Styrelse — 25 maj 2026

§13 - Årsredovisning 2025 för Avesta Vatten och Avfall AB Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunfullmäktige att godkänna Avesta Vatten och Avfall ABs årsredovisning för 2025. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Lekmannarevisorerna 2026-04-20 i Avesta Vatten och Avfall AB, Avesta kommun Till årsstämman i Avesta Vatten och Avfall AB organisationsnummer 556827-5084 Till fullmäktige i Avesta kommun Granskningsrapport för år 2025 Vi, av fullmäktige i Avesta kommun utsedda lekmannarevisorer, har granskat bolagets verksamhet. Styrelse och VD ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Vårt ansvar i egenskap av lekmannarevisorer är att granska om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen och god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente samt utifrån bolagsordning och av års/bolagsstämman fastställda ägardirektiv. Under året har lekmannarevisorerna genomfört en granskning av bolagets investeringsprocess gällande VA (vatten och avfall). Granskningen har syftat till att bedöma om styrelsen för Avesta Vatten & Avfall AB säkerställt en tillräcklig intern styrning och kontroll i investeringsprocessen vad gäller VA. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att styrelsen i Avesta Vatten & Avfall AB i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig intern styrning och kontroll i investeringsprocessen vad gäller VA. Lekmannarevisorerna ser en risk med den långa förnyelsetakten på ledningsnätet som uppgår till ca 160 år vad gäller vattenledningar och till ca 250 år vad gäller spillvattenledningar. Lekmannarevisorerna har i samspel med kommunens förtroendevalda revisorer under året genomfört grundläggande granskning, bestående av dokumentgranskning, protokollsläsning och dialog. Baserat på årets granskning bedöms verksamhetsstyrningen sammantaget i allt väsentligt vara ändamålsenlig. Vi har konstaterat att det sker uppföljning vid delår och årets slut av utfallet för indikatorerna, men inte en analys av måluppfyllelsen för bolagets mål. Den ekonomiska styrningen och uppföljningen bedöms som endast delvis ändamålsenlig. Det har genomförts prognoser under året som har visat på ett negativt resultat och vid bokslutet redovisas ett inte obetydligt underskott. Styrelsen bedöms därmed inte fullt ut ha säkerställt att verksamheten håller sig inom satta ekonomiska ramar. WBI3U-HMRAT-X6OR6-QXZJI-JHQ63-7QNYO :yek tnemucod oenneP Den interna kontrollen bedöms endast delvis vara tillräcklig. Det framgår inte att styrelsen tagit del av genomförda kontrollmoment eller om det har vidtagits åtgärder med anledning av eventuella avvikelser. Vi bedömer sammantaget att bolagets verksamhet, med ovan undantag, har skötts på ett ändamålsenligt och delvis från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att bolagets interna kontroll behöver förstärkas. Avesta 2026-04-20 Maarit Hessling Andreas Olsson WBI3U-HMRAT-X6OR6-QXZJI-JHQ63-7QNYO :yek tnemucod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Jonas Andreas Olsson MAARIT HESSLING Undertecknare Undertecknare Serienummer: 3d7e899bae7bf7[…]3d65084a4e68b Serienummer: 6c296ffd14b611[…]b7cc4a66ad513 IP: 165.1.xxx.xxx IP: 85.231.xxx.xxx 2026-04-20 14:11:55 UTC 2026-04-22 07:13:30 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. WBI3U-HMRAT-X6OR6-QXZJI-JHQ63-7QNYO :lekcyntnemukod oenneP rsredovisning och Koncernredovisning f!r Gamla Byn AB 556285-2896 R kenskaps!ret 2025-01-01 - 2025-12-31 Inneh"llsf!rteckning F"rvaltningsber ttelse 3 Resultatr kning koncern 8 Balansr kning koncern 9 Kassafl"desanalys koncern 11 Resultatr kning 12 Balansr kning 13 Kassafl"desanalys 15 Noter 16 Gamla Byn AB 1 (33) Org.nr 556285-2896 VD har ordet #ret har varit h ndelserikt f"r Gamla Byn AB och dotterbolaget Avesta Industristad AB. I bolagens Aff rsplan har h!llbarhetsperspektiven identifierats som framg!ngsfaktorer och bolagen har fortsatt att ta nya kliv inom omr!det. Dels har Energiplanen f"r Gamla Byn AB uppdaterats d! Klimatinitiativet, som r en gemensam kraftsamling inom allm nnyttan med syfte att minska utsl ppen av v xthusgaser, har uppdaterat m!len. Dels har styrelsen fattat beslut om Avesta Industristads f"rsta Energiplan. Vidare har en ny fordonspolicy med m!ls ttning att helelektrifiera fordonsflottan tagits fram och fastighetsn ra insamling i kvarteret R!gen har iordningst llts. Bolagen har ocks! genomf"rt en medling i fj rrv rmen mnden med anledning av den prisutveckling som varit samt b"rjat se "ver alternativ f"r att minska bolagens fj rrv rmeberoende. Bolagen forts tter ocks! att ta ansvar n r det g ller social h!llbarhet och har under !ret bland annat arbetat aktivt med att skapa tryggare bostadsomr!den, erbjudit 9 ungdomar sommarjobb samt utvecklat dialogen med omsorgsf"rvaltningen. Det senare har bland annat resulterat i att det nu finns ett serviceboende LSS i kvarteret R!gen. I samband med att Gamla Byn AB firade 30 !r anordnades en mycket v lbes"kt familjedag p! Holmen. I samarbete med n!gra av de f"reningar som bolaget sponsrar kunde v!ra kunder, och andra Avestabor, bland annat ta del av aktiviteter s!som ponnyridning, orientering och fotboll. Vidare lottades det ut en gratis m!nadshyra och bolaget bj"d p! enklare f"rt ring. En tydlig trend r att fastighetsbranschen blir alltmer digitaliserad vilket inneb r att fastigheter, arbetss tt och processer blir alltmer digitala. F"r att bolagen ska vara fram!tlutade i den utvecklingen har det under !ret rekryterats en ny roll med en ny kompetens, en systemf"rvaltare. Ett flertal st"rre investeringsprojekt har ocks! genomf"rts; ombyggnation av #vestadalskolans skolg!rd, utbyte av v rmesystem samt ny ventilation och nytt tak p! Domarhagens gymnastikhall, ny fasad och nytt tak p! Hackspettsbacken i Horndal samt injustering av v rmesystemet och byte av radiatorer och stamventiler i kvarteret tj dern. N!gra fastighetsaff rer har ocks! genomf"rts d! bolaget dels har s!lt !tta l genheter i Krylbo, Stationsparken 5, dels f"rv rvat strategisk mark i centrala Avesta planlagd f"r bost der, J mtbo 4. #ret avslutades med att bolaget !tog sig att tv!ngsf"rvalta en centralt bel gen bostadsfastighet med fyra l genheter och tre lokaler i bottenplan. Det ekonomiska resultatet f"r Gamla Byn AB blev 12,8 mkr (6) och utf"rda reparations- och underh!llsarbeten uppgick till 61 tkr (68). F"r koncernen blev resultatet 12,8 tkr (5) och reparations- och underh!llskostnader blev 77 tkr (79). Koncernens investeringsverksamhet uppgick till 42 mkr (109). Kommande !r forts tter vi att arbeta aktivt med bolagens underh!llsplaner f"r att s kerst lla v rdet p! fastigheterna Avslutningsvis lever vi i en tid d r omv rlden f"r ndras i en snabb takt och vi beh"ver utveckla v!ra processer och arbetss tt f"r att fortsatt vara konkurrenskraftiga. Jag vill d rf"r rikta ett extra stort tack till alla medarbetare som r med p! denna sp nnande utvecklingsresa. Jag r stolt "ver att jag tillsammans med er f!r driva och utveckla Gamla Byn AB och Avesta Industristad AB. Linda Nilsson, VD Linda Nilsson, VD Gamla Byn AB 2 (33) Org.nr 556285-2896 Styrelsen och verkst llande direkt"ren f"r Gamla Byn AB avger f"ljande !rsredovisning och koncernredovisning f"r r kenskaps!ret 2025-01-01 - 2025-12-31. #rsredovisningen r uppr ttad i svenska kronor, SEK. Om inte annat s rskilt anges, redovisas alla belopp i tusentals kronor (Tkr). Uppgifter inom parentes avser f"reg!ende !r. F!rvaltningsber#ttelse Information om verksamheten Bolaget bedriver fastighetsf"rvaltning av egna bost der och lokaler i Avesta kommun. L genhetsbest!ndet uppg!r till 1 086 l genheter med en sammanlagd yta av ca 73 341 m$. Lokalbest!ndet uppg!r till ca 130 588 m$ och best!r fr mst av kommunala verksamhetslokaler s!som skolor, f"rskolor, s rskilda boenden och kontor. Gamla Byn AB:s hel gda dotterbolag Avesta Industristad AB, org. nr 5562852904, innehar ett lokalbest!nd som uppg!r till ca 98 100 m$. I huvudsak best!r best!ndet av industrilokaler med varierande status men ven kontor, lager, restaurang- och caf%lokaler. Bolaget har till f"rem!l f"r sin verksamhet att inom Avesta kommun k"pa, s lja, ga, bebygga, utveckla, hyra ut och f"rvalta fastigheter med bost der, lokaler och d rtill h"rande kollektiva anl ggningar. Bolaget ska i sin verksamhet ta h nsyn till de gardirektiv som fastst lls f"r bolaget. Bolaget ska vara kommunkoncernens gemensamma fastighetsf"rvaltare, exklusive Avesta Vatten och Avfall AB:s best!nd. Verksamheten ska med optimalt resursutnyttjande fr mja bostadsf"rs"rjningen i Avesta kommun och erbjuda hyresg sterna m"jlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. Fler"rs!versikt (Tkr) Koncernen 2025 2024 2023 2022 2021 Summa Int kter 339 183 327 352 316 248 282 056 275 551 Redovisat resultat 12 838 5 367 28 670 13 475 13 967 Balansomslutning 1 688 896 1 637 009 1 638 576 1 612 930 1 576 473 Antal anst llda 32 32 33 33 34 Soliditet 24 24 24 23 23 Direktavkastning p! tot kap % 5,6 6,7 6,4 5,2 6,1 Moderbolaget 2025 2024 2023 2022 2021 Redovisat resultat 12 780 5 988 16 151 11 273 8 677 Summa int kter 289 538 280 310 266 285 239 377 231 121 Balansomslutning 1 489 490 1 437 252 1 451 583 1 437 601 1 417 112 Antal anst llda 32 32 33 33 34 Soliditet 24 24 24 24 23 R ntet ckningsgrad 342 242 331 365 408 Bel!ningsgrad 70 73 72 73 74 Direktavkastning tot kap % 7 6 6 5 5 Antal l genheter 1 086 1 093 1 093 1 099 1 028 Area l genheter 73 341 73 332 73 332 73 388 68 511 Area lokaler 130 588 130 588 130 588 128 868 128 270 Area lokaler 130 588 130 588 130 588 128 868 128 270 Gamla Byn AB 3 (33) Org.nr 556285-2896 Area totalt 203 929 203 920 203 920 202 256 196 781 Bruttohyresint kter kr/m$ 1 424 1 381 1 286 1 196 1 158 Hyresbortfall kr/m$ 34 29 23 23 20 Nettohyresint kter kr/m$ 1 391 1 352 1 263 1 173 1 138 Driftnetto kr/m$ 466 367 426 328 386 V rme kr/m$ 157 170 142 121 128 El kr/m$ 90 89 93 79 85 Vatten kr/m$ 28 29 29 24 22 Fastighetsunderh!ll kr/m$ 301 335 197 229 177 F"r definitioner av nyckeltal, se not 32 $garf!rh"llanden Gamla Byn AB, gs till 100 % av Avesta kommun. F"retaget har sitt s te i Avesta. V#sentliga h#ndelser under r#kenskaps"ret Gamla Byn AB har genomf"rt ett flertal st"rre investeringsprojekt under !ret; Ombyggnation av #vestadalskolans skolg!rd, utbyte av v rmesystem samt ny ventilation och nytt tak p! Domarhagens gymnastikhall, ny fasad och nytt tak p! Hackspettsbacken i Horndal samt injustering av v rmesystemet och byte av radiatorer och stamventiler i kvarteret Tj dern. I dotterbolaget har f"ljande st"rre investeringsprojekt p!b"rjats; ombyggnation av byggnad 300 i Koppardalen, projektering inf"r renovering av en kanal i Koppardalen samt projektering avseende tillbyggnad p! en fastighet i K llhagens Industriomr!de. N!gra fastighetsaff rer har ocks! genomf"rts d! Gamla Byn AB dels har s!lt !tta l genheter i Krylbo, Stationsparken 5, dels f"rv rvat strategisk mark i centrala Avesta planlagd f"r bost der, J mtbo 4. #ret avslutades med att bolaget !tog sig att tv!ngsf"rvalta en centralt bel gen bostadsfastighet med fyra l genheter och tre lokaler i bottenplan. Bolagen har ocks! genomf"rt en medling i fj rrv rmen mnden med anledning av den prisutveckling som varit. Den medlingen resulterade inte i mer n att dialogen mellan bolagen och fj rrv rmebolaget ska utvecklas och ske kontinuerligt under !ret. Avslutningsvis har bolaget tr ffat en "verenskommelse med Hyresg stf"reningen om en h"jning av l genhetshyrorna med 3,5 % fr!n den 1 januari 2026. Detta r en l gre h"jning n f"reg!ende !r men en relativt h"g h"jning i j mf"relse med !ren f"re det och det r ett resultat av att bolaget har k nda kostnads"kningar bland annat avseende energi och r ntor. F!rv#ntad framtida utveckling samt v#sentliga risker och os#kerhetsfaktorer Bostadsmarknaden i Avesta r utmanande d! det i dag finns ett "verskott av hyresl genheter p! marknaden. Flera bostadsbolag arbetar d rf"r aktivt med att erbjuda olika typer av hyresrabatter f"r att attrahera nya kunder. &ven Gamla Byn AB har en hyresrabatt f"r ungdomar. N r det g ller bolagets vakansgrad s! har antalet vakanta l genheter "kat de senaste tre !ren, dock fr!n en v ldigt l!g vakansniv!, och ligger nu p! runt 4 %. Under m!nga !r har antalet inv!nare i Avesta minskat men !r 2025 ser n!got b ttre ut n f"reg!ende !r ven om befolkningen fortfarande minskar. Bygglovet f"r byggnation av datacenter i Horndal, som vi v ntat p! i m!nga !r, r nu inl mnat varf"r vi ser positivt p! framtiden d! vi bed"mer att det vi v ntat p! i m!nga !r, r nu inl mnat varf"r vi ser positivt p! framtiden d! vi bed"mer att det Gamla Byn AB 4 (33) Org.nr 556285-2896 inneb r en "kad efterfr!gan p! bost der och andra lokaler. Gamla Byn AB har under !ret p!b"rjat planeringen inf"r kommande stamrenoveringsprojekt som det finns ett behov av att genomf"ra i flera av bolagets bostadsomr!den. Det r stora kostsamma, men n"dv ndiga, projekt som kommer att p!g! under flera !r fram"ver. Vidare har ett arbete med att se "ver alternativ till fj rrv rme p!b"rjats d! energikostnaderna r utmanande f"r bolaget. Avesta Industristads fastighetsbest!nd r av varierande kvalitet och behovet av underh!ll r stort vilket skapar framtida ekonomiska utmaningar. De byggnader som finns inom omr!det klassat som riksintresse f"r kulturmilj" r extra kostsamma att utveckla och underh!lla. Vakansgraden r utmanande och den har under !ret varierat mellan 6-9 % och landade vid !rets slut p! 8 % (6 %). Flera nya hyreskontrakt har tecknats. Bolaget r exponerat f"r r nterisker, risker f"r kreditf"rluster samt risker f"r fastighetsskador. Dessa risker hanteras genom efterlevnad av kommunens finanspolicy, systematisk kreditbed"mning samt fullv rdesf"rs kring av fastighetsbest!ndet. Bolaget arbetar ocks! med att se "ver rutiner avseende f"rebyggande underh!ll samt att ta fram nya rutiner f"r hur extremv der ska hanteras. Tillst"nds- eller anm#lningspliktig verksamhet enligt milj!balken Bolagen bedriver inte verksamhet som r tillst!nds- eller anm lningspliktig enligt milj"balken eller som i "vrigt har speciell p!verkan p! milj"n. D remot har bolaget som gare av fastigheter, d r m!ng!rig industriell verksamhet bedrivits efterl mnat sina sp!r. Bolaget har ansvar f"r att f"r ndringsarbeten p! fastigheterna utf"rs s! att den yttre milj"n p!verkas s! lite som m"jligt. Detta g"rs genom n ra samarbete med ber"rda myndigheter enligt g llande lagar och anvisningar. H"llbarhetsupplysningar Fr!gor kring h!llbarhet och klimat r viktigare n n!gonsin och under !ret har bolagen bland annat arbetat aktivt med Energiplanen, Energistrategin samt Energibokslutet. Investeringar i energieffektiviserande !tg rder, energihandlingsplaner, ny fordonspolicy samt fastighetsn ra insamling i kvarteret R!gen r n!gra konkreta aktiviteter som har genomf"rts. Energiplanen har ocks! uppdaterats d! Klimatinitiativet, som r en gemensam kraftsamling inom allm nnyttan med syfte att minska utsl ppen av v xthusgaser, har uppdaterat m!len. Styrelsen har ocks! beslutat om Avesta Industristads f"rsta Energiplan. Arbetet med social h!llbarhet r ocks! viktigt och flera aktiviteter genomf"rts f"r att skapa tryggare bostadsomr!den samt m"jligg"ra boinflytande. Bolagets har ocks! utvecklat samarbetet med omsorgsf"rvaltningen, bland annat genom Bostad F"rst och nya servicebostaden LSS p! R!gen. Gamla Byn AB 5 (33) Org.nr 556285-2896 F!r#ndringar i eget kapital Balanserat Aktie- Reserver resultat Totalt Koncernen kapital inkl. "rets resultat Belopp vid !rets ing!ng 236 000 7 250 141 486 384 736 #rets resultat 12 838 12 838 Belopp vid "rets utg"ng 236 000 7 250 154 324 397 574 Aktie- Reserv- Balanserat rets Totalt Moderbolaget kapital fond resultat resultat Belopp vid !rets ing!ng 236 000 6 600 89 746 5 932 338 278 Disposition enligt beslut av !rsst mman: Balanseras i ny r kning 5 932 -5 932 0 #rets resultat 12 780 12 780 Belopp vid "rets utg"ng 236 000 6 600 95 678 12 780 351 058 F!rslag till vinstdisposition Styrelsen f"resl!r att till f"rfogande st!ende vinstmedel (kronor): balanserad vinst 95 677 666 !rets vinst 12 779 863 108 457 529 disponeras s! att till aktie gare utdelas (2,119 kronor per aktie) 5 000 000 i ny r kning "verf"res 103 457 529 108 457 529 Styrelsen f"resl!s bemyndigas att besluta om tidpunkt d! utdelningen skall betalas. Den f"reslagna utdelning reducerar bolagets egna kapital fr!n 356 mkr till 351 mkr. Bolagets soliditet uppg!r efter utdelningen till 23,2%. Styrelsen anser att f"rslaget r f"renligt med f"rsiktighetsregeln i 17 kap. 3 ' aktiebolagslagen enligt f"ljande redog"relse: Styrelsens uppfattning r att vinstutdelningen r f"rsvarlig med h nsyn till de krav verksamhetens art, omfattning och risk st ller p! storleken p! det egna kapitalet, bolagets konsolideringsbehov, likviditet och st llning i "vrigt. Koncernens och moderbolagets resultat och st llning i "vrigt framg!r av efterf"ljande resultat- och balansr kningar samt kassafl"desanalyser med noter. balansr kningar samt kassafl"desanalyser med noter. Gamla Byn AB 6 (33) Org.nr 556285-2896 Koncernens Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Resultatr#kning Tkr Nettooms ttning 5, 6 336 516 325 406 (vriga r"relseint kter 2 666 1 947 339 183 327 353 R!relsens kostnader Fastighetskostnader 7 -187 383 -193 896 (vriga externa kostnader 8 -11 164 -11 241 Personalkostnader 9 -28 322 -30 897 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anl ggningstillg!ngar -68 384 -51 761 -295 254 -287 795 R!relseresultat 43 929 39 558 Resultat fr"n finansiella poster (vriga r nteint kter och liknande resultatposter 10 711 1 374 R ntekostnader och liknande resultatposter 11 -31 802 -35 622 -31 091 -34 247 Resultat efter finansiella poster 12 838 5 311 Resultat f!re skatt 12 838 5 311 Skatt p! !rets resultat 12 0 0 rets resultat 12 838 5 311 Gamla Byn AB 7 (33) Org.nr 556285-2896 Koncernens Not 2025-12-31 2024-12-31 Balansr#kning Tkr TILLG NGAR Anl#ggningstillg"ngar Materiella anl ggningstillg!ngar Byggnader 13 1 513 409 1 530 567 Mark 14 48 717 48 153 Markanl ggning 15 18 563 14 151 Inventarier, verktyg och installationer 16 4 395 3 576 P!g!ende nyanl ggningar och f"rskott avseende materiella anl ggningstillg!ngar 17 10 743 25 814 1 595 827 1 622 260 Finansiella anl ggningstillg!ngar Andra l!ngfristiga fordringar 18 612 668 612 668 Summa anl#ggningstillg"ngar 1 596 438 1 622 928 Oms#ttningstillg"ngar Varulager m m R!varor och f"rn"denheter 135 135 135 135 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 2 430 1 004 Aktuella skattefordringar 84 0 (vriga fordringar 4 983 5 380 F"rutbetalda kostnader och upplupna int kter 19 3 971 3 423 11 467 9 807 Kassa och bank 80 856 2 382 Summa oms#ttningstillg"ngar 92 458 12 325 SUMMA TILLG NGAR 1 688 896 1 635 253 Gamla Byn AB 8 (33) Org.nr 556285-2896 Koncernens Not 2025-12-31 2024-12-31 Balansr#kning Tkr EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital h#nf!rligt till moderf!retagets aktie#gare Aktiekapital 236 000 236 000 Reserver 7 250 7 250 Annat eget kapital inklusive !rets resultat 154 324 141 486 Eget kapital h#nf!rligt till moderf!retagets aktie#gare 397 574 384 736 Summa eget kapital 397 574 384 736 Avs#ttningar 20 Avs ttningar f"r pensioner och liknande f"rpliktelser 1 533 1 495 1 533 1 495 L"ngfristiga skulder Skulder till Avesta kommun 21 781 440 769 600 781 440 769 600 Kortfristiga skulder Checkr kningskredit 22 0 11 890 Skulder till Avesta kommun 402 560 414 400 Leverant"rsskulder 24 625 39 068 Aktuella skatteskulder 0 330 (vriga skulder 923 3 951 Upplupna kostnader och f"rutbetalda int kter 23 80 242 9 783 508 350 479 422 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 688 897 1 635 253 Gamla Byn AB 9 (33) Org.nr 556285-2896 Koncernens Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Kassafl!desanalys Tkr Den l!pande verksamheten Resultat efter finansiella poster 12 838 5 310 Justeringar f"r poster som inte ing!r i kassafl"det m.m 24 66 430 51 857 Kassafl!de fr"n den l!pande verksamheten f!re f!r#ndringar av r!relsekapital 78 854 57 460 Kassafl!de fr"n f!r#ndringar i r!relsekapital F"r ndring kundfordringar -1 426 -391 F"r ndring av kortfristiga fordringar -235 -2 742 F"r ndring leverant"rsskulder -14 444 -4 084 F"r ndring av kortfristiga skulder 67 102 -2 830 Kassafl!de fr"n den l!pande verksamheten 129 851 47 413 Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anl ggningstillg!ngar -42 433 -109 571 F"rs ljning av materiella anl ggningstillg!ngar 2 944 0 Kassafl!de fr"n investeringsverksamheten -39 489 -109 571 Finansieringsverksamheten Utbetald utdelning 0 -14 000 Kassafl!de fr"n finansieringsverksamheten 0 -14 000 rets kassafl!de 90 362 -76 158 Likvida medel vid "rets b!rjan Likvida medel vid !rets b"rjan -9 506 66 652 Likvida medel vid "rets slut 25 80 856 -9 506 Gamla Byn AB 10 (33) Org.nr 556285-2896 Moderbolagets Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Resultatr#kning Tkr R!relsens int#kter 5 Hyresint kter 6 284 722 276 604 (vriga r"relseint kter 4 816 3 705 289 538 280 309 R!relsens kostnader Fastighetskostnader 7 -153 052 -162 016 (vriga externa kostnader 8 -13 162 -12 565 Personalkostnader 9 -28 321 -30 910 Av- och nedskrivningar av materiella anl ggningstillg!ngar -54 897 -38 617 -249 432 -244 108 R!relseresultat 26 40 106 36 201 Resultat fr"n finansiella poster R nteint kter och liknande resultatposter 10 682 1 142 R ntekostnader och liknande resultatposter 11 -28 008 -31 411 -27 326 -30 269 Resultat efter finansiella poster 12 780 5 932 Resultat f!re skatt 12 780 5 932 Skatt p! !rets resultat 12 0 0 rets resultat 12 780 5 932 Gamla Byn AB 11 (33) Org.nr 556285-2896 Moderbolagets Not 2025-12-31 2024-12-31 Balansr#kning Tkr TILLG NGAR Anl#ggningstillg"ngar Materiella anl ggningstillg!ngar Byggnader 13 1 225 062 1 236 332 Mark 14 40 128 39 563 Markanl ggning 15 15 546 10 550 Inventarier 16 2 617 2 146 P!g!ende nyanl ggningar 17 6 546 25 165 1 289 898 1 313 755 Finansiella anl ggningstillg!ngar Andelar i koncernf"retag 27, 28 113 000 113 000 Andra l!ngfristiga fordringar 18 612 668 113 612 113 668 Summa anl#ggningstillg"ngar 1 403 510 1 427 424 Oms#ttningstillg"ngar Varulager m m R!varor och f"rn"denheter 135 135 135 135 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 057 859 Aktuella skattefordringar 262 0 (vriga kortfristiga fordringar 3 676 3 468 F"rutbetalda kostnader och upplupna int kter 19 3 393 2 984 8 387 7 311 Kassa och bank 22 77 458 2 382 Summa oms#ttningstillg"ngar 85 980 9 827 SUMMA TILLG NGAR 1 489 490 1 437 250 Gamla Byn AB 12 (33) Org.nr 556285-2896 Moderbolagets Not 2025-12-31 2024-12-31 Balansr#kning Tkr EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 29 236 000 236 000 Reservfond 6 600 6 600 242 600 242 600 Fritt eget kapital Balanserad vinst eller f"rlust 95 678 89 746 #rets resultat 30 12 780 5 932 108 458 95 678 Summa eget kapital 351 058 338 278 Avs#ttningar 20 (vriga avs ttningar f"r pensioner och liknande f"rpliktelser 1 533 1 495 Summa avs#ttningar 1 533 1 495 L"ngfristiga skulder Skulder till Avesta kommun 21 691 020 680 550 Summa l"ngfristiga skulder 691 020 680 550 Kortfristiga skulder Skulder till Avesta kommun 21 355 980 366 450 Leverant"rsskulder 18 131 31 330 Skulder till koncernf"retag 0 10 000 Skatteskulder 0 291 (vriga kortfristiga skulder 923 935 Upplupna kostnader och f"rutbetalda int kter 23 70 844 7 922 Summa kortfristiga skulder 445 879 416 928 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 489 490 1 437 250 Gamla Byn AB 13 (33) Org.nr 556285-2896 Moderbolagets Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Kassafl!desanalys Tkr Den l!pande verksamheten Resultat efter finansiella poster 12 780 5 932 Justeringar f"r poster som inte ing!r i kassafl"det 24 53 100 38 714 Betald skatt -553 378 Kassafl!de fr"n den l!pande verksamheten f!re f!r#ndring av r!relsekapital 65 327 45 024 Kassafl!de fr"n f!r#ndring av r!relsekapitalet F"r ndring av kundfordringar -198 -358 F"r ndring av kortfristiga fordringar -908 -2 027 F"r ndring av leverant"rsskulder -13 198 -2 268 F"r ndring av kortfristiga skulder 52 649 -4 382 Kassafl!de fr"n den l!pande verksamheten 103 672 35 989 Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anl ggningstillg!ngar -31 540 -68 942 F"rs ljning av materiella anl ggningstillg!ngar 2 944 0 Kassafl!de fr"n investeringsverksamheten -28 596 -68 942 Finansieringsverksamheten Utbetald utdelning 0 -14 000 Kassafl!de fr"n finansieringsverksamheten 0 -14 000 rets kassafl!de 75 076 -46 953 Likvida medel vid "rets b!rjan Likvida medel vid !rets b"rjan 2 382 49 336 Likvida medel vid "rets slut 25 77 458 2 383 Gamla Byn AB 14 (33) Org.nr 556285-2896 Noter Tkr Not 1 Redovisnings- och v#rderingsprinciper Allm#nna upplysningar #rsredovisningen och koncernredovisningen r uppr ttad i enlighet med !rsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 #rsredovisning och koncernredovisning (K3). Redovisningsprinciperna r of"r ndrade j mf"rt med f"reg!ende !r. Moderf"retaget och koncernen till mpar samma redovisningsprinciper om inte annat framg!r nedan. Tillg!ngar, avs ttningar och skulder har v rderats till anskaffningsv rden om inget annat anges nedan. Int#ktsredovisning Int ker redovisas d! det r troligt att ekonomiska f"rdelar kommer f"retaget tillgodo och att int kterna kan fastst llas p! ett tillf"rlitligt s tt. F"retagets int ker ut"r i allt v sentlighet av hyresint ker. Hyresint kter fr!n f"rvaltningsfastigheter int ktsredovisas i resultatr kningen linj rt "ver hyresperioden. F"rskottsbetalda hyror redovisas som f"rutbetalda int kter. Eventuella hyresrabatter periodiseras linj rt "ver hyresperioden ven om betalning inte sker p! samma s tt. Bolagets hyresin kter betraktas som operationell leasingavtal. Skatter Skatt p! !rets resultat i resultatr kningen best!r av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt r inkomstskatt f"r innevarande r kenskaps!r som avser !rets skattepliktiga resultat och den del av tidigare r kenskaps!rs inkomstskatt som nnu inte har redovisats. Uppskjuten skatt r inkomstskatt f"r skattepliktigt resultat avseende framtida r kenskaps!r till f"ljd av tidigare transaktioner eller h ndelser. Uppskjuten skatteskuld redovisas f"r alla skattepliktiga tempor ra skillnader. Uppskjuten skattefordran redovisas f"r avdragsgilla tempor ra skillnader och f"r m"jligheten att i framtiden anv nda skattem ssiga underskottsavdrag. V rderingen baseras p! hur det redovisade v rdet f"r motsvarande tillg!ng eller skuld f"rv ntas !tervinnas respektive regleras. Beloppen baseras p! de skattesatser och skatteregler som r beslutade f"re balansdagen och har inte nuv rdesber knats. Uppskjutna skattefordringar har v rderats till h"gst det belopp som sannolikt kommer att !tervinnas baserat p! innevarande och framtida skattepliktiga resultat. V rderingen ompr"vas varje balansdag utifr!n en tre- till en fem!rs prognos. Vi bed"mer att det inte f"religger n!gon m"jlighet att i n rtiden nyttja det skattem ssiga underskottsavdraget som vid deklarationen f"r inkomstskatte!ret 2024 uppgick till 672 657 353 kronor. Finansiella tillg"ngar och skulder Finansiella tillg!ngar och skulder redovisas i enlighet med kapitel 11 (Finansiella instrument v rderade utifr!n anskaffningsv rdet) i BFNAR 2012:1. Avs#ttningar En avs ttning redovisas i balansr kningen n r f"retaget har en legal eller informell f"rpliktelse till f"ljd av en intr ffad h ndelse och det r sannolikt att ett utfl"de av resurser kr vs f"r att reglera f"ljd av en intr ffad h ndelse och det r sannolikt att ett utfl"de av resurser kr vs f"r att reglera Gamla Byn AB 15 (33) Org.nr 556285-2896 f"rpliktelsen och en tillf"rlitlig uppskattning av beloppet kan g"ras. Vid f"rsta redovisningstillf llet v rderas avs ttningar till den b sta uppskattningen av det belopp som kommer att kr vas f"r att reglera f"rpliktelsen p! balansdagen. Avs ttningarna ompr"vas varje balansdag. Eventualf!rpliktelser En eventualf"rpliktelse r: - En m"jlig f"rpliktelse som till f"ljd av intr ffande h ndelser och vars f"rekomst endast kommer att bekr ftas av en eller flera os kra framtida h ndelser, som inte helt ligger inom f"retagets kontroll, intr ffas eller uteblir, eller - En befintlig f"rpliktelse till f"ljd av intr ffande h ndelser, men som inte redovisas som skuld eller avs ttning eftersom det r sannolikt att ett utfl"de av resurser kommer att kr vas f"r att reglera f"rpliktelsen eller f"rpliktelsens storlek inte kan ber knas med tillr cklig tillf"rlitlighet. Eventualf"rpliktelser r en sammanfattande beteckning f"r s!dana garantier, ekonomiska !taganden och eventuella f"rpliktelser som inte tas upp i balansr kningen. Koncernredovisning Konsolideringsmetod Koncernredovisningen har uppr ttats enligt f"rv rvsmetoden. Detta inneb r att f"rv rvade verksamheters identifierbara tillg!ngar och skulder redovisas till marknadsv rde enligt uppr ttad f"rv rvsanalys. (verstiger verksamhetens anskaffningsv rde det ber knade marknadsv rdet av de f"rv ntade nettotillg!ngarna enligt f"rv rvsanalysen redovisas skillnaden som goodwill. Dotterf"retag Koncernredovisningen omfattar, f"rutom moderf"retaget, samtliga f"retag i vilka moderf"retaget direkt eller indirekt har mer n 50 % av r"stetalet eller p! annat s tt innehar det best mmande inflytandet och d rmed har en r tt att utforma f"retagets finansiella och operativa strategier i syfte att erh!lla ekonomiska f"rdelar. Transaktioner mellan koncernf"retag Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan koncernf"retag liksom orealiserade vinster elimineras i sin helhet. Orealiserade f"rluster elimineras ocks! s!vida inte transaktionen motsvarar ett nedskrivningsbehov. F"r ndring av internvinst under r kenskaps!ret har elimineras i koncernresultatr kningen. Materiella anl#ggningstillg"ngar Materiella anl ggningstillg!ngar redovisas till anskaffningsv rde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsv rdet ing!r f"rutom ink"pspriset ven utgifter som r direkt h nf"rliga till f"rv rvet. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter som uppfyller tillg!ngskriteriet r knas in i tillg!ngens redovisade v rde. Utgifter f"r l"pande underh!ll och reparationer redovisas som kostnader n r de uppkommer. F"r vissa av de materiella anl ggningstillg!ngarna [byggnader] har skillnaden i f"rbrukningen av betydande komponenter bed"mts vara v sentlig. Dessa tillg!ngar har d rf"r delats upp i komponenter vilka skrivs av separat. Avskrivning sker linj rt "ver tillg!ngens ber knade nyttjandeperiod eftersom det !terspeglar den f"rv ntade f"rbrukningen av tillg!ngens framtida ekonomiska f"rdelar. Avskrivningen redovisas f"rv ntade f"rbrukningen av tillg!ngens framtida ekonomiska f"rdelar. Avskrivningen redovisas Gamla Byn AB 16 (33) Org.nr 556285-2896 som kostnad i resultatr kningen. F"ljande avskrivningsprocent till mpas: Byggnader 20-100 !r Markanl ggningar 10 !r Maskiner och andra tekniska anl ggningar 5-15 !r Inventarier, verktyg och installationer 5-10 !r Komponentindelning Byggnaderna best!r av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen r byggnader och mark. Ingen avskrivning sker p! komponenten mark vars nyttjandeperiod bed"ms som obegr nsad. Byggnaderna best!r av flera komponenter vars nyttjandeperiod varierar. F"ljande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund f"r avskrivningen p! byggnader: Stomme 100!r Fasad 30-80 !r Tak 30-50 !r V rme/VA och elledningar 50 !r Ventilation 40 !r K"ksinredningar 30 !r Badrum 30 !r Omkl dningsrum, badrum 30 !r F"nster och d"rrar 50 !r Hiss 40 !r Hyresg stanpassning 25 !r Ytskick 25-50 !r Fuktskydd 50 !r Solceller 30 !r Nedskrivning Vid varje balansdag bed"ms om det finns n!gon indikation p! att en tillg!ngs v rde r l gre n dess redovisade v rde. Om en s!dan indikation finns, ber knas tillg!ngens !tervinningsv rde. #tervinningsv rdet r det h"gsta av verkligt v rde med avdrag f"r f"rs ljningskostnader och nyttjandev rde. Vid ber kning av nyttjandev rdet ber knas nuv rdet av de framtida kassafl"den som tillg!ngen v ntas ge upphov till i den l"pande verksamheten samt n r den avyttras eller utrangeras. En tidigare nedskrivning !terf"rs endast om de sk l som l!g till grund f"r ber kningen av !tervinningsv rdet vid den senaste nedskrivningen har f"r ndrats. Leasing Leastagare Samtliga leasingavtal har klassificerats som operationella leasingavtal. Operationella leasingavtal Leasingavtal d#r f!retaget #r leastagare Leasingavgifterna enligt operationella leasingavtal, inklusive f"rsta f"rh"jd hyra men exklusive utgifter f"r tj nster som f"rs kring och underh!ll, redovisas som kostnad linj rt "ver leasingperioden. Gamla Byn AB 17 (33) Org.nr 556285-2896 Leasingavtal d#r f!retaget #r leasgivare Leasingavgifterna enligt operationella leasingavtal, inklusive f"rsta f"rh"jd hyra men exklusive utgifter f"r tj nster som f"rs kring och underh!ll, redovisas som int kt linj rt "ver leasingperioden. Inom koncernen finns enbart operationella leasingavtal. Varulager Varulagret har v rderats till det l gsta av dess anskaffningsv rde och dess nettof"rs ljningsv rde p! balansdagen. Med nettof"rs ljningsv rde avses varornas ber knade f"rs ljningspris minskat med f"rs ljningskostnader. Den valda v rderingsmetoden inneb r att inkurans i varulagret har beaktats. Ers#ttningar till anst#llda Ers ttningar till anst llda avser alla former av ers ttningar som f"retaget l mnar till de anst llda. Kortfristiga ers ttningar utg"rs av bland annat l"ner, betald semester, betald fr!nvaro och ers ttning efter avslutad anst llning (pension). Kortfristiga ers ttningar redovisas som kostnad och en skuld d! det finns en legal eller informell f"rpliktelse att betala ut en ers ttning till f"ljd av en tidigare h ndelse och en tillf"rlitlig uppskattning av beloppet kan g"ras. Ers ttningar vid upps gningar, i den omfattning ers ttningen inte ger f"retaget n!gra framtida ekonomiska f"rdelar, redovisas endast som en skuld och en kostnad n r f"retaget har en legal eller informell f"rpliktelse att antingen a) avsluta en anst llds eller en grupp av anst lldas anst llning f"re den normala tidpunkten f"r anst llningens upph"rande, eller b) l mna ers ttningar vid upps gning genom erbjudande f"r att uppmuntra frivillig avg!ng. Ers ttningar vid upps gningar redovisas endast n r f"retaget har en detaljerad plan f"r upps gningen och inte har n!gon realistisk m"jlighet att annullera planen. Ers ttningar till anst llda efter avslutad anst llning I f"retaget finns endast avgiftsbest mda pensionsplaner. Som avgiftsbest mda planer klassificeras planer d r fastst llda avgifter betalas och det inte finns f"rpliktelser att betala n!got ytterligare, ut"ver dessa avgifter. Utgifter f"r avgiftsbest mda planer redovisas som en kostnad under den period de anst llda utf"r de tj nster som ligger till grund f"r f"rpliktelsen. Offentliga bidrag Bidrag fr!n staten redovisas till verkligt v rde n r det r rimligt och s kert att bidraget kommer att erh!llas och f"retaget kommer uppfylla de villkor som r f"rknippade med bidraget. Bidrag avsedda att t cka investeringar i materiella eller immateriella anl ggningstillg!ngar reducerar tillg!ngarnas anskaffningsv rden och d rmed det avskrivningsbara beloppet. Koncernbidrag Erh!llna och l mnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner. Gamla Byn AB 18 (33) Org.nr 556285-2896 Not 2 Koncernuppgifter Koncernen Gamla Byn AB och Avesta Industristad AB gs till 100 procent av Avesta kommun. Kommunen ut"var d rmed ett best mmande inflytande "ver bolagen. Gamla Byn AB r moderbolag i en koncern med det hel gda dotterbolaget Avesta Industristad AB, org nr 556285-2904 med s te i Avesta kommun och vars verksamhet r att ga och f"rvalta kommersiella fastigheter i Avesta kommun. Moderf"retag i den minsta koncern d r f"retaget ing!r och som uppr ttar koncernredovisning r Gamla Byn AB med organisationsnummer 556285-2896 med s te i Avesta. Moderf"retag i den st"rsta koncern d r f"retaget ing!r och som uppr ttar koncernredovisning r Avesta Kommun med organisationsnummer 212000-2262 med s te i Avesta. Not 3 Uppskattningar och bed!mningar Moderbolaget och Koncernen Gamla Byn AB g"r uppskattningar och bed"mningar om framtiden. De uppskattningar och antaganden som inneb r en betydande risk f"r v sentliga justeringar i redovisade v rden f"r tillg!ngar och skulder under kommande !r behandlas i huvuddrag nedan. Uppskattningar och bed"mningar baseras p! historisk erfarenhet och andra faktorer som under r!dande f"rh!llanden anses vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och bed"mningar anv nds sedan f"r att fastst lla redovisade v rden p! tillg!ngar och skulder. Det slutgiltiga utfallet av uppskattningar och bed"mningar kan komma att avvika fr!n nuvarande uppskattningar och bed"mningar. Effekten av ndringar i dessa redovisas i resultatr kningen under det r kenskaps!r som ndringen g"rs. Uppskattningar och bed"mningar ses "ver !rligen. Byggnader och mark Uppskattningar och bed"mningar har skett i samband med v rderingen av bolagets fastighetsbest!nd, utifr!n ett ber knat driftsnetto i relation till ett antaget avkastningskrav. Se mer i not 12. Inga "vriga v sentliga uppskattningar och bed"mningar har skett i !rets bokslut. Not 4 V#sentliga h#ndelser efter r#kenskaps"rets slut Koncernen Moderbolaget Bygglovet f"r byggnation av datacenter i Horndal, som vi v ntat p! i m!nga !r, r nu inl mnat varf"r vi ser positivt p! framtiden d! vi bed"mer att det inneb r en "kad efterfr!gan p! bost der och andra lokaler. Gamla Byn AB 19 (33) Org.nr 556285-2896 Not 5 Nettooms#ttningens f!rdelning Koncernen 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 I nettooms#ttning ing"r Hyresint kter bost der 90 442 86 694 Hyresint kter lokaler 241 726 234 898 Hyresint kter garage o p-platser 2 595 2 451 Hyresrabatter -297 -209 (virga debiteringar och ers ttningar 2 050 1 572 336 516 325 406 Moderbolaget 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 I hyresint#kter ing"r Hyresint kter bost der 90 442 86 694 Hyresint kter lokaler 190 836 186 724 Hyresint kter garage o p-platser 2 595 2 450 Hyresrabatt -297 -209 (vriga debiteringar och ers ttningar 1 145 945 284 721 276 604 Not 6 Leasing Koncernen I koncernens redovisning utg"rs den operationella leasingen (uthyrningen) i allt v sentligt av uthyrda fastigheter / lokaler. Framtida leasingavgifter, f"r icke upps gningsbara leasingavtal, f"rfaller till betalning enligt f"ljande: 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Inom ett !r 240 460 236 021 Senare n ett !r men inom fem !r 412 414 477 981 Senare n fem !r 351 502 282 709 1 004 376 996 711 Moderbolaget I bolagets redovisning utg"rs den operationella leasingen (uthyrningen) i allt v sentligt av uthyrda fastigheter / lokaler. Framtida leasingavgifter, f"r icke upps gningsbara leasingavtal, f"rfaller till betalning enligt f"ljande: f"ljande: Gamla Byn AB 20 (33) Org.nr 556285-2896 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Inom ett !r 191 927 186 765 Senare n ett !r men inom fem !r 335 285 404 152 Senare n fem !r 347 265 274 681 874 477 865 598 Not 7 Fastighetskostnader Koncernen 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Fastighetssk"tsel 35 266 37 914 Reparation och underh!ll 69 873 70 673 Taxebunda kostnader 73 359 77 068 (vriga fastighetskostnader 8 885 8 241 187 383 193 896 Moderbolaget 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Fastighetssk"tsel 24 381 24 485 Reparation och underh!ll 61 366 68 243 Taxebundna kostnader 60 464 62 891 (vriga fastighetskostnader 6 841 6 397 153 052 162 016 Not 8 Arvode till revisorer Koncernen 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Azets Revison och R"dgivning AB Revisionsuppdrag 206 0 206 0 KPMG Revisionsuppdrag 181 193 Lekmannarevision 40 181 233 Moderbolaget 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Azets Revison och R"dgivning AB Revisionsuppdrag 139 0 139 0 139 0 Gamla Byn AB 21 (33) Org.nr 556285-2896 KPMG Revisionsuppdrag 127 128 Lekmannarevision 0 20 127 148 Not 9 Anst#llda och personalkostnader Moderbolaget och Koncernen 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Medelantalet anst#llda Kvinnor 12 12 M n 20 20 32 32 L!ner och andra ers#ttningar Styrelse och verkst llande direkt"r 1 704 1 795 (vriga anst llda 17 297 16 803 19 001 18 598 Sociala kostnader Pensionskostnader f"r styrelse och verkst llande direkt"r 469 Pensionskostnader f"r "vriga anst llda 1 486 2 644 (vriga sociala avgifter enligt lag och avtal 7 184 6 909 8 670 10 022 Totala l!ner, ers#ttningar, sociala kostnader och pensionskostnader 27 671 28 620 K!nsf!rdelning bland ledande befattningshavare Andel kvinnor i styrelsen 11 % 33 % Andel m n i styrelsen 89 % 67 % Andel kvinnor bland "vriga ledande befattningshavare 67 % 67 % Andel m n bland "vriga ledande befattningshavare 33 % 33 % Not 10 R#nteint#kter och liknande resultatposter Koncernen 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 R nteint kter fr!n Avesta kommun 686 1 321 (vriga r nteint kter 25 53 711 1 374 Gamla Byn AB 22 (33) Org.nr 556285-2896 Moderbolaget 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 R nteint kter fr!n Avesta kommun 657 1 097 (vriga r nteint kter 25 45 682 1 142 Not 11 R#ntekostnader och liknande resultatposter Koncernen 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 R ntekostnader till Avesta kommun 27 335 31 169 (vriga r ntekostnader 4 468 4 453 31 803 35 622 Moderbolaget 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 R ntekostnader till Avesta Kommun 24 121 27 569 (vriga r ntakostnader 3 887 3 843 28 008 31 412 Not 12 Avst#mning av effektiv skatt Koncernen Avst#mning av effektiv skatt 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Procent Belopp Procent Belopp Redovisat resultat f"re skatt 28 670 5 310 Skatt enligt g llande skattesats 20,6 -5 906 20,6 -1 094 Ej avdragsgilla kostnader -76 -37 Ej skattepliktiga int kter 17 35 Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag 5 965 1 096 Redovisad effektiv skatt 0,0 0 0,0 0 Gamla Byn AB 23 (33) Org.nr 556285-2896 Moderbolaget Avst#mning av effektiv skatt 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Procent Belopp Procent Belopp Redovisat resultat f"re skatt 12 780 5 932 Skatt enligt g llande skattesats 20,6 -2 633 20,6 -1 222 Skatt enligt g llande skattesats 20,6 Ej avdragsgilla kostnader -4 -36 Ej skattepliktiga int kter 14 28 Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag 2 623 1 230 Redovisad effektiv skatt 0,0 0 0,0 0 Not 13 Byggnader Koncernen Marknadsv rdet p! fastigheterna bed"ms med st"d av kassafl"deskalkyler med nuv rdesmetoden i vilka ber kningar skett f"r framtida driftnetton inklusive ett restv rde. Till hj lp f"r detta anv nder bolagen verktyget MSCI Property Intel. Den kalkylr nta som bolagen anv nder sig av baseras p! Newsecs avkastningskrav. 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 2 491 867 2 404 289 Ink"p 652 F"rs ljningar/utrangeringar -16 194 -2 994 Omklassificeringar 48 000 89 920 Utg"ende ackumulerade anskaffningsv#rden 2 523 673 2 491 867 Ing!ende avskrivningar -757 102 -712 008 F"rs ljningar/utrangeringar 12 829 #rets avskrivningar -61 793 -45 094 Utg"ende ackumulerade avskrivningar -806 066 -757 102 Ing!ende uppskrivningar 85 186 85 186 Utg"ende ackumulerade uppskrivningar 85 186 85 186 Ing!ende nedskrivningar -289 384 -290 446 F"rs ljningar/utrangeringar 1 062 Utg"ende ackumulerade nedskrivningar -289 384 -289 384 Utg"ende redovisat v#rde 1 513 409 1 530 567 Uppgifter om f!rvaltningsfastigheter Redovisat v rde 1 513 409 1 530 566 Verkligt v rde 3 514 817 3 389 448 Verkligt v rde 3 514 817 3 389 448 Gamla Byn AB 24 (33) Org.nr 556285-2896 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 1 854 438 1 806 894 Ink"p 0 F"rs ljningar/utrangeringar -15 400 -2 994 Omklassificeringar 41 706 50 538 Utg"ende ackumulerade anskaffningsv#rden 1 880 744 1 854 438 Ing!ende avskrivningar -496 260 -463 052 F"rs ljningar/utrangeringar 12 184 #rets avskrivningar -49 760 -33 209 Utg"ende ackumulerade avskrivningar -533 836 -496 261 Ing!ende uppskrivningar 85 186 85 186 Utg"ende ackumulerade uppskrivningar 85 186 85 186 Ing!ende nedskrivningar -207 032 -208 094 F"rs ljningar/utrangeringar 0 1 062 Utg"ende ackumulerade nedskrivningar -207 032 -207 032 Utg"ende redovisat v#rde 1 225 062 1 236 331 Uppgifter om f!rvaltningsfastigheter Redovisat v rde 1 225 062 1 238 264 Verkligt v rde 3 143 976 3 063 198 Not 14 Mark Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 48 153 48 153 Ink"p 900 F"rs ljningar/utrangeringar -335 Utg"ende ackumulerade anskaffningsv#rden 48 718 48 153 Utg"ende redovisat v#rde 48 718 48 153 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 39 563 39 563 Ink"p 900 F"rs ljningar/utrangeringar -335 Utg"ende ackumulerade anskaffningsv#rden 40 128 39 563 Utg"ende redovisat v#rde 40 128 39 563 Gamla Byn AB 25 (33) Org.nr 556285-2896 Not 15 Markanl#ggning Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 48 992 47 437 Omklassificeringar 8 269 1 555 Utg"ende ackumulerade anskaffningsv#rden 57 261 48 992 Ing!ende avskrivningar -34 841 -30 747 #rets avskrivningar -3 857 -4 094 Utg"ende ackumulerade avskrivningar -38 698 -34 841 Utg"ende redovisat v#rde 18 563 14 151 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 36 395 34 840 Omklassificeringar 7 716 1 555 Utg"ende ackumulerade anskaffningsv#rden 44 111 36 395 Ing!ende avskrivningar -25 845 -22 894 #rets avskrivningar -2 720 -2 951 Utg"ende ackumulerade avskrivningar -28 565 -25 845 Utg"ende redovisat v#rde 15 546 10 550 Not 16 Inventarier, verktyg och installationer Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 19 342 16 239 Ink"p 1 312 3 103 Utg"ende ackumulerade anskaffningsv#rden 20 654 19 342 Ing!ende avskrivningar -15 766 -15 125 #rets avskrivningar -493 -641 Utg"ende ackumulerade avskrivningar -16 259 -15 766 Utg"ende redovisat v#rde 4 395 3 576 Gamla Byn AB 26 (33) Org.nr 556285-2896 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 17 200 15 267 Ink"p 795 1 933 Utg"ende ackumulerade anskaffningsv#rden 17 995 17 200 Ing!ende avskrivningar -15 054 -14 528 #rets avskrivningar -325 -525 Utg"ende ackumulerade avskrivningar -15 379 -15 053 Utg"ende redovisat v#rde 2 616 2 147 Not 17 P"g"ende nyanl#ggningar avseende materiella anl#ggningar Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 25 814 11 472 Under !ret nedlagda kostnader 40 223 107 794 Omklassificeringar -55 294 -93 452 Utg"ende ackumulerade anskaffningsv#rden 10 743 25 814 Utg"ende redovisat v#rde 10 743 25 814 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 25 165 10 249 Under !ret nedlagda kostnader 29 847 68 413 Under !ret genomf"rda omf"rdelningar -48 466 -53 497 Utg"ende ackumulerade anskaffningsv#rden 6 546 25 165 Utg"ende redovisat v#rde 6 546 25 165 Gamla Byn AB 27 (33) Org.nr 556285-2896 Not 18 Andra l"ngfristiga fordringar Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 668 681 Avg!ende fordringar -56 -13 Utg"ende ackumulerade anskaffningsv#rden 612 668 Utg"ende redovisat v#rde 612 668 Moderbolaget och Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 668 681 Avg!ende fordringar -56 -13 Utg"ende ackumulerade anskaffningsv#rden 612 668 Utg"ende redovisat v#rde 612 668 Not 19 F!rutbetalda kostnader och upplupna int#kter Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 (vriga interimsfordringar 3 971 3 423 3 971 3 423 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 (vriga interimsfordringar 3 393 2 984 3 393 2 984 Not 20 %vriga avs#ttningar Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Pensioner, personalaveckling och liknande f!rpliktelser Belopp vid !rets ing!ng 1 495 1 398 #rets avs ttningar 38 97 1 533 1 495 Moderbolaget och Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Pensioner, personalaveckling och liknande f!rpliktelser Belopp vid !rets ing!ng 1 495 1 398 #rets avs ttningar 38 97 1 533 1 495 Gamla Byn AB 28 (33) Org.nr 556285-2896 Not 21 L"ngfristiga skulder Koncernen L!ngfristiga skulder som f"rfaller till betalning senare n 5 !r efter balansdagen uppg!r till 0 kr. L!ngfristiga skulder avser skulder till internbank mot Avesta kommun. Moderbolaget L!ngfristiga skulder som f"rfaller till betalning senare n 5 !r efter balansdagen uppg!r till 0 kr. L!ngfristiga skulder avser skulder till internbank mot Avesta kommun. 2025-12-31 2024-12-31 R#nteb#rande skulder Skulder internbank Avesta kommun 1 047 000 1 047 000 Varav kortfristig del -355 980 -366 450 691 020 680 550 Not 22 Checkr#kningskredit Koncernen Gamla Byn AB med dotterbolag Avesta Industristad AB r ansluten till koncernkontot, d r Avesta kommun r kontohavare gentemot kreditgivande bank. Inga s kerheter har st llts f"r kreditlimiten eller utnyttjat belopp. 2025-12-31 2024-12-31 Beviljat belopp p! checkr kningskredit uppg!r till 70 000 70 000 Utnyttjad kredit uppg!r till 0 11 890 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Beviljat belopp p! checkr kningskredit uppg!r till 40 000 40 000 Utnyttjad kredit uppg!r till 0 0 Not 23 Upplupna kostnader och f!rutbetalda int#kter Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Upplupna semesterl"n 1 001 940 Upplupna pensionskostnader 1 002 Upplupna sociala kostnader 472 443 F"rutbetalda hyror 70 245 7 055 (vriga upplupna kostnader och f"rutbetalda int kter 7 522 1 345 80 242 9 783 Gamla Byn AB 29 (33) Org.nr 556285-2896 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Upplupna l"ner 0 0 Upplupna semesterl"n 1 001 940 Upplupna pensionskostnader 1 002 Upplupna sociala kostnader 472 443 F"rutbetalda hyror 62 152 5 300 (vriga poster upplupna kostnader och f"rutbetalda int kter 6 218 1 239 70 845 7 922 Not 24 Justering f!r poster som inte ing"r i kassafl!det Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Avskrivningar 66 292 49 829 #terf"ring av tidigare !rs nedskrivningar -1 062 Utrangering av anl ggningstillg!ngar 2 093 2 994 Vinst vid f"rs ljning av anl ggningstillg!ngar -1 543 (vriga ej likviditetsp!verkande poster -412 96 66 430 51 857 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Avskrivningar 52 804 36 685 #terf"ring av nedskrivning 0 -1 062 Utrangering av anl ggningstillg!ngar 2 093 2 994 Vinst vid f"rs ljning av anl ggningstillg!ngar -1 543 0 (vriga ej likviditetsp!verkande poster -254 97 53 100 38 714 Not 25 Likvida medel Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Likvida medel Kassamedel 3 8 Banktillgodohavanden 80 853 -9 515 80 856 -9 507 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Likvida medel Kassamedel 2 7 Banktillgodohavanden 77 456 2 375 77 458 2 382 Gamla Byn AB 30 (33) Org.nr 556285-2896 Not 26 Transaktioner med n#rst"ende Moderbolaget Under !ret har bolaget haft f"ljande transaktioner med kommunen och kommunala bolag inom samma koncernstruktur. Transaktionerna har skett p! marknadsm ssiga villkor, om inte annat anges. 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 F!rs#ljning till kommunen F"rvaltningsuppdrag 710 699 Hyresint kter 181 143 176 372 (vriga tj nster 191 587 182 044 177 658 Ink!p fr"n kommunen Sk"tsel utemilj" och st d 12 549 11 382 Markhyra 187 326 Tj nstek"p (telefoni, ekonomi, IT) 2 078 1 979 R ntekostnader och "vriga skuldrelaterade poster 27 988 31 408 (vriga ink"p 247 165 43 049 45 260 F!rs#ljning till andra kommunala bolag Avesta Industristad AB: Ers ttning f"rvaltningsuppdrag 1 881 1 872 Avesta Industristad AB: (vriga f"rs ljning 5 39 1 886 1 911 Ink!p fr"n andra kommunala bolag Avesta Industristad AB: Lokalhyra 2 649 2 606 Avesta Vatten AB: Vatten och avlopp 5 671 5 821 Avesta Vatten AB: Avfallshantering 3 991 3 644 12 311 12 071 Not 27 Specifikation andelar i koncernf!retag Moderbolaget Kapital- R!str#tts- Antal Bokf!rt Namn andel andel andelar v#rde Avesta Industristad AB 100 100 1 130 000 113 000 113 000 Org.nr S#te Eget kapital Resultat Avesta Industristad AB 556285-2904 Avesta 159 516 58 Gamla Byn AB 31 (33) Org.nr 556285-2896 Not 28 Andelar i koncernf!retag Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 113 000 113 000 Utg"ende ackumulerade anskaffningsv#rden 113 000 113 000 Utg"ende redovisat v#rde 113 000 113 000 Not 29 Antal aktier och kvotv#rde Moderbolaget Aktiekapitalet best!r av 2 360 000 stycken aktier med kvotv rde 100 kronor. Antal Kvot- Namn aktier v#rde Aktier 2 360 000 100 2 360 000 Not 30 Disposition av vinst eller f!rlust Moderbolaget 2025-12-31 F!rslag till vinstdisposition Styrelsen f"resl!r att till f"rfogande st!ende vinstmedel: balanserad vinst 95 678 !rets vinst 12 780 108 458 disponeras s! att till aktie gare utdelas (2,119 kronor per aktie) 5 000 i ny r kning "verf"res 103 458 108 458 Not 31 St#llda s#kerheter och eventualf!rpliktelser Koncernen Moderbolaget Inga st llda s kerheter Gamla Byn AB 32 (33) Org.nr 556285-2896 Not 32 Nyckeltalsdefinitioner Koncernen Moderbolaget Soliditet Eget kapital i f"rh!llande till balansomslutningen. Driftnetto Resultat f"re avdrag f"r avskrivningar. R ntet ckningsgrad Resultat f"re avdrag f"r avskrivningar och r ntebidrag samt r nteint kter i f"rh!llande till r ntekostnader. Bel!ningsgrad L!ngfristiga skulder i f"rh!llande till balansomslutningen. Direktavkastning Resultat f"re avdrag f"r avskrivningar i f"rh!llande till balansomslutningen. Gamla Byn AB 33 (33) Org.nr 556285-2896 #rsredovisningens inneh!ll blev klart 2026-03-03 #rsredovisningen undertecknades av samtliga 2026-03-03 Kurt Kvarnstr"m Karl Gunnar Hedin Ordf"rande Patrik Engstr"m Henric Schef Tomi Sandvik Ulf Berg Gerd Svedberg Karl-Johan Petersson Roy Uppg!rd Linda Nilsson Verkst llande direkt"r Min revisionsber ttelse har l mnats Cecilia Kvist Auktoriserad revisor Azets Revision & R!dgivning AB Lekmannarevisorerna 2026-04-20 Gamla Byn AB, Avesta kommun Till årsstämman i Gamla Byn AB organisationsnummer 556285-2896 Till fullmäktige i Avesta kommun Granskningsrapport för år 2025 Vi, av fullmäktige i Avesta kommun utsedda lekmannarevisorer, har granskat bolagets verksamhet. Styrelse och VD ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Vårt ansvar i egenskap av lekmannarevisorer är att granska om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen och god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente samt utifrån bolagsordning och av års/bolagsstämman fastställda ägardirektiv. Lekmannarevisorerna har i samspel med kommunens förtroendevalda revisorer under året genomfört grundläggande granskning, bestående av dokumentgranskning, protokollsläsning och dialog. Avseende verksamhetsstyrning och uppföljning är vår bedömning likt föregående år att det är svag koppling mellan fullmäktiges mål och bolagets verksamhet. Baserat på årets grundläggande granskning bedöms verksamhetsstyrningen sammantaget endast delvis vara ändamålsenlig. Vi har konstaterat att det saknas tydliga och strukturerade arbetssätt för uppföljning och utvärdering av verksamhetens måluppfyllelse. Därtill framgår inte bedömningsgrunderna för måluppfyllelsen på ett tillfredställande sätt och vi kan inte se att åtgärder vid bristande måluppfyllelse har beslutats. Den ekonomiska styrningen och uppföljningen bedöms som ändamålsenlig. Då uppföljning genomförts löpande under året. Den interna kontrollen bedöms endast delvis vara tillräcklig. Det bedöms inte vara tillräckligt att uppföljning endast sker vid årets slut då det kan vara för sent att vidta kompenserande åtgärder för att stärka den interna kontrollen för innevarande verksamhetsår. Vi bedömer sammantaget att bolagets verksamhet, med ovan undantag, har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att bolagets interna kontroll kan förstärkas. YJSDU-5R2JG-T7HNN-W2XRA-XXSQP-XLRIA :yek tnemucod oenneP Avesta 2026-04-20 Lilian Palm Andreas Olsson Lekmannarevisor Lekmannarevisor YJSDU-5R2JG-T7HNN-W2XRA-XXSQP-XLRIA :yek tnemucod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Jonas Andreas Olsson LILIAN CHRISTINA PALM Undertecknare Undertecknare Serienummer: 3d7e899bae7bf7[…]3d65084a4e68b Serienummer: 771ae0b77c6eaa[…]8dbc51c019a16 IP: 165.1.xxx.xxx IP: 213.67.xxx.xxx 2026-04-20 14:13:35 UTC 2026-04-20 18:47:50 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. YJSDU-5R2JG-T7HNN-W2XRA-XXSQP-XLRIA :lekcyntnemukod oenneP rsredovisning f!r Avesta Industristad AB 556285-2904 R kenskaps!ret 2025 Inneh"llsf!rteckning F"rvaltningsber ttelse 2 Resultatr kning 5 Balansr kning 6 Kassafl"desanalys 8 Noter 9 Avesta Industristad AB 1 (18) Org.nr 556285-2904 Vd har ordet Inom Avesta Industristad AB f"rvaltar och utvecklar bolaget Koppardalen och dess byggnader. B!de nya byggnader och ldre arkitektoniskt vackra byggnader som restaurerats och byggts om i etapper under !ren. Omr!det har anor nda fr!n 1600 talet och delar av omr!det r klassat som riksintresse f"r kulturmilj"v!rd. Koppardalen, och fr mst Verket, r ett viktigt bes"ksm!l f"r Avesta, samtidigt som omr!det har sina utmaningar med ett stort underh!llsbehov och flera vakanta lokaler. Bolaget ger ocks! fastigheter p! andra platser i kommunen. Bolaget har under !ret kommit "verens med kommunen om att de tar "ver drift och sk"tsel av v gar, g!ng- och cykelv gar, rondeller, v gr cken etc. i hela Koppardalen. Och Avesta Industristad kommer fortsatt att bekosta de parkeringar som r kopplade mot externa hyresavtal. Ansvarsf"rdelningen vad g ller drift och sk"tsel i Koppardalen r en fr!ga som har diskuteras under m!nga !r och det r positivt att kommunen och bolaget har landat i denna "verenskommelse. #versiktsplan Avesta 2040 har varit ute p! samr!d och styrelsen f"r Avesta Industristad har yttrat sig. Styrelsen anser att det finns en risk att den omvandling som beskrivs i f"rslaget till "versiktsplan f!r allvarliga konsekvenser f"r Avesta Industristad AB. Detta d! det i Stadsplan Avesta, som det h nvisas till i "versiktsplanen, finns en illustration som inneh!ller 790 nya bost der i Koppardalen. Styrelsen anser att det finns stora m"jligheter att utveckla Koppardalen utan att bygga bost der i omr!det. Vakansgraden r utmanande f"r bolaget och den varierar en del under !ren och det senaste !ret har den varierat mellan 6-9 % och landade vid !rets slut p! 8 % (6 %). $ret inleddes med att en stor kund i Koppardalen hade g!tt i konkurs vilket var utmanande. Efterfr!gan p! andra lokaler bidrog dock till att vakansgraden inte blev s! h"g som f"rst befarades. Vidare har intresset varit stort att f! hyra in sig p! Koppardalens kontorshotell som bolaget valde att utveckla f"r ett par !r sedan. Och kontorshotellet har aldrig haft s! mycket uthyrt som i dag. Under !ret har bolaget tagit kliv fram!t n r det g ller energifr!gorna bland annat d! styrelsen har beslutat om bolagets f"rsta Energiplan. Vidare har en solcellsanl ggning invigts i Koppardalen. Anl ggningen best!r av 300 solpaneler, t cker en yta p! 775 kvadratmeter och kan t cka cirka 58 procent av elf"rbrukningen i byggnad 272. Under !ret har n!gra st"rre investeringsprojekt p!b"rjats; ombyggnation av byggnad 300 i Koppardalen, projektering inf"r renovering av en kanal i Koppardalen samt projektering avseende en tillbyggnad p! en fastighet i K llhagens Industriomr!de. Vidare har det, med en begr nsad budget, arbetats aktivt med att underh!lla bolagets fastigheter. Det ekonomiska resultatet f"r Avesta Industristad AB blev 0 mkr (-11,9) och utf"rda reparations- och underh!llsarbeten uppgick till 15,8 mkr (10,3). Bolagets investeringsverksamhet uppgick till 10,9 mkr (40,6). Kommande !r kommer vi att forts tta arbeta fokuserat med v!rt uppdrag fr!n garen att skapa bra f"ruts ttningar f"r att n ringslivet i kommunen ska utvecklas och antalet nya f"retag och arbetstillf llen ska "ka. Detta bland annat genom att forts tta erbjuda attraktiva lokaler samt fortsatt utveckla Avesta Industristad AB. Avslutningsvis ser vi med tillf"rsikt p! framtiden med anledning av det bygglov f"r byggnation av datacenter i Horndal som nu r inl mnat. Linda Nilsson VD VD Avesta Industristad AB 2 (18) Org.nr 556285-2904 Styrelsen och verkst llande direkt"ren f"r Avesta Industristad AB avger f"ljande !rsredovisning f"r r kenskaps!ret 2025. $rsredovisningen r uppr ttad i svenska kronor, SEK. Om inte annat s rskilt anges, redovisas alla belopp i tusentals kronor (Tkr). Uppgifter inom parentes avser f"reg!ende !r. F!rvaltningsber#ttelse Information om verksamheten Avesta Industristad AB bedriver fastighetsf"rvaltning av egna lokaler, fr mst industrilokaler i Avesta kommun. Lokalbest!ndet uppg!r per 2024-12-31 till ca 98 100 m% varav ca 74 800 m% r prima lokaler. Bolaget skall ga och f"rvalta kommersiella fastigheter i Avesta kommun. Bolaget ska i sin verksamhet ta h nsyn till de gardirektiv som fastst lls f"r bolaget. Bolaget ska, enligt god teknisk praxis och g llande hyreslagstiftning samt med optimalt resursutnyttjande verka f"r att tillhandah!lla ndam!lsenliga lokaler f"r uthyrning inom Avesta kommun. Verksamheten ska bedrivas enligt aff rsm ssiga principer. $garf!rh"llanden Bolaget r dotterbolag i en koncern, d r moderbolaget Gamla Byn AB, organisationsnummer 556285-2896 ger dotterbolaget Avesta Industristad AB, till 100 % som i sin tur gs till 100% av Avesta Kommun. Fler"rs!versikt (Tkr) 2025 2024 2023 2022 2021 Balansomslutning 312 584 321 004 309 994 288 329 272 361 Oms ttning 54 971 51 732 52 418 46 637 47 698 Redovisat resultat 58 -621 12 519 2 202 5 290 Driftnetto 17 312 16 500 17 664 17 326 21 577 Soliditet, % 51 49 52 51 53 R ntet ckningsgrad,% 620 398 518 823 932 Bel!ningsgrad, % 44 42 44 41 43 Fastighetsl!n, kr/ prima, m% 1 833 1 833 1 833 1 565 1 565 Direktavkastning tot kap, % 6 5 6 5 8 Prima lokaler, m% 74 759 74 759 74 759 74 759 74 759 Sekunda lokaler totalt, m% 23 355 23 355 23 355 23 355 23 355 Lokaler totalt, m% 98 114 98 114 98 114 98 114 98 114 F"r definitioner av nyckeltal, se Not 22 F"retaget har sitt s te i Avesta. Avesta Industristad AB 3 (18) Org.nr 556285-2904 V#sentliga h#ndelser under r#kenskaps"ret De st"rsta investeringsprojekten som p!g!tt under !ret r ombyggnation av byggnad 300 i Koppardalen, projektering inf"r renovering av en kanal i Koppardalen samt projektering inf"r tillbyggnad p! en fastighet i K llhagens Industriomr!de. Bolaget har genomf"rt en medling i fj rrv rmen mnden med anledning av att taxan i Avesta h"jts kraftigt de senaste !ren. Den resulterade inte i mer n att dialogen mellan bolagen och fj rrv rmebolaget ska utvecklas och ske kontinuerligt under !ret. Styrelsen har antagit bolagets f"rsta Energiplan. Vidare har bolaget och kommunen, efter m!nga !rs dialog till och fr!n, kommit "verens om att kommunen tar "ver drift och sk"tsel av v gar, g!ng- och cykelv gar, rondeller, v gr cken etc. i hela Koppardalen. Och att Avesta Industristad fortsatt kommer att bekosta de parkeringar som r kopplade mot externa hyresavtal. F!rv#ntad framtida utveckling samt v#sentliga risker och os#kerhetsfaktorer Avesta Industristads fastighetsbest!nd r av varierande kvalitet och behovet av underh!ll r stort vilket skapar framtida ekonomiska utmaningar. De byggnader som finns inom omr!det klassat som riksintresse f"r kulturmilj" r extra kostsamma att utveckla och underh!lla. Vakansgraden r utmanande och den har under !ret varierat mellan 6-9 % och landade vid !rets slut p! 8 % (6 %). N!gra nya hyreskontrakt har tecknats under !ret. Vi ser dock med tillf"rsikt p! framtiden med anledning av det bygglov f"r byggnation av datacenter i Horndal som nu r inl mnat. #versiktsplan Avesta 2040, som har varit p! samr!d under !ret, kommer att f! en betydande p!verkan f"r bolagets m"jligheter att utveckla omr!det n r den antas. Detta d! den visar kommunens viljeinriktning vad g ller markanv ndning i Koppardalen. Bolaget r exponerat f"r r nterisker, risker f"r kreditf"rluster samt risker f"r fastighetsskador. Dessa risker hanteras genom efterlevnad av kommunens finanspolicy, l!ngsiktig underh!lls- och investeringsplan samt fullv rdesf"rs kring av fastighetsbest!ndet. Bolaget arbetar ocks! med att se "ver rutiner avseende f"rebyggande underh!ll samt att ta fram nya rutiner f"r hur extremv der ska hanteras. Tillst"nds- eller anm#lningspliktig verksamhet Bolaget bedriver inte verksamhet som r tillst!nds- eller anm lningspliktig enligt milj"balken eller som i "vrigt har speciell p!verkan p! milj"n. D remot har bolaget som gare av fastigheter, d r m!ng!rig industriell verksamhet bedrivits efterl mnat sina sp!r. Bolaget har ansvar f"r att f"r ndringsarbeten p! fastigheterna utf"rs s! att den yttre milj"n p!verkas s! lite som m"jligt. Detta g"rs genom n ra samarbete med ber"rda myndigheter enligt g llande lagar och anvisningar. H"llbarhetsupplysningar Fr!gor kring h!llbarhet och klimat r viktigare n n!gonsin och under !ret har bolaget arbetat aktivt med h!llbarhetsfr!gor inom flera omr!den. Bland annat har styrelsen beslutat om bolagets f"rsta Energiplan. Vidare har en solcellsanl ggning invigts i Koppardalen. Anl ggningen best!r av 300 solpaneler, t cker en yta p! 775 kvadratmeter och kan t cka cirka 58 procent av elf"rbrukningen i byggnad 272. Vidare har ett nytt milj"rum byggts och ett befintligt byggts om i Koppardalen. De tv! milj"rummen r en del av bolagets satsning p! fastighetsn ra insamling f"r verksamheter i omr!det. Avesta Industristad AB 4 (18) Org.nr 556285-2904 F!r#ndringar i eget kapital (Tkr) Aktie- Reserv- Balanserat rets Totalt kapital fond resultat resultat Belopp vid !rets ing!ng 113 000 650 46 430 -621 159 459 Disposition enligt beslut av !rsst mman: Balanseras i ny r kning -621 621 0 $rets resultat 58 58 Belopp vid "rets utg"ng 113 000 650 45 809 58 159 517 F!rslag till vinstdisposition Styrelsen f"resl!r att till f"rfogande st!ende vinstmedel (kronor): balanserad vinst 45 807 923 !rets vinst 57 947 45 865 870 disponeras s! att i ny r kning "verf"res 45 865 870 45 865 870 F"retagets resultat och st llning i "vrigt framg!r av efterf"ljande resultat- och balansr kning samt kassafl"desanalys med noter. kassafl"desanalys med noter. Avesta Industristad AB 5 (18) Org.nr 556285-2904 Resultatr#kning Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Tkr R!relsens int#kter Nettooms ttning 3 54 772 51 732 #vriga r"relseint kter 202 631 54 974 52 363 R!relsens kostnader Fastighetskostnader 4 -36 682 -34 269 #vriga externa kostnader 5 -980 -1 594 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anl ggningstillg!ngar -13 488 -13 144 -51 150 -49 007 R!relseresultat 6 3 824 3 356 Resultat fr"n finansiella poster R nteint kter 29 233 R ntekostnader 7 -3 795 -4 210 -3 766 -3 977 Resultat efter finansiella poster 58 -621 Resultat f!re skatt 58 -621 Skatt p! !rets resultat 8 0 0 rets resultat 58 -621 Avesta Industristad AB 6 (18) Org.nr 556285-2904 Balansr#kning Not 2025-12-31 2024-12-31 Tkr TILLG NGAR Anl#ggningstillg"ngar Materiella anl ggningstillg!ngar Byggnader 9 288 347 294 235 Mark 10 8 590 8 590 Markanl ggning 11 3 017 3 601 Inventarier, verktyg och installationer 12 1 778 1 429 P!g!ende nyanl ggningar 13 4 197 649 305 929 308 504 Summa anl#ggningstillg"ngar 305 929 308 504 Oms#ttningstillg"ngar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 373 146 Fordringar hos koncernf"retag 0 10 000 #vriga fordringar 1 307 1 912 F"rutbetalda kostnader och upplupna int kter 14 578 439 3 258 12 497 Kassa och bank 3 399 1 Summa oms#ttningstillg"ngar 6 657 12 498 SUMMA TILLG NGAR 312 584 321 004 Avesta Industristad AB 7 (18) Org.nr 556285-2904 Balansr#kning Not 2025-12-31 2024-12-31 Tkr EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 113 000 113 000 Reservfond 650 650 113 650 113 650 Fritt eget kapital Balanserad vinst eller f"rlust 45 808 46 430 $rets resultat 58 -621 45 866 45 809 Summa eget kapital 159 516 159 459 L"ngfristiga skulder 15 Skulder till internbanken Avesta kommun 90 420 89 050 Summa l"ngfristiga skulder 90 420 89 050 Kortfristiga skulder Checkr kningskredit 16 0 11 890 Skulder till Avesta kommun 46 580 47 950 Leverant"rsskulder 6 493 7 739 Aktuella skatteskulder 177 39 #vriga skulder 0 3 016 Upplupna kostnader och f"rutbetalda int kter 17 9 398 1 861 Summa kortfristiga skulder 62 648 72 495 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 312 584 321 004 Avesta Industristad AB 8 (18) Org.nr 556285-2904 Kassafl!desanalys Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Tkr Den l!pande verksamheten Resultat efter finansiella poster 58 -621 Justeringar f"r poster som inte ing!r i kassafl"det 18 13 330 13 144 Betald skatt 139 3 Kassafl!de fr"n den l!pande verksamheten f!re f!r#ndring av r!relsekapital 13 527 12 526 Kassafl!de fr"n f!r#ndring av r!relsekapitalet F"r ndring av kundfordringar -1 227 -33 F"r ndring av kortfristiga fordringar 10 467 -805 F"r ndring av leverant"rsskulder -1 246 -1 817 F"r ndring av kortfristiga skulder 4 660 1 555 Kassafl!de fr"n den l!pande verksamheten 26 181 11 426 Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anl ggningstillg!ngar -10 893 -40 631 Kassafl!de fr"n investeringsverksamheten -10 893 -40 631 rets kassafl!de 15 288 -29 205 Likvida medel vid "rets b!rjan 19 Likvida medel vid !rets b"rjan -11 889 17 316 Likvida medel vid "rets slut 3 399 -11 889 Avesta Industristad AB 9 (18) Org.nr 556285-2904 Noter Tkr Not 1 Redovisnings- och v#rderingsprinciper Allm#nna upplysningar $rsredovisningen r uppr ttad i enlighet med !rsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 $rsredovisning och koncernredovisning (K3). Tillg!ngar, avs ttningar och skulder har v rderats till anskaffningsv rde om inget annat anges nedan. Redovisningsprinciperna r of"r ndrade j mf"rt med f"reg!ende !r. Int#ktsredovisning Int kter redovisas d! det r troligt att ekonomiska f"rdelar kommer f"retaget tillgodo och att int kterna kan fastst llas p! ett tillf"rlitligt s tt. F"retagets int kter utg"r i allt v sentligt av hyresin kter. Hyresint kter fr!n f"rvaltningssfastigheter int ktsredovisas i resultatr kningen linj rt "ver hyresperioden. F"rskottsbetalda hyror redovisas som f"rutbetalda int kter. Eventuella hyresrabatter periodiseras linj rt "ver hyresperioden ven om betalning inte sker p! samma s tt. Bolagets hyresin kter betraktas som operationella leasingavtal. Anl#ggningstillg"ngar Materiella anl ggningstillg!ngar redovisas till anskaffningsv rde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsv rdet ing!r f"rutom ink"pspriset ven utgifter som r direkt h nf"rliga till f"rv rvet. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter som uppfyller tillg!ngskriteriet r knas in i tillg!ngens redovisade v rde. Utgifter f"r l"pande underh!ll och reparationer redovisas som kostnader n r de uppkommer. F"r vissa av de materiella anl ggningstillg!ngarna [byggnader] har skillnaden i f"rbrukningen av betydande komponenter bed"mts vara v sentlig. Dessa tillg!ngar har d rf"r delats upp i komponenter vilka skrivs av separat. Avskrivning sker linj rt "ver tillg!ngens ber knade nyttjandeperiod eftersom det !terspeglar den f"rv ntade f"rbrukningen av tillg!ngens framtida ekonomiska f"rdelar. Avskrivningen redovisas som kostnad i resultatr kningen. F"ljande avskrivningsprocent till mpas: Materiella anl ggningstillg!ngar Byggnader 20-100 !r Markanl ggningar 10 !r Maskiner och andra tekniska anl ggningar 5-15 !r Inventarier, verktyg och installationer 5-10 !r Komponentindelning Byggnaderna best!r av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen r byggnader och mark. Ingen avskrivning sker p! komponenten mark vars nyttjandeperiod bed"ms som obegr nsad. Byggnaderna best!r av flera komponenter vars nyttjandeperiod varierar. som obegr nsad. Byggnaderna best!r av flera komponenter vars nyttjandeperiod varierar. Avesta Industristad AB 10 (18) Org.nr 556285-2904 F"ljande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund f"r avskrivningen p! byggnader: Stomme 100!r Fasad 30-80 !r Tak 30-50 !r V rme/VA och elledningar 50 !r Ventilation 40 !r K"ksinredningar 30 !r Badrum 30 !r Omkl dningsrum, badrum 30 !r F"nster och d"rrar 50 !r Hiss 40 !r Hyresg stanpassning 25 !r Ytskick 25-50 !r Fuktskydd 50 !r Solceller 30 !r Nedskrivning Vid varje balansdag bed"ms om det finns n!gon indikation p! att en tillg!ngs v rde r l gre n dess redovisade v rde. Om en s!dan indikation finns, ber knas tillg!ngens !tervinningsv rde. $tervinningsv rdet r det h"gsta av verkligt v rde med avdrag f"r f"rs ljningskostnader och nyttjandev rde. Vid ber kning av nyttjandev rdet ber knas nuv rdet av de framtida kassafl"den som tillg!ngen v ntas ge upphov till i den l"pande verksamheten samt n r den avyttras eller utrangeras. Den diskonteringsr nta som anv nds r f"re skatt och !terspeglar marknadsm ssiga bed"mningar av pengars tidsv rde och de risker som avser tillg!ngen. En tidigare nedskrivning !terf"rs endast om de sk l som l!g till grund f"r ber kningen av !tervinningsv rdet vid den senaste nedskrivningen har f"r ndrats. Finansiella tillg"ngar och skulder Finansiella tillg!ngar och skulder v rderas utifr!n anskaffningsv rdet i enlighet med kapitel 11 i BFNAR 2012:1. Tillg!ngen och skulden redovisas i balansr kningen n r bolaget blir part i instrumentets avtalsm ssiga villkor. Finansiella tillg!ngar tas bort fr!n balansr kningen n r r tten att erh!lla kassafl"den fr!n instrumentet har l"pt ut eller "verf"rts och bolaget har "verf"rt i stort sett alla risker och f"rm!ner som r f"rknippade med gander tten. Finansiella skulder tas bort fr!n balansr kningen n r f"rpliktelserna har reglerats eller p! annat s tt upph"rt. Kundfordringar/kortfristiga fordringar Kundfordringar och kortfristiga fordringar redovisas som oms ttningstillg!ngar till det belopp som f"rv ntas bli inbetalt efter avdrag f"r individuellt bed"mda os kra fordringar. L!neskulder och leverant"rsskulder L!neskulder och leverant"rsskulder redovisas initialt till anskaffningsv rde efter avdrag f"r transaktionskostnader. Skiljer sig det redovisade beloppet fr!n det belopp som ska !terbetalas vid f"rfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden som r ntekostnad "ver l!nets l"ptid med hj lp av instrumentets effektivr nta. H rigenom "verensst mmer vid f"rfallotidpunkten det redovisade beloppet och det belopp som ska !terbetalas. Avesta Industristad AB 11 (18) Org.nr 556285-2904 Leasingavtal D! de ekonomiska risker och f"rdelar som r f"rknippade med tillg!ngen inte har "verg!tt till leasetagaren klassificeras leasingen som operationell leasing. De tillg!ngar som f"retaget r leasegivare av redovisas som anl ggningstillg!ng eller som oms ttningstillg!ng beroende av n r leasingperioden f"rfaller. Leasingavgiften fastst lls !rligen och redovisas linj rt "ver leasingperioden. F"retaget redovisar samtliga leasingavtal, s!v l finansiella som operationella, som operationella leasingavtal. Operationella leasingavtal redovisas som en kostnad linj rt "ver leasingperioden. Skatter Total skatt utg"rs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultatr kningen, utom d! underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillh"rande skatteeffekter redovisas i eget kapital. Aktuell skatt Aktuell skatt avser inkomstskatt f"r innevarande r kenskaps!r samt den del av tidigare r kenskaps!rs inkomstskatt som nnu inte redovisats. Aktuell skatt ber knas utifr!n den skattesats som g ller per balansdagen. Koncernbidrag Erh!llna och l mnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner. Kassafl!desanalys Kassafl"desanalysen uppr ttas enligt indirekt metod. Det redovisade kassafl"det omfattar endast transaktioner som medf"rt in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificerar f"retaget, f"rutom kassamedel, disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut samt kortfristiga likvida placeringar som r noterade p! en marknadsplats och har en kortare l"ptid n tre m!nader fr!n anskaffningstidpunkten. F"r ndringar i sp rrade medel redovisas i investeringsverksamheten. Uppskattningar och bed!mningar Uppr ttandet av bokslut och till mpning av redovisningsprinciper, baseras ofta p! ledningens bed"mningar, uppskattningar och antaganden som anses vara rimliga vid den tidpunkt d! bed"mningen g"rs. Uppskattningar och bed"mningar r baserade p! historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer, som under r!dande omst ndigheter anses vara rimliga. Resultatet av dessa anv nds f"r att bed"ma de redovisade v rdena p! tillg!ngar och skulder, som inte annars framg!r tydligt fr!n andra k llor. Det verkliga utfallet kan avvika fr!n dessa uppskattningar och bed"mningar. Uppskattningar och antaganden ses "ver regelbundet. Inga v sentliga k llor till os kerhet i uppskattningar och antaganden p! balansdagen bed"ms kunna inneb ra en betydande risk f"r en v sentlig justering av redovisade v rden f"r tillg!ngar och skulder under n sta r kenskaps!r. Avesta Industristad AB 12 (18) Org.nr 556285-2904 Not 2 Leasing, leasinggivaren I bolagets redovisning utg"rs den operationella leasingen (uthyrningen) i allt v sentligt av uthyrda fastigheter/lokaler. De flesta hyresavtal r p! tre !r med en f"rl ngning om tre !r om inte avtalen s gs upp nio m!nader f"r avtalstidens slut. Fordran avseende framtida leasingavgifter, f"r icke upps gningsbara leasingavtal, f"rfaller till betalning enligt f"ljande: 2025-12-31 2024-12-31 Inom ett !r 48 533 49 256 Senare n ett !r men inom fem !r 77 129 73 829 Senare n fem !r 4 237 8 028 129 900 131 113 Not 3 Nettooms#ttningens f!rdelning 2025 2024 I nettooms#ttningen ing"r int#kter fr"n Hyresint kter Lokaler 53 868 51 105 Kostnadsers ttningar 905 627 54 772 51 732 Not 4 Fastighetskostnader 2025 2024 Fastighetssk"tsel 6 668 8 396 Reparation och underh!ll 15 074 9 850 Taxebudna kostnader 12 895 14 176 #vrigt 2 044 1 847 36 682 34 269 Not 5 Arvode till revisorer Med revisionsuppdrag avses granskning av !rsredovisningen och bokf"ringen samt styrelsens och verkst llande direkt"rens f"rvaltning, "vriga arbetsuppgifter som det ankommer p! bolagets revisor att utf"ra samt r!dgivning eller annat bitr de som f"ranleds av iakttagelser vid s!dan granskning eller genomf"randet av s!dana "vriga arbetsuppgifter. 2025 2024 KPMG Revisionsuppdrag 67 65 Andra uppdrag 20 67 85 Azets Revision och R"dgivning AB Revisionsuppdrag 54 0 54 0 Avesta Industristad AB 13 (18) Org.nr 556285-2904 Not 6 Transaktioner med n#rst"ende Bolaget gs till 100 procent av Avesta kommun. Kommunen ut"var d rmed ett best mmande inflytande "ver bolaget. Bolaget r dotterbolag i en koncern med moderbolaget Gamla Byn AB, org nr 556285-2896, med s te i Avesta kommun. Under !ret har bolaget haft f"ljande transaktioner med kommunen och kommunala bolag inom samma koncernstruktur. Transaktionerna har skett p! marknadsm ssiga villkor, om inte annat anges. 2025 2024 F!rs#ljning till kommunen Hyresint kter 12 960 12 834 12 960 12 834 Ink!p fr"n kommunen Sk"tsel utemilj" och st d 2 035 2 078 Tj nsteink"p (telefoni, ekonomi, IT) 137 201 2 172 2 280 F!r#ljning till andra kommunala bolag Gamla Byn AB: Hyresint kter 2 382 2 346 Avesta Vatten AB: Hyresint kter 1 241 1 205 3 623 3 551 Ink!p fr"n andra kommunala bolag Gamla Byn AB: F"rvaltningskostnader 1 888 1 878 Avesta Vatten AB: Avfallshantering 286 238 Avesta Vatten AB: Vatten och avlopp 797 1 254 2 971 3 370 Not 7 R#ntekostnader 2025 2024 R ntekostnader till Avesta kommun 3 214 3 711 #vriga r ntekostnader 581 500 3 795 4 210 Avesta Industristad AB 14 (18) Org.nr 556285-2904 Not 8 Avst#mning av effektiv skatt 2025 2024 Procent Belopp Procent Belopp Redovisat resultat f"re skatt 58 -621 Skatt enligt g llande skattesats 20,6 -12 20,6 128 Ej avdragsgilla kostnader 125,0 -72 0,0 0 Ej skattepliktiga int kter 3 7 Underskottsavdrag vars skattev rde ej l ngre redovisas som tillg!ng 82 -135 Redovisad effektiv skatt 0,0 0 0,0 0 Not 9 Byggnader 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 637 428 597 394 Ink"p 652 F"rs ljningar/utrangeringar -794 Omklassificeringar 6 294 39 382 Utg"ende ackumulerade anskaffningsv#rden 642 929 637 428 Ing!ende avskrivningar -260 841 -248 956 F"rs ljningar/utrangeringar 643 $rets avskrivningar -12 033 -11 885 Utg"ende ackumulerade avskrivningar -272 230 -260 841 Ing!ende nedskrivningar -82 352 -82 352 Utg"ende ackumulerade nedskrivningar -82 352 -82 352 Utg"ende redovisat v#rde 288 347 294 236 Uppgifter om f!rvaltningsfastigheter Redovisat v rde 288 347 294 235 Verkligt v rde 370 841 369 250 Not 10 Mark 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 8 590 8 590 Utg"ende ackumulerade anskaffningsv#rden 8 590 8 590 Utg"ende redovisat v#rde 8 590 8 590 Utg"ende redovisat v#rde 8 590 8 590 Avesta Industristad AB 15 (18) Org.nr 556285-2904 Not 11 Markanl#ggning 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 12 597 12 597 Omklassificeringar 553 Utg"ende ackumulerade anskaffningsv#rden 13 150 12 597 Ing!ende avskrivningar -8 996 -7 853 $rets avskrivningar -1 137 -1 143 Utg"ende ackumulerade avskrivningar -10 133 -8 996 Utg"ende redovisat v#rde 3 017 3 601 Not 12 Inventarier, verktyg och installationer 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 2 142 972 Ink"p 517 1 170 Utg"ende ackumulerade anskaffningsv#rden 2 658 2 142 Ing!ende avskrivningar -712 -596 $rets avskrivningar -168 -116 Utg"ende ackumulerade avskrivningar -880 -712 Utg"ende redovisat v#rde 1 778 1 429 Not 13 P"g"ende nyanl#ggningar 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 649 1 222 Ink"p 10 376 39 382 Under !ret genomf"rda omf"rdelningar -6 828 -39 955 Utg"ende ackumulerade anskaffningsv#rden 4 197 649 Utg"ende redovisat v#rde 4 197 649 Not 14 F!rutbetalda kostnader och upplupna int#kter 2025-12-31 2024-12-31 #vriga interimsfordringar 578 439 578 439 578 439 Avesta Industristad AB 16 (18) Org.nr 556285-2904 Not 15 L"ngfristiga skulder L!ngfristiga skulder som f"rfaller till betalning senare n 5 !r efter balansdagen uppg!r till 0 tkr. Skulder till internbank avser l!ngfristiga skulder mot Avesta kommun 2025-12-31 2024-12-31 Skulder internbank Avesta Kommun 137 000 137 000 Varav kortfristig del -46 580 -47 950 90 420 89 050 Not 16 Checkr#kningskredit Avesta Industristad AB och moderbolaget Gamla Byn AB r ansluten till koncernkontot, d r Avesta kommun r kontohavare gentemot kreditgivande bank. Inga s kerheter har st llts f"r kreditlimiten eller utnyttjat belopp. 2025-12-31 2024-12-31 Beviljat belopp p! checkr kningskredit uppg!r till 30 000 30 000 Utnyttjad kredit uppg!r till 0 11 890 Not 17 Upplupna kostnader och f!rutbetalda int#kter 2025-12-31 2024-12-31 F"rutbetalda hyror 8 093 1 755 #vriga poster 1 305 106 9 398 1 861 Not 18 Justering f!r poster som inte ing"r i kassafl!det 2025-12-31 2024-12-31 Avskrivningar 13 488 13 144 #vrigt -158 13 330 13 144 Not 19 Likvida medel 2025-12-31 2024-12-31 Likvida medel Kassamedel 1 1 Medel p! Avesta kommuns koncernkonto 3 398 -11 890 3 399 -11 889 Avesta Industristad AB 17 (18) Org.nr 556285-2904 Not 20 Uppgifter om moderf!retag Bolaget r dotterbolag i en koncern, d r moderbolaget Gamla Byn AB, organisationsnummer 556285-2896 ger dotterbolaget Avesta Industristad AB, till 100 % som i sin tur gs till 100% av Avesta Kommun. Not 21 St#llda s#kerheter och eventualf!rpliktelser Inga st llda s kerheter Not 22 Nyckeltalsdefinitioner Soliditet Eget kapital i f"rh!llande till balansomslutningen. Driftnetto Resultat f"re avdrag f"r avskrivningar. R ntet ckningsgrad Resultat f"re avdrag f"r avskrivningar och r ntebidrag samt r nteint kter i f"rh!llande till r ntekostnader. Bel!ningsgrad L!ngfristiga skulder i f"rh!llande till balansomslutningen. Avesta Industristad AB 18 (18) Org.nr 556285-2904 $rsredovisningens innh!ll blev klart 2026-03-03 $rsredovisningen undertecknades av samtliga 2026-03-03 Kurt Kvarnstr"m Ulf Berg Ordf"rande Patrik Engstr"m Henric Schef Karl Gunnar Hedin Tomi Sandvik Gerd Svedberg Roy Uppg!rd Karl-Johan Petersson Linda Nilsson Verkst llande direkt"r Min revisionsber ttelse har l mnats Cecilia Kvist Auktoriserad revisor Azets Revision & R!dgivning AB Lekmannarevisorerna 2026-04-20 i Avesta Industristad AB, Avesta kommun Till årsstämman i Avesta Industristad AB organisationsnummer 556285 – 2904 Till fullmäktige i Avesta kommun Granskningsrapport för år 2025 Vi, av fullmäktige i Avesta kommun utsedda lekmannarevisorer, har granskat bolagets verksamhet. Styrelse och VD ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Vårt ansvar i egenskap av lekmannarevisorer är att granska om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen och god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente samt utifrån bolagsordning och av års/bolagsstämman fastställda ägardirektiv. Lekmannarevisorerna har i samspel med kommunens förtroendevalda revisorer under året genomfört grundläggande granskning, bestående av dokumentgranskning, protokollsläsning och dialog. Avseende verksamhetsstyrning och uppföljning är vår bedömning likt föregående år att det är svag koppling mellan fullmäktiges mål och bolagets verksamhet. Baserat på årets grundläggande granskning bedöms verksamhetsstyrningen sammantaget endast delvis vara ändamålsenlig. Vi har konstaterat att det saknas tydliga och strukturerade arbetssätt för uppföljning och utvärdering av verksamhetens måluppfyllelse. Därtill framgår inte bedömningsgrunderna för måluppfyllelsen på ett tillfredställande sätt och vi kan inte se att åtgärder vid bristande måluppfyllelse har beslutats. Den ekonomiska styrningen och uppföljningen bedöms som ändamålsenlig. Då uppföljning genomförs löpande under året. Den interna kontrollen bedöms endast delvis vara tillräcklig. Det bedöms inte vara tillräckligt att uppföljning endast sker vid årets slut då det kan vara för sent att vidta kompenserande åtgärder för att stärka den interna kontrollen för innevarande verksamhetsår. Vi bedömer sammantaget att bolagets verksamhet, med ovan undantag, har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att bolagets interna kontroll kan förstärkas. DQ0NI-S8EAQ-QG49S-P6GRQ-OPPT0-FVD94 :yek tnemucod oenneP Avesta 2026-04-20 Lilian Palm Andreas Olsson Lekmannarevisor Lekmannarevisor DQ0NI-S8EAQ-QG49S-P6GRQ-OPPT0-FVD94 :yek tnemucod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Jonas Andreas Olsson LILIAN CHRISTINA PALM Undertecknare Undertecknare Serienummer: 3d7e899bae7bf7[…]3d65084a4e68b Serienummer: 771ae0b77c6eaa[…]8dbc51c019a16 IP: 165.1.xxx.xxx IP: 213.67.xxx.xxx 2026-04-20 14:13:35 UTC 2026-04-20 18:47:50 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. DQ0NI-S8EAQ-QG49S-P6GRQ-OPPT0-FVD94 :lekcyntnemukod oenneP Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-04-13

§ 48 Årsredovisning för Avesta kommun 2025, inklusive koncernen Dnr 2026-000168042 Sammanfattning God ekonomisk hushållning anses råda om både fullmäktiges övergripande verksamhetsmässiga mål och de finansiella målen uppnås. Det innebär att verksamheten drivs på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt med en stabil finansiering som grund i enlighet med fullmäktiges intentioner och prioriteringar. Varje generation ska bära kostnaderna för den service den beslutar om och konsumerar. För att säkerställa god ekonomisk hushållning ska finansiella mål och verksamhetsmål definieras och följas upp. Avesta kommun redovisar ett positivt resultat för per den 31 december med 14 miljoner kronor och för koncernen 22,5 miljoner kronor. I jämförelse med budget är Avesta kommuns resultat 1,5 miljoner kronor högre än budgeterat. Resultatet 2025 påverkas också av en realisationsvinst på 1,9 miljoner kronor som påverkar årets balanskravsresultat. I driftredovisningen visas ett negativt resultat totalt för styrelserna på 7,4 miljoner kronor. Avestas resultat är positivt 2025 innan balanskravsjusteringar främst tack vare ett starkt resultat på finansen till följd av överskott för bland annat pensioner och avskrivningar. Underskotten på styrelsenivå gör att man fortsatt kommer behöva se över ekonomin kommande år. Enligt kommunallagen finns krav på att kommunen ska ha en ekonomi i balans, det vill säga intäkterna ska vara minst lika stora eller större än kostnaderna, det så kallade balanskravet. Balanskravet har sedan 2009 uppnåtts i kommunen. Om resultatet ett år är negativt är kommunen skyldig att återställa underskottet inom tre år. Det justerade resultatet för 2025 är + 12 miljoner kronor och därmed är årets balanskrav uppfyllt. Investeringarna för kommunen och bolagen tillsammans uppgår till 194 miljoner kronor för år 2025. Förslag till beslut Årsredovisning för år 2025 överlämnas till kommunfullmäktige för fastställande efter inhämtande av revisionsberättelsen. Beredning/behandling - Missiv - årsredovisning 2025 - Årsredovisning 2025 för Avesta kommun Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-03-30 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att årsredovisning för år 2025 överlämnas till kommunfullmäktige för fastställande efter inhämtande av revisionsberättelsen. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande ÅRSREDOVISNING 2025 AVESTA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 1 Välkommen till Avesta! Det är något speciellt med Avesta. Här i södra Dalarna finns inte bara dalahästar, brusande forsar. Här finns pannben och mod. Handlingskraft och framtidstro. Här finns förmågan att se möjligheter. När andra snackar – då gör Avesta! Stadssiluett Avesta INNEHÅLL INLEDNING EKONOMISK REDOVISNING Ordförande har ordet . . . . . . . . . . . . . 4 Resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . 57 Vad gick skattepengarna till . . . . . . . . . . 6 Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Kassaflödesanalys . . . . . . . . . . . . . . 59 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nothänvisningar . . . . . . . . . . . . . . . 60 Översikt över verksamhetens utveckling . . . 8 DRIFT- OCH INVESTERINGSREDOVISNING Den kommunala koncernen . . . . . . . . . 10 Händelser av väsentlig betydelse . . . . . . 14 Driftredovisning . . . . . . . . . . . . . . . 77 Styrning och uppföljning av den Investeringsredovisning . . . . . . . . . . . 81 kommunala verksamheten . . . . . . . . . 15 Bolag och förbund . . . . . . . . . . . . . . 83 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning . . . . . . . . . . . . . 18 God ekonomisk hushållning och måluppfyllelse . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Väsentliga personalförhållanden . . . . . . 50 Förväntad utveckling . . . . . . . . . . . . 55 Balanskravsresultat . . . . . . . . . . . . . 56 INLEDNING INLEDNING Ordförande har ordet Avesta ska vara södra Dalarna och norra Västman- Även satsningar på våra gemensamma miljöer, såsom lands regioncentra. Det är vår tydliga målbild och den gator, torg och parker samt ny belysning, julbelysning ligger fast. Under året har vi fortsatt arbeta målmed- och planteringar gjorts. Efter många års arbete är även vetet för att stärka Avesta som en attraktiv plats att bo, markköpet i Fors centrum klart, vilket gör att utveck- arbeta och verka i. lingen av området nu kan ta fart på allvar. Arbetslösheten är fortfarande hög, men utvecklingen Året bjöd också på en unik idrottshändelse när världs- går åt rätt håll. Under elva av årets tolv månader låg rekordhållaren Armand Duplantis återvände till Aves- arbetslösheten lägre än samma månad året innan. Sär- ta och höjde ribban till 6,30 meter vid Dalahästen. Det skilt glädjande är att arbetslösheten bland utrikesfödda blev en folkfest som samlade många människor och har minskat tydligt. Samtidigt har utflyttningen brutits gav Avesta kommun stor medial uppmärksamhet. och vi ser nu ett positivt flyttnetto. Under året valde över 800 personer att flytta till Avesta. Samtidigt fortsätter arbetet med att utveckla välfärden. Inom omsorgen ser vi flera positiva resultat. Avesta är Att stärka näringslivet och skapa fler arbetstillfällen i dag bäst i Dalarna när det gäller att främja god mun- är en av kommunens viktigaste uppgifter. Under året hälsa hos äldre. Hemtjänsten har gjort en stark utveck- har vi arbetat aktivt med att förbättra företagsklima- ling i årets hemtjänstindex där kommunen klättrat från tet. Företagsturnén 100 företagsbesök på 100 dagar plats 119 till plats 40 i landet. Arbetet med att minska har genomförts och flera nyckelpersoner från både beroendet av hyrsjuksköterskor har också gett resultat politik och förvaltning har deltagit i Svenskt Närings- genom att fler sjuksköterskor nu är fast anställda. Vi livs utvecklingsprogram. Det är därför glädjande att fortsätter också att stärka gemenskapen i kommunen. Avesta i årets ranking av företagsklimatet har klättrat Under året har gemenskapsträffar för äldre startats för elva placeringar. Det visar att vi är på rätt väg, även att minska ensamhet och skapa mötesplatser. I Horn- om arbetet måste fortsätta. dal har en mobil vårdenhet erbjudits varannan vecka för att förbättra tillgängligheten till vård. Arbetet med att skapa förutsättningar för nya eta- bleringar fortsätter också. I Södra Källhagen, intill Även inom bildningsområdet har flera viktiga sats- riksväg 68, har markarbetet startat för ett nytt före- ningar genomförts. Det nya köket på Skogsgläntan tagsområde. Ca åtta hektar skog har avverkats för att har invigts efter en omfattande investering. I nära ge plats åt framtida verksamheter, fler arbetstillfällen samarbete med näringslivet har vi också startat en ny och bättre trafiklösningar. Under året har också ett utbildning inom tung mekanik genom vuxenutbild- markanvisningsavtal tecknats med Scania, vilket är ett ningen och Karlfeldtgymnasiet. En ytterligare satsning viktigt steg i utvecklingen av området. är att elever som läser vård- och omsorgsprogram- met från och med i år erbjuds körkort vid godkända I Norra Åsbo har arbetet med det nya handelsområ- studier. Viktiga steg för att möta den kompetensbrist det gått vidare med nya vägar, gång- och cykelvägar, som finns inom branscherna. Samtidigt fortsätter vi belysning och dagvattenlösningar. Hamburgerkedjan utveckla möjligheterna till ett aktivt liv i vår kommun MAX har meddelat att de etablerar sig i området och genom satsningar på skolgårdar, idrottsanläggningar det nya hotellet Riverside har invigts. Dessa satsningar och aktiviteter som Seniorkul. stärker både handeln, besöksnäringen och arbetsmark- naden. 4 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN INLEDNING Hållbarhetsarbetet är en viktig del av kommunens ut- Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till alla våra veckling. Avesta deltar i satsningen Viable Cities där vi medarbetare. Varje dag, året runt, går de till arbetet tillsammans med andra kommuner arbetar för att ska- och gör skillnad för våra invånare. Deras arbete är pa mer hållbara samhällen. Under året har även Avesta grunden för en trygg och fungerande välfärd. Industristads första solcellspark invigts, ett konkret Vi lever i en tid med stor osäkerhet i omvärlden. steg i omställningen till mer hållbar energianvändning. Samtidigt är det viktigt att se allt det som fungerar. Samtidigt har Avesta Vatten och Avlopp påbörjat Engagemanget bland våra medarbetare, i vårt närings- arbetet med Storbodammen, som ska rena dagvatten och föreningslivet och i civilsamhället är starkt. Det är från stora delar av Avesta centrum och samtidigt ut- tillsammans vi bygger framtidens Avesta. vecklas till en naturmiljö för växter och djurliv. Blerta Krenzi Kommunens ekonomi har varit ansträngd under året. Kommunstyrelsens ordförande, Avesta kommun Trots detta kan vi redovisa ett resultat på 14 miljoner kronor, vilket är bättre än budget. Det är ett resul- tat av ett stort arbete i hela organisationen för att få ekonomin att gå ihop. Balanskravet har uppnåtts och något återställningskrav föreligger därför inte. Blerta Krenzi, kommunalråd i Avesta kommun . ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 5 INLEDNING Vad gick skattepengarna till Så här fick kommunen sina pengar 2025 ANDEL VERKSAMHET 2025 Skola och förskola Taxor & avgifter Grundskola 214 kr 17% Förskola 91 kr Gymnasieskola och vuxenlärande 82 kr Finansiella intäkter Vård och omsorg 2% Äldreomsorg 229 kr Individ- och familjeomsorg 95 kr Omsorg om funktionsnedsatta 67 kr Kultur och fritid Skatter & Kultur, fritid, turism 40 kr generella Kulturskola 4 kr statsbidrag 81% Övrigt Pensionskostnader 29 kr Kommunövergripande 76 kr Teknisk service, gator och vägar 32 kr Årets resultat 8 kr Arbetsmarknad och integration 9 Kr Miljö och bygg 12 kr Samhällsbetalda resor 2 kr Tillväxt och näringsliv 10 kr 1 000 kr Skola och förskola 387 Kr Vård och omsorg 391 Kr Kultur och fritid 44 kr Övrigt 177 kr 6 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inledning förvaltningsberättelse I denna förvaltningsberättelse lämnar Avesta kommun information om förvaltningen av kommunen och den kommunala koncernen i enlighet med Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning 11 kapitlet och RKR R15 Förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen syftar till att ge en övergripande och tydlig bild av Avesta kommuns verksamhet det gångna året. ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Översikt över verksamhetens utveckling Avesta kommun 2025 2024 2023 2022 2021 Folkmängd 31 december,31 juli 22 366 22 417 22 753 22 932 22 925 Total kommunal skattesats, kr 33,95 33,60 33,60 33,60 33,60 Kommunkoncernen Verksamhetens intäkter, mkr 566 592 575 543 553 Verksamhetens kostnader, mkr -2 206 -2 258 2 115 -2 007 -1 922 Årets resultat, mkr 23 3 64 84 128 Årets resultat, kr per invånare 1 007 148 2 827 3 684 5 594 Eget kapital 960 936 955 904 819 Investeringar Investeringar (brutto) 194 249 183 214 260 Investeringar per medborgare, kr 8 652 11 108 7 647 9 332 11 341 Självfinansieringsgrad, % * 105% 57% 91% 86% 91% Finansiering Långfristig skuld, mkr 1 600 1 571 1 511 1 496 1 413 Nyckeltal Totala tillgångar per medborgare, 147 069 139 994 137 927 131 858 122 580 Skulder och avsättningar per medborgare 103 080 100 273 94 496 92 450 86 891 Soliditet inklusive ansvarsförbindelse för pensioner, % * 14 13 14 13 11 Personal Antal årsarbetare 2 119 2 076 2 027 2 038 1 998 Löner och ersättningar, kr 1 003 984 950 902 864 Definition nyckeltal * självfinansieringsgrad definieras som kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med nettoinveste- ringar ** soliditet defineras som eget kapital dividerat med totalt kapital inklusive ansvarsförbindelser från pensionen. 8 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommun 2025 2024 2023 2022 2021 Resultatutveckling (mkr) Verksamhetens intäkter 418 366 340 345 358 Verksamhetens kostnader -2 144 -2 079 -1 947 -1 847 -1 766 Årets resultat 14 1 34 71 113 Balansomslutning 4 116 4 064 4 086 2 890 2 671 Eget kapital 851 837 836 805 734 Pensionskostnader inkl räntor 206 181 134 103 101 Investeringar Bruttoinvesteringar 95 67 54 87 48 Självfinansieringsgrad av investeringar, %* 116 % 67% 140% 130% 321% Finansiering (mkr) Skatteintäkter och utjämning 1 740 1 572 1 639 1 572 1 520 Långfristig skuld, mkr 4 4 4 4 4 Nyckeltal Totala tillgångar per medborgare, kr, exklusive utlåning till bolagen 113 533 112 302 114 253 62 076 56 021 Skulder och avsättning per medborgare, exklusive bolagens del av upplåning 21 327 18 579 22 810 26 969 23 984 Verksamhetens nettokostnader som andel av skatteintäkter och utjämning, % 97 100 98 96 93 Pensionskostnader som andel av skatteintäkter och utjämning, % 11,8 10,6 8,2 6,6 6,6 Resultat som andel av skatteintäkter och utjämning, % 0,8 0,0 2,0 4,4 7,5 Soliditet, % inkl pension och exklusive bolagens del av upplåning** 14 13 13 21 18 Personal Antal årsarbetare 2 000 1 962 1 914 1 938 1 885 Löner och ersättningar, mkr 940 902 869 832 799 Definition nyckeltal * självfinansieringsgrad definieras som kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med nettoinvesteringar ** soliditet defineras som eget kapital dividerat med totalt kapital inklusive ansvarsförbindelser från pensionen men exlusive bolagens del avupplåning. ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Den kommunala koncernen Om organisationen Avesta kommun har även Södra Dalarnas räddningstjänst- förbund, ägarandel 48,8 procent, tillsammans med Hede- Skälet till att Avesta kommun valt att driva viss verksam- mora,Norberg och Fagersta. Idén med förbundet är att ef- het i olika organisationsformer är dels organisatoriska, fektivisera och minska kostnaderna för verksamheter som dels ekonomiska. Förvaltning av kommunens fastighe- kan skötas tillsammans. Tanken är också att säkra kompe- ter finns samlade i bolagsform. Skälet till detta är organi- tensen inom verksamhetsområdet. Privata utförare finns satoriska. Möjligheten att skapa samordningsvinster och inom grundskole- och förskoleverksamhet samt personlig hålla nere kostnaderna är större om verksamheten be- assistans men de bedöms inte vara av väsentlig betydelse för drivs inom samma organisation. I övrigt bedrivs verk- bedömning av verksamhet eller ekonomisk ställning. samheten i bolagsform där verksamheten ska drivas på affärsmässiga grunder. Avestas kommunkoncern Kommunfullmäktige Ordförande: Anton Sundin Valberedning Revisorer Samägda företag Styrelser och nämnder Koncernföretag Södra Dalarnas räddnings- Kommunstyrelsen Gamla Byn AB tjänstförbund Ordförande: Blerta Krenzi Ordförande: Kurt Kvarnström Samägs med Norberg, Fagersta Förvaltningschef: Tobias Åsell VD: Linda Nilsson och Hedemora kommuner Övriga med Omsorgsstyrelsen Avesta industristad AB Ordförande: Gunilla Berglund kommunalt intresse Ordförande: Kurt Kvarnström Förvaltningschef: Anna-Karin VD: Linda Nilsson Stillfors Södra Dalarnas samordningsförbund Individnämnden Avesta Vatten Ordförande: Tom Andersson och Avfall AB Västmanland Förvaltningschef: Anna-Karin Ordförande: Johan Lundin Dalarna lönenämnd Stillfors VD: Josefine Lissbol (Norberg) Gemensam nämnd för upp- Bildningsstyrelsen handling Ordförande: Mikael Westberg (Ludvika) Förvaltningschef: Björn Hansson V-Dala överförmyndarnämnd Västmanland Dalarna (Hedemora) miljö- och byggnadsnämnd Ordförande: Marino Wallsten Privata utförare Förvaltningschef: Petter Isacson Grytnäs friskola Avesta Grytnäs pastorat, Valnämnden För- och grundskola F-6 Ordförande: Erik Ingvarsson Familjedaghem i privat regi Krisledningsnämnden Ordförande: Blerta Krenzi Privata assistansbolag 10 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE STYRELSE/NÄMND BESKRIVNING Kommunrevisionen Revisorerna och de sakkunniga som dessa anlitar är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som bedrivs i styrelser, nämnder, fullmäktigeberedningar och bolag Kommunstyrelsen Helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning, leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter. Uppsiktsansvar över övriga nämnder och bolagsverksamheter samt återrap- portering till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen ansvarar för skötsel och drift av det kommunala vägnätet samt parker och grönytor. Omsorgsstyrelsen Ansvar för social verksamhet för barn och vuxna vilket bland annat inklu- derar kommunens socialjour, stöd-, vård- och behandlingsinsatser riktade till missbrukare, social stödverksamhet för barn, ungdomar och familjer, mottagande av ensamkommande flyktingbarn enligt överenskommelse med Migrationsverket, arbetsmarknadsåtgärder. Ansvar för äldreomsorgs- verksamhet med bland annat vård- och omsorgsboenden, hemtjänst samt verksamhet för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service (LSS). Individnämnd Individnämnden beslutar i ärenden som avser myndighetsutövning i re- sultatenheterna Socialtjänst och Vård och omsorg samt yttrande till andra myndigheter i ärenden som rör enskilda. Bildningsstyrelsen Ansvar för förskola, grundskola, förskoleklass, fritidshem, gymnasieskola, anpassad skola samt vuxenutbildning. Därtill ansvar för kommunens mål- tidsenhet samt kultur och fritidsverksamhet, där bland annat föreningsstöd, bibliotek, fritidsanläggningar,Verket och kulturskola ingår. Ansvar för kommunens fysiska planering, detaljplaner och handlägger Västmanland Dalarna bygglov, bygganmälningar och tillstånd samt ansvar för miljö- och häl- miljö och byggnads- soskyddsfrågor vilket innebär tillsyns- och informationsansvar. Nämnden nämnd är en gemensam nämnd för Avesta, Fagersta och Norbergs kommuner med säte i Avesta. Valnämnd Hanterar val och folkomröstningar. Krisledningsnämnd Ansvarar för krisledning. ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KONCERNFÖRETAG BESKRIVNING Gamla Byn AB Gamla Byn AB är ett kommunalt fastighetsbolag och ägs till 100 % av Avesta kommun. Bolaget är en gemensam fastighetsförvaltare för Avesta kommun och dess bolag med undantag för Avesta Vatten och Avfall AB:s fastighetsbestånd. Bolaget skall främja bostadsförsörjningen i Avesta kom- mun och erbjuda bostadshyresgästerna möjlighet till boendeinflytande. Avesta industristad AB Bolaget ska enligt gällande hyreslagstiftning verka för att tillhandahålla ändamåls enliga lokaler för uthyrning inom Avesta kommun. Bolaget är helägt dotterbolag till Gamla Byn AB. Avesta vatten och avfall Bolaget ansvarar för vatten och avlopp, avfallshantering och återvinning. AB Det ägs till 100 % av Avesta kommun. SAMÄGDA FÖRETAG BESKRIVNING Södra Dalarnas Förbundets uppdrag är att bedriva räddningstjänst enligt Lag om Skydd mot räddningstjänstförbund Olyckor (LSO) samt den tillsyn som LSO ålägger kommunerna att genom- föra. Det är ett gemensamt förbund för Avesta, Hedemora, Norberg och Fagersta kommuner där Avestas andel är 48,8 %. ÖVRIGA MED BESKRIVNING KOMMUNALT INTRESSE Förbundet samverkar inom rehabiliteringsområdet. Medlemmar är Försäk- Södra Dalarnas ringskassan, Arbetsförmedlingen, Region Dalarna samt Avesta, Hedemora samordningsförbund och Säters kommuner. Nämnden är en gemensam lönesamverkan mellan Fagersta, Avesta, Nor- Västmanland Dalarna berg, Skinnskatteberg, Hedemora och Smedjebackens kommuner. Norbergs lönenämnd kommun är värdkommun. Upphandlingsnämnd där kommunerna Falun, Borlänge, Avesta, Gagnef, Gemensam nämnd för Hedemora, Ludvika och Säter ingår. Den gemensamma nämnden ingår i upphandling Ludvika kommuns organisation. Överförmyndarnämnd för Avesta, Hedemora, Fagersta och Norbergs kom- V-Dala överförmyndar- muner. Hedemora är värdkommun. nämnd PRIVATA UTFÖRARE BESKRIVNING Grytnäs friskola Förskole- och grundskoleverksamhet. Familjedaghem Familjedaghem som bedrivs i privat regi. Privata assistansbolag Assistansbolag som bedrivs i privat regi. 12 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunala bolag och kommunalförbund Gamla Byn AB och Avesta Industristad linje med Agenda 2030 samt kommunens styrande AB program, genom förnyelse av ledningsnät, driftsäk- Året har varit händelserikt för Gamla Byn AB och ra anläggningar och en avfallshantering anpassad till dotterbolaget Avesta Industristad AB. I affärsplanen EU:s avfallsdirektiv. Verksamheten påverkas i hög lyfts hållbarhet fram som en central framgångsfak- grad av omvärldsfaktorer och successivt skärpt lag- tor och bolagen har under året tagit flera viktiga steg. stiftning inom vatten, avlopp och avfall. Samtidigt Energiplanen för Gamla Byn har uppdaterats i linje står bolaget inför betydande investerings- och under- med nya mål inom Klimatinitiativet och styrelsen har hållsbehov, däribland förnyelse av ledningsnät och beslutat om Avesta Industristads första energiplan. framtida åtgärder för två reningsverk som närmar En ny fordonspolicy med målsättning att elektri- sig slutet av sin tekniska livslängd, samt anpassningar fiera fordonsflottan har antagits och fastighetsnära kopplade till det kommunala ansvaret för förpack- insamling har införts i kvarteret Rågen. Med anled- ningsinsamling. ning av fjärrvärmens prisutveckling har bolagen ge- nomfört medling i fjärrvärmenämnden och påbör- jat arbete med att minska beroendet av fjärrvärme. Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (SDR) Arbetet med social hållbarhet har fortsatt, bland an- omfattar räddningstjänstverksamheten i Aves- nat genom insatser för ökad trygghet i bostadsområ- ta, Hedemora, Fagersta och Norbergs kommuner. den, erbjudande om sommarjobb till nio ungdomar Förbundets huvudsakliga uppdrag är att förebygga samt fördjupad samverkan med omsorgsförvaltning- bränder och olyckor samt att säkerställa en effektiv en, vilket resulterat i ett nytt LSS-serviceboende i och tillgänglig räddningsinsats när händelser inträf- kvarteret Rågen. I samband med Gamla Byns 30-års- far. För att upprätthålla hög beredskap finns rädd- jubileum anordnades en välbesökt familjedag på Hol- ningsstationer i Avesta, Hedemora, Fagersta, Nor- men i samarbete med lokala föreningar. berg, Långshyttan och Horndal samt ett brandvärn i Fors. Under året har dialog och planering inletts Flera större investeringsprojekt har genomförts, tillsammans med Hedemora kommun avseende nya däribland ombyggnation av skolgård, energieffekti- räddningsstationer i Hedemora och Långshyttan. viseringsåtgärder samt tak- och fasadrenoveringar. Under året har även fastighetsaffärer genomförts ge- Under 2025 genomfördes 1 007 utryckningar nom försäljning av lägenheter i Krylbo, förvärv av inom förbundets geografiska område. En enskild strategisk mark i centrala Avesta samt övertagande händelse medför ofta insatser från flera styrkor av tvångsförvaltning av en centralt belägen bostads- och stationer. Det totala antalet händelser ligger i fastighet. nivå med genomsnittet sett över en femårsperiod. Avesta Vatten och Avfall AB Utöver uppdraget i fredstid har förbundet ett utökat Avesta Vatten och Avfall AB bedriver VA- och av- ansvar vid höjd beredskap. Staten, genom Myndig- fallsverksamheten i Avesta kommun och 2025 utgör heten för civilt försvar, finansierar delar av detta ar- bolagets femtonde verksamhetsår. Från den 1 janu- bete via medlemskommunerna. För att möta lagkrav ari 2025 höjdes bruknings- och anläggningstaxorna och stärka förmågan att verka under höjd beredskap för vatten och avlopp samt avfallstaxorna med 5 %. har den första utbildningsinsatsen, avseende mental Höjningen genomfördes för att säkra att självkost- förberedelse, genomförts för all operativ personal nadsprincipen ska erhållas. Under året har bolaget under året. Ytterligare utbildningsinsatser planeras genomfört en en översyn för att säkerställa att faktu- kommande år i syfte att bygga en långsiktigt robust rering sker enligt gällande taxa och lagstiftning. och hållbar räddningstjänst. Större projekt som bolaget har arbetat med under år 2025 är: tryggande av vattenförsörjningen i Horndal, nytt reningsverk i Näs, anläggning av dagvattendamm samt sluttäckning av Karlslunds avfallsanläggning. Bolaget arbetar strukturerat med hållbarhetsfrågor i ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Händelser av väsentlig betydelse Ny socialtjänstlag trädde i kraft den 1 juli 2025. Lagen Under året har Gamla Byn AB genomfört flera fastig- syftar till att stärka socialtjänstens arbete med fokus på hetsaffärer. Bolaget har sålt åtta lägenheter i Krylbo (Sta- förebyggande insatser och evidensbaserade metoder. tionsparken 5) samt förvärvat strategiskt belägen mark i Detta innebär en stor omställning för hela koncernen centrala Avesta (Jämtbo 4), planlagd för bostadsändamål. och förvaltningen erhåller statliga medel för att finan- Vid årets slut åtog sig bolaget även att tvångsförvalta siera omställningen. en centralt belägen bostadsfastighet omfattande fyra lägenheter och tre lokaler i bottenplan. Den 1 december 2025 trädde nya regler i plan- och bygglagen (PBL) i kraft, vilka tillämpas på ärenden Under året genomfördes en organisatorisk anpassning som påbörjas från och med detta datum. Lagändringen inom förskoleverksamheten där antalet rektorsområ- innebär både lättnader och skärpningar, med förenkla- den minskades från sex till fem. Förändringen har ge- de bygg- och ändringsåtgärder inom detaljplanelagda nomförts mot bakgrund av ett minskat barnantal och områden samt tydligare och i vissa fall stramare regler syftar till att skapa en långsiktigt hållbar organisation utanför detaljplan. Förändringarna har medfört anpass- med bibehållen kvalitet, effektiv resursanvändning och ningar i verksamhetens arbetssätt och bedöms kunna goda förutsättningar för ledning och styrning. leda till ökad arbetsbelastning samt risk för minskade intäkter. Övriga händelser under året • En ny ettårig yrkesutbildning för vuxna inom me- • Avesta kommun drabbades av en cyberattack til- kanik för tunga maskinfordon starade hösten 2025. lsammans med flertalet andra kommuner och ar- Satsningen sker i samarbete med lokala företag för betsgivare i Sverige då rehabiliteringssystemet blev att möta den stora efterfrågan på tungmekaniker utsatt. Utifrån den ökade risken för cyberattacker och stärka den lokala kompetensförsörjningen. så genomför IT- och digitaliseringsenheten ett in- tensivt arbete med att stärka skyddet mot sådana • Omsorgsförvaltningen har deltagit i SKR:s projekt attacker. Liv till åren med fokus på att förskjuta behovet av äldreomsorg genom hälsofrämjande insatser. • I september invigdes servicebostad Kolgillaregatan Bland annat har gemenskapsträffar etablerats för som är omsorgsförvaltningens nya servicebostad att motverka ensamhet, och träffpunktsverksam- enligt LSS med planering för 12 platser. heten på trygghetsboenden har delvis öppnats för allmänheten. • Idalunden och Sagalunden slås ihop till en enhet med 12 platser • Gamla byn AB har genomfört ett flertal större in- vesteringsprojekt som ombyggnation av Åvestadal- • Beslut om att gå med i länsgemensamt hem för skolans skolgård samt ny ventilation och nytt tak vård eller boende (HVB) i Dalarna. på Domarhagens gymnastikhall. • En tvåårig satsning på språkutbildning för medar- • Under våren 2025 så beslutade kommunfullmäkti- betare som har annat modersmål än svenska har ge att anta det personalpolitiska program som va- inletts. Deltagarna rapporterar ökad trygghet i rit under framtagande under lång tid. Programmet språkanvändning, förbättrat ordförråd och stärkt lyfter fram begreppen ansvarsglädje, innovations- kommunikation i arbetet. kraft och snällhet. Programmets innehåll kommer att stärka organisationen och ytterligare bidra till att Avesta kommun är och ska vara en attraktiv ar- betsplats. 14 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten Uppföljning Kommunens styrmodell Kommunstyrelsens ansvar De kommunala bolagen styrs via ägardirektiv och bolagsordning som beslutas av kommunfull- Kommunstyrelsen ansvarar för uppföljning och mäktige. De kommunala mål som är beslutade dialog med styrelserna utifrån sin uppsiktsplikt. omfattar bolagen och ska vara koncernöver- Kommunstyrelsen bereder också delårsrapport gripande. Kommunfullmäktiges vision av hur samt årsredovisning inför behandling i kommun- kommunen ska utvecklas är utgångspunkten för fullmäktige. målstyrningsprocessen. Utifrån visionen beslu- tarfullmäktige om Mål och budget för en treårig Styrelsernas ansvar planperiod. Mål och budget innehåller de ekono- Respektive styrelse ansvarar för uppföljning av miska ramarna för styrelserna och de mål som sina planer och beslut om eventuella åtgärdsplaner fullmäktige vill att kommunen ska uppnå under för att nå de mål som anges inom sina ekonomiska de kommande tre åren. Kommunfullmäktige ramar. fattar beslut om Mål och budget i juni, då ock- så skattesatsen beslutas. Revidering av Mål och Månadsuppföljning budget sker i november då också taxor fastställs Uppföljningen ska ske för månaderna februari, av fullmäktige. Till de koncernövergripande må- april, juli och september. För oktober månad pre- len finns en förklarande text samt stödpunkter senteras endast aktuellt utfall. som används för analys av måluppfyllelse. Det finns inga indikatorer då den bärande idén är att Årsredovisning och delårsrapport sikta mot måluppfyllelse, inte respektive indika- Dessa uppföljningar är lagstyrda och omfattar tor. Grund för bedömning av måluppfyllelsen kommunkoncernen. De behandlas av kommun- är: de punkter som anges under varje mål, sty- fullmäktige. relsernas bedömning av måluppfyllelsen för sin verksamhet samt övrigt som är relevant för res- Styrande dokument pektive mål, till exempel händelser i omvärlden eller statistik. Vid bedömning av måluppfyllelse Syftet med att ha riktlinjer för Avesta kommuns är dialogen en väsentlig del. I bedömningen ska styrdokument är att fastställa vad som är styrande ställning tas också utifrån jämställdhet och bar- dokument, skapa ett enhetligt system av beteck- nens perspektiv. Ansvarsområde, åtgärder och ningar och struktur för de olika dokumenten och indikatorer ska anges i styrelsernas respektive ange beslutsnivå och tidsomfattning. Namnet på verksamhetsplaner. Styrelserna ska även ange de dokumentet anger vilken dignitet, betydelsegrad, aktiviteter som kortfattat talar om vilka åtgär- styrdokumentet har. Styrdokumenten ska kontinu- der som styrelsen planerar att genomföra för att erligt vara föremål för utvärdering och uppföljning. uppnå målsättningen i den strategiska planen. Det är angeläget att styrdokumenten samordnas och att de är så konkreta, enkla och få att man ska- Styrelsernas uppdrag par goda förutsättningar för styrning och uppfölj- ning. Inom vissa områden är lagstiftningen starkt Styrelsernas uppdrag är att följa fullmäktiges styrande för den verksamhet som en kommun be- mål. Den långsiktiga ekonomiska inriktningen i driver. Lagstiftningen kan ställa krav på att kom- styrelsernas budget ska vara en ekonomi i balans. munen upprättar vissa styrande dokument som till Kommunfullmäktiges mål ska ligga till grund för exempel översiktsplan, jämställdhetsplan och rikt- styrelsernas indikatorer för sina respektive verk- linjer enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen, i samheter. Styrelsernas Mål och Budget med in- dessa dokument styr lagstiftningen utformningen. dikatorer för verksamheterna som överensstäm- Riktlinjerna för Avesta kommuns styrdokument mer med fullmäktiges mål ska därefter beslutas gäller inte för åtgärdsplan för enskild person eller av respektive styrelse. Styrelserna har möjlighet till exempel likabehandlingsplan, utrymningsplan att fritt budgetera om mellan sina resultatenhe- eller liknande för en skola/enhet. ter. Styrelsernas budgetarbete ska ske i nära dia- log med verksamheterna. ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Definition av styrdokumentets benämning – Nomenklatur Regler Regler ska liksom lagtext vara tydliga och inte innehålla Vision formuleringar som låter den enskilde göra egna tolk- Anger ett framtida önskat tillstånd som formuleras ningar. Reglers roll är att sätta gränser och förbjuda av förtroendevalda. Avesta kommun har en gemen- beteenden. sam vision som ska vara ledstjärna för all kommunal verksamhet. Rutiner Rutiner är detaljerade instruktioner för hur en viss Mål och budget fråga ska hanteras. Mål och budget är det viktigaste styrdokumentet som formuleras och beslutas av förtroendevalda i Avesta Reglemente kommun. I ett reglemente regleras respektive styrelses/ nämnds ansvarsområde och uppgifter. Policy En policy anger viljeinriktningen som ska styra ar- Delegationsordning betet inom ett område. Den ska vara vägledande för styrning och beslut. En policy ska inte ange några fas- En styrelse/nämnd får uppdra åt ett utskott, åt en ta regler. En policy gäller tillsvidare och bör revideras ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kom- vid behov. munen eller Regionen att besluta på styrelse/nämn- dens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av Program ärenden. Ett program talar om vad kommunen ska uppnå inom Bolagsstyrning ett visst område. I programmet anges de övergripan- de prioriteringar som ska göras inom viss verksam- Kommunala aktiebolag ska följa såväl aktiebolagsla- het, eller ett område som berör flera verksamheter. gen som kommunallagen. De kommunala bolagen Ett program ska ge svar på frågan vad Avesta kom- styrs av bolagsordning och ägardirektiv. mun vill uppnå inom det här området under den här tidsperioden. Taxor och avgifter Kommunen har befogenhet att ta ut avgifter av Plan enskilda som ersättning antingen för kommunala En plan ska ange vad som ska uppnås inom ett visst prestationer eller för rätten att nyttja allmänna platser område på en detaljerad nivå. Planen ska beskriva och inrättningar. Avgifter som är privaträttsliga och är önskade åtgärder och vem som ansvarar för att åtgär- grundade på frivilliga avtal kallas avgift. Avgifter som derna genomförs, när de ska ske samt i vilken priori- är offentligrättsliga det vill säga påtvingad prestation teringsordning. Planen syftar till att förverkliga mål, med stöd av bestämmelser i en allmän författning policy med mera. kallas taxor. Riktlinjer Riktlinjer är en slags handbok som anger ramarna för vårt handlingsutrymme inom ett visst område/fråga. Syftet med riktlinjer är att reglera befintlig verksam- het så att den bedrivs likartat, effektivt och med god kvalitet. 16 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Internkontrollplan Förvaltningar och styrelser ska, enligt bland annat kommunallagen (2017:725), systematiskt och årligen arbeta med riskhantering och internkontroll. För viss verksamhet sker också tillsyn från andra tillsynsmyndigheter Kommunstyrelsen Omsorgsstyrelsen Uppföljningen av internkontrollplanen visar att kontrollerna Internkontrollen inom omsorgsförvaltningen har under har utförts med planerade metoder och att de flesta rutiner 2025 genomförts enligt fastställd plan. Uppföljningen visar fungerar i enlighet med gällande riktlinjer. Arbetet har omfat- att de kontrollerade rutinerna i huvudsak fungerar väl och tat områden som representation, köptrohet, användning av att efterlevnaden generellt är god. Arbetet har omfattat om- kommunens bilar, certifikat för heta arbeten, LAS‑rutiner samt råden som avvikelse- och klagomålshantering, kommunika- hantering av bisysslor. tions- och e-postrutiner, direktupphandling samt riktlinjer för korruption, mutor, jäv och bisysslor. Kontrollerna bekräf- Granskningen av representation visar att dokumentationen tar att rutinerna är kända och används, även om vissa min- i huvudsak är korrekt, men att uppgifterna om syfte och dre avvikelser och behov av förtydliganden har identifierats. deltagare behöver vara mer konsekventa. Inom köptrohet konstateras att inköp i vissa fall görs utanför ramavtal och att En återkommande iakttagelse är att nyanställda chefer inte alltid direktupphandlingar inte alltid dokumenteras eller återrappor- har full kännedom om samtliga rutiner och var dessa återfinns. teras enligt riktlinjerna. Översyn av inköpskort och utveckling Detta visar på behovet av fortsatt systematisk information, in- av utbildningsinsatser har initierats för att stärka efterlevnaden. troduktion och uppföljning. Förvaltningen bedömer även att dokumenthanteringsplanen behöver ses över i sin helhet och Kontrollerna av LAS-rutinen visar att processen fungerar en- att en större revidering bör genomföras under kommande år. ligt beskrivning. Däremot behöver hanteringen av bisysslor ut- vecklas, då vissa anmälningar inte har följts upp eller beslutats. Internkontrollen visar sammantaget att förvaltningens styrning För flera kontrollområden, såsom användning av kommunens och rutiner fungerar tillfredsställande. De utvecklingsbehov bilar och certifikat för heta arbeten, har ingen rapportering in- som framkommit rör främst tydligare struktur, förbättrad till- kommit, vilket indikerar behov av tydligare ansvarsfördelning gänglighet till rutiner samt fortsatt arbete med att säkerställa att och uppföljning. information når ut till alla berörda. Dessa behov kommer att hanteras inom ramen för det ordinarie förbättringsarbetet och Sammanfattningsvis bedöms internkontrollen för 2025 vara beaktas i planeringen för kommande års internkontroll. tillfredsställande, även om vissa brister i dokumentation, uppföljning och systematik behöver åtgärdas. De identifiera- de utvecklingsbehoven kommer att hanteras inom ramen för Västmanland-Dalarnas miljö- och byggnads- det fortsatta förbättringsarbetet och beaktas i planeringen för nämnd kommande års internkontroll. Internkontrollen för 2025 har följt den internkontrollplan som fastställdes för året. Uppföljningen visar att kontrol- Bildningsstyrelsen lerna har genomförts enligt plan och att nämndens styrande dokument och rutiner i huvudsak har efterlevts. Arbetet har Internkontrollen för 2025 har genomförts enligt fastställd plan omfattat uppföljning av verksamhetsplanens genomföran- och visar att rutinerna i huvudsak har följts. Uppföljningen de, köptrohet, hantering av namnärenden samt rättssäker- bekräftar att arbetet bedrivits strukturerat och att de centrala het inom de områden där nämnden fattar myndighetsbeslut. kontrollmomenten har hanterats enligt gällande riktlinjer. Vissa mindre brister har noterats, främst kopplade till doku- Genomförda kontroller visar att processerna fungerar övergri- mentation, systemstöd och behov av fortsatt tydliggörande pande väl och att beslut fattas i enlighet med gällande lagstiftning av vissa arbetsprocesser. Dessa bedöms dock inte ha påverkat och fastställda rutiner. Uppföljningen av överklagade beslut har den övergripande styrningen. bidragit till att säkerställa en fortsatt rättssäker handläggning och att tidigare praxis tillämpas på ett korrekt sätt. De stickprov Arbetet med arbetsmiljö, säkerhetsrutiner och personuppgifts- och granskningar som genomförts har inte identifierat några av- behandling har fortgått enligt plan, även om vissa utveck- vikelser som påverkar den interna styrningen i betydande grad. lingsbehov har identifierats. Förbättringsområdena rör främst förenkling av administrativa system, stärkt struktur för upp- Sammanfattningsvis bedöms internkontrollen under 2025 vara följning samt fortsatt kompetensutveckling inom vissa delar av tillfredsställande. De mindre utvecklingsbehov som framkom- internkontrollen. mit kommer att hanteras inom ramen för det ordinarie för- bättringsarbetet och beaktas i planeringen för kommande års Sammantaget bedöms internkontrollen under 2025 vara till- internkontroll. fredsställande. De identifierade utvecklingsbehoven kommer att hanteras inom ramen för det fortsatta förbättringsarbetet och beaktas i planeringen för kommande år. ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Omvärld Det ekonomiska läget präglas fortsatt av osäkerhet i omvärlden och ett dämpat konjunkturläge. Ut- vecklingen påverkar kommunsektorn genom en svagare tillväxt i skatteunderlaget samtidigt som kost- nadsökningarna inom verksamheterna fortsatt är relativt höga. Sammantaget ställer detta ökade krav på prioriteringar, effektivisering och god ekonomisk hushållning i den kommunala verksamheten. Kommunerna har under senare år fått ett utökat ansvar inom flera verksamhetsområden, vilket innebär ökade krav på kompetensförsörjning och tillgång till resurser. För Avesta kommun innebär detta ett fortsatt behov av att utveckla arbetssätt och organisation för att möta ökade krav och förväntningar på den offentliga verksamheten. Kommunen arbetar samtidigt med att stärka sin beredskap för att kunna upprätthålla samhällsviktig verksam- het vid kris och höjd beredskap. Genomförda övningar visar på en god operativ förmåga att hantera krissitu- ationer, men arbetet med samverkan och utveckling av förmågan att möta ökade cyberhot behöver fortsätta. Sammantaget innebär dessa faktorer att kommunen även framöver behöver ha ett tydligt fokus på god ekonomisk hushållning, prioritering av investeringar samt effektiv resursanvändning för att säkerställa en stabil ekonomisk ställning. Hållbarhet Kommunens hållbarhetsarbete är en viktig förutsättning för långsiktigt god ekonomisk hushållning och en stabil utveckling av verksamheten. Arbetet omfattar ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv och syftar till att skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för invånare, verksamheter och miljö och samlas i Avesta kommuns Hållbarhetsprogram. Under 2026 och 2027 pågår arbete med att ta fram en Klimat- och energiplan som ska bidra till att stärka kommu- nens strategiska arbete med att minska klimatpåverkan, möjliggöra energiplanering och samverkan med näringsliv, nätägare och regionalt. Parallellt fortsätter arbetet med kommunens kretsloppsplan, där fokus under kommande år bland annat ligger på att genomföra upphandlingsrelaterade åtgärder i samverkan med verksamheter och satsa än mer på återbruk. Under 2026 avsätts även en så kallad hållbarhetsmiljon där det tematiska fokuset är biologisk mångfald. Satsningen syftar till att stimulera initiativ och åtgärder som stärker naturvärden och ekosystemtjänster i kommunen. Inom hållbarhetsmiljonen finns även en del som kan ansökas om internt. Syftet med detta är för att möjliggöra hållbar- hetsprojekt och initiativ som inte finns plats till inom budgetramen. Kommunen är sedan december 2024 en del av innovationsprogrammet Viable cities och tvillingstad till Borlänge kommun i arbetet att nå klimatneutralitet. I projektportföljen för Viable cities ligger stort fokus på att samverka med näringslivet och att starta upp arbetet med att ta fram klimatfinansieringsplaner. Som ett led i att stärka håll- barhetsstyrningen tas även ett åtgärdsprogram fram kopplat till kommunens hållbarhetsprogram. Avesta kommun är sedan 2009 en Fairtrade City och arbetar aktivt med inköps- och upphandlingsmål för att öka andelen Fairtrade-märkta produkter i kommunens verksamheter, vilket bidrar till socialt hållbar konsumtion och ansvarsfulla leverantörskedjor. 18 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomi Året 2025 Framtiden Avesta kommun redovisar för ett positivt resultat för De kommande åren förutspås en återhämtning av 2025 med 14,0 miljoner kronor, vilket är 1,6 miljoner Sveriges konjunktur. För kommunerna förutspås kronor bättre än budget. Resultatet för kommunen ett realt ökat skatteunderlag, där intäkterna för- motsvarar 0,8% av skatteintäkter och statsbidrag, väntas öka snabbare än kostnaderna. Dock ska vilket anses vara ett svagt resultat med anledning av understrykas att det råder stor osäkerhet kring den stora investeringar som kräver finansiering. ekonomiska utvecklingen framåt, inte minst med anledning av det geopolitiska läget med krig i vårt Efter två år med mycket höga prisökningar har kost- närområde och där en eskalering ses på flera håll nadsutvecklingen dämpats betydligt under 2025 och i världen. styrräntan har sänkts med sammanlagt en procenten- het, från 2,75% till 1,75%. En konjunkturåterhämt- Demografiska förändringar påverkar verksamhe- ning har påbörjats. terna i kommunerna generellt och så också Avesta, med minskat barnafödande och en högre andel Koncernens resultat speglar samma övergripande äldre. Detta ställer krav på fortsatta strukturella ekonomiska utveckling som kommunen i övrigt och anpassningar och tydliga prioriteringar för att ha sammantaget visar både kommunen och kommun- en ekonomi i balans. koncernen ett svagt positivt ekonomiskt resultat för 2025. För kommunkoncernen uppgår årets resultat Investeringsnivån behöver noggrant prövas till 22,5 miljoner kronor, jämfört med 3,3 miljoner och anpassas till kommunens långsiktiga betal- kronor föregående år. nings-förmåga. Stora investeringar inom fastighe- ter, VA, anläggningar och teknisk infrastruktur är Styrelsernas drift i kommunen gör ett underskott om nödvändiga, men måste genomföras i en takt som 7,4 miljoner kronor (förra året -47 miljoner kronor) inte leder till en alltför snabb ökning av låneskul- och störst underskott gör omsorgsstyrelsen, -8,6 mil- den och räntekostnaderna. En hög självfinansie- joner kronor. Underskottet består av personalkost- ringsgrad och stabila resultat är därför avgörande nader, högre kostnader för externa placeringar samt för att stärka soliditeten och minska sårbarheten köp av huvudverksamhet. Att ha en driftsekonomi i vid förändrade konjunktur- och räntelägen. balans är centralt för att ha en god ekonomisk hus- hållning. Finansen gör ett överskott med 9 miljoner Framåt krävs en fortsatt återhållsam ekonomistyr- kronor till följd av överskott för bland annat pensio- ning, tät uppföljning av nämndernas ekonomiska ner och avskrivningar. utveckling samt ett aktivt arbete med verksam- hets-anpassning och samordning. Genom långsik- tig planering, ökad kostnadsmedvetenhet och pri- ori-tering av kärnuppdraget skapas förutsättningar för en hållbar ekonomi som ger handlingsutrym- me även i en mer osäker omvärld. ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Demografi Året 2025 Framtiden Den 31 december hade Avesta 22 366 invånare, där Enligt prognosen som SCB tagit fram för befolk- män utgör 50,5 procent och kvinnor 49,5 procent. In- ningsutvecklingen åren 2025–2050 kommer Av- vånarantalet har minskat med 51 personer under året. esta kommuns befolkning att minska under hela Befolkningsminskningen förklaras av ett positivt flytt- prognosperioden. Kommunen förväntas har ett netto med 53, det vill säga 53 personer fler har flyttat flyttnetto runt ‑16 under perioden, medan födel- till Avesta än från samtidigt som födelsenettot, alltså senettot förväntas vara negativt med ungefär 96 skillnaden mellan antalet födda och döda under året, färre födda än döda per år. Det är framför allt varit negativt med -113. Avesta har, med 303 döda, personer mellan 20–34 år som förväntas flytta till haft ett högre antal dödsfall i år än de senaste tio åren. Avesta, vilket är den ålder då personer oftare byter År 2024 avled 252 invånare. Födelsetalen i Avesta, och bostadsort för att sedan slå sig till ro i samband riket, är låga, men något bättre än förra året. 190 barn med familjebildning. Andelen över 80 år förvän- har föddes i kommunen i år, vilket är 24 fler än året tas dock öka totalt eftersom livslängden fortsätter innan. In- och utvandringar ger ett netto med -40, vil- öka medan barnafödandet förväntas vara lågt el- ket är en stor förändring mot hur det har sett ut under ler sjunka ytterligare de närmaste åren. Inom den 20‑talet hittills. Inrikes flyttar har ett netto på 93, det del av befolkningen som är över 80 år förväntas är alltså fler som har valt att flytta till Avesta än från antalet öka med närmare 400 personer under de kommunen. kommande tio åren. Detta innebär att planering behöver göras för att möta ökade behov av äld- Kommunens befolkningssammansättning rör sig sak- reomsorg och anpassade bostäder för äldre, sam- ta mot en större andel äldre i jämförelse med den ar- tidigt som det förväntade låga barnafödandet kan betsföra åldern. En jämförelse mellan 2005 och 2025 kräva anpassningar inom barnomsorg och skola. visar att gruppen 20–70 år har minskat från 63 procent av Avestas befolkning till 59 procent, i siffror innebär det att gruppen består av 715 personer färre år 2025. Samtidigt har grupperna 71–79 år och de över 80 år ökat från 8 till 11 procent respektive 6 till 8 procent. Antalet invånare som är över 80 år har ökat från 1423 till 1878. Konsekvensen av denna förskjutning i ålderssamman- sättning innebär att färre arbetande ska försörja fler, det vi brukar kalla demografisk försörjningskvot. Den demografiska försörjningskvoten har gått från 0,76 till 0,97 mellan 2005 och 2025. Det innebär att en per- son i arbetsför ålder i genomsnitt även ska försörja 0,76 respektive 0,97 personer utöver sig själv. Rikets genomsnitt är 0,77. 20 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Näringsliv och arbetsmarknad Året 2025 Framtiden Arbetsmarknaden i Avesta kännetecknades under 2025 av en förhållandevis hög arbetslöshet, stabila Den demografiska utvecklingen med en åldrande ar- sysselsättningstal och fortsatt stora strukturella ut- betsför befolkning kan fortsätta att påverka kompe- maningar kopplade till konjunktur, kompetensför- tensförsörjningen negativt. Samtidigt sågs en mins- sörjning och demografi. Arbetslösheten i arbetsför kande efterfrågan på arbetskraft nationellt vilket i ålder låg i genomsnitt omkring två procentenheter kombination med en försiktig återhämtning av kon- högre än regionen som helhet. Antalet arbetstillfäl- junkturen kan påverka Avesta positivt. Växande behov len förändrades inte nämnvärt jämfört med 2024. inom välfärden kan ge fler arbetstillfällen. Viktigt att se över att rätt utbildning finns för att matcha arbetslös- Arbetslösheten minskade dock något under året: het med näringslivets behov. från 7,8 % i december 2024 till 7,4 % i december 2025, även om nivån fortsatt är hög. Samtidigt Under 2026 finns förhoppningen om att ett antal eta- ökade ungdomsarbetslösheten under hösten och bleringar ska komma på plats och därmed skapa fler steg från 7,5 % i december 2024 till 8,5 % i decem- arbetstillfällen. ber 2025, vilket markerar en tydlig negativ trend för målgruppen unga vuxna. ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLDS- OCH VERKSAMHETSRISKER En väl fungerande intern kontroll, kompletterad av Verksamhetsrisker extern revision samt ändamålsenliga processer, poli- cys och rutiner, utgör en central grund för den kom- Kommunens verksamheter är förknippade med olika munala koncernens verksamhet. Dessa är väsent- verksamhetsrisker som kan uppstå i planering, styr- liga för att säkerställa en tillförlitlig bedömning av ning och genomförande av uppdraget. Sådana risker kommunens resultat och ekonomiska ställning. Ett förekommer inom flera områden i organisationen och systematiskt arbete med att identifiera, analysera och hanteras löpande inom ramen för kommunens arbete hantera risker som kan ha betydande påverkan på med intern styrning och kontroll. Inom socialtjänsten verksamheten är därför av stor vikt. Riskerna delas innebär införandet av den nya socialtjänstlagen en om- här in i omvärldsrisker, verksamhetsrisker och finan- fattande omställning. Ambitionshöjningen är nödvän- siella risker. dig men resurskrävande och påverkar flera verksam- heter över förvaltningsgränser. Omställningen medför Omvärldsrisker både organisatoriska och ekonomiska risker, särskilt då tillgängliga statsbidrag är tidsbegränsade och inte Avesta kommun verkar i en omvärld som präg- fullt ut bedöms täcka de långsiktiga kostnaderna. las av betydande demografiska, ekonomiska och säkerhetspolitiska förändringar. Kommunens be- Inom utbildningsområdet finns osäkerheter koppla- folkningssammansättning kännetecknas av en re- de till demografiska förändringar och valfrihetssys- lativt hög andel äldre invånare. Utbildnings- och tem. Förskolans planering påverkas av variationer i inkomstnivåerna ligger i genomsnitt något under barnafödande samt vårdnadshavares val mellan kom- riksnivån, vilket tillsammans med andra socioeko- munal, privat eller egen omsorg. Grundskolan på- nomiska faktorer innebär ett jämförelsevis stör- verkas av ett ökat antal familjehemsplacerade barn, re behov av olika former av sociala stödinsatser. ofta med omfattande stödbehov, vilket innebär öka- Dessa strukturella förutsättningar innebär lång- de krav på resurser utan motsvarande kompensation. siktiga utmaningar för kommunens planering och Gymnasieverksamheten präglas av konkurrens mel- resursfördelning, särskilt inom äldreomsorg, so- lan kommuner och osäkerhet kring elevströmmar, cialtjänst, utbildning och arbetsmarknadsinsatser. vilket påverkar både intäkter och kostnadsstruktur. Den demografiska utvecklingen innebär ett kraf- Verksamheterna är även i hög grad beroende av tigt ökande antal äldre, i synnerhet personer över riktade statsbidrag, särskilt inom utbildning och 85 år, vilket medför ett växande behov av vård- och vuxenutbildning. Dessa bidrag är ofta kortsikti- omsorgsinsatser, särskilda boenden och hemtjänst. ga och förenade med särskilda villkor, vilket för- Samtidigt ökar andelen äldre med komplexa vård- svårar långsiktig planering och kan innebära eko- behov, inklusive demenssjukdomar, vilket ställer nomiska risker vid förändrade förutsättningar. höga krav på både kompetensförsörjning och lång- siktig ekonomisk planering. Förmågan att rekry- Slutligen innebär kommunens fastigheter och anlägg- tera och behålla medarbetare med rätt kompetens ningar, särskilt inom fritidsverksamheten, en risk då är en central riskfaktor, liksom behovet av att ut- flera är ålderstigna och har ett omfattande underhålls- veckla nya arbetssätt och ta tillvara välfärdsteknik. behov. Oförutsedda driftstörningar och reparationer kan påverka både verksamhetens funktion och det Den makroekonomiska situationen präglas fortsatt ekonomiska resultatet, trots att långsiktiga underhålls- av osäkerhet. Trots tecken på konjunkturell återhämt- planer finns ning är tillväxten svag och arbetslösheten relativt hög, vilket påverkar kommunens skatteunderlag och ef- terfrågan på kommunala tjänster. Därtill tillkommer Finansiella risker och riskhantering osäkerhet kopplad till riktade statsbidrag, som ofta är tidsbegränsade och kan förändras med kort varsel. En finanspolicy för Avesta kommun och de helägda bolagen är antagen av kommunfullmäktige. Finans- Det alltmer försämrade säkerhetsläget i Europa och policyn anger ramarna för kommunkoncernens finan- omvärlden, påverkar även kommunens verksamhet. sverksamhet genom att tydliggöra ansvarsfördelning, Kraven på krisberedskap samt fysisk och digital sä- styrning och riskhantering. Policyn utgör ett viktigt kerhet har ökat, vilket innebär både organisatoris- styrdokument för hanteringen av koncernens finan- ka och ekonomiska påverkan. Kommunen behöver siella frågor och bidrar till en samordnad och ändamål- säkerställa en god beredskap för att kunna hantera senlig finansförvaltning. samhällsstörningar och extraordinära händelser. 22 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell risk Avesta internbank Finansieringsrisk Avesta kommun inklusive bolag och förbund har ar- Finansieringsrisk är risken att kommunen inte kan ta betat med en internbankslösning sedan augusti 1992. upp lån på marknaden när finansieringsbehov upp- Det innebär att all upplåning till kommunkoncernens står alternativt att det endast kan ske till ofördelak- parter går via Avesta kommun. tiga villkor. Internbankens arbete styrs dels av Kommunfullmäkti- Utfall 2025-12-31 ges beslutade ”Finanspolicy” samt dels av Kommun- Max andel kapitalförfall inom ett år 50 %: 48% styrelsens beslutade ”Finansiella riktlinjer”. I dessa Intervall för kapitalbindningstid 1,5 – 5,5 år,1 ,72 år dokument fastslås bland annat vilka risker i den finan- siella verksamheten som får tas. I nuläget används två finansieringskällor; Kommun- invest samt upplåning direkt via penningmarknaden Ränterisk genom eget certifikatprogram (ram 500 mkr för löp- Med ränterisk för skuldportföljen avses risken att rän- tider upp till 6 månader) samt genom att ge ut egna tekostnaderna ökar i ett stigande ränteläge samt risken obligationer (längre löptider). att låsa in en alltför stor del av upplåningen till hög fast ränta vid ett sjunkande ränteläge. Fördelning 2025-12-31: Belopp Mkr Andel Kommuninvest – lån 1.270 80 % Portföljens utseende ska vara en avvägning av kort- Certifikat 310 20 % och lång räntebindning. Denna avvägning bestäms av räntemarknadens utseende och kommunkoncernens Total upplåning 1.580 förmåga att klara negativa scenarier samt av styrelsens Marknadsvärde lån: 1.579 risksyn. Utfall 2025-12-31 Fördelning till koncernens parter av externt upplå- Max andel ränteförfall inom ett år 40 % 34 % nat kapital: Intervall för räntebindningstid 2–6 år 2,39 år Belopp Mkr Andel Gamla Byn AB 1.047 66 % Internbanken använder räntesäkringsinstrument (de- Avesta Industristad AB 137 8 % rivat) för att hantera ränterisken. Per sista december Avesta kommun 4 1 % fanns startade derivat om 1 150 Mkr. Avesta Vatten/Avfall AB 392 25 % Total vidareutlåning 1.580 Bedömning av säkringsförhållandets ef- fektivitet Låneskuld per invånare: Kommunen bedömer säkringsförhållandets effektivi- Kommun 167 kr tet per balansdag genom att jämföra de huvudsakliga Koncern 70 642 kr villkoren för räntesäkringsinstrumentet med de hu- vudsakliga villkoren för den säkrade posten. De kritis- I de finansiella riktlinjerna finns angivet att det ska ka villkoren utgörs av nominella belopp, löptid, samt finnas en likviditetsreserv om minst 150 miljoner räntebas. kronor för att möta eventuella problem med ny- eller refinansiering av befintliga lån (gäller i första Per den 31 december 2025 är förhållandet följande: hand upplåningen direkt via marknaden). Per 31 de- Lån cember är reserven 345 miljoner kronor. rörlig ränta 3 mån stibor 1.580 Mkr Totalt 1.580 Mkr Elprisrisk Elprisrisk avser risken att en betalning stiger i värde Säkringsinstrument/avtalade swappar till följd av att elpriset stiger, alternativt risken att en erhåller rörligt ben 3 mån stibor 1.150Mkr intäkt tappar i värde till följd av att elpriset sjunker. betalar fast ben bunden ränta 1.150 Mkr Derivatinstrument används för att normalt säkra 75 % av beräknad årsförbrukning. Avesta kommun anser att säkringsförhållandet är ef- fektivt. Marknadsvärde swappar 2025-12-31 15,3 Mkr Snitträntesats för lån inklusive swappar 2025-12-31 2,20 % ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 23 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Pensionsförpliktelse Pensionsförpliktelse, mkr KOMMUNKONCERN KOMMUN 2025 2024 2025 2024 Total pensionsförpliktelse i balansräkningen a. Avsättning inkl. särskild löneskatt 250 245 225 222 b. Ansvarsförbindelse inkl. särskild löneskatt 503 521 503 521 Summa pensionsförpliktelse 753 766 728 743 Finansiering Återlånade medel 753 766 728 743 Kommunkoncernens pensionsåtagande är 753 Enligt Avestas kommuns finanspolicy kan de miljoner kronor vilket gör det till en stor del av delar som inte överlämnats till de anställda för kommunens ekonomiska kostnad. Avsättningen individuell placering förvaltats i sin helhet som inklusive löneskatt har ökat med 5 miljoner kro- återlån till Avesta kommun. Det innebär att all nor och uppgår till 250 miljoner kronor. placering sker internt inom balansräkningen. Av kommunens totala åtagande redovisas 503 miljoner utanför balansräkning. Det innebär att kommunen använder sig av den så kallade bland modellen. Förpliktelsen har minskat med 18 mil- joner jämfört med 2024. 24 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE God ekonomisk hushållning och måluppfyllelse Enligt kommunallagen ska en kommun bedriva sin ve mål, till exempel händelser i omvärlden eller sta- verksamhet så att god ekonomisk hushållning upp- tistik. Vid bedömning av måluppfyllelse är dialogen nås. en väsentlig del. I bedömningen ska ställning tas också utifrån jämställdhet och barnens perspektiv. God ekonomisk hushållning anses råda om både fullmäktiges övergripande verksamhetsmässiga mål Kommunstyrelsen utvärderar måluppfyllelsen av och de finansiella målen uppnås. Det innebär att samtliga mål efter en resultatdialog som ordföran- verksamheten drivs på ett ändamålsenligt och kost- degruppen genomfört tillsammans med högste chef nadseffektivt sätt med en stabil finansiering som för respektive förvaltning eller bolag. Inför resultat- grund i enlighet med fullmäktiges intentioner och dialogen tar deltagarna del av den analys som gjorts prioriteringar. Varje generation ska bära kostnader- av varje förvaltning. I analysen ska det framgå vilken na för den service den beslutar om och konsumerar. bedömning som gjorts, hur den gjorts, vad som lig- För att säkerställa god ekonomisk hushållning ska ger till grund för bedömningen och om målet be- finansiella mål och verksamhetsmål definieras och döms vara uppfyllt helt, delvis eller inte alls. följas upp. Kommunfullmäktige har satt mål för de delar inom Avesta kommun har koncernövergripande mål. Må- verksamheten som behöver förbättras. Bland målen len bygger på det 75-punktsprogram den politiska finns också mål som är av mer omvärldsbevakande majoriteten kommit överens om. Samtliga mål är och informativ karaktär, inte rena verksamhetsmål. också kopplade till hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Avesta kommun har två övergripande målområden; Slutsatser avseende god ekonomisk hushållning mål för hållbar utveckling och mål för organisatoris- År 2025 ligger kommunens utveckling i alla delar ka förutsättningar. inte i linje med god ekonomisk hushållning. Till de koncernövergripande målen finns en förkla- Årets utveckling inom verksamhetsmålen och de fi- rande text samt stödpunkter som används för analys nansiella målen, tillsammans med styrelsernas och av måluppfyllelse. Det finns inga indikatorer då den nämnders arbete med grunduppdraget enligt reg- bärande idén är att sikta mot måluppfyllelse, inte res- lementet, används som grund för att bedöma om pektive indikator. Grund för bedömning av målupp- kommunen uppnått en god ekonomisk hushållning. fyllelsen är: de punkter som anges under varje mål, styrelsernas bedömning av måluppfyllelsen för sin Det finns obalanser inom kärnverksamheterna. Det verksamhet samt övrigt som är relevant för respekti- är inget perspektiv som når alla sina mål. Den sam- lade bedömningen är att kommunens måluppfyllelse delvis nås för flera av perspektiven. ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 25 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Mål för god ekonomisk hushållning KONCERNÖVERGRIPANDE MÅL MÅL- KOPPLAT TILL MÅL UPPFYLLELSE 2025 Avesta kommun ska ha ett starkt näringsliv för lokal Ett växande Avesta hållbar tillväxt VGEH* Ett växande Avesta Alla som kan jobba ska jobba VGEH* Avesta ska vara en klimatsmart kommun Ett hållbart Avesta VGEH* Ett lärande Avesta Avestabornas utbildningsnivå ska höjas VGEH* Ett kulturellt levande Avesta Avesta ska ha ett levande kultur- och fritidsliv VGEH* Ett kulturellt levande Avesta Avestas föreningsliv ska vara jämställt och jämlikt VGEH* Ett tryggt Avesta Det ska vara tryggt och säkert i Avesta kommun VGEH* Avesta kommuns välfärdstjänster ska hålla hög kvalitet och Ett socialt Avesta utgå från individens behov VGEH* Ett hållbart och utveck- Avesta kommun ska ha ett hållbart och utvecklande lande medarbetarskap och arbetsliv. ledarskap VGEH* Avesta kommun har en ekonomi i balans med bibehållen Ett ekonomiskt hållbart skattesats Avesta FGEH** *VGEH = VERKSAMHETSMÅL FÖR GOD EKONOMISKHUSHÅLLNING. **FGEH = FINANSIELLA MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING GRÖN – Arbete i fas för perioden , målet uppnått för helåret GUL – Arbetet delvis i fas, uppnås delvis för helåret RÖD – Arbete inte i fas, målet bedöms ej nås för helåret. Fig. Stockholm Environment Institute samt Region Dalarna. 26 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Mål för hållbar utveckling Ett växande Avesta Koncernövergripande mål: - Avesta kommun ska ha ett starkt näringsliv för lokal hållbar tillväxt - Alla som kan jobba ska jobba Näringslivet är en grund för tillväxt och i Avesta får såväl befintliga som blivande företagare ett gott stöd av kom- munen. Kommunens verksamheter ska ge ett gott bemötande och ha en välvillig attityd. Genom god samverkan mellan kommunen, lokala näringslivet och andra aktörer kan varje människa hitta sin väg till egen försörjning. Med välfungerande kollektivtrafik ger vi möjlighet till pendling och boende i såväl stad som landsbygd. Exempel på parametrar som kommer användas vid bedömning av måluppfyllelse, analysen kan komma att inne- hålla fler delar: • Avesta förbättrar sitt resultat i insiktsmätningen av företagsklimatet • Arbetstillfällen ökar • Arbetslösheten sjunker • Försörjningsmåttet utvecklas positivt ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 27 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målbedömning - ett växande Avesta Målet bedöms delvis uppfyllt. Målet ett växande Avesta omfattar näringslivsutveckling, sysselsättning och demografisk hållbarhet. Sammantaget bedöms målet vara delvis uppfyllt för 2025. Företagsklimatet har förbättrats något under året, där indexvärdet ökat från 75 till 76. Förbättringen indike- rar en stärkt upplevelse hos företagen av kommunens service och myndighetsutövning och är en viktig signal för kommunens långsiktiga attraktions- och konkurrenskraft. Ökningen är dock marginell och behöver följas av fortsatt systematiskt arbete för att ge tydligare genomslag i form av fler etableringar och ökad sysselsätt- ning. Under året har såväl strategiska som operativa insatser genomförts för att stärka näringslivets utvecklings- förutsättningar, med ökad samverkan, strukturerade dialogformer och ett tydligare fokus på företagsklimatet. Året har samtidigt präglats av en fortsatt svag konjunktur även om viss återhämtning skett och stigan- de arbetslöshet nationellt, vilket påverkat den lokala arbetsmarknaden. Antalet sysselsatta har minskat jäm- fört med föregående år. Bland kvinnor har antalet gått från 4 794 till 4 773 och bland män från 5 568 till 5 475. Minskningen är tydligare bland män och tyder på att arbetsmarknaden fortfarande är sårbar. Samtidigt har arbetslösheten minskat något, från 7,7 procent till 7,5 procent. Att arbetslösheten inte ökar trots att färre är sysselsatta kan delvis förklaras av förändringar i befolkningen. Om fler personer läm- nar arbetskraften – till exempel genom pension – eller om andelen personer i arbetsför ålder mins- kar, kan antalet sysselsatta sjunka utan att arbetslösheten stiger. Resultatet blir därför en något läg- re arbetslöshet trots en mindre minskning i antalet sysselsatta. Sammantaget tyder utvecklingen på att arbetsmarknaden förbättrats marginellt, men att sysselsättningsnivån ännu inte återhämtats fullt ut. För kom- munens tillväxt är en varaktigt hög sysselsättning avgörande, då den påverkar såväl skattekraft som framtidstro. Antalet hushåll per månad med ekonomiskt bistånd har i genomsnitt minskat med 22 jämfört med 2024. Detta bedöms som ett positivt resultat givet det rådande omvärldsläget och tyder på att insatser inom försörjningsstöd, arbetsmarknadsenheten och riktade samverkansprojekt haft effekt. Under hösten noterades dock en viss ök- ning, i linje med den försvagade konjunkturen, vilket visar på behovet av fortsatt aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Den demografiska utvecklingen innebär fortsatt utmaning. Försörjningskvoten har ökat från 0,94 till 0,95, vilket betyder att varje person i arbetsför ålder försörjer något fler personer än tidigare. Även om förändringen är begränsad pekar den på en långsiktig strukturell utmaning där andelen äld- re och yngre ökar i relation till den arbetsföra befolkningen. Detta påverkar kommunens ekonomis- ka bärkraft och understryker vikten av inflyttning i arbetsför ålder samt en hög sysselsättningsgrad. Sammantaget visar utvecklingen positiva tendenser inom företagsklimat och minskat ekonomiskt bistånd, samt en svag förbättring av arbetslösheten.Samtidigt motverkas detta av minskad sysselsättning och att andelen personer i arbetsför ålder minskar.Effekterna av genomförda insatser är märkbara men ännu inte tillräckligt genomgripande för att målet ska anses helt uppfyllt. Mot denna bakgrund bedöms målet vara delvis uppfyllt för året. 28 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ett hållbart Avesta Koncernövergripande mål: - Avesta ska vara en klimatsmart kommun Avesta ska vara en miljökommun i framkant, där riktlinjer och investeringar leder till hållbar utveckling och att Avesta blir en av Sveriges mest klimatsmarta kommuner. Vi ska underlätta för medborgare att minska sin klimat- påverkan. Det ska vara lätt att göra rätt. Vi ska aktivt arbeta för att skapa förutsättningar för de nya gröna jobben som bidrar till en cirkulär bioekonomi, där fossila och andra miljöskadliga material fasas ut och ersätts med för- nybara råvaror och andra klimatsmarta lösningar. Exempel på parametrar som kommer användas vid bedömning av måluppfyllelse, analysen kan komma att inne- hålla fler delar: • Fossilfri lokal elproduktion har ökat • Antal cykelbanor har ökat • Utsläppen av växthusgaser minskar med 17% per år • Andel av kommunens transporter som är fossilfria ska öka • Solenergi i Avesta kommun har ökat ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 29 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målbedömning - ett hållbart Avesta Målet bedöms delvis uppfyllt. Målet om ett hållbart Avesta omfattar ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet och följs upp genom ett antal indika- torer kopplade till klimat, energi, transporter och livsvillkor. Sammantaget bedöms målet vara delvis uppfyllt för 2025. Inom den ekologiska hållbarheten syns tydliga och mätbara framsteg. Andelen fossiloberoende fordon i kom- munorganisationen har ökat från 41,7 procent till 52,8 procent, vilket innebär en påtaglig förstärkning av om- ställningstakten inom den egna verksamheten. Antalet solcellsanläggningar i kommunen har samtidigt ökat från 734 till 867, vilket visar på en växande lokal produktion av förnybar energi och ett ökat engagemang hos både hushåll och verksamheter. Även cykelinfrastrukturen har utvecklats positivt, från 2,9 till 3,0 meter per invånare, vilket förbättrar förutsättningarna för hållbara transportval och bidrar till en mer tillgänglig och attraktiv livsmiljö. Kommunen har under flera år bedrivit ett målmedvetet arbete för att minska verksamhetens klimatpåverkan och under 2025 har detta arbete gett konkreta resultat. Samtliga fordon inom socialtjänsten samt vård- och omsorgs- verksamheten som varit planerade för utbyte har ersatts med el- eller laddhybridfordon. Detta innebär en direkt minskning av användningen av fossila bränslen i den dagliga driften och bidrar till lägre koldioxidutsläpp. Parallellt har verksamheterna intensifierat användningen av cykel och kollektivtrafik i tjänsten. Ar- betsmarknadsenheten och hemtjänsten använder i större utsträckning cykel vid kortare resor och väl- jer kollektivtrafik när det är möjligt. Detta minskar miljöbelastningen ytterligare och bidrar samti- digt till ett mer resurseffektivt och hälsosamt arbetssätt. Sammantaget innebär dessa åtgärder att hållbarhetsarbetet integreras i den ordinarie verksamheten och inte enbart drivs genom enskilda projekt. Inom livsmedelsområdet har verksamheten under året tydliggjort uppföljningsmetoden för andelen lokala produ- center. Mätningen har avgränsats till lokala leverantörer med egna avtal, då lokalt producerade varor inom större na- tionella eller regionala avtal inte kan följas upp och särredovisas på ett tillförlitligt sätt. För 2025 uppgår andelen lokala leverantörer till 8,15 procent. Genom nya och reviderade avtal har förutsättningarna förbättrats för att successivt öka andelen lokala inköp, vilket stärker det lokala näringslivet och bidrar till minskade transportrelaterade utsläpp. Samtidigt saknas aktuella mätvärden för vissa centrala indikatorer, däribland total fossilfri elproduk- tion och utsläpp av växthusgaser. Detta begränsar möjligheten att fullt ut bedöma den samlade klimatpåver- kan och takten i den övergripande omställningen. De positiva resultaten inom transporter, energi och lokala inköp visar dock att strukturella förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling successivt byggs upp. Den samlade bedömningen är att kommunen under året tagit flera konkreta steg i rätt riktning. Effekterna i form av minskade utsläpp, lägre energikostnader och ökad motståndskraft mot framtida energiprisförändringar för- väntas stärkas över tid. För att nå full måluppfyllelse krävs dock fortsatt konsekvent genomförande, förbättrad uppföljning av klimatdata samt ett långsiktigt arbete med beteendeförändringar i såväl organisation som samhälle. 30 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ett lärande Avesta Koncernövergripande mål: - Avestabornas utbildningsnivå ska höjas Barnen är vår framtid och i Avesta är skolan en stark och jämlik kunskapsskola där alla elever ges de bästa möj- ligheter utifrån sina förutsättningar. Arbetsmiljön i skolan ger möjlighet för personalen att på bästa sätt bedriva undervisning och för elever att inhämta de kunskaper som krävs för godkända betyg. Barn och ungdomar i Avesta känner framtidstro och mår bra. Exempel på parametrar som kommer användas vid bedömning av måluppfyllelse, analysen kan komma att inne- hålla fler delar: • Andelen elever med godkända betyg har ökat • Tvålärarsystemet i lågstadiet ska vara påbörjat • Tryggheten i skolan har ökat • Andelen Avestabor med eftergymnasial utbildning har ökat • Andelen elever som ett år efter avslutad SFI-utbildning antingen studerar eller arbetar ökar ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 31 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målbedömning - ett lärande Avesta Målet bedöms delvis uppfyllt. Tvålärarskap har införts i de lågstadieklasser där elevantalet motiverar det, och indikatorn bedöms därmed som uppfylld. Insatsen innebär en viktig kvalitetshöjning genom att stärka förutsättningarna för tidiga stödinsatser, dif- ferentierad undervisning och ökad måluppfyllelse i de lägre åldrarna. På längre sikt förväntas detta bidra till förbätt- rade kunskapsresultat och därmed en ökad andel elever som når gymnasieexamen med högskolebehörighet. I nulä- get finns dock ännu inga konkreta resultat som visar en direkt effekt på kommunens övergripande utbildningsnivå. Den övergripande utbildningsnivån i kommunen är fortsatt låg. Andelen invånare med eftergymnasial utbild- ning uppgår till 16 procent, medan målet är att nå minst 21 procent till 2026. Med nuvarande nivå och ut- vecklingstakt framstår målet som ambitiöst och är ännu inte uppnått. Det är samtidigt ett strukturellt mått som påverkas av flera faktorer, såsom demografisk sammansättning, inflyttning, utbildningsutbud och arbets- marknadens struktur. För att på sikt öka andelen eftergymnasialt utbildade krävs därför långsiktiga och sam- ordnade insatser, både inom utbildningssystemet och i samverkan med näringsliv och regionala aktörer. Gymnasiets resultat ger en mer sammansatt bild. Andelen elever som uppnått grundläggande behörig- het till universitet och högskola inom fyra år har minskat från 48,9 procent till 41,2 procent, vilket är en tydlig försämring. Samtidigt studerar 34,8 procent vidare två år efter avslutad gymnasieexamen, jäm- fört med rikets 38,5 procent. Med hänsyn till att kommunen har en ovanligt hög andel elever på yrkes- program – där övergången till högskolestudier traditionellt är lägre – får resultatet ändå bedömas som re- lativt starkt. Det indikerar att en betydande andel elever, trots yrkesinriktning, väljer att vidareutbilda sig. Samtidigt behöver behörighetsgraden stärkas för att fler ska ha faktiska möjligheter att påbörja högre studier. Även kompetensförsörjningen visar både framsteg och utmaningar. Andelen legitimerade lärare som planerar, ge- nomför och utvärderar undervisning har ökat från 72 till 74 procent. Det är en positiv men marginell förbättring och nivån är fortfarande inte fullt tillfredsställande. Inom förskolan uppgår andelen förskollärartjänster med förskollä- rarexamen till 31 procent. Trots att nya ansökningar till utannonserade tjänster och studiemotiverande insatser för barnskötare är lovande, finns ännu inga nya mätvärden som visar en faktisk ökning. Sammantaget bedöms därför må- let om ökad andel behörig personal ännu inte vara uppnått, även om det finns tecken på en positiv utveckling framåt. Arbetet med att stärka elevernas motivation genom förstärkt studie- och yrkesvägledning samt insatser som Arbetsmarknadskunskap är strategiskt viktigt, särskilt i en kommun där arbetsmarknadens struktur påver- kar utbildningsvalen. För att nå målet om en höjd utbildningsnivå krävs dock att dessa insatser leder till både förbättrade gymnasieresultat och en ökad övergång till samt genomströmning i eftergymnasiala studier. Den samlade bedömningen är att målet om Ett lärande Avesta är delvis uppfyllt. De strukturella och organisa- toriska förutsättningarna har stärkts genom tvålärarskap och riktade kompetensförsörjningsinsatser, och vissa indikatorer utvecklas i positiv riktning. Samtidigt ligger centrala resultatmått, såsom andelen elever med högskole- behörighet och andelen invånare med eftergymnasial utbildning, fortfarande under de politiskt fastställda ambitio- nerna. Ett fortsatt systematiskt kvalitetsarbete, långsiktig kompetensförsörjning och riktade insatser för att stärka studiemotivation och behörighet är därför avgörande för att målet fullt ut ska kunna nås. 32 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ett kulturellt levande Avesta Koncernövergripande mål: - Avesta ska ha ett levande kultur- och fritidsliv - Avestas föreningsliv ska vara jämställt och jämlikt I Avesta ges både barn och vuxna möjlighet till aktiva och hälsofrämjande liv och har möjlighet att ta del av Folka- rebygdens stora och imponerande fritid- och kulturutbud. Respekten och förtroendet för det ideella föreningslivet och folkbildningen är stor. Exempel på parametrar som kommer användas vid bedömning av måluppfyllelse, analysen kan komma att inne- hålla fler delar: • Allaktivitetsplaner finns i alla kommundelar för at främja spontanidrotten • Skillnaden mellan kön i deltagande i idrottsförening har minskat • Det lokala kulturlivet för Avestabor i alla åldrar ska främjas i alla delar av Avesta kommun ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 33 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målbedömning - ett kulturellt levande Avesta Målet bedöms delvis uppfyllt. Avesta fortsätter att utvecklas som en kommun med ett levande och tillgängligt kultur- och fritidsliv, där fören- ingslivets bredd och engagemang utgör en viktig del av kommunens attraktionskraft. Under året har arbetet med att synliggöra föreningarnas utbud och skapa fler möjligheter till en aktiv fritid gett tydliga resultat. Fritidsmässan har genomförts enligt plan och etablerats som ett återkommande och uppskattat inslag som stärker relationen mellan föreningar, invånare och kommun. Mässan har haft flera positiva effekter för det lokala föreningslivet och fungerar som en betydelsefull mötesplats, vilket visar att insatsen skapar konkreta värden för både förening- ar och medborgare. Detta märks inte minst genom att föreningarna rapporterar ett ökat antal nya medlemmar, särskilt bland barn och unga, vilket bidrar till ökad delaktighet och ett mer jämlikt föreningsliv. Omsorgsförvaltningen har under året haft ett särskilt fokus på att stärka kulturutbudet och öka antalet aktivite- ter inom särskilt boende för äldre. Ett centralt mål har varit att samtliga boenden ska ha en uppdaterad aktivi- tetsplan samt att nöjdheten med aktiviteterna ska öka. Uppföljningen visar en positiv utveckling: nöjdheten har stigit från 39 % år 2024 till 45 % år 2025, samtidigt som samtliga boenden nu har aktuella aktivitetsplaner och ett bredare aktivitetsutbud. Samarbetet med det lokala föreningslivet har fortsatt att utvecklas i syfte att stärka ett jämlikt och jämställt för- eningsliv samt öka tillgången till fritidsaktiviteter. Inom funktionshinderområdet har samverkan med idrottsför- eningar möjliggjort att personer med funktionsnedsättning kan delta i anpassade aktiviteter, vilket ökar delak- tigheten och stödjer ett mer aktivt och inkluderande liv. Även barn och unga inom öppenvården har fått bättre tillgång till föreningsaktiviteter genom riktade samarbeten, och personer utanför arbetsmarknaden har erbjudits informationsträffar och studiebesök för att stärka deras möjligheter till socialt deltagande. Sammantaget har årets insatser bidragit till att fler nås av meningsfulla aktiviteter och att vägarna in i föreningslivet breddats. Deltagandet i föreningslivet bland barn och unga har ökat, vilket är en positiv utveckling som stärker både gemenskap och social hållbarhet. Samtidigt kvarstår utmaningar, då skillnaden i deltagande mellan flickor och pojkar inte har minskat. Detta visar att jämställdhetsdimensionen inom idrotts- och föreningslivet fortsatt kräver riktade insatser. När det gäller invånarnas upplevelse av det lokala kultur- och nöjeslivet visar resultaten en svagt negativ utveck- ling, vilket indikerar att genomförda insatser ännu inte fullt ut omsatts i en stärkt upplevd attraktivitet. Samman- taget finns flera positiva tendenser, särskilt i form av ökat deltagande och breddade möjligheter, men utveckling- en är inte tillräckligt genomgripande för att målet ska anses helt uppfyllt. 34 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ett tryggt Avesta Koncernövergripande mål: - Det ska vara tryggt och säkert i Avesta kommun I Avesta är människor trygga och behöver inte oroa sig för att utsättas för brott. I samverkan med samhällets an- dra aktörer arbetar Avesta kommun för att förebygga och bekämpa brottslighet. För att motverka mäns våld mot kvinnor är arbetet med värderingar ett viktigt inslag i våra skolor och på våra arbetsplatser. Exempel på parametrar som kommer användas vid bedömning av måluppfyllelse, analysen kan komma att inne- hålla fler delar: • Skillnaderna i det socioekonomiska indexet minskar mellan kommundelar • Fler medborgardialoger kommer till stånd • Fler barn och unga är aktiva i föreningslivet • Tilliten till andra människor ökar ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 35 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målbedömning - ett tryggt Avesta Målet bedöms uppfyllt. Arbetet för att stärka tryggheten i Avesta har under året gett tydliga resultat, även om utvecklingen varierar mellan olika verksamhetsområden. Inom skolan visar Skolenkäten att tryggheten har ökat, vilket dokumentet beskriver som att ”tryggheten i skolan har ökat enligt Skolenkäten”. Trots att resultaten fortfarande ligger något under rikssnittet är trenden positiv och förstärks av politiska satsningar inför 2026, där riktade resurser till trygg- het och studiero bedöms ge ytterligare effekt. Detta skapar bättre förutsättningar för både elevernas lärande och personalens arbetsmiljö. Inom omsorgsverksamheten är utvecklingen mer nyanserad. I särskilt boende har tryggheten stärkts markant, där andelen som känner sig mycket eller ganska trygga har ökat från 80 till 86 procent. Dokumentet lyfter att förbättringarna beror på ”personalens bemötande, ökat förtroende för kompetensen samt god tillgänglighet”, vilket visar att kvalitetsarbetet ger direkt effekt för de boende. Även inom LSS-boenden syns en positiv utveck- ling, där målet om trygghet med personalen är uppnått och resultatet har ökat med 13 procentenheter jämfört med föregående år. Hemtjänsten uppvisar däremot en mer komplex bild. Andelen som känner sig mycket eller ganska trygga har minskat något, från 88 till 84 procent, vilket innebär att målet inte nås fullt ut. Samtidigt ökar andelen som uppger att de är mycket trygga, och helhetsbedömningen av bemötande och förtroende är i stort sett oföränd- rad. Förvaltningen bedömer därför att målet är delvis uppnått, och framhåller att tryggheten i ordinärt boende påverkas av faktorer utanför hemtjänstens kontroll, såsom samhällsklimat och omgivande miljö. Sammantaget visar årets resultat att tryggheten i Avesta utvecklas i rätt riktning. Skolan och särskilt boende upp- visar tydliga förbättringar, medan hemtjänsten står inför fortsatta utmaningar. Effekten av årets insatser är tydlig: stärkt bemötande, ökad delaktighet och mer strukturerade arbetssätt bidrar till att fler invånare upplever trygghet i sin vardag. Bedömningen är att målet delvis är uppnått, med goda förutsättningar för fortsatt positiv utveckling kommande år. 36 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ett socialt Avesta Koncernövergripande mål: - Avesta kommuns välfärdstjänster ska hålla hög kvalitet och utgå från individens behov I Avesta behöver ingen känna oro för att bli gammal. Vård och omsorg är av god kvalitet och omsorgstagarna möts med respekt och omtanke. Äldreomsorgen och stödet till personer med funktionsnedsättning utgår från varje in- divids behov. Rätten till heltid för medarbetarna är en självklarhet och delade turer inom omsorgerna förekommer inte. Exempel på parametrar som kommer användas vid bedömning av måluppfyllelse, analysen kan komma att inne- hålla fler delar: • Antalet personer som omsorgstagare inom hemtjänsten möter minskar • Brukarbedömningen på särskilda boenden – helhetssynen förbättras • Socialtjänstens stöd och hjälp till utsatta personer fungerar bra i kommunen ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 37 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målbedömning - ett socialt Avesta Målet bedöms delvis uppfyllt. Arbetet för ett socialt Avesta har under året präglats av en tydlig inriktning mot kvalitet, delaktighet och indivi- danpassade insatser. Förvaltningens värdegrund har fortsatt att vara vägledande i verksamheterna, vilket doku- mentet beskriver som att man ska ”visa respekt, ge trygghet, visa ett gott bemötande, värna om den enskildes privatliv och integritet samt ge möjlighet till självbestämmande och delaktighet”. Denna inriktning har haft märkbara effekter i flera delar av omsorgen, även om måluppfyllelsen varierar mellan verksamhetsområden. Inom Individ- och familjeomsorgen (IFO) har målet om god tillgänglighet uppnåtts. Enligt brukarundersök- ningen uppger 90 % att det är lätt eller mycket lätt att få kontakt med sin socialsekreterare, vilket visar att arbetet med att stärka bemötande och tillgänglighet har gett tydliga resultat. Detta är centralt för att skapa förtroende och trygghet i myndighetskontakter och bidrar till en mer förebyggande och öppen socialtjänst. Inom LSS‑boenden har målet om trivsel inte uppnåtts, då 2025 års resultat på 84 % ligger under målnivån. Samtidigt visar verksamheten ett aktivt och långsiktigt förbättringsarbete. Genom boenderåd, husmöten och ett stärkt fokus på delaktighet i genomförandeplaner arbetar enheterna för att öka inflytandet över vardagen och skapa en mer individanpassad miljö. Effekten av detta arbete bedöms vara positiv på sikt, även om målnivån ännu inte nåtts. Hemtjänsten uppvisar en tydligt positiv utveckling. Brukarnas helhetsbedömning av verksamheten har ökat från 80 till 86 procent, vilket dokumentet beskriver som ”en avsevärd förbättring”. Även om resultatet ligger strax under målnivån bedöms målet som delvis uppnått, då utvecklingen går i rätt riktning och visar att kvalitetsarbetet ger effekt. Samtidigt saknas ännu resultat för indikatorn om personalkontinuitet, och då inga särskilda resurser avsatts för att stärka kontinuiteten bedöms detta mål inte vara uppnått. Inom särskilt boende har helhetsbedömningen förbättrats, men ligger fortfarande under målnivån. Arbetet med att stärka bemötande, delaktighet och trygghet har dock gett positiva effekter, vilket syns i ökade nöjdhetsnivåer och förbättrade resultat i flera kvalitetsdimensioner. Sammantaget visar årets resultat att Avesta tagit viktiga steg mot ett mer socialt hållbart samhälle där individens behov står i centrum. Flera indikatorer pekar uppåt, och effekterna av värdegrundsarbete, delaktighetsinsatser och kvalitetsutveckling är tydliga. Bedömningen är att målet delvis är uppnått, med starka resultat inom IFO och hemtjänst, men fortsatt utvecklingsbehov inom LSS och särskilt boende. Den positiva trenden visar att förvalt- ningens långsiktiga arbete ger effekt och skapar goda förutsättningar för fortsatt måluppfyllelse kommande år. 38 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Mål organisatoriska förutsättningar Ett hållbart och utvecklande medarbetarskap och ledarskap Koncernövergripande mål: - Avesta kommun ska ha ett hållbart och utvecklande arbetsliv. I Avesta kommun är medarbetare trygga. Vi har en öppen och inkluderande kultur som präglas av hjälpsamhet och omtanke om dem vi finns till för och varandra. Framtiden möter vi genom att tänka nytt och ta oss an utma- ningar. Våra arbetsplatser präglas av tillit, ansvarstagande och arbetsglädje. Tillsammans klarar vi det kommunala uppdraget. Avesta kommun som arbetsgivare ska erbjuda en bra arbetsmiljö, trygga anställningar, jämställda löner och goda möjligheter till kompetensutveckling och vidareutbildning. Exempel på parametrar som kommer användas vid bedömning av måluppfyllelse, analysen kan komma att inne- hålla fler delar: • 9 av 10 anställda i kommunen är tillsvidareanställda • Sjuktalen är lägre • Chefer har rimligt många medarbetare • Avesta kommun har en jämställd lönesättning • HME - Hållbart medarbetarengagemang • Medarbetare får möjlighet till vidareutbildning ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 39 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målbedömning - ett hållbart och utvecklande medarbetskap och ledarskap Målet bedöms delvis uppfyllt. Den samlade bedömningen är att målet är delvis uppfyllt. Kommunen har stärkt flera av de strukturella förut- sättningarna för ett hållbart medarbetarskap och ledarskap, men utvecklingen inom hälsa och engagemang visar att effekterna ännu inte är tillräckligt tydliga. Det personalpolitiska programmet och tillhörande riktlinjer är uppdaterade och implementering av den har påbörjats. Programmet utgår från Avesta kommuns arbetsgivarvarumärke och vilar på tre kärnvärden: Snällhet, Innovationskraft och Ansvarsglädje. Kärnvärdena ska genomsyra ledarskap, medarbetarskap och samarbete samt bidra till ett hållbart arbetsliv och ett attraktivt arbetsgivarskap. Arbetet med programmet har genomförts i nära samverkan med medarbetare, chefer och fackliga ombud. Snäll- het innebär ett respektfullt, tillitsfullt och inkluderande bemötande, innovationskraft står för utvecklingsvilja och mod att pröva nya arbetssätt, och ansvarsglädje handlar om engagemang, delaktighet och ansvarstagande för hel- heten. Implementeringen pågår fortsatt ute i verksamheterna och programmet utgör ett levande styrdokument i det dagliga arbetet. Andelen tillsvidareanställda uppgår till 9 av 10 medarbetare, vilket innebär att den uppsatta parametern har upp- nåtts.. En hög andel fasta anställningar skapar kontinuitet, stärker verksamheternas kvalitet och ger bättre för- utsättningar för långsiktig kompetensutveckling. Även möjligheten till vidareutbildning bedöms vara säkerställd, vilket är centralt för ett utvecklande medarbetarskap och för kommunens långsiktiga kompetensförsörjning. Sammantaget bidrar detta till ökad attraktivitet som arbetsgivare och till att behålla och utveckla befintlig kompe- tens. Lönestrukturen visar en löneskillnad mellan kvinnor och män på 0,3 procent, vilket indikerar en i stort sett jäm- ställd lönesättning. Det är ett kvitto på ett medvetet och systematiskt arbete med lönebildning och en viktig del i ett hållbart ledarskap präglat av rättvisa och transparens. Samtidigt visar sjukfrånvaron en negativ utveckling. Den har ökat från 7,74 procent till 7,84 procent, vilket innebär att målet om lägre sjuktal inte har uppnåtts. Även om förändringen är liten pekar den i fel riktning. En sjukfrånvaro på nära åtta procent påverkar verksamheternas kontinuitet, arbetsbelastningen för närvarande med- arbetare och möjligheten att arbeta strategiskt med utveckling. Det indikerar att ytterligare insatser krävs inom det förebyggande arbetsmiljöarbetet och för att stärka hållbarheten i organisationen. Resultatet för hållbart medarbetarengagemang ligger kvar på 82, oförändrat jämfört med föregående år. Ett stabilt värde visar att medarbetarnas upplevelse av motivation, styrning och ledarskap inte har försämrats, men heller inte stärkts. För att målet fullt ut ska nås krävs en tydligare positiv förflyttning som visar att genomförda insatser ger effekt i form av ökat engagemang och förbättrad upplevd arbetsmiljö. Förutsättningarna för ett närvarande ledarskap påverkas också av chefers organisatoriska villkor. Uppföljningen visar att underlaget för att bedöma om chefer har ett rimligt antal medarbetare är otillräckligt, vilket i sig är en utvecklingspunkt. Rimliga chefsuppdrag är avgörande för att kunna arbeta systematiskt med arbetsmiljö, uppfölj- ning och verksamhetsutveckling. Sammanfattningsvis har kommunen stärkt flera av de grundläggande strukturerna för ett hållbart och utvecklan- de medarbetarskap genom hög andel tillsvidareanställningar, satsningar på kompetensutveckling och en jämställd lönesättning. Däremot visar ökningen av sjukfrånvaron och ett oförändrat engagemangsindex att effekten ännu inte fullt ut nått medarbetarnas upplevda hållbarhet. Det krävs fortsatt fokus på förebyggande arbetsmiljöarbe- te, organisatoriska förutsättningar för chefer samt åtgärder som stärker engagemang och långsiktig hälsa för att målet ska kunna bedömas som helt uppfyllt. 40 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ett ekonomiskt hållbart Avesta Tillika finansiella mål för god ekonomisk hushållning Koncernövergripande mål: - Avesta kommun har en ekonomi i balans med bibehållen skattesats Avestaborna upplever att kommunens tjänster är av god kvalitet, att de är informerade, delaktiga och blir respekt- fullt bemötta. Avesta kommun förbrukar inte resurser som kommande generationer får betala för. Ekonomin är i balans i Avesta och skattesatsen förblir oförändrad under mandatperioden. Exempel på parametrar som kommer användas vid bedömning av måluppfyllelse, analysen kan komma att inne- hålla fler delar: • Soliditeten för kommunen ska minst uppgå till 13 % 2025, 15 % 2026 och 16 % 2027 • Andelen som upplever att kommunen sköter sina verksamheter bra ska öka • Kommunens investeringar ska finansieras utan upptag av nya lån • Resultat, andel av skatteintäkter och generella statsbidrag, ska i genomsnitt under planperioden överstiga 0,5 % ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 41 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målbedömning - ett ekonomiskt hållbart Avesta Målet bedöms uppfyllt. Det koncernövergripande målet om en ekonomi i balans med bibehållen skattesats bedöms som uppfyllt för 2025. Bedömningen grundas på såväl finansiella nyckeltal som verksamhetsrelaterade indikatorer och visar att kommunen under året haft en stabil ekonomisk utveckling. Kommunen redovisar ett resultat motsvarande 0,8 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket överstiger målnivån om i genomsnitt 0,5 procent under planperioden. Resultatnivån innebär att kommunen inte enbart uppfyller balanskravet utan också skapar ett överskott som stärker det egna kapitalet. Effekten av detta är en svagt ökad ekonomisk motståndskraft och förbättrad förmåga att hantera variationer i skatteunderlag, kost- nadsutveckling och oförutsedda händelser utan att behöva vidta kortsiktiga åtgärder. Samtidigt är det angeläget att resultatnivån även framöver är tillräckligt stark för att bidra till en stabil likviditet, särskilt mot bakgrund av att flera större investeringar planeras de kommande åren. Soliditeten har ökat från 13 procent 2024 till 14 procent 2025. En förbättrad soliditet innebär att andelen av kommunens tillgångar som finansieras med eget kapital ökar, vilket minskar den finansiella risken och stärker den långsiktiga betalningsförmågan. Det är ett tydligt kvitto på att årets resultat och investeringsnivåer samman- taget bidrar till en något bättre finansiell ställning Samtidigt har investeringarna under året inte uppgått till bud- geterad nivå, vilket tillfälligt påverkat soliditeten positivt. Detta innebär att delar av investeringsbehoven kvarstår, vilket ställer krav på fortsatt långsiktig finansiell planering för att säkerställa en hållbar utveckling över tid. Självfinansieringsgraden av investeringar uppgår till 116 procent, vilket är betydligt högre än målet om minst 60 procent. Det innebär att kommunen fullt ut har finansierat sina investeringar med egna medel och dessutom genererat ett överskott. Effekten är att upplåningsbehovet begränsas och att räntekostnaderna hålls nere, vilket i sin tur skapar utrymme för verksamhetens kärnuppdrag. En hög självfinansieringsgrad är också en viktig indika- tor på att kommunen inte övervältrar kostnader för dagens investeringar på kommande generationer. Skattesatsen har varit oförändrad under året för kommunens del men regionen har höjt sin del med 35 öre. I kombination med ett positivt resultat visar detta att kommunen har kunnat finansiera sin verksamhet och sina investeringar inom befintliga intäktsramar. Effekten för invånarna är stabila ekonomiska villkor samtidigt som kommunen upprätthåller sin service och utveckling. När det gäller invånarnas upplevelse av kvalitet visar medborgarundersökningen att en tydlig majoritet upplever att kommunen sköter sina verksamheter bra (75,2 procent av kvinnorna och 70,5 procent av männen). Detta indikerar att den ekonomiska balansen inte har uppnåtts genom försämrad kvalitet, utan att kommunen i huvud- sak lyckats förena god ekonomisk hushållning med fungerande verksamhet. Skillnaden mellan kvinnor och män är dock en aspekt som behöver följas upp i det fortsatta kvalitetsarbetet. Sammantaget visar analysen att kommunen under 2025 har uppnått ekonomisk balans med stärkt finansiell ställning, hög självfinansieringsgrad av investeringar och bibehållen skattesats. Effekterna är en ökad långsiktig hållbarhet, minskad finansiell risk och stabila förutsättningar för kommunens verksamheter. Målet bedöms där- med som uppfyllt. 42 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys Avesta kommun använder den så kallade RK-mo- en finansiell bedömning av Avesta kommun och dellen för sin finansiella analys. Modellen syftar till genom analysen klargöra om kommunen har en god att analysera fyra viktiga perspektiv som ska leda till ekonomisk hushållning. De fyra delarna är resultat, ka- pacitet, risk och kontroll Fyra perspektiv vid finansiell bedömning RESULTAT KAPACITET RISK KONTROLL Vilken balans har kom- Vilken kapacitet har Föreligger några risker Vilken kontroll har munen haft över sina kommunen att möta som kan påverka kom- kommunen över den intäkter och kostnader finansiella svårigheter munens resultat och ekonomiska utveckling- under året och över på lång sikt? kapacitet? en? tiden? Nyckeltal vid bedömning av de fyra perspektiven 1. Årets resultat 8. Skuldsättningsgrad 11. Likviditet 13. Budgetföljsamhet 9. Soliditet 12. Totala pensionsskul- 14.Känslighetsanalys 2. Förändring av kostna- der och 10. Kommunalskatt den intäkter 3. Nettokostnadsutveck- ling 4. Investeringar 5. Skattefinansiering av investeringar 6. Nettoinvestering i relation till verksamhetens kost- nader 7. Räntekostnader upptagna lån Resultat Risk Som ett första perspektiv i den finansiella ana- Föreligger risker som kan påverka kommunens lysen kartläggs kommunens ekonomiska resul- resultat och kapacitet? En god ekonomisk hus- tat. Vilken balans finns mellan intäkter och kost- hållning innefattar att kommunen både i ett kort nader under året och över tiden? En obalans, och i ett längre perspektiv inte behöver vidta dras- det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna, är tiska åtgärder för att möta finansiella problem. en varningssignal. I detta perspektiv bedöms även in- Här diskuteras också borgensåtaganden och kommu- vesteringarna och deras utveckling. nens pensionsskuld. Kapacitet Kontroll Det andra perspektivet är kapacitet eller långsiktig be- Det fjärde perspektivet har till syfte att kont- talningsberedskap. Vilken kapacitet har kommunen att rollera hur beslutade finansiella målsättning- möta finansiella svårigheter på lång sikt? Underskott ar och planer följs upp. En god följsamhet mot under en rad år urholkar den finansiella motståndskraf- budget är en förutsättning för god ekonomisk ten eller den långsiktiga betalningsberedskapen. hushållning. Det är viktigt att ha god kontroll över sin ekonomi och att de ekonomiska prognoser som upprättas är bra. ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 43 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RESULTAT 1. Årets resultat Den mest påtagliga effekten bakom nettokostnads- Avesta kommunen redovisar ett positivt resultat för minskningen om 1,4 procent avser lägre pensionskost- 2025 med 14 miljon kronor. I jämförelse med bud- nader än föregående år, vilket haft en betydande på- get är det 1,6 miljoner kronor bättre än budgeterat. verkan på den totala kostnadsnivån. Finansnettot har Resultatet enligt balanskravet hamnar på 12 miljoner vidare förbättrats genom lägre räntekostnader, till följd kronor då kommunen har sålt tillgångar som gett av en mer stabil räntenivå jämfört med 2024. Även realisationsvinster. energikostnaderna har varit lägre än föregående år, då 2024 präglades av högre prisnivåer. Dessa faktorer har Koncernens resultat uppgår till 22,5 miljoner kronor. sammantaget skapat ett mer gynnsamt kostnadsläge Utav bolagen är det Gamla Byn AB, koncernen, som under 2025. visar störst positivt resultat med 12,8 miljoner kronor Inom verksamheterna har samtidigt ett aktivt arbete bedrivits för att dämpa kostnadsutvecklingen. Kost- nadsreducerande åtgärder har genomförts genom ökad kostnadskontroll, återhållsamhet med nyrekryteringar. Åtgärderna har bidragit till att förstärka effekten av de lägre externa kostnaderna och möjliggjort den samlade kostnadsminskningen om 1,4 procent. Verksamhetsintäkterna ökar med 35 miljoner kronor, vilket ger ett ytterligare tillskott till ekonomin, även om ökningen är begränsad i relation till verksamhet- ens totala omfattning. Sammantaget visar utvecklingen – med en skatteökning om 2,0 procent och en netto- kostnadsminskning om 1,4 procent – på en förbättrad budgetföljsamhet under 2025. Skatter, generella statsbidrag och medel från det kom- munala utjämningssystemet och finansiella intäkter fi- nansierar merparten av kommunens verksamhet. To- talt uppgår dessa till 1,7 miljarder kronor. Skatter, generella statsbidrag och medel från det kommunla utjämningssystemet har ökat med 2,0 % jämfört med föregående år. Intäkterna är 35 miljoner Förändring av verksamhetens kostnader och kronor högre än budgeterat. skatteintäkter/utjämning 8,0% 6,9% 6,6% 2. Förändring av kostnader och intäkter 6,7% En viktig förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att 6,0% det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. För att 4,5% 3,4% på lång sikt behålla en god ekonomisk hushållning är det viktigt att nettokostnadsökningen är lägre än ökningen av skatteintäk- 4,0% 3,2% 4,2% 4,1% ter och generella statsbidrag. Årets skatteutveckling är positiv och uppgår till 2,0 2,0% 2,0% procent jämfört med samma period 2024. Öknings- takten är dock lägre än föregående år, vilket innebär 0,0% att skatteintäkterna växer i en mer dämpad takt än tidigare. Samtidigt minskar verksamhetens nettokost- 2021 2022 2023 2024 2025 nader med 1,4 procent under 2025, vilket särskiljer sig -2,0% -1,4% från tidigare års kostnadsökningar. Kombinationen av en intäktsökning om 2,0 procent och en nettokost- Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter nadsminskning om 1,4 procent innebär en förbättrad nettokostnadsutveckling . 44 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 3. Nettokostnadsutveckling En viktig förutsättning för en sund ekonomi är att det råder ba- lans mellan intäkter och kostnader. För att behålla ett kort- och långsiktigt handlingsutrymme på en oförändrad nivå, krävs att det återstår en andel av de löpande intäkterna för att till exempel finan- siera investeringar. I relation till vilket handlingsutrymme som finns påverkas möjligheten; att möta svängningar i samhällsekonomiska förutsättningar utan att behöva vidta akuta åtgärder, att finansie- ra investeringstoppar och möta påfrestningar i form av till exempel ökade pensionskostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor del kostnaderna tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. För år 2025 har 99,2 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning förbrukats i den lö- pande verksamheten. Intäkterna är högre än budgete- rat. Inom sektorn används ofta 98 % som riktlinje vid en förenklad bedömning av hur en kommun förhåller sig till god ekonomisk hushållning. Vid en sådan nivå bedöms en kommun kunna klara finansieringen av en normal investeringsnivå. Det är dock den enskil- da kommunens förutsättningar som avgör nivån för god ekonomisk hushållning. För Avestas del skulle det innebära att vissa år bör återstå en högre andel kvar av 5. Skattefinansieringsgrad av investeringar skattemedlen för att klara självfinansiering av investe- Självfinansieringsgraden mäter hur stor andel av investe- ringarna. ringarna som har kunnat finansieras med inkomster från försäljning av tillgångar, till exempel exploateringsfastig- % 2021 2022 2023 2024 2 025 heter, samt de skatteintäkter som inte har förbrukats i Verksamheten 90,1 93,0 95,5 97,9 91,5 den löpande verksamheten. Om måttet är 100 procent eller Avskrivningar 2,5 2,6 2,6 2,6 5,6 högre innebär det att samtliga investeringar har investerats Finansnetto 0,1 -0,1 -0,1 -0,5 2,1 med skatteintäkter och att kommunen inte har behövt låna till investeringarna och därmed har det långsiktiga finan- TOTALT 92,5 95,5 97,9 99,9 99,2 siella handlingsutrymmet stärkts. 4. Investeringar För åren 2020–2023 har skattefinansieringsgra- Kommunens bruttoinvesteringar uppgår hittills till 95 den uppgått till mer än 100 procent. Det inne- miljoner kronor. Stora delar av investeringarna utgörs bär att medel som återstått när verksamhetens av infrastruktur som gator och vägar samt IT-investe- nettokostnader har finansierats har kunnat an- ringar. Den lägre investeringsnivån jämfört med plan vändas för att finansiera årets investeringar, beror delvis på att vissa större projekt har skjutits fram utan behov av ökad upplåning. År 2024 upp- i tid, bland annat till följd av upphandlingsrelaterade gick självfinansieringsgraden till 67 procent förseningar. för kommunen, vilket främst förklaras av årets låga resultat och därmed begränsat utrymme att finansiera investeringar med egna medel. Under nuvarande räkenskapsår 2025 har självfi- nansieringsgraden åter ökat till 116 procent för kommunen. Förbättringen förklaras av ett posi- tivt resultat samt ökade avskrivningar, vilket stär- ker det interna finansieringsutrymmet. Därutöver har investeringarna inte genomförts i budgeterad takt, då vissa större investeringsprojekt har sena- relagts. Detta har bidragit till den höga självfinan- sieringsgraden, samtidigt som det innebär att in- vesteringstakten under året varit lägre än planerat och att delar av investeringsvolymen förskjuts till kommande år. ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 45 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE mk 2021 2022 2023 2024 2 025 7. Räntekostnader upptagna lån Finansiering: mkr 2022 2023 2024 2 025 Avskrivningar 38 41 43 45 97 Koncern 20,4 34,2 39,7 35,6 Investeringsbidrag 1 1 -1 -1 -1 – varav kommun 1,0 1,7 0,1 0,1 Försäljning av fastigheter 5 2 7 10 2 Resultat före extraordinära Räntekostnader 2025 Internbanken poster exkl. resultat från försäljning (ingår ovan) 110 68 27 -9 12 Räntekostnad derivat: -4,4 mkr Utrymme för Räntekostnad lån: 40,0 mkr självfinansiering 154 113 76 45 110 T OTAL T: 35,6 mkr Årets bruttoinvestering 48 87 54 67 95 Överskott: att använda till amortering 106 26 22 15 KAPACITET Underskott: finansieras via olika skulder/nyttjande 8. Skuldsättningsgrad av likvida medel -22 Skuldsättningsgraden mäter hur stora andel av tillgångarna som Självfinansieringsgrad, har finansierats med främmande kapital. Ju lägre skuldsida desto procent 321 130 140 67 116 tarkare finansiellt handlingsutrymme. Skuldsättningsgraden är motsatsen till soliditeten. Skuldsättningsgraden visar hur tillgångsmassan har finansierats. 6. Nettoinvesteringar i relation till verksamhetens kostnader Avesta kommun Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar visar om % 2021 2022 2023 2024 2025 kommunen reinvesterar i den takt som anläggningstill- Total skuldsättningsgrad 83% 79% 87% 87% 86% gångarna minskar i värde. – varav avsättningar 15% 13% 8% 10% 10% För att inte urholka kommunens anläggningskapital bör – varav kortfristig investeringarna minst ligga på samma nivå som avskriv- skuldsättning 26% 28% 19% 15% 18% ningarna. – varav långfristig 2021 2022 2023 2024 2025 skuldsättning 2% 2% 42% 42% 39% Bruttoinvestering/ – varav pensions- verksamhetens förpliktelse 40% 35% 20% 21% 20% nettokostnader, % 3 6 3 4 5 Bruttoinvesteringar/ I och med att pensionsförpliktelserna som tjänats in avskrivningar, % 126 212 126 149 98 före 1998 nu börjar att betalas ut minskar den totala skuldsättningsgraden. Detta påverkar också soliditets- Bruttoinvesteringar, mkr 48 87 54 67 95 måttet positivt. I beräkningen för kommunen ingår Avskrivningar, mkr 38 41 43 45 97 endast kommunens egna lån. Den delen som ökat på den långfristiga skuldsättningen är en omklassifice- Investeringsutgifternas andel av verksamhetens net- ring av leasingtillgångar efter en större genomlysning tokostnader har varit låg de senaste åren. För år 2025 under året. är andelen 5 procent av verksamhetens nettokostna- der. Koncernen År 2025 uppgår motsvarande andel till 98 procent, % 2021 2022 2023 2024 2 025 vilket innebär att investeringarna i stort sett mot- Total skuldsättningsgrad 89% 87% 86% 87% 86% svarar årets avskrivningar. Det innebär att reinveste- – varav avsättningar 8% 7% 7% 9% 8% ringstakten i princip är i nivå med värdeminskningen, – varav kortfristig men att utrymmet för real tillväxt i anläggningskapi- skuldsättning 13% 14% 14% 13% 14% talet är begränsat under året. – varav långfristig skuldsättning 50% 49% 48% 49% 49% Avesta kommuns investeringstakt under de senaste – varav pension åren innebär att en högre andel av driftkostnader- förpliktelse 18% 17% 16% 16% 15% na kommer att bestå av avskrivningar och finansiella kostnader. De investeringar som Gamla Byn AB gör i kommunala verksamhetslokaler påverkar kommu- Sammansättningen av skuldsättningen förändras nen genom ökande hyreskostnader Sammantaget i sammanställningen för koncernen. Här utgör de innebär detta att investeringsbeslut får en långsiktig långfristiga lånen cirka hälften av alla skulder. påverkan på driftbudgeten. 46 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9. Soliditet RISK OCH KONTROLL Soliditeten är ett mått på organisationens långsiktiga betal- 11. Likviditet ningsförmåga. Den redovisar hur stor andel som är finansie- Likviditet är ett viktigt nyckeltal och ett riskområde för kom- rade med skattemedel. En god soliditet innebär att organi- munens finansiella styrka då likviditeten mäter den kortsik- sationen har ett bra utgångsläge för att hantera ekonomiska tiga betalningsförmågan. Hög likviditet innebär god finansiell nedgångar. styrka och i och med det liten finansiell risk. Den anger hur stor del av kommunens tillgångar som är 2021 2022 2023 2024 2025 finansierade med egna medel. Resterande del upp till 100 Likvida medel, mkr 180 208 264 207 200 procent utgör kommunens skulder. Ju högre soliditet, desto Kassalikviditet 1) 90% 96% 91% 97% 89% starkare blir kommunens långsiktiga finansiella förmåga. Förändringarna i soliditetsmåttet är beroende av investerings- Rörelsekapital, mkr 2) -34 -15 -46 -11 -49 takten, skuldförändringarna och det ekonomiska resultatet. Likviditetsdagar 3) 38 43 52 39 36 Om soliditeten är oförändrad innebär det att det egna kapita- let och tillgångarna utvecklas i samma takt. 1) Kassalikviditet är kortfristiga fordring- Kommunens soliditet, inklusive den totala pensions- ar + likvida medel / kortfristiga skulder skulden, uppgår till 14 procent. Den upplåning som 2) Omsättningstillgångar - kortfristiga skulder sker för bolagens behov är exkluderad. 3) Antal dagar som kommunens medel räcker för beräknade utbetalningar Det egna kapitalet uppgår till 348 miljoner kronor när totala pensionsskulden ingår. En kassalikviditet som överstiger 100 procent inne- bär att samtliga kortfristiga skulder kan betalas om de 2021 2022 2023 2024 2 025 faller till omgående betalning. Räknar vi bort semes- Soliditet, inkl. samtliga terlöneskulden, som utgör en femtedel av de kort- pensionsförpliktelser och fristiga skulderna uppgår kassalikviditeteten till 105 exklusive upplåning för %. Semesterlöneskulden förväntas inte omsättas de bolagens behov 17 21 13 13 14 närmaste åren. Under året har likviditeten minskat från 207 miljo- 10. Kommunalskatt ner kronor till 200 miljoner kronor. Kommunen har genom avtalad checkräkningskredit på 150 miljoner Avesta Dalarna Riket kronor möjlighet att möta temporära svackor i lik- Kommun 21,96 22,19 20,69 viditeten. Krediten disponerar man tillsammans med Region 11,99 11,99 11,69 koncernbolagen och räddningstjänstförbundet. T otal ko mmuna lskatt 33,95 34,18 32,38 Likviditetsreserv: mkr Avesta kommuns skattesats har förändrats under Checkräkningskredit 150 2025. Detta sker då Region Dalarna höjer regions- Inlåning koncernkonto 195 kattesatsen med 35 öre för 2025. Sedan 2006 har Inlåning övriga konton 4 det skett ytterligare två skatteväxlingar med Region Dalarna 2013 och 2018 då huvudmannaskapet änd- Summa 349 rades för hemsjukvård och kollektivtrafik. Riktlinje > 150 Under årets utbetalas preliminära skatteintäkter. Enligt god redovisningssed justeras de med den prognos över kollektiv slutavräkning som SKR pre- senterar i december. Den slutliga skatten för 2024 fastställs i december 2025 och eventuell justering på- verkar resultatet 2024. ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 47 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 728 miljoner kronor varav 503 miljoner kronor som an- svarsförbindelse. Det innebär att 65 procent av den totala skulden redovisas utanför balansräkningen. Avesta kommun har inga finansiella placeringar av- seende pensionsförpliktelser. Avsättningar till pensi- oner i balansräkningen återlånas i sin helhet i verk- samheten. Utredningsgraden uppgår till 99 procent, vilket är en mycket bra nivå. Utredningsgraden är den andel, av personakterna för anställd personal, som är uppda- terad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar. Diagrammet visar saldot i miljoner kronor på koncern- kontot fördelat på kommun och övriga ingående bolag och förbund. 12. Pensionsskulden mkr 2021 2022 2023 2024 2025 Avsättningar till pension 129 145 165 222 225 Pensionsförpliktelse äldre än 1998 518 500 510 521 503 Total pensionsskuld 647 645 675 743 728 Förpliktelse i % av total skuld 80% 78% 76% 70% 69% Aktualiseringsgrad % 96% 96% 99% 99% 99% Avesta kommun har ett stort pensionsåtagande som re- dovisas enligt den lagstadgade blandmodellen. Det inne- bär att pensioner som har intjänats före 1998 inte ingår som skuld i balansräkningen eller som kostnader vid vär- deförändring i resultaträkningen. Den anges i stället som en ansvarsförbindelse. 48 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13. Budgetföljsamhet 14. Känslighetsanalys En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushåll- I känslighetsanalysen framgår hur ett antal faktorer påverkar ning är att kommunens styrelser klarar av att bedriva verk- kommunens ekonomi. samheten inom tilldelade budgetramar. m kr Löneförändring med 1% inkl. PO Av driftredovisningen framgår budgetavvikelsen är samtlig personal i kommunen 13 negativ vid årets slut och uppgår till -7,4 miljoner Bruttokostnadsförändring med 1% 20 kronor. Förändrad äldreomsorgstaxa med 10% 3 Kommunens underskott utgörs till största del av om- Förändrad barnomsorgstaxa med 10% 2 sorgsstyrelsen och bildningsstyrelsen som gör nega- Förändrad utdebitering med 1 kr 62 tiva avvikelser. Förändring av befolkningen med 50 personer 4 Generella statsbidrag med 1% 5 Förändring av skatteintäkter 1% 12 2021 2022 2023 2024 2025 Kommunfullmäktige 0 -1 0 -1 0 En förändring av bruttokostnaderna innebär en Kommunstyrelsen 29 24 5 -1 1 kostnadsökning med cirka 20 miljoner kronor. En löneförändring med en procent inklusive persona- Omsorgsstyrelsen 9 -14 -22 -28 -9 lomkostnader innebär en förändring av kostnaderna Bildningsstyrelsen 2 -4 -9 -19 -2 med 13 miljoner kronor. Det visar att en liten pro- Miljö-och byggnadsnämnd 2 2 -2 1 2 centuell förändring får en relativt stor förändring på Summa budgeta vvikelse 42 8 -28 -47 -8 kommunens ekonomi. Analysen visar också att kom- munen inte har så stora möjligheter att radikalt för- bättra sin ekonomi genom att höja olika taxor. FOTO SANNA LANDENBERG ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 49 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Väsentliga personalförhållanden • Bildningsförvaltningen arbetar systematiskt med Ett år av kulturförflyttning och stärkt arbetsgi- friskfaktorer och har minskat sjukskrivningskost- varplattform naderna med cirka 2 mnkr över tre år. År 2025 präglas av ett strategiskt steg i utvecklingen • Kommunkansliet når 68 %, vilket inne- av Avesta kommuns arbetsgivarpolitik. Under året bär en marginell minskning med 0,3 en- beslutades ett nytt personalpolitiskt program med till- heter jämfört med föregående år. hörande riktlinjer. Programmet tydliggör kommunens gemensamma kultur och förhållningssätt och utgör Särskilt framträdande är: en långsiktig plattform för ledarskap, medarbetarskap • Upplevelsen av meningsfullhet i arbetet och kompetensförsörjning. • Att medarbetare talar gott om sin arbetsplats • Upplevd trygghet i arbetsgruppen Programmet vilar på tre bärande värden: snällhet, inn- • Förtroende för ledarskapet ovationskraft och ansvarsglädje. Snällhet beskriver ett professionellt och respektfullt bemötande, internt och Detta visar att organisationen präglas av en kultur där externt. Innovationskraft handlar om modet att tänka snällhet i bemötande, tillit och professionalism får nytt och ställa om i en föränderlig omvärld. Ansvars- konkret genomslag i vardagen. glädje innebär att ta ansvar för uppdraget och bidra till helheten med engagemang och stolthet. Jämställdhet, jämlikhet och mångfald Arbetet med jämställdhet och jämlikhet är integre- Implementeringen har påbörjats brett i organisationen rat i hela medarbetarresan. Årets lönekartläggning genom integrering i befintliga strukturer såsom APT, visar fortsatt mycket goda resultat med ett jämställd- ledarforum, arbetsmiljödagar, lärstämma och interna hetsindex på 99,7 procent. Det lönegap som kvarstår kommunikationsinsatser. Arbetet markerar en kultur- motsvarar i genomsnitt 1 minuter och 22 sekunder förflyttning där värdegrund, arbetsmiljö och kompe- per arbetsdag och kan förklaras av sakliga skäl såsom tensstrategi knyts närmare samman. marknadsläge och individuell prestation. Identifierade avvikelser hanteras. Medarbetarskap och ledarskap Kompetensbaserad rekrytering är etablerad metod i Arbetet med Friskfaktorer har fortsatt under året och organisationen och samtliga chefer utbildas i arbetssät- är en central del i att omsätta den personalpolitiska tet. Genom fokus på kompetens och beteenden stärks plattformen i praktiken. Medarbetarundersökning- likvärdig bedömning och minskad risk för diskrimine- en visar stabil utveckling med en svarsfrekvens på 74 ring. procent. Trygghet, meningsfullhet och möjligheter till lärande är fortsatt tydliga styrkor. Arbetsmiljö och hälsa Det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs i nära Samtidigt visar resultaten behov av ännu tydligare samverkan mellan arbetsgivare och fackliga parter. uppföljning av mål, individuell återkoppling och syste- Uppföljning av samverkansavtalet har genomförts och matisk dialog om arbetsbelastning. Dessa områden är arbetet med att ytterligare kvalitetssäkra tillämpningen prioriterade i det fortsatta utvecklingsarbetet. fortsätter. Ledarskapet är en avgörande faktor i kommunens Den totala sjukfrånvaron uppgick 2025 till 7,84 pro- omställningsförmåga. Under året har gemensamma cent, vilket är en marginell ökning från 7,75 procent forum för chefer och skyddsombud genomförts med föregående år. Nivån är därmed något högre än 2024 fokus på innovation, mod och livslång kompetensut- men lägre än 2023. Utvecklingen indikerar att tidigare veckling. Genom gemensam riktning och erfarenhets- insatser har haft effekt, samtidigt som särskilt korttids- utbyte stärks förutsättningarna för ett hållbart ledar- sjukfrånvaron fortsatt behöver uppmärksammas. Fö- skap. retagshälsovården är en viktig strategisk partner i det förebyggande arbetet. Hållbart medarbetarengagemang – styrka i or- ganisationen Trots ekonomiska och strukturella utmaningar visar medarbetarundersökningarna ett starkt resultat. • Omsorgsförvaltningen når 80 % i HME, över kommunens genomsnitt. • Miljö‑ och byggnadsförvaltningen når 85 % i HME totalt och 90 % inom ledarskap. 50 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Arbetet med friskfaktorer är etablerat i hela organi- Sjukfrånvaro sationen och integrerat i det systematiska arbetsmil- I nedanstående tabell framgår sjukfrånvaroutveckling- jöarbetet. Resultaten för friskfaktorerna ligger på en en under 2025 i förhållande till tidigare år. fortsatt stabil nivå med ett samlat index om 80. Särskilt höga värden noteras inom rättvisa och transparens samt delaktighet och inflytande. Området prioritering 9 8,57 av arbetsuppgifter har lägre resultat än övriga delar, 8 7,9 8,08 7,74 7,84 vilket indikerar behov av fortsatt arbete med tydlighet, 7 arbetsbelastning och struktur. Friskfaktorerna är en integrerad del av det systematiska arbetsmiljöarbetet 6 och följs upp regelbundet i verksamheterna. Samtidigt 5 finns skillnader mellan verksamheterna när det kom- 4 mer till sjukfrånvaro och arbetsmiljö. Inom omsorgen 3 är sjukfrånvaron högre än kommunens genomsnitt, 2 vilket speglar verksamhetens fysiska och emotionella 1 belastning. Inom bildningsverksamheten har sjukfrån- 2021 2022 2023 2024 2025 varon minskat kontinuerligt över flera år. Miljö‑ och byggnadsförvaltningen redovisar låg korttidsfrånvaro men en viss ökning av långtidsfrånvaron. mkr Sjuklönekostnader Kostnaderna för sjukfrånvaron är fortsatt höga, vilket 45 000 understryker vikten av ett långsiktigt hälsofrämjande 40 000 arbete. 35 000 Riskorienterat arbetssätt – pilotprojekt i omsor- 30 000 gen 25 000 Under året har två särskilda pilotprojekt genomförts 20 000 inom omsorgen i syfte att minska sjukfrånvaron ge- nom ett mer strukturerat och förebyggande arbetssätt. 15 000 10 000 Arbetet drivs av HR-enheten i samarbete med om- 5 000 sorgen och har delvis inspirerats av den metodik som 0 SKR tagit fram kring riskorienterat arbetsmiljöarbete, men har vidareutvecklats lokalt till en modell anpassad 2021 2022 2023 2024 2025 för kommunens behov i samarbete med företagshälso- vården. Arbetssättet innebär: Kompetensförsörjning – den mest strategiska framtidsfrågan • Tidig identifiering av riskfaktorer kopplade till Kompetensförsörjningen är den mest avgörande per- ohälsa sonalfrågan för kommunens långsiktiga hållbarhet. • Strukturerad hälsoscreening Den påverkas av: • Tydliga handlingsplaner • Regelbunden uppföljning • En åldrande befolkning och kommande pensions- avgångar Pilotprojekten är ett exempel på hur innovationskraft • Nya lagkrav inom socialtjänst, plan- och bygg samt omsätts i praktiken genom att nationella metoder an- säkerhetsområdet passas till lokala förutsättningar. • Digitalisering och ökade krav på informationssä- kerhet • Förändrade arbetsmarknadsförutsättningar Inom omsorgen kvarstår bristen på vissa legitimations- yrken samtidigt som mer komplexa brukarbehov ökar kraven på bemanning. Under året har riktade insatser genomförts, bland annat genom Yrkesresan, språk- satsningar och stipendium för B-körkort till elever på vård- och omsorgsprogrammet. ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 51 tnecorP Sjukfrånvaro i % Årtal FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inom bildningsverksamheten har andelen legitimerade lärare ökat och fler sökande till förskollärartjänster no- terats. Omställningen till SFI och Komvux i egen regi från 2026 kräver fortsatt planering av kompetens och organisation. Miljö- och byggnadsverksamheten har kombinerat vakanshållning med återrekrytering i takt med förbättrat ekonomiskt läge och präglas av behov av specialiserad kompetens. Även inom kommunkans- liet ökar kraven på kvalificerad kompetens kopplat till beredskap, digitalisering och informationssäkerhet. Demografiska förändringar, lagstiftningskrav, statsbi- drag med kort varsel samt rätten till heltid påverkar personalplaneringen i organisationen. Sammantaget kräver detta långsiktighet och fortsatt strategiskt arbete med kompetensutveckling och bemanningsplanering. Arbetet har under året fortsatt att förskjutas från ett ensidigt rekryteringsperspektiv till en bredare kompetensstrategi i linje med Program för kom- petensförsörjning 2030, där behålla-, utveckla- och kompetensförsörjningsperspektivet är centrala. Kom- Antal tillsvidareanställda petensutmaningen märks samtidigt i rekryteringsarbe- F örvaltn ing Kvinnor Män Totalt tet där konkurrensen om arbetskraft ökar inom flera Bildning 718 214 932 yrkesområden. Behovet av intern kompetensutveck- Omsorg 736 127 858 ling, kompetensväxling och att stärka behålla-perspek- Kommunkansli 118 48 158 tivet är därför centralt. Miljö- och bygg 36 18 54 Personalstruktur och bemanning Totalt 1 607 407 2 014 Antalet tillsvidareanställda uppgick 2025 till 2 014 per- soner, motsvarande 2 000 årsarbetare. Det innebär en Antal tillsvidareanställda omräknat till heltider mindre ökning jämfört med föregående år och speglar F örvaltn ing Kvinnor Män Totalt återbesättning av vakanser, nyetablerade verksamheter Bildning 712 212 923 samt förstärkt bemanning inom vissa områden. Omsorg 724 129 858 Kommunkansli 117 48 165 Omsorgs- och bildningsverksamheterna är fortsatt de största arbetsgivarna. Samtidigt har miljö- och bygg- Miljö- och bygg 36 18 54 nadsförvaltningen återrekryterat efter en period av va- Totalt 1 596 403 1 999 kanshållning och kommunkansliet har förstärkt kom- petens inom bland annat digitalisering och hållbarhet. Kvinnor utgör majoriteten av de anställda, särskilt inom välfärdsverksamheterna. Fördelningen mellan könen är stabil över tid. 52 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personalomsättning och rekrytering Å ldersin tervall Procent av det totala antalet Personalomsättningen uppgick till 15 procent. Flera anställda förvaltningar visar en balanserad utveckling mellan rekryteringar och avgångar. Omsättningen varierar 0–29 år 7,09 mellan verksamheterna men är överlag stabil. Sam- mantaget har organisationen ökat i antal anställda, 30–39 år 22,2 vilket indikerar stärkt bemanning. 40–49 år 23,2 Rekryteringsarbetet präglas av fortsatt högt söktryck inom vissa områden och större utmaningar inom an- 50–59 år 25,6 dra. Andelen tillsatta tjänster ligger i nivå med före- gående år och är ett mått som följs inom ramen för 60–61 år 1,2 kompetensförsörjningsprogrammet. Inom vissa peda- gogiska yrken har söktrycket ökat, medan vårdyrken 62–63 år 14 och vissa specialistfunktioner fortsatt är svåra att re- krytera till. Inom säkerhets-, IT- och beredskapsom- 64–65 år 4,2 rådet har ökade krav i omvärlden ställt nya krav på kompetens. 66–67 år 1,4 Kompetensbaserad rekrytering är etablerad metod i 68–69 år 1 organisationen och bidrar till likvärdig bedömning och minskad risk för osakliga skillnader. Åldersstruktur och pensionsavgångar Åldersstrukturen är relativt stabil över tid. Den största andelen medarbetare finns i åldersspannet 50–59 år, följt av 40–49 år. En betydande andel befinner sig nära pensionsålder, vilket tydliggör behovet av successions- planering och kunskapsöverföring. Pensionsavgångarna förväntas vara relativt stabila de närmaste åren för att därefter öka markant från 2028. De största avgångarna väntas inom omsorgs- och bild- ningsverksamheterna, där kompetensförsörjningen redan idag är en strategiskt viktig fråga. Den faktiska pensionsåldern visar en spridning där majoriteten går i pension vid 65 år, samtidigt som en ökande andel arbetar kvar till 66–67 år. Detta bidrar positivt till kompetensförsörjningen på kort sikt. ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 53 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE P ension sålder Procent av totala antalet pensionsav- gångar 2021-2025 62 år 4 % 63 år 13 % 64 år 20 % 65 år 29 % 66 år 17 % 67 år 11 % 68 år 4 % 69 år 2 % Sammanfattande bedömning År 2025 kan sammanfattas som ett år av stabilitet och strategisk förflyttning, men också av tydliga struktu- rella utmaningar. Åldersstrukturen visar kommande pensionsavgångar, och omvärldens krav på säkerhet, digitalisering och laguppfyllelse påverkar kompetens- behoven. Organisationen har ökat i antal tillsvidarean- ställda och personalomsättningen är oförändrad. Sam- tidigt har kommunen lagt grunden för en långsiktig kultur- och arbetsgivarutveckling genom det nya per- sonalpolitiska programmet. Genom att knyta samman kultur, arbetsmiljö och kompetensförsörjning stärks förutsättningarna för ett hållbart och utvecklande ar- betsliv. Snällhet, innovationskraft och ansvarsglädje ut- gör därmed inte enbart värdeord – utan en strategisk inriktning för kommunens långsiktiga arbetsgivarut- veckling. I en tid av ökad konkurrens om kompetens och kom- mande pensionsavgångar är detta en avgörande inves- tering i kommunens framtida förmåga att leverera väl- färd med kvalitet. 54 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förväntad utveckling Utveck ling de komm ande åren Bildningsförvaltningen.Pensionsavgångarna väntas vara mkr 2026 2027 2028 spridda inom olika yrkesområden. Verksamhetens nettokostnad -1 727 -1 775 -1 818 Skola och utbildning Skatteintäkter och statsbidrag 1 795 1 867 1 934 Förskolan fortsätter sitt planerings- och hållbarhetsar- Räntenetto 7,7 0,2 -1,6 bete med fokus på god beredskap för platstillgång och Årets resultat 5,2 15,9 34,4 efterfrågan. Mot bakgrund av minskat barnafödande Resultat andel av förväntas antalet barn i förskoleålder minska de kom- skatter och statsbidrag 0,3% 0,8% 1,8% mande åren. Förskolan behöver därför successivt an- Soliditet inklusive pensions- passa organisation och kapacitet till förändrade behov. förpliktelse, exklusive lån för Gymnasieskolan förväntas inte genomgå större orga- bolagens behov 15% 17% 19% nisationsförändringar 2026, utan fokus ligger på kon- Investeringar (netto) 154 142 180 solidering och implementering av gymnasiereformen Självfinansieringsgrad, 2025 som är en reform av den svenska gymnasieskolan investeringar 55% 61% 60% som innebär att kursbetyg ersätts av ämnesbetyg med nya kursplaner och ämnesbetyg. Inom vuxenutbildning Demografi och integration innebär Bildningsstyrelsens beslut att driva SFI, grundläggande vuxenutbildning och Komvux Den faktiska befolkningsutvecklingen 2024 som ligger på gymnasial nivå i egen regi en stor omställning som till grund för 2024 års skatteberäkning är lägre än den kräver omfattande förberedelser av organisation, lokaler budgeterade. Det ger en osäkerhet när det gäller befolk- och ekonomi. ningsutvecklingen och budgetarbetet för de kommande åren. Den förändring av demografin som förväntas de Vård och omsorg kommande åren med fler äldre, främst 80 år och äldre, Omställningen till den nya socialtjänstlagen är ett flerår- gör att ekonomin blir mer ansträngd igt arbete som kommer att påverka kommunens ekono- mi och kräver strategiska satsningar både organisatoriskt Investeringsbehov och kompetensmässigt. Staten tillhandahåller omställ- Det finns ett investeringsbehov de kommande åren ningsmedel, men kommunen behöver planera för egna inom framförallt infrastrukturen i kommunen. Den resurser och långsiktig kapacitet för att genomföra största påverkan har de broar kommunen ansva- förändringarna i linje med lagens intentioner. Samtidigt rar för som behöver renoveras alternativt bytas ut. ökar antalet äldre i kommunen kraftigt, vilket medför Investeringarna för dessa uppgår till stora belopp. större behov av personal, platser i särskilda boenden Årsresultaten och de medel som avskrivningar till- och hemtjänst samt fler förebyggande och hälsofräm- för kommer inte att räcka. Ytterligare medel behöver jande insatser för att främja hälsa och självständighet. tillföras för att kunna genomföra projekten Kommunens arbete med tidiga insatser är avgörande för att möta behovet av äldreomsorg och säkerställa en Kompetensförsörjning hållbar ekonomi över tid. Kompetensutmaningen är aktuell redan idag, med många kommuner och regioner som har svårt att re- Bolag krytera personal. Avesta kommun skiljer sig inte från Omvärldens ökade hållbarhetskrav och skärpt lagstift- andra kommuner i någon högre grad. Detta beror ning inom vatten och avlopp påverkar Avesta Vatten delvis på den varierande befolkningssammansättning- och Avfall AB. Två reningsverk behöver renoveras eller en och utmaningar såsom åldrande befolkning och ersättas inom en tioårsperiod, samtidigt som löpande in- utflyttning. Undersköterskor, vårdbiträden, sjukskö- vesteringar i ledningsnät och anläggningar krävs för att terskor och förskolelärare är några exempel på yrkes- säkerställa kapacitet och regelefterlevnad, vilket innebär grupper som det är brist på. Trots ökat antal utbildade en fortsatt hög investeringsnivå. inom hälso- och sjukvård möter arbetsgivarna fortfa- rande svårigheter att matcha efterfrågan. Konkurren- Bostadsmarknaden i Avesta är fortsatt ansträngd med sen om arbetskraft förväntas förbli hög, särskilt inom överskott på hyreslägenheter och en ökande vakansgrad. vård, omsorg och IT-sektorn. Gamla Byn AB arbetar med hyresincitament för att stär- ka uthyrningen. Avesta Industristad AB har samtidigt Pensionskostnader betydande underhållsbehov, där kulturhistoriskt värde- Under de kommande åren förväntas pensionsav- fulla byggnader medför ökade kostnader och vakansgra- gångarna ligga stabilt för att sedan öka under 2027. den fortsatt påverkar ekonomin Från år 2030 och framåt förväntas pensionsavgång- arna öka rejält.De flesta pensionsavgångarna vän- tas inom Omsorgsförvaltningen samt även inom ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 55 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Balanskravsresultat Tkr 2025 2024 2023 2022 2021 Årets resultat enligt resultaträkningen 14 031 1 082 33 794 70 609 113 358 Samtliga realisationsvinster -1 935 -9 682 -8 896 -3 227 - 4 486 Årets resultat efter balansjusteringar 12 096 -8 600 24 898 67 382 108 872 – Reservering av medel till resultatutjämningsfond 0 0 0 0 0 – Användning av medel från resultatutjämningsfond 0 8 600 0 0 0 Årets balanskravsresultat 12 096 0 24 898 67 382 108 872 Kommunallagen ställer krav på att kommunen ska ha en ekonomi i balans, det vill säga intäkterna ska vara minst lika stora eller större än kostnaderna, det så kallade balanskravet. Om resultatet ett år är negativt är kommunen skyldig att återställa underskottet inom de tre påföljande åren. Det justerade resultatet för 31 december 2025 är + 12 miljoner kronor och därmed är årets balanskrav uppfyllt. Enligt regler för balanskravet finns möjlighet att sätta av medel de år som resultatet enligt balanskravet överstiger 2 procent av skatter och generella statsbidrag. För Avesta innebär det att resultatet ska överstiga 35 miljoner kronor. Medlen som överstiger 2 procent ingår som en del i det egna kapitalet och kallas resultatutjämningsreserv. Den ackumulerade resultatutjämningsreserven uppgår i år till 61,4 miljoner kronor. 56 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning Perioden 202501-202512 KOMMUNKONCERNEN KOMMUNEN Resultaträkning i tkr Not 20 25 2024 20 25 Budge t Avvikelse 2024 Verksamhetens intäkter 3 566 221 592 047 373 497 338 757 34 740 365 657 Verksamhetens kostnader 4 -2 024 747 -2 147 036 -1 965 451 -2 002 151 36 700 -2 034 403 Avskrivningar 5 -180 766 -110 606 -97 188 -77 911 -19 277 -44 528 Verksamhetens nettokostnader -1 639 292 -1 665 595 -1 689 143 -1 741 305 52 162 -1 713 274 Skatteintäkter 6 1 235 876 1 199 082 1 235 876 1 248 906 -13 030 1 199 082 Generella statsbidrag och utjämning 7 503 851 506 367 503 851 508 096 -4 245 506 367 Verksamhetens resultat 100 435 39 854 50 585 15 697 34 888 -7 825 Finansiella intäkter 8 5 066 7 051 44 666 44 110 556 64 373 Finansiella kostnader 9 -82 982 -43 592 -81 221 -47 339 -33 882 -55 466 Resultat efter finansiella poster 22 519 3 313 14 031 12 468 1 563 1 082 ÅRETS RESULTAT 22 519 3 313 14 031 12 468 1 563 1 082 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 57 EKONOMISK REDOVISNING Balansräkning Perioden 202501-202512 KOMMUN- KONCERNEN KOMMUNEN Tkr Not 2025 2024 2025 2024 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar – Mark, byggnader och tekniska anläggningar 10 2 209 045 2 171 428 1 620 492 1 622 829 – Maskiner o inventarier 12 447 738 434 626 115 488 115 294 – Pågående investeringar 11 152 640 143 595 53 994 56 110 Finansiella anläggningstillgångar 13 24 740 24 797 1 898 346 1 868 346 Summa anläggningstillgångar 2 834 163 2 774 445 3 688 320 3 662 579 Bidrag till infrastruktur 14 26 761 28 448 26 761 28 448 Omsättningstillgångar Förråd 471 487 336 352 Fordringar 15 238 671 191 958 200 319 165 234 Kassa och bank 16 185 742 219 011 199 794 207 113 Summa omsättningstillgångar 424 883 411 456 400 449 372 699 SUMMA TILLGÅNGAR 3 285 807 3 214 349 4 115 530 4 063 726 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital vid årets början 937 559 954 819 836 720 835 638 Varav resultatreserv 0 0 Varav resultatutjämningsreserv 61 400 61 400 61 400 61 400 Årets resultat 22 519 3 312 14 031 1 082 Eget kapital vid årets slut 17 960 078 936 462 850 750 836 720 Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 18 250 075 244 852 225 079 221 787 Andra avsättningar 19 23 798 30 064 23 798 28 910 Skulder Långfristiga skulder 20 1 600 246 1 570 871 2 566 441 2 592 477 Kortfristiga skulder 21 451 610 432 100 449 462 383 832 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 285 807 3 214 349 4 115 530 4 063 726 Panter och ansvarsförbindelser Panter- och därmed jämförliga säkerheter 22 1 818 1 843 1 818 1 843 Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller avsättningarna 23 502 927 502 927 502 927 521 350 Summa Panter och ansvarsförbindelser 504 745 504 770 504 745 523 193 58 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN EKONOMISK REDOVISNING Kassaflödesanalys Perioden 202501-202512 Tkr KOMMUNKONCERNEN KOMMUNEN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Not 2025 2024 2025 2024 Årets resultat 22 519 3 313 14 031 1 082 Justering för ej likviditetspåverkande poster 24 126 489 110 606 95 877 44 528 Justering för realisationsvinst -1 935 -9 682 -1 935 -9 682 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 147 073 152 935 107 973 90 292 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar -46 713 3 184 -35 085 7 973 Ökning(-)/minskning(+) förråd 16 36 16 36 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 19 510 -21 339 65 630 -99 222 Kassaflöde från den löpande verksamheten 119 886 134 816 138 533 -920 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar -193 501 -239 709 -95 171 -67 074 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 8 999 53 24 4 177 50 249 Utlåning/ökning av långa fordringar 30 000 60 000 Inköp av finansiella tillgångar 0 ‑2 190 0 ‑2 202 Avyttring av finansiella tillgångar 57 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamhet -184 445 -188 655 -60 994 40 972 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 30 000 60 000 -30 000 -60 000 Förändring lång finansiell leasing ‑55 429 ‑37 943 Erhållna offentliga investeringsbidrag 1 291 573 571 1 291 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 31 291 60 573 -84 858 -96 652 BIDRAG TILL INFRASTRUKTUR Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 0 0 0 0 Årets kassaflöde -33 269 -44 714 -7 319 -56 599 Ingående värde likvida medel 219 011 263 725 207 113 263 712 Utgående värde likvida medel 185 742 219 011 199 794 207 113 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 59 EKONOMISK REDOVISNING Nothänvisningar Not 1 Redovisningsprinciper Materiella anläggningstillgångar, RKR R4 Redovisningen har upprättats i enlighet med lag Anläggningstillgångar har upptagits till anskaffnings- (2018:597) om kommunal bokföring och redovis- kostnaden minus avskrivning och eventuell nedskriv- ning (LKBR). Kommunen följer god redovisnings- ning. sed och tillämpar de rekommendationer som ges ut av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Exploateringsmark för stadigvarande bruk eller inne- hav har redovisats som anläggningstillgång i enlighet Intäkter, RKR R2 med RKRs Redovisning av kommunal mark-exploa- I bokslutet tillämpas RKR:s rekommendationer gäl- tering. Tomtmark för småhus som iordningsställts i lande redovisning av skatteintäkter och intäkter från avsikt att försäljas har redovisats som anläggningstill- avgifter, bidrag och försäljningar. gång mot bakgrund av de senaste årens relativt låga omsättningstakt. Korttidsinventarier med en ekono- Skatteintäkter har periodiserats och redovisats det misk livslängd på max tre år och inventarier av mindre år den beskattningsbara inkomsten intjänats av den värde, max ett prisbasbelopp kostnadsförs direkt. skattskyldige. Det innebär att kommunen i bokslutet kommer att ha bokfört hela den definitiva slutavräk- Avskrivningar ningen för 2024 och en preliminär slutavräkning för Avskrivningar har beräknats planenligt på tillgång- 2025. arnas ursprungliga anskaffningsvärde utifrån kom- munens bedömning om tillgångens ekonomiska livs- EU och stadsbidrag redovisas i enlighet med det ak- längd. Följande avskrivningstider tillämpas normalt i tuella bidragets villkor och restriktioner. kommunen; 3, 5, 10, 15, 20, 25, 30, 33, 40, 50 och 100 år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. På Investeringsbidrag och anslutningsavgifter som er- tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten hållits från och med 2013 har redovisats bland lång- görs inga avskrivningar. fristiga skulder och periodiserats samt intäktsförts över de berörda anläggningarnas nyttjandeperiod. En samlad bedömning av nyttjandeperioden för res- Tillämpning av RKR R2 beträffande anslutningav- pektive tillgångstyp görs. Individuella bedömningar gifter sker från 2021. av nyttjandeperioden sker om det finns särskilda om- ständigheter. Om en ny bedömning av nyttjandepe- Löner, semesterersättningar och övriga löneför- rioden avviker från tidigare fastställd avskrivningstid måner ändras avskrivningstiden alltid om den blir kortare. Löner och övriga ersättningar har redovisats enligt kontantmetoden. Intjänade timlöner har bokförts Komponentavskrivningar löpande månadsvis med en månads förskjutning och Nyttjandeperioden för komponenterna varierar. kostnaden för verksamhetsåret har justerats i sam- Kommunen har valt att ha följande komponenter; band med årsskiftet. • bärlager/markanläggning evig • stomme 100 år Kostnadsräntor • fasad, fönster, dörrar 50 år Kostnadsräntor hänförda till redovisningsperioden • tak 40 år har skuldbokförts och belastat perioden. • slitlager mark, park, gata 20 år • fastighetsinventarier 15 år • byggnadsinventarier VA, värme- och elledningar, Investeringsredovisning ventilation, hissar, köksinredningar mm 30 år Som investering har redovisats inventarier med be- lopp som överstiger ett prisbasbelopp och med en Exploatering ekonomisk livslängd över 3 år. Exploateringen redovisas bland anläggningstillgångar, marken som mark, byggnader och tekniska anlägg- ningar och investeringar redovisas på pågående inves- teringar. Lånekostnader Lånekostnader har belastat resultatet då de uppkom- mit. 60 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN EKONOMISK REDOVISNING Fordringar I de sammanställda räkenskaperna ingår juridiska Fordringar har tagits upp till det belopp som bedömts personer där kommunen har ett betydande inflytan- bli inbetalt. Fordringarna har prövats i enlighet med de, det vill säga bolag där kommunen har 20 pro- kommunens riktlinjer och regler för fakturering och cent eller fler röstandelar. Den uppskjutna skatten i kravverksamhet. bolagets reserver har redovisats som avsättning och resterande del har hänförts till eget kapital. Leasingavtal, RKR R5 I kommunen finns både finansiella och operationella Tillämpade internredovisningsprinciper leasingavtal. Den finansiella leasingen syns i balans- Driftredovisningens intäkter och kostnader ska räkningen och i not, och den operationella endast som spegla respektive styrelse och nämnds ekonomiska not. Som finansiell leasing klassas våra fastigheter som relationer till sin omvärld, där de andra styrelser- hyrs från kommunens dotterbolag Gamla Byn AB och na och nämnderna utgör en del av omvärlden. Det Avesta Industristad AB. Kommunen tar hjälp utav Le- innebär att jämfört med resultaträkningens intäkter aseright för redovisning av kommunens leasingavtal. och kostnader, som endast innehåller kommunex- terna poster, så innehåller driftredovisningen även Avsättningar, RKR R9 kommuninterna poster, såsom köp och försäljning mellan styrelser och nämnder. Poster som finns i Avsättning för omstruktureringsutgifter görs enbart resultaträkningen, men inte i driftredovisningen, är när kriterierna för avsättningar är uppfyllda. skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, finansiella intäkter och kostnader samt extraordinä- Pensionsförpliktelser ra poster. Pensionsförpliktelser har redovisats enligt den s.k. blandmodellen. Det innebär att pensionsförmåner Poster som kalkylmässigt simuleras i driftredovis- intjänade från och med 1998 har bokförts som en av- ningen är: sättning för pensioner i balansräkningen. Förändring- • personalkostnader i form av arbetsgivaravgifter, en av pensionsskulden har bokförts bland verksam- avtalspension och kostnader för rehab. Dessa kal- hetens kostnader i resultaträkningen. kyleras schablonmässigt till att uppgå till 41,24% av lönekostnaden; Avgiftsbestämd ålderspension har redovisats som kortfristig skuld för utbetalning året efter bokslutsåret. • kapitalkostnader i form av avskrivningar och ränta på bundet kapital. Kapitalkostnaderna beräknas en- Pensionsförmåner som intjänats före 1998 ingår som ligt rak nominell metod, vilket innebär att kostnaden ansvarsförbindelse. Utbetalningar avseende pensions- består av linjär avskrivning på anläggningstillgång- förmåner intjänade före 1998 har redovisats bland arnas avskrivningsbara värde och ränta på tillgång- verksamhetens kostnader i resultaträkningen. arnas bokförda restvärde. Den internt beräknade räntan har satts till 2,65 %. Särskild löneskatt Särskild löneskatt på pensionskostnader har periodise- Gemensamma kostnader som fördelas mellan kom- rats och redovisats enligt samma principer som gäller munens olika verksamheter genom interndebitering för redovisning av pensionsförpliktelser. Detta inne- är: bär att såväl de pensionsförpliktelser som redovisats • kost: debitering sker av kommunens produktions- som avsättning som de som redovisats som ansvars- kök till självkostnad förbindelse inkluderar den särskilda löneskatten. • städ: debitering sker av kommunens städenhet till självkostnad Semesterlöneskuld och okompenserad • intern postdistribution: debitering sker av teknisk övertid service till självkostnad Semesterlöneskuld och okompenserad övertid har • egen personal teknisk service: debitering sker av bokförts som kortfristig skuld. Detta gäller även teknisk service till självkostnad okompenserade timmar i timbanken. • hyreskostnader: internhyran sätts till teknisk servi- ce självkostnad, beräknad på kvadratmeterpris. Ny Sammanställda räkenskaper, RKR R16 intern hyressättningsmodell har införts 2020 Kommunkoncernen består av följande kommunala • central bilpool: debitering sker av teknisk service koncernföretag: där varje förvaltning betalar en andel utifrån nyttjan- Gamla Byn AB med ägarandel till 100 %, Avesta In- de. dustristad som ägs av Gamla Byn AB till 100 %, Aves- ta vatten och avfall med ägarandel 100 %, Södra Da- Gemensamma kostnader som fördelas med scha- larnas räddningstjänstförbund med ägarandel 48,8%. blon är: Kommunens sammanställda räkenskaper har upprät- • telefoni tats med proportionell konsolidering. ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 61 EKONOMISK REDOVISNING Tillämpade internredovisningsprinciper Driftredovisningens intäkter och kostnader ska speg- la respektive styrelse och nämnds ekonomiska rela- tioner till sin omvärld, där de andra styrelserna och nämnderna utgör en del av omvärlden. Det innebär att jämfört med resultaträkningens intäkter och kost- nader, som endast innehåller kommunexterna poster, så innehåller driftredovisningen även kommuninter- na poster, såsom köp och försäljning mellan styrelser och nämnder. Poster som finns i resultaträkningen, men inte i driftredovisningen, är skatteintäkter, ge- nerella statsbidrag och utjämning, finansiella intäkter och kostnader samt extraordinära poster. Poster som kalkylmässigt simuleras i driftredovis- ningen är: • personalkostnader i form av arbetsgivaravgifter, avtalspension och kostnader för rehab. Dessa kalky- leras schablonmässigt till att uppgå till 41,24% av lö- nekostnaden; • kapitalkostnader i form av avskrivningar och ränta på bundet kapital. Kapitalkostnaderna beräknas en- ligt rak nominell metod, vilket innebär att kostnaden består av linjär avskrivning på anläggningstillgångar- nas avskrivningsbara värde och ränta på tillgångarnas bokförda restvärde. Den internt beräknade räntan har satts till 2,65 %. Gemensamma kostnader som fördelas mellan kom- munens olika verksamheter genom interndebitering är: • kost: debitering sker av kommunens produktions- kök till självkostnad • städ: debitering sker av kommunens städenhet till självkostnad • intern postdistribution: debitering sker av teknisk service till självkostnad • egen personal teknisk service: debitering sker av teknisk service till självkostnad • hyreskostnader: internhyran sätts till teknisk service självkostnad, beräknad på kvadratmeterpris. Ny in- tern hyressättningsmodell har införts 2020 • central bilpool: debitering sker av teknisk service där varje förvaltning betalar en andel utifrån nyttjan- de. Gemensamma kostnader som fördelas med schablon Foto: Per Askergren är: • telefoni Investeringsredovisning Investeringsredovisningen utgifter består av kom- munexterna utgifter och utgifter för egen anlägg- ningspersonals timkostnader. Investeringsredovis- ningen omfattar också interna kostnader för personal och maskiner. 62 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN EKONOMISK REDOVISNING Redovisningsmodell Drift- och investeringsredovisning Resultatsräkning Den ekonomiska styrningen sker bland annat genom Resultaträkningen redovisar intäkter och kostna- att fullmäktige i budget anvisar resurser till styrelser der, samt återger hur förändringen av kommunens och nämnder för verksamhet och investeringar. Full- eget kapital framkommit. Denna förändring kan mäktiges budget utgör därmed en gräns för verksam- också utläsas genom att jämföra eget kapital i de hetens och investeringarnas omfattning. två senaste årens balansräkningar Fullmäktige beslutar om budgetramar i juni. Styrelser Balansräkning och nämnder upprättar därefter internbudgetar för Balansräkningen visar vilka tillgångar och skulder sina ansvarsområden. Fullmäktige fastställer taxor och kommunen har på bokslutsdagen - den ekonomis- eventuell revidering av budgeten i november. I decem- ka ställningen vid årets slut. Av den framgår hur ber lämnar styrelser och nämnder sina detaljbudgetar. kommunen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) respektive hur kapitalet Driftbudget har skaffats (lång- och kortfristiga skulder samt Fullmäktige tilldelar styrelser och nämnder nettoan- eget kapital). slag för att bedriva de verksamheter som styrelser och nämnder ansvarar för. Det innebär att anslagen ska Mellan två tidpunkter inträffar ett antal händel- täcka de kostnader som återstår när intäkter i form av ser, vilket innebär att den finansiella ställningen taxor, avgifter och bidrag inte täcker verksamhetens förändras. Dessa händelser redovisas i resultaträk- kostnader fullt ut. Nettoanslagen binds av fullmäktige ningen och/eller kassaflödesanalysen. på styrelse- och nämndnivå. Omdisponering av anslag mellan styrelser och nämnder samt tilläggsanslag kan Kassaflödesanalys beslutas av fullmäktige under året. Kassaflödesanalysen visar hur kommunen fått in pengar och hur de använts under året. Här behand- Styrelser och nämnder fördelar fullmäktiges nettoan- las ut- och inbetalningar till skillnad från resulta- slag i sin internbudget. Det sker brutto uppdelat på träkningen som innehåller kostnader och intäkter. intäkter och kostnader samt på de verksamheter och Kassaflödesanalysens uppställning bygger på fyra organisatoriska enheter som respektive styrelse och sektorer, löpande verksamhet, investeringsverk- nämnd bestämmer. Omdisponeringen av dessa anslag samhet, finansieringsverksamhet och bidrag till under året får ske genom nämndbeslut, så länge de ej infrastruktur. Den sektorindelade rapporten visar påverkar fullmäktiges nettoanslag. verksamhetens fyra grundläggande aktiviteter och relationerna mellan dem. Ekonomin för den löpande verksamheten har en treårig planeringshorisont, där det första året utgår budgetåret Summan av förändringen av de fyra sektorerna, lö- och de därefter följande två åren utgör planeringsår. pande verksamhet, investerings‑ och finansierings- verksamheterna samt bidrag till infrastruktur visas i förändringen av likvida medel. Denna förändring Investeringsbudget kan också utläsas i balansräkningen om man jäm- Fullmäktige beslutar om en total investeringsvolym för för likvida medel innevarande år med föregående kommunen. Investeringsbeslut hanteras under löpande år budgetår enligt den av fullmäktige fastställda investe- ringspolicyn. Investeringarna har en treårig planeringshorisont, där det första året utgör budgetåret och de två därefter föl- jande åren utgör planeringsår. Positiv budgetavvikelse för ett investeringsprojekt överförs till kommande års investeringsbudget så länge projektet pågår. ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 63 EKONOMISK REDOVISNING Driftredovisning Investeringsredovisning Styrelse/nämnd Styrelse/nämnd Projekt X SUMMA INTÄKTER Projekt Y Projekt Z Styrelse SUMMA STYRELSE/NÄMND SUMMA KOSTNADER Resultaträkning Kassaflödesanalys Intäkter 1) ÅRETS RESULTAT Kostnader 1) Justering för avskrivningar Avskrivningar Justering för övriga ej likviditets- påverkande poster Justering av övriga ej likviditetspå- VERKSAMHETENS verkande poster NETTOKOSTNADER Justering för realisationsvinst Kassaflöde från löpande verksamhet Skatteintäkter Generella stadsbidrag och utjämning Inköp materiella/finansiella tillgångar VERKSAMHETENS RESULTAT Kassaflöde från investeringsverksamhet Finansiella intäkter Nyupptagna lån Finansiella kostnader Amortering av skuld Ökning/minskning av långfristi- RESULTAT EFTER ga fordringar FINANSIELLA POSTER Kassaflöde från finansieringsverksamhet Extraordinära intäkter Utbetalning av bidrag till Extraordiniära kostnader statlig infrastruktur ÅRETS RESULTAT/ FÖRÄNDRING LIKVIDA FÖRÄNDRING EGET KAPITAL MEDEL Balansräkning Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 1) Efter justering för interna poster SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 64 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN EKONOMISK REDOVISNING Nothänvisningar Not 2 Redovisningen avseende uppskattningar och bedöm- ningar har upprättats i enlighet med lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR). Kommunen tillämpar de rekommendationer som ges ut av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Kompletterande upplysningar lämnas nedan. De uppskattningar och bedömningar som redovisas bland avsättningar i kommunens balansräkning be- står av följande poster; • Infrastrukturbidrag; Cirkulationsplats Lerbäcken. Värdet i balansräkningen baseras på avtal mellan kommunen och Trafikverket. • Deponi; Avser sluttäckning av nedlagd avfallsan- läggning, Karlslund. Avsättningen baseras på beräk- ningar av kommunens dotterbolag, Avesta Vatten och Avfall AB, för sluttäckning. • Pensioner; Under avsättningar redovisas avsätt- ningar till pensioner för arbetstagare och förtroen- devalda med intjänande efter 1998. Kommunen har under år 2021 bytt pensionsförvaltare till Skandia. • Exploateringstillgångar redovisas bland anlägg- ningstillgångar. • Under år 2023 har Kommunen tagit hjälp utav Leaseright för att få koll på Kommunens finansiella och operationella leasing. • Kommunen har inte haft några jämförelsestörande intäkter eller kostnader under åren 2024 eller 2025. ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 65 EKONOMISK REDOVISNING NOTHÄNVISNINGAR KOMMUNKONCERNEN KOMMUN BENÄMNING 2025 2024 2025 2024 Not 3 Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter 23 731 23 241 24 406 24 263 Taxor och avgifter 146 637 41 128 57 594 56 141 Hyror och arrenden 129 232 162 133 37 074 35 127 Bidrag och kostnadsersättningar från staten 159 727 149 827 159 503 149 827 EU-bidrag 94 905 94 905 Övriga bidrag 36 936 20 853 18 546 17 294 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 43 592 145 661 60 879 58 275 Realisationsvinster på anläggningstillgångar 2 147 9 682 1 935 9 682 Övriga verksamhetsintäkter 19 507 16 311 11 937 13 086 Bidrag från kommun 18 007 Eget arbete investeringar 4 618 4 299 1 529 1 075 Totalt not 3 Verksamhetens intäkter 566 221 592 047 373 497 365 657 Not 4 Verksamhetens kostnader Personalkostnader exklusive pensionskostnader 1 212 752 1 269 160 1 149 997 1 185 503 Pensionskostnader 212 016 168 407 199 269 165 599 Lämnade bidrag 81 393 81 811 99 228 100 038 Köp av verksamhet 33 078 125 669 133 078 125 670 Lokal- och markhyror samt övriga fastighetskostnader 180 474 202 708 146 580 228 917 Inköp av material och varor 78 762 70 834 77 009 67 624 Inköp av tjänster 89 800 87 048 89 800 89 792 Bolagskatt 125 0 0 0 Övriga verksamhetskostnader 136 348 141 399 70 491 71 260 Totalt not 4 Verksamhetens kostnader 2 024 747 2 147 036 1 965 451 2 034 403 Not 5 Av och nedskrivningar Avskrivning byggnader och anläggningar 142 130 73 806 72 820 21 255 Avskrivning maskiner och inventarier 38 502 36 800 24 368 23 273 Nedskrivning 134 0 0 0 Totalt not 5 Av- och nedskrivningar 180 766 110 606 97 188 44 528 Not 6 Skatteintäkter Preliminär kommunalskatt 1 243 220 1 200 666 1 243 220 1 200 666 Prel. slutskatteavräkning innevarande år -7 161 -5 838 -7 161 -5 838 Prel. Slutskatteavräkning förregående år -183 4 254 -183 4 254 Totalt not 6 Skatteintäkter 1 235 876 1 199 082 1 235 876 1 199 082 66 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN EKONOMISK REDOVISNING NOTHÄNVISNINGAR KOMMUNKONCERNEN KOMMUN BENÄMNING 2025 2024 2025 2024 Not 7 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning 316 211 319 131 316 211 319 131 Regleringsbidrag/avgift 59 358 69 701 59 358 69 701 Kostnadsutjämningsbidrag/avgift 59 485 52 858 59 485 52 858 Bidrag/avgift LSS-utjämning 2 911 -5 500 2 911 -5 500 Kommunal fastighetsavgift 65 887 64 237 65 887 64 237 Övriga generella bidrag från staten 0 5 940 0 5 940 Totalt not 7 Generella statsbidrag och utjämning 503 851 506 367 503 851 506 367 Not 8 Finansiella intäkter Utdelningar från koncernföretag 0 0 36 015 39 784 Utdelningar på aktier och andelar 0 0 0 14 000 Ränteintäkter 3 350 0 2 292 4 883 Övriga finansiella intäkter 1 716 7 051 6 360 5 706 Totalt not 8 Finansiella intäkter 5 066 7 051 44 666 64 373 Not 9 Finansiella kostnader Räntekostnader på lån 35 765 27 863 35 588 39 737 Finansiell kostnad, förändring av pensionsavsättningar 7 107 15 706 6 473 15 706 Övriga finansiella kostnader 40 109 30 721 39 160 30 721 Totalt not 9 Finansiella kostnader 82 982 74 290 81 221 86 164 Genomsnittlig upplåningsränta efter räntesäkring 2,20 % 2, 39 % 2,20 % 2,39 % Genomsnittlig upplåningsränta före räntesäkring 2,18 % 3,96 % 2,18 % 3,96 % Räntesäkring har påverkat kostnaden med -4 402 -21 245 4 402 -21 245 Foto: Per Askergren ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 67 EKONOMISK REDOVISNING NOTHÄNVISNINGAR KOMMUNKONCERNEN KOMMUN BENÄMNING 2025 2024 2025 2024 Not 10 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde 3 549 184 3 397 404 1 947 648 1 937 175 Inköp 35 773 26 366 34 873 25 714 Försäljningar -17 181 -43 561 -652 -40 567 Utrangering -4 775 -3 433 -4 775 -3 433 Överföringar från annan anläggningsgrupp 96 581 121 626 37 572 28 759 Utgående anskaffningsvärde 3 659 581 3 498 403 2 014 666 1 947 648 Ingående ackumulerade avskrivningar - 1 122 778 -1 054 337 -324 819 -306 998 Försäljningar 12 827 0 0 0 Utrangering 4 775 3 433 4 775 3 433 Årets avskrivningar -141 162 -71 874 -74 130 -21 255 Utgående ack avskrivningar - 1 246 339 -1 122 777 - 394 174 -324 819 Ingående ack upp/nedskrivningar -204 198 -205 260 0 0 Årets nedskrivningar/återföringar 0 1 062 0 0 Utgående ack nedskrivningar -204 198 -204 198 0 0 Totalt Redovisat värde not 10 2 209 045 2 171 428 1 620 492 1 622 829 Därav finansiell leasing 1 027 014 1 077 794 Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod 20-100 år 29,65 år 30,24 år Not 11 Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde 898 549 824 266 447 276 451 976 Inköp 31 016 30 593 24 843 23 702 Försäljningar -1 515 -97 0 0 Utrangering -10 137 -30 890 -10 137 -30 890 Överföringar 21 086 74 576 0 2 489 Utgående anskaffningsvärde 938 999 898 449 461 982 447 276 Ingående ackumulerade avskrivningar -463 923 -458 007 331 983 -339 600 Försäljningar 1 515 95 0 0 Utrangering 10 137 30 890 10 137 30 890 Årets avskrivningar -38 990 -36 800 -24 642 -23 272 Utgående ack avskrivningar -491 261 -463 822 -346 494 -331 983 Totalt Redovisat värde not 12 447 738 434 626 115 488 115 294 Därav finansiell leasing 893 511 0 Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod 8,08 år 7,79 år Not 12 Pågående investeringar Ingående anskaffningsvärde 143 596 157 053 56 110 69 701 Aktiverade pågående investeringar -112 143 -200 118 -37 572 -31 248 Årets pågående investeringar 121 188 186 661 35 456 17 658 Totalt redovisat värde not 11 152 640 143 595 53 994 56 110 68 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN EKONOMISK REDOVISNING NOTHÄNVISNINGAR KOMMUNKONCERNEN KOMMUN BENÄMNING 2025 2024 2025 2024 Not 13 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar kommunkoncernföretag Kommunaktiebolaget 1 1 1 1 Gamla Byn AB 295 987 295 987 TIPPS/IUC 50 50 50 50 Avesta Vatten och Avfall AB 0 2 000 2 000 Utveckling i Dalarna Holding AB 237 237 237 237 Inera (SKL) 43 43 43 43 Summa Aktier och andelar kommunkoncernföretag 330 330 298 317 298 317 Långfristiga placeringar Mellanskog ekonomisk förening 19 19 19 19 Kommuninvest ekonomisk förening 23 758 23 758 23 758 23 758 Andra långfristiga värdepapper 20 20 Summa långfristiga placeringar 23 798 23 798 23 778 23 778 Långfristig utlåning Internbanken koncernkonto Avesta VA och Avfall AB 392 250 362 250 Gamla Byn AB 1 047 000 1 047 000 Avesta Industristad AB 137 000 137 000 Summa Internbanken 1 576 250 1 546 250 Bostadsrätter 612 688 0 0 Totalt not 13 Finansiella anläggningstillgångar 24 740 24 797 1 898 346 1 868 346 Not 14 Bidrag till statlig infrastruktur Bidrag till Trafikverket för Förbifart Fors 11 489 11 489 11 489 11 489 Ackumulerad upplösning -8 982 -8 522 -8 982 -8 522 Årets upplösning -460 -460 -460 -460 Bidrag till Trafikverket för Lerbäcksleden Riksväg 68 30 678 30 678 30 678 Ackumulerad upplösning -4 738 -3 511 -4 738 -3 511 Årets upplösning -1 227 -1 227 -1 227 -1 227 Totalt not 14 Bidrag till infrastruktur 26 761 28 448 26 761 28 448 Not 15 Fordringar Kundfordringar 34 683 25 762 25 976 23 706 Övriga kortfristiga fordringar 16 205 30 989 13 234 23 642 Statsbidragsfordringar och kostnadsersättningar 67 606 59 578 67 606 59 578 Kommunalskattefodringar 24 106 11 876 22 773 11 024 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 96 070 63 754 70 729 47 285 Totalt not 15 Fordringar 238 671 191 958 200 319 165 234 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 69 EKONOMISK REDOVISNING NOTHÄNVISNINGAR KOMMUNKONCERNEN KOMMUN BENÄMNING 2025 2024 2025 2024 Not 16 Kassa och bank Kassa 62 58 59 57 Bank och plusgiro 185 679 218 954 199 735 207 057 Totalt not 16 Kassa och bank 185 742 219 011 199 794 207 113 Not 17 Ingående eget kapital Ingående eget kapital 937 558 933 149 836 720 835 638 -Varav justering eget kapital Avesta Vatten & avfall AB 1 154 -2 070 0 0 -varav justering eget kapital Avesta Industristad AB -58 -Varav utnyttjande obeskattade reserver -5 600 0 0 -varav utdelning av förra årets resultat -14 000 0 0 Årets resultat 22 519 3 313 14 031 1 082 Totalt not 17 Eget kapital 960 077 936 462 850 750 836 720 Varav resultatutjämningsreserv 61 400 61 400 61 400 61 400 Not 18 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning till pensioner inklusive löneskatt 244 853 166 865 221 787 145 849 Nyintjänad pension 3 189 38 070 1 453 38 081 Årets utbetalning -6 961 -8 670 -6 961 -8 068 Ränte- och basbeloppsuppräkning 6 393 17 726 6 393 16 565 Övrig post 1 764 10 051 1 764 8 550 Förändring särskild löneskatt på pensionskostnader 837 642 Totalt not 18 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 250 075 244 852 225 078 221 787 Not 19 Andra avsättningar Avsatt för återställande av deponi Redovisat värde vid årets början 28 910 31 345 28 910 31 345 Ianspråktagna avsättningar -5 112 -2 435 5 112 -2 435 Utgående avsättning 23 798 28 910 23 798 28 910 Avsättning asfaltering Redovisat värde vid årets början 0 856 0 856 Ianspråktagna avsättningar 0 -856 0 -856 Utgående avsättning 0 0 0 0 Obeskattade reserver - uppskjuten skatt Redovisat värde vid årets början 0 1 154 Utgående avsättning 0 1 154 Totalt not 19 23 798 30 064 23 798 28 910 70 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN EKONOMISK REDOVISNING NOTHÄNVISNINGAR KOMMUNKONCERNEN KOMMUN BENÄMNING 2025 2024 2025 2024 Not 20 Långfristiga skulder Internbankens upplåning Avesta kommun 3 750 3 750 Gamla Byn AB 1 047 000 1 047 000 Avesta Industristad AB 137 000 137 000 Avesta Vatten och Avfall AB 392 250 362 250 Summa internbankens upplåning 1 580 000 1 550 000 1 580 000 1 550 000 Långfristig upplåning i banker och kreditinstitut 1 580 000 1 550 000 1 580 000 1 550 000 Långfristig leasingskuld 306 325 966 501 1 021 930 Förutbetalda intäkter offentliga investeringsbidrag 19 940 20 546 19 940 20 546 Totalt not 20 Långfristiga skulder 1 600 246 1 570 871 2 566 441 2 592 477 Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Offentliga investeringsbidrag återstående antal år (vägt snitt) 15,3 18,96 15,3 18,96 Uppgifter om upplåning Genomsnittlig ränta % 2,20 2,39 2,20 2,39 Genomsnittlig ränta % exklusive derivat 2,18 3,96 2,18 3,96 Genomsnittlig kapitalbindningstid år 1,72 1,54 1,72 1,54 Kapitalförfall andel av lån % 0-1 år 48 34 48 34 1-3 år 34 54 34 54 3-5 år 18 12 18 12 5-10 år 0 0 0 0 Över 10 år 0 0 0 0 Genomsnittlig räntebindningstid år Genomsnittlig räntebindningstid inklusive derivat 2,39 2,63 2,39 2,63 Genomsnittlig räntebindningstid exklusive derivat 0,16 0,15 0,16 0,15 Marknadsvärde säkringsinstrument Säkrad låneskuld 1 150 000 1 100 000 1 150 000 1 100 000 Marknadsvärde derivat -15 263 -21 383 -15 263 -21 383 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 71 EKONOMISK REDOVISNING NOTHÄNVISNINGAR KOMMUNKONCERNEN KOMMUN BENÄMNING 2025 2024 2025 2024 Not 21 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 84 234 98 853 62 793 56 076 Moms och punktskatter 2 256 3 784 2 000 2 287 Personalens skatter, avgifter och avdrag 50 902 54 538 47 987 52 352 Upplupna personalkostnader (exkl. pensioner) 79 745 70 480 77 121 70 480 Upplupna pensionskostnader 40 546 40 441 39 814 40 441 Kortfristiga skulder till banker 65 244 114 316 173 550 102 426 Kommunalskatteskulder 668 118 127 0 Övriga kortfristiga skulder 1 758 8 713 135 240 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 126 258 67 184 45 934 85 739 Totalt not 21 Kortfristiga skulder 451 610 432 100 449 462 383 832 Not 22 Panter och därmed jämförliga säkerheter Kommunala bolag 1 535 1 495 Övriga ansvarsförbindelser 1 818 1 843 285 348 Total not 22 Panter och därmed jämförliga säkerheter 1 818 1 843 1 818 1 843 Not 23 Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna Tilläggsupplysning: Ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998 Ingående ansvarsförbindelse för pensioner inkl löneskatt 510 419 510 004 510 419 510 004 Årets utbetalningar -31 397 -31 503 -31 397 -31 503 Ränte- och basbeloppsuppräkning 16 012 33 517 16 012 33 517 Övrig post 1 048 7 168 1 048 7 168 Förändring av särskild löneskatt på pensionskostnader -3 478 2 164 -3 478 2 164 Summa ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998 inkl löneskatt 0 0 0 0 Övriga pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder / avsättningar inkl särskild löneskatt på pensionskostnader Visstidspension eller liknande 10 323 10 393 10 323 10 393 Summa ansvarsförbindelse för pensioner 10 323 10 393 10 323 10 393 Total not 23 Ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser 502 927 521 350 502 927 521 350 Övriga upplysningar om pensioner Aktualiseringsgrad 99 % 99 % 99 % 99 % Antal förtroendevalda med rätt till visstidspension 2,00 2,00 Antal anställda med rätt till visstidspension 0,00 0,00 72 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN EKONOMISK REDOVISNING NOTHÄNVISNINGAR KOMMUNKONCERNEN KOMMUN BENÄMNING 2025 2024 2025 2024 Not 24 Ej likviditetspåverkande poster Avskrivningar 125 35 6 72 440 97 188 44 528 Gjorda avsättningar 5 223 59 169 3 292 57 120 Återförda avsättningar -6 266 -3 291 -5 112 -3 291 Upplösning av bidrag till infrastruktur 1 687 1 687 1 687 1 687 Årets upplösning av investeringsbidrag -607 -434 -1 178 -1 151 Övriga ej likviditetspåverkande poster 1 096 -21 715 Totalt not 24 Ej likviditetspåverkande poster 126 489 107 857 95 877 98 893 Not 25 Upplysning om upprättade särredovisningar Följande särredovisningar har upprättats under räkenskapsåret inom kommunkoncernen. REDOVISNINGEN AVSER: LAGSTIFTNING: VA-redovisning Lag om allmänna vattentjänster Upprättade särredovisningar finns tillgänglig på kommunens webbplats Not 26 Kostnader för revision Kostnader för räkenskapsrevision Sakkunnigt biträde 27 5 490 275 490 Förtroendevalda revisorer 122 128 122 128 Auktoriserade revisorer (bolagsrevision) 508 311 Totalkostnad för räkenskapsrevision 905 929 397 618 Kostnad övrig revison Sakkunnigt biträde 556 391 556 391 Förtroendevalda revisorer 435 425 434 425 Lekmannarevision 80 20 Totalkostnad för övrig revision 1 071 816 991 816 Total not 26 Kostnader för revision 1 976 1 805 1 388 1 433 Not 27 Koncerninterna förhållanden ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 73 EKONOMISK REDOVISNING NOTHÄNVISNINGAR KOMMUNKONCERNEN KOMMUN BENÄMNING 2025 2024 2025 2024 Not 28 Leasingåtagande Mark, byggnader och tekniska anläggningar Totala minimileasingavgifter 1 418 869 1 507 328 Framtida finansiella kostnader ‑391 855 ‑429 533 Nuvärdet av minimileaseavgifterna 1 027 014 1 077 794 Nuvärdet av minimileaseavgifterna förfaller enligt följande: Därav förfall inom 1 år 60 634 55 864 Därav förfall inom 1-5 år 196 495 213 432 Därav förfall senare än 5 år 769 885 808 498 1 027 014 1 077 794 Varav kommunkoncerninterna finansiella leasingingavtal Fastigheter Totala minimileaseavgifter 1 418 869 1 507 328 Framtida finansiella kostnader ‑391 855 ‑429 533 Nuvärdet av minimileaseavgifterna 1 027 014 1 077 794 Nuvärdet av minimileaseavgifterna förfaller enligt följande: Därav förfall inom 1 år 60 634 55 864 Därav förfall inom 1-5 år 1 96 495 213 432 Därav förfall senare än 5 år 769 885 808 498 1 027 014 1 077 794 Varav externa finansiella leasingavtal Maskiner och inventarier Totala minimileaseavgifter 1 342 0 726 0 Framtida finansiella kostnader ‑133 0 ‑133 0 Nuvärdet av minimileaseavgifterna 1 208 0 592 0 Därav förfall inom 1 år 358 0 121 0 Därav förfall inom 1-5 år 851 0 472 0 Därav förfall senare än 5 år 0 0 0 0 Ej uppsägningsbara operationella leasingavtal överstigande 1 år Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande Därav förfall inom 1 år 249 910 246 859 10 409 9 957 Därav förfall inom 1-5 år 416 965 7 079 12 441 11 991 Därav förfall senare än 5 år 352 282 709 16 058 17 468 667 227 536 664 38 908 39 416 Varav kommunintern operationell leasing Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande Därav förfall inom 1 år 2 623 1 935 Därav förfall inom 1-5 år 7 934 7 081 Därav förfall senare än 5 år 16 058 17 468 26 615 26 484 74 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN EKONOMISK REDOVISNING Begreppsförklaringar Aktualiseringsgrad Externa intäkter och kostnader visar hur stor andel av de anställdas pensionsgrundande anställ- är kommunens bruttokostnader och bruttointäkter un- ningsuppgifter som är uppdaterade. der året. Anläggningskapital Finansiella intäkter/kostnader visar eget kapital bundet i anläggningar. Utgör skillna- avser intäkter och kostnader för räntor på in- och utlå- den mellan anläggningstillgångar och långfristiga skul- ning, utdelningar med mera. der. Investeringsredovisning Anläggningstillgångar visar kommunens investeringsvolym av anläggningstillgångar är tillgångar som är avsedda att stadigvarande brukas och inne- under året. has i verksamheten, till exempel byggnader, fordon, maskiner, värdepapper. Jämförelsestörande poster är poster i resultaträkningen som redovisar resultatet från såda- Ansvarsförbindelse na händelser i kommunens verksamhet som stör jämförelser är en upplysning till balansräkningen över ekonomiska med andra perioders resultat. åtaganden som inte redovisas som skuld eller avsätt- ning i balansräkningen. Kortfristiga skulder är kortfristiga lån och skulder hänförliga till den löpan- Avskrivningar de verksamheten som förfaller inom ett år från bok- är planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar slutsdagen. för att fördela anskaffningskostnaden över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Likviditet visar förmågan att infria betalningsförpliktelser, det Avsättning vill säga vilken betalningsberedskap som finns, på kort är de betalningsförpliktelser som är säkra eller sannolika till sin sikt. Nyckeltalet kassalikviditet är omsättningstillgång- existens, men där det finns osäkerhet om beloppets storlek ar dividerat med kortfristiga skulder. eller tidpunkten för betalning, till exempel avsättning för pensioner. Långfristiga skulder avser skulder som förfaller senare än ett år från balans- Derivat dagen. Ett derivat eller derivatinstrument är ett finansiellt instrument vars värde beror på en annan underliggande vara. Derivat Löneskatt används för att hantera kurs- och ränterisker. är skatt på pensionsförmåner till anställda. Driftredovisning visar de olika verksamheternas kostnader och intäkter för den löpande verksamheten under året fördelat per nämnd/ styrelse. Eget kapital är totala tillgångar minus avsättningar och skulder (nettoför- mögenhet). Det egna kapitalet kan delas upp i anläggnings- kapital (bundet kapital i anläggningar) och rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift- och investeringsändamål). ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 75 EKONOMISK REDOVISNING Soliditet Nettokostnad visar i vilken utsträckning tillgångarna är finansiera- är den kostnad som ska finansieras genom skattein- de med eget kapital och därmed hur stabil kommu- täkter och generella statsbidrag. Den beräknas som nen är. Nyckeltalet beskriver kapitalstyrkan, vilket bruttokostnad (alla kostnader för en verksamhet) mi- ger en vägledning vid investeringsbeslut och dess nus interna och externa intäkter. konsekvenser på lång sikt. Nettoinvesteringar Stibor är investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag 3 mån Stibor är en referensränta som visar ett genomsnitt av m.m. de räntesatser som storbanker i Sverige är villiga att låna ut pengar till varandra under en viss löptid, i detta fall i 3 mån- Omsättningstillgångar ader. Stibor fastställs dagligen. är tillgångar som förväntas innehas under kort tid, exempelvis kundfordringar och förråd. Tillgångarna kan snabbt omsättas till likvida medel. Swap En swap är ett derivatinstrument för att hantera kurs- Periodisering och ränterisker. innebär en fördelning av kostnader och intäkter på de redovis- ningsperioder till vilka de hör. Tkr Rörelsekapital Belopp i tusentals kronor. är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kort- Mkr fristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommu- Belopp i miljontals kronor. nens finansiella styrka. 76 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN DRIFT- OCH INVESTERINGSREDOVISNING Drift- och investeringsredovisning DRIFTREDOVISNING Intäkter Kostnader Budgetavvikelse BENÄMNING Utfall Budget Utfall Utfall Budget Utfall Intäkter KostnaderTotal Tkr 2025 2025 2024 2025 2025 2024 2025 2025 2025 Kommunfullmäktige -31 10 722 5 833 5 530 681 -41 -303 -345 Kommunstyrelsen 110 211 87 454 156 739 315 101 293 810 356 732 22 757 -21 291 1 466 Omsorgsstyrelsen 88 193 81 733 127 562 793 669 778 600 828 766 6 460 -15 069 -8 608 Bildningsstyrelsen 136 644 127 400 175 649 900 487 889 259 939 164 9 244 -11 228 -1 984 V-D miljö och bygg 23 367 20 607 83 048 40 750 40 061 100 745 2 760 -689 2 070 Poster som inte är hänförbara till verksamheterna enligt resultaträkningen 15 114 21 553 -178 488 -90 389 6 895 -264 810 -6 439 97 284 90 845 Summa styrelser 373 497 338 757 365 233 1 965 451 2 014 155 1 968 279 34 740 48 704 83 443 Verksamhetens intäkter och kostnader enligt resultaträkningen 373 497 338 757 365 233 1 965 451 2 014 155 1 968 279 34 740 48 704 83 443 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 77 DRIFT- OCH INVESTERINGSREDOVISNING Kommentarer Väsentliga avvikelser Trots kostnadsutmaningar och en svagare utveckling i december redovisar kommunstyrelsen ett positivt hel- årsresultat i förhållande till budget om 1 466 tkr. Bildningstyrelsen Avvikelse för styrelse: - 1 984 tkr Omsorgsstyrelsen Avvikelse för styrelse: -8 606 tkr Bildningsstyrelsen redovisar totalt ett underskott om -1 984 tkr. Omsorgsförvaltningens driftredovisning för 2025 vi- sar ett budgetunderskott på 8,6 mnkr, vilket innebär Förskola redovisar ett överskott om 6 069 tkr, vilket att förvaltningen inte når upp till den budgetram som främst beror på högre barnomsorgsintäkter än budge- fastställts för året. Intäkterna uppgår till 127,98 mnkr, terat samt lägre personalkostnader till följd av svårig- vilket är i nivå med föregående år. Kostnaderna uppgår heter att tillsätta vikarier vid sjukfrånvaro. samtidigt till 833,46 mnkr, vilket är en ökning jämfört med 2024. Utbildning redovisar ett underskott om -11 061 tkr, huvudsakligen hänförligt till gymnasieverksamhetens Utfallet för 2024 var –27,7 mnkr, vilket innebär att interkommunala kostnader och intäkter samt högre 2025 års resultat utvecklas i positiv riktning, även om kostnader för skolskjutsar än budgeterat. budgetavvikelsen fortfarande är negativ. Detta tyder på att förvaltningen vidtagit åtgärder som bromsar kost- Kultur, Fritid och Måltider redovisar ett underskott nadsökningen, men att dessa inte varit tillräckliga för om -1 427 tkr, vilket främst förklaras av lägre intäkter att helt balansera ekonomin. än budgeterat vid Metropoolen samt högre energi- kostnader under vinterhalvåret. De ökade kostnaderna bedöms främst vara kopplade till fortsatt höga personalkostnader samt kostnadsdri- Bildning övergripande visar ett överskott om 4 435 vande faktorer såsom kompetensförsörjning, ökade tkr.. bemanningsbehov samt pris- och löneutveckling. In- täktssidan är stabil men visar ingen ökning som kan kompensera för kostnadsutvecklingen. Kommunstyrelsen Avvikelse för styrelse: + 1 466 Tkr. Sammanfattningsvis visar 2025 års ekonomiska utfall på ett förbättrat resultat jämfört med 2024, men med Driftredovisningen för kommunstyrelsen vi- ett fortsatt underskott gentemot budget. Förvaltningen sar att verksamheten sammantaget redo- behöver därför fortsätta sitt arbete med kostnadskon- visar en positiv avvikelse för helåret 2025. troll, effektiviseringar och strukturella åtgärder för att långsiktigt skapa balans mellan resursbehov och tillde- Året har präglats av betydande kostnadsförändring- lad budget. ar. De största kostnadsökningarna återfinns inom IT-tjänster och försäkringsrelaterade kostnader. Kost- naderna för serviceavtal inom IT uppgick till 11 778 tkr, vilket innebär en ökning med cirka 2 866 tkr jäm- fört med budget. Även väghållning samt skötsel av parker och grönytor har belastat ekonomin under året. Samtidigt har flera kostnadsposter minskat avse- värt. Den största minskningen återfinns inom an- läggnings- och underhållsmaterial, där övrigt ma- terial uppgick till –10 100 tkr, vilket är 8 379 tkr lägre än budget. Även entreprenadarbeten inom gator, vägar och parker redovisade lägre kostna- der, bland annat genom en minskning om 1 993 tkr. För att möta det ekonomiska läget har kommunstyrel- sen vidtagit åtgärder såsom ett mjukt anställningsstopp, restriktivitet kring konferenser och utbildningar samt förstärkt budgetdisciplin med löpande uppföljning. 78 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN DRIFT- OCH INVESTERINGSREDOVISNING Kommentarer Väsentliga avvikelser Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnds Avvikelse för nämnd: + 2 070 tkr Nämnden redovisar vid årets utgång ett över- skott om 3 079 tkr. Fördelat mellan kommuner- na uppgår resultatet till +2 070 tkr för Avesta, +530 tkr för Fagersta och +479 tkr för Norberg. Förvaltningen gick in i 2025 med en ansträngd ekonomi till följd av rådande konjunktur. För att möta situationen genomfördes anpassningsåt- gärder motsvarande en personalminskning om cirka 8 procent, samtidigt som fokus riktades mot att öka debiteringsgraden. Kombinationen av vidtagna åtgärder, fortsatt kostnadsmedvetenhet och en successivt för- bättrad ekonomisk stabilitet resulterade i ökad debiteringsgrad, ökade externa intäkter – främst inom plan- och byggområdet – samt lägre kost- nader än tidigare prognostiserat. Under senare delen av året kunde en stabilare ekonomisk situ- ation konstateras, vilket möjliggjorde nyrekryte- ring av personal. En mindre del av överskottet förklaras även av försenade skogsintäkter. Överskottet hänförs huvudsakligen till vakanser, ökad debiteringsgrad, ökade bygglovsintäkter samt skogsintäkter. ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 79 DRIFT- OCH INVESTERINGSREDOVISNING Åtgärder på grund av avvikelser ÅTGÄRD START KLAR EFFEKT FULL- EFFEKT tkr ÅR & KVARTAL ÅR & KVARTAL 2025 Nattjänst 2,0 Malmgården 2025 2025, Q3 465 1 400 Omorganisation Ida- sagalunden 2025 2025, Q2 2 600 3 021 Översyn av bemanningsenheten 2025 2025,Q4 577 577 Översyn Boendestöd 2025 2025,Q3 250 250 FOTO SANNA LANDENBERG 80 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN DRIFT- OCH INVESTERINGSREDOVISNING Investeringsredovisning INKOMSTER UTGIFTER BUDGET UTFALL AVVIKELSE UTFALL tkr 2025 2024 2025 2024 2025 2025 2025 2024 Kommunfullmäktige 0 0 0 0 0 0 0 Kommunstyrelsen 116 0 66 442 50 505 116 327 66 323 50 002 50 505 Omsorgsstyrelsen 0 0 3 413 2 712 4 625 4 625 1 212 2 712 Bildningsstyrelsen 372 0 16 097 13 624 17 823 15 726 2 097 13 624 V-D miljö och bygg 0 0 878 119 1 425 878 547 119 Summa styrelser 488 0 86 830 66 960 140 200 86 342 53 858 66 960 Den totala investeringsutgiften för 2025 uppgick till 86 830 tkr, vilket är betydligt lägre än budgeterat. Avvikelsen beror främst på att större investeringar, såsom Lerbäcksleden och brorenoveringar, har skjutits fram. Förseningar- na har bland annat orsakats av upphandlingsproblem. INVESTERINGSREDOVISNING Varav: årets investeringar Utgifter sedan projektens start -FÄRDIGSTÄLLDA INVESTE- BESLUTAD UTFALL RINGAR TO F T R A O L M U T 20 G 2 I 0 FT T 2 O 02 M 5 AVVIKELSE BU 2 D 02 G 5 ET UT 2 F 0 A 25 LL AVVIKELSE Kommunfullmäktige 0 0 0 0 0 0 Kommunstyrelsen 79 618 30 354 49 264 50 105 26 920 23 185 Varav: Belysning 3 000 713 2 287 3 000 713 2 287 Väghållning 57 315 19 497 37 818 31 790 19 497 12 293 Trygg belysning 1 000 481 519 1 000 481 519 Broar 2 200 453 1 747 2 200 453 1 747 Grönytor 4 143 4 143 0 2 550 2 581 -31 Exploatering 750 350 400 0 16 -16 Fastigheter 2 250 1 524 726 2 250 1 524 726 Inventarier/maskiner 9 360 3 574 5 786 7 715 2 036 5 679 Omsorgsstyrelsen 4 625 3 413 1 212 4 625 3 413 1 212 Varav: Inventarier/maskiner 4 625 3 413 1 212 4 625 3 413 1 212 Bildningsstyrelsen 4 137 7 448 -3 785 3 657 4 826 -1 169 Varav Avestavallen: 2 425 6 074 -3 649 2 425 3 938 -1 513 Visentparken 0 160 -160 0 160 -160 Verket 150 126 24 150 126 24 Inventarier/maskiner 10 951 7 868 2 609 10 156 6 659 3 497 Ishall - Skogsbo och Avesta 602 602 0 602 602 V-D miljö och bygg 400 382 18 400 382 18 Varav: Inventarier/maskiner 400 382 18 400 382 18 Summa 107 873 57 180 50 219 77 565 50 400 27 165 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 81 DRIFT- OCH INVESTERINGSREDOVISNING INVESTERINGSREDOVISNING Utgifter sedan projektens start Varav: årets investeringar -PÅGÅENDE INVESTERINGAR BESLUTAD UTFALLA VVIKELSE BUDGET UTFALL AVVIKELSE TOTALUTGIFT TOM 2025 2025 FROM 2020 2025 Kommunfullmäktige 0 0 0 0 0 0 Kommunstyrelsen Varav: 111 405 49 583 61 822 57 120 31 045 26 075 Varav: Väghållning 77 703 18 102 59 601 27 100 10 878 16 222 Broar 10 800 8 106 2 694 10 800 8 106 2 694 Grönytor 635 567 68 635 567 68 Exploatering 19 882 19 297 585 16 200 8 007 8 193 Fastigheter 100 85 15 100 85 15 Inventarier/maskiner 3 310 3 923 -613 3 310 3 898 -588 Bildningsstyrelsen 4 490 3 915 575 4 490 3 915 575 Varav: Ishall - Skogsbo och Avesta 400 41 359 400 3 915 359 Inventarier/maskiner 4 090 41 359 400 3 915 359 V-D miljö och bygg 1 025 496 529 1 025 496 529 Varav: Inventarier/maskiner 0 496 529 1 025 496 529 Summa 116 920 53 994 62 926 62 635 35 456 27 179 Kommentarer större projekt (1 mkr eller mer) Årets investeringar Under 2025 har kommunen genomfört flera centrala investeringar inom belysning, infrastruk- tur, grönytor, fastigheter och maskinpark. LED-armaturer har anskaffats för montering un- der 2026, och trygghetsbelysning har installerats på tre lekplatser. Inom väghållningen har digita- la hastighetspåminnare och trafikmätare installerats, en ny parkering anlagts vid Åsbo friluftsområde och Villagatan färdigställts. Större omasfalteringar har genomförts, bland annat på Dalavägen och Get Johannas väg. Grönytor och lekplatser har förbättrats genom nya lekredskap, reinvesteringar längs gångstråk och färdigställande av flera lekplatser. Projekteringen av Koppardalsbron har slutförts, och exploateringsinsatser har fortsatt i bland annat Nordano, Horndal och Älvnäs. Inom fastighetsområdet har hissar, reservkraft och kulturmiljöer åtgärdats, och Visentparken har fått en komplett reservkraftsanläggning. Produktionsenheten har tillförts en ny sopmaskin och beredskapslagren har förstärkts. Pågående investeringar Flera investeringar fortsätter under 2026. Exploateringsarbeten pågår i norra Åsbo, södra Källhagen och Lerbäcksde- len. Inom väghållningen är flera gång‑ och cykelvägar i projekterings‑ eller byggstartsskede, och en tömningsstation för husbilar närmar sig färdig projektering. Arbetet med broar fortsätter genom pågående projektering och upphandling. Investeringarna i kommunens lekparker fortgår och beräknas färdigställas under 2026. Inom fastighetsområdet har åtgärder mot fågeletableringar inletts, och inventarieinköp till kommunala verksamheter pågår. Slutligen ge- nomförs upphandling av nya maskiner och fordon, vilka beräknas vara levererade våren 2026. 82 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN DRIFT- OCH INVESTERINGSREDOVISNING Bolag och förbund Intäkt Intäkt Kostnad Kostnad Resultat Budget Budget- Resultat (mkr) 2025 2024 2025 2024 2025 2025 avikelse 2024 Gamla Byn AB 290,2 280,3 -277,4 -244 12,8 5,8 7,0 5,9 Avesta Industristad AB 55,0 52,3 -54,9 -49,9 0,1 -4,5 -4,4 -0,6 Avesta Vatten & Avfall AB 112,6 112 116,4 -110 -3,8 -5,4 -1,0 -8,4 Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund 84,8 82,6 85,8 -76,4 -1,0 0 -1,0 0,2 Investeringar (mkr) 2025 2024 Gamla Byn AB 29,8 70,3 Avesta Industristad AB 10,9 41,2 Avesta Vatten & Avfall AB 49,3 61,2 Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund 14,5 0 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 83 DRIFT- OCH INVESTERINGSREDOVISNING Kommentarer till resultat och investeringar Gamla Byn AB, koncern Södra Dalarnas räddningstjänstförbund Under räkenskapsåret uppgick förbun- Det ekonomiska resultatet för Gamla Byn AB blev dets bruttokostnader till 85,8 mkr. De ex- 12,8 mkr och utförda reparations- och terna intäkterna uppgick till 9,9 mkr. underhållsarbeten uppgick till 61 mkr. Avesta Indu- stristad ABs resultat till 0,1 mkr För koncernen blev Årets resultat uppgår till –1,0 mkr, vilket motsva- resultatet 12,8 mkr. rar en negativ budgetavvikelse om 1,0 mkr. Av- vikelsen förklaras främst av att förbundet har Gamla Byn AB har genomföt ett flertal större investe- gjort en reservering om 1,8 mkr avseende framti- ringsprojekt under året; Ombyggnation av da kostnader för lön under uppsägningstid samt vestadalskolans skolgård, utbyte av värmesystem samt avgångsvederlag till räddningschef som avslu- ny ventilation och nytt tak på Domarhagens tade sin anställning vid årsskiftet 2025/2026. gymnastikhall, ny fasad och nytt tak på Hackspetts- backen i Horndal samt injustering av värmesystemet Intäkterna har överstigit budget med 1,7 mkr. Ex- och byte av radiatorer och stamventiler i kvarteret klusive ovan nämnda reservering har de ordina- Tjädern. I dotterbolaget har följande större investe- rie personalkostnaderna överstigit budget med 0,6 ringsprojekt påbörjats: ombyggnation av byggnad mnkr, motsvarande cirka 1,3 procent. Kostnadsök- 300 i Koppardalen, renovering av en kanal i Koppar- ningen förklaras bland annat av en positiv utveck- dalen samt tillbyggnad på en fastighet i Källhagens ling inom rekryteringen av brandmän i beredskap, Industriområde. där personalstyrkan har ökat med cirka 10 procent. Kommunbidraget blev något lägre än budgeterat, vil- Avesta vatten och avfall AB ket beror på att pensionskostnaderna har understigit Nettoomsättningen uppgick under räkenskaps- den prognos som låg till grund för budgeten med cir- året till 102,7 mkr . Av dessa intäkter avser 64,8 ka 0,6 mkr mkr VA-verksamheten och 38,0 mkr avfallsverk- samheten. Övrig försäljning uppgick till 0,0 mkr. Sammantaget visar året att förbundet, trots ett ne- gativt resultat till följd av en större engångspost, har Årets aktiverade investeringar uppgår till 23,8 upprätthållit god ekonomisk kontroll. Den förstärkta Mkr, varav 2,7 mkr avser byggnader och mark, bemanningen inom beredskapsorganisationen be- 20,2 Mkr maskiner och andra tekniska anlägg- döms bidra positivt till verksamhetens robusthet och ningar samt 0,9 mkr inventarier, verktyg och in- leveransförmåga framåt. Fortsatt fokus på kostnads- stallationer. Investeringar i pågående nyanlägg- kontroll och långsiktig personalplanering är dock av ningar uppgick vid årets utgång till 85,7 mkr. betydelse för att säkerställa en ekonomi i balans kom- mande år. Resultatet efter finansiella poster uppgår till –3,7 mkr. Bruknings- och anläggningstaxorna för VA höjdes med 5 procent per 2025-01-01. Avfallstaxorna för hämtning av kommunalt avfall och slam höjdes med 5 procent från samma datum. Taxorna fastställs med utgångspunkt i självkostnadsprincipen, vilket innebär att avgifterna ska täcka verksamheternas kostnader för drift, underhåll och investeringar utan att gene- rera långsiktiga överskott. Uppkomna över- och un- derskott regleras i enlighet med gällande regelverk inom en treårsperiod. Verksamheten bedrivs utifrån en långsiktig tioårsplan samt en treårsplan för ekono- mi och investeringar. 84 ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN AVESTA KOMMUN Besök: Kungsgatan 32, Avesta Telefon: 0226-46 50 00 E-post: servicesenter@avesta .se www .avesta .se | www .baraiavesta .se ÅRSREDOVISNING 2025 | AVESTA KOMMUN 85 1 Avesta kommun 2026-04-20 Kommunrevisionen Till: Kommunfullmäktige För kännedom: Kommunstyrelsen Utlåtande avseende granskning av bokslut och årsredovisning 2025 Kommunens revisorer har genomfört en översiktlig granskning av bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Kommunens revisorer ska enligt 12 kap KL1 bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande. Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Granskningsresultatet framgår av bifogad granskningsrapport som utarbetats av Azets Revision & Rådgivning. I granskningen har den auktoriserade revisorn lämnat ett antal rekommendationer som bör beaktas. Revisorerna rekommenderar fullmäktige att begära in yttrande med redovisning av åtgärder baserat på de noteringar och rekommendationer som lämnas i bifogad revisionsrapport från kommunstyrelsen till sammanträdet i 2026-09-21. Yttrandet bör även lämnas till revisionen för kännedom. För de förtroendevalda revisorerna i Avesta kommun Maarit Hessling Ordförande i kommunrevisionen 1 Kommunallag (2017:725) XYP7U-62SC4-JX9AD-5MAJL-HY0QK-0WMBQ :yek tnemucod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." MAARIT HESSLING Undertecknare Serienummer: 6c296ffd14b611[…]b7cc4a66ad513 IP: 85.231.xxx.xxx 2026-04-20 16:27:05 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. XYP7U-62SC4-JX9AD-5MAJL-HY0QK-0WMBQ :lekcyntnemukod oenneP Revisorerna i Avesta kommun 2026-04-20 Till kommunfullmäktige i Avesta kommun organisationsnummer 212000 - 2262 Revisionsberättelse för år 2025 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse, nämnder, gemensamma nämnder och genom utsedda lekmannarevisorer den verksamhet som bedrivits i kommunens företag. Granskningen har utförts av sakkunniga som biträder revisorerna. Styrelser och nämnder ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och återredovisning till fullmäktige. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilagan ”Revisorernas redogörelse”. Revisorerna noterar att bildningsstyrelsen och omsorgsstyrelsen redovisar underskott för året och åtgärderna som vidtagits har inte varit tillräckliga för att klara 2025 års budget. Vi konstaterar i den grundläggande granskningen att samtliga styrelser och nämnd behöver arbetet med målstyrning då det saknas tydliga och strukturerade arbetssätt för uppföljning och utvärdering av verksamhetens måluppfyllelse. Därtill framgår inte bedömningsgrunderna för måluppfyllelsen på ett tillfredställande sätt och vi kan inte se att åtgärder vid bristande måluppfyllelse har beslutats. Vi bedömer sammantaget att kommunstyrelsen, styrelser och nämnder i Avesta kommun delvis har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Vi bedömer sammantaget att kommunstyrelsen, styrelser och nämnder i Avesta kommun i allt väsentligt har bedrivit verksamheten från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. H62UC-0YHC3-F8RKQ-23CIX-UT3OJ-LNMB2 :yek tnemucod oenneP Vi bedömer att styrelsernas och nämndernas interna kontroll delvis varit tillräcklig. Vi kan inte bedöma om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de verksamhetsmål som fullmäktige uppställt då vi saknar en tillräckligt tydlig avrapportering av verksamhetsmålen för att det ska vara möjligt för oss att bedöma om det redovisade resultatet är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med det av kommunfullmäktige fastställda finansiella målet. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelser och nämnder samt de enskilda ledamöterna i dessa organ. Vi tillstyrker att fullmäktige godkänner kommunens årsredovisning för 2025. Vi åberopar bifogade redogörelse och rapporter. Avesta kommuns revisorer Maarit Hessling Sören Aspgren Lilian Palm Monica Burman Andreas Olsson Bilagor: Revisorernas redogörelse, bilaga 1 Det sakkunniga biträdets yttrande, bilaga 2 Granskningsrapporter från lekmannarevisorerna, bilaga 3-5 Revisionsberättelse från Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, bilaga 6 Revisionsberättelse från Södra Dalarnas Samordningsförbund, bilaga 7 Revisionsberättelser för de kommunala bolagen, bilaga 8-10 H62UC-0YHC3-F8RKQ-23CIX-UT3OJ-LNMB2 :yek tnemucod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Johan Sören Emanuel Aspgren Jonas Andreas Olsson Undertecknare Undertecknare Serienummer: 2ce91e3d125d60[…]585edc5bff469 Serienummer: 3d7e899bae7bf7[…]3d65084a4e68b IP: 83.251.xxx.xxx IP: 165.1.xxx.xxx 2026-04-20 13:02:04 UTC 2026-04-20 14:14:31 UTC MAARIT HESSLING LILIAN CHRISTINA PALM Undertecknare Undertecknare Serienummer: 6c296ffd14b611[…]b7cc4a66ad513 Serienummer: 771ae0b77c6eaa[…]8dbc51c019a16 IP: 85.231.xxx.xxx IP: 213.67.xxx.xxx 2026-04-20 16:25:37 UTC 2026-04-20 18:41:36 UTC MONICA BURMAN Undertecknare Serienummer: fe3597c32bf6d4[…]b1c0c00d56051 IP: 85.24.xxx.xxx 2026-04-22 08:04:57 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. H62UC-0YHC3-F8RKQ-23CIX-UT3OJ-LNMB2 :lekcyntnemukod oenneP Granskning av bokslut och årsredovisning 2025 Avesta kommun 2026-04-20 Azets M> oMvoe vfeo rfworawrda rwdi twhi tcho ncofindfeidnecen c e> 1 Avesta kommun-Granskningav bokslutoch årsredovisning2025 Azets Revision & Rådgivning har av Avesta kommuns revisorer fått i uppdrag att granska årsbokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Uppdraget ingår i Innehåll revisionsplanen för år 2025. Syftet med granskningarna har varit att bedöma om kommunens årsredovisning 01 Sammanfattning 3 har upprättats i enlighet med kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. 02 Inledning 8 Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision 03 Översiktlig granskning av 15 använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. processer Västerås den 2026-04-20 04 Granskningsresultat- 22 Räkenskapsrevision 05 Granskningsresultat- 27 Cecilia Kvist Linnéa Grönvold Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor God ekonomisk hushållning 06 Granskningsresultat- 32 Balanskravsresultat Närstående transaktioner – 36 Utöver denna granskningsrapport avlämnas av den auktoriserade revisorn även Det varför viktigt att ha kontroll sakkunniga biträdets yttrande som omfattar räkenskapsrevisionen. på? Azets > Move forward with confidence 2 Sammanfattning Azets > Move forward with confidence 3 Sammanfattning Azets Revision & Rådgivning har av Avesta kommuns revisorer fått i uppdrag att granska årsbokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Syftet med granskningarna har varit att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. Årsredovisningens räkenskaper Enligt vår bedömning har årsredovisningens Sammanställda räkenskaper har upprättats i enlighet resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt med lagen om kommunal bokföring och redovisning. noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal Drift- och investeringsredovisning har upprättats i enlighet bokföring och redovisning och ger en i alla väsentliga med lagen om kommunal bokföring och redovisning. avseenden rättvisande bild av kommunens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Azets > Move forward with confidence 4 Sammanfattning God ekonomisk hushållning Balanskravsresultat Grundat på vår översiktliga granskning av årsredovisningen har det Vi bedömer, utifrån redovisningen av balanskravsresultatet i inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att årsredovisningen, att det lagstadgade balanskravet uppfylls. anse att resultatet inte skulle vara förenligt med det finansiella mål Inga negativa resultat från tidigare år finns att återställa. som fullmäktige fastställt i budget 2025. Grundat på vår översiktliga granskning av årsredovisningen bedömer vi att det saknas en tillräckligt tydlig avrapportering av verksamhetsmålen för att det ska vara möjligt för oss att bedöma om det redovisade resultatet är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Det saknas beslutade uppföljningsbara mått till verksamhetsmålen och i flertalet fall används inte angivna parametrar som grund för bedömningen av måluppfyllelsen. Mot bakgrund av ovanstående är det inte möjligt för oss att uttala oss om måluppfyllelsen i 2025 års årsredovisning och vi avstår således från att uttala oss om måluppfyllelsen av de verksamhetsmålen för 2025. Azets > Move forward with confidence 5 Sammanfattning - Revisionsfrågor Räkenskapsrevision Har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året? Har förvaltningsberättelsen upprättats i enlighet med LKBR? Har sammanställda räkenskaper upprättats i enlighet med LKBR? Har drift-och investeringsredovisningen upprättas i enlighet med LKBR? God ekonomisk hushållning Är resultatet i årsredovisningen förenligt med de finansiella mål som fullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning? Är resultatet i årsredovisningen förenligt med de verksamhetsmål som fullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning? Balanskravsresultat Efterlever kommunen det lagstadgade balanskravet och har eventuella negativa balanskravsresultat och åberopande av synnerligaskäl hanterats korrekt? Azets > Move forward with confidence 6 Sammanfattning - Rekommendationer Mot bakgrund av vår granskning rekommenderar vi kommunstyrelsen att följande: Räkenskapsrevision • säkerställa att räkenskaperna följer lag och god redovisningssed. • se över rekommendationerna som framgår under intern kontroll God ekonomisk hushållning • Stärka återrapporteringen genom att fastställa fasta parametrar till målen, vilket ger erforderliga förutsättningar för bedömning av måluppfyllelsen. Balanskravsresultat Inga rekommendationer föranleds av den genomförda granskningen. Det finns ytterligare rekommendationer avseende processerna, se sid 20-21. Azets > Move forward with confidence 7 Inledning Azets > Move forward with confidence 8 Inledning Vi har av Avesta kommuns revisorer fått i uppdrag att granska årsbokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Kommunens revisorer ska enligt 12 kap. kommunallagen(2017:725) bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Revisorerna ska vid granskning av årsredovisning pröva om räkenskaperna är rättvisande. Revisorernas uttalande avges i revisorernas revisionsberättelse. Årsredovisningen granskas enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Standarden ska tillämpas av de sakkunniga som utför räkenskapsrevision på uppdrag av förtroendevalda revisorer i kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund. Standarden består av: Följande moment regleras inte av standarden utan • Ramverk tillkommer i enlighet med SKR:s God revisionssed i • Anvisningar för tillämpning i kommunal kommunal verksamhet 2022: räkenskapsrevision av International Standards on • Granskningen av utfallet rörande verksamhetsmålen Auditing (ISA) samt International Standard on Review med betydelse för god ekonomisk hushållning samt Engagements (ISRE 2410) själva bedömningen av huruvida resultaten i • Instruktion för granskning av sammanställda årsredovisningen är förenliga med räkenskaper verksamhetsmålen samt de finansiella målen. • Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse • Bedömning om kommunen efterlever balanskravet • Instruktion för granskning av drift- och samt eventuellt åberopande av synnerliga skäl investeringsredovisning omfattas inte av Standard för kommunal räkenskapsrevision. Azets > Move forward with confidence 9 Syfte och revisionsfrågor Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för utlåtandet respektive revisionsberättelse. Syftet med granskningarna är att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. Granskningen av årsredovisningen ska besvara följande revisionsfrågor: Räkenskapsrevision God ekonomisk hushållning och balanskravsresultat • Har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning och • Är resultatet i årsredovisningen förenligt med de mål som kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om fullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla hushållning? väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunens finansiella • Efterlever kommunen det lagstadgade balanskravet och har ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella eventuella negativa balanskravsresultat och åberopande av resultat och kassaflöde för året? synnerliga skäl hanterats korrekt? • Har förvaltningsberättelsen upprättats i enlighet med LKBR? • Har sammanställda räkenskaper upprättats i enlighet med LKBR? • Har drift- och investeringsredovisningen upprättas i enlighet med LKBR? Azets > Move forward with confidence 10 Avgränsning • Vår granskning omfattar årsredovisningen per 2025-12-31. • Granskningen av räkenskaperna har utförts i den omfattning som krävs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. • Granskningen av måluppfyllelse och bedömning av balanskravet har utförts enligt SKR:s God revisionssed i kommunal verksamhet 2022. • Fel i räkenskaperna betraktas som väsentliga om de är av sådan omfattning eller typ att de, om de varit kända för en välinformerad läsare av årsredovisningen, hade påverkat dennes bedömning av kommunen. Detta kan inkludera såväl kvalitativa som kvantitativa fel och varierar mellan kommuner och verksamheter. Azets > Move forward with confidence 11 Revisionskriterier Bedömningsgrund för våra bedömningar avseende delårsrapport och årsredovisningens räkenskaper bygger på följande revisionskriterier: • Kommunallag (KL) och lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) • God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) Bedömningsgrund för våra bedömningar avseende god ekonomisk hushållning och balanskravsresultat bygger på följande revisionskriterier: • God redovisningssed i kommunal verksamhet 2022 (SKR) • Rekommendation R5 Granskning av delårsrapport och årsredovisning (Skyrev) • Interna regelverk och instruktioner • Fullmäktigebeslut Prövning av oberoende • Vi har i enlighet med vårt regelverk, Standard för kommunal räkenskapsrevision samt Skyrevs rekommendationer prövat vårt oberoende. Vi har inte funnit några sådana omständigheter som tyder på att vårt oberoende och integritet kan ifrågasättas. Azets > Move forward with confidence 12 Metod Ansvarig styrelse Revisionen har genomförts genom bland annat: • Granskningarna avser kommunens delårsrapport och årsredovisning som avges av kommunstyrelsen. • Processgenomgång av relevanta processer för upprättandet av de finansiella rapporterna • Rapporten är faktakontrollerad av ekonomiavdelningen. • Stickprov och andra urvalsmetoder • Dataanalys • Kartläggning av IT-miljön • Intervjuer med berörda tjänstepersoner • Avstämning mot redovisningsregelverk • Verifiering av delårsrapport och årsredovisning mot huvudbok samt underlag för denna • Översiktlig analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Azets > Move forward with confidence 13 Bedömningsnivåer Bedömningsnivåerna skiljer sig åt baserat på granskningsområde, givet att bedömning utgår ifrån olika lagar, regelverk och rekommendationer. Räkenskapsrevision Bedömningsnivå Bedömningssymbol De bedömningar som lämnas i rapporten avseende räkenskapsrevision baseras på följande I allt väsentligt nivåer Endast delvis Nej God ekonomisk hushållning Bedömningsnivå Bedömningssymbol De bedömningar som lämnas i rapporten avseende god ekonomisk hushållning baseras på Förenligt med fullmäktiges beslut följande nivåer och utgår från Skyrevsrekommendation Delvis förenligt med fullmäktiges beslut nr. 5 Granskning av delårsrapport och årsredovisning Ej förenligt med fullmäktiges beslut Otydligt eller ostrukturerat, går ej att bedöma Balanskravsresultat Bedömningsnivå Bedömningssymbol De bedömningar som lämnas i rapporten avseende räkenskapsrevision baseras på följande Uppfylls nivåer Uppfylls ej Azets > Move forward with confidence 14 Översiktlig granskning av processer Azets > Move forward with confidence 15 Översiktlig granskning av processer Under hösten har vi skapat oss en förståelse för processer som är relevanta för upprättandet av de finansiella rapporterna och identifierat lämpliga granskningsåtgärder. Vi uttalar oss inte omeffektiviteten i kontrollerna/processerna. Översiktligt granskade processer är följande: • HR- och löneprocessen • Inköpsprocessen • Investerings- och anläggningsprocessen • Intäktsprocessen inklusive generella och riktade statsbidrag • Likvida medel och upplåningsprocessen • IT relaterad till den finansiella rapporteringen • Leasing • Närstående transaktioner • Attester – Övergripande kontroller Slutsats Vår slutsats är att vi i samband med granskningen av relevanta processer inte har funnit några avvikelser av sådan väsentlig karaktär att vår ursprungliga riskbedömning och granskningsansats har behövt ändras. Azets > Move forward with confidence 16 Revisionens fokusområden Process Granskningsinriktning Gått igenom processen för riktade statsbidrag och hanteringen av dessa. Intäkter Granskat inköpsrutinen såsom attestering av inkomna leverantörsfakturor samt utbetalningar från bankkontot. Inköp Stickprovsmässigt kontrollerat erhållna leverantörsfakturor mot redovisningen per 2025-12-31. Granskat investeringsrutinen såsom projekthantering, aktiveringar etc. Investeringar Granskat årets större transaktioner mot avtal och underliggande fakturor per 2025-12-31. Kartlagt och bedömt processerna för resultatuppföljning och bankbehörigheter. Övergripande kontroller Kontrollerat rutinerna för attest av manuella bokföringsordrar. Granskat styrelseprotokoll under år 2025. Förvaltning Gått igenom skriftliga rutiner och dokument. Interna riktlinjer IT Översiktligt gått igenom IT-processer relaterade till den finansiella rapporteringen Översiktligt kartlagt interna rutiner för hantering av närstående transaktioner samt kontrollerat samband mellan identifierade närstående Närstående transaktioner parter och leverantörstransaktioner Azets > Move forward with confidence 17 Kommunens förebyggande och uppföljande kontroller Område Övergripande kontroller och processer Slutsatser Vi har i vår granskning kontrollerat aktuella fullmakter från bank Vår slutsats är att kommunen har en god intern kontroll avseende för att säkerställa att kommunen har uppdaterade behörigheter utbetalningar. Bankbehörigheter för att förebygga att felaktiga kostnader ej belastar kommunen. Vi har i vår granskning tagit del av kommunens rutiner för investeringar och pågående projekt samt följt upp att det finns Vår slutsats är att kommunen har en god intern rutin för beslut och en beslutsordning gällande större investeringar. uppföljning av pågående projekt men vi har noterat förbättringspotential Investeringar avseende investeringar och leasing som presenteras under Vidare har vi översiktligt gått igenom rutinen för leasing som rekommendationer. sker i dialog med Leaseright. Vi har i vår granskning kontrollerat att kommunen har en rutin Vår slutsats är att kommunen har en god rutin för godkännande av för godkännande av inköp och de kostnader som belastar leverantörsfakturor där för-och slutattest sker i kommunen kommunen. fakturahanteringssystem i enlighet med aktuell attestordning. Inköp Vidare har vi kontrollerat rutinen för upplägg av leverantörer i Vi har inte noterat några väsentliga brister kopplat till upplägg av leverantörer systemen. men det finns utrymme att ytterligare stärka rutinen, vilket presenteras under rekommendationer. Azets > Move forward with confidence 18 Kommunens förebyggande och uppföljande kontroller Område Övergripande kontroller och processer Slutsatser Vi har gått igenom processen för hanteringen av riktade statsbidrag Vår slutsats är att inga väsentliga avvikelser noterats avseende redovisningen från hur de söks, hur de hanteras i bokföringen till att de ska av riktade statsbidrag men vi har noterat förbättringsåtgärder som noteras Riktade statsbidrag återrapporteras. under rekommendationer. Manuella Vi har i vår granskning tagit del av kommunen rutiner och Vår slutsats är att kommunen överlag har goda rutiner för hanteringen av bokföringsordrar kontroller avseende manuella bokföringsordrar. manuella bokföringsordrarutifrån årets genomförda granskning. Vi har översiktligt gått igenom processen för lönehanteringen som Vår slutsats är löneserviceallt väsentligt har god kontroll avseende Lönehantering sköts via löneservice. lönehanteringen men att vissa rekommendationer kvarstår från föregående år, se vidare under rekommendationer. Vi har i vår granskning översiktligt kartlagt interna rutiner för Vår granskning visade inga otillbörliga leverantörstransaktioner gentemot Närstående hantering av närstående transaktioner samt kontrollerat samband närstående parter. Vi har inte noterat några väsentliga brister i den interna transaktioner mellan identifierade närstående parter och kontrollen men har noterat förbättringspotential som presenteras under leverantörstransaktioner rekommendationer. Azets > Move forward with confidence 19 Uppföljning och rekommendationer – processer Område Observation Rekommendation Inköp –upplägg av I vår granskning har vi noterat att upplägg av leverantörer samt Vi rekommenderar att stärka rutinerna för leverantörer ändringar av leverantörsdata kan utföras av en enskild person utan leverantörsupplägg och ändringar för att säkerställa god krav på kontroll, dokumentation eller systemnotiser. intern kontroll. Det innebär att införa tydligare krav på kontrollmoment, dokumentation och spårbarhet i processen i syfte att minska risken för felaktiga registreringar och oegentligheter. Investeringar – I vår granskning tidigare år noterade vi att det inte finns några Rekommendationen om att införa en rutin för Nyttjandeperioder och formella rutiner för kontroll av nyttjandeperioder och nedskrivningsprövningar kvarstår. nedskrivningsbehov nedskrivningsbehov. Leasing –avstämning I vår granskning har vi noterat att Leaserightsedan 2024 hjälper Vi rekommenderar att kommunen upprättar en kontroll och kommunen med hantering av leasingavtal och att det saknas rutin för att stickprovsvis eller övergripande säkerställa att formella kontroller för att kontrollera att hanteringen är rätt. hanteringen av leasing sker enligt god redovisningssed då det är kommunen som äger ansvaret. Se även kommentar under avsnitt 4. Azets > Move forward with confidence 20 Uppföljning och rekommendationer – processer Område Observation Rekommendation Närstående transaktioner Vi har i vår granskning noterat att det inte finns någon formell Vi rekommenderar att se över och implementera goda process eller någon uttalad ansvarsfördelning för att identifiera eller formella rutiner i syfte att motverka otillbörliga kontrollera närstående transaktioner. transaktioner med närstående. Intäkter -bidrag Vi har i vår granskning noterat att det saknas tydliga interna Vår rekommendation är att stärka den interna kontrollen instruktioner för hur riktade och generella bidrag hanteras rent kopplat till detta genom att förtydliga interna dokument, redovisningsmässigt. Vidare har vi noterat att bidragen är svåra att utföra interna kontroller på periodiseringarna samt att se följa i systemen vilket gjort att vi med säkerhet inte kunnat uttala oss över hur en mer systematisk och spårbar hantering av om att korrekt hantering skett periodiseringsmässigt. bidragen kan säkerställas. Lönehantering Vi har tidigare år noterat att det förekommit att personer som har Vår rekommendation från tidigare år avseende att stärka avslutad anställning har fått lön eftersom uppgifter från cheferna rutinen kopplat till detta kvarstår. gällande uppsägningar inkommer sent tillika att avvikelserapporter attesteras sent av chefer. I årets granskning har vi inte noterat någon större förändring i processen men har heller inte noterat att det förekommit några återkommande felaktiga löneutbetalningar. Azets > Move forward with confidence 21 Granskningsresultat - Räkenskapsrevision Azets > Move forward with confidence 22 Årsredovisningens räkenskaper Enligt 4 kap. 1 § LKBR ska en årsredovisning innehålla en förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys, noter, driftredovisning, investeringsredovisning och sammanställda räkenskaper (om sådana upprättas enligt 12 kap 2 § LKBR). Vi har i vår granskning noterat nedan, ej väsentliga, avvikelser. I samband med granskningen noterats följande, ej väsentliga, avvikelser: • Kommunen redovisar framförallt fastigheter som finansiell leasing men vi har noterat att det under operationell leasing redovisas bilar och fastigheter där det finns skäl att anta att dessa skulle klassificeras som finansiella avtal. Detta innebär att det kan föreligger en eventuell risk för avsteg från RKR R5 och god redovisningssed. • Det finns avtal som inte är nuvärdesberäknade trots att det står i avtalet. • Kommunen gör inte någon nedskrivningsprövning på sina materiella anläggningstillgångar, vilket vi rekommenderar att kommunen gör med jämna mellanrum. Övriga noteringar: • I drift- och investeringsredovisningen framgår inte eventuella anslagsförändringar med hänvisning till beslut vilket kan förtydligas för att stärka spårbarheten. Azets > Move forward with confidence 23 Bedömning Räkenskapsrevision Revisionsfråga Bedömning Bedömningsnivå • Har årsredovisningens balansräkning, Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, resultaträkning och kassaflödesanalys samt noter balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet upprättats i enlighet med lagen om kommunal med lagen om kommunal bokföring och redovisning och ger en i alla bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunens finansiella väsentliga avseenden rättvisande bild av ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat kommunens finansiella ställning per den 31 och kassaflöde för året. december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året? • Har förvaltningsberättelsen upprättats i enlighet Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med lagen om med LKBR? kommunal bokföring och redovisning. • Har sammanställda räkenskaper upprättats i Sammanställda räkenskaper har upprättats i enlighet med lagen om enlighet med LKBR? kommunal bokföring och redovisning. • Har drift- och investeringsredovisningen upprättas i Drift- och investeringsredovisning har upprättats i enlighet med lagen enlighet med LKBR? om kommunal bokföring och redovisning. Azets > Move forward with confidence 24 Rekommendationer Mot bakgrund av vår granskning rekommenderar vi kommunstyrelsen att: • säkerställa att räkenskaperna följer lag och god redovisningssed. • se över rekommendationerna som framgår under intern kontroll Azets > Move forward with confidence 25 Granskningsresultat – God ekonomisk hushållning Azets > Move forward with confidence 26 God ekonomisk hushållning Kommuner och regioner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom sådana juridiska personer som avses i KL 10 kap. 2-6 §§ (hel- och delägda kommunala bolag, stiftelser och föreningar). I KL stadgas även att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar kommunernas ekonomi. Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen. Kommunfullmäktige i Avesta kommun har fastställt ett finansiella mål och nio verksamhetsmål. Se vidare kommunstyrelsens måluppföljning på sidorna 25-42 i kommunens årsredovisning. Azets > Move forward with confidence 27 God ekonomisk hushållning Avesta kommun har koncernövergripande mål och de bygger på det 75-punktsprogram som den politiska majoriteten kommit överens om. Samtliga mål är kopplade till hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Till målen finns förklarande text samt stödpunkter som används för analys av måluppfyllelsen. Inga indikatorer finns beslutade. Grunden för bedömning av måluppfyllelsen är de punkter som anges under varje mål, styrelsernas bedömning av måluppfyllelsen samt övrigt som är relevant för mål. Det kan exempelvis vara händelser i omvärlden eller statistik. Vidare anges att vid bedömning av måluppfyllelsen är dialogen en väsentlig del och i bedömningen ska ställning tas också utifrån jämställdhet och barnens perspektiv. Vi noterar i vår granskning att de punkter som anges ska vara grunden för bedömning av måluppfyllelsen av varje mål i flertalet fall inte används i analysen och bedömningen av måluppfyllelsen. Istället används andra uppgifter som underlag till bedömningen. Kommunstyrelsens samlade bedömning är att kommunens måluppfyllelse delvis nås för flera av perspektiven. Grön –Arbete i fas för perioden Gul –Arbete delvis i fas, uppnås delvis för helåret Röd –Arbete inte i fas, målet bedöms ej nås för helåret Azets > Move forward with confidence 28 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Avesta kommun bedömer att god ekonomisk hushållning råder om både fullmäktiges övergripande verksamhetsmässiga mål och de finansiella målen uppnås. I årsredovisningen görs bedömningen att kommunens utveckling i alla delar inte är i linje med god ekonomisk hushållning. Azets > Move forward with confidence 29 Bedömning God ekonomisk hushållning Revisionsfråga Bedömning Bedömningsnivå • Är resultatet i årsredovisningen förenligt med de Grundat på vår översiktliga granskning av årsredovisningen har det inte mål som fullmäktige beslutat, som är av framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att betydelse för god ekonomisk hushållning? resultatet inte skulle vara förenligt med det finansiella mål som fullmäktige fastställt i budget 2025. Grundat på vår översiktliga granskning av årsredovisningen bedömer vi att det saknas en tillräckligt tydlig avrapportering av verksamhetsmålen för att det ska vara möjligt för oss att bedöma om det redovisade resultatet är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Det saknas beslutade uppföljningsbara mått till verksamhetsmålen och i flertalet fall används inte angivna parametrar som grund för bedömningen av måluppfyllelsen. Mot bakgrund av ovanstående är det inte möjligt för oss att uttala oss om måluppfyllelsen i 2025 års årsredovisning och vi avstår således från att uttala oss om måluppfyllelsen av de verksamhetsmålen för 2025. Rekommendationer Mot bakgrund av vår granskning rekommenderar vi kommunstyrelsen att: • Stärka återrapporteringen genom att fastställa fasta parametrar till målen, vilket ger erforderliga förutsättningar för bedömning av måluppfyllelsen. Azets > Move forward with confidence 30 Granskningsresultat – Balanskravsresultat Azets > Move forward with confidence 31 Balanskravsresultat En kommun ska enligt KL göra en avstämning av balanskravet och detta ska redovisas i förvaltningsberättelsen. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat. RKR har lämnat information om beräkning och redovisning av balanskravet utifrån tolkning av förarbeten till reglerna om balanskrav i LKBR och KL. Enligt Avesta kommuns årsredovisning framgår att årets resultat är 12 096 tkr och efter balanskravsjusteringar detsamma eftersom kommunen i år inte har några poster att justera med. Enligt vår bedömning innehåller beräkningen som ligger till grund för kommunens balanskravsresultat inte några väsentliga felaktigheter. Inga negativa balanskravsresultat finns att återställa från tidigare år. Azets > Move forward with confidence 32 Bedömning Balanskravsresultat Revisionsfråga Bedömning Bedömningsnivå • Efterlever kommunen det lagstadgade balanskravet Vi bedömer, utifrån redovisningen av balanskravsresultatet i och har eventuella negativa balanskravsresultat och årsredovisningen, att det lagstadgade balanskravet uppfylls. åberopande av synnerliga skäl hanterats korrekt? Inga negativa resultat från tidigare år finns att återställa. Rekommendationer Inga rekommendationer föranleds av den genomförda granskningen. Azets > Move forward with confidence 33 Tack för ert förtroende! azets.com/sv-se Move forward with confidence > Revisorernas redogörelse 2025 Under verksamhetsåret 2025 har Avesta kommuns revisorer granskat den verksamhet som bedrivs inom styrelsernas, nämndernas och de gemensamma nämndernas verksamheter. Utgångspunkten för granskningarna har varit att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningarna ligger till grund för revisorernas särskilda uttalande huruvida ansvarsfrihet tillstyrks eller ej. Ur revisionsgruppen har fullmäktige valt lekmannarevisorer i kommunens bolag samt revisorer i Södra Dalarnas räddningstjänstförbund och Södra Dalarnas samordningsförbund. Lekmannarevisorerna och revisorer i kommunalförbunden har, inom ramen för den samordnade revisionen, informerat övriga i revisionsgruppen om verksamheten och viktigare iakttagelser i bolagen och kommunalförbunden. Revisionsledamöter för granskning av 2025 års verksamhet har varit: Maarit Hessling, ordförande Sören Aspgren, vice ordförande Monica Burman Lilian Palm Andreas Olsson Kommunrevisionen utförs på kommunfullmäktiges uppdrag av förtroendevalda revisorer inom ramen för kommunallagen, gällande reglemente och god revisionssed. Följande huvudmoment ingår: 1. Förvaltningsrevision som granskar verksamhetens ändamålsenlighet och måluppfyllelse inom fastställda ekonomiska ramar. Här ingår också uppföljning och utvärdering av verksamhetens organisation med administrativa föreskrifter vad gäller delegation av beslut och rutiner för övergripande kontroll och rapportering. 2. Granskning av årsredovisning, löpande redovisning, kassaförvaltning samt intern kontroll. För fullgörande av revisionen har vi biträtts av Azets Revision & Rådgivning. Revisorernas förvaltning Vi har deltagit i utbildningar som arrangerats av Azets Revision & Rådgivning. Vi har även deltagit erfarenhets- och kompetensutbyten med övriga revisorer i länet. Vi har fortsatt utveckla vårt samarbete och samverkan med revisorerna i Fagersta, Norberg, Hedemora, Skinnskatteberg och Smedjebackens kommun kring våra gemensamma nämnder med värdkommunen som sammankallande till gemensamma överläggningar. 1. Grundläggande granskning Kommunallagen (KL 12 kap 1 §) ger uttryck för att revisorerna årligen ska granska all verksamhet som bedrivs inom nämnders och styrelsers verksamhetsområden. Den grundläggande granskningen omfattar en översiktlig granskning av måluppfyllelse samt styrning och intern kontroll. Den samlade bedömningen utifrån granskningens syfte var kommunstyrelsen, styrelser och granskad nämnd i allt väsentligt har skapat förutsättningar för tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Granskningen visar på några förbättringsområden inom de områden som ingår i den grundläggande granskningen. Baserat på årets granskning bedöms verksamhetsstyrningen sammantaget endast delvis vara ändamålsenlig. Vi har konstaterat att det saknas tydliga och strukturerade arbetssätt för uppföljning och utvärdering av verksamhetens måluppfyllelse. Därtill framgår inte bedömningsgrunderna av måluppfyllelsen på ett tillfredställande sätt och vi kan inte se att åtgärder vid bristande måluppfyllelse har beslutats. Den ekonomiska styrningen och uppföljningen bedöms i allt väsentligt ändamålsenlig. Uppföljningen genomförs löpande under året. Inom omsorgsstyrelsen konstaterar vi ett omfattande underskott trots kontinuerlig uppföljning. Den interna kontrollen bedöms i allt väsentligt vara tillräcklig. Det bedöms var positivt att kommunstyrelsen gör en samlad bedömning av internkontrollen under året. Det bedöms dock inte vara tillräckligt att uppföljning per styrelse/nämnd endast sker vid årets slut då det kan vara för sent att vidta kompenserande åtgärder för att stärka den interna kontrollen för innevarande verksamhetsår. 2. Fördjupade granskningsprojekt Revisorerna har genomfört en väsentlighets- och riskanalys och med stöd av den valt ut och genomfört följande granskningar under 2025. Rapporterna har översänts till granskad styrelse och/eller nämnd. Fullmäktige har löpande under året fått rapporterna för kännedom och möjlighet till debatt med anledning av desamma. Nedan är en sammanfattning av vad som framkommit vid granskningarna. 2.1 Granskning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan Azets Revision & Rådgivning har av Avestas kommuns revisorer fått i uppdrag att granska arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan. Syftet med granskningen har varit att bedöma om huvudmannen för utbildningen bedriver ett ändamålsenligt arbete för att motverka kränkande behandling, trakasserier och diskriminering av elever. Den sammanfattade bedömningen utifrån granskningens syfte var att bildningsstyrelsen i allt väsentligt bedriver ett ändamålsenligt arbete för att motverka kränkande behandling, trakasserier och diskriminering av elever. Med bakgrund av vår granskning rekommenderades bildningsstyrelsen att: • säkerställa att all personal, d v s även icke pedagogisk personal såsom lokalvårdare inom grundskolan ”har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet” och att de ”fullgör de skyldigheter” som åvilar dem enligt lag. (2 kap. 34 § 2 stycket och 6 kap. 5 § SkolL). • utveckla kvalitetsarbetet på huvudmannanivå vad gäller aggregerad uppföljning av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. (4 kap. 5–6 §§ SkolL och 3 kap. 20 § DiskrL). Detta för att bland annat skapa underlag för eventuella beslut om åtgärder av främjande, förebyggande och åtgärdande karaktär. • tydliggöra delegationsordningens punkt 4.1.3 vad gäller delegat samt säkerställa att beslut på delegation anmäls till styrelsen enligt 7 kap. 8 § KL och bildningsstyrelsens delegationsordning av den 4 februari 2024. • revidera befintliga skriftliga rutiner så att dessa överensstämmer med aktuell process. 2.2 Granskning av kompetensförsörjning och garanterad undervisningstid Azets Revision och Rådgivning har av Avesta kommuns revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska bildningsstyrelsens styrning av grundskolan och gymnasieskolan vad gäller att säkerställa tillgång till legitimerad och behörig personal samt garanterad undervisningstid. Syftet med granskningen var att bedöma om bildningsstyrelsens styrning av grund- och gymnasieskolan är ändamålsenlig så att undervisningen bedrivs av legitimerade och behöriga lärare och att den garanterade undervisningstiden uppfylls. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte var att bildningsstyrelsens styrning endast delvis är ändamålsenlig så att undervisningen bedrivs av legitimerade och behöriga lärare och att den garanterade undervisningstiden uppfylls. Utifrån granskningens resultat rekommenderades bildningsstyrelsen att: • för grundskolan kartlägga och analysera kompetensförsörjningsläget per enhet och vidta • åtgärder för att säkra en likvärdig tillgång till legitimerade och behöriga lärare (2 • kap. 13 § SkolL). • förstärka insatserna för att få fler verksamma yrkeslärare att bli behöriga (2 kap. 13 § SkolL). • genom uppföljning säkerställa att elever i grund- och gymnasieskolan får den undervisningstid som stipuleras i lag och förordning (10 kap. 5 § och 16 kap. 18 § SkolL samt 4 kap. 22 § gymnasieförordningen). 2.3 Granskning av samverkan kring utsatta barn Sirona har på uppdrag av revisorerna i Region Dalarna och Dalarnas kommuner genomfört en granskning av samverkan kring utsatta barn. Syftet med granskningen var att utifrån lagstiftningens förutsättningar och regionens respektive kommunernas olika uppgifter, ge underlag för att kunna bedöma om samverkan mellan kommunerna och regionen kring förebyggande insatser och insatser för att fånga upp utsatta barn är tillräcklig och ändamålsenlig. Avsikten med denna granskning har varit att fokusera mot förebyggande samverkan i ett övergripande perspektiv samt sådan samverkan som bidrar till att fånga upp utsatta barn som kan vara i behov av stöd. I granskningen omfattas Region Dalarnas hälso- och sjukvård och tandvård samt 14 av länets 15 kommuner. Sironas samlade bedömning var att samverkan mellan kommunerna och regionen kring förebyggande insatser och insatser för att fånga upp utsatta barn endast delvis är ändamålsenlig. Det bedrivs ett samverkansarbete mellan Region Dalarna och kommunerna som syftar till att fånga upp utsatta barn och tidigt identifiera signaler för att vidta tidiga insatser. Däremot bedöms det saknas en struktur som länsövergripande syftar till det förebyggande arbetet för dessa målgrupper, och det finns lokala skillnader i hur väl samverkan fungerar i praktiken. Baserat på granskningens samlade iakttagelser, resultat och bedömningar lämnade Sirona följande rekommendationer till hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Dalarna respektive socialnämnderna (eller motsvarande) i samtliga deltagande kommuner: • Tillse att det finns en gemensam problembild kring vilka barn som är utsatta och vilka behov som ska mötas i samverkansarbetet. Detta för att säkerställa en gemensam grund för samverkan och utvecklingsarbete. • Vidta gemensamma åtgärder för att säkerställa att samverkansstrukturerna för utsatta barn fungerar som avsett i praktiken och att förväntansbilderna från respektive huvudman är i linje med praktiska förutsättningar och målbilder. Detta omfattar bland annat en tydliggjord roll- och ansvarsfördelning i samverkansforum mellan kommunerna och Region Dalarna, framför allt vad gäller BUP, habilitering och socialtjänst. • Utveckla samverkansarbetet inom ramen för de lokala överenskommelserna för barn och ungas hälsa. Med rådande upplägg bör säkerställas att samverkansarbetet inom ramen för de lokala överenskommelserna följs upp och utvärderas samt att överenskommelserna är uppdaterade, tydliga och kända samt används i praktiken. • Skapa förutsättningar för länsgemensamma forum där förebyggande insatser riktade mot utsatta barn diskuteras i ett bredare perspektiv. Etablerade strukturer bör främja länsgemensam kunskapsdelning, spridning av goda lokala exempel samt systematisk uppföljning och gemensamt lärande i samverkansarbetet. • Utveckla gemensamma system eller forum för att samla in och ta vara på barns egna erfarenheter i det förebyggande samverkansarbetet riktat mot utsatta barn. Följande rekommendationer riktar sig till socialnämnderna (eller motsvarande) i respektive deltagande kommun: • Vidta åtgärder för att minska glappet mellan beslutande forum och operativ verksamhet. Inom ramen för detta bör tillses att verksamheternas kännedom om de lokala överenskommelserna för barn och ungas hälsa ökar för att undvika att överenskommelserna blir så kallade ”pappersprodukter” som inte används i praktiken. • Vidareutveckla samverkansarbetet inom ramen för den nya socialtjänstlagen. Det avser både samverkan inom kommunen (exempelvis mellan skola, förskola och socialtjänst) samt samverkan med Region Dalarna, övriga kommuner i länet och andra relevanta myndigheter. Främja nyttjandet av synergier mellan omställningen till God och nära vård och omställningen med anledning av den nya socialtjänstlagen. 2.4 Granskning av delårsbokslut 2025 Azets Revision & Rådgivning har av Avesta kommuns revisorer fått i uppdrag att bedöma om resultatet i delårsrapport per 2025-08-31 är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen avser mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning, såväl finansiella som för verksamheten. Vår bedömning är baserad på en översiktlig granskning av delårsrapporten, inriktad på övergripande analys och inte på detaljer i redovisningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. I delårsbokslutet per sista augusti 2025 redovisar kommunen ett positivt resultat för delåret som uppgår till 50 mnkr medan kommunens prognostiserade resultat för helåret uppgår till 1,6 mnkr. Vi noterar att omsorgsstyrelsen prognostiseras ett underskott om 17 mnkr. Baserat på vår översiktliga granskning av delårsrapporten har det inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att resultatet för målområdet ”Ett ekonomiskt hållbart Avesta” inte är delvis förenligt med målet som fullmäktige har fastställt. I delårsrapporten görs uppföljningar av parametrar som angetts ska användas vid bedömningen av måluppfyllelsen. Vidare redogörs bland annat för åtgärder som vidtagits för att uppnå måluppfyllelse. I delårsrapporten görs en bedömning av måluppfyllelsen för varje målområde. Däremot är majoriteten av nyckeltalen inte är fullt mätbara förrän vid helåret och därför kan inte måluppfyllelsen för verksamhetsmålen fastställas fullt ut, utan bedöms utifrån en sammanvägning av tillgängliga data och pågående insatser. Då flertalet nyckeltal inte är möjliga att följa upp i delårsrapporten bedöms det prognostiserade resultatet som osäkert. Detta medför att vi anser att det är svårt att göra en bedömning om måluppfyllelsen är förenliga med de verksamhetsmål som fastställts av fullmäktige. Vi har dock inte funnit några indikationer på att kommunstyrelsens bedömning av prognosen för 2025 skulle vara väsentligen felaktig. Något uttalande om huruvida Avesta kommun kommer förväntas uppnå god ekonomisk hushållning framgår inte av delårsrapporten. 2.5 Granskning av årsredovisning 2025 Azets Revision & Rådgivning har av Avesta kommuns revisorer fått i uppdrag att granska kommunens årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Uppdraget ingår som en obligatorisk del av revisionsplanen för år 2025. Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för revisionsberättelsen. Kommunens revisorer ska enligt kommunallagen 12 kap bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande. Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Enligt vår bedömning har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med LKBR och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. En förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med LKBR. Sammanställda räkenskaper har upprättats i enlighet med LKBR. Drift- och investeringsredovisning har upprättats i enlighet med LKBR. Vi bedömer, utifrån redovisningen av balanskravsresultatet i årsredovisningen, att det lagstadgade balanskravet uppfylls. Inga negativa resultat från tidigare år finns att återställa. Grundat på vår översiktliga granskning av årsredovisningen har det inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att resultatet inte skulle vara förenligt med det finansiella mål som fullmäktige fastställt i budget 2025. Grundat på vår översiktliga granskning av årsredovisningen bedömer vi att det saknas en tillräckligt tydlig avrapportering av verksamhetsmålen för att det ska vara möjligt för oss att bedöma om det redovisade resultatet är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Det saknas beslutade uppföljningsbara mått till verksamhetsmålen och i flertalet fall används inte angivna parametrar som grund för bedömningen av måluppfyllelsen. För rekommendationer i granskningen hänvisar vi till granskningsrapporten för årsredovisning och bokslut. 3. Lekmannarevision 3.3 Grundläggande granskning 2025 De förtroendevalda revisorerna/lekmannarevisorerna är kommunfullmäktiges organ för kontroll och ansvarsprövning av styrelser nämnder och kommunala bolag. Revisionens arbete ska även ses som ett stöd till nämnderna, styrelsen och de kommunala bolagen. Kommunallagen (2017:725) 12 kap, 1 §, ger uttryck för att revisorerna årligen ska granska all verksamhet som bedrivs i kommunen, vilket även omfattar den verksamhet som bedrivs i kommunala bolag. Avesta Vatten och Avfall Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att det kommunala bolaget Avesta Vatten och Avfall AB endast delvis säkerställt att bolaget har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Granskningen visar på några förbättringsområden inom de områden som ingår i den grundläggande granskningen. Baserat på årets granskning bedöms verksamhetsstyrningen sammantaget i allt väsentligt vara ändamålsenlig. Vi har konstaterat att det sker uppföljning vid delår och årets slut av utfallet för indikatorerna, men inte en analys av måluppfyllelsen för bolagets mål. Den ekonomiska styrningen och uppföljningen bedöms som endast delvis ändamålsenlig. Det har genomförts prognoser under året som har visat på ett negativt resultat och vid bokslutet redovisas ett inte obetydligt underskott. Styrelsen bedöms därmed inte fullt ut ha säkerställt att verksamheten håller sig inom satta ekonomiska ramar. Den interna kontrollen bedöms endast delvis vara tillräcklig. Det framgår inte att styrelsen tagit del av genomförda kontrollmoment och om det har vidtagits åtgärder med anledning av eventuella avvikelser. Gamla Byn och Avesta Industristad Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att de kommunala bolagen Gamla Byn AB och Avesta industristad AB endast delvis säkerställt att bolagen har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Granskningen visar på några förbättringsområden inom de områden som ingår i den grundläggande granskningen. Baserat på årets granskning bedöms verksamhetsstyrningen sammantaget endast delvis vara ändamålsenlig. Vi har konstaterat att det saknas tydliga och strukturerade arbetssätt för uppföljning och utvärdering av verksamhetens måluppfyllelse. Därtill framgår inte bedömningsgrunderna för måluppfyllelsen på ett tillfredställande sätt och vi kan inte se att åtgärder vid bristande måluppfyllelse har beslutats. Den ekonomiska styrningen och uppföljningen bedöms som ändamålsenlig. Uppföljningen genomförs löpande under året. Den interna kontrollen bedöms endast delvis vara tillräcklig. Det bedöms inte vara tillräckligt att uppföljning endast sker vid årets slut då det kan vara för sent att vidta kompenserande åtgärder för att stärka den interna kontrollen för innevarande verksamhetsår. 3.4 Fördjupad granskning Granskning av investeringsprocessen gällande VA Azets Revision & Rådgivning har av lekmannarevisorerna i Avesta Vatten & Avfall AB fått i uppdrag att granska investeringsprocessen vad gäller VA (Vatten och Avlopp). Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Granskningen har syftat till att bedöma om styrelsen för Avesta Vatten & Avfall AB säkerställt en tillräcklig intern styrning och kontroll i investeringsprocessen vad gäller VA. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att styrelsen i Avesta Vatten & Avfall AB i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig intern styrning och kontroll i investeringsprocessen vad gäller VA. Bedömningen grundas på att bolaget relativt nyligen börjar implementera en projektstyrningsmodell och i samband med detta tagit fram ett stort antal såväl styrande som stödjande dokument. Även före det att projektstyrningsmodellen blev aktuell fanns ett antal styrande och stödjande dokument. Av dessa framgår bl a olika befogenheter, roller och ansvar. Vi bedömer att bolaget ska fortsätta arbetet med att implementera projektstyrningsmodellens samtliga delar i de projekt som är aktuella i bolaget. Det kommer att borga för en enhetlig hantering av projekt och därmed en bättre överblick vad gäller projektportföljen. Ytterligare fördelar kan vara att detta leder till en kunskapshöjning i bolaget och eventuellt också effektiviseringsfördelar. Vi bedömer även att arbetet med att fastställa och besluta om projektplanen för ”Vägen till effektiv ekonomisk styrning och uppföljning” ska färdigställas. Historiskt sett har bolaget legat på mellan 70-75 % genomförandegrad av budgeterade investeringar vilket får betecknas som relativt tillfredsställande. För de investeringar som är aktuella i bolaget bedömer vi att det i allt väsentligt finns tillräckliga beslutsunderlag i form av bl a kostnadskalkyler och riskanalyser. Vi bedömer vidare att bolaget ska ta till sig den prioriteringsordning som Avesta kommun fastställt och beslutat när det gäller resonemang och beslut om vilka projekt som faktiskt ska genomföras och vilka som projekt som inte ska genomföras eller genomföras i ett senare skede. I bolaget finns fastställda rutiner för uppföljning och återrapportering av pågående investeringsprojekt. Vi bedömer dock att uppföljning och analys av avslutade investeringsprojekt kan stärkas framöver. Detta område är viktigt bl a ur erfarenhetsåterförings- och kunskapssynpunkt. För de två projekt som granskats mer i detalj inom ramen för granskningen gör vi bedömningen att denna del skulle kunna ha stärkts. Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar vi bolagsstyrelsen att: • Fortsätta arbetet med att implementera projektstyrningsmodellens samtliga delar i de projekt som är aktuella i bolaget. • Slutföra arbetet med att fastställa och besluta om projektplanen för ”Vägen till effektiv ekonomisk styrning och uppföljning”. • Ta till sig och helt implementera den prioriteringsordning som Avesta kommun fastställt och beslutat när det gäller resonemang och beslut om vilka projekt som faktiskt ska genomföras och vilka som projekt som inte ska genomföras eller genomföras i ett senare skede. • Tillse att uppföljning och analys vad gäller avslutade investeringsprojekt alltid sker. Detta område är viktigt bl a ur erfarenhetsåterförings- och kunskapssynpunkt. Det sakkunniga biträdets yttrande| Azets Det sakkunniga biträdets yttrande Till revisorerna i Avesta kommun org.nr 212000-2262 Inledning Vi har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Avesta kommun utfört revision och granskning av årsredovisningen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för år 2025-01-01–2025-12-31. Våra uttalanden i detta yttrande är förenliga med innehållet i den revisionsrapport som har överlämnats till kommunens förtroendevalda revisorer 2026-04-20. Yttrande om årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för Avesta kommun för år 2025-01-01–2025-12-31. Vi har granskat förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna samt drift- och investeringsredovisningen enligt särskilda instruktioner i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Grund för uttalanden Vi har utfört uppdraget enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt denna standard beskrivs närmare i avsnittet Det sakkunniga biträdets ansvar. Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i förhållande till kommunen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information Årsredovisningen innehåller också annan information än resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter. Det är styrelsen som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna andra information och i vårt uppdrag ingår inte att genomföra en revision av denna information, men det är vårt ansvar att läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter. www.azets.se G7Z5Q-QDRTN-UYC6Q-ONDEX-I46HY-AJOU3 :yek tnemucod oenneP Det sakkunniga biträdets yttrande| Azets Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen och bedömer om den andra informationen verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldig att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Sådan information som granskas enligt särskilda instruktioner utgör inte annan information. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Det sakkunniga biträdets ansvar Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna ett yttrande som en del av en revisionsrapport till de förtroendevalda revisorerna. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar. Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: • Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag. • Skaffar vi oss en förståelse av den del av kommunens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. • Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. • Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. www.azets.se G7Z5Q-QDRTN-UYC6Q-ONDEX-I46HY-AJOU3 :yek tnemucod oenneP Det sakkunniga biträdets yttrande| Azets • Måste vi informera de förtroendevalda revisorerna om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Det sakkunniga biträdets granskning av förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna samt drift- och investeringsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna samt drift- och investeringsredovisningen och att dessa upprättas i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Vår granskning har skett enligt ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse”, ”Instruktion för granskning av sammanställda räkenskaper” samt ”Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning” i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna och drift- och investeringsredovisningen har en annan inriktning och mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Sammanställda räkenskaper har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Drift- och investeringsredovisning har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Västerås den dag som framgår av digital signering Azets Revision & Rådgivning AB Cecilia Kvist Auktoriserad revisor/Ansvarigt sakkunnigt biträde www.azets.se G7Z5Q-QDRTN-UYC6Q-ONDEX-I46HY-AJOU3 :yek tnemucod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." CECILIA KVIST Undertecknare Serienummer: 06533c6dc3687a[…]ed3f4ba5762e7 IP: 78.77.xxx.xxx 2026-04-20 08:47:59 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. G7Z5Q-QDRTN-UYC6Q-ONDEX-I46HY-AJOU3 :lekcyntnemukod oenneP Datum Diarienr 2026-04-09 VDMB 2023-000506 Handläggare: Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning Kommunfullmäktige i Avesta Erika Flygare (Plan- och byggenheten) via Ks och Ks SPU Ansökan om tillstånd för vindkraftpark Stormossen i Avesta, Sandvikens och Hofors kommuner – Ställningsta- gande enligt 16 kap 4 § miljöbalken Bakgrund WPD Stormossen AB har ansökt hos Länsstyrelsen i Dalarnas län (Miljöprövningsdelegationen MPD) om tillstånd enligt 9 och 11 kap miljöbalken till uppförande och drift av upp till 28 vindkraftverk, med en totalhöjd på maximalt 290 m, i ett område nordost om Horndal, i både Avesta, Hofors och Sandvi- ken kommuner. Tre av vindkraftverken planeras hamna i Avesta kommun. Eftersom Hofors kommun redan har avstyrkt projektet har företaget även angett ett andrahandsyrkande som omfattar 16 vind- kraftverk i Avesta och Sandvikens kommuner. Elproduktionen från hela vindkraftparken Stormossen, med alla 28 verk, skulle enligt företaget själva ge cirka 735 GWh per år, vilket motsvarar hushållsel för ca 147 000 villor. Enligt 16 kap 4 § i miljöbalken får tillstånd till en anläggning för vindkraft endast ges om den kommun där anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt det. Avesta kommun har därför, av Länsstyrelsen i Dalarnas län/Miljöprövningsdelegationen, fått ärendet på remiss där kommunens ställningstagande efterfrågas. Länsstyrelsen önskar alltså få veta om Avesta kommun tillstyrker eller avstyrker projektet och angav i sin remiss sista svarsdatum till 30 april 2026. Kommunen har begärt förlängd svarstid för att ärendet ska kunna hanteras av kommunfullmäktige och har fått anstånd till den 1 juni 2026. Plan- och byggenheten har getts i uppdrag att bereda ärendet till Ks SPU. Vanligtvis brukar tjänsteskri- velsen föregås av att en internremiss skickas ut till olika relevanta kommunala funktioner för inhämt- ning av fakta och synpunkter. I det här specifika fallet har dock, enligt uppgift, den politiska ledningen redan etablerat en uppfattning i frågan om tillstyrkan/avstyrkan och det har därför inte uttryckts några önskemål om den relativt arbetskrävande process som internremittering innebär. Ansökan, med alla fotomontage samt miljökonsekvensbeskrivning, finns tillgänglig digitalt hos kom- munkansliet samt hos miljö- och byggförvaltningen. Även på vindkraftföretagets egen webbsida finns en hel del av handlingarna tillgängliga. Webbsidan hittas under följande länk: https://www.wpd.se/vara-projekt/stormossen/ Bild 1 och 2. Planerad parklayout. Vindkraftverken 30-32 i områdets södra del planeras i Avesta kommun. Planförutsättningar Översiktsplan - Kommunens vindkraftplan Avesta kommuns översiktsplan från 2007 förklarades 2017-05-22 inaktuell av kommunfullmäktige och arbete pågår just nu med att ta fram en ny sådan. Kommunens vindkraftsplan, som är gjord som ett tema- tiskt tillägg till översiktsplanen, är gemensam för Avesta, Fagersta samt Norbergs kommuner och antogs av kommunfullmäktige i Avesta 2011-10-24. Eftersom översiktsplanen är förklarad inaktuell är även tillhö- rande tematiska tillägg automatiskt inaktuella och vindkraftsplanen är idag därför att betrakta som ett kun- skapsunderlag. Vindkraftsplanen är gjord på översiktsplanenivå´ och i den typen av planering görs sällan detaljstudier och inventeringar. Istället tas hänsyn till befintliga planeringsunderlag samt de fakta som in- kommer från remissinstanser och allmänhet under samråden. Om/när det blir aktuellt med en etablering får intressenten själv bekosta fördjupade inventeringar samt utredningar och det är vad WPD Stormossen AB nu har gjort. Den föreslagna vindkraftparken hamnar helt inom ett område som benämns S6 i kommunens vindkrafts- plan. S-områden är inte utpekade som särskilt lämpliga för vindkraft men inte heller som olämpliga. För S- områden (skogsområden utan höga dokumenterade naturmiljö- eller kulturmiljövärden) ges följande re- kommendationer:  Närmiljön längs Bruksleden ska inte påverkas negativt av vindkraftverk.  Hänsyn ska tas till lokala natur-, kultur- och friluftslivsintressen. Bild 3. Utsnitt ur kommunens vindkraftsplan från 2011. Det nu föreslagna projektet är beläget inom område S6. Sedan framtagandet av kommunens vindkraftplan år 2011 har två vindparker byggts i kommunen, Skall- berget/Utterberget med 12 verk inom det som kallas Vi1 och Vi2 i planen samt Målarberget med 27 verk i anslutning till Vi 6 (utanför bilden). Den sistnämnda parken är till största delen belägen i Norbergs kom- mun men 6 verk ligger inom Avesta kommun. Allmänt om ansökan I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) beskriver vindkraftföretaget påverkan på olika intressen, bl a naturvärden, kulturmiljö, landskapsbild, hydrologi, geologi, jakt och friluftsliv. Här finns bilagor med bl a fotomontage, synbarhetsberäkningar och bullerutbredningskartor. Miljökonsekvensbeskrivningen redovisar också vilka alternativa lokaler som har studerats men valts bort samt vilka delar inom den valda lokalen som inte planeras att exploateras av olika anledningar. Fotomontage har tagits fram från en rad relevanta platser och särskilt synliga inom Avesta kommun kom- mer vindkraftverken vara vid fotopunkterna ”Horndal camping” och ”Gårdsjöarnas Naturreservat”. Avstyrkan hos Hofors och Sandvikens kommuner Hofors kommun meddelade redan 2024 att man inte kommer att tillstyrka vindkraftparken och ansökan har därför lämnats in i en alternativ utformning med verk endast i Sandviken och Avesta kommuner. Enligt uppgift i medier har styrande politiker i Sandvikens kommun nu i mars 2026 meddelat att även de kommer att avstyrka projektet. I sådana fall återstår endast tre verk i Avesta kommun och det är tveksamt om projektet kommer att finnas kvar. Samråd med allmänheten WPD Stormossen AB höll under 2021 samråd med myndigheter och allmänheten, inklusive samrådsmöten i Hästbo, Österfärnebo och Horndal. Företaget fick in en del synpunkter och hela samrådsprocessen finns dokumenterad i företagets samrådsredogörelse som, tillsammans med inkomna yttranden, presenteras bl a på företagets webbsida (se länk på sidan 1 här i tjänsteskrivelsen). Efter samrådet har parklayouten mins- kats ned från 32 till 28 verk. Regeringens incitamentsförslag samt annan ersättning Regeringen höll den 9 september 2024 en presskonferens där man aviserade att man från 1 januari 2025 vill ge ett stöd till kommuner som säger ja till landbaserad vindkraft och till de som redan har gjort det. Man avsatte totalt 340 miljoner kronor för 2025, 370 miljoner för 2026 och 400 miljoner för 2027. Stö- det delas mellan Sveriges kommuner utifrån hur stor andel av landets totala installerade effekt och för Avesta kommuns nuvarande totala effekt 104 MW har det utbetalats 1 936 049 kr för 2025 och 2 106 877 kr för 2026. Ännu finns inget beslut taget om vilken utbetalningsmodell som ska användas 2027 eller när utbetalningen ska ske. I ett pressmeddelande 16 mars 2026 informerade regeringen om en lagrådsremiss med förslag till en ny lag om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar. Förslaget innebär att närboende ska få del av intäk- terna från nya vindkraftsparker, så kallad vindkraftsersättning. Vindkraftsersättning ska betalas av verk- samhetsutövare för en vindkraftspark till ägare av bostadsbyggnader som ligger inom nio vindkraft- verkshöjder från ett vindkraftverk, det vill säga 2,25 km från ett 250 meter högt vindkraftverk. Storleken på ersättningen föreslås variera med avståndet till vindkraftsparken och beror på hur stora intäkter par- ken genererar. Enligt beräkningar i lagrådsremissen skulle det för en närboende i södra Sverige (SE4) kunna innebära en årlig ersättning på upp till 38 400 kronor. För en närboende i norra Sverige (SE1) handlar det om upp till 19 400 kronor. Detta speglar skillnaderna i elpris inom landet. WPD själva avsätter även 0,5 % av intäkterna från Stormossen till en bygdepeng som kan användas för satsningar som gynnar hela bygden, exempelvis bygdegårdar, fiberanslutning eller för det aktiva frilufts- livet. Dessutom avsätter företaget ytterligare 0,5 % till s k medvindslån för företag via Garantia. Med- vindslånet vänder sig till små företag och start-ups som har svårt att hitta annan finansiering. Samlad bedömning En översiktlig granskning av ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen har gjorts av plan- och byggen- heten, som dock inte tar egen ställning i frågan om den planerade vindkraftparkens uppförande. Dock konstateras att då Hofors och Sandvikens kommuner redan har meddelat att de avstyrker projektet finns inte mycket kvar av det ansökan gäller. Beredning/behandling - Förfrågan om ställningstagande, inkom 26 mars 2026 - Denna tjänsteskrivelse, daterad 9 april 2026 Förslag till beslut Kommunstyrelsens samhällsplaneringsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfull- mäktige besluta att - Kommunfullmäktige i Avesta tillstyrker, enligt 16 kap 4 § miljöbalken, WPD Stormossen AB:s an- sökan om tillstånd för vindkraftsprojektet Stormossen i Avesta, Hofors och Sandvikens kommuner. eller - Kommunfullmäktige i Avesta avstyrker, enligt 16 kap 4 § miljöbalken, WPD Stormossen AB:s ansö- kan om tillstånd för vindkraftsprojektet Stormossen i Avesta, Hofors och Sandvikens kommuner. _______________ Beslutet delges: Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning, Erika Flygare Vindkraftspark Stormossen, Avesta Sandvikens och Hofors kommuner Länk till filer: https://filskick.lansstyrelsen.se/message/OvuBYCxUVCpY5R6crOUf67 Dessa filer finns via länken: Filnamn Storlek 10462-2023-2 Bilaga A rev 2.2 Karta m restr andrahandsyrk.pdf 10 MB 10462-2023-2 Bilaga A rev. 1.2 Karta m restr förstahandsyrk.pdf 10 MB 10462-2023-3 Bilaga 1 rev 2.2 Projomr m koord andrahandsyrk.pdf 10 MB 10462-2023-3 Bilaga 1 rev. 1.2 Projomr m koord förstahandsyrk.pdf 10 MB 10462-2023-3 Bilaga 2 rev 2.2 Karta värden och restr andrahandsyrk.pdf 30 MB 10462-2023-3 Bilaga 2 rev. 1.2 Kartor värden och restr förstahandsyrk.pdf 30 MB 10462-2023-3 Bilaga 3 Exempel på typritningar för vägar och uppställningsplatser.pdf 2 MB 10462-2023-3 Bilaga 4 rev 1 Fotomontage och synbarhetsanalys aktbil 42 förstahandsyrk.pdf 80 MB 10462-2023-3 Bilaga 4 rev 2 Fotomontage och synbarhetsanalys akt bil 42 andrahandsyrk.pdf 80 MB 10462-2023-3 Bilaga 5 rev 2.2 Ljudber andrahandsyrk.pdf 3 MB 10462-2023-3 Bilaga 5 rev. 1.2 Ljudber förstahandsyrk.pdf 3 MB 10462-2023-3 Bilaga 6 rev 1.2 Skuggber förstahandsyrk.pdf 1 MB 10462-2023-3 Bilaga 6 rev 2.2 Skuggber andrahansyrk.pdf 1 MB 10462-2023-3 Bilaga 7. Byggnadsinventering.pdf 2 MB 10462-2023-3 Bilaga 8. Naturvärdesinventering.pdf 20 MB 10462-2023-3 Bilaga 8_2. Objektskatalog för NVI.pdf 100 MB 10462-2023-3 Bilaga 9. Fågelinventeringar SEKRETESS_maskerad.pdf 20 MB 10462-2023-3 Bilaga 10. Fladdermusinventering.pdf 2 MB 10462-2023-3 Bilaga 11. Kulturmiljöanalys och arkeologisk utredning.pdf 20 MB 10462-2023-3 Bilaga 11_1-3 Objektsbeskivning.pdf 200 MB 10462-2023-3 Bilaga 19. Prognos från Vindkraftcentrum.pdf 5 MB 10462-2023-3 Bilaga B MKB Stormossen_maskerad.pdf 20 MB Bilaga 12. Samrådsredogörelse_maskerad.pdf 1 MB Bilaga 13. Samråd med Länsstyrelse och kommun.pdf 1 MB Bilaga 14. Samråd enskilda och organisationer.pdf 10 MB Bilaga 15. Remissvar Försvaret.pdf 500 KB Bilaga 16. Remissvar Civilflyg_maskerad.pdf 1000 KB Bilaga 17. Remissvar Telecom.pdf 1 MB Bilaga 18. Remissvar myndigheter och nationella företag.pdf 3 MB 10462-2023-47 (9) Bilaga 2b rev 2.2 Detaljkartor SEKR_maskerad andrahandsyrk.pdf 1000 KB 10462-2023-47 (9) Bilaga 2b rev. 1.2 Detaljkartor SEKR_maskerad förstahandsyrk.pdf 2 MB Bilaga 9b rev. 1 – Karta hänsynsområde skogshöns med projektområde, SEKRETESS_maskerad.pdf 2 MB Bilaga 9b rev. 2 – Karta hänsynsområde skogshöns med projektområde, SEKRETESS_maskerad.pdf 2 MB Bilaga 20 - Sammanställning av åtaganden.pdf 200 KB Bilaga 21 – Hydrologisk utredning rapport.pdf 3 MB Bilaga 22 – Kompletterande fågelinventeringar, SEKRETESS_maskerad efter dom.pdf 7 MB 10462-2023-54 Kompl 2 = Bilaga 23 och 24.pdf 900 KB 10462-2023-11_yttrande_wallberg.pdf 4 MB 10462-2023-12_Beslut om förlängd tid för yttrande beviljas.pdf 200 KB 10462-2023-13_Begäran om förlängd att lämna svar om tillstyrkan.pdf 90 KB 10462-2023-14_Beslut om förlängd tid för yttrande beviljas.pdf 90 KB 10462-2023-15_tjanteckning.pdf 200 KB 10462-2023-16_yttrande_moderaterna.pdf 1 MB 10462-2023-17_yttrande_västmanland-dalarna miljö byggförvaltning.pdf 300 KB 10462-2023-18_yttrande_VGS-MH.pdf 100 KB 10462-2023-19_Länsstyrelsen Gävleborgs yttrande_maskerad.pdf 400 KB 10462-2023-20_yttrande_V-dala.pdf 50 KB 10462-2023-21_samlat_yttrande_V-dala.pdf 100 KB 10462-2023-22 Uppdaterat yttrande V-dala miljö och byggförvaltning(26350896) (0).pdf 200 KB 10462-2023-23_Nskför yttr.pdf 100 KB 10462-2023-24_Lst_förl tid.pdf 200 KB 10462-2023-25 KF Sandvikens kommun.pdf 200 KB 10462-2023-26_KF Avesta kommun.pdf 100 KB 10462-2023-27_Lst förl tid.pdf 200 KB 10462-2023-28_Hofors kommun_ om tillstyrkan.pdf 90 KB 10462-2023-29_Lst förl tid.pdf 200 KB 10462-2023-30_Länsstyrelsens yttrande till mpd.pdf 100 KB 10462-2023-31_Nordin.pdf 70 KB 10462-2023-32_Förel om kompl Stormossen.pdf 200 KB 10462-2023-33 Stormossen dnr 551-10462-2023_Begäran om Anstånd.pdf 200 KB 10462-2023-34 Begäran om anstånd gällande komplettering.pdf 50 KB 10462-2023-35 Anstånd beviljas till den 31 augusti 2024.pdf 100 KB 10462-2023-36_Yttrande_holmertz.pdf 100 KB 10462-2023-37_yttrande hofors hembygdsför.pdf 90 KB 10462-2023-38_KF-beslut Hofors kommun.pdf 700 KB 10462-2023-39_Stormossen vindkraftspark för kännedom o bemötande.pdf 90 KB 10462-2023-40_ Kommunicering av inkommet yttrande.pdf 90 KB 10462-2023-45 anstånd till 28 feb 2025.pdf 200 KB 10462-2023-46 Stormossen Komplettering.pdf 200 KB 10462-2023-49 Föreningen ingen vindkraft på Stormossen.pdf 90 KB 10462-2023-50 Länsstyrelsen Gävleborgs läns yttrande till Mpd.pdf 100 KB 10462-2023-51 Beslut om förlängd tid för yttrande beviljas.pdf 200 KB 10462-2023-52 Lst W yttrande till Mpd.pdf 90 KB 10462-2023-53 Föreläggande om kompletteringar 2 Stormossen.pdf 100 KB 10462-2023-55 yttrande För ingen vk SM.pdf 200 KB 10462-2023-56 Yttrande För ingen vk SM rättelse.pdf 200 KB 10462-2023-58 Meddelande om behov av uppdatering.pdf 100 KB 10462-2023-60 Tjänsteant förl tid 27 feb 2026 uppdatering underlag.pdf 200 KB 10462-2023-61 Yttrande SH process mm.pdf 100 KB 10462-2023-62 Tjänsteant förl tid 16 mars 2026 uppdatering underlag.pdf 200 KB 10462-2023-63 Komplettering uppdatering underlag.pdf 1000 KB 10462-2023-64 Komplettering korrigerad bilaga C till kompl daterad 2026-03-13.pdf 200 KB Miljöprövningsdelegationens information om remisser Två remisser Prövningsprocessen går i grova drag till så här. Första remissen Andra remissen Ansökankommer Ansökan skickas på Ansökan skickas på Sökandenfår Miljöprövnings in till remiss tillbl.a. Ansökan remiss tillbl.a. bemöta -delegationen miljöprövnings- tillsynsmyndigheten - kompletteras tillsynsmyndigheten inkomna fattar beslut delegationen är beslutsunderlaget -hur ser ni på sökt yttranden om tillstånd tillräckligt? verksamhet? Remissinstanserna ges alltså möjlighet att lämna synpunkter två gånger under prövningsprocessen, först om behovet av kompletteringar av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning och därefter om den sökta verksamheten. - Kom ihåg att era synpunkter och erfarenheter är viktiga för oss i prövningsprocessen! Första remissen Syftet med den första remissen är att miljöprövningsdelegationen ska få ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Remissinstanserna har i den första remissen möjlighet att lämna synpunkter på vad ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen behöver kompletteras med. - Anser ni att underlaget behöver kompletteras med något för att miljöprövningsdelegationen ska kunna bedöma påverkan på människors hälsa och miljön? Andra remissen Syftet med den andra remissen är att få remissinstansernas bedömning av verksamhetens tillåtlighet. Remissinstanserna har i den andra remissen möjlighet att lämna synpunkter på verksamheten som ansökan gäller. Exempelvis kan följande frågor besvaras. – Är lokaliseringen av verksamheten lämplig? – Vilka villkor eller begränsningar bör verksamheten ha? Lämna gärna förslag till villkor och motivera varför de behövs eller varför villkoren ska utformas på ett visst sätt! Observera följande: Vid den andra remissomgången har miljöprövningsdelegationen redan bedömt att ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen är tillräckligt bra för att kunna inleda en prövning. Därför är det normalt inte meningsfullt att i detta läge lämna förslag på ytterligare kompletteringar. Nu är det endast remissinstansens syn på verksamheten som sådan som ska anges. - Hör gärna av dig till ärendets handläggare om du har några funderingar! Remiss 1 (2) Datum Diarienummer 2026-03-26 10462-2023 Anläggningsnr 2104-156 Miljöprövningsdelegationen Veronica Driberg Direkt 010-225 02 79 veronica.driberg@lansstyrelsen.se Kommunfullmäktige, Avesta kommun servicecenter@avesta.se Kommunfullmäktige, Sandvikens kommun medborgarservice@sandviken.se Remiss angående ansökan om tillstånd till vindkraftspark Stormossen wpd Stormossen AB har hos miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Dalarnas län ansökt om tillstånd enligt miljöbalken för vindkraftspark Stormossen i Avesta, Sandviken och Hofors kommuner i Dalarnas och Gävleborgs län. Sökandens förstahandsyrkande omfattar uppförande och drift av maximalt 28 vindkraftverk inom Avesta, Sandviken och Hofors kommuner. Sökandens andrahandsyrkande omfattar uppförande och drift av maximalt 16 vindkraftverk inom Avesta och Sandvikens kommuner. Ni bereds tillfälle att yttra er över ovan angivna tillståndsansökan med tillhörande underlag innan beslut fattas i ärendet. Ärendet är nu i andra remisskedet, se bilagan ”Information om de olika remisserna”. Miljöprövningsdelegationen efterfrågar kommunens ställningstagande enligt 16 kap 4 § miljöbalken angående tillstyrkan av ansökan. Yttrande ska vara Miljöprövningsdelegationen tillhanda senast den 30 april 2026. Skicka handlingarna digitalt till dalarna@lansstyrelsen.se. Skicka handlingarna i första hand via vår e-tjänst Lämna komplettering eller yttrande i ärende | Länsstyrelsen eller med e-post till dalarna@lansstyrelsen.se. Ange diarienummer 551-10462-2023. Observera att denna handling/bilagor skickats med sekretessbelagda uppgifter maskerade. Detta för att möjliggöra utskick via e-post. Parter i ärendet har rätt att ta del av den fullständiga handlingen, vilken i så fall måste skickas med post eller Postadress: 791 84 Falun T elefon: 010-225 00 00 E-post: dalarna@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/dalarna www.lansstyrelsen.se/dalarna/personuppgifter Länsstyrelsen Dalarnas län Remiss 2 (2) 2026-03-26 10462-2023 meddelas per telefon. Hör av er till länsstyrelsen om ni önskar ta del av handlingen i dess helhet. På uppdrag av miljöprövningsdelegationen. Veronica Driberg Denna handling har godkänts digitalt och saknar därmed namnunderskrift. Bilagor Information om de olika remisserna Registerutdrag 10462-2023-2 till 4 Ansökan, Miljökonsekvensbeskring och bilagor samt Samrådsredogörelse och bilagor. 10462-2023-32 samt 53: Föreläggande om kompletteringar 10462-2023-41 till 44, 10462-2023-46 till 47, 10462-2023-54, 10462- 2023-63 till 64: Komplettering av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning 10462-2023-11 till 61 Inkomna yttranden Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-05-11

§ 49 Anna Eklunds medborgarförslag om att Avesta kommun utreder möjligheten att köpa marken och anläggningen där Åsebo Ridsällskap är verksam Dnr 2025-000158912 Sammanfattning Anna Eklund har inkommit med ett medborgarförslag om att Avesta kommun utreder möjligheten att köpa marken och anläggningen där Åsebo Ridsällskap är verksam. Utredning gällande förvärv av anläggning har genomförts och sammanställts av kommunkansliet. Beredning/behandling - Anna Eklunds medborgarförslag om att Avesta kommun utreder möjligheten att köpa marken och anläggningen där Åsebo Ridsällskap är verksam. Inkom 25 april 2025. - Kommunfullmäktige 26 maj 2025 § 66 - Kommunstyrelsens arbetsutskott 23 september 2025 §116 - Utredning – förvärv av Åsebo - Tjänsteskrivelse – Utredning förvärv av Åsebo Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att skicka medborgarförslaget till kommunstyrelsen utan förslag till beslut. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Datum Brevnr/Diarienr 2026-04-21 KS 2026- Kompletterande utredning gällande medborgarförslaget om att köpa ridanläggningen i Åsebo. Bakgrund Kommunstyrelsens beslutade den 13 april att återremittera ärendet för vidare utredning gällande samhällsnytta samt att ärendet ska behandlas på kommunstyrelsens sammanträde i maj 2026. Ärende Frågeställningen gäller vilken samhällsnytta som Åsebo RS kan skapa genom att inom ramen för ridskoleverksamheten ta emot personer som kan få svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Åsebo RS tar redan idag emot flera personer som står utanför arbetsmarknaden och även personer som inte går i grundskolan, elever som har problem med skolnärvaro, sk. hemmasittare. Man har även kommit långt i sitt arbete att skapa goda förutsättningar för att hjälpa andra vuxna och unga att få en tillvaro som präglas av omvårdnad av hästar och ett ansvarstagande som är viktigt vid hantering av djur/hästar. Nedan följer ett antal områden som Åsebo RS har utvecklat och fortsätter att utveckla, - Ledarskap och demokrati för ungdomar Ridsporten har ett välfungerande system för att utveckla sina egna ledare från tidig ålder. Ansvar tränas tidigt, det är ingen slump att företag aktivt söker och rekryterar ”hästmänniskor” - Skolan Under 2025 har elever på mellanstadieskolorna, i samarbete med SISU och skolan, erbjudits ridning på skoltid. - Integration Åsebo RS har tillsammans med Folkärna RS genomfört ett 3 årigt integrationsprojekt. Syftet var att integrera utlandsfödda barn och unga tillsammans med deras föräldrar med hjälp av en etablerad verksamhet. 50 deltagare vilka under 3 år var i stallet med stallsysslor, hästskötsel och ridning. Några fortsatte rida när projektet var slut. Tyvärr har målgruppen ofta inte ekonomiska förutsättningar att fortsätta rida även om det finns ett intresse. - Arbetsträning Unga och äldre som står långt från arbetsmarknaden erbjuds arbetsträning. De har under många år haft lönebidragsanställda som fått tillsvidareanställning efter arbetsträning på ridskolan eller hos annan arbetsgivare Dessa personer, ofta med psykosociala problem, fungerar väl i deras organisation. Ett ex. är en kvinna med sjukbidrag som efter arbetsträning nu arbetar 25% på ridskolan istället för att uppbringa försörjningsstöd. - Daglig verksamhet Varje vecka kommer mellan 5-10 personer och jobbar i stallet. Ett mycket uppskattat arbete och där en deltagare har varit där varje vecka i över 20 år. Till en början var personen där med sin assistent men numera kommer han med färdtjänst och sköter självständigt sina uppgifter. Ridskolan skulle vilja ta emot fler på anläggningen, men i dagsläget finns inga resurser att ta emot fler personer som är i behov av särskilda scheman och omhändertaganden. - Elever med problematisk skolfrånvaro, ”hemmasittare” I samarbetet med socialtjänsten har ett par unga flickor varit på ridskolan när de inte orkat/kunnat vara i skolan. Dessa är en målgrupp ridskolan vill och kan utveckla verksamhet för. Ridskolans instruktörer har investerat i en utbildning för att erbjuda en evidensbaserad metod för denna målgrupp – Lära med hästar. Åsebos avsikt är att presentera metoden för skola och socialförvaltning, för att om möjligt starta upp för målgruppen ”hemmasittare” under hösten -26 - Sommarjobbare från Kommunen Varje sommar tar ridskolan emot flest antal ungdomar från kommunen för sommarjobb. De utför arbeten i hagar, målar, i vissa fall om de har åldern inne, även gräsklippning, etc. - Utveckling framåt Samtliga verksamheter/samarbeten som finns idag kan utvecklas mer. P.g.a. osäkerheten kan ridskolan inte initierat ytterligare projekt/samarbeten annat än kortsiktiga verksamheter. Projektpengar av olika slag kräver ett arrende/hyreskontrakt på minst tio år, ofta längre. Genom att långtidsarrendera anläggningen kan vi komplettera dagens verksamhet med flera verksamhetsområden. Till exempel skulle det ge möjligheter till att starta ridgymnasium, avel av ridskolehästar, unghästutbildning, rådgivning vid hästköp, mm Kompletteringar av ekonomisk karaktär o Det är svårt att sätta exakta pengar på vad samhället ”tjänar” på att minska försörjningsstöd och öka egenförsörjning.  Enligt Sveriges Fontänhus riksförbund beräknas deras deltagare minska utanförskapskostnaden med 160 000 kronor per medlem och år: Presentation Finsam  Svenskt näringsliv beräknar att en person som går från bidrag till självförsörjning stärker de offentliga finanserna med 340 000 kronor: Utanförskapet är Sveriges största utmaning  Myndigheten för ungas levnadsvillkor och stärka civilsamhällets långsiktiga förutsättningar, MUCF, beräknar ungefär en halv miljon per år, men då ingår stora samhällskostnader som inte alla arbetslösa genererar: https://socialchefsdagarna.se/dokumentation/seminarier-2024/sem15/ o Idag hyr fastighetsägaren ut boxplatser till privatryttare som har sina hästar på anläggningen. Hyresintäkterna går idag till fastighetsägaren och inte till Åsebo RS. Detta innebär att vid ett ev. framtida förvärv av ridanläggningen och fortsatt uthyrning av boxplatser, tillfaller intäkterna nästa fastighetsägare. Intäkterna uppgår idag till ca 40 tkr/månad (källa, Åsebo RS) o Ridhuset ägs av Åsebo RS och står idag på ofrigrund. Åsebo RS har för avsikt att skänka ridhuset till kommunen om kommunen fattar beslut att förvärva ridanläggningen. o Ridskolan är i behov av sommarhagar och i dagsläget finns ingen bra lösning på detta då nuvarande sommarhagar inte är planerade att ingå i en framtida försäljning. Samtal pågår med annan markägare för att hitta fler lösningar. - Övriga funderingar från Åsebo RS o Om medborgarförslaget avslås och ett förvärva av ridanläggningen inte genomförs, hur ser bereddplanen ut för Åsebo RS. Ridskolan befarar att deras existens hotas. Enligt uppdrag, Björn Hansson Tf kommundirektör Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(3) Sammanträdesdatum 2026-05-11

§ 53 Årsredovisning 2025 för Avesta Vatten och Avfall AB Dnr 2026-000125042 Sammanfattning Avesta Vatten och Avfall AB har inkommit med av styrelse beslutad årsredovisning för räkenskapsåret 2025 innehållande förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning. Kommunstyrelsen ska godkänna att bolagets verksamheter som bedrivits under 2025 har varit förenliga med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala Kommunfullmäktige ska utifrån årsredovisningen vid sammanträdet 27 april 2026 besluta om ägardirektiv till ombud vid bolagets årsstämma. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunfullmäktige att godkänna Avesta Vatten och Avfall ABs årsredovisning för 2025. Beredning/behandling - Protokollsutdrag – Avesta vatten och Avfall AB 2 mars 2026

§ 65 Åsa Lindgren Nordins medborgarförslag om att kommunen köper ridskolan på Isaksbo gård och arrenderar ut driften till Åsebo och Folkärna ridsällskap Dnr 2025-000121912 Sammanfattning Åsa Lindgren Nordins har inkommit med medborgarförslag om att kommunen ska köpa ridskolan på Isaksbo gård och arrenderar ut driften till Åsebo och Folkärna ridsällskap. Kommunfullmäktige beslutade att skicka ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Utredning gällande förvärv av anläggning har genomförts och sammanställts av kommunkansliet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla medborgarförslaget och kommunstyrelsen ges i uppdrag att initiera och genomföra planering samt eventuellt förvärv av fastigheten, förutsatt att kommunen och fastighetsägaren kan enas om köpeskilling och övriga delar rörande förvärv. Planeringen ska särskilt beakta: - Vilken del av organisationen som ska förvärva. - Tydliga arrende- och hyresavtal samt en gränsdragningslista behöver tas fram. Föreningen blir arrendator vid förvärv. - Fastigheten behöver styckas av för att möjliggöra ett förvärv. Lantmäteriet gör detta och det kan ta cirka 6 månader. Det är nuvarande markägare som äger den frågan. Beredning/behandling - Åsa Lindgren Nordins medborgarförslag, inkom 7 april 2025. - Kommunfullmäktige 29 april 2025, § 47 - Kommunstyrelsens arbetsutskott 19 maj 2025 - Utredning – förvärv av Åsebo - Tjänsteskrivelse – Utredning förvärv av Åsebo Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7(30) Sammanträdesdatum 2026-05-25 - Kommunstyrelsens arbetsutskott 30 mars 2026 §50 - Kommunstyrelsen 13 april 2026 §50 - Kommunstyrelsens arbetsutskott 28 april §65 - Sverigedemokraterna (SD) inkommer 12 maj 2026 med skriftlig reservation - Kommunstyrelsen 11 maj 2026 §88 Yrkande Propositionsordning Reservation Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige besluta att bifalla medborgarförslaget och kommunstyrelsen ges i uppdrag att initiera och genomföra planering samt eventuellt förvärv av fastigheten, förutsatt att kommunen och fastighetsägaren kan enas om köpeskilling och övriga delar rörande förvärv. Planeringen ska särskilt beakta: - Vilken del av organisationen som ska förvärva. - Tydliga arrende- och hyresavtal samt en gränsdragningslista behöver tas fram. Föreningen blir arrendator vid förvärv. - Fastigheten behöver styckas av för att möjliggöra ett förvärv. Lantmäteriet gör detta och det kan ta cirka 6 månader. Det är nuvarande markägare som äger den frågan. Utdrag skickas till Kommunkansliet Bildningsstyrelsen Förslagsställare Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8(30) Sammanträdesdatum 2026-05-25

§ 66 Anna Eklunds medborgarförslag om att Avesta kommun utreder möjligheten att köpa marken och anläggningen där Åsebo Ridsällskap är verksam Dnr 2025-000158912 Sammanfattning Anna Eklund har inkommit med ett medborgarförslag om att Avesta kommun utreder möjligheten att köpa marken och anläggningen där Åsebo Ridsällskap är verksam. Utredning gällande förvärv av anläggning har genomförts och sammanställts av kommunkansliet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla medborgarförslaget och kommunstyrelsen ges i uppdrag att initiera och genomföra planering samt eventuellt förvärv av fastigheten, förutsatt att kommunen och fastighetsägaren kan enas om köpeskilling och övriga delar rörande förvärv. Planeringen ska särskilt beakta: - Vilken del av organisationen som ska förvärva. - Tydliga arrende- och hyresavtal samt en gränsdragningslista behöver tas fram. Föreningen blir arrendator vid förvärv. - Fastigheten behöver styckas av för att möjliggöra ett förvärv. Lantmäteriet gör detta och det kan ta cirka 6 månader. Det är nuvarande markägare som äger den frågan. Beredning/behandling - Anna Eklunds medborgarförslag om att Avesta kommun utreder möjligheten att köpa marken och anläggningen där Åsebo Ridsällskap är verksam. Inkom 25 april 2025. - Kommunfullmäktige 26 maj 2025 § 66 - Kommunstyrelsens arbetsutskott 23 september 2025 §116 - Utredning – förvärv av Åsebo - Tjänsteskrivelse – Utredning förvärv av Åsebo - Kommunstyrelsens arbetsutskott 30 mars 2026 §49 Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9(30) Sammanträdesdatum 2026-05-25 - Komplettering - Utredning, förvärv av Åsebo 28 april 2026 Kommunstyrelsens arbetsutskott 28 april §64 - Sverigedemokraterna (SD) inkommer 12 maj 2026 med skriftlig reservation - Kommunstyrelsen 11 maj 2026 §87 Yrkande Propositionsordning Reservation Kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla medborgarförslaget och kommunstyrelsen ges i uppdrag att initiera och genomföra planering samt eventuellt förvärv av fastigheten, förutsatt att kommunen och fastighetsägaren kan enas om köpeskilling och övriga delar rörande förvärv. Planeringen ska särskilt beakta: - Vilken del av organisationen som ska förvärva. - Tydliga arrende- och hyresavtal samt en gränsdragningslista behöver tas fram. Föreningen blir arrendator vid förvärv. - Fastigheten behöver styckas av för att möjliggöra ett förvärv. Lantmäteriet gör detta och det kan ta cirka 6 månader. Det är nuvarande markägare som äger den frågan. Utdrag skickas till Kommunkansliet Bildningsstyrelsen Förslagställare Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 10(30) Sammanträdesdatum 2026-05-25

§ 67 Årsredovisning 2025 för Avesta Vatten och Avfall AB Dnr 2026-000125042 Sammanfattning Avesta Vatten och Avfall AB har inkommit med av styrelse beslutad årsredovisning för räkenskapsåret 2025 innehållande förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning. Kommunstyrelsen ska godkänna att bolagets verksamheter som bedrivits under 2025 har varit förenliga med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala Kommunfullmäktige ska utifrån årsredovisningen vid sammanträdet 27 april 2026 besluta om ägardirektiv till ombud vid bolagets årsstämma. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna Avesta Vatten och Avfall ABs årsredovisning för 2025. Beredning/behandling - Protokollsutdrag – Avesta vatten och Avfall AB 2 mars 2026 §13 - Årsredovisning 2025 för Avesta Vatten och Avfall AB - Kommunstyrelsen 13 april 2026 §69 Yrkande Prövning av ansvarsfrihet och redovisning av jäv Sekreteraren redogör för vilka som är jäviga i frågan om ansvarsfrihet Jäv Johan Lundin (S), Lars Isacsson (S) Börje Forslund (S), Tina Holmberg (M), Roy Uppgård (KD) och Per-Ola Ahlström (PO) medverkar inte i handläggning av ärende om ansvarsfrihet och beslut i frågan för styrelsen med anledning av jäv. Propositionsordning Ordförande Anton Sundin (S) frågar om kommunfullmäktige beslutar i enlighet med revisorernas förslag att bevilja styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2025 och finner att så sker. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11(30) Sammanträdesdatum 2026-05-25 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna Avesta Vatten och Avfall ABs årsredovisning för 2025. Utdrag skickas till Avesta Vatten och Avfall AB Ekonomichef Controller Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 12(30) Sammanträdesdatum 2026-05-25

§ 68 Årsredovisning 2025 för Gamla Byn AB och Avesta Industristad AB Dnr 2026-000205042 Sammanfattning Gamla Byn AB ska till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige inkomma med av styrelse beslutad årsredovisning för räkenskapsåret 2025 innehållande förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning. Kommunstyrelsen ska godkänna att bolagets verksamheter som bedrivits under 2025 har varit förenliga med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala Kommunfullmäktige ska utifrån årsredovisningen vid sammanträdet 27 april 2026 besluta om ägardirektiv till ombud vid bolagets årsstämma. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslut att följande ägardirektiv ges till ombud vid årsstämma för Gamla Byn AB: - fastställa resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen för räkenskapsåret 2025, under förutsättning att den godkänns av bolagets revisorer. - det balanserade resultatet i moderbolaget disponeras enligt förslaget i förvaltningsberättelsen. - Styrelsens ledamöter och verkställande direktören erhåller ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Följande ägardirektiv ges till ombud vid årsstämma för Gamla Byn AB: Årsstämma för Gamla Byn AB ger följande ägardirektiv till ombud vid årsstämma för Avesta Industristad AB: - fastställa resultaträkningen och balansräkningen för räkenskapsåret 2025, under förutsättning att den godkänns av bolagets revisorer. - det balanserade resultatet i dotterbolaget disponeras enligt förslaget i förvaltningsberättelsen. - Styrelsens ledamöter och verkställande direktören erhåller ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Beredning/behandling Yrkande Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 13(30) Sammanträdesdatum 2026-05-25 Prövning av ansvarsfrihet och redovisning av jäv Sekreteraren redogör för vilka som är jäviga i frågan om ansvarsfrihet Jäv Kurt Kvarnström (S), Patrik Engström (S), Ulf Berg (M), Tomi Sandvik (SD), Per-Ola Ahlström (PO), David Larsson (SD),Gerd Svedberg (S), Roy Uppgård (KD), Anna-Karin Persdahl (M), Johannes Kotschy (M) Anna Perman (S) och Charlotta Engström (S) medverkar inte i handläggning av ärende om ansvarsfrihet och beslut i frågan för styrelserna med anledning av jäv. Propositionsordning Ordförande Anton Sundin (S) frågar om kommunfullmäktige beslutar i enlighet med revisorernas förslag att bevilja styrelsernas ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret och finner att så sker. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att följande ägardirektiv ges till ombud vid årsstämma för Gamla Byn AB: - fastställa resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen för räkenskapsåret 2025, under förutsättning att den godkänns av bolagets revisorer. - det balanserade resultatet i moderbolaget disponeras enligt förslaget i förvaltningsberättelsen. - Styrelsens ledamöter och verkställande direktören erhåller ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Följande ägardirektiv ges till ombud vid årsstämma för Gamla Byn AB: Årsstämma för Gamla Byn AB ger följande ägardirektiv till ombud vid årsstämma för Avesta Industristad AB: - fastställa resultaträkningen och balansräkningen för räkenskapsåret 2025, under förutsättning att den godkänns av bolagets revisorer. - det balanserade resultatet i dotterbolaget disponeras enligt förslaget i förvaltningsberättelsen. - Styrelsens ledamöter och verkställande direktören erhåller ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Utdrag skickas till Gamla Byn AB Ekonomichef Controller Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 14(30) Sammanträdesdatum 2026-05-25

§ 69 Årsredovisning 2025 för Avesta kommun, inklusive koncernen Dnr 2026-000168042 Sammanfattning God ekonomisk hushållning anses råda om både fullmäktiges övergripande verksamhetsmässiga mål och de finansiella målen uppnås. Det innebär att verksamheten drivs på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt med en stabil finansiering som grund i enlighet med fullmäktiges intentioner och prioriteringar. Varje generation ska bära kostnaderna för den service den beslutar om och konsumerar. För att säkerställa god ekonomisk hushållning ska finansiella mål och verksamhetsmål definieras och följas upp. Avesta kommun redovisar ett positivt resultat för per den 31 december med 14 miljoner kronor och för koncernen 22,5 miljoner kronor. I jämförelse med budget är Avesta kommuns resultat 1,5 miljoner kronor högre än budgeterat. Resultatet 2025 påverkas också av en realisationsvinst på 1,9 miljoner kronor som påverkar årets balanskravsresultat. I driftredovisningen visas ett negativt resultat totalt för styrelserna på 7,4 miljoner kronor. Avestas resultat är positivt 2025 innan balanskravsjusteringar främst tack vare ett starkt resultat på finansen till följd av överskott för bland annat pensioner och avskrivningar. Underskotten på styrelsenivå gör att man fortsatt kommer behöva se över ekonomin kommande år. Enligt kommunallagen finns krav på att kommunen ska ha en ekonomi i balans, det vill säga intäkterna ska vara minst lika stora eller större än kostnaderna, det så kallade balanskravet. Balanskravet har sedan 2009 uppnåtts i kommunen. Om resultatet ett år är negativt är kommunen skyldig att återställa underskottet inom tre år. Det justerade resultatet för 2025 är + 12 miljoner kronor och därmed är årets balanskrav uppfyllt. Investeringarna för kommunen och bolagen tillsammans uppgår till 194 miljoner kronor för år 2025. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att årsredovisning för år 2025 överlämnas till kommunfullmäktige för fastställande efter inhämtande av revisionsberättelsen Beredning/behandling - Missiv - årsredovisning 2025 - Årsredovisning 2025 för Avesta kommun - Kommunstyrelsen arbetsutskott 30 mars 2026 §48 Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 15(30) Sammanträdesdatum 2026-05-25 - Kommunstyrelsen 13 april 2026 §66 Vid kommunfullmäktiges beredning föredrar ekonomichef Daniel Vikström årsredovisningen. Kommunstyrelsens ordförande Blerta Krenzi (S) redovisar styrelsens resultat och verksamhet 2025. Omsorgsstyrelsens ordförande Gunilla Berglund (C) redovisar styrelsens resultat och verksamhet 2025. Bildningsstyrelsens ordförande Mikael Westberg (S) redovisar styrelsens resultat och verksamhet 2025. Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnds ordförande Anton Sundin (S) redovisar nämndens resultat och verksamhet 2025. Yrkande Prövning av ansvarsfrihet och redovisning av jäv Kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges förste vice ordförande Åsa Lövgren (S) övertar ordförandeskapet. Sekreteraren redogör för vilka som är jäviga. Jäv Blerta Krenzi (S), Johannes Kotschy (M), Per-Ola Ahlström (PO), Patrik Sundin (S), Johan Thomasson (M), Eva Lidström (S), Hans-Erik Bergvall (SD), Gunilla Berglund (C), Maria Andersson (S), Katarina Andersson (M), Tom Andersson (S), Pia Aronsson (V), Roy Uppgård (KD), Mikael Westberg (S), Tomi Sandvik (SD), Charlotta Engström (S), Kurt Kvarnström (S), Pernilla Eklund (C), David Larsson (SD), Stefan Palm (S), Ulf Berg (M), Ann-Christine Perers (M), Patrik Engström (S), Lars-Åke Carlsson (C), Anton Sundin (S), Anna Perman (S), Johan Lundin, (S), Jessica Hallerström (SD), Gabriella Persdahl (M)Ulrika Eriksson-Segerström (KD) och Anna-Karin Persdahl (M) medverkar inte i beslut med anledning av jäv. Propositionsordning Ordförande Åsa Lövgren (S) Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 16(30) Sammanträdesdatum 2026-05-25 Krisledningsnämnden Sekreteraren redogör för vilka som är jäviga. Jäv Blerta Krenzi (S), Johannes Kotschy (M), Patrik Sundin (S), Johan Thomasson (M), Hans-Erik Bergvall (SD), Gunilla Berglund (C), Mikael Westberg (S), Kurt Kvarnström (S), Johan Lundin (S), Ulf Berg (M) och Anton Sundin (S) medverkar inte i beslut med anledning av jäv. Propositionsordning Ordförande Åsa Lövgren (S) Omsorgsstyrelsen Sekreteraren redogör för vilka som är jäviga. Jäv Per-Ola Ahlström (PO), Patrik Sundin (S), Hans-Erik Bergvall (SD), Gunilla Berglund (C), Katarina Andersson (M), Pia Aronsson (V), Tom Andersson (S), Rolf Rickmo (M), Madeleine Ingmarstedt (M), Anton Sundin (S), Anna-Karin Persdahl (M), Ulrika Eriksson-Segerström (M), Lene Kristjansen Edström (S), Tina Holmberg (M), Roland Lindén (KD) och Maija Lyresten (S) medverkar inte i beslut med anledning av jäv. Propositionsordning Ordförande Åsa Lövgren (S) Individnämnden Sekreteraren redogör för vilka som är jäviga. Jäv Tom Andersson (S), Gunilla Berglund (C), Rolf Rickmo (M), Patrik Sundin (S), Anton Sundin (S), Roland Lindén (KD), Jessica Hallerström (SD) och Madeleine Ingmarstedt (M) medverkar inte i beslut med anledning av jäv. Propositionsordning Ordförande Åsa Lövgren (S) Bildningsstyrelsen Kommunfullmäktiges andre vice ordförande Rolf Rickmo (M) övertar ordförandeskapet. Sekreteraren redogör för vilka som är jäviga. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 17(30) Sammanträdesdatum 2026-05-25 Jäv Johannes Kotschy (M), Maria Andersson (S), Katarina Andersson (M), Jeanette Klinga (SD), Mikael Westberg (S), Tomi Sandvik (SD), Madeleine Ingmarstedt (M), Pernilla Eklund (C), David Larsson (SD), Åsa Lövgren (S), Ulf Bengtsson (V), Ann-Christine Perers (M), Johan Lundin (S), Gabriella Persdahl (M), Ahmad Almotlak (S) Anna-Karin Persdahl (M), Sara Persson (C), Jessica Hallerström (SD), Ulrika Eriksson-Segerström (KD) och Tom Andersson (S), Anton Sundin (S) och Patrik Sundin (S) medverkar inte i beslut med anledning av jäv. Propositionsordning Ordförande Rolf Rickmo(M) Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd Kommunfullmäktiges förste vice ordförande Åsa Lövgren (S) övertar ordförandeskapet. Sekreteraren redogör för vilka som är jäviga. Jäv Anton Sundin (S), Charlotta Engström (S), Per-Ola Ahlström (PO), David Larsson (SD), Susanne Holmberg (M) Patrik Sundin (S) och Patrik Engström (S) medverkar inte i beslut med anledning av jäv. Propositionsordning Ordförande Åsa Lövgren (S) Valberedningen Sekreteraren redogör för vilka som är jäviga. Jäv Blerta Krenzi (S), Johan Thomasson (M), Patrik Sundin (S), Susanne Berger (S), Rolf Rickmo (M), Hans-Erik Bergvall (SD), Gunilla Berglund (C), Lars Isacsson (S), Eva Lidström (S), Pia Aronsson (V), Johannes Kotschy (M), Roy Uppgård (KD), Tomi Sandvik (SD), Pernilla Eklund (C) och Anton Sundin (S) medverkar inte i beslut med anledning av jäv. Propositionsordning Ordförande Åsa Lövgren (S) Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 18(30) Sammanträdesdatum 2026-05-25 Valnämnden Kommunfullmäktiges ordförande Anton Sundin (S) övertar ordförandeskapet. Sekreteraren redogör för vilka som är jäviga. Jäv Pia Aronsson (V) och Tina Holmberg (M) medverkar inte i beslut med anledning av jäv. Propositionsordning Ordförande Åsa Lövgren (S) Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar - lägga revisionsberättelsen till handlingarna samt att fastställa årsredovisning och koncernredovisning för år 2025. - Avesta kommun disponerar 8, 6 mkr av 2025 års resultat från resultatutjämningsreserver för att årets balanskravsresultat ska uppfyllas. - bevilja kommunstyrelsen och dess enskilda förtroendevalda ansvarsfrihet för 2025 års verksamhet samt att ingen anmärkning riktas mot kommunstyrelsen. - bevilja krisledningsnämnden och dess enskilda förtroendevalda ansvarsfrihet för 2025 års verksamhet. - bevilja omsorgsstyrelsen och dess enskilda förtroendevalda ansvarsfrihet för 2025 års verksamhet samt att ingen anmärkning riktas mot omsorgsstyrelsen. - bevilja individnämnden och dess enskilda förtroendevalda ansvarsfrihet för 2025 års verksamhet. - bevilja bildningsstyrelsen och dess enskilda förtroendevalda ansvarsfrihet för 2025 års verksamhet samt att ingen anmärkning riktas mot bildningsstyrelsen. - bevilja Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd och dess enskilda förtroendevalda ansvarsfrihet för 2025 års verksamhet. - bevilja valberedningen och dess enskilda förtroendevalda ansvarsfrihet för 2025 års verksamhet. - bevilja valnämnden och dess enskilda förtroendevalda ansvarsfrihet för 2025 års verksamhet. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(30) Sammanträdesdatum 2026-05-25 Utdrag skickas till Kommunstyrelsen Krisledningsnämnden Omsorgsstyrelsen Individnämnden Bildningsstyrelsen Västmanland-Dalarnas miljö- och byggnadsnämnd Revisorer ekonomichef Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 20(30) Sammanträdesdatum 2026-05-25

§ 70 Remiss om tillstyrkan för vindkraftspark Stormossen för Avesta, Sandviken och Hofors kommuner Dnr 2026-000213379 Sammanfattning WPD Stormossen AB har ansökt hos Länsstyrelsen i Dalarnas län (Miljöprövningsdelegationen MPD) om tillstånd enligt 9 och 11 kap miljöbalken till uppförande och drift av upp till 28 vindkraftverk, med en totalhöjd på maximalt 290 m, i ett område nordost om Horndal, i både Avesta, Hofors och Sandvi ken kommuner. Tre av vindkraftverken planeras hamna i Avesta kommun. Eftersom Hofors kommun redan har avstyrkt projektet har företaget även angett ett andrahandsyrkande som omfattar 16 vind kraftverk i Avesta och Sandvikens kommuner. Elproduktionen från hela vindkraftparken Stormossen, med alla 28 verk, skulle enligt företaget själva ge cirka 735 GWh per år, vilket motsvarar hushållsel för ca 147 000 villor. Enligt 16 kap 4 § i miljöbalken får tillstånd till en anläggning för vindkraft endast ges om den kommun där anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt det. Avesta kommun har därför, av Länsstyrelsen i Dalarnas län/Miljöprövningsdelegationen, fått ärendet på remiss där kommunens ställningstagande efterfrågas. Länsstyrelsen önskar alltså få veta om Avesta kommun tillstyrker eller avstyrker projektet och angav i sin remiss sista svarsdatum till 30 april 2026. Kommunen har begärt förlängd svarstid för att ärendet ska kunna hanteras av kommunfullmäktige och har fått anstånd till den 1 juni 2026. Förslag till beslut Kommunstyrelsens föreslår kommunfullmäktige besluta att - Kommunfullmäktige i Avesta avstyrker, enligt 16 kap 4 § miljöbalken, WPD Stormossen AB:s ansökan om tillstånd för vindkraftsprojektet Stormossen i Avesta, Hofors och Sandvikens kommuner. Beredning/behandling - Remiss angående ansökan om tillstånd till vindkraftspark Stormossen inkom 26 mars 2026 - Tjänsteskrivelse - vindkraftspark Stormossen - Kommunstyrelsens arbetsutskott 28 april §32 - Kommunstyrelsen 11 maj 2026 §86 Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 21(30) Sammanträdesdatum 2026-05-25 Yrkande Propositionsordning Reservation Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att - Kommunfullmäktige i Avesta avstyrker, enligt 16 kap 4 § miljöbalken, WPD Stormossen AB:s ansökan om tillstånd för vindkraftsprojektet Stormossen i Avesta, Hofors och Sandvikens kommuner. Utdrag skickas till Västmanland-Dalarnas miljö- och byggnadsförvaltning Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 22(30) Sammanträdesdatum 2026-05-25

§ 71 Katarina Anderssons (M) motion gällande våra äldres rätt att vistas utomhus Dnr 2025-000179913 Sammanfattning Katarina Anderssons (M) inkom 24 april 2025 med motion gällande våra äldres rätt att vistas utomhus. Kommunfullmäktige beslutade att skicka ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Omsorgsstyrelsen, pensionärsrådet och funktionshinderrådet har alla inkommit med yttranden. Tjänsteutlåtande Kommunkansliet konstaterar att omsorgsstyrelsens yttrande beskriver rutiner och riktlinjer som i huvudsak ligger i linje med motionens intentioner. Utevistelse och aktiviteter betraktas som viktiga delar av omsorgen och ingår i det befintliga uppdraget. Samtidigt bedöms det finnas behov av att rutiner och riktlinjer följs upp i högre grad för att säkerställa att de efterlevs likvärdigt inom verksamheten och får avsedd effekt för brukarna. Mot denna bakgrund bedöms motionen kunna anses besvarad. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att motionen ska anses besvarad. Beredning/behandling - Katarina Anderssons (M) motion gällande äldres rätt att vistas utomhus - Kommunstyrelsens arbetsutskott 19 maj 2025, §70 - Funktionshinderrådet yttrande 29 september 2025 - Pensionärsrådet yttrande 29 oktober 2025 - Omsorgsförvaltningens skrivelse 23 januari 2026 - Omsorgsstyrelsens arbetsutskott 3 februari 2026 - Omsorgsstyrelsen 17 februari 2026 §21 - Kommunstyrelsens arbetsutskott 28 april 2026 §66 - Kommunstyrelsen 11 maj 2026 §89 Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 23(30) Sammanträdesdatum 2026-05-25 Yrkande Propositionsordning Reservation Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att motionen ska anses besvarad. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 24(30) Sammanträdesdatum 2026-05-25

§ 72 Fördelning av vindkraftsmedel Dnr 2026-000216040 Sammanfattning Avesta kommun erhåller, i likhet med andra kommuner, medel från vindkraftsetableringar. Dessa vindkraftsmedel ska fördelas i enlighet med kommunens egna prioriteringar. Majoriteten presenterade vid sammanträdet sitt förslag till fördelning av vindkraftsmedlen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att vindkraftsmedlen ska för delas 1 miljon kronor till idrott - och kulturföreningar 1 miljonkronor ska gå till vägföreningar 1 miljon kronor ska gå till bygdemedel 400 000 kronor gå till omsorgsstyrelsen för en förstärkt satsning på skolsociala team. Beredning/behandling - Kommunstyrelsens arbetsutskott 28 april 2026 §67 - Kommunstyrelsen 11 maj 2026 §90 Yrkande Propositionsordning Reservation Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att vindkraftsmedlen ska för delas med - 1 miljon kronor till idrott - och kulturföreningar - 1 miljonkronor ska gå till vägföreningar - 1 miljon kronor ska gå till bygdemedel Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 25(30) Sammanträdesdatum 2026-05-25 - 400 000 kronor gå till omsorgsstyrelsen för en förstärkt satsning på skolsociala team. Utdrag skickas till Ekonomichef Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 26(30) Sammanträdesdatum 2026-05-25

§ 73 Emil Lantzs medborgarförslag om att flytta Fritidsbanken Dnr 2026-000280912 Sammanfattning Emil Lantzs medborgarförslag om att flytta Fritidsbanken till marknivå i Avestaparken, att den nuvarande byggnaden rivs och ersätts med t.ex. containrar i syfte att göra Fritidsbanken mer tillgänglig och att eventuella besparingar läggs på att rusta upp Avestaparkens utescen. Förslag till beslut Kommunfullmäktiges presidium föreslår att medborgarförslaget skickas till Bildningsstyrelsen för beredning och beslut. Beredning/behandling - Emil Lantzs medborgarförslag om att flytta Fritidsbanken inkom 7 maj 2026. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget skickas till Bildningsstyrelsen för beredning och beslut. Utdrag skickas till Bildningsstyrelsen Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 27(30) Sammanträdesdatum 2026-05-25

§ 74 Hans Ristborgs medborgarförslag om att Brunnbäcksvägen ska vara huvudled Dnr 2026-000281912 Sammanfattning Hans Ristborgs medborgarförslag om att Brunnbäcksvägen ska vara huvudled och att anslutande trafik får väjningsplikt. Förslag till beslut Kommunfullmäktiges presidium föreslår att medborgarförslaget skickas till kommunstyrelsen för beredning. Beredning/behandling - Hans Ristborgs medborgarförslag om att Brunnbäcksvägen ska vara huvudled inkom 6 maj 2026. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget skickas till kommunstyrelsen för beredning. Utdrag skickas till Kommunstyrelsen Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 28(30) Sammanträdesdatum 2026-05-25

§ 75 Extra ärende - Årsredovisning 2025 för Gamla Byn AB och Avesta Industristad AB Dnr 2026-000205042 Sammanfattning Gamla Byn AB ska till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige inkomma med av styrelse beslutad årsredovisning för räkenskapsåret 2025 innehållande förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning. Kommunstyrelsen ska godkänna att bolagets verksamheter som bedrivits under 2025 har varit förenliga med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala Kommunfullmäktige ska utifrån årsredovisningen vid sammanträdet 27 april 2026 besluta om ägardirektiv till ombud vid bolagets årsstämma. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslut att följande ägardirektiv ges till ombud vid årsstämma för Gamla Byn AB: - fastställa resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen för räkenskapsåret 2025, under förutsättning att den godkänns av bolagets revisorer. - det balanserade resultatet i moderbolaget disponeras enligt förslaget i förvaltningsberättelsen. - Styrelsens ledamöter och verkställande direktören erhåller ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Följande ägardirektiv ges till ombud vid årsstämma för Gamla Byn AB: Årsstämma för Gamla Byn AB ger följande ägardirektiv till ombud vid årsstämma för Avesta Industristad AB: - fastställa resultaträkningen och balansräkningen för räkenskapsåret 2025, under förutsättning att den godkänns av bolagets revisorer. - det balanserade resultatet i dotterbolaget disponeras enligt förslaget i förvaltningsberättelsen. - Styrelsens ledamöter och verkställande direktören erhåller ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-04-13 Beredning/behandling - Årsredovisning 2025 Avesta Industristad AB - Årsredovisning 2025 Gamla Byn AB Yrkande Kurt Kvarnström (S) yrkar bifall till förslaget Propositionsordning Ordförande finner endast ett förslag till beslut och finner att kommunstyrelsens beslutar i enlighet med liggande förslag. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslut att följande ägardirektiv ges till ombud vid årsstämma för Gamla Byn AB: - fastställa resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen för räkenskapsåret 2025, under förutsättning att den godkänns av bolagets revisorer. - det balanserade resultatet i moderbolaget disponeras enligt förslaget i förvaltningsberättelsen. - Styrelsens ledamöter och verkställande direktören erhåller ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Följande ägardirektiv ges till ombud vid årsstämma för Gamla Byn AB: Årsstämma för Gamla Byn AB ger följande ägardirektiv till ombud vid årsstämma för Avesta Industristad AB: - fastställa resultaträkningen och balansräkningen för räkenskapsåret 2025, under förutsättning att den godkänns av bolagets revisorer. - det balanserade resultatet i dotterbolaget disponeras enligt förslaget i förvaltningsberättelsen. - Styrelsens ledamöter och verkställande direktören erhåller ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Datum Brevnr/Diarienr 2026-03-30 Kommunstyrelsen Handläggare: Daniel Vikström, ekonomichef Årsredovisning för Avesta kommun 2025, inklusive koncernen Ärendet God ekonomisk hushållning anses råda om både fullmäktiges övergripande verksamhetsmässiga mål och de finansiella målen uppnås. Det innebär att verksamheten drivs på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt med en stabil finansiering som grund i enlighet med fullmäktiges intentioner och prioriteringar. Varje generation ska bära kostnaderna för den service den beslutar om och konsumerar. För att säkerställa god ekonomisk hushållning ska finansiella mål och verksamhetsmål definieras och följas upp. Avesta kommun redovisar ett positivt resultat för per den 31 december med 14 miljoner kronor och för koncernen 22,5 miljoner kronor. I jämförelse med budget är Avesta kommuns resultat 1,5 miljoner kronor högre än budgeterat. Resultatet 2025 påverkas också av en realisationsvinst på 1,9 miljoner kronor som påverkar årets balanskravsresultat. I driftredovisningen visas ett negativt resultat totalt för styrelserna på 7,4 miljoner kronor. Avestas resultat är positivt 2025 innan balanskravsjusteringar främst tack vare ett starkt resultat på finansen till följd av överskott för bland annat pensioner och avskrivningar. Underskotten på styrelsenivå gör att man fortsatt kommer behöva se över ekonomin kommande år. Enligt kommunallagen finns krav på att kommunen ska ha en ekonomi i balans, det vill säga intäkterna ska vara minst lika stora eller större än kostnaderna, det så kallade balanskravet. Balanskravet har sedan 2009 uppnåtts i kommunen. Om resultatet ett år är negativt är kommunen skyldig att återställa underskottet inom tre år. Det justerade resultatet för 2025 är + 12 miljoner kronor och därmed är årets balanskrav uppfyllt. Investeringarna för kommunen och bolagen tillsammans uppgår till 194 miljoner kronor för år 2025. Eget kapital uppgår till; - Redovisning, enligt blandad modell + 851 miljoner kronor - Inklusive total pensionsförpliktelse + 334 miljoner kronor Soliditeten uppgår till 14 procent exklusive bolagens upplåning och inklusive samtliga pensionsförpliktelser. Långfristig upplåning uppgår totalt till 1 580 miljoner kronor fördelat på bolagen med 1 576 miljoner kronor och med 4 miljoner kronor på kommunen. Samtliga koncernens lån förmedlas via kommunens internbankshantering. I den sammanställda redovisningen ingår bolag där kommunens ägarandel överstiger 20 procent, Gamla Byn AB (100 %) med dess helägda dotterbolag Avesta Industristad AB, Avesta Vatten och Avfall AB (100 %) och Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (48,8 %). Den sammanställda redovisningen uppvisar ett positivt resultat på 22,5 miljoner kronor (3,3 miljoner kronor) vilket är en ökning från samma period föregående år med 19,2 miljoner kronor. Årsresultat för Avesta kommun uppgår till +22,5 miljoner kronor, Gamla Byn AB uppgår till 12,8 miljoner kronor, för Avesta Industristad AB till 0,1 miljoner kronor, Avesta Vatten och Avfall AB till -3,8 miljoner kronor och för Räddningstjänstförbundet till -1 miljoner kronor. Förslag - Årsredovisning för år 2025 överlämnas till kommunfullmäktige för fastställande efter inhämtande av revisionsberättelsen. Daniel Vikström Ekonomichef Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-03-30

§ 76 Eventuella övriga motioner, interpellationer och frågor Dnr 2026-000064909 Sammanfattning Klicka eller tryck här för att ange text. Förslag till beslut Klicka eller tryck här för att ange text. Beredning/behandling Kommunfullmäktiges beslut Klicka eller tryck här för att ange text. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 30(30) Sammanträdesdatum 2026-05-25

§ 77 Delgivningar vid kommunfullmäktige 2026 Dnr 2026-000059000 Sammanfattning Klicka eller tryck här för att ange text. Förslag till beslut Klicka eller tryck här för att ange text. Beredning/behandling Kommunfullmäktiges beslut Klicka eller tryck här för att ange text. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande 2026-03-27 Rapport – Svar på medborgarförslag om förvärv av fastighet med ridanläggning (Isaksbo gård/Åsebo Ridsällskap) Kommunkansliet Innehåll Rapport – Svar på medborgarförslag om förvärv av fastighet med ridanläggning (Isaksbo gård/Åsebo Ridsällskap) .............................................................................................................................................. 1 Sammanfattning .................................................................................................................................. 3 Inledning .............................................................................................................................................. 3 Bakgrund ............................................................................................................................................. 4 Nuläge Åsebo Ridsällskap .................................................................................................................... 4 Vad tycker övriga ridklubbar i kommunen? ........................................................................................ 5 Rättsliga förutsättningar – djurhållning och markanvändning ........................................................... 5 Jämförelser och lärdomar från andra kommuner ............................................................................... 5 Nacka kommun ................................................................................................................................ 5 Orsa kommun .................................................................................................................................. 5 Lärdomar från andra kommuner ..................................................................................................... 6 Risker och möjligheter med ett förvärv .............................................................................................. 6 Risker och utmaningar ..................................................................................................................... 6 Möjligheter vid ett kommunalt förvärv ........................................................................................... 7 Ekonomiska förutsättningar vid ett förvärv ........................................................................................ 7 Förvärvskostnad .............................................................................................................................. 8 Vägval .................................................................................................................................................. 8 Bilaga 1 – Fastigheten .......................................................................................................................... 9 Sammanfattning Avesta kommun har utrett förutsättningarna för ett eventuellt kommunalt förvärv av ridanläggningen på Isaksbo gård, där Åsebo Ridsällskap (nedan Åsebo RS) bedriver verksamhet. Bakgrunden är att föreningens nuvarande arrende löper ut 2029 och att markägaren inte avser förlänga avtalet, men är positiv till en eventuell försäljning av berörda delar av fastigheten. Föreningen har själva inte ekonomiska medel för ett förvärv. Ett medborgarförslag har inkommit med önskemål om att kommunen ska trygga ridskoleverksamheten genom ett förvärv. Ridsporten utgör en betydelsefull del av kommunens föreningsliv och har särskilt stor betydelse för barn och unga, inte minst ur ett jämlikhets- och folkhälsoperspektiv. Utredningen visar att ett kommunalt förvärv kan skapa långsiktiga och stabila förutsättningar för ridsportens utveckling i Avesta, men att ett övertagande också innebär betydande ekonomiska åtaganden. Fastigheten har ett omfattande renoverings- och underhållsbehov, och de totala utgifterna för nödvändiga åtgärder uppskattas till cirka 9 - 13 miljoner kronor. Utöver det tillkommer förvärvskostnad för fastigheten samt ökade driftkostnader. Det finns osäkerheter kopplade till föreningens framtida ekonomi samt att fastighetsägaren värderar fastigheten högre än kommunens externa värdering. Utifrån dessa förutsättningar presenteras två möjliga vägval: att avslå förslaget på grund av de ekonomiska och verksamhetsmässiga riskerna, eller att bifalla förslaget och gå vidare med planering för ett förvärv, under förutsättning att parterna enas om köpeskilling samt beslut om ansvarsfördelning, avtal och fastighetsavstyckning. Inledning Avesta kommun har, i likhet med andra svenska kommuner, ett långsiktigt ansvar för att skapa goda förutsättningar för ett levande föreningsliv. Föreningslivet utgör en central del av det civila samhället och bidrar till social sammanhållning, folkhälsa, inkludering samt meningsfull fritid för barn, unga och vuxna. Kommunens engagemang i föreningslivet vilar på principer om likvärdighet, långsiktighet och samhällsnytta, där stöd och samverkan ska bidra till att verksamheter kan bedrivas på ett tryggt, säkert och hållbart sätt. Särskilt betydelsefullt är stödet till verksamheter som når barn och unga, främjar fysisk aktivitet samt erbjuder sammanhang som stärker ansvarstagande, gemenskap och personlig utveckling. Föreningsidrotten har i detta avseende en etablerad roll som en förebyggande och hälsofrämjande kraft i samhället. Ridsporten intar här en särställning. Som en av landets största ungdomsidrotter, och med en tydlig överrepresentation av flickor och unga kvinnor, bidrar ridsporten till att bredda kommunens idrottsutbud och skapa jämlika möjligheter till fysisk aktivitet. Verksamheten präglas dessutom av ett helhetsansvar som omfattar djurvälfärd, säkerhet, ledarskap och anläggningsskötsel, vilket ställer särskilda krav på funktionella och långsiktigt hållbara anläggningar. Till skillnad från många andra idrotter är ridsporten i hög grad beroende av tillgång till ändamålsenliga fastigheter och mark, vilket innebär att förutsättningarna för verksamheten ofta påverkas av ägarförhållanden, investeringsbehov och långsiktig förvaltning. Kommunens roll kan därmed, i vissa situationer, handla om att pröva om ett mer aktivt engagemang i anläggningsfrågor är motiverat för att säkerställa stabilitet, tillgänglighet och fortsatt föreningsverksamhet. Mot denna bakgrund syftar föreliggande utredning till att belysa förutsättningarna för ett eventuellt kommunalt förvärv av aktuell ridfastighet, utifrån ett helhetsperspektiv som omfattar ekonomiska, verksamhetsmässiga och samhälleliga aspekter. Bakgrund Nuvarande arrende för Åsebo RS ridanläggning löper ut 2029 och markägaren har aviserat att de inte avser förlänga avtalet. Däremot ser markägaren gärna att kommunen köper delar av fastigheten där Isaksbo gård och berörd ridanläggning ligger. En dialog har förts med Åsebo RS samt övriga ridklubbar i kommunen. Initialt var frågan om kommunal borgen på cirka 10 miljoner kronor till Åsebo aktuell. Detta för att föreningen skulle kunna låna medel och själva förvärva fastigheten. Föreningen såg dock inte någon möjlighet att gå vidare med det alternativet. Såväl markägarna som Åsebo har lyft fram att frågan bör hanteras skyndsamt. Under våren 2025 inkom ett medborgarförslag om att Avesta kommun bör trygga ridskoleverksamheten på Isaksbo gård. Detta genom att förvärva fastigheten och arrendera ut den till Åsebo RS och Folkärna Ridsällskap. I medborgarförslaget lyfts dels vikten av ridsporten i Avesta fram, dels aspekten av att bygga nytt kostar betydligt mer. Vidare lyfter medborgarna bakom förslaget fram olika positiva effekter för kommunen som uppstår tack vare denna verksamhet. Kommunkansliet har utrett frågan genom dialog med föreningarna, granskning av regelverk samt dialog med andra kommuner. Utöver det har berörd fastighet värderats, driftskostnader har utretts och likaså reparations- och underhållsbehov. Risker och möjligheter med ett eventuellt förvärv har kartlagts och presenteras nedan i rapporten. Nuläge Åsebo Ridsällskap Åsebo RS är en stor ridklubb med 617 medlemmar per den 31 december 2025. Föreningen har funnits sedan 60-talet och 2024 blev föreningen tilldelad titel ”kvalitetsmärkt ridskola” av Svenska ridsportförbundet. Ridskolan i Åsebo RS är ensam om denna utmärkelse i Dalarna. Precis som för flertalet ridklubbar i landet har Åsebos ekonomi varit ansträngd sedan 2022. Detta beror till stor del på kraftiga prisökningar på foder och strö efter att kriget i Ukraina brutit ut. Föreningens egna kapital har minskat och soliditeten har gått från 76% 2020 till 37% 2024. Under perioden 2022 - 2024 har föreningen gjort knappt 700 000 kronor i underskott. Under 2025 bildade klubben ett aktiebolag Åsebo Ridhus AB, vilket innebär att bolaget nu är helt ägt av Åsebo Ridsällskap. Åsebo Ridhus AB tillhandahåller ridskoletjänster till Åsebo RS samt hyr ut boxplatser till privatpersoner. Under andra kvartalet 2025 överfördes tillgångar i form av hästar från ridskoleverksamheten till bolaget. Senare under året, under fjärde kvartalet, anställdes personal och ridhuset förvärvades av bolaget. Dessa förändringar har haft påverkan på föreningens resultat och balansräkning. Bolagsbildningen bedöms på sikt kunna ge positiva ekonomiska effekter för föreningen. Årets resultat för 2025 är +479 tusen kronor för Åsebo Ridsällskap och -217 tusen kronor för Åsebo Ridhus AB. Trots att de två enheterna inte utgör en formell koncern, ger den samlade verksamheten ett totalt positivt resultat. Underskottet i Åsebo Ridhus AB kan förklaras av att det var bolagets första verksamhetsår och att flera förändringar genomfördes under året, såsom överföring av tillgångar från ridskoleverksamheten, anställning av personal och förvärv av ridhuset. Dessa åtgärder medförde initiala kostnader som påverkat bolagets resultat, vilket är normalt i uppstarten av en ny verksamhetsenhet. Bolagsbildningen kan få betydelse vid ett eventuellt framtida fastighetsarrende med kommunen, exempelvis avseende vem som är avtalspart. Det är i sådana sammanhang viktigt att överväga föreningen som hyresgäst, eftersom detta stärker möjligheten att stödja den ideella verksamheten för barn och unga, bevara möjligheten till ideellt arbete och sponsring samt minska juridiska och ekonomiska risker kopplade till kommersiell verksamhet. Vad tycker övriga ridklubbar i kommunen? Kommunkansliet har haft möten med samtliga ridklubbar i kommunen för att få deras inspel i frågan. Klubbarna har också ombetts inkomma skriftligt med sina synpunkter. Avesta Ridklubb och Folkärna Ridsällskap uttrycker båda ett stöd för Åsebos verksamhet och ett eventuellt kommunalt förvärv av Isaksbo gård. Dock uttrycker båda föreningarna stor oro för att det kommer ske på bekostnad av övriga ridklubbars verksamhet. Antingen genom att resurser omfördelas från andra ridklubbar till Åsebo eller genom att föreningarna tvingas till samlokalisering. Föreningarna lyfter också det faktum att just ridsporten inte kan likställas med andra föreningar när det kommer till en bidragsmodell då föreningarna utöver exempelvis ridskoleverksamhet också har kostnader för djurhållning, något som inte kan jämföras med andra idrotter. Storbyns ryttare har också deltagit i gemensamma möten och uttryckt ungefär samma sak som Avesta Ridklubb och Folkärna Ridsällskap men Storbyn har valt att inte inkomma med något skriftligt svar i frågan. Rättsliga förutsättningar – djurhållning och markanvändning Enligt djurskyddslagstiftningen finns inga fasta krav på markyta per häst. Antalet djur ska anpassas efter markens beskaffenhet, dränering och slitstyrka. Hästar ska ges daglig möjlighet till utevistelse och fri rörelse. Stall, hagar och rasthagar ska vara säkra, dränerade och fria från skaderisker. Ett kommunalt ägande är fullt förenligt med gällande regelverk, förutsatt att drift och dimensionering sker enligt Jordbruksverkets föreskrifter och Länsstyrelsens tillsyn. Detta skulle behöva säkerställas av Åsebo RS på samma sätt som de levt med denna lagstiftning sedan tidigare. I ett eventuellt arrendeavtal avtalar parterna om att ansvaret för djurhållningen läggs på arrendatorn. Jämförelser och lärdomar från andra kommuner Nacka kommun Kommunen äger ridanläggningar som de i sin tur arrenderar (marken) och hyr (lokalerna) ut till aktörer som driver ridverksamhet. Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan fastighetsägare och verksamhetsutövare. Kommunen tar ett ekonomiskt ansvar för anläggningen men säkerställer likställighet genom strukturerade avtal. Respektive utövare betalar en marknadsmässig hyra och Kommunstyrelsen har kompenserats ekonomiskt för att täcka mellanskillnaden mellan intäkter (marknadsmässig hyra) och faktiska kostnader för respektive ridanläggning. Avesta kommun har fått ta del av såväl arrendeavtal som hyresavtal. Orsa kommun Orsa kommun äger idag en ridanläggning där tre föreningar samnyttjar anläggningen. En av dessa föreningar driver ridskola och får, utöver möjligheten att nyttja faciliteterna, också ett verksamhetsbidrag. Ingen av de tre föreningarna betalar någon hyra. Anläggningen är i behov av renovering samtidigt som kultur och fritid, som ansvarar för anläggningen i kommunen, behöver minska sina kostnader. Utifrån det har de, under 2025, arbetat fram tre olika alternativa vägar framåt: Arrendeavtal eller försäljning till Orsa ridklubb, annonsering eller försäljning samt oförändrat kommunalt ägande. Kultur- och fritidssektorn föreslog efter sin utredning att anläggningen skulle säljas och annonseras till marknadspris. Kommunstyrelsen beslutade i augusti 2025 att gå på verksamhetens förslag. Lärdomar från andra kommuner En lärdom utifrån dessa två kommuner är att kommunalt ägande kan fungera väl, men kräver professionell fastighetsförvaltning, tydliga avtal och långsiktig ekonomisk planering. Flertalet ridklubbar har under de senaste åren haft dialog med kommuner med anledning av en ekonomi som inte går ihop, däribland exempelvis Malung-Sälens Ridklubb, Växjöortens Fältrittklubb, Karlstads Ridklubb, Tjörns Ridklubb samt Tranås Ridklubb. Fler exempel finns. Yttrande från Fritidsenheten För Fritidsenheten är det viktigt med en likställighet mellan alla föreningar. Idag erhåller Åsebo RS högst föreningsbidrag av alla föreningar, i syfte att skapa en rättvis och hållbar verksamhet är det avgörande att alla föreningar bedöms och behandlas efter samma principer, kriterier och riktlinjer. Det är komplext om kommunen avser investera stora summor i en förening, om så sker är det av stor vikt att övriga föreningar kompenseras på något sätt. Härmed är det också viktigt att principer och riktlinjer är transparenta. Att underhåll och drift ska ligga inom Fritidsenhetens ansvar kommer starkt att påverka enhetens budget om inte extra medel tillförs. Svenska ridsportförbundet Svenska ridsportförbundet ser med fördel på kommunala äganden av ridanläggningar och att ridskolorna sköter verksamheten. Eventuell problematik med likställighetsprincipen bör i första hand redas ut inom kommunen. Det vill säga hur ser kommunens stöd ut till andra föreningar snarare än jämförelser med andra kommuner och just ridanläggningar. Ridsportförbundet poängterar också vikten av att försöka bibehålla de föreningar som finns idag då det är mycket svårare att bygga upp något från början. Vill Avesta ha ridklubbar i kommunen bör således stöd ges i ett tidigt skede. Risker och möjligheter med ett förvärv Risker och utmaningar  Ekonomiskt ansvar o Kommunalt ägande innebär ett omfattande ekonomiskt åtagande o Betydande investerings- och underhållskostnader  Renoverings- och investeringsbehov o Fastigheten är i behov av akuta renoveringsinsatser o Ytterligare investeringar förväntas på kort och medellång sikt o Risk för oförutsedda framtida kostnader  Likställighetsprincipen o Nyttan för övriga ridklubbar i kommunen är initialt oklar o Risk att likställighetsprincipen påverkas negativt o Stödet till Åsebo RS kan bli oproportionerligt stort i förhållande till andra föreningar  Alternativ användning av kommunala medel o Ett förvärv behöver vägas mot annan möjlig kommunnytta för motsvarande resurser  Verksamhetsrisker o Om föreningen upphör står kommunen kvar med hela ansvaret för anläggningen  Marknads- och efterfrågerisker o Ridsport är en kostsam fritidsaktivitet o Försämrad hushållsekonomi kan minska efterfrågan o Nationell trend med minskat elevunderlag i ridskolor o Minskande barnafödande kan påverka framtida medlemsantal negativt  Begränsningar vid kommunalt ägande o Möjligheten att söka externa medel kan försvåras när kommunen är fastighetsägare Möjligheter vid ett kommunalt förvärv  Säkerställande av ridsport i kommunen o Ridning är Sveriges näst största ungdomsidrott o Kommunalt ägande kan långsiktigt garantera tillgång till ridverksamhet  Långsiktig utveckling av anläggningen o Möjlighet att skapa en hållbar anläggning för flera generationer o Potential att utveckla anläggningen till ett kommunalt ridcenter  Sociala och samhälleliga värden o Främjar gemenskap och ledarskap bland barn och unga o Kan bidra till ökad folkhälsa o Skapar möjligheter till inkludering och rehabilitering för särskilda målgrupper o Stärker flickors deltagande inom idrott och fritidsaktiviteter  Samverkansmöjligheter o Möjlighet till nära samarbete mellan kommun och förening kring drift och utveckling o Föreningsengagemang kan bidra till:  Ideella arbetsinsatser  Sponsring från lokala företag  Ökad lokal förankring och känslan av en gemensam anläggning  Externa finansieringsmöjligheter o Föreningar kan i vissa fall söka externa bidrag för utveckling Ekonomiska förutsättningar vid ett förvärv Ett kommunalt förvärv innebär, som tidigare nämnts, ett relativt omfattande ekonomiskt åtagande. Investeringsbehoven i fastigheten är stora och omfattar åtgärder inom VA-anläggning, inklusive anslutning till kommunalt avlopp, samt rivning av befintlig slambrunn och eternitplattor. Vidare föreligger behov av omfattande byggnadsåtgärder såsom ny takplåt och avvattning, åtgärder av rötskador, förstärkningsarbeten samt tillhörande insatser som ställningar och lyft. Invändigt krävs bland annat byte av panel i boxar, VVS-arbeten och modernisering av belysning. Därtill finns behov av nya underlag i ridhusen. Flera av dessa åtgärder har av föreningen lyfts fram som prioriterade. Nedan finns en tabell där driftkostnader och investeringskostnader i 2 års-intervaller visas, kopplat till ovan nämnda åtgärder. Med driftkostnader avses kostnader som belastar kommunens resultat direkt det år de uppstår, medan investeringskostnader avser åtgärder där utgifterna aktiveras som tillgångar och fördelas över tid genom årliga kapitaltjänstkostnader i form av avskrivningar och ränta. Drift- Invest- Totalt Tidsintervall kostnad ering mnkr mnkr mnkr 1-2 år 3,4 5,2 8,6 3-4 år 0,9 0,5 1,4 Behöver göras men fungerar idag 2,7 0,2 2,9 Summa 7,0 5,9 12,9 Totala kostnader uppskattas till cirka 12,9 miljoner kronor. Utöver renoveringsbehovet så tillkommer en förvärvskostnad som beräknas uppgå till 3 - 5 miljoner kronor. Förvärvskostnaden är en investeringskostnad. Det tillkommer också en årlig driftkostnad för snöröjning, sandning, gräsklippning med mera som nuvarande fastighetsägare står för. Denna kostnad uppgår till cirka 100 000 - 150 000 kronor per år. Förutsatt att köpeskillingen blir 3 - 5 miljoner kronor står Avesta kommun således inför totala kostnader med cirka 16 - 18 miljoner kronor vid ett förvärv. Av dessa belastar cirka 6 - 8 miljoner kronor resultatet direkt och resterande cirka 10 miljoner kronor blir avskrivningskostnader samt räntekostnader med en årlig ekonomisk påverkan framåt. Dessa kostnader kan ställas mot nyproduktion av en ridanläggning som kan uppgå till cirka 50 - 60 miljoner kronor. Denna siffra baseras dels på Borlänges kommuns ridanläggning som kostade cirka 60 miljoner kronor, dels Hallstahammar ridklubbs anläggning som år 2017 kostade cirka 35 miljoner kronor men där föreningen hade möjlighet att bygga anläggningen till en klart lägre kostnad än om kommunen hade byggt den. Uppskattningsvis kommer den årliga kostnadsökningen vid ett kommunalt förvärv för Avesta kommunkoncern i genomsnitt över tid vara 700-750 tusen kronor (inkluderat snöröjning, sandning och gräsklippning samt löpande fastighetsunderhåll efter att ovan nämnda renoveringsåtgärder är vidtagna). Genomgång av klubbens ekonomiska förutsättningar visar att högre arrende än idag kan vara försvårande för klubben. Dagens arrende är 19,7 tusen kronor + moms och el, per månad, vilket är att betrakta som (mycket) lågt. Förvärvskostnad Förvärvskostnaden är uppskattad utifrån genomförda värderingar. Markägarnas egna värderingar är betydligt högre för fastigheten. Avesta kommun har värderat fastigheten utan bostadshus och jordbruksmark då dessa delar ej är aktuella för eventuellt förvärv. Svefas har utfört värderingen och den landar på 3 - 5 miljoner kronor. Markägarna hävdar dock att berörd fastighet är värd cirka 10 miljoner kronor. Utifrån detta finns det en risk att fastigheten till slut bedöms för dyr även om kommunen beslutar att gå vidare mot ett förvärv. Fastigheten behöver styckas av innan en eventuell försäljning av berörda delar kan ske. Vägval Ett kommunalt förvärv av ridanläggningen är strategiskt möjligt och juridiskt tillåtet, men innebär ett långsiktigt ekonomiskt ansvar. Två alternativa svar på medborgasförslaget har identifierats:  Avslå medborgarförslaget utifrån de stora ekonomiska åtagandena, föreningens betalningsförmåga samt fastighetens skick.  Bifalla medborgarförslaget och Kommunstyrelsen ges i uppdrag att initiera och genomföra planering samt eventuellt förvärv av fastigheten, förutsatt att kommunen och fastighetsägaren kan enas om köpeskilling och övriga delar rörande förvärv. Planeringen ska särskilt beakta: • Vilken del av organisationen som ska förvärva • Övriga ridklubbar ges ett förstärkt driftsbidrag i form av ett engångsbelopp. • Tydliga arrende- och hyresavtal samt en gränsdragningslista behöver tas fram. Föreningen blir arrendator vid förvärv. • Fastigheten behöver styckas av för att möjliggöra ett förvärv. Lantmäteriet gör detta och det kan ta cirka 6 månader. Det är nuvarande markägare som äger den frågan. Bilaga 1 – Fastigheten KOMMUNKANLSIET Datum Brevnr/Diarienr 2026-03-23 Handläggare: Tobias Åsell/Björn Hansson Medborgarförslag om att kommunen köper ridskolan på Isaksbo gård och arrenderar ut driften till Åsebo och Folkärna ridsällskap Sammanfattning Medlemmar i Åsebo ridsällskap har inkommit med ett medborgarförslag där de föreslår att kommunen köper ridanläggningen av nuvarande ägare och arrenderar ut driften av denna till Åsebo Ridsällskap och Folkärna Ridsällskap. Nuvarande arrende mellan klubben och markägaren löper ut 2029 och markägaren har aviserat att de inte kommer att förlänga arrendet. De planerar att avyttra fastigheten. Förslagsställarna menar att kommunen bör köpa ridanläggningen av följande sammanfattade skäl: Betydelsefull verksamhet: Klubben är en av Dalarnas största ridskolor. Kubben har över 550 medlemmar, varav 280 som är aktiva varje vecka. Ekonomiska och sociala fördelar: Om kommunen äger anläggningen så minskar de osäkerheter som det innebär att arrendera av en privat markägare. Det innebär också en långsiktig lösning som möjliggör för klubbarna att expandera och att utveckla sina aktiviteter. Samhällsnytta och integration: Ridsporten är en kvinnodominerad sport och den är av stor vikt för utövare i alla åldrar. Ridsporten bidrar till att kommunen blir attraktiv för boende och arbetskraft. Den erbjuder också möjligheter till arbetstillfällen inom hästnäringen, grön rehabilitering, samverkan med daglig verksamhet och samarbeten med skolor och universitet vilket kan leda till fler utbildnings- och utvecklingsprojekt. Möjligheter för framtida utveckling: Om kommunen investerar i verksamheten så möjliggörs även expansion av verksamhetsområden som ridgymnasier, avel av hästar och så vidare. Anläggningens läge är också gynnsamt som en säker och naturnära miljö för ridsporten. Förslagsställarna uttrycker också styrkor med Åsebo Ridsällskaps organisation som ytterligare skäl för kommunen att ta över ägande. Förslagsställarna avslutar medborgarförslaget med att lyfta fram fördelarna för kommunen med att förvärva och säkerställa driften av ridanläggningen utifrån att det är en strategisk investering i kommunens framtid och hälsa. Kommunfullmäktige har givit i uppdrag till kommunstyrelsen att utreda och besvara medborgarförslaget och önskar lämna nedanstående yttrande. Ärendet Avesta kommun har, i likhet med andra svenska kommuner, ett långsiktigt ansvar för att skapa goda förutsättningar för ett levande föreningsliv. Föreningslivet utgör en central del av det civila samhället och bidrar till social sammanhållning, folkhälsa, inkludering samt meningsfull fritid för barn, unga och vuxna. Kommunens engagemang i föreningslivet vilar på principer om likvärdighet, långsiktighet och samhällsnytta, där stöd och samverkan ska bidra till att verksamheter kan bedrivas på ett tryggt, säkert och hållbart sätt. Särskilt betydelsefullt är stödet till verksamheter som når barn och unga, främjar fysisk aktivitet samt erbjuder sammanhang som stärker ansvarstagande, gemenskap och personlig utveckling. Föreningsidrotten har i detta avseende en etablerad roll som en förebyggande och hälsofrämjande kraft i samhället. Ridsporten intar här en särställning. Som en av landets största ungdomsidrotter, och med en tydlig överrepresentation av flickor och unga kvinnor, bidrar ridsporten till att bredda kommunens idrottsutbud och skapa jämlika möjligheter till fysisk aktivitet. Verksamheten präglas dessutom av ett helhetsansvar som omfattar djurvälfärd, säkerhet, ledarskap och anläggningsskötsel, vilket ställer särskilda krav på funktionella och långsiktigt hållbara anläggningar. Till skillnad från många andra idrotter är ridsporten i hög grad beroende av tillgång till ändamålsenliga fastigheter och mark, vilket innebär att förutsättningarna för verksamheten ofta påverkas av ägarförhållanden, investeringsbehov och långsiktig förvaltning. Kommunens roll kan därmed, i vissa situationer, handla om att pröva om ett mer aktivt engagemang i anläggningsfrågor är motiverat för att säkerställa stabilitet, tillgänglighet och fortsatt föreningsverksamhet. Mot denna bakgrund syftar föreliggande utredning till att belysa förutsättningarna för ett eventuellt kommunalt förvärv av aktuell ridfastighet, utifrån ett helhetsperspektiv som omfattar ekonomiska, verksamhetsmässiga och samhälleliga aspekter. Ett kommunalt förvärv av ridanläggningen är strategiskt möjligt och juridiskt tillåtet, men innebär ett långsiktigt ekonomiskt ansvar. Två alternativa svar på medborgasförslaget har identifierats:  Avslå medborgarförslaget utifrån de stora ekonomiska åtagandena, föreningens betalningsförmåga samt fastighetens skick.  Bifalla medborgarförslaget och Kommunstyrelsen ges i uppdrag att initiera och genomföra planering samt eventuellt förvärv av fastigheten, förutsatt att kommunen och fastighetsägaren kan enas om köpeskilling och övriga delar rörande förvärv. Planeringen ska särskilt beakta: • Vilken del av organisationen som ska förvärva • Övriga ridklubbar ges ett förstärkt driftsbidrag i form av ett engångsbelopp. • Tydliga arrende- och hyresavtal samt en gränsdragningslista behöver tas fram. Föreningen blir arrendator vid förvärv. • Fastigheten behöver styckas av för att möjliggöra ett förvärv. Lantmäteriet gör detta och det kan ta cirka 6 månader. Det är nuvarande markägare som äger den frågan. Förslag till kommunstyrelsens arbetsutskott  Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att avslå medborgarförslaget. Datum Brevnr/Diarienr 2026-04-21 KS 2026- Kompletterande utredning gällande medborgarförslaget om att köpa ridanläggningen i Åsebo. Bakgrund Kommunstyrelsens beslutade den 13 april att återremittera ärendet för vidare utredning gällande samhällsnytta samt att ärendet ska behandlas på kommunstyrelsens sammanträde i maj 2026. Ärende Frågeställningen gäller vilken samhällsnytta som Åsebo RS kan skapa genom att inom ramen för ridskoleverksamheten ta emot personer som kan få svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Åsebo RS tar redan idag emot flera personer som står utanför arbetsmarknaden och även personer som inte går i grundskolan, elever som har problem med skolnärvaro, sk. hemmasittare. Man har även kommit långt i sitt arbete att skapa goda förutsättningar för att hjälpa andra vuxna och unga att få en tillvaro som präglas av omvårdnad av hästar och ett ansvarstagande som är viktigt vid hantering av djur/hästar. Nedan följer ett antal områden som Åsebo RS har utvecklat och fortsätter att utveckla, - Ledarskap och demokrati för ungdomar Ridsporten har ett välfungerande system för att utveckla sina egna ledare från tidig ålder. Ansvar tränas tidigt, det är ingen slump att företag aktivt söker och rekryterar ”hästmänniskor” - Skolan Under 2025 har elever på mellanstadieskolorna, i samarbete med SISU och skolan, erbjudits ridning på skoltid. - Integration Åsebo RS har tillsammans med Folkärna RS genomfört ett 3 årigt integrationsprojekt. Syftet var att integrera utlandsfödda barn och unga tillsammans med deras föräldrar med hjälp av en etablerad verksamhet. 50 deltagare vilka under 3 år var i stallet med stallsysslor, hästskötsel och ridning. Några fortsatte rida när projektet var slut. Tyvärr har målgruppen ofta inte ekonomiska förutsättningar att fortsätta rida även om det finns ett intresse. - Arbetsträning Unga och äldre som står långt från arbetsmarknaden erbjuds arbetsträning. De har under många år haft lönebidragsanställda som fått tillsvidareanställning efter arbetsträning på ridskolan eller hos annan arbetsgivare Dessa personer, ofta med psykosociala problem, fungerar väl i deras organisation. Ett ex. är en kvinna med sjukbidrag som efter arbetsträning nu arbetar 25% på ridskolan istället för att uppbringa försörjningsstöd. - Daglig verksamhet Varje vecka kommer mellan 5-10 personer och jobbar i stallet. Ett mycket uppskattat arbete och där en deltagare har varit där varje vecka i över 20 år. Till en början var personen där med sin assistent men numera kommer han med färdtjänst och sköter självständigt sina uppgifter. Ridskolan skulle vilja ta emot fler på anläggningen, men i dagsläget finns inga resurser att ta emot fler personer som är i behov av särskilda scheman och omhändertaganden. - Elever med problematisk skolfrånvaro, ”hemmasittare” I samarbetet med socialtjänsten har ett par unga flickor varit på ridskolan när de inte orkat/kunnat vara i skolan. Dessa är en målgrupp ridskolan vill och kan utveckla verksamhet för. Ridskolans instruktörer har investerat i en utbildning för att erbjuda en evidensbaserad metod för denna målgrupp – Lära med hästar. Åsebos avsikt är att presentera metoden för skola och socialförvaltning, för att om möjligt starta upp för målgruppen ”hemmasittare” under hösten -26 - Sommarjobbare från Kommunen Varje sommar tar ridskolan emot flest antal ungdomar från kommunen för sommarjobb. De utför arbeten i hagar, målar, i vissa fall om de har åldern inne, även gräsklippning, etc. - Utveckling framåt Samtliga verksamheter/samarbeten som finns idag kan utvecklas mer. P.g.a. osäkerheten kan ridskolan inte initierat ytterligare projekt/samarbeten annat än kortsiktiga verksamheter. Projektpengar av olika slag kräver ett arrende/hyreskontrakt på minst tio år, ofta längre. Genom att långtidsarrendera anläggningen kan vi komplettera dagens verksamhet med flera verksamhetsområden. Till exempel skulle det ge möjligheter till att starta ridgymnasium, avel av ridskolehästar, unghästutbildning, rådgivning vid hästköp, mm Kompletteringar av ekonomisk karaktär o Det är svårt att sätta exakta pengar på vad samhället ”tjänar” på att minska försörjningsstöd och öka egenförsörjning.  Enligt Sveriges Fontänhus riksförbund beräknas deras deltagare minska utanförskapskostnaden med 160 000 kronor per medlem och år: Presentation Finsam  Svenskt näringsliv beräknar att en person som går från bidrag till självförsörjning stärker de offentliga finanserna med 340 000 kronor: Utanförskapet är Sveriges största utmaning  Myndigheten för ungas levnadsvillkor och stärka civilsamhällets långsiktiga förutsättningar, MUCF, beräknar ungefär en halv miljon per år, men då ingår stora samhällskostnader som inte alla arbetslösa genererar: https://socialchefsdagarna.se/dokumentation/seminarier-2024/sem15/ o Idag hyr fastighetsägaren ut boxplatser till privatryttare som har sina hästar på anläggningen. Hyresintäkterna går idag till fastighetsägaren och inte till Åsebo RS. Detta innebär att vid ett ev. framtida förvärv av ridanläggningen och fortsatt uthyrning av boxplatser, tillfaller intäkterna nästa fastighetsägare. Intäkterna uppgår idag till ca 40 tkr/månad (källa, Åsebo RS) o Ridhuset ägs av Åsebo RS och står idag på ofrigrund. Åsebo RS har för avsikt att skänka ridhuset till kommunen om kommunen fattar beslut att förvärva ridanläggningen. o Ridskolan är i behov av sommarhagar och i dagsläget finns ingen bra lösning på detta då nuvarande sommarhagar inte är planerade att ingå i en framtida försäljning. Samtal pågår med annan markägare för att hitta fler lösningar. - Övriga funderingar från Åsebo RS o Om medborgarförslaget avslås och ett förvärva av ridanläggningen inte genomförs, hur ser bereddplanen ut för Åsebo RS. Ridskolan befarar att deras existens hotas. Enligt uppdrag, Björn Hansson Tf kommundirektör Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(3) Sammanträdesdatum 2026-05-11

§ 86 Remiss om tillstyrkan för vindkraftspark Stormossen för Avesta, Sandviken och Hofors kommuner Dnr 2026-000213379 Sammanfattning WPD Stormossen AB har ansökt hos Länsstyrelsen i Dalarnas län (Miljöprövningsdelegationen MPD) om tillstånd enligt 9 och 11 kap miljöbalken till uppförande och drift av upp till 28 vindkraftverk, med en totalhöjd på maximalt 290 m, i ett område nordost om Horndal, i både Avesta, Hofors och Sandvi ken kommuner. Tre av vindkraftverken planeras hamna i Avesta kommun. Eftersom Hofors kommun redan har avstyrkt projektet har företaget även angett ett andrahandsyrkande som omfattar 16 vind kraftverk i Avesta och Sandvikens kommuner. Elproduktionen från hela vindkraftparken Stormossen, med alla 28 verk, skulle enligt företaget själva ge cirka 735 GWh per år, vilket motsvarar hushållsel för ca 147 000 villor. Enligt 16 kap 4 § i miljöbalken får tillstånd till en anläggning för vindkraft endast ges om den kommun där anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt det. Avesta kommun har därför, av Länsstyrelsen i Dalarnas län/Miljöprövningsdelegationen, fått ärendet på remiss där kommunens ställningstagande efterfrågas. Länsstyrelsen önskar alltså få veta om Avesta kommun tillstyrker eller avstyrker projektet och angav i sin remiss sista svarsdatum till 30 april 2026. Kommunen har begärt förlängd svarstid för att ärendet ska kunna hanteras av kommunfullmäktige och har fått anstånd till den 1 juni 2026. Förslag till beslut Kommunstyrelsens samhällsplaneringsutskott föreslår kommunfullmäktige besluta att - Kommunfullmäktige i Avesta avstyrker, enligt 16 kap 4 § miljöbalken, WPD Stormossen AB:s ansökan om tillstånd för vindkraftsprojektet Stormossen i Avesta, Hofors och Sandvikens kommuner. Beredning/behandling - Remiss angående ansökan om tillstånd till vindkraftspark Stormossen inkom 26 mars 2026 - Tjänsteskrivelse - vindkraftspark Stormossen Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-05-11 - Kommunstyrelsens arbetsutskott 28 april §32 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens föreslår kommunfullmäktige besluta att - Kommunfullmäktige i Avesta avstyrker, enligt 16 kap 4 § miljöbalken, WPD Stormossen AB:s ansökan om tillstånd för vindkraftsprojektet Stormossen i Avesta, Hofors och Sandvikens kommuner. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Våra äldres rätt att vistas utomhus De som bor på omsorgsboenden i Avesta kommun ska aktivt erbjudas daglig utevistelse när hälsotillståndet medger. Daglig utomhusvistelse är en grundläggande rättighet inom äldreomsorgen. De äldre blir både friskare och gladare och får en bättre livssituation. Utomhusvistelse motverkar även psykisk ohälsa och depressioner som blir allt vanligare bland äldre. Det borde finnas baskrav i äldreomsorgen samt inom de som använder sig av hemtjänstinsatser. Som att alla äldre ska få god mat och att de som vill ska få komma ut på promenad varje dag. Medellivslängden i Sverige ökar och vi går emot demografiska förändringar som innebär en kraftigt ökad andel äldre i befolkningen. Den sista tiden i livet lever vi ofta med flera sjukdomar. Det blir därför allt viktigare att vidta förebyggande och hälsofrämjande åtgärder för äldre. Med anledning av ovan yrkar vi därför på följande: - att Avesta kommun formulerar en garanti för utevistelse för samtliga brukare inom omsorgsboenden. - att all personal på kommunens vård- och omsorgsboenden får nödvändig kunskap om och förståelse för vad det betyder för de äldres hälsa och välbefinnande att få vara ute. Katarina Andersson (M) Funktionshinderrådet i Avestas yttrande på Katarina Anderssons (M) motion gällande våra äldres rätt att vistas utomhus Funktionshinderrådet i Avesta ställer sig bakom förslaget. Avesta 2025-09-25 Funktionshinderrådet i Avesta FRIA KOMMUNKANSLIET Datum Brevnr/Diarienr 2026-04-16 2025-000179 Handläggare: Björn Hansson Tjänsteskrivelse Remiss - Katarina Andersons (M) motion gällande äldres rätt att vistas utomhus Sammanfattning Katarina Andersson (M) har inkommit med en motion om äldres rätt till utevistelse inom kommunens omsorgsboenden. Motionen har beretts av omsorgsstyrelsen, som i sitt yttrande redovisat befintliga rutiner och riktlinjer och föreslagit att motionen ska anses besvarad. Yttranden har även inkommit från Funktionshinderrådet och Pensionärsrådet, där råden ställer sig bakom motionen. Kommunkansliet bedömer att motionen kan anses besvarad genom gällande riktlinjer och pågående arbete inom omsorgsverksamheten. Ärendet Motionen inkom den 24 april 2025 och avser äldres rätt att vistas utomhus. I motionen lyfts vikten av daglig utevistelse som en grundläggande del av äldreomsorgen och som en hälsofrämjande och förebyggande insats. Motionen innehåller följande yrkanden:  att Avesta kommun formulerar en garanti för utevistelse för samtliga brukare inom omsorgsboenden,  att personal inom vård- och omsorgsboenden ges nödvändig kunskap och förståelse för utevistelsens betydelse för de äldres hälsa och välbefinnande. Ärendet har remitterats till omsorgsstyrelsen som i sitt yttrande redogjort för befintliga arbetssätt avseende aktiviteter, utevistelse och kontaktmannaskap. Bedömning Kommunkansliet konstaterar att omsorgsstyrelsens yttrande beskriver rutiner och riktlinjer som i huvudsak ligger i linje med motionens intentioner. Utevistelse och aktiviteter betraktas som viktiga delar av omsorgen och ingår i det befintliga uppdraget. Samtidigt bedöms det finnas behov av att rutiner och riktlinjer följs upp i högre grad för att säkerställa att de efterlevs likvärdigt inom verksamheten och får avsedd effekt för brukarna. Mot denna bakgrund bedöms motionen kunna anses besvarad. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunfullmäktige att motionen ska anses besvarad Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-05-11

§ 87 Anna Eklunds medborgarförslag om att Avesta kommun utreder möjligheten att köpa marken och anläggningen där Åsebo Ridsällskap är verksam Dnr 2025-000158912 Sammanfattning Anna Eklund har inkommit med ett medborgarförslag om att Avesta kommun utreder möjligheten att köpa marken och anläggningen där Åsebo Ridsällskap är verksam. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att skicka ärendet till kommunstyrelsen utan förslag till beslut. Beredning/behandling - Anna Eklunds medborgarförslag om att Avesta kommun utreder - möjligheten att köpa marken och anläggningen där Åsebo Ridsällskap är - verksam. Inkom 25 april 2025. - Kommunfullmäktige 26 maj 2025 § 66 - Kommunstyrelsens arbetsutskott 23 september 2025 §116 - Utredning – förvärv av Åsebo - Tjänsteskrivelse – Utredning förvärv av Åsebo - Kommunstyrelsens arbetsutskott 30 mars 2026 §49 - Komplettering - Utredning, förvärv av Åsebo 28 april 2026 - Kommunstyrelsens arbetsutskott 28 april §64 - Sverigedemokraterna (SD) inkommer 12 maj 2026 med skriftlig reservation Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(3) Sammanträdesdatum 2026-05-11 Yrkande Patrik Sundin (S) och Socialdemokraterna (S) yrkar bifall till medborgarförslaget och kommunstyrelsen ges i uppdrag att initiera och genomföra planering samt eventuellt förvärv av fastigheten, förutsatt att kommunen och fastighetsägaren kan enas om köpeskilling och övriga delar rörande förvärv. Planeringen ska särskilt beakta:  Vilken del av organisationen som ska förvärva.  Tydliga arrende- och hyresavtal samt en gränsdragningslista behöver tas fram. Föreningen blir arrendator vid förvärv.  Fastigheten behöver styckas av för att möjliggöra ett förvärv. Lantmäteriet gör detta och det kan ta cirka 6 månader. Det är nuvarande markägare som äger den frågan. Centerpartiet (C) yrkar bifall till förslaget. Moderaterna (M) yrkar bifall till förslaget. Kristdemokraterna (KD) yrkar bifall till förslaget. Sverigedemokraterna yrkar avslag till förslaget. Propositionsordning Ordförande finner två förslag till beslut och ställer dom mot varandra. Ordförande finner att kommunstyrelsens beslutar i enlighet med Patriks Sundin (S) och Socialdemokraternas (S) förslag till beslut. Reservation Sverigedemokraterna (SD) reserverar sig mot beslutet och lämnar in skriftlig reservation. ”Vi ledamöter för Sverigedemokraterna reserverar oss mot kommunstyrelsens beslut att bifalla medborgarförslaget. Vi har principiellt inget emot att stödja kommunens ridsällskap/ridskolor, men anser att timingen är olycklig då kommunen de senaste åren haft ett relativt svagt ekonomiskt resultat, detta samtidigt som ett stort antal kostsamma investeringar av mer tvingande natur nu måste prioriteras. Kostnaden, både för inköp av anläggningen och vidare underhåll och drift, är också ytterst osäkra i nuläget. Bland annat får man en känsla av att nuvarande ägare försöker stressa fram en försäljning till ett uppenbart överpris. Dessutom kommer detta bifall, vilket redan kan noteras, att ha en ”smittoeffekt” såtillvida att andra föreningar med omfattande lokalbehov eller dylikt kommer att kräva likabehandling för sina behov. Rimligt hade varit, med avseende på att det redan finns fyra ridsällskap i kommunen, att i första hand utreda möjligheten till ett större samarbete eller till och med sammanslagning av verksamheter. Med tanke på minskande barnkullar och, tyvärr, vår trend med minskande befolkning överlag vore det senare egentligen ett ganska självklart första alternativ.” Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3(3) Sammanträdesdatum 2026-05-11 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla medborgarförslaget och kommunstyrelsen ges i uppdrag att initiera och genomföra planering samt eventuellt förvärv av fastigheten, förutsatt att kommunen och fastighetsägaren kan enas om köpeskilling och övriga delar rörande förvärv. Planeringen ska särskilt beakta:  Vilken del av organisationen som ska förvärva.  Tydliga arrende- och hyresavtal samt en gränsdragningslista behöver tas fram. Föreningen blir arrendator vid förvärv.  Fastigheten behöver styckas av för att möjliggöra ett förvärv. Lantmäteriet gör detta och det kan ta cirka 6 månader. Det är nuvarande markägare som äger den frågan. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Avesta Vatten och Avfall AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-03-02

§ 88 Åsa Lindgren Nordins medborgarförslag om att kommunen köper ridskolan på Isaksbo gård och arrenderar ut driften till Åsebo och Folkärna ridsällskap Dnr 2025-000121912 Sammanfattning Åsa Lindgren Nordins har inkommit med medborgarförslag om att kommunen ska köpa ridskolan på Isaksbo gård och arrenderar ut driften till Åsebo och Folkärna ridsällskap. Kommunfullmäktige beslutade att skicka ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att skicka ärendet till kommunstyrelsen utan förslag till beslut. Beredning/behandling - Åsa Lindgren Nordins medborgarförslag, inkom 7 april 2025. - Kommunfullmäktige 29 april 2025, § 47 - Kommunstyrelsens arbetsutskott 19 maj 2025 - Utredning – förvärv av Åsebo - Tjänsteskrivelse – Utredning förvärv av Åsebo - Kommunstyrelsens arbetsutskott 30 mars 2026 §50 - Kommunstyrelsen 13 april 2026 §50 - Kommunstyrelsens arbetsutskott 28 april §65 - Sverigedemokraterna (SD) inkommer 12 maj 2026 med skriftlig reservation Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(3) Sammanträdesdatum 2026-05-11 Yrkande Patrik Sundin (S) och Socialdemokraterna (S) yrkar bifall till medborgarförslaget och kommunstyrelsen ges i uppdrag att initiera och genomföra planering samt eventuellt förvärv av fastigheten, förutsatt att kommunen och fastighetsägaren kan enas om köpeskilling och övriga delar rörande förvärv. Planeringen ska särskilt beakta:  Vilken del av organisationen som ska förvärva.  Tydliga arrende- och hyresavtal samt en gränsdragningslista behöver tas fram. Föreningen blir arrendator vid förvärv.  Fastigheten behöver styckas av för att möjliggöra ett förvärv. Lantmäteriet gör detta och det kan ta cirka 6 månader. Det är nuvarande markägare som äger den frågan. Centerpartiet (C) yrkar bifall till förslaget. Moderaterna (M) yrkar bifall till förslaget. Kristdemokraterna (KD) yrkar bifall till förslaget. Sverigedemokraterna yrkar avslag till förslaget. Propositionsordning Ordförande finner två förslag till beslut och ställer dom mot varandra. Ordförande finner att kommunstyrelsens beslutar i enlighet med Patriks Sundin (S) och Socialdemokraternas (S) förslag till beslut. Reservation Sverigedemokraterna (SD) reserverar sig mot beslutet och lämnar in skriftlig reservation. ”Vi ledamöter för Sverigedemokraterna reserverar oss mot kommunstyrelsens beslut att bifalla medborgarförslaget. Vi har principiellt inget emot att stödja kommunens ridsällskap/ridskolor, men anser att timingen är olycklig då kommunen de senaste åren haft ett relativt svagt ekonomiskt resultat, detta samtidigt som ett stort antal kostsamma investeringar av mer tvingande natur nu måste prioriteras. Kostnaden, både för inköp av anläggningen och vidare underhåll och drift, är också ytterst osäkra i nuläget. Bland annat får man en känsla av att nuvarande ägare försöker stressa fram en försäljning till ett uppenbart överpris. Dessutom kommer detta bifall, vilket redan kan noteras, att ha en ”smittoeffekt” såtillvida att andra föreningar med omfattande lokalbehov eller dylikt kommer att kräva likabehandling för sina behov. Rimligt hade varit, med avseende på att det redan finns fyra ridsällskap i kommunen, att i första hand utreda möjligheten till ett större samarbete eller till och med sammanslagning av verksamheter. Med tanke på minskande barnkullar och, tyvärr, vår trend med minskande befolkning överlag vore det senare egentligen ett ganska självklart första alternativ.” Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3(3) Sammanträdesdatum 2026-05-11 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla medborgarförslaget och kommunstyrelsen ges i uppdrag att initiera och genomföra planering samt eventuellt förvärv av fastigheten, förutsatt att kommunen och fastighetsägaren kan enas om köpeskilling och övriga delar rörande förvärv. Planeringen ska särskilt beakta:  Vilken del av organisationen som ska förvärva.  Tydliga arrende- och hyresavtal samt en gränsdragningslista behöver tas fram. Föreningen blir arrendator vid förvärv.  Fastigheten behöver styckas av för att möjliggöra ett förvärv. Lantmäteriet gör detta och det kan ta cirka 6 månader. Det är nuvarande markägare som äger den frågan. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande KOMMUNKANLSIET Datum Brevnr/Diarienr 2026-03-23 Handläggare: Tobias Åsell/Björn Hansson Medborgarförslag om att kommunen köper ridskolan på Isaksbo gård och arrenderar ut driften till Åsebo och Folkärna ridsällskap Sammanfattning Medlemmar i Åsebo ridsällskap har inkommit med ett medborgarförslag där de föreslår att kommunen köper ridanläggningen av nuvarande ägare och arrenderar ut driften av denna till Åsebo Ridsällskap och Folkärna Ridsällskap. Nuvarande arrende mellan klubben och markägaren löper ut 2029 och markägaren har aviserat att de inte kommer att förlänga arrendet. De planerar att avyttra fastigheten. Förslagsställarna menar att kommunen bör köpa ridanläggningen av följande sammanfattade skäl: Betydelsefull verksamhet: Klubben är en av Dalarnas största ridskolor. Kubben har över 550 medlemmar, varav 280 som är aktiva varje vecka. Ekonomiska och sociala fördelar: Om kommunen äger anläggningen så minskar de osäkerheter som det innebär att arrendera av en privat markägare. Det innebär också en långsiktig lösning som möjliggör för klubbarna att expandera och att utveckla sina aktiviteter. Samhällsnytta och integration: Ridsporten är en kvinnodominerad sport och den är av stor vikt för utövare i alla åldrar. Ridsporten bidrar till att kommunen blir attraktiv för boende och arbetskraft. Den erbjuder också möjligheter till arbetstillfällen inom hästnäringen, grön rehabilitering, samverkan med daglig verksamhet och samarbeten med skolor och universitet vilket kan leda till fler utbildnings- och utvecklingsprojekt. Möjligheter för framtida utveckling: Om kommunen investerar i verksamheten så möjliggörs även expansion av verksamhetsområden som ridgymnasier, avel av hästar och så vidare. Anläggningens läge är också gynnsamt som en säker och naturnära miljö för ridsporten. Förslagsställarna uttrycker också styrkor med Åsebo Ridsällskaps organisation som ytterligare skäl för kommunen att ta över ägande. Förslagsställarna avslutar medborgarförslaget med att lyfta fram fördelarna för kommunen med att förvärva och säkerställa driften av ridanläggningen utifrån att det är en strategisk investering i kommunens framtid och hälsa. Kommunfullmäktige har givit i uppdrag till kommunstyrelsen att utreda och besvara medborgarförslaget och önskar lämna nedanstående yttrande. Ärendet Avesta kommun har, i likhet med andra svenska kommuner, ett långsiktigt ansvar för att skapa goda förutsättningar för ett levande föreningsliv. Föreningslivet utgör en central del av det civila samhället och bidrar till social sammanhållning, folkhälsa, inkludering samt meningsfull fritid för barn, unga och vuxna. Kommunens engagemang i föreningslivet vilar på principer om likvärdighet, långsiktighet och samhällsnytta, där stöd och samverkan ska bidra till att verksamheter kan bedrivas på ett tryggt, säkert och hållbart sätt. Särskilt betydelsefullt är stödet till verksamheter som når barn och unga, främjar fysisk aktivitet samt erbjuder sammanhang som stärker ansvarstagande, gemenskap och personlig utveckling. Föreningsidrotten har i detta avseende en etablerad roll som en förebyggande och hälsofrämjande kraft i samhället. Ridsporten intar här en särställning. Som en av landets största ungdomsidrotter, och med en tydlig överrepresentation av flickor och unga kvinnor, bidrar ridsporten till att bredda kommunens idrottsutbud och skapa jämlika möjligheter till fysisk aktivitet. Verksamheten präglas dessutom av ett helhetsansvar som omfattar djurvälfärd, säkerhet, ledarskap och anläggningsskötsel, vilket ställer särskilda krav på funktionella och långsiktigt hållbara anläggningar. Till skillnad från många andra idrotter är ridsporten i hög grad beroende av tillgång till ändamålsenliga fastigheter och mark, vilket innebär att förutsättningarna för verksamheten ofta påverkas av ägarförhållanden, investeringsbehov och långsiktig förvaltning. Kommunens roll kan därmed, i vissa situationer, handla om att pröva om ett mer aktivt engagemang i anläggningsfrågor är motiverat för att säkerställa stabilitet, tillgänglighet och fortsatt föreningsverksamhet. Mot denna bakgrund syftar föreliggande utredning till att belysa förutsättningarna för ett eventuellt kommunalt förvärv av aktuell ridfastighet, utifrån ett helhetsperspektiv som omfattar ekonomiska, verksamhetsmässiga och samhälleliga aspekter. Ett kommunalt förvärv av ridanläggningen är strategiskt möjligt och juridiskt tillåtet, men innebär ett långsiktigt ekonomiskt ansvar. Två alternativa svar på medborgasförslaget har identifierats:  Avslå medborgarförslaget utifrån de stora ekonomiska åtagandena, föreningens betalningsförmåga samt fastighetens skick.  Bifalla medborgarförslaget och Kommunstyrelsen ges i uppdrag att initiera och genomföra planering samt eventuellt förvärv av fastigheten, förutsatt att kommunen och fastighetsägaren kan enas om köpeskilling och övriga delar rörande förvärv. Planeringen ska särskilt beakta: • Vilken del av organisationen som ska förvärva • Övriga ridklubbar ges ett förstärkt driftsbidrag i form av ett engångsbelopp. • Tydliga arrende- och hyresavtal samt en gränsdragningslista behöver tas fram. Föreningen blir arrendator vid förvärv. • Fastigheten behöver styckas av för att möjliggöra ett förvärv. Lantmäteriet gör detta och det kan ta cirka 6 månader. Det är nuvarande markägare som äger den frågan. Förslag till kommunstyrelsens arbetsutskott  Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att avslå medborgarförslaget. 2026-03-27 Rapport – Svar på medborgarförslag om förvärv av fastighet med ridanläggning (Isaksbo gård/Åsebo Ridsällskap) Kommunkansliet Innehåll Rapport – Svar på medborgarförslag om förvärv av fastighet med ridanläggning (Isaksbo gård/Åsebo Ridsällskap) .............................................................................................................................................. 1 Sammanfattning .................................................................................................................................. 3 Inledning .............................................................................................................................................. 3 Bakgrund ............................................................................................................................................. 4 Nuläge Åsebo Ridsällskap .................................................................................................................... 4 Vad tycker övriga ridklubbar i kommunen? ........................................................................................ 5 Rättsliga förutsättningar – djurhållning och markanvändning ........................................................... 5 Jämförelser och lärdomar från andra kommuner ............................................................................... 5 Nacka kommun ................................................................................................................................ 5 Orsa kommun .................................................................................................................................. 5 Lärdomar från andra kommuner ..................................................................................................... 6 Risker och möjligheter med ett förvärv .............................................................................................. 6 Risker och utmaningar ..................................................................................................................... 6 Möjligheter vid ett kommunalt förvärv ........................................................................................... 7 Ekonomiska förutsättningar vid ett förvärv ........................................................................................ 7 Förvärvskostnad .............................................................................................................................. 8 Vägval .................................................................................................................................................. 8 Bilaga 1 – Fastigheten .......................................................................................................................... 9 Sammanfattning Avesta kommun har utrett förutsättningarna för ett eventuellt kommunalt förvärv av ridanläggningen på Isaksbo gård, där Åsebo Ridsällskap (nedan Åsebo RS) bedriver verksamhet. Bakgrunden är att föreningens nuvarande arrende löper ut 2029 och att markägaren inte avser förlänga avtalet, men är positiv till en eventuell försäljning av berörda delar av fastigheten. Föreningen har själva inte ekonomiska medel för ett förvärv. Ett medborgarförslag har inkommit med önskemål om att kommunen ska trygga ridskoleverksamheten genom ett förvärv. Ridsporten utgör en betydelsefull del av kommunens föreningsliv och har särskilt stor betydelse för barn och unga, inte minst ur ett jämlikhets- och folkhälsoperspektiv. Utredningen visar att ett kommunalt förvärv kan skapa långsiktiga och stabila förutsättningar för ridsportens utveckling i Avesta, men att ett övertagande också innebär betydande ekonomiska åtaganden. Fastigheten har ett omfattande renoverings- och underhållsbehov, och de totala utgifterna för nödvändiga åtgärder uppskattas till cirka 9 - 13 miljoner kronor. Utöver det tillkommer förvärvskostnad för fastigheten samt ökade driftkostnader. Det finns osäkerheter kopplade till föreningens framtida ekonomi samt att fastighetsägaren värderar fastigheten högre än kommunens externa värdering. Utifrån dessa förutsättningar presenteras två möjliga vägval: att avslå förslaget på grund av de ekonomiska och verksamhetsmässiga riskerna, eller att bifalla förslaget och gå vidare med planering för ett förvärv, under förutsättning att parterna enas om köpeskilling samt beslut om ansvarsfördelning, avtal och fastighetsavstyckning. Inledning Avesta kommun har, i likhet med andra svenska kommuner, ett långsiktigt ansvar för att skapa goda förutsättningar för ett levande föreningsliv. Föreningslivet utgör en central del av det civila samhället och bidrar till social sammanhållning, folkhälsa, inkludering samt meningsfull fritid för barn, unga och vuxna. Kommunens engagemang i föreningslivet vilar på principer om likvärdighet, långsiktighet och samhällsnytta, där stöd och samverkan ska bidra till att verksamheter kan bedrivas på ett tryggt, säkert och hållbart sätt. Särskilt betydelsefullt är stödet till verksamheter som når barn och unga, främjar fysisk aktivitet samt erbjuder sammanhang som stärker ansvarstagande, gemenskap och personlig utveckling. Föreningsidrotten har i detta avseende en etablerad roll som en förebyggande och hälsofrämjande kraft i samhället. Ridsporten intar här en särställning. Som en av landets största ungdomsidrotter, och med en tydlig överrepresentation av flickor och unga kvinnor, bidrar ridsporten till att bredda kommunens idrottsutbud och skapa jämlika möjligheter till fysisk aktivitet. Verksamheten präglas dessutom av ett helhetsansvar som omfattar djurvälfärd, säkerhet, ledarskap och anläggningsskötsel, vilket ställer särskilda krav på funktionella och långsiktigt hållbara anläggningar. Till skillnad från många andra idrotter är ridsporten i hög grad beroende av tillgång till ändamålsenliga fastigheter och mark, vilket innebär att förutsättningarna för verksamheten ofta påverkas av ägarförhållanden, investeringsbehov och långsiktig förvaltning. Kommunens roll kan därmed, i vissa situationer, handla om att pröva om ett mer aktivt engagemang i anläggningsfrågor är motiverat för att säkerställa stabilitet, tillgänglighet och fortsatt föreningsverksamhet. Mot denna bakgrund syftar föreliggande utredning till att belysa förutsättningarna för ett eventuellt kommunalt förvärv av aktuell ridfastighet, utifrån ett helhetsperspektiv som omfattar ekonomiska, verksamhetsmässiga och samhälleliga aspekter. Bakgrund Nuvarande arrende för Åsebo RS ridanläggning löper ut 2029 och markägaren har aviserat att de inte avser förlänga avtalet. Däremot ser markägaren gärna att kommunen köper delar av fastigheten där Isaksbo gård och berörd ridanläggning ligger. En dialog har förts med Åsebo RS samt övriga ridklubbar i kommunen. Initialt var frågan om kommunal borgen på cirka 10 miljoner kronor till Åsebo aktuell. Detta för att föreningen skulle kunna låna medel och själva förvärva fastigheten. Föreningen såg dock inte någon möjlighet att gå vidare med det alternativet. Såväl markägarna som Åsebo har lyft fram att frågan bör hanteras skyndsamt. Under våren 2025 inkom ett medborgarförslag om att Avesta kommun bör trygga ridskoleverksamheten på Isaksbo gård. Detta genom att förvärva fastigheten och arrendera ut den till Åsebo RS och Folkärna Ridsällskap. I medborgarförslaget lyfts dels vikten av ridsporten i Avesta fram, dels aspekten av att bygga nytt kostar betydligt mer. Vidare lyfter medborgarna bakom förslaget fram olika positiva effekter för kommunen som uppstår tack vare denna verksamhet. Kommunkansliet har utrett frågan genom dialog med föreningarna, granskning av regelverk samt dialog med andra kommuner. Utöver det har berörd fastighet värderats, driftskostnader har utretts och likaså reparations- och underhållsbehov. Risker och möjligheter med ett eventuellt förvärv har kartlagts och presenteras nedan i rapporten. Nuläge Åsebo Ridsällskap Åsebo RS är en stor ridklubb med 617 medlemmar per den 31 december 2025. Föreningen har funnits sedan 60-talet och 2024 blev föreningen tilldelad titel ”kvalitetsmärkt ridskola” av Svenska ridsportförbundet. Ridskolan i Åsebo RS är ensam om denna utmärkelse i Dalarna. Precis som för flertalet ridklubbar i landet har Åsebos ekonomi varit ansträngd sedan 2022. Detta beror till stor del på kraftiga prisökningar på foder och strö efter att kriget i Ukraina brutit ut. Föreningens egna kapital har minskat och soliditeten har gått från 76% 2020 till 37% 2024. Under perioden 2022 - 2024 har föreningen gjort knappt 700 000 kronor i underskott. Under 2025 bildade klubben ett aktiebolag Åsebo Ridhus AB, vilket innebär att bolaget nu är helt ägt av Åsebo Ridsällskap. Åsebo Ridhus AB tillhandahåller ridskoletjänster till Åsebo RS samt hyr ut boxplatser till privatpersoner. Under andra kvartalet 2025 överfördes tillgångar i form av hästar från ridskoleverksamheten till bolaget. Senare under året, under fjärde kvartalet, anställdes personal och ridhuset förvärvades av bolaget. Dessa förändringar har haft påverkan på föreningens resultat och balansräkning. Bolagsbildningen bedöms på sikt kunna ge positiva ekonomiska effekter för föreningen. Årets resultat för 2025 är +479 tusen kronor för Åsebo Ridsällskap och -217 tusen kronor för Åsebo Ridhus AB. Trots att de två enheterna inte utgör en formell koncern, ger den samlade verksamheten ett totalt positivt resultat. Underskottet i Åsebo Ridhus AB kan förklaras av att det var bolagets första verksamhetsår och att flera förändringar genomfördes under året, såsom överföring av tillgångar från ridskoleverksamheten, anställning av personal och förvärv av ridhuset. Dessa åtgärder medförde initiala kostnader som påverkat bolagets resultat, vilket är normalt i uppstarten av en ny verksamhetsenhet. Bolagsbildningen kan få betydelse vid ett eventuellt framtida fastighetsarrende med kommunen, exempelvis avseende vem som är avtalspart. Det är i sådana sammanhang viktigt att överväga föreningen som hyresgäst, eftersom detta stärker möjligheten att stödja den ideella verksamheten för barn och unga, bevara möjligheten till ideellt arbete och sponsring samt minska juridiska och ekonomiska risker kopplade till kommersiell verksamhet. Vad tycker övriga ridklubbar i kommunen? Kommunkansliet har haft möten med samtliga ridklubbar i kommunen för att få deras inspel i frågan. Klubbarna har också ombetts inkomma skriftligt med sina synpunkter. Avesta Ridklubb och Folkärna Ridsällskap uttrycker båda ett stöd för Åsebos verksamhet och ett eventuellt kommunalt förvärv av Isaksbo gård. Dock uttrycker båda föreningarna stor oro för att det kommer ske på bekostnad av övriga ridklubbars verksamhet. Antingen genom att resurser omfördelas från andra ridklubbar till Åsebo eller genom att föreningarna tvingas till samlokalisering. Föreningarna lyfter också det faktum att just ridsporten inte kan likställas med andra föreningar när det kommer till en bidragsmodell då föreningarna utöver exempelvis ridskoleverksamhet också har kostnader för djurhållning, något som inte kan jämföras med andra idrotter. Storbyns ryttare har också deltagit i gemensamma möten och uttryckt ungefär samma sak som Avesta Ridklubb och Folkärna Ridsällskap men Storbyn har valt att inte inkomma med något skriftligt svar i frågan. Rättsliga förutsättningar – djurhållning och markanvändning Enligt djurskyddslagstiftningen finns inga fasta krav på markyta per häst. Antalet djur ska anpassas efter markens beskaffenhet, dränering och slitstyrka. Hästar ska ges daglig möjlighet till utevistelse och fri rörelse. Stall, hagar och rasthagar ska vara säkra, dränerade och fria från skaderisker. Ett kommunalt ägande är fullt förenligt med gällande regelverk, förutsatt att drift och dimensionering sker enligt Jordbruksverkets föreskrifter och Länsstyrelsens tillsyn. Detta skulle behöva säkerställas av Åsebo RS på samma sätt som de levt med denna lagstiftning sedan tidigare. I ett eventuellt arrendeavtal avtalar parterna om att ansvaret för djurhållningen läggs på arrendatorn. Jämförelser och lärdomar från andra kommuner Nacka kommun Kommunen äger ridanläggningar som de i sin tur arrenderar (marken) och hyr (lokalerna) ut till aktörer som driver ridverksamhet. Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan fastighetsägare och verksamhetsutövare. Kommunen tar ett ekonomiskt ansvar för anläggningen men säkerställer likställighet genom strukturerade avtal. Respektive utövare betalar en marknadsmässig hyra och Kommunstyrelsen har kompenserats ekonomiskt för att täcka mellanskillnaden mellan intäkter (marknadsmässig hyra) och faktiska kostnader för respektive ridanläggning. Avesta kommun har fått ta del av såväl arrendeavtal som hyresavtal. Orsa kommun Orsa kommun äger idag en ridanläggning där tre föreningar samnyttjar anläggningen. En av dessa föreningar driver ridskola och får, utöver möjligheten att nyttja faciliteterna, också ett verksamhetsbidrag. Ingen av de tre föreningarna betalar någon hyra. Anläggningen är i behov av renovering samtidigt som kultur och fritid, som ansvarar för anläggningen i kommunen, behöver minska sina kostnader. Utifrån det har de, under 2025, arbetat fram tre olika alternativa vägar framåt: Arrendeavtal eller försäljning till Orsa ridklubb, annonsering eller försäljning samt oförändrat kommunalt ägande. Kultur- och fritidssektorn föreslog efter sin utredning att anläggningen skulle säljas och annonseras till marknadspris. Kommunstyrelsen beslutade i augusti 2025 att gå på verksamhetens förslag. Lärdomar från andra kommuner En lärdom utifrån dessa två kommuner är att kommunalt ägande kan fungera väl, men kräver professionell fastighetsförvaltning, tydliga avtal och långsiktig ekonomisk planering. Flertalet ridklubbar har under de senaste åren haft dialog med kommuner med anledning av en ekonomi som inte går ihop, däribland exempelvis Malung-Sälens Ridklubb, Växjöortens Fältrittklubb, Karlstads Ridklubb, Tjörns Ridklubb samt Tranås Ridklubb. Fler exempel finns. Yttrande från Fritidsenheten För Fritidsenheten är det viktigt med en likställighet mellan alla föreningar. Idag erhåller Åsebo RS högst föreningsbidrag av alla föreningar, i syfte att skapa en rättvis och hållbar verksamhet är det avgörande att alla föreningar bedöms och behandlas efter samma principer, kriterier och riktlinjer. Det är komplext om kommunen avser investera stora summor i en förening, om så sker är det av stor vikt att övriga föreningar kompenseras på något sätt. Härmed är det också viktigt att principer och riktlinjer är transparenta. Att underhåll och drift ska ligga inom Fritidsenhetens ansvar kommer starkt att påverka enhetens budget om inte extra medel tillförs. Svenska ridsportförbundet Svenska ridsportförbundet ser med fördel på kommunala äganden av ridanläggningar och att ridskolorna sköter verksamheten. Eventuell problematik med likställighetsprincipen bör i första hand redas ut inom kommunen. Det vill säga hur ser kommunens stöd ut till andra föreningar snarare än jämförelser med andra kommuner och just ridanläggningar. Ridsportförbundet poängterar också vikten av att försöka bibehålla de föreningar som finns idag då det är mycket svårare att bygga upp något från början. Vill Avesta ha ridklubbar i kommunen bör således stöd ges i ett tidigt skede. Risker och möjligheter med ett förvärv Risker och utmaningar  Ekonomiskt ansvar o Kommunalt ägande innebär ett omfattande ekonomiskt åtagande o Betydande investerings- och underhållskostnader  Renoverings- och investeringsbehov o Fastigheten är i behov av akuta renoveringsinsatser o Ytterligare investeringar förväntas på kort och medellång sikt o Risk för oförutsedda framtida kostnader  Likställighetsprincipen o Nyttan för övriga ridklubbar i kommunen är initialt oklar o Risk att likställighetsprincipen påverkas negativt o Stödet till Åsebo RS kan bli oproportionerligt stort i förhållande till andra föreningar  Alternativ användning av kommunala medel o Ett förvärv behöver vägas mot annan möjlig kommunnytta för motsvarande resurser  Verksamhetsrisker o Om föreningen upphör står kommunen kvar med hela ansvaret för anläggningen  Marknads- och efterfrågerisker o Ridsport är en kostsam fritidsaktivitet o Försämrad hushållsekonomi kan minska efterfrågan o Nationell trend med minskat elevunderlag i ridskolor o Minskande barnafödande kan påverka framtida medlemsantal negativt  Begränsningar vid kommunalt ägande o Möjligheten att söka externa medel kan försvåras när kommunen är fastighetsägare Möjligheter vid ett kommunalt förvärv  Säkerställande av ridsport i kommunen o Ridning är Sveriges näst största ungdomsidrott o Kommunalt ägande kan långsiktigt garantera tillgång till ridverksamhet  Långsiktig utveckling av anläggningen o Möjlighet att skapa en hållbar anläggning för flera generationer o Potential att utveckla anläggningen till ett kommunalt ridcenter  Sociala och samhälleliga värden o Främjar gemenskap och ledarskap bland barn och unga o Kan bidra till ökad folkhälsa o Skapar möjligheter till inkludering och rehabilitering för särskilda målgrupper o Stärker flickors deltagande inom idrott och fritidsaktiviteter  Samverkansmöjligheter o Möjlighet till nära samarbete mellan kommun och förening kring drift och utveckling o Föreningsengagemang kan bidra till:  Ideella arbetsinsatser  Sponsring från lokala företag  Ökad lokal förankring och känslan av en gemensam anläggning  Externa finansieringsmöjligheter o Föreningar kan i vissa fall söka externa bidrag för utveckling Ekonomiska förutsättningar vid ett förvärv Ett kommunalt förvärv innebär, som tidigare nämnts, ett relativt omfattande ekonomiskt åtagande. Investeringsbehoven i fastigheten är stora och omfattar åtgärder inom VA-anläggning, inklusive anslutning till kommunalt avlopp, samt rivning av befintlig slambrunn och eternitplattor. Vidare föreligger behov av omfattande byggnadsåtgärder såsom ny takplåt och avvattning, åtgärder av rötskador, förstärkningsarbeten samt tillhörande insatser som ställningar och lyft. Invändigt krävs bland annat byte av panel i boxar, VVS-arbeten och modernisering av belysning. Därtill finns behov av nya underlag i ridhusen. Flera av dessa åtgärder har av föreningen lyfts fram som prioriterade. Nedan finns en tabell där driftkostnader och investeringskostnader i 2 års-intervaller visas, kopplat till ovan nämnda åtgärder. Med driftkostnader avses kostnader som belastar kommunens resultat direkt det år de uppstår, medan investeringskostnader avser åtgärder där utgifterna aktiveras som tillgångar och fördelas över tid genom årliga kapitaltjänstkostnader i form av avskrivningar och ränta. Drift- Invest- Totalt Tidsintervall kostnad ering mnkr mnkr mnkr 1-2 år 3,4 5,2 8,6 3-4 år 0,9 0,5 1,4 Behöver göras men fungerar idag 2,7 0,2 2,9 Summa 7,0 5,9 12,9 Totala kostnader uppskattas till cirka 12,9 miljoner kronor. Utöver renoveringsbehovet så tillkommer en förvärvskostnad som beräknas uppgå till 3 - 5 miljoner kronor. Förvärvskostnaden är en investeringskostnad. Det tillkommer också en årlig driftkostnad för snöröjning, sandning, gräsklippning med mera som nuvarande fastighetsägare står för. Denna kostnad uppgår till cirka 100 000 - 150 000 kronor per år. Förutsatt att köpeskillingen blir 3 - 5 miljoner kronor står Avesta kommun således inför totala kostnader med cirka 16 - 18 miljoner kronor vid ett förvärv. Av dessa belastar cirka 6 - 8 miljoner kronor resultatet direkt och resterande cirka 10 miljoner kronor blir avskrivningskostnader samt räntekostnader med en årlig ekonomisk påverkan framåt. Dessa kostnader kan ställas mot nyproduktion av en ridanläggning som kan uppgå till cirka 50 - 60 miljoner kronor. Denna siffra baseras dels på Borlänges kommuns ridanläggning som kostade cirka 60 miljoner kronor, dels Hallstahammar ridklubbs anläggning som år 2017 kostade cirka 35 miljoner kronor men där föreningen hade möjlighet att bygga anläggningen till en klart lägre kostnad än om kommunen hade byggt den. Uppskattningsvis kommer den årliga kostnadsökningen vid ett kommunalt förvärv för Avesta kommunkoncern i genomsnitt över tid vara 700-750 tusen kronor (inkluderat snöröjning, sandning och gräsklippning samt löpande fastighetsunderhåll efter att ovan nämnda renoveringsåtgärder är vidtagna). Genomgång av klubbens ekonomiska förutsättningar visar att högre arrende än idag kan vara försvårande för klubben. Dagens arrende är 19,7 tusen kronor + moms och el, per månad, vilket är att betrakta som (mycket) lågt. Förvärvskostnad Förvärvskostnaden är uppskattad utifrån genomförda värderingar. Markägarnas egna värderingar är betydligt högre för fastigheten. Avesta kommun har värderat fastigheten utan bostadshus och jordbruksmark då dessa delar ej är aktuella för eventuellt förvärv. Svefas har utfört värderingen och den landar på 3 - 5 miljoner kronor. Markägarna hävdar dock att berörd fastighet är värd cirka 10 miljoner kronor. Utifrån detta finns det en risk att fastigheten till slut bedöms för dyr även om kommunen beslutar att gå vidare mot ett förvärv. Fastigheten behöver styckas av innan en eventuell försäljning av berörda delar kan ske. Vägval Ett kommunalt förvärv av ridanläggningen är strategiskt möjligt och juridiskt tillåtet, men innebär ett långsiktigt ekonomiskt ansvar. Två alternativa svar på medborgasförslaget har identifierats:  Avslå medborgarförslaget utifrån de stora ekonomiska åtagandena, föreningens betalningsförmåga samt fastighetens skick.  Bifalla medborgarförslaget och Kommunstyrelsen ges i uppdrag att initiera och genomföra planering samt eventuellt förvärv av fastigheten, förutsatt att kommunen och fastighetsägaren kan enas om köpeskilling och övriga delar rörande förvärv. Planeringen ska särskilt beakta: • Vilken del av organisationen som ska förvärva • Övriga ridklubbar ges ett förstärkt driftsbidrag i form av ett engångsbelopp. • Tydliga arrende- och hyresavtal samt en gränsdragningslista behöver tas fram. Föreningen blir arrendator vid förvärv. • Fastigheten behöver styckas av för att möjliggöra ett förvärv. Lantmäteriet gör detta och det kan ta cirka 6 månader. Det är nuvarande markägare som äger den frågan. Bilaga 1 – Fastigheten Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-03-30

§ 89 Katarina Anderssons (M) motion gällande våra äldres rätt att vistas utomhus Dnr 2025-000179913 Sammanfattning Katarina Anderssons (M) inkom 24 april 2025 med motion gällande våra äldres rätt att vistas utomhus. Kommunfullmäktige beslutade att skicka ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Omsorgsstyrelsen, pensionärsrådet och funktionshinderrådet har alla inkommit med yttranden. Tjänsteutlåtande Kommunkansliet konstaterar att omsorgsstyrelsens yttrande beskriver rutiner och riktlinjer som i huvudsak ligger i linje med motionens intentioner. Utevistelse och aktiviteter betraktas som viktiga delar av omsorgen och ingår i det befintliga uppdraget. Samtidigt bedöms det finnas behov av att rutiner och riktlinjer följs upp i högre grad för att säkerställa att de efterlevs likvärdigt inom verksamheten och får avsedd effekt för brukarna. Mot denna bakgrund bedöms motionen kunna anses besvarad. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunfullmäktige att motionen ska anses besvarad. Beredning/behandling - Katarina Anderssons (M) motion gällande äldres rätt att vistas utomhus - Kommunstyrelsens arbetsutskott 19 maj 2025, §70 - Funktionshinderrådet yttrande 29 september 2025 - Pensionärsrådet yttrande 29 oktober 2025 - Omsorgsförvaltningens skrivelse 23 januari 2026 - Omsorgsstyrelsens arbetsutskott 3 februari 2026 - Omsorgsstyrelsen 17 februari 2026 §21 - Kommunstyrelsens arbetsutskott 28 april 2026 §66 Yrkande Katarina Andersson (M) yrkar bifall till motionen Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-05-11 Mikael Westberg (S) yrkar att motionen ska anses besvarad. Roy Uppgård (KD) yrkar bifall till motionen Gunilla Berglund (C) yrkar att motionen ska anses besvarad Hans-Erik Bergvall (SD) yrkar bifall till motionen Propositionsordning Ordförande finner två förslag till beslut och ställer mot varandra. Ordförande finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med kommunstyrelsens arbetsutskott. Reservation Moderaterna (M), Sverigedemokraterna (SD) och Kristdemokraterna (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att motionen ska anses besvarad. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Fördelning vindkraftsmedel Moderaterna ser positivt på att vindkraftsmedlen används för att stärka föreningslivet och utvecklingen i Avesta kommun. Vi har lyft hästnäringen och ridsporten eftersom det är en viktig verksamhet för många barn och unga, men också en del av landsbygdsnäringen och det lokala företagandet i kommunen. Det finns tydliga behov av utveckling och investeringar för att verksamheterna ska kunna växa och vara långsiktigt hållbara. Samtidigt tycker vi inte att pengarna ska låsas till en enda verksamhet eller styras genom politiska favoriter. Vår linje är att flera föreningar och projekt ska kunna söka stöd genom tydliga kriterier där satsningar på ungdomsverksamhet, folkhälsa, trygghet och lokal utveckling prioriteras. Vi tycker också att de delar av kommunen som påverkas av vindkraftsetableringar ska få känna av nyttan. Därför vill vi se en modell där landsbygden och de bygder där vindkraften finns prioriteras när medlen fördelas. Vindkraftspengarna ska komma Avestaborna till nytta brett och långsiktigt, både i tätorten och på landsbygden. Moderaterna yrkar: att Avesta kommun tar fram ett öppet och tydligt ansökningsförfarande för vindkraftsmedel, där föreningsliv, ungdomsverksamhet och lokal utveckling i berörda landsbygdsområden prioriteras. /Moderata fullmäktigegruppen i Avesta Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-05-11

§ 90 Fördelning av vindkraftsmedel Dnr 2026-000216040 Sammanfattning Avesta kommun erhåller, i likhet med andra kommuner, medel från vindkraftsetableringar. Dessa vindkraftsmedel ska fördelas i enlighet med kommunens egna prioriteringar. Majoriteten presenterade vid sammanträdet sitt förslag till fördelning av vindkraftsmedlen Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att vindkraftsmedlen ska för delas 1 miljon kronor till idrott - och kulturföreningar 1 miljonkronor ska gå till vägföreningar 1 miljon kronor ska gå till bygdemedel 400 000 kronor gå till omsorgsstyrelsen för en förstärkt satsning på skolsociala team. Beredning/behandling - Kommunstyrelsens arbetsutskott 28 april 2026 §67 Yrkande Patrik Sundin (S) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Johan Thomasson (M) yrkar att Avesta kommun tar fram ett öppet och tydligt ansökningsförfarande för vindkraftsmedel, där föreningsliv, ungdomsverksamhet och lokal utveckling i berörda landsbygdsområden prioriteras. Mikael Westberg (S) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Gunilla Berglund (C) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Roy Uppgård (KD) samt Sverigedemokraterna (S) deltar inte i beslutet. Propositionsordning Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-05-11 Ordförande finner två förslag till beslut ställer dom mot varandra. Ordförande finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Reservation Moderaterna (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att vindkraftsmedlen ska för delas 1 miljon kronor till idrott - och kulturföreningar 1 miljonkronor ska gå till vägföreningar 1 miljon kronor ska gå till bygdemedel 400 000 kronor gå till omsorgsstyrelsen för en förstärkt satsning på skolsociala team. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Medborgarförslag Ärendenummer: #18828 | Inskickat av: Per Emil Lantz | 2026-05-07 11:29 1. Inlämnat av Inlämnat av Förnamn Efternamn Per Emil Lantz Adress Postnummer och ort E-postadress Mobiltelefon Notifieringar 2. Medgivande Jag godkänner att mitt namn får publiceras på internet tillsammans med mitt förslag. Ja När kommunfullmäktige behandlar mitt förslag vill jag närvara Ja, jag vill närvara Ärendenummer: #18828 | Inskickat av: Per Emil Lantz | Datum: 2026-05-07 11:29 Sida 1 av 2 3. Förslag Rubrik på medborgarförslaget Utescenen vid Avestaparken / Fritidsbanken Ditt förslag Beskriv ditt förslag så utförligt du kan. Ju mindre kompletteringar som behövs desto fortare kan du få ett besked om ditt förslag. Mitt förslag är att flytta fritidsbanken upp till markytan på samma område som Avestaparken. Riv den gamla och mögliga lotterikuren och ersätt den ytan med tex Sjöcontainrar som ungdomar i Avesta kan måla med tex graffitti som återspeglar sport och Avesta Kommun. Om man gör detta i stället för att rusta dyrt och bygga in en hiss i befintliga Fritidsbanken, så frigör man för att rusta utescenen och dess backstage. En sån fin scen ska användas till musik, teater, skolavslutningar, föreläsningar mm, och den går att få tillbaks till superskick så invånarna får en härlig utescen att besöka. Avestaparken är en fantastisk plats som har betytt mycket för många i kommunen, så det vore otroligt fint att kunna ge såna minnen vidare till nästa generation. Ärendenummer: #18828 | Inskickat av: Per Emil Lantz | Datum: 2026-05-07 11:29 Sida 2 av 2 Medborgarförslag Ärendenummer: #18827 | Inskickat av: Hans Olof Vilgot Ristborg | 2026-05-06 21:56 1. Inlämnat av Inlämnat av Förnamn Efternamn Hans Olof Vilgot Ristborg Adress Postnummer och ort E-postadress Mobiltelefon Notifieringar 2. Medgivande Jag godkänner att mitt namn får publiceras på internet tillsammans med mitt förslag. Ja När kommunfullmäktige behandlar mitt förslag vill jag närvara Ja, jag vill närvara Ärendenummer: #18827 | Inskickat av: Hans Olof Vilgot Ristborg | Datum: 2026-05-06 21:56 Sida 1 av 2 3. Förslag Rubrik på medborgarförslaget Klassa Brunnbäcksvägen som huvudled Ditt förslag Beskriv ditt förslag så utförligt du kan. Ju mindre kompletteringar som behövs desto fortare kan du få ett besked om ditt förslag. Sedan 15 år har jag en fastighet vid Brunnbäcksvägen. Denna väg är betydligt större än andra vägar i området. Boende intill vägen och dess många anslutande mindre vägar är praktiskt taget helt beroende av Brunnbäcksvägen för att komma in eller ut i området. Genom sin karaktär av dominerande väg är det lätt att uppfatta den som huvudled, vilket inte är fallet. Jag har under mina år i området sett många situationer när trafikanter på Brunnbäcksvägen inte varit tillräckligt observanta på att högerregeln gäller. Jag föreslår att Brunnbäcksvägen klassas om till huvudled så att alla anslutande vägars trafikanter blir förpliktiga att lämna företräde. Ärendenummer: #18827 | Inskickat av: Hans Olof Vilgot Ristborg | Datum: 2026-05-06 21:56 Sida 2 av 2 Medborgarförslag Ärendenummer: #18837 | Inskickat av: MATILDA HELENA NORRENA | 2026-05-08 21:01 1. Inlämnat av Inlämnat av Förnamn Efternamn MATILDA HELENA NORRENA Adress Postnummer och ort E-postadress Mobiltelefon Notifieringar 2. Medgivande Jag godkänner att mitt namn får publiceras på internet tillsammans med mitt förslag. Ja När kommunfullmäktige behandlar mitt förslag vill jag närvara Nej, jag vill inte närvara Ärendenummer: #18837 | Inskickat av: MATILDA HELENA NORRENA | Datum: 2026-05-08 21:01 Sida 1 av 2 3. Förslag Rubrik på medborgarförslaget Räcke för ökad säkerhet genom Horndal Ditt förslag Beskriv ditt förslag så utförligt du kan. Ju mindre kompletteringar som behövs desto fortare kan du få ett besked om ditt förslag. Genom Horndal går det mycket trafik, väldigt tung trafik, lastbilar etc. Trafiken har även ökat ytterligare nu i samband med "google". Horndals skola ligger precis vid riksväg 68 och många barn cyklar och går till/från skolan varje dag. Jag tycker att säkerheten för våra barn är det absolut viktigaste och bör prioriteras högt. Mitt förslag gällande detta är då att sätta upp ett räcke längst med trottoaren som ligger på samma sida som skolan. Jag har bifogat en bild på exempel av räcke. Jag har även bifogat en bild på en karta där de röda punkterna markerar ut var räcket bör finnas, från trottoaren som börjar vid kyrkogården till där trottoaren slutar efter sjön Lumsen där cykelbana tar vid. Bifogat material Här kan du bifoga filer som komplement till ditt förslag. Det kan vara bilder eller ritningar t ex. Screenshot_20260508_203137_Maps.jpg (1,06 MB) orca-image-1205363503.jpeg.jpeg (147 KB) Samtliga filer ovan finns bifogade i detta dokument, se bifogade filer. Ärendenummer: #18837 | Inskickat av: MATILDA HELENA NORRENA | Datum: 2026-05-08 21:01 Sida 2 av 2