Kommunfullmäktige — 21 september 2026

§ 69 KS 2025/437 4.2.4 Upphävande av del av detaljplan för del av Örsätter 3:1 m.fl Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med 5 kap. 27 § Plan- och Bygglagen (2010:900) att upphäva del av detaljplan för del av Örsätter 3:1 m.fl. Beskrivning av ärendet Gällande detaljplan för del av Örsätter 3:1 m.fl, från 1990, möjliggör för industri och handel med skrymmande varor. Delar av planen är exploaterad längs Industrigatans ände, där den mark som inte exploaterats primärt består av hagmark. Hagmarken är utpekad i kommunens naturvårdsprogram som en del av Eklandskapet som utgör ett riksintresse mellan Linköping och Åtvidaberg. Ett upphävande av delar av detaljplan för del av Örsätter 3:1 m.fl skulle minska risken att naturvärdena i området tar skada till följd av eventuell industrietablering. Ett upphävande skulle också göra det möjligt att nyttja marken som betesmark i framtiden, något som inte är förenligt med detaljplanerad industrimark. Att använda marken som betesmark har potentialen att höja naturvärdena i området. I kommunens Hållbarhetsprogram från 2022 är en av de strategier som nämns att ”Kommunens biologiska mångfald och tätortsnära natur ska värnas och tillgängliggöras” (Hållbarhetsprogrammet 2022, s.17). Förslaget till upphävande av del av detaljplan för del av Örsätter 3:1 m.fl. ses som ett sätt att värna den tätortsnära naturen. Åtvidabergs kommun har tillgång till industrimark i tätorten i och med att detaljplan för Sockertoppens industriområde vann laga kraft under fjärde kvartalet 2023. På berörd plats ses främjandet av naturvärden som en mer lämplig markanvändning. Syftet med upphävandet av del av detaljplan för del av Örsätter 3:1 m.fl. är således att värna naturvärdena i området och på sikt stärka dem genom att möjliggöra för betesmark. Planen bedöms inte medföra en betydande miljöpåverkan varför en strategisk miljöbedömning och i förlängningen en miljökonsekvensbeskrivning inte behöver göras. Detaljplanen strider inte mot gällande översiktsplan eller Länsstyrelsens granskningsyttrande för översiktsplanen. Planen utgör inte heller ett betydande intresse för allmänheten eller är i övrigt av stor betydelse. Med beaktande av ovanstående handläggs planen med ett förenklat standardförfarande vilket innebär att beslut om antagande tas direkt efter samråd, det vill säga ingen granskning i det här förfarandet. Vid upphävande av detaljplaner eller delar av detaljplaner där genomförandetiden har gått ut är det förenklat standardförfarande eller utökat förfarande som ska användas i enlighet med 5 kap. 38 § Plan- och Bygglagen (2010:900). 3 Detaljplanen ställdes ut för samråd under perioden 13 januari 2026 till och med 17 februari 2026. Totalt inkom åtta yttranden, samtliga från myndigheter och företag. De inkomna yttrandena föranleder inga justeringar av planhandlingarna. Beslutsunderlag Plankarta upphävande Planbeskrivning upphävande Samrådsredogörelse Beslutet skickas till Akt 4

§ 70 KS 2023/629 4.2.4 Upphävande av del av stadsplan för Fågelsångsområdet, norra Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med 5 kap. 27 § Plan- och Bygglagen (2010:900) att upphäva del av stadsplan för Fågelsångsområdet norra. Beskrivning av ärendet Gällande Stadsplan för Fågelsångsområdet norra, från 1987, möjliggör för småindustri och i vissa fall handel. Delar av planen är exploaterad längs Industrigatan, där den mark som inte exploaterats primärt består av skog och åkermark. Skogsmarken är utpekad i kommunens naturvårdsprogram som en del av Eklandskapet som utgör ett riksintresse mellan Linköping och Åtvidaberg. Ett upphävande av delar av Stadsplanen för Fågelsångsområdet norra skulle minska risken att naturvärdena i området tar skada till följd av eventuell industrietablering. Ett upphävande skulle också göra det möjligt att nyttja marken som betesmark i framtiden, något som inte är förenligt med detaljplanerad industrimark. Att använda marken som betesmark har potentialen att höja naturvärdena i området. Delar av stadsplanens ytor som medger småindustri är dessutom kuperad samt har kulturhistoriska lämningar. Båda dessa faktorer försvårar en exploatering vilket ytterligare tydliggör att annan markanvändning bedöms vara mer lämplig. I kommunens Hållbarhetsprogram från 2022 är en av de strategier som nämns att ”Kommunens biologiska mångfald och tätortsnära natur ska värnas och tillgängliggöras” (Hållbarhetsprogrammet 2022, s.17). Förslaget till upphävande av del av Stadsplan för Fågelsångsområdet norra ses som ett sätt att värna den tätortsnära naturen. Åtvidabergs kommun har tillgång till industrimark i tätorten i och med att detaljplan för Sockertoppens industriområde vann laga kraft under fjärde kvartalet 2023. På berörd plats ses främjandet av naturvärden som en mer lämplig markanvändning. Syftet med upphävandet av del av Stadsplan för Fågelsångsområdet norra är således att värna naturvärdena i området och på sikt stärka dem genom att möjliggöra för betesmark. Planen bedöms inte medföra en betydande miljöpåverkan varför en strategisk miljöbedömning och i förlängningen en miljökonsekvensbeskrivning inte behöver göras. Detaljplanen strider inte mot gällande översiktsplan eller Länsstyrelsens granskningsyttrande för översiktsplanen. Planen utgör inte heller ett betydande intresse för allmänheten eller är i övrigt av stor betydelse. Med beaktande av ovanstående handläggs planen med ett förenklat standardförfarande vilket innebär att beslut om antagande tas direkt efter samråd, det vill säga ingen granskning i det här förfarandet. Vid upphävande av detaljplaner eller delar av detaljplaner 5 där genomförandetiden har gått ut är det förenklat standardförfarande eller utökat förfarande som ska användas i enlighet med 5 kap. 38 § Plan- och Bygglagen (2010:900). Detaljplanen ställdes ut för samråd under perioden 13 januari 2026 till och med 17 februari 2026. Totalt inkom nio yttranden, samtliga från myndigheter och företag. De inkomna yttrandena föranleder inga justeringar av planhandlingarna. Beslutsunderlag Plankarta upphävande Planbeskrivning upphävande Samrådsredogörelse Beslutet skickas till Akt 6

§ 71 KS 2026/397 2.5.5 Utökning av borgen för kommunalförbundet Itsam Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar - att bevilja Kommunalförbundet Itsam rätten att via beslut i direktionen uppta lån om maximalt 130 000 Tkr för finansiering av investeringar. - att såsom för egen skuld ingå borgen för Kommunalförbundet Itsams låneförpliktelser upp till ett totalt högsta belopp om 130 000 Tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader - att ingen kommunal borgensavgift ska tas ut från Kommunalförbundet Itsam - att ingå nytt regressavtal mellan Boxholms kommun, Vimmerby kommun, Ydre kommun, Åtvidabergs kommun samt Ödeshögs kommun för ovan beslutade borgensåtagande - att regressavtal beslutat KF 2025-02-24 § 4 upphör att gälla när nytt regressavtal är undertecknat av samtliga kommuner. - att ovan fattade beslut ersätter tidigare fattade beslut KF 2025-02-24 § 4 samt - att ovanstående beslut gäller under förutsättning av samtliga medlemskommuners fullmäktigebeslut. Beskrivning av ärendet Kommunalförbundet Itsam har i uppdrag att förse medlemskommunernas verksamheter och medarbetare med relevant IT-utrustning, utrustningen kan bestå av både hårdvara i form av exempelvis laptops, mobiltelefoner, accesspunkter och switchar men kan också utgöras av mjukvara i form av olika verksamhetssystem. I takt med att samarbetet mellan kommunerna fördjupas förväntas också fler kommungemensamma verksamhetssystem implementeras via Itsam, dessa skulle redovisningsmässigt kunna utgöras av både investeringar och/eller löpande licensbetalningar beroende av vilket upplägg leverantören kan erbjuda. I närtid förväntas bland annat ett nytt gemensamt ekonomisystem implementeras, diskussioner om gemensamma verksamhetssystem pågår även i andra objekt, prisuppgifter för dessa saknas i nuläget. Utöver implementation av nya verksamhetssystem ser förbundet också ökande priser för hårdvara utifrån en förändrad omvärld där AI-utbyggnad skapar en komponentbrist som i sin tur driver upp priserna samt förlänger leveranstiderna. Hårdvara knuten till personer/funktioner i kommunerna hanteras genom en fastställd 7 livscykelhantering där exempelvis en laptop byts ut var fjärde år och en mobiltelefon var tredje år. Inköpen av hårdvara innebär en investering i förbundet, investeringsram beslutas av direktionen i samband med budgeten eller i form av tilläggsäskanden. För 2026 har priserna för årets utbyten av laptops och elevdatorer säkrats genom att lägga tidiga beställningar där priserna inte påverkats nämnvärt av omvärldsläget. För övrig utrustning kommer beställningar göras löpande där risken är stor att inköpspriset kommer vara högre än budgeterat. Förbundet kommer i så fall att göra tilläggsäskanden, parallellt med det kommer förbundet också ta fram förslag på en annan alternativ hårdvarustrategi, där kommunerna kommer kunna få ta ställning till hur många enheter och av vilken typ av hårdvara deras olika kategorier av medarbetare har ett behov av. I de fall de nya verksamhetssystemen innebär en investering hos förbundet måste alltid ett investeringsbeslut fattas av direktionen, antingen i samband med budgeten eller i form av tilläggsäskanden. Samtliga investeringar i förbundet ska enligt fastställda ekonomistyrningsprinciper finansieras genom lån. För att kunna tillgodose kommunernas behov av IT-utrustning, såväl hårdvara som mjukvara, ser förbundet utifrån ovan beskrivna parametrar ett behov av att utöka nuvarande borgensram. Nuvarande borgensram uppgår till 80 000 Tkr och beräknades i den reviderade budgeten för 2026 att vara fullt nyttjad vid utgången av året. När budgeten beslutades var investeringsvolymerna för hårdvara beräknade utifrån då rådande förhållanden och nya verksamhetssystem ej kvantifierade. Förslag på ny borgensram uppgår till 130 000 Tkr och bedöms då kunna täcka finansieringsbehov avseende nuvarande volymer av datorer, surfplattor och mobiltelefoner med prisökningar på upp till 50%. En buffert för övriga ej prissatta verksamhetssystem är inlagt till ett värde av 18 000 Tkr, utöver det finns 5 600 Tkr medräknade i finansieringsbehov avseende den årliga utvecklingspotten om 2 000 Tkr. Om borgensramen höjs enligt förslaget behöver också kommunerna ingå nytt regressavtal. Förslaget som finns framtaget är likalydande som det föregående men med ett högre belopp. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse – Utökning av borgen för kommunalförbundet Itsam Direktionens beslut 2026-03-26 om utökning av borgen Regressavtal Beslutet skickas till Akt 8

§ 72 KS 2026/231 1.6.4 Utredning Förutsättningar att bedriva tvätteri i egen regi Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar om investeringsmedel för inköp av inventarier om 200 tkr. Investeringen ska räknas av från det ordinarie investeringsutrymmet och kommer därmed självfinansierad. Beskrivning av ärendet Mot bakgrund av behov av att öka utbudet av meningsfull sysselsättning inom daglig verksamhet/sysselsättning och erbjuda arbetsmarknadsåtgärder, särskilt med anledning av det nya aktivitetskravet för personer med försörjningsstöd som träder i kraft den 1 juli 2026, samt ett prognosticerat budgetunderskott 2025, har vård- och omsorgsförvaltningen utrett förutsättningarna att bedriva tvätteri i egen regi. Utredningen visar att det finns förutsättningar att bedriva tvätteri i egen regi, initialt för mindre volymer av tvätt. Det finns ett tillräckligt och lämpligt deltagarunderlag för att driva verksamheten. Initialt beräknas plats för sex heltidsdeltagare, fördelat på LSS, SoL och arbetsträning, men antalet individer kan vara fler eftersom få individer förväntas delta på heltid. Tvätteriet föreslås hantera arbetskläder för verksamhetsområdet funktionsstöd, vilket motsvarar cirka 120 kg tvätt per vecka och organiseras under enhetschef daglig verksamhet i lokaler på Bondegatan 5, källarplan Uppstart av ny verksamhet innebär att beslut om investering behöver fattas för inköp av inventarier. Driftkostnaderna ryms inom de budgetmedel som förvaltningen fått för heltidsaktivering genom statsbidrag. Utredningen undersöker förutsättningarna för att Vård- och omsorgsförvaltningen ska inrätta ett tvätteri i egen regi för hantering av personalens arbetskläder. Bakgrunden är ett behov av att öka utbudet av meningsfull sysselsättning inom daglig verksamhet/sysselsättning (LSS/SoL) och erbjuda arbetsmarknadsåtgärder, särskilt med anledning av det nya aktivitetskravet för personer med försörjningsstöd som träder i kraft den 1 juli 2026, samt ett prognosticerat budgetunderskott 2025. Idag upphandlas tvätt av arbetskläder från en extern leverantör, vilket under 2025 kostade förvaltningen drygt 2,3 miljoner kronor. Målgrupp och praktiska förutsättningar Kartläggningen, som bland annat baseras på goda erfarenheter från Finspångs kommun, visar att det finns ett tillräckligt och lämpligt deltagarunderlag för att driva verksamheten. Ett 15-tal individer från verksamhetsområdet Funktionsstöd och ett tiotal personer från Team arbetsmarknad kan vara aktuella för sysselsättning i tvätteri i egen regi. Initialt beräknas plats för sex heltidsdeltagare, fördelat på LSS, SoL och arbetsträning, men antalet individer kommer sannolikt vara fler eftersom få individer förväntas kunna delta på heltid. 9 Kommunen saknar för närvarande egna lokaler som uppfyller de hygienkrav och regelverk som krävs för industriell tvätthantering. Den mest optimala platsen för tvätteriet bedöms vara källarplanet på Kopparsvanen. Lokalen kräver anpassningar för att uppfylla hygienkrav (där smutsig och ren tvätt hålls åtskilda), men har den stora fördelen att den ligger i direkt anslutning till förvaltningens övriga dagliga verksamhet som planerar att flytta till Bondegatan 5, våning 1 och 2, senast september 2026. Initialt föreslås tvätteriet hantera arbetskläder för verksamhetsområdet funktionsstöd, vilket motsvarar cirka 120 kg tvätt per vecka och organiseras under enhetschef daglig verksamhet. Slutsats och förslag till beslut Förvaltningens slutsats är att ett tvätteri i egen regi inte bara är ekonomiskt fördelaktigt, utan framförallt bidrar till ökad social hållbarhet genom att erbjuda meningsfull sysselsättning som minskar utanförskap och bidragsberoende. Förslaget till utskottet är att godkänna etableringen av ett tvätteri i mindre skala på Bondegatan 5, med driftstart senast i december 2026. Därutöver föreslås att förvaltningen går vidare med en fördjupad utredning om att utöka verksamheten för att hantera större volymer i framtiden (t.ex. hemtjänstens tvätt). Beslutsunderlag Utredning: Tvätteri i egen regi - Förutsättningar att inrätta tvätteri inom Vård- och omsorgsförvaltningen. Bilaga 1: Lokaler som besökts under utredningens gång. Bilaga 2: Lokalanpassning - Underlag för beräknade kostnader anpassning av lokal till tvätteri i egen regi - lokal Bondegatan 5, Hus F, källarplan. Beslutet skickas till Akt 10

§ 73 KS 2026/450 1.4.3 Investering till bostandsanpassning Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att utöka investeringsbudgeten för hissar med 350 Tkr. Investeringen ska räknas av från det ordinarie investeringsutrymmet och kommer därmed självfinansieras. Beskrivning av ärendet Bygg- och miljönämnden beviljar bostadsanpassningsbidrag för personer med behov enligt lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag. För budgetåret 2026 har Bygg- och miljönämnden avsatt en investeringsbudget om 200 Tkr för hissåtgärder inom bostadsanpassningsverksamheten. I ärende BK-2026-97 bedöms behov finnas av följande hissar: -Globus Orion, plattformshiss för rak trappa, begagnad, cirka 85 Tkr -Globus Norma Extra, B-hiss med integrerad hydraulik (max 3 000 mm), begagnad, cirka 95 Tkr Därutöver bedöms behov finnas av två stoltrappshissar i ärenden BK-2026-102 och BK-2026-110. Kostnaden uppskattas till cirka 70–85 Tkr per hiss. Beställning av hissåtgärder kan genomföras efter att Bygg- och miljönämnden fattat erforderliga beslut om genomförande. Den sammanlagda kostnaden för de fyra aktuella hissåtgärderna bedöms uppgå till cirka 330–380 Tkr, exklusive eventuella följdkostnader för installation och anpassningsåtgärder. Nuvarande investeringsbudget om 200 Tkr har historiskt omfattat kostnader för cirka 2–3 stoltrappshissar per år. För budgetåret 2026 bedöms avsatta medel inte vara tillräckliga för aktuella ärenden. Det bedöms även sannolikt att ytterligare ansökningar avseende hissåtgärder kan komma att beviljas under året, vilket kan medföra ytterligare belastning på investeringsbudgeten Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse – tilläggsäskande avseende bostadsanpassningsbidrag Beslutet skickas till Akt 11

§ 74 KS 2026/448 1.4.3 Investering sockertoppen Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att anslå ytterligare 3 000 Tkr i investeringsmedel för projektet exploatering av Sockertoppens industriområde. Investeringsbudgeten inarbetas i kommande års budget. Reservationer/särskilda yttranden Tommy Aarna, Maria Karlsson, Fredrik Ebbestad, Mikael Wårhem, Anna Södergran och Tobias Båtwijk samtliga (M) reserverar sig mot beslutet. Göran Boson, Stefan Johnsson, Ronja Svensson, Johan Nilsson, Max Haienhjelm, Rickard Svensson, Lena Johnsson och Sofia Karlsson samtliga (SD) reserverar sig mot beslutet. Beskrivning av ärendet Åtvidabergs kommun har antagit detaljplan för Sockertoppens industriområde. I samband med framtagandet av detaljplanen genomfördes två utredningar av föroreningssituationen inom delar av Sockertoppens industriområde, med särskilt fokus på den tidigare bränntippen. Området planläggs för industri, verksamheter och handel och bedöms utgöra mindre känslig markanvändning (MKM). För MKM accepteras generellt högre halter av föroreningar än för känslig markanvändning (KM), såsom bostäder. Den första utredningen, huvudsakligen utförd under 2021, visar halter överstigande riktvärden för MKM i torrsubstans i en provpunkt (2112), avseende koppar och zink. Dessa halter bedöms härröra från massor som tillförts från centrala Åtvidaberg och kan hanteras genom platsspecifika riktvärden eller begränsad schaktsanering. Vidare förekommer halter överstigande riktvärden för KM avseende PCDD/F (dioxiner), kadmium, arsenik och PAH. Det ska dock noterats att de höga halterna är begränsade till den så kallade bränntippen, markerad i nedan karta. 12 Därutöver har halter av PFAS (PFAS 11 och PFAS 7) uppmätts över riktvärden i grundvattnet. Kommunens bedömning i planarbetet har varit att berörda ytor behöver saneras, och att detta ska hanteras i samband med senare lovprövning, där startbesked inte ska ges innan föroreningar har åtgärdats. Under planarbetet har synpunkter avseende PFAS lämnats av Länsstyrelsen, som i samrådet framhållit vikten av fortsatt utredning. Därefter har inga ytterligare synpunkter inkommit. Inte heller från övriga remissinstanser har synpunkter framförts under samråds- eller granskningstid. I samband med projektering har det framkommit att åtgärder behöver vidtas, som följd av de höga värdena, för att göra miljöåtgärder i samband med exploateringen. Exakta åtgärder utreds fortfarande. Preliminärt bedöms att det nya ledningsnätet behöver bestå av material där tillverkaren kan garantera att PFAS inte tränger in genom ledningsväggarna. Vidare bedöms att grundvatten som tränger in i ledningsgravar behöver renas. De totala merkostnaderna bedöms uppgå till 3 000 Tkr. Förslag till beslut under sammanträdet Tommy Aarna (M) och Max Haienhjelm (SD) yrkar avslag till beslutet. Joakim Magnusson (C) och Thomas Lidberg (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Beslutsgång Ordförande finner att det finns två förslag till beslut, dels bifall till kommunstyrelsens förslag samt Tommy Aarna (M) och Max Haienhjelms (SD) avslagsyrkande. Ordförande avser ställa dessa två mot varandra. Propositionsordningen godkänns. Efter ställd proposition finner ordförande att kommunfullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag till beslut. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse – Investering sockertoppen Beslutet skickas till Akt 13

§ 75 KS 2024/154 1.2.6.1 Motion - Utred möjligheten till samarbete med Kriminalvården Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar avslå motionen. Reservationer/särskilda yttranden Göran Boson, Stefan Johnsson, Ronja Svensson, Johan Nilsson, Max Haienhjelm, Rickard Svensson, Lena Johnsson och Sofia Karlsson samtliga (SD) reserverar sig mot beslutet. Beskrivning av ärendet Carl Sääv och Max Haienhjelm, SD, har inkommit med Motionen Utred möjligheten till samarbete med Kriminalvården. I motionen yrkas att fullmäktige: “Att uppdra till kommundirektören att utreda ett långsiktigt avtal med Kriminalvården för att anrätta en anstalt inom Åtvidabergs kommun i enlighet med motionens intentioner, samt att utredningen är prioriterad.” Som skäl för yrkandet anges i motionen: “Antalet intagna på Sveriges anstalter ökar för varje dag. Sverigedemokraterna har varit drivande i frågan om en tuffare kriminalpolitik och genom tidöavtalet har nu fler personer kunnat lagföras och fängelsestraffens längd har ökat. Detta medför ett större behov av platser på anstalt. Idag är det dubbelbeläggning på många anstalter och ändå räcker det inte till för att ombesörja behovet av den ökade kriminaliteten. Nyligen gick Kriminalvården upp i stabsläge för att kunna hantera den platsbrist som förekommer på redan befintliga anstalter. Åtvidabergs kommun har tidigare varit i kontakt med Kriminalvården avseende byggandet av en anstalt inom kommungränsen. Tyvärr valde Kriminalvården en annan plats vid det tillfället, men det bör vara möjligt med ett omtag i frågan. Vid en ny anstalt i kommunen så uppstår det först och främst många nya arbetstillfällen på själva anstalten. Nya kriminalvårdare utbildas och erbjuds fasta anställningar. Det tillkommer även pedagogisk personal, kockar, städare, underhåll och andra uppdrag till närliggande företag. Vid fler arbetstillfällen ökar även omgivningens möjlighet att bedriva verksamhet. Detta är något som Åtvidabergs Kommun behöver. Anläggandet av en anstalt medför många positiva effekter, men det är viktigt att upprättandet av en sådan institution i Åtvidabergs kommun görs med stor hänsyn till lokalsamhället, samt på tillräckligt avstånd till känslig verksamhet, skolor, villaområden eller liknande. En förutsättning för att bygga en anstalt i kommunen är att samhället är positivt inställda till satsningen. Byggnadens placering är en nyckel till detta, och platsen bör väljas utifrån allmänhetens intressen. 14 Det finns ömsesidiga vinster i att Kriminalvården etablerar sig inom kommunen och därför anser vi att Åtvidabergs kommun kan utreda förutsättningarna för att bygga lokaler åt Kriminalvården i utbyte av att de tecknar kontrakt för att bedriva verksamhet i lokalerna.” Majoritetens överväganden Majoriteten delar bilden av att Kriminalvården står inför betydande utmaningar när det gäller platsbrist och ökande behov nationellt. Det är dock i första hand en statlig angelägenhet att planera, lokalisera och etablera nya anstalter utifrån nationella behov, säkerhetsbedömningar och långsiktig kapacitetsplanering. Att aktivt verka för etablering av en anstalt inom kommunens gränser är ett strategiskt ställningstagande som kräver omfattande analyser av bland annat markanvändning, infrastruktur, säkerhet, påverkan på närmiljö samt kommunens långsiktiga utvecklingsmål. I nuläget finns inga skäl för att kommunen ska initiera ett sådant arbete. Förvaltningens utlåtande Kriminalvården är en statlig myndighet med ansvar för planering och etablering av anstalter utifrån nationella behov, säkerhetskrav och kapacitetsbedömningar. En eventuell etablering av en anstalt inom kommunens geografiska område skulle kräva fördjupade utredningar avseende mark- och planförhållanden, infrastruktur, säkerhet, miljöpåverkan, kommunal service samt ekonomiska och organisatoriska konsekvenser för kommunen. Detta skulle framför allt ske inom ramen för framtagande av detaljplan. Förslag till beslut under sammanträdet Max Haienhjelm (SD) yrkar bifall till motionen. Thomas Lidberg (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag att avslå motionen. Beslutsgång Ordförande finner att det finns två förslag till beslut, dels bifall till kommunstyrelsens förslag samt Max Haienhjelms (SD) yrkande. Ordförande avser ställa dessa två mot varandra. Propositionsordningen godkänns. Efter ställd proposition finner ordförande att kommunfullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag till beslut. Beslutsunderlag Motion- Utred möjligheten till samarbete med Kriminalvården Beslutet skickas till Motionären Akt 15

§ 76 KS 2024/155 1.2.6.1 Motion - Reformera Åtvidabergs politiska organisation Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige anser motionen vara besvarad. Beskrivning av ärendet Max Haienhjelm Andreasson och Carl Sääv, (SD), har inkommit med motionen Reformera Åtvidabergs politiska organisation. I motionen yrkas att kommunfullmäktige beslutar: Att ersätta utskotten under kommunstyrelsen med traditionella facknämnder. Som skäl för yrkandet anges sammanfattningsvis: ” Sammantaget anser Sverigedemokraterna att argumenten för införandet av nämndsystem är överväldigande och att så borde ske. Vi vill att frågan utreds inom den mandatperioden och att utredningens slutsatser beaktas i arbetet för framtagandet av politisk organisation inför valet 2026.” Majoritetens överväganden Inför ny mandatperiod har den politiska organisationen utretts och kommunfullmäktige har fattat beslut om nämndorganisation. Motionen får därmed anses besvarad. Förvaltningens utlåtande Den 13 april 2026 beslutade kommunfullmäktige om politisk organisation för kommande mandatperiod. Kommunfullmäktige beslutade enligt förslaget nämndorganisation. Beslutsunderlag Denna tjänsteskrivelse Motion – Inför nämndsystem i Åtvidabergs kommun Beslutet skickas till Motionären Akt 16

§ 77 KS 2025/598 1.2.6.1 Motion - Systematiskt arbete med frivillig återvandring Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar avslå motionen. Reservationer/särskilda yttranden Göran Boson, Stefan Johnsson, Ronja Svensson, Johan Nilsson, Max Haienhjelm, Rickard Svensson, Lena Johnsson och Sofia Karlsson samtliga (SD) reserverar sig mot beslutet. Beskrivning av ärendet Max Haienhjelm och Ronja Svensson, SD, har lämnat motionen: Systematiskt arbete med frivillig återvandring. I motionen yrkas att kommunfullmäktige beslutar: ”Att Åtvidabergs kommun ska etablera ett systematiskt arbete kring information, rådgivning och rutiner angående frivillig återvandring.” Som skäl för yrkadet anges följande: ” Regeringen och Sverigedemokraterna har beslutat att höja återvandringsbidraget från januari 2026. Bidraget kan uppgå till 350 000 kronor för vuxna, 25 000 kronor för barn, högst 500 000 kronor för makar/sambor och 600 000 kronor per hushåll. Stödet riktar sig till personer som lagligt vistas i Sverige men som inte funnit sin plats här och som själva vill återvända. Det handlar alltså om frivillig återvandring, inte utvisningar. Många kommuner i Sverige arbetar redan föredömligt med frivillig återvandring för att främja integration och motverka utanförskap inom ramen för socialtjänsten. Detta är ett naturligt arbete som måste ske för att säkerställa att resurseffektiv integration och att åtgärderna träffar dem som vill integrera sig i Sverige. Alternativet, att inte arbeta med återvandring, är mänskligt lidande i form av att personer som inte känner sig hemma i Sverige tvingas bo kvar. Konsekvenserna av ett sådant arbetssätt är en garant för parallella samhällen, utanförskap, och fortsatt splittring av Sverige. Återvandring är ett måste för att Sveriges sammanhållning. Utöver fördelarna för individ och samhälle finns det en ekonomisk fördel för landets kommuner. Kommunerna är i slutändan de som ansvarar för kostnaderna relaterade till arbetsmarknadsåtgärder, integration och utanförskap. Det är ett faktum att utrikesfödda invandrare har högre arbetslöshet, lägre utbildning och högre andel läs- och skrivsvårigheter än inrikes födda. Den kombinationen leder inte sällan till ett permanent utanförskap som i grunden är samhällsekonomiskt ohållbart. Trots att en sådan person kanske aldrig vill eller kan bli en del av det svenska samhället ligger ansvaret och kostnaderna för detta på kommunerna. Ett alternativ som är fördelaktigt både för kommuner som tampas med integrationsparadoxer av det nämnda exemplet, och rimligen också för individen det gäller, är frivilligt återvandring ett självklart alternativ. 17 Åtvidaberg är en av landets kommuner som ännu inte har ett systematiskt arbete med frivillig återvandring. Det behöver ändras.” Majoritetens överväganden Åtvidabergs kommun ska inte etablera ett systematiskt arbete kring information, rådgivning och rutiner angående frivillig återvandring. I vår kommun arbetar vi aktivt med att skapa ett inkluderande och välkomnande samhälle för alla som bor här. I Åtvidaberg ser vi alla invånare som viktiga för vårt samhälle där alla bidrar och är en förutsättning för vår gemensamma välfärd och framtid. Många med bakgrund i andra länder bidrar varje dag till vår utveckling. Åtvidaberg ska vara en kommun där alla känner sig respekterade och välkomna, oavsett bakgrund, tro eller etnicitet. Åtvidabergs kommun ska inte agera på ett sätt som kan uppfattas som att människor värderas olika. Förslag till beslut under sammanträdet Max Haienhjelm (SD) yrkar bifall till motionen i sin helhet. Daniel Fredriksson (S) och Linda Ivarsson (MP) yrkar avslag på motionen. Beslutsgång Ordförande finner att det finns två förslag till beslut, dels bifall till kommunstyrelsens förslag dels Max Haienhjelms (SD) yrkande. Ordförande avser ställa dessa två mot varandra. Propositionsordningen godkänns. Efter ställd proposition finner ordförande att kommunfullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag till beslut. Beslutsunderlag Förslag till beslut avseende motion – systematiskt arbete med frivillig återvandring Motionen - Systematiskt arbete med frivillig återvandring Beslutet skickas till Motionären Akt 18

§ 78 KS 2026/722 1.2.5 Anmälan av ny gruppledare Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige noterar Annika Johanssom som ny gruppledare för vänsterpartiet. Beskrivning av ärendet Vänsterpartiet har inkommit med anmälan om ny gruppledare. Förslag till beslut under sammanträdet Henrik Samuelsson (V) anmäler Annika Johansson (V) som gruppledare för vänsterpartiet. Beslutet skickas till Akt 19

§ 79 Diarieserie Ärende Kod Valärenden Inga övriga valärenden har behandlats. Beslutet skickas till Akt 20

§ 80 Diarieserie Ärende Kod Anmälan av motioner Inga motioner har inkommit. Beslutet skickas till Akt 21 Instans Sammanträdesdatum

§ 81 Diarieserie Ärende Kod Interpellationer och frågor Inga interpellationer eller frågor har inkommit. Beslutet skickas till Akt 22 2026-09-24 Bilaga 1 - Närvarolista Mandat Namn 1 Thomas Lidberg (S) 2 Göran Boson (SD) 3 Tommy Aarna (M) 4 Per Lundberg (S) 5 Stefan Johnsson (SD) 6 Åsa Merving (M) Ersätts av Maria Karlsson (M) 7 Astrid-Marie Jonsson (C) 8 Lars-Åke Bergstrand (S) 9 Anki Sjöö Törner (S) 10 Ronja Svensson (SD) 11 Fredrik Ebbestad (M) 12 Peder Griph (S) Ersätts av Dima Borring (S) 13 Joel Edoff (-) 14 Lennart Pettersson 15 Johan Nilsson (SD) 16 Elisabet Edlund (S) 18 Joakim Magnusson (C) 18 Lennart Haraldsson (S) Ersätts av Therese Nyman Östlund (S) 20 Max Haienhjelm Andreasson (SD) 21 Mikael Wårhem (M) 22 Carin Palm (S) 23 Rolf Skogh (L) 24 Linda Ivarsson (MP) 25 Richard Svensson (SD) 26 Daniel Fredriksson (S) 27 Anna Södergren (M) 28 Jenny Enerby (S) 28 Mikael Göransson (SD) Ersätts av Lena Johnsson (SD) 30 Ann Hemmingsson (C) 31 Tobias Båtwijk (M) 32 Jonas Asplund (S) Ersätts av Jörgen Svensson (S) 33 Sofia Karlsson (SD) 34 Annette Bergstrand (S) 35 Fredrik Hanström (KD) Ersättare 23 2026-09-24 36 Annika Johansson (V) 37 Brittmari Svensson (S) 39 Dag Petersson (C) 41 Henrik Samuelsson (V) 42 Irene Jonsson (L) 51 Linnéa Rocke (C) 52 Máire Skogstjärna (-) 24