Arbetsutskottet — 27 april 2026

§ 21 822 823 Närvarogenomgång Godkännande av dagordning. Val av justerare Förändring av förbundsordningen (frågan kring eget kapital) Bokslut och årsredovisning 2025 med revisionsberättelse .... Delårsrapport Mars 2026 med prognos Delgivningar 2026... Delegationsbeslut 2026 Lägesrapport med förändrad ledningsfunktion Information från verksamheten Övriga frågor 2026 Avslutning Sida Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida Arbetsutskottet Södra Dalarnas SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3(14) Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum 2026-04-27 & 12 Närvarogenomgång Dnr 21122 Sammanfattning Genomgång av närvaro Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida Arbetsutskottet Södra Dalarnas SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4(14) Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum 2026-04-27 813 Godkännande av dagordning Dnr 16760 Sammanfattning Kan dagordningen godkännas? Arbetsutskottet Södra Dalarnas Räddningstjänstförbunds beslut Dagordningen godkänns utan ändringar. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida Arbetsutskottet Södra Dalarnas SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5(14) Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum 2026-04-27 814 Val av justerare Dnr 15499 Sammanfattning En ordinarie ledamot föreslås justera dagens protokoll. Arbetsutskottet Södra Dalarnas Räddningstjänstförbunds beslut Birgitta Johansson utses att justera dagens protokoll. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida Arbetsutskottet Södra Dalarnas SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6(14) Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum 2026-04-27 815 Förändring av förbundsordningen (frågan kring eget kapital) Dnr 2026-000017170 Sammanfattning Bordlagt ärende från tidigare möte. Förändringen är inte längre relevant då revisorerna hittat ytterligare information som gör att möjligheten till Resultatreserv inte gäller för kommunalförbund. Däremot finns fortfarande skrivningar i förbundsordning kvar som pekar till fel paragrafer i Kommunallagen. Arbetsutskottet Södra Dalarnas Räddningstjänstförbunds beslut Arbetsutskottet föreslår direktionen att besluta att låta frågan bero tills skrivningar är färdiga. Revisorerna ombeds komma med förslag på formuleringar till skrivningen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida Arbetsutskottet Södra Dalarnas SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7(14) Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum 2026-04-27 816 Bokslut och årsredovisning 2025 med revisionsberättelse Dnr 2026-000007042 Sammanfattning Räkenskapsårets preliminära resultat är — 1 mnkr, vilket är detsamma som avvikelsen från budget. Avvikelsen beror främst på att förbundet har reserverat 1,8 mnkr för framtida kostnader för lön under uppsägningstid och avgångsvederlag till räddningschefen som slutade vid årsskiftet 25/26. Större delen av teservationen kommer att läggas tillbaka under 2026. Intäkterna har övetstigit budget med 1,7 mkr. Förutom reservationen för lönekostnader enligt ovan har de ”normala” kostnaderna för personal överskridit budget med 0,6 mkr eller ca 1,30. Detta beror bland annat på en positiv nyrekrytering av brandmän i beredskap, den gruppen har ökat med 1090. Kommunbidraget blir lite lägre då pensionskostnaderna blivit lägre än prognosen vid budgeteringstillfället (ca 0,6 mnkr). Det innebär att pengar kommer att återbetalas till kommunerna då preliminärdebiteringen av pensionskostnader varit högre än utfallet. Årsredovisningen är sedan tidigare beslutad och inga förändringar har gjorts sedan dess. Arbetsutskottet Södra Dalarnas Räddningstjänstförbunds beslut Då revisionstapport och revisionsberättelse inte inkommit föreslår arbetsutskottet direktionen att behandla ärendet på direktionens möte. Direktionen föreslås att godkänna de till årsredovisningen tillhörande revisionsrapport och revisionsberättelse för överlämnande till medlemskommunerna. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida Arbetsutskottet Södra Dalarnas SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8(14) Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum 2026-04-27 & 17 Delårsrapport Mars 2026 med prognos Dnr 2026-000018043 Sammanfattning Håkan Wikman går igenom delårsrapporten med prognos. Allt är normalt som det brukar vara den här tiden på året. Inga signifikanta avvikelser från budget har uppmärksammats och prognosen ligger +1 460 tkr dvs samma siffra som budgeten). Arbetsutskottet Södra Dalarnas Räddningstjänstförbunds beslut Arbetsutskottet föreslår att direktionen godkänner rapporten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida Arbetsutskottet Södra Dalarnas SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9(14) Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum 2026-04-27 818 Delgivningar 2026 Dnr 2026-000010170 Sammanfattning Inga delgivningar är handlagda under de tre veckor som gått sedan senaste direktionsmörtet. Förslag är att alltid ta upp alla ärenden på direktionsmötet, förutom när något väsentligt har ägt rum, tjänstemännen avgör. Arbetsutskottet Södra Dalarnas Räddningstjänstförbunds beslut Arbetsutskottet godkänner informationen och godkänner att delgivningar normalt redovisas på direktionens sammanträden. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida Arbetsutskottet Södra Dalarnas SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 10(14) Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum 2026-04-27 819 Delegationsbeslut 2026 Dnr 2026-000011170 Sammanfattning Få delegationsärenden är handlagda under de tre veckor som gått sedan senaste direktionsmörtet. Förslag är att alltid ta upp alla ärenden på direktionsmötet, förutom när något väsentligt har ägt rum, tjänstemännen avgör. Arbetsutskottet Södra Dalarnas Räddningstjänstförbunds beslut Arbetsutskottet godkänner informationen och godkänner att delegationsbeslut normalt redovisas på direktionens sammanträden. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida Arbetsutskottet Södra Dalarnas SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11(14) Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum 2026-04-27 8 20 Lägesrapport med förändrad ledningsfunktion Dnr 2026-000016170 Sammanfattning Stefan Lundqvist redogör översiktligt om situationen i förbundet. Arbetsutskottet Södra Dalarnas Räddningstjänstförbunds beslut Arbetsutskottet föreslår att Direktionen godkänner informationen. Arbetsutskottet beslutar även ledningen ska samverka med Avesta kommuns HR-avdelning för att utreda hur ledning och personal ser på arbetsmiljön efter minskningen av antalet personer i ledningen samt önskemål på förbundets framtida ledningsorganisation. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida Arbetsutskottet Södra Dalarnas SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 12(14) Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum 2026-04-27 821 Information från verksamheten Dnr 15714 Sammanfattning Ledningen informerar allmänt om förbundets verksamhet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida Arbetsutskottet Södra Dalarnas SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 13(14) Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum 2026-04-27 8 22 Övriga frågor 2026 Dnr 2026-000012170 Sammanfattning Direktionen har fått ett brev om uppskattning för det arbete direktionens medlemmar har gjort och tankar kring den senaste tidens förändring i och med den nyformade ledningen. Brevet kom från Robin Holm, Insatsledare, RIB- Chef och fackligt ombud för Ledarna. Arbetsutskottet önskar lägga detta som en egen punkt till direktionens sammanträde i maj. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida Arbetsutskottet Södra Dalarnas SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 14(14) Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum 2026-04-27 823 Avslutning Dnr 13961 Sammanfattning Ordförande förklarar mötet avslutat kl 10:10 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Signaturer/Signatures BIRGITTA JOHANSSON Signaturdatum 2026-05-06 14:26:21 Signerad av s Håkan Wikman Bu PhenixID Signaturdatum Få 2026-05-05 15:33:57 Amd Signerad av PhenixlD Nils Stefan Palm RJ Signaturdatum j 2026-05-06 05:55:56 [4 Signierad av AR PhenixlD id This page has been added by PhenixID signing service. Den här sidan är tillagd av PhenixID signeringstjänst. Södra Dalarnas Räddningstjänst- förbund Arsredovisning verksamhetsåret 2025-01-01 - 2025-12-31 INNEHÅLL INLEDN [NO iogssrsssnosnores bs rse bars sa AROR EU NaENe SAS NGN RR ANAR ANS AN GSR SARV NAN RNA RENARE URNA RENEE 3 Ordförande här OrC6t:s:ssrss:sssesssssesssssssssvsiorss rann Nona NR Ae NN Har rA NN N Nb NAN NNb Nessa TANT RNE 3 Räddningschefens sammanfattning av verksamhetsåret .......mmsmssemsessässässsässsssssssns 4 FÖRVALININGSBE RÄTTELSE rmasesssneinnon ense snusen mmoasmmsmaseuenmmns 6 Översikt över förbundets utveckling ... Södra: Dalarnas Raddningstjänstför Blu Csassamamsssiis/svsssiisnasnNNNRRNE 8 OFBANSÖtlÖN s65s525 svs vis br NN HANE NRA TS SS rNsEEN NS NNADR ANN SSNR NASN NN SANNE NSNPSS NASN INTA 6BTNNSSr0 VASST RNA 11 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Händelser av väsentlig betydelse. .........s.ssssossssssssosesssssorsssssonsossassnnsnssonnssnsnsossnennsnssonnesssssnnnnnssne0n 16 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten ..........sssemsmsmsmemsesmemmm 21 God ekonomisk hushållning och ekonomisk StällNiNg........ mms 26 BöälärvskrövSestltäti:ss.nssmiusaweswmnsssvssssssasmssssöstvssninsvssssnsnansressesssnanronnenssornssnörnnnsesssnsn senere snnsnnponsNsN 34 Väsentliga personalförhållanden Förväntad: utvecklimg........sssssssorssoassesssosessspsonsssosossonsassnnosssonsosnassenssnsisssssssnöpesisssns ns NssasNTn NN enNRT Nee 39 EKONOMISKRED OMIS NING s5700d vassen Ne TS RR NN arne nde 41 RÖSTIUSURA RUTIN Eöesss00nsvsna5ensnnssnnrsnisensnnnsnrn rss rr öres Ness NTNbNSENATERNNARS SNUS RRNK ETH NGN RESANS RAR 41 BalaänvsFÖRNIND simussvorssvvosvisvnsnsnesssess ons SINNANANNNESHONNNSNNS MS KMAN KANIN KSR FNAANA AR EANN PRE KAND SRA A KS one KAR nRN en ernnnÖ 42 Kassaflödesanalys NOG nare RAR RR RR Rn AE då INVESTEFINBSKECOVI STI S essens varse ins sn NR NERE S TENS RN RT SRSINTReN ANSI SNSKINNSNEN NR NEN ENNE 52 DRIFTSREDOVISNING 555s555össsssövenkövsossossnsvssnesssnsssovsssonsssessnsnsssssesnsssensssssnenssssassnssussnnssssensensonnnsnsnnonvsn 52 UNDERSKRIFTER ovseassassssssssssssssrrsesrssseressssrssnnssnsensensnsssssrsronsrnnssnnssssssnssssnssnnrernnnansnnsrennnnn sann nn nn nn nn nn nn nen 54 INLEDNING Ordförande har ordet Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (SDR) består av räddningstjänsterna i Avesta, Hedemora, Fagersta samt Norbergs kommun. Den viktigaste uppgiften för räddningstjänsten är att förebygga att bränder och olyckor inte inträffar och att vara tillgängliga då de i sådana fall behövs. I en liten framtidsspaning så ser vi att Räddningstjänsten kommer att få fler och mer kvalificerade uppgifter att utföra i och med en höjning av samhällets krisberedskap. 2025 har varit ett år då hela världen i stora stycken påverkats och präglats av Rysslands krigföring mot Ukraina. MCF (myndigheten för civilt försvar) gör följande spaning med sikte på 2030: I framtiden kommer det enligt vår analys att ställas andra krav mot mer av förebyggande och långsiktigt arbete med fokus på nya uppgifter som civilt försvar, terroraktioner och ökat antal klimateffekter som översvämningar och bränder. I framtiden behöver räddningstjänsten stärka och utveckla kompetens inom följande områden: teknisk kompetens, social och kulturell kompetens, kompetens inom samhällsbyggnad, ledningskompetens samt kompetens kring nya uppgifter och att vara en auktoritet och förebild i samhället. Vår verksamhet har främst påverkats av högre kostnader för verksamheten än vad som kunde förutspås när underlaget för budgetramarna gjordes i slutet av 2024, därav vårt underskott. 2026 kommer att vara ett bättre år ekonomiskt. Vår målsättning att 1096 av utryckande personal ska vara kvinnor har vi dock inte klarat av att uppfylla, det arbetet och den strävan fortsätter. Gällande nyrekrytering så har det sett gynnsamt ut och personalläget är stabilt. De tillfällen då det erbjudits möjlighet att titta på verksamheten inifrån har varit välbesökt av kvinnor som är intresserade/nyfikna på att jobba inom Räddningstjänsten. Bra verksamhet sam kommer att fortsätta och utvecklas. Gällande direktionens möten under året har vi enbart haft fysiska möten, något som skapar större värde. Under direktionens möten så har det alltid varit bra diskussioner och engagerade ledamöter. De slutövningar då ledamöterna i direktionen kan delta på har varit välbesökta och givande för direktionen. Även bra att de som jobbar i verksamheten får ansikten och kontakt med de förtroendevalda. Jag vill på min och direktionens vägnar tacka all personal för att så flexibelt tagit oss igenom året och tacka våra medlemskommuner för ett gott samarbete under året. Stefan Palm Ordförande direktionen Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Räddningschefens sammanfattning av verksamhetsåret Organisationsöversyn Under våren 2024 beslutade direktionen att genomföra en intern organisationsöversyn. Resultatet med åtgärdsförslag presenterades för direktionen i början på 2025 efter samverkan med fackliga organisationer. Åtgärderna implementerades under sista kvartalet 2025. Ledningsförändringar Vid årsskiftet 2025/2026 avslutade förbundets Räddningschef sin tjänst efter närmare 25 år i rollen. Direktionen beslutade därefter att uppdra åt 1:e ställföreträdande Räddningschef att tjänstgöra som tillförordnad Räddningschef under en övergångsperiod. Arbetet med att rekrytera en ordinarie Räddningschef påbörjas under 2026, med målsättningen att tjänsten tillsätts under året. Räddningstjänst Under 2025 genomförde Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund totalt 1007 utryckningar. Detta är i linje med genomsnittet ur ett 5-årsperspektiv. Antalet trafikolyckor har ökat jämfört med föregående år och ligger i nivå med 2022. Antalet bränder i byggnader har varit på en normal nivå och antalet bränder i skog och mark varit färre än normalt, men i nivå med föregående år. Fordonsbränderna ligger i stort kvar på förra årets nivå vilket innebär en minskning sett ur ett flerårsperspektiv. Antalet sjukvårdslarm (IVPA) ligger inivå med föregående år, men ökat ur ett flerårsperspektiv. Under 2025 påbörjades den förbundsgemensamma utbildningen inom Räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB). Utbildningssatsningen omfattar all operativ personal och genomförs stegvis enligt MCF:s riktlinjer. Syftet är att säkerställa en enhetlig, kvalitetssäkrad och modern tillämpning av handlingsberedskap i hela organisationen. Utbildningsinsatsen kommer att fortgå till och med 2028 med planerade fokusområden. Personal Under 2025 har förbundet ökat antalet Rib-anställda med 10926. Det är glädjande när de ansträngningar som gjorts av våra medarbetare ger resultat, och vänder en nedåtgående trend. Förbundets systematiska arbetsmiljöarbete har fortsatt att utvecklas under året. Det innebär bl a att chefer och arbetsledare kommer att utbildas red inriktnirrg att. — arbetsmiljöarbetsuppgifter ska kunna delegeras till olika chefsnivåer inom förbundet. Även utbildning i arbetsrätt kommer att påbörjas under 2026 för våra styrkeledare och platschefer. Administration Ett omfattande arbete har pågått under året för att förbättra förbundets administrativa rutiner och arbetssätt. Arbetet som omfattar bl a löneadministration, fakturering och IT-system kommer att fortsätta under 2026 under ledning av vår administrativa chef. Civilpliktig räddningspersonal En första omgång civilpliktig räddningspersonal togs ut och utbildades vid MCF:s (då MSB:s) skolor under hösten 2024. Personalen kommer i ett första skede att krigsplaceras länsvis hos en räddningstjänst-organisation i varje län. Vid höjd beredskap eller krig kan de civilpliktiga fördelas efter behov. I Dalarna krigsplaceras civilpliktig räddningspersonal hos Räddningstjänsten Dala Mitt och i Västmanland krigsplaceras civilpliktig personal hos Räddningstjänsten Mälardalen. I nuläget gör MCF bedömningen att kommunal räddningstjänst kommer att behöva omfatta 32 000 personer under höjd beredskap och krig. Vi är idag ca 15 000 personer anställda inom kommunal räddningstjänst. Den nya civilplikten utgör ett bra verktyg för att få tillgång till den personalförstärkning som behövs. Ekonomi Det ekonomiska resultatet för 2025 är 996 tkr sämre än budget. Såväl kostnader som intäkter har under året varit högre än budget. 2025 har dock belastats med en engångskostnad i form av en avsättning för framtida kostnader avseende räddningschefens avgångsvederlag på 1,8 mnkr. Med detta i åtanke så har förbudet haft en stabil ekonomisk hållning över året. Efter bokslut 2025 är förbundets egna kapital 3 000 tkr. Stefan Lundqvist t.f Räddningschef FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Översikt över förbundets utveckling Femårsöversikt helår 2021 2022 20233 = 2024 2025 Kommentarer till femårsöversikten Folkmängden anges som folkmängd vid årets slut enligt SCB. Antalet händelser har minskat och det är servicelarm som minskat i den totala statistiken (-126). Minskningen beror på förändrade rutiner för utryckning. Utöver inflation och löneökningar varierar intäkter och kostnader till stor del på skillnader i pensionskostnader, de påverkar inte resultatet då pensionskostnaderna ersätts av kommunerna. För 2025 blev kostnaderna lägre än prognosen för pensioner, därav kommer en återbetalning om ca 660 tkr att ske till kommunerna. Över tid är awvikelsen för resultatet mindre än 196 av omsättningen, vilket indikerar att verksamheten både finansieras och drivs på ett ekonomiskt långsiktigt hållbart sätt. 2025 har dock belastats med en engångskostnad i form av en avsättning för framtida kostnader avseende avgångsvederlag på 1,8 mnkr. Soliditeten sjönk på grund av det låga resultatet. När avsättningen läggs tillbaka under 2026 kommer soliditeten att bli hög, för att 2027 landa på normala nivåer om inga större onormala resultatpåverkande händelser inträffar. : Investeringar har börjat komma i kapp efter att ha legat lågt under och efter pandemin. Självfinansieringsgraden har varit mycket hög under de senaste åren och den trenden har brutits och vi kan förvänta oss att arbeta oss i kapp med behövliga investeringar och därmed lägre självfinansieringsgrader även framöver. Antalet heltidsanställda varit oförändrat och det totala antalet RIB-anställda har ökat med 9,690 under 2025. : Förkortningar i årsredovisningen: IVPA: I väntan på ambulans LBE: Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor LSO: Lag (2003:778) om skydd mot olyckor MSB: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (från 2026-01-01 MCF Myndigheten för civilt försvar) RIB: Räddningstjänstpersonal i beredskap RRB: Räddningsregion Bergslagen RSA: Risk- och sårbarhetsanalys SDR: Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund SKR: Sveriges Kommuner och Regioner Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund bildades 1998 då Avesta och Hedemora kommuner gick samman och bildade räddningstjänstförbundet. Norbergs kommun anslöt sig 2001 som ny medlemskommun och år 2007 anslöt sig Fagersta kommun till förbundet. Förbundets ska ansvara för den kommunala verksamheten Räddningstjänst för Avesta, Fagersta Hedemora och Norbergs kommun. Förbundet har ansvar att genomföra räddningsinsatser enligt lag om skydd mot olyckor (LSO) samt att bedriva utbildning och information inom LSO-området. Dessutom hanterar förbundet tillsyn enligt LSO samt tillsyn enligt lag om brandfarliga och explosiva varor mm. Förbundet ska dessutom vid behov bistå medlemskommunerna vid extraordinära händelser enligt Lag om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544). Samverkansområde Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Teckenförklaring är Råddningstorson [0 ee ess Bör ed Tankforden GÖR nsnsecsoe do nn ÄR rann Pro Trafikolyckstorson AL Vs -orbnarn FR gosa free Vogt DE Horndal RIB 225-5300 OO 2 BD Avesta 225-5000 bn Or RA OB « EÖREOREOR: KÖRHeltid KÖR RIB we fr & CF Fagersta 224-6000 [OH [91010 0 LET] (vardagar 07-16) Här et [rd [980 010105 Ledning av förbund Direktion Förbundets politiska styrning utövas av en direktion bestående av tre ledamöter från Avesta, två ledamöter från Fagersta, två ledamöter från Hedemora och två ledamöter från Norbergs kommun. Antalet ersättare är fördelat på samma sätt. Direktionens ledamöter 2025-12-31 Kommun Ordinarie Ersättare Arbetsutskott Ett arbetsutskott bestående av en ledamot från respektive kommun bereder ärenden och lämnar förslag till beslut till direktionen. Ersättare utses bland de kommuner som inte innehar ordförande- eller vice ordförandeskapet i direktionen. Arbetsutskottets medlemmar 2025-12-31 Kommun Ordinarie Ersättare Revisorer Revisorer utses av respektive kommun, revisorerna utser bland sig själva en ordförande från de kommunerna som inte har ordförande- eller vice ordförandeskapet i direktionen. Revisorer 2025-12-31 Kommun Revisor Förbundets finansiering Kostnaderna för verksamheten ska, i derrmårrde inte täckspå annat sätt, erläggas genom bidrag från medlemskommunerna. Kommunerna har därutöver beslutat att ersätta förbundet för alla pensionskostnader. Kommunbidragen blir därför i praktiken uppdelade på en del som avser verksamheten och en del som ska användas för pensionskostnader. Kostnader för pensioner debiteras kommunerna preliminärt utifrån prognoser från pensionsförvaltaren. Vid slutet av verksamhetsåret sammanställs kostnaderna för pensioner och dessa balanseras mot inbetalda kommunbidrag, underskott ersätts av kommunerna och överskott återbetalas. Kommunbidrag för verksamheten utöver pensionskostnader balanseras mot alla övriga intäkter och kostnader. Överskott får behållas som eget kapital förutsatt att eget kapital inte överstiger 796 av balansomslutningen Eventuellt negativt resultat ska, i första hand balanseras med hjälp av det egna kapitalet, i andra hand ska kommunerna täcka förlusten. 100,02 73 923 10 Organisation Medlemskommuner Avesta, Hedemora, Fagersta och Norberg HHFU-UOU"U,NNN Direktionens 7; SOS Str Räddningschef/Förbundschef Skyddsavdelning Säkerhetsskydd Räddningsavdelning Förbundet har ett verksamhetsområde och är indelat i tre avdelningar: Förbundskansli, Räddningsavdelning och Skyddsavdelning. Den ekonomiska organisationen är indelad i 11 Drift- och 7 Funktionsområden där individers har fått delegerat ekonomiskt ansvar av olika grad. Delegeringen hjälper oss att hålla god kantrall inom enskilda områden och aktiviteter. Trots en vid fördelning av det ekonomiska ansvaret finns inte starka murar mellan avdelningar, ett exempel är att all personal på Skyddsavdelningen är delaktiga i. Räddningsavdelningens skadeavhjälpande verksamhet enligt schema. För att undvika suboptimering kan Ledningsgruppen allokera om resurser under året. Fördelningen och möjligheten att snabbt kunna allokera om resurser hjälper ledningen att balansera budgeten så effektivt som möjligt för en långsiktigt hållbar god ekonomisk hushållning för helheten. Förbundskansliet Förbundskansliet är en central stödfunktion för hela förbundet. Förbundskansliet består- av förbundsledning, ekonomi, personalfrågor samt andra arbetsuppgifter som ligger utanför det operativa ansvaret. Förbundskansliets resurser skall vara väl avpassade för ett effektivt och flexibelt arbetssätt. 11 Skyddsavdelningen Skyddsverksamheten ska förebygga nya och förändrade risker i vårt samhälle. Inom avdelningen sköter vi utbildning, information, rådgivning, tillsyn, tillstånd, VMA-tutor, säkerhetsskydd, civilt försvar och service till företag, allmänhet och institutioner. Skyddsavdelningen bedriver myndighetsutövning i form av tillsyn och besiktningar enligt LSO (Lag om skydd mot olyckor). Övrig myndighetsutövning är att hantera tillståndsansökningar och bedriva tillsyn inom hela LBE-området (Lag om brandfarliga och explosiva varor). Arbetet enligt LSO och LBE utförs gentemot företag, kommuner, institutioner, föreningar och privatpersoner inom hela förbundsområdet. Inom säkerhets- och krisberedskapsområdet är det mycket samverkan med våra Länsstyrelser, Försvarsmakten, medlemskommuner, andra kommuner och andra myndigheter. Under senaste åren har omvärldsbevakningen intensifierats gällande det säkerhetspolitiska läget i Europa och omvärlden kring frågor om säkerhetshot, resurser och krav i samband med stärkt försvar och dylikt. Omvärldsbevakningen sköts till största del inom skyddsavdelningen. Statliga riktade bidrag i form av en överenskommelse för räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) har undertecknats för perioden 2025-2028. 12 Räddningsavdelningen Räddningsavdelningen har ansvar för förbundets skadeavhjälpande verksamhet. Operativ beredskap finns vid räddningsstationerna i Avesta, Fagersta, Hedemora, Horndal, Långshyttan och Norberg. Räddningsstyrkan i Avesta är bemannad med heltidsanställd personal dygnet runt samt med en RIB-anställd med beredskap i hemmet. I Fagersta är räddningsstyrkan bemannad med heltidspersonal på vardagar dagtid, samt RIB-anställd personal dygnet runt. Övriga räddningsstyrkor består av räddningstjänstpersonal i beredskap (RIB) dygnet runt. I Fors finns dessutom ett s.k. räddningsvärn med frivilliga brandmän som rutinmässigt larmas ut vid räddningsinsatser. Deltid/RIB RIB-anställda står i beredskap 168 timmar/anställd i månaden och under sin beredskapstid behöver de befinna sig inom fastslaget vistelseområde. Tiden personalen har på sigaatt ta sig till stationen och påbörja utryckning är 6-7 minuter beroende på ort. 13 Sotningsväsen Lagen om skydd mot olyckor delar in brandskyddsarbetet vad gäller eldstäder och räkkanaler i två delar. Den ena delen handlar om traditionell rengöring (sotning) av eldstäder och rökkanaler där fristerna bestäms av kommunen. Den andra delen handlar om brandskyddskontroll som är en myndighetsutövning där staten bestämmer fristerna. Den lagstadgade sotningsverksamheten inom förbundet bedrivs i entreprenadform genom avtal med privata företag. Verksamheten är indelad i följande tre självständiga sotningsdistrikt: Avesta Avtal om sotning och brandskyddskontroll finns med Gästrike-Dala Sotarn AB. Avtalet gäller till 2026-09-30. Ny upphandling kommer att ske under första halvåret 2026 Hedemora Avtal om sotning och brandskyddskontroll finns med Skrået Skorstensfejeri Dalarna AB (tidigare Hedemora Sotaren AB). Avtalet gäller till 2027-08-31. Fagersta- — Avtal om sotning och brandskyddskontroll finns med Bergslagens Sotning & Norberg Ventilation AB. Avtalet gäller till 2026-09-30. Ny upphandling kommer att ske under första halvåret 2026 Lagen om skydd mot olyckor (LSO) ger kommunerna generell möjlighet att bevilja enskild fastighetsägare rätt att utföra lagstadgad sotning på sin fastighet. Direktionen har beslutat att ge sådant medgivande under förutsättning att fastighetsägaren kan styrka att han/hon har erforderlig kompetens. 14 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Identifierad risk Beskrivning Hantering Omvärldsrisk Negativ Minskat rekryteringsunderlag Lokala marknads- och rekryteringsinsatser. befolkningsutveckling främst på mindre orter kan leda till. Samordnas av informatör och RIB-chef, alla lokal arbetskraftsbrist. delar av organisationen är aktiva. Klimatförändringar Oväntade plötsliga resursbehov. Utveckla samverkan med våra kommuner, med fler tillfällen med regioner och andra samverkanspartners extremväder samt förbereda den egna organisationen för snabb uppväxling av stöd till den operativa organisationen när kriser kommer. Använda en resultatreserv som stötdämpare Samt att i möjligaste mån att förlägga inköp främst till det andra halvåret Finansiell risk Prognosavvikelser Kostnadsökningar utöver centralt — Äska pengar från kommunerna med en förmedlade prognoser, största risk marginal för någon tiondels procents rör löneökningar. skillnad i löneökningar jämfört med prognos. Oförutsedda ekonomiskt ofördelaktiga konsekvenser 15 Pensionsförpliktelser Förbundets pensionsåtaganden för pensioner intjänade fram till 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Pensioner intjänade från och med 1998 redovias som en avsättning i balansräkningen. Pensionsåtaganden för förbundet värderas utifrån prognoser och beräkningar av Skandia. Pensionsåtagande 2022 2023 2024 Händelser av väsentlig betydelse Vi har haft en ekonomiskt stabil sommar utan långa torrperioder och därmed inte onormalt många bränder i skog och mark. Bränder i skog och mark är kostsamma då de ofta är resursmässigt kostsamma och tidsmässigt långa insatser. Det är ekonomiskt väsentligt att bränder i skog och mark har varit få och inneburit att vi inte behövt kalla in beredskapsbrandmän eller ta ut övertid i den omfattning som behövs vid ett större antal skogsbränder. RIB personalökning, lyckade rekryteringsinsatser har lett till en ökning av personalen med närmare 1096. På kort sikt ökar kostnaderna framför allt för personlig skyddsutrustning och grundläggande utbildningar, över tid ökar också kostnaderna för schemalagd tid. Utfallet för löneökningar blev något högre än prognos och tilldelad budget, denna gång var skillnaden mellan prognos/budget och utfall mycket liten. För enstaka år har det inte varit av väsentlig betydelse då skillnaderna varit möjliga att parera kortsiktigt. Awvikelserna har dock inträffat vart år sedan 2021 och den indexerade skillnaden mellan prognoser och utfall har blivit av väsentlig betydelse. Under det första halvåret har det funnits vakanser som hållit nere de ekonomiska konsekvenserna, det har dock haft negativ inverkan på personalens arbetssituation och bidragit till en hög vikariekostnad. Under året har räddningschefen och direktionen överenskommit om att säga upp dennes anställningsavtal. En avsättning avseende framtida kostnader för räddningschefens avgångsvederlag gjordes enligt god redovisningssed under hösten. Avsättningen innebär att framtida kostnader registreras som en kostnad på det år beslutet fattas och återlägges som kostnadsreduktion det år utbetalningar sker. 16 Övriga händelser/aktiviteter Efter en organisationsutredning som genomfördes 'under förra hösten och vintern beslutade direktionen 2025-03-27 om förändringar i förbundets räddningsavdelning och skyddsavdelning. Förändringarna genomfördes under sista kvartalet 2025. Reformering av förbundets systematiska arbetsmiljöarbete fortgår i samverkan med fackliga företrädare och övrig personal. Under 2025 utbildades fyra medarbetare från heltidsorganisationen till kamratstödjare. Funktionen syftar till att ge ett direkt och strukturerat stöd till personal som deltagit i psykiskt påfrestande larm. Kamratstödet är ett viktigt komplement i arbetet med den psykosociala arbetsmiljön och bidrar till att tidigt fånga upp reaktioner samt främja återhämtning. Arbetssättet är etablerat även hos närliggande räddningstjänster, vilket möjliggör ömsesidigt stöd vid större händelser där det kan vara värdefullt att kamratstödjare från en annan organisation bistår för att säkerställa objektivitet och avlastning. Utbildningsinsatser inom stabsmetodik och kriskommunikation har genomförts för att stärka våra möjligheter att hantera större insatser. Planering i förhand ska förbättra stöd till räddningsledning och vår kommunikation med samverkanspartners som exempelvis kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter vid större insatser. 17 Händelsestatistik Räddningstjänsthändelser Antalet räddningstjänsthändelser ligger något under en normal nivå i jämförelse med genomsnittet för de fem senaste åren. Skillnaden speglar ett förändrat arbetssätt för servicelarm. Räknar man inte in servicelarm eller brandlarm utan brand så har antalet händelser ökat med 696 jämfört med föregående år. Under 2025 har förbundet larmats som förstärkning till annan räddningstjänst vid 20 (15) tillfällen. Majoriteten av dessa larm rör närliggande räddningstjänster som Säter, Smedjebacken, Sala och Skinnskatteberg. Förstärkningarna rör främst händelser som trafikolyckor och brand i byggnad. Totalt antal händelser 18 Händelser fördelat på händelsetyper. Bland bränder blev antalet bränder i byggnad något fler än föregående år. Bränder i fordon fortsätter den positiva trenden med ett antal som är det lägsta på tio år. Bränder i skog och mark ligger på en normal låg nivå, 2023 var ett år med mycket torrt väder under de första sommarmånaderna. Trafikolyckorna har ökat från två år med låga antal, men awviker inte från långsiktigt normala antal sett över hela förbundet. Utryckningar i samband med misstänkta suicidrelaterade händelser har fortsatt i en långsiktigt ökande trend. Brand i skog och mark, brand i byggnad och trafikolyckor är händelser som ofta innebär utryckning med flera styrkor och ofta även från flera stationer. Under rubriken övriga larm redovisas till exempel hinder på väg, annan vattenskada, dörröppning åt ambulans, hjälp till polis mm. Händelsetyper 2021-2025 (exkl. Automat- o Servicelarm) ) | 1 ) J | LIET ES "i d | 3 c & öd > Tr d SS t S > SS 3 S 2 ov S 3 KS NN ND <> [ 19 På stationsnivå är de större avvikelserna färre registrerade händelser i Avesta och fler i Hedemora. För Avesta är det minskningen i antalet servicelarm som påverkar årets siffror. I Hedemora kommun har trafikolyckorna mer än fördubblats från 22 till 48 st. Händelser per stationsområde 2021-2025 550 450 350 250 150 | =E mal Ii | Horndal Fagersta Hedemora Långshyttan Norberg 2021 M2022 M2023 2024 M2025 20 Egensotning Vid årets slut hade totalt 513 fastighetsägare erhållit medgivande att utföra lagstadgad sotning på egen fastighet inom förbundets medlemskommuner. Dessa medgivanden är fördelade mellan medlemskommunerna enligt tabell nedan. Medgivanden om Egensotning Kommun 2024-12-31 2025-12-31 Förändring Summa Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten Sveriges kommuner har statliga krav på sig att hålla en viss ambitionsnivå för bland annat skydd mot olyckor enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) i form av nationella mål. Avesta, Hedemora, Fagersta och Norbergs kommun har beslutat att bilda ett gemensamt kommunalförbund med ändamål att hantera och uppfylla de nationella målen som kommunerna är ålagda. Centrala styrdokument och processer Förbundets medlemskommuner beslutar om en Förbundsordning vilket är det dokument som innehåller direktiven från förbundets ägarkommuner. Kommunerna beslutar även årligen direkt om en treårig ekonomisk ram vilken består av ett budgetår och två planeringsår. Förbundsordningen finns i sin helhet på förbundets hemsida särf:nu under ”Om oss”/”Styrning”. I förbundets förbundsordning fastställs även att förbundsdirektionen fastställer ett handlingsprogram vilket bland annat ska innehålla mål för förbundets verksamhet, handlingsprogrammet fastställs för en mandatperiod i taget. Handlingsprogrammet finns i sin helhet på förbundets hemsida sdrf.nu under "Om oss"/"Styrning”. 21 Direktionen fastställer årligen budget och verksamhetsplan. Enligt förbundsordningen rapporteras budgetföljsamhet tre gånger per år till direktion och medlemskommuner. Per den sista mars produceras en rapport med budgetuppföljning och prognos för helåret, den sista augusti produceras en delårsrapport med prognos för helåret, slutligen produceras årsredovisningen. Delårsrapport och årsredovisning granskas av revisorerna. Struktur för intern kontroll Inom förbundet har budgetansvar delegerats utifrån ett praktiskt perspektiv. Den person eller del av organisationen som har bäst förutsättningar att förstå, hantera och kunna påverka kostnader eller intäkter ska ansvara för dessa kostnader och intäkter. Vi använder en dimension i bokföringen vi kallar för Identitet, vilket man i andra organisationer kan benämna kostnadsställe. Vi har för närvarande 32 aktiva identiteter som budgeteras och följs upp. Under året 2025 använde förbundet totalt 92 olika identiteter, de flesta identiteter som inte budgeteras direkt är fordon, där används identitet för att kunna identifiera kostnader för varje enskilt fordon och dessa summeras till en av de 32 aktiva budgetidentiteterna. Vår interna budgetföljsamhet rapporteras i detalj till all personal åtminstone 6 gånger per år, fler om det finns tveksamheter i någon riktning. Efter sommaren träffar ekonomichef tillsammans med respektive avdelningschefer alla som har budgetansvar för att detaljerat gå igenom utfallet till och med den sista augusti, prognos för resterande del av året samt ger instruktioner inför budget nästkommande år. Budgetansvar är begränsat med belopp fastställda av direktionen. Attestordningen med belopp speglas vidare i vår programvara för leverantörsfakturamottagning. Beloppen varierar utifrån de behov som finns. När beloppet överstiger budgetansvarigs limit eskalerar fakturan uppåt, oftast till avdelningschef. 22 Nationella mål Med de nationella målen vill staten förhindra att ambitionsnivån blir för låg i kommunen för skydd mot olyckor. De nationella målen är riktningsgivande för det allmännas ansvar, de är övergripande och kan brytas ner i kommunerna. Följande två nationella mål finns beskrivna i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor: 1. Lagen syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö, ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd. 2. Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatser kan genomföras inom en godtagbar tid och på ett effektivt sätt. De nationella målen för kommunerna rapporteras till och följs upp av MCF, vilken är tillsynsmyndighet. Rapportering till både kommuner och MEF-=sker årligen vad-gäller lagen om skydd mot olyckor samt lag om brandfarliga och explosiva varor. Förbundsordning Aktuell förbundsordning gäller från 2023-01-01 och innehåller bland annat regler om: ändamål, organisation, direktionens sammansättning, revisorer, ekonomistyrning, verksamhetsstyrning, och liknande. Förbundsordningen återfinns i sin helhet på vår hemsida, sdrf.nu under ”Om oss"/Styrning. Övergripande mål Förbundets medlemskommuner ska ha en bra olycksförebyggande verksamhet och en väl fungerande räddningstjänst kopplat till de nationella målen. Miljön ska vara säker att bo, vistas och verka i. Handlingsprogram Verksamheten ska regleras i ett särskilt handlingsprogram som fastställs av förbunds- direktionen i början av varje mandatperiod. I handlingsprogrammet ska förbundets verksamhet specificeras samt de risker för olyckor som kan leda till räddningsinsatser i medlemskommunerna skall beskrivas. I programmet skall också anges vilken förmåga räddningstjänsten har att utföra sådana insatser. Programmet skall även ange hur Förbundets förebyggande verksamhet är ordnad. Förändringar och/eller tillägg i handlingsprogrammet samt antagande av nytt handlingsprogram beslutas av förbundsdirektionen. Handlingsprogrammet bestämmer till stor del förbundets inriktning och uppgifter. 23 Verksamhetsmål I verksamhetsplanen fastställes årliga verksamhetsmål som kompletterar och specificerar de långsiktiga målen från den fyråriga handlingsplanen. 1. Räddningstjänstens insatstid Räddningstjänstens insatstid betyder tiden från att ett larm går fram till att vi har kommit fram och påbörjat insatsen. En awvikelse ger en indikation på att resurser inte nyttjas på bästa möjliga sätt, det är därav ett viktigt mål i strävan efter en god ekonomisk hushållning. En avvikelse ska föranleda utredning för förklaring och eventuella åtgärder. Alla insatstider ska hållas (mål 10096). Målet mäts genom kontroll av minst 3024 av alla enskilda insatser. 2. Personalomsättning. Att mäta personalomsättning är väsentligt för en god ekonomisk hushållning. Personalomsättningens inverkan på en god ekonomisk hushållning begränsas inte bara till direkta kostnader i samband med nyrekrytering (utbildningar, läkarundersökningar, personlig utrustning, administrativ behandling etc), dessutom sker en negativ påverkan på effektivitet och samordning i arbetsgruppen under en tid när nya personer ansluter. En hög personalomsättning kan bland annat bero på interna felaktigheter som ska åtgärdas, bland annat kan det vara: dåligt ledarskap, dålig arbetsmiljö, dåligt löneläge eller felrekrytering. Personalomsättningen för heltidsanställd operativ personal ska inte överstiga 496 per verksamhetsår. I omsättningsmåttet ingår inte avgångar beroende av pensionsavgångar. 3. Finansiellt inriktningsmål om en god ekonomisk hushållning: en ekonomi i balans. För att klara en ekonomi i balans över tid ska vi ska vara återhållsamma med inköp och övrig förbrukning under de första åtta månaderna. Anledningen till detta är att sommarmånaderna vid torra år kan bli mycket kostsamma. Genom att vara återhållsamma under våren säkrar vi därmed resurser i att klara den totala budgeten med ett positiv resultat till slutet av året. Målet mäts som att vi vid delåret per den sista augusti ska ha minst 600 tkr i positivt resultat, samt att vi vid verksamhetsårets slut ska ha minst 100 tkr i positivt resultat. 24 4. Tillsyner Tillsyn betyder kontrollerande åtgärder som direkt syftar till att enskilda följer lagstiftningarna LSO och LBE. Kontrollerna skyddar endast i viss mån mot att bränder eller olyckor uppstår, däremot är de effektiva i att begränsa skador när de väl uppstår. e Att säkerställa att resurser används till ett bra olycks- och skadeförebyggande arbete är för alla kommuninnevånare väl använda resurser och därmed viktigt för en god ekonomisk hushållning. e För 2025 är målet att minst 150 tillsyner skall bli utförda. 5. Utbildning « Utbildningar för anställda i företag, förvaltningar och andra organisationer genomförs för att ge dem kunskap i att kunna genomföra förebyggande, skadebegränsande och livräddande åtgärder kopplade till brand eller sjukdomsfall. Att sprida kunskap inom dessa områden till så stor del av samhället som möjligt är ur ekonomisk hushållningssynpunkt viktigt. « För 2025 är målet att minst 2000 personer skall utbildas. Ekonomi Förbundets ekonomiska ram för den kommande treårsperioden skall beredas i samråd mellan medlemskommunerna och förbundsdirektionen. Direktionen fastställer budget för den kommande treårsperioden enligt den ram som medlemskommunerna senast i juni enats om. Årlig budget för det kommande året fastställes i en budget- och verksamhetsplan senast under december månad. Under verksamhetsåret skall medlemskommunerna erhålla budgetuppföljning med årsprognos för perioden januari-mars samt delårsrapport med årsprognos för perioden januari-augusti. Förbundets årsredovisning skall överlämnas till medlemskommunerna före mars månads utgång året efter det år som redovisningen avser. 25 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning God ekonomisk hushållning innebär att förbundet ska skapa och bibehålla goda förutsättningar för att i ett långsiktigt perspektiv ha en ekonomi i balans med en väl fungerande verksamhet utifrån de mål och krav som är fastställda. Den goda hushållningen med resurser är en förutsättning för att även i framtiden kunna ge medborgarna en verksamhet av god kvalitet. Ur ett finansiellt perspektiv innebär god Hushållning att det ekonomiska resultatet ska vara större än nollresultat. För att säkerställa god ekonomisk hushållning ska finansiella mål och verksamhetsmål definieras och följas upp. Verksamhetsspecifika mål Verksamhetsmål Mål utfall Fastslagna insatstider skall alltid hållas, för alla typer av larm. 10096 10020 Personalomsättningen för operativ heltidspersonal ska inte överstiga 4960 < 494 4,70 Resultatet ska vara minst 600 tkr vid delår och 100 tkr för helåret 100 tkr -997 tkr Minst 150 st tillsyner ska bli utförda 150 st 153 st Minst 2000 personer skall utbildas 2 000 st 2045 st 1. Räddningstjänstens insatstid e Målet har uppfyllts. 1094 av räddniogstjänstens utryckningar har slumpvis valts ut och i 10096 av fallen påbörjades insatserna inom kravställd tid. 2. Personalomsättning. e Målet har inte uppfyllts. Två medarbetare har avslutat sin tjänst under 2025. 3. Finansiellt mål om en god ekonomisk hushållning: en ekonomi i balans. . - Målet har inte uppfyllts. Det är avsättningen för räddningschefens lön under uppsägningstid och avgångsvederlag som gjort att resultatet blivit negativt. Resultatet utan effekt på grund av avgångsvederlag och realisationsvinst vid försäljning av ett fordon är +324 tkr, vilket är helt i linje med en god ekonomisk hushållning och en ekonomi långsiktigt i balans. 26 4. Tillsyner + Målet har uppfyllts, 153 tillsyner har utförts under året. 5. Utbildning + Målet har uppfyllts, 2045 utbildade personer under året. Mål från handlingsprogrammet Mål som SDR ska arbeta med att uppnå under handlingsprogrammrets löptid. En översyn av måluppfyllelse genomförs årligen. Nedan redovisas måluppföljningen 2025-12-31. Målet är uppfyllt Tillsynsverksamheten skall bedrivas utifrån det behov och risker som finns inom respektive verksamhetsområde. Hantera alla tillstånds- ansökningarna för både brandfarliga och explosiva varor som lämnas/skickas in till förbundet med god kvalitet inom rimlig tid. Samverkan med i första hand medlems- kommunerna i frågor rörande riskhantering i samhällsbyggnadsfrågor skall hanteras med god kvalitet inom rimlig tid. Målet är delvis uppfyllt Förväntat resultat Tillsynsplan omfattande minst 150 tillsynsobjekt upprättas årligen och fullföljs. Val av tillsynsobjekt och intervall mellan tillsynen sker utefter behov och risker samt frister mellan 1-6 år (8 år). Samtliga som lämnar in en komplett ansökan skall ha ett besked inom 3 månader om huruvida de får hantera brandfarliga och/eller explosiva varor. Kvalitativa svar skall lämnas på inkomna remisser inom angiven remisstid. Målet är inte uppfyllt Kommentarer 2025-12-31 Antal tillsynsbesök med fokusområden enligt tillsynsplanen uppgick till 153, Tillsynsplanen uppfylldes, Samtliga verksamheter enligt tillsynsplanen i förbundet tillsynades. Målet uppfyllt med 10096. Beskedet ges oftast inom 1 månad efter komplett ansökan. Målet uppfyllt med 10096. Beskedet ges oftast inom 1 månad efter komplett ansökan. Målupp- fyllelse Kommentarer 2025-12-31 fyllelse Förväntat resultat Anställda hos företag, förvaltningar och Utbildningar inom dessa organisationer skall ha områden skall erbjudas inom kunskap att kunna den tid som kunderna önskar, Antal utbildade landade på genomföra till ett marknadsmässigt pris 2 045 personer, även fast del förebyggande, och hållas av godkända av året saknades det skadebegränsande och = instruktörer. Målsättningen var instruktörer. livräddande åtgärder att utbilda 2 000 - 2 500 kopplade till brand eller personer. sjukdomsfall. Träffar med företagen som hanterar kemikalier storskaligt inom förbundsområdet har skett SDR har som mål att ha SDR är sammanhållande gemensamma träffar med i frågor rörande Sevesoföretagen varje år. N - . under perioden, dock inte förebyggande av Gällande tillsynen av svensson Säoskereråd bränder och storskaliga — Sevesoföretagen så - sä:reselb dra ältar ? kemikalieolyckor inom samarbetar SDR med ned sön Ad hetersöm förbundsområdet. Länsstyrelserna inom båda yYhdIe länen hanterar säkerhetsfrågor ' sker genom våra båda länsstyrelsers försorg. Jämfört med 2019-2022 så har bostadsbränderna i förbundet med ca 896. Antalet inträffade Aritalet bostadsbränderska Effekten kan ha att göra med bostadsbränder ska ; satsning på j l minska med 596 under . minska med 596 inom mandatperioden 2023-2026 flerbostadshustillsyn förbundsområdet p | (samtliga flerbostadshus i Förbundet har tillsynats) men det är fortfarande för tidigt att dra säkra slutsatser. Under 2025 har Det systematiska Tydligare systematiskt arbetsmiljöuppgifter SA arbetsmiljöarbete där ansvar = fördelats till arbetsmiljöarbetet skall . . . [nvolvera hela och befogenheter delegeras till avdelningscheferna enligt organisationen rätt beslutsnivåer inom hela fastställda arbetsmiljömål g : organisationen. Dessa följ upp på direktionens möte i oktober. 28 SDR ska ingå i en etablerad systemledning. SDR ska ha aktuella insatsplaner på samtliga objekt där sådant stöd behövs för en lyckad insats. Utveckla lärandet av inträffade händelser. Erfarenheter och brister skall leda till åtgärdsplaner kopplade till utbildning. Förväntat resultat SDR ska under handlingsprogrammets löptid öka förbundets operativa, strategiska och normativa förmåga. Detta ska uppnås genom samverkan med andra räddningstjänster för upprättande av gemensamma ledningsnivåer för bakre ledning. Den bakre ledningen ska vara ständigt bemannad och ha förmåga att kontinuerligt bedöma och anpassa ledning och användning av resurser. SDR skall årligen skapa insatsplaner för nytillkomna objekt inom förbundsområdet samt under handlings- programmets löptid revidera samtliga insatsplaner och göra dessa digitalt tillgängliga. Olycksutredningar ska utföras efter varje räddningstjänstinsats enligt gällande rutiner. Erfarenhetsåterkoppling till berörd personal ska genomföras vid utökade utredningar. Kommentarer 202512-31 SDR ingår i systemledning via Räddningsregion Bergslagen. Samarbetet fungerar mycket väl och fortsätter att utvecklas. Förutom operativ ledning, genererar RRB mycket synergieffekt framför allt inom området kompetensutveckling av befäl. De flesta "högriskobjekt" har insatsplaner och insatsstöd som revideras kontinuerlig, i samarbete mellan verksamhet och SDR. SDR har påbörjat arbete att digitalisera dessa. Styrdokument återstår att ta fram. Olycksförloppsutredningar genomförs för insatser av omfattande karaktär. Erfarenhetsåterföring sker genom slutsatser från utredningarna eller i enklare form genom insatsuppföljning. Under 2025 genomfördes ett antal fördjupade olycksförlopps- utredningar. Målupp- fyllelse 29 Räddningsstyrkornas anspänningstider ska hållas vid alla typer av larm. SDR ska under varje mandatperiod utföra risk- och sårbarhetsanalys för dess egen verksamhet. SDR ska kunna bedriva fullgod verksamhet även under höjd beredskap. Förväntat resultat Anspänningstiderna för respektive styrka ska hållas vid 90 96 av insatserna. Tiden ska mätas genom indikation första fordon ut. Vid förlarm mäts tiden från huvudlarmet. Även SDR kan bli drabbade av olika kriser och extraordinära händelser. Genom att arbeta proaktivt ska påverkansgraden minska. SDR ska planera för att under höjd beredskap (skärpt som högsta) kunna utföra sina normala samt tillkommande åtaganden kopplade till verksamheten. Kommentarer 2025-12-31 Målupp- fyllelse Det kvarstår tekniska utmaningar med att kvalitetssäkra anspänningstiden för respektive station exakt, men samtliga händelserapporter gås igenom och larmkvittenstiderna (som även övervakas av SOS) kollas mot förskriven anspänningstid. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen (RSA) ska under mandatperioden intensifieras, det finns en grundplanläggning som behöver färdigställas. En intern arbetsgrupp bör starta upp arbetet under mandatperioden. Vi har en krigsorganisation med dess bemanning, dock behövs vidare planering och uppbyggnad intensifieras för att skapa en robust räddningstjänst. Utbildning i RUHB har startat och planeras under kommande år. 30 Budgetföljsamhet En ekonomi i balans är en förutsättning för att nå uppställda mål. Resultat Resultatutfallet är 997 tkr sämre än en nollbudget. Både intäkter och kostnader har varit större än budget. Prognosen vid delårsrapporten var +100 tkr. +323 tkr är det resultat vi skulle ha hamnat på utan omställningskostnader och intäkterna för ett sålt fordon. Det är också på den nivån vi äskar medelstilldelning på. Det vittnar om att vi återigen ligger rätt vad det gäller en ekonomiskt långsiktigt hållbar verksamhet. Externa intäkter Verksamhetens externa intäkter blev till slut 1157 tkr bättre jämfört med budget och ca 1 mnkr bättre än prognosen vid delårsrapporten. De största avvikelserna jämfört med budget beror främst på ett sålt fordon +435 tkr och ett riktat statsbidrag för utbildning av personal för räddningstjänst i beredskap +434 tkr. I prognosen hade vi ett utfall på 151 tkr bättre än budget. Statsbidraget överraskade positivt, vi hade fått besked om en grundersättning på 150 tkr, men i övrigt framkom inget förrän sent under hösten. Övriga sålda utbildningar överträffade både budget och prognos med ca +350 tkr. Vid delårsprognosen hade vi ett lågt utfall på utbildningar fram till och med augusti samt att det fanns farhågor för avbokningar av utbildningar under hösten. I stället för avbakningar skedde en hel del oväntade extra bokningar från våra avtalskunder. Tillsynsverksamheten hade också ett lågt utfall vid delåret på - 120 tkr, men det arbetades i kapp och budgeten överträffades med +107 tkr. Personalkostnader exklusive pensioner Personalkostnader exklusive pensioner ligger på 50 320 tkr jämfört med budget på 48 138, det vill säga 2 181 tkr högre än budget. Av det var avgångsvederlaget för räddningschefen 1 780 tkr. Förutom det översteg kostnaderna budget med 401 tkr, vilket var 160 tkr lägre än prognosen. Kostnader för OB och vikarier avtog under senare delen av hösten och blev inte så höga som befarat. 31 Övriga verksamhetskostnader Övriga verksamhetskostnader inkluderar hyror, köpta tjänster, inköpt material och övriga verksamhetskostnader. Kostnaderna hamnade på 25 171 tkr, i jämförelse med budgeterade 24 745 tkr blev de ca 426 tkr högre än budget. Inköp av material hade en kostnadsökning jämfört med budget för larmkläder (245 tkr), vilket beror på ökad rekrytering av beredskapspersonal. Kostnader för inköp av tjänster påverkades av höga kostnader för fordonsreparationer som blev 473 tkr högre än budgeten på 300 tkr, orsaken var två större reparationer av fordon. Utfallet blev 580 tkr högre än prognosen. Några inköp ökade under sista kvartalet, det var framför allt larmkläder, inköp av utbildningsmaterial och reparation av räddningsmaterial som ökade oväntat mycket under sista kvartalet. Avskrivningar och finansiella poster Avskrivningarna hamnade totalt på 2 579 tkr jämfört med budget på 3 200, dvs 621 tkr under budget. Det är främst beroende på sena leveranser och problem i upphandlingar. Awvikelsen beror till stor del på två fordon som beslutades 2023 som togs i drift under de sista månaderna under 2025, samt två lastbilar som planerades gå i drift senast i mitten av 2025. För helåret var prognosen 560 tkr under budget för avskrivningar. De finansiella posterna, exklusive räntor på pensionsskulden blev 203 tkr lägre än beräknat. De finansiella intäkterna är framför allt räntor på våra likvida medel, de finansiella kostnaderna är räntor på våra leasingbilar. Prognosen vid delåret var 206 tkr. Finansiella kostnader för pensionsavsättningar redovisas också i resultaträkningen under finansiella kostnader, men redovisas textmässigt under Pensionskostnader och kommunbidrag här nedan. Pensionskostnader och kommunbidrag Kommunbidraget, totalt är utfallet vid årets slut 74 231 tkr. Den del som ska täcka verksamhetens kostnader minus intäkter och pensioner är helt utan någon avvikelse från budget eller prognos. Pensionskostnaderna blev 658 tkr lägre än budget och prognos från pensionsförvaltaren. Kommunerna har därmed debiterats lika mycket för mycket och vi ska betala tillbaka 658 tkr till dem. Prognosen vid delåret var 600 tkr i överskott. 32 Intern budgetföljsamhet i våra avdelningar (exklusive pensionskostnader) Totala kostnader och intäkter på avdelningsnivå går att mäta. Däremot är det svårt att värdera om resultatet är bra eller dåligt jämfört med den interna budgeten på enskilda avdelningar, bland annat för att både kostnader och intäkter kan flyttas runt under pågående verksamhetsår. Förbundskansliets kostnader ligger på 25,9 mnkr med en budget på 24,5 mnkr. Resultatet ligger därmed 1,4 mnkr sämre än ett uppskattat nollresultat. Först och främst är det uppbokningen av framtida kostnader för den tidigare räddningschefens lön under uppsägning och avgångsvederlag -1,8 mnkr. Minskade ränteintäkter, minskade avskrivningskostnader samt realisationsvinst på ett sålt fordon är tre andra avvikelser som påverkat utfallet. Avvikelserna har kommenterats tidigare ovan i texten. Prognosen för kansliet vid delårsrapporten var uppskattat till + 250 tkr. Räddningsavdelningens kostnader ligger på 41 565 tkr, med en budget på 41 545 tkr totalt är resultatet 20 tkr sämre än budget. Större avvikelser är ökade kostnader för fordonsreparationer (-430 tkr), larmkläder (-128 tkr), heltidspersonal (-354), deltidspersonal (+321), intäkter för personaluthyrning avtalskunder (+127). I övrigt är det återhållsamhet under hösten på många olika kostnader som gjort att helåret hamnar 220 tkr bättre än delårsprognosen på 240 tkr minus. Skyddsavdelningen har kostnader på - 533 tkr med en budget på - 906 tkr, det vill säga 372 tkr bättre än budget. Kostnadsersättningar från staten för personalutbildningar relaterade till räddningstjänst under höjd beredskap har inkommit med 434 tkr, dessa fanns inte budgeterade. Externa utbildningar och tillsyner ökade intäkterna under hösten jämfört med prognos och sammanlagt hamnat +41 tkr jämfört med budget. Intäkter för försäljning av verksamhet och konsulttjänster har minskat (-190 tkr). 33 Balanskravsresultat Balankravsutredning 2025 Ingående balanskravsresultat 0 Årets resältat eriligt résultäträkningen -997 - Samtliga realisationsvinster -435 Balanskravsresultat -1432 Reservering av medel till resultatreserv [0] Användning av medel från resultatreserv 0 Utgående balanskravsresultat -1432 Förbundets resultatreserv uppgår till O kronor Då det negativa resultatet uppkommit på grund av en reservation bedömer vi att det inte ska vara några problem att återläggningen av reservationen återställer det negativa balanskravet redan under det kommande verksamhetsåret. När det finns ett negativt balanskravsresultat ska det balanseras genom positivt resultat eller medelstillskott inom de tre följande åren. Förbundet har initierat diskussioner med medlemskommunerna om att införa en resultatreserv för att kunna hantera framtida tillfälliga resultatavvikelser. 34 Väsentliga personalförhållanden Kompetensutveckling För att kunna möta omvärldens krav och förväntningar på vår verksamhet samt bidra till utvecklingen av vår verksamhet är det viktigt att all vår personal får kontinuerlig utbildning. Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund ansvarar för att dess personal får nödvändig lagstadgad kompetensutbildning. Utöver minimi-kraven har förbundet en utbildningsplan för intern och extern kompetens-utveckling. Den interna regelbundna utbildningsverksamheten för heltids- anställd räddningspersonal planeras månadsvis. För den RiB-anställda personalen görs planeringen på årsbasis. Under året påbörjades utbildningarna i Räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB), för samtlig personal. Syftet är att stärka förmåga inom totalförsvaret och ge kompetens i de uppgifter som åligger räddningstjänsten vid höjd beredskap, såsom mental förberedelse, USAR, CBRNE-skydd, min- och ammunitionshantering samt förstärkt akut omhändertagande. Antal anställda Antal anställda Totalt Under 2025 har förbundet haft vakanser bland heltidsanställda. RIB-personalen har nu endast & vakanser. 35 Ålder och kön Samtlig heltidsanställd personal har en sysselsättningsgrad på 10096. 2024 Kvinnor Män Kvinnor Totalt Personalomsättning Med personalomsättning menar vi förändring av sammansättning genom avgång och tillkomst av nya medarbetare. Vi utgår från nyckeltalsinstitutets rekommendation om hur man beräknar personalomsättningen. Formeln är: lägsta antalet av börjat och slutat /genomsnittligt anställda under samma period. Personalomsättningen är mycket låg inom förbundet och har under året uppgått till 4,7690 (4,6590) för heltidsanställd personal. För RiB-anställd personal har siffran varit 3,67960 (1,94960). Siffran inom parentes anger motsvarande personalomsättning 2024. 36 Rekryteringsinsatser Horndal blev först ut i ett rekryteringsprojekt som omfattar förbundets samtliga stationsorter. Tanken har varit att ägna varje station med hemort extra uppmärksamhet under en hel månad, saker som ändå ska utföras under året ska planeras in under aktuell månad på aktuell ort för att öka den upplevda närvaron i bygden. Genom att genomföra arbetsplatsbesök för att informera potentiella beredskaps- brandmän såväl som deras huvudarbetsgivare, har vi tydliggjort vad det innebär att vara RIB samt fördelarna med att ha RIB-anställda medarbetare. Vi har deltagit i intervjuer med olika lokaltidningar och SVT för att nå ut med budskapet om vikten av en fungerande beredskapsorganisation, såväl som affischerat hos företag, lokala handlare och kommunala verksamheter. Brandutbildning har genomförts för barn i skolor. Insatserna resulterade bland annat i en närmare 1096-ig ökning av antalet RIB- anställda. Vi har utvecklat våra nätverk och kontakter - dialoger som landade i vidare samarbeten samt synlighet för förbundet och verksamheten genom uppmärksamhet i media. Säcken knyts ihop med ett Öppet hus på respektive station i slutet av fokusmånaden. 37 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron är vanligtvis låg i Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund. Förbundet har avtal om företagshälsovård för samtlig personal. Avtalet omfattar rehabilitering och förebyggande åtgärder, nyanställningsundersökningar, lagstadgade hälsokontroller enligt AFS om rök- och kemdykning och klättring på hög höjd samt provtagningar, vaccinationer mm. Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund har tecknat sjukvårdsförsäkring för samtliga tillsvidareanställda. 2024 2025 Total Sjukfrånvaro Total Sjukfrånvaro sjukfrånvaro under en sjukfrånvaro under en i procent av | sammanhängande | i procent av | sammanhängande arbetstiden tid av 60 dagar arbetstiden tid av 60 dagar eller mer eller mer -29år — 5,96H i 14,75 4 50 år 3,72 4 ; 6,20 96 Totalt | — 3,25 94 27,77 & 43606 | — 24,95 Uppgifter för respektive ålderskategori redovisas inte uppdelat på kvinnor och män på grund av undantagsregeln som säger att uppgiften inte ska lämnas om antalet anställda i guppen är högst 10 eller om uppgiften kan hänföras till enskild individ. 38 Förväntad utveckling Befolkning och arbetstillfällen Landsbygden förlorar sakta både arbetstillfällen och invånare. Brist på arbetsplatser och en minskning av invånare, i arbetsför ålder, i mindre lokalsamhällen medför en risk att det blir allt svårare att rekrytera tillräckligt med RIB-anställda för att bibehålla en god beredskap på stationerna belägna i de mindre samhällena. vår fokussatsning för rekrytering och kontakt i stationsområdena har gett önskad effekt... . Arbetssättet för de aktiviteterna har etablerats som ett arbetssätt tills vidare, vilket underlättar rekryteringen. Det är svårt för förbundet att påverka rekryteringsunderlaget, däremot kan vi alltid fortsätta att utveckla vårt sätt att rekrytera så vi kan nå en större andel av det tillgängliga rekryteringsunderlaget. Vi förväntar oss att det inte på några års sikt bli några större problem. Medelstilldelningen för kommunernas räddningstjänst riskerar också på lång sikt att bli dränerad på grund av ett minskat befolknings- och skatteunderlag vilket medför hårdare konkurrens om resurserna. Dräneringen går förvisso långsamt, men vi behöver arbeta kontinuerligt med att utveckla vårt arbetssätt så att vi blir effektivare. Vi behöver fortsätta strävan i att bli duktigare på att leverera en bra räddningstjänstverksamhet till våra kommuner utan kostnadsökningar utöver den allmänna inflationen. Kostnadsmässigt ligger vi över tid lägre än prisindex för kommunal verksamhet. Vi förväntar oss att vi kan klara av att hålla kostnaderna nere på, eller under, nivåer för prisindex för kommunal verksamhet över tid. Klimatförändringar Klimatförändringar kommer enligt forskarna innebära att vi får allt fler tillfällen med extrema vädersituationer som till exempel långa torra perioder som leder till många bränder i skog och mark samt regn- och stormperioder med sina problem. Förutom ökade. kostnader innebär det fler stora och i tid långdragna insatser vilket ställer högre krav på krisledning, kriskommunikation och samverkan med externa aktörer till exempel kommuner, länsstyrelser, MCF och RRB. En fortsatt utveckling av samarbetet inom RRB är fortsatt prioriterat vid sidan om vår egen interna planering för stabsorganisation. Vi känner oss trygga i RRB-samarbetet både under vardag som större händelser. Även om vi internt alltid behöver bli bättre förberedda förväntar vi oss att de större händelserna hanteras på ett bra sätt i samverkan med RRB. 39 Säkerhetsläget Det instabila säkerhetsläget i omvärlden leder till att våra medlemskommuner har ökat behov av stöd och samordning i frågor kring säkerhetsskydd, civilplikt, höjd beredskap, säkerhet, krisberedskap och liknande. Det innebär också nya krav på räddningstjänsten att kunna utföra tillkommande arbetsuppgifter. Krav på utbildningar för räddningstjänst under höjd beredskap har kommit från MCF, med kraven har också resurser fördelats. Förbundet har genomfört halvdagsutbildning för alla anställda och har planerat in utbildningar under de närmaste åren, enligt en överenskommelse med MCF om resurser och utbildningar för räddningstjänst under höjd beredskap. Vi förväntar oss att vi klarar av de uppgifter vi ställs inför. Sammantaget anser vi att vi trots vissa risker har en fortsatt stabil ekonomi i balans och kommer att klara av att uppfylla syftet med verksamheten med en god ekonomisk hushållning på både kort och lång sikt. 40 EKONOMISK REDOVISNING Alla belopp i tabellerna är i tkr Resultaträkning Noter 2024 .2025 Verksamhetens intäkter 2 8725 9 906 Verksamhetens kostnader 3 -76 995 -79 629 Avskrivningar 4 -3 065 -2 927 Jämförelsestörande poster 5 0 - 1780 Verksamhetens nettokostnader -71 335 -74 430 Kommunbidrag 6 73 923 74 231 Verksamhetens resultat 2588 -199 Finansiella intäkter 7 1178 647 Finansiella kostnader 8 -3 600 -1 445 Resultat efter finansiella poster 166 -997 Årets resultat 166 -997 41 Balansräkning Noter 2024 2025 Tillgångar Materiella anläggningstillgångar 9 Pågående investeringar £0) 4511 Maskiner och inventarier 17 450 24 400 Summa Anläggningstillgångar 17 450 28911 Omsättningstillgångar Fordringar 10 7214 6 326 Kassa, bank 11 37 570 27455 Summa Omsättningstillgångar 44 784 33 781 Summa Tillgångar 62 234 62 692 Eget Kapital, Avsättningar och Skulder Eget kapital 12 3 997 3 000 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 13 44 200 46 300 Andra avsättningar 14 0 1780 Skulder Långfristiga skulder 15 666 212 Kortfristiga skulder 16 13371 11 400 Summa Eget Kapital, Avsättningar och Skulder 62 234 62 692 Panter och ansvarsförbindelser 2024 2025 Ansvarsförbindelse pensionsskuld intjänad tom 1997 1899 1754 42 Kassaflödesanalys Noter 2024 2025 Den löpande verksamheten Årets resultat 166 -997 Justering för ej likviditetspåverkande poster 17 7 065 6 890 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 7 231 5893 Ökning (-)/ minskning (+) kortfristiga fordringar 2 822 888 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder 3577 -1971 Kassaflöde från den löpande verksamheten 13 630 4810 Investeringsverksamheten Inköp av materiella anläggningstillgångar 8 -7 764 -14 471 Kassaflöde från investeringsverksamheten -7764 — -14471 Finaniseringsverksamheten Nyupptagna lån 0 0 Amortering av leasingskuld -457 -454 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -457 -454 Årets kassaflöde 5409 —-10115 Likvida medel vid årets början 32 161 37 570 Likvida medel vid årets slut 37 570 27455 43 Noter 1- Redovisningsprinciper Årsredovisning och delårsrapporter är upprättade i enlighet med lag om kommunal bokföring och redovisning (2018:597, LKBR) och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Redovisningen har upprättats i enlighet med lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR). Förbundet följer god redovisningssed och tillämpar de rekommendationer som ges ut av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Inga väsentliga förändringar i Redovisningsprinciper och beräkningsmetoder har gjorts sedan senaste årsredovisningen. Intäkter Försäljning av varor och tjänster redovisas vid: leverans till kunden i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovisas efter avdrag för moms och rabatter. Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande: hyresintäkter i den period uthyrningen avser, ränteintäkter när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker. Kommunbidrag fördelas på tolv månader och registreras den månad de avser, kommunbidraget faktureras var månad. Väsentliga intäkter och kostnader hänförs till den period den tillhörande prestationen utförts. Det innebär bland annat att kundfakturor som skickats en period innan prestationen utförs registreras som ett förskott tills prestationen har levererats (dvs en skuld till kunden). Leverantörsskulder som mottagits hänförs till det år prestationen utförts. Leverantörsfakturor som inkommit före periodens avslut men som avser tjänster eller produkter som levereras efter periodens slut registreras som en fordran fram till att prestationen utförts. Väsentliga intäkter och kostnader innebär kostnader och intäkter som är väsentliga att periodisera av olika anledningar, en generell gräns för belopp är att det ska överstiga 1/4 prisbasbelopp (2025 14 700 kr). Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minus avskrivning och eventuell nedskrivning. Avskrivning sker linjärt för samtliga anläggningstillgångar som är utsatta för värdeminskning. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. En individuell bedömning av nyttjandeperioden görs för alla investeringar. Omprövning av nyttjandeperioden sker om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt (till exempel verksamhetsförändringar, teknikskiften och organisationsförändringar). För tillgångar där nyttjandeperioden styrs i avtal (till exempel leasing) används den planerade verkliga nyttjandeperioden som avskrivningstid. Inventarier med en ekonomisk livslängd på max 3 år och inventarier av mindre värde, max ett prisbasbelopp avrundat uppåt kan kostnads föras direkt, fordon ska alltid skrivas av över nyttjandeperioden och registreras i anläggningsregistret. Omsättningstillgångar Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar är upptagna till det belopp varmed de beräknas inflyta. För finansiella instrument värderade till verkligt värde har börskursen den 31/12 använts. Leasing Samtliga bilar som används för IVPA hyrs på 5 år och redovisas som finansiell leasing. Förbundet har möjlighet att köpa bilarna efter leasingperioden till ett vid anskaffandet bestämt värde. Övriga leasingavtal har klassats som operativa. Förbundet hyr sina garage- och kontorsutrymmen av kommunala fastighetsbolag och samverkansförbund på sex orter. Hyrorna regleras årligen genom indexuppräkning. Skulder och avsättningar Avsättning för pensioner värderas enligt RIPS i enlighet med RKR R10. Tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs enligt den kurs som publiceras på Riksbankens webbplats och som är ett beräknat medelvärde av olika bankers köp- och säljkurser. Löneskulder Skulder för löner har belastats med ett personalomkostnadspålägg på 31,6296 som inkluderar sociala avgifter och avtalsförsäkringar men inte pensionskostnader. Pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser har redovisats enligt blandmodellen. Det innebär att pensionsförmåner intjänade från och med 1998 har bokförts som en avsättning för pensioner i balansräkningen. Förändringen av pensionsskulden har bokförts bland verksamhetens kostnader i resultat- räkningen. Avgiftsbestämd ålderspension har redovisats som kortfristig skuld för utbetalning året efter bokslutsåret. Pensionsförmåner som intjänats före 1998 ingår som ansvarsförbindelse. Utbetalningar som avser pensioner intjänade före 1998 har redovisats bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Jämförelsestörande poster Under året har förbundsdirektör/räddningschef gjort en överenskommelse med direktionen om att säga upp anställningsavtalet. Det har påverkat det ekonomiska resultatet för 2025 genom att förbundet har reserverat en framtida kostnad på 1 780 tkr. 45