DALSLANDS MILJÖNÄMND — 12 mars 2026

Ordföranden läste upp föredragningslistan för dagens sammanträde. Ett extra ärende anmäldes och godkändes: Wipco AB — yttrande till Vänersborgs Tingsrätt, MMD behandlas vid punkt 9 Därefter frågade ordföranden om det förelåg jäv vid något ärende. Jörgen Eriksson (KiM) anmäler jäv vid punkt 8, dnr 2025/1568 Föredragningslistan fastställdes.

Till justerare valdes Lars-Inge Fahlén (S) Tid: Digitalt via VismaSign 2026-03-17.

Protokoll från nämndens sammanträde 2026-02-12 redovisades. Ingen erinran. Dalslands miljönämnds beslut Protokollet godkändes.

Delegationsbeslut för perioden 2026-02-01 — 2026-02-28 redovisas enligt lista. Dalslands miljönämnds beslut Nämnden godkänner redovisningen.

Dalslands miljönämnds beslut Nämnden godkänner redovisningen av internkontrollen 2025. Nämnden fastställde internkontrollplan för 2025, 2025-03-06, 8 22. Internkontroll har utförts i enlighet med planen: Jäv, 2025-01-30 - 2025-12-31 Den som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen ska enligt regeringsformen iaktta saklighet och opartiskhet. Partsintressena ska alltid uppmärksammas eftersom de kolliderar med kravet på opartiskhet och påverkar förmågan till saklighet. Vid internkontrollen 2024 noterades ett behov av komplettering av de nuvarande rutinerna för jäv avseende hantering av ärenden som kan kopplas till en enskild ledamot/ersättare i nämnden eller tjänsteman på kontoret. Med anledning av ovanstående har kontoret tagit fram ett utkast till samverkansavtal med Åmåls kommun. Avtalet omfattar ett utbyte av handläggningstjänster som vid behov kan avropas, bland annat när en jävssituation uppstår. Utkastet kommer inom kort att överlämnas till Åmåls kommun för synpunkter. Lars-Inge Fahlén (S) och Kerstin Fredriksson (S) tillstyrker förslag till samverksansavtal med Åmåls kommun.

Under 2024 började kontoret använda sig av förenklad delgivning av beslut i anmälnings- och ansökningsärenden. Uppföljningen av interkontrollen avseende förvaltningsmässiga risker kopplade till beslutsprocessen 2025 fokuseras därför på att följa upp att denna delgivning av beslut skett på ett rättssäkert sätt. Kontrollen omfattar: 1. att kontrollmeddelande skickats ut, 2. att kontrollmeddelandet skickats ut inom rätt tid, dvs första arbetsdagen efter att beslutet skickades ut. Under 2025 delgavs 335 beslut med förenklad delgivning. En stickprovskontroll har gjorts av 20 st av dessa beslut. Kontrollmeddelande skickades ut i samtliga fall. I 18 fall skickades kontrollmeddelandet ut första arbetsdagen efter att beslutet skickades ut. I 2 fall skickades kontrollmeddelandet ut andra arbetsdagen efter att beslutet skickades ut, vilket får ses som en avvikelse av mycket begränsad betydelse då postutdelning endast sker varannan dag nuera. Delegationsfrågor (brister i följsamhet av delegationsordningen), 2025-01-01 —- 2025-12-31 Nämnden har uttryckt en vilja att fatta beslut i samtliga anmälningsärenden rörande användning av avfallsmassor i anläggningsändamål även om delegationsordningen medger beslutsfattande av handläggare. Under den aktuella perioden har ett anmälningsärende rörande användning av avfallsmassor i anläggningsändamål inkommit till myndigheten. Det aktuella ärendet är fortfarande under handläggning och det har ännu inte varit aktuellt att fatta något slutligt beslut om föreläggande om försiktighetsmått. Beredning: Presidium 2026-03-03 Biträdande miljöchefens förslag till beslut

Dalslands miljönämnds beslut Nämnden beslutar att anta helårsbokslut 2025 för miljönämndens del i verksamheten och lämnar förslaget till direktionen för fastställande. Ärendet Förbundschefen/miljö- och energichefen redovisar förslag till helårsbokslut 2025 för Dalslands miljö- och energiförbund. Beredning: Presidium 2026-03-03 Förbundschefen/miljö- och energichefens förslag till beslut Expedieras: Direktionen

Dalslands miljönämnds beslut Dalslands miljönämnd förelägger i eaenskap av ägare och som verksamhetsutövare inom fastigheten att vidta följande försiktighetsmått: + Samtliga åtgärder ska genomföras i enlighet med vad som anges i anmälan och vad som i övrigt uppgivits under handläggningens gång. + Stubbar efter avverkning ska avlägsnas genom grävning. Tidpunkt för grävarbeten ska väljas så att gynnsamma förhållanden avseende markfuktighet råder och risken för körskador, erosion och jordflykt minimeras. » Nödvändiga åtgärder för att begränsa erosion och jordflykt ska vidtas. « Om den nybrutna åkern avses täckdikas, ska tidpunkt för täckdikning samt eventuella grävarbeten väljas så att gynnsamma förhållanden avseende markfuktighet råder och risken för erosion och jordflykt minimeras. « Strukturkalkning av de omlagda ytorna ska ske senast den säsong som omläggningen till åkermark genomförs, dock senast 2028-12-31. « Utöver den nybrutna åkermarken, ska ytterligare minst 3,66 ha åkermark på ler-silt-jord strukturkalkas. Strukturkalkning ska genomföras senast den säsong som omläggning till åkermark genomförs, dock senast 2028-12-31. « Tidpunkt för genomförande av strukturkalkning ska väljas så att åtgärden får största möjliga effekt avseende minskat läckage av fosfor. Samtliga fukt-, temperatur och eventuellt andra kända faktorer som bedöms väsentliga för ett lyckat resultat, ska beaktas vid val av tidpunkt. Jordbruksverkets råd för strukturkalkning ska följas.

2026-02-13 inkom ägare av fastigheten med anmälan om omläggning av skog till åkermark. Skogsområdet som avses omläggas är ca 0,99 ha stort. Av anmälan framgår att sökanden avser att strukturkalka det omlagda området samt befintlig, angränsande -åkermark, ca 5,95 ha. Kommunicerin har fått förslag till beslut daterat 2026-02-25 för kännedom och möjlighet till yttrande. Sökanden svarade samma dag att han inte har några invändningar. Skäl till beslut Aktuell fastighet ligger inom Enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) har den ekologiska statusen avseende den fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer Näringsämnen för vattendrag, för förvaltningscykeln 2016-2021, bestämts till dålig. Beslutad miljökvalitetsnorm (MKN) för vattenförekomsten till vilken området avvattnas är satt till Måttlig ekologisk status 2039. Avseende kvalitetsfaktorn näringsämnen från jordbruket gör Vattenmyndigheten för Västerhavet bedömningen att det mindre stränga kravet ska tillämpas, vilket innebär att fristen för att uppnå god status avseende denna kvalitetsfaktor är satt till 2033. Medelhalten totalfosfor har genom 50 mättillfällen mellan åren 2013-2017 uppmätts till 155 ug/l. Referensvärdet är satt till 27,8 ug/l. Kvalitetsfaktorn näringsämnen har också varit utslagsgivande för bedömning av ekologisk status, för vilken klassningen bestämts till otillfredsställande. Enligt 2 kap. 4 8 Miljöprövningsförordning (2013:251) råder anmälningsplikt C (till den kommunala nämnden) för uppodling av annan mark än jordbruksmark för produktion av foder, livsmedel eller annan liknande jordbruksproduktion. Enligt 5 kap. 4 8 Miljöbalken (MB) gäller det så kallade ickeförsämringskravet, vilket innebär att en myndighet eller en kommun inte får tillåta att en verksamhet eller en åtgärd påbörjas eller ändras om detta ger upphov till en sådan ökad förorening eller störning att det äventyrar möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm.

Systemet med MKN är en bärande del i implementeringen av EU:s vattendirektiv i svensk lag. Mot bakgrund av detta har DMN fört en dialog med VU avseende försiktighetsmått som bedöms leda till en minskning av fosforläckage som motsvarar den teoretiska ökning av det samma som omläggning av skog till åker bedöms ge. VU har i första hand föreslagit strukturkalkning som en metod för att minska läckage av fosfor. Enligt 2 kap. 3 & MB ska alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Tillsynsmyndigheten har, i och med denna paragraf, möjlighet att förelägga om erforderliga försiktighetsmått som krävs för att undvika olägenheter för miljön och för att förutsättningarna för att nå uppsatt MKN inte äventyras. Enligt 2 kap. 7 & MB gäller kraven i 3 8 i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Strukturkalkning är en sedan länge beprövad metod, i första hand för att förbättra avkastningen från jordbruket, men som också visat sig vara et mycket kostnadseffektivt sätt att minska näringsläckaget från behandlade marker. Ett minskat näringsläckage och förbättrade förutsättningar i övrigt för odling är givetvis positivt för verksamheten som sådan, men bidrar också till förbättrad vattenkvalitet och till förutsättningarna för att nå God status i enlighet med Vattendirektivets krav. DMN anser sålunda att det inte kan anses orimligt att förelägga VU att vidta försiktighetsmått som motsvarar ökad miljöpåverkan. DMN har i ett motsvarande ärende varit i kontakt med sakkunnig expert Kristina Mårtensson vid SLU, på området fosforläckage, för hjälp med beräkningar.

Enligt SMHI:s GIS-underlag S-Hype är delavrinningsområdet i fråga 14,71 km?, varav 75,41 20 är jordbruksmark (1109 ha) och ca 15,15 Yo är skogsmark (222, 84). Jordbruksmarken beräknas bidra till ett läckage av fosfor som uppgår till 1706 kg fosfor per år, vilket ger: a, 1706 (kg P/år)/1109 (ha) =1,54 (kg P/haxår) Motsvarande beräkning för skogsmark är: b, 16,4 (kg P/år) /222,84 (ha)=0,074 (kg P/haxår) Omläggningen av 0,99 ha skog till åkermark ger sålunda en beräknad ökning av fosforläckage enligt: c, (a—b)x 0,99 =1,45 (kg P/år) Som försiktighetsmått, i syfte att kompensera för den beräknade ökningen av fosforläckage som åtgärden innebär, har VU föreslagit strukturkalkning. Strukturkalkning innebär att lerjordar stabiliseras och fosfor, som till stor del är bundet till lerpartiklar, i större utsträckning hålls kvar. Det är många faktorer som påverkar utfallet av struktur-kalkning, bl a täckdikningens funktion, marktemperatur och markfuktighet vid tidpunkten för nedarbetning, men framför allt jordartens lerhalt. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har studerat och beskriver i en rapport beräkningsmodeller för tre av de 20 LEVA områden som finns i Sverige idag, varav närliggande Lillån var ett av de specialstuderade områdena. DMEK har varit i kontakt med huvud-författaren till rapporten, Kristina Mårtensson, för att få en expert-bedömning av effekten av utfallet av en strukturkalkning i just detta område. Förutsättningarna för att uppnå önskad effekt av kalkning bedöms som goda, främst då jordartens lerhalt är hög, ca 30-40 26; förutsättningarna för delavrinningsområdet som detta berör är mycket likartade de frö Lillån, med undantag för att lerhalten i detta område är ytterligare lite högre (ca 50 96), vilket torde vara mer gynnsamt för en lyckad strukturkalkning. Av tabell 5.25 i publikationen Läckage av näringsämnen från svensk åkermark -Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 2019, framgår att för läckageregion 5a, beräknas normalutlakningen till 1,32 kg P/ha och år (tabell 5.25) för jordar som domineras av silt-clay-loam (ler-silt) 2019, Vidare antas att 86 Yo av vattnet går genom profilen (tabell 5.26) och att 83 20 av fosforn är partikulär (tabell 5.27). Den potentiella reducerande effekten av strukturkalkning beräknas då enligt d, 1,32+=0,86+0,83+0,3 =0,3 (kg P/haxår)

Kristina Mårtenssons bedömning är att en minskning av fosforläckaget med ca 30 26, som genomsnitt för en 10-årsperiod, är sannolik vid rådande förhållanden och om åtgärden utförs i enlighet med rådande praxis, e, n(ha)+«1,32+0,3=1,45 (kg P/år) f.n=3,66 ha För att kompensera för den ökning av fosforläckage som omläggningen av skogsmark till åkermark innebär, behöver uppskattningsvis 3,66 ha åkermark strukturkalkas. Av anmälan framgår att VU avser att strukturkalka befintlig åker, motsvarande 5,95 ha, samt det område som avses läggas om till åker, ca 1 ha, totalt nästan 7 ha. Bild 1. Ytor som berörs i ärendet,

Miljöprövningsförordning (2013:251) Kap 2. Uppodling av annan mark än jordbruksmark för jordbruksproduktion 4 8 Anmälningsplikt C och verksamhetskod 1.30 gäller för uppodling av annan mark än jordbruksmark för produktion av foder, livsmedel eller annan liknande jordbruksproduktion. Miljöbalken Kap 2. 2 5 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. 3 8 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön, I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. 7 8 Kraven i 2-5 88 och 6 8 första stycket gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. När det är fråga om en totalförsvarsverksamhet eller en åtgärd som behövs för totalförsvaret, ska vid avvägningen hänsyn tas även till detta förhållande. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

4 & En myndighet eller en kommun får inte tillåta att en verksamhet eller en åtgärd påbörjas eller ändras om detta, trots åtgärder för att minska föroreningar eller störningar från andra verksamheter, ger upphov till en sådan ökad förorening eller störning som innebär att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller som har sådan betydelse att det äventyrar möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm. 26 kap. Tillsyn Förelägganden och förbud 9 & En tillsynsmyndighet får i det enskilda fallet besluta om de förelägganden och förbud som behövs för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska följas. Upplysningar och undersökningar 218 Tillsynsmyndigheten får förelägga den som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd som det finns bestämmelser om i denna balk eller i föreskrifter som meddelats med stöd av balken, att till myndighetenlämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Detsamma gäller också för den som annars är skyldig att avhjälpa olägenheter från sådan verksamhet. Övriga bestämmelser 26 & En tillsynsmyndighet får bestämma att dess beslut skall gälla omedelbart även om det överklagas. Avgift Vid handläggning av den här typen av ärenden tillämpar miljökontoret timavgift. Timavgiften uppgår 2026 till 1 205 kronor. Särskilt beslut om avgift kommer att utfärdas och sändas separat. Avgiften tas ut med stöd av kommunfullmäktiges beslutade taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område.

Beredning: Presidium 2026-03-03 Handläggarens förslag till beslut Hur man överklagar Detta beslut kan överklagas. Om du vill överklaga skriver du ett brev ställt till Länsstyrelsen och uppger ärendets diarienummer, varför du anser att beslutet ska ändras och vilken ändring du vill ha. Underteckna brevet, ange namn, adress och telefonnummer. Anlitar du ombud kan ombudet skriva under, men sänd i så fall med en fullmakt. Skicka brevet till: Dalslands miljö- och energiförbund Kyrkogatan 5 464 30 MELLERUD Din överklagan ska ha nått oss senast tre veckor från den dag ni har fått beslutet. Expedieras: Fastighetsägaren - delgivning

Dalslands miljönämnds beslut Dalslands miljönämnd beslutar att förelägga i egenskap av ägare av fastigheten att fr om 2026-09-01 och senast 2026-12-31: « Från strandlinjen och ut ta bort den pirliknande konstruktion av stenblock och grus/sand som anlagts inom strandskyddat området och som återges på bilderna 1-3 nedan. Rött streck i bild 2 markerar strandlinje. Jörgen Eriksson (KiM) har anmält jäv och deltar inte i överläggning eller beslut. Bakgrund En anonym anmälan om misstänkt överträdelse av strandskyddsreglerna inkom telefonledes till Färgelanda kommun 2025- 10-07 och lämnades över till Dalslands Miljö- och Energikontor (DMEK) samma dag. Av anmälan framkom att åtgärder, så som byggnad, brygga samt väg vidtagits inom strandskyddat område på fastigheten 2025-11-11 vidtog DMEK inspektion och kunde konstatera följande möjliga överträdelser av strandskyddsreglerna: « En pir har anlagts inom vattenområde. « Förstärkning och grusning av väg från ekonomibyggnad (ladugård) till strandområde som iordningställts med pir, har genomförts. Väg har funnits sedan tidigare, antagligen med likartad sträckning. « Renovering av ekonomibyggnad till vad som förefaller vara standard för bostadsändamål. Kommunicering Fastighetsägaren (FÄ) kommunicerades i ärendet 2025-11-17 och inkom med svar på kommunicering 2025-12-17. FÄ inkom med följande synpunkter: Förstärkning av väg syftar till att underlätta för skogsbruket och sålunda träffas av undantagen i 7 kap. 16 8. Bl a ska gallring och borttransport av skogsråvara ske via denna väg.

Anläggande av pir syftar till att underlätta för skogsbruken i fråga om åtkomst till vattnet för att kunna pumpa vatten i händelse av skogsbrand, och sålunda också det träffas av undantagen i 7 kap, 16 8 1 a och b, Miljöbalken (MB). Tanken att anlägga en struktur för underlättande i fråga om åtkomst till vattnet, uppkom i samband med träff med räddningstjänsten. FÄ har själv tillgång till utrustning för pumpning av vatten. Renovering av byggnad är snarare att betrakta som ett underhåll. Byggnaden avses inte fungera som bostad, utan som förråd, kontor och personalrum. Skäl till beslut Runt Östersjön råder utökat strandskydd till 200 m. Samtliga åtgärder är vidtagna inom område där strandskydd råder. (se flygfoto nedan) För att träffas av lagrummet i 7 kap. 16 8 1 a och b behöver verksamheten som bedrivs vara yrkesmässig, dvs inte en bisyssla, samt vara varaktig. I föreliggande ärende är det fråga om en relativt stor fastighet som ingår i ett stort jordbruksföretag, där aktivt skogsbruk pågår (vid tidpunkten för tillsynsbesöket pågick något slags gallringsarbeten) och verksamheten är varaktig. Väg