Styrelse — 15 juni 2026

§ 1/26 Dnr: Val av justerare Västmanland Dalarna Lönenämnds beslut 1. Fredrik Rönning (S) utses att tillsammans med ordföranden justera protokollet. 2. Protokollet justeras digitalt torsdagen 26 februari 2026. _________________________________________________________________ Skickas till - Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 304252SE Protokoll 4 (16) Sammanträdesdatum 2026-02-20 Västmanland Dalarna Lönenämnd

§ 2 Protokollsjustering Diarienummer HJN2026/6 Hjälpmedelsnämndens beslut 1. Marianne Henriksson (M) utses till protokollsjusterare för hjälpmedelsnämndens sammanträde den 20 februari 2026 Sammanfattning av ärendet Ledamöter turas om att tillsammans med Anton Krigsman (DSP) justera protokollet. I ärendet redovisas följande dokument: 1. Tjänsteutlåtande 2026-02-09 7 2 b 4 7 5 8 d b b 1f a- 8 d 9 d- 7 b 4 0- 7 3 e 3- 1 a d 0 3 6 b e: c n e er ef e r ur at n g Sida 5 av 14 Si PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden 2026-02-20

§ 3 Information om lokalfrågor Diarienummer HJN2026/8 Hjälpmedelsnämndens beslut 1. Informationen antecknas till protokollet. Sammanfattning av ärendet Genomgång av pågående insatser i verksamhetens olika lokaler. Skomakargatan, Borlänge. Svar på tester från Hushagen inklusive analys från sakkunnig landar i att inga åtgärder behövs. Tester genomförda 23–24/9 2025. Resultatet av mätningarna ser bra ut och det finns inget i rapporten som tyder på att det är någon fara att vistas i lokalen, mätvärdena som är uppmätta är normala för inomhusmiljöer i byggnader. Baserat på detta så avser Hushagen inte att genomföra några ytterligare utredningar i fastigheten och därav heller ej genomföra några andra byggnadstekniska åtgärder. Västermalmsvägen, Falun. Pågående arbete och anpassningar i utprovningsrum görs större, bättre passager för personal till exempel lunchrum, kontorsdel delas upp i mindre utrymmen, in- och urlastning för tekniker förbättras, belysning förbättras vid arbetsplatser, digital reception testas, flytt av omklädningsrum, iordningsställande av övningskörningsyta för manuella och eldrivna rullstolar, anpassningar för att förbättra ljudmiljön i verkstaden och säkerhetsåtgärder i utrymmet kring svets. Samlokalisering Främby, Falun Beslut från regionstyrelsens arbetsutskott 2026-02-19 att godkänna förslaget. Redovisat och beslutat i hjälpmedelsnämnden 2025-10-30 HJN 2025/93 Redogörelse utifrån beslut från regionfullmäktige 2026-02-16. Fortsatt arbete utifrån regionfastigheter fastighetsförändringsprocess 7 2 b planeras omgående efter beslut 4 7 5 8 I ärendet redovisas följande dokument: d b b 1f 1. Beslut hjälpmedelsnämndens arbetsutskott 2026-02-05 § 3 a- d 8 2. Tjänsteutlåtande 2026-01-12 9 d- b 7 4 0- 7 3 e 3- 1 a d 0 3 6 b e: c n e er ef e r ur at n g Sida 6 av 14 Si PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden 2026-02-20

§ 4 Dnr 2026/27 Bokslut och verksamhetsberättelser 2025 Beslut Upphandlingscenters verksamhetsberättelse och bokslut godkänns och överlämnas till respektive kommunfullmäktige. Beskrivning av ärendet Upphandlingscenter har tagit fram verksamhetsberättelse och bokslut för 2025. Ekonomi Ekonomi i balans. Den budgeterade omslutningen för 2025 uppgick till 24,2 mnkr. Det blev ett mindre nettoöverskott i 2025 års verksamhet med 0,9 mnkr, som återbetalats till medlemskommunerna enligt samarbetsavtalet. Lägre lönekostnader med 2,1 mnkr redovisas på grund av föräldraledigheter och vakant tjänst. Externt konsultstöd och kostnader för inhyrd personal har därför köpts in som medfört högre övriga kostnader med 1,5 mnkr. Verksamhet – väsentliga händelser och nyckeltal Som en av Sveriges största upphandlande organisationer genomför UhC årligen över 300 upphandlingar med ett samlat affärsvärde på mellan tre till fyra miljarder kronor och förvaltar tillsammans med kommunerna 1 200 avtal fördelade på 160 varugrupper/avtalsområden inom 12 olika kategorier. En kompetent och uppskattad samarbetspartner. Ett led i att ständigt förbättra UhC:s verksamhet är att göra en återkommande Nöjd kund-mätning. Det senaste resultatet visar att 93% av samverkande kommuner sammantaget är nöjda. Målnivå >90% (2024, 87%). Kommunansvariga upphandlare i varje samverkande kommun är en framgångsfaktor. Hög prioritet och satsningar för att motverka välfärdsbrottslighet i dom offentliga affärerna. Upphandling och avtal har en central roll i det förebyggande arbetet för att stärka vårt försvar mot kriminella aktörer och brottslighet. Under 2025 har UhC genomfört 315 (2024, 321) upphandlingar/projekt inkl. dynamiskt inköpssystem (DIS) och direktupphandlingar. Spännvidden är stor, vi upphandlar allt från kontorsmaterial, utbildningar, konsulter och livsmedel till snöröjning, fordon och fastighetstjänster. Under året har bland annat upphandling av samordnad varudistribution, skyddat boende, externa Justerandes sign Utdragsbestyrkande boendeplatser enligt LSS, skogsförvaltning, IT/ledningssystem och drift- och underhåll utomhus genomförts till samverkande kommuner. Ökad efterfrågan. Ökning med 37% gällande nya upphandlingar från kommunerna. Utöver upphandlingsplanen märks en ökad efterfrågan i form av 41 (2024, 30) nya beställningar av upphandlingsprojekt från kommunerna. Ökad efterfrågan. Antal beställda direktupphandlingar från kommunerna har ökat med 50%. 81 beställda direktupphandlingar (2024, 54) varav kommunerna Avesta, Falun och Ludvika står för de flesta projekten. Ökad efterfrågan. Antal beställda annonseringar av byggentreprenader från kommunerna har ökat med 76%. 37 beställda annonseringar (2024, 21) varav de kommunala bolagen står för 56% av alla beställningar. Ökad efterfrågan. Antal beställda och annonserade avrop från DIS (dynamiska inköpssystem) från kommunerna har ökat med 29%. 183 be-ställda avrop DIS (2024, 142). Största antalet tilldelningar är för fordon, socionomer och sjuksköterskor där behovet varit stort i de flesta av kommunerna. Ökad samordning. Samordningsgrad för upphandlingar, att flera samverkande kommuner deltagit. 64% samordnade upphandlingar (2024, 56%). Målnivå > 65 %. Ökning lokala avtal. 6 av 10 avtal sluts med lokala leverantörer. Andel lokala leverantörer som tilldelats avtal, med verksamhet i någon av de sju sam- verkande kommunerna uppgick till 68% (2024, 65%). Målnivå > 65%. Rättssäkra och få överprövningar. Sex överprövningar av upphandlingar i förvaltningsrätt. Fem av dessa avslogs av domstol, en fick vi göra om. Detta betyder att UhC har fortsatt hög kvalitet i upphandlingsunderlagen. UhC har förlorat ett mål i Förvaltningsrätten sedan 2020-06-03, vilket betyder att 49 av 50 mål har avslagits sedan dess. Upphandling används som ett strategiskt verktyg för att nå våra samverkande kommuners mål GNU har fastställt Nämndplan för perioden 2026-2028 med sju inriktningsmål. Nämndplanen visar på mål och inriktning samt de viktigaste prioriteringarna för nämnden. Nytt för kommande Nämndplan är att 5 av 7 inriktningsmål har justerats mot bakgrund av Dalastrategin 2030 och nationell Färdplan för offentliga affärer 2025–2030. Vi är bäst på regional tillväxt - Anbud och tidig dialog Andel lokala leverantörer som tilldelats avtal, med verksamhet i någon av de sju samverkande kommunerna uppgick till 68% (2024, 65%). Målnivå > 65%. För att förbättra underlag och stödja regional tillväxt har tidig dialog och informationsaktiviteter med leverantörer inför upphandling genomförts vid 175 tillfällen (2024, 272) inför 56 olika upphandlingar. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Antal öppnade anbud i annonserade upphandlingar och DIS var under året totalt 2188 st (2024, 1901). Antal unika anbudsgivare var 1468 varav 718 unika organisationsnummer. I snitt hanterades 7,5 ställda frågor och svar per upphandling av UhC (2024, 9,0). Under 2025 inkom i snitt 5,1 anbud per annonserad upphandling (2024, 3,7). Antal företag som lämnat anbud med lokal verksamhet uppgick till 2,8 anbud per annonserad upphandling (2024, 2,0). Vi arbetar genomgående med hög kvalitet Samordningsgrad för upphandlingar, att flera samverkande kommuner deltagit. 64% samordnade upphandlingar (2024, 56%). Målnivå > 65 %. I 45% av de samordnade upphandlingarna har minst 5 kommuner deltagit. Orsak till detta varierar. I de flesta fall har bedömningen varit att en samordnad upphandling, inte varit aktuellt att genomföra pga. av upphandlingsföremålets art och karaktär. Flertalet upphandlingar görs i delområden men i samma grundprojekt t.ex. avseende kategori tekniska konsulter. UhC har effektiviserat upphandlingsprocessen genom att slå ihop vissa upphandlingar för att förbättra för kommunernas beställare och inte kräva att de sitter med som sakkunniga i t.ex. fyra olika upphandlingar, om kompetensen kan läggas in i en upphandling (ex tekniska konsulter). Ett medvetet arbete från UhC. Vi sparar pengar åt våra kommuner Avtalsuppföljning med leverantörer ökar. Under året har 305 uppföljnings- möten genomförts med avtalsleverantörer (2024, 303). Målnivå > 250. Prioriterade är avtalsleverantörer som klassas som A eller B leverantörer till kommunerna, inte C eller D avtal. Social hållbarhet är för oss självklart och där ligger vi i framkant Hög andel upphandling med sociala krav. UhC har ställt sysselsättningskrav i 72 olika tilldelade upphandlingar, varav 63 på avancerad nivå och 8 på spjut- spetsnivå, 90 % (2024, 91 % av annonserade upphandlingar). Målnivå >50 %. Mervärden har under året använts i flera upphandlingar med bra effekt för att uppmuntra leverantörer att åta sig att ta emot personer på praktik. Under året har arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid i nivå med kollektivavtal ställts i 13 tilldelade upphandlingar. Dessa är främst inom områdena bygg- transport och städtjänster. (2024, 32 av annonserade upphandlingar). Sysselsättningsplatserna används av AME enheterna i kommunerna som söker kontakt med avtalsleverantörer och ”matchar kandidater” mot praktik eller annat samarbete kring sysselsättning. Totalt har kraven bidragit till 33 praktikplatser och 6 anställningar. (2024, 32 praktikplatser och 7 anställningar). Miljömässig hållbarhet är för oss självklart och där är vi drivande inom resurshushållning Justerandes sign Utdragsbestyrkande Hög andel upphandlingar med miljökrav: 100 % av tilldelade upphandlingar (Målnivå 98 %). Andel tilldelade upphandlingar med Avancerade eller Spjutspetskrav för Fossilfria transporter landade på 26 % (2024, 14 % av annonserade upphandlingar). Målnivå 20 %. Mätning av Avancerade/Spjutspetskrav i upphandlingar för att begränsa fossila växthusgasutsläpp, som inte berör transporter, visar nu 12 % av tilldelade upphandlingar (Mätning kallad: Fossilfritt övrigt. 2024, 12 % av annonserade upphandlingar). Målnivå 5 %. Målet om andel Avancerade/Spjutspetskrav kring Återbruk visar nu 41 % och Kemikalier 23 % av tilldelade upphandlingar. Målnivå för båda är 20 %. (2024 hade Återbruk 40 % och Kemikalier 36 % av annonserade upphandlingar). Vi arbetar ständigt för nya och bättre lösningar för våra samverkande kommuner Innovationsvänlig upphandling eller upphandling med väsentligt annorlunda lösning har genomförts i 9 upphandlingar. Målnivå > 3 upphandlingar. I dessa nya lösningar ingår bland annat att fler förhandlingar har genomförts samt två egna förfaranden har genomförts. Vidare ingår nya lösningar avseende tillvägagångssätt för att upphandla IT-system. Metoden har varit att låta leverantörer inkomma med funktioner istället för att sakkunniga ska specificera ner ett stort antal tekniska krav. Detta har varit framgångsrikt och avtalen som tecknats till följd av ett sådant tillvägagångssätt har fungerat bra. Utveckling/Framtid Arbete med kategoristyrning som metod för att fortsätta utveckla en strategisk inköpsstyrning. UhC konstaterar att komplexiteten och omfattningen kring de juridiska frågorna har ökat markant de senaste åren. Trenden visar att behovet av stöttning i olika affärsfrågor och juridiska frågor kommer öka ytterligare även de kommande åren. Vi ser även en ökning av avtalsuppföljningar med koppling till enskilda avrop. Detta ligger inte inom ramen för den juridiska rådgivning som UhC har i sitt grunduppdrag, även om vi hanterat dessa ändå. Översiktligt kan konstateras att arbetet mot välfärdsbrottslighet för med sig att ytterligare frågeställningar uppstår kopplat till kravformulering, kontroll inför tilldelning och avtalsuppföljning. Några andra delar som särskilt kan nämnas är: Rådgivning inför och under kommunernas/bolagens upphandling av entreprenader samt rådgivning i avtalsfrågor rörande entreprenadjuridik och konsulträtt. För att uppnå en effektiv och rättssäker offentlig upphandling som tar tillvara konkurrensen på marknaden i vår region är GNU och UhC en viktig aktör för utvecklingen kring regional tillväxt, dialog i upphandling och hållbar upphandling. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Beslutsunderlag 1. Bokslut 2025 2. Verksamhetsberättelse 2025 ______ Beslut skickas till Falu kommun Borlänge kommun Avesta kommun Gagnef kommun Hedemora kommun Säters kommun Akten Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-06-01

§ 5/26 Dnr: LN 2026/0005 Fastställande av förvaltningens verksamhetsplan 2026, information - Lönenämnden Västmanland Dalarna Lönenämnds beslut Lönenämnden tackar för informationen. Sammanfattning Förvaltningen har tagit fram en verksamhetsplan för 2026. Verksamhetsplanen är en sammanställning över de verksamhetsinsatser som förvaltningen planerar att genomföra under året för att bidra till de politiska mål och prioriteringar som kommunfullmäktige och nämnderna beslutat om. Insatserna omfattar hela förvaltningen och spänner över såväl kärnverksamheter som gemensamma stöd och utvecklingsfunktioner. Samverkan är ett återkommande inslag i förvaltningens verksamhetsplan 2026, både internt mellan olika delar av organisationen och externt gentemot andra aktörer såsom näringsliv, civilsamhälle, region och andra kommuner. Detta gäller särskilt inom områden som trygghet, socialt förebyggande arbete, kultur och fritid, näringslivsutveckling samt beredskap. Verksamhetsplanen innehåller även ett betydande antal insatser som syftar till ökad tillgänglighet, tidiga insatser och förebyggande arbetssätt, exempelvis genom utveckling av öppna insatser, förbättrad information, stärkt elevhälsa, tillgänglighetsanpassning av miljöer och utveckling av mötesplatser. Utöver insatser som direkt svarar mot politiska prioriteringar innehåller verksamhetsplanen även insatser under förvaltningens tilläggsområde Effektivare förvaltning. Dessa insatser omfattar effektiviseringsåtgärder och utvecklingsarbete som syftar till att höja kvalitet, stärka rättssäkerheten och skapa en mer sammanhållen styrning i ett kommunövergripande perspektiv. Förvaltningen föreslår lönenämnden att tacka för informationen. Beslutsunderlag Fastställande av förvaltningens verksamhetsplan 2026, information – Lönenämnden Förvaltningens verksamhetsplan 2026 → Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 304252SE Protokoll 9 (16) Sammanträdesdatum 2026-02-20 Västmanland Dalarna Lönenämnd § 5/26 forts. Dnr: LN 2026/0005 Beslutsgång Ordförande Johanna Odö (S) frågar om lönenämnden kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner förslaget bifallet. ______________________________________________________________ Skickas till: Akt Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 304252SE Protokoll 10 (16) Sammanträdesdatum 2026-02-20 Västmanland Dalarna Lönenämnd

§ 6/26 Dnr: LN 2026/0006 Ny logotyp för Västmanland–Dalarna Löneförvaltning Västmanland Dalarna Lönenämnds beslut Lönenämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram underlag och förslag till en officiell logotyp för Västmanland–Dalarna Löneförvaltning. Sammanfattning Västmanland–Dalarna Löneförvaltning är en gemensam förvaltningsorganisation som verkar på uppdrag av FAHNNSS-kommunerna. Verksamheten bedrivs i samverkan mellan flera kommuner, vilket ställer särskilda krav på tydlighet, neutralitet och en sammanhållen extern och intern kommunikation. Förvaltningen saknar i dag en egen logotyp. I kommunikation används därför i vissa fall enskilda samverkanskommuners logotyper, exempelvis i e-postsignaturer. Detta kan leda till oklarheter kring förvaltningens uppdrag, ansvar och roll, särskilt i kontakter som berör flera eller andra samverkansparter än den kommun vars logotyp används. För att tydliggöra förvaltningens självständiga funktion och gemensamma identitet finns behov av att ta fram en egen visuell identitet som kan användas i digitala kanaler och i löpande korrespondens. En egen logotyp bedöms bidra till en enhetlig, neutral och professionell kommunikation samt stärka bilden av Västmanland– Dalarna Löneförvaltning som en gemensam verksamhet för de samverkande kommunerna. Frågan är förankrad hos berörda HR-chefer, som är informerade och positiva till att gå vidare med arbetet. En gemensam logotyp är ett viktigt verktyg för att skapa en tydlig och sammanhållen visuell identitet. Den bidrar till ökad igenkänning, tydlighet och professionalism i kommunikationen samt ersätter nuvarande användning av enskilda kommuners logotyper. Ett samlat förslag till logotyp, inklusive plan för införande och ansvarsfördelning, ger förutsättningar för ett strukturerat och effektivt genomförande. → Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 304252SE Protokoll 11 (16) Sammanträdesdatum 2026-02-20 Västmanland Dalarna Lönenämnd § 6/26 forts. Dnr: LN 2026/0006 En logotyp för Västmanland–Dalarna Löneförvaltning ska: • representera förvaltningens uppdrag inom löneadministration, • tydliggöra relationen till FAHNNSS-kommunerna som uppdragsgivare, • signalera neutralitet och gemensamt ägande mellan samverkande kommuner, • ha en enkel och tydlig utformning som fungerar i både digitala och tryckta sammanhang samt i färg och svartvitt. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande - Ny logotyp för Västmanland–Dalarna Löneförvaltning Beslutsgång Ordförande Johanna Odö (S) frågar om lönenämnden kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner förslaget bifallet. ______________________________________________________________ Skickas till: Akt Lönechef Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 304252SE Protokoll 12 (16) Sammanträdesdatum 2026-02-20 Västmanland Dalarna Lönenämnd

§ 7/26 Dnr: LN 2026/0002 Utveckling av lönenämndens uppdrag – utökad systemförvaltning Västmanland Dalarna Lönenämnds beslut Lönenämnden beslutar att ledningsgrupperna/förvaltningarna, i respektive kommun, ska arbeta med systemupphandlingar och avtal enligt följande principer när det gäller system som påverkar Personec: 1. Personec ägs av Västmanland–Dalarna Löneförvaltning, och förvaltningen är personuppgiftsansvarig för systemet. 2. Alla upphandlingar, avtal eller förändringar som påverkar Personec ska ske i samråd med löneförvaltningen, så att systemets funktion, datasäkerhet, GDPR och NIS 2 följs. 3. Behovs- och konsekvensanalyser ska genomföras innan beslut om nya system eller integrationer fattas, om systemen har Personec som masterdata eller ska lämna uppgifter till Personec. Analysen ska tydligt beakta löneförvaltningens behov och förvaltningsperspektiv. 4. Standardisering och begränsning av antalet system, i kommunerna, ska eftersträvas för att säkerställa effektivitet, kvalitet och samordning i löneprocessen. Sammanfattning Inom ramen för nämndens åtagande gällande utvecklingen av lönenämndens uppdrag har en kartläggning genomförts av tid- och schemaläggningssystem i de sju samverkande kommunerna. Kartläggningen visar att flera olika system används med direkt integration mot Personec, vilket medför ökad komplexitet, ökade förvaltningskostnader samt förhöjda risker kopplade till informationssäkerhet och personuppgiftshantering. Kartläggningen visar även att de flesta av kommunerna står inför behov av nya eller omförhandlade avtal för tid- och schemaläggningssystem. I nuläget pågår parallella behovsanalyser och dialoger med olika leverantörer. Om dessa processer drivs utan gemensam inriktning finns en påtaglig risk för ytterligare fragmentering av systemlandskapet, vilket skulle motverka syftet med den gemensamma löneförvaltningen och försvåra framtida utveckling. → Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 304252SE Protokoll 13 (16) Sammanträdesdatum 2026-02-20 Västmanland Dalarna Lönenämnd § 7/26 forts. Dnr: LN 2026/0002 Västmanland–Dalarna Löneförvaltning har redan ett omfattande systemnära ansvar genom att förvaltningen äger och förvaltar Personec, hanterar stora mängder personuppgifter, har etablerad systemförvaltningskompetens samt ansvarar för löneprocessens funktion och kvalitet. Det är därför ändamålsenligt att uppdraget formellt utvecklas till att omfatta en mer sammanhållen systemförvaltning. BBeeddöömmnniinngg oocchh rriisskker Om kommunerna genomför upphandlingar eller inför nya tid- och schemaläggningssystem utan samordning med Västmanland–Dalarna Löneförvaltning finns risk för: • ökade integrationskostnader och högre löpande förvaltningskostnader, • försämrad driftsäkerhet i löneprocessen, • ökad sårbarhet avseende informationssäkerhet, GDPR och NIS 2, • begränsade möjligheter till standardisering och effektivisering, • samt minskad samverkansnytta och försämrad kvalitet i lönearbetet. En fortsatt spretig systemutveckling riskerar därmed att hämma både verksamhetsutveckling och effektivitet inom löneförvaltningen. SSyyfftte Syftet är att stärka lönenämndens roll som strategisk och operativ systemförvaltare för system med stark koppling till Personec, särskilt tid- och schemaläggningssystem, för att säkerställa helhet, kvalitet, effektivitet och informationssäkerhet i löneprocessen samt underlätta systemförvaltandet för kommunerna vilket i sig blir en effektivisering. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande - Utveckling av lönenämndens uppdrag – utökad systemförvaltning Västmanland- Dalarna lönenämnds åtaganden för 2026 Beslutsgång Ordförande Johanna Odö (S) frågar om lönenämnden kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner förslaget bifallet. ______________________________________________________________ Skickas till: Akt Medlemskommunerna Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 304252SE Protokoll 14 (16) Sammanträdesdatum 2026-02-20 Västmanland Dalarna Lönenämnd

§ 8 Information om avdelning KLOK Diarienummer HJN2026/21 Hjälpmedelsnämndens beslut 1. Informationen antecknas till protokollet. Sammanfattning av ärendet Nämnden delges information om verksamheten kommunikation, larm, omgivningskontroll och kognition (KLOK) inom hjälpmedelsförvaltningen. Verksamheten förser invånare och brukare med hjälpmedel inom områdena kommunikation, larm, omgivningskontroll och kognition. Denna verksamhet ger självständighet, ökad självkänsla och självförtroende och en förbättrad förmåga att hantera det dagliga livet. I ärendet redovisas följande dokument: 1. Beslut hjälpmedelsnämndens arbetsutskott 2026-02-05 § 8 2. Tjänsteutlåtande 2026-01-14 7 2 b 4 7 5 8 d b b 1f a- 8 d 9 d- 7 b 4 0- 7 3 e 3- 1 a d 0 3 6 b e: c n e er ef e r ur at n g Sida 11 av 14 Si PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden 2026-02-20

§ 9 Hjälpmedelsnämnden Dalarnas bokslut och verksamhetsberättelse 2025 Diarienummer HJN2026/22 Hjälpmedelsnämndens beslut 1. Informationen antecknas till protokollet. Sammanfattning av ärendet Hjälpmedelsnämndens arbetsutskott delges en övergripande muntlig genomgång av förvaltningen Hjälpmedel Dalarnas ekonomiska resultat för år 2025. Den skriftliga verksamhetsberättelsen kommer att lämnas och avrapporteras vid hjälpmedelsnämndens sammanträde den 20 februari 2025, då den interna tidsfristen för bokslutsarbetet ännu inte har passerat. Förvaltningen redovisar ett resultat om 6,2 mnkr före återbetalning till Region Dalarna och länets 15 kommuner. I ärendet redovisas följande dokument: 1. Beslut hjälpmedelsnämndens arbetsutskott 2026-02-05 § 9 2. Tjänsteutlåtande 2026-01-14 3. Hjälpmedelsnämnden Dalarnas bokslut och verksamhetsberättelse 2025 4. Verksamhetsberättelse 2025 Hjälpmedel Dalarna 5. Presentation Bokslut 2025 Hjälpmedel Dalarna FV 86 6. Presentation Verksamhetsberättelse 2025 Skickas till Förvaltningschef Hjälpmedel Dalarna PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden Sammanträde 2026-02-20 Paragraf §§ 1-11 Protokoll från Hjälpmedelsnämndens sammanträde Datum: 2026-02-20 Tid: Kl. 09:00-12:05 Plats: Futurum, regionkontoret, Falun Beslutande Anton Krigsman (DSP) ordförande Region Dalarna Åsa Bergkvist (S) 1:a vice ordförande Ludvika kommun Karin Mikkonen (C) 2:a vice ordförande Leksand kommun Katarina Andersson (M) Region Dalarna Annette Nilsson Almroth (S) Säter kommun Kajsa-Lena Fagerström (S) Hedemora kommun Rolf Rickmo (M) Avesta kommun ersätter Patrik Sundin (S) Marianne Henriksson (M) Borlänge kommun Agneta Ängsås (C) Falu kommun ersätter Vanja Ottevall (M) Jessica Junell (C) Rättvik kommun Johan Reyier (S) Smedjebacken kommun Annika Simm-Eriksson (C) Vansbro kommun Ersättande Britt-Inger Remning (M) Hedemora kommun Tjänstepersoner 7 2 b 4 Förvaltningschef Anna Rinstad 7 5 8 d Bitr. tf. förvaltningschef Linus Nielsen b b 1f a- Förvaltningscontroller Michael Leek 8 d 9 d- Verksamhetschef för hjälpmedel Dalarna Helena Jokelainen 7 b 4 0- Seniora HR partner Denise Hellberg 7 3 3- e Miljösamordnare Helena Faktus § 7 1 a 0 d Miljösamordnare Frida Vikström § 7 3 6 b c e: Postadress Besöksadress Kontakt Sekreterare n e Region Dalarna Region Dalarna 023-49 00 00 Lena Hedström er Box 712 Vasagatan 27 www.regiondalarna.se Telefon ef e r 791 29 Falun Falun 232100-0180 lena.hedstrom@regiondalarna.se ur at n g Sida 1 av 14 Si PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden Paragraf 2026-02-20 §§ 1-11 Hjälpmedelskonsulent Jenny Jansson § 11 Hjälpmedelskonsulent Tobias Egerth § 11 Nämndcontroller Lena Hedström Protokollsjustering Utses att justera: Marianne Henriksson (M) Protokollet justeras och anslås digitalt på Region Dalarnas officiella anslagstavla. Protokollet förvaras på Regionkontoret, Vasagatan 27, Falun. Finns även tillgängligt på regionens webbsida. 7 2 b 4 7 5 8 d b b 1f a- 8 d 9 d- 7 b 4 0- 7 3 e 3- 1 a d 0 3 6 b e: c n e er ef ur e r at n g Sida 2 av 14 Si PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden Paragraf 2026-02-20 §§ 1-11 Innehållsförteckning Inledning 1 Upprop HJN 2026/5 4 2 Protokollsjustering HJN 2026/6 5 Hjälpmedelsnämndens informationsärenden 3 Information om lokalfrågor HJN 2026/8 6 4 Förvaltningschefens rapport HJN 2026/13 7 5 Handlingsplan för verksamhet Hjälpmedel Dalarna HJN 2026/17 8 6 Handlingsplan arbetsmiljö HJN 2026/18 9 7 Miljöaspektsbedömning HJN 2026/19 10 8 Information om avdelning KLOK HJN 2026/21 11 Hjälpmedelsnämndens beslutsärenden 9 Hjälpmedelsnämnden Dalarnas bokslut och HJN 2026/22 12 verksamhetsberättelse 2025 10 Uppföljning av intern styrning och kontroll 2025 HJN 2026/23 13 Delegeringsbeslut 11 Delegeringsbeslut godkännande av bisyssla HJN 2026/10 14 7 2 b 4 7 5 8 d b b 1f a- 8 d 9 d- 7 b 4 0- 7 3 e 3- 1 a d 0 3 6 b e: c n e er ef ur e r at n g Sida 3 av 14 Si PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden 2026-02-20

§ 10 Uppföljning av intern styrning och kontroll 2025 Diarienummer HJN2026/23 Hjälpmedelsnämndens beslut 1. Informationen antecknas till protokollet. Sammanfattning av ärendet Hjälpmedelsnämndens arbetsutskott informeras om att 2025 års beslutade internkontrollpunkter har genomförts i enlighet med fastställd plan. Återrapportering kommer att ske vid nämndens sammanträde den 20 februari 2025, tillsammans med årsrapporten för förvaltningens arbete med intern styrning och kontroll. Då den interna tidsfristen för framtagande av underlagen ännu inte har passerat, färdigställs handlingarna inför kommande sammanträde. I ärendet redovisas följande dokument: 1. Beslut hjälpmedelsnämndens arbetsutskott 2026-02-05 § 10 2. Tjänsteutlåtande 2026-01-14 3. Årsrapport Intern styrning och kontroll 2025 Hjälpmedel Dalarna 4. Bilaga Internkontrollplan Hjälpmedel Dalarna 2025 Skickas till Förvaltningschef Hjälpmedel Dalarna 7 2 b 4 7 5 8 d b b 1f a- 8 d 9 d- 7 b 4 0- 7 3 e 3- 1 a d 0 3 6 b e: c n e er ef e r ur at n g Sida 13 av 14 Si PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden 2026-02-20

§ 11 Delegeringsbeslut godkännande av bisyssla Diarienummer HJN2026/10 Hjälpmedelsnämndens beslut 1. Antecknar det anmälda delegeringsbeslutet till protokollet. Sammanfattning av ärendet I ärendet redovisas följande dokument: 1. Godkännande av bisyssla under perioden 2025-11-01 till 2026-01-31. 7 2 b 4 7 5 8 d b b 1f a- 8 d 9 d- 7 b 4 0- 7 3 e 3- 1 a d 0 3 6 b e: c n e er ef e r ur at n g Sida 14 av 14 Si Detta dokument är elektroniskt signerat och juridiskt bindande. Signed by: Anton Vladimer Joakim Krigsman Signed by: MARIANNE HENRIKSSON Date: 2026-02-26 09:31:12 Date: 2026-02-26 11:05:51 BankID refno: 019c9912-be93-7743-947f-5ce12765e6ea BankID refno: 019c9968-eb37-70c3-8ac2-37c474f784d1 Ordförande: Anton Krigsman ledamot: Marianne Henriksson Signed by: LENA HEDSTRÖM Date: 2026-02-26 14:11:48 BankID refno: 019c9a13-774c-7b6a-803a-dd3f4b19a974 Lena Hedström 7 2 b 4 7 5 8 d b b 1f a- 8 d 9 d- 7 b 4 0- 7 3 e 3- 1 a d 0 3 6 b e: c n e er ef e r ur at n g Si Kopia/bekräftelse på e-signerat dokument. Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-06-01

§ 12 Alkoholdrycker eller andra berusningsmedel får inte förtäras eller inhaleras på offentlig plats inom följande områden. Områdena är markerade på bifogade kartor. - Avesta centrala delar som avgränsas av riksväg 68 från Dalälven till Myrgatan, Myrgatan från riksväg 68 till Axel Johnsons väg, Axel Johnsons väg från Myrgatan fram till Älvnäsleden, Älvnäsleden till Djäknehyttsvägen, Djäknehyttsvägen fram till Älvbrovägen, Älvbrovägen till en punkt 110 meter norr om järnvägsövergången, en linje från denna punkt parallellt med fastigheten Älvbrovägen 4 fastighetsgräns ned till Dalälven, Dalälven till riksväg 68. I området inkluderas gångbro över Dalälven under riksväg 68 (kartbilaga 2). - Parkområde i Krylbo inklusive vägområdet som avgränsas av Järnvägsgatan, Kapellgatan, Tunnbindaregatan och Smidesgatan. (kartbilaga 3) - Stationsparken i Krylbo samt bussangöringsområde norr om Krylbo station (kartbilaga 4). - Ett område i Skogsbo som avgränsas av Trädgårdsvägen, Hällgårdsvägen, Getingvägen inklusive grönområdet nordväst om Skogsbovägen (kartbilaga 5). - Trekanten i Horndal (kartbilaga 6). - Åsbo Handelsområde (kartbilaga 7). Det är inte heller tillåtet att förtära alkoholdrycker eller andra berusningsmedel på kommunens skolområden, skolor, förskolor, förskoleområden, i anslutning äldreboenden, lekplatser, badplatser, kyrkogårdar och begravningsplatser eller som i

§ 13 Genomgång av årsbokslut samt förvaltningsberättelse Sammanfattning Förvaltningschef Torbjörn Granström håller en presentation av årsbokslutet för 2025 för den gemensamma överförmyndarnämndens kansliverksamhet samt återger en förvaltningsberättelse för året som varit. Gemensamma överförmyndarnämndens beslut Nämnden har tagit del av informationen och godkänner bokslutet och förvaltningsberättelsen. Utdrag till Kommunstyrelsen i samtliga samverkande kommuner Justerandes sign Utdragsbestyrkande BOKSLUT 2025 - V-Dala överförmyndarkansli - Sammanställning Reviderad 2026-02-04 V-Dala överförmyndarsamverkan (Kansli) Verksamhet 0960 Budget 2025 UTFALL 31 dec 2025 INTÄKTER Avesta kommun, enligt avtal (40 %) 2 160 000 kr 2 160 000 kr Fagersta kommun, enligt avtal (23 %) 1 242 000 kr 1 242 000 kr Hedemora kommun, enligt avtal (27 %) 1 458 000 kr 1 458 000 kr Norberg kommun, enligt avtal (10 %) 540 000 kr 5 40 000 kr TOTALT SUMMA INTÄKTER 5 400 000 kr 5 400 000 kr KOSTNADER Lön- och personalkostnader 4 740 000 kr 4 884 600 kr IT-kostnader 30 000 kr 2 4 400 kr Lokaler/hyra + städ 329 000 kr 3 44 300 kr Övriga kostnader * 301 000 kr 3 83 800 kr Underskott för 2025 - 2 37 100 kr TOTALT SUMMA KOSTNADER 5 400 000 kr 5 400 000 kr * Förbrukningsinventarier/material, kontorsmaterial, litteratur, kompetens- utveckling, resor, bilpool, kopiator, porto, brevpapper, kuvert, support och underhåll data system, medlemsavgifter, annonser och övriga tjänster Sammanlagt underskott för verksamheten 2025: 237 100 kronor Slutreglering gällande 2025: Avesta kommun betala 94 840 kr Fagersta kommun betala 54 530 kr Hedemora kommun betala 64 020 kr Norbergs kommun betala 23 710 kr Sida Datum 2026-02-06 Överförmyndarkansliet Förvaltningsberättelse Verksamhet Under 2025 har överförmyndarförvaltningen haft fokus på att utbildningsinsatser genomförts för att öka kunskapen bland omsorgspersonal på samtliga nivåer inom omsorgsförvaltningarna i samtliga samverkande kommuner. Även informations- och utbildningsinsatser har skett för ställföreträdarna och medarbetarna vid överförmyndarförvaltningen. Vidare har en rekryteringskampanj för att finna nya ställföreträdare för att täcka framtidens behov genomförts. Allt detta arbete har för avsikt att gagna samtliga berörda kommunmedborgare ur ett långsiktigt perspektiv. Ekonomiskt resultat Den gemensamma budgeten för kansliverksamheten gick med ett visst underskott 2025. Detta beror främst på något för höga personalkostnader samt att det funnits kostnader för programvara och licenser som inte varit budgeterade i förväg men har behövts för att säkerställa verksamheten. Underskottet var vid årets slut 237 tkr. Slutreglering av underskottet görs enligt budget, budgetutfallet och den avtalsenliga fördelningsnyckeln mellan kommunerna. Måluppfyllelse Gällande måluppfyllelse så har överförmyndarförvaltningen satt upp 12 interna mål/nyckeltal för att leva upp till fullmäktiges övergripande mål. Av dessa mål/nyckeltal har 7 uppnåtts i sin helhet, 4 har delvis uppnåtts samt att ett mål inte har uppnåtts. Summerat kan sägas att mål med koppling till tillsyn, rättssäkerhet och information- och utbildningsinsatser har överlag efterlevts på ett fullgott sätt. Det mål som inte har uppnåtts, helt eller delvis har att göra med att det tagit Hemsida E-post Organisationsnr Hedemora kommun www.hedemora.se overformyndarkansli@hedemora.se 212000-2254 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Överförmyndarkansliet Överförmyndarkansliet 0225-340 00 Hedemora kommun, Box 201 Callerholmsgatan 3 776 28 Hedemora Hedemora Datum Sida Hedemora kommun 2026-02-02 2(2) lite för lång tid med granskningen av ställföreträdarnas årsredovisningar. Men även om granskningstiden för årsredovisningarna inte levt upp till den interna målsättningen så har de varit klara inom tillräcklig tid för att vara acceptabelt sett till lagstiftningen. Personal Under 2025 har tyvärr sjukfrånvaron varit för hög. Dock kan konstateras att utifrån HME-enkätresultatet så är arbetsmiljön att betrakta som god. Förvaltningen ser inför framtida rekryteringsbehov att det kan bli en aning problematiskt att finna medarbetare med den kompetens och erfarenhet som kommer krävas. Händelser av väsentlig betydelse Det som har skett som kan komma att få avgörande betydelse för överförmyndarverksamheten är att under slutet av 2025 stod det klart att det kan hållas för högst troligt att betydande lagförändringar kommer att ske under kommande år, troligtvis med start 1 juli 2026. Detta innebär stora utmaningar på överförmyndarverksamheten att leva upp till sett ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Förändringarna måste dock ses vara till godo för samtliga berörda. Ett större fokus på huvudmannen. Mer noggrann granskning, tillsyn samt mer nationell styrning av bl.a. utbildningsinsatser är några av de mest avgörande förändringarna inför framtiden. Risker och osäkerheter Utmaningar finns dock att med så begränsade resurser som överförmyndarverksamheten har att lyckas genomföra alla dessa ovan nämnda förändringar på ett fullgott sätt. Inför framtiden har förvaltningen påtalat för samtliga berörda kommuner att större resurser lär komma att behövas, dels för att hantera förändringsarbetet, dels för att leva upp till det lagstyrda tillsynsuppdraget. Förväntad utveckling Inför kommande år ser förvaltningen det som en utmaning att möta framtidens behov, dels för att fler blir äldre och kommer behöva mer stöd och då många gånger i form av en ställföreträdare. Detta samtidigt som kraven på tillsyn och granskning ökar. Allt detta kommer leda till stora förändringar och mycket att leva upp till för överförmyndarverksamheten. Torbjörn Granström Förvaltningschef Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-06-01

§ 14 Hundens ägare, den som tagit emot en hund för underhåll eller nyttjande eller den som endast tillfälligt vårdar en hund är skyldig att följa bestämmelserna i §§ 15 och 16. Det som sägs i dessa paragrafer gäller inte ledarhund för synskadad person, service- och signalhundar försedda med tjänstetecken eller för polishund i tjänst.

§ 15 Hundägaren eller hundföraren har alltid det yttersta ansvaret för hunden. När en hund inte hålls kopplad skall den ha halsband på sig med ägarens namn, adress och telefonnummer. Hundar får inte vistas på offentlig badplats från 15 maj till 15 september. Hundar skall hållas kopplade inom följande områden: offentlig lekplats, offentlig badplats, offentlig försäljningsplats då torghandel pågår, begravningsplats, stadshusparken, anlagda motionsspår samt idrotts- och campingplatser.

§ 16 Föroreningar efter hundar, på offentlig plats med tydlig stadsprägel inom hela kommunen, ska plockas upp. Övrigt om hundar och katter

§ 17 Om tillsyn över hundar och katter finns ytterligare bestämmelser i lagen om tillsyn över hundar och katter (2007:1150), jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905). Fyrverkerier och andra pyrotekniska varor

§ 18 ändras till följande lydelse: ” § 18 Polismyndighetens tillstånd krävs alltid för användning av pyrotekniska varor inom följande områden, Avesta centrum (kartbilaga 8) och Holmen, Gamla byn (kartbilaga 9) Områdena är markerade på bifogade kartbilagor. Undantaget i tredje stycket gäller inte dessa områden. Polismyndighetens tillstånd krävs för att få använda pyrotekniska varor inom ett område upp till 250 m från närmaste byggnad vid vård- och omsorgsboenden, sjukvårdsinrättningar samt begravningsplatser och kyrkogårdar. Undantaget i tredje stycket gäller inte dessa områden. Användandet av pyrotekniska varor tillåts inom Avesta kommun på nyårsafton samt valborgsmässoafton (sista april) från kl.20.00 till kl.01.00 därpå följande dag. Enligt 3 kap. 7 § ordningslagen krävs Polismyndighetens tillstånd för att få använda pyrotekniska varor under övrig tid. Undantaget i detta stycke gäller inte de platser som framgår av bilagorna 8 och 9 i första stycket och andra stycket. Det ska dock noteras att även under undantagen tid gäller ordningslagens grundläggande krav på tillstånd av Polismyndigheten om användningen med hänsyn till tidpunkten, platsen belägenhet och övriga omständigheter innebär risk för skada på eller någon beaktansvärd olägenhet för person eller egendom.” Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta den reviderade Lokala ordningsföreskrifter. Reviderade lokala ordningsföreskrifter träder i kraft 2026-05-11 KOMMUNKANSLIET Avesta 2026-05-11 Lokala ordningsföreskrifter Avesta kommuns lokala ordningsföreskrifter daterade 2026-05-11, beslutade av kommunfullmäktige den 11 maj 2026, §XX Avesta kommun föreskriver följande med stöd av 1 § förordningen 1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617) Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde

§ 19 Luftvapen, fjädervapen och paintballvapen får inte användas på offentlig plats eller på plats som enligt § 3 i dessa föreskrifter jämställs med offentlig plats. Avgift för att använda offentlig plats

20 § DiskrL). Detta för att bland annat skapa underlag för eventuella beslut om åtgärder av främjande, förebyggande och åtgärdande karaktär. • tydliggöra delegationsordningens punkt 4.1.3 vad gäller delegat samt säkerställa att beslut på delegation anmäls till styrelsen enligt 7 kap. 8 § KL och bildningsstyrelsens delegationsordning av den 4 februari 2024. • revidera befintliga skriftliga rutiner så att dessa överensstämmer med aktuell process. Granskning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan| Azets 2 BAKGRUND Azets Revision & Rådgivning har av Avestas kommuns revisorer fått i uppdrag att granska arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan. Skollag och diskrimineringslag ställer höga krav på att skolhuvudmannen motverkar kränkande behandling och diskriminering. De förtroendevalda revisorerna bedömer området som en risk och anser därför att det är angeläget att följa upp arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan för att säkerställa att alla elever tillförsäkras en skolmiljö präglad av trygghet och studiero utan kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. 3 SYFTE, REVISIONSFRÅGOR OCH AVGRÄNSNING Syftet med granskningen har varit att bedöma om huvudmannen för utbildningen bedriver ett ändamålsenligt arbete för att motverka kränkande behandling, trakasserier och diskriminering av elever. Granskningen har omfattat följande revisionsfrågor: • Har huvudmannen rutiner för att upptäcka, anmäla, utreda, dokumentera, åtgärda samt följa upp kränkande behandling och diskriminering? • Görs anmälan till rektor respektive huvudman i alla fall då en elev anser sig har blivit utsatt för kränkande behandling? • Säkerställer huvudmannen att personalen känner till, uppdateras på och fullgör de skyldigheter som lagen föreskriver? Med personalen avses i lagen inte bara lärare utan alla anställda inom verksamheten såsom servicepersonal, skolassistenter med flera. • Bedrivs ett främjande och förebyggande arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering? • Bedriver huvudmannen ett systematiskt kvalitetsarbete inom området kränkande behandling och diskriminering? 3.1 AVGRÄNSNING Granskningen har avgränsats till grundskolan. 4 REVISIONSKRITERIER I granskningen har revisionskriterierna utgjorts av: • kommunallagen (2017:725) 6 kap. 6 § och 7 kap. 5 och 8 §§, • skollagen (2010:800) 6 kap., • diskrimineringslagen (2008:567), 1 kap. 1 §, 2 kap. 5–7 §§, 3 kap. 1–3, 16 och18–20 §§ Granskning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan| Azets 5 METOD Granskningen har genomförts genom studier av Skolinspektionens skolenkät och beslut samt kommunens interna dokument såsom likabehandlingsplaner, Rutiner för åtgärder mot kränkande behandling och anmälningsplikt och kvalitetsrapporter. Intervjuer har genomförts med ordförande och förste vice ordförande i bildningsstyrelsen, förvaltningschef, skolchef, kurator samt ett urval av skolledare och lärare. För att förenkla läsningen av texten används begreppet kränkande behandling som samlingsbegrepp för kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. De bedömningar som avlämnas i granskningen har utgått ifrån följande bedömningsnivåer. Rapporten är faktakontrollerad av förvaltningschefen. Granskning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan| Azets 6 OM KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING Diskriminering eller kränkande behandling får inte förekomma i svensk skola. Skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567) samverkar för att skydda barn och elever från kränkningar och diskriminering i skolmiljön. Skollagens 6 kapitel reglerar åtgärder mot kränkande behandling. Kränkande behandling definieras som ett uppträdande som, utan att vara diskriminering, kränker ett barns eller en elevs värdighet (6 kap. 3 § SkolL). Enligt Barn- och elevombudet vid Skolinspektionen kan kränkande behandling till exempel vara nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjliganden, fysiska handlingar, utfrysning eller hot. Skollagen ställer bland annat krav på att huvudmannen ska: - bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling (6 kap. 6 § SkolL), - se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling (6 kap. 7 § SkolL), - tillse att det årligen upprättas en plan mot kränkande behandling (6 kap. 8 § SkolL), - skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Detta gäller också om en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567) (6 kap. 10 § SkolL). Enligt skollagens 2 kap. 34 a § 2 stycket ska huvudmannen tillse att all personal i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet. När det gäller åtgärder mot kränkande behandling påtalas även att personalen fullgör de skyldigheter som anges om kränkande behandling när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget (6 kap. 5 § SkolL). Vad som gäller diskriminering regleras i diskrimineringslagen (2008:567). Diskriminering innebär att någon missgynnas och att det har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Trakasserier eller sexuella trakasserier är former av diskriminering. Den som bedriver verksamhet som aves i skollagen får inte diskriminera något barn eller någon elev (2 kap. 5 § DiskrL). Om en huvudman får kännedom om att en elev anser sig blivit diskriminerad är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden (2 kap. 7 § DiskrL). Huvudmannen ska bedriva ett förebyggande och främjande arbete (aktiva åtgärder) för att inom skolan motverka diskriminering (3 kap. 1 § DiskrL). Arbetet med aktiva åtgärder ska bedriva inom fyra steg. Granskning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan| Azets 1. undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten, 2. analysera orsaker till upptäckta risker och hinder, 3. vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, och 4. följa upp och utvärdera arbetet enligt 1–3. (3 kap. 2 § DiskrL). Arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande. Åtgärder ska tidsplaneras och genomföras så snart som möjligt. (3 kap. 3 § DiskrL). Huvudmannen ska ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier och i arbetet med aktiva åtgärder ska huvudmannen samverka med elever och anställda (3 kap. 18–19 § DiskrL). Huvudmannen ska varje år skriftligen dokumentera arbetet med aktiva åtgärder (3 kap. 20 § DiskrL). I arbetet mot kränkande behandling och trakasserier är det viktigt att barnens och elevernas synpunkter och tankar tas tillvara. Detta fastslås i allmänhet i skollagen (4 kap. 9 §) och i läroplanen för grundskolan. I förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling framgår att planerna ska upprättas och följas upp under medverkan av eleverna. Granskning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan| Azets 7 RESULTAT AV GRANSKNINGEN 7.1 SKOLINSPEKTIONENS ENKÄT OM KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING Skolinspektionen genomför en gång per år en skolenkät. Varje enkätomgång omfattar hälften av landets skolor och varje skolhuvudman deltar med sina skolor vartannat år. I skolenkäten tillfrågas elever i årskurs fem och årskurs åtta, undervisande lärare och vårdnadshavare om bland annat anpassning efter elevens behov, kränkande behandling samt studiero och trygghet. Skolinspektionens senaste enkätundersökning i Avesta kommun genomfördes vårterminen 2025. För denna granskning är elevernas i årskurs 51 och 82 samt undervisande lärares3 syn på inspektionens frågor om kränkande behandling intressanta. I tabellen nedan redovisas elevernas samlade svar på frågor om kränkande behandling. Den första uppgiften i varje ruta visar genomsnittet i Avesta kommun och den andra uppgiften avser genomsnittet i enkätomgången.4 Index redovisas på en skala mellan 0 och 10, där 10 utgör det mest positiva alternativet. Förhindra kränkningar Årskurs 5 Årskurs 8 Litar du på att de vuxna i skolan gör tillräckligt om 6,6 / 7,0 5,6 / 5,9 någon elev blir illa behandlad? Tycker du att de vuxna i skolan har koll på vad som 5,3 / 6,0 5,2 / 5,2 händer på rasterna? Samlat index för att förhindra kränkningar 5,9 / 6,5 5,4 / 5,5 Skolinspektionen, skolenkät vårterminen 2025 – elever i årskurs 5 och 8 Av enkätresultatet framgår att eleverna i Avesta kommun svarar mer negativt på Skolinspektionens frågor om kränkande behandling i jämförelse med enkätens genomsnitt. Eleverna i årskurs 5 svarar mer positivt på frågorna i jämförelse med eleverna i årskurs 8. Svaren ligger i stort i paritet med svaren i 2023 års skolenkät, med undantag för elevernas i årskurs 8 svar på frågan om de vuxna ”har koll på vad som händer på rasterna”. År 2025 valde 27 procent av eleverna alternativet ”sällan” eller ”aldrig”, vilket var tio procentenheter lägre än i 2023 års skolenkät. 1 Svarsfrekvens 84 % 2 Svarsfrekvens 85 % 3 Svarsfrekvens 70 % 4 Avser resultat för samtliga respondenter i enkätomgången för aktuell målgrupp. Granskning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan| Azets I tabellen nedan redovisas undervisande lärares svar på frågor om kränkande behandling. Den andra uppgiften i varje ruta visar på genomsnittet i enkätomgången. Förhindra kränkningar Undervisande lärare Upplever du att ni vuxna i skolan har koll på vad som händer på 6,7 / 6,9 rasterna? Upplever du att ni vuxna i skolan gör tillräckligt om en elev blir illa 7,3 / 7,6 behandlad? Samlat index för att förhindra kränkningar 7,0 / 7,3 Skolinspektionen, skolenkät vårterminen 2025 – undervisande lärare Av enkätresultatet framgår att även undervisande lärare i Avesta kommun svarar något mer negativt på Skolinspektionens frågor om kränkande behandling i jämförelse med enkätens genomsnitt. Drygt 70 procent av lärarna tycker att de vuxna ”alltid” eller ”ofta” har kontroll på vad som händer på rasterna och 30 procent att de vuxna ”ibland”, ”sällan” eller ”aldrig” har det. Drygt 86 procent av lärarna anger att de vuxna ”helt och hållet” eller ”till stor del” gör tillräckligt om en elev blir illa behandlad. Eleverna och lärarna får också svara på frågor om trygghet. Nedan följer deras svar i två tabeller Trygghet Årskurs 5 Årskurs 8 Känner du dig rädd för andra elever i skolan? 8,0 / 8,5 8,4 / 8,4 Känner du dig rädd för någon lärare eller annan 8,8 / 9,1 8,9/ 8,8 vuxen i skolan? Känner du att du kan vara dig själv i skolan? 7,0 / 7,3 6,5 / 6,8 Känner du dig trygg i skolan? 7,3 / 7,8 6,7 / 7,3 Skolinspektionen, skolenkät vårterminen 2025 Av enkätresultatet framgår att eleverna i årskurs 5 i Avesta kommun svarar mer negativt på Skolinspektionens frågor om trygghet i jämförelse med enkätens genomsnitt. Eleverna i årskurs 8 svarar mer positivt på de första två frågorna om rädsla i jämförelse med eleverna i årskurs 5. Eleverna i årskurs 5 svarar däremot mer positivt på de två sista frågorna i jämförelse med eleverna i årskurs 8. I årskurs 5 anger 3 procent av eleverna att de ”inte alls” känner sig trygga i skolan och 36 procent anger att de ”helt och hållet” känner sig trygga. I årskurs 8 anger 4 procent av eleverna att de ”inte alls” känner sig trygga och 30 procent anger att de ”helt och hållet” känner sig trygga. Granskning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan| Azets Av samtliga elva frågeområden i skolenkäten anges högst index i både årskurs 5 och 8 inom området trygghet. Trots detta är det endast 40 procent i årskurs 5 som ”helt och hållet” känner att de kan vara sig själv i skolan, och 31 procent i årskurs 8. Upplevelsen av trygghet är lägre i 2025 års undersökning än i 2023 års undersökning hos eleverna i årskurs 8. Det är dock inte fler elever som väljer ett negativt svarsalternativ, däremot väljer fler att svara ”till stor del” i stället för ”helt och hållet” på frågan om de känner sig trygga i skolan. Trygghet Undervisande lärare Upplever du att eleverna kan vara sig själva i skolan? 5,8 / 6,3 Upplever du att eleverna känner sig trygga i skolan? 6,2 / 6,7 Skolinspektionen, skolenkät vårterminen 2025 Lärarna i Avesta kommun svarar mer negativt på Skolinspektionens frågor om trygghet i jämförelse med enkätens genomsnitt. Lärarna svarar även mer negativt än både eleverna i årskurs 5 och 8 på Skolinspektionens frågor om trygghet. Drygt 71 procent av lärarna upplever att eleverna ”helt och hållet” eller ”till stor del” känner sig trygga. Drygt 66 procent av lärarna upplever att eleverna ”helt och hållet” eller ”till stor del” kan vara sig själva i skolan. 7.2 RUTINER Under rubriken Stöd i skolan på Avestas kommuns hemsida finns dokumentet Rutiner för åtgärder mot kränkande behandling och anmälningsplikt publicerat. Dokumentet är daterat 2015-09-22. I dokumentet beskrivs kommunens skyldigheter vad gäller att upprätta rutiner och agera för att motverka alla former av kränkningar enligt 6 kap. skollagen. Därutöver anges kommunens övergripande rutiner som ska följas i händelse av att ett barn/elev blivit utsatt för någon form av trakasseri eller kränkning. Nedanstående modell illustrerar ärendegången för att säkerställa att bestämmelserna i skollagen efterlevs. Granskning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan| Azets 1. Anmäla: personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier är skyldig att anmäla detta till rektor. Rutinerna ska vara kända och årligen ses över. Rektor som får kännedom om att en elev blivit utsatt för kränkande behandling anmäler detta till huvudmannen enligt rutin. 2. Utreda: rektor eller den som rektor delegerat är skyldig att skyndsamt (inom 48 timmar) utreda omständigheterna kring de uppgivna kräkningarna. Utifrån utredningen fattar sedan rektor beslut om vilka åtgärder som ska vidtas. Rektor håller huvudmannen informerad genom att anmäla ärendet till ordförande i Bildningsstyrelsen, bildningschefen och resultatenhetschef. 3. Åtgärda: Rektor är skyldig att i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Rektor håller huvudman informerad om sina beslut om åtgärder och ansvarar för att söka stöd om särskilda insatser om ärendet så kräver. 4. Följa upp och utvärdera: För att förvisa sig om att kränkningarna inte upprepas följer rektor upp och utvärderar åtgärderna, vilket dokumenteras enligt skolans fastställda rutiner. Rektor ansvarar för att hålla huvudmannen informerad om ärenden och meddela om det finns ny information om aktuellt elevärende till huvudman. 5. Resultatenhetschefer håller sig uppdaterade dagligen på inkommande ärenden och ger en återkoppling till respektive avlämnare. De ansvarar även för att rapportera till Bildningsstyrelsen om antalet anmälningar, aktuell enhet och typ av kränknings- och diskrimineringsärenden. Av rutinen framgår vidare att alla verksamheter ska ha en verksamhetsplan där det förebyggande arbetet finns beskrivet och en plan upprättad mot kränkande behandling. Granskning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan| Azets Resultatet ska bland annat presenteras i verksamheternas kvalitetsredovisning. Det anges också att rektor får delegera arbetet med att anmäla kränkningar till biträdande rektor. För att säkerställa att anmälningarna innehåller likvärdig information finns enligt rutinen en grundmall för skolorna att tillämpa. I anmälan/incidentrapporten ska det framkomma vad händelsen handlar om: vem, vad och hur ska finnas beskrivet, samt en ruta för huvudmannens kommentar. Huvudmannen har ansvar för att agera som ett stöd till verksamheten och vara delaktig i beslut där särskilda insatser ska vidtas. Alla kränkningsärenden hanteras och dokumenteras sedan höstterminen 2021 i ett digitalt system. I verktyget kan rektorer, lärare och elevhälsans personal göra en anmälan då en kränkning har blivit känd för dem. Genom det digitala systemet får rektor en notis när en anmälan om befarad kränkning uppstått. Även bildningsstyrelsens ordförande och skolchefen får notis vid varje anmälan. Av Delegationsordning för bildningsstyrelsen5 framgår att huvudmannens utredningsskyldighet enligt 6 kap. 10 § 1 stycket är delegerad till förvaltningschef, resultatenhetschefer och rektorer. Av styrelsens protokoll6 framgår inte att delegationsbeslut inom denna ärendetyp har anmälts i styrelsen.7 Vid varje skolenhet ska det finnas en plan mot kränkande behandling. I planerna finns också enhetsanpassade rutiner/handlingsplaner för ärendegången vid trakasserier eller kränkande behandling. Enheternas rutiner överensstämmer i stort med kommunens övergripande rutin, och tydliggör var ansvaret för utredning ligger. På de flesta skolenheter har rektor delegerat utredningsansvaret till biträdande rektor, personal i trygghetsteam eller kurator. Även inblandade elevers mentor kan få ansvar att utreda en kränkning. Rektor är dock alltid involverad i processen. Det digitala systemet upplevs vara självinstruerande och säkerställer att processen följer gällande lagstiftning. Det betyder att det inte behövs några parallella skriftliga rutiner, enligt ett par respondenter. Av ett urval av likabehandlingsplaner framgår att det, för hantering av fall då elever upplever sig utsatta för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av personal, kan finnas särskild rutin eller motsvarande. I de fall rutin finns framgår bland annat vem som ansvarar för utredningen. I likabehandlingsplanerna kan vi se att det är ”förvaltningens utredare” eller rektor. I intervju med förvaltningsledningen framgår att det alltid ska vara kommunens jurist som genomför utredning då elev upplever sig kränkt, trakasserad eller diskriminerad av personal. Utredningen och eventuella beslut om insatser och åtgärder, liksom när ärenden avslutas dokumenteras också i det digitala systemet. För merparten av kränkningsanmälningar består 5 Beslutad 2024-02-04 6 Protokoll från år 2025 7 Enligt bildningsstyrelsens delegationsordning av den 4 februari 2024 ska delegationsbeslut anmälas till styrelsens nästkommande sammanträde. Granskning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan| Azets åtgärden av samtal med berörda. I allvarligare fall eller då en elev frekvent kränker andra elever kan mer ingripande åtgärder krävas, till exempel inom ram för särskilt stöd. 7.2.1 Bedömning Vår bedömning är att det i allt väsentligt finns rutiner som styr arbetet med kränkande behandling och diskriminering. Vi bygger vår bedömning på tillgång till självinstruerande digitalt system och intervjuer. Vi konstaterar också att kommunen har skriftliga rutiner publicerade på hemsidan. Dessa är dock från 2015 och således inte uppdaterade efter att en ny process med digitalt system implementerats, vilket är en brist. Vi konstaterar också att det finns divergerande uppgifter i likabehandlingsplanerna om ansvaret för utredning då elev upplever sig kränkt av personal. Vi bedömer att det finns brister i handläggningen av ärenden kopplade till kränkande behandling utifrån bildningsstyrelsens delegationsordning. Det gäller dels att delegation att utreda och agera riktas till flera personer, oklart om i grupp, på olika nivåer i styrkedjan, dels att dessa delegationsbeslut inte anmäls vid styrelsens sammanträden trots beslut därom i delegationsordningen. 7.3 ANMÄLNINGAR Nedan framgår antalet anmälningar till huvudmannen, enligt 6 kap. 10 § SkolL, om kränkande behandling i grundskolan: • höstterminen 2023 inkom 615 anmälningar • vårterminen 2024 inkom 518 anmälningar, • höstterminen 2024 inkom 602 anmälningar och • vårterminen 2025 inkom 711 anmälningar. Antalet anmälningar har legat mellan 500 – 600 per termin de senaste åren. För vårterminen 2025 ökade dock antalet anmälningar till 711. I kvalitetsredovisningen för 2024/25 konstaterar huvudmannen att antalet kränkningsärenden ökat och att rektorsområde Fors haft anmärkningsvärt många ärenden under det gånga läsåret. Detta uppmärksammades tidigt och insatser genomfördes på berörda skolor. Utifrån anmälningarna konstaterar huvudmannen att det är fler kräkningar i lägre åldrar och att det både är fler pojkar som anmäls som utsättare och som anmäls som utsatt. En stor del av incidenterna sker på raster eller på vardagliga aktiviteter. Några få elever förekommer mycket ofta och då ofta mot ett stort antal elever. Samtliga respondenter framför att anmälningar alltid ska göras. I intervjuer med tjänstepersoner på enhetsnivå framkommer att anmälan i huvudsak alltid görs i de fall en elev anser sig ha blivit kränkt. Det kan dock i vissa fall vara svårt att tolka om ageranden mellan elever utgör dagligt umgänge eller är en kränkning. Det gäller inte minst språkbruk och i någon mån bus. Intervjuade lärare anger att de i flera fall anmäler sådana händelser även om inte någon av eleverna i Granskning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan| Azets situationen bedömer att det handlar om kränkningar. I en av enheternas likabehandlingsplaner tydliggörs att personalen inte ska ”acceptera ursäkter om att otillåtet beteende bara är på skoj”. De kränkningar som inte anmäls är de som inte kommer till personalens kännedom, menar respondenterna. Sedan mobiltelefoner förbjöds i skolan har antalet kränkningar per mobil telefon under skoltid minskat, menar flera respondenter. Det betyder dock inte att de har upphört efter skoldagens slut eller på helger. Av rutinerna ovan framgår att bildningsstyrelsens ordförande kontinuerligt får noteringar om gjorda anmälningar i det digitala systemet. Någon anmälan av kränkningsanmälningar görs dock inte kontinuerligt i kommunstyrelsen. Sedan 2023 har barn- och elevombudet8 (BEO), som lyder under Skolinspektionen behandlat fyra ärenden om kränkande behandling i Avesta kommuns grundskolor. Nedan redovisas hur BEO har beslutat: • I tre fall har BEO begärt att huvudmannen ska yttra sig. Efter ingivna yttranden från huvudmannen bedömde BEO att det inte fanns skäl att utreda ärendena vidare. Ärendena prövades därmed inte. • I ett fall anser BEO att en elev har blivit utsatt för kränkande behandling vid flera tillfällen. BEO konstaterade att huvudmannen inte helt fullgjort sin skyldighet att i tillräcklig omfattning utreda samtliga uppgifter i ärendet och beslutade därför förelägga kommunen att vidta åtgärder så att skollagens krav att motverka kränkande behandling uppfylls. Avesta kommun ombads redovisa vilka åtgärder som vidtagits med anledning av föreläggandet samt redovisa elevens skolsituation. Vid uppföljning konstaterade BEO att huvudmannen vidtagit sådana åtgärder att ärendet kan avslutas. 7.3.1 Bedömning Vår bedömning är att det i allt väsentligt är säkerställt att anmälan görs till rektor respektive huvudman då befarade kränkningar har skett. Vi bygger vår bedömning på tillgång till digitalt system med process som inkluderar anmälan till rektor respektive anmälan till huvudman, statistiska uppgifter från kommunen om antalet anmälningar och intervjuer. 8 Barn- och elevombudet bevakar reglerna om kränkande behandling i 6 kap SkolL. Utredningarna syftar till att fastställa om huvudmannen följt skollagens krav när det gäller huvudmannens och skolans skyldighet att förebygga och motverka kränkande behandling. Granskning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan| Azets 7.4 PERSONALENS KÄNNEDOM Personalen vid grundskolorna i Avesta kommun är anställda under bildningsstyrelsen med undantag av lokalvårdarna, som är organiserade under kommunstyrelsen. Det finns ingen dokumentation över lokalvårdarnas ansvar vad gäller kännedom om och agerande i enlighet med skollagens reglering av kränkande behandling. Personal som arbetar med skolmåltider och vaktmästare är anställda i bildningsstyrelsens verksamhet, men under resultatenhetschef för fritid, kultur och måltider. Förvaltningschefen menar att när frågor om kränkande behandling och diskriminering lyfts på ledningsnivå deltar både rektorernas chef samt måltidspersonalens och vaktmästarnas chef. I intervjuer med skolledare, lärare och elevhälsa framgår att personalen årligen informeras om gällande regelverk i samband med skolstart. Särskild information kan ges till nyanställda och vikarier. Frågan om kränkande behandling och diskriminering hålls levande under hela läsåret vid personalmöten och i det dagliga arbetet med eleverna samt specifikt för den personal som arbetar i trygghetsteam och skolgrupp9. Huruvida servicepersonalen deltar då frågan om kränkande behandling och diskriminering diskuteras varierar mellan enheter. Vid merparten av enheterna gör de inte det, men får, enligt intervjuade rektorer, information skriftligt. Servicepersonalen har inte möjlighet att själva göra anmälningar i det digitala systemet, men flera respondenter menar att personalen är uppmärksam och meddelar undervisande lärare om de skulle få kännedom om en kränkning. 7.4.1 Bedömning Vår bedömning är att huvudmannen i allt väsentligt säkerställer att personalen känner till, uppdateras på och fullgör de skyldigheter som lagen föreskriver. Vi grundar vår bedömning på intervjuer och på huvudmannens statistik över anmälningar till huvudmannen. Vi ser dock en risk för att all personal, som inte är anställda inom bildningsstyrelsen verksamheter, men som arbetar där inte har den kännedom om arbetet mot kränkande behandling som krävs för att kunna ta sitt ansvar för att anmäla kännedom om att en elev har blivit kränkt till rektorn. 7.5 FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE På Avestas kommuns hemsida under sidan ”Mobbing” framgår att alla skolor har en egen plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen ska både elever, föräldrar och lärare ha tillgång till och kunskap om.10 Likabehandlingsplanerna vid skolenheterna följer inte en gemensam mall, men innehållet är i stort detsamma. Samtliga planer innehåller uppgifter om främjande och förebyggande arbete. 9 Skolgruppen består av personal med beteendevetenskaplig eller psykosocial utbildning som arbetar på skolan för att stödja barns beteende och verka för trygghet. Skolgrupp finns tillgänglig på alla enheter. Vissa enheter dela skolgrupp. 10 https://avesta.se/barn-och-utbildning/stodiskolan/mobbing-krankande-behandling/, 2025-10-16 kl. 07:30 Granskning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan| Azets I punkterna nedan redovisas ett urval av det främjande och förebyggande arbete som bedrivs vid enheterna. • Aktiviteter i samband med uppstart av nytt läsår för nya och befintliga elever. • Tydliga rutiner för olika situationer i skolvardagen • Rastvärdar och rastaktiviteter för att ha uppsikt och skapa en ”lärande och aktiv miljö under elevernas raster” • Pedagogiska luncher • Skolgemensamma aktiviteter • Värdegrundsvecka • Temavecka om kärlek • IBIS11-projekt för ökad studiero samt positivt skolklimat och ledarskap • ”Likaolika” - insatser i form av föreläsningar och workshops med stöd av ett socialt företag • Föräldrainformation och i övrigt goda relationer med vårdnadshavare Styrelsens presidium menar att huvudmannen stödjer ett främjande och förebyggande arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering bland annat genom att skolchefen kvalitetssäkrar enheternas likabehandlingsplaner, resurser avsätts för skolvärdar på enheterna och genom kameraövervakning där behov finns. Representanter för förvaltningens ledningsgrupp framför att förvaltningen årligen tillser att fokusområden såsom trygghet och studiero diskuteras på övergripande nivå. Goda exempel delas. Intervjuade skolledare bedömer att huvudmannen stödjer det främjande och förebyggande arbetet vid skolenheterna till exempel genom resurser för skolvärdar och kameraövervakning. Båda insatser bedöms stödja arbetet med en trygg skolmiljö för eleverna. 7.5.1 Bedömning Vår bedömning är att det i allt väsentligt bedrivs ett främjande och förebyggande arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering Vi bygger vår bedömning på skolenheternas dokumentation av främjande och förebyggande åtgärder samt intervjuer. Även huvudmannen har vidtagit åtgärder bland annat genom att avsätta resurser för tjänster som skolvärdar. Utifrån elevernas svar i Skolinspektionens enkät på frågor om trygghet och om de vuxna ”har koll på vad som händer på rasterna” finns förutsättningar att ytterligare utveckla arbetet. 7.6 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Bildningsstyrelsens presidium framför att arbetet mot kränkande behandling och diskriminering är ett högt prioriterat område som kontinuerligt följs upp. Varje anmälan till huvudman kommer styrelsens ordförande till del. Styrelsens ordförande har också tillgång till system för att därur 11 Inkluderande Beteendestöd I Skolan Granskning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan| Azets kunna inhämta ytterligare information vid behov. Presidiet lyfter dock primärt fram de tillsynsbesök som delar av styrelsen samt representanter för förvaltningen genomför vid samtliga enheter en gång under mandatperioden. Vid besöken förs minnesanteckningar. Av minnesanteckningar vid ett urval av tillsynsbesök framgår att frågan om trygghet, värdegrundsarbete samt årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling berörs. I de fall bildningsstyrelsens representanter ser brister ges rektor i uppgifter att redovisa åtgärder vid ett kommande styrelsesammanträde. Årligen sammanställs i kvalitetsrapport på enhets- och huvudmannanivå statistik över anmälningar av kränkande behandling och diskriminering. I huvudmannens kvalitetsredovisning12 för grundskolan 2023/2024 redovisas: • antal kränkningar per årskurs för de senaste sex terminerna • kränkningar efter kön • kränkningar efter typ • kränkningar efter plats Av statistiken framgår att flest kränkningar läsåret 2023/2024 skedde i årskurs två och årskurs fem medan förhållandevis få i årskurs 9. Pojkar utsätter i högre grad än flickor andra elever för kränkningar. Pojkar är också i högre grad utsatta för kränkningar. Kränkningarna är främst fysiska och verbal. Diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier anmäls, men är förhållandevis få. Merparten av kränkningarna sker på skolgården följt av kränkningar i klassrum och korridor. Statistiken kommenteras i någon mån. Uppföljningen av kränkande behandling avslutas i rapporten med angivande av två aktiviteter. Det gäller aktiviteter i: • projektet Barn i fokus tillsammans med Rädda barnen med medel från Europeiska unionens Asyl-, migrations- och integrationsfond och Arena projektet med medel från Skolverket. Båda projekten fokuserar på integration.13 • Trygg i Avesta I intervju med representanter för förvaltningsledningen framgår att styrelsen under senare år inte i arbetet med intern kontroll följt upp arbetet mot kränkande behandling eller diskriminering. Det gjordes dock under ett antal år från och med 2018. Vid styrelsens sammanträde i april 2025 föreslår ordförande, efter en redovisning av Skolinspektionsbeslut, att ge förvaltningschefen i uppdrag att utreda elevers trygghet, studiero och psykosociala arbetsmiljö på kommunens skolor. Bildningsstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandens förslag.14 12 BS 2024-11-06 13 Se BS 2025-04-09 § 42 14 BS 2025-04-09 § 42 Granskning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan| Azets Vid sammanträdet i juni redovisar en rektor om oroligheter och kränkningsärenden samt vilka åtgärder som har vidtagits.15 Frågan om trygghet, studiero och kränkande behandling lyfts också i en del återrapporter från rektor efter bildningsstyrelsens tillsynsbesök.16 7.6.1 Bedömning Vår bedömning är att styrelsen endast delvis bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete inom området kränkande behandling och diskriminering. Vi bedömer att bildningsstyrelsen följer upp arbetet med kränkande behandling och diskriminering genom sina tillsynsbesök och årliga kvalitetsrapport. Vi bedömer emellertid att det finns brister i det systematiska kvalitetsarbetet vad gäller analys av det statistiska materialet och åtgärder att vidta. Det är viktigt att orsakerna till kränkningarna analyseras och dokumenteras för att undvika risken att adekvata och riktade åtgärder inte vidtas. 15 BS 2025-06-04 § 66 16 Se t.ex. BS 2024-11-06 Granskning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan| Azets 8 SAMLAD BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER Azets Revision & Rådgivning har av Avestas kommuns revisorer fått i uppdrag att granska arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan. Syftet med granskningen har varit att bedöma om huvudmannen för utbildningen bedriver ett ändamålsenligt arbete för att motverka kränkande behandling, trakasserier och diskriminering av elever. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att bildningsstyrelsen i allt väsentligt bedriver ett ändamålsenligt arbete för att motverka kränkande behandling, trakasserier och diskriminering av elever. Se inledning samt respektive rapportkapitel för en mer detaljerad beskrivning. Utifrån resultatet av vår granskning rekommenderar vi bildningsstyrelsen att: • säkerställa att all personal, d v s även icke pedagogisk personal såsom lokalvårdare inom grundskolan ”har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet” och att de ”fullgör de skyldigheter” som åvilar dem enligt lag. (2 kap. 34 § 2 stycket och 6 kap. 5 § SkolL). • utveckla kvalitetsarbetet på huvudmannanivå vad gäller aggregerad uppföljning av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. (4 kap. 5–6 §§ SkolL och 3 kap. 20 § DiskrL). Detta för att bland annat skapa underlag för eventuella beslut om åtgärder av främjande, förebyggande och åtgärdande karaktär. • tydliggöra delegationsordningens punkt 4.1.3 vad gäller delegat samt säkerställa att beslut på delegation anmäls till styrelsen enligt 7 kap. 8 § KL och bildningsstyrelsens delegationsordning av den 4 februari 2024. • revidera befintliga skriftliga rutiner så att dessa överensstämmer med aktuell process. Datum som ovan Azets Revision & Rådgivning AB Joakim Nertyk Amanda Johansson Certifierad kommunal revisor Verksamhetsrevisor specialist Sida Bildningsstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-03-03

§ 21 Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot någon av §§ 4-8, § 9 första stycket, §§ 10-13, §§ 15-16 samt §§ 18 - 20 döms till penningböter enligt 3 kap. 22 § andra stycket ordningslagen. I ordningslagen finns också bestämmelser om förelägganden och förverkande. Denna lokala ordningsföreskrift träder i kraft 2026-05-11 Lokala ordningsföreskrifter § 3 Bilaga 1 Lokala ordningsföreskrifter § 12 Bilaga 2 Lokala ordningsföreskrifter § 12 Bilaga 3 Lokala ordningsföreskrifter § 12 Bilaga 4 Lokala ordningsföreskrifter § 12 Bilaga 5 Lokala ordningsföreskrifter § 12 Bilaga 6 Lokala ordningsföreskrifter § 12 Bilaga 7 Lokala ordningsföreskrifter § 18 Bilaga 8 Avesta centrum Lokala ordningsföreskrifter § 18 Bilaga 9 Holmen, Gamla Byn, Avesta Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-06-01

§ 24 Azetz granskning - Arbete mot kränkande behandling Dnr 2026-000009611 Sammanfattning Jerker Olofsson, resultatenhetschef utbildning, går igenom ärendet. Rapporten avslutas med fyra rekommendationer 1. säkerställa att all personal, d v s även icke pedagogisk personal såsom lokalvårdare inom grundskolan ”har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet” och att de ”fullgör de skyldigheter” som åvilar dem enligt lag. 2. utveckla kvalitetsarbetet på huvudmannanivå vad gäller aggregerad uppföljning av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Detta för att bland annat skapa underlag för eventuella beslut om åtgärder av främjande, förebyggande och åtgärdande karaktär. 3. tydliggöra delegationsordningens punkt 4.1.3 vad gäller delegat samt säkerställa att beslut på delegation anmäls till styrelsen enligt 7 kap. 8 § KL och bildningsstyrelsens delegationsordning av den 4 februari 2024. 4. revidera befintliga skriftliga rutiner så att dessa överensstämmer med aktuell process. Förvaltningen har inga invändningar mot punkt 1. Avseende punkt 2 anser förvaltningen att det är viktigt att förvaltningen och förvaltningens styrelse skaffar sig en gemensam idé om formerna för detta. Förvaltningen instämmer också med punkt 4. Avseende punkt 3, så redovisas samtliga ärenden inklusive beslut om åtgärder till styrelsens ordförande genom det digitala verktyg som används. Om varje kränkningsärende ska redovisas som ett enskilt delegationsbeslut till styrelsen, och i förlängningen till kommunfullmäktige, behöver det utredas vilka former som kan vara praktiskt möjliga. Dels handlar det om ett stort antal beslut, 1 100 till 1 300, dels kan det bli stora administrativa insatser för att tillgodose GDPR och befogad sekretessprövning för att inte de individer som förkommer i ärendena ska lida men. Arbetsutskottets förslag -Godkänner resultatenhetens yttrande. -Uppdrar åt resultatenhetschefen att ta fram åtgärder och titta på rekommendationerna. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Bildningsstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-03-03 § 24 (forts) Beredning/behandling -Revisionens granskningsrapport inkom 8 december 2025. -Kommunfullmäktige 15 december 2025, § 155. -Bildningsstyrelsens arbetsutskott 18 februari 2025, § 16. Bildningsstyrelsens beslut -Godkänner resultatenhetens yttrande. -Uppdrar åt resultatenhetschefen att se över åtgärderna och titta på rekommendationerna. ___ Elektronisk signatur Utdragsbestyragande BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Brevnr/Diarienr 2026-02-13 Handläggare: Jerker Olofsson Yttrande över revisionsrapporten ”Granskning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan” Bakgrund Rapporten har på Avesta kommuns revisorers begäran utförts av Azets och redovisades till kommunfullmäktige i februari 2025. Kommunfullmäktige har begärt ett yttrande från BS. Ärendet Rapporten behandlar följande frågor  Har huvudmannen rutiner för att upptäcka, anmäla, utreda, dokumentera, åtgärda samt följa upp kränkande behandling och diskriminering?  Görs anmälan till rektor respektive huvudman i alla fall då en elev anser sig har blivit utsatt för kränkande behandling?  Säkerställer huvudmannen att personalen känner till, uppdateras på och fullgör de skyldigheter som lagen föreskriver? Med personalen avses i lagen inte bara lärare utan alla anställda inom verksamheten såsom servicepersonal, skolassistenter med flera.  Bedrivs ett främjande och förebyggande arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering?  Bedriver huvudmannen ett systematiskt kvalitetsarbete inom området kränkande behandling och diskriminering? Förvaltningen yttrar sig kring var och en nedan och därefter om de rekommendationer som rapportförfattaren har. Rutiner Rapporten konstaterar utifrån kommunens dokument och intervjuer att rutiner finns och i huvudsak följs, men att rutinerna som finns på hemsidan bör uppdateras. Och gör bedömningen Vår bedömning är att det i allt väsentligt finns rutiner som styr arbetet med kränkande behandling och diskriminering. Anmälningar Utredningen konstaterar att anmälningsplikten av kräkningsärenden fullgörs dels genom att anmälningar sker och dels genom att dessa når både rektor och huvudman i rätt tid. Man konstaterar också att de få fall som anmälts till BEO renderat i ingen kritik eller i ett fall rekommendationer som implementerats. Rapporten gör bedömningen Vår bedömning är att det i allt väsentligt är säkerställt att anmälan görs till rektor respektive huvudman då befarade kränkningar har skett. Personalens kännedom Rapporten konstateraratt det finns rutiner för att informera skolans personal, men att det inte är tydligt hur information till personal som ingår i andra resultatenheter (måltidspersonal) ska få sin information, varpå man gör bedömningen Vår bedömning är att huvudmannen i allt väsentligt säkerställer att personalen känner till, uppdateras på och fullgör de skyldigheter som lagen föreskriver. Främjande och förebyggande arbete Man konstaterar i rapporten att samtliga enheter har relevanta planer för arbetet mot kränkande behandling och för trygghet i skolan. Dessa innefattar förbyggande och främjande insatser av olika slag. Det pekas också på att huvudmannen har tillsatt skolvärdar på enheter som har haft behov av dessa. Bedömningen landar i Vår bedömning är att det i allt väsentligt bedrivs ett främjande och förebyggande arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering Systematiskt kvalitetsarbete Rapporten visar att huvudmannen på flera sätt följer upp arbetet kring kränkande behandling på skolorna, men anser att det inte tillräckligt analyseras i grundskolans kvalitetsrapport. Förvaltningen instämmer inte full ut den slutsatsen. En stor del av analysen görs på respektive skola och finns i deras kvalitetsrapporter och analyser görs också på andra sätt an i kvalitetsrapporten. Analyserna finns emellertid inte samlat dokumenterade, vilket ju gör att det kan vara svårare att följa ur styrelsens perspektiv. Rapporten gör bedömningen Vår bedömning är att styrelsen endast delvis bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete inom området kränkande behandling och diskriminering. Slutsats Rapporten gör den samlade bedömningen Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att bildningsstyrelsen i allt väsentligt bedriver ett ändamålsenligt arbete för att motverka kränkande behandling, trakasserier och diskriminering av elever. Rekommendationer Rapporten avslutas med fyra rekommendationer 1. säkerställa att all personal, d v s även icke pedagogisk personal såsom lokalvårdare inom grundskolan ”har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet” och att de ”fullgör de skyldigheter” som åvilar dem enligt lag. 2. utveckla kvalitetsarbetet på huvudmannanivå vad gäller aggregerad uppföljning av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Detta för att bland annat skapa underlag för eventuella beslut om åtgärder av främjande, förebyggande och åtgärdande karaktär. 3. tydliggöra delegationsordningens punkt 4.1.3 vad gäller delegat samt säkerställa att beslut på delegation anmäls till styrelsen enligt 7 kap. 8 § KL och bildningsstyrelsens delegationsordning av den 4 februari 2024. 4. revidera befintliga skriftliga rutiner så att dessa överensstämmer med aktuell process. Förvaltningen har inga invändningar mot punkt 1. Avseende punkt 2 anser förvaltningen att det är viktigt att förvaltningen och förvaltningens styrelse skaffar sig en gemensam idé om formerna för detta. Förvaltningen instämmer också med punkt 4. Avseende punkt 3, så redovisas samtliga ärenden inklusive beslut om åtgärder till styrelsens ordförande genom det digitala verktyg som används. Om varje kränkningsärende ska redovisas som ett enskilt delegationsbeslut till styrelsen, och i förlängningen till kommunfullmäktige, behöver det utredas vilka former som kan vara praktiskt möjliga. Dels handlar det om ett stort antal beslut, 1 100 till 1 300, dels kan det bli stora administrativa insatser för att tillgodose GDPR och befogad sekretessprövning för att inte de individer som förkommer i ärendena ska lida men. Förslag - Styrelsen godkänner resultatenhetschefens yttrande. Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-06-01

§ 49 Höjning av investeringsbudget bildning Dnr 2026-000173 600 Sammanfattning Jenny Långhede, förvaltningsekonom, går igenom ärendet. Utifrån beslut om att Vuxenutbildningen ska starta en väg- och anläggningsutbildning från och med hösten 2026 behöver det göras investeringar i maskiner för att kunna genomföra utbildningen. Beloppet för dessa investeringar uppgår till 3 137 tkr och innebär också att den investeringsbudget som Bildningsförvaltningen är tilldelad av Kommunfullmäktige inte räcker till, därmed behöver bildning ansöka om att få höja sin investeringsbudget med 3 137 tkr. Nedan är de maskininvesteringar som kommer behöva göras; - Minigrävare 487 tkr - Grävmaskin 1 300 tkr - Hjullastare 1 000 tkr - Småmaskiner, paddor, plattlyft mm 350 tkr Arbetsutskottets förslag - Föreslår Kommunfullmäktige att godkänna höjning av investeringsbudget för bildningsförvaltningen. Bildningsstyrelsens beslut - Föreslår Kommunfullmäktige att godkänna höjning av investeringsbudget för bildningsförvaltningen. ___ Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-06-01

§ 78 Revidering av lokala ordningsföreskrifter Dnr 2024-000341009 Sammanfattning Kommunstyrelsens arbetsutskott ger kommunkansliet i uppdrag att se över de lokala ordningsföreskrifterna. Översyn bör göras gällande bestämmelser kring fyrverkerier vid högtider – med syftet att tydliggöra vilka tider som tillåter medborgare att använda sig av fyrverkerier samt se över bestämmelser vad gäller affischering på lyktstolpar – med syftet att politiska partier ska ge möjlighet att uppmärksamma medborgare inför exempelvis val. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta den reviderade Lokala ordningsföreskrifter. Reviderade lokala ordningsföreskrifter träder i kraft 2026-06-15 Beredning/behandling - Kommunstyrelsens arbetsutskott 12 januari 2026 §16 - Tjänsteskrivelse – revidering lokala ordningsföreskrifter - Kommunstyrelsens arbetsutskott 30 mars 2026 §57 - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj 2026 §73 - Kommunstyrelsen 1 juni 2026 §99 Kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta den reviderade Lokala ordningsföreskrifter. Reviderade lokala ordningsföreskrifter träder i kraft 2026-06-15 Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6(34) Sammanträdesdatum 2026-06-15

§ 79 Riktlinje för ersättningsskanning och nya digitala original Dnr 2026-000237004 Sammanfattning Med målet att underlätta för den digitala utvecklingen och förenkla för en övergång till digitala processer har kommunarkivet tagit fram ett förslag på en riktlinje för hur och när man får ersätta analoga original med ett nytt digitalt original genom så kallad ersättningsskanning. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta Riktlinjen för ersättningsskanning och nya digitala original som gällande för Avesta kommuns förvaltningar, styrelser och övriga verksamheter. Beredning/behandling - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj 2026 §74 - Kommunstyrelsen 1 juni 2026 §100 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta Riktlinjen för ersättningsskanning och nya digitala original som gällande för Avesta kommuns förvaltningar, styrelser och övriga verksamheter. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7(34) Sammanträdesdatum 2026-06-15

§ 80 Riktlinjer för användning av sociala medier Dnr 2026-000241009 Sammanfattning Sociala medier är en viktig kanal för kommunen eftersom de snabbt når våra målgrupper och ökar tillgängligheten, möjliggör dialog och lyssnande, utgör en kanal för att motverka rykten och skapa transparens, stärker tilliten till kommunens arbete och den demokratiska processen, gör det möjligt att visa verksamheternas bredd och samhällsuppdrag, samt stärker kommunens varumärke och arbetsgivarerbjudande. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta Riktlinjen för ersättningsskanning och nya digitala original som gällande för Avesta kommuns förvaltningar, styrelser och övriga verksamheter. Beredning/behandling - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj 2026 §75 - Kommunstyrelsen 1 juni 2026 §101 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta Riktlinjen för ersättningsskanning och nya digitala original som gällande för Avesta kommuns förvaltningar, styrelser och övriga verksamheter. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8(34) Sammanträdesdatum 2026-06-15

§ 81 Antagande av ”Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR26)" Dnr 2026-000246029 Sammanfattning SKR:s styrelse har den 19 december 2025 antagit reviderade bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26). Regelverket innebär en modernisering av tidigare bestämmelser och syftar till att stärka omställning till arbete samt anpassa pensions- och efterlevandeskydd till dagens förutsättningar. För att bestämmelserna ska bli giltiga krävs ett lokalt antagande. Kommunkansliet föreslår att Avesta kommun antar OPF-KR 26 i enlighet med SKR:s förslag. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: - anta ”Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26)” i enlighet med SKR:s förslag, - upphäva tidigare bestämmelser (OPF-KR 25), - bestämmelserna ska gälla för förtroendevalda från och med nästa mandatperiod, det vill säga från och med den 1 januari 2027 Beredning/behandling - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj 2026 §76 - Kommunstyrelsen 1 juni 2026 §102 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att: - anta ”Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26)” i enlighet med SKR:s förslag, - upphäva tidigare bestämmelser (OPF-KR 25), - bestämmelserna ska gälla för förtroendevalda från och med nästa mandatperiod, det vill säga från och med den 1 januari 2027 Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9(34) Sammanträdesdatum 2026-06-15

§ 82 Organisering av kommunkoncernens visselblåsarfunktion Dnr 2026-000247026 Sammanfattning Avesta kommunkoncerns visselblåsarfunktion föreslås organiseras så att en extern juristbyrå tar över mottagandet och den initiala juridiska bedömningen av inkommande larm från nuvarande utsedda interna mottagningsgrupp bestående av säkerhetssamordnare, utredare och kommunsekreterare. Juristbyrån gör bedömningen om larmet faller inom ramen för visselblåsarlagen (lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden) och föreslår fortsatt handläggning samt bedömer vilka interna funktioner som är opartiska och lämpliga att genomföra dessa. Det finns möjlighet att avropa utredningshjälp via juristbyrån eller annan extern resurs vid behov. Processansvaret läggs på kommunkansliets administrativa enhet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att 1. Avesta kommun anlitar en extern juristbyrå att utgöra Avesta kommunkoncerns visselblåsarmottagning. 2. Kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig för ärenden som inkommer till visselblåsarmottagaren. 3. Processägare för visselblåsarfunktionen är kommunkansliets administrativa enhet. 4. En intern arbetsgrupp bildas. Arbetsgruppen utgörs av kommunjurist, förhandlingschef samt teamledare för redovisningen vid kommunkansliet. 5. Kommunfullmäktige rekommenderar Avesta vatten och avfall AB, Gamla byn AB och Avesta industristad AB, i egenskap av verksamhetsutövare för sina anställda, utse den av kommunen upphandlade visselblåsarmottagaren att ta emot visselblåsarärenden för bolagens räkning. 6. Räddningstjänsten Södra dalarnas räddningstjänstförbund erbjuds att omfattas av upphandlingen. 7. Förändringen träder i kraft när upphandlingen av juristbyrå har tilldelats och vunnit laga kraft. 8. Uppföljning av visselblåsarfunktionen sker årligen och rapporteras till Kommunstyrelsen. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 10(34) Sammanträdesdatum 2026-06-15 9. Kommunfullmäktiges beslut den 17 juni 2019 § 92 upphävs. (Dnr KK2018 000091 913) Beredning/behandling - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj 2026 §77 - Kommunstyrelsen 1 juni 2026 §103 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att: 1. Avesta kommun anlitar en extern juristbyrå att utgöra Avesta kommunkoncerns visselblåsarmottagning. 2. Kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig för ärenden som inkommer till visselblåsarmottagaren. 3. Processägare för visselblåsarfunktionen är kommunkansliets administrativa enhet. 4. En intern arbetsgrupp bildas. Arbetsgruppen utgörs av kommunjurist, förhandlingschef samt teamledare för redovisningen vid kommunkansliet. 5. Kommunfullmäktige rekommenderar Avesta vatten och avfall AB, Gamla byn AB och Avesta industristad AB, i egenskap av verksamhetsutövare för sina anställda, utse den av kommunen upphandlade visselblåsarmottagaren att ta emot visselblåsarärenden för bolagens räkning. 6. Räddningstjänsten Södra dalarnas räddningstjänstförbund erbjuds att omfattas av upphandlingen. 7. Förändringen träder i kraft när upphandlingen av juristbyrå har tilldelats och vunnit laga kraft. 8. Uppföljning av visselblåsarfunktionen sker årligen och rapporteras till Kommunstyrelsen. 9. Kommunfullmäktiges beslut den 17 juni 2019 § 92 upphävs. (Dnr KK2018 000091 913) Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11(34) Sammanträdesdatum 2026-06-15

§ 83 Revisionsrapport – Granskning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan Dnr 2025-000438007 Sammanfattning Azets Revision & Rådgivning har av Avestas kommuns revisorer fått i uppdrag att granska arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan. Syftet med granskningen har varit att bedöma om huvudmannen för utbildningen bedriver ett ändamålsenligt arbete för att motverka kränkande behandling, trakasserier och diskriminering av elever. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att bildningsstyrelsen i allt väsentligt bedriver ett ändamålsenligt arbete för att motverka kränkande behandling, trakasserier och diskriminering av elever. Bakgrunden till vår samlade bedömning är att granskningen visat att det på huvudmanna- och enhetsnivå finns skriftliga rutiner samt tillgång till digital system som stödjer processen från anmälan till avslut av ärende. Anmälan görs av den pedagogiska personalen eller representanter för elevhälsan. Personal som arbetar med service gör anmälan i förekommande fall genom annan personal. I huvudsak är det rektor som ansvarar för att personalen har kunskap om och agerar i enlighet med gällande lagstiftning. Det finns inget styrdokument som stödjer att personal som inte är anställd under bildningsstyrelsen kontinuerligt hålls informerad om aktuellt regelverk. På enhetsnivå bedrivs ett främjande och förebyggande arbete som utgår ifrån respektive enhets behov. Arbetet dokumenteras i likabehandlingsplaner. Huvudmannen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, men den samlade statistiken analyseras inte i alla delar, vilket påverkar förutsättningarna att vidta adekvata och riktade åtgärder. Huvudmannen har dock vidtagit åtgärder för att stärka trygghetsarbetet, bland annat genom resurser för skolvärdar. Kommunfullmäktige har begärt ett yttrande från bildningsstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att - Godkänna resultatenhetens yttrande - Uppdra resultatsenhetschefen att se över åtgärderna och titta på rekommendationerna. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 12(34) Sammanträdesdatum 2026-06-15 Beredning/behandling Revisionens granskningsrapport inkom 8 december 2025. - Kommunfullmäktige 15 december 2025, § 155. - Bildningsstyrelsens arbetsutskott 18 februari 2025, § 16. - Kommunstyrelsens arbetsutskott 19 maj 2026 §78 - Kommunstyrelsen 1 juni 2026 §104 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att - Godkänna resultatenhetens yttrande - Uppdra resultatsenhetschefen att se över åtgärderna och titta på rekommendationerna. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 13(34) Sammanträdesdatum 2026-06-15

§ 84 Budget 2027 med plan för 2028-2029 Dnr 2026-000248041 Sammanfattning Socialdemokraterna och Centerpartiets har den 18 maj 2026 överlämnat förslag till mål och budget 2027 med plan 2028 och 2029 för Avesta kommun. Förslaget innehåller följande delar: Visionen Avesta kan ännu bättre Mål och uppdrag - Hållbar välfärd - Organisatoriska förutsättningar - Uppdrag under planperioden Uppföljning av mål och uppdrag Förutsättningar - Omvärld - Kommunernas ekonomi 2024-2026 - Interna förutsättningar och budgetmodell - God ekonomisk hushållning Kommunens organisation och ansvar - Process för planering och uppföljning Den ekonomiska planen - Driftbudget - Resultatbudget - Finansieringsbudget - Balansbudget Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta bifalla - Socialdemokraterna (S) och Centerpartiets (C) förslag till mål och budget 2027 med plan för 2028 och 2029 fastställs. - Utdebiteringen fastställs till oförändrad nivå, 21:96 kronor. Beredning/behandling - Kommunstyrelsen arbetsutskott 18 maj 2026 §79 Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 14(34) Sammanträdesdatum 2026-06-15 - Socialdemokraterna (S) och Centerpartiet (C) inkommer med budgetförslag 18 maj 2026 - Kommunstyrelsen 1 juni 2026 §105 - Sverigedemokraterna (SD) inkommer med budgetförslag 8 juni 2026. - Moderaterna (M) och Kristdemokraterna (KD) inkommer med budgetförslag 9 juni 2026. - Vänsterpartiet (V) inkommer med budgetförslag 10 juni 2026. Yrkande Propositionsordning Reservation Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att bifalla - Socialdemokraterna (S) och Centerpartiets (C) förslag till mål och budget 2027 med plan för 2028 och 2029 fastställs. - Utdebiteringen fastställs till oförändrad nivå, 21:96 kronor. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 15(34) Sammanträdesdatum 2026-06-15

§ 85 Årsredovisning 2025 för Södra Dalarnas Samordningsförbund Dnr 2026-000224042 Sammanfattning Härmed avlämnas rapport avseende granskningen av Södra Dalarnas Samordningsförbund för räkenskapsåret 2025. Granskningen har bedrivits i enlighet med god revisionssed för kommunal verksamhet. Syftet med rapporten är att lämna underlag för revisorernas be dömningar och uttalanden i revisionsberättelsen. Förbundets revisorer ska enligt 12 kap Kommunallagen (KL) bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som styrelsen beslutat. Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande. Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vidare lämnas i rapporten information till styrelsen om viktigare iakttagelser och eventuella rekommendationer till följd av dessa som identifierats i samband med årets revision. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Södra Dalarnas Samordningsförbund årsredovisning för 2025 godkänns. Beredning/behandling - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj 2026 §80 - Kommunstyrelsen 1 juni 2025 §106 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att Södra Dalarnas Samordningsförbund årsredovisning för 2025 godkänns. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 16(34) Sammanträdesdatum 2026-06-15

§ 86 Årsredovisning 2025 för Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Dnr 2026-000244042 Sammanfattning Azets Revision & Rådgivning har av Södra Dalarnas Räddningstjänsts revisorer fått i uppdrag att granska årsbokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Syftet med granskningarna har varit att bedöma om förbundets årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Utöver att inga hyresavtal klassificerats som finansiella leasingavtal, alternativt inga bevis har presenterats för att bevisa motsatsen. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Investeringsredovisning har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Driftredovisningen som presenteras är inte upprättad i enlighet med den standard som finns Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund årsredovisning för 2025 godkänns. Beredning/behandling - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj 2026 §81 - Kommunstyrelsen 1 juni 2026 §107 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund årsredovisning för 2025 godkänns. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 17(34) Sammanträdesdatum 2026-06-15

§ 87 Årsredovisning 2025 för Västmanland- Dalarna Lönenämnd Dnr 2026-000253042 Sammanfattning Kostnaderna för löneadministrationen fördelas till medlemskommunerna i enlighet med upprättad överenskommelse. Kostnadsfördelning motsvarande förhållandet i ett årsgenomsnitt av utbetalade löner. Respektive kommunala bolag har upprättat avtal om den service som skall ingå direkt mot löneorganisationen. Debitering görs varje månad och avräknas varje år. Under 2025 redovisar verksamheten ett överskott om 1 531 tkr (se redovisningstabell ekonomi nedan). Resultatet överstiger budget och förklaras främst av att utvecklingsarbete har genomförts med egen personal i stället för konsulter samt att en pensionsavgång inte har ersatts. Budgeten förutsatte ökade konsultkostnader i samband med systemutveckling och digitalisering. Dessa kostnader har dock blivit lägre än beräknat, då verksamheten i hög utsträckning har kunnat genomföra både systemutveckling och digitalisering med egen kompetens. Under året har verksamheten utnyttjat optionen för digital signering av anställningsavtal. Detta har medfört ökade kostnader men samtidigt effektiviserat hanteringen av avtal, som tidigare skett fysiskt ute i kommunerna. Vidare har två kommuner valt att använda optionen för digitala personalarkiv. Under hösten har arbete bedrivits med att förbereda anslutning av en ny samverkanskommun efter inkommen förfrågan. Samtidigt har ett nytt arbetssätt påbörjats, baserat på ett pilotarbete som under ett år prövats av en mindre grupp. Arbetssättet syftar till att fler medarbetare ska kunna utföra fler uppgifter, i syfte att stärka organisationens robusthet och öka effektiviteten. Avseende hyreskostnaderna för 2025 beräknades en högre hyra redan under årets första kvartal. Då NVK:s slutbesiktning av lokalerna fördröjdes trädde hyreshöjningen i stället i kraft först från och med kvartal två Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Västmanland- Dalarnas Lönenämnds årsredovisning för 2025 godkänns. Beredning/behandling - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj 2026 §82 - Kommunstyrelsen 1 juni 2026 §108 Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 18(34) Sammanträdesdatum 2026-06-15 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att Västmanland-Dalarnas Lönenämnds årsredovisning för 2025 godkänns. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(34) Sammanträdesdatum 2026-06-15

§ 88 Årsredovisning 2025 för Språktolksnämnden i Dalarna Dnr 2026-000255042 Sammanfattning Årsbokslutet för Språktolknämnden i Dalarna visar ett nollresultat. Verksamheten bedrivs enligt självkostnadsprincipen och eventuella över- /underskott regleras till medlemmarna alternativt balanseras till kommande år. Den ekonomiska omslutningen uppgick 2025 till 30,4 mnkr vilket är en minskning gentemot föregående årsutfall. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Språktolkningsnämnden Dalarnas årsredovisning för 2025 godkänns. Beredning/behandling - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj 2026 §83 - Kommunstyrelsen 1 juni 2026 §109 Jäv Mikael Westberg (S) anmäler jäv. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige besluta att Språktolkningsnämnden Dalarnas årsredovisning för 2025 godkänns. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 20(34) Sammanträdesdatum 2026-06-15

§ 89 Årsredovisning 2025 för Hjälpmedelsnämnden Dnr 2026-000254042 Sammanfattning Hjälpmedel Dalarna har under 2025 levererat en stabil och kvalitativ verksamhet samtidigt som ett omfattande utvecklingsarbete har drivits inom digitalisering, egenmonitorering, intern styrning samt förbättrade arbetssätt. Det ekonomiska resultatet uppgår till +6,2 mnkr före återbetalning, och måluppfyllelsen visar att 4 av 11 mål är helt uppnådda, 5 delvis uppnådda och 2 mål inte nått målsättningen. Året har präglats av bemanningsutmaningar och en förhöjd belastning till följd av flera långtidssjukskrivningar, men samtidigt positiva tendenser i form av ökad frisknärvaro och fortsatt engagemang i verksamhetens utveckling. Arbetet med framtida lokalförsörjning har tagit ett viktigt steg framåt genom ett första beslut i Hjälpmedelsnämnden om en samlokaliserad hjälpmedelsverksamhet i Främby i Falun, vilket långsiktigt skapar möjligheter för effektivare processer och bättre arbetsmiljö. Tillgängligheten är fortsatt god inom flera områden, även om telefontillgängligheten visar behov av förstärkta resurser till kundservicefunktionen. Framåt står verksamheten inför ett betydande utvecklingsarbete med fokus på stärkt systemkompetens, hållbar arbetsmiljö, fortsatt digitalisering samt rollen som möjliggörare av välfärdsteknik för kommuner och hälso- och sjukvård i Dalarna. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Hjälpmedelsnämnden Dalarnas årsredovisning för 2025 godkänns. Beredning/behandling - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj 2026 §84 - Kommunstyrelsen 1 juni 2026 §110 Jäv Patrik Sundin (S) anmäler jäv. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 21(34) Sammanträdesdatum 2026-06-15 Kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Hjälpmedelsnämnden Dalarnas årsredovisning för 2025 godkänns. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 22(34) Sammanträdesdatum 2026-06-15

§ 90 Årsredovisning 2025 för V-Dala Överförmyndarsamverkan Dnr 2026-000256042 Sammanfattning Under 2025 har överförmyndarförvaltningen haft fokus på att utbildningsinsatser genomförts för att öka kunskapen bland omsorgspersonal på samtliga nivåer inom omsorgsförvaltningarna i samtliga samverkande kommuner. Även informations- och utbildningsinsatser har skett för ställföreträdarna och medarbetarna vid överförmyndarförvaltningen. Vidare har en rekryteringskampanj för att finna nya ställföreträdare för att täcka framtidens behov genomförts. Allt detta arbete har för avsikt att gagna samtliga berörda kommunmedborgare ur ett långsiktigt perspektiv. Ekonomiskt resultat Den gemensamma budgeten för kansliverksamheten gick med ett visst underskott 2025. Detta beror främst på något för höga personalkostnader samt att det funnits kostnader för programvara och licenser som inte varit budgeterade i förväg men har behövts för att säkerställa verksamheten. Underskottet var vid årets slut 237 tkr. Slutreglering av underskottet görs enligt budget, budgetutfallet och den avtalsenliga fördelningsnyckeln mellan kommunerna. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige - Västmanland-Dalarnas överförmyndarsamverkan verksamhetsberättelse och bokslut för 2025 godkänns. - Ledamöterna i Västmanland-Dalarnas överförmyndarsamverkan beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025 i de fall revisionsberättelsen tillstyrker det Beredning/behandling - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj 2026 §85 - Kommunstyrelsen 1 juni 2026 §111 Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 23(34) Sammanträdesdatum 2026-06-15 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att - Västmanland-Dalarnas överförmyndarsamverkan verksamhetsberättelse och bokslut för 2025 godkänns. - Ledamöterna i Västmanland-Dalarnas överförmyndarsamverkan beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025 i de fall revisionsberättelsen tillstyrker det Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 24(34) Sammanträdesdatum 2026-06-15

§ 91 Bokslut och verksamhetsberättelse 2025 för Gemensam nämnd för upphandling Dnr 2026-000263042 Sammanfattning Upphandlingscenter har tagit fram verksamhetsberättelse och bokslut för 2025. Ekonomi i balans. Den budgeterade omslutningen för 2025 uppgick till 24,2 mnkr. Det blev ett mindre nettoöverskott i 2025 års verksamhet med 0,9 mnkr, som återbetalats till medlemskommunerna enligt samarbetsavtalet. Som en av Sveriges största upphandlande organisationer genomför UhC årligen över 300 upphandlingar med ett samlat affärsvärde på mellan tre till fyra miljarder kronor och förvaltar tillsammans med kommunerna 1 200 avtal fördelade på 160 varugrupper/avtalsområden inom 12 olika kategorier. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att verksamhetsberättelsen 2025 för Gemensam nämnd för upphandling godkänns. Beredning/behandling - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj 2026 §86 - Kommunstyrelsen 1 juni 2026 §112 Jäv Blerta Krenzi (S) anmäler jäv. Johan Thomasson (M) anmäler jäv. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att verksamhetsberättelsen 2025 för Gemensam nämnd för upphandling godkänns. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 25(34) Sammanträdesdatum 2026-06-15

§ 92 Höjning av investeringsbudget, bildningsförvaltningen - Uppstart av ny utbildning Dnr 2026-000267600 Sammanfattning Utifrån beslut om att Vuxenutbildningen ska starta en väg- och anläggningsutbildning från och med hösten 2026 behöver det göras investeringar i maskiner för att kunna genomföra utbildningen. Beloppet för dessa investeringar uppgår till 3 137 tkr och innebär också att den investeringsbudget som Bildningsförvaltningen är tilldelad av Kommunfullmäktige inte räcker till, därmed behöver bildning ansöka om att få höja sin investeringsbudget med 3 137 tkr. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna höjning av investeringsbudget för bildningsförvaltningen. Beredning/behandling - Bildningsstyrelsen 6 maj 2026 §49 - Kommunstyrelsen arbetsutskott 18 maj 2026 §87 - Kommunstyrelsen 1 juni 2026 §113 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige att godkänna höjning av investeringsbudget för bildningsförvaltningen. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 26(34) Sammanträdesdatum 2026-06-15

§ 93 Investeringsansökan robust digital infrastruktur Dnr 2026-000272049 Sammanfattning Åtgärden avser att bygga upp och säkerställa en digital infrastruktur som stärker regionens motståndskraft i ett föränderligt omvärldsläge. Genom att investera i hög tillgänglighet, säker kommunikation och långsiktigt hållbara lösningar skapas ett robust och resilient nät som kan upprätthålla samhällsviktiga funktioner – både i vardag och vid störningar. Investeringen är central för att möta ökade krav på säkerhet, kontinuitet och hållbar utveckling samt för att möjliggöra fortsatt digitalisering av verksamheten. Om investeringen inte genomförs finns en risk att den digitala infrastrukturen över tid får begränsad kapacitet och något lägre motståndskraft. Detta kan innebära ökad känslighet vid störningar och försvåra möjligheterna att fullt ut möta framtida krav på digital utveckling. Det kan även leda till ett större behov av successiva anpassningar och kompletterande åtgärder längre fram. Sammantaget bedöms investeringen vara strategiskt viktig för att säkerställa en trygg, stabil och framtidssäkrad digital infrastruktur som stödjer regionens uppdrag och långsiktiga utveckling. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att investeringsansökan godkänns. Beredning/behandling - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj 2026 §88 - Kommunstyrelsen 1 juni 2026 §114 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att investeringsansökan godkänns. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 27(34) Sammanträdesdatum 2026-06-15

§ 94 Fyllnadsval - Revisor efter Sören Aspgren Dnr 2026-000302102 Sammanfattning Klicka eller tryck här för att ange text. Förslag till beslut Klicka eller tryck här för att ange text. Beredning/behandling Kommunfullmäktiges beslut Klicka eller tryck här för att ange text. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 28(34) Sammanträdesdatum 2026-06-15

§ 95 Medborgarförslag om ny utformning av Koppardalsbron Dnr 2026-000301912 Sammanfattning Klicka eller tryck här för att ange text. Förslag till beslut Klicka eller tryck här för att ange text. Beredning/behandling Kommunfullmäktiges beslut Klicka eller tryck här för att ange text. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 29(34) Sammanträdesdatum 2026-06-15

§ 96 Medborgarförslag om ökad livskvalitet genom förbättrad utemiljö på SÄBO. Dnr 2026-000305912 Sammanfattning Christel Qvist lämnar den 24 maj 2026 in medborgarförslag om ökad livskvalitet på SÄBO genom att förbättra utemiljön. Förslag till beslut Kommunfullmäktiges presidium föreslår kommunfullmäktige besluta att medborgarförslaget skickas till omsorgsstyrelsen för beredning och beslut. Beredning/behandling Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget skickas till omsorgsstyrelsen för beredning och beslut. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 30(34) Sammanträdesdatum 2026-06-15

§ 97 Riktlinje för arvoden och ersättningar till förtroendevalda Dnr 2026-000303003 Sammanfattning Klicka eller tryck här för att ange text. Förslag till beslut - Bestämmelser om ersättningar till förtroendevalda i Avesta kommun upphävs den 1 januari 2027. - Kommunfullmäktige antar riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda att gälla från och med den 1 januari 2027. - Redaktionella ändringar får göras av kommunsekreterare. Beredning/behandling Kommunfullmäktiges beslut Klicka eller tryck här för att ange text. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 31(34) Sammanträdesdatum 2026-06-15

§ 98 Revidering av arvodesnivåer för förtroendevalda Dnr 2026-000304024 Sammanfattning Klicka eller tryck här för att ange text. Förslag till beslut Klicka eller tryck här för att ange text. Beredning/behandling Kommunfullmäktiges beslut Klicka eller tryck här för att ange text. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 32(34) Sammanträdesdatum 2026-06-15

§ 99 Eventuella övriga motioner, interpellationer och frågor Dnr 2026-000064909 Sammanfattning Klicka eller tryck här för att ange text. Förslag till beslut Klicka eller tryck här för att ange text. Beredning/behandling Kommunfullmäktiges beslut Klicka eller tryck här för att ange text. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 33(34) Sammanträdesdatum 2026-06-15

§ 100 Riktlinje för ersättningsskanning och nya digitala original Dnr 2026-000237004 Sammanfattning Med målet att underlätta för den digitala utvecklingen och förenkla för en övergång till digitala processer har kommunarkivet tagit fram ett förslag på en riktlinje för hur och när man får ersätta analoga original med ett nytt digitalt original genom så kallad ersättningsskanning. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunfullmäktige att anta Riktlinjen för ersättningsskanning och nya digitala original som gällande för Avesta kommuns förvaltningar, styrelser och övriga verksamheter. Beredning/behandling - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj 2026 §74 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta Riktlinjen för ersättningsskanning och nya digitala original som gällande för Avesta kommuns förvaltningar, styrelser och övriga verksamheter. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Riktlinje för användning av sociala medier Dokumenttyp Riktlinje Dokumentnamn Riktlinje för användning av sociala medier Antagen av: Diarienummer KK 2026-000241 009 Giltighetstid Gäller för Avesta kommunkoncern Sammanfattning Sociala medier är en viktig kanal för kommunen eftersom de snabbt når våra målgrupper och ökar tillgängligheten, möjliggör dialog och lyssnande, utgör en kanal för att motverka rykten och skapa transparens, stärker tilliten till kommunens arbete och den demokratiska processen, gör det möjligt att visa verksamheternas bredd och samhällsuppdrag, samt stärker kommunens varumärke och arbetsgivarerbjudande. Granskad Reviderad Dokumentansvarig Administrativ chef Webbansvarig Administrativ chef Publiceras Extern och intern webb Relaterade dokument 2 Användning av sociala medier - riktlinje Syfte - varför sociala medier? Sociala medier är en viktig kanal för kommunen eftersom de: • snabbt når våra målgrupper och ökar tillgängligheten • möjliggör dialog och lyssnande • utgör en kanal för att motverka rykten och skapa transparens • stärker tilliten till kommunens arbete och den demokratiska processen • gör det möjligt att visa verksamheternas bredd och samhällsuppdrag • stärker kommunens varumärke och arbetsgivarerbjudande Målbild: All kommunikation i sociala medier ska bidra till trovärdighet, delaktighet och god service. Innehåll – vad och hur vi publicerar Text • Skriv kort, tydligt och i klarspråk. • Sätt det viktigaste först. • Undvik interna begrepp och förkortningar. • Skriv för mottagaren — inte organisationen. Emojis • Använd sparsamt (max 2–3 per inlägg). • Emojis ska förstärka texten, inte ersätta ord. • Tänk på tillgänglighet: undvik långa rader med emojis. Hashtags • Använd relevanta hashtags för att öka synlighet och sökbarhet. • Var konsekvent i vilka tags verksamheten använder. • Det finns ingen övre gräns, men alla hashtags ska vara relevanta AI-genererat innehåll Allt AI-genererat innehåll ska noggrant granskas innan publicering, utifrån fakta, ton, tillgänglighet och trovärdighet. När innehållet tagits fram med hjälp av AI ska det framgå i det publicerade inlägget. 3 Visuell utformning och grafisk identitet Profilbild • Administrativa enheten har mallar som ska användas för profilbilder. Kommunens logotyp ska användas på alla kommunens konton. Gamla byn AB och Avesta vatten och avfall AB har egna mallar. Detta är för att tydliggöra avsändaren. Typsnitt • Om ordinarie typsnitt inte kan användas i sociala medier ska ett lättläst och liknande typsnitt användas. Mallar och produktion • Efterfrågar du mallar för inlägg, stories och video – hör av dig till kommunikation. • Medarbetare kan använda de verktyg och appar de är mest bekväma med, så länge de följer profil och riktlinjer. Dialog och bemötande Kommunen har enligt förvaltningslagens serviceskyldighet ett ansvar att vara tillgänglig, ge vägledning och svara på frågor som kommer in via sociala medier. Eftersom kanalerna fungerar som kontaktvägar till kommunen ska de övervakas och besvaras i samma anda av god service som andra kommunikationsvägar. • Svara så snabbt som möjligt på frågor och kommentarer. • Håll en serviceinriktad och respektfull ton. • Rätta eventuella fel snabbt och transparent. • Hänvisa till rätt kontaktvägar vid personliga ärenden eller frågor som kräver handläggning. Moderering – regler för kommentarer Den som ansvarar för en specifik kanal i sociala medier har enligt lagen om ansvar för elektronisk anslagstavla uppsiktsplikt. Det innebär att ansvarig ska ha regelbunden uppsikt över vad användare publicerar i kanalen. Uppsikten ska ske dagligen, eller med annan rimlig frekvens utifrån kanalens aktivitet. Rimlig frekvens bedöms av chef. Kommentarer tas bort om de: • innehåller hat, kränkningar, rasism, sexism eller trakasserier • innehåller hot eller personangrepp • sprider rykten, desinformation eller propaganda • innehåller reklam eller politisk kampanjning • innehåller sekretessbelagd eller integritetskänslig information • innehåller pornografi, våldsskildringar eller upphovsrättsligt skyddat material • inte håller sig till ämnet Vid upprepade överträdelser kan användaren blockeras. Syftet är att hålla en trygg och konstruktiv dialogmiljö. Praktisk hantering av uppsiktsplikten För att kunna uppfylla uppsiktsplikten och samtidigt ge god service ska varje kanal som kommunen ansvarar för hanteras på ett strukturerat sätt: 4 • Kontaktuppgifter till ansvarig verksamhet ska framgå tydligt i anslutning till kanalen. Detta gör det enkelt för användare att lämna synpunkter eller anmäla olämpliga kommentarer. • Kommentarer, inlägg och svar som strider mot lag, riktlinjer, eller policydokument ska tas bort skyndsamt. Innan ett sådant inlägg tas bort gäller följande: innehållet ska sparas, tillsammans med information om avsändaren och aktuellt inlägg o ansvarig administratör ansvarar för att detta görs o borttagen kommunikation ska bevaras och hållas ordnad enligt kommunens regler för o hantering av allmänna handlingar Detta säkerställer att kommunen följer lagstiftning, värnar om invånarnas integritet och upprätthåller en trygg och konstruktiv dialog i sociala medier. Resurser, arbetsbelastning och urval av innehåll Planera för engagemang och arbetsbelastning Vissa inlägg skapar högt engagemang — vilket leder till fler frågor, mer dialog och större behov av bemanning. Därför ska varje verksamhet göra en resurs- och arbetsbelastningsbedömning innan publicering. Publicera endast när: • det finns resurser att svara på frågor inom rimlig tid • personal är tillgänglig för uppföljning de första timmarna efter publicering • uppföljningen inte påverkar ordinarie verksamhet negativt • engagemangets förväntade omfattning är hanterbar Kommunikationsprogrammet tydliggör att kommunikation ska vara planerad och resurssatt — detta gäller även i sociala medier. Bedömning före publicering – är inlägget värt arbetsinsatsen? Ställ följande frågor innan publicering: 1. Är detta information som är viktig för invånarnas trygghet, förståelse eller delaktighet? 2. Kan vi förvänta oss stort engagemang? Om ja, har vi bemanning att hantera det? o 3. Har vi fakta och mandat att svara på frågor som kan uppstå? 4. Är sociala medier rätt kanal, eller finns en bättre plats för budskapet? 5. Behöver vi samordna med kommunikatörerna? Utifrån svaret på frågorna, bedöm om kanalen eller tidpunkten borde övervägas ytterligare en gång. Bemanning vid inlägg med hög förväntad aktivitet Vid inlägg som sannolikt leder till många frågor ska verksamheten: • publicera vid tider då bemanning finns • avsätta tid i kalendern för uppföljning och moderering • säkerställa att fler kan stötta vid behov • koordinera med kommunikatörerna vid känsliga eller komplexa frågor 5 Vid begränsade resurser Om verksamheten inte kan hantera förväntat engagemang: • välj annan kanal (t.ex. webbartikel utan social spridning) • avvakta med publicering tills bemanning finns • minska dialogbehovet genom att: lägga till en tydlig FAQ i texten o länka till mer information o hänvisa till servicecenter för frågor o Syftet är att säkerställa att vi håller hög kvalitet och rimlig arbetsbelastning samtidigt. Ansvarsfördelning Alla medarbetare • Representerar sin arbetgivare när de publicerar i tjänsten. • Följer lagar, policy och riktlinjer. • Svarar sakligt och korrekt på frågor. Chefer • Ansvariga för kanaler de beslutat om. De är även ansvariga för innehållet i dessa kanaler. • Säkerställer organisatoriska förutsättningar för sociala medier. • Ansvarar för att riktlinjer och lagar följs. Kommunikatörerna • Förvaltar centrala kanaler. • Stödjer verksamheterna med rådgivning, uppföljning och utbildning. • Samordnar kommunikation vid känsliga lägen eller kriser. Personliga konton • Medarbetare får använda sociala medier privat, men ska hålla isär roll och funktion. • Undvik uttalanden som kan tolkas som att du representerar din arbetsgivare. Kris och särskilda händelser Vid kris gäller särskilda rutiner: • Endast utsedda talespersoner och kommunikatörerna får publicera. • Kommunikation ska vara snabb, tydlig och samordnad. • Säkerhet, fakta och invånarnas trygghet är högsta prioritet. Uppföljning och lärande • Följ upp räckvidd, dialog och målgruppsträff. • Utvärdera om kommunikationen gav önskad effekt. • Dela lärdomar med kommunikatörerna vid årliga uppföljningar tillsammans med kommunikatörerna. • Arbeta långsiktigt och utvecklingsinriktat enligt kommunikationsprogrammet. 6 Register och arkivering av sociala medier För att underlätta sökning i allmänna handlingar ska varje förvaltning som använder sociala medier föra ett enkelt register över vilka kanaler som används. Registret ska hållas aktuellt och uppdateras när en kanal startas, ändras eller avslutas. Förvaltningen ska samtidigt informera kommunikatörerna om: • vilka konton som används • när ett konto avslutas eller tas bort Detta gör det möjligt att hålla en samlad och korrekt överblick över kommunens närvaro i sociala medier. Arkivering och uppföljning Sociala medier behöver följas upp och arkiveras på ett konsekvent sätt. Därför ska: • en övergripande strategi och uppföljning göras för varje social kanal • en skärmdump på kanalens utseende och innehåll tas två gånger per år för slutarkivering • en årlig rapport skickas till kommunarkivet, där årets skärmdumpar och dokumentation samlas Syftet är att säkerställa spårbarhet, öppenhet och enhetlig hantering av kommunens digitala kanaler. Lagar att förhålla sig till • GDPR • Offentlighets- och sekretesslagen • Upphovsrätt • Förvaltningslagen • Lagen om elektronisk anslagstavla • Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service 7 Bilaga 1: Checklista vid användning av sociala medier 1. Det måste finnas ett uppdrag från chefen för att en tjänsteperson ska kunna administrera sociala medier i tjänsten. Genom beslutet klargörs också att tjänstepersonen använder sociala medier som anställd och inte som privatperson. 2. Kommunikatörerna ska ha tillgång till din inloggning eller vara inlagda som administratörer i kontot. 3. Skicka ifylld plan för användning av sociala medier (Se bilaga 2) till kommunikation@avesta.se 4. Kommunikation ska informeras om vilket arbete som görs i sociala medier genom att ta del av den plan som lagts upp för arbetet. Kommunikation ansvarar för en sammanställning av vilka sociala medier som Avesta kommun arbetar med. 5. Läs Användning av sociala medier - riktlinjer, fundera på hur de påverkar hanteringen av er kanal. 6. Läs sidan om Bilder, bildarkiv och regler på Visentnet, fundera på hur det påverkar hanteringen av er kanal. 7. Profilbilden ska se ut så här: Be kommunikatörerna (kommunikation@avesta.se) att hjälpa till att fixa profilbilden. Skicka med bilden du vill ha i bakgrunden. 8. Lägg till information om regler på profilen, se i Bilaga 3 nedan. 9. Avsätt tid åtminstone en gång per år för att följa upp arbetet. Är det tid/resurser som är väl använda? 10. De som utses att arbeta med sociala medier har ett ansvar för att hantera mediet korrekt och enligt dessa riktlinjer. Vid ansvarig tjänstepersons frånvaro ska ersättare finnas utsedd. 11. Kommunens grafiska profil ska användas även i de sociala medierna för att avsändaren ska bli tydlig. När detta inte är möjligt ska det ändå framgå klart vem som är avsändaren och om det är en officiell kanal för Avesta kommun eller inte. 12. Innehållet som publiceras av Avesta kommun i sociala medier ska alltid vara sakligt, objektivt och opartiskt. 13. Bevakning av aktuella sidor och platser ska ske dagligen. Den tjänstepersonen som ansvarar för närvaron i sociala medier ansvarar också för uppdatering och bevakning av mediet. 14. Alla inlägg på ett socialt medium ska som huvudregel betraktas som en allmän handling om det sker inom ramen för kommunens verksamhet. Handlingar som omfattas av sekretess får inte förekomma på sociala medier, det är heller inte tillåtet att lämna ut känslig information om enskilda personer. 15. Varje halvår ska en skärmdump av det sociala mediet sparas. En rapport skickas årligen till kommunikatörerna där skärmdumpar från året finns, men också en beskrivning av arbetet som gjorts. 8 16. Den som är ansvarig för det sociala mediet som används har, enligt lagen om ansvar för elektronisk anslagstavla, en uppsiktsplikt över mediet. Detta innebär att den ansvarige ska ha uppsikt över information som användare publicerar, vilket bör ske dagligen. 9 Bilaga 2: Plan för användning av sociala medier Vid användning av sociala medier måste det finnas en plan för hur mediet ska användas. Denna plan ska sändas till kommunikation. Planen ska innehålla en beskrivning av vilket arbete som planeras i sociala medier. Det är viktigt för att kommunikation ska kunna hålla en uppdaterad sammanställning av de sociala medier Avesta kommun använder. Varje social kanal som används ska ha en egen specifik plan. I planen ska följande rubriker och information återfinnas: 1. Inledning Vilken social kanal har valts? Varför har denna kanal valts och inte något annat? 2. Syfte och mål a) Vad är syftet med närvaron på den sociala kanalen? b) Vad ska uppnås med närvaron på den sociala kanalen? c) När startar arbetet? Hur ofta ska kanalen uppdateras? Målgrupp? 3. Ansvar och struktur En tydlig beskrivning av ansvarsområden för närvaron i sociala medier säkerställer en a) kontinuitet i arbetet. • Är det tydligt uttalat vem/vilka som har uppdrag att hantera dialogen i kanalen? • Vem är ansvarig för arbetet? Vem är ansvarig om huvudansvarig är frånvarande? • Finns det angivet hur rollerna inom organisationen är fördelade? i. Löpande arbete – vem sköter publicering, föra dialog, bevaka (även under ledigheter)? Hur ska konversationen fungera? ii. Administration – vem hanterar kontouppgifter och administrerar kontot? iii. Resurser – finns en uppskattning av resursbehov? iv. Uppsikt – finns det angivet vilka tider det kommer att finnas bevakning av mediet? v. Erfarenheter och utveckling – vem hanterar mätning, dokumentering av erfarenheter och utveckling av närvaron? 4. Uppföljning Hur fungerar uppföljningen av arbetet? 10 Bilaga 3 – Information om kanalen – en mall Tänk på att: • När du skriver en kommentar eller skickar ett personligt meddelande till oss, riskerar dina personuppgifter att överföras till tredjeland. • Inte skicka känslig information så som personuppgifter genom våra sociala medier. Vi rekommenderar att du ringer, skickar brev eller e-post i stället. • Sidan är inte en arena för politiska diskussioner. Regler: • Vi håller en god ton mot varandra och visar respekt. • Kommentarer och frågor som inte har anknytning till inläggets budskap raderas. Har du en fråga eller synpunkt kan du skicka meddelande eller höra av dig till Avesta servicecenter. Kommentarer får inte innehålla: • Kränkningar, förtal, personliga angrepp eller förolämpningar. • Hets mot folkgrupp, sexistiska yttranden eller andra trakasserier. • Olovliga våldsskildringar eller pornografi. • Uppmaningar till brott eller annan brottslig verksamhet. • Olovligt bruk av upphovsrättsligt skyddat material. • Svordomar eller obscena ord. • Kommersiella budskap eller reklam. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer som bryter mot något i ovanstående lista, samt blockera användare som bryter mot sidans regler. Synpunkter som kommer kommunen tillhanda via sociala medier och som inte bedöms vara av ringa betydelse, registreras och blir en allmän handling som omfattas av offentlighetsprincipen. KOMMUNKANSLIET/ADMINISTRATIV ENHET Datum Brevnr/Diarienr 20-05-04 KK 2026-000241 009 Handläggare: Erica Hallgren, kommunikationsstrateg Riktlinjer för användning av sociala medier Sociala medier är en viktig kanal för kommunen eftersom de snabbt når våra målgrupper och ökar tillgängligheten, möjliggör dialog och lyssnande, utgör en kanal för att motverka rykten och skapa transparens, stärker tilliten till kommunens arbete och den demokratiska processen, gör det möjligt att visa verksamheternas bredd och samhällsuppdrag, samt stärker kommunens varumärke och arbetsgivarerbjudande. Syfte - varför sociala medier? Sociala medier är en viktig kanal för kommunen eftersom de: • snabbt når våra målgrupper och ökar tillgängligheten • möjliggör dialog och lyssnande • utgör en kanal för att motverka rykten och skapa transparens • stärker tilliten till kommunens arbete och den demokratiska processen • gör det möjligt att visa verksamheternas bredd och samhällsuppdrag • stärker kommunens varumärke och arbetsgivarerbjudande Målbild: All kommunikation i sociala medier ska bidra till trovärdighet, delaktighet och god service. Förslag - Att Avesta kommun antar Riktlinjer för användning av sociala medier Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-06-01

§ 101 Riktlinjer för användning av sociala medier Dnr 2026-000241009 Sammanfattning Sociala medier är en viktig kanal för kommunen eftersom de snabbt når våra målgrupper och ökar tillgängligheten, möjliggör dialog och lyssnande, utgör en kanal för att motverka rykten och skapa transparens, stärker tilliten till kommunens arbete och den demokratiska processen, gör det möjligt att visa verksamheternas bredd och samhällsuppdrag, samt stärker kommunens varumärke och arbetsgivarerbjudande. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta Riktlinjen för ersättningsskanning och nya digitala original som gällande för Avesta kommuns förvaltningar, styrelser och övriga verksamheter. Beredning/behandling - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj 2026 §75 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta Riktlinjen för ersättningsskanning och nya digitala original som gällande för Avesta kommuns förvaltningar, styrelser och övriga verksamheter. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande KOMMUNKANSLIET Datum Brevnr/Diarienr 2026-04-29 Handläggare: Jessica Eriksson Antagande av ”Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR26)” Sammanfattning SKR:s styrelse har den 19 december 2025 antagit reviderade bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26). Regelverket innebär en modernisering av tidigare bestämmelser och syftar till att stärka omställning till arbete samt anpassa pensions- och efterlevandeskydd till dagens förutsättningar. För att bestämmelserna ska bli giltiga krävs ett lokalt antagande. Kommunkansliet föreslår att Avesta kommun antar OPF-KR 26 i enlighet med SKR:s förslag. Bakgrund Nu gällande bestämmelser i Avesta kommun, OPF-KR 25, antogs av kommunfullmäktige den 16 juni 2025. OPF-KR 26 utgör en vidareutveckling av OPF-KR 25 och innehåller uppdateringar avseende omställningsstöd, pensionsbestämmelser samt familjeskydd. Ärendet De reviderade bestämmelserna innebär i huvudsak:  ett tydligare fokus på omställning till arbete genom ökade krav på aktivitet och egen försörjning,  förtydligade och mer enhetliga regler för omställningsstöd, inklusive samordning med andra förvärvsinkomster,  uppdaterade pensionsbestämmelser i linje med aktuella pensionsavtal och ett längre arbetsliv,  ett utvecklat familjeskydd för efterlevande, samt  ett mer sammanhållet och lättillämpat regelverk. Bestämmelserna syftar till att underlätta för förtroendevalda att förena uppdrag med arbetsliv samt att skapa långsiktigt hållbara och förutsägbara villkor. OPF-KR 26 är, liksom tidigare regelverk, utformat för tillämpning hos respektive kommun och region och kräver lokalt antagande för att äga giltighet. Konsekvenser Förslaget bedöms inte medföra några väsentliga ekonomiska konsekvenser utöver vad som följer av SKR:s beräkningar. Kostnaderna är i huvudsak beroende av individuella förhållanden och antal berörda förtroendevalda. Eventuella förändringar i kostnader bedöms rymmas inom befintliga ramar. Förslaget bedöms bidra till ökad tydlighet och likvärdighet i tillämpningen. Ikraftträdande Bestämmelserna föreslås gälla för förtroendevalda från och med nästa mandatperiod, det vill säga från och med den 1 januari 2027. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen och kommunfullmäktige besluta att: - anta ”Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26)” i enlighet med SKR:s förslag, - upphäva tidigare bestämmelser (OPF-KR 25), - bestämmelserna ska gälla för förtroendevalda från och med nästa mandatperiod, det vill säga från och med den 1 januari 2027. Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-06-01

§ 102 Antagande av ”Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR26)" Dnr 2026-000246029 Sammanfattning SKR:s styrelse har den 19 december 2025 antagit reviderade bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26). Regelverket innebär en modernisering av tidigare bestämmelser och syftar till att stärka omställning till arbete samt anpassa pensions- och efterlevandeskydd till dagens förutsättningar. För att bestämmelserna ska bli giltiga krävs ett lokalt antagande. Kommunkansliet föreslår att Avesta kommun antar OPF-KR 26 i enlighet med SKR:s förslag. Förslag till beslut Kommunstyrelsens föreslår kommunfullmäktige besluta att: - anta ”Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26)” i enlighet med SKR:s förslag, - upphäva tidigare bestämmelser (OPF-KR 25), - bestämmelserna ska gälla för förtroendevalda från och med nästa mandatperiod, det vill säga från och med den 1 januari 2027 Beredning/behandling - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj 2026 §76 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: - anta ”Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26)” i enlighet med SKR:s förslag, - upphäva tidigare bestämmelser (OPF-KR 25), - bestämmelserna ska gälla för förtroendevalda från och med nästa mandatperiod, det vill säga från och med den 1 januari 2027 Elektronisk signatur Utdragsbestyragande KOMMUNKANSLIET Datum Brevnr/Diarienr 2026-05-17 2026-000247 026 Handläggare: Marika Lyman Organisering av kommunkoncernens visselblåsarfunktion Sammanfattning Avesta kommunkoncerns visselblåsarfunktion föreslås organiseras så att en extern juristbyrå tar över mottagandet och den initiala juridiska bedömningen av inkommande larm från nuvarande utsedda interna mottagningsgrupp bestående av säkerhetssamordnare, utredare och kommunsekreterare. Juristbyrån gör bedömningen om larmet faller inom ramen för visselblåsarlagen (lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden) och föreslår fortsatt handläggning samt bedömer vilka interna funktioner som är opartiska och lämpliga att genomföra dessa. Det finns möjlighet att avropa utredningshjälp via juristbyrån eller annan extern resurs vid behov. Processansvaret läggs på kommunkansliets HR-enhet. Ärendet Avesta kommun inrättade en visselblåsarfunktion genom att tillstyrka en motion i frågan under 2019. Det togs då först fram en anmälningsfunktion via intranätet och senare en e-tjänst via den externa hemsidan. Det tillsattes också en intern arbetsgrupp bestående av säkerhetssamordnare, kommunsekreterare och HR-chef. Denna grupp ersattes sedan av en utredargrupp bestående av säkerhetssamordnare, utredare och kommunsekreterare. Kommunen har därmed haft en typ av visselblåsarfunktion redan innan visselblåsarlagen började gälla 2021. Information om kommunens visselblåsarfunktion samt e-tjänsten finns och nås genom den externa hemsidan samt intranätet. Det finns också en e-postadress angiven samt namn och telefonnummer till en av de ansvariga i utredargruppen. I de fall där det finns risk för jäv eller anmälan gäller något av särskilt allvarlig art ska utredningsgruppen anlita utomstående expert eller oberoende utredare. Under våren 2025 initierade koncernledningen en översyn av nuvarande rutiner för hantering av visselblåsning. Avsikten var att se om funktionen var ändamålsenlig, göra en jämförelse med andra kommuner och föreslå om tjänsten skulle vara fortsatt hanterad internt eller upphandlas. Utredningens förslag var att tjänsten ska upphandlas för att säkerställa att de som utreder visselblåsarärenden har rätt kompetens och förutsättningar för uppdraget samt för att ytterligare undvika risk för jäv. Rapporten visar att det finns anledning att se över rutiner och säkerställa kravet att det finns en god organisation för att oberoende och självständigt kunna hantera visselblåsarärenden och all formalia gällande sekretess, dokumentation och återkoppling. Det är välkänt att infiltration av kriminella personer i kommunala verksamheter förekommer och ökar, och det finns ett behov att ta höjd för en visselblåsarfunktion som möjliggör utredning av grov misskötsamhet ifall att det aktualiseras i Avesta men också för att upprätthålla förtroende för organisationen. Lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar missförhållanden innebär komplexa bedömningar av vilka anmälningar som faller inom lagens tillämpningsområde. Bedömningen av om en viss anmälan omfattas av lagstiftningen är av både juridisk och sekretessrättslig karaktär och förutsätter en specialiserad kompetens för att säkerställa en korrekt och rättssäker hantering. Mot denna bakgrund föreslås att Avesta kommunkoncern framöver anlitar en extern juristbyrå som mottagare av alla inkommande visselblåsarärenden. Upphandling görs tillsammans med Falu kommun. Den externa byrån ska göra den initiala juridiska bedömningen av om en anmälan faller inom visselblåsarlagens ram, utreda jäv och föreslå vidare handläggning. Byrån kan anlitas för utredningar men kommunen har möjlighet att använda andra externa parter eller utreda själv. Kommunen behöver fortsättningsvis ha en intern arbetsgrupp som kontaktväg för det externa företaget. Möjligtvis är det fördelaktigt om personerna kan kontrollera ekonomiska transaktioner samt kan göra arbetsrättsliga bedömningar och ha tillgång till personalsystem. En central förutsättning enligt visselblåsarlagen är att den funktion som hanterar rapporteringen är både oberoende och självständig. Denna funktion kan bestå av en enskild person eller en mindre grupp, men bör begränsas till en snäv krets av personer. Gruppen föreslås bestå av kommunjurist, förhandlingschef samt teamledare för redovisningen. Oavsett om visselblåsarfunktionen ska hanteras internt eller externt framöver behöver det klargöras vilka arbetsgivare/organisationer (i kommunkoncernen) som ingår i kommunens visselblåsarsystem genom dokumenterade beslut. I samband med förändringen föreslås att processansvaret läggs på kommunkansliets HR-enhet. Detta samlar ansvar och kompetens på ett kontor med tydlig koppling till kommunstyrelsens övergripande styrning och personuppgiftsansvar, vilket bedöms skapa en enhetlig, rättssäker och robust organisation för visselblåsarärenden i hela kommunkoncernen. Ekonomiska konsekvenser Den föreslagna förändringen innebär att anmälan av visselblåsarärenden sker via en extern juristbyrås IT-system och juristbyrån genomför en första bedömning av ärendet. Kostnader som uppstår för detta hanteras inom ramen för kommunkansliets budget. En kostnadsindikation för tjänsten är att Ludvika kommunkoncern genomfört en liknande upphandling där kostnaden är omkring 40 000 kronor per år. Förslag 1. Avesta kommun anlitar en extern juristbyrå att utgöra Avesta kommunkoncerns visselblåsarmottagning. 2. Kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig för ärenden som inkommer till visselblåsarmottagaren. 3. Processägare för visselblåsarfunktionen är kommunkansliets HR-enhet. 4. En intern arbetsgrupp bildas. Arbetsgruppen utgörs av kommunjurist, förhandlingschef samt teamledare för redovisningen vid kommunkansliet. 5. Kommunfullmäktige rekommenderar Avesta vatten och avfall AB, Gamla byn AB och Avesta industristad AB, i egenskap av verksamhetsutövare för sina anställda, utse den av kommunen upphandlade visselblåsarmottagaren att ta emot visselblåsarärenden för bolagens räkning. 6. Räddningstjänsten Södra dalarnas räddningstjänstförbund erbjuds att omfattas av upphandlingen. 7. Förändringen träder i kraft när upphandlingen av juristbyrå har tilldelats och vunnit laga kraft. 8. Uppföljning av visselblåsarfunktionen sker årligen och rapporteras till kommunstyrelsen. 9. Kommunfullmäktiges beslut den 17 juni 2019 § 92 upphävs. (Dnr KK2018 000091 913) Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-06-01

§ 103 Organisering av kommunkoncernens visselblåsarfunktion Dnr 2026-000247026 Sammanfattning Avesta kommunkoncerns visselblåsarfunktion föreslås organiseras så att en extern juristbyrå tar över mottagandet och den initiala juridiska bedömningen av inkommande larm från nuvarande utsedda interna mottagningsgrupp bestående av säkerhetssamordnare, utredare och kommunsekreterare. Juristbyrån gör bedömningen om larmet faller inom ramen för visselblåsarlagen (lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden) och föreslår fortsatt handläggning samt bedömer vilka interna funktioner som är opartiska och lämpliga att genomföra dessa. Det finns möjlighet att avropa utredningshjälp via juristbyrån eller annan extern resurs vid behov. Processansvaret läggs på kommunkansliets administrativa enhet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att 1. Avesta kommun anlitar en extern juristbyrå att utgöra Avesta kommunkoncerns visselblåsarmottagning. 2. Kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig för ärenden som inkommer till visselblåsarmottagaren. 3. Processägare för visselblåsarfunktionen är kommunkansliets administrativa enhet. 4. En intern arbetsgrupp bildas. Arbetsgruppen utgörs av kommunjurist, förhandlingschef samt teamledare för redovisningen vid kommunkansliet. 5. Kommunfullmäktige rekommenderar Avesta vatten och avfall AB, Gamla byn AB och Avesta industristad AB, i egenskap av verksamhetsutövare för sina anställda, utse den av kommunen upphandlade visselblåsarmottagaren att ta emot visselblåsarärenden för bolagens räkning. 6. Räddningstjänsten Södra dalarnas räddningstjänstförbund erbjuds att omfattas av upphandlingen. 7. Förändringen träder i kraft när upphandlingen av juristbyrå har tilldelats och vunnit laga kraft. 8. Uppföljning av visselblåsarfunktionen sker årligen och rapporteras till Kommunstyrelsen. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-06-01 9. Kommunfullmäktiges beslut den 17 juni 2019 § 92 upphävs. (Dnr KK2018 000091 913) Beredning/behandling - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj 2026 §77 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att 1. Avesta kommun anlitar en extern juristbyrå att utgöra Avesta kommunkoncerns visselblåsarmottagning. 2. Kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig för ärenden som inkommer till visselblåsarmottagaren. 3. Processägare för visselblåsarfunktionen är kommunkansliets administrativa enhet. 4. En intern arbetsgrupp bildas. Arbetsgruppen utgörs av kommunjurist, förhandlingschef samt teamledare för redovisningen vid kommunkansliet. 5. Kommunfullmäktige rekommenderar Avesta vatten och avfall AB, Gamla byn AB och Avesta industristad AB, i egenskap av verksamhetsutövare för sina anställda, utse den av kommunen upphandlade visselblåsarmottagaren att ta emot visselblåsarärenden för bolagens räkning. 6. Räddningstjänsten Södra dalarnas räddningstjänstförbund erbjuds att omfattas av upphandlingen. 7. Förändringen träder i kraft när upphandlingen av juristbyrå har tilldelats och vunnit laga kraft. 8. Uppföljning av visselblåsarfunktionen sker årligen och rapporteras till Kommunstyrelsen. 9. Kommunfullmäktiges beslut den 17 juni 2019 § 92 upphävs. (Dnr KK2018 000091 913) Elektronisk signatur Utdragsbestyragande 1 Avesta kommun 2025-12-08 Kommunrevisionen Till: Kommunfullmäktige För kännedom: Bildningsstyrelsen Revisionsrapport – Granskning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan Azets Revision & Rådgivning har av Avestas kommuns revisorer fått i uppdrag att granska arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan. Syftet med granskningen har varit att bedöma om huvudmannen för utbildningen bedriver ett ändamålsenligt arbete för att motverka kränkande behandling, trakasserier och diskriminering av elever. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att bildningsstyrelsen i allt väsentligt bedriver ett ändamålsenligt arbete för att motverka kränkande behandling, trakasserier och diskriminering av elever. Bakgrunden till vår samlade bedömning är att granskningen visat att det på huvudmanna- och enhetsnivå finns skriftliga rutiner samt tillgång till digital system som stödjer processen från anmälan till avslut av ärende. Anmälan görs av den pedagogiska personalen eller representanter för elevhälsan. Personal som arbetar med service gör anmälan i förekommande fall genom annan personal. I huvudsak är det rektor som ansvarar för att personalen har kunskap om och agerar i enlighet med gällande lagstiftning. Det finns inget styrdokument som stödjer att personal som inte är anställd under bildningsstyrelsen kontinuerligt hålls informerad om aktuellt regelverk. På enhetsnivå bedrivs ett främjande och förebyggande arbete som utgår ifrån respektive enhets behov. Arbetet dokumenteras i likabehandlingsplaner. Huvudmannen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, men den samlade statistiken analyseras inte i alla delar, vilket påverkar förutsättningarna att vidta adekvata och riktade åtgärder. Huvudmannen har dock vidtagit åtgärder för att stärka trygghetsarbetet, bland annat genom resurser för skolvärdar. För ytterligare underlag för våra bedömningar hänvisar vi till bifogad revisionsrapport. Utifrån resultatet av vår granskning rekommenderar vi bildningsstyrelsen att: • säkerställa att all personal, d v s även icke pedagogisk personal såsom lokalvårdare inom grundskolan ”har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för 48WP7-G5ENO-X61MX-Y9L1U-DNITK-T3FFS :lekcyntnemukod oenneP 2 skolväsendet” och att de ”fullgör de skyldigheter” som åvilar dem enligt lag. (2 kap. 34 § 2 stycket och 6 kap. 5 § SkolL). • utveckla kvalitetsarbetet på huvudmannanivå vad gäller aggregerad uppföljning av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. (4 kap. 5–6 §§ SkolL och 3 kap. 20 § DiskrL). Detta för att bland annat skapa underlag för eventuella beslut om åtgärder av främjande, förebyggande och åtgärdande karaktär. • tydliggöra delegationsordningens punkt 4.1.3 vad gäller delegat samt säkerställa att beslut på delegation anmäls till styrelsen enligt 7 kap. 8 § KL och bildningsstyrelsens delegationsordning av den 4 februari 2024. • revidera befintliga skriftliga rutiner så att dessa överensstämmer med aktuell process. Revisionen rekommenderar fullmäktige att från bildningsstyrelsen begära in ett yttrande över bifogad revisionsrapport till fullmäktiges sammanträde 2026-04-27. Yttrandet ska även lämnas till revisionen för kännedom. Maarit Hessling Ordförande i kommunrevisionen 48WP7-G5ENO-X61MX-Y9L1U-DNITK-T3FFS :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." MAARIT HESSLING Undertecknare 1 På uppdrag av: De förtroendevalda revisorerna Serienummer: 6c296ffd14b611[…]b7cc4a66ad513 IP: 193.234.xxx.xxx 2025-12-08 09:42:31 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. 48WP7-G5ENO-X61MX-Y9L1U-DNITK-T3FFS :lekcyntnemukod oenneP Granskning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan| Azets Granskning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan Rapport Avesta kommun 2025-12-08 Antal sidor 20 Granskning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan| Azets INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 5 3 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 5 3.1 Avgränsning 5 4 Revisionskriterier 5 5 Metod 6 6 Om kränkande behandling och diskriminering 7 7 Resultat av granskningen 9 7.1 skolinspektionens enkät om kränkande behandling och diskriminering 9 7.2 Rutiner 11 7.2.1 Bedömning 14 7.3 Anmälningar 14 7.3.1 Bedömning 15 7.4 Personalens kännedom 16 7.4.1 Bedömning 16 7.5 främjande och förebyggande arbete 16 7.5.1 Bedömning 17 7.6 Systematiskt kvalitetsarbete 17 7.6.1 Bedömning 19 8 Samlad bedömning och rekommendationer 20 Granskning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan| Azets 1 SAMMANFATTNING Azets Revision & Rådgivning har av Avestas kommuns revisorer fått i uppdrag att granska arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan. Syftet med granskningen har varit att bedöma om huvudmannen för utbildningen bedriver ett ändamålsenligt arbete för att motverka kränkande behandling, trakasserier och diskriminering av elever. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att bildningsstyrelsen i allt väsentligt bedriver ett ändamålsenligt arbete för att motverka kränkande behandling, trakasserier och diskriminering av elever. Bakgrunden till vår samlade bedömning är att granskningen visat att det på huvudmanna- och enhetsnivå finns skriftliga rutiner samt tillgång till digital system som stödjer processen från anmälan till avslut av ärende. Anmälan görs av den pedagogiska personalen eller representanter för elevhälsan. Personal som arbetar med service gör anmälan i förekommande fall genom annan personal. I huvudsak är det rektor som ansvarar för att personalen har kunskap om och agerar i enlighet med gällande lagstiftning. Det finns inget styrdokument som stödjer att personal som inte är anställd under bildningsstyrelsen kontinuerligt hålls informerad om aktuellt regelverk. På enhetsnivå bedrivs ett främjande och förebyggande arbete som utgår ifrån respektive enhets behov. Arbetet dokumenteras i likabehandlingsplaner. Huvudmannen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, men den samlade statistiken analyseras inte i alla delar, vilket påverkar förutsättningarna att vidta adekvata och riktade åtgärder. Huvudmannen har dock vidtagit åtgärder för att stärka trygghetsarbetet, bland annat genom resurser för skolvärdar. I det följande redovisas våra samlade bedömningar av respektive revisionsfråga. Revisionsfråga Bedömning Har huvudmannen rutiner för att upptäcka, anmäla, utreda, I allt väsentligt dokumentera, åtgärda samt följa upp kränkande behandling och diskriminering? Görs anmälan till rektor respektive huvudman i alla fall då en elev I allt väsentligt anser sig har blivit utsatt för kränkande behandling? Säkerställer huvudmannen att personalen känner till, uppdateras på I allt väsentligt och fullgör de skyldigheter som lagen föreskriver? Med personalen avses i lagen inte bara lärare utan alla anställda inom verksamheten såsom servicepersonal, skolassistenter med flera. Bedrivs ett främjande och förebyggande arbete för att motverka I allt väsentligt kränkande behandling och diskriminering? Granskning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan| Azets Bedriver huvudmannen ett systematiskt kvalitetsarbete inom Endast delvis området kränkande behandling och diskriminering? För närmare beskrivning av bakgrunden till våra bedömningar hänvisar vi till respektive avsnitt i revisionsrapporten. Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar vi bildningsstyrelsen att: • säkerställa att all personal, d v s även icke pedagogisk personal såsom lokalvårdare inom grundskolan ”har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet” och att de ”fullgör de skyldigheter” som åvilar dem enligt lag. (2 kap. 34 § 2 stycket och 6 kap. 5 § SkolL). • utveckla kvalitetsarbetet på huvudmannanivå vad gäller aggregerad uppföljning av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. (4 kap. 5–6 §§ SkolL och 3 kap.

§ 104 Revisionsrapport – Granskning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan Dnr 2025-000438007 Sammanfattning Azets Revision & Rådgivning har av Avestas kommuns revisorer fått i uppdrag att granska arbetet mot kränkande behandling och diskriminering i skolan. Syftet med granskningen har varit att bedöma om huvudmannen för utbildningen bedriver ett ändamålsenligt arbete för att motverka kränkande behandling, trakasserier och diskriminering av elever. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att bildningsstyrelsen i allt väsentligt bedriver ett ändamålsenligt arbete för att motverka kränkande behandling, trakasserier och diskriminering av elever. Bakgrunden till vår samlade bedömning är att granskningen visat att det på huvudmanna- och enhetsnivå finns skriftliga rutiner samt tillgång till digital system som stödjer processen från anmälan till avslut av ärende. Anmälan görs av den pedagogiska personalen eller representanter för elevhälsan. Personal som arbetar med service gör anmälan i förekommande fall genom annan personal. I huvudsak är det rektor som ansvarar för att personalen har kunskap om och agerar i enlighet med gällande lagstiftning. Det finns inget styrdokument som stödjer att personal som inte är anställd under bildningsstyrelsen kontinuerligt hålls informerad om aktuellt regelverk. På enhetsnivå bedrivs ett främjande och förebyggande arbete som utgår ifrån respektive enhets behov. Arbetet dokumenteras i likabehandlingsplaner. Huvudmannen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, men den samlade statistiken analyseras inte i alla delar, vilket påverkar förutsättningarna att vidta adekvata och riktade åtgärder. Huvudmannen har dock vidtagit åtgärder för att stärka trygghetsarbetet, bland annat genom resurser för skolvärdar. Kommunfullmäktige har begärt ett yttrande från bildningsstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att - Godkänna resultatenhetens yttrande - Uppdra resultatsenhetschefen att se över åtgärderna och titta på rekommendationerna. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-06-01 Beredning/behandling - Revisionens granskningsrapport inkom 8 december 2025. - Kommunfullmäktige 15 december 2025, § 155. - Bildningsstyrelsens arbetsutskott 18 februari 2025, § 16. - Kommunstyrelsens arbetsutskott 19 maj 2026 §78 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att - Godkänna resultatenhetens yttrande - Uppdra resultatsenhetschefen att se över åtgärderna och titta på rekommendationerna. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Budget 2027 med plan för 2028 och 2029 Socialdemokraterna och Centerpartiet KF xx § Innehåll Avesta kan ännu bättre ................................................................................................................................ 3 Mål och uppdrag ........................................................................................................................................... 4 Hållbar välfärd .......................................................................................................................................... 5 Organisatoriska förutsättningar .............................................................................................................. 6 Uppdrag under planperioden ............................................................................................................... 15 Uppföljning av mål och uppdrag ............................................................................................................. 16 Planeringsförutsättningar .......................................................................................................................... 17 Omvärld - Kommunernas ekonomi 2027–2029 ............................................................................... 17 God ekonomisk hushållning ................................................................................................................. 22 Kommunens organisation och ansvar ..................................................................................................... 24 Process för planering och uppföljning ................................................................................................ 26 Den ekonomiska planen ............................................................................................................................ 27 Driftbudget .............................................................................................................................................. 29 Investeringsbudget ................................................................................................................................. 30 Resultatbudget ........................................................................................................................................ 31 Finansieringsbudget ............................................................................................................................... 32 Balansbudget ........................................................................................................................................... 33 2 Avesta kan ännu bättre Avesta kommun ska vara en plats för alla, där vi både gör vår plikt och kräver vår rätt. Hela den bygd som utgör Avesta kommun – Folkarebygden – ska erbjuda trygghet att bo och verka, att växa upp i och bli en del av. Starka band knyter samman stad, tätorter och landsbygd. Alla vi som bor här delar både utmaningar och möjligheter. Tillsammans kan vi skapa jämlika och hållbara lösningar. Med den enskilda människan i centrum för politiken vill vi socialdemokrater och centerpartister verka tillsammans. Båda våra partier bärs av övertygelsen att varje människa har förutsättningar att utvecklas och finna sammanhang där hon är värdefull. Alla människor har lika värde. Varje invånare i Avesta kommun är viktig för oss. Vår målbild är att Avesta ska vara södra Dalarnas och norra Västmanlands regioncentra med starkt näringsliv, attraktiva boenden, brett fritids- och kulturutbud och goda möjligheter att pendla kollektivt. Händelser i omvärlden är oroande med krig på fler håll och en orolig ekonomi som självklart påverkar oss på hemmaplan. För att klara utmaningarna och för att Avesta ska fortsätta sin utveckling har den politiska ledningen enats om övergripande målområden och uppdrag. Vi har tagit ansvar under mandatperioden trots det svåra läget och lyckats hålla en ekonomi på plussidan. Målområdena bygger på det 75-punktsprogram som Socialdemokraterna och Centerpartiet kom överens om att samverka kring vid mandatperiodens början, vilket har fungerat som vår politiska styrning under hela perioden. Till varje målområde finns mål och måluppfyllelse, och för att tydliggöra hur kommunens verksamheter bidrar till hållbarhet är de globala målen i Agenda 2030 kopplade till respektive målområde. Nu när mandatperioden närmar sig sitt slut visar vår uppföljning att 77 % av punkterna är helt uppfyllda, 20 % är påbörjade eller pågående, och endast 3 %, eller 2 mål, är ej genomförda. Att den absoluta majoriteten av målen har uppnåtts är ett tydligt kvitto på hur väl samverkan har fungerat och visar på ett mycket gott resultat för den gångna perioden. Blerta Krenzi Gunilla Berglund Socialdemokraterna Avesta Centerpartiet Avesta 3 Mål och uppdrag Målen bygger på det 75-punktsprogram den politiska majoriteten kommit överens om. Till målen finns en kort beskrivning samt några punkter att ha som stöd vid uppföljningen. Samtliga mål är också kopplade till hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Alla mål är koncernövergripande och kopplas till god ekonomisk hushållning. I kommunens kärnuppdrag ingår utöver att leverera service och tjänster, även övergripande uppdrag som demokratiuppdraget och att se till alla medborgares rättigheter. Kommunen har också ansvar för samhällsutvecklingen inom hela sin geografiska yta. Detta komplexa uppdrag kräver gränsöverskridande samverkan och nya arenor. Tillsammans med övriga myndigheter, grannkommuner, ortens företag, föreningar och alla medborgare kan kommunen skapa den rörelse som krävs för en hållbar omställning. I Avesta har vi ett arbetssätt för hållbar utveckling som syftar till att engagera alla anställda i samhällets omställning. Fig. Stockholm Environment Institute samt Region Dalarna. 4 Hållbar välfärd Genom vårt arbete för hållbar välfärd vill vi verka för att Avesta ska vara en kommun där människor känner sig trygga och säkra och där vi tar ansvar för miljön och samhället på lång sikt. Vi vill främja en hållbar livsstil och minska vår miljöpåverkan, samtidigt som vi arbetar för att skapa en mer inkluderande och sammanhållen kommun. Tillsammans kan vi skapa en bättre framtid för alla i Avesta. Inom perspektivet hållbar välfärd redogörs för följande målområden, med tillhörande mål samt punkter som används som stöd vid analys och uppföljning av måluppfyllelse: • Ett växande Avesta • Ett hållbart Avesta • Ett lärande Avesta • Ett kulturellt levande Avesta • Ett tryggt Avesta • Ett socialt Avesta 5 Organisatoriska förutsättningar För att vi ska nå våra mål är det avgörande att kommunen har en väl fungerande organisation. Därför måste vi arbeta aktivt med medarbetar- och ledarskap, så att vi kan garantera en hållbar välfärd för alla i Avesta kommun. I kombination med en effektiv ekonomistyrning syftar detta till att säkerställa att våra resurser används på ett optimalt sätt. Vi är fast beslutna att fortsätta utveckla och förbättra våra organisatoriska förutsättningar för att skapa en stabil grund att bygga vår verksamhet på. Inom perspektivet organisatoriska förutsättningar redogörs för följande målområden, med tillhörande mål samt punkter som används som stöd vid analys och uppföljning av måluppfyllelse: • Ett hållbart och utvecklande medarbetarskap och ledarskap • Ett ekonomiskt hållbart Avesta 6 Mål för hållbar utveckling Ett växande Avesta Koncernövergripande mål: - Avesta kommun ska ha ett starkt näringsliv för lokal hållbar tillväxt - Alla som kan jobba ska jobba Näringslivet är en grund för tillväxt och i Avesta får såväl befintliga som blivande företagare ett gott stöd av kommunen. Kommunens verksamheter ska ge ett gott bemötande och ha en välvillig attityd. Genom god samverkan mellan kommunen, lokala näringslivet och andra aktörer kan varje människa hitta sin väg till egen försörjning. Med välfungerande kollektivtrafik ger vi möjlighet till pendling och boende i såväl stad som landsbygd. Målområden, exempel på analysparametrar: • Avesta förbättrar sitt resultat i insiktsmätningen av företagsklimatet • Arbetstillfällen ökar • Arbetslösheten sjunker • Försörjningsmåttet utvecklas positivt 7 Ett hållbart Avesta Koncernövergripande mål: - Avesta ska vara en klimatsmart kommun Avesta ska vara en miljökommun i framkant, där riktlinjer och investeringar leder till hållbar utveckling och att Avesta blir en av Sveriges mest klimatsmarta kommuner. Vi ska underlätta för medborgare att minska sin klimatpåverkan. Det ska vara lätt att göra rätt. Vi ska aktivt arbeta för att skapa förutsättningar för de nya gröna jobben som bidrar till en cirkulär bioekonomi, där fossila och andra miljöskadliga material fasas ut och ersätts med förnybara råvaror och andra klimatsmarta lösningar. Målområden, exempel på analysparametrar: • Fossilfri lokal elproduktion har ökat • Antal cykelbanor har ökat • Utsläppen av växthusgaser minskar med 17% per år • Andel av kommunens transporter som är fossilfria ska öka • Solenergi i Avesta kommun har ökat 8 Ett lärande Avesta Koncernövergripande mål: - Avestabornas utbildningsnivå ska höjas Barnen är vår framtid och i Avesta är skolan en stark och jämlik kunskapsskola där alla elever ges de bästa möjligheter utifrån sina förutsättningar. Arbetsmiljön i skolan ger möjlighet för personalen att på bästa sätt bedriva undervisning och för elever att inhämta de kunskaper som krävs för godkända betyg. Barn och ungdomar i Avesta känner framtidstro och mår bra. Målområden, exempel på analysparametrar: • Andelen elever med godkända betyg har ökat • Tvålärarsystemet i lågstadiet ska vara påbörjat • Tryggheten i skolan har ökat • Andelen Avestabor med eftergymnasial utbildning har ökat • Andelen elever som ett år efter avslutad SFI-utbildning antingen studerar eller arbetar ökar 9 Ett kulturellt levande Avesta Koncernövergripande mål: - Avesta ska ha ett levande kultur- och fritidsliv - Avestas föreningsliv ska vara jämställt och jämlikt I Avesta ges både barn och vuxna möjlighet till aktiva och hälsofrämjande liv och har möjlighet att ta del av Folkarebygdens stora och imponerande fritid- och kulturutbud. Respekten och förtroendet för det ideella föreningslivet och folkbildningen är stor. Målområden, exempel på analysparametrar: • Allaktivitetsplaner finns i alla kommundelar för at främja spontanidrotten • Skillnaden mellan kön i deltagande i idrottsförening har minskat • Det lokala kulturlivet för Avestabor i alla åldrar ska främjas i alla delar av Avesta kommun 10 Ett tryggt Avesta Koncernövergripande mål: - Det ska vara tryggt och säkert i Avesta kommun I Avesta är människor trygga och behöver inte oroa sig för att utsättas för brott. I samverkan med samhällets andra aktörer arbetar Avesta kommun för att förebygga och bekämpa brottslighet. För att motverka mäns våld mot kvinnor är arbetet med värderingar ett viktigt inslag i våra skolor och på våra arbetsplatser. Suicidprevention bedrivs strukturerat med handlingsplan och utsedd samordning i Avesta kommun. Målområden, exempel på analysparametrar: • Skillnaderna i det socioekonomiska indexet minskar mellan kommundelar • Fler medborgardialoger kommer till stånd • Fler barn och unga är aktiva i föreningslivet • Tilliten till andra människor ökar 11 Ett socialt Avesta Koncernövergripande mål: - Avesta kommuns välfärdstjänster ska hålla hög kvalitet och utgå från individens behov I Avesta behöver ingen känna oro för att bli gammal. Vård och omsorg är av god kvalitet och omsorgstagarna möts med respekt och omtanke. Äldreomsorgen och stödet till personer med funktionsnedsättning utgår från varje individs behov. Rätten till heltid för medarbetarna är en självklarhet. Målområden, exempel på analysparametrar: • Antalet personer som omsorgstagare inom hemtjänsten möter minskar • Brukarbedömningen på särskilda boenden – helhetssynen förbättras • Socialtjänstens stöd och hjälp till utsatta personer fungerar bra i kommunen 12 Mål organisatoriska förutsättningar Ett hållbart och utvecklande medarbetarskap och ledarskap Koncernövergripande mål: - Avesta kommun ska ha ett hållbart och utvecklande arbetsliv. I Avesta kommun är medarbetare trygga. Vi har en öppen och inkluderande kultur som präglas av hjälpsamhet och omtanke om dem vi finns till för och varandra. Framtiden möter vi genom att tänka nytt och ta oss an utmaningar. Våra arbetsplatser präglas av tillit, ansvarstagande och arbetsglädje. Tillsammans klarar vi det kommunala uppdraget. Avesta kommun som arbetsgivare ska erbjuda en bra arbetsmiljö, trygga anställningar, jämställda löner och goda möjligheter till kompetensutveckling och vidareutbildning. Målområden, exempel på analysparametrar: • 9 av 10 anställda i kommunen är tillsvidareanställda • Sjuktalen är lägre • Chefer har rimligt många medarbetare • Avesta kommun har en jämställd lönesättning • Mätningar utifrån friskfaktorer • Medarbetare får möjlighet till vidareutbildning 13 Ett ekonomiskt hållbart Avesta Koncernövergripande mål: - Avesta kommun har en ekonomi i balans med bibehållen skattesats Avestaborna upplever att kommunens tjänster är av god kvalitet, att de är informerade, delaktiga och blir respektfullt bemötta. Avesta kommun förbrukar inte resurser som kommande generationer får betala för. Ekonomin är i balans i Avesta och skattesatsen förblir oförändrad under mandatperioden. Målområdets mål utgör även kommunens finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Målområden, exempel på analysparametrar: • Soliditeten för kommunen ska minst uppgå till 16 % 2027, 17% 2028, 18% 2029 • Andelen som upplever att kommunen sköter sina verksamheter bra ska öka • Kommunens investeringar ska för år 2027 finansieras utan upptag av nya lån, för 2028 och 2029 kan vissa av investeringarna komma att delvis finansieras av nya lån. • Resultat, andel av skatteintäkter och generella statsbidrag, ska vara positivt för respektive år 2027-2029. 14 Uppdrag under planperioden 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att inventera och presentera mark för bostäder. Uppdraget är pågående. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att inventera och presentera mark för industrier och företagsverksamheter. Uppdraget är pågående. 3. Bildningsstyrelsen och omsorgsstyrelsen i samverkan får i uppdrag att utvärdera formerna för stödet till barn i behov av särskilt stöd och utveckla arbetet med Avestamodellen, för genomtänkt samverkan mellan skola, socialtjänst och den regionala barn- och ungdomspsykiatrin. Uppdraget är pågående. Större insatser har genomförts de senaste åren med bland annat skolsociala team och arbetet fortgår då behov av stöd fortfarande finns. En utökning görs också för skolsociala team, från och med budgetår 2027. 4. Omsorgsstyrelsen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för privata utförare inom äldreomsorgen. Kommunen ska ställa höga kvalitetskrav genom att ta fram en kravlista, där bland annat rätt till heltid inte är förhandlingsbara kriterier. Omsorgsstyrelsen har kommit långt i utredningen och beslut tas framöver gällande om och hur vi går vidare i frågan. 15 Uppföljning av mål och uppdrag Alla som ansvarar för någon del av koncernens verksamhet ska ha ett helhetsperspektiv i sin styrning. Det innebär att se bortom verksamhetsgränser och prioritera det som skapar värde för koncernen som helhet. Målen tas fram på styrelse- respektive enhetsnivå och följs upp i en utökad månadsrapport i mars, vid delårsbokslut samt årsredovisning. Till de koncernövergripande målen finns en förklarande text samt exempel på analysparametrar för bedömning av måluppfyllelse. Det finns inga indikatorer då den bärande idén är att sikta mot måluppfyllelse, inte respektive indikator. Grund för bedömning av måluppfyllelsen är de punkter som anges under varje mål, styrelsernas bedömning av måluppfyllelsen för sin verksamhet samt övrigt som är relevant för respektive mål, till exempel händelser i omvärlden eller statistik. Vid bedömning av måluppfyllelse är dialogen en väsentlig del. I bedömningen ska ställning tas också utifrån jämställdhet och barnens perspektiv. Kommunstyrelsen utvärderar måluppfyllelse av samtliga mål, efter resultatdialog och analys som bereds av verksamhet. I utvärderingen ska det framgå vilken bedömning som gjorts, hur den gjorts, vad som ligger till grund för bedömningen och om målet bedöms vara uppfyllt helt, delvis eller inte alls. De mål och aktiviteter som tas fram på styrelse- respektive enhetsnivå ska formuleras så det tydligt går att se vilket koncernövergripande mål styrelsemålet är tänkt att bidra till uppfyllelsen av. På styrelsenivå ska indikatorer anges till varje mål, och en sammantagen bedömning av indikatorerna är starkt vägledande i analys av måluppfyllelse. 16 Planeringsförutsättningar Omvärld - Kommunernas ekonomi 2027–2029 Sverige befinner sig i en utdragen lågkonjunktur efter flera år av yttre händelser som påverkat ekonomin och världsläget, vilket har lett till svag tillväxt och återhållsam konsumtion. Samtidigt börjar läget för kommunerna sakta stabiliseras efter flera ekonomiskt utmanande år med höga kostnader och osäkerhet. De ekonomiska förutsättningarna är dock fortsatt ansträngda och skillnaderna mellan kommunerna stora. Vissa kommuner står inför minskande elevkullar och behöver anpassa skolverksamheten, medan andra brottas med växande behov inom äldreomsorgen, eller både och. Investeringsbehoven är omfattande i hela landet, särskilt inom vatten och avlopp, kultur och fritid där främst fritidsinvesteringarna påverkar samt samhällsskydd och totalförsvar. Det ekonomiska läget under planperioden präglas av en gradvis återhämtning i svensk ekonomi, men med fortsatt osäkerhet i omvärlden. År 2026 markerar ett steg in i denna återhämtning, där både BNP och antalet arbetade timmar börjar öka igen. Samtidigt är prognosen per april att utvecklingen dämpas något 2026 jämfört med tidigare prognoser, och arbetslösheten ligger kvar på en relativt hög nivå. Kostnadsutvecklingen är mer normaliserad efter tidigare års kraftiga pensionskostnader, men inflationen hålls uppe av bland annat högre energipriser. Det sker en konjunkturförflyttning där delar av återhämtningen som tidigare prognosticerades för år 2026 sker år 2027 enligt nuvarande prognos. År 2027 är ett mycket viktigt år i utvecklingen. Då förväntas konjunkturuppgången vara tydligare, med starkare tillväxt i både BNP och sysselsättning. Ökningen av arbetade timmar blir särskilt betydelsefull och bidrar till en relativt hög tillväxt i skatteunderlaget, som beräknas öka med cirka 4,7 procent. Detta skapar bättre ekonomiska förutsättningar för kommunen, även om kostnadstrycket fortsatt är påtagligt. Samtidigt stiger inflationen något, bland annat till följd av högre kärninflation och minskade dämpande effekter från tidigare skattesänkningar. Sammantaget innebär detta att 2027 blir ett år där intäkterna stärks, men där kraven på fortsatt ekonomisk hushållning och prioritering kvarstår. För åren 2028 och 2029 väntas ekonomin gradvis gå mot ett mer balanserat konjunkturläge. Skatteunderlagets tillväxt stabiliseras på en nivå strax över det historiska genomsnittet, samtidigt som sysselsättningstillväxten mattas av. Kostnadsutvecklingen, särskilt kopplad till pensioner, väntas dock åter öka mot slutet av perioden. Det innebär att även om intäktsutvecklingen är relativt god, kvarstår behovet av långsiktig planering och fortsatt effektiv resursanvändning. Sammanfattningsvis innebär utvecklingen att 2026 utgör en inledning på återhämtningen, 2027 blir ett viktigt år med stärkt skatteunderlag och tydligare tillväxt. Åren därefter präglas av stabilisering men fortsatt ekonomiska utmaningar. Beräkning av kommunens intäkter i form av skatter och generella bidrag utgår från Sveriges Kommuners och Regioners skatteunderlagsprognos per den 29 april. Mer information finns att läsa i SKR:s cirkulär 26:18, Aktuell Ekonomi, Planeringsförutsättningar för åren 2026 – 2029. 17 • Nominellt sett ökar skatteunderlaget 2027 med 4,7%, medan priserna prognosticeras öka med 2,7 %. Det reala skatteunderlaget ökar med 2,0 %. • För år 2028 ökar det nominella skatteunderlaget med 4,3%, prisökningar 3,8% och realt ökat skatteunderlag med 0,5 %. • För år 2028 ses sammantaget en real ökning med 0,8 % I nedanstående tabell, från SKR:s ovan nämnda cirkulär, redogörs för det prognosticerade skatteunderlaget samt prisutveckling. 18 Befolkning och demografi Avesta kommun ska vara södra Dalarnas och norra Västmanlands regioncentrum. För att uppnå det målet måste Avesta ha ett starkt näringsliv. Vi vill stärka det lokala näringslivet så fler nyetableringar och befintligt näringsliv kan verka och växa i vår kommun. God service och bra bemötande ska vara en självklarhet från kommunala verksamheter. Avesta kommun ska vara en plats dit människor vill flytta till, där man trivs att bo och verka i. Goda levnadsvillkor, jämlika möjligheter till utveckling och känslan av delaktighet för alla invånare är därför prioriterat. Vår röda tråd är att ju fler arbetstillfällen och människor som bor i vår kommun leder till ökade skatteintäkter som vi kan använda till en ökad jämlikhet. Det är så vi kan bryta trenden och se ett Avesta som växer. Statistiska centralbyrån presenterade i slutet av april sin nya befolkningsframskrivning som visar på bedömning att en befolkningsminskning är att förvänta. En demografisk utveckling med mindre barnkullar, endast en liten ökning av personer i arbetsför ålder och en kraftig ökning av äldre skapar stora utmaningar för Sveriges kommuner när det gäller välfärd, kompetensförsörjning och ekonomi. Befolkningsförändringar kommande år påverkar kommunens skatteintäkter, där tidigare befolkningsökningar har lett till ökade skatteintäkter. Källa SCB Det som inte tas med i SCB:s befolkningsframskrivningar är att kommunen har flera betydande etableringar på gång. Det handlar bland annat om den stora etableringen i Horndal samt utvecklingen och utökningen av det nya handelsområdet i Åsbo, där MAX redan har påbörjat sitt bygge av en restaurang som beräknas ge 40 nya arbetstillfällen. Vidare planeras ett helt nytt industriområde vid riksväg 68, där kommunen har tecknat ett markanvisningsavtal med Scania för en etablering som även den beräknas tillskjuta 40 nya jobb. Till detta kommer tillgänglig industrimark i Horndal där intresset är stort. Samtidigt visar vårt befintliga lokala näringsliv på stor styrka med en fortsatt stabil utveckling. 19 Utifrån dessa konkreta framtidsinvesteringar är majoritetens bedömning betydligt ljusare än SCB:s prognos, som enbart baseras på historiska data. Majoritetens bedömning är därför att Avesta kommer att växa under planperioden. Befolkningsförändringar i olika åldrar Den 16 april presenterade SCB en befolkningsprognos för åren 2026–2070. Barnafödandet 2025 var det lägsta sedan 2002 och beräknas fortsatt vara på en låg nivå de närmaste åren. Samtidigt ökar antalet äldre. Detta, tillsammans med ett lägre invandringsöverskott än tidigare, bidrar till att befolkningen går mot att bli allt fler i äldre åldrar och allt färre i yngre åldrar. Utvecklingen av befolkningsstrukturen fram till 2029 är en förskjutning av dagens struktur samt förväntningar med avseende på framtidens flyttmönster, födelseantal och dödstal. Fram till 2029 förväntas Avestas befolkning minska i de flesta ålderskategorier. Antalet äldre +80 år förväntas dock öka. Nedan visas Sveriges Kommuner och Regioners, SKR:s, visualiseringsverktyg med framskrivningsår 2029. Diagrammet visar att Avesta kommun står inför en betydande demografisk förändring fram till 2029. Den mest påtagliga utvecklingen är en kraftig ökning av befolkningen över 80 år samtidigt som yngre åldersgrupper minskar markant. Största nedgången är i åldersgruppen 1–5 år, som minskar med 17,2 %. Totalt sett minskar antalet barn och unga (0–19 år) med 6,7 %, och arbetsför ålder (20–66 år) sjunker med 4,7 %. Den totala ökningen av antalet 80+ är 19,9 %. Källa SCB 20 Källa : SCB Den demografiska utvecklingen i Avesta innebär att andelen äldre ökar samtidigt som gruppen i arbetsför ålder minskar. Det skapar utmaningar för kommunen, bland annat genom ett ökat behov av vård och omsorg och svårigheter att rekrytera personal till välfärdsverksamheter. Förändringen ställer även krav på anpassning av kommunens planering och resurser inom exempelvis skola, vård och andra samhällsfunktioner. Arbetsmarknad Företagsbilden i Avesta kommun domineras av två stora företag, inom stål- respektive pappersindustrin. Avesta kommun har också många små och medelstora företag där det sker en tillväxt och därav utökat arbetskraftsbehov. Kommunens arbetstillfällen är ungefär lika fördelade mellan den privata tjänstesektorn, den offentliga sektorn och tillverkningsindustrin, trots det är beroendet av de två stora industriföretagen stort. Den privata tjänstesektorn utgör en något mindre andel i Avesta än vad denna sektor utgör i riket respektive övriga Dalarna, samtidigt som tillverkningsindustrin med sin dryga tredjedel av arbetstillfällena ligger högre än för Dalarna och riket i övrigt. Kommunen är därför i behov av ett ännu bredare näringsliv, med högre andel privat tjänstesektor samt nya företag med nya produkter/tjänster och en högre andel nyföretagande. Även flera statliga tjänster är välkommet. Ett ännu bredare näringsliv skapar förutsättningar för en långsiktig hållbarhet och att kunna säkra tillväxt och välfärd. 21 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att både finansiella och verksamhetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt och att ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer. Ur ett finansiellt perspektiv innebär god ekonomisk hushållning att det ekonomiska resultatet måste vara större än vad som enbart krävs enligt lagen. För att klara kommande investeringar, återbetala lån, pensionsåtagande och inte skjuta kostnader till kommande generationer måste budgeterade resultatmål uppnås. Utöver detta krävs resursutrymme för att klara morgondagens utmaningar, framtida förändringsarbete samt olika projekt och satsningar. I årsredovisning och delårsrapport redovisas en samlad redogörelse för God ekonomisk hushållning. I dessa dokument görs en sammanvägning av det ekonomiska resultatet samt hur väl målen i planen har uppfyllts. Ett grundläggande ställningstagande är att varje generation själv ska bära sina egna kostnader samtidigt som nuvarande generation inte ska betala för framtida förbrukning. Generationsperspektivet kan på detta sätt ses som dubbelriktat, även om tonvikten ligger på att undvika en övervältring av kostnader på kommande generationer. Kommunalskatt Skattesats i Avesta för år 2027 är 21,96 kronor, total skattesats är 33,95 kronor. Disponering av resultatutjämningsreserv respektive resultatreserv Avesta kommun har enligt fullmäktigebeslut avsatt medel i en resultatutjämningsreserv (RUR) att användas i lågkonjunktur och om kommunen redovisar ett negativt resultat. Definitionen av lågkonjunktur är när det årliga underliggande skatteunderlaget för riket understiger den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Upplösning får enligt RUR reglerna göras upp till ett nollresultat i en sidoordnad balanskravsutredning. I Avesta uppgick den ackumulerade avsättningen till RUR efter bokslut 2024 till beloppet 61,4 miljoner kronor. Ny lagstiftning har kommit 2024 efter att riksdagen fattat beslut utifrån utredningen ”God kommunal hushållning” (SOU 2021:75) från september 2021. Resultatreserven (RER) har tillkommit som en möjlighet för kommuner och regioner och resultatutjämningsreserven (RUR) fasas ut under en tioårsperiod. Reglerna gäller från och med räkenskapsåret 2024. Disponering av medel från RUR kommer att kunna göras fram till 2033, på samma sätt som tidigare med utgångspunkt i ”att utjämna intäkter över en konjunkturcykel”. Reglerna för resultatreserven är lite mer flexibla i användningen av sparade medel. Den ska till skillnad från RUR kunna användas även vid oförutsedda kostnadsökningar eller intäktsbortfall, så länge det bidrar till god ekonomisk hushållning. 22 Budgetförutsättningar Övriga kostnader och intäkter Övriga kostnads- och intäktsförändringar samt volymförändringar av verksamhet ska hanteras inom tilldelad ram. Beräknad allmän prisstegring, med 3,1 – 3,3 – 3,5 procent, (prisindex övrig förbrukning (PKV), SKR april 2026) ska inrymmas i befintlig ram. Internräntan: Internräntan för år 2027 uppgår preliminärt till 2,55 procent. Den fastställs i januari för aktuellt år, enligt gällande investeringspolicy. Investeringar Respektive förvaltning får i budgeten en årlig investeringsbudget för anskaffningar som avser inventarier, maskiner och fordon. Investeringar hanteras enligt fastställd investeringspolicy. Hyror Hyreshöjningar från Gamla Byn AB ska inrymmas inom styrelsernas befintliga ramar och hyreshöjningen sker utifrån 2025 års nivå. Avtal finns med indexklausuler för juni och oktober. Beroende på avtal är hyreshöjningen 75 eller 100 % av indexhöjningen. Taxor Kommunfullmäktige har i policy för taxor definierat vilket politiskt organ som är beredande för vissa taxor inför beslut i kommunfullmäktige. I samma policy har styrelserna fått rätt att införa nya taxor om de är av ringa värde och eller ringa omfattning. Nya taxor av större värde eller omfattning ska beslutas av kommunfullmäktige. Löner och arbetsgivaravgifter Lönekostnadsökning för den tillsvidareanställda personalen budgeteras centralt under finansförvaltningen för perioden 2027–2029. Det gäller alla förvaltningar med undantag för Västmanland-Dala miljö- och byggförvaltning som är gemensam nämnd med Norberg och Fagersta kommuner. Där finansieras verksamheten av samtliga kommuner och ökningen ingår i ramen. Anställda Förtroendevalda Arbetsgivaravgift enligt lag 31,42 31,42 Avtalsförsäkring/kollektivavtalad pension 8,99 40,41 31,42 Rehab/friskvård/företagshälsovård 1,00 Totalt 41,41 31,42 23 Kommunens organisation och ansvar Avestas kommunko ncern Styrelser och nämnder Koncernföretag Samägda företag Kommunstyrelsen Gamla Byn AB 100 % Södra Dalarnas Räddningstjänst- Ordförande: Blerta Krenzi Ordförande: Kurt Kvarnström förbund 48,8% Förvaltningschef: Marie Truedsson VD: Linda Nilsson Samägs med Norberg, Fagersta och Hedemora kommuner VD: Linda Nilsson Omsorgsstyrelsen Övriga med Ordförande: Gunilla Berglund Avesta industristad AB 100 % kommunalt intresse Förvaltningschef: Anna-Karin Ordförande: Kurt Kvarnström Stillfors VD: Linda Nilsson Södra Dalarnas Individnämnden Samordningsförbund Ordförande: Tom Andersson Avesta Vatten och Avfall 100 % Förvaltningschef: Anna-Karin Ordförande: Johan Lundin Stillfors VD: Josefine Lissbol Västmanland-Dalarna lönenämnd (Norberg) Bildningsstyrelsen Ordförande: Mikael Westberg Förvaltningschef: Björn Hansson Gemensam nämnd för upphandling (Ludvika) Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd V-Dala överförmyndarnämnd Ordförande: Marino Wallsten (Hedemora) Förvaltningschef: Petter Isacson Privata utförare Grytnäs friskola Valnämnd Avesta Grytnäs pastorat Ordförande: Erik Ingvarsson För- och grundskola F-6 Krisledningsnämnd Familjedaghem i privat regi Ordförande: Blerta Krenzi 24 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens folkvalda församling och det högsta beslutande organet. Alla frågor av större vikt eller som är av principiell betydelse för staden avgörs i kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige beslutar om koncernövergripande mål, organisation, ansvar, ekonomi och redovisning samt ansvarsfrihet. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen leder, samordnar och följer upp förvaltningen av Avesta kommuns angelägenheter. Styrelsen ska ha uppsikt över all verksamhet och se till att kommunfullmäktiges beslut efterlevs och genomförs. Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar att följa frågorna som kan påverka koncernens ekonomi. Kommunstyrelsen behandlar alla ärenden innan de läggs fram till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen säkerställer genom sin uppsiktsplikt gentemot övriga nämnder och bolag att beslutade styrprinciper, lagar och författningar följs samt att den ekonomiska förvaltningen är effektiv. Kommunrevisionen Kommunrevisionen ska granska styrelsernas verksamhet och de kommunala bolagen genom lekmannarevisorer. Revisorerna prövar om verksamheten sköts med god kvalitet och på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Revisorernas uppdrag är att pröva ansvarstagande och uttala sig om det inför kommunfullmäktige. Styrelser och nämnder Styrelserna ska se till att verksamheten inom respektive område drivs enligt de lagar och föreskrifter som gäller inom området samt att det sker på ett sätt som bidrar till att uppnå de mål som kommunfullmäktige beslutat om. I Avesta finns kommunstyrelsen, bildningsstyrelsen, omsorgsstyrelsen, valnämnden, krisledningsnämnden, individnämnden och Västmanland- Dalarnas miljö- och byggnadsnämnd (gemensam nämnd). Styrelserna planerar och följer upp sin verksamhet och ansvarar för att den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig. Gemensam nämnd En gemensam nämnd har samma ansvar och fungerar enligt samma principer som övriga nämnder. Den gemensamma nämnden har dock ett ansvar för flera kommuner. Den ingår i en värdkommuns organisation och styrs av den egna värdkommunen. De kommuner som ingår i den gemensamma nämnden styr verksamheten genom samverkansavtal. Kommunala bolag De kommunala bolagen ska så långt som möjligt följa samma demokratiska och rättsliga spelregler som övriga kommunen. Bolagen samordnas med de övriga verksamheterna där det är lämpligt. I Avesta finns de helägda bolagen Avesta vatten och avfall AB och Gamla byn AB med Avesta industristad AB som dotterbolag. Kommunfullmäktige har beslutat om bolagsordning med ägardirektiv för respektive kommunalt bolag. 25 Process för planering och uppföljning I juni fattar kommunfullmäktige beslut om kommunens mål och budget för de kommande 3 åren. Budgeten revideras sedan i november (valår december) på grund av förändrade förutsättningar mellan dessa tillfällen. Nedan illustreras styrprocessen avseende planering och uppföljning. 26 Den ekonomiska planen 27 P B R o K T A U D R K S T K F O O M D L H R R E L U S o l i t i s k a p r i o r i t e r i n g a r 2 0 2 7 - 2 0 2 e lo p p i t u s e n t a ls k r o n o r , o m in t e a n n a t a n g e s a m a r ä r j u s t e r a d e f ö r l ö n e ö k n i n g a r , f ö r ä n c h k a p i t a l k o s t n a d s t j ä n s t e r e n l i g t b u d g e t m o m m u n f u l l m ä k t i g e : i l l f ä l l i g a m e d e l l l m ä n n a v a l / E P - v a l t b i l d n i n g n y v a l d a e m o k r a t i v e c k a n a m f ö r ä n d r i n g o m m u n s t y r e l s e n : ö d r a D a l a r n a s R ä d d n i n g s t j ä n s t f ö r b u n d , i n k l . p i l l f ä l l i g a m e d e l o m m u n ö v e r g r ip a n d e r a m t i d A v e s t a f f e n t l i g a m i l j ö e r o c h i n f r a s t r u k t u r f f e n t l i g a m i l j ö e r , c e n t r u m y g g p r o j e k t a l a p o p a n d s b y g d s p e n g å l l b a r h e t a m f ö r ä n d r i n g - v e r k s a m h e t a m f ö r s t ä r k n i n g n s k i l d a v ä g a r ö n e n ä m n d e n p p h a n d l i n g s c e n t e r , F a l u n B o r l ä n g e R e g i o n e n u m m a r a m ö k n in g 9 d e r o n i n g d e s i o a r l l e n s i P n k o s O t n - p a d å e l ä r g g 3 2 8 4 4 1 1 1 1 0 1 5 1 1 0 0 0 5 1 3 0 0 3 2 1 6 2 0 0 0 6 0 0 0 3 2 0 0 0 0 2 7 9 7 0 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 5 8 3 2 9 4 4 1 0 1 1 5 0 0 0 5 1 3 2 2 5 2 0 0 7 0 0 0 3 2 0 0 3 8 1 8 0 0 7 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4 2 1 4 4 1 0 5 1 0 0 0 0 5 1 2 3 2 5 0 4 0 0 0 3 2 3 8 2 9 0 0 1 0 0 0 0 0 7 5 2 28 O m s o r g s s t y r e l s e n : T i l l f ä l l i g a m e d e l I O P , f ö r e b y g g a n d e s a t s n i n g m S k o l s o c i a l a t e a m R a m f ö r ä n d r i n g R a m f ö r s t ä r k n i n g L e d a r s k a p / m e d a r b e t a r s k a p F ö r s t ä r k n i n g s k o l s o c i a l a t e a m N y h e m t j ä n s t g r u p p D e m e n s v å r d H y r e s ö k n i n g a r , G B A B - f a s t i g h e S u m m a r a m ö k n in g B i l d n i n g s s t y r e l s e n : T i l l f ä l l i g a m e d e l S k o l I F S k o l s o c i a l a t e a m B y s k o l a R a m f ö r ä n d r i n g R a m f ö r s t ä r k n i n g R e s u r s s k o l a K u l t u r c e n t r a K o p p a r d a l e n I d r o t t s a n l ä g g n i n g a r H y r e s ö k n i n g a r , G B A B - f a s t i g h e S u m m a r a m ö k n in g V ä s t m a n l a n d - D a l a r n R a m f ö r ä n d r i n g K o m m u n b i d r a g , A v e s t a s a n d e S u m m a r a m ö k n in g o t m t e r t e r a M l , u p ä p n s v å i l j ö r ä k n i l d o n g m c o h t k B v i y n g n o g r n a d s n ä m n d 1 1 2 0 2 1 2 5 2 2 2 1 1 7 2 0 1 2 0 0 0 0 2 2 0 1 2 9 0 0 5 5 3 3 0 2 2 2 0 5 0 0 0 0 5 5 2 5 5 0 0 0 0 0 0 0 2 0 0 7 0 0 0 0 0 0 0 0 7 0 0 0 0 0 0 0 0 0 7 6 6 2 5 5 2 1 1 3 2 0 1 2 0 0 0 1 2 9 2 5 8 5 0 9 9 2 0 5 0 0 2 5 5 0 0 0 0 0 2 3 3 8 0 0 0 0 8 0 0 0 0 0 0 0 8 5 5 2 5 5 2 2 0 1 2 0 1 1 0 1 2 9 0 9 9 2 0 5 0 0 0 2 5 5 0 3 3 2 8 8 9 0 0 0 0 0 9 0 0 0 0 0 9 3 3 Driftbudget 29 K K v O B V b S F Å o m m u n fu llm ä k t ig o m m u n s t y r e ls e n a r a v K o m m u n g e m m s o r g s s t y r e ls e n ild n in g s s t y r e ls e n ä s t m a n la n d D a la y g g n a d s n ä m n d U M M A s t y r e l s e / in a n s fö r v a lt n in g r e t s r e s u l t a t e e n r n a n ä s m a m m m iljö n d a - k o c o h s tn a d e r B u d - 1 1 g - - - e 2 7 7 - 7 8 t 2 0 - 6 0 1 9 6 - 5 8 9 5 0 1 9 7 6 2 0 4 9 4 0 0 1 2 7 2 2 2 9 1 3 9 6 0 0 0 7 0 1 9 5 3 1 0 0 0 P - 1 1 l a n 2 0 - 5 5 - 2 2 6 6 - 6 6 3 - 7 5 5 1 - 8 0 1 1 - 2 1 3 8 0 9 8 8 1 5 2 5 3 2 2 1 3 3 9 9 6 4 8 8 0 7 4 5 3 7 1 1 0 P - 1 1 l a n 2 0 - 5 9 - 2 2 8 1 - 6 7 4 - 7 6 0 2 - 8 0 1 2 - 2 2 3 8 1 7 9 8 4 0 4 2 2 5 2 7 0 9 3 2 8 0 2 1 9 0 3 8 5 3 0 9 4 5 Investeringsbudget 30 K K O B V S O E IT S o m o m m ild ä s u m m x p - in u m m u n fu llm ä k t ig e m u n s t y r e ls e n s o r g s s t y r e ls e n n in g s s t y r e ls e n t m a n la n d D a la r n a m m a b u d g / t id s fö r s k ju t n in lo a t e r in g s p r o je k t v e s t e r in g a r m a e x l I T o c h e x iljö g p l o - a o t c e h r b i n y g g s g p n r a o d j e s k n t ä m n d B u d g e 1 1 1 t 3 1 5 1 1 1 0 3 6 1 2 9 8 4 2 0 7 3 1 0 3 0 8 4 2 9 4 7 0 0 0 5 4 7 0 0 3 0 0 3 0 8 5 P l a 1 1 1 n 8 1 9 1 8 1 3 3 1 9 4 5 2 0 8 4 5 0 9 7 1 2 9 8 5 0 2 8 4 8 0 0 6 0 0 6 0 1 5 P l a 1 2 1 n 9 1 0 2 8 2 3 0 1 6 1 0 5 2 0 5 1 0 0 7 0 0 7 2 7 2 9 0 8 0 2 5 9 0 0 1 0 0 1 0 6 5 Resultatbudget 31 R V A V S V F F - R E Å e s u l t a t b u d g e t e r k s a m h e t e n s n e t t o k o v s k r iv n in g a r e r k s a m h e t e n s n e t t o k k a t t e in t ä k t e r / g e n e r e lla e r k s a m h e t e n s r e s u l t a in a n s ie lla in t ä k t e r in a n s ie lla k o s t n a d e r v a r a v r ä n t a p e n s io n s s k e s u l t a t e f t e r f i n a n s i e l x t r a o r d in ä r a p o s t e r R E T S R E S U L T A T s o s t u l a t n a s t n t a t ld p o d a s e d b s t r e id e r r a r g P - 1 - 1 1 l a n 7 1 - 1 1 8 3 8 5 2 5 - 6 2 0 5 3 7 7 3 1 8 7 5 6 1 3 9 7 - 2 6 7 2 7 2 2 7 4 2 6 4 0 4 7 0 0 7 7 5 2 3 1 7 8 0 0 0 P - 1 - 1 1 l a n 7 7 - 1 2 8 9 9 3 3 4 - 7 2 0 5 6 1 1 6 7 4 6 7 8 2 1 4 5 - 7 5 5 3 5 3 2 5 0 5 0 5 1 8 0 8 8 8 5 3 8 9 0 2 3 6 0 0 P - 1 - 1 2 l a n 8 1 - 1 2 9 4 0 0 5 4 - 7 - 2 2 2 0 8 8 5 6 4 4 1 9 7 5 2 1 7 1 1 0 0 2 5 2 5 2 1 1 3 8 5 1 5 8 1 1 9 8 2 0 9 8 0 5 0 5 5 Finansieringsbudget 32 L Ö P A N D E V E R K S A M H E T Å r e t s r e s u lt a t J u s t e r in g a v s k r iv n in g a r J u s t e r in g , a v s ä t t n in g p e n s io n e r K a s s a f lö d e f r å n d e n lö p a n d e v e r k s a m h e t e n I N V E S T E R I N G S V E R K S A M H E T In v e s t e r in g i m a t e r ie lla t illg å n g a r In k ö p a v f in a n s ie lla t illg å n g a r K a s s a f lö d e f r å n in v e s t e r in g s v e r k s a m h e t e n F I N A N S I E R I N G S V E R K S A M H E T E N U p p l å n i n g N y u p p lå n in g * K a s s a f lö d e f r å n f in a n s ie r in g s v e r k s a m h e t e n F ö r ä n d r i n g a v l i k v i d a m e d e l * N y u p p lå n in g s k e r i d e n m å n k o m m u n e n s a k n a r lik v id a m e d e l fö r d e in v e s t e r in g a r s o m g e n o m fö r s u n d e r b u d g e t å r e t . B u d g e t 7 8 2 - 5 8 4 - 1 5 2 - 1 5 2 - 6 8 2 0 2 7 8 1 3 3 1 2 0 4 2 1 0 0 8 7 0 5 7 8 3 0 3 0 0 5 P l a - 1 - 1 - 1 n 5 8 6 - 5 8 6 9 9 9 9 1 3 2 0 3 1 0 4 9 9 4 2 8 0 3 4 2 2 7 8 0 3 6 7 6 0 6 0 0 9 P l a 1 - 2 - 2 - n 2 2 9 0 - 4 0 8 0 6 0 6 9 8 2 0 5 6 8 2 7 7 5 2 1 1 7 5 8 8 2 9 5 2 1 5 1 0 1 0 0 6 Balansbudget 33 T A B O S S E d A K S E IL L G Å N G A R n lä g g n in g s t illg å n g a r id r a g t ill s t a t lig in fr a s t r m s ä t t n in g s t illg å n g a r U M M A T I L L G Å N G A R K U L D E R O C H E G E T g e t k a p it a l ä r a v Å r e t s r e s u lt a t v s ä t t n in g a r o r t - o c h lå n g fr is t ig a s k U M M A S K U L D E R O C G E T K A P I T A L u K u H k t A ld u P e r IT r A L B u d 2 2 1 2 g e 2 2 5 8 2 4 5 t 3 2 8 4 6 3 3 4 4 3 1 0 3 7 7 9 0 2 0 3 8 8 0 1 2 2 6 0 2 9 4 3 7 5 0 6 5 7 7 3 1 8 2 1 0 8 3 2 P 2 2 1 2 l a 3 1 5 8 2 4 5 n 4 2 6 4 6 3 3 4 9 2 8 0 8 5 2 9 0 2 0 6 3 3 4 5 3 2 6 4 2 7 8 5 1 2 8 3 5 1 8 5 1 8 4 9 0 2 4 4 P 2 2 1 2 l a 4 5 8 2 4 5 n 6 2 6 5 9 2 2 3 5 7 0 9 8 1 2 7 9 8 2 0 3 9 8 0 0 5 3 6 0 2 0 2 3 5 4 1 6 5 5 9 5 1 1 7 3 5 0 4 7 Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-06-01

§ 105 Budget 2027 med plan för 2028-2029 Dnr 2026-000248041 Sammanfattning Socialdemokraterna och Centerpartiets har den 18 maj 2026 överlämnat förslag till mål och budget 2027 med plan 2028 och 2029 för Avesta kommun. Förslaget innehåller följande delar: Visionen Avesta kan ännu bättre Mål och uppdrag - Hållbar välfärd - Organisatoriska förutsättningar - Uppdrag under planperioden Uppföljning av mål och uppdrag Förutsättningar - Omvärld - Kommunernas ekonomi 2024-2026 - Interna förutsättningar och budgetmodell - God ekonomisk hushållning Kommunens organisation och ansvar - Process för planering och uppföljning Den ekonomiska planen - Driftbudget - Resultatbudget - Finansieringsbudget - Balansbudget Förslag till beslut - Socialdemokraterna (S) och Centerpartiets (C) förslag till mål och budget 2027 med plan för 2028 och 2029 fastställs. - Utdebiteringen fastställs till oförändrad nivå, 21:96 kronor. Deltar inte i beslut Moderaterna (M) Kristdemokraterna (KD) och Sverigedemokraterna (SD) deltar inte i beslutet. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-06-01 Beredning/behandling - Kommunstyrelsen arbetsutskott 18 maj 2026 §79 Yrkande Blerta Krenzi (S) yrkarbifall till Socialdemokraternas (S) och Centerpartiets (C) förslag till budget för 2027. Propositionsordning Ordförande Blerta Krenzi (S) finner endast ett förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med liggande förslag. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta bifalla - Socialdemokraterna (S) och Centerpartiets (C) förslag till mål och budget 2027 med plan för 2028 och 2029 fastställs. - Utdebiteringen fastställs till oförändrad nivå, 21:96 kronor. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sverigedemokraterna Avesta Budget 2027 med plan för 2028-2029 ”Trygg i Avesta livet ut” 1. Innehåll 2 Inledning ............................................................................................................................. 3 3 Omvärldsanalys och kommunal budget i sammanfattning……………………………….4 4 Vision ……………………………………………………………………………………6 5 Prioriteringar ....................................................................................................................... 7 5.1 Trygg och säker skolmiljö 5.2 Trygg och säker stadsmiljö 5.3 Jämställdhet 5.4 Lokalproducerat 5.5 Befolkningsmål 5.6 Handlingsplan gällande hot och våld mot förtroendevalda 5.7 Nolltolerans mot kvotering 5.8 Trygg och säker äldreomsorg. 5.9 Vi värnar Avestas landsbygd 5.10 Energiförsörjning 6 Besparingar och åtgärder………………………………………………………………..11 6.1 Översyn och minskning av personal 6.2 Halvering av partistödet 6.3 Integration 6.4 Minska behovet av försörjningsstöd 6.5 Övrigt Den ekonomiska planen 13-14 Drifts- och investeringsbudget 15 Resultat- och finansieringsbudget 16 Balansbudget 17 2 2. Inledning Efter fyra år med Sveriges nya regering kan vi konstatera att en ny politik till stor del genomförts steg för steg, och att utvecklingen går mot ett tryggare och mer stabilt Sverige. Sverigedemokraternas politik har genom Tidöavtalet haft ett betydande inflytande på flera centrala samhällsområden, vilket även påverkar Avesta kommun positivt. Vår politik har blivit vägledande när tidigare politiska inriktningar visat sig bygga mer på mytbildning och politisk korrekthet än på fakta. Vi är och förblir originalet – bekräftat i det senaste valet. Samtidigt har en långvarig politik med omfattande mottagande av ekonomiska migranter bidragit till ökade samhällsklyftor, gängkriminalitet och systemhotande organiserad brottslighet, som tiotusentals personer kopplas till. Denna kriminalitet har dessutom börjat tränga in i välfärdssystemen, vilket gör kommunernas förebyggande arbete än viktigare. Utöver detta står välfärden inför ökade kostnader för pensioner, både på grund av en åldrande befolkning och grupper som endast i begränsad omfattning bidragit till systemet. Samtidigt ser vi glädjande nog att många pensionärer väljer att arbeta längre, vilket är positivt för både individ och samhälle. Kommunens ekonomi visar ett mindre överskott för 2025. Betydligt mindre än åren 2021- 2023, men glädjande nog en klar uppgång jämfört 2024. Tidöregeringens åtgärder för att hålla inflationen i schack, ränteoro och minskade statliga stöd innebär dock att ekonomin måste hållas i strama tyglar. Befolkningen har också minskat med drygt 700 personer de senaste fem åren, vilket ytterligare pressar ekonomin. Avesta står alltså fortsatt inför betydande finansiella och sociala utmaningar. Vi anser att ett centralt ansvar är att motverka utanförskap och arbetslöshet bland marginaliserade grupper. I vissa fall kan återvandringsstöd vara både humant och ekonomiskt klokt. Sverigedemokraterna Avesta vill se en resurseffektiv kommun där fokus ligger på kärnverksamheten, vilket är det allra viktigaste för invånarna. Vi anser därför att de politiska beslut som tas nu måste prioritera en översyn av kommunens organisation och varför den tycks öka alltmer trots en konstant minskad befolkning under senare år. Sverigedemokraterna Avestas budget för 2027, med plan för 2028-2029, bygger på majoritetens budget men med alternativa prioriteringar och besparingar. Avesta i juni 2025 Hans-Erik Bergvall, gruppledare SD Avesta 3 3. Omvärldsanalys och kommunal budget SKR skriver följande i april-2026: ”Globala bakslag sinkar svensk konjunkturuppgång: • Den förutsedda konjunkturuppgången har skjutits fram något i tid. BNP växer dock fortfarande snabbare i år än i fjol och ökar över trend både 2026 och 2027. • Tillväxten för antalet arbetade timmar blir som högst nästa år. En klar ökning sker dock i år, efter fjolårets nedgång. • Ökningen av skatteunderlaget blir större i år än i fjol, och ökar än mer 2027. Den underliggande utvecklingen är i år starkare än den faktiska till följd av regelförändringar. Svag tillväxt väntar den svenska exportmarknaden i år, eftersom kriget i Mellanöstern medför entydigt negativa effekter för världsekonomin. I centrum för störningen står en stor nedgång i oljeleveranserna från Persiska viken, liksom ett högt oljepris.” (Källa: Aktuell Ekonomi 26:18, 2026-04-29) Detta globalt försämrade säkerhetsläge påverkar naturligtvis även Avesta kommun. Europas energiberoende och nedmontering av stabila energikällor har också underblåst en fortsatt energikris. Northvolts konkurs våren 2025 och den tveksamma utvecklingen för Stegras gröna stål kastar nu fortsatt en mörk skugga över svenskt näringsliv. Riksbanken har under perioden höjt och därefter sänkt styrräntan, som nu sedan september 2025 legat stadigt på 1,75 %. Dock har Riksbanken flaggat för kommande räntehöjningar under 2027 lite ”beroende på”. Inflationen är låg trots de upp- och nerrusningar oljepriset uppvisat på grund av Irankrisen. Kronan är fortsatt stärkt, vilket gynnat import men främst lett till ökad e-handel från Kina. Arbetslösheten i Avesta minskar, men den ligger fortfarande över snittet i hela Dalarnas län. För april månad 2026 en arbetslöshet på 6,8 procent i kommunen, jämfört med 5,0 procent i hela länet. Avesta kommun ligger därmed bland de högsta avseende arbetslöshetsnivån i Dalarnas län per april-2026. Kommunens ekonomi påverkas alltså sammanfattningsvis av inflation, räntor och statliga investeringar i försvaret. Samtidigt minskar kostnaden för pensionsskulden när räntorna sjunker. Prognoserna för 2027 är dock mer osäkra än tidigare år, vilket kräver noggranna konsekvensanalyser och uppföljningar. 4 Kommunalskatt: För 2027 utgår vi från en oförändrad skattesats på kr 21,96. Anställda Förtroendevalda Arbetsgivaravgift enligt lag 31,42 31,42 Avtalsförsäkring/kollektivavtalad pension 9,09 40,51 31,42 Rehab/friskvård/företagshälsovård 1,00 Totalt 41,51 31,42 Vår kommunala budget med besparingar och prioriteringar jämfört majoriteten i sammanfattning för 2027: SAMMANFATTNING SD-BUDGET 2027 JMF S + C Besparingar tkr: Belopp Demokrativeckan 100 Framtid Avesta 2 000 Offentliga miljöer och infrastruktur 2 000 Hållbarhet 1 000 Halvering partistöd 800 Effektivisering personal (ramförändring) 6 000 Totalt besparingar 11 900 Satsningar tkr: Ökad trygghet och beredskap - 1 000 Utredning fjärrvärme/alternativ - 1 000 Höj andelen män bland anställda - 200 Trygghet och studiero (Resurs-/akutskola) - 1 000 Extra ramförstärkning omsorgen - Extra ramförstärkning bildningsstyrelsen - 2 000 Ramförstärkning unga, ej arbetar/studerar - 2 000 Totalt satsningar - 7 200 Totalt besparingar-satsningar 4 700 Eliminering ev. utdelning GBAB - 6 000 Summa resultatdifferens - 1 300 5 4. Vision Avesta ska vara en trygg, öppen och sammanhållen kommun där invånare känner gemenskap och rättvisa. Kommunens viktigaste uppgift, utöver lagstadgade skyldigheter, är att skapa trygghet för medborgarna genom hela livet. Avesta ska vara attraktivt för barnfamiljer, elever, studenter, arbetstagare och äldre. Vi vill stärka skolresultaten, utveckla gymnasiets industriprogram med fördjupning inom automation och AI samt etablera ett kunskapscentrum i samarbete med högskolor och universitet. Industrin är fortsatt central för Avesta och ska prioriteras genom rätt utbildningar och kompetensförsörjning. Nya, kommunpositiva företagsetableringar välkomnas och ska stödjas. Stadsplaneringen ska främja trygghet, trivsel och handel. Landsbygden – Horndal, Folkärna, Fors och By – ska hållas levande. En levande landsbygd stärker inflyttning, skattebas och livskvalitet. Brottsförebyggande perspektiv ska genomsyra samhällsplaneringen. Otrygga miljöer ska motverkas och förändras. Vi ser positivt på de åtgärder som görs, till exempel kamera- bevakning av utsatta platser och skolor, och vidare utveckling av detta. Kommunen ska ha nära dialog med invånare, pensionärsråd, ungdomsråd och opposition. Likabehandling ska säkerställas. Vi ser en stor potential i Avesta lasarett där vi anser att kommunen fortsatt aktivt bör jobba med Region Dalarna för att främja en god och kvalitativ vård för kommunmedborgarna. Att ta seden dit man kommer är en grundläggande princip för att motverka segregation och främja sammanhållning. 6 5. Prioriteringar 5.1 Trygg och säker skolmiljö. Barn och ungdomar har rätt till en trygg skolmiljö. Inom skolområdet har andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogrammen minskat till 77,8 %. Samtidigt har incidenterna i skolorna ökat efter omorganisationen med bussning. Vi satsar:  1,8 MSEK extra under 2027-2029 år för att skapa en Resurs- och akutskola.  2 MSEK i extra ramförstärkning 2027 och 3 MSEK 2028.  2 MSEK i extra ramförstärkning 2027 och 2028 för unga (16-29 år) som varken arbetar studerar. Polisen bör närvara oftare i skolorna. Arbetet mot droger, mobbning och otrygghet ska stärkas. SFI ska ha tydliga prestationskrav 5.2 Trygg och säker stadsmiljö. Kommunen ska ha nolltolerans mot våld i nära relationer och mot hedersförtryck. Personal ska utbildas i att upptäcka och agera vid misstänkta fall. Föreningsbidrag ska ges utifrån tydliga kriterier och inte till odemokratiska eller segregerande föreningar. Brottsstatistik ska redovisas årligen. Offentligt tiggeri bör förbjudas. Klotter ska tas bort snabbt. Offentlig konst ska ha folklig förankring och lyfta lokalt kulturarv. Fler hjärtstartare ska placeras i miljöer med mycket folk. Vi satsar 1 MSEK extra årligen för ökad trygghet och beredskap. 7 5.3 Jämställdhet. Kommunen, som Avestas störste arbetsgivare, borde naturligtvis satsa mer på att utjämna den enorma obalansen i anställda som till närmare 80 % i nuläget domineras av kvinnor. Vi anser att det är värt en mindre satsning för att locka fler män till att söka arbete inom kommunens alla olika förvaltningar. Vi förstärker därmed jämställdhetsarbetet om fler män söker sig till kommunens verksamheter och avsätter 200 tkr under 2027 till en åtgärdsplan för detta. 5.4 Lokalproducerat. Lokala råvaror ska prioriteras. Maten på äldreboenden och skolor ska vara nylagad, näringsrik och anpassad efter brukarnas önskemål. Svenskt kött ska prioriteras. 8 5.5 Befolkningsmål. Befolkningsökning är inget självändamål. Den ska styras av arbetsmarknadens behov. Kommunen ska vara attraktiv för ungdomar som studerar vidare och för personer som söker arbete eller utbildning. Kommunen ska aktivt motverka social dumpning, vilken uppenbart varit ett faktum under senare år, vilket belastat både omsorgens och bildningsstyrelsens resurser utöver det normala. 5.6 Handlingsplan gällande hot, kränkningar och våld mot politiskt förtroendevalda. En tydlig handlingsplan för hot och våld mot förtroendevalda ska finnas och följas upp. 5.7 Nolltolerans mot kvotering. Kompetens och lämplighet ska alltid vara avgörande vid rekrytering. 5.8 Äldre ska kunna åldras med värdighet. Språkkunskaper hos personalen måste säkerställas och antalet vårdgivare per brukare minimeras. Vi vill: o öka valfriheten o förbättra handikappanpassning o prioritera boenden på bottenvåningar o stärka aktiviteter och social samvaro o slopa biståndsbedömning efter 85 år o säkerställa våra äldres rätt till utomhusvistelse Vi lägger en extra ramförstärkning på omsorgen om 5 MSEK för 2028. 9 5.9 Vi värnar om Avestas landsbygd. Sverigedemokraterna är det parti som ser möjligheterna och potentialen bortom stadskärnorna. Landsbygden ska ha god service, fungerande skolor och framtidstro. En levande landsbygd är en tillgång för hela kommunen. 5.10 Energiförsörjning. Avesta ska fortsatt säga nej till vindkraft då vi redan med råge fyllt vår kvot av denna. Kommunen bör verka för att vi ska tillhöra elområde 2. Vi avsätter också 1 MSEK 2027 för att utreda möjligheterna till bättre kommunal kontroll över fjärrvärme och energitillförsel, i samverkan med näringslivet. Målet är ökad självförsörjning och på sikt möjlighet till fjärde eller femte generationens kärnkraft. 10 6. Besparingar och åtgärder. 6.1 Översyn och minskning av personal. Avesta kommuns befolkningen minskade från 2019 till 2025 med drygt 800 personer. Samtidigt ökade antalet årsarbetare hos kommunen under samma period med drygt 100 personer. En översyn av kommunens organisation är nödvändig. Vi bedömer att 30 MSEK kan sparas 2027-2029, motsvarande cirka 40 heltidstjänster, troligen främst inom administration. Med drygt 100 pensionsavgångar under samma period kan detta ske genom så kallad naturlig avgång och utan att drabba personal i aktiv ålder. 6.2 Halvera partistödet under de tre kommande åren. Vi föreslår att partistödet halveras under tre år, vilket sparar 800 tkr årligen. 11 6.3 Integration. Segregerade områden kräver långsiktigt arbete. Transparens kring migrationens kostnader och intäkter behövs för att rikta insatser rätt. Återvandringsstödet är ett viktigt verktyg för dem som vill återvända till hemlandet. 6.4 Minska behovet av försörjningsstöd. Genom satsningar på skola, vuxenutbildning och företagsklimat ska fler bli själv- försörjande. Fokus ska ligga på att ge verktyg till utbildning, företagande och anställningsbarhet. En särskilt utsatt grupp är unga 16–29 år som varken arbetar eller studerar. Vi har under bildningsstyrelsen avsatt 2 MSEK extra i ramförstärkning under 2027-2028 för att få in dessa personer i en meningsfull tillvaro. 6.5 Övrigt. Vi minskar anslaget till Framtid Avesta med 2 MSEK årligen och minskar även anslaget till Offentliga miljöer och infrastruktur. Utöver det stryker vi anslagen till Demokrativeckan och Hållbarhet. Dessa aktiviteter bör kunna hanteras inom ordinarie verksamhet. 12 Den ekonomiska planen Sverigedemokraterna Politiska prioriteringar 2027-2029 Belopp i tusental kronor, om inte annat anges 2027 2028 2029 Ramar justeras med löneökningar, förändringar av PO och kapitaltjänstkostnader, enl budgetmodellen, Kommunfullmäktige: Tillfälliga medel Allmänna val/EP-val 100 100 550 Utbildning nyvalda 500 Kommunstyrelsen 2027 2028 2029 Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, inkl 38 162 39 577 41 041 pensionskostnader Tillfälliga medel Kommunövergripande Utredning fjärrvärme/energikostnader (alternativ) 1 000 Framtid Avesta 2 000 2 000 2 000 Offentliga miljöer och infrastruktur 2 000 3 000 3 000 Offentliga miljöer, centrum 1 000 1 000 1 000 Myggprojekt 530 530 530 Dalapop 120 120 120 Ökad trygghet och beredskap 1 000 1 000 1 000 Landsbygdspeng 300 300 Ökad jämställdhet: Höj andelen män bland anställda 200 Halvering partistöd -800 -800 -800 Ramförändring - verksamhet Översyn/effektivisering personal -2 000 -4 000 -4 000 Ramförstärkning 1 000 Enskilda vägar 300 200 Lönenämnden 223 230 237 Upphandlingscenter, Falun Borlänge Regionen 175 80 85 Parker/grönytor/lekparker driftkostnader för nyinvestering Summa ramförändring -302 -3 490 -3 678 13 Omsorgsstyrelsen: 2027 2028 2029 Tillfälliga medel IOP, förebyggande satsning mot mäns våld mot kvinnor 100 100 100 Skolsociala team 250 250 250 Ramförändring Översyn/effektivisering personal -2 000 -4 000 -4 000 Ramförstärkning 10 000 5 000 2 000 Ledarskap/medarbetarskap Förstärkning skolsociala team 1 000 Ny hemtjänstgrupp 5 000 5 000 Demensvård 2 000 Hyresökningar, GBAB-fastigheter 250 100 Summa ramförändring 13 250 6 000 1 100 Bildningsstyrelsen: 2027 2028 2029 Tillfälliga medel Skol IF 150 150 150 Skolsociala team 250 250 250 By skola 900 900 900 Ramförändring Översyn/effektivisering personal -2 000 -4 000 -4 000 Ramförstärkning 4 000 3 000 Förstärkning för unga som varken arbetar eller 2 000 2 000 studerar Trygghet och studiero 2 000 (Resursskola/akutskola) 3 000 Kulturcentra Koppardalen 1 500 Idrottsanläggningar 1 500 1 500 Hyresökningar, GBAB-fastigheter 300 800 30 Summa ramförändring 10 300 5 300 -3 970 Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd: 2027 2028 2029 Ramförändring Kommunbidrag, Avestas andel, 206 935 983 uppräkning Summa ramförändring 206 935 983 14 Driftbudget Sverigedemokraterna Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Kommunfullmäktige -5 920 -5 420 -5 870 Kommunstyrelsen -214 091 -217 817 -215 303 varav kommungemensamma kostnader 57 417 -56 631 -62 612 Omsorgsstyrelsen -748 135 -754 135 -755 235 Bildningsstyrelsen -800 693 -805 993 -802 023 Västmanland Dalarna miljö- och byggnadsnämnd -20 461 -21 397 -22 380 SUMMA styrelse/nämnd -1 789 300 -1 804 761 -1 800 809 Finansförvaltning 1 795 200 1 815 241 1 840 424 Årets resultat 5 900 10 480 39 615 Investeringsbudget Tkr Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Kommunfullmäktige 0 0 0 Kommunstyrelsen 1 30 790 1 81 890 192 570 Omsorgsstyrelsen 3 343 3 486 3 121 Bildningsstyrelsen 16 170 1 3 550 10 090 Västmanland Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 1 000 1 000 1 000 Summa 1 51 303 1 99 926 206 781 Ombudg/tidsförskjutning Exploateringsprojekt 19 000 - 1 000 IT-investeringar 18 858 1 4 781 14 781 Summa exkl IT och investeringar 1 13 445 1 85 145 191 000 15 Resultatbudget Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Verksamhetens nettokostnader -1 710 677 -1 770 555 -1 801 718 Avskrivningar -117 745 -121 103 -125 612 Verksamhetens nettokostnader -1 828 422 -1 891 658 -1 927 330 Skatteintäkter/generella statsbidrag 1 858 763 1 934 609 2 001 989 Verksamhetens resultat 30 341 42 950 74 658 Finansiella intäkter 45 307 42 112 42 110 Finansiella kostnader -69 748 -74 583 -77 155 - varav ränta pensionsskuld -2 670 -7 506 -10 080 Resultat efter skatter och finansnetto 5 900 10 480 39 615 Extraordinära poster Årets resultat 5 900 10 480 39 615 Finansieringsbudget Sverigedemokraterna Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 5 900 10 480 39 615 Justeringar avskrivningar 82 745 86 103 90 612 Justering, avsättning pensioner -5 827 -5 036 -4 871 Kassaflöde från den löpande verksamheten 82 818 91 547 125 356 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella tillgångar -152 303 -199 926 -206 781 Inköp av finansiella tillgångar 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -152 303 -199 926 -206 781 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Upplåning Nyupplåning * 0 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 0 Förändring av likvida medel -69 485 -108 379 -81 425 * Nyupplåning sker i den mån kommunen saknar likvida medel för de investeringar som genomförs under budgetåret. 16 Balansbudget Sverigedemokraterna Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 2 234 393 2 349 675 2 467 305 Bidrag till statlig infrastruktur 23 841 22 381 20 921 Omsättningstillgångar 280 538 172 159 90 734 SUMMA TILLGÅNGAR 2 538 772 2 544 216 2 578 960 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 861 851 872 331 911 946 därav årets resultat 5 900 10 480 39 615 Avsättningar 237 268 232 232 227 360 Kort- och långfristiga skulder 1 439 653 1 439 654 1 439 654 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 2 538 772 2 544 216 2 578 960 Soliditet inklusive pensionsförpliktelse, 16% 17% 19% exklusive bolagslån. 17 Mål och budget för Avesta kommun 2027-2029 Moderaterna i samverkan med Kristdemokraterna Mål och budget för Avesta kommun 2027–2029 | Moderaterna i samverkan med Kristdemokraterna 1 Innehållsförteckning 03 04 05 06 En ny riktning för Avesta Vår vision 2030 Investeringsbudget Valfrihet och konkurrens för bättre välfärd Pensionsåtagande Budgetdirektiv Styrelsernas Personalpolitik med uppdrag och mål ansvar och utveckling 07 08 09 10 Kommunstyrelsen Tillgänglighet och Trygga och vackra Omsorgsstyrelsen infrastruktur gemensamma rum Företagsklimat Besöksnäring och Förändring i antal i olika Integration genom språk och egen försörjning stolthet fö r platsen åldersgrupper Bostäder för livet i hela kommunen 11 12 13 14 Bildningsstyrelsen Bildningsstyrelsen Fritid och mötesplatser Kommungemensamma – för hela kommunen kostnader, intäkter Kultur, konst och fritid och taxor – för både hjärta och hjärna Västmanland-Dalarna Miljö- och byggnadsnämnd Tidsplan Mål och budget för Avesta kommun 2027–2029 | Moderaterna i samverkan med Kristdemokraterna 2 En ny riktning för Avesta Avesta ska vara en kommun där det lönar sig att arbeta, där barnen lär sig läsa och räkna, där våra äldre möts med respekt och känner sig trygga och där företagaren bemöts med ett ja i stället för ett ärendenummer. Det är riktningen i den här budgeten. Allt annat följer av det. Vi presenterar en budget med positivt resultat och en tydlig riktning. Den nationella politiken ger kommuner som Avesta bättre förutsättningar, och vi tar vara på det med fokus på det som verkligen spelar roll för Avestaborna i vardagen. Ett effektiviseringskrav på två miljoner kronor läggs på kommunstyrelsen. Var dessa besparingar ska ske beslutas av kommunstyrelsen, men de ska inte drabba kärnverksam- heten. Vi ser det som självklart att varje skattekrona ska användas med respekt och bidra till verklig nytta för Avestaborna. Vi fokuserar därför på att höja kvaliteten inom skola och äldreomsorg. För att lyckas med detta tillför vi Bildnings- och Omsorgsförvaltningen extra resurser. En viktig framtidsfråga är att ha en ökande befolkningsutveckling. Vi vill att fler ska vilja bo kvar, att unga ska vilja flytta hem igen, och att nya Avestabor väljer vår kommun. Ett tryggt samhälle med bra skolor, kultur, fritid och bostäder är avgörande. Samtidigt måste vi bryta utanförskapet, särskilt bland nyanlända. Arbetslösheten är högst i Dalarna, och därför inför vi “Avestalöftet”. Den som kan arbeta ska arbeta, det är grunden för vår arbetslinje. Nyckeln är språket. SFI ska hålla hög kvalitet och leda till riktiga jobb. Undervisningen ska ske med kommunalt anställda lärare och kommunen måste ta ett starkare ansvar för tillsyn och uppföljning. Samverkan mellan SFI, vuxenutbildning och Arbetsförmedling ska förstärkas. Vi vill även stötta civil- samhället i integrationsprojekt. Vi emotsatte oss Regionens skattehöjning och föreslår nu en kommunal skattesänkning på 10 öre per år under budgetperioden för att kompensera Avestas invånare. Vi står för valfrihet i vården, skolan och omsorgen. Vi tror på individens kraft och förmåga att själv välja. Vi vill även uppmuntra att människor med erfarenhet av offentlig verksamhet får ta över och driva den i egen regi. Lasarettet i Avesta är avgörande för lokal trygghet och utveckling. Vi vill stärka samverkan med re- gionen för att skapa livskvalitet inom äldrevården och även hitta digitalisering som underlättar samt förhöjer kvalitet och vardag inom äldreomsorgen. Vi behöver fler företag och ett större förtroende hos företagare och näringsliv. Vi vill klättra från plats 190 till minst topp 50 i Svenskt näringslivs ranking senast 2030. Med fler jobb ökar kommunens inkomster och fler Avestabor får möjlighet att försörja sig själva. Barn och unga är vår framtid. En trygg uppväxt, bra skola, rika fritidsmöjligheter och ett starkt gym- nasium är avgörande för om barnfamiljer ska bo kvar eller flytta hit. Vi vill att fler unga ska välja att plugga vidare och att fler ska välja att vända hem igen. Fler bostäder behövs i hela kommunen. Både för unga förstagångsköpare, för barnfamiljer och för seniorer som vill flytta från villan men stanna kvar i sin bygd. Gamla Byn AB får i uppdrag att om- vandla vissa hyresrätter till bostadsrätter. Vi vill också se fler privata investeringar i såväl hyresrätter som villor, gärna strandnära. Mål och budget för Avesta kommun 2027–2029 | Moderaterna i samverkan med Kristdemokraterna 3 Vår vision 2030 Avesta ska vara en fri och trygg plats att leva i oavsett vem du är eller var du bor. Här ska varje män- niska ha möjlighet att forma sitt eget liv, förverkliga sina ambitioner och känna tillit till att det offentli- ga finns där när det verkligen behövs. Vi vill se en kommun där fler arbetar och färre är beroende av bidrag. Där familjer själva väljer för- skola, skola och äldreomsorg. Där företagande uppmuntras och inte motarbetas. Där tryggheten är på riktigt och inte en retorisk ambition. Avesta 2030 är en plats där civilsamhället får blomstra, där unga får chansen att växa och där äldre får åldras med värdighet. Där kulturen lyfter, idrotten engagerar och föreningslivet stärker banden mellan människor. För att nå dit krävs en tydlig kurs: • En kommunal service med fokus på kvalitet och valfrihet • Trygga klassrum med ordning och reda, starkt ledarskap och fokus på att varje elev ska nå sina mål • En modern, värdig äldreomsorg • Ett blomstrande näringsliv med enklare regler och snabba beslut • Ett tryggt samhälle där vi sätter gränser men också öppnar möjligheter Med vår budget för 2027–2029 bygger vi för framtiden med siktet inställt på 2030. Pensionsåtagande Avesta kommun har under flera år haft höga pensionskostnader, men tack vare dämpad inflation har dessa minskat avsevärt. Det skapar ett välkommet budgetutrymme för andra viktiga prioriteringar. Investeringsbudget Mål och budget för Avesta kommun 2027–2029 | Moderaterna i samverkan med Kristdemokraterna 4 Investeringsbudget Vi investerar för kommuninvånarnas bästa Under kommande år står Avesta inför betydande investeringar. Totalramen uppgår till 152 miljoner kronor år 2027, 200 miljoner år 2028 och 206 miljoner år 2029. Det är viktiga satsningar men varje krona måste användas med eftertanke. Vi säger nej till prestige- projekt utan bäring på kommunens kärnuppdrag. Därför ska varje investeringsförslag prövas nog- grant under löpande budgetår enligt tydliga, fastställda rutiner. Den höga investeringstakten innebär ökad upplåning, vilket i sin tur kräver ansvar. Omprioriteringar och justeringar kommer att bli nödvändiga. Det kan också innebära att vissa verksamheter får skjuta upp planerade investeringar för att ge plats åt det som är viktigast. Vi investerar i Avestas framtid, men vi gör det med respekt för skattebetalarnas pengar och med långsiktig hållbarhet i fokus. Budgetdirektiv Fokus på kärnuppdrag, ansvar och valfrihet Alla styrelser och nämnder ska bedriva sitt arbete med fokus på kommunens kärnuppdrag: skola, omsorg, trygghet och ett livskraftigt näringsliv. En ekonomi i balans är en förutsättning för att vi lång- siktigt ska kunna leverera på vårt ansvar mot Avestaborna. Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar att följa upp budgetperioden mot fastställda resultatmål. För 2027 är målresultatet ca 6 mkr. Ekonomiska mål: • År 2027 ska kommunen leverera ett resultat på cirka 6 miljoner kronor • Soliditeten förväntas stärkas något under perioden • Nettolåneskulden kommer att öka på grund av nödvändiga investeringar Vår princip är tydlig: skatteintäkterna ska växa snabbare än kostnaderna. Personalpolitik med ansvar och utveckling Kommunens medarbetare är vår viktigaste resurs. Vi ska erbjuda en trygg och stimulerande ar- betsmiljö med tydligt ledarskap, utvecklingsmöjligheter och individuell lönesättning som speglar an- svar och kompetens. Vi sätter tydliga mål för minskad sjukfrånvaro: • Högst 7 % 2027 • Högst 6 % 2028 • Högst 5 % 2029 Vi uppmuntrar flexibilitet, ansvarstagande och friskvård, men också ett större fokus på resultat. Mål och budget för Avesta kommun 2027–2029 | Moderaterna i samverkan med Kristdemokraterna 5 Valfrihet och konkurrens för bättre välfärd Vi vill öppna upp för fler sätt att bedriva kommunal verksamhet. Under perioden 2027–2029 inför vi: • Utmaningsrätt: den som vill ta över en verksamhet får rätt att utmana den kommunala driften. • Intraprenader: kommunala verksamheter får driva sig själva med eget resultatansvar. • LOV: lagen om valfrihetssystem ska användas i större utsträckning, särskilt inom hemtjänst och omsorg. Vi ser konkurrens och mångfald som motorer för kvalitet. Det ger också våra medarbetare fler möjli- ga arbetsgivare och invånarna ökad valfrihet. Alla anställda ska få tydlig information om dessa nya möjligheter och bjudas in till dialog kring alter- nativa driftformer. Styrelsernas uppdrag och mål Ansvar, resultat och fokus på kärnuppdrag Alla styrelser har ett gemensamt uppdrag: att leverera resultat inom givna ekonomiska ramar, med invånarens bästa i fokus. Kommunens vision, mål och budget är grunden för styrelsernas arbete. Styrelserna ska ha ett positivt ekonomiskt resultat och ha en hög beredskap för effektiviseringar och handlingsutrymme för oförutsedda händelser. Dialogen med verksamheterna är avgörande, liksom att varje skattekrona används på ett sätt som ger verklig nytta för invånarna. Resurser för nödvändiga inköp under 2027 finns, men varje inköp ska prövas ur ett medborgarpers- pektiv. All effektivisering ska utgå från hur servicen till invånarna kan förbättras. Mål och budget för Avesta kommun 2027–2029 | Moderaterna i samverkan med Kristdemokraterna 6 Kommunstyrelsen Från utanförskap till arbete, från byråkrati till företagarkraft Vi möter framtidens utmaningar med ledarskap och tydliga reformer. Avestalöftet, en arbetslinje även på lokal nivå Ingen som kan arbeta ska fastna i passivitet. Vi inför Avestalöftet: den som får försörjningsstöd ska också bidra, genom heltidsaktivitet. Arbete, utbildning eller praktik ska vara en självklar motpresta- tion. Det handlar inte bara om att ställa krav, utan om att skapa möjligheter. Aktivitet och ansvar ger inte bara bättre förutsättningar för egen försörjning, det bygger också självkänsla, gemenskap och framtidstro. Kompetensförsörjning och framtidens ledare • Vi återinför traineeprogram för att säkra framtidens kompetens i kommunens verksamheter. • Introduktionsjobb ska användas mer för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. • Ett ledarskapsprogram ska etableras då starka ledare behövs för att utveckla en effektiv och motiverande organisation. Företagsklimat Från plats 190 till topplista Avesta har halkat efter, men det går att vända utvecklingen. Vi ska ta tillbaka en topposition i före- tagsklimatsrankingen, topp 50 senast 2030. Det gör vi genom: • En-dörr-in-principen: företagare ska inte skickas runt mellan förvaltningar • Särskild satsning på kvinnligt företagande • Förenkling och snabbhet i tillståndsprocesser Vi vill att det ska vara enkelt att starta och driva företag i hela kommunen. Integration genom språk och egen försörjning Nyanlända ungdomar har i dag orimligt höga arbetslöshetssiffror. Det måste brytas. • När SFI återgår till kommunal regi ska kvaliteten höjas och fler gå vidare till arbete eller studier. • Samverkan med Arbetsförmedlingen och vuxenutbildningen ska intensifieras. • Fokus på språk, validering och arbetsnära praktik, inte passiv väntan. Mål och budget för Avesta kommun 2027–2029 | Moderaterna i samverkan med Kristdemokraterna 7 Tillgänglighet och infrastruktur Vi vill: • Utreda en sammanslagning av Tåg i Bergslagen och Mälartåg för bättre pendlingsmöjligheter. • Ha stopp för persontåg i både Avesta och Krylbo det är en självklarhet. • Utveckla Nordanö industriområde tillsammans med extern aktör för att skapa ny tillväxt. Besöksnäring och stolthet för platsen Avesta ska vara en destination. Därför: • Ställplatser för husbilar i centrala lägen då turism ska kunna tas emot, inte trängas bort. • Visentparken bör drivas av privat entreprenör. • En ny kommunslogan ska tas fram för att väcka stolthet och stärka platsens profil. Bostäder för livet i hela kommunen Avesta ska erbjuda attraktiva och varierade boendeformer i alla delar av livet. Det oavsett om du är ung, barnfamilj, senior eller nyinflyttad. För att det ska vara möjligt krävs en aktiv och möjliggörande bostadspolitik. Vi ger Gamla Byn AB i uppdrag att konvertera delar av sitt centrala hyresbestånd till bostadsrätter. Det finns ett stort behov av denna boendeform, särskilt bland äldre som vill lämna villan men stanna kvar i sitt område. Vi vill att kommunen tydligt visar vägen för mer träbyggande. Både för klimatnytta och identitet. Träbyggnadsstrategin ska användas för att inspirera och påverka privata aktörer. Det är glädjande att både kommunala och privata bostadsbyggare nu skapar nya hyresrätter i cen- trala Avesta. Det är ett kvitto på att utvecklingen har vänt. Men vi är inte klara än, för fortsatt förtät- ning av centrum krävs både vilja och tydliga spelregler. Vi ska vara en kommun där det är enkelt och attraktivt att bygga nytt: • Möjliggör privata småhus, hyresrätter och bostadsrätter i hela kommunen. • Strandnära villor på landsbygden ska uppmuntras – de stärker både inflyttning och lokal ekonomi. • Handläggningen ska vara snabb, generös och lösningsfokuserad. Vi ser också att seniorboenden och trygghetsboenden behöver prioriteras och att strategin för äldre är tydlig. Det ska vara lätt att hitta rätt boende i rätt tid, med fortsatt frihet och livskvalitet. Mål och budget för Avesta kommun 2027–2029 | Moderaterna i samverkan med Kristdemokraterna 8 Trygga och vackra gemensamma rum Våra gemensamma ytor såsom, gator, torg, grönområden och lekplatser, formar upplevelsen av kommunen. De är inte bara funktion, de är identitet, trygghet och stolthet. Vi välkomnar de initiativ som redan tagits för att försköna och förbättra offentliga miljöer, men ar- betet måste professionaliseras och systematiseras. Vi föreslår ett långsiktigt underhållsprogram för hela Avesta, där åtgärder prioriteras utifrån både kostnadseffektivitet och invånarnytta. Det är också dags att ta ett samlat ansvar för belysningen, även utanför tätorten. Solcellsdrivna el- stolpar är en framtidslösning vi vill se mer av. Förändringar i den fysiska miljön ska ske i dialog med de boende, med trygghet och långsiktighet som ledstjärnor. Förändring i antal i olika åldersgrupper Mål och budget för Avesta kommun 2027–2029 | Moderaterna i samverkan med Kristdemokraterna 9 Omsorgsstyrelsen Värdig vård, valfrihet och ansvar för framtiden Avesta ska vara en kommun där äldre får den omsorg de behöver. I tid, med kvalitet och med valfri- het. Under senare år har stora investeringar gjorts i nya äldreboenden, inklusive trygghetsboende i centrum. Nu krävs tydlig uppföljning och långsiktig planering så att vi inte hamnar i nya köer. Vi måste höja kvaliteten i hela äldreomsorgen. Det finns kommuner i Sverige som lyckas och där nöjdheten är högre, arbetsmiljön bättre och resultatet tydligare. Det ska vi också klara. Därför satsar vi på: • Språktest vid nyanställning inom äldreomsorg och hemtjänst, tryggheten börjar med att förstå och bli förstådd • Kompetensutveckling och ledarskap, bra chefer bygger trygga team • Undersköterskelyftet, vi ger fler möjligheten att få skyddad titel och fast vårdkontaktansvar • Arbetsmiljö, den höga sjukfrånvaron och chefsomsättningen inom omsorgen är ett tecken på att organisationen inte fungerar tillräckligt bra. Vi vill därför genomföra en oberoende genomlysning av arbetsmiljö, ledarskap och arbetsvillkor för att identifiera problemen och ta fram konkreta förbättringsåtgärder. Valfrihet i omsorgen – på riktigt Den som behöver hjälp i vardagen ska också ha möjlighet att välja vem som hjälper till. Vi vill därför: • Införa LOV (Lagen om valfrihetssystem) inom hemtjänsten för att stärka den äldres självbestämmande och öka valfriheten i omsorgen. • Öka kontinuiteten i hemtjänsten med målsättningen att en vårdtagare inte ska möta fler än 12 olika personer under en tvåveckorsperiod. • Upphandla driften av minst ett äldreboende i kommunen för att skapa ökad valfrihet, kvalitetsutveckling och fler alternativ för äldre, anhöriga och medarbetare. • Äldre ska kunna önska kvinnlig eller manlig personal vid dusch och intimhygien • Kunder inom äldreomsorgen ska ha rätt till utevistelse som motsvarar deras önskemål och behov • Omsorgsstyrelsen får i uppdrag att aktivt bjuda in nya aktörer till dialog kring framtidens äld- reomsorg. Vi vill uppmuntra fler seriösa entreprenörer och idéburna aktörer att etablera sig i Avesta. Mål och budget för Avesta kommun 2027–2029 | Moderaterna i samverkan med Kristdemokraterna 10 Teknik, aktivitet och gemenskap - för framtidens omsorg Välfärdsteknik är inte framtidsmusik, det är redan här. Rätt använd kan den: • Minska personalens arbetsbelastning • Höja kvaliteten • Bromsa kostnadsökningar Vi vill också skapa en ny roll: Aktivitetssamordnare, en person som har till uppgift att hjälpa äldre att ta sig ut, delta i aktiviteter och bryta ensamhet. Det stärker både hälsan och livsglädjen. Från bidrag till egen försörjning – även inom omsorgen Enheten för arbete och sysselsättning spelar en viktig roll i att minska försörjningsstödet. Nu förstärker vi arbetet: • Alla som får försörjningsstöd ska ha en individuell plan, följas upp och möta krav på aktivitet • Samverkan med civilsamhälle och FINSAM ska växlas upp • Målet är tydligt: fler i arbete, färre i bidragsberoende • Utreda förutsättningen tillsammans med civilsamhället och regionen att starta ett så kallat Fontänhus Detta kräver personella resurser på kort sikt, men kommer att ge både mänsklig och ekonomisk vinst på sikt. Bildningsstyrelsen Kunskap, arbetsro och framtidstro Avesta ska ha en skola där varje elev får möjlighet att lyckas, oavsett bakgrund. För oss är det självklart att skolan ska fokusera på kunskap, arbetsro och en lärandemiljö som uppmuntrar varje elev att nå sin fulla potential. Skolan är grunden för varje barns framtid men också för kommunens tillväxt, trygghet och ge- menskap. Höga resultatkrav och starka ledare • Resultatkraven i årskurs 3 och 6 ska vara så högt ställda att eleverna är på rätt väg mot målen i alla ämnen i grundskolan. • Hälften av eleverna i årskurs 9 har i dag enligt Kolada minst ett underkänt betyg. Det är för många. Alla elever ska nå kunskapsmålen. Senast 2028 ska minst tre fjärdedelar av eleverna vara godkända i samtliga ämnen. • För att detta ska vara möjligt krävs starkare skolledarskap. Vi satsar på kompetensutveckling för rektorer och lärare, deras driv, tydlighet och engagemang påverkar hela skolans resultat. Mål och budget för Avesta kommun 2027–2029 | Moderaterna i samverkan med Kristdemokraterna 11 Tvålärarskap och lärartid • Vi inför tvålärarskap fullt ut i låg- och mellanstadiet där behovet finns • Vi utökar halvklasstid i mellan- och högstadiet. Mer lärartid per elev ger både högre trygghet och bättre resultat. • Dessa satsningar ger även en bättre arbetsmiljö för lärare och skolpersonal, som idag ofta arbetar under mycket stor press. Tidiga insatser, fysisk hälsa och god mat • Förskolan måste ges rätt resurser och vi ska kunna fånga upp barn i behov av extra stöd ti- digt. Det är en avgörande faktor för resten av skolgångens utfall. • Vi stärker fysisk aktivitet i skolan och säkrar god skolmat av hög kvalitet. Kost- och motions- vanor grundläggs tidigt och är avgörande både för studiero och folkhälsa. Stöd för särskilda behov, ett samlat grepp • Vi vill fortsätta arbeta med samordning av stöd till elever med särskilda behov och kognitiva funktionsvariationer samt inrätta en särskild skolenhet med förstärkt elevstöd. • Samverkan mellan kommunen, Region Dalarna och föräldrarna ska bli bättre och tydligare, en kontaktperson per familj ska vara regel, inte undantag. Kultur, konst och fritid – för både hjärta och hjärna Vi värnar om Verket och Avesta Art som en nationellt erkänd konst- och industrikulturmiljö. Men lo- kalerna är i dåligt skick. Vi vill ta fram en strukturerad upprustningsplan, i samarbete med sakkunni- ga och fastighetsägare, så att verksamheten kan växa, både i kvalitet och besöksantal. Nya samver- kanspartners ska också bidra till att göra Verket till en åretruntattraktion. Vi stödjer utvecklingen av området mellan Metropoolen och Avestavallen, men konstaterar att det ekonomiska läget kräver att vissa projekt skjuts upp tills resurser finns. Mål och budget för Avesta kommun 2027–2029 | Moderaterna i samverkan med Kristdemokraterna 12 Fritid och mötesplatser – för hela kommunen Badplatser, elljusspår och andra fritidsområden är viktiga för både folkhälsa och social gemenskap. Dessa ska underhållas och utvecklas som säkra, inkluderande och attraktiva mötesplatser. Förvaltningen får i uppdrag att följa den långsiktiga underhållsplanen för fastigheter och anläggningar, både för att förhindra kapitalförstöring och skapa ekonomisk framförhållning. Västmanland-Dalarna Miljö- och byggnadsnämnd Effektiv handläggning och ökad tillgänglighet Samarbetet med Norberg och Fagersta fungerar mycket tillfredsställande och ska fortsätta utveck- las. Under perioden 2027–2029 är målsättningen att ytterligare förbättra servicegraden och korta handläggningstiderna för såväl privatpersoner som företag. För att uppnå detta vill vi att nämnden lägger större vikt vid tydlig kommunikation, enkelhet i proces- ser och tillgänglig rådgivning. Medborgare och företagare ska inte bara få rätt svar – de ska få det i rätt tid och på ett begripligt sätt. Det ska vara lätt att göra rätt – utgångspunkten i handläggningen måste vara att skapa förutsättningar för Avestas invånare och företag att förverkliga sina dröm- mar. En attraktiv kommun kräver snabb och förutsägbar service, inte minst inom bygglovs- och planären- den där långa väntetider riskerar att bromsa både privata initiativ och näringslivets investeringar. Vi vill att Avesta, genom sitt regionala samarbete, ska bli en förebild för hur en modern, kundfokuserad myndighetsutövning kan bedrivas. Digitalisering, tydligare vägledning och bättre bemötande är nycklar till en effektiv och rättssäker myndighetsutövning. Därför vill vi stärka kompetensen inom bemötande och kommunikation, samt skapa enklare e-tjänster för vanliga ärenden. Mål och budget för Avesta kommun 2027–2029 | Moderaterna i samverkan med Kristdemokraterna 13 Kommungemensamma kostnader, intäkter och taxor Ansvar och effektivitet i fokus Personalkostnader Löneökningar Löneökningar under perioden 2027–2029 hanteras centralt via Kommunstyrelsens budget. Om löneökningarna överstiger tilldelad budgetram ska effektiviseringar inom verksamheten finansiera mellanskillnaden – inte ökade anslag. Personalomkostnadspålägg (PO-pålägg) Följande pålägg gäller under hela perioden: Anställda Förtroendevalda Komponent (%) (%) Lag/avtal 31,42 31,42 Pension/löneskatt 8,99 – Rehab/friskvård/ 1,00 – FHV Totalt 41,41 31,42 Övriga kostnader och intäkter Alla övriga kostnadsökningar, intäktsförändringar och volymförändringar inom verksamheterna ska hanteras inom tilldelad ram. Det innebär ett fortsatt fokus på prioriteringar, omfördelningar och effek- tiviseringar för att nå bästa möjliga resultat med befintliga resurser. Internränta Internräntan för 2027 fastställs till 2,55 %. Taxor och avgifter Styrelserna har inte rätt att höja taxor utan särskilt beslut, förutom i fråga om hyror. Nya taxor får en- dast införas om de är av ringa belopp eller begränsad omfattning. I övrigt ska samtliga tax- eföränd- ringar behandlas av Kommunfullmäktige i enlighet med kommunens taxepolicy. Tidsplan • 18 maj 2026: Budgetbehandling i Kommunstyrelsens arbetsutskott • 1 juni 2026: Budgetförslag behandlas i Kommunstyrelsen • 15 juni 2026: Beslut om Mål och budget i Kommunfullmäktige Mål och budget för Avesta kommun 2027–2029 | Moderaterna i samverkan med Kristdemokraterna 14 Den ekonomiska planen Politiska prioriteringar 2027-2029 Belopp i tusentals kronor, om inte annat anges 2027 2028 2029 Ramar är justerade för löneökningar, förändringar i PO-pålägg och kapitalkostnadstjänster enligt budgetmodellen Kommunfullmäktige: Tillfälliga medel Allmänna val/EP-val 100 100 550 Utbildning nyvalda 500 Ramförändring Kommunstyrelsen: Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, inkl. pensionskostnader 38 162 39 577 41 041 Tillfälliga medel Kommunövergripande Framtid Avesta 1 500 1 500 1 500 Offentliga miljöer och infrastruktur 2 000 2 000 2 000 Myggprojekt 530 530 530 Dalapop 120 120 120 Ungdomssatsning 500 1 000 1 000 Införande av LOV 500 500 Ramförändring - verksamhet Effektiviseringar 1% 2027, därefter 0,5% år 2028 och 2029 -2 213 -1 067 -1 099 Ramförstärkning 1 000 Koppardalens väg 1 000 Enskilda vägar 300 200 Lönenämnden 223 230 237 Upphandlingscenter, Falun Borlänge Regionen 175 80 85 Summa ramökning 485 -557 -777 Omsorgsstyrelsen: 2027 2028 2029 Tillfälliga medel IOP, förebyggande satsning mot mäns våld mot kvinnor 100 100 100 Skolsociala team 250 250 250 Verkställande KPMG-rapport 1000 1000 Kompetenslyft 2000 Ramförändring Effektiviseringar 0,5% årligen 2027-2029 -3 657 -3 767 -3 784 Ramförstärkning 14 000 4 000 2 000 Ledarskap/medarbetarskap 2 000 Förstärkning skolsociala team 1 000 Ny hemtjänstgrupp 5 000 5 000 Demensvård 2 000 Hyresökningar, GBAB-fastigheter 250 100 Summa ramökning 15 593 5 233 3 316 (Utevistelsegaranti hanteras inom ram) Bildningsstyrelsen: 2027 2028 2029 Tillfälliga medel Skol IF 150 150 150 Skolsociala team 250 250 250 By skola 900 900 900 Eleflyft 3 000 Ramförändring Effektiviseringar 0,5% årligen 2027-2029 -3 935 -3 989 -3 971 Ramförstärkning 2 000 Resursskola 2 000 1 200 Ökad andel närodlad klimatsmart mat 1 000 Kulturcentra Koppardalen 1 500 Idrottsanläggningar 1 500 1 500 Hyresökningar, GBAB-fastigheter 300 800 30 Summa ramökning 4 365 -489 -3 941 Västmanland-Dalarna Miljö och Byggnadsnämnd 2027 2028 2029 Ramförändring Kommunbidrag, Avestas andel, uppräkning 206 935 983 Summa ramökning 206 935 983 2 Driftbudget Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Kommunfullmäktige -6 020 -5 520 -5 970 Kommunstyrelsen -212 579 -219 941 -220 127 varav Kommungemensamma kostnader -53 906 -60 258 -60 623 Omsorgsstyrelsen -753 477 -756 710 -759 026 Bildningsstyrelsen -797 758 -794 269 -790 328 Västmanland Dalarna miljö- och byggnadsnämnd -20 461 -21 397 -22 380 SUMMA styrelse/nämnd -1 790 295 -1 797 837 -1 797 831 Finansförvaltning 1 796 142 1 807 598 1 825 667 Årets resultat 5 847 9 761 27 836 3 Investeringsbudget Budget 2027 Plan 2028Plan 2029 Kommunfullmäktige 0 0 0 Kommunstyrelsen 130 790 181 890 192 570 Omsorgsstyrelsen 3 343 3 486 3 121 Bildningsstyrelsen 16 170 13 550 10 090 Västmanland Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 1 000 1 000 1 000 Summa 152 303 199 926 206 781 Ombudg/tidsförskjutning Exploateringsprojekt 19 000 0 1 000 IT-investeringar 18 858 14 781 20 026 Summa exl IT och exploateringsprojekt 114 445 185 145 185 755 4 Resultatbudget Plan 2027 Plan 2028 Plan 2029 Verksamhetens nettokostnader -1 711 672 -1 763 631 -1 798 740 Avskrivningar -117 745 -121 103 -125 612 Verksamhetens nettokostnader -1 829 417 -1 884 734 -1 924 352 Skatteintäkter/generella statsbidrag 1 852 705 1 921 966 1 982 232 Verksamhetens resultat 23 288 37 232 57 880 Finansiella intäkter 52 307 47 112 47 110 Finansiella kostnader -69 748 -74 583 -77 155 - varav ränta pensionsskuld -2 670 -7 506 -10 080 Resultat efter finansiella poster 5 847 9 761 27 836 Extraordinära poster ÅRETS RESULTAT 5 847 9 761 27 836 5 Finansieringsbudget Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 LÖPANDE VERKSAMHET Årets resultat 5 847 9 761 27 836 Justering avskrivningar 82 745 86 103 90 612 Justering, avsättning pensioner -5 827 -5 036 -4 871 Kassaflöde från den löpande verksamheten 82 765 90 828 113 576 INVESTERINGSVERKSAMHET Investering i materiella tillgångar -152 303 -199 926 -206 781 Inköp av finansiella tillgångar 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -152 303 -199 926 -206 781 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Upplåning Nyupplåning * 0 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 0 Förändring av likvida medel -69 538 -109 098 -93 205 6 Balansbudget Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 2 325 156 2 440 438 2 558 067 Bidrag till statlig infrastruktur 24 068 22 608 21 148 Omsättningstillgångar 148 495 39 397 -53 808 SUMMA TILLGÅNGAR 2 497 718 2 502 443 2 525 408 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 861 436 871 198 899 033 därav Årets resultat 5 847 9 761 27 836 Avsättningar 233 261 228 224 223 353 Kort- och långfristiga skulder 1 396 310 1 396 310 1 396 311 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 2 491 006 2 495 732 2 518 696 7 Mål och Budget Avesta Kommun 2027 samt plan för 2028 – 2029 Innehållsförteckning Inledning ............................................................................................................. 3 Mål och visioner .................................................................................................. 5 Lokalsamhället ................................................................................................... 6 Goda uppväxtvillkor ................................................................................................... 7 Attraktivt boende ....................................................................................................... 9 Goda kommunikationer .............................................................................................. 9 Egenproduktion av el och inrätta Avesta energibolag .................................................. 10 Landsbygd ............................................................................................................... 10 Kultur och fritid ........................................................................................................ 11 Stöd och omsorg ...................................................................................................... 12 Budget .............................................................................................................. 15 Vänsterpartiets inriktningar: ..................................................................................... 16 Den ekonomiska planen .................................................................................... 17 Vänsterpartiets uppdrag till styrelser och nämnder under planperioden. ..................... 17 Den ekonomiska planen .................................................................................... 19 Driftbudget .............................................................................................................. 21 Investeringsbudget .................................................................................................. 22 Resultatbudget ........................................................................................................ 23 Finansieringsbudget ................................................................................................. 24 Balansbudget ........................................................................................................... 25 2 Inledning Vänsterpartiet vill skapa en samhällsmodell som präglas av social rättvisa och solidaritet. För Vänsterpartiet är välfärd, klimat och grön tillväxt viktiga faktorer för ett välmående Avesta. Avesta kommun ska vara drivande för att åstadkomma en dynamisk region med nya innovationer i samarbete med kommunerna, Region Dalarna, näringslivet och det civila samhället. God ekonomisk hushållning och en budget i balans är övergripande mål för den kommunala verksamheten. Förutsättningarna för den kommunala ekonomin påverkas av omvärldsförändringar både på nationell och internationell nivå. Ett viktigt mål är en stabil välfärd för kommunens medborgare som skapar en trygg och förutsägbar vardag i en tid då orosmolnen blir allt tätare. Omvärldsfaktorer som globala kriser i form av klimatförändringar och geopolitiska spänningar som det ryska storskaliga anfallet mot Ukraina samt det pågående kriget mellan Israel och Palestina påverkar Sverige och kommunernas ekonomiska förutsättningar. Det säkerhetspolitiska läget och handelstullar påverkar den kommunala ekonomin och välfärden. De demografiska förändringarna med en åldrande befolkning och en minskad befolkningsutveckling påverkar försörjningskvoten på ett negativt sätt. Vänsterpartiet vill skapa en tillväxt som är anpassad till klimat och ekosystem som gör att antalet arbetstillfällen ökar inom den gröna omställningen. Prognoser om ekonomisk återhämtning har varit osäkra. Den svaga konjunkturutvecklingen fortsätter längre än vad som tidigare har prognostiserats. Enligt Konjunkturinstitutets bedömning kommer en viss återhämtning i ekonomin under 2026 och under 2027 driven av hushållens köpkraft och på så sätt stärker industrijobben. Konjunkturinstitutet redovisar vidare att utvecklingen på arbetsmarknaden är fortsatt svag med något lägre arbetslöshet än tidigare år. Arbetslösheten i Avesta minskar men är fortfarande högst i Dalarna med 6,8 %. Arbetslösheten bland utrikesfödda minskar men är fortfarande mycket hög. Arbetslösheten bland unga är också hög med, 7.6 %. Tidöregeringen har inte lyckats med att få ned arbetslösheten vilket har medfört att Sveriges arbetslöshet är bland de högsta i EU. Ytterligare problem är att prisnivån för hushållets kostnader som mat och hyror fortsätter att öka. Ekonomiska faktorer som lägre räntor och en sjunkande inflation påverkar den kommunala ekonomin i positiv riktning. Den höga prisnivån förväntas ligga kvar även om inflationen faller. De ekonomiska prognoserna för år 2027 är något positiv med förväntad lägre arbetslöshet vilket kan ge positiva effekter för Sverige och Avesta. En svag ekonomi påverkar den kommunala servicen som står medborgarna närmast som socialtjänsten, omsorg om äldre och personer med funktionsvariationer samt skolväsendet. Kommunen ingår i ett system där staten har ett övergripande ansvar att ge landets 290 kommuner redskap, där det mest centrala är finansiellt stöd i form av statsbidrag, för att genomföra det kommunala uppdraget. Tidöregeringen har inte hörsammat kommuner och regioner som begärt extra stöd från staten i form av ökade generella statsbidrag. Detta påverkar det kommunala handlingsutrymmet på ett negativt sätt. Högerregeringen med stöd av Sverigedemokraterna för en ekonomisk politik som gynnar vissa grupper som skattesänkningar för höginkomsttagare och utökade rotavdrag. Ökade anslag till försvaret tar en stor del av reformutrymmet som annars kan gå till sjukvård, skola och infrastruktur. En förändring av politiken på riksnivå utifrån Vänsterpartiets ekonomiska 3 prioriteringar skulle ge mer pengar till Avestas välfärd genom ökade generella statsbidrag motsvarande 25 miljoner. Vänsterpartiets riksdagsmotion föreslår även ett lönelyft för undersköterskor och vårdbiträden vilket skulle innebära en förstärkning i lönepotten med 6 miljoner kr per år. Denna politiska inriktning skulle medföra ökade förutsättningar att anställa fler personer inom äldreomsorgen och socialtjänsten samt skolan för att skapa en ökad välfärd. Vänsterpartiet förordar en rättvis skattepolitik och lägger förslag, i sin riksdagsmotion, om höjda skatter på bland annat kapitalinkomster som finansiering för satsningar på välfärden. Om vi hade haft samma skatteuttag idag på inkomstskatt samt kapital och förmögenhetsskatt som år 2000, skulle det funnits runt 450 miljarder kronor mer till gemensam välfärd och investeringar, per år! Det är ungefär tre gånger så mycket som hela det generella statsbidraget till kommuner och regioner. Vi behöver en ny ekonomisk politik genom en mer progressiv och omfördelande skattepolitik. Det är dags att införa en statlig politik som omfördelar resurserna i samhället från bankernas övervinster till välfärden och till en grön omställning av samhället. På så sätt ökar jämlikheten samtidigt som välfärden blir starkare. Vänsterpartiets kommunalpolitik utgår från vår målsättning att skapa ett rättvist och hållbart samhälle för dagens och morgondagens generationer. Den största utmaningen är att skapa en rättvis klimatomställning där kommunen gör en grön omställning utifrån en konkret åtgärdsplan för att minska koldioxidutsläppen och uppnå utsläppsmålet 2035. Vi vill bibehålla och utveckla den kommunala servicen. Därför föreslår vi motvilligt en höjning av kommunalskatten för att inte äventyra välfärden. Att öka skatteunderlaget medför möjligheter att utveckla skola, vård och omsorg. Vi är övertygade om att det är bättre med en höjd skatt än en försämrad välfärd. Likaså är det bättre med en höjd skatt än högre avgifter för olika kommunala tjänster. Vissa avgifter som ökad hemtjänsttaxa, högre avgifter för installering av trygghetslarm och generellt ökade taxor inom socialtjänstens verksamhetsområde slår hårdare, än en ökad kommunalskatt, mot personer med låg inkomst. Under flera år har kommunens verksamheter haft besparingsbeting och krav på att effektivisera verksamheterna. Vi bedömer att omsorgsstyrelsen och bildningsstyrelsen har verksamheter som är underfinansierade. Med Vänsterpartiets ekonomiska politik hade den kommunala verksamheten haft ökade intäkter vilket skulle medföra att såväl Omsorgsstyrelsen som Bildningsstyrelsen skulle kunna bedriva en verksamhet som uppfyller kommuninnevånarnas berättigade krav på en hög kvalitet inom såväl skolan som socialtjänsten och äldreomsorgen. Vi vill att kommunens verksamheter skall kunna ge medborgarna den service de har behov av och föreslår därför en skattehöjning med 20 öre. Skattesatsen för 2027–2029 föreslås uppgå till 22,16 kr vilket innebär ett ekonomiskt tillskott om 11,816 tkr år 2027, 12,351 tkr år 2028 och 12,883 tkr år 2029. 4 Mål och visioner Vänsterpartiet har en vision om ett rättvist, solidariskt, jämställt och jämlikt Avesta där alla medborgare har möjligheter att skapa ett gott liv under livets alla skiftningar. För att dagens och morgondagens generationer skall kunna få ett gott liv behöver vi värna om vår natur och arbeta för att uppnå de globala målen för en hållbar utveckling, ekologisk, social och ekonomisk. Vänsterpartiet företräder en grupp väljare som vill att utvecklingen av den gemensamma välfärden vilar på solidaritet och rättvisa där medborgarna oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning får sina behov av välfärdstjänster i vid bemärkelse tillgodosedda. För den kommunala omsorgen har vi ett gemensamt ansvar att se till att verksamheterna ger ändamålsenlig vård. Vi anser att det inte finns några skäl till att skapa en affärsverksamhet av den kommunala äldreomsorgen eftersom detta leder till sämre omsorg för de äldre och sämre villkor för personalen. Vänsterpartiet anser att äldreomsorgen ska drivas utifrån politiskt antagna mål i stället för mål som styrelser inom riskkapital ägda koncerner. Vi är tydliga med att servicetjänster inom äldreomsorgen skall utföras av kommunen. Avestas omsorg om äldre och personer med funktionsvariationer skall inte styras utifrån kommersiella intressen, där vårdbolagen drivs av ett vinstintresse och där pengarna från vinsterna placeras utomlands. Vi anser att välfärden skall tillgodoses genom att möta de äldres behov av individuella lösningar och skapa förutsättningar för att vårdmottagaren får ett ökat inflytande över insatsernas utformning. Kommunen skall ge en hög kvalitativ omsorg och vara flexibel där behovet avgör vilket stöd medborgarna får. Vi alla ingår i ett komplext system som står inför stora utmaningar, sociala, ekonomiska och ekologiska. Målstyrning och ekonomistyrning är ett styrsystem som inte skapar möjligheter för ett visionärt tänkande. De utmaningar som Avesta kommun står inför med en klimatomställning, en minskad befolkningsutveckling, en ökad andel äldre med en försörjningskvot i obalans kräver ett nytänkande för att hitta nya innovationer för förnyelse och lösningar. Vi vill arbeta för att utsläppen av koldioxid minskar och utforma en lokal klimatstrategi och en koldioxidbudget för att komplettera det antagna Hållbarhetsprogrammet för Avesta kommun 2020–2030. Med en koldioxidbudget ges kontroll över vilken mängd koldioxid som får släppas ut för att kommunen ska uppnå vår del av Parisavtalet. Vänsterpartiet har i riksdagen lagt ett omfattande investeringsprogram för klimatet med fokus på tre viktiga områden som är centrala för vårt klimatarbete: infrastruktur, elöverföringskapacitet och elproduktion samt bostadsbeståndet. Vi vill hitta vägar för att utveckla dessa områden på kommunal nivå. Genom en ökad energieffektivitet i kommunala fastigheter, genom egen elproduktion med stöd av biogas, genom omställning av fordonsparken och en utveckling av kollektivtrafiken, för att skapa ett mer transporteffektivt samhälle kan vår kommun visa vägen för en rättvis och folkligt förankrad klimatomställning. Vi vill vidare upprätta en kommunal plan för biologisk mångfald. Vi vill arbeta för ett fossilfritt Avesta tillsammans med medborgarna, företagen och det civila samhället. Vi vill säkra omställningen på ett rättvist sätt där vi tillsammans motverkar klimatkrisen för att få ren luft, rent vatten, tillgång till natur och säkra en biologisk mångfald. Vi står inför flera utmaningar som vi gemensamt behöver hantera för att skapa en kommun där vi kan erbjuda 5 goda bostäder, möjligheter till en rik fritid, en bra skola, en trygg vård och omsorg och goda möjligheter till arbete. Vi vill vara en välkomnande kommun där människor väljer att bo, leva och arbeta. Vi ska skapa goda förutsättningar för en växande kommun med fler invånare. Vi ska arbeta för att lagen om konventionen om barnets rättigheter ska vara vägledande i alla beslut som fattas av politiska nämnder och styrelser. Vi vill inledningsvis lyfta de frågor som är särskilt viktiga i vårt förslag till mål och budget. Vi vill:  att barnens skolgång är trygg och säker där varje barn ges förutsättningar för att erhålla goda skolresultat och uppnå kunskapsmålen i samtliga ämnen  att barnen får en fullföljd skolgång som ger förutsättningar för en gynnsam framtid och som är en skyddsfaktor mot kriminalitet och utanförskap  att den äldre befolkningen ska vara trygg med att få den vård och omsorg som de är i behov av  att avvisa alla förslag som är inriktade mot att införa Lagen (2008:962) om valfrihetssystem inom äldreomsorgen  att vår kommun utvecklar nya innovationer för en rättvis klimatomställning. Lokalsamhället Avesta skall vara en kommun där alla ska känna gemenskap och tillhörighet. Vi vill skapa nya forum för medborgardialoger för att fånga upp invånarnas kunskaper och idéer om hur vi tillsammans kan skapa en bättre kommun. Det pågående arbetet med en ny översiktsplan 2040 är föremål för samråd. Vi vill att dialogerna med invånarna fortsätter när det handlar om Avestas framtid. Utökade medborgardialoger om lokalsamhällenas utveckling, om boende, arbetstillfällen och om aktuella sociala frågor skapar ett gemensamt ansvarstagande för Avestas framtid. Vi föreslår även att en fördjupad översiktsplan tas fram tillsammans med barn och ungdomar som visar vägen för hur barnens Avesta skall se ut vad gäller den fysiska, sociala och ekologiska framtiden. På så sätt visar vi våra unga innevånare att vi vill vara en kommun som efterlever lagen om barnkonventionen (SFS nr: 2018:1197).  Vi vill att barnens Avesta skall uppfylla bestämmelserna i lagen om barnkonventionen  Vi vill införa ett barnbokslut där alla kommunala verksamheter som berör barns livsvillkor gör en analys över hur besluten har påverkat barn och ungas livsvillkor och presenterar förbättringsåtgärder inom de områden där konventionsbestämmelserna inte är uppfyllda Avesta ska vara en kommun som är fritt från våld. Vi måste förebygga och bekämpa våld som förekommer i hemmet, på internet, på läktaren, ute på våra gator och torg. 6 Vi vill:  stärka det våldsförebyggande arbetet och vi vill särskilt bekämpa våld och förtryck mot kvinnor och våld som förekommer i nära relationer  att ge ett långsiktigt stöd till kvinnojouren Avesta/Hedemora för att återupprätta en lokal kvinno- och tjejjour  att upprätta en plan för att vidareutveckla det våldsförebyggande arbetet tillsammans med civilsamhällets olika representanter samt andra intresserade. Vänsterpartiet vill skapa ett tryggare och mer inkluderande samhälle där alla behövs oavsett var i världen man kommer ifrån. Vänsterpartiet anser att integration är en ömsesidig process där vi alla måste bidra för att nya Avestabor ska känna sig välkomna och inkluderade i samhället.  Vi vill bekämpa alla former av rasism och främlingsfientlighet. I vår kommun värnar vi om de mänskliga rättigheterna och om människors lika värde. Inför framtiden blir vi alla beroende av varandra, både kommun och näringsliv kommer att behöva arbetskraft och vi måste få fler personer som flyttar till kommunen för att utjämna den demografiska försörjningskvoten. Att ha erfarenheter från andra världsdelar och kunna andra språk än svenska är en tillgång i en mer globaliserad värld. För att vara rustad inför arbetslivet behövs även kunskaper i det nya modersmålet. Vi vill:  att nya medarbetare som har brister i det svenska språket skall få utbildning och stöd på betald arbetstid  att språkstöd inom äldreomsorgen utvecklas där personal som behöver utveckla sina språkkunskaper får stöd från en kollega som har till uppgift att hjälpa till med utvecklingen av ett yrkesspråk. Goda uppväxtvillkor Vänsterpartiet vill driva en politik som gör att alla barn har goda och trygga uppväxtvillkor. Där barn och unga har en god fysisk och psykisk hälsa. Föräldrar som har arbete eller som studerar gynnar barn- och ungas uppväxtvillkor. Statistiska centralbyråns undersökning om befolkningens levnadsförhållanden visar att den materiella och sociala fattigdomen ökar. SCB:s data visar att den relativa fattigdomen har ökat bland befolkningen i Horndal och Krylbo som har lägre inkomster än befolkningen i andra delar av kommunen. Vi vill:  arbeta aktivt för att minska barnfattigdomen. Barnfamiljer skall ha möjlighet att erhålla ett tillägg till normen för försörjningsstöd vid särskilda tillfällen där barnens behov blir vägledande. Vi anser att bostad är en social rättighet och vill införa nolltolerans mot vräkningar av barnfamiljer  att arbetsmarknadsenheten får ytterligare resurser för att stödja människors inträde på arbetsmarknaden eller för att påbörja studier. 7 Ungdomsarbetslösheten är fortsatt hög i vår kommun och extra insatser behövs för att unga människor ska få en framtidstro och bli motiverade till yrkesförberedande insatser som leder till utbildning eller arbete. Arbetsmarknadsenheten är en viktig aktör och måste garanteras ekonomiska förutsättningar för att utveckla arbetssätt och metoder till stöd för personers lärande och utveckling. Vänsterpartiet vill stödja initiativ till att skapa sociala och kooperativa företag för att skapa arbetstillfällen och en gemenskap.  att särskilda insatser riktas mot att minska ungdomsarbetslösheten I detta arbete behövs ett utvecklat samarbete mellan omsorgsstyrelsen, bildningsstyrelsen, arbetsmarknadsenheten och kommunens näringslivssekreterare samt med näringslivet och föreningslivet. Samverkansteamet i Avesta ger individanpassat stöd till personer med samordnade rehabiliteringsbehov med goda resultat. Vänsterpartiet anser att verksamheten kall erhålla ett utvecklat ekonomiskt stöd för att fler personer skall kunna erhålla insatser som leder till utbildning eller arbete.  att FINSAM (Finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser) får ytterligare resurser för att ge ett utökat stöd till människor med flera problem där samordnade insatser behövs för att personen skall bli självförsörjande genom utbildning och arbete. Att särskilt satsa på utformningen av socialt företagande och arbetskooperativ. En god skolgång och en aktiv fritid är skyddsfaktorer som medverkar till en trygg uppväxt. I ”God och Nära Vård” förordas en sammanhållen modell för att barn och unga ska få ett bättre stöd och omhändertagande vid psykisk ohälsa. Regionen och kommunen bör skapa ett system för ett förebyggande och hälsofrämjande arbete där olika stödjande och generella förebyggande insatser kan erbjudas barn och vårdnadshavare som medverkar till att skapa goda och trygga uppväxtvillkor. Avestamodell 3.0 kan utvecklas utifrån den förebyggande socialtjänsten samt intentionerna i ”God och Nära Vård”. Vi vill:  att Avestamodellen 4.0 blir en sammanhållen modell med en inriktning som även förebygger och behandlar psykisk och fysisk ohälsa hos barn och unga samt att barn med olika funktionsnedsättningar erhåller ett samordnat stöd och stimulans.  att skolsociala teamet utvärderas för att utveckla verksamheten och att denna blir permanent för ett långsiktigt arbete som uppnår goda resultat Det finns forskning som visar att barn mår bättre i mindre skolor och att skolresultatet kan höjas. Genom att antalet barn kommer att minska, enligt befolkningsprognoserna, behöver skolväsendet inom de närmaste åren omstruktureras. Det finns olika nackdelar med stora skolenheter bland annat är det svårare att skapa relationer mellan barn och pedagoger. Barnens skolgång speciellt vad gäller förskoleklass gynnas av mindre enheter. Det föräldraengagemang som ofta finns på en mindre skola är även en gynnande faktor för barnets lärande och utveckling. 8 Vi vill:  att elever ska uppleva skolan som en trygg och stimulerande plats  att små skolor med mindre antal elever skall prioriteras när en ny skolstruktur skall utvecklas  att en förskoleklass inte skall vara större än 15 barn  att tvålärarsystemet skall omfatta hela grundskolan. Alla sjätteklassare ska uppnå kunskapskraven och de som har svårigheter ska få olika stödinsatser med extra undervisning och stöd från specialpedagoger. Det är inte acceptabelt att 20 % av alla barn som gick ut årskurs nio inte uppfyller kunskapskraven för att vara behöriga till gymnasiets olika program. Vi vill  att skolan ska ge barnen förutsättningar för en ljus framtid. Därför måste åtgärder vidtas för att alla barn ska uppnå kunskapskraven och vara behöriga till gymnasieskolan.  att antalet obehöriga barn till gymnasiet skall minska  att stödinsatser skall sättas in till barn som visar svårigheter från årskurs ett  att anställa fler pedagoger både i förskolan och i grundskolan  att öka antalet specialpedagoger. Attraktivt boende Vi vill att kommunen genom bostadsbolaget Gamla Byn AB arbetar för ett varierat bostadsbyggande samt att kommunen underlättar för privata byggherrar att producera bostäder för att öka bostadsproduktionen. För ett attraktivt boende är läget och arkitekturen viktig men även att husen är klimatsmarta och ekologiskt hållbara. Där kommunen har möjligheter att påverka byggnationen bör den framtida bebyggelsen ske med återanvänt byggmaterial och i trä för att vara ekologiskt hållbara. Det är vidare viktigt att bygga klimatsmarta hus med solceller eller andra lösningar för att minska klimatutsläppen. Vi vill:  att markanvisningar görs med vissa villkor som krav på hållbara material som massivt trä, återanvänt byggmaterial, hållbar energiförbrukning och solceller på alla tak  att krav på ekologiskt hållbar byggnation och alternativa energilösningar inskrivs i ägardirektiven för Gamla Byn för att skynda på arbetet med att utrusta kommunala byggnader med solceller. Goda kommunikationer Vi vill återinföra den avgiftsfria lokaltrafiken i samarbete med Region Dalarna under 2029. Om regionens kollektivtrafiknämnd avvisar en dialog kring den avgiftsfria kollektivtrafiken i Avesta vill vi pröva möjligheten att genomföra en egen upphandling av kollektivtrafiken och även skapa ett utvecklat kollektivtrafiksystem. 9  Vi vill utveckla en avgiftsfri kollektivtrafik utifrån de förutsättningar som den ekonomiska situationen medger. Därför vill vi under 2029 utreda om detta kan ske stegvis till att först gälla unga personer upp till 21 år och personer som erhållit ålderspension eller sjukersättning. Att skapa goda kommunikationer medverkar till en minskning av koldioxidutsläppen och möjligheter till ökad pendling mellan Avesta och närliggande kommuner för att boende i Avesta ska kunna studera eller arbeta utan att behöva flytta från kommunen. Vänsterpartiet anser att antalet personresor och transport av gods behöver öka på järnvägen.  Vi vill att Trafikverket intensifierar arbetet med att färdigställa Dalabanan och att tidigarelägga ombyggnaden av bangården vid Avesta – Krylbo järnvägsstation samt andra kapacitetshöjande åtgärder för järnvägstrafiken vidtas.  Vi vill att trafiksäkerhetsåtgärder vidtas i Horndal och vid riksväg 68. Egenproduktion av el och inrätta Avesta energibolag Vänsterpartiet anser att aktiva åtgärder vidtas för att bilda ett kommunägt energibolag för tillverkning av fossilfri el. Vi anser att en utredning skall tillsättas för att få kunskap om möjligheterna att framställa lokalproducerad biogas exempelvis genom att röta matavfall. Egenproduktionen kan bestå till stor del av framställd el från solcellsparker och vidkraft.  Vi vill utveckla en solcellsstrategi för all nybyggnation samt en strategi för redan befintliga byggnader tillsammans med medborgarna, fastighetsägarna och företagen  Vi vill projektera flera solcellsanläggningar, utforma en vindbruksplan för att visa lämpliga områden för utbyggnad av vindkraft samt framställa solkartor för att underlätta för medborgarna att sätta upp egna solceller. Landsbygd För att få en levande landsbygd är det viktigt att erbjuda olika boendemiljöer samt att skapa likvärdiga möjligheter till kommunal service och välfärd samt att stimulera utveckling av näringslivet och tillvarata de möjligheter som landsbygden ger. Livsmedelsproducenternas kunskaper och erfarenheter ska tillvarata tas för att skapa en levande landsbygd och ett öppet och levande kulturlandskap. Landsbygdsutvecklingsprogrammet är föråldrat och behöver revideras i samarbete med lokala utvecklingsgrupper och bygderåd. Programmet skall innehålla en konkret handlingsplan för utvecklingen av områden utanför tätorten I programmet skall det även finnas en plan för hur gatubelysning kan säkerställas vid enskilda vägar i syfte att skapa en trygg och säker trafikmiljö för barn och vuxna. I programmet skall det framgå om belysningsslingor kan utgöras helt eller delvis av solceller. Samråd och samarbete behöver utvecklas med de olika vägföreningarna som finns i kommunen. I programmet skall det även framgå en plan för att skapa servicepunkter i Fors och By. Vi vill:  att landsbygdsprogrammet tar ansats från kommunallagens krav på att kommuninnevånarna har likvärdiga möjligheter att erhålla kommunal service och välfärd 10  att barnens rätt till inflytande över programmet skall ske genom olika former av deltagandedialoger. Kultur och fritid Idag är det viktigt att värna om och främja den fria kulturen. Avesta har en unik industrihistoria och i kommunen finns olika mötesplatser för medborgarna att se och uppleva olika kulturella aktiviteter. Vänsterpartiet vill arbeta för att kulturen skall vara en del i Avestabornas vardag och att vi är delaktiga i kulturen. Med de rika kulturutbud som finns i Avesta med den specifika industrihistoriska miljön Verket, Avesta Art, Konstrundan, Biblioteket med konsthall och föreläsningssal samt nobelpristagaren Erik Axel Karlfeldts födelsegård i Krylbo finns förutsättningar att vidareutveckla det kulturella utbudet. Förutom detta finns ett rikt musikliv där Avesta kulturskola är en viktig aktör. Vi vill:  att kulturskolan skall vara tillgänglig för alla barn och ungdomar oavsett mentala, fysiska, kulturella, sociala, geografiska eller ekonomiska förutsättningar.  att kulturskolan utvecklas med ytterligare kulturella uttryckssätt  att kulturskolan är avgiftsfri  att ett långsiktigt kulturpolitiskt program framtages för att säkra det kulturella utbudet som finns i både lågkonjunktur som högkonjunktur. I kommunen skall ett rikt kulturliv råda där olika konstnärliga uttryck välkomnas. Vänsterpartier anser att alla innevånare ska ha möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid. I Avesta ska det finns goda möjligheter till idrottande för människor i alla åldrar, oavsett bakgrund, funktionsvariation och ekonomiska förhållanden. Ytor för spontanidrott ska fortsätta att utvecklas i varje bostadsområde. I den fysiska planeringen måste plats för idrott och rörelse finnas med som en viktig komponent i samhällsplaneringen och planering av idrottsytor ska ske tillsammans med dem som ska använda dem. Det ska finnas tillgång till idrottsanläggningar som inbjuder till idrottsutövande för alla, oavsett om dessa idrotter domineras av kvinnor/flickor eller män/pojkar. I Avesta behöver vi utveckla olika former för parasport. Cykelleder och motionsspår behöver bli mer tillgängliga för personer med funktionsvariationer. Tider och resurser ska fördelas rättvist mellan barn och unga oavsett kön, eller mellan idrotter som huvudsakligen lockar pojkar respektive flickor. I Avesta kommun har vi många sjöar och vattendrag. Nedre Dalälven är en plats för sjötrafik, fiske och bad. På kommunens hemsida ska det finnas information om att köra båt och vattenskoter på ett sjösäkert sätt. Fiske i Dalälven är en fritidsaktivitet som många delar. Det finns problem när det handlar om fortsatt utsättning av fisk där ingen aktör har det huvudsakliga ansvaret. Detta gör att havsöringen och laxen riskerar att försvinna från Dalälven. Detta skulle få allvarliga konsekvenser för vårt ekosystem. Vi vill  att skapa ett fristående föreningshus för ideella verksamheter och föreningar som fungerar som en mötesplats och ett forum för ett ideellt engagemang  att fortsätta upprustningen av utomhusbaden som finns i kommunens olika delar  att fritidsgårdarna för utökade öppettider utifrån ungdomarnas behov 11  att kommunen upplåter replokaler för lokala ungdomsband  att skapa en trygg och säker väg till Qlturhuset  att säkra Dalälvens förutsättningar att ha ett gott fiskbestånd i framtiden. Stöd och omsorg Social välfärd innefattar olika delar i ett trygghetssystem som ska träda in under olika faser av en människas liv. Den sociala välfärden skapar trygghet som är en grundpelare för en god livskvalitet. Den sociala välfärden består av två delar den generella som alla medborgare har rätt till som barnbidrag, sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring samt det individuella behovsprövade stödet. Under ett flertal år har det generella trygghetssystemet urholkats vilket har medfört att behovet av socialt stöd från kommunen ökar. Genom förändrade villkor som borttagandet av det tillfälliga bostadsbidraget och höjning av gränsen för högkostnadsskydd för läkemedel får hushåll med svag ekonomi ytterligare svårigheter. Det individuella trygghetssystemet har kommunen i huvudsak ansvaret för. En person får tillgång till stöd om villkoren uppfylles enligt reglerna i socialtjänstlagen (SFS 2025:400). Vänsterpartiet vill att omsorgen om äldre och personer med olika funktionsvariationer genomgår en fortsatt kvalitetsökning med nöjda brukare inom hemtjänst och särskilda boenden. För att förverkliga detta behöver verksamheten stärkas genom fler anställda och förbättrade arbetsvillkor. Verksamheten ska vara kunskapsbaserad, individanpassad, säker, tillgänglig och jämlik enligt Socialstyrelsens kvalitetsmått.  Vänsterpartiet vill utveckla omhändertagandet av personer med begynnande och utvecklad demens. Här har demensteamet en nyckelroll och deras arbete behöver få förutsättningar att utvecklas till att även innehålla förebyggande insatser. Vi anser vidare att tjänsten som äldrekonsulent måste tillsättes under planeringsperioden. I socialtjänstlagen har det förebyggande arbetet en framträdande plats. För att skapa en långsiktigt hållbar, mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst behövs en kraftsamling i form av en resursförstärkning. I det förebyggande sociala arbetet har fältorganisationen en central roll. Det är viktigt att goda erfarenheter tas tillvara från projekten ”Trygga Krylbo” och ”Ökad jämlikhet i Krylbo” . Projekten hade ett förebyggande syfte för att skapa trygghet i ett bostadsområde och för att minska socioekonomiska skillnader.  Vi vill att fältorganisationen erhåller utbildning för att bedriva områdesförlagt utvecklingsarbete i Krylbo och i Horndal samt att de arbetar för att utveckla samarbetsformer mellan invånarna, civilsamhället, näringslivet, fastighetsägarna och kommunen. Individ- och familjeomsorgen ska ha förutsättningar att bedriva ett evidensbaserat socialt arbete riktat till barn- och ungdomar och vårdnadshavare. Antalet orosanmälningar ökar vilket gör att socialsekreterare som arbetar med utredningar av barn, där misstanke finns att barnet far illa, blir hårt belastade. Det behövs även ett fortsatt arbete för att implementera den nya socialtjänstlagen samt att bedriva förberedande arbete inför samsjuklighetsbetänkandets förslag om förändringar inom missbruksvården. 12 Vänsterpartiet vill.  tillsätta fler socionomtjänster med specialistinriktning för att arbeta med barnskyddsutredningar och familjestöd  att familjer med olika bekymmer erhåller ett tidigt stöd för att förebygga eller att förhindra mer ingripande åtgärder och därmed begränsa eller minska vårdkostnaderna  att föräldrautbildning och olika stödprogram som är av förebyggande karaktär utvecklas. Vänsterpartiet anser att det är viktigt att omsorgsstyrelsen utvecklar förebyggande insatser till olika målgrupper. Arbetet bör ske i samverkan med olika kommunala förvaltningar, region Dalarna och det civila samhället. Familjecentralen har en aktiv roll i det förebyggande arbetet. Verksamheten bedrivs i samarbete med Region Dalarna. Genom att stärka föräldraskapet och barnets nätverk kan olika svårigheter förebyggas. Det är viktigt att kunna erbjuda olika typer av föräldraskapsstödjande insatser under barnets uppväxt.  Vi vill att familjecentralen utvecklas genom att utöka åldersspannet från 0 – 6 år till 12 år, att familjecentraler öppnas både i Krylbo och Horndal samt att familjecentralen i Avesta får en centralt placerad verksamhetslokal. Vänsterpartiet har under flera år arbetet för en arbetstidsförkortning med 30 timmars arbetsvecka eller 6 timmars arbetsdag. En arbetstidsförkortning är viktig för personal inom kommunen med yrken som är såväl fysiskt som psykiskt belastande. Vi anser att en arbetstidsförkortning även kan vara en åtgärd som underlättar rekryteringen av personal inom vård och omsorg och minskar sjuktalen.  Som ett led i en arbetstidsförkortning vill vi införa en modell som kallas för ”tid för återhämtning” en modell med 34 timmars arbetsvecka och 6 timmar vila för återhämtning som utformas efter individuella behov och kan innehålla utbildningsinsatser eller olika former av fysisk träning. Genom tid för återhämtning och hälsoförebyggande insatser är målsättningen att sjuktalet skall minska. En anpassad arbetstid inom äldreomsorgens verksamheter ger olika positiva effekter dels en minskning av sjukfrånvaron dels ett incitament för nyrekrytering av personal till äldreomsorgen. Vi vill även utveckla arbetsplatsdemokratin genom att personalen erhåller mer inflytande över schemaläggningen inom äldrevården, självstyrande arbetsgrupper är ett viktigt steg för en fördjupad arbetsplatsdemokrati. Vi vill utveckla en förtroendemodell med ökad delaktighet från vårdpersonalen. Med ökat förtroende, samarbete och engagemang skapas en högre grad av arbetstrivsel som kan påverka ohälsotalet i en positiv riktning vilket även påverkar de ekonomiska förutsättningarna att införa modellen.  Vänsterpartiet vill införa en förtroendemodell med att inrätta helt eller delvis självstyrande arbetsgrupper inom hemtjänsten. Omsorgsförvaltningen har genom ett projektstöd från Socialstyrelsen inrättat modellen Bostad först som sker i samarbete med olika fastighetsägare. Modellen riktar sig till personer som har drabbas av strukturell hemlöshet dvs att det finns brister på bostadsmarknaden eller 13 till personer med en egen problematik i form av samsjuklighet som bidraget till hemlösheten. Enligt Socialstyrelsens senaste statistik, från år 2023, fanns det 51 personer i hemlöshet i Avesta. En viktig uppgift för socialtjänsten är att motverka hemlöshet och stödja människor som riskerar eller befinner sig i hemlöshet.  Vi vill att Omsorgsstyrelsen i enlighet med den nya socialtjänstlagen upprättar en strategi för att involvera socialtjänsten i samhällsplaneringen och stärka det sociala perspektivet i planeringsprocessen.  Vi vill att olika åtgärder vidtas för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden samt att Bostad Först vidareutvecklas för att ge fler möjligheter till ett hem. Inom omsorgsstyrelsens verksamhetsområde görs olika utvärderingar och uppföljningar av genomförda insatser samt riskanalyser. Ett utbildningsprogram är antaget för att utbilda vårdbiträden till undersköterskor och att ge undersköterskor möjligheter att utbilda sig till sjuksköterskor med bibehållen lön inom ramen för den ordinarie högskoleutbildningen. Utbildningsinsatser riktade till individ- och familjeomsorgen samt socialpsykiatrin måste genomföras för att ge personalen en ökad specialistkompetens. I socialtjänstlagen föreskrivs på ett tydligt sätt att det sociala arbetet ska vara kunskapsbaserat och vila på beprövad erfarenhet och forskning. Vänsterpartiet anser att olika initiativ behöver vidtas för att uppnå lagstiftningens intentioner med en evidensbaserad praktik. Vi anser vidare att former behöver utvecklas för att inhämta lokal kunskap om olika förvaltningars verksamhet i form av planeringsunderlag samt uppföljningar och utvärderingar av redan befintlig verksamhet. Inom Avesta kommun bedrivs en kunskapsintensiv verksamhet. Kommunen står inför stora utmaningar vilket kräver utökade kunskapsunderlag inför olika beslut.  Vänsterpartiet vill att en Avesta akademi inrättas för att bedriva en samordnad kunskapsproduktion och kunskapsutveckling och medverka till ett fördjupat samarbete med universitet och högskolor. Akademin ska verka förvaltningsövergripande för att utforma kunskapsunderlag utifrån målsättningen om ett hållbart Avesta. En Avesta akademi kan stimulera till en lärandemiljö där man arbetar med strukturer för att återföra ny kunskap till de skilda verksamheterna. För socialtjänsten får en sådan akademi en central plats för att nå målet om en evidensbaserad socialtjänst. Inom ramen för akademin kan studier göras om olika sociala risksituationer vad gäller exempelvis omfattningen av användandet av alkohol, narkotika, doping, tobak och spel som underlag för ett kommande åtgärdsprogram. För att stärka planeringen och utvecklingen av skolväsendet bör bildningsförvaltningen integrera etablerad utbildningsvetenskaplig och pedagogisk forskning med lokal statistik och kunskaper från elever och föräldrars erfarenheter som är viktiga kunskapskällor.  Att utveckla ett brett kunskapsunderlag baserat på lokal statistik, nationell forskning och invånarnas erfarenheter för att utveckla skolväsendet. 14 Budget Den ekonomiska utvecklingen i Sverige har börjat att sakta att återhämta sig under innevarande år. Sverige befinner sig fortfarande i en lågkonjunktur med hög arbetslöshet. Aktuella prognoser talar för att inflationen är på tillbakagång vilket på sikt ger lägre räntekostnader. Prisökningarna har inte stabiliserats vilket gör att kommunens köpkraft försvagas. Risker finns att styrräntan kan höjas vilket påverkar den kommunala ekonomin. Arbetslösheten minskar men är fortsatt hög och Avesta har en minskad befolkningsutveckling. Samtidigt som behovet av arbetskraft ökar kraftigt fram till 2033. Prognoserna anger att bristen finns inom exempelvis vård, skola och omsorg. Vidare kommer det att finnas ett utökat behov av kompetensutveckling. Utvecklingen av pensionskostnaderna är osäker men med det kommande generationsskiftet inom den kommunala förvaltningen kommer att medföra ökade kostnader. Inom snar framtid kommer allt fler äldre gå in i ”den fjärde åldern”, de som är över 80 år, med behov av ökade vårdinsatser och därmed ökade kostnader för vård och omsorg. Andra problem som finns i vårt samhälle är att fler barn och ungdomar upplever olika psykosociala problem och psykisk ohälsa vilket indikerar ökat behov av psykosociala insatser från skolans elevhälsovård och skolsociala team. Vidare förväntas en obalanserad försörjningskvot/demografisk kvot som påverkar den kommunala ekonomin och handlingsutrymmet. Avesta kommun har en negativ befolkningsutveckling vilket kan medföra minskade skatteintäkter. Förebyggande åtgärder för barn och ungdom minskar kostnaderna för vård och behandling. Insatser för att minska ohälsotalet bland anställda inom kommunen ger minskade kostnader. Minskat barnantal till förskola och skola medverkar till att kostnader för förskola och skola kan omfördelas inom bildningsförvaltningens verksamhetsområden. Enligt de nu kända prognoserna kan de ekonomiska förutsättningarna gå i en försiktig positiv riktning 2027 och 2028. Lågkonjunkturen förväntas dock bestå och en ändring förväntas ske i en långsamtakt under 2028. Vänsterpartiet vill påpeka att det finns finansieringsmöjligheter i det ekonomiska systemet med en stabil statskassa som borde användas till att omfördela medel till den kommunala verksamheten. Den ekonomiska översikten och fördelning av medel till nämnder och styrelser som den politiska majoriteten har presenterat ligger till grund för Vänsterpartiets förslag till budget. Vänsterpartiet har i detta dokument beskrivit våra mål och hur Vänsterpartiet vill prioritera olika insatser för att utveckla Avesta kommun. I Vänsterpartiets budget inkluderas en skattehöjning om 20 öre vilket innebär ökade skatteintäkter med ca 12 miljoner. Under de senaste åren har kommunen genomfört ett omfattande sparpaket vilket har påverkat den kommunala servicen. För omsorgsstyrelsens vidkommande har lagstadgad verksamhet varit underfinansierad vilket medfört ett underskott för 2026. Inom äldreomsorgen finns stora personalförstärkande behov av såväl sjuksköterskor, undersköterskor, enhetschefer och teamledare. Även med Vänsterpartiets budgetförslag behöver verksamheterna vidta kostnadsbegränsade åtgärder och aktiva insatser för att minska kostnaderna för sjukfrånvaron. Med den skattehöjning som Vänsterpartiet föreslår presenterar vi en budget med ramförstärkningar som ger verksamheterna bättre förutsättningar att utföra sina uppdrag utifrån de mål och inriktningar som anges i denna budgetmotion. 15 Vänsterpartiets inriktningar: Följande att- satser är ett urval från de politiska frågor som Vänsterpartiet arbetar för att förverkliga: Att en hållbar utveckling utgår från det ekologiska perspektivet med en grön ekonomi och en social hållbarhet för nuvarande och kommande generationer Att utarbeta en lokal handlingsplan och en koldioxidbudget för en fossilfri kommun Att genomföra ett barnbokslut med konsekvensanalyser och förslag till förbättringsåtgärder gällande alla områden som berör barn och unga Att bildningsstyrelsen skapar de bästa förutsättningar till lärande som är anpassad till barnens olika lärandestrategier. Pedagoger och mentorer skall ha de bästa förutsättningarna att utforma undervisningen för att ge eleverna en spännande skolgång där de minst uppnår kunskapsmålen i samtliga ämnen Att den äldre befolkningen ska vara trygg med att få den vård och omsorg som de är i behov av och att omsorgspersonalen har förutsättningar att ge ett gott omhändertagande Att införa förebyggande åtgärder för att bekämpa våld som förekommer i hemmet, på internet, på läktaren och ute på våra gator och torg Att utveckla Avestamodell 4.0 för att förebygga och behandla psykisk och fysisk ohälsa hos barn och unga ingår samt att barn med olika utvecklingsvariationer erhåller ett samordnat stöd och stimulans Att individ-och familjeomsorgen erhåller förstärkning för att kunna utreda, behandla och förebygga psykosociala problem hos barn och ungdom Att omsorgsstyrelsen presenterar en modell för självstyrande grupper som utgår från den nya arbetstidslagstiftningen med hållbara arbetstider och fasta scheman. Att omsorgsstyrelsen inrättar en modell inom äldre omsorgen som kallas för ”tid för återhämtning”. Att arbetsmarknadsenheten utvecklar metoder för att skapa sociala och kooperativa företag. Att utveckla Arbetsmarknadsenheten för att skapa förutsättningar för att ge stöd till personer som befinner sig utanför arbetsmarknaden att få utbildning och arbete som leder till egen försörjning. Speciella insatser skall ges till unga personer för att minska ungdomsarbetslösheten. Att utredningen om energiproduktion i egen regi utvidgas till att även innefatta egen produktion av biogas, sol- och vindkraft. Att utveckla formerna för medborgardialog för att fördjupad demokratin och för en hållbar utveckling. Att utforma ett nytt Landsbygdspolitiskt program för perioden 2026 – 2030. 16 Den ekonomiska planen Vänsterpartiets uppdrag till styrelser och nämnder under planperioden. Vänsterpartiet föreslår under planperioden 2026–2028 en ökning av skatten med 20 öre, till 22:16 kr. Detta medför att följande prioriterade områden är finansierade och därmed genomförbara. 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att år 2029 återinföra avgiftsfri kollektivtrafik och utreda huruvida detta kan ske succesivt utifrån olika målgrupper. Detta finansieras genom ramökning med 2 300 tkr 2029. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utforma en långsiktig energistrategi och att inrätta ett kommunalt energibolag med egen produktion av biogas. Detta finansieras genom tillfälliga medel år 2027 och 2028 med 1000 tkr. 3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utforma en grön omställning av den kommunala verksamheten genom att upprätta en konkret genomförandeplan för ett fossilfritt Avesta 2035. Detta finansieras genom en grön ramökning om 1 000 tkr. 4. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utveckla medborgardemokratin genom att skapa ett system och struktur för dialogmöten. Detta finansieras inom ram. 5. Kommunstyrelsen får i uppdrag att inrätta en Avestaakademi för att tillvarata den kunskapsproduktion och kunskapsutveckling som pågår inom förvaltningarna för att bland annat förverkliga kravet på en kunskapsbaserad socialtjänst och omsorg om äldre och personer med funktionsvariationer. Detta finansieras inom ram. 6. Omsorgsstyrelsen får i uppdrag att verka för självstyrande grupper med flexibel schemaläggning inom hemtjänsten. Detta finansieras inom ram. 7. Omsorgsstyrelsen får i uppdrag att genomföra en utredning tillsammans med civilsamhällets olika aktörer om hur ett förebyggande socialt arbete kan utvecklas såväl i grannskapet som riktat till grupper, enskilda och familjer. Detta finansieras inom ram. 8. Omsorgsstyrelsen får i uppdrag att utveckla grundbemanningen med 15 tjänster inom äldreomsorgen, att tillsätta en tjänst som äldrekonsulent samt att genomföra personalförstärkning till individ och familjeomsorgen med 6 tjänster fördelat på öppenvård och myndighetsutövning. Detta finansieras genom föreslagna ramökningar, se politiska prioriteringar. 9. Omsorgsstyrelsen får i uppdrag att förändra ledningsorganisationen inom hemtjänsten för att ge utökat stöd till medarbetarna. Detta finansieras genom föreslagna ramökningar, se politiska prioriteringar. 17 10. Omsorgsstyrelsen får i uppdrag att utveckla verksamheten i enlighet med den nya socialtjänstlagen samt de förändringar som föreslås i betänkandet från samsjuklighetsutredningen. Uppdraget ska särskilt beakta formerna för socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen samt ett utökat arbete för barnets bästa. Detta finansieras genom tillfällig ramökning. 11. Omsorgsstyrelsen får i uppdrag att bedriva ett strategiskt utvecklingsarbete för att stödja personer som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Speciellt ska insatser riktas till unga personer som är i behov av extra stöd. Detta finansieras inom ram. 12. Bildningsstyreslen får i uppdrag att utifrån ett socialt hållbarhetsperspektiv driva småskaliga enheter inom skola och förskola. Detta finansieras inom ram. 13. Bildningsstyrelsen skall fortsätta att utveckla tvålärarsystemet inom lågstadiet. Detta finansieras inom ram. 14. Bildningsstyrelsen får i uppdrag att skapa förutsättningar för förskolepersonalen att träffa andra förskollärare för att utveckla de pedagogiska formerna. Detta finansieras inom ram. 15. Bildningsstyrelsen får i uppdrag att utveckla ett system för en tryggare skol- och klassrumsmiljö genom att inhämta förslag från eleverna och deras vårdnadshavare för att medverka till en ökad trivsel i skolan. Genom ökad trivsel och trygghet skapas förutsättningar för ett lärande som resulterar i att målsättningen om att alla elever skall gå ut med ett fullständigt slutbetyg från grundskolan uppnås. Detta finansieras inom ram. För Vänsterpartiet i Avesta Pia Aronsson Ulf Bengtsson Pia Aronsson & Ulf Bengtsson 18 Den ekonomiska planen Politiska prioriteringar 2027-2029 Belopp i tusentals kronor, om inte annat anges 2027 2028 2029 Ramar är justerade för löneökningar, förändringar i PO-pålägg och kapitalkostnadstjänster enligt budgetmodellen Kommunfullmäktige: Tillfälliga medel Allmänna val/EP-val 100 100 550 Utbildning nyvalda 500 Demokrativeckan 100 100 100 Ramförändring Kommunstyrelsen: Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, inkl. pensionskostnader 38 162 39 577 41 041 Tillfälliga medel Kommunövergripande Framtid Avesta 4 000 4 000 4 000 Offentliga miljöer och infrastruktur 4 000 4 000 4 000 Offentliga miljöer, centrum 1 000 1 000 1 000 Myggprojekt 530 530 530 Dalapop 120 120 120 Landsbygdspeng 300 300 Hållbarhet 1 000 1 000 1 000 Ungdomssatsning 500 1 000 1 000 Egen energiproduktion 1 000 1 000 Finsam (kooperativt företagande) 500 Ramförändring - verksamhet Ramförstärkning 1 000 Enskilda vägar 300 200 Avgiftsfri kollektivtrafik steg 1: unga och äldre 2 300 Grön omställning för ett fossilfritt Avesta 1 000 Lönenämnden 223 230 237 Upphandlingscenter, Falun Borlänge Regionen 175 80 85 Summa ramökning 1 698 510 3 622 19 Omsorgsstyrelsen: 2027 2028 2029 Tillfälliga medel IOP, förebyggande satsning mot mäns våld mot kvinnor 100 100 100 Skolsociala team 250 250 250 Ramförändring Ramförstärkning 10 000 Stärkt grundbemanning 12 000 Ledarskap/medarbetarskap 2 000 Förstärkning skolsociala team 1 000 Ny hemtjänstgrupp 5 000 5 000 Demensvård 2 000 Hyresökningar, GBAB-fastigheter 250 100 Summa ramökning 27 250 5 000 5 100 Bildningsstyrelsen: 2027 2028 2029 Tillfälliga medel Skol IF 150 150 150 Skolsociala team 250 250 250 By skola 900 900 900 Omställningsarbete förskola 800 Ramförändring Ramförstärkning 2 000 Resursskola 2 000 1 200 Kulturcentra Koppardalen 1 000 Idrottsanläggningar 1 500 1 500 Hyresökningar, GBAB-fastigheter 300 800 30 Summa ramökning 6 800 3 500 30 20 Driftbudget Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Kommunfullmäktige -6 020 -5 520 -5 970 Kommunstyrelsen -221 691 -229 617 -233 403 varav Kommungemensamma kostnader -58 919 -66 334 -70 798 Omsorgsstyrelsen -762 135 -767 135 -772 235 Bildningsstyrelsen -797 993 -800 693 -800 723 Västmanland Dalarna miljö- och byggnadsnämnd -20 461 -21 397 -22 380 SUMMA styrelse/nämnd -1 808 300 -1 824 361 -1 834 709 Finansförvaltning 1 813 316 1 827 884 1 853 595 Årets resultat 5 016 3 523 18 886 21 Investeringsbudget Tkr Budget 2027 Plan 2028Plan 2029 Kommunfullmäktige 0 0 0 Kommunstyrelsen 130 790 181 890 192 570 Omsorgsstyrelsen 3 343 3 486 3 121 Bildningsstyrelsen 16 170 13 550 10 090 Västmanland Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 1 000 1 000 1 000 Summa 152 303 199 926 206 781 Ombudg/tidsförskjutning Exploateringsprojekt 19 000 0 1 000 IT-investeringar 18 858 14 781 20 026 Summa exl IT och exploateringsprojekt 114 445 185 145 185 755 22 Resultatbudget Plan 2027 Plan 2028 Plan 2029 Verksamhetens nettokostnader -1 729 677 -1 790 155 -1 835 618 Avskrivningar -117 745 -121 103 -125 612 Verksamhetens nettokostnader -1 847 422 -1 911 258 -1 961 230 Skatteintäkter/generella statsbidrag 1 870 879 1 947 252 2 015 160 Verksamhetens resultat 23 457 35 993 53 930 Finansiella intäkter 51 307 42 112 42 110 Finansiella kostnader -69 748 -74 583 -77 155 - varav ränta pensionsskuld -2 670 -7 506 -10 080 Resultat efter finansiella poster 5 016 3 523 18 886 Extraordinära poster ÅRETS RESULTAT 5 016 3 523 18 886 23 Finansieringsbudget Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 LÖPANDE VERKSAMHET Årets resultat 5 016 3 523 18 886 Justering avskrivningar 82 745 86 103 90 612 Justering, avsättning pensioner -5 827 -5 036 -4 871 Kassaflöde från den löpande verksamheten 81 934 84 590 104 626 INVESTERINGSVERKSAMHET Investering i materiella tillgångar -152 303 -199 926 -206 781 Inköp av finansiella tillgångar 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -152 303 -199 926 -206 781 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Upplåning Nyupplåning * 0 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 0 Förändring av likvida medel -70 369 -115 336 -102 155 24 Balansbudget Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 2 325 156 2 440 438 2 558 067 Bidrag till statlig infrastruktur 24 068 22 608 21 148 Omsättningstillgångar 147 664 32 328 -69 827 SUMMA TILLGÅNGAR 2 496 888 2 495 375 2 509 389 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 860 606 864 129 883 014 därav Årets resultat 5 016 3 523 18 886 Avsättningar 233 261 228 224 223 353 Kort- och långfristiga skulder 1 396 310 1 396 310 1 396 311 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 2 490 176 2 488 663 2 502 677 25 Sverigedemokraterna Avesta Budget 2027 med plan för 2028-2029 ”Trygg i Avesta livet ut” 1. Innehåll 2 Inledning ............................................................................................................................. 3 3 Omvärldsanalys och kommunal budget i sammanfattning……………………………….4 4 Vision ……………………………………………………………………………………6 5 Prioriteringar ....................................................................................................................... 7 5.1 Trygg och säker skolmiljö 5.2 Trygg och säker stadsmiljö 5.3 Jämställdhet 5.4 Lokalproducerat 5.5 Befolkningsmål 5.6 Handlingsplan gällande hot och våld mot förtroendevalda 5.7 Nolltolerans mot kvotering 5.8 Trygg och säker äldreomsorg. 5.9 Vi värnar Avestas landsbygd 5.10 Energiförsörjning 6 Besparingar och åtgärder………………………………………………………………..11 6.1 Översyn och minskning av personal 6.2 Halvering av partistödet 6.3 Integration 6.4 Minska behovet av försörjningsstöd 6.5 Övrigt Den ekonomiska planen 13-14 Drifts- och investeringsbudget 15 Resultat- och finansieringsbudget 16 Balansbudget 17 2 2. Inledning Efter fyra år med Sveriges nya regering kan vi konstatera att en ny politik till stor del genomförts steg för steg, och att utvecklingen går mot ett tryggare och mer stabilt Sverige. Sverigedemokraternas politik har genom Tidöavtalet haft ett betydande inflytande på flera centrala samhällsområden, vilket även påverkar Avesta kommun positivt. Vår politik har blivit vägledande när tidigare politiska inriktningar visat sig bygga mer på mytbildning och politisk korrekthet än på fakta. Vi är och förblir originalet – bekräftat i det senaste valet. Samtidigt har en långvarig politik med omfattande mottagande av ekonomiska migranter bidragit till ökade samhällsklyftor, gängkriminalitet och systemhotande organiserad brottslighet, som tiotusentals personer kopplas till. Denna kriminalitet har dessutom börjat tränga in i välfärdssystemen, vilket gör kommunernas förebyggande arbete än viktigare. Utöver detta står välfärden inför ökade kostnader för pensioner, både på grund av en åldrande befolkning och grupper som endast i begränsad omfattning bidragit till systemet. Samtidigt ser vi glädjande nog att många pensionärer väljer att arbeta längre, vilket är positivt för både individ och samhälle. Kommunens ekonomi visar ett mindre överskott för 2025. Betydligt mindre än åren 2021- 2023, men glädjande nog en klar uppgång jämfört 2024. Tidöregeringens åtgärder för att hålla inflationen i schack, ränteoro och minskade statliga stöd innebär dock att ekonomin måste hållas i strama tyglar. Befolkningen har också minskat med drygt 700 personer de senaste fem åren, vilket ytterligare pressar ekonomin. Avesta står alltså fortsatt inför betydande finansiella och sociala utmaningar. Vi anser att ett centralt ansvar är att motverka utanförskap och arbetslöshet bland marginaliserade grupper. I vissa fall kan återvandringsstöd vara både humant och ekonomiskt klokt. Sverigedemokraterna Avesta vill se en resurseffektiv kommun där fokus ligger på kärnverksamheten, vilket är det allra viktigaste för invånarna. Vi anser därför att de politiska beslut som tas nu måste prioritera en översyn av kommunens organisation och varför den tycks öka alltmer trots en konstant minskad befolkning under senare år. Sverigedemokraterna Avestas budget för 2027, med plan för 2028-2029, bygger på majoritetens budget men med alternativa prioriteringar och besparingar. Avesta i juni 2026 Hans-Erik Bergvall, gruppledare SD Avesta 3 3. Omvärldsanalys och kommunal budget SKR skriver följande i april-2026: ”Globala bakslag sinkar svensk konjunkturuppgång: • Den förutsedda konjunkturuppgången har skjutits fram något i tid. BNP växer dock fortfarande snabbare i år än i fjol och ökar över trend både 2026 och 2027. • Tillväxten för antalet arbetade timmar blir som högst nästa år. En klar ökning sker dock i år, efter fjolårets nedgång. • Ökningen av skatteunderlaget blir större i år än i fjol, och ökar än mer 2027. Den underliggande utvecklingen är i år starkare än den faktiska till följd av regelförändringar. Svag tillväxt väntar den svenska exportmarknaden i år, eftersom kriget i Mellanöstern medför entydigt negativa effekter för världsekonomin. I centrum för störningen står en stor nedgång i oljeleveranserna från Persiska viken, liksom ett högt oljepris.” (Källa: Aktuell Ekonomi 26:18, 2026-04-29) Detta globalt försämrade säkerhetsläge påverkar naturligtvis även Avesta kommun. Europas energiberoende och nedmontering av stabila energikällor har också underblåst en fortsatt energikris. Northvolts konkurs våren 2025 och den tveksamma utvecklingen för Stegras gröna stål kastar nu fortsatt en mörk skugga över svenskt näringsliv. Riksbanken har under perioden höjt och därefter sänkt styrräntan, som nu sedan september 2025 legat stadigt på 1,75 %. Dock har Riksbanken flaggat för kommande räntehöjningar under 2027 lite ”beroende på”. Inflationen är låg trots de upp- och nerrusningar oljepriset uppvisat på grund av Irankrisen. Kronan är fortsatt stärkt, vilket gynnat import men främst lett till ökad e-handel från Kina. Arbetslösheten i Avesta minskar, men den ligger fortfarande över snittet i hela Dalarnas län. För april månad 2026 en arbetslöshet på 6,8 procent i kommunen, jämfört med 5,0 procent i hela länet. Avesta kommun ligger därmed bland de högsta avseende arbetslöshetsnivån i Dalarnas län per april-2026. Kommunens ekonomi påverkas alltså sammanfattningsvis av inflation, räntor och statliga investeringar i försvaret. Samtidigt minskar kostnaden för pensionsskulden när räntorna sjunker. Prognoserna för 2027 är dock mer osäkra än tidigare år, vilket kräver noggranna konsekvensanalyser och uppföljningar. 4 Kommunalskatt: För 2027 utgår vi från en oförändrad skattesats på kr 21,96. Anställda Förtroendevalda Arbetsgivaravgift enligt lag 31,42 31,42 Avtalsförsäkring/kollektivavtalad pension 9,09 40,51 31,42 Rehab/friskvård/företagshälsovård 1,00 Totalt 41,51 31,42 Vår kommunala budget med besparingar och prioriteringar jämfört majoriteten i sammanfattning för 2027: SAMMANFATTNING SD-BUDGET 2027 JMF S + C Besparingar tkr: Belopp Demokrativeckan 100 Framtid Avesta 2 000 Offentliga miljöer och infrastruktur 2 000 Hållbarhet 1 000 Halvering partistöd 800 Effektivisering personal (ramförändring) 6 000 Totalt besparingar 11 900 Satsningar tkr: Ökad trygghet och beredskap - 1 000 Utredning fjärrvärme/alternativ - 1 000 Höj andelen män bland anställda - 200 Trygghet och studiero (Resurs-/akutskola) - 1 000 Extra ramförstärkning omsorgen - Extra ramförstärkning bildningsstyrelsen - 2 000 Ramförstärkning unga, ej arbetar/studerar - 2 000 Totalt satsningar - 7 200 Totalt besparingar-satsningar 4 700 Eliminering ev. utdelning GBAB - 6 000 Summa resultatdifferens - 1 300 5 4. Vision Avesta ska vara en trygg, öppen och sammanhållen kommun där invånare känner gemenskap och rättvisa. Kommunens viktigaste uppgift, utöver lagstadgade skyldigheter, är att skapa trygghet för medborgarna genom hela livet. Avesta ska vara attraktivt för barnfamiljer, elever, studenter, arbetstagare och äldre. Vi vill stärka skolresultaten, utveckla gymnasiets industriprogram med fördjupning inom automation och AI samt etablera ett kunskapscentrum i samarbete med högskolor och universitet. Industrin är fortsatt central för Avesta och ska prioriteras genom rätt utbildningar och kompetensförsörjning. Nya, kommunpositiva företagsetableringar välkomnas och ska stödjas. Stadsplaneringen ska främja trygghet, trivsel och handel. Landsbygden – Horndal, Folkärna, Fors och By – ska hållas levande. En levande landsbygd stärker inflyttning, skattebas och livskvalitet. Brottsförebyggande perspektiv ska genomsyra samhällsplaneringen. Otrygga miljöer ska motverkas och förändras. Vi ser positivt på de åtgärder som görs, till exempel kamera- bevakning av utsatta platser och skolor, och vidare utveckling av detta. Kommunen ska ha nära dialog med invånare, pensionärsråd, ungdomsråd och opposition. Likabehandling ska säkerställas. Vi ser en stor potential i Avesta lasarett där vi anser att kommunen fortsatt aktivt bör jobba med Region Dalarna för att främja en god och kvalitativ vård för kommunmedborgarna. Att ta seden dit man kommer är en grundläggande princip för att motverka segregation och främja sammanhållning. 6 5. Prioriteringar 5.1 Trygg och säker skolmiljö. Barn och ungdomar har rätt till en trygg skolmiljö. Inom skolområdet har andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogrammen minskat till 77,8 %. Samtidigt har incidenterna i skolorna ökat efter omorganisationen med bussning. Vi satsar:  1,8 MSEK extra under 2027-2029 år för att skapa en Resurs- och akutskola.  2 MSEK i extra ramförstärkning 2027 och 3 MSEK 2028.  2 MSEK i extra ramförstärkning 2027 och 2028 för unga (16-29 år) som varken arbetar studerar. Polisen bör närvara oftare i skolorna. Arbetet mot droger, mobbning och otrygghet ska stärkas. SFI ska ha tydliga prestationskrav 5.2 Trygg och säker stadsmiljö. Kommunen ska ha nolltolerans mot våld i nära relationer och mot hedersförtryck. Personal ska utbildas i att upptäcka och agera vid misstänkta fall. Föreningsbidrag ska ges utifrån tydliga kriterier och inte till odemokratiska eller segregerande föreningar. Brottsstatistik ska redovisas årligen. Offentligt tiggeri bör förbjudas. Klotter ska tas bort snabbt. Offentlig konst ska ha folklig förankring och lyfta lokalt kulturarv. Fler hjärtstartare ska placeras i miljöer med mycket folk. Vi satsar 1 MSEK extra årligen för ökad trygghet och beredskap. 7 5.3 Jämställdhet. Kommunen, som Avestas störste arbetsgivare, borde naturligtvis satsa mer på att utjämna den enorma obalansen i anställda som till närmare 80 % i nuläget domineras av kvinnor. Vi anser att det är värt en mindre satsning för att locka fler män till att söka arbete inom kommunens alla olika förvaltningar. Vi förstärker därmed jämställdhetsarbetet om fler män söker sig till kommunens verksamheter och avsätter 200 tkr under 2027 till en åtgärdsplan för detta. 5.4 Lokalproducerat. Lokala råvaror ska prioriteras. Maten på äldreboenden och skolor ska vara nylagad, näringsrik och anpassad efter brukarnas önskemål. Svenskt kött ska prioriteras. 8 5.5 Befolkningsmål. Befolkningsökning är inget självändamål. Den ska styras av arbetsmarknadens behov. Kommunen ska vara attraktiv för ungdomar som studerar vidare och för personer som söker arbete eller utbildning. Kommunen ska aktivt motverka social dumpning, vilken uppenbart varit ett faktum under senare år. Detta har belastat både omsorgens och bildningsstyrelsens resurser utöver det normala. 5.6 Handlingsplan gällande hot, kränkningar och våld mot politiskt förtroendevalda. En tydlig handlingsplan för hot och våld mot förtroendevalda ska finnas och följas upp. 5.7 Nolltolerans mot kvotering. Kompetens och lämplighet ska alltid vara avgörande vid rekrytering. 5.8 Äldre ska kunna åldras med värdighet. Språkkunskaper hos personalen måste säkerställas och antalet vårdgivare per brukare minimeras. Vi vill: o öka valfriheten o förbättra handikappanpassning o prioritera boenden på bottenvåningar o stärka aktiviteter och social samvaro o slopa biståndsbedömning efter 85 år o säkerställa våra äldres rätt till utomhusvistelse Vi lägger en extra ramförstärkning på omsorgen om 5 MSEK för 2028. 9 5.9 Vi värnar om Avestas landsbygd. Sverigedemokraterna är det parti som ser möjligheterna och potentialen bortom stadskärnorna. Landsbygden ska ha god service, fungerande skolor och framtidstro. En levande landsbygd är en tillgång för hela kommunen. 5.10 Energiförsörjning. Avesta ska fortsatt säga nej till vindkraft då vi redan med råge fyllt vår kvot av denna. Kommunen bör verka för att vi ska tillhöra elområde 2. Vi avsätter också 1 MSEK 2027 för att utreda möjligheterna till bättre kommunal kontroll över fjärrvärme och energitillförsel, i samverkan med näringslivet. Målet är ökad självförsörjning och på sikt möjlighet till fjärde eller femte generationens kärnkraft. 10 6. Besparingar och åtgärder. 6.1 Översyn och minskning av personal. Avesta kommuns befolkningen minskade från 2019 till 2025 med drygt 800 personer. Samtidigt ökade antalet årsarbetare hos kommunen under samma period med drygt 100 personer. En översyn av kommunens organisation är nödvändig. Vi bedömer att 30 MSEK kan sparas 2027-2029, motsvarande cirka 40 heltidstjänster, troligen främst inom administration. Med drygt 100 pensionsavgångar under samma period kan detta ske genom så kallad naturlig avgång och utan att drabba personal i aktiv ålder. 6.2 Halvera partistödet under de tre kommande åren. Vi föreslår att partistödet halveras under tre år, vilket sparar 800 tkr årligen. 11 6.3 Integration. Segregerade områden kräver långsiktigt arbete. Transparens kring migrationens kostnader och intäkter behövs för att rikta insatser rätt. Återvandringsstödet är ett viktigt verktyg för dem som vill återvända till hemlandet. 6.4 Minska behovet av försörjningsstöd. Genom satsningar på skola, vuxenutbildning och företagsklimat ska fler bli själv- försörjande. Fokus ska ligga på att ge verktyg till utbildning, företagande och anställningsbarhet. En särskilt utsatt grupp är unga 16–29 år som varken arbetar eller studerar. Vi har under bildningsstyrelsen avsatt 2 MSEK extra i ramförstärkning under 2027-2028 för att få in dessa personer i en meningsfull tillvaro. 6.5 Övrigt. Vi minskar anslaget till Framtid Avesta med 2 MSEK årligen och minskar även anslaget till Offentliga miljöer och infrastruktur. Utöver det stryker vi anslagen till Demokrativeckan och Hållbarhet. Dessa aktiviteter bör kunna hanteras inom ordinarie verksamhet. 12 Den ekonomiska planen Sverigedemokraterna Politiska prioriteringar 2027-2029 Belopp i tusental kronor, om inte annat anges 2027 2028 2029 Ramar justeras med löneökningar, förändringar av PO och kapitaltjänstkostnader, enl budgetmodellen, Kommunfullmäktige: Tillfälliga medel Allmänna val/EP-val 100 100 550 Utbildning nyvalda 500 Kommunstyrelsen 2027 2028 2029 Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, inkl 38 162 39 577 41 041 pensionskostnader Tillfälliga medel Kommunövergripande Utredning fjärrvärme/energikostnader (alternativ) 1 000 Framtid Avesta 2 000 2 000 2 000 Offentliga miljöer och infrastruktur 2 000 3 000 3 000 Offentliga miljöer, centrum 1 000 1 000 1 000 Myggprojekt 530 530 530 Dalapop 120 120 120 Ökad trygghet och beredskap 1 000 1 000 1 000 Landsbygdspeng 300 300 Ökad jämställdhet: Höj andelen män bland anställda 200 Halvering partistöd -800 -800 -800 Ramförändring - verksamhet Översyn/effektivisering personal -2 000 -4 000 -4 000 Ramförstärkning 1 000 Enskilda vägar 300 200 Lönenämnden 223 230 237 Upphandlingscenter, Falun Borlänge Regionen 175 80 85 Parker/grönytor/lekparker driftkostnader för nyinvestering Summa ramförändring -302 -3 490 -3 678 13 Omsorgsstyrelsen: 2027 2028 2029 Tillfälliga medel IOP, förebyggande satsning mot mäns våld mot kvinnor 100 100 100 Skolsociala team 250 250 250 Ramförändring Översyn/effektivisering personal -2 000 -4 000 -4 000 Ramförstärkning 10 000 5 000 2 000 Ledarskap/medarbetarskap Förstärkning skolsociala team 1 000 Ny hemtjänstgrupp 5 000 5 000 Demensvård 2 000 Hyresökningar, GBAB-fastigheter 250 100 Summa ramförändring 13 250 6 000 1 100 Bildningsstyrelsen: 2027 2028 2029 Tillfälliga medel Skol IF 150 150 150 Skolsociala team 250 250 250 By skola 900 900 900 Ramförändring Översyn/effektivisering personal -2 000 -4 000 -4 000 Ramförstärkning 4 000 3 000 Förstärkning för unga som varken arbetar eller 2 000 2 000 studerar Trygghet och studiero 3 000 2 000 (Resursskola/akutskola) Kulturcentra Koppardalen 1 500 Idrottsanläggningar 1 500 1 500 Hyresökningar, GBAB-fastigheter 300 800 30 Summa ramförändring 10 300 5 300 -3 970 Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd: 2027 2028 2029 Ramförändring Kommunbidrag, Avestas andel, uppräkning 206 935 983 Summa ramförändring 206 935 983 14 Driftbudget Sverigedemokraterna Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Kommunfullmäktige -5 920 -5 420 -5 870 Kommunstyrelsen -214 091 -217 817 -215 303 varav kommungemensamma kostnader 57 417 -56 631 -62 612 Omsorgsstyrelsen -748 135 -754 135 -755 235 Bildningsstyrelsen -800 693 -805 993 -802 023 Västmanland Dalarna miljö- och byggnadsnämnd -20 461 -21 397 -22 380 SUMMA styrelse/nämnd -1 789 300 -1 804 761 -1 800 809 Finansförvaltning 1 795 200 1 815 241 1 840 424 Årets resultat 5 900 10 480 39 615 Investeringsbudget Tkr Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Kommunfullmäktige 0 0 0 Kommunstyrelsen 1 30 790 1 81 890 192 570 Omsorgsstyrelsen 3 343 3 486 3 121 Bildningsstyrelsen 16 170 1 3 550 10 090 Västmanland Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 1 000 1 000 1 000 Summa 1 51 303 1 99 926 206 781 Ombudg/tidsförskjutning Exploateringsprojekt 19 000 - 1 000 IT-investeringar 18 858 1 4 781 14 781 Summa exkl IT och investeringar 1 13 445 1 85 145 191 000 15 Resultatbudget Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Verksamhetens nettokostnader -1 710 677 -1 770 555 -1 801 718 Avskrivningar -117 745 -121 103 -125 612 Verksamhetens nettokostnader -1 828 422 -1 891 658 -1 927 330 Skatteintäkter/generella statsbidrag 1 858 763 1 934 609 2 001 989 Verksamhetens resultat 30 341 42 950 74 658 Finansiella intäkter 45 307 42 112 42 110 Finansiella kostnader -69 748 -74 583 -77 155 - varav ränta pensionsskuld -2 670 -7 506 -10 080 Resultat efter skatter och finansnetto 5 900 10 480 39 615 Extraordinära poster Årets resultat 5 900 10 480 39 615 Finansieringsbudget Sverigedemokraterna Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 5 900 10 480 39 615 Justeringar avskrivningar 82 745 86 103 90 612 Justering, avsättning pensioner -5 827 -5 036 -4 871 Kassaflöde från den löpande verksamheten 82 818 91 547 125 356 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella tillgångar -152 303 -199 926 -206 781 Inköp av finansiella tillgångar 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -152 303 -199 926 -206 781 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Upplåning Nyupplåning * 0 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 0 Förändring av likvida medel -69 485 -108 379 -81 425 * Nyupplåning sker i den mån kommunen saknar likvida medel för de investeringar som genomförs under budgetåret. 16 Balansbudget Sverigedemokraterna Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 2 234 393 2 349 675 2 467 305 Bidrag till statlig infrastruktur 23 841 22 381 20 921 Omsättningstillgångar 280 538 172 159 90 734 SUMMA TILLGÅNGAR 2 538 772 2 544 216 2 578 960 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 861 851 872 331 911 946 därav årets resultat 5 900 10 480 39 615 Avsättningar 237 268 232 232 227 360 Kort- och långfristiga skulder 1 439 653 1 439 654 1 439 654 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 2 538 772 2 544 216 2 578 960 Soliditet inklusive pensionsförpliktelse, 17% 18% 20% exklusive bolagslån. 17 Revisionsberättelse För Södra Dalarnas Samordningsförbund, org. nr 222000-1727 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision och granskning av årsredovisningen för Södra Dalarnas Samordningsförbund för år 2025 enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision1. Förvaltningsberättelsen och driftredovisningen har granskats enligt särskild instruktion. Enligt vår bedömning har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat för året. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i förhållande till förbundet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information Årsredovisningen innehåller också annan information än balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys samt noter och denna andra information återfinns på sidorna 2-16. Det är styrelsen som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredo- visningen omfattar inte denna andra information och i vårt uppdrag ingår inte att genomföra en revision av denna information, men det är vårt ansvar att läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningens balansräkning, resultaträkning samt noter. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen och bedömer om den andra informationen verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldig att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar av årsredovisningen. Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: o identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt noter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. o skaffar vi oss en förståelse av den del av förbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. o utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. o utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. o måste vi informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. 1Med anpassning till de specifika förutsättningar som föreligger i ett finansiellt samordningsförbund. Främst att rapporten inte avges av ”sakkunnigt biträde” eller ställts till ”de förtroendevalda revisorerna”. Revisionsberättelse Södra Dalarnas Samordningsförbund, org. nr 222000-1727, 2025 5GPVR-L4QW6-G5IE8-2ZCN2-NN597-2LD39 :lekcyntnemukod oenneP Revisorns granskning av förvaltningsberättelsen samt driftredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen samt driftredovisningen och att dessa upprättas i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Vår granskning har skett enligt tillämpliga delar av ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse” samt ”Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning” i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen och driftredovisningen har en annan inriktning och mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Driftredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Södra Dalarnas Samordningsförbund för år 2025. Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Vi bedömer även sammantaget att styrelsen i Södra Dalarnas Samordningsförbund har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt och att insatserna som finansierats är i enlighet med lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Vi har i vår granskning i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision, inte noterat några väsentliga brister i förbundets interna kontroll. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed för kommunal verksamhet i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till förbundet enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen och den interna kontrollen. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i något väsentligt avseende företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot förbundet. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot förbundet. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för förbundets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. I vår granskning skaffar vi oss en förståelse av den del av förbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision av årsredovisningen för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. Ort den dag som framgår av vår elektroniska signatur Azets Revision & Rådgivning AB Jenny Barksjö Forslund Auktoriserad revisor Revisionsberättelse Södra Dalarnas Samordningsförbund, org. nr 222000-1727, 2025 5GPVR-L4QW6-G5IE8-2ZCN2-NN597-2LD39 :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." JENNY BARKSJÖ FORSLUND Auktoriserad revisor Serienummer: cdd64082a71aa3[…]e99aa93f99635 IP: 212.85.xxx.xxx 2026-03-16 20:10:01 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. 5GPVR-L4QW6-G5IE8-2ZCN2-NN597-2LD39 :lekcyntnemukod oenneP Den förtroendevalda revisorn i Södra Dalarnas Samordningsförbund Till: Styrelsen i Södra Dalarnas Samordningsförbund Fullmäktige i respektive medlemskommun och -region Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Revisionsberättelse för år 2025 Jag har granskat räkenskaperna, årsredovisningen och förbundsstyrelsens förvaltning i Södra Dalarnas Samordningsförbund (organisationsnummer 222000- 1727) för verksamhetsåret 2025. Mitt uppdrag är att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Förbundsstyrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Styrelsen upprättar en årsredovisning som ger en rättvisande bild samt svarar för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamhet och räkenskaper. Jag har utfört min granskning utifrån lagen om finansiell samordning, kommunallagen, förbundsordningen och god revisionssed i kommunal verksamhet. I uppdraget samverkar jag med av staten utsedd auktoriserad revisor. I granskningen av förbundets räkenskaper och årsredovisning har jag förlitat mig på den statliga revisorns granskning och bedömning. Mina övriga granskningsinsatser har utförts av sakkunnigt biträde till revisorerna. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilagan Granskningsrapport 2025 Södra Dalarnas Samordningsförbund. 1 5X7T5-VXMX7-HRDRO-EZVMF-51GA0-382H0 :lekcyntnemukod oenneP Jag bedömer sammantaget att styrelsen i Södra Dalarnas Samordningsförbund har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Jag bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen har upprättats enlighet med tillämpliga delar av lagen om kommunal bokföring och redovisning och god redovisningssed. Jag bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda. Jag tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Jag åberopar bifogade redogörelse och rapporter.  Granskningsrapport 2025 Södra Dalarnas Samordningsförbund Avesta, datum enligt digital signering ………………………………… Lilian Palm Representerar Avesta kommun, Hedemora kommun, Säters kommun samt Region Dalarna 2 5X7T5-VXMX7-HRDRO-EZVMF-51GA0-382H0 :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." LILIAN CHRISTINA PALM Förtroendevald revisor Serienummer: 771ae0b77c6eaa[…]8dbc51c019a16 IP: 213.67.xxx.xxx 2026-03-17 14:58:47 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. 5X7T5-VXMX7-HRDRO-EZVMF-51GA0-382H0 :lekcyntnemukod oenneP Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31 Granskningsrapport Södra Dalarnas Samordningsförbund 2026-03-17 Antal sidor: 7 Page 1 of 7 Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund 3 1.1 Syfte och revisionsfråga 3 1.2 Revisionskriterier 3 1.3 Metod och avgränsningar 3 1.3.1 Risk- och väsentlighetsanalys 4 2 Resultat av granskningen 5 2.1 Förvaltningsberättelsen 5 2.2 God ekonomisk hushållning 5 2.2.1 Ekonomiska mål 5 2.2.2 Verksamhetsmål 5 2.3 Resultaträkning 6 2.3.1 Verksamhetens intäkter 6 2.3.2 Verksamhetens kostnader 6 2.4 Balansräkning 6 2.4.1 Kassa och bank 6 2.4.2 Avsättningar och skulder 6 2.5 Intern kontroll och styrning 6 2.5.1 Styrdokument 6 2.5.2 Delårsrapport 6 2.6 Driftredovisning 6 2.7 Övrigt 7 2.8 Sammanfattning och slutsatser 7 Page 2 of 7 Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 1 BAKGRUND Härmed avlämnas rapport avseende granskningen av Södra Dalarnas Samordningsförbund för räkenskapsåret 2025. Granskningen har bedrivits i enlighet med god revisionssed för kommunal verksamhet. Syftet med rapporten är att lämna underlag för revisorernas be- dömningar och uttalanden i revisionsberättelsen. Förbundets revisorer ska enligt 12 kap Kommunallagen (KL) bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som styrelsen beslutat. Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande. Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vidare lämnas i rapporten information till styrelsen om viktigare iakttagelser och eventuella rekommendationer till följd av dessa som identifierats i samband med årets revision. 1.1 SYFTE OCH REVISIONSFRÅGA Syftet med granskningen är att den ska utgöra underlag för revisorernas prövning av:  att verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt  om räkenskaperna är rättvisande och  om den interna kontrollen är tillräcklig 1.2 REVISIONSKRITERIER Bedömningsgrund för vårt uttalande avseende huruvida verksamheten bedrivits på ett ändamålsenligt sätt samt att årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad i enlighet med gällande lagar och regler bygger på följande revisionskriterier:  Lag om finansiell samordning SFS 2003:1210, Kommunallag och lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR)  God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR  Förbundsordning, interna regelverk och instruktioner 1.3 METOD OCH AVGRÄNSNINGAR Vår granskning sker i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksam- het, främst såsom denna definieras av SKR1 och Skyrev2. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i allt väsentligt men inte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för 2025. Vi har granskat sådan information som är av finansiell natur och eller som har direkt koppling till den finansiella redovisningen i årsredovisningen. Vi har även stämt av balanskravsutredning mot underlag. 1 Sveriges Kommuner och Regioner 2 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer Page 3 of 7 Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets Övriga delar har endast granskats utifrån om informationen är förenlig med de finansiella delarna. Vi har även granskat att förbundet följer förbundsordningen. Granskningen har genomförts genom:  Dokumentstudier av relevanta dokument (verksamhetsplan med budget, protokoll och förbundsordning) inklusive årsredovisningen  Analys av om resultatet är förenligt med de beslutade målen  Avstämning av väsentliga poster i resultat- och balansräkning mot erforderliga underlag. Översiktlig analys av övriga poster.  Stickprovsgranskning av attest och utanordning  Dialog med förbundschef  Sedvanlig bokslutsgranskning 1.3.1 Risk- och väsentlighetsanalys 1.3.1.1 Redovisningen  Verksamhetens intäkter - Består i huvudsak av medlemmarnas årsavgifter vilka substansgranskas mot beslut, fakturering och inbetalning.  Verksamhetens kostnader - Kartläggning av posternas innehåll samt stickprov inklusive attest och utanordning samt avklipp.  Kassa och bank - Substansgranskas mot externa underlag.  Kortfristiga skulder - Kartläggning av posternas innehåll samt stickprov inklusive attest och utanordning.  Redovisningsprinciper 1.3.1.2 Intern kontroll  ”Ordning och reda”  Bokslutsprocessen och samarbetet mellan förbundet och redovisningsbyrån.  Granskning av att skatter och avgifter redovisats och betalas i rätt tid och med rätt belopp. Page 4 of 7 Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 2 RESULTAT AV GRANSKNINGEN Granskning av redovisning och intern kontroll har skett enligt uppgjord planering i enlighet med risk- och väsentlighetsanalysen ovan. 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN I LKBR föreskrivs att förvaltningsberättelsen ska följa en bestämd struktur med fasta rubriker. Södra Dalarnas Samordningsförbunds förvaltningsberättelse är, liksom påtalats tidigare, inte fullt ut upprättad enligt den mall som tagits fram för Samordningsförbunden. Vår bedömning från tidigare kvarstår dock, att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamheten. 2.2 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enligt kommunallagens bestämmelser ska samordningsförbundet ha en god ekonomi i sin verksamhet. Styrelsen ska fatta beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. 2.2.1 Ekonomiska mål Årets resultat uppgår till 286 tkr vilket är 602 tkr högre än det budgeterade resultatet på -316 tkr. Avvikelsen förklaras främst av lägre pensionskostnader än budgeterat, samt att ett av samverkansteamen inte fullt ut har förbrukat de medel de har fått tilldelat. 2.2.2 Verksamhetsmål Södra Dalarnas Samordningsförbund fastställde i november 2024 en verksamhetsplan med budget för 2025 och i denna plan anges mål och vision samt strategier för verksamheten. Målen konkretiseras så att det går att följa upp måluppfyllelsen. I årsredovisningen lämnas en redogörelse för årets verksamhet, vilka insatser som har gjorts och uppföljning av måluppfyllelse görs. Man presenterar sitt arbete och utfall för; - De tre inriktningarna (integrerad samverkan, jämställdhetsintegrering, lösningsfokuserad utveckling); - De fyra målområdena (utveckla samverkanskultur och helhetstänkande, utveckla struktur för samordning och innovation, stödja myndigheters arbete med nya arbetssätt och metoder, stödja myndigheternas arbete med gemensam resultatredovisning) inkl 10 delmål; - Indikatorredovisningen I årsredovisningen presenteras sammanfattningen att förbundet uppnått god ekonomisk hushållning. Page 5 of 7 Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 2.3 RESULTATRÄKNING 2.3.1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter består av medlemmarnas årsavgifter 6 184 tkr samt EU-medel och övriga intäkter på 500 tkr vilka har substansgranskats mot beslut, fakturering och inbetalning. 2.3.2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader har granskats stickprovsvis utan anmärkning. 2.4 BALANSRÄKNING 2.4.1 Kassa och bank Balansräkningens dominerande tillgångspost är Kassa och bank, 4 135 tkr. Beloppet är avstämt mot engagemangsbesked från Swedbank. 2.4.2 Avsättningar och skulder Avsättningar 1 724 tkr avser pensioner och kortfristiga skulder 1 241 tkr består till dominerande del av skulder för samverkansinsatser från medlemskommunerna. Posterna har granskats utan anmärkning. 2.5 INTERN KONTROLL OCH STYRNING Vi har läst förbundsordning och styrelseprotokoll för att bedöma om styrelsen utöver tillräcklig kontroll och en god styrning av verksamheten samt att förbundsordningens krav efterlevs. 2.5.1 Styrdokument Vi noterar att samtliga styrdokument är uppdaterade i vederbörlig ordning. Vi noterar även att styrelsen i november 2024 har fastställt verksamhetsplan samt budget för 2025. 2.5.2 Delårsrapport Förbundet upprättar delårsuppföljning tertialvis, dvs per 30 april och per 31 augusti. Ter- tialrapporten för januari-augusti 2025 behandlades på styrelsemötet i september. Prognosen för helårsresultat visade 0 kr, vilket kan jämföras med faktiskt utfall som blev +286 tkr. 2.6 DRIFTREDOVISNING I LKBR, föreskrivs att årsredovisningen ska innehålla en driftsredovisning som en egen del. Förbundet har upprättat en driftsredovisning i årsredovisningen för 2025. Page 6 of 7 Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 2.7 ÖVRIGT Det nationella rådet har upprättat riktlinjer för hur stort eget kapital som ett finansiellt samordningsförbund bör ha. Enligt dessa riktlinjer bör eget kapital i Södra Dalarnas Samordningsförbund inte överstiga 1 237 tkr. Utfall vid 2025 års slut är 1 207 tkr vilket innebär att det är i linje med rekommenderad nivå. Vi vill betona vikten av att beakta de tydliggöranden som Försäkringskassan gjort kring projektägande av ESF-projekt, ansvarsområde för insatser samt vilken målgrupp som strukturövergripande insatser riktar sig mot. Södra Dalarnas Samordningsförbund har beslutat att inte söka om och ta emot denna typ av externa medel. Förbundet har liksom tidigare intäkter från publikationer, dock uppgående till mycket låga belopp (16 tkr för 2025). 2.8 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Det har i granskningen inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att årsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Datum som ovan Azets Revision & Rådgivning AB Jenny Barksjö Forslund Auktoriserad revisor Page 7 of 7 Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-06-01

§ 106 Årsredovisning 2025 för Södra Dalarnas Samordningsförbund Dnr 2026-000224042 Sammanfattning Härmed avlämnas rapport avseende granskningen av Södra Dalarnas Samordningsförbund för räkenskapsåret 2025. Granskningen har bedrivits i enlighet med god revisionssed för kommunal verksamhet. Syftet med rapporten är att lämna underlag för revisorernas be dömningar och uttalanden i revisionsberättelsen. Förbundets revisorer ska enligt 12 kap Kommunallagen (KL) bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som styrelsen beslutat. Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande. Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vidare lämnas i rapporten information till styrelsen om viktigare iakttagelser och eventuella rekommendationer till följd av dessa som identifierats i samband med årets revision. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunfullmäktige besluta att Södra Dalarnas Samordningsförbund årsredovisning för 2025 godkänns. Beredning/behandling - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj 2026 §80 Jäv Gunilla Berglund (C) anmäler jäv. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Södra Dalarnas Samordningsförbund årsredovisning för 2025 godkänns. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Revisorerna i Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Till direktionen och kommunfullmäktige i respektive medlemskommun Revisionsberättelse för år 2025 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat kommunalförbundet Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (organisationsnummer 222000-1065) under år 2025. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper och pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål, lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet, förbundsordningen och revisionsreglementet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvars-prövning. Granskningens resultat redovisas i "Översiktlig granskning av delårsrapport 2025-08-31" och bilagan”Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31”. Utfallet för 2025 uppgår till -1 mkr, vilket är ca 1,2 mkr lägre än förra årets resultat. Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen vad gäller förbundets måluppfyllelse delvis är förenligt med de mål som direktionen uppställt i och med att 2 av 5 mål ej uppfylls. Måluppfyllelsen är således delvis förenlig med kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning. Utifrån genomförd granskning rekommenderar vi att i budget för 2026 ta verksamhetsmål med tydligare koppling till god ekonomisk hushållning, samt att direktionen lämnar en sammanfattande bedömning kring om god ekonomish hushållning nås. Vår bedömning är att direktionens interna kontroll har fungerat tillfredsställande. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Utöver att inga hyresavtal har utretts om dessa ska klassificeras som finansiella leasingavtal. Vi tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt enskilda ledamöter i densamma. Vi tillstyrker att respektive fullmäktige godkänner kommunalförbundets årsredovisning för 2025. Förtroendevalda revisorer i Södra dalarnas räddningtjänstförbund Sören Aspgren Anders Bjälevik Rolf Malmen Jan-Erik Olhans PVKLI-TEPPX-4KEU8-2XIZR-U642W-P4FU2 :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Johan Sören Emanuel Aspgren Serienummer: c886f546b2b631[…]f6b6596e90b86 Serienummer: 2ce91e3d125d60[…]585edc5bff469 IP: 212.85.xxx.xxx IP: 83.251.xxx.xxx 2026-04-21 11:32:51 UTC 2026-04-21 12:41:17 UTC Sven Anders Gunnar Bjälevik Serienummer: dd5c532a16d118[…]4954e0ffabe8e Serienummer: 96074d700f6a97[…]a95e590a322b9 IP: 81.233.xxx.xxx IP: 213.112.xxx.xxx 2026-04-22 07:25:23 UTC 2026-04-22 07:35:04 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. PVKLI-TEPPX-4KEU8-2XIZR-U642W-P4FU2 :lekcyntnemukod oenneP Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-06-01

§ 107 Årsredovisning 2025 för Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Dnr 2026-000244042 Sammanfattning Azets Revision & Rådgivning har av Södra Dalarnas Räddningstjänsts revisorer fått i uppdrag att granska årsbokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Syftet med granskningarna har varit att bedöma om förbundets årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Utöver att inga hyresavtal klassificerats som finansiella leasingavtal, alternativt inga bevis har presenterats för att bevisa motsatsen. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Investeringsredovisning har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Driftredovisningen som presenteras är inte upprättad i enlighet med den standard som finns Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunfullmäktige besluta att Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund årsredovisning för 2025 godkänns. Beredning/behandling - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj 2026 §81 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund årsredovisning för 2025 godkänns. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande VÄSTMANLAND - DALARNA LÖNENÄMND ÅRSREDOVISNING 2025-01-01 – 2025-12-31 Fastställd av lönenämnden 2026-02-20 § 4 Västmanland-Dalarna Årsredovisning Lönenämnd 2025-01-01—2025-12-31 FFÖÖRRVVAALLTTNNIINNGGSSBBEERRÄÄTTTTEELLSSE Den gemensamma lönenämnden för kommunerna Fagersta, Avesta, Hedemora, Norberg, Skinnskatteberg och Smedjebacken (FAHNSS) har i uppdrag att utföra löneadministrationen och därmed sammanhängande arbetsuppgifter till de medverkande kommunernas personal och förtroendevalda. Här ingår också kommunernas samverkansorgan och kommunala bolag. Den gemensamma nämnden är införlivad i Norbergs kommuns nämndsorganisation med ledamöter och ersättare från respektive medverkande kommun. Nämnden har 6 ledamöter och 6 ersättare – en från varje kommun. Under mandatperioden 2022 – 2026 består nämnden av följande personer, utsedda av respektive kommun: LLeeddaammot EErrssäättttaarre AAvveesstta Blerta Krenzi (S) Johan Thomason (M) 230101--261231 230101--261231 HHeeddeemmoorra David Aura (S) Lennart Mångs (M) 251001--261231 251014--261231 Lennart Mångs (M) Allan Mattsson (KL) 230206--251001 230206--251014 FFaaggeerrsstta Åsa Märta Sjöström (S) Jan Johansson (M) 230101--261231 230101--261014 NNoorrbbeerrg Johanna Odö (S), ordförande Lennart Skansfors (DiN) 230101--261014 250616--261014 Anna Kramer (M) 230101--250616 SSkkiinnnnsskkaatttteebbeerrg Jonny Emtin (SD), vice ordf Fredrik Wigerskog (S) 230101--261231 241121--261231 Ewa Olsson Bergstedt (SD) Lena Lovén Rolén (s) 230101—241021 230515—240901 SSmmeeddjjeebbaacckkeen Fredrik Rönning (S) Matilda Kilström (S) 250101--261231 250101--261231 1 Västmanland-Dalarna Årsredovisning Lönenämnd 2025-01-01—2025-12-31 Kostnaderna för löneadministrationen fördelas till medlemskommunerna i enlighet med upprättad överenskommelse. Kostnadsfördelning motsvarande förhållandet i ett årsgenomsnitt av utbetalade löner. Respektive kommunala bolag har upprättat avtal om den service som skall ingå direkt mot löneorganisationen. Debitering görs varje månad och avräknas varje år. Under 2025 redovisar verksamheten ett överskott om 1 531 tkr (se redovisningstabell ekonomi nedan). Resultatet överstiger budget och förklaras främst av att utvecklingsarbete har genomförts med egen personal i stället för konsulter samt att en pensionsavgång inte har ersatts. Budgeten förutsatte ökade konsultkostnader i samband med systemutveckling och digitalisering. Dessa kostnader har dock blivit lägre än beräknat, då verksamheten i hög utsträckning har kunnat genomföra både systemutveckling och digitalisering med egen kompetens. Under året har verksamheten utnyttjat optionen för digital signering av anställningsavtal. Detta har medfört ökade kostnader men samtidigt effektiviserat hanteringen av avtal, som tidigare skett fysiskt ute i kommunerna. Vidare har två kommuner valt att använda optionen för digitala personalarkiv. Under hösten har arbete bedrivits med att förbereda anslutning av en ny samverkanskommun efter inkommen förfrågan. Samtidigt har ett nytt arbetssätt påbörjats, baserat på ett pilotarbete som under ett år prövats av en mindre grupp. Arbetssättet syftar till att fler medarbetare ska kunna utföra fler uppgifter, i syfte att stärka organisationens robusthet och öka effektiviteten. Avseende hyreskostnaderna för 2025 beräknades en högre hyra redan under årets första kvartal. Då NVK:s slutbesiktning av lokalerna fördröjdes trädde hyreshöjningen i stället i kraft först från och med kvartal två Måluppfyllelse 2025 LLNN 11::GGeennoommfföörraa vveerrkkssaammhheettssuuttvveecckklliinngg ssoomm uunnddeerrlläättttaarr llöönneehhaanntteerriinnggeenn fföörr kkoommmmuunneerrnnaass mmeeddaarrbbeettaarree,, cchheeffeerr oocchh llöönneehhaannddllääggggaarre Lönenämnden åtar sig att implementera och utveckla digitala verktyg, arbetssätt och plattformar för att modernisera samt effektivisera de administrativa processerna. Syftet är att korta handläggningstider, minska felaktigheter och reducera klimatpåverkan. Bedömning I hög grad uppfyllt LLNN 22:: SSttäärrkkaa ddeenn eeggnnaa kkoommppeetteennsseenn fföörr aatttt kkuunnnnaa mmööttaa ffrraammttiiddaa kkrraavv ppåå kkoommmmuunneerrnnaass llöönneeaaddmmiinniissttrraattiioon Lönenämnden ska säkerställa att personalen har relevant och uppdaterad kunskap inom lönehantering och närliggande områden för att vara ett modernt och rättssäkert stöd till kommunernas chefer och HR-avdelningar. Bedömning I hög grad uppfyllt 2 Västmanland-Dalarna Årsredovisning Lönenämnd 2025-01-01—2025-12-31 LLNN 33:: UUttvveecckkllaa ssttööddeett ggäällllaannddee llöönn fföörr nnyyaa cchheeffeerr ii mmeeddlleemmsskkoommmmuunneerrnna Lönenämnden ska utveckla introduktionen av nya chefer genom systematiskt arbete med utbildning i lönefrågor. Bedömning I hög grad uppfyllt EEkkoonnoomi Nämnden redovisar ett överskott på 11 553311 000000 kkrr i årsbokslutet för 2025 3 Protokoll 6 (16) Sammanträdesdatum 2026-02-20 Västmanland Dalarna Lönenämnd

§ 108 Årsredovisning 2025 för Västmanland- Dalarna Lönenämnd Dnr 2026-000253042 Sammanfattning Kostnaderna för löneadministrationen fördelas till medlemskommunerna i enlighet med upprättad överenskommelse. Kostnadsfördelning motsvarande förhållandet i ett årsgenomsnitt av utbetalade löner. Respektive kommunala bolag har upprättat avtal om den service som skall ingå direkt mot löneorganisationen. Debitering görs varje månad och avräknas varje år. Under 2025 redovisar verksamheten ett överskott om 1 531 tkr (se redovisningstabell ekonomi nedan). Resultatet överstiger budget och förklaras främst av att utvecklingsarbete har genomförts med egen personal i stället för konsulter samt att en pensionsavgång inte har ersatts. Budgeten förutsatte ökade konsultkostnader i samband med systemutveckling och digitalisering. Dessa kostnader har dock blivit lägre än beräknat, då verksamheten i hög utsträckning har kunnat genomföra både systemutveckling och digitalisering med egen kompetens. Under året har verksamheten utnyttjat optionen för digital signering av anställningsavtal. Detta har medfört ökade kostnader men samtidigt effektiviserat hanteringen av avtal, som tidigare skett fysiskt ute i kommunerna. Vidare har två kommuner valt att använda optionen för digitala personalarkiv. Under hösten har arbete bedrivits med att förbereda anslutning av en ny samverkanskommun efter inkommen förfrågan. Samtidigt har ett nytt arbetssätt påbörjats, baserat på ett pilotarbete som under ett år prövats av en mindre grupp. Arbetssättet syftar till att fler medarbetare ska kunna utföra fler uppgifter, i syfte att stärka organisationens robusthet och öka effektiviteten. Avseende hyreskostnaderna för 2025 beräknades en högre hyra redan under årets första kvartal. Då NVK:s slutbesiktning av lokalerna fördröjdes trädde hyreshöjningen i stället i kraft först från och med kvartal två Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunfullmäktige besluta att Västmanland-Dalarnas Lönenämnds årsredovisning för 2025 godkänns. Beredning/behandling - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj 2026 §82 Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-06-01 Jäv Ulrika Eriksson-Segerström (KD) anmäler jäv. Blerta Krenzi (S) anmäler jäv. Johan Thomasson (M) anmäler jäv. Patrik Sundin (S) vice ordförande övertar ordförandeskapet. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Västmanland- Dalarnas Lönenämnds årsredovisning för 2025 godkänns. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) sid Sammanträdesdatum Språktolknämnden i Dalarna 2026-02-19

§ 109 Årsredovisning 2025 för Språktolksnämnden i Dalarna Dnr 2026-000255042 Sammanfattning Årsbokslutet för Språktolknämnden i Dalarna visar ett nollresultat. Verksamheten bedrivs enligt självkostnadsprincipen och eventuella över- /underskott regleras till medlemmarna alternativt balanseras till kommande år. Den ekonomiska omslutningen uppgick 2025 till 30,4 mnkr vilket är en minskning gentemot föregående årsutfall. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunfullmäktige besluta att Språktolkningsnämnden Dalarnas årsredovisning för 2025 godkänns. Beredning/behandling - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj 2026 §83 Blerta Krenzi (S) ordförande, återtar ordförandeskapet Jäv Mikael Westberg (S) anmäler jäv. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Språktolkningsnämnden Dalarnas årsredovisning för 2025 godkänns. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Verksamhetsberättelse 2025 Hjälpmedel Dalarna Inledning Hjälpmedel Dalarna arbetar på uppdrag av Hjälpmedelsnämnden där det finns representanter från regionen och Dalarnas 15 kommuner. Förvaltningens uppdrag är att erbjuda personer som omfattas av kommunernas och regionens ansvar - hjälpmedel, tillbehör, förbrukningsmaterial och därtill kopplade tjänster inom följande områden: • Behandling och träning • Förflyttning • Kommunikation, larm, omgivningskontroll och kognition • Kontinens • Personlig vård • Personlig medicinsk behandling • Egenmonitorering Rätt hjälpmedel i rätt tid ökar förutsättningarna för att uppnå jämlik vård, god hälsa, ökad självständighet, delaktighet och tillgänglighet i samhället för personer med funktionsnedsättning, vilket ligger i linje med arbetet för en God och Nära Vård. Hjälpmedel Dalarnas verksamhet är till största delen intäktsfinansierad vilket innebär att förskrivande enheter betalar självkostnadspris för förvaltningens hjälpmedel och tjänster. Vid ett positivt ekonomiskt utfall fördelas överskottet mellan regionens enheter och kommunerna i proportion till nyttjandet av förvaltningens hjälpmedel och tjänster. Förvaltningen uppnår helt eller delvis de flesta mål för 2025, med undantag för två mål som inte har uppnåtts. Sammanställningen av räkenskapsåret 2025 visar att verksamheten fortsatt levererar god kvalitet och stabilitet, men att det finns områden som kräver ytterligare utvecklingsarbete. Särskilt gäller detta tydlighet i arbetsprocesser, arbetsmiljö och att stärka den interna kontrollmiljön inom framförallt våra logistikprocesser. Under året har verksamheten genomfört flera viktiga utvecklingsinsatser för att stärka kvalitet, effektivitet och långsiktig hållbarhet. Parallellt har strategiskt arbete bedrivits inom nära vård, digitalisering, lokalförsörjning och framtida organisationsutveckling. Dessa insatser har syftat till att möta ökande behov, säkerställa god tillgänglighet och skapa mer robusta strukturer inför kommande år. Förvaltningens resultat för 2025 uppgår till +6,2 mnkr före återbetalning vilket är 3,3mnkr lägre återbetalning än budgeterat för räkenskapsåret. Ett återbetalning till länets 15 kommuner och Region Dalarna om 6,1mnkr är upptagen i resultatet som presenteras på kommandet sidor. Återbetalning görs enligt gällande fördelningsprincip och i enlighet med Hjälpmedelsnämndens avtal. Förvaltningen har under 2023–2025 haft minskad bemanning till följd av anställningsstopp, vilket påverkat kapacitet, arbetsbelastning och kontrollmiljö. Belastningen har ökat särskilt för chefer och administrativa funktioner. Sjukfrånvaron har under året stigit på grund av flera långtidssjukskrivningar, medan korttidssjukfrånvaron minskat. Under 2026 intensifieras arbetsmiljöarbetet genom en ny arbetsmiljöplan och riktade friskfaktorsinsatser. Personalomsättningen är stabil, men kommande pensionsavgångar innebär ett tydligt behov av strategisk kompetensförsörjning, där tidiga rekryteringar och intern kompetensöverföring blir avgörande. HME-resultatet i medarbetarenkäten har försämrats jämfört med föregående mätning, vilket understryker behovet av att stärka ledarskapet och utveckla arbetsmiljön. Flera insatser har därför inletts för att ge chefer bättre stöd och skapa hållbara förutsättningar för medarbetarna. Verksamhet och mål Förvaltningens mål inom    regionplanens målområden Mål uppfyllt Mål delvis uppfyllt Mål ej uppfyllt Till nytta för Dalarnas invånare 2 2 Ett gott medarbetarskap och ledarskap 2 2 Hållbar utveckling 2 1 Summa 4 5 2 Måluppfyllnad 2025 Förvaltningens samlade bedömning är att de flesta målen för 2025 är helt eller delvis uppfyllda. En detaljerad redovisning återfinns i bilaga: Måluppföljning. Två av årets mål har dock inte uppnåtts:  Ett gott medarbetarskap och ledarskap - Medarbetarna har möjlighet till kompetensutveckling Regionens ekonomiska besparingar de senaste åren har medfört att verksamheten behövt vara mycket restriktiv avseende utbildningar, konferenser och andra kompetensutvecklingsinsatser. Detta har inneburit att deltagande i princip uteslutande skett via digitala forum, vilket inte fullt ut motsvarar verksamhetens behov. Behovet av kompetensutveckling som kräver fysisk närvaro är fortsatt stort, särskilt för praktiska moment och fördjupad tillämpning i ordinarie arbetsuppgifter. Det mest omfattande identifierade kompetensutvecklingsbehovet rör bristande kunskaper i verksamhetssystemet Sesam samt avsaknaden av ett verksamhetsanpassat utbildningsmaterial. Arbetet med att ta fram ett sådant material påbörjades under 2025 och beräknas slutföras våren 2026. Målet är att säkerställa en enhetlig introduktion och en högre generell systemkompetens bland medarbetarna. Ett gott medarbetarskap och ledarskap – Verksamheten har en kompetensförsörjningsplan Arbetet med att ta fram en kompetensförsörjningsplan har blivit försenat och påbörjades först i slutet av 2025. Arbetet kommer att slutföras under 2026. Utvecklingsinsatser under året Under året har ett flertal strategiska utvecklingsinsatser genomförts för att stärka kvalitet, effektivitet och hållbarhet. Arbetet har bland annat omfattat: • Planering för långsiktig lokalförsörjning med fokus på att säkerställa ändamålsenliga och hållbara lokaler • Implementering och utveckling av beställarportal för hjälpmedel, med målsättning att förbättra användarvänlighet och tillgänglighet • Deltagande i pilotprojekt inom egenmonitorering • Upprättande av en verksamhetsspecifik introduktionsplan för nya medarbetare • Produktion av utbildningsmaterial för verksamhetssystemet Sesam • Framtagande av förslag på omorganisation av verksamhetens administrativa stödfunktioner som implementeras våren 2026 • Upprättande av ett regelverk för klassificering av hjälpmedel kopplat till lagerhållning • Utvecklingsarbete inom RPA (Robotic Process Automation) för att effektivisera administrativa processer God nära vård Under 2025 har arbetet med att utveckla Nära vård inom hjälpmedelsverksamheten fortsatt. I april arrangerades inspirationsdagen Smartare hem på Dalarna Science Park med fokus på hur smart teknik kan stärka hälsa, trygghet och självständighet. Tillsammans med Innovationsslussen har även utbildningar och projektstöd i tjänstedesign erbjudits till medarbetare i region och kommuner. En hjälpmedelsmässa för länets förskrivare genomfördes den 23–24 september vid Högskolan Dalarna. För att öka användningen av digitala stöd har Digiguiden marknadsförts till både regionens och kommunernas verksamheter. Samverkan har skett både nationellt och regionalt, bland annat med Socialstyrelsen i arbetet med den nationella strategin för rehabilitering och habilitering, samt med MAS/MAR*-nätverket och Hjälpmedelsnämndens Medlemsråd och Beredningsgrupp. Information om Dalarnas Hjälpmedelscenter och hjälpmedel har även förmedlats till pensionärs- och funktionshinderråd samt till olika organisationer i länet. * Medicinskt ansvarig sjuksköterska/medicinskt ansvarig inom rehabilitering i kommunerna Upphandling Upphandling av hjälpmedel är en stor och viktig arbetsuppgift inom verksamheten. Majoriteten av upphandlingarna genomförs inom ramen för 7-klöversamverkan. Under 2025 har verksamheten medverkat i totalt 17 upphandlingar. Händelser av väsentlig betydelse Anpassning av lokal på Västermalmsvägen Anpassning av verksamhetens evakueringslokal på Västermalmsvägen i Falun påbörjades under slutet av 2025 och beräknas vara färdigställt i mars 2026. Bakgrunden till projektet är ett uttalat behov av att stärka arbetsmiljön för medarbetarna och skapa en mer ändamålsenlig och trygg miljö för våra besökande patienter. Anpassningarna bedöms bidra till ökad trivsel och förbättrade förutsättningar för att bedriva en säker och effektiv verksamhet under evakueringsperioden. Implementering av beställarportal Arbetet med implementering av en uppdaterad beställarportal för hjälpmedel pågår. Den ursprungliga planen var att avsluta arbetet innan årsskiftet, men projektet har av olika anledningar försenats. Tester av den uppdaterade programvaran har skett hos utvalda pilotverksamheter för att säkerställa funktionalitet och användarvänlighet. Ett breddinförande planeras våren 2026 med målsättningen att samtliga användare ska gå över till den nya versionen innan halvårsskiftet. Implementeringen förväntas bidra till ett mer effektivt beställningsflöde, ökad kvalitet i beställningarna samt förbättrade förutsättningar för både beställare och verksamhetens interna processer. Digital reception Under året har en digital reception tagits i drift vid verksamhetens lokal på Västermalmsvägen i Falun. Bakgrunden är att det saknas personal på plats för att ta emot besökare, vilket har medfört brister både i bemötande och säkerhet. Det har tidigare varit möjligt att ta sig in i lokalen utan att bli uppmärksammad, vilket inneburit en risk för både personal och besökare. Införandet av den digitala receptionen syftar till att förbättra mottagandet av besökare och samtidigt stärka säkerheten genom att motverka obehörig åtkomst. Cosmicinförandet I oktober infördes regionens nya vårdinformationssystem. Även om Hjälpmedel Dalarna endast använder en begränsad del av funktionerna har införandet inneburit ett omfattande arbete, både i förberedelser och i uppföljande aktiviteter. Införandet har även påverkat verksamheten indirekt, då förskrivande enheter har lagt betydande tid på implementeringen. Detta har lett till minskad produktion inom vissa enheter, vilket bland annat märks genom en lägre efterfrågan på hjälpmedel under året. Obemannade förråd Dagens hantering av de obemannade hjälpmedelsförråd som förvaltningen har på länets lasarett präglas av flera brister. Enheterna inom Hälso- och sjukvården rapporterar återkommande avvikelser kopplade till felaktiga lagersaldon och saknade artiklar, trots att dessa enligt systemet ska finnas i förråden. Svinnet är betydande och den administrativa belastningen för att hantera avvikelserna är omfattande. Nuvarande arbetssätt innebär dessutom att kostnader hamnar på Hjälpmedel Dalarna i stället för på de enheter som använder förråden. Mot bakgrund av detta har avdelningschef för Logistik och inre service under hösten 2025 fått i uppdrag att genomföra en översyn av dagens hantering. Syftet är att utveckla en mer ändamålsenlig och kvalitetssäkrad process för de hjälpmedel som Hälso- och sjukvården behöver tillgång till vid utskrivning av patienter från lasaretten. Arbetet fokuserar på att säkerställa spårbarhet, minska svinnet, tydliggöra ansvarsfördelning och skapa en korrekt kostnadsfördelning. Målet är att skapa förutsättningar för effektiva och säkra utskrivningar, säkerställa en korrekt ekonomisk hantering och minska antalet avvikelser, samtidigt som svinn, klagomål och den administrativa belastningen reduceras. Arbetet kommer att fortgå under hela 2026. Framtida lokalförsörjning Lokalfrågan för Hjälpmedel Dalarna har varit föremål för utredning och diskussion i över ett decennium. Trots flera försök har processen inte lett fram till ett genomförbart beslut. Under de senaste fem åren har större delen av verksamheten bedrivits i tillfälliga evakueringslokaler, efter att ordinarie lokaler i Borlänge dömts ut på grund av omfattande mögelangrepp. De nuvarande evakueringslokalerna är i hög grad otillräckliga och uppfyller inte verksamhetens behov. Verksamheten har ett tydligt behov av att samla alla funktioner i en ändamålsenlig lokal som rymmer patientmottagning för utprovning av hjälpmedel, verkstad, rekonditionering och rengöring av hjälpmedel, lager, administrativa ytor och personalutrymmen. En sammanhållen lokallösning är högsta prioritet för att säkerställa kvalitet, arbetsmiljö och effektivitet. I samverkan med Regionfastigheter har en förstudie genomförts där flera alternativ analyserats. Det förslag som bäst bedöms möta verksamhetens behov är att samlokalisera Hjälpmedel Dalarna med Region Dalarnas kommande regionlager i en nybyggnation i Främby, Falun. Förstudien visar att betydande samordnings- och samverkansvinster kan uppnås, vilket också gjort det möjligt att justera ned respektive verksamhets ytbehov med cirka 10 %. En samlokalisering bedöms skapa en långsiktigt hållbar, effektiv och modern hjälpmedelsverksamhet. Fördelarna omfattar bland annat: • Förbättrad samverkan mellan verksamhetens funktioner och medarbetare • Minskade transportkostnader och lägre miljöpåverkan genom att samla verksamheten • Ökad robusthet och beredskap • Möjlighet att bedriva rekonditionering av hjälpmedel i egen regi • Effektivare logistik- och lagerhantering • Bättre arbetsmiljö, ergonomi och säkerhet • Stärkt patientsäkerhet Ärendet har under hösten behandlats i Fastighetsberedningen och Hjälpmedelsnämnden och tas upp för beslut i Regionstyrelsen och Regionfullmäktige i början av 2026. Målsättningen är att framtida lokaler ska ge förutsättningar för funktionalitet, tillgänglighet och god arbetsmiljö samt möjliggöra utveckling och mer effektiva arbetsprocesser. Omorganisation administrativa stödfunktioner Förvaltningen har behov av att utveckla den nuvarande organisationsstrukturen för att bättre kunna möta framtidens krav och förutsättningar. Dagens struktur kännetecknas av flera små och sårbara enheter, vilket skapar utmaningar inom styrning och ledning, samarbete och arbetsmiljö. Därtill väntar kommande pensionsavgångar, samtidigt som möjligheterna att automatisera arbetsuppgifter ökar. Uppdraget syftar till att skapa en mer sammanhållen och processledd organisation som tillvaratar den kompetens och erfarenhet som finns inom verksamheten. Målet är att stärka förutsättningarna för utveckling, trygghet och arbetsglädje. Den nya organisationsstrukturen ska bidra till en mer effektiv och ändamålsenlig samordning av arbetsuppgifter inom verksamheten. För att öka effektiviteten och skapa en tydligare struktur för administrativa uppgifter föreslås att nuvarande Kundservice vidareutvecklas till Kundservice/Verksamhetsstöd. Denna funktion ska utgöra ett centralt nav för administrationen inom förvaltningen och samla kompetens och resurser som ger ett enhetligt och stabilt stöd till verksamheten. Organisationsförändringen förhandlas vid verksamhetens samverkansmöte i slutet av januari. Om förslaget godkänns planeras implementering genomföras under våren 2026. Förväntad utveckling Hjälpmedel för egenmonitorering Under 2025 har verksamheten påbörjat implementering av hjälpmedel för egenmonitorering i hemmet. Arbetet sker inom ramen för ett pågående pilotprojekt i samverkan med primärvården i Västerbergslagen och medicinkliniken vid Ludvika lasarett. Syftet är att stödja patienter i att följa sin hälsostatus i hemmet och därigenom bidra till ökad trygghet, effektivare vårdflöden och minskade behov av fysiska besök. Erfarenheterna från pilotprojektet kommer att utgöra underlag inför ett förväntat beslut om ett breddinförande i regionen. Bedömningen är att behovet av denna typ av hjälpmedel kommer att öka successivt under de kommande åren, både inom regionens verksamheter och i kommunala verksamheter. Samverkan digitala hjälpmedel Under 2026 förväntas arbetet med samverkan kring digitala hjälpmedel i Dalarna utvecklas vidare. Förvaltningen har tillsammans med nätverket Digital teknik för nära hälsa och välfärd tagit fram ett förslag som ska skapa en gemensam struktur för hur Region Dalarna och länets kommuner kan samverka kring digitala hjälpmedel och välfärdsteknik. Förslaget syftar till att tydliggöra ansvarsfördelning och etablera gemensamma arbetsprocesser för hantering av dessa hjälpmedel i hela länet. Arbetet utgår från rapporten ”Digitala hjälpmedel i samverkan – Dalarna” (2023), som beskriver förutsättningar och behov för en sammanhållen modell för digitala hjälpmedel och välfärdsteknik. En central del i den fortsatta utvecklingen är att Dalarnas Hjälpmedelscenter, enligt förslaget, ska få ett utökat uppdrag och ansvara för hanteringen av dessa hjälpmedel. Genom denna inriktning förväntas samverkan stärkas mellan regionen och kommunerna, samtidigt som tillgängligheten till digitala hjälpmedel och välfärdsteknik ökar för invånarna i Dalarna. Automatisering genom RPA (Robotic Process Automation) Verksamheten befinner sig i ett planeringsskede för att påbörja automatisering av administrativa processer genom RPA. Syftet är att effektivisera arbetsflöden i förvaltningens verksamhetssystem för att frigöra tid och resurser. Genom att införa automatiserade lösningar för administrativa moment förväntas både kvalitet och produktivitet att förbättras över tid. Demografiutvecklingen Efterfrågan på hjälpmedel och tjänster kommer att öka då andelen äldre i befolkningen ökar, samtidigt som samma eller färre mängd medarbetare ska hantera det högre flödet. Det innebär att verksamheten behöver fortsätta arbeta med att utveckla arbetssätt och användning av digital teknik för att klara sitt uppdrag samtidigt som rekrytering kommer att bli en nyckelfråga. Nyckeltal Förvaltningen behöver arbeta med att ta fram fler relevanta nyckeltal för att möjliggöra en mer ändamålsenlig och systematisk uppföljning av verksamheten. Tydliga och väl definierade nyckeltal är en förutsättning för att kunna följa utvecklingen över tid, identifiera avvikelser och säkerställa att verksamhetens mål uppnås. I dagsläget saknas nyckeltal för att följa upp samtliga mål som verksamheten har fastställt, vilket begränsar möjligheten till en heltäckande analys och styrning. Definition av nyckeltal • Utleverans från lager - andel hjälpmedel som utlevereras från verksamhetens lager inom utsatt tid enligt Hjälpmedelsnämndens avtal • Avhjälpande underhåll - andel som utförs inom 5 arbetsdagar • Telefontillgänglighet till verksamhetens Kundservicefunktion • Väntetid utprovning – Genomsnittlig tid till första besök för utprovning av hjälpmedel • Andel återanvända hjälpmedel – Andel återlämnade hjälpmedel som rekonditioneras och återanvänds • Uthyrningsgrad - Andel av hyressortiment hjälpmedel som finns hos kund eller brukare • Nyttjandegrad - Andel av hjälpmedels livslängd som det varit hos kund eller brukare Nyckeltal Utfall Mål Måluppfyllelse Andel återanvända hjälpmedel 68 % 70 %  Avhjälpande underhåll utförda inom 5 72 % 70 %  arbetsdagar Ekonomiskt resultat 0 0  Frisknärvaro 45 % 50 %  Medarbetarenkät 3,5 ≥ 3,7 1 Nationell patientenkät - - - 2 Nyttjandegrad hjälpmedel 90 % 90 %  Nöjd Kund Index 7,7 ≥ 8,1  Personalomsättning exkl. 7 % 6-8 %  pensionsavgångar Sjukfrånvaro 9 % 4 %  Telefontillgänglighet 86 % 90 %  Uthyrningsgrad hjälpmedel 91 % 92 %  Utleverans av hjälpmedel från lager 99 % 96 %  Väntetid utprovning 22 dgr 60 dgr 3 Distansbesök utprovningar - 10 % - 4  mål uppfyllt  mål delvis uppfyllt  mål ej uppfyll 1 Medelbetyg för områdena OSA, Hållbart medarbetarengagemang och Attraktiv arbetsgivare 2 SKR:s nationella patientenkät har inte genomförts under 2025 3 Väntetiden avser den genomsnittliga tid som patienter får vänta 4 Det har inte varit möjligt att ta fram tillförlitlig statistik för nyckeltalet  Andel återanvända hjälpmedel Andelen hjälpmedel som rekonditionerats för återanvändning ligger något under det uppsatta målvärdet. Orsaken till detta är oklar då det saknas en tydlig förklaring till utfallet. Samtidigt har antalet rekonditionerade hjälpmedel ökat med 3,2 % under året. Nyckeltalet och dess målvärde behöver ses över för att säkerställa att vi mäter rätt saker och att målnivån är optimal ur både ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.  Ekonomiskt resultat Hjälpmedel Dalarnas verksamhet är till största delen intäktsfinansierad, vilket innebär att förskrivande enheter betalar självkostnadspris för förvaltningens hjälpmedel och tjänster. Vid ett positivt ekonomiskt utfall fördelas överskottet mellan regionens enheter och kommunerna i proportion till deras nyttjande av verksamhetens hjälpmedel och tjänster. I budgeten för 2025 beräknades en återbetalning på 9,5 mnkr utifrån föregående års utfall, medan det faktiska utfallet för året uppgick till 6,1 mnkr.  Frisknärvaro Frisknärvaron har ökat från 42 % 2024 till 45 % 2025, vilket är en positiv utveckling. Nyckeltalet mäter hur stor del av arbetstiden medarbetarna faktiskt är på plats och kan arbeta. En högre frisknärvaro indikerar en mer hållbar arbetsmiljö, bättre förutsättningar för arbetsförmåga och ett ökat välbefinnande i organisationen.  Medarbetarenkät Resultatet från årets medarbetarenkät, som utfördes i april 2025, visar en viss nedgång i HME-indexet, som minskat från 3,7 år 2023 till 3,5 i årets mätning. Förvaltningen har under senare år genomgått flera förändringar på olika chefsnivåer och nyckelbefattningar samtidigt som majoriteten av medarbetarna nu i över 5 år har arbetat i tillfälliga evakueringslokaler, vilket kan ha påverkat resultatet. Ett utvecklingsarbete har initierats i syfte att stärka organisationens arbetsmiljöarbete samt att ge cheferna ett ökat stöd i sitt ledarskap.  Enkät - Nöjd Kund Index Verksamhetens mätning av förskrivarnas kundnöjdhet (Nöjd Kund Index, NKI) för 2025 hade en svarsfrekvens på 12,2 %, motsvarande 117 inkomna svar. Detta innebär en minskning jämfört med 2023, då svarsfrekvensen var högre och antalet svar uppgick till 203. Den låga svarsfrekvensen i årets mätning gör att resultatet bör tolkas med viss försiktighet, eftersom underlaget är osäkert. Medelbetyget för verksamheten 2025 är 7,7 på en tiogradig skala, vilket är en försämring jämfört med föregående mätning där resultatet var 8,1. Verksamheten kommer att analysera resultatet vidare och föra dialog med förskrivarna för att identifiera möjliga förbättringsområden.  Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har under året varit hög och ligger avsevärt över det uppsatta målvärdet. Den främsta förklaringen är ett flertal långtidssjukskrivningar, vilka inte bedöms vara arbetsrelaterade. Sjukfrånvaron följs upp månadsvis, och under 2026 kommer förvaltningen att arbeta utifrån en plan för att stärka det hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet. Glädjande är dock att korttidsjukfrånvaron har minskat sedan föregående år.  Telefontillgänglighet Målvärdet för telefontillgänglighet om 90% har inte uppnåtts under 2025, utfall 86%. Den främsta orsaken är resursbrist inom verksamhetens kundservicefunktion, till följd av en långtidssjukskrivning samt att två medarbetare avslutat sina anställningar under året. För att hantera situationen under hösten har resurser från andra avdelningar tillfälligt stöttat Kundservicefunktionen med att besvara ärenden via funktionsbrevlåda och telefon. Samtidigt har ett förslag till omorganisation av de administrativa stödfunktionerna inom verksamheten tagits fram. Syftet är att skapa en mer robust och hållbar organisation samt minska den sårbarhet som idag finns inom vissa funktioner.  Uthyrningsgrad hjälpmedel Uthyrningsgraden av hjälpmedel har under året legat något under det uppsatta målvärdet. En bidragande orsak kan vara det arbete som genomförts för att se över behovet av buffertlager inom olika produktområden, i syfte att säkerställa en god beredskap i förvaltningen. Inför 2026 har målvärdet för nyckeltalet justerats till ett intervall på 90–94 %. Ekonomi Resultaträkning Ack utfall Utfall fg. år Förändring mot Budget Avv ack budget 2025 (mnkr) fg. år Intäkter 194,1 196,3 -1,1% 199,8 -5,7 -varav 3,9 5,1 -24,9% 3,9 0,0 Regionbidrag Kostnader -187,9 -196,2 -4,2% -199,8 11,9 -varav löner exkl -42,1 -42,1 -0,1% -46,9 4,8 soc avgifter -varav Inhyrd Personalkostnad Resultat 6,2 0,1 4 688,9% 0,0 6,2 Resultat 2025 Förvaltningens resultat för 2025 uppgår till +6,2 mnkr före återbetalning till kommunerna och Hälso- och sjukvården, vilket är cirka 3,3 mnkr lägre än det budgeterade resultatet, där budgeten tog höjd för en återbetalning om 9,5 mnkr. Överskottet återförs till kommunerna (3,6 mnkr) och regionen (2,5 mnkr) i enlighet med fördelningsprincipen baserad på faktisk fakturering. Intäkter Verksamhetsintäkterna är 6,7 mnkr lägre än budgeterat. Intäkterna från konsulttjänster understiger budget med 4,2 mnkr. Detta bedöms främst bero på två faktorer: Dels brist på förskrivare, vilket har begränsat möjligheterna att beställa tjänster, dels de besparingskrav som funnits på regionens och kommunernas förskrivande enheter. Dessa krav har lett till en minskad förskrivning av hjälpmedel genom stramare tolkning av riktlinjerna. Försäljningen av hjälpmedel understiger budget med cirka 1,3 mnkr. Detta beror i huvudsak på en minskad efterfrågan, kopplad både till brist på förskrivarkompetens och den mer restriktiva hållningen inom såväl regionen som kommunerna. Regionramen, det vill säga ersättningen för verksamhetens bastjänster, har sänkts under året, vilket har påverkat intäkterna negativt med ytterligare 1,3 mnkr. Kostnader Lönekostnaderna är 7,1 mnkr lägre än budget. Detta kan dels förklaras av flera långtidssjukskrivningar, dels av vakanser inom verksamheten till följd av regionens anställningsstopp. Efter genomförda lagerinventeringar i slutet av året konstaterades en avvikelse som innebar ökade kostnader för hjälpmedel på cirka 3,0 mnkr, då det faktiska lagervärdet var lägre än tidigare redovisat. Med anledning av detta har ett arbete startats för att uppdatera och kvalitetssäkra verksamhetens rutiner för lagerinventering. Arbetet omfattar bland annat att säkerställa tydliga processer för inventering, hantering av eventuella inventeringsdifferenser och korrekt ekonomisk redovisning i enlighet med lagkrav, interna riktlinjer och god ekonomisk praxis. Målet är att ta fram enhetliga och tillförlitliga rutiner som ger verksamheten ett hållbart arbetssätt och minskar risken för felaktiga lagersaldon samt underlättar uppföljning av inventeringsresultat. Årets avskrivningskostnader för verksamhetens tillgångar uppgår till 1,0mnkr lägre än budgeterat. Vilket huvudsakligen beror på minskad efterfrågan och en mer effektiv återanvändning av hjälpmedel, vilket i sin tur har medfört färre nyinköp under föregående år. Investering Investering 2025 Ack utfall Utfall fg. år Förändring mot Budget Avv ack budget (mnkr) fg. år Årets investering -42,8 -32,8 30,3% -43,0 0,2 Årets investeringar uppgår till 42,8 mnkr, vilket i stort motsvarar den fastställda budgeten på 43 mnkr. Investeringarna avser främst hjälpmedel inom olika användningsområden samt några nödvändiga mindre ersättningsinköp för att säkerställa en stabil och ändamålsenlig verksamhet. Utfallet visar att planeringen har hållits på en balanserad nivå och att investeringstakten anpassats till verksamhetens behov utan större avvikelser från budget. Analys kostnadsutveckling K ostnadsutveckling** Ack utfall Budget Prognos delår (Juli) Bruttokostnadsutveckling -2,0 % 1,0 % -3,3 % ** Kostnadsutveckling ack; jämför ackumulerat utfall i år jmf ack utfall fg år. Prognos jämför med utfall helår fg år. Budgeterad brutto- och kostnadsutveckling på helår. Bruttokostnadsutvecklingen uppgår till –2,0 procent, jämfört med den budgeterade ökningen på 1 procent. Utfallet påverkas bland annat av att återbetalningen till kommunerna och regionen om 6,2 mnkr ingår i beräkningen. Bruttokostnaderna är även något lägre än föregående år, vilket framför allt förklaras av lägre lönekostnader till följd av olika typer av frånvaro, såsom beskrivs i det ovanstående ekonomiavsnittet. Åtgärder för ekonomi i balans Förvaltningen bedöms ha uppnått de fastställda besparingsmålen för 2025, både avseende administrativa besparingar och genomförande av årets uppdragsaktiviteter. Personalkostnaderna ligger fortsatt på en nivå klart lägre än tidigare år, främst till följd av tidsmässiga glapp mellan avslutade anställningar och nyrekryteringar samt frånvaro till följd av långtidssjukskrivningar där ersättare ej rekryterats. Under året har ett flertal riktade åtgärder genomförts för att effektivisera lagerhanteringen. Bland annat har säkerhetsnivåerna i lagersystemet justerats för att optimera lagerhållningen, och rutinerna för skrotning av hjälpmedel har setts över för att säkerställa att rätt produkter rekonditioneras och återanvänds. I samband med dessa förbättringsinsatser har däremot andra delar av processen identifierats där historiska utmaningar påverkat årets resultat negativt. Vid inventeringar har det bokförda värdet på lagret visat sig vara högre än det faktiska, med differenser som kan hänföras till flera år tillbaka i tiden. Detta har tydliggjort behovet av ytterligare kvalitetssäkring och fortsatt utveckling av lagerprocesserna framåt. En hållbar framtid för Region Dalarna Totalt antal Målvärde Agg. målvärde (tkr) Utfall Avvikelse aktiviteter (tkr) (tkr) (tkr) 2 560 420 560 0 Sammanställning över samtliga aktiviteter för Hjälpmedel Dalarna. Agg. målvärde anger summerat målvärde från underliggande aktiviteter (en nivå ned). Avvikelse anger skillnad mellan målvärde och utfall. Aktivitet Status Slutdatum Målvärde Utfall Avvikelse (tkr) (tkr) (tkr) Administrativ besparing Slutförd 2025-12-31 140 140 0 Minska kostnaden för lager Pågår 2025-12-31 420 420 0 Utvalda aktiviteter för Hjälpmedel Dalarna (samtliga aktiviteter återfinns i bilaga). För övergripande aktiviteter anger utfall summa av underliggande aktiviteters utfall. Avvikelse anger skillnad mellan målvärde och utfall. Personal Årsarbetare och anställda Antalet faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag och beskriver därmed en ögonblicksbild där siffrorna ligger lägre än föregående år. Förklaringen är främst det anställningsstopp som funnits inom regionen där flera av förvaltningens vakanta tjänster ej kunnat återbesättas. Den minskade bemanningen de senaste åren har haft en märkbar påverkan på förvaltningens kapacitet, särskilt inom områden som utveckling och kvalitetssäkring. En ytterligare konsekvens av färre personalresurser är att förvaltningens kontrollmiljö har försämrats när nyckelpersoner har slutat samt att arbetsbelastningen ökat avsevärt för vissa yrkeskategorier, särskilt för chefer och administrativa stödfunktioner. För att säkerställa uppdraget har en organisatorisk översyn av verksamhetens administrativa stödfunktioner genomförts under hösten 2025. Syftet är att skapa en mindre sårbar intern organisation som är hållbar över tid. Förvaltningen följer utvecklingen noggrant för att säkerställa en hållbar arbetsmiljö för sina medarbetare. Förändring mot Årsarbetare och anställda 2025 2024 föregående år Årsarbete 83,6 90,6 -7,8 % Antal anställda 98 99 -1,0 % Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag. Arbetad tid Den arbetade tiden går i linje med minskningen av antalet faktiska årsarbetare och antalet anställda. Övertid/mertid har generellt minskat och till största delen förekommit bland IT-sekreterare. Timtiden har ökat på grund av behov av semestervikarier samt behov av timvikarier i receptionen och på Kundservice, där extra bemanning har krävts till följd av vakanser och långtidssjukfrånvaro. Förändring mot Arbetad tid Ack 2025 Ack 2024 föregående år Arbetad tid timmar, anställda 148 677 158 420 -6,2 % -varav timanställda 1 795 1 157 55,2 % -varav mertid/övertid samtlig personal 45 116 -61,6 % -varav arbete under jour och beredskap 0 0 Personalomsättning och pensionsavgångar Personalomsättningen motsvarar 9,1% varav 2 % är pensionsavgångar. Avgångarna representeras av två IT-sekreterare, två administratörer, en hjälpmedelsingenjör och tre tekniker. Under 2025 har förvaltningen haft två pensionsavgångar. Under de kommande tre åren (2026–2028) uppnår 11 medarbetare pensionsålder (65 år). För att verksamheten ska kunna upprätthålla sitt uppdrag framåt är det avgörande att rekrytering kan ske i rätt tid. För flera av förvaltningens yrkeskategorier krävs intern kompetensöverföring från erfarna medarbetare, eftersom motsvarande kompetens inte finns att rekrytera externt. Exempel på sådana yrkesgrupper är hjälpmedelstekniker och hjälpmedelskonsulent. Detta tydliggör behovet av en långsiktig kompetensförsörjningsplan, liksom vikten av att förvaltningen ges möjlighet att rekrytera i god tid innan erfarna medarbetare lämnar sina tjänster, för att säkerställa nödvändig kompetensöverföring. Förändring mot Personalomsättning Ack 2025 Ack 2024 föregående år Medarbetare som avslutat sin tjänst 8 11 -27 % Förändring mot Pensionsavgångar Ack 2025 Ack 2024 föregående år Ålderspension 2 4 -50 % Sjukfrånvaro och frisknärvaro Sjukfrånvaron har varierat betydligt under året. Både korttidssjukfrånvaron och den totala sjukfrånvaron nådde årets högsta nivåer under februari, varefter en successiv minskning skedde fram till sommaren. Korttidssjukfrånvaron avslutade året positivt, på 2,2 %, jämfört med 4,1 % i februari och jämfört med 3,3% föregående år. Den totala sjukfrånvaron uppgick i december till 13,2 %, att jämföra med årets lägsta nivå på 5,7 % i juli. Den höga nivån i december förklaras av flera långtidssjukskrivningar, vilka bedöms vara icke arbetsrelaterade. I en liten förvaltning får enstaka långtidssjukskrivningar stort genomslag i statistiken, vilket förklarar de kraftiga svängningarna under året. Sjukfrånvaron följs upp månadsvis, och förvaltningen kommer under 2026 att arbeta med framtagen handlingsplan för ett mer hälsofrämjande arbetsmiljöarbete för att stärka den långsiktiga närvaron. Samtidigt visar årets resultat på en positiv utveckling vad gäller frisknärvaro. Den har ökat från 42 % år 2024 till 45 % år 2025. Nyckeltalet mäter hur stor del av arbetstiden medarbetarna faktiskt är på plats och kan arbeta. En högre frisknärvaro signalerar en mer hållbar arbetsmiljö, goda förutsättningar för arbetsförmåga och ett ökat välbefinnande i organisationen. Förändring mot Sjukfrånvaro Ack 2025 Ack 2024 föregående år Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid 9,0 % 6,3 % 2,7 % Korttidssjukfrånvaro (dag1-14) i % av ordinarie arbetstid 2,6 % 3,3 % -0,7 % Förändring mot Frisknärvaro Ack 2025 Ack 2024 föregående år Andel personer som har max fem sjukdagar under ett år, 45 % 42 % 3 % uttryckt i % Arbetsmiljö Under året har arbetsmiljö varit ett fokusområde för förvaltningen. I oktober genomfördes två medarbetardagar med tema arbetsmiljö där agendan innefattade punkter som styrning och ledning, SAM & OSA1, samverkan, medarbetarskap, hälsoinspiratörsnätverk och hälsofrämjande arbetsplats. I utvärderingen var det genomsnittliga omdömet 3,48 på en femgradig skala där 1 representerade missnöjd och 5 nöjd. Övervägande positiva kommentarer och omdömen för respektive område under dagen. En plan för förvaltningens arbetsmiljöarbete med tillhörande handlingsplan implementeras under 2026. Handlingsplanen består av aktiviteter som bygger på regionens åtta friskfaktorer. Syftet är att skapa ett hälsofrämjande förhållningssätt avseende arbetsmiljöarbetet i förvaltningens verksamheter och deras vardagsarbete för att främja hälsa samt förebygga ohälsa och sjukfrånvaro på arbetsplatsen. Medarbetarenkät Under våren genomfördes regionens medarbetarenkät, där förvaltningen uppnådde en svarsfrekvens på 84 % (83 av 99 medarbetare). Enkäten visar på ett fortsatt stort engagemang bland medarbetarna, men också på behovet av att stärka ledarskapet, utveckla arbetsmiljön och skapa bättre förutsättningar för att utföra arbetet effektivt. Resultatet visar även på en viss nedgång i HME-indexet, som minskat från 3,7 år 2023 till 3,5 i årets mätning. Förvaltningen har under de senaste åren haft flera förändringar på olika chefsnivåer och nyckelbefattningar och har under en längre tid befunnit sig i ej anpassade evakueringslokaler vilket kan ha påverkat årets resultat. Ett utvecklingsarbete har initierats med syfte att stärka organisationens arbetsmiljöarbete och att ge cheferna ett ökat stöd i sitt ledarskap. Under december genomförde verksamheten dessutom en temperaturmätning som inkluderade några av frågeställningarna från den regionövergripande medarbetarenkäten. Syftet med denna mätning är att ha ett jämförelsevärde som kan följas upp i slutet av 2026. 1 SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete och OSA (Organisatorisk och social arbetsmiljö). Kompetensförsörjning Verksamheten hade som mål att upprätta en kompetensförsörjningsplan under 2025. Arbetet påbörjades i slutet av året och beräknas färdigställas 2026. Kompetensutveckling Regionens ekonomiska besparingar under de senaste åren har medfört restriktivitet när det gäller utbildningar, konferenser och andra kompetensutvecklingsinsatser. Detta har lett till att deltagande i stort sett uteslutande skett via digitala forum, vilket inte fullt ut motsvarar verksamhetens behov. Behovet av kompetensutveckling som kräver fysisk närvaro är fortsatt betydande, särskilt för praktiska moment och fördjupad tillämpning i det dagliga arbetet. Exempel på interna kompetensutvecklingsinsatser som verksamheten genomfört under året: • Upprättande av en verksamhetsspecifik introduktionsplan för nya medarbetare • Genomförande av patientsäkerhetsutbildning för medarbetare utan legitimation inom vårdyrken • Påbörjat arbete med att ta fram utbildningsmaterial för verksamhetssystemet Sesam Intern styrning och kontroll Samtliga beslutade särskilda internkontrollaktiviteter är genomförda och avslutade enligt fastställd tidplan. Resultatet redovisas nedan. En mer omfattande beskrivning av förvaltningens arbete med intern styrning och kontroll under 2025 finns presenterat i särskild årsrapport Intern styrning och kontroll Hjälpmedel Dalarna 2025. Nr Granskad process/kontrollmoment Utfall helår Dialog vid medarbetarsamtal, APT och Samverkansmöten 1 (Säkerställande att Arbetsmiljöronder genomförs och uppföljning av risk och  konsekvensanalys lokaler) Följa upp avvikelser i verksamheten (Genomgång av rutin för antikorruptionsarbete ska 2 ske vid introduktion och APT) (Genomgång av LOU inför upphandlingar) (Anvisning och  användning av tjänstefordon ska ske vid introduktion och APT) 3 Egenkontroll medicintekniska produkter  (Granskning att egenkontroll av medicintekniska produkter genomförs enligt checklista) 4 Följa upp om verksamheten fått stöd i arbetet med prismodell och internfakturering  Följa upp konsekvenserna av neddragningen av tjänster inom verksamheten samt att plan 5  för kompetensförsörjning finns 6 Följa upp verksamhetens möjlighet till IT-stöd för utveckling inom digitalisering  7 Följa upp leveranser av kritiska hjälpmedel (upphandlingsförfarande)   Inga eller godtagbara avvikelser finns  Avvikelser/brister observerade - åtgärd bör övervägas  Betydande avvikelser/brister observerade - åtgärd krävs 1.  Dialog vid medarbetarsamtal, APT och samverkansmöten Kontrollens syfte är att säkerställa att arbetsmiljöronder genomförts samt att uppföljning av upprättade risk- och konsekvensanalyser för lokaler skett på ett systematiskt och strukturerat sätt. Arbetsmiljöronder har under året genomförts på samtliga avdelningar inom verksamheten. I samband med detta har även uppföljningar av tidigare upprättade risk- och konsekvensanalyser för evakueringslokalerna utförts. I lokalen på Västermalmsvägen i Falun pågår åtgärder i enlighet med den handlingsplan som togs fram efter utförd risk- och konsekvensanalys. Insatserna syftar till att åtgärda identifierade arbetsmiljö- och patientrisker och bedömningen är att de kommer att förbättra säkerheten och miljön i lokalen för personal och patienter. 2.  Följa upp avvikelser i verksamheten Syftet med kontrollen är att säkerställa att verksamhetens rutin för antikorruptionsarbete tas upp både vid introduktion av nya medarbetare samt årligen på APT. Kontrollen omfattar även att lagen om offentlig upphandling (LOU) beaktas vid upphandlingar samt att riktlinjer för användning av tjänstefordon gås igenom vid introduktion och årligen på APT, så att medarbetarna får den kunskap som krävs. Verksamheten har genomfört kontrollpunkten. Informationen om antikorruptionsrutiner, LOU samt riktlinjer för användning av tjänstefordon har tagits upp både vid introduktionstillfällen och vid APT- tillfällen. 3.  Egenkontroll medicintekniska produkter Syftet med kontrollen är att säkerställa att egenkontroll av medicintekniska produkter genomförts i enlighet med regionens fastställda checklista, samt att resultatet dokumenteras på ett strukturerat sätt. Kontrollen har genomförts enligt plan utan anmärkningar och utfallet är registrerat i Synergi. Uppföljningen visar att verksamhetens rutiner inom området fungerar väl. Det finns ett behov av att fördela ansvaret för egenkontroller inom verksamheten, eftersom ansvaret för genomförande idag ligger helt på verksamhetschef. En mer spridd ansvarsfördelning skulle bidra till en mer hållbar och effektiv hantering av egenkontrollarbetet. 4.  Följa upp om verksamheten fått stöd i arbetet med prismodell och internfakturering Under 2025 har verksamhetsföreträdare på förvaltningsövergripandenivå haft två avstämningsmöten samt fört löpande dialog med ekonomifunktionen kring behovet av ett förstärkt ekonomistöd. I dessa diskussioner har behovet av en uppdaterad prismodell lyfts. Samtidigt har ett uppdrag aktualiserats och prioriterats där ekonomifunktionen fått i uppdrag av förvaltningsledning Hjälpmedel Dalarna att genomföra en fördjupad analys av verksamhetens lagervärdering för att säkerställa dess korrekthet. Uppdragsbeskrivning har upprättats och utredningsarbete kopplat till lagervärdering har initierats av ekonomifunktionen. Bedömningen är att behovet av närmare och mer kontinuerligt ekonomistöd har ökat sedan internkontrollpunkten beslutades hösten 2024. Behovet gäller både för att stärka kontrollmiljön inom verksamheten och för att möjliggöra ett mer proaktivt utvecklingsarbete, exempelvis inom områden som prissättning. Fortsatta dialoger med ekonomifunktionen är planerade i början av 2026. Det kan samtidigt konstateras att ekonomifunktionen, i likhet med regionen i stort, har begränsade resurser till följd av tidigare års omfattande besparingsåtgärder. 5.  Följa upp konsekvenserna av neddragning av tjänster inom verksamheten samt att plan för kompetensförsörjning finns Förvaltningens kompetensförsörjning har under året präglats av betydande sårbarhet till följd av vakanser, flera långtidssjukskrivningar vilket har resulterat i hög arbetsbelastning och ansträngd arbetsmiljö, särskilt inom kundtjänst där tillgängligheten också påverkats negativt. Vakanshållning inom avdelningen Rörelse har ytterligare belastat verksamheten, även om återrekrytering nu påbörjats. Att flera nyckelpersoner har slutat har samtidigt försvagat kontrollmiljön och bidragit till otydlighet i roller och ansvar. Arbetet med en kompetensförsörjningsplan har initierats men inte kunnat färdigställas under året då resurser behövt omprioriteras för att stabilisera driften. Sammantaget visar granskningen att neddragningar och personalomsättning haft en tydlig negativ påverkan på service, arbetsmiljö och verksamhetens förmåga att upprätthålla en robust och långsiktigt hållbar kompetensförsörjning. 6.  Följa upp verksamhetens möjlighet till IT-stöd för utveckling inom digitalisering Ingen bedömning har kunnat göras för 2025 då hjälpmedelsverksamheten under året varit mycket hårt belastad internt. Förvaltningen har haft vakanser inom den interna IT-sekreterarrollen som upprätthåller den dagliga driften verksamhetens system: Därtill har verksamheten arbetat med omfattande interna digitaliseringsprojekt, såsom implementeringen av förskrivarportalen samt implementerat nytt vårdinformationssystem. Sammantaget har detta medfört att verksamheten inte haft kapacitet att driva ytterligare större IT-projekt eller att äskat centrala resurser. Mot slutet av året har dock visst stöd erhållits, bland annat för att möjliggöra RPA-utveckling internt. Utifrån detta görs bedömningen att det inte finns några avvikelser eller brister avseende det stöd som erhållits från den centrala IT-funktionen under 2025. 7.  Följa upp leveranser av kritiska hjälpmedel (upphandlingsförfarande) Granskningen har följt upp om dialog inom 7‑klöverns nätverk genomförts för att minska sårbarheten vid upphandlingar. Under 2025 har nätverket diskuterat behovet av att säkra kritiska hjälpmedel genom att vid vissa upphandlingar använda flera leverantörer, särskilt där avbrott skulle få allvarliga konsekvenser. Detta ska framöver beaktas systematiskt i planeringen av nya upphandlingar. Bedömningen är att relevanta åtgärder har vidtagits och att arbetet stärker verksamhetens motståndskraft vid samhällsstörningar, leveransproblem eller om leverantörer hamnar i ekonomiska svårigheter. Fördjupning Verksamhetsstatistik V erksamhetsstatistik Ack utfall 2025 Ack utfall 2024 Förändring % Avhjälpande underhåll (st) 6 112 6 278 -2,6 % Besiktningar (st) 4 576 5 668 -19 % Tekniska tjänster (st) 2 152 2 119 1,6 % Hjälpmedelsutprovningar (st) 1 225 1 292 -5,2 % Utlevererade hyreshjälpmedel (st) 13 690 12 907 6,1 % Utlevererade artiklar från lager (st) 179 136 177 239 1,1 % Returnerade hyreshjälpmedel (st) 13 228 12 984 1,9 % Rekonditionerade hjälpmedel (st) 14 744 14 293 3,2 % Mottagna telefonsamtal Kundservice (st) 14 266 15 383 -7,2 % Mottagna ärenden till Kundservice funktionsbrevlåda (st) 10 847 6 499 67 % Visningar av verksamhetens webutbildningar (st)1 8 050 - - 1 Det är första året som denna statistik följs Avhjälpande underhåll Antalet avhjälpande underhållsinsatser har minskat jämfört med föregående år, vilket beror på en lägre efterfrågan på avhjälpande underhåll under 2025. Besiktningar Verksamheten genomför besiktningar av personlyftar och hemsjukvårdssängar. Besiktning av personlyftar är ett lagkrav, medan motsvarande krav inte finns för sängar. Under första halvåret rådde resursbrist bland de tekniker som ansvarar för besiktningarna. Detta ledde till ett beslut om att tillfälligt pausa besiktningen av sängar för att prioritera andra arbetsuppgifter, vilket är orsaken till att färre besiktningar utfördes 2025 jämfört med 2024. Rekrytering till de vakanta tjänsterna har nu genomförts. Tekniska tjänster Statistiken för tekniska tjänster visar på en försiktig ökning av efterfrågan under 2025 jämfört med föregående år. Hjälpmedelsutprovningar Trenden med minskad efterfrågan på tjänsten utprovning av hjälpmedel har fortsatt även under 2025, med en nedgång på 5,2 % jämfört med 2024. En bidragande orsak är att Habiliteringen inom Hälso- och sjukvården, en av verksamhetens större kunder, har haft stor brist på förskrivare. Utlevererade hyreshjälpmedel Antalet utlevererade hyreshjälpmedel fortsätter att öka och har ökat med 6,1 % 2025 jämfört med föregående år. En trolig förklaring är att det pågående arbetet med att införa en ny hyresmodell för hemsjukvårdssängar redan har börjat ge effekt. I de fall där kommuner haft behov av att byta ut sängar vid omsorgsboenden har de nu i större utsträckning valt att hyra dem, till skillnad från tidigare då inköp var vanligare. Utlevererade artiklar från lager Antalet utlevererade artiklar från verksamhetens lager ökade under 2025 med 1,1 % jämfört med 2024. Returnerade hyreshjälpmedel Antalet returnerade hyreshjälpmedel fortsätter att öka och har under 2025 stigit med 11,8 % jämfört med föregående år. Ökningen förklaras av en större kostnadsmedvetenhet hos de förskrivande enheterna, vilket har lett till att hjälpmedel som inte längre används i högre grad returneras. Rekonditionerade hjälpmedel Antalet hjälpmedel som rekonditionerats för återanvändning har ökat med 3,2 % under föregående år, vilket är en direkt följd av att fler hjälpmedel returnerats. Telefonsamtal Antalet mottagna telefonsamtal till verksamhetens Kundservice minskade med 7,2 % under 2025. En bidragande orsak är att fler har valt att skicka sina ärenden via Kundservice funktionsbrevlåda, bland annat på grund av en lägre telefontillgänglighet. För många upplevs det även tidsbesparande att skicka sitt ärende digitalt än att invänta ett återuppringningstillfälle. Ärenden till funktionsbrevlåda Antalet inkomna ärenden till Kundservice funktionsbrevlåda steg kraftigt under 2025, med en ökning på hela 67 %. Verksamheten har aktivt arbetat för att fler kunder ska kontakta oss digitalt, eftersom resurser då kan användas mer effektivt och arbetsmiljön förbättras genom en mer jämn arbetsbelastning under dagen. En bidragande orsak till ökningen är att det periodvis varit svårt att komma fram via telefon, vilket gjort det digitala alternativet mer attraktivt. Visningar av webbutbildningar Verksamheten erbjuder ett stort antal webbutbildningar om olika typer av hjälpmedel för förskrivare via sin hemsida. Under 2025 genomfördes totalt 8 050 visningar av dessa utbildningar. Anna Rinstad Hjälpmedel Dalarna Hjälpmedelsnämnden 2026-02-10 Bilaga Måluppföljning Målområde Mål Utfall helår Till nytta för Dalarnas invånare Hjälpmedelsverksamheten ska hålla god kvalitet  Invånaren och kunden ska känna trygghet, delaktighet och Till nytta för Dalarnas invånare  tillit Invånaren och kunden ska uppleva att Till nytta för Dalarnas invånare  hjälpmedelsverksamheten är tillgänglig Till nytta för Dalarnas invånare Invånaren ska erbjudas möjlighet till en jämlik hälsa  Ett gott medarbetarskap och ledarskap Medarbetarna har möjlighet till kompetensutveckling  Medarbetarna trivs, är delaktiga, stannar kvar och Ett gott medarbetarskap och ledarskap  utvecklas Ett gott medarbetarskap och ledarskap Utöva ett gott ledarskap  Ett gott medarbetarskap och ledarskap Verksamheten har en kompetensförsörjningsplan  Genom robust beredskap upprätthålla prioriterade Hållbar utveckling  hjälpmedelsleveranser vid kris- och samhällsstörningar Hållbar utveckling Minskad miljö- och klimatpåverkan  Ställa om till en god och nära vård med social och Hållbar utveckling  ekonomisk hållbarhet  mål uppfyllt  mål delvis uppfyllt  mål ej uppfyllt Nyckeltal Förvaltningen behöver arbeta med att ta fram fler relevanta nyckeltal för att möjliggöra en mer ändamålsenlig och systematisk uppföljning av verksamheten. Tydliga och väl definierade nyckeltal är en förutsättning för att kunna följa utvecklingen över tid, identifiera avvikelser och säkerställa att verksamhetens mål uppnås. I dagsläget saknas nyckeltal för att följa upp samtliga mål som verksamheten har fastställt, vilket begränsar möjligheten till en heltäckande analys och styrning.  Hjälpmedelsverksamheten ska hålla god kvalitet Under året har flera aktiviteter genomförts för att säkerställa och stärka kvaliteten i verksamheten. Bland annat har samtliga icke-legitimerade medarbetare deltagit i intern Utbildning i patientsäkerhet. Arbetet med Framtida hantering av rekonditioneringsprocessen har utretts, beslutats och planerats, och Gemensamma rutiner, riktlinjer och arbetssätt har vidareutvecklats med särskilt fokus på intern samverkan. Den planerade aktiviteten att Anpassa mallar för direktupphandling har inte genomfört och flyttas till handlingsplan för 2026. Egenkontroller enligt regionens beslutade kontrollområden har genomförts via checklistor i Synergi. Endast ett fåtal avvikelser noterades, vilka följs upp under 2026. Resultatet för årets NKI-mätning (Nöjd Kund Index) uppgår till 7,7 på en tiogradig skala, vilket är en försämring jämfört med 2023 (8,1). Svarsfrekvensen var dock låg (12,2 %), vilket innebär att resultatet bör tolkas med försiktighet. Vidare analys kommer att genomföras för att identifiera förbättringsområden. Nyckeltalen för målet visar att utleverans av hjälpmedel från lager har uppnått målvärdet, medan utfallet i NKI-enkäten inte når upp till målet. Sammantaget bedöms målet ändå som uppfyllt, baserat på genomförda aktiviteter och det samlade utfallet för nyckeltalen.  Invånaren och kunden ska känna trygghet, delaktighet och tillit Den planerade aktiviteten att genomföra en Översyn av verksamhetens utprovningsprocess har slutförts. I arbetet har riktlinjer och rutiner både uppdaterats och upprättats, samt implementerats i verksamheten. Syftet har varit att stärka tydlighet, trygghet och delaktighet i patientmötet. SKR:s Nationella patientenkät, som utgör nyckeltal för målet, genomfördes inte under 2025. Bedömningen är att målet är uppfyllt utifrån genomförd aktivitet.  Invånaren och kunden ska uppleva att hjälpmedelsverksamheten är tillgänglig Nyckeltalen kopplade till målet avser telefontillgänglighet, väntetid till utprovning samt utförande av avhjälpande underhåll inom fem arbetsdagar. Resultaten visar god tillgänglighet avseende väntetider och avhjälpande underhåll, medan utmaningar kvarstår vad gäller telefontillgänglighet till kundservicefunktionen. Aktiviteten att Utveckla en visningsmiljö för hjälpmedel i Mora har påbörjats och fortsätter under 2026. En handlingsplan för att stärka tillgången till information och visning av hjälpmedel i norra Dalarna håller på att tas fram. Då inte alla nyckeltal uppnåtts och planerad aktivitet inte slutförts bedöms målet som delvis uppnått.  Invånaren ska erbjudas möjlighet till en jämlik hälsa Verksamheten arbetar kontinuerligt med att utarbeta och följa gemensamma riktlinjer och rutiner för att säkerställa jämlika prioriteringar och beslut i hela länet. Planerad aktivitet – att Ta fram förslag på en ny kostnadsmodell för reseersättning – har inte genomförts 2025 och skjuts till 2026. Relevanta nyckeltal som kan kopplas till målet är väntetid till utprovning samt avhjälpande underhåll och dessa målvärden har uppnåtts. Trots detta bedöms målet som delvis uppnått eftersom årets planerade aktivitet inte genomförts.  Medarbetarna har möjlighet till kompetensutveckling Regionens ekonomiska besparingar de senaste åren har medfört att verksamheten behövt vara mycket restriktiv avseende utbildningar, konferenser och andra kompetensutvecklingsinsatser. Detta har inneburit att deltagande i princip uteslutande skett via digitala forum, vilket inte fullt ut motsvarar verksamhetens behov. Behovet av kompetensutveckling som kräver fysisk närvaro är fortsatt stort, särskilt för praktiska moment och fördjupad tillämpning i ordinarie arbetsuppgifter. Det mest omfattande identifierade kompetensutvecklingsbehovet rör bristande kunskaper i verksamhetssystemet Sesam samt avsaknaden av ett verksamhetsanpassat utbildningsmaterial. Den planerade aktiviteten att Ta fram ett utbildningsmaterial till Sesam påbörjades under 2025 och beräknas slutföras våren 2026. Målet är att säkerställa en enhetlig introduktion och en högre generell systemkompetens bland medarbetarna. Verksamheten har även behov av att stärka den interna kontrollmiljön och för att uppnå detta krävs riktad kompetensutveckling. Inga nyckeltal är kopplade till målet. Bedömningen är att målet inte är uppnått.  Medarbetarna trivs, är delaktiga, stannar kvar och utvecklas Under året har ett flertal aktiviteter kopplade till målet genomförts för att stärka arbetsmiljö och trivsel. Bland annat har en Arbetsmiljöplan med tillhörande handlingsplan tagits fram. En Medarbetardag med fokus på arbetsmiljö har också genomförts, där teman som styrning och ledning, samverkan, medarbetarskap och hälsofrämjande arbete stått i centrum. Nyckeltal kopplade till målet: • Personalomsättning – målet på 6-8 % personalomsättning har uppnåtts • Frisknärvaro – målvärdet på 50 % har inte uppnåtts, men resultatet har förbättrats med 3 % jämfört med föregående år • Sjukfrånvaro – målvärdet på 4 % har inte uppnåtts Den sammantagna bedömningen är att målet är delvis uppnått.  Utöva ett gott ledarskap Två planerade aktiviteter har genomförts: Struktur för dokumenthantering i Teams och Framtagande av verksamhetsspecifik introduktionsplan för nya medarbetare. Två aktiviteter – Introduktionsplaner per yrkesområde och Riktlinjer för tidsredovisning – har inte hunnits med och flyttas till 2026. Årets medarbetarenkät visar en minskning i HME-index, från 3,7 år 2023 till 3,5 i årets mätning. Förändringar i chefs- och nyckelbefattningar bedöms ha påverkat resultatet. Under året har arbete inletts för att stärka organisationens fokus på arbetsmiljö och ge cheferna ett utökat stöd. Under försommaren startade även ett långsiktigt utvecklingsarbete med att formulera verksamhetens riktning och vision fram till år 2035. Nyckeltalet Behålla eller öka HME-index i medarbetarenkät är ej uppnått. Målet bedöms som delvis uppnått.  Verksamheten har en kompetensförsörjningsplan Arbetet med att ta fram en kompetensförsörjningsplan har blivit försenat och påbörjades först i slutet av 2025. Arbetet kommer att slutföras under 2026. Målet bedöms därför inte vara uppfyllt.  Genom robust beredskap upprätthålla prioriterade hjälpmedelsleveranser vid kris- och samhällsstörningar Två planerade aktiviteter har slutförts: Upprättande av regelverk för klassificering av lagerförda hjälpmedel samt Framtagande av reservrutiner för Kundservice. Arbetet med Struktur för lagerplatser har påbörjats och fortsätter under 2026. Inget nyckeltal är kopplat till målet. Då planerade aktiviteter är genomförda eller påbörjade bedöms målet som uppfyllt.  Minskad miljö- och klimatpåverkan En miljöaspektbedömning har genomförts av regionens hållbarhetsavdelning och rekommendationer har lämnats för det fortsatta miljöarbetet. Planerad aktivitet att Ta fram en struktur för verksamhetens miljöarbete har genomförts. Nyckeltalet att Öka antalet elfordon inom förvaltningen uppnåddes inte, då inga fordonsbyten gjordes under 2025. En långsiktig strategi för fordonsutbyte fastställs under 2026. Målet bedöms sammantaget som uppfyllt.  Ställa om till en god och nära vård med social och ekonomisk hållbarhet Arbetet med att utveckla Nära vård inom hjälpmedelsverksamheten har fortsatt under 2025 och flera aktiviteter har slutförts, bland annat: • Implementering och utveckling av beställarportalen Visma WebSesam • Implementering av pilotprojekt för egenmonitorering • Arbete med framtida lokalförsörjning • Hjälpmedelsmässa för förskrivare vid Högskolan Dalarna • Inspirationsdag för Smartare hem • Kartläggning inför automatisering av administrativa processer Följande aktiviteter skjuts till 2026: Kvalitetssäkring och framtagande av riktlinjer för in- och utfasning av sortiment, Utveckling av beslutsstöd för skrotning samt Processkartläggning för intern lagerhantering. Nyckeltalet ekonomiskt resultat jmf med budget har inte uppnåtts. Resultatet för 2025 är +6,2 mnkr, vilket är ca 3,3 mnkr lägre än budgeterat. Då flertalet planerade aktiviteter är genomförda men nyckeltalet inte är uppnått bedöms målet som delvis uppfyllt. Uppdragsaktiviteter En hållbar framtid för Region Dalarna Totalt antal Målvärde Agg. målvärde (tkr) Utfall Avvikelse aktiviteter (tkr) (tkr) (tkr) 2 560 420 560 0 Sammanställning över samtliga aktiviteter för Hjälpmedel Dalarna. Agg. målvärde anger summerat målvärde från underliggande aktiviteter (en nivå ned). Avvikelse anger skillnad mellan målvärde och utfall. Aktivitet Status Slutdatum Målvärde Utfall Avvikelse (tkr) (tkr) (tkr) Administrativ besparing Pågår 2025-12-31 140 140 0 Minska kostnaden för lager Pågår 2025-12-31 420 420 0 Samtliga aktiviteter för Hjälpmedel Dalarna. För övergripande aktiviteter anger utfall summa av underliggande aktiviteters utfall. Avvikelse anger skillnad mellan målvärde och utfall. TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) Datum Diarienummer Hjälpmedel Dalarna 2026-01-14 HJN 2026/22 Hjälpmedel Dalarna Hjälpmedelsnämnden Dalarnas bokslut och verksamhetsberättelse 2025 Förslag till beslut 1. Hjälpmedel Dalarnas verksamhetsberättelse och bokslut 2025 inklusive bilagor fastställs. Sammanfattning Hjälpmedel Dalarna har under 2025 levererat en stabil och kvalitativ verksamhet samtidigt som ett omfattande utvecklingsarbete har drivits inom digitalisering, egenmonitorering, intern styrning samt förbättrade arbetssätt. Det ekonomiska resultatet uppgår till +6,2 mnkr före återbetalning, och måluppfyllelsen visar att 4 av 11 mål är helt uppnådda, 5 delvis uppnådda och 2 mål inte nått målsättningen. Året har präglats av bemanningsutmaningar och en förhöjd belastning till följd av flera långtidssjukskrivningar, men samtidigt positiva tendenser i form av ökad frisknärvaro och fortsatt engagemang i verksamhetens utveckling. Arbetet med framtida lokalförsörjning har tagit ett viktigt steg framåt genom ett första beslut i Hjälpmedelsnämnden om en samlokaliserad hjälpmedelsverksamhet i Främby i Falun, vilket långsiktigt skapar möjligheter för effektivare processer och bättre arbetsmiljö. Tillgängligheten är fortsatt god inom flera områden, även om telefontillgängligheten visar behov av förstärkta resurser till kundservicefunktionen. Framåt står verksamheten inför ett betydande utvecklingsarbete med fokus på stärkt systemkompetens, hållbar arbetsmiljö, fortsatt digitalisering samt rollen som möjliggörare av välfärdsteknik för kommuner och hälso- och sjukvård i Dalarna. I ärendet redovisas följande dokument: 1. Tjänsteutlåtande 2026-01-14 2. Verksamhetsberättelse Hjälpmedel Dalarna 2025 3. Bokslut 2025 ppt. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Region Dalarna Region Dalarna 023-49 00 00 Lena Hedström Box 712 Vasagatan 27 www.regiondalarna.se Sekreterare 791 29 Falun Falun 232100-0180 Teleanknytning saknas +46702629533 lena.hedstrom@regiondalarna.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (3) Hjälpmedel Dalarna 2026-01-14 HJN 2026/22 Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget År 2025 präglas av stabil leverans och god kvalitet i Hjälpmedel Dalarnas verksamhet, även om två mål inom området medarbetarskap och ledarskap inte uppnåddes, särskilt kopplat till kompetensutveckling och en försenad kompetensförsörjningsplan. Förvaltningen har arbetat aktivt med utvecklingsinsatser såsom beställarportal, digitala arbetssätt, egenmonitorering, RPA-förberedelser och intern styrning och kontroll. Ekonomiskt uppgår resultatet till +6,2 mnkr före återbetalning, vilket är lägre än budgeterat på grund av minskad efterfrågan, lägre intäkter och en identifierad lageravvikelse. Bemanningen har fortsatt varit ansträngd på grund av vakanser och långtidssjukskrivningar, vilket påverkat arbetsmiljön och kontrollmiljön, även om frisknärvaron ökar och personalomsättningen ligger inom målvärdet. Arbetet med framtida lokalförsörjning har tagit ett viktigt kliv framåt genom förstudien om en ny samlokaliserad lösning i Främby Falun. Tillgängligheten bedöms som god inom flera områden, men telefontillgängligheten visar på behov av resursallokering till vår kundtjänst. Sammantaget görs bedömningen att 4 av 11 mål är helt uppfyllda, 5 av målen delvis uppfyllda och 2 av målen inte når upp till satt målsättning. Verksamheten står inför ett fortsatt omfattande utvecklingsarbete där stärkt systemkompetens är en central förutsättning för att säkerställa kvalitet, effektivitet och robusta arbetssätt framåt. Arbetsmiljöarbetet behöver fördjupas ytterligare, med fokus på långsiktigt hållbara förutsättningar, tydligare strukturer och minskad sårbarhet i organisationen. Digitaliseringsarbetet fortsätter att vara en avgörande del av verksamhetens utveckling, där förbättrade systemstöd, automatisering och moderna arbetssätt stärker både tillgänglighet och produktivitet. Samtidigt har verksamheten en viktig roll som möjliggörare av välfärdsteknik för länets kommuner och Hälso- och sjukvård, genom att skapa gemensamma strukturer, stödja implementering och bidra till ökad användning av digitala hjälpmedel. Parallellt fortskrider arbetet med att på sikt skapa en samlokaliserad hjälpmedelsverksamhet som samlar kompetens, effektiviserar logistik och stärker både arbetsmiljö och patientsäkerhet i framtiden. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Hjälpmedel Dalarnas verksamhet är till största delen intäktsfinansierad vilket innebär att förskrivande enheter betalar självkostnadspris för förvaltningens hjälpmedel och tjänster. I ”Avtal för Hjälpmedelsnämnden Dalarna” § 6 Ekonomi fastställs att om resultatet överstiger 1 % av budgetomslutningen, positivt eller negativt, ska resultatet fördelas mellan Region och kommuner med fakturerat belopp som fördelningsnyckel. Förvaltningens resultat på 6,2 mnkr, återbetalades kommunerna totalt 3,6 mnkr och Hälso- och sjukvårdens andel av återbetalningen uppgår till 2,5mnkr. TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (3) Hjälpmedel Dalarna 2026-01-14 HJN 2026/22 Hjälpmedelsnämndens resultat som tillförs till eget kapital för 2025 blir således 0,1 miljoner kronor. Samverkan med fackliga organisationer Verksamhetsberättelsen och bokslutet informeras på Förvaltningssamverkan 2026-03-25. Juridik, Patientperspektiv, Hållbarhet, Arbetsmiljö och medarbetare, Säkerhet Beskrivs och återges i bifogade handlingar. Återrapportering Ärendet är en uppföljning mot nämnden och behöver såldes inte återrapporteras. Skickas till Förvaltningschef Hjälpmedel Dalarna Bokslut Ekonomi Hjälpmedel Dalarna FV 86 2025 Resultat 2025 Bokslut 2025 (tkr) Utfall Budget Avv Utfall 2024 Verksamhetsintäkter 188 872 195 587 -6 715 189 627 - Patientintäkter 37 11 26 32 - Sålda tjänster 140 365 145 822 -5 457 141 424 -Sålda varor 48 470 49 755 -1 285 48 171 Ekonomisk ram 3 864 3 864 5 148 Bidrag 654 654 637 Övriga intäkter 164 24 140 229 Intäkter kontoklass 8 560 356 204 642 C Intäkter Summa 194 114 199 831 -5 718 196 283 D Kostnader Lönekostnader -61 600 -68 696 7 095 -62 923 Övriga personalkostnader -1 039 -1 459 420 -883 Övrig köpt verksamhet -62 345 -55 588 -6 757 -56 699 - Hjälpmedel -61 935 -55 171 -6 764 -56 236 Övriga verksamhetskostnader -69 080 -74 088 5 009 -75 674 - Kapitalkostnader -40 133 -41 055 922 -38 373 Kostnader kontoklass 8 25 D Kostnader Summa -194 064 -199 831 5 767 -196 154 Totalsumma 50 50 129 2026-06-08 2 Övriga kostnader De sju högsta "övriga" kostnaderna (tkr) Utfall Budget Avv Utfall 2024 6010 Lokalhyror -7 505 -8 251 746 -8 196 6640 Bilhyra / -leasing -2 261 -2 131 -130 -2 671 7230 Grundavgift LD-net -2 186 -2 080 -106 -2 134 7528 Gemensamma OH-tjänster -1 627 -1 632 5 -1 060 6799 Övriga transporter -1 296 -862 -434 -907 7540 Databehandling - drift -1 243 -1 274 30 -1 481 6063 Fastighetsservice städ -1 042 -1 009 -33 -994 2026-06-08 3 7 största avvikelserna från budget Tkr Utfall Budget Avv Utfall 2024 3593 Konsulttjänster 18 072 22 320 -4 247 20 134 3720 Försäljning av hjälpmedel 48 470 49 755 -1 285 48 170 3530 Hyresintäkter hjälpmedel 119 432 120 655 -1 223 118 493 Summa avvikelser intäkter 185 974 192 729 -6 756 68 304 5700 Hjälpmedel -55 831 -48 350 -7 481 -49 861 D120 Grundlönekostnader -40 271 -46 082 5 811 -40 413 7932 Avskrivning Medicinteknisk app -38 164 -39 175 1 011 -38 183 6010 Lokalhyror -7 505 -8 251 746 -8 196 Summa avvikelser kostnader -141 771 -141 858 87 -136 653 2026-06-08 4 Eget kapital Eget Kapital i Tkr 2014 -555,8 2015 766,7 2016 293,9 2017 -40,1 2018 -240,4 2019 3 370,1 2020 0,00 2021 68,6 2022 3,0 2023 54,9 2024 128,8 2025 49,9 Summa 3 899,6 2026-06-08 5 Återbetalning 6,1 miljoner varav 3,6 mkr till kommunerna och 2,5 mkr till regionen Kommun Antal invånare Procent Återbäring Avesta 22 331 7,83% 285 072 Borlänge 51 151 17,94% 652 982 Falun 59 610 20,91% 760 968 Gagnef 10 320 3,62% 131 743 Hedemora 15 014 5,27% 191 665 Leksand 16 123 5,66% 205 823 Ludvika 26 649 9,35% 340 195 Malung-Sälen 10 135 3,56% 129 381 Mora 20 413 7,16% 260 588 Orsa 6 885 2,42% 87 892 Rättvik 10 969 3,85% 140 028 Smedjebacken 10 746 3,77% 137 181 Säter 11 198 3,93% 142 951 Vansbro 6 722 2,36% 85 812 Älvdalen 6 816 2,39% 87 012 Hela länet: 285 082 100% 3 639 292 2026-06-08 6 PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden 2026-02-20

§ 110 Årsredovisning 2025 för Hjälpmedelsnämnden Dnr 2026-000254042 Sammanfattning Hjälpmedel Dalarna har under 2025 levererat en stabil och kvalitativ verksamhet samtidigt som ett omfattande utvecklingsarbete har drivits inom digitalisering, egenmonitorering, intern styrning samt förbättrade arbetssätt. Det ekonomiska resultatet uppgår till +6,2 mnkr före återbetalning, och måluppfyllelsen visar att 4 av 11 mål är helt uppnådda, 5 delvis uppnådda och 2 mål inte nått målsättningen. Året har präglats av bemanningsutmaningar och en förhöjd belastning till följd av flera långtidssjukskrivningar, men samtidigt positiva tendenser i form av ökad frisknärvaro och fortsatt engagemang i verksamhetens utveckling. Arbetet med framtida lokalförsörjning har tagit ett viktigt steg framåt genom ett första beslut i Hjälpmedelsnämnden om en samlokaliserad hjälpmedelsverksamhet i Främby i Falun, vilket långsiktigt skapar möjligheter för effektivare processer och bättre arbetsmiljö. Tillgängligheten är fortsatt god inom flera områden, även om telefontillgängligheten visar behov av förstärkta resurser till kundservicefunktionen. Framåt står verksamheten inför ett betydande utvecklingsarbete med fokus på stärkt systemkompetens, hållbar arbetsmiljö, fortsatt digitalisering samt rollen som möjliggörare av välfärdsteknik för kommuner och hälso- och sjukvård i Dalarna. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunfullmäktige besluta att Hjälpmedelsnämnden Dalarnas årsredovisning för 2025 godkänns. Beredning/behandling - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj 2026 §84 Jäv Patrik Sundin (S) anmäler jäv. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Hjälpmedelsnämnden Dalarnas årsredovisning för 2025 godkänns. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5(17) Sammanträdesdatum 2026-02-19 V-Dala Överförmyndarsamverkan

§ 111 Årsredovisning 2025 för V-Dala Överförmyndarsamverkan Dnr 2026-000256042 Verksamhet Under 2025 har överförmyndarförvaltningen haft fokus på att utbildningsinsatser genomförts för att öka kunskapen bland omsorgspersonal på samtliga nivåer inom omsorgsförvaltningarna i samtliga samverkande kommuner. Även informations- och utbildningsinsatser har skett för ställföreträdarna och medarbetarna vid överförmyndarförvaltningen. Vidare har en rekryteringskampanj för att finna nya ställföreträdare för att täcka framtidens behov genomförts. Allt detta arbete har för avsikt att gagna samtliga berörda kommunmedborgare ur ett långsiktigt perspektiv. Ekonomiskt resultat Den gemensamma budgeten för kansliverksamheten gick med ett visst underskott 2025. Detta beror främst på något för höga personalkostnader samt att det funnits kostnader för programvara och licenser som inte varit budgeterade i förväg men har behövts för att säkerställa verksamheten. Underskottet var vid årets slut 237 tkr. Slutreglering av underskottet görs enligt budget, budgetutfallet och den avtalsenliga fördelningsnyckeln mellan kommunerna. Förslag till beslut Kommunstyrelsen skickar vidare ärendet till kommunstyrelsen utan förslag till beslut. Beredning/behandling - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj 2026 §85 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige - Västmanland-Dalarnas överförmyndarsamverkan verksamhetsberättelse och bokslut för 2025 godkänns. - Ledamöterna i Västmanland-Dalarnas överförmyndarsamverkan beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025 i de fall revisionsberättelsen tillstyrker det Elektronisk signatur Utdragsbestyragande VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2025 Gemensam nämnd för Datum 2026-02-11 upphandlingssamverkan (GNU) Verksamhetsberättelse år 2025 för gemensam nämnd för upphandlingssamverkan (GNU) 1. Nämndens uppdrag  Under 2025 har UhC genomfört 315 (2024, 321) upphandlingar/projekt inkl. dynamiskt inköpssy- Den gemensamma nämnden (GNU) består av Falun, stem (DIS) och direktupphandlingar. Spännvid- Borlänge, Avesta, Gagnef, Hedemora, Ludvika och den är stor, vi upphandlar allt från kontors- Säters kommuner. Verksamheten leds politiskt av en material, utbildningar, konsulter och livsmedel till gemensam nämnd för upphandlingssamverkan snöröjning, fordon och fastighetstjänster. Under (GNU), som består av en ledamot från varje samver- året har bland annat upphandling av samordnad kande kommun. varudistribution, skyddat boende, externa boen- deplatser enligt LSS, skogsförvaltning, GNU:s uppgift är att på grundval av samarbetsavtal, IT/ledningssystem och drift- och underhåll ut- reglemente och gemensam upphandlingspolicy och omhus genomförts till samverkande kommuner. med stöd av Upphandlingscenter (UhC), svara för alla upphandlingar med undantag för direktupphandlingar  Ökad efterfrågan. Ökning med 37% gällande nya och vad som i Lag om offentlig upphandling definie- upphandlingar från kommunerna. Utöver upp- ras som byggentreprenader samt konkurrensutsätt- handlingsplanen märks en ökad efterfrågan i form ningar enligt Lag (2008:962) om valfrihetssystem. av 41 (2024, 30) nya beställningar av upphand- lingsprojekt från kommunerna. I grunden är skapandet av UhC ett sätt att förstärka de medverkande kommunernas samlade upphand-  Ökad efterfrågan. Antal beställda direktupphand- lingskompetens och skapa en större affärsnytta. lingar från kommunerna har ökat med 50%. 81 be- Som en av Sveriges största upphandlande organisat- ställda direktupphandlingar (2024, 54) varav kom- ioner genomför UhC årligen över 300 upphandlingar munerna Avesta, Falun och Ludvika står för de med ett samlat affärsvärde på mellan tre till fyra miljar- flesta projekten. der kronor och förvaltar tillsammans med kommu- nerna 1 200 avtal fördelade på 160 varugrupper/avtals-  Ökad efterfrågan. Antal beställda annonseringar områden inom 12 olika kategorier. av byggentreprenader från kommunerna har ökat med 76%. 37 beställda annonseringar (2024, 21) 2. Verksamhet – väsentliga händel- varav de kommunala bolagen står för 56% av alla ser under perioden och nyckeltal beställningar.  En kompetent och uppskattad samarbetspartner.  Ökad efterfrågan. Antal beställda och annonse- Ett led i att ständigt förbättra UhC:s verksamhet rade avrop från DIS (dynamiska inköpssystem) är att göra en återkommande Nöjd kund-mätning. från kommunerna har ökat med 29%. 183 be- Det senaste resultatet visar att 93% av samver- ställda avrop DIS (2024, 142). Största antalet till- kande kommuner sammantaget är nöjda. Målnivå delningar är för fordon, socionomer och sjukskö- >90% (2024, 87%). Kommunansvariga upphand- terskor där behovet varit stort i de flesta av kom- lare i varje samverkande kommun är en fram- munerna. gångsfaktor.  Ökad samordning. Samordningsgrad för upp-  Hög prioritet och satsningar för att motverka väl- handlingar, att flera samverkande kommuner del- färdsbrottslighet i dom offentliga affärerna. Upp- tagit. 64% samordnade upphandlingar (2024, handling och avtal har en central roll i det förebyg- 56%). Målnivå > 65 %. gande arbetet för att stärka vårt försvar mot krimi- nella aktörer och brottslighet.  Ökning lokala avtal. 6 av 10 avtal sluts med lokala leverantörer. Andel lokala leverantörer som tillde-  GNU har fastställt Nämndplan för perioden 2026- lats avtal, med verksamhet i någon av de sju sam- 2028 med sju inriktningsmål. Nämndplanen visar verkande kommunerna uppgick till 68% (2024, på mål och inriktning samt de viktigaste priorite- 65%). Målnivå > 65%. ringarna för nämnden. Nytt för kommande Nämndplan är att 5 av 7 inriktningsmål har juste- rats mot bakgrund av Dalastrategin 2030 och nat- ionell Färdplan för offentliga affärer 2025–2030. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2025 Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan (GNU) 3. Ekonomi UhC har tagit fram en kompetensförsörjningsplan. Planen speglar viktiga kompetenser för UhC att attra- hera, behålla, utveckla, rekrytera och avveckla såväl nu som på sikt. Organisatorisk- och psykosocial arbetsmiljöundersök- ning genomfördes under maj-juni. Resultatet var positivt med ett minsta värde om 88/100 (2024, 77/100). I jämförelse med andra organisationer som använt samma verktyg är UhC resultat högre på samt- liga kriterier. Ekonomisk analys Ekonomi i balans. Den budgeterade omslutningen för 2025 uppgick till 24,2 mnkr. Det blev ett mindre nettoöverskott i 2025 års verksamhet med 0,9 mnkr, som återbetalats till medlemskommunerna enligt samarbetsavtalet. Målnivå resultat i nivå enligt budget eller över. Lägre lönekostnader med 2,1 mnkr redovisas på grund av föräldraledigheter och vakant tjänst. Externt konsultstöd och kostnader för inhyrd personal har Låg sjukfrånvaron 2025. Sjukfrånvaro för perioden därför köpts in som medfört högre övriga kostnader januari - december 2025 var 4,0% (3,2%, 2024). I en med 1,5 mnkr. samlad analys för UhC av sjukfrånvaro finns det top- par i november och december med koppling till för- 4. Medarbetare kylningar (enstaka dagar). Viss sjukfrånvaro kan också Verksamheten är organiserad i tre enheter med an- kopplas till skolans terminsstarter för personer med svar för olika kategoriområden under ledning av en småbarn. I övrigt är det enstaka medarbetare med enhetschef. UhC har totalt 27 medarbetare/tjänster något längre sjukskrivning, i olika omfattning och på fördelade på roller som strategisk upphandlare, förekommen anledning. operativ upphandlare, avtalsförvaltare, upphandlings- Åldersstruktur 2025-12-31 jurist och upphandlingsstrateg samt klimat- och miljöstrateg. -29 30-39 40-49 50-59 60- Antal anställda: 27 medarbetare varav 20 strategiska/ 1 9 8 7 2 operativa upphandlare, 2 strateger, 1 verksamhets- stöd, 3 enhetschefer samt 1 verksamhetschef. Under perioden har LIA också erbjudits. UhC tar varje år fram en arbetsmiljörapport. I den presenteras särskilda insatser under året. Årliga perso- Introduktion har genomförts med 2 nya medarbetare. nalaktiviteter enligt plan: lönesamtal, medarbetarsam- I varje kommun finns en kommunansvarig upphand- tal 1 och 2, APT, enhetsmöten och APT, psykosocial- lare placerad med utökad tillgänglighet, för att vara undersökning, skyddsrond, utbildningsplaner per UhC:s kontakt i kommunen. individ och för hela arbetsgruppen m.m. En gemen- sam aktivitet är temperaturmätning via Mentimeter Att möjliggöra ett flexibelt arbetsliv där distansarbete med fyra påståenden (jag trivs på jobbet, jag känner fungerar är en del i UhC:s ambition om att vara en mig motiverad i mitt arbete, jag upplever en hälsosam attraktiv arbetsgivare. Överenskommelser om distans- arbetsbelastning, jag nyttjar friskvårdstimme/frisk- arbete för medarbetare har genomförts och pågår. vårdsbidrag). VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2025 Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan (GNU) 5. Nyckeltal/verksamhetsmått Ökad efterfrågan. Utöver upphandlingsplanen märks en fortsatt hög efterfrågan på tjänster i form av 41 GNU har fastställt inriktningsmål för 2025. För re- (2024, 30) nya beställningar av upphandlingsprojekt spektive mål finns nyckeltal/indikatorer som syftar till från kommunerna. att mäta och följa upp. Nedan redovisas utfall för 2025. Ökad efterfrågan. Antal beställda direktupphand- Mål – Vi använder upphandling som ett strate- lingar från kommunerna har ökat med 74%. 81 be- giskt verktyg för att nå våra samverkande kom- ställda direktupphandlingar (2024, 54) varav kommu- muners mål nerna Avesta, Falun och Ludvika står för de flesta Ägarna ska känna förtroende för UhC. Nöjd kund- projekten. undersökning 2026 är pågående. Målnivå nöjdhets- värde för andelen nöjda kunder >90% (2025, 93%). Ökad efterfrågan. Antal beställda annonseringar av Kommunansvariga upphandlare i varje kommun är byggentreprenader från kommunerna har ökat med framgångsfaktor. NKI frågorna har reviderats och i 164%. 37 beställda annonseringar (2024, 21) varav de den nya NKI är 3 frågor kopplade till kommunernas kommunala bolagen står för 56% av alla beställ- eget inköpsarbete. ningar. Hög prioritet och satsningar för att motverka välfärds- Ökad efterfrågan. Antal beställda och annonserade brottslighet i de offentliga affärerna. Upphandling och avrop från DIS (dynamiska inköpssystem) från kom- avtal har en central roll i det förebyggande arbetet för munerna har ökat med 42%. 183 beställda avrop DIS att stärka vårt försvar mot denna typ av brottslighet. (2024, 142). Största antalet tilldelningar är för fordon, Ett särskilt uppdrag 2025 - Stärka arbete mot välfärds- socionomer och sjuksköterskor där behovet varit brottslighet inom upphandling och avtal. UhC har im- stort i de flesta av kommunerna. plementerat nya systemstöd och rutiner för utökade le- verantörskontroller samt haft flertalet utbildningstill- Samordningsgrad för upphandlingar, att flera samver- fällen internt på UhC samt i samverkande kommuner kande kommuner deltagit. 64% samordnade upp- via t.ex. LUG och andra forum. UhC har även agerat handlingar (2024, 56%). Målnivå > 65 %. I 45% av de på information utifrån nytt arbetssätt i upphandling samordnade upphandlingarna har minst 5 kommuner och avtal. deltagit. Orsak till detta varierar. I de flesta fall har be-dömningen varit att en samordnad upphandling, GNU har fastställt Nämndplan för perioden 2026- inte varit aktuellt att genomföra pga. av upphand- 2028 med sju inriktningsmål. Nämndplanen visar på lingsföremålets art och karaktär. Flertalet upphand- mål och inriktning samt de viktigaste prioriteringarna lingar görs i delområden men i samma grundprojekt för nämnden. Nytt för kommande Nämndplan är att 5 t.ex. avseende kategori tekniska konsulter. Det gör att av 7 inriktningsmål har justerats mot bakgrund av Da- sifforna för antal samordnade upphandlingar mins- lastrategin 2030 och nationell Färdplan för offentliga kar. D.v.s. antal avtal har ökat men antal upphand- affärer 2025–2030. lingar minskar. UhC har effektiviserat upphandlings- processen genom att slå ihop vissa upphandlingar för GNU har haft 5 sammanträden under året. Årlig stra- att förbättra för kommunernas beställare och inte tegisk ägardialog har genomförts med samverkande kräva att de sitter med som sakkunniga i t.ex. fyra kommuner. Samrådsgrupp för UhC har haft 5 möten olika upphandlingar, om kompetensen kan läggas in i under året och Lokala upphandlingsgrupper (LUG) en upphandling (ex tekniska konsulter). Ett medvetet har samlats ett antal gånger per samverkande kom- arbete från UhC. mun. Mål - Vi sparar pengar åt våra samverkande kom- Mål - Vi arbetar genomgående med hög kvalitet muner Under 2025 har UhC genomfört drygt 315 (2024, Avtalsuppföljning med leverantörer ökar. Under året 321) upphandlingar/projekt inkl. dynamiskt har 305 uppföljningsmöten genomförts med avtalsle- inköpssystem (DIS) och direktupphandlingar till ett verantörer (2024, 303). Målnivå > 250. Prioriterade är årligt upphandlat värde på 3-4 miljarder kronor. avtalsleverantörer som klassas som A eller B leveran- törer till kommunerna, inte C eller D avtal. Spännvidden är stor, vi upphandlar allt från kontors- material, utbildningar, konsulter och livsmedel till Det har skett en ökning avseende avtalsuppföljningar snöröjning, fordon och fastighetstjänster. Under året av enskilda avrop, vilket till stor del ligger på kommu- har bland annat upphandling av samordnad varudis- nernas ansvar, dock finns en tendens att UhC blir in- tribution, skyddat boende, externa boendeplatser en- volverade ändå eftersom det saknas juridisk kompe- ligt LSS, skogsförvaltning, IT/ledningssystem och tens (eller tid från kommunjurister) för att hantera drift- och underhåll utomhus genomförts till samver- detta i kommunen. kande kommuner. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2025 Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan (GNU) Ekonomisk uppföljning via Credit Safe sker kontinu- november genomfördes även en stor digital mötes- erligt där alla avtal automatiskt följs upp, ca 1541 leve- plats för att höja kompetens i att motverka arbetslivs- rantörer. Förändring som kan ha betydelse är t ex sänkt kriminalitet i Dalarna. ekonomisk rating för leverantören. Mål – Vi är drivande och ligger i framkant inom Det numera etablerade controllernätverket som inrät- miljömässig hållbarhet tats med representanter från ekonomienheterna i kom- Hög andel upphandlingar med miljökrav: 100 % av till- munerna och UhC har i år uppdrag inom Välfärds- delade upphandlingar (Målnivå 98 %). brottslighet och Kategoristyrning. I det arbetet ingår att förstärka arbetssätt, rutiner och kompetenser inom Andel tilldelade upphandlingar med Avancerade eller områdena för att säkerställa goda, ekonomiska och Spjutspetskrav för Fossilfria transporter landade på 26 sunda affärer. % (2024, 14 % av annonserade upphandlingar). Mål- nivå 20 %. Ett särskilt uppdrag finns 2025 - Kategori- och inköp- styrning i samverkan. Syftet med uppdraget är att ge- Mätning av Avancerade/Spjutspetskrav i upphand- nom kategoristyrning etablera en mer strategisk och lingar för att begränsa fossila växthusgasutsläpp, som proaktiv inköpsstyrning. Informationsträff för sam- inte berör transporter, visar nu 12 % av tilldelade upp- rådsgrupp och controllergrupp har skett kring grun- handlingar (Mätning kallad: Fossilfritt övrigt. 2024, 12 derna i kategoristyrning via extern utbildningsanord- % av annonserade upphandlingar). Målnivå 5 %. nare. Genomlysning av kategorier är genomförd och Målet om andel Avancerade/Spjutspetskrav kring beslut taget att påbörja arbetet inom kategori Fordon. Återbruk visar nu 41 % och Kemikalier 23 % av till- Information har lyfts på strategisk ägardialog och upp- delade upphandlingar. Målnivå för båda är 20 %. (2024 start i första kategorigruppen för Fordon har skett. hade Återbruk 40 % och Kemikalier 36 % av annon- Mål – Vi är drivande och ligger i framkant inom serade upphandlingar). social hållbarhet Diskussion kring ny rutin för UhC:s uppföljning av Hög andel upphandling med sociala krav. UhC har miljökrav i avtal har inletts och resulterade i att minst ställt sysselsättningskrav i 72 olika tilldelade upphand- 20 kontroller av Leverantörers kravefterlevnad utförts lingar, varav 63 på avancerad nivå och 8 på spjutspets- under året. Speciellt fokus har ägnats åt uppföljning av nivå, 90 % (2024, 91 % av annonserade upphand- fossilfria transporter, fordonskrav, krav på varor i må- lingar). Målnivå >50 %. Mervärden har under året an- leri- och beläggningsarbeten samt avancerat miljöled- vänts i flera upphandlingar med bra effekt för att upp- ningsarbete. muntra leverantörer att åta sig att ta emot personer på UhC:s miljöstrateg sammankallar Temagruppen för praktik. miljömässig upphandling inom kommunernas krets- Sysselsättningsplatserna används av AME enheterna i loppsplaner, som en del av UDD:s stöd för avfallsföre- kommunerna som söker kontakt med avtalsleverantö- byggande arbete. Under året hölls digitalt inspirations- rer och ”matchar kandidater” mot praktik eller annat pass om hur kommuner kan cirkulera möbler för att samarbete kring sysselsättning. Totalt har kraven bi- spara både pengar och minska miljöpåverkan. I samma dragit till 33 (Borlänge 15, Falun 16, Ludvika 1 och Sä- sammanhang har även UhC varit meddrivande i en ter 1) praktikplatser och 6 anställningar. (2024, 32 satsning för att öka miljömässig hållbarhet hos Dala- praktikplatser och 7 anställningar). kommunernas IT förvaltning. Ett arbete som fortsät- ter under 2026. 0 reserverade upphandlingar för sociala arbetsintegre- rade företag har annonserats. Detta beror på att de UhC har, tillsammans med CirEko, blivit beviljade upphandlingar som ligger i årets plan är svåra att mat- projektmedel om cirka 12 miljoner SEK för projektet cha mot vad marknad kan erbjuda. Målnivå minst 5 st. Dalarnas cirkulära offentliga affärer (Dalarnas COA) som kommer pågå under 2026 fram till våren 2029. Under året har arbetsrättsliga villkor om lön, semester Projektet ska bidra till Dalarnas cirkulära omställning, och arbetstid i nivå med kollektivavtal ställts i 13 till- genom kompetenshöjning av Dalarnas kommuner delade upphandlingar. Dessa är främst inom områdena kring cirkulär upphandling och resurssmart inköps- bygg- transport och städtjänster. (2024, 32 av annon- styrning, samt cirkulär vägledning till små och medel- serade upphandlingar). stora företag i Dalarna. Projektet ägs av CirEko och Tillgänglighetskrav har ställts i 44% av genomförda ska drivas tillsammans med UhC samt Ludvika kom- upphandlingar och jämställdhetskrav i 94%. muns inköpscontroller under UDD:s flagg med finan- siering från Region Dalarna och EU. Upphandlingsstrateg sammankallar två nätverk. Ett för AME enheterna som träffas fortsatt löpande kring sysselsättning som dialogkrav. Inom Dalanätverket UDD för socialt hållbar upphandling är motverkande av välfärdsbrottslighet årets fokusområde med utbild- ningsinsatser, systemvisningar och erfarenhetsutbyte. I VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2025 Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan (GNU) Mål - Vi är bäst på regional tillväxt I dessa nya lösningar ingår bland annat att fler förhand- lingar har genomförts samt två egna förfaranden har Andel lokala leverantörer som tilldelats avtal, med genomförts. verksamhet i någon av de sju samverkande kommu- nerna uppgick till 68% (2024, 65%). Målnivå > 65%. Vidare ingår nya lösningar avseende tillvägagångssätt för att upphandla IT-system. Metoden har varit att låta För att förbättra underlag och stödja regional tillväxt leverantörer inkomma med funktioner istället för att har tidig dialog och informationsaktiviteter med leve- sakkunniga ska specificera ner ett stort antal tekniska rantörer inför upphandling genomförts vid 175 till- krav. Detta har varit framgångsrikt och avtalen som fällen (2024, 272) inför 56 olika upphandlingar. tecknats till följd av ett sådant tillvägagångssätt har Skriftlig dialog med leverantörer inför upphandling ge- fungerat bra. nom att skicka ut en Request for information (RFI) el- För att få till utveckling genom köp av nya varor och ler en extern remiss har tillämpats i 22 upphandlingar. tjänster behövs både omvärldsanalys och marknadsdi- Extern remiss är ett sätt att få återkoppling på affärens alog. Dels för att ta reda på hur andra gör och dels för upplägg och upphandlingsdokumentens utformning att se vad som är möjligt att göra. kopplat till krav och villkor. Med RFI kan UhC ställa frågor och testa idéer om till exempel upplägg och pro- UhC har genomfört utbildningsinsatser i kommunerna cess, kravformuleringar, utvärderingsmodeller eller av- inom direktupphandling, rollen som sakkunnig och av- talsvillkor. talstrohet. Vårt aktiva arbete med social och miljö- mässig hållbarhet innebär också att vi ständigt arbetar Antal öppnade anbud i annonserade upphandlingar för att få fram bättre och hållbara lösningar. och DIS var under året totalt 2188 st (2024, 1901). An- tal unika anbudsgivare var 1468 varav 718 unika orga- 3-årig upphandlingsplan 2026-2028 har remitterats två nisationsnummer. gånger till samverkande kommuner och de kommu- nala bolagen och fastställts av GNU med 350 upp- I annonserade upphandlingar har totalt 2381 (2024, handlingar/projekt. Med en robust digital process ges 2918) frågor besvarats av UhC från olika anbudsgivare. bättre möjligheter till god planering och framförhåll- I snitt hanterades 7,5 ställda frågor och svar per upp- ning åt samverkande kommuner och UhC. handling av UhC (2024, 9,0). UhC har uppdaterat vårt verksamhetssystem för upp- Av de leverantörer som lämnade anbud i våra tilldelade handling och avtalsförvaltning omfattande handbok upphandlingar under 2025 var 55% av dem verk- med tillhörande mallar och rutiner. Bl.a. inom området samma i någon av de sju samverkande kommunerna. Kontroller för att motverka välfärdsbrottslighet. (2024, 54%). Under 2025 inkom i snitt 5,1 anbud per annonserad upphandling (2024, 3,7). Antal företag UhC är numera uppdragstagare för Upphandlingsdia- som lämnat anbud med lokal verksamhet uppgick till log Dalarna (UDD) som utifrån regionala behov för- 2,8 anbud per annonserad upphandling (2024, 2,0). medlar kunskap och ger metodstöd vid upphandling. Affärsträffar för lokala företag har genomförts i samt- UhC syns på LinkedIn. Vi har marknadsfört stöd och liga samverkande kommuner under hösten 2025. utbildning för leverantörer, våra DIS samt extra viktiga upphandlingar för det regionala näringslivet. Vi har Mål - Vi bidrar till våra samverkande kommuners även passat på att marknadsföra årlig upphandlings- beredskap för kris och krig plan och våra insatser inom social- och miljömässig Under året har 5 upphandlingar genomförts med för- hållbarhet. höjd beredskap/beredskapskrav upphandling. Upp- Under året har UhC identifierat möjligheten att nyttja handlingar att lyfta fram är drivmedel, stationstakning, direktupphandling enligt LOU i större omfattning än hyresmaskiner och gas. Vidare har flertalet kommuner vad vi gör idag. Detta för att möjliggöra regional till- valt att ansluta sig till Addas avtal för beredskapsmål- växt i högre omfattning. UhC har därför fått i uppdrag tider. av nämnden att uppdatera Riktlinjer för direktupp- GNU har identifierat behovet av att stärka upp UhC:s handling. uppdrag inom beredskap. UhC har etablerat ett samar- Nytt för i år är att UhC erbjudit samverkande kommu- bete med säkerhetschefer för att stärka upp UhC:s för- ner att istället för att genomföra en samordnad öppen måga inom beredskap. upphandling istället genomföra separata direktupp- UhC har arbetat fram en strategi för hur vi kan jobba handlingar för respektive kommun vid upphandling med frågan i upphandlingsprojekten och framställt där regional tillväxt varit hög. konkreta avtalstexter för att användas i upphandlingar Mål - Vi arbetar för nya och bättre lösningar för som är viktiga ur ett beredskapssyfte. våra samverkande kommuner Särskilt uppdrag – Kris- och försörjningsberedskap. Innovationsvänlig upphandling eller upphandling med Uppdraget syftade bland annat till att med olika insat- väsentligt annorlunda lösning har genomförts i 9 upp- ser stärka UhC:s förmåga att bidra till kommunernas handlingar. Målnivå > 3 upphandlingar. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2025 Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan (GNU) uppdrag att minska sårbarheten i viktiga samhälls- Färdplan för offentliga affärer 2025–2030: Regeringen funktioner. Uppdraget har redovisats vid strategisk lanserade en ny färdplan och en komplettering av den ägardialog där vi presenterade att vi nu har säkerhets- nationella upphandlingsstrategin för att främja mer cheferna som remissinstans i upphandlingsplansar- rättssäkra och effektiva affärer. betet och i viss mån upphandlingarna som pekas ut av vikt för detta område. Vi har implementerat ett hjälp- 6. Utveckling/Framtid dokument med både strategier för utformning av upp- Arbete med kategoristyrning som metod för att fort- handling och avtal samt konkreta avtalstexter/villkor. sätta utveckla en strategisk inköpsstyrning. Arbetet Vi kommer jobba vidare med klassning av avtal och sker i samverkan mellan UhC, Controllergrupp och anpassning av systemstöd i enlighet med uppdraget. Samrådsgrupp. Målet är att etablera minst tre katego- En rättssäker offentlig upphandling ristrategier under 2026. Rättssäkra och få överprövningar. Sex överprövningar UhC konstaterar att komplexiteten och omfattningen av upphandlingar i förvaltningsrätt. Fem av dessa av- kring de juridiska frågorna har ökat markant de sen- slogs av domstol, en fick vi göra om. aste åren. Trenden visar att behovet av stöttning i olika affärsfrågor och juridiska frågor kommer öka Detta betyder att UhC har fortsatt hög kvalitet i upp- ytterligare även de kommande åren. Vi ser även en handlingsunderlagen. UhC har förlorat ett mål i För- ökning av avtalsuppföljningar med koppling till en- valtningsrätten sedan 2020-06-03, vilket betyder att 49 skilda avrop. Detta ligger inte inom ramen för den av 50 mål har avslagits sedan dess. juridiska rådgivning som UhC har i sitt grundupp- De kategorier som sticker ut i överprövningsärenden drag, även om vi hanterat dessa ändå. är Bygg- och anläggning samt Tekniska konsulter. Översiktligt kan konstateras att arbetet mot välfärds- Dialog kring efterlevnad av avtal. Avtalsuppföljning brottslighet för med sig att ytterligare frågeställningar ger tydlig effekt tillsammans med uppmärksamma be- uppstår kopplat till kravformulering, kontroll inför ställare. Trend från tidigare år fortsätter med dialog i tilldelning och avtalsuppföljning. Några andra delar flertalet avtal med beställare och leverantörer. Under som särskilt kan nämnas är: Rådgivning inför och un- året har inga avtal varit föremål för förtida upphö- der kommunernas/bolagens upphandling av entre- rande. UhC har även bistått kommunala bolag i över- prenader samt rådgivning i avtalsfrågor rörande ent- prövningsärenden och andra juridiska frågor kopplat reprendjuridik och konsulträtt. till avtalsrätten. Ökat behov av upphandlings- och affärsstöd till kom- UhC noterar fortsatt trend i en ökad efterfrågan av all- munerna och de kommunala bolagen avseende upp- män handling, i flesta fall anbudshandlingar. Ca 50 be- handling av byggentreprenader med juridiskt stöd. gäran per månad 2025 har inkommit till UhC officiella För att uppnå effektiva och rättssäkra offentliga affä- brevlåda. Utöver detta får även UhC:s upphandlare be- rer som tar tillvara konkurrensen på marknaden i vår gäran direkt i sina mail i projekt/upphandlingsärenden. region är GNU och UhC en viktig aktör för utveckl- Nyheter i LOU och Upphandlingsåret 2025 präglades ingen kring regional tillväxt, dialog i upphandling och av betydande lagändringar, en ny nationell strategi och hållbar upphandling. ett ökat fokus på digitalisering och säkerhet. De viktig- aste händelserna och trenderna från 2025: Välfärdsbrott och kontroll av detta har ökat och kom- mer fortsätta öka. Det är tydligt att det rör på sig inom detta område, vilket medför att även UhC kommer att få fler sådana ärenden på sitt bord. Nya lagar och regler: Ändrade regler för överprövning (1 juli 2025): Regeringen införde nya bestämmelser i LOU gällande överprövning och skadestånd när EU- rättsliga regler tillämpas felaktigt. Uteslutning av leverantörer: Fokus har legat på att stärka möjligheterna att utesluta leverantörer på grund av dåliga prestationer i tidigare uppdrag samt skärpt kontroll av arbetsrättsliga villkor. Nya tröskelvärden 2026: Under slutet av 2025 fastställ- des de nya tröskelvärdena för offentlig upphandling som började gälla den 1 januari 2026. 2026-02-10 Förvaltning/avd/enhet Lovisa Hultberg, 0240-861 12 lovisa.hultberg@ludvika.se Årsbokslut Gemensamma nämnden för upphandling (GNU) Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Avvikelse Enhet Budget 2025 2025 2025 Bokslut 2025 mot budget Upphandlingscenter 0 24 211 24 211 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Drift 0 24 211 24 211 0 0 Drift 0 Kostnads- och intäktsslag Total Därav löne‐ Löne- kostn. Ej till Kapital- Lokal- Övriga kostnad tillsvid. Ans kostnad Hyra kostnader Intäkter Summa Budget 2025 21 486 0 0 358 2 367 24 211 0 Bokslut 2025 19 336 0 354 3 884 23 574 0 Avvikelse 2025 2 150 0 4 -1 517 637 0 Tillsvidare anställda och Lönekostnad 31/12 Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse Antal Antal Antal Årsarbetare ochLöne- Årsarbetare ocLöne- Årsarbetare ochLöne- Enhet Lönekostnad kostnad Lönekostnad kostnad Lönekostnad kostnad Upphandlingscenter 27,00 21 486 28,00 19 336 1,00 -2 150 Personal 27,00 21 486 28,00 19 336 1,00 -2 150 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(5) Datum Diarienummer 2026-02-11 GNU 2026/27-04 Upphandlingscenter Anders Karlin, 0240-86609 anders.karlin@ludvika.se Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan Bokslut och verksamhetsberättelser 2025 Förslag till beslut Upphandlingscenters verksamhetsberättelse och bokslut godkänns och överlämnas till respektive kommunfullmäktige. Beskrivning av ärendet Upphandlingscenter har tagit fram verksamhetsberättelse och bokslut för 2025. Ekonomi Ekonomi i balans. Den budgeterade omslutningen för 2025 uppgick till 24,2 mnkr. Det blev ett mindre nettoöverskott i 2025 års verksamhet med 0,9 mnkr, som återbetalats till medlemskommunerna enligt samarbetsavtalet. Lägre lönekostnader med 2,1 mnkr redovisas på grund av föräldraledigheter och vakant tjänst. Externt konsultstöd och kostnader för inhyrd personal har därför köpts in som medfört högre övriga kostnader med 1,5 mnkr. Verksamhet – väsentliga händelser och nyckeltal Som en av Sveriges största upphandlande organisationer genomför UhC årligen över 300 upphandlingar med ett samlat affärsvärde på mellan tre till fyra miljarder kronor och förvaltar tillsammans med kommunerna 1 200 avtal fördelade på 160 varugrupper/avtalsområden inom 12 olika kategorier. En kompetent och uppskattad samarbetspartner. Ett led i att ständigt förbättra UhC:s verksamhet är att göra en återkommande Nöjd kund-mätning. Det senaste resultatet visar att 93% av samverkande kommuner sammantaget är nöjda. Målnivå >90% (2024, 87%). Kommunansvariga upphandlare i varje samverkande kommun är en framgångsfaktor. Hög prioritet och satsningar för att motverka välfärdsbrottslighet i dom offentliga affärerna. Upphandling och avtal har en central roll i det förebyggande arbetet för att stärka vårt försvar mot kriminella aktörer och brottslighet. Under 2025 har UhC genomfört 315 (2024, 321) upphandlingar/projekt inkl. dynamiskt inköpssystem (DIS) och direktupphandlingar. Spännvidden är stor, vi upphandlar allt från kontorsmaterial, utbildningar, konsulter och livsmedel till snöröjning, fordon och fastighetstjänster. Under året har bland annat upphandling av samordnad varudistribution, skyddat boende, externa Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2026-02-11 GNU 2026/27 2(5) boendeplatser enligt LSS, skogsförvaltning, IT/ledningssystem och drift- och underhåll utomhus genomförts till samverkande kommuner. Ökad efterfrågan. Ökning med 37% gällande nya upphandlingar från kommunerna. Utöver upphandlingsplanen märks en ökad efterfrågan i form av 41 (2024, 30) nya beställningar av upphandlingsprojekt från kommunerna. Ökad efterfrågan. Antal beställda direktupphandlingar från kommunerna har ökat med 50%. 81 beställda direktupphandlingar (2024, 54) varav kommunerna Avesta, Falun och Ludvika står för de flesta projekten. Ökad efterfrågan. Antal beställda annonseringar av byggentreprenader från kommunerna har ökat med 76%. 37 beställda annonseringar (2024, 21) varav de kommunala bolagen står för 56% av alla beställningar. Ökad efterfrågan. Antal beställda och annonserade avrop från DIS (dynamiska inköpssystem) från kommunerna har ökat med 29%. 183 be-ställda avrop DIS (2024, 142). Största antalet tilldelningar är för fordon, socionomer och sjuksköterskor där behovet varit stort i de flesta av kommunerna. Ökad samordning. Samordningsgrad för upphandlingar, att flera samverkande kommuner deltagit. 64% samordnade upphandlingar (2024, 56%). Målnivå > 65 %. Ökning lokala avtal. 6 av 10 avtal sluts med lokala leverantörer. Andel lokala leverantörer som tilldelats avtal, med verksamhet i någon av de sju sam- verkande kommunerna uppgick till 68% (2024, 65%). Målnivå > 65%. Rättssäkra och få överprövningar. Sex överprövningar av upphandlingar i förvaltningsrätt. Fem av dessa avslogs av domstol, en fick vi göra om. Detta betyder att UhC har fortsatt hög kvalitet i upphandlingsunderlagen. UhC har förlorat ett mål i Förvaltningsrätten sedan 2020-06-03, vilket betyder att 49 av 50 mål har avslagits sedan dess. Upphandling används som ett strategiskt verktyg för att nå våra samverkande kommuners mål GNU har fastställt Nämndplan för perioden 2026-2028 med sju inriktningsmål. Nämndplanen visar på mål och inriktning samt de viktigaste prioriteringarna för nämnden. Nytt för kommande Nämndplan är att 5 av 7 inriktningsmål har justerats mot bakgrund av Dalastrategin 2030 och nationell Färdplan för offentliga affärer 2025–2030. Vi är bäst på regional tillväxt - Anbud och tidig dialog Andel lokala leverantörer som tilldelats avtal, med verksamhet i någon av de sju samverkande kommunerna uppgick till 68% (2024, 65%). Målnivå > 65%. För att förbättra underlag och stödja regional tillväxt har tidig dialog och informationsaktiviteter med leverantörer inför upphandling genomförts vid 175 tillfällen (2024, 272) inför 56 olika upphandlingar. Antal öppnade anbud i annonserade upphandlingar och DIS var under året totalt 2188 st (2024, 1901). Antal unika anbudsgivare var 1468 varav 718 unika Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2026-02-11 GNU 2026/27 3(5) organisationsnummer. I snitt hanterades 7,5 ställda frågor och svar per upphandling av UhC (2024, 9,0). Under 2025 inkom i snitt 5,1 anbud per annonserad upphandling (2024, 3,7). Antal företag som lämnat anbud med lokal verksamhet uppgick till 2,8 anbud per annonserad upphandling (2024, 2,0). Vi arbetar genomgående med hög kvalitet Samordningsgrad för upphandlingar, att flera samverkande kommuner deltagit. 64% samordnade upphandlingar (2024, 56%). Målnivå > 65 %. I 45% av de samordnade upphandlingarna har minst 5 kommuner deltagit. Orsak till detta varierar. I de flesta fall har bedömningen varit att en samordnad upphandling, inte varit aktuellt att genomföra pga. av upphandlingsföremålets art och karaktär. Flertalet upphandlingar görs i delområden men i samma grundprojekt t.ex. avseende kategori tekniska konsulter. UhC har effektiviserat upphandlingsprocessen genom att slå ihop vissa upphandlingar för att förbättra för kommunernas beställare och inte kräva att de sitter med som sakkunniga i t.ex. fyra olika upphandlingar, om kompetensen kan läggas in i en upphandling (ex tekniska konsulter). Ett medvetet arbete från UhC. Vi sparar pengar åt våra kommuner Avtalsuppföljning med leverantörer ökar. Under året har 305 uppföljnings- möten genomförts med avtalsleverantörer (2024, 303). Målnivå > 250. Prioriterade är avtalsleverantörer som klassas som A eller B leverantörer till kommunerna, inte C eller D avtal. Social hållbarhet är för oss självklart och där ligger vi i framkant Hög andel upphandling med sociala krav. UhC har ställt sysselsättningskrav i 72 olika tilldelade upphandlingar, varav 63 på avancerad nivå och 8 på spjut- spetsnivå, 90 % (2024, 91 % av annonserade upphandlingar). Målnivå >50 %. Mervärden har under året använts i flera upphandlingar med bra effekt för att uppmuntra leverantörer att åta sig att ta emot personer på praktik. Under året har arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid i nivå med kollektivavtal ställts i 13 tilldelade upphandlingar. Dessa är främst inom områdena bygg- transport och städtjänster. (2024, 32 av annonserade upphandlingar). Sysselsättningsplatserna används av AME enheterna i kommunerna som söker kontakt med avtalsleverantörer och ”matchar kandidater” mot praktik eller annat samarbete kring sysselsättning. Totalt har kraven bidragit till 33 praktikplatser och 6 anställningar. (2024, 32 praktikplatser och 7 anställningar). Miljömässig hållbarhet är för oss självklart och där är vi drivande inom resurshushållning Hög andel upphandlingar med miljökrav: 100 % av tilldelade upphandlingar (Målnivå 98 %). Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2026-02-11 GNU 2026/27 4(5) Andel tilldelade upphandlingar med Avancerade eller Spjutspetskrav för Fossilfria transporter landade på 26 % (2024, 14 % av annonserade upphandlingar). Målnivå 20 %. Mätning av Avancerade/Spjutspetskrav i upphandlingar för att begränsa fossila växthusgasutsläpp, som inte berör transporter, visar nu 12 % av tilldelade upphandlingar (Mätning kallad: Fossilfritt övrigt. 2024, 12 % av annonserade upphandlingar). Målnivå 5 %. Målet om andel Avancerade/Spjutspetskrav kring Återbruk visar nu 41 % och Kemikalier 23 % av tilldelade upphandlingar. Målnivå för båda är 20 %. (2024 hade Återbruk 40 % och Kemikalier 36 % av annonserade upphandlingar). Vi arbetar ständigt för nya och bättre lösningar för våra samverkande kommuner Innovationsvänlig upphandling eller upphandling med väsentligt annorlunda lösning har genomförts i 9 upphandlingar. Målnivå > 3 upphandlingar. I dessa nya lösningar ingår bland annat att fler förhandlingar har genomförts samt två egna förfaranden har genomförts. Vidare ingår nya lösningar avseende tillvägagångssätt för att upphandla IT-system. Metoden har varit att låta leverantörer inkomma med funktioner istället för att sakkunniga ska specificera ner ett stort antal tekniska krav. Detta har varit framgångsrikt och avtalen som tecknats till följd av ett sådant tillvägagångssätt har fungerat bra. Utveckling/Framtid Arbete med kategoristyrning som metod för att fortsätta utveckla en strategisk inköpsstyrning. UhC konstaterar att komplexiteten och omfattningen kring de juridiska frågorna har ökat markant de senaste åren. Trenden visar att behovet av stöttning i olika affärsfrågor och juridiska frågor kommer öka ytterligare även de kommande åren. Vi ser även en ökning av avtalsuppföljningar med koppling till enskilda avrop. Detta ligger inte inom ramen för den juridiska rådgivning som UhC har i sitt grunduppdrag, även om vi hanterat dessa ändå. Översiktligt kan konstateras att arbetet mot välfärdsbrottslighet för med sig att ytterligare frågeställningar uppstår kopplat till kravformulering, kontroll inför tilldelning och avtalsuppföljning. Några andra delar som särskilt kan nämnas är: Rådgivning inför och under kommunernas/bolagens upphandling av entreprenader samt rådgivning i avtalsfrågor rörande entreprenadjuridik och konsulträtt. För att uppnå en effektiv och rättssäker offentlig upphandling som tar tillvara konkurrensen på marknaden i vår region är GNU och UhC en viktig aktör för utvecklingen kring regional tillväxt, dialog i upphandling och hållbar upphandling. Ekonomiska konsekvenser Upphandlingscenters förslag till beslut medför inte några kostnader. Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2026-02-11 GNU 2026/27 5(5) Anders Karlin Chef Upphandlingscenter Bilagor 1. Bokslut 2025 2. Verksamhetsberättelse 2025 Beslut skickas till Falu kommun Borlänge kommun Avesta kommun Gagnef kommun Hedemora kommun Säters kommun Akten SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(5) 2026-02-18 Gemensam nämnd för upphandling

§ 112 Bokslut och verksamhetsberättelse 2025 för Gemensam nämnd för upphandling Dnr 2026-000263042 Sammanfattning Upphandlingscenter har tagit fram verksamhetsberättelse och bokslut för 2025. Ekonomi i balans. Den budgeterade omslutningen för 2025 uppgick till 24,2 mnkr. Det blev ett mindre nettoöverskott i 2025 års verksamhet med 0,9 mnkr, som återbetalats till medlemskommunerna enligt samarbetsavtalet. Som en av Sveriges största upphandlande organisationer genomför UhC årligen över 300 upphandlingar med ett samlat affärsvärde på mellan tre till fyra miljarder kronor och förvaltar tillsammans med kommunerna 1 200 avtal fördelade på 160 varugrupper/avtalsområden inom 12 olika kategorier. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott skickar vidare ärendet till kommunstyrelsen utan förslag till beslut. Beredning/behandling - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj 2026 §86 Jäv Blerta Krenzi (S) anmäler jäv. Johan Thomasson (M) anmäler jäv. Patrik Sundin (C) vice ordförande övertar ordförandeskapet. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att verksamhetsberättelsen 2025 för Gemensam nämnd för upphandling godkänns. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Brevnr/Diarienr 2026-04-15 Bs 2026-000105 Handläggare: Jenny Långhede Beslut om ansökan av höjd investeringsbudget för bildning Sammanfattning Utifrån beslut om att Vuxenutbildningen ska starta en väg- och anläggningsutbildning från och med hösten 2026 behöver det göras investeringar i maskiner för att kunna genomföra utbildningen. Beloppet för dessa investeringar uppgår till 3 137 tkr och innebär också att den investeringsbudget som Bildningsförvaltningen är tilldelad av Kommunfullmäktige inte räcker till, därmed behöver bildning ansöka om att få höja sin investeringsbudget med 3 137 tkr. Nedan är de maskininvesteringar som kommer behöva göras; - Minigrävare 487 tkr - Grävmaskin 1 300 tkr - Hjullastare 1 000 tkr - Småmaskiner, paddor, plattlyft mm 350 tkr Förslag - Bildningsstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att godkänna ansökan om höjning av investeringsbudget för bildning Sida Bildningsstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-05-06

§ 113 Höjning av investeringsbudget, bildningsförvaltningen - Uppstart av ny utbildning Dnr 2026-000267600 Sammanfattning Utifrån beslut om att Vuxenutbildningen ska starta en väg- och anläggningsutbildning från och med hösten 2026 behöver det göras investeringar i maskiner för att kunna genomföra utbildningen. Beloppet för dessa investeringar uppgår till 3 137 tkr och innebär också att den investeringsbudget som Bildningsförvaltningen är tilldelad av Kommunfullmäktige inte räcker till, därmed behöver bildning ansöka om att få höja sin investeringsbudget med 3 137 tkr. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunfullmäktige att godkänna höjning av investeringsbudget för bildningsförvaltningen. Beredning/behandling - Bildningsstyrelsen 6 maj 2026 §49 - Kommunstyrelsen arbetsutskott 18 maj 2026 §87 Blerta Krenzi (S) ordförande, återtar ordförandeskapet Yrkande Mikael Westberg (S) yrkar bifall till förslaget. Tomi Sandvik (SD) yrkar bifall till förslaget. Ulrika Erikssson-Segerström (KD) yrkar bifall till förslaget. Hans-Erik Bergvall (SD) yrkar bifall till förslaget. Johannes Kotschy (M) yrkar bifall till förslaget. Propositionsordning Ordförande Blerta Krenzi (S) finner endast ett förslag till beslut och att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med liggande förslag. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-06-01 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna höjning av investeringsbudget för bildningsförvaltningen. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande KOMMUNKANSLIET Datum Brevnr/Diarienr 2026-05-15 KK 2026-000272 Handläggare: Marcus Eriksson Investeringsansökan robust digital infrastruktur Ärendet Åtgärden avser att bygga upp och säkerställa en digital infrastruktur som stärker regionens motståndskraft i ett föränderligt omvärldsläge. Genom att investera i hög tillgänglighet, säker kommunikation och långsiktigt hållbara lösningar skapas ett robust och resilient nät som kan upprätthålla samhällsviktiga funktioner – både i vardag och vid störningar. Investeringen är central för att möta ökade krav på säkerhet, kontinuitet och hållbar utveckling samt för att möjliggöra fortsatt digitalisering av verksamheten. Om investeringen inte genomförs finns en risk att den digitala infrastrukturen över tid får begränsad kapacitet och något lägre motståndskraft. Detta kan innebära ökad känslighet vid störningar och försvåra möjligheterna att fullt ut möta framtida krav på digital utveckling. Det kan även leda till ett större behov av successiva anpassningar och kompletterande åtgärder längre fram. Sammantaget bedöms investeringen vara strategiskt viktig för att säkerställa en trygg, stabil och framtidssäkrad digital infrastruktur som stödjer regionens uppdrag och långsiktiga utveckling. Förslag till beslut Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att investeringsansökan godkänns. Marcus Eriksson Enhetschef Drift/Projekt Stadsnäts-enheten ANSÖKAN AVSER: Välj vad ansökan avser Enhet/enhetschef: Stadsnätsenheten/Marcus Eriksson Datum Avstämd med förvaltningschef: 2026-05-01 Projektnamn: Regional förstärkning Startmånad Slutmånad Tidplan: 20270101 20271231 Ekonomi Kvalitetshöj Myndighetskrav Syfte: C Investering Leasingavtal Hyresavtal Fyll även i adm uppgifter Finansieringsform: X nedan till ekonomisystemet Gå till adm uppg Budget Plan Plan Totalt Investering/leasingobjekt År 1 tkr År 2 tkr År 3 tkr Utgift 30 000 30 000 Inkomst 35 000 35 000 Netto 30 000 -35 000 0 -5 000 Avskrivningstid 20 år Leasing/hyrestid år Driftkalkyl tkr (nivåförändring helårseffekt) År 1 tkr År 2 tkr År 3 tkr Totalt Förändringar kostnar och intäkter 2 265 -833 -833 598 Avskrivningar 1 500 1 500 1 500 4 500 Ränta 2,55% 765 765 Leasingavgift 0 Hyra 0 Övrig kostnad 0 Minskade kostnader Intäkter -2 333 -2 333 -4 667 Summa förändring kostnader och intäkter 2 265 1 500 1 500 5 265 Finansiering Inom befintliga ramar 0 Ofinansierat 2 265 1 500 1 500 5 265 Åtgärd: Digital robust infrastruktur i ett föränderligt omvärldsläge Vi bygger och säkerställer en digital infrastruktur som stärker regionens motståndskraft och tryggar samhällsviktiga funktioner – idag och för framtiden. Genom hög tillgänglighet, säker kommunikation och långsiktiga investeringar skapar vi ett resilient nät som är stabilt även i tider av snabb förändring och ökade krav på säkerhet, kontinuitet och hållbar utveckling. Digital robust infrastruktur i ett föränderligt omvärldsläge Vi bygger och säkerställer en digital infrastruktur som stärker regionens motståndskraft och tryggar samhällsviktiga funktioner – idag och för framtiden. Genom hög tillgänglighet, säker kommunikation och långsiktiga investeringar skapar vi ett resilient nät som är stabilt även i tider av snabb förändring och ökade krav på säkerhet, kontinuitet och hållbar utveckling. Konsekvens om investeringen ej genomförs: Om investeringen inte genomförs riskerar regionens digitala infrastruktur att få bristande kapacitet, lägre motståndskraft och ökad sårbarhet vid störningar, cyberhot och samhällskriser. Det kan påverka vår tillgängligheten till samhällsviktiga tjänster, försvåra framtida digitalisering och leda till högre kostnader för akuta åtgärder och återställning på sikt. Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-06-01

§ 114 Investeringsansökan robust digital infrastruktur Dnr 2026-000272049 Sammanfattning Åtgärden avser att bygga upp och säkerställa en digital infrastruktur som stärker regionens motståndskraft i ett föränderligt omvärldsläge. Genom att investera i hög tillgänglighet, säker kommunikation och långsiktigt hållbara lösningar skapas ett robust och resilient nät som kan upprätthålla samhällsviktiga funktioner – både i vardag och vid störningar. Investeringen är central för att möta ökade krav på säkerhet, kontinuitet och hållbar utveckling samt för att möjliggöra fortsatt digitalisering av verksamheten. Om investeringen inte genomförs finns en risk att den digitala infrastrukturen över tid får begränsad kapacitet och något lägre motståndskraft. Detta kan innebära ökad känslighet vid störningar och försvåra möjligheterna att fullt ut möta framtida krav på digital utveckling. Det kan även leda till ett större behov av successiva anpassningar och kompletterande åtgärder längre fram. Sammantaget bedöms investeringen vara strategiskt viktig för att säkerställa en trygg, stabil och framtidssäkrad digital infrastruktur som stödjer regionens uppdrag och långsiktiga utveckling. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att investeringsansökan godkänns. Beredning/behandling - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj 2026 §88 Yrkande Johan Thomasson (M) yrkar bifall till förslaget. Blerta Krenzi (S) yrkar bifall till förslaget. Hans-Erik Bergvall (SD) yrkar bifall till förslaget. Propositionsordning Ordförande Blerta Krenzi (S) finner endast ett förslag till beslut och att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med liggande förslag. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Sida Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-06-01 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att investeringsansökan godkänns. Elektronisk signatur Utdragsbestyragande Medborgarförslag Ärendenummer: #18928 | Inskickat av: CHRISTEL QVIST | 2026-05-24 21:48 1. Inlämnat av Inlämnat av Förnamn Efternamn CHRISTEL QVIST Adress Postnummer och ort BERGSLAGSVÄGEN 47 C 774 31 Avesta E-postadress Mobiltelefon kicki@sambygg.no 0704977635 Notifieringar E-post 2. Medgivande Jag godkänner att mitt namn får publiceras på internet tillsammans med mitt förslag. Ja När kommunfullmäktige behandlar mitt förslag vill jag närvara Nej, jag vill inte närvara Ärendenummer: #18928 | Inskickat av: CHRISTEL QVIST | Datum: 2026-05-24 21:48 Sida 1 av 2 3. Förslag Rubrik på medborgarförslaget Ökad livskvalitet genom förbättrad utemiljö på SÄBO Ditt förslag Beskriv ditt förslag så utförligt du kan. Ju mindre kompletteringar som behövs desto fortare kan du få ett besked om ditt förslag. Hej! Jag skulle vilja lämna ett förslag som skulle öka livskvaliteten på SÄBO Där en fontän med porlande vatten skulle göra en uteplats trevligare och mera rogivande för våra boende. En trevlig ute miljö är viktig för både fysisk och psykiskt välbefinnande,och kan även fungera rehabiliterande. Det kan vara en enkel fontän,bara man får porlet och lite vatten att njuta av, tillsammans med en god kopp kaffe och en bulle Ärendenummer: #18928 | Inskickat av: CHRISTEL QVIST | Datum: 2026-05-24 21:48 Sida 2 av 2 Datum Brevnr/Diarienr 2026-06-08 Handläggare: Sara Willingham Riktlinje för arvoden och ersättningar till förtroendevalda Sammanfattning På uppdrag av kommunfullmäktiges presidium har en riktlinje för arvoden och ersättningar till förtroendevalda tagits fram. Riktlinjerna ersätter de tidigare ”Bestämmelser om ersättningar till förtroendevalda i Avesta kommun”. Riktlinjerna reglerar rätten till arvode och andra ersättningar för förtroendevalda i enlighet med skrivelserna i kommunallagen. Till riktlinjerna finns en bilaga med beloppsnivåer för olika uppdrag och även uppdragens omfattning. En av de större förändringarna mot tidigare regelverk är att arvoden och andra ersättningar beräknas på riksdagsledamöternas arvode i stället för inkomstbasbelopp. Vidare har riktlinjerna förtydligat hur inkomst ska styrkas för den som har eget företag, att kontroller kommer att ske samt vad som ingår i månadsarvoden. Ansvaret för tolkning av reglementet har flyttats från kommunstyrelsen till kommunfullmäktiges presidium. Förslag - Bestämmelser om ersättningar till förtroendevalda i Avesta kommun upphävs den 1 januari 2027. - Kommunfullmäktige antar riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda att gälla från och med den 1 januari 2027. - Redaktionella ändringar får göras av kommunsekreterare. KOMMUNKANSLIET/KVALITET & UTVECKLING Datum: 2026-05-06 Riktlinje för arvoden och ersättningar till förtroendevalda Handläggare: Sara Willingham 2 Riktlinje för arvoden och ersättningar till förtroendevalda Dokumenttyp Riktlinje Dokumentnamn Riktlinje för arvoden och ersättningar till förtroendevalda Antagen av: Kommunfullmäktige 2026-XX-XX § XX Diarienummer KK XXXX Giltighetstid Tills vidare Gäller för Avesta kommunkoncern Sammanfattning Reglerar rätten till arvoden och andra ersättningar för förtroendevalda. Granskad Reviderad Dokumentansvarig Administrativ chef Webbansvarig Administrativ chef Publiceras Extern och intern webb Relaterade dokument Reglemente för kommunstyrelsen och övriga styrelser/nämnder i Avesta kommun, Arbetsordning för kommunfullmäktige 3 Innehåll 1. Omfattning ................................................................................................................................................................. 4 2. Ersättning för sammanträde, justering och övrigt arvode .................................................................................. 4 2.1 Inläsning/förberedelse inför sammanträde .................................................................................................... 4 2.2 Sammanträdesarvode ......................................................................................................................................... 4 2.3 Övriga arvoden ................................................................................................................................................... 4 2.4 Justeringsarvode.................................................................................................................................................. 5 3. Ersättning för förlorade förmåner.......................................................................................................................... 5 3.1 Förlorad arbetsinkomst ..................................................................................................................................... 5 3.2 Pension/ Pensionsförmåner ............................................................................................................................. 6 3.3 Förlorad semesterförmån .................................................................................................................................. 6 4. Årsarvoden ................................................................................................................................................................. 6 4.1 Uppdrag med årsarvode (heltid eller deltid över 39 %) ............................................................................... 6 4.2 Begränsat årsarvode (upp till 40 % av heltid) ................................................................................................ 6 4.3 Presidier ............................................................................................................................................................... 7 5. Ersättning för kostnader i samband med förtroendeuppdrag ........................................................................... 7 5.1 Resekostnader ..................................................................................................................................................... 7 5.2 Restidsarvode ...................................................................................................................................................... 7 5.3 Kostnader för barntillsyn .................................................................................................................................. 7 5.4 Ersättning för vård- och tillsynskostnader ..................................................................................................... 8 5.5 Ersättning för merkostnader vid funktionsnedsättning ............................................................................... 8 6. Rutiner och rapportering ......................................................................................................................................... 8 6.1 Utbetalning av årsarvode ................................................................................................................................... 8 6.2 Rapportering av arvode/ersättningar/förmåner ........................................................................................... 8 6.3 Maxbelopp för arvode ....................................................................................................................................... 8 6.4 Tolkning ............................................................................................................................................................... 8 4 1. Omfattning Riktlinjen reglerar ersättning och andra förmåner till förtroendevalda i Avesta kommun. Riktlinjen gäller för samtliga förtroendevalda enligt 3 kap samt 4 kap. 1–2 §§ kommunallagen (2017:725): - ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnder, utskott, bolag och beredningar, - revisorer, - samt personer som valts av kommunen till uppdrag i andra organisationer, om inte ersättning utgår från annan huvudman. Ersättningsnivåerna fastställs av kommunfullmäktige att gälla över mandatperioden och redovisas i beloppsbilaga till detta reglemente. Årsarvode och begränsat årsarvode beräknas enligt riksdagsledamotarvodet och regleras årligen. 2. Ersättning för sammanträde, justering och övrigt arvode Ersättning betalas för deltagande i: - sammanträden i fullmäktige, styrelse, nämnder, utskott, beredningar och revision, - protokolljusteringar, - konferenser, utbildningar, studiebesök eller uppdrag som beslutats av ansvarig nämnd eller kommunstyrelsen, - möten i samverkansorgan och externa organ där kommunen är representerad och ingen annan ersättning utgår. Ersättning betalas inte för partigruppsmöten eller arrangemang som ordnas av politiska partier eller till gruppledarna när de deltar i gruppledarträffar sammankallade av kommunfullmäktiges presidium. 2.1 Inläsning/förberedelse inför sammanträde Ersättning för förberedelser betalas till förtroendevalda i kommunfullmäktige i form av dubbel timersättning första sammanträdestimmen. 2.2 Sammanträdesarvode Sammanträdesarvode betalas per timme och avrundas per halvtimme enligt bilaga. Arvodet omfattar även förberedelsetid (inläsning och förberedelser inför sammanträdet). Arvode betalas för högst åtta timmar per dag. 2.3 Övriga arvoden Ersättning kan ges för: - arbetsmöten, beredningar eller projektgrupper inom kommunal verksamhet, - överläggningar med externa parter som rör uppdraget - medverkan vid intervjuer, verksamhetsbesök, informationsmöten eller kurser som beslutats av kommunen. 5 2.4 Justeringsarvode Justeringsarvode betalas med ett fast belopp vid protokolljustering då särskild plats och tid bestämts för detta, även vid digital justering. 3. Ersättning för förlorade förmåner 3.1 Förlorad arbetsinkomst Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad arbetsinkomst till följd av uppdraget. Ersättning för förlorad arbetsinkomst betalas ut för den tid som ledighet kan styrkas av arbetsgivaren och där lön eller annan ersättning inte har utbetalats. Ersättning för förlorad arbetsinkomst vid schemalagd nattjänstgöring före och efter sammanträdesdagen betalas ut för den tid som ledighet kan styrkas av arbetsgivaren och där lön eller annan ersättning ej utbetalats. För att ersättning för förlorad arbetsinkomst ska kunna betalas ut krävs att den förtroendevalda styrker inkomstbortfallet på begäran. - Anställda ska lämna intyg från arbetsgivare eller kopia av lönespecifikation där löneavdraget framgår. - För egenföretagare gäller att ersättning endast betalas om uppdraget medfört ett verkligt inkomstbortfall. Ersättning lämnas inte om företagaren tagit ut oförändrad lön eller vinst, eller om arbetet kan utföras vid annat tillfälle utan ekonomisk förlust. Syftet med ersättningen är att täcka faktisk inkomstförlust, inte förlorad arbetstid. Vid oklarheter kan kommunen begära kompletterande uppgifter för att pröva om förutsättningarna för ersättning är uppfyllda. För att säkerställa korrekta ersättningsnivåer ska samtliga förtroendevalda som begär ersättning för förlorad arbetsinkomst lämna in uppgifter om aktuell inkomst en gång per år till administrativa enheten. - Anställda ska lämna intyg från arbetsgivare där löneavdraget per timme framgår - Egenföretagare lämnar uppgifter som styrker faktisk inkomstnivå, till exempel genom deklarationsunderlag (NE-bilaga), utdrag från Skatteverket, intyg från redovisningskonsult eller annan handling som visar inkomst av näringsverksamhet. För egenföretagare som befinner sig under sitt första verksamhetsår och ännu inte kan styrka faktisk inkomst, får schablonbelopp tillämpas efter särskild prövning av kommunen. Schablonbeloppet gäller då som en tillfällig ersättningsgrund under högst ett år, tills den förtroendevalda kan redovisa faktiska inkomstuppgifter. I övriga fall får schablonbelopp endast användas om underlag för faktisk inkomst tillfälligt saknas och efter särskild prövning. Om årsuppgift saknas eller är inaktuell vid utbetalningstillfället ska inkomstbortfallet styrkas vid varje enskild begäran. Kommunen kan begära kompletterande uppgifter om det behövs för att fastställa rätt ersättningsnivå. Kommunen kan genomföra stickprovskontroller av inlämnade uppgifter. Om upprepade avvikelser förekommer kan kommunen begära förtydligande eller nytt intyg innan ersättning betalas ut. Det högsta belopp som kan ersättas framgår av beloppsbilagan. Respektive nämnd/fullmäktige står för kostnaden. 6 3.2 Pension/ Pensionsförmåner Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad pensionsförmån. Ersättningen utgår som ett tillägg på ersättningen av styrkt förlorad arbetsförtjänst enligt rådande pensionsavtal. Förtroendevald som kan visa att pensionen faktiskt påverkas, men inte till vilket belopp, har rätt till ersättning. Beslut tas av kommunfullmäktiges presidium i varje enskilt fall. Utbetalningen sker en gång per år. För att ersättning ska betalas krävs att den överstiger 100 kronor per år. För förtroendevalda som fullgör uppdrag på heltid eller med en sammanlagd tjänstgöringsgrad om minst 40 procent av heltid gäller särskilda bestämmelser om pension och omställningsstöd. Dessa regleras i bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF- KL/OPF-KR). 3.3 Förlorad semesterförmån Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad semesterförmån. Förtroendevalda som kan visa att semesterförmånen faktiskt påverkas, men inte på vilket sätt, har rätt till ersättning. Beslut tas av kommunfullmäktiges presidium i varje enskilt fall. 4. Årsarvoden 4.1 Uppdrag med årsarvode (heltid eller deltid över 41 %) Årsarvode betalas för uppdrag som anges i bilaga. I årsarvodet ingår allt arbete som hör till uppdraget, inklusive möten, beredning, inläsning, kontakter och resor inom kommunen. Om förtroendevald med månadsarvode på grund av sjukdom eller annat skäl, är hindrad att fullgöra sitt uppdrag under tid som överstiger en (1) månad, upphör arvodet för den tid som överstiger en månads frånvaro. Har ersättare utsetts för förtroendevald med månadsarvode får ersättaren arvode som motsvarar tjänstgöringstiden. Avgår förtroendevald, som får månadsarvode under löpande mandattid, upphör arvodet vid närmast följande månadsskifte. Förtroendevald med årsarvode över 39 % har inte rätt till förlorad arbetsinkomst. 4.2 Begränsat årsarvode (upp till och med 40 % av heltid) För vissa uppdrag betalas ett begränsat årsarvode. Årsarvode betalas för uppdrag som anges i bilaga. I årsarvodet ingår allt arbete som hör till uppdraget: - genomgång och beredning av ärenden (ordförandeberedning) med sekreterare, föredragande tjänsteperson eller annan anställd med anledning av sammanträden, besiktning, inspektion, förrättning eller liknande, protokollsjustering för den egna nämnden eller utskottet - överläggning med andra ordförande inom nämndens/utskottets ansvarsområde - överläggning med tjänsteperson eller annan anställd - överläggning med företrädare för andra kommunala organ eller med icke kommunala organ - besök i verksamheten för information - utövande av delegationsbeslut - rapportering till fullmäktige - kontakter med allmänheten, telefonsamtal, planering och inläsning 7 Utöver detta arvode har uppdragstagaren rätt till ytterligare ersättningar enligt denna riktlinje, exempelvis för deltagande i sammanträden, förlorad arbetsinkomst eller andra ersättningsberättigade kostnader. Om förtroendevald med månadsarvode på grund av sjukdom eller annat skäl, är hindrad att fullgöra sitt uppdrag under tid som överstiger en (1) månad, upphör arvodet för den tid som överstiger en månads frånvaro. Har ersättare utsetts för förtroendevald med månadsarvode får ersättaren arvode som motsvarar tjänstgöringstiden. Avgår förtroendevald, som får månadsarvode under löpande mandattid, upphör arvodet vid närmast följande månadsskifte. 4.3 Presidier För förtroendevalda med presidieuppdrag betalas månadsarvode enligt bilaga. Utöver månadsarvodet har uppdragstagaren rätt till ersättning för deltagande i sammanträden, ersättning för förlorad arbetsinkomst samt ersättning för andra ersättningsberättigade kostnader. För individnämnden ingår att bemanna jourtelefon för brådskande ordförandebeslut. Telefonen kan överlämnas till 1:e vice ordförande eller 2:e vice ordförande enligt överenskommelse. Bevakning av telefonen ingår i redan fastställt månadsarvode för presidiet. 1:e vice ordförandens huvudsakliga uppgift är att bistå ordförande vid sammanträde och tjänstgöra vid ordförandes frånvaro vid sammanträden eller övriga uppdrag. 2:e vice ordföranden träder in som ordförande vid sammanträden när både ordföranden och den förste vice ordföranden har förhinder. Den andre vice ordföranden deltar i presidiets gemensamma planering och uppföljning av nämndens verksamhet samt verkar för god samverkan mellan styre och opposition. 5. Ersättning för kostnader i samband med förtroendeuppdrag Ersättning ges för nödvändiga kostnader som uppstår i samband med uppdraget enligt följande: 5.1 Resekostnader Ersättning ges för resor mellan bostad eller arbetsplats och tjänstgöringsställe när avståndet överstiger 3 km enkel väg. 5.2 Restidsarvode Restidsarvode betalas för restid som uppstår med anledning av sammanträdet eller motsvarande, under förutsättning att avståndet från den fasta bostaden eller arbetsplats till platsen för sammanträdet eller motsvarande överstiger 25 km enkel färdväg. Restidsersättning betalas dock inte till förtroendevald som för motsvarande tid får ersättning för förlorad arbetsinkomst. 5.3 Kostnader för barntillsyn Ersättning betalas för styrkta kostnader som uppstår med anledning av uppdraget för vård och tillsyn av barn under tolv år som vårdas i den förtroendevaldas hem och som under kalenderåret inte hunnit fylla 12 år. Ersättning betalas inte för tillsyn som utförts av egen familjemedlem eller annan närstående och inte heller för tid då barnet vistas i barnomsorgen. Bedömning görs av kommunfullmäktiges presidium. 8 5.4 Ersättning för vård- och tillsynskostnader Ersättning kan betalas för kostnader som uppstår till följd av deltagande i sammanträde eller annat uppdrag när den förtroendevalda behöver ordna med vård eller tillsyn av en person med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom som vistas i den förtroendevaldas bostad. Ersättning lämnas inte om vården eller tillsynen utförs av en familjemedlem eller annan närstående. Högsta ersättningsnivå framgår av beloppsbilagan. Ansökan om ersättning enligt denna paragraf prövas i varje enskilt fall av kommunfullmäktiges presidium. 5.5 Ersättning för merkostnader vid funktionsnedsättning Ersättning betalas för kostnader som uppstår för förtroendevald med funktionsnedsättning med anledning av uppdraget; till exempel utgifter för resor, ledsagare, tolk, hjälp med inläsning av handlingar eller andra nödvändiga stödinsatser. Ansökan om ersättning enligt denna paragraf prövas i varje enskilt fall av kommunfullmäktiges presidium. 6. Rutiner och rapportering 6.1 Utbetalning av årsarvode Årsarvoden betalas ut med en tolftedel (1/12) per månad. Övriga ekonomiska ersättningar och förmåner betalas ut löpande i enlighet med lönerutin och fastställd tidsplan. Extra utbetalningar görs inte. 6.2 Rapportering av arvode/ersättningar/förmåner Rapportering av ersättning ska ske löpande, senast inom tre månader. Närvarolistor vid egna sammanträden attesteras av respektive ordförande. All närvaro som förtroendevald begär ersättning för ska styrkas med protokoll, deltagarförteckning, inbjudan eller beslut av ordförande/nämnd. 6.3 Maxbelopp för arvode Vid flera möten samma dag kan sammanlagt arvode inte överstiga högsta belopp enligt bilaga. 6.4 Tolkning Frågor om hur dessa bestämmelser tolkas och tillämpas avgörs av kommunfullmäktiges presidium. Förslag på nya månadsarvoden och ersättningar, procent. Nya Gamla Förtroendeuppdrag nivåer nivåer Kronor/månad Kommunfullmäktige Ordförande 15,0 15,0 -300 1:e vice ordförande 5,0 5,0 -100 2:e vice ordförande 5,0 5,0 -100 Kommunfullmäktiges valberedning Ordförande 1,0 1,0 -20 Kommunstyrelsen Ordförande 110,0 110,0 -2200 1:e vice ordförande 50,0 50,0 -1000 2:e vice ordförande, oppositionsråd 75,0 75,0 -1500 Kommunstyrelsens arbetsutskott Ledamot 10,0 10,0 -200 Omsorgsstyrelsen Ordförande 40,0 35,0 -800 1:e vice ordförande 20,0 20,0 -400 Individnämnden Ordförande 15,0 10,0 -300 1:e vice ordförande 10,0 5,0 -200 2.e vice ordförande 10,0 3,0 -200 Bildningsstyrelsen Ordförande 40,0 35,0 -800 1:e vice ordförande 20,0 20,0 -400 Västmanland-Dalarnas miljö- och byggnadsnämnd Ordförande 20,0 20,0 -400 1:e vice ordförande 3,0 3,0 -60 2:e vice ordförande 3,0 3,0 -60 Gamla byn/Avesta industristad AB Ordförande 30,0 30,0 -600 Vice ordförande 10,0 10,0 -200 Ledamot 3,0 3,0 -60 Ersättare i styrelsen arvoderas i enlighet med Avesta kommuns ersättningsmodell för sammanträdesersättning Avesta vatten och avfall AB Ordförande 15,0 15,0 -300 Vice ordförande 5,0 5,0 -100 Ledamot 1,5 1,5 -30 Ersättare i styrelsen arvoderas i enlighet med Avesta kommuns ersättningsmodell för sammanträdesersättning Valnämnden - valår Ordförande 3,0 3,0 I de fall ordförande ingår i råd ingår detta arvode i ordförandearvodet. Revisorer Ordförande 8,0 8,0 Vice ordförande 6,0 6,0 Ledamöter 5,0 5,0 1) Avser inläsning av handlingar och protokoll. För sammanträde och förrättningar i kommunen och dess bolag utgår sammanträdesersättning. De specifika arvode som beslutas för revisionen på bolagsstämmorna i maj ökas med den procentuella förändringen av prisbasbeloppet (för 2025 GRUPPLEDARE Arvode för gruppledare i kommunfullmäktige utgår till utsedda gruppledare. Gruppledarens arvode beräknas utifrån antalet mandat partiet tilldelats i kommunfullmäktige. Arvodet betalas ut månadsvis. Kommunstyrelsens ordförande samt oppositionsråd omfattas inte av detta arvode. Förrättning Kronor Sammanträdesersättning 272 Ej tjänstgörande ersättare 136 Justering av protokoll * 272 Kommunfullmäktigesammanträde: - Första timmen 544 - Följande timmar 272 Restid per påbörjad halvtimme 136 *Arvode för justering av protokoll avser en fast summa per protokoll enligt tabellen ovan. Uträkning och jämförelse av arvoden Månadsarvoden utgår från inkomstbasbeloppet som för år 2026 är 83 400 kronor (2025 var det 80 600 kronor). Se respektive uppdrag och procent. Månadsarvoden utgår från riksdagsledamöternas grundarvode som för år 2026 är 81 400 kronor (2025 var det 78 500 kronor). Se respektive uppdrag och procent. Rödmarkerad text är förändrad, borttagen eller tillagd. Inkomstbasbelopp Riksdagsarvode Diff Förtroendeuppdrag Procent Kronor/månad Kronor/månad Kronor/månad Kommunfullmäktige Ordförande 15,0 12510 12210 -300 1:e vice ordförande 5,0 4170 4070 -100 2:e vice ordförande 5,0 4170 4070 -100 Kommunfullmäktiges valberedning Ordförande 1,0 834 814 -20 Kommunstyrelsen Ordförande 110,0 91740 89540 -2200 1:e vice ordförande 50,0 41700 40700 -1000 2:e vice ordförande, oppositionsråd 75,0 62550 61050 -1500 Kommunstyrelsens arbetsutskott Ledamot 10,0 8340 8140 -200 Omsorgsstyrelsen Ordförande 40,0 33360 32560 -800 1:e vice ordförande 20,0 16680 16280 -400 Individnämnden Ordförande 15,0 12510 12210 -300 1:e vice ordförande 10,0 8340 8140 -200 2.e vice ordförande 10,0 8340 8140 -200 Bildningsstyrelsen Ordförande 40,0 33360 32560 -800 1:e vice ordförande 20,0 16680 16280 -400 Västmanland-Dalarnas miljö- och byggnadsnämnd Ordförande 20,0 16680 16280 -400 1:e vice ordförande 3,0 2502 2442 -60 2:e vice ordförande 3,0 2502 2442 -60 Gamla byn/Avesta industristad AB Ordförande 30,0 25020 24420 -600 Vice ordförande 10,0 8340 8140 -200 Ledamot 3,0 2502 2442 -60 Ersättare i styrelsen arvoderas i enlighet med Avesta kommuns ersättningsmodell för sammanträdesersättning Avesta vatten och avfall AB Ordförande 15,0 12510 12210 -300 Vice ordförande 5,0 4170 4070 -100 Ledamot 1,5 1251 1221 -30 Ersättare i styrelsen arvoderas i enlighet med Avesta kommuns ersättningsmodell för sammanträdesersättning Valnämnden - valår Ordförande 3,0 2502 2442 -60 I de fall ordförande ingår i råd ingår detta arvode i ordförandearvodet. Revisorer Ordförande 8,0 6672 6512 -160 Vice ordförande 6,0 5004 4884 -120 Ledamöter 5,0 4170 4070 -100 1) Avser inläsning av handlingar och protokoll. För sammanträde och förrättningar i kommunen och dess bolag utgår sammanträdesersättning. De specifika arvode som beslutas för revisionen på bolagsstämmorna i maj ökas med den procentuella förändringen av prisbasbeloppet (för 2025 GRUPPLEDARE Gruppledararvode till kommunfullmäktiges partier exklusive (S) och (M) att fördela per mandat enligt nedan. Arvode för gruppledare i kommunfullmäktige utgår till utsedda gruppledare. Gruppledarens arvode beräknas utifrån antalet mandat partiet tilldelats i kommunfullmäktige. Arvodet betalas ut månadsvis. Kommunstyrelsens ordförande samt oppositionsråd omfattas inte av detta arvode. Antal Parti Gruppledararvode/månad mandat SD 7 22 454 21 915 -538 C 3 9 623 9 392 -231 V 2 6 415 6 262 -154 KD 2 6 415 6 262 -154 Totalt 14 44 908 43 831 -1 077 Total för fast kostnad per månad 475 669 464 262 -11 407 Förrättning Kronor Sammanträdesersättning 271 272 1 Ej tjänstgörande ersättare 136 136 0 Justering av protokoll * 271 272 1 Kommunfullmäktigesammanträde: - Första timmen 543 544 1 - Följande timmar 271 272 1 Restid per påbörjad halvtimme 136 136 0 Icke tjänstgörande ersättare erhåller sammanträdesersättningar. Det gäller dock inte för kommunfullmäktige. *Arvode för justering av protokoll avser en fast summa per protokoll enligt tabellen ovan. KOMMUNKANSLIET Datum Brevnr/Diarienr 2026-05-21 Handläggare: Beatriz Nyberg Förändring av arvodesnivåer för förtroendevalda Sammanfattning Nuvarande arvodesbestämmelser för förtroendevalda i kommunen baseras på en procentsats av gällande inkomstbasbelopp. För att skapa en tydligare, mer förutsebar och jämförbar struktur föreslås att arvodesnivåerna i stället kopplas till riksdagsledamöternas arvoden. Detta bedöms ge en mer transparent och nationellt förankrad referensram. Ärendet Kommunens ersättningssystem för förtroendevalda utgår idag från inkomstbasbeloppet, vilket innebär att förändringar i arvodena följer den allmänna löneutvecklingen i samhället. Att knyta arvodesnivåerna till riksdagsledamöternas ersättning innebär att kommunen använder en etablerad och välkänd referenspunkt. Riksdagsarvodet fastställs av en oberoende nämnd och utgör en normerande nivå för politiskt arbete på nationell nivå. En modell som bygger på riksdagsarvodet skulle underlätta jämförelse med andra kommuner som tillämpar likande principer och en tydligare koppling mellan lokal, regional och nationella uppdrag. Administrativt bedöms förändringen inte medföra några större konsekvenser, utan snarare en förenkling genom en mer direkt och överskådlig beräkningsmodell. Förslag till beslut Kommunfullmäktiges presidium föreslår kommunfullmäktige besluta att: - nuvarande modell för fastställande av arvodesnivåer, baserad på inkomstbasbelopp, upphör, samt - arvodesnivåerna i stället knyts till och beräknas utifrån de ersättningsnivåer som gäller för riksdagsledamöter. - Ny modell för arvodesnivåer, baserat nivåer för ersättningsnivåer för riksdagsledamöter samt nya nivåer gäller från och med 1 januari 2027. Interpellation till kommunstyrelsens ordförande angående handläggningstid för motioner. Enligt kommunallagen (5 kap. 35 §) ska en motion beredas så att kommunfullmäktige kan fatta beslut inom ett år från att den lämnades in. Om beredningen kräver längre tid, ska detta anmälas till fullmäktige inom samma tid. Från kommunens hemsida: ”En motion är ett skriftligt förslag från en ledamot i kommunfullmäktige och den leder alltid till ett beslut. Motionen måste först anmälas på kommunfullmäktiges möte och efter det överlämnas den till kommunstyrelsen som ser till att ärendet bereds i berörda nämnder och styrelser. Sedan kommer motionen tillbaka till kommunfullmäktige. Beslut bör fattas inom sex månader efter att motionen har lämnats in, men ibland kan det dröja upp till ett år.” Vi upplever att flera motioner riskerar att överskrida, eller redan har överskridit, ovannämnda lagstadgade tidsgräns utan att någon formell fördröjningsanmälan har gjorts. Enligt Sverigedemokraterna är det viktigt säkerställa att ledamöternas initiativ tas tillvara och att tidsgränserna respekteras, framförallt för att värna den lokala demokratin. Med anledning av detta vill vi fråga kommunstyrelsens ordförande:  Hur många av de motioner som lämnats in under de senaste 12 månaderna har ännu inte behandlats, lett till beslut eller slutbehandlats enligt kommunens egna rutiner eller kommunallagen?  Av dessa, hur ser fördelningen ut partivis?  Vilka konkreta åtgärder vidtar kommunstyrelsen för att säkerställa att lagstadgade handläggningstider hålls framöver? För Sverigedemokraternas fullmäktigegrupp 2026-06-10, David Larsson Fråga 'll Bildningsstyrelsens ordförande Avesta Art är en av kommunens största och mest publika kulturverksamheter och en vik6g del av Avestas varumärke. En lokal fotograf har under många år ansvarat för katalogfotograferingen av Avesta Art. Sedan i år är hon dessutom upphandlad som fotograf åt Avesta kommun. Trots de?a har katalogfotograferingen för årets Avesta Art u@örts av en annan fotograf, utan a? den upphandlade fotografen enligt uppgiB ens 6llfrågats om uppdraget. Min fråga 6ll Bildningsstyrelsens ordförande är: Anser ordföranden a5 det är rimligt a5 den fotograf som kommunen själv har upphandlat för fotografiska tjänster inte ens 'llfrågas när e5 fotografiskt uppdrag inom kommunens egen verksamhet ska genomföras? //Johannes Kotschy, M Beslut Datum Diarienummer 2026-05-22 4624-2026 Avesta kommun kommunkansliet@avesta.se Ny ledamot och ersättare för ledamot i kommunfullmäktige Beslut Länsstyrelsen i Dalarnas län beslutar att utse ny ledamot och ersättare för ledamot i kommunfullmäktige från och med den 22 maj 2026 till och med den 14 oktober 2026. Kommun: Avesta kommun Parti: Arbetarepartiet-Socialdemokraterna Ny ledamot: Johan Lundin Avgången ledamot: Anna Perman Ny ersättare: Thomas Lidström Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige i Avesta kommun har kommit in med en begäran om ny sammanräkning. Detta med anledning av att Anna Perman har avsagt sig uppdraget. Motivering till beslutet Om en ledamot i kommunfullmäktige avgår under valperioden, ska länsstyrelsen efter anmälan utse en ny ledamot. Länsstyrelsen ska vid behov även utse ersättare i kommunfullmäktige. Bestämmelser som beslutet grundas på 14 kap. 13–23 §§ vallagen (2005:837). Information Bevis (protokollsutdrag) utfärdas för de som berörs av beslutet. Postadress: 791 84 Falun T elefon: 010-225 00 00 E-post: dalarna@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/dalarna www.lansstyrelsen.se/dalarna/personuppgifter Länsstyrelsen Dalarnas län Beslut 2 (3) 2026-05-22 4624-2026 Du kan överklaga beslutet Se nedan information om hur du överklagar. De som medverkat i beslutet Beslutet har fattats av valansvarig Helle Bryn-Jensen med handläggare Niklas Eklund som föredragande. Denna handling har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrifter. Kopia till Arbetarepartiet-Socialdemokraterna Johan Lundin Thomas Lidström Länsstyrelsen Dalarnas län Beslut 3 (3) 2026-05-22 4624-2026 Du kan överklaga beslutet hos Valprövningsnämnden Om du inte är nöjd med Länsstyrelsens beslut, kan du skriftligen överklaga beslutet hos Valprövningsnämnden. Hur överklagar jag beslutet? Lämna eller skicka din skriftliga överklagan till Länsstyrelsen Dalarnas län antingen via e-post; dalarna@lansstyrelsen.se, eller med post; Länsstyrelsen Dalarnas län, 791 84 Falun. Tiden för överklagande Ditt överklagande måste ha kommit in till Länsstyrelsen inom tio dagar från dagen för beslutet. Om det kommer in senare kan överklagandet inte prövas. I ditt överklagande kan du be att få ytterligare tid till att utveckla dina synpunkter och skälen till att du överklagar. Sedan är det Valprövningsnämnden som beslutar om tiden kan förlängas. Ditt överklagande ska innehålla • Vilket beslut som du överklagar, beslutets datum och diarienummer. • Hur du vill att beslutet ska ändras. • Varför du anser att Länsstyrelsens beslut är felaktigt. Om du har handlingar som du anser stödjer din överklagan så bör du bifoga kopior på dessa. Kontakta Länsstyrelsen i förväg om du behöver bifoga filer som är större än 15 MB via e-post. Ombud Om du anlitar ett ombud som sköter överklagandet åt dig ska ombudet underteckna skrivelsen samt uppge sitt eget namn, adress och telefonnummer. Ombudet bör också bifoga en fullmakt. Behöver du veta mer? Har du ytterligare frågor kan du kontakta Länsstyrelsen via e-post, dalarna@lansstyrelsen.se, eller via växeltelefonnummer 010-225 00 00. Ange diarienummer 4624-2026. Meddelande Datum Diarienummer 2026-05-22 4624-2026 Johan Lundin Grytnäsvägen 45 774 62 Avesta Bevis om ny ledamot Du har utsetts till ledamot av kommunfullmäktige från och med den 22 maj 2026 till och med den 14 oktober 2026. Parti: Arbetarepartiet-Socialdemokraterna Kommun: Avesta kommun Enligt Länsstyrelsens beslut denna dag. Niklas Eklund Bilagor 1. Kopia av Länsstyrelsens beslut 2. Lista över aktuella ledamöter och ersättare Postadress: 791 84 Falun T elefon: 010-225 00 00 E-post: dalarna@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/dalarna www.lansstyrelsen.se/dalarna/personuppgifter Meddelande Datum Diarienummer 2026-05-22 4624-2026 Thomas Lidström Lappkällstigen 12 774 63 Avesta Bevis om ny ersättare för ledamot Du har utsetts till ersättare för ledamot av kommunfullmäktige från och med den 22 maj 2026 till och med den 14 oktober 2026. Parti: Arbetarepartiet-Socialdemokraterna Kommun: Avesta kommun Enligt Länsstyrelsens beslut denna dag. Niklas Eklund Bilagor 1. Kopia av Länsstyrelsens beslut 2. Lista över aktuella ledamöter och ersättare Postadress: 791 84 Falun T elefon: 010-225 00 00 E-post: dalarna@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/dalarna www.lansstyrelsen.se/dalarna/personuppgifter Bilaga till bevis Aktuella ledamöter och ersättare De som berörs av beslutet har markerats med en asterisk (*) i följande sammanställning. Kommun/region: Avesta Parti: Arbetarepartiet-Socialdemokraterna Invalsdatum: 2026-05-22 Ledamot Ersättare Krenzi, Blerta 1. Svedberg, Gerd Isaksson, Lars 2. Skoog, Johan Sundin, Patrik 3. Autio, Emma Lidström, Eva 4. Vestman, Anders Andersson, Maria 5. Haas, Lilian Andersson, Tom 6. Forslund, Börje Lundin, Johan * 7. Vykander, Danielle Westberg, Mikael 8. Kristjansen Edström, Lene Engström, Charlotta 9. Lidström, Thomas * Kvarnström, Kurt Ingvar Berger, Susann Palm, Stefan Lövgren, Åsa Engström, Patrik Borger, Laila Sundin, Anton Lyresten, Maija Almotlak, Ahmad