Kommunfullmäktige — 27 maj 2026

§ 89 Dnr 2026-00090 Kommunikationspolicy för Bjuvs kommun Sammanfattning Den nu gällande kommunikationspolicyn för Bjuvs kommun antogs 2013, och sedan dess har omfattande ändringar skett både avseende kommunikationskanaler och lagstiftning. Återkommande översyn och revidering av en kommunikationspolicy är en viktig del för att skapa förutsättningar för en effektivare kommunikation. Kommunstyrelsens förvaltning har därför tagit fram ett förslag till helt ny kommunikationspolicy för Bjuvs kommun. Tjänsteskrivelse, Sophie Giescke Linné, 2026-05-12 Kommunikationspolicy 2026-2029, förslag Kommunikationspolicy, nu gällande, antagen 2013-08-29, § 69 Ärendet Bjuvs kommun antog 2013, den nu gällande kommunikationspolicyn och sedan dess har omfattande ändringar skett både avseende kommunikationskanaler och lagstiftning. Det är viktigt att det sker återkommande översyn och revidering av styrdokument så att de vilar på aktuella förutsättningar. Det skapar förutsättningar för en effektivare kommunikation. Ett förslag till kommunikationspolicy har därför tagits fram av kommunstyrelsens förvaltning för att tydliggöra hur kommunikationen ska stödja kommunens övergripande mål och bidra till en effektiv och Policyn ska säkerställa att kommunens kommunikation är korrekt, transparent, tillgänglig och ansvarsfull samt bidrar till stärkt förtroende, delaktighet och en samordnad organisation. Den omfattar samtliga medarbetare, chefer, förtroendevalda och kommunägda bolag. Sida 2 (2) 2026-05-27 kommunfullmäktige besluta att: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Diariet Sophie Giescke Linné kommunikationschef Sophie.giescke.linne@bjuv.se Sida 1(2) Datum 2026-05-12 Referens KS 2026-00090 Kommunikationspolicy för Bjuvs kommun Den nu gällande kommunikationspolicyn för Bjuvs kommun antogs 2013, och sedan dess har omfattande ändringar skett både avseende kommunikationskanaler och lagstiftning. Återkommande översyn och revidering av en kommunikationspolicy är en viktig del för att skapa förutsättningar för en effektivare kommunikation. Kommunstyrelsens förvaltning har därför tagit fram ett förslag till helt ny kommunikationspolicy för Bjuvs kommun. Tjänsteskrivelse, Sophie Giescke Linné, 2026-05-12 Kommunikationspolicy 2026-2029, förslag Kommunikationspolicy, nu gällande, antagen 2013-08-29, § 69 Ärendet Bjuvs kommun antog 2013, den nu gällande kommunikationspolicyn och sedan dess har omfattande ändringar skett både avseende kommunikationskanaler och lagstiftning. Det är viktigt att det sker återkommande översyn och revidering av styrdokument så att de vilar på aktuella förutsättningar. Det skapar förutsättningar för en effektivare kommunikation. Ett förslag till kommunikationspolicy har därför tagits fram av kommunstyrelsens förvaltning för att tydliggöra hur kommunikationen ska stödja kommunens övergripande mål och bidra till en effektiv och Policyn ska säkerställa att kommunens kommunikation är korrekt, transparent, tillgänglig och ansvarsfull samt bidrar till stärkt förtroende, delaktighet och en samordnad organisation. Den omfattar samtliga medarbetare, chefer, förtroendevalda och kommunägda bolag. föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: Bjuvs kommun Datum Sida 2(2) Samtliga nämnder och helägda kommunala bolag inom Bjuvs kommun Samtliga avdelningar inom kommunstyrelsens förvaltning Diariet Kommunikationspolicy Bjuvs kommun 2013-10-01 Antagen av kommunfullmäktige 2013-08-29, § 69 Inledning Kommunikation är grunden i kommunal verksamhet. Ett välfungerande kommunikationsarbete är en förutsättning för att medborgare, medarbetare, förtroendevalda och övriga målgrupper ska känna engagemang, delaktighet och få förståelse för kommunens verksamhet. Syfte Syftet med kommunikationspolicyn är att Bjuvs kommuns medarbetare, chefer och förtroendevalda ska få stöd i att arbeta med information och kommunikation på ett strategiskt och enhetligt sätt i möten med olika målgrupper. Kommunikationspolicy anger även riktning för kommunikationsarbetet. Definition Kommunikationspolicyn omfattar muntlig, skriftlig och elektronisk information och kommunikation. Det handlar om information och kommunikation via kommunens kanaler såsom telefonsamtal, möten, presentationer, e-post och vanlig post, webbplatser, sociala medier, annonser, pressmeddelanden, broschyrer, uttalanden i tjänsten, medborgardialog och synpunktshantering. Kommunikation som strategiskt verktyg Kommunikation är inte en isolerad del av Bjuvs kommuns verksamhet utan ett viktigt strategiskt verktyg för att uppfylla kommunfullmäktiges mål. Ett strategiskt kommunikationsarbete bidrar även till att utveckla och förmedla verksamheternas arbete och idéer. En kommunikationsstrategi för intern och extern kommunikation ska därför alltid upprättas vid planering och genomförande av större projekt All information och kommunikation ska ha en tydlig avsändare, Bjuvs kommun. Det betyder att Bjuvs kommuns grafiska profil alltid ska följas. Genom strategisk kommunikation förmedlar vi en entydig bild av Bjuvs kommun, vilket i sin tur bidrar till att stärka kommunens varumärke. Lagar som styr kommunikationsarbetet Kommunikationspolicyn bygger på bestämmelser i svensk lag avseende informationsfrihet, yttrandefrihet, offentlighet och sekretess (Regeringsformen och Offentlighets- och sekretesslagen) samt informationsansvar (Förvaltningslagen). Offentlighetsprincipen och tryckfrihetsförordningens kapitel om meddelarfriheten är grunden för informations- och kommunikationsarbetet. Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten och massmedia har rätt till insyn i den kommunala verksamheten. Kommunen ska på begäran så snart som möjligt låta enskilda medborgare ta del av innehållet i allmänna handlingar. Meddelarfriheten innebär att anställda i Bjuvs kommun har rätt att kontakta och uttala sig i massmedierna. Grundläggande principer Bjuvs kommuns kommunikation ska vara tillgänglig, offensiv, begriplig och saklig. Tillgänglig Tillgänglighet och öppenhet bygger på offentlighetsprincipen. Den som önskar kommunicera med Bjuvs kommun, ska enkelt komma i kontakt med oss och få insyn i verksamheten. Offensiv Vi ska vara offensiva och nytänkande i vår kommunikation. Vi ska ta initiativ till att kommunicera beslut, planer och andra händelser i kommunen och på så sätt öka delaktigheten och minska riskerna för missförstånd. Begriplig Det är viktigt att invånare, medarbetare, förtroendevalda och övriga målgrupper känner till beslut, mål, planer och visioner. Därför ska kommunikationen alltid framföras på ett målgruppsanpassat språk i anpassade kanaler. Vi ska alltid eftersträva att adekvat information når samtliga medarbetare innan den når ut till övriga målgrupper, såsom medborgare och massmedia. Saklig Den information som lämnas från Bjuvs kommun ska vara korrekt och saklig. Innan faktauppgifter lämnas ut ska de kontrolleras noga och sättas in i ett helhetsperspektiv. Intern information och kommunikation Målgrupper för den interna informationen och kommunikationen är medarbetare, chefer och förtroendevalda. Mål med den interna informationen och kommunikationen Stärka den externa kommunikationen: Bjuvs kommuns medarbetare har en viktig roll som kommunens representanter och talespersoner för kommunen. En förutsättning för att nå hög kvalitet i kommunikationen med medborgarna i Bjuv är därför att kommunens medarbetare har tillgång till aktuell information om vad som pågår i verksamheten, vilka mål och visioner som finns. När medarbetare får ökad kompetens om kommunens verksamhet och mål, kan alla förmedla samma budskap och mål ut till medborgarna. Vi ska alltid sträva efter att medarbetare och förtroendevalda ska kunna ta del av relevant information innan den når ut till medborgarna via exempelvis media. Bra arbetsmiljö: En välfungerande intern information och kommunikation är även grunden för ett bra arbetsklimat. Välinformerade medarbetare upplever delaktighet, motivation, engagemang och ansvar på arbetsplatsen. Effektiv organisation: Samtliga medarbetare har ett ansvar att hålla sig informerade och att informera andra, om sådant som är av betydelse för de egna arbetsuppgifterna, det egna verksamhetsområdet och övergripande inom Bjuvs kommun. Chefer har ett särskilt stort ansvar att förse medarbetare med relevant information. Chefer ska skapa goda förutsättningar för kommunikation och inspirera till dialog, delaktighet och samverkan mellan medarbetare. En viktig kanal för intern information och kommunikation är intranätet. Samverkansmodellen med arbetsplatsträffar (APT), Samverkansgrupp arbetsställe (LOSAM), Samverkansgrupp förvaltningsnivå (FÖSAM) och Central samverkansgrupp (CESAM) är, tillsammans med intranätet, grundpelarna för internkommunikationen. Extern information och kommunikation Bjuvs kommun har, enligt lag, skyldighet att tillhandahålla information. Medborgarna ska på ett enkelt sätt kunna ta till sig och hämta information om Bjuvs kommun i olika kanaler. Vi ska alltid upprätthålla en god dialog med medborgare. Målgrupper för den externa informationen och kommunikationen är medborgare, företagare, besökare, potentiella medborgare samt media. Mål med den externa informationen och kommunikationen Kommunikation ska främja dialog. Den externa kommunikationen ska underlätta och utveckla dialogen mellan kommunen och dess målgrupper. Kommunikation ska även bidra till att stärka medborgarnas möjlighet att påverka och delta i kommunens verksamheter. Sprida kännedom om kommunen på ett enhetligt och positivt sätt. Den externa informationen och kommunikationen ska sprida kännedom om Bjuvs kommuns verksamheter, mål och visioner. Den ska även bidra till att skapa en enhetlig och positiv bild av Bjuvs kommun. Uppmärksamma Bjuvs kommun som arbetsgivare: Den externa informationen och kommunikationen ska bidra till att uppmärksamma Bjuvs kommun som arbetsgivare och stärka arbetsgivarvarumärket. Media som tillgång. Utgångspunkten för Bjuvs kommuns mediekontakter är största möjliga öppenhet och samarbete. Medierna är en tillgång i kommunikationen med invånarna. Genom att också aktivt ge medierna tillgång till fakta skapas förutsättningar för en rättvisande bild av kommunens verksamhet. Journalisternas granskning ska underlättas genom att själva ta initiativ till artiklar och nyhetsinslag. Kanaler för extern kommunikation är Bjuvs kommuns hemsida, www.bjuv.se, informationssidan i Lokaltidningen samt sociala medier. Andra värdefulla kommunikationsmodeller som ska utvecklas är medborgardialoger och företagardialoger. Kriskommunikation Vid en kris ställs extra höga krav på en god kommunikation med medborgare och medarbetare. Vid en kris gäller samma principer som i kommunikationspolicyn men med skillnaden att man måste agera extra snabbt, ha högre krav på tydlighet på ett lugnt, sansat och sakligt vis. Vid kriskommunikation gäller en särskild kriskommunikationsplan. Ansvar Ansvaret för information och kommunikation följer verksamhetsansvaret. Det betyder att ordföranden för respektive nämnd/utskott ansvarar för kommunikation om och från sin egen verksamhet. Chefen för respektive förvaltning/enhet ansvarar för kommunikation om och från sin egen verksamhet. Samma personer fungerar även som kontaktpersoner vid kontakt med media. Kommunikatören driver utvecklingen av kommunikationsfrågor samt ansvarar för genomförandet och samordningen av kommunikationsverksamheten. I detta ingår bland annat: Vara kommunens expertfunktion på kommunikationsfrågor. Ge information och utbildning till förvaltningar så kraven i kommunikationspolicyn uppfylls. Utveckla kommunens kommunikationsstrategier. Ansvara för kommunens övergripande kommunikationskanaler. Förvaltnings- och enhetscheferna har ansvar för att personalen är välinformerad och att de vet var de kan hitta den information de behöver. Varje medarbetare har ett ansvar att ta del av den information som ges samt söka den information som behövs för att göra ett bra arbete. Kommunikationspolicy Dokumenttyp Policy Revideringsintervall Var fjärde år eller vid behov Version 1 Giltigt till och med Tills vidare Dokumentägare Kommundirektör Beslutat/antaget datum 2026-xx-xx Rev. Dokumentansvarig Kommunikationschef Beslutat/antaget av Kommunfullmäktige Gäller för Samtliga medarbetare, chefer, förtroendevalda och samtliga som i övrigt verkar på uppdrag av Bjuvs kommun eller i de majoritetsägda kommunala bolagen. 1 9. Digitalisering och artificiell intelligens (AI) 3 Revisionshistorik Version Antagen Kommentar 1 2026-0X-xx 1 1. Inledning och syfte Kommunikation är en grundläggande förutsättning för en öppen, demokratisk och rättssäker kommunal verksamhet. Denna policy anger de övergripande principer som ska vägleda all kommunikation inom Bjuvs kommun. Syftet är att säkerställa att kommunens kommunikation är korrekt, transparent, tillgänglig och ansvarsfull samt bidrar till förtroende, delaktighet och en stark gemensam identitet. 2. Övergripande mål Bjuvs kommuns kommunikation ska:  Främja öppenhet, tydlighet och korrekthet.  Stärka dialog och delaktighet med invånare och andra intressenter.  Bidra till förtroende för kommunen och dess verksamheter.  Stärka kommunens varumärke och legitimitet.  Skapa stolthet, samhörighet och engagemang inom organisationen. Kommunikationen ska stödja kommunens övergripande mål och bidra till en effektiv och 3. Rättsliga utgångspunkter All kommunikation inom Bjuvs kommun ska:  Vila på demokratiska principer och offentlighetsprincipen.  Följa gällande lagstiftning, däribland tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen, förvaltningslagen, språklagen och dataskyddsförordningen (GDPR).  Utformas enligt principerna för klarspråk och tillgänglighet, så att information är begriplig och tillgänglig för alla. Kommunens kommunikation ska vara saklig, opartisk och fri från partipolitiska ställningstaganden. 4. Kommunikationsprinciper Bjuvs kommuns kommunikation ska vara: Öppenhet och transparens Kommunen ska aktivt informera om beslut, förändringar och resultat. Information ska inte hållas tillbaka i onödan, utan delas i rätt tid så att invånare och medarbetare kan förstå vad som händer och varför. Tydlighet och korrekthet All information ska vara saklig, faktagranskad och anpassad till mottagaren. Det innebär att vi behöver tänka på vad mottagaren faktiskt behöver veta, och formulera oss så att budskapet går fram direkt. Tillgänglighet Kommunikationen ska vara möjlig att ta del av och förstå för alla, oavsett språkliga, digitala eller fysiska förutsättningar. Det innebär att vi behöver välja rätt kanal, använda enkelt språk och följa riktlinjer för tillgänglighet. Dialog och delaktighet Kommunikation är inte bara att informera, utan också att lyssna. Vi ska skapa möjligheter för frågor, synpunkter och dialog – både internt och externt. 2 Enhetlighet Kommunen ska uppfattas som en sammanhållen organisation. Därför ska vi använda gemensam grafisk profil, tonalitet och arbetssätt när vi kommunicerar. Ansvar Alla som kommunicerar på uppdrag av kommunen ansvarar för att innehållet är korrekt, lagligt och lämpligt. 5. Ansvar och roller Kommunikation är ett gemensamt ansvar inom Bjuvs kommun. Policyn gäller för samtliga medarbetare, chefer, förtroendevalda och samtliga som i övrigt verkar på uppdrag av Bjuvs kommun. Varje medarbetare är en representant för kommunen i mötet med invånare, kollegor, samarbetspartners och allmänhet. Kommunstyrelsen – Har det övergripande ansvaret för kommunens kommunikationsverksamhet. Nämnder och styrelser – Ansvarar för att kommunikationen inom respektive ansvarsområde sker i enlighet med denna policy. Chefer – Ansvarar för att kommunikationen inom respektive verksamhet är korrekt, samordnad och att medarbetare är informerade om mål, beslut och förändringar. Chefer ska skapa förutsättningar för dialog och delaktighet. Medarbetare – Ansvarar för att ta del av relevant information, bidra till en öppen och respektfull kommunikation samt följa lagar, riktlinjer och beslutade arbetssätt. Kommunikationsavdelningen – Leder, samordnar och utvecklar kommunens strategiska kommunikationsarbete samt ansvarar för övergripande kommunikationsstöd, varumärkesfrågor och mediekontakter. Kommunägda bolag – Ska i den mån det är möjligt följa denna policy och säkerställa samordning med kommunens övergripande kommunikation. 6. Intern kommunikation Den interna kommunikationen ska bidra till delaktighet, tydlighet och engagemang. Medarbetare och chefer ska medverka till att information är relevant, korrekt och aktuell. Den interna kommunikationen ska stödja ledarskap, samverkan och en gemensam organisationskultur. 7. Extern kommunikation och media Den externa kommunikationen ska vara serviceinriktad, tillgänglig och bidra till förtroende för Bjuvs kommun och den ska stärka bilden av Bjuvs kommun som en attraktiv kommun och arbetsgivare. Kommunen ska vara tillgänglig för alla i dialog med invånare, näringsliv, föreningar och andra intressenter och bemöta frågor skyndsamt och respektfullt. Kommunen ska utforma information så att den är möjlig att förstå och ta del av och beakta olika behov och förutsättningar. Kommunikationsavdelningen ansvarar för samordning av pressmeddelanden och övergripande mediekontakter. 3 Medarbetare omfattas av grundlagens meddelarfrihet. 8. Kriskommunikation Vid kriser eller allvarliga händelser ska kommunikationen präglas av snabbhet, tydlighet och samordning. Kommunen ska informera berörda målgrupper skyndsamt och motverka ryktesspridning. Kriskommunikation regleras närmare i kommunens kriskommunikationsplan. 9. Digitalisering och artificiell intelligens (AI) Digitala verktyg och AI kan användas för att förbättra service, tillgänglighet och effektivitet. Användningen ska ske transparent, etiskt och i enlighet med gällande lagstiftning. AI får inte ersätta mänskligt ansvar i frågor som rör individers rättigheter eller integritet. AI-genererat innehåll kan behöva mänsklig kontroll och godkännande innan innehållet får publiceras. Sida 1 (6) 2026-05-27

§ 96 Dnr 2026-00123 Ekonomisk månadsrapport per 2026-03-31 med helårsprognos 2026 för Bjuvs kommun Sammanfattning Ekonomisk rapportering ska ske per den siste februari, mars, april, maj, augusti, september, oktober, november och december. För mars och augusti månads rapportering upprättas även en prognos för helåret, både ekonomiskt och utifrån förväntad måluppfyllelse. Per den siste december görs årsbokslutet. Övriga månader innehåller rapporteringen utfall och budget samt avvikelse för perioden. Det ska bifogas en skriftlig kommentar om vad avvikelsen beror på. Ekonomiavdelningen har sammanställt en ekonomisk rapport för Bjuvs kommuns styrelse och nämnder med utfall per den siste mars 2026 med en helårsprognos för ekonomiskt utfall samt en prognos för måluppfyllningen för helåret. Utfallet för årets tre första månader mot en periodiserad budget är en negativ avvikelse motsvarande 8 908 tkr. Huvuddelen av denna avvikelse kan härledas till nämnderna och styrelsens verksamhet vars negativa avvikelse uppgår till 10 054 tkr för perioden. Helårsprognosen för Bjuvs kommun uppgår till en negativ avvikelse motsvarande 32 970 tkr och det motsvarar ett negativt årets resultat om 7 759 tkr. Huvuddelen av denna avvikelse kan härledas till nämnderna och styrelsens verksamhet vars negativa avvikelse uppgår till 30 950 tkr för året. Periodens investeringsutfall uppgår till 22 075 tkr och prognosen för helåret uppgår till 276 290 tkr vilket motsvarar en positiv budgetavvikelse om 49 850 tkr. Den samlade bedömningen är att majoriteten av nämndernas mål bedöms kunna uppnås under året. Flera nämnder befinner sig samtidigt i ett tidigt skede av genomförandet, vilket innebär att vissa indikatorer ännu saknar tillräckligt utfall för en fullt träffsäker bedömning. Månadsrapport med helsårsprognos för Bjuvs kommun per 2026-03-31 Sida 2 (6) 2026-05-27 att uppdra till kommundirektören att inkomma med en handlingsplan för hur kommunstyrelsen ska åtgärda prognostiserat underskott om 9 miljoner att uppdra till utbildningsnämnden att inkomma med en handlingsplan för hur nämnden ska åtgärda prognostiserat underskott om 4 miljoner kronor att uppdra till socialnämnden att inkomma med en handlingsplan för hur att uppdra till servicenämnden att inkomma med en handlingsplan för hur Ajournering Sammanträdet ajourneras kl 8:25 – 8:29. Ordförandes förslag till beslut Ordförande föreslår följande ändringar i förslag till beslut: ”att uppdra till kommundirektören…” ändras till ”att uppdra åt kommunstyrelsen…”. I samtliga att-satser till styrelse och nämnder läggs till ”…inkomma med handlingsplan till kommunstyrelsen…” För kultur- och fritidsnämnden ändras senast-datum till 2026-09-03. Sida 3 (6) 2026-05-27 Ajournering Sammanträdet ajourneras kl 8:42 – 8:50. Yrkande Maria Berglund (KD) yrkar att förslag till beslut ändras till följande: ”Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta uppdra åt respektive nämnd att återkomma till kommunstyrelsen med handlingsplan för hur nämnden ska åtgärda prognosticerat underskott senast 2026-08-31. För kultur- och fritidsnämnden gäller 2026-09-03.” Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag med ordförandes förslag på ändringar och Maria Berglunds (KD) yrkande och finner att arbetsutskottet beslutar enligt förvaltningens förslag med ordförandes förslag på ändringar. att uppdra till kommunstyrelsen att inkomma med en handlingsplan till kommunstyrelsen för hur kommunstyrelsen ska åtgärda prognostiserat underskott om 9 miljoner kronor senast 2026-08-31. att uppdra till utbildningsnämnden att inkomma med en handlingsplan till om 4 miljoner kronor senast 2026-08-31. att uppdra till socialnämnden att inkomma med en handlingsplan till Sida 4 (6) 2026-05-27 att uppdra till servicenämnden att inkomma med en handlingsplan till Reservation Ulrika Thulin (S) och Maria Berglund (KD) reserverar sig till förmån för eget yrkande med följande motivering: "Vi reserverar oss till förmån för egna yrkanden. Kommunstyrelsen äger uppsiktsplikt över nämnder och styrelser, att förlänga processen i uppsiktplikten genom att låta den passera Kommunfullmäktige är oansvarigt givet den ansträngda ekonomiska situationen. Vi noterar också att samarbetsviljan i Kommunstyrelsens Arbetsutskott som ansträngd, då majoritetens företrädare inte vill låta oppositionens arbete med förslag synas i protokollet." Redaktionell ändring prognostiserat underskott för kultur- och fritidsnämnden ska vara 0,3 miljoner kronor, inte 0,6 miljoner kronor Yrkande Maria Berglund (KD) yrkar att förslag till beslut ändras till följande: ”Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta uppdra åt respektive nämnd att återkomma till kommunstyrelsen med handlingsplan för hur nämnden ska åtgärda prognosticerat underskott senast 2026-08-31. För kultur- och fritidsnämnden gäller 2026-09-03.” Oppositionens ledamöter yrkar bifall till Maria Berglunds (KD) yrkande. Sida 5 (6) 2026-05-27 Ordförande ställer proposition på arbetsutskottets förslag och Maria Berglunds (KD) yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Votering Votering begärs och ska genomföras. JA = bifall till arbetsutskottets förslag NEJ = bifall till Maria Berglunds (KD) yrkande Omröstningsresultat ./. Omröstningen gav följande resultat vilket framgår av voteringslistan: 8 JA-röster och 5 NEJ-röster Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: att uppdra till kommunstyrelsen att inkomma med en handlingsplan till kommunstyrelsen för hur kommunstyrelsen ska åtgärda prognostiserat underskott om 9 miljoner kronor senast 2026-08-31. att uppdra till utbildningsnämnden att inkomma med en handlingsplan till om 4 miljoner kronor senast 2026-08-31. att uppdra till socialnämnden att inkomma med en handlingsplan till att uppdra till servicenämnden att inkomma med en handlingsplan till Sida 6 (6) 2026-05-27 Reservation Oppositionens ledamöter reserverar sig till förmån för eget yrkande. Diariet Kvartalsrapport Bjuvs kommun Datum:2026-03-31 SAMMANFATTNING Ekonomiavdelningen har sammanställt en ekonomisk rapport för Bjuvs kommuns styrelse och nämnder med utfall per den siste mars 2026 med en helårsprognos för ekonomiskt utfall samt en prognos för måluppfyllningen för helåret. Utfallet för årets tre första månader mot en periodiserad budget är en negativ avvikelse motsvarande 8 908 tkr. Huvuddelen av denna avvikelse kan härledas till nämnderna och styrelsens verksamhet vars negativa avvikelse uppgår till 10 054 tkr för perioden. Helårsprognosen för Bjuvs kommun uppgår till en negativ avvikelse motsvarande 32 970 tkr och det motsvarar ett negativt årets resultat om 7 759 tkr. Huvuddelen av denna avvikelse kan härledas till nämnderna och styrelsens verksamhet vars negativa avvikelse uppgår till 30 950 tkr för året. Periodens investeringsutfall uppgår till 22 075 tkr och prognosen för helåret uppgår till 276 290 tkr vilket motsvarar en positiv budgetavvikelse om 49 850 tkr. Den samlade bedömningen är att majoriteten av nämndernas mål bedöms kunna uppnås under året. Flera nämnder befinner sig samtidigt i ett tidigt skede av genomförandet, vilket innebär att vissa indikatorer ännu saknar tillräckligt utfall för en fullt träffsäker bedömning. PROGNOS MÅLUPPFYLELSE Den samlade bedömningen är att majoriteten av nämndernas mål bedöms kunna uppnås under året. Flera nämnder befinner sig samtidigt i ett tidigt skede av genomförandet, vilket innebär att vissa indikatorer ännu saknar tillräckliga utfall för en fullt träffsäker bedömning. Kommunstyrelsen bedömer prognosen som försiktigt positiv och ser förbättrade förutsättningar för uppföljning genom styr- och ledningssystemet. Utbildningsnämnden bedömer att resultatnivåerna för meritvärden och gymnasiebehörighet preliminärt ligger i nivå med föregående år. Samtidigt pågår omfattande utvecklingsinsatser inom bland annat kvalitetsledning, AI i utbildning och undervisningsutveckling, vilka förväntas bidra positivt till måluppfyllelsen på sikt. Socialnämnden Ingen måluppfyllelse prognos är upprättad. Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar att merparten av indikatorerna kommer att uppnå sina målvärden under året. Servicenämnden bedömer att nämndens mål i huvudsak kommer att uppfyllas. Flera projekt följer plan och arbete pågår för att förbättra återkopplingstider och effektivitet inom verksamheten. Bygg- och miljönämnden bedömer att samtliga mål förväntas uppfyllas till slutet av 2026. FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning tkr Utfall År 2025 Ack utfall 2026 Ack budget 2026 Prognos 2026 Budget år 2026 Avvikelse årsprognos Verksamhetens intäkter 288 654 49 132 53 025 212 098 212 098 0 Verksamhetens kostnader -1 337 654 -326 386 -321 151 -1 319 547 -1 295 597 -23 950 Avskrivningar -66 290 -17 509 -16 583 -73 331 -66 331 -7 000 Verksamhetens nettokostnader -1 115 290 -294 763 -284 709 -1 180 780 -1 149 830 -30 950 Skatteintäkter 754 208 195 405 194 320 769 241 777 278 -8 037 Generella statsbidrag och utjämning 394 109 105 811 105 833 425 750 423 333 2 417 Verksamhetens resultat 33 027 6 453 15 444 14 211 50 781 -36 570 Finansiella intäkter 7 374 1 388 3 133 11 530 12 530 -1 000 Finansiella kostnader -33 718 -7 697 -9 525 -33 500 -38 100 4 600 Resultat efter finansiella poster 6 683 144 9 052 -7 759 25 211 -32 970 Extraordinära poster 0 0 0 0 0 0 ÅRETS RESULTAT 6 683 144 9 052 -7 759 25 211 -32 970 varav avgiftsfinansierad verksamhet 0 3 052 0 -1 740 -1 740 0 DRIFT- OCH INVESTERINGSREDOVISNING Driftredovisning Nettokostnader nämnder och finansförvaltning tkr Utfall år 2025 Ack utfall 2026 Ack budget 2026 Prognos 2026 Budget år 2026 Avvikelse årsprognos Kommunfullmäktige -4 044 -1 290 -1 419 -5 677 -5 677 0 Kommunstyrelsen -109 222 -24 340 -22 436 -98 744 -89 744 -9 000 Utbildningsnämnden -527 379 -141 699 -136 749 -560 291 -556 291 -4 000 Socialnämnden -382 049 -104 660 -100 245 -413 087 -400 977 -12 110 Kultur- och fritidsnämnden -40 881 -10 062 -10 091 -42 944 -42 644 -300 Servicenämnden -59 654 -17 071 -13 462 -65 345 -53 845 -11 500 Bygg- och miljönämnden -8 001 -2 728 -2 461 -10 442 -9 842 -600 S:a skattefinansierad verksamhet -1 131 230 -301 850 -286 863 -1 196 530 -1 159 020 -37 510 Avgiftsfinansierad verksamhet Vatten och avlopp (VA) 0 3 052 -580 -1 740 -1 740 0 S:A STYRELSER OCH NÄMNDER -1 131 230 -298 798 -287 443 -1 198 270 -1 160 760 -37 510 Pensionskostnader -28 133 -5 162 -3 000 -10 632 -12 000 1 368 Internränta 37 631 9 225 6 983 33 121 27 930 5 191 Övrigt 6 442 0 -1 250 -5 000 -5 000 0 SUMMA VERKSAMHETER -1 115 290 -294 735 -284 710 -1 180 781 -1 149 830 -30 951 Finansiering Skatter och statsbidrag 1 148 316 301 217 300 153 1 194 991 1 200 611 -5 620 Finansiella intäkter 7 375 1 353 3 133 11 530 12 530 -1 000 Finansiella kostnader -33 718 -7 691 -9 525 -33 500 -38 100 4 600 S:a Skatter och finansnetto 1 121 973 294 879 293 761 1 173 021 1 175 041 -2 020 RESULTAT 6 683 144 9 051 -7 760 25 211 -32 971 varav avgiftsfinansierad verksamhet 0 3 052 0 -1 740 -1 740 0 Fastighet prognostiserar en negativ avvikelse om 9 mnkr. Cirka hälften av den negativa prognosen är kopplat till avskrivningar och interna räntor, -4 mnkr. Den andra delen i den negativa prognosen, -5 mnkr, beror främst på de taxebundna kostnaderna. Resultatet präglas av tydliga ekonomiska utmaningar och ökad osäkerhet inför helåret, detta är framförallt kopplat till volymer. Kostnaden för elevrelaterade volymer överstiger i nuläget tidigare bedömning. Osäkerheten kring demografiska förhållanden och externa ersättningar gör det svårare att göra säkra helårsbedömningar. De prognosticerade avvikelserna kan i huvudsak förklaras av förändrade volymer inom flera verksamhetsdelar. Antalet IKE-elever är högre än budgeterat, både inom den egna kommunen och i andra kommuner, vilket medför ökade kostnader. Samtidigt är antalet elever inom anpassad grundskola lägre än budgeterat, vilket ger en positiv budgetavvikelse. Socialnämnden Per den 31 mars 2026 redovisar socialnämnden ett underskott om 4,4 mnkr (utfall). Årsprognosen för helåret uppgår till –12,1 mnkr. Samtliga större verksamhetsområden (äldreomsorg, hälsa, funktionsstöd, IFO) prognostiserar en negativ avvikelse. Kultur- och fritidsnämndens ekonomiska utfall i förhållande till budgeten jan-mar 2026 landar på ett överskott motsvarande 29 tkr. Prognos på helår visar på -300 tkr kopplat till ökade kostnader för drift av idrottsanläggningar som tidigare belastat KoF övergripande investering projektnummer 430. Servicenämnden Avvikelsen till och med mars är -3,6 mnkr och den förväntade prognostiserade avvikelsen för helåret är -11,5 mnkr. I den prognostiserade negativa avvikelsen är -3,3 mnkr till största del relaterat till personalkostnader. Övriga delen -8,2 mnkr är avskrivningar/internränta. Bygg- och miljönämnden Inom bostadsanpassning pekar prognosen att budgeten kommer att övertrasseras med - 600 tkr. Orsaken till den negativa prognosen är att där är många beslutade bidrag som inte har betalats ut ännu och som sedan kommer belasta resultatet. Det ligger även en hel del pågående ärenden som beslutas inom kort. Finansförvaltningen En ny skatteprognos har inkommit i april vilken indikerar på ett kraftigt försämrat skatteunderlag. Skatter och bidrag prognostiseras till 5,6 mnkr lägre än budgeterat. Finansnettot prognostiseras till 3,6 mnkr bättre än budgeterat vilket främst beror på att nya lån inte tagits upp i den takt som beräknat. Internränta samt pensionskostnader avviker positivt mot budget med totalt 6,6 mnkr. Prognosen för kommunstyrelsens investeringar 2026 bedöms till 144 550 tkr vilket motsvarar en positiv avvikelse om 48 850 tkr. Detta scenario baseras på att tilläggsbudgeten ingår. Förvaltningens bedömning tar sin utgångspunkt i:  Att tilläggsbudget har beslutats under Q2  Att beslutet om att förvärva mark av Höganäs Borgestad AB fortsatt ligger i väntan på besked om prövningstillstånd hos Högsta förvaltningsdomstolen. I ett scenario där kommunen får besked från domstolen innan sommaren kan tillträde ske september-oktober. Om tillträde sker kommer förvaltningens resurser att ses över. I ett scenario där Högsta förvaltningsdomstolen beslutar att ge prövningstillstånd startar en process som bedöms ta cirka 1 år. I detta fall kommer tillträde inte ske under 2026. Befintliga projektresurser kommer i så fall fullt ut kunna nyttjas till övriga projekt. Dock innebär tilläggsbeslutet om anslag från 2025 att genomförandegraden trots detta inte överstiger 50 %. Anledningen till den låga prognosen är att flera av de större satsningarna befinner sig i förstudie/projekteringsskeden och planering pågår för att genomföra upphandlingar som startar hösten 2026. I tabellen ovan ligger avvikelsen för investeringsprognosen på Tivoliparken/Tegelstaden men detta påverkas av utfallet i domstol som nämnts ovan. Vid genomlysning utifrån samtliga kända faktorer såsom att flera av de större satsningarna befinner sig i förstudie/projekteringsskeden och planering pågår för att genomföra upphandlingar och dessa startar hösten 2026. Ingen avvikelse prognostiseras i nuläget. Socialnämnden Ingen avvikelse prognostiseras i nuläget. Prognos på helår visar på +300 tkr kopplat till kostnader för drift av idrottsanläggningar som tidigare belastat KoF övergripande investering projektnummer 430. Servicenämnden Beräknas följa budget med enbart en mindre prognostiserad avvikelse. VA-verksamheten NSVA lämnar sin första prognos för året per den siste april. Prognosen är därför samma belopp som budget i denna uppföljning. Översikt Ack utfall 2026 Budget 2026 Prognos 2026 Avvikelse Prognos Kommunstyrelsen -12 974 -193 400 -144 550 48 850 Utbildningsnämnden -164 -14 800 -14 800 0 Socialnämnden -118 -1 200 -1 200 0 Kultur- och fritidsnämnden -661 -1 850 -1 550 300 Servicenämnden -796 -47 390 -46 690 700 Bygg- och miljönämnden 0 0 0 0 VA-verksamheten (NSVA) -7 362 -67 500 -67 500 0 Summa -22 075 -326 140 -276 290 49 850 Lars Johan Rosvall, ekonomichef Sida 1(2) Datum 2026-05-20 Referens KS 2026-00123 Ekonomisk månadsrapport per 2026-03-31 med helårsprognos 2026 för Bjuvs kommun Ekonomisk rapportering ska ske per den siste februari, mars, april, maj, augusti, september, oktober, november och december. För mars och augusti månads rapportering upprättas även en prognos för helåret, både ekonomiskt och utifrån förväntad måluppfyllelse. Per den siste december görs årsbokslutet. Övriga månader innehåller rapporteringen utfall och budget samt avvikelse för perioden. Det ska bifogas en skriftlig kommentar om vad avvikelsen beror på. Ekonomiavdelningen har sammanställt en ekonomisk rapport för Bjuvs kommuns styrelse och nämnder med utfall per den siste mars 2026 med en helårsprognos för ekonomiskt utfall samt en prognos för måluppfyllningen för helåret. Utfallet för årets tre första månader mot en periodiserad budget är en negativ avvikelse motsvarande 8 908 tkr. Huvuddelen av denna avvikelse kan härledas till nämnderna och styrelsens verksamhet vars negativa avvikelse uppgår till 10 054 tkr för perioden. Helårsprognosen för Bjuvs kommun uppgår till en negativ avvikelse motsvarande 32 970 tkr och det motsvarar ett negativt årets resultat om 7 759 tkr. Huvuddelen av denna avvikelse kan härledas till nämnderna och styrelsens verksamhet vars negativa avvikelse uppgår till 30 950 tkr för året. Periodens investeringsutfall uppgår till 22 075 tkr och prognosen för helåret uppgår till 276 290 tkr vilket motsvarar en positiv budgetavvikelse om 49 850 tkr. Den samlade bedömningen är att majoriteten av nämndernas mål bedöms kunna uppnås under året. Flera nämnder befinner sig samtidigt i ett tidigt skede av genomförandet, vilket innebär att vissa indikatorer ännu saknar tillräckligt utfall för en fullt träffsäker bedömning. Månadsrapport med helsårsprognos för Bjuvs kommun per 2026-03-31 Bjuvs kommun Datum Sida 2(2) att uppdra till kommundirektören att inkomma med en handlingsplan för hur kommunstyrelsen ska åtgärda prognostiserat underskott om 9 miljoner att uppdra till utbildningsnämnden att inkomma med en handlingsplan för hur nämnden ska åtgärda prognostiserat underskott om 4 miljoner kronor att uppdra till socialnämnden att inkomma med en handlingsplan för hur att uppdra till servicenämnden att inkomma med en handlingsplan för hur Socialnämnden Servicenämnden Bygg- och miljönämnden Ekonomiavdelningen Diariet 2026-04-08 Sammanträdesdag 2026-05-27 Tid 10:00 – 12:28

§93 Ja Nej Avstår §97 Ja Nej Avstår

§102 Ja Nej Avstår Benny Trollehjelm (SD) Kenneth Bolinder (SD) 1:e v ordf X X X Kalle Holm (SD) Christel Hedlund (SD) X X X Baloo Engström (SD) ordförande X X X Bengt Gottschalk (SD) X X X Matthias Åkesson (M) X X X Jörgen Johnsson (M) X X X Ulrika Thulin (S) 2:e v ordf X X X Liselott Ljung (S) X X X Anders Månsson (S) X X X Bo Blixt (S) Maria Berglund (KD) X X Raymond Blixt (M) X X X Krister Bergsten (SD) X X X Andrej Schönbäck (M) Zofia Svensson (M) Christer Landin (S) X X X Bo Hallqvist (S) Krister Nilsson (C) X Summa 7 5 1 8 5 8 5 BJUVS KOMMUN VOTERINGSLISTA Kommunstyrelsen 2023-2026 Sida 1 (2) 2026-05-27

§ 100 Dnr 2026-00183 Kommunalförbundet Medelpunkten årsredovisning 2025 Sammanfattning Årsredovisning för Kommunförbundet Medelpunkten inklusive revisionsberättelse och granskningsrapport avseende verksamhetsåret 2025 har inkommit till Bjuvs kommun. Årsredovisning för Kommunförbundet Medelpunkten 2025 inklusive revisionsberättelse, granskningsrapport kommunfullmäktige besluta Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta Sida 2 (2) 2026-05-27 Diariet 1 2 3 Förvaltningsberättelse för Medelpunkten Förbundschef har ordet Verksamhetsåret 2025 inleddes med en känsla av stabilitet. En beläggning som låg på förväntad nivå och allt såg ut att vara på plats för att vi skulle kunna leverera den service vi planerat utifrån vårt budgetarbete inför året. Tidigt under året ställdes vi dock inför betydande utmaningar kopplade till sjukfrånvaro i verksam- heten. Både korttidsfrånvaro och några långtidssjukskrivningar påverkade våra resurser och krävde omfattande och kontinuerlig resursplanering från ledningens sida för att säkerställa att vi kunde möta behoven på alla avdelningar och fortsatt leverera god service till våra medlemskommuner. Redan under årets inledning mottog vi även ett stort antal semesteransökningar, vilket i kombination med det pressade sjukfrånvaroläget gjorde att vi tidigt insåg behovet av en extra noggrann semester- planering. De tidigt lagda ledigheterna innebar samtidigt att flera medarbetare kunde arbeta under huvudsemesterperioden, något som underlättade bemanningen. För att skapa stabilitet och säker- ställa tillräckliga resurser inför sommaren rekryterade vi en del feriearbetare tidigare än vanligt. Detta bidrog till att helheten fungerade mycket väl, och vi kunde trygga både medarbetarnas ledig- heter och verksamhetens leveransförmåga. Tack vare detta kunde vi upprätthålla vår höga service- nivå gentemot våra kunder under hela perioden. Sommaren 2025 blev ett kvitto på vad en organisat- ion kan åstadkomma när alla drar åt samma håll. En bit in i våren märkte vi dessutom av en tydlig volymökning från våra kunder. En högre beläggning i kombination med de utmaningar vi fick hantera gav än en gång prövning på vår flexibilitet i organi- sationen. Att ständigt leda verksamhetens resurser mot dagens behov ställer höga krav på ett närva- rande ledarskap och motiverade medarbetare för att ständigt hålla vår höga servicenivå i vårt upp- drag. Ett ökat behov av förskrivna hjälpmedel såg vi även under hela hösten. En viktig milstolpe under våren var implementeringen av den uppdaterade versionen av vårt IT-sy- stem, WebSesam. Projektet, som inleddes hösten 2024, genomfördes i nära samarbete med en refe- rensgrupp bestående av förskrivare, med målsättningen att skapa en mer användarvänlig och mo- dern plattform. Den nya versionen erbjuder förbättrad layout och en mer intuitiv arbetsmiljö. För- bättringarna har länge varit efterfrågade, och vi är glada över att kunna möta dessa behov och däri- genom stärka både stödet till förskrivarna och kvaliteten i vår interna hantering. Under året har våra lokaler varit välbesökta. Vi har haft ett stort flöde av utbildningar, produktvis- ningar, upphandlingsarbete, leverantörsbesök samt möten med kommuner, verksamhetsgrupper, chefer och nya förskrivare. Dessutom har vi fortsatt vårt erfarenhetsutbyte med övriga hjälpmedels- centraler i Skåne, där vi jämför arbetssätt och utvecklar lösningar tillsammans. Det har emellanåt va- rit fullt hus, vilket vi ser som positivt. Våra lokaler har varit en styrka som möjliggjort vårt högtupp- satta servicemål för att bedriva utbildningsmöjligheter, utprovningar och kunna ha ett effektivt pro- duktionsflöde från återhämtning av hjälpmedel till färdigställande för ny uthyrning. Senaste åren har vi fått modifiera, finna nya rutiner och processer. Vi har tagit fram smarta lösningar, skruvat på saker och hela tiden haft stor portion engagemang och idésprutande i vår tvingande lös- ningsfokuserade vardag. Nu har vi nått änden i vad vi kan få ut av befintliga kvadratmeter. Vi har skördat färdigt helt enkelt i våra befintliga kvadratmeter. Verksamhetens beläggning har som sagt under året ökat och närmat sig på sina håll än mer maxkapa- citet, särskilt då gällande ytor och flöden. På vissa områden påverkar detta vår förmåga att erbjuda service på den nivå vi vill. Vi har ett pågående problem med vissa tjänster att upprätthålla den ser- vicenivå våra kunder önskar. 4 Den ökade beläggningen och de begränsade ytorna innebär även strategiska konsekvenser för våra personalresurser. Den höga arbetsbelastningen som därigenom uppstår tydliggör behovet av att långsiktigt stärka verksamhetens kapacitet och säkerställa att resurstilldelningen ligger i linje med de krav som följer av ett växande uppdrag. Detta blir en central del av vårt fortsatta strategiska inrikt- ningsarbete, med fokus på att skapa hållbara organisatoriska förutsättningar för att upprätthålla öns- kad service- och kvalitetsnivå. Under året inledde vi en omfattande översyn av lokalbehoven. Det nuvarande hyreskontraktet på Makadamgatan gäller till och med 2027, men beslut om uppsägning eller förlängning måste tas redan i december 2026. Därför pågår nu ett grundligt analysarbete i nära dialog med kommunerna, presi- diet och direktionen. Denna process kommer att vara central även under kommande verksamhetsår. Parallellt med lokalbehovsanalysen så präglades hösten som vanligt av budgetarbete inför kom- mande år och uppdatering av verksamhetens treårsplan. Demografiska förändringar och medlems- kommunernas utvecklingsbehov är som alltid centrala faktorer i vårt planeringsarbete. I oktober genomfördes ett välbesökt medlemssamråd, vilket enligt våra styrdokument hålls en gång per mandatperiod. Syftet är att presentera verksamheten, lyfta strategiska frågor och se över styrdo- kumenten för verksamheten. Uppdragsgivare ges möjlighet att påverka uppdragstagarens uppdrag och inriktning. Presidiet och ledningen har gemensamt genomfört en fullständig översyn av dessa do- kument, där medlemskommunerna löpande fått möjlighet att lämna synpunkter. Resultatet är upp- daterade och sedermera fastställda styrdokument. En viktig nyhet är införandet av en ny strategisk samverkansgrupp, avsedd att skapa långsiktig och fördjupad samverkan kring verksamhetens utveckling. Medelpunktens uppdrag ska gynna samtliga medlemskommuner. Gruppen hade sitt första möte i november, med fokus på att hitta formerna för arbetet framåt. När vi nu summerar verksamhetsåret 2025 kan vi konstatera att verksamheten fungerar väl och att vi levererar goda resultat i enlighet med vårt uppdrag, detta till trots att vi som sagt ser en del utma- ningar med vissa tjänster. Våra medarbetare visar stort engagemang och lägger ner ett betydande arbete för att ge det där lilla extra i vårt viktiga serviceuppdrag. En stor eloge till alla som driver Medelpunkten framåt. Tack för året, nu tar vi oss an 2026! //Fredrik Eklund 5 Medarbetare Medarbetarundersökning - Under 2025 infördes ett nytt system för medarbetarundersökningar - Goozo. I systemet kan medarbetare anonymt framföra sina åsikter om sin arbetssituation och vi som arbetsgivare får ett bra verktyg att arbeta med både som helhet och ner på gruppnivå. Chefer och medarbetare får förslag och tips på åtgärder för att bibehålla samt förbättra både gruppens och sin egen arbetsmiljö och hälsa. Medarbetarna svarar på frågor inom följande områden:  Arbetsbelastning  Engagemang  Ledarskap  Arbetssituation  Kunskap/utveckling  Gruppdynamik  Stöd  Organisation Totalt svarar medarbetarna på 18 frågor och sätter en poäng mellan 1-5 på hur väl man instämmer i respektive påstående. I denna undersökning låg svarsfrekvensen på 85 % vilket anses vara en bra svarsfrekvens och resultatet speglar troligen gruppens åsikter med god precision. Den totala poängen landar på 81 i jämförelse med undersökningen under tertial 2 som låg på 85. Jämförelse görs endast mot denna undersökningen p.g.a. systemskiftet. Samtliga områden får godkänt resultat men samtliga områden visar också ett något svagare resultat än föregående undersökning. Arbetsbelastningen har under året ökat och vissa avdelningar upplever en mer ansträngd arbetssituation och det visar sig i årets sista undersökning. Vi bevakar utvecklingen och enligt verksamhetsplanen kommer troligen be- manningen att utökas under 2026 samt kommande år. Medarbetare har även möjlighet att skriva anonyma kommentarer till respektive fråga. Både resultat samt kommentarer följs upp i lednings- grupp samt på avdelningsnivå för att hela tiden se framåt, vara transparenta och tillsammans ut- veckla verksamheten på bästa sätt. För oss i ledningen är frågan "Jag trivs på Medelpunkten" den vik- tigaste i medarbetarundersökningen. På den svarar 91 % av medarbetarna att de trivs bra på Medel- punkten. Sjukfrånvaro - Sjukfrånvaron har under 2025 ökat i jämförelse med tidigare år och det beror framför- allt på långtidsfrånvaron. Långtidsfrånvaron har ej varit arbetsrelaterad. Ansvarig chef för respektive avdelning arbetar löpande med uppföljningar på de medarbetare som har ett högt antal frånvarotill- fällen, vid behov av utredning stöttar företagshälsovården upp. Sjukstatistik presenteras längre ner i stycket. Övertid - Under många år har verksamheten arbetat med flexibilitet och att medarbetare hjälps åt där behovet är som störst. Detta har inneburit att antalet övertidstimmar minskat genom åren och numera är på en låg nivå. Viss övertid kommer verksamheten inte ha möjlighet att undvika då kritiska avdelningar utför arbete som i möjligaste mån inte bör flyttas till en annan dag då det i slutändan kan påverka brukaren samt att det förekommer operativt arbete som planeras till tider utanför ordinarie arbetstider t.ex. inventering, uppdatering av IT-system m.m. I snitt har verksamheten krävt ca 16 övertidstimmar per månad under 2025 (2024 - 14 timmar). Tillbud - Under 2025 har tre incidenter rapporterats in till ledningen. Samtliga tillbud som rapporte- ras följs upp. Skyddsombud och fackliga parter erhåller information om inrapporterade tillbud samt är involverade i uppföljningen/åtgärderna. 6 Semester - Som anställd på Medelpunkten har man goda ledighetsförmåner. Samtliga anställda har 25, 31 eller 32 dagars semesterrätt beroende på ålder. Semesteruttaget under året var för samtliga medarbetare 91 % av semesterrätten. Utöver de kollektivavtalade ledighetsförmånerna har medar- betare vid heltidsanställning även rätt till 40 timmars arbetstidsförkortning per år, i syfte att ge med- arbetarna möjlighet att korta ner sin veckoarbetstid från ordinarie 40 timmar. Genomsnittsuttaget under 2025 var ca 98,1% (ej utnyttjade timmar aktuellt kalenderår anses vara förbrukade). Friskvårdsbidrag - Medarbetarna har möjlighet att nyttja 3000 kr per kalenderår till friskvård. 73 % av personalen nyttjade friskvårdsbidraget under 2025. För att klara bemanningen samt ha en god arbetssituation under sommarperioden anställdes 8 som- marjobbare varav majoriteten arbetade större delen av sommaren. Flertalet av sommarjobbarna är återkommande vilket är en stor fördel för bägge parter. Under delar av december månad återkom tre av sommarjobbarna, dels för att verksamheten ska klara bemanningen under jul/nyårsdagarna samt för att täcka upp för en vakant tjänst. Personalomsättning - Under året har tre medarbetare valt att avsluta sina tjänster. Innan extern re- krytering påbörjas annonseras lediga tjänster internt för att ge intresserade medarbetare möjlighet till nya utmaningar och på så sätt breddas även medarbetarnas kompetenser vilket är en fördel för verksamheten. Per 31 december har verksamheten en vakant tjänst där extern rekrytering pågår och denna beräknas vara tillsatt under första delen av 2026. Statistik Den 31 december 2025 hade verksamheten 41 tillsvidareanställda samt en vakant tjänst, antalet ak- tiva tjänster var 40,2. Medeltal anställda med fördelning på kvinnor och män Antal kvinnor Antal män 2025 2024 2025 2024 Direktion 9 8 13 14 Ledningsgrupp 1 1 3 3 Verksamheten exkl. ledningsgrupp 10 10 26 27 Direktion samt ledningsgrupp anger antal faktiska individer vid årsskiftet. Verksamheten exkl. led- ningsgrupp har beräknats genom att betalda närvarotimmar under året har ställts i relation till en inom verksamheten normal årsarbetstid (2080 h). I närvarotimmar ingår betald semester, sjukfrån- varo (betald) och annan betald ledighet men ej övertidstimmar. 7 Sjukfrånvaron för 2024 var totalt 5,8% (2024 - 3,8%) för hela verksamheten. För män var sjukfrånva- ron 6,4% (2024 - 3,9%) och för kvinnor 4,4% (2024 - 3,2%). Under 2025 stod korttidsfrånvaron för 3,4% (2024 - 3,0%) och långtidsfrånvaro för 2,4% (2024 - 0,8%) (frånvaro över 14 dagar). Total sjuk- frånvaro fördelat per åldersgrupp visas i tabellen nedan. Ålder Procent -29 5,70% 30-49 3,50% 50- 7,80% Medellönen (månadslön) beräknat på alla anställda exkl. förbundschef uppgår 2025 till 37 100 kr. Kvinnors medellön är 40 842 kr och för män 35 550 kr. Medelåldern för tillsvidareanställda vid årets slut var 46 år (2024 - 45 år). Medelåldern för kvinnor var 47 år och för män 45 år. Successionsplanering är viktigt för att verksamheten ska kunna säkerställa att kunskap och kompe- tens inte går förlorad. Från en viss ålder har vi i Sverige möjlighet att själv bestämma när man vill börja ta ut sin pension. Men det finns en så kallad riktålder, det innebär att inkomstpension och pre- miepension kan tas ut tidigast tre år före riktåldern. I nuläget är riktåldern 67 år och den revideras varje år. Tabellen nedan visar hur många anställda som uppnår 67 år under de närmsta 10 åren. Vi har en nära dialog med medarbetare som närmar sig pensionsåldern för att kunna göra en så bra pla- nering som möjligt, under 2026 förväntas en medarbetare gå i pension ett år före sin riktålder. 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 0 2 0 1 0 0 1 1 3 0 Den totala personalkostnaden för 2025 uppgick till 28 049 tkr vilket är 220 tkr under budgeterat. Kostnadsminskningen beror till stor del på ej betald långtidsfrånvaro under året. Den politiska ledningen Under året har direktionen haft sammanträde vid fem tillfällen. Mellan direktionsmötena har presi- diet beredningsmöten varje månad, med undantag av juli, då verksamheten följs upp och diskuteras. Andra förhållanden som är av betydelse för styrning av Medelpunktens verksamhet Direktionen är kommunalförbundets beslutande, förvaltande och verkställande organ. Direktionen ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de uppdrag som fullmäktige i medlemskommu- nerna har bestämt samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Direktionen består av 11 ledamöter och 11 ersättare som representerar respektive medlemskommun. 8 Medelpunktens förväntade utveckling Förbundet har noterat en relativt kraftig tillväxt under året. Kikar vi siffror från SCB gällande den de- mografiska utvecklingen ser vi att vi nu är i början av den förväntat stora ökning av invånare i det som är vår främsta målgrupp. Denna tillväxt förväntas pågå i ytterligare 3-4 år framöver med en fort- satt årlig takt om ca 2%. Tar vi historiska data i beaktande ser vi dock att under perioden 2015-2024 så ökade våra kommuners invånarantal med 8,01% men uthyrningen ökade med 23,4%. Vi får även signaler på att det skulle vara önskvärt om förbundet tillhandahåller ytterligare tjänster för att kunna frigöra resurser från våra medlemskommuner. Med begränsat utrymme i våra lokaler har vi redan idag svårigheter att möta kommunernas behov av våra tjänster. Detta märks främst gäl- lande tjänsten där vi tvättar kommunägda hjälpmedel. Här räcker inte längre vår tvättavdelning till då tjänsten ska utföras i samma utrymme och med samma maskiner och personal som tvättar våra egna hyreshjälpmedel. Efterfrågan på tjänsten har ökat stadigt samtidigt som våra hyresvolymer också har ökat. Vi klarar helt enkelt inte av att utföra tjänsten inom utlovad tid. Dessvärre ser vi inte någon ljusning på detta så länge vi sitter i nuvarande lokaler, tvärtom ser vi en överhängande risk att ledtiderna kommer att öka de kommande två åren. Vi spår även att ett bredare urval av hjälpmedel kommer att efterfrågas av såväl brukare som förskri- vare. Allt detta innebär det ökade krav på Medelpunktens sätt att fungera. Behovet av att kunna tillhanda- hålla fler produktområden innebär behov av mer utrymme och lagerplatser och de förändrade le- veransbehoven innebär att såväl interna arbetssätt som logistik- och transportlösningar måste ses över löpande. Samtidigt krävs ytor och personal för att kunna tillhandahålla fler tjänster, eller för den delen för att klara av att fortsatt hålla en godtagbar nivå på de tjänster vi redan tillhandahåller. Sam- mantaget ser vi att de kommande åren kommer att innebära att vi behöver större lokaler, fler trans- portbilar och mer personal. Med en tillväxt som historiskt legat på en mycket högre nivå än vad den demografiska tillväxten varit samt ett förväntat ökat utbud både gällande produkter och tjänster gör att att det i nuläget är svårt att sia om de kommande åren. Med två år kvar på nuvarande hyresavtal har arbetet med att uppskatta det framtida behovet påbör- jats. En första analys är gjord och bygger på nulägesbilden, jämförelse med de andra två stora hjälp- medelscentralerna i Skåne samt prognoser från SCB. För att komplettera analysen kikar vi även bakåt i tiden för att få med historisk utveckling. I detta arbete är även information från våra medlemskom- muner av yttersta vikt för att säkerställa att vi har ändamålsenliga och väl avvägda lokaler att bedriva verksamheten i. 9 Även om inflationen har avmattats något under de senaste åren ser vi fortfarande pris- och kostnads- ökningar som överstiger inflationen, detta då leverantörerna tvingas ta igen prishöjningar de inte kunnat göra under tidigare avtalsperiod. Kostnaderna för hjälpmedel kommer således att fortsätta att öka i större omfattning än vad som går att ställa i relation till rådande inflationstakt. Däremot ser vi inför 2026 att våra övriga leverantörer och hyresvärd har återgått till betydligt lägre prisjusteringar än vad vi vant oss vid de senaste åren. Det medicinsktekniska direktivet (MDR) som trädde i kraft i maj 2021 har inneburit ökade krav på le- verantörerna gällande bl.a. teknisk livslängd. Resultatet av detta är att en del hjälpmedel fått sänkt beräknad teknisk livslängd. Arbete har pågått en tid med att se över avskrivningstiderna och resulta- tet av denna översyn kommer att leda till ökade hyreskostnader för kommunerna som ett resultat av kortare avskrivningstider. När detta kommer att träda i kraft kan vi dock i nuläget inte sia om. Vi ser även en påtaglig risk att vi kommer att behöva mer personal för att ombesörja förebyggande under- håll på de produkter där leverantören föreskriver det. Även detta är ett pågående arbete. Utöver att avskrivningstiderna sannolikt kommer att kortas som en följd av MDR ser vi även ett be- hov av detta ur ett rent likviditetsmässigt perspektiv. Förbundet hamnar med jämna mellanrum i lik- viditetsbrist och vi ser det som en förutsättning att våra hyreshjälpmedel betalar av sig själva snabb- bare än vad de gör idag för minska behovet av att skjuta till likvida medel genom utökad upplåning. Budget för 2027 kommer därför sannolikt att innebära en förändring av åtminstone några av våra av- skrivningstider. Viktiga förhållanden - icke finansiella upplysningar Upphandlingar En stor del av Medelpunktens uppdrag är att tillsammans med Skånes kommuner göra upphandlingar av hjälpmedel. Arbetet med upphandlingarna innebär att inventera marknaden inför upphandling för att kunna ställa tydliga och rimliga krav i förfrågningsunderlaget, att gå igenom inkomna anbud och sen göra en utvärdering. När upphandlingen är klar påbörjas processen med intern samt extern ut- bildning och visning av de upphandlade produkterna Under 2025 har nedan upphandlingar slutförts:  Kognition (avtalsstart 2025-04-01)  Ramper (avtalsstart 2025-05-01)  Positionering (avtalsstart 2025-09-01)  Gånghjälpmedel (avtalsstart 2026-01-01)  Rullstolar (avtalsstart 2026-05-01) Händelser av väsentlig betydelse under eller efter räkenskapsåret Inga händelser av väsentlig betydelse har inträffat efter räkenskapsåret. 10 Uppföljning av mål Service Medelpunkten har en hög servicenivå och ett gott bemötande I november skickade Medelpunkten ut 2025 års kundundersökning i form av en digital enkät som går ut till samtliga förskrivare i våra medlemskommuner samt förskrivare som är anställda hos privata aktörer. Årets resultat landar på 4,4 (4,37) och det är glädjande att se att tidigare års positiva resultat håller i sig och att förskrivarna överlag är nöjda med Medelpunkten. Målet för verksamheten är att föregående års resultat ska överträffas. Samtliga frågor betygsätts på skalan 1-5. Svarsfrekvensen är på ungefär samma nivå som tidigare år 47,4 % (2024 - 50,3 %). Förskrivarna svarar på tio frågor i allt från bemötande till leveranser och kvalitet samt så finns det möjlighet att lämna en fritextkommentar. Förskrivarna anger i enkäten vilken kommun de represen- terar för att vi ska kunna delge resultatet till respektive medlemskommun samt för att kunna analy- sera svaren på ett bättre sätt. Förskrivarenkätens resultat presenteras för Medelpunktens direktion, chefsgruppen samt verksam- hetsgruppen. Internt i verksamheten diskuteras resultatet i ledningsgruppen samt på respektive av- delning i syfte att kunna åtgärda eventuella brister och kunna leverera ännu bättre service under kommande år. Resultat Om resultatet - Medelpunkten får ett mycket bra resultat totalt sett och årets resultat landar på 4,4. Samtliga frågor överstiger 4 i resultat vilket vi som verksamhet bedömer som bra. Det sammantagna resultatet om 4,4 stämmer även överens med första frågan i enkäten där förskri- varna skattar hur nöjda de är med Medelpunkten generellt, resultat 4,4. Frågor som rör verksamhetens service utmärker sig återigen och förskrivarna skattar dessa mycket högt. Problemlösning, service, bemötande, kunskapsdelning samt hur lätt det är att komma i kontakt med oss där är resultatet mellan 4,44 – 4,75 och ett snitt på 4,57. 3,50 4,03 4,13 4,22 4,20 4,32 4,36 4,37 3,00 3,50 4,00 4,50 Resultat 2018-2025 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 11 Verksamhetens interna rutiner för hantering av avvikelser kommer förändras under 2026 och för- hoppningsvis kommer förskrivarna märka av detta positivt, frågan får i år ett resultat om 4,02. Vårt mål är att hyreshjälpmedel ska recirkuleras och nyttjas under så lång tid som möjligt under sin livslängd, detta innebär också att kvalitetsarbetet är enormt viktigt. I årets undersökning upplever förskrivarna att kvaliteten har förbättrats och resultatet når 4,06 mot föregående års 3,94. Sedan 2023 har verksamheten arbetat intensivt med interna förbättringar och nya arbetssätt för att säkra att medlemskommunerna erhåller leveranser i rätt tid. Frågan där förskrivarna skattar hur nöjda de är med leveranstiden där har resultatet under de två senaste åren förbättrats från 3,53 till årets 4,06. Förskrivarna skattar även att leveranserna stämmer mot lagd beställning, denna fråga får bra resultat, 4,33. Detaljerad information/statistik om just leveranstider finner ni under avsnitt effek- tivitet i årsredovisningen. Sammanfattning av: Övrigt du som förskrivare gärna vill förmedla till oss - Sista frågan är en fritextfråga och här har det inkommit många kommentarer vilket verksamheten värdesätter högt. Notera att det är frivilligt att lämna en kommentar. Nedan följer en sammanfatt- ning av förskrivarnas tankar. Medelpunktens service och bemötande uppskattas stort av förskrivarna och många förskrivare visar tydligt sin uppskattning i kommentarsfältet. Dessa kommentarer stämmer överens med resultatet på frågorna som rör service och bemötande. De senaste åren har vi dock kunnat utläsa att förskrivarna önskar en förbättrad tillgänglighet hos hjälpmedelskonsulenterna och under våren inför vi därför ett nytt växelnummer dit förskrivare kan ringa för att få snabb service och stöd, Medelpunktens konsu- lenter kommer i möjligaste mån bemanna växelnumret under verksamhetens öppettider, mer in- formation delges medlemskommunerna under tertial 1 2026. Under 2025 har en Medelpunkten tillsammans med vår IT-leverantör lanserat en ny modernare be- ställningsportal där förskrivarna registrerar sina beställningar, arbetsorders m.m. I enkäten har det inkommit några enstaka kommentarer som handlar om att den nya portalen är svår att förstå men att kundtjänst alltid hjälper till och förklarar vid dessa tillfällen. Utbildningsfilmer och manualer finns att tillgå på vår hemsida vilket underlättar övergången vid systemskifte. Beställningsportalen kom- mer utvecklas löpande framöver. Medlemskommunerna har möjlighet att skicka in egenägda hjälpmedel för tvätt till Medelpunkten. Dessvärre kan vi ur kommentarerna utläsa att förskrivarna upplever ett missnöje över långa leverans- tider, verksamheten gör sitt yttersta för att väntetider inte ska uppstå samt informerar på bl.a. hem- sida under de perioder förseningar förekommer. Några enstaka kommentarer om sena leveranser, fellevererade samt defekta produkter förekommer och analyser av dessa avvikelser görs löpande under året för att snabbare kunna ta till åtgärder. 12 Andel som upplever ett gott bemötande vid besök Vi ger alla besökare möjligheten att ge ett omdöme genom en enkel knapptryckning innan de lämnar Medelpunktens lokaler. På så sätt kan vi få återkoppling från brukare och anhöriga, men även hant- verkare, leverantörer m.fl. Kort sagt alla som besöker våra lokaler. Kundundersökningens mätetal baseras 2025 på 307 svar där 272 svarat att de upplevt besöket som "Mycket bra", 12 som "Bra" och 15 som "Varken bra eller dåligt". Dessvärre har det även inkommit 2 "Dåligt" och 6 "Mycket dåligt". De dåliga betygen har inte behäftats med kommentarer varför vi inte heller kan följa upp med åtgärd. I undersökningen värderar vi svaren "Mycket bra" och "Bra" som att personen i fråga är nöjd med be- söket. Det innebär att mätetalet för året landar på 92,5% vilket gör att vi missar målvärdet om 95,7% (föregående års utfall). Vi anpassar och utvecklar våra arbetssätt för att ge god service Kundnöjdhet 4,4 4,4 Vi uppmuntrar till delaktighet, har ett gott bemötande och ger god information i sam- band med utprovningar och service Andel som upple- ver ett gott bemö- tande vid besök 93 % 96 % Vår kunskap och omvärldsbevakning sprids till kommunerna Under 2025 har vi uppnått vårt måltal för det uppdrag vi tilldelats gällande att sprida kunskap och information till våra medlemskommuner. Totalt har vi genomfört 30 utbildningstillfällen och produktvisningar riktade till våra förskrivare och andra relevanta målgrupper. Våra arrangemang planeras utifrån aktuella upphandlingar av nya produkter samt utifrån identifie- rade behov och önskemål hos medlemskommunerna. Denna behovsstyrda planering säkerställer att innehållet alltid är relevant, uppdaterat och anpassat till de förändringar som sker inom hjälpmedels- området. Genom samordnad omvärldsbevakning och ett strukturerat kunskapsspridningsarbete bidrar vi till att stärka kompetensen hos förskrivarna och till att nya lösningar kan implementeras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Vi sprider kunskap och information genom att arrangera utbildningar, visningar och tillfällen för informationsutbyte Antal arrangerade utbildningar och produktvisningar 30 30 13 Vi är effektiva och ger snabb service Reparationer och monteringar Under året har våra servicetekniker fortsatt att leverera service av hög kvalitet. Inkomna reparat- ioner och monteringar har i 96 procent av fallen åtgärdats inom tio arbetsdagar, vilket innebär att vi även detta år har uppnått en hög måluppfyllelse inom ett av våra centrala nyckeltal. Resultatet speg- lar en välfungerande verksamhet med tydligt fokus på tillgänglighet, snabbhet och kvalitet. En av de mest betydelsefulla framgångsfaktorerna under året har varit gruppens nära och konstruk- tiva samarbete med våra kunder. Den återkommande dialogen och gruppens tillgänglighet har bidra- git till att vi kunnat säkerställa lösningar och skapa förutsättningar för fortsatt hög kvalitet i denna viktiga tjänst. Utprovning Våra konsulenter har i år uppnått en måluppfyllelse på 98 procent avseende mätetalet för att er- bjuda utprovningstid inom 15 arbetsdagar. Detta är ett starkt resultat som visar på hög tillgänglighet och en välfungerande planeringsprocess. Gruppen har fortsatt utvecklat strukturerade och effektiva rutiner i samarbetet med förskrivare, vil- ket har varit avgörande för årets positiva utfall. Det nära samarbetet och den kontinuerliga dialogen har bidragit till att skapa förutsättningar för korta svarstider och en stabil leveransförmåga av att er- bjuda utprovningstid inom uppdraget för våra kunder. Resultatet speglar både verksamhetens engagemang och konsulenternas höga grad av professional- ism. Genom fortsatt fokus på kvalitet, tillgänglighet och förbättrade arbetsprocesser arbetar vi vidare med att säkerställa att våra kunder får snabb och behovsanpassad service. Reparationer och monteringar åtgärdas inom 10 arbetsdagar Andel reparat- ioner och monte- ringar som åtgär- das inom 10 ar- betsdagar 96 % 99 % Tid för utprovning erbjuds inom 15 arbets- dagar Andel utprov- ningar som er- bjuds inom 15 ar- betsdagar 98 % 99 % 14 Arbetsmiljö Medelpunkten är en arbetsplats där vi känner engagemang och trivsel Under 2025 infördes ett nytt system för medarbetarundersökningar och under året har två undersök- ningar genomförts. Utfallet för 2025 är baserat på dessa två undersökningar och målvärdet är utfal- let från den första undersökningen. Normalt är målvärdet baserat på föregående års samlade resul- tat. Se även avsnitt Medarbetare i rapporten för mer detaljerad information. Vi har en arbetsmiljö där medarbetare trivs, är inspirerade och känner engage- mang Medarbetarindex 83 85 Ekonomi Vi uppfyller kraven på en god ekonomisk hushållning Vi har en god nyttjandegrad av våra hjälpmedel under deras livslängd till följd av ett fokuserat arbete där vi ständigt jobbar på att se till att rätt objekt rekonditioneras. Resultatet blir en god nyttjande- grad och en hög leveransprecision. Våra rollatorer har under året haft en nyttjandegrad om 96,0 %. Rullstolarna delas upp i två grupper; standardstolar som har en nyttjandegrad om 92,0 % och de vårdarmanövrerade stolarna, som inte efterfrågas lika mycket, har en nyttjandegrad om 86,0 %. Sammantaget landar nyttjandegraden för rullstolar på 91,0 %. Samtliga dessa ligger således på en något högre nivå än vad utfallet för 2024 var. För hela vårt hyressortiment ligger nyttjandegraden på 93,0 % vilket är detsamma som föregående år. Av Medelpunktens 35 562 hjälpmedel (individer) låg genomsnittsuthyrningen på 33 688 vilket mots- varar 94,7 % (för 2024: 94,8%). Hjälpmedel är i bruk hos mottagare mer än 90 % av sin livslängd Andel tid som rol- lator varit i bruk hos mottagare vid skrotning 96 % 90 % Andel tid som rull- stolar varit i bruk hos mottagare vid skrotning 91 % 90 % Minst 95 % av våra tillgängliga hjälpmedel är uthyrda Andel uthyrda hjälpmedel 95 % 95 % 15 Effektivitet De senaste åren har vi sett en ökad efterfrågan av hjälpmedel vilket har lett till ett ökat behov av ny- inköp. Detta har fått en direkt påverkan på andelen recirkulerade hjälpmedel. I år har vi dessutom gått in i ett nytt avtal på rollatorer samtidigt som den tidigare leverantören av vår vanligaste rollator har svårt att leverera reservdelar till de rollatorer vi tidigare hade på avtal på. Inför året sänktes där- för målvärdet till 75%. Trots att vi även i år sett ett stort behov av nyinköp klarar vi ändå mätetalet, efter avrundning, där vi landar på 74,6 %. Leveransprecisionen har sedan 2023 legat på bra nivåer sen vi fick den automatiska rekondplane- ringen på plats. Samtidigt har våra leverantörer i allt större utsträckning klarat sina avtalade leverans- tider på såväl huvudhjälpmedel som reservdelar. Av 19 766 utlevererade huvudhjälpmedel har vi le- vererat 19 447 inom 10 arbetsdagar. Därmed landar vi totalt för året på en leveransprecision om 98,38 %. Utfallet, och därmed också årets mätetal, för 2024 låg på 98,1 %. Därmed har mätetalet för 2025 uppfyllts. Av de 319 som blev försenade utgjordes 101 av rollatorer i samband med det nya av- talet i början på året. I vår uppdragsbeskrivning framgår det att vi ska leverera hjälpmedel ur hyressortimentet inom 10 ar- betsdagar. Utfallet för 2025 låg på 3,33 arbetsdagar i snitt. Minst 75 % av utleveranserna är recirkule- rade hjälpmedel Andel utleveran- ser som är recirku- lerade hjälpmedel 75 % 75 % Minst 98 % av beställda hjälpmedel ur hy- ressortimentet levereras inom 10 arbets- dagar Andel beställ- ningar ur hyres- sortimentet som levereras till kund inom 10 arbetsda- gar 98 % 98 % 16 Medelpunktens ekonomi Femårsutveckling Resultatutveckling Ekonomiska mått, (tkr där annat ej anges) 2025 2024 2023 2022 2021 Intäkter 104 363 103 440 102 758 88 210 83 602 Varav försäljning 32 107 31 152 33 286 26 799 24 458 Varav hyror 44 579 41 587 38 113 34 338 32 110 Varav månadsavgift 22 860 22 644 21 907 18 640 19 135 Verksamhetskostnader -83 411 -80 319 -79 892 -69 251 -65 667 Avskrivningar -19 868 -18 471 -17 394 -16 580 -15 144 Finansiellt netto -986 -1 395 -1 156 -383 -380 Redovisat resultat 98 3 256 4 316 1 996 2 411 Balansutveckling Ekonomiska mått, (tkr där annat ej anges) 2025 2024 2023 2022 2021 Balansomslutning 80 353 75 407 72 810 63 863 61 361 Eget kapital 27 844 27 746 24 489 20 173 18 177 Soliditet % 35 37 34 31 30 Driftredovisning och kommentarer till resultaträkning Intäkter Årets verksamhetsintäkter blev 103 568 tkr att jämföra med budget 101 402 tkr. Hyrorna landade på 44 579 tkr vilket är ca 1 147 tkr över budget. Den genomsnittliga uthyrningen under 2025 låg på 33 688 uthyrda objekt. Motsvarande siffra under 2024 låg på 33 193 uthyrda objekt i månaden. Såle- des endast en ökning om 1,5%. Jämför vi december 2025 med motsvarande månad 2024 så hade vi en uthyrning som hade ökat med drygt 2,6%. Samtliga av våra produktgrupper, med undantag för ar- betsstolar, har ökat i antal under året men en grupp fortsätter att sticka ut. Det gäller kognitiva hjälp- medel som har ökat med 17,3% sedan december 2024 (och då hade den redan ökat med 121,6% se- dan december 2023). Att avvikelsen i hyresintäkterna är så stor beror på en kombination av att vi haft en förhållandevis stor ökning i antal uthyrda objekt samt att de största ökningarna ligger i kogni- tiva hjälpmedel samt sängar (+7,4%) och madrasser (+8,7%). I dessa grupper ligger dessutom snitthy- ran förhållandevis högt. Försäljningsintäkterna om 32 107 tkr var +1 242 tkr mot budgeterat (30 865 tkr). Jämfört med tidi- gare år ligger denna avvikelse ändå på en relativt låg nivå i denna svårbudgeterade intäkt. Utöver verksamhetsintäkterna har vi under 2025 övriga intäkter om 795 tkr, bestående av anställ- ningsstöd, viten, samt försäljning av skrot och wellpapp. Den samlade budgeten för dessa intäkter låg på 452 tkr. I intäkten ligger dock en försäljning om 200 tkr avseende tre bilar vilken vi inte hade bud- geterat för. 17 Kostnader och resultat Varukostnaden för 2025 landade på 44 272 tkr vilket är 2 574 tkr över budget. Avvikelsen beror främst på de högre försäljningsintäkterna men även exempelvis utrangering av inkurant lager (re- servdelar och komponenter till utgångna hjälpmedel) spelar in. I varukostnaden ligger även arbete som externa leverantörer utför åt oss, exempelvis rekonditionering av madrasser. Kostnaden för detta ökar i takt med att uthyrningsvolymerna, som nämndes ovan, ökar. Övriga kostnader slutar på 11 090 tkr vilket är 60 tkr mindre än 2024 (som i sin tur låg på 461 tkr un- der 2023 års utfall). Budget för året låg på 11 675 tkr. I princip hela budgetavvikelsen ligger i kostnad för vårt hjälpmedelssystem, Sesam, där vi gick in i ett nytt avtal i början av 2025 och där hela prisbil- den inte var klar när budget lades. Personalkostnaderna, 28 049 tkr, hamnar på 220 tkr under budget. Budget för året baserades på det så kallade märket för lönerevisionen, vilket underlättade att sätta en träffsäker budget. Under året har vi dock drabbats av en hel del långtidsfrånvaro där vi valt att avvakta med att ta in vikarier eller undvikit att tillämpa övertid så långt som möjligt, därav att vi landade under budget. I budgeten ut- gjorde personalkostnaderna 27,9% av de totala kostnaderna. Utfallet landade på 26,9% som ett re- sultat av att personalkostnaderna blev lägre än budgeterat och de totala kostnaderna blev högre än budgeterat, främst genom ovan nämnda varukostnad samt avskrivningar (se nedan). Avskrivningar och utrangering av hyreshjälpmedel är den post i årets resultaträkning som sticker ut mest. Med ett utfall på 19 868 tkr (18 471 tkr för 2024) ser vi inte bara en rejäl kostnadsökning utan även en ökning som vi inte alls budgeterat för (18 356 tkr). Förklaringen ligger i att vi från april må- nad varit tvungna att göra ovanligt stora inköp av nya hyreshjälpmedel för att möta våra medlems- kommuners behov. Resultatet för 2025 landar med en liten marginal på rätt sida noll med ett utfall på +98 tkr. Budget för året låg på +498 tkr. Kommentarer till balansräkning Tillgångar Vid årets slut uppgick Medelpunktens totala tillgångar till 80 353 tkr (+5 mkr mot 2024), fördelade på 59 385 tkr i anläggningstillgångar och 20 968 tkr i omsättningstillgångar. Under året har värdet av våra hjälpmedel för uthyrning ökat med hela 6 011 tkr till 55 959 tkr (2024 ökade värdet med 2 633 och 2023 var ökningen 2 303 tkr) medan anläggningstillgångarna för eget bruk har minskat med 87 tkr till 3 426 tkr. Under året har tre äldre fordon avyttrats. Samtidigt har en ny elbil till våra utetekniker samt en begagnad lastbil till våra transportavdelningar införskaffats. In- vesteringar har även gjorts på IT-sidan där vi bytt ut accesspunkter och routers i huset då supporten för de gamla upphör. Omsättningstillgångarna har under året minskat, -978 tkr, till 20 968 tkr. Värdet på varulagret har ökat med 153 tkr, kortfristiga fordringar (främst kundfordringar) har ökat med 2 194 tkr. Samtidigt har likvida medel minskat med 3 326 tkr. Skulder och eget kapital De lång- och kortfristiga skulderna uppgick vid årets slut till totalt 52 509 tkr. Av dessa är 35 000 tkr ett långfristigt banklån och 3 944 tkr utnyttjad del av vår checkkredit. Övriga skulder, 13 565 tkr, av- ser leverantörsskulder, skatter och sociala avgifter samt diverse upplupna skulder. 18 Medelpunktens egna kapital var vid årets början 27 746 tkr. Med räkenskapsårets bokförda överskott på 98 tkr landar det utgående egna kapitalet på 27 844 tkr. Soliditet Vid 2025 års slut är soliditeten 34,7% (36,8% 2024), beräknat som %-andelen eget kapital (27 844 tkr) i relation till de totala tillgångarna (80 353 tkr). Medelpunktens investeringar under 2025 fördelas enligt tabellen nedan. Datorer/IT avser nya acces- spunkter och routers samt 1 st laptop. Fordon avser en begagnad lastbil samt en servicebil till utetek- niker. Inköp av nya hjälpmedel för uthyrning uppgår till 29 240 tkr. Egna investeringar - Maskiner 0 - Inventarier/verktyg 0 - Datorer/IT 360 - Fordon 759 - Förbättringar i hyrd fastighet 0 TOTALT EGNA INVESTERINGAR 1 119 Hjälpmedel - Inköp 29 240 TOTALT INVESTERING I HJM 29 240 19 God ekonomisk hushållning För Medelpunkten är målet att tillhandahålla hjälpmedel med tillhörande service till medlemskom- munernas brukare på ett mer priseffektivt sätt än vad kommunerna hade gjort i egen regi. Det inne- bär att begreppet god ekonomisk hushållning här tolkas som att anskaffade resurser utnyttjas effek- tivt och att verksamhetens intäkter överstiger kostnaderna. En ökad effektivitet kan medföra att Me- delpunkten kan sänka medlemskommunernas prisnivå. I Medelpunktens förbundsordning, punkt 10, anges att det egna kapitalet ska vara 16 000 tkr. Under punkt 12 i förbundsordning framgår det att direktionen beslutar om lämplig tidpunkt för utbetalning av redovisat överskott. I och med 2025 års resultat uppgår det egna kapitalet till 27 844 tkr och di- rektionen får således fatta beslut om hur överskjutande del, 11 844 tkr, ska hanteras. Förbundet kommer under 2026 att tvingas utöka sin upplåning och en eventuell återbetalning till kommunerna skulle i nuläget innebära ytterligare upplåning varför tjänstemännen avråder från detta. Balanskravsutredning Balanskravet innebär enligt kommunallagen att kommunal verksamhet måste budgeteras med ett resultat överstigande noll samt att det sammanlagda, justerade, resultatet under varje treårsperiod måste överstiga noll. Med justerat resultat menas här årets resultat efter borträkning av eventuell realisationsvinst. För Medelpunkten har de senaste tre årens bokförda resultat, realisationsvinster borträknade, varit: 4 316 tkr (2023), 3 256 tkr (2024) samt 98 tkr (2025). Resultatet för 2025 är +98 tkr. För vart och ett av de tre närmaste åren (2026-2028) är det budgeterade resultatet över noll. Därmed förväntas kravet på resultatmässig balans bli uppfyllt. Balanskravsutredning År 2025 = Årets resultat enligt resultaträkningen +98 tkr - Reducering av samtliga realisationsvinster - + Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet - + Justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet - -/+ Orealiserade vinster och förluster i värdepapper - +/- Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper - = Årets resultat efter balanskravsjusteringar +98 tkr - Reservering av medel till resultatreserv - + Användande av medel från resultatutjämningsreserv - = Balanskravsresultat +98 tkr 20 Resultaträkning Not Utfall 2025 Utfall 2024 Budget 2025 Utfall i % av budget Verksamhetens intäkter 104 363 103 440 101 853 102 Verksamhetsintäkter 1 103 568 102 807 101 402 102 Övriga intäkter 2 795 633 452 176 Verksamhetens kostnader -103 279 -98 790 -99 999 103 Materialkostnader 3 -44 272 -41 906 -41 699 106 Övriga externa kostnader -11 090 -11 150 -11 675 95 Personalkostnader -28 049 -27 262 -28 269 99 Avskrivningar 4 -19 155 -17 781 -17 639 109 Utrangeringar -713 -690 -717 99 Verksamhetens nettokostnader 1 084 4 650 1 854 58 Verksamhetens resultat 1 084 4 650 1 854 Finansiella intäkter 24 0 90 27 Finansiella kostnader -1 010 -1 394 -1 446 70 Resultat efter finansiella poster 98 3 256 498 20 Årets resultat 98 3 256 498 20 21 Balansräkning Not 2025-12-31 2024-12-31 Anläggningstillgångar Egna materiella anläggningstillgångar 5 3 426 3 513 Hjälpmedel 6 55 959 49 948 Summa anläggningstillgångar 59 385 53 461 Omsättningstillgångar Varulager 7 5 037 4 883 Fordringar 8 15 912 13 718 Kassa och Bank 9 19 3 345 Summa omsättningstillgångar 20 968 21 946 Summa tillgångar 80 353 75 407 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 10 27 844 27 746 Avsättningar 11 0 0 Skulder 12 52 509 47 661 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 80 353 75 407 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 2025-12-31 2024-12-31 Ställda säkerheter För egna skulder och avsättningar 0 0 Företagsinteckningar 0 0 Ansvarsförbindelser 0 0 22 Kassaflödesanalys 2025 2024 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 98 4 651 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Övriga rörelsekostnader 0 0 Av- och nedskrivningar (+) 19 868 18 471 Reavinst (-) / Reaförlust (+) 19 966 23 122 Erhållen ränta (+) 24 108 Erlagd ränta (-) -1 010 -1 503 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 18 980 21 727 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Minskning (+) / Ökning (-) av lager -153 429 Minskning (+) / Ökning (-) av kortfristiga fordringar -2 194 3 439 Ökning (+) / Minskning (-) av kortfristiga skulder 4 946 2 108 Kassaflöde från den löpande verksamheten 21 579 27 703 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -30 359 -25 668 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 5 454 4 050 Kassaflöde från investeringsverksamheten -24 905 -21 618 Finansieringsverksamheten Ökning (+) / Minskning (-) av långfristiga skulder 0 0 Medlemsavgift 0 0 Återbetalt överskott 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 Årets kassaflöde (beräknat) -3 326 6 085 Likvida medel vid årets slut 19 3 345 Likvida medel vid årets början 3 345 -2 740 23 Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad enligt Kommunallagen (KL), Lag om kommunal bokföring och redovis- ning (LKBR) och i enlighet med rekommendationer från Rådet för Kommunal Redovisning (RKR). Till- lämpade principer är desamma som för år 2025. Under året har Medelpunkten bedrivit inköp och försäljning endast i svenska kronor. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgo- dogöras kommunalförbundet och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Utgifter avseende tjänster har periodiserats om beloppet överstiger 10 tkr och nyttan har bedömts vara under en period överstigande 3 år. Lagerförda artiklar värderas till nyanskaffningspris. De utgörs av huvudhjälpmedel (avsedda för för- säljning) samt tillbehör och reservdelar. Tillbehör som medföljer uthyrda huvudhjälpmedel debiteras materialkostnader vid utleverans och krediteras lagret. Tillbehör som återlämnas debiteras lagret först efter genomförd rekonditionering till nyskick, med motsvarande kreditering av materialkostna- der. Skulder anges till deras fulla värde. Räkenskaperna har granskats i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision. Det sakkun- niga biträdets yttrande samt granskningsrapport avseende bokslut och årsredovisning finns tillgäng- liga från förbundets arkiv. Vidare administreras handlingarna ut till förbundets medlemskommuner för arkivering. Materiella anläggningstillgångar Medelpunktens har två kategorier av anläggningstillgångar; de för eget bruk samt de för uthyrnings- ändamål. De senare utgörs av olika hjälpmedel. Samtliga anläggningstillgångar värderas till ursprungligt anskaffningspris efter avdrag för månatliga avskrivningar enligt plan. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Dessa är följande: Datorer och IT-utrustning samt Kognitionshjälpmedel 3 år Rollatorer samt madrasser och sittdynor 4 år Maskiner, anläggningar Inventarier, verktyg, installationer och fordon 5 år Hygienhjälpmedel och övriga hjälpmedel 5 år Manuella rullstolar 7 år Arbetsstolar och lyftar 8 år Sängar och sänglyftar 9 år Förbättringar i hyrd fastighet - under som längst den tid som återstår av kontraktstiden 24 Noter Noter till resultaträkning 20250101- 20251231 20240101- 20241231 Not 1 Verksamhetsintäkter Försäljning av hjälpmedel 32 107 31 152 Ersatta kostnader 1 579 2 114 Hyresintäkter 44 579 41 587 Intäkter från service och tillsyn 2 201 5 083 Intäkter från frakter Intäkter från transporter 242 227 Månadsavgift medlem 22 860 22 644 Summa Verksamhetsintäkter 103 568 102 807 Not 2 Övriga intäkter Leverantörsviten 250 68 Bidrag och avgifter 259 335 Övrigt 286 230 Summa övriga intäkter 795 633 Not 3 Materialkostnader Kostnad för sålda varor -29 373 -28 639 Övriga materialkostnader -10 956 -9 571 Köpt tjänst från underentreprenör -3 943 -3 696 Summa materialkostnader -44 272 -41 906 25 Not 4 Avskrivning Avskrivningar av maskiner och inventarier Avseende maskiner och andra tekniska anläggningar -23 -126 Avseende inventarier och verktyg -85 -134 Avseende datorer -112 -27 Avseende fordon 550 -606 Avseende förbättringar i hyrd fastighet -216 -210 Summa avskrivningar maskiner och inventarier 114 -1 103 Avskrivning av hjälpmedel Rollatorer -2 958 -2 658 Manuella rullstolar -4 068 -4 127 Sängar och sänglyftar -1 274 -1 084 Arbetsstolar -1 065 -1 038 Hygienhjälpmedel -1 648 -1 459 Kognitionshjälpmedel -1 523 -1 491 Lyftar -468 -438 Madrasser och sittdynor -2 802 -2 469 Övrigt -2 142 -1 913 Summa avskrivning av hjälpmedel -17 948 -16 677 Summa avskrivningar -17 834 -17 780 26 Noter till balansräkning 2025-12-31 2024-12-31 Not 5 Egna materiella anläggningstillgångar Ackumulerade anskaffningsvärden Nyanskaffningar 1 119 1 618 Avyttringar -1 321 0 Utrangeringar Utgående anskaffningsvärden 11 912 12 114 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början -8 601 -7 497 Nyanskaffningar -216 0 Avyttringar 1 321 0 Utrangeringar Periodens avskrivningar enligt plan -990 -1 104 Utgående ackumulerade avskrivningar -8 486 -8 601 Redovisat värde vid årets slut 3 426 3 513 Not 6 Materiella anläggningstillgångar hjälpmedel Ackumulerade anskaffningsvärden Nyanskaffningar 29 240 24 061 Avyttringar -4 751 -4 827 Utrangeringar -14 706 -13 395 Utgående anskaffningsvärden 143 877 134 094 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början -84 145 -80 940 Nyanskaffningar -458 -443 Avyttringar 20 459 Utrangeringar 14 614 13 456 Periodens avskrivningar enligt plan -17 949 -16 677 Utgående ackumulerade avskrivningar -87 918 -84 145 Redovisat värde vid periodens slut 55 959 49 949 27 Not 7 Varulager Huvudhjälpmedel 5 037 4 884 Tillbehör Reservdelar Summa varulager 5 037 4 884 Not 8 Fordringar Kundfordringar 13 574 11 791 Skattekonto 5 9 Förutbetalda kostnader 2 323 1 907 Övriga fordringar 11 11 Summa fordringar 15 913 13 718 Not 9 Kassa, bank och checkkredit Kassa Bankmedel 19 3 345 Beviljat kreditbelopp 10 000 10 000 Outnyttjat kreditbelopp 6 056 10 000 Summa Kassa och bank 19 3 345 Not 10 Eget kapital Inbetald medlemsavgift Återbetalt till medlemskommunerna Periodens resultat 98 3 256 Periodens utgående kapital 27 844 27 745 Not 11 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 0 0 Övriga avsättningar 0 0 Summa Avsättningar 0 0 28 Not 12 Skulder Långfristiga skulder Banklån 35 000 35 000 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 8 136 8 575 Momsskuld 837 630 Personalens källskatt 356 368 Checkkredit 3 944 0 Interimsskulder Upplupna löner och semesterlöner 1 238 1 210 Sociala avgifter 881 878 Beräknad pensionskostnad inkl. löneskatt 1 674 1 678 Upplupna hjälpmedelskostnader -378 -793 Upplupna räntekostnader 703 3 Övriga poster 118 112 Summa skulder 52 509 47 661 Not 13 Revisionskostnader Sakkunnigt biträde revisor 197 197 Summa revisionskostnader 197 197 29 Innehållet i denna årsredovisning fastställdes vid direktionsmöte den 24 mars 2026. Digital signering av Kristian Anderson Ingela Sylwander Ordförande, Helsingborg 1:e vice ordförande, Ängelholm Ulf Jiewertz Kalle Holm 2:e vice ordförande, Båstad Ledamot, Bjuv Marie Tidedal Åsa Edvardsson Ledamot, Höganäs Ledamot, Klippan Lena Benediktsson Elisabeth Holmer Ledamot, Landskrona Ledamot, Perstorp Anna Berg von Linde Harri Rosqvist Ledamot, Svalöv Ledamot, Åstorp Stefan Svensson Ledamot, Örkelljunga Document history Document summary COMPLETED BY ALL: 07.04.2026 01:57 SENT BY OWNER: Maria Pedersen · 26.03.2026 13:31 DOCUMENT ID: ryMGPozjbe ENVELOPE ID: HkJMPozjWg-ryMGPozjbe DOCUMENT NAME: 5. Arsredovisning 2025.pdf 29 pages SHA-512: c489531ab6831bfbe074c40456633f11b55783575a635a 333b014672dce1b0d48d87db53acbf60702d39d81837f4 ab3531b2d5ccecaa92d67c6bbee23799297a HKJMPOZJWG- RYMGPOZJBE Adobe Reader. GDPR compliant eIDAS standard PAdES sealed Activity log RECIPIENT ACTION* TIMESTAMP (CET) METHOD DETAILS KRISTIAN FILIP ANDERSON Signed 26.03.2026 13:47 eID Swedish BankID (DOB: 1966/05/26) kristian.anderson@helsingb org.se Lena Maria Benediktsson Signed 26.03.2026 14:06 eID Swedish BankID (DOB: 1961/09/13) lena.benediktsson@landskr ona.se MARIE CECILIA TIDEDAL Signed 26.03.2026 14:51 eID Swedish BankID (DOB: 1964/01/28) marie.tidedal@hoganas.se Authenticated 26.03.2026 14:43 Low IP: 194.132.44.126 KALLE LARS-GÖRAN LENN ART HOLM Signed 26.03.2026 16:28 eID Swedish BankID (DOB: 1971/05/18) kalle.holm@bjuv.se Authenticated 26.03.2026 16:27 Low IP: 217.67.82.210 ÅSA EDVARDSSON Signed 26.03.2026 18:01 eID Swedish BankID (DOB: 1965/10/07) asa.edvardsson@klippan.s e INGELA SYLWANDER Signed 27.03.2026 09:43 eID Swedish BankID (DOB: 1959/01/05) is@sylwanders.se Authenticated 27.03.2026 09:32 Low IP: 195.216.49.124 FOLKE STEFAN SVENSSON Signed 30.03.2026 08:14 eID Swedish BankID (DOB: 1959/03/22) svanken59@hotmail.com Authenticated 30.03.2026 08:13 Low IP: 78.69.21.84 ANNA BERG VON LINDE Signed 30.03.2026 16:13 eID Swedish BankID (DOB: 1987/02/19) anna.berg.von.linde@svalo v.se Harri Kalevi Rosqvist Signed 30.03.2026 18:42 eID Swedish BankID (DOB: 1964/04/05) harri.rosqvist@sd.se Authenticated 30.03.2026 18:41 Low IP: 94.234.67.209 ELISABET HOLMER Signed 01.04.2026 16:28 eID Swedish BankID (DOB: 1965/06/06) Adobe Reader. GDPR compliant eIDAS standard PAdES sealed RECIPIENT ACTION* TIMESTAMP (CET) METHOD DETAILS elisabeth@holmers.se Authenticated 27.03.2026 11:57 Low IP: 88.98.127.161 Claes Ulf Jiewertz Signed 07.04.2026 01:57 eID Swedish BankID (DOB: 1954/02/09) ulf.jiewertz@gmail.com Authenticated 07.04.2026 01:53 Low IP: 94.191.136.50 * Action describes both the signing and authentication performed by each recipient. Authentication refers to the ID method used to access the document. Attachments No attachments related to this document Custom events No custom events related to this document Adobe Reader. GDPR compliant eIDAS standard PAdES sealed Räkenskapsår 2025 31 mars 2026 Kommunalförbundet Medelpunkten Årsbokslut Agenda Confidential – All Rights Reserved Audit planning report Sammanfattning01 Väsentliga redovisnings- och revisionsfrågor 02 Iakttagelser processgranskning03 Rekommendationer04 Nyheter05 2 Sammanfattning 1 Granskningens syfte: • Bedöma om årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys, drift- och investeringsredovisning samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och normering från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Utformning av revisionen i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision • Revisionen är utformad för att vi ska kunna avge en granskningsrapport avseende årsredovisningen för räkenskapsåret 2025. I enlighet med god revisionssed har vi i vår revision bedömt den interna kontrollen kopplat till den finansiella rapporteringen för att kunna planera revisionen och bestämma utformning, tidpunkt och omfattning av specifika granskningsåtgärder. Omfattningen av vår granskning av den interna kontrollen varierar mellan olika enheter och våra noteringar täcker inte in alla eventuella svagheter i rutiner och intern kontroll. • Fel i räkenskaperna betraktas som väsentliga om de är av sådan omfattning eller typ att de, om de varit kända för en välinformerad läsare av årsredovisningen, hade påverkat de ekonomiska beslut som denne fattar med grund i de finansiella rapporterna. Bedömning av frågor som är väsentliga för användare av de finansiella rapporterna bygger på ett beaktande av vad som är gemensamma behov av finansiell information hos en användare som grupp. Den möjliga effekten av felaktigheter för vissa enskilda användare, vars behov kan variera stort, beaktas inte. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. • Vi har i denna rapport sammanfattat väsentliga iakttagelser från vår revision t.o.m. dagens datum. Thomas Hallberg Auktoriserad revisor Syfte och avgränsning Genomfört arbete • Vi har genomfört vår granskning i enlighet med vår revisionsplan för räkenskapsår 2025 vilket har innefattat granskning av intern kontroll samt årsbokslut inklusive årsredovisning. Utöver det har även en översiktlig granskning gjorts av delårsbokslutet per 2025-08-31. • Revisionen har omfattat granskning av kommunalförbundet Medelpunkten. Följande aktiviteter kvarstår: • Avge yttrande Slutsats • Enligt vår bedömning har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys, drift- och investeringsredovisning samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunalförbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. • Förvaltningsberättelsens lagstadgade delar är förenliga med årsredovisningens övriga delar. Sammanfattning ÅrsredovisningJusteringarDokumentationTidplan  Sammanfattande bedömning av årsbokslutet Omedelbara åtgärder behöver vidtas för att förbättra processen Processen kan förbättras Bedöms tillfredsställande Väsentliga redovisnings- och revisionsfrågor Redovisnings- och revisionsfrågor Kommunalförbundets kommentarIakttagelse och kommentarOmråde • Årsredovisningen innehåller i allt väsentligt de delar som LKBR och RKR föreskriver. Övergripande bedömning av årsredovisningen • Ingen avvikande information i inledande text i årsredovisningen före förvaltningsberättelsen. Granskning av annan information • Kravet i 4 kap 2§ LKBR på att årsredovisningen ska upprättas på ett överskådligt sätt medför att sambandet mellan investeringsredovisning och årsredovisningens övriga delar skall beskrivas översiktligt. Vi anser att det tydligt går att härleda förbundets nyinvesteringar i investeringsredovisningen liksom driftredovisningen mot övriga delar i årsredovisningen. Drifts- & Vi har inte identifierat några väsentliga avvikelser inom granskning av årsbokslutet eller årsredovisningen avseende räkenskapsår 2025. Identifierade avvikelser Korrigering ökar (minskar) redovisat resultat (MSEK)Avvikelser 0Korrigerade avvikelser 0Faktiska, ej korrigerade avvikelser 0Bedömda ej korrigerade avvikelser 0Summa ej korrigerade avvikelser före skatteeffekt 0Skatteeffekt 0Summa ej korrigerade avvikelser efter skatteeffekt Övriga kommentarer KommentarNoteringar ► Enligt uppgifter från förbundet föreligger det inga tvister av väsentlig karaktär vid årsbokslutet.• Tvister och myndighetskrav ► Vi har noterat en uppkommen förseningsavgift om 625 SEK under 2025 för försenad moms/arbetsgivardeklaration från november 2024.• Förseningsavgift på skattekontot Iakttagelser processgranskning Som en del i granskningen av årsredovisningen har fem processer granskats utifrån Standard för kommunal räkenskapsrevision. Iakttagelser processgranskning KommentarProcess ► Samtliga personer på ekonomiavdelningen, tre anställda samt förbundschef, har tillgång till bokföringssystemet Visma.net Financials. ► Det saknas en upprättad arbetsfördelning över vilken medarbetare/tjänst som utför vad när det gäller avstämningar av väsentliga konton etc. Bestämmelser över vem som gör vad kommuniceras snarare internt då ekonomiavdelningen är liten. ► Någon formell attestering för avstämningar av väsentliga konton genomförs ej. Balanskonton stäms av månadsvis och i samband med del- samt helårsrapporterna. ► Manuella bokföringsorders skickas ej ut för attestering i systemet. Det är enbart ekonomiavdelningen som upprättar manuella bokföringsordrar. Dessa avser i stor del utlägg via firmakort, vilka sedan godkänns av ekonomichef och sedan förbundschef. • Bokslut ► Förbundet har rutiner på plats som säkerställer en ändamålsenlig ansvarsförbindelse i inköpsprocessen. ► Då en leverantörsfaktura erhålles kontrollattesteras den av inköpsansvarig. Vartefter den beslutsattesteras av behörig person i enlighet med attestreglemente. ► Två som granskar och godkänner alla betalningsförslag. • Inköp- och investeringsprocess Iakttagelser processgranskning KommentarProcess ► Merparten av kommunalförbundets intäkter avser försäljning samt uthyrning av hjälpmedel samt även medlemsavgifter från medlemskommunerna. ► Förbundet får in beställningar i web-Sesam (molnbaserad förtjänst till Sesam). ► I Sesam skapas en bokföringsfil med samtliga affärshändelser (fakturor som har ställts ut) under en och samma dag. ► Inbetalningsfil erhålls från Nordea och kontrolleras månatligen av ekonomichef så att inga inbetalningar har bokats fel. • Fakturering- och inbetalning ► Lönehantering sker av löneadministratör och administrativ chef. ► Samtliga löneutbetalningar kontrolleras och rimlighetsbedöms innan utbetalning sker. Utbetalningsfil attesteras och skickas till bank för godkännande. Betalning godkänns således av två i förening. • Löneprocess ► Inleverans på lagret bokförs vid godsmottagning till artikelns standardkostnad eller anskaffningsvärde. Icke- individer värderas enligt genomsnittsmetoden och individer värderas enligt nyvärde och begagnat värde. Inventarier värderas enligt anskaffningsvärde vilket fastställs vid fakturaavstämning. ► Efter godsmottagning sker plock och utleverans till mottagaren på kundordern. På kundordern framgår det om det avser försäljning, återköp eller hyra. ► Fakturaavstämning sker mot en leverantörsfaktura som matchas mot godsmottagningen. ► Vid felleverans finns där en möjlighet att skapa en retur till leverantör. Returen ska matchas mot en kreditfaktura från leverantören. • Lager Rekommendationer Rekommendationer föregående år. Bokslut Rekommendationen bedöms åtgärdad. Brister har identifierats och bör åtgärdas inom rimlig tid för att förstärka den interna kontrollen. Väsentliga brister har identifierats vilka måste åtgärdas så snart som möjligt för att minska risken för felaktigheter I årsredovisningen föregående år. Inköp- och investeringsprocess föregående år. Fakturering- och inbetalning Rekommendationer (fortsättning) föregående år. Löneprocess Rekommendationen bedöms åtgärdad. Brister har identifierats och bör åtgärdas inom rimlig tid för att förstärka den interna kontrollen. Väsentliga brister har identifierats vilka måste åtgärdas så snart som möjligt för att minska risken för felaktigheter I årsredovisningen föregående år. Lager Nyheter Nyheter och aktuell regelutveckling Uppdateringar i RKR Beredskapslager • RKR har förtydligat att (se kursiv stil) • utgifter för anskaffning av beredskapslager, som klassificeras som omsättningstillgång, ska kostnadsföras direkt. Överlager ska redovisas enligt samma principer som ordinarie lager som det tillhör. • Inventarier som endast innehas för beredskapsändamål ska redovisas enligt samma principer som övriga inventarier (se RKR R4 Materiella anläggningstillgångar). Med tanke på ändamålet kan det finnas behov av en annan bedömning av nyttjandeperioden, än om tillgången nyttjas i ordinarie verksamhet. EY | Building a better working world På EY arbetar vi varje dag för att uppfylla vårt syfte Building a better working world. Vi skapar värde för kunder, medarbetare, samhälle och världen i stort, samtidigt som vi bygger förtroende på finansmarknaderna. Med stöd av data, AI och annan avancerad teknik hjälper vi våra kunder att hitta lösningar på dagens och morgondagens mest angelägna frågor. Vi arbetar med ett brett utbud av tjänster inom revision, redovisning, affärsrådgivning, skatt, strategi och transaktioner. Genom att dra nytta av branschinsikter, ett globalt nätverk och samarbete inom olika ekosystem kan vi erbjuda tjänster i fler än 150 länder. All in to shape the future with confidence. EY syftar på den globala organisationen och kan referera till ett eller flera av medlemsföretagen inom Ernst & Young Global Limited som vart och ett är en separat juridisk enhet. Ernst & Young Global Limited, ett bolag registrerat i Storbritannien, tillhandahåller inte tjänster till kunder. Information om hur EY samlar och använder persondata och en beskrivning av vilka rättigheter individer har enligt dataskyddslagen finns på ey.com/privacy. Medlemsföretag inom EY tillhandahåller inte juridiska tjänster där det inte är förenligt med lokal lagstiftning. För mer information om vår organisation, besök gärna ey.com/se © 2026 Ernst & Young AB. All Rights Reserved. Lars-Johan Rosvall, ekonomichef Sida 1(1) Datum 2026-04-29 Referens KS 2026-00183 Kommunalförbundet Medelpunkten årsredovisning 2025 Årsredovisning för Kommunförbundet Medelpunkten inklusive revisionsberättelse och granskningsrapport avseende verksamhetsåret 2025 har inkommit till Bjuvs kommun. Årsredovisning för Kommunförbundet Medelpunkten 2025 inklusive revisionsberättelse, granskningsrapport föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta Kommunalförbundet Medelpunkten Kommunens ombud Diariet Sida 1 (5) 2026-05-27

§ 97 Dnr 2026-00245 Preliminär budget 2027 och ekonomisk plan 2028-2029 för Bjuvs kommun Sammanfattning Förslag till preliminär budget 2027 och ekonomisk plan 2028 – 2029 har utarbetats utifrån förutsättningarna och underlagen som presenterades på budgetupptakt, budgetdialoger och därefter meddelade kompletteringar. Förslaget har sammanställts av kommunstyrelsens förvaltning till ett samlat förslag som härmed överlämnas för preliminärt beslut. Preliminär Budget 2027 och ekonomisk plan 2028–2029 för Bjuvs kommun Preliminär Investeringssammanställning Samverkan för Bjuv, preliminärt budgetförslag 2027 med plan för 2028-2029 Ärendet Förslaget till preliminär budget 2027 har arbetats fram utifrån en process som utgår från både verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningar. Kommunens verksamhet har analyserats utifrån jämförande nyckeltal och långsiktigt behov av resultat, självfinansiering av investeringar och budgetföljsamhet för att klara välfärdens finansiering på sikt. Budgeten bygger på prognos för skatter och generella statsbidrag för kommande år. Utifrån denna analys har nämnderna tilldelats preliminära ramar och det har tagits fram en preliminär budget med plan för verksamheten och ekonomi. Sida 2 (5) 2026-05-27 att kommunstyrelsen bemyndigas omdisponera högst 2 miljoner avseende investeringsprojekt inom anslaget utrymme KS till förfogande Yrkande Ulrika Thulin (S) och Maria Berglund (KD) yrkar bifall till Samverkan för Bjuvs förslag till beslut. Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag och Ulrika Thulins (S) och Maria Berglunds (KD) yrkande och finner att arbetsutskottet beslutar enligt förvaltningens förslag. Sida 3 (5) 2026-05-27 att kommunstyrelsen bemyndigas omdisponera högst 2 miljoner kronor avseende investeringsprojekt kronor inom anslaget utrymme KS till förfogande Reservation Ulrika Thulin (S) och Maria Berglund (KD) reserverar sig till förmån för eget yrkande. Yrkande Ulrika Thulin (S) yrkar bifall till Samverkan för Bjuvs förslag till budget. Oppositionens ledamöter yrkar bifall till Ulrika Thulins (S) yrkande. Sida 4 (5) 2026-05-27 Ordförande ställer proposition på arbetsutskottets förslag och Ulrika Thulins (S) yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: att kommunstyrelsen bemyndigas omdisponera högst 2 miljoner kronor avseende investeringsprojekt kronor inom anslaget utrymme KS till förfogande Reservation Oppositionens ledamöter reserverar sig till förmån för eget yrkande. Sida 5 (5) 2026-05-27 Diariet Lars Johan Rosvall, ekonomichef Sida 1(2) Datum 2026-05-20 Referens KS 2026-00245 Preliminär budget 2027 och ekonomisk plan 2028-2029 för Bjuvs kommun Förslag till preliminär budget 2027 och ekonomisk plan 2028 – 2029 har utarbetats utifrån förutsättningarna och underlagen som presenterades på budgetupptakt, budgetdialoger och därefter meddelade kompletteringar. Förslaget har sammanställts av kommunstyrelsens förvaltning till ett samlat förslag som härmed överlämnas för preliminärt beslut. Preliminär Budget 2027 och ekonomisk plan 2028–2029 för Bjuvs kommun Preliminär Investeringssammanställning Ärendet Förslaget till preliminär budget 2027 har arbetats fram utifrån en process som utgår från både verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningar. Kommunens verksamhet har analyserats utifrån jämförande nyckeltal och långsiktigt behov av resultat, självfinansiering av investeringar och budgetföljsamhet för att klara välfärdens finansiering på sikt. Budgeten bygger på prognos för skatter och generella statsbidrag för kommande år. Utifrån denna analys har nämnderna tilldelats preliminära ramar och det har tagits fram en preliminär budget med plan för verksamheten och ekonomi. Bjuvs kommun Datum Sida 2(2) Ekonomiavdelningen Samtliga nämnder DiarietKommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott och plan för 2028 – 2029 i enlighet med föreliggande förslag att fastställa preliminärt budgeterat resultatet i den avgiftsfinansierade delen (VA-verksamheten) till 0 tkr. finansieringsbudget för 2027 och plan för 2028 och 2029 i enlighet med att kommunstyrelsen bemyndigas omdisponera högst 2 miljoner avseende investeringsprojekt inom anslaget utrymme KS till förfogande att preliminärt fastställa internräntan för år 2027 till 2,75 % 120 000 000 kronor (etthundratjugo miljoner). låna upp motsvarande belopp som förfaller till betalning under år 2027. budget senast den 31 januari 2027. Investeringssammanställning: Planerade och äskade investeringar 2027-2029 Bjuvs kommun Inledning I detta dokument sammanställs de investeringsprojekt som är med i kommunstyrelsens förslag till Budget 2027 och ekonomisk plan 2028–2029. Sammanställningen består av såväl tidigare planerade projekt som nya äskanden. Översikt Budget 2026 Prel. budget 2027 Prel. plan 2028 Prel. plan 2029 Kommunstyrelsen 193 400 119 450 131 000 121 150 Utbildningsnämnden 14 800 6 500 6 500 6 500 Socialnämnden 1 200 5 200 1 200 1 200 Kultur- och fritidsnämnden 1 850 350 350 350 Servicenämnden 47 390 27 900 23 300 17 500 Bygg- och miljönämnden 0 0 0 0 VA-verksamheten (NSVA) 67 500 55 765 50 160 73 921 SUMMA 326 140 215 165 212 510 220 621 Investeringsbudget 2027–2029 Pågående med avvikelse 101 Albertsschaktet 50 Pågående med avvikelse 804 Bjuv 4:4 50 Pågående med avvikelse 152 F152 Utbyggnad av ladd infrastruktur för fossilfria fordon i kommunen 100 100 50 Pågående med avvikelse 154 F154 Årlig investering utemiljö Fastighet 1 500 1 500 1 500 Pågående med avvikelse 158 Fastighetsinvesteringar (generella/underhållsplan) 15 000 15 000 15 000 Pågående med avvikelse 170 F170 IT-infrastruktur i kommunens fastigheter 2 000 2 000 2 000 Pågående med avvikelse 200 F200 Årlig Investering energieffektivisering 1 000 1 000 1 000 Ej startat 822 Kvarngatan och Kvarntorget 50 Pågående enligt plan 160 Mindre ändamålsanpassningar enligt lokalförsörjningsplanen 100 100 100 Pågående enligt plan 104 Nedlagda industrispår Bjuv station 50 3 000 Pågående enligt plan 130 Omgestaltning Norra storgatan 31 000 15 000 1 000 Pågående enligt plan 136 Planprogram Kungsgårdsgärdet Billesholm 50 100 Pågående enligt plan 137 Småhustomter Valleberga 4:83 100 Pågående enligt plan 173 Stadsmiljöåtgärder i Ekeby 1 500 10 000 10 000 Pågående med avvikelse 100 Strategiska förvärv 5 000 5 000 5 000 Pågående med avvikelse 817 Tidiga exploateringsutredningar 100 200 200 Pågående enligt plan 143 Tivoliparken - Tegelstaden 30 000 30 000 1 000 Pågående enligt plan 192 Utvecklingsplan simhall Billesholm 1 000 6 000 25 000 Pågående med avvikelse 821 Utvecklingsplan Sånnadamm 1 000 1 000 1 000 Pågående med avvikelse 803 Valleberga 2:139 50 Pågående enligt plan 824 Vallgatan 100 100 Pågående med avvikelse 164 Verksamhetsmark Bjuvstorp industriområde 50 1 500 3 000 Pågående enligt plan 155 F155 Trygghet, säkerhet samt myndighetskrav 2 000 2 000 2 000 Pågående enligt plan 283 Kamerabevakning 500 500 500 Pågående enligt plan 284 Trygghetsskapande åtgärder i stadsmiljö 100 100 100 Pågående enligt plan 129 beredskaps Livsmed 1 000 1 000 Pågående enligt plan 285 Beredskapshöjande åtgärder 3 000 1 000 1 000 Pågående enligt plan 122 Beredskapsutrustning 1 000 1 000 Ej startat Familjecentralsliknande verksamhet i Billesholm 500 4 500 Pågående med avvikelse 150 Friluftsbadet Utredning 10 000 10 000 10 000 Pågående enligt plan 141 Försäljning av mark -15 000 -15 000 -15 000 Ej startat Ny anpassad grundskola 50 Pågående enligt plan 264 Nya konstgräsplaner 100 1 000 10 000 Ej startat Nytt tillagningskök Bjuv 500 4 500 Pågående enligt plan 133 Offentlig toalett Skateparken 50 2 000 Ej startat Omgestaltning Östergatan 500 1 000 4 000 Pågående enligt plan 811 Stadsutv. Selleberga 1 000 3 000 1 000 Ej startat Utredning Kristinetorpsvägen 600 100 Ej startat Utredning LV109/Kungsgårdsvägen 500 Pågående enligt plan 139 Utveckling av gamla bion Billesholm 500 100 100 Ej startat Utveckling av stationshuset i Billesholm 500 1 000 1 000 Pågående enligt plan 151 Utveckling Selleberga Etapp 2 100 100 1 000 Pågående enligt plan 111 Utvecklingsplan Ekeby Skola 100 100 2 000 Pågående enligt plan 115 Utvecklingsplan Solhemmet 1 000 Pågående enligt plan 114 Utvecklingsplan Varagården 1 000 1 000 3 000 Pågående enligt plan 131 Utvecklingsplan Varagårdsskolan 20 000 25 000 30 000 Pågående enligt plan 410 Investering UN övergripande 2 500 2 500 2 500 Pågående med avvikelse 413 UN -elevdatorer och dylikt. 4 000 4 000 4 000 Pågående enligt plan 404 Digitala läromedel Socialnämnden Pågående enligt plan 605 Inventarier SOF övergripande (vård och omsorg) 1 200 1 200 1 200 Ej startat Inventarier nytt särskilt boende 4 000 Kultur och fritidsnämnden Pågående enligt plan 430 Investering KOF övergripande 350 350 350 SUMMA 350 350 350 Servicenämnden Pågående med avvikelse 156 G156 Lekplatsförnyelse enligt lekplatsplan 1 200 1 200 1 200 Pågående enligt plan 167 G167 Gatubelysning förnyelse - uttjänta stolpar etc 5 000 3 000 3 000 Pågående enligt plan 193 G193 Re-investering i asfaltbeläggning enligt RoSy 15 000 15 000 10 000 Pågående enligt plan 194 G194 Årlig investering - Trafiksäkerhetsåtgärder 1 000 1 000 1 000 Pågående enligt plan 214 G214 Årligt underhåll rännstensbrunnar 200 200 200 Pågående med avvikelse 216 G216 VA-investeringar enligt dagvattenplan 200 200 200 Pågående enligt plan 228 G228 Brandposter - Reinvesteringar enl avtal med NSVA 200 200 200 Pågående enligt plan 231 G231 Årlig investering - Offentlig gatu- och parkmiljö 1 200 1 200 1 200 Pågående med avvikelse 203 G203 Plantering av träd 500 500 500 Under äskande Kokgryta 400 Under äskande Nya redskap drift ny konstgräsplan 800 Under äskande Robotgräsklippare 1 500 Under äskande Ventilation kök 500 Under äskande Värmeugnar nytt SÄBO 1 000 Bygg och miljö nämnden VA-verksamhet (NSVA) Pågående med avvikelse 265 NSVA Landsbygdsinvesteringar 1 000 1 000 1 000 Pågående med avvikelse 266 NSVA Nyinvesteringar 3 250 2 200 2 400 Pågående med avvikelse 267 NSVA Reinvesteringar 46 515 31 960 45 521 Pågående enligt plan 232 NSVA Unikt projekt ARV Bjuv - förstudie 5 000 15 000 25 000 Bilagor investeringsplan Här nedan följer beskrivningar av alla investeringsprojekt som ingår i budget 2027 med ekonomisk plan för 2028–2029. Investeringsprojekten är listade i alfabetisk ordning. Albertsschaktet Projektnummer 101 Status Projektet avser kostnader för att fullfölja markanvisning vid Kungsgården och slutföra exploateringsprojektet. Åtgärder för att träffa en ny markanvisning har påbörjats. Vid ett tillträde krävs genomförande av en kortare sträcka lokalgata enligt detaljplanen. Genomförandet av lokalgatan påbörjas först när avtal finns på plats. Ett ökat antal bostäder i kommunen beredskaps Livsmed Projektnummer 129 Status Övrigt Kostenheten och Säkerhetsavdelningen har i samverkan identifierat behovet av att bygga upp ett kontinuitetslager i kommunen för att säkerställa till kommunens verksamheter vid händelse av kris och krig. Ett anslag placeras centralt på säkerhetsavdelningen för bygga upp kommunens förmåga samt administration av lagret. Projektet sker i samverkan med kommunens kostenhet. Säkerställd kostverksamhet vid händelse av kris eller krig Beredskapshöjande åtgärder Projektnummer 285 Status Det rådande säkerhetsläget skapar behov av att kommunen utreder och planerar för att vidta åtgärder för att höja verksamheternas beredskap. Medel äskas för utredning och genomförande av åtgärder. Ansvaret för projektet läggs på den nya säkerhetsavdelningen på kommunstyrelsen. Höjd och förbättrad beredskap Beredskapsutrustning Projektnummer Anslag för inköp av utrustning som kan användas vid händelse av kris eller krig. Fältkök, vattendunkar, muurikor, vattenvärmare, elverk, gasoltuber, transportutrustning samt övrig utrustning för att genomföra service i fält. Detta för att möta krav från MCF där vi kommuner förväntas lösa måltider vid händelse av stärkt beredskap om 90dagar. Inköp av utrustning för stärkt beredskap 122 Status Säkerställd kostverksamhet och kommunens förmåga att agera vid händelse av kris eller krig Bjuv 4:4 Projektnummer 804 Status Projektet avser kostnader för att fullfölja markanvisning vid Kyrkvägen och slutföra exploateringsprojektet. Skapa förutsättningar för utbyggnad av bostäder i Bjuvs kommun. F152 Utbyggnad av ladd infrastruktur för fossilfria fordon i kommunen Projektnummer 152 Status Projektet avser anslag för att bygga ut laddinfrastruktur kopplat till kommunens lokaler för att kunna utveckla kommunens fordonsflotta. Minska co2 utsläpp i kommunen samt modernisera fordonspark. F154 Årlig investering utemiljö Fastighet Projektnummer 154 Status Projektet avser anslag för utbyte och utveckling av utrustning för att upprätthålla skötselplaner till kommunens lokaler Långsiktig effekt (effektmål) Skapa säkra och stimulerade lekmiljöer på skolor och förskolor F155 Trygghet, säkerhet samt myndighetskrav Projektnummer Kommunen har stora utmaningar att få bukt med skadegörelse, öka tryggheten samt öka säkerheten och tillgänglighet i kommunens lokaler. Detta bland annat med utökad insyn kring våra fastigheter samt ökad belysning, fasadbelysning, inbrottslarm, brandlarm, sensorer mm. Öka trygghet, säkerhet samt uppfylla myndighetskrav 155 Status Åtgärder för bland annat myndighetskrav utifrån gällande brandföreskrifter och olika åtgärder förknippade med besiktningar belastar detta projekt. Kan bland annat innebära anpassning av lokaler, ventilationsfrågor, brandlarm samt reservkraft. Fastighetsinvesteringar (generella/underhållsplan) Projektnummer 158 Status Underhållet av kommunens fastigheter har under flera år varit bristande. I första hand föreligger stora utmaningar att täta skalskydd så som tak, fönster och fasader. Utöver det föreligger stora uppfräschningsbehov i kommunens skolor, förskolor samt boende. Teknisk status samt underhållsåtgärder i kommunens fastigheter följer och är i linje med kommunens lokalförsörjningsplan då underlag från fastighetsavdelningen ligger till grund för kommunens lokalförsörjningsarbete. Underhållsplanen för kommunens fastigheter finns tillgänglig i fastighetssystemet DEDU. Investeringsprojektet avser även kostnader för projektförberedelser och tekniska utredningar kopplade till underhållsplaneringen Ändamålsenliga lokaler Utveckling av kommunens lokaler och säkerställa funktion och inneklimat F170 IT-infrastruktur i kommunens fastigheter Projektnummer 170 Status Projektet avser anslag för planerat kontinuerligt utbyte av kommunens IT-infrastruktur i enlighet med IT-verksamhetens utvecklingsplaner Möta digitala behovet i kommunen. energieffektivisering Projektnummer 200 Status Fastighetsverksamheten har som målsättning är att aktivt arbeta med energieffektivisering. För att klara detta mål krävs investeringar både i stort och i smått. Tex utbyte av energikrävande utrustning så som pumpar, ventilationsanläggningar, styrsystem. För att uppnå kommunens miljömål, förbättra arbetsmiljö samt uppnå god ekonomisk hushållning kravs en utökad investeringsbudget. Investeringsprojektet syftar även till genomförandet av tekniska utredningar, besiktningar, analyser och planering av åtgärder mm. Åtgärder redovisas i underhållsplanen Uppnå energieffektiva lokaler i kommunens fastighetsbestånd. Sänka energianvändning och kostnad i kommunens lokaler, förbättra arbetsmiljö och inomhusklimat. Familjecentralsliknande verksamhet i Billesholm Status Ej startat Utredning och anpassning av befintliga lokaler på Skeneholmsområdet för att åstadkomma en ny familjecentral i Billesholm Ändamålsenliga lokaler för ny verksamhet. Friluftsbadet Utredning Projektnummer 150 Status Kultur- och fritidsnämnden har lyft behovet av att utreda framtiden för Friluftsbadet i sin lokalrevision. Utredningen är sedan inlagd i den kommunövergripande lokalförsörjningsplanens projektlista. Kultur- och fritidsförvaltningen har upprättat ett vägvals-PM som fastställts i nämnden. Samhällsbyggnadsavdelningen kommer genomföra en förstudie och därefter lämna över projektet till Bjuvsfastigheter för projektförberedelser, projektering, upphandling och genomförande. Medel äskas för det alternativ som innebär en utveckling av befintligt bad till "ny"-standard vilket innebär en omfattande utveckling och uppgradering av badet. Projekt 150 är ett befintligt projekt för att genomföra utredning av åtgärdsbehov på friluftsbadet som nu anpassas för att stämma överens med projektets nya inriktning. Försäljning av mark Projektnummer 141 Status Övrigt Projektet avser att synliggöra prognostiserade intäkter på markförsäljningar med byggrätter inom kommunens exploateringsverksamhet Kamerabevakning Projektnummer 283 Status Inom ramen av den nya handlingsplanen för trygghet identifieras behovet av att sätta upp nya övervakningskameror på utsatta och otrygga platser. Medel äskas för att utreda, planera, söka tillstånd och sätta upp nya kameror i kommunens tätorter. Kvarngatan och Kvarntorget Projektnummer 822 Status Ej startat Vid genomförandet av detaljplanen vid KV Orren (gamla Protista) uppstår behovet av att göra anpassningar/reparationer på befintliga Kvarngatan samt bygga ut den mindre torgyta som planen föreslår. KV orren och markanvisning ingår i befintligt projekt "Folketshusparken" men förvaltningen ser behovet av att skapa ett nytt projekt för att bygga ut kommunens anläggningar i anslutning till och utanför planområdet för att få en ökad tydlighet kring utformning av de allmänna platserna. Medel äskas för gestaltning och projektering. Mindre ändamålsanpassningar enligt lokalförsörjningsplanen Projektnummer 160 Status I samband med att lokalrevisioner och lokalförsörjningsplanen upprättas prioriteras lyfts mindre åtgärder och förslag till ändringar som kan genomföras för att uppnå målen med lokalförsörjningen. Medel äskas för att kunna beställa genomförandet av mindre anpassningar i kommunens lokaler. Genomföra mindre ändamålsanpassningar i lokalbeståndet Nedlagda industrispår Bjuv station Projektnummer 104 Status Trafikverket är i slutfasen med att avveckla de äldre industrispåren vid Bjuvs station. Kommunen har fört dialog med Trafikverket om möjligheten att ta över markområdet som Trafikverket inte längre har behov av. Medel äskas för att utreda förutsättningarna för att förbinda tunneln med cykel och gångstråk på södra sidan, möjligheten att anlägga gångstråk på gamla banvallen mot "Taxitomten", möjligheten att nyttja området för bussangöring mm. Vidare bedöms kostnader uppstå för tekniska utredningar, eventuella plankostnader och förättningskostnader. Utreda förutsättningarna för ett bättre gång och cykelnät.. Utreda förutsättningarna för en bättre kollektivtrafiklösning. Utreda förutsättningarna för att genomför ett markförvärv Ny anpassad grundskola Status Ej startat Inom ramen för arbetet med utvecklingsplanen för Varagårdsskolan studeras Utbildningsnämndens utpekade behov av nya lokaler för anpassad grundskola. Medel äskas för att utreda behov och placering av eventuella tillbyggnader i anslutning till befintliga skollokaler Ändamålsenliga lokaler för anpassad grundskola Nya konstgräsplaner Projektnummer 264 Status Kommunstyrelsen har fattat inriktningsbeslut kring lokalisering av nya konstgräsplaner vid Jens Billeskolan samt vid Bruksvallen i Ekeby. Under 2026 fortsätter arbetet med projektering och upphandling vid Jens Billeskolan samt beräknad byggstart våren 2027. I Ekeby påbörjas arbete med utvecklingsplan och förstudie för Bruksvallen som ska ligga till grund för detaljplan och markförhandlingar. Byggstart beräknas till våren 2029. Förbättrade förutsättningar för föreningsliv och ungdomars folkhälsa Nytt tillagningskök Bjuv Status Ej startat I samband med upprättande av förstudie för Varagårdsskolan och utvecklingsplan för Varagården har behovet av åtgärder för anpassning och utveckling av tillagningskök i kommundel Bjuv uppstått. Projektet syftar till att ta fram en plan för utveckling av kostverksamhetens lokaler i Bjuv. plan för utveckling av kostverksamhetens lokaler i Bjuv. Offentlig toalett Skateparken Projektnummer 133 Status Övrigt Behovet av en offentlig toalett för besökande till Folketshusparken, skejtparken och Bjuvs centrum har lyfts in i kommunstyrelsens lokalrevision. Förslag på åtgärd är att utredning och förstudie genomförs 2026 samt att projektering och upphandling sker 2027. Utredning och planering för ny offentlig toalett vid skejtparken i Bjuv Omgestaltning Norra storgatan Projektnummer 130 Status En programhandling som beskriver utveckling och åtgärdsförslag för området mellan Mejerigatan och Norra vägen har tagits fram. Arbete fortskrider för att i ett första skede genomföra de delar som samordnas med NSVAs plan för VA-förnyelse vilket innebär att en begränsad del av åtgärderna genomförs med start hösten 2026 vilket i ett första skede innebär att gatans sektion ändras för att justera hållplatslägen och cykelstråket genom centrum. Genomförande av åtgärder för ökad trafiksäkerhet Tätortsutveckling, utveckling för cykel genom centrum, bättre kollektivtrafik Omgestaltning Östergatan Status Ej startat Medel för utredning och kommande planering av åtgärder för att anpassa Östergatan mellan cirkulationsplatsen Mellersta vägen och upp till Sellebergaområdet. Översyn av parkeringsanläggningens utformning samt placering av ny cykelbana till Selleberga ska studeras. Ett framtida genomförande ska samordnas med utformningen av Utvecklingsplan Varagårdsskolan och dess utformningsförslag av skolans utemiljö. Förslag till anpassning av Östergatan Förbättrad trafiksäkerhet och framkomlighet. Planprogram Kungsgårdsgärdet Billesholm Projektnummer 136 Status Ett omtag av det kvalitetsprogram som togs fram för området pågår på grund av utmaningar med teknisk försörjning och VA inom området. Upprättande av planprogram för området Tätortsutveckling och bostadsförsörjning Småhustomter Valleberga 4:83 Projektnummer 137 Status Den markanvisning som låg till grund för ny detaljplan för platsen där förskolan stod har inte förlängts. Arbete pågår för att fastlägga ny inriktning för området med fokus på att området kan läggas in i kommunens tomtkö. Utveckling för småhustomter Bostadsförsörjning i Ekeby Stadsmiljöåtgärder i Ekeby Projektnummer 173 Status En programhandling som redovisar åtgärdsförslag för utveckling av allmänna platser i Ekeby har varit utställd för samråd under 2025. Under 2026 har åtgärder genomförts inom området mellan möbelaffären och skolan genom anläggandet av den nya festplatsen. Under 2027 kommer fokus läggas på upprättande av förslag för omgestaltning för Storgatan mellan festplatsen och Tempobutiken. Genomförande av åtgärderna kommer samordnas med NSVAs omförläggning av VA som NSVA planerar för med start 2028. Centrum- och tätortsutveckling i Ekeby Långsiktig effekt (effektmål): Mer attraktivt centrum, ökad trafiksäkerhet, nya mötesplatser, utvecklad kollektivtrafik Stadsutv. Selleberga Projektnummer 811 Status Fortsatt anslag för att genomföra anpassningar i samband med försäljning och tillträde av kvartersmark inom området. Målet med projektet är att planera för en helt ny stadsdel inom Sellebergaområdet. Säkerställa kommunens långsiktiga bostadsförsörjning. Strategiska förvärv Projektnummer 100 Status Medel för att kunna göra inköp av strategisk mark i kommunen och i förlängningen genomföra investeringsprojekt på marken. I respektive projekt redovisas sedan de medel som krävs för projektering, utbyggnad av infrastruktur och utredningar. Att skapa en strategiskt och långsiktig markreserv. Att skapa en strategiskt och långsiktig markreserv. Tidiga exploateringsutredningar Projektnummer 817 Status Avsatta medel avser att täcka kostnader för tidigare exploateringsutredningar som efter en inledande "skrivbordsutredning" bedöms ha en marknadspotential, men som kräver en mindre utredning (max 250 tkr/projekt) för att kunna utvärderas och lyftas för kommande investeringsbeslut. När ett projekt genererats ur "Tidiga exploateringsutredningar" ska hittills nedlagda utredningskostnader överföras till respektive exploateringsprojekt. Eventuella förgävesutredningar belastar driftresultatet. Nedlagda kostnader i "Tidiga exploateringsutredningar" slutredovisas i årsredovisningen. Projektet möjliggör ökad flexibiliteten att möta och utveckla förslag till potentiella exploateringsprojekt med marknadspotential som uppfyller kommunens uppsatta mål som initieras under året samt förbättrar kontrollen och förenkla uppföljningen genom att samla samtliga utredningar i tidiga skeden och möjliggöra bättre beslutsunderlag för kommande beslut om exploateringsinvesteringar. Utveckling av potentiella exploateringsprojekt under året Långsiktig effekt (effektmål): En effektiv förvaltning. Effektiv exploateringsverksamhet En effektiv förvaltning. Tivoliparken - Tegelstaden Projektnummer 143 Status Kommunstyrelsens förvaltning har upprättat ett förslag till stadsbyggnadsvision för fabriksområdet som fastlägger mål för områdets utveckling. Arbetet med stadsbyggnadsvisionen, Tegelstaden, fortgår under 2026. Förberedelser för ett tillträde pågår fortsatt och genomförs när beslutet om förvärv vinner laga kraft. Medel för betalning av köpeskilling enligt ramavtal har lagts in i investeringsbudget om 87 milj 2026, 29 milj 2027, 29 milj 2028. Enligt avtalet ska köpeskillingen betalas över tre år (60/20/20 %) Bakgrund Projektet avsåg inledningsvis utredning, detaljplaneläggning samt ev nödvändiga åtgärder för att anlägga en kommunal park inom den så kallade Tivoliparken. Projektet ledde fram till förvärv av hela fabriksområdet och projektets inriktning ändras för att inrymma stadsutvecklingsprojektet i sin helhet. Medel äskas för inledande planeringsåtgärder och de kostnader kommunen har för att genomföra förvärvet. I januari 2024 överklagades KFs beslut. Kammarrätten har beviljat kommunen prövningstillstånd och ett beslut väntas komma under 2026. Genomförande av stadsutveckling på Borgestads fabriksområde, Tegelstaden Säkerställa kommunens långsiktiga bostadsförsörjning. Tätortsutveckling samt attraktiv kommun Trygghetsskapande åtgärder i stadsmiljö Projektnummer 284 Status I den trygghetsplan som upprättas identifieras behovet av att genomföra trygghetsskapande åtgärder i stadsrummet. Medel äskas för utredning, planering och genomförande av åtgärder enligt trygghetsplan Utredning Kristinetorpsvägen Status Ej startat Utreda befintlig brist i framkomlighet samt åtgärdsbehov som uppstår i samband med genomförande av ny detaljplan för Origon park. Genomförande av eventuella åtgärder sker genom exploateringsavtal med berörda fastighetsägare samt medfinansiering med Trafikverket. Ändamålsenlig utformning av Kristinetrorpsvägen Ökad trafiksäkerhet Utredning LV109/Kungsgårdsvägen Status Ej startat I samband med planläggning av Sånnadamms verksamhetsområde har behovet av att utreda korsningen Fibergatan/Ljungsgårdsvägen samt studera möjlig placering av nya hållplatslägen för busstrafiken utmed LV 109 genom Billesholm identifierats. Medel äskas för att genomföra utredning av framtida åtgärdsbehov. Utredningen ska utgöra underlag för framtida dialog om medfinansiering med Trafikverket och Skånetrafiken Upprättande av åtgärdsutredning Utveckling av gamla bion Billesholm Projektnummer 139 Status Övrigt Vintern 2025 förvärvade kommunen fastigheten med tillhörande handelsbyggnad (gamla biografen) i Billesholm i syfte att städa upp fastigheten. Samhällsbyggnadsavdelningen genomför en förstudie och har tagit fram ett förslag till utvecklingsinriktning för tomten som innebär att platsen utvecklas för en ny handelsfastighet för livsmedelshandel. Projektet innebär upprättandet av ny detaljplan samt att kommunen söker teckna markanvisning med intressent som vill utveckla tomten. Byggnaden bedöms inte vara i ett skick som kan användas i en ny verksamhet och byggnaden är inte ändamålsenlig för modern livsmedelshandel (byggdes ursprungligen som biograf). Projektmedel för att sanera och riva byggnaden och förbereda marken för ny exploatering och försäljning har beviljats i budget för 2026. Utveckling av stationshuset i Billesholm Status Ej startat Kommunen har förvärvat stationshuset i Billesholm. Äskandet avser medel för utredning och upprättande av långsiktig utvecklingsplan för byggnaden. Utvecklingsplan för stationshuset. Utveckling Selleberga Etapp 2 Projektnummer 151 Status Övrigt Med utgångspunkt i planprogrammet har planarbete påbörjats för att upprätta detaljplan för nästa etapp av Sellebergaområdet. Inriktningen på planarbetet är att skapa byggrätter för ny bebyggelse i form av enbostadshus, rad- och kedjehus i ett och två plan med äganderätt som målsättning. Ett effektmål med projektet är att kunna nyttja möjligheten att söka statsbidrag för byggrätter om planen antas före oktober 2026. En byggnation av området beräknas först ske längre fram då en större del av etapp 1 har byggts ut. Upprätta detaljplan för andra etappen för Selleberga Utvecklingsplan Ekeby Skola Projektnummer 111 Status Projektet avser genomförandet av förstudie med utgångspunkt i den utredning med vägval för förskoleverksamheten som utförs av utbildningsförvaltningen. Behovet av ett projekt har pekats ut i lokalförsörjningsplanen Ändamålsenliga lokaler, effektiv lokalförvaltning Utvecklingsplan simhall Billesholm Projektnummer 192 Status Kultur- och fritidsnämnden har lyft behovet av att utreda framtiden för Simhallen i sin lokalrevision. Utredningen är sedan inlagd i den kommunövergripande lokakalförsörjningsplanens projektlista. Kultur- och fritidsförvaltningen har upprättat ett vägvals-PM som fastställts i nämnden. Samhällsbyggnadsavdelningen ska upprätta förstudie och därefter lämna över projektet till AB Bjuvsfastigheter för projektförberedelser, projektering, upphandling och genomförande. Möjliggöra öppnande av badhuset Utvecklingsplan Solhemmet Projektnummer 115 Status I enlighet med kommunens lokalförsörjningsplan ska utredning och förstudie genomföras för att fastställa utvecklingen av Solhemmet i Ekeby. Socialnämnden har beslutat av avveckla sin verksamhet på Solhemmet. Utredningen ska fastställa hur stor del av fastigheten som kan överlåtas till Bjuvsbostäder. Utveckling av Solhemmet i Ekeby Utveckling av bostadsbeståndet i Ekeby, effektiv förvaltning av fastigheten. Tätortsutveckling Utvecklingsplan Sånnadamm Projektnummer 821 Status Inom ramen för projektet har en ny utvecklingsplan lagts fram som syftar till att möjliggöra nyetableringar av verksamheter inom området. Ett förslag till ny detaljplan upprätta. Ny gatusträckning av lokalgata för infarter till tomter samt dagvattenhantering studeras. Inom området förbereds en tomt som ska fungera ersättningstomt för företaget Borgestads verksamhet när dessa flyttar från Bjuvs tätort. Skapa mark för verksamhetsetableringar samt dagvattenhantering Långsiktig effekt (effektmål): Nya verksmaheter skapas samt arbetstillfällen Utvecklingsplan Varagården Projektnummer 114 Status I och med att det nya särskilda boendet står klart 2027 på Selleberga kommer det befintliga boendet avvecklas och en plan för hur fastigheten, lokalerna och byggnaden ska utvecklas måste läggas fram. Socialförvaltningen kommer se över sina behov av verksamhetslokaler och även beakta att kommunen på sikt lämnar sina lokaler på Almliden. Utifrån förvaltningens utredning kommer förstudie upprättas som lägger fast mål för byggnadens och lokalernas utveckling. Utvecklingsplan för Varagården i Bjuv Utvecklingsplan Varagårdsskolan Projektnummer 131 Status Projektet syftar till upprättande av en utvecklingsplan för Varagårdsskolan som identifierats inom ramen för lokalförsörjningsplanen. Planen syftar till att identifiera och planera genomförandet av åtgärder för att utveckla skolans verksamhetslokaler. Medel äskas för att projektera och genomföra åtgärder och ändamålsanpassningar som utredningen landat i. Utbildningsnämnden har upprättat och godkänt ett lokal- och funktionsprogram som kommer utgöra underlag för fortsatt planering och projektering av lokalerna. Kommunstyrelsens förvaltning har gett Bjuvsfastigheter uppdraget att ta fram en programhandling som fastställer utvecklingen av byggnader och lokaler. Inom ramen för programhandlingen kommer utvecklingen för lokalytor som nyttjas av övriga verksamheter såsom kultur- och fritid samt kostenheten vägas mot skolans lokal- och funktionsprogram. Därefter fastställs programmet och projektering vidtar. Utvecklingsplan upprättas och genomförs för Varagårdskolan Ändamålsenliga lokaler, effektiv lokalförvaltning Valleberga 2:139 Projektnummer 803 Status Övrigt Inom projektet har10 villatomter byggts ut som kommer att förmedlas genom kommunens tomtkö. Kommunen har därtill förvärvat ett äldre bostadshus inom planområdet. Åtgärder vidtas för att reglera in delar av området för att åstadkomma en ändamålsenlig handelsfastighet vid gamla Ekebyhallen som ersätts av en ny Tempobutik. Framtagande av tomter för enbostadshus till kommunens tomtkö och bostadsförsörjning i Ekeby Vallgatan Projektnummer 824 Status I samband med att den nya Idrottshallen uppförs bakom Varagårdsskolan planeras för en förlängning av Vallgatan som kommer tjäna som infart till idrottshallen samt att en ny parkeringsyta anläggs inne på Sellebergaområdet. Projektet samordnas med NSVAs ledningsprojekt och gatan får en separerad gång- och cykelbana för ökad trafiksäkerhet. Förlängning och anpassning av Vallgatan Långsiktig effekt (effektmål): Ny trafikanläggning samt infart. Förbättrad trafiksäkerhet. Verksamhetsmark Bjuvstorp industriområde Projektnummer 164 Status En ny detaljplan upprättas i samarbete med exploatör för att komma till marköverlåtelse och verksamhetsatableringar på den norra delen av Bjuvstorps verksamhetsområde. Bakgrund Kommunen fastställde 2018 en ny detaljplan för Bjuvstorp industriområde. Planen förutsätter en omfattande gatuanläggning, ny utfart mot LV 107 med tillhörande förhandling med trafikverket, har en omfattande dagvattenlösning samt kostsam masshantering. För att genomföra hela eller delar av området som verksamhetsmark krävs en fördjupad planering av projektet samt kostnader. Avdelningen för även diskussioner med olika intressenter om möjligheten att flytta vissa verksamheter till området som kräver ändringar i gatustrukturen. Tillskapa ytor för verksamheter Digitala läromedel Projektnummer 404 Status Huvudman genomförde under 2025 en genomlysning och kartläggning av all IT-infrastuktur och har utifrån detta fastställt att utbildningsförvaltningen under läsåret 2026 behöver utveckla en sammanhållen, säker och pedagogiskt stödjande digital infrastruktur inom samtliga skolformer, som möjliggör likvärdig tillgång till digitala verktyg, stärker barnens och elevernas utveckling och lärande, förbättrar analyser av måluppfyllelsen samt bidrar till en kompensatorisk resursfördelning präglad av tidiga insatser och insatser i ett tidigt skeende. Investeringar i digitala läromedel Investering UN övergripande Projektnummer 410 Status Ny- och ersättningsinvesteringar för standardförbättring och/eller utbyte av inventarier samt anpassning till utbildningsförvaltningens verksamheter som exempelvis möbler, slöjdsalsinventarier, redskap till idrottsundervisning, lekredskap ute på skolgård, förvaring av material mm. Från och med 2026 tillkommer kostnader för utbildningsverksamheten på resursskolan. UN -elevdatorer och dylikt. Projektnummer 413 Status Digitalisering av skolan enligt beskrivning i beslutad informations- och kommunikationsteknik (IKT-strategi). Bjuvs kommun har beslutat att digitalisera verksamheten i förskola och skola. Projektet innebär en uppbyggnad under en tre år för att sedan gå över till att ersätta det som förbrukats. Hållbarheten för digital utrustning beräknas till i snitt tre år vilket innebär att beståndet behöver bytas ut med en tredjedel varje år. Från och med hösten 2023 tillkommer kostnader för digital utrustning till elever som går IM- programmen IMA och IMS på Lärcentum och till elever som läser Sfi. Projektet är i första hand ett pedagogiskt projekt som syftar till högre måluppfyllelse och arbetssätt som ligger i linje med dagens samhälle. Socialnämnden Inventarier nytt särskilt boende Status Ej startat Anslaget avser inköp av nya möbler och inventarier för verksamheten i nytt särskilt boende Köp av inventarier nytt säbo Ändamålsenlig verksamhet och god arbetsmiljö Inventarier SOF övergripande (vård och omsorg) Projektnummer 605 Diverse investeringsbehov för att förbättra såväl arbetsmiljö som inomhusmiljö. Att underhålla och förbättra arbetsmiljön för att ha ändamålsenliga arbetsplatser och att bibehålla och utveckla kvaliteten i våra olika verksamheter. I detta ingår också förnyelse och inköp av arbetstekniska hjälpmedel, medicinskåp, digitala lås etc. Att underhålla och förbättra arbetsmiljön för att ha ändamålsenliga arbetsplatser och att bibehålla och utveckla Status kvaliteten i våra olika verksamheter. Kultur och fritidsnämnden Investering KOF övergripande Projektnummer 430 Status Övrigt I Bjuvs kommun finns det många aktiva och ideellt arbetande föreningar som bidrar till möjligheter vad gäller val av fritidssysselsättningar. I de dialoger som kultur- och fritidsförvaltningen haft med föreningarna över tid har ett övergripande behov återkommande uttryckts, nämligen möjligheten att kunna få ekonomisk stöttning till mindre förbättringar av lokaler eller utrymmen som föreningens verksamhet håller till i och som kommunen äger och förvaltar. Investeringsutrymmet ligger sedan tidigare år till 650 tkr/år. En given förutsättning för den här typen av ekonomisk stöttning är att det finns en skriftlig överenskommelse mellan aktuell förening och kultur- och fritidsförvaltningen innan något arbete sätts igång eller utförs. Kultur- och fritidsförvaltningen vill prioritera ett utökat utrymme för att över tid höja statusen på befintliga idrotts- och kulturanläggningar. Det är led i att stärka varumärket Bjuv, då våra publika anläggningar är det de flesta som besöker kommunen möter. Förbättrade förutsättningar för meningsfulla fritids- och kulturupplevelser för alla invånare i Bjuvs kommun. Servicenämnden G156 Lekplatsförnyelse enligt lekplatsplan Projektnummer 156 Status Anslaget avser åtgärder inom antagen lekplatsplan. Ett lekplatsbestånd i gott skick för en attraktiv boendemiljö. G167 Gatubelysning förnyelse - uttjänta stolpar etc Projektnummer 167 Status Bjuvs kommuns gatubelysning har moderna LED-armaturer, men stolparna (ca 4 500 st) är överlag föråldrade. Belysningsledningarnas skick tillhör de sämsta i Skåne, vilket orsakar mycket underhållskostnader. Med en ambitiös årlig asfaltsbudget behöver även investering i gatubelysningen i samband med asfaltering finnas. Detta för att vid behov kunna passa på att byta stolpar vid nyasfaltering av gator. På så sätt minskas långsiktigt kostnaderna för stolpbyte, vilket annars i vissa fall för med sig upprivning av nyligen lagd asfalt. Till detta kommer behov av förtätning och nyinvestering i belysning på gång- och cykelvägar och tunnlar. Öka tryggheten och säkerheten inom gatubelysning. Leveransmål: Gatubelysning med stålstolpar Effektmål: Driftssäker belysning med reducerad risk för avbrott G193 Re-investering i asfaltbeläggning enligt RoSy Projektnummer 193 Status Bjuvs kommun har sedan länge ett kraftigt eftersatt gatu- och gång/cykelbaneunderhåll. Underhållsskulden växte fortfarande 2021, då fler och fler beläggningar nått långt över sin livslängd. Det större anslaget som gavs 2022 gjorde att underhållsskulden slutade öka. År 2023 började underhållsskulden äntligen att minska, men det kommer fortsatt dröja flera års kraftiga investeringar för att den ska komma ner till en hållbar nivå. Med hjälp av asfaltplaneringsverktyget RoSy inventeras beståndet löpande. Ihop med felanmälningar & synpunkter från allmänheten, samordning av andra grävande aktörers arbeten och förvaltningens egna observationer bedöms prioriteringsordningen i asfaltsplaneringen enligt en 10-årsplan. Detta investeringsprojekt inbegriper flera delar: återuppbyggnad av underbyggnad, asfaltering och åtgärd av sidoanläggningar som justering av brunnar, kantstenar, gångbanor etc. Kommunens gator har den egenskapen att man aldrig vet vad man kommer att hitta under dem - underbyggnaden är i många fall bristfällig och ibland rent obefintlig, vilket kan ge oväntat höga kostnader. Ibland, men inte lika ofta, har man tur åt andra hållet. Enskilda gator är alltså svårkalkylerade på förhand, varför planeringen justeras ofta, även under ett års pågående arbeten, för att matcha budgeten. Att komma ifatt underhållsskulden och minska underhållskostnader som i många fall är kortsiktiga nödåtgärder. Att komma ifatt underhållsskulden och minska de långsiktiga totalkostnaderna samt öka funktion och trivsel på kommunens gator och vägar (se bilaga). G194 Årlig investering - Trafiksäkerhetsåtgärder Projektnummer 194 Status Exempel på åtgärder är hastighetsdämpande åtgärder såsom hastighetsskyltar och vägkuddar, samt åtgärder för att styra bort oskyddade trafikanter från gator och vägar, öka tillgängligheten i gatumiljön. Utredningar inom trafik. Inom ramen för detta projekt ryms också plötsligt uppkomna trafiksäkerhetsbrister såsom större skador på vägräcken och liknande, vilka behöver åtgärdas skyndsamt och bokföringsmässigt ska ligga på avskrivning. Öka tryggheten, säkerheten och tillgängligheten för Bjuvs kommuns invånare och besökare. Trafiksäkerhet G203 Plantering av träd Projektnummer 203 Status Det finns en brist på träd i kommunens tätorter och ett behov av att plantera ny träd i gatu- och parkmiljöer. Genomförandet av en satsning på träd ska ske med utgångspunkt i kommunens grönstrukturplan Trädplantering i kommunen är eftersatt och öka planteringen med start i Ekeby G214 Årligt underhåll rännstensbrunnar Projektnummer 214 Status Som en riskförebyggande åtgärd för skyfall ska rännstensbrunnarna i kommunen funktionstestas och spolas enligt rullande schema, istället för som i dagsläget bara akut vid stopp/översvämningar. Många servisrör befaras idag vara igensatta, och framtida problem kan undvikas med bättre framförhållning. Underhållsplan tas för närvarande fram. Välfungerande rännstensbrunnar. G216 VA-investeringar enligt dagvattenplan Projektnummer 216 Status Övrigt År 2016 blev 340 fastigheter drabbade av översvämningar efter kraftigt regn. Utredningar gjordes för att se vilka åtgärder som behövs för att minimera att detta händer igen, vilket resulterade i en dagvattenplan. Åtgärderna i detta investeringsprojekt görs utifrån dagvattenplanen i samverkan med NSVA för att ge bästa effekt för framtiden. Efter att tidigare ha haft en schablonsumma varje år, vilka har tilläggsbudgeterats vid behov, läggs årliga summor efter faktiskt planering i samarbete med NSVA. Minimera översvämningar i framtiden. Minimera översvämningar i framtiden. G228 Brandposter - Reinvesteringar enl avtal med NSVA Projektnummer 228 Status NSVA behöver ungefär hälften av brandposterna i Bjuv. Resten behövs bara för Räddningstjänsten, och de betalar inte NSVA (VA- kollektivet) för. Dessa underhåller och byter kommunen, med medel ur detta investeringsprojekt. Vidhålla ett fungerande brandvattensystem. Vidhålla ett fungerande brandvattensystem. G231 Årlig investering - Offentlig gatu- och parkmiljö Som växande kommun ökar investeringsbehovet i Bjuv stadigt när gatu- och parkuppdraget ökar, och för att undvika att bygga en större underhållsskuld behövs en god grundnivå varje år. Att utveckla kommunens offentliga miljö samt göra Projektnummer 231 Status Inom ramen för detta projekt ryms också plötsligt uppkomna brister på installationer som behöver åtgärdas vid exempelvis skadegörelse eller i samband med att annan part såsom NSVA, exploatering, fiberaktör gör arbeten i anslutning till gata/parks ytor. Därutöver görs nyinvesteringar för att skapa en vackrare upplevd miljö och stärka kommunens attraktionskraft som boendekommun. reinvesteringar i befintlig utrustning. Utveckla den offentliga miljön i kommunen. Kokgryta Status Under äskande Kostverksamheten har behov av att investera i en ny kokgryta Målet är kunna köpa en ny kokgryta Nya redskap drift ny konstgräsplan Status Under äskande Kommunen har beslutat att bygga nya konstgräsplaner. Medel äskas för nya inköp av redskap Effektiv förvaltning Robotgräsklippare Status Under äskande Projektet syftar till att köpa in utrustning för att installera robotgräsklippare inom markentreprenad. Mer effektiv skötsel av grönytor Ekonomisk hållbarhet Ventilation kök Status Projektet avser generella uppgraderingar ventilation kopplat till köksverksamheten. Bättre arbetsmiljö Under äskande Värmeugnar nytt SÄBO Status Under äskande Medel äskas för att kostverksamheten skall kunna leverera mat till det nya SÄBO. Säkerhetsställa kostleveransen. Bygg och miljönämnden VA-verksamheten (NSVA) NSVA Landsbygdsinvesteringar Projektnummer 265 Status Landsbygdsinvesteringar enligt NSVA verksamhetsplan NSVA Nyinvesteringar Projektnummer 266 Status Övrigt Nyinvesteringar i VA-verksamheten enligt NSVA verksamhetsplan NSVA Reinvesteringar Projektnummer 267 Status Övrigt Reinvesteringar i VA-verksamheten enligt NSVA verksamhetsplan NSVA Unikt projekt ARV Bjuv - förstudie Projektnummer 232 Status Investeringsanslaget avser genomförande av Förstudie för fastställande i Kommunstyrelsen och ställningstagande kring vägval för Ekebro reningsverks långsiktiga utvecklingsinriktning, fastställande av åtgärder, dimensionering och miljökrav. Bakgrund Ekebro reningsverk har ett stort underhålls- och reinvesteringsbehov samtidigt som nya lagkrav ställs på kommunens reningsverk. Det gemensamma arbetet med Åstorps kommun om ett nytt gemensamt reningsverk som bedrivits i drygt 10 år avbröts i våras. NSVA har påbörjat arbete med upprättande av förstudie som ska beskriva vägval och genomlysa alternativ för Ekebro reningsverks utveckling. Efter upprättande och fastställande av förstudie lyfts nytt ekonomiskt behov för beslut inför B27-29 Preliminär budget 2027 och ekonomisk plan 2028-2029 Bjuvs kommun Bilaga: Investeringssammanställning, Planerade och äskade investeringar 2027-2029 INLEDNING Den styrande majoriteten har ordet Omvärlden Det går inte att blunda för den påverkan omvärldens stora händelser har även på Bjuvs kommun. Vi har de senaste åren genomlevt en pandemi, märkt av krig i såväl Ukraina som i mellanöstern. I spåren följer olika effekter som gjort avtryck i kommunen på olika sätt. Lågkonjunktur, osäkra befolkningsprognoser, arbetslöshet, krympande barnkullar osv. Det är mycket att anpassa sig till och det är inte alltid helt enkelt. Bjuvs styrka är att kunna röra sig framåt även i motvind och uppförsbacke. Nästa generation Det finns ett mål som lyder att inte kommande generation som betala för det som tidigare generation förbrukat. Detta säkerställer vi genom köpet av Höganäs-Borgestad som tillsammans med Selleberga innebär att Bjuvs kommun har mark att växa och utvecklas under flera årtionden framöver. Mark är den tillgång som är ändlig. Visst är det en underbar följetong med den gamla industritomten. Men vår tanke är att sätta punkt för en storindustri centralt i Bjuv och säkerställa att framtida generationer har något att utveckla. Näringsliv Bjuvs kommun har haft en stark utveckling de senaste åren. Ett rejält lyft i Svenskt Näringslivs ranking, topp-tre placering i Synas tillväxtmätning av företagen i Skåne samt alldeles nyligen en nionde plats i landet i Sveriges Kommuners och Regioners mätning Insikt av service och bemötande mot företag. Vi fortsätter vårt aktiva näringslivsarbete med täta dialoger och aktiviteter i kombination med att tillse att det finns mark för befintliga företag att växa och nya att etablera sig. Avsikter och framtid Det är med dessa saker i minnet som vi lägger en budget som är avsedd att under kommande mandatperiod konsolidera våra pågående satsningar och vi behöver få dessa i land innan det är läge att ta sig an något nytt. Vi ska genomföra det som är utlovat i form av badanläggningar, konstgräsplaner, och påbörja upprustningen av våra skolor. Vi ska ta hänsyn till utsatta barns kontakter med kriminella och fortsätter därför insatsen KRAFT i Bjuv. Vi kommer aldrig ge upp på våra barn och står därför främst när det kommer till det förebyggande arbetet. Det gäller att med fingertoppskänsla veta när man ska gasa och när man ska bromsa. Budgetgruppen Från vänster: Matthias Åkesson (M), Baloo Engström (SD), Jörgen Johnsson (M), Kenneth Bolinder (SD) Läsanvisningar Här presenteras Bjuvs kommuns budget för år 2027 och plan för 2028–2029. Kommunen följer upp årets utveckling samt lämnar prognos för helår vid kvartalsrapport (januari - mars) och vid delårsrapport (för perioden januari-augusti) och årsredovisning. Kommunens ekonomiska förvaltning regleras av kommunallagen, kapitel 11. Lagen föreskriver att kommuner ska upprätta en budget för nästkommande kalenderår (budgetår) samt en plan för ekonomin för en period om ytterligare två år. Budgetens roll i styrprocessen är att den fungerar som ett verktyg för planering, styrning och uppföljning av ekonomin och verksamheten. Av budgeten ska framgå hur verksamheten ska finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. Den ska även ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Budgetrapporten består av tre delar: 1. Inledning med förord och beskrivning av kommunens organisation, 2. Mål och prioriteringar där kommunens Vision 2030 presenteras tillsammans med mål för verksamheten och mål för god ekonomisk hushållning, 3. Ekonomi som innehåller en presentation av budgetförutsättningar, fördelning av drift- och investeringsanslag samt ekonomiska tabeller. Begrepp  Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital.  Skattekraft är kommunens skatteunderlag dividerat med dess invånarantal.  Självfinansiering är den del av investeringarna som kan betalas med egna medel.  mnkr är förkortning för miljoner kronor.  tkr är förkortning för tusentals kronor. Organisation Kommunens organisation består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder, en tjänstemannaförvaltning samt bolag. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består i Bjuvs kommun av 31 förtroendevalda ledamöter. Efter de allmänna valen i september 2022 ser mandatfördelningen ut som följer: Kommunfullmäktige fattar beslut i principiella frågor och ärenden av större vikt. Det gäller till exempel budget, skattesats, olika styrdokument samt taxor och avgifter. Kommunfullmäktige bestämmer också vilka nämnder som ska finnas, vilka ansvarsområden dessa ska ha och utser ledamöter till nämnderna. Nämnderna och bolagen ansvarar i sin tur för att utföra sina respektive uppdrag på ett kostnadseffektivt vis i enlighet med gällande lagar, mål och styrdokument. Kommunstyrelsens uppdrag är att se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt de bestämmelser som finns i reglementet. Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar att hålla uppsikt över nämnder och kommunala bolag. Under kommunstyrelsen och varje nämnd finns en förvaltning med tjänstepersoner som bereder ärenden, verkställer de politiska beslut som fattas och utför alla de tjänster som erbjuds kommunens invånare. Fem år i korthet 2025 2026 2027 2028 2029 Allmänt Budget Budget Budget Folkmängd, 1 november (antal) 16 022 16 008 16 060 16 100 16 130 Kommunens skattesats (%) 20,99 % 20,99 % 20,99 % 20,99 % 20,99 % Resultat Årets resultat (mnkr) 6,7 25,2 15,9 27,4 30,6 Skatteintäkter och statsbidrag (mnkr) 1 148,3 1 200,6 1 246,7 1 299,5 1 345,4 Verksamheternas nettokostnader -1 115,29 -1 149,83 -1 203,14 -1 242,66 -1 283,57 Finansnetto -26,3 -25,6 -27,6 -29,4 -31,2 Nettokost exkl fin.netto i % av skattenetto 97,1 % 95,8 96,5 95,6 95,4 Balans Total låneskuld (mnkr) 1 264,3 1 494,1 1 601,0 1 734,2 1 844,2 Låneskuld per invånare (kr) 78 909 93 337 99 689 107 71 5 114 33 4 Tillgångar (mnkr) 1 750,6 2 001,8 2 105,8 2 238,4 2 379,1 Eget kapital (mnkr) 238,9 257,1 254,4 281,9 312,5 Eget kapital per invånare (kr) 14 908 16 055 15 843 17 508 19 375 Soliditet (eget kapital i % av tillgångar) 13,6 % 12,8 % 12,1 % 12,6 % 13,1 % Investeringar Investeringsutgifter, netto (mnkr) 127,5 326,1 215,2 212,5 220,6 Investeringar, andel av tot. nettokostnader (%) 11,4 % 28,4 % 17,9 % 17,1 % 17,2 % Pensionsförpliktelser Ansvarsförbindelse utanför balansr. (mnkr) 85,8 75,8 70,3 64,7 59,7 Tot. pensionförplikt. per invånare (kr) 5 352 4 738 4 377 4 018 3 704 Borgensåtagande (mnkr) 339,8 339,8 339,8 339,8 339,8 Medarbetare Antal anställda i slutet av året 752 - Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid 6,4 % - Vi budgeterar ej för antal anställda eller sjukfrånvaro. Rapporterade siffror är faktiska siffror. VISIONEN OCH HUR VI STYR MOT DEN Visionen är en bild av vad politiken långsiktigt vill uppnå med vår kommun i en ideal situation. Visionen fungerar som ledstjärna och kompass på vår väg framåt; med hjälp av den tar vi ut riktningen för verksamheterna och formulerar målen som ska uppnås. Från vision till verklighet Att utveckla en kommun med hjälp av vision och målstyrning handlar även om att skapa en process där det blir tydligt hur olika nivåer i organisationen omsätter visionen i sin egen verksamhet. Därför arbetar vi enligt en målkedja där visionen i olika led bryts ner till mer och mer konkreta verksamhetsmål. Utifrån visionen fattar kommunfullmäktige beslut om kommunens mål. Med dessa övergripande mål som utgångspunkt skapar nämnderna sina egna mål, vilka i sin tur är utgångspunkten för verksamheternas mål och i slutänden medarbetarnas individuella mål. Arbetssättet skapar en tydlig koppling från visionen och hela vägen genom den kommunala verksamheten. Det är viktigt att alla känner till visionen, ser sin del i helheten och inser hur allas arbete medverkar till att göra visionen till verklighet. Då kan den också skapa engagemang och inspirera till initiativ för idéer och möjligheter. Invånare, entreprenörer, företag, organisationer och föreningar ska både kunna och vilja bidra till förverkligandet av de ambitioner som finns för kommunen. Tillsammans är vi alla en tillgång för det vi vill åstadkomma och vi arbetar med ständiga förbättringar framåt. Vision 2030 - Var med och forma ett helt samhälle MÅL OCH PRIORITERINGAR Kommunfullmäktiges mål I Bjuvs kommun tillämpas en mål- och resultatstyrning. Med visionen som utgångspunkt fattar kommunfullmäktige beslut om övergripande mål som anger kommunkoncernens gemensamma riktning och ger vägledning i de prioriteringar som behöver göras. Kommunfullmäktiges mål konkretiseras genom kommunstyrelsens och nämndernas målformuleringar som i sin tur kan betraktas som en beställning till förvaltningen. Förvaltningen ansvarar för att gå från målsättning till konkret handling genom aktiviteter, satsningar och utvecklingsarbete för att på så sätt bidra till måluppfyllelse och förverkligande av den politiska viljan. Med detta gemensamma arbetssätt går det en röd tråd från vision och fullmäktigemål, via nämndernas mål, till medarbetarnas dagliga arbete i möte med invånare och brukare, elever, näringsliv, föreningsliv och civilsamhälle. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges mål, samt särskilda uppdrag, formulerar kommunstyrelsen och nämnderna minst fyra till sex mål, minst ett per visionsområde, samt formulerar indikatorer till dessa. Mål 1: Bjuvs kommun ska präglas av trygghet, gemenskap och trivsel för alla som lever, bor och verkar här. Bjuvs kommun ska vara en plats där människor känner sig trygga, delaktiga och stolta över sin livsmiljö. Genom att främja social sammanhållning, goda mötesplatser och ett lokalsamhälle där människor möts och trivs, stärker vi banden mellan invånarna och skapar en kommun där alla känner sig välkomna. Trygghet byggs både i vardagen och genom långsiktiga insatser. Därför ska vi arbeta aktivt tillsammans med invånare, föreningsliv, näringsliv och andra myndigheter för att förebygga otrygghet, stärka gemenskap och skapa välskötta och tillgängliga offentliga miljöer. Detta arbete ska bedrivas systematiskt och långsiktigt, med tydliga mål, uppföljning och samverkan mellan kommunens verksamheter och externa aktörer. På så sätt säkerställer vi att Bjuv fortsätter vara en attraktiv och trivsam kommun där människor vill bo, leva och utvecklas. Trygghet och säkerhet kommunindex (0–100 skala, Kolada) Bättre än tidigare år Kommunen är en bra plats att bo och leva på (andel %, Kolada) Bättre än tidigare år Upplevd trygghet enligt Polisens trygghetsmätning Bättre än tidigare år Mål 2: Alla invånare i Bjuvs kommun ska få likvärdig service och ett gott bemötande, oavsett bakgrund, ålder eller livssituation. Bjuvs kommun ska erbjuda en tillgänglig och rättssäker service där varje invånare möts med respekt, professionalism och engagemang. Vår service ska vara likvärdig oavsett vem du är, var du bor eller vilka förutsättningar du har. För att uppnå detta ska kommunen arbeta med hög kvalitet i alla möten, tydlig information och god samordning mellan verksamheter. Ett inkluderande bemötande och ett aktivt arbete med mänskliga rättigheter, jämlikhet och tillgänglighet är grundläggande. Kommunens verksamheter ska arbeta systematiskt med kompetensutveckling, uppföljning och dialog med invånare för att säkerställa att service levereras på ett likvärdigt, rättvist och professionellt sätt. Genom att utgå från invånarnas behov stärks både förtroendet för kommunen och kvalitén i våra tjänster. Indikator Målvärde Nöjd med bemötandet via telefoni, index 89 % Antal besök på förebyggande och hälsofrämjande aktiviteter ska öka 5 500 Deltagartillfällen i föreningar ska öka 50 000 Bemötande av tjänstepersoner (Svenskt Näringslivs enkät) Bättre än föregående år Bemötande av politiker (Svenskt Näringslivs enkät) Bättre än föregående år Mål 3: Bjuvs kommun ska skapa förutsättningar för bred delaktighet i demokratiska processer. Bjuvs kommun ska vara en öppen och lyhörd organisation där invånare ges goda möjligheter att påverka och delta i beslutsprocesser. Genom att erbjuda tillgängliga former för dialog, insyn och medskapande stärker vi demokratin och förtroendet för kommunens arbete. Vi ska aktivt arbeta för att nå olika grupper i samhället och säkerställa att flera perspektiv tas tillvara, särskilt från barn, unga och grupper som traditionellt deltar i lägre grad. Kommunen ska använda flera kanaler för information och dialog digitalt, i fysiska möten och genom samverkan med civilsamhälle, näringsliv och föreningsliv. Arbetet ska genomföras strukturerat och långsiktigt, med tydliga processer och uppföljning, så att delaktighet och transparens blir en naturlig och integrerad del av kommunens styrning och utveckling. På så sätt skapar vi ett demokratiskt och inkluderande Bjuv där invånare känner sig hörda, engagerade och delaktiga i kommunens framtid. Andel invånare som upplever att de har möjlighet att påverka kommunens beslut Bättre än föregående år Andel synpunkter via kommunens e-tjänster som är återkopplade inom två arbetsdagar 80 % Mål 4: Bjuvs kommun ska skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt och stärkt kompetens i befolkningen för att trygga kommande generationers välfärd Bjuvs kommun ska vara en plats där människor och företag kan växa, utvecklas och bidra till en hållbar framtid. Genom att stärka kompetensförsörjningen, möjliggöra livslångt lärande och skapa attraktiva förutsättningar för etablering och innovation, bygger vi en robust och inkluderande ekonomi. Med fokus på samarbete mellan skola, näringsliv och samhälle ska Bjuv forma ett klimat där idéer får kraft, där fler når sin fulla potential och där nästa generation ges bästa möjliga framtidsmöjligheter. Befolkningsutveckling Rikssnittet Invånare 25–64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%) > 30 % Arbetslösa i befolkningen, 18–65 år, andel (%) <7,7 % Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram minst 86 % Företagsklimat (Svenskt Näringslivs enkät) Bättre än föregående år Mål 5: Bjuvs kommun ska vara en attraktiv och framtidsinriktad arbetsgivare som främjar innovation, lärande i samarbete med näringslivet Bjuvs kommun ska vara en attraktiv och framtidsinriktad arbetsgivare som främjar utveckling, lärande och i nära samarbete med näringslivet. Genom att skapa en kultur där idéer uppmuntras, kompetens utvecklas och samverkan stärks, bygger vi en organisation som möter framtidens behov och bidrar till ett livskraftigt lokalt arbetsliv. Tillsammans med företag, utbildningsaktörer och andra samhällspartners ska vi skapa nya möjligheter för utveckling, kompetensförsörjning och hållbar tillväxt till nytta för både medarbetare, invånare och det lokala näringslivet. Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat arbeta eller studera, andel (%) Fler än föregående år HME-/ medarbetarenkäten andel som svarar positivt på “Jag kan vara med och utveckla min arbetsplats” och “Jag känner stolthet över min arbetsplats” 80 % Mål för god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer, det vill säga kommunkoncernen. God ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Det finansiella perspektivet innebär att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar, det vill säga att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Kommunen måste ange en ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av finansiella mål. Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Lagen har utformats så att det är upp till varje kommun att definiera innebörden av god ekonomisk hushållning men den tydliggör att mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning ska anges för både verksamhet och ekonomi. I Bjuvs kommun sker utvärderingen av god ekonomisk hushållning dels genom uppföljning av finansiella mål, dels genom en bedömning av kommunfullmäktiges övergripande mål för verksamheten. Finansiella mål Målvärde Kommunens resultat ska över en rullande femårsperiod uppgå till minst 2 procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. Resultatet ska också årligen uppfylla det lagstadgade balanskravet. 2 % Kommunkoncernens soliditet ska uppgå till minst 20% 20 % Kommunstyrelsen och samtliga nämnder ska uppvisa god budgetföljsamhet 100 % Eget kapital per invånare (per 31 december) Bättre än föregående år Särskilda uppdrag Följande specifika uppdrag ges till kommunstyrelsens förvaltning: att ta fram en ny vision för Bjuv, Vision 2045 (för att ersätta Vision 2030) att aktivt arbeta för att synliggöra Bjuvs kommun externt som en attraktiv kommun att bo och verka i att fortsätta arbeta med offentlig upphandling som strategiskt verktyg för inköp för förbättrad ekonomi och höjd kvalité att fortsätta arbetet med att ta fram och besluta om en uppdaterad och relevant bevarandeplan för att bättre spegla dagens verklighet att fortsätta ta ett samlat krafttag mot oseriösa fastighetsägare att fortsätta etablera destination som en uttalad del av näringslivsutvecklingen att uppdatera kommunens näringslivsprogram att tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen införa en näringslivs- och turismpolicy Följande specifika uppdrag ges till socialförvaltningen/ utbildningsförvaltningen/ kommunstyrelsen: Att samverka för att säkerställa familjecentralsliknande verksamhet i alla tre kommundelar för att säkerställa en viktig del i förebyggande arbete och service till kommunens invånare Följande specifika uppdrag ges till socialnämnden / kommunstyrelsen / Omsorg i Bjuv AB / AB Bjuvsbostäder  Att sälja Solhemmet i Ekeby till AB Bjuvsbostäder  Att införa konceptet ”Trygga bostäder” genom att på Solhemmet etablera 1. träffpunkt för seniorer 2. utgångspunkt för hemtjänstens verksamhet i Ekeby 3. familjecentralsliknande verksamhet samt 4. möjlighet att inrymma ytterligare kommunala servicefunktioner i Ekeby Följande specifika uppdrag ges till utbildningsnämnden/ kultur- och fritidsnämnden:  att etablera en idrottsprofil på Varagårdsskolan med fokus på hälsa, prestation, studiero och fysisk aktivitet i nära samverkan med den nya idrottshallen och det lokala föreningslivet Följande specifika uppdrag ges till utbildningsnämnden:  att införa kunskapsprofilerade klasser för studiemotiverade elever, för att stimulera högre kunskapsresultat och stärka Bjuvs kommun som attraktiv skolkommun Följande specifika uppdrag ges till utbildningsnämnden/ kultur- och fritidsnämnden /socialnämnden:  att gemensamt införa Aktivitet förebygger på Ekeby skola EKONOMI Budgetförutsättningar Samhällsekonomin Svag tillväxt väntar den svenska exportmarknaden i år, eftersom den eskalerande konflikten i Mellanöstern medför entydigt negativa effekter för världsekonomin. I centrum för störningen står en stor nedgång i oljeleveranserna från Persiska viken, liksom ett högt oljepris. Skadeverkningarna sträcker sig också utanför marknaden för råolja, eftersom störningen inkluderar andra energislag och råvaror. Utgången av konflikten, samt när fraktvolymerna via Hormuzsundet, den strategiskt viktiga transportleden för en stor del av världens oljetransporter, kan återhämtas, är i högsta grad osäker. Prognosen omgärdas därför av betydande osäkerhet. Det råder dock inget tvivel om att denna kris för energimarknaden medför en impuls till global inflation. Stigande inflation och högre inflationsförväntningar har den senaste tiden följts av en tydlig ränteuppgång, framför allt för korta marknadsräntor. Prognosen baseras på antagandet att det framtida priset på råolja följer den prissättning på terminsmarknaden som gällde när prognosen avslutades. Det fallande oljepris som indikeras av terminskurvan får tolkas som att energikrisen framför allt blir en temporär störning. Därmed förutsätts konflikten gå mot en lösning där en markant återhämtning för fartygstrafiken i Persiska viken bör ske till sommaren. Ännu pekar SKR:s prognos på en svensk konjunkturuppgång. Trots vacklande omvärldskonjunktur kvarstår förutsättningar för en fortsatt återhämtning av den inhemska efterfrågetillväxten. I år förutses en ovanligt hög ökning av hushållens reala inkomster, vilken delvis följer av den expansiva finanspolitik som presenterades i budgetpropositionen för 2026. Såväl BNP- som timtillväxten stiger i år, och blir än starkare 2027. En stark ökning av antalet arbetade timmar åren 2026–2028 lyfter tillväxten för lönesumman dessa år, vilket gynnar skatteunderlaget. Trots den markanta uppgången i drivmedelspriserna (och råoljan) beräknas inte inflationen i Sverige bli nämnvärt hög i år. En tämligen låg kärninflation samt den halverade livsmedelsmomsen (från och med april månad) bidrar till att hålla emot effekterna av höga energipriser. Inflationsimpulsen från energipriserna avtar nästa år, men då blir kärninflationen desto högre. Samtidigt blir dämpningen från den sänkta livsmedelsmomsen klart lägre 2027 (jämfört med helåret 2026). Sammantaget stiger KPIF-inflationen något mellan 2026 och 2027. Uppgången för KPI-inflationen dessa år blir större med anledning av stigande bostadsräntor. Källa: SKR Cirkulär 26:18 Planeringsförutsättningar för åren 2026–2029. Förväntad befolkningsutveckling Bjuvs kommun har under den senaste tioårsperioden uppvisat en stabil befolkningsutveckling, med ett tydligt lyft mellan 2016 och 2022. Befolkningen ökade från cirka 14 900 invånare år 2015 till omkring 16 000 invånare år 2022, vilket motsvarar en ökning på drygt 1 100 personer. Utvecklingen indikerar en attraktiv kommun med fortsatt inflyttning och en över tid positiv befolkningsutveckling. Under 2024 var befolkningen 15 985 och under 2025 var befolkningen16 022 invånare. Utvecklingen följer den nationella trenden med lägre födelsetal och en generellt mer dämpad befolkningsökning jämfört med tidigare år. SKR framskrivningar 2025 till 2034 visar på en fortsatt långsiktig befolkningstillväxt där kommunen förväntas uppnå 16 273 invånare. Trots en kortsiktig stabilisering visar den långsiktiga prognosen fortsatt befolkningstillväxt i Bjuvs kommun. En växande befolkning innebär möjligheter för lokal utveckling och stärkt skattekraft, men ställer samtidigt krav på strategisk planering för kommunen. Befolkningsutveckling 2014–2034 och befolkningsframskrivningar enligt SKR:s olika prognoser Förändring inom olika åldersgrupper 0–5 år 6–15 år 16–18 år 19–64 år 65–79 år 80+ år tot. år 2026 881 2 116 662 9 403 2 154 844 16 060 +1 år 864 2 102 613 9 458 2 195 868 16 100 Skatteunderlaget Skatteunderlagets utveckling Ökningen av arbetade timmar driver upp skatteunderlagstillväxten till 4,0 procent 2026. Det kommunala skatteunderlaget ökar därmed betydligt snabbare än föregående två år då antalet arbetade timmar minskade och gav negativt bidrag till skatteunderlaget. Under 2027 fortsätter timmarna att ytterligare stärka skatteunderlaget som bedöms öka med 4,7 procent. I år är den faktiska skatteunderlagstillväxten betydligt svagare än den underliggande, vilket till stor del förklaras av en förstärkning av det förhöjda grundavdraget. Bidraget från övriga poster är något lägre 2026 än övriga år under perioden, vilket beror på lägre bidrag från pensionsinkomsterna. Planeringsåren 2028–2029 ökar skatteunderlaget med drygt 4,2 procent per år, i linje med det historiska genomsnittet (perioden 2015–2024). Sysselsättningstillväxten avtar dessa år när ekonomin återgår till konjunkturell balans, men skatteunderlaget gynnas av starkare bidrag från bland annat pensioner dessa år. Kostnadsutvecklingen blev betydligt mildare 2025 i jämförelse med åren med mycket höga pensionskostnader, 2023 och 2024. Den sammanvägda prisutvecklingen bedöms till och med ha minskat 2025. Det innebar att skatteunderlaget, trots svag utveckling, ökade starkt i reala termer. I takt med att prisutvecklingen först normaliseras och sedan ökar snabbare med högre inflationstakt kommande år bedöms tillväxten i det reala skatteunderlaget successivt avta 2026–2028. Likt tidigare är det kostnadsutvecklingen för de kommunala avtalspensionerna som ligger bakom utvecklingen även kommande år, där den största kostnadsökningen förutses 2029 då pensionsunderlaget räknas upp med den förhöjda inflationstakten året dessförinnan. Perioden 2026–2029 beräknas skatteunderlaget i reala termer öka med 1,9 procent per år i genomsnitt. Den kraftiga urholkningen av det reala skatteunderlaget 2023–2024 innebär en varaktigt lägre nivå på det reala skatteunderlaget. Källa: SKR Cirkulär 26:18 Planeringsförutsättningar för åren 2026–2029. Nettokostnadernas utveckling För att den ekonomiska utvecklingen ska vara hållbar på sikt kan inte verksamheternas nettokostnader öka mer än vad skatteintäkter och intäkterna från utjämningssystemet (skattenettot) ökar. Enligt SKR:s skatteprognos från april 2026 ökar skatteintäkterna och de generella statsbidragen och utjämningen för Bjuvs kommun med 50,7 mnkr för 2027. För 2027 förväntas skattenettot öka med 45,2 mnkr och för 2028 förväntas en ökning på 44,3 mnkr. De budgeterade nettokostnaderna för verksamheten ökar med 36,4 mnkr 2026 och ökar 2027 med 30,0 mnkr samt för 2028 med 47,9 mnkr. Tabell: Utveckling av skattenetto och nettokostnader 2027–2029 (mnkr) År Skattenetto (skatteintäkter + statsbidrag + utjämning) Förändring mot föreg. år Nettokostnader (verksamhet) Förändring mot föreg. år Differens (intäkt – kostnad) 2027 1 246,7 46,1 1 203,1 55,0 -8,9 2028 1 299,5 52,8 1 242,7 39,6 13,2 2029 1 345,4 45,9 1 283,6 40,9 5,0 Kostnadsutvecklingen ligger inom ramen för intäktsökningen under planperioden. År 2027 uppstår en tillfällig negativ differens kopplad till driftsättning av nya verksamheter och temporärt högre driftkostnader. Den ekonomiska planeringen säkerställer dock att underskottet balanseras inom ramen för återställningsperioden 2026–2029. Tillgångar och skulder Balansomslutningen förväntas öka med 255,7 mnkr 2026 och med ytterligare 330,0 mnkr fram till 2028. Den ökade balansomslutningen beror på att kommunen är inne i en intensiv investeringsfas för att bygga nytt och rusta upp det eftersatta underhållet. Kommunens soliditet beräknas till 12,8 % 2026 och 13,9 % 2028. Tabell: Tillgångar, skulder, eget kapital samt soliditet 2027–2029 (mnkr) År Totala tillgångar (mnkr) Totala skulder (mnkr) Eget kapital (mnkr) Soliditet (%) Förutsättningar för beräkning av ekonomiska ramar Beräkningarna i budgeten utgår från en oförändrad kommunalskatt på 20,99 procent. Budgeten baseras på tydliga politiska prioriteringar av vad som är viktigast för kommunens utveckling. Uppräkningen av planåren 2028–2029 bygger på SKR:s prognoser från april 2026, där antaganden om löneökningar, prisutveckling och befolkning ligger till grund för beräkningarna. Budgetförutsättningarna är fortsatt utmanande, med stora förändringar i kostnader, volymer och ränteläge över kort tid. För att upprätthålla balans krävs löpande uppföljning, prioritering och en tydlig ekonomisk styrning. Förändringar mot beslutad budget 2026: Driften Nya kapitalkostnadsberäkningar som sammantaget ökar. Nya volymberäkningar med minskade volymer för utbildningsförvaltningen och ökade volymer för socialförvaltningen. Uppdaterade internhyror med ny idrottshall, bibliotek och nytt särskilt boende. Ramförstärkningar till nämnderna med 11,4 mnkr utöver indexuppräkning med PKV (sammanvägt prisindex kommunal verksamhet). Kommungemensamt och finansiering Gemensamma pensionskostnaderna uppdaterade utifrån nya underlag ifrån KPA i april och HR Servicecenter. Minskade interna ränteintäkter utifrån nya kapitalkostnadsberäkningar. Internräntan för 2027 är 2,75 % och är oförändrad från 2026. Ny skatteprognos ifrån SKR per april 2026. Gemensamma finansiella kostnader uppdaterade utifrån nya underlag ifrån Kommuninvest. 0,5 % effektivisering. Driftbudget Driftbudgetanslag 2027–2029 tkr Utfall År 2025 Budget År 2026 Budget År 2027 Plan År 2028 Plan År 2029 Kommunfullmäktige -2 556 -2 518 -2 463 -2 532 -2 608 Revisionsnämnden -1 305 -1 515 -1 655 -1 701 -1 752 Valnämnden -183 -1 644 -353 -363 -374 Kommunstyrelsen -109 222 -89 744 -111 816 -114 947 -118 396 Utbildningsnämnden -527 379 -556 291 -562 904 -578 666 -596 026 Socialnämnden -382 049 -400 977 -415 490 -427 124 -439 938 Kultur- och fritidsnämnden -40 881 -42 644 -53 042 -54 528 -56 163 Servicenämnden -59 654 -53 845 -67 429 -69 317 -71 397 Bygg- och miljönämnden -8 001 -9 841 -10 720 -11 020 -11 351 S:a skattefinansierad verksamhet -1 131 230 -1 159 019 -1 225 872 -1 260 198 -1 298 005 Avgiftsfinansierad verksamhet 0 -1 740 0 0 0 Vatten och avlopp (VA) 0 -1 740 0 0 0 S:A STYRELSER OCH NÄMNDER -1 131 230 -1 160 759 -1 225 872 -1 260 198 -1 298 005 Pensionskostnader -28 133 -12 000 -5 038 -11 110 -17 723 Intern ränta 37 631 27 930 31 224 32 098 32 161 Aktivitetskrav 0 0 -3 453 -3 445 0 Övrigt 6 442 -5 000 0 0 0 SUMMA VERKSAMHETER -1 115 290 -1 149 829 -1 203 139 -1 242 655 -1 283 567 Finansiering Skatter och statsbidrag 1 148 316 1 200 611 1 246 692 1 299 495 1 345 420 Finansiella intäkter 7 375 12 530 13 500 14 500 15 500 Finansiella kostnader -33 718 -38 100 -41 149 -43 900 -46 722 S:a Skatter och finansnetto 1 121 973 1 175 041 1 219 043 1 270 095 1 314 198 RESULTAT 6 683 25 212 15 898 27 440 30 631 varav avgiftsfinansierad verksamhet -1 740 Driftbudgetens fördelning Tabellen visar driftbudgetens procentuella fördelning mellan verksamheterna för år 2027 jämfört med år 2026. Andel av driftbudget 2026 Andel av driftbudget 2027 Kommunfullmäktige 0,22 % 0,20 % Revisionsnämnden 0,13 % 0,14 % Valnämnden 0,14 % 0,03 % Kommunstyrelsen 7,74 % 9,12 % Utbildningsnämnden 47,99 % 45,92 % Socialnämnden 34,60 % 33,89 % Kultur- och fritidsnämnden 3,68 % 4,33 % Servicenämnden 4,65 % 5,50 % Bygg- och miljönämnden 0,85 % 0,87 % Investeringsbudget Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Kommunstyrelsen 119 450 131 000 121 150 Utbildningsnämnden 6 500 6 500 6 500 Socialnämnden 5 200 1 200 1 200 Kultur- och fritidsnämnden 350 350 350 Servicenämnden 27 900 23 300 17 500 Bygg- och miljönämnden 0 0 0 VA-verksamheten (NSVA) 55 765 50 160 73 921 Resultatbudget 2027–2029 tkr Utfall År 2025 Budget År 2026 Budget År 2027 Plan År 2028 Plan År 2029 Verksamhetens intäkter 288 654 212 098 223 146 230 628 238 493 Verksamhetens kostnader -1 337 654 -1 295 597 -1 347 638 -1 392 427 -1 438 780 Avskrivningar -66 290 -66 331 -78 653 -80 855 -83 281 Verksamhetens nettokostnader -1 115 290 -1 149 830 -1 203 145 -1 242 655 -1 283 567 Skatteintäkter 754 208 777 278 807 048 843 110 879 299 Generella statsbidrag och utjämning 394 109 423 333 439 644 456 385 466 121 Verksamhetens resultat 33 027 50 781 43 547 56 840 61 853 Finansiella intäkter 7 374 12 530 13 500 14 500 15 500 Finansiella kostnader -33 718 -38 100 -41 149 -43 900 -46 722 Resultat efter finansiella poster 6 683 25 211 15 898 27 440 30 631 Extraordinära poster 0 0 0 0 0 ÅRETS RESULTAT 6 683 25 211 15 898 27 440 30 631 Nyckeltal Årets resultat som andel av skatter och statsbidrag 0,6 % 2,1 % 1,3 % 2,1 % 2,3 % Verksamhetens nettokostnader av skattenetto 97,1 % 95,8 % 96,5 % 95,6 % 95,4 % Balansbudget 2027–2029 tkr Utfall År 2025 Budget År 2026 Budget År 2027 Plan År 2028 Plan År 2029 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 10 402 5 274 6 241 4 161 2 080 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar 1 291 778 1 520 368 1 681 102 1 813 031 1 953 071 Maskiner och inventarier 40 418 26 321 65 976 69 984 73 993 Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar m.m. 27 201 29 401 27 201 27 201 27 201 Långfristiga fordringar 18 050 17 050 18 050 18 050 18 050 S:a Anläggningstillgångar 1 387 849 1 598 414 1 798 570 1 932 427 2 074 395 Bidrag till infrastruktur Bidrag till infrastruktur 27 581 17 160 26 281 24 981 23 681 Omsättningstillgångar Förråd m.m. 118 890 219 256 118 890 118 890 118 890 Kortfristiga fordringar 169 244 121 490 121 490 121 490 121 490 Kassa och bank 46 995 45 513 40 615 40 615 40 615 S:a Omsättningstillgångar 335 129 386 259 280 995 280 995 280 995 SUMMA TILLGÅNGAR 1 750 559 2 001 833 2 105 846 2 238 403 2 379 071 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 238 860 257 010 254 441 281 881 312 512 Varav årets resultat 6 683 25 211 15 898 27 440 30 631 Avsättningar Pensioner och liknande 21 561 19 686 19 402 19 543 19 768 Andra avsättningar 0 0 0 0 0 S:a Avsättningar 21 561 19 686 19 402 19 543 19 768 Skulder Långfristiga skulder 1 264 284 1 494 137 1 601 003 1 734 204 1 844 204 Kortfristiga skulder 225 854 231 000 231 000 202 775 202 587 S:a Skulder 1 490 136 1 725 137 1 832 003 1 936 979 2 046 791 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 750 559 2 001 833 2 105 846 2 238 403 2 379 071 Kassaflödesanalys 2026-2027 tkr Budget År 2026 Budget År 2027 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 25 211 15 898 Ej likviditetspåverkande poster Av- och nedskrivningar 66 331 78 653 Avsättningar -135 -284 Övrigt Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 66 196 94 267 Förändringar av rörelsekapital Ökning/minskning av kortfristiga fordringar 13 469 0 Ökning/minskning av exploatering, förråd och varulager -78 000 0 Ökning/minskning av kortfristiga skulder 0 0 Medel från rörelsekapital -64 531 0 Medel från den löpande verksamheten 26 876 94 267 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i materiella anläggningstillgångar -238 140 -215 165 Investeringsbidrag Förändring av materiella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Förändring av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten -238 140 -215 165 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 234 598 120 000 Amortering av lån -4 000 -4 000 Ökning av långfristiga fordringar Utdelning Ökning av långfristiga skulder Ökning bidrag till statlig infrastruktur 835 0 Förändring av eget kapital Medel från finansieringsverksamheten 231 433 116 000 BIDRAG TILL INFRASTRUKTUR Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur Årets kassaflöde 20 169 -4 898 Likvida medel vid årets början 25 344 45 513 Likvida medel vid årets slut 45 513 40 615 Förändring av likvida medel 20 169 -4 898 Sida 2 av 12 2026-05-20 Rubrik Sida INLEDNING 3 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR 3 VÅRA PIORITERINGAR 6 DRIFTSBUDGET 11 INVESTERINGSBUDGET 12 Sida 3 av 12 2026-05-20 INLEDNING Vi vill påtala att budgeten är preliminär, då valresultat och utfall av det kommer påverka insynen i de kommunala finanserna. Därmed kan det innebära omprioriteringar i höstbudgeten. Bjuvs kommun har fantastiska förutsättningar! Vårt läge i nordvästra Skåne ger oss stora möjligheter för företagande med god infrastruktur och tillgänglig arbetskraft. Våra invånare har en bred arbetsmarknad att tillgå, blandad bostadsbebyggelse och med Söderåsen i öster finns rekreations- och naturupplevelser i världsklass. Vi vill att våra verksamheter byggs på respekt för människors rätt till självbestämmande och integritet, samt möjliggöra egna val. Var och en ska känna trygghet och få den välfärdsservice man behöver för att leda ett gott liv. Vi ska vara en välskött kommun som våra invånare är nöjda med och som lockar fler att bosätta sig i. I en tid av polarisering vill vi att Bjuvs kommun ska präglas av en samhällsgemenskap, där kommun, näringsliv och civil sektor arbetar tillsammans för att göra vår kommun ännu bättre. Det förebyggande arbetet är vägen och grunden till en välskött och stabil kommunal verksamhet. Ett starkt och varierat näringsliv är byggstenen till försörjning och i förlängningen skatteintäkterna som finansierar den kommunala verksamheten. Genom väljarnas förtroende får vi mandat att genomföra vår politik. Vårt politiska arbete ska präglas av öppenhet och respekt, genom regelbundna dialoger med våra väljare. På detta sätt stärker och utvecklar vi vår politik och Bjuvs kommun. Under 2027 vill vi att fokus läggs på förebyggande arbete för att rusta våra invånare och samtidigt stärka kommunen inför framtida utmaningar. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Det finns fortsatt flera osäkerhetsfaktorer när man framtidsspanar. Prognoser pekar fortsatt på lägre inflation och en låg tillväxt, för att osäkerheten i världen består. Samtidigt har skatteunderlaget utvecklats betydligt svagare än förväntat, vilket leder till osäkerhet i skatteintäkter. Bjuvs kommun har likt fler kommuner kraftigt ökat sin låneskuld och med de beslut som fattats förväntas öka ytterligare, vilket ställer stora krav på vår prioritering kring investeringsvolym då kommunen inte levererat resultat som kompenserar för de stora investeringarna som gjorts och som väntas, ex köpet av Höganäs-Borgestad Den demokratiska utvecklingen, där allt färre ska ta hand om fler är en utmaning för alla kommuner, liksom kompetensförsörjningen. För att möta det i Bjuvs kommun behöver vi vara en bra arbetsgivare med god personalpolitik samt genom att utveckla ett innovativt arbetssätt för att kunna ge service och tjänster med god kvalitet. Med det nuvarande styrets svaga styrning och ledning av kommunen finns dels en upparbetad skuld att betala av då man tidigare år haft ett negativt resultat i kommunen, samt att man enligt de månadsrapporter som är presenterade kan befara ett negativt resultat för helåret 2026. Budgeten för 2027 kräver såldes stor försiktighet vad gäller satsningar och utökningar, men desto fler krav på effektiviseringar. Återställningskravet för Sida 4 av 12 2026-05-20 tidigare underskott uppgår idag till ca 13,5 miljoner. Vi bedömer att det är önskvärt för kommunen att leverera ett resultat på 2%. Dock ser vi inte att det är möjligt, utan i vårt preliminära budgetförslag lägger vi resultatet på 1,5%. Under 2026 behöver kommunen gå med ca 25 miljoner plus för att dels täcka återställningskravet och ge ett resultat på 2 % för att möjliggöra kommande investeringar. Än har inte byggtrenden vänt och för 2027 prognostiserar vi fortsatt låg byggtakt. Det leder inte till att vi kan förvänta oss hög inflyttning, därmed behöver vi styra och planera utifrån en lägre inflyttning. Kommunen har dessutom en betydligt högre arbetslöshet än riksgenomsnittet vilket inte heller leder till ökade skatteintäkter. Kommunen behöver öka attraktiviteten som kommun genom en politik som satsar på barn och utbildning och ökad sysselsättning genom positiv företagspolitik. Det är nödvändigt för kommunen att öka skatteintäkterna och minska kostnader då stora investeringar och hög belåning ger ökade avskrivnings- och räntekostnader. Dessutom finns stora behov i verksamheterna och det är en nödvändighet att alla verksamheter ges möjlighet att hålla budget. Detta för att om några år kunna klara de behov av investeringar som finns i skola och utveckling av områden för framtida bostäder. Sida 5 av 12 2026-05-20 Vi behöver tydligt omfördela våra resurser inom kommunen från de mer ”hårda” frågorna till de mer ”mjuka” frågorna. Det innebär att Kommunstyrelsens förvaltning behöver stå tillbaka under några år för att kommunen ska kunna satsa mer på vård, skola och omsorg. Givet det ekonomiska läget finns stort behov att samordna inköp, licenser och avtal för bättre ekonomisk styrning. Med ordning och reda, styrning av upphandling och uppföljning av avtalstrohet ser vi positiva effekter både för verksamheterna och ekonomin. Vi som kommun behöver bli bättre på omvärldsanalys mot övriga kommuner och lära mer av andra. Vi behöver arbeta med nyckeltal för kostnader och verksamhetskvalitet där vi jämför oss med andra kommuner för att uppnå effektiv styrning och ledning. Vi behöver ha fler fördjupade samarbeten inom olika områden med närliggande kommuner. Vi vill att grunden för kommunen ska vara att man äger de lokaler där man bedriver kärnverksamhet. Vi ser att de senaste åren av förhyrning av lokaler har satt Bjuv i en situation där man har mindre rådighet över sina medel. När kommunen projekterar nya utomhusytor är det viktigt att i kalkylen ta höjd för ökade driftskostnader. Vi behöver säkerställa att intäkterna av tillsynsärenden inom Bygg- och Miljö ska uppgå till minst 50% genom avgifter. Sida 6 av 12 2026-05-20 VÅRA PRIORITERINGAR VÅRA BARN och UNGDOMAR I vår kommun finns stora socioekonomiska problem som behöver åtgärdas. Vi behöver arbeta förebyggande redan från det att barnen är små. Grunden för att lyckas är ett helhetsarbete med familjen exempelvis genom familjecentraler och förskoleverksamhet för att ge barnen de bästa förutsättningarna. En stor del av de barn som för sin fortsatta utveckling hade behövt gå i förskola kommer dessvärre inte dit pga. att vårdnadshavarna väljer bort förskolan. Denna trend måste brytas för att barnen ska få likvärdiga möjligheter och inte halka efter när det är dags för grundskolan. Utbildnings- och informationsinsatser till föräldrar behövs i större utsträckning. Utbildningen behöver erbjudas under flera stadier i barnens utveckling för att rusta föräldrarna i sitt föräldraskap. Barnens lagstadgade rätt till stöd i skolan måste uppfyllas i alla för- och grundskolor i kommunen. Där samverkan mellan skola, socialförvaltning och elevhälsa så tidigt som möjligt behöver identifiera elever som behöver stöd för att klara sin skolgång. Vi ser att elevhälsan behöver bemannas för att tidigt möta psykisk ohälsa hos barn och unga. Påbörja en förstärkning av elevhälsan för att längre in i mandatperioden kunna införa en ”elevhälsogaranti”, vilket innebär att en elev inom 24 timmar ska få komma till en skolsköterska eller kurator. Ett barns uppväxt går aldrig i repris. Vi måste alltid arbeta så att alla barn får goda förutsättningar och en bra start i livet. Det är i de unga åren som vanor byggs för en god livsstil, därför tror vi att varje barn behöver se sina föräldrar gå till ett arbete, studier eller annan viktig sysselsättning. Trots en trend av ökande andel elever med behörighet till gymnasiet är det fortsatt många elever som väljer att gå i grundskola på annan ort. En grundlig analys kring varför det sker samt efterföljande åtgärdsplan behöver skyndsamt påbörjas. En viktig faktor för kommunens attraktivitet är en bra grundskola som ger eleverna förutsättningar för en bra grund och start i livet. I den kommande resursskolan skall så många barn som möjligt, som behöver dessa stödinsatser, erbjudas möjlighet till undervisning. Förutom vikten av en adekvat skola så är fritidsverksamheter en viktig pusselbit i ungas uppväxtvillkor för att inte hamna i utanförskap. Genom föreningslivet men också genom ökat socialt arbete ute bland våra barn och ungdomar skapar vi förutsättningar att fånga barn och unga. Vi ser ett behov att öka närvaron av socialt uppsökande arbete ute bland barn och unga. Det är en nödvändighet att införa två tjänster som fältsekreterare som tillsammans med trygghetsvärdarna arbetar mobilt i team för att komplettera varandras kompetenser. De ska samverka med nattvandrarna. Sida 7 av 12 2026-05-20 Vi behöver öka möjligheten till att resa mellan kommundelarna och kommunerna runt omkring oss. Därför vill vi börja med att byta ut “Skolbiljetten” till “Ungdomsbiljetten” för alla våra gymnasieelever. FRITID för ALLA För att få en levande och trygg kommun behöver vi satsa mer på föreningslivet för alla åldrar. Detta främjar sammanhållningen och folkhälsan i ett samhälle när både idrott och kultur når så många som möjligt av våra invånare. Kultur får människor att växa och utvecklas. Möjligheterna att tillsammans med andra få delta i kulturaktiviteter är viktigt för alla åldrar en liknande roll har idrotten. Kommunens roll som möjliggörare är att uppmuntra till både deltagande och att vara åskådare. Vi ser behovet av att stimulera fler föreningar att ta ett socialt ansvar i sina verksamheter främst avseende barn och unga, exempelvis genom att informera om möjligheter och stötta i att ansöka om bidrag till sin medlemsavgift från ex fonder och utlåning av material för att kunna delta. Genom Fritidskortet ges alla barn och unga en förbättrad möjlighet till aktiv fritid. Vi vill säkerställa att kommunens föreningar i så hög grad som möjligt blir anslutna till fritidskortet och att föräldrar och barn informeras om möjligheten att genom fritidskortet har råd med aktivitet. Skolans satsning på aktivitet förebygger behöver utvärderas med fokus på barn och ungas nyttjande, i viken utsträckning detta lett till ökad aktivitet för barnen och vika positiva effekter det fått för föreningslivet. Vill vi starta en Fritidsbank i samverkan med föreningslivet och möjliggöra att fritidsbanken även bistår våra fritidshem med material för att kunna möjliggöra än mer rörelse och meningsfull fritid för de barn som vistas länge på fritids samt undersök möjligheten att öka öppethållandet på våra fritidsgårdar. Vi ska också vara ett stöd för de invånare som behöver hjälp med de digitala utmaningar som finns idag. Vi behöver en långsiktig planering och strategi för utvecklingen av vår simhall och vårt friluftsbad. Ett ökat samarbete mellan våra badinrättningar och våra skolor, då simkunnigheten måste öka och bli bättre. När ekonomiskt utrymme finns vill vi ha gratis entré för alla 70+ och barn 5–17 år i sällskap med vuxen. I planeringen och utvecklingen av Selleberga-området planläggs ett ”Aktivitetsområde” liknande Höganäs, så att när ekonomiskt utrymme finns är planerna klara för att genomföras. Vi vill öka samarbetet med våra kulturföreningar så att dom kan öka sin verksamhet och synas mer ut till våra medborgare samt undersöka hur kan vi hjälpa till att utveckla området runt schakt Albert i Billesholm och att utveckla ”meröppet” till samtliga bibliotek i kommunen. Sida 8 av 12 2026-05-20 PÅ ÄLDRE DAR När man i Bjuvs kommun blir rik på år och i behov av omsorg ska det finnas välutbildad och professionell personal där det är en självklarhet att man kan kommunicera med den som är i behov av omsorg. Omsorgen ska hålla hög kvalitet och präglas av att individen och dennes behov står i centrum. Individen ska vara delaktig i utformningen om sitt omsorgsbehov, exempelvis kunna välja vem som utför ens intimhygien. Det är oerhört viktigt att vara trygg med att jag kommer att kunna få den hjälp jag behöver, när jag väl behöver den. Social samvaro och näringsriktig mat är två av många viktiga pusselbitar för äldres livskvalitet och hälsa. Därför vill vi åter införa lunchserveringen för våra pensionärer i samtliga kommundelar. Då detta inte bara handlar om vad maten ska kosta utan det viktigaste är den sociala gemenskapen. Priset på maten ska naturligtvis vara så det inte uppstår någon illojal konkurrens i vår kommun. Vi kommer återinföra möjligheten att få biståndsbedömd matdistribution hem (kyld mat). På grund av de beslut som de styrande tagit de senaste åren kring indragning av lunchservering och indragning av matdistribution bedömer vi att kommunen inom kort har behov av fördjupad kompetens inom mat och näring för äldre och därför föreslår vi att en dietist ska anställas inom äldreomsorgen. Vi behöver få fler valmöjligheter när du blir äldre vad gäller boende och där är bland annat Trygghetsboende en form som saknas i kommunen. Trygghetsboende ökar tryggheten och den sociala samvaron och ska vara en boendeform som inkluderas i utvecklingen av områden för framtida bostäder. Vi vill arbeta för att det finns särskilt boende i varje kommundel. När ekonomiskt utrymme finns vill vi införa att arbetsgivaren ska stå för arbetsskor vårdpersonalen och återgå till 37-timmarsvecka som heltidsmått för den personal som arbetar måndag-söndag. SOCIALT ANSVARSTAGANDE OCH ARBETSMARKNADSINSATSER Det har aldrig varit tydligare att vi som kommun behöver ta krafttag för att samordna och satsa på förebyggande åtgärder. Flera år har signaler kommit att vi har en stor grad av utsatthet hos barn och unga och speciellt utifrån att det finns en hög grad av narkotika och kriminalitet. Att satsningen på förebyggande åtgärder måste stärkas kan nog alla se med anledning av vad som händer i vårt samhälle. Det får aldrig bli en fråga om priset för att hjälpa ett barn till en bättre framtid. Stärka samverkan mellan skola, socialtjänst och arbetsmarknad, så att problem upptäcks tidigt och människor snabbare får stöd att komma i arbete. Vi har idag över 800 personer som är arbetslösa i vår kommun och här måste alla aktörer hjälpa till genom olika samarbeten. Inte minst ungdomsarbetslösheten måste bekämpas med alla medel. Till det Sida 9 av 12 2026-05-20 kommer också kommunernas aktivitetsansvar där en kommunal organisering behöver utformas med inkludering av civilsamhället. Kommunen måste ta ett aktivt ansvar för att fler ska komma i arbete, inte bara hänvisa till Arbetsförmedlingen. Vi behöver fler arbetsmarknadsutbildningar, fler praktikplatser och bättre stöd till ensamstående föräldrar. Vi behöver satsa på förebyggande och stödjande insatser för familjer, där jobbcoachning kombineras med föräldrastöd. När föräldrar får jobb och barn får trygghet i vardagen stärks hela samhället. Kartlägga företagens behov och matcha utbildning därefter, så att människor får rätt kompetens och företagen kan växa. PERSONAL Ska Bjuvs kommun vara en attraktiv arbetsgivare måste personalomsättningen minska inom våra olika verksamheter. Vi behöver aktivt arbeta för att bryta den ”tystnadskultur/rädsla” som blivit mer tydlig i vår organisation. Efter en lång period med stora personalomsättningar i chefsled, med ökade kostnader som följd, är det nu prioriterat att arbeta med förankrad långsiktig rekrytering av stabil ledning för kommunen. Vi behöver även kraftigt minska användandet av konsulter, det ska gälla stor restriktivitet. Varumärket ”Bjuvs Kommun” måste stärkas ordentligt. Friskvårdsbidraget till våra anställda ska inom några år likställas mellan alla anställda inom kommunen, oaktat om man är anställd i ett helägt kommunalt bolag eller inom en förvaltning. När det ekonomiska utrymmet finns så vill vi inom omsorgen införa att arbetsgivaren ska stå för arbetsskor och återgå till 37-timmarsvecka som heltidsmått. För att kunna förvalta skatteintäkter och anställdas arbetstid behövs en tydlig satsning på digitalisering, IT och verksamhetseffektivisering. Vi vill säkerställa att våra kommunanställda arbetar med rätt saker inom sitt arbetsområde och överlåta arbetsuppgifter och administrativa uppgifter till de lösningar som idag finns inom automation och digitalisering. Därmed kan kompetens används till rätt arbetsuppgifter och vi kan lättare säkra kompetensförsörjningen. Däremot får aldrig en digital lösning innebära en ökad administrativ arbetsbelastning för den enskilde anställda, utan målet måste alltid vara att underlätta och ge ett mervärde. Sida 10 av 12 2026-05-20 ÖVRIGT Under en period har flertalet verksamheter gått från förvaltningsform till att drivas i bolag. Vi vill utvärdera de olika bolagsbildningarna och dess drift av kommunal verksamhet för att kunna bedöma dess ändamålsenlighet utifrån ekonomi, måluppfyllelse och hur medborgarna uppfattar verksamheten. Utvärderingen av bolagen ska ske under 2027. Den otydliga ekonomiska modellen mellan Omsorg i Bjuv och kommunen, det dubbelarbete som görs för att driva bolaget och att det ännu inte tydliggjort ansvarsfördelningen mellan nämnd och bolag gör att vi inte tror på ännu ett omtag. Inriktningen är att lägga ner bolaget och återföra all verksamhet till Socialnämnden. Arbetsmiljön behöver förbättras både inne och ute på våra för- och grundskolor, samt att vi behöver inom kort planera för varaktiga och ändamålsenliga lokaler för grundskolan i vår kommun. Underlag ska tas fram för driftskostnader i våra befintliga grundskolor i förhållande till nybyggnation för att bedöma behovet av nyinvestering. För att bli en kommun med fler företagsetableringar av varierat slag behöver arbetet under 2027 fortsätta med att skapa tydligare syfte och mål för kommunens arbete. Vi behöver en mer positiv och transparent process med ett bra bemötande och motiverade positiva eller negativa besked, regelförenkling och servicegaranti. Vi vill öka andelen lokalt producerad mat i vår kostverksamhet och med det kunna stärka vår beredskap i händelse av kris. Vi behöver även se över utformningen av ett beredskapskök för våra verksamheter. Vård, skola och omsorg är grunden i vår gemensamma välfärd. Men utan serviceverksamheter som lokalvård, måltidsservice, uteskötsel och vaktmästeri fungerar inte dessa viktiga verksamheter. Skötsel i och runt omkring våra förskolor, skolor och särskilda boenden mm och våra gemensamma områden gator, torg och parker skapar trivsel och ger en signal om de värden som är viktiga för oss som kommun. Vi vill se över kommunens totala bilpark, utifrån skötsel, drivmedel, äga eller hyra etc. Sida 11 av 12 2026-05-20 PRELIMINÄR DRIFTSBUDGET VERKSAMHET 2027 PLAN 2028 PLAN 2029 KOMMUNFULLMÄKTIGE -2 730 -2 792 -2 875 REVISION -1 671 -1 733 -1 783 VALNÄMND -125 -130 -135 KOMMUNSTYRELSEN -85 857 -88 261 -90 909 SOCIALNÄMNDEN -423 955 -435 825 -448 900 SERVICENÄMNDEN -70 447 -72 419 -74 592 UTBILDNINGSNÄMNDEN -572 644 -588 678 -606 339 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN -52 275 -53 738 -55 351 BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN -9 620 -9 890 -10 186 SUMMA SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET: -1 219 325 -1 253 466 -1 291 070 AVGIFTSFIN VERKSAMHET VATTEN OCH AVLOPP 0 0 0 SUMMA STYRELSER OCH NÄMNDER -1 219 325 -1 253 466 -1 291 070 PENSIONSKOSTNADER -5 041 -11 110 -17 723 INTERN RÄNTA 32 230 33 132 33 197 AKTIVITETSKRAV -3 443 -3 445 0 ÖVRIGT 0 0 0 SUMMA KOMMUNGEMENSAMT 23 746 18 577 15 474 FINANSIERING SKATTER OCH STATSBIDRAG 1 243 475 1 293 898 1 339 091 FINANSIELLA INTÄKTER 13 500 14 500 15 500 FINANSIELLA KOSTNADER -42 245 -47 511 -47 511 SUMMA SKATTER OCH FINANSNETTO 1 214 730 1 260 887 1 307 080 RESULTAT 19 151 25 999 31 484 RESULTAT% 1,5% 2,0% 2,4% Sida 12 av 12 2026-05-20 PRELIMINÄR INVESTERINGSBUDGET (Då tillgången till underlag avseende investeringar varit näst intill obefintligt behöver vi påtala än en gång att investeringsbudgeten är i allra högsta grad preliminär!) Sammanställning BUDGET 2027 PLAN 2028 PLAN 2029 Totalt belopp för investering utan upplåning 98 664 105 512 110 997 VA-VERKSAMHETEN (NSVA) 60 765 65 765 105 921 Till Kommunfullmäktige i Bjuv Fråga till Kommunstyrelsens ordförande Fråga Information till Kommunstyrelsen innan juni månads slut? I media som bevakar Bjuv får vi läsa om händelser kopplat till Bjuvs kommuns samarbetsavtal med 4 andra kommuner; Klippan, Perstorp, Åstorp och Örkelljunga. Kommuner som vi har flera olika samarbeten med. På Kommunstyrelsens sammanträde onsdagen den 27:e maj la vi ifrån oppositionen ett Initiativärende om en begäran att kalla till extra Kommunstyrelsesammanträde innan juni månads utgång och vid det tillfället bjuda in de båda parter som tydligen (enligt media) ska vara inblandade; Bjuvsfastigheter (vårt kommunalt helägda bolag) och EttIT (IT-samarbetet mellan 5 kommuner). Nu har det framkommit ännu mer i media i form av olika pressmeddelanden och en polisanmälan. Vi anser att det är av stor vikt att Kommunstyrelsen blir informerad utav båda parter kring den uppkomna situationen och konsekvenserna av den samma. Det är inte utan att en hel del frågor uppstår efter att man enbart blir informerad via media. Frågan till Kommunstyrelsens ordförande blir därför följande: Har du som Kommunstyrelsens ordförande för avsikt att sammankalla Kommunstyrelsen innan juni månads utgång och samtidigt bjuda in representanter från parter (Bjuvsfastigheter och EttIT) så att de kan ge sin information om den uppkomna situationen och konsekvenserna av den samma? Bjuv 2026-06-01 Ulrika Thulin (s) Oppositionsråd Sida 1 Tilda Nilsson & Carl Ädelroth Maj 2026 Bjuvs kommun Uppföljande granskning av 2023 års granskningar Syftet med uppföljningen Bakgrund och genomförande ❖ En viktig del av revisionens arbete är att följa upp tidigare granskningar för att se vilka effekter som rekommendationer har fått. ❖ Revisionen har utifrån sin risk- och väsentlighetsanalys beslutat att följa upp två fördjupade granskningar från 2023. ❖ I denna uppföljning har frågeställningar skickats till förvaltningschef eller i övrigt relevanta tjänstepersoner för respektive styrelse/nämnd. Avstämningar har gjorts via e-post. ❖ Uppföljningen avser de rekommendationer som har lämnats i granskningsrapporter från 2023. Syfte ❖ Syftet har varit att bedöma huruvida socialnämnden har beaktat revisionens bedömningar och rekommendationer, samt om tillräckliga åtgärder har vidtagits. ❖ Följande granskningar ingår: ❖ Granskning av interna kontroller kopplade till risken för välfärdsbrott. ❖ Granskning av styrning och uppföljning av insatser för barn och unga inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Sida 2 Sammanfattande bedömning Sida 3 Granskning av interna kontroller kopplade till risken för välfärdsbrott Socialnämnden 22 Beaktat Delvis beaktat Inte beaktat Granskning av styrning och uppföljning av insatser för barn och unga inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg Socialnämnden 1 2 2 Beaktat Delvis beaktat Inte beaktat Granskning av interna kontroller kopplade till risken för välfärdsbrott Bakgrund Sida 5 Sammanfattning 2023 års granskning ❖ Granskningen syftade till att bedöma om socialnämnden har säkerställt en god intern kontroll för att förebygga, upptäcka och utreda välfärdsbrott avseende ekonomiskt bistånd. ❖ Den sammanfattade bedömningen var att socialnämnden inte har säkerställt en god intern kontroll inom området. Bedömningen grundade sig i att det fanns brister i samtliga delar av arbetet mot välfärdsbrottslighet utifrån COSO-ramverket. Detta innefattade brister i styrning och riktlinjer, avsaknad av dokumenterande riskanalyser samt begränsad systematik i uppföljning och kompetensutveckling. Rekommendationer och nämndens svar Socialnämnden rekommenderades att: ❖ Fastställa styrdokument och riktlinjer för arbetet mot välfärdsbrottslighet samt säkerställa att delegationsordningen efterlevs. ❖ Analysera och identifiera risker kopplade till välfärdsbrottslighet och handläggningsprocessen avseende ekonomiskt bistånd inklusive attestprocessen. ❖ Säkerställa att organisationen har erforderlig kompetens genom utbildning och kollegialt utbyte avseende välfärdsbrottslighet. ❖ Införa systematisk uppföljning av incidenter inom välfärdsbrottslighet, felaktiga utbetalningar, återkrav samt stickprovskontroller. Socialnämndens svar: ❖ I nämndens svar på granskningen framgår att förslag på riktlinjer för försörjningsstöd togs fram för nämndbeslut i februari 2024. En ny rutin för regelbundna kontroller av folkbokföring, fordonsregister samt mot tjänsten Infotorg planerades att implementeras under våren 2024. ❖ En ny rutin uppgavs även vara under framtagande avseende hur återbetalningsärenden ska hanteras och dokumenteras. ❖ Därutöver uppgavs att medarbetare inom ekonomiskt bistånd skulle utbildas inom välfärdsbrottslighet under våren 2024. I samband med detta skulle en analys och riskidentifiering av verksamheten att genomföras. ❖ Det uppgavs även att välfärdsbrottslighet och bidragsfusk planerades att tas upp som ett månatligt återkommande ärende vid verksamhetsmöten inom enheten för ekonomiskt bistånd. Socialnämnden Fastställa styrdokument och riktlinjer för arbetet mot välfärdsbrottslighet samt säkerställa att delegationsordningen efterlevs. ❖ Enligt nämndens svar på granskningen från februari 2024 antog nämnden samma månad reviderade riktlinjer för försörjningsstöd. Riktlinjerna som vi har tagit del av innehåller ett avsnitt om att förebygga felaktiga utbetalningar. Det framgår inte i övrigt att riktlinjerna har reviderats avseende det förebyggande arbetet mot välfärdsbrottslighet inom ekonomiskt bistånd. ❖ Enligt protokoll antogs reviderad delegationsordning för nämnden den 30 oktober 2025. I delegationsordningen framgår ansvarsfördelningen inom enheten för beslut om ekonomiskt bistånd, samt beloppsgränser för respektive funktion. ❖ Enligt svar till revisionen säkerställs följsamhet till delegationsordningen genom att dess innehåll har diskuterats på veckomöte med enhetschef och handläggare av ekonomiskt bistånd. I februari 2026 genomförde enhetschef och förste socialsekreterare enligt uppgift en gemensam granskning av beslut om ekonomiskt bistånd avseende levnadskostnader i övrigt som fattades mellan 1 december 2025 och 15 februari 2026. Syftet var att säkerställa att besluten hade fattats i enlighet med gällande delegationsordning. Granskningen visade enligt uppgift att samtliga beslut om ekonomiskt bistånd avseende levnadskostnader i övrigt (mellan 1 december 2025–15 februari 2026) var fattade enligt gällande delegationsordning. Enligt sakfelskontroll dokumenterades inte resultatet av granskningen. Socialnämnden Analysera och identifiera risker kopplade till välfärdsbrottslighet och handläggningsprocessen avseende ekonomiskt bistånd, inklusive attestprocessen. ❖ I bruttorisklista för nämndens internkontrollplan 2026 analyserades risk för att socialförvaltningens verksamheter utsätts för välfärdsbrott genom ogrundade bidragsutbetalningar eller felaktig betalning av fakturor. Risken tilldelades ett riskvärde på 12, vilket klassificerades som en ”hög risk”. Risken antogs som kontroll till nämndens internkontrollplan för 2026. ❖ I bruttorisklista för 2026 analyserades därtill en risk för att nämndens attestreglemente inte följs. Risken värderades till nio, vilket klassificeras som en ”medelhög risk”. Risken togs med som kontrollmoment till nämndens internkontrollplan 2026. ❖ Nämndens internkontrollplaner 2024-2025 innehåller inte några risker kopplade till välfärdsbrott inom ekonomiskt bistånd. I bruttorisklista för intern kontroll 2025 framgår dock att risk för felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd och risk för misstänkta försäkringsbedrägerier analyserades inför antagande av internkontrollplan. Risk för felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd tilldelades ett riskvärde på 12. Risk för misstänkta försäkringsbedrägerier riskvärderades inte. ❖ I svar till revisionen framgår att enheten för ekonomiskt bistånd under slutet av 2024 och början av 2025 genomförde en analys och behovsinventering av handläggningsprocessen för ekonomiskt bistånd. Analysen visade ett behov av enhetlig dokumentation, gemensamma mallar och checklistor samt klargörande av vilka underlag och kontroller som alltid ska genomföras innan beslut. ❖ I analysen som vi har tagit del av framgår även förslag på åtgärder. I sakfelskontroll uppges att flertalet åtgärder har genomförts, exempelvis: ❖ En ny utredningsmall för grundutredningar har tagits fram. ❖ Under våren 2025 granskades samtliga handläggares grundutredningar under en tvåmånadersperiod av enhetschef innan de delgavs till klient. ❖ Gemensam struktur för akter har tagits fram för att säkerställa en enhetlig och överskådlig ordning. ❖ Genomgångar av arbetssätt kring akutbistånd, hantering av digitala rekvisitioner samt gemensam rutin för förvaltningsärenden. Socialnämnden organisationen har erforderlig kompetens genom utbildning och kollegialt utbyte avseende välfärdsbrottslighet. ❖ Sedan granskningen 2023 uppges att samtliga handläggare ha tagit del av följande: ❖ Akademikerförbundet SSR:s utbildningsmaterial om otillåten påverkan. ❖ Skatteverkets utbildning om att motverka felaktiga utbetalningar inom välfärdssystemet. ❖ SKR:s utbildningsmaterial ”Mot välfärdsbrottslighet”, som avser välfärdsbrottslighet i stort, otillåten påverkan och hur medarbetare kan agera för att motverka detta. ❖ Under 2025 uppges att samtliga handläggare av ekonomiskt bistånd därtill ha genomgått en utbildning i hur återbetalnings- och återkravsärenden ska registreras och hanteras i LifeCare. ❖ Enligt uppgift har enheten för ekonomiskt bistånd sedan granskningen genomfördes infört veckovisa möten där samtliga handläggare deltar. Vid mötena diskuteras genomförda utbildningar samt hur lärdomar från dessa kan användas för att motverka välfärdsbrott. ❖ Enhetschef uppges delta i SKR:s samarbetsrum ”Felaktiga utbetalningar – ekonomiskt bistånd” där kommuner kan utbyta erfarenheter samt dela information inom välfärdsbrottsområdet. Socialnämnden Införa systematisk uppföljning av incidenter inom välfärdsbrottslighet, felaktiga utbetalningar, återkrav samt stickprovskontroller. Uppföljning av stickprovskontroller ❖ I svar till revisionen framgår att rutin för regelbunden kontroll av folkbokföring och hushållsuppgifter sedan mars 2025 innehåller tydligare beskrivningar av hur antal personer i ett hushåll ska kontrolleras. Vi har tagit del av rutinen som anger att socialsekreterare ska genomföra en utredning om det under ansökningsförfarandet framkommer uppgifter som ger anledning till misstanke om bidragsfusk. ❖ Efterlevnaden av rutinen planeras att följas upp kvartalsvis inom ramen för socialförvaltningens internkontrollarbete för 2026. Uppföljning av återkrav, felaktiga utbetalningar m.m. ❖ I nämndens svar på granskningen i februari 2024 uppgavs att rutin för hantering av återbetalningsärenden var under framtagande. I svar till revisionen i denna granskning nämns dock att en sådan rutin inte har tagits fram. Istället utgår enheten från Stockholms stads handbok för utredning av felaktiga utbetalningar och bidragsbrott, samt handbok för systemstödet LifeCare avseende att registrera återkrav i systemet. Enhetens systemförvaltare uppges dock ha byggt upp en process för uppföljning av återbetalningsärenden i LifeCare. ❖ Enligt uppgift sammanställer systemförvaltare inom socialförvaltningen månatligen statistik över antal inledda utredningar inom försörjningsstöd. I sammanställningen som vi har tagit del av för januari 2025-mars 2026 framgår bland annat att ett återkravsärende inleddes under år 2025 på cirka 12 000 kronor. Inga återkravsärenden har inletts under år 2026. ❖ År 2024 uppges ett återkravsärende ha inletts om cirka 4 400 kronor. ❖ I nämndens svar på granskningen 2024 uppgavs att välfärdsbrottslighet och bidragsfusk planerades att tas upp som ett stående ärende på enhetens månatliga verksamhetsmöten. I svar till revisionen framgår att välfärdsbrott och bidragsfusk har diskuterats på enhetens reflektionsgruppsmöten och veckomöten. Det uppges föras minnesanteckningar vid reflektionsgruppsmötena, men inte vid veckomötena på grund av att det på mötena behandlas ärenden som omfattas av sekretess. ❖ Enhetschef uppges ha regelbunden uppföljning med ansvarig handläggare i ärenden där bidragsfusk misstänks. ❖ Vid misstänkta bidragsfusk har dessa dokumenterats i LifeCare som en del i ärendets utredning. Misstänkta bidragsfusk har dock inte följts upp inom enheten på aggregerad nivå eller delgetts socialnämnden. ❖ Sedan granskningen år 2023 uppges socialsekreterare ha fått en genomgång tillsammans med systemförvaltare och systemleverantör av hur förvaltningsärenden samt återbetalnings- och återkravsärenden hanteras i verksamhetssystemet LifeCare. ❖ Under 2024-2026 har det inte gjorts några polisanmälningar av misstänkt bidragsfusk eller återkrav av utbetalt bidrag via Förvaltningsrätten. Socialnämnden Fastställa styrdokument och riktlinjer för arbetet mot välfärdsbrottslighet samt säkerställa att delegationsordningen efterlevs. rekommendationen i 2023 års granskning. Bedömningen grundar sig på att delegationsordningen har förtydligats gällande vilka beslut om ekonomiskt bistånd som får tas av respektive funktion utifrån beloppsgränser. Därtill har kontroller av följsamhet till delegationsordningen genomförts. Riktlinjerna för försörjningsstöd innehåller information kring att förebygga felaktiga utbetalningar, men inte någon information i övrigt vad gäller det förebyggande arbetet mot välfärdsbrottslighet inom ekonomiskt bistånd. Analysera och identifiera risker kopplade till välfärdsbrottslighet och handläggningsprocessen avseende ekonomiskt bistånd inklusive attestprocessen. rekommendationen i 2023 års granskning. Bedömningen grundar sig på att nämnden har identifierat risker kopplat till välfärdsbrottslighet, inklusive attestprocessen, inom ramen för internkontrollarbetet. Därtill har en behovsinventering och analys av handläggningsprocessen genomförts. Åtgärder vidtagna Åtgärder inte vidtagnaÅtgärder delvis/i stor Socialnämnden Säkerställa att organisationen har erforderlig kompetens genom utbildning och kollegialt utbyte avseende välfärdsbrottslighet. rekommendationen. Bedömningen grundas på att medarbetare har genomgått flera utbildningar inom välfärdsbrott sedan granskningen genomfördes 2023. Det finns även gemensamma forum för att byta erfarenheter och lärdomar inom området. Införa systematisk uppföljning av incidenter inom välfärdsbrottslighet, felaktiga utbetalningar, återkrav samt stickprovskontroller. Vi bedömer att socialnämnden delvis har vidtagit åtgärder för att uppfylla rekommendationen. Bedömningen grundar sig på att förvaltningen månatligen följer upp statistik över antal inledda utredningar. Nämnden kommer följa upp stickprovskontroller inom det interna kontrollarbetet 2026. Åtgärder vidtagna Åtgärder inte vidtagnaÅtgärder delvis/i stor Sammanfattning Socialnämnden Page 12 Den sammanfattande bedömningen är att socialnämnden delvis har vidtagit åtgärder i enlighet med de rekommendationer som lämnades av revisionen år 2023. 22 Beaktat Delvis beaktat Inte beaktat Granskning av styrning och uppföljning av insatser för barn och unga inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg Bakgrund Sammanfattning 2023 års granskning ❖ Granskningen syftade till att bedöma om socialnämnden hade en ändamålsenlig styrning och uppföljning av insatser för barn och unga. Syftet var även att bedöma om åtgärder vidtagits utifrån rekommendationer i 2020 års granskning av styrning inom socialtjänsten. ❖ Den sammanfattande bedömningen var att socialnämnden inte hade en ändamålsenlig styrning och uppföljning av insatser för barn och unga. Bedömningen grundade sig i att det sedan 2020 års granskning har fastställts ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och att det finns framtagna rutiner för förhandsbedömning samt utredning av insatser. Rutinerna används dock inte i det dagliga arbetet eller är kända av verksamheten. ❖ Det noterades därtill brister inom uppföljning av insatser på gruppnivå och individnivå, särskilt eftersom placeringar inte har övervägts/omprövats med det intervall som framgår av lag. Det saknades också en djupare analys över vad det minskade antalet inledda utredningar under 2023 beror på. Rekommendationer och nämndens svar Socialnämnden rekommenderades att: ❖ Säkerställa att socialnämnden, för samtliga placeringar, minst en gång var sjätte månad överväger eller omprövar om vården fortfarande behövs och hur den bör inriktas och utformas. ❖ Säkerställa att ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete med tillhörande rutiner implementeras i verksamheterna. ❖ Systematiskt och kontinuerligt följer upp insatsers resultat på gruppnivå. ❖ Följa verksamhetens kvalitet och ekonomi utifrån nyckeltal som grundar sig både i kvantitativa och kvalitativa mått. ❖ Skyndsamt färdigställa analysen över varför antalet utredningar har minskat sedan sommaren 2023. Socialnämndens svar: ❖ I nämndens svar på granskningen framgår att ingen analys hade tagits fram avseende anledningen till att antalet utredningar har minskat sedan 2023. Detta på grund av att det har saknats personalresurser för att utföra denna arbetsuppgift. En förste socialsekreterare och en barnsekreterare har dock anställts under 2024. Detta bedöms vara tillräckligt för att säkerställa att placeringar övervägs/omprövas enligt de tidsintervaller som framgår av lag och riktlinjer. ❖ Därtill beskrevs att implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete pågick. Utbildning av all personal inom individ- och familjeomsorg hade även hållits kopplat till avvikelser samt klagomål och synpunktshantering. Socialnämnden socialnämnden, för samtliga placeringar, minst en gång var sjätte månad överväger eller omprövar om vården fortfarande behövs och hur den bör inriktas och utformas. ❖ I nämndens svar på granskningen från februari 2024 beskrivs att en förste socialsekreterare och en barnsekreterare har anställts sedan granskningen 2023 för att stötta upp socialtjänstens familjehemsteam. Förste socialsekreteraren uppges ansvara för att omprövningar/överväganden av placeringar görs minst en gång var sjätte månad (lagstadgat tidsintervall). ❖ I svar till revisionen i samband med den uppföljande granskningen nämns att förste socialsekreterare har regelbundna ärendegenomgångar med handläggare av placeringar av barn för att se till att det lagstadgade tidsintervallet följs. ❖ Vi har tagit del av socialtjänstens rutin för övervägningar/omprövningar. Rutinen är senast reviderad i oktober 2025. Det framgår av rutinen att varje placering ska omprövas minst var sjätte månad. Det dokumenterade omprövandet ska granskas av socialsekreterare innan det lämnas till nämndens sociala utskott för beslut. Det framgår inte i rutinen hur avvikelser ska noteras när omprövning inte gjorts. ❖ Enligt uppgift inkom det under 2025 två avvikelser angående försenad omprövning/övervägande av placerade barn. Avvikelserna uppges ha hanterats på socialnämndens individutskotts nästkommande sammanträde. Hanteringen har enligt uppgift dokumenterats i socialförvaltningens avvikelsesystem. ❖ Verksamhetsutvecklare och enhetschef uppges gå igenom samtliga inkomna avvikelser var tredje vecka. Socialnämnden ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete med tillhörande rutiner implementeras i verksamheterna. ❖ I nämndens svar på granskningen från februari 2024 uppgavs att det pågick implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter. ❖ Enligt uppgift har ytterligare implementering av ledningssystemet påbörjats under hösten 2025 och pågår under våren 2026. Detta avser enligt uppgift kontinuerliga möten mellan enhetschefer, verksamhetschef och verksamhetsutvecklare med fokus på att arbeta med ledningssystemet i Stratsys. Implementeringen ska utvärderas under hösten 2026. ❖ Enligt uppgift har samtliga skriftliga rutiner inom förvaltningen för det systematiska kvalitetsarbetet under 2025 samlats i Microsoft Teams-kanaler per enhet. Rutiner uppges ses över årligen och revideras vid behov. ❖ Det uppges att flera rutiner som berör det systematiska kvalitetsarbetet har tagits fram och/eller reviderats under 2025, exempelvis säkerhetsrutin samt rutin för överlämning av ärende från utredning till öppenvården. Det pågår en översyn av övriga berörda rutiner. Systematiskt och kontinuerligt följer upp insatsers resultat på gruppnivå. ❖ I nämndens svar på granskningen från februari 2024 uppgavs att ansvariga verksamheter under 2024 skulle ta fram en rutin för uppföljning av insatsers resultat. Det uppgavs även att om en insats utförs av enheten för familjestöd ska enheten ha tagit fram en checklista för utvärdering av kontakten med enheten. Detta för att kunna utvärdera vad insatsen har haft för effekt. ❖ I svar till revisionen uppges det inte ha tagits fram någon skriftlig rutin för uppföljning av insatsers resultat. Det uppges att individen som är föremål för en öppenvårdsinsats kan göra en självskattning av huruvida kontakten med öppenvården har lett till förändring. Detta uppges dokumenteras av ansvarig behandlare som grund för uppföljning på gruppnivå. Sådan uppföljning uppges dock inte göras på ett systematiskt sätt för närvarande. ❖ Vid större insatser, såsom föräldrautbildning, görs ingen uppföljning utöver nöjdhetsundersökningar. ❖ Ansvarig enhet uppger att utveckling av uppföljningen på gruppnivå är planerad framöver. Först uppges dock enheten invänta den kommande lagen om socialtjänstdataregister, som föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Detta för att få tydliga direktiv om parametrar för datainsamling. Socialnämnden Följa verksamhetens kvalitet och ekonomi utifrån nyckeltal som grundar sig både i kvantitativa och kvalitativa mått. ❖ I svar till revisionen uppges att uppföljning av socialförvaltningens ekonomi görs månatligen på enhetsnivå och övergripande nivå. Nyckeltal som ligger till grund för ekonomiuppföljningen avser exempelvis kostnader för externa placeringar. Delar av uppföljningarna uppges återrapporteras till socialnämnden. ❖ Socialförvaltningen uppges följa upp kvalitativa nyckeltal kvartalsvis i samband med dokumentationsgranskningar. Vid brister vidtas åtgärder. Detta uppges ha underlättats med införandet av det nya systemstödet för dokumentation av individ- och familjeomsorgens systematiska kvalitetsarbete. Exempel på kvalitativa nyckeltal som följs upp är loggkontroller, andel beslut av insatser inom äldreomsorgen, LSS och försörjningsstöd med tydlig motivering, samt andel överklaganden där beslut om insats inom äldreomsorg har ändrats av domstol. ❖ Enligt uppgift kommer uppföljning av de kvalitativa nyckeltalen sammanställas i nämndens kvalitetsberättelse för 2026. ❖ Vi har tagit del av de nyckeltal som socialnämnden får återrapportering av av varje månad. För individ- och familjeomsorgen avser detta exempelvis: ❖ Antal inkomna orosanmälningar per månad, barn och unga. ❖ Anmälare och aktualiseringsorsak för orosanmälningar barn och unga, mätt per kvartal. ❖ Antal placerade barn per månad (uppdelat per placeringsform). ❖ Vi har även tagit del av genomförda egenkontroller för 2025 där kvalitativa nyckeltal framgår. Dessa berör områdena ”Rättssäkerhet & dokumentation”, ”Medarbetare” och ”Klient/brukarfokus & delaktighet”. För varje nyckeltal/kontroll noteras om kontrollen har utförts, inte utförts eller delvis utförts. Skyndsamt färdigställa analysen över varför antalet utredningar har minskat sedan sommaren 2023. ❖ I nämndens svar på granskningen från februari 2024 framgår att ingen analys gjordes av anledningen till att antalet utredningar har minskat mellan sommaren 2023 och tidpunkten för nämndens svar (februari 2024). Anledningen är att det har saknats personalresurser för att utföra denna arbetsuppgift. ❖ En möjlig förklaring till nedgången som nämns i nämndens svar är att fler familjer vid en förhandsbedömning har fått en icke behovsprövad insats. Således har familjen fått direkt stöd från öppenvården utan behov av utredning. Detta uppges vara i linje med den nya socialtjänstlagen. ❖ Enligt svar i denna uppföljning arbetar ansvariga inom socialtjänsten med att antalet påbörjade utredningar ska minska till förmån för icke behovsprövade insatser, i enlighet med den nya socialtjänstlagen. ❖ Ansvariga tjänstepersoner uppges fortsätta att följa antalet orosanmälningar som lett till utredning genom uppföljning av nyckeltal. Socialnämnden Säkerställa att socialnämnden, för samtliga placeringar, minst en gång var sjätte månad överväger eller omprövar om vården fortfarande behövs och hur den bör inriktas och utformas. rekommendationen i 2023 års granskning. Bedömningen grundar sig på att det finns en rutin för övervägningar/omprövningar och att förste socialsekreterare har regelbundna ärendegenomgångar med handläggare. Enligt rutinen ska avvikelser noteras om övervägande/omprövning har missats att göras. Vi noterar att två avvikelser angående försenad omprövning/övervägande av placerade barn inkom 2025. Säkerställa att ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete med tillhörande rutiner implementeras i verksamheterna. rekommendationen i 2023 års granskning. Bedömningen grundar sig på att det pågår ett arbete med att implementera ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete med tillhörande rutiner. Systematiskt och kontinuerligt följer upp insatsers resultat på gruppnivå. Vi bedömer att socialnämnden inte har vidtagit åtgärder utifrån rekommendationen i 2023 års granskning. Det genomförs inte någon systematisk uppföljning av insatsers resultat på gruppnivå. Åtgärder vidtagna Åtgärder delvis/i stor Åtgärder inte vidtagnaPage 18 Socialnämnden Följa verksamhetens kvalitet och ekonomi utifrån nyckeltal som grundar sig både i kvantitativa och kvalitativa mått. rekommendationen i 2023 års granskning. Bedömningen grundar sig på att nämnden regelbundet tar del av uppföljning av kvantitativa mått. Vid tidpunkt för uppföljningen tar nämnden inte del av uppföljning av kvalitativa mått. Enligt uppgift kommer uppföljningen inkluderas i nämndens kvalitetsberättelse 2026. Skyndsamt färdigställa analysen över varför antalet utredningar har minskat sedan sommaren 2023. Vi bedömer att socialnämnden inte har beaktat rekommendationen. En analys över varför antalet utredningar har minskat sedan sommaren 2023 har inte genomförts. Åtgärder vidtagna Åtgärder delvis/i stor Åtgärder inte vidtagnaPage 19 Sammanfattning Socialnämnden Page 20 Den sammanfattande bedömningen är att socialnämnden i låg utsträckning har vidtagit åtgärder i enlighet med de rekommendationer som lämnades av revisionen år 2023. 1 2 2 Beaktat Delvis beaktat Inte beaktat 1 (3) Postadress: 205 15 Malmö Telefon: 010-224 10 00 E-post: skane@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/skane www.lansstyrelsen.se/skane/personuppgifter Bjuvs kommun registrator.ks@bjuv.se Avgången ersättare för ledamot i kommunfullmäktige Beslut Länsstyrelsen beslutar att avskriva ärendet utan ytterligare åtgärd. Kommun: Bjuvs kommun Avgången ersättare: Nathalie Svaneborn Ny ersättare: Har inte kunnat utses Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige i Bjuvs kommun har kommit in med en begäran om ny sammanräkning. Detta med anledning av att Nathalie Svaneborn har avsagt sig uppdraget. Motivering till beslutet Om en ledamot i kommunfullmäktige avgår under valperioden, ska länsstyrelsen efter anmälan utse en ny ledamot. Länsstyrelsen ska vid behov även utse ersättare i kommunfullmäktige. Eftersom det inte finns någon ny ersättare att utse avskriver Länsstyrelsen ärendet utan ytterligare åtgärd. Bestämmelser som beslutet grundas på 14 kap. 13–23 §§ vallagen (2005:837). Du kan överklaga beslutet Se nedan information om hur du överklagar. Beslutande Beslutet har fattats av förvaltningshandläggare Mariam Yassin Mahi. Protokoll Datum 2026-06-01 Diarienummer 14162-2026 Länsstyrelsen Skåne Protokoll 2026-06-01 2 (3) 14162-2026 Denna handling har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrift. Kopia till Sverigedemokraterna Nathalie Svaneborn Länsstyrelsen Skåne Protokoll 2026-06-01 3 (3) 14162-2026 Du kan överklaga beslutet hos Valprövningsnämnden Om du inte är nöjd med Länsstyrelsens beslut, kan du skriftligen överklaga beslutet hos Valprövningsnämnden. Hur överklagar jag beslutet? Lämna eller skicka din skriftliga överklagan till Länsstyrelsen Skåne antingen via e-post; skane@lansstyrelsen.se, eller med post; Länsstyrelsen Skåne, 205 15 Malmö. Tiden för överklagande Ditt överklagande måste ha kommit in till Länsstyrelsen inom tio dagar från dagen för beslutet. Om det kommer in senare kan överklagandet inte prövas. I ditt överklagande kan du be att få ytterligare tid till att utveckla dina synpunkter och skälen till att du överklagar. Sedan är det Valprövningsnämnden som beslutar om tiden kan förlängas. Ditt överklagande ska innehålla • Vilket beslut som du överklagar, beslutets datum och diarienummer. • Hur du vill att beslutet ska ändras. • Varför du anser att Länsstyrelsens beslut är felaktigt. Om du har handlingar som du anser stödjer din överklagan så bör du bifoga kopior på dessa. Kontakta Länsstyrelsen i förväg om du behöver bifoga filer som är större än 15 MB via e-post. Ombud Om du anlitar ett ombud som sköter överklagandet åt dig ska ombudet underteckna skrivelsen samt uppge sitt eget namn, adress och telefonnummer. Ombudet bör också bifoga en fullmakt. Behöver du veta mer? Har du ytterligare frågor kan du kontakta Länsstyrelsen via e-post, skane@lansstyrelsen.se, eller via växeltelefonnummer 010-224 10 00. Ange diarienummer 14162-2026. 1 (3) Postadress: 205 15 Malmö Telefon: 010-224 10 00 E-post: skane@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/skane www.lansstyrelsen.se/skane/personuppgifter Bjuvs kommun registrator.ks@bjuv.se Ny ledamot i kommunfullmäktige Beslut Länsstyrelsen i Skåne län beslutar att utse ny ledamot i kommunfullmäktige från och med den 1 juni 2026 till och med den 14 oktober 2026. Kommun: Bjuvs kommun Ny ledamot: Magnus Olsson Avgången ledamot: Lars Hein Ny ersättare: Ny ersättare har inte kunnat utses Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige i Bjuvs kommun har kommit in med en begäran om ny sammanräkning. Detta med anledning av att Lars Hein har avlidit. Motivering till beslutet Om en ledamot i kommunfullmäktige avgår under valperioden, ska länsstyrelsen efter anmälan utse en ny ledamot. Länsstyrelsen ska vid behov även utse ersättare i kommunfullmäktige. Bestämmelser som beslutet grundas på 14 kap. 13–23 §§ vallagen (2005:837). Information Bevis (protokollsutdrag) utfärdas för de som berörs av beslutet. Protokoll Datum Diarienummer 16839-2026 Länsstyrelsen Skåne Protokoll 2 (3) 16839-2026 Begäran om entledigande hos fullmäktige Om du av någon anledning inte vill vara ledamot eller ersättare för ledamot i fullmäktige ska du vända dig till fullmäktige i den kommun eller region som du blivit utsedd i och begära att du önskar avgå. När fullmäktige beslutat om ditt entledigande kommer länsstyrelsen att utse en ny ledamot eller ersättare. Om du däremot anser att länsstyrelsens beslut är felaktigt på något sätt, t.ex. att beslutat om att fastställa valresultatet inte har följts när en ny ledamot eller ersättare har utsetts, kan du överklaga beslutet hos Valprövningsnämnden. Du kan överklaga beslutet Se nedan information om hur du överklagar. Beslutande Beslutet har fattats av förvaltningshandläggare Mariam Yassin Mahi. Denna handling har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrift. Kopia till Sverigedemokraterna Magnus Olsson Länsstyrelsen Skåne Protokoll 3 (3) 16839-2026 Du kan överklaga beslutet hos Valprövningsnämnden Om du inte är nöjd med Länsstyrelsens beslut, kan du skriftligen överklaga beslutet hos Valprövningsnämnden. Hur överklagar jag beslutet? Lämna eller skicka din skriftliga överklagan till Länsstyrelsen Skåne antingen via e-post; skane@lansstyrelsen.se, eller med post; Länsstyrelsen Skåne, 205 15 Malmö. Tiden för överklagande Ditt överklagande måste ha kommit in till Länsstyrelsen inom tio dagar från dagen för beslutet. Om det kommer in senare kan överklagandet inte prövas. I ditt överklagande kan du be att få ytterligare tid till att utveckla dina synpunkter och skälen till att du överklagar. Sedan är det Valprövningsnämnden som beslutar om tiden kan förlängas. Ditt överklagande ska innehålla • Vilket beslut som du överklagar, beslutets datum och diarienummer. • Hur du vill att beslutet ska ändras. • Varför du anser att Länsstyrelsens beslut är felaktigt. Om du har handlingar som du anser stödjer din överklagan så bör du bifoga kopior på dessa. Kontakta Länsstyrelsen i förväg om du behöver bifoga filer som är större än 15 MB via e-post. Ombud Om du anlitar ett ombud som sköter överklagandet åt dig ska ombudet underteckna skrivelsen samt uppge sitt eget namn, adress och telefonnummer. Ombudet bör också bifoga en fullmakt. Behöver du veta mer? Har du ytterligare frågor kan du kontakta Länsstyrelsen via e-post, skane@lansstyrelsen.se, eller via växeltelefonnummer 010-224 10 00. Ange diarienummer 16839-2026. Bilaga till bevis Aktuella ledamöter och ersättare De som berörs av beslutet har markerats med en asterisk (*) i följande sammanställning. Kommun/region: Bjuv Valkrets: Bjuv Invalsdatum: 2026-06-01 Ledamot Ersättare Trollehjelm, Pia Hein, Lena Bolinder, Kenneth Holm, Kalle Andersson, Ronnie Ingemar Gottschalk, Bengt Hedlund, Christel Karlsson, Jerry Osslén, Claes Olof Engström, Baloo Trollehjelm, Benny Olsson, Magnus * Herder-Blixt, Sven-Ingvar 1. Bjernstål, Ulf 2. Mårtensson, Lena Susanne Britt-Marie 3. Liljenborg, Kjell Gert-Åke 4. Johansson, Gösta 5. Sjöstrand, Börje 6. Svaneborn, Nathalie Sida 1 (2) 2026-05-27

§ 99 Dnr 2026-00201 Sydvatten AB årsredovisning 2025 Sammanfattning Årsredovisning för Sydvatten AB inklusive revisionsberättelse och granskningsrapport avseende verksamhetsåret 2025 har inkommit till Bjuvs kommun. Kommunstyrelsen ska enligt 6 kap. 9 § kommunallagen i årliga beslut för varje helägt och delägt kommunalt bolag pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om kommunstyrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder. Detta innebär att kommunstyrelsen ska bedöma om verksamheten har varit kompetensenlig och förenlig med de kommunalrättsliga principer som gäller för sådan verksamhet. Det påverkar inte uppsiktsplikten om bolagsordningen skulle sakna bestämmelser om det kommunala ändamålet med verksamheten. Kommunstyrelsen ska ändå ta ställning till om verksamheten har utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Årsredovisning 2025 för Sydvatten AB beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att i enlighet med revisorns tillstyrkan ge kommunens stämmoombud i uppdrag att rösta för att resultat- och balansräkningarna fastställes, att vinsten disponeras i enlighet med förslaget i förvaltningsberättelsen samt att ansvarsfrihet beviljas för styrelsens ledamöter och verkställande direktören för räkenskapsåret 2025, samt Sida 2 (2) 2026-05-27 att den verksamhet som Sydvatten AB bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att i enlighet med revisorns tillstyrkan ge kommunens stämmoombud i uppdrag att rösta för att resultat- och balansräkningarna fastställes, att vinsten disponeras i enlighet med förslaget i förvaltningsberättelsen samt att ansvarsfrihet beviljas för styrelsens ledamöter och verkställande direktören för räkenskapsåret 2025, samt att den verksamhet som Sydvatten AB bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Anmälan kommunfullmäktige Sydvatten AB Kommunens ombud Diariet Bilaga till bevis Aktuella ledamöter och ersättare De som berörs av beslutet har markerats med en asterisk (*) i följande sammanställning. Kommun/region: Bjuv Valkrets: Bjuv Invalsdatum: 2026-06-01 Ledamot Ersättare Trollehjelm, Pia Hein, Lena Bolinder, Kenneth Holm, Kalle Andersson, Ronnie Ingemar Gottschalk, Bengt Hedlund, Christel Karlsson, Jerry Osslén, Claes Olof Engström, Baloo Trollehjelm, Benny Olsson, Magnus Herder-Blixt, Sven-Ingvar 1. Bjernstål, Ulf 2. Mårtensson, Lena Susanne Britt-Marie 3. Liljenborg, Kjell Gert-Åke 4. Johansson, Gösta 5. Sjöstrand, Börje 6. Har inte kunnat utses 7. Har inte kunnat utses