Socialnämnden — 22 september 2026

1 § OSL tillämpas för de personer som har ett ärende hos Försäk- ringskassan. För övriga deltagare återstår endast det generella skyddet i 21 kap. OSL, som kan ge visst skydd för uppgift om hälsa. I de fall uppgifterna är sekretessreglerade enligt 28 kap. 1 § OSL hos Försäkringskassan kan den sekretessen föras över till övriga myndigheter om de har elektronisk tillgång till en upptagning för automatiserad behandling, s.k. direktåtkomst (11 kap. 4 § OSL). Om det redan finns en tillämplig primär sekretessbestämmelse hos den mottagande myndigheten för uppgifter kan den i stället vara tillämplig enligt 11 kap. 8 § OSL. Försäkringskassan är den myndighet som har i uppdrag att genomföra uppföljning. Myndigheten har, i framställan om översyn av bestämmelser om personuppgiftshantering avseende uppföljning av insatser som finansieras av samordningsförbunden (S2024/01218), gjort bedömningen att bristen på tillämpliga regler leder till att uppgifter som lämnas mellan myndigheterna kan förlora sitt sekretesskydd och att sekretessfrågor i praktiken kan bli komplicerade eftersom en uppgift som behandlas inom uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund kan få olika sekretesskydd beroende av om personen har ett ärende hos Försäkringskassan eller inte. Samtidigt gör Försäkringskassan bedömningen att det visserligen inte sker något röjande av uppgifter i strid med lagstiftning i uppföljningssystemet, men att skyddet för uppgifterna inte kan anses tillräckligt. Försäkringskassan anser att det går att ifrågasätta om behandling av personuppgifter enligt dessa 25 förutsättningar är förenlig med principen om korrekthet i artikel 5.1 a i EU:s dataskyddsförordning. Den principen innebär att behandlingen av personuppgifter ska vara rättvis, skälig, rimlig och proportionerlig i förhållande till de registrerade. Även om hanteringen inte bryter mot denna princip kan regleringen anses otillfredsställande ur integritetssynpunkt. Olika sekretesskydd för uppgift om hälsa Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunerna och regionerna omfattas av olika bestämmelser om sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Bestämmelserna skiljer sig åt gällande vilka uppgifter de omfattar samt förutsättningarna för sekretess, vilket innebär att samma uppgift kan omfattas av olika sekretesskydd beroende på i vilket sammanhang uppgiften behandlas. Inom hälso- och sjukvården gäller sekretess för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men (25 kap. 1 § OSL). Inom socialtjänsten gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (26 kap. 1 § första stycket OSL). Inom Försäkringskassan gäller sekretess för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende- handläggningen (28 kap. 1 § första stycket OSL). Inom den arbets- marknadspolitiska verksamheten gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs (28 kap. 11 § OSL). 26 4 En ny lag för behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund 4.1 Behov av en ny lag Promemorians förslag Det ska införas en ny lag om behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samord- ningsförbund. Skälen för förslaget Personuppgifter behövs som underlag för uppföljning Ett samordningsförbund ska enligt 7 § finsam-lagen svara för uppföljning och utvärdering av de rehabiliteringsinsatser som samordningsförbundet finansierar. Försäkringskassan har i myndighetens regleringsbrev getts i uppdrag att samlat redovisa målgrupper och insatser som finansieras av samordningsförbunden. 27 Uppföljning är en aktivitet som görs löpande för att granska hur t.ex. en insats utvecklas i olika avseenden. Utvärdering är en aktivitet som sker vid särskilda tillfällen och som till skillnad från uppföljning innebär mer av värdering och djupare analys. I utvärderingen görs också mer kvalificerade bedömningar eller så reser man frågor om orsakssamband, dvs. vilken insats som lett till vilken effekt.3 De förslag som lämnas i denna promemoria syftar till att skapa förutsättningar för löpande uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Den löpande uppföljningen ska ge underlag för en samlad nationell redovisning av de målgrupper och insatser som finansieras av samordningsförbunden. Den ska också ge underlag för respektive samordningsförbund att på lokal nivå följa upp de rehabiliteringsinsatser som förbunden finansierar. Uppföljningen skapar också förutsättningar för att samordnings- förbundens respektive parter ska kunna göra longitudinella uppföljningar av hur försörjningssituationen för en insatsdeltagare har förändrats efter deltagande i en rehabiliteringsinsats som finansierats av samordningsförbund. Den kan även användas som underlag för lokala utvärderingar av insatser som samordnings- förbund finansierar, t.ex. med avseende på samhällsekonomisk effektivitet. Utvärdering är dock, som framgår ovan, mer omfattande än uppföljning och behöver därför omfatta även andra underlag för att det ska vara möjligt att värdera effekterna av de insatser som samordningsförbunden finansierar. Som framgår av förarbetena till finsam-lagen bedöms det vara lämpligt att fristående expertis anlitas i utvärderingsarbetet. Sådan fristående expertis kan vara universitet och högskolor eller konsulter (prop. 2002/03:132 s. 102). Dessutom kan uppföljningen användas som underlag vid en nationell utvärdering av finansiell samordning för att värdera insatsernas samhällsekonomiska effektivitet. För att en ändamålsenlig uppföljning av rehabiliteringsinsatser finansierade av samordningsförbund ska kunna genomföras krävs tillräckligt underlag i form av uppgifter på individnivå gällande de personer som omfattas av insatserna. Det har inte samlats in eller registrerats några personuppgifter efter den 1 januari 2023 till följd av Försäkringskassans bedömning att det saknas rättsligt stöd för att registrera och utbyta personuppgifter i ett gemensamt system. 3 Riksrevisionen, RiR 2016:29, Statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården, Bilaga 3. Uppföljningar och utvärderingar. 28 Denna avsaknad av personuppgifter resulterar i att underlaget för uppföljning blir otillräckligt, vilket i sin tur försvårar möjligheterna till att genomföra verkningsfulla uppföljningar av de insatser som finansieras. Försäkringskassan har påtalat behovet av en översyn av bestämmelserna om personuppgiftsbehandling vid sådan uppföljning. ISF befarar att den bristfälliga rättsliga regleringen kan komma att få betydande konsekvenser för såväl samordningsförbundens verksamhet som för möjligheterna att följa upp hur de statliga medlen som tilldelas förbunden kommer till användning. Vidare har Datainspektionen (nuvarande Integritets- skyddsmyndigheten, IMY) 2016 bedömt att ett samordnings- förbund behandlade personuppgifter i strid med nu upphävda personuppgiftslagen (1998:204), tillsynsbeslut dnr 391-2015. Aspekterna angivna ovan illustrerar behovet av rättsligt stöd för personuppgiftsbehandling vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Den personuppgiftsbehandling som fordras för uppföljning berör de parter som ingår i ett samordningsförbund – Försäkrings- kassan, Arbetsförmedlingen, regioner och kommuner – samt samordningsförbunden. Det innebär att det finns behov av en reglering som omfattar samverkan mellan samtliga samverkande parter liksom samordningsförbund. I syfte att möta detta behov bör det införas en ny dataskyddslag för uppföljning av rehabiliterings- insatser finansierade av samordningsförbund. Den nya lagens utformning Registerförfattningar är ofta uppbyggda på liknande sätt. De inledande bestämmelserna anger författningens tillämpnings- område, t.ex. en viss verksamhet inom en viss myndighet. Även förhållandet till annan reglering brukar anges i inledningen. De allra flesta registerförfattningar innehåller därefter ändamåls- bestämmelser som kan delas upp i bestämmelser om primära och sekundära ändamål. Utöver detta anges inte sällan att uppgifter får behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överens- stämmelse med lag eller förordning. Det anges ofta att uppgifter får behandlas för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna 29 inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket uppgifterna samlades in (den s.k. finalitetsprincipen). Efter ändamålsbestämmelserna finns oftast bestämmelser om bl.a. person- uppgiftsansvar, behandling av känsliga personuppgifter, förbud mot vissa sökningar och begränsningar av tillgången till personuppgifter. Flera registerförfattningar innehåller villkor för olika former av elektroniskt utlämnande av uppgifter. Den föreslagna lagen om personuppgiftshantering vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbud föreslås vara uppbyggd på ett motsvarande rätt. 4.2 Allmänna bestämmelser om personuppgiftsbehandling i den nya lagen 4.2.1 Lagens syfte Promemorians förslag Lagen ska ge Försäkringskassan möjligheter att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Lagen ska samtidigt skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid personuppgiftsbehandlingen. Skälen för förslaget En syftesbestämmelse saknar visserligen eget materiellt innehåll, men kan ge värdefull vägledning i fråga om hur de materiella bestämmelserna i en författning ska tolkas. Det bedöms därför vara motiverat att det i lagen införs en bestämmelse som anger i vilket sammanhang det finns ett behov av lagens bestämmelser samt anger ramarna för den personuppgiftsbehandling som aktualiseras vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samord- ningsförbund. Den föreslagna lagen syftar dels till att möjliggöra en ändamålsenlig personuppgiftsbehandling vid uppföljningen, dels till 30 att skydda enskilda mot integritetsintrång vid sådan behandling. Det föreslås att detta dubbla syfte ska framgå av en inledande bestämmelse i lagen. Bestämmelsens formulering bör vara att verksamhet som finansieras av samordningsförbund ska kunna följas upp på ett ändamålsenligt sätt och att människor ska skyddas mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling. Motsvarande formulering finns i vissa moderna dataskyddslagar, se t.ex. 1 § beskattningsdatalagen (2026:125), 1 § kronofogdedatalagen (2026:128) samt 1 och 2 §§ i den föreslagna lagen om socialdataregister (prop. 2025/26:165). 4.2.2 Lagens tillämpningsområde Promemorians förslag Lagen ska gälla vid behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordnings- förbund. Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register. Skälen för förslaget För Försäkringskassans del gäller socialförsäkringsbalkens bestämmelser om behandling av personuppgifter i verksamhet som avser förmåner enligt balken samt andra förmåner och ersättningar som enligt lag eller förordning eller särskilt beslut av regeringen handläggs av Försäkringskassan. När det gäller personer som har ett förmånsärende hos Försäkringskassan går det att argumentera för att uppföljningen av insatserna i samordningsförbunden kan vara en del av uppföljningen av förmånen och att 114 kap. SFB därmed är tillämplig för personuppgiftsbehandlingen. När det gäller rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund ges insatser även till personer som inte har något förmånsärende hos Försäkringskassan. För dessa personer omfattas inte person- uppgiftsbehandlingen av socialförsäkringsbalken och Arbetsför- 31 medlingen, kommunerna och regionerna har – till skillnad från Försäkringskassan – inget uppdrag att hantera personuppgifter för gemensam uppföljning. Tillämpningsområdet för den föreslagna lagen bör därför vara uppföljning av verksamhet som avses i 1 § finsam-lagen, oaktat vilka parter som samverkar. Den föreslagna lagen bör endast gälla vid helt eller delvis automatiserad (elektronisk) behandling av personuppgifter eller om personuppgifterna ingår i eller kommer ingå i ett register (system för uppföljning). Det föreslås komma till uttryck i den nya lagen. Syftet är att visa att lagens tillämpningsområde ansluter till EU:s data- skyddsförordning (artikel 2.1 i förordningen). Med automatiserad behandling avses elektronisk behandling. Delvis automatiserad behandling kan i sin tur vara när personuppgifter t.ex. samlas in manuellt i syfte att senare föras in i ett automatiserat register. Det gäller när tjänstemän från de samverkande parterna muntligen eller skriftligen i fysisk form (på papper) tar emot information om en deltagare som sedan registreras i uppföljningssystemet. Minnesanteckningar som enbart förs på papper kommer inte omfattas av lagens tillämpningsområde. 4.2.3 Lagens förhållande till annan reglering Promemorians förslag Lagen ska innehålla en bestämmelse som upplyser om att lagen kompletterar EU:s dataskyddsförordning. Lagen ska även innehålla en bestämmelse som anger att dataskyddslagen samt föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen gäller vid behandlingen av personuppgifter enligt den nya lagen, om inte annat följer av den nya lagen eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till denna. Skälen för förslaget EU:s dataskyddsförordning utgör den generella regleringen av personuppgiftsbehandling inom EU. Den är i alla delar bindande och 32 direkt tillämplig i medlemsstaterna. Förordningen ska alltså tillämpas av myndigheter och enskilda på samma sätt som om den vore en nationell lag. Den gäller oavsett om det i lagen införs en bestämmelse som hänvisar till den eller inte. En upplysningsbestämmelse bör dock införas för att tydliggöra att lagen innehåller kompletterande bestämmelser till förordningen. En sådan upplysningsbestämmelse klargör framför allt att lagen inte kan tillämpas fristående, utan att lagen ska tillämpas tillsammans med EU:s dataskyddsförordning. Motsvarande bestämmelse finns i Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens registerförfattningar (114 kap. 3 § SFB och 2 § APL). I svensk rätt har det antagits generella kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning genom dataskyddslagen. Bestämmelserna i dataskyddslagen är subsidiära i förhållande till annan nationell dataskyddsreglering. Special- bestämmelser i andra författningar om behandling av personuppgifter ska därför tillämpas före de allmänna bestämmelserna i dataskyddslagen. Det behövs därför inte någon materiell bestämmelse för att specialbestämmelser i de nya lagarna ska ges företräde framför de generella bestämmelserna i dataskyddslagen. För att det, liksom inom annan motsvarande lagstiftning, ska vara tydligt hur den nya lagen förhåller sig till dataskyddslagen föreslås dock att den föreslagna lagen ska innehålla en upplysningsbestämmelse om att dataskyddslagen är subsidiär i f örhållande till lagen. 33 4.2.4 Särskilt om avlidna personer Promemorians förslag Vid behandling av uppgifter om avlidna personer ska lagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, EU:s dataskyddsförordning, och dataskyddslagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen tillämpas. Skälen för förslaget EU:s dataskyddsförordning är inte tillämplig på uppgifter om avlidna personer. En medlemsstat får dock fastställa bestämmelser för behandling av sådana personuppgifter (skäl 27 till EU:s dataskyddsförordning). Det kan förekomma att personer som har deltagit i rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund avlider innan deras personuppgifter har slutbehandlats i systemet för uppföljning av sådana insatser (jfr avsnitt 4.9). För att kunna använda uppföljningssystemet även för uppföljning över tid är det därför nödvändigt att kunna behandla samtliga uppgifter i registret, även uppgifter om personer som efter registreringen i uppföljnings- systemet har avlidit. De uppgifter om avlidna som kan förekomma i uppföljningssystemet är av mer eller mindre integritetskänslig natur. Regeringen har konstaterat att avlidna personer inte har samma behov av integritetsskydd som levande men att det kan finnas skäl att tillämpa vissa grundläggande bestämmelser även på andra uppgifter än personuppgifter (prop. 2018/19:33 s. 67). Eftersom de personuppgifter som kommer att förekomma i systemet för uppföljning av rehabiliteringsinsatser regelmässigt kommer vara av känslig natur (jfr avsnitt 4.5) är det angeläget att sådana uppgifter omfattas av det integritetsskyddande regelverket som denna promemorias förslag till lag om behandling av personuppgifter utgör. Att lagen gäller även för uppgifter om avlidna kan också anses bidra till att upprätthålla den frid som bör tillkomma en avliden person. Även för efterlevande kan det vara betydelsefullt att uppgifter om avlidna skyddas (jfr prop. 2025/26:165 s. 38). Det 34 ligger dock i sakens natur att bestämmelser som på något sätt kräver den registrerades agerande eller medverkan i övrigt inte är tillämpliga på avlidna personer. Detsamma gäller rättigheter som tillkom den avlidne när denne var i livet. Det innebär t.ex. att bestämmelser om rätten till information, rätten till skadestånd och möjligheten att begära rättelse av registrerades personuppgifter inte är tillämpliga i förhållande till avlidna (jfr prop. 2019/20:106 s. 32). För att få en enhetlig och heltäckande reglering bör även EU:s dataskyddsförordning, dataskyddslagen och föreskrifter som meddelats i anslutning till den lagen gälla för uppgifter om avlidna. I huvudsak bör samma krav gälla för uppgifter om avlidna personer som för levandes personuppgifter. Exempelvis bör ändamåls- bestämmelser, krav för behandling av känsliga personuppgifter och de principer som följer av artikel 5 i EU:s dataskyddsförordning gälla för uppgifter om avlidna personer. Att vissa bestämmelser inte är tillämpliga vid behandling av uppgifter som avser avlidna personer följer av de regelverk som paragrafen hänvisar till. Det bedöms därför inte finnas skäl att ange detta uttryckligen i lagtexten. 4.3 Personuppgiftsansvar Promemorians förslag Försäkringskassan ska vara personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt lagen eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Skälen för förslaget Begreppet personuppgiftsansvar är centralt i EU:s dataskydds- förordning. Med personuppgiftsansvarig avses en fysisk eller juridisk person, offentlig myndighet, institution eller annat organ som ensamt eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och medlen för behandlingen av personuppgifter (artikel 4.7 i EU:s dataskyddsförordning). 35 Det kan förekomma att personuppgiftsbiträden anlitas. Myndig- heterna kan t.ex. anlita en aktör som ska ansvara för viss behandling av personuppgifter. I sådana fall ska parterna skriva ett s.k. person- uppgiftsbiträdesavtal (artikel 28.3 i EU:s dataskyddsförordning). Vad som gäller när personuppgiftsansvariga anlitar personuppgifts- biträden regleras på ett detaljerat sätt i EU:s dataskyddsförordning. Det bedöms därför inte finnas något behov av att införa bestämmelser om personuppgiftsbiträden i den nya lagen. Det ska finnas en personuppgiftsansvarig för all behandling av personuppgifter. Försäkringskassan har idag genom myndighetens regleringsbrev i uppdrag att samlat redovisa målgrupper och insatser som finansieras av samordningsförbunden. För genomförande av detta uppdrag har uppföljningssystemet Uppföljning Finsam skapats. Det är Försäkringskassan som ansvarar för drift och utveckling av systemet Uppföljning Finsam. Det bedöms ändamåls- enligt att Försäkringskassan även fortsättningsvis är ansvarig myndighet för uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Försäkringskassan föreslås därför vara personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter i uppföljningssystemet som myndigheten utför med stöd av lagen, liksom enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Det innebär att myndigheten ansvarar för lagring av uppgifter, hur de processas och för utlämnande. Samtliga överväganden, exempelvis ändamål och skyddsåtgärder i lagen, utgår från en ordning där Försäkringskassan är ensam personuppgiftsansvarig. Även om dessa överväganden skulle kunna gälla även andra myndig- heter görs bedömningen att, om det i framtiden anses att andra myndigheter utöver eller i stället för Försäkringskassan ska kunna förvalta ett uppföljningssystem för uppföljning av rehabiliterings- insatser som finansieras av samordningsförbund, en sådan ändring i så fall bör föregås av en lagändring med de överväganden som ett lagstiftningsförfarande kräver. Det bör därför införas en bestämmelse som anger att Försäkringskassan är personuppgifts- ansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt lagen, eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. 36 4.4 Ändamålet för behandling av personuppgifter 4.4.1 Rättslig grund för behandling av personuppgifter Promemorians förslag Försäkringskassans ansvar för uppföljning av rehabiliterings- insatser som finansieras av samordningsförbund ska anges i förordningen med instruktion för Försäkringskassan. Promemorians bedömning Försäkringskassans behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund har stöd främst i den rättsliga grunden allmänt intresse men även i den rättsliga grunden rättslig förpliktelse i EU:s dataskyddsförordning. Arbetsförmedlingens, kommuners och regioners behandling av personuppgifter vid Försäkringskassans uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund har stöd främst i den rättsliga grunden rättslig förpliktelse och allmänt intresse. Skälen för förslaget och bedömningen Behandling av personuppgifter vid nationell uppföljning För att behandling av personuppgifter över huvud taget ska vara tillåten krävs att någon av de rättsliga grunder (villkor för laglig behandling) som anges i artikel 6 i EU:s dataskyddsförordning är tillämplig. Av särskilt intresse för myndigheters verksamhet är artikel 6.1 c. Denna rättsliga grund gäller när behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige. Även artikel 6.1 e är av särskilt intresse. Denna rättsliga grund gäller i sin tur när behandlingen är nödvändig 37 för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning. Den rättsliga grunden måste fastställas i enligt med unionsrätten eller en medlemsstats nationella rätt som den personuppgiftsansvarige omfattas av (artikel 6.3 första stycket). Det innebär att det är lagstiftarens sak att tillhandahålla den rättsliga grunden för myndigheternas behandling av personuppgifter (jfr skäl 47 till EU:s dataskyddsförordning). Detta görs t.ex. i myndigheternas instruktioner, i vilka det bl.a. framgår vad respektive myndighet har för uppgifter. Vilken grad av tydlighet och precision som krävs i fråga om den rättsliga grunden för att en viss behandling av personuppgifter ska anses vara nödvändig måste bedömas från fall till fall utifrån behandlingens och verksamhetens karaktär. Försäkringskassan får årligen genom regleringsbrev i uppdrag att följa upp insatserna som finansieras av samordningsförbunden. Genom finsam-lagen blir detta uppdrag en uppgift som är återkommande och långsiktig. En sådan uppgift bör anges i förordningen (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan, här benämnd Försäkringskassans instruktion. Därigenom får Försäkringskassan en rättslig grund för personuppgiftsbehandlingen som uppfyller EU:s dataskydds- förordnings krav på tydlighet, precision, förutsebarhet och proportionalitet. Behandling av personuppgifter till följd av uppgiftsskyldigheter Arbetsförmedlingen, kommuner och regioner behöver behandla personuppgifter för att möjliggöra sin uppgiftsskyldighet vid Försäkringskassans uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Stöd för en sådan behandling finns i EU:s dataskyddsförordning i artikel 6.1 c (rättslig förpliktelse) och 6.1 e (allmänt intresse). I avsnitt 5.1 föreslås att Arbetsförmedlingen samt region och kommun som är medlem i ett samordningsförbund ska vara skyldiga att lämna de uppgifter som de förfogar över och som behövs för uppföljning av den finansiella samordningen till Försäkringskassan. Detta innebär att den rättsliga grunden för behandlingen kommer att vara fastställd i den nationella 38 rätten på det sätt som krävs enligt artikel 6.3 i EU:s dataskydds- förordning. En bestämmelse om uppgiftsskyldighet bryter sekretessen mellan myndigheterna och utgör rättslig grund för den personuppgifts- behandling som uppgiftslämnandet utgör, för Försäkringskassan och för den part som lämnar uppgiften. Den föreslagna bestämmelsen om uppgiftsskyldighet bedöms ge rättslig grund för Arbetsförmedlingens, kommuners och regioners personuppgiftsbehandling med anledning av uppgiftslämnandet. 4.4.2 Primärt ändamål Promemorians förslag Personuppgifter ska få behandlas om det är nödvändigt för att följa upp rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordnings- förbund. Skälen för förslaget Utöver rättslig grund ska all behandling av personuppgifter genomföras i enlighet med EU:s dataskyddsförordnings grundläggande principer. Personuppgifter ska samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål, vilket betyder att det alltid måste finnas minst ett ändamål med personuppgiftsbehandlingen. Ändamålet med behandlingen är avgörande för flera av de grundläggande principerna i EU:s dataskyddsförordning, bl.a. för att avgöra vilka personuppgifter som får behandlas. En behandling enligt artikel 6.1 c eller e i EU:s dataskydds- förordning är bara tillåten om den är nödvändig. Vanligtvis anses det nödvändigt att behandla personuppgifter elektroniskt eftersom en manuell informationshantering inte utgör ett realistiskt alternativ för vare sig myndigheter eller företag (prop. 2017/18:105 s. 46 och 47 och EU-domstolens dom i målet Huber mot Tyskland C-524/06, EU:C:2008:724). Att behandlingen ska vara nödvändig innebär inte 39 att det ska vara omöjligt att uppnå syftet med behandlingen utan att personuppgifter behandlas elektroniskt. Kravet på nödvändighet innebär dock att personuppgifter inte får behandlas om syftet med behandlingen kan uppnås med andra medel, t.ex. genom att anonymisera uppgifterna (prop. 2017/18:232 s. 117). En bedömning av om nödvändighetskravet är uppfyllt måste göras inför varje behandling. Det föreslås att personuppgifter ska få behandlas elektroniskt vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund, under förutsättning att det är nödvändigt att behandla personuppgifterna för att följa upp rehabiliteringsinsatser finansierade av samordningsförbund. Syftet med personuppgifts- behandlingen bedöms inte kunna uppnås på annat sätt; manuell informationshantering är inte ett realistiskt alternativ. 4.4.3 Sekundära ändamål Promemorians förslag Personuppgifter som behandlas enligt det primära ändamålet ska även få behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning. Skälen för förslaget Personuppgifter kan behandlas enligt primära eller sekundära ändamål. Syftet med denna uppdelning är att göra det tydligt hur personuppgifter dels behandlas i myndigheters egen verksamhet, dels behandlas för att lämnas ut till andra. Primära ändamål speglar ofta en myndighets författningsreglerade uppdrag och arbetsupp- gifter. Sekundära ändamål avser vanligtvis tillhandahållande av personuppgifter till externa mottagare, inte sällan andra myndig- heter, i syfte att tillgodose dessa aktörers behov. Så är fallet även i fråga om uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Försäkringskassan föreslås ha det författningsreglerade uppdraget att svara för uppföljning av 40 rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund medan Arbetsförmedlingen samt kommuner och regioner som ingår i samverkan föreslås ha uppdraget att lämna de uppgifter till Försäkringskassan som behövs för uppföljningen av den finansiella samordningen. Sedan 2023 sker ingen registrering av personuppgifter, eftersom Försäkringskassan har gjort bedömningen att det nuvarande regel- verket inte ger ett tillräckligt stöd för att hantera personuppgifter för uppföljning av insatser som finansieras av samordningsförbund. Före 2023 registrerade medarbetare hos någon av de samverkande parterna – Arbetsförmedlingen, kommun, region eller Försäkrings- kassan – uppgifter, däribland personuppgifter, i ett gemensamt uppföljningssystem som tillhandahölls av Försäkringskassan (se avsnitt 3.3.2). De uppgifter som registrerades hade lämnats av de enskilda individer som deltog i en insats, muntligen eller via blankett. En del i att följa upp rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund är att registrera uppgifter om individer som deltar i sådana insatser. Registrering behöver göras av medarbetare från de samverkande parterna. Det kan ske på olika sätt. En medarbetare som tilldelas en samordnande roll (s.k. deltagar- ansvarig) kan ha behov av att registrera uppgifter om individer som anvisas från annan än den egna myndigheten. Vidare kan det vara så att medarbetare från en samverkande part får i uppgift att skriva in en individ i en insats medan en medarbetare från en annan samverkande part får i uppgift att skriva ut individen från insatsen. Det kan även hända att någon uppgift ändras under tiden mellan inskrivning och utskrivning. En sådan åtgärd ska någon av de medarbetare som har tilldelats behörighet kunna vidta, oavsett vilken av parterna som har anvisat individen till rehabiliterings- insatsen. Under förutsättning att tekniska lösningar finns att tillgå kan personuppgifter komma att registreras direkt av remitterande part i Försäkringskassans uppföljningssystem. Eftersom arbete med rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund sker i samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt region och kommun som är medlem i ett samordningsförbund måste personuppgifter som behandlas enligt det primära ändamålet även få behandlas för att fullgöra uppgifts- lämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning. 41 4.4.4 Finalitetsprincipen Promemorians förslag Personuppgifter som behandlas för det primära ändamålet ska även få behandlas för andra ändamål, under förutsättning att dessa inte är oförenliga med det ändamål för vilket de samlades in. Skälen för förslaget En upplysningsbestämmelse om att finalitetsprincipen gäller ska införas Av artikel 5.1 b i EU:s dataskyddsförordning framgår principen om ändamålsbegränsning (finalitetsprincipen). Den innebär att uppgifter inte får vidarebehandlas för ändamål som är oförenliga med insamlingsändamålet. Vid tillämpning av finalitetsprincipen ska myndigheterna beakta det sammanhang inom vilket person- uppgifterna har samlats in, personuppgifternas art, eventuella konsekvenser för registrerade av den planerade fortsatta behand- lingen och förekomsten av lämpliga skyddsåtgärder. Finalitetsprincipen bör utgöra den yttersta ramen för personupp- giftsbehandlingen i ett uppföljningssystem för uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Finalitetsprincipen innebär i sig ett integritetsskydd eftersom den förbjuder ytterligare behandling av personuppgifter som är oförenlig med ursprungsändamålen. Vid tillämpning av finalitetsprincipen ska kopplingar mellan de ändamål för vilka personuppgifterna har samlats in och ändamålen med den avsedda ytterligare behandlingen, det sammanhang inom vilket personuppgifterna har samlats in, personuppgifternas art, eventuella konsekvenser för registrerade av den planerade fortsatta behandlingen och förekomsten av lämpliga skyddsåtgärder beaktas (artikel 6.4 i EU:s dataskyddsförordning). Finalitetsprincipen kan alltså inte tillämpas utan avvägningar som i praktiken innebär att de nya ändamålen kommer att behöva ligga 42 mycket nära de ursprungliga ändamålen eller kunna ses som en naturlig förlängning av de ursprungliga ändamålen. Vid utlämnande av personuppgifter gäller dessutom bestämmelser om sekretess (jfr prop. 2023/24:29 s. 50). Bestämmelser om finalitetsprincipen i EU:s dataskydds- förordning är direkt tillämpliga vid Försäkringskassans behandling av personuppgifter. Vidare kommer finalitetsprincipen till uttryck i dataskyddslagarna för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen (114 kap. 10 § SFB respektive 5 a § APL). Av tydlighetsskäl föreslås att det bör införas en bestämmelse som ger uttryck för finalitets- principen genom att ange att personuppgifter som behandlas för något av de i lagen angivna ändamålen även får behandlas för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket uppgifterna samlades in. Långtidsuppföljningar, utvärdering och forskning Finalitetsprincipen kan ge stöd för att samköra uppgifter i ett system för uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samord- ningsförbund med uppgifter från befintliga register hos t.ex. Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen och Statistikmyndigheten SCB. Sådan samkörning av uppgifter ska syfta till att ge ökad kunskap om resultaten av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Det kan handla om att genom samkörning följa upp hur försörjningssituationen för en insatsdeltagare har förändrats efter deltagande i en rehabiliteringsinsats som finansierats av samordningsförbund, s.k. långtidsuppföljningar. Ett sådant exempel kan vara att Arbetsförmedlingen följer upp de individer som myndigheten anvisat till en rehabiliteringsinsats som finansieras av samordningsförbund genom att samköra uppgifter i uppföljningssystemet med Arbetsförmedlingens registeruppgifter för dessa individer. Det kan också handla om att genom samkörning få ytterligare underlag för att utvärdera insatser som finansieras av samordningsförbund. Det kan vidare handla om att samköra uppgifter för forskningsändamål. Samtidigt som samkörning anses kunna medföra stor nytta för att exempelvis vidga kunskapen inom ett aktuellt område, kan 43 samkörning av stora uppgiftsmängder mellan flera system även medföra större risker ur integritetssynpunkt. Personuppgifts- ansvarig, som föreslås vara Försäkringskassan, bör genomföra en noggrann prövning enligt artikel 6.4 EU:s dataskyddsförordning om en samkörning är förenlig med insamlingsändamålen. Vid denna prövning ska personuppgifternas känslighet särskilt beaktas (artikel 6.4 c). Samkörning får vidare endast ske om det är tillåtet enligt relevanta bestämmelser om sekretess. Försäkringskassan måste även vid en proportionalitetsavvägning noggrant pröva samtliga skäl som talar för respektive emot en sådan behandling av personuppgifter. 4.5 Känsliga personuppgifter Promemorians förslag Försäkringskassan ska få behandla känsliga personuppgifter när det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Skälen för förslaget Behandling av känsliga personuppgifter Personuppgifter är all slags information som direkt eller indirekt kan knytas till en person som är i livet. Det är som huvudregel förbjudet att behandla känsliga personuppgifter enligt EU:s dataskydds- förordning. Med känsliga personuppgifter avses uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening och behandling av genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning (artikel 9.1). Det finns ett antal undantag från förbudet (artikel 9.2). Det är t.ex. tillåtet att behandla känsliga personuppgifter om behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, på grundval 44 av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt. Behandlingen av de känsliga personuppgifterna ska då stå i proportion till det eftersträvade syftet, vara förenligt med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd och innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen (artikel 9.2 g). Det anses utgöra ett viktigt allmänt intresse att svenska myndigheter kan bedriva den verksamhet som tydligt faller inom ramen för deras uppdrag på ett korrekt, rättssäkert och effektivt sätt (prop. 2017/18:105 s. 83). Känsliga personuppgifter ska få behandlas vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund Försäkringskassan föreslås, som ovan nämnts, vara personuppgifts- ansvarig för behandlingen av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. För att kunna genomföra uppföljningar av god kvalitet är det nödvändigt att behandla känsliga personuppgifter, framför allt uppgifter om hälsa. Behandlingen av de känsliga personuppgifterna bedöms stå i proportion till det eftersträvade syftet samt i övrigt uppfylla kraven enligt EU:s dataskyddsförordning. Vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser finansierade av samordningsförbund förekommer uppgift om hälsa direkt eller indirekt. En individs behov av en rehabiliteringsinsats som finansieras av samordningsförbund bedöms i sig vara en känslig personuppgift. Vidare förekommer behandling av uppgifter som indirekt avser hälsa. Det kan avse uppgifter om en individs försörjning, t.ex. om individen har beviljats en social- försäkringsförmån och till vilken omfattning förmånen utgår. Även uppgift om att en deltagare anvisats till en rehabiliteringsinsats av hälso- och sjukvården är exempel på uppgift om hälsa som skulle kunna förekomma. Sådana uppgifter behövs för att kunna följa upp insatserna på ett ändamålsenligt sätt. I förlängningen handlar det om att ge underlag för att utforma insatser av god kvalitet. Mot denna bakgrund föreslås att Försäkringskassan ska få behandla personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning (känsliga personuppgifter) när det är nödvändigt vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. 45 Begreppet nödvändigt innebär inte ett krav på att behandlings- åtgärden ska vara oundgänglig. Det behöver alltså inte vara omöjligt för myndigheterna att utföra sina författningsreglerade uppgifter om inte känsliga personuppgifter behandlas. Behandlingen ska dock alltid vara motiverad utifrån de författningsreglerade uppgifterna. Behandlingen ska även behövas för att myndigheterna ska kunna bedriva sina verksamheter på ett korrekt, rättssäkert och effektivt sätt. I kravet på nödvändighet ligger även att känsliga personupp- gifter inte får behandlas om syftet med behandlingen kan uppnås genom andra medel, t.ex. genom att anonymisera uppgifterna eller att i stället behandla andra typer av uppgifter. Det ligger i sakens natur att direkta eller indirekta uppgifter om hälsa är nödvändiga att behandla om rehabiliteringsinsatser ska kunna följas upp. I egenskap av ansvarig för personuppgiftsbehandlingen har Försäkringskassan dock att ta ställning till vilka personuppgifter som behövs vid uppföljningen. Den föreslagna regleringen om behandling av känsliga person- uppgifter bör av tydlighetsskäl hänvisa till uppgifter som anges i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. Det blir då tydligt vad som avses med känsliga personuppgifter. Hänvisningen bör vara dynamisk, dvs. avse EU:s dataskyddsförordning i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. På så sätt säkerställs att eventuella ändringar i dataskyddsförordningen får omedelbart genomslag. 4.6 Sökbegränsningar Promemorians förslag Det ska vara förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. Sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om hälsa ska dock få göras om sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av lagen. 46 Skälen för förslaget Sökning är en form av personuppgiftsbehandling enligt EU:s dataskyddsförordning (artikel 4.2). Sökningar som avslöjar och sammanställer känsliga personuppgifter innebär särskilda risker för enskildas personliga integritet. Möjligheter att söka på känsliga personuppgifter kan leda till kartläggning av personer på grundval av t.ex. etnicitet, politisk ståndpunkt eller religiös uppfattning. Av integritetsskäl är det vanligt förekommande med säkerhets- åtgärder i form av sökbegränsningar som utgår från syftet med en sökning i dataskyddslagar. Sådan reglering finns exempelvis i Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens registerförfattningar (114 kap. 12 § SFB och 14 § APL). Eftersom känsliga personupp- gifter kommer att förekomma i verksamheten med uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund bör en motsvarande sökbegränsning som utgår från syftet med sökningen införas i den nya lagen. Sökbegränsningen bör utformas så att det som utgångspunkt ska vara förbjudet att göra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. Om syftet med sökningen inte är att få fram ett urval grundat på känsliga person- uppgifter är den tillåten, även om känsliga personuppgifter används vid sökningen (jfr prop. 2017/18:105 s. 91). Det är alltså syftet med resultatet av sökningen som är avgörande för om det föreligger ett sökförbud eller inte. Sökbegränsningen hindrar inte sökningar som görs för att t.ex. ta fram verksamhetsstatistik, för registervård eller för att söka efter ett namn (jfr prop. 2017/18:105 s. 91). Det är dock inte tillåtet att utföra sökningar som innebär att personer kartläggs på grundval av känsliga personuppgifter. Sökbegränsningen omfattar alla tekniska åtgärder som innebär att uppgifter används för att strukturera eller systematisera information i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. Eftersom uppgift om hälsa kommer behandlas både direkt och indirekt vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser finansierade av samordningsförbund så behöver det finnas möjlighet att utföra sökningar grundat på personuppgifter om hälsa, om sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av den föreslagna lagen. 47 Sammanfattningsvis föreslås att det i lagen införs en sökbegränsning i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. Sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om hälsa föreslås dock få göras i de fall sökningen bedöms vara nödvändig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av lagen. 4.7 Åtkomst till personuppgifter Promemorians förslag Försäkringskassan ska begränsa åtkomsten till personuppgifter till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter enligt lagen. Åtkomsten till personuppgifter ska kontrolleras och följas upp regelbundet. Skälen för förslaget Behörighetsbegränsning som skyddsåtgärd Utgångspunkten är att personuppgifter inte ska spridas till fler än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med person- uppgiftsbehandlingen (artikel 5.1 f i EU:s dataskyddsförordning). Om personuppgifter sprids ökar risken för att uppgifterna kan användas på ett sätt som medför integritetsintrång. Att begränsa tillgången till personuppgifter är en viktig åtgärd för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen. Det följer redan av EU:s dataskyddförordning (jfr artikel 9.2 g). Av integritetsskäl bör det finnas en reglering i den nya lagen som tydliggör att tillgången till personuppgifter ska begränsas. Den myndighet som är ansvarig för personuppgiftsbehandlingen har ansvar att vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att personuppgifter inte sprids utanför den krets 48 av personer som behöver ha tillgång till dessa för att kunna utföra sina arbetsuppgifter (jfr artikel 32 i EU:s dataskyddsförordning). Begränsad åtkomst till personuppgifter Frågan är på vilket sätt åtkomsten till personuppgifter bör begränsas. Utgångspunkten vid all personuppgiftsbehandling är att det ska finnas ett berättigat behov av åtkomst till personuppgifter. Den som arbetar vid Försäkringskassan ska alltså inte ges obegränsad tillgång till alla personuppgifter som behandlas i uppföljningssystemet. Åtkomsten ska gälla sådana uppgifter som det är tänkbart att personen behöver utifrån sina arbetsuppgifter. Uttrycket ”var och en” inkluderar såväl tillsvidareanställd personal som personer med en tidsbegränsad anställning och konsulter (jfr prop. 2025/26:88 s. 122). Avsikten är att alla som kommer i kontakt med person- uppgifter vid arbetet med uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund ska omfattas av bestämmelsen och alltså endast få tillgång till de personuppgifter som behövs för att utföra arbetsuppgifterna. Vilken åtkomst till uppgifter som ges till anställda hos Försäkringskassan eller annan bestäms av Försäkringskassan i egenskap av personuppgiftsansvarig. Med annan avses exempelvis en konsult hos Försäkringskassan eller en anställd hos någon av de andra samverkande parterna och som har ett personuppgifts- biträdesavtal (jfr avsnitt 4.3). I fråga om möjligheten för andra myndigheter att ta del av uppgifter i systemet för uppföljning av rehabiliteringsinsatser, se avsnitt 4.8 om elektroniskt utlämnande av personuppgifter. Åtkomsten till personuppgifter bör begränsas till vad var och en hos Försäkringskassan behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter vid verksamheten med uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Kontroll och uppföljning av åtkomsten till personuppgifter I syfte att begränsa intrånget i enskildas integritet och för att Försäkringskassan ska kunna upptäcka och åtgärda obehörig åtkomst bör åtkomsten till personuppgifter kontrolleras och följas 49 upp regelbundet. Ett sådant krav utgör en skyddsåtgärd i EU:s data- skyddsförordnings mening. Liknande regleringar finns i Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens registerförfattningar (114 kap. 13 § SFB och 11 § APL). Kontroller ska genomföras systematiskt och återkommande. De ska alltså inte bara genomföras när Försäkringskassan får anledning att misstänka att obehörig åtkomst har förekommit. En kontroll kan t.ex. ske genom uppföljning av loggar. Det bör dock vara upp till de samverkande parterna att närmare bestämma formerna för kontrollerna. 4.8 Elektroniskt utlämnande av personuppgifter Promemorians förslag Personuppgifter ska få lämnas ut elektroniskt om det inte är olämpligt. Det ska upplysas om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om begräns- ningar av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt. Bestämmelsen i förordningen om behandling av personupp- gifter vid Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten om direktåtkomst till personuppgifter hos Försäkringskassan för Arbetsförmedlingen, kommuner och regioner inom ramen för rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund ska upphävas. Promemorians bedömning Det bör inte göras någon åtskillnad mellan direktåtkomst och andra former av elektroniskt utlämnande. 50 Skälen för förslaget och bedömningen Personuppgifter ska få lämnas ut elektroniskt från uppföljningssystemet Arbetet hos myndigheter har länge varit digitaliserat. Den tekniska utvecklingen innebär att manuell informationshantering mellan myndigheter inte längre är realistisk. För Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, regioner och kommuner finns därför ett stort och legitimt behov av att kunna behandla personuppgifter elektroniskt vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Sådan behandling kan t.ex. vara utlämnande av uppgifter i form av tillgång till personuppgifter genom det uppföljningssystem som tillhandahålls av Försäkrings- kassan eller på annat sätt elektroniskt utlämnande av uppgifter från uppföljningssystemet. Arbetsförmedlingen, regioner och kommuner har behov av tillgång till uppföljningssystemet och personuppgifter för att kunna avregistrera en individ från en rehabiliteringsinsats. Det kan även hända att någon uppgift ändras under tiden mellan inskrivning och utskrivning. Elektroniskt utlämnande av personuppgifter från uppföljningssystemet till Arbetsförmedlingen, regioner och kommuner föreslås därför vara tillåtet om det inte är olämpligt. För att upprätthålla ett adekvat skydd för den personliga integriteten vid utlämnande i elektronisk form är det viktigt att inte fler uppgifter än nödvändigt lämnas ut. Utlämnandet ska dessutom ske på ett sätt som säkerställer lämplig säkerhet för personupp- gifterna. Det inbegriper skydd mot obehörig eller otillåten behandling genom lämpliga tekniska eller organisatoriska åtgärder. För att uppnå en ändamålsenlig avvägning mellan myndigheternas intresse av att på ett effektivt sätt lämna ut personuppgifter elektroniskt och riskerna med sådant utlämnande, innehåller kompletterande dataskyddsregleringar ofta en reglering som anger när sådant utlämnande får ske. Den formulering som har valts i modernare dataskyddsförfattningar är att elektroniskt utlämnande får ske om det inte är olämpligt (jfr t.ex. 11 § i den föreslagna lagen om socialdataregister [prop. 2025/26:165] och 15 § beskattnings- datalagen [2026:125]). All automatiserad behandling av stora mängder personuppgifter kan medföra risker ur integritetssynpunkt. Ett omfattande 51 elektroniskt utlämnande av personuppgifter kan innebära att uppgifterna får en större spridning, vilket ytterligare ökar integritetsriskerna. Det är därför inte säkert att en avvägning mellan behovet och riskerna i alla tänkbara fall medger att uppgifter ska lämnas ut elektroniskt. Varje enskild informationsöverföring ska inte kräva omfattande bedömningar. Myndigheterna bör dock överväga de aspekter som är väsentliga ur integritetssynpunkt. Det gäller t.ex. vid inrättande av nya system för överföring eller när nya skyldigheter att lämna ut information införs. Riskerna med att överföra uppgifter elektroniskt måste då vägas mot myndigheternas och uppgiftsmottagarnas behov av effektiva arbetssätt. Myndigheterna måste även beakta principen om uppgiftsminimering, som innebär att personuppgifter inte får vara för omfattande i förhållande till de ändamål för vilka de behandlas (artikel 5.1 a i EU:s dataskyddsförordning). Vid lämplighetsbedömningen måste även typen personuppgifter beaktas, t.ex. om det rör känsliga personuppgifter (jfr artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning). Vid överföring av sådana uppgifter bör integritets- och informationssäkerhetsaspekter ges särskilt stor betydelse. Regeringen har i tidigare lagstiftningsärenden varit av uppfattningen att det normalt sett aldrig bör anses olämpligt att lämna ut personuppgifter elektroniskt till andra myndigheter. I normalfallet bör det därför inte heller i fortsättningen anses olämpligt att lämna ut personuppgifter elektroniskt till andra myndigheter (prop. 2025/26:88 s. 155). Den föreslagna regleringen ska inte tolkas som att den medför en rätt för vare sig mottagande myndigheter eller enskilda att få ut uppgifter elektroniskt. Regleringen innebär inte heller någon generell eller specifik skyldighet att lämna ut uppgifter på ett visst sätt. Det kan uppkomma behov av att förtydliga möjligheter att lämna ut personuppgifter elektroniskt. Bestämmelser om detta bör kunna meddelas i förordning med stöd av regeringens restkompetens. Det föreslås därför att det ska finnas utrymme för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter som begränsar myndigheternas möjligheter att själva avgöra när det är lämpligt eller olämpligt att lämna ut personuppgifter elektroniskt. Av tydlighetsskäl bör en upplysningsbestämmelse som avser detta 52 föras in i den nya dataskyddslagen i anslutning till den föreslagna regleringen om elektroniskt utlämnande. Formerna för elektroniskt utlämnande Elektroniskt utlämnande av uppgifter kan ske antingen genom direktåtkomst eller genom elektroniskt utlämnande på annat sätt än direktåtkomst. Direktåtkomst är ett sätt att ta del av uppgifter på elektronisk väg. Begreppet definieras inte i lag eller i någon annan författning. En myndighet som har direktåtkomst till en annan myndighets databas kan på egen hand söka efter uppgifter i samma databas. Den myndighet som mottar uppgifter kan även hämta in information till sitt eget system och bearbeta den där. Den mottagande myndigheten kan dock inte påverka innehållet i data- basen med stöd av direktåtkomst. Elektroniskt utlämnande av uppgifter på annat sätt än genom direktåtkomst kallas ibland för utlämnande på medium för automatiserad behandling. Det kan ske på olika sätt och exempelvis genom att uppgifter lämnas ut via e-post, USB-minne eller genom filöverföring från ett IT-system till ett annat. Utlämnandet kan även ske automatiskt, t.ex. genom en s.k. fråga-svarstjänst. Det har i olika sammanhang uttryckts att den tekniska utvecklingen har medfört att det är svårt att särskilja direktåtkomst från annat elektroniskt utlämnande (jfr prop. 2000/01:33 s. 110 och 111 och SOU 2012:90 s. 199). Regeringen har uttalat att det inte är en stor skillnad mellan direktåtkomst och en elektronisk fråga-svar- funktion i fråga om risken för integritetsintrång (prop. 2021/22:177 s. 79). Det är mer teknikneutralt att inte göra någon skillnad på direktåtkomst och andra former av elektroniskt utlämnade. Direktåtkomst kan vara att föredra i vissa situationer. Det gäller t.ex. om den utlämnande myndigheten av integritetsskäl vill förhindra att uppgifter hämtas till och bearbetas hos den mottagande myndigheten. Den utlämnande myndigheten kan då bygga in säkerhetsfunktioner som innebär att den mottagande myndigheten enbart kan läsa uppgifterna, men inte kopiera eller i övrigt bearbeta dem. Direktåtkomst kan även vara att föredra om syftet med behandlingen hos den utlämnande myndigheten är informations- försörjning. Ett annat exempel är situationer där två eller flera 53 myndigheter är gemensamt ansvariga för att utföra en viss uppgift, då kan direktåtkomst komma att framstå som det mest ändamåls- enliga sättet för utlämnande (jfr prop. 2025/26:88 s. 157 och 206). Direktåtkomst medför även nackdelar. Direktåtkomst till en databas medför typiskt sett att fler uppgifter än nödvändigt delas. Detta kan jämföras med när specifika uppgifter delas på begäran, t.ex. genom en s.k. fråga-svarstjänst. Informationsöverskottet leder till att informationen får en större spridning, vilket ökar risken för kränkningar av den personliga integriteten. EU:s dataskyddsförordning reglerar inte formerna för utlämnande av personuppgifter. Det bör därför inte finnas några omotiverade begränsningar för elektronisk informationshantering i nationell rätt. Regeringen har tidigare gjort bedömningen att en väl analyserad och förberedd direktåtkomst inte behöver innebära större risker för den enskildes integritet än andra former av elektroniskt utlämnande. Det gäller om de inblandade myndig- heterna har övervägt och löst frågor som rör sekretesskydd på varsitt håll, vidtagit behövliga säkerhetsåtgärder, begränsat eventuell över- skottsinformation och övervägt frågan om eventuella begränsningar i den mottagande myndighetens möjlighet att använda sig av de uppgifter som blir åtkomliga (prop. 2025/26:88 s. 157). IMY har uttalat att det kan finnas skäl att med anledning av både rättsutvecklingen och den tekniska utvecklingen utreda frågan om direktåtkomst fortsättningsvis bör särregleras i förhållande till andra former av utlämnande (IMY:s yttrande över eSam:s promemoria En modern registerförfattning [ES 2022:6], IMY-2022-1665, s. 9). För att i möjligaste mån uppnå en modern och teknikneutral lagstiftning har regeringen tidigare bedömt att det är nödvändigt att inte göra någon åtskillnad mellan olika former av elektroniskt utlämnande (prop. 2025/26:88 s. 157). Sammantaget görs bedömningen att direktåtkomst inte behöver regleras särskilt för att vara tillåtet vid uppföljning av rehabiliterings- insatser som finansieras av samordningsförbund. De samverkande parterna bör därför ges möjligheter att själva välja formerna för elektroniskt utlämnande. 54 Den befintliga bestämmelsen om direktåtkomst ska upphävas I nuläget regleras frågan om direktåtkomst för Arbetsförmedlingen, kommuner och regioner inom ramen för rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund i 5 § förordningen (2024:14) om behandling av personuppgifter vid Försäkringskassan och Pensions- myndigheten. Enligt bestämmelsen får Arbetsförmedlingen och sådana kommuner och regioner som deltar i samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet ha direktåtkomst till personuppgifter hos Försäkringskassan i den utsträckning den registrerade samtycker till det. För att samordningsförbundens verksamhet ska fungera på bästa sätt är det viktigt att det finns ett fullgott underlag för uppföljning. Det framstår därför inte som en tillfredsställande lösning att låta möjligheterna till en heltäckande uppföljning begränsas av den registrerades samtycke. ISF har i en rapport också framfört att kravet på samtycke var en av orsakerna till att det tidigare uppföljningssystemet SUS hade brister (ISF Rapport 2023:2, Samordnat stöd gör skillnad, s. 127). Det föreslås därför att 5 § förordningen om behandling av personuppgifter vid Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten upphävs och ersätts av den föreslagna bestämmelsen om att personuppgifter får lämnas ut elektroniskt om det inte är olämpligt. Det innebär att uppföljning kan ske utan inhämtande av samtycke. I sammanhanget bör också nämnas att genom den föreslagna bestämmelsen om åtkomst till personuppgifter (avsnitt 4.7) begränsas den krets som kommer att ha rätt att ta del av person- uppgifter i uppföljningssystemet. Av samma bestämmelse framgår dessutom att det ankommer på Försäkringskassan som personupp- giftsansvarig att regelbundet kontrollera och följa upp denna åtkomst. 55 4.9 Längsta tid för behandling Promemorians förslag Personuppgifter ska inte få behandlas under längre tid än vad som behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Det ska upplysas om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om begränsningar av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt. Skälen för förslaget En av de grundläggande principerna för behandling av person- uppgifter enligt EU:s dataskyddsförordning är principen om lagringsminimering (artikel 5.1 e). Principen innebär att person- uppgifter inte får förvaras i en form som möjliggör identifiering av den registrerade under en längre tid än vad som behövs för de ändamål för vilka personuppgifterna behandlas. Principen om lagringsminimering ställer krav på den personuppgiftsansvarige att kunna motivera fortsatt behandling av personuppgifter, t.ex. inför en tillsynsmyndighet. Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens registerför- fattningar innehåller bestämmelser om gallring (114 kap. 15 § SFB och 16 § APL). Till skydd för personuppgifterna hos enskilda som deltar i rehabiliteringsinsatser finansierade av samordningsförbund bör motsvarande också gälla enligt den nya lagen. Den föreslagna regleringen förtydligar att det är ändamålet med behandlingen som avgör hur länge uppgifterna får behandlas. Den föreslagna regleringen möjliggör samtidigt behandling under den tid som den är nödvändig för ändamålet, t.ex. för att följa en historisk utveckling av en viss företeelse. Det är framför allt verksamhetsskäl och myndighetssamverkan som bör vara styrande för bedömningen av om uppgifterna fortfarande behövs. Berättigade och motiverade behov av en längre tids behandling kan på så sätt tillgodoses. Den föreslagna regleringen motsvarar vad som fördes fram som skäl i 56 propositionen Framtidens dataskydd - vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogden (prop. 2025/26:88 s. 129–130). Som framgår ovan har det inte kommit fram något behov av att föreslå en reglering som närmare anger den längsta tid som uppgifter får behandlas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan dock med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen, förkortad RF (den s.k. rest kompetensen) meddela föreskrifter om mer preciserade tidsfrister för behandlingen i vissa fall. Det föreslås därför att en upplysningsbestämmelse om restkompetensen ska införas i den nya dataskyddslagen. 4.10 Enskildas rättigheter Promemorians förslag Rätten att göra invändningar mot personuppgiftsbehandling ska inte gälla vid sådan behandling som är tillåten enligt lagen eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Promemorians bedömning I övrigt bör lagen inte innehålla några begränsningar av den registrerades rättigheter enligt EU:s dataskyddsförordning. Skälen för förslaget och bedömningen Begränsning av rätten att göra invändningar Rätten att göra invändningar mot personuppgiftsbehandling regleras i artikel 21 i EU:s dataskyddsförordning. Rätten innebär att när en myndighet behandlar personuppgifter ska den registrerade ha rätt att när som helst, av skäl som hänför sig till hans eller hennes specifika situation, göra invändningar mot behandlingen. Den person- uppgiftsansvarige får då inte längre behandla uppgifterna om inte denne kan påvisa tvingande berättigade skäl för behandlingen som 57 väger tyngre än den registrerades intressen, rättigheter och friheter eller om det sker för fastställande, utövande eller försvar av rättsliga anspråk. Vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund behandlas personuppgifter primärt genom registrering i det uppföljningssystem som tillhandahålls av Försäkringskassan. För Försäkringskassans verksamhet i övrigt finns undantag från rätten att göra invändningar enligt EU:s dataskyddsförordning (114 kap. 6 § SFB). En bestämmelse om begränsning av de registrerades rättigheter förutsätter att de villkor som anges i artikel 23 i EU:s dataskydds- förordning är uppfyllda. Ett av kraven är att bestämmelsen utgör en åtgärd i syfte att säkerställa något av de mål som anges i artikel 23.1 i EU:s dataskyddsförordning. Ett av dessa mål, enligt artikel 23.1e i samma förordning, gäller ”andra av unionens eller en medlemsstats viktiga mål av generellt allmänt intresse, särskilt ett av unionens eller en medlemsstats viktiga ekonomiska eller finansiella intressen, däribland penning-, budget- eller skattefrågor, folkhälsa och social trygghet”. Regeringen har tidigare ansett att bedrivande av verksamhet inom bl.a. socialförsäkring och pensioner, inklusive den administration dessa verksamheter kräver, är ett sådant allmänt intresse som avses i artikel 23.1 e i EU:s dataskyddsförordning (prop. 2017/18:171 s. 189). Även den verksamhet som bedrivs inom ramen för rehabiliteringsinsatser som finansieras av samord- ningsförbund måste anses utgöra ett sådant allmänt intresse. En ytterligare förutsättning för att en begränsning ska få göras enligt artikel 23.1 i EU:s dataskyddsförordning är att den utgör en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle i syfte att säkerställa det aktuella intresset. Försäkringskassan har uppdraget att samlat redovisa målgrupper och insatser som finansieras av samordningsförbunden. En del i genomförandet av uppdraget är tillhandahållande av ett uppföljningssystem. Genom uppföljningssystemet behandlas personuppgifter helt eller delvis automatiserat. Uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund kan genomföras även om inte samtliga enskilda omfattas av uppföljningsunderlaget. För att underlaget ska vara ändamålsenligt krävs dock i princip att samtliga deltagare omfattas av uppföljningen. Härtill skulle en möjlighet för den registrerade att invända mot den normala hanteringen försvåra 58 arbetet för myndigheterna, en delvis manuell hantering skulle minska effektiviteten och därmed öka kostnaderna. Mot bakgrund av det starka intresset av ett ändamålsenligt underlag för uppföljning bör ett undantag från rätten att invända mot behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabili- teringsinsatser som finansieras av samordningsförbund anses utgöra en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle i syfte att säkerställa ett viktigt mål av generellt allmänt intresse. Begränsningen kan inte heller anses strida mot andemeningen i de grundläggande rättigheterna och friheterna. Det föreslås därför att lagen ska ha en bestämmelse om begränsning av rätten att göra invändningar motsvarande den reglering som finns avseende Försäkringskassans personuppgiftsbehandling i övrigt (114 kap. 6 § SFB). Hänvisningen till artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning bör vara dynamisk, dvs. avse dataskyddsförordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. På så sätt säkerställs att eventuella ändringar i dataskyddsförordningen får omedelbart genomslag. Enskildas rättigheter i övrigt EU:s dataskyddsförordning innehåller ett flertal bestämmelser om den registrerades rättigheter som syftar till att ge den registrerade ökad kontroll över sina personuppgifter. Det handlar bl.a. om information om, tillgång till, rättelse av, radering av och begränsning av behandling av egna personuppgifter samt att kunna göra invändningar mot behandlingen av uppgifterna (artiklarna 12–22). Rättigheterna är inte i alla delar absoluta och det finns såväl direkt tillämpliga undantag som möjlighet att i nationell rätt göra ytterligare undantag i vissa fall. Rätten till radering gäller exempelvis inte i den utsträckning som behandlingen är nödvändig för att uppfylla en rättslig förpliktelse eller för att utföra en uppgift av allmänt intresse (artikel 17.3 b). Om en personuppgiftsansvarig behandlar uppgifter för vetenskapliga eller historiska forsknings- ändamål eller statistiska ändamål får det enligt artikel 89.2 i unionsrätten eller nationell rätt under vissa förutsättningar också föreskrivas undantag från rätten till tillgång (artikel 15), rätten till 59 rättelse (artikel 16), rätten till begränsning (artikel 18) och rätten att göra invändningar (artikel 21). Det här gäller dock med förbehåll för de villkor och skyddsåtgärder som avses i artikel 89.1. Vissa rättigheter är vidare beroende av den rättsliga grund som ligger till grund för behandlingen. Det gäller särskilt rätten att göra invändningar där den registrerade endast har rätt att göra invändningar mot behandling av personuppgifter som grundar sig på artikel 6.1 e och f i EU:s dataskyddsförordning, dvs. när person- uppgifter behandlas för att utföra en uppgift av allmänt intresse, som ett led i myndighetsutövning eller efter en intresseavvägning. Även här gäller särskilda regler när personuppgifterna behandlas för vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål. Artikel 14 i EU:s dataskyddsförordning reglerar skyldigheten för den personuppgiftsansvarige att lämna information till den registrerade om personuppgifterna har erhållits från annan än den registrerade själv. I artikel 14.5 anges ett antal undantag från den personuppgiftsansvariges informationsskyldighet. Det gäller bl.a. om tillhandahållandet av informationen visar sig vara omöjligt eller skulle medföra en oproportionerlig ansträngning, särskilt för behandling för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål i enlighet med artikel 89.1 (artikel 14.5 b). Försäkringskassan håller allmän information om myndighetens behandling av personuppgifter tillgänglig på myndighetens webbplats. Härutöver har myndigheten möjlighet att tillse att deltagarna får information om personuppgifts- behandling för uppföljningssyfte i samband med inskrivning i en rehabiliteringsinsats. Det föreslås, som framgår ovan, att rätten att göra invändningar ska begränsas. I övrigt har det inte kommit fram skäl att föreslå ytterligare begränsning av de rättigheter som EU:s dataskydds- förordning anger och som blir tillämpliga vid behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser 60 5 Uppgiftsskyldighet och sekretess 5.1 Skyldighet att lämna uppgifter Promemorians förslag Arbetsförmedlingen samt den region och kommun som är medlem i ett samordningsförbund ska vara skyldiga att lämna de uppgifter som behövs för uppföljning av den finansiella samordningen till Försäkringskassan. Samordningsförbund ska vara skyldiga att lämna de uppgifter som behövs för uppföljning av den finansiella samordningen till Försäkringskassan. Försäkringskassan ska vara skyldig att lämna uppgifter som behövs för lokal uppföljning av den finansiella samordningen till samordningsförbund. Skälen för förslaget Uppgifter om individer som deltar i rehabiliteringsinsatser Som framgår av förarbetena till finsam-lagen ska finansiell samordning följas upp på både lokal och nationella nivå (se vidare avsnitt 3). För att genomföra ändamålsenliga uppföljningar av den finansiella samordningen krävs uppgifter om de individer som deltar i rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. 61 Försäkringskassan har föreslagit att det införs en ny bestämmelse som ger Arbetsförmedlingen, regionerna och kommunerna en skyldighet att lämna de uppgifter som behövs för uppföljningen av den finansiella samordningen till Försäkringskassan (se Försäkrings- kassans svar på regeringsuppdrag Rapport – Uppdrag att analysera behovet av förändringar i lagen [2003:1210] om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, S2024/01218). För att åstadkomma en ändamålsenlig uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund före- slås att Arbetsförmedlingen samt sådana regioner och kommuner som är medlemmar i ett samordningsförbund ska vara skyldiga att lämna de uppgifter, inklusive känsliga personuppgifter, som behövs för sådan uppföljning. För en person (angiven med namn och personnummer) som deltar i en rehabiliteringsinsats som finansieras av samordningsförbund kan det avse uppgift om utbildningsbak- grund, sysselsättning och typ av försörjning före och efter insatsen. Utöver den föreslagna uppgiftsskyldigheten för Arbetsför- medlingen samt sådana regioner och kommuner som är medlemmar i ett samordningsförbund så har Försäkringskassan att förse uppföljningssystemet med uppgifter om individer som deltar i rehabiliteringsinsatser. Det ankommer på de samverkande parterna att bestämma vilka uppgifter som ska lämnas för denna uppföljning. Det kan förekomma att de samverkande parterna av olika anledningar har behov av att ta del av personuppgifter från systemet för uppföljning, t.ex. för uppföljning av sina egna verksamheter. Detta behov bedöms kunna tillgodoses genom elektroniskt utlämnande med stöd av den föreslagna lagen om behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund (se vidare avsnitt 4.8). Uppgifter om samordningsförbundens verksamhet Eftersom samordningsförbunden inte beslutar om förmåner eller rättigheter för enskilda eller i övrigt vidtar åtgärder som innefattar myndighetsutövning och därmed inte hanterar några person- uppgifter i syfte att följa upp rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund, kommer merparten av uppgifterna som behövs för uppföljning att lämnas av de samverkande parterna. 62 Samordningsförbunden behöver dock bidra med mer generella uppgifter, som t.ex. budgeterade och förbrukade medel samt uppgifter om insatserna som förbundet finansierar. För att Försäkringskassan ska få tillgång till dessa uppgifter bör det införas en uppgiftsskyldighet för samordningsförbunden. I praktiken bör det ankomma på Försäkringskassan att i samråd med samordnings- förbunden bestämma vilka uppgifter som samordningsförbunden behöver lämna för uppföljningen. Underlag till samordningsförbundens uppföljning Samordningsförbunden ska svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna (7 § finsam-lagen). Som framgår i avsnitt 3 syftar förslaget i denna promemoria till att skapa förutsättningar för uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Försäkringskassan, som föreslås tillhandahålla det nationella uppföljningssystemet, ska ge samordningsförbunden tillgång till underlag för respektive förbunds uppföljning. Försäkringskassans ansvar att förse samordningsförbunden med underlag för förbundens uppföljning av de rehabiliteringsinsatser som de finansierar föreslås regleras i Försäkringskassans instruktion. Samordningsförbundens uppdrag sätter ramarna för vilken typ av uppföljning ett förbund kan och ska genomföra och vilket underlag som kan användas vid uppföljningen. Förbundets uppgifter är av övergripande natur och dess beslut avser inte enskilda personer (se avsnitt 3.1). Uppföljningssystemet behöver därför utformas så att samordningsförbunden kan få underlag för uppföljning utan att personuppgifter hanteras. Det ankommer på Försäkringskassan att i samråd med samordningsförbunden bestämma formerna för s amordningsförbundens tillgån g till underlag för uppföljning. 63 5.2 Det bör införas en ny bestämmelse om sekretess Promemorians förslag Sekretess ska gälla hos Försäkringskassan i verksamhet som rör uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling ska sekretess gälla i högst sjuttio år. Skälen för förslaget De samverkande parterna i ett samordningsförbund har generellt att tillämpa separata sekretessbestämmelser med olika lydelse. Sekretesskyddet för uppgift om hälsa skiljer sig åt mellan de samverkande parterna, då det är starkare inom hälso- och sjukvård och socialtjänst än inom socialförsäkringen och den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (25 kap. 1 § OSL, 26 kap. 1 § OSL samt 28 kap. 1 och 11 §§ OSL). För uppgift om en enskilds personliga förhållanden i verksamhet som rör uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund saknas en specifik sekretessbestämmelse. Dessa uppgifter omfattas i stället av det generella sekretesskyddet i 21 kap. 1 § OSL, som ger ett visst skydd för uppgifter om t.ex. hälsa. Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas endast om det krävs med hänsyn till vissa intressen (2 kap. 2 § tryckfrihets- förordningen, TF). När det övervägs att införa en ny sekretess- bestämmelse i OSL ska det alltid göras en avvägning mellan sekretessintresset och insynsintresset (prop. 1979/80:2 Del A s. 75– 76). Det kan här konstateras att de uppgifter som kommer att samlas in och behandlas inom ramen för uppföljningen i stor utsträckning utgörs av känsliga personuppgifter (se avsnitt 4.5). Flera av uppgifterna kommer dessutom finnas hos Försäkringskassan som en följd av de samverkande parternas uppgiftsskyldighet. Enskilda som medverkar i rehabiliteringsinsatser kommer alltså inte att kunna 64 förhindra att uppgifterna lämnas in till och förvaras hos Försäkrings- kassan. Vid en avvägning mellan intresset av ett relativt starkt sekretesskydd i verksamheten får det anses väga tyngre än insyns- intresset. Såvitt nu är relevant har de generella sekretessbestämmel- serna i 21 kap. OSL ett kvalificerat rakt skaderekvisit, vilket innebär en presumtion för offentlighet. Detta kan inte anses utgöra ett tillräckligt sekretesskydd för sådana uppgifter som det är fråga om vid uppföljningen av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Nuvarande sekretessreglering bedöms därför inte vara ändamålsenlig för uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Mot denna bakgrund föreslås att det införs en bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som anger att sekretess gäller hos Försäkringskassan för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i verksamhet som rör uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Försäkringskassan är den myndighet som behandlar personupp- gifter i syfte att genomföra uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Inom Försäkringskassans verksamhet i övrigt tillämpas, såvitt nu är aktuellt, socialförsäkrings- sekretess enligt 28 kap. 1 § OSL. I syfte att Försäkringskassan inte ska ha olika sekretesskydd för samma uppgift bör motsvarande sekretesskydd gälla inom uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Att sekretesskyddet är starkare inom hälso- och sjukvård samt socialtjänsten skulle innebära att en och samma uppgift får ett lägre sekretesskydd hos Försäkringskassan när uppgiften behandlas för uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Situationen är inte ny utan motsvarande gäller för andra uppgifter som Försäkringskassan får del av från hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Vidare har regeringen tidigare gjort bedömningen att sekretesskyddet för uppgifter hos en myndighet kan vara starkare än det sekretesskydd som kommer att gälla för uppgifterna efter överlämnande till en annan myndighet. Situationen är en effekt av att behovet av sekretess och sekretessens styrka i varje sammanhang ska vägas mot intresset av insyn i myndigheternas verksamhet (jfr prop. 2024/25:36 s. 58 f.). Sammanfattningsvis föreslås det att sekretess ska gälla om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne 65 lider men om uppgiften röjs. Bestämmelsen innebär att en uppgift om en enskilds personliga förhållanden som lämnas från Arbetsförmedlingen, region eller kommun till Försäkringskassan inom ramen för uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund kommer omfattas av sekretess om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider men om uppgiften röjs. För allmän handling föreslås sekretessen gälla i högst sjuttio år. Tiden motsvarar sekretesskydd inom Försäkringskassan, Arbets- förmedlingen, region och kommun (28 kap. 1 och 11 §§, 25 kap. 1 § och 26 kap. 1 § OSL). Den nya sekretessbestämmelsen bör införas i anslutning till övriga sekretessbestämmelser som gäller för Försäkringskassans verksamhet. Det föreslås därför att sekretessbestämmelsen införs som en ny paragraf; 28 kap. 4 c § OSL. Därtill föreslås en ny rubrik till paragrafen. Sekretess innebär såväl handlingssekretess som tystnadsplikt. Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter enligt 1 kap. 1 och

§2 KS2026/24 Inkommet medborgarförslag: Medborgarförslag om att ÅK6 ska kunna gå till ungdomsgården Beslut Kommunfullmäktige överlämnar medborgarförslaget till socialnämnden för handläggning och beslut. Ärendet Leia Jacobsson föreslår i medborgarförslag inkommet 2026-02-02 att ungdomar i årskurs 6 ska tillåtas att gå till ungdomsgården i Bollebygd, för att ha ett ställe att gå till och kunna vara med vänner och hitta nya vänner. Beslutsunderlag  Medborgarförslag om att ÅK6 ska kunna gå till ungdomsgården_bortredigerad 2 Skickas till Socialnämnden Paragrafen är justerad Justerandes Utdragsbestyrkande sign Sida S25id4a a 4v a3v1 44 Medborgarförslag Leia Jacobsson Vi i 6an vill kunna gå till ungdomsgården Varför vi anser att vi ska få gå till ungdomsgården trots att vi går i 6an. Vi anser att vi borde få gå till ungdomsgården. För det första ungdomar i 6 an som inte har någon sport eller aktivitet hamnar lätt i kriminella gäng och om man kan gå till en ungdomsgård och träffa vänner, hamnar man inte i de andra kriminella gängen.Och det underlättar också för hela samhället och det blir mycket tryggare om man kan undvika att barn hamnar i kriminella gäng. För det andra så finns det ingenting för barn i 6an att göra mer än att hänga i byn när man är med kompisar. och på gården så kan man träffa nya vänner och hitta en gemenskap Ni som sitter i kommunen kanske tänker att vi är alldeles för unga för att gå till ungdomsgården, men det är tvärtom om vi hittar gemenskap och gör roliga saker. Jag anser att det är viktigt för barn i 6 an att ha ett ställe att gå till.Och kunna hänga med vänner och hitta vänner, det är ett bra sätt att ungdomar inte bara ska socialisera sig framför mobilen på snapchat,tik tok och andra sociala medier utan att gå ut till ungdomsgården och vara med vänner och att vara social. Så jag anser att vi i 6 an ska få gå till ungdomsgården, skaffa vänner och socialisera oss och ha roligt med vänner.Och att det blir mindre gäng som hänger utanför Bollnes, och på byn vilket gör att även samhället blir mycket tryggare för alla.Bollebygd är en liten by. Det finns inte något att gör vilket leder till gäng ,kloter och ungdomar som förstör rondeller lekplatser och annat. Därför anser jag att det är viktigt att 6 orna ska få gå på ungdomsgården. Från någon som vill ha ett tryggare och roligare samhälle 11. Initiativärende (FR, SD) om bemötande inom demensomsorgen SN2026/91 Tjänsteskrivelse 2026-08-13 Annette Henriksson | Dnr 190634 Verksamhetschef ÄO/KPV 0734647401 | annette.henriksson@bollebygd.se Initiativärende (FR, SD) om bemötande inom demensomsorgen Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att initiativärendet ska anses vara tillgodosett genom handlingsplanen som antogs av nämnden den 15 juni 2026 § 64 (SN2026/31) och att avsluta ärendet. Ärendet Socialnämndens ledamöter Anneli Lindström (FR) och Birgitta Rasmussen (SD) har väckt ett initiativärende där de föreslår att Bollebygds kommun ser över möjligheten att ansluta sig till Stjärnmärkt, en nationellt etablerad utbildningsmodell som har tagits fram av Svenskt Demenscentrum. Socialförvaltningen bedömer att initiativärendet omfattas av den handlingsplan som togs fram efter genomlysningen av demensverksamheten och som antogs av socialnämnden den 15 juni 2026, § 64 (SN2026/31). I handlingsplanen finns åtgärden "Säkerställa personalens kompetens i bemötandet av personer med demenssjukdom". Inom ramen för denna åtgärd utreder socialförvaltningen möjligheten att ansluta verksamheten till utbildningsmodellen Stjärnmärkt. Socialförvaltningen kommer att redovisa resultatet av utredningen i samband med uppföljningen av handlingsplanen. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033–231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se Tjänsteskrivelse 2026-08-13 Barnkonsekvensanalys Beslutet bedöms inte medföra några direkta konsekvenser för barn. Beslutsunderlag - Initiativärende (FR, SD) om bemötande inom demensomsorgen, SN2026/91-1 - Initiativärende (FR,SD) om bemötande inom demensomsorgen, protokollsutdrag, SN 2026/91-2 Skickas till Verksamhetschef ÄO/KPV BOLLEBYGDS KOMMUN Socialförvaltningen Rickard Olsson Annette Henriksson Förvaltningschef Verksamhetschef ÄO/KPV Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033–231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se Karolin Lindh Från: Anneli Lindström Skickat: den 15 juni 2026 17:45 Till: Lars-Erik Olsson; Karolin Lindh Ämne: Fw: Initiativärende Uppföljningsflagga: Flag for follow up Flagga: Har meddelandeflagga Med vänlig hälsning Anneli Lindström Ledamot Socialnämnden Ledamot kommunfullmäktige Folkets Röst i Bollebygd Från: Karolin Lindh <karolin.lindh@bollebygd.se> Skickat: måndag, juni 15, 2026 4:40 em Till: Patrik Karlsson <patrik.karlsson@bollebygd.se>; Stefan Larsson <stefan.larsson@bollebygd.se>; Tomas Bedö <tomas.bedo@bollebygd.se>; Hilja Lust <hilja.lust@bollebygd.se>; Christina Hein <christina.hein@bollebygd.se>; Birgitta Rasmussen <birgitta.rasmussen@bollebygd.se>; Johanna Gunnarsson <johanna.gunnarsson@bollebygd.se>; Sverre Fredriksson <sverre.fredriksson@bollebygd.se>; Mattias Ekenberg <mattias.ekenberg@bollebygd.se>; Tomas Ridell <tomas.ridell@bollebygd.se>; Monika Hansson <monika.hansson@bollebygd.se>; Lisette Vermeulen <lisette.vermeulen@bollebygd.se>; Rickard Olsson <rickard.olsson@bollebygd.se> Kopia: Anneli Lindström <anneli.lindstrom@bollebygd.se>; Lars-Erik Olsson <lars- erik.olsson@bollebygd.se> Ämne: VB: Initiativärende Från: Anneli Lindström <anneli.lindstrom@bollebygd.se> Skickat: Måndag, 15 juni 2026 13:02 Till: Lars-Erik Olsson <lars-erik.olsson@bollebygd.se>; Karolin Lindh <karolin.lindh@bollebygd.se> Ämne: Fw: Initiativärende Med vänlig hälsning Anneli Lindström 1 Ledamot Socialnämnden Ledamot kommunfullmäktige Folkets Röst i Bollebygd Initiativärende om bemötande inom demensomsorgen Under 2025 och 2026 har flera Lex Sarah-anmälningar inkommit rörande demens verksamheten på Bollegårdens särskilda boende. Anmälningarna har utretts och pekar på brister i bemötande, arbetsmetoder och kunskap. Situationen har även uppmärksammats i lokal media, vilket påverkat förtroendet för verksamheten. Mot denna bakgrund har kommunen genomfört en genomlysning av demensenheten som redovisas den 15 juni 2026 för socialnämnden. Genomlysningen visar att verksamheten har styrkor, men också tydliga utvecklingsbehov kopplade till kompetens och förhållningssätt. För att stärka kvaliteten och säkerställa en långsiktig kompetenshöjning föreslås att Bollebygds kommun ser över möjlighet att ansluta sig till Stjärnmärkt – en nationellt etablerad utbildningsmodell som framtagits av Svenskt Demenscentrum Som ger personalen fördjupad kunskap om demens, bemötande och personcentrerat arbetssätt. Modellen används i många svenska kommuner och fungerar som en kvalitetssäkring för både brukare och anhöriga Folkets Röst i Bollebygd Anneli Lindström Sverigedemokraterna Birgitta Rasmussen 2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum 2026-06-15

3 § Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskydds- förordning. Vid behandlingen av personuppgifter enligt denna lag gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds- förordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Paragrafen anger lagens förhållande till annan dataskyddsreglering. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.3. Av första stycket framgår att lagen kompletterar EU:s dataskyddsförordning. Det innebär att lagen inte kan tillämpas fristående, utan endast tillsammans med EU:s dataskydds- förordning. EU:s dataskyddsförordning är direkt tillämplig men förutsätter eller tillåter i vissa avseenden nationella bestämmelser som kompletterar förordningen. I andra stycket anges lagens förhållande till dataskyddslagen. Dataskyddslagen, som kompletterar EU:s dataskyddsförordning på nationell generell nivå, är subsidiär i förhållande till denna lag. Bestämmelsen innebär att om inte annat följer av denna lag eller 92 Författningskommentar föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, gäller dataskyddslagen. Uppgifter om avlidna personer

4 § Vid behandling av uppgifter om avlidna personer ska följande reglering tillämpas: 1. denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, 2. EU:s dataskyddsförordning, och 3. lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen. I paragrafen regleras vad som gäller vid behandling av uppgifter om avlidna personer. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.4. I paragrafen slås fast att lagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen ska tillämpas vid behandling av uppgifter om avlidna personer. Även EU:s dataskyddsförordning och dataskydds- lagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen ska tillämpas vid behandling av sådana uppgifter. Genom paragrafen utvidgas därmed lagens tillämpningsområde i förhållande till EU:s dataskyddsförordning. En del av bestämmelserna i de rättsakter som listas kräver den registrerades aktiva medverkan. Det gäller t.ex. artiklarna i EU:s dataskyddsförordning om den registrerades rättig- heter. Dessa och andra bestämmelser som kräver den registrerades medverkan kan av naturliga skäl inte tillämpas för uppgifter om avlidna personer. Paragrafen innebär inte att efterlevande och andra ges möjlighet att göra gällande rättigheter som tillkom den avlidne när denne var i livet. Personuppgiftsansvar

5 § Försäkringskassan är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt denna lag eller enligt före- skrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Av paragrafen framgår att Försäkringskassan är personuppgifts- ansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt lagen eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. I artikel 4.7 i EU:s dataskyddsförordning finns definitionen av personuppgiftsansvarig. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. 93 Författningskommentar Ändamål

05 § SoL 40595 2026-08- BoU Utredning inleds Ssek 06 40596 2026-08- Vux Beslut förfrågan besvarad Ssek 06 40597 2026-08- Vux Beslut förfrågan besvarad Ssek 06 40598 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 06 40599 2026-08- BoU Utredning inleds Ssek 07 40600 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 07 40601 2026-08- E Utredning ekonomiskt bistånd 14 kap 2 §, inleds Ssek 07 40602 2026-08- E Utredning ekonomiskt bistånd 14 kap 2 §, inleds Ssek 07 40603 2026-08- BoU Utredning inleds Ssek 07 40604 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 07 40605 2026-08- E ÖKL Överklagandet kommit in i rätt tid Ssek 07 40608 2026-08- E ÖKL Överklagandet kommit in i rätt tid Ssek 07 40610 2026-08- BoU Utredning inleds Ssek 07 40611 2026-08- BoU Utredning inleds Ssek 07 40612 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 10 40613 2026-08- BoU Öppenvård 11 kap 1 § SoL, beviljas 1:e Ssek 10 40614 2026-08- BoU Öppenvård 11 kap 1 § SoL, beviljas 1:e Ssek 10 40616 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 12 40617 2026-08- Gem Utredning inleds ej pga återtagen ansökan 1:e Ssek 13 40618 2026-08- BoU Beslut att inte inleda utredning enligt 14 kap 2 1:e Ssek

6 § Personuppgifter får behandlas om det är nödvändigt för att utföra verksamhet enligt 2 §. I paragrafen anges det primära ändamålet för Försäkringskassans behandling av personuppgifter enligt lagen, dvs. uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.2. Ändamålet återspeglar behovet av att kunna behandla personupp- gifter för att kunna genomföra kraven på uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund som följer av 7 § finsam-lagen och den föreslagna 5 c § Försäkrings- kassans instruktion. Det primära ändamålet ger tillsammans med den sekundära ändamålsbestämmelsen (7 §), bestämmelsen om finalitetsprincipen (8 §) och bestämmelsen om syftet med lagen (1 §) en ram för den personuppgiftsbehandling som är tillåten. Av paragrafen framgår att en grundläggande förutsättning för att behandla personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund är att behandlingen är nödvändig för detta ändamål. Kravet på nödvändighet innebär inte ett krav på att behandlingsåtgärden ska vara oundgänglig. Behandlingen kan anses nödvändig och därmed tillåten, om behandlingen leder till effektivitetsvinster (prop. 2017/18:105 s. 189). Att behandlingen skulle kunna ske manuellt, dvs. utan tekniska hjälpmedel, medför därför inte per automatik att behandlingen inte anses nödvändig. I kravet på nödvändighet ligger dock att personuppgifter inte får behandlas om syftet med behandlingen kan uppnås lika bra med andra medel, t.ex. genom att uppgifterna anonymiseras (jfr prop. 2017/18:232 s. 117).

7 §§ TF och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen har som huvudregel företräde framför tystnadsplikten. Det finns i aktuellt fall inte skäl att frångå den huvudregeln och rätten att meddela och offentliggöra uppgifter bör inte inskränkas. 66 6 Samlad integritets- och proportionalitetsanalys Promemorians bedömning Den personuppgiftsbehandling som möjliggörs genom förslagen utgör en proportionerlig inskränkning av det skydd för den personliga integriteten som finns i regeringsformen, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättig- heterna och de grundläggande friheterna samt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Förslagen är förenliga med kravet på proportionalitet i EU:s dataskydds- förordning. Skälen för bedömningen Utgångspunkter för bedömningen av förslagens påverkan på den personliga integriteten och proportionalitet Förslaget om en lag om behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser finansierade av samordnings- förbund och bestämmelserna om uppgiftsskyldighet innebär att Försäkringskassan får rätt att samla in och behandla personuppgifter vid sådan uppföljning. Förslaget innebär en ökad personuppgifts- behandling, både sett till antal personuppgifter och antalet registrerade. Även Arbetsförmedlingen, kommun och region kan komma att behöva behandla personuppgifter i en större omfattning med anledning av den föreslagna uppgiftsskyldigheten. 67 Behandlingen som kommer att utföras med stöd av den före- slagna lagen inkluderar bl.a. uppgifter som utgör känsliga person- uppgifter enligt EU:s dataskyddsförordning, och andra person- uppgifter av mer eller mindre integritetskänslig karaktär. Registren är personnummerbaserade, rikstäckande och omfattar personer som tar del av rehabiliteringsinsatser finansierade av samordningsförbund. Det innebär att behandlingen inbegriper särskilt skyddsvärda personuppgifter vilket kan medföra ett betydande intrång i den enskildes personliga integritet. Därför är det nödvändigt att noga bedöma hur den föreslagna lagen, både enskilt och sammantaget, förhåller sig till de regelverk som syftar till att värna om den personliga integriteten. I det följande redovisas samlade överväganden i fråga om lagens risker för den personliga integriteten, integritetsstärkande åtgärder, behovet av den före- slagna regleringen och proportionalitet liksom förslagens förenlighet med EU:s dataskyddsförordning. Vissa faktorer har i tidigare lagstiftningssammanhang ansetts särskilt viktiga att ta hänsyn till när det gäller att bedöma integritets- känsligheten vid behandling av personuppgifter. Det gäller arten av personuppgifter som samlas in och registreras, varför detta görs, hur och av vem uppgifterna används samt mängden uppgifter som samlas på ett och samma ställe eller som på något annat sätt är tillgängliga för bearbetningar och sammanställningar. Även rådande samhällsvärderingar påverkar vad som kan uppfattas som ett integritetsintrång och kan därmed ha viss påverkan på vilken reglering och begränsning av behandlingen av personuppgifter som är nödvändig för att skydda den personliga integriteten (se t.ex. prop. 2005/06:173 s. 15 och prop. 2022/23:34 s. 162). Innebörden av uttrycket betydande intrång i den personliga integriteten I regeringsformen, finns grundläggande bestämmelser till skydd för den personliga integriteten. Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (2 kap. 6 § andra stycket RF). Begreppet enskildas personliga förhållanden har samma innebörd som i sekretesslagstiftningen och avser alltså bl.a. namn och andra 68 identifikationsuppgifter, adress, familjeförhållanden, hälsa, fotografisk bild, uppgift om anställning och en persons ekonomi (prop. 2009/10:80 s. 177). Vid bedömningen av om en åtgärd innebär kartläggning ska åtgärdens effekter snarare än det huvudsakliga syftet med åtgärden beaktas (prop. 2009/10:80 s. 180 och 182). Vad som utgör ett betydande intrång avgörs utifrån bl.a. uppgifternas karaktär och omfattning samt ändamålet med behandlingen (prop. 2009/10:80 s. 183 och 184). Det får göras begränsningar i skyddet för den personliga integriteten Regler till skydd mot intrång i den personliga integriteten finns i bl.a. regeringsformen, olika internationella rättsakter, EU:s dataskydds- förordning och sekretesslagstiftningen. Den enskildes personuppgifter ska skyddas. I de fall en myndighet vill behandla personuppgifter måste den beakta dessa rättigheter. Försäkringskassans personuppgiftsbehandling vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund bedöms, med hänsyn till uppgifternas karaktär och mängden uppgifter i fråga, i vissa fall komma att innebära ett sådant betydande intrång i den personliga integriteten som avses i 2 kap. 6 § andra stycket RF. Motsvarande bedömning görs avseende den personupp- giftsbehandling som följer av förslaget om en ny och utökad uppgiftsskyldighet. Rätten till skydd för den personliga integriteten enligt regeringsformen är inte absolut utan kan inskränkas genom lag. Begränsningar får endast göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett begränsningen, och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar (2 kap. 21 § RF). Enligt artikel 8.2 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, här benämnd Europakonventionen, får rätten till skydd för privatlivet inte inskränkas annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till den nationella säkerheten, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd 69 eller till förebyggande av oordning eller brott eller skydd för hälsa eller moral eller för andra personers fri- och rättigheter. I artiklarna 3, 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (2010/C 83/02), här benämnd EU:s rättighetsstadga, slås det fast att var och en har rätt till fysisk och mental integritet, respekt för sitt privat- och familjeliv, sin bostad och sina kommunikationer samt skydd av de personuppgifter som rör honom eller henne. Även i EU:s rättighetsstadga är utgångs- punkten att en inskränkning endast får göras i lag och måste vara förenlig med det väsentliga innehållet i de rättigheter och friheter som erkänns i stadgan. Begränsningar får med beaktande av proportionalitetsprincipen endast göras om de är nödvändiga och faktiskt svarar mot mål av allmänt samhällsintresse som erkänns av unionen eller behovet av skydd för andra människors rättigheter och friheter (artikel 52.1). EU:s dataskyddsförordning förutsätter också att propor- tionalitetsbedömningar görs vid behandling av personuppgifter. Den rättsliga grunden som avser rättslig förpliktelse (artikel 6.1 c) och uppgift av allmänt intresse (artikel 6.1 e) ska vara proportionerlig mot det legitima mål som eftersträvas (artikel 6.3 andra stycket). Behandling av känsliga personuppgifter enligt artikel 9.2 g och j är endast tillåten om behandlingen står i proportion till det eftersträvade syftet. Rätten till skydd för den personliga integriteten måste vidare enligt skälen i EU:s dataskyddsförordning förstås utifrån sin uppgift i samhället och vägas mot andra grund- läggande rättigheter utifrån proportionalitetsprincipen (skäl 4). Ovanstående villkor innebär bl.a. att det vid en begränsning i skyddet för den personliga integriteten ska göras en proportionalitetsbedömning där integritetsriskerna med person- uppgiftsbehandlingen vägs mot fördelarna med behandlingen. I detta ingår att bedöma om behandlingen av personuppgifterna är nödvändig utifrån det avsedda ändamålet med behandlingen och om det finns alternativ som är mindre integritetskänsliga. För att det ska vara motiverat att införa utökade möjligheter att samla in och behandla personuppgifter i ett uppföljningssystem är alltså en förutsättning att det finns ett konkret och påtagligt behov av behandlingen och att ändamålet inte kan uppnås genom mindre ingripande åtgärder. Den nytta som den utökade personuppgifts- behandlingen innebär måste stå i proportion till integritetsintrånget 70 för de personer som berörs av den ökade spridning av personuppgifter som en utökad behandling medför. Integritetsrisker Genom den föreslagna personuppgiftsbehandlingen får Försäkringskassan rätt att samla in och behandla personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser finansierade av samordnings- förbund. Det innebär i sig en integritetsrisk, eftersom en utökad behandling av personuppgifter generellt sett är förenad med större integritetsrisker än vad en mer begränsad behandling är. Enligt förslaget kommer personuppgifterna att samlas in på ett sådant sätt att informationen kan sammanställas och systematiseras, vilket innebär en möjlig kartläggning av individer. Uppgiftssamlingen i sig innebär därför en särskild integritetsrisk. Vid en obehörig befattning med uppgifterna är riskerna dessutom särskilt stora mot bakgrund av att stora mängder uppgifter är samlade hos en och samma aktör (jfr prop. 2025/26:165 s. 101–102). Vid en förlorad kontroll över uppgifterna, exempelvis vid en personuppgiftsincident eller otillbörlig åtkomst, skulle uppgifterna kunna komma i utomståendes händer och användas för negativ särbehandling, övervakning, kartläggning av enskildas personliga förhållanden eller för att utsätta de registrerade för fara eller kränkningar. Oavsett om en otillbörlig spridning av person- uppgifterna medför att den enskilde kommer till skada eller blir behandlad på ett negativt sätt, kan den enskilde komma att uppleva ett lidande av att integritetskänslig information blivit känd för andra i omgivningen utanför den enskildes privata krets eller behöriga befattningshavare på Försäkringskassan. Arbetsförmedlingen, kommuner och regioner som åläggs en upp- giftsskyldighet kan för detta ändamål komma att behöva behandla fler personuppgifter eller i vart fall att behandla befintliga personuppgifter för ytterligare ett ändamål (jfr avsnitt 4.4.3). Även hos Arbetsförmedlingen, kommuner och regioner finns det på samma sätt som hos Försäkringskassan en risk för intrång, obehörig hantering av uppgifterna samt risk att uppgifter lämnas på ett sätt som leder till fara för att uppgifterna kan komma i orätta händer. 71 Utöver de risker som finns med själva spridningen av person- uppgifterna innebär även personuppgifternas särskilt integritets- känsliga karaktär utökade integritetsrisker. Detta gäller i synnerhet den föreslagna tillåtna behandlingen av känsliga personuppgifter. Uppgifter i ett uppföljningssystem över rehabiliteringsinsatser finansierade av samordningsförbund kommer till stor del att omfatta personer som i mer än ett avseende har behov av samhällets stöd och som därmed, ur detta perspektiv, skiljer ut dem från den övriga befolkningen. Otillbörlig användning och spridning av sådana uppgifter utanför den enskildes förtroendekrets kan därför uppfattas som särskilt känslig. Vid förlorad kontroll över uppgifterna skulle exempelvis hälsouppgifter kunna vidareförmedlas till någon som använder dem för att selektera bort personer med vissa hälsotillstånd i anställningsprocesser, höja försäkringspremier eller liknande som förutom integritetsintrånget i sig även kan leda till materiella nackdelar för den enskilde. Även behandling av sådana personuppgifter som inte är känsliga på det sätt som avses i EU:s dataskyddsförordning kan vara förenad med integritetsrisker. Behandling av exempelvis personnummer och andra personuppgifter som direkt kan hänföras till den registrerade kan utgöra en integritetsrisk eftersom det möjliggör samkörning av uppgifter som finns i olika källor och behandling för andra ändamål än de ursprungligen avsedda. En samling av flera personuppgifter som är av mindre känslig karaktär kan tillsammans skapa en integritetskänslig sammanställning om en person som kan ligga till grund för utökad kartläggning. Av denna anledning betraktas samkörning ofta som en särskilt integritetskänslig form av person- uppgiftsbehandling. Eftersom den föreslagna lagen möjliggör en omfattande behandling av personuppgifter som även kommer att inbegripa samkörning finns alltså risken för sådana integritets- känsliga sammanställningar. I ett uppföljningssystem över rehabiliteringsinsatser finansierade av samordningsförbund kommer det även att finnas personuppgifter om flera grupper med behov av särskilt skydd. Exempelvis kan personer med vissa kognitiva funktionsnedsättningar vara mindre medvetna om berörda risker, följder och skyddsåtgärder samt om sina rättigheter när det gäller behandling av personuppgifter. Deras personuppgifter förtjänar därför ett särskilt skydd (jfr skäl 38 i EU:s dataskyddsförordning). Det finns också särskilt stora integritets- 72 risker vid personuppgiftsbehandling som rör personer med skyddade personuppgifter och personer som i övrigt är utsatta för våld eller förtryck. När den enskilde deltar i en rehabiliteringsinsats finansierad av ett samordningsförbund, kan det vara svårt honom eller henne att förutse eller förstå att personuppgifterna i framtiden kan komma att behandlas av Försäkringskassan i statistik- och analyssammanhang. Behandling av personuppgifter för andra ändamål än ursprungsändamålet innebär därmed i sig en integritetsrisk, eftersom det innebär att det är svårt för den registrerade att ha full kontroll över sina personuppgifter. Detta gäller särskilt som den enskilde inte kan motsätta sig behandlingen. Utöver detta finns det en risk för att en individ upplever ett obligatoriskt insamlande av uppgifter från socialtjänstens, Försäkringskassans, Arbetsförmedlingens och sjukvårdens verk- samheter till ett uppföljningssystem för samordnade rehabiliterings- insatser som en kränkning av integriteten, något som i sin tur skulle kunna innebära att enskilda avhåller sig från att delta i insatser. Vetskapen om att finnas i ett register kan skapa olust hos en enskild, oaktat om denne befarar att registrets uppgifter kommer ut eller att andra negativa konsekvenser kan uppstå. Föreslagna skyddsåtgärder begränsar riskerna För att motverka de integritetsrisker som identifierats ovan föreslås ett samlat regelverk med både generella bestämmelser i integritets- höjande syfte och bestämmelser om särskilda skydds- och säkerhets- åtgärder. Eftersom det hittills har saknats ett samlat regelverk för behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliterings- insatser finansierade av samordningsförbund kan redan förslaget om en ny lag anses innebära en integritetshöjande åtgärd. En särskild reglering bidrar till att Försäkringskassan får ett tydligt rättsligt stöd och rättsliga ramar för sin personuppgiftsbehandling samtidigt som regleringen ökar transparensen gentemot de registrerade och allmänheten. I avsnitt 4.4 föreslås bestämmelser om ändamål för behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser finansierade av samordningsförbund. De föreslagna ändamålen 73 utgör en grundläggande begränsning av all behandling vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser finansierade av samordnings- förbund. Genom att det i lag fastställs för vilka ändamål Försäkringskassan får behandla personuppgifter bestäms en yttersta ram för behandlingen, som endast kan ändras genom lag. Visserligen är de tillåtna ändamålen förhållandevis brett formulerade, vilket ställer högre krav på såväl regleringen i övrigt som på Försäkrings- kassan själv att uppfylla de krav som finns i EU:s dataskydds- förordning. Bedömningen görs att det inte är möjligt att fastställa mer konkreta ändamål, givet myndighetens breda uppdrag att svara för nationell uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. En mer detaljerad ändamålsbestämmelse skulle snarare riskera att bli svåröverskådlig och skapa hinder för myndigheten att utföra sitt uppdrag på ett ändamålsenligt sätt. Det bör noteras att ändamålsbestämmelserna ska läsas tillsammans med lagen i dess helhet och särskilt bestämmelsen om lagens syfte. Genom att de breda ändamålsformuleringarna sätts i en kontext tydliggörs ramarna för behandlingen ytterligare. Regleringen i lag medför att ändringar på lägre författningsnivå, såsom en ändring av myndighetens instruktion, inte kan utöka myndighetens utrymme att behandla personuppgifter i ett uppföljningssystem, som skulle kunna få direkta effekter mot en enskild. Denna reglering bedöms minska integritetsriskerna och därmed utgöra en skyddsåtgärd. I avsnitt 4.5 föreslås att känsliga personuppgifter som utgångs- punkt ska få behandlas om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Vid uppföljning av rehabiliterings- insatser finansierade av samordningsförbund förekommer uppgift om hälsa. I avsnitt 4.6 föreslås att sökningar ska få utföras i syfte att få fram ett urval av personer grundat på den känsliga person- uppgiften hälsa endast om sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av lagen. I avsnitt 4.7 föreslås att åtkomst till personuppgifter i uppföljningssystemet ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Vidare föreslås att åtkomsten till personuppgifter ska kontrolleras och följas upp regelbundet. Förslaget om begränsad åtkomst till personuppgifterna säkerställer ett aktivt arbete med s.k. behörighetsstyrning. Det bör endast vara ett begränsat antal medarbetare som har behov av att ta del av de personuppgifter som finns i ett uppföljningssystem. Det bör i många 74 fall även vara tillräckligt för dem som arbetar med att exempelvis ta fram statistiskt underlag för analys att ta del av uppgifter som inte är direkt hänförliga till den registrerade. Kravet på att regelbundet kontrollera och följa upp åtkomsten till personuppgifter bidrar till att missbruk av behörigheter, intrång och andra säkerhetsrisker kan förebyggas och upptäckas i ett tidigt skede, vilket minskar risken för att personuppgifter används på ett sätt som de inte var avsedda för vid insamlingen. Risken minskar också för att personuppgifts- incidenter i övrigt inträffar. Det kan även framhållas att Försäkrings- kassan har en lång erfarenhet av registerhållning och redan i dag har tydliga rutiner där all åtkomst av personuppgifter sker inom det skal- skydd som avgränsas fysiskt, tekniskt och med behörighetsstyrning. Bestämmelsen utgör därmed en skyddsåtgärd. Även de föreslagna bestämmelserna i avsnitt 4.8 om elektroniskt utlämnande bör betraktas som en skydds- och integritetshöjande åtgärd eftersom en sådan bestämmelse tydliggör och säkerställer att det alltid görs en lämplighetsavvägning innan personuppgifter lämnas ut elektroniskt. Vikten av en sådan avvägning blir särskilt relevant i förhållande till de mer integritetskänsliga formerna av elektroniskt utlämnande. I sammanhanget bör nämnas att avsikten med den aktuella personuppgiftsbehandlingen är att följa upp resultaten av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordnings- förbund genom sammanställning av avidentifierade personuppgifter. För att motverka risken för att enskilda på grund av obehag av att finnas med i ett register inte vill medverka i insatser finansierade av samordningsförbund är det viktigt med tydlig information om såväl ändamålet och syftet med att uppgifterna behandlas som att de behandlade personuppgifterna omfattas av sekretess, säkerheten i behandlingen är stark och tillgången kontrollerad. Vidare bör Försäkringskassan informera om registren genom att hålla allmän information om registren tillgänglig på myndighetens webbplats. Ett tillhandahållande av information säkerställer transparens och öppenhet och bör bidra till att trygga skyddet för den enskilde och säkerställa dennes rättigheter och intressen. 75 Registrerades rättigheter respekteras Utöver de skyddsåtgärder och övriga bestämmelser i integritets- höjande syfte som föreslås i den nya lagen, ger de krav som följer av den allmänna dataskyddsregleringen ett gott skydd för person- uppgifterna vid behandling av personuppgifter under uppföljning av rehabiliteringsinsatser finansierade av samordningsförbund. Ett exempel på en central skyddsbestämmelse är kravet i artikel 24 i EU:s dataskyddsförordning på att vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa och kunna visa att behandlingen sker i enlighet med EU:s dataskyddsförordning. Kravet på inbyggt dataskydd och dataskydd som standard samt krav på att vidta lämpliga tekniska och organisatoriska skyddsåtgärder för att säkerställa en lämplig säkerhetsnivå följer också av artiklarna 25 och 32 i EU:s dataskyddsförordning. Försäkringskassan har alltså ett ansvar för att säkerställa skyddet för de uppgifter som myndigheten kommer att behandla. Den föreslagna sekretessregleringen utgör också en betydelsefull skyddsåtgärd i syfte att minska spridningsrisken för person- uppgifterna. Som anges i avsnitt 5.2 föreslås sekretess gälla hos Försäkringskassan för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i verksamhet som rör uppföljning av rehabiliterings- insatser som finansieras av samordningsförbund om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller samtliga personuppgifter, oavsett från vilken av de samverkande parternas verksamhet uppgiften härrör. Personuppgiftsbehandlingen bedöms vara nödvändig Som framgår i avsnitt 3.2 är det ett angeläget samhällsintresse att förbättra Försäkringskassans möjligheter att framställa nationell statistik och underlag som kan ligga till grund för uppföljning av rehabiliteringsinsatser finansierade av samordningsförbund, efter- som uppföljning är nödvändig för att det ska gå att uttala sig om resultaten av samordnade rehabiliteringsinsatser. Redan av förarbetena till finsam-lagen framgår att det är angeläget att utveckla sektorsövergripande metoder för att åstadkomma en ändamålsenlig 76 uppföljning och resultatredovisning på lokal och nationell nivå av insatser som bedrivs i samverkan (prop. 2002/03:132 s. 101). I avsnitt 4.4 redovisas närmare bedömningar och förslag avseende vilka personuppgifter som ska få behandlas i uppföljningssystemet samt skälen för att uppgiften i fråga bör kunna finnas i systemet. Som exemplifierats ovan kan sådana uppgifter genom framställning av nationell statistik och analysunderlag ge värdefull kunskap om resultaten av samordnade rehabiliteringsinsatser. Att personbundna uppgifter om orsak till en insats får behandlas av Försäkringskassan för att följa upp resultaten av samordnade rehabiliteringsinsatser har ett uppenbart värde. Behandlingen av personuppgifter bedöms vara proportionerlig Den nya lagen möjliggör för Försäkringskassan att utan den enskilda personens samtycke samla in, behandla och även lämna ut uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Särskilt mot bakgrund av den relativt stora omfattningen av personuppgifter som får behandlas vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser finansierade av samordnings- förbund innebär förslagen ett intrång i den personliga integriteten, ett intrång som måste vägas mot behovet av att behandla uppgifterna i det avsedda syftet. Den föreslagna regleringen syftar till att balansera Försäkringskassans behov av att utföra sitt samhällsviktiga uppdrag på ett ändamålsenligt sätt och samtidigt säkerställa ett starkt skydd för enskildas personliga integritet. Detta skydd bedöms vara tillräckligt starkt med hänsyn till föreslagna begränsningar och skyddsåtgärder. Även om den föreslagna regleringen syftar till att uppnå en rimlig balans mellan behov av behandling av personupp- gifter i syfte att genomföra uppföljning av rehabiliteringsinsatser finansierade av samordningsförbund och de effekter på den personliga integriteten som förslagen kan komma att få, kommer vissa risker för integritetsintrång att kvarstå. Förslagen om uppgifts- skyldighet bedöms också uppnå en rimlig balans mellan behovet av ett utökat underlag för uppföljning och det intrång i den personliga integriteten som detta kan medföra. Överföringen av personuppgifter ska ske på ett säkert sätt. Den personuppgiftsansvariga myndigheten eller utföraren ansvarar för 77 att genomföra lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa en säkerhetsnivå som är lämplig i förhållande till risken samt för att säkerställa och kunna visa att behandlingen utförs i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (artiklarna 24, 25 och 32). Personuppgiftsbehandlingen i uppföljningssystemet hos Försäkringskassan omgärdas dessutom av flera olika skyddsåtgärder. Som tidigare beskrivits motiveras behandlingen av person- uppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser finansierade av samordningsförbund av tydliga behov och förväntad nytta för såväl samhället i stort som för berörda enskilda utifrån ett behov som under en längre tid har lyfts av berörda aktörer. Personuppgifts- behandlingen syftar alltså till att tillgodose ändamål som bedöms vara godtagbara i ett demokratiskt samhälle, och därför kan rättfärdiga en inskränkning av skyddet för den personliga integriteten i bl.a. regeringsformen. Det bedöms inte vara möjligt att uppnå förslagens syfte med mindre integritetskänsliga alternativ. Därför bedöms det nödvändigt att ge Försäkringskassan en uttrycklig möjlighet att samla in och behandla personuppgifter för att det ska vara möjligt att kunna följa upp den finansiella samordningen på ett ändamålsenligt rätt. Nyttan med personupp- giftsbehandlingen bedöms stå i rimlig proportion till det intrång som uppstår i de enskildas integritet. Den föreslagna behandlingen av personuppgifter bedöms därför inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de syften som ligger till grund för förslagen. Behandlingen av uppgifterna hos Försäkringskassan kommer vidare att omfattas av såväl generella bestämmelser i integritets- höjande syfte som bestämmelser om särskilda skydds- och säker- hetsåtgärder. Uppgifterna föreslås omfattas av sekretesskydd. Genom de föreslagna skyddsbestämmelserna, det dataskydds- rättsliga regelverket i övrigt samt föreslagen bestämmelse om sekretess säkerställs ett integritetsskydd som bedöms vara hållbart och tillfredsställande. Den sammantagna bedömningen är att det föreslagna regelverket innebär en godtagbar avvägning mellan intresset av att uppgifterna samlas in och behandlas av Försäkringskassan och intresset av att skydda den enskildes personliga integritet. Det starka allmän- intresset av att stärka den nationella statistiken och säkerställa ett kunskapsunderlag med hög kvalitet för uppföljning av 78 rehabiliteringsinsatser finansierade av samordningsförbund, står i rimlig proportion till det intrång i den personliga integriteten som en utökad obligatorisk insamling av uppgifter i ett uppföljnings- system innebär. Intrånget bedöms följaktligen vara motiverat och proportionerligt i förhållande till Försäkringskassans behov av att behandla personuppgifter för de föreslagna ändamålen och inom de övriga ramar som anges i den nya lagen. Den personuppgiftsbehandling som möjliggörs av förslagen bedöms utgöra en proportionerlig inskränkning av det skydd för den personliga integriteten som finns i regeringsformen, Europa- konventionen samt EU:s rättighetsstadga. Förslagen bedöms vara förenliga med kraven på proportionalitet enligt EU:s dataskyddsförordning. Det bedöms därmed inte krävas någon ytterligare reglering i dataskyddsrättsligt hänseende. 79 7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Promemorians förslag Författningsförslagen ska träda i kraft den 1 juli 2027. Promemorians bedömning Det behövs inga övergångsbestämmelser. Skälen för förslaget och bedömningen Ikraftträdande Behandlingen av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliterings- insatser finansierade av samordningsförbund motiveras av tydliga behov och förväntad nytta för såväl samhället i stort som berörda enskilda. Detta behov har lyfts av berörda aktörer under en längre tid. Det talar för att förslagen bör träda i kraft så snart som möjligt. Personuppgiftsbehandlingen kommer ske i Försäkringskassans befintliga system för uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Systemet behöver dock vidare- utvecklas för det utökade användningsområdet. Vid utveckling av systemet kommer Försäkringskassan behöva samverka med övriga samverkande parter – Arbetsförmedlingen, kommuner och regioner – samt samordningsförbund. För att skapa tidsmässiga förut- sättningar för nödvändigt utvecklingsarbete föreslås författnings- förslagen träda i kraft den 1 juli 2027. 81 Övergångsbestämmelser Syftet med författningsförslagen är att möjliggöra behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund samt att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid denna behandling. Den personuppgiftsbehandling som regleras sker inte i dag, det finns därför inget behov av övergångsbestämmelser. 82 8 Förslagens konsekvenser 8.1 Samhällsekonomiska konsekvenser Förslaget innebär att personuppgifter för de individer som deltar i en insats som finansieras av samordningsförbund får registreras i ett nationellt uppföljningssystem. Det ger förutsättningar för att följa upp och utvärdera de insatser som finansieras av samordningsförbund. ISF, som har utvärderat samordnings- förbunden vid flera tillfällen, har tidigare bedömt att utan ett heltäckande uppföljningssystem av samordningsförbundens verksamhet är det omöjligt att följa upp och verifiera den verksamhet som förbunden finansierar. Vidare har ISF dragit slutsatsen att den omständigheten att det inte går att följa upp den verksamhet som förbunden finansierar på individnivå kan komma att få betydande konsekvenser för såväl samordningsförbundens verksamhet som för möjligheterna att följa upp hur de statliga medlen som tilldelas förbunden kommer till användning (En analys av effekterna av samordningsförbundens verksamhet på individnivå, ISF 2023:2). Att kunna behandla personuppgifter som en del i ett heltäckande uppföljningssystem ger möjlighet att följa upp hur statliga, regionala och kommunala medel används inom den finansiella samordningen av rehabiliteringsinsatser. Ett sådant uppföljningssystem kan också utgöra underlag för lokal och nationell utvärdering av finansiell samordning för att värdera insatsernas samhällsekonomiska effektivitet. Att möjliggöra uppföljning och utvärdering av insatser som finansieras av samordningsförbund kan bidra till att utveckla och effektivisera stödet till personerna i målgruppen för finansiell samordning. I förlängningen kan det bidra till att öka personernas arbetsförmåga och återgång i arbete vilket i sin tur kan minska utgifterna för transfereringar och välfärdstjänster. 83 Konsekvenser 8.2 Konsekvenser för de samverkande parterna 8.2.1 Försäkringskassan Ny rättslig reglering Genom förslaget om en ny lag om personuppgiftsbehandling inom den finansiella samordningen och i övrigt föreslagna regeländringar ges Försäkringskassan rättsligt stöd för att samla in och behandla personuppgifter i syfte att följa upp den finansiella samordningen. Det ger också Försäkringskassan en skyldighet att förse samordningsförbunden med de uppgifter som förbunden behöver för att, inom ramen för förbundens verksamhet, genomföra uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna enligt 7 § finsam-lagen. Det ger Försäkringskassan en tydlig rättslig grund för personuppgiftsbehandlingen och innebär ett utökat ansvar i förhållande till myndighetens arbete med det befintliga uppföljningssystemet. Registrering av uppgifter i uppföljningssystemet Försäkringskassans handläggare behöver registrera uppgifter i uppföljningssystemet om individer som är aktuella hos Försäkrings- kassan och som Försäkringskassan har anvisat till en samordnad rehabiliteringsinsats. Möjligheten att behandla personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund innebär ingen ny arbetsuppgift för Försäkringskassan, utan det innebär i stället att fler uppgifter ska registreras inom ramen för det nuvarande samverkansarbetet av berörd personal hos Försäkringskassan. Det bedöms rymmas inom Försäkringskassans befintliga ekonomiska ramar. Samverkan inom ramen för samordningsförbundens verksamhet innebär även att medarbetare från de samverkande parterna kan inneha en administrativ roll i genomförandet av en samordnings- förbundsfinansierad insats, s.k. deltagaransvarig. En medarbetare från Försäkringskassan som är deltagaransvarig kommer därvid att registrera information om deltagare som anvisats till en insats från 84 Konsekvenser någon av de andra samverkansparterna i uppföljningssystemet. Inte heller denna arbetsuppgift är ny och det bedöms rymmas inom Försäkringskassans befintliga ekonomiska ramar. Försäkringskassan behöver också tillsammans med övriga parter bestämma vilka uppgifter som ska registreras i uppföljnings- systemet. Utlämnande av uppgifter från uppföljningssystemet och behov av systemutveckling För att få ta del av uppgifter från uppföljningssystemet kommer de andra parterna behöva begära det hos Försäkringskassan, och Försäkringskassan behöver hantera parternas begäran. Förslaget innebär vidare att Försäkringskassan behöver vidareutveckla myndighetens befintliga system för uppföljning av rehabiliterings- insatser som finansieras av samordningsförbund. I utvecklingen av systemet kommer Försäkringskassan att behöva ta ställning till om systemet ska möjliggöra direktåtkomst för respektive part gällande uppgifter om de individer som respektive parter anvisat till insatser som finansieras av samordningsförbund. Försäkringskassan kommer vidare att behöva utveckla rutiner och eventuella tekniska lösningar för att kunna förse respektive samordningsförbund med uppgifter som är nödvändiga för att samordningsförbunden på lokal nivå ska kunna följa upp de insatser de finansierar. Kostnaderna för systemutveckling beräknas uppgå till 18 miljoner kronor 2027, och ryms därefter inom myndighetens befintliga förvaltningsanslag. 8.2.2 Arbetsförmedlingen Förslaget innebär att Arbetsförmedlingen blir skyldig att lämna uppgifter till Försäkringskassan om individer som Arbetsför- medlingen själva har anvisat som behövs för uppföljningen av den finansiella samordningen. Möjligheten att behandla personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund innebär ingen ny arbetsuppgift för Arbetsförmedlingen utan det innebär i stället att fler uppgifter ska registreras inom ramen för det nuvarande samverkansarbetet för 85 Konsekvenser berörd personal hos Arbetsförmedlingen. Det bedöms rymmas inom Arbetsförmedlingens befintliga ekonomiska ramar. Även medarbetare från Arbetsförmedlingen kan inneha den administrativa rollen deltagaransvarig i genomförandet av en samordningsförbundsfinansierad insats, som innebär att han eller hon kommer att registrera information om deltagare som anvisats till en insats från någon av de andra samverkansparterna i uppföljningssystemet som tillhandahålls av Försäkringskassan. Inte heller detta innebär en ny arbetsuppgift för Arbetsförmedlingen, utan innebär i stället ett tillkommande moment i det nuvarande samverkansarbetet för berörd personal hos Arbetsförmedlingen och det bedöms rymmas inom Arbetsförmedlingens befintliga ekonomiska ramar. För att få ta del av uppgifter från uppföljningssystemet kommer Arbetsförmedlingen behöva begära det hos Försäkringskassan. Arbetsförmedlingen behöver också tillsammans med övriga parter bestämma vilka uppgifter som ska registreras i uppföljnings- systemet. 8.2.3 Kommuner och regioner Uppgiftsskyldighet Förslaget innebär att regioner och kommuner blir skyldiga att lämna uppgifter om individer som de själva har anvisat som behövs för uppföljningen av den finansiella samordningen till Försäkrings- kassan. Möjligheten att behandla personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund innebär ingen ny arbetsuppgift för region och kommun, utan det innebär i stället att fler uppgifter ska registreras inom ramen för det nuvarande samverkansarbetet för berörd personal hos kommun och region. Den ökade uppgiftsbördan bedöms vara av marginell omfattning. Även medarbetare från regioner och kommuner kan redan idag inneha den administrativa rollen deltagaransvarig i genomförandet av en samordningsförbundsfinansierad insats, som innebär att han eller hon kommer att registrera information om deltagare som anvisats till en insats från någon av de andra samverkansparterna i 86 Konsekvenser uppföljningssystemet som tillhandahålls av Försäkringskassan. Det administrativa momentet som sådant är dock inte nytt utan även i dagsläget registreras uppgifter i uppföljningssystemet i samband med att en deltagare påbörjar samt avslutar en insats. Därutöver är det frivilligt för kommunerna och regionerna att delta i finansiell samordning, varför den ökade uppgiftsbördan endast uppstår om kommunen eller regionen väljer att delta. Därmed är det inte aktuellt med kompensation enligt den kommunala finansieringsprincipen. Regioner och kommuner behöver också tillsammans med övriga parter bestämma vilka uppgifter som ska registreras i uppföljnings- systemet. Nödvändiga och proportionerliga inskränkningar i den kommunala självstyrelsen Enligt 14 kap. 2 § RF sköter kommunerna lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund. Enligt 14 kap. 3 § RF bör en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som föranlett den. Denna proportionalitetsprincip innebär att ett förslag inte får vara onödigt långtgående och om syftet med det kan uppnås på ett mindre ingripande sätt ska den väg väljas som lägger minst band på kommunernas självbestämmanderätt (jfr prop. 2009/10:80 s. 212). Vid proportionalitetsbedömningen ska det göras dels en bedömning av de konsekvenser det tänkta förslaget eller förslagen får för den kommunala självstyrelsen, dels en avvägning mellan de kommunala självstyrelseintressena och de nationella intressena som den föreslagna lagstiftningen ska tillgodose. Det är frivilligt för en kommun eller region att delta i finansiell samordning enligt finsam- lagen. Genom förslaget om uppgiftsskyldighet åläggs kommuner och regioner som deltar i finansiell samordning en skyldighet att lämna de uppgifter som behövs för uppföljningen av den finansiella samordningen till Försäkringskassan. Syftet med bestämmelsen är att möjliggöra insamling av de uppgifter som behövs för att nationellt kunna följa upp samordnade rehabiliteringsinsatser samt hur tilldelade medel används. Ytterligare syfte är att samordnings- förbunden ska kunna genomföra uppföljning av rehabiliterings- insatserna enligt 7 § finsam-lagen. Det bedöms inte finnas några för 87 Konsekvenser den kommunala självstyrelsen mindre ingripande alternativ än de förslag som lämnas. Förslagen bedöms vara nödvändiga och proportionerliga med hänsyn till behovet av att kunna följa upp finansiell samordning där kommuner och regioner är samverkande parter. 8.3 Konsekvenser för samordningsförbund Samordningsförbunden ska svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna (7 § finsam-lagen). För att kunna genom- föra denna uppgift behöver förbunden tillgång till underlag för uppföljning och utvärdering. Den föreslagna regleringen möjliggör behandling av personuppgifter för uppföljning och ålägger Försäkringskassan att ge förbunden tillgång till de uppgifter som är nödvändiga för att de insatser som respektive samordningsförbund finansierar ska kunna följas upp. Dessa uppgifter kan också utgöra underlag för samordningsförbundens uppgift att utvärdera rehabiliteringsinsatser som man finansierar. Det bidrar till att samordningsförbunden kan bedöma och värdera de insatser som de finansierar utifrån samhällsekonomisk effektivitet, de gemensamma samverkansmålen och de mål som samordningsförbundet anger för sin verksamhet. 8.4 Konsekvenser för enskilda Förslaget innebär att Försäkringskassan får behandla enskildas personuppgifter i syfte att möjliggöra uppföljning av rehabiliterings- insatser som finansieras av samordningsförbund. Personuppgifts- behandlingen är ny och innebär därmed en ökad personuppgifts- behandling, både sett till antal personuppgifter och antalet registrerade. Samtidigt innebär den nya lagen en integritetshöjande åtgärd eftersom det hittills har saknats ett samlat regelverk för personuppgiftsbehandlingen. Redan förslaget om en ny lag om behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliterings- insatser som finansieras av samordningsförbund kan således anses innebära en integritetshöjande åtgärd. En särskild reglering bidrar till att Försäkringskassan får ett tydligt rättsligt stöd och rättsliga ramar för sin personuppgiftsbehandling samtidigt som regleringen 88 Konsekvenser ökar transparensen gentemot de registrerade och allmänheten (se även avsnitt 6). 8.5 Övriga konsekvenser 8.5.1 Konsekvenser för jämställdheten Totalt har 23 849 individer under 2024 deltagit i de individinriktade insatser som samordningsförbunden finansierat och av dessa var 57 procent kvinnor och 43 procent män (Försäkringskassan, Rapport – Redovisning av målgrupper och insatser som finansieras av samordningsförbund 2024). Förslaget innebär ett förbättrat underlag för uppföljning av samordningsförbundens insatser, vilket kan bidra till att utveckla stödet till de kvinnor och män som deltar i sådana insatser. Om det förekommer olikheter mellan män och kvinnor inom de samordnade rehabiliteringsinsatserna är det till fördel ur ett jämställdhetsperspektiv att sådana skillnader synliggörs, vilket ett förbättrat underlag för uppföljning kan möjliggöra. 8.5.2 Konsekvenser för arbetsutbudet Förslaget innebär ett förbättrat underlag för att följa upp och utvärdera insatser som finansieras av samordningsförbund. Det skapar förutsättningar för att de insatser som har goda resultat kan spridas, vilket i sin tur kan bidra till att fler snabbare bör kunna lämna offentlig försörjning och stå till arbetsmarknadens förfogande. 8.5.3 Konsekvenser för unionsåtaganden och andra internationella åtaganden Förslagen har tagits fram med hänsyn till bl.a. den europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Sveriges inter- nationella åtaganden samt de åtaganden som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Förslagen bedöms inte ha några EU-rättsliga konsekvenser. 89 Konsekvenser 8.5.4 Övriga konsekvensbedömningar Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser för brottsligheten eller för felaktiga utbetalningar. Förslagen bedöms inte heller ha några konsekvenser för de integrationspolitiska målen, för barnens situation eller miljön. 90 9 Författningskommentar 9.1 Förslaget till lag om behandling av personupp- gifter vid uppföljning av finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser Lagens syfte

8 § Personuppgifter som behandlas enligt 6 § får också behandlas för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med de ändamål som uppgifterna samlades in för. Paragrafen innehåller en bestämmelse om den s.k. finalitets- principen i EU:s dataskyddsförordning. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.4. Bestämmelsen tydliggör att finalitetsprincipen i artikel 5.1 b i EU:s dataskyddsförordning gäller vid behandling av personupp- gifter enligt lagen. Utvidgad behandling av personuppgifter enligt denna paragraf förutsätter att uppgifterna har samlats in för det primära ändamål som anges i 6 §. Bestämmelsen är utformad i nära anslutning till artikel 5.1 b i EU:s dataskyddsförordning och bör tolkas på samma sätt. Detta innebär bl.a. att behandling för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål i enlighet med artikel 89.1 i EU:s dataskyddsförordning inte ska anses vara oförenlig med de ursprungliga ändamålen. Det innebär också att de omständigheter som anges i artikel 6.4 i EU:s dataskyddsförordning ska beaktas vid bedömningen av om behandlingen är förenlig med finalitetsprincipen. Bestämmelsen medför t.ex. att det kan vara tillåtet att samköra uppgifter som samlats in för uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund med uppgifter från andra register under förutsättning att ändamålet med en sådan behandling inte är oförenligt med det ändamål som anges i

9 § Sådana känsliga personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning får behandlas, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. 95 Författningskommentar Paragrafen reglerar möjligheten till behandling av känsliga person- uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.5. Bestämmelsen innebär ett undantag från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter enligt artikel 9.1 i EU:s data- skyddsförordning. I artikel 9.2 finns ett antal undantag, som trots förbudet i vissa fall tillåter behandling av personuppgifter. För behandlingen av personuppgifter i verksamheten med att följa upp rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund finns stöd i undantagen för behandling som är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse enligt artikel 9.2 g. De personuppgifter som myndigheten får behandla med stöd av bestämmelsen är sådana som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskydds- förordning, dvs. personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening och behandling av genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning. Definitioner av genetiska och biometriska uppgifter samt uppgifter om hälsa finns i artikel 4.13, 4.14 och 4.15 i EU:s dataskyddsförordning. Känsliga personuppgifter får endast behandlas om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Det innebär att behandlingen måste kunna motiveras i varje enskilt fall. Nödvändighetsrekvisitet har samma innebörd som i 6 § (jfr prop. 2017/18:105 s. 75 och 76). Med uttrycket ”ändamålet med behand- lingen” avses behandling som utförs både med stöd av den primära och med stöd av den sekundära ändamålsbestämmelsen. Hänvis- ningen till EU:s dataskyddsförordning är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Sökbegränsningar

10 § Det är förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. Förbudet omfattar dock inte sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om hälsa, om sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av denna lag. Paragrafen reglerar sökbegränsningar avseende känsliga person- uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.6. 96 Författningskommentar Enligt första stycket är det förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. Bestämmelsen utgår från syftet med en sökning. Definitionen av känsliga personuppgifter finns i 9 §, som hänvisar till artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. Sökförbudet avser alla tekniska åtgärder som innebär att uppgifter används för att strukturera eller systematisera information i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. Däremot hindrar bestäm- melsen inte sökningar som görs i ett annat syfte än att identifiera ett urval av individer, t.ex. för att ta fram verksamhetsstatistik eller för registervård (prop. 2017/18:105 s. 91 och 195). Bestämmelsen innebär att Försäkringskassan inte får utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på genetiska eller biometriska uppgifter eller uppgifter som avslöjar en persons politiska åsikter, religiösa eller filosofiska övertygelser eller medlemskap i en fackförening. I andra stycket anges att förbudet inte omfattar sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om hälsa, om sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av lagen, dvs. uppföljning rehabiliterings- insatser som finansieras av samordningsförbund. Vid sådan uppföljning kan förekomma uppgifter om individers försörjning, t.ex. om individen har beviljats en socialförsäkringsförmån och till vilken omfattning förmånen utgår. Det kan också förekomma uppgifter om att den deltagande individen har anvisats insatsen av hälso- och sjukvården. Även den omständigheten att individen överhuvudtaget deltar i en rehabiliteringsinsats kan anses vara en personuppgift om hälsa. Sådana uppgifter behövs för att kunna följa upp insatserna på ett ändamålsenligt sätt. Förutsättningen för att det ska vara tillåtet att göra sökningar i enlighet med undantaget är att sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i den aktuella uppföljningen. Åtkomst till personuppgifter

11 § Åtkomsten till personuppgifter ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter enligt denna lag. Åtkomsten till personuppgifter ska kontrolleras och följas upp regelbundet. 97 Författningskommentar Paragrafen reglerar den interna tillgången till personuppgifter vid verksamheten med uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Övervägandena finns i avsnitt 4.7. Uttrycket ”var och en” i första stycket inkluderar såväl tillsvidare- anställd personal som personer med tidsbegränsade anställningar eller uppdrag vid Försäkringskassan. Det ankommer på Försäkrings- kassan som personuppgiftsansvarig att aktivt ta ställning till vilket informationsbehov ett tjänsteåliggande eller uppdrag medför och tilldela den behörighet som behövs utifrån det. Myndigheten har ett ansvar för att vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att personuppgifter inte sprids utanför den krets av personer som behöver ha tillgång till dessa för att kunna utföra sina arbetsuppgifter (jfr artikel 32 i EU:s dataskyddsförordning). Enligt andra stycket ska Försäkringskassan kontrollera och följa upp åtkomsten till personuppgifter regelbundet. Kontroller ska genomföras systematiskt och återkommande och inte bara när Försäkringskassan av någon orsak har fått anledning att misstänka att obehörig åtkomst har förekommit. Kontroll kan t.ex. ske genom uppföljning av loggar i ett system. Elektroniskt utlämnande av personuppgifter

12 § Personuppgifter får lämnas ut elektroniskt om det inte är olämpligt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om begränsningar av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt. Paragrafen reglerar förutsättningarna för elektroniskt utlämnande av personuppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.8. Av första stycket framgår att elektroniskt utlämnande är tillåtet om det inte är olämpligt. Med elektroniskt utlämnande avses såväl utlämnande genom direktåtkomst som annat elektroniskt utlämnande, t.ex. utlämnande genom e-post. Bedömningen av om utlämnandet är olämpligt ska ske med beaktande av bestämmelser om sekretess, vad syftet med utlämnandet är, vem mottagaren är, vilka uppgifter det rör sig om samt om nödvändiga säkerhetsåtgärder är vidtagna. Elektroniskt utlämnande på andra sätt än genom direktåtkomst till andra offentliga aktörer bör som utgångspunkt anses vara lämpligt. Vid utlämnande genom direktåtkomst är större restriktivitet påkallad. Bedömningen bör då innefatta en noggrann 98 Författningskommentar prövning av vilka särskilda integritetsrisker ett sådant elektroniskt utlämnande kan innebära. Myndigheten kan vid bedömningen behöva överväga typen av personuppgifter, sekretesskyddet hos mottagaren, behovet av säkerhetsåtgärder, t.ex. tekniska begränsningar för att säkerställa skyddet för den personliga integriteten, mottagarens förmåga att vidta åtgärder för att säkerställa skyddet för den personliga integriteten, mottagarens förmåga att vidta nödvändiga säkerhetsåtgärder, behovet av effektivitet m.m. Att mottagaren har ett kontinuerligt eller stort behov av uppgifterna i sin verksamhet kan tala för att direktåtkomst inte är olämplig. Motsatsvis bör direktåtkomst till uppgifter som mottagaren sällan kan komma att behöva, eller som inte är av särskilt stor betydelse för mottagaren, i högre utsträckning betraktas som olämplig. Om det rör uppgifter som inte är av integritetskänslig karaktär kan detta tala för att ett utlämnande kan ske via direktåtkomst, eller om det finns ett nära samband mellan de olika verksamheterna. Även i situationer där två eller flera myndigheter är gemensamt ansvariga för att utföra en viss uppgift kan direktåtkomst komma att framstå som det mest lämpliga sättet för utlämnande. Detta kan t.ex. aktualiseras i fall där andra medlemmar i ett samordningsförbund än Försäkringskassan har behov av personuppgifter för att uppfylla kraven i sin egen uppföljnings- verksamhet. I andra stycket finns en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om begränsningar av möjligheterna att lämna ut personuppgifter elektroniskt. Längsta tid för behandling

13 § Personuppgifter får inte behandlas under längre tid än vad som behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att person- uppgifter längst får behandlas under viss tid. Paragrafen innehåller en huvudregel om längsta tid för behandlingen av personuppgifter vid verksamheten med uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Bestämmelsen motsvarar principen om lagringsminimering i artikel 99 Författningskommentar 5.1 e i EU:s dataskyddsförordning. Övervägandena finns i avsnitt 4.9. Första stycket innebär en skyldighet för Försäkringskassan att upphöra med behandlingen av personuppgifterna så snart de inte längre behövs med hänsyn till det ändamål för vilket de behandlas. Det är alltså ändamålet med behandlingen som avgör hur länge upp- gifterna får behandlas. När det inte längre, med hänsyn till ända- målet, finns något behov av att behandla personuppgifterna ska dessa tas bort eller avidentifieras på ett sådant sätt att alla identifierings- möjligheter försvinner. Bestämmelsen ställer krav på Försäkrings- kassan att kunna motivera fortsatt behandling av personuppgifter, t.ex. inför en tillsynsmyndighet. I andra stycket finns en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om att personuppgifter som längst får behandlas under viss tid. Begränsning av rätten att göra invändningar

14 § Artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning om rätten att göra invändningar gäller inte vid sådan behandling som är tillåten enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027. 12 Författningsförslag 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliterings- insatser Härigenom föreskrivs att det i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser1 ska införas två nya paragrafer, 27 a och 27 b §§, och närmast före 27 a § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Uppgiftsskyldighet 27 a § Arbetsförmedlingen samt den region och kommun som är medlem i ett samordningsförbund ska lämna de uppgifter till Försäkringskassan som behövs för uppföljningen av den finansiella samordningen. 27 b § Ett samordningsförbund ska lämna de uppgifter till Försäk- ringskassan som behövs för upp- följningen av den finansiella sam- ordningen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027. 1 Senaste lydelse av lagens rubrik 2004:793. 13 Författningsförslag 1.3 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Härigenom föreskrivs att det i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska införas en ny paragraf, 28 kap. 4 c §, och närmast före 28 kap. 4 c § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 28 kap. Uppföljning av rehabiliteringsinsatser 4 c § Sekretess gäller hos Försäkrings- kassan i verksamhet som rör uppföljning av rehabiliterings- insatser som finansieras av samordningsförbund enligt lagen (2003:1210) om finansiell sam- ordning av rehabiliteringsinsatser för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027. 14 Författningsförslag 1.4 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan Härigenom föreskrivs att det i förordningen (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan ska införas en ny paragraf, 5 c §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 c § Myndigheten ska svara för nationell uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordnings- förbund enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Myndigheten ska lämna de uppgifter till samordningsför- bunden som de behöver för sin uppföljning av rehabiliterings- insatser som bedrivs enligt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2027. 15 Författningsförslag 1.5 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2024:14) om behandling av personuppgifter vid Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten Härigenom föreskrivs att 5 § förordningen (2024:14) om behandling av personuppgifter vid Försäkringskassan och Pensionsmyndig- heten ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2027. 16 2 Ärendet I maj 2024 kom Försäkringskassan in med en framställan om en översyn av bestämmelserna om personuppgiftshantering avseende uppföljning av insatser som finanserias av samordningsförbunden (S2024/01218). Det nuvarande regelverket ger, enligt Försäkrings- kassan, inte ett tillräckligt stöd för att hantera personuppgifter för uppföljning av insatser inom den finansiella samordningen. Vidare finns det inte tillräckligt sekretesskydd för uppgifterna som lämnas för uppföljning. Det saknas också sekretessbrytande regler som ger stöd för utbyte av uppgifter för uppföljning. På grund av hur regleringen ser ut saknas det möjlighet att göra mer än en begränsad uppföljning och utvärdering av insatserna. Om en ändamålsenlig uppföljning av insatserna ska kunna ske behöver regleringen ses över. I denna promemoria lämnas författningsförslag som ger förutsättningar för, och skydd för den enskilde i samband med, behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliterings- insatser som finansieras av samordningsförbund. 17 3 Utgångspunkter för promemorians förslag och bedömningar 3.1 Finansiell samordning möjlig sedan 2004 För personer som har behov av samordnade rehabiliteringsinsatser är det sedan 2004 möjligt för Försäkringskassan, Arbets- förmedlingen, regioner och kommuner att genom samordnings- förbund finansiera sådana insatser, i enlighet med lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, förkortad finsam-lagen. Det är frivilligt för parterna att delta i finansiell samordning enligt denna lag. Ett samordningsförbund utgör en offentligrättslig juridisk person som har egen rättskapacitet. Samordningsförbundet beslutar om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen samt finansierar insatser i enlighet med syftet med den finansiella samordningen. Samordningsförbundet ska dessutom stödja samarbetet mellan samverkansparterna. Däremot ska samordningsförbundet inte besluta om förmåner eller rättigheter för enskilda eller i övrigt vidta åtgärder som innefattar myndighetsutövning. I förarbetena anges att eftersom samordningsförbundet inte ska bedriva myndighetsutövning gentemot enskilda personer behövs inga särskilda sekretessbestämmelser för detta (prop. 2002/03:132 s. 61). Samordningsförbunden leds av en styrelse som utses av medlemmarna. Varje förbundsmedlem ska vara representerad i styrelsen med minst en ledamot och en ersättare. Styrelsens ledamöter ska antingen vara ledamöter i kommun- eller regionfullmäktige eller anställda vid Arbetsförmedlingen eller 18 Försäkringskassan. Vid utgången av 2024 fanns det 69 samordnings- förbund som innefattade 274 av Sveriges 290 kommuner och samtliga regioner. Finansiell samordning enligt finsam-lagen får bedrivas för att uppnå en effektiv resursanvändning. Insatserna inom den finansiella samordningen ska avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och ska syfta till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Samordningsförbunden koordinerar resurser som de samverkande parterna bidrar med för såväl individinriktade som strukturinriktade insatser. I individinriktade insatser koordinerar samordningsförbunden de resurser som de samverkande parterna avsätter för individer som behöver stöd från flera aktörer. Det är vanligt att s.k. samordningsteam gör en gemensam översyn av personens situation och ger förslag på relevanta insatser som finansieras av förbunden. Exempel på sådana insatser är individuell coachning eller handledning, gruppaktiviteter, arbetsträning, arbetsprövning eller arbetspraktik. De strukturinriktade insatserna syftar till att förbättra samverkan mellan de samverkande parterna. Det kan vara genom att öka medarbetarnas kunskap om individer som behöver samordnad rehabilitering eller genom att skapa goda kontakter för att underlätta samarbetet mellan parterna. Varje samverkande part deltar i insatserna utifrån sitt ansvarsområde. De samverkande parterna kommer överens om vilken part som ska göra vad inom en insats. Även om samtliga parter inte alltid deltar i alla insatser kan de var och en remittera deltagare till insatsen i den omfattning som en individ bedöms ha behov av den aktuella insatsen för att uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Möjligheten att remittera är inte beroende av vilka parter som ansvarar för insatsen. Eftersom insatserna berör en målgrupp med behov av samordnat stöd är det vanligt förekommande att en deltagare har kontakt med flera av de samverkande parterna. Under 2024 var totalt 23 849 individer registrerade i uppföljningssystemet Uppföljning Finsam som deltagare i sådana insatser, varav 57 procent var kvinnor och 43 procent var män (Försäkringskassan, Rapport – Redovisning av målgrupper och insatser som finansieras av samordningsförbund 2024). Målgruppen 19 för samordningsförbundsfinansierade insatser bedöms dessutom omfatta fler individer än så.2 3.2 Uppföljning och utvärdering av finansiell samordning Som framgår i förarbetena till finsam-lagen ska uppföljning och utvärdering ges mycket hög prioritet. Finansiell samordning bör följas upp och utvärderas på såväl lokal som nationell nivå. I syfte att säkerställa att de åtgärder som ett samordningsförbund finansierar och tillhandahåller ger avsett resultat krävs det att åtgärderna följs upp och utvärderas på lokal nivå. För att utröna om finansiell samordning är ett samhällsekonomiskt effektivt medel för att bedriva samordnade insatser krävs en oberoende uppföljning och utvärdering av den finansiella samordningen på nationell nivå (prop. 2002/03:132, s. 100). Uppföljning och utvärdering ska, enligt förarbetena till finsam- lagen, ske löpande och på ett sådant sätt att behovet av tillförlitlig uppföljning på både lokal och nationell nivå säkerställs. Uppföljning och utvärdering ska vara en integrerad del av verksamheten så att resultaten och erfarenheterna blir till nytta för den pågående verksamheten. Insatser som bedrivs inom ramen för finansiell samordning bör bedömas och värderas utifrån de gemensamma samverkansmålen och de mål som samordningsförbundet anger för sin verksamhet. Det är särskilt viktigt med återkoppling till berörd personal för att kunna se nyttan på handläggar- och verksamhetsnivå (prop. 2002/03:132 s. 101 och 102). Samordningsförbunden ska svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna (7 § 5 finsam-lagen). Förbundens uppgifter är dock av övergripande natur och deras beslut avser inte enskilda personer i målgruppen. Orsaken till detta är att samordningsförbund varken övertar eller begränsar huvudmännens ansvar för stöd och förmåner till enskilda personer. Beslutanderätten över åtgärder som riktar sig direkt till den enskilde ligger kvar hos de samverkande parterna. Det har dock förekommit att 2 I förarbetena till finsam-lagen anges att målgruppen kan uppgå till 5 procent av befolkningen i förvärvsaktiv ålder, vilket då motsvarade cirka 280 000 personer (prop. 2002/03:132, s. 49). 20 samordningsförbund har behandlat personuppgifter på ett sätt som det saknats rättsliga förutsättningar för. Dåvarande Data- inspektionen (nuvarande Integritetsskyddsmyndigheten, förkortad IMY) konstaterade 2016 att ett samordningsförbund behandlade personuppgifter i strid med dataskyddslagstiftningen. Datainspektionen förelade samordningsförbundet att upphöra att behandla personuppgifter som inte enbart är av administrativ karaktär (tillsynsbeslut dnr 391-2015). Detta innebär att det finns begränsningar för vilken typ av uppföljning ett samordningsförbund kan och ska genomföra. Vid sidan av uppföljning och utvärdering kopplad till enskilda samordningsförbund finns det som ovan nämnts behov av nationell uppföljning och utvärdering i syfte att belysa om finansiell samordning är ett samhällsekonomiskt effektivt medel för att bedriva samordnade insatser (prop. 2002/03:132 s. 102). Försäkringskassan har återkommande i myndighetens reglerings- brev tilldelats uppdrag att samlat redovisa målgrupper och insatser som finansieras av samordningsförbunden. Vidare har regeringen gett utvärderingsuppdrag till Statskontoret (S2003/9151) och Inspektionen för socialförsäkringen, förkortad ISF (S2017/02622 och S2024/00723). 3.3 Underlag för uppföljning av finansiell samordning 3.3.1 Behov av sektorsövergripande system för uppföljning Av förarbetena till finsam-lagen framgår det att för en ändamålsenlig uppföljning och resultatredovisning av insatser som bedrivs i samverkan är det angeläget att utveckla sektorsövergripande metoder för uppföljning och utvärdering. Stora ansträngningar måste göras för att skapa de utvärderingsverktyg som behövs för att skapa en tillförlitlig uppföljning och resultatredovisning på lokal och nationell nivå (prop. 2002/03:132 s. 100 och 101). De myndigheter som då var centrala för att skapa förutsättningar för en effektiv samverkan inom rehabiliteringsområdet var Arbetsmarknads- styrelsen (AMS), Arbetsmiljöverket (AV), Riksförsäkringsverket 21 (RFV) och Socialstyrelsen (SoS). I regleringsbreven för 2003 till AMS, RFV och SoS fick dessa myndigheter i uppdrag att utveckla rutiner för ett sektorsövergripande system för löpande uppföljning av resultaten av samverkan inom rehabiliteringsområdet. Det uppdrag som gavs 2003 resulterade i skapandet av uppföljnings- systemet SUS (sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet). 3.3.2 Uppgifter om individinsatser som underlag för uppföljning I uppföljningssystemet SUS registrerades uppgift om namn, personnummer, adress, utbildningsbakgrund, typ av försörjning samt vilken insats som personen skrevs in i. När insatsen avslutades registrerades bl.a. varför så skedde och vilken försörjning personen hade efteråt. Av tekniska skäl ersattes SUS från och med 2023 av systemet Uppföljning Finsam. I likhet med SUS är det Försäkringskassan som förvaltar Uppföljning Finsam. I samband med övergång till det nya uppföljningssystemet Uppföljning Finsam bedömde Försäkringskassan att det saknas rättsligt stöd för att registrera och utbyta personuppgifter i ett gemensamt system. Som en konsekvens av denna bedömning har det inte samlats in eller registrerats några personuppgifter i uppföljningssystemet efter den 1 januari 2023. Uppföljning Finsam innehåller uppgifter om samordnings- förbunden och deras ekonomi, samt de insatser som de finansierar och vilka målgrupper insatserna främst riktar sig till. Dessa uppgifter registreras av medarbetare på samordningsförbundet. Utsedda medarbetare från parterna, s.k. deltagaransvariga, registrerar uppgifter om deltagarna för respektive insats. I dagsläget registreras endast antalet män och kvinnor som deltar i de individinriktade insatserna. Till följd av den minskade tillgången på underlag för uppföljning är Försäkringskassans uppdrag om uppföljning begränsat till att avse redovisning av målgrupper och insatser som finansieras av samordningsförbunden. Tidigare, före 2023, redovisade Försäkringskassan även resultat av insatserna med avseende på deltagarnas försörjning och sysselsättning efter insats. ISF, som har utvärderat samordningsförbunden vid flera tillfällen, har i en rapport från 2023 angett att de har använt sig av en 22 experimentell ansats för att utvärdera effekterna av de samordnings- team som samordningsförbunden finansierar och att det huvud- sakliga skälet till tillvägagångsättet är att det varken finns ett heltäckande register med information om de individer som behöver samordnad rehabilitering eller något heltäckande register över de individer som får ta del av de insatser som förbunden finansierar. Vidare bedömer ISF att det utan ett heltäckande uppföljningssystem av förbundens verksamhet är omöjligt att följa upp och verifiera den verksamhet som förbunden finansierar. Det går inte heller att genomföra utvärderingar och uppföljningar av god kvalitet utifrån nuvarande underlag, varken på lokal eller nationell nivå. ISF befarar att det faktum att det inte går att följa upp den verksamhet som förbunden finansierar på individnivå kan komma att få betydande konsekvenser för såväl samordningsförbundens verksamhet som för möjligheterna att följa upp hur de statliga medlen som tilldelas förbunden kommer till användning (En analys av effekterna av samordningsförbundens verksamhet på individnivå, ISF 2023:2). 3.4 Dagens rättsliga reglering 3.4.1 EU:s dataskyddsförordning och nationell rätt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan kallad EU:s dataskyddsförordning, utgör den primära rättskällan avseende dataskydd inom EU. Kompletterande nationella bestämmelser till förordningen finns i lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, förkortad dataskyddslagen. I svensk rätt finns även specialförfattningar som reglerar dataskydd och personuppgiftsbehandling, s.k. registerförfattningar. Dessa författningar reglerar mer i detalj hur specifika myndigheter får behandla personuppgifter. Registerförfattningar utgör ett komplement till den generella data- skyddsregleringen, dvs. EU:s dataskyddsförordning och dataskyddslagen. Syftet med registerförfattningar är att anpassa 23 regleringen till de särskilda behov av personuppgiftsbehandling som myndigheterna har i sina respektive verksamheter. Ett flertal myndigheter saknar registerförfattningar. Dessa myndigheter tillämpar enbart den generella dataskyddsregleringen vid person- uppgiftsbehandling. Gemensamt för de samverkande parterna är att det saknas rättslig reglering avseende personuppgiftsbehandling vid uppföljning av samordnade rehabiliteringsinsatser. För Försäkringskassans del regleras myndighetens möjligheter att behandla personuppgifter i 114 kap. socialförsäkringsbalken, förkortad SFB, medan Arbetsför- medlingens behandling av personuppgifter regleras genom lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknads- politiska verksamheten, förkortad APL. För kommuner tillämpas lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom social- tjänsten, förkortad SoLPuL, och inom regionerna tillämpas patientdatalagen (2008:355), förkortad PDL, för behandling av personuppgifter inom sjukvården. Inom Arbetsförmedlingen får personuppgifter behandlas för att fullgöra ett uppgiftsutlämnande som anges i lag eller förordning (5 § APL). Arbetsförmedlingen får med stöd av samma lag behandla känsliga personuppgifter om de har lämnats i ett ärende (9 § APL). För kommuner får personuppgifter behandlas om behandlingen är nödvändig för uppgiftsutlämnande som anges i lag eller förordning (6 § SoLPuL). Socialtjänsten får med stöd av samma lag behandla känsliga personuppgifter (7 § SoLPuL). Inom regionerna får personuppgifter behandlas för att fullgöra ett uppgiftsutlämnande som anges i lag eller förordning (2 kap. 5 § PDL). Vårdgivare får med stöd av samma lag behandla känsliga personuppgifter (2 kap. 7 a § PDL). 3.4.2 Sekretessregleringen Det saknas sekretessbrytande regler Vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund behövs uppgifter från samtliga samverkande parter. Vissa uppgifter är också sekretessbelagda hos respektive myndighet (25 kap. 1 §, 26 kap. 1 § samt 28 kap. 1 och 11 §§ 24 offentlighets- och sekretesslagen [2009:400], förkortad OSL). Om en uppgift är sekretessbelagd behöver myndigheten ha stöd av en sekretessbrytande bestämmelse för att lämna uppgiften till en annan myndighet (se t.ex. 10 kap. 28 § OSL). Inom den finansiella samordningen saknas specifika bestämmelser som möjliggör att uppgifter lämnas för uppföljning. Enligt Försäkringskassan har ett sekretessbrytande samtycke i praktiken inhämtats enligt 12 kap. 2 § OSL från de deltagare som anvisas till insatser (S2024/01218). Sekretesskydd för uppgifter vid uppföljningen Vid Försäkringskassans verksamhet med uppföljning av rehabili- teringsinsatser som finansieras av samordningsförbund kan 28 kap.

18 § SoL 40631 2026-08- Vux Utredning enligt 14 kap 2 § SoL, inleds ej EC 19 40632 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 19 40633 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, avslag Ssek 19 40634 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 19 40635 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, avslag Ssek 19 40636 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 19 40637 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, avslag Ssek 19 40638 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 20 40639 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, avslag Ssek 20 40640 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 20 40641 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 20 40642 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, avslag Ssek 20 40643 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, avslag Ssek 20 40644 2026-08- Vux Beslut förfrågan besvarad Ssek 20 40645 2026-08- Vux Beslut förfrågan besvarad 1:e Ssek 20 40646 2026-08- Vux Beslut förfrågan besvarad 1:e Ssek 20 40647 2026-08- BoU Beslut att inte inleda utredning enligt 14 kap 2 1:e Ssek

20 § SoL 40648 2026-08- BoU Beslut att inte inleda utredning enligt 14 kap 2 1:e Ssek 20 § SoL 40649 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 20 40650 2026-08- Vux Beslut förfrågan besvarad 1:e Ssek 20 40651 2026-08- Vux Beslut förfrågan besvarad 1:e Ssek 20 40652 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 21 40653 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 21 40654 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 21 40655 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 21 40656 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, avslag Ssek 21 40657 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 21 40658 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, avslag Ssek 21 40659 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 21 40660 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, avslag Ssek 21 40661 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 21 40662 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, avslag Ssek 21 40663 2026-08- E Utredning ekonomiskt bistånd 14 kap 2 §, inleds Ssek 21 40664 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, avslag Ssek 21 40665 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, avslag Ssek 21 40666 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 21 40667 2026-08- E Utredning ekonomiskt bistånd 14 kap 2 §, inleds Ssek 14 40668 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 24 40669 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 24 40670 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 24 40671 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, avslag Ssek 24 40672 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 24 40673 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 24 40674 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, avslag Ssek 24 40675 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 24 40676 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, avslag Ssek 24 40679 2026-08- BoU Utredning inleds Ssek 24 40680 2026-08- BoU Utredning inleds Ssek 24 40681 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 24 40682 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 24 40683 2026-08- E Utredning ekonomiskt bistånd 14 kap 2 §, inleds Ssek 24 40684 2026-08- BoU Förlängning av pågående insats Ssek 25 40685 2026-08- BoU Förlängning av pågående insats Ssek 25 40686 2026-08- LVU Övervägande av umgängesbegränsning enligt SU 25 14 § 1 pt LVU 40687 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 25 40688 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, avslag Ssek 25 40689 2026-08- LVU Övervägande av umgängesbegränsning enligt SU 25 14 § 1 pt LVU 40690 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 25 40691 2026-08- E Utredning ekonomiskt bistånd 14 kap 2 §, inleds Ssek 18 40692 2026-08- Vux Beslut förfrågan besvarad 1:e Ssek 25 40693 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 25 40694 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 25 40695 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, avslag Ssek 25 40696 2026-08- BoU Placering HVB enligt 11 kap 1 SoL EC 25 40697 2026-08- BoU Beslut att inte inleda utredning enligt 14 kap 2 1:e Ssek

25 § SoL 40700 2026-08- BoU Utredning inleds 1:e Ssek 26 40701 2026-08- BoU Utredning inleds 1:e Ssek 26 40702 2026-08- BoU Utredning inleds Ssek 26 40703 2026-08- BoU Utredning inleds Ssek 26 40704 2026-08- BoU Utredning inleds 1:e Ssek 26 40705 2026-08- BoU Vård utanför eget hem enligt 11 kap. 1 § SoL, EC 25 beviljas 40706 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 26 40707 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, avslag Ssek 26 40708 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 26 40709 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, avslag Ssek 26 40710 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 26 40711 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, avslag Ssek 26 40712 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 26 40713 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, avslag Ssek 26 40714 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 27 40715 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, avslag Ssek 27 40716 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 27 40717 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, avslag Ssek 27 40718 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, avslag Ssek 27 40719 2026-08- BoU Beslut att inte inleda utredning enligt 14 kap 2 1:e Ssek

26 § SoL 40698 2026-08- BoU Beslut att inte inleda utredning enligt 14 kap 2 1:e Ssek 26 § SoL 40699 2026-08- BoU Beslut att inte inleda utredning enligt 14 kap 2 1:e Ssek

27 § SoL 40720 2026-08- BoU Beslut att inte inleda utredning enligt 14 kap 2 1:e Ssek 27 § SoL 40721 2026-08- E Utredning ekonomiskt bistånd 14 kap 2 §, inleds Ssek 21 40722 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 27 40723 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 28 40724 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, avslag Ssek 28 40725 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall 1:e Ssek 28 40726 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 28 40727 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, avslag Ssek 28 40728 2026-08- BoU Utredning inleds Ssek 28 40729 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, avslag Ssek 31 40730 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 31 40731 2026-08- BoU Utredning avslutas med åtgärd 1:e Ssek 31 40732 2026-08- Bou Utredning avslutas utan åtgärd 1:e Ssek 31 40733 2026-08- E Bistånd enligt 12 kap 1 § SoL, bifall Ssek 31 40734 2026-08- BoU Beslut att inte inleda utredning enligt 14 kap 2 1:e Ssek

31 § SoL Delegeringsbeslut Äldreomsorg/Funktionsstöd – 2026-08-01 – 2026-08-31 Besluts Datum Beslut Beslutsfattare id 18390 20260803 Hemtjänst bifall Ssek 18391 20260803 Korttidsplats bifall EC 18392 20260803 Hemtjänst bifall Ssek 18393 20260803 Korttidsplats bifall Ssek 18394 20260804 Hemtjänst bifall Ssek 18395 20260804 Hemtjänst bifall Ssek 18396 20260804 Trygghetslarm bifall Ssek 18397 20260805 Hemtjänst bifall Ssek 18398 20260806 Hemtjänst bifall Ssek 18399 20260806 Korttidsplats bifall Ssek 18401 20260806 Hemtjänst bifall Ssek 18402 20260807 Hemtjänst bifall Ssek 18403 20260807 Korttidsplats bifall EC 18404 20260810 Hemtjänst bifall Ssek 18406 20260811 Korttidsplats bifall Ssek 18407 20260811 Korttidsplats bifall 1:e Ssek 18408 20260811 Hemtjänst bifall Ssek 18409 20260813 Trygghetslarm bifall Ssek 18410 20260813 Korttidsplats bifall 1:e Ssek 18411 20260814 Särskilt boende bifall EC 18412 20260814 Hemtjänst bifall Ssek 18413 20260814 Korttidsplats bifall 1:e Ssek 18414 20260817 Korttidsplats bifall 1:e Ssek 18415 20260817 Särskilt boende bifall EC 18416 20260817 Särskilt boende bifall EC 18417 20260817 Hemtjänst bifall Ssek 18418 20260817 Hemtjänst bifall Ssek 18419 20260818 Hemtjänst bifall Ssek 18420 20260818 Korttidsplats bifall Ssek 18421 20260819 Dagverksamhet bifall Ssek 18422 20260820 Korttidsplats bifall Ssek 18424 20260820 Korttidsplats bifall 1:e Ssek 18425 20260820 Trygghetslarm bifall Ssek 18426 20260821 Trygghetslarm bifall Ssek 18427 20260821 Hemtjänst bifall Ssek 18428 20260821 LSS bifall korttidsvistelse EC 18429 20260824 Hemtjänst bifall Ssek 18430 20260824 Hemtjänst bifall Ssek 18431 20260824 Korttidsplats bifall 1:e Ssek 18432 20260825 Trygghetslarm bifall Ssek 18433 20260825 Hemtjänst bifall Ssek 18435 20260825 Hemtjänst bifall Ssek 18436 20260826 Hemtjänst bifall Ssek 18437 20260826 Korttidsplats bifall Ssek 18438 20260826 Korttidsplats bifall Ssek 18439 20260826 Hemtjänst bifall Ssek 18440 20260826 Hemtjänst bifall Ssek 18443 20260825 Bostad med särskilt stöd SoL bifall SU 18445 20260827 Hemtjänst bifall Ssek 18446 20260827 Hemtjänst bifall Ssek 18447 20260827 Särskilt boende bifall EC 18448 20260827 Hemtjänst bifall Ssek 18449 20260828 Dagverksamhet bifall Ssek 18450 20260828 Korttidsplats avslag 1:e Ssek 18451 20260828 Korttidsplats bifall EC 18452 20260828 Hemtjänst bifall Ssek 18453 20260831 LSS bifall korttidsvistelse EC 18454 20260831 Korttidsplats bifall 1:e Ssek 18456 20260831 LSS bifall kontaktperson EC 18457 20260831 LSS avslag kontaktperson EC Delegeringsbeslut övriga – 2026-06-18 – 2026-08-31 Besluts id Datum Beslut Beslutsfattare SN2023/40 2026-06- 4.4.7 Ansöka om samt återrapportera statsbidrag EC 18 SN2026/89 2026-08- 11.1 Avsluta utredning med beslut om ej FC 26 missförhållande, risk för missförhållande, missförhållande, påtaglig risk för allvarligt missförhållande eller allvarligt missförhållande enligt lex Sarah Förkortningar Ordf. Ordförande i socialnämnden SU Socialt utskott FC Förvaltningschef VC Verksamhetschef EC Enhetschef 1:e Ssek 1:e Socialsekreterare Ssek Socialsekreterare Delegationsbeslut 2026-09-14 1 (2) Handläggare Karolin Lindh | Utvecklingsledare/nämndsekreterare Dnr : SN2026/1-32 0734-64 75 45 | karolin.lindh@bollebygd.se Sammanställning beslut, socialt utskott 2026-08-25 Instans Socialnämndens sociala utskott Tid och plats Tisdag den 25 augusti 2026, kl. 09.00-09.40, Kommunhuset Molnet Beslutande Patrik Karlsson (KD) Tomas Bedö (M) Tjänstepersoner Daniella Lindén, Enhetschef IFO, Barn och unga Sibell Törnblom, 1:e Socialsekreterare IFO, Barn och unga Visar Papraniku, Enhetschef IFO, Vuxen Josefine Persson, 1:e Socialsekreterare IFO, Vuxen Zheng Zheng, Socialsekreterare IFO, Vuxen Karolin Lindh, Sekreterare Justering Tisdag den 25 augusti 2026, omedelbart efter att sammanträdet avslutats Justerare Tomas Bedö (M) Ärendenummer Ärende Beslut Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033–231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se

§ 38 Övervägande om umgängesbegränsning enligt Noterar 14 § 1 p LVU

§ 39 Övervägande om umgängesbegränsning enligt Noterar 14 § 1 p LVU

§ 40 Beslut om insats i form av Förstärkt stöd på Beviljar internat i extern regi i samband med gymnasiestudier, enligt 11 kap. 1 § SoL

§ 41 Anmälningsärenden Noterar Lars-Erik Olsson (S) Karolin Lindh Ordförande Sekreterare

43 § punkt 2 lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, och 8 kap. 7 § lag (2024:79) om placering av barn i skyddat boende, LBSB, till följande personer: Lars-Erik Olsson, ordförande socialnämnden Patrik Karlsson, vice ordförande socialnämnden Tomas Bedö, ledamot sociala utskottet Daniella Bouyer- Lindén, enhetschef Individ- och familjeomsorg Barn och unga Visar Papraniku, enhetschef Individ- och familjeomsorg Vuxen Shaho Ghanbari, enhetschef Individ- och familjeomsorg Resurs Sibell Törnblom, 1:e socialsekreterare Individ- och familjeomsorg Barn och unga Josefine Persson, 1:e socialsekreterare Individ- och familjeomsorg Vuxen Anneli Svensson, tf. verksamhetschef Individ- och familjeomsorg/funktionsstöd (t.o.m. 2027-02-28) Sophia Da Silva, verksamhetschef Individ- och familjeomsorg/funktionsstöd (från 2027-03-01) Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033–231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se Tjänsteskrivelse 2026-09-01 Rebecka Aspsjö, sociala jouren Borås Stad Tune Ikatti, sociala jouren Borås Stad Hanna Bäckman, sociala jouren Borås Stad Christine Lothe Lindgren, sociala jouren Borås Stad Malin Lundgren, sociala jouren Borås Stad Ari Mäläskä, sociala jouren Borås Stad Ivona Cota, sociala jouren Borås Stad Jenny Hoang, sociala jouren Borås Stad Sara Karpefors, sociala jouren Borås Stad Malin Rölander, sociala jouren Borås Stad Marie-Louise Olsson, sociala jouren Borås Stad Camilla Sannholm, sociala jouren Borås Stad Hanna Olsson Klint, sociala jouren Borås Stad Catarina Andersson, sociala jouren Borås Stad Josephine Apelqvist, sociala jouren Borås Stad Linda Josefsson, sociala jouren Borås Stad Moa Bresky, sociala jouren Borås Stad Tina Thörngren, sociala jouren Borås Stad Annica Elf, sociala jouren Borås Stad Melissa Halilic, sociala jouren Borås Stad Matilda Hilding, sociala jouren Borås Stad Shiva Shirazi, sociala jouren Borås Stad Veronica Olsson, sociala jouren Borås Stad Sara Fridell, sociala jouren Borås Stad Sara Jönsson, sociala jouren Borås Stad Louise Sivhed, sociala jouren Borås Stad Emma Larsson, sociala jouren Borås Stad Ina Ekström, sociala jouren Borås Stad Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033–231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se Tjänsteskrivelse 2026-09-01 Natasha Markovska, sociala jouren Borås Stad Jenny Båthsjö, sociala jouren Borås Stad Ärendet Enligt 43 § punkt 2 lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) kan socialnämnden, ledamöter eller tjänstemän som nämnden förordnat begära handräckning från polismyndigheten för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande enligt LVU. Socialnämnden eller någon ledamot eller tjänsteman som nämnden har utsett kan även begära handräckning från polismyndigheten enligt 8 kap. 7 § lag om placering av barn i skyddat boende (LBSB) för att genomföra beslut om skyddat boende enligt 3 kap. Att socialnämnden förordnar eller utser en ledamot eller tjänsteman innebär att nämnden lämnar befogenhet som annars ligger på nämnden. Det innebär att beslutet fattas vid sidan av nämnden och i nämndens namn. Beslutet ska anmälas vid nästa ordinarie sammanträde. Polishandräckning är ett uttryck för myndigheternas befogenhet att allvarligt ingripa i enskildas privata sfär och ska därför användas med försiktighet. Antalet personer med förordnande att besluta om polishandräckning bör därför vara begränsat. I ovanstående förslag till beslut har det därför begränsats till ett fåtal personer i kommunen. Utöver kommunens representanter föreslås att förordnande även ges till tjänstemän vid sociala jouren i Borås Stad. Detta motiveras av att Bollebygds kommun, enligt gällande avtal om social jour, har förbundit sig att ge förordnande till de personer som Borås Stad utser, för att säkerställa verksamhetens funktion. Förvaltningen föreslår en ändring av tidigare förordnande, antaget den 25 augusti 2026, § 83. Ändringen föranleds av personalförändringar inom sociala jouren i Borås Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033–231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se Tjänsteskrivelse 2026-09-01 Stad. Eftersom förordnandet innehåller namngivna personer behöver beslutet uppdateras när förändringar sker, antingen inom den egna kommunen eller inom sociala jouren. För att säkerställa att aktuella personer omfattas av förordnandet behöver ärendet därför lyftas till nämnden för beslut. Barnkonsekvensanalys Förordnande om polishandräckning enligt 43 § p. 2 LVU och 8 kap. 7 § LBSB innebär en ingripande åtgärd som kan orsaka oro och stress för barnet. Samtidigt kan åtgärden vara nödvändig för att säkerställa barnets skydd och för att möjliggöra en trygg och säker placering. På längre sikt bidrar detta till att minska risken för fortsatt utsatthet och främja barnets hälsa och utveckling. Vid bedömningen ska barnets bästa vara avgörande och åtgärden ska genomföras så skonsamt som möjligt, med hänsyn till barnets ålder, mognad och rätt att komma till tals. Beslutsunderlag - Förordnande polishandräckning enligt 43 § LVU och 8 kap. 7 § LBSB, tjänsteskrivelse, 2026-09-31 Skickas till Verksamhetschef, individ-och familjeomsorg/funktionsstöd Enhetschefer, individ- och familjeomsorg Sociala jouren Borås Stad Utvecklingsledare BOLLEBYGDS KOMMUN Socialförvaltningen Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033–231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se Tjänsteskrivelse 2026-09-01 Rickard Olsson Karolin Lindh Förvaltningschef Utvecklingsledare/nämndsekreterare Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033–231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se 14. Sammanställning klagomål, kvartal 2 2025 SN2026/9 Tjänsteskrivelse 2026-08-10 Karolin Lindh | Dnr 190612 Utvecklingsledare/nämndsekreterare 0734-64 75 45 | karolin.lindh@bollebygd.se Sammanställning av klagomål och synpunkter kvartal 2, 2026 Förslag till beslut Socialnämnden noterar informationen till protokollet. Ärendet Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiska kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 5 kap ska den som bedriver socialtjänst, hälso- och sjukvård eller verksamhet enligt LSS ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalité. Dessa ska utredas och analyseras i syfte att se trender som indikerar brister i verksamhetens kvalité. Socialförvaltningen gör en sammanställning varje kvartal. Verksamhetschefer bedömer huruvida synpunkten innebär en brist utifrån relevant lagstiftning för verksamhetsområdet. Under kvartal 2 2026 har totalt sju klagomål och synpunkter inkommit. Ett av dessa rör inte socialnämndens verksamhet och har därför överlämnats till berörd nämnd för hantering. Av resterande sex ärenden avser fyra äldreomsorgen, varav ett utgör positiv återkoppling på verksamheten, samt två funktionsstöd, varav ett inom gruppbostad och ett inom daglig verksamhet. Det har inte inkommit några klagomål eller synpunkter avseende individ- och familjeomsorgen. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033–231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se Tjänsteskrivelse 2026-08-10 Barnkonsekvensanalys Ärendet innebär inga direkta konsekvenser för barn, men bidrar till kvalitetsuppföljning och ett förbättrat arbete med barnets bästa i fokus. Beslutsunderlag - Sammanställning av klagomål/synpunkter kvartal 2, 2026, SN2026/9 Skickas till Kommunens revisorer BOLLEBYGDS KOMMUN Socialförvaltningen Rickard Olsson Karolin Lindh Förvaltningschef Utvecklingsledare/nämndsekreterare Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033–231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se Sammanställning 1 (12) 2026-08-10 Handläggare Karolin Lindh | Utvecklingsledare/nämndsekreterare Dnr : 190611 0734-64 75 45 | karolin.lindh@bollebygd.se Sammanställning av klagomål kvartal 2, 2026 SN dnr Klagomålsställare/ Område Klagomål/ Brist? Åtgärd In Svars- synpunktslämnare synpunkt/beröm datum datum 2026_SN_512 - - Klagomålet avser - Klagomålställaren har 2026- - inte socialnämndens informerats om att 06-30 verksamhetsområde. ärendet har skickats Ärendet har därför vidare till rätt vidarebefordrats till förvaltning. Teknik- och serviceförvaltningen för fortsatt handläggning. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033–231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se 2026_SN_455 Anhörig Äldreomsorgen Anhörig uttrycker - - 2026- 2026-06-08 (ÄO) uppskattning för den 06-06 omsorg som ges på Bollegården. Personen upplever att den boende får ett gott omhändertagande och lyfter särskilt fram att personalen alltid är vänlig och bemötande vid besök. Anhörig framför också att det inte finns något att klaga på i verksamheten. 2026_SN_480 Anhörig Funktionsstöd Anhörig framför Nej Inga åtgärder. 2026- 2026-09-01 (FS), klagomål kring Utredningen har varit 06-02 gruppbostaden verksamhetens omfattande. Eftersom kvalitet och ärendet har tagit bemötande. längre tid än vanligt Klagomålet gäller har enhetschef haft bland annat dialog med bristande lyhördhet klagomålställaren kring brukarens under hälsa, handläggningens felmedicinering, att gång. överenskomna åtgärder inte genomförts trots flera möten samt brister i kommunikationen. Anhörig upplever att boendet har en fin lägenhet och ett bra läge, men att brukaren inte trivs. Det framförs även att verksamheten inte arbetar tillräckligt professionellt utifrån brukarens behov. Anhörig uppger att besked har lämnats från kommunen om att inga förändringar kommer att göras. Anhörig lyfter att boendet inte är rätt för brukaren. 2026_SN_481 Anhörig Funktionsstöd Anhörig framför Nej Samtal har förts med 2026- 2026-06-24 (FS), daglig synpunkter gällande anhörig. 06-01 verksamhet verksamheten inom daglig verksamhet. Verksamheten har Det uppges att den vidtagit åtgärder i anhöriges form av införande av närstående inte nya rutiner gällande fungerar bra deltagarnas inbördes tillsammans med en interaktion. Dessa annan brukare och åtgärder har, såvitt att situationen hittills kan bedömas, påverkar den haft avsedd effekt och närstående negativt. fungerar Anhörig föreslår tillfredsställande. därför att brukarna, i den mån det är möjligt, hålls åtskilda. Vidare upplever anhörig att personalen inte i tillräcklig utsträckning uppmärksammar eller hanterar situationen och ifrågasätter om detta beror på brister i arbetssätt eller verksamhetens styrning. Anhörig lyfter även vikten av att personalen regelbundet påminns om innebörden av tystnadsplikt. Slutligen framförs synpunkter på skillnader i engagemang inom personalgruppen. Anhörig upplever att vissa medarbetare är mycket engagerade i sitt arbete och i brukarna, medan andra uppfattas som mindre intresserade av både brukarnas behov och arbetsuppgifterna. 2026_SN_467 Anhörig Äldreomsorgen Anhörig framför Ja Ingen utredning inleds 2026- Ingen (ÄO) synpunkt gällande inom klagomåls- och 05-20 återkoppling tillsyn, omsorg och synpunktshanteringen. den fysiska miljön Synpunkten bedöms på boendet. Det vara relevant för det uppges att flera av pågående personalen befann utvecklingsarbetet sig samlade på en utifrån avdelning utan genomlysningen av brukare närvarande, Bollegårdens medan den demensverksamhet anhöriges och omhändertas närstående satt därför inom den ensam i rullstol och processen. Åtgärder sov i en mörk hanteras vidare korridor utan genom nämndens personal i närheten. handlingsplan, SN2026/31. Vidare framförs synpunkter på Enhetschef har haft ordningen och samtal med berörd städningen i personal i anslutning brukarens rum, där till händelsen. Vidare bland annat täcke har verksamhetschef låg på en stol, lakan haft samtal med saknades i sängen berörd anhörig. och toaletten upplevdes som smutsig. Anhörig framför synpunkten utan önskemål om återkoppling. 2026_SN_411 Anhörig Äldreomsorgen Anhörig framför Nej Enhetschef har 2026- 2026-04-28 (ÄO) klagomål kring informerat personalen 04-28 hanteringen av den om hur de personliga närståendes tillhörigheterna ska personliga hanteras, exempel att tillhörigheter, där föremålen ska flera inköpta återplaceras i den redskap och enskildes lägenhet apparater uppges efter användning efter saknas. Anhörig diskning. upplever även Medicinskåpet har brister i rutiner och setts över och ordningen i åtgärdats. medicinskåpet. Enhetschef har haft Vidare uttrycks oro en dialog med över att den fysioterapeut kring närstående inte får den närståendes tillräckligt stöd för förflyttnings- och att bibehålla sin träningsbehov för att funktionsförmåga. bedöma om ytterligare Anhörig efterfrågar fallriskbedömning. rutiner och en bättre hantering av personliga tillhörigheter. 2026_SN_272 Oklart Äldreomsorgen Synpunkter gällande Nej Socialförvaltningen 2026- 2026-04-13 (ÄO) utformning av nytt omhändertar 04-09 äldreboende. synpunkterna inför Förslag att tidigt kommande planering involvera boende, av nytt äldreboende anhöriga och när det blir aktuellt. personal i planeringen av nytt äldreboende för att ta tillvara erfarenheter och skapa delaktighet. Önskemål om genomtänkta lokaler anpassade för personer med kognitiv svikt samt satsningar på sinnesrum, tillgängliga trädgårdar, aktivitetsrum och andra miljöer som främjar livskvalitet, aktivitet och social gemenskap. Vidare lyfts att detta även skulle kunna bidra till en bättre arbetsmiljö och ökad attraktivitet som arbetsplats. BOLLEBYGDS KOMMUN 15. Redovisning av ej verkställda beslut, kvartal 2 2025 SN2026/5 Tjänsteskrivelse 2026-08-18 Socialförvaltningen Dnr 190705 Karolin Lindh | Utvecklingsledare/nämndsekreterare 0734-64 75 45 | karolin.lindh@bollebygd.se Redovisning av ej verkställda beslut kvartal 2, 2026 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna redovisningen av ej verkställda beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade under perioden 2026-04-01 – 2026-06-30. Ärendet Socialnämnden ska rapportera alla gynnande beslut som ej verkställts inom tre månader dagen för beslut till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och kommunens revisorer enligt 34 kap. 1 § socialtjänstlagen (SoL) och 28 f § lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Beslut som inte har verkställts på nytt efter att verkställigheten av någon anledning har avbrutits ska också rapporteras. Besluten ska rapporteras varje kvartal tills de är verkställda eller avslutats av annan anledning. För varje beslut ska socialnämnden ange tidpunkten för beslutet, vilken typ av insats beslutet gäller samt kortfattat uppge skälen för fördröjningen. Vidare ska socialnämnden lämna en statistikrapport till kommunfullmäktige enligt 34 kap. 3 § SoL och 28 h § LSS. Rapporteringen ska ske en gång per kvartal. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033–231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se Tjänsteskrivelse 2026-08-18 Totalt har fyra ej verkställda beslut rapporterats till IVO. Av dessa hade tre beslut redan verkställts före rapporteringsperioden och kunde därför avslutas i direkt anslutning till rapporteringen. Barnkonsekvensanalys Barnperspektivet beaktas i varje enskilt ärende som rör barn. Då ett beslut om insats inte kan verkställas inom rimlig tid övervägs andra insatser eller alternativa lösningar för att tillgodose den enskildes behov oavsett om insatsen gäller barn, familj, ungdom eller vuxen. Detta för att minimera eventuella negativa konsekvenser för den enskilde. Beslutsunderlag - Statistikrapport över ej verkställda beslut – kvartal 2, skapad 2026-08-18, SN2026/5 Skickas till Kommunfullmäktige (meddelande) Kommunens revisorer BOLLEBYGDS KOMMUN Socialförvaltningen Rickard Olsson Karolin Lindh Förvaltningschef Utvecklingsledare/nämndsekreterare Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033–231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se Tjänsteskrivelse 2026-08-18 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033–231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se Statistikrapport 1 (2) 2026-08-18 Dnr : 190704 Statistikrapport - Redovisning av ej verkställda beslut, kvartal 2 2026 Typ av insats Beslutsdatum Datum för när Skäl för dröjsmål Lagrum verkställigheten avbröts Kontaktperson 2026-04-10 Hos kommunen, 9 § 4 LSS svårigheter att hitta kontaktperson Öppenvårdsverksamhet 2026-01-26 Hos kommunen, otydlighet 11 kap. 1 (inkl. eller brister i den egna § SoL familjebehandlande organisationen (t.ex. insatser) tekniska system, ansvar, interna arbetet) Öppenvårdsverksamhet 2026-01-15 Hos den enskilde, 11 kap. 1 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033–231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se (inkl. hälsotillstånd är/har varit § SoL familjebehandlande ett hinder merparten av insatser) väntetiden Öppenvårdsverksamhet 2026-02-04 Hos den enskilde, annat 11 kap. 1 (inkl. § SoL familjebehandlande insatser) Fetstil = nya beslut som ej rapporterats om tidigare BOLLEBYGDS KOMMUN 16. Sammanträdestider för socialnämnden, presidium och sociala utskottet samt övriga möten 2027 SN2026/102 Tjänsteskrivelse 2026-08-06 Karolin Lindh | Dnr 190581 Utvecklingsledare/nämndsekreterare 0734-34 75 45 | karolin.lindh@bollebygd.se Sammanträdestider för socialnämnden, sociala utskottet och presidium 2027 och övriga möten Förslag till beslut Socialnämnden fastställer sammanträdesplanen för socialnämnden, sociala utskottet och presidium för 2027 enligt förvaltningens förslag. Socialnämnden beslutar att genomföra en workshop avseende risk- och väsentlighetsanalysen som underlag för internkontrollplanen 2028 den 19 oktober 2027 kl. 09.00-13.00. Socialnämnden beslutar att genomföra en introduktions- och utbildningsdag för sociala utskottet den 19 januari 2027 kl. 09.00-12.00 samt en introduktions- och utbildningsdag för socialnämnden den 30 mars 2027 kl. 09.00-16.00. Ärendet Enligt socialnämndens rutin för planering av sammanträden, fastställd den 14 oktober 2022, ska beslut om nästkommande års sammanträdesplan fattas av socialnämnden senast i september. Socialförvaltningen har därför upprättat ett förslag till sammanträdesplan för 2027. Enligt förslaget förläggs socialnämndens sammanträden huvudsakligen till tisdagar. Vid tre sammanträdestillfällen föreslås dock sammanträdena hållas på onsdagar. Presidieberedningarna föreslås i huvudsak genomföras på tisdagar, men vid två Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033–231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se Tjänsteskrivelse 2026-08-06 tillfällen föreslås de i stället hållas på onsdagar. Sociala utskottets sammanträden föreslås i huvudsak förläggas till tisdagar. Ett sammanträde föreslås dock hållas på en måndag. Förslaget har tagits fram med hänsyn till kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens och kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträdesplanering samt tidpunkter för uppföljningsrapporter och andra återkommande ärenden. Med anledning av att en ny mandatperiod inleds år 2027 föreslås socialnämnden hålla ett extra sammanträde den 5 januari 2027. Syftet med sammanträdet är att välja ledamöter och ersättare till sociala utskottet samt att fastställa eller revidera de styrdokument som berör nämndens verksamhet inför den nya mandatperioden. Enligt socialnämndens reglemente, fastställt av kommunfullmäktige den 18 mars 2021 (§ 36), ska sociala utskottet utses av socialnämnden och bestå av tre ledamöter och två ersättare från nämnden. Socialförvaltningen föreslår följande datum: Presidium Socialnämnden Sociala utskottet Tisdag 13.00 Tisdag 13.00 Tisdag 09.00 22 december 2026 5 januari - 13 januari (onsdag) 26 januari 26 januari 9 februari 23 februari 23 februari 9 mars 23 mars 23 mars 6 april 21 april (onsdag) 20 april 11 maj 25 maj 25 maj 1 juni 16 juni (onsdag) 15 juni 10 augusti 24 augusti 24 augusti 7 september 21 september 21 september 6 oktober (onsdag) 19 oktober 18 oktober (måndag) Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033–231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se Tjänsteskrivelse 2026-08-06 9 november 24 november (onsdag) 23 november 7 december 21 december 21 december Övriga möten Förvaltningen föreslår att socialnämnden genomför arbetet med risk- och väsentlighetsanalysen inför internkontrollplanen 2028 genom en workshop den 19 oktober 2027 kl. 09.00-13.00. Med anledning av den nya mandatperioden föreslår förvaltningen även att nämndens förtroendevalda erbjuds utbildning om socialnämndens uppdrag, styrning, verksamhetsområden och relevant lagstiftning. Utbildningsinsatserna genomförs av förvaltningens tjänstepersoner, som bidrar med kunskap och erfarenhet från sina respektive ansvarsområden. Föreslagna utbildningstillfällen: • 19 januari 2027 kl. 09.00-12.00: Introduktions- och utbildningsdag för samtliga ledamöter och ersättare i sociala utskottet. • 30 mars 2027 kl. 09.00-16.00: Introduktions- och utbildningsdag för samtliga ledamöter och ersättare i socialnämnden. Barnkonsekvensanalys Ärendet avser fastställande av socialnämndens sammanträdesplan för 2027. Beslutet är av administrativ karaktär och reglerar nämndens arbetsformer och mötesstruktur. Beslutet bedöms inte medföra några direkta konsekvenser för barn och unga. Någon fördjupad barnkonsekvensanalys har därför inte bedömts nödvändig. En fungerande planering av nämndens sammanträden bidrar dock till en effektiv handläggning och styrning av verksamheten, vilket indirekt kan främja barns och ungas rättigheter och behov. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033–231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se Tjänsteskrivelse 2026-08-06 Beslutsunderlag - Sammanträdestider för socialnämnden, sociala utskottet och presidium 2027, daterad 2026-08-06 - Sammanträdestider för socialnämnden, sociala utskottet och presidium 2027 – förslag, daterad 2026-08-06 Skickas till Nämndsekreterare Kommunsekreterare (för kännedom) BOLLEBYGDS KOMMUN Socialförvaltningen Rickard Olsson Karolin Lindh Förvaltningschef Utvecklingsledare/nämndsekreterare Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033–231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se 2026-08-06 Socialförvaltningen Dnr : 190582 Karolin Lindh | Utvecklingsledare/nämndsekreterare 0734-64 75 45 | karolin.lindh@bollebygd.se Sammanträdestider för socialnämnden, sociala utskottet och presidium 2027 Presidium Socialnämnden Sociala Hänsyn utskottet Tisdag 13.00 Tisdag 13.00 Tisdag 09.00 22 december 5 januari - (2026) Flytt till onsdag 13 januari 26 januari 26 januari (onsdag) p.g.a. KS Årsrapport 9 februari 23 februari 23 februari Uppföljningsrapport 9 mars 23 mars 23 mars februari Flytt till onsdag 6 april 21 april (onsdag) 20 april p.g.a. KS Uppföljningsrapport 11 maj 25 maj 25 maj april Flytt till onsdag 1 juni 16 juni (onsdag) 15 juni p.g.a. KS 10 augusti 24 augusti 24 augusti Uppföljningsrapport 7 september 21 september 21 september augusti (delår) Flytt till onsdag 6 oktober 19 oktober 18 oktober (onsdag) (måndag) p.g.a. KS Flytt till måndag p.g.a risk- och konsekvensanalys Uppföljningsrapport oktober 24 november 9 november 23 november (onsdag) Flytt till onsdag p.g.a. KS 7 december 21 december 21 december 20. Redovisning av delegeringsbeslut till socialnämnden, augusti 2026 SN2026/1 Tjänsteskrivelse 2026-09-14 Karolin Lindh | Dnr SN2026/1-33 Utvecklingsledare/nämndsekreterare 0734-64 75 45 | karolin.lindh@bollebygd.se Redovisning av delegeringsbeslut, augusti 2026 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner redovisningen av delegeringsbeslut. Ärendet Socialnämnden har överlämnat sin beslutanderätt till utskott, förtroendevalda och tjänstepersoner i kommunen enligt socialnämndens antagna delegeringsordning 25 augusti 2026, § 80. Dessa beslut ska redovisas till socialnämnden. Redovisningen innebär inte att socialnämnden ska ompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Däremot kan socialnämnden återkalla lämnad delegering. En lista över beslut som fattats med stöd av delegeringsordningen under perioden 2026-08-01– 2026-08-31 lämnas som beslutsunderlag. En sammanställning över beslut från sociala utskottets sammanträde från föregående månad lämnas också. Nedan presenteras en sammanfattning av antal beslut/ärenden i följande områden/ärendegrupper; Augusti 2026 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033–231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se Tjänsteskrivelse 2026-09-14 Bifall Avslag* Övrigt* Totalt IFO Barn och unga 3 - 34 37 IFO Vuxen (missbruk, - - 13 13 sociala kontrakt, boendestöd) Ekonomiskt bistånd 47 29 13 89 Ordförandebeslut - - - 0 Socialt utskott 1 - 2 3 Äldreomsorg 54 1 - 56 Funktionsstöd 3 1 - 4 *Avslag innefattar även delavslag, vilket innebär att den enskilde får en del av insatsen som hen har ansökt om. Avslag/delavslag kan bland annat bero på att den enskilde kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt, t.ex. av annan huvudman eller insats. *Övrigt innefattar bland annat beslut om; att avsluta/inleda utredning/insats, överväganden om fortsatt vård/insats, m.m. För fullständig redovisning se bifogad sammanställning. Beslutsunderlag - Redovisning av delegeringsbeslut, SN2026 - Sammanställning beslut socialt utskott, SN2026 Skickas till Socialförvaltningen BOLLEBYGDS KOMMUN Socialförvaltningen Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033–231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se Tjänsteskrivelse 2026-09-14 Rickard Olsson Karolin Lindh Förvaltningschef Utvecklingsledare/nämndsekreterare Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033–231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se Delegationsbeslut 2026-09-14 1 (12) Handläggare Karolin Lindh | Utvecklingsledare/nämndsekreterare Dnr : SN2026/1-34 0734-64 75 45 | karolin.lindh@bollebygd.se Redovisning av delegeringsbeslut, augusti 2026 Socialnämnden har överlämnat sin beslutanderätt till utskott, förtroendevalda och tjänstepersoner i kommunen enligt socialnämndens antagna delegeringsordning 25 augusti 2026, § 80. Dessa beslut ska redovisas till socialnämnden. Redovisningen innebär inte att socialnämnden ska ompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Däremot kan socialnämnden återkalla lämnad delegering. Delegeringslistor och beslut finns tillgängliga hos socialförvaltningen. Följande delegationsbeslut redovisas för nämnden: Delegeringsbeslut Individ- och familjeomsorg – 2026-08-01 – 2026-08-31 Besluts Datum Beslut Beslutsfattare id 40588 2026-08- Vux Beslut förfrågan besvarad Ssek 04 40589 2026-08- Vux Beslut förfrågan besvarad Ssek 04 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033–231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se 40590 2026-08- Vux Utredning enligt 14 kap 2 § SoL, inleds Ssek 04 40591 2026-08- BoU ÖKL Överklagandet kommit in i rätt tid EC 03 40592 2026-08- BoU ÖKL Omprövning, beslut ändras ej EC 05 40593 2026-08- Bou Utredning avslutas utan åtgärd EC 05 40594 2026-08- BoU Beslut att inte inleda utredning enligt 14 kap 2 EC

§72 SN2026/91 Initiativärende (FR, SD) om bemötande inom demensomsorgen Beslut Socialnämnden beslutar att initiativärendet får väckas och godkänner förslaget. Ärendet Ett initiativärende om bemötande inom demensomsorgen väcks av Anneli Lindström (FR) och Birgitta Rasmussen (SD) på dagens sammanträde. Initiativärendet lyder: Under 2025 och 2026 har flera Lex Sarah-anmälningar inkommit rörande demens verksamheten på Bollegårdens särskilda boende. Anmälningarna har utretts och pekar på brister i bemötande, arbetsmetoder och kunskap. Situationen har även uppmärksammats i lokal media, vilket påverkat förtroendet för verksamheten. Mot denna bakgrund har kommunen genomfört en genomlysning av demensenheten som redovisas den 15 juni 2026 för socialnämnden. Genomlysningen visar att verksamheten har styrkor, men också tydliga utvecklingsbehov kopplade till kompetens och förhållningssätt. För att stärka kvaliteten och säkerställa en långsiktig kompetenshöjning föreslås att Bollebygds kommun ser över möjlighet att ansluta sig till Stjärnmärkt – en nationellt etablerad utbildningsmodell som framtagits av Svenskt Demenscentrum Som ger personalen fördjupad kunskap om demens, bemötande och personcentrerat arbetssätt. Modellen används i många svenska kommuner Justerandes Utdragsbestyrkande sign Sida S26id1a a 1v a3v1 24 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum 2026-06-15 och fungerar som en kvalitetssäkring för både brukare och anhöriga. Förslag till beslut Beslutsgång Ordföranden frågar först om initiativärendet får väckas eller inte och finner att socialnämnden beslutar att det får väckas och godkänner förslaget. Beslutsunderlag  Initiativärende (FR, SD) om bemötande inom demensomsorgen Skickas till Förvaltningschef Verksamhetschef ÄO/KPV Utvecklingschef Paragrafen är justerad Justerandes Utdragsbestyrkande sign Sida S26id2a a 2v a3v1 24 13. Förordnade polishandräckning enligt 43 § LVU och 8 kap. 7 § LBSB SN2019/96 Tjänsteskrivelse 2026-09-01 Karolin Lindh | Dnr 190944 Utvecklingsledare/nämndsekreterare 0734-64 75 45 | karolin.lindh@bollebygd.se Förordnande polishandräckning enligt 43 § p. 2 LVU och 8 kap. 7 § LBSB Förslag till beslut Socialnämnden förordnar befogenheten att påkalla och återkalla handräckning enligt

§120 KS2024/264 Arkitekturstrategi för Bollebygds kommun - beslut om remiss Beslut Kommunstyrelsen skickar arkitekturstrategi för Bollebygds kommun för samråd till de kommunala råden (hållbarhetsrådet, föreningsrådet, ungdomsrådet och det kommunala pensionärsrådet (KPR)), facknämnderna, partierna som är representerade i kommunfullmäktige, och Länsstyrelsen i Västra Götalands län, samt ställa ut den offentligt. Sista svarsdatum för synpunkter till kommunstyrelsen är 2026-09-30. Ärendet Kommunstyrelsen gav kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag i december 2024 att ta fram en arkitekturstrategi för Bollebygds kommun. Kommunstyrelsen beslutade den 27 maj 2025 (§ 76) att Bollebygds kommun ska göra ett åtagande inom ramen för åtgärdsprogrammet för miljömålen – Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland, punkt BK6 – Kommuner tar fram arkitekturstrategi. Arkitekturstrategin har tagits fram som ett kommunövergripande, vägledande dokument. Den är inte juridiskt bindande utan ska fungera som stöd för långsiktiga och samordnade ställningstaganden i kommunens arbete med planering, byggande och förvaltning av den byggda miljön. Syfte med arkitekturstrategin: Syftet med arkitekturstrategin är att ange kommunens viljeinriktning för en hållbar och kvalitativ fysisk utveckling. Strategin riktar sig till politiker och Justerandes Utdragsbestyrkande sign Sida S21id5a a 1v a3v1 34 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2026-06-16 tjänstepersoner inom plan- och bygglovsprocessen och ska stödja tidiga ställningstaganden och helhetssyn i samhällsbyggandet. Den är även tänkt att fungera som ett dialogverktyg för samtal om arkitektur, gestaltning och kvalitet i den byggda miljön, samt att tydliggöra kommunens intentioner gentemot exempelvis arkitekter, byggherrar och projektörer. Hur arkitekturstrategin har tagits fram: Arbetet med arkitekturstrategin har genomförts i nära samverkan mellan en politisk styrgrupp och kommunens tjänstepersoner. Kommunstyrelsen beslutade den 28 januari 2025 (§ 6) att inrätta en politisk styrgrupp bestående av kommunstyrelsens arbetsutskott samt en representant från respektive övrigt parti med mandat i kommunfullmäktige. Den politiska styrgruppen har varit beslutande för strategins innehåll och haft till uppgift att säkerställa bred politisk förankring och framdrift i arbetet. Processen har haft ett brett dialogbaserat upplägg. Medborgardialog har genomförts genom öppet seminarium, enkäter till invånare och ungdomar samt barndialog. Därutöver har workshops genomförts med politiker och tjänstepersoner. Dialogresultat och relevanta kunskapsunderlag har legat till grund för framtagandet av strategins mål, strategier och principer. Remiss och offentlig utställning innebär ett visst merarbete för förvaltningen i form av hantering och sammanställning av inkomna synpunkter. Arbetet bedöms genomföras inom befintliga ramar. Arkitekturstrategin är ett vägledande dokument och ett dialogverktyg för samtal om arkitektur och gestaltning. För att strategin ska få genomslag i denna roll bedöms remiss och offentlig utställning vara viktiga för bred för förankring och Justerandes Utdragsbestyrkande sign Sida S21id6a a 2v a3v1 34 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2026-06-16 kvalitet inför politiskt antagande. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen skickar arkitekturstrategi för Bollebygds kommun för samråd till de kommunala råden (hållbarhetsrådet, föreningsrådet, ungdomsrådet och det kommunala pensionärsrådet (KPR)), facknämnderna, partierna som är representerade i kommunfullmäktige, och Länsstyrelsen i Västra Götalands län, samt ställa ut den offentligt. Sista svarsdatum för synpunkter till kommunstyrelsen är 2026-09-30. Beslutsgång Ordföranden frågar om förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Beslutsunderlag  §108 KSAU Arkitekturstrategi för Bollebygds kommun - beslut om remiss  Arkitekturstrategi, remissförslag, sidor, 260528  Arkitekturstrategi - remissfrågor  Kulturmiljöinventering Bollebygds kommun, 260413  Dialog arkitekturstrategi, Rapport, 260515 Skickas till Plan- och exploateringsenheten Paragrafen är justerad Justerandes Utdragsbestyrkande sign Sida S21id7a a 3v a3v1 34 Remissfrågor till 1 (1) arkitekturstrategi – KS2024/264 Arkitekturstrategi – remissfrågor Kommunen har tagit fram ett förslag till arkitekturstrategi som nu skickas på remiss till berörda nämnder och organisationer. Syftet är att inhämta synpunkter, erfarenheter och perspektiv från verksamheter som berörs av strategin. Remissfrågorna ska bidra till att säkerställa att strategin är relevant, tydlig och användbar i praktiken. Se remissfrågorna som ett stöd för att underlätta läsningen och tolkningen av remisshandlingen. Era synpunkter är viktiga för det fortsatta arbetet med att bearbeta och färdigställa strategin. Frågor Övergripande förståelse • Hur uppfattar ni arkitekturstrategins syfte och inriktning? • Är strategin tillräckligt tydlig för att kunna användas som vägledning i ert arbete? Innehåll och relevans • I vilken grad speglar strategin de frågor och utmaningar ni möter i er verksamhet? • Saknas något centralt perspektiv eller någon viktig fråga i strategin? • Finns det delar som upplevs otydliga eller svåra att tillämpa? Användbarhet • Vilket stöd ger strategin för avvägningar i planering, byggande och förvaltning? Samordning och helhet • Bidrar strategin till en gemensam riktning för kommunens arbete med den byggda miljön? • Hur väl fungerar strategin som ett verktyg för samverkan mellan olika verksamheter? Förbättringar • Hur kan strategin förbättras för att bli mer tydlig, relevant och användbar? • Har ni konkreta förslag på ändringar eller tillägg? Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033–231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se Arkitekturstrategi Kommunstyrelseförvaltningen Arkitekturstrategi för Bollebygds kommun S S I M E R bboolllleebbyyggdd..ssee Förord Kommunstyrelsen gav kommunstyrelseförvaltningen 2024-12- 10 § 191 i uppdrag att upprätta en Arkitekturstrategi för Bolle- bygds kommun. För att förstå vilken inriktning på arkitektur- strategin som är rätt för Bollebygd har medborgardialog i olika former bedrivits. Detta dokument sammanfattar det dialogarbete som genom- förts som underlag för Bollebygds arkitekturstrategi. Syftet har varit att fånga invånarnas, politikens och förvaltningens syn på den byggda miljön i dag och i framtiden. Genom enkäter, workshops och samtal har olika perspektiv samlats in för att identifiera viktiga kvaliteter att bevara och utveckla. S Dialogen har omfattat ett öppet seminarium, medborgarenkät, ungdomsenkät, barndialog samt workshops med politiker och tjänstepersoner. Arbetet har gett en bred grund för att formule- S ra strategins inriktning och koppla den till kommunens vision. I M E R Titel: Arkitekturstrategi för Bollebygds kommun Diarienummer: KS / 2024 264 Antagen: xx-xx-xx 20 Antagen av: Kommunfullmäktige Omfattar: Arkitekturstrategin vänder sig till kommu- nens verksamheter, aktörer som är intresserade av att bygga i kommunen, fastighetsägare samt allmänheten Dokumentansvarig: Kommunstyrelsen (Politisk nivå) Plan-och exploateringsavdelningar, Kommunstyrelse- förvaltningen (Tjänstenivå) Uppföljning: Vid behov Illustrationer och foton: Alla illustrationer och foto- när skapade eller tagna av medarbetare på Bollebygds kommun om inget annat anges. Ändringar: Kommunstyrelseförvaltningen har möjlig- het att göra redaktionella ändringar i dokumentet. Medverkande Innehåll Politisk styrgrupp Ulf Rapp (S), KS ordförande Ordlista 6 Daniel Persson (SD), KS 1:a vice ordföranden Inledning 9 Sju strategier för god arkitektur i Bollebygds kommun 10 Stefan Hederdahl (M), KS 2:a vice ordföranden Varför en arkitekturstrategi? 10 Cecilia Carlsson (KD), ledamot Bakgrund 12 Tomas Ridell (V), ledamot Syfte och målgrupp 12 Emma Suttinen Persson (L), ledamot Hur strategin ska användas 12 Process 13 Maria Brandt (FR), ledamot Arkitekturstrategins förhållande till strategiska styrdokument 13 Fredrik Olofsson (C), ledamot Strategi 17 Malin Klar (MP), ledamot SArkitekturen baseras på en tydlig idé 18 Arkitekturen skapar platser för möten och aktivitet 20 Medverkande tjänstepersoner Arkitekturen knyter ihop samhällets olika platser 24 SArkitekturen ser och nyttjar naturen som en resurs 28 Kajsa Sparrings, plan- och exploateringschef Arkitekturen anpassas till platsen 32 Anna Dahlbäck, planarkitekt och arkitekt Arkitekturen sätter människan i centrum 38 I Arkitekturen formas med omtanke för vår miljö 42 Erika Eliasson, samhällsplanerare M Andreas Andersson, samordnare park-och avfallsenheten Hur gör vi? 47 Josephine Sjöblom, projektledare och lokalstrateg Tillvägagångssätt 48 Samtalsguide 49 Katarina Cvijovic, trafikingenjör E Processguide 50 Annika Eriksson, näringslivsutvecklare Peter Krahl Rydberg, miljö-och hållbarhetsstrateg R Kristina Sunebrand, folkhälsostrateg Cecilia Svedberg, bygglovshandläggare Peter Büchel, infrastrukturstrateg Robert Hagström, kultur-och fritidschef 4 Sida 221 av 314 5 Ordlista de ekosystem, både för människans välbefin- Livscykel Tillgänglighet nande och överlevnad. Exempelvis behöver vår Hur länge ett material eller en byggnad håller En tillgänglig plats är utformat på ett sätt som livsmedelsproduktion ekosystemtjänster såsom Biologisk mångfald innan det måste bytas ut. möjliggör för personer att tillträda oberoende av pollinerande insekter, bakterier och maskar som dess fysiska förmåga. Det kan också inkludera Biologisk mångfald innebär att det finns en stor gör jorden bördig och insekter som är naturliga kvaliteter såsom tydlig skyltning, sittplatser längs variation i naturen. Variationen syftar både till bekämpare av oönskade skadedjur i våra grödor. Målpunkter vägen och tydliga entréer, vilket bland annat att det finns flera olika typer av ekosystem och Viktiga platser som människor rör sig till, till ökar områdets orienterbarhet och trivsamhet. naturliga livsmiljöer, men även att dessa i sig Gaturum exempel skolor, centrum eller sevärdhet. innehåller en stor variation av arter, som i sin Det utrymme som bildas mellan byggnader, tur har stor genetisk variation. Den biologiska inklusive gator, trottoarer och grönska. Mänsklig skala mångfalden har stor direkt effekt på ekosyste- mens funktion och fortvarande, vilket påverkar Mänsklig skala betyder att platser och byggnader dess förmåga att leverera många av de ekosys- Gestaltad livsmiljö utformas med människan i fokus. Det handlar temtjänster som människan är beroende av. om hur en enskild person upplever miljön, hur Helheten av byggnader, platser och landskap vi rör oss, ser och känner på platsen. Detaljer som formar människors vardagsmiljö och och storlek anpassas efter människor, så att Byggnadsminne livskvalitet. Platser där vi lever våra liv. det känns tryggt, lätt att förstå och trivsamt. S Ett byggnadsminne är en byggnad som är Motsatsen är när något är väldigt stort eller skyddad av lag eftersom den har särskilt stort Gestaltning överväldigande, vilket kan kännas opersonligt kulturhistoriskt värde. Det kan vara byggnadens Hur byggnader, platser och miljöer formas Soch svårorienterat. arkitektur, historia eller betydelse för platsens genom val av skala, form, material, färg och identitet. detaljer. IOffentliga rum M Platser som är tillgängliga för alla, såsom gator, Dagvatten Klimatanpassning torg, parker och andra gemensamma ytor. Tillfälligt förekommande regn- och smältvatten Åtgärder som syftar till att skydda miljön och som avrinner från markytor, tak och andra människors liv, hälsa och egendom geEnom att Planlösning konstruktioner. Begreppet kan även inkludera samhället anpassas till de konsekvenser som ett uppträngande grundvatten. Hur rummen i en byggnad är organiserade. förändrat klimat kan medföra för mark, vatten R och bebyggelse Detaljplan Platsanalys Genom framtagandet av en detaljplan reglerar Kulturhistoriskt värde En analys av ett specifikt geografiskt område för kommunen den utpekade platsens mark- och att förstå dess unika fysiska, sociala och kulturel- Kulturhistoriskt värde handlar om de betydelser vattenanvändning. Detaljplanen är juridiskt la förutsättningar som grund för planering och och berättelser som finns i byggnader, platser bindande och dess innehåll ligger till grund för gestaltning. eller områden. Det kan handla om arkitektur, beslut om bygglov och annan lovgivning. historia, identitet, patina eller andra kvaliteter som visar hur platsen har använts och utvecklats Platsidentitet Ekosystem över tid. Vad som anses värdefullt kan förändras De kvaliteter som gör en plats unik, såsom Ett ekosystem är allt levande och den miljö som i takt med samhället. historia, landskap, bebyggelsestruktur, material finns i ett område i naturen, där alla delar jobbar och sociala värden. tillsammans. Växter, djur, småkryp, vatten, mas- Kulturmiljö kar – alla delar är viktiga. Ett ekosystem kan till En kulturmiljö är en miljö eller plats som på Tidiga skeden exempel vara ett korallrev, en skog eller området något sätt har påverkats av människor. Kul- Tidiga skeden är den första delen av plan- och runt en stubbe. turmiljöer kan vara allt från enskilda hus till byggprocessen, tillexempel när en detaljplan tas stadsdelar, industrimiljöer och stora natur- eller fram. Det är då de stora och viktiga besluten Ekosystemtjänst jordbrukslandskap som tillsammans bildar en tas, till exempel vad som ska byggas, var det Ekosystemtjänst är ett begrepp som enligt Na- utmärkande karaktär. Genom kulturmiljöer får ska ligga och hur området ska fungera i stort. turvårdsverket används som ett sätt att beskriva information om hur samhällen och levnadssätt Fokus ligger på helheten snarare än på detaljer. ekosystemens funktion och nytta för människan. har förändrats över tid. Mer detaljerade frågor, som byggnaders exakta Begreppet synliggör vårt beroende av fungeran- utformning, hanteras senare i processen, till exempel i bygglovsskedet. 6 Sida 222 av 314 7 Inledning Inledning Inledning Kapitlet ger en översikt av arkitekturstrategins bakgrund, syfte och användning samt hur den förhåller sig till andra styrande dokument och processer inom samhällsbyggandet. S S I M E R 8 Sida 223 av 314 9 Inledning Inledning Varför en arkitekturstrategi? Arkitektur handlar om hur vi formar vår omgivning, från hus och gator till torg och landskap. Den påverkar vårt vardagsliv, hur vi använder olika platser och hur vi känner när vi vistas i dem. När arkitekturen förenar funktion, hållbarhet och upplevelse skapar den värde för både människor och samhälle. Medvetna beslut gör det möjligt att bygga miljöer som står sig över tid, speglar våra värderingar och stärker kommunens identitet. Bollebygds kommun utvecklas ständigt där både nya och etable- rade områden kan förändras och växer fram. Genom medvetna val kan vi styra utveckling så att vår fysiska miljö formas i linje med kommunens mål och visioner. På så sätt utvecklas platser där människor trivs. S För att göra medvetna val i utvecklingen av våra fysiska miljöer behöver vi berätta hur Bollebygds kommun ska utvecklas. Vad som är särskilt viktigt i gestaltningen av våra byggda miljöer S framgår därför i denna arkitekturstrategi. Mycket av det som står i dokumentet kan uppfattas som själv- I klarheter, till exempel att utforma inkluderande och användbara M miljöer för alla och använda material som håller över tid. Samtidigt visar verkligheten att det är just sådana självklarheter som inte alltid tas på allvar när projekten väl genomförs, med en sämre E Bårhus vid Bollebygds kyrka livsmiljö som resultat. Arkitekt: Abako (2024) Arkitekturstrategins sju strategier och de underliggande principer- R na är politiskt antagna av kommunfullmäktige. De har tagits fram i nära samarbete mellan en politisk styrgrupp och kommunens tjänstepersoner. Arbetsgruppen har bestått av tjänstepersoner som på olika sätt arbetar med kommunens byggda miljöer, till exempel bygglovshandläggare, parksamordnare och samhällsplanerare. I den politiska styrgruppen har varje parti i kommunfullmäktige haft en representant. Sju strategier för god arkitektur i Bollebygds kommun Paraplystrategi: Baseras på en tydlig idé Skapar platser för Knyter ihop samhällets Ser och nyttjar naturen möten och aktivitet olika platser som en resurs Anpassas till platsen Sätter människan i Formas med omtanke centrum för vår miljö Bollebygds församlingshem Arkitekt: Nils Andréasson arkitektkontor (2022) 10 Sida 224 av 314 11 Inledning Inledning Bakgrund Process Kommunstyrelsen gav kommunstyrelseförvaltningen - - För att förstå vilken inriktning på arkitekturstrategin som är rätt 2024 12 10 § i uppdrag att upprätta en Arkitekturstrategi för Bollebygds för Bollebygd har medborgardialog i olika former bedrivits. En 191 kommun. beskrivning av respektive moment presenteras i en separat rap- port. Arkitekturstrategin har tagits fram som ett fristående dokument, och har därmed inte behövt förhålla sig till Plan- och Bygglagens Följande dialogaktiviteter har utförts under arbetet med arkitek- ( : ) bestämmelser gällande process och innehåll. Arkitek- turstrategin: 2010900 turstrategin antas politiskt och fyller därför en viktig funktion, Seminarium arkitektur då dess riktlinjer möjliggör för att mer strategiska och långsiktiga » beslut kan fattas. Medborgarenkät » En kommuntäckande kulturmiljöinventering har tagits fram som » Ungdomsenkät ett kunskapsunderlag till arkitekturstrategin. Syftet är att ge en Förankring med kommunen genom en arbetsgrupp med tjänste- » uppdaterad bild av kommunens kulturmiljöer. Det ger en förstå- personer else för kommunens identitet och vad som bör bevaras, utvecklas Workshopserie med politisk styrgrupp eller lyftas fram. » S Barndialog » Syfte och målgrupp S Arkitekturstrategin anger Bollebygds kommuns viljeinriktning för Arkitekturstrategins förhållande den fysiska utvecklingen och byggandet av framtidens Bollebygd I till strategiska styrdokument samt det arbetssätt som krävs för att nå dit. Den visar hur kom- M munen arbetar med arkitekturens olika skalor och fungerar som I figuren till höger visas hur arkitekturstrategin förhåller sig till stöd för långsiktiga och hållbara beslut i planering, byggande och internationella, nationella, regionala och kommunala strategier, förvaltning. E mål och andra handlingar. Efter illustrationen ges en kortfattad prestation av relevanta dokument, vad gäller dess innehåll och Strategin är ett styrdokument för kommunens hållbara fysiska förhållande till grönplanen. Dessa har kategoriserats, från interna- utveckling och ett dialogverktyg i bygg- Roch fastighetsutvecklings- tionell till kommunal nivå. processer. Den gäller hela kommunen både tätort och landsbygd och tydliggör kommunens intentioner gentemot exempelvis arkitekter, byggherrar och projektörer. Internationell och nationell nivå Målgruppen är främst politiker och tjänstepersoner i kommunen Agenda 2030 samt byggaktörer och arkitekter, men även medborgare och andra I september antog FN:s medlemsstater en global handlings- 2015 intresserade. Strategin bidrar också till att öka kunskapen om plan för hållbar utveckling, kallad Agenda . Med sina mål 2030 17 arkitektur och dess roll i en hållbar samhällsutveckling. Kultur- och delmål tar den upp de största utmaningarna i världen, 169 miljöinventeringen är en bilaga till strategin och ska stödja arbetet som att utrota fattigdom och hunger, bekämpa klimatförändringar med att uppnå dess syfte. och främja fred och rättvisa. Sveriges miljömål Hur strategin ska användas Sveriges miljömål kan ses som ett sätt att bidra till den ekologis- Strategin är tänkt att användas i alla skeden och delprocesser av ka hållbarheten inom ramen för Agenda . År antog 2030 1999 samhällsutvecklingen, från idé och tidig planering till genomför- Sveriges riksdag de svenska miljömålen, vars syfte beskrivs väl i ande, förvaltning och bevarandefrågor. Sveriges generationsmål: ”att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser”. Av de miljömålen kan en arkitekturstrategi bidra särskilt till målet om 16 en god bebyggd miljö. Genom att ha en arkitekturstrategi kan kommunen tydligt visa hur byggda miljöer ska planeras, utformas och förvaltas för att vara hållbara, attraktiva och långsiktigt funk- Figur 2. Diagram om hur arkitekturstrategin tionella. förhåller sig till andra dokument. 12 Sida 225 av 314 13 Inledning Inledning Plan-och bygglagen Boråsregionens utvecklingsstrategi Plan-och bygglagen utgör det huvudsakliga legala verktyget för att Kommunalförbundet Boråsregionen Sjuhärad tog fram en 2021 styra god arkitektonisk kvalitet. I lagen finns enligt Boverket ett utvecklingsstrategi, som Bollebygds kommun behöver förhålla sig flertal bestämmelser vars kärna är att verka för en god arkitektur till i sin planering. Främst lyfts vikten av hållbara och attraktiva bo- och gestaltad livsmiljö, även om dessa begrepp inte ordagrant endemiljöer, vilket är i linje med grönplanens avsikter. återfinns i lagen. Lagen ställer däremot uttryckligen krav på att planering och byggande ska främja en ändamålsenlig struktur och Kommunal nivå estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder. Därutöver har kommunen även andra, Vision Bollebygds kommun 2035 mjuka styrmedel för genomförandet av arkitektur i alla dess I Vision Bollebygds kommun , beskrivs den framtidsbild kom- skeden, från nationell till lokal nivå. 2035 Västra Götalandsregionens munen avser att arbeta för. Här lyfts bland annat värdet av utbyggda miljömål 2030 gång-och cykelvägar, bostäder för alla och mötesplatser som kva- Politik för gestaltad livsmiljö liteter som bidrar till invånarnas livskvalitet. Vid framtagandet av Riksdagen antog 2018 politiken för gestaltad livsmiljö, en arkitekturstrategin har kommunens vision fungerat som vägvisare "Arkitektur, form och nationell arkitekturpolicy som tar ett helhetsgrepp om hur miljöer för hur den fysiska miljön kan utvecklas i linje med kommunens design ska bidra till ett formas och förvaltas. Politiken handlar om att arkitektur, form, långsiktiga ambitioner. S hållbart, jämlikt och min- design, konst och kulturarv ska bidra till ett hållbart och attraktivt dre segregerat samhälle samhällsbygge för alla. Den är styrande för statliga initiativ, kan Hållbarhetspolicy och miljöpolicy med omsorgsfullt gestal- vägleda kommuner och regioner och ligger i linje med Agenda S Boråsregionens utvecklingsstrategi För att vägleda hållbarhetsarbetet har Bollebygds kommun tagit fram tade livsmiljöer, där alla 2030 och andra nationella mål. Boverket har konkretiserat en hållbarhetspolicy och en miljöpolicy. Hållbarhetspolicyn lyfter ges goda förutsättningar detta genom att ge kommuner möjlighet att ta fram egna vikten av ett gott liv, god hälsa och en ekologiskt hållbar utveck- I att påverka utvecklingen arkitekturstrategier. ling. Miljöpolicyn betonar att miljöhänsyn ska tas vid planering och M av den gemensamma byggande samt att natur-, vatten- och kulturmiljöer ska tas tillvara New European Bauhaus miljön." och utvecklas. Policydokumenten motiverar därmed framtagandet Ur propositionen ”Politik New European Bauhaus är ett initiativ från EU-kommissionen av en arkitekturstrategi som ska bidra till en långsiktigt hållbar och E för gestaltad livsmiljö” som lanserades 2020. Det kopplar ihop hållbarhet, estetik och omsorgsfullt gestaltad livsmiljö i kommunen. (Prop. 2017/18:110) som inkludering för att stötta genomförandet av den europeiska gröna antogs 2018 av Riksda- given. Tanken är att den gröna omställniRngen inte bara ska vara Översiktsplan gen. teknisk och klimatmässig, utan också vacker, socialt rättvis och 2022 antog kommunfullmäktige Bollebygds översiktsplan, som meningsfull för människor i vardagen. Man kan säga att New anger hur kommunens mark- och vattenområden ska användas, European Bauhaus är motsvarigheten till politik för gestaltad utvecklas och bevaras. Planen ger vägledning för avvägningar livsmiljö på EU-nivå. mellan olika intressen samt för beslut om den byggda miljön. Arkitektur verkar på alla nivåer i samhällsplaneringen, från Regional nivå enskilda byggnader till hela områden. Arkitekturstrategin Västra Götalandsregionens miljömål 2030 och stödjer därför översiktsplanens inriktning samtidigt som den tillhörande åtgärdsprogram konkretiserar hur platser kan utvecklas i detalj. Västra Götalandsregionen antog de nationella miljömålen 2013 Detaljplaner och lovgivning på regional nivå. Det innebär att regionen arbetar för att uppnå generationsmålet samt de miljökvalitets- och etappmål som Detaljplaner är juridiskt bindande dokument som styr riksdagen beslutade om . Utöver dessa finns även regionala kommunens mark- och vattenanvändning och ligger till grund 1999 34 tilläggsmål som lyfter särskilda regionala förutsättningar och för beslut om bland annat bygglov, vilket ger dem direkt behov. Åtgärdsprogrammet är en gemensam plan för regionens påverkan på den fysiska miljön. Bygglov prövas alltid enligt Plan- arbete för en hållbar utveckling. Programmet samordnas av och bygglagen (PBL) och måste följa de juridiska ramar som Länsstyrelsen i samverkan med kommuner och andra aktörer för detaljplanen sätter. Arkitekturstrategin fungerar som vägledande att prioritera och stärka miljöarbetet. Inom programmet har Bol- planeringsunderlag och inspiration för kvalitet, gestaltning och lebygds kommun antagit åtagandet BK – Kommuner tar fram hållbar utveckling, men står aldrig över lagens krav. Genom att 6 arkitekturstrategi. Det innebär att kommunen har beslutat att ta integreras i detaljplane- och bygglovsprocesser skapar strategin fram en arkitekturstrategi och därmed tydliggör att arkitektur och förutsättningar för en mer genomtänkt och hållbar fysisk den byggda miljön är viktiga frågor som ska hanteras långsiktigt planering. och hållbart. 14 Sida 226 av 314 15 Strategi Strategi Strategi Arkitekturen i Bollebygds kommun tillvaratas och utvecklas enligt följande sju strategier Arkitekturen i Bollebygd... S S Baseras på en tydlig idé I M Skapar platser för möten och aktivitet E Knyter ihop samhällets olika platser R Ser och nyttjar naturen som en resurs Anpassas till platsen Sätter människan i centrum Formas med omtanke för vår miljö 16 Sida 227 av 314 17 Paraplystrategi Paraplystrategi Arkitekturen baseras på en tydlig idé Paraplystrategi: Baseras på en tydlig idé - för att stå sig över tid Arkitekturens kärnvärden funktion, robusthet och Skapar platser för möten Knyter ihop samhällets Ser och nyttjar naturen och aktivitet olika platser som en resurs upplevelse behöver alltid beaktas. Alla tre behöver genomsyra projektet och vara i balans med varandra för att kunna uppnå rätt nivå. Projektens kärnvärden behöver hålla på sikt. I analysen om hur projektet S bidrar genom dessa kriterier behöver det framgå hur Anpassas till platsen Sätter människan i Formas med omtanke för centrum vår miljö man ser på projektets framtid på en lång tidshorisont, S gärna hundra år. I Arkitekturen i Bollebygd... Ställningstaganden M Projektets idé beaktar alltid arkitekturens kärnvärden: funktion, robusthet och upplEevelse. Funktion handlar om hur projektet är användbar utifrån sitt syfte R och målgrupp. Kanske handlar det om hur ljud-och ljuskvaliteter underlättar för läsning i ett bibliotek, bostäder vars planlösningar kan förändras med enkla medel när familjen växer eller en stadskärna med tydliga stråk berättar hur man kan röra sig. Robusthet innebär att byggnader, platser och miljöer ska utvecklas på ett hållbart sätt som tillfredsställer våra nuvarande behov utan Hur följs det upp? att riskera kommande generationers möjligheter. Robusthet handlar Varje strategi har underliggande principer som visar hur om teknisk hållfasthet, materialval, klimatanpassning, drift och strategin ska uppnås i praktiken. Principerna är kopplade underhåll och transporter som projektet genererar. Att projektens till ett eller flera av arkitekturens kärnvärden (funktion, grundidé står sig över tid bidrar också till projektets robusthet. robusthet och upplevelse) vilket gör det tydligt vilken effekt varje princip har. På så sätt kan man följa upp hur Vår upplevelse av en plats påverkas av hur färg, form och material Vägledande fråga! projektet lever upp till paraplystrategin och säkerställa att samspelar. Arkitektur väcker våra sinnen och påverkar hur vi känner alla kärnvärden beaktas. oss. Genom planering och gestaltning, både i stort och smått, kan platser upplevas som inbjudande, trygga eller livliga. Läshänvisning Hur gör vi? I dokumentet finns det en vägledande fråga i slutet av Vad är projektets varje strategi. Frågan kan ställas för att utvärdera hur ett tydliga idé utifrån Arkitekturens kvalitet sammanfattas ofta i hållbarhet, funktion och form. Ingen projekt hanterar strategin. Håll utkik i dokumentet! robusthet, upplevel- dimension fungerar ensam – alla tre behövs se och funktion? för att beskriva gestaltningens syfte och sammanhang. Denna flerdimensionella syn speglas även tydligt i vår plan- och bygglagstiftning. 18 Sida 228 av 314 19 Strategi Strategi Arkitekturen skapar platser för möten och aktivitet - för att främja levande tätortsmiljöer och gemenskap Rum och platser som bjuder in till möten och aktivitet bidrar till gemenskap, trygghet och gör vårt samhälle mer levande. Bibliotek, föreningslokaler, caféer, torg och sittbänkar är alla exempel på element som bidrar till detta. När människor ges utrymme att träffas och S delta tillsammans formas platser som bygger social hållbarhet och identitet över tid. S Ställningstaganden I M Gör platser trygga och levande I våra liv finns personer vi känner väl och människor som finns i vår periferi. Människor i periferin kan vara hundägareEn på pro- Torget som mötesplats. Exempel: Cafébyggnad med gatumöblering. menadstråket, barnen som leker på innergården, den som alltid Arkitekt: Högberg Gillner Arkitektur handlar i kvartersbutiken eller cafébesökaren vid torget. Vardag- (2022) R liga möten uppstår i arkitekturens rum, på bänkar vid torg, under pergolor i parker, vid entréer, gångvägar och cykelbanor och skapar liv, trygghet och gemenskap i våra offentliga miljöer. Utforma aktiva bottenvåningar i tätortsmiljöer Det kan vara en fönsterplats på ett café där man ser människor passera, en butik som lockar in kunder eller ett bibliotek där stora glasytor ger insyn som skapar nyfikenhet. När dessa ytor utfor- mas med omsorg suddas gränsen mellan ute och inne ut och blir Möblemang som aktiverar gaturummet. en scen för vardagsliv och spontana möten. Rörelse skapas, social interaktion uppmuntras, och platsen upplevs som trygg, inbju- dande och levande, både för dem som passerar och för dem som vistas i byggnaden. En förutsättning för aktiva bottenvåningar är att lokaler finns i bottenplan, detta ska eftersträvas vid nybyggna- tion i lämpliga lägen. Gatan som mötesplats. Illustrationen visar en aktiv bottenvåning med caféer och butiker som Exempel: Stockholmsgatan, Göteborg. skapar liv, rörelse och trygghet i gaturummet. 20 Sida 229 av 314 21 Strategi Strategi Säkra tillgänglighet för alla Offentliga platser ska kunna användas av alla oavsett ålder eller förutsättningar. Arkitekturen ska utformas så att alla människor kan röra sig, vistas och delta på lika villkor. Detta inkluderar god framkomlighet för rullstolar och barnvagnar, tydlig skyltning, belysning efter behov och kontraster som underlättar orientering. När platser är tillgängliga för alla skapas fler möten, spontan interaktion och en känsla av inkludering och gemenskap. S S Planera in rätt sociala funktioner på platsen I Kommunens offentliga miljöer ska erbjuda något för alla. För denM yngre eller äldre, för den som söker stillhet eller aktivitet, för den som vill mötas eller vara för sig själv. Offentliga platser utformas för planerade och spontana möten och för evenemang av olika E storlek. Oavsett var i kommunen man befinner sig ska de byggda miljöerna upplevas som inbjudande och trygga. R Här samspelar ramper, bryggor, trappor och stigar för att skapa både variation och tillgänglighet. De olika rörelsesätten ger liv åt miljön samtidigt som de säkerställer att människor med olika behov kan ta sig fram och uppleva platsen på sina egna villkor. Jubileumsparken Göteborg. Arkitekt: Mareld arkitektur (2016-) Vägledande fråga! Hur gör vi? Hur utformas pro- jektet för att skapa levande och aktiva mötesplatser? Skola som mötesplats. Ramper som säkrar tillgänglighet Förslag för högstadieskola i Bollebygd. Skattegårdsparken Bollebygd Arkitekt: Norconsult 22 Sida 230 av 314 23 Strategi Strategi Arkitekturen knyter ihop samhällets olika platser - för förbättrad hälsa, ökad självkänsla och minskad miljöpåverkan Sammankopplade gång- och cykelvägar gynnar både hälsa, miljö och ekonomi. Genom att gå eller cykla i stället för att använda bilen sparar vi pengar, minskar utsläpp och får vardagsmotion. När våra stråk är väl sammanlänkade blir det enkelt att ta sig S fram och samtidigt hitta trevliga motionsrundor för jogging, hundpromenad eller en stunds rekreation. Tydliga, sammanhängande stråk är själva S förutsättningen för att fler ska kunna och välja att gå Gör stråk upplevelserika och trivsamma och cykla. I Att promenera eller cykla är roligare om färden är vacker och M spännande. Genom att planera våra stråk så att vi får se härliga vyer, växtlighet eller kanske konstutsmyckning, gör att vi uppskat- Ställningstaganden tar turen mer. I förlängningen är vi mer benägna att välja cykel- E och promenadstråket om turen är trevlig. Skapa tydliga och tillgängliga gaturum R Gaturum och gång- och cykelvägar ska vara lättorienterade och tydligt markerade, med god belysning efter sitt syfte, sittplatser och ledande markbeläggning. Detta underlättar för barn, äldre, personer med funktionsvariationer och alla som vill röra sig tryggt och självständigt. Tillgänglig parkering Rabatt längs Stationsvägen i Bollebygd. Markbeläggning som tydliggör körbana och Sittplatser vid stråk ger möjlighet för avkoppling och vila. gångyta. Holmsgatan Borås. 24 Sida 231 av 314 25 Strategi Strategi Förstärk befintliga stråk mellan vardagliga målpunkter Vardagsmål är platser vi behöver nå i vår dagliga rutin, till exempel hem, skola, arbetsplats, kollektivtrafik och närservice. Att koppla samman stråk handlar om att skapa smidiga förbindelser mellan bostäder, skolor, arbetsplatser, fritidsaktiviteter och kollektivtrafik. Locka med attraktiva rekreationsmål Rekreationsmål lockar människor att röra sig även när de inte måste. Det kan vara ett café, utegym, konstinstallation, park eller grillplats. Dessa mål gör promenader och cykelturer roligare, hjäl- per till att planera turen och kan bli anledning till spontana möten och social aktivitet längs vägen. S S Lekplats som rekreationsmål. Design: New Order Arkitektur och konstnärerna Daniel EKTA Götesson och Patrik Bengtsson I 2019) M Kulturmiljö som rekreationsmål. Hembygdsparken i Sjuhäradsleden som exempel på upplevelserikt stråk. Bollebygd tätort. E R Vägledande fråga! Hur gör vi? Hur integrerar projektet gång- och cykelstråk och kopp- lingar till befintliga rörelsemönster? Sport som rekreationsmål. Utegym vid Bollebygds kyrka. 26 Sida 232 av 314 27 Strategi Strategi Synliggör grönska och vatten för att sprida Arkitekturen ser och nyttjar kunskap Gröna inslag i den byggda miljön ger människor möjlighet naturen som en resurs att lära av naturen. Genom att möta växter, träd och insekter - för att klara klimatutmaningar, bidra med i den byggda miljön kan vi förstå ekologi, växtcykler och samspelet mellan arter. Samtidigt inspirerar gröna inslag trivselkänsla och synliggöra ekosystem såsom pollinerande rabatter, gröna tak och odlingslådor till hållbar stadsplanering och ökar medvetenheten om ekosys- temtjänster, biologisk mångfald och klimatpåverkan. Vatten, grönska och kulturmiljö är alla resurser som bidrar till Bollebygds attraktivitet. Att nyttja dessa element som resurs innebär att värdesätta, utveckla och tillgängliggöra dem för de som bor i eller besöker kommunen. S Bäckravinen i Bollebygd Bäckravinen är en visnings- Ställningstaganden S plats för biologisk mångfald, med insatser som ängsytor, Berika våra byggda miljöer med gröna inslag insektshotell, olika holkar Medveten planering av träd, planteringar och parker gör I och vedkomposter – allt för grönska till en naturlig del av samhällets struktur. När vegeta-M att gynna liv och lärande i tion integreras tidigt i utvecklingen av gator och stråk skapas naturen. sammanhängande miljöer som stärker långsiktig hållbarhet. Trädkronor mildrar värme, hanterar dagvatten och minskar Insektshotell och faunadepåer i Bäckravinen, Erikstorp. E sårbarhet vid extremväder, samtidigt som luftkvalitet, buller- nivåer och biologisk mångfald förbättras. R Grönskan ger oss miljöer som är rika på variation och årstidsväxlingar. Grönskan mjukar upp hårdgjorda ytor, skapar visuella kontraster och ger utrymme för vila, rörelse och återhämtning i vardagen. Att säkerställa god tillgång till grönska är därför inte enbart en gestaltningsfråga, utan en grundläggande investering i hälsa, trivsel och livskvalitet. 3-30-300 metoden - en tumregel för grönska Tumregeln innebär att minst tre träd ska synas från bosta- den, 30 procent av kvarteret ska täckas av trädkrontor och det ska högst vara 300 meter till närmaste grönområde. Regeln främjar hälsa, trivsel, biologisk mångfald och klimatanpassning. Sedumtak Höstfärger vid Bollebygds bibliotek. 28 Sida 233 av 314 29 Strategi Strategi Använd grönska vid klimatanpassning Gröna inslag och genomtänkt markbeläggning i våra byggda miljöer ger viktiga ekosystemtjänster, det vill säga naturens effekter som skapar en bättre och mer robust miljö för oss. Träd ger skugga och dämpar värme under varma dagar, växter och genomsläppliga ytor tar upp regnvatten och minskar risken för översvämningar och överbelastning i dagvattensystem och pollinerande växter stärker den biolo- giska mångfalden. Genom att integrera grönskan klarar vi av extremväder bättre. Illustrationen visar hur stadsrummet kan klimatanpassas genom flera samverkande åtgärder: träd som ger skugga och svalka genom avdunstning, ljusa material som minskar värmeupptag, samt genomsläpp- liga ytor som tar hand om regnvatten och S möjliggör infiltration till mark och rötter. Tillsammans bidrar dessa lösningar till ett svalare, grönare och mer robust stadsmiljö vid värme och skyfall. S I M E R Vägledande fråga! Hur gör vi? Hur integreras grönska, vatten och naturinslag för att skapa kvalitet och klimatanpassning i projektet? Skyfallsgata Lindholmen, Göteborg. När det regnar blir vattenstråket synligt och leder dagvattnet genom parken, samtidigt som det skapar en lekfull miljö för att följa, utforska och leka med vattnet. Lindholmen, Göteborg. 30 Sida 234 av 314 31 Strategi Strategi Arkitekturen anpassas till platsen - för att utveckla platsens identitet Platsbaserad arkitektur uppmärksammar, värnar och stärker de kvaliteter som redan finns på en plats. Platsens förutsättningar och begränsningar formar förändringarna, snarare än tvärt om. Skala, form och färg blir verktyg för att skapa samspel med S omgivningen, ibland genom att harmonisera, ibland genom att markera ett medvetet avsteg. Byggnader S får gärna ha egna uttryck, men styrkan ligger i att detta uttryck samtidigt visar omsorg om helheten och I bidrar till en sammanhållen och levande miljö. M Ställningstaganden E Gestaltningen stöttas av en platsanalys R All planering och byggnation ska utgå från en analys av platsens Exempel på hur en ny byggnad befintliga förutsättningar. När skala, färg och form avvägs med (i bildens mitt) anpassas till platsens platsens befintliga förutsättningar uppstår ett samspel med om- äldre landshövdingehus. Byggna- den tar upp de omgivande husens givningen. Arkitekturen kan förstärka den upplevda helheten och nedtonade färgskala och följer samtidigt tillföra nya inslag som berikar platsens karaktär. fasadernas rytm. Samtidigt markerar den sin samtid genom ett modernt uttryck i fönstersättningen. Redbergsplatsen, Göteborg Arkitekt: Okänd Vad är en platsanalys? Den som ska genomföra ett projekt ska ta fram en platsa- nalys som ligger till grund för den gestaltningen som sedan Exempel på hur nyare bebyggelse föreslås. Det finns olika (till vänster i bild) kan kontrastera modeller för platsanalyser. mot och framhäva äldre bebyggelse (i mitten). Genom att anpassa bygg- nader till platsen och samtidigt låta dem skilja sig åt i uttryck kan olika tidsepoker tydliggöras och platsens historia bli mer läsbar. 32 Sida 235 av 314 33 Strategi Strategi Spegla och stärka platsens identitet Byggnader och offentliga miljöer som reflekterar platsens historia, karaktär och lokala uttryck bidrar till en starkare platsidentitet. Projekt som visar omsorg om helheten skapar ett mervärde för människor som vistas där. Målet är att utveckla och fördjupa platsens egen karaktär, snarare än att ersätta eller sudda ut den. Då blir arkitekturen en länk mellan det gamla och det nya och skapar värde över tid. Ballebomöbler är möbler från kommunens snickarstugor, tillverkade och sålda mellan 1850–1950. Som mest producerades 10 000 stolar och 1 000 soffor per år. Låt kulturmiljön och konstnärliga inslag berika identiteten S Kulturmiljö och konst berikar våra platser och stärker deras unika identitet. De berättar om platsens historia, speglar samtid och framtid, och skapar stolthet och tillhörighet hos medborgarna. Att S ta tillvara dessa inslag vid ny- och ombyggnationer bygger vidare på det som gör Bollebygd unikt. I Hultafors stationshus är kommunens enda M byggnadsminne. Utformat i en engelskin- spirerad villastil. Byggd 1907-1909. Arkitekt en är okänd. E R Exempel på hur placering av ny byggnad är väl anpassad till platsen. Församlingshemmet ligger lågt i landskapet konkurrerar därför inte med Prästgården. På så sätt beva- ras och utvecklas platsens identitet. Bollebygds församlingshem Arkitekt: Nils Andréasson arkitekt- kontor (2022) Exempel på identitetsbringande arkitektur. Byggnad som genom att kontrastera mot sin omgivning blir ett tydligt landmärke och bidrar till platsens identitet. Kuggen, Lindholmen Göteborg. Muralmålning Kostverk Arkitekt: Wingårdh Arkitektkontor "Waiting for the sky to dry" "House of Knowledge" (2011) Allégatan, Borås Textile Fashion Center, Borås Konstnär: Lonac (2020) Konstnär: Jaume Plensa (2015) 34 Sida 236 av 314 35 Strategi Strategi S S I M Exempel på utbyggnad och hur den förhåller sig Exempel på ny byggnad förhåller sig till äldre E till ursprungliga uttryck. byggnader i funktionell stil från Carlanderska sjukhuset, Göteborg. Carlanderska sjukhuset, Göteborg. Arkitekt: White Arkitekter Arkitekt: White Arkitekter R (2023) (2023) Vägledande fråga! Hur gör vi? Hur är gestaltningen anpassad till platsen Exempel på arkitektur som har anpassats efter platsen topografiska och bidrar till dess förutsättningar. identitet? Brf Viva, Guldheden Göteborg. Arkitekt: Malmström Edström arkitek- ter och 02Landskap (2019) 36 Sida 237 av 314 37 Strategi Strategi Prioritera gång- och cykeltrafik Arkitekturen sätter Hur gator och vägar planeras påverkar hur lätt olika trafikslag kan ta sig fram. Arkitekturen och planeringen kan skapa miljöer människan i centrum där människor kan förflytta sig säkert, uppmuntras till fysisk aktivitet och lätt kan koppla samman olika delar av kommunen. - för att skapa platser där vi trivs Om fler ska välja att gå eller cykla är det viktigt att dessa stråk är trafiksäkra, tydliga och tillgängliga. Det kan till exempel handla om att använda upphöjda övergångsställen, hastighetsreducerande åtgärder såsom trädplanteringar, tydligt markerade cykelbanor eller varierad markbeläggning som gör gång- och cykelvägar mer Att utgå från den mänskliga skalan i arkitekturen synliga och trivsamma. handlar om att forma våra städer och byggnader med människan i centrum så att de känns trygga Exempel på , begripliga och inbjudande. När arkitekturen tar hastidhetsdämpande åtgärder hänsyn till hur vi människor rör oss, ser och upplever S världen, skapas platser som bjuder in till möten, gemenskap och trivsel. Det handlar helt enkelt om att S bygga för livet som pågår mellan husen inte bara för husen i sig. Detaljrika fasader Träd och planteringar I M Ställningstaganden Skapa tydliga och lättförståeliga miljöer E En tydlig och lättförståelig miljö gör att människor känner sig trygga, välkomna och delaktiga. När platRser är lätta att orientera Upphöjda övergångs- Varierande markbelägging ställen sig i, med logiska samband mellan byggnader, gator och entréer, skapas en känsla av ordning och igenkänning. Arkitekturen kan på så sätt bidra till att människor enkelt kan förstå hur en plats hänger ihop och hur man rör sig genom den. En sådan miljö stärker både tillgängligheten och upplevelsen av trygghet oavsett om man vistas där varje dag eller för första gången. Lazise, Italien. En bottenvåning som tydligt visar var entréer finns i den byggda miljön. Vallastaden, Linköping. Holmsgatan, Borås. Frihamnen, Göteborg. 38 Sida 238 av 314 39 Strategi Strategi Anpassa skala, proportion och detaljer till Exempel på entré som är anpassad människan till mänsklig skala och som samtidigt bidrar till tydlighet i stadsrummet. Skala och proportioner hjälper oss att förstå hur en plats kan Grönskan, Virginsgatan Göteborg. användas. En tydlig entré visar var vi ska gå in, sittplatser som är Arkitekt: Liljewall (2021) vända mot varandra inbjuder till samtal och smala passager får oss att sänka tempot. Detaljer i ögonhöjd och inom handens räckvick gör även miljön mer upplevelserik i gångtempo. Variation i fasa- dernas djup och material, omsorgsfullt utformade entréer, sittvän- liga murar, belysning och planteringar bidrar till en levande och mänsklig skala. När byggnader och platser utformas med omsorg om proportioner, rytm och detaljer skapas trygga, varierade och upplevelserika miljöer där människor vill vistas och återvända. S S Hastighet, avstånd och arkitektur I Avstånd och hastighet påverkar hur vi upplever miljöer. När M människor rör sig långsamt till exempel till fots, uppfattar vi detaljer, ansikten, kroppsspråk och ljud bäst. Vid högre hastighe- ter, som i bil eller på cykel, blir miljön mer översiktlig och enkel. Arkitektur kan skapa intressanta miljöer genom att anpEassa skala, detaljer och synlinjer till människans sinnen. Fasader med Exempel på hur indelning av färger variation och aktivitet på gatunivå ger både översikt på cirka 100 på en fasad kan påverka upplevel- meter och nära upplevelser på omkring 2R5 meter skapar levande sen av skalan på en plats. Genom och sociala miljöer. indelningen och fönsterpassnngen uppfattas skalan som liten. Nordre Gate, Oslo Färgkoncept: KOI Fargestudio (2020) Vägledande fråga! Hur gör vi? Hur är byggnader och miljöer utfor- made för att skapa trivsel och anpassas till människan? Platser upplevs olika av olika människor, beroende på avstånd, färdhastighet samt både platsens och människans fysiska förutsättningar. 40 Sida 239 av 314 41 Strategi Strategi Skapa flexibla och förändringsbara miljöer Arkitekturen formas med Behov förändras över tid, och platser som kan anpassas står sig längre. Flexibilitet kan stödjas i planeringen, till exempel genom omtanke för vår miljö att detaljplaner utformas med ett långsiktigt perspektiv och tillåter flera möjliga användningar där det är lämpligt. Byggnader kan då - för en långsiktig omsorg om vår livsmiljö byta funktion, som att en butik blir kontor eller en skola får nya verksamheter. Samtidigt kan planlösningar utformas så att interi- ören kan förändras över tid, till exempel att en bostad växer med familjen eller att lokaler kan kompletteras med nya funktioner. På så sätt bevaras resurser och arkitekturen fortsätter vara relevant Byggsektorn står för en betydande del av Sveriges över tid. och världens utsläpp av koldioxid. Arkitekturen har därför en viktig roll i att minska klimatpåverkan och Ta vara på det som redan finns samtidigt skapa miljöer som håller, både fysiskt Att vårda, reparera och återanvända befintliga byggnader och strukturer är ett av de mest resurseffektiva sätten att bygga håll- och upplevelsemässigt. När byggnader och platser bart. SNär vi utvecklar det befintliga i stället för att riva och ersätta utformas med omtanke om resurser, material och bevaras platsens identitet och kontinuitet. När vi utvecklar det förändrade behov blir de långsiktigt hållbara. Det befintliga i stället för att ersätta det med nytt stärks kontinuiteten S handlar om att nyttja och bevara det redan byggda i platsens historia och vi kan känna igen oss även när miljöerna förändras. och att göra väl avvägda när vi bygger nytt. I Exempel på hur en befintlig byggnads- Väveriet, Ulricehamn M struktur kan få nytt liv genom att ges ett Arkitekt: Cream Arkitekter nytt innehåll. Genom att bevara och ut- (2018) Ställningstaganden veckla den ursprungliga industribyggnaden tas platsens historia tillvara samtidigt som den anpassas till samtida behov. Använd material som håller över tid E Att kunna underhålla befintliga material är att föredra framför att hela tiden ersätta material med kort liRvscykel. Lång livslängd har till exempel trä, natursten, metall, tegel och glas. Att använda naturmaterial kan även ge platsen eller byggnaden patina, det vill Statistik framtaget av Naturvårdsverket och säga att materialet åldras vackert. Med genomtänkta materialval Boverket visar att den svenska bygg- och som går att återbrukas bidrar vi till smart resursanvändning, fastighetssektorn står för en dryg femtedel minskat klimatavtryck och byggnader som håller över tid, både i av Sveriges utsläpp av växthusgaser. funktion och uttryck. Källa: Naturvårdsverket, 2026. Kolmårdsmarmor Trä Tegel 42 Sida 240 av 314 43 Strategi Strategi Bygg för framtidens klimat Klimatförändringarna kräver robusta och resilienta miljöer. Byggnader och platser som klarar extremväder, skyfall, värmeböl- jor och förändrade årstider stärker vår trygghet och livskvalitet. Genom att planera för god dagvattenhantering, material som tål väder och vind, och gröna miljöer som dämpar klimatpåverkan, skapas platser som står emot både tidens och klimatets påfrest- ningar . Exempel på en variationsrik parkmiljö som bidrar med flera ekosystemtjänster. Parken kan omhänderta stora regnmängder, och den varierade grönskan stärker den biologiska mångfalden. Samtidigt erbjuder platsen värden för rekreation och social samvaro. Broparken, Vallastaden Linköping S Arkitekt: White arkitekter (2016) S I M E R Vägledande fråga! Hur gör vi? Exempel på skyfallshantering i en parkmiljö. Parken är nedsänkt och kan ta emot upp Hur bidrar material- till 900 kubikmeter vatten vid skyfall, vilket val, resurshantering avlastar omkringliggande byggnader och vägnät. Vegetationen i mitten är anpassad och flexibilitet till en för att klara både torka och kortare perioder långsiktig miljömässig av översvämning. Längs kanterna skapas ängsbevuxna kullar med träd som ramar in hållbarhet? platsen och ger en tydlig rumslighet. Arkitekt: 02Landskap (2021) 44 Sida 241 av 314 45 Hur gör vi? Hur gör vi? Hur gör vi? Kapitlet beskriver hur samverkan i samhällsbyggnadsprocessen kan bidra till S god arkitektonisk kvalitet. Med utgångspunkt i PBL-processen visas hur roller, ansvar och S tidiga ställningstaganden kan samordnas, samt hur Bollebygds vägledande frågor för god I arkitektur kan användas som stöd genom hela M processen. E R 46 Sida 242 av 314 47 Hur gör vi? Hur gör vi? Tillvägagångssätt Samtalsguide Använd de vägledande frågorna som en samtalsguide för arki- tekturstrategin. De hjälper till att lyfta arkitekturperspektivet i Den här guiden syftar till att skapa medvetenhet projektet och utgör grunden för Bollebygds kommuns arkitektur- om allas roll i våra byggprojekt. Ett gott samarbete strategi. Frågorna ska användas som stöd, dialog och reflektion för att förtydliga hur varje projekt bidrar till helheten. Använd dem genom hela processen ger förutsättningar för att den genom hela processen, från start till färdig byggnad eller plats som arkitektoniska kvalitén ska följa hela vägen så att vi tas i bruk. På så sätt säkerställs den arkitektoniska kvaliteten i alla utvecklar väl gestaltade och hållbara livsmiljöer. skeden. Resultatet blir en arkitekturstrategi anpassad till projektet, som kan vara allt från ett omfattande gestaltningsprogram till Våra folkvalda politiker i kommunen beslutar om samhällsut- enklare ställningstaganden. vecklingen i framtidens Bollebygd. Ofta föregås besluten av ett omfattande arbete där flera aktörer är delaktiga. I genomförandet av projektet är ytterligare fler yrkesroller involverade. I processer- na ingår kommunens medarbetare, liksom byggaktörer, arkitekter, Sju vägledande frågor entreprenörer och andra experter inom olika områden. S Hur baseras projektet på en tydlig idé? Genom Sveriges planmonopol har kommunen en betydande roll Stödfråga: Vad är projektets tydliga idé utifrån robusthet, upple- i hur arkitekturen utvecklas. Uppdraget medför ett stort ansvar S velse och funktion? som innefattar både mandat och skyldigheter. Som mark- och fastighetsägare ansvarar kommunen också för att ta hand om och I Hur skapar projektet platser för möten och aktivitet? utveckla den byggda miljön. M Stödfråga: Hur utformas projektet för att skapa levande och aktiva Följande kapitel syftar till att kartlägga hur samverkan kan gå till mötesplatser? i praktiken. Detta görs genom att försöka svara på vad och vilka som kommer in i processen när. Hur kan Bollebygds sju vägle- E Hur knyter projektet ihop samhällets olika platser? dande frågor för god arkitektur vara ett praktiskt stöd i denna Stödfråga: Hur tar projektet hänsyn till och stärker befintliga gång- process? Med PBL-processen som utgångspunkt sammanfattas och cykelstråk samt kopplingar till omgivande rörelsemönster? kommunens önskan om samverkan genoRm följande guider: Samtalsguide: pekar ut de frågor som alla byggaktörer behöver Hur ser och nyttjar projektet naturen som en resurs? » ställa sig oberoende av skede eller process. Stödfråga: Hur integreras grönska, vatten och naturinslag för att skapa kvalitet och klimatanpassning i projektet? Processguide: beskriver byggnadsprojekts process och hur » olika aktörer deltar i den. Hur är projektet anpassat till platsen? Stödfråga: Hur är gestaltningen anpassad till platsen och bidrar till dess identitet? Hur sätter projektet människan i centrum? Stödfråga: Hur är byggnader och miljöer utformade för att skapa trivsel och anpassas till människan? Hur formas projektet med omtanke för vår miljö? Stödfråga: Hur bidrar materialval, resurshantering och flexibilitet i projektet till en långsiktig miljömässig hållbarhet? 48 Sida 243 av 314 49 Hur gör vi? Hur gör vi? Processguide Processbilden ger en överblick över samhällsbyggnadsprocessen Nya förutsättningar Idé –från tidiga idéer till förverkligande och utveckling över tid. Den visar när frågor behöver ställas, av vem och på vilken nivå. Proces- När behov förändras behöver den All utveckling börjar med en idé, ett sen är cirkulär, vilket tydliggör att behov förändras och att arbetet byggda miljön kunna anpassas. behov eller en möjlighet. Den kan kom- är en återkommande cykel. Överväg återbruk och pröva om ma från en fastighetsägare, byggaktör eller befintliga byggnader kan utvecklas kommunen. I detta skede formuleras vision, Vi illustrerar processen i form av ett hjul med skedena idé, innan nybyggnation planeras. Värna målgrupp och önskad identitet. Tidiga val uppstart, detaljplan, projektering, lov och tillstånd, byggande, arkitektoniska värden och använd sätter riktningen för gestaltningen. Ta användning och slutligen nya förutsättningar. Beroende på handboken som stöd vid förändring. stöd i kommunens strategier för god omfattning och karaktär på det som ska planeras eller åtgärdas arkitektur och andra relevanta kommer olika skeden av processen att beröras. En åtgärd som dokument, som klargör plat- kräver kommunala investeringar och detaljplaneläggning berörs Användning sens förutsättningar. av alla delar i processhjulet. Byggnation inom gällande detaljplan Nu kan platsen tas i bruk! Använd eller utanför planlagt område kan beröra färre skeden. Uppstart handboken så att platsen kan använ- S och detaljplanering är skeden som är viktiga för kommunen som das, skötas och utvecklas över tid, i Uppstart fastighetsägare, exempelvis i samband med markanvisningar och enlighet med den arkitektoniska idén Här fördjupas idén och platsens utformning av allmän plats. och målbilden. Det vi bygger ska bestå S förutsättningar analyseras. Ansökan och vårdas långsiktigt. Genom löpande om förhandsbesked eller planbesked kan Arkitekturstrategin är ett stöd genom hela processen. Den an- vänds för att tidigt pröva och förankra arkitektoniska frågor, och uppföljning av funktion, trivsel och I bli aktuell. Utgå från arkitekturstrategin och fungerar sedan som vägledning vid beslut och uppföljning i varje rumslig kvalitet kan e M rfarenheter tas pröva hur projektet förhåller sig till de sju tillvara och bidra till både bevarande strategierna för god arkitektur. skede. För att strategin ska få genomslag behöver frågorna hante- av värden och utveckling av framtida ras vid rätt tidpunkt och med god samordning. projekt. Processbild för E Kommunen och byggaktören är två centrala aktörer för en fung- samhällsbyggnads- erande process. Kommunen ansvarar för intern samordning och processen för att följa upp att arkitekturstrategins intentioner tas tillvara. R Detaljplan Byggaktören behöver tidigt och tydligt kommunicera den pla- Byggande Förslaget prövas mot lagstiftning och nerade arkitekturen och säkerställa att de arkitektoniska utgångs- När tillstånd finns genomförs projektet kommunens strategier och mål. Här punkterna omsätts och följs upp i genomförandet. enligt fastställda handlingar. Material, fastställs de strukturella ramarna, detaljer och utförande är avgörande för såsom volymer, höjder, täthet och resultatet. Vid gestaltningspåverkande placering. Ramarna anger vad som är val ska målbilden och arkitekturstrate- möjligt i kommande skeden och skapar gin vara vägledande. Inför överlämning förutsättningar för gestaltningen. Vid ny tas en handbok fram som beskriver den detaljplan ska arkitekturstrategins sju arkitektoniska idén och hur den ska vägledande frågor besvaras inför förvaltas över tid. Lov och tillstånd startmöte för att skapa en Här prövas projektets gemensam målbild. gestaltning och påverkan på Projektering omgivningen genom bygglov och I projekteringen konkretiseras projek- andra tillstånd. Förslaget granskas tets vision och omsätts i genomförbara och kan vid behov justeras för att sä- lösningar. Material, konstruktioner och kerställa att gällande krav och kvalitetsmål gestaltningsdetaljer preciseras. Genom uppfylls. Bygglovshandlingarna fastställer löpande avstämningar mot målbilden Med samarbetsvilja och tydliga överlämningar mellan olika skeden den godkända utformningen. Prövningen säkerställs kvalitet och sammanhållen når vi hela vägen fram. Tillsammans skapar vi god arkitektur! bidrar till att säkerställa funktion, kvalitet gestaltning. och en god anpassning till platsens karaktär.inför startmöte för en Diagrammet beskriver samhällsbyggnadsproces- gemensam målbild. sen i form av ett hjul med skedena idé, uppstart, detaljplan, projektering, lov och tillstånd, byggna- tion, användning och slutligen nya förutsättningar. 50 Sida 244 av 314 51 Referenslista Bollebygds kommun. . Hållbarhetspolicy. 2020 Tillgänglig via: www.bollebygd.se/kommunoch- politik/styrdokument/ Bollebygds kommun. . Miljöpolicy. Tillgäng- 2020 lig via: www.bollebygd.se/kommunochpolitik/ styrdokument/ Bollebygds kommun. . Vision Bollebygds 2022 kommun . Tillgänglig via: www.bollebygd.se/ 2035 kommunochpolitik/visionbollebygd / 2035 Bollebygds kommun. . Översiktsplan. 2022 Boråsregionen. . Tillgänglig via: www.bolle- 2021 bygd.se/byggaboochmiljo/samhallsplanering Europeiska kommissionen. . New European 2020 BauhaSus. Tillgänglig via: https://new-europe- an-bauhaus.europa.eu S Naturvårdsverket. u.å. Sveriges miljömål. Tillgäng- lig via: www.sverigesmiljomal.se I Naturvårdsverket. Statistik om bygg-och 2026 M fastighetssektorns klimatpåverkan. Tillgänglig via: https://www.naturvardsverket.se Plan- och bygglagen ( : ). . Svensk E 2010900 2010 författningssamling. Tillgänglig via: https://www. riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar R Regeringskansliet. u.å. Globala målen och Agenda . Tillgänglig via: https://www.regeringen.se 2030 Statistiska centralbyrån (SCB). u.å. Statistikdata- basen: arbetspendling, bränsleförbrukning och körsträckor. Tillgänglig via: www.statistikdataba- sen.scb.se United Nations Development Programme (UNDP). u.å. Globala målen. Tillgänglig via: www.globalamalen.se Utvecklingsstrategi för Sjuhärad – . Till- 2021 2030 gänglig via: www.borasregionen.se/var-verksam- het/regional-utveckling/ Västra Götalandsregionen. . Miljömål . 2019 2030 Tillgäglig via: www.vgregion.se/om-vgr/ Bårhus vid Bollebygds kyrka Arkitekt: Abako (2024) 52 Sida 245 av 314 53 10. Medborgarförslag om att ÅK6 ska kunna gå till ungdomsgården SN2026/33 Tjänsteskrivelse 2026-08-17 Joel Smedberg | Verksamhetschef Dnr 190676 IFO/FS | joel.smedberg@bollebygd.se Svar på medborgarförslag om ungdomsgårdens målgrupp Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att avslå medborgarförslaget om att ungdomar i årskurs 6 regelbundet ska ges tillträde till ungdomsgårdens ordinarie verksamhet. Socialnämnden beslutar samtidigt att förvaltningen fortsatt ska arbeta med särskilda introducerande och åldersanpassade insatser för årskurs 6, exempelvis genom prova på verksamhet inför övergången till årskurs 7. Ärendet Leia Jacobsson har den 2 februari 2026 inkommit med ett medborgarförslag med önskemål om att ungdomar i årskurs 6 ska få möjlighet att besöka ungdomsgården. Ärendet behandlades av kommunfullmäktige den 19 februari 2026 och skickades vidare till socialnämnden för handläggning och beslut. Leia lyfter att ungdomsgården kan vara en trygg plats för gemenskap, social samvaro och meningsfull fritid. I förslaget anges också att tillgång till ungdomsgården kan bidra till att barn och unga inte hänvisas till att vistas ute i samhället utan vuxennärvaro, samt att det kan förebygga otrygghet, skadegörelse och negativ gruppbildning. Förvaltningen delar bedömningen att barn och unga behöver trygga mötesplatser, men bedömer att ungdomsgårdens ordinarie verksamhet även fortsättningsvis bör vara riktad till äldre ungdomar från årskurs 7. Bedömningen grundar sig på Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033–231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se Tjänsteskrivelse 2026-08-17 verksamhetens nuvarande uppdrag, personalsituation, trygghetsaspekter och de erfarenheter som ungdomsutvecklarna gjort vid tidigare riktade insatser för årskurs 6. Bedömning Förvaltningen ser positivt på det engagemang som medborgarförslaget uttrycker. Det är angeläget att barn och unga i Bollebygds kommun har tillgång till meningsfull fritid, trygga vuxna och sammanhang där de kan skapa relationer och gemenskap. De frågor som lyfts i medborgarförslaget är därför viktiga ur både ett förebyggande och främjande perspektiv. Samtidigt bedömer förvaltningen att det inte är lämpligt att öppna ungdomsgårdens ordinarie verksamhet för årskurs 6. Ungdomsutvecklarna beskriver att det finns en tydlig skillnad i mognad mellan elever i årskurs 6 och de äldre ungdomar som i dag besöker verksamheten. De bedömer att en sammanblandning av yngre och äldre ungdomar kan medföra risker, särskilt utifrån trygghet, påverkan och möjligheten för personalen att ge stöd och närvaro på ett tillräckligt sätt. Förvaltningen bedömer också att den nuvarande personalsituationen inte ger tillräckliga förutsättningar för att utöka den ordinarie öppna verksamheten till ytterligare en åldersgrupp med bibehållen kvalitet och trygghet. Utbildningsförvaltningen har läst underlagen och är enig med socialförvaltningen utifrån rådande förutsättningar. Det finns redan i dag ett åldersanpassat arbetssätt där elever i årskurs 6 ges möjlighet att bekanta sig med ungdomsgårdens miljö inför övergången till årskurs 7. Under april månad har provapå verksamhet genomförts på måndagar mellan klockan 15.00 och 17.00. Syftet har varit att skola in eleverna i gårdsmiljön inför sommaren och hösten och cirka 30 till 40 elever i årskurs 6 besökt verksamheten under dessa tillfällen. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033–231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se Tjänsteskrivelse 2026-08-17 Förvaltningen bedömer därför att det är mer ändamålsenligt att fortsatt erbjuda särskilda, avgränsade och åldersanpassade insatser för årskurs 6, snarare än att öppna ungdomsgårdens ordinarie verksamhet för gruppen. På så sätt kan kommunen möta behovet av trygg introduktion och social gemenskap, samtidigt som verksamheten kan bedrivas med hänsyn till ålder, mognad och tillgängliga personalresurser. Efter avslutad skolgång i årskurs 6 och i samband med övergången till årskurs 7 är ungdomarna välkomna till ungdomsgårdens ordinarie verksamhet, vilket också är den ordning som har tillämpats sedan tidigare. Barnkonsekvensanalys Förslaget bedöms ha positiva intentioner genom att främja trygghet, gemenskap och meningsfull fritid för barn i årskurs 6. Samtidigt bedöms en öppning av ungdomsgårdens ordinarie verksamhet för yngre barn kunna medföra risker kopplade till åldersskillnader, mognad och trygghet. Förvaltningen bedömer att barnets bästa tillgodoses genom fortsatt åldersanpassade introduktionsinsatser för årskurs 6, såsom prova på-verksamhet inför övergången till årskurs 7. Detta ger barnen möjlighet att bekanta sig med verksamheten under trygga och anpassade former. Beslutsunderlag - Medborgarförslag om att ÅK6 ska kunna gå till ungdomsgården, bortredigerad, 2026/33-3 - KF 2026-02-19 § 2, Inkommet medborgarförslag: Medborgarförslag om att ÅK6 ska kunna gå till ungdomsgården, protokollsutdrag, SN2026/33-2 Skickas till Förslagsställaren Kommunfullmäktige (meddelande) Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033–231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se Tjänsteskrivelse 2026-08-17 BOLLEBYGDS KOMMUN Socialförvaltningen Rickard Olsson Joel Smedberg Förvaltningschef Verksamhetschef IFO/FS Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033–231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2026-02-19 Plats och tid Bollebygdskolans matsal kl. 17:00-19:00 Ledamöter Emma Isfeldt (S) (ordförande) Lisette Vermeulen (SD) (vice ordförande) Fredrik Drugge (M) (2:e vice ordförande) Ulf Rapp (S) Lars-Erik Olsson (S) Carina Svensson (S) Jonny Svensson (S) Helena Thelin (S) Peter Rosholm (S) Stefan Hederdal (M) Sverre Fredriksson (M) Göran Augustsson (M) Ralf Lindberg (V) Daniel Persson (SD) Ewa-Maria Andorff-Ripa (SD) Fredrik Lind (SD) Sören Rasmussen (SD) Ewa Fröjd (SD) Michael Plogell (FR) Peter Gregorics (FR) Stefan Larsson (FR) Fredrik Olofsson (C) Hannu Sutinen (L) Patrik Karlsson (KD) Otto Andreasson (S) ersätter Emelie Nilsson (S) Tomas Bedö (M) ersätter Oscar Sjöö (M) Monika Hansson (M) ersätter Anders Ejserholm (M) Mattias Ekenberg (MP) ersätter Rose-Marie Grune (MP) Sida S25id1a a 1v a3v1 44 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2026-02-19 Anneli Lindström (FR) ersätter Carl Pålsson (FR) Jessica Strandberg (KD) ersätter Rune Kennborn (KD) Agneta Andersson (C) ersätter Yvonne Andrén (C) Ersättare Christina Hein (S) Bobbo Bolin (S) Hilja Lust (S) Ulla Hjerling (M) Barbro Ridell (V) Tomas Ridell (V) Birgitta Rasmussen (SD) Johanna Gunnarsson (SD) Jan Lennartzon (FR) Emma Sutinen Persson (L) Övriga närvarande Monica Holmgren (Kommundirektör) Suzanna Bengtsson (Kanslichef/kommunsekreterare) Utses att justera Lisette Vermeulen (SD) Fredrik Drugge (M) Justeringens plats Digital signering , 2026-02-25 17:00 och tid Paragrafer §2 Justerandes Utdragsbestyrkande sign Sida S25id2a a 2v a3v1 44 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2026-02-19 Underskrifter Sekreterare Suzanna Bengtsson Ordförande Emma Isfeldt (S) Justerande Lisette Vermeulen (SD) Fredrik Drugge (M) ANSLAGSBEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag på kommunens digitala anslagstavla 2026- 02-26. Anslaget tas ner 2026-03-20. Protokollet förvaras i kommunhuset. Justerandes Utdragsbestyrkande sign Sida S25id3a a 3v a3v1 44 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2026-02-19