Styrelse — 24 augusti 2026

3 § Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida 1. 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 2. 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Det är låg hastighet på närliggande väg 700, 30 km/h under tiden 15/8 – 15/6 07-17 samt låg trafikmängd. I bullerberäkningen har det dock räknats med en hastighet på 50 km/h och trafikmängden är uppräknad mot Trafikverkets vägtrafikflödeskarta. För att se hur området påverkas och klarar riktvärden för buller har en bullerberäkning gjorts för det nu aktuella planområdet med nedanstående resultat. I beräkningarna av bullernivå vid bostadsbyggnads fasad är avståndet 9,1 meter från vägmitt. För att möta den beräknade utvecklingen är trafikflödet uppräknat till 305 fordon/dygn för att möta upp mot prognos år 2040. Från vägkant och 17,4 meter in i planområdet uppfylls bullernivåerna, men för att få marginal och att det ska vara lättare att hantera vid en eventuell mätning har egenskapsbestämmelse om 18 meter från vägkant satts. Det är lättare att uppfatta vägkant än vägmitt, därav har vägkant valts i bestämmelsen. ANTAGANDEHANDLING A v s t å n d f ö r u t e p l a t s 2 0 m : Bullernivåerna från trafik på den närliggande väg 700 överskrider inte gällande riktvärden för buller vid bo- stad och uteplatser kan placeras minst 20 meter från vägmitt för att klara ljudnivåer. Kommunen har med anledning av detta bedömt att området är lämpligt för de användningar som lagts i planen och att ingen ny utredning behöver göras. Buller på skolgård Naturvårdsverkets riktvärden för buller från väg- och spårtrafik vid skolgård ”Naturvårdsverkets vägledning och riktvärden för buller på skolgård” anger att ekvivalent ljudnivån 50 dBA bör alltid uppnås vid så stor del av varje skolas utevistelseyta som möjligt såväl vid nyplanering som vid be- fintliga verksamheter. För övriga vistelseytor utomhus bör målsättningen vara att klara 55 dBA ekvivalent nivå. De yttre störningar som kan påverka är buller från trafik på väg 700, öster om planområdet. Med anledning av detta har kommunen gjort en bullerberäkning som visar att 10,1 meter från vägmitt väg 700 blir den ekvi- valenta ljudnivån 50 dBA. Om skolgård förläggs 13,1 meter från vägmitt nås 49 dBA ekvivalent ljudnivå. En planbestämmelse har satts om att skolgårdens friyta ska anordnas så att den inte utsätts för ljudnivåer över gällande riktvärden, därmed möjliggörs för skolgård och bullervärden uppfylls om användningen skola kom- mer att bedrivas i framtiden inom fastigheten. Sociala Barn Barnkonventionen berör barn och ungdomar upp till 18 år. Barnkonventionen ställer krav på att barnens bästa beaktas i alla beslut som rör barn. Inget lokaliseringsalternativ finns eftersom läget är fastställt och bostäder samt handel utreds att inrymmas inom området vilket kan beröra barn och unga. Detaljplaneförslaget riktas inte specifikt till barn och unga men eftersom bostäder och handel tillåts inom fastigheten kommer barn att besöka fastigheten tillsammans med vuxna. Tillgång till lek finns idag inom den egna trädgården som lämpar sig väl för barn och unga att röra sig på. Planområdets läge intill väg 700 kan innebära risk för barn som rör sig i området. Skolgård I Boverkets allmänna råd (2015:1) anges bland annat att det särskilt bör beaktas friytans storlek, utformning, tillgänglighet, säkerhet och förutsättningarna att bedriva ändamålsenlig verksamhet. Friytan bör placeras i direkt anslutning till byggnadsverk som innehåller lokaler för skola. En yta som fungerat som skolgård finns redan anlagd på fastigheten. Boverket anger att en skolgård bör ha en friyta om minst 30 m² per barn i grundskolan, 40 m² per barn i för- skolan och att den totala friytan bör helst överstiga 300 m². Inom den aktuella fastigheten har det tidigare inrymt en skola inklusive skolgård med ca 40-50 barn. I planförslaget möjliggörs det för en skolgård med en yta upp till ca 1 785 m² vilket ger en friyta om cirka 37 m² per barn med en till exempel förskola om 50 barn. ANTAGANDEHANDLING K o m m u n e n b e d ö m e r a t t y tan som finns inom fastigheten har tillräckligt stor friyta baserat på Boverkets all- männa råd om lämplighet om byggnaden i framtiden kommer att nyttjas som skola. Riksintresse Området ingår i Nedre Dalälvsområdet som, enl MB 4 kap §§ 1 o 2 med hänsyn till de natur- och kulturvär- den som finns i området, i sin helhet är av riksintresse och inom vilket turismens och friluftslivets intressen särskilt ska beaktas. Kommunen bedömer att planen varken påverkar områdets natur- och kulturvärden eller turismens och friluftslivets intressen i området på sådant sätt att planen ej bör genomföras. Detta eftersom området redan är exploaterat och privatägt samt därmed inte heller är tillgängligt för allmänheten. ANTAGANDEHANDLING 2026-05-11 Dnr: VDMB 2024-000412 Plan- och bygAgeVnEheSteTnA UNDERSÖKNING ~ BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING Tillhörande Lund 1:6 (f d Lunds skola) Avesta Kommun, Dalarnas län Syfte med planändringen Planens syfte är att möjliggöra för bostäder, kontor, handel och skola för att få en mer flexibel användning av fastigheten som tidigare inrymt en kommunal skola. Undersökning av behovet av miljöbedömning När en detaljplan eller ett planprogram ska upprättas eller ändras ska kommunen, enligt miljöbalkens 6 kap 3 §, göra en så kallad strategisk miljöbedömning i de fall planens, programmets eller ändringens genomförande kommer att ge en ”betydande miljöpåverkan” (BMP). Miljöbedömningen är en process där framtagandet av en ”miljökonsekvensbeskrivning” (MKB) är en del. Detta arbete ska inledas med en undersökning av frågan om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Resultatet av undersökningen ska sedan samrådas med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller programmet. Om kommunen redan i identifieringen kommer fram till att en strategisk miljöbedömning ska göras behöver dock inte sådant samråd ske. I miljöbedömningsförordningen (2017:966), och dess bilaga, finns bl.a. listat olika verksamheter som alltid ska anses medföra en betydande miljöpåverkan. Kommunen ska sedan, i ett särskilt beslut, avgöra om betydande miljöpåverkan kan antas. Om betydande miljöpåverkan kan antas uppstå ska en strategisk miljöbedömning göras. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Detaljplanens syfte är att möjliggöra för bostäder, kontor, handel och skola för att få en mer flexibel användning av fastigheten som tidigare inrymt en kommunal skola. Motivet till detta är att fastigheten är i privat bruk och har tidigare använts som skola men då fastighetsägaren fått avslag på att driva skola i privat regi finns önskemål att kunna möjliggöra användningarna bostad, handel, kontor men även skola om det blir aktuellt igen i framtiden. Detta för att få en bredare användning av fastigheten för att utveckla landsbygden med att skapa förutsättningar för bostad, småföretag/hantverk och service som handel för människor att bo och verka på landsbygden. Baserat på detta är kommunens bedömning att planändringens genomförande inte kommer att medföra någon betydande miljöpåverkan, och att det därmed inte erfordras någon miljöbedömning. ANTAGANDEHANDLING Checklista för att avgöra behovet av en miljöbedömning med MKB TÄNKT ANVÄNDNING ENLIGT DETALJPLANEN Frågeställning Ja Nej Kommentar Miljöbedömningsf Finns någon tänkt verksamhet med bland de som X örordning enligt förordningen ska antas medföra BMP GÄLLANDE REGLERINGAR OCH SKYDDSVÄRDEN Frågeställning Ja Nej Kommentar 3-4 kap MB Berörs området av 3-4 kap MB? (särskilda X Planområdet ligger inom ”Området utmed hushållningsbestämmelser, riksintresse för natur- Dalälven från Avesta till Skutskär” vilket är av och kulturmiljövård och rörligt friluftsliv) riksintresse för sina natur- och kulturvärden, där även turismens och friluftslivets intressen ska beaktas. Värdena påverkas ej eftersom området redan är exploaterat och privatägt samt därmed inte heller är tillgängligt för allmänheten. 7 kap MB Berörs området av 7 kap MB? X (Natur/kulturreservat, biotopskydd, strandskydd, naturminne, landskapsskydd, skyddsområde för vattentäkt) 5 kap MB Strider planen mot uppsatta miljökvalitetsnormer X enligt 5 kap MB eller andra riktvärden? (luftföroreningar, buller) Internationella Berörs området av internationella konventioner? X intressen (Natura 2000, UNESCO världsarv etc.) Naturvårdsplan/ Innehåller området höga naturvärden? X program (nyckelbiotop eller utpekat i olika naturvårdsprogram) Riksintressen Berörs området av riksintressen? (Natur, kultur, X Planområdet ligger inom ”Området utmed rörligt friluftsliv) Dalälven från Avesta till Skutskär” vilket är av riksintresse för sina natur- och kulturvärden, där även turismens och friluftslivets intressen ska beaktas. Värdena påverkas ej eftersom området redan är exploaterat och privatägt samt därmed inte heller är tillgängligt för allmänheten. Ekologiskt särskilt Är området ekologiskt känsligt, belagt med andra X känsligt område restriktioner? (förorenad mark) Byggnads- och Berörs området av byggnadsminnen eller X En mindre del av det nordöstra hörnet av fornminnen fornminnen? fastigheten berörs av ”möjlig kulturhistoriska lämningar”. Lokala Berörs området av lokala inventeringar? (ängs- X inventeringar och hagmark, sumpskog, hotade/rödlistade arter) Lokala värden Är området opåverkat eller har det särskilda X värden ur boendesynpunkt? (oexploaterat, bullerfri zon, närrekreationsområde) ANTAGANDEHANDLING RIKTLINJER Frågeställning Ja Nej Kommentar Gällande ÖP/FÖP Strider planen mot gällande ÖP/FÖP eller andra X Eftersom översiktsplanen är inaktuell är den nu kommunala planer eller program? föreslagna detaljplanen inte förenlig med översiktsplanen och handläggs därför med utökat planförfarande. Sannolikt kommer en ny översiktsplan att föreslå samma utveckling i området som den tidigare översiktsplanen. Skyddsavstånd Är området påverkat av skyddsavstånd? X (riktvärde för skyddsavstånd till ny och befintlig bebyggelse) FÖRÄNDRINGAR I SAMBAND MED NY DETALJPLAN Frågeställning Ja Nej Kommentar Mark- och Ger planens genomförande en förändrad mark- X I den gällande detaljplanen anges allmänt vattenanvändning och/eller vattenanvändning? ändamål. Bostad, handel och kontor föreslås som nya användningar då fastigheten är i privat ägo. Exploatering Ger planens genomförande en ökad X exploateringsgrad? Transporter/ Ger planens genomförande en betydande ökning X kommunikationer av fordonstrafik? Följdinvestering Är planens genomförande i behov av X följdinvesteringar? (Infrastruktur, vägar, VA, energi) Omgivande Ställer planens genomförande krav på X markanvändning förändringar av omgivande markanvändning? (stormarknader, industri, övriga anläggningar) Anmälan, tillstånd Kräver föreslagna verksamheter eller planens X genomförande anmälan eller tillstånd enligt MB? Förebyggande Kan planens genomförande medföra så negativa X åtgärd effekter att förebyggande åtgärder eller kompensationsåtgärder behöver vidtas? Miljömål Strider planen mot uppsatta miljömål: nationellt, X regionalt eller lokalt? EFFEKTER PÅ MILJÖN (0 = ingen, 2 = måttlig och 3 = betydande påverkan) Frågeställning 0 2 3 Kommentar Mark Planens genomförande ger negativ X inverkan på marken? (instabilitet, sättningar, rasrisk etc.) Luft och klimat Planens genomförande ger negativ X inverkan på luft eller klimat? (föroreningar, luft, lokalklimat, vind) Vatten Planens genomförande ger negativ X inverkan på yt- och grundvatten? (vattenkvalitet, minskade vattentillgångar, förändrade infiltrationsförhållanden) Vegetation Planens genomförande ger negativ X inverkan på vegetation? (minskning eller införande av ny växtart) Djurliv Planens genomförande ger negativ X inverkan på djurlivet? (förändring av ANTAGANDEHANDLING sammansättning eller antal, minskning eller införande av art, gräns) Miljöpåverkan från Finns miljöpåverkan från omgivande X omgivning verksamhet? Landskapsbild och Planens genomförande ger negativ X stadsbild inverkan på landskaps och/eller stadsbilden? (utsikter, utblickar, landmärken etc.) Omgivning Planens genomförande ger negativ X inverkan på omgivningen i övrigt? (stadsbild, grannar, verksamheter) Översvämning Planens genomförande ger risk för X översvämning EFFEKTER PÅ HUSHÅLLNINGEN MED MARK, VATTEN OCH ANDRA RESURSER (0 = nej 2 = till viss del 3 = ja) Frågeställning 0 2 3 Kommentar Naturresurser Planens genomförande innebär att en X långsiktigt hållbar resursanvändning inte främjas? (uttömmande av ej förnyelsebara resurser såsom dricksvatten, grus- och bergtäkter mm) Rekreation/ Planens genomförande ger inverkan på X friluftsliv rekreation och rörligt friluftsliv? (närströvområden, parker, grönstråk, utflyktsmål, vandringsleder, frilufts- och idrottsanläggningar) Kulturmiljö Planens genomförande ger negativ X inverkan på kulturhistoriska värden? (arkeologi, fornlämningar, jord-, skogsbruks- eller industrihistoriska värden) STÖRNINGAR OCH EFFEKTER PÅ HÄLSA OCH SÄKERHET (0 = nej 2 = till viss del 3 = ja) Frågeställning 0 2 3 Kommentar Buller Planens genomförande ger störningar i X form av ljud? (människor exponeras för störande buller) Föroreningar Planens genomförande ger ökade utsläpp X av hälsofarliga ämnen? Ljus Planens genomförande ger störningar i X form av ljus? Vibrationer Planens genomförande ger störningar i X form av vibrationer? (människor exponeras för markvibrationer) Säkerhet Planens genomförande innebär risker? X (explosion, brand, strålning, utsläpp, förhöjda risker vid transporter av farligt gods) Elektriska/ Elektriska/magnetiska fält kan påverka X magnetiska fält planen? Markradon Planen ligger inom område med risk för X markradon? ANTAGANDEHANDLING UTVÄRDERING Frågeställning Ja Nej Kommentar Innebär förslaget tydliga motsättningar mellan olika intressen? X Är det sannolikt att allvarliga negativa effekter uppkommer? X Är osäkerheten av bedömningen av effekter stor? X Är effekterna varaktiga eller irreversibla? X Kan planens genomförande innebära negativ effekt inom enskilda X områden på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten och andra naturresurser? (kumulativa effekter beaktas) RESULTAT AV BEHOVSBEDÖMNINGEN Frågeställning Ja Nej Kommentar Planens genomförande kan innebära en betydande påverkan på miljön, X hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser. En miljöbedömning (MKB) enligt 4 kap 34§ PBL erfordras? En MKB eller en konsekvensbeskrivning till planen skall särskilt --- behandla följande aspekter: Sida Kommunstyrelsens SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) samhällsplaneringsutskott Sammanträdesdatum 2026-08-24

10 § fjärde stycket väglagen är formulerat enligt följande: En åtgärd på en befintlig väg ska inte anses vara byggande av väg om 1. åtgärden medför endast marginell ytterligare påverkan på omgivningen, och 15 2. berörda fastighetsägare eller innehavare av särskild rätt skriftligen medgett att mark eller annat utrymme får tas i anspråk. I Trafikverkets arbetssätt (TDOK 2013:0291) för dessa åtgärder, vilka benämns SO- åtgärder, består prövningen för att kunna tillämpa undantaget av fyra steg: 1. Det gäller endast åtgärder på befintlig väg eller järnväg. Det gäller förändringar som behövs för vägens eller järnvägens bestånd, drift eller brukande. Reglerna kan inte tillämpas för åtgärder som innebär avvikelser från en fastställd väg- eller järnvägsplan i ett ännu inte färdigställt projekt. Sådana avvikelser hanteras genom lagreglerna om s.k. oväsentlig avvikelse eller ändring av plan. 2. Det ska vara fråga om små och okomplicerade åtgärder Som exempel på sådana åtgärder nämns i förarbetena att: • göra smärre justeringar i längs- eller höjdled av en väg, • anlägga en buss- eller rastficka eller en tryckbank, • anlägga eller förlänga plattformar eller • losstagning (skrotning) av berg för att utvidga tunnlar. Det är åtgärder av den omfattning som redovisas i exemplen ovan som lagen avser. Om omfattningen är större än så kan åtgärden i dagsläget inte undantas från formell planläggning även om kriterierna för undantag i övrigt är uppfyllda. Hur åtgärden uppfattas av omgivningen kan vara ett stöd för bedömning av åtgärdens omfattning. Åtgärden ska vara något som av de flesta, och med normalt språkbruk, uppfattas som liten. Åtgärden ska dessutom vara okomplicerad (i förarbetena används både begreppen enkel och okomplicerad), d.v.s. avvägningen mellan olika intressen ska vara enkel att göra. 3. Det ska vara fråga om åtgärder som endast medför marginell, eller ingen, ytterligare påverkan på omgivningen. En förutsättning är att åtgärden inte medför någon beaktansvärd olägenhet för omgivningen när åtgärden är genomförd. Det ska således vara uppenbart att andra intressen inte motverkas mer än marginellt. Detta bör kunna konstateras genom en enkel bedömning. Om så inte är fallet ska 16 bedömningar och intresseavvägningar göras inom ramen för en formell planläggningsprocess. Det är den tillkommande påverkan som den aktuella åtgärden orsakar som ska bedömas. Omständigheter som har betydelse vid bedömningen är bland annat av omgivningens karaktär och känslighet, till exempel om det finns bebyggelse eller känslig miljö i närheten. När en åtgärd är genomförd kan anläggningen eller trafiken få negativ påverkan på eventuella natur- och kulturvärden i näraliggande mark- och vattenområden eller försämra möjligheterna att använda intilliggande mark för boende eller någon annan verksamhet. Finns behov av skyddsåtgärder för att minska eller hindra påverkan på miljön är normalt bedömningen att åtgärden medför mer än marginell ytterligare påverkan på omgivningen. Även om åtgärder görs helt eller delvis utanför befintligt vägområde/järnvägsfastighet utesluter det inte att den ytterligare omgivningspåverkan blir marginell. Vid en större utvidgning av området är det dock troligast att påverkan blir mer än marginell oberoende av hur omgivningen ser ut. 4. Eventuell markåtkomst kan ske på frivillig grund. Om ny mark behöver tas i anspråk är en ytterligare förutsättning att berörda fastighetsägare och innehavare av särskild rätt, till exempel servitutsrätt eller ledningsrätt, skriftligen medger att mark eller utrymme får tas i anspråk. För allmän väg innebär det att vägrätt uppkommer om samtliga undantagskriterier är uppfyllda. Varken i förarbetena eller i väglagen, eller i Trafikverkets arbetssätt, nämns hur detaljplanebestämmelser skulle kunna påverka bedömningen vid tillämpning av undantaget. Dock har en detaljplan ibland kunnat motivera varför en åtgärd anses vara okomplicerad (intresseavvägningen är redan gjord och markanvändningen är bestämd) eller varför en åtgärd inte medför omgivningspåverkan (omgivningen har i och med detaljplanen att räkna med en förändring). Allmän väg inom detaljplanelagt område För att anlägga en ny allmän väg eller bygga om en befintlig väg krävs enbart prövning enligt väglagen. Behov av förändringar på redan befintliga vägar hänger ofta samman med andra förändringar i vägens närområde som kan vara initierade genom den kommunala planeringen. I PBL finns krav på reglering med detaljplan om en bebyggelse ska förändras och regleringen behöver ske i ett sammanhang. Då kan vägen inkluderas och förändringen prövas i ett sammanhang. När allmän väg ska byggas inom detaljplanelagt område så får inte vägen byggas i strid mot detaljplanen eller planbestämmelserna. Om syftet med planen eller 17 bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. I arbetet med att upprätta en vägplan identifieras vilka detaljplanelagda områden som berörs, ifall vägen stämmer överens med detaljplanen, om vägförslaget kan ses som en mindre avvikelse som inte motverkar detaljplanens syfte eller ifall detaljplanen behöver ändras eller upphävas. Ifall en allmän väg med statlig väghållare ligger inom område med detaljplan så är det vanligast förekommande att detaljplanens användning är allmän plats för väg eller gata med kommunalt huvudmannaskap. Då är vägen både allmän väg enligt väglagen och planlagd som väg/gata enligt plan- och bygglagen (PBL). Då gäller fortfarande väglagens regler om vägområde och exempelvis tillstånd enligt 43—44 §§ väglagen. I de fall en detaljplan har kommunalt huvudmannaskap, marken är avsedd till allmän plats och marken eller utrymmet har tagits i anspråk av kommunen för avsett ändamål (33 § väglagen) så upphör vägrätten, alternativt kan inte uppstå. Kommunen ska då istället tillhandahålla den mark eller utrymme som behövs för den allmänna vägen (7 § väglagen). Det innebär att ifall kommunen inte löser in marken, och fastighetsägaren heller inte begär att bli inlöst, så kommer upplåtelseformen för den allmänna vägen att vara vägrätt. Ifall vägåtgärden sker med stöd av 10 § fjärde stycket väglagen (s.k. SO-åtgärd, se avsnitt 3.2.2) så fungerar reglerna om vägrätt och vägområde på samma sätt som om en vägplan hade tagits fram, dvs ett vägområde uppstår och ifall vägrätt uppstår eller inte beror bland annat på om kommunen löst in marken eller inte, alternativt ifall kommunen redan äger marken sedan tidigare. För den omvända situationen – att en allmän väg detaljplaneläggs – så gäller något annorlunda förutsättningar: • Ifall detaljplanen förutsätter andra åtgärder än för vägändamål inom vägområdet så krävs tillstånd enligt 43—44 §§ väglagen. • Ifall detaljplanen förutsätter att vägområdet förändras så krävs beslut enligt väglagen, till exempel om indragning av väg eller SO-åtgärd/vägplan, beroende på om vägområdet minskas respektive utökas. • Ifall detaljplanen anger allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap och den allmänna vägen planläggs som allmän plats så upphör eventuell vägrätt när kommunen löser in marken enligt 33 § väglagen. • Ifall detaljplanen förutsätter vägåtgärder på den allmänna vägen så har kommunen att förvänta sig att staten genomför dem, enligt 6 kap. 19 § PBL samt 12 § väglagen. Detta kräver en samverkan mellan kommunen och väghållaren i samband med att detaljplanen upprättas. Eftersom 18 vägåtgärderna måste prövas enligt väglagen, är det viktigt att i tidigt skede utreda – under förutsättning att väghållaren kan godkänna åtgärden – ifall åtgärden kräver vägplan eller om undantaget enligt 10 § fjärde stycket väglagen (s.k. SO-åtgärd, se avsnitt 3.2.2) kan tillämpas. Kan då situationen uppstå där den enskilde får dubbel ersättning, ifall kommunen löser in mark som är ett befintligt vägområde? Detta regleras i både väglagen och expropriationslagen. Har vägrätt sedan tidigare uppstått så ska väghållaren betala intrångsersättning till markägaren (55 § väglagen). I vissa situationer kan ersättningsförhandlingarna dra ut på tiden, men väghållaren ska ändå fullgöra ersättningsskyldigheten trots att vägrätten har upphört till följd av en detaljplan (57 § väglagen). När kommunen sedan löser in marken så ska inte någon ersättning utgå (4 kap. 1 § tredje stycket expropriationslagen). Då inlösen av allmän plats vanligtvis sker genom lantmäteriförrättning är det i dessa situationer av betydelse att upplysa lantmäterimyndigheten om att ersättning inte ska utgå. Trafikverkets yttranden kring kommunala planer Trafikverket har olika roller i samhällsbyggnadsprocessen. Dels deltar Trafikverket som sakägare och väghållare i dialog och samråd och dels är Trafikverket, som statlig myndighet, stöd till länsstyrelsen som samlat företräder statens intressen. Tidiga skeden Trafikverkets ambition är att aktivt och konstruktivt delta i den kommunala planeringens tidiga skeden, och därmed skapa förutsättningar för att lösa avgörande frågor för det fortsatta planarbetet. Trafikverket vill delta i dialogen så snart det väcks en fråga som påverkar samhällsstrukturen och därmed transportsystemet. Samarbete i tidiga skeden är alltid att föredra framför granskning av färdiga förslag. Om berörda aktörer känner till varandras roller och uppgifter kan man ömsesidigt efterfråga och initiera samarbete vid rätt tillfällen (Trafikverket, 2020). Statens intressen, riksintressestöd till länsstyrelsen Den kommunala planeringen, med stöd i PBL, utgår från översiktsplanen, som ska omfatta allt mark- och vattenområde inom kommunen. Kommunen ska i översiktsplanen redovisa grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden för hela kommunen. Grunddragen ska framgå av en karta. Av planen ska det även framgå hur kommunen anser att den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras (SFS 2010:900 3 kap). Det innebär även lokalisering av ny infrastruktur. Översiktsplanen utgör vägledning för bland annat detaljplanering, bygglovsprövning utanför detaljplanelagt område och andra tillståndsprövningar. 19 När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan ska kommunen samråda med länsstyrelsen, regionen och de kommuner som berörs. Kommunen ska också ge kommunens medlemmar, andra myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i samrådet. Trafikverket har ett väsentligt intresse av förslaget och lämnar synpunkter på översiktsplanen utifrån rollen som väghållare, men den huvudsakliga uppgiften i arbetet med översiktsplan är att bistå länsstyrelsen i sitt uppdrag att samlat företräda statens intressen i översiktsplaneprocessen, vanligen utifrån riksintresseanspråk. Yttranden vid detaljplan Vid detaljplanläggning anges hur förslaget till detaljplan stämmer med översiktsplanen. Om den är förenlig så kan lämplig lokalisering anses vara klar i och med översiktsplanen. Kommunen kan planlägga utan detta stöd men detaljplanen behöver då hantera avvägningen mellan allmänna och enskilda intressen, 2 kap PBL. Trafikverket fattar beslut om markanspråk för riksintresse kommunikationer enligt 3 kap 8 § Miljöbalken. Vid yttrande över detaljplaner lämnar Trafikverket synpunkter på de riksintresseanspråk som berörs av förslaget till detaljplan. Länsstyrelsen inhämtar andra myndigheters motsvarande anspråk och synpunkter och svarar för samordningen av de statliga intressena. Länsstyrelsen ska, enligt PBL, utöva tillsyn över och bevaka vissa statliga och mellankommunala intressen. Genom länsstyrelsens medverkan i planprocessen är det meningen att de frågor som länsstyrelsen särskilt ska bevaka genom tillsyn, ska uppmärksammas tidigt, så att det är möjligt för kommunen att beakta länsstyrelsens synpunkter. Dialogen mellan stat och kommun om dessa intressen sker både under samrådet och under granskningen. I granskningsskedet ska länsstyrelsen ge ett tydligt besked till kommunen om detaljplanen är godtagbar utifrån de intressen som kan leda till ett upphävande. Kommunen ska alltså, innan planen antas, få veta om det finns en risk att länsstyrelsen kommer att ingripa genom sin tillsyn mot planbeslutet. De ingripandegrunder som räknas upp är: • ett riksintresse enligt miljöbalken inte tillgodoses • regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt • en miljökvalitetsnorm enligt miljöbalken inte följs • strandskydd enligt miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser 20 • en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Trafikverkets riksintresseanspråk kan vara en grund för den prövning länsstyrelsen gör. I de yttranden som lämnas finns en tydlig koppling till prövningsgrunderna eftersom dessa är en viktig del av processen. Trafikverket granskar planen även utifrån sakägargrunder, d.v.s. i rollen som väghållare. Här betraktas planen utifrån påverkan på vägen, möjlighet till drift, underhåll, påverkan på vägkropp m.m. Trafikverksregionerna är väghållningsmyndighet. Många Länsstyrelser vill att det är tydligt i vilken roll, stat eller sakägare, Trafikverket lämnar synpunkterna. Samma yttrande innehåller vanligen båda aspekterna. Det är angeläget att tänka efter före hur en överklagan skulle kunna se ut. Det händer att Trafikverket överklagar samtidigt som länsstyrelsen beslutar att överpröva. För dessa frågor kan överklagande tillämpas enl. PBL 13:10. Statliga myndigheter har dock enligt denna bestämmelse talerätt i egenskap av berörd sakägare. Staten kan alltså som sakägare bevaka sina intressen när det gäller beslut som direkt berör till exempel statlig mark (PBL 13 kap 10§). Finansiering av åtgärder När kommunerna planerar för förändrad markanvändning kan det föranleda behov av förändringar i det statliga vägnätet. Åtgärder i det statliga vägnätet finansieras normalt sett genom länsplan (regionala vägar) eller nationell plan (nationella vägar). Planerna uppdateras på uppdrag av regeringen, ungefär vart fjärde år. Trafikverket bistår med underlag och genomför planerna, men det är regeringen respektive länsplaneupprättarna som beslutar om vilka åtgärder som ska finnas med i planerna. Om en kommun är villig att finansiera hela åtgärden behöver den inte finnas med i nationell plan eller länsplan. Den behöver dock fortfarande komma med i Trafikverkets verksamhetsplanering. Åtgärder på den statliga vägen är en följd av en utvecklingsambition hos kommunen. Vägåtgärden kan därför sägas vara del i ett sammanhang och inte en brist i transportsystemet. Åtgärdsvalsstudier, metodiken för att lösa transportrelaterade behov, tillämpas inte eftersom bristen uppkommer först i samband med exploateringen/förändringen som kommunen driver. Kommunens detaljplan syftar till att pröva markens lämplighet för ett visst ändamål – där i ingår vägåtgärden. 21 Avsiktsförklaring och medfinansieringsavtal En avsiktsförklaring mellan kommun och Trafikverket tas fram för åtgärder med planerad byggstart år 4 – 6. Avsiktsförklaringen syftar till att identifiera viljan till, preliminär inriktning och omfattning av medfinansiering samt anger villkoren, formerna och tidplanen för fortsatt samverkan rörande utpekade åtgärder. Avsiktsförklaringen tidsbegränsas till nästa planrevidering och är inte bindande. Ett medfinansieringsavtal tas därefter fram för åtgärder med planerad byggstart år 1 - 3 och syftar till att bestämma omfattning av åtgärder, parternas ansvar samt finansieringen av åtgärden. Det är ett avtal som binder parterna, men utan klausuler om skadestånd. Avtalet ska ligga inom ramen för det bemyndigande som regeringen gett Trafikverket. (Förhandling och förvaltning av avtal om medfinansiering och samverkan med externa TDOK 2017:0422). För att säkerställa finansiering av de åtgärder som blir tillämpbara som ett undantag genom §10 väglagen till följd av en kommunal detaljplan kommer Trafikverket att i sitt yttrande över förslaget till detaljplan ange att ett avtal måste tecknas före beslut om planens antagande. Initiativ till detaljplaner kan komma från privata intressenter (exploatörer, byggherrar, fastighetsägare med flera). Sådana initiativ ger upphov till kommunala avtal med intressenten. Det kan vara ett plankostnadsavtal som definierar att planen tas fram men också ett exploateringsavtal som reglerar en detaljplans genomförande, PBL 6 kap 39 och 40§§. Bevakningsärenden Trafikverket har som huvudinriktning att alla åtgärder på det statliga vägnätet ska planeras och genomföras av Trafikverket. Produktkvaliteten i Trafikverkets anläggning måste vara rätt så att ett överlämnande till förvaltaren av anläggningen är möjligt och att drift och skötsel kan ske kostnadseffektivt och säkert. I vissa fall kan åtgärder dock genomföras genom ett bevakningsuppdrag, d.v.s. ett uppdrag där Trafikverket genom en bevakningsledare säkerställer att Trafikverkets krav på statlig anläggning tillgodoses i samband med att åtgärd som berör eller kan påverka det statliga väg- eller järnvägsnätet initieras och genomförs av extern part. Det handlar framför allt om små och okomplicerade åtgärder på lågt trafikerade vägar. Samordnat förfarande Enligt dagens regelsystem så finns en möjlighet till ett förenklat förfarande vid upprättande av vägplaner, i de fall åtgärden har prövats eller ska prövas i en detaljplan. Det förenklade förfarandet innebär att 22 • samråd om vägens lokalisering och utformning i detalj inte behöver ske om vägplanen enbart gäller åtgärder som också har prövats eller ska prövas genom detaljplanen (15 b § väglagen), • det inte behövs någon miljökonsekvensbeskrivning som är särskilt upprättad för vägplanen om vägplanen enbart gäller åtgärder som också har prövats eller ska prövas genom detaljplanen (16 c § väglagen), • kungörandet av vägplanen får samordnas med det kungörande som ska ske i detaljplaneärendet, om förslaget enbart gäller åtgärder som också har prövats eller ska prövas genom detaljplanen (17 § väglagen). Samordningen innebär dock fortfarande att en vägplan tas fram och fastställs, men tanken enligt förarbetena var att genom dessa förenklingar i vägplaneprocessen göra att det skulle gå fortare och bli mindre kostsamt att ta fram vägplaner i dessa situationer. Det ska också nämnas att samordningsreglerna även infördes i PBL och ter sig liknande – dvs. vissa moment i detaljplaneprocessen kan undgås ifall åtgärden prövats eller ska prövas i en vägplan. Eftersom denna rapport syftar till att belysa möjliga förändringar i väglagen redogörs det inte ytterligare för samordningsreglerna i PBL 23 Problembeskrivning I Ds 2023:28 Nationell fysisk planering redovisas två problem med dagens planläggning enligt väglagen och PBL, att det är en dubbelprövning och att det är för långa ledtider. Trafikverket har dock fått uppfattningen att kärnan i problemet är den oförutsägbarhet som kommunerna ställs inför när de ska upprätta detaljplaner som påverkar statlig väg. Nedan följer Trafikverkets redogörelse av dessa problem. Dubbelprövning Problembilden som presenteras i rapporten Ds 2023:28 Nationell fysisk planering är att ”…den dubbelprövning som åtgärder inom tätort på det nationella vägnätet alltid genererar genom att sådana kräver både detaljplan enligt PBL och vägplan enligt väglagen” och att det kommer olika besked från olika nationella/statliga instanser. Som beskrivet ovan i avsnitt 3.1 krävs det inte alltid vägplan för åtgärder på det statliga vägnätet. Begreppet dubbelprövning är också missvisande. Dubbelprövning innebär att samma sak prövas två gånger. Så är inte fallet vid både vägplan och detaljplan för samma åtgärd. Detaljplanen syftar till att pröva lämplig markanvändning för ett område. I detaljplaner ingår fler användningar, exempelvis gator, natur, bostäder eller centrum. Vägplanen prövar enbart ett ändamål vilket är just byggande av väg. Förändringar i syfte att nå resultat för de åtgärder som denna utredning studerat med en mer sammanhållen process skulle innebära förbättringar. Väglagen kontra plan- och bygglagen Det finns både likheter och skillnader mellan en vägplan och en detaljplan. Båda prövningarna utreder markanspråk och omgivningspåverkan och resulterar i möjligheten att anlägga en väg. Lagstiftningarna som de respektive planerna prövas mot har dock olika syften och upplägg. Plan- och bygglagen inriktar sig på planeringsprocessen där byggande och förändring av mark- och vattenanvändningens många intressen ska samordnas och konflikter lösas i ett tidigt skede. Plan- och bygglagens förfaranden syftar till att identifiera lämplig mark- och vattenanvändning sett till både allmänna och enskilda intressen. Enligt PBL 4 kap. 2 § 2p finns krav på kommunen att ta fram detaljplan för ny sammanhållen bebyggelse eller för befintlig bebyggelse som ska förändras om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt. 24 Sammanhållen bebyggelse definieras i PBL 4 kap. 2 § som bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark. Det innebär att byggnaderna ligger så nära varandra att de utgör en tydlig grupp, där tomterna antingen har gemensam gräns eller endast separeras av exempelvis en väg eller ett grönområde. Länsstyrelsen har tillsyn över kommunernas detaljplanering och kan överpröva detaljplaner. Det är ett verktyg för staten där planer som inte anses tillgodose eller tillräckligt belysa viktiga aspekter så som exempelvis riksintressen eller hälsa och säkerhet kan upphävas genom länsstyrelsens beslut3. Väglagen är en så kallad sektorslag. Den gäller ”bara” allmän väg. Väglagen definierar vad som är en allmän väg och dess anordningar, vad väghållning är och vem som är ansvarig för väghållningen och reglerar processen för att bygga en allmän väg liksom drift och underhåll av en allmän väg. En detaljplan och en vägplan fyller olika syften och prövningarna är därför olika. Dock sker samråd och granskning på ett likartat sätt i båda planerna vilket kan ge uppfattningen av att det sker en dubbelprövning. En detaljplan har till syfte att fastlägga platsens lämplighet för en viss markanvändning. I en detaljplan läggs marken ut som kvartersmark eller allmän platsmark och när kommunen är huvudman i planen uppkommer en skyldighet att lösa in den mark som redovisats som allmän platsmark. Detta sker då med äganderätt eller undantagsvis med servitut men först sedan en lantmäteriförrättning genomförts. Någon vägrätt uppstår inte i detaljplanen. Istället regleras användningen, på den juridiskt bindande plankartan, till ett vägändamål, GATA, VÄG etc., enligt Boverkets föreskrifter om detaljplan. Användningen väg eller gata är så kallad allmän plats och genom planen knyts en huvudman till den. Huvudmannen har ansvar för genomförandet av allmän plats, förfarandet är olika för enskilt respektive kommunalt huvudmannaskap. Ytor för tillfällig användning kan regleras i detaljplan, men de är tidsbegränsade och kan bara ske inom planområdet. Förutom att det tas fram en detaljplan som möjliggör exploatering kan man anta att det även kommer att krävas bygglov för exploateringsåtgärderna. Även kommunens byggnationer kräver således en form av ”dubbelprövning” i och med att detaljplanen först ger ramarna men bygglovet reglerar detaljerna. Vägplanen har som ett syfte att ordna markåtkomsten för en specifik åtgärd, både det permanenta och tillfälliga behovet. Därtill prövas vilka skyddsåtgärder som behövs för att minimera påverkan på omgivningen och identifiera vilka övriga tillstånd som behövs för att genomföra projektet. Detta sker genom att marken redovisas som vägrätt, inskränkt vägrätt och tillfällig nyttjanderätt. Den tillfälliga 3 Boverket, 2023. Plan- och bygglagstiftningens utveckling. Plan- och bygglagstiftningens utveckling - PBL kunskapsbanken - Boverket 25 nyttjanderätten (etableringsytor, ytor för byggtrafik m.m.) är av stor betydelse för att kunna genomföra byggnationen. En vägplan kan beskrivas som bygglovets motsvarighet, dvs en fastställd vägplan är som ett bygglov, alltså det tillstånd som behövs för att genomföra det aktuella vägprojektet. Det är inte samma sorts prövningar i en detaljplan och i en vägplan, de har olika detaljeringsnivå och de olika planerna ger olika rättsverkan, en vägplan motsvarar prövningen i ett bygglov och motsvarar ett expropriationstillstånd. Det är alltså ingen dubbelprövning utan två olika typer av prövningar på olika detaljeringsnivåer och med olika syften. Miljöprövning När det gäller miljöprövning enligt miljöbalken skiljer sig förfarandet åt beroende på om det handlar om en detaljplan enligt PBL eller en vägplan enligt väglagen. Vid upprättande av en detaljplan ska kommunen bedöma om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om så är fallet måste en miljöbedömning enligt kapitel 6 i miljöbalken göras. Denna typ av miljöbedömning kallas för strategisk miljöbedömning, eftersom den sker på ett övergripande plan och tar hänsyn till mer generella frågor om markens lämplighet för exempelvis bostäder, industri eller infrastruktur. Kommunen ansvarar för processen, men länsstyrelsen har en viktig roll i att avgöra om en betydande miljöpåverkan föreligger och att samordna statliga intressen. För vägplaner är miljöprövningen direkt kopplad till ett konkret projekt, alltså byggandet eller ombyggnaden av en allmän väg. Det innebär att en miljöbedömning eller miljökonsekvensbeskrivning blir en integrerad del av vägplanen. Miljöprövningen sker alltså som en del av den fysiska planeringen och genomförs av den ansvariga väghållningsmyndigheten, oftast Trafikverket. Till skillnad från detaljplanen, där miljöprövningen är vägledande för kommande exploatering, utgör vägplanen ett faktiskt tillstånd enligt väglagen och miljöbalken. Det innebär att när vägplanen har fastställts och vunnit laga kraft så ger den både rätt att bygga vägen och rätt att använda marken, inklusive tillfällig markåtkomst. Den fungerar därmed ungefär som ett kombinerat bygglov och expropriationstillstånd. En annan skillnad är att vägplanens miljöprövning ofta är mer detaljerad och tekniskt inriktad, medan detaljplanens miljöprövning är bredare och mer strategisk. Långa ledtider i Trafikverkets processer Ett problem som kommunerna upplever som mer problematiskt än själva prövningen är att kommunens och Trafikverkets tidplaner inte överensstämmer. Det är inte den dubbla prövningen utan de dubbla processerna som ställer till problem. När kommunen ansvarar för detaljplanen och Trafikverket för 26 vägåtgärden krävs tät samordning – både tekniskt, juridiskt och tidsmässigt. Det är vanligt att kommunens planeringshorisont är kortare och mer projektfokuserad medan Trafikverkets arbetssätt är mer långsiktigt, styrt av regelverk, nationella eller regionala prioriteringar och en intern process. Skillnaden i arbetssätt, ansvar och kultur leder ibland till att projekt inte går i takt. Trafikverket ansvarar för hela det statliga vägnätet i landet, och har en stor mängd projekt att hantera, både nationellt och regionalt. Även om kommunen finansierar åtgärden, måste Trafikverket prioritera inom befintlig resurs- och personalram, tilldela intern projektledning och teknisk kompetens samt säkerställa att åtgärden inte påverkar andra pågående eller planerade projekt. Detta skapar ofta kö-effekter i planeringen och tidsfördröjningar innan ett projekt ens kan påbörjas. Trafikverket arbetar dock aktivt med att förbättra leveransförmågan genom att korta verksamhetens ledtider i planering och byggprojekt. I de fall en åtgärd bedöms vara en SO-åtgärd (se avsnitt 3.2.2) är ambitionen att åtgärden ska utredas och projekteras parallellt med framtagandet av detaljplanen. Det kräver dock att kommunen upprättar en tidig dialog med Trafikverket när de påbörjar planarbetet. Förändringar i detaljplanen kan också leda till förändringar i åtgärdens omfattning, vilket kan innebära förlängning av Trafikverkets ledtider eller till och med att åtgärden bedöms vara byggande av väg och att en vägplan därmed behöver upprättas. Oförutsägbarhet Rapporten Ds 2023:28 Nationell fysisk planering nämner kort att kommunerna upplever att det finns en osäkerhet kring överenskommelser om åtgärder med ”staten”, som de baserar sin detaljplan på. När Trafikverket sedan kommer längre i sin utredning (och eventuell vägplan) så händer det att åtgärden har förändrats till den grad att den inte ryms inom detaljplanen. Det innebär att kommunen behöver göra om den detaljplan som de nyss har antagit. Plangräns, användningsgräns och egenskaper i detaljplanen ska anges med exakthet i ett skede då kunskapen om åtgärden på den statliga vägen inte är fullständig. I processen både för att ta fram vägplan och detaljplan ska berörda ha möjlighet att yttra sig och påverka planens utformning, därför är inte markanspråken för åtgärden på den statliga vägen fullt ut kända förrän i vägplanens slutskede. En konsekvens av de separata processerna är att kommunen behöver göra om den detaljplan som nyligen antagits. Att ändra en detaljplan före genomförandetidens utgång är förknippat med ersättningsanspråk från dem som har haft rättigheter i detaljplanen som kan påverkas negativt av en ändring. 27 Hur vanliga är problemen? Trafikverkets analys att det inte är dubbla prövningar som är problemet bekräftas av de parter som Trafikverket har haft dialog med under uppdragets gång; Boverket, SKR och länsstyrelsens expertgrupp för infrastruktur. Utöver dessa har frågan diskuterats på ett möte med kommunala plan- och exploateringschefer som SKR kallade till. Cheferna beskrev istället att det inte är lätt att synkronisera Trafikverkets tidplaner med de kommunala när kommunen tar fram detaljplan som berör statlig väg. Det kommer ofta besksked från Trafikverket i sena skeden som innebär att kommunen får ändra i sitt pågående planarbete i ett sent skede eller ändra i en redan antagen plan. Detta gäller inte bara när kommunen har med den statliga vägen i sin detaljplan utan även om detaljplanen är angränsande till det statliga vägområdet; behövs mer vägområde behöver detaljplanegränsen flyttas. Ett exempel när det i dag kan behövas både en vägplan och en detaljplan är när kommunen planerar för ett nytt bostads- eller industriområde i ett område som inte tidigare omfattas av detaljplan. Om det då behövs en avfart från det nationella vägnätet behöver ombyggnaden av den allmänna vägen prövas i en vägplan, förutsatt att åtgärden inte är sådan liten okomplicerad åtgärd (s.k. SO-åtgärd) som innebär att åtgärden enligt väglagen inte utgör byggande av väg (se 10 § fjärde stycket väglagen). Att även den åtgärd som behövs för att bygga om den allmänna vägen behöver prövas i en vägplan innebär således att det krävs dubbla planeringsprocesser, vilket innebär att det finns risk för att den tid som behövs för planering blir längre än vad som hade behövts om även ombyggnaden av den allmänna vägen skulle kunna prövas i detaljplanen. Vad får problemen för konsekvenser (nollalternativ)? När en kommun tar fram en detaljplan för exempelvis ett nytt bostadsområde eller ett industriområde som kräver anslutning till det statliga vägnätet, uppstår ofta en beroenderelation till Trafikverket. Kommunerna har inte möjlighet att på ett enkelt sätt förutse utfallet, d.v.s. ifall åtgärden på den allmänna vägen kräver en vägplan eller ej. De kan göra allt ”rätt”, men det kan ändå landa i att åtgärden inte blir av. Många kommuner rapporterar att Trafikverkets planeringstider inte går i takt med kommunens. Det kan innebära att: • exploateringsavtal fördröjs, • byggstart skjuts upp, • kommunen tvingas revidera detaljplanens genomförandetid, • projektets ekonomi påverkas negativt (eftersom byggstarten skjuts upp och intäkter uteblir). 28 Diskussion och slutsatser Problembeskrivningen visar att det inte är dubbelprövningen som är problematiken, det är snarare de dubbla processerna för vägplan och detaljplan och att det är svårt för kommunerna att få besked om de åtgärder som Trafikverket ska genomföra med anledning av kommunal detaljplan. Det finns förenklingar i väglagen som innebär att små och okomplicerade åtgärder (SO-åtgärder, se avsnitt 3.2.2) inte anses vara ”byggande av väg” och därmed inte behöver vägplan. Trafikverket gör bedömningen om en åtgärd ska klassas som SO- åtgärd. Under projektering kan det dock visa sig att omfattningen av åtgärden ökar och att det inte längre kan klassas som SO-åtgärd och att en vägplan behövs. För kommunen innebär det att förutsättningarna förändras i ett sent skede, ibland efter att detaljplanen är antagen. Det kan också leda till att detaljplanen behöver förändras för att markanvändningen inte stämmer överens med det markanspråk som vägplanen anger. En förutsättning för en förenkling i väglagen skulle, enligt uppdraget, vara att åtgärden genomfördes inom sammanhållen bebyggelse. I fjärde kapitlet i PBL regleras när detaljplan ska upprättas inom sammanhållen bebyggelse, se avsnitt 4.1.1. Det innebär att åtgärder som genomförs med stöd i detaljplan kommer ske inom sammanhållen bebyggelse. I uppdraget ingår att säkerställa ”vägrättsinstitutet och väghållaransvaret inklusive framtida drift och säkerhet”. Trafikverket konstaterar att vägrätten dels har som syfte att ge staten tillgång till mark som har annan användning än väg i grunden och dels fastställa den huvudsakliga utformningen och de skyddsåtgärder som är nödvändiga för störningar mot omgivningen. Om det däremot finns en detaljplan som säger att ett visst markområde ska vara väg, och kommunen löser in marken, så är vägrätten överflödig. Desto viktigare är väghållaransvaret och vägområde. Väghållaransvaret anger vem det är ansvarar för drift och underhåll av vägen och vägområdet anger vilket område som behövs för att göra detta. En detaljplaneläggning av statlig väg innebär inte att väghållaransvaret förändras. Väghållaransvaret förändras inte genom att den statliga vägen omfattas av en detaljplan, utan staten, genom Trafikverket, är fortsatt väghållare. Det som är viktigt att bevaka är att det nya vägområde som åtgärden leder till kan redovisas tydligt. 29 Trafikverkets förslag till förändring Förslag till författningsförändringar Trafikverket föreslår följande förändring i väglagens §10 genom tillägget nedan redovisat. Nuvarande lydelse Ny lydelse 10 § Med byggande av väg avses att anlägga en ny väg och att bygga om en väg. Ny väg får anläggas, om vägen behövs för allmän samfärdsel eller annars kan antas få synnerlig betydelse för det allmänna. En väg får byggas om, när det är motiverat från allmän synpunkt. En åtgärd på en befintlig väg ska inte anses vara byggande av väg om 1. åtgärden medför endast marginell ytterligare påverkan på omgivningen, och 2. berörda fastighetsägare eller innehavare av särskild rätt skriftligen medgett att mark eller annat utrymme får tas i anspråk. En åtgärd på befintlig väg ska heller inte anses vara byggande av väg om den är av mindre omfattning, omfattas av detaljplan och kommunen tillhandahåller marken enligt 7 §. Författningskommentar Förslaget till ändring i väglagen (1971:948) 10 § Stycke fem är nytt Paragrafen avslutas med ett nytt femte stycke som genom detta utökar definitionen av vilken typ av åtgärder som kan genomföras utan att klassas som byggande av väg. Genom bestämmelsen i det nya stycket kan åtgärder som är av mindre omfattning, omfattas av detaljplan samt att kommunen tillhandahåller marken enligt 7 § ses som ej byggande av väg och därmed inte kräva att vägplan upprätts. 30 10 § I paragrafens första stycke definieras vad som avses med byggande av väg, detta ändras inte. Andra stycket som innehåller bestämmelser om när ny väg får anläggas, ändras inte. Tredje stycket som innehåller bestämmelser om när en väg får byggas, ändras inte. Fjärde stycket som innehåller bestämmelser om när en åtgärd på befintlig väg inte ska anses vara byggande av väg, ändras inte. Det införs ett nytt femte stycke i paragrafen. Genom bestämmelsen undantas mindre omfattande åtgärder som omfattas av detaljplan och där kommunen tillhandahåller marken från begreppet byggande av väg. Det får till följd att kravet på formell fysisk planering genom vägplan inte gäller för dessa åtgärder om de omfattas av en detaljplan och kommunen tillhandahåller marken enligt 7 § i väglagen. Undantaget gäller endast åtgärder på statlig väg och bibehållet statligt väghållaransvar. Härutöver krävs att följande förutsättningar är uppfyllda. För det första förutsätts att åtgärden är av mindre omfattning, dvs att den ej har betydande miljöpåverkan och endast har lokal trafikpåverkan. Utgångspunkten för bedömningen är den omgivningspåverkan som vägåtgärden ger upphov till. Bedömningen om att åtgärden ej har betydande miljöpåverkan och endast lokal trafikpåverkan ska framställas och beskrivas av kommunen i detaljplanen och Trafikverket ska säkerställa att detta genomförts på rätt grunder. Omständigheter som har betydelse vid bedömningen utgörs bland annat av omgivningens karaktär och känslighet, till exempel om det finns bebyggelse eller känslig miljö i närheten. Att trafikpåverkan endast blir lokal har betydelse vid bedömningen vilket innebär att åtgärden inte påverkar det statliga vägnätet negativt avseende exempelvis trafiksäkerhet eller vägens funktioner i det funktionellt prioriterade vägnätet. Som en andra förutsättning för att undantaget ska vara tillämpligt krävs att åtgärden omfattas av en detaljplan. Detta ska garantera att markåtkomst för åtgärden sker reglerat utifrån plan- och bygglagens bestämmelse samt att rättssäkerhet för tredje man säkerställs utifrån bestämmelserna i plan- och bygglagen. I de fall åtgärden är en konsekvens av kommunal exploatering ska åtgärden bekostas genom kommunen för att det ska bli aktuellt att tillämpa föreslaget undantag. Den slutliga finansieringen kan också styras av bestämmelserna i 6 kap 39 och 40§§ i plan- och bygglagen vilket ska beaktas för att skydda tredje part. Till sist förutsätts också att marken tillhandahålls av kommunen enligt 7 § i väglagen. I bestämmelsen uttrycks detta genom att det anges att kommunen tillhandahåller marken enligt 7 §. Att kommunen äger och tillhandahåller marken är viktigt eftersom att det då inte behövs någon ytterligare process för markåtkomst vilket sparar tid och resurser för samhället. Kommunen kommer också att behöva säkerställa tillfällig markåtkomst under byggtid för att genomförandet av åtgärden ska kunna utföras av Trafikverket. Den praktiska tillämpningen av bestämmelsen behandlas även i avsnitt 6.3. 31 Praktisk tillämpning av förslaget Förslaget till tillägg i 10 § väglagen skulle innebära att vägåtgärder även i fortsättningen prövas enligt både PBL och väglagen. Väglagens regler om allmän väg, väghållare, väganordningar och vägområde förblir desamma. Däremot behövs ingen vägplan. Tillämpningen kommer i grunden att ske på olika sätt beroende på om åtgärden initieras av kommunen genom en ny detaljplan eller om åtgärden sker inom en befintlig detaljplan och initieras av Trafikverket. Åtgärden initieras av kommunen Planläggning med detaljplan syftar till att mark- och vattenområden används till det ändamål området är mest lämpat för. Lämpligheten bedöms med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. För att kunna göra korrekta bedömningar kan flertalet utredningar behöva tas fram. En initial bedömning av exploateringens påverkan på det statliga vägnätet ska göras. Om kommunen identifierar att det finns risk att någon statlig väg påverkas, till exempel genom ökade trafikmängder eller behov av ny anslutande väg, tar de kontakt med Trafikverket. En avsiktsförklaring, se mer i avsnitt 3.5.1, mellan kommunen och Trafikverket upprättas som säkerställer att båda parter har för avsikt att driva den fortsatta processen i samverkan och avsätta resurser för det. Avsiktsförklaringen anger principerna för finansiering av åtgärden, principerna för parternas ansvarsfördelning och när åtgärden ska genomföras. Att kommunen ska vara huvudman för allmän plats ska framgå likväl som att väghållningen fortsatt ska vara statlig (om annan bedömning görs ska överenskommelse om att inleda förändringsärende istället tecknas). Trafikverket förbinder sig att genomföra åtgärden enligt föreslaget undantag i femte stycket 10 § väglagen, förutsatt att kommunen kan visa att kriterierna för undantaget uppfylls. Avsiktsförklaringen signeras av Trafikverkets regionala direktör. Kommunen tar fram underlag som visar på förslag på åtgärd, att den inte kan anses ha betydande miljöpåverkan samt att den endast har lokal påverkan på trafiksystemet. Underlaget ska redovisa att kommunen gör bedömningen att åtgärden är av mindre omfattning. Det innebär att de ska beskriva • varför åtgärden inte anses innebära betydande miljöpåverkan. Eftersom kommunen gör bedömningen inom ramen för detaljplanen ska länsstyrelsen inte behöva ta beslut i frågan, som är fallet vid upprättande av vägplan. • att åtgärden endast har lokal trafikpåverkan. Det inkluderar beräkning av tillkommande trafik samt prognos för övrig trafik, fördelning av ny trafik i nätet och avgränsning av påverkat område, kapacitetsanalys och förslag till åtgärder vid behov i enlighet med fyrstegsprincipen, redovisning och 32 bedömning av påverkan på statlig infrastruktur (till exempel närliggande trafikplatser) samt bedömning av trafiksäkerhet och miljöeffekter (till exempel buller). Trafikverket granskar kommunens underlag för att säkerställa att bedömningen är gjord på rätt grunder, till exempel korrekta trafikmängder och prognoser, lämplig åtgärd i ett bra läge, etc. I samband med detta tillsätter Trafikverket resurser för projektering av åtgärden. Eftersom Trafikverket fortsatt ska vara väghållare är det också Trafikverket som ska projektera och genomföra åtgärden. Undantag från detta kan göras enligt gängse rutin, se avsnitt 3.6. Härifrån sker ett parallellt arbete där Trafikverket projekterar åtgärden samtidigt som kommunen tar fram handlingarna för detaljplanen. Detta kräver en tät dialog för att säkerställa att plankartan anger den markyta som vägåtgärden behöver. Trafikverkets projektering visar hur det nya vägområdet för den statliga vägen ser ut i detalj. Plankartan visar åtgärdens utrymmesbehov med en planbestämmelse som innebär allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap och med användning VÄG eller liknande, enligt Boverkets planbestämmelsekatalog4. Vägåtgärden ska också framgå av en illustrationskarta, om det behövs för att förstå åtgärden. I planbeskrivningen ska vägåtgärden finnas med i beskrivningen av de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser. Innan planen går ut på samråd ska Trafikverket ha kommit så långt i sin projektering att markområdet är säkert. Trafikverket behöver också veta vilken mark som behövs för genomförandet av åtgärden. I samrådet yttrar sig Trafikverket om planen som helhet och tillstyrker vägåtgärden om planen redovisar den på det sätt som Trafikverket och kommunen har varit överens om i tidigare dialog. Om Trafikverket anser att förändringar behövs ska detta framgå av Trafikverket samrådsyttrande, men det bör också ske en dialog med kommunen för att reda ut vilka skillnader som finns mellan Trafikverkets projektering och kommunens detaljplan. I dialogen ska också eventuella synpunkter från andra parter, som har bäring på vägåtgärden, hanteras. När detaljplanens handlingar är justerade enligt överenskommelse i dialogen ska ett avtal skrivas. Avtalet reglerar att kommunen står för kostnaden och tillhandahåller marken för åtgärden. Utöver den mark som behövs för den färdiga vägåtgärden behöver kommunen också tillhandahålla den mark som behövs under byggtid. Om detta regleras i detaljplanen eller sker på annat sätt är upp till kommunen att bestämma, 4 Planbestämmelsekatalogen innehåller alla de planbestämmelser som Boverket i föreskrifterna om detaljplan föreskriver att kommuner kan använda vid planläggning av nya detaljplaner. Planbestämmelsekatalogen är en exempelsamling som är uppbyggd enligt Boverkets föreskrifter (2020:5) om detaljplan och Boverkets allmänna råd (2020:6) om redovisning av reglering i detaljplan. 33 men det ska också ingå i avtalet. Avtalet ska gälla i fem år från att detaljplanen vunnit laga kraft. Detta för att säkerställa att Trafikverket har resurser för att genomföra åtgärden. Om åtgärden inte är påbörjad inom fem år efter detaljplanens antagande kommer ett nytt avtal behöva upprättas för att säkerställa finansiering och genomförande. När planen går ut på granskning ska kommunen och Trafikverket redan vara överens och inga ytterligare synpunkter ska behöva framföras gällande vägåtgärden. Skulle kommunen ha gjort förändringar i detaljplanen som påverkar vägåtgärden negativt bör detaljplanen bli föremål för nytt samråd, annars kan Trafikverket komma att överklaga planen. Skulle kommunen anta en detaljplan utan att ett avtal finns på plats bör Trafikverket överväga att överklaga detaljplanen med hänvisning till att man som innehavare av särskild rättighet påverkas negativt av planens genomförande. Det är ett viktigt kriterium att kommunen, när detaljplanen vunnit laga kraft, äger och tillhandahåller marken eftersom att det då inte behövs någon ytterligare process för att få till markåtkomsten, vilket främst är fallet i exploateringssammanhang. Om kommunen äger marken så slipper Trafikverket också att förhandla om markåtkomst med flera parter, vilket sparar tid och resurser för samhället. Eftersom Trafikverket fortsatt är väghållare för vägen tillkommer det nya vägområdet till Trafikverkets redan befintliga och läggs in i avtalen med driftentreprenörerna enligt gängse rutiner. Om kommunen önskar skötsel utöver Trafikverkets standard får kommunen bekosta det, vilket det redan finns rutiner för att hantera. Åtgärden initieras av Trafikverket (befintlig detaljplan) Om åtgärden utförs inom en befintlig detaljplan initieras den troligtvis i normalfallet av Trafikverket. Detta förfarande kommer inte att skilja sig nämnvärt från det förfarande som Trafikverket idag har med SO-åtgärder. Trafikverket tar själva fram det underlag som behövs för att göra bedömningen om undantaget kan tillämpas. Ifall åtgärden utförs helt inom befintligt vägområde gäller inte villkoret om tillhandahållande av mark enligt 7 § väglagen, eftersom Trafikverket då redan har rådighet över marken, antingen genom tillhandahållande enligt 7 § väglagen eller genom vägrätt. 34 Alternativa förslag som övervägts i utredningen Genomförande med stöd av PBL Föreslagen förändring innebär att en vägåtgärds markanspråk tillhandahålls genom PBL men att åtgärden genomförs med stöd av väglagen. Ett förslag som lyftes under uppdragets gång var att vägåtgärden även skulle genomföras med stöd av PBL. Det skulle dock innebära att mycket av det som regleras i väglagen idag skulle behöva föras in i PBL. Eftersom uppdraget från regeringen var formulerat att Trafikverket skulle ”…utreda möjligheten och lämpligheten att införa ett undantag i väglagen…” avfärdades förslaget att genomföra vägåtgärder på statlig väg med stöd av PBL. Kommunen planerar, projekterar och genomför Ett alternativ som har lyfts under arbetets gång är att kommunen, förutom att planlägga åtgärden, även projekterar och genomför den. Trafikverket skulle då enbart ha en bevakande roll. Denna möjlighet finns även med förordat förslag, men avgränsat till specifika förhållanden. Anledningen till att Trafikverket inte lämnar över projektering och genomförande till kommunerna är att ansvarsfrågan blir tveksam. Vad händer om det är något som sker med anläggningen efter exempelvis åtta år? Trafikverket har också en annan nivå än kommunerna vad gäller tillräcklig förvaltning. Det är en stor konfliktrisk som skulle byggas in om Trafikverket överlåter projektering och genomförande till kommunerna. 35 Följdändringar i andra regelverk Plan- och bygglagen Boverket konstaterar i dialog med Trafikverket att föreslagen författningsförändring kan komma att påverka bestämmelserna i PBL (2010:900) och att detta skulle behöva utredas av Boverket. Trafikverket bedömer att de förändringar som föreslås för Väglagen (1971:948) framförallt påverkar innehållet i och omfattningen av vad som ska ingå i detaljplan, 4 kap detaljplanens omfattning och utformning (2010:900). Trafikverket föreslår att regeringen uppdrar åt Boverket att utreda de ändringar som kan komma att krävas i PBL. 36 Konsekvensbeskrivning Förslaget får till följd att något mer omfattande vägåtgärder än s.k. SO-åtgärder kan genomföras utan vägplan. Konsekvensbeskrivning och markanspråk hanteras med stöd av detaljplan. Det leder till en förflyttning av ansvar och arbete från Trafikverket till kommunen. Det behövs färre vägplaner och troligen kan det även bli färre traditionella SO-åtgärder, då fler kommuner väljer att inkludera vägåtgärden i detaljplanen. Konsekvenser för kommuner Om det föreslagna tillägget till 10 § väglagen införs, innebär det flera förändringar för kommunernas roll och ansvar i planeringen av vägåtgärder. Framför allt kommer kommunerna att få ett större ansvar för att säkerställa att vägåtgärder som undantas från krav på vägplan ändå blir tillräckligt utredda och prövade inom ramen för detaljplaneprocessen. Det innebär att detaljplanerna i många fall behöver bli något mer omfattande och tekniskt detaljerade än tidigare, särskilt när det gäller vägens utformning, påverkan på omgivningen och frågor om markåtkomst. För kommunerna innebär detta både möjligheter och utmaningar. Å ena sidan stärks det kommunala självbestämmandet, eftersom kommunen får större frihet att själva styra över planprocessen för vägåtgärder på statlig väg inom detaljplanerat område, förutsatt att de tar ansvar för att marken finns tillgänglig och att alla relevanta frågor prövas i detaljplanen. Genom att i större utsträckning kunna samordna kommunal och statlig planering inom ramen för detaljplanen, ges utrymme för mer integrerad stadsutveckling och effektiv hantering av tillväxtbehov. Det möjliggör ett mer sammanhållet planeringsgrepp där trafiklösningar, bebyggelseutveckling och markanvändning hanteras i ett sammanhang. En åtgärd som genomförs enligt förslaget ger nytta för både staten och kommunen, men också för den privata intressent som kommunen kan ha ingått avtal med. Förutsägbarhet ökar möjligheterna för kommunen att ingångna exploateringsavtal inte behöver revideras. Den ömsesidiga nyttan ger förutsättningar för ett bra samarbete mellan parterna. Åtgärdens tydliga avgränsning och samband med översiktsplanen och efterföljande genomförande förväntas bidra till den efterfrågade förutsägbarheten. Å andra sidan blir det något högre krav på innehållet i kommunernas detaljplaner. Eftersom Trafikverket kvarstår som väghållare, innebär det att kommunen planlägger en statlig anläggning som de inte själva ansvarar för. Detta ställer krav på en tät dialog med Trafikverket och en mer fördjupad teknisk förståelse inom kommunerna, särskilt vad gäller kravställning, trafikfunktion och vägområdets utformning. Det kan även innebära en viss ökning av administration, eftersom 37 kommunen måste säkerställa att processerna för samråd och prövning av omgivningspåverkan uppfyller de krav som annars hade ställts i en vägplan. En annan konsekvens rör markåtkomst och finansiering. Om åtgärden sker på kommunens initiativ och regleras i detaljplan, krävs att kommunen löser in marken enligt PBL 6 kap. 13 §. Det innebär att äganderätten till marken övergår till kommunen, som också ansvarar för ersättning enligt expropriationslagens principer. Detta innebär ett tydligt ansvarstagande från kommunens sida och kan kräva finansiella och administrativa resurser som inte alltid är tillgängliga – särskilt i mindre kommuner eller vid samtidiga planprojekt. Kommunerna kan också påverkas av osäkerheten kring kriteriernas tillämpning. Om det inte finns en tydligt formaliserad process för att bedöma vad som utgör ”mindre omfattning” eller ”lokal påverkan”, riskerar det att uppstå godtyckliga skillnader i hur åtgärder bedöms mellan regioner eller mellan olika projekt. Detta försvårar för kommuner att planera långsiktigt och skapa tydliga förväntningar gentemot medborgare och exploatörer. Risken för att Trafikverket i ett sent skede avslår kommunens planförslag, på grund av att föreslaget tillägg inte bedöms kunna tillämpas för åtgärden, innebär ett påtagligt moment av osäkerhet som kan leda till omtag i planeringen, fördröjningar och ökade kostnader. Att fler utredningar läggs över på kommunen att genomföra innebär att det frigörs resurser för Trafikverket. Istället för att Trafikverket behöver samla resurser för att ta fram underlagsmaterial och göra en bedömning om åtgärden innebär byggande av väg eller inte behöver de enligt förslaget endast granska kommunens arbete. Det borde innebära att Trafikverket kan ge tidigare besked till kommunerna än vad som sker idag. Förslaget kan fungera som ett incitament för kommunerna att omvandla gamla byggnadsplaner till detaljplaner. I mindre tätorter är det vanligt att gamla byggnadsplaner eller avstyckningsplaner är gällande, där det ofta inte är kommunen som är huvudman för allmän platsmark. Gatunätet i dessa tätorter utgörs ofta av enskilda vägar som ansluter till en statlig, genomgående väg. Om kommunen önskar en förändring av den statliga vägen kan en väg framåt vara att ersätta de gamla planerna med en ny detaljplan som inkluderar den statliga vägen och reglerar så att den allmänna platsmarken får kommunalt huvudmannaskap. Sammanfattningsvis kan konstateras att en förenklad planeringsordning enligt väglagen innebär både förstärkt mandat och utökat ansvar för kommunsektorn. Förslaget kopplar också till viss del genomförandet av förhållandevis enkla åtgärder till kommunens översiktsplaner som ska vara strategiska och visa på riktning. För att förändringarna ska vara genomförbara och rättssäkra krävs dock tydliga kriterier för bedömning, formaliserade samråds- och beslutsprocesser samt förutsägbara ansvarsförhållanden mellan kommun och stat. Vidare behövs stödjande vägledning från Trafikverket och Boverket, exempelvis i form av 38 nationella riktlinjer eller mallar, för att säkerställa jämlik tillämpning och stärka kommunernas förutsättningar att agera planmyndighet även i frågor som rör statlig infrastruktur. Konsekvenser för staten Förslaget att komplettera väglagens 10 § med ett tillägg för vissa åtgärder av mindre omfattning innebär flera betydande konsekvenser för Trafikverket och det statliga vägnätet. Samtidigt som förslaget syftar till att effektivisera planläggningen och underlätta genomförandet av mindre åtgärder i samverkan med kommunerna, måste Trafikverkets långsiktiga ansvar för det statliga vägnätet säkerställas. Det statliga vägnätet En grundläggande princip i det föreslagna undantaget är att väghållaransvaret för den allmänna statliga vägen förblir oförändrat. De åtgärder som genomförs med stöd av undantaget ska fortsatt betraktas som statlig angelägenhet, vilket innebär att Trafikverket behåller det fulla ansvaret för väganläggningen och dess funktion. Detta omfattar allt från teknisk standard och säkerhetskrav till drift, underhåll och förvaltning. Det är därför avgörande att de tekniska krav som gäller för statliga vägar, såsom de som anges i Vägars och Gators Utformning, VGU, (TRVINFRA- 00396), fortsatt tillämpas – även om initiativet till åtgärden kommer från kommunen och åtgärden regleras i detaljplan. Beaktande detta är det därför i huvudsak Trafikverket som bör beställa och agera byggherre för åtgärden även om den antagits via detaljplan och kommunen bekostar åtgärden. Om den planerade åtgärden innebär att vägens funktion förändras så att den i praktiken får karaktär av kommunal gata – exempelvis i stadsmiljöer där gaturummet får en annan roll än genomfart – bör frågan om väghållaransvar prövas, en sådan prövning görs innan avsiktsförklaring tecknas (se 6.3.1). En sådan prövning kan leda till att väghållaransvaret övergår från stat till kommun. I det fallet är undantagsregeln i 10 § inte tillämplig, eftersom åtgärden då inte längre avser en statlig väganläggning. Kommunen får i ett sådant fall istället bygga åtgärden med stöd av PBL, förutsatt att kommunen är väghållare för den aktuella vägen genom ett laga kraft-vunnet beslut om förändrat väghållaransvar. Detta visar på behovet av tidig dialog om vägens funktion i transportsystemet och vilken ansvarsfördelning som bör gälla. Trafikverket Förslaget innebär en ny arbetsfördelning i planeringsprocessen, men att Trafikverkets övergripande ansvar för vägnätets funktion, säkerhet och rättssäkerheten för berörda kvarstår. Det kan leda till en förenklad och snabbare process i de fall där kommunen och Trafikverket är överens och där detaljplanen är 39 tillräckligt tydlig och omfattande. Samtidigt innebär det att Trafikverket måste säkerställa att all nödvändig prövning av miljö, omgivningspåverkan och samråd med berörda är tillgodosedd inom ramen för detaljplaneprocessen, eftersom vägplanens särskilda skyddsmekanismer då inte tillämpas. Ett utökat instrument för kommunerna att planera för åtgärder på det statliga vägnätet kan leda till ett ökat inflöde av åtgärdsförslag från kommuner. För Trafikverket innebär detta ett ökat behov av granskning och samordning. Eftersom att någon vägplan inte tas fram, är det extra viktigt att samråd med Trafikverket initieras i ett tidigt skede, samt att tydliga rutiner finns för hur åtgärder ska godkännas, dokumenteras och införlivas i det statliga vägnätet. I detta ingår även att åtgärder som byggs med stöd av undantaget dokumenteras och diarieförs på ett sätt som tydliggör vad som utgör statligt åtagande, inklusive eventuella gränsdragningar gentemot annan väghållare. Å andra sidan borde förslaget innebära att färre vägplaner behöver tas fram, vilket frigör resurser som då kan allokeras till att granskning i ett tidigt skede. För Trafikverket innebär förslaget även långsiktig påverkan på drift- och underhållsansvaret. Även små, lokalt initierade åtgärder adderar till den totala omfattningen av det statliga vägnätet, vilket i sin tur påverkar framtida driftbudgetar och resursbehov. Sammanfattningsvis innebär införandet av ett undantag i väglagens 10 § att Trafikverket även fortsättningsvis bär det fulla ansvaret för det statliga vägnätet, oavsett om åtgärden planläggs i en kommunal detaljplan. För att säkerställa ett fungerande system krävs tydliga processer för teknisk prövning, dokumentation, ansvarsfördelning och investering. Särskilt viktigt är att Trafikverkets rådighet över vägen upprätthålls, att funktionell gränsdragning mot kommunala gator görs vid behov, och att varje åtgärd bedöms utifrån sin påverkan på vägens funktion och karaktär. Konsekvens för tredje man I samband med föreslagna förändringar av väglagen har frågan om konsekvenser för tredje man – fastighetsägare, boende och andra berörda – varit föremål för ingående diskussion. Den rättsliga och praktiska hanteringen av mindre åtgärder, särskilt då vägplan inte längre krävs, berör grundläggande frågor om rättssäkerhet, markåtkomst, insyn och möjlighet till påverkan. I dagens ordning innebär vägplaneförfarandet enligt väglagen särskilda möjligheter för tredje man att få information, lämna synpunkter och överklaga beslut om vägbyggande. Om åtgärden i stället hanteras enbart inom ramen för detaljplan enligt PBL, är det detaljplaneprocessens regler om samråd och överklagande som 40 gäller. Dessa är i grunden likvärdiga, men skiljer sig åt i vissa avseenden, exempelvis vilka som har rätt att överklaga och när detta kan ske. Om detaljplanen är tillräckligt detaljerad och samrådet har omfattat alla berörda, kan rättssäkerheten i praktiken upprätthållas. Det finns dock risk att någon tredje man som annars skulle ha fått möjlighet att yttra sig eller överklaga inom ramen för vägplaneförfarandet, nu endast omfattas av detaljplanens process, där vissa frågor kan ha en annan prövningsordning eller snävare krets överklagandeberättigade. För att rättssäkerheten för tredje man inte ska försämras bör det säkerställas att detaljplaneprocessen faktiskt ger samma möjligheter till insyn, påverkan och överprövning som vägplaneförfarandet. Det innebär bland annat att: • Detaljplanen är tillräckligt detaljerad vad gäller vägåtgärden och dess omgivningspåverkan. • Samråd i detaljplaneprocessen omfattar samtliga sakägare och rättighetsinnehavare som annars skulle ha omfattats av vägplanen. • Möjligheten till överklagande inte inskränks jämfört med nuvarande ordning. För part som ingått exploateringsavtal med kommun där statlig väg berörs bevakas dennes intressen i större utsträckning i detaljplan än vad som är fallet i vägplan (se avsnitt 3.5.1). Konsekvens för markägare En viktig distinktion som påverkar tredje man gäller hur markåtkomsten sker. I dagsläget förekommer dubbel planläggning, där både vägplan och detaljplan reglerar samma markområde, men där markåtkomsten skiljer sig åt beroende på initiativtagare. Om markåtkomsten sker på kommunens initiativ enligt PBL 6 kap.

11 § miljöbalken. Skyddet innebär att åtgärder som kan skada träden är förbjudna. Länsstyrelsen kan bevilja dispens från förbudet om det finns särskilda skäl. Fornlämningar Fornlämningar vilka även inbegriper under mark dolda lämningar och fornfynd skyddas enligt Kulturmiljölagen (1988:950). En mindre del av det nordöstra hörnet av fastigheten berörs av ”möjlig kulturhistoriska läm- ningar”. Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete, skall arbetet omedelbart avbrytas till den del fornlämningen berörs. Den som leder arbetet skall omedelbart anmäla förhållandet hos länsstyrelsen. Fysisk miljö Höjderna inom planområdet varierar mellan +75,5 och +78,5. Marken inom planområdet utgörs av gräs, grus, en minde yta asfalt, buskar och träd. Bebyggelseområden Bostäder och gestaltning I nära anslutning till planområdet finns idag Källarbacksvägen med kedjehus och friliggande villor i som mest två våningar med blandade kulörer och fasadmaterial. Sammantaget finns flera olika byggnadsstilar representerade i omgivningen. På fastigheten finns en före detta skolbyggnad från 1945 i två våningar. Sociala Barnkonventionen Barnkonventionen är sedan 2020-01-01 lag i Sverige. Barnkonventionens tolfte artikel innebär bland annat att barn ska ha rätt att uttrycka sig om det som berör dem i den fysiska planeringen. Den tredje artikeln säger att i alla åtgärder som rör barn ska man i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa. Detaljplaneförslaget berör barn och unga på så sätt att användningen bostäder och handel medges och det är av stor vikt att barn och ungas behov beaktas i utformning av miljöer för utomhusvistelse. Teknik Fastigheten är ansluten till det kommunala ledningsnätet för vatten och spillvatten vilket gör att Avesta kom- mun är ansvarig för vatten- och spillvattennätet fram till respektive fastighets förbindelsepunkt. För befint- liga ledningar inom planområdet har ett markreservat, så kallat u-område, lagts in. Ledningsinnehavarens markåtkomst inom detta område kräver juridiskt säkerställande. ANTAGANDEHANDLING H a n t e r i n g a v a v f a l l Kommunalt avfall, vilket bland annat avser rest-, och matavfall, hämtas genom kommunens försorg och käll- sortering av sådant avfall ska kunna ske vid fastigheten. Hämtställen för rest- och matavfall ska ordnas så att de uppfyller kraven på god arbetsmiljö. Angöring av fordon ska kunna ske utan backningsrörelse, vid töm- ning ska kärlen ställas upp vid väg mot tomtgräns fritt från hinder och nivåskillnader. I planering ska beakt- ning tas för framtida fastighetsnära insamling för fraktionerna ”Restavfall, matavfall, plast-, pappers- metall-, färgat glas-, ofärgat glas och tidningar”. Närmaste återvinningsstation (ÅVS) finns ca 300 meter söder om planområdet snett mitt emot Folkärna kyrka. Service Kommersiell och offentlig service Planområdet ligger ca en mil nordöst om Avesta tätort där behov av kommersiell och offentlig service kan tillgodoses och där finns även Avesta lasarett. Trafik Väg 700 ligger direkt öster om planområdet. In- och utfart för området kommer, efter fortsättningsvis att ske vid de befintliga in- och utfarterna mot Barnhemsvägen. Utfartsförbud har lagts in längs väg 700 av trafiksä- kerhetsskäl. Fastighetens parkeringsbehov kommer med denna plan att kunna tillgodoses inom den egna fas- tigheten. Närmaste busshållplats ligger inom fastigheten Lund 1:6 längs väg 700 direkt i öster ”Lunds skola linje 201 Åsgarn/Krylbo” och denna nyttjas av både fastighetsägarna och övriga i byn. Fastighetsägarna upplåter mar- ken för bygdens skull och det är flertalet ungdomar och äldre som behöver hållplatsen. Om busskuren som ligger på prickmark skulle rivas upphör det tidigare lovskyddet. Att bygga en ny busskur på samma plats in- nebär en nybyggnad vilket strider mot detaljplanen eftersom prickmarken då skulle bebyggas på nytt. Det är därför fördelaktigt för den som har ansvaret för busskuren att varsamt renovera, byta ut skadade delar eller underhålla kuren på plats så den kan fortsätta att betjäna resande. Det finns även en hållplats som ligger i Folkärna centrum ca 200 meter nordöst om planområdet utmed väg 707, därifrån kan man åka mot Avesta centrum. Gång- och cykeltrafik I dagsläget finns igen gång- och cykelbana i direkt anknytning till planområdet. KONSEKVENSER Fastigheter och rättigheter Befintlig vattenledning och elledning ligger inom u-område i plankartan. Det bildas ingen rättighet genom att kommunen lägger ut ett u-område i planen, vattenledningen kommer att säkerställdas med ledningsrätt paral- lellt med detaljplanen. Det är upp till varje ledningsinnehavare att se till att ledningarna har de rättigheter som krävs för att säkerställa att de får vara kvar vilket normalt sett sker med ledningsrätt eller servitut. Förutsättningar Då detaljplanens läge redan är fastställt utifrån att det är befintlig fastighet, jämförs planförslaget endast med dagens situation. I konsekvensmatriserna nedan redovisas de konsekvenser som bedömts vara relevanta. Planförslaget Planförslaget medför en möjlighet för fastighetsägaren till Lund 1:6 att kunna ha bostad, kontor eller handel mot dagens situation som endast medger allmänt ändamål. Ägarna har fått avslag att använda byggnaden till skola som den tidigare använts till. Planförslaget innebär att allmän platsmark natur/park i söder övergår till kvartersmark för bostad, handel, kontor och skola. Därmed möjliggörs en mer flexibel användning av fastig- heten. Förslaget föranleder inget behov av fastighetsreglering. Konsekvenser Fastigheter Inom planområdet Lund 1:6 • Möjliggör en bredare användning av fastigheten eftersom det idag gäller allmänt ändamål. ANTAGANDEHANDLING • Den allmänna platsmarken park/plantering övergår till kvarters- mark. • Byggrätt för bostäder, handel och kontor möjliggörs inom området. • Fastigheten kommer även fortsättningsvis innehålla gatumark med enskilt huvudmannaskap. • U-område inom fastigheten begränsar eventuella nya byggnader. • En mindre del, ca 33 m², i nordöst på plankartan innefattar väg 700. Den delen planläggs som väg eftersom väg 700 är avsedd för trafik som ska ta sig mellan olika områden, eller till och från/genom byn. De mycket små delarna i sydöst, ca 4 m² samt ca 8 m², som idag är utlagda som väg i gällande detaljplan planläggs som gata då de de- larna ingår i lokalnätet för Barnhemsvägen och Källarbacksvägen. Då detta stämmer med verkligenhet bedöms det inte påverkas av planförslaget. • Samfällighetsförening bysamf väg, rättighet till väg. Innefattar Barnhemsvägen. En mindre del i sydväst, ca 65 m² ligger inom Lund S:2 planområdet och påverkas i och med att den delen planläggs för gata i stället för parkmark för att möjliggöra in- och utfart från Lund 1:6. Då detta stämmer med verkligenhet bedöms det inte på- verkas av planförslaget. Konsekvenser Rättigheter inom planom- rådet Nyttjanderätt 1 Teleledningar som kan påverkas vid byggnation men ligger inom u- område på plankartan. Ledningar skulle kunna säkerställas ytterligare genom ledningsrätt. Dock vid normal utsättning genom Ledningskol- len vid eventuell byggnation ska ändå negativ påverkan kunna undvi- kas. Nyttjanderätt 2 Elledningar där ledning till befintlig bostad kan påverkas vid oförsiktig byggnation. Detta påverkar i så fall bara just denna bostad och får där- för bevakas av fastighetsägaren. Elledning ligger direkt utanför plangräns och kommer inte att påverkas vid byggnation. Detta stärks ytterligare av att den planlagda marken närmast ledningen utgörs av vägmark och mark som inte får förses med byggnad, prickmark Nyttjanderätt 3 Optoledningar, ligger inom u-område. Nyttjanderätt 4 Optoledningar, ligger inom u-område. Fastigheter Konsekvenser Gränsar till planområdet Lund 1:7 • Angränsar till planområdet mot väster, privat fastighetsägare. Be- döms inte avsevärt påverkas av planförslaget. Lund 1:9 • Angränsar till planområdet i nordöstra hörnet, kommunal fastighet. Lund 1:20 • Angränsar till planområdet mot norr, privat fastighetsägare. Be- döms inte avsevärt påverkas av planförslaget. Nollalternativet Förutsättningar: Dagens verksamhet allmänt ändamål inom fastigheten Lund 1:6 gör att fastighetsägaren inte kan nyttja fas- tigheten till någon användning eftersom skola i privat regi inte medgivits fastighetsägarna. ANTAGANDEHANDLING M i l j ö Miljöbedömning Om en detaljplan, eller planändring, kan antas medföra betydande miljöpåverkan så ska kommunen, enligt 4 kap 34 § plan- och bygglagen och 6 kap 9–19 §§ miljöbalken, göra en miljöbedömning. För varje planprojekt är det därför nödvändigt att avgöra om miljöbedömning behövs, d.v.s. om planens, eller planändringens, ge- nomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Bedömning om sådant behov föreligger görs ge- nom en så kallad undersökning enligt 6 kap 5–6 §§ miljöbalken. Kommunen har gjort en sådan undersökning och utifrån de konsekvenser som kan följa av den markanvändning som tillåts i planen (bostäder, handel och kontor), Den undersökning som kommunen gjort leder till bedömningen att detaljplanen inte har någon betydande miljöpåverkan. Således föreligger inget be- hov av miljöbedömning enligt 6 kap 9-19 §§, miljöbalken. Bedömningen baseras på utfallet av den genom- gång av projektet som gjorts mot kommunens checklista för undersökning om miljöbedömning. Checklistan finns med som övrig handling till detaljplanen. Miljökonsekvensbeskrivning Den undersökning som kommunen gjort leder till bedömningen att detaljplanen inte har någon betydande miljöpåverkan. Således föreligger inget behov av miljöbedömning enligt 6 kap 9-19 §§, miljöbalken. Ställningstagande 4 kap 33 b § plan- och bygglagen (2010:900) Den undersökning som kommunen gjort leder till bedömningen att detaljplanen inte har någon betydande miljöpåverkan och att det således inte föreligger ett behov av miljöbedömning enligt 6 kap 9-19 §§, miljöbalken. Miljökonsekvensbeskrivning Utifrån kommunens bedömning att detaljplanens genomförande inte kommer att medföra betydande miljöpå- verkan har inte någon miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tagits fram för detaljplanen. Hållbarhetsbedömning Bakgrund Avesta kommun har, genom beslutat hållbarhetsprogram, angett att alla beslut med betydande konsekvenser för framtida utveckling i samhället ska åtföljas av en hållbarhetsbedömning. Detta kan då bland annat gälla beslut rörande större förändringar i den fysiska miljön, vilket ofta blir en följd av fysisk planering. Bedömningar ska utföras mot fyra olika målområden i en skala som går mellan +2 och -2, där +2 är en direkt positiv påverkan på ett mål medan -2 då är något som direkt motverkar ett mål. Resultat Den aktuella detaljplanen är av sådan enklare omfattning att den inte bedöms medföra betydande konsekven- ser för framtida utveckling i samhället. En hållbarhetsbedömning har ändå utförts för detaljplanen. Resultatet av denna visar att målområdena ekologiskt fotavtryck och biologisk mångfald samt målområdena integrering av hållbarhet och social hållbarhet får påverkansgraden 0. Detaljplanen har således ingen påverkan för kom- munens hållbarhet utifrån dessa målområden. Dagvatten Fastighetsägaren ansvarar enligt de lagkrav som finns att dagvatten (regn- och smältvatten från tak, hård- gjorda ytor, dränering e t c) tas om hand på den egna fastigheten så det inte orsakar skada, översvämning el- ler olägenhet för angränsande fastigheter, gator eller allmän infrastruktur. Förutsättningen för att reglera avvattningen av kvartersmark inom planområdet bedöms som goda då fastig- heten är stor nog att hantera sitt eget dagvatten. Genomförandet av detaljplanen kommer inte innebära att någon oexploaterad mark tas i anspråk och då inte ger upphov till ökade vattenflöden och en ökad förore- ningsbelastning i dagvattnet från området. Dagvatten ska hanteras inom fastigheten och då det är fråga om privat mark kan detta hanteras även vid kraf- tigare nederbörd, se även under rubriken ”Hydrologiska förhållanden” på sidan 11. Vid extrem nederbörd kommer dagvatten från fastigheten att, till största del efter fördröjd avrinning genom vegetation på egna fas- tigheten, att rinna ut i närliggande vägdike och i de stora ytor med åkermark öster om planområdet. Där kom- mer vattnet att fördröjas och delvis infiltreras i mark, innan det via diken når Bäsingen. ANTAGANDEHANDLING D e t b e d ö m s i n t e u p p k o m m a föroreningar då planområdet endast omfattar en privat redan ianspråktagen fas- tighet och det är lång väg innan vattnet kommer till recipienten, vilket innebär att dagvattnet hinner infiltre- ras innan det når recipient som är diken, åkermark och längre bort sjön Bäsingen. Miljökvalitetsnormer Utomhusluft Miljökvalitetsnormer för utomhusluft gäller i hela landet och gäller för all utomhusluft, med undantag för arbetsplatser samt vägtunnlar och tunnlar för spårbunden trafik. De flesta normerna är så kallade gränsvär- desnormer som ska följas, medan några är så kallade målsättningsnormer som ska eftersträvas. Normerna baseras på krav i EU-direktiv. Den lilla trafikökning som kan tillkomma som resultat av nya användningar enligt detaljplanen kommer inte att påverka miljökvalitetsnormer för luft i Avesta, inte ens lokalt i bostads- området Lund. Vatten Miljökvalitetsnormerna för vatten omfattar ytvatten (sjöar, vattendrag och kustvatten) samt grundvatten. Normernas syfte är att säkerställa en god vattenkvalitet. Sjön Bäsingen har i dag måttlig ekologisk status. Då det aktuella planområdet ligger utanför verksamhetsområdet för dagvatten ska dagvatten från fastigheten om- händertas lokalt genom infiltration eller avledning i närområdets diken och åkermark. Den föreslagna detalj- planen bedöms därför inte medföra någon förändring som riskerar att påverka miljökvalitetsnormerna för Bäsingen, eftersom majoriteten av dagvattnet hanteras inom fastigheten innan det eventuellt når sjön som en del av det naturliga avrinningsområdet. Hälsa och säkerhet Planen medger inga verksamheter som kan medföra någon ändring av riskbilden för planområdet eller dess omgivning. Räddningstjänstens insatstid för att nå planområdet är i normalfallet mindre än 10 minuter. Mar- ken är bedömd som att normal risk för markradon föreligger. Beräkning av omgivningsbuller För att se om trafik på intilliggande väg kan ge bullerstörningar inom planområdet har kommunen utfört bul- lerberäkningar för detta. Enligt Riksdagens förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader gäller nedanstående; Buller från spårtrafik och vägar

13 §, övergår äganderätten till kommunen genom inlösen. Ersättning sker enligt expropriationslagens principer, det vill säga som om ett fullständigt ianspråktagande ägt rum. Sker åtgärden däremot på statens initiativ – via en vägplan – uppstår i stället vägrätt, vilket är en form av nyttjanderätt med långtgående befogenheter, likställd med äganderätt. Fastighetsägaren behåller dock formellt äganderätten till marken. Även i detta fall fastställs ersättningen enligt expropriationslagens regler. Den principiella skillnaden ligger alltså inte i ersättningsnivå, utan i upplåtelseformen och därmed i graden av kommunal eller statlig kontroll över markanvändningen. Ur tredje mans perspektiv innebär denna skillnad att påverkan på markinnehavet kan uppfattas olika beroende på vilket förfarande som används. Även om 41 ersättningsnivåerna är likvärdiga, kan upplevelsen av rättssäkerhet påverkas av hur tydligt processen kommuniceras och vilken insyn som erbjuds. En annan diskuterad aspekt rör ansvarsfördelningen mellan staten och kommunen. När en åtgärd regleras enbart genom detaljplan och vägrätt inte uppstår, samtidigt som Trafikverket kvarstår som väghållare, kan osäkerhet uppstå kring vilket rättsligt instrument som gäller, särskilt om inte vägplan upprättas. För tredje man innebär detta att det kan vara oklart vem som ansvarar för frågor som bulleråtgärder, säkerhetsaspekter och tillgänglighet. En tydlig gränsdragning och kommunikation mellan kommunen och Trafikverket är avgörande för att upprätthålla transparens gentemot allmänheten. Det föreslagna tillägget till väglagen kan, under förutsättning att rättssäkerhetsprinciper och proportionalitetsbedömningar respekteras, ge ett tillräckligt skydd för tredje man vid mindre infrastrukturella åtgärder. Det kräver dock att kriterier för bedömning, informationstillgång och ansvarsfördelning mellan stat och kommun är transparenta, samt att det finns rättssäkra vägar för insyn och påverkan även i frånvaro av en traditionell vägplan. Konsekvens för övriga aktörer Eftersom åtgärderna som ska omfattas av tillägget är av mindre omfattning och enbart ge upphov till marginell påverkan på omgivningen, bedöms risken för rättsförlust för miljöorganisationer och intressegrupper som låg. Detta bedömningsstöd understryker att proportionaliteten mellan åtgärdens omfattning och det rättsliga skyddet för tredje man kan anses vara uppfylld. Diskrepans mellan väg och järnväg Väglagen (1971:948) och Lagen om byggande av järnväg (1995:1649) har i hög utsträckning utformats på liknande sätt, framför allt när det kommer till begreppen byggande av väg respektive byggande av järnväg, och hur processen att ta fram en vägplan respektive järnvägsplan är reglerad. Ytterligare en likhet är hur undantag från begreppen byggande av väg och byggande av järnväg hanteras i väglagens 10 § fjärde stycket och lagen om byggande av järnvägs första kapitel 2 § andra stycket. Förslaget enligt denna rapport innebär en förändring i väglagens 10 § med nytt femte stycke. Trafikverket noterar dock att en liknande förändring i lag om byggande av järnväg (1995:1649) sannolikt skulle vara möjlig och kunna ses som lämplig för att få liktydighet mellan de nämnda lagarna. Även inom järnväg uppstår ofta situationer, framför allt vid järnvägsstationer och bangårdar, där marken är detaljplanelagd och förändringar behöver göras på järnvägen. I normalfallet är det Trafikverket som initierar dessa åtgärder, men det kan även ske i samband med kommunal detaljplaneläggning. 42 En skillnad mellan väg och järnväg är att markåtkomsten är annorlunda. Ett kommunalt tillhandahållande av allmän plats sker inte på järnvägen. Ifall järnvägsmark detaljplaneläggs så är användningen istället vanligtvis kvartersmark för allmänt ändamål, till exempel Trafik. Sådan mark kan dock lösas enligt fastighetsbildningslagen. Markåtkomsten är därmed konstruerad på liknande sätt som för allmän plats, med skillnaden att det är Trafikverket som löser marken direkt från markägaren. Rättssäkerheten blir dock inte annorlunda för tredje man i järnvägsfallet jämfört med på väg – det är i båda fallen detaljplanen som medför markåtkomst. Tolkning: “byggande av väg” Ett tillägg till 10 § väglagen som utvidgar undantaget från vad som räknas som "byggande av väg" kan leda till fler tvister om tolkningen av begreppet. Redan idag finns det undantag från krav på vägplan om en åtgärd endast har marginell påverkan på omgivningen och berörda fastighetsägare har gett sitt medgivande. Om undantaget utvidgas till att omfatta åtgärder som prövats i detaljplan och där kommunen tillhandahåller mark, uppstår ett nytt gränsdragningsproblem: • Vilka åtgärder är tillräckligt "bedömda" i detaljplanen för att undantaget ska gälla? • Hur stora åtgärder kan omfattas innan det ändå ska anses vara "byggande av väg" i lagens mening? • Hur ska eventuella överlapp eller skillnader mellan detaljplaneprocessen och väglagens krav hanteras? Eftersom begreppet "byggande av väg" är centralt för om vägplan krävs eller inte, och eftersom rättsläget redan idag kräver tolkning av vad som ryms inom undantagen, finns en tydlig risk att fler undantag leder till fler gränsdragningsfall och därmed fler tvister om vad som faktiskt omfattas av undantaget. Samhällsekonomiska konsekvenser Exakta kostnadsberäkningar har inte kunnat tas fram med sådan noggrannhet att de ger något av värde. Inom ramen för uppdraget har det inte varit möjligt att ta reda på i vilken utsträckning föreslaget undantag kommer kunna tillämpas och därmed går det inte att kvantifiera de samhällsekonomiska konsekvenserna. Nedan följer istället en beskrivning av de potentiella konsekvenserna. En tydlig effekt är att planerings- och genomförandeprocessen för vägåtgärder kan bli mer effektiv och snabba Genom att undvika dubbla processer minskar risken för fördröjningar, vilket i sin tur kan leda till lägre byggkostnader och minskade finansieringskostnader för projekten. Fördröjningar i planprocessen har visat sig 43 leda till högre kostnader och minskad byggtakt, vilket i förlängningen kan påverka tillgången på bostäder och infrastruktur negativt och bidra till högre priser5. Ett effektivare genomförande av väginfrastrukturprojekt kan också ge samhällsekonomiska vinster genom att tillgängligheten förbättras snabbare och näringslivets behov tillgodoses mer effektivt. Det kan bidra till ökad rörlighet, bättre framkomlighet och därmed stärkt konkurrenskraft för både arbetsmarknad och företag. Om åtgärderna dessutom leder till förbättrad trafiksäkerhet och minskad miljöpåverkan, som är vanliga mål i både detaljplan och vägplan, förstärks de positiva samhällsekonomiska effekterna ytterligare. Samtidigt finns risker. Om förenklingen leder till oklarheter kring ansvar, kvalitetssäkring eller rättssäkerhet för tredje man, kan det i vissa fall medföra kostnader i form av tvister, överklaganden eller behov av kompletterande utredningar. Det är därför viktigt att säkerställa att detaljplaneprocessen är tillräckligt robust och att alla relevanta frågor hanteras på ett rättssäkert sätt. Utvärdering Trafikverket bedömer att konsekvenserna av förslaget kan utvärderas 5 år efter införandet. Förslaget bör utvärderas för att: • Undersöka antalet åtgärder som påbörjats genom det föreslagna undantaget i 10 §. • Analysera Trafikverkets tillämpning av 10 § och konsekvenserna för tredje man. • Analysera kommunernas redogörelser som grund för tillämpningen av tillägget till 10 § väglagen. Tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser Trafikverket föreslår inte tidpunkt för ikraftträdande av lagändringarna. Efter att beslut om regeländringar tagits krävs informations- och utbildningsinsatser för handläggare och andra som berörs av ändringarna. 5 Evidens, 2023, Överklagande av detaljplaner - omfattning, effekter och orsaker. Överklagande-av-detaljplaner.pdf 44 Trafikverkets bedömning Trafikverket föreslår en ändring i väglagens 10 §, som innebär att åtgärder som reglerats i detaljplan inte längre behöver prövas genom vägplan om vissa villkor, se avsnitt Fel! Hittar inte referenskälla., är uppfyllda. Det är ett försök att göra rättssystemen mer samspelande utan att frångå väglagens funktion. Genom att tillämpa tydliga villkor bibehålls kontroll över statlig infrastruktur samtidigt som detaljplaneprocessen får något större genomförandekraft. Detta innebär också att kommunen måste ta ett större ansvar, både vad gäller markåtkomst och miljöbedömningar men det bör kunna ske i den gängse detaljplaneprocessen. Samtidigt ges Trafikverket tolkningsföreträde i fråga om när undantaget får användas – vilket bevarar den statliga rådighet som krävs för långsiktig förvaltning och trafiksäkerhet. Trafikverkets samlade bedömning är att förslaget är möjligt och lämpligt att genomföra; möjligt genom det tillägg till 10 § väglagen som föreslås och lämpligt eftersom det avhjälper de problem som finns med dubbla processer. Det sparar offentliga medel genom att minska på antalet planeringsprocesser som genomförs i samhällsbyggnadsprocessen. Därmed får samhället kortare planeringstider för mindre omfattande åtgärder på det statliga vägnätet som idag måste planeras med både vägplan och detaljplan. Trafikverket bedömer att förslaget till tillägg i lagstiftningen måste åtföljas av att kommunen kan visa att åtgärden kan genomföras i enlighet med de villkor som redovisats i avsnitt Fel! Hittar inte referenskälla.. Förslaget är framtaget för att skapa en möjlighet till förenkling av nuvarande dubbla planeringsprocesser utan att göra några större förändringar i processerna som sådana, för att undvika att större förändringar i arbetssätt eller organisation ska krävas hos vare sig Trafikverket eller kommunerna. Trafikverket anser därmed att förslaget inte medför mer långtgående kostnader eller begränsningar än vad som bedöms vara nödvändigt för att uppnå syftet med uppdraget. 45 Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 trafikverket.se 46 Remiss 2026-05-07 LI2025/01476 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Enheten för transportinfrastruktur och planering Remittering av Trafikverkets rapport: Regeringsuppdrag Utredning om förenklingar vid åtgärder på det nationella och regionala vägnätet Remissinstanser 1. Avesta kommun 2. Boverket 3. Enköpings kommun 4. Eskilstuna kommun 5. Falu kommun 6. Gävle kommun (Inkl. den kommunala lantmäterimyndigheten) 7. Göteborgs kommun (Inkl. den kommunala lantmäterimyndigheten) 8. Halmstad kommun 9. Haparanda kommun 10. Helsingborgs kommun 11. Hudiksvalls kommun 12. Järfälla kommun 13. Jönköpings kommun 14. Karlstad kommun 15. Kiruna kommun 16. Kristianstad kommun 17. Landskrona kommun (Inkl. den kommunala lantmäterimyndigheten) 18. Lantmäteriet Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Webb: www.regeringen.se Besöksadress: Herkulesgatan 17 E-post: li.registrator@regeringskansliet.se 19. Lidköpings kommun 20. Linköpings kommun (Inkl. den kommunala lantmäterimyndigheten) 21. Luleå kommun 22. Länsstyrelsen i Blekinge län 23. Länsstyrelsen i Dalarnas län 24. Länsstyrelsen i Gotlands län 25. Länsstyrelsen i Gävleborgs län 26. Länsstyrelsen i Hallands län 27. Länsstyrelsen i Jämtlands län 28. Länsstyrelsen i Jönköpings län 29. Länsstyrelsen i Kalmar län 30. Länsstyrelsen i Kronobergs län 31. Länsstyrelsen i Norrbottens län 32. Länsstyrelsen i Skåne län 33. Länsstyrelsen i Stockholms län 34. Länsstyrelsen i Södermanlands län 35. Länsstyrelsen i Uppsala län 36. Länsstyrelsen i Värmlands län 37. Länsstyrelsen i Västerbottens län 38. Länsstyrelsen i Västernorrlands län 39. Länsstyrelsen i Västmanlands län 40. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 41. Länsstyrelsen i Örebro län 42. Länsstyrelsen i Östergötlands län 43. Malmö kommun 44. Mariestads kommun 45. Nacka kommun 46. Nacka tingsrätt (Mark- och miljödomstolen) 47. Norrköpings kommun 48. Pajala kommun 49. Skellefteå kommun 50. Sollefteå kommun 51. Stockholms kommun 52. Sundsvalls kommun 53. Svea hovrätt (Mark- och miljööverdomstolen) 54. Sveriges Kommuner och Regioner 55. Transportstyrelsen 56. Trollhättans kommun 57. Upplands-Bro kommun 58. Uppsala kommun 59. Umeå kommun (Inkl. den kommunala lantmäterimyndigheten) 60. Vänersborgs tingsrätt (Mark- och miljödomstolen) 61. Västerås kommun 62. Växjö kommun 63. Växjö tingsrätt (Mark- och miljödomstolen) 64. Örebro kommun Remissvaren ska ha kommit in till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet senast den 7 september 2026. Svaren bör lämnas per e-post till li.remissvar@regeringskansliet.se och med kopia till li.transport.remissvar@regeringskansliet.se. Ange diarienummer LI2025/01476 och remissinstansens namn i ämnesraden på e- postmeddelandet. Svaret bör lämnas i två versioner: den ena i ett bearbetningsbart format (t.ex. Word), den andra i ett format (t.ex. pdf) som följer tillgänglighetskraven enligt lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Remissinstansens namn ska anges i namnet på respektive dokument. Remissvaren kommer att publiceras på regeringens webbplats. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Christer Pettersson Departementsråd KOMMUNKANSLIET/TILLVÄXT AVESTA Datum Brevnr/Diarienr 2026-08-07 KK 2026-000266 311 Handläggare: Adam Nilsson Remissyttrande av Trafikverkets utredning om förenklingar vid åtgärder på det nationella och regionala vägnätet Sammanfattning Trafikverket har på uppdrag av regeringen utrett möjligheten att förenkla planeringsprocessen för åtgärder på det statliga vägnätet. Förslaget innebär att vägplan inte ska krävas för vissa åtgärder på befintlig statlig väg, under förutsättning att åtgärden:  är av mindre omfattning,  hanteras inom detaljplan,  samt att kommunen tillhandahåller den mark som krävs enligt 7 § i väglagen. Syftet är att minska dubbla processer för vägplan och detaljplan, vilket idag skapar långa ledtider, bristande förutsägbarhet och ineffektiv resursanvändning. Idag finns det förenklingar i väglagen som innebär att små och okomplicerade åtgärder (SO-åtgärder) inte anses vara ”byggande av väg” och därmed inte behöver vägplan. Om en åtgärd ska klassas som SO-åtgärd bedöms idag av Trafikverket. För kommunen innebär det att förutsättningarna kan förändras i ett sent skede, ibland efter att detaljplanen är antagen vilket innebär bristande förutsägbarhet och behov av omtag i planprocessen. Redovisade konsekvenser i utredningen är bland annat kommuner får ett större ansvar för att säkerställa att vägåtgärder som undantas från krav på vägplan ändå blir tillräckligt utredda och prövade inom ramen för detaljplanerprocessen. Det innebär att detaljplanerna i många fall blir mer omfattande när det gäller vägens utformning, påverkan på omgivningen och frågor om markåtkomst. Detta kommer stärka kommunala självbestämmandet och enklare samordning i stadsutvecklingen inom ramen för detaljplanearbetet. Å andra sidan ställs det något högre krav på kommunernas detaljplaner. En annan konsekvens rör markåtkomst och finansiering samt osäkerhet kring kriteriernas tillämpning, t.ex ”mindre omfattning eller lokal påverkan” Yttrande Avesta kommun, genom Tillväxt Avesta, tackar för möjligheten att lämna ett yttrande kring Trafikverkets utredning om förenklingar vid åtgärder på det nationella och regionala vägnätet. Kommunen har efter dialog med Region Dalarna och Falu kommun följande synpunkter att lämna:  Avesta kommun är positiv till ambitionen att förenkla planeringsprocesserna och minska parallella processer mellan detaljplan och vägplan. Förslaget bedöms kunna öka effektiviteten i samhällsbyggnadsprocessen. Kommunen vill samtidigt framhålla att förslaget innebär betydande förändringar i ansvarsfördelning och arbetssätt, vilket ställer krav på förtydliganden och stöd i genomförandet.  Kommunen delar bedömningen att förslaget innebär att mer arbete flyttas till detaljplaneskedet. Kommunen ser en risk för att planeringsbördan ökar i tidiga skeden, vilket kan leda till ökade kostnader och behov av utökad kompetens. Det finns därför ett tydligt behov av nationellt stöd i form av vägledningar, mallar och utbildningsinsatser.  Kommunen ser ett behov av att kriterierna för när undantaget kan tillämpas förtydligas, särskilt avseende “lokal påverkan”. Kommunen anser att det finns otydligheter när undantaget fokuserar enbart på lokal påverkan. Det bör tydliggöras hur åtgärder med positiv systempåverkan ska hanteras när det till exempel finns lokala åtgärder som snarare ger positiv regional och nationell effekt på transportsystemet.  Kommunen anser att den regionala nivån behöver ges en tydligare roll i processen. I dagsläget saknas en tydlig beskrivning av regionens ansvar och medverkan, särskilt i relation till regionala länstransportplaner.  Kommunen efterfrågar tydligare principer för finansiering av åtgärder, särskilt i de fall där nyttan är gemensam för stat, region och kommun. Det bör klargöras i vilka fall finansiering ska ske via kommun, länsplan eller nationell plan, samt hur kostnader ska fördelas när åtgärder har både lokal och övergripande funktion.  För att förslaget ska vara genomförbart i praktiken krävs tydliga processbeskrivningar, klargjord ansvarsfördelning samt gemensamma arbetssätt. Kommunen efterfrågar standardiserade processer, tydliga beslutspunkter samt nationella mallar för samverkan mellan aktörerna. Förslag Samhällsplanerarutskottet föreslår kommunstyrelsen att: - godkänna föreliggande yttrande, - överlämna yttrandet till Trafikverket. Sida Kommunstyrelsens SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) samhällsplaneringsutskott Sammanträdesdatum 2026-08-24

34 § vilken anger att den som ska bygga väg har rätt till tillträde till mark för förundersökningar m.m. Det innebär att ett sådant tillträde inte erhålls genom nämnda regel vid exempelvis driftåtgärder, eftersom de inte utgör byggande av väg. I samband med ändringar i väglagen år 2013 så infördes ett antal möjligheter till förenklade förfaranden i samband med byggande av väg. En sådan förenkling innebar att små och okomplicerade projekt inte ska kräva formell planering (prop. 2011/12:118 s. 117), se avsnitt 3.2.2. Vägplan En vägplan är ett juridiskt bindande dokument som krävs för att bygga eller förändra en allmän väg i Sverige, enligt väglagen. Den fungerar som ett tillstånd och visar exakt var vägen ska gå, hur den ska byggas och vilken mark eller utrymme som behöver tas i anspråk för vägen för att bygga den. Ett syfte med vägplanen är att ordna markåtkomsten, både det permanenta och tillfälliga behovet. Därtill prövas vilka skyddsåtgärder som behövs för att minimera påverkan på omgivningen och identifiera vilka övriga tillstånd som behövs för att genomföra projektet. 14 Planläggning av vägbyggande följer en process där både infrastrukturbyggaren och företrädare för samhället i övrigt medverkar. Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), med tillhörande förordningar, och syftar till att förfarandet vid byggande av transportinfrastruktur ska få god anknytning till övrig samhällsplanering och till miljölagstiftningen. Väglagen (1971:948) innehåller de regler om allmänna vägar som har ansetts kräva lagform. Regeringen har utfärdat föreskrifter om allmänna vägar som har tagits in i vägförordningen (tidigare vägkungörelsen [1971:954]). Härutöver har regeringen utfärdat förordningen (2009:236) om en nationell plan för transportinfrastruktur och förordningen (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur. Föreskrifter om allmänna vägar kan vidare utfärdas av Trafikverket. Planläggningsprocessen syftar till att utreda och definiera var vägen ska lokaliseras och hur den ska utformas. Processen innebär att planläggningen av vägar förankras bland annat i kommunernas planering och att de som berörs i olika processteg får goda möjligheter till insyn och ges möjlighet att framföra synpunkter. Under processen analyseras och beskrivs väganläggningens lokalisering, utformning och miljöpåverkan. Slutligen läggs lokaliseringen och detaljutformningen fast. I lagarna slås fast att vägplan ska upprättas för åtgärder som innebär byggande av väg i lagens mening. Där regleras också den process som leder fram till en fastställd vägplan och som således är en förutsättning för byggande. En grundläggande utgångspunkt är att när en väg byggs ska den ges ett sådant läge och utformas så, att ändamålet med vägen uppnås med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden. Små och okomplicerade åtgärder Syftet med att förenkla lagstiftningen kring små och okomplicerade åtgärder (SO- åtgärder) var bl.a. att använda planeringsresurserna mer effektivt och mer riktat mot de situationer där det är viktigt att en planläggning enligt väglagen genomförs. Istället för att i väglagen reglera det på så sätt att små och okomplicerade projekt inte kräver vägplan, infördes istället att dessa projekt inte ska anses utgöra byggande av väg (10 § fjärde stycket väglagen). Huvudsyftet var dock att undgå planläggning. Förenklingen kan även tillämpas på driftåtgärder som kräver mer mark, vilka annars även de skulle ha krävt vägplan (28 § väglagen).

§ 37 Johan Malmquists medborgarförslag om att sätta upp dubbelarmaturer på befintliga lyktstolpar vid Klosterskolan Dnr 2026-000085912 Sammanfattning Medborgarförslaget föreslår förbättrad belysning vid Bergslagsvägen 67 genom att montera tre dubbelarmaturer på befintliga lyktstolpar för att öka tillgänglighet och trygghet kring Klosterskolan och dess föreningsverksamhet. Åtgärden bedöms förbättra säkerheten, underlätta för områdets föreningar och arrangemang samt utgöra en varsam lösning som tar hänsyn till fastighetens kulturhistoriska värden. Förslag till beslut Medborgarförslaget skickas till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Beredning/behandling - Medborgarförslaget inkom 16 februari 2026 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget skickas till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Utdrag skickas till Kommunstyrelsen Elektronisk signatur Utdragsbestyragande KOMMUNKANSLIET/TILLVÄXT AVESTA Datum Brevnr/Diarienr 2026-06-01 KK 2026-000085 912 Handläggare: Karl Tornsö Johan Malmquists medborgarförslag om att sätta upp dubbelarmaturer på befintliga lyktstolpar vid Klosterskolan Dnr. KK 2026-000085 912 Medborgarförslaget Bakgrund Vid Bergslagsvägen 67 ligger den kulturhistoriska värdefulla Klosterskolan, som idag används av flera ideella föreningar och för olika lokala arrangemang. Byggnaden och delar av tomten är K- märkta av Länsstyrelsen, vilket innebär att det finns begränsade möjligheter att sätta upp nya stolpar, skyltar eller fasta installationer på själva fastigheten. Förslag Att de tre befintliga lyktstolparna längs Bergslagsvägen med början från infarten, i höjd med Klosterskolan, förses med dubbelarmaturer riktade dels mot gångytan och dels mot skolans infart/parkering. Motivering Den föreslagna åtgärden skulle: - Avsevärt förbättra tillgängligheten och tryggheten för besökare, särskilt under kvällstid. - Underlätta för de fyra föreningar som har sin verksamhet i byggnaden, samt för övriga arrangemang som regelbundet äger rum på platsen. - Vara en varsam lösning som respekterar fastighetens kulturhistoriska värden eftersom inga nya stolpar eller markarbeten krävs. Åtgärden bedömds som liten i omfattning med stor positiv effekt för allmänheten och föreningslivet i området. Förslagsställe Namn: Johan Malmquist Tillväxt Avestas yttrande Klosterskolan är belägen på privat fastighetsmark. Den föreslagna åtgärden syftar till att förbättra belysningen av fastighetens infart och parkeringsyta. Kommunens ansvar för gatubelysning avser i första hand allmän platsmark samt belysning som behövs för trafiksäkerhet och trygghet på kommunala gator, vägar och gångstråk. Även om Klosterskolan används av föreningar och för olika aktiviteter bedömer Tillväxt Avesta att den föreslagna belysningen i huvudsak gynnar en privat fastighet och dess verksamheter. Tillväxt Avesta bedömer det därför att åtgärden inte utgör ett sådant allmänt intresse som motiverar en investering eller drift med kommunala medel. Mot denna bakgrund föreslår Tillväxt Avesta att medborgarförslaget avslås. Förslag till beslut - Medborgarförslaget avslås. Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-05-18

§ 40 Systemval glas- och metallförpackningsinsamling Dnr 2026-000181452 Sammanfattning Till följd av förändrad lagstiftning har kommunerna övertagit ansvaret för insamling av förpackningar från hushåll. Senast 2027 ska insamlingen i huvudsak ske fastighetsnära (FNI). Avesta kommun har tidigare beslutat om systemval för pappers- och plastförpackningar, vilka införs under 2026. För att möjliggöra en full utbyggnad av fastighetsnära insamling krävs nu ett inriktningsbeslut avseende insamling av glas- och metallförpackningar. Bedömning Utifrån genomförd utredning har olika systemlösningar analyserats med avseende på arbetsmiljö, logistik, flexibilitet, ekonomi och lagkrav. Bedömningen är att insamlingssystemet ska:  vara förenligt med redan beslutat system med enfackskärl  möjliggöra effektiv och säker arbetsmiljö genom maskinell hantering  vara ekonomiskt hållbart och finansierbart inom producentansvaret  vara flexibelt och anpassningsbart över tid Materialens egenskaper har varit styrande i valet av lösning. Glas har en hög vikt och lämpar sig bäst för maskinell tömning i kärl, medan metall har låg vikt och mindre volym och kan hanteras effektivt i mindre behållare Den sammantagna bedömningen är att föreslaget system ger en robust, kostnadseffektiv och långsiktigt hållbar lösning som uppfyller gällande krav. Förslag till systemval - Insamling av glasförpackningar sker i tvåfackskärl med uppdelning mellan färgat och ofärgat glas - Insamling av metallförpackningar sker i separat mindre behållare (låda) Ekonomi Utgångspunkten är att insamlingen av förpackningar ska finansieras via producentansvaret enligt gällande föreskrifter Elektronisk signatur VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId Sida Avesta Vatten och Avfall AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-06-08 Val av system har skett med målsättning att minimera påverkan på avfallstaxan och att säkerställa att ersättningsnivåerna från producentansvaret motsvarar kostnaderna för insamlingen. Förslag till beslut - Styrelsen föreslås godkänna föreslaget systemval för insamling av glas- och metallförpackningar - Styrelsen föreslås godkänna att VD uppdras att översända förslag till systemval till Kommunfullmäktige för beslut Beredning/behandling Underlag systemval glas och metall Avesta Vatten och Avfall ABs beslut - Styrelsen godkänner föreslaget systemval för insamling av glas- och metallförpackningar - Styrelsen godkänner att VD uppdras att översända förslag till systemval till Kommunfullmäktige för beslut Elektronisk signatur VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-08-24

§ 43 Remissyttrande av Trafikverkets utredning om förenklingar vid åtgärder på det nationella och regionala vägnätet Dnr 2026-000266311 Sammanfattning Trafikverket har på uppdrag av regeringen utrett möjligheten att förenkla planeringsprocessen för åtgärder på det statliga vägnätet. Förslaget innebär att vägplan inte ska krävas för vissa åtgärder på befintlig statlig väg, under förutsättning att åtgärden:  är av mindre omfattning,  hanteras inom detaljplan,  samt att kommunen tillhandahåller den mark som krävs enligt 7 § i väglagen. Syftet är att minska dubbla processer för vägplan och detaljplan, vilket idag skapar långa ledtider, bristande förutsägbarhet och ineffektiv resursanvändning. Idag finns det förenklingar i väglagen som innebär att små och okomplicerade åtgärder (SO-åtgärder) inte anses vara ”byggande av väg” och därmed inte behöver vägplan. Om en åtgärd ska klassas som SO-åtgärd bedöms idag av Trafikverket. För kommunen innebär det att förutsättningarna kan förändras i ett sent skede, ibland efter att detaljplanen är antagen vilket innebär bristande förutsägbarhet och behov av omtag i planprocessen. Redovisade konsekvenser i utredningen är bland annat kommuner får ett större ansvar för att säkerställa att vägåtgärder som undantas från krav på vägplan ändå blir tillräckligt utredda och prövade inom ramen för detaljplanerprocessen. Det innebär att detaljplanerna i många fall blir mer omfattande när det gäller vägens utformning, påverkan på omgivningen och frågor om markåtkomst. Detta kommer stärka kommunala självbestämmandet och enklare samordning i stadsutvecklingen inom ramen för detaljplanearbetet. Å andra sidan ställs det något högre krav på kommunernas detaljplaner. En annan konsekvens rör markåtkomst och finansiering samt osäkerhet kring kriteriernas tillämpning, t.ex ”mindre omfattning eller lokal påverkan” Förslag till beslut Samhällsplanerarutskottet föreslår kommunstyrelsen att: - godkänna föreliggande yttrande, - överlämna yttrandet till Trafikverket Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsens SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) samhällsplaneringsutskott Sammanträdesdatum 2026-08-24 Beredning/behandling - Rapport Regeringsuppdrag Utredning om förenkling vid åtgärder på det nationella och regionala vägnätet - Remittering av Trafikverkets rapport, utredning om förenklingar vid åtgärder på det nationella och regionala vägnätet - Tillväxt Avesta inkommer med Remissyttrande av Trafikverkets utredning om förenklingar vid åtgärder på det nationella och regionala vägnätet Kommunstyrelsens samhällsplaneringsutskotts beslut Samhällsplanerarutskottet föreslår kommunstyrelsen att: - godkänna föreliggande yttrande, - överlämna yttrandet till Trafikverket Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-03-23

§ 44 Johan Malmquists medborgarförslag om att sätta upp dubbelarmaturer på befintliga lyktstolpar vid Klosterskolan Dnr 2026-000085912 Sammanfattning Medborgarförslaget föreslår förbättrad belysning vid Bergslagsvägen 67 genom att montera tre dubbelarmaturer på befintliga lyktstolpar för att öka tillgänglighet och trygghet kring Klosterskolan och dess föreningsverksamhet. Åtgärden bedöms förbättra säkerheten, underlätta för områdets föreningar och arrangemang samt utgöra en varsam lösning som tar hänsyn till fastighetens kulturhistoriska värden. Tillväxt Avesta har inkommit med yttrande. Förslag till beslut Samhällsplanerarutskottet föreslår kommunstyrelsen att medborgarförslaget ska avslås. Beredning/behandling - Medborgarförslaget inkom 16 februari 2026 - Kommunfullmäktige 23 mars 2026 §37 - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj 2026 § 70 - Yttrande – Tillväxt Avesta Yrkande Blerta Krenzi (S) yrkar bifall till utsänt förslag. Johan Thomasson (M) yrkar bifall till medborgarförslaget. Johannes Kotschy (M) yrkar bifall till medborgarförslaget. Propositionsordning Ordförande Blerta Krenzi (S) finner två förslag till beslut och ställer mot varandra. Finner att samhällsplaneringsutskottet beslutar i enlighet med utsänt förslag. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsens SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) samhällsplaneringsutskott Sammanträdesdatum 2026-08-24 Kommunstyrelsens samhällsplaneringsutskotts beslut Samhällsplanerarutskottet föreslår kommunstyrelsen att medborgarförslaget ska avslås. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Datum Brevnr/Diarienr 2026-07-07 VDMB 2025–000576 Handläggare: Cornelia Spång Gustafsson Planarkitekt Ändring och upphävande av del av Detaljplan för Industrimark norr om Horndal. Ärendebeskrivning Syftet med förslaget är att upphäva en del av gällande detaljplan för att möjliggöra ledningsdragning, samt att ändra kvarvarande detaljplan genom att flytta egenskapsbestämmelserna m1 och dagvatten väster om upphävandeområdet. Detaljplanen handläggs med utökat förfarande enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900, t.o.m. SFS 2026:66). Granskning Förslaget till detaljplanen har varit utsänt och allmänt tillgängligt för granskning under tiden 13 april t.o.m. 3 maj 2026. Under granskningstiden har planhandlingarna även funnits tillgängliga på biblioteket i Horndal, i Avesta centrum, på Servicepunkt Avesta, på Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning och på projektets webbsida, som kunnat nås via www.avesta.se. Under granskningen har yttranden inkommit från Länsstyrelsen Dalarna och Trafikverket. Vad som framförts i yttrandena och hur detta har bemötts framgår av det granskningsutlåtande som tagits fram. Samråd Planförslaget har tidigare varit utsänt för samråd under tiden 19 januari 2026 till 1 mars 2026. Hur de yttranden som då framfördes hanterats, hur de eventuellt påverkat förändringar i planförslaget samt hur de i övrigt bemötts, framgår av den samrådsredogörelse som utgör bilaga till nu framtaget granskningsutlåtande. Beredning - Plan- och byggenhetens tjänsteskrivelse 7 juli 2026. - Antagandeversioner av plankarta och planbeskrivning, daterat 17 mars 2026, mindre redaktionella ändringar 30 juni 2026, granskningsutlåtande samt tidigare samrådsredogörelse som bilaga. - Underlagshandling i form av Undersökning – behov av miljöbedömning. Förslag till beslut - Upprättat granskningsutlåtande, daterat 30 juni 2026, godkänns. - Ändring och upphävande av del av Detaljplan för Industrimark norr om Horndal, daterad 17 mars 2026, mindre redaktionella ändringar 30 juni 2026, antas. 2083-569.1 2084-600.1 2084-1221.1 Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela området. HORNDALS BRUK OBS! Egenskapsbeteckningar (symboler och små bokstäver) i direkt anslutning till användningsbeteckningar dagvatten 5:1 (stora bokstäver) gäller inom hela användningsområdet. m u GRÄNS FÖR UPPHÄVANDE 2026 1 HORNDALSBYN 5.0 12:1 Upphävandeområde J HORNDALSBYN Finnstenarna GRÄNSER 1 a b b p 12:28 2 2 3 1 Planområdesgräns e 35 j Egenskapsgräns k o n ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN t o Kvartersmark r dagvatten m 1 J Småindustri, ej störande för omgivningen, samt lager och kontor 1 m BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE 1 1.1221-4802 Marken får inte förses med byggnad HORNDALSBYN u Marken skall vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar 12:1 J ej kontor Kontor får inte finnas 1 HORNDALSBYN u a b b 3:20 MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark) 2 2 3 Gubbviken Mark och vegetation 35 dagvatten Anläggning för hantering av dagvatten kan finnas, t.ex. i form av HORNDALS BRUK Ställbergsklack 5:1 damm. Anläggning får överbyggas 12:1 PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE 5.0 3:20 Placering Östervreten m 1 dagvatten a 1 u 4:5 p 1 Skyltar eller därmed jämförliga anordningar mot väg 68 ska placeras a och utformas så att de inte inverkar menligt på trafiksäkerheten 1 HORNDALSBYN m Utformning 1 4:1 35 Högsta byggnadshöjd i meter 5.0 Högsta totalhöjd i meter Byggnadsteknik dagvatten HORNDALSBYN 12:1 b Tak eller fasadmaterial får inte avge skadliga emissioner till vatten 2 INGEBORGBO m HORN 2: D 2 A 4 LSBYN b 3 Eventuella bränsledepåer eller annan förvaring av ämnen som kan 1 skada grundvattnet ska utföras med konstruktion som säkerställer att eventuellt läckage inte når ner i marken BY PROSTGÅRD 2:15 STÖRNINGSSKYDD HORNDALSBYN 1:18 2:19 m Inom området får inte finnas byggnader, arbetsplatser eller annat 1 där människor vistas varaktigt ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER a Marken ska vara tillgänglig för vägservitut 1 Genomförandetid Genomförandetiden pågår t.o.m 2032-05-30, vilket är 10 år från den dag den ursprungliga detaljplanen vann laga kraft 0 50 100 150 200 250 300 meter Ändrad lovplikt, lov med villkor u a Startbesked får inte ges förrän anläggning för dagvattenhantering finns 2 Huvudmannaskap a u Kommunen är huvudman för allmän plats HORNDALSBYN 1 1:25 Strandskydd Markdetaljer a Strandskydd är upphävt inom planens båda delområden 1 98.7 ANTAGANDEHANDNING Ändring och upphävande av del av Detaljplan för Industrimark norr om Horndal Avesta kommun, Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 2026–03–17, mindre redaktionella ändringar 2026-06-30 Cornelia Spång Gustafsson Planarkitekt PLANBESKRIVNING Område för ändring respektive upphävande ANTAGANDEHANDLING INNEHÅLLSFÖRTECKNING SYFTE _____________________________________________________________________ 3 Syfte ________________________________________________________________________ 3 BESKRIVNING ________________________________________________________________ 3 Hela detaljplanen _______________________________________________________________ 3 Genomförandetid _______________________________________________________________ 3 Kvartersmark __________________________________________________________________ 4 Befintligt _____________________________________________________________________ 4 Upplysningar __________________________________________________________________ 4 Ärendeinformation ______________________________________________________________ 4 MOTIV TILL ÄNDRING AV DETALJPLAN_________________________________________________ 4 Motiv till reglering ______________________________________________________________ 4 GENOMFÖRANDEFRÅGOR ________________________________________________________ 5 Organisatoriska frågor ____________________________________________________________ 5 Mark- och utrymmesförvärv ________________________________________________________ 5 Fastighetsrättsliga frågor __________________________________________________________ 6 Ekonomiska frågor ______________________________________________________________ 6 PLANERINGSUNDERLAG _________________________________________________________ 6 Kommunala ___________________________________________________________________ 6 Tidigare utredningar _____________________________________________________________ 7 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ____________________________________________________ 8 Kommunala ___________________________________________________________________ 8 Riksintressen __________________________________________________________________ 9 Hushållningsbestämmelser enligt 3 kap miljöbalken ______________________________________ 10 Miljökvalitetsnormer ____________________________________________________________ 10 Miljö _______________________________________________________________________ 10 Hälsa och säkerhet _____________________________________________________________ 11 Geotekniska förhållanden_________________________________________________________ 11 Hydrologiska förhållanden ________________________________________________________ 11 Kulturmiljö __________________________________________________________________ 12 Fysisk miljö __________________________________________________________________ 12 Teknik ______________________________________________________________________ 12 Trafik ______________________________________________________________________ 13 KONSEKVENSER _____________________________________________________________ 13 Fastigheter och rättigheter ________________________________________________________ 13 Konsekvenser _________________________________________________________________ 13 Konsekvenser _________________________________________________________________ 13 Natur ______________________________________________________________________ 14 Miljö _______________________________________________________________________ 14 Miljökvalitetsnormer ____________________________________________________________ 15 Hälsa och säkerhet _____________________________________________________________ 15 Sociala _____________________________________________________________________ 15 Trafik ______________________________________________________________________ 16 ANTAGANDEHANDLING SYFTE Syfte Syftet med förslaget är att upphäva en del av gällande detaljplan för att möjlig- göra ledningsdragning, samt att ändra kvarvarande detaljplan genom att flytta egenskapsbestämmelserna m1 och dagvatten väster om upphävandeområdet. BESKRIVNING Hela detaljplanen Bakgrund I samband med Svenska kraftnäts planering av två nya 400 kV-ledningar till den planerade stationen i Horndal har det framkommit att delar av den till- tänkta ledningssträckningen korsar ett område som är detaljplanelagt. Området mellan detaljplanerna B16 och B17 (se figur 1) är idag cirka 50 meter brett och rymmer befintlig 220 kV-ledning samt Trafikverkets matarledning. För att möj- liggöra framkomlighet för de nya ledningarna krävs ett område om cirka 130 meter, vilket innebär att delar av gällande detaljplan berörs. Svenska kraftnät har i februari 2025 lämnat in ansökan om koncession till Ener- gimarknadsinspektionen, men beslut i ärendet kan inte fattas så länge koncess- ionen är i konflikt med gällande detaljplan. Om konflikten inte löses riskerar projektet att försenas med upp till ett år. Ledningarna skulle även behöva dras utanför detaljplanen och befintlig ledningsgata. Genom att upphäva den del av detaljplanen som berörs löses konflikten och möjliggör fortsatt prövning och ge- nomförande enligt planerad tid. För att hantera egenskapsbestämmelserna för kvartersmarken som då slutar gälla, kompletteras upphävandet med en ändring av kvarvarande del av detaljplanen där egenskapsbestämmelserna införs istället. Området berörs av riksintresse för totalförsvarets anläggningar, den civila de- len, enligt 3 kap. 9 § miljöbalken. Avvägningen mellan kommunens intresse av industrimark och riksintresset har gjorts. Huvuddrag Området ligger väster om väg 68, strax norr om centrala Horndal och omfattar ca 4,9 ha mark. Markägande Fastigheten Horndalsbyn 12:1 som berörs ägs av Avesta kommun. Genomförandetid Planändringens genomförandetid är tio år från den dag den ursprungliga detalj- planen vann laga kraft. Upphävandet har ingen genomförandetid, utan ANTAGANDEHANDLING verkställs vid det datum beslutet vinner laga kraft. Därefter är området ej detalj- planelagt. Kvartersmark Detaljplanen där ändringen och upphävandet föreslås anger kvartersmark för småindustri, ej störande för omgivningen, samt lager och kontor. Befintligt I dagsläget består området av skog. Upplysningar Om kommunen upphäver en detaljplan uppstår ett planlöst läge. Det innebär att området inte längre omfattas av en detaljplan. Om någon avser att utföra en lovpliktig åtgärd på platsen behöver kommunen göra en bedömning av om åt- gärden kräver en ny detaljplan eller om åtgärden kan prövas med bygglov di- rekt. Ärendeinformation Planhandlingar • Plankarta med ändringar och område för upphävande • Planbeskrivning med konsekvensbeskrivning (detta dokument) Dessutom finns följande handlingar i ärendet: • Fastighetsförteckning • Miljöbedömning (undersökning) • Hållbarhetsbedömning MOTIV TILL ÄNDRING AV DETALJPLAN Motiv till reglering Ändringen innebär att två befintliga planbestämmelser flyttas 50 meter västerut inom plankartan för att fortsätta gälla inom planområdet eftersom de annars skulle upphöra att gälla i och med upphävandet. Inga nya bestämmelser till- kommer och inga befintliga bestämmelser ändras i sak. Planens syfte och rätts- verkan påverkas inte av ändringen. De bestämmelser som flyttas i och med ändringen är: MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark) dagvatten - Anläggning för hantering av dagvatten kan finnas, t.ex. i form av damm. Anläggning får överbyggas. ANTAGANDEHANDLING STÖRNINGSSKYDD m1 - Inom området får inte finnas byggnader, arbetsplatser eller annat där människor vistas varaktigt. Genomförandetid Formuleringen för genomförandetiden ändras i planbestämmelserna så att den harmoniserar med att genomförandetiden gäller tio år från den dag den ur- sprungliga detaljplanen vann laga kraft. Ändringen är förenlig med planens ursprungliga syfte och med bestämmelserna i 4 kap. plan- och bygglagen (PBL). GENOMFÖRANDEFRÅGOR Organisatoriska frågor Tidplan Detta förslag är upprättat enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900, t.o.m. SFS 2026:66) och handläggs med utökat förfarande enligt den preliminära tidplanen nedan. Utökat förfarande erfordras eftersom Avesta kommuns översiktsplan förklarats som inaktuell. 2026-01-08 Beslut om samråd (delegationsbeslut) 2026-03-30 Kommunstyrelsens samhällsplaneringsutskott godkänner förslaget för granskning 2026-09-07 Kommunstyrelsen antar förslaget 2026-09-28 Planändringen och upphävandet vinner laga kraft Mark- och utrymmesförvärv Upplåtelse av mark Kommunen är markägare inom det område som berörs. Marken kommer att upplåtas till Svenska kraftnät, i syfte att möjliggöra etablering av kraftledning enligt ansökt koncession. Om upphävandet av detaljplanen medför ekonomisk förlust för markägaren gäl- ler ersättningsregler enligt plan- och bygglagen (14 kap.) och expropriationsla- gen. Ersättningen beräknas utifrån den minskning av fastighetens marknads- värde som intrånget orsakar, med ett tillägg om 25 procent som kompensation för ingreppet av marken. Utöver detta kan ersättning lämnas för övriga kostna- der som uppstår till följd av upphävandet. ANTAGANDEHANDLING Fastighetsrättsliga frågor Rättigheter Kommunen äger fortsatt marken och upplåter den del av marken som krävs för koncessionen, till Svenska kraftnät. Ekonomiska frågor Planavgift Ett plankostnadsavtal har upprättats mellan Avesta kommun och Svenska kraft- nät. I plankostnadsavtalet står att Svenska kraftnät bekostar arbetet. PLANERINGSUNDERLAG Kommunala Detaljplan Inom området för ändringen och upphävandet gäller för närvarande Detaljplan för industrimark norr om Horndal som vann laga kraft 2022-05-31. Figur 1. Gällande detaljplan. Område för upphävande är markerat i rött, resterande del väster om upphävan- deområdet kvarstår. ANTAGANDEHANDLING Planbeskrivningen från den ursprungliga detaljplanen gäller fortfarande till- sammans med denna planbeskrivning. Översiktsplan Det aktuella planområdet ligger inom delområde ”Skogsområde” (S6) i kommu- nens tidigare gällande översiktsplan, antagen 2007-12-18. Översiktsplanen har förklarats inaktuell och arbete med en ny pågår. Undersökning enligt 6 kap 6 § miljöbalken (1998:808) Kommunens checklista ”Undersökning – behov av miljöbedömning” för bedöm- ning huruvida förslaget kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Baserat på resultatet av undersökningen är kommunens samlade bedömning att de konse- kvenser som förslagBe17t bedöms medföra inte är av så betydande påverkan på mil- jön, hälsan eller hushållningen av mark, vatten eller andra resurser att en MKB enligt 5 kap 18§ PBL erfordras. Se vidare information och resultat under rubri- ken konsekvenser nedan. Hållbarhetsbedömning Avesta kommuns checklista för bedömning huruvida förslaget kan antas vara förenligt med kommunens hållbarhetsmål. De ändringar för området som för- slaget förväntas medföra bedöms inte ha betydande konsekvenser avseende hållbar utveckling för Avesta kommun. Se vidare information och resultat under rubriken konsekvenser nedan. Tidigare utredningar Dagvattenutredning En dagvattenutredning genomfördes av WSP i december år 2021 vid framtagan- det av gällande detaljplan. Naturvärdesinventering Vid framtagande av den ursprungliga detaljplanen gjordes en naturvärdesinven- tering för att få en mer detaljerad bild av områdets naturvärden. Inventeringen utfördes av Naturföretaget i november år 2020 och följer svensk standard för Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) (SS 199000:2014). ANTAGANDEHANDLING PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Kommunala Detaljplan I den ursprungliga detaljplanen som vann laga kraft år 2021 (figur 2) anges an- vändningen J - småindustri, ej störande för omgivningen, lager och kontor. Inom föreslaget upphävandeområde anges egenskapsbestämmelsen m - Inom 1 området får inte finnas byggnader, arbetsplatser eller annat där människor vistas varaktigt. I samma område är även yta för hantering av dagvatten avsatt genom bestämmelsen dagvatten - Anläggning för hantering av dagvatten kan finnas, t.ex. i form av damm. Anläggning får överbyggas. Ca 4,9 ha industri- mark upphör att gälla i och med det föreslagna upphävandet. Ändringen av de- taljplanen innebär dock att dessa egenskaper inte tas bort utan flyttas till områ- det väster om upphävandeområdet (se figur 3). Planbeskrivningen till den ur- sprungliga detaljplanen kommer att fortsätta gälla tillsammans med denna planbeskrivning eftersom denna endast avser området för ändring och upphä- vande av del av den ursprungliga detaljplanen. Figur 2. Gällande detaljplan i ursprunglig form. ANTAGANDEHANDLING Figur 3. Urklipp från förslagets plankarta där upphävandeområdet är skrafferat i rött och egenskapsbe- stämmelserna är flyttade väster ut. Översiktsplan För område S6 i Avesta kommuns tidigare gällande översiktsplan anges bland annat att ”Skogs- och jordbruket bör bedrivas med särskild hänsyn till sjön Rossens vattenkvalitet. Inga avloppsanläggningar som använder sjön Rossen som direkt recipient får tillkomma”. I övrigt anges bara generella rekommendat- ioner för skogsområden. Avesta kommuns översiktsplan från år 2007 har för- klarats som inaktuell och arbete pågår med att ta fram en ny, därför behöver förslaget tas fram genom ett utökat planförfarande enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Riksintressen Totalförsvar Den planerade 400 kV-ledningen är en del av Svenska kraftnäts stamnät och be- döms ha nationell betydelse för elförsörjningen. Del av planområdet omfattas av riksintresse för totalförsvarets anläggningar, den civila delen, enligt 3 kap. 9 § miljöbalken. Riksintresset avser mark- och vattenområden som är av betydelse för befintliga och framtida ledningar och stationer i elens transmissionsnät. Inom dessa områden får åtgärder inte försvåra drift, åtkomst eller utveckling av ANTAGANDEHANDLING de anläggningar som ingår i riksintresset. Planförslaget bedöms vara förenligt med riksintresset. Hushållningsbestämmelser enligt 3 kap miljöbalken Miljöbalkens 3:e kapitel anger grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Kommunens bedömning är att förslaget inte påverkar eller påverkas av dessa hushållningsbestämmelser, miljökvalitetsnor- mer eller miljökvalitetsförvaltning i någon omfattning som gör att den skulle vara oförenlig med dessa. Kommunen anser således att förslaget är förenligt med 3 kap. miljöbalken. Miljökvalitetsnormer Vatten Området för upphävandet innebär att ytan möjliggörs för ledningsdragning. Att marken får användas för ledningsdragning bedöms inte vara en förändring av sådan omfattning att det riskerar miljökvalitetsnormerna i sjön Rossen. Buller Förslaget medför ingen ökning av buller. Miljö Strandskydd Inom upphävandeområdet i gällande detaljplan är strandskyddet upphävt ge- nom en planbestämmelse. Efter att förslaget vunnit laga kraft återinträder inte strandskyddet på grund av den lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2025. Lagändringen lyder att strandskydd inte gäller vid vattendrag som är smalare än 2 meter vid normalvattenstånd eller vid små sjöar under 1 hektar. Det aktuella vattendraget är under 2 meter brett. Dagvatten Dagvattenutredning gjordes år 2021 vid framtagandet av detaljplanen. Eftersom ingen ny bebyggelse tillkommer bedöms dagvattenförhållandena kvarstå som idag och frågan påverkas inte. Dagvattenhantering på resterande mark ska ske inom fastighetsmark, vilket in- nebär att respektive exploatör ansvarar för fördröjning och rening. Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering gjordes år 2020 vid framtagandet av detaljplanen. Om- råden med höga naturvärden exkluderades från planområdet och berörs inte av upphävandet och påverkas därför inte. ANTAGANDEHANDLING Hälsa och säkerhet Elektromagnetiska fält och elsäkerhet Förslaget bedöms inte medföra risker för människors hälsa eller säkerhet. Den planerade kraftledningen kommer att uppföras enligt gällande säkerhetsföre- skrifter och med skyddsavstånd på 50 meter som uppfyller riktvärden för elektromagnetiska fält. Området är obebyggt och förslaget påverkar inte fram- komlighet för räddningstjänsten. Underhåll av ledningen sker med försiktig- hetsåtgärder för att minimera påverkan på miljö och hälsa. I gällande detaljplan finns en bestämmelse inom området för upphävandet om att byggnad inte får uppföras, denna bestämmelse flyttas i förslaget väster om upphävandeområdet så att samma skyddsområde fortsätter att gälla. Geotekniska förhållanden Marken inom området består av berg under ett tunt lager morän samt enbart morän med delvis inslag av torv. Hydrologiska förhållanden Markens infiltrationsförmåga bedöms relativt hög där morän förekommer men låg vid områdena med torv. Delar av området för upphävandet består av odi- kade våtmarker vilket innebär att marken är blöt och att vatten ansamlas där vid nederbörd. I figur 4 redovisas områdets rinnvägar. De områden som avvattnas via dessa rinnvägar är i planförslaget angivna som ytor för dagvattenhantering. Figur 4. Rinnvägar och lågpunkter i området. Bild från dagvattenutredningen utförd av WSP år 2021. ANTAGANDEHANDLING Kulturmiljö Fornlämningar Fornlämningar och fornfynd skyddas enligt kulturmiljölagen (1988:950). Inom området finns dock inga kända fornlämningar enligt Riksantikvarieämbetets re- gister. Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete, ska arbe- tet omedelbart avbrytas till den del fornlämningen berörs. Den som leder arbe- tet ska omedelbart anmäla förhållandet hos länsstyrelsen. Fysisk miljö Befintlig vegetation i området består i huvudsak av tall- och granskog, med vissa inslag av lövvegetation. All mark inom området har varit ren produktionsskog. Teknik Förslaget innebär ingen förändring i VA-frågan. Bestämmelsen för dagvatten i plankartan flyttas men dagvatten kommer fortsatt hanteras lokalt i linje med de gällande dagvattenprinciperna. Kommunen bedömer att detta inte påverkar dagvattenhanteringen i området eftersom befintliga lösningar för dagvatten kvarstår då ingen förändring av topografi, markanvändning eller hårdgjorda ytor föreslås. Öster om det aktuella planområdet kvarstår även dagvattenhante- ringen enligt ursprungsplanen, där flödena från högpunkterna hanteras ned- ströms på ett sätt som förhindrar vatten från att samlas vid väg och järnväg. I figur 5 syns höjdskillnaderna tydligt. Figur 5. Höjdkarta. Bild från dagvattenutredningen utförd av WSP år 2021. ANTAGANDEHANDLING Trafik Den planlagda marken för industri väster om upphävandeområdet är inte möj- lig att nå via befintliga vägar, eller via kommunal mark. En eventuell exploate- ring där blir därför antingen beroende av att servitut för tillfartsväg kan ordnas över någon av angränsande fastigheter, eller att denna mark köps av ägaren till den planlagda marken mellan de två större kraftledningsgatorna. KONSEKVENSER Fastigheter och rättigheter Berörda fastigheter Konsekvenser Horndalsbyn 12:1 • En yta på ca 4,9 ha för småindustriändamål i detaljplanen upphävs och byggrätten för små- industriändamål försvinner då området blir planlöst. Bygglovsprövning sker enligt PBL 9 kap. Fastigheten är fortsatt i kommunal ägo. Ingen fastighetsreglering kommer att ske. • Bestämmelserna m1 och dagvatten flyttas till nytt område. Fastigheter som Konsekvenser gränsar till området Horndalsbyn 4:1 • Fastigheten gränsar till område för upphävan- det. Rättigheter Konsekvenser inom område för upp- hävande Kraftledning • Ledningsrätt för befintlig kraftledning avses tillkomma. Detta är dock inte beroende av planupphävandet. Förslaget föranleder inget behov av fastighetsreglering. Förslaget får till följd att de tidigare bestämmelserna som funnits genom den aktuella delen av detaljplanen upphävs. Den användning som berörs är J - små- industri, ej störande för omgivningen samt lager och kontor. Ytan för denna användning reduceras. Inom område för upphävande berörs två egenskapsbe- stämmelser, Dagvatten - område för anläggning för hantering av dagvatten kan finnas, samt m - inom området får inte finnas byggnader, arbetsplatser 1 eller annat där människor vistas varaktigt. Dessa bestämmelser flyttas väs- terut för att säkerställa fortsatt skyddsavstånd till kraftledning och bibehållet område för dagvattenhantering. ANTAGANDEHANDLING Ytan som upphävs är belägen i direkt anslutning till befintligt ledningsstråk och kommer i praktiken endast innebära en marginell skillnad mot vad som anges i gällande detaljplan eller hur området används idag. Natur Grönområde Den del inom fastigheten Horndalsbyn 12:1 som föreslås upphävas består idag av skogsmark. Viss skog kommer i och med ledningsdragning att behöva tas ned. Miljö Miljöbedömning Om en detaljplan, eller planändring, kan antas medföra betydande miljöpåver- kan så ska kommunen, enligt 4 kap 34 § plan- och bygglagen och 6 kap 9–19 §§ miljöbalken, göra en miljöbedömning. För varje planprojekt är det därför nöd- vändigt att avgöra om miljöbedömning behövs, d.v.s. om planens, eller planänd- ringens, genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Bedöm- ning om sådant behov föreligger görs genom en så kallad undersökning enligt 6 kap 5–6 §§ miljöbalken. Den undersökning som kommunen gjort leder till bedömningen att förslaget inte har någon betydande miljöpåverkan och att förslaget är förenligt med mil- jöbalken och kommunens hållbarhetsmål. Således föreligger inget behov av mil- jöbedömning enligt 6 kap 9–19 §§, miljöbalken. Slutsatsen av undersökningen baserar sig på att det berörda området redan är planlagt och att det nu upphävs en mindre del av området. Vare sig förhållandena på platsen eller de ändrade planförhållandena som uppkommer inom området innebär någon nämnvärd negativ effekt ur miljösynpunkt. Bedömningen baseras på utfallet av den ge- nomgång av projektet som gjorts mot kommunens checklista för undersökning om miljöbedömning. Ställningstagande 4 kap 33 b § plan- och bygglagen (2010:900) Formellt beslut om huruvida förslaget kan antas medföra betydande miljöpåver- kan fattas under planprocessen efter att undersökningen samråtts med Länssty- relsen. Hållbarhetsbedömning Bakgrund Avesta kommun har, genom beslutat hållbarhetsprogram, angett att alla beslut med betydande konsekvenser för framtida utveckling i samhället ska åtföljas av en hållbarhetsbedömning. Detta kan då bl.a. gälla beslut rörande större föränd- ringar i den fysiska miljön, vilket ofta blir en följd av fysisk planering. Bedöm- ningar ska utföras mot fyra olika målområden i en skala som går mellan +2 och -2, där +2 är en direkt positiv påverkan på ett mål medan -2 då är något som di- rekt motverkar ett mål. ANTAGANDEHANDLING Resultat Kommunen bedömer att förslaget är förenligt med miljöbalken och kommunens hållbarhetsmål. Förslaget är av sådan begränsad omfattning att det inte bedöms medföra betydande konsekvenser för framtida utveckling i samhället. Bedöm- ningen och underlaget i sin helhet finns i den Excel-fil som använts i bedöm- ningsarbetet. Det dokumentet utgör även underlag för politiska beslut i planä- rendet. Strandskydd Enligt den lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2025 gäller strandskydd inte vid vattendrag som är smalare än 2 meter vid normalvattenstånd eller vid små sjöar under 1 hektar. Det aktuella vattendraget utanför upphävandeområdet är smalare än 2 meter, vilket innebär att strandskyddet inte återinträder efter att förslaget vunnit laga kraft. Kommunen bedömer att området inte har särskild betydelse för djur- eller växtliv. Länsstyrelsen har möjlighet att besluta om strandskydd även vid små vatten om området har särskild betydelse för djur- och växtliv eller friluftsliv. Kommunen bedömer att sådana förhållanden inte föreligger här och att förslaget därför inte påverkar strandskyddets syften negativt. Elektromagnetiska fält och elsäkerhet Två 400 kV-ledningar planeras uppföras inom upphävandeområdet. Magnetfält och elektriska fält från ledningarna bedöms inte överskrida internationella rikt- värden (ICNIRP: 200 µT, EU: 100 µT för magnetfält; 5 kV/m för elektriska fält). Vid skyddsavståndet 50 m är fältnivåerna normalt under 5 µT, vilket är långt under gränsvärdena. Förslaget bedöms därför inte medföra risker för männi- skors hälsa eller säkerhet. Miljökvalitetsnormer Förslaget innebär ingen förändring i fråga om miljökvalitetsnormer, varken inom eller utanför området. Hälsa och säkerhet Förslaget innebär ingen förändring av risker eller störningar gentemot befintlig bebyggelse och pågående användning, varken inom eller utanför området. Sociala Förslaget innebär ingen förändring i fråga om sociala konsekvenser, t ex barn- konventionen, jämställdhet, jämlikhet eller trygghet, varken inom eller utanför området. ANTAGANDEHANDLING Trafik Eftersom kommunen inte har för avsikt, ej heller skyldighet, att genomföra ga- tuutbyggnad enligt gällande plan så innebär förslaget ingen förändring ur trafik- synpunkt. ANTAGANDEHANDLING 1(3) ÄNDRING OCH UPPHÄVANDE AV DEL AV DETALJPLAN FÖR INDUSTRIMARK NORR OM HORNDAL Avesta kommun, Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 2026-03-17, mindre redaktionella ändringar 2026–06–30. GRANSKNINGSUTLÅTANDE 2026–06–30 Ett förslag till Ändring och upphävande av del av Detaljplan för Industrimark norr om Horndal har varit utsänt och allmänt tillgängligt för granskning under tiden 13 april t.o.m. 3 maj 2026. Under granskningstiden har planhandlingarna funnits tillgängliga på biblioteket i Horndal och Avesta cent- rum, på Servicepunkt Avesta, på Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning, Strandbacksvägen 7 i Avesta, och på projektets webbsida, som kunnat nås via www.avesta.se. Granskningen har kungjorts i ortens dagstidning samt på kommunens anslagstavla. Sakägare, rättighetsin- nehavare m.fl. har erhållit underrättelse om granskning per post. Planförslaget har tidigare varit ute på samråd under tiden 19 januari 2026 t o m 1 mars 2026. De synpunkter som inkom under samrådstiden, samt hur de har hanterats, finns redovisat i en samrådsredogörelse som utgör bilaga till detta utlåtande. Inkomna yttranden: U 1. Länsstyrelsen Dalarna Yttrande U 2. Lantmäteriet Ingen erinran U 3. Trafikverket Yttrande U 4. Svenska kraftnät Ingen erinran U 5. Vattenfall Ingen erinran U 6. Avesta Vatten och Avfall AB Ingen erinran Sammanfattande utlåtande: Synpunkter har inkommit från Länsstyrelsen Dalarna och Trafikverket. Länsstyrelsens yttrande berör in- formation som saknas i planbeskrivningen angående att den aktuella detaljplanens planbeskrivning gäller tillsammans med den ursprungliga detaljplanens planbeskrivning. Trafikverket har synpunkt på dagvatten- hanteringen i närområdet. Med anledning av inkomna synpunkter har planbeskrivningen kompletterats. I övrigt föranleder granskningen inga ändringar av planförslaget. Inkomna yttranden med utlåtande: OBS! För att undvika risken för feltolkningar vid upprättandet av granskningsutlåtandet är alla inkomna yttranden ordagrant avskrivna. Eventuella språkliga fel i yttrandena har därför inte heller ändrats. Eventu- ella inledande och avslutande texter som inte är kommentarer till planens innehåll, t.ex. beskrivning av ärendets handläggning, har dock inte tagits med i avskrivning. ANTAGANDEHANDLING 2(3) U 1. Länsstyrelsen Dalarna Yttrande Länsstyrelsen har för granskning mottagit rubricerad detaljplan, daterad i mars 2026. Överprövningsgrundande synpunkter Länsstyrelsens granskning har inte identifierat några överprövningsgrundande frå- gor enligt 11 kap. 10 § plan- och bygglagen. Rådgivande synpunkter Planbeskrivning I planbeskrivningen för Ändring och upphävande av del av detaljplan för Industri- mark norr om Horndal behöver det framgå att den gäller tillsammans med den ur- sprungliga planens planbeskrivning. Utlåtande Planbeskrivning Kommunen instämmer i synpunkten och planbeskrivningen har kompletterats med inform- ation om att den gäller tillsammans med den ursprungliga detaljplanens planbeskrivning. U 2. Lantmäteriet Yttrande Vid genomgång av planförslagets handlingar (daterade 2026-03-17) har följande no- terats: Lantmäteriet har inga synpunkter på de aktuella planhandlingarna. Utlåtande - U 3. Trafikverket Yttrande Trafikverket förutsätter att inget mer eller snabbare vatten leds till väg 68 eller järn- vägen, exempelvis till trummorna i anläggningen. Utlåtande Kommunen instämmer i synpunkten. Dagvattenhanteringen är utformad så att inget ökat eller snabbare flöde till väg 68 eller järnvägen ska uppstå. U 4. Svenska kraftnät Yttrande Svenska kraftnät har tagit del av handlingarna för rubricerat ärende. Vi har i samrå- det svarat på berörd remiss och har inga ytterligare synpunkter. Utlåtande - U 5. Vattenfall Yttrande Vattenfall Eldistribution AB har inget att erinra avseende rubricerat planärende. Utlåtande - ANTAGANDEHANDLING 3(3) U 6. Avesta Vatten och Avfall AB Yttrande Avesta Vatten och Avfall AB har inga synpunkter. Utlåtande - MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Plan- och byggenheten Cornelia Spång Gustafsson Planarkitekt SAMRÅDSHANDLING AVESTA Plan- och byggenheten UNDERSÖKNING ~ BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING Ändring och upphävande av del av detaljplan för industrimark norr om Horndal Avesta kommun, Dalarnas län 2026-01-08 Syfte med detaljplaneändringen Syftet med förslaget är att upphäva en del av gällande detaljplan för att möjliggöra ledningsdragning, samt att ändra kvarvarande detaljplan genom att flytta egenskapsbestämmelserna m1 och dagvatten väster om upphävandeområdet. Undersökning för behovet för miljöbedömning När en detaljplan eller ett planprogram ska upprättas ändras eller upphävas ska kommunen, enligt miljö- balkens 6 kap 3 §, göra en så kallad strategisk miljöbedömning i de fall planens, programmets eller änd- ringens genomförande kommer att ge en ”betydande miljöpåverkan”. Miljöbedömningen är en process där framtagandet av en MKB (miljökonsekvensbeskrivning) är en del. Arbetet ska inledas med en undersökning av om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Resultatet av undersökningen ska sedan samrådas med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller programmet. Om kommunen redan i identifieringen kommer fram till att en strate- gisk miljöbedömning ska göras behöver dock inte sådant samråd ske. I miljöbedömningsförordningen (2017:966), och dess bilaga, finns bl a listat olika verksamheter som all- tid ska anses medföra en betydande miljöpåverkan. Kommunen ska, i ett särskilt beslut, avgöra om betydande miljöpåverkan kan antas uppstå. Om så blir fal- let ska en strategisk miljöbedömning göras. Sammanfattande bedömning Den undersökning som kommunen gjort leder till bedömningen att förslaget inte har någon betydande mil- jöpåverkan. Således föreligger inget behov av miljöbedömning enligt 6 kap 9–19 §§, miljöbalken. Slutsat- sen av undersökningen baserar sig på att det berörda området redan är planlagt och att det nu flyttas två be- fintliga bestämmelser samt att en mindre del av området upphävs. Vare sig förhållandena på platsen eller de ändrade planförhållandena som uppkommer inom området innebär någon nämnvärd negativ effekt ur miljösynpunkt. Bedömningen baseras på utfallet av den genomgång av projektet som gjorts mot kommu- nens checklista för undersökning om miljöbedömning. SAMRÅDSHANDLING Checklista för att avgöra behovet av en miljöbedömning med MKB TÄNKT ANVÄNDNING ENLIGT DETALJPLANEN Frågeställning Ja Nej Kommentar Miljöbedömnings- Finns någon tänkt verksamhet med bland de som X förordning enligt förordningen ska antas medföra BMP GÄLLANDE REGLERINGAR OCH SKYDDSVÄRDEN Frågeställning Ja Nej Kommentar 3-4 kap MB Berörs området av 3-4 kap MB? (särskilda hus- X hållningsbestämmelser, riksintresse för natur- och kulturmiljövård och rörligt friluftsliv) 7 kap MB Berörs området av 7 kap MB? (Natur/kulturre- X Strandskydd återinträder inte pga lagändring servat, biotopskydd, strandskydd, naturminne, från 1 juli 2025. landskapsskydd, skyddsområde för vattentäkt) 5 kap MB Strider planen mot uppsatta miljökvalitetsnormer X enligt 5 kap MB eller andra riktvärden? (luftför- oreningar, buller) Internationella in- Berörs området av internationella konventioner? X tressen (Natura 2000, UNESCO världsarv etc.) Naturvårdsplan/ Innehåller området höga naturvärden? (nyckelbi- X program otop eller utpekat i olika naturvårdsprogram) Riksintressen Berörs området av riksintressen? (Natur, kultur, X rörligt friluftsliv) Ekologiskt särskilt Är området ekologiskt känsligt, belagt med andra X känsligt område restriktioner? (förorenad mark) Byggnads- och Berörs området av byggnadsminnen eller forn- X fornminnen minnen? Lokala invente- Berörs området av lokala inventeringar? (ängs- X En naturvärdesinventering togs fram år 2020 i ringar och hagmark, sumpskog, hotade/rödlistade arter) samband med framtagande av detaljplan B17. Lokala värden Är området opåverkat eller har det särskilda vär- X den ur boendesynpunkt? (oexploaterat, bullerfri zon, närrekreationsområde) RIKTLINJER Frågeställning Ja Nej Kommentar Gällande ÖP/FÖP Strider planen mot gällande ÖP/FÖP eller andra X kommunala planer eller program? Skyddsavstånd Är området påverkat av skyddsavstånd? (rikt- X Förslaget ligger inom ett planlagt område för värde för skyddsavstånd till ny och befintlig be- småindustri. byggelse) FÖRÄNDRINGAR I SAMBAND MED NY DETALJPLAN Frågeställning Ja Nej Kommentar Mark- och vat- Ger planens genomförande en förändrad mark- X tenanvändning och/eller vattenanvändning? Exploatering Ger planens genomförande en ökad exploate- X ringsgrad? SAMRÅDSHANDLING Transporter/ Ger planens genomförande en betydande ökning X kommunikationer av fordonstrafik? Följdinvestering Är planens genomförande i behov av följdinve- X steringar? (Infrastruktur, vägar, VA, energi) Omgivande mar- Ställer planens genomförande krav på föränd- X kanvändning ringar av omgivande markanvändning? (stor- marknader, industri, övriga anläggningar) Anmälan, tillstånd Kräver föreslagna verksamheter eller planens ge- X nomförande anmälan eller tillstånd enligt MB? Förebyggande åt- Kan planens genomförande medföra så negativa X gärd effekter att förebyggande åtgärder eller kompen- sationsåtgärder behöver vidtas? Miljömål Strider planen mot uppsatta miljömål: nationellt, X regionalt eller lokalt? EFFEKTER PÅ MILJÖN (1 = ingen, 2 = måttlig och 3 = betydande påverkan) Frågeställning 1 2 3 Kommentar Mark Planens genomförande ger negativ inver- X kan på marken? (instabilitet, sättningar, rasrisk etc.) Luft och klimat Planens genomförande ger negativ inver- X kan på luft eller klimat? (föroreningar, luft, lokalklimat, vind) Vatten Planens genomförande ger negativ inver- X kan på yt- och grundvatten? (vattenkvali- tet, minskade vattentillgångar, förändrade infiltrationsförhållanden) Vegetation Planens genomförande ger negativ inver- X kan på vegetation? (minskning eller infö- rande av ny växtart) Djurliv Planens genomförande ger negativ inver- X kan på djurlivet? (förändring av samman- sättning eller antal, minskning eller infö- rande av art, gräns) Miljöpåverkan från Finns miljöpåverkan från omgivande X Förslaget ligger inom ett planlagt område för omgivning verksamhet? småindustri. Landskapsbild och Planens genomförande ger negativ inver- X stadsbild kan på landskaps och/eller stadsbilden? (utsikter, utblickar, landmärken etc.) Omgivning Planens genomförande ger negativ inver- X kan på omgivningen i övrigt? (stadsbild, grannar, verksamheter) Översvämning Planens genomförande ger risk för över- X svämning EFFEKTER PÅ HUSHÅLLNINGEN MED MARK, VATTEN OCH ANDRAESURSER (1 = nej 2 = till viss del 3 = ja) Frågeställning 1 2 3 Kommentar Naturresurser Planens genomförande innebär att en X långsiktigt hållbar resursanvändning inte främjas? (uttömmande av ej förnyelsebara resurser såsom dricksvatten, grus- och bergtäkter mm) Rekreation/ Planens genomförande ger inverkan på re- X friluftsliv kreation och rörligt friluftsliv? (närströv- områden, parker, grön-stråk, utflyktsmål, vandringsleder, frilufts- och idrottsanlägg- ningar) SAMRÅDSHANDLING Kulturmiljö Planens genomförande ger negativ inver- X kan på kulturhistoriska värden? (arkeo- logi, fornlämningar, jord-, skogsbruks- el- ler industrihistoriska värden) STÖRNINGAR OCH EFFEKTER PÅ HÄLSA OCH SÄKERHET (1 = nej 2 = till viss del 3 = ja) Frågeställning 1 2 3 Kommentar Buller Planens genomförande ger störningar i X form av ljud? (människor exponeras för störande buller) Föroreningar Planens genomförande ger ökade utsläpp X av hälsofarliga ämnen? Ljus Planens genomförande ger störningar i X form av ljus? Vibrationer Planens genomförande ger störningar i X form av vibrationer? (människor expone- ras för markvibrationer) Säkerhet Planens genomförande innebär risker? X (explosion, brand, strålning, utsläpp, för- höjda risker vid transporter av farligt gods) Elektriska/ Elektriska/magnetiska fält kan påverka X magnetiska fält planen? Markradon Planen ligger inom område med risk för X markradon? UTVÄRDERING Frågeställning Ja Nej Kommentar Innebär förslaget tydliga motsättningar mellan olika intressen? X Är det sannolikt att allvarliga negativa effekter uppkommer? X Är osäkerheten av bedömningen av effekter stor? X Är effekterna varaktiga eller irreversibla? X Kan planens genomförande innebära negativ effekt inom enskilda om- X råden på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten och andra naturresurser? (kumulativa effekter beaktas) RESULTAT AV BEHOVSBEDÖMNINGEN Frågeställning Ja Nej Kommentar Planens genomförande kan innebära en betydande påverkan på miljön, X hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser. En miljöbedömning (MKB) enligt 5 kap 18§ PBL erfordras? En MKB eller en konsekvensbeskrivning till planen skall särskilt be- - handla följande aspekter: Ändring och upphävande av del av Detaljplan för Industrimark norr om Horndal Fagersta kommun Västmanlands län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 2026–03–17 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2026–03–17 Ett förslag till Ändring och upphävande av del av Detaljplan för Industrimark norr om Horndal har varit utsänd på remiss och samråd under tiden 19 januari 2026 t o m 1 mars 2026. Under samrådstiden har planhandlingarna funnits tillgängliga på biblioteket i Horndal samt i Avesta, på Västmanland- Dalarna miljö- och byggförvaltning och på projektets webbsida som kan nås via www.avesta.se. Berörda myndigheter, sakägare, markägare och övriga berörda har erhållit meddelande om samråd per post tillsam- mans med de kompletta planhandlingarna. Dessutom har samrådet kungjorts genom annonsering i ortens dagstidning- ar. Inkomna yttranden: S 1. Länsstyrelsen Yttrande S 2. Lantmäteriet Yttrande S 3. Trafikverket Yttrande S 4. Svenska kraftnät Yttrande S 5. Vattenfall elbestribution AB Ingen erinran S 6. Skanova (Telia Company) AB Ingen erinran S 7. Polisen Ingen erinran S 8. Avesta Vatten och avfall AB Ingen erinran SAMMANFATTNING Inkomna yttranden har bl.a. berört avsaknad av plankartan till den ursprungliga detaljplanen, oklarheter kring dagvat- tenhantering samt felformulering av berört riksintresse. Detta har medfört redovisning av den ursprungliga detaljpla- nens plankarta i planbeskrivningen så att skillnaderna tydligt framgår, tydliggörande kring dagvattenfrågan i planbe- skrivningen samt ändring till korrekt formulering på berört riksintresse, i planbeskrivningen. Inkomna yttranden med kommentarer: OBS! För att undvika risken för feltolkningar vid upprättandet av samrådsredogörelsen är alla inkomna yttranden ordagrant avskrivna. Eventuella språkliga fel i yttrandena har därför inte heller ändrats. Eventuella inledande och avslutande texter som inte är kommentarer till planens innehåll, t.ex. beskrivning av ärendets handläggning, har dock inte tagits med i avskrivning. S 1. Länsstyrelsen Yttrande Länsstyrelsen har för samråd mottagit rubricerad ändring och upphävande av del av detalj- plan, daterad i januari 2025. Överprövningsgrundande synpunkter Länsstyrelsen har inte identifierat några överprövningsgrundande frågor enligt 11 kap. 10 § plan- och bygglagen. Rådgivande synpunkter Plankarta Ändringen och upphävandet måste införas på gällande detaljplans originalhandling. Inga planbestämmelser, gränser, legend, stämpel, datum etc får tas bort från originalhandlingen. De ändringar som görs på plankartan behöver särskiljas från den gällande planens redovis- ning så att det tydligt framgår vad som ändras. Nya gränser och planbestämmelser kan ex- empelvis färgmarkeras. Undersökningssamråd om betydande miljöpåverkan Kommunen har bedömt att miljöpåverkan inte kan antas bli så betydande att en strategisk miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken behöver göras. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att detaljplaneförslaget inte innebär betydande miljöpåverkan. Kommentar Kommunen delar Länsstyrelsens bedömning och instämmer i att ändringen ska redovisas i planbeskrivningen på ett sätt som säkerställer full spårbarhet och tydlighet. Kommunen konstaterar att detta är en viktig åtgärd för att undvika missförstånd vid framtida tolkning av detaljplanen samt för att säkerställa att planen fortsatt uppfyller krav på rättssäkerhet och läsbarhet enligt PBL och Boverkets allmänna råd. Gällande detaljplans plankarta finns nu inlagd i planbeskrivningen för tydlighet. S 2. Lantmäteriet Yttrande Vid genomgång av planförslagets handlingar (daterade 2026-01-08) har följande noterats: Delar av planen som bör förbättras INFORMATION OM UPPHÄVDA ELLER ÄNDRADE PLANBESTÄMMELSER Eftersom det vid ändring av detaljplan är den ursprungliga planens regleringar som gäller i grunden är det viktigt att det framgår av planbeskrivningen vilka planbestämmelser som upphävs eller ändras. Det bör finnas med en plankarta i planhandlingarna som redovisar hur planen såg ut innan ändringen. Kommentar Kommunen instämmer i Lantmäteriets synpunkt och delar uppfattningen att en planänd- ring ska vara spårbar tillbaka till gällande detaljplans regleringar. Att tydligt redovisa vilka bestämmelser som berörs är av vikt för läsbarheten och för att säkerställa att planen fortsatt uppfyller tydlighetskravet i PBL (4 kap. 32 §). Förtydligande om detta har därför gjorts i planbeskrivningen. S 3. Trafikverket Yttrande Svar på begäran om yttrande gällande TRV 2026/6245, Samråd gällande detaljplan för Horndalsbyn 12:1, industrimark norr om Horndal, Avesta kommun. Trafikverket har följande synpunkter. Avesta kommun anger att ”Eftersom ingen ny bebyggelse tillkommer bedöms dagvatten- förhållandena kvarstå som idag och frågan påverkas inte.” Handlingarna beskriver inte att hanteringen av dagvatten ändras i och med Ändring och upphävande av del av Detaljplan för industrimark norr om Horndal. Egenskapsbestämmelsen b1, som bla anger att dagvatten ska omhändertas lokalt inom planområdet, är borttagen och finns nu varken i östra eller västra delen av planområdet. En bestämmelse om dagvatten har tillkommit, att anläggning för hantering av dagvatten kan finnas, tex i form av damm, inom några ytor. Terrängen sluttar ned mot sjön och vatten rinner naturligt nedåt. Ytor för dagvatten har placerats högre än resten av ytan, i den östra delen av planområdet. Hur ska vatten från om- rådet ledas dit? Hur säkerställer kommunen att dagvattenhanteringen efter denna ändring och upphävande, inte påverkas negativt? Kommunen behöver visa att det nya förslaget inte innebär en för- sämring gentemot gällande detaljplan, och därmed inte innebär att mer eller snabbare vat- ten leds till väg och järnväg. Kommentar Kommunen tackar för Trafikverkets yttrande och delar bedömningen att dagvattenfrågan behöver förtydligas i planbeskrivningen för att säkerställa att planändringen inte uppfattas som en försämring i förhållande till gällande plan. Kommunen konstaterar att syftet med planändringen inte är att förändra dagvattenhante- ringen inom området, utan endast att anpassa planbestämmelserna till nuvarande och framtida markanvändning. Bestämmelsen b , som Trafikverket nämner, finns inte i gäl- 1 lande detaljplans laga kraft-version. Kravet enligt kommunens dagvattenstrategi och tek- niska handbok att dagvatten ska omhändertas inom fastigheten eller inom planområdet kvarstår. Kommunen bedömer att planändringen inte innebär ökade hårdgjorda ytor, förändrad marklutning eller förändrade avrinningsvägar, och därmed inte leder till ökade flöden mot väg eller järnväg. Dessutom finns två trummor under väg 68 och järnvägen som leder vatt- net ut till Rossen. Se planbeskrivningen s. 10–12 för mer utförlig beskrivning och resone- mang om höjdsättning och praktisk dagvattenhantering. S 4. Svenska kraftnät Yttrande Svenska kraftnät har tagit del av handlingarna för rubricerat ärende. Vi ser mycket positivt på att den aktuella delen av gällande detaljplan upphävs och ändras. Vi uppskattar även den löpande dialogen med Avesta kommun för att säkerställa framkomligheten för våra nya 400 kV-ledningar i projektet Fallviken–Horndal. Gällande planförslaget vill vi informera om att området berörs av riksintresse för totalförsvarets anläggningar, den civila delen, enligt 3 kap. 9 § miljöbalken – inte av riksintresse för energidistribution. Riksintresset för totalförsvarets anläggningar, den civila delen, omfattar mark- och vattenområden för samtliga befintliga ledningar och stationer i transmissionsnätet för el samt ledningarna i distributionsnätet för el mellan fastlandet och Gotland med tillhörande stationer, liksom områden för förnyelse och förstärkning av dessa. Kommunen bör använda rätt benämning på riksintresset och hänvisning till korrekt paragraf. Kommentar Kommunen tackar Svenska kraftnät för yttrandet och för den dialog som förs löpande un- der processen. Kommunen tar tacksamt emot klargörandet som lämnats om vilket riksin- tresse som berör området. Kommunen instämmer i att området omfattas av riksintresse för totalförsvarets anläggningar, den civila delen, enligt 3 kap. 9 § miljöbalken, och att detta ska framgå korrekt i planhandlingarna. Kommunen avser att fortsatt föra dialog med Svenska kraftnät i kommande skeden i planprocessen vid behov. S 5. Vattenfall Yttrande Vattenfall Eldistribution AB har inget att erinra avseende rubricerat planärende. Kommentar - S 6. Skanova (Telia Company) AB Yttrande Skanova har inget att erinra mot detaljplanen. Skanovas teleanläggningar/rättigheter berörs inte/påverkas inte av rubricerat planförslag. Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den. Skanova önskar i ett tidigt skede medverka i planarbetet när detaljplanarbete påbörjas och kallas till samrådsmöten för det aktuella området för att kunna samordna nya ledningar. Om så önskas kan ledningarna skickas digitalt i dwg-format för att infogas på plankartan. Kontakta ledningskollen.se Kabelanvisning beställs via ledningskollen.se För flytt av ledningar eller samordning gå in på Telia som nätägare Kommentar Yttrande noterat. S 7. Polisen Yttrande Polismyndigheten har tagit del av förslaget till detaljplan och har inga synpunkter att fram- föra i ärendet. Kommentar - S 8. Avesta Vatten och avfall AB Yttrande Avesta vatten och avfall AB har inga synpunkter. Kommentar - VÄSTMANLAND-DALARNA MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNING Plan- och byggenheten Cornelia Spång Gustafsson Planarkitekt Sida Kommunstyrelsens SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) samhällsplaneringsutskott Sammanträdesdatum 2026-08-24

§ 45 Ändring och upphävande av del av Detaljplan för Industrimark norr om Horndal. Dnr 2026-000390214 Sammanfattning Syftet med förslaget är att upphäva en del av gällande detaljplan för att möjliggöra ledningsdragning, samt att ändra kvarvarande detaljplan genom att flytta egenskapsbestämmelserna m1 och dagvatten väster om upphävandeområdet. Detaljplanen handläggs med utökat förfarande enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900, t.o.m. SFS 2026:66). Förslag till beslut Samhällsplanerarutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att - Upprättat granskningsutlåtande, daterat 30 juni 2026, godkänns. - Ändring och upphävande av del av Detaljplan för Industrimark norr om Horndal, daterad 17 mars 2026, mindre redaktionella ändringar 30 juni 2026, antas. Beredning/behandling - Plan- och byggenhetens tjänsteskrivelse 7 juli 2026. - Antagandeversioner av plankarta och planbeskrivning, daterat 17 mars 2026, mindre redaktionella ändringar 30 juni 2026, granskningsutlåtande samt tidigare samrådsredogörelse som bilaga. - Underlagshandling i form av Undersökning – behov av miljöbedömning. Kommunstyrelsens samhällsplaneringsutskotts beslut Samhällsplanerarutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att - Upprättat granskningsutlåtande, daterat 30 juni 2026, godkänns. - Ändring och upphävande av del av Detaljplan för Industrimark norr om Horndal, daterad 17 mars 2026, mindre redaktionella ändringar 30 juni 2026, antas. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Datum Brevnr/Diarienr 2026-08-03 VDMB 2024-000412 Handläggare: Eva Westlund Planingenjör Detaljplan för Lund 1:6 (f d Lunds skola) Ärendebeskrivning Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för bostäder, kontor, handel och skola för att få en mer flexibel användning av fastigheten där huvudbyggnaden tidigare inrymt en kommunal skola. Detaljplanen handläggs med utökat förfarande enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Granskning Detaljplanen har varit utsänd och allmänt tillgänglig för granskning under tiden 6 juli till och med 27 juli 2026. Under granskningstiden har planhandlingarna även funnits tillgängliga på biblioteket i Avesta, på Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning och på projektets webbsida, som kunnat nås via www.avesta.se. Under granskningstiden har yttranden inkommit från Länsstyrelsen, Lantmäteriet, Trafikverket, Vattenfall Eldistribution AB, Dalarnas museum samt från PostNord, varav Lantmäteriet, Dalarnas museum och PostNord hade synpunkter. Vad som framförts i yttrandena, samt hur detta bemöts och hanterats, framgår av det granskningsutlåtande som tagits fram. Samråd Detaljplanen har genomgått samråd under tiden 20 mars till och med 24 april 2026. Hur de yttranden som då framfördes hanterats, hur de eventuellt påverkat förändringar i planförslaget samt hur de i övrigt bemötts, framgår av den samrådsredogörelse som utgör bilaga till senare framtaget granskningsutlåtande. Beredning - Plan- och byggenhetens tjänsteskrivelse 3 augusti 2026. - Antagandeversioner av plankarta och planbeskrivning daterat 11 maj 2026, mindre justeringar 3 augusti 2026, granskningsutlåtande samt tidigare samrådsredogörelse som bilaga. Förslag till beslut - Upprättat granskningsutlåtande, daterat 3 augusti 2026, godkänns. - Detaljplan för Lund 1:6 (f d Lunds skola), upprättad 11 maj 2026, mindre justeringar 3 augusti 2026 antas. ANTAGANDEHANDLING 1 (5) Detaljplan för Lund 1:6 (f d Lunds skola) Folkärna, Avesta kommun, Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 2026-05-1, mindre justeringar 2026-08-03. GRANSKNINGSUTLÅTANDE 2026-08-03 Ett förslag till detaljplan för Lund 1:6 (f d Lunds skola) har varit utsänt och allmänt tillgängligt för granskning under tiden 6 juli till och med 27 juli 2026. Under granskningstiden har planhandlingarna funnits tillgängliga på biblioteket i Avesta, på Servicecenter Avesta, på Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning, Strandbacksvägen 7 i Avesta, och på projektets webbsida, som kunnat nås via www.avesta.se. Granskningen har kungjorts i ortens dagstidning samt på kommunens anslagstavla. Sakägare, rättighetsinnehavare m.fl. har erhållit underrättelse om granskning per post. Planförslaget har tidigare varit ute på samråd under tiden 20 mars t o m 24 april 2026. De synpunkter som inkom under samrådstiden, samt hur de har hanterats, finns redovisat i en samrådsredogörelse. Inkomna yttranden: U 1. Länsstyrelsen Dalarnas län inga synpunkter U 2. Lantmäteriet U 3. Trafikverket inga synpunkter U 4. Vattenfall Eldistribution AB inga synpunkter U 5. PostNord U 6. Dalarnas museum Sammanfattande utlåtande: Yttrande med synpunkter har inkommit från Lantmäteriet vilket föranlett mindre justeringar i planbeskrivningen och på plankartan. PostNord har i sitt yttrande framfört synpunkt angående postutdelning, detta regleras inte i detaljplanen men har bemötts. Dalarnas museum framför synpunkter på varsamhetsbestämmelser, byggnadsarea bland annat men kommu- nen bedömer inte att synpunkterna motiverar en ändring efter granskningen. Yttranden som inkommit under tiden för granskning har bemötts nedan. Efter granskningen har planbestämmelsen om fasadmaterial justerats så att även putsad fasad medges. Ändringen bedöms inte vara väsentlig enligt 5 kap. 25 § PBL, eftersom den inte förändrar planens syfte, markanvändning, byggrätt eller påverkan på omgivningen på ett sådant sätt att berörda behöver ges tillfälle till ny granskning. En ändring kan vara vä- sentlig om den till exempel har påtaglig betydelse för sakägare eller berör länsstyrelsens ingripandegrunder. Mindre justeringar som gjorts efter granskning Planbeskrivningen - Arealerna som berör respektive fastighet/samfällighet har avrundats. - Under rubriken ”Utformning f ” på sidan 7 har bestämmelsen uppdaterats med att fasaden även får vara av puts. 1 - Information om vad enskilt huvudmannaskap innebär på sidan 3. Plankartan - Efter råd i mejl utöver officiellt yttrande från Länsstyrelsen har även en mindre justering gjorts i utformningsbe- stämmelsen f Att även medge putsade fasader om det skulle vara så att någon i framtiden vill återställa skolan 1. till ursprungligt fasadutförande. Detta bedöms som en mindre justering, ingen förändring av byggrätten utan endast en materiell ändring och bedöms rymmas inom syftet så den ursprungliga planen bevaras. - Utfartsförbudet har korrigerats på plankartan så det är redovisat i användningsgräns för kvartersmark. Detta be- döms som en redaktionell ändring då fastighetsgränserna uppdaterades av Lantmäteriet efter samrådet och plan- och användningsgränser justerades efter detta till granskningen, således var det en uppenbar miss eftersom ut- fartsförbud inte kan ligga i gatumark. ANTAGANDEHANDLING 2 (5) - Planbestämmelsen a har korrigerats då det blev inkonsekvent redovisat i kartan. Detta är en uppenbar miss och 1 bedöms som en korrigering på plankartan. Inkomna yttranden med utlåtande: OBS! För att undvika risken för feltolkningar vid upprättandet av granskningsutlåtandet är alla inkomna yttranden orda- grant avskrivna. Eventuella språkliga fel i yttrandena har därför inte heller ändrats. Eventuella inledande och avslutande texter som inte är kommentarer till planens innehåll, t.ex. beskrivning av ärendets handläggning, har dock inte tagits med i avskrivning. U 1. Länsstyrelsen Dalarnas län Yttrande Överprövningsgrundande synpunkter Länsstyrelsens granskning har inte identifierat några överprövningsgrundande frågor enligt 11 kap.

§ 46 Detaljplan för Lund 1:6 (f d Lunds skola) Dnr 2026-000344214 Sammanfattning Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för bostäder, kontor, handel och skola för att få en mer flexibel användning av fastigheten där huvudbyggnaden tidigare inrymt en kommunal skola. Detaljplanen handläggs med utökat förfarande enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Förslag till beslut Samhällsplanerarutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att - Upprättat granskningsutlåtande, daterat 3 augusti 2026, godkänns. - Detaljplan för Lund 1:6 (f d Lunds skola), upprättad 11 maj 2026, mindre justeringar 3 augusti 2026 antas. Beredning/behandling - Plan- och byggenhetens tjänsteskrivelse 3 augusti 2026. - Antagandeversioner av plankarta och planbeskrivning daterat 11 maj 2026, mindre justeringar 3 augusti 2026, granskningsutlåtande samt tidigare samrådsredogörelse som bilaga. Kommunstyrelsens samhällsplaneringsutskotts beslut Samhällsplanerarutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att - Upprättat granskningsutlåtande, daterat 3 augusti 2026, godkänns. - Detaljplan för Lund 1:6 (f d Lunds skola), upprättad 11 maj 2026, mindre justeringar 3 augusti 2026 antas. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Bildningsstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-06-10

§ 47 Veronica Schefs medborgarförslag om väjningsplikt på Brunnbäcksvägen Dnr 2025-000402912 Sammanfattning Ett medborgarförslag har kommit in om väjningsplikt på Brunnbäcksvägen, det handlar om att göra Brunnbäcksvägen till huvudled i syfte att öka säkerheten längsmed vägen. Kommunstyrelsens arbetsutskott har remitterat förslaget till Tillväxt Avesta för yttrande. Förslag till beslut Kommunstyrelsens samhällsplanerings utskott föreslår kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att medborgarförslaget är besvarat. Beredning/behandling - Veronica Schefs medborgarförslag om väjningsplikt på Brunnbäcksvägen inkom 31 oktober 2025 - Kommunfullmäktige 24 november 2025 §137 - Tillväxt Avesta inkommer med yttrande 10 augusti 2026 Yrkande Blerta Krenzi (S) yrkar bifall till medborgarförslaget och alternativ 1. Johan Thomasson (M) yrkar bifall till medborgarförslaget och alternativ 1. Johannes Kotschy (M) yrkar bifall till medborgarförslaget och alternativ 1. Propositionsordning Ordförande Blerta Krenzi (S) finner två förslag till beslut och ställer mot varandra. Finner att samhällsplaneringsutskottet beslutar i enlighet med medborgarförslaget. Kommunstyrelsens samhällsplaneringsutskotts beslut Kommunstyrelsens samhällsplanerings utskott föreslår kommunstyrelsen att tillstyrka medborgarförslagets alternativ 1 om att göra Brunnbäcksvägen till huvudled. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2025-05-26

§ 48 Tove Antells medborgarförslag om att anlägga en gång- och cykelväg längs Borgers väg i Rutbo, Avesta Dnr 2025-000153912 Sammanfattning Tove Antell har inkommit med ett medborgarförslag om att anlägga en gång- och cykelväg längs Borgers väg i Rutbo i Avesta. Tillväxt Avesta har inkommit med yttrande. Förslag till beslut Samhällsplaneringsutskottet föreslår kommunfullmäktige att medborgarförslaget ska anses besvarat. Beredning/behandling - Tove Antells medborgarförslag om att anlägga en gång- och cykelväg längs Borgers väg i Rutbo, Avesta. Inkom 23 april 2025. - Kommunfullmäktige 26 maj 2025 § 65 - kommunstyrelsens arbetsutskott 25 augusti 2025 §102 Kommunstyrelsens samhällsplaneringsutskotts beslut Samhällsplaneringsutskottet föreslår kommunfullmäktige att medborgarförslaget ska anses besvarat. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande

§ 65 Tove Antells medborgarförslag om att anlägga en gång- och cykelväg längs Borgers väg i Rutbo, Avesta Dnr KK 2025-000153912 Sammanfattning Tove Antell har inkommit med medborgarförslag om att anlägga en gång- och cykelväg längs Borgers väg i Rutbo i Avesta. Förslag till beslut Medborgarförslaget skickas till kommunstyrelsen för beredning. Beredning/behandling - Medborgarförslag från Tove Antell, 23 april 2025. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget skickas till kommunstyrelsen för beredning Elektronisk signatur Utdragsbestyrkande Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2025-08-25

§ 70 Johan Malmquists medborgarförslag om att sätta upp dubbelarmaturer på befintliga lyktstolpar vid Klosterskolan Dnr 2026-000085912 Sammanfattning Medborgarförslaget föreslår förbättrad belysning vid Bergslagsvägen 67 genom att montera tre dubbelarmaturer på befintliga lyktstolpar för att öka tillgänglighet och trygghet kring Klosterskolan och dess föreningsverksamhet. Åtgärden bedöms förbättra säkerheten, underlätta för områdets föreningar och arrangemang samt utgöra en varsam lösning som tar hänsyn till fastighetens kulturhistoriska värden. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att medborgarförslaget skicka till Tillväxt Avesta yttrande. Beredning/behandling - Medborgarförslaget inkom 16 februari 2026 - Kommunfullmäktige 23 mars 2026 §37 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att medborgarförslaget skickas till Tillväxt Avesta för yttrande. Utdrag skickas till Tillväxt Avesta Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsens SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) samhällsplaneringsutskott Sammanträdesdatum 2026-08-24

§ 71 Revidering primärt samverkansavtal Dalawux Dnr 2026-000224 615 Sammanfattning Björn Hansson, förvaltningschef, går igenom ärendet. Dalarnas kommuner samverkar inom kommunal vuxenutbildning genom Primärt samverkansavtal DalaWux, beslutat av kommunfullmäktige i Borlänge den 18 juni 2024 (§ 139). Samverkan syftar till att erbjuda ett gemensamt och attraktivt utbud av yrkesutbildningar och att stärka kompetensförsörjningen i regionen. Förslaget till beslut bedöms inte medföra negativa ekonomiska konsekvenser för kommunernas ekonomi. Även om en ny ersättningsmodell kan medföra betydande fördelar är det fortsatt mycket viktigt att kommunerna aktivt planerar och dimensionerar det totala utbudet av regionala yrkesutbildningar tillsammans. Detta är en central förutsättning för att reformens intentioner ska kunna uppnås. Den gemensamma planeringen och dimensioneringen syftar också till att öka resurseffektiviteten, vilket i sin tur kan leda till besparingar, exempelvis genom att utbildningsplatserna inom samverkansområdet fylls bättre. Det är därför av stor vikt att kommunerna följer intentionerna i samverkansavtalet och löpande arbetar med planering och dimensionering av regional yrkesutbildning i nära samverkan. Om detta inte sker finns risk för oönskade negativa ekonomiska effekter och att reformens målsättningar inte uppnås. Arbetsutskottets förslag - Godkänner reviderat primärt samverkansavtal Dalawux. Bildningsstyrelsens beslut - Godkänner reviderat primärt samverkansavtal Dalawux. Utdrag skickas till: Kommunfullmäktige. ___ Elektronisk signatur Utdragsbestyragande DalaWux SVARSBLANKETT 2026-02-24 Till huvudmännen som är parter i DalaWux primärt samverkansavtal DalaWux politisk samverkansgrupp har 2026-02-04 beslutat att rekommendera parterna att godkänna nedanstående revidering av Primärt samverkansavtal. Förslaget till revidering godkänns. Underskrift: Namnförtydligande: Kommun/kommunalförbund: Efter underskrift ombeds ni skicka blanketten via mejl till: social- arbetsmarknadsnamnden@borlange.se Revidering av primärt samverkansavtal DalaWux Sammanfattning av ärendet Dalarnas kommuner samverkar inom kommunal vuxenutbildning genom Primärt samverkansavtal DalaWux, beslutat av kommunfullmäktige i Borlänge den 18 juni 2024 (§ 139). Samverkan syftar till att erbjuda ett gemensamt och attraktivt utbud av yrkesutbildningar och att stärka kompetensförsörjningen i regionen. I dagsläget bygger ersättningsmodellen på interkommunal ersättning genom fakturering mellan kommunerna. Systemet skapar ekonomisk osäkerhet och är svårt att prognostisera, särskilt under frisöksmodellen där invånare fritt kan söka utbildning inom hela samverkansområdet. Den föreslagna revideringen ersätter nuvarande modell med en ersättningsprincip baserad på Skolverkets fastställda statsbidragsnivåer. Förändringen bedöms skapa ökad förutsägbarhet, bättre ekonomisk stabilitet och mer ändamålsenliga planeringsförutsättningar för kommunerna. Beskrivning av ärendet Dalarnas kommuner bildar ett primärt samverkansområde för den regionala yrkesinriktade vuxenutbildningen. Avsikten är att erbjuda invånarna, oavsett hemkommun, ett brett och attraktivt utbud av vuxenutbildning och samtidigt bidra till arbetsmarknadens kompetensförsörjning. Samverkan formaliseras genom Primärt samverkansavtal DalaWux, beslutat av kommunfullmäktige i Borlänge den 18 juni 2024 (§ 139), varigenom de deltagande kommunerna etablerar ett primärt samverkansområde med ett samlat och gemensamt erbjudande av yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar inom kommunal vuxenutbildning. Avtalet innebär att kommuninvånare i Dalarna har likvärdig rätt till det gemensamma utbudet av yrkesutbildning i samverkansområdet, genom en frisöksmodell. I dagsläget betalar hemkommunen interkommunal ersättning (IKE) för de invånare som antas till utbildning i annan kommun inom samverkansområdet. Svårigheten att prognosticera de ekonomiska konsekvenserna - antalet elever och IKE till andra kommuner - är bakgrunden till förslaget att revidera samverkansavtalet. Genom förslag till revidering av avtalet ersätts interkommunal ersättningen – det vill säga fakturering mellan kommunerna – med en ersättningsmodell som baseras på de av Skolverket fastställda statsbidragsnivåerna för respektive utbildning. Anordnande kommun rekvirerar statsbidraget för genomförda utbildningar och behöver inte fakturera elevers hemkommuner. Den nya modellen ger tydligare och mer stabila ekonomiska planeringsförutsättningar. Sammantaget skapas en mer förutsägbar och hållbar ekonomisk struktur för kommunerna, samtidigt som den minskar den ekonomiska osäkerhet som kännetecknar nuvarande system. Samverkan mellan kommunerna bedöms främjas av ovanstående och de administrativa processerna förenklas, vilket möjliggör ett mer effektivt resursutnyttjande. Kommunernas incitament att marknadsföra det gemensamma utbudet ökar, vilket bedöms leda till att fler invånare i Dalarna tar del av det gemensamma utbildningsutbudet. Att frisöket ökar är positivt för medborgarna och bidrar till att förbättra kompetensförsörjningen i hela regionen. Förslaget till revidering av samverkansavtalet Förslagen lydelse ovan innebär att när elever läser i annan kommun än hemkommunen kan de göra det utan fakturering behöver göras mellan kommunerna. Detta förenklar administration och underlättar ekonomiska prognoser. Den ekonomiska regleringen föreslås gälla statsbidragsår 2026, vilket förutsätter att samtliga huvudmän i samverkansområdet beslutar i enlighet med förslaget. Förslaget anger även att avsteg kan göras i samförstånd, om behov uppstår i framtiden, utan att samverkansavtalet behöver revideras. Konsekvenser för kommunens ekonomi Förslaget till beslut bedöms inte medföra negativa ekonomiska konsekvenser för kommunernas ekonomi. Även om en ny ersättningsmodell kan medföra betydande fördelar är det fortsatt mycket viktigt att kommunerna aktivt planerar och dimensionerar det totala utbudet av regionala yrkesutbildningar tillsammans. Detta är en central förutsättning för att reformens intentioner ska kunna uppnås. Den gemensamma planeringen och dimensioneringen syftar också till att öka resurseffektiviteten, vilket i sin tur kan leda till besparingar, exempelvis genom att utbildningsplatserna inom samverkansområdet fylls bättre. Det är därför av stor vikt att kommunerna följer intentionerna i samverkansavtalet och löpande arbetar med planering och dimensionering av regional yrkesutbildning i nära samverkan. Om detta inte sker finns risk för oönskade negativa ekonomiska effekter och att reformens målsättningar inte uppnås. Beslutsunderlag Primärt samverkansavtal DalaWux Förslag till beslut Bildningsstyrelsen beslutar att 1. Reviderat primärt samverkansavtal DalaWux godkänns. Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-08-24

§ 90 Remiss - Reviderad livsmedelsstrategi för Dalarna Dnr 2026-000360460 Sammanfattning Region Dalarna, Länsstyrelsen i Dalarnas län och LRF Dalarna har tillsammans med en rad regionala aktörer tagit fram ett förslag till reviderad livsmedelsstrategi för Dalarna perioden 2026–2030. Regionala utvecklingsnämnden beslutade den 29 april 2026 att sända förslaget på remiss och ni inbjuds härmed att inkomma med synpunkter på förslaget. Processen att revidera livsmedelsstrategin påbörjades 2025 med anledning av regeringens uppdaterade livsmedelsstrategi för Sverige. Region Dalarna har projektlett processen som har omfattats av olika workshops, dialogmöten och kartläggningar. Livsmedelsstrategin beskriver bakgrund, nuläge, vision, målområden samt genomförande. Livsmedelsstrategins målområden har positioner för 2030 med prioriterade insatser för 2026–2030. Förslag till beslut Förslag till kommunstyrelsen att tillstyrka remiss Reviderad Livsmedelsstrategi för Dalarna 2026–2030 med ovanstående synpunkter. Beredning/behandling - Dalarnas livsmedelsstrategi - hur ökar vi livsmedelsproduktionen i Avesta? - Livsmedelsstrategi remissversion 2026-05-06 - Remiss av reviderad Livsmedelsstrategi för Dalarna - Avesta kommuns Remissyttrande - Reviderad Livsmedelsstrategi för Dalarna 2026–2030, RUN 2026/117 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att tillstyrka remiss Reviderad Livsmedelsstrategi för Dalarna 2026–2030 med ovanstående synpunkter. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande KOMMUNKANSLIET Datum Brevnr/Diarienr 2026-xx-xx KK 2026-0000xx Remissyttrande Diarienummer: KN2026/00750 Remiss av Strålsäkerhetsmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag avseende metoder för utdelning av jodtabletter till allmänheten Avesta kommun har tagit del av Strålsäkerhetsmyndighetens redovisning av regeringsuppdraget avseende metoder för utdelning av jodtabletter till allmänheten samt tillhörande konsekvensutredning. Sammanfattande ställningstagande Avesta kommun tillstyrker förslaget att ersätta dagens system med begränsad extrautdelning av jodtabletter inom planeringszonerna med ett system där invånarna ges möjlighet att i förväg beställa och ha tillgång till jodtabletter. Kommunen delar Strålsäkerhetsmyndighetens bedömning att ett system som bygger på utdelning under en pågående kärnteknisk olycka innebär betydande praktiska utmaningar och att förutsättningarna ytterligare försämras vid höjd beredskap eller andra omfattande samhällsstörningar. Ett system där jodtabletter finns tillgängliga hos den enskilde före en kärnteknisk händelse bedöms ge en högre robusthet och bättre förutsättningar för att skyddsåtgärden ska få avsedd effekt. Kommunens synpunkter Robusthet och totalförsvarsperspektiv Avesta kommun ser positivt på att den föreslagna förändringen stärker samhällets samlade beredskap. Skyddsåtgärder bör i möjligaste mån utformas så att de fungerar även vid störningar i transporter, kommunikationer, elförsörjning eller annan samhällsviktig infrastruktur. Ur ett totalförsvarsperspektiv är ett system som bygger på att jodtabletter redan finns tillgängliga hos den enskilde betydligt mer robust än ett system som förutsätter omfattande utdelningsinsatser under en pågående händelse. Informationsberedskap Ett system där invånarna själva beställer jodtabletter behöver kombineras med en långsiktig och återkommande informationsinsats. Kommunen bedömer att allmänhetens kunskap om jodtabletter generellt är begränsad och att det därför finns behov av nationellt samordnad information om:  varför jodtabletter delas ut,  vilka som ska ta dem,  när de ska tas,  hur de ska förvaras, och  att de endast ska användas efter myndigheternas rekommendation, samt hur och var nya jodtabletter kan beställas när de tidigare behöver ersättas. KOMMUNKANSLIET Datum Brevnr/Diarienr 2026-xx-xx KK 2026-0000xx Kommunen efterfrågar även ett förtydligande kring hur nyinflyttade hushåll och nyetablerade verksamheter inom planeringszonerna ska informeras om möjligheten att beställa jodtabletter. En hög täckningsgrad förutsätter att information om beställningsmöjligheten når även personer som flyttar in till planeringszonen efter de inledande informationsinsatserna. Informationsmaterial bör utformas så att det enkelt kan användas av länsstyrelser och kommuner i den ordinarie kriskommunikationen samt vid utbildningar och övningar. Ansvarsfördelning, planering och övning Kommunen bedömer att ansvarsfördelningen mellan Strålsäkerhetsmyndigheten, Socialstyrelsen, länsstyrelserna, öppenvårdsapoteken och kommunerna behöver vara tydlig genom hela processen. Även om kommunen inte har det formella ansvaret för utdelningen av jodtabletter kommer invånare sannolikt att vända sig till kommunen med frågor före och under en kärnteknisk händelse. Kommunerna behöver därför få ett tydligt informationsunderlag, god framförhållning och möjlighet att delta i planering och övningar för att säkerställa en samlad och enhetlig information till allmänheten. Kommunen ser positivt på att den föreslagna förändringen kan förenkla den operativa hanteringen vid en kärnteknisk händelse. För att säkerställa att den nya ordningen fungerar även under höjd beredskap bör den följas upp genom regelbundna övningar och gemensam planering mellan berörda aktörer. Särskild vikt bör läggas vid ledning, samverkan och informationsdelning. Tillgång till jodtabletter inom samhällsviktig verksamhet Avesta kommun ser positivt på att utredningen uppmärksammar behovet av att samhällsviktiga verksamheter kan ges möjlighet att beställa jodtabletter. Kommunen anser samtidigt att detta är en så viktig del av beredskapen att det bör övervägas om ett mer enhetligt nationellt förfarande införs. För kommuner med ansvar för bland annat skolor, förskolor, vård- och omsorgsverksamheter samt annan samhällsviktig verksamhet är det angeläget att det finns tydliga nationella riktlinjer för vilka verksamheter som bör ha tillgång till jodtabletter i beredskap, hur beställning ska ske samt hur ansvar för förvaring, kontroll av hållbarhet och utdelning ska fördelas mellan berörda aktörer. Detta är särskilt viktigt för verksamheter där barn, gravida eller andra skyddsvärda grupper vistas samt för verksamheter som förväntas upprätthålla sin funktion även under en kärnteknisk händelse. KOMMUNKANSLIET Datum Brevnr/Diarienr 2026-xx-xx KK 2026-0000xx Livscykel och miljöaspekter Avesta kommun konstaterar att konsekvensutredningen berör endast i begränsad omfattning hur utgångna jodtabletter ska återlämnas och omhändertas. För att minska risken för att utgångna läkemedel sparas i hushållen eller hanteras felaktigt bör den fortsatta planeringen omfatta nationella rutiner för återlämning och destruktion, samt tydlig information till allmänheten om hur utgångna jodtabletter ska hanteras. Ett sådant livscykelperspektiv bidrar både till ett gott miljöskydd och till att säkerställa att endast användbara jodtabletter finns tillgängliga vid en kärnteknisk händelse. Kommunernas roll i den lokala beredskapen Även om ansvaret för utdelning av jodtabletter ligger på andra aktörer utgör kommunerna en central del av den lokala krisberedskapen. Kommunens verksamheter, såsom skolor, förskolor, vård- och omsorgsverksamheter samt kommunens kontaktcenter, kommer sannolikt att möta frågor från invånare och berörda verksamheter. Det är därför viktigt att kommunerna ges goda förutsättningar att stödja länsstyrelsernas informationsinsatser genom tidig samverkan, gemensamma budskap och aktuellt informationsmaterial. Avslutande bedömning Avesta kommun bedömer att den föreslagna förändringen innebär en ökad robusthet och ett bättre skydd för befolkningen inom planeringszonerna. Förslaget ligger väl i linje med principerna för ett modernt civilt försvar där skyddsåtgärder ska kunna genomföras även under höjd beredskap och andra allvarliga samhällsstörningar. Avesta kommun ser positivt på att kommuner inom planeringszonerna, även de som ligger utanför kärnkraftslänen, ges möjlighet att delta i den fortsatta utvecklingen av informationsmaterial, planering och övningsverksamhet. Detta bidrar till en likvärdig beredskap, en gemensam lägesbild och ett enhetligt agerande gentemot allmänheten vid en kärnteknisk händelse. Kommunen tillstyrker därför de föreslagna ändringarna i förordningen om skydd mot olyckor. För Avesta kommun Kommunstyrelsen [Namn] [Befattning] Remiss 2026-06-08 KN2026/00750 Klimat- och näringslivsdepartementet Enheten för cirkulär ekonomi, kemikalier och strålning Remiss av Strålsäkerhetsmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag avseende metoder för utdelning av jodtabletter till allmänheten Remissinstanser 1. Ale kommun 2. Alingsås kommun 3. Avesta kommun 4. Blykalla AB 5. Bollebygds kommun 6. Borgholms kommun 7. Borås kommun 8. Båstads kommun 9. Eksjö kommun 10. Emmaboda kommun 11. Enköpings kommun 12. Falkenbergs kommun 13. Folkhälsomyndigheten 14. Forsmarks kraftgrupp AB 15. Försvarsmakten 16. Gislaveds kommun 17. Gnosjö kommun 18. Gävle kommun 19. Göteborgs kommun 20. Halmstads kommun 21. Heby kommun 22. Herrljunga kommun 23. Hofors kommun Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Webb: www.regeringen.se Besöksadress: Herkulesgatan 17 E-post: kn.registrator@regeringskansliet.se 24. Hultsfreds kommun 25. Hylte kommun 26. Håbo kommun 27. Härryda kommun 28. Högsby kommun 29. Kalmar kommun 30. Kinda kommun 31. Knivsta kommun 32. Kungsbacka kommun 33. Kungälvs kommun 34. Kärnfull Next AB 35. Laholms kommun 36. Lerums kommun 37. Lessebo kommun 38. Lilla Edets kommun 39. Ljungby kommun 40. Lokala säkerhetsnämnden vid Forsmarks kärnkraftverk 41. Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk 42. Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk 43. Läkemedelsverket 44. Länsstyrelsen i Dalarnas län 45. Länsstyrelsen i Gotlands län 46. Länsstyrelsen i Gävleborgs län 47. Länsstyrelsen i Hallands län 48. Länsstyrelsen i Jönköpings län 49. Länsstyrelsen i Kalmar län 50. Länsstyrelsen i Kronobergs län 51. Länsstyrelsen i Skåne län 52. Länsstyrelsen i Stockholms län 53. Länsstyrelsen i Södermanlands län 54. Länsstyrelsen i Uppsala län 55. Länsstyrelsen i Västmanlands län 56. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 57. Länsstyrelsen i Östergötlands län 58. Marks kommun 59. Myndigheten för civilt försvar 60. Mölndals kommun 61. Mönsterås kommun 62. Mörbylånga kommun 63. Norrtälje kommun 64. Nybro kommun 65. Ockelbo kommun 66. OKG Aktiebolag 67. Oskarshamns kommun 68. Partille kommun 69. Polismyndigheten 70. Region Gotland 71. Ringhals AB 72. Sala kommun 73. Sandvikens kommun 74. Sigtuna kommun 75. Socialstyrelsen 76. Stenungsunds kommun 77. Studsvik Nuclear AB 78. Svenljunga kommun 79. Sveriges Apoteksförening 80. Sveriges Kommuner och Regioner 81. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 82. Säkerhetspolisen 83. Tierps kommun 84. Tjörns kommun 85. Tranemo kommun 86. Ulricehamns kommun 87. Upplands Väsby kommun 88. Upplands-Bro kommun 89. Uppsala kommun 90. Uppvidinge kommun 91. Valdemarsviks kommun 92. Vallentuna kommun 93. Varbergs kommun 94. Vetlanda kommun 95. Videberg Kraft AB 96. Vimmerby kommun 97. Vårgårda kommun 98. Värnamo kommun 99. Västerviks kommun 100. Ydre kommun 101. Åtvidabergs kommun 102. Älvkarleby kommun 103. Öckerö kommun 104. Österåkers kommun 105. Östhammars kommun Remissvaren ska ha kommit in till Klimat- och näringslivsdepartementet senast den 22 oktober 2026. Svaren bör lämnas per e-post till kn.remissvar@regeringskansliet.se och med kopia till kn.cks.remisser@regeringskansliet.se. Ange diarienummer KN2026/00750 och remissinstansens namn i ämnesraden på e-postmeddelandet. Frågor om remissen besvaras av Francesco Cadinu, tfn 070-253 87 92, e- post francesco.cadinu@regeringskansliet.se. Svaret bör lämnas i två versioner: den ena i ett bearbetningsbart format (t.ex. Word), den andra i ett format (t.ex. pdf) som följer tillgänglighetskraven enligt lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Remissinstansens namn ska anges i namnet på respektive dokument. Remissvaren kommer att publiceras på regeringens webbplats. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på redovisningen avseende metoder för utdelning av jodtabletter till allmänheten samt tillhörande konsekvensutredning. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Underlaget kan laddas ned från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss (SB PM 2021:1). Den kan laddas ned från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se. Charlotta Fred Departementsråd Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-08-24

§ 91 Remiss av Strålsäkerhetsmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag avseende metoder för utdelning av jodtabletter till allmänheten Dnr 2026-000372189 Sammanfattning Remiss av Strålsäkerhetsmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag avseende metoder för utdelning av jodtabletter till allmänheten Avesta kommun har tagit del av Strålsäkerhetsmyndighetens redovisning av regeringsuppdraget avseende metoder för utdelning av jodtabletter till allmänheten samt tillhörande konsekvensutredning. Avesta kommun tillstyrker förslaget att ersätta dagens system med begränsad extrautdelning av jodtabletter inom planeringszonerna med ett system där invånarna ges möjlighet att i förväg beställa och ha tillgång till jodtabletter. Kommunen delar Strålsäkerhetsmyndighetens bedömning att ett system som bygger på utdelning under en pågående kärnteknisk olycka innebär betydande praktiska utmaningar och att förutsättningarna ytterligare försämras vid höjd beredskap eller andra omfattande samhällsstörningar. Ett system där jodtabletter finns tillgängliga hos den enskilde före en kärnteknisk händelse bedöms ge en högre robusthet och bättre förutsättningar för att skyddsåtgärden ska få avsedd effekt. Beredning/behandling - Remissmisiv - Remiss av Strålsäkerhetsmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag avseende metoder för utdelning av jodtabletter till allmänheten - Avesta Kommuns Remissyttrande - Remiss av Strålsäkerhetsmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag avseende metoder för utdelning av jodtabletter till allmänheten Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anta yttrandet som sitt eget. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande RAPPORT Regeringsuppdrag Utredning om förenklingar vid åtgärder på det nationella och regionala vägnätet Trafikverket Postadress: Röda vägen 1, 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 Konfidentialitetsnivå: 1 Ej känslig Dokumenttitel: Utredning om förenklingar vid åtgärder på det nationella och regionala vägnätet Författare: Tobias Silfverhielm, Ulrika Menau, Viktor Fridh, Ida Dessin, Eva-Lena Almér, Ulf Edling, Jutta Pauna-Gren, Lisa Hallengren, Anders Silén, Joel Norr, Johan Irvenå Dokumentdatum: 2025-08-12 Ärendenummer: TRV 2025/34162 Kontaktperson: Tobias Silfverhielm Publikationsnummer: 2025:128 ISBN 978-91-8045-493-3 Foto: Trafikverket Innehåll Författningsförkortningar ......................................................... 5 Sammanfattning ........................................................................ 6 Författningsförslag................................................................. 8 Bakgrund ................................................................................ 9 Regeringens uppdrag till Trafikverket ............................................................ 9 Skälen till uppdraget ...................................................................................... 9 Uppdragets genomförande .......................................................................... 10 Gällande regelverk och arbetssätt för åtgärd på statlig väg .................................................................................................. 12 Väghållning .................................................................................................. 12 Väghållaransvar .................................................................................. 12 Rätt avgränsat vägnät ......................................................................... 12 Allmän kommunal väg eller kommunal gata ........................................ 13 Grundläggare principer för ändrat väghållaransvar ............................. 14 Planering av åtgärder på statlig väg............................................................. 14 Vägplan .............................................................................................. 14 Små och okomplicerade åtgärder ....................................................... 15 Allmän väg inom detaljplanelagt område ..................................................... 17 Trafikverkets yttranden kring kommunala planer .......................................... 19 Tidiga skeden ..................................................................................... 19 Statens intressen, riksintressestöd till länsstyrelsen ............................ 19 Yttranden vid detaljplan ...................................................................... 20 Finansiering av åtgärder .............................................................................. 21 Avsiktsförklaring och medfinansieringsavtal ........................................ 22 Bevakningsärenden ..................................................................................... 22 Samordnat förfarande .................................................................................. 22 Problembeskrivning ............................................................. 24 Dubbelprövning ........................................................................................... 24 Väglagen kontra plan- och bygglagen ................................................. 24 Miljöprövning ...................................................................................... 26 Långa ledtider i Trafikverkets processer ...................................................... 26 Oförutsägbarhet........................................................................................... 27 Hur vanliga är problemen? .......................................................................... 28 Vad får problemen för konsekvenser (nollalternativ)? .................................. 28 Diskussion och slutsatser ................................................... 29 Trafikverkets förslag till förändring .................................... 30 Förslag till författningsförändringar .............................................................. 30 Författningskommentar ................................................................................ 30 Praktisk tillämpning av förslaget .................................................................. 32 Åtgärden initieras av kommunen ......................................................... 32 Åtgärden initieras av Trafikverket (befintlig detaljplan) ........................ 34 Alternativa förslag som övervägts i utredningen ............... 35 Genomförande med stöd av PBL ................................................................. 35 Kommunen planerar, projekterar och genomför ........................................... 35 Följdändringar i andra regelverk ......................................... 36 Plan- och bygglagen .................................................................................... 36 Konsekvensbeskrivning ...................................................... 37 Konsekvenser för kommuner ....................................................................... 37 Konsekvenser för staten .............................................................................. 39 Det statliga vägnätet ........................................................................... 39 Trafikverket ......................................................................................... 39 Konsekvens för tredje man .......................................................................... 40 Konsekvens för markägare .......................................................................... 41 Konsekvens för övriga aktörer ..................................................................... 42 Diskrepans mellan väg och järnväg ............................................................. 42 Tolkning: “byggande av väg” ....................................................................... 43 Samhällsekonomiska konsekvenser ............................................................ 43 Utvärdering .................................................................................................. 44 Tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser .... 44 Trafikverkets bedömning ................................................... 45 Författningsförkortningar Förklaringar till förkortningar av författningar som används i rapporten: Anläggningslagen Anläggningslagen (1973:1149) Boverkets föreskrifter om Boverkets föreskrifter (2020:5) om detaljplan detaljplan LBJ Lag (1995:1649) om byggande av järnväg MB Miljöbalken (1998:808) PBL Plan- och bygglagen (2010:900) Väglagen Väglagen (1971:954) Vägförordningen Vägförordningen (2012:707) 5 Sammanfattning Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att, i dialog med Boverket, utreda möjligheten och lämpligheten att införa ett undantag i väglagen (1971:948) som innebär att en vägplan inte behöver upprättas för åtgärder på det nationella och regionala vägnätet om kommunen har detaljplanelagt åtgärden. Undantaget ska gälla under förutsättning att åtgärden dels är av mindre omfattning, dels utförs inom sammanhängande bebyggelse samt enbart har lokal påverkan på trafiksystemet. Utredningen visar att det finns ett behov av att förändra samspelet mellan väglagen och plan- och bygglagen (PBL), särskilt i situationer där kommuner planerar åtgärder som berör det statliga vägnätet. Det som i många fall benämns dubbelprövning handlar egentligen om dubbla processer, dvs planläggningsprocesser där frågor som regleras i olika lagstiftningar hanteras och prövas av respektive myndighet. Kommunerna upplever att de dubbla processerna i vissa fall leder till att de får göra omtag i sin planläggningsprocess, att detaljplanerna kan försenas och förutsebarheten i detaljplaneprocessen försämras. Trafikverket föreslår därför en lagändring, ett tillägg i 10 § väglagen, som medger ett undantag där vissa mindre omfattande åtgärder inte ska anses vara byggande och att vägplan därför inte behöver tas fram, om de omfattas av en kommunal detaljplan. I denna utredning anges vilka lagkrav och övriga kriterier som behöver uppfyllas för de åtgärder som kan bli aktuella. Utredningen föreslår en lagändring och kriterier som säkerställer att åtgärderna som blir tillämpliga innebär en välavvägd lösning och som behåller grundläggande rättssäkerhet samtidigt som det öppnar upp för en mer effektiv planläggning. Genom att skapa tydliga kriterier och lagkrav för vilka åtgärder som inte kräver vägplan och knyta dessa till kommunens ansvar för markåtkomst och miljöbedömning, ges kommunerna större möjligheter att planlägga mindre omfattande åtgärder på statlig väg. Förslaget kan få betydelse i exploateringsprojekt där kommunen är huvudman och äger marken, eftersom det då är möjligt att förkorta ledtiderna och spara resurser och offentliga medel på att inte behöva arbeta med två parallella planprocesser. En förutsättning för att undantaget ska kunna användas är att Trafikverket ställer sig bakom åtgärden, vilket kräver ett fungerande samarbete i ett tidigt skede av planeringsprocessen. Här blir tillit och tydlig samverkan avgörande – utan en gemensam förståelse för roller, ansvar och tidpunkter i processen riskerar förslaget att inte få genomslag. Vidare visar utredningen att de rättsliga riskerna är hanterbara. Detta under förutsättning att Trafikverket får tolkningsföreträde genom ett beslut som är en förutsättning för att vägåtgärden beskriven i detaljplanen kan genomföras som ett undantag enligt väglagens §10, alltså en vägåtgärd av mindre omfattning. 6 Slutligen konstateras att det inte räcker med en lagändring – införandet av undantagsbestämmelsen bör följas upp med riktlinjer, stödmaterial och utbildningsinsatser till både kommuner och Trafikverkets egna organisation. För att säkerställa att förändringen leder till de effekter som eftersträvas bör också en utvärdering genomföras efter några år, med särskilt fokus på ledtidsförkortning, rättssäkerhet och hur väl samverkan har fungerat i praktiken. Trafikverkets samlade bedömning är att förslaget är möjligt och lämpligt att genomföra; möjligt genom det tillägg till 10 § väglagen som föreslås och lämpligt eftersom det sparar offentliga medel genom att minska på antalet planeringsprocesser som genomförs i samhällsbyggnadsprocessen. Därmed får samhället kortare planeringstider för mindre omfattande åtgärder på det statliga vägnätet som idag måste planeras med både vägplan och detaljplan. 7 Författningsförslag Trafikverket föreslår följande förändring i väglagens §10 genom tillägget nedan redovisat. Nuvarande lydelse Ny lydelse

§ 92 Ansökan om stöd till kultursatsningar i Avesta hösten 2026 Dnr 2026-000289149 Sammanfattning Under hösten 2026 planerar Avesta Kulturscen och Riskteatern i Avesta att tillsammans genomföra två större kulturarrangemang i kommunen. Satsningen består dels av ett gästspel med Västanå Musik & Teater på Avesta Teater, dels av en konsert med Maja Långbacka Trio på Bergslagsteatern. För att skapa goda förutsättningar för satsningen ansöker vi härmed om ett ekonomiskt stöd på 50 000 kronor från Avesta kommun Beredning/behandling - Ansökan om stöd till kultursatsningar i Avesta hösten 2026 inkom 29 maj 2026 Yrkande Blerta Krenzi (S) yrkar på att ansökan ska avslås. Johan Thomasson (M) yrkar på att ansökan ska avslås. Propositionsordning Ordförande Blerta Krenzi (S) finner endast ett förslag till beslut och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet med Blerta Krenzi (S) och Johan Thomassons (M) yrkande. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att avslås ansökan från Avesta Kulturscen. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-08-24

§ 93 Ansökan om bidrag till pensionärsfesten i Avestaparken 22 oktober 2026 Dnr 2026-000290049 Sammanfattning PRO Grytnäs inkom 20 maj 2026 med en ansökan om ett bidrag på 70 000 till pensionärfest i Avestaparken 22 november 2026. Bidraget är tänkt att täcka kostnader för catering av mat och dryck, annonsering, underhållning samt dekoration. Beredning/behandling Ansökan om bidrag till pensionärsfesten i Avestaparken 22 oktober 2026 inkom 20 maj 2026 Yrkande Blerta Krenzi (S) yrkar bifall till ansökan samt att utbetalning ska belasta ID 11001. Propositionsordning Ordförande Blerta Krenzi (S) finner endast ett förslag till beslut och finner kommunstyrelsens arbetsutskott besluta i enlighet med Blerta Krenzi (S) yrkande. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsen arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att tillstyrka PRO Grytnäs ansökan om bidrag 70 000 kronor för pensionärfest i Avestaparken. Kostanden belastar ID 11001. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande KOMMUNKANSLI Datum Brevnr/Diarienr 2026-06-30 Handläggare: Daniel Vikström Avveckling och avregistrering av stiftelser Ärendet Kommunstyrelsen förvaltar 14 st donationsstiftelser varav 2 st förbrukat sina tillgångar: - Stiftelsen Familjen Klingbergs Tacksamhetsgärd, org nr 882000-8509 - Stiftelsen K A Petterssons fond, org nr 88200-8723 För att avveckling och avregistrering ska vara möjlig gäller att: - stiftelsen bildades för mer än 20 år sedan - stiftelsen har inte kunnat främja ändamålet de senaste fem åren - stiftelsen saknar skulder - stiftelsen har haft tillgångar som är mindre än tio gånger gällande prisbasbelopp de senaste tre räkenskapsåren. Om alla fyra punkter är uppfyllda får styrelsen eller förvaltaren besluta om att förbruka stiftelsens tillgångar för sitt ändamål. Stiftelsen ska sedan ansöka hos länsstyrelsen om tillstånd till att få förbruka stiftelsens tillgångar för ändamålet. Till ansökan ska handlingar bifogas som visar: - att stiftelsen saknar skulder - styrelsen eller förvaltarens beslut om att förbruka tillgångarna samt vad kvarstående medel ska användas till - att stiftelsen inte har kunnat främja sitt ändamål under de senaste fem åren - att värdet på stiftelsens tillgångar, värderade enligt 3 kap. 4 § stiftelselagen, under de senaste tre räkenskapsåren varit lägre än tio gånger det då gällande prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar att förbruka tillgångarna samt använda kvarstående medel till administrativa kostnader såsom revisionsarvode, registerhållningsavgift och bankkostnad. - Kommunstyrelsen beslutar att hos Länsstyrelsen ansöka om tillstånd till att få förbruka stiftelsens tillgångar. - Kommunstyrelsen beslutar att hos Länsstyrelsen ansöka om avveckling och avregistrering. - Beslutet gäller Stiftelsen Familjen Klingbergs Tacksamhetsgärd, org nr 882000-8509 och Stiftelsen K A Petterssons fond, org nr 88200-8723 ___ Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-08-24

§ 94 Avveckling och avregistrering av stiftelser Dnr 2026-000389107 Sammanfattning Kommunstyrelsen förvaltar 14 st donationsstiftelser varav 2 st förbrukat sina tillgångar: - Stiftelsen Familjen Klingbergs Tacksamhetsgärd, org nr 882000-8509 - Stiftelsen K A Petterssons fond, org nr 88200-8723 För att avveckling och avregistrering ska vara möjlig gäller att: - stiftelsen bildades för mer än 20 år sedan - stiftelsen har inte kunnat främja ändamålet de senaste fem åren - stiftelsen saknar skulder - stiftelsen har haft tillgångar som är mindre än tio gånger gällande prisbasbelopp de senaste tre räkenskapsåren. Om alla fyra punkter är uppfyllda får styrelsen eller förvaltaren besluta om att förbruka stiftelsens tillgångar för sitt ändamål. Stiftelsen ska sedan ansöka hos länsstyrelsen om tillstånd till att få förbruka stiftelsens tillgångar för ändamålet. Till ansökan ska handlingar bifogas som visar: - att stiftelsen saknar skulder - styrelsen eller förvaltarens beslut om att förbruka tillgångarna samt vad kvarstående medel ska användas till - att stiftelsen inte har kunnat främja sitt ändamål under de senaste fem åren - att värdet på stiftelsens tillgångar, värderade enligt 3 kap. 4 § stiftelselagen, under de senaste tre räkenskapsåren varit lägre än tio gånger det då gällande prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar att förbruka tillgångarna samt använda kvarstående medel till administrativa kostnader såsom revisionsarvode, registerhållningsavgift och bankkostnad. - Kommunstyrelsen beslutar att hos Länsstyrelsen ansöka om tillstånd till att få förbruka stiftelsens tillgångar. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-08-24 - Kommunstyrelsen beslutar att hos Länsstyrelsen ansöka om avveckling och avregistrering. - Beslutet gäller Stiftelsen Familjen Klingbergs Tacksamhetsgärd, org nr 882000-8509 och Stiftelsen K A Petterssons fond, org nr 88200-8723 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsen arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att - Kommunstyrelsen beslutar att förbruka tillgångarna samt använda kvarstående medel till administrativa kostnader såsom revisionsarvode, registerhållningsavgift och bankkostnad. - Kommunstyrelsen beslutar att hos Länsstyrelsen ansöka om tillstånd till att få förbruka stiftelsens tillgångar. - Kommunstyrelsen beslutar att hos Länsstyrelsen ansöka om avveckling och avregistrering. - Beslutet gäller Stiftelsen Familjen Klingbergs Tacksamhetsgärd, org nr 882000-8509 och Stiftelsen K A Petterssons fond, org nr 88200-8723 Elektronisk signatur Utdragsbestyragande – Månadsrapport Avesta kommun juli 2026 Sammanfattning Kommunens resultat för perioden januari-juli 2026 uppgår till 2,6 mnkr. För samma period 2025 uppgick resultatet till 43,5 mnkr. Förra året fanns ett överskott på 12,3 mnkr för finansen för perioden, i år är det ett resultat för perioden med -18,8 mnkr. Styrelsernas prognostiserade resultat är -13 mnkr. Omsorgsstyrelsen prognostiserar ett underskott på 10 mnkr och bildningsstyrelsen ett underskott på -3 mnkr. Övriga styrelser prognostiserar att de kommer ha en ekonomi i balans. Prognosen på finansen är -12 mnkr och den totala prognosen för kommunen är - 19,8 mnkr. Årsprognos 2026 Styrelser Prognos mnkr Kommunfullmäktige 0 Kommunstyrelsen 0 Omsorgsstyrelsen - 10 Bildningsstyrelsen - 3 V-Dala miljö och bygg 0 Budgetavvikelser styrelser -13 Finansen -12 Prognos totalt för budgetavvikelse 0 Budgeterat resultat 5,2 Årets resultat (prognos) -19,8 2 Befolkning Befolkning 2020-2026 AAnnttaall ppeerrssoonneerr 23 200 2233006677 2222992255 2222993322 2222775533 22 800 2222441177 22 400 2222336666 22361 22338 22294 22280 22313 22 000 21 600 21 200 2020 2021 2022 2023 2024 2025 jan 26 feb 26 mars 26 apr 26 maj 26 En nedåtgående trend i befolkningstalet kan ses mellan 2020 och 2025. Antalet invånare har minskat från 23 067 år 2020 till 22 366 år 2025, vilket motsvarar en minskning på 701 personer. I maj 2026 uppgår befolkningen till 22 313 vilket är en ökning mot förgående månad på +33 personer men en minskning sedan årsskiftet med 53 personer. Befolkningsminskning i kombination med lågt barnafödande och en åldrande befolkning skapar märkbara demografiska utmaningar. När fler flyttar ut än in och födelsetalen sjunker, minskar den arbetsföra befolkningen, vilket leder till färre skattebetalare och ett ökat tryck på välfärden. Arbetslöshet i procent 16-65 år Arbetslöshet i procent 18-24 år jämfört med Dalarna och riket jämfört med Dalarna och riket 16,0% 8% 12,0% le le t it le 4% t it le 8,0% x x A A 4,0% 0% 0,0% jan feb mar apr maj jan feb mar apr maj Riket 6,8% 6,7% 6,6% 6,5% 6,3% Riket 7,5% 7,3% 7,1% 6,7% 6,4% Dalarna 5,2% 5,2% 5,1% 5,0% 4,8% Dalarna 5,8% 5,8% 5,9% 5,5% 5,1% Avesta 7,5% 7,5% 7,3% 6,8% 6,6% Avesta 8,4% 8,7% 8,2% 7,6% 6,5% Arbetslöshet för åldersgruppen 16–65 år uppgår till 6,6 % i maj. Avestas arbetslöshet är 1,8 procentenheter högre jämfört med Dalarna och 0,3 procentenheter högre än riket. Arbetslöshet för åldersgruppen 18-24 år, i Avesta kommun uppgår till 6,5 % i maj. Avestas ungdomsarbetslöshet är 1,4 procentenheter högre jämfört med Dalarna och 0,1 procentenheter högre än riket. 3 Arbetstillfällen Antal arbetstillfällen 10500 10000 9500 9000 8500 8000 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2024 2025 2026 Antal arbetstillfällen 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2025 Inrikes födda '26 Utrikes födda '26 Statistiken visar en ökning av antal arbetstillfällen i april 2026 jämfört mot tidigare år samt förgående månad. 4 Resultaträkning Resultaträkning Avesta kommun inklusive prognos för helåret (Tabell) Belopp i tkr Budget 2026 Utfall Avvikelse Aktuell från budget prognos Verksamhetens 201 278 208 155 6 877 0 intäkter Verksamhetens -1 195 467 -1 215 227 -19 760 -13 000 kostnader Avskrivningar -39 314 -30 215 9 099 0 Verksamhetens -1 033 503 -1 037 287 -3 784 -13 000 nettokostnader Skatteintäkter 745 981 737 300 -8 680 -16 000 Generella 300 950 301 116 166 0 statsbidrag och utjämning Verksamhetens 13 428 1 130 -12 298 - 29 000 resultat Finansiella 27 061 24 594 -2 467 0 intäkter Finansiella -22 881 -23 094 -214 + 4 000 kostnader Periodens 17 608 2 629 -14 979 0 resultat Årets resultat 5 200 -19 800 Kommentar Kommunens prognostiserade resultat för helår 2026 Årets prognostiserade budgetavvikelse för helåret är -25 mnkr, vilket innebär att årets resultat prognosticeras till -19,8 mnkr. Nämnderna har ett sammanlagt prognostiserat resultat på -13 mnkr. Skatteintäkter och generella stadsbidrag, avskrivningar samt finansiella intäkter och kostnader prognostiseras till -12 mnkr. Förvaltningarnas prognostiserade resultat för helår 2026 Kommunstyrelsen och Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd har en prognos om 0. Omsorgsstyrelsen prognos är -10 mnkr i juli eftersom kostnadsutvecklingen inom framför allt vård och omsorg blivit betydligt högre än tidigare beräknat. Bildningsstyrelsen prognos är -3 mnkr. 5 Budgetavvikelser för finansen samt prognos för helår 2026 Skatteunderlagsprognosen som kom i april visar en lägre skatteunderlagstillväxt under år 2026 än tidigare prognosticerat, med -16 mnkr från prognos vid budgettillfället. Hittills i år visar skatteintäkter och generella statsbidrag en avvikelse med -11,9 mnkr jämfört med budget. De finansiella kostnaderna och intäkterna är på en lägre nivå än budgeterat med – 2,7 mnkr. Denna del kommer att hämtas igen och prognosen för övriga delar på finansen än skatteintäkter och generella statsbidrag är +4 mnkr. Totalt är prognosen för finansen -12 mnkr för 2026. Kommunen som helhet Prognos budgetavvikelser för styrelserna -13 mnkr Prognos budgetavvikelser för finansen -12 mnkr Budgeterat årsresultat 5,2 mnkr Prognos för årets resultat -19,8 mnkr 6 Investeringar Investeringar Avesta kommun (Tabell) mnkr Utfall Budget Aktuell prognos Kommunstyrelsen 33 134,6 0 Bildningsstyrelsen 10 26,1 0 Omsorgsstyrelsen 1 4,1 0 Västmanland-Dalarna miljö- 0 1 0 och byggnadsnämnd Kommunfullmäktige 0 0 0 Summa 44 165,8 0 Kommentar Det totala utfallet uppgår till 44 mnkr jämfört med en budget på 165,8 mnkr. Den aktuella prognosen är en budgetavvikelse på 0 mnkr, vilket innebär att verksamheterna i nuläget bedömer att budget kommer att hållas och att planerade investeringar förväntas genomföras under året. Utfallet hittills under året är begränsat i förhållande till den totala budgeten, vilket är naturligt då flera investeringar planeras att genomföras senare under året. 7 Driftredovisning samtliga nämnder (Tabell) Nämnd /Styrelse Budget 2026 Utfall ack Avvikelse från mnkr period budget aktuell period Kommunstyrelsen 221,6 118,9 + 10,4 Bildningsstyrelsen 786,9 448,0 - 1,6 Omsorgsstyrelsen 731,5 430,3 - 6,6 Västmanland-Dalarna 20,3 8,5 + 0,9 miljö- och byggnadsnämnd Kommunfullmäktige 6,0 2,7 + 0,7 Kommentar Kommunstyrelsen Ackumulerad budgetavvikelse i juli månad till + 10,4 mnkr. Kommunstyrelsen redovisar ett positivt resultat för juli månad. Utfallet förklaras främst av erhållna statsbidrag som inte budgeterats, vilka haft en positiv påverkan. Resultatet har även stärkts av vissa engångsposter, såsom reavinst vid försäljning och återbetalning från lönenämnden. Verksamheten inom offentliga miljöer visar samtidigt ett överskott, och arbete med planerade åtgärder pågår fortsatt. Vidare bidrar projektmedel som ännu inte upparbetats till det positiva utfallet under perioden. Bildningsstyrelsen Ackumulerad budgetavvikelse i juli månad till - 1,6 mnkr. Elkostnader och uppkomna reparationer på fritid beräknas gå med ett underskott på helår då det är svårt att komma ikapp underhållsskulden. Kulturenheten har också fått oplanerade reparationer som tillsammans med högre personalkostnader under vår och sommar bidragit till nuvarande underskott. Utöver detta går livsmedelskostnader över budget för måltidsenheten. Omsorgsstyrelsen Ackumulerad budgetavvikelse i juli är -6,6 mnkr. Socialtjänsten redovisar ett överskott om 2,1 mnkr, medan Vård och omsorg har en negativ avvikelse om 8,6 mnkr, främst till följd av höga kostnader för övertid, sjukfrånvaro och inhyrd personal. Förvaltningen har under året erhållit cirka 28 mnkr i statliga bidrag, vilket bidrar till finansieringen men samtidigt medför osäkerhet då medlen i huvudsak är kortsiktiga. Fortsatt fokus ligger på kostnadskontroll, bemanningsplanering och uppföljning av externa finansieringsmedel. Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd Ackumulerad budgetavvikelse i juli är +0,9 Avvikelsen jämfört med mars förklaras av att årsavgifter inom miljö fakturerats senare än budgeterat. Avestas förbättrade utfall från föregående månadsrapport har förbättrats av prognostiserad fakturering. Det totala överskottet hänförs främst till lägre personalkostnader under årets början. Kommunfullmäktige Utfall och prognos är i linje med budget. 8 Kommunfullmäktige Ackumulerad budgetavvikelse +0,7 Mnkr Prognos för helår 0 Mnkr Kommunstyrelsen Ackumulerad budgetavvikelse + 10,4 mnkr Prognos för helår 0 mnkr De 3 största ekonomiska utmaningarna för styrelsen just nu är: • Flertal större investeringar och tillhörande driftkostnader • Höga drift- och underhållskostnader för kommunens fastigheter, gator och vägar • Ökade drift- och investeringskostnader inom IT De 3 största åtgärderna för styrelsen just nu är: • ”Mjukt” anställningsstopp tills vidare vilket betyder att samtliga rekryteringar stäms av med förvaltningschef innan rekrytering. • Restriktivitet gällande konferenser, utbildningar och konsultkostnader • Stark ”budgetdisciplin” av samtliga enhetschefer. Planering för åtgärder beroende på årets ekonomiska utveckling. De 3 största utvecklingsarbeten som pågår för styrelsen just nu är: • Hitta rätt organisation för Tillväxt Avesta och fördelningen under näringslivschefen • Behov av mer markköp för att på sikt kunna möta fler företagsetableringar • Upphandling av nytt ekonomisystem Bildningsstyrelsen Ackumulerad budgetavvikelse -1,6 mkr Prognos för helår -3,0 mkr De 3 största ekonomiska utmaningarna för styrelsen just nu är: • Fritidsanläggningarna är i stort behov av renovering och löpande underhåll som är eftersatt. • En grundskola och gymnasium med ekonomi i balans. • Antalet placerade barn från andra kommuner i familjehem. De 3 största åtgärderna för styrelsen just nu är: • Anpassning av förskolan vid minskat barnafödande • Minska antal elever med problematisk frånvaro • Detaljerad underhållsplan inom Fritidsenhetens anläggningar De 3 största utvecklingsarbeten som pågår för styrelsen just nu är: • Implementering av tvålärarskapet • Öka trygghet och studiero i skolorna med samordnade insatser • Stärka elevernas kunskaper inom matematik och läsförståelse 9 Omsorgsstyrelsen Ackumulerad budgetavvikelse - 6,6 mnkr Prognos för helår - 10 mnkr De 3 största ekonomiska utmaningarna för styrelsen just nu är: • Ökad andel äldre och volymökning inom äldreomsorgen • Placeringskostnader med oförutsedda kostnader • Kommunala aktivitetsansvaret som träder i kraft hösten 2026 De 3 största åtgärderna för styrelsen just nu är: • Verkställa beslut om att införa och implementera lokalt kollektivavtal för ständig helgtjänstgöring • Arbeta med åtgärder för budget i balans • Följa upp budget samt eventuella avvikelser per verksamhet De 3 största utvecklingsarbeten som pågår för styrelsen just nu är: • Utbildning av specialistundersköterskor samt kompetensutvecklingsplaner inom hälso- och sjukvården. • Ställa om till nya socialtjänstlagen • Utveckla insatser inom arbetsmarknadsenheten för att möta det krav som finns i och med det kommunala aktivitetskravet för att möta det krav som finns i och med det kommunala aktivitetskravet. Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd Ackumulerad budgetavvikelse +0,9 mnkr Prognos för helår 0 mnkr De 3 största ekonomiska utmaningarna för nämnden just nu är: • Lägre antal bygglov och därmed minskade intäkter • Ökade kostnader för IT-system • Arbetskostnad för att arbeta fram egen hemsida De 3 största åtgärderna för styrelsen just nu är: • Vakanshållning av tjänster tills ökningen sker av bygglov • Ökning av debiteringsgraden i samband med efterhandsdebitering. För närvarande finns viss underdebitering. • Allmän återhållsamhet kopplat till konferenser, resor och övernattningar i samband med utbildningar. De 3 största utvecklingsarbeten som pågår för styrelsen just nu är: • Framtagande av egen hemsida för att förtydliga att vi arbetar mot alla tre kommuner lika mycket. • Översyn av e-tjänster så att fler ärenden kan hanteras helt digitalt för att underlätta både för den sökande och minska handläggningstiden. • Kvalitetsarbetet för att förbättra informationen om hur vår myndighetsutövning går till så att de som möter oss i vår myndighetsutövning bättre vet vad som förväntas av dem, vilka tider handläggningen tar och hur de bäst kan göra rätt från början 10 EKONOMIENHETEN Datum Brevnr/Diarienr 2026-08-10 Handläggare: Sara Palfelt Månadsrapport juli 2026 Sammanfattning Månadsrapport med årsprognos för juli 2026 överlämnas. Den ekonomiska prognosen är ett resultat för 2026 på -19,8 mnkr. Ärendet Styrelserna Styrelsernas ekonomiska utfall, efter juli månad, visar ett överskott i förhållande till budget med +3,8 mnkr. Kommunstyrelsen redovisar ett överskott med +10,4 mnkr, Omsorgsstyrelsen -6,6 mnkr, Bildningsstyrelsen -1,6 mnkr, Västmanland-Dalarna miljö och byggnadsnämnd +0,9 mnkr och kommunfullmäktige +0,7 mnkr. Finansiering och pensioner Hittills i år visar skatteintäkter och generella statsbidrag en avvikelse med -11,9 mnkr jämfört med budget. Finansnettot visar -2,6 mnkr. Kommunen Kommunens totala resultat är 2,6 mnkr. Förväntat resultat enligt budget är 17,6 mnkr. Det innebär en negativ avvikelse mot budget med -15,0 mnkr. Årsprognos Styrelserna Årsprognosen för styrelserna är ett underskott med -13 mnkr. Kommunstyrelsens prognos + 0 mnkr. Vid årets slut beräknas utfallet i stort följa budget. Omsorgsstyrelsens prognos -10 mnkr. Prognosen har förändrats under månaden eftersom kostnadsutvecklingen inom framför allt vård och omsorg blivit högre än tidigare beräknat. Bildningsstyrelsens prognos -3 mnkr. Främst till följd av högre personalkostnader, ökade el- och reparationskostnader samt högre livsmedelskostnader. Västmanland-Dalarna Miljö- och byggnadsnämnds prognos 0 mnkr. Vid årets slut beräknas utfallet i stort följa budget. Finansiering och pensioner Skatteunderlagsprognosen som kom i april visar en lägre skatteunderlagstillväxt under år 2026 än tidigare prognosticerat, med -16 mnkr från prognos vid budgettillfället. De finansiella kostnaderna och intäkterna är på en lägre nivå än budgeterat. Denna del kommer att hämtas igen och prognosen för övriga delar på finansen än skatteintäkter och generella statsbidrag är +4 mnkr. Totalt är prognosen för finansen -12 mnkr för 2026. Kommunen Årsprognosen är -25 mnkr i budgetavvikelse. Budgeterat resultat är +5,2, vilket innebär att prognosen blir -19,8 mnkr vid årets slut. Investeringar Perioden Investeringar för perioden uppgår till 8,2 mnkr. De utgörs av IT-investeringar, gator och vägar inklusive cykelvägar, och inventarier. Årsprognos Beslutad investeringsbudget 166 mnkr Utfall investeringsprojekt 44 mnkr Återstår av investeringsbudget 122 mnkr Förslag - Månadsrapport för juli 2026 godkänns. Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-08-24

§ 95 Månadsrapport juli 2026 Dnr 2026-000273042 Sammanfattning Månadsrapport med årsprognos för juli 2026 överlämnas. Den ekonomiska prognosen är ett resultat för 2026 på -19,8 mnkr. Styrelserna Styrelsernas ekonomiska utfall, efter juli månad, visar ett överskott i förhållande till budget med +3,8 mnkr. Kommunstyrelsen redovisar ett överskott med +10,4 mnkr, Omsorgsstyrelsen -6,6 mnkr, Bildningsstyrelsen -1,6 mnkr, Västmanland-Dalarna miljö och byggnadsnämnd +0,9 mnkr och kommunfullmäktige +0,7 mnkr. Finansiering och pensioner Hittills i år visar skatteintäkter och generella statsbidrag en avvikelse med -11,9 mnkr jämfört med budget. Finansnettot visar -2,6 mnkr. Kommunen Kommunens totala resultat är 2,6 mnkr. Förväntat resultat enligt budget är 17,6 mnkr. Det innebär en negativ avvikelse mot budget med -15,0 mnkr. Förslag till beslut Månadsrapport för juli 2026 godkänns. Beredning/behandling - Månadsrapport 2026-07 - Tjänsteskrivelse - Månadsrapport 2026-07 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att godkänna månadsrapport för juli 2026. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande KOMMUNKANSLIET/EKONOMI Datum Brevnr/Diarienr 2026-08-21 Handläggare: Ekonomichef Regelverk och modeller för fördelning av vindkraftsmedel 2026 Sammanfattning Avesta kommun har under 2026 erhållit 4,1 miljoner kronor i vindkraftsmedel avseende åren 2025 och 2026. Kommunfullmäktige har beslutat att 3 miljoner kronor ska fördelas till idrotts- och kulturföreningar, vägföreningar samt landsbygdsutveckling. I ärendet redovisas förslag till regelverk och modeller för hur dessa medel ska fördelas. Förslagen innebär att 1 miljon kronor avsätts till en förstärkning av föreningsbidraget, 1 miljon kronor till enskilda vägar och vägsamfälligheter samt 1 miljon kronor till landsbygdsutveckling genom så kallad bygdepeng. Modellerna innebär olika former av stöd, men har gemensamt att medlen är tillfälliga och ska bidra till lokal nytta och utveckling i Avesta kommun. Vindkraftsmedlen till vägar föreslås fördelas genom en tillfällig förstärkning av det ordinarie vägbidraget samt genom stöd till större underhålls- och upprustningsåtgärder. Bygdepengen föreslås främst användas till utveckling av kommunens hembygdsgårdar samt till öppna projektstöd för landsbygdsutveckling. Det förstärkta föreningsbidraget ska ge föreningar möjlighet att utveckla eller bredda sin verksamhet genom tillfälliga insatser som skapar nytta för Avestaborna. Samtliga stöd är tidsbegränsade och följs upp genom redovisning av genomförda insatser, resultat och hur medlen har använts. Ärendet Avesta kommun har, i likhet med andra kommuner som har vindkraft, erhållit medel under år 2026 som ett stöd till kommuner som påverkas av vindkraftsetableringar. Stödet som betalats ut under våren 2026 avser både år 2025 och 2026 till de kommuner som tidigare har tillstyrkt och därmed bidragit till utbyggnad av vindkraft. För Avesta kommuns del har vi erhållit ca 1,9 miljoner kronor avseende år 2025 och 2,1 miljoner kronor avseende år 2026. Kommunfullmäktige i Avesta kommun har under maj 2026 beslutat om en fördelning av 3,4 miljoner kronor av dessa medel; Kommunfullmäktige beslutar att vindkraftsmedlen ska fördelas med - 1 miljon kronor till idrotts- och kulturföreningar - 1 miljon kronor ska gå till vägföreningar - 1 miljon kronor ska gå till bygdemedel - 400 000 kronor till omsorgsstyrelsen för en förstärkt satsning på skolsociala team. - att uppdra kommunkansliet att ta fram underlag och modell för fördelning av vindkraftsmedel. Kommunkansliet och bildningsförvaltningen har tillsammans utarbetat förslag till regelverk och modeller för fördelningen av de tre miljoner kronorna som går till idrotts- och kulturföreningar, vägföreningar och bygdemedel. Medlen som går till omsorgsstyrelsen används för att delfinansiera utökningen av skolsociala team och i det fallet behövs ingen modell. Förslag till regelverk och modeller redogörs för i skrivelsen. Vindkraftsmedel till enskilda vägar och vägsamfälligheter, regelverk och modell för fördelning Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att avsätta 1 000 000 kronor ur kommunens erhållna vindkraftsmedel 2026, till enskilda vägar och vägsamfälligheter. Medlen används för satsningar som bedöms skapa lokal nytta och bidra till utveckling inom kommunen. Förvaltningen har tagit fram förslag till hur medlen kan fördelas. Förslaget innebär att cirka 700 000 kronor används för att tillfälligt förstärka det årliga vägbidraget genom att dubbla ordinarie bidragsnivå vid utbetalningen i december 2026. Resterande cirka 300 000 kronor föreslås fördelas till de vägföreningar och vägsamfälligheter som ansökt om iståndsättningsbidrag för större underhålls- och upprustningsåtgärder. Idag är det cirka 140 vägföreningar och enskilda vägar som erhåller kommunens ordinarie årliga vägbidrag. Den totala årliga utbetalningen uppgår till närmare 700 000 kronor. Kommunkansliet föreslår därför att cirka 700 000 kronor används för att tillfälligt förstärka det ordinarie årliga vägbidraget till de vägföreningar och vägsamfälligheter som idag erhåller kommunalt vägbidrag. Förstärkningen föreslås ske genom att dubbla den ordinarie bidragsnivån vid utbetalningen i december 2026. Resterande cirka 300 000 kronor föreslås fördelas till de vägföreningar och enskilda vägar som ansökt om iståndsättningsbidrag för större underhålls- och upprustningsåtgärder. Förslaget bedöms ge en bred nytta samtidigt som medel kan riktas till vägar med större underhållsbehov. Vindkraftsmedel landsbygdsutveckling (”Bygdepeng”), regelverk och modell för fördelning Avesta kommun har under 2026 tillgång till särskilda vindkraftsmedel om 1 miljon kr för landsbygdsutvecklingsinsatser. Då medlen i nuläget ska betraktas som ett tidsbegränsat engångsbelopp, ska de användas på ett sätt som skapar största möjliga nytta och varaktiga effekter. Regelverket innebär att en majoritet av medlen riktas till kommunens hembygdsgårdar, vilka utgör centrala mötesplatser och bärande strukturer i landsbygden. Samtidigt avsätts medel för öppna utvecklingsinsatser på landsbygden i hela kommunen. Avesta kommun har sedan tidigare ett etablerat system för aktivitetsstöd genom Folkare landsbygdsforum, främst avsett för mindre och kortsiktiga aktiviteter. Vindkraftsmedlen utgör ett tillfälligt tillskott under 2026 och ger möjlighet att:  genomföra mer omfattande utvecklingsinsatser  stärka befintliga strukturer och funktioner  skapa varaktiga värden utan att bygga upp långsiktiga kostnadsåtaganden Medlen skall, mot bakgrund av sin tillfälliga karaktär, användas för att skapa långsiktiga värden snarare än kortsiktig verksamhet. Den föreslagna fördelningen, där 60 procent riktas till hembygdsgårdar, säkerställer att centrala mötesplatser i landsbygden kan utvecklas och stärkas. Samtidigt skapas utrymme för bredare utvecklingsinitiativ genom projektstödet. Sammantaget bedöms modellen ge god effekt på landsbygdens utvecklingsförutsättningar utan att skapa framtida ekonomiska åtaganden. 1. Övergripande inriktning Bygdepengen ska bidra till att:  Stärka landsbygdens attraktivitet och livskraft  Utveckla mötesplatser och lokal service  Möjliggöra investeringar och insatser med bestående värde Särskild vikt ska läggas vid att insatser inte förutsätter fortsatt finansiering efter 2026. 2. Fördelning av medel Den totala ramen om 1 mnkr fördelas enligt följande: A. Stöd till hembygdsgårdar (60 %) Totalt 600 000 kr avsätts till kommunens tre hembygdsgårdar. Stödet ges som ett tillfälligt förstärknings- och utvecklingsstöd under 2026. Fördelning:  Grundstöd: 100 000 kr per hembygdsgård (300 000 kr)  Utvecklingsmedel: 300 000 kr fördelas utifrån ansökningar Syftet är att möjliggöra:  Investeringar i anläggningar och tillgänglighet  Utveckling av verksamhet  Åtgärder som ger varaktig effekt efter stödperioden Villkor för stöd Stödet ska användas till insatser som:  Stärker anläggningens långsiktiga funktion och attraktivitet  Ökar tillgänglighet eller användning  Utvecklar verksamhet eller nya målgrupper  Grundstödet till hembygdsgårdar behöver inte redovisas  Beviljade utvecklingsmedel redovisas inom 12 månader från beslutat stöd  Stödet ska inte användas för att finansiera löpande drift B. Projektstöd för landsbygdsutveckling (40 %) Totalt 400 000 kr avsätts till öppna projektstöd.  Stödnivå: 20 000 – 250 000 kr  Projekten ska vara tidsbegränsade och genomförda inom 12 månader från beslut om finansiering Kan beviljas till insatser som:  Skapar bestående funktioner eller strukturer  Utvecklar lokal service, mötesplatser eller näringsliv  Bidrar till attraktivitet, inflyttning och engagemang Ansökningar bedöms utifrån:  Varaktig effekt efter 2026  Lokal nytta och spridningseffekt  Grad av samverkan  Genomförbarhet inom given tidsram 6. Ansökan, beslut och uppföljning  Ansökan ska inlämnas senast 31 oktober till Folkare Landsbygdsforum – tillvaxt@avesta.se  Beslut senast 30 november  Utbetalning: senast under december 2026  Beredning sker via Folkare landsbygdsforum i samverkan med Tillväxt Avesta  Återrapportering/redovisning ska ske efter genomförande, senast 12 månader efter beslut. Redovisningen ska kort beskriva vad ni har gjort, vad det gav för resultat och hur bidraget har använts. 7. I ansökan berättar ni kort:  Vad ni vill göra  Varför ni vill göra det  Vilka som får nytta av satsningen  Vad det kommer att kosta  Vad föreningen själv bidrar med  Om ni gör satsningen tillsammans med andra 5. Begränsningar Stöd ges inte till:  Åtgärder som skapar långsiktiga driftkostnader utan finansiering  Enskilda evenemang utan bestående effekt  Inköp av fastighet  Verksamhet som är offentligt finansierad eller inom kommunens ansvar  Vinstdrivande verksamhet  Partipolitiska föreningar eller religiösa samfund  Redan avslutade projekt Vindkraftsmedel förstärkt föreningsbidrag, regelverk och modell för fördelning Vindkraftspengen syftar till att stärka och utveckla föreningslivet i Avesta genom att ge möjlighet att förstärka, bredda eller fördjupa verksamhet som skapar mervärde för invånarna. Bidraget ska bidra till ökad aktivitet, tillgänglighet och kvalitet i föreningarnas verksamhet. Vindkraftspengen är en tillfällig satsning bara i år och det är 1 miljon som ska fördelas mellan samtliga föreningar som söker. Medlen är begränsade och ska räcka till många, vilket innebär att bidrag ges utifrån en samlad bedömning. Grundprincip Bidraget kan sökas för satsningar i projektform som bygger på befintlig verksamhet, men där föreningen gör en tydlig förstärkning, utveckling eller riktad insats under en begränsad period. Det kan också vara en nysatsning. Kriterier (vad man kan få bidrag för) Bidrag kan sökas för insatser som exempelvis: Utökad verksamhet Fler aktiviteter, nya målgrupper eller ökad tillgänglighet (t.ex. nybörjarverksamhet, prova-på, riktade satsningar). Sociala och inkluderande insatser Aktiviteter som når grupper som idag deltar i låg grad (t.ex. barn/unga, äldre, personer med funktionsvariation eller socioekonomiska utmaningar). Folkhälsa och rörelse Insatser som tydligt bidrar till ökad fysisk aktivitet eller psykiskt välmående. Samverkan Projekt där flera föreningar eller aktörer samarbetar. Evenemang och arrangemang Öppna aktiviteter för allmänheten som stärker Avesta som plats. Utveckling/innovation Nya arbetssätt, digitalisering eller metoder som stärker föreningens långsiktiga verksamhet. Krav på prestation Ansökan ska tydligt beskriva:  Vad ni vill göra  Varför ni vill göra det  Vilka som får nytta av satsningen  Vad det kommer att kosta  Vad föreningen själv bidrar med  Om ni gör satsningen tillsammans med andra Bedömningsgrunder I bedömning prioriteras nytta för Avestaborna. Hur skapar aktiviteten/insatsen gemenskap, delaktighet eller annan konkret nytta för Avestaborna? Satsningar som skapar möjligheter för barn och unga är särskilt värdefulla. Ansökan och tidplan  Samma ansökningsdatum som ordinarie bidrag 31 oktober 2026  Beslut senast: 30 november  Utbetalning: senast december 2026 Redovisning Återrapportering/redovisning ska ske efter genomförande, senast 12 månader efter beslut. Redovisningen ska kort beskriva vad ni har gjort, vad det gav för resultat och hur bidraget har använts. Förslag - att fastställa regelverk och modell för fördelning av vindkraftsmedel avseende enskilda vägar och vägsamfälligheter - att fastställa regelverk och modell för fördelning av vindkraftsmedel avseende förstärkt föreningsbidrag - att fastställa regelverk och modell för fördelning av vindkraftsmedel avseende landsbygdsutveckling (”Bygdepeng”) Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-08-24

§ 96 Vindkraftsmedel Dnr 2026-000216040 Sammanfattning Avesta kommun har under 2026 erhållit 4,1 miljoner kronor i vindkraftsmedel avseende åren 2025 och 2026. Kommunfullmäktige har beslutat att 3 miljoner kronor ska fördelas till idrotts- och kulturföreningar, vägföreningar samt landsbygdsutveckling. I ärendet redovisas förslag till regelverk och modeller för hur dessa medel ska fördelas. Förslagen innebär att 1 miljon kronor avsätts till en förstärkning av föreningsbidraget, 1 miljon kronor till enskilda vägar och vägsamfälligheter samt 1 miljon kronor till landsbygdsutveckling genom så kallad bygdepeng. Modellerna innebär olika former av stöd, men har gemensamt att medlen är tillfälliga och ska bidra till lokal nytta och utveckling i Avesta kommun. Vindkraftsmedlen till vägar föreslås fördelas genom en tillfällig förstärkning av det ordinarie vägbidraget samt genom stöd till större underhålls- och upprustningsåtgärder. Bygdepengen föreslås främst användas till utveckling av kommunens hembygdsgårdar samt till öppna projektstöd för landsbygdsutveckling. Det förstärkta föreningsbidraget ska ge föreningar möjlighet att utveckla eller bredda sin verksamhet genom tillfälliga insatser som skapar nytta för Avestaborna. Samtliga stöd är tidsbegränsade och följs upp genom redovisning av genomförda insatser, resultat och hur medlen har använts. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen - att fastställa regelverk och modell för fördelning av vindkraftsmedel avseende enskilda vägar och vägsamfälligheter - att fastställa regelverk och modell för fördelning av vindkraftsmedel avseende förstärkt föreningsbidrag - att fastställa regelverk och modell för fördelning av vindkraftsmedel avseende landsbygdsutveckling (”Bygdepeng”) Beredning/behandling - Kommunstyrelsens arbetsutskott 28 april 2026 §67 - Kommunstyrelsen 11 maj 2026 §90 Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-08-24 - Kommunfullmäktige 25 maj 2026 §72 Yrkande Blerta Krenzi (S) yrkar bifall till förslaget. Deltar inte i beslut Johan Thomasson (M) och Johannes Kotschy (M) meddelar att dom inte deltar i beslut. Propositionsordning Ordförande Blerta Krenzi (S) finner endast ett förslag till beslut och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet med liggande förslag. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen - att fastställa regelverk och modell för fördelning av vindkraftsmedel avseende enskilda vägar och vägsamfälligheter - att fastställa regelverk och modell för fördelning av vindkraftsmedel avseende förstärkt föreningsbidrag - att fastställa regelverk och modell för fördelning av vindkraftsmedel avseende landsbygdsutveckling (”Bygdepeng”) Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Fördelning vindkraftsmedel Moderaterna ser positivt på att vindkraftsmedlen används för att stärka föreningslivet och utvecklingen i Avesta kommun. Vi har lyft hästnäringen och ridsporten eftersom det är en viktig verksamhet för många barn och unga, men också en del av landsbygdsnäringen och det lokala företagandet i kommunen. Det finns tydliga behov av utveckling och investeringar för att verksamheterna ska kunna växa och vara långsiktigt hållbara. Samtidigt tycker vi inte att pengarna ska låsas till en enda verksamhet eller styras genom politiska favoriter. Vår linje är att flera föreningar och projekt ska kunna söka stöd genom tydliga kriterier där satsningar på ungdomsverksamhet, folkhälsa, trygghet och lokal utveckling prioriteras. Vi tycker också att de delar av kommunen som påverkas av vindkraftsetableringar ska få känna av nyttan. Därför vill vi se en modell där landsbygden och de bygder där vindkraften finns prioriteras när medlen fördelas. Vindkraftspengarna ska komma Avestaborna till nytta brett och långsiktigt, både i tätorten och på landsbygden. Moderaterna yrkar: att Avesta kommun tar fram ett öppet och tydligt ansökningsförfarande för vindkraftsmedel, där föreningsliv, ungdomsverksamhet och lokal utveckling i berörda landsbygdsområden prioriteras. /Moderata fullmäktigegruppen i Avesta 2026-07-08 2026-000360 Datum Brevnr/Diarienr Handläggare: Christine Jirving, resultatenhetschef Fritid Kultur och Måltider, Mikael Jansson, resultatenhetschef Teknisk Service och Säkerhetsskyddschef samt Stina Lundkvist, näringslivsutvecklare. Remissyttrande reviderad Livsmedelsstrategi för Dalarna 2026–2030, RUN 2026/117 Sammanfattning Beröm för att strategin har fångat upp det som sagts på workshopparna, och många fina bilder men Avesta kommun saknar tydlighet i dokumentet avseende mål, syfte och genomförande av livsmedelsstrategin. Se nedanstående synpunkter. Synpunkter 1. Tidplan Tidplanen behöver ses över. I genomförandeplanen anges aktiviteter för 2026 som, med hänsyn till remisstid och beslutsprocess, redan borde vara genomförda. Tidplanen bör anpassas till ett realistiskt genomförande. 2. Inledande sammanfattning Strategin skulle vinna på en kort sammanfattning i början av dokumentet där syfte, övergripande mål, målområden och strategins viktigaste prioriteringar presenteras. Det skulle öka läsbarheten och ge läsaren en tydlig överblick. 3. Syfte och mål Strategins syfte och mål behöver förtydligas. Det bör framgå tydligare vad strategin ska leda till och hur de fyra målområdena tillsammans bidrar till visionen. 4. Ansvarsfördelning och genomförande Det behöver tydliggöras vem som ansvarar för genomförandet av de olika prioriteringarna. Strategin bör beskriva vilka roller Region Dalarna, Länsstyrelsen, kommunerna och övriga aktörer har samt hur samverkan ska organiseras. 5. Handlingsplan Strategin bör tydligare beskriva hur handlingsplanen ska tas fram och användas. Ska det finnas en gemensam regional handlingsplan eller förväntas varje kommun ta fram egna handlingsplaner utifrån strategin? Det behöver framgå hur ansvar och genomförande är tänkta att fungera. 6. Mätbara mål och uppföljning Strategin bör kompletteras med mätbara mål, indikatorer och ett tydligt nuläge. Det blir då möjligt att följa utvecklingen över tid och bedöma om strategins mål uppnås. 7. Definition av centrala begrepp Begrepp som lokal mat, självförsörjning och robusthet bör definieras tydligare. Det behöver också framgå hur dessa begrepp ska tolkas och följas upp i praktiken. 8. Förtydliga avsnittet om upphandling Avsnittet om upphandling kan utvecklas ytterligare. Strategin beskriver upphandling som ett viktigt verktyg men är otydlig kring vilka konkreta åtgärder som avses. Distribution och logistik är redan väl utvecklade i många kommuner. Strategin bör därför beskriva hur offentlig upphandling kan bidra till att stimulera ökad produktion och förädling i länet, särskilt inom de områden där Dalarna i dag har underskott, exempelvis griskött, kyckling, grönsaker och frukt. Även exempel på arbetssätt inom ramen för upphandlingslagstiftningen kan lyftas fram. 9. Pedagogiska måltider Begreppet pedagogiska måltider på sidan 26 behöver förtydligas. Inom skolan avser pedagogiska måltider normalt att pedagogisk personal äter tillsammans med eleverna som en del av det pedagogiska uppdraget. I strategin är det oklart om detta är den avsedda innebörden eller om begreppet syftar på måltider med ett pedagogiskt innehåll, exempelvis temamåltider, gårdsbesök eller andra aktiviteter som ökar kunskapen om matens ursprung och livsmedelsproduktion. För att undvika olika tolkningar bör begreppet definieras eller ersättas med en mer precis formulering. 10. Offentliga måltider och ultraprocessad mat Avsnittet om ultraprocessad mat på sidan 25 riskerar att ge intrycket att offentliga måltider i hög grad består av sådan mat. Det stämmer inte med hur många kommuner arbetar idag. Exempelvis lagas maten i Avesta kommun i stor utsträckning från grunden med råvaror som är obearbetade eller endast begränsat processade. Formuleringen bör därför ses över eller förtydligas så att kopplingen mellan offentliga måltider och ultraprocessad mat inte blir missvisande. 11. Hur ska kommunernas utökade ansvar finansieras kring främst livsmedelsberedskap Hur säkerställs finansiering och resursfördelning till kommunerna för de åtaganden strategin innebär, särskilt inom livsmedelsberedskap? Förslag Förslag till kommunstyrelsen att tillstyrka remiss Reviderad Livsmedelsstrategi för Dalarna 2026–2030 med ovanstående synpunkter. FÖLJEBREV 1 (4) Datum Diarienummer 2026-05-06 RUN 2026/104 Näringslivsutvecklingsenhet Remiss av reviderad Livsmedelsstrategi för Dalarna Remisstid 5 maj – 1 september 2026 Region Dalarna, Länsstyrelsen i Dalarnas län och LRF Dalarna har tillsammans med en rad regionala aktörer tagit fram ett förslag till reviderad livsmedelsstrategi för Dalarna perioden 2026–2030. Regionala utvecklingsnämnden beslutade den 29 april 2026 att sända förslaget på remiss och ni inbjuds härmed att inkomma med synpunkter på förslaget. Processen att revidera livsmedelsstrategin påbörjades 2025 med anledning av regeringens uppdaterade livsmedelsstrategi för Sverige. Region Dalarna har projektlett processen som har omfattats av olika workshops, dialogmöten och kartläggningar. Livsmedelsstrategin beskriver bakgrund, nuläge, vision, målområden samt genomförande. Livsmedelsstrategins målområden har positioner för 2030 med prioriterade insatser för 2026–2030. Handlingar -Remissförslag till reviderad Livsmedelsstrategi för Dalarna 2026–2030 Svara på remissen Region Dalarna önskar synpunkter på förslaget senast 1 september 2026 via e-post till ruf.registrator@regiondalarna.se Vänligen ange diarienummer RUN 2026/117 och remissinstansens namn i ämnesraden på e-postmeddelandet, samt att remissinstansens namn anges i namnet på respektive dokument. Ange även kontaktperson för eventuella frågor. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Region Dalarna 023-49 00 00 Jonny Gahnshag 791 29 Falun Vasagatan 27 www.regiondalarna.se Sekreterare/chef / Utredare Falun 232100-0180 +46730682314 jonny.gahnshag@regiondalarna.se BREV 2 (4) Sekreterare/chef / Utredare RUN 2026/104 Hur behandlas synpunkterna? Efter remissperioden sammanställs och behandlas de inkomna synpunkterna. Förslaget till regional livsmedelsstrategi bearbetas för beslut i Regionala utvecklingsnämnden. Frågor? Välkommen att kontakta: Rosmarie Sundström rosmarie.sundstrom@regiondalarna.se 072-565 30 66 Med vänlig hälsning Jonny Gahnshag Enhetschef näringslivsutveckling, Regionala utvecklingsförvaltningen Sändlista: Avesta kommun Borlänge kommun Coompanion Dalarna Dalarnas kompetenscenter för livsmedelskedjan Dalasmak Ekologiska lantbrukarna Falu kommun Gagnefs kommun Hedemora kommun Idre Sameby Invest in Dalarna Lantbrukarnas Riksförbund Dalarna Leksands kommun Lokal mat Ludvika kommun Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gävleborgs län BREV 3 (4) Sekreterare/chef / Utredare RUN 2026/104 Länsstyrelsen i Värmlands län Malung-Sälens kommun Mora kommun Orsa kommun Region Gävleborg Region Värmland Rättviks kommun Samernas riksorganisation Smedjebackens kommun Stiftelsen Dalarnas Science Park Säters kommun Vansbro kommun Visit Dalarna Älvdalens kommun BREV 4 (4) Sekreterare/chef / Utredare RUN 2026/104 LIVSMEDELSSTRATEGI 2.0 FÖR DALARNAS LIVSMEDELSSYTEM 2026–2030 h o c Fö o n n g rä d d u k ti s ö rj ni lo g is t i lin g o or kc rö h Pf Hållbara och resilienta livsmedels- R system h o c b o c ir u s at mi k th mo u lä rit e e t t och Lok a a l str o n g Foto: Liselotte Dahlin, DalaSmak INNEHÅLL Hållbara och resilienta livsmedelssystem........................ 5 Livsmedelssystem........................................................... 6 Framtagandet av den nya strategin................................... 7 Nuläget i Dalarnas livsmedelssystem................................. 8 Påbörjade insatser under 2018–2025...............................10 Vision och mål............................................................ 12 Målområde 1: Produktion och försörjning....................... 13 Ökad självförsörjning inom alla inriktningar....................... 13 Värna jordbruksmark som är brukningsvärd........................ 14 God tillgång till rätt kompetens........................................ 14 Effektiva och förutsägbara tillstånds- och stödprocesser........ 15 Innovationsdriven primärproduktion.................................. 15 Målområde 2: Förädling och logistik.............................. 17 Ökad andel förädlad lokal råvara.................................... 17 Effektiv logistik för småskaliga förädlare........................... 18 Innovationsdrivet förädlingsled........................................ 18 God tillgång till rätt kompetens........................................ 19 Effektiva och förutsägbara tillstånds- och stödprocesser........ 19 Ökad exportkapacitet hos livsmedelsföretag....................... 20 Målområde 3: Gastronomi och lokal mat........................ 22 Lokal mat är valet i livsmedelsbutikerna............................. 22 Upphandling av lokal mat i region och kommuner................23 Gastronomisk utveckling och kompetensförsörjning.............. 23 Lyfta måltidsturism - Dalarna matdestination....................... 24 Småskaliga producenters egen marknadsföring................... 25 Offentliga matmiljöer främjar lokal mat............................. 25 Målområde 4: Robusthet och cirkuläritet........................ 28 Beredskap och robusthet i livsmedelssystem........................ 28 Resilienta jordbruk i ett förändrat klimat............................ 29 Industriell symbios där restströmmar tillvaratas....................29 Minskat matsvinn i livsmedelssystem..................................30 Fritidsodlingen som beredskapsresurs................................ 30 Vilda resurser – jakt, fiske, bär och svamp......................... 31 Genomförande av strategin, tidsplan............................. 33 Regional livsmedelsstrategi för Tack till Dalasmak, Länsstyrelsen Dalarnas län. Fastställd 2018, Dalarnas län och Dalarna Science och sedan reviderad 2026. Park som bidragit med bilder. Foto: Liselotte Dahlin, DalaSmak HÅLLBARA OCH RESILIENTA LIVSMEDELS- SYSTEM I DALARNA Dalarnas livsmedelssystem behöver stå bättre rustade att hantera klimatförändringar, globala störningar och geopoli- tisk osäkerhet. Det kräver livsmedelssystem som både är håll- bara, resilienta och hälsosamma. Denna strategi pekar ut vår gemensamma riktning för stärkt regional och lokal kapacitet – från produktion till konsumtion. I Dalarna har vi goda förutsättningar som antogs 2018, och den riktar fokus med rika naturresurser, levande lands- på utveckling inom fyra målområden: bygder och en växande efterfrågan på Produktion och försörjning lokal mat. Här finns stora möjligheter i Förädling och logistik våra livsmedelssystem men de utnyttjas i Lokal mat och gastronomi för liten utsträckning – utmaningar som Robusthet och cirkuläritet aktörer möter behöver adresseras med och har visionen att uppnå hållbara och större regional kraft. resilienta livsmedelssystem. Ett utvecklingsarbete är påbörjat och Med vår livsmedelsstrategi ska vi både den här strategin bygger vidare på det, nå mål som finns i Sveriges livsmedels- men pekar även ut fler behov och priori- strategi och Region Dalarnas utvecklings- teringar. Det rör sig om komplexa och strategi, Dalastrategin 2030. omfattande problem som kräver att vi Det nationella målet för livsmedels- finner en del nya lösningar. I och med politiken beslutad av riksdagen 2017, allt mer oro i omvärlden och tillagande anger riktningen mot 2030: klimatförändringar är det hög tid att vi bättre tar tillvara de möjligheter som ” […] en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, Dalarna har, från jord till bord. samtidigt som relevanta nationella miljömål Hur väl fungerande våra livsmedels- nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsätt- system är avgör vår framtida livsmedels- ning och bidra till hållbar utveckling i hela försörjning och -trygghet, men det har landet. Produktionsökningen, både konven- även en påverkan socialt, ekonomiskt tionell och ekologisk, bör svara mot konsum- och miljömässigt på Dalarna i stort. enternas efterfrågan. En produktionsökning skulle kunna bidra till en ökad självförsörj- Den här regionala livsmedelsstrategin ningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livs- är en revidering av den första strategin medelskedjan ska minska.” 5 Dalarnas livsmedelsstrategi 2026-2030 Hållbara och resilienta livsmedelssystem i alla delar av länet Produktion, förädling, distribution, marknad, handel, beredning, konsumtion/ätande och återvinning. .ressecorp hco retetivitka ,rerötkA LIVSMEDELSSYSTEM Förklaringar av några för strategin centrala begrepp. Livsmedelssystem (matsystem) består Livsmedelskedja är processen från av de olika aktörer, aktiviteter och pro- produktion till konsumtion av mat – från cesser som ingår i livsmedelskedjor från jordbruk och råvaror, via förädling och jord till bord och tillbaka igen. Dessutom transporter, till butiker, marknader, res- består livsmedelssystem av de politiska, tauranger och slutligen konsumenten. sociala, ekonomiska och miljömässiga Livsmedelskedjor kan vara korta eller faktorer som påverkar och som påverkas långa beroende på hur många led som av systemet. maten passerar. Korta kedjor har få eller Livsmedelssystem kan i sin tur delas in i inga mellanhänder och ger närhet till skalor såsom storskaliga, globala, natio- producenten, exempelvis REKO-ringar, nella, regionala, småskaliga och lokala, andelsjordbruk och fäbodbruk. samt typer såsom industriella, agroekolo- Långa kedjor möjliggör storskalighet giska, offentliga och besöksmål. och bred distribution, exempelvis lant- Varje form av livsmedelssystem har sin bruk, livsmedelsföretag, grossister och särprägel och bidrar med sina värden. dagligvaruhandel. Politiska, sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer. 6 Dalarnas livsmedelsstrategi 2026-2030 Hållbara och resilienta livsmedelssystem i alla delar av länet FRAMTAGANDET AV DEN NYA STRATEGIN Strategin har tagits fram genom en inkluderande och utforsk- ande process, samordnad av Region Dalarna. En bredd av aktörer från olika sektorer har deltagit i workshops, dialoger, kartläggningar och slutligen en remiss. Processen att ta fram den här reviderade Dalasmak, Dalarna Science Park och livsmedelsstrategin för Dalarna påbörja- Dalarnas kompetenscenter för livsme- des i juni 2025, med anledning av att delskedjan (DKL). regeringen uppdaterade Sveriges livs- Såväl kommuner, producent- och bran- medelsstrategi i april 2025. schorganisationer, livsmedelsföretag, Region Dalarna har samordnat fram- rådgivare som Samerna har deltagit i tagandet i nära samarbete med Läns- processen genom workshops, dialoger, styrelsen i Dalarnas län, LRF Dalarna, kartläggningar samt en remiss. 7 Dalarnas livsmedelsstrategi 2026-2030 Hållbara och resilienta livsmedelssystem i alla delar av länet Foto: Länsstyrelsen Dalarnas län NULÄGET I DALARNAS LIVSMEDELSSYSTEM Dalarnas självförsörjningsgrad är lägre än rikssnittet med ett underskott av vissa livsmedel. Den höga importen av insats- medel såväl som mat innebär en sårbarhet kopplat till en rad utmaningar och möjligheter i Dalarnas livsmedelssystem. Dalarna följer den nationella trenden av länet dominerar primärproduktionen där antalet jordbruksföretag minskar och medan de flesta i de norra delarna produktionen koncentreras till färre och sysselsätts inom restaurang och handel. större enheter. Lönsamheten är generellt Förädlingen omfattar omkring 1 500 pressad av höga kostnader för insats- personer och är väl spridd över länet, varor (drivmedel, gödsel, råvaror etc.) medan grossistledet är koncentrerade till och låga producentpriser, i kombination Borlänge med Icas centrallager. med konkurrens från större aktörer och import. Små ekonomiska marginaler Dalarnas förädlingskapacitet överstiger försvårar investeringar och generations- den lokala råvaruproduktionen, vilket är växling, och långa transportavstånd en stor möjlighet för länets livsmedels- ökar kostnaderna. sektor. Såväl stora som små livsmedels- företag använder mer råvara än vad som Jordbruket i Dalarna domineras av vall- produceras lokalt. Samtidigt kämpar odling och animalieproduktion, och småskaliga producenter med begränsad cirka 23 procent av åkermarken är eko- tillgång till slakterier, mälterier och logisk. Rennäringen är viktig i norra kvarnar. delarna av Dalarna, och länet har en Den hantverksmässiga förädlingen är stor andel av landets fäbodbruk. generellt stark, och har fler anställda per Dalarnas självförsörjningsgrad upp- omsatt krona än större aktörer. skattas vara lägre än riksgenomsnittet, men med variationer mellan olika råva- Av pengarna som konsumenter lägger ror och livsmedel. Tillgången är relativt på mat i Dalarna utgörs endast några god på exempelvis nötkött, mjölk, spann- procent av lokala råvaror. Samtidigt säljs mål och potatis, men Dalarna har bety- nästan häften av råvarorna som produ- dande underskott på bland annat gris- ceras utanför länet. Därmed finns en kött, kyckling, grönsaker och frukt. betydande potential att öka konsumtio- nen av lokal mat i Dalarna. Dalarnas livsmedelskedja sysselsätter Konsumtionen behöver även styras i en totalt cirka 10 000 personer med stora mer hälsosam riktning då länet har en geografiska variationer. I södra delarna hög nivå av matrelaterade sjukdomar. Källor: Länsstyrelsens lägesbeskrivning av livsmedelskedjan i Dalarna, samt Region Dalarnas folkhälsorapportering 8 Dalarnas livsmedelsstrategi 2026-2030 Hållbara och resilienta livsmedelssystem i alla delar av länet Foto: Liselotte Dahlin, DalaSmak PÅBÖRJADE INSATSER UNDER 2018–2025 Strategin tar avstamp i ett påbörjat utvecklingsarbete där det, sedan Dalarnas första livsmedelsstrategi 2018, har påbörjats flera insatser och skapts nya samverkansstrukturer. Dalarnas första livsmedelsstrategi togs nya marknader för lokal mat. fram 2018, till följd av att riksdagen När Offentlig gastronomi avslutades antog en nationell livsmedelsstrategi 2023 startade Rättviks kommun, i sam- 2017. För strategins genomförande arbete med Region Dalarna, fortsätt- bildade Länsstyrelsen i Dalarnas län, ningsprojektet Lokal gastronomi. Målet Region Dalarna och LRF Dalarna ett är att öka kunskap och skapa nätverk för partnerskap. samverkan mellan länets producenter 2018 drev LRF Dalarna projektet Sam- och måltidsproducerande företag, för att verkan i matkedjan med dialogträffar, därigenom öka efterfrågan och styra worshops, kurser, branschmässor, studie- inköpen mot lokala livsmedel. resor och olika samverkansgrupper. Dalarnas Science Park startade 2023, i I linje med den första strategins mål om samarbete med Region Dalarna, projekt- ett regionalt kluster respektive ett kompe- et Livsmedelsinnovation. Det rör sig om tenscenter drev Länsstyrelsen i Dalarnas en industriaccelerator för industrins rest- län 2018–2025 projektet Stärkt livsme- strömmar samt affärsutvecklings- och in- delskedja med delprojekten: Offentlig novationsstöd för företag i livsmedels- gastronomi, FRODA samt Mat från branschen. Dessutom har en färdplan Dalarna. med projektidéer tagits fram i projektet Förutom kompetenshöjande insatser BOOST där Livsmedel är en av plattfor- resulterade projekten i regionala nät- marna för samhandling inom olika kun- verk och ett regionalt kompetenscenter skapsområden. för livsmedelskedjan. Kostchefsnätverket samlar kostchefer i offentlig sektor. Dalarnas kompetenscenter för livsmedels- FRODA-nätverket är en samverkans- kedjan, DKL har funnit sedan 2022 och plattform för aktörer i livsmedelskedjan. samlar satsningar på flera utbildnings- former för kompetensförsörjning och I projektet Mat från Dalarna togs ett utveckling inom lantbruk, samt projekten marknadsföringsmaterial fram som Lokal gastronomi och SmartMat. Det underlättar för livsmedelsbutiker att sistnämnda projektet syftar till att stärka skylta och framhäva mat från Dalarna. kompetensen inom hållbart lantbruk och I projektet sprids konceptet och skapas ny teknik och innovation. 10 Dalarnas livsmedelsstrategi 2026-2030 Hållbara och resilienta livsmedelssystem i alla delar av länet Foto: Ulrika Lundholm Ericsson, Dalarna Science Park VISION OCH MÅL VISION Dalarna har hållbara och resilienta livsmedels- system som skapar värde för människor, företag, samhälle och miljö – där produktion, innovation och matkultur säkerställer trygg, hälsosam och klimatsmart mat för nuvarande och kommande generationer. MÅLOMRÅDEN Strategin har fyra mål- förutsättningarna för utveckling och områden som driver arbetet mot visionen tillväxt. Utvecklingsarbetet ska därför framåt. Dessa målområden är nära sam- utgå från respektive systems unika manlänkade med varandra och adress- styrkor, utmaningar och sammanhang. erar tillsammans de utmaningar vi har Varje målområde har positioner som att hantera. är målbilder på medellång långsikt, Dalarna har en mångfald av livsme- samt prioriteringar som är de insatser delssystem, som alla är viktiga och kom- som ska göras för att vi ska nå målen. pletterar varandra. Samtidigt varierar Vision h oc Fö o d u k t r i s o ö n rj ni n g lo r g ä is d t i l k in g o c Målområden rö h Pf Hållbara och resilienta livsmedels- R system h Positioner (målbilder) o c b o c ir k u l u ä s r th it e e t t och Lok a a l s m tr a o t n o mi g Prioriteringar (insatser) 12 Dalarnas livsmedelsstrategi 2026-2030 Hållbara och resilienta livsmedelssystem i alla delar av länet PRODUKTION OCH FÖRSÖRJNING Dalarna har goda förutsättningar för primärproducenter att växa och utvecklas. Producenter får en större andel av värdet i livsmedelskedjan och jordbruksmarken värnas som en strategisk resurs. Självförsörjningsgraden av livsmedelsråvaror har ökat. Primärproduktionen är innovativ och attraktiv, med god kompetensförsörjning och effektiva stödprocesser. Vi har en trygg, konkurrenskraftig och motståndskraftig livsmedelsförsörjning i hela Dalarna. Dalarna följer den nationella trenden Jordbruket i Dalarna domineras av där antalet jordbruksföretag minskar och vallodling och animalieproduktion, och produktionen koncentreras till färre och cirka 23 procent av åkermarken är eko- större enheter. Lönsamheten är generellt logisk. Rennäringen är viktig i norra pressad av höga kostnader för insats- delarna av Dalarna, och länet har en varor (drivmedel, gödsel, råvaror etc.) stor andel av landets fäbodbruk. och låga producentpriser, i kombination med konkurrens från större aktörer och ÖKAD SJÄLVFÖRSÖRJNING import. Små ekonomiska marginaler INOM ALLA INRIKTNINGAR försvårar investeringar och ägarskiften, och långa transportavstånd ökar kost- Position 2030: naderna. Medelåldern är hög. Dalarna går mot ökad självför- Dalarnas självförsörjningsgrad uppskatt- sörjning inom alla inriktningar*. as vara lägre än riksgenomsnittet, men med variationer mellan olika råvaror Prioriteringar: och livsmedel. Tillgången är relativt god på exempelvis nötkött, mjölk, spannmål Framtagande av analyser och och potatis, men länet har betydande handlingsplaner, samt åtgärder. underskott på bland annat griskött, kyck- ling, grönsaker och frukt. *Inriktningar inom lantbruk, trädgårdsnäring, rennäring, småskaliga jordbruk och vattenbruk. Källa: Länsstyrelsens lägesbeskrivning av livsmedelskedjan i Dalarna 13 Dalarnas livsmedelsstrategi 2026-2030 Hållbara och resilienta livsmedelssystem i alla delar av länet För att främja en ökad självförsörjning inom primärproduktionens olika inrikt- Bevarandet av vår ningar krävs ett systematiskt och kunsk- jordbruksmark är en apsbaserat arbetssätt. Genom fördjup- grundförutsättning för ade analyser av olika produktionsgrenar att stärka Dalarnas samt framtagande av riktade handlings- självförsörjning. planer kan utvecklingen stärkas. Ökad självförsörjning omfattar såväl utveckling av befintliga verksamheter som etablering av nya företag, tillväxt i befintliga företag och fungerande ägar- kommunala mål som värnar jordbruks- skiften. marken. Det innebär att kommunerna i Utbildningar och kurser hos olika sin översikts- och detaljplanering aktivt aktörer bidrar till fler producenter. För arbetar för att undvika exploatering av att dessa ska kunna etablera sig och brukningsvärd jordbruksmark, samt att växa krävs samordnade stödinsatser, alternativa lokaliseringar för bebyggelse samt tillgång till mark och resurser. och infrastruktur prövas i första hand. Genom ökad samverkan mellan regio- nala och kommunala aktörer, tydligare VÄRNA JORDBRUKSMARK riktlinjer och ett kunskapsbaserat besluts- underlag kan jordbruksmarkens lång- SOM ÄR BRUKNINGSVÄRD siktigt säkerställas. Position 2030: GOD TILLGÅNG TILL Dalarnas jordbruksmark som är lämplig för produktion bebyggs RÄTT KOMPETENS eller exploateras inte. Position 2030: Prioriteringar: Dalarnas primärproduktion har Främja kommunala mål om att god tillgång till rätt kompetens. värna jordbruksmarken. Prioriteringar: Dalarnas jordbruksmark (inklusive betes- Kompetenslyft för primär- mark) är inte en oändlig och obegräns- produktionen. ad resurs. Den utgör grundförutsättning- en för att vi ska kunna stärka vår själv- försörjning och beredskap. Tillgången till rätt kunskap och arbets- I samhällsplaneringen, där avvägning- kraft är avgörande för att upprätthålla ar mellan olika markintressen äger rum, och utveckla en konkurrenskraftig och behöver jordbruksmarkens betydelse tyd- hållbar livsmedelsproduktion i länet. Det liggöras. Därför prioriterar vi att främja krävs långsiktiga och samordnade 14 Dalarnas livsmedelsstrategi 2026-2030 Hållbara och resilienta livsmedelssystem i alla delar av länet insatser för att stärka kompetensförsörj- Genom samordnade processer, tydli- ningen, öka attraktiviteten och förbättra gare krav, korta handläggningstider och arbetsmiljön inom de gröna näringarna. stärkt dialog kan förutsättningarna vara Utbildningar behöver vara relevanta, goda. tillgängliga och anpassade till bran- schens behov, med inslag av praktiskt INNOVATIONDRIVEN lärande och god handledning. PRIMÄRPRODUKTION Möjligheterna till kontinuerlig kompe- tensutveckling behöver stärkas, samtidigt som insatser krävs för att synliggöra Position 2030: karriärvägar, bredda rekryteringen och Dalarnas primärproduktion är skapa goda villkor för att attrahera och innovationsdriven och använder behålla arbetskraft. nya lösningar. EFFEKTIVA OCH FÖRUTSÄG- Prioriteringar: BARA TILLSTÅNDS- OCH Främja utveckling, testning och STÖDPROCESSER implementering av innovativa lösningar. Position 2030: Dalarna har effektiva, En innovationsdriven primärproduktion samordnade och förutsägbara är avgörande för att möta framtidens tillstånds- och stödprocesser. krav på ökad livsmedelsproduktion, hållbarhet och lönsamhet. Genom att Prioriteringar: utveckla och ta i bruk nya lösningar Skapa effektiva, samordnade inom exempelvis teknik, digitalisering, och förutsägbara tillstånds- och odlingsmetoder och resurseffektivitet kan stödprocesser samt stärka dialog företag stärka sin produktivitet, minska och vägledning. sin miljöpåverkan och öka sin motstånds- kraft mot klimatförändringar. För att detta ska bli möjligt krävs milj- Effektiva och förutsägbara tillstånds- och öer där innovation kan utvecklas, testas stödprocesser är en grundförutsättning och omsättas i praktiken. Här behövs för att stärka primärproduktionen och regionala noder och nätverk för inno- öka livsmedelsproduktionen i Dalarna. vation och samverkan. Genom att kopp- Långa handläggningstider, otydliga la samman företag, akademi och offent- krav och bristande samordning mellan lig sektor samt driva innovationsprojekt myndigheter – både vid tillstånd och vid skapas förutsättningar för att nya idéer stödhantering – kan försvåra investe- kan utvecklas och implementeras inom ringar och möjligheten att utveckla och primärproduktionen. skala upp produktionen. 15 Dalarnas livsmedelsstrategi 2026-2030 Hållbara och resilienta livsmedelssystem i alla delar av länet Foto: Liselotte Dahlin, DalaSmak FÖRÄDLING OCH LOGISTIK Konkurrenskraftiga och växande livsmedelssystem i Dalarna innebär att mer av de produkter som förädlas är baserade på lokala råvaror. Det är även ett Dalarna där livsmedelsföretag har tillgång till effektiva logistiklösningar, rätt kompetens och goda möjligheter att utvecklas, innovera och nå nya marknader. Detta stärker lönsamheten, sysselsättningen och länets position som livsmedelsregion. ÖKAD ANDEL FÖRÄDLAD Livsmedelsförädling är processen där LOKAL RÅVARA råvaror omvandlas till färdiga produkter, som kött, mejerivaror, bröd eller konser- ver, för att öka värde, hållbarhet och Position 2030: kvalitet inför konsumtion. Exempel på livsmedelsförädlare är mejerier, slakt- Dalarnas livsmedelsförädlare erier, bagerier, charkuterier, dryckes- efterfrågar och förädlar lokala industrier och mathantverkare som om- råvaror. vandlar råvaror till färdiga livsmedels- Dalarna främjar småskaliga produkter. kvarnar, mälterier och slakterier. Förädlingen i Dalarna sysselsätter cirka Prioriteringar: 1 500 personer och är väl spridd över Framtagande av analyser och länet, och är avgörande för att skapa handlingsplaner med åtgärder. värde av lokala råvaror från Dalarna. Förädlingskapaciteten överstiger regi- onens råvaruproduktion, vilket är en stor Dalarnas hantverksmässiga förädling är möjlighet för livsmedelssektorn. Såväl generellt stark, och har fler anställda stora som små livsmedelsföretag använ- per omsatt krona än större aktörer. der mer råvara än vad som produceras Samtidigt kämpar länets småskaliga lokalt. Totalt utgör lokala råvaror ca 20 producenter med begränsad tillgång till procent av livsmedelsföretagens inköp. slakterier, kvarnar och mälterier. Källa: Länsstyrelsens lägesbeskrivning av livsmedelskedjan i Dalarna 17 Dalarnas livsmedelsstrategi 2026-2030 Hållbara och resilienta livsmedelssystem i alla delar av länet För att öka andelen förädlad lokal En utveckling inom logistik ska främjas råvara – och få fler kvarnar, mälterier genom att bland annat koppla samman och slakterier – krävs ett systematiskt producenter med varandra och logistik- och kunskapsbaserat arbetssätt. Genom företag samt restauranger, livsmedels- fördjupade analyser och handlings- butiker och offentliga aktörer. planer kan en utveckling främjas med innovativa lösningar. Effektiva transporter, EFFEKTIV LOGISTIK FÖR lagring och distribution SMÅSKALIGA FÖRÄDLARE behövs för småskaliga producenter i Dalarna. Position 2030: Dalarna har effektiva logistik- lösningar för småskaliga livsmedelsföretag. INNOVATIONSDRIVET Prioriteringar: FÖRÄDLINGSLED Främja utveckling av logistik- noder och samlogistik för Position 2030 småskaliga livsmedelsföretag. Dalarnas förädlingsled är innovationsdrivet och Småskaliga livsmedelsföretag har ofta använder nya lösningar. begränsade resurser för transport, lag- ring och distribution. Utan fungerande Prioriteringar: logistiklösningar blir det svårt att nå ut till marknaden, vilket hämmar både lön- Främja utveckling, testning och samhet och tillväxt. implementering av innovativa Samtidigt bidrar effektiva logistiklös- lösningar. ningar till att stärka den regionala livs- medelsförsörjningen, minska beroendet av långväga transporter och skapa Ett innovationsdrivet förädlingsled är bättre förutsättningar för ökad produk- avgörande för att stärka livsmedels- tion i Dalarna. företagens konkurrenskraft och förmåga Genom att utveckla logistiknoder och att möta förändrade marknads- och samlogistik kan flera producenter dela konsumentkrav. Genom att utveckla nya på transporter och infrastruktur, vilket produkter, förbättra kvaliteten och sänker kostnaderna och ökar effektivi- använda råvaror mer resurseffektivt kan teten. Det gör det möjligt för fler lokala företagen öka sin lönsamhet och skapa produkter att nå butiker, restauranger högre värde av de råvaror som produce- och offentliga kök. ras i Dalarna. 18 Dalarnas livsmedelsstrategi 2026-2030 Hållbara och resilienta livsmedelssystem i alla delar av länet För att möjliggöra detta krävs miljöer Ett samlat kompetenslyft är avgörande där nya idéer kan utvecklas, testas och för att stärka företagens produktions- implementeras i nära samverkan mellan kapacitet, innovationsförmåga och möj- olika aktörer. Här behövs regionala ligheter att använda lokala råvaror. Det noder för innovation, där företag får handlar om att utveckla relevanta utbild- stöd i att utveckla idéer, delta i innova- ningar, stärka kopplingen mellan utbild- tionsprojekt och samverka med akademi ningssystem och näringsliv samt skapa och offentlig sektor. möjligheter till vidareutbildning. Samtidigt behövs kompetensutveckling vad gäller att ta steget att få anställda med det arbetsgivaransvar det innebär. Brist på kompetens inom mejeri, slakt, styckning, EFFEKTIVA OCH FÖRUTSÄG- teknik med mera är hinder för utveckling. BARA TILLSTÅNDS- OCH STÖDPROCESSER Position 2030: Dalarna har effektiva, samord- GOD TILLGÅNG TILL nade och förutsägbara tillstånds- RÄTT KOMPETENS och stödprocesser. Prioriteringar: Position 2030: Skapa effektiva, samordnade Dalarnas förädlingsled har god och förutsägbara tillstånds- och tillgång till rätt kompetens. stödprocesser samt stärka dialog och vägledning. Prioriteringar: Kompetenslyft för förädlingen. Effektiva, samordnade och förutsägbara tillstånds- och stödprocesser är en avgö- För att Dalarnas förädlingsled ska vara rande förutsättning för att livsmedels- konkurrenskraftigt, robust och kunna företag i Dalarna ska kunna investera, växa krävs en god tillgång till rätt kom- växa och utveckla sin verksamhet. I dag petens. I dag är bristen på utbildad per- upplever många företag att långa sonal inom flera nyckelområden, såsom handläggningstider, otydliga krav och mejeri, slakt och styckning, ett tydligt bristande samordning mellan myndig- hinder för utveckling. Samtidigt ökar heter försvårar investeringar och annan behoven av teknisk kompetens kopplat förädlingskapacitet. Detta begränsar till produktion, hållbarhet och energi- möjligheten att utveckla nya produkter, effektivisering. 19 Dalarnas livsmedelsstrategi 2026-2030 Hållbara och resilienta livsmedelssystem i alla delar av länet skala upp produktionen och ta tillvara mer av de lokala råvarorna. Prioriteringar: Även om regelverken till stor del Främja export genom stöd, beslutas nationellt har regionala och verktyg och kontakter. lokala aktörer påverkan på hur de till- ämpas i praktiken. Genom bättre sam- ordning, tydligare och mer transparenta Genom exportfrämjande insatser kan processer, kortare handläggningstider livsmedelsföretag i Dalarna stärka sin samt tidig dialog och vägledning kan konkurrenskraft både nationellt och förutsägbarheten öka och företagens internationellt. Det finns en särskild investeringar underlättas. potential hos mellanstora företag att öka sin export och nå nya marknader. ÖKAD EXPORTKAPACITET HOS För att möjliggöra detta behövs till- LIVSMEDELSFÖRETAG gång till relevant stöd, kunskap, verktyg och nätverk som underlättar internatio- nalisering. Vägledning och samordning Position 2030: mellan olika stödstrukturer är viktigt för Dalarna främjar livsmedels- att företag ska kunna ta nästa steg ut på företagens exportkapacitet. den internationella marknaden utifrån sina behov och förutsättningar. 20 Dalarnas livsmedelsstrategi 2026-2030 Hållbara och resilienta livsmedelssystem i alla delar av länet Foto: Liselotte Dahlin, DalaSmak Foto: Liselotte Dahlin, DalaSmak LOKAL MAT OCH GASTRONOMI I Dalarna är lokal mat en självklar del av vardagen. Gastronomin, med rötter i lokala råvaror och traditioner, utvecklas kontinuerligt och stärker platsens attraktivitet och identitet. Måltider i hemmen, de offentliga köken och näringslivet präglas av hållbara och lokala värdekedjor som skapar mervärden och utveckling för producenter och företag. Samtidigt som kunskap, innovation och levande matmiljöer främjar goda matvanor och bidrar till ökad folkhälsa. Lokal mat är råvaror och livsmedel som investera och utveckla sin produktion. produceras och/eller förädlas nära där Det bidrar i sin tur till ökat regionalt de konsumeras. Lokal mat kännetecknas värdeskapande, fler arbetstillfällen och av korta kedjor, spårbarhet till producen- en starkare koppling mellan producent ten och tydlig lokal identitet och en när- och konsument. het mellan producenter och konsumenter. LOKAL MAT ÄR VALET I I dag begränsas lokal mat ofta av låg LIVSMEDELSBUTIKERNA synlighet. Genom att stärka lokala värdekedjor – från produktion till distri- bution och försäljning – kan fler produk- Position 2030: ter nå marknaden på ett effektivt sätt. Dalarna synliggör lokal mat i Av pengarna som konsumenter lägger dagligvaruhandeln. på mat i Dalarna utgörs endast mindre än några procent av lokala råvaror. Här Prioriteringar: finns stor potential att öka tillgången och efterfrågan på lokal mat. När lokala Främja byggandet av lokala råvaror och produkter blir mer synliga värdekedjor och synliggöra lokal och tillgängliga skapas förutsättningar mat i dagligvaruhandeln. för nya och befintliga företag att växa, Källa: Länsstyrelsens lägesbeskrivning av livsmedelskedjan i Dalarna 22 Dalarnas livsmedelsstrategi 2026-2030 Hållbara och resilienta livsmedelssystem i alla delar av länet Ökad synlighet i dagligvaruhandeln gör förädlingsvärde och skapa fler arbets- det enklare att välja lokal mat. Genom tillfällen i Dalarna. gemensamma koncept och marknadsför- För att detta krävs upphandlingsmodel- ingsinsatser kan livsmedelsbutiker lyfta ler och arbetssätt som gör det möjligt för fram lokala produkter och stärka deras producenter att delta, samt en ökad position på marknaden. Sådana insatser samverkan mellan offentliga aktörer och bidrar till att öka efterfrågan, skapa nya näringslivet. Genom att använda upp- marknader och stärka kopplingen mellan handling och inköp på ett strategiskt producenter och konsumenter. plan kan det fungera som en drivkraft för ökad produktion, stärkt konkurrens- kraft och ett mer robust livsmedelssystem Genom upphandling och i Dalarna för långsiktig hållbarhet. inköp kan måltids- producenter bidra till ökad produktion av GASTRONOMISK UTVECKLING lokal mat i Dalarna. OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING Position 2030: Dalarna har en stark, innovativ och lokalt förankrad gastronomi. UPPHANDLING OCH INKÖP AV LOKAL MAT Prioriteringar: Stärka gastronomisk utveckling Position 2030: och kompetensförsörjning. Dalarnas offentliga och privata kök använder upphandling för att strategiskt stärka efterfrågan Gastronomi handlar om kunskap, hant- på hållbar lokal mat. verk och upplevelse kopplat till mat och måltider. Det omfattar hur mat produce- Prioriteringar: ras, tillagas, presenteras och upplevs – med fokus på smak, kvalitet, kultur och Främja upphandling av lokala råvarornas ursprung. Gastronomi rymm- råvaror och produkter. er både tradition och innovation och spelar en viktig roll för identitet, attrak- Upphandling och inköp är ett av de mest tionskraft och utvecklingen av lokala kraftfulla verktygen för att skapa en livsmedelssystem. stabil och långsiktig efterfrågan på håll- bar lokal mat. Genom att i högre grad När lokala råvaror förädlas och utve- inkludera lokala råvaror och produkter i cklas i samspel mellan producenter, för- offentliga och privata måltider kan kom- ädlare och restauranger skapas unika muner, regioner och företag stärka den produkter och måltidsupplevelser som lokala produktionen, bidra till ett ökat stärker regionens identitet och konkur- 23 Dalarnas livsmedelsstrategi 2026-2030 Hållbara och resilienta livsmedelssystem i alla delar av länet renskraft. Samtidigt är tillgången till rätt kompetens avgörande för att utveckla Att koppla producenter gastronomin. Det handlar både om hant- och restauranger stärker verkskunnande och om förmåga att ar- gastronomin och ökar beta med produktutveckling, hållbarhet produktionen. och affärsutveckling. Genom att stärka gastronomisk kompe- tens, skapa mötesplatser och forum för samverkan för gastronomisk utveckling kan fler aktörer bidra till innovation och kvalitet i värdekedjan. Att stärka den F lokalt förankrade gastronomin genom att o ot koppla samman hållbara lokala produ- U : kirl center och förädlare med restauranger uL a n ger ökad produktion och en stärkt mat- h d o ml identiet. Tillsammans utvecklar de sam- E arbeten som synliggör lokala råvaror på oss cir n en bred arena. LYFTA MÅLTIDSTURISM – MATDESTINATIONER också om att stärka relationen mellan invånare och den lokala maten. Position 2030: När det gastronomiska utbudet utvecklas – med restauranger, gårdsbutiker, caféer Dalarna är en etablerad och och evenemang – skapas attraktiva mil- attraktiv matdestination. jöer som även invånare tar del av i sin vardag. Det bidrar till ökad livskvalitet, Prioriteringar: stolthet och en starkare lokal identitet. Främja måltidsturism och Samtidigt ökar kunskapen om matens matdestinationsutveckling. ursprung, vilket kan påverka konsum- tionsmönster och stärka efterfrågan på regionala produkter. Måltidsturism är en växande del av För att utveckla måltidsturismen krävs besöksnäringen och en viktig drivkraft insatser som stärker samverkan mellan för att stärka Dalarnas attraktionskraft, producenter, förädlare, restauranger och företagande och lokala livsmedelspro- besöksnäring. Samtidigt behöver kompe- duktion. Genom att utveckla Dalarnas tens och affärsutveckling stärkas. Genom matdestinationer kan unika upplevelser att arbeta strukturerat med destinations- erbjudas där mat, kultur och plats sam- utveckling kan Dalarna skapa tydliga spelar. Men måltidsturism handlar inte och attraktiva erbjudanden som bygger enbart om att attrahera besökare, utan på lokala råvaror och identitet. 24 Dalarnas livsmedelsstrategi 2026-2030 Hållbara och resilienta livsmedelssystem i alla delar av länet SMÅSKALIGA PRODUCENTERS Ohälsosamma matvanor är en av de EGEN MARKNADSFÖRING största riskfaktorerna för sjukdom i Dalarna, med höga nivåer av bland annat fetma, högt blodtryck och hjärt-kärlsjuk- Position 2030: domar. Intaget av frukt, grönsaker och fullkorn är lågt, samtidigt som konsum- Dalarna främjar småskaliga tionen av av salt och energi (kalorier) är producenters marknadsföring. högre än vad kroppen behöver. Både barn och vuxna äter betydligt Prioriteringar: mindre frukt och grönsaker än rekomm- Stärka samverkan, affärsutveck- enderat, och det finns tydliga skillnader ling, kompetens och nya och kopplade till kön, socioekonomi samt befintliga strukturer för mark- sociala och kulturella faktorer som på- nadsföring och försäljning. verkar matvanorna. OFFENTLIGA MATMILJÖER Småskaliga företag har ett relationellt sätt att arbeta med marknadsföring, FRÄMJAR LOKAL MAT distribution och strategisk utveckling. För att nå ut till marknader och kunna växa Position 2030: krävs därför fungerande strukturer för samverkan. När den strukturen brister Dalarnas offentliga matmiljöer riskerar företag att inte nå sin marknad, främjar hälsosamma och hållbara trots efterfrågan, vilket kan leda till att val kopplat till lokal mat. verksamheter minskar eller försvinner – i Dalarna berör det exempelvis grönsaks- Prioriteringar: odlingen. Utveckla och etablera en Branschorganisationer och nätverk matmiljöplattform. spelar därför en central roll i att samla producenter, skapa försäljningskanaler och utveckla gemensamma initiativ som Matmiljöer är de platser och samman- matspaningskartor och skördefester. hang där mat tillgängliggörs, väljs och I dag sker en del av försäljningen konsumeras. De formas av samhällets genom REKO-ringar som har samlat om- strukturer – som utbud, pris, logistik, kring 30 000 hushåll, vilket visar på en upphandling, kunskap och normer – och stark lokal efterfrågan. Samtidigt finns påverkar därmed vilka val som blir en stor potential att ytterligare stärka möjliga och attraktiva för människor. företagens marknadsföring, synlighet och affärsutveckling. Offentliga matmiljöer, såsom förskola, Genom en bred palett av samverkan skola, vård och omsorg, buss- och tåg- och stödjande insatser kan småskaliga stationer, har stor påverkan på matvanor producenter lyftas i Dalarna. och därmed folkhälsan. I dag utgör ultra-processad mat en stor 25 Dalarnas livsmedelsstrategi 2026-2030 Hållbara och resilienta livsmedelssystem i alla delar av länet del av konsumtionen, medan lokal mat hälso- och sjukvården och i det breda ofta är mindre processad och bygger på folkhälsoarbetet, där matens betydelse rena råvaror. Genom att öka inslaget av för hälsa lyfts. Samtidigt krävs samver- lokal mat kan aktörer bidra till både kan mellan flera aktörer inom alla bättre hälsa och stärkt efterfrågan på sektorer för att förbättra matmiljöerna. lokal mat. Genom en gemensam plattform för Offentlig sektor har ett långtgående samverkan kan arbetet utvecklas och få ansvar att arbeta kunskapsbaserat och genomslag i hela Dalarna. främja hållbara och hälsosamma mat- vanor. Insatser behöver sättas in tidigt, där förskola och skola är särskilt viktiga Skolbesök och arenor för att skapa goda vanor, kun- pedagogiska måltider skap och intresse för mat. Genom skol- ger barn ökad förståelse besök hos producenter och pedagogiska för matens ursprung. måltider kan barn och unga utveckla en förståelse för matens ursprung och bli mer medvetna konsumenter. Regionen har en viktig roll genom 26 Dalarnas livsmedelsstrategi 2026-2030 Hållbara och resilienta livsmedelssystem i alla delar av länet Foto: Liselotte Dahlin, DalaSmak Foto: Länsstyrelsen Dalarnas län ROBUSTHET OCH CIRKULÄRITET I Dalarna har vi robusta och cirkulära livsmedelssystem där resurser används effektivt och i flera led. Betesbaserade och vilda resurser tas tillvara, matsvinnet minimeras och restströmmar blir nya värden. I Dalarna värnar vi jordbruksmarkens långsiktiga produktions- förmåga för ökad beredskap och minskat beroende av insatsmedel. Tillsammans skapar vi i Dalarna motståndskraftiga system som står starka över tid. Robusthet handlar om ett systems för- För att stärka beredskapen i Dalarnas måga att stå emot störningar och fort- livsmedelssystem krävs en gemensam sätta fungera utan att bryta samman. lägesbild och ökad systemförståelse. Robusta livsmedelssystem förutsätter en Samtidigt är samverkan mellan livs- god beredskap för att hantera störningar medelsföretag, dagligvaruhandel och som kan påverka produktion, förädling, offentliga aktörer avgörande för att distribution och tillgång till livsmedel. kunna agera samordnat vid störningar. En viktig del är att utveckla kortare BEREDSKAP OCH ROBUSTHET I och mer robusta värdekedjor, där av- ståndet mellan producent, förädlare LIVSMEDELSSYSTEM och konsument minskar. Korta kedjor kan bidra till ökad flexibilitet, snabb- Position 2030: are omställning och minskat beroende av långa och sårbara transport- och Dalarna främjar robusthet och distributionssystem. De stärker också beredskap i livsmedelssystem. möjligheten att upprätthålla lokal livs- medelsförsörjning vid störningar. Sam- Prioriteringar: tidigt kan diversifierade verksamheter Samverkan, analys och handlings- ha ett lägre beroende av externa in- plan med prioriterade åtgärder. satsvaror och mer lokalt förankrade flöden. Källa: Länsstyrelsens lägesbeskrivning av livsmedelskedjan i Dalarna 28 Dalarnas livsmedelsstrategi 2026-2030 Hållbara och resilienta livsmedelssystem i alla delar av länet Att ta fram handlingsplaner med kon- Cirkuläritet handlar om att använda kreta åtgärder skapar tydlighet i ansvar, resurser effektivt och hålla dem i syste- prioriteringar och arbetssätt. Det möjlig- met så länge som möjligt, samtidigt som gör riktade insatser för att stärka både naturens egna processer tas tillvara. I samverkan, försörjningsförmåga och livsmedelssystem innebär det att restpro- motståndskraft. dukter, spill och biprodukter återförs i produktionen och att mark, vatten och biologisk mångfald stödjer naturliga RESILIENTA JORDBRUK I ETT kretslopp. FÖRÄNDRAT KLIMAT Position 2030: Restströmmar från industrin kan bli foder, Dalarna främjar omställning till energi, gödsel eller robusta och resilienta jordbruk. andra resurser. Prioriteringar: Främja genom rådgivning och kompetensutveckling. INDUSTRIELL SYMBIOS DÄR RESTSTRÖMMAR TILLVARATAS Biologisk mångfald, levande jordar och klimatanpassning är centrala för ett Position 2030: robust och resilient jordbruk eftersom de stärker systemets förmåga att stå emot Dalarna har utvecklad industri- och återhämta sig från störningar. ell symbios där restströmmar En rik biologisk mångfald bidrar till tas tillvara som resurser. naturliga ekosystemtjänster, såsom poll- inering, naturlig skadedjurskontroll och Prioriteringar: ökad variation i produktionen, vilket Utveckla industriell symbios och minskar sårbarheten. Levande och väl- nyttjande av restströmmar mående jordar förbättrar markens bör- dighet, vattenhållande förmåga och motståndskraft, vilket ger stabilare skördar. Industriell symbios innebär att restpro- Klimatanpassning handlar om att an- dukter och biprodukter från en verksam- passa produktionen till förändrade för- het används som resurser i en annan. I hållanden och ett mer oförutsägbart livsmedelssystem kan det handla om att klimat, exempelvis genom val av gröd- omvandla restströmmar till foder, energi or, odlingsmetoder och resurseffektiv , gödsel eller nya produkter. Genom att användning av vatten och näring. bättre ta tillvara dessa flöden kan resur- seffektiviteten öka samtidigt som avfall 29 Dalarnas livsmedelsstrategi 2026-2030 Hållbara och resilienta livsmedelssystem i alla delar av länet och klimatpåverkan minskar. FRITIDSODLINGEN SOM För Dalarna finns en stor potential BEREDSKAPSRESURS att utveckla cirkulära lösningar genom ökad samverkan mellan lantbruk, livs- medelsföretag, industri och energisek- Position 2030: torn. Det kan handlar om att kartlägga restströmmar, initiera projekt och stödja Dalarna lyfter fritidsodlingen utvecklingen av nya affärsmodeller. som en resurs för beredskap. MINSKAT MATSVINN I Prioriteringar: LIVSMEDELSSYSTEM Kunskap, nätverk och stöd för ökad lokal produktion. Position 2030: Dalarna främjar minskat Uppskattningsvis finns över 100 000 fri- matsvinn i hela kedjan. tidsodlare av ätbara växter i Dalarna, vilket gör fritidsodlingen till en betydan- Prioriteringar: de men ofta outnyttjad resurs. Fritidsod- lingen bidrar till beredskap genom att Utvecklade arbetssätt, samver- vara lokal, resurseffektiv och spridd i kan och kunskapsspridning. befolkningen, med låg beroendegrad av externa insatsvaror och möjlighet till snabb mobilisering vid störningar. Minskat matsvinn är en central del i att stärka både resurseffektivitet och robust- het i livsmedelssystem. När mer av den Fritidsodlingen är inte bara en resurs för mat som produceras också konsumeras ökad beredskap utan bidrar även till ett minskar behovet av nya resurser, sam- ökat intresse för lokal mat och förståelse tidigt som försörjningsförmågan stärks. för matens ursprung. Den kan fungera Traditionella exempel, som hur vassle som en brygga mellan konsument och från ostproduktion används till att till- producent, där engagemanget i många verka mese i fäbodbruket, visar hur rest- fall leder vidare till ökad efterfrågan på produkter kan bli nya livsmedel och en lokal mat. del av värdeskapandet. Genom att kom- Det finns en potential i att använda binera minskat matsvinn med ett mer cir- fler ytor för odling, exempelvis i tätorter kulärt synsätt kan mer av de resurser som där park- och grönområden, samt oan- redan finns i systemet nyttjas. vända trädgårdar, kan förmedlas. Offentliga aktörer kan minska matsvinn Genom utbildning och kompetensutve- inom egna måltidsverksamheter, samord- ckling kan fritidsodling tas vidare till na kunskapsspridning, initiera projekt yrkesverksamhet. Gemenskapsodlingar, och stödja samverkan mellan aktörer i andelsjordbruk och REKO-ring är skal- livsmedelskedjan. bara modeller att lyfta för utveckling av lokala livsmedelssystem. 30 Dalarnas livsmedelsstrategi 2026-2030 Hållbara och resilienta livsmedelssystem i alla delar av länet VILDA RESURSER – JAKT, och kan bidra till ökad självförsörj- FISKE, BÄR OCH SVAMP ningsförmåga och beredskap. Samti- digt finns utmaningar kopplade till att ta tillvara dessa resurser i större Position 2030: utsträckning. Det handlar bland annat Dalarna tar tillvara vilda resurser om kunskap kring hantering, förädling såsom bär, jakt, svamp och fiske. och regelverk, samt om att utveckla fungerande strukturer för insamling, Prioriteringar: förädling, distribution och försäljning. Genom att stärka kunskap och Stärka kunskap, utveckling och kompetens, samt utveckla samarbeten nyttjande av vilda resurser. mellan aktörer, kan fler resurser tas tillvara och bidra till både lokal livs- medelsproduktion och näringslivsut- Vilda resurser som bär, svamp, vilt och veckling. Det kan också handla om att fisk utgör en betydande men delvis utveckla nya produkter och affärs- outnyttjad del av livsmedelsförsörjningen modeller kopplade till vilda råvaror. i Dalarna. De är lokalt tillgängliga, 31 Dalarnas livsmedelsstrategi 2026-2030 Hållbara och resilienta livsmedelssystem i alla delar av länet Foto: Ulrika Lundholm Ericsson, Dalarna Science Park Foto: Region Dalarna GENOMFÖRANDET AV STRATEGIN Genomförandet av Dalarnas livsmedelsstrategi sker i bred samverkan. Region Dalarna och Länsstyrelsen samordnar arbetet kopplat till partnerskap, forum och nätverk. Genomförandet av strategin sker i bred verksamheter, projekt och nätverk. samverkan mellan aktörer från olika Arbetet sker även i samspel med nati- sektorer. Region Dalarna och Länsstyrel- onella myndigheter såsom Jordbruksverk- sen i Dalarnas län har centrala roller i et, Livsmedelsverket och Tillväxtverket. samordning, genomförande och uppfölj- ning. Det övergripande arbetet kräver Vid framtagandet av den första regio- en tydlig struktur, resurser samt en nala livsmedelsstrategin etablerades ett sammanhållande och mobiliserande partnerskap mellan LRF Dalarna, Region kommunikation. Dalarna och Länsstyrelsen i Dalarnas län som fortsätter. Kommunerna är viktiga aktörer med Det etablerades även ett övergripande ansvar för fysisk planering, offentlig nätverk, kallat FRODA som samlar cen- upphandling, måltidsverksamhet, trala aktörer inom Dalarnas livsmedels- näringslivsutveckling. system. FRODA-nätverket fortsätter att Regionala främjare genomför stora utvecklas utifrån förutsättningar och delar av strategin genom bland annat behov hos länets aktörer. TIDSPLAN FÖR GENOMFÖRANDET 2026 Handlingsplan med bl.a. aktiviteter, målgrupper, mål och ansvariga. 2026 Kommunikationsplattform för en sammanhållen och mobiliserande kommunikation som skapar transparens, inkludering och engagemang. 2027 Översyn och revidering av strategin i relation till handlingsplan. 2028 Statusrapport för handlingsplanens genomförande. 2028 Lägesanalys av utvecklingen i Dalarna. 2029 Start av framtagande av strategi för 2030–2035. 2030 Slutredovisning och beslut om nästa strategiperiod. 33 Dalarnas livsmedelsstrategi 2026-2030 Hållbara och resilienta livsmedelssystem i alla delar av länet kraP ecneicS anralaD ,nosscirE mlohdnuL akirlU :otoF tsivqdniL arivlE :otoF Dalarnas livsmedelsstrategi ska vägleda offentlig sektor, kommuner, näringsliv, akademi, det civila samhället i det gemensamma arbetet med utveckling av hållbara och resilienta livsmedelssystem. www. [] .se Avesta Ökad livsmedelsproduktion i Dalarna - med fokus på attraktivitet och beredskap Agenda 24 feb • Presentationsrunda och bakgrund • Inflygning • Livsmedelsstrategi • Läget i Dalarna • Läget i Avesta • Strategisk kompetensförsörjning och attraktionskraft • Beredskap • Summering och hur går vi vidare? Presentationsrunda och bakgrund Livsmedelsstrategin En konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. • Livsmedelsstrategins tre strategiska områden är • Regler och villkor • Konsument och marknad • Kunskap och innovation • Ytterligare tre fokusområden • Ökad robusthet i livsmedelskedjan • Exportfrämjande • Svensk kvalitet och gastronomi Livsmedelsstrategins mål – Öka livsmedelsproduktionen Konsument Kunskap Regler och och och villkor marknad innovation 10 Mervärden till år 2030 • Antalet sysselsatta ökat • God regional beredskap • Ökning av produktionsvärdet med 50% • Lokal mat drivkraft för besöksnäringen • Hälsosamma livsmedel för alla • 100% av offentliga upphandlingarna ska ha miljökrav motsvarande Sveriges produktionslagstiftning • Fortsatt hög djurvälfärd • Miljö- och klimatsmart livsmedelskedja • Etablerat ett starkt livsmedelskluster • Etablerat ett kompetenscentrum för livsmedelsnäringarna Dalarnas livsmedelsstrategi – uppdatering En konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Region Dalarna ansvarar. Processmöten hösten 2025 Ev remiss våren 2026 Beslut RUS maj/juni 2026 LRF Länsstyrelsen Lokal Mat Region Dalarna Dalasmak FRODA -nätverket Dalarnas Taste of Dalarna Kompetenscenter för (Visit Dalarna) Livsmedelskedjan (DKL) Coompanion ICA-handlarna Dalarna Science Park (DSP) Jägareförbundet Livsmedelskedjan i Dalarnas län – en lägesbeskrivning Självförsörjningsgrad Dalarna Potatis 80% • 2019, 46% Spannmål 60% Mjölk 53% • 2021, 42% Nötkött 43% • 2023, 38% Ägg 30% Lammkött 30% Griskött 10% Sverige 2023, 75% Frukt/grönt 3% Åkermarkens användning i Dalarnas län 1871 – 2024, 1 000 ha Värdekedjan för livsmedel i Dalarna Ålder primärproducenter • 4 av 10 är över 60 år. Avesta kommundata Åkermarkens användning 1981 – 2023 (Hektar) 12000 10000 8000 Övriga växtslag Träda, obrukad 6000 Vall/grönfoder Oljeväxter Potatis 4000 Spannmål 2000 0 1 5 9 0 1 2 3 4 5 9 1 2 3 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 8 8 8 9 9 9 9 9 9 9 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2 2 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 Antal jordbruk efter storlek och driftsinriktning för de med fler än en heltid 2023 Fritid; 69 Heltid; 18 Mjölk; 5 2019-2023 Nöt; 3 120 Får; 1 100 Ägg; 1 Fler än en 80 heltid; 26 Växtodling; 4 60 40 Blandat; 12 20 0 Deltid; 104 2019 2023 Beräknad självförsörjningsgrad för livsmedel 2019 och 2023 några Beräknad självförsörjningsgrad Avesta 200,00% 180,00% 160,00% 140,00% 120,00% 100,00% 80,00% 60,00% 40,00% 20,00% 0,00% Spannmål Frukt/grönt Potatis Mjölk Nötkött Griskött Lammkött Kyckling Ägg 2019 2023 Kommunturné 2020-2021 • Lokal upphandling: • Viktigt med lokalproducerat. • Lokal potatis via en grossist och Alsboägg via en grönsaksgrossist • Undvika att bygga på åkermark. • Ska prova kött från Bäsinge slakteri • Målsättning att arbeta med mycket lokalt • Hur gör vi för att väcka intresse hos ungdomar? • Logistikutmaningar • Tidig dialog viktigt • Långsiktighet för att stärka producenterna – tar tid att tex föda upp djur Strategisk kompetensförsörjning och attraktionskraft Antal jordbruk efter storlek och driftsinriktning för de större företagen 2023 2023 Fritid; 69 Heltid; 18 Mjölk; 5 Nöt; 3 Får; 1 Ägg; 1 Fler än en heltid; 26 Växtodling; 4 Blandat; 12 Deltid; 104 Antal sysselsatta i livsmedelskedjan 2023 Offentliga storkök Restauranger Detaljhandel Grossist Förädling Primärproduktion 0 50 100 150 200 250 300 Män Kvinnor Diskussion Livsmedelsberedskap • Vad innebär livsmedelsberedskap? • Kort sikt • Lång sikt • Beredskap = lokalt? • Olika perspektiv? 21 Beredskap som motor för ökad livsmedelsproduktion? • Vad görs idag? • Hur kan det här arbetet bli en motor för ökad livsmedelsproduktion lokalt? 22 Summering • Återträff om ett år? • Vad gör vi till dess och vem gör vad? Tack Kontakta mig vid frågor. E-post: hanne.kringstad@lansstyrelsen.se Dalarnas livsmedelsstrategi – hur ökar vi livsmedelsproduktionen i Avesta? Anteckningar från dialogmöte 24 februari 2026. Deltagare: Avesta kommun: Patrik Sundin, S Kommunalråd Blerta Krenzi, S KSO Johan Lundin, ordf Avesta Vatten och Avfall AB Johan Samuelsson, M Gunilla Berglund, C Stina Lundqvist, Näringslivsutvecklare Sofie Jutner, näringslivschef Jerker Olofsson, skolchef Björn Hansson, TF Kommundirektör Micke Jansson, beredskapssamordnare Eva Melén, inköpssamordnare Christine Jirving, Fritid kultur måltider Representanter för näringen lokalt: Anna Ozén, LRF Joanna Björs, LRF Kristina Ols, LRF Jonny Nilsson, Bäsinge slakteri Projektgrupp: Beatrice Nylund, DKL Daniel Hedenbro, Länsstyrelsen Dalarna Hanne Kringstad, Länsstyrelsen Dalarna Lena Westman, 2047 Science center Kort delning/uppföljning från förra kommunturnén: - Försöken med kött från Bäsinge slakteri är något man gärna vill göra igen. - Logistikproblematiken som man lyfte 2021 är bättre idag då man har samordnad distribution. - Nytt upphandlingsavtal på frukt/grönt med lokal leverantör precis klart. Postadress: 791 84 Falun T elefon: 010-225 00 00 E-post: dalarna@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/dalarna www.lansstyrelsen.se/dalarna/personuppgifter Länsstyrelsen Dalarnas län 2 (4) Bikupor: Efter att ha sett bilderna med datan, vilka är Avestas styrkor, vad har vi gjort bra, vilka är utmaningarna? - Det har hänt mkt med upphandlingen, ett tag fick man inte ens skriva att det skulle vara producerat utifrån svensk lag om djurskydd, det får man idag. - Slakteri i kommunen + levande djur = robusthet - Svårt att få fler att kunna komma i gång med företag om man ska klara upphandling pga krävs stora volymer. Önskvärt med olika typer av grönsaker och frukt. - Infrastruktur, vägar som funkar så man kan köra för att hämta varor (större volymer) och för att kunna få leveranser och insatsvaror, många mindre vägar som stängs av för tung trafik. - Upphandling. Vad kan man göra för att kunna köpa regionalt eller lokalt? Gäller inte bara livsmedel utan även annat kopplat till beredskap t ex reservdelar till traktorer Workshop: Strategisk kompetensförsörjning och attraktionskraft Vad gör vi bra idag? - Höga siffror på svensk mat i inköp hos kommunen. - Måltidsenheten rekryterar fantastiska kockar, jobbar mycket med ordentliga råvaror och inget halvfabrikat. - Extremt lågt matsvinn i Avesta. Offentliga storköken har kommit långt. - Restaurangutbildning. Har ökat antalet elever till ett tiotal. Stor andel kommer från grannkommuner. - Positivt överraskad efter presentationen att det är så många som jobbar i livsmedelskedjan i Avesta – ett helt ”bruk”! - Kommunens kostenhet, viljan att ha svenskproducerad mat i våra kök. Stolthet hos kockar att vi lagar mat från grunden. - Äggproducent och slakteri lokalt, en stor styrka. Utmaningar? - Konsumenternas möjlighet att betala. - Många företag slåss om samma arbetskraft. Finns för få personer? - Få producenter av frukt och grönt i kommunen. - Lönsamhet hos befintliga företag i livsmedelskedjan. Länsstyrelsen Dalarnas län 3 (4) - Lagar och regler står ibland ivägen för utveckling och lönsamhet. - Generationsskiften. Var i kedjan behöver vi jobba med attraktivitet för att öka produktionen? Var i kedjan behövs insatserna? - Barn 10-12 år kan vi påverka, och de påverkar vad föräldrarna köper, 10-12-åringar är också positiva till mat - Yrkesväxling, vilka är arbetslösa och vad kan de göra istället? - Kommer ekonomer behöva ställa om till hantverksyrken i framtiden (med tanke på AI)? - Svårigheter att försörja branschen via skolsystemet. Saknar den utbildningen i Avesta så inte så uppenbart för eleverna här att välja den utbildningen. Oftast vill de hålla på med hästar eller skog, inte lantbruk. - Om man vill ta över ett jordbruk, hur gör man det. Då måste jordbruket vara lönsamt för att du ska kunna få ta lån från banken. Workshop: Beredskap – hur stärker vi livsmedelsberedskapen på kort och lång sikt? - På kort sikt behöver vi ha lager, åtminstone för kommunal verksamhet. Även drivmedel. - Träna tillsammans på beredskap. Strategiska dokument vad vi gör, hur vi samarbetar om det händer något. - Lönsamheten är viktig för att ha beredskap på lång sikt. Det kostar mycket för producenterna att ha beredskap, insatsvaror etc. systemet är skört. - Styckdetaljer som inte säljs, saknas kunskap hos konsumenter om hur man kan tillaga olika delar av djuret. - Att spannmål inte enbart blir djurfoder utan går till människor då det har lång hållbarhet. - Ko på rot, så lantbrukaren vet att hen blir av med sitt kött och sina grödor. - Egen utsädesproduktion och egna frön, spannmål och potatisar. - Odling i stadsmiljö. När kommunen planterar buskar och träd på kommunens mark, kan vi sätta sådant som är ätbart? Länsstyrelsen Dalarnas län 4 (4) Vad tar vi med oss från idag och följer upp när vi ses om ett år? - Dialogmöten med LRF inbokade, både från kostenheten och på gång med näringsliv och SYV. - Ökad beredskap genom dialog med näringen. - Önskemål om att informera/utbilda kommuninvånare vad de kan göra inom beredskap, tillsammans med länsstyrelsen och LRF. Även kring lokal livsmedelsproduktion, önskvärt utanför beredskapsveckan. - Lyfta livsmedelskedjan vid tex företagarfrukostar och företagsbesök. - Prova att köpa mer kött från Bäsinge slakteri. - Se över om företagen kan komma till skolan (fadderföretag) för att berätta om hur det är på ett jordbruk. - Kan LRF vara med i dialog med SYV för att förmedla PRAO- platser på jordbruk? Stort tack för ert deltagande! Hör av er om ni har frågor eller funderingar. Hanne Kringstad 010-2250237 hanne.kringstad@lansstyrelsen.se. Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-08-24

§ 97 Samverkansavtal Dalawux 2026 Dnr 2026-000373615 Sammanfattning Dalarnas kommuner samverkar inom kommunal vuxenutbildning genom Primärt samverkansavtal DalaWux, beslutat av kommunfullmäktige i Borlänge den 18 juni 2024 (§ 139). Samverkan syftar till att erbjuda ett gemensamt och attraktivt utbud av yrkesutbildningar och att stärka kompetensförsörjningen i regionen. Förslaget till beslut bedöms inte medföra negativa ekonomiska konsekvenser för kommunernas ekonomi. Även om en ny ersättningsmodell kan medföra betydande fördelar är det fortsatt mycket viktigt att kommunerna aktivt planerar och dimensionerar det totala utbudet av regionala yrkesutbildningar tillsammans. Detta är en central förutsättning för att reformens intentioner ska kunna uppnås. Den gemensamma planeringen och dimensioneringen syftar också till att öka resurseffektiviteten, vilket i sin tur kan leda till besparingar, exempelvis genom att utbildningsplatserna inom samverkansområdet fylls bättre. Det är därför av stor vikt att kommunerna följer intentionerna i samverkansavtalet och löpande arbetar med planering och dimensionering av regional yrkesutbildning i nära samverkan. Om detta inte sker finns risk för oönskade negativa ekonomiska effekter och att reformens målsättningar inte uppnås. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att godkänna reviderat primärt samverkansavtal för Dalawux. Beredning/behandling - Bildningsstyrelsen arbetsutskott 20 maj 2026 §42 - Bildningsstyrelsen 10 juni 2026 §71 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att godkänna reviderat primärt samverkansavtal för Dalawux. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande KOMMUNKANSLIET/REDOVISNING Datum Brevnr/Diarienr 2026-06-17 KK 2026-000357 040 Handläggare: Ekonomichef Riktlinjer för fakturering och kravverksamhet Sammanfattning Befintliga riktlinjer för fakturering och kravverksamhet behöver ses över för att säkerställa att de är aktuella, tydliga och anpassade till kommunens nuvarande arbetssätt. Ärendet Förslag på uppdaterade Riktlinjer för fakturering och kravverksamhet för Avesta kommun. Ekonomienheten vid kommunkansliet ansvarar numera endast för fakturering och kravverksamhet för kommunens räkning, Avesta vatten och Avfall AB ansvarar för sin egen fakturering och kravverksamhet. De uppdaterade riktlinjerna föreslås ersätta tidigare riktlinjer och regler inom området. Bakgrunden är att tidigare styrdokument delvis överlappat varandra och upplevts som otydliga, då relevant information har funnits i flera olika dokument. Genom att samla innehållet i en enhetlig riktlinje skapas bättre överskådlighet, tydlighet och förutsättningar för en effektiv och enhetlig tillämpning. Förslag - Kommunstyrelsen beslutar att anta uppdaterade riktlinjer för fakturering och kravverksamhet enligt föreliggande förslag. Riktlinjer för fakturering och kravverksamhet Dokumenttyp Riktlinje Dokumentnamn Riktlinjer för fakturering och kravverksamhet för Avesta Kommun Antagen av: Kommunfullmäktige 2026- Diarienummer KK 2026-000357 040 Giltighetstid Tillsvidare Gäller för Avesta kommun Sammanfattning Riktlinjen för fakturering och kravverksamhet behöver ses över för att säkerställa att de är aktuella, tydliga och anpassade till kommunens nuvarande arbetssätt. Granskad Ekonomienheten Reviderad 2026-06-17 2016-05-23 Dokumentansvarig Ekonomichef Webbansvarig Controller Publiceras Extern och intern webb Relaterade dokument Riktlinjer för fakturering och kravverksamhet Syfte Det är viktigt att skapa effektiva och enhetliga fakturerings- och kravrutiner samt ett konsekvent agerande gentemot kommunens samtliga kunder. Målet med kommunens fakturering och kravverksamhet är att säkerställa betalning i rätt tid samt att förvalta kommunens medel på ett effektivt sätt. Kommunens arbete med krav och inkasso ska följa lagstiftning och tillämpliga rekommendationer (god inkassosed). Organisation Kravverksamheten inom kommunen handläggs av ekonomienheten. Undantag utgörs av placeringsersättningar, där handläggningen sker inom verksamheten. Ekonomienheten har rätt att anlita extern part för handläggning av kravverksamheten när detta bedöms som lämpligt. Fakturering Faktura skickas snarast efter leverans och enligt ekonomienhetens tidplan för fakturering. Ströfakturering förekommer utifrån verksamhetens behov. Betalningstid ska som huvudregel inte överstiga 30 dagar. För återkommande fakturor såsom barnomsorg, hemtjänst samt larm- och vårdavgifter, ska förfallodagen sättas till den sista dagen i månaden. Ingen faktureringsavgift debiteras. Betalningspåminnelse Betalningspåminnelse skickas tidigast sex dagar efter fakturans förfallodag. Ingen påminnelseavgift debiteras. Dröjsmålsränta Dröjsmålsränta utgår efter att fordran har förfallit till betalning och betalningspåminnelse har skickats ut av inkassoföretaget. Ränta debiteras enligt gällande räntelag. Inkassokrav Om betalning uteblir trots betalningspåminnelse, skickas inkassokrav. Avgift för inkassokrav debiteras enligt gällande lag om ersättning för inkassokostnader. Betalningsföreläggande Ansökan om betalningsföreläggande lämnas till Kronofogdemyndigheten om fordran kvarstår efter vidtagna inkassoåtgärder. Förfrågan från inkassoföretaget om betalningsföreläggande skickas till ansvarig handläggare på ekonomienheten. Enligt huvudregeln ska samtliga ärenden överlämnas till ansökan om betalningsföreläggande, om inte särskilda skäl föreligger. Vid särskilda skäl ska ansvarig handläggare på ekonomienheten be verksamheten och deras chef att fatta beslut om ansökan om betalningsföreläggande inte ska göras. Beslutet meddelas omgående till ekonomienheten, som ska informera externa inkassoföretaget inom tre dagar från deras förfrågan. Anstånd Anstånd kan beviljas i enstaka fall och ska tillämpas med stor restriktivitet.  Anstånd med betalning upp till 30 dagar beviljas av ansvarig handläggare på verksamheten eller ekonomienheten.  Anstånd med betalning som överstiger 30 dagar beviljas av ansvarig chef.  Anstånd som beslutas innan betalningspåminnelse har skickats ut handläggs av respektive verksamhet eller ekonomienhet.  Anstånd beslutas efter att betalningspåminnelse har skickats ut handläggs av det externa inkassoföretaget. Avbetalningsplan Avbetalning av skuld kan beviljas om det finns rimliga utsikter att gäldenären kan fullfölja betalningen. Ränta debiteras enligt gällande räntelag. Avbetalningsplaner handlägg av det externa inkassobolaget efter att betalningspåminnelse har skickats ut.  Avbetalningsplan upp till 3 månader beviljas och handläggs av det externa inkassoföretaget.  Avbetalningsplan mer än 3 månader beviljas av verksamheten och handläggs av det externa inkassoföretaget. Sanktioner Vid utebliven betalning kan avstängning av tjänsten eller varan bli aktuell. Beslut om avstängning handläggs och kommuniceras av ansvarig verksamhet. Långtidsbevakning Om en fordran förblir obetald efter vidtagna rättsliga åtgärder överlämnas ärendet till långtidsbevakning och handläggs av det externa inkassoföretaget. En kundfordran som vid bokslutstillfället har varit förfallen till betalning i mer än ett år ska redovisas som en osäker fordran i bokföringen. Fordran kvarstår i kundreskontran, och det externa inkassoföretaget fortsätter bevakningen. När det externa inkassoföretaget har konstaterat att en kundfordran inte går att få betalt för, till exempel på grund av konkurs utan utdelning eller dödsbo utan tillgångar, redovisas fordran som en konstaterad kundförlust i bokföringen och tas bort från kundreskontran. Tidplan för kommunstyrelsens verksamheter 2027 Tidplanen omfattar kommunstyrelsens samhällsplaneringsutskott (SPU), kommunstyrelsens arbetsutskott (AU), kommunstyrelsen (KS) och kommunfullmäktige (KF). SAMMANTRÄDE Presidium SPU/KSAU KS KF Måndag Måndag kl SPU kl 09.00 Måndag kl 10.00 KSAU kl 13.15 13.15 Måndag kl 17.00 SPU/ AU 4/1 11/1 25/1 8/2 SPU/ AU 15/2 22/2 8/3 22/3 SPU/ AU 22/3 5/4 12/4 26/4* SPU/ AU 19/4 26/4 10/5 24/5* SPU/ AU 10/5 17/5 31/5 14/6 kl. 15:00 SPU/ AU 16/8 23/8 6/9) 13/9 SPU/ AU 13/9 20/9 4/10 18/10 SPU/ AU 4/10 11/10 25/10 8/11* 15:00 SPU/ AU 8/11 15/11 29/11 13/12 Tider för årsredovisning, mål och budget samt revidering av mål och budget *Årsredovisning AU 5/4 KS 12/4 KF 24/5 Mål och budget AU 17/5 KS 31/5 KF 14/6 Delårsrapport AU 20/9 KS 4/10 KF 18/10 Revidering mål och budget AU 11/10 KS 25/10 KF 8/11 Förslag till beslut - Tidplan för kommunstyrelsens sammanträden 2026 antas. / 1 Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-08-24

§ 99 Tidplan och sammanträdestider för kommunstyrelsens verksamheter och kommunfullmäktige 2027 Dnr 2026-000386006 Sammanfattning En föreslagen tidplan har tagits fram för kommunstyrelsens samhällsplaneringsutskott (SPU), kommunstyrelsens arbetsutskott (AU) och kommunstyrelsen (KS). Förslaget för kommunfullmäktiges (KF) sammanträdestider 2027 finns också redovisade i tidplanen. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att tidplan för kommunstyrelsens sammanträden 2027 antas. Beredning/behandling - Tidplan för kommunstyrelsens verksamheter och kommunfullmäktige 2027 - Tjänsteskrivelse - Tidplan för kommunstyrelsens verksamheter och kommunfullmäktige 2027 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att tidplan för kommunstyrelsens sammanträden 2027 antas. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Datum 2026-05-25 Diarienummer 2026–000181 Systemval glas- och metallförpackningsinsamling Bakgrund och syfte Genom förändrad lagstiftning har ansvaret för insamling av förpackningar från hushåll, samt från verksamheter som är samlokaliserade med hushåll, överförts till kommunerna. Sedan 2024 har insamlingen av förpackningar i huvudsak skett via återvinningsstationer (ÅVS). Enligt gällande krav ska dock den huvudsakliga insamlingen senast år 2027 ske fastighetsnära, så långt det är möjligt, för såväl flerbostadshus som småhus (permanent- och fritidsboenden). Den fastighetsnära insamlingen omfattar förpackningar av papper, plast, metall samt färgat och ofärgat glas. Större och skrymmande förpackningar omfattas inte av kravet på fastighetsnära insamling, utan ska i stället samlas in via lättillgängliga insamlingsplatser (LIP), exempelvis vid återvinningscentraler (ÅVC) eller vid befintliga återvinningsstationer i offentlig miljö Den ekonomiska modellen innebär att producenterna fortsatt har det finansiella ansvaret för insamling och återvinning av förpackningar. Finansiering sker genom producenternas avgifter, vilka samlas in via producentansvarsorganisationer och fördelas till kommunerna enligt beslut från Naturvårdsverket.1 Kommunen har, som en del i införandet av fastighetsnära insamling, beslutat att samla in pappers- och plastförpackningar i separata enfackskärl. Detta system implementeras under 2026. Mot denna bakgrund behöver kommunen fatta ett inriktningsbeslut avseende systemval för insamling av metall- och glasförpackningar, i syfte att säkerställa en effektiv, långsiktigt hållbar och lagkravsanpassad insamlingslösning inför full utbyggnad av fastighetsnära insamling. Avgränsningar och förutsättningar Underlag för beslut avser den fastighetsnära insamlingen vid småhus (permanentboende och fritidsboende) som Avesta Vatten och Avfall AB (Avesta Vatten) ansvarar för, på motsvarande sätt som för insamlingen av mat- och restavfall. År 2024 fattades beslut om val av insamlingssystem för pappers- och plastförpackningar. Dessa förpackningsslag utgör de största volymerna och är samtidigt de fraktioner där återvinningsmålen i dagsläget inte uppnås. Insamlingen vid flerbostadshus2 omfattas inte av detta beslut och kommer även fortsättningsvis i huvudsak att ske genom fastighetsnära insamling i separata kärl, exempelvis i miljöhus. Insamlingen kan även ske i containrar eller andra markstående behållare, såsom glasigloos, alternativt i nedgrävda markbehållare. Investeringar i sådana anläggningar bekostas av respektive fastighetsägare. Även insamling vid gemensamhetslösningar kan komma att undantas systemval beroende på antal anslutna hushåll. 1 Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2023:14) 2 Till exempel hyreshus och bostadsrättsföreningar Avesta Vatten och Avfall AB Besöksadress: Modellvägen 2, 774 41 Avesta www.avestavatten.se Postadress: Box 157, 774 24 Avesta avestavatten@avesta.se 0226-64 55 00 Org. 556827–5084 Datum 2026-05-25 Diarienummer 2026–000181 Samverkan Avesta kommun har, tillsammans med andra kommuner genom samverkan inom Dala Avfall, Avfall Hälsingland och Gästrike återvinnare, lyft frågan till Naturvårdsverket avseende insamlingskraven för glas- och metallförpackningar samt för fritidsboenden. Syftet har varit att skapa ökad flexibilitet, exempelvis genom möjlighet att kombinera fastighetsnära insamling med gemensamhetslösningar, utan att ersättningsnivåerna påverkas. Några förändringar i lagstiftningen eller kravnivåerna har dock inte genomförts. En viktig förutsättning vid val av insamlingssystem är de ekonomiska ramarna. Den kommunala insamlingen av förpackningar ska, enligt gällande regelverk, finansieras genom producentansvaret. Ersättning till kommunerna regleras i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2023:14) och baseras på schabloniserade ersättningsnivåer för olika insamlingslösningar. Avesta Vatten eftersträvar att anpassa insamlingssystemet till de ersättningsnivåer som erhålls, i syfte att undvika taxehöjningar kopplade till den utökade förpackningsinsamlingen. Systemalternativ Insamling av förpackningar samt mat- och restavfall kan organiseras genom flera olika systemlösningar. De vanligast förekommande alternativen i Sverige är: • Separata kärl (enfackskärl) – varje avfallsfraktion samlas in i egna kärl som hämtas separat. • Tvåfackskärl – två fraktioner samlas i samma kärl med fasta skiljeväggar. • Fyrfackskärl – flera fraktioner sorteras direkt i ett och samma kärl med olika fack, vilket möjliggör insamling av exempelvis matavfall, restavfall och flera förpackningsslag vid samma tömningstillfälle. • Optisk sortering – hushållen sorterar avfallet i olikfärgade påsar som läggs i samma kärl, varefter sorteringen sker i en central anläggning. • Kompletterande lösningar – exempelvis separata lådor eller säckar för vissa fraktioner såsom metallförpackningar. I Avesta kommun har man redan gjort systemval beträffande insamling kommunalt avfall fastighetsnära. Kommunen har beslutat att samla in mat- och restavfall samt pappers- och plastförpackningar i separata enfackskärl. Valet av enfackskärl baseras på flera faktorer: • Flexibilitet – systemet möjliggör successiv utbyggnad och anpassning till lokala förutsättningar, särskilt i en geografiskt spridd kommun. • Arbetsmiljö och drift – hanteringen är välkänd och beprövad inom den befintliga organisationen, vilket minskar behovet av anpassningar av fordon och arbetsprocesser. • Logistik – separata kärl ger större möjlighet att optimera hämtningsintervall per fraktion utifrån fyllnadsgrad. • Ekonomi – investeringskostnaderna är generellt lägre jämfört med införande av flerfackssystem eller optisk sortering, särskilt då ingen omfattande omställning av fordon eller behandlingsanläggning krävs. Avesta Vatten och Avfall AB Besöksadress: Modellvägen 2, 774 41 Avesta www.avestavatten.se Postadress: Box 157, 774 24 Avesta avestavatten@avesta.se 0226-64 55 00 Org. 556827–5084 Datum 2026-05-25 Diarienummer 2026–000181 • Anpassning till glesbygd – i en kommun med stor andel småhus och långa transportavstånd kan enklare och mer modulära system vara mer robusta och kostnadseffektiva. Mot bakgrund av det redan fattade beslutet om enfackskärl för papper och plast utgör detta system även en viktig utgångspunkt vid val av insamlingslösning för metall- och glasförpackningar. Ett systemval behöver därför vara kompatibelt med befintlig struktur, organisation och investeringsnivå. Förväntningar på insamlingssystem för glas- och metallförpackningar Vid val av insamlingssystem för glas- och metallförpackningar har följande parametrar beaktats: Krav på FNI och insamlingsmål Systemet ska uppfylla gällande krav på fastighetsnära insamling (FNI) och bidra till att uppnå nationella mål för materialåtervinning av förpackningar. God arbetsmiljö och effektiv insamling Insamlingssystemet ska säkerställa en god arbetsmiljö för chaufförer och minimera manuell hantering i trafikutsatta eller riskfyllda miljöer. Systemet bör möjliggöra en effektiv och driftsäker tömningsprocess. Som utgångspunkt ska all fastighetsnära insamling vid småhus (mat- och restavfall samt förpackningar) kunna utföras med sidlastande fordon och med enhetlig fordonstyp. Materialens egenskaper påverkar val av lösning: • Glas har hög vikt och lämpar sig därför för behållare som kan tömmas maskinellt. • Metall har låg vikt och relativt liten volym, vilket gör att insamling i mindre behållare, exempelvis låda, kan vara ändamålsenlig. Volym och fyllnadsgrad Glas genererar hög vikt per volymenhet, vilket ställer krav på robusta och ofta större behållare. Metallförpackningar har däremot låg densitet och fyller sällan större kärl effektivt, vilket påverkar både logistik och val av behållartyp. Flexibilitet material och volym Insamlingssystemet ska vara möjligt att utveckla över tid utifrån förändringar i mängder, avfallsslag och kundbehov. Val av behållare ska inte låsa samman olika materialslag på ett sätt som försvårar framtida justeringar eller frivilliga val för kunden. Det ska även beaktas att det i dagsläget saknas en entydig nationell lösning för insamling av vissa förpackningsslag med små volymer (metall och glas) samt för glas där hantering kan innebära utmaningar kopplade till buller och materialkvalitet. Kostnad för insamlingssystemet Systemet ska utformas så att påverkan på avfallstaxan minimeras. Utgångspunkten är att insamlingen av förpackningar ska finansieras genom producentansvaret, i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter om ersättning (NFS 2023:14). Avesta Vatten och Avfall AB Besöksadress: Modellvägen 2, 774 41 Avesta www.avestavatten.se Postadress: Box 157, 774 24 Avesta avestavatten@avesta.se 0226-64 55 00 Org. 556827–5084 Datum 2026-05-25 Diarienummer 2026–000181 Kostnaderna för förpackningsinsamlingen ska kunna särskiljas från den taxefinansierade insamlingen av mat- och restavfall, vilket möjliggör uppföljning av att erhållen ersättning motsvarar faktiska kostnader. Valt system får inte medföra negativa ekonomiska eller miljömässiga konsekvenser för den befintliga insamlingen av mat- och restavfall. Valalternativ och enkelhet för kund Systemet ska vara användarvänligt och enkelt att använda. Det ska vara möjligt för kunden att sortera sitt avfall korrekt och få plats med uppkomna volymer i tilldelade behållare. Insamlingssystemet ska vara användarvänligt; det ska vara enkelt att hantera och få plats med avfallet i behållaren. Det ska vara möjligt att anpassa efter behov gällande volym och/eller tömningsintervall samt genom förenklande abonnemangsformer som till exempel hämtning vid gemensam hämtplats och samverkan med närboende. Miljöstyrning Insamlingssystemet ska möjliggöra fortsatt tillämpning av miljöstyrande taxa, där hushåll som sorterar sitt avfall korrekt och minskar mängden restavfall kan premieras. Sammanfattande utvärdering Utvärdering Fyrfackssystem valdes bort i samband med tidigare utredning (2024). Bedömningen var att systemet, trots hög kundnöjdhet, har flera nackdelar. Systemet är relativt oflexibelt, har begränsad förmåga att hantera variationer i förpackningsvolymer och är beroende av kompletterande insamlingslösningar. Vidare bedömdes det medföra höga investerings- och driftkostnader, vilket riskerar att bli taxedrivande. Mot denna bakgrund har utvärderingen fokuserat på lösningar som är kompatibla med befintligt system med enfackskärl och som uppfyller krav på arbetsmiljö, logistik, flexibilitet och ekonomi. Insamlingen bygger på maskinell tömning av glas och separat insamling av metall i mindre behållare. Detta grundar sig i materialens egenskaper: glas har hög vikt och lämpar sig bäst för maskinell hantering i kärl, medan metall har låg vikt och volym och därför kan samlas in effektivt i mindre behållare. Avesta Vatten och Avfall AB Besöksadress: Modellvägen 2, 774 41 Avesta www.avestavatten.se Postadress: Box 157, 774 24 Avesta avestavatten@avesta.se 0226-64 55 00 Org. 556827–5084 Datum 2026-05-25 Diarienummer 2026–000181 Insamling av glasförpackningar föreslås i ett tvåfackskärl, med ett fack för färgade glasförpackningar och ett för ofärgade glasförpackningar. Metallförpackningar förordar vi samlas in i en 30 liters låda. Den föreslagna inriktningen bedöms sammantaget ge en robust, effektiv och arbetsmiljömässigt hållbar lösning som är förenlig med gällande lagstiftning och ekonomiska förutsättningar. Lisa Sirsjö, Projektchef Avesta Vatten och Avfall AB Bild lånad från Gästrike Återvinnare Avesta Vatten och Avfall AB Besöksadress: Modellvägen 2, 774 41 Avesta www.avestavatten.se Postadress: Box 157, 774 24 Avesta avestavatten@avesta.se 0226-64 55 00 Org. 556827–5084 AVESTA VATTEN OCH AVFALL AB Datum Brevnr/Diarienr 2026-06-24 Handläggare: Lisa Sirsjö Systemval insamling av glas- och metallförpackningar Sammanfattning Till följd av förändrad lagstiftning har kommunerna övertagit ansvaret för insamling av förpackningar från hushåll. Senast 2027 ska insamlingen i huvudsak ske fastighetsnära (FNI). Avesta kommun har tidigare beslutat om systemval för pappers- och plastförpackningar, vilka införs under 2026. Ett beslut krävs nu för att möjliggöra full utbyggnad av den fastighetsnära insamlingen under 2027. Mot bakgrund av det redan fattade beslutet om enfackskärl för papper- och plastförpackningar utgör detta system även en viktig utgångspunkt vid val av insamlingslösning för metall- och glasförpackningar. Ett systemval behöver därför vara kompatibelt med befintlig struktur, organisation och investeringsnivå. Föreslaget systemval bygger på maskinell tömning av glas och separat insamling av metall i mindre behållare. Insamling av glasförpackningar föreslås i ett tvåfackskärl, med ett fack för färgade glasförpackningar och ett för ofärgade glasförpackningar. Metallförpackningar förordar vi samlas in i en 30 liters låda. Den föreslagna inriktningen bedöms sammantaget ge en robust, effektiv och arbetsmiljömässigt hållbar lösning som är förenlig med gällande lagstiftning och ekonomiska förutsättningar. Ärendet Avesta Vatten och Avfall har genomfört en utredning där olika systemlösningar har analyserats med avseende på arbetsmiljö, logistik, flexibilitet, ekonomi och lagkrav. Bedömningen är att insamlingssystemet ska: - vara förenligt med tidigare beslutat system - möjliggöra säker och effektiv arbetsmiljö genom maskinell hantering - vara ekonomiskt hållbart - vara flexibelt och anpassningsbart över tid Materialens egenskaper har varit styrande i val av lösning. Glas har en hög vikt och lämpar sig därför för maskinell tömning i kärl. Metall har låg vikt och mindre volym och kan hanteras effektivt i mindre behållare Insamlingen vid flerbostadshus1 omfattas inte av detta beslut och kommer även fortsättningsvis i huvudsak att ske genom fastighetsnära insamling i separata kärl, exempelvis i miljöhus. Insamlingen kan även ske i containrar eller andra markstående behållare, såsom glasigloos, alternativt i nedgrävda markbehållare. Investeringar i sådana anläggningar bekostas av respektive 1 Till exempel hyreshus och bostadsrättsföreningar fastighetsägare. Även insamling vid gemensamhetslösningar kan komma att undantas systemval beroende på antal anslutna hushåll. Förslag till systemval - Insamling av glasförpackningar sker i tvåfackskärl med uppdelning mellan färgat och ofärgat glas - Insamling av metallförpackningar sker i separat mindre behållare (låda) Taxepåverkan Den ekonomiska modellen innebär att producenterna fortsatt har det finansiella ansvaret för insamling och återvinning av förpackningar. Finansiering sker genom producenternas avgifter, vilka samlas in via producentansvarsorganisationer och fördelas till kommunerna enligt beslut från Naturvårdsverket2. Utgångspunkten är att insamlingen av förpackningar ska finansieras via producentansvaret enligt gällande föreskrifter. Val av system har skett med målsättning att påverkan på avfallstaxan minimeras. Kostnaderna för förpackningsinsamlingen ska kunna särskiljas från den taxefinansierade insamlingen av mat- och restavfall, vilket möjliggör uppföljning av att erhållen ersättning motsvarar faktiska kostnader. Förslag - Kommunfullmäktige föreslås godkänna föreslaget systemval för insamling av glas- och metallförpackningar Bilaga – Underlag systemval glas och metall 2 Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2023:14) Sida Avesta Vatten och Avfall AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-06-08

§ 100 Systemval glas- och metallförpackningsinsamling Dnr 2026-000387456 Sammanfattning Till följd av förändrad lagstiftning har kommunerna övertagit ansvaret för insamling av förpackningar från hushåll. Senast 2027 ska insamlingen i huvudsak ske fastighetsnära (FNI). Avesta kommun har tidigare beslutat om systemval för pappers- och plastförpackningar, vilka införs under 2026. Ett beslut krävs nu för att möjliggöra full utbyggnad av den fastighetsnära insamlingen under 2027. Mot bakgrund av det redan fattade beslutet om enfackskärl för papper- och plastförpackningar utgör detta system även en viktig utgångspunkt vid val av insamlingslösning för metall- och glasförpackningar. Ett systemval behöver därför vara kompatibelt med befintlig struktur, organisation och investeringsnivå. Föreslaget systemval bygger på maskinell tömning av glas och separat insamling av metall i mindre behållare. Insamling av glasförpackningar föreslås i ett tvåfackskärl, med ett fack för färgade glasförpackningar och ett för ofärgade glasförpackningar. Metallförpackningar förordar vi samlas in i en 30 liters låda. Den föreslagna inriktningen bedöms sammantaget ge en robust, effektiv och arbetsmiljömässigt hållbar lösning som är förenlig med gällande lagstiftning och ekonomiska förutsättningar. Förslag till beslut Kommunstyrelsen arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen och kommunfullmäktige godkänna föreslaget systemval för insamling av glas- och metallförpackningar. Beredning/behandling - Underlag systemval för glas och metall - Tjänsteskrivelse systemval för glas och metall - Avesta Vatten och Avfall AB 8 juni 2026 §40 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsen arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen och kommunfullmäktige godkänna föreslaget systemval för insamling av glas- och metallförpackningar. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Medborgarförslag - Väjningsplikt Brunnbäcksvägen Brunnbäcksvägen är en 4,5 km lång väg som sträcker sig från Folkaregatan vid OKQ8 macken i Karlbo, genom Brunnbäck och Korskrogen för att sedan mynna ut på Folkaregatan igen i närheten av Brovallen (markerad i rosa i Bild 1 nedan). Brunnbäcksvägen är en välanvänd bilväg för boende i området och även för de som tar av från RV70 vid Torp. Då Brunnbäcksvägen känns som den centrala huvudgatan genom området uppfattas den av många som huvudled vilket den inte är, det är högerregeln som ska gälla för anslutande gator. Bild 1: Brunnbäcksvägen Ca 15 vägar ansluter till Brunnbäcksvägen (röda markeringar i Bild 2 nedan), huvuddelen av dem kring Karlbo/Brunnbäck och undertecknad stöter i stort dagligen på bilförare som inte tillämpar den gällande högerregeln. Att det råder en osäkerhet kring vem som har väjningsplikt innebär en säkerhetsrisk och kommer med största sannolikhet snart innebära en olycka, ifall den inte redan har gjort det. Mitt förslag är att: 1) Brunnbäcksvägen görs om till huvudled vilket skulle innebära att förare från anslutande gator har väjningsplikt. Alternativt 2) Tilläggsskyltar med tydliggörande text som t.ex. ”Högerregeln gäller” eller ”Högerregeln ska tillämpas” sätts upp vid Brunnbäcksvägens början och slut (Karlbo och Brovallen) samt vid korsningen vid Torp (blå markeringar i Bild 3 nedan). Bild 2: Anslutande vägar Bild 3: Placering av tilläggsskyltar enligt förslag 2 //Inlämnat av Veronica Schef, boende i Karlbo Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2025-11-24

§ 102 Tove Antells medborgarförslag om att anlägga en gång- och cykelväg längs Borgers väg i Rutbo, Avesta Dnr 2025-000153912 Sammanfattning Tove Antell har inkommit med ett medborgarförslag om att anlägga en gång- och cykelväg längs Borgers väg i Rutbo i Avesta. Förslag till beslut Medborgarförslaget skickas till Tillväxt Avesta för yttrande. Beredning/behandling - Tove Antells medborgarförslag om att anlägga en gång- och cykelväg längs Borgers väg i Rutbo, Avesta. Inkom 23 april 2025. - Kommunfullmäktige 26 maj 2025 § 65 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att medborgarförslaget skickas till Tillväxt Avesta för yttrande. Utdrag skickas till: Tillväxt Avesta Elektronisk signatur Utdragsbestyragande KOMMUNKANSLIET/TILLVÄXT AVESTA Datum Brevnr/Diarienr 2026-05-15 KK 2025-000153 912 Handläggare: Philip Reinertz Tove Antells medborgarförslag om att anlägga en gång- och cykelväg längs Borgers väg i Rutbo, Avesta Dnr. KK 2025-000153 912 Medborgarförslaget Jag vill härmed lämna ett medborgarförslag om att kommunen anlägger en gång- och cykelbana längs med Borgers väg. Det finns i dagsläget längs med Rutboleden och fortsätter där Rutboleden och Borgers väg möts, men det saknas på den större delen av Borgers väg fram till att vägen möter på Skogbovägen. Se inklippt karta över området. Att etablera en gång- och cykelbana längs med denna sträcka skulle förbättra trafiksäkerheten mycket då det finns ett industriområde inom denna zon med tung trafik, det skulle även öka möjligheten för barn på området att cykla till och från skolorna i närheten samt fritidsaktiviteter. Vilket även är positivt i hållbarhetssynpunkt. Det skulle även göra det säkrare för de som motionerar längs sträckan. Att smalna av vägen skulle sannolikt även leda till en överlag lägre hastighet för fordon. Jag föreslår därför att kommunen utreder möjligheten att bygga en gång- och cykelbana längs med hela Borgers väg. Tillväxt Avestas yttrande Tillväxt Avesta anser att förslaget om gång- och cykelväg är ett bra förslag för att förbättra trafiksäkerheten i området. Tillväxt Avesta avser att ta med projektet i sin framtida investeringsbudget. Tillväxt Avesta har gjort en grov kostnadsbedömning av anläggandet som uppgår till cirka 16 miljoner kronor. Eventuellt tillskott i framtida budget för drift och skötsel av tänkt anläggning uppskattas till 350 000 kr årligen. Förslag till beslut - Samhällsplaneringsutskottet föreslår kommunfullmäktige att medborgarförslaget ska anses besvarat. Sida Kommunstyrelsens SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) samhällsplaneringsutskott Sammanträdesdatum 2026-08-24

§ 137 Veronica Schefs medborgarförslag om väjningsplikt på Brunnbäcksvägen Dnr 2025-000402912 Sammanfattning Veronica Schefs medborgarförslag om väjningsplikt på Brunnbäcksvägen handlar om att göra Brunnbäcksvägen till huvudled i syfte att öka säkerheten längsmed vägen. Förslag till beslut - Medborgarförslaget skickas till kommunstyrelsen för beredning. Beredning/behandling - Veronica Schefs medborgarförslag om väjningsplikt på Brunnbäcksvägen inkom 31 oktober 2025 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att skicka medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande KOMMUNKANSLIET/TILLVÄXT AVESTA Datum Brevnr/Diarienr 2026-07-13 2025-000402912 Handläggare: Maryam Muhammed Remissyttrande - Veronica Schefs medborgarförslag om väjningsplikt på Brunnbäcksvägen Ett medborgarförslag har kommit in om väjningsplikt på Brunnbäcksvägen, det handlar om att göra Brunnbäcksvägen till huvudled i syfte att öka säkerheten längsmed vägen. Kommunstyrelsens arbetsutskott har remitterat förslaget till Tillväxt Avesta för yttrande. Tillväxt Avestas yttrande Brunnbäcksvägen har en begränsad vägbredd på cirka 3,5–6,5 meter och ansluts av mindre lokalgator med liknande standard. Vägens utformning och funktion överensstämmer inte med de egenskaper som normalt eftersträvas för en huvudled, där framkomlighet, tydlig hierarki och högre trafikflöden är viktiga funktioner. Huvudledsreglering riskerar dessutom att attrahera mer genomfartstrafik, vilket inte är önskvärt på en väg med denna standard. Brunnbäcksvägen saknar separerad gång- och cykelinfrastruktur samt övergångsställen. En huvudled med ökad trafikmängd och högre hastighetsanspråk ställer normalt högre krav på trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. För att uppnå en lämplig och säker standard skulle därför gång- och cykelbana behöva anläggas. Med hänsyn till vägens begränsade bredd finns dock inte tillräckligt utrymme för en sådan utbyggnad utan omfattande ombyggnadsåtgärder. Högerregeln är en grundläggande trafikregel som är inskriven i Trafikförordningen, vilket innebär att som trafikant ska man kunna den utantill. Högerregeln gäller när det varken finns stopplikt, väjningsplikt eller trafikljus som reglerar trafiken (3 kap 18 § Trafikförordningen). Det innebär att man ska lämna företräde för trafik som kommer från höger. Högerregeln gäller även på mindre vägar och i bostadsområden samt på parkeringsplatser och andra öppna ytor. I Transportstyrelsens vägmärkesförordning finns det ingen skylt för högerregeln. Alla vägmärken och tilläggstavlor som används på allmän väg (och ofta även på enskild väg) måste vara godkända och finnas med i vägmärkesförordningen. Mot bakgrund av ovanstående gör Tillväxt Avesta bedömningen att nuvarande regelverk är tillräckligt och tydligt vad gäller tillämpningen av högerregeln. Förslag till beslut - Kommunstyrelsens samhällsplanerings utskott föreslår kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att medborgarförslaget är besvarat. Sida Kommunstyrelsens SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) samhällsplaneringsutskott Sammanträdesdatum 2026-08-24