen i befolkningen (1 årsklasser). Prognosen kommer slutligen fastställas i augusti. Under perioden 2026–2034 förväntas befolkningen i Degerfors kommun att minska med 546 invånare, från 9 208 personer till 8 691 personer. I tabell nedan framgår åldersintervall, med koppling till kommunens resursfördelningsmodell (prislappsmodell) prognos fram till 2034. (Utfallet 2025-12-31 för kommunen var 9 237 invånare.) Under rubriken ”Kostnadsanpassningar” framgår vilka verksamheter, och hur ramarna justerats utifrån hur befolkningen förändrats. Budgetförutsättningar drift 2027 och investeringsramar 2027 - 2031 KS 156-2026/2 Datum Sida Degerfors kommun 2026-05-24 8(14) Ekonomiska förutsättningar, skatteintäkter och generella statsbidrag Beräkningen av det ekonomiska utrymmet för åren 2027 – 2029 har utgått från följande övergripande antaganden: • Befolkningsunderlaget för budgetåret 2027 och planåren 2028–2029 baseras på kommunens prognos över antal invånare daterad 2026-05-13. • Utdebiteringen blir 23:00 under hela planperioden. • Skatteunderlaget i Degerfors kommun justeras något jämfört SKR:s prognos cirkulär 26:18, eftersom kommunen har en egen befolkningsprognos. • Även den kommunalekonomiska utjämningen utgår från SKR:s cirkulär i april och kommunens befolkningsprognos. • Som framgår i tabellen är ökningen mellan 2026 och 2027 avrundat 31,6 mnkr. Budgetförutsättningar drift 2027 och investeringsramar 2027 - 2031 KS 156-2026/2 Datum Sida Degerfors kommun 2026-05-24 9(14) 3 Preliminära tekniska driftramar till nämnderna Nedan framgår de tekniska ramarna för 2027. Ramarna är preliminära nivåer. Definitiva ramar beslutas i kommunfullmäktige 23 november. En obalans i nuvarande budget 2026 är inlagd i tabellen nedan för att åskådliggöra postens storlek efter T 1 ans prognos från nämnderna. Resultatmålet om 15,8 mnkr ligger utanför fördelningen nedan då medlen ska kvarstå vid årets slut och möjliggöra för viss amortering av räntebärande lån. Fördelning till nämnder och verksamheter 2027 ”steg för steg” Nedan följer en förklaring till respektive kolumn i ovan härledningstabell ”steg för steg” tabell. Kolumn 1: Planeringen utgår ifrån nämndernas aktuella budget för 2026 och förutsätter en budget i balans. (T 1 ans prognos över budgetföljsamhet minus 18 510 tkr ligger på egen rad nederst i tabellen). Kolumn 2: Prislappar och demografisk hänsyn (prislappsmodell). Demografiska förändringar ska beaktas i planering och i ekonomistyrningen för att säkerställa att resurserna används på bästa sätt, både idag och i framtiden. Att det upprätthålls en balans mellan mål, medel och kvalitet över tid. Den långsiktiga prognosen över kommunens demografiska utveckling, se tidigare avsnitt, innebär att olika verksamheter kräver mer eller mindre resurser över tid i takt med att befolkningen förändras. Varje generation ska bära sina kostnader men de demografiska förändringarna kan gör Budgetförutsättningar drift 2027 och investeringsramar 2027 - 2031 KS 156-2026/2 Datum Sida Degerfors kommun 2026-05-24 10(14) att en ökande andel äldre personer kan leda till ett större behov av äldreomsorg, medan en minskande andel barn kan minska behovet av förskolor och skolor. Kommunstyrelsen, servicenämnden, Bygg- och miljönämnden omfattas inte av prislappsmodellen. Preliminära prislappar och preliminära budgetjusteringar Preliminära prislappar har räknats upp enligt nedan. Prislapp för år 2026 framgår nedan men under detta verksamhetsår har inte modellen använts. De preliminära budgetjusteringarna görs för budgetåret 2027 och planåren 2028–2029. Kultur- och utbildningsnämnden Kommentar: Ovan prislappar är justerade för gemensam verksamhet enligt prislappsmodellens utfall. Socialnämnden Kommentar: Ovan prislappar är justerade för gemensam verksamhet enligt prislappsmodellens utfall. Preliminära justeringar, Kultur- och utbildningsnämnden och Socialnämnden Not: Befolkningen i de olika åldersintervallen framgår i avsnitt 2.4. Budgetförutsättningar drift 2027 och investeringsramar 2027 - 2031 KS 156-2026/2 Datum Sida Degerfors kommun 2026-05-24 11(14) Kolumn 3: Central lönepott Utrymme för beräknade löneökningar är budgeterade centralt, 3,4 %, och fördelas till respektive nämnd när löneöversynen är klar. I denna pott finns också avsatt visst utrymme för särskilda satsningar. PO-pålägget för 2027 uppgår till 40,5 %, vilket är oförändrat jämfört med 2026. Kolumn 4: Uppräkningar kostnader för hyror och köp av huvudverksamhet som har en inflationspåverkan. PKV cirkulär 2026-04-29 ger 3,1 % för 2027. Uppräkning har gjorts av hyror och köp av huvudverksamhet. Kolumn 5: Kapitalkostnader består av avskrivningar och internränta för kommunens investeringar. Grundregeln är att ramtilldelning sker året efter investeringsåret utifrån faktiskt utfall. Avskrivningarna inom den skattefinansierade verksamheten sätts av centralt under finansförvaltningen i en pott som sedan justeras löpande under året. Inom avgiftsfinansierade verksamheter såsom vatten och avlopp debiteras internräntesatsen på samma sätt som för den skattefinansierade verksamheten. Komponentavskrivning tillämpas från och med 2014 i kommunen. De avskrivningar som ingår i hyra via kommunfastigheter ingår i nämndernas budget. Internräntan uppgår under 2027 till 2,75 %, i enlighet med SKR:s rekommendation cirkulär 26:2 daterad 2026-02-12. I senast beslutade budget uppgick internräntan till 2,75 %. Kolumn 6a och 6b: Politiska beslut och politiska prioriteringar Politiska satsningar framgår under denna rubrik. Dessa framgår i det slutliga budgetbeslutet som antas i kommunfullmäktige den 23 november. Kolumn 7: Rättelser Här fördelas specialdestinerade statsbidrag vidare till utförarnämnd, i de fall staten fördelat statsbidraget till Degerfors via det generella statsbidragssystemet. I denna kolumn redovisas också kostnader för vilka ramtilldelning skett i tidigare budgetar men där medel av organisatoriska skäl flyttats mellan nämnder. Nedan framgår vilka statsbidrag som flyttats till nämnderna. Totalt omfördelas 4 386 tkr till nämnderna. Budgetförutsättningar drift 2027 och investeringsramar 2027 - 2031 KS 156-2026/2 Datum Sida Degerfors kommun 2026-05-24 12(14) Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen erhåller 235 tkr 2027 i ramförstärkning. Dessa medel kvarstår på samma nivå under planåren. Kultur- och utbildningsnämnden Kultur- och utbildningsnämnden erhåller 1 359 tkr 2027 i ramförstärkning. Nivån höjs med 1 742 tkr mellan 2028 och 2027. För 2029 är nivån samma som 2028. Socialnämnden Socialnämnden erhåller 2 792 tkr 2027 i ramförstärkning. Dessa medel kvarstår på samma nivå under planåren. Kolumn 8: Effektivitetskrav Ej beaktad i de tekniska ramarna. Nämnderna ansvarar för prioriteringar utifrån beslutad budgetram. I de fall nämnden bedömer att en förändring är av principiell betydelse ska nämnden föra ärendet vidare för beslut i kommunfullmäktige. Kolumn 9: Teknisk ram 2027. Preliminär ram till nämnd 2027 utifrån beräkningar i de olika modellerna i ovan ”steg för steg”. Budgetförutsättningar drift 2027 och investeringsramar 2027 - 2031 KS 156-2026/2 Datum Sida Degerfors kommun 2026-05-24 13(14) 4 Preliminära Investeringsramar 2027 - 2031 Kommunens beslutade investeringsvolym 2027–2031 uppgår till 215 mnkr. Investeringsvolymen per år fördelar sig enligt nedan. Sammantaget innebär nivåerna att låneskulden inte ökar om de finansiella målen nås. Om resultatmålen nås stärks förutsättningarna för att successivt höja investeringsnivåer något i 5-årsplanen. I Kommunstyrelsens investeringsram ingår främst insatser i kommunfastigheter (in- och utvändigt underhåll), vissa investeringsåtgärder kopplat till krisberedskap, IT och digitalisering. I Servicenämndens ram ingår skattefinansierad verksamhet i form av bland annat trafik och gator, parker, stora valla och fritidsanläggningar samt taxefinansierad verksamhet i form av vatten- och avlopp samt renhållningsverksamhet. Kultur- och utbildningsnämnden och Socialnämnden investerar främst i inventarier av olika slag. Budgetförutsättningar drift 2027 och investeringsramar 2027 - 2031 KS 156-2026/2 Datum Sida Degerfors kommun 2026-05-24 14(14) 5 Tidsplan 1. Kommunstyrelsen behandlar ärendet ”Budgetförutsättningar” den 2 juni och sänder därefter budgetförutsättningarna till nämnder. 2. Nämnderna behandlar budgetförutsättningarna vid möte innan eller efter sommaren och återkopplar på dessa budgetförutsättningar senast den 4 september genom att skicka in underlag till diarium@degerfors.se 3. Nämndernas presidier och förvaltningschef med nyckelperson bjuds in till budgetdialog den 30 september, lokal Smedjan. Tidsplan enligt nedan. Representanter i KSAU Ekonomi deltar hela dagen. Mötet leds av kommunstyrelsens ordförande. Tider onsdag 30 september Hålltider Lokal Socialnämnden 09.15 – 10.30 Smedjan Servicenämnden 13.00 – 14.15 Smedjan Kommunstyrelsen 14.30 – 15.15 Smedjan Tider måndag den 5 oktober Hålltider Lokal Kultur- och utbildningsnämnden 10.15 – 11.30 Smedjan 4. Stöd i budgetarbete till majoriteten ges under perioden 7 – 15 oktober och till övriga partier (fr.o.m. 12 oktober). Partier i opposition föreslår sina budgetar på KS den 3 november. 5. Majoriteten presenterar sitt budgetförslag den 27 oktober. 6. Kommunstyrelsen behandlar förslag till budget den 3 november. 7. Kommunfullmäktige antar budget den 23 november. 8. Nämnderna beslutar om sina internbudgetar under januari/februari 2027. Budgetförutsättningar drift 2027 och investeringsramar 2027 - 2031 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(3) Sammanträdesdatum 2026-05-19 Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 135 Dnr 00248-2021 Svar på motion: Förbättra företagsklimatet i Degerfors kommun Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige bifaller motionen. Sammanfattning av ärendet Anna Nordqvist (M) inkom 2021-07-29 med en motion om att förbättra företagsklimatet i Degerfors kommun. Motionen föreslår ett antal punkter för att förbättra företagsklimatet i Degerfors kommun. Tillväxtenheten har mottagit motionen och motionens punkter stämmer väl överens med de områden som tillväxtenheten ser som viktiga faktorer för ett framgångsrikt näringslivsarbete. Tillväxtenheten föreslår därför att alla punkter i motionen genomförs. Yrkanden Anna Nordqvist (M) yrkar bifall till kommunstyrelsen förslag till beslut. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen § 218/2023-10-31 Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen, 2023-10-12 Handlingsplan för tillväxt 2021-2024 Kommunfullmäktige § 131/2021-09-27 Motion från Anna Nordqvist (M), 2021-07-29 Skickas till Anna Nordqvist Tillväxtenheten Justerandes sign Utdragsbestyrkande Degerfors kommun Kommunstyrelsen Ank 2021-07-29 Dnr KS 248- 2021/1 Till Kommunfullmäktige i Degerfors 2021-07-25 Motion Förbättra företagsklimatet i Degerfors kommun. Nära en halv miljon svenskar är egenföretagare och ungefär var tredje anställd arbetar jobbar i ett småföretag. Fyra av fem jobb skapas i småföretag och de jobb som skapas i privata företag genererar inte endast inkomster till de anställda utan även skatteintäkter till vår gemensamma välfärd. Det är därför viktigt att vi skapar bra förutsättningar för företagen att etablera sig, expandera och utvecklas i vår kommun. Rapporten Välfärdsskaparna 2021 från Företagarna visar att i Degerfors kommun skapas 1010 jobb i de små företagen (d.v.s. företag med 0-50 anställda). Det motsvarar 34 % av samtliga jobb i kommunen och sammanlagt bidrar småföretagarna tillsammans med sina anställda med 105 mkr till kommunens skatteintäkter. Det är hela 25 % av de kommunala skatteintäkterna vilket är den största andelen jämte offentlig sektor som ligger på 26 %. Attityden till företagande och kommunens service till näringslivet måste dock förbättras. Enligt Svenskt Näringslivs enkät uppfattar de tillfrågade företagarna i Degerfors att attityden till företagande samt kommunens service och bemötande ligger på en genomsnittlig låg nivå (under betyg 3 där betyg 4 anses som Bra). Tillsyn och tillstånd Det är viktigt att kommunen har smidiga processer för tillstånd och tillsyn och det ska vara lätt för företagen att göra rätt. Att införa Rättviksmodellen (kallad ”Tillväxt och tillsyn” av Rättviks kommun) kan vara en del i att förbättra företagsklimatet och förutsättningarna för framgångsrikt företagande, vilket man också sett i andra kommuner. Rättviksmodellen innebär bl.a. mindre byråkrati och är baserad på att förbättra samarbete och samsyn mellan kommunens tjänstemän och företag där tjänstemännen utövar rådgivning istället för myndighetsutövning samt fakturerar företagen efter utförd tillsyn, inte i förskott och endast för den tillsyn som utförts. Bygglov och detaljplaner Den service kommunen tillhandahåller när ett företag vill etablera sig, utveckla eller expandera är oerhört viktig och bör alltid ske på ett välkomnande och enkelt sätt. När företagare visar intresse för att etablera sig i Degerfors kommun måste vi dels ha mark redo att erbjuda, vilket det inte finns tillräckligt av idag. Därför bör vi upprätta ytterligare detaljplaner för att kunna tillhandahålla rätt mark till intressenter av kommande etableringar. Vi måste även ha en bygglovsprocess som fungerar smidigt och utan dröjsmål. Att införa en bygglovsakut där företagen snabbt kan få hjälp med sitt bygglov mot en höjd avgift är ett förslag för att påskynda processen. För att ytterligare förenkla och förkorta processer inom Degerfors kommun Kommunstyrelsen Ank 2021-07-29 Dnr KS 248- 2021/1 plan- och bygglov är det viktigt med moderna och digitala ösningar för att minska pappers- och administrationsarbete, vilket gynnar såväl företagare som privatpersoner. Servicegaranti Servicegarantier som anger vilken service en företagare kan förvänta sig bör införas i kommunen. En garanti som tydligt uppger hur företaget kompenseras om den kommunala myndigheten inte lever upp till denna garanti, eller till den angivna tidsram då ärendet ska vara färdigbehandlat. Vid tidsöverskridande bör vitesbelopp utgå. Degerfors företagare har rätt att förvänta sig att kommunen arbetar med sin servicekultur och anpassar verksamheten efter deras (m.a.o. kundens) behov. Att skapa goda förutsättningar för nyföretagande och -etableringar såväl som för kommunens befintliga näringsliv är väsentligt för att ge möjlighet till att skapa tillväxt, fler arbetstillfällen och ett bättre företagsklimat i Degerfors kommun. Framförallt gynnar det kommunens välfärd. Med syfte att förbättra företagsklimatet samt att öka förutsättningarna för tillväxt och välfärdsskapande i kommunen yrkar jag att kommunfullmäktige beslutar enligt följande förslag: - Att alla tjänstepersoner som handskas med företagsärenden bör utbildas i serviceinriktat förhållningssätt. - Att ett serviceinriktat förhållningssätt ska vara en given del vid anställning samt vid kompetensutveckling av inspektörer och handläggare. - Att införa Rättviksmodellen i Degerfors kommun. - Att se över vilka kommunala processer som kan moderniseras, digitaliseras och förenklas. - Att ge kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att upprätta nya detaljplaner för att kunna erbjuda lämplig mark för nyetableringar och expansioner. - Att införa en Servicegaranti för Degerfors kommuns näringsidkare. - Att införa bygglovsakut för snabbare service. Anna Nordqvist Moderaterna i Degerfors Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2026-05-27 KS 93–2026/6 Anna Bergqvist Livengård, 0586-481 85 Kommunstyrelsen anna.bergqvistlivengard@degerfors.se Redovisning av fattade delegationsbeslut Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen att godkänna redovisningen av fattade delegationsbeslut. Sammanfattning av ärendet Följande delegationsbeslut har fattats inom kommunstyrelsens verksamhetsområde sedan kommunstyrelsens senaste sammanträde: Nr Beslut Delegat MHI-4 Yttrande från Degerfors kommun över Miljö- och ansökan om tillstånd enligt ordningslagen, hälsoskyddsinspektör byggnadsställningar – GT Bygg Ordf-2 Beslut om att ställa sig positiv till ansökan om Kommunstyrelsens Leaderbidrag - Trädgårdsföreningen ordförande Ordf-3 Beslut om yttrande i samråd om detaljplan för Kommunstyrelsens Visnums-skogen 1:294, Kristinehamns ordförande kommun Anna Bergqvist Livengård Kommunsekreterare Hemsida E-post Organisationsnr Degerfors kommun www.degerfors.se kommun@degerfors.se 212000-1934 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro Degerfors kommun Nämndhuset 0586-481 00 0586-483 86 5861-9370 693 80 Degerfors Herrgårdsgatan 37, Degerfors Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-04-23 Valnämnden