Kommunfullmäktige — 15 juni 2026

§ 50 KS 2026/472 1.4.1.2 Årsredovisning 2025 - RKHF Kopparsvanen Kommunfullmäktige noterar RKHF Kopparsvanens årsredovisning för 2025 till protokollet. Kommunfullmäktige beslutar att styrelsen för Kopparsvanen beviljas ansvarsfrihet för 2025 års verksamhet. Kommunfullmäktiges beslut får även utgöra direktiv till stämombudet. Jäv Lars-Åke Bergstrand (S), Jonas Palmqvist (M), Ronja Svensson (SD) och Linnea Rocke (C) anmäler jäv och deltar inte i beslutet. revisionsberättelse för RKHF Kopparsvanen. Tjänsteskrivelse – årsredovisning kopparsvanen 2025 Akt3

§ 51 KS 2026/335 1.6.3 Årsredovisning 2025 - Samordningsförbundet Centrala Östergötland Kommunfullmäktige noterar Samordningsförbundet Centrala Östergötland årsbokslut för 2025 års verksamhet till protokollet. Kommunfullmäktige beslutar att styrelsen för Samordningsförbundet Centrala Östergötland beviljas ansvarsfrihet för 2025 års verksamhet. revisionsberättelse för Samordningsförbundet Central Östergötland. Styrelseprotokoll 2026-03-27, §28 Årsredovisning 2025 SCÖ 2026-3.12 Årsredovisning 2025 - Samordningsförbundet Centrala Östergötland Akt4

§ 52 KS 2026/300 1.7.3 Årsredovisning 2025 - Sydarkivera Kommunfullmäktige noterar kommunalförbundet Sydarkiveras årsbokslut för år 2025 till protokollet. Kommunfullmäktige beslutar att styrelsen för kommunalförbundet Sydarkivera beviljas ansvarsfrihet för 2025 års verksamhet Jäv Ann Hemmingsson (C) och Per Lundberg (S) anmäler jäv och deltar inte i beslutet. revisionsberättelse för kommunalförbundet Sydarkivera. Årsredovisning sydarkivera 2025 - beslutad av förbundsfullmäktige Protokollsutdrag – Årsredovisning 2025 Sydarkivera Sydarkiveras tjänsteskrivelse - Årsredovisning 2025 Målbilaga sydarkiveras årsredovisning 2025 Yttrande om årsredovisningen Tjänsteskrivelse – Årsredovisning 2025 Sydarkivera Akt5

§ 53 KS 2026/441 1.4.1.2 Årsredovisning 2025 - Östsvenska yrkeshögskolan Kommunfullmäktige noterar årsbokslutet för 2025 års verksamhet till protokollet. Kommunfullmäktige beslutar att styrelsens ledamöter och verkställande direktör beviljas ansvarsfrihet för 2025 års verksamhet. Kommunfullmäktiges beslut får även utgöra direktiv till stämmoombudet. revisionsberättelse för Östsvenska Yrkeshögskolan. Tjänsteskrivelse – årsredovisning östsvenska yrkeshögskolan Årsredovisning 2025 – Östsvenska yrkeshögskolan ÖDYH Granskningsrapport ÖSYH Revisionsberättelse Akt6

§ 54 KS 2026/480 1.4.1.2 Tertialrapport 1 2026 Kommunfullmäktige beslutar att godkänna tertialrapport för perioden 2026-01- 01 – 2026-04-30. Från ekonomiavdelningen föreligger upprättad tertialrapport 2026-01-01 – 2026- 04-30 och helårsprognos för år 2026 för respektive nämnd/förvaltning. Tertialrapport 1 2026 Tjänsteskrivelse – tertialrapport 1 2026 Akt7

§ 55 KS 2026/497 1.4.3 Investeringar i skolgårdar och sporthallen Kommunfullmäktige beslutar att anslå 4 000 Tkr i investeringsmedel för skolgårdar och förskolegårdar. Investeringen ska räknas av från det ordinarie investeringsutrymmet och kommer därmed självfinansieras. Kommunfullmäktige beslutar att anslå 3 000 Tkr för investeringsmedel för modernisering av sporthallen. Investeringen ska räknas av från det ordinarie investeringsutrymmet och Vid senaste prognosen redovisades att ett återstående investeringsutrymme finns kvar för denna mandatperiod. Majoriteten vill göra extra satsningar på att rusta upp skolgårdar och förskolegårdar. Satsningen ska utgå från behoven som framkommit i planeringsförutsättningarna där barn och unga gett sin bild av behovet. Övriga satsningar ska ha fokus på trygga miljöer, trivsel, stimulans till lek och lärande. Majoriteten vill också göra extra satsningar för att modernisera sporthallen. Genom att investera i skolgårdar baserat på elevernas egna behov skapas förutsättningar för ökad trivsel, rörelse och förbättrad studiemiljö. Parallellt föreslås en modernisering av kommunens sporthall för att förbättra förutsättningar för både föreningsliv och skola. I båda dessa projekt ska förvaltningen ta fram förslag på inriktning som beslutas av utbildningsutskottet (skolgårdar) och tekniska utskottet (sporthallen). 1. Skolgårdssatsning: Barns delaktighet och skolresultat Forskning visar ett tydligt samband mellan fysisk miljö, rörelse under skoldagen och kognitiv förmåga. I de nyligen genomförda planeringsdialogerna har eleverna lyft fram behovet av tryggare och mer stimulerande utemiljöer. Mål: Att öka elevernas fysiska aktivitet, minska konflikter under rasterna och därigenom skapa bättre förutsättningar för studiero och skolnärvaro. 2. Modernisering av sporthall Kommunens sporthall är en central samlingspunkt men har nått en punkt där löpande underhåll inte längre räcker för att möta moderna krav. Utöver de planerade reinvesteringarna finns behov av en "standardhöjning". Mål: Att skapa en modern, inkluderande och jämställd anläggning som lockar fler barn och unga till föreningslivet.8 Jonas Asplund (S), Max Haienhjelm Andreasson (SD), Linda Ivarsson (MP), Tommy Aarna (M), Joel Edoff (-), Joakim Magnusson (C) och Thomas Lidberg (S) yrkar bifall. Beslutsgång Ordföranden finner att det finns ett förslag till beslut och att kommunfullmäktrige beslutar enligt detta. Tjänsteskrivelse – investeringar i skolgårdar och sporthallen Beslut KS 2026-06-03 § 99

Akt § 56 KS 2026/331 1.4.3 Omfördelning investeringsmedel, fastighet 2026 Kommunfullmäktige beslutar omfördela 700 Tkr från tidigare budgetering för byte av golv i träslöjden Alléskolan, till att nu användas till - 500 Tkr för byte av golv i lektionssal vid Alléskolan - 200 Tkr för ramp vid Långbrottshallen. I investeringsbudgeten för 2026 har 700 Tkr avsatts för byte av golv i träslöjdssalen vid Alléskolan. Vid en fördjupad undersökning har det framkommit att golvkonstruktionen i den aktuella delen av byggnaden inte innebär någon direkt risk för inomhusmiljöproblem, varför den planerade åtgärden inte längre bedöms nödvändig. I budgeten för 2027 finns medel om 500 Tkr planerade för golvbyte i en annan lektionssal vid Alléskolan. Då denna sal har en konstruktion som innebär en risk för försämrat inomhusklimat, föreslår förvaltningen att denna åtgärd tidigareläggs till 2026 och finansieras med medel från det utgående projektet i träslöjdssalen. Vidare har 500 Tkr avsatts i 2026 års budget för tillgänglighetsanpassning av Långbrottshallen (hiss och anpassad HWC). En utredning i samråd med brandkonsult har dock visat på brister gällande utrymning vid brand i trapphuset. För att säkerställa en trygg utrymning för rörelsehindrade personer rekommenderas att en utrymningsramp anläggs och att en extra utrymningsdörr installeras direkt till det fria. Förvaltningen föreslår att projektet för tillgänglighetsanpassning i Långbrottshallen utökas med 200 Tkr. Medel för detta, samt för det tidigarelagda golvbytet, tas från de 700 Tkr som ursprungligen avsatts för golvbytet i träslöjdssalen. Max Haienhjelm Andreasson (SD) yrkar tillägg enligt följande: att kommunfullmäktige ska tillföra 800 000 kr för att genomföra takbyte på sporthallen och ta de pengarna ifrån återstående investeringsutrymme. Beslutsgång10 beslut, dels Max Haienhjelm Andreassons (SD) yrkande. Ordförande avser ställa desa mot varandra . Propositionsordningen godkänns. kommunstyrelsens förslag. Barnchecklista - omfördelning av investeringsmedel fastighet Tjänsteskrivelse – omfördelning av investeringsmedel fastighet

Akt § 57 KS 2026/334 1.4.3 Investering Grebo skola Kommunfullmäktige beslutar enligt alternativ 1 (grusplanen) att anslå investeringsmedel 82 400 Tkr för att genomföra nybyggnad av skolbyggnad i Grebo. Investeringen ska räknas av från investeringsutrymmet som är avsatt för Grebo skola på 23 072 tkr samt från investeringsutrymmet som är överfört från föregående mandatperiod, 108 Mkr, och kommer lånefinansieras. Kommunfullmäktige beslutar att anslå 2 000 Tkr för tillbyggnation av omklädningsrum vid gymnastiksalen. Investeringen ska räknas av från det ordinarie investeringsutrymmet och Kommunfullmäktige beslutar att anslå 2 000 Tkr för inköp av inventarier till den nya skolbyggnaden. Investeringen ska räknas av från det ordinarie investeringsutrymmet och Vid återrapportering av förstudie Grebo skola KS 2026-02-11 (KS 2026/40) beslutades att ett investeringsärende skulle tas fram baserat på de två huvudalternativ som presenterats i förstudien. De två alternativen för lokalisering är: Alternativ 1 (Grusplanen) - Uppförande av ny skolbyggnad på befintlig grusplan. Alternativ 2 (Hus F) - Uppförande av ny skolbyggnad på platsen för de befintliga röd/gula- byggnaderna. Utöver kostnader för markarbete, rivning, flytt och uppförande av skolbyggnad samt tillbyggnad av omklädningsrum omfattar detta ärende även investeringsbeslut om nya inventarier till verksamheten. Joakim Magnusson (C), Richard Svensson (SD), Linda Ivarsson (MP), Joel Edoff (-) och Daniel Fredriksson (S) yrkar bifall. Tommy Aarna (M) yrkar ändring enligt följande: Kommunfullmäktige beslutar att anslå investeringsmedel 82 400 Tkr för att genomföra nybyggnad av skolbyggnad i Grebo. Investeringen kommer lånefinansieras. Beslutsgång12 beslut, dels Tommy Aarnas (M) yrkande. Ordförande avser ställa ändringsyrkandet mot avslag och sedan huvudförslaget mot avslag. Propositionsordningen godkänns. kommunstyrelsen förslag. Barnchecklista – Investering Grebo skola Tjänsteskrivelse – investering Grebo skola

Akt § 58 KS 2026/444 1.3.1 Regler för ekonomiska ersättningar till förtroendevalda 2027-2030 Kommunfullmäktige beslutar enligt förslag 1 med följande ändringar. 1. Årsarvode för Vård-/omsorgsnämnd (inkl soc utskott) 1 vice ordförande 15,00 % 2. Årsarvode för Vård-/omsorgsnämnd (inkl soc utskott) 2 vice ordförande 5,00 % 3. Årsarvode för Utbildningsnämnd ordförande 50,00 % 4. Årsarvode för Utbildningsnämnd 1 vice ordförande 15,00 % 5. Årsarvode för Utbildningsnämnd 2 vice ordförande 5,00 % 6. Årsarvode för Samhällsbyggnadsnämnd 1 vice ordförande 15,00 % 7. Årsarvode för Samhällsbyggnadsnämnd 2 vice ordförande 5,00 % 8. Årsarvode för Bygg- och miljönämnd 2 vice ordförande 3,00 % Fredrik Hanström (KD) reserverar sig mot beslutet. Joel Edoff (-) reserverar sig mot beslutet. Annika Johansson (V) reserverar sig mot beslutet. Den 23 februari 2026 beslutade kommunfullmäktige att inrätta en tillfällig arvodesberedning inför kommande mandatperiod. Beredningen har haft 4 möten mellan den 16 mars och 6 maj. Gruppen har enats om att lägga fram 3 förslag till beslut till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för ställningstagande. De benämns konsekvent som förslag 1, förslag 2 och förslag 3. I stora delar var beredningen enig om regelverket och dess struktur. Förslagen är därför i hög grad likalydande. I ”regeldokumentet” visas därför endast skillnaderna mellan de olika förslagen. I ”regeldokumentet” framgår även att OPF-KR 26 föreslås gälla från och med nästa mandatperiod. OPF-KR 26 är SKR:s rekommenderade regelverk för bestämmelser för omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda. Reglerna gäller för uppdrag som tillträds efter valet 2026 eller senare och är indelade i fyra kapitel: inledande bestämmelser, omställningsstöd, pensionsbestämmelser och familjeskydd. Beredningen har även varit enig om att kostnaderna för den politiska organisationen ska minska. Förslag 1 och 2 utgår från 85% av ett riksdagsledamotsarvode. Förslag 3 utgår från 83% av ett riksdagsledamotsarvode. Förslag 1 och 3 har i huvudsak samma förslag på procentuella uppdrag avseende årsarvoden och begränsade arvoden medan förslag 2 i vissa fall har andra procentsatser14 avseende årsarvoden och begränsade arvoden. Förslag 2 har inte årsarvode eller begränsat arvode på samtliga 2 vice ordförandeuppdrag i nämnderna. Förslag 2, till skillnad mot förslag 1 och 3, innehåller förslag om begränsat arvode till gruppledare i de partier som inte erhåller något årsarvoderat uppdrag. Förslag 3 innebär att rätt till heldagsarvode försvinner och ersätts med halvdagsarvode samt arvode för varje påbörjad halvtimme därutöver. Daniel Fredriksson (S), Tommy Aarna (M) och Joakim Magnusson (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Rolf Skogh (L), Fredrik Hanström (KD), Max Haienhjelm Andreasson (SD) och Joel Edoff (-) yrkar bifall till förslag nr 2. Annika Johansson (V) yrkar bifall till förslag nr 3. Linda Ivarsson (MP) yrkar bifall till kommunstyrelsen förslag till beslut med ändring av procentsatsen för arvodet till kommunstyrelsens ordförande till 83%. Beslutsgång Ordförande finner att det finns tre förslag till beslut och ett ändringsyrkande. Ordförande avser att ställa ändringsyrkandet mot avslag och sedan huvudförslagen mot varandra. propositionsordning godkänns. Efter ställd proposition finner ordförande att kommunfullmäktige beslutat avslå Linda Ivarssons (MP) ändringsyrkande. Efter ställd proposition finner ordförande att kommunfullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag till beslut. Votering begärs. Ordförande avser att ställa förslag 2 mot förslag 3 för att utse ett motförslag till kommunstyrelsens förslag till beslut. Propositionsordning godkänns. Efter ställd proposition finner ordförande att förslag 2 är motförslag till kommunstyrelsens förslag till beslut. Votering genomförs med följande voteringsordning, rösta JA för kommunstyrelsens förslag till beslut, rösta NEJ till förslag nr 2. Vid votering avges 24 ja-röster och 11 nej-röster. Efter avslutat votering finner ordförande att kommunfullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag till beslut. Denna tjänsteskrivelse Regler för ekonomiska ersättningar till förtroendevalda i Åtvidabergs kommun Beräkning arvoden utifrån förändrad organisation - nämnder - blad 1 reviderad 260519 Beräkning sammanträdesarvoden utifrån ny nämndorganisation - reviderad 26052015 Akt16 Voteringsresultat Namn Ja Nej Avstår Thomas Lidberg (S) 1 Göran Boson (SD) 1 Tommy Aarna (M) 1 Per Lundberg (S) 1 Stefan Johnsson (SD) 1 Åsa Merving (M) 1 Astrid-Marie Jonsson (C) 1 Lars-Åke Bergstrand (S) 1 Anki Sjöö Törner (S) 1 Ronja Svensson (SD) 1 Fredrik Ebbestad (M) 1 Peder Griph (S) 1 Joel Edoff 1 Annika Johansson (V) 1 Johan Nilsson (SD) 1 Elisabet Edlund (S) 1 Jonas Palmqvist (M) 1 Joakim Magnusson (C) 1 Dima Borring (S) 1 Max Haienhjelm Andreasson (SD) 1 Mikael Wårhem (M) 1 Carin Palm (S) 1 Rolf Skogh (L) 1 Linda Ivarsson (MP) 1 Richard Svensson (SD) 117 Daniel Fredriksson (S) 1 Anna Södergren (M) 1 Jenny Enerby (S) 1 Lena Johnsson (SD) 1 Ann Hemmingsson (C) 1 Tobias Båtwijk (M) 1 Jonas Asplund (S) 1 Sofia Karlsson (SD) 1 Annette Bergstrand (S) 1 Fredrik Hanström (KD) 1 Resultat 24 1118

§ 59 KS 2026/296 1.3.2 Inrättande av gemensam överförmyndarnämnd Kommunfullmäktige i Åtvidabergs kommun beslutar att inrätta en gemensam överförmyndarnämnd för de fyra ÖVIS-kommunerna (Kinda, Ydre, Åtvidaberg och Vimmerby kommuner) fr.o.m. den 1 januari 2027. Kommunfullmäktige i Åtvidabergs kommun beslutar att anta reglemente för den gemensamma överförmyndarnämnden i enlighet med bilaga 1 samt att godkänna samverkansavtal i enlighet med bilaga 2. Sedan den 1 januari 2015 samverkar Vimmerby, Kinda, Ydre och Åtvidaberg med frågor som rör godmanskap, förvaltarskap och förmyndarskap. Samverkan bedrivs i en gemensam organisation för överförmyndarverksamhet där tjänstepersoner är anställda av Vimmerby kommun. Det är överförmyndarens uppgift att utöva tillsyn över gode män, förvaltare och förmyndares arbete. Denna tillsyn skyddar de personer som är i behov av hjälp. Överförmyndaren är politiskt tillsatt och enligt lag ska varje kommun ha en överförmyndare alternativt en överförmyndarnämnd. Överförmyndarverksamheten är en viktig verksamhet och vi måste tillgodose dess behov på bästa sätt. Ett sätt att belysa vikten av verksamheten kan vara att understryka vilka summor som verksamheten har tillsyn över. Det sammanlagda värdet av tillgångar och inkomster som ställföreträdare i vår samverkan förvaltar åt sina huvudmän är 234 539 571 kr (overformyndarstatistik.lansstyrelsen.se/Statistik). Fram till nu har verksamheten bedrivits genom att varje samverkanskommun haft en egen överförmyndare. Nationellt är trenden tydlig. Flertalet kommuner går över från överförmyndare till överförmyndarnämnd. År 2004 drev 46% av landets kommuner överförmyndarverksamheten i nämndsform men år 2021 hade andelen ökat till 70 %. Den 11 mars 2026 beslutade kommunstyrelsen i Åtvidabergs kommun (dnr 2025/115§ 47) att ställa sig positiv till att inrätta en gemensam överförmyndarnämnd för de fyra ÖVIS-kommunerna från och med 1 januari 2027. Ställföreträdarutredningen SOU 2021:36 I Ställföreträdarutredningen SOU 2021:36, Gode män och förvaltare - en översyn, berörs syftet med att införa överförmyndarnämnd som en obligatorisk organisationsform för denna verksamhet. Där tas positiva aspekter som olika verksamheter lyft efter att de gått från en ensam överförmyndare till en överförmyndarnämnd. Nedan lyfts några av dem:19 • Överförmyndarens uppdrag tydliggörs och stärks genom att verksamheten organiseras i en nämnd. I många kommuner har överförmyndarverksamheten i dag en begränsad synlighet och status, vilket en nämndorganisation kan bidra till att förändra. • När flera personer delar ansvaret inom en nämnd skapas större neutralitet och minskad risk för jäv i handläggningen. • En nämnd är mindre sårbar för yttre påverkan och påtryckningar än en enskild överförmyndare. • I en överförmyndarnämnd finns möjlighet till högre samlad kompetens och bredare erfarenhet än vad en ensam överförmyndare normalt kan ha. • En nämndorganisation bidrar till en bredare demokratisk förankring, eftersom representanter från flera politiska partier ges insyn och möjlighet att påverka verksamheten. • En överförmyndarnämnd gör verksamheten mindre sårbar och mindre beroende av enskilda personer, vilket stärker kontinuitet och stabilitet. • Rättssäkerheten i myndighetsutövningen stärks när beslut fattas gemensamt av flera personer istället för av en ensam överförmyndare. Det finns även fördelar med nuvarande organisationsform. En av dessa är: • En ensam överförmyndare kan i vissa fall vara en mer flexibel organisationsform. Vid brådskande ärenden finns möjlighet att fatta beslut snabbt, utan att behöva samla en nämnd. I en nämndorganisation kan beslutsprocessen ibland ta längre tid, eftersom flera personer behöver kallas och delta i beslutet. I den lagrådsremiss som presenterats så framgår att man föreslår möjlighet att delegera brådskande beslut till både överförmyndare/ledamot och till tjänsteman. Genom en välfungerande delegationsordning kan risken med farhågan hanteras. Granskning av nuvarande organisation för överförmyndarverksamheten På uppdrag av kommunens revisorer genomförde KPMG en granskning av överförmyndarverksamheten inom ramen för Överförmyndare i samverkan (ÖVIS). Sammanfattningsvis konstaterade man att överförmyndarverksamheten bedrivs delvis på ett ändamålsenligt sätt men att det finns viktiga och nödvändiga utvecklingsområden. Många av dessa utvecklingsområdena skulle bli mötta av att organisationen drivs genom en överförmyndarnämnd främst i syfte att höja säkerhetsnivån och göra verksamheten mindre sårbar. Omvärldsbevakning Under utredningsskedet har erfarenheter inhämtats från flertalet kommuner som idag bedriver verksamheten genom en gemensam överförmyndarnämnd inom ramen för samverkan. Det samtliga nämnder understryker är vikten av att man20 tillsammans är mindre ensam. En nämnd är mindre utsatt för påtryckningar än en ensam överförmyndare. Former för en gemensam överförmyndarnämnd Möjligheten att bilda gemensamma nämnder infördes 1997. En gemensam nämnd innebär att de samverkande kommunerna lämnar över uppgifter till den gemensamma nämnden, i detta fall överförmyndarfunktionen. Det bildas inte någon ny juridisk person som vid bildandet av ett kommunalförbund utan nämnden inryms inom värdkommunens organisation. I en gemensam nämnd ska det finnas minst en ledamot och minst en ersättare från varje samverkanskommun (som väljs av respektive kommunfullmäktige). Ordföranden väljs av kommunfullmäktige i värdkommunen men inget hindrar att en ledamot från någon av de övriga kommunerna väljs. Samverkanskommunerna har efter bildandet av en gemensam nämnd kvar insyns- och styrmöjligheter t ex genom att fullmäktige i respektive kommun kan begära in uppgifter från den gemensamma nämnden och ledamöter även kan ställa interpellationer och frågor. För att bilda och driva en gemensam nämnd krävs tre styrdokument; ett reglemente, ett samverkansavtal och en delegationsordning. De två förstnämnda dokumenten antas av kommunfullmäktige i samtliga kommuner medan delegationsordningen antas av den gemensamma nämnden. Fortsatt arbete Målsättningen är att fullmäktigebesluten i respektive samverkanskommun ska vara fattade i tid före det att Kommunfullmäktige i Vimmerby kommun sammanträder 15 juni. Därigenom finns tid för att utföra det politiska arbetet med t ex nomineringar i samband med valet och även för att i övrigt förbereda igångsättandet av nämnden den 1 januari 2027. Tjänsteskrivelse – inrättande av gemensam överförmyndarnämnd Kommunstyrelsens beslut 2026-03-11 §47 Förslag till reglemente för gemensam överförmyndarnämnd Förslag till samverkansavtal för gemensam överförmyndarnämnd Vimmerby kommun Akt21

§ 60 KS 2025/127 1.4.3 Förvärv av isanläggning med tillhörande byggnader Kommunfullmäktige beslutar förvärva fastigheten Åtvidaberg 6:76 enligt förslag två. Isbanan ska förvärvas för motsvarande värdet av borgensåtagandet vid förvärvsdatumet. Övriga tillgångar ersätts med motsvarande bokfört värde. Kommunfullmäktige beslutar att anslå investeringsmedel 6 300 Tkr för att genomföra förvärvet. Investeringen ska i första hand räknas av från investeringsutrymmet där avskrivningen är finansierad och i andra hand från det ordinarie investeringsutrymmet och Rikard Spalle, förvaltningschef samhällsbyggnadsförvaltningen, och Sofie Malm Höglund, ekonomichef lämnar följande information. År 2004 säljer kommunen sin anläggning till Åtvidabergs bandyklubb; Fastigheten Åtvidaberg, del av Åtvidaberg 6:27, omfattande isbanan med byggnader och tomtyta ca 11 500 m2, till Åtvidabergs bandyklubbs ekonomisk förening. År 2019 beslutade kommunen om ett borgensåtagande för att möjliggöra utbyte av rörsystem och kylanläggning vid Kopparvallens isbana enligt KS 2019-327. 2024 kontaktar den ekonomiska föreningens styrelse kommunen med anledning av ekonomiska bekymmer inom föreningen. Föreningen hade en farhåga att den inte skulle klara ekonomin med anledning av skador på anläggningen, dyrare driftkostnader (bl.a. el och lån) och lägre intäkter. Med anledning av detta inleds en dialog med kommunen. Kommunen tar utifrån dialogen fram ett antal alternativ som diskuteras med föreningen. Föreningen Åtvidabergs Bandyklubb (ÅBK) Föreningen ÅBK bedriver idag sin verksamhet på isbanan och har vid sammanställningen 2024 från RF-SISUs statistik över deltagartillfällen (7-25 år) 2362 vilket visar att anläggningen har en hög besöksnivå bland barn och unga. Antalet unika deltagare 0-25 år i föreningens verksamhet under 2025 är 141 stycken, cirka 70 av dessa utövar enbart bandy som idrott. Föreningen har 331 medlemmar (mars 2026), både aktiva och stödmedlemmar. Föreningen sköter idag hela anläggningen med ideella krafter eller inköpta tjänster, och kan på det sättet utöver att hålla verksamheten igång även erbjuda istider till skola och allmänhet. Förutom bandyverksamheten driver även föreningen Åtvidabergs camping och sköter Bysjöns badplats vid Edbergafältet på uppdrag från kommunen. Vad gäller campingen så22 har det tidigare upprättats ett arrendeavtal för detta, men i samband med kommunens borgensåtagande och att föreningen byggde ny isanläggning så löpte dåvarande arrendeavtal ut utan förnyelse/förlängning. Ett nytt arrendeavtal kommer nu att tas fram för att gälla fr.o.m. höstsäsongen 2026. Nuläge och utredningens förslag Föreningen saknar tillräckligt med ideella krafter för driften av verksamheten och har samtidigt svårt att klara ekonomin. Inte heller finns pengar avsatta för investeringsbehov. Detta innebär risker för såväl föreningen som för kommunen, utifrån överenskommelsen och borgensåtagandet. En utredning genomförs därför som visar fyra olika alternativ på fortsatt hantering: 1. Verksamheten fortgår som nu. 2. Kommunen köper anläggningen och driftar anläggningen i samverkan med Bandyklubben. 3. Kommunen köper anläggningen och driftar anläggningen själv. 4. Kommunen köper anläggningen utan att drifta den. Alternativen och de ekonomiska förutsättningarna utvecklas i bilagan “Utredning isbana”. Såväl förvaltningen som föreningen förordar alternativ 2, då det är den mest långsiktigt hållbara lösningen för att kommunen ska kunna ha en isbana för elever och medborgare samt för att föreningen ska kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet. Tjänsteskrivelse – Förvärv av isanläggning med tillhörande byggnader Utredning isbana Köpekontrakt Åtvidaberg 6:76 Borgensförbindelse 2019 Överenskommelse inför borgensåtagande 2019 Hyresavtal ÅBK ek.för. - kommunen Akt Åtvidabergs Bandyklubb Ekonomisk förening23

§ 61 KS 2026/379 4.3.1 Markförvärv del av Melskog 1:1 Kommunfullmäktige beslutar att förvärva del av Melskog 1:1 genom fastighetsreglering med en ersättningsnivå på 950 Tkr. Kommunfullmäktige beslutar att anslå investeringsmedel 1 040 Tkr för att genomföra markförvärvet. Investeringen ska räknas av från det ordinarie investeringsutrymmet och Kommunfullmäktige uppdrar till förvaltningschef för samhällsbyggnadsförvaltningen att underteckna köpekontraktet. Åtvidabergs kommun har antagit detaljplan för ”Nya Grebovallen” vilket får till konsekvens att mark inom fastighet Melskog 1:1, som primärt utgör betes- och skogsmark idag, har pekats ut som ”NATUR”, ”P-PLATS” och ”GATA” med kommunalt huvudmannaskap (allmän platsmark). Allmän platsmark ger kommunen rätt och skyldighet att förvärva marken och i aktuell plan utgör delar av marken en nödvändighet för att detaljplanen ska kunna genomföras. Åtvidabergs kommun och ägaren av Melskog 1:1 har kommit överens om villkoren för att kommunen ska kunna förvärva den del av Melskog 1:1 som omfattas av allmän platsmark vilket framgår av bifogat förslag på ”Förslag på överenskommelse Fastighetsreglering” som utgör förvärvshandling. Fastighetsregleringen avser enbart mark som pekas ut som allmän platsmark (NATUR/GATA/P-PLATS”. Se bild för ungefärlig omfattning. Mark som är planerad för fotbollsverksamhet får berörda parter (Grebo IK och fastighetsägaren till Melskog 1:1) komma överens om separat. Syftet med förvärvet, för24 kommunens del, är att genomföra detaljplanen och därmed möjliggöra för Grebo Ik att uppföra en ny idrottsanläggning (”Nya Grebovallen”) för sin verksamhet eftersom nuvarande anläggning kommer försvinna vid byggnation av nya väg 35 (sträcka Rödsten- Sandtorpet). För att äganderätten till markområdet av Melskog 1:1 som omfattas av överenskommelsen ska kunna övergå till Åtvidabergs kommun krävs att en fastighetsbildningsförrättning genomförs. Detta gör Lantmäteriet efter ansökan. Överenskommelsen kommer att ligga till grund för lantmäteriförrättningen. Skulle förrättningen ställas in faller överenskommelsen och därmed förvärvet. Äganderätten till området övergår först då lantmäteriförrättningen är klar. Förslag på överenskommelse fastighetsreglering Melskog 1.1 inkl. bilaga Värdeutlåtande - "Nya Grebovallen" 2023 Beslut KS 2026-06-03 §95 Akt Samhällsbyggnadsförvaltningen25

§ 62 KS 2026/425 4.3.1 Markförvärv Grebo 1:4 Kommunfullmäktige beslutar att köpa fastigheten Grebo 1:4 av Grebo IK. Kommunfullmäktige beslutar att anslå investeringsmedel 65 Tkr för att genomföra markförvärvet. Investeringen ska räknas av från det ordinarie investeringsutrymmet och kommer därmed självfinansieras. Kommunfullmäktige uppdrar till förvaltningschef för samhällsbyggnadsförvaltningen att underteckna köpekontraktet. Grebo IK (org.nr 822000-6285) får sin fastighet, Grebo 1:4, kraftigt påverkad av den nya sträckningen av väg 35. Fastigheten blir i praktiken oanvändbar då vägplanen och vägen med tillhörande anläggningar upptar merparten av hela fastigheten. Som kompensation har Grebo IK erhållit ersättning från Trafikverket för att anlägga en ny fotbollsidrottsplats, av kommunen benämnd ”Nya Grebovallen” inom Grebo Prästgård 1:97 och inom del av som idag är Melskog 1:1. Köpet av fastigheten följer av den avsiktsförklaring som tecknades mellan Grebo IK och kommunen och som beslutades i kommunstyrelsen 2025-02-12, KS 2025/41. Syftet med avsiktsförklaringen är att parterna gemensamt ska arbeta för att Grebo IK´s flytt av idrottsanläggningen Grebovallen sker på ett för parterna smidigt sätt samt möjliggöra både Grebo IK´s fortsatta verksamhet och en snabb utbyggnad av riksväg 35. Avsiktsförklaringen syftar också till att inleda förhandlingar avseende markbyte för fastigheterna Grebo 1:4 och Grebo prästgård 1:97 (del av kommunens mark på Nya Grebovallen). Vidare vill Trafikverket undvika att eventuellt behöva expropriera Grebovallen från Grebo IK, vilket är en lång och komplicerad process, om situationen skulle uppstå att byggnation av nya anläggningen inte blir av. Fastigheten Grebo 1:4 har värderats internt av kommunen och till ett pris som Grebo IK har accepterat. Värderingen har utgått från att de ytor som omfattas av vägplanen och bedöms få ett värde av 0 kr/kvm. Övriga små-ytor bedöms som svårnyttjade utifrån att de antingen ligger nära dike, omsluts av vägar och har dålig arrondering men åsätts ett värde om 1 kr/kvm. Det värde som finns i fastigheten är fältet i söder/sydväst av fastigheten med en yta av ca 4000 kvm. Åkermarkspriserna i Grebo bedöms normalt sett ligga kring 170-180 Tkr/ha. I berört fall är fältet något triangelformat och har en begränsad areal vilket får bedömas påverka priset negativt ur marknadsvärdesynpunkt. Utifrån ovanstående sätts värdet till 150 Tkr/ha. Överlåtelsepriset blir, med beaktande av ovanstående och avrundat 63 Tkr. Till köpeskillingen kommer förvärvskostnader om ca 2 Tkr.26 Förslag på Köpeavtal Grebo 1:4 Beslut KS 2026-06-03 § 96 Akt Samhällsbyggnadsförvaltningen27

§ 63 KS 2024/152 1.2.6.1 Motion - Använd undantag i lagen - satsa på kameraövervakning Kommunfullmäktige beslutar avslå motionen. Max Haienhjelm (SD) Joakim Gustafsson (SD) har i motionen Använd undantag i lagen – satsa på kameraövervakning yrkat att fullmäktige beslutar: ”Att kameraövervaka brottsutsatta busshållplatser i Åtvidabergs kommun i samråd med Östgötatrafiken.” I motionen beskrivs sammanfattningsvis att Åtvidabergs kommun har ett problem med ökad otrygghet, att detta kan bero på ett flertal olika faktorer som ligger såväl inom som utanför kommunens rådighet. Motionen beskriver undantaget i Kamerabevakningslagen §9, punkt 6, avsnitt b) avseende busshållplatser samt anger vidare att en åtgärd som ligger de flesta kommuner nära till hands är att öka kameraövervakningen. Detta beskrivs ha flera fördelar. Kameraövervakning är brottsförebyggande, det underlättar för polisen att utreda brott och ökar tryggheten där de placeras. En sådan kameraövervakning bör genomföras av kommunen i samråd med Östgötatrafiken. Sverigedemokraterna i Åtvidaberg. Motionärerna anger att Sverigedemokraterna Åtvidaberg har varit i kontakt med Östgötatrafiken som ställer sig positiva till att kameraövervaka hållplatser inom kommunen och samarbeta med Åtvidabergs kommun för att öka tryggheten kring hållplatsområdena. Majoritetens överväganden Majoriteten delar motionärens ambition om att öka tryggheten i kommunen, däribland vid kommunens busshållplatser i de fall det finns ett sådant behov. Trygghet i det offentliga rummet är en prioriterad fråga. Samtidigt anser vi att motionen ska avslås. Majoriteten anser att ett generellt politiskt beslut om kameraövervakning på busshållplatser. I kommunens lägesbilder framgår inte några särskilda problem just vid busshållplatser. Utifrån ändringarna i lagstiftningen bedömer vi därför inte att det är förenligt med lagstiftningens krav på individuell prövning, behovsanalys och proportionalitet. Varje eventuell kamerabevakning måste föregås av en noggrann och dokumenterad bedömning i det enskilda fallet. Vidare pågår redan ett riktat och behovsstyrt arbete. Polisen har satt upp tillfälliga kameror på strategiskt valda platser utifrån kartläggningar och aktuella lägesbilder i samverkan med kommunen. Ett arbete pågår även28 tillsammans med berörda fastighetsägare kring möjligheten att ersätta tillfälliga kameror med permanenta där behov bedöms kvarstå. Trygghetsarbetet omfattar även mer än tekniska lösningar. Åtgärder som förbättrad belysning, borttagning av sly och ökad insyn är exempel på insatser som kan minska otrygghet och försvåra brott. I Åtvidabergs kommun ska sådana åtgärder vara en del av det gemensamma trygghetsarbetet. Sammantaget bedömer majoriteten att trygghetsarbetet bör fortsätta vara behovsbaserat, rättssäkert och proportionerligt, vilket inte uppnås genom ett generellt beslut om kameraövervakning av busshållplatser. Motionen ska därför avslås. Förvaltningens utlåtande Sedan den 1 april 2025 har kamerabevakningslagen (2018:1200) ändrats på så sätt att den tidigare tillståndsplikten har avskaffats. Det innebär att myndigheter, däribland kommuner, inte längre behöver ansöka om tillstånd hos Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) för att bedriva kamerabevakning av platser dit allmänheten har tillträde. I och med att tillståndssystemet har tagits bort har även de tidigare särskilda undantagsbestämmelserna, exempelvis avseende stations-, terminal- och hållplatsområden, utgått ur lagen. Det finns således inte längre något särskilt lagrum som specifikt reglerar busshållplatser, eftersom hela tillståndsregleringen har ersatts av en generell ordning utan förhandstillstånd. Lagändringen innebär dock inte att kamerabevakning är oreglerad. I stället har ansvaret för den rättsliga prövningen flyttats från staten till den aktör som bedriver bevakningen. Bestämmelserna i dataskyddsförordningen (GDPR) ska fullt ut tillämpas. Den som bedriver kamerabevakning måste därför själv säkerställa att det finns en giltig rättslig grund för behandlingen av personuppgifter, normalt att bevakningen sker som ett led i en uppgift av allmänt intresse. Bevakningen måste vara nödvändig för sitt ändamål, exempelvis att förebygga eller utreda brott, och den ska vara proportionerlig i förhållande till det integritetsintrång den innebär. De aktörer som tidigare behövde ansöka om tillstånd ska nu själva genomföra en intresseavvägning mellan bevakningsintresset och den enskildes intresse av att inte bli bevakad. Intresseavvägningen ska dokumenteras och innehålla en tydlig problembeskrivning, en analys av varför kamerabevakning är en lämplig åtgärd, övervägande av mindre ingripande alternativ samt en bedömning av bevakningens omfattning, placering och lagringstid. Vidare ska den som bedriver kamerabevakning föra en förteckning över pågående bevakning samt sådan bevakning som har upphört under de senaste fem åren. Av förteckningen ska ändamål, rättslig grund, lagringstid och tekniska skyddsåtgärder framgå. Informationsskyldighet gentemot allmänheten kvarstår, liksom kravet på säkra rutiner för hantering, åtkomst och gallring av bildmaterial. Det brottsförebyggande arbetet kan även bestå av åtgärder som påverkar den fysiska miljön och platsens upplevda kvalitet. Att ta bort sly och skymmande vegetation, förbättra belysningen och öka insynen är exempel på situationella29 åtgärder som kan minska otrygghet och försvåra brott. Genom att skapa öppna, välskötta och överblickbara miljöer minskar möjligheterna till dold aktivitet samtidigt som den upplevda tryggheten ökar. Max Haienhjelm Andreasson (SD) yrkar bifall till motionen. Beslutsgång beslut, dels Max Haienhjelm Andreassons (SD) bifallsyrkande. Ordförande avser ställa förslagen mot varandra. Propositionsordningen godkänns. kommunstyrelsens förslag. Motion- använd undantag i lagen- satsa på kameraövervakning Motionären Akt30

§ 64 KS 2026/476 2.5.2.3 Statsbidrag valnämnden Kommunfullmäktige beslutar att budgeten kompletteras med ytterligare intäkter för Kommunalekonomisk utjämning med 407 Tkr för år 2026. Kommunfullmäktige beslutar att utöka ramen för Valnämnden med 407 Tkr för år 2026. Kommunerna får två statsbidrag till valen 2026, ett allmänt och ett för inköp av förstorningshjälpmedel och belysningsförstärkning. Åtvidabergs kommun får totalt 407 Tkr Redovisningsmässigt klassificeras bidragen som ett generellt bidrag och redovisas därför centralt i kommunen. För att valnämnden ska kunna nyttja bidraget krävs en budgettilldelning till deras budgetram. Tjänsteskrivelse – statsbidrag valnämnden Akt31

§ 65 KS 2026/515 1.2.5 Begäran om entledigande Kommunfullmäktige beslutar att bevilja Mira Wedenbergs (M) begäran om entledigande från sitt uppdrag som ordförande i kommunfullrevisionen från och med 2026-07-01. Mira Wedenberg (M) inkommer med en skriftlig begäran om entledigad från sitt uppdrag som ordförande i kommunrevisionen och därmed tillhörande uppdrag fr o m 2026- 07-01. Begäran om entledigande från revisionen Akt32

§ 66 Valärenden Kommunfullmäktige beslutar välja Sverre Moum (M) till uppdraget som ordförande i kommunrevisionen från och med 2026-07-02 till och med 2027-05- 30. Kommunfullmäktige beslutar välja Thea Blomqvist (SD) till uppdraget som ledamot i kommunrevisionen från och med 2026-07-01 till och med 2027-05-30. Kommunfullmäktige har entledigat Mira Wedenberg som ordförande i kommunrevisionen från och med 2026-07-01. Moderaterna nominerar Sverre Moum (M). Kommunfullmäktige har entledigat Håkan Kaldenvik som ledamot i kommunrevisionen från och med 2026-06-30. Sverigedemokraterna nominerar Thea Blomqvist (SD). Akt De valda33

§ 67 Interpellationer och frågor Inga interpellationer eller frågor har inkommit.34

§ 68 Anmälan av motioner Inga motioner har inkommit.35 Närvarolista Mandat Namn 1 Thomas Lidberg (S) 2 Göran Boson (SD) 3 Tommy Aarna (M) 4 Per Lundberg (S) 5 Stefan Johnsson (SD) 6 Åsa Merving (M) 7 Astrid-Marie Jonsson (C) 8 Lars-Åke Bergstrand (S) 9 Anki Sjöö Törner (S) 10 Ronja Svensson (SD) 11 Fredrik Ebbestad (M) 12 Peder Griph (S) 13 Joel Edoff (-) 14 Lennart Pettersson (V) ersätts av Annika Johansson (V) 15 Johan Nilsson (SD) 16 Elisabet Edlund (S) 17 Jonas Palmqvist (M) 18 Joakim Magnusson (C) 19 Lennart Haraldsson (S) ersätts av Dima Borring (S) 20 Max Haienhjelm Andreasson (SD) 21 Mikael Wårhem (M) 22 Carin Palm (S) 23 Rolf Skogh (L) 24 Linda Ivarsson (MP) 25 Richard Svensson (SD) 26 Daniel Fredriksson (S) 27 Anna Södergren (M) 28 Jenny Enerby (S) 29 Mikael Göransson (SD) ersätts av Lena Johnsson (SD) 30 Ann Hemmingsson (C) 31 Tobias Båtwijk (M) 32 Jonas Asplund (S) 33 Sofia Karlsson (SD) 34 Annette Bergstrand (S) 35 Fredrik Hanström (KD) Ersättare 37 Brittmari Svensson (S) 39 Dag Petersson (C)36 41 Henrik Samuelsson (V) 42 Irene Jonsson (L) 47 Kjell Myrén (M) 51 Linnéa Rocke (C) 52 Máire Skogstjärna (-) 55 Therese Nyman Östlund (S)37