Styrelse — 24 augusti 2026

3 § Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida 1. 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 2. 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Det är låg hastighet på närliggande väg 700, 30 km/h under tiden 15/8 – 15/6 07-17 samt låg trafikmängd. I bullerberäkningen har det dock räknats med en hastighet på 50 km/h och trafikmängden är uppräknad mot Trafikverkets vägtrafikflödeskarta. För att se hur området påverkas och klarar riktvärden för buller har en bullerberäkning gjorts för det nu aktuella planområdet med nedanstående resultat. I beräkningarna av bullernivå vid bostadsbyggnads fasad är avståndet 9,1 meter från vägmitt. För att möta den beräknade utvecklingen är trafikflödet uppräknat till 305 fordon/dygn för att möta upp mot prognos år 2040. Från vägkant och 17,4 meter in i planområdet uppfylls bullernivåerna, men för att få marginal och att det ska vara lättare att hantera vid en eventuell mätning har egenskapsbestämmelse om 18 meter från vägkant satts. Det är lättare att uppfatta vägkant än vägmitt, därav har vägkant valts i bestämmelsen. ANTAGANDEHANDLING A v s t å n d f ö r u t e p l a t s 2 0 m : Bullernivåerna från trafik på den närliggande väg 700 överskrider inte gällande riktvärden för buller vid bo- stad och uteplatser kan placeras minst 20 meter från vägmitt för att klara ljudnivåer. Kommunen har med anledning av detta bedömt att området är lämpligt för de användningar som lagts i planen och att ingen ny utredning behöver göras. Buller på skolgård Naturvårdsverkets riktvärden för buller från väg- och spårtrafik vid skolgård ”Naturvårdsverkets vägledning och riktvärden för buller på skolgård” anger att ekvivalent ljudnivån 50 dBA bör alltid uppnås vid så stor del av varje skolas utevistelseyta som möjligt såväl vid nyplanering som vid be- fintliga verksamheter. För övriga vistelseytor utomhus bör målsättningen vara att klara 55 dBA ekvivalent nivå. De yttre störningar som kan påverka är buller från trafik på väg 700, öster om planområdet. Med anledning av detta har kommunen gjort en bullerberäkning som visar att 10,1 meter från vägmitt väg 700 blir den ekvi- valenta ljudnivån 50 dBA. Om skolgård förläggs 13,1 meter från vägmitt nås 49 dBA ekvivalent ljudnivå. En planbestämmelse har satts om att skolgårdens friyta ska anordnas så att den inte utsätts för ljudnivåer över gällande riktvärden, därmed möjliggörs för skolgård och bullervärden uppfylls om användningen skola kom- mer att bedrivas i framtiden inom fastigheten. Sociala Barn Barnkonventionen berör barn och ungdomar upp till 18 år. Barnkonventionen ställer krav på att barnens bästa beaktas i alla beslut som rör barn. Inget lokaliseringsalternativ finns eftersom läget är fastställt och bostäder samt handel utreds att inrymmas inom området vilket kan beröra barn och unga. Detaljplaneförslaget riktas inte specifikt till barn och unga men eftersom bostäder och handel tillåts inom fastigheten kommer barn att besöka fastigheten tillsammans med vuxna. Tillgång till lek finns idag inom den egna trädgården som lämpar sig väl för barn och unga att röra sig på. Planområdets läge intill väg 700 kan innebära risk för barn som rör sig i området. Skolgård I Boverkets allmänna råd (2015:1) anges bland annat att det särskilt bör beaktas friytans storlek, utformning, tillgänglighet, säkerhet och förutsättningarna att bedriva ändamålsenlig verksamhet. Friytan bör placeras i direkt anslutning till byggnadsverk som innehåller lokaler för skola. En yta som fungerat som skolgård finns redan anlagd på fastigheten. Boverket anger att en skolgård bör ha en friyta om minst 30 m² per barn i grundskolan, 40 m² per barn i för- skolan och att den totala friytan bör helst överstiga 300 m². Inom den aktuella fastigheten har det tidigare inrymt en skola inklusive skolgård med ca 40-50 barn. I planförslaget möjliggörs det för en skolgård med en yta upp till ca 1 785 m² vilket ger en friyta om cirka 37 m² per barn med en till exempel förskola om 50 barn. ANTAGANDEHANDLING K o m m u n e n b e d ö m e r a t t y tan som finns inom fastigheten har tillräckligt stor friyta baserat på Boverkets all- männa råd om lämplighet om byggnaden i framtiden kommer att nyttjas som skola. Riksintresse Området ingår i Nedre Dalälvsområdet som, enl MB 4 kap §§ 1 o 2 med hänsyn till de natur- och kulturvär- den som finns i området, i sin helhet är av riksintresse och inom vilket turismens och friluftslivets intressen särskilt ska beaktas. Kommunen bedömer att planen varken påverkar områdets natur- och kulturvärden eller turismens och friluftslivets intressen i området på sådant sätt att planen ej bör genomföras. Detta eftersom området redan är exploaterat och privatägt samt därmed inte heller är tillgängligt för allmänheten. ANTAGANDEHANDLING 2026-05-11 Dnr: VDMB 2024-000412 Plan- och bygAgeVnEheSteTnA UNDERSÖKNING ~ BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING Tillhörande Lund 1:6 (f d Lunds skola) Avesta Kommun, Dalarnas län Syfte med planändringen Planens syfte är att möjliggöra för bostäder, kontor, handel och skola för att få en mer flexibel användning av fastigheten som tidigare inrymt en kommunal skola. Undersökning av behovet av miljöbedömning När en detaljplan eller ett planprogram ska upprättas eller ändras ska kommunen, enligt miljöbalkens 6 kap 3 §, göra en så kallad strategisk miljöbedömning i de fall planens, programmets eller ändringens genomförande kommer att ge en ”betydande miljöpåverkan” (BMP). Miljöbedömningen är en process där framtagandet av en ”miljökonsekvensbeskrivning” (MKB) är en del. Detta arbete ska inledas med en undersökning av frågan om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Resultatet av undersökningen ska sedan samrådas med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller programmet. Om kommunen redan i identifieringen kommer fram till att en strategisk miljöbedömning ska göras behöver dock inte sådant samråd ske. I miljöbedömningsförordningen (2017:966), och dess bilaga, finns bl.a. listat olika verksamheter som alltid ska anses medföra en betydande miljöpåverkan. Kommunen ska sedan, i ett särskilt beslut, avgöra om betydande miljöpåverkan kan antas. Om betydande miljöpåverkan kan antas uppstå ska en strategisk miljöbedömning göras. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Detaljplanens syfte är att möjliggöra för bostäder, kontor, handel och skola för att få en mer flexibel användning av fastigheten som tidigare inrymt en kommunal skola. Motivet till detta är att fastigheten är i privat bruk och har tidigare använts som skola men då fastighetsägaren fått avslag på att driva skola i privat regi finns önskemål att kunna möjliggöra användningarna bostad, handel, kontor men även skola om det blir aktuellt igen i framtiden. Detta för att få en bredare användning av fastigheten för att utveckla landsbygden med att skapa förutsättningar för bostad, småföretag/hantverk och service som handel för människor att bo och verka på landsbygden. Baserat på detta är kommunens bedömning att planändringens genomförande inte kommer att medföra någon betydande miljöpåverkan, och att det därmed inte erfordras någon miljöbedömning. ANTAGANDEHANDLING Checklista för att avgöra behovet av en miljöbedömning med MKB TÄNKT ANVÄNDNING ENLIGT DETALJPLANEN Frågeställning Ja Nej Kommentar Miljöbedömningsf Finns någon tänkt verksamhet med bland de som X örordning enligt förordningen ska antas medföra BMP GÄLLANDE REGLERINGAR OCH SKYDDSVÄRDEN Frågeställning Ja Nej Kommentar 3-4 kap MB Berörs området av 3-4 kap MB? (särskilda X Planområdet ligger inom ”Området utmed hushållningsbestämmelser, riksintresse för natur- Dalälven från Avesta till Skutskär” vilket är av och kulturmiljövård och rörligt friluftsliv) riksintresse för sina natur- och kulturvärden, där även turismens och friluftslivets intressen ska beaktas. Värdena påverkas ej eftersom området redan är exploaterat och privatägt samt därmed inte heller är tillgängligt för allmänheten. 7 kap MB Berörs området av 7 kap MB? X (Natur/kulturreservat, biotopskydd, strandskydd, naturminne, landskapsskydd, skyddsområde för vattentäkt) 5 kap MB Strider planen mot uppsatta miljökvalitetsnormer X enligt 5 kap MB eller andra riktvärden? (luftföroreningar, buller) Internationella Berörs området av internationella konventioner? X intressen (Natura 2000, UNESCO världsarv etc.) Naturvårdsplan/ Innehåller området höga naturvärden? X program (nyckelbiotop eller utpekat i olika naturvårdsprogram) Riksintressen Berörs området av riksintressen? (Natur, kultur, X Planområdet ligger inom ”Området utmed rörligt friluftsliv) Dalälven från Avesta till Skutskär” vilket är av riksintresse för sina natur- och kulturvärden, där även turismens och friluftslivets intressen ska beaktas. Värdena påverkas ej eftersom området redan är exploaterat och privatägt samt därmed inte heller är tillgängligt för allmänheten. Ekologiskt särskilt Är området ekologiskt känsligt, belagt med andra X känsligt område restriktioner? (förorenad mark) Byggnads- och Berörs området av byggnadsminnen eller X En mindre del av det nordöstra hörnet av fornminnen fornminnen? fastigheten berörs av ”möjlig kulturhistoriska lämningar”. Lokala Berörs området av lokala inventeringar? (ängs- X inventeringar och hagmark, sumpskog, hotade/rödlistade arter) Lokala värden Är området opåverkat eller har det särskilda X värden ur boendesynpunkt? (oexploaterat, bullerfri zon, närrekreationsområde) ANTAGANDEHANDLING RIKTLINJER Frågeställning Ja Nej Kommentar Gällande ÖP/FÖP Strider planen mot gällande ÖP/FÖP eller andra X Eftersom översiktsplanen är inaktuell är den nu kommunala planer eller program? föreslagna detaljplanen inte förenlig med översiktsplanen och handläggs därför med utökat planförfarande. Sannolikt kommer en ny översiktsplan att föreslå samma utveckling i området som den tidigare översiktsplanen. Skyddsavstånd Är området påverkat av skyddsavstånd? X (riktvärde för skyddsavstånd till ny och befintlig bebyggelse) FÖRÄNDRINGAR I SAMBAND MED NY DETALJPLAN Frågeställning Ja Nej Kommentar Mark- och Ger planens genomförande en förändrad mark- X I den gällande detaljplanen anges allmänt vattenanvändning och/eller vattenanvändning? ändamål. Bostad, handel och kontor föreslås som nya användningar då fastigheten är i privat ägo. Exploatering Ger planens genomförande en ökad X exploateringsgrad? Transporter/ Ger planens genomförande en betydande ökning X kommunikationer av fordonstrafik? Följdinvestering Är planens genomförande i behov av X följdinvesteringar? (Infrastruktur, vägar, VA, energi) Omgivande Ställer planens genomförande krav på X markanvändning förändringar av omgivande markanvändning? (stormarknader, industri, övriga anläggningar) Anmälan, tillstånd Kräver föreslagna verksamheter eller planens X genomförande anmälan eller tillstånd enligt MB? Förebyggande Kan planens genomförande medföra så negativa X åtgärd effekter att förebyggande åtgärder eller kompensationsåtgärder behöver vidtas? Miljömål Strider planen mot uppsatta miljömål: nationellt, X regionalt eller lokalt? EFFEKTER PÅ MILJÖN (0 = ingen, 2 = måttlig och 3 = betydande påverkan) Frågeställning 0 2 3 Kommentar Mark Planens genomförande ger negativ X inverkan på marken? (instabilitet, sättningar, rasrisk etc.) Luft och klimat Planens genomförande ger negativ X inverkan på luft eller klimat? (föroreningar, luft, lokalklimat, vind) Vatten Planens genomförande ger negativ X inverkan på yt- och grundvatten? (vattenkvalitet, minskade vattentillgångar, förändrade infiltrationsförhållanden) Vegetation Planens genomförande ger negativ X inverkan på vegetation? (minskning eller införande av ny växtart) Djurliv Planens genomförande ger negativ X inverkan på djurlivet? (förändring av ANTAGANDEHANDLING sammansättning eller antal, minskning eller införande av art, gräns) Miljöpåverkan från Finns miljöpåverkan från omgivande X omgivning verksamhet? Landskapsbild och Planens genomförande ger negativ X stadsbild inverkan på landskaps och/eller stadsbilden? (utsikter, utblickar, landmärken etc.) Omgivning Planens genomförande ger negativ X inverkan på omgivningen i övrigt? (stadsbild, grannar, verksamheter) Översvämning Planens genomförande ger risk för X översvämning EFFEKTER PÅ HUSHÅLLNINGEN MED MARK, VATTEN OCH ANDRA RESURSER (0 = nej 2 = till viss del 3 = ja) Frågeställning 0 2 3 Kommentar Naturresurser Planens genomförande innebär att en X långsiktigt hållbar resursanvändning inte främjas? (uttömmande av ej förnyelsebara resurser såsom dricksvatten, grus- och bergtäkter mm) Rekreation/ Planens genomförande ger inverkan på X friluftsliv rekreation och rörligt friluftsliv? (närströvområden, parker, grönstråk, utflyktsmål, vandringsleder, frilufts- och idrottsanläggningar) Kulturmiljö Planens genomförande ger negativ X inverkan på kulturhistoriska värden? (arkeologi, fornlämningar, jord-, skogsbruks- eller industrihistoriska värden) STÖRNINGAR OCH EFFEKTER PÅ HÄLSA OCH SÄKERHET (0 = nej 2 = till viss del 3 = ja) Frågeställning 0 2 3 Kommentar Buller Planens genomförande ger störningar i X form av ljud? (människor exponeras för störande buller) Föroreningar Planens genomförande ger ökade utsläpp X av hälsofarliga ämnen? Ljus Planens genomförande ger störningar i X form av ljus? Vibrationer Planens genomförande ger störningar i X form av vibrationer? (människor exponeras för markvibrationer) Säkerhet Planens genomförande innebär risker? X (explosion, brand, strålning, utsläpp, förhöjda risker vid transporter av farligt gods) Elektriska/ Elektriska/magnetiska fält kan påverka X magnetiska fält planen? Markradon Planen ligger inom område med risk för X markradon? ANTAGANDEHANDLING UTVÄRDERING Frågeställning Ja Nej Kommentar Innebär förslaget tydliga motsättningar mellan olika intressen? X Är det sannolikt att allvarliga negativa effekter uppkommer? X Är osäkerheten av bedömningen av effekter stor? X Är effekterna varaktiga eller irreversibla? X Kan planens genomförande innebära negativ effekt inom enskilda X områden på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten och andra naturresurser? (kumulativa effekter beaktas) RESULTAT AV BEHOVSBEDÖMNINGEN Frågeställning Ja Nej Kommentar Planens genomförande kan innebära en betydande påverkan på miljön, X hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser. En miljöbedömning (MKB) enligt 4 kap 34§ PBL erfordras? En MKB eller en konsekvensbeskrivning till planen skall särskilt --- behandla följande aspekter: Medborgarförslag - Väjningsplikt Brunnbäcksvägen Brunnbäcksvägen är en 4,5 km lång väg som sträcker sig från Folkaregatan vid OKQ8 macken i Karlbo, genom Brunnbäck och Korskrogen för att sedan mynna ut på Folkaregatan igen i närheten av Brovallen (markerad i rosa i Bild 1 nedan). Brunnbäcksvägen är en välanvänd bilväg för boende i området och även för de som tar av från RV70 vid Torp. Då Brunnbäcksvägen känns som den centrala huvudgatan genom området uppfattas den av många som huvudled vilket den inte är, det är högerregeln som ska gälla för anslutande gator. Bild 1: Brunnbäcksvägen Ca 15 vägar ansluter till Brunnbäcksvägen (röda markeringar i Bild 2 nedan), huvuddelen av dem kring Karlbo/Brunnbäck och undertecknad stöter i stort dagligen på bilförare som inte tillämpar den gällande högerregeln. Att det råder en osäkerhet kring vem som har väjningsplikt innebär en säkerhetsrisk och kommer med största sannolikhet snart innebära en olycka, ifall den inte redan har gjort det. Mitt förslag är att: 1) Brunnbäcksvägen görs om till huvudled vilket skulle innebära att förare från anslutande gator har väjningsplikt. Alternativt 2) Tilläggsskyltar med tydliggörande text som t.ex. ”Högerregeln gäller” eller ”Högerregeln ska tillämpas” sätts upp vid Brunnbäcksvägens början och slut (Karlbo och Brovallen) samt vid korsningen vid Torp (blå markeringar i Bild 3 nedan). Bild 2: Anslutande vägar Bild 3: Placering av tilläggsskyltar enligt förslag 2 //Inlämnat av Veronica Schef, boende i Karlbo Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2025-11-24

10 § fjärde stycket väglagen är formulerat enligt följande: En åtgärd på en befintlig väg ska inte anses vara byggande av väg om 1. åtgärden medför endast marginell ytterligare påverkan på omgivningen, och 15 2. berörda fastighetsägare eller innehavare av särskild rätt skriftligen medgett att mark eller annat utrymme får tas i anspråk. I Trafikverkets arbetssätt (TDOK 2013:0291) för dessa åtgärder, vilka benämns SO- åtgärder, består prövningen för att kunna tillämpa undantaget av fyra steg: 1. Det gäller endast åtgärder på befintlig väg eller järnväg. Det gäller förändringar som behövs för vägens eller järnvägens bestånd, drift eller brukande. Reglerna kan inte tillämpas för åtgärder som innebär avvikelser från en fastställd väg- eller järnvägsplan i ett ännu inte färdigställt projekt. Sådana avvikelser hanteras genom lagreglerna om s.k. oväsentlig avvikelse eller ändring av plan. 2. Det ska vara fråga om små och okomplicerade åtgärder Som exempel på sådana åtgärder nämns i förarbetena att: • göra smärre justeringar i längs- eller höjdled av en väg, • anlägga en buss- eller rastficka eller en tryckbank, • anlägga eller förlänga plattformar eller • losstagning (skrotning) av berg för att utvidga tunnlar. Det är åtgärder av den omfattning som redovisas i exemplen ovan som lagen avser. Om omfattningen är större än så kan åtgärden i dagsläget inte undantas från formell planläggning även om kriterierna för undantag i övrigt är uppfyllda. Hur åtgärden uppfattas av omgivningen kan vara ett stöd för bedömning av åtgärdens omfattning. Åtgärden ska vara något som av de flesta, och med normalt språkbruk, uppfattas som liten. Åtgärden ska dessutom vara okomplicerad (i förarbetena används både begreppen enkel och okomplicerad), d.v.s. avvägningen mellan olika intressen ska vara enkel att göra. 3. Det ska vara fråga om åtgärder som endast medför marginell, eller ingen, ytterligare påverkan på omgivningen. En förutsättning är att åtgärden inte medför någon beaktansvärd olägenhet för omgivningen när åtgärden är genomförd. Det ska således vara uppenbart att andra intressen inte motverkas mer än marginellt. Detta bör kunna konstateras genom en enkel bedömning. Om så inte är fallet ska 16 bedömningar och intresseavvägningar göras inom ramen för en formell planläggningsprocess. Det är den tillkommande påverkan som den aktuella åtgärden orsakar som ska bedömas. Omständigheter som har betydelse vid bedömningen är bland annat av omgivningens karaktär och känslighet, till exempel om det finns bebyggelse eller känslig miljö i närheten. När en åtgärd är genomförd kan anläggningen eller trafiken få negativ påverkan på eventuella natur- och kulturvärden i näraliggande mark- och vattenområden eller försämra möjligheterna att använda intilliggande mark för boende eller någon annan verksamhet. Finns behov av skyddsåtgärder för att minska eller hindra påverkan på miljön är normalt bedömningen att åtgärden medför mer än marginell ytterligare påverkan på omgivningen. Även om åtgärder görs helt eller delvis utanför befintligt vägområde/järnvägsfastighet utesluter det inte att den ytterligare omgivningspåverkan blir marginell. Vid en större utvidgning av området är det dock troligast att påverkan blir mer än marginell oberoende av hur omgivningen ser ut. 4. Eventuell markåtkomst kan ske på frivillig grund. Om ny mark behöver tas i anspråk är en ytterligare förutsättning att berörda fastighetsägare och innehavare av särskild rätt, till exempel servitutsrätt eller ledningsrätt, skriftligen medger att mark eller utrymme får tas i anspråk. För allmän väg innebär det att vägrätt uppkommer om samtliga undantagskriterier är uppfyllda. Varken i förarbetena eller i väglagen, eller i Trafikverkets arbetssätt, nämns hur detaljplanebestämmelser skulle kunna påverka bedömningen vid tillämpning av undantaget. Dock har en detaljplan ibland kunnat motivera varför en åtgärd anses vara okomplicerad (intresseavvägningen är redan gjord och markanvändningen är bestämd) eller varför en åtgärd inte medför omgivningspåverkan (omgivningen har i och med detaljplanen att räkna med en förändring). Allmän väg inom detaljplanelagt område För att anlägga en ny allmän väg eller bygga om en befintlig väg krävs enbart prövning enligt väglagen. Behov av förändringar på redan befintliga vägar hänger ofta samman med andra förändringar i vägens närområde som kan vara initierade genom den kommunala planeringen. I PBL finns krav på reglering med detaljplan om en bebyggelse ska förändras och regleringen behöver ske i ett sammanhang. Då kan vägen inkluderas och förändringen prövas i ett sammanhang. När allmän väg ska byggas inom detaljplanelagt område så får inte vägen byggas i strid mot detaljplanen eller planbestämmelserna. Om syftet med planen eller 17 bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. I arbetet med att upprätta en vägplan identifieras vilka detaljplanelagda områden som berörs, ifall vägen stämmer överens med detaljplanen, om vägförslaget kan ses som en mindre avvikelse som inte motverkar detaljplanens syfte eller ifall detaljplanen behöver ändras eller upphävas. Ifall en allmän väg med statlig väghållare ligger inom område med detaljplan så är det vanligast förekommande att detaljplanens användning är allmän plats för väg eller gata med kommunalt huvudmannaskap. Då är vägen både allmän väg enligt väglagen och planlagd som väg/gata enligt plan- och bygglagen (PBL). Då gäller fortfarande väglagens regler om vägområde och exempelvis tillstånd enligt 43—44 §§ väglagen. I de fall en detaljplan har kommunalt huvudmannaskap, marken är avsedd till allmän plats och marken eller utrymmet har tagits i anspråk av kommunen för avsett ändamål (33 § väglagen) så upphör vägrätten, alternativt kan inte uppstå. Kommunen ska då istället tillhandahålla den mark eller utrymme som behövs för den allmänna vägen (7 § väglagen). Det innebär att ifall kommunen inte löser in marken, och fastighetsägaren heller inte begär att bli inlöst, så kommer upplåtelseformen för den allmänna vägen att vara vägrätt. Ifall vägåtgärden sker med stöd av 10 § fjärde stycket väglagen (s.k. SO-åtgärd, se avsnitt 3.2.2) så fungerar reglerna om vägrätt och vägområde på samma sätt som om en vägplan hade tagits fram, dvs ett vägområde uppstår och ifall vägrätt uppstår eller inte beror bland annat på om kommunen löst in marken eller inte, alternativt ifall kommunen redan äger marken sedan tidigare. För den omvända situationen – att en allmän väg detaljplaneläggs – så gäller något annorlunda förutsättningar: • Ifall detaljplanen förutsätter andra åtgärder än för vägändamål inom vägområdet så krävs tillstånd enligt 43—44 §§ väglagen. • Ifall detaljplanen förutsätter att vägområdet förändras så krävs beslut enligt väglagen, till exempel om indragning av väg eller SO-åtgärd/vägplan, beroende på om vägområdet minskas respektive utökas. • Ifall detaljplanen anger allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap och den allmänna vägen planläggs som allmän plats så upphör eventuell vägrätt när kommunen löser in marken enligt 33 § väglagen. • Ifall detaljplanen förutsätter vägåtgärder på den allmänna vägen så har kommunen att förvänta sig att staten genomför dem, enligt 6 kap. 19 § PBL samt 12 § väglagen. Detta kräver en samverkan mellan kommunen och väghållaren i samband med att detaljplanen upprättas. Eftersom 18 vägåtgärderna måste prövas enligt väglagen, är det viktigt att i tidigt skede utreda – under förutsättning att väghållaren kan godkänna åtgärden – ifall åtgärden kräver vägplan eller om undantaget enligt 10 § fjärde stycket väglagen (s.k. SO-åtgärd, se avsnitt 3.2.2) kan tillämpas. Kan då situationen uppstå där den enskilde får dubbel ersättning, ifall kommunen löser in mark som är ett befintligt vägområde? Detta regleras i både väglagen och expropriationslagen. Har vägrätt sedan tidigare uppstått så ska väghållaren betala intrångsersättning till markägaren (55 § väglagen). I vissa situationer kan ersättningsförhandlingarna dra ut på tiden, men väghållaren ska ändå fullgöra ersättningsskyldigheten trots att vägrätten har upphört till följd av en detaljplan (57 § väglagen). När kommunen sedan löser in marken så ska inte någon ersättning utgå (4 kap. 1 § tredje stycket expropriationslagen). Då inlösen av allmän plats vanligtvis sker genom lantmäteriförrättning är det i dessa situationer av betydelse att upplysa lantmäterimyndigheten om att ersättning inte ska utgå. Trafikverkets yttranden kring kommunala planer Trafikverket har olika roller i samhällsbyggnadsprocessen. Dels deltar Trafikverket som sakägare och väghållare i dialog och samråd och dels är Trafikverket, som statlig myndighet, stöd till länsstyrelsen som samlat företräder statens intressen. Tidiga skeden Trafikverkets ambition är att aktivt och konstruktivt delta i den kommunala planeringens tidiga skeden, och därmed skapa förutsättningar för att lösa avgörande frågor för det fortsatta planarbetet. Trafikverket vill delta i dialogen så snart det väcks en fråga som påverkar samhällsstrukturen och därmed transportsystemet. Samarbete i tidiga skeden är alltid att föredra framför granskning av färdiga förslag. Om berörda aktörer känner till varandras roller och uppgifter kan man ömsesidigt efterfråga och initiera samarbete vid rätt tillfällen (Trafikverket, 2020). Statens intressen, riksintressestöd till länsstyrelsen Den kommunala planeringen, med stöd i PBL, utgår från översiktsplanen, som ska omfatta allt mark- och vattenområde inom kommunen. Kommunen ska i översiktsplanen redovisa grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden för hela kommunen. Grunddragen ska framgå av en karta. Av planen ska det även framgå hur kommunen anser att den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras (SFS 2010:900 3 kap). Det innebär även lokalisering av ny infrastruktur. Översiktsplanen utgör vägledning för bland annat detaljplanering, bygglovsprövning utanför detaljplanelagt område och andra tillståndsprövningar. 19 När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan ska kommunen samråda med länsstyrelsen, regionen och de kommuner som berörs. Kommunen ska också ge kommunens medlemmar, andra myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i samrådet. Trafikverket har ett väsentligt intresse av förslaget och lämnar synpunkter på översiktsplanen utifrån rollen som väghållare, men den huvudsakliga uppgiften i arbetet med översiktsplan är att bistå länsstyrelsen i sitt uppdrag att samlat företräda statens intressen i översiktsplaneprocessen, vanligen utifrån riksintresseanspråk. Yttranden vid detaljplan Vid detaljplanläggning anges hur förslaget till detaljplan stämmer med översiktsplanen. Om den är förenlig så kan lämplig lokalisering anses vara klar i och med översiktsplanen. Kommunen kan planlägga utan detta stöd men detaljplanen behöver då hantera avvägningen mellan allmänna och enskilda intressen, 2 kap PBL. Trafikverket fattar beslut om markanspråk för riksintresse kommunikationer enligt 3 kap 8 § Miljöbalken. Vid yttrande över detaljplaner lämnar Trafikverket synpunkter på de riksintresseanspråk som berörs av förslaget till detaljplan. Länsstyrelsen inhämtar andra myndigheters motsvarande anspråk och synpunkter och svarar för samordningen av de statliga intressena. Länsstyrelsen ska, enligt PBL, utöva tillsyn över och bevaka vissa statliga och mellankommunala intressen. Genom länsstyrelsens medverkan i planprocessen är det meningen att de frågor som länsstyrelsen särskilt ska bevaka genom tillsyn, ska uppmärksammas tidigt, så att det är möjligt för kommunen att beakta länsstyrelsens synpunkter. Dialogen mellan stat och kommun om dessa intressen sker både under samrådet och under granskningen. I granskningsskedet ska länsstyrelsen ge ett tydligt besked till kommunen om detaljplanen är godtagbar utifrån de intressen som kan leda till ett upphävande. Kommunen ska alltså, innan planen antas, få veta om det finns en risk att länsstyrelsen kommer att ingripa genom sin tillsyn mot planbeslutet. De ingripandegrunder som räknas upp är: • ett riksintresse enligt miljöbalken inte tillgodoses • regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt • en miljökvalitetsnorm enligt miljöbalken inte följs • strandskydd enligt miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser 20 • en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Trafikverkets riksintresseanspråk kan vara en grund för den prövning länsstyrelsen gör. I de yttranden som lämnas finns en tydlig koppling till prövningsgrunderna eftersom dessa är en viktig del av processen. Trafikverket granskar planen även utifrån sakägargrunder, d.v.s. i rollen som väghållare. Här betraktas planen utifrån påverkan på vägen, möjlighet till drift, underhåll, påverkan på vägkropp m.m. Trafikverksregionerna är väghållningsmyndighet. Många Länsstyrelser vill att det är tydligt i vilken roll, stat eller sakägare, Trafikverket lämnar synpunkterna. Samma yttrande innehåller vanligen båda aspekterna. Det är angeläget att tänka efter före hur en överklagan skulle kunna se ut. Det händer att Trafikverket överklagar samtidigt som länsstyrelsen beslutar att överpröva. För dessa frågor kan överklagande tillämpas enl. PBL 13:10. Statliga myndigheter har dock enligt denna bestämmelse talerätt i egenskap av berörd sakägare. Staten kan alltså som sakägare bevaka sina intressen när det gäller beslut som direkt berör till exempel statlig mark (PBL 13 kap 10§). Finansiering av åtgärder När kommunerna planerar för förändrad markanvändning kan det föranleda behov av förändringar i det statliga vägnätet. Åtgärder i det statliga vägnätet finansieras normalt sett genom länsplan (regionala vägar) eller nationell plan (nationella vägar). Planerna uppdateras på uppdrag av regeringen, ungefär vart fjärde år. Trafikverket bistår med underlag och genomför planerna, men det är regeringen respektive länsplaneupprättarna som beslutar om vilka åtgärder som ska finnas med i planerna. Om en kommun är villig att finansiera hela åtgärden behöver den inte finnas med i nationell plan eller länsplan. Den behöver dock fortfarande komma med i Trafikverkets verksamhetsplanering. Åtgärder på den statliga vägen är en följd av en utvecklingsambition hos kommunen. Vägåtgärden kan därför sägas vara del i ett sammanhang och inte en brist i transportsystemet. Åtgärdsvalsstudier, metodiken för att lösa transportrelaterade behov, tillämpas inte eftersom bristen uppkommer först i samband med exploateringen/förändringen som kommunen driver. Kommunens detaljplan syftar till att pröva markens lämplighet för ett visst ändamål – där i ingår vägåtgärden. 21 Avsiktsförklaring och medfinansieringsavtal En avsiktsförklaring mellan kommun och Trafikverket tas fram för åtgärder med planerad byggstart år 4 – 6. Avsiktsförklaringen syftar till att identifiera viljan till, preliminär inriktning och omfattning av medfinansiering samt anger villkoren, formerna och tidplanen för fortsatt samverkan rörande utpekade åtgärder. Avsiktsförklaringen tidsbegränsas till nästa planrevidering och är inte bindande. Ett medfinansieringsavtal tas därefter fram för åtgärder med planerad byggstart år 1 - 3 och syftar till att bestämma omfattning av åtgärder, parternas ansvar samt finansieringen av åtgärden. Det är ett avtal som binder parterna, men utan klausuler om skadestånd. Avtalet ska ligga inom ramen för det bemyndigande som regeringen gett Trafikverket. (Förhandling och förvaltning av avtal om medfinansiering och samverkan med externa TDOK 2017:0422). För att säkerställa finansiering av de åtgärder som blir tillämpbara som ett undantag genom §10 väglagen till följd av en kommunal detaljplan kommer Trafikverket att i sitt yttrande över förslaget till detaljplan ange att ett avtal måste tecknas före beslut om planens antagande. Initiativ till detaljplaner kan komma från privata intressenter (exploatörer, byggherrar, fastighetsägare med flera). Sådana initiativ ger upphov till kommunala avtal med intressenten. Det kan vara ett plankostnadsavtal som definierar att planen tas fram men också ett exploateringsavtal som reglerar en detaljplans genomförande, PBL 6 kap 39 och 40§§. Bevakningsärenden Trafikverket har som huvudinriktning att alla åtgärder på det statliga vägnätet ska planeras och genomföras av Trafikverket. Produktkvaliteten i Trafikverkets anläggning måste vara rätt så att ett överlämnande till förvaltaren av anläggningen är möjligt och att drift och skötsel kan ske kostnadseffektivt och säkert. I vissa fall kan åtgärder dock genomföras genom ett bevakningsuppdrag, d.v.s. ett uppdrag där Trafikverket genom en bevakningsledare säkerställer att Trafikverkets krav på statlig anläggning tillgodoses i samband med att åtgärd som berör eller kan påverka det statliga väg- eller järnvägsnätet initieras och genomförs av extern part. Det handlar framför allt om små och okomplicerade åtgärder på lågt trafikerade vägar. Samordnat förfarande Enligt dagens regelsystem så finns en möjlighet till ett förenklat förfarande vid upprättande av vägplaner, i de fall åtgärden har prövats eller ska prövas i en detaljplan. Det förenklade förfarandet innebär att 22 • samråd om vägens lokalisering och utformning i detalj inte behöver ske om vägplanen enbart gäller åtgärder som också har prövats eller ska prövas genom detaljplanen (15 b § väglagen), • det inte behövs någon miljökonsekvensbeskrivning som är särskilt upprättad för vägplanen om vägplanen enbart gäller åtgärder som också har prövats eller ska prövas genom detaljplanen (16 c § väglagen), • kungörandet av vägplanen får samordnas med det kungörande som ska ske i detaljplaneärendet, om förslaget enbart gäller åtgärder som också har prövats eller ska prövas genom detaljplanen (17 § väglagen). Samordningen innebär dock fortfarande att en vägplan tas fram och fastställs, men tanken enligt förarbetena var att genom dessa förenklingar i vägplaneprocessen göra att det skulle gå fortare och bli mindre kostsamt att ta fram vägplaner i dessa situationer. Det ska också nämnas att samordningsreglerna även infördes i PBL och ter sig liknande – dvs. vissa moment i detaljplaneprocessen kan undgås ifall åtgärden prövats eller ska prövas i en vägplan. Eftersom denna rapport syftar till att belysa möjliga förändringar i väglagen redogörs det inte ytterligare för samordningsreglerna i PBL 23 Problembeskrivning I Ds 2023:28 Nationell fysisk planering redovisas två problem med dagens planläggning enligt väglagen och PBL, att det är en dubbelprövning och att det är för långa ledtider. Trafikverket har dock fått uppfattningen att kärnan i problemet är den oförutsägbarhet som kommunerna ställs inför när de ska upprätta detaljplaner som påverkar statlig väg. Nedan följer Trafikverkets redogörelse av dessa problem. Dubbelprövning Problembilden som presenteras i rapporten Ds 2023:28 Nationell fysisk planering är att ”…den dubbelprövning som åtgärder inom tätort på det nationella vägnätet alltid genererar genom att sådana kräver både detaljplan enligt PBL och vägplan enligt väglagen” och att det kommer olika besked från olika nationella/statliga instanser. Som beskrivet ovan i avsnitt 3.1 krävs det inte alltid vägplan för åtgärder på det statliga vägnätet. Begreppet dubbelprövning är också missvisande. Dubbelprövning innebär att samma sak prövas två gånger. Så är inte fallet vid både vägplan och detaljplan för samma åtgärd. Detaljplanen syftar till att pröva lämplig markanvändning för ett område. I detaljplaner ingår fler användningar, exempelvis gator, natur, bostäder eller centrum. Vägplanen prövar enbart ett ändamål vilket är just byggande av väg. Förändringar i syfte att nå resultat för de åtgärder som denna utredning studerat med en mer sammanhållen process skulle innebära förbättringar. Väglagen kontra plan- och bygglagen Det finns både likheter och skillnader mellan en vägplan och en detaljplan. Båda prövningarna utreder markanspråk och omgivningspåverkan och resulterar i möjligheten att anlägga en väg. Lagstiftningarna som de respektive planerna prövas mot har dock olika syften och upplägg. Plan- och bygglagen inriktar sig på planeringsprocessen där byggande och förändring av mark- och vattenanvändningens många intressen ska samordnas och konflikter lösas i ett tidigt skede. Plan- och bygglagens förfaranden syftar till att identifiera lämplig mark- och vattenanvändning sett till både allmänna och enskilda intressen. Enligt PBL 4 kap. 2 § 2p finns krav på kommunen att ta fram detaljplan för ny sammanhållen bebyggelse eller för befintlig bebyggelse som ska förändras om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt. 24 Sammanhållen bebyggelse definieras i PBL 4 kap. 2 § som bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark. Det innebär att byggnaderna ligger så nära varandra att de utgör en tydlig grupp, där tomterna antingen har gemensam gräns eller endast separeras av exempelvis en väg eller ett grönområde. Länsstyrelsen har tillsyn över kommunernas detaljplanering och kan överpröva detaljplaner. Det är ett verktyg för staten där planer som inte anses tillgodose eller tillräckligt belysa viktiga aspekter så som exempelvis riksintressen eller hälsa och säkerhet kan upphävas genom länsstyrelsens beslut3. Väglagen är en så kallad sektorslag. Den gäller ”bara” allmän väg. Väglagen definierar vad som är en allmän väg och dess anordningar, vad väghållning är och vem som är ansvarig för väghållningen och reglerar processen för att bygga en allmän väg liksom drift och underhåll av en allmän väg. En detaljplan och en vägplan fyller olika syften och prövningarna är därför olika. Dock sker samråd och granskning på ett likartat sätt i båda planerna vilket kan ge uppfattningen av att det sker en dubbelprövning. En detaljplan har till syfte att fastlägga platsens lämplighet för en viss markanvändning. I en detaljplan läggs marken ut som kvartersmark eller allmän platsmark och när kommunen är huvudman i planen uppkommer en skyldighet att lösa in den mark som redovisats som allmän platsmark. Detta sker då med äganderätt eller undantagsvis med servitut men först sedan en lantmäteriförrättning genomförts. Någon vägrätt uppstår inte i detaljplanen. Istället regleras användningen, på den juridiskt bindande plankartan, till ett vägändamål, GATA, VÄG etc., enligt Boverkets föreskrifter om detaljplan. Användningen väg eller gata är så kallad allmän plats och genom planen knyts en huvudman till den. Huvudmannen har ansvar för genomförandet av allmän plats, förfarandet är olika för enskilt respektive kommunalt huvudmannaskap. Ytor för tillfällig användning kan regleras i detaljplan, men de är tidsbegränsade och kan bara ske inom planområdet. Förutom att det tas fram en detaljplan som möjliggör exploatering kan man anta att det även kommer att krävas bygglov för exploateringsåtgärderna. Även kommunens byggnationer kräver således en form av ”dubbelprövning” i och med att detaljplanen först ger ramarna men bygglovet reglerar detaljerna. Vägplanen har som ett syfte att ordna markåtkomsten för en specifik åtgärd, både det permanenta och tillfälliga behovet. Därtill prövas vilka skyddsåtgärder som behövs för att minimera påverkan på omgivningen och identifiera vilka övriga tillstånd som behövs för att genomföra projektet. Detta sker genom att marken redovisas som vägrätt, inskränkt vägrätt och tillfällig nyttjanderätt. Den tillfälliga 3 Boverket, 2023. Plan- och bygglagstiftningens utveckling. Plan- och bygglagstiftningens utveckling - PBL kunskapsbanken - Boverket 25 nyttjanderätten (etableringsytor, ytor för byggtrafik m.m.) är av stor betydelse för att kunna genomföra byggnationen. En vägplan kan beskrivas som bygglovets motsvarighet, dvs en fastställd vägplan är som ett bygglov, alltså det tillstånd som behövs för att genomföra det aktuella vägprojektet. Det är inte samma sorts prövningar i en detaljplan och i en vägplan, de har olika detaljeringsnivå och de olika planerna ger olika rättsverkan, en vägplan motsvarar prövningen i ett bygglov och motsvarar ett expropriationstillstånd. Det är alltså ingen dubbelprövning utan två olika typer av prövningar på olika detaljeringsnivåer och med olika syften. Miljöprövning När det gäller miljöprövning enligt miljöbalken skiljer sig förfarandet åt beroende på om det handlar om en detaljplan enligt PBL eller en vägplan enligt väglagen. Vid upprättande av en detaljplan ska kommunen bedöma om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om så är fallet måste en miljöbedömning enligt kapitel 6 i miljöbalken göras. Denna typ av miljöbedömning kallas för strategisk miljöbedömning, eftersom den sker på ett övergripande plan och tar hänsyn till mer generella frågor om markens lämplighet för exempelvis bostäder, industri eller infrastruktur. Kommunen ansvarar för processen, men länsstyrelsen har en viktig roll i att avgöra om en betydande miljöpåverkan föreligger och att samordna statliga intressen. För vägplaner är miljöprövningen direkt kopplad till ett konkret projekt, alltså byggandet eller ombyggnaden av en allmän väg. Det innebär att en miljöbedömning eller miljökonsekvensbeskrivning blir en integrerad del av vägplanen. Miljöprövningen sker alltså som en del av den fysiska planeringen och genomförs av den ansvariga väghållningsmyndigheten, oftast Trafikverket. Till skillnad från detaljplanen, där miljöprövningen är vägledande för kommande exploatering, utgör vägplanen ett faktiskt tillstånd enligt väglagen och miljöbalken. Det innebär att när vägplanen har fastställts och vunnit laga kraft så ger den både rätt att bygga vägen och rätt att använda marken, inklusive tillfällig markåtkomst. Den fungerar därmed ungefär som ett kombinerat bygglov och expropriationstillstånd. En annan skillnad är att vägplanens miljöprövning ofta är mer detaljerad och tekniskt inriktad, medan detaljplanens miljöprövning är bredare och mer strategisk. Långa ledtider i Trafikverkets processer Ett problem som kommunerna upplever som mer problematiskt än själva prövningen är att kommunens och Trafikverkets tidplaner inte överensstämmer. Det är inte den dubbla prövningen utan de dubbla processerna som ställer till problem. När kommunen ansvarar för detaljplanen och Trafikverket för 26 vägåtgärden krävs tät samordning – både tekniskt, juridiskt och tidsmässigt. Det är vanligt att kommunens planeringshorisont är kortare och mer projektfokuserad medan Trafikverkets arbetssätt är mer långsiktigt, styrt av regelverk, nationella eller regionala prioriteringar och en intern process. Skillnaden i arbetssätt, ansvar och kultur leder ibland till att projekt inte går i takt. Trafikverket ansvarar för hela det statliga vägnätet i landet, och har en stor mängd projekt att hantera, både nationellt och regionalt. Även om kommunen finansierar åtgärden, måste Trafikverket prioritera inom befintlig resurs- och personalram, tilldela intern projektledning och teknisk kompetens samt säkerställa att åtgärden inte påverkar andra pågående eller planerade projekt. Detta skapar ofta kö-effekter i planeringen och tidsfördröjningar innan ett projekt ens kan påbörjas. Trafikverket arbetar dock aktivt med att förbättra leveransförmågan genom att korta verksamhetens ledtider i planering och byggprojekt. I de fall en åtgärd bedöms vara en SO-åtgärd (se avsnitt 3.2.2) är ambitionen att åtgärden ska utredas och projekteras parallellt med framtagandet av detaljplanen. Det kräver dock att kommunen upprättar en tidig dialog med Trafikverket när de påbörjar planarbetet. Förändringar i detaljplanen kan också leda till förändringar i åtgärdens omfattning, vilket kan innebära förlängning av Trafikverkets ledtider eller till och med att åtgärden bedöms vara byggande av väg och att en vägplan därmed behöver upprättas. Oförutsägbarhet Rapporten Ds 2023:28 Nationell fysisk planering nämner kort att kommunerna upplever att det finns en osäkerhet kring överenskommelser om åtgärder med ”staten”, som de baserar sin detaljplan på. När Trafikverket sedan kommer längre i sin utredning (och eventuell vägplan) så händer det att åtgärden har förändrats till den grad att den inte ryms inom detaljplanen. Det innebär att kommunen behöver göra om den detaljplan som de nyss har antagit. Plangräns, användningsgräns och egenskaper i detaljplanen ska anges med exakthet i ett skede då kunskapen om åtgärden på den statliga vägen inte är fullständig. I processen både för att ta fram vägplan och detaljplan ska berörda ha möjlighet att yttra sig och påverka planens utformning, därför är inte markanspråken för åtgärden på den statliga vägen fullt ut kända förrän i vägplanens slutskede. En konsekvens av de separata processerna är att kommunen behöver göra om den detaljplan som nyligen antagits. Att ändra en detaljplan före genomförandetidens utgång är förknippat med ersättningsanspråk från dem som har haft rättigheter i detaljplanen som kan påverkas negativt av en ändring. 27 Hur vanliga är problemen? Trafikverkets analys att det inte är dubbla prövningar som är problemet bekräftas av de parter som Trafikverket har haft dialog med under uppdragets gång; Boverket, SKR och länsstyrelsens expertgrupp för infrastruktur. Utöver dessa har frågan diskuterats på ett möte med kommunala plan- och exploateringschefer som SKR kallade till. Cheferna beskrev istället att det inte är lätt att synkronisera Trafikverkets tidplaner med de kommunala när kommunen tar fram detaljplan som berör statlig väg. Det kommer ofta besksked från Trafikverket i sena skeden som innebär att kommunen får ändra i sitt pågående planarbete i ett sent skede eller ändra i en redan antagen plan. Detta gäller inte bara när kommunen har med den statliga vägen i sin detaljplan utan även om detaljplanen är angränsande till det statliga vägområdet; behövs mer vägområde behöver detaljplanegränsen flyttas. Ett exempel när det i dag kan behövas både en vägplan och en detaljplan är när kommunen planerar för ett nytt bostads- eller industriområde i ett område som inte tidigare omfattas av detaljplan. Om det då behövs en avfart från det nationella vägnätet behöver ombyggnaden av den allmänna vägen prövas i en vägplan, förutsatt att åtgärden inte är sådan liten okomplicerad åtgärd (s.k. SO-åtgärd) som innebär att åtgärden enligt väglagen inte utgör byggande av väg (se 10 § fjärde stycket väglagen). Att även den åtgärd som behövs för att bygga om den allmänna vägen behöver prövas i en vägplan innebär således att det krävs dubbla planeringsprocesser, vilket innebär att det finns risk för att den tid som behövs för planering blir längre än vad som hade behövts om även ombyggnaden av den allmänna vägen skulle kunna prövas i detaljplanen. Vad får problemen för konsekvenser (nollalternativ)? När en kommun tar fram en detaljplan för exempelvis ett nytt bostadsområde eller ett industriområde som kräver anslutning till det statliga vägnätet, uppstår ofta en beroenderelation till Trafikverket. Kommunerna har inte möjlighet att på ett enkelt sätt förutse utfallet, d.v.s. ifall åtgärden på den allmänna vägen kräver en vägplan eller ej. De kan göra allt ”rätt”, men det kan ändå landa i att åtgärden inte blir av. Många kommuner rapporterar att Trafikverkets planeringstider inte går i takt med kommunens. Det kan innebära att: • exploateringsavtal fördröjs, • byggstart skjuts upp, • kommunen tvingas revidera detaljplanens genomförandetid, • projektets ekonomi påverkas negativt (eftersom byggstarten skjuts upp och intäkter uteblir). 28 Diskussion och slutsatser Problembeskrivningen visar att det inte är dubbelprövningen som är problematiken, det är snarare de dubbla processerna för vägplan och detaljplan och att det är svårt för kommunerna att få besked om de åtgärder som Trafikverket ska genomföra med anledning av kommunal detaljplan. Det finns förenklingar i väglagen som innebär att små och okomplicerade åtgärder (SO-åtgärder, se avsnitt 3.2.2) inte anses vara ”byggande av väg” och därmed inte behöver vägplan. Trafikverket gör bedömningen om en åtgärd ska klassas som SO- åtgärd. Under projektering kan det dock visa sig att omfattningen av åtgärden ökar och att det inte längre kan klassas som SO-åtgärd och att en vägplan behövs. För kommunen innebär det att förutsättningarna förändras i ett sent skede, ibland efter att detaljplanen är antagen. Det kan också leda till att detaljplanen behöver förändras för att markanvändningen inte stämmer överens med det markanspråk som vägplanen anger. En förutsättning för en förenkling i väglagen skulle, enligt uppdraget, vara att åtgärden genomfördes inom sammanhållen bebyggelse. I fjärde kapitlet i PBL regleras när detaljplan ska upprättas inom sammanhållen bebyggelse, se avsnitt 4.1.1. Det innebär att åtgärder som genomförs med stöd i detaljplan kommer ske inom sammanhållen bebyggelse. I uppdraget ingår att säkerställa ”vägrättsinstitutet och väghållaransvaret inklusive framtida drift och säkerhet”. Trafikverket konstaterar att vägrätten dels har som syfte att ge staten tillgång till mark som har annan användning än väg i grunden och dels fastställa den huvudsakliga utformningen och de skyddsåtgärder som är nödvändiga för störningar mot omgivningen. Om det däremot finns en detaljplan som säger att ett visst markområde ska vara väg, och kommunen löser in marken, så är vägrätten överflödig. Desto viktigare är väghållaransvaret och vägområde. Väghållaransvaret anger vem det är ansvarar för drift och underhåll av vägen och vägområdet anger vilket område som behövs för att göra detta. En detaljplaneläggning av statlig väg innebär inte att väghållaransvaret förändras. Väghållaransvaret förändras inte genom att den statliga vägen omfattas av en detaljplan, utan staten, genom Trafikverket, är fortsatt väghållare. Det som är viktigt att bevaka är att det nya vägområde som åtgärden leder till kan redovisas tydligt. 29 Trafikverkets förslag till förändring Förslag till författningsförändringar Trafikverket föreslår följande förändring i väglagens §10 genom tillägget nedan redovisat. Nuvarande lydelse Ny lydelse 10 § Med byggande av väg avses att anlägga en ny väg och att bygga om en väg. Ny väg får anläggas, om vägen behövs för allmän samfärdsel eller annars kan antas få synnerlig betydelse för det allmänna. En väg får byggas om, när det är motiverat från allmän synpunkt. En åtgärd på en befintlig väg ska inte anses vara byggande av väg om 1. åtgärden medför endast marginell ytterligare påverkan på omgivningen, och 2. berörda fastighetsägare eller innehavare av särskild rätt skriftligen medgett att mark eller annat utrymme får tas i anspråk. En åtgärd på befintlig väg ska heller inte anses vara byggande av väg om den är av mindre omfattning, omfattas av detaljplan och kommunen tillhandahåller marken enligt 7 §. Författningskommentar Förslaget till ändring i väglagen (1971:948) 10 § Stycke fem är nytt Paragrafen avslutas med ett nytt femte stycke som genom detta utökar definitionen av vilken typ av åtgärder som kan genomföras utan att klassas som byggande av väg. Genom bestämmelsen i det nya stycket kan åtgärder som är av mindre omfattning, omfattas av detaljplan samt att kommunen tillhandahåller marken enligt 7 § ses som ej byggande av väg och därmed inte kräva att vägplan upprätts. 30 10 § I paragrafens första stycke definieras vad som avses med byggande av väg, detta ändras inte. Andra stycket som innehåller bestämmelser om när ny väg får anläggas, ändras inte. Tredje stycket som innehåller bestämmelser om när en väg får byggas, ändras inte. Fjärde stycket som innehåller bestämmelser om när en åtgärd på befintlig väg inte ska anses vara byggande av väg, ändras inte. Det införs ett nytt femte stycke i paragrafen. Genom bestämmelsen undantas mindre omfattande åtgärder som omfattas av detaljplan och där kommunen tillhandahåller marken från begreppet byggande av väg. Det får till följd att kravet på formell fysisk planering genom vägplan inte gäller för dessa åtgärder om de omfattas av en detaljplan och kommunen tillhandahåller marken enligt 7 § i väglagen. Undantaget gäller endast åtgärder på statlig väg och bibehållet statligt väghållaransvar. Härutöver krävs att följande förutsättningar är uppfyllda. För det första förutsätts att åtgärden är av mindre omfattning, dvs att den ej har betydande miljöpåverkan och endast har lokal trafikpåverkan. Utgångspunkten för bedömningen är den omgivningspåverkan som vägåtgärden ger upphov till. Bedömningen om att åtgärden ej har betydande miljöpåverkan och endast lokal trafikpåverkan ska framställas och beskrivas av kommunen i detaljplanen och Trafikverket ska säkerställa att detta genomförts på rätt grunder. Omständigheter som har betydelse vid bedömningen utgörs bland annat av omgivningens karaktär och känslighet, till exempel om det finns bebyggelse eller känslig miljö i närheten. Att trafikpåverkan endast blir lokal har betydelse vid bedömningen vilket innebär att åtgärden inte påverkar det statliga vägnätet negativt avseende exempelvis trafiksäkerhet eller vägens funktioner i det funktionellt prioriterade vägnätet. Som en andra förutsättning för att undantaget ska vara tillämpligt krävs att åtgärden omfattas av en detaljplan. Detta ska garantera att markåtkomst för åtgärden sker reglerat utifrån plan- och bygglagens bestämmelse samt att rättssäkerhet för tredje man säkerställs utifrån bestämmelserna i plan- och bygglagen. I de fall åtgärden är en konsekvens av kommunal exploatering ska åtgärden bekostas genom kommunen för att det ska bli aktuellt att tillämpa föreslaget undantag. Den slutliga finansieringen kan också styras av bestämmelserna i 6 kap 39 och 40§§ i plan- och bygglagen vilket ska beaktas för att skydda tredje part. Till sist förutsätts också att marken tillhandahålls av kommunen enligt 7 § i väglagen. I bestämmelsen uttrycks detta genom att det anges att kommunen tillhandahåller marken enligt 7 §. Att kommunen äger och tillhandahåller marken är viktigt eftersom att det då inte behövs någon ytterligare process för markåtkomst vilket sparar tid och resurser för samhället. Kommunen kommer också att behöva säkerställa tillfällig markåtkomst under byggtid för att genomförandet av åtgärden ska kunna utföras av Trafikverket. Den praktiska tillämpningen av bestämmelsen behandlas även i avsnitt 6.3. 31 Praktisk tillämpning av förslaget Förslaget till tillägg i 10 § väglagen skulle innebära att vägåtgärder även i fortsättningen prövas enligt både PBL och väglagen. Väglagens regler om allmän väg, väghållare, väganordningar och vägområde förblir desamma. Däremot behövs ingen vägplan. Tillämpningen kommer i grunden att ske på olika sätt beroende på om åtgärden initieras av kommunen genom en ny detaljplan eller om åtgärden sker inom en befintlig detaljplan och initieras av Trafikverket. Åtgärden initieras av kommunen Planläggning med detaljplan syftar till att mark- och vattenområden används till det ändamål området är mest lämpat för. Lämpligheten bedöms med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. För att kunna göra korrekta bedömningar kan flertalet utredningar behöva tas fram. En initial bedömning av exploateringens påverkan på det statliga vägnätet ska göras. Om kommunen identifierar att det finns risk att någon statlig väg påverkas, till exempel genom ökade trafikmängder eller behov av ny anslutande väg, tar de kontakt med Trafikverket. En avsiktsförklaring, se mer i avsnitt 3.5.1, mellan kommunen och Trafikverket upprättas som säkerställer att båda parter har för avsikt att driva den fortsatta processen i samverkan och avsätta resurser för det. Avsiktsförklaringen anger principerna för finansiering av åtgärden, principerna för parternas ansvarsfördelning och när åtgärden ska genomföras. Att kommunen ska vara huvudman för allmän plats ska framgå likväl som att väghållningen fortsatt ska vara statlig (om annan bedömning görs ska överenskommelse om att inleda förändringsärende istället tecknas). Trafikverket förbinder sig att genomföra åtgärden enligt föreslaget undantag i femte stycket 10 § väglagen, förutsatt att kommunen kan visa att kriterierna för undantaget uppfylls. Avsiktsförklaringen signeras av Trafikverkets regionala direktör. Kommunen tar fram underlag som visar på förslag på åtgärd, att den inte kan anses ha betydande miljöpåverkan samt att den endast har lokal påverkan på trafiksystemet. Underlaget ska redovisa att kommunen gör bedömningen att åtgärden är av mindre omfattning. Det innebär att de ska beskriva • varför åtgärden inte anses innebära betydande miljöpåverkan. Eftersom kommunen gör bedömningen inom ramen för detaljplanen ska länsstyrelsen inte behöva ta beslut i frågan, som är fallet vid upprättande av vägplan. • att åtgärden endast har lokal trafikpåverkan. Det inkluderar beräkning av tillkommande trafik samt prognos för övrig trafik, fördelning av ny trafik i nätet och avgränsning av påverkat område, kapacitetsanalys och förslag till åtgärder vid behov i enlighet med fyrstegsprincipen, redovisning och 32 bedömning av påverkan på statlig infrastruktur (till exempel närliggande trafikplatser) samt bedömning av trafiksäkerhet och miljöeffekter (till exempel buller). Trafikverket granskar kommunens underlag för att säkerställa att bedömningen är gjord på rätt grunder, till exempel korrekta trafikmängder och prognoser, lämplig åtgärd i ett bra läge, etc. I samband med detta tillsätter Trafikverket resurser för projektering av åtgärden. Eftersom Trafikverket fortsatt ska vara väghållare är det också Trafikverket som ska projektera och genomföra åtgärden. Undantag från detta kan göras enligt gängse rutin, se avsnitt 3.6. Härifrån sker ett parallellt arbete där Trafikverket projekterar åtgärden samtidigt som kommunen tar fram handlingarna för detaljplanen. Detta kräver en tät dialog för att säkerställa att plankartan anger den markyta som vägåtgärden behöver. Trafikverkets projektering visar hur det nya vägområdet för den statliga vägen ser ut i detalj. Plankartan visar åtgärdens utrymmesbehov med en planbestämmelse som innebär allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap och med användning VÄG eller liknande, enligt Boverkets planbestämmelsekatalog4. Vägåtgärden ska också framgå av en illustrationskarta, om det behövs för att förstå åtgärden. I planbeskrivningen ska vägåtgärden finnas med i beskrivningen av de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser. Innan planen går ut på samråd ska Trafikverket ha kommit så långt i sin projektering att markområdet är säkert. Trafikverket behöver också veta vilken mark som behövs för genomförandet av åtgärden. I samrådet yttrar sig Trafikverket om planen som helhet och tillstyrker vägåtgärden om planen redovisar den på det sätt som Trafikverket och kommunen har varit överens om i tidigare dialog. Om Trafikverket anser att förändringar behövs ska detta framgå av Trafikverket samrådsyttrande, men det bör också ske en dialog med kommunen för att reda ut vilka skillnader som finns mellan Trafikverkets projektering och kommunens detaljplan. I dialogen ska också eventuella synpunkter från andra parter, som har bäring på vägåtgärden, hanteras. När detaljplanens handlingar är justerade enligt överenskommelse i dialogen ska ett avtal skrivas. Avtalet reglerar att kommunen står för kostnaden och tillhandahåller marken för åtgärden. Utöver den mark som behövs för den färdiga vägåtgärden behöver kommunen också tillhandahålla den mark som behövs under byggtid. Om detta regleras i detaljplanen eller sker på annat sätt är upp till kommunen att bestämma, 4 Planbestämmelsekatalogen innehåller alla de planbestämmelser som Boverket i föreskrifterna om detaljplan föreskriver att kommuner kan använda vid planläggning av nya detaljplaner. Planbestämmelsekatalogen är en exempelsamling som är uppbyggd enligt Boverkets föreskrifter (2020:5) om detaljplan och Boverkets allmänna råd (2020:6) om redovisning av reglering i detaljplan. 33 men det ska också ingå i avtalet. Avtalet ska gälla i fem år från att detaljplanen vunnit laga kraft. Detta för att säkerställa att Trafikverket har resurser för att genomföra åtgärden. Om åtgärden inte är påbörjad inom fem år efter detaljplanens antagande kommer ett nytt avtal behöva upprättas för att säkerställa finansiering och genomförande. När planen går ut på granskning ska kommunen och Trafikverket redan vara överens och inga ytterligare synpunkter ska behöva framföras gällande vägåtgärden. Skulle kommunen ha gjort förändringar i detaljplanen som påverkar vägåtgärden negativt bör detaljplanen bli föremål för nytt samråd, annars kan Trafikverket komma att överklaga planen. Skulle kommunen anta en detaljplan utan att ett avtal finns på plats bör Trafikverket överväga att överklaga detaljplanen med hänvisning till att man som innehavare av särskild rättighet påverkas negativt av planens genomförande. Det är ett viktigt kriterium att kommunen, när detaljplanen vunnit laga kraft, äger och tillhandahåller marken eftersom att det då inte behövs någon ytterligare process för att få till markåtkomsten, vilket främst är fallet i exploateringssammanhang. Om kommunen äger marken så slipper Trafikverket också att förhandla om markåtkomst med flera parter, vilket sparar tid och resurser för samhället. Eftersom Trafikverket fortsatt är väghållare för vägen tillkommer det nya vägområdet till Trafikverkets redan befintliga och läggs in i avtalen med driftentreprenörerna enligt gängse rutiner. Om kommunen önskar skötsel utöver Trafikverkets standard får kommunen bekosta det, vilket det redan finns rutiner för att hantera. Åtgärden initieras av Trafikverket (befintlig detaljplan) Om åtgärden utförs inom en befintlig detaljplan initieras den troligtvis i normalfallet av Trafikverket. Detta förfarande kommer inte att skilja sig nämnvärt från det förfarande som Trafikverket idag har med SO-åtgärder. Trafikverket tar själva fram det underlag som behövs för att göra bedömningen om undantaget kan tillämpas. Ifall åtgärden utförs helt inom befintligt vägområde gäller inte villkoret om tillhandahållande av mark enligt 7 § väglagen, eftersom Trafikverket då redan har rådighet över marken, antingen genom tillhandahållande enligt 7 § väglagen eller genom vägrätt. 34 Alternativa förslag som övervägts i utredningen Genomförande med stöd av PBL Föreslagen förändring innebär att en vägåtgärds markanspråk tillhandahålls genom PBL men att åtgärden genomförs med stöd av väglagen. Ett förslag som lyftes under uppdragets gång var att vägåtgärden även skulle genomföras med stöd av PBL. Det skulle dock innebära att mycket av det som regleras i väglagen idag skulle behöva föras in i PBL. Eftersom uppdraget från regeringen var formulerat att Trafikverket skulle ”…utreda möjligheten och lämpligheten att införa ett undantag i väglagen…” avfärdades förslaget att genomföra vägåtgärder på statlig väg med stöd av PBL. Kommunen planerar, projekterar och genomför Ett alternativ som har lyfts under arbetets gång är att kommunen, förutom att planlägga åtgärden, även projekterar och genomför den. Trafikverket skulle då enbart ha en bevakande roll. Denna möjlighet finns även med förordat förslag, men avgränsat till specifika förhållanden. Anledningen till att Trafikverket inte lämnar över projektering och genomförande till kommunerna är att ansvarsfrågan blir tveksam. Vad händer om det är något som sker med anläggningen efter exempelvis åtta år? Trafikverket har också en annan nivå än kommunerna vad gäller tillräcklig förvaltning. Det är en stor konfliktrisk som skulle byggas in om Trafikverket överlåter projektering och genomförande till kommunerna. 35 Följdändringar i andra regelverk Plan- och bygglagen Boverket konstaterar i dialog med Trafikverket att föreslagen författningsförändring kan komma att påverka bestämmelserna i PBL (2010:900) och att detta skulle behöva utredas av Boverket. Trafikverket bedömer att de förändringar som föreslås för Väglagen (1971:948) framförallt påverkar innehållet i och omfattningen av vad som ska ingå i detaljplan, 4 kap detaljplanens omfattning och utformning (2010:900). Trafikverket föreslår att regeringen uppdrar åt Boverket att utreda de ändringar som kan komma att krävas i PBL. 36 Konsekvensbeskrivning Förslaget får till följd att något mer omfattande vägåtgärder än s.k. SO-åtgärder kan genomföras utan vägplan. Konsekvensbeskrivning och markanspråk hanteras med stöd av detaljplan. Det leder till en förflyttning av ansvar och arbete från Trafikverket till kommunen. Det behövs färre vägplaner och troligen kan det även bli färre traditionella SO-åtgärder, då fler kommuner väljer att inkludera vägåtgärden i detaljplanen. Konsekvenser för kommuner Om det föreslagna tillägget till 10 § väglagen införs, innebär det flera förändringar för kommunernas roll och ansvar i planeringen av vägåtgärder. Framför allt kommer kommunerna att få ett större ansvar för att säkerställa att vägåtgärder som undantas från krav på vägplan ändå blir tillräckligt utredda och prövade inom ramen för detaljplaneprocessen. Det innebär att detaljplanerna i många fall behöver bli något mer omfattande och tekniskt detaljerade än tidigare, särskilt när det gäller vägens utformning, påverkan på omgivningen och frågor om markåtkomst. För kommunerna innebär detta både möjligheter och utmaningar. Å ena sidan stärks det kommunala självbestämmandet, eftersom kommunen får större frihet att själva styra över planprocessen för vägåtgärder på statlig väg inom detaljplanerat område, förutsatt att de tar ansvar för att marken finns tillgänglig och att alla relevanta frågor prövas i detaljplanen. Genom att i större utsträckning kunna samordna kommunal och statlig planering inom ramen för detaljplanen, ges utrymme för mer integrerad stadsutveckling och effektiv hantering av tillväxtbehov. Det möjliggör ett mer sammanhållet planeringsgrepp där trafiklösningar, bebyggelseutveckling och markanvändning hanteras i ett sammanhang. En åtgärd som genomförs enligt förslaget ger nytta för både staten och kommunen, men också för den privata intressent som kommunen kan ha ingått avtal med. Förutsägbarhet ökar möjligheterna för kommunen att ingångna exploateringsavtal inte behöver revideras. Den ömsesidiga nyttan ger förutsättningar för ett bra samarbete mellan parterna. Åtgärdens tydliga avgränsning och samband med översiktsplanen och efterföljande genomförande förväntas bidra till den efterfrågade förutsägbarheten. Å andra sidan blir det något högre krav på innehållet i kommunernas detaljplaner. Eftersom Trafikverket kvarstår som väghållare, innebär det att kommunen planlägger en statlig anläggning som de inte själva ansvarar för. Detta ställer krav på en tät dialog med Trafikverket och en mer fördjupad teknisk förståelse inom kommunerna, särskilt vad gäller kravställning, trafikfunktion och vägområdets utformning. Det kan även innebära en viss ökning av administration, eftersom 37 kommunen måste säkerställa att processerna för samråd och prövning av omgivningspåverkan uppfyller de krav som annars hade ställts i en vägplan. En annan konsekvens rör markåtkomst och finansiering. Om åtgärden sker på kommunens initiativ och regleras i detaljplan, krävs att kommunen löser in marken enligt PBL 6 kap. 13 §. Det innebär att äganderätten till marken övergår till kommunen, som också ansvarar för ersättning enligt expropriationslagens principer. Detta innebär ett tydligt ansvarstagande från kommunens sida och kan kräva finansiella och administrativa resurser som inte alltid är tillgängliga – särskilt i mindre kommuner eller vid samtidiga planprojekt. Kommunerna kan också påverkas av osäkerheten kring kriteriernas tillämpning. Om det inte finns en tydligt formaliserad process för att bedöma vad som utgör ”mindre omfattning” eller ”lokal påverkan”, riskerar det att uppstå godtyckliga skillnader i hur åtgärder bedöms mellan regioner eller mellan olika projekt. Detta försvårar för kommuner att planera långsiktigt och skapa tydliga förväntningar gentemot medborgare och exploatörer. Risken för att Trafikverket i ett sent skede avslår kommunens planförslag, på grund av att föreslaget tillägg inte bedöms kunna tillämpas för åtgärden, innebär ett påtagligt moment av osäkerhet som kan leda till omtag i planeringen, fördröjningar och ökade kostnader. Att fler utredningar läggs över på kommunen att genomföra innebär att det frigörs resurser för Trafikverket. Istället för att Trafikverket behöver samla resurser för att ta fram underlagsmaterial och göra en bedömning om åtgärden innebär byggande av väg eller inte behöver de enligt förslaget endast granska kommunens arbete. Det borde innebära att Trafikverket kan ge tidigare besked till kommunerna än vad som sker idag. Förslaget kan fungera som ett incitament för kommunerna att omvandla gamla byggnadsplaner till detaljplaner. I mindre tätorter är det vanligt att gamla byggnadsplaner eller avstyckningsplaner är gällande, där det ofta inte är kommunen som är huvudman för allmän platsmark. Gatunätet i dessa tätorter utgörs ofta av enskilda vägar som ansluter till en statlig, genomgående väg. Om kommunen önskar en förändring av den statliga vägen kan en väg framåt vara att ersätta de gamla planerna med en ny detaljplan som inkluderar den statliga vägen och reglerar så att den allmänna platsmarken får kommunalt huvudmannaskap. Sammanfattningsvis kan konstateras att en förenklad planeringsordning enligt väglagen innebär både förstärkt mandat och utökat ansvar för kommunsektorn. Förslaget kopplar också till viss del genomförandet av förhållandevis enkla åtgärder till kommunens översiktsplaner som ska vara strategiska och visa på riktning. För att förändringarna ska vara genomförbara och rättssäkra krävs dock tydliga kriterier för bedömning, formaliserade samråds- och beslutsprocesser samt förutsägbara ansvarsförhållanden mellan kommun och stat. Vidare behövs stödjande vägledning från Trafikverket och Boverket, exempelvis i form av 38 nationella riktlinjer eller mallar, för att säkerställa jämlik tillämpning och stärka kommunernas förutsättningar att agera planmyndighet även i frågor som rör statlig infrastruktur. Konsekvenser för staten Förslaget att komplettera väglagens 10 § med ett tillägg för vissa åtgärder av mindre omfattning innebär flera betydande konsekvenser för Trafikverket och det statliga vägnätet. Samtidigt som förslaget syftar till att effektivisera planläggningen och underlätta genomförandet av mindre åtgärder i samverkan med kommunerna, måste Trafikverkets långsiktiga ansvar för det statliga vägnätet säkerställas. Det statliga vägnätet En grundläggande princip i det föreslagna undantaget är att väghållaransvaret för den allmänna statliga vägen förblir oförändrat. De åtgärder som genomförs med stöd av undantaget ska fortsatt betraktas som statlig angelägenhet, vilket innebär att Trafikverket behåller det fulla ansvaret för väganläggningen och dess funktion. Detta omfattar allt från teknisk standard och säkerhetskrav till drift, underhåll och förvaltning. Det är därför avgörande att de tekniska krav som gäller för statliga vägar, såsom de som anges i Vägars och Gators Utformning, VGU, (TRVINFRA- 00396), fortsatt tillämpas – även om initiativet till åtgärden kommer från kommunen och åtgärden regleras i detaljplan. Beaktande detta är det därför i huvudsak Trafikverket som bör beställa och agera byggherre för åtgärden även om den antagits via detaljplan och kommunen bekostar åtgärden. Om den planerade åtgärden innebär att vägens funktion förändras så att den i praktiken får karaktär av kommunal gata – exempelvis i stadsmiljöer där gaturummet får en annan roll än genomfart – bör frågan om väghållaransvar prövas, en sådan prövning görs innan avsiktsförklaring tecknas (se 6.3.1). En sådan prövning kan leda till att väghållaransvaret övergår från stat till kommun. I det fallet är undantagsregeln i 10 § inte tillämplig, eftersom åtgärden då inte längre avser en statlig väganläggning. Kommunen får i ett sådant fall istället bygga åtgärden med stöd av PBL, förutsatt att kommunen är väghållare för den aktuella vägen genom ett laga kraft-vunnet beslut om förändrat väghållaransvar. Detta visar på behovet av tidig dialog om vägens funktion i transportsystemet och vilken ansvarsfördelning som bör gälla. Trafikverket Förslaget innebär en ny arbetsfördelning i planeringsprocessen, men att Trafikverkets övergripande ansvar för vägnätets funktion, säkerhet och rättssäkerheten för berörda kvarstår. Det kan leda till en förenklad och snabbare process i de fall där kommunen och Trafikverket är överens och där detaljplanen är 39 tillräckligt tydlig och omfattande. Samtidigt innebär det att Trafikverket måste säkerställa att all nödvändig prövning av miljö, omgivningspåverkan och samråd med berörda är tillgodosedd inom ramen för detaljplaneprocessen, eftersom vägplanens särskilda skyddsmekanismer då inte tillämpas. Ett utökat instrument för kommunerna att planera för åtgärder på det statliga vägnätet kan leda till ett ökat inflöde av åtgärdsförslag från kommuner. För Trafikverket innebär detta ett ökat behov av granskning och samordning. Eftersom att någon vägplan inte tas fram, är det extra viktigt att samråd med Trafikverket initieras i ett tidigt skede, samt att tydliga rutiner finns för hur åtgärder ska godkännas, dokumenteras och införlivas i det statliga vägnätet. I detta ingår även att åtgärder som byggs med stöd av undantaget dokumenteras och diarieförs på ett sätt som tydliggör vad som utgör statligt åtagande, inklusive eventuella gränsdragningar gentemot annan väghållare. Å andra sidan borde förslaget innebära att färre vägplaner behöver tas fram, vilket frigör resurser som då kan allokeras till att granskning i ett tidigt skede. För Trafikverket innebär förslaget även långsiktig påverkan på drift- och underhållsansvaret. Även små, lokalt initierade åtgärder adderar till den totala omfattningen av det statliga vägnätet, vilket i sin tur påverkar framtida driftbudgetar och resursbehov. Sammanfattningsvis innebär införandet av ett undantag i väglagens 10 § att Trafikverket även fortsättningsvis bär det fulla ansvaret för det statliga vägnätet, oavsett om åtgärden planläggs i en kommunal detaljplan. För att säkerställa ett fungerande system krävs tydliga processer för teknisk prövning, dokumentation, ansvarsfördelning och investering. Särskilt viktigt är att Trafikverkets rådighet över vägen upprätthålls, att funktionell gränsdragning mot kommunala gator görs vid behov, och att varje åtgärd bedöms utifrån sin påverkan på vägens funktion och karaktär. Konsekvens för tredje man I samband med föreslagna förändringar av väglagen har frågan om konsekvenser för tredje man – fastighetsägare, boende och andra berörda – varit föremål för ingående diskussion. Den rättsliga och praktiska hanteringen av mindre åtgärder, särskilt då vägplan inte längre krävs, berör grundläggande frågor om rättssäkerhet, markåtkomst, insyn och möjlighet till påverkan. I dagens ordning innebär vägplaneförfarandet enligt väglagen särskilda möjligheter för tredje man att få information, lämna synpunkter och överklaga beslut om vägbyggande. Om åtgärden i stället hanteras enbart inom ramen för detaljplan enligt PBL, är det detaljplaneprocessens regler om samråd och överklagande som 40 gäller. Dessa är i grunden likvärdiga, men skiljer sig åt i vissa avseenden, exempelvis vilka som har rätt att överklaga och när detta kan ske. Om detaljplanen är tillräckligt detaljerad och samrådet har omfattat alla berörda, kan rättssäkerheten i praktiken upprätthållas. Det finns dock risk att någon tredje man som annars skulle ha fått möjlighet att yttra sig eller överklaga inom ramen för vägplaneförfarandet, nu endast omfattas av detaljplanens process, där vissa frågor kan ha en annan prövningsordning eller snävare krets överklagandeberättigade. För att rättssäkerheten för tredje man inte ska försämras bör det säkerställas att detaljplaneprocessen faktiskt ger samma möjligheter till insyn, påverkan och överprövning som vägplaneförfarandet. Det innebär bland annat att: • Detaljplanen är tillräckligt detaljerad vad gäller vägåtgärden och dess omgivningspåverkan. • Samråd i detaljplaneprocessen omfattar samtliga sakägare och rättighetsinnehavare som annars skulle ha omfattats av vägplanen. • Möjligheten till överklagande inte inskränks jämfört med nuvarande ordning. För part som ingått exploateringsavtal med kommun där statlig väg berörs bevakas dennes intressen i större utsträckning i detaljplan än vad som är fallet i vägplan (se avsnitt 3.5.1). Konsekvens för markägare En viktig distinktion som påverkar tredje man gäller hur markåtkomsten sker. I dagsläget förekommer dubbel planläggning, där både vägplan och detaljplan reglerar samma markområde, men där markåtkomsten skiljer sig åt beroende på initiativtagare. Om markåtkomsten sker på kommunens initiativ enligt PBL 6 kap.

11 § miljöbalken. Skyddet innebär att åtgärder som kan skada träden är förbjudna. Länsstyrelsen kan bevilja dispens från förbudet om det finns särskilda skäl. Fornlämningar Fornlämningar vilka även inbegriper under mark dolda lämningar och fornfynd skyddas enligt Kulturmiljölagen (1988:950). En mindre del av det nordöstra hörnet av fastigheten berörs av ”möjlig kulturhistoriska läm- ningar”. Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete, skall arbetet omedelbart avbrytas till den del fornlämningen berörs. Den som leder arbetet skall omedelbart anmäla förhållandet hos länsstyrelsen. Fysisk miljö Höjderna inom planområdet varierar mellan +75,5 och +78,5. Marken inom planområdet utgörs av gräs, grus, en minde yta asfalt, buskar och träd. Bebyggelseområden Bostäder och gestaltning I nära anslutning till planområdet finns idag Källarbacksvägen med kedjehus och friliggande villor i som mest två våningar med blandade kulörer och fasadmaterial. Sammantaget finns flera olika byggnadsstilar representerade i omgivningen. På fastigheten finns en före detta skolbyggnad från 1945 i två våningar. Sociala Barnkonventionen Barnkonventionen är sedan 2020-01-01 lag i Sverige. Barnkonventionens tolfte artikel innebär bland annat att barn ska ha rätt att uttrycka sig om det som berör dem i den fysiska planeringen. Den tredje artikeln säger att i alla åtgärder som rör barn ska man i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa. Detaljplaneförslaget berör barn och unga på så sätt att användningen bostäder och handel medges och det är av stor vikt att barn och ungas behov beaktas i utformning av miljöer för utomhusvistelse. Teknik Fastigheten är ansluten till det kommunala ledningsnätet för vatten och spillvatten vilket gör att Avesta kom- mun är ansvarig för vatten- och spillvattennätet fram till respektive fastighets förbindelsepunkt. För befint- liga ledningar inom planområdet har ett markreservat, så kallat u-område, lagts in. Ledningsinnehavarens markåtkomst inom detta område kräver juridiskt säkerställande. ANTAGANDEHANDLING H a n t e r i n g a v a v f a l l Kommunalt avfall, vilket bland annat avser rest-, och matavfall, hämtas genom kommunens försorg och käll- sortering av sådant avfall ska kunna ske vid fastigheten. Hämtställen för rest- och matavfall ska ordnas så att de uppfyller kraven på god arbetsmiljö. Angöring av fordon ska kunna ske utan backningsrörelse, vid töm- ning ska kärlen ställas upp vid väg mot tomtgräns fritt från hinder och nivåskillnader. I planering ska beakt- ning tas för framtida fastighetsnära insamling för fraktionerna ”Restavfall, matavfall, plast-, pappers- metall-, färgat glas-, ofärgat glas och tidningar”. Närmaste återvinningsstation (ÅVS) finns ca 300 meter söder om planområdet snett mitt emot Folkärna kyrka. Service Kommersiell och offentlig service Planområdet ligger ca en mil nordöst om Avesta tätort där behov av kommersiell och offentlig service kan tillgodoses och där finns även Avesta lasarett. Trafik Väg 700 ligger direkt öster om planområdet. In- och utfart för området kommer, efter fortsättningsvis att ske vid de befintliga in- och utfarterna mot Barnhemsvägen. Utfartsförbud har lagts in längs väg 700 av trafiksä- kerhetsskäl. Fastighetens parkeringsbehov kommer med denna plan att kunna tillgodoses inom den egna fas- tigheten. Närmaste busshållplats ligger inom fastigheten Lund 1:6 längs väg 700 direkt i öster ”Lunds skola linje 201 Åsgarn/Krylbo” och denna nyttjas av både fastighetsägarna och övriga i byn. Fastighetsägarna upplåter mar- ken för bygdens skull och det är flertalet ungdomar och äldre som behöver hållplatsen. Om busskuren som ligger på prickmark skulle rivas upphör det tidigare lovskyddet. Att bygga en ny busskur på samma plats in- nebär en nybyggnad vilket strider mot detaljplanen eftersom prickmarken då skulle bebyggas på nytt. Det är därför fördelaktigt för den som har ansvaret för busskuren att varsamt renovera, byta ut skadade delar eller underhålla kuren på plats så den kan fortsätta att betjäna resande. Det finns även en hållplats som ligger i Folkärna centrum ca 200 meter nordöst om planområdet utmed väg 707, därifrån kan man åka mot Avesta centrum. Gång- och cykeltrafik I dagsläget finns igen gång- och cykelbana i direkt anknytning till planområdet. KONSEKVENSER Fastigheter och rättigheter Befintlig vattenledning och elledning ligger inom u-område i plankartan. Det bildas ingen rättighet genom att kommunen lägger ut ett u-område i planen, vattenledningen kommer att säkerställdas med ledningsrätt paral- lellt med detaljplanen. Det är upp till varje ledningsinnehavare att se till att ledningarna har de rättigheter som krävs för att säkerställa att de får vara kvar vilket normalt sett sker med ledningsrätt eller servitut. Förutsättningar Då detaljplanens läge redan är fastställt utifrån att det är befintlig fastighet, jämförs planförslaget endast med dagens situation. I konsekvensmatriserna nedan redovisas de konsekvenser som bedömts vara relevanta. Planförslaget Planförslaget medför en möjlighet för fastighetsägaren till Lund 1:6 att kunna ha bostad, kontor eller handel mot dagens situation som endast medger allmänt ändamål. Ägarna har fått avslag att använda byggnaden till skola som den tidigare använts till. Planförslaget innebär att allmän platsmark natur/park i söder övergår till kvartersmark för bostad, handel, kontor och skola. Därmed möjliggörs en mer flexibel användning av fastig- heten. Förslaget föranleder inget behov av fastighetsreglering. Konsekvenser Fastigheter Inom planområdet Lund 1:6 • Möjliggör en bredare användning av fastigheten eftersom det idag gäller allmänt ändamål. ANTAGANDEHANDLING • Den allmänna platsmarken park/plantering övergår till kvarters- mark. • Byggrätt för bostäder, handel och kontor möjliggörs inom området. • Fastigheten kommer även fortsättningsvis innehålla gatumark med enskilt huvudmannaskap. • U-område inom fastigheten begränsar eventuella nya byggnader. • En mindre del, ca 33 m², i nordöst på plankartan innefattar väg 700. Den delen planläggs som väg eftersom väg 700 är avsedd för trafik som ska ta sig mellan olika områden, eller till och från/genom byn. De mycket små delarna i sydöst, ca 4 m² samt ca 8 m², som idag är utlagda som väg i gällande detaljplan planläggs som gata då de de- larna ingår i lokalnätet för Barnhemsvägen och Källarbacksvägen. Då detta stämmer med verkligenhet bedöms det inte påverkas av planförslaget. • Samfällighetsförening bysamf väg, rättighet till väg. Innefattar Barnhemsvägen. En mindre del i sydväst, ca 65 m² ligger inom Lund S:2 planområdet och påverkas i och med att den delen planläggs för gata i stället för parkmark för att möjliggöra in- och utfart från Lund 1:6. Då detta stämmer med verkligenhet bedöms det inte på- verkas av planförslaget. Konsekvenser Rättigheter inom planom- rådet Nyttjanderätt 1 Teleledningar som kan påverkas vid byggnation men ligger inom u- område på plankartan. Ledningar skulle kunna säkerställas ytterligare genom ledningsrätt. Dock vid normal utsättning genom Ledningskol- len vid eventuell byggnation ska ändå negativ påverkan kunna undvi- kas. Nyttjanderätt 2 Elledningar där ledning till befintlig bostad kan påverkas vid oförsiktig byggnation. Detta påverkar i så fall bara just denna bostad och får där- för bevakas av fastighetsägaren. Elledning ligger direkt utanför plangräns och kommer inte att påverkas vid byggnation. Detta stärks ytterligare av att den planlagda marken närmast ledningen utgörs av vägmark och mark som inte får förses med byggnad, prickmark Nyttjanderätt 3 Optoledningar, ligger inom u-område. Nyttjanderätt 4 Optoledningar, ligger inom u-område. Fastigheter Konsekvenser Gränsar till planområdet Lund 1:7 • Angränsar till planområdet mot väster, privat fastighetsägare. Be- döms inte avsevärt påverkas av planförslaget. Lund 1:9 • Angränsar till planområdet i nordöstra hörnet, kommunal fastighet. Lund 1:20 • Angränsar till planområdet mot norr, privat fastighetsägare. Be- döms inte avsevärt påverkas av planförslaget. Nollalternativet Förutsättningar: Dagens verksamhet allmänt ändamål inom fastigheten Lund 1:6 gör att fastighetsägaren inte kan nyttja fas- tigheten till någon användning eftersom skola i privat regi inte medgivits fastighetsägarna. ANTAGANDEHANDLING M i l j ö Miljöbedömning Om en detaljplan, eller planändring, kan antas medföra betydande miljöpåverkan så ska kommunen, enligt 4 kap 34 § plan- och bygglagen och 6 kap 9–19 §§ miljöbalken, göra en miljöbedömning. För varje planprojekt är det därför nödvändigt att avgöra om miljöbedömning behövs, d.v.s. om planens, eller planändringens, ge- nomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Bedömning om sådant behov föreligger görs ge- nom en så kallad undersökning enligt 6 kap 5–6 §§ miljöbalken. Kommunen har gjort en sådan undersökning och utifrån de konsekvenser som kan följa av den markanvändning som tillåts i planen (bostäder, handel och kontor), Den undersökning som kommunen gjort leder till bedömningen att detaljplanen inte har någon betydande miljöpåverkan. Således föreligger inget be- hov av miljöbedömning enligt 6 kap 9-19 §§, miljöbalken. Bedömningen baseras på utfallet av den genom- gång av projektet som gjorts mot kommunens checklista för undersökning om miljöbedömning. Checklistan finns med som övrig handling till detaljplanen. Miljökonsekvensbeskrivning Den undersökning som kommunen gjort leder till bedömningen att detaljplanen inte har någon betydande miljöpåverkan. Således föreligger inget behov av miljöbedömning enligt 6 kap 9-19 §§, miljöbalken. Ställningstagande 4 kap 33 b § plan- och bygglagen (2010:900) Den undersökning som kommunen gjort leder till bedömningen att detaljplanen inte har någon betydande miljöpåverkan och att det således inte föreligger ett behov av miljöbedömning enligt 6 kap 9-19 §§, miljöbalken. Miljökonsekvensbeskrivning Utifrån kommunens bedömning att detaljplanens genomförande inte kommer att medföra betydande miljöpå- verkan har inte någon miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tagits fram för detaljplanen. Hållbarhetsbedömning Bakgrund Avesta kommun har, genom beslutat hållbarhetsprogram, angett att alla beslut med betydande konsekvenser för framtida utveckling i samhället ska åtföljas av en hållbarhetsbedömning. Detta kan då bland annat gälla beslut rörande större förändringar i den fysiska miljön, vilket ofta blir en följd av fysisk planering. Bedömningar ska utföras mot fyra olika målområden i en skala som går mellan +2 och -2, där +2 är en direkt positiv påverkan på ett mål medan -2 då är något som direkt motverkar ett mål. Resultat Den aktuella detaljplanen är av sådan enklare omfattning att den inte bedöms medföra betydande konsekven- ser för framtida utveckling i samhället. En hållbarhetsbedömning har ändå utförts för detaljplanen. Resultatet av denna visar att målområdena ekologiskt fotavtryck och biologisk mångfald samt målområdena integrering av hållbarhet och social hållbarhet får påverkansgraden 0. Detaljplanen har således ingen påverkan för kom- munens hållbarhet utifrån dessa målområden. Dagvatten Fastighetsägaren ansvarar enligt de lagkrav som finns att dagvatten (regn- och smältvatten från tak, hård- gjorda ytor, dränering e t c) tas om hand på den egna fastigheten så det inte orsakar skada, översvämning el- ler olägenhet för angränsande fastigheter, gator eller allmän infrastruktur. Förutsättningen för att reglera avvattningen av kvartersmark inom planområdet bedöms som goda då fastig- heten är stor nog att hantera sitt eget dagvatten. Genomförandet av detaljplanen kommer inte innebära att någon oexploaterad mark tas i anspråk och då inte ger upphov till ökade vattenflöden och en ökad förore- ningsbelastning i dagvattnet från området. Dagvatten ska hanteras inom fastigheten och då det är fråga om privat mark kan detta hanteras även vid kraf- tigare nederbörd, se även under rubriken ”Hydrologiska förhållanden” på sidan 11. Vid extrem nederbörd kommer dagvatten från fastigheten att, till största del efter fördröjd avrinning genom vegetation på egna fas- tigheten, att rinna ut i närliggande vägdike och i de stora ytor med åkermark öster om planområdet. Där kom- mer vattnet att fördröjas och delvis infiltreras i mark, innan det via diken når Bäsingen. ANTAGANDEHANDLING D e t b e d ö m s i n t e u p p k o m m a föroreningar då planområdet endast omfattar en privat redan ianspråktagen fas- tighet och det är lång väg innan vattnet kommer till recipienten, vilket innebär att dagvattnet hinner infiltre- ras innan det når recipient som är diken, åkermark och längre bort sjön Bäsingen. Miljökvalitetsnormer Utomhusluft Miljökvalitetsnormer för utomhusluft gäller i hela landet och gäller för all utomhusluft, med undantag för arbetsplatser samt vägtunnlar och tunnlar för spårbunden trafik. De flesta normerna är så kallade gränsvär- desnormer som ska följas, medan några är så kallade målsättningsnormer som ska eftersträvas. Normerna baseras på krav i EU-direktiv. Den lilla trafikökning som kan tillkomma som resultat av nya användningar enligt detaljplanen kommer inte att påverka miljökvalitetsnormer för luft i Avesta, inte ens lokalt i bostads- området Lund. Vatten Miljökvalitetsnormerna för vatten omfattar ytvatten (sjöar, vattendrag och kustvatten) samt grundvatten. Normernas syfte är att säkerställa en god vattenkvalitet. Sjön Bäsingen har i dag måttlig ekologisk status. Då det aktuella planområdet ligger utanför verksamhetsområdet för dagvatten ska dagvatten från fastigheten om- händertas lokalt genom infiltration eller avledning i närområdets diken och åkermark. Den föreslagna detalj- planen bedöms därför inte medföra någon förändring som riskerar att påverka miljökvalitetsnormerna för Bäsingen, eftersom majoriteten av dagvattnet hanteras inom fastigheten innan det eventuellt når sjön som en del av det naturliga avrinningsområdet. Hälsa och säkerhet Planen medger inga verksamheter som kan medföra någon ändring av riskbilden för planområdet eller dess omgivning. Räddningstjänstens insatstid för att nå planområdet är i normalfallet mindre än 10 minuter. Mar- ken är bedömd som att normal risk för markradon föreligger. Beräkning av omgivningsbuller För att se om trafik på intilliggande väg kan ge bullerstörningar inom planområdet har kommunen utfört bul- lerberäkningar för detta. Enligt Riksdagens förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader gäller nedanstående; Buller från spårtrafik och vägar

13 §, övergår äganderätten till kommunen genom inlösen. Ersättning sker enligt expropriationslagens principer, det vill säga som om ett fullständigt ianspråktagande ägt rum. Sker åtgärden däremot på statens initiativ – via en vägplan – uppstår i stället vägrätt, vilket är en form av nyttjanderätt med långtgående befogenheter, likställd med äganderätt. Fastighetsägaren behåller dock formellt äganderätten till marken. Även i detta fall fastställs ersättningen enligt expropriationslagens regler. Den principiella skillnaden ligger alltså inte i ersättningsnivå, utan i upplåtelseformen och därmed i graden av kommunal eller statlig kontroll över markanvändningen. Ur tredje mans perspektiv innebär denna skillnad att påverkan på markinnehavet kan uppfattas olika beroende på vilket förfarande som används. Även om 41 ersättningsnivåerna är likvärdiga, kan upplevelsen av rättssäkerhet påverkas av hur tydligt processen kommuniceras och vilken insyn som erbjuds. En annan diskuterad aspekt rör ansvarsfördelningen mellan staten och kommunen. När en åtgärd regleras enbart genom detaljplan och vägrätt inte uppstår, samtidigt som Trafikverket kvarstår som väghållare, kan osäkerhet uppstå kring vilket rättsligt instrument som gäller, särskilt om inte vägplan upprättas. För tredje man innebär detta att det kan vara oklart vem som ansvarar för frågor som bulleråtgärder, säkerhetsaspekter och tillgänglighet. En tydlig gränsdragning och kommunikation mellan kommunen och Trafikverket är avgörande för att upprätthålla transparens gentemot allmänheten. Det föreslagna tillägget till väglagen kan, under förutsättning att rättssäkerhetsprinciper och proportionalitetsbedömningar respekteras, ge ett tillräckligt skydd för tredje man vid mindre infrastrukturella åtgärder. Det kräver dock att kriterier för bedömning, informationstillgång och ansvarsfördelning mellan stat och kommun är transparenta, samt att det finns rättssäkra vägar för insyn och påverkan även i frånvaro av en traditionell vägplan. Konsekvens för övriga aktörer Eftersom åtgärderna som ska omfattas av tillägget är av mindre omfattning och enbart ge upphov till marginell påverkan på omgivningen, bedöms risken för rättsförlust för miljöorganisationer och intressegrupper som låg. Detta bedömningsstöd understryker att proportionaliteten mellan åtgärdens omfattning och det rättsliga skyddet för tredje man kan anses vara uppfylld. Diskrepans mellan väg och järnväg Väglagen (1971:948) och Lagen om byggande av järnväg (1995:1649) har i hög utsträckning utformats på liknande sätt, framför allt när det kommer till begreppen byggande av väg respektive byggande av järnväg, och hur processen att ta fram en vägplan respektive järnvägsplan är reglerad. Ytterligare en likhet är hur undantag från begreppen byggande av väg och byggande av järnväg hanteras i väglagens 10 § fjärde stycket och lagen om byggande av järnvägs första kapitel 2 § andra stycket. Förslaget enligt denna rapport innebär en förändring i väglagens 10 § med nytt femte stycke. Trafikverket noterar dock att en liknande förändring i lag om byggande av järnväg (1995:1649) sannolikt skulle vara möjlig och kunna ses som lämplig för att få liktydighet mellan de nämnda lagarna. Även inom järnväg uppstår ofta situationer, framför allt vid järnvägsstationer och bangårdar, där marken är detaljplanelagd och förändringar behöver göras på järnvägen. I normalfallet är det Trafikverket som initierar dessa åtgärder, men det kan även ske i samband med kommunal detaljplaneläggning. 42 En skillnad mellan väg och järnväg är att markåtkomsten är annorlunda. Ett kommunalt tillhandahållande av allmän plats sker inte på järnvägen. Ifall järnvägsmark detaljplaneläggs så är användningen istället vanligtvis kvartersmark för allmänt ändamål, till exempel Trafik. Sådan mark kan dock lösas enligt fastighetsbildningslagen. Markåtkomsten är därmed konstruerad på liknande sätt som för allmän plats, med skillnaden att det är Trafikverket som löser marken direkt från markägaren. Rättssäkerheten blir dock inte annorlunda för tredje man i järnvägsfallet jämfört med på väg – det är i båda fallen detaljplanen som medför markåtkomst. Tolkning: “byggande av väg” Ett tillägg till 10 § väglagen som utvidgar undantaget från vad som räknas som "byggande av väg" kan leda till fler tvister om tolkningen av begreppet. Redan idag finns det undantag från krav på vägplan om en åtgärd endast har marginell påverkan på omgivningen och berörda fastighetsägare har gett sitt medgivande. Om undantaget utvidgas till att omfatta åtgärder som prövats i detaljplan och där kommunen tillhandahåller mark, uppstår ett nytt gränsdragningsproblem: • Vilka åtgärder är tillräckligt "bedömda" i detaljplanen för att undantaget ska gälla? • Hur stora åtgärder kan omfattas innan det ändå ska anses vara "byggande av väg" i lagens mening? • Hur ska eventuella överlapp eller skillnader mellan detaljplaneprocessen och väglagens krav hanteras? Eftersom begreppet "byggande av väg" är centralt för om vägplan krävs eller inte, och eftersom rättsläget redan idag kräver tolkning av vad som ryms inom undantagen, finns en tydlig risk att fler undantag leder till fler gränsdragningsfall och därmed fler tvister om vad som faktiskt omfattas av undantaget. Samhällsekonomiska konsekvenser Exakta kostnadsberäkningar har inte kunnat tas fram med sådan noggrannhet att de ger något av värde. Inom ramen för uppdraget har det inte varit möjligt att ta reda på i vilken utsträckning föreslaget undantag kommer kunna tillämpas och därmed går det inte att kvantifiera de samhällsekonomiska konsekvenserna. Nedan följer istället en beskrivning av de potentiella konsekvenserna. En tydlig effekt är att planerings- och genomförandeprocessen för vägåtgärder kan bli mer effektiv och snabba Genom att undvika dubbla processer minskar risken för fördröjningar, vilket i sin tur kan leda till lägre byggkostnader och minskade finansieringskostnader för projekten. Fördröjningar i planprocessen har visat sig 43 leda till högre kostnader och minskad byggtakt, vilket i förlängningen kan påverka tillgången på bostäder och infrastruktur negativt och bidra till högre priser5. Ett effektivare genomförande av väginfrastrukturprojekt kan också ge samhällsekonomiska vinster genom att tillgängligheten förbättras snabbare och näringslivets behov tillgodoses mer effektivt. Det kan bidra till ökad rörlighet, bättre framkomlighet och därmed stärkt konkurrenskraft för både arbetsmarknad och företag. Om åtgärderna dessutom leder till förbättrad trafiksäkerhet och minskad miljöpåverkan, som är vanliga mål i både detaljplan och vägplan, förstärks de positiva samhällsekonomiska effekterna ytterligare. Samtidigt finns risker. Om förenklingen leder till oklarheter kring ansvar, kvalitetssäkring eller rättssäkerhet för tredje man, kan det i vissa fall medföra kostnader i form av tvister, överklaganden eller behov av kompletterande utredningar. Det är därför viktigt att säkerställa att detaljplaneprocessen är tillräckligt robust och att alla relevanta frågor hanteras på ett rättssäkert sätt. Utvärdering Trafikverket bedömer att konsekvenserna av förslaget kan utvärderas 5 år efter införandet. Förslaget bör utvärderas för att: • Undersöka antalet åtgärder som påbörjats genom det föreslagna undantaget i 10 §. • Analysera Trafikverkets tillämpning av 10 § och konsekvenserna för tredje man. • Analysera kommunernas redogörelser som grund för tillämpningen av tillägget till 10 § väglagen. Tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser Trafikverket föreslår inte tidpunkt för ikraftträdande av lagändringarna. Efter att beslut om regeländringar tagits krävs informations- och utbildningsinsatser för handläggare och andra som berörs av ändringarna. 5 Evidens, 2023, Överklagande av detaljplaner - omfattning, effekter och orsaker. Överklagande-av-detaljplaner.pdf 44 Trafikverkets bedömning Trafikverket föreslår en ändring i väglagens 10 §, som innebär att åtgärder som reglerats i detaljplan inte längre behöver prövas genom vägplan om vissa villkor, se avsnitt Fel! Hittar inte referenskälla., är uppfyllda. Det är ett försök att göra rättssystemen mer samspelande utan att frångå väglagens funktion. Genom att tillämpa tydliga villkor bibehålls kontroll över statlig infrastruktur samtidigt som detaljplaneprocessen får något större genomförandekraft. Detta innebär också att kommunen måste ta ett större ansvar, både vad gäller markåtkomst och miljöbedömningar men det bör kunna ske i den gängse detaljplaneprocessen. Samtidigt ges Trafikverket tolkningsföreträde i fråga om när undantaget får användas – vilket bevarar den statliga rådighet som krävs för långsiktig förvaltning och trafiksäkerhet. Trafikverkets samlade bedömning är att förslaget är möjligt och lämpligt att genomföra; möjligt genom det tillägg till 10 § väglagen som föreslås och lämpligt eftersom det avhjälper de problem som finns med dubbla processer. Det sparar offentliga medel genom att minska på antalet planeringsprocesser som genomförs i samhällsbyggnadsprocessen. Därmed får samhället kortare planeringstider för mindre omfattande åtgärder på det statliga vägnätet som idag måste planeras med både vägplan och detaljplan. Trafikverket bedömer att förslaget till tillägg i lagstiftningen måste åtföljas av att kommunen kan visa att åtgärden kan genomföras i enlighet med de villkor som redovisats i avsnitt Fel! Hittar inte referenskälla.. Förslaget är framtaget för att skapa en möjlighet till förenkling av nuvarande dubbla planeringsprocesser utan att göra några större förändringar i processerna som sådana, för att undvika att större förändringar i arbetssätt eller organisation ska krävas hos vare sig Trafikverket eller kommunerna. Trafikverket anser därmed att förslaget inte medför mer långtgående kostnader eller begränsningar än vad som bedöms vara nödvändigt för att uppnå syftet med uppdraget. 45 Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 trafikverket.se 46 Remiss 2026-05-07 LI2025/01476 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Enheten för transportinfrastruktur och planering Remittering av Trafikverkets rapport: Regeringsuppdrag Utredning om förenklingar vid åtgärder på det nationella och regionala vägnätet Remissinstanser 1. Avesta kommun 2. Boverket 3. Enköpings kommun 4. Eskilstuna kommun 5. Falu kommun 6. Gävle kommun (Inkl. den kommunala lantmäterimyndigheten) 7. Göteborgs kommun (Inkl. den kommunala lantmäterimyndigheten) 8. Halmstad kommun 9. Haparanda kommun 10. Helsingborgs kommun 11. Hudiksvalls kommun 12. Järfälla kommun 13. Jönköpings kommun 14. Karlstad kommun 15. Kiruna kommun 16. Kristianstad kommun 17. Landskrona kommun (Inkl. den kommunala lantmäterimyndigheten) 18. Lantmäteriet Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Webb: www.regeringen.se Besöksadress: Herkulesgatan 17 E-post: li.registrator@regeringskansliet.se 19. Lidköpings kommun 20. Linköpings kommun (Inkl. den kommunala lantmäterimyndigheten) 21. Luleå kommun 22. Länsstyrelsen i Blekinge län 23. Länsstyrelsen i Dalarnas län 24. Länsstyrelsen i Gotlands län 25. Länsstyrelsen i Gävleborgs län 26. Länsstyrelsen i Hallands län 27. Länsstyrelsen i Jämtlands län 28. Länsstyrelsen i Jönköpings län 29. Länsstyrelsen i Kalmar län 30. Länsstyrelsen i Kronobergs län 31. Länsstyrelsen i Norrbottens län 32. Länsstyrelsen i Skåne län 33. Länsstyrelsen i Stockholms län 34. Länsstyrelsen i Södermanlands län 35. Länsstyrelsen i Uppsala län 36. Länsstyrelsen i Värmlands län 37. Länsstyrelsen i Västerbottens län 38. Länsstyrelsen i Västernorrlands län 39. Länsstyrelsen i Västmanlands län 40. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 41. Länsstyrelsen i Örebro län 42. Länsstyrelsen i Östergötlands län 43. Malmö kommun 44. Mariestads kommun 45. Nacka kommun 46. Nacka tingsrätt (Mark- och miljödomstolen) 47. Norrköpings kommun 48. Pajala kommun 49. Skellefteå kommun 50. Sollefteå kommun 51. Stockholms kommun 52. Sundsvalls kommun 53. Svea hovrätt (Mark- och miljööverdomstolen) 54. Sveriges Kommuner och Regioner 55. Transportstyrelsen 56. Trollhättans kommun 57. Upplands-Bro kommun 58. Uppsala kommun 59. Umeå kommun (Inkl. den kommunala lantmäterimyndigheten) 60. Vänersborgs tingsrätt (Mark- och miljödomstolen) 61. Västerås kommun 62. Växjö kommun 63. Växjö tingsrätt (Mark- och miljödomstolen) 64. Örebro kommun Remissvaren ska ha kommit in till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet senast den 7 september 2026. Svaren bör lämnas per e-post till li.remissvar@regeringskansliet.se och med kopia till li.transport.remissvar@regeringskansliet.se. Ange diarienummer LI2025/01476 och remissinstansens namn i ämnesraden på e- postmeddelandet. Svaret bör lämnas i två versioner: den ena i ett bearbetningsbart format (t.ex. Word), den andra i ett format (t.ex. pdf) som följer tillgänglighetskraven enligt lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Remissinstansens namn ska anges i namnet på respektive dokument. Remissvaren kommer att publiceras på regeringens webbplats. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Christer Pettersson Departementsråd KOMMUNKANSLIET/TILLVÄXT AVESTA Datum Brevnr/Diarienr 2026-08-07 KK 2026-000266 311 Handläggare: Adam Nilsson Remissyttrande av Trafikverkets utredning om förenklingar vid åtgärder på det nationella och regionala vägnätet Sammanfattning Trafikverket har på uppdrag av regeringen utrett möjligheten att förenkla planeringsprocessen för åtgärder på det statliga vägnätet. Förslaget innebär att vägplan inte ska krävas för vissa åtgärder på befintlig statlig väg, under förutsättning att åtgärden:  är av mindre omfattning,  hanteras inom detaljplan,  samt att kommunen tillhandahåller den mark som krävs enligt 7 § i väglagen. Syftet är att minska dubbla processer för vägplan och detaljplan, vilket idag skapar långa ledtider, bristande förutsägbarhet och ineffektiv resursanvändning. Idag finns det förenklingar i väglagen som innebär att små och okomplicerade åtgärder (SO-åtgärder) inte anses vara ”byggande av väg” och därmed inte behöver vägplan. Om en åtgärd ska klassas som SO-åtgärd bedöms idag av Trafikverket. För kommunen innebär det att förutsättningarna kan förändras i ett sent skede, ibland efter att detaljplanen är antagen vilket innebär bristande förutsägbarhet och behov av omtag i planprocessen. Redovisade konsekvenser i utredningen är bland annat kommuner får ett större ansvar för att säkerställa att vägåtgärder som undantas från krav på vägplan ändå blir tillräckligt utredda och prövade inom ramen för detaljplanerprocessen. Det innebär att detaljplanerna i många fall blir mer omfattande när det gäller vägens utformning, påverkan på omgivningen och frågor om markåtkomst. Detta kommer stärka kommunala självbestämmandet och enklare samordning i stadsutvecklingen inom ramen för detaljplanearbetet. Å andra sidan ställs det något högre krav på kommunernas detaljplaner. En annan konsekvens rör markåtkomst och finansiering samt osäkerhet kring kriteriernas tillämpning, t.ex ”mindre omfattning eller lokal påverkan” Yttrande Avesta kommun, genom Tillväxt Avesta, tackar för möjligheten att lämna ett yttrande kring Trafikverkets utredning om förenklingar vid åtgärder på det nationella och regionala vägnätet. Kommunen har efter dialog med Region Dalarna och Falu kommun följande synpunkter att lämna:  Avesta kommun är positiv till ambitionen att förenkla planeringsprocesserna och minska parallella processer mellan detaljplan och vägplan. Förslaget bedöms kunna öka effektiviteten i samhällsbyggnadsprocessen. Kommunen vill samtidigt framhålla att förslaget innebär betydande förändringar i ansvarsfördelning och arbetssätt, vilket ställer krav på förtydliganden och stöd i genomförandet.  Kommunen delar bedömningen att förslaget innebär att mer arbete flyttas till detaljplaneskedet. Kommunen ser en risk för att planeringsbördan ökar i tidiga skeden, vilket kan leda till ökade kostnader och behov av utökad kompetens. Det finns därför ett tydligt behov av nationellt stöd i form av vägledningar, mallar och utbildningsinsatser.  Kommunen ser ett behov av att kriterierna för när undantaget kan tillämpas förtydligas, särskilt avseende “lokal påverkan”. Kommunen anser att det finns otydligheter när undantaget fokuserar enbart på lokal påverkan. Det bör tydliggöras hur åtgärder med positiv systempåverkan ska hanteras när det till exempel finns lokala åtgärder som snarare ger positiv regional och nationell effekt på transportsystemet.  Kommunen anser att den regionala nivån behöver ges en tydligare roll i processen. I dagsläget saknas en tydlig beskrivning av regionens ansvar och medverkan, särskilt i relation till regionala länstransportplaner.  Kommunen efterfrågar tydligare principer för finansiering av åtgärder, särskilt i de fall där nyttan är gemensam för stat, region och kommun. Det bör klargöras i vilka fall finansiering ska ske via kommun, länsplan eller nationell plan, samt hur kostnader ska fördelas när åtgärder har både lokal och övergripande funktion.  För att förslaget ska vara genomförbart i praktiken krävs tydliga processbeskrivningar, klargjord ansvarsfördelning samt gemensamma arbetssätt. Kommunen efterfrågar standardiserade processer, tydliga beslutspunkter samt nationella mallar för samverkan mellan aktörerna. Förslag Samhällsplanerarutskottet föreslår kommunstyrelsen att: - godkänna föreliggande yttrande, - överlämna yttrandet till Trafikverket. Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-03-23

34 § plan- och bygglagen och 6 kap 9–19 §§ miljöbalken, göra en miljöbedömning. För varje planprojekt är det därför nödvändigt att avgöra om miljöbedömning behövs, d.v.s. om planens, eller planändringens, genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Bedömning om sådant behov föreligger görs genom en så kallad undersökning enligt 6 kap 5–6 §§ miljöbal- ken. Kommunen har genomfört en sådan undersökning och gör i den bedömningen att detalj- planens genomförande inte kan antas komma att medföra betydande miljöpåverkan. Miljökonsekvensbeskrivning Då detaljplanen inte behöver genomgå en strategisk miljöbedömning tas inte någon miljökon- sekvensbeskrivning fram. Särskilt beslut om betydande miljöpåverkan Kommunens bedömning att detaljplanens genomförande inte kommer att medföra betydande miljöpåverkan samråds, med bland andra länsstyrelsen, i planens samrådsskede. Kommunen kommer därefter att fatta beslut i frågan när planen godkänns för granskning. Hållbarhetsbedömning Avesta kommun har, genom beslutat hållbarhetsprogram, angett att alla beslut med bety- dande konsekvenser för framtida utveckling i samhället ska åtföljas av en hållbarhetsbedöm- ning. Detta kan då bland annat gälla beslut rörande större förändringar i den fysiska miljön, vil- ket ofta blir en följd av fysisk planering. Bedömningar ska utföras mot fyra olika målområden i en skala som går mellan +2 och -2, där +2 är en direkt positiv påverkan på ett mål medan -2 då är något som direkt motverkar ett mål. En mer utvecklad beskrivning av bedömningen och dess resultat finns i den Excel-fil som an- vänts i bedömningsarbetet. Det dokumentet utgör då även underlag för politiska beslut i plan- ärendet. Resultat: Den aktuella detaljplanen leder till mindre exploatering än vad som är möjligt i nu gällande plan. Detta gör att den inte bedöms medföra betydande konsekvenser för framtida utveckling i samhället. Detaljplanen är i princip neutral i fråga om hållbarhet i kommunen uti- från de målområden som undersöks. Utredningar Geoteknisk utredning Planområdet omfattas sedan länge av två geotekniska utredningar:  K-konsult år 1978. Utlåtande över geoteknisk undersökning för Nybyområdet. (Avesta GEO 29)  K-konsult år 1989. Storboområdet - Rapport över geoteknisk undersökning. (Avesta GEO 46) (denna berör endast en liten del av området). SAMRÅDSHANDLING Med dessa som underlag beställde kommunen år 2021 en kompletterande geoteknisk utred- ning av Loxia group för att utröna vilken del av området, om något, som kunde vara lämpligt för byggnation samt, i sådana fall vilken typ av byggnation. Mycket har hänt sedan 1978 när det gäller såväl undersökningsmetoder som byggteknik varför en sådan komplettering sågs som lämplig. Loxia gjorde vissa kompletterande borrningar och analyser och resultatet från ut- redningen visade att området närmast Nybyvägen är byggbart till rimliga kostnader, medan det skulle vara mycket utmanande ekonomiskt och tekniskt att exploatera närmare ån. Nu gäl- lande detaljplan är alltså inte lämplig att genomföra. Utredningen delar upp området i zonerna A-E där framför allt zon D och E bedöms möjliga att exploatera. För dessa områden skrivs följande om grundläggningen: ”Mindre och lättare byggnader, exempelvis trähus i 1 plan eller 1,5 plan, bedöms kunna platt- grundläggas på förekommande fastare jord nära markytan. För att ytterligare öka förutsätt- ningarna för plattgrundläggning av byggnader kan marken förbelastas, varvid uppfyllnad sker med jordmassor på den blivande byggnadsytan så att sättningsutvecklingen påskyndas innan byggnaden uppförs. Därvid skall tyngden från dessa jordmassor minst motsvara den blivande byggnadens tyngd. Då jord som domineras av silt är mycket tjälfarlig skall grundläggning ske tjälsäkert.” Det som nu planläggs för nya bostadstomter hamnar helt inom zonerna D och E. Det har inte utförts någon markradonmätning inom området. Förekommande jordar är dock mycket täta och utgör ett naturligt skydd mot radongas. Bild. Zonindelning i den geotekniska utredningen från 2021. SAMRÅDSHANDLING PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Kommunala Detaljplan Inom det nya planområdet anger gällande plan Bostäder, Allmän plats park och plantering samt Allmän plats gata. Bostäderna ska vara fristående och max två våningar, vilket motsvarar nu föreslagna bestämmelser. Dock tas en del områden för bostadsbebyggelse bort då de inte bedöms lämpliga ut geoteknisk synvinkel. Samtidigt upphävs delar av detaljplanerna ”Ändring och utvidgning av stadsplan för Avesta” (S24), fastställd 1943-04-21, ”Ändring av stadsplan för del av riksväg 68 samt kvarteret Ärlan och Trasten” (S117), laga kraft 1975-05-21, ”Del av Djäknehyttan 1:14 m fl, Älvnäs södra” (S185), laga kraft 2009-04-29, samt ”Ändring och utvidgning av stadsplan för del av Älvnäsom- rådet¨ (S119), laga kraft 1976-06-30. Anledningen till detta är att en relativt stor del av de be- byggda tomterna är detaljplanelagd som allmän plats, vilket försvårar för boende att få bygg- lov för tillbyggnader och komplementbyggnader på sina egna, sedan länge ianspråktagna, tom- ter. Bild. Dagens planförhållanden. Det gula i kartan är detaljplanelagt för bostäder och det vita var en gång tilltänkta vägar och gator. Bebyggelseområdena reduceras nu kraftigt. SAMRÅDSHANDLING Översiktsplan Den översiktsplan som togs fram år 2007 har av kommunfullmäktige i Avesta, genom beslut den 22 maj 2017, konstaterats vara inaktuell och arbetet med att ta fram en ny översiktsplan pågår. Det nya översiktsplaneförslaget har varit ute på samråd och för aktuellt delområde före- slås utveckling för bostäder. Här anges ”Vid Nybyn finns möjlighet att skapa mark för bostäder, främst enbostadshus, genom ny detaljplan. Området är planlagt idag men markens geotek- niska förutsättningar gör att området inte kan bebyggas enligt denna äldre detaljplan”. Eftersom översiktsplanen är inaktuell är den nu föreslagna detaljplanen inte förenlig med över- siktsplanen och handläggs därför med utökat planförfarande. Sannolikt kommer den nya fär- diga översiktsplanen att föreslå samma utveckling i området som i samrådshandlingen. Riksintressen Detaljplanen berörs inte av några riksintressen. Hushållningsbestämmelser enligt 3 kap miljöbalken Miljöbalkens 3:e kapitel anger grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Kommunens bedömning är att detaljplanen inte påverkar dessa hushållnings- bestämmelser, miljökvalitetsnormer eller miljökvalitetsförvaltning i någon omfattning som gör att den skulle vara oförenlig med dessa. Kommunen anser således att detaljplanens innehåll är förenligt med 3 kap. miljöbalken. Jordbruksmark Området är redan idag detaljplanelagt för bostäder och gator i stor omfattning men eftersom det ännu inte har exploaterats sker en tillfällig användning i form av lantbruk/odling. Vid explo- ateringar bör man i största möjliga mån undvika att ta jordbruksmark i anspråk, bl a med hän- syn till framtida behov av livsmedelsförsörjning. Detta lyfts också fram i det nationella miljö- kvalitetsmålet ”Ett rikt odlingslandskap”. I det här fallet ligger dock planområdet i centrala Avesta och exploateringar pågår på ett sådant sätt att området inom kort kommer att vara om- givet av bebyggelse. Endast en liten del av åkermarken kommer att tas i anspråk för bostäder, till skillnad mot den högre exploateringsgraden i gällande plan. Närmast ån blir det nu Allmän plats Natur istället för åker, då behovet för natur- och friluftsliv där är att betrakta som större än behovet av odlingsmark. För en utförligare beskrivning av argument för exploatering av odlingsjorden inom planområdet i förhållande till andra tänkbara områden hänvisas till resone- manget under avsnittet om strandskydd. Miljökvalitetsnormer Vatten Miljökvalitetsnormer för vatten omfattar ytvatten (sjöar, vattendrag och kustvatten) och grundvatten. Syftet med normerna är att säkra Sveriges vattenkvalitet. Kommunen bedömer att detaljplanen inte kommer att påverka miljökvalitetsnormer för närliggande vattendrag då spillvatten från planområdet kommer att ledas bort via det kommunala avloppsledningsnätet och dagvatten från planområdet kommer att vara relativt fritt från föroreningar. Dagvattnet kommer dessutom att kunna renas från de eventuella små föroreningar som skulle kunna fin- nas vid passage av både tomt- och naturmark på väg mot vattendraget. SAMRÅDSHANDLING Utomhusluft Miljökvalitetsnormer för utomhusluft gäller i hela landet och gäller för all utomhusluft, med undantag för arbetsplatser samt vägtunnlar och tunnlar för spårbunden trafik. De flesta nor- merna är så kallade gränsvärdesnormer som ska följas, medan några är så kallade målsätt- ningsnormer som ska eftersträvas. Normerna baseras på krav i EU-direktiv. Den lilla trafikök- ning som kan tillkomma som resultat av byggnation enligt detaljplanen kommer inte att på- verka miljökvalitetsnormer för luft i Avesta, speciellt med tanke på att dagens plan medger en högre exploateringsgrad än den planerade. Miljö Strandskydd Planområdet har aldrig omfattats av strandskydd, eftersom det har varit detaljplanelagt sedan 1940-talet. Däremot inträder nu strandskydd 100 m från Salomonsån och det berör en mindre- del av det som nu planläggs som kvartersmark. De strandskyddade delar som hamnar inom kvartersmark upphävs genom en planbestämmelse. Som särskilt skäl för upphävandet inom den västra kvartersmarksdelen hänvisas till att områ- det redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Den delen är nämligen redan befintlig tomtmark. När det gäller de två mittenområdena anser kommunen att intresset att upphäva strandskyd- det inom delar av planområdet väger tyngre än strandskyddsintresset eftersom detta är en na- turlig del av utvecklingen av tätorten. Det särskilda skäl som kommunen åberopar för ett upp- hävande enligt MB 7 kap 18 c är därför punkt 5. Området som upphävandet avser ”behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför om- rådet”. Olika alternativa lägen för nya bostäder utreddes i samband med framtagandet av den nu inak- tuella översiktsplanen, som blev klar år 2007. Flera lägen föreslogs, varav det nu aktuella områ- det är ett av dem. Under senare år har Avesta haft ett stort behov av bostäder och det har byggts och planerats bostäder inom de flesta av dessa områden. Det är därför svårt att i dags- läget utreda och välja bland ytterligare alternativa lägen. Förtätning och planering för förtät- ning sker just nu i princip överallt där så är möjligt i och strax utanför stadskärnan och dessu- tom är exploatering på gång inom närliggande områden. Området ansluter till sedan länge ex- ploaterade delar i väster, öster och söder. Även norr om ån finns planlagd mark och bebyg- gelse, vilket innebär att planområdet så småningom kommer att vara inringat av bebyggelse Inom nu gällande detaljplanplan är det idag möjligt att bygga bostäder mycket närmare Salo- monsån än vad som nu föreslås i planförslaget. Detaljplanen innebär alltså att bebyggelsen kommer längre bort från ån och att Allmän plats Natur läggs närmast ån, som skydd för såväl växt- och djurliv som för friluftslivets intressen. Värdet för friluftslivet samt djur- och växtlivet är idag begränsat eftersom marken är uppodlad relativt nära ån. Planen innebär en förbättring för dessa värden då tillgängligheten ökar för allmänheten och dessutom möjliggörs promena- der längs ån från parkområden i öster och vidare mot Bjurforsbäckens naturreservat. Kommunen anser att det ur ett hållbarhetsperspektiv är bättre att placera ny bebyggelse intill redan befintlig bebyggelse. Avesta centrum kan inte växa i så många riktningar eftersom Outo- kumpus järnverk med sin skyddszon är beläget i söder. I väster ansluter kommungränsen mot Norberg och däremellan finns ett naturreservat samt mycket bergig terräng. Det innebär i praktiken att Avesta måste växa åt norr och öster och båda dessa riktningar utreds nu SAMRÅDSHANDLING parallellt. Den samlade bedömningen är att området för den nu föreslagna detaljplanen fram- står som mest lämpat för byggande av bostäder. Den del där strandskyddet upphävs är antingen etablerad tomtmark eller uppodlad åker. Naturvård I planområdets nordvästra del ligger en bit av det kommunala naturreservatet Bjurforsbäcken, med värden för såväl naturvård som friluftsliv. Den delen planläggs som Allmän plats Natur och reservatet påverkas inte negativt av den nya detaljplanen. Därmed föreligger heller inget be- hov av att göra en naturvärdesinventering på platsen. Geotekniska förhållanden Planområdet omfattas sedan länge av två geotekniska utredningar:  K-konsult år 1978. Utlåtande över geoteknisk undersökning för Nybyområdet. (Avesta GEO 29)  K-konsult år 1989. Storboområdet - Rapport över geoteknisk undersökning. (Avesta GEO 46) (denna berör endast en liten del av området). Med dessa som underlag beställde kommunen år 2021 en kompletterande geoteknisk utred- ning av Loxia group för att utröna vilken del av området, om något, som kunde vara lämpligt för byggnation samt, i sådana fall vilken typ av byggnation. Mycket har hänt sedan 1978 när det gäller såväl undersökningsmetoder som byggteknik varför en sådan komplettering sågs som lämplig. Loxia gjorde vissa kompletterande borrningar och analyser och resultatet från ut- redningen visade att området närmast Nybyvägen är byggbart till rimliga kostnader, medan det skulle vara mycket utmanande ekonomiskt och tekniskt att exploatera närmare ån. Nu gäl- lande detaljplan är alltså inte lämplig att genomföra. Utredningen delar upp området i zonerna A-E där framför allt zon D och E bedöms möjliga att exploatera. För dessa områden skrivs följande om grundläggningen: ”Mindre och lättare byggnader, exempelvis trähus i 1 plan eller 1,5 plan, bedöms kunna platt- grundläggas på förekommande fastare jord nära markytan. För att ytterligare öka förutsätt- ningarna för plattgrundläggning av byggnader kan marken förbelastas, varvid uppfyllnad sker med jordmassor på den blivande byggnadsytan så att sättningsutvecklingen påskyndas innan byggnaden uppförs. Därvid skall tyngden från dessa jordmassor minst motsvara den blivande byggnadens tyngd. Då jord som domineras av silt är mycket tjälfarlig skall grundläggning ske tjälsäkert.” Det som nu planläggs för nya bostadstomter hamnar helt inom zonerna D och E. Det har inte utförts någon markradonmätning inom området. Förekommande jordar är dock täta och utgör ett naturligt skydd mot radongas. SAMRÅDSHANDLING Bild. Zonindelning i den geotekniska utredningen från 2021. Hydrologiska förhållanden Den täta jordarten gör att infiltrationen i området kan ta lite tid. Marken lutar dock ner mot den närliggande Salomansån varför eventuellt markavrinnande vatten snabbt når vattnet där. Det planläggs också för ett område norr om tomterna där dagvatten kan fördröjas, för att minska påverkan på ån samt risken för erosion. Kulturmiljövård Planområdet finns inte utpekat i några inventeringar eller program med avseende på kultur- miljövård. Fornlämningar Fornlämningar och fornfynd skyddas enligt Kulturmiljölagen (1988:950). Inga kända fornläm- ningar eller kulturlämningar finns inom området. Om fornlämning påträffas under grävning el- ler annat arbete, skall arbetet omedelbart avbrytas till den del fornlämningen berörs. Den som leder arbetet skall omedelbart anmäla förhållandet hos länsstyrelsen. Fysisk miljö Planområdet sluttar från Nybyvägen mot Salomonsån i nordostlig riktning. Den högsta inmätta punkten ligger på +98,75 och den lägsta på +83,99. SAMRÅDSHANDLING Den bebyggda delen av planområdet utgörs av tomtmark medan en stor del är odlad åker. I den nordöstra delen finns en dagvattendamm och i den nordvästra, inom Bjurforsbäckens re- servat, är det lövskog. Den nationella artdatabanken påvisar två skogsekar på tomtmark, inom den nordvästliga del som nu upphävs. Sociala Inom planområdet finns inga områden särskilt avsedda för lek eller rekreation. Däremot finns gott om anslutande naturmark som ger goda förutsättningar till detta. Närmaste kommunala lekplats är Rotens lekpark på Prästjorden, ca 550 m från planområdet Barnkonventionen Barnkonventionen är sedan 2021-01-01 lag i Sverige. Barnkonventionens tolfte artikel innebär bland annat att barn ska ha rätt att uttrycka sig om det som berör dem i den fysiska plane- ringen. Den tredje artikeln säger att i alla åtgärder som rör barn ska man i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa. Detaljplaneförslaget berör barn och unga på så sätt att mark för bostäder planeras och inom denna mark är det av stor vikt att barn och ungas behov beaktas i utformning av miljöer för utomhusvistelse. Teknik Planområdets befintliga enbostadshus är anslutna till det kommunala ledningsnätet för vatten och avlopp. Även tillkommande nya fastigheter enligt detaljplanen ska anslutas till det kommu- nala ledningsnätet efter att ledningar och förbindelsepunkter anlagts. Avesta kommun/Avesta Vatten och Avfall AB är ansvarig för vatten- och avloppsnätet fram till respektive fastighets för- bindelsepunkt. För befintlig fiberledning inom planområdet har ett markreservat, så kallat u- område, lagts in. Ledningsinnehavarens markåtkomst inom detta område kräver juridiskt sä- kerställande. Dagvatten ska så långt möjligt omhändertas lokalt och i första hand infiltreras på tomtmark. Hantering av avfall Kommunalt avfall, vilket bland annat avser rest- och matavfall, hämtas genom kommunens försorg och källsortering av sådant avfall ska kunna ske vid fastigheten. Hämtställen för rest- och matavfall ska ordnas så att de uppfyller kraven på god arbetsmiljö. Angöring av fordon ska kunna ske utan backningsrörelse och vid tömning ska kärlen ställas upp vid väg mot tomtgräns fritt från hinder och nivåskillnader. I planering ska beaktning tas för framtida fastighetsnära in- samling för fraktionerna ”Restavfall, matavfall, plast-, pappers- metall-, färgat glas-, ofärgat glas och tidningar”. Närmaste återvinningsstation (ÅVS) finns ca 350 meter sydost om planom- rådet läng Axel Johnsons väg. Service Kommersiell och offentlig service Planområdet ligger i anslutning till Avesta centrum där behov av kommersiell och offentlig ser- vice kan tillgodoses. Där finns även Avesta lasarett. SAMRÅDSHANDLING Trafik Nybyvägen ligger direkt söder om planområdet. In- och utfart för området kommer att ske via befintlig infart till det kommunala LSS-boendet inom Blåmesen 1. Fastigheternas parkeringsbehov kommer med denna plan att kunna tillgodoses inom den egna fastigheten. Avesta busstation ligger ca 1 km bort. Närmaste busshållplats ligger på Prästgatan, ca 8 minu- ters promenad bort. Gång- och cykeltrafik Det finns goda möjligheter att ta sig till och från planområdet via gång- och cykelnätet. En GC- väg löper längs Nybyvägen och det går även att komma från parkstråket öster om planområdet och förbi kvarteret Talgoxen. Hälsa och säkerhet Räddningstjänstens insatstid för att nå planområdet är i normalfallet mindre än 10 minuter. KONSEKVENSER Fastigheter och rättigheter Fastigheter inom plan- Konsekvenser området och upphävan- deområden Avesta 4:30  Den befintliga byggrätten för bostäder blir mer ändamålsen- lig, vilket innebär att nya fastigheter kommer att kunna av- styckas för försäljning Avesta 4:7  Fastigheterna kan, om så önskas, komma överens med Avesta 4:16 Avesta kommun om köp av mark, för en mer ändamålsenlig tomt. Avesta 4:8  Fastigheterna befrias från att belastas av allmän plats inom Avesta 4:12 sina gränser, vilket kan underlätta vid framtida bygglovsan- Avesta 4:20 sökningar. Avesta 4:22 Avesta 4:23 Avesta 4:24 Avesta 4:26 Avesta 4:28 Avesta 4:32 Nybyhagen 2 Nybyhagen 3 Nybyhagen 4 Nybyhagen 5 SAMRÅDSHANDLING Avesta 4:9  Fastigheten befrias från att belastas av allmän plats inom Avesta 4:25 dess gränser, vilket kan underlätta vid framtida bygglovsan- sökningar.  Fastigheten kan, om så önskas, komma överens med Avesta kommun om köp av mark, för en mer ändamålsenlig tomt. Avesta 4:36  Ingen förändring som ger några större konsekvenser. Avesta S:7 Avesta S:8 Djäknehyttan 1:14  Kommunal mark som idag arrenderas ut till närliggande Avesta 4:25 kan säljas och fastighetsreglering ske. Rättigheter inom plan- Konsekvenser området och upphävan- deområden Ledningsrätt 1  Avesta Vatten och Avfall AB, ledningsrätt för Vatten och Av- lopp. Påverkas inte av planen. Servitut 1  Avtalsservitut för väg. Påverkas inte av planen. Servitut 2  Avesta Vatten och Avfall AB:s avtalsservitut för dagvatten- ledning. Påverkas inte av planen. Servitut 3  Avesta Vatten och Avfall AB:s avtalsservitut för spillvatten- ledning. Påverkas inte av planen. Servitut 4  Avesta Vatten och Avfall AB:s avtalsservitut för vattenledning mm. Påverkas inte av planen. Servitut 5  Avesta Vatten och Avfall AB:s avtalsservitut för VA-ledning. Påverkas inte av planen. Servitut 6  Officialservitut för vägar. Påverkas inte av planen Servitut 7  Officialservitut, rätt att nyttja öppen plats. Påverkas inte av planen Servitut 8  Officialservitut, rätt att nyttja öppen plats. Påverkas inte av planen Nyttjanderätt 1  Avtalsservitut för elledning. Påverkas inte av planen Nyttjanderätt 2  Avtalsservitut för väg till damm. Påverkas inte av planen Nyttjanderätt 3  Avtalsservitut för område med befintlig förrådsbyggnad. Av- talet upphör att gälla när detaljplanen vinner laga kraft men istället kan en fastighetsreglering göras, då det blir planenligt i den nya detaljplanen. Nyttjanderätt 4  Arrende för jakträttsavtal. Påverkas inte av planen Nyttjanderätt 5  Arrende för Avesta Vatten och Avfall AB:s dagvattendamm och tillhörande ledningar. Påverkas inte av planen Nyttjanderätt 6  Arrende för jordvärme. Påverkas inte av planen Nyttjanderätt 7  Arrende för markavtal. Påverkas inte av planen Nyttjanderätt 8  Arrende för jordvärme. Påverkas inte av planen Nyttjanderätt 9  Nyttjanderättsavtal. Påverkas inte av planen Nyttjanderätt 10  Nyttjanderätt för teleledning. Påverkas inte av planen Nyttjanderätt 11  Nyttjanderätt för elledning. Påverkas inte av planen SAMRÅDSHANDLING Nyttjanderätt 12  Nyttjanderätt för VA-ledning. Påverkas inte av planen Nyttjanderätt 13  Nyttjanderätt för belysning. Påverkas inte av planen Nyttjanderätt 14  Nyttjanderätt för optoledning. Påverkas inte av planen Fastigheter som gränsar Konsekvenser till planområdet och upphävandeområden el- ler påverkas av dem Avesta 4:3  Påverkas inte av planen Spiggen 8 Avesta 4:18  Påverkas inte av planen i någon märkbar omfattning Avesta 4:19 Blåmesen 1  Den nya detaljplanen ökar sannolikheten för att det aktuella området, intill Blåmesen 1, kommer att exploateras.  Fastigheten kommer att dela infart/utfart mot Nybyvägen med tillkommande fastigheter Nybyhagen 10  Fastigheterna kan komma att få en påverkad utsikt mot norr Nybyhagen 11 om exploatering sker. Skatan 1 Skatan 11 Skatan 12 Ärlan 1 Ärlan 2 Ärlan 3 Ärlan 4 Ärlan 5 Ärlan 7 Ärlan 8 Jordbruksmark Den åkermark som finns inom planområdet försvinner när detaljplanen genomförs. Det skulle dock ske även om dagens gällande plan genomfördes. Miljö Miljöbedömning Om en detaljplan kan antas medföra betydande miljöpåverkan så ska kommunen, enligt 4 kap 34 § plan- och bygglagen och 6 kap 9–19 §§ miljöbalken, göra en miljöbedömning. För varje planprojekt är det därför nödvändigt att avgöra om miljöbedömning behövs, d.v.s. om planens, eller planändringens, genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Bedömning om sådant behov föreligger görs genom en så kallad undersökning enligt 6 kap 5–6 §§ miljöbal- ken. Kommunen har gjort en sådan undersökning och utifrån de konsekvenser som kan följa av den markanvändning som tillåts i planen. Planens genomförande bedöms inte ge någon betydande miljöpåverkan. SAMRÅDSHANDLING Ställningstagande 4 kap 33 b § plan- och bygglagen (2010:900) Den undersökning som kommunen har gjort leder till bedömningen att detaljplanen inte har någon betydande miljöpåverkan och att det således inte föreligger ett behov av miljöbedöm- ning enligt 6 kap 9-19 §§, miljöbalken. Miljökonsekvensbeskrivning Då detaljplanen inte behöver genomgå en strategisk miljöbedömning tas inte någon miljökon- sekvensbeskrivning fram. Hållbarhetsbedömning Avesta kommun har, genom beslutat hållbarhetsprogram, angett att alla beslut med bety- dande konsekvenser för framtida utveckling i samhället ska åtföljas av en hållbarhetsbedöm- ning. Detta kan då bland annat gälla beslut rörande större förändringar i den fysiska miljön, vil- ket ofta blir en följd av fysisk planering. Bedömningar ska utföras mot fyra olika målområden i en skala som går mellan +2 och -2, där +2 är en direkt positiv påverkan på ett mål medan -2 då är något som direkt motverkar ett mål. En mer utvecklad beskrivning av bedömningen och dess resultat finns i den Excel-fil som an- vänts i bedömningsarbetet. Det dokumentet utgör då även underlag för politiska beslut i plan- ärendet. Resultat: Den aktuella detaljplanen leder till mindre exploatering än vad som är möjligt i nu gällande plan. Detta gör att den inte bedöms medföra betydande konsekvenser för framtida utveckling i samhället. Detaljplanen är i princip neutral i fråga om hållbarhet i kommunen uti- från de målområden som undersöks. Strandskydd Strandskyddet upphävs i den del av planområdet som berörs av detta i och med denna plan- läggning. Dagvatten Dagvatten ska hanteras inom respektive tomtmark och då det är fråga om villatomter för en- bostadshus som ska tillkomma kan detta hanteras även vid kraftigare nederbörd. Vid extrem nederbörd kommer dagvatten från tomter att, till största del efter fördröjd avrinning genom gräsmattor, rinna ut i naturmark norr om planområdet. Där kommer vattnet att fördröjas och delvis infiltreras i mark innan det når recipienten Salomonsån. De små föroreningar som kan komma att finnas i dagvatten bör troligen till största delen komma från fordon, t.ex. från sli- tage av däck och bromsar. Även vid eventuell tvätt av byggnadsfasader kan vissa föroreningar tillkomma. Eventuella föroreningar kommer dock att vara mycket låga och i princip noll när dagvatten lämnar tomtmark. De befintliga, bebyggda tomterna i områdets västra del ligger inom verksamhetsområde för dagvatten. SAMRÅDSHANDLING Miljökvalitetsnormer Vatten Miljökvalitetsnormer för vatten omfattar ytvatten (sjöar, vattendrag och kustvatten) och grundvatten. Syftet med normerna är att säkra Sveriges vattenkvalitet. Kommunen bedömer att detaljplanen inte kommer att påverka miljökvalitetsnormer för vat- tendrag då spillvatten från planområdet kommer att ledas bort via det kommunala avloppsled- ningsnätet och dagvatten från planområdet kommer att ha väldigt låg nivå av föroreningar, el- ler ingen alls. Dagvattnet kommer dessutom att kunna renas från de eventuella små förore- ningar som skulle kunna finnas vid passage av både tomt- och naturmark på väg mot vatten- drag. Utomhusluft Miljökvalitetsnormer för utomhusluft gäller i hela landet och gäller för all utomhusluft, med undantag för arbetsplatser samt vägtunnlar och tunnlar för spårbunden trafik. De flesta nor- merna är så kallade gränsvärdesnormer som ska följas, medan några är så kallade målsätt- ningsnormer som ska eftersträvas. Normerna baseras på krav i EU-direktiv. Den lilla trafikökning som kan tillkomma som resultat av byggnation enligt detaljplanen kom- mer inte att påverka miljökvalitetsnormer för luft i Avesta. Hälsa och säkerhet Planen medger inga verksamheter som kan medföra någon ändring av riskbilden för planområ- det eller dess omgivning. Räddningstjänstens insatstid för att nå planområdet är i normalfallet mindre än 10 minuter, vilket gör att inga särskilda krav behöver ställas på brandtekniska bygg- nadsåtgärder. Trafikbuller Den låga trafikmängden på intilliggande Nybyvägen bedöms inte kunna ge några bullerstör- ningar inom planområdet. Allra helst då tillåten hastighet förbi merparten av området är låg. Därmed konstateras att detaljplanens byggrätt för bostäder inte skapas i lägen som är utsatta för trafikbuller. Sociala Barnkonventionen Barnkonventionen är sedan 2021-01-01 lag i Sverige. Barnkonventionens tolfte artikel innebär bland annat att barn ska ha rätt att uttrycka sig om det som berör dem i den fysiska plane- ringen. Den tredje artikeln säger att i alla åtgärder som rör barn ska man i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa. Detaljplaneförslaget berör barn och unga på så sätt att mark för bostäder planeras och inom denna mark är det av stor vikt att barn och ungas behov beaktas i utformning av miljöer för utomhusvistelse. SAMRÅDSHANDLING Barn Barnkonventionen berör barn och ungdomar upp till 18 år. Barnkonventionen ställer krav på att barnens bästa beaktas i alla beslut som rör barn. Inget lokaliseringsalternativ finns eftersom läget är fastställt och bostäder utreds att inrymmas inom området. Detaljplaneförslaget riktas mot barn och unga på så sätt att bostäder tillåts. Inom tomtmark kommer det finnas goda förutsättningar att anordna platser som tillfredsställer behov för barn och unga inom tomtmark. Inom planområdet finns inga områden särskilt avsedda för lek eller rekreation. Däremot finns gott om anslutande naturmark som ger goda förutsättningar till detta. Närmaste kommunala lekplats är Rotens lekpark på Prästjorden, ca 550 m från planom- rådet Jämlikhet Områdets närhet till centrala Avesta, med god tillgänglighet till handel, service och transport med kollektiva färdmedel, gör att både centrum och bostadsområdet kan nås av såväl gående som cyklister, vilket gynnar även de som inte har tillgång till egen bil. Detta är viktigt ur ett jämlikhetsperspektiv då alla människor oavsett kön, etnicitet och funktionshinder ska känna tillgänglighet till platsen. Trafik Motortrafik Tillkomsten av några fler enbostadshus kommer att öka trafiken i området något, men inte i en nivå som påverkar omgivningen så negativt att detaljplanen är olämplig att genomföra. Gång- och cykeltrafik Detaljplanen ger upphov till viss ökning av gång- och cykeltrafik i området. Då denna trafik till största delen kan nyttja de gång- och cykelvägar som finns till området uppstår inga konse- kvenser som gör att detaljplanen är olämplig att genomföra. KUNGÖRELSE - INBJUDAN TILL SAMRÅD Detaljplan för Nybynområdet samt upphävande av delar av detaljplanerna ”Ändring och utvidgning av stadsplan för Avesta”, ”Ändring av stadsplan för del av riksväg 68 samt kvarteret Ärlan och Tras- ten”, ”Del av Djäknehyttan 1:14 m fl, Älvnäs södra” samt ”Ändring och utvidgning av stadsplan för del av Älvnäsområdet”, Avesta kommun, Dalarnas län. Planområdet (inkl upphävandeområden) ligger strax väster om Avesta centrum och omfattar ca 10 ha, men där endast ca 16 000 m2 berörs av exploatering (bostäder och gata). Detaljplanen upprättas huvud- sakligen för att möjliggöra uppförande av nya bostäder på ett säkert sätt inom området. Dagens gällande- detaljplan medger bostäder, men med placering på ett sätt som inte är säkert ur ett geotekniskt perspektiv. Samtidigt upphävs delar av planer intill exploateringsområdet för att möjliggöra en ändamålsenlig an- vändning av de befintliga, redan bebyggda fastigheterna där. Det sistnämnda har länge efterfrågats av boende i framför allt Storbo För utbyte av information och synpunkter inbjuds nu till samråd. Inbjudna till samrådet är sakägare, boende, sammanslutningar samt andra som är berörda och har ett väsentligt intresse av planförslaget. Samrådet äger rum 20 april – 25 maj 2026. Handlingarna finns tillgängliga på Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning, Strandbacksvägen 7 i Avesta, samt på stadsbiblioteket i Avesta och på Ser- vicecenter Avesta. Handlingarna finns även tillgängliga på kommunens hemsida www.avesta.se under ”Bygga, bo och miljö”. Upplysningar lämnas på telefon 0226-64 50 53 eller 0226-64 54 54 (exp). Planområdet är delvis beläget inom 100 m från Salomonsån. Kommunen avser att upphäva strandskyddet genom införande av en planbestämmelse inom delar av planområdet. Planen berör Djäknehytterotarnas Skifteslags Samfällighetsförening varför samrådshandlingarna har skickats till föreningens ordförande, för att där under samrådstiden hållas tillgängliga för övriga delägare. Eventuella synpunkter på planförslaget lämnas skriftligen till Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning, 774 81 Avesta, eller mailas till miljo-bygg@avesta.se senast den 25 maj 2026. VÄSTMANLAND-DALARNA MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNING

§ 37 Johan Malmquists medborgarförslag om att sätta upp dubbelarmaturer på befintliga lyktstolpar vid Klosterskolan Dnr 2026-000085912 Sammanfattning Medborgarförslaget föreslår förbättrad belysning vid Bergslagsvägen 67 genom att montera tre dubbelarmaturer på befintliga lyktstolpar för att öka tillgänglighet och trygghet kring Klosterskolan och dess föreningsverksamhet. Åtgärden bedöms förbättra säkerheten, underlätta för områdets föreningar och arrangemang samt utgöra en varsam lösning som tar hänsyn till fastighetens kulturhistoriska värden. Förslag till beslut Medborgarförslaget skickas till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Beredning/behandling - Medborgarförslaget inkom 16 februari 2026 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget skickas till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Utdrag skickas till Kommunstyrelsen Elektronisk signatur Utdragsbestyragande KOMMUNKANSLIET/TILLVÄXT AVESTA Datum Brevnr/Diarienr 2026-06-01 KK 2026-000085 912 Handläggare: Karl Tornsö Johan Malmquists medborgarförslag om att sätta upp dubbelarmaturer på befintliga lyktstolpar vid Klosterskolan Dnr. KK 2026-000085 912 Medborgarförslaget Bakgrund Vid Bergslagsvägen 67 ligger den kulturhistoriska värdefulla Klosterskolan, som idag används av flera ideella föreningar och för olika lokala arrangemang. Byggnaden och delar av tomten är K- märkta av Länsstyrelsen, vilket innebär att det finns begränsade möjligheter att sätta upp nya stolpar, skyltar eller fasta installationer på själva fastigheten. Förslag Att de tre befintliga lyktstolparna längs Bergslagsvägen med början från infarten, i höjd med Klosterskolan, förses med dubbelarmaturer riktade dels mot gångytan och dels mot skolans infart/parkering. Motivering Den föreslagna åtgärden skulle: - Avsevärt förbättra tillgängligheten och tryggheten för besökare, särskilt under kvällstid. - Underlätta för de fyra föreningar som har sin verksamhet i byggnaden, samt för övriga arrangemang som regelbundet äger rum på platsen. - Vara en varsam lösning som respekterar fastighetens kulturhistoriska värden eftersom inga nya stolpar eller markarbeten krävs. Åtgärden bedömds som liten i omfattning med stor positiv effekt för allmänheten och föreningslivet i området. Förslagsställe Namn: Johan Malmquist Tillväxt Avestas yttrande Klosterskolan är belägen på privat fastighetsmark. Den föreslagna åtgärden syftar till att förbättra belysningen av fastighetens infart och parkeringsyta. Kommunens ansvar för gatubelysning avser i första hand allmän platsmark samt belysning som behövs för trafiksäkerhet och trygghet på kommunala gator, vägar och gångstråk. Även om Klosterskolan används av föreningar och för olika aktiviteter bedömer Tillväxt Avesta att den föreslagna belysningen i huvudsak gynnar en privat fastighet och dess verksamheter. Tillväxt Avesta bedömer det därför att åtgärden inte utgör ett sådant allmänt intresse som motiverar en investering eller drift med kommunala medel. Mot denna bakgrund föreslår Tillväxt Avesta att medborgarförslaget avslås. Förslag till beslut - Medborgarförslaget avslås. Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-05-18

§ 40 Arrendeavtal mellan Avesta kommun och Avesta Hamn, på del av fastigheten Älvbro 1:53 Dnr 2025-000309261 Sammanfattning Södra Dalälvens Båtklubb/Älvnäs Båtklubb har ombildats till föreningen Avesta Hamn. Det har tidigare funnits ett arrendeavtal mellan kommunen och den tidigare båtklubben med en upplåtelsetid om ett år. Med anledning av ombildningen behöver ett nytt arrendeavtal tecknas med den nya föreningen, Avesta Hamn. För att skapa bättre förutsättningar för långsiktiga investeringar samt möjliggöra ansökningar om externa bidrag har föreningen framfört önskemål om en längre upplåtelsetid. Det föreslagna arrendeavtalet avser perioden 2027-01-01 till 2036-12-31. Avtalet föreslås därefter förlängas med ett år i taget om uppsägning inte sker före avtalstidens utgång. Arrendeområdet omfattar cirka 4 300 kvadratmeter, vilket är oförändrat jämfört med tidigare avtal. I dagsläget utgår ingen arrendeavgift. I det föreslagna avtalet föreslås att arrendeavgiften uppgår till 650 kronor per år samt att avgiften indexregleras i enlighet med förändringen i konsumentprisindex (KPI). Förslag till beslut Samhällsplaneringsutskottet föreslås att godkänna arrendeavtal mellan Avesta kommun och Avesta Hamn. Beredning/behandling - Tjänsteskrivelse - Arrendeavtal mellan Avesta kommun och Avesta Hamn, på del av fastigheten Älvbro 1:53 - Föreslaget arrendeavtal signerat av Avesta Hamn - Kartbilaga till arrendeavtalet Yrkande Klicka eller tryck här för att ange text. Propositionsordning Klicka eller tryck här för att ange text. Reservation Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsens SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4(18) samhällsplaneringsutskott Sammanträdesdatum 2026-08-24 Klicka eller tryck här för att ange text. Kommunstyrelsens samhällsplaneringsutskotts beslut Klicka eller tryck här för att ange text. Utdrag skickas till Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsens SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5(18) samhällsplaneringsutskott Sammanträdesdatum 2026-08-24

§ 41 Avesta kommuns lokala trafikföreskrifter 2084 2026 :00005 om hastighet på Kyrkbacksvägen Dnr 2026-000376511 Sammanfattning Kyrkbacksvägen ligger invid förskolan Rödluvan. I dagsläget är högsta tillåtna hastighet på Kyrkbacksvägen 40 kilometer i timmen. För att öka trafiksäkerheten vid skolor och förskolor är den rekommenderade hastigheten 30 kilometer i timmen. På markerade sträckor på Kyrkbacksvägen enligt kartbild får fordon inte föras med högre hastighet än 30 kilometer i timmen. Polismyndigheter har inget att erinra eller någon avvikande uppfattning. Förslag till beslut Samhällsplaneringsutskottet föreslås besluta att - med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 15 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) införes lokala trafikföreskrifter med löpnummer 2084 2026:00005. - Lokala trafikföreskrifter med löpnummer 2084 2026:00005 träder i kraft den 1 november 2026 Beredning/behandling - Tjänsteskrivelse - Avesta kommuns lokala trafikföreskrifter 2084 2026:00005 om hastighet på Kyrkbacksvägen - Yttrande – Polismyndigheten, Avesta kommuns lokala trafikföreskrifter 2084 2026:00005 om hastighet på Kyrkbacksvägen Yrkande Klicka eller tryck här för att ange text. Propositionsordning Klicka eller tryck här för att ange text. Reservation Klicka eller tryck här för att ange text. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsens SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6(18) samhällsplaneringsutskott Sammanträdesdatum 2026-08-24 Kommunstyrelsens samhällsplaneringsutskotts beslut Klicka eller tryck här för att ange text. Utdrag skickas till Tillväxt Avesta Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsens SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7(18) samhällsplaneringsutskott Sammanträdesdatum 2026-08-24

§ 42 Avesta Kommuns lokala trafikföreskrifter om väjningsplikt på Västerbovägen 2084 2026:00006 Dnr 2026-000383511 Sammanfattning Linde Gas har tidigare kört sina transporter längs en väg som ägs av Outokumpu. De har inte längre tillstånd att använda den vägen, vilket innebär att deras nya färdväg går via Västerbovägen och Lerbäcksvägen. För att öka trafiksäkerheten för både lastbilarna och de fordon som kommer från ridklubben vill Tillväxt Avesta sätta upp en väjningspliktsskylt i korsningen vid Lerbäcksvägen. Förare som färdas i nordöstlig riktning på Lerbäcksvägen och fortsätter i samma riktning ska ha väjningsplikt mot fordon som kommer i sydlig riktning från Linde Gas. Förslag till beslut Samhällsplaneringsutskottet föreslås besluta att - med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 15 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) införes lokala trafikföreskrifter med löpnummer 2084 2026:00006. - Lokala trafikföreskrifter med löpnummer 2084 2026:00006 träder i kraft den 1 oktober 2026 Beredning/behandling - Tjänsteskrivelse - Avesta Kommuns lokala trafikföreskrifter om väjningsplikt på Västerbovägen 2084 2026:00006 Yrkande Klicka eller tryck här för att ange text. Propositionsordning Klicka eller tryck här för att ange text. Reservation Klicka eller tryck här för att ange text. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsens SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8(18) samhällsplaneringsutskott Sammanträdesdatum 2026-08-24 Kommunstyrelsens samhällsplaneringsutskotts beslut Klicka eller tryck här för att ange text. Utdrag skickas till Tillväxt Avesta Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsens SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9(18) samhällsplaneringsutskott Sammanträdesdatum 2026-08-24

§ 43 Remissyttrande av Trafikverkets utredning om förenklingar vid åtgärder på det nationella och regionala vägnätet Dnr 2026-000266311 Sammanfattning Trafikverket har på uppdrag av regeringen utrett möjligheten att förenkla planeringsprocessen för åtgärder på det statliga vägnätet. Förslaget innebär att vägplan inte ska krävas för vissa åtgärder på befintlig statlig väg, under förutsättning att åtgärden:  är av mindre omfattning,  hanteras inom detaljplan,  samt att kommunen tillhandahåller den mark som krävs enligt 7 § i väglagen. Syftet är att minska dubbla processer för vägplan och detaljplan, vilket idag skapar långa ledtider, bristande förutsägbarhet och ineffektiv resursanvändning. Idag finns det förenklingar i väglagen som innebär att små och okomplicerade åtgärder (SO-åtgärder) inte anses vara ”byggande av väg” och därmed inte behöver vägplan. Om en åtgärd ska klassas som SO-åtgärd bedöms idag av Trafikverket. För kommunen innebär det att förutsättningarna kan förändras i ett sent skede, ibland efter att detaljplanen är antagen vilket innebär bristande förutsägbarhet och behov av omtag i planprocessen. Redovisade konsekvenser i utredningen är bland annat kommuner får ett större ansvar för att säkerställa att vägåtgärder som undantas från krav på vägplan ändå blir tillräckligt utredda och prövade inom ramen för detaljplanerprocessen. Det innebär att detaljplanerna i många fall blir mer omfattande när det gäller vägens utformning, påverkan på omgivningen och frågor om markåtkomst. Detta kommer stärka kommunala självbestämmandet och enklare samordning i stadsutvecklingen inom ramen för detaljplanearbetet. Å andra sidan ställs det något högre krav på kommunernas detaljplaner. En annan konsekvens rör markåtkomst och finansiering samt osäkerhet kring kriteriernas tillämpning, t.ex ”mindre omfattning eller lokal påverkan” Förslag till beslut Samhällsplanerarutskottet föreslår kommunstyrelsen att: - godkänna föreliggande yttrande, - överlämna yttrandet till Trafikverket Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsens SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 10(18) samhällsplaneringsutskott Sammanträdesdatum 2026-08-24 Beredning/behandling Klicka eller tryck här för att ange text. Yrkande Klicka eller tryck här för att ange text. Propositionsordning Klicka eller tryck här för att ange text. Reservation Klicka eller tryck här för att ange text. Kommunstyrelsens samhällsplaneringsutskotts beslut Klicka eller tryck här för att ange text. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsens SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11(18) samhällsplaneringsutskott Sammanträdesdatum 2026-08-24

§ 44 Johan Malmquists medborgarförslag om att sätta upp dubbelarmaturer på befintliga lyktstolpar vid Klosterskolan Dnr 2026-000085912 Sammanfattning Medborgarförslaget föreslår förbättrad belysning vid Bergslagsvägen 67 genom att montera tre dubbelarmaturer på befintliga lyktstolpar för att öka tillgänglighet och trygghet kring Klosterskolan och dess föreningsverksamhet. Åtgärden bedöms förbättra säkerheten, underlätta för områdets föreningar och arrangemang samt utgöra en varsam lösning som tar hänsyn till fastighetens kulturhistoriska värden. Tillväxt Avesta har inkommit med yttrande. Förslag till beslut Samhällsplanerarutskottet föreslår kommunstyrelsen att medborgarförslaget ska avslås. Beredning/behandling - Medborgarförslaget inkom 16 februari 2026 - Kommunfullmäktige 23 mars 2026 §37 - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj 2026 § 70 - Yttrande – Tillväxt Avesta Yrkande Klicka eller tryck här för att ange text. Propositionsordning Klicka eller tryck här för att ange text. Reservation Klicka eller tryck här för att ange text. Kommunstyrelsens samhällsplaneringsutskotts beslut Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsens SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 12(18) samhällsplaneringsutskott Sammanträdesdatum 2026-08-24

§ 45 Ändring och upphävande av del av Detaljplan för Industrimark norr om Horndal. Dnr 2026-000390214 Sammanfattning Syftet med förslaget är att upphäva en del av gällande detaljplan för att möjliggöra ledningsdragning, samt att ändra kvarvarande detaljplan genom att flytta egenskapsbestämmelserna m1 och dagvatten väster om upphävandeområdet. Detaljplanen handläggs med utökat förfarande enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900, t.o.m. SFS 2026:66). Förslag till beslut Samhällsplanerarutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att - Upprättat granskningsutlåtande, daterat 30 juni 2026, godkänns. - Ändring och upphävande av del av Detaljplan för Industrimark norr om Horndal, daterad 17 mars 2026, mindre redaktionella ändringar 30 juni 2026, antas. Beredning/behandling - Plan- och byggenhetens tjänsteskrivelse 7 juli 2026. - Antagandeversioner av plankarta och planbeskrivning, daterat 17 mars 2026, mindre redaktionella ändringar 30 juni 2026, granskningsutlåtande samt tidigare samrådsredogörelse som bilaga. - Underlagshandling i form av Undersökning – behov av miljöbedömning. Yrkande Klicka eller tryck här för att ange text. Propositionsordning Klicka eller tryck här för att ange text. Reservation Klicka eller tryck här för att ange text. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsens SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 13(18) samhällsplaneringsutskott Sammanträdesdatum 2026-08-24 Kommunstyrelsens samhällsplaneringsutskotts beslut Klicka eller tryck här för att ange text. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsens SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 14(18) samhällsplaneringsutskott Sammanträdesdatum 2026-08-24

§ 46 Detaljplan för Lund 1:6 (f d Lunds skola) Dnr 2026-000344214 Sammanfattning Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för bostäder, kontor, handel och skola för att få en mer flexibel användning av fastigheten där huvudbyggnaden tidigare inrymt en kommunal skola. Detaljplanen handläggs med utökat förfarande enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Förslag till beslut Samhällsplanerarutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att - Upprättat granskningsutlåtande, daterat 3 augusti 2026, godkänns. - Detaljplan för Lund 1:6 (f d Lunds skola), upprättad 11 maj 2026, mindre justeringar 3 augusti 2026 antas. Beredning/behandling - Plan- och byggenhetens tjänsteskrivelse 3 augusti 2026. - Antagandeversioner av plankarta och planbeskrivning daterat 11 maj 2026, mindre justeringar 3 augusti 2026, granskningsutlåtande samt tidigare samrådsredogörelse som bilaga. Yrkande Klicka eller tryck här för att ange text. Propositionsordning Klicka eller tryck här för att ange text. Reservation Klicka eller tryck här för att ange text. Kommunstyrelsens samhällsplaneringsutskotts beslut Klicka eller tryck här för att ange text. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsens SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 15(18) samhällsplaneringsutskott Sammanträdesdatum 2026-08-24

§ 47 Veronica Schefs medborgarförslag om väjningsplikt på Brunnbäcksvägen Dnr 2025-000402912 Sammanfattning Ett medborgarförslag har kommit in om väjningsplikt på Brunnbäcksvägen, det handlar om att göra Brunnbäcksvägen till huvudled i syfte att öka säkerheten längsmed vägen. Kommunstyrelsens arbetsutskott har remitterat förslaget till Tillväxt Avesta för yttrande. Förslag till beslut Kommunstyrelsens samhällsplanerings utskott föreslår kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att medborgarförslaget är besvarat. Beredning/behandling - Veronica Schefs medborgarförslag om väjningsplikt på Brunnbäcksvägen inkom 31 oktober 2025 - Kommunfullmäktige 24 november 2025 §137 - Tillväxt Avesta inkommer med yttrande 10 augusti 2026 Yrkande Klicka eller tryck här för att ange text. Propositionsordning Klicka eller tryck här för att ange text. Reservation Klicka eller tryck här för att ange text. Kommunstyrelsens samhällsplaneringsutskotts beslut Klicka eller tryck här för att ange text. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsens SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 16(18) samhällsplaneringsutskott Sammanträdesdatum 2026-08-24

§ 48 Tove Antells medborgarförslag om att anlägga en gång- och cykelväg längs Borgers väg i Rutbo, Avesta Dnr 2025-000153912 Sammanfattning Tove Antell har inkommit med ett medborgarförslag om att anlägga en gång- och cykelväg längs Borgers väg i Rutbo i Avesta. Tillväxt Avesta har inkommit med yttrande. Förslag till beslut Samhällsplaneringsutskottet föreslår kommunfullmäktige att medborgarförslaget ska anses besvarat. Beredning/behandling - Tove Antells medborgarförslag om att anlägga en gång- och cykelväg längs Borgers väg i Rutbo, Avesta. Inkom 23 april 2025. - Kommunfullmäktige 26 maj 2025 § 65 - kommunstyrelsens arbetsutskott 25 augusti 2025 §102 Yrkande Klicka eller tryck här för att ange text. Propositionsordning Klicka eller tryck här för att ange text. Reservation Klicka eller tryck här för att ange text. Kommunstyrelsens samhällsplaneringsutskotts beslut Klicka eller tryck här för att ange text. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsens SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 17(18) samhällsplaneringsutskott Sammanträdesdatum 2026-08-24

§ 49 Information vid samhällsplaneringsutskottet 2026 Dnr 2026-000006000 Sammanfattning Information från Tillväxt Avesta - Tågstopp och framtida projekt. - Koppardalsbron - Rapport om Lerbäcksleden, Södra Källhagen, Järnvägsbron Information från V-dala - Plan Prio - Översiktsplanen Information från ekonomichef Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsens SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 18(18) samhällsplaneringsutskott Sammanträdesdatum 2026-08-24

§ 50 Delgivningar vid samhällsplaneringsutskottet 2026 Dnr 2026-000007006 Sammanfattning Klicka eller tryck här för att ange text. Förslag till beslut Klicka eller tryck här för att ange text. Beredning/behandling Klicka eller tryck här för att ange text. Yrkande Klicka eller tryck här för att ange text. Propositionsordning Klicka eller tryck här för att ange text. Reservation Klicka eller tryck här för att ange text. Kommunstyrelsens samhällsplaneringsutskotts beslut Klicka eller tryck här för att ange text. Utdrag skickas till Elektronisk signatur Utdragsbestyragande KOMMUNKANSLIET/TILLVÄXT AVESTA Datum Diarienr 2026-05-27 KK 2025-000309 261 Samhällsplaneringsutskottet Handläggare: Fanny Robertsson Arrendeavtal mellan Avesta kommun och Avesta Hamn, på del av fastigheten Älvbro 1:53 Sammanfattning Södra Dalälvens Båtklubb/Älvnäs Båtklubb har ombildats till föreningen Avesta Hamn. Det har tidigare funnits ett arrendeavtal mellan kommunen och den tidigare båtklubben med en upplåtelsetid om ett år. Med anledning av ombildningen behöver ett nytt arrendeavtal tecknas med den nya föreningen, Avesta Hamn. För att skapa bättre förutsättningar för långsiktiga investeringar samt möjliggöra ansökningar om externa bidrag har föreningen framfört önskemål om en längre upplåtelsetid. Det föreslagna arrendeavtalet avser perioden 2027-01-01 till 2036-12-31. Avtalet föreslås därefter förlängas med ett år i taget om uppsägning inte sker före avtalstidens utgång. Arrendeområdet omfattar cirka 4 300 kvadratmeter, vilket är oförändrat jämfört med tidigare avtal. I dagsläget utgår ingen arrendeavgift. I det föreslagna avtalet föreslås att arrendeavgiften uppgår till 650 kronor per år samt att avgiften indexregleras i enlighet med förändringen i konsumentprisindex (KPI). Beskrivning av ärendet Södra Dalälvens Båtklubb/Älvnäs Båtklubb har ombildats till föreningen Avesta Hamn, vilket innebär att ett nytt arrendeavtal behöver tecknas mellan kommunen och den nya föreningen. Det tidigare arrendeavtalet hade en upplåtelsetid om ett år och saknar därmed de långsiktiga förutsättningar som den nya föreningen efterfrågar. Avesta Hamn har uttryckt behov av ett längre avtal för att kunna planera sin verksamhet mer långsiktigt. Föreningen planerar att utveckla och utöka sin verksamhet ytterligare, vilket förutsätter möjlighet att söka investeringsbidrag och externa finansieringsmedel. En längre upplåtelsetid bedöms därför nödvändig. Det föreslagna avtalet omfattar perioden 2027-01-01 till 2036-12-31, med möjlighet till förlängning ett år i taget om uppsägning inte sker före avtalstidens utgång. Arrendeområdet omfattar cirka 4 300 kvadratmeter, vilket är oförändrat från tidigare avtal. I dagsläget utgår ingen arrendeavgift. I det nya avtalet föreslås en årlig arrendeavgift om 650 kronor, vilken ska justeras årligen i enlighet med förändringar i konsumentprisindex (KPI). Ekonomi och verksamhet Det föreslagna avtalet innebär att arrendeavgiften höjs från 0 kronor till 650 kronor per år. Avtalet bedöms bidra positivt till kommunens mål om ett aktivt föreningsliv och en hållbar markanvändning. Ärendet kräver ingen extern finansiering och medför inga kostnader för kommunen. Förslag till beslut Samhällsplaneringsutskottet föreslås att godkänna arrendeavtal mellan Avesta kommun och Avesta Hamn. Bilagor Föreslaget arrendeavtal signerat av Avesta Hamn, se bilaga 1. Kartbilaga till arrendeavtalet, se bilaga 2. KOMMUNKANSLIET/TILLVÄXT AVESTA Datum Brevnr/Diarienr 2026-07-23 KK 2026-000376 511 Handläggare: Maryam Muhammed Avesta kommuns lokala trafikföreskrifter 2084 2026:00005 om hastighet på Kyrkbacksvägen Kyrkbacksvägen ligger invid förskolan Rödluvan. I dagsläget är högsta tillåtna hastighet på Kyrkbacksvägen 40 kilometer i timmen. För att öka trafiksäkerheten vid skolor och förskolor är den rekommenderade hastigheten 30 kilometer i timmen. På markerade sträckor på Kyrkbacksvägen enligt kartbild får fordon inte föras med högre hastighet än 30 kilometer i timmen. Polismyndigheter har inget att erinra eller någon avvikande uppfattning. Förslag till beslut - med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 15 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) införes lokala trafikföreskrifter med löpnummer 2084 2026:00005. - Lokala trafikföreskrifter med löpnummer 2084 2026:00005 träder i kraft den 1 november 2026 KOMMUNKANSLIET/TILLVÄXT AVESTA Datum Brevnr/Diarienr 2026-08-04 KK 2026-000383511 Handläggare: Maryam Muhammed Avesta kommuns lokala trafikföreskrifter 2084 2026:00006 om väjningsplikt på Lerbäcksvägen Linde Gas har tidigare kört sina transporter längs en väg som ägs av Outokumpu. De har inte längre tillstånd att använda den vägen, vilket innebär att deras nya färdväg går via Västerbovägen och Lerbäcksvägen. För att öka trafiksäkerheten för både lastbilarna och de fordon som kommer från ridklubben vill Tillväxt Avesta sätta upp en väjningspliktsskylt i korsningen vid Lerbäcksvägen. Förare som färdas i nordöstlig riktning på Lerbäcksvägen och fortsätter i samma riktning ska ha väjningsplikt mot fordon som kommer i sydlig riktning från Linde Gas. Förslag till beslut - med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 15 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) införes lokala trafikföreskrifter med löpnummer 2084 2026:00006. - Lokala trafikföreskrifter med löpnummer 2084 2026:00006 träder i kraft den 1 oktober 2026 RAPPORT Regeringsuppdrag Utredning om förenklingar vid åtgärder på det nationella och regionala vägnätet Trafikverket Postadress: Röda vägen 1, 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 Konfidentialitetsnivå: 1 Ej känslig Dokumenttitel: Utredning om förenklingar vid åtgärder på det nationella och regionala vägnätet Författare: Tobias Silfverhielm, Ulrika Menau, Viktor Fridh, Ida Dessin, Eva-Lena Almér, Ulf Edling, Jutta Pauna-Gren, Lisa Hallengren, Anders Silén, Joel Norr, Johan Irvenå Dokumentdatum: 2025-08-12 Ärendenummer: TRV 2025/34162 Kontaktperson: Tobias Silfverhielm Publikationsnummer: 2025:128 ISBN 978-91-8045-493-3 Foto: Trafikverket Innehåll Författningsförkortningar ......................................................... 5 Sammanfattning ........................................................................ 6 Författningsförslag................................................................. 8 Bakgrund ................................................................................ 9 Regeringens uppdrag till Trafikverket ............................................................ 9 Skälen till uppdraget ...................................................................................... 9 Uppdragets genomförande .......................................................................... 10 Gällande regelverk och arbetssätt för åtgärd på statlig väg .................................................................................................. 12 Väghållning .................................................................................................. 12 Väghållaransvar .................................................................................. 12 Rätt avgränsat vägnät ......................................................................... 12 Allmän kommunal väg eller kommunal gata ........................................ 13 Grundläggare principer för ändrat väghållaransvar ............................. 14 Planering av åtgärder på statlig väg............................................................. 14 Vägplan .............................................................................................. 14 Små och okomplicerade åtgärder ....................................................... 15 Allmän väg inom detaljplanelagt område ..................................................... 17 Trafikverkets yttranden kring kommunala planer .......................................... 19 Tidiga skeden ..................................................................................... 19 Statens intressen, riksintressestöd till länsstyrelsen ............................ 19 Yttranden vid detaljplan ...................................................................... 20 Finansiering av åtgärder .............................................................................. 21 Avsiktsförklaring och medfinansieringsavtal ........................................ 22 Bevakningsärenden ..................................................................................... 22 Samordnat förfarande .................................................................................. 22 Problembeskrivning ............................................................. 24 Dubbelprövning ........................................................................................... 24 Väglagen kontra plan- och bygglagen ................................................. 24 Miljöprövning ...................................................................................... 26 Långa ledtider i Trafikverkets processer ...................................................... 26 Oförutsägbarhet........................................................................................... 27 Hur vanliga är problemen? .......................................................................... 28 Vad får problemen för konsekvenser (nollalternativ)? .................................. 28 Diskussion och slutsatser ................................................... 29 Trafikverkets förslag till förändring .................................... 30 Förslag till författningsförändringar .............................................................. 30 Författningskommentar ................................................................................ 30 Praktisk tillämpning av förslaget .................................................................. 32 Åtgärden initieras av kommunen ......................................................... 32 Åtgärden initieras av Trafikverket (befintlig detaljplan) ........................ 34 Alternativa förslag som övervägts i utredningen ............... 35 Genomförande med stöd av PBL ................................................................. 35 Kommunen planerar, projekterar och genomför ........................................... 35 Följdändringar i andra regelverk ......................................... 36 Plan- och bygglagen .................................................................................... 36 Konsekvensbeskrivning ...................................................... 37 Konsekvenser för kommuner ....................................................................... 37 Konsekvenser för staten .............................................................................. 39 Det statliga vägnätet ........................................................................... 39 Trafikverket ......................................................................................... 39 Konsekvens för tredje man .......................................................................... 40 Konsekvens för markägare .......................................................................... 41 Konsekvens för övriga aktörer ..................................................................... 42 Diskrepans mellan väg och järnväg ............................................................. 42 Tolkning: “byggande av väg” ....................................................................... 43 Samhällsekonomiska konsekvenser ............................................................ 43 Utvärdering .................................................................................................. 44 Tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser .... 44 Trafikverkets bedömning ................................................... 45 Författningsförkortningar Förklaringar till förkortningar av författningar som används i rapporten: Anläggningslagen Anläggningslagen (1973:1149) Boverkets föreskrifter om Boverkets föreskrifter (2020:5) om detaljplan detaljplan LBJ Lag (1995:1649) om byggande av järnväg MB Miljöbalken (1998:808) PBL Plan- och bygglagen (2010:900) Väglagen Väglagen (1971:954) Vägförordningen Vägförordningen (2012:707) 5 Sammanfattning Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att, i dialog med Boverket, utreda möjligheten och lämpligheten att införa ett undantag i väglagen (1971:948) som innebär att en vägplan inte behöver upprättas för åtgärder på det nationella och regionala vägnätet om kommunen har detaljplanelagt åtgärden. Undantaget ska gälla under förutsättning att åtgärden dels är av mindre omfattning, dels utförs inom sammanhängande bebyggelse samt enbart har lokal påverkan på trafiksystemet. Utredningen visar att det finns ett behov av att förändra samspelet mellan väglagen och plan- och bygglagen (PBL), särskilt i situationer där kommuner planerar åtgärder som berör det statliga vägnätet. Det som i många fall benämns dubbelprövning handlar egentligen om dubbla processer, dvs planläggningsprocesser där frågor som regleras i olika lagstiftningar hanteras och prövas av respektive myndighet. Kommunerna upplever att de dubbla processerna i vissa fall leder till att de får göra omtag i sin planläggningsprocess, att detaljplanerna kan försenas och förutsebarheten i detaljplaneprocessen försämras. Trafikverket föreslår därför en lagändring, ett tillägg i 10 § väglagen, som medger ett undantag där vissa mindre omfattande åtgärder inte ska anses vara byggande och att vägplan därför inte behöver tas fram, om de omfattas av en kommunal detaljplan. I denna utredning anges vilka lagkrav och övriga kriterier som behöver uppfyllas för de åtgärder som kan bli aktuella. Utredningen föreslår en lagändring och kriterier som säkerställer att åtgärderna som blir tillämpliga innebär en välavvägd lösning och som behåller grundläggande rättssäkerhet samtidigt som det öppnar upp för en mer effektiv planläggning. Genom att skapa tydliga kriterier och lagkrav för vilka åtgärder som inte kräver vägplan och knyta dessa till kommunens ansvar för markåtkomst och miljöbedömning, ges kommunerna större möjligheter att planlägga mindre omfattande åtgärder på statlig väg. Förslaget kan få betydelse i exploateringsprojekt där kommunen är huvudman och äger marken, eftersom det då är möjligt att förkorta ledtiderna och spara resurser och offentliga medel på att inte behöva arbeta med två parallella planprocesser. En förutsättning för att undantaget ska kunna användas är att Trafikverket ställer sig bakom åtgärden, vilket kräver ett fungerande samarbete i ett tidigt skede av planeringsprocessen. Här blir tillit och tydlig samverkan avgörande – utan en gemensam förståelse för roller, ansvar och tidpunkter i processen riskerar förslaget att inte få genomslag. Vidare visar utredningen att de rättsliga riskerna är hanterbara. Detta under förutsättning att Trafikverket får tolkningsföreträde genom ett beslut som är en förutsättning för att vägåtgärden beskriven i detaljplanen kan genomföras som ett undantag enligt väglagens §10, alltså en vägåtgärd av mindre omfattning. 6 Slutligen konstateras att det inte räcker med en lagändring – införandet av undantagsbestämmelsen bör följas upp med riktlinjer, stödmaterial och utbildningsinsatser till både kommuner och Trafikverkets egna organisation. För att säkerställa att förändringen leder till de effekter som eftersträvas bör också en utvärdering genomföras efter några år, med särskilt fokus på ledtidsförkortning, rättssäkerhet och hur väl samverkan har fungerat i praktiken. Trafikverkets samlade bedömning är att förslaget är möjligt och lämpligt att genomföra; möjligt genom det tillägg till 10 § väglagen som föreslås och lämpligt eftersom det sparar offentliga medel genom att minska på antalet planeringsprocesser som genomförs i samhällsbyggnadsprocessen. Därmed får samhället kortare planeringstider för mindre omfattande åtgärder på det statliga vägnätet som idag måste planeras med både vägplan och detaljplan. 7 Författningsförslag Trafikverket föreslår följande förändring i väglagens §10 genom tillägget nedan redovisat. Nuvarande lydelse Ny lydelse

§ 65 Tove Antells medborgarförslag om att anlägga en gång- och cykelväg längs Borgers väg i Rutbo, Avesta Dnr KK 2025-000153912 Sammanfattning Tove Antell har inkommit med medborgarförslag om att anlägga en gång- och cykelväg längs Borgers väg i Rutbo i Avesta. Förslag till beslut Medborgarförslaget skickas till kommunstyrelsen för beredning. Beredning/behandling - Medborgarförslag från Tove Antell, 23 april 2025. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget skickas till kommunstyrelsen för beredning Elektronisk signatur Utdragsbestyrkande Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2025-08-25

§ 70 Johan Malmquists medborgarförslag om att sätta upp dubbelarmaturer på befintliga lyktstolpar vid Klosterskolan Dnr 2026-000085912 Sammanfattning Medborgarförslaget föreslår förbättrad belysning vid Bergslagsvägen 67 genom att montera tre dubbelarmaturer på befintliga lyktstolpar för att öka tillgänglighet och trygghet kring Klosterskolan och dess föreningsverksamhet. Åtgärden bedöms förbättra säkerheten, underlätta för områdets föreningar och arrangemang samt utgöra en varsam lösning som tar hänsyn till fastighetens kulturhistoriska värden. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att medborgarförslaget skicka till Tillväxt Avesta yttrande. Beredning/behandling - Medborgarförslaget inkom 16 februari 2026 - Kommunfullmäktige 23 mars 2026 §37 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att medborgarförslaget skickas till Tillväxt Avesta för yttrande. Utdrag skickas till Tillväxt Avesta Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Datum Brevnr/Diarienr 2026-07-07 VDMB 2025–000576 Handläggare: Cornelia Spång Gustafsson Planarkitekt Ändring och upphävande av del av Detaljplan för Industrimark norr om Horndal. Ärendebeskrivning Syftet med förslaget är att upphäva en del av gällande detaljplan för att möjliggöra ledningsdragning, samt att ändra kvarvarande detaljplan genom att flytta egenskapsbestämmelserna m1 och dagvatten väster om upphävandeområdet. Detaljplanen handläggs med utökat förfarande enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900, t.o.m. SFS 2026:66). Granskning Förslaget till detaljplanen har varit utsänt och allmänt tillgängligt för granskning under tiden 13 april t.o.m. 3 maj 2026. Under granskningstiden har planhandlingarna även funnits tillgängliga på biblioteket i Horndal, i Avesta centrum, på Servicepunkt Avesta, på Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning och på projektets webbsida, som kunnat nås via www.avesta.se. Under granskningen har yttranden inkommit från Länsstyrelsen Dalarna och Trafikverket. Vad som framförts i yttrandena och hur detta har bemötts framgår av det granskningsutlåtande som tagits fram. Samråd Planförslaget har tidigare varit utsänt för samråd under tiden 19 januari 2026 till 1 mars 2026. Hur de yttranden som då framfördes hanterats, hur de eventuellt påverkat förändringar i planförslaget samt hur de i övrigt bemötts, framgår av den samrådsredogörelse som utgör bilaga till nu framtaget granskningsutlåtande. Beredning - Plan- och byggenhetens tjänsteskrivelse 7 juli 2026. - Antagandeversioner av plankarta och planbeskrivning, daterat 17 mars 2026, mindre redaktionella ändringar 30 juni 2026, granskningsutlåtande samt tidigare samrådsredogörelse som bilaga. - Underlagshandling i form av Undersökning – behov av miljöbedömning. Förslag till beslut - Upprättat granskningsutlåtande, daterat 30 juni 2026, godkänns. - Ändring och upphävande av del av Detaljplan för Industrimark norr om Horndal, daterad 17 mars 2026, mindre redaktionella ändringar 30 juni 2026, antas. 2083-569.1 2084-600.1 2084-1221.1 Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela området. HORNDALS BRUK OBS! Egenskapsbeteckningar (symboler och små bokstäver) i direkt anslutning till användningsbeteckningar dagvatten 5:1 (stora bokstäver) gäller inom hela användningsområdet. m u GRÄNS FÖR UPPHÄVANDE 2026 1 HORNDALSBYN 5.0 12:1 Upphävandeområde J HORNDALSBYN Finnstenarna GRÄNSER 1 a b b p 12:28 2 2 3 1 Planområdesgräns e 35 j Egenskapsgräns k o n ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN t o Kvartersmark r dagvatten m 1 J Småindustri, ej störande för omgivningen, samt lager och kontor 1 m BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE 1 1.1221-4802 Marken får inte förses med byggnad HORNDALSBYN u Marken skall vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar 12:1 J ej kontor Kontor får inte finnas 1 HORNDALSBYN u a b b 3:20 MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark) 2 2 3 Gubbviken Mark och vegetation 35 dagvatten Anläggning för hantering av dagvatten kan finnas, t.ex. i form av HORNDALS BRUK Ställbergsklack 5:1 damm. Anläggning får överbyggas 12:1 PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE 5.0 3:20 Placering Östervreten m 1 dagvatten a 1 u 4:5 p 1 Skyltar eller därmed jämförliga anordningar mot väg 68 ska placeras a och utformas så att de inte inverkar menligt på trafiksäkerheten 1 HORNDALSBYN m Utformning 1 4:1 35 Högsta byggnadshöjd i meter 5.0 Högsta totalhöjd i meter Byggnadsteknik dagvatten HORNDALSBYN 12:1 b Tak eller fasadmaterial får inte avge skadliga emissioner till vatten 2 INGEBORGBO m HORN 2: D 2 A 4 LSBYN b 3 Eventuella bränsledepåer eller annan förvaring av ämnen som kan 1 skada grundvattnet ska utföras med konstruktion som säkerställer att eventuellt läckage inte når ner i marken BY PROSTGÅRD 2:15 STÖRNINGSSKYDD HORNDALSBYN 1:18 2:19 m Inom området får inte finnas byggnader, arbetsplatser eller annat 1 där människor vistas varaktigt ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER a Marken ska vara tillgänglig för vägservitut 1 Genomförandetid Genomförandetiden pågår t.o.m 2032-05-30, vilket är 10 år från den dag den ursprungliga detaljplanen vann laga kraft 0 50 100 150 200 250 300 meter Ändrad lovplikt, lov med villkor u a Startbesked får inte ges förrän anläggning för dagvattenhantering finns 2 Huvudmannaskap a u Kommunen är huvudman för allmän plats HORNDALSBYN 1 1:25 Strandskydd Markdetaljer a Strandskydd är upphävt inom planens båda delområden 1 98.7 ANTAGANDEHANDNING Ändring och upphävande av del av Detaljplan för Industrimark norr om Horndal Avesta kommun, Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 2026–03–17, mindre redaktionella ändringar 2026-06-30 Cornelia Spång Gustafsson Planarkitekt PLANBESKRIVNING Område för ändring respektive upphävande ANTAGANDEHANDLING INNEHÅLLSFÖRTECKNING SYFTE _____________________________________________________________________ 3 Syfte ________________________________________________________________________ 3 BESKRIVNING ________________________________________________________________ 3 Hela detaljplanen _______________________________________________________________ 3 Genomförandetid _______________________________________________________________ 3 Kvartersmark __________________________________________________________________ 4 Befintligt _____________________________________________________________________ 4 Upplysningar __________________________________________________________________ 4 Ärendeinformation ______________________________________________________________ 4 MOTIV TILL ÄNDRING AV DETALJPLAN_________________________________________________ 4 Motiv till reglering ______________________________________________________________ 4 GENOMFÖRANDEFRÅGOR ________________________________________________________ 5 Organisatoriska frågor ____________________________________________________________ 5 Mark- och utrymmesförvärv ________________________________________________________ 5 Fastighetsrättsliga frågor __________________________________________________________ 6 Ekonomiska frågor ______________________________________________________________ 6 PLANERINGSUNDERLAG _________________________________________________________ 6 Kommunala ___________________________________________________________________ 6 Tidigare utredningar _____________________________________________________________ 7 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ____________________________________________________ 8 Kommunala ___________________________________________________________________ 8 Riksintressen __________________________________________________________________ 9 Hushållningsbestämmelser enligt 3 kap miljöbalken ______________________________________ 10 Miljökvalitetsnormer ____________________________________________________________ 10 Miljö _______________________________________________________________________ 10 Hälsa och säkerhet _____________________________________________________________ 11 Geotekniska förhållanden_________________________________________________________ 11 Hydrologiska förhållanden ________________________________________________________ 11 Kulturmiljö __________________________________________________________________ 12 Fysisk miljö __________________________________________________________________ 12 Teknik ______________________________________________________________________ 12 Trafik ______________________________________________________________________ 13 KONSEKVENSER _____________________________________________________________ 13 Fastigheter och rättigheter ________________________________________________________ 13 Konsekvenser _________________________________________________________________ 13 Konsekvenser _________________________________________________________________ 13 Natur ______________________________________________________________________ 14 Miljö _______________________________________________________________________ 14 Miljökvalitetsnormer ____________________________________________________________ 15 Hälsa och säkerhet _____________________________________________________________ 15 Sociala _____________________________________________________________________ 15 Trafik ______________________________________________________________________ 16 ANTAGANDEHANDLING SYFTE Syfte Syftet med förslaget är att upphäva en del av gällande detaljplan för att möjlig- göra ledningsdragning, samt att ändra kvarvarande detaljplan genom att flytta egenskapsbestämmelserna m1 och dagvatten väster om upphävandeområdet. BESKRIVNING Hela detaljplanen Bakgrund I samband med Svenska kraftnäts planering av två nya 400 kV-ledningar till den planerade stationen i Horndal har det framkommit att delar av den till- tänkta ledningssträckningen korsar ett område som är detaljplanelagt. Området mellan detaljplanerna B16 och B17 (se figur 1) är idag cirka 50 meter brett och rymmer befintlig 220 kV-ledning samt Trafikverkets matarledning. För att möj- liggöra framkomlighet för de nya ledningarna krävs ett område om cirka 130 meter, vilket innebär att delar av gällande detaljplan berörs. Svenska kraftnät har i februari 2025 lämnat in ansökan om koncession till Ener- gimarknadsinspektionen, men beslut i ärendet kan inte fattas så länge koncess- ionen är i konflikt med gällande detaljplan. Om konflikten inte löses riskerar projektet att försenas med upp till ett år. Ledningarna skulle även behöva dras utanför detaljplanen och befintlig ledningsgata. Genom att upphäva den del av detaljplanen som berörs löses konflikten och möjliggör fortsatt prövning och ge- nomförande enligt planerad tid. För att hantera egenskapsbestämmelserna för kvartersmarken som då slutar gälla, kompletteras upphävandet med en ändring av kvarvarande del av detaljplanen där egenskapsbestämmelserna införs istället. Området berörs av riksintresse för totalförsvarets anläggningar, den civila de- len, enligt 3 kap. 9 § miljöbalken. Avvägningen mellan kommunens intresse av industrimark och riksintresset har gjorts. Huvuddrag Området ligger väster om väg 68, strax norr om centrala Horndal och omfattar ca 4,9 ha mark. Markägande Fastigheten Horndalsbyn 12:1 som berörs ägs av Avesta kommun. Genomförandetid Planändringens genomförandetid är tio år från den dag den ursprungliga detalj- planen vann laga kraft. Upphävandet har ingen genomförandetid, utan ANTAGANDEHANDLING verkställs vid det datum beslutet vinner laga kraft. Därefter är området ej detalj- planelagt. Kvartersmark Detaljplanen där ändringen och upphävandet föreslås anger kvartersmark för småindustri, ej störande för omgivningen, samt lager och kontor. Befintligt I dagsläget består området av skog. Upplysningar Om kommunen upphäver en detaljplan uppstår ett planlöst läge. Det innebär att området inte längre omfattas av en detaljplan. Om någon avser att utföra en lovpliktig åtgärd på platsen behöver kommunen göra en bedömning av om åt- gärden kräver en ny detaljplan eller om åtgärden kan prövas med bygglov di- rekt. Ärendeinformation Planhandlingar • Plankarta med ändringar och område för upphävande • Planbeskrivning med konsekvensbeskrivning (detta dokument) Dessutom finns följande handlingar i ärendet: • Fastighetsförteckning • Miljöbedömning (undersökning) • Hållbarhetsbedömning MOTIV TILL ÄNDRING AV DETALJPLAN Motiv till reglering Ändringen innebär att två befintliga planbestämmelser flyttas 50 meter västerut inom plankartan för att fortsätta gälla inom planområdet eftersom de annars skulle upphöra att gälla i och med upphävandet. Inga nya bestämmelser till- kommer och inga befintliga bestämmelser ändras i sak. Planens syfte och rätts- verkan påverkas inte av ändringen. De bestämmelser som flyttas i och med ändringen är: MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark) dagvatten - Anläggning för hantering av dagvatten kan finnas, t.ex. i form av damm. Anläggning får överbyggas. ANTAGANDEHANDLING STÖRNINGSSKYDD m1 - Inom området får inte finnas byggnader, arbetsplatser eller annat där människor vistas varaktigt. Genomförandetid Formuleringen för genomförandetiden ändras i planbestämmelserna så att den harmoniserar med att genomförandetiden gäller tio år från den dag den ur- sprungliga detaljplanen vann laga kraft. Ändringen är förenlig med planens ursprungliga syfte och med bestämmelserna i 4 kap. plan- och bygglagen (PBL). GENOMFÖRANDEFRÅGOR Organisatoriska frågor Tidplan Detta förslag är upprättat enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900, t.o.m. SFS 2026:66) och handläggs med utökat förfarande enligt den preliminära tidplanen nedan. Utökat förfarande erfordras eftersom Avesta kommuns översiktsplan förklarats som inaktuell. 2026-01-08 Beslut om samråd (delegationsbeslut) 2026-03-30 Kommunstyrelsens samhällsplaneringsutskott godkänner förslaget för granskning 2026-09-07 Kommunstyrelsen antar förslaget 2026-09-28 Planändringen och upphävandet vinner laga kraft Mark- och utrymmesförvärv Upplåtelse av mark Kommunen är markägare inom det område som berörs. Marken kommer att upplåtas till Svenska kraftnät, i syfte att möjliggöra etablering av kraftledning enligt ansökt koncession. Om upphävandet av detaljplanen medför ekonomisk förlust för markägaren gäl- ler ersättningsregler enligt plan- och bygglagen (14 kap.) och expropriationsla- gen. Ersättningen beräknas utifrån den minskning av fastighetens marknads- värde som intrånget orsakar, med ett tillägg om 25 procent som kompensation för ingreppet av marken. Utöver detta kan ersättning lämnas för övriga kostna- der som uppstår till följd av upphävandet. ANTAGANDEHANDLING Fastighetsrättsliga frågor Rättigheter Kommunen äger fortsatt marken och upplåter den del av marken som krävs för koncessionen, till Svenska kraftnät. Ekonomiska frågor Planavgift Ett plankostnadsavtal har upprättats mellan Avesta kommun och Svenska kraft- nät. I plankostnadsavtalet står att Svenska kraftnät bekostar arbetet. PLANERINGSUNDERLAG Kommunala Detaljplan Inom området för ändringen och upphävandet gäller för närvarande Detaljplan för industrimark norr om Horndal som vann laga kraft 2022-05-31. Figur 1. Gällande detaljplan. Område för upphävande är markerat i rött, resterande del väster om upphävan- deområdet kvarstår. ANTAGANDEHANDLING Planbeskrivningen från den ursprungliga detaljplanen gäller fortfarande till- sammans med denna planbeskrivning. Översiktsplan Det aktuella planområdet ligger inom delområde ”Skogsområde” (S6) i kommu- nens tidigare gällande översiktsplan, antagen 2007-12-18. Översiktsplanen har förklarats inaktuell och arbete med en ny pågår. Undersökning enligt 6 kap 6 § miljöbalken (1998:808) Kommunens checklista ”Undersökning – behov av miljöbedömning” för bedöm- ning huruvida förslaget kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Baserat på resultatet av undersökningen är kommunens samlade bedömning att de konse- kvenser som förslagBe17t bedöms medföra inte är av så betydande påverkan på mil- jön, hälsan eller hushållningen av mark, vatten eller andra resurser att en MKB enligt 5 kap 18§ PBL erfordras. Se vidare information och resultat under rubri- ken konsekvenser nedan. Hållbarhetsbedömning Avesta kommuns checklista för bedömning huruvida förslaget kan antas vara förenligt med kommunens hållbarhetsmål. De ändringar för området som för- slaget förväntas medföra bedöms inte ha betydande konsekvenser avseende hållbar utveckling för Avesta kommun. Se vidare information och resultat under rubriken konsekvenser nedan. Tidigare utredningar Dagvattenutredning En dagvattenutredning genomfördes av WSP i december år 2021 vid framtagan- det av gällande detaljplan. Naturvärdesinventering Vid framtagande av den ursprungliga detaljplanen gjordes en naturvärdesinven- tering för att få en mer detaljerad bild av områdets naturvärden. Inventeringen utfördes av Naturföretaget i november år 2020 och följer svensk standard för Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) (SS 199000:2014). ANTAGANDEHANDLING PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Kommunala Detaljplan I den ursprungliga detaljplanen som vann laga kraft år 2021 (figur 2) anges an- vändningen J - småindustri, ej störande för omgivningen, lager och kontor. Inom föreslaget upphävandeområde anges egenskapsbestämmelsen m - Inom 1 området får inte finnas byggnader, arbetsplatser eller annat där människor vistas varaktigt. I samma område är även yta för hantering av dagvatten avsatt genom bestämmelsen dagvatten - Anläggning för hantering av dagvatten kan finnas, t.ex. i form av damm. Anläggning får överbyggas. Ca 4,9 ha industri- mark upphör att gälla i och med det föreslagna upphävandet. Ändringen av de- taljplanen innebär dock att dessa egenskaper inte tas bort utan flyttas till områ- det väster om upphävandeområdet (se figur 3). Planbeskrivningen till den ur- sprungliga detaljplanen kommer att fortsätta gälla tillsammans med denna planbeskrivning eftersom denna endast avser området för ändring och upphä- vande av del av den ursprungliga detaljplanen. Figur 2. Gällande detaljplan i ursprunglig form. ANTAGANDEHANDLING Figur 3. Urklipp från förslagets plankarta där upphävandeområdet är skrafferat i rött och egenskapsbe- stämmelserna är flyttade väster ut. Översiktsplan För område S6 i Avesta kommuns tidigare gällande översiktsplan anges bland annat att ”Skogs- och jordbruket bör bedrivas med särskild hänsyn till sjön Rossens vattenkvalitet. Inga avloppsanläggningar som använder sjön Rossen som direkt recipient får tillkomma”. I övrigt anges bara generella rekommendat- ioner för skogsområden. Avesta kommuns översiktsplan från år 2007 har för- klarats som inaktuell och arbete pågår med att ta fram en ny, därför behöver förslaget tas fram genom ett utökat planförfarande enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Riksintressen Totalförsvar Den planerade 400 kV-ledningen är en del av Svenska kraftnäts stamnät och be- döms ha nationell betydelse för elförsörjningen. Del av planområdet omfattas av riksintresse för totalförsvarets anläggningar, den civila delen, enligt 3 kap. 9 § miljöbalken. Riksintresset avser mark- och vattenområden som är av betydelse för befintliga och framtida ledningar och stationer i elens transmissionsnät. Inom dessa områden får åtgärder inte försvåra drift, åtkomst eller utveckling av ANTAGANDEHANDLING de anläggningar som ingår i riksintresset. Planförslaget bedöms vara förenligt med riksintresset. Hushållningsbestämmelser enligt 3 kap miljöbalken Miljöbalkens 3:e kapitel anger grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Kommunens bedömning är att förslaget inte påverkar eller påverkas av dessa hushållningsbestämmelser, miljökvalitetsnor- mer eller miljökvalitetsförvaltning i någon omfattning som gör att den skulle vara oförenlig med dessa. Kommunen anser således att förslaget är förenligt med 3 kap. miljöbalken. Miljökvalitetsnormer Vatten Området för upphävandet innebär att ytan möjliggörs för ledningsdragning. Att marken får användas för ledningsdragning bedöms inte vara en förändring av sådan omfattning att det riskerar miljökvalitetsnormerna i sjön Rossen. Buller Förslaget medför ingen ökning av buller. Miljö Strandskydd Inom upphävandeområdet i gällande detaljplan är strandskyddet upphävt ge- nom en planbestämmelse. Efter att förslaget vunnit laga kraft återinträder inte strandskyddet på grund av den lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2025. Lagändringen lyder att strandskydd inte gäller vid vattendrag som är smalare än 2 meter vid normalvattenstånd eller vid små sjöar under 1 hektar. Det aktuella vattendraget är under 2 meter brett. Dagvatten Dagvattenutredning gjordes år 2021 vid framtagandet av detaljplanen. Eftersom ingen ny bebyggelse tillkommer bedöms dagvattenförhållandena kvarstå som idag och frågan påverkas inte. Dagvattenhantering på resterande mark ska ske inom fastighetsmark, vilket in- nebär att respektive exploatör ansvarar för fördröjning och rening. Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering gjordes år 2020 vid framtagandet av detaljplanen. Om- råden med höga naturvärden exkluderades från planområdet och berörs inte av upphävandet och påverkas därför inte. ANTAGANDEHANDLING Hälsa och säkerhet Elektromagnetiska fält och elsäkerhet Förslaget bedöms inte medföra risker för människors hälsa eller säkerhet. Den planerade kraftledningen kommer att uppföras enligt gällande säkerhetsföre- skrifter och med skyddsavstånd på 50 meter som uppfyller riktvärden för elektromagnetiska fält. Området är obebyggt och förslaget påverkar inte fram- komlighet för räddningstjänsten. Underhåll av ledningen sker med försiktig- hetsåtgärder för att minimera påverkan på miljö och hälsa. I gällande detaljplan finns en bestämmelse inom området för upphävandet om att byggnad inte får uppföras, denna bestämmelse flyttas i förslaget väster om upphävandeområdet så att samma skyddsområde fortsätter att gälla. Geotekniska förhållanden Marken inom området består av berg under ett tunt lager morän samt enbart morän med delvis inslag av torv. Hydrologiska förhållanden Markens infiltrationsförmåga bedöms relativt hög där morän förekommer men låg vid områdena med torv. Delar av området för upphävandet består av odi- kade våtmarker vilket innebär att marken är blöt och att vatten ansamlas där vid nederbörd. I figur 4 redovisas områdets rinnvägar. De områden som avvattnas via dessa rinnvägar är i planförslaget angivna som ytor för dagvattenhantering. Figur 4. Rinnvägar och lågpunkter i området. Bild från dagvattenutredningen utförd av WSP år 2021. ANTAGANDEHANDLING Kulturmiljö Fornlämningar Fornlämningar och fornfynd skyddas enligt kulturmiljölagen (1988:950). Inom området finns dock inga kända fornlämningar enligt Riksantikvarieämbetets re- gister. Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete, ska arbe- tet omedelbart avbrytas till den del fornlämningen berörs. Den som leder arbe- tet ska omedelbart anmäla förhållandet hos länsstyrelsen. Fysisk miljö Befintlig vegetation i området består i huvudsak av tall- och granskog, med vissa inslag av lövvegetation. All mark inom området har varit ren produktionsskog. Teknik Förslaget innebär ingen förändring i VA-frågan. Bestämmelsen för dagvatten i plankartan flyttas men dagvatten kommer fortsatt hanteras lokalt i linje med de gällande dagvattenprinciperna. Kommunen bedömer att detta inte påverkar dagvattenhanteringen i området eftersom befintliga lösningar för dagvatten kvarstår då ingen förändring av topografi, markanvändning eller hårdgjorda ytor föreslås. Öster om det aktuella planområdet kvarstår även dagvattenhante- ringen enligt ursprungsplanen, där flödena från högpunkterna hanteras ned- ströms på ett sätt som förhindrar vatten från att samlas vid väg och järnväg. I figur 5 syns höjdskillnaderna tydligt. Figur 5. Höjdkarta. Bild från dagvattenutredningen utförd av WSP år 2021. ANTAGANDEHANDLING Trafik Den planlagda marken för industri väster om upphävandeområdet är inte möj- lig att nå via befintliga vägar, eller via kommunal mark. En eventuell exploate- ring där blir därför antingen beroende av att servitut för tillfartsväg kan ordnas över någon av angränsande fastigheter, eller att denna mark köps av ägaren till den planlagda marken mellan de två större kraftledningsgatorna. KONSEKVENSER Fastigheter och rättigheter Berörda fastigheter Konsekvenser Horndalsbyn 12:1 • En yta på ca 4,9 ha för småindustriändamål i detaljplanen upphävs och byggrätten för små- industriändamål försvinner då området blir planlöst. Bygglovsprövning sker enligt PBL 9 kap. Fastigheten är fortsatt i kommunal ägo. Ingen fastighetsreglering kommer att ske. • Bestämmelserna m1 och dagvatten flyttas till nytt område. Fastigheter som Konsekvenser gränsar till området Horndalsbyn 4:1 • Fastigheten gränsar till område för upphävan- det. Rättigheter Konsekvenser inom område för upp- hävande Kraftledning • Ledningsrätt för befintlig kraftledning avses tillkomma. Detta är dock inte beroende av planupphävandet. Förslaget föranleder inget behov av fastighetsreglering. Förslaget får till följd att de tidigare bestämmelserna som funnits genom den aktuella delen av detaljplanen upphävs. Den användning som berörs är J - små- industri, ej störande för omgivningen samt lager och kontor. Ytan för denna användning reduceras. Inom område för upphävande berörs två egenskapsbe- stämmelser, Dagvatten - område för anläggning för hantering av dagvatten kan finnas, samt m - inom området får inte finnas byggnader, arbetsplatser 1 eller annat där människor vistas varaktigt. Dessa bestämmelser flyttas väs- terut för att säkerställa fortsatt skyddsavstånd till kraftledning och bibehållet område för dagvattenhantering. ANTAGANDEHANDLING Ytan som upphävs är belägen i direkt anslutning till befintligt ledningsstråk och kommer i praktiken endast innebära en marginell skillnad mot vad som anges i gällande detaljplan eller hur området används idag. Natur Grönområde Den del inom fastigheten Horndalsbyn 12:1 som föreslås upphävas består idag av skogsmark. Viss skog kommer i och med ledningsdragning att behöva tas ned. Miljö Miljöbedömning Om en detaljplan, eller planändring, kan antas medföra betydande miljöpåver- kan så ska kommunen, enligt 4 kap 34 § plan- och bygglagen och 6 kap 9–19 §§ miljöbalken, göra en miljöbedömning. För varje planprojekt är det därför nöd- vändigt att avgöra om miljöbedömning behövs, d.v.s. om planens, eller planänd- ringens, genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Bedöm- ning om sådant behov föreligger görs genom en så kallad undersökning enligt 6 kap 5–6 §§ miljöbalken. Den undersökning som kommunen gjort leder till bedömningen att förslaget inte har någon betydande miljöpåverkan och att förslaget är förenligt med mil- jöbalken och kommunens hållbarhetsmål. Således föreligger inget behov av mil- jöbedömning enligt 6 kap 9–19 §§, miljöbalken. Slutsatsen av undersökningen baserar sig på att det berörda området redan är planlagt och att det nu upphävs en mindre del av området. Vare sig förhållandena på platsen eller de ändrade planförhållandena som uppkommer inom området innebär någon nämnvärd negativ effekt ur miljösynpunkt. Bedömningen baseras på utfallet av den ge- nomgång av projektet som gjorts mot kommunens checklista för undersökning om miljöbedömning. Ställningstagande 4 kap 33 b § plan- och bygglagen (2010:900) Formellt beslut om huruvida förslaget kan antas medföra betydande miljöpåver- kan fattas under planprocessen efter att undersökningen samråtts med Länssty- relsen. Hållbarhetsbedömning Bakgrund Avesta kommun har, genom beslutat hållbarhetsprogram, angett att alla beslut med betydande konsekvenser för framtida utveckling i samhället ska åtföljas av en hållbarhetsbedömning. Detta kan då bl.a. gälla beslut rörande större föränd- ringar i den fysiska miljön, vilket ofta blir en följd av fysisk planering. Bedöm- ningar ska utföras mot fyra olika målområden i en skala som går mellan +2 och -2, där +2 är en direkt positiv påverkan på ett mål medan -2 då är något som di- rekt motverkar ett mål. ANTAGANDEHANDLING Resultat Kommunen bedömer att förslaget är förenligt med miljöbalken och kommunens hållbarhetsmål. Förslaget är av sådan begränsad omfattning att det inte bedöms medföra betydande konsekvenser för framtida utveckling i samhället. Bedöm- ningen och underlaget i sin helhet finns i den Excel-fil som använts i bedöm- ningsarbetet. Det dokumentet utgör även underlag för politiska beslut i planä- rendet. Strandskydd Enligt den lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2025 gäller strandskydd inte vid vattendrag som är smalare än 2 meter vid normalvattenstånd eller vid små sjöar under 1 hektar. Det aktuella vattendraget utanför upphävandeområdet är smalare än 2 meter, vilket innebär att strandskyddet inte återinträder efter att förslaget vunnit laga kraft. Kommunen bedömer att området inte har särskild betydelse för djur- eller växtliv. Länsstyrelsen har möjlighet att besluta om strandskydd även vid små vatten om området har särskild betydelse för djur- och växtliv eller friluftsliv. Kommunen bedömer att sådana förhållanden inte föreligger här och att förslaget därför inte påverkar strandskyddets syften negativt. Elektromagnetiska fält och elsäkerhet Två 400 kV-ledningar planeras uppföras inom upphävandeområdet. Magnetfält och elektriska fält från ledningarna bedöms inte överskrida internationella rikt- värden (ICNIRP: 200 µT, EU: 100 µT för magnetfält; 5 kV/m för elektriska fält). Vid skyddsavståndet 50 m är fältnivåerna normalt under 5 µT, vilket är långt under gränsvärdena. Förslaget bedöms därför inte medföra risker för männi- skors hälsa eller säkerhet. Miljökvalitetsnormer Förslaget innebär ingen förändring i fråga om miljökvalitetsnormer, varken inom eller utanför området. Hälsa och säkerhet Förslaget innebär ingen förändring av risker eller störningar gentemot befintlig bebyggelse och pågående användning, varken inom eller utanför området. Sociala Förslaget innebär ingen förändring i fråga om sociala konsekvenser, t ex barn- konventionen, jämställdhet, jämlikhet eller trygghet, varken inom eller utanför området. ANTAGANDEHANDLING Trafik Eftersom kommunen inte har för avsikt, ej heller skyldighet, att genomföra ga- tuutbyggnad enligt gällande plan så innebär förslaget ingen förändring ur trafik- synpunkt. ANTAGANDEHANDLING 1(3) ÄNDRING OCH UPPHÄVANDE AV DEL AV DETALJPLAN FÖR INDUSTRIMARK NORR OM HORNDAL Avesta kommun, Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 2026-03-17, mindre redaktionella ändringar 2026–06–30. GRANSKNINGSUTLÅTANDE 2026–06–30 Ett förslag till Ändring och upphävande av del av Detaljplan för Industrimark norr om Horndal har varit utsänt och allmänt tillgängligt för granskning under tiden 13 april t.o.m. 3 maj 2026. Under granskningstiden har planhandlingarna funnits tillgängliga på biblioteket i Horndal och Avesta cent- rum, på Servicepunkt Avesta, på Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning, Strandbacksvägen 7 i Avesta, och på projektets webbsida, som kunnat nås via www.avesta.se. Granskningen har kungjorts i ortens dagstidning samt på kommunens anslagstavla. Sakägare, rättighetsin- nehavare m.fl. har erhållit underrättelse om granskning per post. Planförslaget har tidigare varit ute på samråd under tiden 19 januari 2026 t o m 1 mars 2026. De synpunkter som inkom under samrådstiden, samt hur de har hanterats, finns redovisat i en samrådsredogörelse som utgör bilaga till detta utlåtande. Inkomna yttranden: U 1. Länsstyrelsen Dalarna Yttrande U 2. Lantmäteriet Ingen erinran U 3. Trafikverket Yttrande U 4. Svenska kraftnät Ingen erinran U 5. Vattenfall Ingen erinran U 6. Avesta Vatten och Avfall AB Ingen erinran Sammanfattande utlåtande: Synpunkter har inkommit från Länsstyrelsen Dalarna och Trafikverket. Länsstyrelsens yttrande berör in- formation som saknas i planbeskrivningen angående att den aktuella detaljplanens planbeskrivning gäller tillsammans med den ursprungliga detaljplanens planbeskrivning. Trafikverket har synpunkt på dagvatten- hanteringen i närområdet. Med anledning av inkomna synpunkter har planbeskrivningen kompletterats. I övrigt föranleder granskningen inga ändringar av planförslaget. Inkomna yttranden med utlåtande: OBS! För att undvika risken för feltolkningar vid upprättandet av granskningsutlåtandet är alla inkomna yttranden ordagrant avskrivna. Eventuella språkliga fel i yttrandena har därför inte heller ändrats. Eventu- ella inledande och avslutande texter som inte är kommentarer till planens innehåll, t.ex. beskrivning av ärendets handläggning, har dock inte tagits med i avskrivning. ANTAGANDEHANDLING 2(3) U 1. Länsstyrelsen Dalarna Yttrande Länsstyrelsen har för granskning mottagit rubricerad detaljplan, daterad i mars 2026. Överprövningsgrundande synpunkter Länsstyrelsens granskning har inte identifierat några överprövningsgrundande frå- gor enligt 11 kap. 10 § plan- och bygglagen. Rådgivande synpunkter Planbeskrivning I planbeskrivningen för Ändring och upphävande av del av detaljplan för Industri- mark norr om Horndal behöver det framgå att den gäller tillsammans med den ur- sprungliga planens planbeskrivning. Utlåtande Planbeskrivning Kommunen instämmer i synpunkten och planbeskrivningen har kompletterats med inform- ation om att den gäller tillsammans med den ursprungliga detaljplanens planbeskrivning. U 2. Lantmäteriet Yttrande Vid genomgång av planförslagets handlingar (daterade 2026-03-17) har följande no- terats: Lantmäteriet har inga synpunkter på de aktuella planhandlingarna. Utlåtande - U 3. Trafikverket Yttrande Trafikverket förutsätter att inget mer eller snabbare vatten leds till väg 68 eller järn- vägen, exempelvis till trummorna i anläggningen. Utlåtande Kommunen instämmer i synpunkten. Dagvattenhanteringen är utformad så att inget ökat eller snabbare flöde till väg 68 eller järnvägen ska uppstå. U 4. Svenska kraftnät Yttrande Svenska kraftnät har tagit del av handlingarna för rubricerat ärende. Vi har i samrå- det svarat på berörd remiss och har inga ytterligare synpunkter. Utlåtande - U 5. Vattenfall Yttrande Vattenfall Eldistribution AB har inget att erinra avseende rubricerat planärende. Utlåtande - ANTAGANDEHANDLING 3(3) U 6. Avesta Vatten och Avfall AB Yttrande Avesta Vatten och Avfall AB har inga synpunkter. Utlåtande - MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN Plan- och byggenheten Cornelia Spång Gustafsson Planarkitekt SAMRÅDSHANDLING AVESTA Plan- och byggenheten UNDERSÖKNING ~ BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING Ändring och upphävande av del av detaljplan för industrimark norr om Horndal Avesta kommun, Dalarnas län 2026-01-08 Syfte med detaljplaneändringen Syftet med förslaget är att upphäva en del av gällande detaljplan för att möjliggöra ledningsdragning, samt att ändra kvarvarande detaljplan genom att flytta egenskapsbestämmelserna m1 och dagvatten väster om upphävandeområdet. Undersökning för behovet för miljöbedömning När en detaljplan eller ett planprogram ska upprättas ändras eller upphävas ska kommunen, enligt miljö- balkens 6 kap 3 §, göra en så kallad strategisk miljöbedömning i de fall planens, programmets eller änd- ringens genomförande kommer att ge en ”betydande miljöpåverkan”. Miljöbedömningen är en process där framtagandet av en MKB (miljökonsekvensbeskrivning) är en del. Arbetet ska inledas med en undersökning av om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Resultatet av undersökningen ska sedan samrådas med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller programmet. Om kommunen redan i identifieringen kommer fram till att en strate- gisk miljöbedömning ska göras behöver dock inte sådant samråd ske. I miljöbedömningsförordningen (2017:966), och dess bilaga, finns bl a listat olika verksamheter som all- tid ska anses medföra en betydande miljöpåverkan. Kommunen ska, i ett särskilt beslut, avgöra om betydande miljöpåverkan kan antas uppstå. Om så blir fal- let ska en strategisk miljöbedömning göras. Sammanfattande bedömning Den undersökning som kommunen gjort leder till bedömningen att förslaget inte har någon betydande mil- jöpåverkan. Således föreligger inget behov av miljöbedömning enligt 6 kap 9–19 §§, miljöbalken. Slutsat- sen av undersökningen baserar sig på att det berörda området redan är planlagt och att det nu flyttas två be- fintliga bestämmelser samt att en mindre del av området upphävs. Vare sig förhållandena på platsen eller de ändrade planförhållandena som uppkommer inom området innebär någon nämnvärd negativ effekt ur miljösynpunkt. Bedömningen baseras på utfallet av den genomgång av projektet som gjorts mot kommu- nens checklista för undersökning om miljöbedömning. SAMRÅDSHANDLING Checklista för att avgöra behovet av en miljöbedömning med MKB TÄNKT ANVÄNDNING ENLIGT DETALJPLANEN Frågeställning Ja Nej Kommentar Miljöbedömnings- Finns någon tänkt verksamhet med bland de som X förordning enligt förordningen ska antas medföra BMP GÄLLANDE REGLERINGAR OCH SKYDDSVÄRDEN Frågeställning Ja Nej Kommentar 3-4 kap MB Berörs området av 3-4 kap MB? (särskilda hus- X hållningsbestämmelser, riksintresse för natur- och kulturmiljövård och rörligt friluftsliv) 7 kap MB Berörs området av 7 kap MB? (Natur/kulturre- X Strandskydd återinträder inte pga lagändring servat, biotopskydd, strandskydd, naturminne, från 1 juli 2025. landskapsskydd, skyddsområde för vattentäkt) 5 kap MB Strider planen mot uppsatta miljökvalitetsnormer X enligt 5 kap MB eller andra riktvärden? (luftför- oreningar, buller) Internationella in- Berörs området av internationella konventioner? X tressen (Natura 2000, UNESCO världsarv etc.) Naturvårdsplan/ Innehåller området höga naturvärden? (nyckelbi- X program otop eller utpekat i olika naturvårdsprogram) Riksintressen Berörs området av riksintressen? (Natur, kultur, X rörligt friluftsliv) Ekologiskt särskilt Är området ekologiskt känsligt, belagt med andra X känsligt område restriktioner? (förorenad mark) Byggnads- och Berörs området av byggnadsminnen eller forn- X fornminnen minnen? Lokala invente- Berörs området av lokala inventeringar? (ängs- X En naturvärdesinventering togs fram år 2020 i ringar och hagmark, sumpskog, hotade/rödlistade arter) samband med framtagande av detaljplan B17. Lokala värden Är området opåverkat eller har det särskilda vär- X den ur boendesynpunkt? (oexploaterat, bullerfri zon, närrekreationsområde) RIKTLINJER Frågeställning Ja Nej Kommentar Gällande ÖP/FÖP Strider planen mot gällande ÖP/FÖP eller andra X kommunala planer eller program? Skyddsavstånd Är området påverkat av skyddsavstånd? (rikt- X Förslaget ligger inom ett planlagt område för värde för skyddsavstånd till ny och befintlig be- småindustri. byggelse) FÖRÄNDRINGAR I SAMBAND MED NY DETALJPLAN Frågeställning Ja Nej Kommentar Mark- och vat- Ger planens genomförande en förändrad mark- X tenanvändning och/eller vattenanvändning? Exploatering Ger planens genomförande en ökad exploate- X ringsgrad? SAMRÅDSHANDLING Transporter/ Ger planens genomförande en betydande ökning X kommunikationer av fordonstrafik? Följdinvestering Är planens genomförande i behov av följdinve- X steringar? (Infrastruktur, vägar, VA, energi) Omgivande mar- Ställer planens genomförande krav på föränd- X kanvändning ringar av omgivande markanvändning? (stor- marknader, industri, övriga anläggningar) Anmälan, tillstånd Kräver föreslagna verksamheter eller planens ge- X nomförande anmälan eller tillstånd enligt MB? Förebyggande åt- Kan planens genomförande medföra så negativa X gärd effekter att förebyggande åtgärder eller kompen- sationsåtgärder behöver vidtas? Miljömål Strider planen mot uppsatta miljömål: nationellt, X regionalt eller lokalt? EFFEKTER PÅ MILJÖN (1 = ingen, 2 = måttlig och 3 = betydande påverkan) Frågeställning 1 2 3 Kommentar Mark Planens genomförande ger negativ inver- X kan på marken? (instabilitet, sättningar, rasrisk etc.) Luft och klimat Planens genomförande ger negativ inver- X kan på luft eller klimat? (föroreningar, luft, lokalklimat, vind) Vatten Planens genomförande ger negativ inver- X kan på yt- och grundvatten? (vattenkvali- tet, minskade vattentillgångar, förändrade infiltrationsförhållanden) Vegetation Planens genomförande ger negativ inver- X kan på vegetation? (minskning eller infö- rande av ny växtart) Djurliv Planens genomförande ger negativ inver- X kan på djurlivet? (förändring av samman- sättning eller antal, minskning eller infö- rande av art, gräns) Miljöpåverkan från Finns miljöpåverkan från omgivande X Förslaget ligger inom ett planlagt område för omgivning verksamhet? småindustri. Landskapsbild och Planens genomförande ger negativ inver- X stadsbild kan på landskaps och/eller stadsbilden? (utsikter, utblickar, landmärken etc.) Omgivning Planens genomförande ger negativ inver- X kan på omgivningen i övrigt? (stadsbild, grannar, verksamheter) Översvämning Planens genomförande ger risk för över- X svämning EFFEKTER PÅ HUSHÅLLNINGEN MED MARK, VATTEN OCH ANDRAESURSER (1 = nej 2 = till viss del 3 = ja) Frågeställning 1 2 3 Kommentar Naturresurser Planens genomförande innebär att en X långsiktigt hållbar resursanvändning inte främjas? (uttömmande av ej förnyelsebara resurser såsom dricksvatten, grus- och bergtäkter mm) Rekreation/ Planens genomförande ger inverkan på re- X friluftsliv kreation och rörligt friluftsliv? (närströv- områden, parker, grön-stråk, utflyktsmål, vandringsleder, frilufts- och idrottsanlägg- ningar) SAMRÅDSHANDLING Kulturmiljö Planens genomförande ger negativ inver- X kan på kulturhistoriska värden? (arkeo- logi, fornlämningar, jord-, skogsbruks- el- ler industrihistoriska värden) STÖRNINGAR OCH EFFEKTER PÅ HÄLSA OCH SÄKERHET (1 = nej 2 = till viss del 3 = ja) Frågeställning 1 2 3 Kommentar Buller Planens genomförande ger störningar i X form av ljud? (människor exponeras för störande buller) Föroreningar Planens genomförande ger ökade utsläpp X av hälsofarliga ämnen? Ljus Planens genomförande ger störningar i X form av ljus? Vibrationer Planens genomförande ger störningar i X form av vibrationer? (människor expone- ras för markvibrationer) Säkerhet Planens genomförande innebär risker? X (explosion, brand, strålning, utsläpp, för- höjda risker vid transporter av farligt gods) Elektriska/ Elektriska/magnetiska fält kan påverka X magnetiska fält planen? Markradon Planen ligger inom område med risk för X markradon? UTVÄRDERING Frågeställning Ja Nej Kommentar Innebär förslaget tydliga motsättningar mellan olika intressen? X Är det sannolikt att allvarliga negativa effekter uppkommer? X Är osäkerheten av bedömningen av effekter stor? X Är effekterna varaktiga eller irreversibla? X Kan planens genomförande innebära negativ effekt inom enskilda om- X råden på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten och andra naturresurser? (kumulativa effekter beaktas) RESULTAT AV BEHOVSBEDÖMNINGEN Frågeställning Ja Nej Kommentar Planens genomförande kan innebära en betydande påverkan på miljön, X hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser. En miljöbedömning (MKB) enligt 5 kap 18§ PBL erfordras? En MKB eller en konsekvensbeskrivning till planen skall särskilt be- - handla följande aspekter: Ändring och upphävande av del av Detaljplan för Industrimark norr om Horndal Fagersta kommun Västmanlands län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 2026–03–17 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2026–03–17 Ett förslag till Ändring och upphävande av del av Detaljplan för Industrimark norr om Horndal har varit utsänd på remiss och samråd under tiden 19 januari 2026 t o m 1 mars 2026. Under samrådstiden har planhandlingarna funnits tillgängliga på biblioteket i Horndal samt i Avesta, på Västmanland- Dalarna miljö- och byggförvaltning och på projektets webbsida som kan nås via www.avesta.se. Berörda myndigheter, sakägare, markägare och övriga berörda har erhållit meddelande om samråd per post tillsam- mans med de kompletta planhandlingarna. Dessutom har samrådet kungjorts genom annonsering i ortens dagstidning- ar. Inkomna yttranden: S 1. Länsstyrelsen Yttrande S 2. Lantmäteriet Yttrande S 3. Trafikverket Yttrande S 4. Svenska kraftnät Yttrande S 5. Vattenfall elbestribution AB Ingen erinran S 6. Skanova (Telia Company) AB Ingen erinran S 7. Polisen Ingen erinran S 8. Avesta Vatten och avfall AB Ingen erinran SAMMANFATTNING Inkomna yttranden har bl.a. berört avsaknad av plankartan till den ursprungliga detaljplanen, oklarheter kring dagvat- tenhantering samt felformulering av berört riksintresse. Detta har medfört redovisning av den ursprungliga detaljpla- nens plankarta i planbeskrivningen så att skillnaderna tydligt framgår, tydliggörande kring dagvattenfrågan i planbe- skrivningen samt ändring till korrekt formulering på berört riksintresse, i planbeskrivningen. Inkomna yttranden med kommentarer: OBS! För att undvika risken för feltolkningar vid upprättandet av samrådsredogörelsen är alla inkomna yttranden ordagrant avskrivna. Eventuella språkliga fel i yttrandena har därför inte heller ändrats. Eventuella inledande och avslutande texter som inte är kommentarer till planens innehåll, t.ex. beskrivning av ärendets handläggning, har dock inte tagits med i avskrivning. S 1. Länsstyrelsen Yttrande Länsstyrelsen har för samråd mottagit rubricerad ändring och upphävande av del av detalj- plan, daterad i januari 2025. Överprövningsgrundande synpunkter Länsstyrelsen har inte identifierat några överprövningsgrundande frågor enligt 11 kap. 10 § plan- och bygglagen. Rådgivande synpunkter Plankarta Ändringen och upphävandet måste införas på gällande detaljplans originalhandling. Inga planbestämmelser, gränser, legend, stämpel, datum etc får tas bort från originalhandlingen. De ändringar som görs på plankartan behöver särskiljas från den gällande planens redovis- ning så att det tydligt framgår vad som ändras. Nya gränser och planbestämmelser kan ex- empelvis färgmarkeras. Undersökningssamråd om betydande miljöpåverkan Kommunen har bedömt att miljöpåverkan inte kan antas bli så betydande att en strategisk miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken behöver göras. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att detaljplaneförslaget inte innebär betydande miljöpåverkan. Kommentar Kommunen delar Länsstyrelsens bedömning och instämmer i att ändringen ska redovisas i planbeskrivningen på ett sätt som säkerställer full spårbarhet och tydlighet. Kommunen konstaterar att detta är en viktig åtgärd för att undvika missförstånd vid framtida tolkning av detaljplanen samt för att säkerställa att planen fortsatt uppfyller krav på rättssäkerhet och läsbarhet enligt PBL och Boverkets allmänna råd. Gällande detaljplans plankarta finns nu inlagd i planbeskrivningen för tydlighet. S 2. Lantmäteriet Yttrande Vid genomgång av planförslagets handlingar (daterade 2026-01-08) har följande noterats: Delar av planen som bör förbättras INFORMATION OM UPPHÄVDA ELLER ÄNDRADE PLANBESTÄMMELSER Eftersom det vid ändring av detaljplan är den ursprungliga planens regleringar som gäller i grunden är det viktigt att det framgår av planbeskrivningen vilka planbestämmelser som upphävs eller ändras. Det bör finnas med en plankarta i planhandlingarna som redovisar hur planen såg ut innan ändringen. Kommentar Kommunen instämmer i Lantmäteriets synpunkt och delar uppfattningen att en planänd- ring ska vara spårbar tillbaka till gällande detaljplans regleringar. Att tydligt redovisa vilka bestämmelser som berörs är av vikt för läsbarheten och för att säkerställa att planen fortsatt uppfyller tydlighetskravet i PBL (4 kap. 32 §). Förtydligande om detta har därför gjorts i planbeskrivningen. S 3. Trafikverket Yttrande Svar på begäran om yttrande gällande TRV 2026/6245, Samråd gällande detaljplan för Horndalsbyn 12:1, industrimark norr om Horndal, Avesta kommun. Trafikverket har följande synpunkter. Avesta kommun anger att ”Eftersom ingen ny bebyggelse tillkommer bedöms dagvatten- förhållandena kvarstå som idag och frågan påverkas inte.” Handlingarna beskriver inte att hanteringen av dagvatten ändras i och med Ändring och upphävande av del av Detaljplan för industrimark norr om Horndal. Egenskapsbestämmelsen b1, som bla anger att dagvatten ska omhändertas lokalt inom planområdet, är borttagen och finns nu varken i östra eller västra delen av planområdet. En bestämmelse om dagvatten har tillkommit, att anläggning för hantering av dagvatten kan finnas, tex i form av damm, inom några ytor. Terrängen sluttar ned mot sjön och vatten rinner naturligt nedåt. Ytor för dagvatten har placerats högre än resten av ytan, i den östra delen av planområdet. Hur ska vatten från om- rådet ledas dit? Hur säkerställer kommunen att dagvattenhanteringen efter denna ändring och upphävande, inte påverkas negativt? Kommunen behöver visa att det nya förslaget inte innebär en för- sämring gentemot gällande detaljplan, och därmed inte innebär att mer eller snabbare vat- ten leds till väg och järnväg. Kommentar Kommunen tackar för Trafikverkets yttrande och delar bedömningen att dagvattenfrågan behöver förtydligas i planbeskrivningen för att säkerställa att planändringen inte uppfattas som en försämring i förhållande till gällande plan. Kommunen konstaterar att syftet med planändringen inte är att förändra dagvattenhante- ringen inom området, utan endast att anpassa planbestämmelserna till nuvarande och framtida markanvändning. Bestämmelsen b , som Trafikverket nämner, finns inte i gäl- 1 lande detaljplans laga kraft-version. Kravet enligt kommunens dagvattenstrategi och tek- niska handbok att dagvatten ska omhändertas inom fastigheten eller inom planområdet kvarstår. Kommunen bedömer att planändringen inte innebär ökade hårdgjorda ytor, förändrad marklutning eller förändrade avrinningsvägar, och därmed inte leder till ökade flöden mot väg eller järnväg. Dessutom finns två trummor under väg 68 och järnvägen som leder vatt- net ut till Rossen. Se planbeskrivningen s. 10–12 för mer utförlig beskrivning och resone- mang om höjdsättning och praktisk dagvattenhantering. S 4. Svenska kraftnät Yttrande Svenska kraftnät har tagit del av handlingarna för rubricerat ärende. Vi ser mycket positivt på att den aktuella delen av gällande detaljplan upphävs och ändras. Vi uppskattar även den löpande dialogen med Avesta kommun för att säkerställa framkomligheten för våra nya 400 kV-ledningar i projektet Fallviken–Horndal. Gällande planförslaget vill vi informera om att området berörs av riksintresse för totalförsvarets anläggningar, den civila delen, enligt 3 kap. 9 § miljöbalken – inte av riksintresse för energidistribution. Riksintresset för totalförsvarets anläggningar, den civila delen, omfattar mark- och vattenområden för samtliga befintliga ledningar och stationer i transmissionsnätet för el samt ledningarna i distributionsnätet för el mellan fastlandet och Gotland med tillhörande stationer, liksom områden för förnyelse och förstärkning av dessa. Kommunen bör använda rätt benämning på riksintresset och hänvisning till korrekt paragraf. Kommentar Kommunen tackar Svenska kraftnät för yttrandet och för den dialog som förs löpande un- der processen. Kommunen tar tacksamt emot klargörandet som lämnats om vilket riksin- tresse som berör området. Kommunen instämmer i att området omfattas av riksintresse för totalförsvarets anläggningar, den civila delen, enligt 3 kap. 9 § miljöbalken, och att detta ska framgå korrekt i planhandlingarna. Kommunen avser att fortsatt föra dialog med Svenska kraftnät i kommande skeden i planprocessen vid behov. S 5. Vattenfall Yttrande Vattenfall Eldistribution AB har inget att erinra avseende rubricerat planärende. Kommentar - S 6. Skanova (Telia Company) AB Yttrande Skanova har inget att erinra mot detaljplanen. Skanovas teleanläggningar/rättigheter berörs inte/påverkas inte av rubricerat planförslag. Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den. Skanova önskar i ett tidigt skede medverka i planarbetet när detaljplanarbete påbörjas och kallas till samrådsmöten för det aktuella området för att kunna samordna nya ledningar. Om så önskas kan ledningarna skickas digitalt i dwg-format för att infogas på plankartan. Kontakta ledningskollen.se Kabelanvisning beställs via ledningskollen.se För flytt av ledningar eller samordning gå in på Telia som nätägare Kommentar Yttrande noterat. S 7. Polisen Yttrande Polismyndigheten har tagit del av förslaget till detaljplan och har inga synpunkter att fram- föra i ärendet. Kommentar - S 8. Avesta Vatten och avfall AB Yttrande Avesta vatten och avfall AB har inga synpunkter. Kommentar - VÄSTMANLAND-DALARNA MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNING Plan- och byggenheten Cornelia Spång Gustafsson Planarkitekt Datum Brevnr/Diarienr 2026-08-03 VDMB 2024-000412 Handläggare: Eva Westlund Planingenjör Detaljplan för Lund 1:6 (f d Lunds skola) Ärendebeskrivning Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för bostäder, kontor, handel och skola för att få en mer flexibel användning av fastigheten där huvudbyggnaden tidigare inrymt en kommunal skola. Detaljplanen handläggs med utökat förfarande enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Granskning Detaljplanen har varit utsänd och allmänt tillgänglig för granskning under tiden 6 juli till och med 27 juli 2026. Under granskningstiden har planhandlingarna även funnits tillgängliga på biblioteket i Avesta, på Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning och på projektets webbsida, som kunnat nås via www.avesta.se. Under granskningstiden har yttranden inkommit från Länsstyrelsen, Lantmäteriet, Trafikverket, Vattenfall Eldistribution AB, Dalarnas museum samt från PostNord, varav Lantmäteriet, Dalarnas museum och PostNord hade synpunkter. Vad som framförts i yttrandena, samt hur detta bemöts och hanterats, framgår av det granskningsutlåtande som tagits fram. Samråd Detaljplanen har genomgått samråd under tiden 20 mars till och med 24 april 2026. Hur de yttranden som då framfördes hanterats, hur de eventuellt påverkat förändringar i planförslaget samt hur de i övrigt bemötts, framgår av den samrådsredogörelse som utgör bilaga till senare framtaget granskningsutlåtande. Beredning - Plan- och byggenhetens tjänsteskrivelse 3 augusti 2026. - Antagandeversioner av plankarta och planbeskrivning daterat 11 maj 2026, mindre justeringar 3 augusti 2026, granskningsutlåtande samt tidigare samrådsredogörelse som bilaga. Förslag till beslut - Upprättat granskningsutlåtande, daterat 3 augusti 2026, godkänns. - Detaljplan för Lund 1:6 (f d Lunds skola), upprättad 11 maj 2026, mindre justeringar 3 augusti 2026 antas. ANTAGANDEHANDLING 1 (5) Detaljplan för Lund 1:6 (f d Lunds skola) Folkärna, Avesta kommun, Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 2026-05-1, mindre justeringar 2026-08-03. GRANSKNINGSUTLÅTANDE 2026-08-03 Ett förslag till detaljplan för Lund 1:6 (f d Lunds skola) har varit utsänt och allmänt tillgängligt för granskning under tiden 6 juli till och med 27 juli 2026. Under granskningstiden har planhandlingarna funnits tillgängliga på biblioteket i Avesta, på Servicecenter Avesta, på Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning, Strandbacksvägen 7 i Avesta, och på projektets webbsida, som kunnat nås via www.avesta.se. Granskningen har kungjorts i ortens dagstidning samt på kommunens anslagstavla. Sakägare, rättighetsinnehavare m.fl. har erhållit underrättelse om granskning per post. Planförslaget har tidigare varit ute på samråd under tiden 20 mars t o m 24 april 2026. De synpunkter som inkom under samrådstiden, samt hur de har hanterats, finns redovisat i en samrådsredogörelse. Inkomna yttranden: U 1. Länsstyrelsen Dalarnas län inga synpunkter U 2. Lantmäteriet U 3. Trafikverket inga synpunkter U 4. Vattenfall Eldistribution AB inga synpunkter U 5. PostNord U 6. Dalarnas museum Sammanfattande utlåtande: Yttrande med synpunkter har inkommit från Lantmäteriet vilket föranlett mindre justeringar i planbeskrivningen och på plankartan. PostNord har i sitt yttrande framfört synpunkt angående postutdelning, detta regleras inte i detaljplanen men har bemötts. Dalarnas museum framför synpunkter på varsamhetsbestämmelser, byggnadsarea bland annat men kommu- nen bedömer inte att synpunkterna motiverar en ändring efter granskningen. Yttranden som inkommit under tiden för granskning har bemötts nedan. Efter granskningen har planbestämmelsen om fasadmaterial justerats så att även putsad fasad medges. Ändringen bedöms inte vara väsentlig enligt 5 kap. 25 § PBL, eftersom den inte förändrar planens syfte, markanvändning, byggrätt eller påverkan på omgivningen på ett sådant sätt att berörda behöver ges tillfälle till ny granskning. En ändring kan vara vä- sentlig om den till exempel har påtaglig betydelse för sakägare eller berör länsstyrelsens ingripandegrunder. Mindre justeringar som gjorts efter granskning Planbeskrivningen - Arealerna som berör respektive fastighet/samfällighet har avrundats. - Under rubriken ”Utformning f ” på sidan 7 har bestämmelsen uppdaterats med att fasaden även får vara av puts. 1 - Information om vad enskilt huvudmannaskap innebär på sidan 3. Plankartan - Efter råd i mejl utöver officiellt yttrande från Länsstyrelsen har även en mindre justering gjorts i utformningsbe- stämmelsen f Att även medge putsade fasader om det skulle vara så att någon i framtiden vill återställa skolan 1. till ursprungligt fasadutförande. Detta bedöms som en mindre justering, ingen förändring av byggrätten utan endast en materiell ändring och bedöms rymmas inom syftet så den ursprungliga planen bevaras. - Utfartsförbudet har korrigerats på plankartan så det är redovisat i användningsgräns för kvartersmark. Detta be- döms som en redaktionell ändring då fastighetsgränserna uppdaterades av Lantmäteriet efter samrådet och plan- och användningsgränser justerades efter detta till granskningen, således var det en uppenbar miss eftersom ut- fartsförbud inte kan ligga i gatumark. ANTAGANDEHANDLING 2 (5) - Planbestämmelsen a har korrigerats då det blev inkonsekvent redovisat i kartan. Detta är en uppenbar miss och 1 bedöms som en korrigering på plankartan. Inkomna yttranden med utlåtande: OBS! För att undvika risken för feltolkningar vid upprättandet av granskningsutlåtandet är alla inkomna yttranden orda- grant avskrivna. Eventuella språkliga fel i yttrandena har därför inte heller ändrats. Eventuella inledande och avslutande texter som inte är kommentarer till planens innehåll, t.ex. beskrivning av ärendets handläggning, har dock inte tagits med i avskrivning. U 1. Länsstyrelsen Dalarnas län Yttrande Överprövningsgrundande synpunkter Länsstyrelsens granskning har inte identifierat några överprövningsgrundande frågor enligt 11 kap.

§ 102 Tove Antells medborgarförslag om att anlägga en gång- och cykelväg längs Borgers väg i Rutbo, Avesta Dnr 2025-000153912 Sammanfattning Tove Antell har inkommit med ett medborgarförslag om att anlägga en gång- och cykelväg längs Borgers väg i Rutbo i Avesta. Förslag till beslut Medborgarförslaget skickas till Tillväxt Avesta för yttrande. Beredning/behandling - Tove Antells medborgarförslag om att anlägga en gång- och cykelväg längs Borgers väg i Rutbo, Avesta. Inkom 23 april 2025. - Kommunfullmäktige 26 maj 2025 § 65 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att medborgarförslaget skickas till Tillväxt Avesta för yttrande. Utdrag skickas till: Tillväxt Avesta Elektronisk signatur Utdragsbestyragande KOMMUNKANSLIET/TILLVÄXT AVESTA Datum Brevnr/Diarienr 2026-05-15 KK 2025-000153 912 Handläggare: Philip Reinertz Tove Antells medborgarförslag om att anlägga en gång- och cykelväg längs Borgers väg i Rutbo, Avesta Dnr. KK 2025-000153 912 Medborgarförslaget Jag vill härmed lämna ett medborgarförslag om att kommunen anlägger en gång- och cykelbana längs med Borgers väg. Det finns i dagsläget längs med Rutboleden och fortsätter där Rutboleden och Borgers väg möts, men det saknas på den större delen av Borgers väg fram till att vägen möter på Skogbovägen. Se inklippt karta över området. Att etablera en gång- och cykelbana längs med denna sträcka skulle förbättra trafiksäkerheten mycket då det finns ett industriområde inom denna zon med tung trafik, det skulle även öka möjligheten för barn på området att cykla till och från skolorna i närheten samt fritidsaktiviteter. Vilket även är positivt i hållbarhetssynpunkt. Det skulle även göra det säkrare för de som motionerar längs sträckan. Att smalna av vägen skulle sannolikt även leda till en överlag lägre hastighet för fordon. Jag föreslår därför att kommunen utreder möjligheten att bygga en gång- och cykelbana längs med hela Borgers väg. Tillväxt Avestas yttrande Tillväxt Avesta anser att förslaget om gång- och cykelväg är ett bra förslag för att förbättra trafiksäkerheten i området. Tillväxt Avesta avser att ta med projektet i sin framtida investeringsbudget. Tillväxt Avesta har gjort en grov kostnadsbedömning av anläggandet som uppgår till cirka 16 miljoner kronor. Eventuellt tillskott i framtida budget för drift och skötsel av tänkt anläggning uppskattas till 350 000 kr årligen. Förslag till beslut - Samhällsplaneringsutskottet föreslår kommunfullmäktige att medborgarförslaget ska anses besvarat. 6 10 1 PLANBESTÄMMELSER SKAFTE4T 5 7 16 SLAGA 3 N O dl 5 argränd 9 Örtugen ga:2 98 4A 4B 6A 5 6 Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven 2 4 7 SKYLEN 2084-85.1 2A 2B 2 3 b a o n k v s ä t n ä d v n e i r n ) g i d o i c r h e k u t t a fo n r s m lu n t i n n i g n g ä r t il t l i l a lå n te vä n n . d O n B in S g ! s E b g e e te n c s k k n a i p n s g b a e r t ( e s c to kn ra in b g o a k r s ( t s ä y v m er b ) o g le ä r l le o r c h in s o m m å 8 5 S 1 låt 4 tervägen 10 4 1 KÄRVEN 1 3 KÄR 3 VEN 8 2 4 6 4 6 Djäknehyttevägen 2 4 3 2 3 5 S kä lsb o g rä n d 1 4 3 2084-1466 1 2084-2019/34.1 h G ela R a Ä nv N änd S ni B ng E som T r E åd C et. K Pla N no I m N rå G de A sg R räns ORVET 3 4 5 6 7 8 2 2 1 5 85 4: 1 25 9 4: 2 25 1 E A g n e v n ä s n k d a n p in s g g s rä g n rä s ns 10 8 6 4 2 6 SKÄRA3N 8 11 AVESTA Sekundär egenskapsgräns 11 Tröskvä 9 gen 7 5 3 1 4:26 3:5 914 5 6 7 8 9 4 4 4:22 10ASt 4 o :24 rbo 13 JÄ 2 M 3 TBO A All N m V än Ä p N la D ts NING AV MARK OCH VATTEN LIEN Djäknehyttevägen 4:30 DJÄKNEHYTTAN 4:23 10B 86 4:32 12 S to rb o g a ta n 86,40 4:28 S:8 68 2084-2019/34.1 2084-1466 89 19 A 17 B B 15 A 2084-1466 13 B A N G A A T T U A R N G a a t t u a r 2 B 83,99 JÄMTBO A 88 21 A Kvartersmark 23 23 B NATUR 4 våtmark 4:20 AVESTA 58 2084-2019/34.1 TALG 1 OXEN Ä lvnäsleden 208 A 4-1466 H 2 3 B Bostäder 7 78 dagvatten 4:30 84,90 S:7 5 A 5 B 5 C 5 2 B1 C 7 G F E 1 50 4 C 8 orneliusgatan 46 E Ut G fo E rm N n S ing K a A v P a S llm B ä E n S pl T at Ä s MMELSER FÖR ALLMÄN PLATS AVESTA 88 a 3 C 3 D 1 2 5 1 2 9 4:19 4:30 GATA 2084-2019/34.1 09 a f p B e 1 1 1 f 3 2 0 o 1 30 87,39 B 98 3 B 3 A 1 B 1 A 1 RISSLA 1 N 27 14 RIH 6 AGEN 8 7 4 R ig 6 ränd 3 5 KUS 3 KEN d vå a t g m va a t r t k en N t V e a å k t t n u m i r s a s k t r a r k å a k n f l ö ä r g e g v n i f n ra g m ar t . ida behov av dagvattenhantering samt andra e 30 5 SPIGGEN 2 3 4 4 6 5 8 N ybydalsväg 1 e 0 n 1 9 1 9 15 4:15 4:5 4:18 4:6 4 1 6 01 8 10 5 L a g 7 9 f p B e 1 a 1 1 4 f 3 :1 2 6 0 4:7 o 1 30 001 96,89 p f B e 1 1 1 f 3 2 98 0 ,75 o 1 30 f p B e 1 1 1 f 3 2 0 o 9 1 6, 63 30 g 1 4 G : 1 30 ATA 92,65 p f 1 1 1 f o 2 1 30 u 1 1 90,79 92,66 2 N 084 A -14 T 66 UR 55 91,10 53 1 512 4 20 B 84- L 14 3 6 Å 6 M 1 ES 5 EN 1 6 208 N 4 y - b 1 y 4 v 6 ä 6 gen C B C KRÅ A KAN 1 B B 2 A 6 C 125 A 208 B 4-1466123 A A xel Johnsons väg 2 3 4 T 25 R 5 IL 23 L 20 A 8 6 2 4 1 -1 N 4 12 66 19 10 1 8 1 V 7 ille 6 rvallagrän 1 d 5 4 4 2084 3 -1 13 466 2 1 6 9 1 2 S 6 0 K 1 R 1 5 8 I 1 2 N 084 2 -1 D 10 466 2 A 4 N 1 Å 2 4 kr 7 un 2 d 2 an E K u M 1 G a V r A k E re R N s T S er E K va R A t S f P ö M r S a B A llm E R M l l g e e e ä d d S a K n n n n r o k i i T n n n e m g g n y Ä a s k t s i r u t n k . M i l n g a v L e e e a v M h r d a t a e n ä r v a r i E n n i a n t g r d i g L e l a l . g a n r S ä m f o å n m E r g å l ö i l l R g e v e d fö r n b F r i n y a g g Ö ll g a m a r R n ä s a n i s n s y t a i t l t m l i g g r ä a å n d u g n l m ig d e h e d e rj t o s rd ä i k s e k r a ställs, t ex 301 201 4:11 N 44 ybyv 2 äg 0 e 8 n 4-2019/34.1 20-198 S 1 P /1 50 I 1 0 G 9 6 6 G .1 EN 7 801 12 14 8 16 4 17 0 19 6 4 4 01 : : 1 1 3 4 4:12 NYB 63 Y6 5 5 3 H 6 AG 4 E 1 : 4 0 N 6 4 3 : ,7 3 39 61 2 4 084 2 12 - 0 K m a 4 n s 0 g 8 a t 1 1 a n 4 6 - 8 K .1 186 7 1 . 6 2 1 4 1 :8 2 30 0 1 13 84 3 - 2 K1 5 2 8 4 9 3 0 6 :9 8 .1 4-1 8 466 NYB 3 Y 1 0 00 H 2 ,63 A 5 G 7 EN 9 10 1 74 1 1 2 2 K 1 A Få J 2 g 4 e A lst 1 ig N en 2 3 68 4 1 4 3 9 7 6 3 K u 20 l 1 lg 1 at 8 a 8 0 5 6 n 5 5 9 K 1 7 0 O 4 R 8 P 8 9 6 E 6 6 N 3 1 5 2 4 7 1 1 Ä 01 1 R 2 2C L 4 6 1 6 4 A 4 N 3 6 3 2 4 0 6 8 4 3 6 4E 9 2 1 -r1 1 1 3 8 i 2 5 k B 4s6 6 F g 1 6 5 å a g t 1 a e 10 n 0 l 7 6 v 0 ä 4 g 2 4 en 37 9 5 1 9 9 12 1 A 2 58 S 8 TAR 11 7 V E å 1 g 4 m 1 5 A N 5 ä 6 s 7 taregat 1 a 3 8 n 42 2 6 35 3 10 2 7 2 12 9 40 R 2 4 ote 1 2 g 0 a 1 t 1 1 a 4 8 1 P n 4 1 -1 5 4 r 6 1 1 6 1 6 3 ä 0 1 38 s 33 15 t 1 9 8 j 1 o 2 2 8 S r 17 K 20 d AT 7 A e 3 N 19 22 n 36 97 1 2 21 6 5 20 2 3 8 4 4-1466 31 23 6 3 1 4 4 4 DA 8 1 VL äs 3 t 5 G ra P Ä ar 1 7 k 10 g R a 2 tan D 2 E 3 1 2 2 T 9 9 12 3 2 DUV 14 4 A 3 N 16 30 4 69 18 5 20 22 2084-14 2 6 8 6 6 7 K 2 2 0 C Ä 8 R E S 4 8 4 1 r - R : i 8 5 k 1 99 E s 6 6 g 4 2 T a 0 1 1 .82 t 4 0 a - 8 3 86 n 4 5 .3 1 2 1 0 0 7 8 1 4- 9 4 14 1 1 2 6 5 1 6 1 1 3 6 2 7 15 8 17 C 1 9 4 1 2 0 1 16 0 1 1 8 2 4 1 1 9 - 8 8 2 S 1 6 2 4 2 : 3 1 .2 B 25 1 27 3 1 2 1 9 4 3 5 1 1 D 1 6 7 1 208 8 4- 1 86 2 4 9 A .1 0 M C AJ 3 SEN 121 C B B A 119 A 208 2 4-1 1 4 1 B 5 3 66 117 4 1 A 1 5 9 6 C 7 7 5 11 B 3 3 8 A T U U p M P g o a f 1 1 1 1 a l p t 0 a a f k , p o 0 r c v k h r e i m r n ä r e i k v n n s e a i e g n l n r g v d a e t a fö v r s g tr e a m n H B K k G S S o y o t t d ö e e ö r m g m g a m s n r g s s n p p k e s n t t d l a l a e n y e a a s m s m d b d k t m a a y y e d e s k m d g n k h n v d g t a i t b p e n e n b y l p k t a y a t g e l s g ä d t a g s l g r s a c n f h n f u e ö n ö a ö a p r r r d l a j d p ä b d e t s e h i y l g r f r l ä m g ö f f ä g f v g å r å i l t n n r n l h . r i s g a d u i h t n d o v h a 4 u c g a ä e k d m n r a n b t p a e r y f m l n r a r g å i g c n a g n i e g x v n r t i e a m o a a t d m s v a v ä l 2 a ä t g r b v r m r d 7 y f ä a e g n m l f g l r i s å o n . g . n c a r F h a d t r o d i s k s m e h o tå r ö m t . e g jd p n r ä o d o n s e m s t . 3 m. f Endast friliggande enbostadshus 2 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 meter Utnyttjandegrad e 0,0 Största byggnadsarea är angivet värde i % av fastighetsarean inom 1 användningsområdet. ILLUSTRATION Illustrerad fastighetsgräns GENOMFÖRANDETID Genomförandetiden är 10 år och börjar gälla fr.o.m. den dag planen vinner laga kraft Till planen hör förutom denna plankarta med bestämmelser planbeskrivning med konsekvensbeskrivning samrådsredogörelse granskningsutlåtande grundkarta ” fastighetsförteckning ” ” ” ” ” ” ¨ Kommunen är huvudman för allmän plats. Planen är upprättad enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900, t.o.m. SFS 2025:1079) Planen handläggs med utökat planförfarande Tidplan Instans Datum Godkänd för samråd Delegation 2026-04-13 Godkänd för granskning Kommunstyrelsens samhällsplaneringsutskott Antagen Kommunstyrelsen Vunnit laga kraft SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för NYBYNOMRÅDET samt upphävande av delar av detaljplanerna ”Ändring och utvidgning av stadsplan för Avesta”, ”Ändring av stadsplan för del av riksväg 68 samt kvarteret Ärlan och Tras- ten”, ”Del av Djäknehyttan 1:14 m fl, Älvnäs södra” samt ”Ändring och utvidgning av stadsplan för del av Älvnäsområdet” Avesta kommun, Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 2026-04-14 Erika Flygare Planarkitekt PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING INNEHÅLLSFÖRTECKNING DETALJPLANENS SYFTE _______________________________________ 4 Syfte ____________________________________________________ 4 BESKRIVNING AV DETALJPLANEN _________________________________ 4 Hela detaljplanen ____________________________________________ 4 Genomförandetid ____________________________________________ 5 Allmän plats _______________________________________________ 5 Kvartersmark ______________________________________________ 5 Befintligt _________________________________________________ 6 Ärendeinformation ___________________________________________ 6 Annat ____________________________________________________ 6 MOTIV TILL DETALJPLANENS REGLERINGAR ___________________________ 6 Motiv till reglering ___________________________________________ 6 GENOMFÖRANDEFRÅGOR _____________________________________ 8 Organisatoriska frågor ________________________________________ 8 Fastighetsrättsliga frågor_______________________________________ 8 Tekniska frågor _____________________________________________ 9 Ekonomiska frågor ___________________________________________ 9 Annat ___________________________________________________ 10 PLANERINGSUNDERLAG ______________________________________ 10 Kommunala ______________________________________________ 10 Utredningar ______________________________________________ 11 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ________________________________ 13 Kommunala ______________________________________________ 13 Riksintressen _____________________________________________ 14 Hushållningsbestämmelser enligt 3 kap miljöbalken ___________________ 14 Miljökvalitetsnormer ________________________________________ 14 Miljö ___________________________________________________ 15 Naturvård ________________________________________________ 16 Geotekniska förhållanden _____________________________________ 16 Hydrologiska förhållanden ____________________________________ 17 Kulturmiljövård ____________________________________________ 17 Fysisk miljö _______________________________________________ 17 Sociala __________________________________________________ 18 Teknik __________________________________________________ 18 SAMRÅDSHANDLING Service __________________________________________________ 18 Trafik ___________________________________________________ 19 Hälsa och säkerhet __________________________________________ 19 KONSEKVENSER ___________________________________________ 19 Fastigheter och rättigheter ____________________________________ 19 Jordbruksmark ____________________________________________ 21 Miljö ___________________________________________________ 21 Miljökvalitetsnormer ________________________________________ 23 Hälsa och säkerhet __________________________________________ 23 Sociala __________________________________________________ 23 Trafik ___________________________________________________ 24 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLANENS SYFTE Syfte Syftet med planen är att utreda förutsättningar för anläggande av nya bostadstomter i ett at- traktivt, stadsnära läge. Samtidigt upphävs delar av planer intill exploateringsområdet för att möjliggöra en ändamålsenlig användning av de befintliga, redan bebyggda fastigheterna där. BESKRIVNING AV DETALJPLANEN Hela detaljplanen Bakgrund För några år sedan rådde det mycket stor efterfrågan på bostadstomter i närheten av centrala Avesta och flera potentiella områden utreddes samtidigt. Det nu aktuella området är planlagt för bostäder sedan 1943, men med anledning av svårhanterade markförhållanden inom vissa delar har området inte exploaterats tidigare. När efterfrågan ökade lät plan- och byggenheten göra en förnyad geoteknisk utredning för att utröna om någon del av området kan exploateras och i sådana fall hur. Utredningen visar att exploatering är möjlig i en del av området och un- der vissa förutsättningar. Efterfrågan på tomter är just nu något lägre men det kan vara fördel- aktigt att nyttja den geotekniska utredningen medans den är färsk och slutföra planarbetet. På så sätt skapas också en bra beredskap för framtida behov. Dessutom finns nu ett statligt stöd att söka, vilket ger 25 000 kr per planerad småhustomt (totalt 275 000 kr) till kommunen om detaljplanen antas senast den 1 oktober 2026. I detaljplanens västra del stämmer inte fastighetsgränserna och nu gällande detaljplan överens med verkligheten och detta rättas nu till. I anslutande Storbo samt nordväst och sydväst om planen finns mindre områden där privata, sedan länge exploaterade, bostadsfastigheter som delvis är belägna på mark som är detaljpla- nelagd för allmän parkmark. Förhållandena innebär att fastighetsägarna inte kan få bygglov på sin mark om de vill bygga t ex kompletteringsbyggnader. Då merarbetet är marginellt tas dessa ytor nu med för upphävande när planarbete ändå sker i anslutning till områdena. Det underlät- tar för de boende vid framtida bygglovsansökningar men i de två norra områdena kommer det alltid behöva visas att eventuella byggnationer är lämpliga utifrån geotekniska förhållanden på platsen. Huvuddrag Planområdet (inkl upphävandeområden) ligger strax väster om Avesta centrum och omfattar ca 10 ha, men där endast ca 16 000 m2 berörs av exploatering (bostäder och gata). Den huvud- sakliga användningen i detaljplanen är bostäder i form av enbostadshus. Markägande Fastigheten för exploatering, Avesta 4:30, ägs av Avesta kommun och det gör även gatufastig- heten Avesta 4:36. Övriga fastigheter inom planområdet är privatägda. SAMRÅDSHANDLING Bild. Ortofoto från 2024 Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Efter genomförandetidens slut fortsätter planen att gälla tills den ersätts, ändras eller upphävs. Under genomförandeti- den gäller vissa rättigheter och skyldigheter kopplade till planens innehåll, bl.a. är fastighetsä- gare garanterade att få utnyttja den byggrätt som detaljplanen medger. Allmän plats Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats inom detaljplanen. Den allmänna platsen utgörs av gatumark och naturmark. Kvartersmark Planen medger bostäder i form av fristående enbostadshus med en maximal byggnadshöjd på 7 m för huvudbyggnader och 3 m i tillåten byggnadshöjd för komplementbyggnader. Dessa får ha en total byggnadsarea som högst motsvarar 30 % av fastighetens area. För byggnation och andra åtgärder på kvartersmark svarar respektive fastighetsägare. Ett 28x20 m stort område i bostadsområdets början avsätts som gemensam plats för tillfällig hantering av avfall och kom- post. SAMRÅDSHANDLING Befintligt Planområdet består idag av brukad åkermark som är utarrenderad med automatisk förläng- ning ett år i taget. Den västra delen, liksom de delar som nu upphävs, är huvudsakligen sedan länge exploaterade bostadstomter. Det finns också ett parti lövskog i den nordöstra delen och en dagvattendamm i den nordöstra. Ärendeinformation Planhandlingar  Plankarta med bestämmelser  Planbeskrivning (detta dokument) Dessutom finns följande handlingar i ärendet:  Grundkarta  Fastighetsförteckning Annat Medverkande tjänstemän Vid upprättandet av planförslaget har även följande personer deltagit i olika omfattning: Maria Hellsten (Avesta Vatten), Moa Ashbourne Widberg (Avesta Vatten) Anna Norgren (Tillväxt) Klara Pettersson (V-Dala) Peter Klintberg (V-Dala) Leif Markfjärd (V-Dala) Markus Mattsson (V-Dala) Sandra Hägglund (V-Dala) MOTIV TILL DETALJPLANENS REGLERINGAR Motiv till reglering Användningsbestämmelser Allmän plats – Natur har satts för att det är allmän naturmark där avsikten är att det ska bestå. Allmän plats – Gata har satts för att möjliggöra en gata i tillkommande bostadsområde samt för att även fortsättningsvis ge möjlighet till vändplan i planens västra del. Bostad [B] har satts för att det är den användning som stämmer överens med planens syfte, d v s att möjliggöra nya bostadstomter. Några andra användningar har inte heller ansetts lämp- liga på platsen. SAMRÅDSHANDLING Egenskapsbestämmelser Dagvatten har satts för att möjliggöra fördröjning av dagvatten från det i framtiden exploate- rade området om det skulle visa sig vara nödvändigt. Dagvattnet ska i största möjliga mån han- teras på den egna fastigheten. Våtmark har satts för att illustrera den befintliga dagvattendamm som anlades av Avesta Vat- ten och Avfall AB år 2025. Största byggnadsarea är 30 % av fastighetsarean [e ] har satts för att möjliggöra centrumnära, 1 attraktiva tomter med lite högre exploateringsgrad. Högsta byggnadshöjd på huvudbyggnad är 7,0 meter. Komplementbyggnader får ha en maxi- mal byggnadshöjd om 3 m [f ] har satts för att huvudbyggnad med två våningar ska få plats om 1 så önskas, samtidigt som höjdskalan på nya huvudbyggnader inte ska bli för dominerande i be- byggelseområdet. Bestämmelsen om komplementbyggnader ger en bra dynamik mellan hu- vudbyggnader och komplementbyggnader. Endast friliggande enbostadshus [f ] har satts av två anledningar. Dels för att ge ett luftigt in- 2 tryck med fortsatt möjlighet att se från Nybyvägen ner mot Salomonsån och dels för att på ett lämpligt sätt möta de geotekniska utmaningar som finns på platsen. Gemensam plats för tillfällig hantering av avfall och kompost [g ] har satts för att skapa en lag- 1 lig plats för boende att hantera avfall och kompost, för fortsatt transport till avfallsanläggning. Detta för att undvika att kommunal naturmark används till komposthögar o dyl när den egna tomten inte räcker till. Största takvinkel är 30 grader [o ] har satts för att den nya bebyggelsen inte ska upplevas som 1 för hög och spetsig i det läget (med delvis avskärmning av en utsikt mot ån). Däremot har ingen nedre gräns satts då det inte är särskilt stora kulturmiljövärden på platsen och en mo- dern bebyggelse med flackare tak kan fungera här. Byggnad ska placeras minst 4,0 meter från fastighetsgräns. Fristående komplementbyggnader får dock placeras 2 m från tomtgräns [p ] har satts för att byggnader på vardera sida av fastig- 1 hetsgränser ska klara att hålla gällande brandskyddsavstånd på 8 meter, samtidigt som det in- nebär att byggnader utan problem kan skötas och underhållas från den egna fastigheten. Kom- plementbyggnad kan till exempel vara en mindre byggnad för materialsortering, redskapsbod eller förråd där den mindre storleken ger ett mindre behov av avstånd. Strandskyddet är upphävt [a ] har satts för att upphäva strandskydd inom den del av planom- 1 rådet som i och med planläggningen omfattas av strandskydd. Marken ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar. Ledningar får överbyg- gas i samråd med ledningsinnehavaren om ledningarnas tillgänglighet säkerställs, t ex genom kulvertering. [u ]. Bestämmelsen syftar till att omöjliggöra att byggnader olovligt förläggs ovan- 1 för ledningarna då det skulle förhindra ledningsägarens åtkomst. Inom områdets kvartersmark finns en fiberledning. SAMRÅDSHANDLING GENOMFÖRANDEFRÅGOR Organisatoriska frågor Tidplan Planen är upprättad enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900, t.o.m. SFS 2025:1079) och handläggs med utökat förfarande enligt den preliminära tidplanen nedan. Planens handlingar följer också Boverkets föreskrifter om detaljplan (BFS 2020:5) och Boverkets föreskrifter och allmänna råd om planbeskrivning (BFS 2020:8). 2026-03-15 Beslut om samråd (delegationsbeslut) 2026-06 Kommunstyrelsens samhällsplaneringsutskott godkänner planförslaget för granskning 2026-09-07 Kommunstyrelsen antar planförslaget 2026-10 Detaljplanen vinner laga kraft Fastighetsrättsliga frågor Förändrad fastighetsindelning Inom planområdet bedöms ca 11 villatomter få plats och dessa behöver fastighetsindelas. Till- tänkt gata kan ligga kvar på nuvarande kommunala fastighet Avesta 4:30. Fastigheter för villa- bebyggelse inom kvartersmark brukar avstyckas vart efter köpare finns. Ansökan om avstyck- ning till lantmäteriet görs av kommunen i egenskap av markägare. En gemensamhetsanläggning bör skapas för den yta som planeras för gemensamma behov. En samfällighetsförening bör bildas för skötseln av denna och samfällighetsföreningens delägare blir ingående bostadsfastigheter. Inom planområdet och upphävandeområdena finns flera markarrenden samt ofördelaktig fas- tighetsindelning sedan länge. Om fastighetsägarna så önskar kan de komma överens med kom- munen om markköp och ansöka hos lantmäteriet om fastighetsindelning eftersom detaljpla- nen kommer att möjliggöra detta. Rättigheter Markreservat för ledningar (så kallat u-område) har lagts till, vilket säkerställer möjligheten att inrätta ledningsrätter inom området. Ledningsägarna ansvarar för att de har de rättigheter som krävs för att säkra åtkomst till ledningarna. Idag finns ett arrende av åkermarken och det löper på med ett år i taget om det inte sägs upp 8 månader innan det går ut (1 jan årligen). Avesta Vatten och avfall AB har ett arrende för sin befintliga dagvattendamm och ett avtalsser- vitut för driftväg till denna. Därutöver finns flera ledningsrätter, avtalsservitut och officialservitut för olika typer av led- ningar, vägar, nyttjande av plats, jakträttsavtal, jordvärme etc, vilket framgår av detaljplanens fastighetsförteckning. SAMRÅDSHANDLING Tekniska frågor Utbyggnad vatten och avlopp Hela planområdet ligger inom verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp och där- med ska nya bostadshus enligt detaljplanen anslutas till dessa ledningsnät. Kommunen är då skyldig att, mot avgift enligt beslutad taxa, tillse att anslutningspunkter finns. Dagvattenhantering Planområdet ligger inte inom verksamhetsområde för dagvatten och får inte anslutas till det kommunala dagvattennätet förrän ett eventuellt verksamhetsområde bildas. Dagvatten ska omhändertas på den egna fastigheten, vilket också är det lagkrav som finns. Därutöver ska, en- ligt Avesta kommuns dagvattenpolicy, ”dagvatten omhändertas så lokalt och nära källan som möjligt”. Om hanteringen skulle visa sig inte fungera tillfredsställande i framtiden kan dagvat- tenfrågan och ev andra tekniska anläggningar, lösas inom ett naturstråk i direkt anslutning sö- der om planerade bostadstomter. Samma lösning valdes, efter samråd med Avesta Vatten och Avfall AB, år 2019 vid framtagandet av detaljplanen för parhus längs Älvbrovägen. Detta, nu- mera bebyggda område, är beläget på andra sidan Salomonsån, har liknande geotekniska för- utsättningar och dagvattenhanteringen har inte visat sig utgöra något problem. De befintliga, bebyggda tomterna i områdets västra del ligger inom verksamhetsområde för dagvatten. Övriga tekniska åtgärder Vid nybyggande inom planområdet skall såväl mark som byggnader utformas så att de är till- gängliga och användbara för alla samhällsgrupper, till exempel personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga, i enlighet med 2 kap 3§ punkt 2 PBL. Ekonomiska frågor Obs! Kalkylen kommer att kompletteras inför granskningen Beräknade utgifter Framtagande av detaljplan: ca 200 000 kr Framdragande av vatten- och avloppssystem: ca xxxx kr Anordnande av gator (ca 308 m): ca xxxx kr Fastighetsbildning: ca xxxx kr Geoteknisk utredning (redan utförd): ca 160 000 kr Summa utgifter: ca xxxx kr Beräknade intäkter Statligt stöd för planering för bostäder 2026: ca 275 000 kr Försäljning av tomter (ca 12 772 m2): ca 4 214 760 kr Summa intäkter: ca 4 489 760 kr SAMRÅDSHANDLING Därutöver tillkommer framtida intäkter kopplade till bygglovsansökan (inkl planavgift). Beroende av efterfrågan på villamarknaden, räntelägen och skillnaden mellan kostnader för nyproduktion och begagnade bostäder kan det komma att dröja ett antal år innan kommunen kan räkna med att få tillbaka de investeringar man gör i området. Den kvartersmark för bostäder som skapas utgör ca 12 772 m2 och bedöms kunna rymma 11 stora tomter Planavgift Upprättande av detaljplanen finansieras inom Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvalt- nings budget och kostnaden kommer att täckas genom planavgifter i samband med framtida bygglov. Annat Möjligheten till byggande med ekologiska hänsyn bör beaktas till exempel i fråga om material- val, energiförsörjning, ventilation, sophantering/kompostering. Vid uppförande av huvudbyggnader i området ska nybyggnadskarta användas. PLANERINGSUNDERLAG Kommunala Detaljplan Inom det nya planområdet gäller för närvarande ”Förslag till ändring och utvidgning av Stads- plan för Avesta” (S24), fastställd 1943-04-21. Planen anger Bostäder, Allmän plats - Park och plantering samt Allmän plats - Gata. Bostäderna ska vara fristående och max två våningar, vil- ket motsvarar nu föreslagna bestämmelser. Samtidigt upphävs delar av detaljplanerna ”Ändring och utvidgning av stadsplan för Avesta” (S24), fastställd 1943-04-21, ”Ändring av stadsplan för del av riksväg 68 samt kvarteret Ärlan och Trasten” (S117), laga kraft 1975-05-21, ”Del av Djäknehyttan 1:14 m fl, Älvnäs södra” (S185), laga kraft 2009-04-29, samt ”Ändring och utvidgning av stadsplan för del av Älvnäsom- rådet¨ (S119), laga kraft 1976-06-30. Grundkarta Detaljplanens grundkarta är upprättad i april 2026 av kart- och mätenheten vid Västmanland- Dalarna miljö- och byggförvaltning. Översiktsplan Den översiktsplan som togs fram år 2007 har av kommunfullmäktige i Avesta, genom beslut den 22 maj 2017, konstaterats vara inaktuell och arbetet med att ta fram en ny översiktsplan pågår. Det nya översiktsplaneförslaget har varit ute på samråd och för aktuellt delområde före- slås utveckling för bostäder. Här anges ”Vid Nybyn finns möjlighet att skapa mark för bostäder, SAMRÅDSHANDLING främst enbostadshus, genom ny detaljplan. Området är planlagt idag men markens geotek- niska förutsättningar gör att området inte kan bebyggas enligt denna äldre detaljplan”. Undersökning enligt 6 kap 6 § miljöbalken (1998:808) Om en detaljplan kan antas medföra betydande miljöpåverkan så ska kommunen, enligt 4 kap

§ 137 Veronica Schefs medborgarförslag om väjningsplikt på Brunnbäcksvägen Dnr 2025-000402912 Sammanfattning Veronica Schefs medborgarförslag om väjningsplikt på Brunnbäcksvägen handlar om att göra Brunnbäcksvägen till huvudled i syfte att öka säkerheten längsmed vägen. Förslag till beslut - Medborgarförslaget skickas till kommunstyrelsen för beredning. Beredning/behandling - Veronica Schefs medborgarförslag om väjningsplikt på Brunnbäcksvägen inkom 31 oktober 2025 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att skicka medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande KOMMUNKANSLIET/TILLVÄXT AVESTA Datum Brevnr/Diarienr 2026-07-13 2025-000402912 Handläggare: Maryam Muhammed Remissyttrande - Veronica Schefs medborgarförslag om väjningsplikt på Brunnbäcksvägen Ett medborgarförslag har kommit in om väjningsplikt på Brunnbäcksvägen, det handlar om att göra Brunnbäcksvägen till huvudled i syfte att öka säkerheten längsmed vägen. Kommunstyrelsens arbetsutskott har remitterat förslaget till Tillväxt Avesta för yttrande. Tillväxt Avestas yttrande Brunnbäcksvägen har en begränsad vägbredd på cirka 3,5–6,5 meter och ansluts av mindre lokalgator med liknande standard. Vägens utformning och funktion överensstämmer inte med de egenskaper som normalt eftersträvas för en huvudled, där framkomlighet, tydlig hierarki och högre trafikflöden är viktiga funktioner. Huvudledsreglering riskerar dessutom att attrahera mer genomfartstrafik, vilket inte är önskvärt på en väg med denna standard. Brunnbäcksvägen saknar separerad gång- och cykelinfrastruktur samt övergångsställen. En huvudled med ökad trafikmängd och högre hastighetsanspråk ställer normalt högre krav på trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. För att uppnå en lämplig och säker standard skulle därför gång- och cykelbana behöva anläggas. Med hänsyn till vägens begränsade bredd finns dock inte tillräckligt utrymme för en sådan utbyggnad utan omfattande ombyggnadsåtgärder. Högerregeln är en grundläggande trafikregel som är inskriven i Trafikförordningen, vilket innebär att som trafikant ska man kunna den utantill. Högerregeln gäller när det varken finns stopplikt, väjningsplikt eller trafikljus som reglerar trafiken (3 kap 18 § Trafikförordningen). Det innebär att man ska lämna företräde för trafik som kommer från höger. Högerregeln gäller även på mindre vägar och i bostadsområden samt på parkeringsplatser och andra öppna ytor. I Transportstyrelsens vägmärkesförordning finns det ingen skylt för högerregeln. Alla vägmärken och tilläggstavlor som används på allmän väg (och ofta även på enskild väg) måste vara godkända och finnas med i vägmärkesförordningen. Mot bakgrund av ovanstående gör Tillväxt Avesta bedömningen att nuvarande regelverk är tillräckligt och tydligt vad gäller tillämpningen av högerregeln. Förslag till beslut - Kommunstyrelsens samhällsplanerings utskott föreslår kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att medborgarförslaget är besvarat. Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2025-05-26