Kommunstyrelsen — 19 oktober 2026

4 § Jord och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.”…. ”Att värna och bruka befintlig jordbruksmark är viktigt för Arvika Kommun, Värmland och Sverige, i syfte att öka självförsörjandegraden av spannmål och livsmedel samt att bidra till en robust livsmedelsförsörjning i orostider som en central del i samhällets civilförsvar.” Areella näringar Jordbruk ”Inom områden för areella näringar har jordbrukets intressen företräde och restriktivitet när det gäller utveckling av bebyggelse råder.” Hänsyn: ”Kommunens riktlinjer för byggande på landsbygd ska följas. hänsyn ska tas till natur- och kulturmiljövärden samt landskapsbild.” ’Natur och friluftsliv ”Natur och friluftsområden med särskilt värdefull natur ska värnas, stärkas och skyddas” Samhällsbyggnads svar: Se svar till synpunkt 4. I arbetet med detaljplan kommer fortsatt utredning av olika värden i området och anpassning av hur bebyggelsens omfattning och lokalisering behöver se ut för att bidra till ovan nämnda ställningstaganden och styrdokument att ske. Medverkande tjänstepersoner Det särskilda utlåtandet är sammanställd av representanter från enheten Samhällsbyggnad. Arvika den 25 juni 2026 SAMHÄLLSBYGGNAD Dnr: KS/2024:439 2026-08-12 Områdesbeskrivningar Stadsdelar och landsbygder Inom FÖP-området Arvika och Jössefors Stadsdelar och Landsbygder Innehållsförteckning Inledning och syfte ................................................................................... 4 Centrum ..................................................................................................... 5 Stadskärnan – ”Småstadsidyllen” ...................................................... 7 Hamnen – ”Möjligheternas hamn” .................................................... 9 Västra Centrum – ”Möter vardagens behov” ................................. 11 Norra centrum – ”Stadens höjdpunkt” ........................................... 13 Östra centrum – ”Bostadskvarter i rutnät”..................................... 15 Styckåsen – ”Styckoasens höghusområde” .................................... 17 Sågudden – ”Arvikas Skansen” ........................................................ 19 Stadsnära boende ................................................................................... 21 Strand – ”Härlighetens Strand” ....................................................... 22 Haga – ”Vildvuxen charm” ................................................................ 24 Kyrkebyn och Agneteberg - ”En väl vävd villamatta” .................... 26 Rosendal och Myråsen- ”En labyrint bland villor” ......................... 28 Högåsen – ”Höjdpunkten bakom centrum” ................................... 29 Degerängen – ”Bästa svängen -Degerängen” ............................... 30 Verksamhetsområden ............................................................................ 32 Graninge och Mosseberg – ”Köp, slit och återvinn” ...................... 33 Myråsen och Rosendal - ”Motor city” .............................................. 34 Falleberget och Vik – ”Travande industriområde” ......................... 35 Lycke – ”Industriområde i omvandling” ......................................... 37 Gate – ”I skogens gömmor” ............................................................. 39 Bostadsområden kring centrum ........................................................... 41 Prästängen – ”Den stadsnära byn” ................................................. 42 Taserud och Graninge – ”Grannar med Rackstadskolonin” ......... 44 Solvik – ”Lugnt boende med sportig touch” .................................. 46 Dottevik och Ingesund – ”Förorten på Solsidan” ........................... 48 Jössefors – ”Bruksorten nära stan” ................................................. 50 Landsbygder ............................................................................................ 52 Koppsäng – ”På landet vid sjön” ...................................................... 53 Stadsdelar och Landsbygder Mastviken – ”Pärlband vid fjorden” ................................................. 54 Arvika Prästgård – ”Full galopp” ...................................................... 55 Västra Sund – ”Populär udde”.......................................................... 57 Kärrsmossen – ”Bullerbyn” .............................................................. 59 Västra- och Östra Högvalta – ”På lanne näre stan” ....................... 60 Nedre Rackstad –”Byn på väg från stan” ........................................ 62 Sågmon – ”Landsvägsnära boende” ............................................... 63 Östra Sund och Ingestrand – ”Rekreation i kulturmiljö” .............. 64 Stadsdelar och Landsbygder Inledning och syfte Inom arbetet med den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Arvika och Jössefors har denna beskrivning av planområdets stadsdelar och landsbygder tagits fram. Beskrivningarna bygger på platsanalyser, historiska efterforskningar och dialog med medborgare som getts möjlighet att lämna värdeord om de olika områdena. Varje område har fått en ”slogan” som bygger på nulägesbeskrivningen. Beskrivningarna ger en bild av stadsdelarna och landsbygdernas karaktärsdrag i nuläget, samt en vision för framtida utveckling. Beskrivningarna ska ge en större förståelse för FÖP områdets olika delar och fungera som ett stöd vid framtida utveckling. Visionstexterna bygger på den vision FÖP:en och andra styrdokument anger och konkretiserar visionerna med mer platsspecifika beskrivningar. Den geografiska indelningen av stadsdelar och landsbygder följer till stor del stadsdelsindelningen, men i vissa fall har även den upplevda avgränsningen spelat in. De 32 områden som beskrivs är indelade i följande fem kapitel: Stadsdelar och Landsbygder Karta som visar Centrums utbredning. Centrum Arvika är en plats som människor sökt sig till sedan stenåldern fram till idag. Glafsfjordens koppling till Vänern gör att man tagit sig ända hit sjövägen. Sjöar, skogar och odlingsbar mark har spelat stor roll för att Arvika vuxit till en stad med omgivningar. Främst var det området vid Kyrkebyn och på andra sidan Kyrkviken, vid Vik, som befolkades först, i det som nu ingår i stadens område. Där centrum ligger idag fanns inget, det var ingen bra odlingsmark och det var kuperat. Då handel inte fick bedrivas utanför städernas tullar eller marknadsplatser behövde en sådan skapas i den här delen av Värmland. Behovet av en köpstad växte och byn Sulvik föreslogs, men kungen valde i stället den billiga marken invid Kyrkviken där hamn kunde byggas och närheten fanns till Kungsvägen mellan Kristiania (Oslo) och Stockholm. Arvika köping kunde börja utvecklas. Eftersom det var mark som inte användes kunde staden byggas helt efter önskningar, vilket var en rutnätsstad med kvadratiska kvarter. Den första stadsplanen från 1811 innehöll 5 kvarter mellan nord och syd och 5 kvarter mellan öst och väst. Kungen tyckte dock inte att Arvika köping var ett bra namn utan döpte om den efter sin son till Oscarstad. Tyvärr fick prinsen inte så bra intryck av staden under ett besök 1821 utan tog tillbaka sitt namn och Arvika blev åter namnet. Sjöfarten pågick ända fram till 1993 då den sista oljebåten lade till i hamnen. Järnvägen, Västra stambanan, med räls till både Oslo och Stockholm, stod klar 1871 och det är Stadsdelar och Landsbygder fortfarande en viktig länk som nu också utreds för att korta ner restiden mellan de båda huvudstäderna till under 3 timmar. Arvika har under lång tid varit en industristad, men även konsthantverk, musik och bilintresse har varit tongivande för stadens identitet. Dagens centrum sträcker sig från Arvika Näringslivs centrum i väster, till Styckåsskogen och Sågudden i öster. Stadsdelen avgränsas i norr av Fältgatan och Kyrkviken i söder. Trots sin lilla storlek är Arvika en stad med stadsmässig, urban karaktär, mycket tack vare att staden planlades i en rutnätsstruktur på sydsluttningen ner mot Kyrkviken. Många av Arvikas målpunkter och service ryms inom centrum och det är relativt nära till det mesta. De större parkeringarna och livsmedelsbutikerna finns i centrums utkanter. Från Ringleden som går mellan de yttre bostadsområdena, nås centrum via Järnvägsgatan, Fallängsvägen, Styckåsgatan samt Styckåsvägen och i norr finns Fältgatan som en sammanbindande länk. Nya gång-och cykelstråk underlättar befintligt nätverk och binder samman stadens olika stadsdelar och målpunkter. Foto visar utsikt mot Kyrkviken från Hantverksgatan Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar stadskärnans utbredning. Stadskärnan – ”Småstadsidyllen” Nuläge Arvikas levande stadskärna utgörs av stadens huvudaxlar och längs dem en småskalig bebyggelse med välbevarade kulturvärden. Trefaldighetskyrkan står som fondmotiv på höjden i norr på stadens huvudaxel. Axelns andra ände avslutas med järnvägsstationen och framför den stadens torg, den mest centrala delen av staden. Torghandel pågår flera dagar i veckan och torget fungerar som den naturliga platsen för spontana möten och planerade stormöten och evenemang. De tvärgående axlarna avslutas med biblioteket och musikskolan som fondbyggnader. I början av 2000-talet omgestaltades gatumiljön längs huvudaxlarna och mer utrymme för oskyddade trafikanter, vistelse, grönska och trivsamhet skapades. Det finns ett stort engagemang för att bevara och vidareutveckla en levande stadskärnan genom trogna kunder, fastighetsägare och handlare genom föreningen Aktiva Arvika. Många arvikabor känner en stolthet över stadskärnan, över värden i miljön, så som bland annat vackra byggnader och platser som torget och stadsparken. Den gemytliga stadskärnan lockar även mer långväga besökare och erbjuder ett gott restaurang- och butiksutbud. Stadsdelar och Landsbygder Bostäderna inom stadskärnan består av hyresrätter, som till största delen ägs av privata fastighetsbolag. Längs gatorna i stadskärnan är bottenplan fyllda med publika verksamheter, handel och annat som gör det spännande att strosa genom staden. På sommaren finns flera uteserveringar som inbjuder till härliga stunder. Vision Stadens charm med den fina kulturmiljön och utbudet från butiker och restauranger bevaras, utvecklas och bidrar till att göra stadskärnan till en attraktiv mötesplats för alla. Kulturmiljön kompletteras varsamt på lucktomter, -obebyggda tomter i kvarter, med ny bebyggelse eller fylls med grönska och små parker (pocketparks). Nya byggnader har aktiva bottenplan, med lokaler som kompletterar dagens utbud. Fler innergårdar har öppnats upp och bjuder in till upplevelser i mindre rum av gemenskap och lugn. Det rör sig människor i den livfulla promenadstaden även kvällstid och de offentliga platserna lockar till vistelse och möten. På flera gator har människor getts företräde framför bilarna. Här finns plats för spontanitet som uppmuntrar till kreativitet och initiativ till bland annat utställningar och uppträdande. På Järnvägsgatan är biltrafiken begränsad och rör sig långsamt bland cyklister och flanörer som njuter av grönskan i det soliga läget. Torghandeln blomstrar i och med att torget blivit en mer lockande, central mötesplats i sammanhanget med den nya stadsdelen Hamnen och den omgestaltade Järnvägsgatan. Här får inresande ett mycket gott intryck av den lilla staden, som är så mycket mer. Foto visar Musikskolan i fonden av Skolgatan Nya kopplingar till den nya stadsdelen i hamnområdet kompletterar stadskärnan med nya upplevelser vid vattnet. Båtbussar gör det möjligt att resa via vattnet till målpunkter utanför staden. Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar Hamnens utbredning. Hamnen – ”Möjligheternas hamn” Nuläge Hamnen är en före detta industrihamn invid Kyrkviken, som delvis sanerats från tidigare verksamheter och som nu till stor del står tom i väntan på ny stadsutveckling. Kvar finns några byggnader för olika verksamheter, i övrigt nyttjas de öppna ytorna för parkering, evenemang och rekreation. I östra delen ligger de äldsta hamnmagasinen tomma vid kajkanten, omgivna av nya magasinsbyggnader som rymmer restauranger och småföretagare inom hantverk. Under sommaren är det här stadens festplats nummer ett. I väster ligger den stora tidigare tobaksfabriken som i dag rymmer Arvika Näringslivcentrum med bland annat träningsanläggning, kontorshotell, restaurang och olika utbildningar. Arvika Småbåtshamn samlar Kyrkvikens båtliv och längst ut på holmen har ställplatser för husbilar iordningställts i bästa läge. I den mellersta delen, längs Strandvägen, ligger några få verksamheter kvar men stora tomma ytor dominerar intrycket. De senaste åren har platser iordningställts för tillfälliga aktiviteter, som sportanläggningar, rekreation och husbilsparkeringar. Stadsdelar och Landsbygder Järnvägen avgränsar hamnen från centrum med få kopplingar däremellan. Vision Här skapas en levande, vacker och inbjudande boende- och besöksmiljö genom att ta tillvara på möjligheterna i platsens läge vid Kyrkviken, i mötet mellan vatten och stad. Hamnen är en modern, attraktiv stadsdel med närhet till allt och mycket mer, som möter de förväntningar som länge funnits på den nya stadsdelen. Området markerar en ny årsring av Arvikas utveckling. Här blandas ett attraktivt boende med historia, kultur, rekreation och nöjesliv. Här kan Arvikaborna både känna igen sig, inspireras och få nya perspektiv. De många olika nya attraktiva platserna erbjuder nya upplevelser där det finns något för alla. Parkerna och strandpromenaden lockar besökare och binds samman med stadens omgivande grönområden i ett sammanhängande rekreation och grönstråk. Nya passager under och över järnvägen gör området till en naturlig del av centrum som kompletterar den gamla stadskärnan. Till de gamla hamnmagasinen lockas besökare och från kajen går båtbussar som gör det möjlig att resa via vattnet till målpunkter utanför staden. Fotot visar hamnområdet sett från Sågudden Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar västra Centrums utbredning. Västra Centrum – ”Möter vardagens behov” Nuläge Västra delen av centrum utgörs av området kring Palmviken, Fallängsvägen och Repslagaregatan. Palmviken har fått sitt namn efter urmakare och bagare Palm som bodde här på egendomen Marielund, som fått namn efter hans fru, Marie Palm. Här låg också Jennys hage, efter Jenny Nilsson som var en kvinna som engagerade sig bland annat i barnfrågor och som idag gett namn till områdets hotell och restaurang. Reser man från väster på Järnvägsgatan möter man centrum vid Palmviksrondellen. Här ligger busstationen med garaget placerat i närheten till Järnvägsstationen, på gränsen mellan centrums målpunkter och de större vägarna ut ur staden. Den norra delen av området består av tätbefolkade kvarter med flerbostadshus där de boende har Slagfältet som sin lokala park med lekpark och planteringar utanför knuten. Längs Fallängsvägen ligger handel och verksamheter som hotell, restaurang och butiker. Centrums stora stormarknader i ”Palmviken” är både en målpunkt och mötesplats, och de generösa parkeringsytorna är en utgångspunkt för besökare som kommer med bil för att besöka stadskärnan, biblioteket eller musikskolan som ligger alldeles intill. Stadsdelar och Landsbygder Vision Buss- och tågstationen är sammankopplade, både fysiskt och i reseplaneringen. När bussgaraget flyttas ut från sitt centrala läge har platsen utvecklats till en miljö med bebyggelse och grönska, som blivit en trevlig plats som länkar samman den nya stadsdelen i Hamnen med staden. Ett grönt rekreationsstråk förbi Palmviken binder samman Slagfältet med Strandparken i hamnen. Även kopplingen mellan musikskolan och stormarknaderna är nu trivsam, grön och trygg för gående och cyklister. Den nya stadsdelen på andra sidan järnvägen nås med flera planskilda kopplingar. Däribland en större biltunnel i anslutning till Palmviksrondellen. På Slagfältet är grönytan en populär mötesplats för alla omkringboende med olika åldrar och intressen. Parken är tydligare inramad av uppväxta träd längs med Fallängsvägen vilket bidrar till större parkfrid. Kuperade gräsytor och planteringar hjälper till att fördröja dagvatten och gör miljön mer spännande. Det är lätt att ta sig från Repslagaregatan upp till målpunkter på Minneberg för elever och alla andra gående och cyklister. Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar norra Centrums utbredning. Norra centrum – ”Stadens höjdpunkt” Nuläge Norra delen av centrum tronar högst upp på Minneberg och utgör Arvikas vackra siluett, med Trefaldighetskyrkan som kronan på verket. Till en början låg området utanför stadsplanen och bebyggdes av inflyttande bönder från Gunnarskog. Många gamla vackra villor ligger kvar, bland annat längs Gunnarskogs gränd. Sedan länge sträcker sig Arvikas klassiska kvartersstruktur ända upp på berget och villorna har fått samsas med flera större institutioner. Här ligger högstadieskolan Minneberg, gymnasiet Solbergaskolan, Trefaldighetskyrkan och dess församlingshem, sport- och simhallen och flera äldreboenden. I takt med att dessa större inrättningar växt, så har kvarter fått slås samman inom området. Men de vackra siktlinjerna i rutnätsstaden har ändå värnats. Läget högst upp på ett berg med branta skogsklädda sluttningar i väster och norr har begränsat utbyggnaden av vägar, därför är Norra centrum besparat från genomfartstrafik och är en lugn och attraktiv boendemiljö i söderläge med vacker utsikt och närhet till både service och natur. De många stora målpunkterna i området kräver ändå tillträde och parkeringsytor. I norrsluttning mot Fältgatan ligger Myravallen, en spontanidrottsyta där det också spolas is på vintern. Stadsdelar och Landsbygder Vision Området har höga kulturvärden som bevarats. De gamla villorna och de generösa trädgårdarna bidrar till ekosystemtjänster och områdets lummiga trivsamhet. Stadens siluett med skolbyggnaderna och Trefaldighetskyrkan som högsta punkt, värnas fortsatt som en värdefull bild av Arvika. I den gamla skolbyggnaden, Centralskolan, händer det grejer och utsikten lockar besökare upp i byggnaden. Enstaka förtätning sker inom kvarteren där nya byggnader anpassas i höjd och gestaltning till omgivande miljön. Allmänna platser, parker och stråk värnas och fylls också med grönska och aktivitet, vilket gjort dem till attraktiva mötesplatser i sköna soliga lägen med utsikt över staden. Gröna stråk genom området binder nu samman grönområden och parker i centrums andra delar. Stråken bidrar med ekosystemtjänster och trygga skolvägar. I den skogsklädda sluttningen norrut mot Högåsen, finns anlagda gång och cykelstråk och trappor som gör det gent och enkelt att ta sig upp på Minneberg. Fotot visar Trefaldighetskyrkan som tronar över staden Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar östra Centrums utbredning. Östra centrum – ”Bostadskvarter i rutnät” Nuläge Östra Esplanaden drar gränsen till östra delen av centrum. Esplanaden ritades in på stadsplanen när rutnätsstaden utökades österut mot Ängen. Utmed Östra Esplanaden byggdes flera vackra stenhus med den representativa esplanaden utanför dörren. Men här fanns också fabriker, som Östlind & Almquist stora piano- och orgelfabrik. De flesta byggnaderna utmed Östra Esplanaden är uppförda under Arvikas stora utbyggnadstid 1880–1910 med undantag för några kvarter med modernistisk bebyggelse från mitten av 1900-talet, som kvarteren Nyckeln och kvarteret Smedberg. Esplanaden fungerade som brandgata och med sin grönska hälsofrämjande för en alltmer industrialiserade och täta staden. Än idag ett härligt grönt inslag med ett fint promenadstråk i allén, men där norra delen inte kunnat planterats på grund av mycket berg i marken. I östra centrum ligger området Ängen, som nyare del av rutnätsstaden. Här är gatorna lite bredare för att ge plats för grönskande trädrader. Kvarteren innehåller nästan bara bostäder. Tidigare var området bebyggt med villor, stugor och enstaka landshövdinge- hus, men bara ett fåtal av dessa är kvar idag. En ny stadsplan på 60-talet gav därefter mer plats för bilen och moderna flerbostadshus i form av lamellhus har ersatt de gamla villorna. Stadsdelar och Landsbygder Söder om kvarteren ligger den omåttligt populära Stadsparken. Efter en jubileums- utställning som hölls 1911 öster om stadskärnan, ville medborgarna fortsatt kunna samlas centralt varpå stadsparken anlades 1913. Tidigare stadspark låg vid nuvarande musikskolan. Stadsparken är en viktig mötesplats för kommunens alla invånare, som bjuder på lekpark, scenuppträdanden, vatten, prisade planteringar och pergola. Många rör sig dagligen i genom Stadsparken då den kopplar samman centrum med stadens östra delar. Tivoliplatsen används till vardags som parkering för besökare i centrum. På platsen för den gamla Arvika Verken finns idag vårdcentralen Verkstaden. I den tidigare pianofabriken finns nu en friskola och bostäder. Inom området finns en del äldre kulturhistoriskt värdefulla byggnader kvar. Viksgatan, en nordsydlig axel genom området, kopplar samman stadsparken i söder med Stormarknaden i norr. Gatan ingår idag som blandtrafik i huvudcykelnätet. I norra delen ligger Norra Esplanaden som ett lite bortglömt grönt stråk mellan höjderna. Det nyttjas idag till parkeringar och infarter. I kvarteren norr om esplanaden ligger gamla villor och i axeln mot esplanaden ligger en liten spöklik park, Höviksplan. Via ”Spökparken” norrut fortsätter gång och cykelvägen till Styckåsens stormarknad och vidare mot Taserud. Vision Cykeltrafiken flyttas ut från Viksgatan till Styckåsgatan, som blivit en trevlig och trygg miljö för oskyddade trafikanter. På Östra Esplanaden sträcker sig gångstråken hela vägen upp till äldreboendet Vågen. Där stråket fortsätter i Norra Esplanaden, som är ett trevligt parkstråk för vistelse och aktiviteter. Förtätning sker, men platser och stråk fylls också med grönska. Gröna stråk binder nu samman grönområden och parker i centrum. Stadsparken är fortsatt en oas för både medborgare och besökare och många evenemang genomförs för att skapa möjligheter att mötas. Foto visar Östra Esplanaden Kulturmiljön värnas, även de gamla byggnaderna som inte bekräftas i gällande planer. Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar Styckåsens utbredning. Styckåsen – ”Styckoasens höghusområde” Nuläge På Styckåsen ligger Arvika centrums stora naturområde, oasen Styckåsskogen. På toppen tronar vattentornet som ett landmärke över trädtopparna. På västsluttningen, med utsikt mot centrum, Kyrkviken och solnedgången, ligger miljonprogramsområdet Parkgatan med flerbostadshus i blandad upplåtelseform. Här revs på 60-talet sekelskiftesvillor för att göra plats för fler människor i ett av stadens bästa lägen. Höghusen ligger integrerade i skogens kant, och lägre flerbostadshus möter omgivande bebyggelse, däribland den ikoniska ”Metkroken”. I områdets södra del har sekel- skiftesvillorna fått vara kvar där de ligger och solar sig mot Kyrkviken. Området avgränsas i väster av infartsvägen Styckåsgatan, en stadsgata som kantas av bostäder, verksamheter, med stormarknad i norr och större institutioner i söder. Bland annat det arkitekturhistoriskt värdefulla Tingshuset där det nu huserar en skola och med polishuset intill. I norr gränsar Styckåsskogen till ett verksamhetsområde och i öster mot Volvos fabriksområde. Stadsdelar och Landsbygder Styckåsskogen är förutom ett rekreationsområde platsen för Tennisklubben och Styckåsskolan. Skolvägarna går i trappor upp till Styckåsen och i otrygga passager över Parkgatan, en trafikerad huvudgata som kantas av parkeringar. Gatan upplevs otrygg då det backas ut i gatan från parkeringsplatser. Vision Gaturummet längs Parkgatan är grönt och trafiksäkert med trädrader och gröna passager, där skolbarnen tryggt kan korsa gatan. Parkeringsbehovet har minskat när resebehovet förändrats och andra sätt dominerar, med bilpool och förbättrade gång- och cykelvägar. I förlängning av Jakobsgatan och Tingsgatan är kopplingarna över Styckåsen trivsamma och lätta att röra sig i med gott om viloplatser med bänkar och planteringar. Styckåsskogen är stadens lunga och värnas som rekreationsområde för centrumborna. Rekreationsstråkets koppling till Viksområdet har förstärkts. Nya verksamheter har flyttat in i områdets ytterkanter. I de olika bostadsmiljöerna finns tidstypiska kvaliteter att värna och bevara, både inom miljonprogram och i äldre villastaden. Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar Såguddens utbredning Sågudden – ”Arvikas Skansen” Nuläge Sågudden är belägen invid Kyrkviken strax öster om Arvika centrum, avskilt från Styckåsskogen av järnvägen. Området tillhörde i äldre tid det närliggande säteriet Vik. På udden och i dess närhet finns fornlämningar som kan visa på aktivitet ända från järnåldern. Järnvägen och den livliga sjöfarten var grunden för sågverk på uddens västra del och därifrån har platsen fått sitt namn. Efter att Skansen öppnats i Stockholm anlades ett flertal större friluftsmuseer runt om i hela Norden och så även i Arvika. 1913 beslöt stadsfullmäktige att "upplåta lämplig plats på den så kallade Sågudden för uppförande av en museibyggnad". Friluftsmuseets byggnader ger tillsammans med inventarier en mycket god inblick i livet i Västvärmland under äldre tid. Den vackra bilfria parkmiljön innehåller förutom byggnader en lekpark och café som ytterligare bidrar till att göra Sågudden till ett mycket uppskattat besöksmål och rofylld oas, där man kan släppa barnen fria utan rädsla för biltrafik. Sågudden passeras av många som rör sig mellan Dottevik och centrum. Ytterligare ett utflyktsmål längs vägen finns i form av Viksholmen, där det anordnas konserter men Stadsdelar och Landsbygder också är en lugn plats för fågelskådning. Klipphällarna vid vattnet och utsikten uppskattas av många. Vision Sågudden fortsätter att vara ett populärt besöksmål för alla i staden, både under lunchpromenaden och helgfikat. Kulturmiljön och byggnaderna vårdas varsamt och området blomstrar. Högtider som nationaldag, midsommar och valborg firas av medborgarna och intressanta utställningar visas i friluftsmuseet. Fotot visar storbondegården på Sågudden Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar utbredningen av området Stadsnära boende Stadsnära boende Under 1960–1980-talen växte staden västerut och norrut med flerbostadshus och villaområden. Strand, Haga, Agneteberg, Kyrkebyn, Rosendal, Myråsen, Högåsen och Degerängen utgörs främst av villabebyggelse, men viss andel består av lägre flerbostadshus. Den stadsnära livsmiljön domineras av bostäder, förskolor och skolor. Verksamheter, butiker och restauranger är få. Det är en populär boendemiljö nära stadens utbud. Landskapet varierar mellan platt lågland och trädbevuxna höjder. De allmänna grönområdena är välanvända, men få och små. Tvärs genom den stadsnära livsmiljön går infartsvägar från ringleden in till centrum. Dessa varierar i utformning mellan stadsgator och trafikled som på sina ställen kan skapa barriäreffekter. Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar Strands utbredning. Strand – ”Härlighetens Strand” Nuläge Ända sedan medeltiden har en kyrka funnits här på platsen intill Kyrkviken. Kyrkan med kyrkogård, sockenstuga och krematoriet upptar en stor del av området i väster. Många äldre villor med stora trädgårdar finns inom området som avgränsas av järnvägen i norr och Kyrkviken i söder. Mot vattnet finns också populära bostadsrätter och en samlingslokal med utsikt över småbåtshamnen. Här har även Sävsjökanal sitt utlopp med skärmbassänger som sedimenterar och renar vattnet innan det når Kyrkviken. Längs med vattnet finns ett attraktivt promenadstråk från centrum och binds samman med Västra Sundsområdet och vidare mot Jössefors. Norrut finns den gamla kyrkbron över järnvägen som numera nyttjas för gång och cykel. Prästgårdvägen, med en separat Gång och cykelväg, kopplar stadsdelen mot länsväg 172 och Västra Sund. Vision Strand har hamnat i ett centralare sammanhang, när staden växt med bostäder i väster samt när hamnområdet utvecklats som en del av centrum. Gång- och cykelvägen över Kyrkbron, har nu som historiskt, en fortsatt stor roll som huvudstråk in till staden. Stadsdelar och Landsbygder Genomfartsgatan Strandvägen/Prästgårdvägen har utformats till en trevlig grön stadsgata för oskyddade trafikanter, som samtidigt bidrar till ekosystemtjänster inom området. Strandpromenaden attraherar fortsatt för fina promenader längs vattnet och dess koppling längs Mikaeligatans finns bättre utrymme för gående och cyklister. Områdets grönytor har utvecklats och inbjuder till vistelse, lek och rörelse. Promenad- stråket fortsätter vidare genom den vackra kyrkogården. Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar Hagas utbredning. Haga – ”Vildvuxen charm” Nuläge Haga var under tidigt 1900-talet ett område med lantlig karaktär och kåkbebyggelse, i kontrast mot rutnätsstaden ”finare” folk. I gränsen däremellan ligger Slagfältet som i berättelser om Arvika sägs varit ett område där man slogs och gjorde upp. Haga har än idag en vildvuxen lummiga karaktär där den ligger på höjden med utsikt över Kyrkviken och stadskärnan. Fallängsvägen avgränsar Haga i öster. Det är en trafikerad entrégata in mot centrum. Västra Kyrkogatan, vägen som ursprungligen gick från Mikaelikyrkan tvärs genom centrum till Kungsvägen, är än idag en trafikerad genomfartsgata inom området. Den gamla Hagaskolan har blivit ett hus med flera verksamheter för ungdomar. I Haga finns också ett fåtal andra verksamheter. Vision Haga är fortsatt ett mysigt, grönskande villaområde som genom åren kompletterats med mer blandad bebyggelse. De gemensamma grönytorna och parkstråken har upp- Stadsdelar och Landsbygder graderats, definierats och stärker den biologiska mångfalden med vilda grannar som till exempel igelkottar. Jössehärsgatan har utvecklats till ett populärt grönt stråk tvärs genom Haga att vistas i, som binder samman Slagfältet med ”Tallis” i västra kanten. Genomfartsgatan Västra Kyrkogatan är utformad till en trevlig och grönskande gata med plats för vistelse och möten. Ett högt landmärke på kvarteret Bromsen erbjuder nu bra bostäder för äldre på en lättillgänglig plats på flack mark nära service. Fallängsvägen har omgestaltats till inbjudande stadsgatan som leder alla trafikslag in till staden. Fotot visar Fallängsvägen med Slagfältet till vänster Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar Kyrkebyn och Agnetebergs utbredning. Kyrkebyn och Agneteberg - ”En väl vävd villamatta” Nuläge Kyrkebyn är en av de äldre delarna i Arvika, med närheten till Mikaelikyrkan vid Kyrkviken. Här fanns på 1800-talet en brunnskurort, där man drack brunn för att bli friskare. Under samma tid uppfördes Agnetebergs herrgård döpt efter byggherrens fru Agneta, därav fick stadsdelen sitt namn. Små egnahemsvillor byggdes först ut inom områdets södra del, i en rutnätsstruktur på jordbruksmark. Sedan växte området norrut med en blandad bebyggelse. Hela stadsdelen karaktäriseras av en välordnad låg bebyggelse i tydlig struktur på platt, låglänt mark. Områdets upplevs som ”färdigt”. Det avgränsas av Sävsjökanal i väster, järnvägen och Järnvägsgatan som en barriär i söder, Rosendalsvägen i öster och Kyrkebyskolan i norr. Rosendalsvägen är en genomfartsgata och matargata för bostadsområdet. Skolområdet dominerar områdets norra del med Kyrkebyskolan, årskurs F-6, samt gymnastikhallar. Det finns även tre förskolor och LSS boenden inom området. En mindre servicepunkt finns i den östra delen. Området är familjärt och stillsamt, men trafikeras intill skolan. Stadsdelar och Landsbygder Vision De allmänna grönytorna värnas, och inbjuder till rekreation samtidigt som de bidrar till dagvattenhantering. Sävsjökanalens grönstråk är ett fortsatt attraktivt promenadstråk. Gatumiljön är tryggare för skolbarn och andra oskyddade trafikanter och biltrafiken minskar i området. Bebyggelsen bevaras i sin karaktär och där eventuell ny bebyggelse anpassas till den befintliga väven. Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar Rosendal och Myråsens utbredning. Rosendal och Myråsen- ”En labyrint bland villor” Nuläge Rosendal är ett tätbebyggt villaområde med låg bebyggelse. I västra Rosendal finns ingen möjlighet till genomfart och det blir därför lugnt och stillsamt. Det kan upplevas lite labyrintiskt att röra sig igenom området. På Myråsen finns större stadsvillor med stora trädgårdar. Området är en del av ett sammanhängande villaområde, med gator som kopplar till Rosendalsvägen och mot Haga. Det är gott om grönytor mot norr som avgränsar området mot Ringleden och verksamhetsområdet. Genom Rosendal går infartsvägen Rosendalsvägen, ett brett gaturum med separerad gång-och cykelväg. Gaturummet saknar inramning i sin norra del, där ändrade planer lämnat en del gröna, outnyttjade ytor. Vision De allmänna grönytorna och skogsdungar värnas. Vissa outnyttjade ytor utvecklas vid förtätning längs Rosendalsvägen, där bostäder och ny samhällsservice tillkommit, som bidrar till att inramningen av gaturummet förlängs norrut. I Rosendals norra del har nya bostäder längs Ljungåsgatan tillkommit. Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar Högåsens utbredning. Högåsen – ”Höjdpunkten bakom centrum” Nuläge Högåsen är en skogsklädd höjd där naturen är högt uppskattad av de omkringboende. Bostadsgatorna slingrar sig runt höjden och skapar en mysig och lugn miljö, där naturen är närvarande. Det finns en blandning av boendetyper och längs Fältgatan finns gamla industrilokaler som idag inhyser kontor och Fordonsmuseet. I samma kvarter finns även Räddningstjänsten och ambulansen. Genomfartsgatan, Högåsvägen, tillsammans med en gång- och cykelväg går tvärs över åsen och binder samman stadens norra delar med centrum, via Hamngatan. Vision De allmänna grönytorna och skogsdungar värnas. Efter att Räddningstjänst och ambulansen flyttat har kvarteret utvecklats till en trevlig miljö med bostäder och verksamheter. I områdets västra del, norra delen av Slagfältet, har grönytan utvecklats och hanterar även dagvatten. Fältgatan, -stadens inre ringled, är ett omgestaltad trevlig grönt gaturum med utrymme för människor, möten och vistelse. Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar Degerängens utbredning. Degerängen – ”Bästa svängen - Degerängen” Nuläge Degerängen byggdes ut under perioden 1960–70-talet med mestadels enplansvillor på låglänt mark och en mer blandad bebyggelse med flerbostadshus i östra delen. Området är glesbefolkat med stora trädgårdar och dessutom finns gemensamma ytor för allmänningar och, ibland, otydliga passager. Det är populärt bland barnfamiljer och här finns flera lekplatser. Huvudgatorna genom området används inte för genomfartstrafik, utan nyttjas främst av de boende. Det gör huvudgatorna i området lugna, men anslutande villagator upplevs labyrintiska. I den östra delen av området ligger Taserudsgymnasiet, Gateskolan F-6, förskola och idrottshall. Jägaregatan, då Taserudsgatan, som ligger mellan skolområdet och bostadsområdet, fortsatte upp till Taserud ända fram till slutet av 90-talet. Korsning vid Ringleden var olycksdrabbad och i resterna efter Taserudgatans omvandling finns nu stora oplanerade gräsytor. Den välkända Kocki-kioskens potatismos lockar besökare till området. Stadsdelar och Landsbygder Degerängen är en tydlig enklav, avgränsad av större vägar samt Högåsens höjd. Ringleden i norr, Fältgatan i söder och Karlstadvägen i öster. Det finns goda gång och cykelkopplingar till omgivande stadsdelar, bland annat med tre planskilda kopplingar över ringleden. Inom området har trafiksäkerheten höjts för oskyddade trafikanter. Förbättringar har även gjorts för att hantera dagvattnet med fördröjningsdammar inom det låglänta området. I väster skärmar ett litet populärt naturområde av mot verksamheterna vid Fallängsvägen. I öster finns ingen natur, men stora gräsklippta ytor skapar avstånd till Ringleden. Även områdets lekplatser ligger på stora öppna ytor. I området finns små gröna öar i återvändsgatornas rundkörning, som skapar luftighet i området och ger utrymme för olika användningar. Vision Degerängen är ett attraktivt villa- och flerbostadshusområde. Bebyggelsen har bevarats i sin karaktär och ny bebyggelse har anpassats till omgivning. De allmänna grönområdena har bevarats och förbättras. Intill riksväg 61 har dagvattenfördröjning och andra ekosystemtjänster utvecklats. Ängar har tillåtits växa på gräsytorna mot skolområdet i öster för att öka trivsel och stärka biologisk mångfald. Lekplatserna har fått träd och buskar som bidrar till mer skugga och spännande lek. Villaträdgårdarna är stora och ger möjlighet till odling eller förtätning Flera bostadsgator är numera gårdsgator och en trygg lekmiljö, -ett frirum för lek. Fältgatan, -stadens inre ringled, är en omgestaltad trevlig grönt gaturum med utrymme för människor, möten och vistelse. Karlstadvägen, entrévägen från Gaterondellen in till staden, har omgestaltats till en inbjudande entré, som i söder delas upp i stadsgatorna Fältgatan och Styckåsgatan med en uppgraderad korsningspunkt som inte längre skapar långa köer. Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar utbredningen av verksamhetsområden Verksamhetsområden I zonen mellan stad och landsbygd, till största del utanför stadens ringled ligger verksamhetsområden, strategiskt placerade för transporter. Tidigare styrde järnvägen industrins placering, men numera efterfrågas lägen främst i anslutning till riksväg 61. En del tung industri finns, men de flesta områden innehåller en blandning med andra verksamheter och handel. Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar Graninge och Mossebergs utbredning. Graninge och Mosseberg – ”Köp, slit och återvinn” Nuläge Graninge och Mosseberg ligger i ett attraktivt skyltläge i Arvikas norra del på varsin sida intill riksväg 61, som utgör en barriär mellan områdena. Områdets utbyggnad i söder begränsas av våtmarker. Graninge handelsområde ligger på den östra sidan om vägen. Här har externhandeln byggts ut under de senaste åren och det finns fortfarande lediga tomter kvar. En grön ridå avgränsar mot bostadsområdet Graninge och mot landsbygden östra Högvalta. På andra sidan ligger Mosseberg med handel längs vägen och med kommunens avfallsanläggning en bit in. Här skyltar Arvika med sin egen solcellsanläggning. Gång- och cykelvägskoppling mellan områdena över riksväg 61 saknas. Vision Handelsområdet har utökats norrut med nya verksamheter och handel för skrymmande varor och sällanköpshandel. Utöver återvinning finns även möjlighet att köpa återbrukade produkter och byggmaterial. Solcellsanläggningen växer och bidrar till den lokala energiproduktionen. En gång- och cykelkoppling finns över riksväg 61 som förbättrar tillgängligheten för cyklister, gående och bussresenärer. Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar Myråsen och Rosendals utbredning. Myråsen och Rosendal - ”Motor city” Nuläge I Myråsen/Rosendal finns verksamheter med bilen i fokus samt en del kontor och handel. I områdets västra del finns Teknik i Väst AB med elnätsanläggning. Närheten till Ringleden ger området ett relativt bra skyltläge. Inom området finns våtmarker med höga naturvärden. Från Graningerondellen går Fallängsvägen som en entréväg in mot centrum, ”Arvika norra infart”. Myråsskogen avgränsar verksamhetsområdet från bostäder. Vision Trafiksituationen längs Fallängsvägen är mer trafiksäker i och med ombyggnad av korsningspunkter och har omgestaltats till inbjudande stadsgata som leder alla trafik- slag in till staden. Myråsen har utvecklats för sällanköpshandel och tjänsteföretag. Ett nytt verksamhets- område har utvecklats i bra skyltläge norr om ringleden med bra infrastruktur. På båda sidor om det nya verksamhetsområdet finns goda gång- och cykelkopplingar över och under ringleden. Dessa leder både stadsfolket ut i naturen och kopplar verksamhets- området med staden. Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar Falleberget och Viks utbredning. Falleberget och Vik – ”Travande industriområde” Nuläge För Vik antogs på 60-talet en plan för storskalig utbyggnad av industri på kommunal mark. På platsen låg då viktiga samlingsplatser som ridskola, travbanan och skyttepaviljongen, samt en angränsande bostadsgata i söder. Planen har ännu inte genomförts i sin helhet, men en del detaljplaner har ändrats för att till exempel skapa möjligheter för ridskolan. Av den tilltänkta industrin har bara de norra delarna byggts ut, vilket innebär att travbanan har fått vara kvar. Likaså de öppna ängarna där fotbollsplaner anlagts, trots att marken de ligger på är planlagd för industri. Viksområdet är på grund av detta en splittrad miljö som dessutom ligger insprängt i ett rekreationsområde vilket skapar intressekonflikter. Verksamhetsområdet Falleberget ligger i ett bra skyltläge med direkt åtkomst till riksväg 61. Området har under 2000-talet utökats med flera verksamhetstomter, som nu är bebyggda. För att möjliggöra området så har delar av Falleberget sprängts bort för att utöka verksamhetsområdet. Verksamhetsområdet är svårt att nå med gång- och cykel från tätorten. Stadsdelar och Landsbygder På västra sidan av länsväg 175 ligger Volvo CE i ett stort inhängnat område som bildar en barriär mellan centrum och Solvik. Volvo är kommunens största privata arbetsgivare. Med infart från Karlstadsvägen i norr finns ett mindre, undanskymt verksamhetsområde. Längs Karlstadsvägen in mot centrum finns fler verksamheter i skyltläge, både privata och kommunala i form av bland annat ett mindre fjärrvärmeverk. Viksälven tar sig vindlande fram i området från Gatedammen till Kyrkviken. Genom naturområdet går en gång- och cykelväg. Intill länsväg 175 ligger en mindre klunga bostäder som en rest från tidigare era. Vision Ridhuset har flyttats till annan plats inom tätorten, och lämnat plats för nya verksamheter. Verksamhetsområdet längs riksväg 61. har även byggts ut i öster. Bättre koppling har skapats för gång och cykel genom hela området, med en planskild koppling över riksväg 61. Rekreationsområdena Styckåsskogen och Falleberget har länkats ihop med ett grönskande stråk, som korsar länsväg 175. Det har skapats en tydligare uppdelning mellan rekreationsområde och verksamheter, vilket leder till färre intressekonflikter. Stadsdelar och Landsbygder Lycke – ”Industriområde i omvandling” Nuläge Lycke är ett inte helt utbyggt industriområde som påbörjades i slutet av 60-talet på tidigare jordbruksmark. Bebyggelsen är mestadels låg och brokig, både vackra tegelbyggnader och stora plåthangarer. Området ligger centralt på flack mark omgiven av grönskande höjder och en avgränsande järnväg i norr. Här finns idag stora anläggningar så som Gjuteriet och Fjärrvärmeverket. Ett kommunalt stickspår till järnvägen går till en lastageplats för främst skogsändamål, till exempel flis som transporteras vidare till Stockholm. I området intill länsväg 175 finns främst handel, kontor och verksamheter, trots att området är planlagt för industri. Gång- och cykelvägar har anlagts och som gjort området mer gästvänligt. Infarten till det småskaliga jordbrukslandskapet i Mötterud går via Lycke industriområde. Korpralsvägen fungerar även som en entréväg till rekreationsområdet Storkasberget, varifrån man har utsikt över hela staden. Vik är ett gränsområde med många kommunala viktiga verksamheter. Området avgränsas av järnvägen och länsväg 175. Genom områdets grönska går den välanvända gång- och cykelvägen mellan centrum och Dottevik. Innan Arvika anlades fanns här Viks Stadsdelar och Landsbygder säteri, med stora åkrar runt omkring. Än idag odlas det inom området då kommunens växthus ligger här och ett nytt koloniområde är under uppbyggnad. Kommunens stora reningsverk, med tillhörande odör, ligger inom området. Granne är hundrastgården. Vision Området färdigställs och har gett plats för fler större industrier. En mindre ändring av detaljplanen har gett möjlighet för högre industribyggnader som attraherat företag. Länsväg 175 utformas för att bidra till en trygg och trivsam stadsgata, lämplig för barn att passera på väg mellan hem, skola och fritidsaktiviteter. Längs stadsgatan har det getts plats för fler verksamheter liknande dagens gym, butiker, veterinär, tankstation och kontor som bidrar till liv och rörelse. En samlad skyltning vid områdets entréer annonserar områdets olika verksamheter och industrier. Gång- och cykelvägar har byggts ut längs Korpralsvägen, i takt med att Lycke utökats österut. Den grönska som finns inom Lycke industriområde utökas och bidrar med kvalitéer för de som vistas i och färdas genom området. Naturområden runt Lycke bevaras som tydliga visuella skydd mot omgivande bostäder. Bevarande av jordbruksmarker inom Lycke har prioriterats för framtiden. Koloniområdet på Vik har blivit populärt och väckt en stor efterfrågan på odlingslotter även i andra stadsdelar. Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar Gates utbredning Gate – ”I skogens gömmor” Nuläge Gate gästgiveri ligger som på en liten kulturhistorisk ö, mellan Gaterondellen och sjukhuset vid den östra entrépunkten med Taserudsljusstaken som symbol för Arvika. Redan från medeltiden finns historia om området Gate. Gården Gate blev skattepliktig 1540, för att senare bli kronoboställe under lång tid. Från 1600-talet skulle Gate tillsammans med andra närliggande gårdar hålla skjutshästar åt Högvalta gästgiveri. Vägen mellan Stockholm och Kristiania (Oslo), Kungsvägen gick i närheten så det blev ett naturligt stopp vid Gate där också postköraren passerade en gång i veckan. Gården har främst använts som bostad, men är idag restaurang. I början av 1900-talet byggdes länets centralsanatorium på markerna, starten för det som idag är sjukhuset. Sjukhuset ligger högt placerat med utblickar mot stad och grönska. Sjukhuset har varit nedläggningshotat, men folkliga protester ledde till att det fått vara kvar. Stadsdelar och Landsbygder Gate verksamhetsområde består av verksamheter kring Långvaksvägen, öster om Gunnarskogsvägen, samt en gata inpassad i naturen. Här har på senare år området utökats ned mot skyltläget längs 61:an. En stormarknad har öppnats och i och med det kommer området göras tillgängligt med gång- och cykelväg från centrum. I området Gate sker mycket av Arvikas nyetablering. En utökning av området begränsas av terrängen där skogsklädda berg och Viksälven från Racken till Kyrkviken är faktorer att ta hänsyn till. Vision Samhällsviktig verksamhet har flyttats till ett nytt läge i anslutning till sjukhuset. Rondellen och riksväg 61 har fått en större kapacitet för att hantera de redan höga trafikmängderna. Gång- och cykeltrafik har ökat då man smidigt tar sig från centrum och genom området och vidare mot Edane samt mot Gunnarskog. Planskilda kopplingar för gång- och cykel över riksväg 61 gör det även möjligt att ta sig vidare söderut på ett tryggt sätt. Verksamhetstomterna har utökats men mycket av skogsmarken är kvar inom området och en grönridå har bevarats mot Gunnarskogsvägen. Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar utbredningen av Bostadsområden kring centrum Bostadsområden kring centrum Utanför ringleden finns bostadsområden i avgränsade enklaver med mestadels villor, som växt fram när staden utvecklats. Den största byggperioden var under 1970-talet, men har fortsatt fram till 1990-talet. Områdena erbjuder ett attraktivt boende som är bra kopplade till både servicen i centrum och till rekreationsområden i skogen. Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar Prästängens utbredning. Prästängen – ”Den stadsnära byn” Nuläge Prästängen är en tydlig avgränsad enklav, ett välordnat område som planlades på Kyrkans jordbruksmark under 80-talet i samband med nya ringleden. Här blandas olika boendetyper och samhällsfunktioner. Förutom villor och kedjehus finns lite av varje, ett LSS- och ett äldreboende, en förskola, en kyrka, idrottsplatser och ett eget “höghusområde”. Elljusspåren bakom knuten leder ut i naturen och vidare mot Kärrsmossen, även på vinter då skidspår anläggs. Kyrkebyskolan har sin ”skolskog” här. Gång - och cykelvägar till centrum, via ett parkstråk längs Sävsjökanalen, korsar ringleden på två ställen i tunnlar. En hög bullervall skyddar mot passerade ringled. Närmast vallen ligger områdets huvudgata som kantas av mer offentliga funktioner. Bostäderna närmast skogen har en mycket lugn och privat miljö. Det saknas gång- och cykelkopplingar åt andra håll än centrum, så att cykla västerut mot Jössefors kräver en omväg via staden. En paddelbana har nyligen tillkommit vid tennisbanorna. Stadsdelar och Landsbygder Vision Prästängen har byggts ut med ännu en årsring av blandad bebyggelse, som inkluderar ett verksamhetsområde söder om ringleden, och en plats för bostadsnära service. Området har stärkts som mötesplats tack vare odlingslotter som lockar trädgårds- intresserade och månskensbönder. Längs elljusspår finns utegym, grillplatser, vindskydd och andra aktiviteter som gjort att Prästängen blivit en viktig nod för friluftslivet. Gång- och cykelvägen från Jössefors passerar området, och får även en ny sträckning över Sävsjöns våtmarksområde så att man kan ta sig till Högvalta i norr. Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar Taserud och Graninges utbredning. Taserud och Graninge – ”Grannar med Rackstadskolonin” Nuläge I populära Taserud/Graninge ligger villorna på en grönskande sluttning mot söder. Förskolan och F-3 skolan Graningegården och förskolan Myrstacken, finns inom området. I skogen i norr finns promenadvägar med kopplingar till Vassvika, Friluftsfrämjandets stuga. Mitt i området ligger besöksmålet Rackstadmuseet och byggnadsminnet Oppstuhage omgivet av natur. Naturen kan av de boende upplevas som vildvuxen och inte omskött. Den äldre villabebyggelsen ligger kring Oppstuhage och vidare längs skogsbrynet. Mellan åren 1965–1975 förtätades Taserud med enklaver av villor och radhus, först på åkermarken ner mot Degerängen och sedan runtomkring och den äldre bebyggelsen. Enklaverna omges av natur och innehåller allmänna grönområden. I området öster om Rackstadvägen ligger bostäderna tätare med radhus och kedjehus. Taserud och Graninge ett väldigt homogent bostadsområde med endast äganderätter, -villor och radhus med trädgård. Stadsdelar och Landsbygder Kungsvägen, Västerleden och Rackstadvägen är områdets genomfartsgator. Ringleden är en barriär som avgränsar området i söder. Det är lätt att ta sig med gång och cykel inom området, och vidare in till centrum via planskilda korsningar. Attraktiviteten i området har lett till att området utökats under 2000-talet med villagata i skogen i nordost, och man ser nu över möjligheterna för ytterligare utökning av villor. Vision Bostadsområdet har utökats och kompletterats med nya boendeformer och blivit ett mer varierat och blandat område, där man har möjlighet att bo kvar när livet förändras. I naturen kring Rackstadmuseet har ett gemenskapsnav med fokus på natur och friluftsliv skapats. Här har barnen en cykelbana i terrängen och fler aktiviteter har tillkommit. Intill riksväg 61 har en lekfull park för dagvattenfördröjning och andra ekosystemtjänster utvecklats. Fotot visar Rackstadmuseet i vinterskrud Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar Solviks utbredning. Solvik – ”Lugnt boende med sportig touch” Nuläge Solvik är ännu ett renodlat villaområde som till största delen byggdes ut under miljonprogramsåren. Då var den östra delen av området bebyggd med villor sedan länge. Solvik ligger lite avskilt från övriga bostadsområden, men ändå nära centrum. Omringat av stadens industriområden finns här en familjär sammanhållning och unika kvaliteter. Bostadsområdet har en närhet till många olika typer av idrott som samlats här såsom fotboll, friidrott, elljusspår, skidspår på vintern, cykelbanor, ishall, travbana och ridhus. Arvika Verken (Volvo), Folkets park och idrottsområdet Vik ligger mellan Solvik och centrum. Järnvägen, länsväg 175 och omgivande industrier och verksamhetsområden skapar en barriär mot söder, väster och norr. Många upptrampade stigar vittnar om att man använder naturområdet på Falleberget i norr. Skolvägen till Dotteviksskolan upplevs inte helt trygg då man behöver korsa länsväg 175. På Folkets park, som ligger i den västra delen av området, har människor under lång tid roat sig under folkparkseran och under den perioden som Arvikafestivalen arran- Stadsdelar och Landsbygder gerades. Folkparken har ett kultmiljövärde och dess användning diskuteras. Parkeringen används för evenemang och övernattande transporter. Vision Bostadsområdet har utökats med blandade boendeformer som gör det möjligt att bo kvar i området när livet ändras. Skol- och aktivitetsvägar har gjorts mer trafiksäkra. Viks idrottsområde har utökats med nya idrottsytor och tillsammans med Folkets park är det ett viktigt gemenskapsnav där alla känner sig välkomna. Även omgivande industriområden har utökats, men begränsas med hänsyn till rekreation, idrotts- anläggningen och den bostadsnära naturen. Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar Dottevik och Ingesunds utbredning. Dottevik och Ingesund – ”Förorten på Solsidan” Nuläge Dottevik bebyggdes tidigt med villor och stugor längs Kyrkvikens strand och upp på höjderna. Under miljonprogramsåren planlades området för förtätning av bostäder; ett trafikseparerat hyreshusområde med tvåvånings lamellhus på åkermarken närmast infartsvägen, Ingesundsvägen, och nya villaområden på höjderna samt längs vattnet i området närmare Östra Sund. I slutet av miljonprogrameran planlades Lundellsgärdet, då med en mer blandad bostadsbebyggelse. När man pratar om Dottevik menas ofta det trafikseparerade hyreshusområdet med låga lamellhus. Dotteviksskolan ligger centralt inne bland hyreslängorna. I den här delen av Dottevik bor den mest mångkulturella delen av Arvikas befolkning. Området skiljer sig i karaktär från de angränsande villaområdena, där man uppskattar att det är lugnt, naturnära, att det är lagom avstånd till centrum och den vackra utsikten mot staden. I vackra omgivningar med utsikt över Kyrkviken, ligger pärlan Ingesunds Musikhögskolan och Folkhögskola med internat- bostäder. Konserter och andra föreställningar i stora konsertsalen lockar många besökare till skolan. Hit ut går buss 51 regelbundet, vilket bidrar till bra bussförbindelser till centrum för hela Dottevik. Stadsdelar och Landsbygder En naturskön gång- och cykelväg längs sjökanten kopplar staden via Sågudden och Dottevik ut till Ingesund och vidare mot Ingestrands badplats, camping och friluftsområde med elljusspår. I den norra delen av Dottevik finns även träffpunkten församlingshemmet, Mikaeli- gården och på näset ligger Björknäs församlingshem. Båda dessa vackert belägna lokaler har oviss framtida användning. Villaområdet Tornstigen bildar en egen enklav öster om länsväg 175. Området har förtätats på senare år och här ligger bostadsbebyggelsen längs en mindre väg “Tornstigen” och ”på-landet-känslan” har bevarats. Landskapet öppnar sig mot jordbruksmarker i söder och en grönskande höjd i norr skärmar av mot Lycke industriområde. De som bor längs Tornstigen upplever länsväg 175 som en barriär och att den är svår att korsa, och speciellt för barn som ska till Dotteviksskolan. Vision Länsväg 175 har omgestaltats till en trevlig stadsmiljö, där barnen tryggt och säkert kan ta sig mellan hem, skola och aktiviteter. Vägen korsas enkelt för att nå handel, service, kontor och andra centrumfunktioner som kompletterar Dottevik. I den norra delen har även bostäder tillkommit. Koloniområdet tillför gemytlighet och är ett mysigt promenadstråk. I Dottevik finns flera dragplåster som lockar många besökare till platsen. Nu finns också möjligheten att ta den nya båtlinjen som stannar till på väg från centrum till Glava. Toner från Musikhögskolan flödar än mer över sjön efter att skolan byggt ut. Fotot visar Ingesunds folkhögskola Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar Jössefors utbredning. Jössefors – ”Bruksorten nära stan” Nuläge Den före detta bruksorten är nu en egen tätort. Centrala Jössefors domineras av villagator, men rymmer också radhus och flerbostadshus. I utkanterna ligger äldre stugor, gårdar och villor från förr. Det är en ort med en stark idrottsförening, med medlemmar från hela kommunen. Det anordnas regelbundet evenemang som lockar besökare både till Forshälla idrottsplats och till Jössefors Folkets hus. Ortens egna utbud i form av butik, kiosk och pizzeria är nedlagda. Länsväg 172 löper genom orten, varifrån genomresande får sitt intryck av Jössefors. En separat gång- och cykelväg längs länsväg 172 förstärker sedan 2018 kopplingen till Arvika. Den nedlagda järnvägen mot Årjäng går idag som ett rekreationsstråk genom Jössefors och vidare mot Sulvik. Västra delen av Jössefors är mer sjönära och här finns den gamla bruksmiljön med bevarade byggnader kvar. Hotellet Guest house eleven huserar i den gamla skol- byggnaden intill herrgården. Stadsdelar och Landsbygder Dagens industriområde skärmar av centrala Jössefors från vattnet och småbåtshamnen. Tidigare industriverksamhet har lett till föroreningar i marken ned mot sjön. Kopplingen till Glafsfjorden nås via elljusspåret och vidare mot Koppsäng i söder. Vision I centrala Jössefors finns planlagd mark vid Hagalundsvägen som ger möjlighet för utökad bostadsbebyggelse. Gång och cykelvägen har förlängts genom hela Jössefors, och länsväg 172 har omform- ats till ortens trygga och trevliga huvudgata, som är lätt att korsa på flera platser. Föreningslivet fortsätter att blomstra i Jössefors, där idrottsanläggningen har växt och attraherar folk från hela kommunen. I anslutningen finns mer lokal service på orten. Kontakten med vattnet har förbättrats. Markföroreningarna är omhändertagna och nu har Jösseforsborna tillgång till en badplats på nära håll, - i Koppsäng. Den gamla bruksmiljön är ett besöksmål som underhålls och berättar om historian. Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar utbredningen av Landsbygder Landsbygder De tätortsnära landsbygderna som omgärdar staden karaktäriseras av ett jordbrukslandskap med små bybildningar som omges av skogsklädda höjder. Det är en plats där vardagsliv och natur möts. Här finns bebyggelse, slingrande vägar och närheten till skogsstigar och i vissa fall även vattenkontakt. Landsbygderna ska ges möjlighet att växa varsamt, med nya bostäder som anpassas till landskapets form, förbättrade mötesplatser och en infrastruktur som binder samman både stad och landsbygd. Närheten till naturen är något som värderas högt av de flesta Arvikabor, och efterfrågan är hög på hus på landsbygdsmiljö i närheten av centrum, och allra högst i sjönära lägen. Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar Koppsängs utbredning. Koppsäng – ”På landet vid sjön” Nuläge Koppsäng nås via en slingrande väg genom ett lågexploaterat område bestående av jordbrukslandskap med omgivande skogar. Det böljande landskapet öppnar vackert upp sig ned mot Glafsfjorden. Området upplevs ligga skyddat och avsides. I den norra delen finns ett rekreationsområde med Koppsängsberget. Här vänder elljusspåret från Jössefors idrottsområde. Villor och små gårdar dominerar i landskapet men det finns även ett flerbostadshus i det gamla ålderdomshemmet, som ligger vackert med sjöutsikt. Det finns även två föreningsstugor intill Glafsfjordens strand. Åtkomsten till vattnet är annars begränsad och den badplats som finns upplevs som privat. Vision Områdets lantliga karaktär har fortsatt bevarats med varsam bostadsutveckling. Den nya bebyggelsen ligger främst i Koppsängs nordvästra del, runt KFUM-stugan. Även i sydöst mot Mastviken finns nytt lantligt, sjönära boende. De öppna jordbruksmarkerna har sparats från ny bebyggelse. Koppsängsberget är fortsatt ett viktigt och attraktivt rekreationsområde och längs vattnet finns ett sammanhängande rekreationsstråk som sträcker sig från Jössefors i väst till Västra Sund i söder. Allmänheten ges möjlighet till svalkande bad. Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar Mastvikens utbredning. Mastviken – ”Pärlband vid fjorden” Nuläge I Mastviken ligger villor och sommarstugor idylliskt på ett pärlband längs fjordens strand. Området planlades för sportstugor på 1940-talet, men har med tiden övergått och utökats med mer året-runt bostäder. Mastviken ligger avskilt och nås endast norrifrån via smala grusvägar, vilket gör att området för utomstående lättast upptäcks från vattnet. Vision Mastviken är fortfarande en dold pärla, men nås lättare till fots via det sammanhängande stråket längs vattnet. Utbyggnaden av nya bostäder är begränsad. Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar Arvika Prästgårds utbredning. Arvika Prästgård – ”Full galopp” Nuläge Arvika Prästgård är ett, till största delen, skogsområde med central placering i FÖP- området som trots det upplevs ganska avsides. En kuperad och kurvig grusväg leder ner till bostäderna i Mastviken och vidare mot Koppsäng. Området är tack vare naturen välbesökt av både motionärer, hundägare, hästekipage och svampplockare. Det är lätt att ta sig via Prästgårdvägen i norr till centrum och Jössefors, och via Västra Sundsvägen söderut, på vägar med separerade gång och cykelbanor. Ett nytt bostadsområde, Jonsbol, har utvecklats intill Kyrkvikens strand. Från de östra delarna är det lätt att ta sig till centrums utbud, vilket gör det till ett attraktivt område. I norr ligger en djurkyrkogård i naturområdet norr om Prästgårdsvägen. Strax öster om den, i anslutning till kyrkogården, ligger den gamla Prostgården, som blivit ombyggd i omgångar sedan den uppfördes på 1700-talet. Här finns också kyrkogårdens reservmark för begravningsplatser. Stadsdelar och Landsbygder Vision Områdets östra delar är utbyggt med blandad bostadsbebyggelse som anpassats till naturen och där naturens grönska är en viktig del av områdets atmosfär. I den västra delen där det öppnar upp sig mot Koppsäng och det böljande landskapet ned mot Glafsfjorden, är den lantliga miljön förtätad med omsorg för att inte tappa dess själ. Kommunens ridhus i norra delen ligger lättillgängligt längs länsväg 172. Mot Prästängsrondellen finns verksamheter med bra skyltläge och gång- och cykelvägen till Prästängens område används för att ta sig vidare utan en extra sväng in mot stan. Stadsdelar och Landsbygder Västra Sund – ”Populär udde” Kartan visar Västra Sunds utbredning. Nuläge Västra Sund ligger på den västra av de halvöar som skapar det sund som avgränsar Kyrkviken från Glafsfjorden. Dom skogsklädda höjderna, som Kinnaberget och Kleven, är populära rekreationsområden och bildar en vacker vy från staden. På den södra delen av halvön dominerar jordbruksmarken. Sedan utbyggnaden av kommunalt vatten- och avlopp under 2010-talet, har många nya bostäder tillkommit och flera gamla fritidshus har blivit permanentboende. Det sjönära boendet med bad, båtliv och med naturen inpå knuten är en stor anledning till att många vill bosätta sig här. Körselviken är en kommunal badplats som finns i områdets södra del mot fjorden och i sundet finns sedan 1928 Arvikas motorbåtsklubb. Här hyrs lokalen ut för fest och firande. Huvudgatan Västra Sundsvägen snirklar sig fram längs den kuperade sjökanten och längs den finns en separerad gång- och cykelväg ut till Blåsut som binds samman med stadens nät i norr. Möjlighet finns även till att resa kollektivt med anropstyrd linjetrafik. Stadsdelar och Landsbygder Vision Områdets karaktär har fortsatt bevarats samtidigt som en bostadsförtätning skett längs sjökanterna och i utkanterna av jordbruksmarken. Ny bebyggelse anpassas till naturens förutsättningar, på likande sätt som hur sommarhusen historiskt anpassades till terrängen. Dom gröna höjderna är viktiga för naturområden, populära rekreationsområden, och viktiga för landskapsbilden då fina fondmotiv sett från staden skapas. Det är nu tryggare att även nå de sydligaste delarna av området efter att gång- och cykelvägen förlängts. Det finns nu möjlighet att äntligen ta sig över sundet för att ta sig runt Kyrkviken, på cykel eller till fots. Foto visar vy från Västra Sund mot centrum Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar Kärrsmossens utbredning. Kärrsmossen – ”Bullerbyn” Nuläge Kärrsmossen sträcker ut sig på båda sidor länsväg 172 och järnvägen. Till Kärrsmossen norr om länsväg 172 hör en värdefull kulturmiljö med Värmlandsgårdar från 1800-talet i ett öppet odlingslandskap. Det öppnar sig mot väg och järnväg i söder, där byggnaderna bildar ett vackert motiv. På den södra sidan om länsväg 172 fortsätter områdets lantliga karaktär uppblandat med ett fåtal verksamheter. Gång- och cykelvägen längs länsväg 172 mellan Jössefors och centrum gör det enkelt att ta sig vidare från området. Skogsområdet runt Mosstjärnet är ett populärt rekreationsområde. Här anläggs skidspår under vintern och det finns vindskydd och grillplats. Via elljusspåret länkas bygden samman med bostadsområdet Prästängen. Vision Vägen genom Kärsmossen, mot Högvalta, är nu tryggare för motionärer och andra oskyddade trafikanter. Enstaka nya hus i skogsbrynen har tillkommit längs befintliga vägar, där de passats väl in i den fina lantliga miljön. Kulturmiljön är fortsatt välbevarad där den bildar ett motiv mot den nya järnvägen. Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar Västra och Östra Högvaltas utbredning. Västra- och Östra Högvalta – ”På lanne näre stan” Nuläge Högvalta delas av barriären riksväg 61 upp i västra och östra Högvalta. Högvalta är ett fint gammalt kulturområde norr om centrum, med öppen böljande åker- och betesmark, som är omgiven av skog. Redan på 1600-talet nämns tingsstället Högvalta i domboken för Jösse härad, men i mitten av 1800-talet flyttades tingshuset in till staden. Här ligger gamla gårdar med bevarade uthus, blandat med nyare bostadshus, spridda utmed gamla Kungsvägen, Högvaltavägen. I området finns även byggnader som berättar att det funnits skola, affärer och frikyrkorörelse. Idag finns ett fåtal verksamheter kvar, som bland annat en handelsträdgård, industri och snickeri. Här finns också en aktiv bygdeförening och en nystartad kulturförening i det gamla missionshuset. Sävsjön dikades ut på 1800-talet vilket gav stora öppna marker för odling. Idag gäller blandtrafik längs Högvaltavägen, med gång- och cykeltunnel under riksväg 61 via Graninge mot centrum. Högvaltavägen är en del av en slinga runt staden som används av många motionärer. I söder övergår slingan från Högvalta till Kärrsmossen. Stadsdelar och Landsbygder Vision Delar av den före detta Sävsjön är återvätad med betade strandängar och är en fin miljö för fågelliv och har hög biologisk mångfald. Det är också ett attraktivt tätortsnära rekreations- och friluftsområde för motion och naturupplevelser. Högvaltavägen är nu tryggare för motionärer och andra oskyddade trafikanter. Dessutom finns en ny gång- och cykelkoppling som går igenom våtmarksområdet, som gör det ännu genare att ta sig till centrum. Enstaka nya hus har tillkommit i skogsbrynen längs befintliga vägar, där de passats väl in i den fina lantliga miljön. Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar nedre Rackstads område. Nedre Rackstad –”Byn på väg från stan” Nuläge Nedre Rackstad är en idyllisk småskalig jordbruksbygd som öppnar upp sig strax efter att man via Rackstadvägen passerat villaområdet Taserud. Skogsområdet norr om Taserud bildar en avskärmning mellan de två olika karaktärerna. I skogen fanns tidigare elljusspår från Taserud till Vassviken och Friluftfrämjandets stuga, men nu bara skogsstigar. Vision Längs Gunnarskogsvägen finns nu en gång- och cykelväg från Gunnarskog till Gate. Elljusspåret till Vassvika är tillbaka. Byn har förtätats varsamt med hänsyn till områdets lantliga karaktär. Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar Sågmons utbredning. Sågmon – ”Landsvägsnära boende” Nuläge Sågmon är ett litet avskilt villaområde som ligger som en egen ö längs gamla 61:an österut. Industriområdet Gate passeras på väg från staden ut till Sågmon och ett naturområde med Viksälven avgränsar bostäderna mot verksamhetsområdet. I söder avslutas området med jordbruksmark mot riksväg 61. Området hänger samman med landsbygden Bålgård/Ålgården och Långvak mot öster där markens lerjord användes till traktens välkända keramik. Vision Den lantliga karaktären inom området har utvecklats och lockar till nya villor som fortsatt ligger lantligt, men nära till stadens utbud och den lokala stormarknaden på gångavstånd. Den gröna ridån är ett viktigt skydd mot verksamhetsområdet Gate. Det är lätt att ta sig till centrum och Edane via en gång- och cykelväg längs Långvaksvägen (gamla 61:an). I söder mot riksväg 61 möter fortsatt jordbruksmarken och gårdar resenärer mot Arvika. Stadsdelar och Landsbygder Kartan visar Östra Sund och Ingestrands utbredning. Östra Sund och Ingestrand – ”Rekreation i kulturmiljö” Nuläge Östra Sund är en avskild udde mellan Kyrkviken och Glafsfjorden. Här dominerar jordbrukslandskapet blandat med skog. I den södra och västra delen finns ett fåtal större gårdar medan det i den norra delen ligger en mindre samling villor. Att områdets varit bebott länge visar sig i flertalet fornlämningar. Ingesunds folkhögskola och Musikhög- skolan ligger vackert vid vattnet och markerar gränsen till Östra Sund. Söder om Östra Sund ligger Ingestrand, stadens största rekreationscenter. Området nås via Ingestrandsvägen, och man kan ta sig till hela vägen hit från centrum, både gåendes, cyklandes och med andra fordon. Det finns även möjlighet att nå området med kollektivtrafik. En stor populär badplats för alla med minigolfbana och glass finns i områdets mellersta del. I anslutning ligger motionsspår, mountainbikebanor och discgolfbana. Ett kanotcenter ligger strax norr om badplatsen, och erbjuder olika upplevelser: kanotuthyrning, badtunnor, bastu, sup och sup-yoga. Den populära Ingestrands campingen med stugor anpassade till naturen och terrängen finns i den södra delen. Stadsdelar och Landsbygder Vision Områdets lantliga karaktär har fortsatt bevarats med varsam begränsad utveckling. På Östra Sund har några bostäder tillkommit som anpassats till miljön. Ingestrands rekreationscenters popularitet växer och utvecklas med nya aktiviteter året om. Området nås nu med båt både med privatbåt och båtbussen från hamnområdet. Fotot visar solande och badande människor på Ingestrands badplats SAMHÄLLSBYGGNAD Arkitekturstrategi -Strategier för gestaltad livsmiljö för Arvika kommuns översiktsplan 2024-02-22 Reviderad för Fördjupad översiktsplan för Arvika-Jössefors 2026-06-18 Projektorganisation Projektägare Ida Svensson, Samhällsbyggnadschef Arbetsgrupp Maja Peterson, Kommunarkitekt Jenny Bollner, Planarkitekt Frida Skarp, arkitekt Krook & Tjäder I upplagan från 2024 deltog även: Sofia Sundbäck, Översiktsplanerare Emmy Linder, Planarkitekt (då på Tengbom) Linnea Hedin, arkitekt (då på Tengbom) Övriga medverkande i Arvika kommunkoncern Samhällsbyggnad Miljö och bygg Kultur och fritid Arvika fastighets AB Räddningstjänsten Teknik i Väst AB Säkerhetssamordning Folkhälsa Innehåll Projektorganisation................................................................................................. 2 Inledning ................................................................................................................. 4 Sammanfattning...................................................................................................... 4 Bakgrund................................................................................................................. 4 Syfte......................................................................................................................... 5 Arkitektonisk kvalitet i de kommunala processerna.......................................... 6 Ställningstagande.................................................................................................... 7 Övergripande ställningstaganden...................................................................... 7 Specifika ställningstaganden.............................................................................. 10 Centralorten............................................................................................... 10 Centrum......................................................................................... 12 Stadskärnan....................................................................................13 Stadsnära boende.......................................................................... 14 Verksamhetsområden.................................................................... 14 Bostadsområden kring centrum.................................................... 15 Serviceorterna.............................................................................................16 Implementering....................................................................................................... 17 Dialogverktyg........................................................................................................... 18 Bilaga -Översiktliga ställningstagande som ligger till grund..................................... 22 SAMMANFATTNING Den gestaltade livsmiljön är en central byggsten i Arvikas historia och kommer så vara även i framtiden. Strategier för gestaltad livsmiljö har tagits fram som en detaljering av Arvika kommuns översiktsplan med riktlinjer för gestaltning och utformning. Revidering har skett i samband med framtagandet av Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors. Syftet med strategin är att vara ett vägledande verktyg som säkerställer hög kvalitet på gestaltningen i utvecklingen av centralorten och serviceorterna. Strategin innehåller en rad ställningstaganden som tillämpas vid förändring av den gestaltade livsmiljön i tätbebyggda områden. Det finns generella ställningstaganden som omfattar samtliga områden och specifika ställningstaganden för centralorten och serviceorterna. För områden som har markanvändningen landsbygd eller natur i ÖP och FÖP gäller Riktlinjer för byggande på landsbygden i Arvika kommun. I dokumentet ”Områdesbeskrivningar Stadsdelar och landsbygder inom FÖP-området Arvika och Jössefors” finns ytterligare miljöbeskrivningar och visioner som komplement till Arkitekturstrategin. Se även Kulturmiljöprogram för Arvika Inledning I framtagandet av översiktsplanen har Arvika kommun Bakgrund formulerat strategiska ställningstaganden kring den kommunala utvecklingen med en lång tidshorisont. På så sätt kan kommunen aktivt ta ansvar för sin Varför behöver kommunen formulera utveckling samt invånares och besökares trivsel. strategier för gestaltning? Dessa ställningstaganden har fördjupats ytterligare av Sedan Sveriges regering presenterade en samlad politik den fördjupade översiktsplan för Arvika och Jössefors. för gestaltad livsmiljö år 2018 har många svenska Detta dokument är en detaljering av översiktsplanen kommuner tagit fram underlag för att implementera ett och den fördjupade översiktsplanen, med riktlinjer för mer holistiskt synsätt i utformningen av våra gestaltning och utformning. livsmiljöer. Målet är att: ”Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den I Plan-och bygglagen kan man i 2 kap. 6 § läsa att gemensamma miljön.” ”Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt Den gestaltade livsmiljön är en central byggsten i denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas Arvikas historia och kommer så vara även i framtiden. och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är Arkitektur och gestaltning handlar om hur vi planerar lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, och formar den fysiska miljön runt omkring oss. Vår natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en livsmiljö. god helhetsverkan” När vi utvecklar platser och tar ny mark i anspråk är det Samt; viktigt att gestaltningsperspektivet finns med, så att ”Vid planläggning och i andra ärenden samt vid människor trivs och så att gemensamma platser och åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett byggnader utformas på ett hållbart sätt. ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och Med omsorgsfull gestaltade livsmiljöer skapar vi konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i robusta livsmiljöer och värden för dagens samhälle och bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga kommande generationer. karaktärsdrag respekteras och tillvaratas” Detta förutsätter att vi i avvägandet mellan olika Varje projekt har sina unika förutsättningar, men med intressen kan lyfta och prioritera gestaltningsfrågor strategin ges stöd till att alla projekt, oberoende av kopplade till ekonomisk, ekologisk, kulturell och social förutsättningarna, gör medvetna avvägningar och val hållbarhet. gällande gestaltning och utformning. En attraktiv livsmiljö som upplevs trygg kan locka Strategin är till stöd vid dialog och samtal kring kvalitet besökare, invånare och näringsliv. och gestaltning under bygglovgivning, planering och vid utformning av allmän plats och kvartersmark. Arvika kommun ska vara attraktiv att leva, jobba, besöka och utvecklas i - en öppen kommun tillgänglig Målet är att höja den arkitektoniska kvalitén på det för alla. Kommunens uppgift är att säkerhetsställa att som byggs samt öka medvetenheten om den gestaltade de livsmiljöer som skapas är varierade och kan livsmiljöns påverkan. användas jämlikt oavsett personliga förutsättningar. Syfte Syftet med strategin för gestaltad livsmiljö är att vara ett vägledande verktyg som stödjer hög kvalitet på gestaltningen vid all förändring av den gestaltade livsmiljön, både bebyggelse och utomhusmiljöer. Arvika är en kommun med egna möjligheter och utmaningar. Utifrån dessa förutsättningar behöver kommunen formulera specifika ställningstaganden med fokus på de frågor som kopplas till den fysiska planeringen. Med strategin ges en vägledning till hur vi med Arvikas unika förutsättningar kan följa Plan- och bygglagen. eftersom den kommer att ligga till grund för det Arkitektonisk kvalitet i efterföljande detaljplanearbetet. de kommunala Detaljplan (DP) I detaljplaner fastställs bland annat markens processerna användning, byggnaders placering och volym. Nivån av reglering varierar beroende på miljöns känslighet för förändring. I kulturmiljöer och stadskärnan kan mer I de kommunala processerna har kommunen möjlighet detaljerade planbestämmelser användas, såsom och ansvar att säkerställa projektets arkitektoniska specifikationer för fasad- och takmaterial eller kvalitet. Detta görs på olika sätt beroende på vilken typ utformning av gaturummet. Dessa detaljerade regler av projekt och i vilket skede projektet befinner sig. syftar till att säkerställa befintliga värden och den Översiktsplan (ÖP) arkitektoniska kvalitén. I översiktsplanen beskrivs kommunens vision för den Bygglov fysiska miljön på övergripande nivå. Det inkluderar Det är i handläggningen av bygglov som prövningen av bland annat beskrivningar av förutsättningar och den arkitektoniska kvaliteten görs mot utveckling av serviceorter och landsbygd, identifiering utformningskraven i Plan- och bygglagens (PBL) och av huvudstråk, kulturmiljöområden och mot detaljplan om sådan finns. sammanhängande grönstråk. Markanvisningar JämtJämlikt När kommunen äger marken används markanvisningar Översiktsplanen är jämlikhetscertifierad enligt som ett sätt att tydliggöra den önskade inriktningen för JämtJämlikt för att stärka fokus på de sociala frågorna. byggnationen. Kommunen beskriver i en inbjudan vad All utformning och gestaltning ska bidra till att uppnå man önskar uppnå och väljer att tilldela marken till den jämlikhetsåtagandets effektmål samt genomförandet byggaktör som presenterar det projektförslag som bäst av översiktsplanens intentioner. Många aspekter som uppfyller kriterierna. Bedömningen av arkitektonisk framkommit i jämlikhetsarbetet är direkt kopplade till kvalitet ska alltid vara en faktor i utvärderingen. utformning och gestaltningsfrågor. Fördjupade översiktsplaner (FÖP) Upphandlingar Kommunens eget byggande ska hålla en hög standard och planprogram och fungera som förebild. Därför bör krav på FÖP är ett planinstrument som är lämpligt att använda arkitektonisk kvalitet och samhällsbyggnadskompetens för att utreda samband, åtgärder och konsekvenser tydligt formuleras i upphandlingen av tjänster. Lagen inom ett avgränsat geografiskt område och med om offentlig upphandling utgör inte ett hinder för att betydligt högre detaljeringsgrad än den fokusera på kvalitet. Genom att utforma upphandlingar kommuntäckande översiktsplanen. Planprogrammet är ges betydande möjligheter att påverka kvaliteten, ett dokument som utarbetas tidigt i särskilt när det gäller arkitektur. Det är också möjligt att planeringsprocessen och fastställer utgångspunkter, utvärdera kvalitet och hållbarhet i större utsträckning, riktlinjer och mål för olika framtida detaljplaner inom vilket innebär att kostnaderna sätts i ett långsiktigt ett programområde. I en FÖP och i ett program är det ekonomiskt sammanhang. av stor vikt att formulera en tydlig utvecklingsidé, Analysen bör minst innehålla platsens nuvarande Ställningstaganden användning, rörelsemönster inom och till/från platsen, hur landskapet ser ut, väderförhållanden, Arvika kommun har i denna strategi tagit fram en rad skalan av de omgivande stadsrummen, den mänskliga ställningstaganden som tillämpas vid förändring av skalan, den omgivande bebyggelsens skala och den gestaltade livsmiljön i alla områden med tätare uttryck, omgivande funktioner och de material som bebyggelse. För gles- och landsbygd gäller i stället använts. Riktlinjer för byggande på landsbygden i Arvika Att ta del av översiktsplaner och riktlinjer bidrar till en kommun. helhetsbild av platsens utvecklingsinriktning. I Det finns övergripande ställningstaganden samt dokumentet ”Områdesbeskrivningar Stadsdelar och specifika ställningstaganden för centralorten och de landsbygder inom FÖP-området Arvika och Jössefors” olika områdeskaraktärerna inom FÖP-området, samt finns ytterligare miljöbeskrivningar och visioner specifika ställningstaganden för serviceorten. beskrivna. Övergripande Utemiljöer Utemiljöer utformas för att möjliggöra rörelse, ställningstaganden deltagande och engagemang i lokalsamhället. Viktiga faktorer för att skapa trygghet är tydligt definierade Dialog gång- och cykelstråk i inbjudande grönskande miljöer Varje projekt som innebär förändring av den med god belysning och god användbarhet för gestaltade livsmiljön, både bebyggelse och funktionsnedsatta. Utanför sitt fordon har människor utomhusmiljöer, bör inkludera en dialog om lättare till social interaktion och kan få kontakt med gestaltning, funktion och långsiktig hållbarhet. Syftet omgivningen, stanna när vi vill, aktivera fler sinnen, är att lyfta viktiga frågeställningar som bör osv. När kontakten mellan människor blir nära stärks uppmärksammas i alla typer av nybyggnadsprojekt. I möjligheten till hänsyn, välvilja, förståelse med flera varje projekt tas ställning till vilka som bör bjudas in värden. till dialogen, beroende på vilken kommunal process projektet befinner sig i (Program/FÖP, DP eller Vid utveckling av offentliga platser ses möjligheten att bygglov eller ett kommunalt ombyggnadsprojekt utan öka platsens tillgänglighet över, med avseende på krav på bygglovsansökan) samt projektets placering funktionshinder och upplevd trygghet. Förflyttning och omfattning. I mindre projekt kan dialogen med gång främjas för att vara enkel och komfortabel. begränsas till bygglovshandläggaren och fastighetsägaren, medan större projekt kan kräva Gaturummen betraktas som stadsrum och utformas deltagare från fler förvaltningar inom kommunen, och med hänsyn till sin funktion och roll i platsens och ibland även medborgardialog. När kommunen är omgivningens sammanhang. Stadsrummen ska beställare är det viktigt att inkludera användarna, fungera för förflyttning i vardagslivet och samtidigt såsom skola och omsorg, i processen för att säkra vara trivsamma vistelseytor, som utformas för att ändamålsenliga lokaler och platser. främja möten och gemenskap. I slutet av detta dokument finns ett dialogverktyg som Möblering och byggnadsverk på allmänplatsmark bör kan användas som stöd. ges särskild omsorg i utformning och placering. Sittmöbler bör placeras både för att möjliggöra möten och ge vila. Platsanalys Vid utveckling av allmänna platser, utemiljöer eller Grönska kan användas både som ett nybyggnation bör en noggrann platsanalys gestaltningselement och fungera som en ridå mellan genomföras för att förstå platsens unika karaktär. STÄLLNINGSTAGANDEN olika funktioner så som bostäder och närliggande industri och infrastruktur till exempel. I stadsrum bör åtgärder för klimatanpassning integreras i gestaltningen så långt som möjligt, där naturbaserade lösningar samt växtlighet som träd och annan grönska nyttjas. Då kan man uppnå synergieffekter som ökar trivsel och attraktivitet, samtidigt som hållbara lösningar med cirkularitet och resurshushållning blir del av stadens identitet och vardagsliv. 3-30-300 principen skall eftersträvas enligt FÖP, för att säkerställa tillgången till en vardagsnära natur som främjar utomhusaktiviteter och hälsa. För att uppnå utblick på 3 träd från bostaden, och 30% krontäckning i stadsdelen, så behöver träd i större utsträckning finnas längs allmänna gator. För Bebyggelse att säkra 300 m till ett grönområde, så bör de Befintlig bebyggelse speglar centralortens bostadsnära grönområdena bevaras och nya kan arkitektoniska utveckling. Den ska respekteras och behöva tillskapas. Träd är viktiga gestaltningselement renoveras varsamt, med hänsyn till byggnadernas i stadsrummet, de är rumsskapande, ger skugga och tidstypiska och stilmässiga karaktär. mjukar upp de annars hårdgjorda rummen. Träd har även stor betydelse för stadens mikroklimat, biologisk Med ny arkitektur skapar vi värden i dagens samhälle mångfald och vattenhantering. Därför ska träd i och adderar ett avtryck från vår samtid till kommande möjligaste mån bevaras, och fler planteras. generationer. Ny bebyggelse och ska kännetecknas av Konsekvenser av att ta ned träd bör alltid utvärderas ett arkitektoniskt uttryck som står sig över tid. Detta noggrant innan ingrepp görs. kan innebära att arkitekturen anpassas till sin omgivning både vad gäller skala, form och material. Natur- och vattenmiljöer bevaras i möjligaste mån och Det kan betyda att den ny arkitektur smälter in, men bör tillskapas och utvecklas så att grön- och den kan ändå kontrastera mot omgivningen och blåstrukturen blir sammanhängande och har därigenom tydligt visa vad som lagts till. möjlighet att erbjuda habitat för växter och djur såväl som ekosystemtjänster till nytta för invånare. Med Utformning av nya byggnader och om- och sammanhängande grönstråk kan allmänhetens tillbyggnader, bör ta hänsyn till förändrade behov tillgång till tätortsnära grönområden underlättas. över tid och ha ett livscykelperspektiv med fokus på Grön- och blåstrukturen ses som en tillgång i lång livslängd, anpassningsbarhet och centralorten både utifrån rekreation, demonterbarhet. Lokalytor bör vara flexibla och ekosystemtjänster och dagvattenhantering. möjliggöra samnyttjande. Materialval och konstruktionsprinciper bör möjliggöra återbruk och återvinning. Kommunen ska föregå med gott exempel i sin bebyggelseplanering och i sitt egna byggande. Befintliga naturinslag såsom vatten, berghällar och växtlighet bör bevaras och inkluderas vid planering och utformning av bebyggelse, -där inte andra stadsmässiga kvaliteter bedöms viktigare. STÄLLNINGSTAGANDEN inklusive deras byggnadstekniska, historiska, platsspecifika och konstnärliga värden. Konst Konstnärlig gestaltning i olika former, både tillfälliga Vid renovering samt till- och ombyggnation är det och permanenta, bör uppmuntras. Offentlig konst ger viktigt med rådgivning från antikvarie för att platsen identitet och bör placeras så att den är säkerställa att byggnadens tidstypiska och stilmässiga tillgänglig för så många människor som möjligt, både i karaktär bevaras och inte förvanskas. lokaler inomhus samt utomhus längs stråk och i Tillgänglighetsanpassning av både ute- och innemiljö i offentliga rum. Konstnärlig gestaltning ska utformas kulturhistoriskt viktiga byggnader ska ske i dialog med med hänsyn till platsens sammanhang, eventuella antikvarisk kompetens och ansvariga tjänstepersoner. verksamheter samt i dialog med kommunens utsedda referensgrupp för konstnärlig gestaltning. Läs mer i Kulturmiljöprogram för Arvika. Kulturmiljö/kulturarv Kulturmiljöer betraktas som en resurs för att skapa attraktiva områden, där hänsyn tas till både bevarande och utveckling. Vid bygglovsprövning gäller plan- och bygglagens bestämmelser för byggnader, STÄLLNINGSTAGANDEN Centralorten Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt välbesökta platser, mötespunkter och knutpunkter inom Här presenteras de specifika ställningsantaganden kollektivtrafiken vid utformningen. som tagits fram för Centralorten. Inom centralorten ska särskild omsorg tas till utvecklingen av viktiga gång och cykelstråk, inom Det ska tydligt framgå att centralorten är kommunens konceptet för 15-minuters staden. Särskild hänsyn ska huvudort genom omsorg om allmänna platser, tas för att skapa trygga miljöer för barn och gestaltning och underhåll av offentliga byggnader. ungdomar, -till och från viktiga målpunkter. Utformningen av gaturum ska göras med stöd av Centralortens siluett, präglad av en livsrumsmodellen. Gående och cyklister är stadsbebyggelse som underordnar sig naturen och ger prioriterade i gaturummet, se Trafik och intryck av en stad inpassad i ett grönt kuperat mobilitetsprogram Arvika kommun. landskap, ska hanteras med hänsyn. STÄLLNINGSTAGANDEN I varje parkområde bör dess unika karaktär och förutsättningar styra utvecklingen och tillsammans kan parkerna komplettera varandra och erbjuda varierade aktiviteter och mötesplatser. Illustration över befintliga utblickar. Stora delar av centralorten vänder sig mot vattnet och de siktlinjer och förbindelser som finns mellan vattnet och centralorten bör bevaras och stärkas. Typsektion på stegring längs med topografin, det övre exemplet är önskvärt. Utbyggnad inom rutnätsstaden s kvarter, ska anpassas till befintlig skala med i regel 2–4 våningar, för att inte förvanska den småstadsidyll som präglar staden. De storskaliga bostadshusen som uppnår 6–7 våningar inom centralorten, ligger i direkt anslutning till stora grönområden, där de ofta ”tar stöd” i det kuperade landskapet. Typsektion på mindre anpassningar till topografin med Höga byggnader i en större skala bör primärt fyllnad, det övre exemplet är önskvärt. användas i nybyggnads- eller omvandlingsområden där helheten och stadsplaneidén kan planeras in i en Vid nybyggnation ska hänsyn tas till platsens ny stadsmiljö. Det handlar om en balans och topografiska förutsättningar. Byggnader kan stegra förhållandet mellan gatans bredd, gårdarnas storlek längs med topografin och endast mindre anpassningar och omgivande byggnaders höjd. Då det påverkar med fyllnad bör göras. ljusmiljön både inne i byggnaden och på gårdarna, utblickar och upplevelsen av gatumiljön mm. Centralorten är lämplig för förtätning. Bebyggelsen Höga byggnader har större omgivningspåverkan än planeras med utgångspunkt i flexibilitet, täthet och övrig bebyggelse och därför ska alltid särskilt höga funktionsblandning för att minimera krav ställas på gestaltningen. resursanvändning och transportbehov. Vid förtätning ska befintlig grönska inom kvarteren värnas och park- Ringleden, mellan de 4 rondellerna, kantas av och naturmark i möjligaste mån bevaras. grönska. En grön ridå bevaras vid utveckling längs leden. Inom centralorten finns möjlighet att tillskapa mer Infartsvägarna från ringleden är entréer till centrum, bostadsnära grönska i väntan på förtätning, genom att som gestaltas med omsorg och med hänsyn till omvandla hårdgjorda ytor till pocketparks. omgivande bostadsbebyggelse. Vägarnas STÄLLNINGSTAGANDEN barriäreffekt hanteras till förmån för gång och cykel. Det kan innebära en ändring av vägrummets karaktär från trafikled till boulevard eller stadsgata. Externa handelsområden i större skala bör undvikas då de riskerar att utarma den potential som finns för en levande stadskärnan. För mer skrymmande varor kan möjligheter ges för en placering utanför centrum, men då behöver möjligheten att ta sig dit med gång och cykel säkerställas eftersom småhandel ofta ingår. Lämpliga lokaliseringar i centrala lägen behöver kunna erbjudas. Skyltning ska underordnas byggnad, landskapsbild och Illustration av princip för siktlinjer och gaturum till utformning, färg och format. rutnätsstrukturen. Grönstråk ska utvecklas för att koppla samman Centrum centrala grönområden. Stråken ska utformas med extra omsorg om grönska och plantering. Och möbleras för att erbjuda plats för vila och möten. Kulturmiljöprogrammet för Arvika stadskärna ska aktivt användas för att ta vara på befintliga värden samt för att ta avstamp i för inspiration. Ny modern bebyggelse ska medvetet relatera eller koppla an till den tradition och karaktär som finns inom rutnätsstaden och som pekas ut i Kulturmiljöprogrammet. Så som placering av huvudbyggnad i kvarterens hörn för att definiera gaturummen. För centrum gäller även ställningstagandena för centralorten och övergripande ställningstaganden. Arvikas siluett, särskilt höjden med Trefaldighetskyrkan på toppen, ska hanteras med omsorg och hänsyn. Torget och Stadsparken är viktiga funktioner i centrum. Gestaltningen av dessa platser och dess omgivningar är av mycket stor vikt. Nybyggnation ska planeras med hänsyn till sjöutsikt från centrum, och befintliga siktlinjer ska bevaras och om möjligt förlängas. För att stärka kontakten med Kyrkviken ska hamnområdet göras tillgängligt, och betraktas som en förlängning av rutnätsstaden mot vattnet. STÄLLNINGSTAGANDEN Stadskärnan Illustration på fasadindelning utifrån omgivande bebyggelse, det övre exemplet är önskvärt. För stadskärnan gäller även ställningstagandena för Särskild omsorg kring utformningen av volymer och centralorten och centrum samt de övergripande fasader bör ske kring stadskärnan och de mest ställningstagandena. välbesökta platserna. Till exempel bör fasadindelning Stadskärnan i Arvika är en levande och inkluderande ske utifrån omgivande bebyggelses skala. stadsmiljö med stort serviceutbud och en upplevelserik gatumiljö, som lockar besökare från när Torget är stadens hjärta, som bör var tillgängligt för och fjärran. alla och ges en flexibel och inbjudande gestaltning i robusta material. Vid nybyggnation bevaras karaktären genom att placera byggnader i gatuliv samt att traditionen att Rutnätsstadens axlar har fondmotiv som ska värnas. bygga hörnhus och anlägga innergårdar efterlevs. Huvudaxeln från Trefaldighetskyrkan till Kringbyggda kvarter ger tydliga offentliga livsrum järnvägsstationen ska bevaras och utrymmet kring utanför byggnaderna och privatare uterum på nämnda byggnader ska särskilt beaktas. innergårdarna som kan vara förlängning av livet inne i byggnaden. Småskaligheten bidrar till en variationsrikedom i de gåendes tempo. Lokaler i bottenplan som öppnar sig mot gatan ger stimulerande intryck och trygghet. De promenerande ges företräde på stadskärnans gator bland grönska och plats för aktiviteter. Ny bebyggelse bör ha publika bottenvåningar, med lokaler som kompletterar stadskärnans befintliga Siktlinjer från torget mot Trefaldighetskyrkan. utbud, för att främja en utveckling av den levande Foto: Terese Myrin, Värmlandsantikvarien stadskärnan och stödja centrumhandeln. Förtätning sker på ett sätt som bevarar variationen Innergårdar bevaras och ny byggnation på dessa tillåts och funktionsblandningen inom kvarteren. endast om det möjliggör bibehållandet av goda utemiljöer och ljusförhållanden. Förtätning på STÄLLNINGSTAGANDEN parkeringsplatser och obebyggda tomter (lucktomter) För att stärka lokal gemenskap utvecklas gatorna till prioriteras. trivsamma vistelseytor och de små grönytorna möbleras för olika aktiviteter och möten. Innergårdarna får gärna vara tillgängliga för allmänheten, antingen genom passager eller genom att användas på ett sätt som välkomnar invånare och Verksamhetsområden besökare. Illustration på tillgängligt kvarter. Stadsnära boende Vid byggnation i attraktiva skyltlägen ska utformningen ges extra omsorg, med hänsyn både till biltrafikanternas och de gåendes perspektiv. Tillgängligheten för gång och cykel ska eftersträvas ända fram till entréer. Så att de oskyddade trafikanterna tar sig tryggt och säkert hela vägen fram. Det blir då också mer inbjudande att välja ett hållbart resealternativ. I verksamhetsområden kan skyltning med fördel samordnas. För Stadsnära boende gäller även ställningstagandena Vid utveckling av verksamhetsområden ska för centralorten. omgivande grönska bevaras, eller tillskapas, som en skyddande ridå mot till närliggande bostäder och Inom stadsnära boende ska, framför allt de låglänta, landskap. områdenas utveckling följa Trädgårdsstadens ideal; nya byggnader ska förhålla sig till gatan med en mer Inom verksamhetsområden kan träd, grönska och offentlig sida mot ett grönt gaturum och privata öppen dagvattenhantering bidra till en trevlig miljö, trädgårdar inne i kvarteret. Smitvägar och passager som främjar klimatanpassningen. bör stärkas och blandade boendeformer eftersträvas. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt utformningen av byggnadsvolymer, fasader och grönska längs STÄLLNINGSTAGANDEN riksväg 61, länsväg 172, länsväg 175, järnvägen, De bostadsnära naturområdena kan göras lättare och järnvägsstationen och entrévägar. Dessa platser mer lockande att hitta ut till. Grillplatser fungerar som representerar det första mötet med centralorten för lokala mötesplatser. invånare och besökare. Nybyggnation bör eftersträva att bidra med en ökad variation av boendeformer och med nya bostadskvalitéer till området. Detta för att ge större möjligheter för människor att bo kvar i området under livets olika skeden och även för att locka nya målgrupper. Trygga Gång- och cykelstråk till skolor och andra målpunkter stärks. Illustration av attraktiva skyltlägen. Bostadsområden kring centrum För ”Bostadsområden kring centrum” gäller även ställningstagandena för centralorten. Bostadsgatornas utformning anpassas för barnens möjlighet att vara barn i dessa miljöer. Lugnet inom områdena bevaras genom att omgivande natur, även vid fortsatt utveckling skapar skyddande ridåer. STÄLLNINGSTAGANDEN Serviceorterna Skyltning ska anpassas så att den underställs byggnader, landskapsbild och gaturum vad gäller Respektive serviceorts unika karaktär ska bevaras och utformning, färg och format. I verksamhetsområden förstärkas. Respektive orts karaktär kommer att kan skyltning med fördel samordnas. beskrivas i Riktlinjer för ortsutveckling. I Riktlinjerna för ortsutveckling kan fler specifika ställningstaganden Vid lokalisering av ny bebyggelse ska hänsyn tas till för serviceorterna formuleras. befintlig bebyggelsestruktur och traditionell placering av bebyggelsen på orten. Byggnaden ska även De flesta serviceorter ligger vid vatten och omges av anpassas till markens förutsättningar, inklusive skog och jordbruksmark. Siktlinjer samt förbindelser topografi och vegetation. som finns mellan vattnet och serviceorten bör bevaras och stärkas. Utformningen av gaturum ska göras med stöd av livsrumsmodellen. Gående och cyklister är Särskild omsorg ska ägnas åt utformningen av prioriterade i gaturummet, se Trafik och byggnadsvolymer och fasader i centrala delar, från mobilitetsprogram Arvika kommun. vattnet, utmed länsvägarna, järnvägen och vid entréerna till serviceorterna, då det är här invånare och besökare först möter platsen. IMPLEMENTERING IMPLEMENTERING • Öka förståelse för gestaltningens betydelse för Implementering kommunen. • Stärka, utveckla och återskapa mänsklig skala. Ställningstagandena i strategin beskriver var kommunen • Hitta samarbetsformer över förvaltnings- och står i en rad olika frågor kopplade till gestaltning samt bolagsgränser inom koncernen. förväntningarna på olika aktörer i • Identifiera samverkansparter tex Tryggare samhällsbyggnadsprocessen. Interna arbetsprocesser, Arvika -Säkerhetssamordningen, inklusive användningen av dialogverktyg, ska utvecklas Funktionsrättsrådet, Referensgruppen för för att säkerställa efterlevnaden av strategin. konstnärlig gestaltning. Avsteg från strategin ska motiveras och beslutas i • Samordna och skapa dialog mellan samråd mellan kommunen och berörda parter. Var verksamheter för gestaltning av lokaler som beslutet tas och av vem varierar beroende på vilket ska samutnyttjas. skede det gäller (FÖP/Program, DP, markanvisning eller • Nå ett brett spektrum av användare och skapa bygglov). dialog. • Hitta långsiktigt hållbara lösningar i stället för En del i arbetet för att belysa gestaltad livsmiljö och att söka kortsiktig ekonomisk vinst. arkitekturfrågor är genom Stadsmiljöpriset som delats • Hantera intressekonflikter och göra ut sedan år 2012. Kommunen kan komplettera med ett avvägningar mellan olika intressen. arkitekturpris för hela kommunen för att främja och lyfta fram god arkitektur, både i stadsmiljö och på landsbygd. Det finns behov av att utveckla ytterligare planeringsunderlag som bland annat kan användas som stöd vid analyser och utformning, såsom: • Grönplan • Trädpolicy/riktlinjer för träd • Gestaltningsprogram för kommunens parker. • Riktlinjer för ortsutveckling. Utmaningar I samhällsbyggnadsprocesser finns många olika intressenter som tillsammans behöver identifiera och arbeta mot samma mål. Det kan ibland vara svårt att identifiera alla utmaningar i början av ett projekt och därmed behöver dialog och förankring ske löpande under projektets gång. Utmaningar i framtida arbete med den gestaltade livsmiljön kan vara att: Vid mindre bygglovsärenden för privatpersoner initierar Dialog- bygglovshandläggaren diskussionen och delar av dialogverktyget är ett stöd vid samtal. verktyg Vilka deltar? Ett urval av deltagare görs utifrån projektets funktion, placering och omfattning. Exempel på funktioner som kan delta är: • Samhällsbyggnad Syfte Planarkitekt/Kommunarkitekt o Dialogverktyget är ett stöd för att samla in synpunkter, Mobilitet och trafik o förankra idéer och skapa gemensamma målbilder så Kommunekolog o tidigt som möjligt. Dialogen hjälper till att sätta • Extern Arkitektkompetens ambitionsnivån och ger insikt om projektets potential • Extern Kulturmiljökompetens att genom god gestaltning skapa en god livsmiljö. • Kultur och fritid • Myndighetsstaben Det långsiktiga målet är att öka kunskapen och intresset Bygglov för gestaltad livsmiljö och arkitektur och därigenom o Säkerhetssamordning höja kvalitén på den gestaltade livsmiljön i Arvika o • TIVAB kommun. Dagvatten o Användning Fastighetsägare/byggherre o • AFAB Dialogverktyget ska användas så tidigt som möjligt i Park arbetsprocessen. o Fastighetsägare/byggherre o Dialogverktyget är ett exempel på ett processverktyg • Fastighetsägare/byggherre (extern) som kan användas praktiskt vid utveckling av byggnader • Verksamhetsrepresentanter (om projektet och utemiljöer, av så väl privata som offentliga innehåller verksamheter) byggherrar. Den gestaltade livsmiljön är viktig överallt • Grannar (vid stora förändringar där men särskilt viktig där många människor vistas. kunskapsinhämtning och förankring krävs innan samråd) Dialogverktyget kan exempelvis användas vid förstudier, detaljplaner, bygglovsprövningar, markanvisningar, • Allmänhet (vid förändring av publika platser, till gestaltningsprogram eller vid fördjupade exempel inom stadskärnan, skolor, bibliotek, översiktsplaner. lekplatser och park. Äldre och barn är grupper som ska ha särskilt fokus) Vem initierar dialogen? • Intresseorganisationer/föreningar (kan till Dialogen kan initieras av fastighetsutvecklare, exempel vara centrumförening) byggherrar, planhandläggare eller bygglovshandläggare. • Politik (har främst uppgiften att lyssna och ta För projekt inom kommunens egen organisation ska del av kunskapen) dialogverktyget eller motsvarande, alltid användas. Och kan då initieras projektledaren med stöd av upphandlad arkitekt. Hur genomförs dialogen? Dialogen består av fyra delar enligt nedan: 1. Förberedelse innan. Innan diskussionen startar bör alla som deltar ha tagit del av det underlagsmaterial som finns, såsom platsanalysen, kartor och 2. Uppstart. Gå igenom de ställningstaganden i översiktsplanen och Strategier för Gestaltad livsmiljö som gäller för projektet samt eventuellt andra relevanta dokument. Diskutera och motivera eventuella avvikelser. 3. Genomgång av frågeställningar. Den som initierat dialogen gör ett urval av frågeställningar som ska diskuteras. Urval av frågor görs utifrån relevans för projektet. Initialt är det bra med en bred öppen diskussion som sedan konkretiseras. Exempel på frågeställningar finns under ”Vad diskuteras?”. 4. Efterarbete. Dokumentera de för projektet viktigaste frågorna samt de gemensamma ställningstaganden som togs. Vad diskuteras? Vision och koncept Vilken är projektets övergripande mål och vision? Målgrupp? …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… Hur används platsen idag? Hur upplevs platsen idag? Vilka kvaliteter finns? Vad kan bli bättre? …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… Hur förhåller sig platsen till omgivande bebyggelsestruktur och befintlig infrastruktur? Ligger den i anslutning till befintlig bebyggelse och service? Stödjer den 15-minutersstaden? Påverkas förutsättningarna för en levande stadskärna? …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… Kan platsen nås med kollektivtrafik och gång och cykel? …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… Vilka värden kan projektet tillföra platsen? Är det ett sammanhang där synergieffekter kan uppstå med omgivande funktioner? Bidrar projektet med en större blandning och varierat utbud på platsen? …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… Hur förhåller sig platsen till omgivande platsbildningar, stråk och noder? Hur upplevs rummet mellan husen? Behövs en trygghetsvandring? …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… Finns tillräckligt utrymme att skapa goda livsmiljöer med goda ljusförhållanden, friyta, parkering, tekniska funktioner mm. Finns närhet till natur? …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… Blir platsen och/eller byggnaden lätt att ta sig till, tillgänglig och bjuder in till vistelse och möten? …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… Bör medborgardialog hållas? Vid större projekt kan verktyget Platskompassen användas. …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… Principer för utformning Hur ser omgivande landskap och bebyggelse ut? Hur bör projektet förhålla sig till omgivningen? Skala, volym, höjd, materialval och uttryck? Vilka material, kulörer och detaljer är lämpliga för att förstärka platsens unika karaktär? …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… Hur ser omgivande infrastruktur, vägar och stråk ut? Hur bör angöring och stråk mm placeras? …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… Sol, vind, dagvatten och markförhållanden på platsen? Hur hanteras framtida utmaningar såsom skyfall, höjda vattennivåer, värmeöar och vind? Hur kan lösningar på dessa utmaningar implementeras och gestaltas i projektet? …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… Finns det naturinslag som bör bevaras på platsen? Hur ser grönstrukturen ut i projektet? Uppfyller det principen om 3- 30-300? Var finns det ytor för träd och annan grönska? Vilka ekosystemtjänster kan projektet bidra med? …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… Finns det kulturmiljö och historiska spår på platsen att ta hänsyn till, lyfta fram eller bygga vidare på? …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… Varifrån upplever man platsen eller byggnaderna, till fots eller från ett fordonsfönster? Olika skalor att hantera på nära och från långt håll? Hur stor blir omgivningspåverkan? …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… Hur möter bebyggelsen gatan och utemiljön? Blir miljön utanför trivsam, trygg och i en mänsklig ska? Entréer och fönster, publika bottenvåningar, förträdgårdar mm …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… Finns det utrymme för någon form av konst eller konstnärlig gestaltning? …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… Är projektet anpassningsbart? Går det lätt att ändra användning över tid, är det flexibelt? Går det lätt bygga om, anpassa? Kan det samnyttjas? …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… Vad är ett lämpligt val av material ur ett hållbarhetsperspektiv? Med tanke på livscykelperspektiv, livslängd, möjliggöra återbruk och återvinning. …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… Erbjuder projektet jämlika förutsättningar för olika grupper i samhället? Har alla möjlighet att besöka den och är den välkomnande? Barn och äldre? Människor med olika funktionsvariationer och olika etnisk bakgrund? …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… Upplevs platsen och/eller byggnaden som trygg? Hur upplevs den när det är mörkt? Finns det utrymmen som kan upplevas instängda eller obehagliga? …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… BILAGA Ställningstaganden från översiktsplanen som påverkar den gestaltade livsmiljön Öka kontakten – Mellan människor • Bidra till att vidareutveckla och stärka befintliga mötesplatser. • Våga prova tillfälliga, flexibla och mobila idéer och lösningar som kan skapa mötesplatser och nå ut till fler människor. • Verka för att öka tillgänglighet för alla, efter olika gruppers unika förutsättningar, till olika typer av mötesplatser (fysiska och digitala), både vad gäller hållbara transporter och platsernas placering samt utformning. • Utveckla blandad bebyggelse och blandade bostadsformer i centralort och serviceorter. • Satsa på utveckling i anslutning till sammanhållen bebyggelse i alla kommundelar. Utveckling ska främst ske i anslutning till centralort och serviceorter, i nära anslutning till redan befintlig service eller möjlig etablering av strategiska servicefunktioner. Öka kontakten – Till naturen och vattnet • Rusta upp befintliga och utveckla nya mötesplatser, aktivitetsytor samt vandrings-och cykelleder i natur, tätortsnära grönområden samt vid vattnet. • Verka för att öka tillgänglighet för alla, efter olika gruppers unika förutsättningar, till både natur och vatten, både vad gäller hållbara transporter och platsernas utformning. Öka kontakten – Mellan invånare, näringsliv och kommunen • Arvikas centrumkärna ska även fortsättningsvis få vara så levande och unik som den är idag. Handel ska lokaliseras i centrum i centralorten och i centrala delar av serviceorterna. Handel med skrymmande varor kan tillåtas att placeras mer perifert. Öka kontakten- Mellan staden och landsbygderna • Stärk serviceorterna genom att satsa på utveckling med utgångspunkt i respektive plats unika karaktär. • Tillåt ny bebyggelse på landsbygderna i mindre omfattning. Bebyggelsen ska placeras varsamt med landskapet som utgångspunkt eller med närhet till viktiga kommunikationsstråk och annan infrastruktur. Balansera utveckling- Mot vad jordens resurser klarar av • Samla ny bebyggelse och funktioner i nära anslutning till befintlig bebyggelse och viktiga kommunikationsstråk. • Lokalisera och utforma ny bebyggelse så att transportbehovet minskar och effektiv markanvändning kan uppnås. • Bygg och utveckla med hållbara material. Lägg stor vikt vid kvalitet och flexibilitet för att skapa byggnader med lång livslängd. Balansera utveckling- Mot våra ekonomiska resurser • Planera med fokus på långsiktighet och kvalitet som bygger hållbarhet, även då det sker på bekostnad av kortsiktiga ekonomiska mål. Ställningstaganden från den fördjupande översiktsplanen för Arvika och Jössefors, som påverkar den gestaltade livsmiljön Öka kontakten mellan människor • Vidareutveckla och stärka befintliga mötesplatser i olika delar av centralorten. • Mötesplatser fördelas jämnt över centralortområdet i syfte att underlätta nåbarheten för boende, användare och besökande. • Mötesplatser ska med fördel utvecklas med fokus på resiliens och beredskap, exempelvis genom att enklare matlagning kan vara möjlig att utföra på platsen. • Principen om 15-minutersstaden, som anpassats till Arvikaskalan, ska gälla inom centralorten. • Komplettera med nya mötesplatser som bidrar till ett varierat utbud inom centralorten som ger möjligheter för alla att vara delaktiga, utifrån varje människas olika förutsättningar och behov. • Mötesplatser ska finnas så väl utomhus som inomhus och ha plats för både planerade och spontana aktiviteter som kan utföras alla tider under året. Olika typer av mötesplatser och publika funktioner ska samlokaliseras för att ge förutsättningar för samverkan och skapa möjligheter för möten mellan olika grupper. • Utforma publika mötesplatser och offentliga rum med utgångspunkt i universell design och jobba aktivt med belysning och andra åtgärder för den upplevda tryggheten. • Aktivera det offentliga rummet på strategiska gator och platser inom stadskärnan, hamnområdet och i Jössefors där omprioritering av trafikslag är en viktig del i lösningen. • Vidareutveckla gång- och cykelstråk till viktiga mötesplatser så att det blir enkelt, tryggt (både upplevd och trafikmässig trygghet) och säkert för alla att röra sig i trafiken till och från dem. • Våga prova tillfälliga, flexibla och mobila idéer som kan variera över säsong och bidra till en högre upplevd och faktisk trygghet och en mer levande stadsmiljö. • Skapa blandad bebyggelse och blandade bostadsformer i olika delar av centralorten. Öka kontakten till natur och vatten • Naturen och vattnet ska ha en självklar närvaro och integreras i stadsmiljön inom centralorten som en del av kommunens identitet. • Det ska finnas en variation av olika typer av tätortsnära natur inom centralorten. Alla människor ska ha goda möjligheter att vistas i och interagera med naturmiljöer och vatten inom centralorten, utifrån sina unika förutsättningar och behov. • Utveckla attraktiva besöksmål på strategiska platser inom centralorten med koppling till natur och rekreation. • Vidareutveckla befintliga och komplettera med nya natur- och vattennära mötesplatser, aktivitetsytor och leder som bidrar till ett varierat utbud inom centralorten. • Gröna länkar som gör det lätt för människor och djur att röra sig ska finnas mellan olika natur- och vattenområden inom centralorten då dessa utgör viktiga spridningskorridorer. • Principen 3-30-300 ska tillämpas inom centralorten för att säkerställa människors tillgänglighet till kvalitativ grönska för fysisk och psykisk hälsa. • Värdefulla natur- och vattenmiljöer ska skyddas och bevaras inom centralorten. • Vidareutveckla gång- och cykelvägar till viktiga naturmiljöer så att det blir enkelt, tryggt och säkert för alla att röra sig till och från dem. • Värna om siktlinjer ut mot Kyrkviken och Glafsfjorden för att behålla den visuella kontakten med vattnet. Detta är extra viktigt i Arvika stadskärna och hamnområdet. Öka kontakten mellan centralortens olika delar • Centralorten ska utvecklas som en sammanhållen helhet. Arvika och Jössefors ska knytas samman och utvecklas i symbios. • Centralorten utgör en viktig knutpunkt för kontakten med omvärlden. Här möts riksvägar, länsvägar, järnväg och en framtida båtlinje. Dessa funktioner sammantaget möjliggör för viktiga godstransporter, personresor, kontakt med omgivande landsbygder, kontakt med övriga kommunen och med omvärlden. • Järnvägen mellan Oslo och Stockholm utgör en prioriterad fråga i kommunens utvecklingsinriktning och framtida fysiska planering. Aktiv dialog med projektet och bolaget Oslo-Sthlm 2.55 ska föras i syfte att verka för ett tågstopp vid Arvikas järnvägsstation samt säkerställa bra anslutningar till Arvika. • Den fysiska miljön ska utformas för att överbrygga fysiska och mentala barriärer inom centralorten i syfte att öka tillgängligheten för alla grupper i samhället. Alla centralortens delar ska uppfattas som nära sammanlänkade och att det är lätt att ta sig emellan. • Principen om 15-minutersstaden, som anpassats till Arvikaskalan, ska gälla inom centralorten. • Det ska vara enkelt, tryggt, bekvämt, tillgängligt, framkomligt och säkert för oskyddade trafikanter att röra sig inom centralortens olika delar så som bostads-, verksamhets- och handelsområden. I stadskärnan har oskyddade trafikanter alltid företräde. • Placera viktiga målpunkter och mötesplatser samt utveckla gång- och cykelstråk så att trygga och säkra vägar till skola och fritidsaktiviteter kan säkras för barn och unga. • Placera viktiga målpunkter, service och bostäder för äldre så att trygga och säkra vägar för gång, cykel, rullstol och permobil kan säkras för dessa grupper. Beakta även höjdskillnader och möjligheter för vila längs viktiga stråk för äldre. • Utforma gatumiljöer som styr flöden av olika trafiktyper (motorfordon, gods och oskyddade trafikanter) så att det bidrar till en tryggare, mera behaglig och mer levande stadskärna. • Järnvägsstationen och busstationen ska kopplas samman tydligare och utvecklas som ett nav för hållbart resande i stadskärnan och centralorten. Kollektivtrafik från övriga delar av centralorten ska passera noden vid järnvägsstationen/busstationen för ett enklare resandeutbyte mellan olika transportslag. Framtidens resor till huvudstäder så som Oslo och Stockholm ska beredas utrymme och bidra till ett ökat hållbart resande, goda pendlingsmöjligheter och utbyggnad av ett prioriterat järnvägsstråk. • Prioritera hållbara transportlösningar och planera med utgångspunkt i att olika lösningar passar för olika grupper och i olika delar av centralorten. Detta gäller även hållbara lösningar för godstrafik. • Verka för välfungerande digital infrastruktur, exempelvis fiber och mobilnät. Frågan ska beaktas tidigt i olika processer samt i planarbeten för att säkra åtkomst till mark och andra faciliteter, både ovan och under jord. Öka kontakten mellan invånare, näringsliv och kommunen • Arbeta proaktivt och uppsökande för att skapa en kontakt som bygger på jämlikhet, tillit och förtroende mellan invånare, näringslivet och kommunen. • Uppmuntra till dialog och öppenhet i utvecklingsprocesser. Kommunen ska vara en föregångare i kommunala projekt och säkerställa att de genomförs med transparens och att dialoger hålls med relevanta grupper. Involvera invånare och föreningsliv vid utveckling av mötesplatser. • Barn, unga och äldre är prioriterade grupper i planeringen i Arvika kommun och således även inom centralorten. Att göra barn- och äldrekonsekvensanalyser vid nya projekt, utveckling av det offentliga rummet eller i andra processer där dessa grupper kan beröras är därför något som ska värderas i varje enskilt fall. • Utveckla och stärka mötesplatser inom centralorten som ger förutsättningar för samverkan och innovation för organisationer inom utbildning, för civilsamhället och för näringslivet. • Inom centralorten ska en planberedskap för bostäder, service, utbildning och näringsliv finnas för att säkerställa framtida näringslivsutveckling och kompetensförsörjning. • Arbetsplatser och service ska lokaliseras nära där människor bor och rör sig, vid knutpunkter och längs viktiga kommunikationsstråk. • Handel och service ska lokaliseras i stadskärnan eller i anslutning till en mindre nod för bebyggelse och service. Handel med skrymmande varor kan tillåtas att placeras mer perifert. • Inom centralorten ska det finnas platser för att ta del av olika typer av kultur och konst. Dessa möjligheter ska finnas både i lokaler inomhus samt utomhus längs stråk och i offentliga rum. • Publika lokaler och utemiljöer ska utformas för att underlätta samnyttjande och samverkan mellan olika verksamheter och aktörer samt ett mera resurseffektivt nyttjande av allmänna ytor. Kommunen ska föregå med gott exempel i sina egna lokaler och utemiljöer. • Kommunen ska fungera som en möjliggörare och medskapare genom samverkan när olika krafter vill utveckla sina idéer. Exempel på detta är kontaktvägen föreningsservice och näringslivssupporten. Öka kontakten till platsens unika identitet • Storheten ligger i det lilla. Ta utgångspunkt i centralortens identitet som den lilla platsen med stora möjligheter och säkerställ att karaktären bevaras och stärks. Utveckla centralortens olika delar utifrån respektive plats egna kvaliteter och identitet. Platsvarumärket för Arvika - ”Arvika. Lite mindre. Mycket mer” har mycket att bidra med i beskrivningen av platsens kvalitéer. • Utveckla centralorten med respekt för kulturmiljön och de historiska värdena. Använd dem som en tillgång att bygga vidare på. Centralortens olika delar har unika kvaliteter som kan utvecklas och bevaras. • Skydda rutnätsstadens värden och ta hänsyn till stadens karaktäristiska siluett. LÄNK: Kulturmiljöprogram för Arvika stadskärna • Utveckla stadskärnan så att förutsättningarna för en levande stadsmiljö kvarstår. Arbeta både med en blandning av funktioner, utbud av lokaler och aktivera det offentliga rummet. • Skapa platser och små installationer i det offentliga rummet som ger människor möjlighet att stanna upp och spendera tid där. • Inom centralorten läggs extra vikt vid att utforma bebyggelse som i sin skala, struktur och gestaltning tar hänsyn till och kompletterar platsens unika karaktär, landskapsbild och stadssiluett. LÄNK: Riktlinjer för byggande på landsbygden i Arvika kommun • Säkerställ välkomnande och väl gestaltade entréer till centralorten där riksväg 61 och länsvägarna 172 och 175 är prioriterade vägar. Även ankommande med tåg till stationen och med båt via Glafsfjorden och Kyrkviken ska prioriteras. Dnr: KS/2024:439 2026-08-12 -- 2a gaBl i K- o mÄingn amdirruapnsnpaöknlgöitvdesrvreie r I och med att den Fördjupade översiktsplanen antas som en ändring av den gällande kommunövergripande översiktsplanen kommer några delar i den kommunövergripande översiktsplanen justeras. Detta innefattar delar som påverkar den geografiska ytan utanför området för den Fördjupade översiktsplanen för Arvika och Jössefors. Det innefattar även textdelar som uppdateras på grund av ändrad lagstiftning eller nya beslut i den Fördjupade översiktsplanen. Ändringarna berör: - Utbredningsområde för ny järnväg – Strategikartan och markanvändningskartan anpassas för att passa ihop med resultatet av framtagna utredningar samt de ställningstaganden som görs i FÖP. - Texter och ställningstaganden för FÖP Arvika hamn samt FÖP Kinna Västra sund tas bort så dessa dokument upphört att gälla som fördjupade översiktsplaner och istället ska fungera som planeringsunderlag. - Texter och ställningstaganden som rör TÖP Vindbruksplan ersätts med texter gällande Strategisk energiplan. - Texter och ställningstaganden gällande TÖP LIS – Landsbygdsutveckling i strandnära läge revideras med utgångspunkt i reviderad lagstiftning, så att planen fortsatt gäller. - Avgränsning och markanvändning samt ställningstaganden för FÖP-området i översiktsplanen ersätts med kartmaterial och ställningstaganden i Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors. Markanvändningen Tätort utgår. - Text och ställningstaganden gällande sammanhållen bebyggelse utgår på grund av reviderad lagstiftning. - Översiktsplanens genomförandeplan kompletteras med aktiviteter från Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors och slås samman till en samlad genomförandeplan.

14 § plan- och bygglagen (PBL). Förslaget innehåller följande handlingar: • Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors – granskningshandling • Kartor - FÖP Arvika och Jössefors • Områdesbeskrivningar - Stadsdelar och landsbygder • Samlad genomförandeplan – granskningshandling • Hållbarhetsbedömning - FÖP Arvika och Jössefors – granskningshandling • Samrådsredogörelse - FÖP Arvika och Jössefors Länsstyrelsen har inhämtat synpunkter på förslaget från berörda myndigheter. Yttranden över förslaget har inkommit från Luftfartsverket, Lantmäteriet, Post- och telestyrelsen, Statens geotekniska institut (SGI) och Trafikverket. Luftfartsverket, Lantmäteriet och Trafikverket har inget att erinra mot förslaget. Samtliga yttranden bifogas för kännedom. I detta reviderat yttrande har Länsstyrelsen lagt till synpunkter på Östra sund som ett utpekat område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Länsstyrelsens roll Länsstyrelsen ska enligt 3 kap. 16 § PBL avge ett granskningsyttrande där det enbart ska anges om 1. förslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken (MB), 2. förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm (MKN) enligt 5 kap. MB inte följs, 3. redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) inte är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket MB, 4. sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, och 5. en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Länsstyrelsen vill upplysa om att kommunen enligt 3 kap 20 § PBL ska redovisa länsstyrelsens granskningsyttrande tillsammans med översiktsplanen. Samlad bedömning I samrådet framförde Länsstyrelsen både rådgivande synpunkter och synpunkter som utgör prövningsgrunder för detaljplan. Länsstyrelsen ser positivt på kommunens bemötande av synpunkterna. Länsstyrelsen bedömer att förslag i fördjupningen inte riskerar att medföra påtagliga skador på riksintressen enligt 3 eller 4 kap. MB. Parallellt med framtagandet av fördjupningen har nya uppgifter till MKN vatten tagits fram. Länsstyrelsen anser att beskrivning och bedömning av MKN vatten i fördjupning av översiktsplanen bör uppdateras. Länsstyrelsen har invändningar mot området som pekas ut för landsbygdsutveckling i strandnära lägen enlig 7 kap. 18 e § första stycket MB. Länsstyrelsen bedömer att frågor som berör mark- och vattenområden som angår angränsande kommuner samordnas på ett lämpligt sätt. Två synpunkter om hälsa och säkerhet kvarstår. Länsstyrelsen bedömer att det ännu inte är tillräckligt utrett om marken är lämplig för den föreslagna utvecklingen, med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Det är viktigt att följa översiktsplanens rekommendationer om fortsatt utredning och prövning i senare skeden. Miljökvalitetsnormer för vatten Fördjupningen och hållbarhetsbedömningen redovisar vattenförekomster och deras status från föregående förvaltningscykel (C3, 2017–2021). Under pågående förvaltningscykel (C4, 2022–2027) arbetar Vattenmyndigheten och Länsstyrelsen med att uppdatera MKN och åtgärdsprogram inför 2027. Det har inom fördjupningens planområde tillkommit en ny vattenförekomst Sävsjöälven som omfattas av miljökvalitetsnormer. Statusklassificeringar har också uppdaterats för flera vattenförekomster. Eftersom fördjupning av översiktsplanen ska gälla långsiktigt bör den uppdateras med nya uppgifter från pågående förvaltningscykel (C4). Vatteninformationssystem Sverige (VISS) är ännu inte fullt uppdaterat, kommunen får därför ett utdrag av nya uppgifterna som bifogas detta yttrande. Samhällsbyggnads svar: Planhandlingen och Hållbarhetsbedömningen uppdateras gällande MKN Vatten enligt Länsstyrelsens bifogade data. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) Kommunen har i granskningshandlingen pekat ut ett LIS-område i Östra sund. Förslaget har inte varit med i samrådet, därför lämnar Länsstyrelsen synpunkter även av samrådskaraktär. LIS Östra sund berör både natur- och friluftsvärden, vilka har betydelse för strandskyddets syften. Området innehåller dessutom kulturmiljöer och aktsamhetsområden för ras och skred. Förslagets förenlighet med LIS-villkoren och markens lämplighet gällande stabilitet och påverkan på kulturmiljöer och MKN vatten kan inte anses vare färdigprövad genom LIS-utpekandet. Länsstyrelsen ser positivt på kommunens ställningstagande till att utvecklingen i området måste prövas genom en detaljplan. Runt Kyrkviken är största delen av stränderna redan exploaterade, samt därutöver finns ett flertal tidigare LIS-utpekanden. I bedömning av nya LIS-utpekandets betydelse för strandskyddets syften, behöver kommunen ta hänsyn till den kumulativa påverkan på hela Kyrkviken. Länsstyrelsen ställer sig tveksamt till lämpligheten av att ianspråkta ytterligare stränder vid Kyrkviken, och vill upplysa att detta utpekande kan påverka möjligheter att återställa tidigare LIS-utpekanden runt Kyrkviken. På nordöstra delen av Östra sund finns en skog med höga naturvärden som nämns i granskningshandlingen. Länsstyrelsen anser att denna del bör i första hand undantas från LIS- området och bevaras som naturmark. Alternativt behöver planen för området motiveras med varför det inte finns lämpligare mark att exploatera, samt hur strandskyddets syften kan långsiktigt säkerställas. I det senare fallet kommer en naturvärdesinventering enligt svensk standard krävas och exploateringen behöver anpassas utifrån naturvärden. Friluftslivsvärden i Östra sund är framför allt i anslutning till aktiviteter i vatten och på is. Hur en exploatering av området kommer påverka friluftsvärdet, och om påverkan kan vara acceptabel i avvägning mot strandskyddets syften, behöver ytterligare utvecklas i LIS-utpekandet. Gällande bedömning om markens lämplighet för den tänkta utvecklingen, saknas det beskrivning och ställningstagande om MKN vatten och geotekniska riskfrågor. Möjlig påverkan på uppnående av MKN för Kyrkviken behöver läggs till i beskrivningen. Befintliga geotekniska förutsättningar, särskilt om risk för ras och skred, behöver beskrivas och beaktas. Samhällsbyggnads svar: LIS-områdets omfattning minskas och planhandlingen kompletteras med information kring den kumulativa påverkan på Kyrkviken, frilufts- och naturvärden samt MKN och risk för ras- och skred. Hälsa och säkerhet Länsstyrelsen har under samrådsskedet framfört synpunkter om förorenad mark, buller, stabilitetsförhållanden, översvämning och skyfall. Kommunen har till största delen bemött synpunkterna. Länsstyrelsen har dock kvar följande synpunkter: • Skredkommissionens anvisningar 3:95 är en äldre vägledning för hur stabilitetsutredningar ska utföras. Den har ersatts av SGI:s nya vägledning (Vägledning 8). I fördjupningen hänvisar kommunen till Räddningsverkets översiktliga stabilitetskartering för centrala Arvika från 2004, som bygger på den äldre vägledningen. Äldre geotekniska utredningar uppfyller inte alltid dagens krav på att bedöma markens stabilitet. Det är också osäkert om de belastningar som gällde när utredningarna gjordes fortfarande gäller. Länsstyrelsen anser därför att detta behöver förtydligas i fördjupningen. • Kommunen bör se över ställningstagandet: ”Vid planläggning och lovgivning ska kommunen säkerställa att ingen tillkommande bebyggelse i befintliga strukturer är utsatt för direkta översvämningsrisker vid ett 200-årsflöde”. Länsstyrelsen vill påminna om att användning av 200‑årsflöde som planeringsnivå avviker från grundprincipen, som är att utgå från beräknat högsta flöde. Kommunens riktlinjer bör följa grundprincipen, och avsteg bör bara göras i undantagsfall. Om avsteg görs behöver de alltid motiveras och konsekvenserna beskrivas. Samhällsbyggnads svar: Planhandlingen kompletteras med information kring den nya vägledningen för stabilitetskartering. Planhandlingen kompletteras med ytterligare beskrivning av planeringsnivåer för tillkommande bebyggelse i befintliga strukturer. Dessa nivåer är olika beroende på vilken typ av bebyggelse som medges och om den ligger innanför eller utanför översvämningsskyddet. Nivåerna är baserade på beräknade flöden plus kompletterande säkerhetsfaktorer framtagna av SMHI. Upplysning Länsstyrelsen har fått ett förtydligande från Boverket om hur länge äldre ändringar av översiktsplanen gäller – fördjupningar eller tematiska tillägg. Länsstyrelsen vill påminna om att en ändring av en översiktsplan inte är ett eget, fristående dokument. Ändringen slutar därför gälla när översiktsplanen ersätts av en ny. Det betyder att sådana äldre ändringar eller tillägg inte kan användas som stöd i senare plan- och byggprocesser på samma sätt som en aktuell översiktsplan. Om man vill att innehållet i äldre fördjupningar och tillägg ska fortsätta gälla, kan det föras in i en ny översiktsplan eller i nya ändringar. Ett annat alternativ är att arbeta om äldre ändringar och anta dem på nytt efter nya samråd och granskningar. Samhällsbyggnads svar: För Arvika kommun skulle detta i så fall gälla FÖP för Kinna-Västra Sund, FÖP Arvika Hamn samt TÖP Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS). Vad gäller FÖP för Kinna-Västra sund samt FÖP Arvika hamn instämmer kommunen i att dessa upphör att gälla som fördjupningar. FÖP för Kinna-Västra sund är delvis överspelad och relevanta delar har arbetats in i FÖP för Arvika och Jössefors. I genomförandeplanen finns också en ambition för att ta fram ett planprogram för området. Relevanta delar av FÖP Arvika hamn har arbetats in i FÖP för Arvika och Jössefors. Övriga delar i FÖP Arvika hamn kan anses ersättas av Gestaltning- och hållbarhetsprogram för hamnen. FÖP:en kan dock fortsatt ses som ett underlagsmaterial för fortsatt utveckling i området. För TÖP Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) har Arvika kommun haft ytterligare kontakt med Boverket då den planen legat med som ett underlag till Arvikas nya översiktsplan antagen 2024. Handlingen har funnits med som en bilaga under översiktsplanens PBL-process genom samråd, granskning och antagande behandlats som en del av den nya översiktsplanen. I och med detta gör Boverket och Arvika kommuns bedömningen att den handlingen fortsatt gäller som en del av den nya översiktsplanen antagen 2024. Bilagor 1. Nya MNK-uppgifter (ZIP-fil) 2. Yttrande, Luftfartsverket 3. Yttrande, Lantmäteriet 4. Post- och telestyrelsen 5. Yttrande, Statens geotekniska institut 6. Yttrande, Trafikverket Bilaga: Luftfartsverket (handlings nr: 2026:2514) LFV har i egenskap av sakägare för CNS-utrustning inget att erinra mot granskningsversionen av den fördjupade översiktsplanen. Bilaga: Lantmäteriet (handlings nr: 2026:2473) Vid genomgång av planförslagets handlingar (daterade 2026-03-25) har följande noterats: Lantmäteriet lämnar inga synpunkter Lantmäteriet har av nedanstående skäl inte granskat den aktuella översiktsplanen och lämnar därför inga synpunkter i denna typ av ärenden. Lantmäterimyndigheten har ingen lagstadgad skyldighet att granska översiktsplaner och dessa berör normalt sett endast indirekt Lantmäteriets kommande arbete. Många av de ställningstaganden som beskrivs i översiktsplaner kommer i och för sig att innebära förändringar i fastighetsindelningen eller att fastighetsanknutna rättigheter (servitut, ledningsrätter, gemensamhetsanläggningar etcetera) kommer att bildas eller ombildas. Omfattningen av dessa behov kommer dock att konkretiseras i senare skeden, till exempel då områden detaljplaneläggs. Lantmäteriet genomför däremot granskning i detaljplaneprocessen. Bilaga: Post- och telestyrelsen PTS har av Länsstyrelsen i Värmlands län ombetts att inkomma med synpunkter på samråd gällande ny fördjupad översiktsplan för Arvika kommun. PTS är central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar – sektorsansvar – inom områdena post och elektronisk kommunikation. Inom ramen för detta arbete skall PTS bland annat: • främja tillgången till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer enligt de mål som anges i lag (2022:482) om elektronisk kommunikation • verka för robusta elektroniska kommunikationer och minska risken för störningar, inbegripet att upphandla förstärkningsåtgärder, samt verka för ökad krishanteringsförmåga Vidare får PTS genom upphandling verka för att tillgodose totalförsvarets behov av posttjänster och elektroniska kommunikationstjänster under höjd beredskap, och stärka samhällets beredskap mot allvarliga störningar av elektronisk kommunikation och posttjänster i fred. IT-infrastrukturen är en förutsättning för bland annat näringslivsutveckling, sysselsättning, forskning och innovationer, vård och omsorg, miljö och klimat, utbildning och kompetensförsörjning samt social delaktighet. Av denna anledning anser vi även att IT-infrastrukturen måste in i samhällsplaneringsprocessen på regional och kommunal nivå. Om inte IT-infrastruktur beaktas i samhällsplaneringen finns risken att de tjänster som är beroende av infrastrukturen inte når ut till användarna. Det säkerhetspolitiska läget har också riktat fokus mot behovet av en robust civil infrastruktur. Förmågan att kommunicera är en förutsättning för att samhällets grundläggande funktionalitet ska kunna upprätthållas. Exempelvis krävs elektronisk kommunikation för att genomföra betalningar, säkerställa leveranser och återställa trasiga nät. Att civila funktioner är fungerande i händelse av höjd beredskap är också viktigt för totalförsvarets militära del. Hot mot infrastrukturen finns också i fredstid, exempelvis i form av naturhändelser såsom översvämningar, sabotage eller i samband med kriser i samhället. PTS arbetar aktivt med dessa frågor, bl.a. genom att dela ut statligt stöd till företag för att genomföra åtgärder för driftsäkra och robusta elektroniska kommunikationer. PTS har inte tillgång till detaljinformation om hur operatörer och andra ledningsägare utformar sina nät utan hänvisar till de operatörer och ledningsägare som blir berörda inom aktuellt område för ytterligare information. I detta fall kan det vara lämpligt att kontakta nationella bredbandsaktörer samt aktuella regionala och lokala bredbandsaktörer. Kommunen bör ha en förteckning över vilka befintliga ledningsägare som blir berörda eller liknande funktion. Exempelvis bredbandskoordinatorer bör ha information om potentiella ledningsägare gällande elektroniska kommunikationer. Vidare driver PTS ett system för begäran om ledningsanvisning, ”ledningskollen.se”. För att identifiera vilka som är berörda ledningsägare kan en förfrågan skickas via https://www.ledningskollen.se/ PTS har i tidigare skrivelse (med hemlig bilaga 2012-01-23 dnr: 03-16005) till respektive länsstyrelse lämnat uppgifter om teleanläggningar som är att anse som riksintressen i enlighet 3 kap 8 § miljöbalken och 2 § p. 9 förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. Underlag för samråd gällande radiokommunikation Vindkraftverk kan störa fasta radioförbindelser (radiolänk). Därför behöver företag som projekterar för vindkraft uppgifter om vilka radioförbindelser som riskerar att bli störda. PTS tar fram underlag för samråd dvs information om vilka operatörer som har tillstånd för fast radio (radiolänk) i det aktuella geografiska området efter begäran från vindkraftsprojektören. På PTS hemsida återfinns ytterligare information: https://pts.se/radio/radiotillstand/vindkraft/ Övrigt PTS har inga ytterligare synpunkter. Bilaga: Statens geotekniska institut Statens geotekniska institut (SGI) har beretts möjlighet att yttra sig i rubricerat ärende. SGI:s yttrande avser geotekniska säkerhetsfrågor såsom ras, skred, erosion och geotekniska frågeställningar kopplade till översvämning. Grundläggnings- och miljötekniska frågor, såsom hantering av radon, ingår inte i vår granskning. Underlag: 1. Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors. Arvika kommun, daterad 2026-03-02 2. Samrådsredogörelse. Arvika kommun, daterad 2026-03-02. 3. Hållbarhetsbedömning. Arvika kommun, daterad 2026-03-02. SGI:s tidigare synpunkter Statens geotekniska institut (SGI) har under samrådsskedet yttrat sig den 29 september 2025 (dnr 4.3.125091179). SGI framförde då följande synpunkter: A. Det behöver förtydligas om de områden där det bedömts att risk för skred inte föreligger har ut- retts enligt nu gällande riktlinjer och för nuvarande förhållanden. B. Det behöver klargöras om den markanvändning som planen medger är lämplig med hänsyn till geotekniska risker och klimatförändring. C. Planen bör kompletteras med identifierade områden med risk för erosion. D. Kommunen bör översiktligt beskriva om blocknedfall och bergras påverkar markens byggbar- het. E. Kommunen bör identifiera områden där klimatförändringen påverkar de geotekniska riskerna samt redovisa vilken påverkan detta har på mark- och vattenanvändningen i översiktsplanen. F. Planen bör kompletteras med resultaten av den översiktliga stabilitetskarteringen i kartmateria- let. G. En formulering avseende klimatförändringens effekter i [3] var otydlig. Kvarstående oklarheter Avseende punkt A så är det fortfarande otydligt vad gäller de områden där det bedömts inte föreligga risk för skred. 1995 publicerades Skredkommissionens anvisningar 3:95 och med den började stabiliteten utredas på ett sätt som liknar dagens regler och standarder. Äldre geotekniska utredningar kan, på grund av sin ålder, inte förutsättas vara utförda enligt dagens krav avseende stabilitetsförhållanden i jord. Det är inte heller säkert att de lastförhållanden som gällde vid tiden för dessa utredningar fortfarande är aktuella. Gällande punkt B och D anger Arvika kommun i [2] att en ”Plan för klimatanpassning” ska tas fram som en del i den strategiska planeringen, och att frågor om klimatförändringars påverkan på riskerna för ras skred och erosion ska hanteras inom ramen för detta arbete. SGI överlåter till Länsstyrelsen att bedöma om det är tillräckligt eller om kommunen även behöver redovisa sin syn på frågorna i översiktsplanen. Vad gäller punkt G kan SGI inte se att formuleringen i [3] har förtydligats. Bilaga: Trafikverket Svar på begäran om yttrande gällande TRV 2026/39873, Granskning gällande fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors kommuner. Trafikverket har granskat remisshandlingarna och har inget att erinra mot att ärendet prövas positivt. Yttrande från Region Värmland, handlings nr: 2026:2882, 2026:2883 Region Värmland har fått tillfälle att lämna svar på rubricerad remiss från Arvika kommun och vill lämna följande synpunkter. Region Värmland yttrade sig under samrådet av den fördjupade översiktsplanen (FÖP) och betonade då vikten av tidig dialog och samverkan vid utveckling som berörde regionens fastigheter, särskilt inom sjukhusområdet. Regionen påminde även om den planerade utryckningsvägen kopplad till framtida blåljusverksamhet vid Gaterondellen, som redovisats i tidigare trafikutredning, och förutsatte att den planerade gång- och cykelvägen anpassades så att utryckningsvägens funktion säkerställdes. Region Värmland var vidare positiv till att FÖP:en säkerställde planberedskap för framtida järnvägsutveckling genom spårreservat samt möjliggjorde olika alternativa lösningar för framtida järnvägsdragningar. Regionen bedömde även att FÖP:en hade en tydlig koppling till Värmlandsstrategin 2040 genom inriktningen mot attraktiva livsmiljöer, hållbar mobilitet, stärkt näringsliv samt hänsyn till miljö- och klimatfrågor. Region Värmland bedömer att Arvika kommun i huvudsak har tillgodosett Region Värmlands synpunkter från samrådet, men vill lämna följande medskick inför antagande. Det är långsiktigt viktigt att bibehålla kollektivtrafikdepån centralt placerad i Arvika tätort för att undvika ökade trafikeringskostnader för körning till och från depån. En central placering är även betydelsefull med hänsyn till planerade infrastrukturella upprustningar, såsom framtida elektrifiering av depån. Regionen vill även uppmärksamma att Arvika kommun och Region Värmland bedriver ett gemensamt arbete genom Handlingsplan för kollektivtrafik i Arvika kommun, vilket bedöms relevant för FÖP:ens inriktning och med fördel kan synliggöras tydligare i planhandlingen. Vidare konstaterar Region Värmland att det trafikförsörjningsprogram och den regionala cykelplan som hänvisas till i FÖP:en avser tidigare versioner. Länkningarna är korrekta, men informationen bör uppdateras så att planhandlingen hänvisar till gällande styrdokument. Samhällsbyggnads svar: Regionalt trafikförsörjningsprogram och regional cykelplan uppdateras med rätt version. Övrigt Noteras. Yttrande från Trafikverket, handlings nr: 2026:1961 Svar på begäran om yttrande gällande TRV 2026/37720, Granskning gällande fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors, Arvika kommun. Trafikverket har granskat remisshandlingarna och har inget att erinra mot att ärendet prövas positivt. Samhällsbyggnads svar: Noterat. Yttrande från Eda kommun, handlings nr: 2026:1778 Eda kommun har tagit del av granskningshandlingen för förslaget till fördjupad översiktsplan Arvika och Jössefors. Eda kommun samtycker fortsatt gällande riksväg 61 och Värmlandsbanans dignitet för kommunikationer inom persontrafik, gods och gränsöverskridande mobilitet. Eda kommun samtycker och betonar att fortsatt samverkan kring frågor gällande infrastruktur, mobilitet och näringsliv är nödvändig för att främja regional utveckling. I övrigt inget att erinra på granskningshandlingen. Samhällsbyggnads svar: Noterat. Yttrande från Sunne kommun, handlings nr: 2026:2538 Sunne kommun har fått möjlighet att yttra sig över FÖP för Arvika och Jössefors under granskningsskedet. Vi tackar för remissen men avstår från yttrande. Samhällsbyggnads svar: Noterat. Yttrande från Kil kommun, handlings nr: 2026:2674 SAMMANFATTNING Kils kommun har tagit del av förslaget till fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors och fick möjlighet att lämna synpunkter under granskningsprocessen. FÖP:en är en konkretisering av Arvika kommuns översiktsplan från 2024 och fokuserar på den långsiktiga fysiska utvecklingen i områden med störst befolkningskoncentration. Den ska vägleda framtida detaljplaner, investeringar och beslut. Planområdet omfattar Arvika stad och Jössefors med cirka 17 000 invånare. Området har starka kvaliteter som vattennära lägen, natur, kulturmiljöer och god samhällsservice, men står också inför utmaningar som befolkningsminskning, åldrande befolkning, klimatförändringar och ett förändrat säkerhetsläge. Framtidsbilden för 2045 bygger på ett mer sammanhängande, hållbart och robust samhälle med fokus på: • Bebyggelse och livsmiljöer: Nya bostäder nära kollektivtrafik och service, samt ytor för verksamheter och mötesplatser. • Mobilitet och infrastruktur: Prioritering av gång-, cykel- och kollektivtrafik för ett tryggt och tillgängligt Arvika. • Natur, vatten och klimat: Integration av grönstruktur och vattenmiljöer, samt hantering av klimatrisker med naturbaserade lösningar. Planen utgår från Agenda 2030, Värmlandsstrategin och Arvikas vision ”Ett Arvika som glöder”. Jämlikhet och inkludering är centrala, med utgångspunkt i kommunens jämlikhetscertifierade översiktsplan enligt ramverket Jämt. HANDLINGAR I ÄRENDET Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-03-26 Inbjudan till granskning om fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors, 25 mars till 25 maj 2026, inklusive granskningsbrev och bilagor BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. BESLUT Kommunstyrelsen beslutar att Kils kommun ställer sig positiv till Arvika kommuns förslag till den fördjupade översiktsplanen för Arvika och Jössefors. Samhällsbyggnads svar: Noterat. Yttrande från Naturskyddsföreningen, handlings nr: 2026:3008 Naturskyddsföreningen Arvikabygden vill här ge synpunkter på den fördjupade översiktsplanen. Eftersom vi inte haft möjligheter att tränga in djupare I denna digra handling, fylld med välmenade, positiva texter och många detaljerade kartor så har föreningen inte tagit ställning till alla delar av planen. Arvika kommun saknar en naturvårdsplan och har därmed inte full kännedom om kommunens naturvärden. Detta avspeglas tydligt i den fördjupade översiktsplanen, FÖP. Ett bra planeringsunderlag för naturvårdsarbetet är av central betydelse för att få en helhetssyn inom den fysiska planeringen. Att planera naturvårdsarbetet är liksom planering för bostadsbyggande och infrastruktur, grundläggande för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Exploatering av natur är irreversibelt, det finns ingen ångervecka när väl byggandet är genomfört. Samhällsbyggnads svar: Arvika kommuns Miljöstrategi antagen 2015 hanterar övergripande naturvårdsfrågor. Denna kan anses vara i behov av uppdatering, men gäller fortsatt som underlag. Den Fördjupade översiktsplanen har tagit hänsyn till detta samt det underlag som vid framtagandet funnits tillgängligt från Länsstyrelsen gällande grön infrastruktur. I Översiktsplanens genomförandeplan anges att en Grönplan samt ett tillägg till översiktsplanen för frågor som berör grön infrastruktur ska tas fram i fortsatt arbete. Området som ingår i den fördjupade översiktsplanen ligger långsträckt utmed Glafsfjordens östra strand, inklusive Kyrkviken. Detta område utgör en viktig ledlinje och spridningskorridor för flyttfåglar och inhemska skyddsvärda arter. Det är väl dokumenterat att flyttfåglar följer vattendrag och kuster på sina två årliga resor. Vid Gillberga, Sölje strandäng, Bergs Klätt, Vikersviken och fågeltornet vid Bysjön observeras årligen mängder av fåglar som följt Göta älv och Byälven upp till Arvika för fortsatt färd norrut. I det aktuella området har många trängda och hotade inhemska arter påträffats, såsom mindre hackspett, vitryggig hackspett, klockgentiana, brun gräsfjäril, reliktbock samt flera arter av fladdermöss. Pilgrimsfalk, lärkfalk och fiskgjuse har här sina jaktmarker. Det berörda området innehar många naturvärden och är en viktig tillgång för friluftsliv utan att behöva göra inkräkta på någons privata tomtmark. Att bevara tillgängligheten för gemene man att kunna sitta med kaffekorg vid vattnet och blicka ut över Glafsfjordens eller Kyrkvikens vatten är viktigt och kommer att värderas allt mer i framtiden. Denna möjlighet får inte begränsas till enbart några få villaägare. Arvikabygdens naturskyddsförenings vill därför lämna följande synpunkter: ● LIS-området vid Östra Sund tas bort från planen. Att möjliggöra vägbyggnation och avstyckning för ett antal villatomter är ett olämpligt förslag som strider mot kommunens egna principer och ställningstaganden i samma FÖP, där man hänvisar till nationella miljömål, Agenda 2030, Artskyddsförordningen samt restriktivitet avseende bebyggelse på jordbruksmark mm. Under rubriken “Balansera utveckling mot vad jordens resurser klarar av” vid “Ställningstagande ” anges tydligt, citat; “Skydda och vårda natur, vatten, skog- och jordbruksmark samt småskaligt jordbrukslandskap från exploatering och kortsiktigt ekonomiskt brukande som inte är hållbart I längden” slut citat. Lovvärda ord som tål att tänkas på, texten beskriver exakt varför Ö Sund inte skall vara ett LIS område! Området vid Ö Sund är det sista större området där allmänheten, och inte bara tomtägare, kan nå kyrkvikens vatten och blicka ut över Arvika eller vandra längs de många stigarna i området för att uppleva orörd natur. Här häckar bland annat entita, mindre hackspett, spillkråka, göktyta, lärkfalk och gröngöling. På ängsmarken ses den bruna gräsfjärilen flyga på försommaren, i de gamla tallarna hittas reliktbock och tallticka och i den strandnära miljön trivs fladdermössen. Bildtext: Det här området kan få asfalterat gatunät och kanske 10 avstyckade villatomter Samhällsbyggnads svar: Att ett LIS-område pekas ut i FÖP innebär inte per automatik att strandskyddet upphävs, utan en möjlighet för att underlätta ett upphävande av strandskyddet i fortsatt planering. Vid Östra sund krävs att en detaljplan tas fram där mer precis omfattning och utformning av bebyggelsen tas fram och mer detaljerade utredningar göras för att säkerställa strandskyddets intressen, naturvärden samt allmänhetens tillgång till vattnet. Sett till kommunen som helhet är bebyggelse inom cykelavstånd och med kollektivtrafik i närheten en möjlighet för utbyggnad. ● ANF föreslår - kommunala naturreservat i FÖP Många kommuner har eller håller på att inrätta kommunala naturreservat enligt miljöbalken. Syftet är att bevara värdefulla naturmiljöer, skydda hotade arter samt stärka allmänhetens möjligheter till friluftsliv. Arvika kommun har ännu inte tagit något sådant naturvårdsinitiativ. Detta utgör en brist, som kvarstår då det saknas förslag på sådana initiativ i den fördjupade översiktsplanen. Avsaknaden framstår också som inkonsekvent eftersom översiktsplanen på flera ställen uttrycker kommunens strategiska mål om en hållbar, tillgänglig och värdefull miljö. Det framhålls bland annat att, ”Natur- och friluftsområden med särskild värdefull natur ska värnas, stärkas och skyddas” Mot denna bakgrund anser Arvikabygdens naturskyddsförening att fem områden på kommunägd mark skall föreslås bli kommunala naturreservat i den fördjupade översiktsplanen: 1. Koppsäng Detta ca 80 ha stora, strandnära skogsområde norr om Koppsäng hyser höga naturvärden, ett rikt fågelliv samt är ett frekventerat och lättillgängligt friluftsområde för allmänheten. Tillsammans med naturreservatet Bergs Klätt bildar området ett större sammanhängande lövrikt landskapsavsnitt vilket lockar arter som kräver sådana områden för att trivas, tex mindre hackspett, vitryggig hackspett, entita, talltita. I dagens rationellt brukade skogslandskapet är sammanhängande äldre lövskogar en brisvara idag vilket har bidragit till att ovansående arter minskat i både numerär och utbredning. För att bevara och utveckla naturvärdena krävs att andelen lövträd säkerställs och skyddas, samt att andelen gran kontinuerligt begränsas genom regelbundna virkesuttag. Sedan 2024 finns en restaurerings förordning beslutad av EU, som förespråkar just sådana åtgärder. Området i Koppsäng utgör ett lämpligt objekt där man praktiskt kan tillämpa och realisera restaureringsörordningens intentioner. Bildtext: Att avverka inväxande gran är en viktig åtgärd för att öka naturvärdena, samtidigt som det genererar virkesintäkter och gör området mer attraktivt för det rörliga friluftslivet 2. Styckåsskogen med Viksälven Ett tätortsnära område av stor betydelse för skola och närboende som lättillgänglig rekreationsområde och grön lunga. i området kan man uppleva skogskänsla, fågelsång, motionera eller bara njuta av tillgången på orörd skog i direkt anslutning till där man bor. Längs Viksälven finns ett rikt fågelliv såsom forsärla, strömstare, grönsångare, entita. Vid gynnsamma förhållanden kan även mindre hackspett observeras när den söker föda I död ved i alarna längs älven. Inom området finns även spår efter bäver. 3. Vikersviken med Kråkholmen Väletablerad fågellokal, viktig för både rastandefåglar och stannfåglar. Här har ett stort antal arter observerats under årens lopp tex näktergal, entita, mindre hackspett, storspov, brushane, grönsångare, fiskgjuse, duvhök, rördrom, svärta, trastsångare. 4. Mosseberg – Graninge Området består av våtmarker och kringliggande skog med höga lövandelar. Området hyser ett rikt fågelliv bland annat mindre hackspett, spillkråka, rödvingetrast, grönsångare, rosenfink, sävsparv, entita, kungsfågel mm mm. I den västra delen växer knärot och i den våta sumpmarken norr om rondellen kan man få uppleva ett intensivt grodspel om våren. 5. Sävsjökanalen Kanalen omgärdas av tät lövskog, där samspelet mellan vattenmiljön och lövskogen skapar goda förutsättningar för ett fågel- och växtliv. Arvikabygdens Naturskyddsförening anser att det streckade området öster om rondellen där beslut om “ändrad markanvändning” har fattats, i stället ska omvärderas till naturmark och inkluderas I det föreslagna reservatet. Området utgörs idag av tät lövskog, huvudsakligen bestående av klibbal, och bedöms ha stor utvecklingspotential som ett värdefullt komplement till de befintliga biologiska värdena knutna till lövskogsmiljön längs kanalen. Bild tagen från ringvägen mot söder. Klibbalskog öster om rondellen Varför skall kommunen skydda natur genom reservat? Att bilda reservat är ett av de starkaste juridiska verktygen för att skydda naturmiljöer och säkerställa att växter och djur ska trivas i livskraftiga populationer på långsikt. Sverige ligger idag långt under EU;s mål för skyddad skogsmark, och arealen ursprunglig skog med höga naturvärden saknas för att målen ska kunna uppnås. Det räcker inte längre att bara skydda de skogar med höga naturvärden, även restaurering av triviala skogar krävs för att återskapa och utveckla höga naturvärden. Sedan 2024 gäller EU:s naturrestaureringslag, vilket innebär att medlemsländerna är skyldiga att restaurera naturmiljöer. Lagstiftningen kommer direkt att påverka kommunal planering och beslutsfattande. Bildande av naturreservat är därmed ett viktigt naturvårdsinstrument inom kommunens ansvar och åtagande. I samband med reservarbildning fastställs skötselplaner som preciseras vilka åtgärder som måste göras för att snabbast nå en viss målbild, det kan handla om artanpassade åtgärder eller åtgärder för att främja friluftslivet. Sammanfattningsvis, frågor som rör biologisk mångfald kan inte kommunen prioritera bort. Kommunen har ett stort ansvar att uppfylla nationella och internationella mål och åtaganden med syfte att skydda arter och ekosystemtjänster, exempelvis: • 2030 målen – hejda förlusten av biologisk mångfald • Miljöbalken - lagstadgade skyldigheter • Konventionen om biologisk mångfald • Miljökvalitetsmålen - vi svenskar har bara klarat 1 av 16 miljökvalitets mål • Friluftslivsmålen - skydda områden för friluftslivet och skapa förutsättningar för ett rikt friluftsliv I skolan Samhällsbyggnads svar: Majoriteten av ytorna för de områden som föreslås som naturreservat ligger i FÖP som markanvändningen Natur och Friluftsliv, vilket ger riktlinjer för att naturens intressen och värden ska gå först. Att upprätta kommunala naturreservat är en separat process och beslut som här inte är kopplade till FÖP. FÖP hindrar inte att detta görs framgent. Grönstrukturen inom FÖP- området kommer bland annat att ingå i arbetet med att ta fram en Grönplan och eventuella arbeten med att inrätta naturreservat kan i så fall behandlas vidare kopplat till det arbetet. ● ANF föreslår anläggning av blomster- och insektsrika vägrenar ANF föreslår att vissa vägsträckor samt vissa områden i anslutning till gång- och cykelvägar planeras och sköts som ängsmark för att gynna pollinatörer och stärka den biologiska mångfalden. För detta ändamål skall särskilda skötselplaner upprättas. Exempel på lämpliga områden är vägsträckor I Högvalta, Koppsäng och Dottevik. Samhällsbyggnads svar: Kommunen ser positivt på blomster- och insektsrika vägrenar. Detta är dock inte en fråga som hanteras inom arbetet med FÖP. Kommunen arbetar med frågan i andra sammanhang. Kommunen har inte heller rådighet över alla vägar, då det är Trafikverket som är väghållare för vissa sträckningar. ● ANF föreslår anläggning av lummiga urbana miljöer På flera ställen i FÖP betonas vikten av att bevara och öka antalet träd. Detta ställer sig ANF helt bakom. Kommunen hade tidigare en grupp bestående av stadsträdgårdsmästaren, ordföranden i Byggnadsnämnden och representanter från miljöorganisationer, kallad “Gröna Gruppen” Gruppen bidrog bland annat till fler trädplanteringar och uppsättning av fågelholkar i innerstaden. Vi föreslår att deras initiativ återupptas och att en utredning föreslår var fler träd kan etableras, både enskilda träd och allébildningar. Ett sådant arbete ligger helt i linje med EU;s ambitioner om ökad stadsgrönska. Träd och trädalleer har en avgörande betydelse för stadsmiljön. De bidrar inte bara till estetiskt värden och ökad trivsel, utan även till ekosystemtjänster såsom temperaturerutjämning, de fångar upp vatten vid kraftiga regn, gynnar fler pollinatörer och ökar förutsättningar för en biologisk mångfald. Samhällsbyggnads svar: FÖP tar tydligt ställning för fler gröna miljöer i stadsmiljön genom både utpekande av viktiga grönområden och utpekande av stråk inom stadskärnan där de gröna värdena ska stärkas. FÖP anger även att planeringsprincipen 3-30-300 ska gälla, vilket ytterligare stärker grönskans roll i stadsmiljön. Ytterligare arbete med grönskan i stadsmiljön hanteras vidare i arbete med Grönplan och grön infrastruktur. I översiktsplanens genomförandeplan anges även att underlag som trädpolicy bör arbetas fram. Förutom synpunkter på FÖP så skulle vi vilja ge några generella synpunkter och förslag: ANF förordar att exploatering och utveckling i första hand koncentreras till redan bebyggda, områden, industrimark och parkeringsytor. Grönområden, naturmark och jordbruksmark skall alltid i möjligaste mån bevaras. Planprocessen för hamnen fortskrider, men vi vill ändå framföra synpunkter kring områdets framtida utveckling. Vi anser att det är relevant att ställa sig frågan om Arvikas befolkningstillväxt verkligen kommer att bli så stor att hamnområdet måste bebyggas med hyreshus och bostadsrätter. Det finns ju ett flertal andra områden “på rätt sida järnvägen” som underutnyttjas och som borde prioriteras istället. Det är också rimligt att anta att framtida innevånare kommer att efterfråga boende i kransorterna eller utanför dem. För att trygga landsbygdens service i framtiden borde sådan viljeriktning hos människor istället bejakas av politiken. Hamnens fortsatta planering ligger i Naturskyddsföreningens intresse: • ..för att bevaka så att tillgången på strandnära områden fortsatt tryggas för Arvikaborna och besökande, tex husbilsturister. Ställplatsen bör utvecklas till e-n grön oas nära vattnet, istället för dagens sterila område. • ..för att ANF befarar en rad negativa miljömässiga effekter, tex stora klimatutsläpp kopplade till alla transporter som kommer att krävas vid marksaneringen och under byggtiden. • ..för att utbyggnaden i hamnen i hög grad är en miljöfråga som kommer att påverka Arvikas utseendemässiga karaktär och de boendes trivsel. • ..för att fungera som språkrör för alla de Arvikabor som har en njugg inställning till ett storskaligt hamnprojekt och som anser att omfattande bebyggelse I glas och betong riskerar att förändra stadens unika karaktär och som ifrågasätter denna ekonomiska prioritering. • ..för att påverka planeringen så att antalet byggnader minimeras och att ev. ny bebyggelse uppförs i trä och i mänsklig skala. • ..för att påverka så att området öster om “Tobaken” blir dels en naturpark där idrott och friluftsanläggningar tillåts, dels ett område närmast järnvägen med solpaneler och en utökad uppställnings-yta för husbilar som omges av grönska. Bild: När man en solig sommardag fått uppleva fria utsikter, söt doft av nektar och mängder med bin och humlor, då är asfalterade ytor och moderna hyreshus långt borta i tanken, och kontrasten till områdets framtid mycket tydlig Arvikas bostadsförsörjningen kan tryggas utan att hamnområdet behöver exploateras. ANF föreslår att kommunen slår två flugor i en smäll genom att rikta bostadsplaneringen till Haga, ett område som idag har stora luckor och “fellokaliserade” byggnader, se markerat område på kartan. Nedan följer bildexempel på attraktiva områden som skulle kunna bli en förebild för planering och utveckling av Hagakvarteret. Bildtext: Kvarteret i Haga skulle kunna utvecklas till ett mycket attraktivt bostadsområde om Arvika kommuns arkitekturstrategi och träbyggnadsstrategi i framtiden konkretiserades och realiserades, så att de inte riskerar att stanna vid enbart visionära formuleringar. Arvikabygdens NaturskyddsFörening Samhällsbyggnads svar: Övriga synpunkter noteras. Yttranden från privatpersoner Synpunkt 1 handlings nr: 2026:2864, 2026:2865 Vid samrådet i höstas lämnade vi den 28/10 ett yttrande som gällde förutsättningar för markanvändning av området Högvalta, Mellbyn och Rud. I yttrandet tog vi upp de hänsynstagande som behöver tas vad gäller artskyddsförordningens regleringar av skydd för arter och områden. I förslaget till FÖP, som nu är ute för samråd, konkluderas att ingen miljöpåverkan sker med föreslagen plan, en konklusion som har stäms av med Länsstyrelsen. Efter höstens samråd har flera händelser inträffat som förändrar förutsättningarna för markanvändningen i Högvalta, Mellbyn och Rud och för utvidgning av Handelsplatsområdet Graninge. De nytillkomna händelserna innebär helt andra förutsättningar för kommande markanvändning och innebär att naturhänsynsfrågor inte bör hänvisas till detaljplanestadiet. Vi kompletterar vårt yttrande från i höstas med 5 nya händelser, som behöver beaktas i samrådsprocessen: 1. Ny rödlista. SLU publicerade tidigare i år en ny rödlista och vi bifogar en uppdaterad lista för området Högvalta, Mellbyn och Rud. (Bilaga 1.) Vi har nu registrerat 70 rödlistade arter i området. Akut hotad (CR) 1 art. Starkt hotade (EN) - 7 arter. Sårbara (VU) - 20 arter. Nära hotade (NT) - 42 arter. Livskraftiga (LC), men ändå skyddade - 31 arter. Av dessa 70+31 arter är det 65 fåglar, 13 fjärilar, 6 djur, 5 svampar, 1 växt, 2 fladdermöss, 5 groddjur och 4 kräldjur. 9 arter omfattas av Habitatdirektivet, bilaga 4. 21 arter omfattas av Fågeldirektivet, bilaga 1. 31 arter är prioriterade i Skogsvårdslagen. 12 arter är fridlysta. Några arter omfattas av flera skyddsbestämmelser. Alla dessa rödlistade och skyddade arter behöver tas hänsyn till vid planering och förslag på markanvändning av området. 2. Artskyddsutredning rörande Brun gräsfjäril har tagits fram av Naturcentrum, daterad 2025-11-13 3. Länsstyrelsen beslutade den 16/1 2026, med hänvisning till artskyddsutredningen, att grävning för kommunalt VA är förbjuden enligt artskyddsförordningen. 4. Kommunstyrelsen beslutade den 18/2 2026 att inte söka dispens, utan avsluta arbetet med kommunalt VA i området. Beslutet var enhälligt och har meddelats Länsstyrelsen. Artskyddsutredningens följder med förbudsbeslut från Länsstyrelsen och kommunstyrelsens beslut att inte söka dispens får konsekvenser för planerna på kommunalt VA i område Högvalta. Kommunalråd Peter Söderström har i artikel i Arvika Nyheter 20/2 2026 uttalat: ” Jag väntar mig att föreläggandet dras tillbaka eftersom projekteringen är förbjuden.”. I artikel i Vf 19/2 uttalar kommunalrådet: ”Nu lägger vi inga mer kommunala pengar på detta.” Den rikliga förekomsten av brun gräsfjäril i området har således satt stopp för VA- planerna. Planerna för kommande markanvändning borde, som en följd av dessa beslut, omvärderas i FÖP´n. 5. M 4142–2025. Vägledande dom i Mark- och miljööverdomstolen, Svea hovrätt. Domen gäller ett ärende där en kommun sökt dispens för större vattensalamander och från det generella biotopskyddet i samband med en detaljplan. Kommunen får avslag på sin begäran. Motiveringen är följande: • Mark- och miljööverdomstolen kan inledningsvis konstatera att som utgångspunkt bör, där så är möjligt, frågan om dispens från biotopskydd respektive artskydd bedömas i ett sammanhang (jfr Naturvårdsverkets handbok 2012:1 s. 90). • När det gäller frågan om det finns en annan lämplig lösning har det i praxis uttalats att det är en förutsättning för en effektiv implementering av artskyddsförordningen i planförfaranden att behovet av hänsyn till fridlysta arter klarläggs i sådan tid att det kan beaktas såväl i planprocessen som i följande ärenden om bygglov i enlighet med planen. Om frågan tas upp först sedan övriga prövningar har slutförts finns det en uppenbar risk för att någon verklig prövning av förutsättningarna för undantag från fridlysningen inte kommer till stånd (se RÅ 2005 ref 44). Att ett sådant klargörande sker på ett tidigt stadium är också en förutsättning för en effektiv och korrekt avvägning mellan motstående miljö- och markanvändningsintressen. Naturvårdsverket skriver på sin hemsida följande: Artskyddsbestämmelserna är förbudslagstiftning – hantera därför artskydd tidigt Artskyddet i fridlysningsbestämmelserna i 4–15 §§ artskyddsförordningen innebär förbud mot att genomföra vissa åtgärder. Av rättspraxis8 på området framgår att frågan om skyddade arter ska komma in tidigt i planerings- och prövningsprocesser för att säkra att det finns möjlighet att bedöma om lokaliseringen av verksamheten är lämplig samt om det finns tillräckliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått som gör att verksamheten kan tillåtas. • I första hand bör lokaler med skyddade arter undvikas. • I andra hand ska åtgärder genomföras för att helt ta bort eller åtminstone minska negativa effekter för de skyddade arterna. Artskyddsfrågor skall således in tidigt i processen. Det poängteras både av Naturvårdsverket och Svea hovrätt, mark- och miljööverdomstolen. Vårt yttrande vid samrådet i höstas tar upp alla arter som är skyddade och alla områden som omfattas av det generella biotopskyddet. Vi noterar kommunens kommentar på denna information. Samhällsutvecklings svar: Vi tackar för synpunkterna. Övergripande arbete med grönstruktur och spridningskorridorer är inarbetat i FÖP´n. Den detaljnivå som efterfrågas i yttrandet omfattas inte av en fördjupad översiktsplan utan hanteras i kommande planeringsprocesser så som detaljplaner och bygglov. Kommunen hänvisar således, i motsatts till Naturvårdsverket och domstolsbeslut, till kommande detaljplaner och bygglovsprocesser vad gäller arter som aktiverar artskyddsförordningen och områden som omfattas av det generella biotopskyddet. I planprogrammet pekas flera områden för nybyggnation ut som ligger i skogskanten ner mot jordbruksmark. Det framgår av artskyddsutredningen att skogsbryn är en föredragen plats för Brun gräsfjäril. Här får fjärilen skydd för vind och det är ofta varma soliga områden. En påverkan på dessa skogsbryn, fällning av träd och tomtanläggning, påverkar således fjärilens livsmiljö. Tilläggas skall att tomter i dessa lägen behöver någon slags anslutningsväg och grävning för elledningar. Till detta kommer påverkan på övriga rödlistade och skyddade arter som kan finnas i området men som ännu inte är inventerade, såsom andra fjärilar, fåglar, groddjur, kräldjur och fladdermöss. Framtidsplanerna för markanvändningen i området Högvalta, Mellbyn och Rud bör med hänvisning till ovanstående 5 nya händelser omvärderas innan kommunen fastslår den fördjupade översiktsplanen Detta eftersom Artskyddsförordningen är en förbudslagstiftning. Vi hoppas kommunen beaktar de nya fakta i ärendet och följer Naturvårdsverkets riktlinje att: ”Artskyddsfrågor skall in tidigt i processen och att i första hand bör lokaler med skyddade arter undvikas.” Handelsplatsområdet Graninge Vad gäller handelsplatsområdet Graninge bör slutsatserna i Artskyddsutredningen beaktas. En riklig förekomst av Brun gräsfjäril medför att kommunens planer på en utvidgning av handelsplatsområdet norrut och en ny påfart från Graningevägen kan hindras av artskyddsförordningen. Utöver fjärilen behöver förekomst av övriga skyddade arter och marker undersökas innan någon detaljplan tas fram. ( Se domstolens motivering, punkt 5.) Bilaga med lista på alla rödlistade och skyddade arter i Högvalta, Mellbyn och Rud medskickas detta yttrande. (Excellark) Bilaga: Rödlistade arter funna i Högvalta, Mellbyn och Rud Samhällsbyggnads svar: Nya underlag och beslut noteras. Den fördjupade översiktsplanen för Arvika och Jössefors anger samma markanvändning som redan är beslutad i Planprogram för Högvalta. Planprogrammet är det som fortsatt är styrande för en möjlig framtida utveckling. Som nämnts i tidigare svar hanteras ytterligare detaljnivåer i eventuella kommande planeringsprocesser. Synpunkt 2 handlings nr: 2026:2880 Lämnar härmed synpunkter på markanvändning för området Västra Sund, Marieberg i förslaget till fördjupad översiktsplan (FÖP) för Arvika och Jössefors Sammanfattning synpunkter: Vi önskar att området Västra Sund, Marieberg, i det aktuella planförslaget tas bort från markanvändningsområdet ”Sammanhängande bostadsbebyggelse” och i stället omfattas av ”Landsbygd 2”. Bakgrund och motiv: I den tidigare fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Arvika, antagen 2013-04-22, framhölls att Västra Sund, Marieberg, har både betydande natur- och kulturmiljövärden. Planen betonade att enstaka nya bostäder kan tillkomma, men att det är av stor vikt att bibehålla områdets karaktär av öppet odlingslandskap. I samma plan hänvisades till inventerade kulturmiljöområden. Påverkan av nybyggnationer sedan 2013: Sedan den tidigare FÖP:en antogs har flertalet nybyggnationer tillkommit i området. För att bevara upplevelsen av öppen odlingsmark anser vi att området inte bör förtätas med fler än någon enstaka byggnad och då endast väster om huvudvägen. En förtätning av bebyggelse längs vägens östra kant skulle få betydande negativ påverkan på vår fastighet Västra Sund 2:211, genom att: • Skymma utsikten över odlingslandskapet, Kyrkviken och siluetten av Arvika stad. • Minska fastighetens värde till följd av ett försämrat läge. Figur 1. Bild av utsikt från fastighetens östra fasad. Vy över odlingslandskap, Kyrkviken och Arvika stad Bevarande av områdets karaktär: Marieberg har fortfarande karaktäristiska gårdar och en tydlig landsbygdskaraktär med öppna odlingslandskap. Detta är en av anledningarna till att vi valde att bosätta oss här. Vi önskar därför att kommande FÖP tar hänsyn till dessa värden och säkerställer att områdets unika identitet bevaras. Avslutning: Vi hoppas att våra synpunkter beaktas i det fortsatta planarbetet och att området Västra Sund, Marieberg, ges en markanvändning som bättre överensstämmer med dess natur- och kulturmiljövärden. Samhällsbyggnads svar: Intentionerna i den gamla FÖP för Kinna - Västra sund är inarbetade i FÖP för Arvika och Jössefors då FÖP Kinna – Västra sund har upphört att gälla. Att en yta ligger som sammanhängande bostadsbebyggelse i FÖP innebär möjliggörande för eventuell ytterligare bebyggelse, men det innebär också ett krav på att en detaljplan måste tas fram innan bebyggelsen kan tillkomma. Detta ger större möjligheter att styra bebyggelsens omfattning och placering inom området. I genomförandeplanen för FÖP Arvika och Jössefors anges det även att ett planprogram för området Kinna – Västar sund ska tas fram för att vidare utreda lämplig omfattning och lokalisering av bebyggelse inom området. Synpunkt 3 handlings nr: 2026:3010, 2026:3011 Här kommer ett yttrande om förslaget till ny FÖP för Arvika-Jössefors 1. Undertecknad föreslår att den gamla banvallen från Jössefors till Koppom iordningställs till regional cykelled. Detta skulle öka möjligheten för invånarna i området och för gästande turister till ett friluftsliv av hög kvalitet. Turistnäringen är en växande inkomstkälla och tillskapar nya arbetstillfällen. Dessutom blir en cykelled en förbättring för arbetspendlare från västra delarna av Arvika kommun som vill arbetspendla på ett klimatsmart sätt säkrare än att cykla längs en motortrafikväg. Se exemplet med Klarälvsbanan från Karlstad förbi Forshaga, Ransäter, Munkfors till Uddeholm/Hagfors. 2. Alla som bor i Arvika kommun ska ha möjlighet att ta sig till Mossebergs soptipp på ett säkert sätt. I nuläget finns ingen säker trafiklösning för fotgängare och cyklister. 3. Infarterna till Arvika från Gunnarskog och Klässbol måste förses med säkra Korsningen över väg 61 vid nya ICA Maxi måste göras trafiksäker. Antigen med trafikljus eller som en planskild korsning cykelvägar. 4. För att Arvika ska kunna minska sina utsläpp av. koldioxid och bli klimatneutralt till 2030 måste bilåkandet minska och cyklingen öka. Cyklister måste ges bättre möjligheter till säkra cykelparkeringar. I många städer har man byggt cykelgarage i anslutning till stationer och resecentran. Öxnered, Trollhättan och Katrineholm har sådana cykelgarage. Alltfler skaffar Elcyklar. Dessa kostar från 10.000 kr upp till 60.000 kr. Stölder av Elcyklar har ökat på senare tid. 5. Kollektivtrafiken bör förbättras med ökad turtäthet och attraktiva biljettpriser. Arvika busstation saknar numera en vänthall. Den som ska ta bussen till exempelvis Säffle som tar ca 1 tim och 30 min ska kunna gå på toaletten innan bussfärden börjar. Kanske ett antal "ankor" som busschaufören lånar ut kan lösa problemet för den manliga delen av befolkningen? Löser dock problemet endast för den manliga delen av befolkningen! 6. Förslaget om nytt LIS-område beläget vid Kyrkvikens östra strand, strax norr om översvämningsskyddet och sträcker sig fram till befintlig bebyggelse i norra delen av Östra sund bör minskas. De tre västligaste tomterna (1, 3 och 4) bör tas bort. Strandområdet ligger nära centrala Arvika och bör inte privatiseras. Se bifogad karta. Hoppas att mina förslag kan omsättas i praktisk handling. Bilaga: karta nytt LIS-område Samhällsbyggnads svar: Synpunkterna noteras. Banvallen väster om Jössefors ligger utanför FÖP för Arvika och Jössefors planeringsområde, men den sträcka som ligger inom området finns utpekad som rekreationsstråk för gång och cykel. I den kommunövergripande översiktsplanen finns även sträckan fram till Sulvik utpekad för detta ändamål. Generellt beskriver FÖP för Arvika och Jössefors att det ska göras enkelt att gå och cykla inom och mellan orterna. Även cykelväg till Mosseberg finns med i förslaget. Kollektivtrafikens turtäthet och priser hanteras inte inom arbetet med FÖP, detta är en fråga som beslutas av Region Värmland. Arvika kommun samverkar med dem för en god kollektivtrafik i kommunen. Föreslaget LIS-område på Östra sund har minskats i omfattning. Synpunkt 4 handlings nr: 2026:3012 Det har föreslagits att bl a Östra Sund ska bli LIU-område, dvs bl a att strandskyddet ska upphävas. Området är ett av de få kvarvarande, sammanhängande naturområdena vid Kyrkviken. De är lättillgänglig för Arvikaborna och används flitigt som rekreationsområde. Vi tycker att det är en utomordentligt dålig idé att tillåta bebyggelse där. Vid tidigare kontakter med Arvika kommun angående området, framhölls kommunens ambitioner att freda området. Man använde det till och med som argument för att hindra privat ägande. Det är tråkigt att se att man nu verkar ha svängt helt på den punkten. Vi hoppas att kommunen noga överväger de stora naturvärden som går förlorade om planerna fullföljs. Samhällsbyggnads svar: Föreslaget LIS-område på Östra sund har minskats i omfattning. Vid eventuell utveckling kommer det behöva föregås av ett detaljplanearbete där naturvärden och allmänhetens tillgång till vattnet utreds vidare och säkerställs genom bestämmelser som reglerar bebyggelsens omfattning och lokalisering. Då kommer det även att ges ytterligare möjlighet för allmänheten att yttra sig i frågan. Synpunkt 5 handlings nr: 2026:3013 För den fördjupade översiktsplanen har jag några synpunkter på den del som rör Östra Sund och den skog som finns i närheten av Ingesunds universitet och folkhögskolan med många elever som bor här under studietiden och som ibland blir kvar efter studierna. Just för att Arvika ligger fint och har "allt". Jag har tidigare arbetat på musikhögskolan och vet att den nära skogen är mycket uppskattad av såväl elever som lärare vid skolan, liksom såklart många andra. Där kan man hämta vederkvickelse på nära håll utan att man kommer för nära bostäder som redan finns. Skogen är alldeles lagom stor utan att riskera att gå vilse och man kan ta olika stigar runt, och sitta en stund och titta ut över Kyrkviken och ev båtar ut och in mot stan. Träden har olika ålder och är inte "för städad" vilket gör att det också är gott om svamp och fåglar, insekter etc. Ett litet ekosystem. Även älgar har jag ibland sett, som simmat över till västra sidan sundet. Just denna skog är mer orörd och ursprunglig, än många andra som också är nära där många bor, som t ex Styckåsskogen. Man ser träd i olika skeden, växande, kullfallna och myllrande av liv. Relativt gåvänlig ändå, för olika åldrar och rörelseförmåga. T ex är skogen upp mot Storkasberget mer fysiskt krävande. Även om den är på gångavstånd för boende i Dottevik. Det finns också busslinje ut, eller om man kan cykla, eller promenera ut mot Ingesund och där ha skogen ett stenkast bort. Så att den är så nära för många boende i Arvika är en ynnest för så många. Skogar av den kalibern finns annars mycket mera svåråtkomligt. När översvämningsskyddet byggdes var man mån om att inte skada åkermark från där asfaltsvägen tar slut och ner mot sundet, genom att bara lägga ut en tillfällig väg som sedan togs bort, så att allt återställdes. Om man tittar längs Kyrkvikens stränder så ligger Arvika stad fint längst in i viken och med utblick över sundet. Står man i hamnen ser man att längs hela östra sidan har det bebyggts, ända från Dottevik och ut mot Symfonivägen. Sen kommer den lilla rundade silhuetten av skog i sundets mynning. Så vackert och med ytterligare blånande berg på andra sidan Glafsfjorden. På den västra sidan är i princip alla stränder bebyggda, från kyrkogården, till Kinna och ända ut längs stränderna. På östra sidan är det denna skog som än så länge är tillgänglig på ett enkelt sätt. I planen står under rubriken Naturmiljö och biologisk mångfald att "Närheten till natur och vatten är viktig för människors välmående och en central del av Arvikas identitet, något att vara stolt över och som gör att människor från andra platser runt om i världen vill besöka kommunen. En förutsättning för detta är fortsatt kunna erbjuda dessa upplevelser är att samhället värnar och skyddar de värdefulla natur- och vattenmiljöer som finns, såväl skogsområden som tätortsnära grönska och rekreationsområden." Jag tycker mig förstå av andan i planen att just tätortsnära naturmiljöer betonas som viktiga. Man ska kunna vistas i naturen utan att behöva ha bil och färdas långt för detta. Gröna lungor i både större och mindre skala. Under de år jag arbetade på Ingesund och först bodde på röda sidan i Dottevik och sedan på Utblicksvägen uppskattade jag verkligen denna skog och jag hoppas många kommer att kunna göra det fortsatt. Min uppfattning är också att det egentligen inte är någon brist på villatomter, i olika lägen och prislägen, varför det borde vara ytterligare ett skäl att skona detta område från byggnation. Även äldre villaområden med kommande generationsväxlingar finns det på många ställen i Arvika. Samhällsbyggnads svar: Se svar till synpunkt 4. Synpunkt 6 handlings nr: 2026:3015 Vi vill här lämna synpunkter på markanvändningen för området Marieberg i Västra Sund, gäller förslaget till fördjupad översiktsplan (FÖP) för Arvika och Jössefors När vi förvärvade vår fastighet tog vi del av den gällande fördjupade översiktsplanen för Kinna/Västra Sund (laga kraft 2013-05-25). I denna framgår tydligt att området Marieberg ska värna viktiga natur- och kulturmiljövärden samt bevara det öppna odlingslandskapets karaktär. I det nu aktuella planförslaget för FÖP Arvika och Jössefors föreslås området i stället ingå i markanvändningen “sammanhängande bostadsbebyggelse”. Detta möjliggör ytterligare utbyggnad och förtätning. Samtidigt har området redan förändrats sedan 2013 genom att flera nya bostäder tillkommit. Vi bedömer att ytterligare förtätning riskerar att påtagligt förändra områdets karaktär. En viktig kvalitet i Marieberg och Västra Sund är den öppna och luftiga landskapsbilden, där bebyggelsen ligger glest och där det fortfarande finns utrymme för odling och betesmarker. Detta bidrar till den tydliga landsbygdskaraktären som möter besökare när man kommer från Arvika. Detta landskap och denna känsla av öppenhet och landsbygd var avgörande faktorer för vårt val att bosätta oss i området. Vi ser därför en risk att dessa värden går förlorade om ytterligare bebyggelse tillåts i större omfattning. Mot denna bakgrund önskar vi att området Västra Sund, Marieberg, i det aktuella planförslaget tas bort från markanvändningsområdet ”Sammanhängande bostadsbebyggelse” och i stället omfattas av ”Landsbygd 2”. Samhällsbyggnads svar: Se svar till synpunkt 2. Synpunkt 7 handlings nr: 2026:3194 Angående Nytt LIS-område I Östra Sund Arvika Som ”vanlig medborgare” måste jag först och främst klaga på bristande information vad gäller dessa planer. De sidor jag funnit på hemsidan innehåller dålig och otydlig information. Vid flertalet tillfällen har jag vistats i skogen där tomterna 6 – 9 planeras. Tidigare år hade Dottevikskolan exkursioner i området som ligger på bekvämt cykelavstånd från skolan. Detta skogsområde innehåller flera höga naturvärden med blandskog och äldre barrträd. Hackspettar har hörts och häger har tidigare siktats i området. Området har (enligt Skogsmonitor) potentiell äldre skog eller kontinuitetsskog och kräver därför en mycket noggrann miljöanalys utifrån såväl flora som fauna. Utmed vägen till nuvarande fastighet 2:29 har jag funnit vildbin som bosatt sig i slänten ner mot vägen. Alla vildbin är fridlysta och därför bör en eventuellt ökad trafik och ändring av denna väg föranledas av en noggrann undersökning av fler bon samt att vägen inte stör eller förstör dessa. Eftersom vildbin uppenbarligen finns i området bör en grundlig miljöanalys göras utifrån eventuella förekomster av vildbin och andra sårbara arter utmed den befintliga vägen till översvämningsskyddet, som i händelse av utbyggnad av området, troligen blir nödvändig att förbättra för såväl byggtrafik som ökat antal boenden. Fastigheten är privatägd vilket föranleder farhågor om att de behjärtansvärda planerna på strövstigar utmed vattnet inte blir för allmänheten. Hur kommer tillgången för allmänheten att säkras? Om nu planer på bostäder nödvändigtvis behövs, bör dessa kunna planeras högre upp med bevarat strandskydd, då beteshagarna stått oanvända i många, många år. För allmänheten bör planer på mindre hyreshus framstå som mer önskvärt, då bristen på hyreshus och tillgången till stadsnära naturområden då skulle gynna fler. Bilvägen som planeras skulle då kunna dras i höjd med strandskyddets gräns och nå tomterna 1-5 (där 1,3,4 borde ligga på betesmarken istället). Samhällsbyggnads svar: Se svar till synpunkt 4. Övriga synpunkter noteras. Synpunkt 8 handlings nr: 2026:3193 Undertecknade har yttrat oss i den fördjupade översiktsplanens samrådsfas och yttrar oss härmed även i översiktsplanens granskningsfas. I samrådsfasen yrkade vi bland annat på att Lycke industriområde inte ska utökas med ytterligare mark. Svaret vi fick i samrådsredogörelsen var att det finns ett politiskt beslut med målsättning om att inneha en markreserv om minst 65 ha byggklar eller detaljplanelagd verksamhetsmark vilket innebär att utökningen av Lycke behövs för att säkerställa detta. · Vi önskar poängtera att målet om 65 ha verksamhetsmark avser hela kommunen samt har ordalydelsen Verksamhetsmark, vilket innebär att angivna beslut inte avser endast FÖP:ens område eller endast områden med tung industri. När man summerar den icke exploaterade verksamhetsmarken i hela kommunen, inklusive både gällande och pågående detaljplaner samt de nya föreslagna områdena i FÖP, men exklusive den föreslagna utökningen i Lycke, uppnås en markreserv för verksamhetsmark till minst ca 70-80 ha. Kommunen skulle därmed redan uppnå det nya verksamhetsmålet, utan utökningen av Lycke industriområde. Samhällsbyggnads svar: Det stämmer att målet gäller hela kommunen. Den absolut största efterfrågan på verksamhetsmark finns dock i centralorten. Det är också där det finns bäst förutsättningar med närhet till arbetskraft och resurseffektivt samhällsekonomiskt nyttjande av redan utbyggd infrastruktur. Viktigt att ha med sig vid beräkning av markreserven baserat på de ytor som finns i ÖP och FÖP är att det inom markanvändningarna Verksamheter och industri också ingår exempelvis gröna skyddszoner mot omgivande bebyggelse, gator och annan typ av infrastruktur i dessa ytor. Detta gör att den faktiska byggbara verksamhetsmarken är mindre än markanvändningens totala yta. · Vi vill också uppmärksamma förutsättningarna som givits under FÖP:ens process, då förutsättningarna ändrats under tiden. Under samrådsperioden utgick den politiskt beslutade inriktningen från en mer övergripande formulering: "En god fysisk planering inriktas på att möta näringslivets behov av infrastruktur, mark, lokaler och bostäder. Interna effektiva processer vid förfrågningar och etableringar samt en nära dialog med näringslivsaktörer skapar förtroende och framgång i processerna." (Verksamhetsplansamhällsutveckling 2022- 2025) Något konkret arealmässigt mål för verksamhetsmark fanns alltså inte. Ett arealmässigt mål – om specifikt 65 ha markreserv – beslutades först i januari 2026 (Verksamhetsplan 2026-2028). Detta beslut har använts som bärande argument i kommunens svar till oss i samrådsredogörelsen. Något som alltså inte ens var känt vid tiden för samrådet. Samhällsbyggnads svar: Det stämmer att beslutet om ett arealmässigt mål kom efter samrådstiden. Målet har dock nu funnits med som en förutsättning under den fördjupade översiktsplanens granskningsperiod. Vi yrkade även på att befintlig skyddszon – allmän platsmark/Park i gällande detaljplaner, i sin helhet visualiseras och bekräftas enligt gällande markanvändning (alltså Natur/park) i FÖP. Svaret vi fick i samrådsredogörelsen var att skyddszonens funktion och betydelse skulle tydliggöras på FÖP-nivå inför granskningen. Vi kan inte utläsa att detta gjorts i granskningsfasen. Samhällsbyggnads svar: Justeringar i kartan har inte gjorts, men däremot förtydliganden i texten. I vårt yttrande i den fördjupade översiktsplanens samrådsfas samt ett efterföljande medborgarförslag har vi belyst de höga naturvärden som finns inom en del av den befintliga skyddszonen/allmän platsmark samt inom den föreslagna utökningen av Lycke industriområde. Medborgarförslaget lämnades in under februari månad 2026 och beskriver områdets utmaningar men stora möjligheter. En process har startat tillsammans med kommunen för att utreda förutsättningarna för ett biotopskyddsområde. Som ett första steg gjordes i början av maj ett platsbesök av kommunens ekolog och förslagsställarna. En fortsatt kartläggning pågår och som nästa steg föreslås att en naturvärdesbedömning görs och även skissning på en skötselplan. För att kunna fortsätta denna process är det en förutsättning för medborgarförslaget att markanvändningen blir förenlig med kommunens planläggning av området. Vi yrkar härmed på att det område som omfattas av medborgarförslaget (markerat med rött på kartbilden nedan) bekräftas som Natur, eventuellt kombinerat även med Utredningsområde naturmark, i FÖP:en. Den planlagda allmänna platsmarken/Park som omger Lycke industriområde fyller en viktig funktion som avgränsningszon mellan området för tung industri och närliggande område med småskaligt jordbruk och landsbygdsboende. Zonen är även ett uppskattat tätortsnära rekreationsområde. Vi yrkar fortsatt på att skyddszonen i sin helhet bekräftas som Natur i FÖP:en. Samhällsbyggnads svar: I FÖP redovisas möjliga framtida utvecklingsinriktningar på en översiktlig nivå, vilket innebär att olika scenarier prövas utan att detta innebär beslut om genomförande. Arbetet med medborgarförslaget angående biotopskyddsområde pågår parallellt med FÖP, men kommer inte att hinna bli klart innan FÖP förväntas antas. I genomförandeplanen för FÖP anges att en övergripande strukturstudie för området kring Lycke och Vik ska tas fram. Fortsatta utredningar kring biotopskyddsområdet kan bli relevant underlag för det arbetet. Markanvändningskartan i FÖP justeras och anpassas till dagens gällande detaljplanegräns för industrimark, så att strukturstudien kan genomföras och bli vägledande för hur Lycke industriområde kan utvecklas över tid. Synpunkt 9 handlings nr: 2026:3189 Yttrande gällande Östra Sund 2:7 i granskningshandling av Fördjupad Översiktsplan för Arvika Jössefors Idag är strandlinjen från Humlekil i söder, längs Kyrkvikens stränder och vidare mot Koppsäng i norr som ett pärlband av bebyggelse. Ett undantag är Östra Sund, ett drygt trettio ha stort område med orörda stränder som sträcker sig från Glafsfjorden till Kyrkviken. Marken utgörs huvudsakligen av skog, åker och hagmark med rikt djurliv och har ett betydande miljövärde. Hela området har stor betydelse för det rörliga friluftslivet. Norra delen av Östra Sund (2:7) fick ny ägare förra våren. Efter att denne sålt fastighetens byggnader planerar han en exploatering med 9 större villatomter. I Sundet råder strandskydd på 100 meter. Samhällsutvecklingen har bedömt att det är rimligt och lämpligt utveckla ett nytt LISområde för att kunna upphäva strandskyddet. Den föreslagna exploateringen på Östra Sund 2:7 borde vara omöjlig med hänsyn taget till följande kommentarer ur Arvika Kommuns granskningshandling: Östra Sund ”Rekreation i Kulturmiljö” Kulturmiljö Se Länsstyrelsens kulturmiljöprogram ”Ditt Värmland” och/eller Kulturhistorisk inventering i Arvika kommun (Värmlands Museum 1972-1976) ”Ditt Värmland” ” På ömse sidor om inloppet till Kyrkviken och Arvika tätort ligger Västra och Östra Sund, ursprungligen rena jordbruks områden som under 1900-talet starkt präglats av närheten till tätorten. Vid Västra Sund vittnar några gravrösen om att platsen varit bebodd åtminstone sedan århundradena före Kristi födelse… Jordbruk med boskapsskötsel , som varit den traditionella näringen inom området kan fortfarande iakttas ”Miljöns största värde ligger i kulturlandskapets varierande karaktär, med lång kontinuitet i bosättningen, alltifrån de förhistoriska gravanläggningarna till 1900-talets fritids- och institutionsbyggnader.” landsbygd 1 Hänsyn: ”Riktlinjer för byggande på landsbygden ska följas Natur- och kulturmiljö samt landskapsbild ska värnas” Jordbruksmark, åkermark ”Miljöbalken (MB) 3 kap.

Paragraf 189 Dnr KS/2024:439 Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors Kommunstyrelsens beslut Ärendet återremitteras för att se över storlek gällande LIS-området Östra sund. Sammanfattning av ärendet En fördjupad översiktsplan (FÖP) för Arvika och Jössefors har tagits fram som en del i det löpande arbetet med kommunens fysiska planering. FÖP:en utgår från kommunens översiktsplan, antagen 1 mars 2024, och syftar till att precisera den långsiktiga utvecklingen för Arvika och Jössefors som centralort. Planförslaget pekar ut inriktningen för bebyggelseutveckling, infrastruktur, grönstruktur, klimat- och riskhantering samt hantering av riksintressen och andra värden. Förslaget har tagits fram genom bred förankring i förvaltningen och baseras på såväl lokala som regionala mål samt dialoger och analyser. Planförslaget har under processen ställts ut för samråd och granskning och är nu redo att antas. Beslutsunderlag Frida Skarps muntliga föredragning den 26 augusti 2026 Förvaltnings tjänsteskrivelse den 12 augusti 2026 Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors antagandehandling den 12 augusti 2026 Särskilt utlåtande - Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors Rev Förvaltningens tjänsteskrivelse den 12 augusti 2026 Rev Särskilt utlåtande - Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors Karta FÖP Arvika Markanvändning Områdesbeskrivningar - Stadsdelar och landsbygder den 12 augusti 2026 Ändringar i kommunövergripande ÖP den 12 augusti 2026 Samlad genomförandeplan den 12 augusti 2026 Hållbarhetsbedömning FÖP Arvika Jössefors antagandehandling den 12 augusti 2026 Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors antagandehandling den 12 augusti 2026 Särskilt utlåtande - Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors den 12 augusti 2026 Hållbarhetsbedömning FÖP Arvika Jössefors - antagandehandling Samlad genomförandeplan Särskilt utlåtande - FÖP Arvika och Jössefors Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors - antagandehandling Fördjupad översiktsplan - Arvika - Miljö, hälsa och säkerhet den 24 juni 2026 Fördjupad översiktsplan - Arvika - Riksintressen den 24 juni 2026 Fördjupad översiktsplan - Arvika - Teknisk försörjning den 24 juni 2026 Fördjupad översiktsplan - Arvika - Markanvädning den 24 juni 2026 Fördjupad översiktsplan - Arvika - Natur, kultur och landskapsmiljöomvärden den 24 juni 2026 Justerande sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum 2026-08-26 Kommunstyrelsen PM Översiktlig stablitetskartering för FÖP Arvika och Jössefors text PM Översiktlig stablititets kartering för FÖP Arvika och Jössefors inklusive bilagor PM Spårreservat Arvika PM Arvika C Yrkanden Peter Söderström (S) yrkar på att ärendet ska återremitteras för vidare beredning gällande LIS- området. Björn Palmqvist (MP) och Zara Hedelin (V) yrkar på borttagandet av LIS-området för Östra Sund. Håkan Axelsson (M) yrkar på att LIS-området ska vara i enlighet med kommunstyrelsens beslut den 17 juni 2026, § 158. Beslutsgång Ordföranden prövar om ärendet kan avgöras vid sammanträdet eller om det ska återremitteras till förvaltningen för vidare beredning och finner att kommunstyrelsen ska återremittera ärendet för vidare beredning gällande LIS-området Östra sund. Justerande sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Datum Dnr 2026-08-12 KS/2024:439 Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors Förvaltningens förslag till beslut Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors, med tillhörande underlag, antas i enlighet med 3 kap. 19 § plan- och bygglagen. Sammanfattning av ärendet En fördjupad översiktsplan (FÖP) för Arvika och Jössefors har tagits fram som en del i det löpande arbetet med kommunens fysiska planering. FÖP:en utgår från kommunens översiktsplan, antagen 1 mars 2024, och syftar till att precisera den långsiktiga utvecklingen för Arvika och Jössefors som centralort. Planförslaget pekar ut inriktningen för bebyggelseutveckling, infrastruktur, grönstruktur, klimat- och riskhantering samt hantering av riksintressen och andra värden. Förslaget har tagits fram genom bred förankring i förvaltningen och baseras på såväl lokala som regionala mål samt dialoger och analyser. Planförslaget har under processen ställts ut för samråd och granskning och är nu redo att antas. Beslutsunderlag Gul markering: handling kompletterad i augusti. Grön markering: Handling där de gjorts mindre revideringar i augusti. - Förvaltningens tjänsteskrivelse den 12 augusti 2026 - Förslag till Granskningshandling för fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors, den 12 augusti 2026 - Hållbarhetsbedömning för fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors den 12 augusti 2026 - Samrådsredogörelse för fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors den 2 mars 2026 - Särskilt utlåtande – FÖP Arvika och Jössefors, 12 augusti 2026 Kontaktuppgifter Arvika kommun /Eget_Avdelning/ Telefon: 0570-816 00 vx E-post: /Eget_E-post-avdelning/ 671 81 Arvika Org. nummer: 212000-1892 Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: /Eget_Besöksadress/, Arvika TJÄNSTESKRIVELSE 2 (4) Datum Dnr 2026-08-12 KS/2024:439 - Underlag: o Bilaga 1 Samlad genomförandeplan, 12 augusti 2026 o Bilaga 2 Ändringar i kommunövergripande ÖP, 2026-08-12 o PM Översiktlig stabilitetskartering för FÖP Arvika och Jössefors, text, 2 maj 2025 o PM Översiktlig stabilitetskartering för FÖP Arvika och Jössefors, inklusive bilagor, 2 maj 2025 o PM Spårreservat Arvika 16 maj 2025 o PM Arvika C 2 juni 2025 o Områdesbeskrivningar – Stadsdelar och landsbygder inom FÖP- området Arvika och Jössefors, den 12 augusti 2026 o Uppdaterad Arkitekturstrategi, revidering 18 juni 2026 Utredning Utgångspunkten för FÖP:en är den antagna översiktsplanen, den politiska viljeriktningen i kommunen samt sammanställningar och analyser av viktiga förutsättningar. Exempel på förutsättningar är övergripande mål, förändringar och trender i omvärlden, fysisk struktur och allmänna intressen. Arvika och Jössefors som centralort är viktiga delar av kommunens struktur med ett planeringsbehov kopplat till bland annat bostäder, infrastruktur, samhällsservice, social hållbarhet samt hantering av klimatförändringar. Med sin geografiska placering, närhet till järnväg och väg 61 samt tillgång till både natur- och kulturmiljöer utgör området en viktig del i kommunens långsiktiga arbete för en hållbar fysisk samhällsutveckling. Den demografiska utvecklingen visar på en åldrande befolkning och ett svagt minskande invånarantal. Detta ställer krav på ett mer effektivt utnyttjande av befintlig infrastruktur, bostäder och offentlig service. Samtidigt finns potential i nya livsmönster, såsom distansarbete och ökad efterfrågan på småstadskvalitet, som Arvika har goda förutsättningar att möta. FÖP:en är framtagen för att konkretisera intentionerna i översiktsplanen från 2024 och peka ut hur Arvika och Jössefors kan utvecklas till en mer sammanhängande, resilient och attraktiv livsmiljö. Syftet är att skapa ett strategiskt underlag som visar hur Arvika och Jössefors kan utvecklas i linje med Agenda 2030, kommunens vision och regionala mål. Genomförda medborgardialoger har utgjort ett viktigt underlag för FÖP:ens utformning. För att säkra hållbar utveckling (alla tre dimensioner) används ett ramverk och strukturerad procedur som stöd i det strategiska planeringsarbetet och detta sammanställs i en hållbarhetsbedömning. Kontaktuppgifter Arvika kommun /Eget_Avdelning/ Telefon: 0570-816 00 vx E-post: /Eget_E-post-avdelning/ 671 81 Arvika Org. nummer: 212000-1892 Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: /Eget_Besöksadress/, Arvika TJÄNSTESKRIVELSE 3 (4) Datum Dnr 2026-08-12 KS/2024:439 Bedömning om barns rättigheter Planförslaget bedöms ha positiv påverkan på barns rättigheter genom att säkerställa tillgång till trygga och tillgängliga närmiljöer, gång- och cykelvägar samt rekreativa miljöer. Barns perspektiv har integrerats i planeringen genom riktade strategier för trafikmiljöer, boendemiljöer och mötesplatser. Barn och unga har därtill involverats i hög grad i de medborgardialoger som genomförts hösten 2024. Bedömning utifrån hållbarhetsperspektiv Planförslaget bedöms ha en genomgående positiv påverkan på kommunens långsiktiga hållbarhetsarbete och integrerar samtliga tre dimensioner: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Ekologisk hållbarhet: Planen främjar klimatanpassning genom strategier för att hantera ökade nederbördsmängder, skyfall och översvämningar, särskilt i anslutning till Kyrkviken och andra riskområden. Särskild vikt har lagts vid naturbaserade lösningar, som ökad trädtäckning, grönstruktur och dagvattenhantering som bidrar till ett robust ekosystem. Mark- och vattenanvändningen är inriktad på att skydda riksintressen, naturvärden och kulturmiljöer samtidigt som viktiga ekosystemtjänster bibehålls och förstärks. Social hållbarhet: FÖP:en bygger på ett starkt jämlikhetsperspektiv. Arvika är först i Sverige med en jämlikhetscertifierad översiktsplan enligt JämtJämlikt. Strategierna fokuserar på att skapa trygga, tillgängliga och inkluderande livsmiljöer där människors olika förutsättningar beaktas. Detta inkluderar satsningar på närmiljöer, mötesplatser, trygghet i den byggda miljön, samt ökad närhet till service, kultur och natur. Planen syftar till att minska segregation genom funktionsblandning och tillgänglig mobilitet – särskilt gång, cykel och kollektivtrafik. Ekonomisk hållbarhet: Planförslaget stödjer en effektiv och resurssmart markanvändning. Genom förtätning i strategiska lägen, samnyttjande av samhällsservice, energieffektiva byggnader och förbättrad kollektivtrafik skapas förutsättningar för långsiktig resiliens. FÖP:en möjliggör Arvika kommuns omställning till ett mera hållbart samhälle i linje med Agenda 2030, regionala mål och den egna visionen ”Ett Arvika som glöder”. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Planförslaget i sig medför inga direkta kostnader. De utvecklingsinriktningar som redovisas påverkar däremot framtida investeringar. Förtätning, samnyttjande av samhällsfunktioner och robust infrastruktur väntas på sikt ge god kostnadseffektivitet. Kontaktuppgifter Arvika kommun /Eget_Avdelning/ Telefon: 0570-816 00 vx E-post: /Eget_E-post-avdelning/ 671 81 Arvika Org. nummer: 212000-1892 Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: /Eget_Besöksadress/, Arvika TJÄNSTESKRIVELSE 4 (4) Datum Dnr 2026-08-12 KS/2024:439 Josefin Larsson Ida Svensson Planarkitekt Samhällsbyggnadschef Beslutet skickas till Länsstyrelsen Boverket Lantmäterimyndigheten Region Värmland Grannkommuner Kontaktuppgifter Arvika kommun /Eget_Avdelning/ Telefon: 0570-816 00 vx E-post: /Eget_E-post-avdelning/ 671 81 Arvika Org. nummer: 212000-1892 Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: /Eget_Besöksadress/, Arvika Dnr: KS/2024:439 2026-08-12 -- Särskilt utlåtande - Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors Granskning har ägt rum för fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors den 25 mars t.o.m. den 25 maj 2026. Information om granskning har skickats ut till myndigheter, kommuner och andra sammanslutningar. Planen har funnits tillgänglig på Arvika kommuns webbplats och i stadshuset entré. Det annonserades även om granskningen i Arvika nyheter den 20 mars. Synpunkter som inkommit finns redovisade i denna sammanställning med kommentarer från samhällsbyggnad, Arvika kommun. Kommentarerna är kursiverade och gråmarkerade. SÄRSKILT UTLÅTANDE - FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR ARVIKA OCH JÖSSEFORS .................1 Ställningstagande............................................................................................................................................3 Yttranden från myndigheter, kommuner, politiska partier, företag och föreningar...........................................3 Yttrande från Länsstyrelsen, handlings nr:2026:3108, 2026:3114, 2026:3115, 2026:3116, 2026:3117, 2026:3118, 2026:3119, 2026:3120, 2026:3113, 2026:3110, 2026:3111, 2026:3112, 2026:3109..................3 Yttrande från Region Värmland, handlings nr: 2026:2882, 2026:2883..........................................................9 Yttrande från Trafikverket, handlings nr: 2026:1961....................................................................................10 Yttrande från Eda kommun, handlings nr: 2026:1778..................................................................................10 Yttrande från Sunne kommun, handlings nr: 2026:2538..............................................................................10 Yttrande från Kil kommun, handlings nr: 2026:2674....................................................................................10 Yttrande från Naturskyddsföreningen, handlings nr: 2026:3008.................................................................11 Yttranden från privatpersoner..........................................................................................................................22 Synpunkt 1 handlings nr: 2026:2864, 2026:2865.........................................................................................22 Synpunkt 2 handlings nr: 2026:2880............................................................................................................27 Synpunkt 3 handlings nr: 2026:3010, 2026:3011.........................................................................................28 Synpunkt 4 handlings nr: 2026:3012............................................................................................................30 Synpunkt 5 handlings nr: 2026:3013............................................................................................................30 Synpunkt 6 handlings nr: 2026:3015............................................................................................................31 Synpunkt 7 handlings nr: 2026:3194............................................................................................................32 Synpunkt 8 handlings nr: 2026:3193............................................................................................................32 Synpunkt 9 handlings nr: 2026:3189............................................................................................................35 Medverkande tjänstepersoner......................................................................................................................36 Ställningstagande Nedan finns de yttranden som inkommit under granskningsperioden samt kommentarer till dessa. Yttranden från myndigheter, kommuner, politiska partier, företag och föreningar Yttrande från Länsstyrelsen, handlings nr:2026:3108, 2026:3114, 2026:3115, 2026:3116, 2026:3117, 2026:3118, 2026:3119, 2026:3120, 2026:3113, 2026:3110, 2026:3111, 2026:3112, 2026:3109 Beskrivning av ärendet Rubricerad fördjupning av översiktsplan har översänts till Länsstyrelsen för granskning enligt 3 kap.

Paragraf 245 Dnr KS/2024:439 Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors, med tillhörande underlag, antas i enlighet med 3 kap. 19 § plan- och bygglagen. Reservationer Björn Palmqvist (MP), Zara Hedelin (V), Lars-Olof Gävert (ArvP) och Anders Skogberg (-) reserverar sig mot beslutet i förmån för Björn Palmqvists (MP), Zara Hedelins (V) och Lars-Olof Gäverts (ArvP) förslag. Sammanfattning av ärendet En fördjupad översiktsplan (FÖP) för Arvika och Jössefors har tagits fram som en del i det löpande arbetet med kommunens fysiska planering. FÖP:en utgår från kommunens översiktsplan, antagen 1 mars 2024, och syftar till att precisera den långsiktiga utvecklingen för Arvika och Jössefors som centralort. Planförslaget pekar ut inriktningen för bebyggelseutveckling, infrastruktur, grönstruktur, klimat- och riskhantering samt hantering av riksintressen och andra värden. Förslaget har tagits fram genom bred förankring i förvaltningen och baseras på såväl lokala som regionala mål samt dialoger och analyser. Planförslaget har under processen ställts ut för samråd och granskning och är nu redo att antas. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse den 22 september 2026 Kommunstyrelsens protokoll den 26 augusti 2026, § 189 Förvaltnings tjänsteskrivelse den 12 augusti 2026 Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors antagandehandling den 12 augusti 2026 Särskilt utlåtande - Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors Rev Förvaltningens tjänsteskrivelse den 12 augusti 2026 Rev Särskilt utlåtande - Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors Karta FÖP Arvika Markanvändning Områdesbeskrivningar - Stadsdelar och landsbygder den 12 augusti 2026 Ändringar i kommunövergripande ÖP den 12 augusti 2026 Samlad genomförandeplan den 12 augusti 2026 Hållbarhetsbedömning FÖP Arvika Jössefors antagandehandling den 12 augusti 2026 Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors antagandehandling den 12 augusti 2026 Särskilt utlåtande - Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors den 12 augusti 2026 Hållbarhetsbedömning FÖP Arvika Jössefors - antagandehandling Samlad genomförandeplan Justerande sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum 2026-10-19 Kommunstyrelsen Särskilt utlåtande - FÖP Arvika och Jössefors Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors - antagandehandling Fördjupad översiktsplan - Arvika - Miljö, hälsa och säkerhet den 24 juni 2026 Fördjupad översiktsplan - Arvika - Riksintressen den 24 juni 2026 Fördjupad översiktsplan - Arvika - Teknisk försörjning den 24 juni 2026 Fördjupad översiktsplan - Arvika - Markanvädning den 24 juni 2026 Fördjupad översiktsplan - Arvika - Natur, kultur och landskapsmiljöomvärden den 24 juni 2026 PM Översiktlig stablitetskartering för FÖP Arvika och Jössefors text PM Översiktlig stablititets kartering för FÖP Arvika och Jössefors inklusive bilagor PM Spårreservat Arvika PM Arvika C Yrkanden Jonas Ås (S) och Håkan Axelsson (M) yrkar på bifall till upprättat förslag till beslut. Björn Palmqvist (MP), Zara Hedelin (V) och Lars-Olof Gävert (ArvP) yrkar på bifall till upprättat förslag till beslut med tilläggsyrkandet att LIS-området, Östra Sund tas bort. Beslutsgång Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen stödjer Jonas Ås (S) och Håkan Axelssons (M) förslag. Justerande sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Datum Dnr 2026-09-22 KS/2024:439 Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors Förvaltningens förslag till beslut Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors, med tillhörande underlag, antas i enlighet med 3 kap. 19 § plan- och bygglagen. Sammanfattning av ärendet En fördjupad översiktsplan (FÖP) för Arvika och Jössefors har tagits fram som en del i det löpande arbetet med kommunens fysiska planering. FÖP:en utgår från kommunens översiktsplan, antagen 1 mars 2024, och syftar till att precisera den långsiktiga utvecklingen för Arvika och Jössefors som centralort. Planförslaget pekar ut inriktningen för bebyggelseutveckling, infrastruktur, grönstruktur, klimat- och riskhantering samt hantering av riksintressen och andra värden. Förslaget har tagits fram genom bred förankring i förvaltningen och baseras på såväl lokala som regionala mål samt dialoger och analyser. Planförslaget har under processen ställts ut för samråd och granskning och är nu redo att antas. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse den 22 september 2026 Förvaltnings tjänsteskrivelse den 12 augusti 2026 Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors antagandehandling den 12 augusti Särskilt utlåtande - Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors Rev Förvaltningens tjänsteskrivelse den 12 augusti 2026 Rev Särskilt utlåtande - Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors Karta FÖP Arvika Markanvändning Områdesbeskrivningar - Stadsdelar och landsbygder den 12 augusti 2026 Ändringar i kommunövergripande ÖP den 12 augusti 2026 Kontaktuppgifter Arvika kommun /Eget_Avdelning/ Telefon: 0570-816 00 vx E-post: /Eget_E-post-avdelning/ 671 81 Arvika Org. nummer: 212000-1892 Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: /Eget_Besöksadress/, Arvika TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) Datum Dnr 2026-09-22 KS/2024:439 Samlad genomförandeplan den 12 augusti 2026 Hållbarhetsbedömning FÖP Arvika Jössefors antagandehandling den 12 augusti Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors antagandehandling den 12 augusti Särskilt utlåtande - Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors den 12 augusti Hållbarhetsbedömning FÖP Arvika Jössefors - antagandehandling Samlad genomförandeplan Särskilt utlåtande - FÖP Arvika och Jössefors Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors - antagandehandling Fördjupad översiktsplan - Arvika - Miljö, hälsa och säkerhet den 24 juni 2026 Fördjupad översiktsplan - Arvika - Riksintressen den 24 juni 2026 Fördjupad översiktsplan - Arvika - Teknisk försörjning den 24 juni 2026 Fördjupad översiktsplan - Arvika - Markanvädning den 24 juni 2026 Fördjupad översiktsplan - Arvika - Natur, kultur och landskapsmiljöomvärden den 24 juni 2026 PM Översiktlig stablitetskartering för FÖP Arvika och Jössefors text PM Översiktlig stablititets kartering för FÖP Arvika och Jössefors inklusive bilagor PM Spårreservat Arvika PM Arvika C Utredning Utgångspunkten för FÖP:en är den antagna översiktsplanen, den politiska viljeriktningen i kommunen samt sammanställningar och analyser av viktiga förutsättningar. Exempel på förutsättningar är övergripande mål, förändringar och trender i omvärlden, fysisk struktur och allmänna intressen. Arvika och Jössefors som centralort är viktiga delar av kommunens struktur med ett planeringsbehov kopplat till bland annat bostäder, infrastruktur, samhällsservice, social hållbarhet samt hantering av klimatförändringar. Med sin geografiska placering, närhet till järnväg och väg 61 samt tillgång till både natur- och kulturmiljöer utgör området en viktig del i kommunens långsiktiga arbete för en hållbar fysisk samhällsutveckling. Den demografiska utvecklingen visar på en åldrande befolkning och ett svagt minskande invånarantal. Detta ställer krav på ett mer effektivt utnyttjande av befintlig infrastruktur, bostäder och offentlig service. Samtidigt finns potential i nya livsmönster, såsom distansarbete och ökad efterfrågan på småstadskvalitet, som Arvika har goda förutsättningar att möta. FÖP:en är framtagen för att konkretisera intentionerna i översiktsplanen från 2024 och peka ut hur Arvika och Jössefors kan utvecklas till en mer sammanhängande, resilient och attraktiv livsmiljö. Syftet är att skapa ett strategiskt underlag som visar hur Arvika och Jössefors kan utvecklas i linje med Agenda 2030, kommunens vision och regionala mål. Kontaktuppgifter Arvika kommun /Eget_Avdelning/ Telefon: 0570-816 00 vx E-post: /Eget_E-post-avdelning/ 671 81 Arvika Org. nummer: 212000-1892 Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: /Eget_Besöksadress/, Arvika TJÄNSTESKRIVELSE 3 (5) Datum Dnr 2026-09-22 KS/2024:439 Genomförda medborgardialoger har utgjort ett viktigt underlag för FÖP:ens utformning. För att säkra hållbar utveckling (alla tre dimensioner) används ett ramverk och strukturerad procedur som stöd i det strategiska planeringsarbetet och detta sammanställs i en hållbarhetsbedömning. Nytt LIS-område på Östra sund Under samrådet i FÖP-arbetet inkom önskemål om två nya LIS-områden vid Kyrkviken. Dessa utreddes inför granskning och ett område på Östra sund föreslogs. Under granskningen inkom synpunkter från Länsstyrelsen och allmänheten gällande LIS-området. Detta ledde till att området utreddes ytterligare och en mindre omfattning av området föreslogs vid avstämning med Kommunstyrelsen den 19 juni 2026. Kommunstyrelsen beslutade då att LIS-området ska kvarstå likt granskningen. Möjligheten att ha kvar LIS-området enligt utbredningen i granskningen har ytterligare utretts och bedöms olämplig med avseende på geoteknisk stabilitet och höga naturvärden. Vid Kommunstyrelsens möte 26 augusti 2026 återremitterades ärendet med avseende på LIS-områdets föreslagna utbredning. Möjligheten har studerats igen och utbredningen bedöms fortsatt olämplig med utgångspunkt i geoteknik och höga naturvärden. Vidare är bedömningen att om LIS-området skulle inkluderas enligt utbredningen i granskningen skulle det innebära stora omkostnader för vidare utredningar i förhållande till vad området skulle ha potential att generera i antal bostäder. Trots eventuellt ytterligare utredningar är det osannolikt att områdets omfattning enligt granskningen kan motiveras enligt Miljöbalken. Bedömningen är således att det inte finns incitament för kommunen att ha kvar den större omfattningen av LIS-området. Området förslås därför kvarstå i sin mindre omfattning enligt förslaget i antagandehandlingen från 12 augusti 2026. Bedömning om barns rättigheter Planförslaget bedöms ha positiv påverkan på barns rättigheter genom att säkerställa tillgång till trygga och tillgängliga närmiljöer, gång- och cykelvägar samt rekreativa miljöer. Barns perspektiv har integrerats i planeringen genom riktade strategier för trafikmiljöer, boendemiljöer och mötesplatser. Barn och unga har därtill involverats i hög grad i de medborgardialoger som genomförts hösten 2024. Kontaktuppgifter Arvika kommun /Eget_Avdelning/ Telefon: 0570-816 00 vx E-post: /Eget_E-post-avdelning/ 671 81 Arvika Org. nummer: 212000-1892 Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: /Eget_Besöksadress/, Arvika TJÄNSTESKRIVELSE 4 (5) Datum Dnr 2026-09-22 KS/2024:439 Bedömning utifrån hållbarhetsperspektiv Planförslaget bedöms ha en genomgående positiv påverkan på kommunens långsiktiga hållbarhetsarbete och integrerar samtliga tre dimensioner: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Ekologisk hållbarhet: Planen främjar klimatanpassning genom strategier för att hantera ökade nederbördsmängder, skyfall och översvämningar, särskilt i anslutning till Kyrkviken och andra riskområden. Särskild vikt har lagts vid naturbaserade lösningar, som ökad trädtäckning, grönstruktur och dagvattenhantering som bidrar till ett robust ekosystem. Mark- och vattenanvändningen är inriktad på att skydda riksintressen, naturvärden och kulturmiljöer samtidigt som viktiga ekosystemtjänster bibehålls och förstärks. Social hållbarhet: FÖP:en bygger på ett starkt jämlikhetsperspektiv. Arvika är först i Sverige med en jämlikhetscertifierad översiktsplan enligt JämtJämlikt. Strategierna fokuserar på att skapa trygga, tillgängliga och inkluderande livsmiljöer där människors olika förutsättningar beaktas. Detta inkluderar satsningar på närmiljöer, mötesplatser, trygghet i den byggda miljön, samt ökad närhet till service, kultur och natur. Planen syftar till att minska segregation genom funktionsblandning och tillgänglig mobilitet – särskilt gång, cykel och kollektivtrafik. Ekonomisk hållbarhet: Planförslaget stödjer en effektiv och resurssmart markanvändning. Genom förtätning i strategiska lägen, samnyttjande av samhällsservice, energieffektiva byggnader och förbättrad kollektivtrafik skapas förutsättningar för långsiktig resiliens. FÖP:en möjliggör Arvika kommuns omställning till ett mera hållbart samhälle i linje med Agenda 2030, regionala mål och den egna visionen ”Ett Arvika som glöder”. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Planförslaget i sig medför inga direkta kostnader. De utvecklingsinriktningar som redovisas påverkar däremot framtida investeringar. Förtätning, samnyttjande av samhällsfunktioner och robust infrastruktur väntas på sikt ge god kostnadseffektivitet. Josefin Larsson Ida Svensson Planarkitekt Samhällsbyggnadschef Kontaktuppgifter Arvika kommun /Eget_Avdelning/ Telefon: 0570-816 00 vx E-post: /Eget_E-post-avdelning/ 671 81 Arvika Org. nummer: 212000-1892 Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: /Eget_Besöksadress/, Arvika TJÄNSTESKRIVELSE 5 (5) Datum Dnr 2026-09-22 KS/2024:439 Beslutet skickas till Länsstyrelsen Boverket Lantmäterimyndigheten Region Värmland Grannkommuner Kontaktuppgifter Arvika kommun /Eget_Avdelning/ Telefon: 0570-816 00 vx E-post: /Eget_E-post-avdelning/ 671 81 Arvika Org. nummer: 212000-1892 Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: /Eget_Besöksadress/, Arvika Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors Antagandehandling 2026-08-12 KS/2024:439 Antagen i Kommunfullmäktige XXXX-XX-XX Laga kraft XXXX-XX-XX Projektorganisation Projektägare Nick Platel, Projektingenjör Ida Svensson, Samhällsbyggnadschef Eriqa Lindsten, Kultur- och fritidschef Mats Rydström, Miljöchef Kommunledningsutskottet (KLU) Anna Rundin, Avdelningschef, Arvika Fastighets AB 7 ordinarie ledamöter. Bo Axelsson, VA- och gatuchef, Teknik i Väst AB Therese Fahlstad, Miljösamordnare, Teknik i Väst AB Styrgrupp Susanne Liljedal, Utvecklingsledare, lärande och Hans Karlsson, Kommundirektör stöd Marcus Wihk, Bitr. kommundirektör Victoria Thornberg, Bygglovshandläggare Mattias Larsson, Räddningschef Kristin Norrgård, Projektledare vård- och omsorg Anders Norrby, VD Teknik i Väst AB Lennart Gustafsson, Teknisk chef, Arvika Fastighets AB Mats Rydström, Miljöchef Mikael Engstig, VD Arvika Fastighets AB Mikael Engstig, VD Arvika Fastighets AB Anneli Karlsson, Jämställdhets- och folkhälsosamordnare Projektledare Amanda Bäckström, Säkerhetssamordnare Sofia Sundbäck, Översiktsplanerare Britta Skagerfält, Kommunekolog Frida Skarp, Arkitekt Konsult: Arkitekterna Krook & Tjäder Fotografier, illustrationer och kartor Arvika Kärntrupp kommun, där inget annat anges. Maja Peterson, Kommunarkitekt Jenny Bollner, Planarkitekt Josefin Larsson, Planarkitekt Karin Näsman, Mark- och exploateringsingenjör Jenny Wärnevall, Mark- och exploateringsingenjör Bertil Ahlin, Miljöutvecklare Britta Skagerfält, Kommunekolog Ida Persson, GIS-ingenjör Tord Ohlsson, GIS-ingenjör Arbetsgrupp Maja Peterson, Kommunarkitekt Josefin Larsson, Planarkitekt Jenny Bollner, Planarkitekt Karin Näsman, Mark- och exploateringsingenjör Jenny Wärnevall, Mark- och exploateringsingenjör Bertil Ahlin, Miljöutvecklare Ida Persson, GIS-ingenjör Tord Olsson, GIS-ingenjör Wilma Nolskog, Kommunikatör Jonas Andersson, Näringslivsutvecklare Vivi Appelqvist, Turistchef Marion Gunnarsson, Trafikplanerare Inledning Det här är Arvika centralort Arvika, beläget i västra Värmland, är skogslänets näst största kommun med sina knappt 26 000 invånare. Centralorten Arvika, med sina 14 000 invånare, är länets tredje största stad efter Karlstad och Kristinehamn. Första stadsplanen som lade grunden för Arvika ritades år 1811 – en rutnätsplan vid Kyrkvikens strand i bästa solläge. Arvika stad är än i dag en nod för kultur, handel, utbildning och näringsliv i Västvärmland. Trots sin storlek upplevs Arvika stad som urban och kan erbjuda “lite av allt”. Detta är mycket tack vare stadsbebyggelsens mångfald och den variation av glödande och driftiga människor som befolkar den. Med konkurrens från externhandel, gränshandel och e-handel har man i Arvika antagit utmaningen att behålla butikerna inne i stadskärnan för att bibehålla ett levande centrum. Arvikas hamn omnämns ibland som Sveriges innersta. Hamnfunktionen är sedan länge nedlagd och hamnområdet har i stället blivit ett av kommunens kommande utvecklingsområden för bostäder och stadsliv. Numera fraktas gods på vägar och järnväg genom och till Arvika. Nordvästra stambanan som invigdes 1871 förbinder Stockholm med Oslo, via Arvika. Järnvägens utveckling är och kommer även fortsättningsvis vara viktig för Arvikas utveckling in i framtiden. Kommunens befolkning har minskat svagt sedan 1960-talet. Andelen boende i tätort har ökat medan befolkningen på glesbygden minskat. Även service och handel har centraliserats. Medelåldern i Arvika stiger, och förväntas fortsätta stiga, vilket skapar nya utmaningar för kommunen att förhålla sig till. I Arvika försörjer sig många på offentlig service och sjukvård, kommunen är den största arbetsgivaren. Därefter är de många industrierna i Arvika stora och viktiga arbetsgivare. Kommunen har historiskt och i nutid behövt hantera kraftiga översvämningar på grund av långvariga regn samt arbetar för att fördröja regnvatten och skapa bättre vattenkvalitet i bland annat Kyrkviken. Ett översvämningsskydd i Kyrkvikens sund stod färdigt år 2020 för att skydda stadens samhällsviktiga verksamhet mot höga flöden. Dokumentets uppbyggnad PROCESS Här beskrivs vad en fördjupad översiktsplan är, hur en översiktsplaneprocess går till samt under vilken process den har tagits fram. UTGÅNGSPUNKTER Här redovisas utgångspunkterna för den fördjupade översiktsplanen som tidiga medborgardialoger, trend- och omvärldsanalys, kommunens vision samt globala, nationella, regionala och kommunala mål och styrdokument. UTVECKLINGSINRIKTNING I detta kapitel redovisas den fördjupade översiktsplanens utvecklingsinriktning som består av en framtidsbild, strategier och strategikarta. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Här beskrivs den fördjupade översiktsplanens förslag till mark- och vattenanvändningen för centralorten. Tillhörande karta presenteras också här. RIKSINTRESSEN, VÄRDEN OCH HÄNSYN Här beskrivs vad ett riksintresse är, de definieras enligt 3 och 4 kapitel miljöbalken (MB). Enligt plan och bygglagen (PBL) ska riksintressen som utpekats enligt 3 kap. MB samt som anges i 4 kap. MB alltid redovisas i den fördjupade översiktsplanen och hur kommunen ska tillgodose dessa. Avsnittet redogör även för värdefulla miljöer som finns i centralorten samt aspekter som kommunen behöver ta särskilt hänsyn till i sin planering av mark och vatten. SAMVERKAN OCH FORTSATT ARBETE Här beskrivs hur planen ska genomföras och hur planeringen i Arvika kommun ska bedrivas när den fördjupade översiktsplanen har vunnit laga kraft. Efterföljande dokument och fördjupningar lyfts också fram i detta avsnitt. LÄSANVISNING: = Sidor med text som är hämtad från översiktsplanen. Innehåll Projektorganisation.................................................................................................................................3 Projektägare........................................................................................................................................3 Kommunledningsutskottet (KLU)........................................................................................................3 Styrgrupp.............................................................................................................................................3 Projektledare.......................................................................................................................................3 Kärntrupp............................................................................................................................................3 Arbetsgrupp.........................................................................................................................................3 Inledning..................................................................................................................................................4 Det här är Arvika centralort.................................................................................................................4 Dokumentets uppbyggnad......................................................................................................................5 Innehåll....................................................................................................................................................6 Sammanfattning......................................................................................................................................8 Process....................................................................................................................................................9 Vad är en fördjupad översiktsplan?.....................................................................................................9 Projektgenomförande.......................................................................................................................12 Utgångspunkter.....................................................................................................................................13 Mål och riktlinjer...............................................................................................................................13 JämtJämlikt........................................................................................................................................17 Fördjupade översiktsplaner (FÖP).....................................................................................................17 Tematiska tillägg till översiktsplanen (TÖP).......................................................................................17 Planeringsförutsättningar..................................................................................................................18 Omvärldsanalys.................................................................................................................................21 Sammanställning av genomförda dialoger........................................................................................25 Områdesbeskrivningar......................................................................................................................26 Utvecklingsinriktning.............................................................................................................................27 Framtidsbild.......................................................................................................................................27 Strategikarta......................................................................................................................................33 Utvecklingsstrategier.........................................................................................................................33 Förklaring av planeringsprinciper......................................................................................................36 Mark- och vattenanvändning................................................................................................................53 Markanvändningskarta......................................................................................................................77 Riksintressen, värden och hänsyn.........................................................................................................78 Riksintresse – Kommunikationer.......................................................................................................78 Riksintresse MB kap 4 – Natura 2000................................................................................................80 Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)....................................................................................87 Miljö, hälsa och säkerhet...................................................................................................................92 Samverkan och fortsatt arbete............................................................................................................113 Samverkan – centralorten i ett regionalt sammanhang..................................................................113 Den fördjupade översiktsplanens genomförande...........................................................................114 Sammanfattning Den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Arvika och Jössefors är en utveckling och konkretisering av kommunens översiktsplan som vann laga kraft 1 mars 2024. FÖP:en fokuserar på den långsiktiga fysiska utvecklingen av ett område där kommunens största befolkningskoncentration finns och där förutsättningarna är goda att bygga vidare på befintlig struktur. Planen utgår från nationella, regionala och kommunala mål och strategier och kommer att fungera som vägledning i kommande detaljplanering, lovgivning, investeringar och andra beslut. FÖP-området och tillika centralorten omfattar Arvika stad samt Jössefors och berör cirka 17 000 invånare. Området präglas av närhet till vatten, natur, kulturmiljöer, samhällsservice och kommunikationer. FÖP:en beskriver områdets karaktär och värden, men också dess utmaningar såsom befolkningsminskning, en åldrande befolkning, klimatförändringar och ett förändrat säkerhetsläge. Planens framtidsbild sträcker sig till 2045 och bygger på att utveckla ett mer sammanhängande, robust och hållbart samhälle. Detta innebär att kommunen ska stärka sina viktiga noder för möten och kommunikationer, prioritera hållbara transportsätt, skydda värdefulla natur- och kulturmiljöer och skapa goda livsmiljöer för alla. En central del i planen är utvecklingsstrategin, som bygger på tre delar: Bebyggelse och livsmiljöer: Nya bostäder lokaliseras främst i lägen med god tillgång till kollektivtrafik, service och grönstruktur. Områden för verksamheter och industri säkerställs, liksom ytor för samhällsservice och mötesplatser. Mobilitet och infrastruktur: Gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras i hela området. Trafiksystemet ska anpassas till människan och främja ett tillgängligt och tryggt Arvika. Natur, vatten och klimat: Grönstruktur och vattenmiljöer integreras i stadsutvecklingen. Klimatrisker hanteras genom exempelvis lokalt omhändertagande av dagvatten, bevarande av grönområden och naturbaserade lösningar. Planen beaktar även riksintressen, teknisk infrastruktur och strategier för att stärka resiliens och självförsörjningsgrad. Arbetet med FÖP:en har utgått från Agenda 2030, de regionala målen i Värmlandsstrategin samt Arvika kommuns vision ”Ett Arvika som glöder”. Särskild vikt har lagts vid jämlikhet och inkludering, vilket märks genom att Arvika tar avstamp i den certifiering som gjordes i ÖP. Arvika kommun blev då först i landet med en jämlikhetscertifierad översiktsplan enligt ramverket JämtJämlikt. Denna riktning har tagits vidare in i FÖP:en. FÖP:en är inte juridiskt bindande, men den anger kommunens samlade viljeinriktning för området. Efter samrådet kommer planen att bearbetas och ställas ut för granskning. När planen vunnit laga kraft blir den ett viktigt verktyg i kommunens fortsatta arbete för att utveckla ett hållbart, tryggt och välkomnande Arvika. Process Vad är en fördjupad översiktsplan? Samhällsbyggandet i Arvika beskrivs genom flera olika dokument som sätter riktningen för hur kommunen ska utvecklas fysiskt, hållbart och geografiskt. Översiktsplanen (ÖP) utgör det första steget i den kommunala planprocessen. ÖP är hela Arvikas samlade styrdokument för planering, lovgivning och infrastruktursatsningar. ÖP anger kommunens övergripande inriktning för mark- och vattenanvändningen, hållbarhetsarbetet och den önskade fysiska utvecklingen. En kommun kan därefter välja att fördjupa sin översiktliga planering inom ett specifikt geografiskt område genom en fördjupad översiktsplan (FÖP). En ÖP eller FÖP är som dokument inte juridiskt bindande, men de lägger grunden för allt efterföljande arbete inom samhällsbyggandet genom exempelvis detaljplaner, bygglov eller andra investeringar. Kommunens viljeriktning (ÖP och FÖP) omsätts därmed i detaljplaner och bygglov som är juridiskt bindande. Planprocessen styrs av plan- och bygglagen (PBL) som även anger vad som ska ingå. PBL är också samordnad med andra lagar som till exempel miljöbalken (MB) som också påverkar den översiktliga planeringen. 1 mars 2024 vann Arvika kommuns översiktsplan laga kraft. Som ett led i den löpande planeringen för översiktsplanen identifierades tidigt att en fördjupad översiktsplan (FÖP) behöver tas fram för centralorten Arvika och Jössefors. FÖP:en har till syfte att vara vägledande och peka ut riktningen för hur Arvika och Jössefors ska utvecklas den närmaste framtiden. En FÖP är lite mer detaljerad än en ÖP och ska ge en tydligare bild av vilka de viktigaste stegen är för att uppnå ÖPs intentioner inom FÖP-området. Planprocess översiktsplanering Steg 1: Utarbetande av planförslag - Ett samrådsförslag arbetas fram av tjänstepersoner i dialog med förtroendevalda. Fakta och kunskapsunderlag, genom dialog med allmänheten, inhämtats. Steg 2: Samråd - När ett förslag tagits fram hålls ett samråd där kommunen informerar allmänheten och andra berörda om planens utformning. Samrådet syftar till att förbättra kommunens beslutsunderlag och ge dem som berörs av översiktsplanen möjlighet att komma in med synpunkter. Steg 3: Bearbetning av planförslag - Efter att samråd genomförts finns det utrymme för revideringar av planförslaget samt sammanställning av inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse. Steg 4: Granskning - När förslaget justerats informerar kommunen om de förändringar som gjorts i planens förslag till utformning och det finns ytterligare möjlighet för allmänheten och andra berörda att lämna synpunkter. Steg 5: Bearbetning av planförslag - Efter granskningen finns det utrymme att justera de sista detaljerna på förslaget med hjälp av de synpunkter som kommit in under granskningen och inkomna synpunkter sammanställs i ett särskilt utlåtande. Steg 6: Antagande - Kommunfullmäktige beslutar om att anta översiktsplanen. Boverkets modell för översiktsplanering Arvika kommuns översiktsplan utgår från Boverkets förslag till upplägg i enlighet med ÖP-modellen 2.1. Boverkets modell syftar till att kommunerna i Sverige ska tillämpa en gemensam och enhetlig struktur för Utvecklingsinriktning översiktsplanering som i nästa led ska förenkla digitaliseringsarbetet. Modellen, som bygger på tre - Bebyggelse delar, blir en bra grund att luta sig mot i planeringen. - Kommunikationer De tre delarna är utvecklingsinriktning, mark- och - Natur och friluftsliv vattenanvändning samt riksintressen, landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) och andra värden (Arvika kommuns definition av den sistnämnda – Riksintressen, värden och hänsyn). Mark- och Utvecklingsinriktningen syftar till att peka ut den vattenanvändning långsiktiga och övergripande planen för utveckling av bebyggelse, kommunikationer samt natur- och - Mångfunktionell friluftsliv. Utvecklingsinriktningen får sedan i nästa steg i processen agera vägvisare och utgöra ramen bebyggelse för den framtida användningen av kommunens mark- - Sammanhängande och vattenområden. Riksintressen, värden och hänsyn bostadsbebyggelse måste också redovisas i den fortsatta planeringen och - Verksamheter och industri utgör en del i Boverkets modell och det slutliga förslaget till översiktsplan. - Transportinfrastruktur - Teknisk anläggning I detta dokument förekommer ett flertal begrepp som hör till planering. Dessa utgår huvudsakligen från - Areell näring Boverkets begreppsrekommendationer. - Grönområde och park - Natur och friluftsliv - Landsbygd - Vatten Riksintresse, värden och hänsyn - Riksintresse - Värden - Hänsyn Projektgenomförande Projektplanen för den fördjupade översiktsplan godkändes i juni 2024. Denna har sedan lagt grunden för den process som, med bred förankring och högt engagemang, skulle göra det möjligt att arbeta fram en utvecklingsinriktning inom ca 6 månader. Utvecklingsinriktningen beslutades av kommunstyrelsen i Arvika den 11 februari 2025. Denna har sedan utgjort ett viktigt underlag i sammanställningen av samrådshandlingen för den fördjupade översiktsplanen. Grunden i utvecklingsinriktningen kommer dels ur en serie möten med politiker från alla partier. På dessa möten låg fokus på att diskutera, prioritera, komplettera och gemensamt ta ställning till de viktigaste strategiska sambanden för centralortens utveckling. Dessutom har en arbetsgrupp med representanter från olika verksamheter inom kommunen under flera möten arbetat med omvärldsanalys, utvecklingsinriktning, temamöten och hållbarhet. Sist men inte minst har en grundlig dialog genomförts. Medborgarnas röster har samlats in i en digital enkät, genom dialog med skolbarn, samt med förenings- och näringslivet. För att säkra hållbar utveckling används ett ramverk och strukturerad process som stöd i det strategiska planeringsarbetet. Ramverket består av grundläggande principer för social och ekologisk hållbarhet och har använts för att forma det önskade framtida hållbara samhället. I processen analyseras nuläget med stöd av principerna för att identifiera kommunens utmaningar och tillgångar i förhållande till framtidsbilden. Gapet mellan nuläget och den önskade framtiden har synliggjorts. En strategisk utvecklingsinriktning med ställningstaganden formades sedan för att kunna nå ett långsiktig hållbart samhälle. När utvecklingsinriktningen beslutades av kommunstyrelsen den 11 februari 2025, så utgjorde den grundstenen som arbetet med mark- och vattenanvändningen kunde ta avstamp från. Arbetet inleddes med att arbetsgruppen delades in i tematiska grupper inom områdena bebyggelse, tekniska anläggningar, grön- och blåstruktur och transportinfrastruktur. Varje möte genomfördes utifrån en diskussion kring en karta över centralorten och tillika FÖP-området där dagens tema var huvudfokus. Från dessa möten blev resultatet ett gediget material av underlag att bearbeta för att sedan arbetas in i förslaget till mark- och vattenanvändningskartan. Dialoger och workshops med Kommunstyrelsen har därtill förts under våren för att hitta samsyn kring strategiska vägval. Den fördjupade översiktsplanen har varit på samråd under perioden 1 september 2025 – 1 november 2025 och granskning under perioden 25 mars 2026 till 25 maj 2026. Utgångspunkter Mål och riktlinjer Från lokalt till globalt finns flertalet mål som utgör utgångspunkter för kommunal översiktlig fysisk planering. I enlighet med plan- och bygglagen (3 kap. 4 § PBL) ska kommunen redogöra för på vilket sätt hänsyn tagits till aktuella och relevanta nationella och regionala mål, planer och program. Sammanställningen utgör ett urval som utgår från de sakområden som kommunen har tydlig rådighet över samt har möjlighet att påverka inom översiktsplaneringen. Globala mål för hållbar utveckling FN:s generalförsamling antog 2015 en ny utvecklingsagenda – Agenda 2030 för hållbar utveckling – med 17 globala hållbarhetsmål och 169 tillhörande delmål. Agenda 2030 utgör en vision och en önskvärd utveckling av samhället. Sverige har som FN-medlem anslutit sig till målen. I begreppet hållbar utveckling integreras de tre dimensionerna av hållbarhet: den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga. Arvika kommun arbetar inom flera områden för att bidra till att målen uppnås fram till 2030, genom att konkretisera hållbarhetsmålen till lokal kontext. I den fördjupade översiktsplanen (samt i översiktsplanen) används vetenskapligt förankrade principiella ramvillkor. Det är åtta hållbarhetsprinciper, utformade för att ändra samhällets ohållbara utveckling. De guidar oss hur vi ska tänka för att nå långsiktig hållbar utveckling. Principerna säkerställer att de ekologiska och sociala systemvillkoren beaktas vid strategiska val. Hållbarhetsprinciperna och de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 har varit en viktig utgångspunkt vid framtagandet av den fördjupade översiktsplanen och har även legat till grund när strategierna konsekvensbedömts. I avsnittet hållbarhetsbedömning finns mer om hur strategierna bidrar till att vi går mot hållbarhet och uppnår de globala målen. Där beskrivs också vilka frågor som anses särskilt viktiga att arbeta vidare med i den kommande processen. Nationella och regionala mål Nationella mål Nationella miljömålen Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Sverige har 16 miljökvalitetsmål som tar sin utgångspunkt i det övergripande generationsmålet. Generationsmålet är vägvisaren som anger vad som måste göras inom en generation för att de uppsatta miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Sveriges miljömål är därmed vägvisare för det nationella miljöarbetet och pekar ut riktningen mot hållbar utveckling och arbetet med Agenda 2030. Nationell plan för transportsystemet Trafikverket tar på uppdrag av regeringen fram ett förslag till nationell plan för transportsystemet. Senaste version avser perioden 2022–2033. Planen omfattar åtgärder för att underhålla statlig infrastruktur och utveckla de statliga väg och järnvägarna. De åtgärder som föreslås ska bidra till att skapa ett effektivt och hållbart transportsystem i dag och för framtiden. De två trimningsåtgärder som redovisas nedan beräknas kosta mindre än 100 miljoner kronor och planeras bli genomförda under planperiodens första halva. Trimnings- och miljöåtgärder: Värmlandsbanan, Kil–Charlottenberg, signalåtgärder (mellanblocksignaler) Värmlandsbanan, Edane, ny passage av järnvägen Namngiven investering under planperioden: Värmlandsbanan, Laxå-Arvika - ökad kapacitet (pågående) Nationella mål för friluftslivspolitiken Den nationella friluftspolitiken finns för att säkerställa invånarnas möjlighet att vistas i naturen samt utöva friluftsliv. Detta görs med allemansrätten som grund. Alla människor ska ha möjlighet till naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. Det är några utgångspunkter för våra tio svenska friluftslivsmål. I Arvika centralort finns idag goda förutsättningar för att kunna utöva friluftsliv i centralortsnära natur- och friluftslivsområden. Friluftslivet tangerar flera olika områden så som naturvård, turism, folkhälsa, jord- och skogsbruk och landsbygdernas utveckling. Dessa tillsammans har stor inverkan på friluftslivets förutsättningar att utvecklas och bevaras. Folkhälsomålen Den nationella folkhälsopolitiken består av åtta mål och syftar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen, målet är att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Den fysiska planeringen kan genom rätt utformning bidra till att vi skapar miljöer som främjar folkhälsan. En annan del i arbetet för en bättre folkhälsa berör människors delaktighet och inkludering i samhällsprocesser. Nationella kulturmiljömålen De nationella målen belyser vikten av att utveckla och bevara våra kulturmiljöer. Genom att ta ett helhetsgrepp kring våra kulturmiljöer, exempelvis genom ett kulturmiljöprogram, så innebär det att de ges bättre förutsättningar att bevaras och utgöra en del av samhällsutvecklingen. Det statliga kulturmiljöarbetet utgår ifrån att tillgängliggöra och öka förståelsen för våra kulturmiljöer samtidigt som de autentiska värdena i byggnaderna och i värdefulla miljöer kan bevaras. Gestaltad livsmiljö Begreppet gestaltad livsmiljö är såväl ett synsätt som den fysiska miljön i sig. Begreppet utgår från en helhetssyn på formandet av våra livsmiljöer, där arkitektur, form, design, konst och kulturmiljö är ett sammanhållet område med människan som utgångspunkt. Utveckling och förvaltning av livsmiljön ska ske med hänsyn till människans möjligheter, behov och önskemål – i dag och i framtiden. Politikens övergripande mål är att stärka frågornas genomslag i samhället och därmed bidra till en långsiktig hållbar och väl gestaltad livsmiljö. “Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.” Regionala mål Regional utvecklingsstrategi – Värmlandsstrategin 2040 Regionens vision: ”Ett hållbart Värmland som förändrar världen”. Värmlandsstrategin beslutades av Regionfullmäktige i juni 2021. Alla regioner tar fram en regional utvecklingsstrategi på uppdrag av regeringen. Strategin utgör en grund för beslut och styr satsningar och tilldelning av projektmedel och företagsstöd. Vid förhandlingar med regeringen, statliga myndigheter och EU fungerar den som ett underlag för hur medel och satsningar ska fördelas. Värmlands kulturplan Kulturpolitiken ska slå vakt om och säkerställa kulturskaparnas oberoende och kulturens obundna kraft. Därför är det avgörande att upprätthålla den kulturpolitiska principen om armlängds avstånd. Detta innebära att den politiska nivån beslutar om förutsättningarna för konst och kultur – om mål, riktlinjer för bidragsgivning och ekonomiska ramar – medan besluten om verksamheternas innehåll och det konstnärliga skapandet samt kvalitativa bedömningar huvudsakligen görs av kulturlivets aktörer och sakkunniga. Inom områden som social innovation, socialt företagande och samhällsentreprenörskap kan kulturen komma att spela en större roll än idag. Länstransportplan – Länsplan för regional transportinfrastruktur 2022–2033 Region Värmland är ansvarig för att ta fram en länstransportplan som bland annat omfattar investeringar i statlig infrastruktur av regional betydelse, åtgärder för statlig medfinansiering av kommunal infrastruktur, åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder för en effektivare användning av befintlig infrastruktur. Den länstransportplan som är aktuell avser perioden 2022- 2033. I förslaget för perioden 2022- 2033: Region Värmland prioriterar riksväg 61. Tillsammans med övriga riksvägar och europavägar knyter den ihop länet och utgör Värmlands förbindelse med omvärlden. Region Värmland har tillsammans med Trafikverket och länets kommuner tagit fram en målstandard för bland annat väg 61 som innebär 2+1 och mötesseparering utmed sträckan Karlstad-Riksgränsen. Värmlandsbanan och Norge/Vänerbanan har störst betydelse för Värmland då de har mest gods- och persontrafik. En långsiktig målsättning är att förbättra hela järnvägsstråket mellan Oslo och Stockholm genom att komplettera med två nya banor mellan Arvika och Oslo och mellan Kristinehamn och Örebro. Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Värmland 2026-2040 Region Värmland är regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarar för att ta fram ett regionalt transportförsörjningsprogram. Programmet redovisar behov och mål för kollektivtrafikens utveckling och utgör grund för beslut om allmän trafikplikt. Kollektivtrafiken är ett viktigt verktyg för hållbar utveckling och ökad tillväxt i Värmland. Den kan också bidra till minskad negativ miljöpåverkan och ökad tillgänglighet till lokala och regionala arbetsmarknader. Därför är det viktigt att arbeta för ökad kollektivtrafik i Värmland, så att fler har möjlighet att välja bort bilen. Kollektivtrafiken behöver bli ännu mer attraktiv och anpassad efter resenärernas behov. Regional cykelplan för Värmland Region Värmland och Trafikverket har tagit fram en regional cykelplan som beslutades 9 april 2024. Syftet med den regionala cykelplanen är att beskriva nuläget för cykelinfrastrukturen, vilka behov och brister som finns samt på vilket sätt cyklingen i länet kan öka. Dessa tillvägagångssätt lyfts fram: Samhällsplanering/Fysisk planering Ökad vardagscykling Hela resan-perspektivet Cykling för rekreation och turism Godscykeltransporter Värmlands kommuner har i arbetet med den regionala cykelplanen redovisat önskemål om cirka 370 kilometer cykelväg mellan länets tätorter. Regional energi- och klimatstrategi Länsstyrelsen i Värmland har tagit fram en energi- och klimatstrategi vars syfte är att ge vägledning till hur Värmland ska ta sig framåt mot Sveriges nationella klimat- och energimål. De målbilder som lyfts fram i strategin är: Ett robust och flexibelt energisystem Ansvarstagande konsumtion Fossilfria och effektiva transporter Långsiktigt hållbart jord- och skogsbruk Kommunala mål Utöver nationella och regionala mål finns också kommunala mål som översiktsplanen tar avstamp från. Ett Arvika som glöder Arvika kommuns vision visar på kommunens önskade inriktning och handlar om den unika glöden som tar Arvika in i framtiden. Arvika kommuns verksamhetsidé Tillsammans med visionen skapar kommunens verksamhetsidé den styrmodell som utgör grunden i allt arbete. Strategisk plan Den strategiska planen berättar vad kommunen behöver göra för att nå visionen på lång sikt och utgör basen för kommunens verksamhetsplanering. Arvika kommuns budget Utgör ramverken för den kommunala verksamheten och anger riktning för utvecklingen inom kommunen. JämtJämlikt Sociala värden som jämlikhet, inkludering, delaktighet och transparens är viktiga delar i en hållbar samhällsutveckling. Avsaknaden av dessa kan ge svåra konsekvenser för de som drabbas och utestängs från det offentliga rummet, inte får sin röst hörd eller inte har tillgång till stadens service, utbud och aktiviteter. Genom att integrera de sociala värdena i samhällsplaneringen kan långsiktiga mänskliga och ekonomiska fördelar skapas som bidrar till aspekter som förbättrad hälsa, minskad segregation, minskad polarisering samt större möjlighet för fler människor att ta ägandeskap över sina liv och sitt välbefinnande. JämtJämlikt utgör ett ramverk som säkerställer ett systematiskt arbete med och utifrån samtliga diskrimineringsgrunder samt bedriver ett proaktivt arbete med att förverkliga de mänskliga rättigheterna för att uppnå social hållbarhet i samhällsplaneringen. Arvika kommuns översiktsplan är den första i Sverige att jämlikhetscertifieras enligt JämtJämlikt. Fördjupade översiktsplaner (FÖP) En fördjupad översiktsplan (FÖP) kan upprättas för en del av kommunen, till exempel en mindre tätort. Den fördjupade översiktsplanen ska visa vilken utveckling kommunen vill se på det aktuella området. Översiktsplanen och fördjupningar gäller parallellt. FÖP för Kinna-Västra Sund FÖP Kinna-Västra Sund ska skapa en för individen högkvalitativ önskvärd boendemiljö samtidigt som de intressen som ur ett samhälleligt perspektiv bedöms värdefulla värnas. Utgångspunkten är att utveckla hållbara tekniska lösningar, värna och utveckla områdets karaktär samt främja folkhälsa, allt i syfte att skapa ett värdefullt vardagsliv. Läs mer: FÖP Kinna-Västra Sund FÖP Arvika hamn FÖP Arvika hamn ska utveckla och göra Arvika mer attraktivt genom att erbjuda nya möjligheter för näringsliv, boende, kultur, turism, föreningsliv och kreativitet. Området ska också komplettera staden i strävan efter att skapa en trygg, säker och hållbar livsmiljö. Läs mer: FÖP Arvika hamn Ställningstagande: De fördjupade översiktsplanerna har upphört att gälla som översiktsplaner, men kan fortsatt fungera som planeringsunderlag vid behov. Tematiska tillägg till översiktsplanen (TÖP) Arvika kommun har ett tematiskt tillägg som togs fram som komplement till översiktsplanen från 2007 och är aktuellt för den fördjupade översiktsplanen. Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Det tematiska tillägget utgör ett komplement till kommunens översiktsplan och redovisar var och hur kommunen anser att LIS kan vara lämpligt. I tillägget utreds och beskrivs förutsättningar, avvägningar och konflikter på en övergripande nivå och detta tillägg utgör på samma sätt som översiktsplanen ett beslutsunderlag. Tillägget är genom inarbetning som en bilaga i Arvikas översiktsplan antagen 2024 fortsatt gällande. Läs mer: Tematiskt tillägg LIS Planeringsförutsättningar Detaljplanekravet Plan- och bygglagens (PBL) bygger på att den mark som tas i anspråk för bebyggelse ska vara lämplig för det föreslagna ändamålet. Denna lämplighet prövas genom detaljplan, bygglov eller förhandsbesked. I Arvika kommun prövas ofta lämpligheten för ny bebyggelse utanför Arvika centrum och de större orterna genom bygglov, om inte det så kallade detaljplanekravet inträtt med hänsyn till bebyggelsens omfattning eller sammanhang. Detaljplanekravet innebär inte att kommunen är skyldig att ta fram en detaljplan för området, men planläggning är en förutsättning för att kunna bevilja bygglov på platsen. Plankravet aktualiseras vid prövning av förhandsbesked och bygglov och genom ÖP och andra riktlinjer. Syftet med detaljplanekravet är att kommunen ska pröva markanvändningen genom en samlad bedömning och ge berörda i närmiljön möjlighet att delta i processen. Kompletterande strategier, riktlinjer och program Inom ramen för översiktsplanen har ett antal utredningar tagits fram för att utgöra ett grundläggande planeringsunderlag. Dessa kompletterande strategier är aktuella: Riktlinjer för byggande på landsbygden i Arvika kommun Arkitekturstrategi Trafik- och mobilitetsprogram Riktlinjer för översvämning (under framtagande) Riktlinjer för byggande på landsbygden Landsbygdsutveckling är en prioriterad del av kommunens utveckling och i förslaget till översiktsplan utgörs en betydande del av markanvändningen landsbygd. Lämpligheten för bebyggelseutveckling inom denna markanvändning kommer företrädesvis prövas med förhandsbesked/bygglov så länge inte detaljplanekravet i PBL inträder gällande bebyggelsens omfattning eller sammanhang. Det är viktigt att kunna arbeta efter en gemensam bedömningsgrund för lov- och planärenden gällande bebyggelseutveckling inom landsbygder. Därför föreslås nedan grundläggande principiella förhållningssätt avseende OM, VAR och HUR byggande och bebyggelseutveckling inom landsbygd kan ske, utifrån ett ur allmän synvinkel lämpligt sätt med hänsyn till miljöbalkens hänsynsregler. Det handlar om att på ett medvetet sätt ta ställning till och ställa krav på lokalisering, placering och gestaltning av tillkommande bebyggelse. Riktlinjerna ger vägledning till kommande prövning och skapar förutsättning för principiell likabehandling samt att transparens och rättssäkerhet uppnås och att en rimlig avvägning mellan enskilda och allmänna intressen kan tillgodoses. Arkitekturstrategi Syftet med arkitekturstrategin är att utgöra ett vägledande verktyg vid all förändring av den gestaltade livsmiljön. Varje projekt har sina unika förutsättningar, men kommunen behöver skapa en struktur så att alla inblandade vet vilka förutsättningar och möjligheter som finns att arbeta efter. Strategin är ett stöd för kravställning vid bygglovgivning, planering och vid utformning av allmän plats och kvartersmark. Sedan Sveriges regering under år 2018 presenterade en samlad politik för gestaltad livsmiljö har många svenska kommuner tagit fram underlag för ett mer holistiskt synsätt på utformningen av våra livsmiljöer. Målet för politiken avseende gestaltad livsmiljö är att: ”Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.” Trafik- och mobilitetsprogram Följande avsnitt redovisas visionen för trafik och mobilitet i ett framtida Arvika kommun. Visionen för trafik- och mobilitetsprogam baseras på kommunens översiktsplan och strategier däri. Vision för trafik och mobilitet i Arvika kommun år 2045 I Arvika kommun har alla möjlighet att delta i samhället efter sina unika förutsättningar. Det är ett välkomnande samhälle där tilliten är stark, alla hjälps åt, organisationer samverkar och stöttar varandra, en plats där alla möts med respekt. Arvika är ett samhälle där god hälsa, välmående, framtidsanda och hållbarhet står i fokus. Att förflytta sig, eller ha tillgång till mobilitet är viktigt för att kunna delta i samhället och samtidigt en möjlighet att bidra till hållbarhet såväl ekologiskt som ekonomiskt och socialt. Beroende på var du bor i kommunen kan mobilitetslösningarna se annorlunda ut, men grunden är att medborgare och besökare upplever tillgänglighet. I kommunens centralort och serviceorter är gång, cykel och kollektivtrafik det självklara valet såväl för boende som för inpendlare och besökare till följd av välutvecklade gång- och cykelvägar samt centrala noder för mobilitet. Hållbara trafikslag är prioriterade i trafikplaneringen, vilket märks genom att trafiksystemet anpassas utifrån stadens och orternas förutsättningar och inte tvärtom. I centralorten syns prioriteringen bland annat genom att godstrafiken och biltrafikens fordon och hastigheter är anpassade utefter de oskyddade trafikanternas villkor för att skapa ett säkert och hållbart Arvika. Prioriteringen bidrar till en grön och långsiktigt hållbar stadsutveckling där människor trivs och utvecklas. Med hjälp av cykel eller mindre, eldrivna fordon transporteras gods i centralorten. Det möjliggörs via omlastningsnoder dit gods kommer från lastbilar på väg men främst från järnvägstransporter. På landsbygden är kollektivtrafiken det självklara och bekväma valet. För de som saknar tillgång till kollektivtrafik finns bilpooler och samåkningsnoder att tillgå, vilket möjliggör för hållbart resande även för den som behöver resa med bil. Cykel och gång möjliggörs även på landsbygden, särskilt i anslutning till kollektivtrafikhållplatser och samåkningsnoder för att underlätta multimodala resor. För resenärer som reser genom kommunen är laddinfrastrukturen för elbilar utvecklad längs med viktiga stråk vilket lyfter Arvika som en grön och hållbar kommun. Dagvattenstrategi för Arvika kommun Dagvattenstrategin för Arvika kommun syftar till att säkerställa en hållbar hantering av dagvatten – det vill säga regn-, smält- och ytvatten – för att minimera översvämningar, föroreningar och negativ påverkan på ekosystem och byggd miljö. Strategin ger riktlinjer för hur kommunen ska planera, utveckla och förvalta dagvattensystem inom både befintlig och framtida bebyggelse. Visionen är att dagvatten ska ses som en resurs snarare än ett avfall, med målet att efterlikna naturens kretslopp genom fördröjning, infiltration och rening i lokala system. Strategin betonar behovet av samverkan mellan kommunens olika förvaltningar samt privata aktörer och fastighetsägare. Ansvarsfördelning, lagstiftning och planeringsverktyg (som detaljplaner och VA- planering) beskrivs som centrala delar för att lyckas. En viktig del är även att integrera dagvattenlösningar i stadsmiljön, till exempel genom gröna tak, regnträdgårdar och öppna diken. På så vis kombineras teknisk funktion med estetik, biologisk mångfald och klimatanpassning. Strategin är ett vägledande dokument med giltighet tills vidare och ska uppdateras vid behov, i takt med att kunskapsläget och klimatförutsättningarna förändras. Omvärldsanalys Stora trender i omvärlden ändrar kontinuerligt förutsättningar och omständigheter för människor och samhällen. En förståelse för hur dessa krafter påverkar och vad som driver dem framåt är viktigt för att kunna förhålla sig till utvecklingen runt om i världen och dess effekter på lokal nivå. Vissa samhällstrender bidrar till att skapa nya möjligheter för utvecklingen i Arvika kommun medan andra blir utmaningar som behöver hanteras. Vissa trender har stor direkt påverkan på kommunens utveckling och människors vardagsliv medan andra har lägre eller indirekt påverkan. Det är omöjligt att med säkerhet förutspå framtiden eller ge en heltäckande bild av hur den kommer att te sig, men genom att studera pågående trender i samhället kan vissa antaganden göras. Dessa antaganden har sedan arbetas in i de riktlinjer och strategier som översiktsplanen anger och på så sätt bidrar de till att säkerställa att Arvika centralort och kommunen i stort är bättre rustad inför en osäker framtid. Samhällstrender Sveriges kommuner och regioner (SKR) tar med jämna mellanrum fram en omvärldsanalys med trender som antas kunna påverka den lokala utvecklingen i svenska kommuner och regioner framöver. Den kommuntäckande översiktsplanen utgick ifrån den omvärldsanalys som SKR publicerade 2021 och sedan dess har en ny omvärldsanalys publicerats under 2023. I arbetet med översiktsplanens fördjupning för Arvika och Jössefors följer flera relevanta delar från arbetet 2021 med och vidareutvecklas genom nya insikter ur analysen från 2023. SKR:s omvärldsanalys från 2023 tar utgångspunkt i fem övergripande drivkrafter som har stark påverkan på Sverige och världen – globalisering, demografi, grön omställning, teknikutveckling och värderingar. Kopplat till detta finns också tio trender som antas kunna påverka den lokala utvecklingen. Dessa tio trender är kärnan för den omvärldsanalys som Arvika kommun tagit fram. 1. Demokratin utmanas - Minskande förtroende för politiska institutioner och ökat politiskt engagemang utanför traditionella kanaler. 2. Samhällskontrakt omförhandlas - Diskussioner om ansvarsfördelning mellan stat, kommun och individ för välfärdens leveranser. 3. "Tyckonomin" breder ut sig - Ökande inflytande av personliga åsikter över expertis och vetenskaplig kunskap i offentliga diskussioner. 4. Fler vägar till kunskap - Utbildning och lärande sker alltmer utanför traditionella utbildningsinstitutioner. 5. Demografiska utvecklingen utmanar - Åldrande befolkning och migration påverkar samhällsplanering och välfärdssystem. 6. AI förändrar arbetslivet - Automation och AI förändrar arbetsmarknaden, skapar nya jobb samtidigt som andra försvinner. 7. Autonoma system med eller utan människa - Ökande användning av autonoma system i samhället ställer nya krav på reglering och etik. 8. Invånare med alltmer ojämlika livsvillkor - Ökande klyftor i samhället kräver fokuserade insatser för att uppnå jämlikhet. 9. Omfattande resurser krävs för att hantera klimatförändringarna - Stora investeringar och åtgärder behövs för att hantera och mildra klimatförändringarnas effekter. 10. Ökad efterfrågan på kritiska resurser - Global konkurrens om naturresurser som är avgörande för energiomställning och teknologisk utveckling. Vad innebär detta för centralorten i Arvika kommun? Genom analys av vilken påverkan dessa trender skulle kunna få på Arvika kommun och specifikt centralorten, med Arvika stad och Jössefors, har konstaterats att alla tio bedöms kunna påverka den lokala utvecklingen in i framtiden. Vissa av trenderna bedöms kunna få större påverkan än andra och inom vissa trender bedöms kommunens rådighet vara begränsad, vilket blir styrande för vilka av trenderna som är mest relevant att arbeta med. I tillägg till detta har även ett urval gjorts med utgångspunkt i vilka trender som har bärighet på frågor som kan hanteras inom den fysiska planeringen på den strategiska nivån för en fördjupad översiktsplan. Urvalet identifierar perspektiv som behöver ges extra uppmärksamhet vid formulering av ställningstaganden och riktlinjer i den fördjupade översiktsplanen och den fortsatta planeringen. Samverkan och samordning mellan olika aktörer i samhällsbyggandet är en viktig del i att kunna hantera komplexa frågor kopplat till den påverkan som trenderna har på centralorten. Grön omställning Extra uppmärksamhet i arbetet med den fördjupade översiktsplanen behöver riktas mot frågor som berör grön omställning. Detta innebär bland annat att tillskapa ytor som möjliggör för omställning av energiförsörjningen. Tillgången till hållbar energi är viktig för omställning av såväl trafiken som industrin, för att säkra framtida transportmöjligheter och arbetstillfällen. För förutsättningarna i trafiken bör möjligheterna för olika typer av mindre eldrivna fordon som mopeder, elcyklar eller permobiler ses över i infrastrukturen. Den gröna omställningen handlar också om att planera den fysiska miljön för att minska behovet av motoriserade transporter av både människor och gods. För industrin handlar det om att skapa ytor som möjliggör verksamheternas omställning. Resurshierarki betyder att Arvika i den gröna omställningen av den fysiska miljön behöver arbeta med återbruk på olika sätt. Det handlar dels om att skapa ytor som ger möjlighet för invånare och företag att återbruka olika material och produkter. I den större skalan innebär det även att arbeta med den bebyggelsestruktur som redan finns. Att bygga om och renovera befintliga miljöer i större utsträckning. Vid eventuella nybyggnationer behöver även medvetna val göras vad gäller material. För att kunna få detta att hända krävs också en större kunskap, både hos organisationer och privatpersoner. Demografi För Arvika kommun, som för många andra svenska kommuner, är trenderna i den demografiska utvecklingen en stor utmaning att hantera. Befolkningsutvecklingen går emot att det blir allt fler äldre individer och färre yngre. Detta innebär att den fysiska miljön behöver anpassas på olika sätt, både för att säkerställa goda levnadsvillkor för de äldre individerna och för att möjliggöra för olika lösningar som kan stödja vid personalbrist inom bland annat vårdyrken. Lokalisering och placering av bostäder och service påverkas då äldre ofta har mer begränsade förutsättningar för att röra sig längre sträckor eller i kuperad terräng för att uträtta vardagliga ärenden eller vara delaktiga i olika fritidsaktiviteter. En åldrande befolkning ställer högre krav på hur infrastrukturen ser ut och vilka möjligheter det finns att röra sig mellan olika målpunkter i centralorten. En levande stadskärna som erbjuder service och handel samlat bidrar också till att underlätta vardagslivet. Förändring i den demografiska utvecklingen påverkar också lokalbehov för exempelvis skolor, förskolor och olika typer av kategoriboenden. Det blir därför viktigt att arbeta med strategisk placering av dessa byggnader och flexibel utformning för att kunna variera användningen av lokaler och deras utemiljöer över tid. Tillgänglighetsanpassning av bebyggelse och offentliga platser behöver också säkerställas i utformning vid ny- och ombyggnation. Befolkningsutvecklingen i kommunen är också minskande vilket innebär att exempelvis bostadsbehovet och behov av vissa typer av lokaler kan tänkas sjunka över tid. Här är det viktigt att se över utbudet i sin helhet och säkerställa att det inte bara finns tillräckligt med bostäder i antal utan också rätt sorts bostäder för att kunna säkerställa behovet framåt. För Arvika kommun kan det också finnas stor potential i att nya livsmönster, så som att arbeta på distans, påverkar platsbundenheten. Att arbeta med kommunens attraktionskraft med utgångspunkt i lokala kvaliteter för att utveckla möjligheterna för de som redan bor här och för att locka nya invånare till kommunen. Att arbeta för att stärka och dra nytta av de nya möjligheter som kommer med möjligheterna att till exempel bo i Arvika och jobba i Oslo. Demokrati I samhället i stort utmanas demokratin på flera olika plan. Polariseringen ökar, tilliten till varandra och till samhället minskar samtidigt som hot och hat sprider sig. Vetenskap och fakta utmanas i större utsträckning av tyckande. Arvika är inget undantag från denna samhällstrend, även om den kanske syns tydligare i andra delar av världen. Arvika kommun behöver arbeta med medvetna insatser för att minska polarisering och ojämlikhet i kommunen. Genom att rikta extra uppmärksamhet till att olika grupper i samhället inkluderas i utvecklingen, både vad gäller tillgång till den fysiska miljön samt i dialoger och samtal kan ett mer öppet samtalsklimat skapas och människor känna sig delaktiga i utvecklingen av sin närmiljö. Detta ökar ägandeskap, transparens och tilltro till den demokratiska strukturen. Det bidrar även till att den fysiska miljön kan utformas på ett sätt som säkerställer att alla människor kan ta del av den. Genom att arbeta med mötesplatser på olika sätt i kommunen skapas fysiska platser där människor kan träffa varandra vilket ger möjlighet att lära känna varandra och skapa gemenskaper. Detta stärker tilliten i samhället och förståelsen för varandras olika behov. När demokratin och säkerheten utmanas på olika sätt blir det än viktigare att bygga ett robust samhälle som kan klara hot och kriser. Här är det angeläget för Arvika att arbeta med en ökad självförsörjningsgrad och ett samhällssystem som snabbt kan reagera vid olika typer av kriser. Att arbeta med exempelvis trygghetspunkter, energiförsörjning och en välfungerande samhällsstruktur är viktiga delar i detta. Ojämlika livsvillkor Ojämlikhet mellan olika grupper ökar. Livsvillkoren förändras och ohälsan i samhället ökar. Klyftan mellan människors ekonomiska förutsättningar blir större och större. Arvika kommun behöver arbeta med att stärka jämlikheten. Genom att noga överväga olika gruppers varierade behov i utvecklingen av den fysiska miljön kan olika platser med passande förutsättningar för många olika behov skapas. Arvika kommun behöver även arbeta medvetet med fördelningen av insatser över olika delar inom centralortsområdet. Planering behöver möjliggöra för utemiljöer och bostäder som passar olika behov inom flera delar av centralorten. Att aktivt arbeta med infrastruktur och möjligheter för människor att röra sig mellan olika målpunkter i vardagen till fots eller med cykel kan bidra till att öka folkhälsan samtidigt som det skapar möjligheter för de individer som i mindre utsträckning kan transportera sig själva med motorfordon, exempelvis barn och äldre. Att utveckla mötesplatser skapar förutsättningar för fler människor att ta del av samhället på sina egna villkor och skapa nya gemenskaper. Teknikutveckling och artificiell intelligens Digitalisering är idag en viktig funktion i samhällets alla delar; i boendet, i vårt resande, i näringslivet, i arbetslivet, på fritiden, i forskningen och i den offentliga servicen. Framtidens vård och utbildning kommer få ett allt större digitalt innehåll, precis som framtidens kollektivtrafik. Tillgången till digitala tjänster blir avgörande för att ett samhälle ska kunna växa och utvecklas på ett hållbart sätt och en ändamålsenlig digital infrastruktur utgör en förutsättning. Den digitala utvecklingen underlättar möjligheterna att bo på en mindre ort och samtidigt ta del av och verka på en global marknad. Här har Arvika mycket att erbjuda. Samtidigt som digitaliseringen har mycket att bidra med i en hållbar framtid för den också med sig utmaningar som är viktiga att planera för. Det kan exempelvis handla om att stora serverstrukturer och molntjänster kräver mycket stora mängder energi för att fungera, att människor hamnar i digitalt utanförskap eller hälsoeffekter genom ökat stillasittande. Beredskap och resiliens Oförutsedda händelser ökar i samhället och det blir allt viktigare att bygga samhällsstrukturer som kan anpassas och stå stabilt även under förändrade förutsättningar. Arvika behöver genom samhällsplaneringen arbeta med att skapa en robusthet som kan klara olika typer av risker och kris. Utformning och gestaltning av byggnader och utemiljöer behöver anpassas för att klara klimatrelaterade risker som ökad nederbörd, risk för ras, skred och erosion samt torka och värmeböljor. Detta innebär exempelvis att se över placering av ny bebyggelse, säkerställa tillräckligt med gröna ytor, trädtäckning och system för dagvatten samt arbeta med kombinationer av naturbaserade eller enklare lösningar tillsammans med tekniska. Mer lokala och naturbaserade lösningar bidrar också till att samhället kan bli mindre beroende av kritiska resurser som kommer från andra platser eller är svåra att få tag på, men som behövs för att samhället ska fungera. Ett förändrat säkerhetsläge i omvärlden innebär att beredskap behöver byggas genom exempelvis satsningar på stabil och välfungerade infrastruktur. Genom att värna mark för jord- och skogsbruk samt säkerställa skötsel och möjlighet till förädling av dess produkter kan självförsörjningsgraden på mat och andra material öka i närområdet. Detta kan bidra till att minska kommunens, eller i det stora hela, Sveriges beroende av produkter från andra platser. Sammanställning av genomförda dialoger Att genomföra en tidig dialog har varit en viktig del i framtagandet av den fördjupade översiktsplanen. Alla dialoger genomfördes under hösten 2024. Dialogerna genomfördes genom en webbenkät där 162 personer svarade. Det genomfördes också riktade dialoger mot barn och unga, äldre samt de som läser svenska som andra språk på Ingesunds folkhögskola. Dialog fördes även med näringslivet, föreningar och folkvalda politiker. Utifrån medborgardialogen har ett antal nyckelfaktorer identifierats. En nyckelfaktor är det som många sagt är viktigt och betydelsefullt för den plats man lever och bor på. Nyckelfaktorerna har sedan varit utgångspunkten för innehållet och återspeglas i den fördjupade översiktsplanen. De fungerar som en checklista för att stämma av att de viktigaste delarna från medborgardialogen finns med i de ställningstaganden som strategier som den fördjupade översiktsplanen pekar ut. De är en stor del av underlaget i framtidsbilden som beskriver framtidens Arvika kommun. Kommunikation Många tar sig via gång, cykel och kollektivtrafik dock anser många att det finns utvecklingsmöjligheter för transportslagen. De flesta elever upplever att de har en trygg skolväg, de som upplever att dom inte har det anger att det beror på hög hastighet på bilar, platser som saknar belysning samt dålig turtäthet i kollektivtrafiken. Natur och rekreation De är viktigt och uppskattat med närhet till natur och rekreation. Många anser att de har tillgång till rekreation i närheten av där de bor. Service Många anser att service är viktigt och något som det önskas närhet till. Flest fritidsaktiviteter har eleverna vi pratat med i centrala Arvika och Jössefors. Något som efterfrågas är fler lekmöjligheter både inne och ute. Boende De som läser svenska som andraspråk som vi haft dialog med tycker om att bo i Dottevik men ser att utemiljön och boendestandard kan bli bättre. Många önskar att bo nära service och därmed centralt i attraktivt läge. Man önskar att byggnation sker i olika boendeformer, radhus och flerfamiljshus samt bostäder för äldre. Vissa efterfrågar strandnära boenden samt lantliga boenden. Man önskar att hålla isär bostads- och industriområden. Övrigt Det är viktigt att planera för elförsörjning och utveckling av verksamhet- och industrimark. Många efterfrågar en utveckling av hamnområdet. Områdesbeskrivningar Med utgångspunkt i tankar och värdeord som kommit in under medborgardialog samt platsanalyser och historik har det tydligt visat sig att Arvika centralort har mycket att erbjuda. Under arbetet har det utkristalliserat sig olika områdeskaraktärer som representerar det som är speciellt och unikt med stadsdelarna och landsbygderna inom centralorten. Dessa områden beskrivs mera utförligt i ett eget dokument, Områdesbeskrivningar – stadsdelar och landsbygder inom FÖP-området Arvika och Jössefors. Beskrivningarna ger en bild av stadsdelarna och landsbygderna idag, samt en vision för framtida utveckling och är tänka att fungera som ett stöd vid utveckling. Den geografiska indelningen av stadsdelar och landsbygder följer till stor del stadsdelsindelningen, men i vissa fall har även den upplevda avgränsningen spelat in. Karta som visar indelningen i dokumentet Områdesbeskrivningar – Stadsdelar och landsbygder inom FÖP-området Arvika och Jössefors. Utvecklingsinriktning Framtidsbild Framtidsbilden som presenteras nedan är densamma som ingår i den antagna översiktsplanen för hela kommunen. Berättelsen om HELA Arvika Året är 2045 och morgondiset ligger lågt över Glafsfjorden. Solen trevar sig upp i fjärran, men redan nu glimrar det till när strålarna söker sig genom de täta grönskande skogarna och når Arvikas sjöar, en efter en. Snart ska diset skingras och ge plats åt glöden. I Kyrkviken har en grupp människor tagit sitt sedvanliga morgondopp från den nya badbryggan i hamnområdet och några av dem tar sig nu upp ur vattnet längs den lågt lutande rampen. Vattnet är, efter arbetet med att minimera utsläpp, renare än på länge och snart i balans. Efter doppet serverar de varandra kaffe vid ett av de utomhuskök som uppförts på flera platser runt om i hela Arvika. Solen värmer medan de pratar om hur kommunen tillgängliggör naturupplevelser av olika slag för alla, utifrån var och ens unika förutsättningar. Det syns tydligt att människor mår bra av att ta del av de hälsofrämjande effekter som naturen har och en av badarna berättar att antalet stressrelaterade sjukskrivningar i kommunen de senaste åren har minskat. De täta skogarna delar sig på sina ställen och ett väl värnat öppet landskap med åkrar, ängar och vattendrag ger överblick och en ökad kontakt genom de kopplingar som skapar ett sammanhållet Arvika. Redan i denna arla morgontimme rullar cyklar längs de stråk som kopplar ihop de omsorgsfullt förtätade serviceorterna med varandra, något som givit förutsättning för ett minskat anspråk av dyrbar markyta för transport. Diset ligger lågt över en äng och under några stora ekar står ett par rådjur och betar medan solen går upp. Det är inte bara cyklar som ljudlöst förflyttar sig mellan orter och landsbygder. Vid sidan av ängen och den intilliggande åkern står några skolbarn och en pensionär och väntar på bussen. Eftersom skolbussen sällan är full kan även andra nyttja turerna och på ett hållbart vis färdas till kommunikationsnoder, naturområden och andra mötesplatser. En förälder stannar sin elbil vid busshållplatsen och ut hoppar ytterligare ett barn, precis i tid för skolskjutsen. Barnen är i full färd med att prata om ditt och datt, ett av barnen berättar för sina klasskompisar om sin frukostgröt vars havre odlats på åkern intill när de stiger på den förarlösa skolbussen. Ett annat barn tar vid och berättar om den gången räddningstjänsten släckte en åkerbrand orsakad av extremtorka. Tack vare räddningstjänstens nya satellitsystem kunde de lokalisera branden, snabbt ta sig till rätt plats och förhindra att branden spred sig. När alla stigit på svänger bussen ut från hållplatsen och på vägen mot serviceorten passerar den en plats med laddstation som bidragit till att knyta samman orterna med landsbygderna. Allt fler bilburna väljer elbil eller fordon med andra hållbara bränslealternativ och år 2045 är det enkelt och smidigt att färdas hållbart i hela Arvika. När morgondiset skingras lämnar en cyklist sitt barn på förskolan i serviceorten. Förskolan ligger i en av de nya byggnaderna som vänder sig mot ortens centrumbildning och samverkar med ett boende för äldre. Barnet rultar glatt fram över förskolegården, stannar till, och vinkar när det genom fönstret skymtar en av de boende som, genom hologram, pratar med vårdpersonal. Här möts barn och vuxna över generationerna, något som skapar gemenskap. Andra verksamheter som idrott, skola och kultur har också lokaliserats här för att bidra till samnyttjande mellan funktioner och för att skapa en levande mötesplats över hela dygnet vilket bidrar till en ökad trygghet. Vid sporthallen passerar ett par ungdomar förbi scannern med ansiktsigenkänning vid entrén för att gå på ett träningspass medan några pensionärer samlas utanför entrén, iklädda träningskläder, och tar sikte på motionsslingan i grönområdet intill. Ibland möts ungdomarna och boende på äldreboendet på utegymmet och delar med sig av övningar och träningstekniker. I en av de upplysta lokalerna på bottenvåningen, vid sidan av sporthallen, förbereds förmiddagens babyrytmik. Under eftermiddagen byter samma rum skepnad och fylls med läxläsande skolelever eller stickentusiaster på veckans stickcafé. Cyklisten rullar vidare och når slutligen sitt mål för dagen. Kommunens arbete med att öka kontakten med hela Arvika innefattar en satsning på att kommunens tjänstepersoner finns tillgängliga i serviceorterna på regelbunden basis, för att nå ut till fler. Cyklisten trivs med variationen som uppdraget innebär och hejar på en av jägarna som just anlänt och håller upp dörren åt dem. Jaktföreningen hyr en av föreningslokalerna i byggnaden och en annan disponeras av ortens fotbollslag. Den flexibilitet som kommunens flerkärniga struktur kräver tillgodoses här. I den öppna verkstaden är några ungdomar igång med sitt projekt att bygga om en EPA till självkörande. De samarbetar med en biltillverkare och projektet har skapat stort engagemang hos de unga i kommunen. Cyklisten minns en artikel i lokal media om hur kommunen, genom samnyttjande, lyckats spara resurser som istället kunnat användas till att etablera cykelservicepunkter runt om i hela kommunen. Genom strategiska placeringar av samnyttjande verksamheter i serviceorterna, med närhet till kommunikationsnoder och stråk tillgodoses närhetsprincipen till samhällsfunktioner. Det har bidragit till att bryta segregationen i kommunen och öka kontakten mellan människor i hela Arvika. I en restaurerad lada, förbereder sig en frilansande journalist för ännu en dag på hemmakontoret, eller grannskapskontoret som de kallar det. Kaffet kokar på vedspisen som är iordningställd för att, som komplement till solcellerna på ladans tak, bistå vid eventuell elbrist. Journalisten var en av många som under 2000-talets första pandemi lämnade stadslivet för ett liv nära naturen. Gården är självförsörjande och grannskapskollegorna ägnar varje ledig stund åt att förbereda trädgårdslandet inför den kommande odlingssäsongen. De är överens om att trädgårdsarbetet och skördarna av det bidrar till ett ökat välmående för dem alla. Det som till en början var en gammal lada på tomten har blivit en gemensam mötesplats för de som kände behov av att komma från hemmakontoret utan att nödvändigtvis pendla till staden. Ett av journalistens barn bor i närheten med sin familj och arbetar med marknadsföringsuppdrag från grannskapskontoret. Kampanjerna åt företag som jobbar med skogsindustrin i Arvika och Stockholm har kommit att få stort genomslag. Här på grannskapskontoret delas inte bara kontorsplatser, mötesrum, verkstad och internet från kommunens välutbyggda digitala infrastruktur, utan framför allt delas branschöverskridande erfarenheter och kunskap. Lagom till att journalisten tar det kokande kaffet från vedspisen stiger ett par grannskapskollegor in genom dörren, redo att ta sig an dagen. De blöta spåren efter morgonbadarna har just torkat när ett tåg från Oslo rullar in på järnvägsstationen intill hamnen. Sedan dubbelspår och höghastighetståg tillkommit på sträckan mellan Karlstad och Oslo har kommunikationen mot omlandet stärkts. En av tågresenärerna har spenderat förmiddagen arbetandes på tåget och kommer för att ha möte med ett lokalt företag som arbetar med hållbar energiproduktion. Olika lösningar på energilagring av förnybar energi har utvecklats i samverkan mellan energiproducenter, verkstadsindustri, kommun och forskargrupper. Stationshuset reser sig stolt med sin monumentala placering och resenären skymtar Trefaldighetskyrkan bortom torget. På torget finns verksamheter och mötesplatser i markplan, tillgängliga för alla, som tillsammans skapar ett levande Arvika. Resenären gläds av hur de välbevarade kulturmiljöerna samspelar med ny bebyggelse i den småskaliga blandstaden. Resenären vänder sig om, möter solen med kisande ögon och slås av hur väl hamnområdet vävts samman med staden, utan att kontakten med vattnet gått förlorad. Det som byggs nu är en del av framtidens kulturmiljö. Mötet mellan staden och hamnområdet är ett lyckat bevis på det. Resenären noterar den restaurang i hamnområdet där kvällens middag ska intas, innan tåget rullar hemåt. Efter flera möten har ett givande samarbete etablerats mellan de båda företagen och resenären som börjar känna sig bekant med kommunen rör sig nu vant mot elbilarna som står parkerade intill parken. Bilen låses upp genom en app och resenären kör iväg mot dagens möte på näringslivscentrum. Bilen rullar tyst förbi en av Arvikas större tillverkningsindustrier som fått utmärkelser för sitt hållbarhetsarbete och fortsätter längs vägen som är kantad av skog. Granskogen består i allt högre grad av träd i olika åldrar och med inslag av ett flertal olika lövträd, vilket har ökat skogarnas värde såväl ekologiskt som ekonomiskt. Det är inte bara den ökade mångfalden i skogen som skapat mervärden för skogsbruket. Sedan skogen sköts med nya hållbara brukningsmetoder har produktionsvärdena för skogsbruket ökat. Elbilen svänger in på en nylagd väg och snart skymtas den nya träbyggnad som näringslivscentrum flyttade till när de, efter stadig expansion, inte längre fick plats i den gamla lokalen. Byggnaden förhåller sig på ett ödmjukt sätt till den omkringliggande skogen, men kommunicerar samtidigt den innovation som ständigt pågår innanför. Resenären möts av byggarbetare som är i full gång med att flytta en vägg för att göra plats för en expanderande verksamhet. Tack vare det flexibla system som byggnaden är uppförd i kan förändrade behov enkelt tillgodoses över tid. Materialet kan dessutom återbrukas i framtiden. Ut ur dörren kommer ägaren till ett verkstadsföretag som just deltagit i ett samtal kring utsläppsneutral export till den globala marknaden. Ett stort leende på läpparna skvallrar om nya idéer som kommer ge företaget möjlighet att utvecklas och anställa många av ungdomarna i närområdet. Samtidigt passerar en av byggnadens förvaltare med en grupp människor från en annan organisation i regionen. De är här på rundvisning eftersom de vill uppföra en byggnad med ett liknande system. Förvaltaren berättar om hur fönster från ett av kommunens boende för äldre bevarades när boendet revs för att återanvändas här i näringslivscentrums träbyggnad. Ägaren till verkstadsföretaget kommer tillbaka till kontoret efter mötet på näringslivscentrum och bjuder direkt in sin ledningsgrupp för att diskutera idéerna för den framtida utvecklingen. Expansionsmöjligheterna kommer ge företaget möjlighet att anställa många av de teknik- och motorintresserade ungdomarna i närområdet. Sedan går ägaren ner till produktionen och pratar med alla sina anställda. Det har blivit en självklar del av vardagsrutinen och bidrar till den fina gemenskapen de har på företaget. Gemenskapen och det dagliga utbytet av behov och idéer är en viktig del i det som bidragit till ett stort engagemang hos de anställda och utvecklingen av flera nya innovativa produkter. Under tiden pågår ett möte i stadshuset. Där diskuteras en förfrågan om en ny exploatering där såväl skog som jordbruksmark riskerar att gå förlorad. Ett par politiker förklarar att kommunen här har tänkt flera steg i förväg och ber en tjänsteperson att presentera en annan tomt, färdigplanerad och dessutom bättre lämpad för exploatörens ändamål. En lyckad överenskommelse med två nöjda parter nås och exploatören kan gå hem och börja ta fram ritningar till bygglovet för sin nya cirkulära produktionsanläggning. Genom medvetna prioriteringar och god samverkan ser kommunen till att näringslivet har goda förutsättningar att, precis som hela Arvika, växa på ett hållbart sätt, utan att naturen och dess resurser får stå tillbaka. Några kollegor intar lunchen på torget utanför kontoret. Ett par gånger i månaden står lokala matinnovatörer här med foodtrucks och kollegorna passar på att njuta av maten medan en av matproducenterna berättar om sin passion för insektsodling, torkning och fermentering. Kommunens satsning för att främja lokal matproduktion skapar tillfälle för producenter att servera sina produkter till hela Arvika. Några av kommunens patrullerande poliser stannar till för att småprata med såväl unga som gamla och ställer sig även dem till kön för att inta sin lunch i gott sällskap. Det är inte enbart lunchen som för människor till den här platsen. På grönområdet intill förbereds en workshop för en av områdets skolklasser. Barnen anländer på rad tillsammans med lärarna, redo att måla framtidsbilden av Arvika 2065 tillsammans med tjänstepersonerna. Kommunens proaktiva arbetssätt har skapat förutsättning för ett ökat deltagande i olika processer för alla. I hela Arvika värdesätts demokratins kraft och i mötet och medskapandet ökar tilliten till varandra. Genom att lyssna på varandra och öka alla samhällsgruppers inflytande, till exempel barn och unga samt grupper som tidigare inte hörts och därför riskerat hamna i utanförskap, skapas ett mer jämlikt samhälle. Samtidigt passerar en lärare ett av kommunens välanvända vindskydd under sin lunchpromenad genom skogen. Vindskyddet är rustat med utomhuskök och eldplats och en bit bort finns en liten återvinningsstation. En av kommunens många återställda våtmarker intill sjön lockar besökare som vill ta del av det rika fågellivet och få se såväl mindre vadare och doppingar, som större rovfåglar. Tyska vandrare stannar läraren för att fråga om liknande vindskydd på andra platser i närheten och berättar om den klara stjärnhimmel som de fick uppleva under natten och hur de skymtade den ovanliga tretåiga hackspetten i gryningen. Läraren passar då på att tipsa vandrarna om turistbyråns digitala portal där flera lokala företag i kommunen samlat erbjudanden kring naturupplevelser utöver det vanliga. Skogen omkring är väl omhändertagen och varierad. Läraren fortsätter och möter då skogsägaren som berättar om hur allt fler skogsbrukare känner till och värnar nyckelbiotoper sedan användningen av certifieringar inom skogsbruket ökat. Även volymen skog har ökat sedan modeller för bundet kol erbjuder skogsägarna visst bidrag de år som skogen ökar i kubik. Väl tillbaka vid landsbygdsskolan möts läraren av några av de elever som ska delta vid kvällens konsert i den nya konsertsalen på Ingesund. Konserten är en del av kommunens samverkansprojekt som, med körsång och musik som verktyg, initierats för att skapa möten över generationerna och lokala förebilder för de unga. Några av ungdomarna är nervösa och pratar i mun på varandra. Läraren försäkrar dem om att allt kommer att gå bra, påminner dem om att det ska vara lustfyllt och att de, trots allt, har några lektioner till att ta sig an tillsammans innan dess. På den glimrande sjön skär en båt tyst genom vattnet. Några passagerare njuter av färden ute på däck och en av dem summerar den gångna arbetsdagen till ljudet av vågorna. Den eldrivna båten som tar dem över fjorden i eftermiddagssolen bidrar inte bara till friskare luft, utan även en behaglig ljudbild. En grupp skolelever står i en klunga på däck. De cykel- och båtpendlar till skolan och det spritter i benen på dem när de jämför växlar, pedaler och andra cykeldelar under färden. En lång rad av paddlande ungdomar drar förbi på en bits avstånd. Några av eleverna vinkar och ropar efter sina vänner vars kanotträning dragit igång efter dagens sista lektion. Föreningslivet har fler aktiva medlemmar än någonsin vilket märks på barnen och ungdomarna, vars välmående och skolresultat förbättrats i takt med det växande engagemanget. Engagerade ungdomar växer med det ansvar som rollen som ungdomsledare medför och de yngre barnen får viktiga förebilder i vardagen. Jämlika förutsättningar för ett livslångt lärande genom likvärdig och tillgänglig utbildning för alla är en viktig del av kommunens arbete med att göra skolan till en central del av sin omgivning. Vattnet skvalpar när båtens passagerare går i land. De möts av flera som väntar på att få stiga på båten och korsa vattnet i motsatt riktning. Sedan kollektivtrafiken började med båttrafik har bemanningsbrist i flera näringar i kommunen minskat. Via vattenvägen är några av passagerarna den här eftermiddagen smidigt och enkelt på väg till sina jobb. Hälsningar hörs från alla håll, passagerarna önskar varandra trevlig kväll och strax är bryggan så när som på tom. Flera av de som stigit av båten tar sikte på skolan där kvällens kurser strax sätter igång. Samarbetet mellan näringslivet och utbildningsaktörer har spelat en viktig roll för hela kommunens utveckling och kurser i cirkulär ekonomi, permakultur och integrerad odling samt artificiell intelligens inom vården drivs av verksamma i näringslivet. Skuggorna blir längre i eftermiddagsljuset. När en tågförare hoppar på cykeln efter sitt arbetspass behövs cykellamporna. Än är inte sommaren här men tågföraren har acklimatiserat sig och uppskattar årstiderna nu. De första åren som klimatflykting var mörkret under vinterhalvåret det svåraste att vänja sig vid. På vägen hem stannar föraren till för att hämta upp veckans beställning från lokala producenter. I vanlig ordning möts flera bekanta ansikten under tiden som respektive producent lämnar över varor. Tågföraren styr stegen mot den jägare som har lovat att lägga undan en av sina omåttligt populära älgkorvar. Hämtmat erbjuds till den som inte hinner laga middag ikväll. Ett par av kollegorna från grannskapskontoret handlar några portioner till kvällens arbete med att laga ett av grannskapets ladugårdstak. Med gemensamma krafter bistår de varandra i utbyte av tjänster och kunskap. En lantbrukare är lika glad som alltid av att se sina stamkunder, tågföraren är en av dem, när de plockar ihop veckans varor. Lantbrukaren berättar som vanligt för alla som råkar lyssna om sina snart vuxna barn som ser framtiden här i kommunen. Annat var det när lantbrukaren var ung men nu, nu främjar den starka bebyggelseutvecklingen i kommunen det lokala serviceutbudet. Företagandet i hela kommunen blomstrar och skapar fler arbetstillfällen. Tillgången på ekologiska och närproducerade varor och livsmedel ökar dag för dag. Skogsindustrin växer och frodas. För att inte tala om den framgångsrika verkstadsindustrin som är klimatneutral sedan flera år! Med en svepande rörelse ser lantbrukaren sig menande omkring. På lekplatsen intill har småbarnsföräldrarna svårt att slita sina barn från leken. Bostadshusen omkring vittnar om kommunens stora satsning på lokal energiproduktion i form av solceller på nästintill varenda byggnad. Sedan det tillkommit fler varierade boendeformer i hela Arvika har många unga vuxna tagit möjligheten att bilda familj nära naturen. Det ökade utbudet på boendeformer, såväl hyresrätter som bostadsrätter, lockar allt fler att bo kvar i kommunen. När förutsättningarna ändras, och människorna med dem, finns alternativa sätt att bo på i kommunen. Här ser såväl den yngre som den äldre generationen sin framtid, i somliga fall i generationsboenden där en del ytor delas för en större gemenskap och enklare vardag till en lägre kostnad. Ny bebyggelse placeras strategiskt i anslutning till befintlig bebyggelse och service för att minimera påverkan på värdefulla grönområden och biologisk mångfald. Dessutom prioriteras utveckling av tätortsnära grönområden för rekreation, och artrika miljöer integreras vid planering av nya bostäder och verksamheter. Solnedgången står fond till den här kvällen i hela Arvika. Sakta bryter gruppen av människor upp för att ta med barnen till aktiviteter, lyssna på konserten på Ingesund, laga middag med grannarna eller ta kvällspasset på sjukhuset. Solen målar hela Arvikas sjöar i oändliga nyanser av orange, rött och gult och på Glafsfjorden bryts speglingarna när båten skär genom vattnet. Året är 2045 och hela Arvika glöder. Strategikarta Strategikartan och utvecklingsstrategierna visar tillsammans de stora dragen i kommunens långsiktiga vägval och prioriteringar gällande utvecklingen av bebyggelse, kommunikationer samt natur och friluftsliv. För bebyggelse redovisas prioriterad utbyggnadsriktning samt orters funktioner och kopplingar på en övergripande nivå. För kommunikationer redogörs för de viktigaste kopplingarna och mobilitetsnoderna samt de övergripande sambanden för kommunens gröna samt blå områden och stråk. Utvecklingsstrategier Den fördjupade översiktsplanen för Arvika och Jössefors är en detaljering av de strategiska ställningstaganden som gjorts i den kommunövergripande översiktsplanen och omfattar centralorten, där Arvika stad, Jössefors och omgivande landsbygder ingår. Precis som den kommunövergripande översiktsplanen är den fördjupade översiktsplanen ett verktyg som hjälper till att styra utvecklingen mot att uppnå det som anges i Arvika kommuns vision om glöden och framtidsbilden som beskrivs i berättelsen om HELA Arvika. Visionen och framtidsbilden beskriver vad siktet är inställt på att uppnå medan utvecklingsstrategierna i den fördjupade översiktsplanen, i kombination med kartan för utvecklingsinriktningen, visar på strategiska ställningstaganden för hur centralorten bör utvecklas för att uppnå det som visionen och framtidsbilden beskriver. Tyngdpunkten i den fördjupade översiktsplanen ligger i att göra det trivsamt för de som redan bor här idag, så att de vill bo kvar. Det kan i sin tur sedan leda till att fler människor upptäcker kvaliteterna i centralorten och på sikt vill flytta till Arvika eller Jössefors. Den fördjupade översiktsplanen ska också planera för en framtida utveckling så att beredskap finns när behov uppstår. Genom dialoger som genomförts med näringslivet, föreningar, politiker, tjänstepersoner och invånare i Arvika kommun finns två utvecklingsstrategier formulerade i ÖP. De två strategierna är öka kontakten och balansera utveckling. Dessa har i arbetet med den fördjupade översiktsplanen detaljerats ytterligare och avgränsats för att fokusera på utvecklingen i centralorten. Den första, öka kontakten, handlar om att det ska vara enkelt och trivsamt att leva i Arvika kommun. Att skapa en utveckling som uppmuntrar till och underlättar för gemenskap, tillit, samverkan och delaktighet. Den handlar om att skapa möjligheter för möten mellan människor och närhet mellan platser och funktioner. Den andra strategin, balansera utveckling, innebär att vi lever och utvecklar Arvika kommun inom de ekologiska gränser som vår planet klarar av och att vi gör det på ett sätt som inte äventyrar vår eller våra barnbarns framtid. En balanserad utveckling handlar också om att vi använder våra ekonomiska medel klokt för att kunna utveckla Arvika kommun på ett bra sätt. Flera av ställningstagandena i den kommunövergripande översiktsplanen är generella och gäller därmed även för den fördjupade översiktsplanen och tillika centralorten. I utvecklingsinriktningen för den fördjupade översiktsplanen för Arvika och Jössefors finns flera lite mer detaljerade ställningstaganden, som kompletterar ställningstagandena i den kommunövergripande översiktsplanen och anger riktningen för centralorten in i framtiden. Till varje strategi finns fördjupningar inom aspekter som dialogarbetet identifierade som särskilt viktigt att arbeta för: Öka kontakten o Mellan människor o Till naturen och vattnet o Mellan Arvika kommun och omvärlden o Mellan invånare, näringsliv och kommunen o Mellan staden och landsbygderna Balansera utveckling o Mot vad jordens resurser klarar av o Mot våra ekonomiska resurser Till arbetet med den fördjupade översiktsplanen har några strategier omformulerats och tillkommit, så att listan nu ser ut enligt följande: Öka kontakten o Mellan människor o Till naturen och vattnet o mellan centralortens olika delar o Mellan invånare, näringsliv och kommunen o till platsens unika identitet Balansera utveckling o Mot vad jordens resurser klarar av o Mot våra ekonomiska resurser o Förklaring av planeringsprinciper Arvikas egen definition av 15-minutersstaden avseende centralorten I Arvikas centralort innebär 15-minutersstaden ett samhälle där det mesta som människor behöver i sin vardag – arbete, skola, service och fritid – finns inom 15 minuters gång, cykel eller kollektivtrafik från hemmet. Många av målpunkterna ligger samlade i starka centrum där stadskärnan i Arvika är den samlande platsen för service och andra funktioner. Utanför stadskärnan innebär 15- minutersstaden mindre kompletteringar av service, så som förskolor, för att underlätta vardagslivet. Möjligheten att låna nya böcker, handla mat samt hämta på förskolan ska kunna göras enkelt på en och samma resa genom centralorten. Arvikas definition av 15-minutersstaden är en stad där närhet och tillgänglighet ger förutsättningar för ett tryggt, aktivt och hållbart liv för alla och där särskild hänsyn tas till barn, unga och äldre. Barn ska kunna ta sig säkert till skolan eller lekplatsen på egen hand, unga ska ha nära till fritidsaktiviteter och mötesplatser, och äldre ska enkelt kunna nå service, grönområden och social gemenskap. Arvikas tolkning av 15-minutersstaden bygger på att stärka den småskaliga livskvaliteten som präglar platsen – med levande stadsdelar där boende, arbete och fritid samspelar i ett vardagsnära tempo, och där lokalsamhället formas av trygghet, tillit och närhet i både fysisk och social bemärkelse. Definition av principen 3-30-300 3-30-300-principen är en vägledande regel inom stadsplanering och urban grönstruktur som syftar till att förbättra människors hälsa, välbefinnande och stadens motståndskraft mot effekter av klimatförändringar, så som värmeböljor och skyfall. Principen innebär att varje person ska kunna se minst 3 träd från sitt hem, varje stadsdel ska ha minst 30 % trädkronstäckning, och varje invånare ska ha max 300 meter till ett grönområde. 3-30-300-principen är en vägledande regel inom stadsplanering och urban grönstruktur som syftar till att förbättra människors hälsa, välbefinnande och stadens motståndskraft mot effekter av klimatförändringar, så som värmeböljor och skyfall. Principen innebär att varje person ska kunna se minst 3 träd från sitt hem, varje stadsdel ska ha minst 30 % trädkronstäckning, och varje invånare ska ha max 300 meter till ett grönområde. Definition av universell design Universell design är ett förhållningssätt inom design och samhällsplanering som syftar till att skapa produkter, miljöer, tjänster och system som är tillgängliga och användbara för alla människor, oavsett ålder, funktionsförmåga eller andra individuella förutsättningar. Principen bygger på idén att god design ska inkludera mångfald från början, snarare än att anpassas i efterhand för specifika grupper. I praktiken innebär universell design att till exempel en byggnad, ett torg eller en webbplats ska kunna användas på lika villkor av så många som möjligt – utan behov av speciallösningar. Det handlar om att planera för tydlig orienterbarhet, god fysisk tillgänglighet, tydlig information, trygghet och möjlighet till självständighet. Universell design går därmed längre än bara tillgänglighet, eftersom den fokuserar på inkludering och jämlikhet i hela utformningen från början. Genom att tillämpa universell design skapas samhällen som är mer hållbara, rättvisa och funktionella – och som bättre svarar upp mot människors olika behov genom hela livet. Öka kontakten mellan människor En viktig grund för att skapa en levande och sammanhållen stad är att främja möten mellan människor. Mötesplatser spelar en central roll i detta, eftersom de inte bara erbjuder utrymme för social interaktion utan även bidrar till känslan av gemenskap och samhörighet. Mötesplatser som är öppna för alla bidrar till ett välkomnande och öppet samhälle där tilliten är stark och tryggheten är stor. Det bidrar även till god hälsa och välmående som skapar livsglädje och möjligheter till livslångt lärande för alla. Därför ska centralortens fysiska miljö bidra till att människor möts och interagerar och den ska ge möjligheter för alla att delta i samhället utifrån sina unika förutsättningar. Dessa möjligheter skapas genom ett blandat utbud av normbrytande och tillåtande mötesplatser som är välkomnande och lätta att ta sig till. Det handlar om att satsa på att utveckla och bevara våra gemensamma offentliga ytor så som torg, gator, parker och gröna stråk, så att de kan fungera som naturliga mötespunkter där invånare i alla åldrar och bakgrunder kan samlas för sociala aktiviteter och spontana möten. När gatumiljöerna gestaltas för trivsam promenad, lek och vistelse, i stället för att utformas så att bilar lätt tar sig fram, skapas ytor för interaktion. När människor går utanför hemmets väggar i det offentliga rummet skapas möjligheter för möten. Det handlar också om att arbeta med gemensamma lokaler och ytor som idrottsanläggningar, kulturarenor, bibliotek och föreningslokaler för att skapa liknande möjligheter för mötesplatser inomhus. Olika typer av mötesplatser kan fungera som ett socialt kitt genom att erbjuda möjligheter för möten, upplevelser, skapande, lärande och reflektion. Alla platser ska vara utformade med variation både i helheten mellan de olika platserna i centralorten och inom utformningen på respektive plats. Det behöver finnas variation i skala, där vissa platser fungerar som större gemenskapsnav med många olika funktioner, dit människor kommer från olika delar av centralorten och ibland hela kommunen. Andra platser är mindre och tjänar som en mötesplats för kvarteret eller det direkta närområdet, till exempel en mindre lekplats eller picknickplats. Mötesplatser behöver också utformas så att de inbjuder till både vila och aktivitet samt har ytor för grupper och individuella möten. Det behöver även finnas mötesplatser som har en mer ordnad karaktär och planerade aktiviteter så väl som platser som tillåter och inspirerar till mer spontana aktiviteter. Mötesplatserna behöver ha olika karaktär och spegla centralortens olika delar samt fler perspektiv från andra delar av kommunen. I Arvika är kontakten mellan våra barn och ungdomar och våra äldre extra viktig och mötesplatser för dessa grupper ska därför ha extra fokus. Mötesplatsernas funktion behöver därtill uppfylla sitt syfte under dygnets alla timmar samt under alla säsonger på året, sett ur ett brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv. Mötesplatser ska vara lättillgängliga för alla utifrån sina unika förutsättningar, exempelvis olika ålder, funktionsförmåga eller socio-ekonomisk bakgrund för att skapa trygghet på platsen och en jämlik miljö att vistas på. Principerna för universell design ska vara ledande. De ska även vara utformade så att de upplevs trygga att vistas på. En trygg miljö är avgörande för att människor ska känna sig bekväma att vistas och interagera i offentliga rum. Detta kan uppnås genom god belysning, öppna siktlinjer och åtgärder som främjar "ögon på platsen", vilket innebär att människor är närvarande och kan skapa en känsla av trygghet. Mötesplatser bör också vara flexibla, alltså mångsidiga och kunna användas för olika typer av aktiviteter, året om, vilket bidrar till att skapa levande rum som engagerar olika grupper. Det kan också vara mobila eller tillfälliga mötesplatser som en pop-up scen, konstinstallationer eller säsongsaktiviteter. Detta bidrar till en mer varierad upplevelse av staden under olika säsonger, främjar kreativitet och gör centralorten mer anpassningsbar till förändrade behov och omständigheter. Människor har olika förutsättningar för att röra sig mellan olika platser. För att mötesplatserna ska kunna bidra till att öka kontakten mellan människor måste det vara enkelt att ta sig dit. Därför är det viktigt att mötesplatser lokaliseras strategiskt eller att transportmöjligheter förbättras, så att invånare kan nå dem utan att behöva ta bilen. Inom centralorten ska det vara extra fokus på möjligheterna att transportera sig hållbart, framför allt med exempelvis cykel, permobil, rullstol eller till fots. Alla stadsdelar inom centralorten bör utvecklas så att det uppmuntrar till mångfald och interaktion mellan människor. Genom att bygga blandade områden med närhet mellan bostäder, arbetsplatser, service och mötesplatser underlättas vardagen för invånarna i centralorten och det skapas möjligheter för en mer levande stadsmiljö. Principen 15-minutersstaden är utgångspunkt för att åstadkomma detta. Att erbjuda varierade och blandade boendeformer, framför allt i de mer tätbebyggda delarna av centralorten, skapar goda förutsättningar för bra boendemiljöer. Att det finns olika typer av bostäder i ett område som riktar sig till olika målgrupper bidrar till att kontakten mellan människor från olika grupper ökar och fler får möjlighet att hitta en bostad som passar deras behov. Ställningstaganden: Vidareutveckla och stärka befintliga mötesplatser i olika delar av centralorten. Mötesplatser fördelas jämnt över centralortområdet i syfte att underlätta nåbarheten för boende, användare och besökande. Mötesplatser ska med fördel utvecklas med fokus på resiliens och beredskap, exempelvis genom att enklare matlagning kan vara möjlig att utföra på platsen. Principen om 15-minutersstaden, som anpassats till Arvikaskalan, ska gälla inom centralorten. Komplettera med nya mötesplatser som bidrar till ett varierat utbud inom centralorten som ger möjligheter för alla att vara delaktiga, utifrån varje människas olika förutsättningar och behov. Mötesplatser ska finnas så väl utomhus som inomhus och ha plats för både planerade och spontana aktiviteter som kan utföras alla tider under året. Olika typer av mötesplatser och publika funktioner ska samlokaliseras för att ge förutsättningar för samverkan och skapa möjligheter för möten mellan olika grupper. Utforma publika mötesplatser och offentliga rum med utgångspunkt i universell design och jobba aktivt med belysning och andra åtgärder för den upplevda tryggheten. Aktivera det offentliga rummet på strategiska gator och platser inom stadskärnan, hamnområdet och i Jössefors där omprioritering av trafikslag är en viktig del i lösningen. Vidareutveckla gång- och cykelstråk till viktiga mötesplatser så att det blir enkelt, tryggt (både upplevd och trafikmässig trygghet) och säkert för alla att röra sig i trafiken till och från dem. Våga prova tillfälliga, flexibla och mobila idéer som kan variera över säsong och bidra till en högre upplevd och faktisk trygghet och en mer levande stadsmiljö. Skapa blandad bebyggelse och blandade bostadsformer i olika delar av centralorten. Öka kontakten till natur och vatten Närheten till natur och vatten är viktigt för människors välmående och en central del av Arvika kommuns identitet. Det är något Arvikaborna är stolta över och som gör att människor från andra platser runt om i världen vill komma på besök. Centralorten har en stark koppling till sin omgivande natur och vattendrag, och detta ska vara en grundpelare i stadens framtida utveckling. Naturen och vattnet ska också vara självklara delar inom alla delar av centralorten, där dessa resurser inte bara ska bevaras utan också förstärkas ytterligare samt integreras i stadsbilden på ett sätt som stärker Arvika och Jössefors unika identitet. De bidrar till att skapa en attraktiv stadsmiljö genom allt från större friluftsområden, till mindre planteringar, odlingslotter och öppna naturbaserade dagvattensystem. Genom att skapa tillgängliga och hållbara naturupplevelser för alla, och samtidigt bevara och förstärka stadens värdefulla natur- och vattenmiljöer, kan Arvika och Jössefors utvecklas till en centralort där människor och natur lever närmare varandra och där naturen är en självklar integrerad del i utformningen av de offentliga rummen. Identiteten kan också stärkas genom att utveckla besöksmål kopplat till natur och vatten. Dessa platser kan även kopplas till Arvika och Jössefors historia och kulturella arv, vilket ger en rikare upplevelse av naturen samtidigt som stadens unika identitet bevaras och förstärks. Även mindre mötesplatser i naturen bör utvecklas genom komplettering med aktivitetsytor och leder, exempelvis lekplatser, grillplatser, utomhusgym och badmöjligheter. I upplevelsen av natur och vatten är möjligheten att se de båda en viktig del för att tycka sig ha en nära kontakt med desamma. Inom centralorten är siktlinjerna ut mot Kyrkviken och Glafsfjorden en central del av den visuella och estetiska karaktären. Även att tydligt se de gröna höjderna i landskapet som omger de mer tätbebyggda områdena bidrar. För att bevara dessa visuella kopplingar behöver ny bebyggelse placeras och utformas med hänsyn till detta. Frågan är extra viktig i stadskärnan, hamnområdet och delar av Jössefors där utblickar och nåbarhet till Kyrkviken och Glafsfjorden är viktiga element i upplevelsen av den fysiska miljön. Centralorten ska erbjuda en variation av olika typer av natur- och vattenområden. Det bör finnas öppna, lättillgängliga grönområden för rekreation och mer skyddade, naturnära miljöer för stillhet och reflektion, vilket skapar miljöer som tillgodoser både fysiska aktiviteter och psykisk återhämtning samt att de i sig är gynnsamma ur ett klimatanpassningsperspektiv. Planeringen ska också beakta mångfald i grönområdenas karaktär, såsom skogsdungar, ängar, små trädgårdar och vattennära miljöer, för att skapa en rik upplevelse av naturen. För att säkerställa att alla inom centralorten har tillgång till kvalitativ grönska ska den fysiska miljön utformas enligt principen 3-30-300. Det innebär att alla ska kunna se minst tre träd från sin bostad, skola eller arbetsplats. Varje kvarter (inkluderar både kvartersmark, gata och allmän plats) ska ha minst 30 procents krontäckningsgrad, ett mått på hur stor del av marken som skuggas av trädkronor. Alla invånare ska också ha max 300 meter från sin bostad till ett grönområde. Länk för mer info. För att säkerställa att centralorten får ett sammanhängande och lättillgängligt nätverk av natur- och vattenområden ska gröna stråk koppla samman de olika naturmiljöerna. Dessa länkar skapar ett sammanhängande system och bidrar till ekologisk konnektivitet och social sammankoppling. Det gör att människor och djur kan röra sig mellan parker, grönområden och vattendrag på ett tryggt och enkelt sätt. För att öka kontakten med natur och vatten måste det vara enkelt att vistas där och att ta sig dit. Detta kan uppnås genom att säkerställa att alla kan ta sig dit på ett enkelt, tryggt och säkert sätt. Därför behöver strategiska platser tillgängliggöras, dels genom utformning som är anpassad efter människors olika unika behov och genom möjligheter att ta sig dit med hållbara transportmedel som gång och cykel eller kollektivtrafik. Genom att skapa och utveckla promenadstråk och cykelvägar längs med vattendrag och i grönområden ges invånarna möjlighet att enkelt nå naturen. Att stärka gröna kopplingar mellan olika områden är viktigt både för djur, natur och människa, men det innebär också att avvägningar behöver göras utifrån vilka värden som väger tyngst, exempelvis när en träddunges värde står emot behovet av överblickbarhet. Naturen och vattnet är viktiga kvaliteter som behöver värnas och utvecklas genom skydd och omhändertagande av värdefulla natur-, kultur-och friluftsområden. En ökad kontakt med natur och vatten hjälper också människor att få större förståelse för ekosystemen, hur de hänger samman och vilka tjänster naturen kan ge oss i form av till exempel mat, ren luft och rekreation. Ställningstaganden: Naturen och vattnet ska ha en självklar närvaro och integreras i stadsmiljön inom centralorten som en del av kommunens identitet. Det ska finnas en variation av olika typer av tätortsnära natur inom centralorten. Alla människor ska ha goda möjligheter att vistas i och interagera med naturmiljöer och vatten inom centralorten, utifrån sina unika förutsättningar och behov. Utveckla attraktiva besöksmål på strategiska platser inom centralorten med koppling till natur och rekreation. Vidareutveckla befintliga och komplettera med nya natur- och vattennära mötesplatser, aktivitetsytor och leder som bidrar till ett varierat utbud inom centralorten. Gröna länkar som gör det lätt för människor och djur att röra sig ska finnas mellan olika natur- och vattenområden inom centralorten då dessa utgör viktiga spridningskorridorer. Principen 3-30-300 ska tillämpas inom centralorten för att säkerställa människors tillgänglighet till kvalitativ grönska för fysisk och psykisk hälsa. Värdefulla natur- och vattenmiljöer ska skyddas och bevaras inom centralorten. Vidareutveckla gång- och cykelvägar till viktiga naturmiljöer så att det blir enkelt, tryggt och säkert för alla att röra sig till och från dem. Värna om siktlinjer ut mot Kyrkviken och Glafsfjorden för att behålla den visuella kontakten med vattnet. Detta är extra viktigt i Arvika stadskärna och hamnområdet. LÄNK: Arkitekturstrategin , Kulturmiljöprogram för Arvika stadskärna Öka kontakten mellan centralortens olika delar Strategierna i den fördjupade översiktsplanen fokuserar på möjligheter att röra sig inom centralortens olika delar. I översiktsplanen finns strategin Öka kontakten mellan Arvika kommun och omvärlden där möjligheterna att röra sig i resten av kommunen och vidare utanför kommunens gränser hanteras. Denna strategi är fortsatt aktuell även för centralorten och den fördjupade översiktsplanen. En målsättning är att Arvika och Jössefors ska ses som en enhet. För att Arvika och Jössefors ska bli en mer sammanhållen centralort, är det viktigt att kontakten mellan centralortens olika delar stärks. Stadsplaneringen ska säkerställa att gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik effektivt kopplar samman de olika delarna, från bostadsområden till arbetsplatser, servicefunktioner och natur. Detta skapar en mer integrerad stadsmiljö där invånarna kan röra sig fritt och lätt, vilket även minskar beroendet av biltrafik. Detta behöver Arvika kommun arbeta med på egen hand och genom samverkan med andra aktörer med rådighet över vägnät, järnväg, kollektivtrafik och olika digitala kommunikationsnät. För att skapa en sammanhängande, levande och funktionell centralort är det avgörande att stärka kontakten mellan de olika stadsdelarna och övervinna de barriärer som idag finns, både fysiska och mentala. En integrerad och lättillgänglig stad kräver att centralortens olika delar utvecklas i symbios, med ett tydligt fokus på att skapa en stadsstruktur där alla invånare enkelt kan röra sig inom och mellan de olika områdena. Att skapa en blandning av funktioner inom olika delar av centralorten bidrar också till att minska behovet av biltransporter. Varje enskilt område behöver inte ha allt, så som vård, skola och arbeten. Men den gemenskap som service och funktioner kan bidra med är viktig för helheten. Genom att anpassa de fysiska strukturerna och funktionerna kan sociala och geografiska klyftor förebyggas. Gemensamma mötesplatser som torg eller aktivitetsytor skapar fler möten mellan olika grupper, vilket minskar den mentala distansen mellan stadsdelarna. Det är också viktigt att samhällsfunktioner och service finns nära invånarna i alla delar av centralorten. Det handlar om att alla, oavsett var de bort, ska ha lätt tillgång till nödvändiga funktioner, såsom skolor, vård, butiker och fritidsanläggningar. Människors unika förutsättningar, som till exempel ekonomi, arbetstider eller körkortsinnehav är aspekter som påverkar tillgången till olika transportmöjligheter. Detta gör att olika alternativ för hållbart resande behöver stärkas inom centralorten, så att alla får möjlighet att förflytta sig mellan olika platser samt att service och dagligvaruhandel bör lokaliseras i närheten av tätbefolkade områden, så att gång, cykel, rollator, permobil och andra hållbara transportmedel kan användas i första hand. En hållbar transportlösning för hela centralorten kräver att alla typer av transporter – från kollektivtrafik till cyklar och godstransporter – integreras på ett smart sätt. Knutpunkter för persontrafik och godstrafik behöver utvecklas. Exempelvis bör järnvägsstationen och busstationen i Arvika kopplas samman bättre och utvecklas till ett nav för hållbart resande. För Arvika kommun är det en prioriterad utvecklingsfråga både ur ett lokalt, regionalt och nationellt perspektiv att det bibehålls, skapas och utvecklas kommunikationer i öst-västlig riktning som knyter samman Arvika och Värmland med vår omgivning och specifikt med huvudstäderna Oslo och Stockholm. Ett steg i denna riktning är utbyggnad av järnvägen mellan Oslo och Stockholm som utgör en prioriterad fråga i kommunens utvecklingsinriktning och framtida fysiska planering. Utvecklad kollektivtrafik samt stärkta möjligheter för oskyddade trafikanter som exempelvis gående och cyklister bidrar till bättre möjligheter för alla människor att röra sig mellan olika platser inom centralorten. Gång- och cykelvägarna i centralorten ska utvecklas så det är enkelt, snabbt, bekvämt, tillgängligt och framkomligt för att fler ska kunna resa året om. I centralorten ska gång- och cykeltrafik ha företräde, särskilt i stadskärnan. I de mest centrala delarna av Arvika kan vissa delar eller gator göras bilfria, vissa mer permanent och andra under vissa perioder eller säsonger. Fler promenadstråk och säkrare gång- och cykelvägar bidrar också till att skapa säkrare skolvägar för våra barn och unga samt bättre möjligheter för äldre att ta sig till service och olika mötesplatser. För Arvika kommuns kontakt med omvärlden är större infrastruktursatsningar, så som Sthlm-Oslo 2.55 och utbyggnad av mötesspår utmed Värmlandsbanan, viktiga delar. Även riks- och länsvägar är viktiga delar i den regionala infrastrukturen som knyter samman Arvika kommun med omvärlden och bidrar till möjligheter för pendling och godstransporter. Vägarna passerar genom centralorten och det är viktigt att de utformas så att de integreras i stadsmiljön på ett bra sätt och att barriäreffekter byggs bort. Dessa infrastrukturer är därtill viktiga att bevara och utveckla ur ett totalförsvarsperspektiv. Med digitaliseringen och teknikutveckling som drivande trender i världen ställs också höga krav på utbyggnad av digital infrastruktur och infrastruktur för energi. Det går inte att helt förutspå hur behovet av den infrastrukturen ser ut fram till år 2050 och inte heller kommande anläggningsmetoder och tekniker. Det kan komma att behövas åtkomst till mark och andra faciliteter, både ovan och under jord, för att säkerställa sådan verksamhet på lång sikt inom centralorten. Genom att infrastruktursystemet (trafik, el, digital samt vatten och avlopp) utvecklas på ett sådant sätt att alla trafikslag och all infrastruktur kan nyttjas på ett hållbart och sammanhängande sätt, ökar effektiviteten i systemet. Ett sammanhängande infrastruktursystem som är tryggt och effektivt, har god framkomlighet för människor och gods samt är motståndskraftigt och anpassningsbart mot samhällsförändringar och risker och möter framtiden på ett bra sätt. Ställningstaganden: Centralorten ska utvecklas som en sammanhållen helhet. Arvika och Jössefors ska knytas samman och utvecklas i symbios. Centralorten utgör en viktig knutpunkt för kontakten med omvärlden. Här möts riksvägar, länsvägar, järnväg och en framtida båtlinje. Dessa funktioner sammantaget möjliggör för viktiga godstransporter, personresor, kontakt med omgivande landsbygder, kontakt med övriga kommunen och med omvärlden. Järnvägen mellan Oslo och Stockholm utgör en prioriterad fråga i kommunens utvecklingsinriktning och framtida fysiska planering. Aktiv dialog med projektet och bolaget Oslo-Sthlm 2.55 ska föras i syfte att verka för ett tågstopp vid Arvikas järnvägsstation samt säkerställa bra anslutningar till Arvika. Den fysiska miljön ska utformas för att överbrygga fysiska och mentala barriärer inom centralorten i syfte att öka tillgängligheten för alla grupper i samhället. Alla centralortens delar ska uppfattas som nära sammanlänkade och att det är lätt att ta sig emellan. Principen om 15-minutersstaden, som anpassats till Arvikaskalan, ska gälla inom centralorten. Det ska vara enkelt, tryggt, bekvämt, tillgängligt, framkomligt och säkert för oskyddade trafikanter att röra sig inom centralortens olika delar så som bostads- , verksamhets- och handelsområden. I stadskärnan har oskyddade trafikanter alltid företräde. Placera viktiga målpunkter och mötesplatser samt utveckla gång- och cykelstråk så att trygga och säkra vägar till skola och fritidsaktiviteter kan säkras för barn och unga. Placera viktiga målpunkter, service och bostäder för äldre så att trygga och säkra vägar för gång, cykel, rullstol och permobil kan säkras för dessa grupper. Beakta även höjdskillnader och möjligheter för vila längs viktiga stråk för äldre. Utforma gatumiljöer som styr flöden av olika trafiktyper (motorfordon, gods och oskyddade trafikanter) så att det bidrar till en tryggare, mera behaglig och mer levande stadskärna. Järnvägsstationen och busstationen ska kopplas samman tydligare och utvecklas som ett nav för hållbart resande i stadskärnan och centralorten. Kollektivtrafik från övriga delar av centralorten ska passera noden vid järnvägsstationen/busstationen för ett enklare resandeutbyte mellan olika transportslag. Framtidens resor till huvudstäder så som Oslo och Stockholm ska beredas utrymme och bidra till ett ökat hållbart resande, goda pendlingsmöjligheter och utbyggnad av ett prioriterat järnvägsstråk. Prioritera hållbara transportlösningar och planera med utgångspunkt i att olika lösningar passar för olika grupper och i olika delar av centralorten. Detta gäller även hållbara lösningar för godstrafik. Verka för välfungerande digital infrastruktur, exempelvis fiber och mobilnät. Frågan ska beaktas tidigt i olika processer samt i planarbeten för att säkra åtkomst till mark och andra faciliteter, både ovan och under jord. Öka kontakten mellan invånare, näringsliv och kommunen För att skapa en hållbar och livskraftig centralort måste kommunen och näringslivet arbeta nära invånarna, näringslivet och föreningslivet för att möta framtidens behov. Genom att främja dialog, samverkan och samnyttjande skapas förutsättningar för en innovativ och dynamisk stadsmiljö där alla aktörer bidrar till den gemensamma utvecklingen. Samtidigt måste kommunen vara en föregångare i att skapa förutsättningar för nya idéer och lösningar, och säkerställa att alla invånare har tillgång till de tjänster och resurser de behöver för att trivas och utvecklas. Kommunen ska arbeta proaktivt och uppsökande för att bygga förtroende och skapa förståelse för olika behov och perspektiv. Kommunen ska fungera som en möjliggörare, med fokus på samverkan, och skapa en transparent och inkluderande dialog där alla röster ges möjlighet att bli hörda. Genom en nära kontakt mellan näringslivet, invånare och kommunens olika verksamheter kan utvecklingsbehov av till exempel verksamhetsmark, bostäder, mötesplatser eller kommunikationsstråk identifieras tidigt. Utvecklingen av den fysiska miljön inom centralorten behöver därför ske i dialog och samverkan för att nå ett så gott resultat som möjligt. Barn, ungdomar, äldre, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder - jämlikheten ska återspeglas i alla beslut som fattas och utgör därmed den grund som vårt samhälle bygger på. Inom centralorten är barn, unga och äldre extra viktiga grupper att involvera i arbetet genom inbjudan till samtal, medskapande och för att få bättre förståelse för varandra. I Arvika kommun finns en stor palett av företag i varierande storlekar och inom olika kunskapsområden, från världsledande storföretag till de mindre med spetskompetens som är unika i sitt slag. Många av dessa ligger inom centralorten och det är därför extra viktigt att arbeta med förutsättningarna för näringslivet här. Det handlar om att skapa ytor för företagen att utvecklas på eller plats för nya som vill flytta hit. Genom att skapa arenor för samverkan och kunskapsutbyte mellan företag, utbildningsinstitutioner och andra aktörer kan möjlighet för kompetensutveckling skapas. Det handlar också om att det behöver finnas ytor för bostäder så att personalen har någonstans att bo. Vi behöver också säkerställa behovet av och främja kommunens samhällsviktiga verksamheter som både drivs och utförs av kommunen i egen regi men också till stor del inom kommunens näringsliv. För att skapa en funktionell och effektiv stadsmiljö är det viktigt att placera arbetsplatser och service nära där människor bor och rör sig. Arvikas stadskärna ska fortsätta vara en levande och unik plats där handel, service och kultur samverkar. Detta innebär att stadsplaneringen ska fokusera på att skapa fler arbetsplatser i centrala lägen, och att kollektivtrafiken ska koppla samman bostadsområden med dessa arbetsplatser. För att främja lokala företag och entreprenörskap ska det även finnas utrymme för flexibla arbetsmiljöer och nya typer av verksamheter, som co-working spaces (delade arbetsplatser) eller mindre hantverksföretag. Stadskärnan i Arvika präglas av sina karaktäristiska gator och byggnader i ett rutnät, sitt levande centrum och den gröna oasen stadsparken alldeles intill. Det unika med Arvika är att centrum har sina små unika butiker, variation av arbetsplatser, offentlig service, dagligvaruhandel, sitt starka restaurangutbud och sina välbevarade kulturmiljöer. Arvika kommun ska även fortsättningsvis möjliggöra att stadskärnan ska vara levande, där de små, unika butikerna blir en stark motpol till de mer perifert belägna handelsområdena som andra kommuner valt att satsa på. Ska handel lokaliseras perifert så är det främst skrymmande varor som är lämpliga att placera där. Kultur i alla dess former utvecklar och formar både samhället och oss som individer genom att ge förståelse, skapa sammanhang och inspirera. Kultur är också en viktig del av Arvikas identitet och kan bidra med viktiga element i den fysiska miljön. Inom centralorten ska platser för olika typer av konst och kultur skapas för att möjliggöra för fler att ta del av den. Det kan vara mer permanenta platser inomhus som konsertlokaler eller biograf men också konstutställningar längs cykelvägar eller en tillfällig installation i en park. En annan viktig aspekt är att möjliggöra samnyttjande av lokaler och utemiljöer, där både företag, föreningar och offentliga aktörer kan dela på resurser och skapa nya synergieffekter. Detta skapar inte bara ett dynamiskt och kreativt klimat utan bidrar även till att minska behovet av nybyggnation och överflödiga ytor. Även möjligheter att testa nya idéer och temporära lösningar kan vara ett sätt att skapa nya möjligheter och prova sig fram utan långsiktiga investeringar. Lokala krafter som driver på är en viktig del i kärnan av Arvika kommun och de ser hela tiden nya möjligheter till utveckling av olika platser. I dessa situationer behöver kommunens verksamhet vara en naturlig del av kontaktnätet för att skapa en samverkan där medskapande kan ske, innovationer födas och idéer förverkligas. Ställningstaganden: Arbeta proaktivt och uppsökande för att skapa en kontakt som bygger på jämlikhet, tillit och förtroende mellan invånare, näringslivet och kommunen. Uppmuntra till dialog och öppenhet i utvecklingsprocesser. Kommunen ska vara en föregångare i kommunala projekt och säkerställa att de genomförs med transparens och att dialoger hålls med relevanta grupper. Involvera invånare och föreningsliv vid utveckling av mötesplatser. Barn, unga och äldre är prioriterade grupper i planeringen i Arvika kommun och således även inom centralorten. Att göra barn- och äldrekonsekvensanalyser vid nya projekt, utveckling av det offentliga rummet eller i andra processer där dessa grupper kan beröras är därför något som ska värderas i varje enskilt fall. Utveckla och stärka mötesplatser inom centralorten som ger förutsättningar för samverkan och innovation för organisationer inom utbildning, för civilsamhället och för näringslivet. Inom centralorten ska en planberedskap för bostäder, service, utbildning och näringsliv finnas för att säkerställa framtida näringslivsutveckling och kompetensförsörjning. Arbetsplatser och service ska lokaliseras nära där människor bor och rör sig, vid knutpunkter och längs viktiga kommunikationsstråk. Handel och service ska lokaliseras i stadskärnan eller i anslutning till en mindre nod för bebyggelse och service. Handel med skrymmande varor kan tillåtas att placeras mer perifert. Inom centralorten ska det finnas platser för att ta del av olika typer av kultur och konst. Dessa möjligheter ska finnas både i lokaler inomhus samt utomhus längs stråk och i offentliga rum. Publika lokaler och utemiljöer ska utformas för att underlätta samnyttjande och samverkan mellan olika verksamheter och aktörer samt ett mera resurseffektivt nyttjande av allmänna ytor. Kommunen ska föregå med gott exempel i sina egna lokaler och utemiljöer. Kommunen ska fungera som en möjliggörare och medskapare genom samverkan när olika krafter vill utveckla sina idéer. Exempel på detta är kontaktvägen föreningsservice och näringslivssupporten. Öka kontakten till platsens unika identitet Centralortens unika identitet, präglad av det historiska arvet, sin natursköna omgivning och sitt lokalengagemang är en viktig del av attraktionskraften. I förlängningen är Arvikas centralort även en självklar del av Västra Värmlands gemensamma identitet. För att stärka centralortens unika identitet är det viktigt att återknyta till det som är speciellt – kulturmiljö, småskalighet, framtidstro, närhet till landsbygderna och en levande stadskärna. Genom att bevara och lyfta fram dessa element kan vi skapa platser där människor känner sig förankrade och stolta. Storheten ligger i det lilla – i den lilla stadens skala, närheten till det mesta och överblickbarheten av dess småskaliga men rika och varierade utbud. Genom att vårda och utveckla platsernas unika identitet skapar vi en centralort som både respekterar sin historia och utvecklas emot en hållbar framtid. Centralorten består av många mindre delar; stadsdelar, landsbygder, grönområden, bostadskvarter, torg och lekplatser. Alla dessa delar har unika förutsättningar som bidrar till centralorten som helhet. Varje del har sin egen historia, karaktär och sitt uttryck som ska få möjlighet att utvecklas, men som också ska samspela med sin kontext för att skapa en trivsam och trygg miljö. Genom att satsa på att utveckla respektive plats utifrån dess egen karaktär och förutsättning stärks den samlade identiteten för hela centralorten. De historiska byggnaderna, de gamla industribyggnaderna och rutnätsstaden i stadskärnan är alla värdefulla delar som ger centralorten sin karaktär, håller liv i berättartraditionen och skapar utrymme för glödande kreativitet och företagsamhet. För att öka kontakten till platsens unika identitet är det viktigt att dessa historiska värden inte bara bevaras utan också lyfts fram som en del av den mer moderna orten. Stadskärnan i Arvika är en samlande nod för hela kommunen och ska vara en levande och inkluderande plats. Här kan boende, besökare och näringsliv mötas i nya sammanhang och samverka. För att stärka den lokala ekonomin och bevara stadskärnans unika karaktär behöver möjligheter för ett brett utbud av handel och service samlas här. Viss mindre handel och service som underlättar människors vardagsliv bör även finnas samlat vid mindre noder i andra delar av centralorten. Handelsområden i större skala ska undvikas då de riskerar att utarma den potential som finns inom stadskärnan. För mer skrymmande varor kan möjligheter ges i andra delar av centralorten, men då behöver möjligheten att ta sig dit med gång och cykel säkerställas. En viktig del i att skapa en levande stadskärna är att det finns ytor där människor vill stanna upp, utforska och spendera tid. Det handlar till exempel om att skapa utrymme för kultur, handel, service och sociala möten. Att komplettera med mötesplatser både inomhus och utomhus i stadskärnan skapar möjligheter för människor att spendera mer tid här. Det är också positivt för handelsunderlaget i centrum och möjligheterna till att stärka en levande stadskärna. Utöver stadskärnan behöver även andra delar av centralorten kompletteras med mötesplatser och mindre servicefunktioner. Detta kan exempelvis innebära lekplatser, promenadstråk, självservicebutik eller paketutlämning. För att skapa en trivsam och levande miljö är det viktigt att centralorten utvecklas med omsorg om gestaltning där småskaligheten bevaras och detaljer i utformningen får stort utrymme. Byggnader och offentliga rum ska gestaltas med omsorg och respekt för sin lokala kontext. Gestaltningsarbetet blir extra viktigt där det rör sig mycket människor, till exempel i stadskärnan, längs vattnet och utmed viktiga stråk, torg och parker. I anslutning till större industriområden och tekniska anläggningar är det viktigt att arbeta med gestaltning av fasader och kantzoner som kan ge ett visuellt skydd. Detta är även speciellt viktigt längs med infarterna eftersom dessa platser är det första intrycket man får av centralorten. Välkomnande entréer till centralorten stärker den första bilden människor får av platsen och presenterar centralorten från sin bästa sida. Ställningstaganden: Storheten ligger i det lilla. Ta utgångspunkt i centralortens identitet som den lilla platsen med stora möjligheter och säkerställ att karaktären bevaras och stärks. Utveckla centralortens olika delar utifrån respektive plats egna kvaliteter och identitet. Platsvarumärket för Arvika - ”Arvika. Lite mindre. Mycket mer” har mycket att bidra med i beskrivningen av platsens kvalitéer. Utveckla centralorten med respekt för kulturmiljön och de historiska värdena. Använd dem som en tillgång att bygga vidare på. Centralortens olika delar har unika kvaliteter som kan utvecklas och bevaras. Skydda rutnätsstadens värden och ta hänsyn till stadens karaktäristiska siluett. LÄNK: Arkitekturstrategin , Kulturmiljöprogram för Arvika stadskärna Utveckla stadskärnan så att förutsättningarna för en levande stadsmiljö kvarstår. Arbeta både med en blandning av funktioner, utbud av lokaler och aktivera det offentliga rummet. Skapa platser och små installationer i det offentliga rummet som ger människor möjlighet att stanna upp och spendera tid där. Inom centralorten läggs extra vikt vid att utforma bebyggelse som i sin skala, struktur och gestaltning tar hänsyn till och kompletterar platsens unika karaktär, landskapsbild och stadssiluett. LÄNK: Arkitekturstrategin , Riktlinjer för byggande på landsbygden i Arvika kommun Säkerställ välkomnande och väl gestaltade entréer till centralorten där riksväg 61 och länsvägarna 172 och 175 är prioriterade vägar. Även ankommande med tåg till stationen och med båt via Glafsfjorden och Kyrkviken ska prioriteras. LÄNK: Arkitekturstrategin Balansera utveckling mot vad jordens resurser klarar av Att hålla oss inom de planetära gränserna är en förutsättning för att skydda vår planet och ge möjligheter till ett gott liv i centralorten idag och för kommande generationer. Skapandet av ett långsiktigt hållbart samhälle gör vi bäst genom att ta ansvar för vår natur, våra resurser och tillgångar, vår omgivning och för varandra. Förändringar i omvärlden och klimatet innebär att samhällsplaneringen behöver hantera nya utmaningar och planera för ett robust system som kan hantera detta. Skogen, det öppna landskapet, luften och vattnet behöver skyddas och skötas med fokus på det långsiktiga perspektivet. Naturen och dess resurser behöver ses som en helhet, där eventuella förändringar inom ett område kan påverka och få konsekvenser även i andra delar. För vissa typer av ekosystem och dess invånare är mänsklig närvaro och insatser nödvändiga – exempelvis slåtterängar med sin rika biologiska mångfald – medan det i många andra fall snarare krävs en återgång till vildare typer av biotoper – som i skogar eller vattendrag – för att ekosystemens alla arter ska kunna existera. Ett sätt att gynna det senare är att genom återförvildning (rewilding) låta vissa områden återgå till sin naturligt vildare form och därmed återställa ekosystemens processer och funktioner, till gagn också för människans tillgång till ekosystemtjänster. Naturens gröna och blå strukturer är av grundläggande betydelse för alla livsformer. Det är också viktigt att strukturen i stor utsträckning är sammanhängande och inte hindras eller stängs in av större barriärer, och att tillräckliga områden lämnas ostörda för att tillgodose arters naturliga behov. De gröna och blå stråken är viktiga spridningskorridorer för olika arter och de ger oss människor många viktiga ekosystemtjänster. När vi balanserar utvecklingen och tar hänsyn till ekosystemens värden värnar vi biologisk mångfald och viktiga landskapsmiljöer vilket också bidrar till att minska sårbarheten i hela ekosystemen. Utöver att skydda viktiga delar av ekosystemet behöver vissa områden också vårdas. De brukade skogarna behöver tas om hand på ett ansvarsfullt sätt, genom ett varsamt och långsiktigt hållbart skogsbruk. På samma sätt som vi värnar vårt skogbruk så behöver också ett stort ansvar tas för jordbruksmarken. Den är en viktig resurs för livsmedelsförsörjningen som ger möjlighet till lokal produktion och större självförsörjandegrad. Detta bidrar till en mer hållbar livsmedelsförsörjning och bättre robusthet vid samhällsstörningar och kriser. Vattenmiljöerna i kommunen har överlag höga biologiska värden och det är god tillgång och kvalitet på grundvatten. Grundvattnets kvalitet och kvantitet kan påverkas negativt av hårdgjord mark. Vatten är en viktig naturresurs för att få exempelvis dricksvatten och förnybar energi. För att säkerställa fortsatt god kvalitet måste vattenmiljöerna och grundvattnet skyddas från övergödning och utsläpp av skadliga ämnen. Det behövs också en kontinuerlig förbättring av ytvattenkvaliteten i påverkade vattenförekomster, så att fler sjöar och vattendrag uppnår god ekologisk och kemisk status enligt miljökvalitetsnormerna (MKN) och så att hållbara livsmiljöer långsiktigt kan bevaras. Det gör så att tillgången till livskraftiga sjöar, vattendrag och hälsosamt dricksvatten säkerställs även för framtiden. En god luftkvalitet utomhus är viktigt både för miljön och för människors hälsa. Överskridande av miljökvalitetsnormerna för luft inom centralorten, visar att minskade utsläpp från motortrafik och vedeldning i tät bebyggelse är väsentligt för att nå målet om ren luft. Samtidigt är värnandet av skog och vegetation, stora träd och annan grönstruktur i bebyggda områden och den biologiska mångfalden över lag viktigt för ren luft. Att balansera utveckling mot vad jordens resurser klarar av innebär att uppmuntra till och underlätta för människor att leva på ett långsiktigt hållbart sätt. Det ska vara lätt att transportera både varor och människor i ett robust system med olika hållbara alternativ. Eftersom människorna som bor inom centralorten har olika förutsättningar och behov behöver det finnas olika alternativ för hållbara transportmedel. Gång och cykel ska ha extra fokus för transporter inom centralorten och framför allt i stadskärnan. Kollektivtrafik med buss och tåg är en lösning längs större stråk både inom centralorten och vidare ut till andra delar av regionen. Detta kräver välplanerade ytor för stationer och hållplatser inom centralorten. Järnvägsstationen och busstationen i stadskärnan är huvudpunkten för resor längre bort, medan de mindre hållplatserna är viktiga för det lokala systemet inom centralorten. Att samla bebyggelse i anslutning till befintliga stråk för gång, cykel och kollektivtrafik och service bidrar till att underlätta ett hållbart vardagsliv. Det minskar behovet av motortransporter samtidigt som det också begränsar behovet av att bygga ny infrastruktur. Sammantaget kan det stanna av eller minska naturresursförbrukningen. För att klara av att balansera utvecklingen mot vad jordens resurser räcker till, måste effektivt nyttjande av naturresurserna och användning av flödande energi, energikällor som vind, sol och vatten som baseras direkt eller indirekt på solenergi, väga tungt i samhällsplaneringen. Lokal produktion och cirkulärt tänkande behöver stå i fokus för att Arvika kommun ska kunna utvecklas inom de planetära gränserna. Arbete behöver göras för att till exempel skapa förutsättningar för att kunna odla mer av de livsmedel vi konsumerar, och att utveckla hållbar energiproduktion. Ytor för detta finns huvudsakligen utanför centralorten, men de behöver finnas även inom centralorten. Återbruk och återvinning behöver också stå högt upp på agendan i allt från konsumerade produkter till byggnader och infrastruktur. Detta innebär att välja hållbara byggnadsmaterial och prioritera kvalitet och flexibilitet, så att det som byggs håller över en längre tid och enkelt kan återanvändas för nya användningsområden. Det material som uppstår måste kunna hanteras, lämnas in eller återbrukas på ett enkelt sätt. Innan det byggs nytt behöver man också titta på om det som redan finns kan rustas upp eller göras om för att passa de nya behoven. Vid utveckling behöver kommunen jobba med ett proaktivt planarbete för att tillhandahålla mark som passar för respektive ändamål utan att äventyra de ekologiska och sociala värden som finns i omgivningen. Det innebär även en strävan efter att ta så lite orörd mark som möjligt i anspråk. En långsiktigt hållbar utveckling ska prioriteras över kortsiktiga ekonomiska intressen. Det kommer inte alltid att vara lätt. Vi kommer att ställas inför situationer där vi är i behov av mark för att kunna fortsätta vara en attraktiv kommun för våra invånare och företag. I de lägena är det viktigt att alla parametrar tydliggörs och att en avvägning görs där motivet till ianspråktagandet blir tydligt och att krav på ekologisk kompensation ställs när orörd mark exploateras. Ställningstaganden: Skydda och vårda natur, vatten, skog- och jordbruksmark samt småskaligt jordbrukslandskap från exploatering och kortsiktigt ekonomiskt brukande som inte är hållbart i längden. Orörd natur är en viktig resurs som ska skyddas från exploatering i möjligaste mån. I de fall orörd mark behöver tas i anspråk ska ekologisk kompensation utredas och krav ställas på exploatören. Skapa ytor för återbruk av material, cirkulära flöden och hållbar avfallshantering. Överväg alltid omvandling av befintlig bebyggelse innan rivning eller nybyggnation. Bygg och utveckla med hållbara materialval i fokus. Lägg stor vikt vid kvalitet och flexibilitet för att skapa byggnader med lång livslängd. Vid detaljplaneläggning bör det utredas och säkerställas att hållbara materialval medges. Kommunens träbyggnadsstrategi ska vara vägledande vid beslut om ny- och ombyggnationer. LÄNK: Träbyggnadsstrategi Ytor som möjliggör för självförsörjning och hållbar lokal produktion, både för livsmedel och energi, ska finnas inom centralorten för att skapa ett mera resilient samhälle. Utveckla en trygg och motståndskraftig centralort som klarar av framtidens utmaningar samt förebygger hot och risker. Skapa platser som underlättar och uppmuntrar invånare, näringsliv och andra organisationer till att göra hållbara val i vardagen. Det kan innebära att låta bilen stå för färd till jobbet, eller att bättre nyttja cirkulära produkter och återbruka material, jord- och schaktmassor förr användning av nya råvaror. Kommunen ska föregå med gott exempel. Laddinfrastrukturen inom centralorten ska vara väl utbyggd både för bilar och tyngre fordon. Lokalisera och utforma ny bebyggelse så att behovet av motorfordonstransporter minskar och effektiv markanvändning kan uppnås. Samla ny bebyggelse och funktioner i nära anslutning till befintlig bebyggelse och viktiga kommunikationsstråk. Utveckla och underlätta för hållbara transportmöjligheter som ska leda till mindre motortrafik inom centralorten. Lägg extra fokus på gång och cykel. Bevara och utveckla nya gröna kopplingar, rekreationsstråk och spridningskorridorer mellan grönområden inom centralorten och till omgivande naturmark. Säkerställ ytor som bidrar till biologisk mångfald och ekosystemtjänster inom centralorten. Säkerställ att ekosystemtjänster och andra naturvärden tas i beaktande vid planering och exploatering av mark. Ekosystemtjänster är ett måste för människors välmående och kan bidra med funktioner för ett mer robust samhälle. Säkerställ fortsatt skydd för och främjande av funktionella ekosystem. Naturbaserade lösningar ska användas i stället för eller som komplement till tekniska metoder för att lösa samhällets utmaningar, till exempel för dagvattenhantering i stadsmiljö. Arbeta för en god luftkvalitet inom centralorten i enlighet med miljökvalitetsnormerna för luft, i syfte att skydda människors hälsa och miljön. Säkerställ fortsatt god kvalitet på grundvatten, genom att minska hårdgjord mark och skydd mot markföroreningar. Arbeta för att alla ytvatten ska uppnå miljökvalitetsnormerna. Balansera utveckling mot våra ekonomiska resurser Arvika kommuns ekonomiska resurser är det huvudsakliga medel som kan användas för att genomföra de strategier som beslutas i visionen, översiktsplanen och andra strategiska dokument. Att balansera utvecklingen mot våra ekonomiska resurser handlar om att göra avvägningar och prioriteringar, så att de ekonomiska medlen används klokt. Ett klokt användande är att skapa ett mer flödeseffektivt kretsloppssamhälle, där vi får ut så mycket långsiktig hållbarhet som möjligt av de ekonomiska resurser vi har. Med prioriteringar och avvägningar som stärker cirkulär ekonomi i samhället kan naturresursanvändningen minska, mer material cirkuleras och välfärden öka, så att vi får större samhällsnytta. För att uppfylla det som anges i den fördjupade översiktsplanen krävs att ekonomiska samhällsplaneringsbeslut fattas med ett långsiktigt perspektiv i fokus. Investeringar och utgifter som över tid är kostnadseffektiva måste prioriteras. De åtgärder som har en lägre kostnad på kort sikt men som kommer kosta mer över tid måste identifieras och undvikas. Således ska ett gott resultat i ett längre tidsperspektiv väga tyngre än en eventuellt högre kostnad i det korta perspektivet. Ett mer effektivt nyttjande av de ekonomiska medlen kan också uppnås genom att aktivt bedöma varje investeringsbidrag till prioriterade samhällsnyttor som bygger långsiktigt hållbarhet och ger synergieffekter. Ekonomiska prioriteringar i samhällsplaneringen som stärker och utvecklar cirkulära flöden av tekniska och biologiska material bidrar till mer cirkulär ekonomi. Kostnadseffektiviteten ökar genom investeringar som minskar löpande kostnader. Det kan vara investeringar som minskar utsläppen eller effektiviserar energi- och naturresursanvändning inom transporter, infrastruktur och bebyggelse. På så sätt kan vi få mer gjort med samma ekonomiska medel. I Arvika kommun är engagemanget i föreningar, företag och andra organisationer stort. Det finns också en fin tradition av att ta hand om varandra och hjälpas åt. Här finns en stor möjlighet att hitta samarbeten för att tillsammans utveckla Arvika kommun mot den framtid som beskrivs i visionen och den fördjupade översiktsplanen. Att stärka förutsättningarna för civilsamhällets aktörer att delta i förvaltande och utveckling av samhället bidrar till en uppväxling av hållbarhetsarbetet och en hushållning med de ekonomiska resurserna. Det finns också många olika typer av externa ekonomiska medel att söka för att finansiera satsningar och initiativ som bidrar till visionen ”Ett Arvika som glöder”. Det är viktigt för kommunen att aktivt hålla sig uppdaterad och leta efter möjligheter som kan tillföra ytterligare ekonomiska medel. Ställningstaganden: Planera med fokus på långsiktighet och kvalitet som bygger hållbarhet och kan ge ekonomiska vinster över tid, även då det sker på bekostnad av kortsiktiga ekonomiska mål. Ekonomiska avvägningar ska prioritera cirkulära flöden av tekniska och biologiska material för en mer cirkulär ekonomi. De projekt och investeringar som bedöms kunna ge bäst resultat i förhållande till uppfyllnad av den fördjupade översiktsplanens ambitioner bör prioriteras. Varje projekt/investering/satsning bör bidra till att uppfylla flera olika mål eller syften. Att arbeta med synergieffekter gör att en högre ekonomisk effektivitet kan uppnås. Verka för att hitta samverkansmöjligheter och samarbeten för att tillsammans utveckla centralorten. Kroka arm med näringslivets muskler och de ideella krafternas energi för att räcka längre. Verka för att hitta extern finansiering som kan bidra till den fördjupade översiktsplanens genomförande. Skapa goda miljöer inom centralorten så att fler människor vill bo kvar eller flytta till Arvika. Genom att göra det trivsamt för de som redan bor här idag så kan fler ges möjligheten att upptäcka kvaliteterna med centralorten Arvika. Mark- och vattenanvändning I avsnittet redovisas Arvika kommuns förslag till mark- och vattenanvändningskarta med tillhörande ställningstaganden för centralorten. Kartan med tillhörande tabell utgör grunden för kommunens prioriteringar och avvägningar mellan allmänna intressen avseende hur mark- och vattenområden ska användas. I avsnittet finns en karta som anger mark- och vattenanvändningen för centralorten. Lämplighetsprövning och detaljerade studier av platsens förutsättningar görs senare i planerings- och prövningsprocesserna genom exempelvis detaljplaner, förhandsbesked och bygglov. Avgränsning för fördjupad översiktsplan Arvika och Jössefors. Avgränsning Arvikas stadskärna. Nya utvecklings- eller omvandlingsområden. Landsbygd Underkategori Avsikt Ställningstagande Hänsyn Landsbygd 1 Landsbygd 1 avser Bebyggelse ska placeras i Riktlinjer för huvudsakligen det nära anslutning till byggande på (Tätare naturnära boendet med befintlig eller planerad landsbygden ska landsbygd nära korta avstånd till infrastruktur. följas. service) infrastruktur och service. Ny bebyggelse ska Natur- och Här medges en lite tätare komplettera befintlig kulturmiljö samt bebyggelse än i landsbygd 2 bebyggelsestruktur i landskapsbild ska och med en större byar eller samlingar av värnas. tomtstorlek än tomter som byggnader. återfinns inom detaljplanelagt område. Inom Landsbygd 1 kan generellt en större Enstaka mindre och icke tomtstorlek än tomter störande verksamheter kan som återfinns inom finnas inom detaljplanelagt område markanvändningen. tillåtas. Lämpligheten för bebyggelseutveckling prövas företrädesvis genom bygglov, så länge inte detaljplanekravet i Plan- och bygglagen inträder. Delar av Landsbygd 1 omfattas av gällande detaljplaner och områdesbestämmelser. Landsbygd 2 Inom Landsbygd 2 sker Skog- och jordbrukets Riktlinjer för bebyggelseutveckling i intressen och fortsatta byggande på (Skogsbygd begränsad omfattning och utveckling ska prioriteras landsbygden ska med glesare med glesare före annan följas. bebyggelse- bebyggelsestruktur. konkurrerande struktur) Natur- och markanvändning. Enstaka mindre och icke kulturmiljö samt störande verksamheter kan Bebyggelse ska placeras i landskapsbild ska finnas inom nära anslutning till värnas. markanvändningen. befintlig eller planerad infrastruktur. Ny bebyggelse ska komplettera befintlig bebyggelsestruktur i byar eller mindre samlingar av byggnader. Lämpligheten för bebyggelseutveckling prövas företrädesvis genom bygglov så länge inte detaljplanekravet i Plan- och bygglagen inträder. Delar av Landsbygd 2 omfattas av gällande detaljplaner och områdesbestämmelser. Samman- Underkategori Avsikt Ställningstagande Hänsyn hängande bostads- bebyggelse Inom område för Användningen utgör en Kommunens sammanhängande prioriterad del av arkitekturstrategi bostadsbebyggelse avses kommunens utveckling ska följas för att utveckling av och bidrar till att reglera tillvarata bostäder genom förtätning, byggnation och kommunens omvandling av befintlig säkerställa arkitektoniska bebyggelse och bostadsbehovet. kvaliteter och unika nybyggnation. värden. Inom användningen medges i mindre Hänsyn till omfattning funktioner miljöbalkens och service som stödjer hushållnings- bostadsbebyggelsen, så bestämmelser enligt som förskola, grönytor, de förhållningssätt föreningslokal eller som återfinns i mindre verksamheter kapitlet som inte stör Riksintressen, omgivningen, värden och hänsyn. exempelvis mindre kontor, frisör eller servicebutik. Inom området ska principerna från Arvikas version av konceptet 15- minutersstaden eftersträvas. Det ska vara tryggt och enkelt att gå och cykla inom områden för sammanhängande bostadsbebyggelse. Vid bebyggelseutveckling inom sammanhängande bostadsbebyggelse ska möjligheter att tillskapa en blandad bebyggelsestruktur och blandade boendeformer inom respektive delområde prioriteras. Inom markanvändningen ska komplettering av befintlig bebyggelse och förtätning prioriteras, i balans med behov för friyta och grönstruktur. Bebyggelseutveckling inom sammanhängande bostadsbebyggelse ska i huvudsak etableras i anslutning till befintlig infrastruktur samt inom kommunens verksamhetsområde för VA. Inom sammanhängande bostadsbebyggelse ska möjligheter för sociala mötesplatser, tillgång till tätortsnära natur och grönska samt viktiga stråk för gång och cykel utvecklas för att säkerställa ett enkelt vardagsliv. Principen 3-30-300 ska eftersträvas. Bebyggelseutveckling sker inom befintliga detaljplaner, genom revidering av äldre planer eller framtagande av nya. Bebyggelse inom markanvändningen ska företrädas av detaljplaneläggning. Mångfunk- Underkategori Avsikt Ställningstagande Hänsyn tionell bebyggelse Centrum Inom område för centrum Användningen utgör en Kommunens avses utveckling av prioriterad del av arkitekturstrategi blandstad genom förtätning kommunens utveckling. ska följas för att och omvandling för tillvarata Möjligheterna till bostäder, service, skola, kommunens förtätning och handel, kontor, arkitektoniska tillskapandet av en fritidsaktiviteter, grönska blandad stadsmiljö ska och andra prioriteras i balans med kvaliteter och unika centrumfunktioner. behov för friyta och värden. grönstruktur. Inom användningen Inom området ska ska extra vikt läggas principerna från Arvikas vid gestaltning av version av konceptet 15- bebyggelse och minutersstaden platser. eftersträvas. Kulturmiljö ska Det ska vara lätt och värnas. tryggt att gå och cykla Stadssiluetten och mellan målpunkter inom siktlinjerna ner mot markanvändningen. vattnet ska värnas. Tillgänglighet till service Hänsyn till och kommunikationer miljöbalkens ska vara hög. hushållnings- Principen 3-30-300 ska bestämmelser enligt eftersträvas. de förhållningssätt som återfinns i Inom mångfunktionell kapitlet bebyggelse centrum ska Riksintressen, god tillgång till värden och hänsyn. tätortsnära natur och park samt ett varierat utbud av sociala mötesplatser säkerställas. Bebyggelseutveckling sker inom befintliga detaljplaner, genom revidering av äldre planer eller framtagande av nya. Bebyggelse inom markanvändningen ska företrädas av detaljplaneläggning. Platsspecifika ställningstaganden: Arvika stadskärna: Centralortens huvudsakliga nod för mötesplatser, handel och service. Blandstad med fokus på liv, rörelse och mänsklig skala. Kopplas samman med fortsatt utveckling i hamnområdet, det ska vara enkel att röra sig däremellan. Jössefors, Prästängen och Dottevik: Mindre noder för kompletterande service och mötesplatser. Funktioner som bidrar till ett enklare vardagsliv i anslutning till större bostadsområden. Gemenskapsnav (Minneberg, Hamnen och Jössefors) ska stärkas som mötesplatser. Möjligheter för aktiviteter som lockar olika grupper av människor bör finnas. Besöks- Inom användning Användningen utgör en Kommunens anläggning besöksanläggning avses prioriterad del av arkitekturstrategi anläggningar för fritid, kommunens utveckling. ska följas för att idrott, kultur, mötesplatser tillvarata Inom markanvändningen och andra aktiviteter. kommunens ska komplettering av arkitektoniska Möjligheter för befintlig bebyggelse och kvaliteter, unicitet samnyttjande av lokaler och förtätning prioriteras, i och värden. utemiljöer är viktigt. balans med behov för friyta och grönstruktur. Inom användningen ska extra vikt läggas Möjligheterna till vid gestaltning av förtätning och bebyggelse och tillskapandet av platser. mötesplatser för alla ska prioriteras. Kulturmiljö ska värnas. Inom området ska principerna från Arvikas Stadssilluetten och version av konceptet 15- siktlinjerna ner mot minstaden eftersträvas. vattnet ska värnas. Principen 3-30-300 ska Hänsyn till eftersträvas. miljöbalkens hushållnings- Bebyggelseutveckling bestämmelser enligt sker inom befintliga de förhållningssätt detaljplaner, genom som återfinns i revidering av äldre kapitlet planer eller framtagande Riksintressen, av nya. värden och hänsyn. Bebyggelse inom markanvändningen ska företrädas av detaljplaneläggning. Platsspecifika ställningstaganden: Gemenskapsnav (Vik, Jössefors och Prästgårdsområdet) ska stärkas som mötesplatser. Möjligheter för aktiviteter som lockar olika grupper av människor bör finnas. Samhälls- Inom användning Användningen utgör en Kommunens service samhällsservice avses ytor prioriterad del av arkitekturstrategi för olika typer av kommunens utveckling. ska följas för att samhällsservice, såsom tillvarata Inom markanvändningen skolor, förskolor, kommunens ska komplettering av kategoribostäder, bibliotek arkitektoniska befintlig bebyggelse och eller föreningslokaler. kvaliteter, unicitet förtätning prioriteras, i Möjligheter för och värden. balans med behov för samnyttjande av lokaler och friyta och grönstruktur. Inom användningen utemiljöer är viktigt. ska extra vikt läggas Möjligheterna till vid gestaltning av förtätning och bebyggelse och tillskapandet av platser. samhällsservice och mötesplatser för alla ska Kulturmiljö ska prioriteras. värnas. Inom området ska Stadssilluetten och principerna från Arvikas siktlinjerna ner mot version av konceptet 15- vattnet ska värnas. minutersstaden Hänsyn till eftersträvas. miljöbalkens hushållnings- Principen 3-30-300 ska bestämmelser enligt eftersträvas. de förhållningssätt Bebyggelseutveckling som återfinns i sker inom befintliga kapitlet detaljplaner, genom Riksintressen, revidering av äldre värden och hänsyn. planer eller framtagande av nya. Bebyggelse inom markanvändningen ska företrädas av detaljplaneläggning. Platsspecifika ställningstaganden: Gemenskapsnav (Dottevik) ska stärkas som mötesplats. Möjligheter för aktiviteter som lockar olika grupper av människor bör finnas. Verksamhet Inom användningen Inom markanvändningen Kommunens mångfunktionell bebyggelse ska komplettering av arkitekturstrategi verksamhet avses befintlig bebyggelse och ska följas för att verksamheter som är förtätning prioriteras, i tillvarata förenliga med balans med behov för kommunens störningskänslig bebyggelse friyta och grönstruktur. arkitektoniska och centrumkvalitéer. kvaliteter, och unika Inom området ska värden. principerna från Arvikas version av konceptet 15- Inom användningen minutersstaden ska extra vikt läggas eftersträvas. vid gestaltning av bebyggelse och Principen 3-30-300 ska platser. eftersträvas. Hänsyn till Bebyggelseutveckling miljöbalkens sker inom befintliga hushållnings- detaljplaner, genom bestämmelser enligt revidering av äldre de förhållningssätt planer eller framtagande som återfinns i av nya. kapitlet Bebyggelse inom Riksintressen, markanvändningen ska värden och hänsyn. företrädas av detaljplaneläggning. Vård Inom användningen vård Användningen utgör en Kommunens avses huvudsakligen prioriterad del av arkitekturstrategi bebyggelse och funktioner kommunens utveckling. ska följas för att kopplat till vård, utryckning- tillvarata Möjligheterna till och räddningsinsatser. kommunens förtätning och arkitektoniska tillskapandet av ytor för kvaliteter, unicitet vård, utryckning- och och värden. räddningsinsatser ska prioriteras. Inom användningen ska extra vikt läggas Principen 3-30-300 ska vid gestaltning av eftersträvas. bebyggelse och Bebyggelseutveckling platser. sker inom befintliga Kulturmiljö ska detaljplaner, genom värnas. revidering av äldre planer eller framtagande Hänsyn till av nya. miljöbalkens hushållnings- Bebyggelse inom bestämmelser enligt markanvändningen ska de förhållningssätt företrädas av som återfinns i detaljplaneläggning. kapitlet Riksintressen, värden och hänsyn. Promenad- Användningen avser Kvalitéer för fotgängare, Kommunens stadsstråk gatustråk för cyklister och vistelse i arkitekturstrategi promenadstaden. det offentliga rummet ska följas för att har förtur och trafik för tillvarata motorfordon minskas. kommunens arkitektoniska Möjligheter för kvaliteter, unicitet temporära funktioner och värden. och aktiviteter som bidrar till en levande I anslutning till stadsmiljö ska ha användningen ska företräde. extra vikt läggas vid gestaltning av Utformning av bebyggelse och bebyggelsens platser. bottenvåningar ska ges extra omsorg för att stärka promenadstadens Kulturmiljö ska kvaliteter. värnas. Grönska ska vara en Stadssiluetten och viktig del av dessa siktlinjerna ner mot gaturum. vattnet ska värnas. Principen 3-30-300 ska eftersträvas. Skolväg och Användningen avser Kvalitéer för fotgängare Kommunens fritidsstråk gatustråk som kopplar till och cyklister har förtur. arkitekturstrategi viktiga målpunkter för där ska följas för att Trygga och säkra stråk, barn och unga rör sig. Extra tillvarata passager och övergångar hänsyn ska tas till deras kommunens ska säkerställas. möjligheter att röra sig arkitektoniska tryggt och säkert. Barnperspektivet ska kvaliteter, unicitet väga extra tungt i och värden. utformning och Kulturmiljö ska gestaltning av dessa värnas. stråk. Stadssiluetten och Grönska ska vara en siktlinjerna ner mot viktig del av dessa vattnet ska värnas. gaturum. Principen 3-30-300 ska eftersträvas. Verksamheter Underkategori Avsikt Ställningstagande Hänsyn och industri Företags- Inom markanvändningen Användningen utgör en Arkitektrustrategin område för verksamheter och prioriterad del av ska följas. industri, företagsområde, kommunens utveckling. Många av avses verksamheter som Inom markanvändningen verksamhetsområd har låg påverkan på är det viktigt att arbeta ena ligger i omgivningen, ofta lite med gestaltningen av anslutning till mindre skala, en större bebyggelse md fasad centralortens blandning och högre mot större entrépunkter varför förväntningar på transportstråk, så extra omsorg kring gestaltningsmässiga kallade skyltlägen. gestaltning och kvaliteter. Kontor och inslag grönska behöver tas av servicefunktioner Verksamhetsområden här. medges. bör utformas med grönska eller andra Ytterligare reglering gestaltningsmässiga sker i annan kvaliteter som lagstiftning och avskiljande element där tillståndsprocesser. området gränsar mot annan markanvändning Eventuella eller skyddsavstånd ska transportinfrastruktur. beaktas. Bebyggelseutveckling Hänsyn till sker inom befintliga miljöbalkens detaljplaner, genom hushållnings- revidering av äldre bestämmelser enligt planer eller framtagande de förhållningssätt av nya. som återfinns i kapitlet Bebyggelse inom Riksintressen, markanvändningen ska värden och hänsyn. företrädas av detaljplaneläggning. Platsspecifika ställningstaganden: Graninge/Mosseberg: Bör utformas med fokus på volymhandel som inte kan möjliggöras i stadskärnan. Myråsen: Bör utformas med fokus på volymhandel som inte kan möjliggöras i stadskärnan. Omgivnings- Inom markanvändningen Användningen utgör en Arkitektrustrategin påverkande för verksamheter och prioriterad del av ska följas. verksamheter industri, kommunens utveckling. Många av omgivningspåverkande I Inom verksamhets- verksamheter, avses markanvändningen är områdena ligger i huvudsakligen utveckling det viktigt att arbeta anslutning till och etablering av med gestaltningen av centralortens verksamheter och industrier bebyggelse med fasad entrépunkter varför som har större mot större extra omsorg kring omgivningspåverkan, transportstråk, så gestaltning och exempelvis kallade skyltlägen. grönska behöver tas transportintensiv här. verksamhet, bullrig Verksamhetsområden verksamhet eller annan ska utformas med Ytterligare reglering påverkan på omgivningen. grönska eller andra sker i annan gestaltningsmässiga lagstiftning och kvaliteter som tillståndsprocesser. avskiljande element där området gränsar mot annan markanvändning Eventuella eller skyddsavstånd ska transportinfrastruktur. beaktas. Bebyggelseutveckling Hänsyn till sker inom befintliga miljöbalkens detaljplaner, genom hushållnings- revidering av äldre bestämmelser enligt planer eller framtagande de förhållningssätt av nya. som återfinns i kapitlet Bebyggelse inom Riksintressen, markanvändningen ska värden och hänsyn. företrädas av detaljplaneläggning. Areella Underkategori Avsikt Ställningstagande Hänsyn näringar Jordbruk Inom områden för areella Byggnation på Kommunens näringar har jordbrukets jordbruksmark kan med riktlinjer för intressen företräde och restriktivitet medges i byggande på restriktivitet när det gäller enlighet med gällande landsbygd ska utveckling av bebyggelse lagstiftning och följas. råder. kommunens riktlinjer för Hänsyn ska tas till byggande på landsbygd. natur- och Ändring och kulturmiljövärden komplettering av samt landskapsbild. befintlig bebyggelse medges i enlighet med kommunens riktlinjer för byggande på landsbygd. Förutsättningarna för att bruka marken ska prioriteras före annan konkurrerande markanvändning. Areella näringar utgör en viktig källa för kommunens matförsörjning och beredskap på lång sikt. Areella näringar är därtill en förutsättning för biologisk mångfald och levande landsbygder. Natur och Underkategori Avsikt Ställningstagande Hänsyn friluftsliv Naturområde Inom områden för natur- Alla invånare ska ha Utveckling av och friluftsliv, naturområde, tillgång till platser med friluftslivsvärdena avses utveckling och möjlighet till kontakt ska ske med hänsyn bevarande av natur-, med natur och vatten till natur- och småvatten och utifrån sina unika kulturmiljövärden kulturmiljövärden samt förutsättningar. som omfattas av friluftslivets intressen. områdesskydd Möjlighet för hållbara enligt miljöbalken. Markanvändningen avser transporter till även strukturer för entrépunkter ska vara Det är svårt att tillgänglighet och tillgång till prioriterade för att skapa ersätta eller områden där människor kan möjligheter för alla. återskapa vistas i och interagera med naturvärden. Bebyggelseutveckling i natur och vatten. Befintlig och i anslutning till grönstruktur ska natur-och Inom markanvändningen därför värnas. friluftslivområden kan avses olika typer av prövas med hänsyn till Träd ska värnas för ekosystemtjänster, förutsättningarna att att säkerställa exempelvis rekreation, stärka och utveckla centralortens klimatanpassning, naturvärden och krontäckning. förbättrat lokalklimat eller friluftslivets intressen. naturbaserade lösningar för dagvatten. Ändring, komplettering och återuppbyggnad av befintlig bebyggelse medges i enlighet med kommunens riktlinjer för byggande på landsbygd. Natur- och friluftsområden med särskilt värdefull natur ska värnas, stärkas och skyddas. Dialog om att trygga de grundläggande natur- och kulturvärdena ska föras med berörda markägare och avtal om förvaltning ska slutas vid behov. Principen 3-30-300 ska eftersträvas. Strategiskt viktiga platser, med koppling till natur och rekreation, kan utvecklas som attraktiva besöksmål för friluftslivets syften. Platsspecifika ställningstaganden: Mötesplatser i naturen ska stärkas (Rackstamuseet). Möjligheter för aktiviteter som lockar olika grupper av människor bör finnas. Utrednings- Utredningsområde för Området ska undersökas Natur- och område återställning av naturmark. för möjligheter att kulturvärden ska naturmark återställa tidigare värnas. naturmark. Möjligheter för rekreation och friluftsliv ska utredas inom området. Platsspecifika ställningstaganden: Mötesplatser i naturen ska stärkas (Sävsjön). Möjligheter för aktiviteter som lockar olika grupper av människor bör finnas. Camping Inom områden för natur- Bebyggelse och Arkitekturstrategin och friluftsliv, camping, anläggningar som ska följas. avses verksamhet för möjliggör funktionen Det är svårt att friluftsliv och camping. camping får finnas. ersätta eller Grönstruktur och återskapa ekosystemtjänster ska naturvärden. värnas inom Befintlig markanvändningen, i grönstruktur ska samklang med därför värnas. funktionen camping. Träd ska värnas för att säkerställa centralortens krontäckning. Hänsyn till miljöbalkens hushållnings- bestämmelser enligt de förhållningssätt som återfinns i kapitlet Riksintressen, värden och hänsyn. Småbåtshamn Inom områden för natur- Bebyggelse och Arkitekturstrategin och friluftsliv, anläggningar som ska följas. småbåtshamn, avses möjliggör funktionen Natur- och verksamhet för friluftsliv småbåtshamn får finnas. kulturvärden ska och småbåtshamn. Grönstruktur och värnas. ekosystemtjänster ska Vattendom och värnas inom andra relevanta markanvändningen, i tillstånd ska samklang med säkerställas. funktionen småbåtshamn. Hänsyn till miljöbalkens hushållnings- bestämmelser enligt de förhållningssätt som återfinns i kapitlet Riksintressen, värden och hänsyn. BesöksanläggniInom områden för natur- Bebyggelse och Arkitekturstrategin ng och friluftsliv, anläggningar som ska följas. besöksanläggning, avses möjliggör funktionen Natur- och anläggningar för besöksanläggning för kulturvärden ska friluftslivets intressen. natur- och friluftslivets värnas. syften får finnas. Det är svårt att Grönstruktur och ersätta eller ekosystemtjänster ska återskapa värnas inom naturvärden. markanvändningen, i Befintlig samklang med grönstruktur ska funktionen därför värnas. besöksanläggning. Träd ska värnas för att säkerställa centralortens krontäckning. Hänsyn till miljöbalkens hushållnings- bestämmelser enligt de förhållningssätt som återfinns i kapitlet Riksintressen, värden och hänsyn. Grönområde Underkategori Avsikt Ställningstagande Hänsyn och park Park Inom område för park avses Principen 3-30-300 ska Hänsyn ska tas till ordnad grönska för eftersträvas. landskapsbild, rekreation samt stödjande natur- och Bebyggelse kan bebyggelse i mindre kulturvärden. förekomma inom omfattning. markanvändningen i Det är svårt att Inom markanvändningen mindre omfattning för ersätta eller avses olika typer av att säkerställa skötsel, återskapa ekosystemtjänster, befintlig kulturmiljö eller naturvärden. exempelvis småskalig för att stärka möjligheter Befintlig odling, rekreation, till rekreation. grönstruktur ska klimatanpassning, därför värnas. Funktioner för grönska förbättrat lokalklimat eller och rekreation ska ha Träd ska värnas för naturbaserade lösningar för företräde framför andra att säkerställa dagvatten. konkurrerande centralortens intressen. krontäckning. Parkytor ska stärkas som gröna mötesplatser inom centralorten. Funktioner och ytor ska vara tillgängliga för alla. Extra vikt ska läggas vid miljöer och aktiviteter för barn, unga och äldre. Grönytor i stadsmiljön är av stort värde för människors hälsa och välmående samt för klimatanpassning och biologisk mångfald. Platsspecifika ställningstaganden: Mötesplatser i naturen ska stärkas (Sågudden). Möjligheter för aktiviteter som lockar olika grupper av människor bör finnas. Gemenskapsnav (Stadsparken) ska stärkas som mötesplatser. Möjligheter för aktiviteter som lockar olika grupper av människor bör finnas. Begravnings- Inom område för Bebyggelse och Hänsyn ska tas till plats begravningsplats avses ytor anläggningar för platsens värden i och bebyggelse för begravningsplatsens centralortens gravsättning, minnesplatser funktion och skötsel grönstruktur. och ceremonilokaler. samt ceremonilokaler får Hänsyn ska tas till finnas. Inom användningen avses kulturmiljövärden. även funktioner för grönska Grönstruktur och och spridningskorridorer för ekosystemtjänster ska biologisk mångfald. värnas inom markanvändningen, i samklang med funktionen begravningsplats. Gröna stråk Gröna stråk avser Stråken ska utformas Hänsyn ska tas till gatumiljöer eller gångvägar med extra omsorg om landskapsbild, som binder samman grönska och plantering. natur- och grönstrukturen, framför allt kulturvärden. Stråken ska bidra till i stadskärnan, både för biologisk mångfald och Det är svårt att människor och som fungera som ersätta eller spridningskorridorer för spridningskorridorer. återskapa djur och växter. naturvärden. Befintlig Det ska vara lätt att röra grönstruktur ska sig som oskyddad därför värnas. trafikant i dessa stråk. Träd ska värnas för att säkerställa centralortens krontäckning. Biotopskydd gäller för alléer. Transport och Underkategor Avsikt Ställningstagande Hänsyn infrastruktur i Befintlig gång- Inom markanvändningen Utbyggnad och Hänsyn ska tas till och cykelväg gång- och cykelväg avses säkerställande av landskapsbild, möjligheten och funktionen kvalitet på gång- och natur- och att transportera sig på ett cykelvägar ska kulturvärden. trafiksäkert sätt för prioriteras före andra oskyddade trafikanter. trafikslag. Hållbara transportlösningar ska vara prioriterade i trafiksystemet. Utpekade gång- och cykelvägar har en särskild trafikförsörjande funktion inom och mellan centralortens olika delar och målpunkter, samt med koppling vidare ut mot serviceorterna med omgivande landsbygder. Stödfunktioner för cykel, så som cykelparkering, pumpar och liknande ska finnas vid noder längs huvudstråken. Ny gång- och Inom markanvändningen Utbyggnad och Hänsyn ska tas till cykelväg gång- och cykelväg avses säkerställande av landskapsbild, möjligheten och funktionen kvalitet på gång- och natur- och att transportera sig på ett cykelvägar ska kulturvärden. trafiksäkert sätt för prioriteras före andra oskyddade trafikanter. trafikslag. Hållbara transportlösningar ska vara prioriterade i trafiksystemet. Utpekade gång- och cykelvägar har en särskild trafikförsörjande funktion inom och mellan centralortens olika delar och målpunkter, samt med koppling vidare ut mot serviceorterna med omgivande landsbygder. Stödfunktioner för cykel, så som cykelparkering, pumpar och liknande ska finnas vid noder längs huvudstråken. Rekreationsstr Inom markanvändningen Utbyggnad och Hänsyn ska tas till åk för gång- rekreationsstråk för gång- säkerställande av landskapsbild, och cykel och cykel avses möjligheten kvalitet på gång- och natur- och och funktionen att cykelvägar ska kulturvärden. transportera sig på ett prioriteras före andra trafiksäkert sätt för trafikslag. oskyddade trafikanter i rekreativ miljö. Hållbara transportlösningar ska vara prioriterade i trafiksystemet. Utpekade gång- och cykelvägar har en särskild trafikförsörjande funktion inom och mellan centralortens olika delar och målpunkter, samt med koppling vidare ut mot serviceorterna med omgivande landsbygder. Rekreationsstråken ska öka tillgängligheten till områden för natur och friluftsliv. Stödfunktioner för cykel, så som cykelparkering, pumpar och liknande ska finnas vid noder längs huvudstråken. Järnväg Inom markanvändningen Järnvägen är av Hänsyn ska tas till järnväg avses funktionen för funktionell och landskapsbild, det övergripande avgörande betydelse för natur- och järnvägsnätet som har kommunen. kulturvärden. betydelse för Att utveckla kapaciteten Hänsyn ska tas för trafikförsörjning för gods- för personresor utmed att säkerställa och persontrafik inom samt Värmlandsbanan är en minskade till och från kommunen. viktig utvecklingsfråga barriäreffekter för för kommunen. I mark- människor och djur. och Kopplingen över vattenanvändningskarta järnvägen är extra n ligger riksintresset viktig inom inom användningen för stadskärnan och transportinfrastruktur – över till järnväg, vilket tydliggör hamnområdet. anläggningens funktion. Arvika station är en viktig knutpunkt för transportinfrastrukturen i hela kommunen. Industrispår Markanvändningen avser Lycke industriområde Hänsyn ska tas till stickspår för verksamhet ska fortsätta utvecklas landskapsbild, och industri. som ett område för natur- och främst tyngre industri. kulturvärden. Industriområdets Hänsyn ska tas för koppling med järnvägen att säkerställa är en avgörande minskade funktion. barriäreffekter för människor och djur. Utrednings- Inom området avses Järnvägen är av Hänsyn ska tas för område utredning av möjlig funktionell och att säkerställa järnväg lokalisering för ny avgörande betydelse för minskade järnvägskoppling för Oslo- kommunen. barriäreffekter och Stockholm 2:55. Slutlig instängda områden Stationsläget i Arvika är lokalisering kräver för människor och en viktig nod för omfattande fortsatta djur. transportinfrastrukturen utredningar som sker i i kommunen och Kopplingen över kommande i senare regionen. järnvägen är extra planeringsskeden. viktig inom Arvika kommun ska stadskärnan och aktivt delta i samverkan över till kring Sthlm - Oslo 2.55 hamnområdet. och verka för ett stopp i Arvika. Hänsyn ska tas till landskapsbild, För utredningsområdet natur- och gäller restriktivitet för kulturvärden. nybyggnation utanför tätbebyggt område. Bygglov utanför tätbebyggt område ska remitteras Samhällsbyggnads- avdelningen för avvägning. Bygglov inom tätbebyggt område och i direkt anslutning till befintligt järnvägsspår ska remitteras Samhällsbyggnads- avdelningen för avvägning. Kommunal väg, Inom markanvändningen Utpekade vägnätet har Arkitekturstrategin nivå 1 och 2 väg avses funktionen för det en särskild viktig ska följas. övergripande vägnätet som trafikförsörjande Hänsyn ska tas för har betydelse för funktion. att säkerställa trafikförsörjning Utbyggnad och minskade (kollektivtrafik, säkerställande av gång- barriäreffekter för person/biltrafik, gods) inom och cykelvägar ska människor och djur. centralorten och vidare mot prioriteras före serviceorterna med Hänsyn ska tas till utbyggnad av vägar. landskapsbild, omgivande landsbygder Grönska ska prioriteras natur- och samt utanför kommunen. vid gator för att skapa kulturvärden. trivsamma miljöer för Nivå 1 avser matargator oskyddade trafikanter som binder samman och boende. centralortens olika delar, Nivå 2 avser sekundära Väginfrastrukturen är en matargator. viktig del i kommunens robusthet och beredskap. Framkomlighet för blåljusverksamhet ska prioriteras vid framtida planläggning. Platsspecifka ställningstaganden: Järnvägsgatan: Utforma för att säkerställa högre trafiksäkerhet, bättre luftkvalitet och tydligare koppling mellan torget och stationen samt för promenadstadens korsande stråk. Statlig väg, nivå Inom markanvändningen Utpekade vägnätet har Hänsyn ska tas för 1 och 2 väg avses funktionen för det en särskild viktig att säkerställa övergripande vägnätet som trafikförsörjande minskade har betydelse för funktion. barriäreffekter för trafikförsörjning människor och djur. Utbyggnad och (kollektivtrafik, säkerställande av gång- Hänsyn ska tas till person/biltrafik, gods) inom och cykelvägar ska landskapsbild, centralorten och vidare mot prioriteras före natur- och serviceorterna med utbyggnad av vägar. kulturvärden. omgivande landsbygder samt utanför kommunen. Grönska ska finnas mellan vägar och Nivå 1 avser trafikstråken i bebyggelse för att det regionala trafiknätet. säkerställa visuella Nivå 2 avser trafikstråk i det skydd. regionala trafiknätet som bör utformas med Väginfrastrukturen är en stadskvalitéer. viktig del i kommunens robusthet och beredskap. Framkomlighet för blåljusverksamhet ska prioriteras vid framtida planläggning. Platsspecifka ställningstaganden: Väg 175 genom Dottevik: Utforma med stadsmässig karaktär och ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Båt Utredningsområde för Möjlighet för koppling Hänsyn ska tas till möjlighet till båttransport med båttrafik inom landskapsbild, med angöringsplatser för Kyrkviken och med natur- och att skapa bättre nåbarhet möjlig fortsättning till kulturvärden. för näringslivet, friluftslivet Glava på sikt. Hänsyn ska tas till och kommunala Möjlighet till MKN vatten, och arbetsplatser. angöringsplatser på land ingen försämring av ingår också i vattenkvaliteten får användningen. ske. Vattenverksamhet ska utredas i kommande processer och tillståndsprövning. Teknisk Underkategori Avsikt Ställningstagande Hänsyn anläggning Inom markanvändningen Tekniska system utgör Arkitektrustrategin teknisk anläggning avses en viktig del för ska följas. områden som möjliggör för kommunens långsiktiga Då tekniska teknisk infrastruktur. beredskap och resiliens. anläggningar ligger i Inom teknisk anläggning anslutning till omfattas olika typer av centralortens anläggningar och entrépunkter infrastruktur från behöver extra exempelvis utvinning, omsorg kring återvinning, alstring, gestaltning och distribution och lagring. grönska tas här. Ytterligare reglering sker i annan lagstiftning och tillståndsprocesser. Eventuella skyddsavstånd ska beaktas. Hänsyn till miljöbalkens hushållnings- bestämmelser enligt de förhållningssätt som återfinns i kapitlet Riksintressen, värden och hänsyn. Vatten Underkategori Avsikt Ställningstagande Hänsyn Inom markanvändningen Öppet vatten som ska Öppet vatten som vatten avses större sjöar vara tillgängligt för ska värnas och och vattendrag. friluftsliv och rekreation. skyddas. Markanvändningskarta Riksintressen, värden och hänsyn I detta avsnitt behandlas riksintressen, värden och hänsyn. I enlighet med plan- och bygglagen (PBL) ska kommunen i den fördjupade översiktsplanen redovisa hur hänsyn tas till allmänna intressen vid beslut om användningen av mark och vatten. Ett allmänt intresse av nationell betydelse kallas riksintresse och definieras enligt kapitel 3 och 4 miljöbalken (MB). Ett riksintresse avser ett geografiskt område som staten genom olika nationella myndigheter gör anspråk på. Riksintresse – Kommunikationer För att skydda riksintressen mot förändringar som påtagligt kan försvåra tillkomsten till eller nyttjandet av anläggningarna, ska ingen bebyggelse få tillkomma inom områdena och ingen åverkan får ske inom områdena som kan påverka anläggningarna negativt. Vid planläggning, lovgivning och tillståndsprövning i närheten av riksintressen ska anläggningarnas funktion värnas. Järnvägen och Rv61 är också viktiga ur ett totalförsvarsperspektiv. Värmlandsbanan Värmlandsbanan är av internationell betydelse och ingår i det utpekade Trans European Transport Network, TEN-T. Banan sträcker sig från Laxå till Charlottenberg och är viktig för person- och godstransporter samt utgör en viktig del i förbindelsen mellan Stockholm och Oslo. Ottebol, Arvika och Edanes stationer trafikeras med persontrafik. Järnvägssträckan Kil och Charlottenberg är enkelspårig och elektrifierad. Bandelen förbinder Sverige med Norge och är viktig för internationell, nationell och regional trafik. Kapacitetshöjande åtgärder kommer sannolikt att behövas i framtiden. Vid Kil finns anslutning till Norge/Vänerbanan, Bergslagsbanan och Fryksdalsbanan. Förhållningssätt: I utvecklingsinriktningen anges och redovisas samtliga infrastrukturanläggningar av riksintresse som betydelsefulla för kommunens utveckling och struktur. Järnvägsstationerna är en del av riksintresset. Syftet med riksintresseanspråket är att säkra dessa intressen gentemot annan planering, vilket Arvika kommun ställer sig bakom. Att utveckla kapaciteten för personresor utmed Värmlandsbanan är en viktig utvecklingsfråga för kommunen. I mark- och vattenanvändningskartan ligger riksintresset för järnvägen och stationerna inom användningen för transportinfrastruktur – järnväg, vilket tydliggör anläggningens och stationernas funktion. Då järnvägen utgör primär transportväg för farligt gods ska gällande rekommendationer följas. Den utvecklade järnvägsförbindelsen mellan Stockholm och Oslo är en aktuell fråga för Arvika. En av de drivande parterna är bolaget Sthlm-Oslo 2.55 vilka tillsammans med Trafikverket och Jernbandirektoratet (Norges motsvarighet till Trafikverket) utreder frågan för var och hur en snabbare förbindelse mellan den två länderna och huvudstäderna kan etableras. Frågan om järnvägens lokalisering är prioriterad och viktig för Arvika kommun och har därför, på övergripande nivå och på eget initiativ, utretts av kommunen under våren 2025. Ställningstaganden finns i utvecklingsinriktningen och i mark- och vattenanvändningskartan finns därtill förslag till en ny sträckning som redovisas genom ett reservat inom FÖP-området. Reservatet återfinns i mark- och vattenanvändningskartan och ett tillhörande PM bifogas samrådshandlingen. Arvika kommun vill på detta sätt belysa vikten av fortsatt diskussion kring sträckning av järnvägen väster ut, där ett stopp vid Arvikas järnvägsstation är av yttersta vikt för Arvika kommuns utveckling in i framtiden. Höga objekt över 20 meter ovan mark kan påverka järnvägens tele- och radiosystem, och placeringen behöver därför samrådas med Trafikverket i detaljplaner och bygglov. Riksväg 61 Riksväg 61 är av särskild betydelse för regional och interregional trafik vidare till Norge. Riksvägen förbinder Karlstad med Eda och på norska sidan Kongsvinger vidare till Oslo. Riksvägen passerar genom FÖP-området och tillika centralorten Arvika och utgör en viktig anläggning för både person- och godstransporter. Det är ett viktigt pendlingsstråk och av särskild betydelse för näringslivet, framför allt med hänsyn till den omfattande gränshandeln som pågår. Vägen är rekommenderad som primär transportväg för farligt gods. Riksväg 61 är efter E6 vid Svinesund den mest trafikerade vägförbindelsen mellan Sverige och Norge. På norska sidan av gränsen utgörs vägförbindelsen av riksväg 2, som fortsätter via Kongsvinger till Oslo. Via riksväg 2 nås även Norges största flygplats Gardemoen. Vägen utgör en del i kollektivtrafikens stomnät vilket förbinder Karlstad med Arvika och Charlottenberg vidare mot Kongsvinger. Förhållningssätt: I utvecklingsinriktningen anges och redovisas samtliga infrastrukturanläggningar av riksintresse som betydelsefulla för kommunens utveckling och struktur. I mark- och vattenanvändningskartan ligger riksintresset inom användningen för transportinfrastruktur – väg, viket tydliggör anläggningens funktion. Syftet med riksintresseanspråket är att säkra dessa intressen gentemot annan planering, detta ställer sig Arvika kommun bakom. Då vägen utgör primär transportväg för farligt gods ska gällande rekommendationer följas. Ett genomförande av översiktsplanens inriktning kan komma att alstra mer trafik utmed riksväg 61 när tillkommande verksamheter etableras. Den fördjupade översiktsplanens generella strategi utgår ifrån att fordonstrafik totalt sett ska minska eller optimeras för att inte utgöra en utökad belastning på vår miljö. Nuvarande transportinfrastruktur och anläggning bedöms tillgodose dagens behov och de planer som finns för riksväg 61 inom regional transportplan förutsätts tillgodose det kommande behovet. Karlstad flygplats – MSA-yta (Minimum Sector Altitude) Arvika kommun och FÖP-området omfattas av MSA-yta för Karlstads flygplats som är civil luftfart. Funktionen för flygplatsen är grundläggande tillgänglighet. Förhållningssätt: Alla byggnadsobjekt högre än 20 m över mark eller vattenyta ska remitteras till Luftfartsverket och flygplatser inom en radie av 60 km. Planens inriktning bedöms tillgodose riksintresset. Riksintresse MB kap 4 – Natura 2000 Det finns inget riksintresse för Natura 2000 inom området för den fördjupade översiktsplanen. Strax utanför området för den fördjupade översiktsplanen ligger dock Bergs klätt som ingår under Natura 2000 Habitatdirektivet och är utpekat som naturreservat. Naturreservatet bildades i syfte att bevara, vårda och utveckla biologisk mångfald i ett område med värdefulla naturskogar, naturskogsartade bestånd och betesmarker. Området ska genom relevant skötsel ha goda förutsättningar för ett långsiktigt bevarande av karakteristiska växt- och djursamhällen. Naturreservatet omfattar natur som ingår i det europeiska nätverket Natura 2000 och som bör förekomma i en omfattning så att området bidrar till gynnsam bevarandestatus för de ingående naturtyperna Taiga (9010), Näringsrik granskog (9050) och Silikatbranter (8220) i den biogeografiska regionen. Inom ramen för syftet ska friluftsliv och besökares upplevelser av områdets naturvärden gynnas. Syftet uppnås genom att skogsmark med höga naturvärden lämnas fri för utveckling eller sköts för att öka andelen gamla träd, död ved och lövträd, medan hagmarker och strandängar betas. Områdets tillgänglighet för friluftslivet underlättas genom god framkomlighet för besökare med olika behov samt tillgång till rastplatser, toaletter och pedagogiskt upplagda ledsystem med information om områdets värden. Förhållningssätt: Områdets värden ska skyddas från negativ påverkan från omgivningen. Miljön i Natura 2000-området Bergs klätt påverkas inte av föreslagna åtgärder eller mark- och vattenanvändningar i den fördjupade översiktsplanen. Planens inriktning bedöms tillgodose riksintresset. Natur, kultur och landskapsmiljövärden Naturmiljövärden I den naturvårdsinventering som utförts finns kunskap samlad om värdefull natur som även klassificerats efter naturvärde enligt den vedertagna indelningen i klass 1–4 (samt en oklassad). För att de högsta och mycket höga naturvärdena i kommunen ska kunna bevaras för framtiden utgör identifierade värden enligt klass 1 och 2 grund för markanvändningen natur och friluftsliv i mark- och vattenanvändningskartan. Inom FÖP-området förekommer klass 2 områden. Här gäller enligt kommunens ställningstaganden särskild restriktivitet gällande bebyggelseutveckling. Stora delar av naturvärdena upptagna i inventeringen omfattas även av områdesskydd enligt miljöbalken. Vissa växt- och djurarter är fredade och har ett starkt skydd som regleras av Artskyddsförordningen (2007:845). Artskyddsförordningen gäller som en förlängning av hänsynsreglerna. Bestämmelserna i Artskyddsförordningen ska vägas in i bedömningen gällande val av områden för exploatering och andra åtgärder. Artskyddet beskrivs också i Miljöbalkens 8 kapitel: Bestämmelser om skydd för biologisk mångfald. Vid exploatering av områden ska en utredning/inventering visa på vilka skyddade arter med storlek på populationer som kommer att påverkas, samt beskriva hur påverkan på den/de skyddade arter/arterna ska undvikas. Artdatabanken (SLU), Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och ideella organisationer kan bidra med underlag och kunskap. Alla orkidéer, groddjur, kräldjur, fladdermöss och vilda fåglar är fridlysta i hela Sverige. Ytterligare 43 växt- och djurarter är fridlysta i vissa län. Inom FÖP-området finns fynd av ca 80 rödlistade arter rapporterade. Fridlysta och rödlistade arter ska särskilt beaktas i planarbete och exploateringsärenden. Den fridlysta arten brun gräsfjäril har en rik förekomst i Högvalta, och återfinns på flera andra platser inom FÖP-området. Brun gräsfjäril är en art som har minskat kraftigt på grund av ändrad markanvändning och igenväxning av små skogsängar. Arten har försvunnit från många EU-länder där den tidigare fanns, och den verkar ha ett av sina starkaste fästen i Sverige i just Arvikatrakten. Fjärilen finns främst i småskalig jordbruksmiljö med närhet till skyddande skog och tycks behöva ett finmaskigt nät av lämpliga ängsmarker som är minst 0,5 ha stora och inom 1 km avstånd från varandra, med spridningskorridorer emellan. Den ingår i EU:s art- och habitatdirektiv bilaga 4, vilket bland annat innebär ett strikt skydd på individnivå och att det även är förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Liksom i resten av landet har Arvika kommun och FÖP-området problem med växande utbredning av invasiva främmande arter. Information om förekomst och åtgärdsförslag bör tas fram redan på planeringsstadiet, och beaktas vid köp eller försäljning av mark. Kommunens kommande Grönplan och handlingsplan för invasiva främmande arter kommer att hantera frågan mera utförligt. Grönplanen ligger som en del av genomförandet av översiktsplanen för Arvika kommun. Fördjupad översiktsplan har tagit hänsyn till Värmlands regionala handlingsplan för grön infrastruktur som tillgängliggjordes under 2023/2024. Förhållningssätt: Stora sammanhängande områden med höga naturvärden ges användningen natur- och friluftsliv i markanvändningskartan. Kommunen arbetar med framtagandet av en grönplan som ska ta ett större grepp om planeringen och resurshushållandet av tätortsnära natur- och friluftsområden. Sammanhängande gröna stråk, spridningskorridorer, mellan olika naturområden ska bevaras och vid behov skapas så att växter och djur ges möjlighet att utveckla livskraftiga bestånd. Naturvärden är en resurs som bidrar med många andra värden och attraktivitet till kommunen, liksom med ekosystemtjänster av alla slag. Ekosystemtjänster ska kartläggas och utredas inför exploateringar, planarbeten och projekt, samt kompenseras då tjänsterna påverkas negativt eller går förlorade. Om möjligt bör ekosystemtjänster utredas även för befintliga anläggningar och förvaltningsåtgärder, i syfte att identifiera enkla kompensationsåtgärder. I syfte att höja kunskapen om miljö och natur ska flera sedan tidigare utpekade naturmiljöer tillgängliggöras för invånare och besökare i enlighet med de ställningstaganden som görs i utvecklingsinriktningen. Bestämmelserna i Artskyddsförordningen ska vägas in i bedömningen gällande val av områden för exploatering och andra åtgärder. Frågor kring förekomst av brun gräsfjäril ska utredas vidare i respektive tillstånds-, lovgivnings- eller planprocesser. Kommunen ska arbeta utifrån kommande handlingsplan för invasiva främmande arter. Information gällande invasiva främmande arter ska tas med vid planläggning och köp/försäljning av mark. Vid förekomst av invasiva främmande arter ska lämpliga åtgärder vidtas för att bekämpa och/eller hindra spridning. Det är viktigt att naturvärden inventeras genom naturvärdesinventering (NVI) vid åtgärder i eller i anslutning till vatten. Exempelvis vid strandzoner, kantzoner längs vattendrag och våtmarker. Om det vid planläggning, lovgivning eller tillståndsprövning befaras uppstå en konflikt mellan naturvårdsintressen och andra intressen ska en bedömning, exempelvis med stöd av en naturvärdesinventering, göras. Biotopskydd Områden med särskilt värdefulla livsmiljöer, för hotade djur- eller växtarter, skyddas inom ett biotopskyddsområde. Biotopskyddsområden omfattas av två olika former av skydd, ett generellt skydd för sju biotopstyper som gäller i hela landet och ett enskilt skydd. De sju generellt skyddade biotoperna är: Allé Åkerholme Odlingsröse i jordbruksmark Källa med omgivande våtmark i jordbruksmark Pilevall Småvatten och våtmark i jordbruksmark Stenmur i jordbruksmark Det enskilda skyddet kan röra olika typer av biotoper där Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen tar ett beslut om att det specifika området är särskilt värdefullt och ska skyddas. I Arvika kommun finns än så länge endast biotopskyddsområden som Skogsstyrelsen har beslutat om. När det finns ett beslut om biotopskydd innebär det att åtgärder som skadar naturvärdena är förbjudna att utföras. Det finns möjlighet att ansöka om dispens hos den myndighet som beslutat om biotopskyddet. Förhållningssätt: De skyddade biotoperna ska värnas och i det fall det bedöms att åtgärder kan komma att påverka dem så ska dispens sökas hos beslutande myndighet och beviljas innan åtgärder utförs. Nyckelbiotoper En nyckelbiotop är ett område som i och med sina höga naturvärden har en mycket stor betydelse för skogens växter och djur. I en nyckelbiotop kan det finnas hotade eller sällsynta arter som behöver området för sin överlevnad. En del nyckelbiotoper gynnas av vissa åtgärder, medan andra inte gör det. Förhållningssätt: Bedömning av lämpligheten av en åtgärd i en nyckelbiotop avgörs efter anmälan och samråd med Skogsstyrelsen. Åtgärder som inte är en skogsbruksåtgärd i nyckelbiotoper, ska samrådas med Länsstyrelsen enligt 12 kap 6 § MB. Kulturmiljövärden Arvikabygden har varit befolkad, om än sparsamt, sedan så tidigt som under jägarstenåldern. Lämningarna från förr är många. De nordligaste hällkistorna som hittats i Sverige finns exempelvis i vår kommun och i Skramle i Gunnarskog socken finns en runsten från år 500 e Kr - en av de få från den tiden som hittats i vårt land. Landskapsbild Arvika och Jössefors präglas av en varierad landskapsbild där samspelet mellan staden, vattnet och skogen är avgörande för platsens identitet. Stadens siluett mot Glafsfjorden, det kuperade landskapet och de öppna jordbruksmarkerna skapar tydliga karaktärsdrag som är viktiga att värna. I enlighet med Arvika kommuns arkitekturstrategi ska landskapets naturliga och kulturhistoriska värden utgöra en grund för all planering och gestaltning. Strategin betonar vikten av att förstärka den lokala karaktären genom att bevara långsträckta siktlinjer, viktiga silhuetter och relationen mellan bebyggelse och natur. Det innebär bland annat att nya byggnadsvolymer och infrastruktur ska anpassas till topografin och att material- och färgval ska harmoniera med omgivningen. Särskild hänsyn ska tas till vyer mot och från Glafsfjorden, älvstråken och de historiska industrimiljöerna i Jössefors. Planering och framtida förändringar ska utgå från en helhetssyn där landskapets skala, form och kulturella sammanhang skyddas och lyfts fram, vilket bidrar till att stärka både den lokala identiteten och riksintressenas långsiktiga värden. Förhållningssätt: Arvika kommuns arkitekturstrategi och riktlinjer för byggande på landsbygden ska vara vägledande vid kommande planeringsprocesser. Vid bygglovsfrågor kring master och andra anordningar som kan påverka landskapsbilden så ska samhällsbyggnadsavdelningen remitteras. Byggnadsminnen Oppstuhage Skulptören Christian Eriksson ritade och lät bygga sin bostad och ateljé i Taserud i mitten av 1890- talet. Ateljén hyrdes senare ut till konstnärsparet Gustaf och Maja Fjæstad, som kom till Oppstuhage sommaren 1898. Det är med detta historien om Rackstadkolonin tar sin början, vilken utgör en viktig del av Arvika kommuns stolta konst- och hantverkstradition. Christian sålde Oppstuhage till en släkting och Arvika kommun köpte gården 1946. År 1951 inrättades den till en minnesgård. Under åren 1994-1995 restaurerades Oppstuhage. Lagskyddade kyrkomiljöer Inom FÖP-området finns två lagskyddade kyrkomiljöer. Dessa återfinns i kartan som inleder avsnittet samt i listan nedan: Mikaelikyrkan Trefaldighetskyrkan Östra och Västra sund Fornlämnings- och bebyggelsemiljö med gravrösen från bronsåldern och tidstypisk och välbevarad bebyggelse i ett delvis öppet och hävdat odlingslandskap. Miljöns största värde ligger i kulturlandskapets varierade karaktär, med lång kontinuitet i bosättningen, alltifrån de förhistoriska gravanläggningarna till 1900-talets fritids- och institutionsbyggnader. Flera utgör goda representanter för sin tids byggnadsskick och stilideal. Det kulturhistoriska värdet ligger dels i helheten och samspelet mellan olika kulturelement, dels i fornlämningarnas välbevarade konstruktioner och befintlig bebyggelses utformning, utförande, materialval och färgsättning. Kulturmiljöprogram Kommunfullmäktige antog den 25 januari 2021 ett Kulturmiljöprogram för Arvikas centrala delar. Kulturmiljöprogrammet är ett stöd i kommunens arbete med kulturhistoriska byggnader och miljöer. Det är ett kunskapsunderlag vid framför allt bygglov och samhällsplanering, men även vid risk- och sårbarhetsanalyser, vid utveckling av centrum samt vid drift och investeringar i kommunens fastigheter. Kulturmiljöprogrammet ger samtidigt privata fastighetsägare och allmänheten kunskap som ökar förståelsen för att kulturhistoriska byggnader och miljöer är en del av det allmänna intresset och ofta besitter viktiga kvaliteter för det offentliga rummet. Programmet bidrar till att stärka Arvikas identitet genom att förmedla kunskaper om varför det ser ut som det gör och vad som är karaktäristiskt för just Arvikas stadskärna, en identitet som går att bygga vidare på och förstärka. Länsstyrelsen i Värmland har ett kulturmiljöprogram från 1989, Ditt Värmland, där flera miljöer i Arvika kommun ingår. Flera av de särskilt värdefulla kulturmiljöerna i kommunen omfattas redan av områdesskydd enligt miljöbalken, områdesbestämmelser eller detaljplaner enligt plan- och bygglagen. Förhållningssätt: Områden som hyser ett kulturhistoriskt högt värde är en viktig tillgång för kommunen och bidrar till att vår omgivning uppskattas ännu mer. Kommunen gör bedömningen att kulturmiljöprogrammet ”Ditt Värmland” och det kommunala kulturmiljöprogrammet för Arvikas centrala delar utgör relevanta kunskapsunderlag. För Östra och Västra sund hyser de fornlämningar som finns skydd enligt kulturminneslagen. Förändring av fornlämning eller fornlämningsområde prövas av länsstyrelsen. Vid tillståndsprövning bör särskilt värnas om den samlade miljöbilden och ett bibehållande av byggnadernas ursprungliga karaktär. Prövning av lov bör ske efter samråd med länsmuseet. I frågor som berör fornlämningar bör samråd ske med länsstyrelsen. Vård och underhåll av byggnader bör ske med varsamhet och hänsynstagande till bebyggelsemiljöns och enskilda byggnaders kulturhistoriska kvaliteter. Fortsatt hävd av odlingslandskapet är angeläget. Ett framtagande av ett kommunomfattande kulturmiljöprogram, som ett följdarbete av kulturmiljöprogrammet som antogs under 2021, pågår och beräknas vara klart under 2026. Strandskydd Runt sjöar och vattendrag gäller särskilda strandskyddsbestämmelser, vilka regleras i miljöbalken. Syftet med strandskyddet är att ge människor tillgång till strandområden genom allemansrätten, och dessutom syftar bestämmelserna till att skydda djur och växter i den ofta känsliga miljön runt strandzonerna. Strandskyddet innefattar ett område mellan 100-200 meter från strandlinjen både inåt land och ut i vattnet. Den som planerar att bygga inom det området måste söka strandskyddsdispens. Myndighetsnämnden kan besluta om dispens från strandskyddet generellt görs detta i samband med en ansökan om ett förhandsbesked eller ett bygglov. För att få en dispens krävs att det finns särskilda skäl enligt miljöbalken 7 kap 18 §. De här åtgärderna omfattas av strandskyddsbestämmelserna i miljöbalken: Om ny byggnad uppförs. Om byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utförs, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt. Om grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utförs för byggnader, anläggningar eller andra anordningar som avses i punkterna ovan. Om åtgärder utförs som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. I de fall dispens lämnas ska Myndighetsnämnden också besluta om tomtplatsavgränsning, det vill säga avgöra hur stort område runt byggnaderna eller anläggningen som får tas i anspråk som tomt eller på annat sätt användas för det avsedda ändamålet. Beslutet medför att allemansrätten upphör inom detta område om byggnationen kommer till stånd. Även om det som avses att byggas inte kräver bygglov kan det krävas strandskyddsdispens. Ett exempel är om du vill sätta upp en friggebod nära vattnet. I Arvika kommun finns en antagen LIS-plan (Landsbygdsutveckling i strandnära lägen) som är ett tillägg till översiktsplanen enligt miljöbalken 7 kap 18 d §. Förhållningssätt: I och med nya översiktsplanen (laga kraft 1 mars 2024), beslutades att LIS-planen från 2010 ska fortsätta gälla som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Lagstiftningen för strandskyddet är under förändring och Arvika kommun följer detta för att vid senare tillfälle uppdatera LIS-planen utifrån ny lagstiftning. LIS-planens uppdatering ingår i genomförandeplanen för antagen ÖP. Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) En kommuntäckande plan för landsbygdsutveckling i strandnära läge togs fram 2014. Planen är i huvudsak aktuell och utpekade områden däri gäller fortsatt. I fördjupning av översiktsplan för Arvika och Jössefors pekas ytterligare ett område ut för LIS. Område 8D – Kyrkviken m fl, nytt område: Östra sund Nytt föreslaget LIS-område är beläget vid Kyrkvikens östra strand, strax norr om översvämningsskyddet. Bebyggelsestruktur Området ligger i en obebyggd del av Östra sund som består av en blandning av skogspartier och öppen mark. Närliggande bebyggelse är lantlig med enstaka gårdar och hus. I närområdet finns också Ingesund med undervisningslokaler och bostäder för studenterna vid folkhögskola och musikhögskola. Teknisk infrastruktur och service Området ligger i nära anslutning till Arvika stad med det samlade serviceutbudet som finns där. VA- verksamhetsområde finns för Arvika stad och fibernätet är utbyggt. En tätortslinje trafikerar sträckan Arvika centrum-Ingesund med relativt hög turtäthet. Friluftsliv och rekreation Den kommunala badplatsen vid Ingestrand ligger en dryg kilometer sydöst om LIS-området. I anslutning till badplatsen finns även motionsspår vid Ingestrandshöjden samt vandringsleder vid Storkasberget, Ingestrands camping samt Arvika kanot- och turistcenter. Friluftsvärden på Östra sund är nära kopplade till aktiviteter i vattnet och på isen. Bebyggelsen inom LIS-området ska säkerställa att dessa aktiviteter fortsatt kan pågå inom området. Eventuellt kan funktioner som bidrar till att öka allmänhetens tillgång till vattnet möjliggöras inom området närmast vattnet och passager med tillräcklig bredd för att upplevas som tillgängligt ska säkerställas ner till och längs med vattnet. Då det finns bebyggelse nära vattnet kring stora delar av Kyrkviken och LIS-områden som möjliggör framtida bebyggelse kring delar av de områden som inte är bebyggda idag behöver den kumulativa effekten av allmänhetens tillgång till vattnet och stranden vid Kyrkviken vägas in i bedömningen. FÖP möjliggör för ett sammankopplat cykel- och promenadstråk runt Kyrkviken vilket bidrar till att stärka allmänhetens tillgänglighet. Inom merparten av de utpekade LIS-områdena runt Kyrkviken krävs detaljplan för utveckling, vilket ger möjlighet att säkerställa bebyggelsens omfattning och placering för att säkerställa strandskyddets intressen genom avstånd som skapar upplevd tillgänglighet och passager som ger möjlighet att ta sig till och röra sig längs med vattnet. Kulturmiljö LIS-området ligger helt inom området ”Västra och Östra Sund” som Länsstyrelsen pekat ut i sitt Kulturmiljöprogram från 1994. I den kulturmiljöutredning som gjordes av Värmlands museum 2008 står det beskrivet att området bebotts av människor under lång tid. Östra Sunds centrala delar präglas, vid sidan av Ingesunds skola, av en äldre gårdsmiljö med öppen åkermark. Det finns ett antal lämningar från olika tidsepoker, dock inget inom aktuellt LIS-område, förutom ett eventuellt boplatsläge som ska utredas vidare vid ett detaljplanearbete. Naturvärden I anslutning till LIS-området, vid strandkanten i nordväst, finns ett utpekat 1,8 hektar stort område med höga naturvärden. En halv hektar av detta berörs av LIS-området. Naturvärden är inventerade av Skogsstyrelsen 1999 och nådde då inte upp till nivån för att klassas som nyckelbiotoper. Naturvärden kan utvecklas över tid, varför ytterligare utredning behövs i samband med detaljplanearbetet för att anpassa bebyggelsen och ta hänsyn till befintliga naturvärden. Risk och hälsa Arvikas översvämningsskydd stod klart 2020 och skyddar Kyrkviken mot höga vattennivåer. Skyddet kan aktiveras när nivåerna väntas stiga över +47. Kommunens översvämningsriktlinjer reglerar på vilken höjd olika typer av bebyggelse behöver ligga för att minimera risken för översvämning. Det finns högradonmark i delar av Östra och Västra Sund samt vid Ingestrand och vidare mot Sarvbäcken. LIS-områdets södra del utgörs av finkorniga jordarter, vilket kan innebära en ökad risk för skred. Närområde runt sjöar är klassificerat i miljökvalitetsnorm (MKN) vatten. Markanvändningen i området kan ha en påverkan på vatten och ytterligare utredning behövs i samband med detaljplanearbetet. Området ligger nära befintligt VA som möjliggör anslutning, vilket gör att miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten i Kyrkviken, inte riskerar att påverkas av avlopp och vattnets tillstånd inte försämras. Bebyggelsetryck Generellt finns efterfrågan på byggnation vattennära. Området kring Kyrkviken ger närhet till service i centrum och det finns välutbyggd infrastruktur med kollektivtrafik samt gång- och cykelväg. Analys och konsekvenser Aktuellt LIS-område ligger mellan utpekat befintligt område för näringsliv i öster och området för översvämningsskyddet i sydväst. Inom området finns både naturvärden, eventuell fornlämning samt låglänta ytor som översvämmas vid höga vattennivåer. Efter att hänsyn tagits till de olika värdena finns det dock möjlighet till ny samlad bebyggelse. De utpekade LIS-områdena för bostäder förväntas skapa attraktiva nya etableringar på lagom avstånd från centrum. LIS-området och dess inriktning Ett nytt LIS-område pekas ut med inriktning bostäder: På Östra sund, norr om översvämningsskyddet, för ny samlad bebyggelse (B1). Område Utpekat LIS-område Typ Yta (ha) Strand (km) 8. Glafsfjorden Östra sund B1 2,4 0,2 Hänsyn, rekommendationer och konsekvenser Prövning av byggnation eller andra åtgärder inom B1 ska ske via detaljplan samt upphävande av strandskyddet. Inga prövningar ska ske med förhandsbesked/bygglov inom LIS-området innan detaljplan har upprättats. Hänsyn ska tas till strandzonernas natur- och vattenvärden, kulturmiljö och det befintliga friluftslivet som kan beröras i samband med prövning av ny bebyggelse. Hänsyn ska tas till jordbruksmark i samband med prövning av ny bebyggelse. Det av Värmlands museum utpekade boplatsläget bör utredas arkeologiskt för att undersöka eventuell förekomst av faktiska boplatser. Vid tillståndsprövning bör särskilt värnas om den samlade miljöbilden och ett bibehållande av byggnadernas ursprungliga karaktär. Prövning av lov bör ske efter samråd med länsmuseet. I frågor som berör fornlämningar bör samråd ske med länsstyrelsen. Särskild hänsyn ska tas till områden med höga naturvärden. Särskild utredning kan krävas i syfte att precisera lämpliga lokaliseringar. Gällande riktlinjer för planering och bygglov avseende översvämningsrisk ska följas vid prövning av bebyggelse. Behovet av stabilitetsutredningar och förebyggande åtgärder mot skred och ras ska bedömas innan området anses lämpligt att bebyggas. Riktlinjer för byggande på landsbygden ska vara gällande vid utformning av bebyggelse inom LIS-området. Prövning av brygga/pir ska ske enligt de generella rekommendationerna. I övrigt ska tillämpliga generella rekommendationer följas för fortsatt utveckling inom LIS- området. Vattenverksamhet Vattenverksamheter är åtgärder som på något sätt påverkar vattenområden. Det kan vara åtgärder som ökar eller minskar vattenmängden, påverkar den omgivande miljön eller vattenområdets storlek. Vattenverksamhet berör bland annat anläggande av bryggor/småbåtshamnar, trummor och våtmarker, utfyllnader i vatten, vattenuttag, markavvattning för att ändra markens beskaffenheter, med mera. Den här typen av verksamhet kan vara anmälningspliktig eller tillståndspliktig enligt miljöbalken kap 11. Anmälan eller ansökan om tillstånd görs till Länsstyrelsen eller Mark- och Miljödomstolen. Förhållningssätt: Vattenverksamhet ska utredas i kommande processer och tillståndsprövning. Areella näringar Jordbruksmark Ett aktivt jordbruk är en viktig förutsättning för ett öppet landskap och därtill levande landsbygder. Hur tillgången till jordbruksmark ser ut spelar roll för de näringar som lever på och av jordbruket. Jordbruksmarken är därmed en viktig resurs som ska värnas i syfte att behålla goda livsvillkor på kommunens landsbygder. Jordbruksmark är i miljöbalkens hushållningsbestämmelser av nationell betydelse. Det innebär att brukningsvärd jordbruksmark bara får tas i anspråk för bebyggelse om den behövs för att tillgodose ett väsentligt samhällsintresse. Utifrån detta gäller ur ett nationellt perspektiv restriktivitet avseende exploatering på brukningsvärd jordbruksmark. Ur ett lokalt perspektiv, där levande landsbygder även innefattar att människor vill bosätta sig där, kan det däremot finnas utrymme för att bedöma lämpligheten ur flera aspekter. I en sådan bedömning kan hänsyn till bebyggelsens lokalisering, placering och gestaltning särskilt belysas. Förhållningssätt: Arvika kommun bedömer att mycket stor restriktivitet ska iakttas vid bedömningar om byggnation eller förändrad markanvändning inom jordbruksmark. Det finns dock möjligheter att i vissa fall få bygga på jordbruksmark, om villkor så som hänsyn till läge, beskaffenhet och behov uppfylls och den samlade bedömningen så påvisar. Kommunens riktlinjer för byggande på landsbygden i Arvika kommun utgör ett stöd till fortsatt handläggning. Utveckling av kommunens centralort och tillika FÖP-området är ett väsentligt samhällsintresse. Skogsbruk Tillgången till hållbart brukad skogsmark är en viktig samhällsresurs som utgör en viktig del i vårt framtida, mer resilienta samhälle. Skogen är också en viktig näring för många av kommunens invånare och företag. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska enligt miljöbalkens hushållningsbestämmelser så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan försvåra ett brukande. Utifrån ett nationellt samhällsnyttoperspektiv råder således restriktivitet gällande exploatering av skogsmark. Ur ett lokalt perspektiv finns ett behov av att ge möjlighet för en utveckling på landsbygderna. En bedömning om lämplighet görs i syfte att främja bostadsbyggande och näringslivsutveckling. Inom område landsbygd 2 i markanvändningskartan, pekas mark ut för eventuell möjlig bebyggelseutveckling. Förhållningssätt: Skogsmark kan bebyggas om det görs på ett ändamålsenligt sätt med hänsyn till läge, beskaffenhet och behov. Naturskog och skog med höga naturvärden ska i möjligaste mån undantas från exploatering. Kommunen ska främja ett naturbaserat och klimatanpassat skogsbruk. Kommunens skogsstrategi är under framtagande och ska vägleda förvaltning av kommunens skogsinnehav. Miljö, hälsa och säkerhet Ras, skred och erosion Ras och skred är exempel på snabba massrörelser i jord eller i berg. Ett skred innebär att ett landområde sätts i rörelse och så småningom kollapsar, medan ett ras innebär att jord eller sten faller fritt ner för exempelvis en brant. Gemensamt för ras och skred är att de kan inträffa utan förvarning. Blocknedfall kan inträffa när berg och jord försvagas över tid eller plötsligt påverkas av yttre krafter. Vanliga orsaker är frostsprängning där vatten tränger in i sprickor och expanderar när det fryser, kraftig nederbörd som ökar trycket i sprickor och jordlager, samt erosion som gradvis underminerar sluttningens stabilitet. Även vibrationer från exempelvis trafik, sprängningar eller jordskalv kan utlösa blocknedfall, liksom ras och skred där stödjande material plötsligt försvinner. Erosion är en nedbrytande process av markområden till följd av exempelvis strömmande vatten. Räddningsverket (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB) genomförde 2004 en översiktlig stabilitetskartering över Arvikas mest centrala delar och över Edane. Denna kartering bygger på Skredskommissionens anvisningar 3:95 som är en äldre vägledning för hur stabilitetskarteringar ska genomföras. Detta innebär att äldre geotekniska utredningar inte alltid uppfyller dagens krav (enligt SIG:s Vägledning 8) på bedömning av markens stabilitet. Det är också osäkert om de belastningar som gällde när utredningen genomfördes fortsatt gäller. Detta behöver därför uppmärksammas vid fortsatt planering. Slutsatserna som görs i denna stabilitetskartering är följande. Område längs med Sävsjöälven Stabilitetsförhållandena längs större delen av Sävsjöälven är sådana att de ej uppfyller stabilitetsrekommendationerna för översiktlig stabilitetsutredning, enligt Skredkommissionens Rapport 3:95. Kritiska glidytor berör ej befintlig bebyggelse inom den del där kontrollsektionerna är utförda. Ett initialt skred inom vissa områden bedöms dock kunna leda till sekundära skred med större utbredning. Område längs Kyrkviken Inom större delen av detta område saknas underlag för att värdera stabilitetssituationen. Stora osäkerheter föreligger huruvida utfyllda markområden närmast strandlinjen mot Kyrkviken vilar på fast underlag eller på lera. Inom området längs med Strandvägen i centrala Arvika har det däremot tidigare utförts stabilitetsberäkningar för nuvarande förhållanden. I denna beräkning bedömdes stabiliteten vara tillfredställande. Område längs med Viksälven Stabilitetsförhållandena längs den i utredningsområdet norra delen av Viksälven är sådana att de inte uppfyller stabilitetsrekommendationerna för översiktlig stabilitetsutredning, enligt Skredkommissionens Rapport 3:95. Utbredning av glidytorna sträcker sig i vissa områden, västra sidan om Viksälven, in under befintliga byggnader och vägar. Översiktlig stabilitetskartering för FÖP-området En översiktlig stabilitetskartering som tagits fram för FÖP-området visar att områden inom Arvika tätort och Jössefors har förutsättningar för ras och skred och därmed särskilda behov av geoteknisk hänsyn vid framtida planläggning och bygglov. Denna samlade kunskap ska fungera som stöd i den kommunala planeringen för att minimera risker för ras och skred samt möjliggöra en långsiktigt trygg och hållbar markanvändning. Solvik är ett område som lyfts i PM:et, främst kring Stordiket visar tidigare undersökningar att uppfyllnader kan ge upphov till stabilitetsproblem om säkerhetsavstånd inte hålls (10–30 meter beroende på fyllningens höjd). I Lyckebäcken bedöms stabiliteten vara god, men vid höjdskillnader över 2 meter bör kontroller göras. Områdena Torpängen, Haglyckan och Björngärdet är utpekade som potentiellt instabila enligt SGU:s kartor, men saknar undersökningar. I centrala Arvika utgör området kring Vikareälven och särskilt strandlinjen vid Kyrkviken en riskzon. Tidigare skred har noterats och ytterligare belastning nära strandkanten kan utlösa nya. Längs Sävsjöälven, inklusive Kyrkebyn och delar av Prästängen, bedömer MSB att stabiliteten inte är tillfredsställande. Nyare utredningar saknas. Vid Norra infarten finns delar med djupa lerjordar (10–20 meter). I Jössefors, särskilt kring Koppsängsdiket, finns geologiska förutsättningar för skred men kunskapsläget genom utförda utredningar saknas. Även i Högvalta och Mossberget finns områden med silt- och torvjordar som kan vara känsliga för belastningar – vidare geoteknisk analys rekommenderas. Länk till PM. Förhållningssätt: Utför geoteknisk fältundersökning i områden med otillräcklig eller äldre utredningar i kommande planeringsprocesser eller bygglov. Undvik ny bebyggelse eller uppfyllnad i direkt anslutning till känsliga slänter och vattendrag utan noggrannare stabilitetsberäkningar. Beakta påverkan från klimatförändringar, särskilt ökad vattenföring och erosion. Inom områden som inte ingår i den översiktliga stabilitetsutredningen kan fortsatt åtgärder behöva vidtas inom befintliga områden och dessa förutsättningar utreds vidare i kommande planeringsprocesser så som detaljplaner och bygglov. Risk- och sårbarhetsanalys Enligt lag ska Sveriges kommuner undersöka vilka extraordinära händelser i fredstid som kan hända i kommunen och hur dessa händelser skulle kunna påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys (RSA). I Arvika kommuns arbete med sin risk- och sårbarhetsanalys har ett antal risker identifierats. Kommunen har därefter gjort en riskanalys om hur varje risk påverkar kommunens samhällsviktiga verksamheter och vilka konsekvenser dessa risker kan få på samhället i stort. En sannolikhetsbedömning, eventuell klimatpåverkan samt bedömning om kommunens förmåga att hantera händelsen ingår också i riskbedömningen. Dagens samhälle är på många sätt känsligt då det i så hög grad är byggt på tekniska och elektroniska system, vilket gör att vår infrastruktur blir allt känsligare för störningar. De största riskerna i Arvika kommun är stora störningar som kan slå ut samhällsviktiga verksamheter, till exempel avbrott i dricksvatten-, el- eller värmeförsörjning samt naturkatastrofer. Sådana händelser kan också leda till social oro i samhället. Utifrån erfarenheter av händelser under 1900- och 2000-talet är översvämning av Glafsfjorden och Kyrkviken den största risken för Arvika centralort och den samhällsviktiga verksamhet som finns där. Risken för trafikolyckor med farligt gods eller omfattande personskador är också stor eftersom riksväg 61, mellan Fagerås och riksgränsen, samt järnvägen mellan Stockholm och Oslo går genom kommunen och i eller nära centralorten. Förhållningssätt: Kommunen arbetar aktivt med att förebygga risker genom att utbilda, öva och ta fram handlingsplaner för att minska konsekvens- och skadeverkan. Det finns också samarbetsforum på intern, lokal, regional, nationell och internationell nivå. RSA blev under sommaren/hösten 2023 beslutad av Kommunfullmäktige i Arvika kommun. Totalförsvaret Sveriges totalförsvar utgörs av all verksamhet som syftar till att förbereda Sverige för krig, och består av det militära försvaret och det civila försvaret. Både det militära och civila försvaret ska bedrivas enligt nationella mål. Myndigheten för civilt försvar (MCF, tidigare MSB) arbetar kontinuerligt med att identifiera mark- eller vattenområden som kan vara av riksintresse för totalförsvarets civila delar och Försvarsmakten för de militära delarna. I nuläget finns inget område utpekat som riksintresse för totalförsvaret i Arvika kommun. Kommunal verksamhet i stort är en viktig aktör inom det civila försvaret, bland annat genom att leverera samhällsviktiga tjänster som exempelvis vatten, avlopp, renhållning, el, fiber, räddningstjänst, fjärrvärme, vård, omsorg, grundskola och förskola. Samhällsviktig verksamhet bedrivs även av privata aktörer inom det geografiska området. Aktiv, medveten och strategisk samhällsplanering säkerställer förutsättningarna för att kommunens samlade samhällsviktiga verksamheter ges fysisk möjlighet att verka, fungera och utvecklas. Att genom den fördjupade översiktsplanen planera för en hållbar och robust kommun ligger också i linje med målen för det civila försvaret. En hållbar, robust kommun vars samhällsviktiga verksamheter ges goda förutsättningar att bedrivas är också av betydelse för dess invånare genom att på sikt bidra till stärkt försvarsvilja. Befolkningsskydd är också en kommunal angelägenhet vilket medveten samhällsplanering bidrar till. Bland annat genom att skapa förutsättningar för blåljusverksamhet, utomhusvarning där så behövs och att skapa förutsättningar för utveckling av bland annat skyddsrum och skyddade utrymmen. MCF (tidigare MSB) har i uppdrag av regeringen att införa, förvalta och utveckla radiokommunikationssystemet RAKEL för skydd och säkerhet. För att höga objekt inte ska bli ett hinder för radiokommunikationssystemet bör placering av dessa ske i samråd med MSB:s verksamhet för Rakel och ledningssystem. Höga objekt kan vara exempelvis master, torn, pyloner, skyltar, konstverk eller byggnader. Höjden räknas från mark- eller vattenytan. Luftfartsverket är bland annat sakägare för CNS-utrustning. Höga objekt som kan vara till hinder för militär och civil luftfart bör remitteras till Luftfartsverket och Försvarsmakten. Alla byggnadsobjekt som är högre än 20 meter över mark eller vattenytan ska remitteras till Luftfartsverket, oavsett typ av byggnadsobjekt eller position på svenskt territorium. Förhållningssätt: Genom att i kommunens fördjupade översiktsplan planera för bland annat hållbart jordbruk, landsbygdsutveckling, strategiskt viktig infrastruktur, utveckling av centralorten och utveckling av samhällsviktig verksamhet bidrar den också till utvecklingen av det civila försvaret. Alla konstruktioner högre än 40 meter ska vid planläggning och lovgivning remitteras till MCF:s (tidigare MSB:s) verksamhet för Rakel och ledningssystem. Försvarsmakten och Luftfartsverket ska remitteras vid planläggning och lovgivning av alla byggnadsobjekt som är högre än 20 meter. Trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete Säkerhetssamordningen, i avtalssamverkan mellan Arvika, Eda, Säffle och Årjäng arbetar med trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete. Arbetet görs i samverkan med verksamheter internt i kommunerna men också med näringsliv, frivilligorganisationer och framför allt med Polisen. Hos Polisen är det främst lokalpolisområde Arvika (Arvika, Eda, Säffle och Årjängs kommuner) som säkerhetssamordningen samverkar med. Arbetet bedrivs kunskaps- och forskningsbaserat utifrån bland annat statistik, aktuella lägesbilder, samverkan och trygghetsvandringar och följer kraven i lag om kommuners brottsförebyggande arbete. Arbetet sker också inom ramen för samverkansöverenskommelser, samt lag om kommuners brottsförebyggande arbete". Detta innebär att det finns en systematik och organisation för att hantera dessa frågor, som leds av Säkerhetssamordningen. Förhållningssätt: Fortsatt samverkan mellan kommunen och polisen. Säkerhetssamordningen och kommunpolisen utgör den vardagliga strategiska samverkanspunkten mellan organisationerna. Samverkan sker även operativt med olika delar inom kommunen. Grunden till samverkan sker genom samverkansöverenskommelser och enligt lag om kommuners brottsförebyggande arbete Certifieringen av Arvikas översiktsplan, i enlighet med JämtJämlikt sätter ett ökat fokus på frågorna kring att skapa ett tryggt Arvika. Klimatanpassning Redan idag ställs Arvika inför klimatrelaterade förändringar och de klimatrelaterade händelserna förväntas öka under åren som kommer. Kommunens bolag Teknik i Väst AB har tagit fram en klimatanpassningsstrategi för bolagets verksamhetsområden: renhållning, elnät, fiber, vatten, avlopp, gata, kraft och fjärrvärme, i syfte att arbeta så hållbart som möjligt med kommunens anläggningar. Arbetet med klimatanpassningsstrategin har fokuserat på vad som kan anpassas idag, som ger säkrare drift imorgon och hur anpassningar kan ske utan att bidra till ett försämrat klimat. Ett exempel på en klimatanpassning är översvämningsskyddet mellan Kyrkviken och Glafsfjorden som skyddar Arvika stad mot översvämningar. Kommunen har genom Teknik i Väst AB även deltagit i flera klimatanpassningsprojekt. Under år 2017-2022 var bolaget partner i EU-projektet CATCH där det bland annat ingick att ta fram en klimatanpassningsstrategi. Exempel på aktiviteter och åtgärder som pågår och planeras utifrån strategin är: Erosionsskydd på deponiområden och nedströms jord- och betongdammar Fördröjningsmagasin i områden känsliga för skyfall Nödbräddsvippor i alla avloppspumpstationer Portabel reservkraft Luftledningar byggs bort i det kommunala elnätet Utreda ytterligare alternativ till fossila bränslen för fjärrvärmen Förhållningssätt: Översvämning, långvariga regn, skyfall, ras, skred och erosion identifieras som kommunens största klimatrelaterade utmaningar, vilka behöver hanteras och beaktas särskilt i kommande planeringsprocesser. Naturbaserade lösningar bör utredas och användas i större utsträckning, för mer långsiktigt hållbar klimatanpassning. Kommunens kommande skogsstrategi har ett särskilt fokus på klimatanpassning i förvaltning av skogsmarken. Översvämning och skyfall Översvämning Boverket gav 2018 ut nya riktlinjer för hur Länsstyrelsen ska bedriva det tillsynsansvar som myndigheten har över kommunernas planering i översvämningskänsliga områden. Vägledningen anger att den grundläggande hänsynsprincipen är att översvämningsrisker kan undvikas genom att ny sammanhållande bebyggelse och samhällsviktig verksamhet lokaliseras till platser som saknar sannolikhet att översvämmas. Vid förtätning och komplettering av befintlig bebyggelse och för hanteringen av översvämningsrisker vid skyfall konstaterar dock Boverket att de grundläggande principerna inte alltid går att tillämpa, och har därför tagit fram riktlinjer för tillämpning och avsteg. Arvika drabbades hårt av översvämningen år 2000 då vattnet steg mer än tre meter över medelvattenstånd. Översvämningen varade i två månader och de sammanlagda kostnaderna uppskattades till drygt 300 miljoner kronor. Arvika kommuns översvämningsskydd stod färdigt år 2020 och ska skydda staden mot framtida översvämningar. Översvämningsskyddet består av tre delar: en huvuddamm i sundet mellan Kyrkviken och Glafsfjorden samt två spärrdammar på land. Skyddet aktiverades första gången den 31 december 2020 och var då i bruk under drygt två veckor. Glafsfjordens och Kyrkvikens vattennivåer varierar under året. Vid perioder av långvarigt regn och/eller snösmältning ökar risken för översvämning av låglänta områden. Även topografin är en bidragande orsak till översvämningsrisken då höjdskillnaden endast är cirka 1 meter mellan Glafsfjorden och utloppet till Vänern i Säffle kommun. Översvämningsskyddet som byggts i sundet mellan Kyrkviken och Glafsfjorden medför en lägre risk för översvämning i området inom Kyrkviken och innebär att Arvikas mest centrala delar, med samhällsviktiga funktioner, kan skyddas i det fall vattennivåerna stiger. Konsekvenserna av översvämningen blir däremot oförändrade utanför översvämningsskyddet nedströms Glafsfjorden och Byälven, vilket är en faktor som kommunen måste planera för. Skyfall förväntas inte komma under den period som översvämningsskyddet är stängt då det mest sannolikt stängs under vintertid. Om ett skyfall mot förmodan skulle inträffa när dammen är stängd utgör inte detta något problem. Översvämningsskyddet står i normala fall helt öppet, för att inte påverkar genomströmningen av vatten till och från Kyrkviken, vid höga nivåer stängs den och vatten pumpas då ut från Kyrkviken till Glafsfjorden. Översvämningsskyddet är byggt för att klara ett så kallat beräknat högsta flöde (BHF), vilket kan beskrivas som ett värsta tänkbart scenario (ett flöde med en återkomsttid på ungefär 10 000 år). SMHI gjorde efter översvämningen år 2000 flödesberäkningar för att få fram nivåer för olika återkomsttider. År 2023 reviderades beräkningarna, och följande nivåer är nu de som kommunen jobbar efter (höjdsystem RH2000): 100-årsflöde: +48,48 m.ö.h 200-årsflöde: +48,72 m.ö.h Beräknat högsta flöde: +49,48 m.ö.h Vid exempelvis etablering av nya bostäder läggs en säkerhetsfaktor på, för att ytterligare skydda för vind- och vågpåverkan. Skyfall Översvämningar till följd av kraftig korttidsnederbörd, så kallade skyfall, går aldrig helt att undvika. SMHI:s regionala klimatscenarion för Värmland (2025) beskriver ett framtida klimat med ökad årsmedelnederbörd, upp till 20 procent. Mer nederbörd förväntas falla under vinterhalvåret men i ökad utsträckning som regn istället för snö. Sommarhalvåret kommer bli torrare även om kraftigt skyfall förväntas bli vanligare under perioden. Översvämningar till följd av skyfall uppstår när mängden nederbörd överstiger markens eller ledningssystemens kapacitet att avleda vattnet. Ökad sannolikhet för skyfall innebär ökad sannolikhet för översvämningar till följd av skyfall. Detta gäller främst i den bebyggda miljön där hårdgjorda ytor och begränsningar i befintliga dagvattensystem innebär utmaningar för att hantera vattenmängderna. Boverket gav 2018 ut riktlinjer för hur Länsstyrelsen ska bedriva det tillsynsansvar som myndigheten har över kommunernas planering i översvämningskänsliga områden. Vägledningen anger att den grundläggande hänsynsprincipen är att översvämningsrisker kan undvikas genom att ny sammanhållen bebyggelse och samhällsviktig verksamhet lokaliseras till platser som saknar sannolikhet att översvämmas. Vid förtätning och komplettering av befintlig bebyggelse och för hantering av översvämningsrisker vid skyfall anger dock Boverket att de grundläggande principerna inte alltid går att tillämpa, och har därför tagit fram riktlinjer för tillämpning och avsteg. Bedömning måste göras vid fortsatt planering för respektive detaljplan och förhandsbesked. Projekt Byälven Byälvens vattensystem sträcker sig från Kongsvinger i Norge till Säffle vid Vänern. Vattensystemets längd är cirka 15 mil och det totala avrinningsområdet är 4 785 km². På den fem mil långa sträckan från Glafsfjorden till Säffle är höjdskillnaden för älven endast en meter. Projekt Byälven startade år 2001 med målsättning att utvärdera riskerna för översvämning och föreslå förebyggande åtgärder. Arbetet har bedrivits i flera etapper (etapp 4 pågår år 2025). I denna etapp bedrivs samarbete främst med Säffle kommun, Länsstyrelsen, SMHI och Sjöfartsverket. Förhållningssätt: Kommunens ordinarie riskarbete enligt LEH (Lagen om extraordinära händelser) 2006:544 och efterföljande beredskapsplanering ska ta hänsyn till att sannolikheten för att risken för skador på den bebyggda miljön ökar till följd av klimatförändringarna. Vid planläggning och lovgivning ska kommunen säkerställa att ingen samhällsviktig verksamhet eller ny sammanhållen bebyggelse är utsatta för direkta översvämningsrisker vid ett beräknat högsta flöde och skyfall. Vid planläggning och lovgivning ska kommunen säkerställa att ingen tillkommande bebyggelse i befintliga strukturer utsatt för direkta översvämningsrisker. För samhällsviktig verksamhet gäller beräknat högsta flöde som gräns, om inte giltiga skäl kan specificeras i bedömning tillsammans med säkerhetssamordningen. För övrig bebyggelse gäller 200- årsflödet (48,72 + säkerhetsfaktor) utanför översvämningsskyddet och nivån på skyddet (47 + säkerhetsfaktor) innanför skyddet. Vid planläggning och lovgivning ska kommunen säkerställa att ingen tillkommande bebyggelse tar skada av översvämningar som uppstår vid ett skyfall med högre sannolikhet än ett 100-årsregn. Riktlinjer för byggande utmed Glafsfjorden, som är under framtagande, ska utgöra underlag vid förfrågningar om byggnation i relevanta vattennära områden. Värmeböljor och torka Värmebölja I och med att klimatet förändras kommer värmeböljor bli allt vanligare, både globalt, nationellt och i Arvika. Medeltemperaturen i Sverige förväntas stiga med tre till fem grader till 2080-talet jämfört med åren 1960-1990. Värmeböljorna kommer dessutom att bli kraftigare och längre vilket ställer högre krav på samhället, både vad gäller förebyggande anpassningsåtgärder och krisberedskap. En värmebölja kan medföra stora risker för människors hälsa och skapar påfrestningar på samhällsviktig verksamhet. Den medför också negativa konsekvenser för jord- och skogsbruket, djurhållningen och dricksvattenförsörjningen. De utmaningar som en värmebölja medför ställer krav på samhällets förmåga att hantera dessa effekter – både i förebyggande syfte och under en aktuell händelse. Värmeöar kan uppstå i urbana miljöer och innebär att staden är varmare än områden runt omkring. Effekten påverkas bland annat av hur stor andel av markytan som är vegetationsbeklädd eller hårdgjord samt byggnadernas storlek och placering. Parker, träd och öppna områden kan bidra till att värmeeffekten mildras. Torka I samband med långvarig värme under främst sommarmånaderna finns även risk för torka. Vårtorka vid minskad nederbörd under vårmånaderna har också inträffat de sista åren och kan ha påverkan på grundvattenmagasinen. Detta kan bland annat innebära brist på vatten som leder till att dricksvattenförsörjningen utmanas, att jord- och skogsbruket utmanas med sämre skörd och begränsade möjligheter att utföra åtgärder i skogen på grund av brandrisk. Torra perioder innebär en avsevärt ökad risk för brand i skog och mark. Rapporten Värmebölja i Värmland – rutin för vård och omsorg (2016) ger fakta och information om vilka hälsoeffekter värmeböljor kan skapa samt innehåller checklistor för hur en organisation kan förbereda sig inför detsamma. I kommunens kommande grönplan kommer effekter av värmeböljor och torka utvecklas vidare. Förhållningssätt: Kommunen ska främja anpassade byggnader och platser för att mildra värmeeffekter i urban miljö. Kommunen ska bevara och stärka gröna och blå inslag inom centralorten, det vill säga främja funktionella natur- och vattenområden i samhällsplaneringen. Kommunen ska planera för vattenförvaltning och -användning i ett förändrat klimat. Förorenad mark Ett förorenat område är ett område, byggnad eller anläggning som är så förorenat att halterna är påtagligt högre än de naturliga bakgrundshalterna. Gamla industriområden eller bensinstationer är exempel på områden som kan vara förorenade. Föroreningar som hamnat i mark, grundvatten eller i sediment blir ofta kvar under lång tid om vi inte gör någonting åt det. Föroreningarna sprids ofta vidare till vattendrag och grundvatten. Många föroreningar påverkar människan eller miljön på lång sikt, men även akuta effekter kan förekomma. Vi människor utsätts för föroreningar på många olika sätt exempelvis genom damm, direkt intag av jord, hudkontakt, inandning av ångor, intag av mat och dricksvatten med mera. Spridningen är ofta långsam och påverkas av nederbörd, grundvattenrörelser och biologiska processer. Även föroreningar som legat relativt stilla kan påverkas och spridas av mänskliga aktiviteter, som till exempel vid schaktning. Länsstyrelsen presenterar varje år en lista över de mest prioriterade områdena i länet. Vid en del områden på listan har föroreningar redan hittats medan det för andra områden bara finns en misstanke om att verksamheter har skapat föroreningar. Två områden i Arvika kommun är högprioriterade i listan. Det finns i dagsläget ytterligare fem områden i listan som tillhör Arvika kommun. En handlingsplan för kommunens samlade arbete med förorenade områden tas fram och godkänns av kommunfullmäktige och revideras vart tredje till femte år. Handlingsplanen är en viktig utgångspunkt vid uppföljning av arbetet, såväl för tillsynen som kommunens samlade insatser med att nå uppsatta mål för arbetet med förorenade områden. Handlingsplanen beskriver vilka förorenade områden som finns inom kommunen och hur dessa ska hanteras. Handlingsplanen ger förutsättningar för ett mer strategiskt och systematiskt arbete för att uppnå miljömålet Giftfri miljö. Handlingsplanen syftar till att tydliggöra vilka prioriteringar som ska göras, resurser, ansvarsområden, mål för arbetet med förorenade områden samt anger strategi och tidsplan för de aktiviteter som behöver genomföras. Upplysningsskyldighet Vid misstanke om att ett område kan vara förorenat ska markens status alltid utredas. Upplysningsskyldigheten gäller föroreningar i mark, grund- och ytvatten, sediment, samt byggnader, anläggningar och liknande. Om det är en förorening som riskerar att sprida sig eller en olycka där en förorening kommit ut i miljön ska räddningstjänsten kontaktas. Anmälningsplikt En sanering eller andra åtgärder som till exempel schaktning kan medföra risk för spridning eller exponering av föroreningarna och därför ska en anmälan göras till kommunen. Ansvar Det är i första hand verksamhetsutövaren som orsakat föroreningen som är ansvarig för undersökning och efterbehandling. För att ansvaret ska bli aktuellt måste verksamheten ha varit i drift efter den 30 juni 1969. Om verksamhetsutövaren inte finns kvar, exempelvis efter en konkurs, ansvarar fastighetsägaren. Då måste fastigheten ha förvärvats efter den 31 december 1998 och fastighetsägaren känt till, eller borde ha känt till föroreningarna vid köpet. Markföroreningar från tidigare markanvändning kan påverka förutsättningarna att använda platsen. Arvika kommun har utfört en egen inventering över gamla deponier som kan utgöra en del av handlingsplan för arbete med förorenade områden. Avfallsplanen har mål om att hantera och minimera risker för spridning av miljögifter i samhället från nedlagda deponier. Förhållningssätt: Vid upprättande av nya detaljplaner samt vid lovgivning (bygglov och förhandsbesked) ska frågan kring markförorening bevakas och om det föreligger misstanke ska en markundersökning utföras för att säkerställa att marken är lämplig för ändamålet. En handlingsplan för kommunens samlade arbete med förorenade områden tas fram Skyddsavstånd Farligt gods Det är viktigt att beakta transporter av farligt gods när ny bebyggelse planeras intill transportanläggningar, när ny transportinfrastruktur planeras och när markens användning ska förändras på annat sätt. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet vid riskidentifiering i den kommunala planprocessen. Planeringen ska inriktas på att dessa transporter sker trafiksäkert och inte i anslutning till tätbebyggda områden, vattentäkter, värdefulla naturområden och andra särskilt sårbara områden. Värmlandsbanan, riksväg 61 och länsväg 175 utgör primär transportväg för farligt gods. Järnväg Generellt bör ny bebyggelse inte tillåtas inom ett område på 30 meter från en järnväg. Ett sådant avstånd ger utrymme för underhållsåtgärder och eventuella räddningsinsatser om det skulle ske en olycka. Det medger också en komplettering av riskreducerande åtgärder vid en förändrad risksituation. Influensområdet för risker kan vara betydligt större än 30 meter, och riskanalyser kan behöva tas fram även för sådant som ligger längre från järnvägen än så. Ett riktvärde att gå efter kan vara att göra riskanalyser för transporter av farligt gods för bebyggelse inom 150 meter från närmaste spårmitt då nya åtgärder planeras. Risker bör identifieras och beskrivas med stöd av en riskanalys för nyexploatering inom 150 meter från järnvägen. Analysen ska visa hur risken påverkar planområdet och vilka åtgärder som behövs för att minska risken. I detaljplanen kan kommunen till exempel föreskriva en utformning av den byggda miljön som minskar skadorna vid en olycka. Väg Utifrån riskinventeringen kan man göra översiktliga och fördjupade riskanalyser för en hel plan eller för enstaka objekt i en plan. En sådan undersökning bör klargöra sannolikheten och konsekvenserna av en olycka, till exempel det värsta fallet eller ett tänkbart scenario (dimensionerande skadehändelse) samt redovisa möjliga riskreducerande åtgärder. På vägar kan genomfartstransporter av farligt gods regleras genom att de förbjuds eller rekommenderas gå vissa vägar. Vid vilket avstånd som en riskanalys bör tas fram beror på typ av bebyggelse, riktlinjer hos kommunen och länsstyrelsen samt typ av väg eller järnväg. Ett generellt riktvärde för vidare undersökning av påverkan av farligt gods är 150 meter från det identifierade riskområdet. Detta avstånd anges i flera lokala och regionala riktlinjer, men är inte nationellt fastställt. Avståndet kan också vara längre, till exempel där det är nära till flera transportleder. Förhållningssätt: Vid planering eller lovgivning av ny bebyggelse i närhet till transportled för farligt gods (väg och järnväg) ska hänsyn tas till säkerhetsavstånd enligt gällande rekommendationer. Skriften ”Riskhantering i fysisk planering - vägledning”, från Länsstyrelsen i Dalarna ska tillämpas. Inom befintliga strukturer kan undantag vara aktuella men det kräver i sådant fall en riskutredning och skyddsåtgärder. Elektromagnetiska fält Svenska kraftnät beaktar magnetfält genom att utforma ledningar så att referensvärdet för allmänhetens exponering (SSMFS 2008:18) inte överskrids invid ledningarna. Arvika kommun bör ta motsvarande hänsyn vid planering av nya bostäder, skolor och förskolor i närheten av befintliga och planerade ledningar. Magnetfältet invid ledningen påverkas av ledningens utformning och varierar dessutom över tid, men kan behöva beaktas upp till 130 meter från en 400 kV-ledning, 80 meter från en 220 kV-ledning, 165 meter från två parallella 400 kV-ledningar och 105 meter från två 220 kV-ledningar. Om bostäder, grundskolor och förskolor planeras inom ovan angivna schablonavstånd beräknar Svenska kraftnät magnetfältet från sina ledningar. När det gäller andra ledningar ska respektive nätbolag kontaktas. Förhållningssätt: Samråd ska hållas med Svenska kraftnät när åtgärder planeras inom 250 meter från transmissionsnätsledningar och stationer. Magnetfältet invid ledningen påverkas av ledningens utformning och varierar dessutom över tid, men kan behöva beaktas upp till 130 meter från en 400 kV-ledning, 80 meter från en 220 kV-ledning, 165 meter från två parallella 400 kV-ledningar och 105 meter från två 220 kV- ledningar. Om bostäder, grundskolor och förskolor planeras inom ovan angivna schablonavstånd beräknar Svenska kraftnät magnetfältet från sina ledningar. När det gäller andra ledningar ska respektive nätbolag kontaktas. Arvika kommun ska samråda med Ellevio när åtgärder inom regionnätet planeras inom 50 meter från station och enkel luftledning, när det är fler än en ledning som går parallellt gäller 100 m. Om åtgärden gäller höga föremål gäller 200 meter. För markförlagda ledningar, 10 meter. För Ellevios lokalnät gäller 20 meter för luftledning och nätstation. Om åtgärden gäller höga föremål gäller 200 meter. För markförlagda ledningar gäller 5 meter. Vattenförvaltning EU:s ramdirektiv för vatten, vattendirektivet, trädde i kraft år 2000 och är införlivat i svensk lagstiftning. Vattendirektivet omfattar sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten. Direktivets mål är att alla vatten ska uppnå en god vattenstatus. Vattenförvaltningsarbetet i Sverige genomförs i sexåriga cykler med en utvärdering efter varje period. Det tas då fram åtgärdsprogram för perioden som talar om vilka åtgärder som behöver genomföras av myndigheter, länsstyrelser och kommuner för att miljökvalitetsnormerna ska uppnås. Det nuvarande åtgärdsprogrammet för Sveriges vatten gäller för åren 2022-2027. Föreslagna åtgärder finns för år 2022 och framåt. Direktivet syftar till ett långsiktigt och hållbart nyttjande av våra vattenresurser för att i första hand säkerställa god vattenkvalitet. Vattenmyndigheterna tillsammans med länsstyrelserna presenterar underlag och bedömningar rörande vattenkvalitet i databasen VISS (Vatteninformationssystem Sverige). De flesta vattendrag, sjöar och grundvattenförekomster i kommunen har en ekologisk och kemisk statusklassning i nu gällande förvaltningscykel. Vattenförvaltning är beroende av att frågorna behandlas genom ett helhetsgrepp där mellankommunala och regionala diskussioner och samsyn är en viktig del. Det är i ett sådant perspektiv som regionala vattenförsörjningsplaner har föreslagits av vattenmyndigheterna. För Värmlands län finns ännu inte någon sådan. Den fördjupade översiktsplanen kan ändå genom planens blick inställd på framtiden och inriktningen som föreslås, skapa förutsättningar för ett mera långsiktigt och hållbart nyttjande av vattenresurserna. Vattendistrikt På nationell nivå har Sverige delats in i fem vattendistrikt: Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet. Arvika kommun ligger i Västerhavets vattendistrikt, där Länsstyrelsen i Västra Götalands län är vattenmyndighet med särskilt ansvar för vattenmiljöarbetet. Vattenråd För att uppnå målet krävs samarbete mellan många olika aktörer. Myndigheter, näringsliv, intresseorganisationer och privatpersoner arbetar tillsammans för en bättre vattenmiljö i så kallade vattenråd. Vattenråden arbetar med ett eller flera avrinningsområden. Ett avrinningsområde följer naturens egna gränser för vattnets flöde och är oberoende av till exempel kommungränser. Arvika kommun ligger inom By- och Borgviksälvens avrinningsområde och är aktiv medlem i By- och Borgviksälvens vattenråd. Miljökvalitetsnormer vatten Miljökvalitetsnormer (MKN) finns för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor från till exempelvis trafik och jordbruk. Dessa fungerar som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen. MKN vatten syftar till att säkra Sveriges vattenkvalitet. Miljökvalitetsnormer för ytvatten indelas i normer för ekologisk status och för kemisk status. För grundvatten finns det normer för kemisk status och kvantitativ status. Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt har antagit en förvaltningsplan för MKN för samtliga vattenförekomster i distriktet. Ytvattenförekomsterna ska enligt den gällande förvaltningsplanen uppnå de beslutade MKN för vatten. Länsstyrelsen har bifogat förhandsinformation kring arbetet med ny förvaltningsplan i sitt granskningsyttrande. Den förvaltningsplanen berör kommande åtgärdsprogram för åren 2028 till 2033. MKN innefattar även ett krav på icke försämring, vilket innebär att vattenförekomsternas miljötillstånd inte får försämras till en lägre statusklass. Anläggningar för dricksvattenproduktion i Arvika kommun använder råvatten från ytvatten eller grundvatten. Anläggningar för avloppsrening enskilt och kommunalt samt dagvattenhantering har påverkan på miljön i olika grad. Väl fungerande anläggningar för avloppsrening enskilt och kommunalt bidrar till en bra vattenkvalitet. Kommunens avfallsanläggning Mosseberg norr om Arvika stad ligger nära Sävsjöälven/Sävsjökanalen. Dagvatten och lakvatten från anläggningen renas i en lakvattenanläggning och leds sedan vidare till reningsverket på Vik. Kommunen planerar att införa PFAS-rening i närtid, och arbetar med lakvattendiken runt anläggningen för att inget vatten från deponin ska kunna rinna ut i Sävsjökanalen. Sluttäckning av deponin för att minska de förorenade vattenmängderna har påbörjats, men mycket arbete återstår. Viss påverkan på grundvattnet i området har påvisats. Sjöar och vattendrag i kommunen klassas som god ekologisk status i 18% av ytvattnen, medan 75% har måttlig ekologisk status. Kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) överskrider gränsvärden i alla Sveriges ytvattenförekomster på grund av atmosfärisk deposition. Detta medför att samtliga ytvatten i Sverige klassificeras till uppnår ej god kemisk status när det gäller kvicksilver och PBDE. Dessa ämnen utgör undantag i form av mindre stränga krav då det inte är tekniskt möjligt att sänka halterna till nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus. Samtliga grundvatten i kommunen har däremot god kemisk och kvantitativ status. Kyrkviken Kyrkvikens vatten är av dålig kvalitet och sjön är drabbad av både övergödning och syrebrist. Allt vatten som hamnar inom det cirka 140 kvadratkilometer stora avrinningsområdet rinner till slut ut i Kyrkviken. Regn- och smältvatten och exempelvis fordonstvätt på gatorna i området för med sig olika föroreningar och partiklar till sjön. Det kan vara allt från näringsämnen på åkermark och enskilda avlopp, till partiklar från bilar som kör på vägar. Föroreningar som kommer från områden närmare Kyrkviken har oftast större inverkan. Dessutom finns ett historiskt arv från verksamheter nära Kyrkviken vilket inneburit att föroreningar samlats i bottensedimentet och i mark runt omkring sjön när Arvika stad vuxit. Många industrier blomstrade längs med hamnområdet där det bland annat fanns verksamheter som innefattade oljedepåer, skrothantering, lager för spannmål, bekämpningsmedel med mera. Dessa verksamheter har medfört föroreningar av många olika slag, exempelvis PAH:er, alifater, aromater, metaller, PCB:er, olika bekämpningsmedel med mera. Dessa föroreningar och näringsämnen som fosfor kan spolas ut i sjön vid kraftig nederbörd. Genom klimatförändringarna väntas intensivare regn under kommande år. Detta orsakar i sin tur snabbare avrinning till sjön, vilket försämrar kvaliteten ytterligare. Resultatet är bland annat en försämring för de växter och djur som lever i sjön och en ökad risk för algblomningar vilket även medför hälsorisker för både människor och djur. Kyrkviken har i nationell bedömning dålig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. För att förbättra Kyrkvikens vattenkvalitet arbetar kommunen och dess bolag på flera olika sätt. Några exempel: Arbetar utifrån framtagen dagvattenstrategi för att klargöra ansvarsförhållanden och andra hänsynstaganden. Anlägger dagvattenreningsanläggningar; till exempel skärmbassänger och flytande våtmarker vid Sävsjökanalens och Kattvikens utlopp till Kyrkviken. Tar fram en våtmarksplan för möjlig restaurering av lämpliga områden uppströms. Minskar avrinning och förbättrar rening av dagvatten från avfallsanläggningen Mosseberg. Kopplar bort dagvatten från avloppsledningsnätet för att minska risk för bräddning i avloppsreningsverk och pumpstationer. Kopplar på enskilda avlopp till kommunala avloppsledningsnätet för mindre avloppspåverkan. Bygger bort bräddavlopp från dagvattenledningsnätet. Inventerar enskilda avlopp och följer upp för att säkerställa att de är i gott skick. Sävsjöälven/Sävsjökanalen För att öka arealen åkermark rätades vattendraget ut och sprängdes djupare på 1850-talet, i syfte att sänka vattennivån i lerslättsjön Sävsjön som också dikades ur i samma veva. Idag har vattenförekomsten otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god status vad gäller kvicksilver och bromerade difenyletrar. Andra kemiska markörer än så länge okända. Arbete pågår för att utreda möjligheten att återställa delar av lerslättsjön och/eller möjliggöra anläggande av våtmarker för vattenrening, klimatpåverkan och biologisk mångfald i området, något som också skulle minska Sävsjöälvens transport av näringsämnen till Kyrkviken och därmed öka potentialen för den att uppnå god ekologisk status. Förhållningssätt: Kommunen ska fortsatt arbeta strategiskt med att förvalta vatten inom dess geografiska gränser, genom en övergripande vattenförvaltningsplan. Samverkan ska ske med berörda parter inom By- och Borgviksälvens avrinningsområde. Kommunen ska planera för vattenförvaltning och -användning i ett förändrat klimat. Kommunen ska genom antagen Vattentjänstplan fortsatt arbeta strategiskt med VA- försörjningen. Kommunen ska arbeta utifrån antagen dagvattenstrategi. Kommunen ska genom inventering och tillsyn ställa krav på begränsade utsläpp från enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår miljökvalitetsnormerna för vatten. Kommunen ska fortsatt följa utvecklingen av vattenkvaliteten i Kyrkviken och Glafsfjorden genom de kontinuerliga mätningar som genomförs genom By- och Borgviksälvens vattenvårdsförbund. Kommunen ska fortsätta att arbeta aktivt med att förbättra vattenkvaliteten i Kyrkviken och andra prioriterade vattenförekomster. Kommunen ska arbeta för att säkerställa tillgången till dricksvatten genom att skydda nuvarande och framtida yt- och grundvattentäkter. Kommunen ska genom inventering, informationsinsatser och tillsyn ställa krav på begränsade utsläpp från småskalig förbränning. Luft Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft är normer som gäller i hela Sverige. De syftar till att skydda människors hälsa och miljön. Enligt förordningen är arbetsplatser, vägtunnlar och tunnlar för spårtrafik undantagna från normerna för utomhusluft. MKN för utomhusluft finns för kvävedioxid/ kväveoxider, partiklar (PM10/PM2,5), marknära ozon, bensen, kolmonoxid, arsenik, kadmium, nickel och bense(a)pyren. Dessa normer är mestadels så kallade gränsnormer som ska följas medan några är så kallade målsättningsnormer som ska eftersträvas. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft är huvudsakligen baserade på krav från ett EU-direktiv. I den fördjupade översiktsplanen bör kommunen inte peka ut områden med dålig luft för ändamål som bostadsbebyggelse eller byggnader som människor vistas under längre tid till exempel förskolor och skolor. Arvika kommun ingår i ett samverkansområde för luftfrågor. I Luftsamverkan Värmlands provtagningsprogram mäts luftkvalitet på olika platser. Halter av kvävedioxider Fordonstrafik och vedeldning är källor till utsläpp av kväveoxider. I Arvika är fordonstrafiken den största utsläppskällan till luft. Mätningar visar att kvävedioxidhalterna håller sig under antal tillåtna överskridanden och sammantaget har halterna minskat över tid. Halter av bensen I Arvika är fordonstrafiken främsta källan till utsläpp av bensen. Småskalig vedeldning är också en källa till bensenutsläpp. Utsläppen har minskat under åren som mätningar utförts. Förändring i användning av fordonsbränslen och minskning av småskalig vedeldning i tätorten gör att utsläppen sannolikt fortsätter minska. Halter av ozon i utomhusluft Marknära ozon bildas i förorenad luft under inverkan av solljus. Främsta källan är utsläpp av kväveoxid från fordonstrafik. Halter av Partiklar PM10, PM2.5 Fordonstrafik och exempelvis arbetsredskap är främsta källorna till utsläpp av partiklar. Senaste mätningen av PM10 utfördes 2016-2018 i Arvika tätort vid genomfartsleden. För PM2.5 har ingen mätning utförts i Arvika. Mätning utfördes inom luftsamverkan Värmland i Torsby 2012, Filipstad 2013 och Forshaga 2014. Alla tre kommunerna ligger under MKN gränsvärden. Utifrån objektiv skattning har kommunen bedömt att PM10 sannolikt fortfarande tangerar eller överskrider de nedre utvärderingströsklarna för dygns- respektive årsmedelvärde. PM2,5-halter hamnar i nivå med nedre utvärderingströskeln för PM2,5 (NUT = 12 μg/m3 som årsmedelvärde). Metaller (partiklar) Nickel, arsenik, kadmium och bly sprids via luft främst genom förbränning av fossila bränslen och vid viss industriell verksamhet som exempelvis stålindustri. De uppmätta årsmedelvärdena låg långt under nedre utvärderingströsklarna vid mätningar 2013. Miljöstaben bedömer att metallhalterna i kommunen fortsatt underskrider de nedre utvärderingströsklarna. Förhållningssätt: Kommunen fortsätter luftprovtagning för att kontrollera utsläppen. Kommunen ska genomföra inventering, informationsinsatser och tillsyn samt ställa krav på begränsade utsläpp från småskalig förbränning. Kommunen fortsätter jobba strategiskt för att minska utsläpp till luft genom trafik- och mobilitetsprogram samt gång- och cykelplan. Buller Buller är ljud som uppfattas som störande och är i många fall skadligt för hälsan vid långvarig påverkan. Buller kan uppkomma från närliggande järnväg, från industrier, bilar och andra verksamheter. Att vistas nära buller inverkar negativt på människors hälsa, välbefinnande och livskvalitet. I plan- och bygglagen och miljöbalken finns regler och förordningar som ska följas för att minimera påverkan från buller. En större bullerkartläggning av bullersituationen inom Arvikas mest centrala delar är framtagen och ger information till framtida planeringsprocesser. Bullerberäkningen har genomförts enligt den samnordiska beräkningsmodellen för vägtrafik (Naturvårdsverket, rapport 4653) vilket är den gällande beräkningsmetodiken för vägtrafikbuller i Sverige. Beräkningarna visar på ett normalt trafikfall med konstant trafikflöde utan accelerationer eller inbromsningar. Speciella händelser, som musik från bilar, signalhorn eller hastigheter över gällande hastighetsbegränsningar ingår inte i beräkningarna. Sådana händelser är inte att betrakta som normalt trafikbuller och bör hanteras enligt andra regelverk än det för trafikbuller. Förhållningssätt: För att klara gällande bullerkrav ska det vid framtagande av detaljplaner och/eller vid bygglovsgivning göras en prövning där det säkerställs att bullerkrav uppfylls. Detta avser även vibrationer och verksamhetsbuller. Kommunen fortsätter jobba strategiskt för att minska trafikbuller genom trafik- och mobilitetsprogram. Bullerberäkningen för vägtrafik utgör ett stöd i kommande planeringsprocesser. Djurhållning I Arvika kommun är djurhållning en viktig del av centralorten, serviceorterna och landsbygderna. Den bidrar till ett levande och öppet landskap, men kan också innebära vissa störningar. Exempelvis i form av lukt, ljud, flugor eller allergiframkallande ämnen. Det är naturligt att djur förekommer i lantliga miljöer, vilket också innebär att den som bor på landsbygderna bör vara beredd på viss påverkan från närliggande djurverksamheter. Hur stor påverkan blir beror på flera faktorer och därför är det viktigt att noggrant bedöma lämpligt avstånd mellan djurhållning och bostäder. Större anläggningar med hästar kan innebära särskilda utmaningar. När bostäder planeras i närheten av sådana verksamheter behöver hänsyn tas till risken för olägenheter, som exempelvis allergier eller luktproblem. Det är framför allt stallområdet – inklusive tillhörande gödselhantering och rasthagar – som ska ligga på lämpligt avstånd från grannars bostadshus. Dessa riktlinjer gäller dock inte om hästhållaren själv bygger både stall och bostad på sin fastighet. Vid bedömningen av avstånd spelar även platsens unika förutsättningar in. Topografi, vegetationszoner, vindförhållanden och hur stallområdet är utformat påverkar spridningen av lukt och andra störningar. Beteshagar anses generellt inte vara en avgörande faktor i dessa bedömningar. Förhållningssätt: Vid upp till 15 hästar: minst 50 meters avstånd mellan stallområde och närliggande bostad. Vid fler än 15 hästar: minst 100 meters avstånd. Slutgiltig bedömning ska alltid göras utifrån lokala förhållanden och djurhållningens omfattning. Råvarutillgångar, tekniska anläggningar och teknisk försörjning God vattenkvalitet är en resurs som är viktig både nu och i framtiden. Därför krävs insatser och åtgärder för att uppnå och bibehålla god kvalitet. Åtgärder och arbetsinsatser sker i flera led och ofta tvärsektoriellt, där den fysiska planeringen är en viktig del i den totala bilden. Inom ett verksamhetsområde är kommunen ansvarig för VA-försörjningen. Utanför verksamhetsområdet är det enskilda fastighetsägarnas ansvar att ordna med vatten- och avloppsförsörjningen, via anläggningar på den egna fastigheten eller genom gemensamma lösningar med grannar och närboende. Dagvatten Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner från tak, vägar och andra hårdgjorda ytor. Vattnet leds via dagvattennätet ut till närmaste vattendrag, via dolda ledningar i mark eller öppna diken. Dagvatten kan innehålla en mängd olika föroreningar som kommer från till exempel trafiken. Eftersom dagvattnet normalt inte renas är det viktigt att kemikalier och andra föroreningar inte når dagvattnet. Kommunen har en nyligen framtagen dagvattenstrategi som antogs i Kommunfullmäktige 28 april 2025. Strategin syftar till att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar dagvattenhantering där dagvattnet kan renas och/eller fördröjas för att undvika skador på bebyggelse och infrastruktur samtidigt bidra till att miljökvalitetsnormer för vatten inte äventyras. Kommunen arbetar även med framtagandet av en våtmarksplan och utreder områden för våtmarksrestaurering. Förhållningssätt: Kommunen och dess bolag arbetar, vilket nämndes i tidigare avsnitt, med att förbättra kommunens vattenkvalitet på flera olika sätt. Här kommer några exempel: Kommunen ska arbeta utifrån antagen dagvattenstrategi. Anlägger dagvattenreningsanläggningar; till exempel skärmbassänger och flytande våtmarker vid Sävsjökanalens- och Kattvikens utlopp till Kyrkviken. Kopplar bort dagvatten från avloppsledningsnätet för att minska risk för bräddning i avloppsreningsverk och pumpstationer. Bygger bort bräddavlopp från dagvattenledningsnätet. Vatten- och avloppsplanering Den 1 januari 2023 ändrades lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster på så sätt att det bland annat blev krav på att alla kommuner ska ha en antagen vattentjänstplan. Detta innebär ett nytt sätt att strukturera kommuners VA-planering. Vattentjänstplanen ska enligt lag innehålla kommunens långsiktiga planering för allmänna vattentjänster samt kommunens bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att VA-anläggningar ska fungera vid en ökad belastning på grund av skyfall. I Arvika kommer befintlig VA-översikt och VA-plan att införlivas i vattentjänstplanen. Detta för att samla VA-planeringen till färre dokument för att förenkla användningen och framtida revidering. Bedömning har gjorts att VA-policyn fortsatt ska innehålla kommunens långsiktiga ställningstagande för kommunens långsiktiga VA-försörjning. VA-policyn är inför antagande inför sommaren 2025. Vattentjänstplanen är under framtagande och beräknas vara klar under våren 2026. Vattenskyddsområden Vatten och avlopp är kanske det mest självklara i våra hushåll. Vi är vana vid att det finns bra vatten i kranen när som helst under dygnet. För att det ska fungera måste vi skydda våra vattentäkter, det vill säga källan till dricksvattnet. Därför inrättas vattenskyddsområden med regler om hur vattnet, som rinner ner i marken inom dessa områden, ska skyddas mot föroreningar och förändringar i kvalitet. Att upprätta vattenskyddsområden Vatten för vattenförsörjning är en av våra allra viktigaste naturresurser och en tillgång som vi är skyldiga att värna om för kommande generationer. Målet med att inrätta vattenskyddsområden är att ge våra vattentäkter ett tillräckligt gott skydd, så att vi även i framtiden kan använda vattenförekomsterna till dricksvattenförsörjning. Till ett vattenskyddsområde kopplas särskilda skyddsföreskrifter som fastställs av länsstyrelsen eller kommunen. Vattenskyddsområden i anslutning till FÖP-området Området runt sjön Racken är vattenskyddsområde och förser bland annat Arvika tätort med dricksvatten. En ansökan om revidering av vattenskyddsområde för Racken ytvattentäkt med tillhörande skyddsföreskrifter finns hos Länsstyrelsen i Värmland för beslut. Länsstyrelsen fastställer vattenskyddsområden med stöd av miljöbalken efter begäran från vattentäktens huvudman. Huvudmannen är den som ansvarar för dricksvattenförsörjningen inom ett geografiskt område, vanligtvis kommunen, men ibland också bolag eller större samfälligheter. Ett skyddsområde ska utgöra ett bra skydd för vattentäkten, men får inte vara mer långtgående än nödvändigt. Förhållningssätt: För delar av landsbygd 1, som ligger i nära anslutning till stadskärnan, ska bedömning inkluderas i kommunens Vattentjänstplan för långsiktig planering av allmänna vattentjänster. Enskilda vatten- och avloppsanläggningar är en förutsättning för bebyggelseutveckling inom stora delar av landsbygd 2. Kommunen ser generellt positivt på enskilda, gemensamma lösningar för VA. Kommunen ska genom tillsyn ställa krav på begränsade utsläpp från enskilda avlopp som hindrar att en vattenförekomst uppnår miljökvalitetsnormerna för vatten. Kommunen ska fortsätta arbeta strategiskt med VA-försörjningen genom framtagandet av ny Vattentjänstplan. Eldistribution Med blicken mot år 2045 förväntas stora förändringar inom det svenska energidistributionssystemet ske. Den totala elförbrukningen förväntas öka i Sverige till följd av en ökad efterfrågan på el, som ett led i att nå uppsatta mål om minskad klimatpåverkan. Arvika Elnät AB äger elnätet inom Arvika centralort och tillika FÖP-området och de direkt närliggande landsbygdsområdena. I övriga delar av Arvika kommun är Ellevio AB nätleverantör. Svenska kraftnät har en 400 kV-ledning tillhörande transmissionsnätet för el. Tidigare refererades det till stamnätet för el, numera omnämns det som transmissionsnätet. Svenska Kraftnät har nätkoncession och ledningsrätt för kraftledningen som är av betydelse för rikets elförsörjning. Transmissionsnätets kraftledningar transporterar el från produktionsanläggningar till distributionsnät som för elen vidare till konsumenterna. Förhållningssätt: Elsäkerhetsverket har föreskrifter kring vilket avstånd luftburna elledningar som krävs mot ny bebyggelse och platser där människor vistas. Dessa ska följas vid bebyggelseutveckling i anslutning till luftledningar i kommunen. Arvika kommun ska samråda med Svenska Kraftnät när åtgärder planeras inom 250 meter från transmissionsnätsledningar och stationer. Elproduktion Komplexiteten i att förutspå och planera för en framtid som är i förändring gör att Arvika kommun i sina utbyggnadsplaner utgår från att utveckling i första hand ska ske utifrån kommunens central- och serviceorter och i redan etablerade stråk och noder. Denna utbyggnadsstrategi är gynnsam ur ett energiperspektiv då resurser nyttjas effektivt. Framtiden spås ge kommunen ett ökat behov av elektrifierade transporter, laddplatser för både lätt och tung trafik samt ett ansvar att se över sin egna elproduktion. Detta kan kommunen bättre hantera vid byggnation i redan etablerade stråk. En strategisk energiplan är under framtagande och föreslås utgöra ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Den strategiska energiplanen innefattar dels den kommunala lagstadgade energiplanen, dels en tematisk del som lyfter markanvändningsfrågan avseende både vind-, sol-, och vattenkraft. Vindkraft Teknikutvecklingen gör att vindkraftverken som byggs idag ofta är högre och rotordiametern större än då vindbruksplanen antogs år 2010, vilket innebär att nya verk kan komma att påverka ett större omland upplevelsemässigt. Arvika kommun präglas av de skogsklädda vidderna, de öppna jordbrukslandskapen och utblickarna över Glafsfjorden och övriga vattendrag. Det innebär att en vindkraftsetablering behöver hantera en rad intressekonflikter med exempelvis närboende, landskaps- och kulturmiljövärden, frilufts- samt naturvärden. År 2021 lämnade Energimyndigheten tillsammans med Naturvårdsverket över sin nationella strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad till regeringen. Strategin innehöll bland annat ett nationellt planeringsunderlag innehållande analyser av konfliktsituationen mellan vindkraft och andra markintressen. Under 2024 tillgängliggjorde Länsstyrelsen i Värmlands län ett planeringsunderlag Regional vindkraftsanalys, som sammanställer statliga intressen i ett digitalt kartunderlag. Vattenkraft Det kommunägda bolaget Arvika Kraft AB äger totalt 16 kraftstationer. Kraftstationerna ligger i Arvika och Eda kommuner och alla är i drift och producerar el. Årligen produceras cirka 70 GWh lokal förnybar energi i bolagets kraftstationer. Kraftstationerna är främst koncentrerade till två älvar, Kölaälven (Eda kommun) och Jösseälven. Solceller Arvika Kraft äger också en solcellspark – Mega-Sol, som ligger i området Mosseberg strax utanför Arvika. Anläggningen består av sammanlagt 4 080 solcellsmoduler och solcellsparkens yta täcker drygt 6 000 kvadratmeter. Produktionen uppgår till upp emot 1 000 000 kWh per år, vilket motsvarar förbrukningen för ungefär 450 lägenheter. Förhållningssätt: En vindmätning är framtagen och utgör ett underlag för den strategiska energiplanen. Storskalig elproduktion med vindkraft bör ske i enlighet med bedömningen av intressekonflikter inom ramen för nationell strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad. Dammar som ägs av Arvika Kraft AB ska ges moderna miljövillkor enligt den Nationella planen för vattenkraft. Arbetet med detta pågår. Fördjupat arbete kring lämpliga markområden för etableringar av solceller föreslås inom ramen för den strategiska energiplanen. Arvika kommun ska genom sina bolag vara aktiva i omställningen av förnyelsebar energitillförsel. Arbete pågår med att ta fram en Strategisk energiplan Digital infrastruktur Arvika kommun står inför ett alltmer digitaliserat samhälle där behovet av snabb och stabil internetuppkoppling blir en central del i den kommunala planeringen. Digitala tjänster utvecklas snabbt, och nya lösningar kräver hög överföringskapacitet, oavsett om det gäller distansarbete, utbildning, företagande eller digital vård. För att möta dessa behov behöver kommunen skapa förutsättningar för en fortsatt utbyggnad av både fast och mobilt. En god digital infrastruktur bidrar till att fler kan bo kvar eller flytta till Arvika, samtidigt som möjligheten att arbeta på distans ökar. Det kan även göra det lättare för deltidsboende att permanent bosätta sig, vilket stärker befolkningsutvecklingen och den lokala servicen. För vård och omsorg är digitala lösningar som hemmonitorering och välfärdsteknik viktiga delar i omställningen mot en mer hållbar och effektiv verksamhet. Även om det är marknadens aktörer som ansvarar för bredbandsutbyggnaden, har kommunen en viktig roll i att samordna, stödja och påskynda utvecklingen. Förhållningssätt: Samverka med nätaktörer och lokala initiativ. I samband med nybyggnation och infrastrukturprojekt ställa krav på att förbereda för fiberdragning. Materialförsörjning och masshantering Material i form av olika typ av bergkross, grus och sand kallas i detta sammanhang för ballast och är en grundförutsättning för byggnation av exempelvis nya bostäder och vägar. Att rätt typ av ballast finns tillgänglig inom ett rimligt avstånd från byggprojektet är en viktig förutsättning för att kunna bygga hållbart, både ur ett ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Återanvändning av massor som uppstår genom markarbeten inom byggprojekt är att föredra framför att bryta nytt material i täkter, där särskilt brytning av naturgrus är viktigt att minimera. Vid om- och nybyggnation av vägar, bostäder och verksamheter uppkommer ofta massor genom exempelvis schaktning och sprängning. Jordmassor och bergmaterial som grävs upp eller tas ut i samband med byggprojekt klassas oftast som avfall och forslas bort. Men beroende på kvalitet, och vilket syfte de ska tjäna, så kan massorna återbrukas till bullerskyddsvallar, återfyllning eller återanvändning för byggande av gator med mera. Det är viktigt att se till att tillvarata och återvinna schaktmassor med hänsyn till miljön och för att minska det totala uttaget av nya material ur berggrunden. Förhållningssätt: En plan för masshushållning föreslås tas fram för att få ett helhetsgrepp kring mass- och resurshushållning, täkter och kommunens ställningstagande kring etablering och lokalisering av nya täkter. Vid en byggnation av en ny järnväg mellan Stockholm och Oslo så kan den, beroende på sträckning och dragning, innebära att kommunen får ett överskott på massor. Detta är något som kommunen behöver ta höjd och planera för. De eventuella massorna bör kommunen hushålla med för att ha en beredskap till vid andra samhällsbyggnadsprojekt. Avfallshantering och återbruk Avfallshanteringen i Arvika kommun är en viktig del av samhällsstrukturen och bygger på principerna om ett resurseffektivt och miljömässigt hållbart omhändertagande. Kommunen har ansvar för insamling och hantering av hushållsavfall, vilket omfattar bland annat restavfall, matavfall, förpackningsmaterial, textilier och tidningar. På kommunens återvinningscentral samlas även farligt avfall, elavfall och grovavfall in. Målet är att hanteringen ska ske i linje med EU:s avfallshierarki, där förebyggande av avfall prioriteras högst, följt av återanvändning, materialåtervinning, energiutvinning och slutligen deponering som sista alternativ. Ett centralt arbete i detta är att minska mängden avfall som uppstår, bland annat genom att främja återbruk och påverka konsumtionsmönster i både privata hushåll och kommunala verksamheter. Här ingår Arvika i ett EU- projekt som ska undersöka frågan än mer. För att avfallssystemet ska fungera effektivt krävs god planering. Kommunen behöver säkerställa att det finns tillräckligt med ytor för hantering och sortering vid återvinningscentraler, och att dessa anläggningar har kapacitet att utvecklas i takt med förändrade krav och ökade mängder avfall. Samtidigt måste hänsyn tas till omgivningen, då avfallsanläggningar ofta upplevs som störande. Därför är det viktigt att befintliga anläggningar ges möjlighet att finnas kvar och utvecklas på sina nuvarande platser. Avfallshanteringen ska även beakta lokala förutsättningar, till exempel tillgången till vägnät som klarar av de fordon som används vid hämtning, samt möjligheten att integrera funktionella avfallsytor i bostadsområden på ett sätt som inte kompromissar med en god livsmiljö. Inför kommande lagkrav om fastighetsnära insamling av förpackningar senast 2027 behöver Arvika kommun planera för att kunna hämta sorterat avfall direkt vid hushållen, både i villor och flerfamiljshus. Detta innebär förändringar i logistik, utformning av bostadsområden och tekniska lösningar. Samtidigt är det ett steg mot ökad källsortering och en tydligare cirkulär hantering där fler fraktioner kan återvinnas lokalt. För att detta ska fungera behöver bostadsområden utformas så att avfallshämtning kan ske smidigt och säkert, både för boende och fordon. I Arvika är det särskilt viktigt att avfallshanteringen fungerar även i glesbygd och områden med fritidsboende. Här kan gemensamma uppsamlingsplatser vara en lösning för att möjliggöra sortering och hämtning utan onödiga transporter. Förhållningssätt: Genom att samla in fler fraktioner på samma plats kan servicen förbättras, samtidigt som miljöpåverkan minimeras. Kommunen ska verka för att sådana lösningar planeras in redan i tidiga skeden vid ny- eller ombyggnad samt vid detaljplaneläggning. Arvika ska fortsätta sin strategiska avfallsplanering med fokus på kretsloppstänkande, återbruk och minimal miljöpåverkan. Genom samverkan med invånare, företag och avfallsaktörer kan kommunen skapa ett robust system för att ta hand om framtidens resurser – inte bara som avfall, utan som en del av ett cirkulärt flöde. Samverkan och fortsatt arbete Samverkan – centralorten i ett regionalt sammanhang Arvika centralort är på flera sätt beroende av samverkan med olika aktörer och kommuner i regionen för att säkerställa en önskvärd och hållbar utveckling. Infrastruktur och mobilitet Arvika samverkar med flera angränsande kommuner kring infrastrukturplanering och mobilitet. Särskilt viktig är samverkan med Eda, Säffle, Sunne och Årjäng kring förbättringar av vägar som Rv 61 och länsväg 175. Dessa vägar utgör viktiga stråk för pendling och transporter mellan centralorten och omgivande regioner. Inom ramen för Region Värmlands arbete med den regionala infrastrukturplanen driver Arvika också frågan om trafiksäkerhetshöjande åtgärder och upprustning längs dessa vägar. Värmlandsbanan är en avgörande järnvägsförbindelse för både gods- och persontrafik. Arvika och Eda har tillsammans med Region Värmland identifierat behovet av ökad kapacitet och fler avgångar, särskilt på sträckan Arvika–Karlstad. En väl fungerande järnväg stärker inte bara tillgängligheten i centralorten utan även arbetsmarknadsregionens sammanhållning. Tvärförbindelserna mellan västra Värmlands kommuner är svagt utvecklade. Arvika har tillsammans med Eda och Årjäng lyft fram behovet av förbättrad tvärtrafik, särskilt för att möjliggöra utbildning, arbete och service för boende i mindre orter och glesbygd. Här förs en dialog om lösningar såsom anropsstyrd trafik. Även tvärkopplingen mot Sunne kommun bör stärkas. Näringsliv och arbetsmarknad Arvika har ett differentierat näringsliv där industri, energi och gröna näringar är framträdande. Samverkan inom det regionala nätverket Business Värmland möjliggör utbyte och samordning mellan kommunerna inom områden som företagsklimat, etablering, kompetensförsörjning och innovation. Inom projektet Värmland SamArbetar, som pågår från september 2024 till december 2026, deltar Arvika tillsammans med elva andra kommuner för att erbjuda individanpassat stöd till personer som står långt från arbetsmarknaden. Genom gemensamma metoder och verksamhetsutveckling stärks både individers och kommunernas förutsättningar att möta arbetsmarknadens utmaningar. Västra Värmlandssamarbetet, där Arvika ingår tillsammans med bland andra Sunne, Torsby, Säffle och Årjäng, är ytterligare en plattform för näringslivsfrågor där kommunernas olika styrkor används för att skapa regional attraktionskraft och tillväxt. Utbildning – regional tillgång och samordning Arvika har ingen formell värdkommunsroll, men de flesta gymnasieelever från Eda går på gymnasiet i Arvika inom ramen för samverkansområdet Värmland. Det finns även ett etablerat samarbete med Karlstads universitet genom Regionalt Utvecklingscentrum (RUC), där Arvika medverkar i nätverk kring skolutveckling och kompetensförsörjning. Musikhögskolan Ingesund i Arvika är en del av Karlstads universitet och stärker ortens roll som högre utbildningsmiljö. Det finns också funktionella samband med Torsby, där elever från Arvika deltar i idrottsutbildningar med riksintag. Klimatanpassning och vatten Projekt Byälven är ett långsiktigt samarbete mellan Arvika, Eda, Säffle och Länsstyrelsen Värmland, som syftar till att analysera översvämningsrisker och föreslå förebyggande åtgärder. En översvämningskarta över Byälven har nyligen tagits fram som ett stöd för att förebygga skador från högt vatten i framtiden. Resultaten används som kunskapsunderlag för fysisk planering även i Arvika och Jössefors. Arvika är också medlem i By- och Borgviksälvens vattenråd, där samverkan sker med flera kommuner och andra aktörer i syfte att förbättra vattenkvalitet och samordna vattenvårdande åtgärder i avrinningsområdet. Säkerhet och räddningstjänst Arvika är en del av Räddningsregion Bergslagen, där 42 kommuner ingår. Regionen erbjuder gemensam ledningscentral, resursfördelning och operativ kapacitet vid större händelser. Genom detta samarbete säkerställs en hög nivå av beredskap och effektivt resursutnyttjande, vilket är särskilt viktigt för samhällsviktiga funktioner i centralorten. Arvika, Eda och Säffle delar räddningstjänstledning. Arvika delar även säkerhetssamordning med Eda, Säffle och Årjäng via ett civilrättsligt samverkansavtal, vilket ytterligare stärker kapaciteten i krisberedskap. Samarbetsprojekt och gränsöverskridande nätverk ARKO-samarbetet är ett långvarigt samarbete mellan Arvika, Sunne, Torsby och Eda samt flera norska kommuner. Fokus ligger på tillväxt, exportfrämjande och infrastrukturutveckling över nationsgränserna. Samarbetet finansieras genom Nordiska ministerrådet och Interreg-projekt och visar på Arvikas roll som aktör i ett gränsregionalt sammanhang. Den fördjupade översiktsplanens genomförande Den fördjupade översiktsplanens genomförande handlar om hur de riktlinjer och ställningstaganden som görs i översiktsplanen ska kunna implementeras i kommunens dagliga arbete. Detta avsnitt kompletteras i bilagd genomförandeplan. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum 2026-08-26 Kommunstyrelsen