Kommunstyrelsen — 20 maj 2026

§ 77 KS 2026/335 1.6.3 Årsredovisning 2025 - Samordningsförbundet Centrala Östergötland Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige noterar Samordningsförbundet Centrala Östergötland årsbokslut för 2025 års verksamhet till protokollet. Kommunfullmäktige beslutar att styrelsen för Samordningsförbundet Centrala Östergötland beviljas ansvarsfrihet för 2025 års verksamhet. Beskrivning av ärendet Vid kommunstyrelsens sammanträde föreligger årsredovisning för år 2024 jämte revisionsberättelse för Samordningsförbundet Central Östergötland. Beslutsunderlag Styrelseprotokoll 2026-03-27, §28 Årsredovisning 2025 SCÖ 2026-3.12 Årsredovisning 2025 - Samordningsförbundet Centrala Östergötland Beslutet skickas till Akt

§ 78 KS 2026/300 1.7.3 Årsredovisning 2025 - Sydarkivera Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige noterar kommunalförbundet Sydarkiveras årsbokslut för år 2025 till protokollet. Kommunfullmäktige beslutar att styrelsen för kommunalförbundet Sydarkivera beviljas ansvarsfrihet för 2025 års verksamhet Beskrivning av ärendet Vid kommunstyrelsens sammanträde föreligger årsredovisning för år 2025 jämte revisionsberättelse för kommunalförbundet Sydarkivera. Beslutsunderlag Årsredovisning sydarkivera 2025 - beslutad av förbundsfullmäktige Protokollsutdrag – Årsredovisning 2025 Sydarkivera Sydarkiveras tjänsteskrivelse - Årsredovisning 2025 Målbilaga sydarkiveras årsredovisning 2025 Yttrande om årsredovisningen Tjänsteskrivelse – Årsredovisning 2025 Sydarkivera Beslutet skickas till Akt

§ 79 KS 2026/441 1.4.1.2 Årsredovisning 2025 - Östsvenska yrkeshögskolan Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige noterar årsbokslutet för 2025 års verksamhet till protokollet. Kommunfullmäktige beslutar att styrelsens ledamöter och verkställande direktör beviljas ansvarsfrihet för 2025 års verksamhet. Kommunfullmäktiges beslut får även utgöra direktiv till stämmoombudet. Beskrivning av ärendet Vid kommunstyrelsens sammanträde föreligger årsredovisning för år 2025 jämte revisionsberättelse för Östsvenska Yrkeshögskolan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse – årsredovisning östsvenska yrkeshögskolan Årsredovisning 2025 – Östsvenska yrkeshögskolan ÖDYH Granskningsrapport ÖSYH Revisionsberättelse Beslutet skickas till Akt

§ 80 KS 2026/334 1.4.3 Investering Grebo skola Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar enligt alternativ 1 (grusplanen) att anslå investeringsmedel 82 400 Tkr för att genomföra nybyggnad av skolbyggnad i Grebo. Investeringen ska räknas av från investeringsutrymmet som är avsatt för Grebo skola på 23 072 tkr samt från investeringsutrymmet som är överfört från föregående mandatperiod, 108 Mkr, och kommer lånefinansieras. Kommunfullmäktige beslutar att anslå 2 000 Tkr för tillbyggnation av omklädningsrum vid gymnastiksalen. Investeringen ska räknas av från det ordinarie investeringsutrymmet och kommer därmed självfinansieras. Kommunfullmäktige beslutar att anslå 2 000 Tkr för inköp av inventarier till den nya skolbyggnaden. Investeringen ska räknas av från det ordinarie investeringsutrymmet och kommer därmed självfinansieras. Beskrivning av ärendet Kristina Cleber, förvaltningschef tekniska förvaltningen, och Sofie Malm Höglund, ekonomichef, lämnar följande information. Vid återrapportering av förstudie Grebo skola KS 2026-02-11 (KS 2026/40) beslutades att ett investeringsärende skulle tas fram baserat på de två huvudalternativ som presenterats i förstudien. De två alternativen för lokalisering är: Alternativ 1 (Grusplanen) - Uppförande av ny skolbyggnad på befintlig grusplan. Alternativ 2 (Hus F) - Uppförande av ny skolbyggnad på platsen för de befintliga röd/gula- byggnaderna. Utöver kostnader för markarbete, rivning, flytt och uppförande av skolbyggnad samt tillbyggnad av omklädningsrum omfattar detta ärende även investeringsbeslut om nya inventarier till verksamheten. Förslag till beslut under sammanträdet Joakim Magnusson (C) yrkar bifall till planerings- och ekonomiutskottets förslag till beslut med tillägg att kommunfullmäktige beslutar enligt alternativ 1. Beslutsgång Ordförande finner att det finns ett förslag till beslut och att kommunstyrelsen beslutar enligt detta. Beslutsunderlag Planerings- och ekonomiutskottets beslut 2026-04-21 §37 Barnchecklista – Investering Grebo skola Tjänsteskrivelse – investering Grebo skola Beslutet skickas till Akt

§ 81 KS 2026/296 1.3.2 Inrättande av gemensam överförmyndarnämnd Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige i Åtvidabergs kommun beslutar att inrätta en gemensam överförmyndarnämnd för de fyra ÖVIS-kommunerna (Kinda, Ydre, Åtvidaberg och Vimmerby kommuner) fr.o.m. den 1 januari 2027. Kommunfullmäktige i Åtvidabergs kommun beslutar att anta reglemente för den gemensamma överförmyndarnämnden i enlighet med bilaga 1 samt att godkänna samverkansavtal i enlighet med bilaga 2. Beskrivning av ärendet Sedan den 1 januari 2015 samverkar Vimmerby, Kinda, Ydre och Åtvidaberg med frågor som rör godmanskap, förvaltarskap och förmyndarskap. Samverkan bedrivs i en gemensam organisation för överförmyndarverksamhet där tjänstepersoner är anställda av Vimmerby kommun. Det är överförmyndarens uppgift att utöva tillsyn över gode män, förvaltare och förmyndares arbete. Denna tillsyn skyddar de personer som är i behov av hjälp. Överförmyndaren är politiskt tillsatt och enligt lag ska varje kommun ha en överförmyndare alternativt en överförmyndarnämnd. Överförmyndarverksamheten är en viktig verksamhet och vi måste tillgodose dess behov på bästa sätt. Ett sätt att belysa vikten av verksamheten kan vara att understryka vilka summor som verksamheten har tillsyn över. Det sammanlagda värdet av tillgångar och inkomster som ställföreträdare i vår samverkan förvaltar åt sina huvudmän är 234 539 571 kr (overformyndarstatistik.lansstyrelsen.se/Statistik). Fram till nu har verksamheten bedrivits genom att varje samverkanskommun haft en egen överförmyndare. Nationellt är trenden tydlig. Flertalet kommuner går över från överförmyndare till överförmyndarnämnd. År 2004 drev 46% av landets kommuner överförmyndarverksamheten i nämndsform men år 2021 hade andelen ökat till 70 %. Den 11 mars 2026 beslutade kommunstyrelsen i Åtvidabergs kommun (dnr 2025/115§ 47) att ställa sig positiv till att inrätta en gemensam överförmyndarnämnd för de fyra ÖVIS-kommunerna från och med 1 januari 2027. Ställföreträdarutredningen SOU 2021:36 I Ställföreträdarutredningen SOU 2021:36, Gode män och förvaltare - en översyn, berörs syftet med att införa överförmyndarnämnd som en obligatorisk organisationsform för denna verksamhet. Där tas positiva aspekter som olika verksamheter lyft efter att de gått från en ensam överförmyndare till en överförmyndarnämnd. Nedan lyfts några av dem: • Överförmyndarens uppdrag tydliggörs och stärks genom att verksamheten organiseras i en nämnd. I många kommuner har överförmyndarverksamheten i dag en begränsad synlighet och status, vilket en nämndorganisation kan bidra till att förändra. • När flera personer delar ansvaret inom en nämnd skapas större neutralitet och minskad risk för jäv i handläggningen. • En nämnd är mindre sårbar för yttre påverkan och påtryckningar än en enskild överförmyndare. • I en överförmyndarnämnd finns möjlighet till högre samlad kompetens och bredare erfarenhet än vad en ensam överförmyndare normalt kan ha. • En nämndorganisation bidrar till en bredare demokratisk förankring, eftersom representanter från flera politiska partier ges insyn och möjlighet att påverka verksamheten. • En överförmyndarnämnd gör verksamheten mindre sårbar och mindre beroende av enskilda personer, vilket stärker kontinuitet och stabilitet. • Rättssäkerheten i myndighetsutövningen stärks när beslut fattas gemensamt av flera personer istället för av en ensam överförmyndare. Det finns även fördelar med nuvarande organisationsform. En av dessa är: • En ensam överförmyndare kan i vissa fall vara en mer flexibel organisationsform. Vid brådskande ärenden finns möjlighet att fatta beslut snabbt, utan att behöva samla en nämnd. I en nämndorganisation kan beslutsprocessen ibland ta längre tid, eftersom flera personer behöver kallas och delta i beslutet. I den lagrådsremiss som presenterats så framgår att man föreslår möjlighet att delegera brådskande beslut till både överförmyndare/ledamot och till tjänsteman. Genom en välfungerande delegationsordning kan risken med farhågan hanteras. Granskning av nuvarande organisation för överförmyndarverksamheten På uppdrag av kommunens revisorer genomförde KPMG en granskning av överförmyndarverksamheten inom ramen för Överförmyndare i samverkan (ÖVIS). Sammanfattningsvis konstaterade man att överförmyndarverksamheten bedrivs delvis på ett ändamålsenligt sätt men att det finns viktiga och nödvändiga utvecklingsområden. Många av dessa utvecklingsområdena skulle bli mötta av att organisationen drivs genom en överförmyndarnämnd främst i syfte att höja säkerhetsnivån och göra verksamheten mindre sårbar. Omvärldsbevakning Under utredningsskedet har erfarenheter inhämtats från flertalet kommuner som idag bedriver verksamheten genom en gemensam överförmyndarnämnd inom ramen för samverkan. Det samtliga nämnder understryker är vikten av att man tillsammans är mindre ensam. En nämnd är mindre utsatt för påtryckningar än en ensam överförmyndare. Former för en gemensam överförmyndarnämnd Möjligheten att bilda gemensamma nämnder infördes 1997. En gemensam nämnd innebär att de samverkande kommunerna lämnar över uppgifter till den gemensamma nämnden, i detta fall överförmyndarfunktionen. Det bildas inte någon ny juridisk person som vid bildandet av ett kommunalförbund utan nämnden inryms inom värdkommunens organisation. I en gemensam nämnd ska det finnas minst en ledamot och minst en ersättare från varje samverkanskommun (som väljs av respektive kommunfullmäktige). Ordföranden väljs av kommunfullmäktige i värdkommunen men inget hindrar att en ledamot från någon av de övriga kommunerna väljs. Samverkanskommunerna har efter bildandet av en gemensam nämnd kvar insyns- och styrmöjligheter t ex genom att fullmäktige i respektive kommun kan begära in uppgifter från den gemensamma nämnden och ledamöter även kan ställa interpellationer och frågor. För att bilda och driva en gemensam nämnd krävs tre styrdokument; ett reglemente, ett samverkansavtal och en delegationsordning. De två förstnämnda dokumenten antas av kommunfullmäktige i samtliga kommuner medan delegationsordningen antas av den gemensamma nämnden. Fortsatt arbete Målsättningen är att fullmäktigebesluten i respektive samverkanskommun ska vara fattade i tid före det att Kommunfullmäktige i Vimmerby kommun sammanträder 15 juni. Därigenom finns tid för att utföra det politiska arbetet med t ex nomineringar i samband med valet och även för att i övrigt förbereda igångsättandet av nämnden den 1 januari 2027. Beslutsunderlag Planerings- och ekonomiutskottets beslut 2026-04-21 §40 Tjänsteskrivelse – inrättande av gemensam överförmyndarnämnd Kommunstyrelsens beslut 2026-03-11 §47 Förslag till reglemente för gemensam överförmyndarnämnd Förslag till samverkansavtal för gemensam överförmyndarnämnd Beslutet skickas till Akt

§ 82 KS 2026/331 1.4.3 Omfördelning investeringsmedel, fastighet 2026 Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar omfördela 700 Tkr från tidigare budgetering för byte av golv i träslöjden Alléskolan, till att nu användas till - 500 Tkr för byte av golv i lektionssal vid Alléskolan - 200 Tkr för ramp vid Långbrottshallen. Reservationer/särskilda yttranden Max Haienhjelm Andreasson, Ronja Svensson, Malin Sääv och Richard Svensson (samtliga SD) reserverar sig mot beslutet. Beskrivning av ärendet I investeringsbudgeten för 2026 har 700 Tkr avsatts för byte av golv i träslöjdssalen vid Alléskolan. Vid en fördjupad undersökning har det framkommit att golvkonstruktionen i den aktuella delen av byggnaden inte innebär någon direkt risk för inomhusmiljöproblem, varför den planerade åtgärden inte längre bedöms nödvändig. I budgeten för 2027 finns medel om 500 Tkr planerade för golvbyte i en annan lektionssal vid Alléskolan. Då denna sal har en konstruktion som innebär en risk för försämrat inomhusklimat, föreslår förvaltningen att denna åtgärd tidigareläggs till 2026 och finansieras med medel från det utgående projektet i träslöjdssalen. Vidare har 500 Tkr avsatts i 2026 års budget för tillgänglighetsanpassning av Långbrottshallen (hiss och anpassad HWC). En utredning i samråd med brandkonsult har dock visat på brister gällande utrymning vid brand i trapphuset. För att säkerställa en trygg utrymning för rörelsehindrade personer rekommenderas att en utrymningsramp anläggs och att en extra utrymningsdörr installeras direkt till det fria. Förvaltningen föreslår att projektet för tillgänglighetsanpassning i Långbrottshallen utökas med 200 Tkr. Medel för detta, samt för det tidigarelagda golvbytet, tas från de 700 Tkr som ursprungligen avsatts för golvbytet i träslöjdssalen. Förslag till beslut under sammanträdet Max Haienhjelm Andreasson (SD) yrkar att kommunfullmäktige tillför 800 Tkr för att genomföra takbyte på sporthallen. Lars-Åke Bergstrand (S) yrkar avslag på Max Haienhjelm Andreassons (SD) tilläggsyrkande. Beslutsgång Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut, dels planerings- och ekonomiutskottets beslut, dels Max Haienhjelm Andreassons (SD) tilläggsyrkande. Ordförande avser ställa tilläggsyrkandet mot avslag och meden huvudförslaget mot avslag. Propositionsordningen godkänns. Efter ställd proposition finner ordföranden att kommunstyrelsen avslagit tilläggsyrkandet. Efter ställd proposition finner ordföranden att kommunstyrelsen beslutat enligt förvaltningens förslag till beslut. Beslutsunderlag Planerings- och ekonomiutskottets beslut 2026-04-21 §41 Barnchecklista - omfördelning av investeringsmedel fastighet Tjänsteskrivelse – omfördelning av investeringsmedel fastighet Beslutet skickas till Akt

§ 83 KS 2024/152 1.2.6.1 Motion - Använd undantag i lagen - satsa på kameraövervakning Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar avslå motionen. Reservationer/särskilda yttranden Max Haienhjelm Andreasson, Ronja Svensson, Malin Sääv och Richard Svensson (samtliga SD) reserverar sig mot beslutet. Beskrivning av ärendet Max Haienhjelm Andreasson (SD) Joakim Gustafsson (SD) har i motionen Använd undantag i lagen – satsa på kameraövervakning yrkat att fullmäktige beslutar: ”Att kameraövervaka brottsutsatta busshållplatser i Åtvidabergs kommun i samråd med Östgötatrafiken.” I motionen beskrivs sammanfattningsvis att Åtvidabergs kommun har ett problem med ökad otrygghet, att detta kan bero på ett flertal olika faktorer som ligger såväl inom som utanför kommunens rådighet. Motionen beskriver undantaget i Kamerabevakningslagen §9, punkt 6, avsnitt b) avseende busshållplatser samt anger vidare att en åtgärd som ligger de flesta kommuner nära till hands är att öka kameraövervakningen. Detta beskrivs ha flera fördelar. Kameraövervakning är brottsförebyggande, det underlättar för polisen att utreda brott och ökar tryggheten där de placeras. En sådan kameraövervakning bör genomföras av kommunen i samråd med Östgötatrafiken. Sverigedemokraterna i Åtvidaberg. Motionärerna anger att Sverigedemokraterna Åtvidaberg har varit i kontakt med Östgötatrafiken som ställer sig positiva till att kameraövervaka hållplatser inom kommunen och samarbeta med Åtvidabergs kommun för att öka tryggheten kring hållplatsområdena. Majoritetens överväganden Majoriteten delar motionärens ambition om att öka tryggheten i kommunen, däribland vid kommunens busshållplatser i de fall det finns ett sådant behov. Trygghet i det offentliga rummet är en prioriterad fråga. Samtidigt anser vi att motionen ska avslås. Majoriteten anser att ett generellt politiskt beslut om kameraövervakning på busshållplatser. I kommunens lägesbilder framgår inte några särskilda problem just vid busshållplatser. Utifrån ändringarna i lagstiftningen bedömer vi därför inte att det är förenligt med lagstiftningens krav på individuell prövning, behovsanalys och proportionalitet. Varje eventuell kamerabevakning måste föregås av en noggrann och dokumenterad bedömning i det enskilda fallet. Vidare pågår redan ett riktat och behovsstyrt arbete. Polisen har satt upp tillfälliga kameror på strategiskt valda platser utifrån kartläggningar och aktuella lägesbilder i samverkan med kommunen. Ett arbete pågår även tillsammans med berörda fastighetsägare kring möjligheten att ersätta tillfälliga kameror med permanenta där behov bedöms kvarstå. Trygghetsarbetet omfattar även mer än tekniska lösningar. Åtgärder som förbättrad belysning, borttagning av sly och ökad insyn är exempel på insatser som kan minska otrygghet och försvåra brott. I Åtvidabergs kommun ska sådana åtgärder vara en del av det gemensamma trygghetsarbetet. Sammantaget bedömer majoriteten att trygghetsarbetet bör fortsätta vara behovsbaserat, rättssäkert och proportionerligt, vilket inte uppnås genom ett generellt beslut om kameraövervakning av busshållplatser. Motionen ska därför avslås. Förvaltningens utlåtande Sedan den 1 april 2025 har kamerabevakningslagen (2018:1200) ändrats på så sätt att den tidigare tillståndsplikten har avskaffats. Det innebär att myndigheter, däribland kommuner, inte längre behöver ansöka om tillstånd hos Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) för att bedriva kamerabevakning av platser dit allmänheten har tillträde. I och med att tillståndssystemet har tagits bort har även de tidigare särskilda undantagsbestämmelserna, exempelvis avseende stations-, terminal- och hållplatsområden, utgått ur lagen. Det finns således inte längre något särskilt lagrum som specifikt reglerar busshållplatser, eftersom hela tillståndsregleringen har ersatts av en generell ordning utan förhandstillstånd. Lagändringen innebär dock inte att kamerabevakning är oreglerad. I stället har ansvaret för den rättsliga prövningen flyttats från staten till den aktör som bedriver bevakningen. Bestämmelserna i dataskyddsförordningen (GDPR) ska fullt ut tillämpas. Den som bedriver kamerabevakning måste därför själv säkerställa att det finns en giltig rättslig grund för behandlingen av personuppgifter, normalt att bevakningen sker som ett led i en uppgift av allmänt intresse. Bevakningen måste vara nödvändig för sitt ändamål, exempelvis att förebygga eller utreda brott, och den ska vara proportionerlig i förhållande till det integritetsintrång den innebär. De aktörer som tidigare behövde ansöka om tillstånd ska nu själva genomföra en intresseavvägning mellan bevakningsintresset och den enskildes intresse av att inte bli bevakad. Intresseavvägningen ska dokumenteras och innehålla en tydlig problembeskrivning, en analys av varför kamerabevakning är en lämplig åtgärd, övervägande av mindre ingripande alternativ samt en bedömning av bevakningens omfattning, placering och lagringstid. Vidare ska den som bedriver kamerabevakning föra en förteckning över pågående bevakning samt sådan bevakning som har upphört under de senaste fem åren. Av förteckningen ska ändamål, rättslig grund, lagringstid och tekniska skyddsåtgärder framgå. Informationsskyldighet gentemot allmänheten kvarstår, liksom kravet på säkra rutiner för hantering, åtkomst och gallring av bildmaterial. Det brottsförebyggande arbetet kan även bestå av åtgärder som påverkar den fysiska miljön och platsens upplevda kvalitet. Att ta bort sly och skymmande vegetation, förbättra belysningen och öka insynen är exempel på situationella åtgärder som kan minska otrygghet och försvåra brott. Genom att skapa öppna, välskötta och överblickbara miljöer minskar möjligheterna till dold aktivitet samtidigt som den upplevda tryggheten ökar. Förslag till beslut under sammanträdet Max Haienhjelm Andreasson (SD) yrkar bifall till motionen. Beslutsgång Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut och avser ställa dessa mot varandra. Propositionsordningen godkänns. Efter ställd proposition finner ordförande att kommunstyrelsen beslutat enligt planerings- och ekonomiutskottets förslag till beslut. Beslutsunderlag Planerings- och ekonomiutskottets beslut 2026-04-21 §42 Svar på motion - använd undantag i lagen - satsa på kameraövervakning Motion - använd undantag i lagen - satsa på kameraövervakning Beslutet skickas till Akt

§ 84 KS 2026/341 1.5.2.2 Prövning av om kommunala bolag följt kommunala ändamål och befogenheter 2025 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen bedömer att verksamheten i det helägda bolaget Åtvidabergs Vatten AB under 2025 bedrivits i enlighet med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Kommunstyrelsen bedömer att verksamheten i det helägda bolaget Åtvidabergs Renhållning AB under 2025 bedrivits i enlighet med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Kommunstyrelsen bedömer att verksamheten i det delägda bolaget Kommunassurans Syd AB under 2025 bedrivits i enlighet med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Kommunstyrelsen bedömer att verksamheten i det delägda bolaget Östsvenska yrkeshögskolan AB under 2025 bedrivits i enlighet med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Kommunstyrelsen bedömer att verksamheten i det delägda bolaget Inera AB under 2025 bedrivits i enlighet med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Kommunstyrelsen bedömer att verksamheten i det delägda bolaget Adda AB under 2025 bedrivits i enlighet med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Beskrivning av ärendet Linda Ljungqvist, kommundirektör, informerar om de delägda bolagen Adda AB och Inera AB, bolagens verksamhet och vilka av dess tjänster kommunen använder. Enligt 6 kap. 9 § Kommunallagen (2017:725) ska kommunstyrelsen i årliga beslut för varje hel eller delägt kommunalt aktiebolag pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om kommunstyrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till kommunfullmäktige om nödvändiga åtgärder. Prövningen av 2025 års verksamhet omfattar de helägda bolagen Åtvidabergs Vatten AB och Åtvidabergs Renhållning AB samt de delägda bolagen Kommunassurans Syd Försäkrings AB, Östsvenska yrkeshögskolan AB, Inera AB och Adda AB. Åtvidabergs Vatten AB har som fastställt kommunalt ändamål att tillhandahålla vattentjänster inom de verksamhetsområden som kommunfullmäktige beslutat. Den kommunala befogenheten inom detta område ges av Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. Bolaget ska även ansvara för drift och utveckling av de energiproducerande anläggningar som ägaren överlåter åt bolaget med stöd av Ellagen (1997:857) 7 kap. Åtvidabergs Renhållning AB har som fastställt kommunalt ändamål att ansvara för kommunens avfallshantering. Den kommunala befogenheten inom detta område ges av Miljöbalken (1998:808) kap. 15 om renhållning och avfallshantering. Kommunassurans Syd AB har som fastställt kommunalt ändamål att utan vinstsyfte erbjuda ägarna ett välanpassat försäkringsskydd samt tillföra de försäkrade ökad kompetens inom försäkringsområdet och vara en resurs inom försäkringsfrågor. Den kommunala befogenheten inom detta område ges av Kommunallagen 2 kap. 1 och 7 §§. Östsvenska yrkeshögskolan AB har som fastställt kommunalt ändamål att söka och ansvara för genomförandet av nya YH-utbildningar genom att åta sig huvudmannaskap för beviljade utbildningar. Den kommunala befogenheten inom detta område ges av 4 § i Lag (2009:128) om yrkeshögskolan. Inera AB har som fastställt kommunalt ändamål ska samordna, tillhandahålla och utveckla gemensamma tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling i kommuner, landsting, regioner, samt bolag och organisationer som de utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över, inom deras verksamhetsområden och ansvar. Den kommunala befogenheten inom detta område ges av Kommunallagen 2 kap. 1 och 7 §§. Adda AB har som fastställt kommunalt ändamål att vara stöd till och avlasta SKRs medlemmar gällande strategisk försörjning av varor, tjänster och kompetens så att de står bättre rustade för att leverera framtidens välfärd. Bolaget ska bedriva verksamhet som inköpscentral, tillhandahålla rådgivning och tjänster inom inköp och upphandling. Bolaget ska bedriva förlagsverksamhet inom SKRs kärnområden den utsträckning behov fortsatt finns. Den kommunala befogenheten inom detta område ges av Kommunallagen 2 kap. 1 och 7 §§ samt 6 kap. 4 § Lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. Som underlag för bedömningen om verksamheten genomförs inom ramen för ändamål och befogenheter enligt ovan har kommunstyrelsen genomfört ägardialog samt tagit del styrelseprotokoll, årsredovisning samt andra relevanta handlingar. Från och med 2023 bjuds även respektive bolag in att presentera aktuella frågor vid ett sammanträde med kommunstyrelsen årligen. Kommunstyrelsens sammantagna bedömning är att verksamheten ryms inom såväl det fastställda ändamålet samt de kommunala befogenheterna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse – prövning om kommunala bolag följt ändamål och befogenheter 2025 Beslutet skickas till Akt

§ 85 KS 2026/289 4.3.2.1 Projektering Grebo Norrby etapp 2 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen uppdrar åt kommundirektören att påbörja detaljprojektering av Grebo Norrby, etapp 2. Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att undersöka alternativa uppställningsplatser i samband med projekteringen. Beskrivning av ärendet Klas Liljestrand, mark- och exploateringsingenjör, lämnar följande information. Åtvidabergs kommun förvärvade år 2017 fastigheten Norrby 1:19, del av Norrby 1:18, med målsättningen att utveckla ett nytt bostadsområde i närheten av Grebo samhälle. Grebo Norrby är ett omfattande projekt för Åtvidabergs kommun. Planprogrammet omfattar cirka 40 hektar mark och projektet bedöms pågå under en längre tid. Genomförandet förutsätter även betydande infrastruktursatsningar för att möjliggöra bostadsbebyggelse i området. Vid månadsskiftet februari/mars hade avtal tecknats för 14 tomter och ytterligare intressenter finns. Med nuvarande, teoretiska försäljningstakt beräknas samtliga avsatta villatomter vara slutsålda under första halvåret 2028, varav 24 tomter återstår i dagsläget. En mer realistisk bedömning är dock att vissa tomter kommer att kvarstå under en längre tid. Det kan även bli aktuellt att omvandla vissa kvarter avsedda för bostadsrätter till villatomter. Att vissa tomter kan kvarstå till följd av ett mindre attraktivt läge bedöms inte utgöra hinder för att påbörja etapp 2, då detta annars riskerar att leda till förlorade köpare, som inte hittar en lämplig tomt inom den perioden de letar efter bostad. Detaljplanen för etapp 2 är i dagsläget överklagad. Samtliga överklaganden har dock avvisats av mark- och miljödomstolen (per dagens datum 24/3-2026). Beslutet kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen fram till början av april. Tidplanen för genomförandet av etapp 2 bedöms, på en övergripande nivå, enligt följande: • Utse projektör, förnyad konkurrensutsättning: cirka 2 månader • Projektering: cirka 9 månader • Upphandling av entreprenör, inklusive förberedelse och utvärdering: cirka 3 månader • Förberedelsetid inför entreprenadstart: cirka 3 månader • Entreprenadtid, nedre eller övre området: cirka 9 månader Utifrån ovanstående tidplan bedöms arbetet kunna vara färdigställt cirka 26 månader efter beslut om att påbörja projektering. Därefter beräknas första tomten kunna vara försäljningsklar inom ytterligare cirka 1–3 månader, beroende på lantmäterimyndighetens handläggningstid. Framtagande av projekteringshandlingar innebär inte att kommunen måste gå vidare med genomförandet av etapp 2 i direkt anslutning. Projekteringshandlingarna kan vid behov hållas vilande i avvaktan på beslut om entreprenad. Om längre tidsperiod löper från färdigställd handling till byggstart/upphandling (8-10< år) kan behov av att uppdatera beskrivningarna uppkomma för att anpassa till nya regelverk (AMA). Detta bedöms dock inte vara särskilt kostsamt. Projekteringen bedöms därmed inte innebära någon ökad risk, utan snarare förbättra möjligheterna till mer tillförlitliga kostnadsbedömningar. En förskjutning av projekteringen och/eller entreprenaden kan dock medföra att projektet får ökade räntekostnader än annars. Övriga noteringar: En längre tid mellan färdigställd projektering och entreprenadstart kan innebära bättre förutsättningar för konkurrens i upphandlingen, då fler entreprenörer ges möjlighet att lämna anbud. Det bedöms därför vara fördelaktigt att påbörja projekteringen i god tid, oavsett när efterföljande skeden initieras. Projekteringen av etapp 2 föreslås delas upp i två fristående delar, vilka kan genomföras oberoende av varandra. Detta skapar flexibilitet i utbyggnaden, såväl avseende resursbelastning som investeringsnivå. Förslag till beslut under sammanträdet Tommy Aarna (M) yrkar tillägg enligt följande. Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att undersöka alternativa uppställningsplatser i samband med projekteringen. Beslutsgång Ordföranden finner att det finns ett förslag till beslut och ett tilläggsyrkande och avser ställa dessa tillsammans mot avslag. Propositionsordnings godkänns. Efter ställd proposition finner ordföranden att kommunstyrelsen beslutat enligt planerings- och ekonomiutskottets förslag till beslut med tillägg enligt Tommy Aarnas (M) yrkande. Beslutsunderlag Planerings- och ekonomiutskottets beslut 2026-04-21 §39 Tjänsteskrivelse – Påbörja detaljprojektering för Grebo Norrby etapp 2 Beslutet skickas till Akt

§ 86 KS 2026/221 1.8.2 Patientnämndens rapporter 2025 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet. Beskrivning av ärendet Patientnämndens årsrapport ger en sammanfattande beskrivning av de ärenden som hanterats under 2025. Rapporten beskriver även nämndens uppdrag samt uppföljning av nämndens verksamhetsmål. På vårdgivarwebben finns information gällande Patientnämndens lagstadgade uppdrag. Bland annat står det att läsa ” Patientnämndernas uppdrag är lagstadgat och definieras i lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården. Patientnämnden är en fristående och opartisk instans som ska finnas i alla regioner. Patientnämnden utreder inte själv klagomål utan fungerar som stöd och hjälp för patienter eller närstående och kan vid behov agera länk till berörd verksamhet.” På lokal nivå, Åtvidaberg, bjuds Patientnämnden årligen in för att tillsammans med verksamhetsföreträdare, presidie vård- och omsorgsutskott och sociala myndighetsnämnden gå igenom vilka lokala patientärenden som hanterats i nämnden och informera verksamheten om hur den administrativa gången för arbetet är. Syftet är att chefer och medarbetare i verksamheten ska ha god kunskap om när Patientnämnden kan kopplas in. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsutskottets beslut 2026-04-23 §25 Patientnämndens årsrapport 2025 RÖ 2026-600 Beslutet skickas till Akt

§ 87 KS 2026/280 1.3.1 Nya riktlinjer - Insatser i ordinärt och särskilt boende Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen fastställer Riktlinjer – insatser i ordinärt och särskilt boende, från och med 2026-10-01. Kommunstyrelsen beslutar att undanta insatserna anhörigstöd samt öppen verksamhet för äldre från dokumentationskravet på individnivå i enlighet med 14 kap. 5 § Socialtjänstlagen. Beskrivning av ärendet Den nya socialtjänstlagen trädde i kraft 1 juli 2025. Lagstiftningen ger en möjlighet för kommuner att erbjuda insatser som ges utan föregående behovsprövning. 2025-08-20 gav Kommunstyrelsen i uppdrag till Vård- och omsorgsförvaltningen att utreda vilka insatser som är möjliga att tillhandahålla i denna form, samt en prioritering av dessa. Efter genomförd utredning och förvaltningens förslag på insatser gav Kommunstyrelsen 2026-01-14 i uppdrag till Vård- och omsorgsförvaltningen att återkomma med förslag på reviderade riktlinjer för att möjliggöra insatser utan behovsprövning i enlighet med utredningen. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsutskottet beslut 2026-04-23 §26 Tjänsteskrivelse – Nya riktlinjer – insatser i ordinärt och särskilt boende Riktlinjer – insatser i ordinärt och särskilt boende Beslutet skickas till Akt

§ 88 KS 2026/326 1.5.5 Återrapportering kränkande behandling Ht 2025 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen noterar informationen Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen har som huvudman ansvaret för att uppfylla skollagens 6 kap. avseende åtgärder mot kränkande behandling. Lagen ställer krav på ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling. Detta innebär en skyldighet att förebygga och förhindra kränkningar, upprätta plan mot kränkande behandling samt rutiner för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Varje förskole- och skolenhet upprättar årligen en plan mot kränkande behandling. Planen utgår från identifierade risker och innehåller åtgärder under det kommande läsåret. Skyldigheten att anmäla misstänkta kränkande behandlingar åligger all personal i skolan. Denna anmälan ska göras till rektor som ska anmäla detta till huvudmannen. I Åtvidaberg görs detta till skolchefen. Huvudmannen ska enligt skollagen skyndsamt utreda kränkande behandlingar och vid behov genomföra åtgärder för att förhindra framtida kränkande behandlingar. I Åtvidaberg ges uppdraget att utreda vanligen till rektor. Undantagen är särskilt komplexa ärenden eller ärenden där personal kan ha kränkt elev och där det kan vara aktuellt för arbetsrättsliga konsekvenser. I de fallen kan skolchef besluta att tjänsteman på utbildningsförvaltningen ska ansvara för utredning. Återrapportering Antal anmälningar Under andra halvåret 2025 registrerades 120 anmälningar om misstänkta kränkningar. 116 avsåg situationer där elev kränker annan elev och fyra där vuxen kränker barn ; 17 på Allé 7-9, 50 på Alléskolan 4-6, 2 på anpassad samt 15 på centralskolan och 15 på Grebo Björsäters skolor. Tjugoen anmälningar avser förskolan, varav en för centrala förskoleområdet. Ingen anmälan är upprättad på Bildningscentrum Facetten. Ht 22 Vt 23 Ht 23 Vt 24 Ht 24 Vt 25 Ht 25 Anmälda 60 49 44 67 65 87 120 kränkningar Kränkningarnas karaktär Vad som är tydligt är att andelen fysiska kränkningar är relativt hög på alla stadier. Samtidigt som skriftliga, där vi hittar bland annat kränkningar på nätet, är relativt lågt. Om detta har att göra med förändringar i vad man anmäler eller om det speglar ett förändrat användande av sociala medier är oklart. I grafen nedan finns fler kränkningar än vad som motsvarar antalet anmälningar, detta för att en anmälan kan registreras med flera typer. Typ av kränkning Verbal (t.ex. nedsättande kommentar) Skriftlig (t.ex. nedsättande kommentarer via sociala medier) Psykisk (t.ex. utfrysning, blickar) Fysisk (t.ex. slag, sparkar, knuffar) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Allé 7-9 Sammanlagt 17 kränkningar har anmälts under terminen. Vad som bryter ett mönster är att 10 av kräkningarna på något sätt är fysiska. Detta kan delvis förklaras med att åk 7 är överrepresenterade. Det finns inga tydliga mönster i vilka som utsätts. Två av händelserna där våld förekommit har varit av relativt allvarlig art. Där behöver skolan se över vilka rutiner man har för anmälan av brott och om båda eller någon av händelserna typiskt skulle leda till polisanmälan. Skolan har inför lå 26/27 omarbetat sitt mottagande av nya åk 7 elever för att tidigt skapa en god social miljö. Allé 4-6 Under terminen har det upprättats 49 anmälningar om kränkande behandling på enheten. Huvuddelen av anmälningarna rör två klasser. I båda klasserna handlar det om att samma personer till stor del dyker upp som utsatt och de som utsätter. Det handlar delvis om pågående konflikter, dock finns här också några elever som tycks vara utsatta över tid. I båda klasserna pågår ett aktivt arbete och skolledningens bedömning är att konfliktnivåerna har minskat betydligt. En händelse har handlat om verbal kränkning från personal mot elev, vilken har hanterats arbetsrättsligt. Centralskolan På centralskolan har 14 anmälningar av kränkande behandling gjorts. Tre av händelserna kan beskrivas som rasistiska. Flertalet av kränkningarna är av fysisk karaktär. Två av anmälningarna gäller samma utsatta elev och i ett av ärendena kan man se att en elev upplevt sig utsatt tidigare. Grebo-Björsäters skolor Det finns 15 upprättade anmälningar, flertalet i samband med raster. Det tidigare mönstret kring bollaktiviteter finns inte kvar.. Två av anmälningarna handlar om personal som agerat på ett sätt som upplevts som kränkande. Ett av de ärendena har hanterats arbetsrättsligt. Beslutsunderlag Utbildningsutskottets beslut 2026-04-22 §20 Tjänsteskrivelse – Återrapportering kränkande behandling Ht 2025 Beslutet skickas till Akt

§ 89 KS 2026/7 1.2.7 Ekonomisk uppföljning 2026 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar notera informationen till protokollet. Beskrivning av ärendet Sofie Malm Höglund, ekonomichef, lämnar följande information. Årets resultat för 2026 är budgeterat till 29,7 Mkr. Redovisad prognos är 26,2 Mkr vilket innebär en negativ avvikelse på 3,6 Mkr. Skatteintäkter och utjämning visar ingen avvikelse eftersom beslut om kompletteringsbudget fattades med vilken är i nivå med den senaste prognosen. Jämfört med ursprunglig budget är utfallet högre vilket beror på högre statliga bidrag, högre befolkning än beräknat och bättre konjunktur. För centrala poster görs nu ingen prognos. Vård- och omsorgsförvaltningens prognos avviker negativt med 4,6 Mkr jämfört med budget. Prognosen för placeringskostnader är högre än budgeterat inom Individ- och familjeomsorgen men vägs delvis upp av lägre placeringskostnader inom LSS. Prognosen bygger på beslutade placeringar samt en bedömning av placeringstid. Utbetalningar för ekonomiskt bistånd är högre än budgeterat. Förvaltningen har tagit hänsyn till att åtgärder i handlingsplanen ska få effekt men eftersom mer tid fortlöpt går det inte att återhämta de höga kostnaderna under inledningen av året vilket gör att bedömningen är mer negativ nu. Även inom vård och rehab beräknas personalkostnaderna blir högre än budgeterat samt även kostnaden för hjälpmedel. Intäkter för statsbidrag är högre vilket till viss del balanserar negativa avvikelser. Tekniska förvaltningens prognos visar en positiv avvikelse med 1,1 Mkr. Övriga nämnders och förvaltningars prognos ligger i nivå med budget. Totala investeringar (utfall 2023, utfall 2024, utfall 2025 och prognos 2026) under mandatperioden uppgår till 289 Mkr och investeringsutrymme beräknas till 350 Mkr. Totalt återstående utrymme är därmed 60,8 Mkr, varav 21,2 är öronmärkt till Grebo skola. Därtill finns ytterligare investeringsutrymme om 108 Mkr överförda från föregående mandatperiod. Beslutet skickas till Akt

§ 90 KS 2026/5 1.2.3 Redovisning av delegationsbeslut 2026 - kommunstyrelsen Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisning av anmälda delegationsbeslut och noterar dessa till protokollet. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, förtroendevalda och tjänstepersoner enligt gällande delegationsordning som kommunstyrelsen har antagit. Dessa beslut ska redovisas till kommunstyrelsen. Redovisningen innebär inte att kommunstyrelsen kan ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot får kommunstyrelsen återta lämnad delegering eller föregripa ett beslut i ett enskilt ärende av den som fått beslutanderätten genom att själv ta över ärendet och fatta beslut. Beslutsunderlag Delegationslista KS 2026-05-20 Delegationslista FTJ 2026-05-20 Beslutet skickas till Akt

§ 91 KS 2026/4 1.7.3 Rapporter och informationsärenden 2026 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar notera informationen till protokollet. Beskrivning av ärendet A) Frågor till utskottsordföranden Inga frågor har ställts. B) Kommunstyrelsens uppsiktsplikt – RKHF Kopparsvanen Lars-Åke Bergstrand, ordförande RKHF Kopparsvanen, informerar om arbetet i föreningens styrelse under det gångna året. Under hösten sades avtalet med riksbyggen upp och kommunen har övertagit driften av fastigheten. Förekomsten av legionella har varit en utmaning under året och styrelsen följer utvecklingen noga. Kristina Cleber, förvaltningschef tekniska förvaltningen, informerar om övertagandet av driften av lokalvård och teknisk förvaltning av kopparsvanen. Övertagandet har krävt mycket förberedelse från kommunens sida, nyanställning av en fastighetstekniker och två lokalvårdare samt övertagande av elabonnemang. Förvaltningen jobbar vidare med gränsdragning för vilka frågor som ska hanteras av kommunen och vilka som hanteras av föreningen. Sofie Malm Höglund, ekonomichef, informerar om ekonomin i RKHF Kopparsvanen. Estate är föreningens nya ekonomiska förvaltare. Riksbyggen gör årsbokslutet för 2025. C) Övriga informationer Inga övriga informationer har lämnats. Beslutet skickas till Akt