Kommunfullmäktige — 19 oktober 2026

§ 1. Antal ledamöter och ersättare Fullmäktige består av 49 ledamöter med ersättare (beslutas av Länsstyrelsen). Antalet ersättare ska utgöra hälften av det antal platser som varje parti får i fullmäktige, eller det antal som annars följer av vallagens bestämmelser om hur ersättare utses.

§ 2. Val av presidium Det nyvalda fullmäktige väljer bland sina ledamöter, vid sitt första sammanträde, ett presidium för kommande mandatperiod. Presidiet ska bestå av en ordförande, en förste vice ordförande och en andre vice ordförande. Innan fullmäktige valt presidium ska ordet föras av den, bland fullmäktiges ledamöter, som varit ledamot längst sammanhängande tid (ålderspresidenten) om inte fullmäktige beslutar annat. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident. Ålderspresidenten företräder fullmäktige fram till dess att presidium är valt. Avgår ordförande eller vice ordförande utses vid närmast följande sammanträde ny ordförande eller vice ordförande

§ 3 Interimsordförande, ålderspresident Innan kommunfullmäktige har valt presidium leds sammanträdet av den ledamot som har tjänstgjort längst sammanhängande tid i fullmäktige (ålderspresidenten), om inte fullmäktige beslutar annat. Om två eller flera ledamöter har tjänstgjort lika länge i fullmäktige, ska den äldste av dem vara ålderspresident. Ålderspresidenten företräder fullmäktige till dess att presidiet har valts. Om ordföranden, förste vice ordföranden eller andre vice ordföranden avgår under mandatperioden, ska val av ny förtroendevald till uppdraget förrättas vid närmast följande sammanträde.

§ 4. Presidiets uppgifter och ansvarsområden Fullmäktiges presidium ska: - upprätta förslag till budget för revisorernas verksamhet före oktober månads utgång (bestämmelsen hindrar inte presidiet från att samråda med styrelsen, en annan nämnd eller revisorerna vid beredning av förslaget.) - svara för kommunens allmänna representation - ha regelbundna överläggningar med revisorerna, minst två gånger per år - ansvara för de övergripande demokratifrågorna i dialog med representanter för samtliga politiska partier som finns representerade i fullmäktige.

§ 5 Presidiets uppgifter och ansvarsområden Fullmäktiges presidium ska: • Planera och bereda kommunfullmäktiges sammanträden, • Ansvara för den strategiska planeringen av fullmäktigearbetet och kontakterna med styrelsen och de politiska partiernas gruppledare, • Leda arbetet med planeringen av utbildning för förtroendevalda, • Följa kommunens processer, organisations- och arbetsformer för det politiska arbetet, • Samordna och till viss del svara för kommunens representation och värdskap, • Ha regelbundna överläggningar med revisorerna, • Bereda revisorernas budget, • Bereda frågor och ärenden om ansvarsfrihet och anmärkning.

§ 6. Presidiets representation Kommunstyrelsens ordförande i samråd med kommunstyrelsens förste eller andre vice ordförande beslutar om kommunfullmäktiges ordförande, förste eller andre vice ordförandes deltagande i kurser och konferenser, resor och logi utanför Sverige som innebär en kostnad för kommunstyrelsen. Kommunfullmäktiges presidium beslutar om kommunfullmäktiges ordförande, förste eller andre vice ordförandes deltagande i kurser och konferenser, resor och logi inom Sverige som innebär en kostnad för kommunfullmäktige.

§ 7 Presidiets representation Kommunstyrelsens ordförande beslutar, i samråd med kommunstyrelsens förste eller andre vice ordförande, om kommunfullmäktiges presidiums deltagande i kurser, konferenser samt resor och logi utanför Sverige som medför kostnader för kommunstyrelsen. Kommunfullmäktiges presidium beslutar om sitt deltagande i kurser, konferenser samt resor och logi inom Sverige som medför kostnader för kommunfullmäktige. 4 Kommunfullmäktiges arbetsordning

§ 8. Valberedning Det nyvalda fullmäktige väljer vid sitt första sammanträde en valberedning, bestående av sju ordinarie ledamöter samt sju ersättare från partier som är representerade i fullmäktige. Fullmäktige väljer samtidigt en ordförande och en vice ordförande i beredningen. Ordförande ska representera majoriteten och vice ordförande minoriteten. Valberedningen ska upprätta förslag till fullmäktiges samtliga val, utom till val av presidium och valberedning. 2. Sammanträden

§ 9. Sammanträdesordning Det nyvalda fullmäktiges första sammanträde hålls i oktober, den sista måndagen i månaden. Fullmäktige håller därefter ordinarie sammanträde varje månad förutom juli. Sammanträde bör om lämpligt ske sista måndagen i månaden. För varje år bestämmer fullmäktige dag och tid för sammanträdena. Om det finns särskilda skäl får ordföranden, efter samråd med de två vice ordförande, dels bestämma om ändrade sammanträdesdagar och tider, dels utsätta dag för extra sammanträde med fullmäktige samt vid enstaka tillfällen ställa in sammanträden. Samråd bör om möjligt också ske med gruppledarna för de olika partierna. Ett sammanträde ska även hållas om kommunstyrelsen eller minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare underrättas om beslutet. Uppgift om beslutet ska snarast tillkännages på lämpligt sätt. Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet. Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast när sammanträdet ska fortsätta. Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, ska ordföranden tillkännage tid och plats för det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver något tillkännagivande inte ske. I ett sådant fall måste ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbröts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet. 5 Kommunfullmäktiges arbetsordning

§ 10 Sammanträdesordning De år då val av fullmäktige ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda fullmäktige för första gången senast i november. För varje år bestämmer fullmäktige dag och tid för sammanträdena. Om det finns särskilda skäl får ordföranden, efter samråd med de två vice ordförandena, dels bestämma om ändrade sammanträdesdagar och tider, dels utsätta dag för extra sammanträde med fullmäktige samt vid enstaka tillfällen ställa in sammanträden. Samråd bör om möjligt också ske med gruppledarna för de olika partierna. Ett sammanträde ska även hållas om kommunstyrelsen eller minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare underrättas om beslutet. Uppgift om beslutet ska snarast tillkännages på lämpligt sätt. Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet. Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast när sammanträdet ska fortsätta. Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, ska ordföranden tillkännage tid och plats för det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver något tillkännagivande inte ske. I ett sådant fall måste ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet. 5 Kommunfullmäktiges arbetsordning

§ 11. Plats för sammanträde Fullmäktige ska sammanträda på Arvika Näringslivscentrum, hörsalen. Ordföranden får, efter samråd med de två vice ordförandena, bestämma en annan sammanträdesplats om det finns särskilda skäl. Kommunfullmäktige får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans.

§ 12. Hur sammanträdena tillkännages Ordföranden ska tillkännage tid och plats för varje sammanträde med fullmäktige och uppgifter om de ärenden som ska behandlas (föredragningslistan). Fullmäktiges sammanträden ska tillkännages på kommunens digitala anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen. Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner tillkännages, ska uppgift om ärendet tillkännages på anslagstavlan senast före klockan 12.00 sammanträdesdagen.

§ 13 Närvarorätt på distans Kommunfullmäktige får sammanträda med ledamöter och ersättare närvarande på distans, under förutsättning att ordförande har beslutat att sammanträdet ska genomföras på distans. Deltagande på distans ska ske med ljud- och bildöverföring i realtid. Ordförande ska säkerställa att den som deltar på distans kan följa sammanträdet och delta i överläggningar och beslut. Ledamot eller ersättare som deltar på distans ska anses vara närvarande vid sammanträdet. Fullmäktiges presidium får däremot inte delta på distans utan ska vara på plats i lokalen som sammanträdet administreras ifrån. Vid deltagande på distans ska det säkerställas att obehöriga inte kan ta del av sammanträdeshandlingar eller av bild och ljud från sammanträdet.

§ 14 Hur sammanträdena tillkännages Ordföranden ska tillkännage tid och plats för varje sammanträde med fullmäktige och uppgifter om de ärenden som ska behandlas (föredragningslistan). Fullmäktiges sammanträden ska tillkännages på kommunens digitala anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen. Samtliga uppgifter i kungörelsen ska göras offentliga på kommunens hemsida minst en vecka före sammanträdesdagen. Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner tillkännages en vecka före sammanträdet, ska uppgift om ärendet tillkännages på anslagstavlan senast vardagen före sammanträdet.

§ 15. Beredning av ärenden Om fullmäktige inte beslutar något annat, avgör kommunstyrelsen hur fullmäktiges ärenden ska beredas. På varje ordinarie fullmäktigesammanträde ska de fullmäktigeärenden som kommit in efter det närmast föregående ordinarie sammanträdet, redovisas. Ett brådskande ärende får avgöras trots att ärendet inte har beretts, om samtliga närvarande ledamöter är ense om beslutet.

§ 16 Ärendenas ordning Vid sammanträde behandlas ärendena i den ordning de står på dagordningen i kallelsen. Fullmäktige kan dock ändra ordningen om det är lämpligt på grund av ärendenas beskaffenhet eller inbördes sammanhang. Ordföranden bestämmer när under ett sammanträde ett ärende ska behandlas som inte finns med i tillkännagivandet. Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet. 6 Kommunfullmäktiges arbetsordning

§ 17 Beredning av ärenden Ärenden som ska avgöras av fullmäktige ska beredas innan beslut fattas. Beredning sker av kommunstyrelsen, berörd nämnd eller fullmäktigeberedning i enlighet med bestämmelserna i kommunallagen. Kommunstyrelsen ska alltid ges tillfälle att yttra sig innan fullmäktige fattar beslut. Fullmäktige får hålla val utan föregående beredning. Ett ärende som avser avsägelse från ett uppdrag som förtroendevald behöver inte heller beredas. Ett brådskande ärende får avgöras trots att ärendet inte har beretts, om samtliga närvarande ledamöter är ense om beslutet.

§ 18. Protokollsjustering Två ledamöter ska utses att tillsammans med ordföranden justera sammanträdesprotokollet. Justeringen sker med digital signering vid den tidpunkt som ordföranden bestämt, dock senast fjorton dagar efter sammanträdet. Tidpunkten ska anges vid valet av justerare. Om digital signering inte kan användas på grund av tekniska problem, så äger signeringen rum i stadshuset i Arvika. Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart.

§ 19. Ersättarnas tjänstgöring En ledamot, som är förhindrad att delta i sammanträde eller del av sammanträde, ska snarast möjligt anmäla detta till sekreteraren. Sekreteraren kontaktar därefter den ersättare som står närmast i tur att tjänstgöra. Om ersättaren inte kan nås inom rimlig tid eller om ersättaren inte har möjlighet att tjänstgöra, kontaktas den ersättare som står närmast i tur och så vidare. Om en ledamot, utan att i förväg ha anmält hinder, uteblir från ett sammanträde eller lämnar ett sammanträde efter anmälan om förhinder, inträder i ledamotens ställe den ersättare som är närvarande vid sammanträdet och står i tur att tjänstgöra. En ledamot är skyldig att anmäla till sekreteraren om hen avbryter sin tjänstgöring. En ledamot eller en ersättare bör inte avbryta eller påbörja sin tjänstgöring under pågående handläggning av ett ärende. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet.

§ 20 Protokollsjustering Två ledamöter ska utses att tillsammans med ordföranden justera sammanträdesprotokollet. Justeringen sker med digital signering vid den tidpunkt som ordföranden bestämt, dock senast fjorton dagar efter sammanträdet. Tidpunkten ska anges vid valet av justerare. Om digital signering inte kan användas på grund av tekniska problem, så äger signeringen rum i stadshuset i Arvika. Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart.

§ 21 Reservation och protokollsanteckning Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och vill motivera reservationen, ska detta göras skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Om fullmäktige beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som reservationen avser, ska motiveringen lämnas så snart det kan ske och senast under den sammanträdesdag då beslutet fattades. Detsamma gäller för protokollsanteckning. Ordföranden avgör om protokollsanteckningen ska föras till protokollet.

§ 22 Ersättarnas tjänstgöring En ledamot, som är förhindrad att delta i sammanträde eller del av sammanträde, ska snarast möjligt anmäla detta till sekreteraren. Sekreteraren kontaktar därefter den ersättare som står närmast i tur att tjänstgöra. Om ersättaren inte kan nås inom rimlig tid eller om ersättaren inte har möjlighet att tjänstgöra, kontaktas den ersättare som står närmast i tur och så vidare. Om en ledamot, utan att i förväg ha anmält hinder, uteblir från ett sammanträde eller lämnar ett sammanträde efter anmälan om förhinder, inträder i ledamotens ställe den ersättare som är närvarande vid sammanträdet och står i tur att tjänstgöra. 7 Kommunfullmäktiges arbetsordning En ledamot är skyldig att anmäla till sekreteraren om hen avbryter sin tjänstgöring. En ledamot eller en ersättare bör inte avbryta eller påbörja sin tjänstgöring under pågående handläggning av ett ärende. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet.

§ 23. Medborgarförslag Den som är folkbokförd i kommunen får väcka medborgarförslag i fullmäktige. Medborgarförslag ska vara skriftligt och måste innehålla adress och telefonnummer. Lämnas till kommunledningsstabens kansli eller vid ett fullmäktigesammanträde. Fullmäktige remitterar förslaget till Kommunstyrelsen för beredning eller beslut beroende på ärendets art. Medborgarförslag bör handläggas så att svar kan ges inom tolv månader.

§ 24 Ärenden Ärenden i fullmäktige får väckas av en nämnd, ett kommunalt bolags styrelse, en ledamot genom motion och en revisor i vissa fall. Ärenden i fullmäktige får även väckas genom medborgarförslag eller folkinitiativ. Ordföranden ska se till att bara sådana ärenden avgörs, som har tillkännagetts på kommunens digitala anslagstavla. Ett brådskande ärende får dock avgöras om samtliga närvarande ledamöter beslutar det.

§ 25 Motioner En motion ska vara skriftlig, och kan lämnas av en eller flera ledamöter. Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion. En motion väcks genom att den lämnas in till Arvika kommun eller ges till kommunfullmäktiges ordförande vid ett sammanträde. En ersättare får enbart väcka en motion när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde. När motionen behandlas har den ersättare som väckt motionen rätt att yttra sig. En motion bör beredas så, att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Kommunstyrelsen ska en gång per år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Redovisningen bör lämnas för kännedom till fullmäktiges ordinarie sammanträden i april.

§ 26. Yttranderätt Vid sammanträden har varje ledamot rätt att uttala sig fritt i alla frågor som behandlas. Ledamöter får yttra sig i turordning efter att ha begärt ordet. Turordningen får dock brytas för kort replik, enligt vad som särskilt överenskommits. Om någon i sitt yttrande avlägsnar sig från ämnet eller tillåter sig personligen förolämpande uttryck, ska ordföranden uppmärksamma ledamoten på detta och kräva att det upphör. Rättar sig inte ledamoten efter det, så ska ordföranden frånta ledamoten ordet. I övrigt får inte någon avbrytas i sitt anförande. Kommunens revisorer får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen, samt vid ett ärende som berör revisorernas egen förvaltning eller granskning. Revisorerna och deras sakkunniga ska alltid ges tillfälle att yttra sig vid fullmäktiges behandling av revisionsberättelsen. Ordförande i en nämnd som inte är ledamot eller ersättare i fullmäktige har rätt att delta i överläggningen när fullmäktige behandlar ett ärende som berör nämndens ansvarsområde. Kommunalråd som inte är ledamot i fullmäktige har rätt att närvara vid fullmäktiges sammanträden. Sådant kommunalråd får delta i överläggningar och framställa förslag men inte delta i besluten. 8 Kommunfullmäktiges arbetsordning

§ 27. Interpellationer En ordinarie ledamot eller en tjänstgörande ersättare får i ett ärende som tillhör: fullmäktige, kommunstyrelsen eller annan nämnd, ställa frågor till ordföranden i kommunstyrelsen eller annan nämnd. Detta kan ske i form av en interpellation eller en fråga för att inhämta information. En interpellation ska vara skriftlig och lämnas av ordinarie ledamot eller tjänstgörande ersättare. Interpellationer ska avse ämnen som hör till fullmäktiges eller en nämnds handläggning. En interpellation får inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild. Interpellationer bör enligt kommunallagen endast ställas i angelägenheter av större intresse för kommunen. Interpellationen som lämnas in tas upp på fullmäktiges sammanträde och fullmäktige beslutar om den får ställas. En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes. Uppgift om att ett interpellationssvar kommer att lämnas vid visst sammanträde bör tas in i tillkännagivandet. En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas, oberoende av om ersättaren tjänstgör vid sammanträdet eller inte. Om en interpellation avser förhållandena i ett sådan juridisk person som avses i kommunallagen 10 kap. 2-6 §§ får ordföranden i nämnd till vilken interpellationen har ställts, överlåta besvarandet till en av fullmäktige utsedd ledamot i styrelsen för en sådan juridisk person, eller till ordföranden i styrelsen eller annan nämnd i ett kommunalförbund som kommunen är medlem i.

§ 28 Enkla frågor För att inhämta upplysningar får ledamöterna ställa frågor. Frågor ska avse ämnen som tillhör fullmäktiges eller en nämnds handläggning. De får inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild. En fråga ska helst vara skriftlig och lämnas av en ordinarie ledamot. Frågan ska vara så formulerad att den omedelbart kan besvaras på mötet. När en fråga besvaras får bara den som ställer frågan och den som svarar delta i överläggningen. Efter att frågan ställts och svar har lämnats, så ges frågeställaren och den som svarar möjlighet till replik på 1 minut vardera. Därefter är frågan färdigbehandlad. Vad som ovan sägs om interpellation gäller i tillämpliga delar även fråga. Svaret på frågan behöver dock inte vara skriftligt.

§ 29 Ärenden från kommunala bolag Styrelsen i sådant bolag som avses i 10 kap. 2-6 §§ kommunallagen får väcka ärenden i fullmäktige i frågor som ska underställas fullmäktige för ställningstagande enligt lag eller ägardirektiv. 4. Yttranderätt och frågor

§ 30 Yttranderätt Vid sammanträden har varje ledamot rätt att uttala sig fritt i alla frågor som behandlas. Ledamöter får yttra sig i turordning efter att ha begärt ordet. Turordningen får dock brytas för kort replik, enligt vad som särskilt överenskommits. Om någon i sitt yttrande avlägsnar sig från ämnet eller tillåter sig personligen förolämpande uttryck, ska ordföranden uppmärksamma ledamoten på detta och kräva att det upphör. Rättar sig inte ledamoten efter det, så ska ordföranden frånta ledamoten ordet. I övrigt får inte någon avbrytas i sitt anförande. Kommunens revisorer får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen, samt vid ett ärende som berör revisorernas egen förvaltning eller granskning. Revisorerna och deras sakkunniga ska alltid ges tillfälle att yttra sig vid fullmäktiges behandling av revisionsberättelsen. Förtroendevald som inte är ledamot men mot vilken anmärkning riktas, får delta i överläggningarna när revisionsberättelsen över den verksamhet som den förtroendevalde ansvarar för behandlas. Ordförande och vice ordförande i en nämnd får delta i överläggningarna när revisionsberättelsen över verksamheten i den egna nämnden behandlas. Kommunalråd som inte är ledamot i fullmäktige har rätt att närvara vid fullmäktiges sammanträden. Sådant kommunalråd får delta i överläggningar och framställa förslag men inte delta i besluten. Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden i samråd med vice ordförandena i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna. 9 Kommunfullmäktiges arbetsordning Kommundirektören får delta i överläggningen i alla ärenden. Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid sammanträdena. I övrigt avgör presidiet vem som får yttra sig.

§ 31. Beslut Beslut fattas med enkel majoritet (stödjas med mer av hälften av rösterna) om inte något annat är föreskrivet, såsom vid bordläggning och återremittering. Vid lika röstetal har ordförande utslagsröst, utom i ärenden som avser val eller anställning av personal, då beslut vid lika röstetal istället fattas genom lottning. Varje ledamot i fullmäktige har en röst. Ledamot har rätt att avstå från att delta i en omröstning eller i ett beslut. Detta ska anmälas till ordföranden innan beslutet fattas. Ledamot som inte gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet om det fattas med acklamation. Ordföranden är alltid skyldig att rösta när det behövs för att ärendet ska kunna avgöras.

§ 32 Interpellationer En ordinarie ledamot eller en tjänstgörande ersättare får i ett ärende som tillhör: fullmäktige, kommunstyrelsen eller annan nämnd, ställa frågor till ordföranden i kommunstyrelsen, annan nämnd eller utskott. Detta kan ske i form av en interpellation eller en fråga för att inhämta information. En interpellation får även ställas till en nämndordförande, eller utskottsordförande som inte sitter i fullmäktige. En interpellation ska vara skriftlig och lämnas av ordinarie ledamot eller tjänstgörande ersättare. Interpellationer ska avse ämnen som hör till fullmäktiges eller en nämnds handläggning. En interpellation får inte innehålla bilagor. En interpellation får inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild och den får inte heller innehålla känsliga personuppgifter eller personuppgifter om tredje person. Interpellationer bör enligt kommunallagen endast ställas i angelägenheter av större intresse för kommunen. En interpellation ska lämnas in senast femton dagar före fullmäktiges sammanträde för att kunna besvaras under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes. Interpellationen som lämnas in tas upp på fullmäktiges sammanträde och fullmäktige beslutar om den får behandlas. Uppgift om att ett interpellationssvar kommer att kunna lämnas vid visst sammanträde bör tas in i tillkännagivandet. En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas, oberoende av om ersättaren tjänstgör vid sammanträdet eller inte. Om en interpellation avser förhållandena i ett sådant bolag som avses i 10 kap. 2-6 §§ kommunallagen, får ordföranden i den nämnd till vilken interpellationen har ställts överlåta besvarandet till en av fullmäktige utsedd ledamot i bolagets styrelse. Om interpellationen avser ett kommunalförbund där kommunen är medlem, får besvarandet överlåtas till kommunalförbundets styrelseordförande eller annan ledamot i förbundets styrelse. Interpellationer besvaras vanligtvis i den ordning de inkommit till Arvika kommun. De interpellationer som inte hunnit debatteras innan beslutsärendena, ska behandlas efter beslutsärendena eller bordläggas till kommande sammanträde. Kommunfullmäktiges presidium avgör om återstående interpellationer ska behandlas senare på sammanträdet eller bordläggas till kommande sammanträde. 10 Kommunfullmäktiges arbetsordning

§ 33 Enkla frågor För att inhämta upplysningar får ledamöterna ställa frågor. Frågor ska avse ämnen som tillhör fullmäktiges eller en nämnds handläggning. En fråga ska syfta till att inhämta enkla sakupplysningar, vara enkelt formulerad och får inte innehålla flera olika frågeställningar. Frågor får ställas till ordförande i kommunstyrelsen, annan nämnd eller utskott. De får inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild. En fråga ska helst vara skriftlig och lämnas av en tjänstgörande ledamot. Frågan ska vara så formulerad att den omedelbart kan besvaras på mötet. Svaret på frågan behöver inte vara skriftligt. När en fråga besvaras får bara den som ställer frågan och den som svarar delta i överläggningen. Efter att frågan ställts och svar har lämnats, så ges frågeställaren och den som svarar möjlighet till replik på en minut vardera. Därefter är frågan färdigbehandlad. Kommunfullmäktiges presidium har rätt att omvandla en fråga till en interpellation om frågans omfång av presidiet bedöms gå utöver omfattningen av en enkel fråga och behandlas då vid nästkommande sammanträde.

§ 34 Allmänhetens frågestund Fullmäktiges sammanträden inleds med allmänhetens frågestund. Den som är kommunmedlem får ställa en allmänhetens fråga. Frågorna ska vara av allmänt intresse och handla om sådant som fullmäktige normalt behandlar. Frågor som rör eller innehåller information om enskilds personliga förhållande får inte ställas. Inte heller frågor som handlar om myndighetsutövning mot enskild. För att svaren ska hinna förberedas ska skriftligt inlämnade frågor lämnas till Arvika kommun senast klockan 12:00 fredagen veckan före det sammanträde vid vilken frågan avses att ställas. Frågeställaren kan också personligen infinna sig vid sammanträdet och ställa sin fråga. Om frågan inte skickats in i förväg så kan dock svar på frågan behöva lämnas vid nästkommande sammanträde. Frågan kan även läsas upp av ordföranden. Anonyma frågeställare accepteras inte. Frågorna besvaras i den ordning de inkommit. Information om allmänhetens frågestund bör finnas med i tillkännagivandet av sammanträdet.

§ 35. Val Val ska vid omröstning ske med slutna sedlar. Om valet inte är proportionellt ska valsedel vara enkel, sluten och omärkt samt fri från all tvetydighet i fråga om personernas namn. Valsedel ska uppta namn på samma antal personer, som valet avser. Om proportionellt val finns särskilda föreskrifter. 6. Administration

§ 36 Beslut Beslut fattas med enkel majoritet (stödjas med mer av hälften av rösterna) om inte något annat är föreskrivet, såsom vid bordläggning och återremittering. Vid lika röstetal har ordförande utslagsröst, utom i ärenden som avser val eller anställning av personal, då beslut vid lika röstetal istället fattas genom lottning. Varje ledamot i fullmäktige har en röst. 11 Kommunfullmäktiges arbetsordning Ledamot har rätt att avstå från att delta i en omröstning eller i ett beslut. Detta ska anmälas till ordföranden innan beslutet fattas. Ledamot som inte gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet om det fattas med acklamation. Ordföranden är alltid skyldig att rösta när det behövs för att ärendet ska kunna avgöras.

§ 37 Yrkanden När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats korrekt. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller läggas till, om inte fullmäktige beslutar medge det enhälligt. Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande göra det skriftligt.

§ 38. Löpande redovisning till fullmäktige Revisorerna redovisar löpande resultatet av sin granskning till fullmäktige. De sakkunnigas rapporter samt rapporter och bedömningar från revisorerna tillställs fullmäktiges presidium så snart en granskning är avslutad. Rapporterna tas upp för kännedom på fullmäktiges nästa sammanträde. I revisionsberättelsen förtecknas de rapporter som förmedlats till fullmäktige och som formellt hör till revisionsberättelsen. 11 Ämne: VB: Revisorernas bedömning av delårsrapporten med tillhörande rapport och yttrande Från: Arvika kommun Till: Kommunstyrelsen Arvika Mottaget: 2026-10-28 13:00:20 Ska den här skickas till nån mer än dig? ￿￿ Med vänlig hälsning, Louise Johansson Kommunvägledare Arvika kommun Postadress: 9. Kontaktcenter, 671 81 Arvika Besöksadress: Östra Esplanaden 5, Arvika Webbplats: www.arvika.se Telefon: 0570-816 00 Från: David Bäcker <david.backer@azets.com> Skickat: den 28 oktober 2026 12:27 Till: Arvika kommun <arvika.kommun@arvika.se> Kopia: Pernilla Johansson <pernilla.johansson@arvika.se>; berit.andersson <berit.andersson@beaminvest.se> Ämne: Revisorernas bedömning av delårsrapporten med tillhörande rapport och yttrande Varning: Detta är ett externt mail. Klicka inte på länkar eller öppna bifogade dokument om avsikten med delningen inte är känd. Hej, Översänder handlingar från kommunrevisionen till nästas fullmäktige gällande delårsrapporten. Mvh David David Bäcker Mobil/Direkt +46 72 992 03 82 Azets Revision & Rådgivning AB Västra Torggatan 11, 652 25 Karlstad azets.com/sv-se Växel + 46 10 457 50 00 We are an accounting, tax, audit, advisory and business services group that delivers a personal experience both digitally and at your door. Accounting | Advisory | Audit | Payroll | Tax | Technology This communication is intended for the person(s) named above only. It contains information that is confidential and legally privileged. If received in error, please delete this e-mail and notify the sender. 2026-10-22 Till: Kommunfullmäktige Revisorernas bedömning av kommunens delårsrapport Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har uppdraget att bedöma om resultatet i delårsrapport för perioden 2026-01-01 – 2026-08-31 är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen avser mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning, såväl finansiella som för verksamheten. Vår bedömning är baserad på en översiktlig granskning av delårsrapporten, inriktad på övergripande analys och inte på detaljer i redovisningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. I granskningen har vi biträtts av sakkunniga från Azets Revision och Rådgivning. Enligt vår bedömning har delårsrapportens resultaträkning, balansräkning samt noter, med reservation för de möjliga effekter avseende att kommunen inte justerat semesterlöneskulden, upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunens finansiella ställning per den 31 augusti 2026 och av dess finansiella resultat för delåret. Vi konstaterar, utifrån den helårsprognos som lämnas i delårsrapporten, att kommunstyrelsen bedömer att det lagstadgade balanskravet kommer att uppfyllas. Vi ser ingen anledning till att göra en annan bedömning, beaktat de osäkerhetsfaktorer som en prognos innebär. Finansiella mål Grundat på vår översiktliga granskning av delårsrapporten gör vi ingen annan bedömning än kommunstyrelsen, det vill säga vi bedömer att resultaten för helåret är förenliga med de finansiella mål som fullmäktige fastställt i budget 2026. Verksamhetsmässiga mål Gällande verksamhetsmålen har det inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att det redovisade resultatet skulle vara väsentligen felaktigt utifrån de verksamhetsmål som fullmäktige fastställt i budget 2026. Om än med viss reservation för att flera indikatorer saknar mätvärden i delåret. Mot bakgrund av den prognostiserade måluppfyllelsen, där knappt 70 procent av verksamhetsmålen bedöms uppnås vid årets slut, delar vi inte kommunstyrelsens bedömning att god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsmässigt perspektiv kommer uppnås. Det innebär att det prognostiserade 9U10W-2VTOS-NGA5T-O500S-UJC80-0GETU :lekcyntnemukod oenneP 2026-10-22 resultatet endast delvis är förenligt med verksamhetsmålen som fullmäktige fastställt i budget 2026. Vi vill understryka vikten av att formulera mål och indikatorer som ligger inom kommunens kontroll. I övrigt hänvisas till de sakkunnigas rapport (bilaga). Denna redogörelse har upprättats av de, av kommunfullmäktige, valda revisorerna i Arvika kommun. Berit Andersson Sven-Eric von Wachenfeldt Svante Karlsson Ordförande Eva-Lisa Shala Sebastian Arnesson Lars-Ivar Gärdt 9U10W-2VTOS-NGA5T-O500S-UJC80-0GETU :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." SVEN-ERIC VON WACHENFELDT Lars-Ivar Gärdt NILSSON Undertecknare 1 Undertecknare 1 Serienummer: 3a31fa98f4b5542[…]50e9918281f2ad Serienummer: 79355add7fb6894[…]7446749d4d0867 IP: 89.233.xxx.xxx IP: 83.191.xxx.xxx 2026-10-22 16:26:07 UTC 2026-10-22 14:39:38 UTC SEBASTIAN ARNESSON Jan Svante Karlsson Undertecknare 1 Undertecknare 1 Serienummer: 158f60a0b7d4a21[…]6b171dbd9eabe8 Serienummer: 878bd010c5974e4[…]870be0ddc107e3 IP: 90.235.xxx.xxx IP: 195.198.xxx.xxx 2026-10-22 18:54:11 UTC 2026-10-23 07:17:06 UTC EVA-LISA SHALA BERIT ANDERSSON Undertecknare 1 Undertecknare 1 Serienummer: e75e2fb88f8930b[…]2256e222d5eea0 Serienummer: 0fed40f6af2f262[…]5166e5d814209c IP: 90.224.xxx.xxx IP: 213.204.xxx.xxx 2026-10-25 09:11:07 UTC 2026-10-25 17:40:52 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. 9U10W-2VTOS-NGA5T-O500S-UJC80-0GETU :lekcyntnemukod oenneP Översiktlig granskning Delårsrapport per 2026-08-31 Arvika kommun 2026-10-28 Azets M> oMvoe vfeo rfworawrda rwdi twhi tcho ncofindfeidnecen c e> 1 IWNYK-VM0ZA-IWKZC-9I1S1-U9M8S-ODYHO :lekcyntnemukod oenneP Arvika kommun-Granskningav delårsrapport2026-08-31 Azets Revision & Rådgivning har av Arvika kommuns revisorer fått i uppdrag att granska delårsbokslut och delårsrapport per 31 augusti 2026. Uppdraget ingår i Innehåll revisionsplanen för år 2026. Syftet med granskningarna har varit att bedöma om kommunens delårsrapport 01 Sammanfattning 3 har upprättats i enlighet med kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. 02 Inledning 7 Syftet är även att bedöma om resultatet är förenliga med de av fullmäktige 03 Granskningsresultat- 14 beslutade målen för god ekonomisk hushållning samt att de är förenliga med Räkenskapsrevision balanskravet. 04 Granskningsresultat- 17 Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning God ekonomisk hushållning under hela revisionen. 05 Granskningsresultat- 23 Karlstad den 28oktober 2026 Balanskravsresultat Marcus Persson David Bäcker Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Utöver denna granskningsrapport avlämnas av den auktoriserade revisorn även Det sakkunniga biträdets yttrande som omfattar räkenskapsrevisionen. Azets > Move forward with confidence 2 IWNYK-VM0ZA-IWKZC-9I1S1-U9M8S-ODYHO :lekcyntnemukod oenneP Sammanfattning Azets > Move forward with confidence 3 IWNYK-VM0ZA-IWKZC-9I1S1-U9M8S-ODYHO :lekcyntnemukod oenneP Sammanfattning Azets Revision & Rådgivning har av Arvika kommuns revisorer fått i uppdrag att granska delårsbokslut och delårsrapport per 31 augusti 2026. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2026. Syftet med granskningarna har varit att bedöma om kommunens delårsrapport har upprättats i enlighet med kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. Delårsrapportens räkenskaper Enligt vår bedömning har delårsrapportens resultaträkning, balansräkning, samt noter, med reservation för de möjliga effekteravseende att kommunen inte justerat semesterlöneskulden, upprättats i enlighet medlagen om kommunal bokföring och redovisningoch ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunens finansiella ställning per den 31 augusti 2026 och av dess finansiella resultat för delåret. God ekonomisk hushållning Balanskravsresultat Finansiella mål Vi konstaterar, utifrån den helårsprognos som lämnas i delårsrapporten, att Grundat på vår översiktliga granskning av delårsrapporten gör vi ingen annan kommunstyrelsen bedömer att det lagstadgade balanskravet kommer att bedömning än kommunstyrelsen, det vill säga vi bedömer att resultaten för uppfyllas. Vi ser ingen anledningtill att göra en annan bedömning, beaktat de helåret är förenliga med de finansiella mål som fullmäktige fastställt i budget osäkerhetsfaktorer som en prognos innebär. 2026. Verksamhetsmål Gällande verksamhetsmålen har det inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att det prognostiserade resultatet skulle vara väsentligen felaktigt utifrån de verksamhetsmål som fullmäktige fastställt i budget 2026. Om än med viss reservation för att flera indikatorer saknar mätvärden i delåret. Mot bakgrund av den prognostiserade måluppfyllelsen, där knappt 70 procent av verksamhetsmålen bedöms uppnås vid årets slut, delar vi inte kommunstyrelsens bedömning att god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsmässigt perspektiv kommer uppnås. Det innebär att det prognostiserade resultatet endast delvis är förenligt med verksamhetsmålen som fullmäktige fastställt i budget 2026. Azets > Move forward with confidence 4 IWNYK-VM0ZA-IWKZC-9I1S1-U9M8S-ODYHO :lekcyntnemukod oenneP Sammanfattning fortsättning Revisionsfrågor Räkenskapsrevision Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? God ekonomisk hushållning Är resultatet i delårsrapporten förenligt med de mål som fullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning? Balanskravsresultat Kommer kommunen att efterleva balanskravet och har åtgärder presenterats vid ett eventuellt prognostiserat negativt balanskravsresultatet? Azets > Move forward with confidence 5 IWNYK-VM0ZA-IWKZC-9I1S1-U9M8S-ODYHO :lekcyntnemukod oenneP Sammanfattning fortsättning Rekommendationer Mot bakgrund av vår granskning rekommenderar vi kommunstyrelsen att följande: Räkenskapsrevision • Säkerställa att kommunen följer god redovisningssed och bokföra den beräknade semesterlöneskulden i delåret. God ekonomisk hushållning • Ytterligare stärka återrapporteringen så att så många indikatorer som möjligt går att mäta även i delårsbokslutet. Azets > Move forward with confidence 6 IWNYK-VM0ZA-IWKZC-9I1S1-U9M8S-ODYHO :lekcyntnemukod oenneP Inledning Azets > Move forward with confidence 7 IWNYK-VM0ZA-IWKZC-9I1S1-U9M8S-ODYHO :lekcyntnemukod oenneP Inledning Vi har av Arvika kommuns revisorer fått i uppdrag att granska delårsbokslutet per 31 augusti 2026. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2026. Av 13 kap. 1§ lag om kommunal bokföring och redovisning (2018:597), hädanefter LKBR, framgår att kommuner ska upprätta minst en delårsrapport som ska omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret, det vill säga minst sex månader och högst åtta månader. Det är även den rapport som faller inom ramen för denna period som ska behandlas av kommunfullmäktige och som revisorerna ska göra en bedömning av. Kommunens revisorer ska enligt 12 kap. 2§ kommunallagen (2017:275), hädanefter KL bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Revisorernas uttalanden avges i revisorernas bedömning av delårsrapporten. Resultatet av vår granskning utgör underlag för revisorernas utformning av utlåtandet till kommunfullmäktige. Delårsrapporten granskas enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Standarden ska tillämpas av de sakkunniga som utför räkenskapsrevision på uppdrag av förtroendevalda revisorer i kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund. Standarden består av: Följande moment regleras inte av standarden utan tillkommer i enlighet • Ramverk med SKR:s God revisionssed i kommunal verksamhet 2022: • Anvisningar för tillämpning i kommunal räkenskapsrevision av • Granskningen av utfallet rörande verksamhetsmålen med betydelse International Standards on Auditing (ISA) samt International för god ekonomisk hushållning samt själva bedömningen av huruvida Standard on Review Engagements (ISRE 2410) resultaten i delårsrapporten är förenliga med verksamhetsmålen • Instruktion för granskning av sammanställda räkenskaper samt de finansiella målen. • Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse • Bedömning om kommunen efterlever balanskravet samt eventuellt • Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning åberopande av synnerliga skäl omfattas inte av Standard för kommunal räkenskapsrevision. Azets > Move forward with confidence 8 IWNYK-VM0ZA-IWKZC-9I1S1-U9M8S-ODYHO :lekcyntnemukod oenneP Syfte och revisionsfrågor Vårt uppdrag är att granska delårsrapporten i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för utlåtandet respektive revisionsberättelsen. Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens delårsrapport har upprättats i enlighet med kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. Syftet är även att bedöma om resultatet är förenliga med de av fullmäktige beslutade målen för god ekonomisk hushållning samt att de är förenliga med balanskravet. Granskningen av delårsrapporten ska besvara följande revisionsfrågor: Räkenskapsrevision • Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? God ekonomisk hushållning och balanskravsresultat • Är resultatet i delårsrapporten förenligt med de av kommunfullmäktige fastställda målen för god ekonomisk hushållning, det vill säga finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? • Kommer kommunen att efterleva balanskravet och har åtgärder presenterats vid ett eventuellt prognostiserat negativt balanskravsresultatet? AAzzeettss >> MMoovvee ffoorrwwaarrdd wwiitthh ccoonnffiiddeennccee 9 IWNYK-VM0ZA-IWKZC-9I1S1-U9M8S-ODYHO :lekcyntnemukod oenneP Avgränsning Vår granskning omfattar delårsrapporten per 2026-08-31, antagen av kommunstyrelsen den 2026-10-19. Vår granskning av räkenskaperna har utförts i den omfattning som krävs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Den översiktliga granskningen har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning än den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standard on Audit, ISA, har. En översiktlig granskning är begränsad i omfattning och riktar i huvudsakligen in sig på intervjuer och analyser. De granskningsåtgärder som vidtas gör det inte möjligt att sammantaget skaffa en sådan säkerhet kring alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en fullständig revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därförinte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Vår granskning av redovisningen utgår från en bedömning av väsentlighet och risk. Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, till exempel förskingring. I delårsrapporten har vi översiktligt granskat förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt tillhörande noter. Övriga delar har enbart granskats med utgångspunkt från att informationen är förenlig med informationen i de finansiella delarna. Eftersom koncernföretagens delårsrapportering, vilka legat till grund för de sammanställda räkenskaperna, inte har varit föremål för översiktlig granskning uttalar vi oss inte beträffande dessa. Granskningen av måluppfyllelse och bedömning av balanskravet har utförts enligt SKRs God revisionssed i kommunal verksamhet 2022. Vad gäller mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt efterlevnad av balanskrav så har granskningen utförts enligt Skyrevs (Föreningen Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer) rekommendation R5 Granskning av delårsrapport och årsredovisning. Denna rapport sammanfattar främst i avvikelseform våra väsentligaste iakttagelser från granskningen. Azets > Move forward with confidence 10 IWNYK-VM0ZA-IWKZC-9I1S1-U9M8S-ODYHO :lekcyntnemukod oenneP Revisionskriterier Bedömningsgrund för våra bedömningar avseende delårsrapportens räkenskaper bygger på följande revisionskriterier: • Kommunallag (KL) och lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) • God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) Bedömningsgrund för våra bedömningar avseende god ekonomisk hushållning och balanskravsresultat bygger på följande revisionskriterier: • God redovisningssed i kommunal verksamhet 2022 (SKR) • Rekommendation R5 Granskning av delårsrapport och årsredovisning (Skyrev) • Interna regelverk och instruktioner • Fullmäktigebeslut Prövning av oberoende • Vi har i enlighet med vårt regelverk, Standard för kommunal räkenskapsrevision samt Skyrevs rekommendationer prövat vårt oberoende. Vi har inte funnit några sådana omständigheter som tyder på att vårt oberoende och integritet kan ifrågasättas. Azets > Move forward with confidence 11 IWNYK-VM0ZA-IWKZC-9I1S1-U9M8S-ODYHO :lekcyntnemukod oenneP Metod Revisionen har genomförts genom bland annat: • Beaktande av relevanta dokument • Dialog med berörda tjänstepersoner • Översiktlig analys och granskning av balans- och resultaträkningen samt resultatprognos • Översiktlig analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Ansvarig styrelse • Granskningen avser kommunstyrelsens delårsrapport som enligt 11 kap. 16§ KL ska behandlas av kommunfullmäktige. • Rapporten är faktakontrollerad av ekonomiavdelningen. Azets > Move forward with confidence 12 IWNYK-VM0ZA-IWKZC-9I1S1-U9M8S-ODYHO :lekcyntnemukod oenneP Bedömningsnivåer Bedömningsnivåerna skiljer sig åt baserat på granskningsområde, givet att bedömning utgår ifrån olika lagar, regelverk och rekommendationer. Räkenskapsrevision Bedömningsnivå Bedömningssymbol De bedömningar som lämnas i rapporten avseende räkenskapsrevision baseras på I allt väsentligt följande nivåer Endast delvis Nej God ekonomisk hushållning Bedömningsnivå Bedömningssymbol De bedömningar som lämnas i rapporten avseende god ekonomisk hushållning Förenligt med fullmäktiges beslut baseras på följande nivåer och utgår från Skyrevsrekommendation Delvis förenligt med fullmäktiges beslut nr. 5 Granskning av delårsrapport och årsredovisning Ej förenligt med fullmäktiges beslut Otydligt eller ostrukturerat, går ej att bedöma Balanskravsresultat Bedömningsnivå Bedömningssymbol De bedömningar som lämnas i rapporten avseende balanskravsresultat baseras på Uppfylls följande nivåer Uppfylls ej Azets > Move forward with confidence 13 IWNYK-VM0ZA-IWKZC-9I1S1-U9M8S-ODYHO :lekcyntnemukod oenneP Granskningsresultat - Räkenskapsrevision Azets > Move forward with confidence 14 IWNYK-VM0ZA-IWKZC-9I1S1-U9M8S-ODYHO :lekcyntnemukod oenneP Delårsrapportens räkenskaper Enligt 13 kap. 2§ LKBR ska en delårsrapport innehålla en resultaträkning, en balansräkning och en förenklad förvaltningsberättelse. RKR preciserar i rekommendation RKR R17 Delårsrapport vad förvaltningsberättelsen ska innehålla minimum för att motsvara kraven på en förenklad förvaltningsberättelse. Utöver vad som preciseras gällande den förenklade förvaltningsberättelsen ska en delårsrapport även innehålla resultaträkning, balansräkning, översiktlig beskrivning av kommunens drift- och investeringsverksamhet samt noter. Resultaträkningen avseende jämförelseåret 2025-08-31 har räknats om i delårsrapporten då kommunen införde finansiella leasing i årsredovisningen 2025. Eftersom koncernföretagens delårsrapportering, vilka legat till grund för de sammanställda räkenskaperna, inte har varit föremål för översiktlig granskning uttalar vi oss inte beträffande dessa. Kommunen gör i delårsrapporten avsteg från lag och god sed avseende följande: • Semesterlöneskuld Den beräknade semesterlöneskulden bokförs inte i delåret då kommunen anser att den får för stor effekt på resultatet vilket inte bedöms ge en rättvisande bild av resultatet i delårsbokslutet. Semesterskulden är låg efter sommarsemestern och byggs sedan upp igen under hösten för att hamna på en nivå som sannolikt ligger i paritet med tidigare helårsbokslut. Enligt god redovisningssed ska faktisk semesterlöneskuld bokföras i delårsbokslutet vilket innebär att kommunen avviker från god sed i detta avseende Azets > Move forward with confidence 15 IWNYK-VM0ZA-IWKZC-9I1S1-U9M8S-ODYHO :lekcyntnemukod oenneP Bedömning Räkenskapsrevision Revisionsfråga Bedömning Bedömningsnivå • Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några och god redovisningssed? omständigheter som ger oss anledning att anse att den bifogade delårsrapportens resultaträkning, balansräkning, samt noter inte, med reservation för de möjliga effekter avseende att kommunen inte justerat semesterlöneskulden, i övrigt i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med LKBR. Förenklad förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med LKBR. Översiktlig beskrivning av kommunens drift- och investeringsverksamhet har upprättats. Rekommendationer Mot bakgrund av vår granskning rekommenderar vi kommunstyrelsen att: • Säkerställa att kommunen följer god redovisningssed och bokföra den beräknade semesterlöneskulden i delåret. Azets > Move forward with confidence 16 IWNYK-VM0ZA-IWKZC-9I1S1-U9M8S-ODYHO :lekcyntnemukod oenneP Granskningsresultat – God ekonomisk hushållning Azets > Move forward with confidence 17 IWNYK-VM0ZA-IWKZC-9I1S1-U9M8S-ODYHO :lekcyntnemukod oenneP God ekonomisk hushållning Kommuner och regioner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom sådana juridiska personer som avses i KL 10 kap. 2-6 §§ (hel- och delägda kommunala bolag, stiftelser och föreningar). Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen. Kommunfullmäktige i Arvika kommun har fastställt två långsiktiga finansiella mål och 13 övergripande verksamhetsmål. Se vidare kommunstyrelsens måluppföljning på sidorna 8-20 i kommunens delårsrapport. Azets > Move forward with confidence 18 IWNYK-VM0ZA-IWKZC-9I1S1-U9M8S-ODYHO :lekcyntnemukod oenneP God ekonomisk hushållning Finansiella mål De två långsiktiga finansiella målen är: Kommunen skall redovisa ett positivt balanskravsresultat som över en femårsperiod minst motsvarar 1,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Utfall: Kommunens resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till 1,5 % enligt prognosen vilket innebär att målet både avseende 2026 och för femårsperioden som uppgår till 2,0 % bedöms komma att uppnås. Samtliga investeringar inom den skattefinansierade verksamheten ska inom en femårsperiod finansieras inom ramen för resultat och avskrivningar. Utfall: Kommunens självfinansieringsgrad beräknas uppgå till 100,5 % enligt prognosen för 2026 varför målet bedöms uppnås fördet enskilda året samt utfallet över en femårsperiod, där utfallet bedöms uppgå till 155,7 % enligt prognosen. Detta innebär att även detta mål bedöms komma att uppnås. Kommunstyrelsens bedömning är att båda de finansiella målen kommer att uppnås baserat på prognosen, vilket innebär att kommunen uppfyller god ekonomisk hushållning ur det finansiella perspektivet. Azets > Move forward with confidence 19 IWNYK-VM0ZA-IWKZC-9I1S1-U9M8S-ODYHO :lekcyntnemukod oenneP God ekonomisk hushållning fortsättning Verksamhetsmål – iakttagelser Kommunfullmäktige i Arvika har i sin strategiska plan för 2026-2028 beslutat om 13 verksamhetsmål. Målen återges i delårsrapporten. Verksamhetsmålen är fördelade på fyra målområden: • Invånare och kunder • Medarbetare • Tillväxt och utveckling • Miljö och klimat. Målen följs upp och mäts via ett antal målindikatorer och för varje målindikator finns ett målvärde samt utfall från de senaste åren. Indikatorer som når 100 procent av målvärdet bedöms som uppfyllda. Om utfallet avviker med upp till 10 procent bedöms indikatorn som delvis uppfylld, medan större avvikelser innebär att indikatorn bedöms som ej uppfylld. I delårsrapporten presenteras en prognos över måluppfyllelsen för helåret, baserad på aktuella utfall för mål och indikatorer samt verksamheternas arbete för att nå de uppställda målen. Vi noterar att ett par indikatorer har utgått och samt att flera andra indikatorer ännu saknar mätvärde. Trots detta bedömer vi att styrelsens redovisning ger en tydlig bild av nuläget i förhållande till de fastställda målen. Kommunstyrelsen prognosticerar i delårsrapporten att 9 av 13 verksamhetsmål kommer uppnås, att utfallet för två mål är osäkert samt att två mål inte bedöms uppnås under 2026. Med utgångspunkt i denna prognos och den analys som presenteras för respektive mål bedömer kommunstyrelsen att kommunen kommer att uppfylla god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsmässigt perspektiv under 2026. På kommande sida presenteras en tabell för prognosticerat utfall för respektive mål. Rödmarkerade mål bedöms av kommunstyrelsen inte uppnås eller ha osäkra förutsättningar att uppnås. Azets > Move forward with confidence 20 IWNYK-VM0ZA-IWKZC-9I1S1-U9M8S-ODYHO :lekcyntnemukod oenneP God ekonomisk hushållning fortsättning Målområde Koncernmål Prognos måluppfyllelse Invånare Kommuninvånarnas möjlighet till delaktighet ska vara god. Målet kommer uppnås för helåret Invånare Kommuninvånarna ska kunna leva ett rikt, gott och hälsosamt liv. Målet kommer uppnås för helåret Invånare Öka medvetenheten och kunskapen om kommunens verksamheter om mäns våld mot kvinnor, Målet kommer uppnås för helåret våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Medarbetare Arvika kommun ska arbeta för jämställdhet och mångfald. Målet kommer att uppnås för helåret Medarbetare Arvika kommun ska ha en god arbetsmiljö där medarbetarna trivs. Målet kommer att uppnås för helåret Medarbetare Arvika kommun ska ha engagerade medarbetare. Målet kommer att uppnås för helåret Tillväxt och utveckling Arvika ska erbjuda utbildning med bredd och hög kvalitet Tveksamt om målet i sin helhet kommer att uppnås under 2026 Tillväxt och utveckling Arvika ska ge förutsättningar för ett gott företagsklimat Målet kommer att uppnås för helåret Tillväxt och utveckling Arvikaborna ska ha goda möjligheter att försörja sig själva Målet kommer inte att uppnås Miljö och klimat Arvika kommun ska säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för Målet kommer att uppnås alla. Miljö och klimat Arvika kommun ökar den biologiska mångfalden och stärker ekosystemen genom att skydda, Målet kommer inte att uppnås återställa och främja ett hållbart nyttjande av ekosystemen. Miljö och klimat Arvika kommun ska säkerställa hållbar konsumtion och produktion. Målet kommer inte att uppnås Miljö och klimat Arvika kommun ska vidta åtgärder för att minska klimatförändringarna och dess konsekvenser. Målet kommer uppnås för 2026 Azets > Move forward with confidence 21 IWNYK-VM0ZA-IWKZC-9I1S1-U9M8S-ODYHO :lekcyntnemukod oenneP Bedömning God ekonomisk hushållning Revisionsfråga Bedömning Bedömningsnivå • Är resultatet i delårsrapporten förenligt med de av Grundat på vår översiktliga granskning av delårsrapporten har det inte framkommit kommunfullmäktige fastställda målen för god några omständigheter som ger oss anledning att anse att det redovisade prognostiserade resultatet inte skulle vara delvis förenligt med de mål som ekonomisk hushållning, det vill säga finns fullmäktige fastställt i budget 2026. förutsättningar att målen kommer att uppnås? Avseende de finansiella målen gör vi ingen annan bedömning än kommunstyrelsen, det vill säga att det prognostiserade resultatet för helåret är förenligt med de finansiella mål som fullmäktige fastställt i budget 2026. Gällande verksamhetsmålen har det inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att det prognostiserade resultatet skulle vara väsentligen felaktigt utifrån de verksamhetsmål som fullmäktige fastställt i budget 2026. Om än med viss reservation för att flera indikatorer saknar mätvärden i delåret. Mot Rekommendationer bakgrund av den prognostiserade måluppfyllelsen, där knappt 70 procent av verksamhetsmålen bedöms uppnås vid årets slut, delar vi inte kommunstyrelsens bedömning att god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsmässigt perspektiv Mot bakgrund av vår granskning kommer uppnås. Det innebär att det prognostiserade resultatet endast delvis är rekommenderar vi kommunstyrelsen förenligt med verksamhetsmålen som fullmäktige fastställt i budget 2026. att: Notera att Azetsinte uttalar sig om själva prognosen utan endast huruvida den • Ytterligare stärka återrapporteringen så att så intagna prognosens resultat är förenliga med de av fullmäktige beslutade målen. många indikatorer som möjligt går att mäta även i delårsbokslutet. Azets > Move forward with confidence 22 IWNYK-VM0ZA-IWKZC-9I1S1-U9M8S-ODYHO :lekcyntnemukod oenneP Granskningsresultat – Balanskravsresultat Azets > Move forward with confidence 23 IWNYK-VM0ZA-IWKZC-9I1S1-U9M8S-ODYHO :lekcyntnemukod oenneP Balanskravsresultat En kommun ska enligt KL göra en avstämning av balanskravet och detta ska redovisas i förvaltningsberättelsen. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat. RKR har lämnat information om beräkning och redovisning av balanskravet utifrån tolkning av förarbeten till reglerna om balanskrav i LKBR och KL. I delårsrapportens förvaltningsberättelse återfinns ett särskilt avsnitt benämnt “Balanskravsresultat”. Kommunen har inga negativa balanskravsresultat att återställa. Azets > Move forward with confidence 24 IWNYK-VM0ZA-IWKZC-9I1S1-U9M8S-ODYHO :lekcyntnemukod oenneP Bedömning Balanskravsresultat Revisionsfråga Bedömning Bedömningsnivå • Kommer kommunen att efterleva balanskravet Vi konstaterar, utifrån den helårsprognos som lämnas i och har åtgärder presenterats vid ett eventuellt delårsrapporten, att kommunstyrelsen bedömer att det lagstadgade prognostiserat negativt balanskravsresultatet? balanskravet kommer att uppfyllas. Vi ser ingen anledning till att göra en annan bedömning, beaktat de osäkerhetsfaktorer som en prognos innebär. Azets > Move forward with confidence 25 IWNYK-VM0ZA-IWKZC-9I1S1-U9M8S-ODYHO :lekcyntnemukod oenneP azets.com/sv-se Move forward with confidence > IWNYK-VM0ZA-IWKZC-9I1S1-U9M8S-ODYHO :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." MARCUS PERSSON DAVID BÄCKER Undertecknare 1 Undertecknare 1 Serienummer: 3574831006961f6[…]618bb4a43e1ba8 Serienummer: 97d2ac8f08baed0[…]a1ae7b902951b1 IP: 81.228.xxx.xxx IP: 81.228.xxx.xxx 2026-10-28 11:04:27 UTC 2026-10-28 11:18:58 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. IWNYK-VM0ZA-IWKZC-9I1S1-U9M8S-ODYHO :lekcyntnemukod oenneP Yttrande om delårsrapport 2026-08-31 | Azets Yttrande om delårsrapport Till revisorerna i Arvika kommun, org.nr 212000–1892 Inledning Vi har utfört en översiktlig granskning av utfall och ställning i delårsrapportens resultaträkning, balansräkning, samt noter för Arvika kommun för perioden 2026-01-01-2026-08-31 avgiven av kommunstyrelsen 2026-10-19. Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta och presentera denna delårsrapport i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Vårt ansvar är att uttala en slutsats grundad på vår översiktliga granskning. Den översiktliga granskningens inriktning och omfattning Med undantag för att vad som framgår av stycket Grund för en slutsats med reservation har vi utfört vår översiktliga granskning i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision, Översiktlig granskning av delårsrapport. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för finansiella frågor och redovisningsfrågor, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Det sakkunniga biträdets granskning av den förenklade förvaltningsberättelsen och den översiktliga beskrivningen av kommunens drift- och investeringsverksamhet Vår granskning har skett enligt ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse” och ”Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning” i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av den förenklade förvaltningsberättelsen och den översiktliga beskrivningen av kommunens drift- och investeringsverksamhet har en annan inriktning och betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande. Eftersom koncernföretagens delårsrapportering, vilka legat till grund för de sammanställda räkenskaperna, inte har varit föremål för översiktlig granskning uttalar vi oss inte beträffande dessa. Grund för en uttalad slutsats med reservation Som en konsekvens av att kommunen inte redovisar semesterlöneskuld inklusive sociala avgifter i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning, utan reglering av uppbokad skuld sker endast årligen har vi inte kunnat fullfölja vår översiktliga granskning inom detta område. Kommunen har inte upprättat en exakt beräkning av hur en riktigt utövad redovisning skulle påverka räkenskaperna. Sida 1 av 2 www.azets.com/sv-se 5ADY7-P3NLH-6760N-1KYRC-EDFWD-IUQM8 :lekcyntnemukod oenneP Yttrande om delårsrapport 2026-08-31 | Azets Hade vi kunnat fullfölja vår översiktliga granskning avseende redovisning av semesterlöneskuld inklusive sociala avgifter skulle det ha kunnat komma fram omständigheter som visar att ändringar av delårsrapporten skulle varit nödvändiga. Slutsats med reservation Med reservation för den ändring av delårsrapporten som vi skulle ha kunnat få kunskap om, ifall den situation som beskrivits ovan avseende semesterlöneskulden inte varit för handen, har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att den bifogade delårsrapportens resultaträkning, balansräkning, samt noter inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. En förenklad förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. En översiktlig beskrivning av kommunens drift- och investeringsverksamhet har upprättats. Karlstad den 28 oktober 2026 Azets Revision & Rådgivning AB _______________________________ Marcus Persson Auktoriserad revisor/Sakkunnigt biträde Sida 2 av 2 www.azets.com/sv-se 5ADY7-P3NLH-6760N-1KYRC-EDFWD-IUQM8 :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." MARCUS PERSSON Undertecknare 1 Serienummer: 3574831006961f6[…]618bb4a43e1ba8 IP: 81.228.xxx.xxx 2026-10-28 11:06:29 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. 5ADY7-P3NLH-6760N-1KYRC-EDFWD-IUQM8 :lekcyntnemukod oenneP SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum 2026-10-19 Kommunstyrelsen

§ 39 Bordläggning och återremiss Ett ärende ska bordläggas eller återremitteras, om minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna begär det. Om ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats på detta sätt krävs dock enkel majoritet. För bordläggning eller återremiss i fråga om val krävs enkel majoritet. Ett beslut om återremiss ska motiveras. Ett bordlagt ärende ska behandlas på fullmäktiges nästa sammanträde, om fullmäktige inte beslutar något annat. Ett återremitterat ärende ska snarast efter den ytterligare beredningen tas upp till ny prövning.

§ 40 Val Val ska vid omröstning ske med slutna sedlar. En valsedel som lämnas vid en sluten omröstning ska innehålla så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. En valsedel är ogiltig:  om den innehåller namnet på någon som inte är valbar,  om den innehåller fler eller färre namn än de antal personer som ska väljas,  om den innehåller ett namn som inte klart visar vem som avses. Det som nu sagts gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag. 12 Kommunfullmäktiges arbetsordning 6. Administration

§ 41 Administrativ service Fullmäktige har rätt att erhålla sekreterare från Arvika kommuns administrativa avdelning.

§ 42 Fullmäktiges sekreterare Sekreteraren för fullmäktiges protokoll och biträder ordföranden. Sekreteraren fullgör i övrigt de uppgifter som framgår av arbetsordningen och som fullmäktige eller ordföranden bestämmer.

§ 43 Förvaring av handlingar Fullmäktiges protokoll och övriga handlingar förvaras av Arvika kommuns administrativa avdelning. Kommunstyrelsen svarar för vård och förvaring av fullmäktiges arkivhandlingar enligt arkivlagen, arkivreglemente och upprättad dokumenthanteringsplan. Värdehandlingar ska förvaras på betryggande sätt.

§ 44 Expediering Utdrag ur protokollet ska tillställas de nämnder, andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet. Expediering sker först efter att protokollet är justerat. 13 Kommunfullmäktiges arbetsordning Version Datum Revision/Beskrivning Författare 1 2022-10-18 Arbetsordning Kommunfullmäktige Mia Nilsson Diarienummer: KS/2022:820 Handläggare: Mia Nilsson Dokumentägare: Kanslichef KLS Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2022-11- 28 Giltighetsperiod: 2022 - Kommunfullmäktiges arbetsordning Innehåll 1. Inledning ...............................................................................................................................................4 § 1. Antal ledamöter och ersättare .................................................................................................4 § 2. Val av presidium .......................................................................................................................4 § 3. Tillfällig ordförande ..................................................................................................................4 § 4. Presidiets uppgifter och ansvarsområden ................................................................................4 § 5. Ordförandes uppgifter och ansvarsområden ...........................................................................4 § 6. Presidiets representation .........................................................................................................5 § 7. Fullmäktiges platser ..................................................................................................................5 § 8. Valberedning ............................................................................................................................5 2. Sammanträden ......................................................................................................................................5 § 9. Sammanträdesordning .............................................................................................................5 § 10. Ajournering .............................................................................................................................6 § 11. Plats för sammanträde ...........................................................................................................6 § 12. Hur sammanträdena tillkännages ...........................................................................................6 § 13. Kallelse till sammanträde .......................................................................................................6 § 14. Ärendenas ordning .................................................................................................................6 § 15. Beredning av ärenden ............................................................................................................6 § 16. Återtagande av förslag ...........................................................................................................6 § 17. Upprop ....................................................................................................................................7 § 18. Protokollsjustering ..................................................................................................................7 § 19. Ersättarnas tjänstgöring .........................................................................................................7 § 20. Skyldighet att närvara .............................................................................................................7 3. Hur ärenden väcks ................................................................................................................................7 § 21. Ärenden ..................................................................................................................................7 § 22. Motioner .................................................................................................................................7 § 23. Medborgarförslag ...................................................................................................................8 § 24. Revisorernas initiativrätt ........................................................................................................8 § 25 Bolagens initiativsrätt ..............................................................................................................8 4. Yttranderätt och frågor .........................................................................................................................8 § 26. Yttranderätt ............................................................................................................................8 § 27. Interpellationer .......................................................................................................................9 § 28 Enkla frågor ..............................................................................................................................9 § 29. Talartid ....................................................................................................................................9 § 30. Allmänhetens frågestund .......................................................................................................9 5. Hur ärenden avgörs .............................................................................................................................10 2 Kommunfullmäktiges arbetsordning § 31. Beslut ....................................................................................................................................10 § 32. Yrkanden ...............................................................................................................................10 § 33. Omröstning och reservation .................................................................................................10 § 34. Bordläggning och återremiss ................................................................................................10 § 35. Val .........................................................................................................................................11 6. Administration ....................................................................................................................................11 § 36. Administrativ service ............................................................................................................11 § 37. Förvaring av handlingar ........................................................................................................11 7. Revision ..............................................................................................................................................11 § 38. Löpande redovisning till fullmäktige .....................................................................................11 3 Kommunfullmäktiges arbetsordning 1. Inledning Denna arbetsordning tillsammans, med kommunallagen och kommunens reglemente, innehåller bestämmelser som reglerar kommunfullmäktiges arbete. Sammansättning, nyvalt fullmäktige m.m.

Paragraf 56 Dnr KS/2026:743 Verksamhetsberättelse till och med augusti 2026, Vård och omsorg Utskottet vård och omsorgs förslag till kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse till och med augusti 2026 för Vård och omsorg godkänns. Sammanfattning av ärendet Verksamhetsberättelsen visar ett prognostiserat underskott om 7,7 mnkr. Den främsta orsaken är ökade personalkostnader kopplade till kompetensförsörjningsutmaningar, särskilt under sommaren då brist på vikarier medfört högre kostnader för bemanning, övertid och inhyrd sjuksköterskepersonal. Även engångskostnader, återbetalningar, personalkostnader samt tomma LSS-bostäder utan hyresintäkter har påverkat ekonomin negativt. Samtidigt pågår ett omfattande utvecklings- och omställningsarbete inom verksamheten. Omställningen till Framtidens socialtjänst och Nära vård innebär ökade krav på förebyggande insatser, nya arbetssätt och stärkt samverkan. Arbetet med kompetensförsörjning har hög prioritet genom bland annat Yrkesresan, Äldreomsorgslyftet och andra utbildningsinsatser för att stärka kvalitet, arbetsmiljö och framtida bemanning. Flera viktiga verksamhetsutvecklingar genomförs under året. Smedbergsgården etapp II färdigställs med 14 nya demensplatser och 4 växelvårdsplatser. Västängsgården utvecklas med en särskild inriktning för yngre personer med demenssjukdom. Samtidigt fortsätter satsningarna på digitalisering genom digital hemtjänst, säkra videomöten och införande av nytt schema- och bemanningssystem. Verksamheten arbetar aktivt med kvalitet, välfärdsteknik och förebyggande insatser. Sjukfrånvaron fortsätter att minska, öppna mötesplatser har engagerat över 300 deltagare och arbetet med sensorteknik samt fallförebyggande åtgärder utvecklas vidare. För att begränsa underskottet genomförs åtgärder med fokus på effektiv bemanningsplanering, minskat beroende av hyrpersonal, ökad kostnadsmedvetenhet och stärkt budgetuppföljning. Målsättningen är att skapa långsiktigt hållbara verksamheter med god kvalitet, hög patientsäkerhet och en ekonomi i balans. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse den 21 augusti 2026 Verksamhetsberättelse 2026, Vård och omsorg Yrkanden Mona Smedman (C) yrkar att utskottet ska föreslå kommunstyrelsen att verksamhetsberättelse till och med augusti 2026 för Vård och omsorg godkänns. Justerande sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum 2026-10-08 Utskottet vård och omsorg Justerande sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 2026-10-07 Utskottet lärande och stöd

Paragraf 85 Dnr KS/2026:743 Information om verksamhetsberättelse till och med augusti 2026 Sammanfattning av ärendet Information om verksamhetsberättelse till och med augusti 2026. Justerande sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 2026-10-06 Kommunledningsutskottet

Paragraf 97 Dnr KS/2026:743 Verksamhetsberättelse till och med augusti 2026 Utskottet lärande och stöds förslag till kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse till och med augusti 2026 godkänns. Sammanfattning av ärendet Verksamhetsberättelsen till och med augusti 2026 följer upp och redovisar verksamhetens resultat utifrån verksamhetsplanens mål under perioden. Skola och utbildning Skola och utbildning har till och med augusti uppfyllt sex av elva mål. Tre mål är delvis uppfyllda och två är inte uppfyllda. Bedömningen är att alla målen kommer att nås delvis eller helt under året. Verksamheten prognostiserar ett överskott för 2026 om 12,3 miljoner kronor. Framför allt beror det på beräknade överskott för skolskjuts, LSS boende, samt för kostverksamheten. Socialtjänst och arbetsmarknad Socialtjänst och arbetsmarknad har uppfyllt två av åtta mål, tre väntas uppnås under året, medan tre inte kommer uppnås. Verksamheten prognostiserar ett underskott för 2026 om 9,7 miljoner kronor. Underskottet beror framförallt på ökade kostnader för ekonomiskt bistånd samt vårdkostnader för barn och unga. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse den 26 augusti 2026 Verksamhetsberättelse till och med augusti 2026 Yrkanden Henrik Axelsson (S) yrkar att utskottet ska föreslå kommunstyrelsen att verksamhetsberättelse till och med augusti 2026 godkänns. Justerande sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 2026-09-16 Utskottet lärande och stöd

Paragraf 102 Dnr KS/2026:605 Budgetförslag kommunrevision 2027 Kommunfullmäktiges beslut Kommunrevisionens budget ökar med 125 000 år 2027, vilket innebär en budget på 1 436 000 kronor. För år 2028 föreslås budgeten enligt plan uppgå till 1 436 000 kronor och år 2029 till 1 461 000 kronor. Sammanfattning av ärendet Enligt kommunallagen är det presidiet i kommunfullmäktige som efter samråd med kommunrevisionen lägger förslag till budget för revisionen. Kommunrevisionen bedömer att verksamheten för 2027 är i behov av en förstärkt budget, utöver generell uppräkning av arvoden. Detta mot bakgrund av att det under första tertialet kommer att vara dubbla revisionsgrupper som verkar, den avgående revisionsgruppen avslutar 2026 års revision samtidigt som den nyvalda inleder revisionsplaneringen och sitt arbete. Därtill har en upphandling genomförts, vilket innebär att kostnaderna för sakkunnigt stöd ökar med anledning av det nya avtalet. Budgeten föreslås öka med 25 000 kronor år 2027 med anledning av dubbla revisionsgrupper under första tertialet och med 100 000 kronor med anledning av nytt avtal kring sakkunnigt stöd. Mot denna bakgrund föreslås budgeten för kommunrevisionen uppgå till 1 436 000 kronor för år 2027 vilket är en ökning med 125 000 kronor jämfört med år 2026. För år 2028 föreslås budgeten enligt plan uppgå till 1 436 000 kronor och år 2029, 1 461 000 kronor. Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges presidiums budgetförslag för kommunrevisionen den 28 maj 2026 Beslutet skickas till Kommunrevisionen Justerande sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (6) Sammanträdesdatum 2026-06-15 Kommunfullmäktige

Paragraf 103 Dnr KS/2026:566 Förslag till strategisk plan 2027-2029 med budget för 2027 Kommunfullmäktiges beslut 1. Fastställa skattesatsen för 2027 till 21,75 kr per skattekrona. 2. Finansiering genom leasing får ske inom en ram på 76 miljoner kronor. 3. Fastställa partistödet för 2027 till 13 764 kronor per mandat samt 21 076 kronor per parti. 4. Bevilja Stiftelsen Glaskogens naturreservat bidrag med 2 800 000 kronor för 2027. 5. Fastställa förslag till Taxor och avgifter 2027 6. Fastställa förslag till Strategisk plan för 2027 - 2029 samt budget för 2027 med däri formulerade mål, uppdrag och inriktningar. 7. Fastställa reviderat förslag till ”Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Arvika kommun. Reservation Moderaternas ledamöter Magnus Ståhlberg, Henrik Samuelsson, Håkan Axelsson, Irja Nilsson, Karl Wästlund, Börje Wahlund, Sven-Erik Håfström, Alexander Molander Broström, Ing-Marie Albinsson, Jan Rülcker, Kristdemokraternas ledamöter Catharina Leverström och Andreas Crafoord, Sverigedemokraternas ledamöter Alexander Arnesson, Lennart Ljosdal och Siv Kjellberg Andersson, Arvikapartiets ledamöter Lars-Olof Gävert, Per-Anders Gävert och Mikael Nilsson, Centerpartiets ledamöter Mona Smedman, Ulf Jonsson och Per-Olov Ålander Liberalernas ledamot Anton Sjöstedt samt ledamöterna Anders Skogberg (-), John-Olov Vikström (-), Jelena Skogberg (-) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna förslag. Sammanfattning av ärendet Budgetberedningen har upprättat förslag till Strategisk plan 2027 - 2029 och budget för 2027 samt förslag till taxor och avgifter 2027. Budgetberedningen föreslår att den kommunala skattesatsen fastställs för år 2027 till 21,75 procent, vilket innebär en oförändrad skattesats jämfört med år 2026. Driftbudget Budgetberedningen föreslår att Kommunstyrelsen tillförs utökade resurser utöver tidigare beslutad plan med 9,2 miljoner kronor år 2027, 8,5 miljoner kronor år 2028 och 6 miljoner kronor för år 2029. Större satsningar som ingår i förslag i driftbudget år 2027 och plan 2028–2029 är följande: • Skötsel av enskilda vägar • Föreningsbidrag • Dynamisk kollektivtrafik Budgetberedning • Särskilt boende – Smedberg etapp 2 • ROT-renovering av Taserudsgymnasiet • Detaljplaner för hamnområdet Justerande sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (6) Sammanträdesdatum 2026-06-15 Kommunfullmäktige Utöver dessa tillskott kompenseras verksamheterna för kostnadsökningar gällande löner och lokalhyror. Kostnadsökningen gällande löner uppgår till ca 50 miljoner kronor årligen och för lokalhyror ca 10 miljoner kronor. Förslag till driftbudget år 2027 innebär ett resultat som motsvarar 1,0 % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. För att nå det finansiella målet år 2028 och 2029 behöver verksamhetens kostnader minska med 10,8 miljoner kronor år 2028 och ytterligare 7,2 miljoner kronor år 2029. Investeringsbudget Investeringsplanen för perioden 2027-2029 omfattar 279,7 miljoner kronor och investeringsbudgeten för 2027 uppgår till 90,1 miljoner kronor. I investeringsplanen föreslås en ny idrottshall till en total kostnad om 110 miljoner kronor. Kostnaden för ny idrottshall beräknas till 11 miljoner kronor år 2028, 44 miljoner kronor år 2029 och 55 miljoner kronor år 2030. I förslag till investeringsbudget ingår även en satsning på gång- och cykelvägar, där sommarcykelvägar utgör en del av denna åtgärd. Flertalet investeringar föreslås även gällande kommunens fritidsanläggningar som Idrottsplatsen Vik och simhallen. Inom IT och digital utveckling föreslås flera investeringar gällande IT-miljö, säkerhet och insatser för att främja den digitala omställningen. Under planperioden föreslås exploatering av verksamhetsområde ”Norra Graninge” samt en förlängning av Vildrosgatan, Prästängen för att möjliggöra fortsatt exploatering av området. Av föreslagen investeringsbudget år 2027 avser 32,8 miljoner kronor, reinvesteringar. De enskilda projekten i reinvesteringsbudgeten prioriteras i utskottens arbete med verksamhetsplan och internbudget. Stiftelsen Glaskogen Stiftelsen Glaskogen ägs av kommunerna Årjäng, Eda, Säffle samt Arvika och får ett årligt bidrag från ägarna. Ett äskande om höjning av den årliga ersättningen från 2 800 000 kr till 3 150 000 kr har inkommit till Arvika kommun. Arvika kommuns bidrag till stiftelsen föreslås uppgå till 2 800 000 kronor för år 2027. Partistöd Inför 2027 föreslås ingen förändring av partistödet som då innebär att partistödet även fortsättningsvis uppgår till 21 076 kronor per parti och 13 764 kronor per månad. Taxor och avgifter för 2027 Förslag till taxor och avgifter för 2027 har presenterats för budgetberedningen. Budgetberedningens förslag till taxor och avgifter för 2027 framgår i bilaga. Justerande sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3 (6) Sammanträdesdatum 2026-06-15 Kommunfullmäktige Övergripande verksamhetsmål med indikatorer/målvärden De övergripande målen i den strategiska planen är oförändrade och kopplade till fyra målområden: • Invånare • Medarbetare • Tillväxt och utveckling • Miljö och klimat Till den strategiska planen 2027–2029 föreslås de övergripande verksamhetsmålen vara oförändrade. Kriterier för indikatorer och målvärden är att de ska kunna mätas årligen, att vi ska kunna jämföra oss med andra samt att i så stor utsträckning som möjligt använda officiell statistik. En översyn har genomförts av indikatorer och målvärden. Följande förändringar föreslås: 1. Antalet indikatorer har minskats. 2. Indikatorer där kommunen inte har full rådighet, men ändå är intressanta att följa, har klassificerats om till nyckeltal att följa. 3. Målvärden har justerats där det bedömts nödvändigt (se förslag till strategisk plan för detaljer). Mål och riktlinjer för God ekonomisk hushållning i Arvika kommun Budgetberedningen föreslår mindre revidering av de två finansiella mål som fanns med i föregående strategisk plan och föreslår även ett nytt finansiellt mål kopplat till kommunkoncernens soliditet, se nedan. Resultatmål Kommunen skall redovisa ett resultat efter balanskravsjusteringar som över en rullande femårsperiod minst motsvarar 1,0 % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag för samma period. Avvikelser från målet kan göras för enskilt år under förutsättning att planering finns för uppfyllelse av målet över en rullande femårsperiod. Investeringsmål Samtliga investeringar inom den skattefinansierade verksamheten ska inom en rullande femårsperiod finansieras inom ramen för årets resultat efter balanskravsjusteringar, avskrivningar och effekter av finansiell leasing. Avvikelser från målet kan göras för enskilt år under förutsättning att planering finns för uppfyllelse av målet över en rullande femårsperiod. Investeringsmål – Kommunkoncernen Kommunkoncernens soliditet inklusive pensionsförpliktelsen skall uppgå till minst 35,5 procent. målet utgår från nyckeltalets utfall i 2025 års bokslut. Avvikelser från målet kan göras för enskilt år under förutsättning att planering finns för uppfyllelse av målet över tid. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll den 3 juni 2026, § 154 Budgetberedningens protokoll den 18 maj 2026, § 14 Bilaga – Definition indikatorer – Strategisk plan 2027–2029 Bilaga – Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Arvika kommun Strategisk plan 2027 – 2029 Taxor och avgifter år 2027 Äskande om årlig ersättning till stiftelsen Glaskogen för år 2027 Centerpartiets förslag till budget 2027 och strategisk plan 2027-2029 Justerande sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4 (6) Sammanträdesdatum 2026-06-15 Kommunfullmäktige Arvikas Borgerliga Allians Strategisk plan 2027–2029 inklusive budget 2027 slutlig, den 15 juni 2026 Arvikapartiets BUDGET och STRATEGISKA PLAN 2027–2029, den 15 juni 2026 Strategisk plan, Investeringsbudget, med yrkanden, Sverigedemokraterna, den 15 juni 2026 Yrkanden Jenny Boquist (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut Håkan Axelsson (M) yrkar bifall till Arvikas Borgerliga Allians strategiska plan 2027–2029 inklusive budget 2027 Alexander Arnesson (SD) yrkar bifall till Sverigedemokraternas strategiska plan 2027–2029 och budget 2027 Lars-Olof Gävert (Arvp) yrkar bifall till Arvikapartiets strategiska plan 2027–2029 och budget 2027 Ulf Jonsson (C) yrkar bifall till Centerpartiets förslag till budget 2027 och strategisk plan 2027–2029 Zara Hedelin (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut Catharina Leverström (KD) yrkar bifall till Arvikas Borgerliga Allians strategiska plan 2027–2029 inklusive budget 2027 Björn Palmqvist (MP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut Anton Sjöstedt (L) yrkar bifall till Arvikas Borgerliga Allians strategiska plan 2027–2029 inklusive budget 2027 Börje Wahlund (M) yrkar bifall till Arvikas Borgerliga Allians strategiska plan 2027–2029 inklusive budget 2027 Andreas Crafoord (KD) yrkar bifall till Arvikas Borgerliga Allians strategiska plan 2027–2029 inklusive budget 2027 Peter Söderström (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut Mona Smedman (C) yrkar bifall till Centerpartiets förslag till budget 2027 och strategisk plan 2027- 2029 Irja Nilsson (M) yrkar bifall till Arvika Arvikas Borgerliga Allians plan 2027–2029 inklusive budget 2027 Henrik Samuelsson (M) yrkar bifall till Arvikas Borgerliga Allians strategiska plan 2027–2029 inklusive budget 2027 Jonas Ås (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut Stefan Åström (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut Henrik Axelsson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut Maryna Bialesta Vilhelm (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut Raghad Alghanem (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut Alexander Arnesson (SD) yrkar att om Arvikas Borgerliga Allians strategiska plan och budget blir motförslag till kommunstyrelsens förslag till beslut så yrkar han bifall till Arvikas Borgerliga Allians strategiska plan 2027–2029 inklusive budget 2027 med följande tilläggsyrkande: 1. Bidragssamordning. Att kommunstyrelsen ges i uppdrag att stärka kommunens arbete med att söka extern finansiering, i syfte att maximera möjligheterna att ta del av regionala, statliga och europeiska stöd och bidrag genom att uppdra till organisationen att tillsätta resurser för bidragssamordning. 2. Sänkt skatt. Att kommunstyrelsen ges i uppdrag att, inom ramen för god ekonomisk hushållning, verka för en stegvis skattesänkning under kommande mandatperiod samtidigt som kommunens kärnverksamheter prioriteras och utvecklas. Justerande sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 (6) Sammanträdesdatum 2026-06-15 Kommunfullmäktige 3. Stärkta kärnverksamheter, arbetsmiljö och trygghet. Att kommunstyrelsen ges i uppdrag att: stärka arbetsmiljön och personalens förutsättningar inom vård och omsorg, inklusive att utreda möjligheten att säkerställa tillgång till ändamålsenliga arbetsskor och annan nödvändig arbetsrelaterad utrustning, genomföra en översyn av administrativa kostnader och arbetsuppgifter inom skolans verksamheter i syfte att frigöra resurser till undervisning och öka lärarnas tid för eleverna, fortsätta arbetet med att öka tillgången till hjärtstartare inom kommunens verksamheter och fordonsflotta för att stärka tryggheten och beredskapen vid akuta hjärtstopp, utreda möjligheten att genomföra regelbunden analys av kommunens avloppsvatten för att följa utvecklingen av narkotikaanvändningen och därigenom stärka det förebyggande trygghetsarbetet. Lars-Olof Gävert (Arvp) yrkar att om Arvikas Borgerliga Allians strategiska plan och budget blir motförslag till kommunstyrelsens förslag till beslut så yrkar han bifall till Arvika Borgliga Allians strategiska plan 2027–2029 inklusive budget 2027 med följande tilläggsyrkande: 1. Att fyra miljoner kronor avsätts i investeringsbudgeten 2027 till små konstgräsplaner, rörelseytor och spontanidrottsplatser i hela Arvika kommun, med syfte att stärka barn och ungas möjlighet till rörelse, folkhälsa, föreningsliv och meningsfull fritid både i centralorten och på landsbygden. 2. Att strategiska markförvärv ska hanteras enligt principen netto noll, vilket innebär att kommunen även fortsättningsvis kan göra strategisk viktiga markförvärv, men att sådana förvärv ska finansieras genom motsvarande försäljning av mark eller andra tillgångar. Kommunen ska varje år inte binda mer kapital i mark utan tydlig plan. 3. Att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda och prioritera inrättandet av en kvalificerad kommunjuristfunktion, i syfte att stärka rättssäkerheten, minska behovet av externa juridiska konsulter, förebygga felaktiga beslut, minska risken för skadestånd och säkerställa att legalitetsprincipen får genomslag i kommunens hela verksamhet. 4. Att kommunen genomför en samlad översyn av bemanningen inom Vård och omsorg, inklusive kostnader för köpta semesterveckor, övertid, timvikarier, sjukfrånvaro och personalomsättning, samt tar fram förslag för bättre grundbemanning, bättre arbetsvillkor, ökad kontinuitet och tryggare omsorg. Propositionsordning Det finns fem förslag till beslut. Det är kommunstyrelsens förslag till beslut, Arvikas Borgerliga Allians strategiska plan 2027–2029 inklusive budget 2027, Centerpartiets förslag till budget 2027 och strategisk plan 2027–2029, Arvikapartiets strategiska plan 2027–2029 och budget 2027 och Sverigedemokraternas strategiska plan 2027–2029 och budget 2027 Kommunstyrelsens förslag är huvudförslag För att ta fram ett motförslag så ställer ordföranden Centerpartiets förslag mot Arvikapartiets förslag och finner att kommunfullmäktige bifaller Arvikapartiets förslag. Justerande sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6 (6) Sammanträdesdatum 2026-06-15 Kommunfullmäktige Votering begärs Fullmäktige godkänner att votering genomförs genom handuppräckning Omröstningsresultat Med tre röster på Centerpartiets förslag och sex röster på Arvikapartiets förslag så bifaller kommunfullmäktige Arvikapartiets förslag. Ordföranden ställer Sverigedemokraternas förslag mot Arvikapartiets förslag och finner att kommunfullmäktige bifaller Arvikapartiets förslag Ordföranden ställer Arvikapartiets förslag mot Arvikas Borgerliga Allians och finner att kommunfullmäktige bifaller Arvikas Borgerliga Allians förslag Arvikas Borgerliga Allians förslag blir motförslag. Kommunstyrelsens förslag till beslut ställs mot Arvikas Borgerliga Allians förslag. Votering begärs Kommunfullmäktige godkänner följande beslutsgång Ja-röst för bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut Nej-röst för bifall till Arvikas Borgerliga Allians förslag Omröstningsresultat Med 23 Ja-röster, 21 Nej-röster och 4 ledamöter som avstår från att rösta och 1 ledamot som är frånvarande, så bifaller kommunfullmäktige kommunstyrelsens förslag till beslut. Justerande sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum 2026-10-19 Kommunstyrelsen

Paragraf 116 Dnr KS/2026:689 Sammanträdestider 2027 Kommunledningsutskottets beslut Sammanträdesdagar för kommunledningsutskottet 2027 antas enligt följande: 27 jan 24 feb 24 mar 28 apr 18 maj 23 jun 25 aug 29 Sep 27 okt 24 nov 8 dec Mötesdag: onsdag Ordinarie mötestid: 09:00 – 16:00 Sammanfattning av ärendet Det är upp till varje politisk församling att besluta om sina sammanträdestider. Sammanträdestiderna antas under hösten för kommande år. Administrativa avdelningen har i samverkan med berörda verksamheter tagit fram ett förslag till sammanträdestider för 2027. Beslutsunderlag Frida Poulsens muntliga föredragning den 15 september 2026 Förvaltningens tjänsteskrivelse den 27 augusti 2026 Översikt över sammanträdesplanering 2027 Yrkanden Peter Söderström (S) yrkar på bifall till upprättat förslag till beslut. Beslutet skickas till Nämnder och bolag inom Arvika bolagskoncern Justerande sign. Utdragsbestyrkande

Paragraf 121 Dnr KS/2026:743 Delårsrapport 2026 och verksamhetsberättelser till och med augusti 2026 Kommunledningsutskottets förslag till kommunstyrelsen Upprättad delårsrapport för perioden januari till och med augusti 2026, godkänns. Sammanfattning av ärendet Enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning ska kommunen upprätta minst en delårsrapport per år. Denna rapport avser perioden januari–augusti 2026. Resultatet för perioden uppgår till 73,4 mnkr och helårsprognosen är 36,0 mnkr. Prognosen för balanskravsresultatet uppgår till 69,2 mnkr före eventuella avsättningar till resultatreserv, motsvarande 3,4 procent av skatteintäkter och generella bidrag. Det högre balanskravsresultatet förklaras av att kommunen under året har sålt en stor del av aktiefonderna inom pensionsmedelsförvaltningen, vilket ger en reavinst om cirka 70 mnkr. Vinsten påverkar balanskravsresultatet men inte årets resultat i resultaträkningen. Om prognosen infrias uppnås kommunens finansiella resultatmål om minst 1,5 procent. Bedömningen är även att målet om att skattefinansierade investeringar ska finansieras med egna medel uppfylls under utvärderingsperioden 2022–2026. Kommunstyrelsen bedömer därför att Arvika kommun uppfyller god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv, förutsatt att prognosen är korrekt. Även de övergripande verksamhetsmålen inom Invånare, Medarbetare, Tillväxt och utveckling samt Miljö och klimat bedöms nås. Slutlig utvärdering sker i årsredovisningen, men kommunen bedöms vara på god väg att uppnå god ekonomisk hushållning även ur ett verksamhetsperspektiv. Beslutsunderlag Nils Nordquists muntliga föredragning den 6 oktober 2026 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2 oktober 2026 Förslag till delårsrapport 2026 Bilaga 1 – Verksamhetsberättelser Kommunen Bilaga 2 – Verksamhetsberättelser Bolagen Yrkanden Jenny Boquist (S) yrkar på bifall till upprättat förslag till beslut. Justerande sign. Utdragsbestyrkande Arvika kommun Delårsrapport augusti 2026 Bilaga 1 - Verksamhetsberättelser Verksamheter och nämnder Kommunens nämnder och förvaltningar Innehåll Kommunfullmäktige och kommunstyrelsens ledningsverksamhet ................................................... 2 Verksamhetsstöd .................................................................................................................................... 5 Samhällsutveckling ................................................................................................................................ 15 Skola och utbildning samt Socialtjänst och arbetsmarknad ................................................................ 31 Vård och omsorg ................................................................................................................................... 46 Räddningstjänst .................................................................................................................................... 57 Myndighetsnämnden ............................................................................................................................ 63 Arvika Eda Överförmyndarnämnd ........................................................................................................ 66 Socialnämnden ...................................................................................................................................... 71 1 Kommunens nämnder och förvaltningar Kommunfullmäktige och kommunstyrelsens ledningsverksamhet Kommunfullmäktiges ordförande: Lars-Ove Jansson Revisionsordförande: Berit Andersson Nämndsordförande: Peter Söderström Kommundirektör: Hans Karlsson Sammanfattande analys av verksamhet och ekonomi Kommunfullmäktige prognostiserar en positiv budgetavvikelse för helåret 2026 om 150 000 kronor vilket främst beror på att antalet sammanträden har minskats från 11 sammanträden år 2025 till 10 sammanträden år 2026. Kostnaden för valet bedöms inte rymmas inom ram utan en negativ budgetavvikelse prognostiseras för helåret 2026 om 0,2 miljoner kronor. Kommunledningen hanterar, förutom direkta personalkostnader, gemensamma kostnader för kommunen bl. a. för digitaliseringsverksamheten, t ex gemensamma licenskostnader. Därutöver viss utredningskapacitet. Kommunledningen har haft intäkter genom att Karlstads universitet har avropat tjänster för rektorsutbildningen. Ekonomiskt utfall Kommunfullmäktige Driftbudget (tkr) Budget 2026 Utfall P r o g nos Avvikelse, jan-aug 2026 prognos Kommunfullmäktige 2 405 1 177 2 255 150 Revision 1 311 663 1 311 0 Valnämnd 600 -311 800 -200 Nettokostnad 4 316 1 528 4 366 -50 Tabell 1 2 Kommunens nämnder och förvaltningar Kommunstyrelsen Politisk ledning Driftbudget (tkr) Budget 2026 Utfall P r o g nos Avvikelse, jan-aug 2026 prognos Personalkostnader 4 776 3 684 5 476 -700 Lokalkostnader 242 165 242 0 Kapitalkostnader 0 0 0 0 Övriga kostnader 189 159 189 0 Stöd till politiska partier 865 864 865 0 Tillväxtskapande åtgärder 3 500 2 059 2 800 700 Summa kostnader 9 572 6 931 9 572 0 Intäkter 0 0 0 0 Nettokostnad 9 572 6 923 9 572 0 Tabell 2 Kommunledning Driftbudget (tkr) Budget 2026 Utfall P r o g nos Avvikelse, jan-aug 2026 prognos Personalkostnader 7 118 4 922 7 193 -75 Lokalkostnader 450 561 750 -300 Kapitalkostnader 142 82 142 0 Övriga kostnader 9 627 5 714 9 732 -105 Summa kostnader 17 337 11 279 17 817 -480 Intäkter 998 1 275 1 478 480 Nettokostnad 16 339 10 004 16 339 0 Tabell 3 Verksamhet (tkr) Budget 2026 Utfall P r o g nos Avvikelse, jan-aug 2026 prognos Kommunledning och ledningsstöd 15 598 9 511 15 598 0 Förbundsavgift, Sveriges Kommuner och Regioner 741 493 741 0 Verksamhetens nettokostnad 16 339 10 004 16 339 0 Tabell 4 Kommunfullmäktige och kommunstyrelsens ledningsverksamhet Investeringsbudget (tkr) Budget 2026 Utfall P r o g nos Avvikelse, jan-aug 2026 prognos Digital omställning, datalager 1 194 537 1 194 0 Totalförsvar 25 000 9 397 25 000 0 Läsplattor, Kommunfullmäktige 725 52 725 0 Investering 26 919 9 986 26 919 0 Tabell 5 3 Kommunens nämnder och förvaltningar Beskrivning av investeringsprojekt Digital omställning, datalager För att förstärka förmågan att analysera och förbättra verksamheternas effektivitet samlar vi nu information i ett gemensamt datalager, ett första steg innehåller personal- och verksamhetsdata för Vård och omsorg. Investeringen är ett första steg som, efter utvärdering, kan omfatta fler delar av kommunens verksamhet. Totalförsvar Kommunen bedriver verksamhet för att öka förmågan att klara av påfrestningar och ytterst krig. Investeringen är en del i kommunens arbete med återuppbyggnaden av det civila försvaret. Åtgärderna medfinansieras av Myndigheten för civilt försvar (MCF), där bidraget uppgår till drygt 70% av utgifterna. Läsplattor Inför kommunfullmäktiges nya mandatperiod har läsplattor inköpts, bland annat på grund av teknikskifte. 4 Kommunens nämnder och förvaltningar Verksamhetsstöd Nämndsordförande: Peter Söderström Verksamhetschef: Marcus Wihk Sammanfattande analys av verksamhet och ekonomi Verksamheten prognostiserar en positiv budgetavvikelse för helåret 2026 om 2,5 miljoner kronor. Den positiva budgetavvikelsen beror främst på lägre kostnad för färdtjänst än budgeterat samt vakanta tjänster. Vid korttidsfrånvaro har vikarier använts i mindre omfattning. Måluppfyllelsen inom Verksamhetsstöd bedöms som god. Mindre avvikelser kopplade till vissa indikatorer finns men över lag bedöms verksamheten följa plan och måluppfyllelsen som helhet bedöms som god. Sjukfrånvaron i verksamheten är 2,5 % (3,5 inkluderat REKOC) under perioden vilket är en minskning av sjukfrånvaron jämfört med 2025. Verksamhetens återhållsamhet att resurssätta tjänster vid korttidsfrånvaro behöver följas upp i samband med årsbokslutet då detta kan riskera att påverka den generella arbetsmiljön inom verksamhetens enheter och avdelningar. Ekonomiskt utfall Driftbudget (tkr) Budget 2026 Utfall P r o g nos Avvikelse, jan-aug 2026 prognos Personalkostnader 120 411 75 525 118 866 1 545 Lokalkostnader 4 457 3 013 4 507 -50 Kapitalkostnader 1 654 1 107 1 654 0 Övriga kostnader 35 754 20 671 36 049 -295 Summa kostnader 162 276 100 317 161 076 1 200 Intäkter 86 974 56 052 88 274 1 300 Nettokostnad 75 302 44 265 72 802 2 500 Tabell 6 Verksamhet (tkr) Budget 2026 Utfall P r o g nos Avvikelse, jan-aug 2026 prognos Ekonomi och upphandling 13 657 8 579 13 657 0 Färdtjänst 6 107 2 799 4 857 1 250 IT 12 791 7 166 12 291 500 Kansli, arkiv, informationssäkerhet 5 473 3 855 5 673 -200 Kommunikation 3 668 2 312 3 668 0 Kontaktcenter 2 357 1 274 2 207 150 Personal 27 727 16 197 27 227 500 Överförmyndarenheten 3 522 2 083 3 222 300 Verksamhetens nettokostnad 75 302 44 265 72 802 2 500 Tabell 7 5 Kommunens nämnder och förvaltningar Investeringsbudget (tkr) Budget 2026 Utfall P r o g nos Avvikelse, jan-aug 2026 prognos E-arkiv 250 0 250 0 Ny IT-miljö 1 406 0 0 1 406 IT, brandvägg 2 500 1 393 1 500 1 000 Nytt intranät 444 288 294 150 Reinvesteringar inom Verksamhetsstöd avseende IT- 1 800 620 1 000 800 utrustning Nettoinvestering 6 400 2 301 3 044 3 356 Tabell 8 Beskrivning av investeringsprojekt Ett samverkansprojekt med våra grannkommuner Eda, Säffle och Årjäng om införande av e-arkiv pågår under planperioden. Verksamheten syftar till att dels möta nya lagkrav men också till att öka effektiviteten i verksamheten och säkerställa arkivering av kommunens information i minst 100 år. Projektet löper som planerat och upphandling samt pilotprojekt genomförs under hösten 2026. Byte av brandvägg ökar kommunens skydd mot och förmåga att hantera cyberangrepp. Genom att samverka med Eda kommun om samma brandvägg har Arvika kommun fördubblat sin internetkapacitet vilket medför bättre anslutbarhet och kvalitet på tjänster som levereras via internet utan att kostnaderna ökat. Investeringen i ett nytt intranät är nästan färdig och kommer färdigställas inom tilldelad budget. Effekterna av ett nytt intranät i kommunkoncernen är ett modernt intranät och arbetsredskap som underlättar intern kommunikation, främjar effektivitet och stärker samhörigheten inom organisationen som helhet och de olika verksamheterna. Reinvesteringar i IT-utrustning syftar till att underhålla kommunens utrustning samt bibehålla och utveckla anslutningsbarheten i de kommunala verksamheterna. Genom att byta ut föråldrad utrustning samt identifierat och åtgärdat områden med sämre anslutbarhet kan vi leverera en stabil, säker och användarvänlig IT-kommunikation till alla som ska använda IT som stöd till sin verksamhet. Viktiga händelser under perioden Arvika kommun inför under perioden 2025-12-17 till 2027-04-30 ett nytt verksamhetskritiskt personalsystem efter en gemensam upphandling med Eda kommun. Projektet syftar till att ersätta befintliga arbetssätt som idag präglas av manuella processer och ett äldre system med begränsad funktionalitet. Det nya systemet ska bidra till ökad användarvänlighet, effektivare arbetssätt och högre kvalitet i personaladministrationen. Samtidigt stärks informationssäkerheten och möjligheterna till integration med andra verksamhetssystem. Införandet genomförs parallellt i Arvika och Eda kommun. IT-avdelningen har under perioden levererat en stabil, säker och användarvänlig IT-infrastruktur. Genom detta skapar vi förutsättningar för att koncernen utvecklas med stöd av digitala lösningar för effektivisering eller innovation. Ett exempel på innovation är att vi på IT under perioden skapat en AI-assistent (Rolf) kopplad till vår ärendehantering, där man som kund kan få hjälp med de vanligaste IT-ärendena dygnet runt samt att vi själva börjat använda AI-assistenten till att snabbregistrera 6 Kommunens nämnder och förvaltningar ärenden på ett systematiskt sätt för att inte tappa ärenden som ramlar in när kunder fångar oss i farten. Tack vare detta kan kunderna som får sina IT-relaterade problem lösta av AI-agenten snabbt fortsätta bedriva välfärd samt att alla ärenden som registreras i systemet, hanteras, följs upp mot överenskommen servicenivå. Turistbyrån har under perioden genomfört med olika annonskampanjer för att öka Arvikas attraktivitet och bidra till den lokala besöksnäringens utveckling. Under perioden har antalet besökare och tillresta till kommunen ökat med 7,5% jämfört med förra året. Av besöksgrupperna så är inhemska gäster den grupp som ökat mest. Måluppfyllelse Invånare Kommuninvånarnas möjlighet till delaktighet ska vara god. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Kommuninvånarnas Sammanfattande och 1 gång/år - - - 0 1 Uppfyllt möjlighet till lättförståelig version delaktighet ska vara gällande bokslut och god. budget. Medborgarundersökningen 26 24,3 - 25,2 - .. Delvis - Invånarnas möjlighet till uppfyllt insyn och inflytande över kommunens beslut och verksamheter är bra, andel (%). Två (2) funkisfullmäktige 2 0 0 1 2 1 Delvis har genomförts under året uppfyllt Tabell 9 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Kommuninvånarna ska kunna leva ett rikt, gott och hälsosamt liv. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Det är lätt för Antalet e-tjänster i Öka - - - 156 169 Uppfyllt kommunens kommunen ska öka invånare att lösa ärenden digitalt. Tabell 10 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. 7 Kommunens nämnder och förvaltningar Öka medvetenheten och kunskapen inom kommunens verksamheter om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Öka medvetenheten Det finns en (1) beslutad 1 0 0 0 0 0 Ej uppfyllt och kunskapen inom handlingsplan för kommunens Verksamhetsstöds arbete verksamheter om mot mäns våld mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära kvinnor, våld i nära relation relation och Information om mäns våld 100% - - - - 100% Uppfyllt hedersrelaterat våld mot kvinnor, våld i nära och förtryck. relation och hedersrelaterat våld och förtryck ska ges i samband med introduktion av nya medarbetare och chefer. Det finns en (1) digital 1 0 0 0 0 1 Uppfyllt utbildning om mäns våld mot kvinnor framtagen i kommunens utbildningsmodul EsTracer. Tabell 11 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Analys av resultatet – Invånare Sammanfattande och lättförståelig version gällande bokslut och budget Under året har en förenklad årsredovisning tagits fram, det mer lättillgängliga formatet ger fler möjlighet att sätta sig in i hur skattemedlen används. Detta stärker den lokala demokratin och ökar transparensen i vår kommunikation. Ambitionen är att även ta fram ett enkelt och lättförståeligt material avseende budget. Medborgarundersökningen - Invånarnas möjlighet till insyn och inflytande över kommunens beslut och verksamheter är bra, andel (%) Senast tillgängliga utfall avser år 2024. Medborgarundersökningen genomförs under året och kommunen får resultat och data under fjärde kvartalet. Två (2) funkisfullmäktige har genomförts under året Genomförandet av funkisfullmäktige har utvecklats positivt sedan motionen bifölls. Ett första funkisfullmäktige genomfördes 2024 och därefter har ytterligare två genomförts under 2025. Under 2026 har ett funkisfullmäktige genomförts i maj och ytterligare ett är planerat till november. Under 2026 har också en riktlinje för funkisfullmäktige tagits fram för att skapa tydligare struktur. Forumet skapar förutsättningar för personer med funktionsnedsättning framföra synpunkter och föra dialog med kommunen. Det bidrar till ökad delaktighet och inflytande i frågor som berör målgruppen. Bedömningen är att två tillfällen per år skapar bra förutsättning för god kvalitet och relevans i träffarna. Antalet e-tjänster i kommunen ska öka Ökningen av antalet e-tjänster bedöms vara ett resultat av ett mer strukturerat arbete med digitalisering och systemförvaltning. Genom att systemförvaltningen har flyttats till kommunens kontaktcenter har förvaltningen fått bättre förutsättningar att identifiera vilka blanketter och 8 Kommunens nämnder och förvaltningar ärenden som lämpar sig för digitalisering. Genom att skapa tydlighet i systemförvaltningen genom att ha en utsedd systemförvaltare i verksamheten och det nära samarbetet med IT har underlättat framtagandet av nya e-tjänster. Arbetssättet förväntas bidra till en fortsatt utveckling av digitala tjänster och därmed göra det enklare för invånarna att hantera sina ärenden digitalt. Det finns en (1) beslutad handlingsplan för Verksamhetsstöds arbete mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Arbetet med handlingsplanen har påbörjats men pausats till följd av en sjukskrivning. Prognosen för helår är att handlingsplanen inte hinner upprättas utan kommer att ligga med som en viktig aktivitet i verksamhetsplanen för 2027. Information om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck ska ges i samband med introduktion av nya medarbetare och chefer Genom att öka möjligheten till att alla medarbetare får ta del av informationen skapas det bättre förutsättningar att förändra och motverka mäns våld mot kvinnor, våld i nära relation samt hedersrelaterat våld och förtryck. Samtliga nyanställda har under perioden fått information och/eller utbildning om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Den höga måluppfyllelsen bedöms hänga ihop med att kommunen under flera år arbetat systematiskt med att utbilda alla medarbetare i dessa frågor och att arbetssätten nu har etablerats. Det finns en (1) digital utbildning om mäns våld mot kvinnor framtagen i kommunens utbildningsmodul EsTracer. Utbildningen är klar och finns i kommunens utbildningssystem EsTracer men har än inte publicerats. Publicering av utbildningen planeras under hösten. Utbildningen är ytterligare en möjlighet att kontinuerligt utbilda medarbetare och genom det långsiktigt skapa förändring till att mäns våld mot kvinnor minskar. 9 Kommunens nämnder och förvaltningar Medarbetare Arvika kommun ska ha en god arbetsmiljö där medarbetarna trivs. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Verksamhetsstöd Sjukfrånvaro, % för 5 eller lägre - - - 3,9 2,3 Uppfyllt ska ha en god Verksamhetsstöd exkl. arbetsmiljö där Rekryterings- och medarbetarna trivs. kompetenscentrum Sjukfrånvaro, % för 7,2 eller - - - 6,9 3,5 Uppfyllt Rekryterings- och lägre kompetenscentrum Kommunkoncernens Antalet digitala Ökar - - - 42 72 Uppfyllt medarbetare har utbildningar i kommunens goda förutsättningar utbildningsmodul EsTracer för kompetens- har ökat utveckling Arvika kommun har Antalet oplanerade IT- 0 - - - - 0 Uppfyllt en stabil och säker avbrott (avbrottstid IT miljö överstigande 6 timmar) Antal incidenter kopplade 0 - - - - 1 Ej uppfyllt till cybersäkerhet Arvika kommun har Nöjd-kund-index, NKI (IT) 80 eller - - - - 94 Uppfyllt en användarvänlig IT högre miljö Det finns en (1) beslutad 1 0 0 0 0 0 Ej uppfyllt tjänstekatalog med efterfrågade IT tjänster Arvika kommun ska Fler avdelningar/enheter Ökar (ingång - - - 0 3 Uppfyllt höja kompetensen ska arbeta systematiskt 0) och utforska med AI i den dagliga möjligheter med verksamheten artificiell intelligens (AI) som en del av utvecklingen av kommunen Tabell 12 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Arvika kommun ska ha engagerade medarbetare. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Verksamhetsstöd Hållbart 81 eller - - - 85 .. Uppfyllt ska ha engagerade medarbetarengagemang högre medarbetare. (HME), för Verksamhetsstöd exkl. Rekryterings- och Kompetenscentrum, totalindex Hållbart 77 eller 82 77 81 78 .. Uppfyllt medarbetarengagemang högre (HME) för Rekryterings- och kompetenscentrum, totalindex. Tabell 13 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. 10 Kommunens nämnder och förvaltningar Analys av resultatet – Medarbetare Sjukfrånvaro, % för Verksamhetsstöd exkl. Rekryterings- och kompetenscentrum Sjukfrånvaron har minskat från 3,9 procent 2025 till 2,3 procent 2026. Minskningen bedöms vara ett resultat av ett aktivt arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbete, vilket bidragit till både lägre långtidssjukfrånvaro och färre korttidssjukskrivningar. Utvecklingen indikerar en ökad frisknärvaro och en positiv trend för hälsa och arbetsmiljö inom verksamheten. Sjukfrånvaro, % för Rekryterings- och kompetenscentrum Sjukfrånvaron har minskat från 6,9 procent 2025 till 3,5 procent vid delåret 2026. Den positiva utvecklingen bedöms främst vara en effekt av ett aktivt rehabiliteringsarbete riktat mot långtidssjukskrivna, vilket har bidragit till en tydligt förbättrad hälsa och lägre sjukfrånvaro i verksamheten. Antalet digitala utbildningar i kommunens utbildningsmodul EsTracer har ökat Antalet digitala utbildningar i EsTracer har ökat med ytterligare 30 jämfört med föregående år. Ökningen beror på ett framgångsrikt implementerings- och förankringsarbete som bidragit till en tydlig förflyttning från fysiska till digitala utbildningsinsatser, vilket stärker tillgänglighet och kompetensutveckling i hela kommunkoncernen. Antalet oplanerade IT-avbrott (avbrottstid överstigande 6 timmar) Inga större oplanerade IT-avbrott under perioden. Måluppfyllelsen bedöms påverkas positivt av ett aktivt arbete inom IT-avdelningen med att tidigt avhjälpa fel och risker i IT-miljön samt i kommunens IT-utrustning. Reinvesteringar har gjorts löpande vilket bland annat inneburit att gammal IT- utrustning bytts ut vilket bidrar till en ökad drifts- och IT-säkerhet. Antal incidenter kopplade till cybersäkerhet En (1) rapporterad IT-incident i samband med nätfiske där medarbetaren fått sitt konto kapat. Planen att fortsätta stärka kompetensen hos medarbetarna i kombination med tekniska skyddslager. Nöjd-kund-index, NKI (IT) De medarbetare som återkopplar på kundenkäten är väldigt nöjda med servicen från IT-avdelningen. De medarbetare som inte varit nöjda med servicen kontaktas personligen för att reda ut vad som kan göras annorlunda nästa gång. Det finns en (1) beslutad tjänstekatalog med efterfrågade IT-tjänster Det finns ännu ingen beslutad tjänstekatalog med IT-tjänster, planen är att denna skall finnas på plats under hösten-26 och kompletteras med fler tjänster under 2027. Fler avdelningar/enheter ska arbeta systematiskt med AI i den dagliga verksamheten Under perioden har flera verksamheter påbörjat ett mer systematiskt arbete med AI genom konkreta användningsfall. Genom att utveckla och testa AI-assistenter inom Kontaktcenter, Kommunikationsenheten och IT-avdelningen stärks verksamheternas kompetens inom AI samtidigt som möjligheterna att använda tekniken i olika verksamhetsprocesser utforskas. Att AI nu används i flera ordinarie arbetsprocesser visar en positiv utveckling från utgångsläget och bidrar till att uppfylla målet om ökad kompetens och ökad användning av AI i kommunen. Hållbart medarbetarengagemang (HME) för Verksamhetsstöd exkl. Rekryterings- och kompetenscentrum, totalindex HME mäts i medarbetarundersökningen under fjärde kvartalet. 11 Kommunens nämnder och förvaltningar Hållbart medarbetarengagemang (HME) för Rekryterings- och kompetenscentrum, totalindex HME mäts i medarbetarundersökningen under fjärde kvartalet. Tillväxt och utveckling Arvika ska ge förutsättningar för ett gott företagsklimat. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Arvika kommun Insiktsundersökning SKR, 75 eller - 76 65 77 75 Uppfyllt genomför totalindex, upphandling högre upphandlingar med Insiktsundersökning, SKR, 65 eller - 77 68 78 77 Uppfyllt hög kvalitet. Frågan: Hur nöjd var du högre med hanteringen av upphandlingen i sin helhet? (Index) Insiktsundersökning, SKR, 75 eller - 90 81 86 90 Uppfyllt Frågan: Hur nöjd var du högre totalt sett med bemötandet? (Index) Det lokala Antal genomförda 12 - - - - 14 Uppfyllt näringslivet har informations- och goda kunskaper om dialogmöten om offentliga upphandling riktat till det upphandlingar lokala näringslivet Det är lätt för Antal e-tjänster riktade till Ökar - - - 34 36 Uppfyllt kommunens företagare företagare att lösa ärenden digitalt Tabell 14 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Arvikaborna ska ha goda möjligheter att försörja sig själva. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Arvika kommun har Det finns en (1) beslutad 1 0 0 0 0 0 Ej uppfyllt god tillgång till policy för fördelning av praktikplatser praktikplatser i kommunkoncernen Arvika kommun har Det finns en (1) beslutad 1 0 0 0 0 0 Ej uppfyllt god kompetens- kompetensförsörjnings- försörjningsberedskap strategi Tabell 15 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Analys av resultatet – Tillväxt och utveckling Insiktsundersökning, SKR, totalindex, upphandling Kundnöjdheten rörande kommunkoncernens upphandlingar är fortsatt god. Ett resultat mellan 70– 79 klassas av SKR som “hög kundnöjdhet”. Kommunen arbetar med aktiva leverantörsdialoger som ett led i att säkerställa tydliga, transparenta och rättvisa upphandlingar. Det goda resultatet visar att vårt systematiska arbete och vår fokus på tydlig kommunikation uppskattas av kommunens leverantörer. 12 Kommunens nämnder och förvaltningar Insiktsundersökning, SKR, Frågan: Hur nöjd var du med hanteringen av upphandlingen i sin helhet? Nöjdhetsindexet visar att kommunens upphandlingar genomförs på ett sätt som upplevs som tydligt, professionellt och rättvist av leverantörerna. Resultat stärker förtroendet för kommunen och bidrar till god konkurrens, vilket ökar möjligheterna till bra affärer. Utfallet visar att vårt medvetna arbete ger effekt. Insiktsundersökning, SKR, Frågan: Hur nöjd var du totalt sett med bemötandet? Ett professionellt och respektfullt bemötande är grundläggande för att upprätthålla medborgarnas och leverantörernas förtroende för kommunens verksamhet, därför är det mycket glädjande att utfallet på denna indikator är så pass hög. Det goda resultatet visar att vårt systematiska arbete och vår fokus på tydlig kommunikation uppskattas av kommunens leverantörer. Antal genomförda informations- och dialogmöten om upphandling riktat till det lokala näringslivet Vi arbetar på olika sätt med att delge leverantörer informations och möjliggöra en god dialog i allmänhet eller i specifika upphandlingar. Mötena har bidragit till stärkt marknadskännedom och förbättrade förutsättningar för lokala företag att delta i kommunens upphandlingar. Detta främjar konkurrensen, bidrar till hög kvalitet i upphandlingarna och stärker kommunens relation med näringslivet. Antal e-tjänster riktade till företagare Vid årsskiftet fanns 34 e-tjänster riktade till företagare på kommunens hemsida. Under perioden har antalet e-tjänster riktade till företagare ökat till 36 stycken. Nya e-tjänster som tillkommit är Anmälan om osund konkurrens samt Anordna aktiviteter i naturområden. Det finns en (1) beslutad policy för fördelning av praktikplatser i kommunkoncernen Förslag till policy för fördelning av praktikplatser har tagits fram och överlämnats till kommunstyrelsen. Policyn stärker kommunens förutsättningar att samordnat erbjuda praktikplatser som bidrar till kompetensförsörjning, integration och framtida rekryteringsmöjligheter inom kommunkoncernen. Bedömningen är att målvärdet nås under 2026. Det finns en (1) beslutad kompetensförsörjningsstrategi Arbetet med att ta fram en kommunövergripande kompetensförsörjningsstrategi har ännu inte slutförts. Planering och framtagande av strategin kommer att påbörjas under året, vilket är ett viktigt steg för att stärka kommunens förmåga att möta framtida kompetensbehov och säkerställa en hållbar bemanning i verksamheterna. Miljö och klimat Arvika kommun ska säkerställa hållbar konsumtion och produktion. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Arvika kommun ska Andel annonserade 90 eller - 82 92 86 90 Uppfyllt säkerställa hållbar upphandlingar med högre konsumtion och miljökrav, andel % produktion Tabell 16 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. 13 Kommunens nämnder och förvaltningar Arvika kommun ska vidta åtgärder för att minska klimatförändringarna och dess konsekvenser. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Medarbetare i Det finns (1) beslutad 1 0 0 0 0 0 Ej uppfyllt kommunkoncernen utredning om styrmedel har hållbara färdsätt för att få anställda i till och från arbetet. kommunkoncernen att välja hållbara färdmedel till och från arbetet. Tabell 17 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Analys av resultatet – Miljö och klimat Andel annonserade upphandlingar med miljökrav, andel % Kommunen uppnår målet genom att ställa miljökrav i en hög andel av de annonserade upphandlingarna. Resultatet visar att hållbarhet är en del av inköpsarbetet och att kommunen använder sin köpkraft för att bidra till minskad miljöpåverkan och en mer hållbar utveckling. Det finns (1) beslutad utredning om styrmedel för att få anställda i kommunkoncernen att välja hållbara färdmedel till och från arbetet. Utredningen om styrmedel för att främja hållbara färdsätt är under planering och genomförs under året. Resultatet kommer att utgöra ett viktigt underlag för framtida insatser som stärker hållbara resvanor och bidrar till kommunens hållbarhetsmål. Åtgärdsplan Verksamheten har under året en generell återhållsamhet beträffande löpande driftskostnader. Ökade kostnader för licenser, inflationsökningen och sammanfallande stora behov av såväl underhåll som utveckling ställer höga krav på effektiviseringar i det dagliga arbetet. Detta sker bland annat genom en ständig anpassning av verksamheterna, konsekvensbeskrivningar i samband med rekryteringar och en strävan efter att hitta synergier och effektiviseringar genom intern samverkan mellan verksamheterna. Även kostnaderna för externa tjänster kommer ses över för att minska behovet av konsultstöd genom att göra mera internt. Indikatorer där målet inte nås, bedöms nås under 2027. Framtagandet av strategier, handlingsplaner eller liknande har påverkats av vakanser i verksamheten där verksamheterna har fått prioritera kärnuppdragen först. 14 Kommunens nämnder och förvaltningar Samhällsutveckling Utskottsordförande: Peter Söderström Verksamhetschef: Marcus Wihk Sammanfattande analys av verksamhet och ekonomi Måluppfyllelsen inom Samhällsutvecklings verksamheter bedöms som god. Mindre avvikelser kopplade till vissa indikatorer finns men över lag bedöms verksamheten följa plan och måluppfyllelsen som helhet bedöms som god. Verksamheten bedöms rymmas inom ram för helåret 2026. Trots ett prognostiserat underskott inom bostadsanpassningen om 2,7 miljoner kronor, kompenseras avvikelsen av positiva resultat inom andra verksamhetsområden. Skogsförvaltningen redovisar högre intäkter än budgeterat genom genomförda gallringsåtgärder och avverkning på mark som förbereds för framtida detaljplaneutveckling vid Prästängen. Därtill prognostiserar fastighetsverksamheten ett överskott främst till följd av lägre kostnader för rivning och sanering av fastigheten Lampan 2 än vad som budgeterats. Sammantaget medför dessa avvikelser att verksamhetens totala resultat bedöms kunna hållas inom tilldelad budgetram för året. Kostnaderna för bostadsanpassning bedöms uppgå till 5,8 miljoner kronor för helåret 2026 vilket är 2,7 miljoner kronor högre än budgeterat. Bostadsanpassningen är en del av kommunens serviceskyldighet vilket innebär att de ärenden som prövas och beslutas inte utgår från den tilldelade budgetramen utan från den enskildes behov. Detta gör att kostnaderna för bostadsanpassning är svåra att på förhand budgetera. Samtidigt bedöms den enskildes rättigheter tillvaratas väl genom den verksamhet som bedrivs. I avvaktan på ny skogsstrategi och i samband med det upphandling av skogsskötsel har kommunens skog skötts med fokus på att tillgängliggöra tätortsnära strövområden och med fokus på naturvård. Detta har under 2026 resulterat i högre intäkter än budgeterat då vi genomfört gallringsåtgärder i flera trakter. En annan bidragande orsak till budgetavvikelsen är avverkning av ett litet område med gran på före detta odlingsmark där kommunen planerar för att genomföra detaljplan på Prästängen. Sjukfrånvaron för verksamheten var under perioden 3,8% vilket är en minskning från 2026. De minskade sjuktalen bedöms vara ett resultat av ett systematiskt arbetsmiljöarbete inom verksamheten, flexibla arbetssätt och förebyggande arbete med rehab. 15 Kommunens nämnder och förvaltningar Ekonomiskt utfall Driftbudget (tkr) Budget Utfall P r o g nos Avvikelse, 2026 jan-aug 2026 prognos Personalkostnader 58 077 37 745 57 652 425 Lokalkostnader 14 667 9 691 14 667 0 Kapitalkostnader 56 054 37 557 56 204 -150 Övriga kostnader 117 061 80 981 121 001 -3 940 Summa kostnader 245 860 165 973 249 525 -3 665 Intäkter 60 309 46 601 63 974 3 665 Nettokostnad 185 551 119 372 185 551 0 Tabell 18 Verksamhet (tkr) Budget Utfall Prognos Avvikelse, 2026 jan-aug 2026 prognos Allmän fritidsverksamhet 8 386 6 846 8 386 0 Allmän kulturverksamhet 4 268 3 007 4 268 0 Allmän platsmark 1 090 812 1 040 50 Arbetsområden och lokaler 5 204 3 405 5 304 -100 Bibliotek 16 710 11 236 16 785 -75 Bidrag Stiftelsen Glaskogen 2 800 1 783 2 800 0 Bostadsanpassning 3 945 4 274 6 615 -2 670 Bygglov 2 664 1 789 2 764 -100 Energirådgivning 30 0 30 0 Funktionsnedsättning- och pensionärsföreningar 130 121 130 0 Fysisk och teknisk planering, miljöutveckling 23 978 15 379 23 328 650 Gator, enskilda vägar och parkering 46 254 30 436 46 254 0 Hamnverksamhet 122 38 122 0 Idrotts- och fritidsanläggningar 26 220 18 746 26 220 0 Kommersiell verksamhet 2 114 -628 614 1 500 Miljö & hälsoskydd 6 477 3 216 6 477 0 Näringslivsbefrämjande åtgärder 3 882 1 775 3 882 0 Parker 13 222 8 779 13 222 0 Ritz, kultur- och aktivitetshus 7 468 5 057 7 468 0 Sociala stödföreningar 678 598 678 0 Stöd till studieorganisationer 805 805 805 0 Tillstånd, alkohol och tobak 350 20 350 0 Totalförsvar och samhällsskydd 6 304 3 611 5 904 400 Turism 2 451 -1 693 2 106 345 YH-utbildning 0 -38 0 0 Verksamhetens nettokostnad 185 551 119 372 185 551 0 Tabell 19 16 Kommunens nämnder och förvaltningar Investeringsbudget (tkr) Budget 2026 Utfall P r o g nos Avvikelse, jan-aug 2026 prognos Rackstadmuseet, fönster 1 500 969 1 150 350 Sim- och sporthall, brandskydd 1 200 1 222 1 225 -25 Digital anslagstavla för evenemangsinfo 3 237 910 3 237 0 Gång- och cykelväg, Gate 6 131 114 2 531 3 600 Effekter av GC-plan 2 000 2 150 2 700 -700 Norra infarten 10 000 27 2 000 8 000 Laddningspunkt för elfordon 600 478 500 100 Prästängen odlingslotter, projektering 619 0 0 619 Vik odlingslotter 1 043 592 693 350 Offentliga toaletter 3 600 32 3 600 0 Belysning motionsspår Prästängen 3 100 1 793 3 100 0 Belysning motionsspår Gunnarskog, Stommen 1 600 850 1 600 0 Fotbollsplaner, Vik 4 000 49 4 600 -600 Byte sarg och publikskydd ishallen 2 000 0 0 2 000 Omläggning och dränering Viksvallen 2 800 0 0 2 800 Offentlig utsmyckning 100 71 100 0 Reinvesteringar inom Samhällsutveckling avseende beläggningsunderhåll och gatubelysning 16 000 5 488 16 000 0 Reinvesteringar inom Samhällsutveckling, övrig verksamhet 5 230 2 082 5 230 0 Exploatering Hamnområdet, park och grönytor samt gång- och cykelväg 749 690 909 -160 Prästängen Vildrosgatan, gata 4 400 2 043 4 400 0 Affärsverksamhet Ingestrands camping, 15 stugor inkl. VA 12 002 7 346 12 002 0 Totalsumma investering: 81 912 26 904 65 578 16 334 Tabell 20 Beskrivning av investeringsprojekt Gång- och cykelplan På Viks idrottsområde (Blankenfjeldsgatan) har en ny gång- och cykelväg byggts för att göra det säkrare och lättare för cyklister och gående att korsa gatuområdet till fotbollsplanerna. Samtidigt har en ny hämta-/lämna-zon byggts. Denna kommer att minska parkeringsproblemen i området, vilka tidigare skapade otrygghet för oskyddade trafikanter samt irritation bland de boende. I slutet av augusti kommer cykelöverfarter att byggas på Fältgatan och Hamngatan i enlighet med gång- och cykelplanen. För detta projekt har medfinansiering även sökts från Trafikverket. Gång- och cykelväg Gate Upphandling pågår och beräknas vara klar i september. För att minimera risken för förseningar i byggprocessen har verksamheten lagt extra tid på att skapa en mycket tydlig och detaljerad upphandling. På så sätt minimeras risken för frågor under byggtiden som annars skulle kräva Trafikverkets granskning och därmed påverka både tidsplan och budget. Odlingslotter, Vik En ny underhållsväg samt gångstigar har anlagts inom området. Buskage har tagits bort och ett stängsel med grind har satts upp runt området. Dessutom har en vattenledning dragits in och tre vattenposter placerats ut. Det har även planterats nya växter, med fokus på ätbara sorter. De nya 17 Kommunens nämnder och förvaltningar odlingslotterna på Vik färdigställdes och överlämnades till den nybildade föreningen före sommaren. I anslutning till detta utökades grusparkeringen som tidigare var för trång, vilket innebär ett lyft för hela området. Utveckling mötesplatser Sex stolpbänkar har installerats i Västra Sund efter ett inkommit medborgarförslag om sittplatser i området. Ytterligare tio stolpbänkar är beställda och kommer i slutet av augusti att placeras ut på olika platser i Arvika där det i dag saknas sittplatser. Möbler för en tilltänkt sommargågata i centrum har i stället återanvänts för att rusta upp befintliga mötesplatser, såsom torget och olika lekplatser. Digitala infartsskyltar Markarbeten med nya fundament och elanslutningar har genomförts under augusti månad. Samtidigt tas de gamla infartsskyltarna ner och transporteras till återvinningen. De nya LED- infartsskyltarna förväntas vara på plats i mitten av september. Fotbollsplaner, Vik Entreprenör som ska utföra projektet är upphandlad av Teknik i väst. Detaljprojektering pågår, och skogsavverkningen är genomförd för att skapa plats för fyra nya fotbollsplaner. Temporära byggvägar har anlagts i området och förberedelser för markarbeten pågår. Fotbollsplanerna förväntas vara klara våren 2027, beroende på väderförhållandena. Efter färdigställandet kommer gräset att behöva tid för att etablera sig och bli tillräckligt starkt för spel. Prästängen Vildrosgatan, gata Projektet innebär en förlängning av den befintliga Vildrosgatan i Prästängen med en tillhörande vändplan. Projektet är snart färdigställt, vilket skapar utrymme för framtida expansion av staden med både handel och bostadsområden. En del arbete med grus, gräsplantering och finputsning återstår. Inom ramen för projektet har man även byggt en mindre skogsväg som underlättar skogsavverkningen och frigör yta för ett framtida odlingsområde. Norra infarten Projektet, som innebär byggnation av en ny rondell, har beställts av Teknik i Väst som just nu arbetar med upphandlingen. Parallellt pågår inköp och försäljning av mark inom projektområdet. Ansökan om medfinansiering för åren 2027–2029 har skickats in och godkändes för att täcka maximalt 35 procent av den totala byggkostnaden. Ingestrands camping, 15 nya stugor inkl. VA 15 nya stugor har ersatt de gamla trätälten på Ingestrands Camping för att höja standarden på stugboende och få området mer attraktivt året runt. Stugtomterna har förberetts under vintern med vatten, avlopp, el och fiber. Stugmodulerna levererades på våren och är på plats med fönster och dörrar. Under hösten kommer stugorna färdigställas invändigt och utomhusmiljön ska finjusteras. Omläggning och dränering av Viksvallen Efter genomförd detaljprojektering har den bedömda projektkostnaden visat sig vara högre än budgeterad nivå. Förvaltningen arbetar därför med att utreda alternativa metoder och lösningar för att kunna utföra åtgärden till en lägre kostnad. Utredningen beräknas vara färdig under hösten 2026, varefter ställning kan tas till projektets fortsatta genomförande. 18 Kommunens nämnder och förvaltningar Byte av sarg och publiksskydd, ishallen Arbete med upphandling pågår. Byte av sarg och publikskydd planeras ske våren 2027 efter avslutad ishockeysäsong enligt önskemål från Arvika Hockey Club. Viktiga händelser under perioden Enligt beslut i verksamhetsplanen för 2026–2028 har åtgärder för att nå ram vidtagits på Arvika bibliotek, sim- och sporthall samt Viks idrottsplats. Åtgärderna har utgjorts av förändrade arbetssätt och effektiviseringar samt neddragningar av personella resurser i verksamheterna. Under perioden har fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors samt strategisk energiplan för Arvika båda varit ute på granskning och underlag för antagande har färdigställts. Dessa styrdokument är viktiga för kommunens arbeten för att skapa framtida förutsättningar för ökad måluppfyllelse inom målområdena invånare, miljö och klimat samt tillväxt och utveckling. Detaljplanen för Arvika norra infart har antagits och vunnit laga kraft. Detaljplanen möjliggör trafiksäkerhetshöjande åtgärder genom en ny trafiklösning (rondell) och nya gång- och cykelvägskopplingar samt bättre förutsättningar för resande med kollektivtrafik. Den skapar också möjligheter för befintliga företag inom området att utvecklas. Den nya detaljplanen bidrar till både målen inom målområde Invånare, målområde miljö och klimat samt tillväxt och utveckling. Särskilda medel har tillförts arbetet med detaljplaner för Arvika hamn under 2026. Arbetet med att detaljplanera hamnområdet delas in i tre etapper. Under perioden har ett hållbarhets- och gestaltningsprogram tagits fram. Geotekniska och markmiljötekniska undersökningar pågår och så även utredningar för detaljplaneetapp 1 som avser det västra hamnområdet. Under första kvartalet 2027 förväntar detaljplanen kunna gå ut på samråd. Hamnutvecklingen bidrar till både målen inom målområde Invånare, målområde miljö och klimat samt tillväxt och utveckling. Projektet odlingslotter på Vik har färdigställts vilket har gett föreningen Odlingspaletten tillgång till möjliga odlingslotter för sina medlemmar. Projektet bidrar till målen inom målområde Invånare samt miljö och klimat. Under våren har hygientillsyn skett på samtliga frisörer i kommunen. Tillsynen utgick ifrån verksamheternas hygienrutiner varför varje enskild firma fick tillsyn. Miljöenheten har under senaste åren arbetat med att effektivisera tillsynen för att också de verksamheter som inte betalar årlig avgift ska få regelbunden tillsyn. Kunskaper som inhämtats i samband med tillsynen kommer att utgöra grund för vissa särskilda informationsinsatser riktade gentemot den aktuella målgruppen under hösten 2026 samt ytterligare insatser i verksamhetsplanen för 2027. De kommunala föreningsbidragen bidrar till att främja lokal samhällsutveckling, främjar mötesplatser och social inkludering och stärker demokratin genom delaktighet och inflytande. Under perioden har en betydande mängd föreningsbidrag handlagts. Arvika kommuns föreningsstöd bidrar till en levande landsbygd och ökad folkhälsa. Verksamhetsbidrag Fritid 1 062 720 kr Driftsbidrag till idrott-/fritidsföreningar 2 196 750 kr Särskilt bidrag för idrottsföreningar 470 000 kr Ledarutbildningsbidrag 25 200 kr 19 Kommunens nämnder och förvaltningar Sociala stödföreningar 636 000 kr Pensionärsföreningsbidrag 30 648 kr Spontanbidrag 59 700 kr FK verksamhet för/av unga 111 500 kr RF-SISU Arvika 115 000 kr Verksamhetsbidrag Funktionsrätt Arvika 90 000 kr Måluppfyllelse Kommunens måluppfyllelse, god ekonomisk hushållning i Arvika kommun, utgår från de 13 övergripande verksamhetsmål som kommunfullmäktige fastställt. Fullmäktiges övergripande verksamhetsmål är indelade i fyra målområden och kommunens verksamheter har till uppgift att bryta ned de övergripande målen till verksamhetsmål anpassade efter sin egen verksamhet. Nedan presenterar Kommunledningsstaben sina verksamhetsmål och även indikatorer och målvärden som målen utvärderas utifrån. Målen presenteras utifrån de fyra målområdena. Invånare Kommuninvånarnas möjlighet till delaktighet ska vara god. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Arvika kommun har Antal deltagare med Ökar - - - - .. Saknas data ett inkluderande funktionsvariation i föreningsliv kommunens idrottsföreningar (Egen data) Det är lätt för Antalet e-tjänster i Ökar - - - 156 169 Uppfyllt kommunens kommunen ska öka (Egen invånare att lösa data) ärenden digitalt Tabell 21 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Kommuninvånarna ska kunna leva ett rikt, gott och hälsosamt liv. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Kommuninvånarna Andel invånare som har Öka - - - 98,1 98,2 Uppfyllt har goda max 300 meter till ett möjligheter till grönområde (%) (Egen kontakt med natur data) och till vatten Tillsyn av vandringsleder i 30 - - - - 87 Uppfyllt kommunen, andel (%) (Egen data) Barn och unga i Andel barn (8 månaders) 100 - - - 92 96 Delvis kommunen har med vårdnadshavare i uppfyllt goda förutsättningar kommunen som genomfört för skriv- och bokstartssamtal på Arvika läsutveckling bibliotek, andel (%) (Egen data) 20 Kommunens nämnder och förvaltningar Barnbokslån i kommunala 19 17,1 19,7 19,4 20,5 .. Uppfyllt bibliotek, antal/barn 0–17 år (Kolada) Kommuninvånarna Deltagartillfällen i 21 eller 21 21 23 .. .. Uppfyllt ska kunna leva ett idrottsföreningar, högre rikt, gott och antal/invånare 13–20 år hälsosamt liv. (Kolada) Aktivitetstillfällen för barn 95 92,8 91,4 98,5 89,0 .. Delvis och unga i kommunala uppfyllt bibliotek, antal/1000 invånare, 0–18 år. (Kolada) Utbudet av gång- och 82,4 74,4 - 79,8 - .. Delvis cykelvägar är bra (%) uppfyllt (Medborgarunder- sökningen) Tabell 22 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Öka medvetenheten och kunskapen inom kommunens verksamheter om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Öka medvetenheten Det finns en (1) beslutad 1 0 0 0 0 0 Ej uppfyllt och kunskapen inom handlingsplan för verksamheten om Samhällsutvecklings arbete mäns våld mot för att motverka mäns våld kvinnor, våld i nära mot kvinnor, våld i nära och hedersrelaterat relation och våld och förtryck. hedersrelaterat våld och förtryck. Information om mäns våld 100 - - - - 100% Uppfyllt mot kvinnor, våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck ska ges i samband med introduktion av nya medarbetare och chefer, andel (%). Tabell 23 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Analys av resultatet – Invånare Antal deltagare med funktionsvariation i kommunens idrottsföreningar Antalet föreningar i Arvika kommun som arrangerar aktiviteter för personer med funktionsvariation har ökat. Arbetet med Hälsokul där vuxna med funktionsvariation får prova på olika idrotts- och kulturaktiviteter i samarbete med föreningar har bidragit till att fler föreningar testar att arrangera aktiviteter och erbjuda verksamhet för personer med funktionsvariation. Arvika Jaktskytteklubb har exempelvis startat paraskytteverksamhet och Kronans FK arrangerade under våren en parafotbollscup med nya lag och deltagare. Antalet e-tjänster i kommunen ska öka Ökningen av antalet e-tjänster bedöms vara ett resultat av ett mer strukturerat arbete med digitalisering och systemförvaltning. Genom att systemförvaltningen har flyttats till kommunens 21 Kommunens nämnder och förvaltningar kontaktcenter har förvaltningen fått bättre förutsättningar att identifiera vilka blanketter och ärenden som lämpar sig för digitalisering. Genom att skapa tydlighet i systemförvaltningen genom att ha en utsedd systemförvaltare i verksamheten och det nära samarbetet med IT har underlättat framtagandet av nya e-tjänster. Arbetssättet förväntas bidra till en fortsatt utveckling av digitala tjänster och därmed göra det enklare för invånarna att hantera sina ärenden digitalt. Andel invånare som har max 300 meter till ett grönområde Kommunen har uppnått en liten positiv förändring, men den är marginell och bedömningen är att den beror på flyttrörelser och ingenting vi har påverkat. Förväntningen är att kunna bidra till förändring i arbetet med detaljplanering och reinvesteringar i allmän plats. Tillsyn av vandringsleder i kommunen, andel (%) Kommunen har under året uppnått tillsyn på 87% av kommunens vandringsleder. Orsak till att vi hunnit mer än beräknat är att vi i år har haft gott samarbete med bygdeföreningar och kommunens arbetsmarknadsenhet vilket har underlättat tillsynen och underhållet. Genom att ha regelbunden tillsyn och kontinuerligt underhåll på lederna bidrar vi till det rörliga friluftslivet. Antalet besökare på lederna har under 2026 ökat enligt Naturkartans statistik. Andel barn (8 månaders) med vårdnadshavare i kommunen som genomfört bokstartssamtal på Arvika bibliotek, andel (%) Under perioden har endast fem familjer som fått inbjudan till Bokstartsamtal tackat nej. Bedömningen är att utfallet av antal barn kommer bli högt. Arbetet med att nå så många 8 månaders barn och deras familjer fortgår. Barnbokslån i kommunala bibliotek, antal/barn 0–17 år Prognosen för perioden är en liten minskning jämfört med föregående år. Bidragande orsak är minskade lån från skolorna med anledning av att skolorna byggt upp skolbibliotek med egna bokbestånd. Antalet aktiviteter för barn på Biblioteket har minskat något till följd av besparing som genomförts under perioden vilket också påverkar barnbokslånen då barnen vid besök för aktiviteter på Biblioteket ofta också lånar böcker samtidigt. Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare 13–20 år Prognosen är att ungdomsidrotten i Arvika kommun är stabil och att endast ett fåtal föreningar inte har helt återhämtat sig helt efter pandemins effekter. Aktivitetstillfällen för barn och unga i kommunala bibliotek, antal/1000 invånare, 0–18 år. Prognosen är en minskning jämfört med föregående år. Bidragande anledning är att verksamheten på grund av besparingar under perioden stängt ner verksamhet i Skaparverkstan en dag i veckan. Under hösten kommer den verksamheten ha öppet en gång per månad. Biblioteket har externa projektmedel från Statens kulturråd för att utveckla metoder gentemot målgruppen vilket kan komma att påverka utfallet positivt. Utbudet av gång- och cykelvägar är bra (%) (Medborgarundersökningen) Ingen ny data för perioden finns tillgänglig. Data hämtas från medborgarundersökningen som ännu inte är klar och sammanställd. Kommunen arbetar kontinuerligt med utveckling av GC-nätet. Under 2026 har antagits en ny gång och cykelplan, vars genomförandeplan arbetas in i kommande års planering för GC-åtgärder och nybyggnad av GC. 22 Kommunens nämnder och förvaltningar Det finns en (1) beslutad handlingsplan för Samhällsutvecklings arbete för att motverka mäns våld mot kvinnor, våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Arbetet med handlingsplanen har påbörjats men pausats till följd av en sjukskrivning. Prognosen för helår är att handlingsplanen inte hinner upprättas utan kommer att ligga med som en viktig aktivitet i verksamhetsplanen för 2027. Information om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck ska ges i samband med introduktion av nya medarbetare och chefer, andel (%). Genom att öka möjligheten till att alla medarbetare får ta del av informationen skapas det bättre förutsättningar att förändra och motverka mäns våld mot kvinnor, våld i nära relation samt hedersrelaterat våld och förtryck. Samtliga nyanställda har under perioden fått information och/eller utbildning om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Den höga måluppfyllelsen bedöms hänga ihop med att kommunen under flera år arbetat systematiskt med att utbilda alla medarbetare i dessa frågor och att arbetssätten nu har etablerats. Medarbetare Arvika kommun ska ha en god arbetsmiljö där medarbetarna trivs. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Samhällsutveckling Sjukfrånvaro, %. 5,0 eller - - - 4,6 3,8 Uppfyllt ska ha en god lägre arbetsmiljö där medarbetarna trivs. Tabell 24 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Arvika kommun ska ha engagerade medarbetare. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Samhällsutveckling Hållbart 81 eller - - - 83 .. Uppfyllt ska ha engagerade medarbetarengagemang högre medarbetare (HME), totalindex Tabell 25 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Analys av resultatet – Medarbetare Sjukfrånvaro, %. Sjukfrånvaron har sjunkit från 4,6% 2025 till 3,8 % 2026. Minskningen bedöms vara ett resultat av ett aktivt arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbete, vilket bidragit till både lägre långtidssjukfrånvaro och färre korttidssjukskrivningar. Utvecklingen indikerar en ökad frisknärvaro och en positiv trend för hälsa och arbetsmiljö inom verksamheten. Hållbart medarbetarengagemang HME mäts i medarbetarundersökningen under fjärde kvartalet. 23 Kommunens nämnder och förvaltningar Tillväxt och utveckling Arvika ska ge förutsättningar för ett gott företagsklimat. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Arvika har en stark Det finns en beslutad 1 0 0 0 0 0 Ej uppfyllt attraktionskraft som destinationsstrategi besöksmål. Antal dialogträffar med 5 - 5 10 7 7 Uppfyllt den lokala besöksnäringen Medarbetare vid 100 - - - - 100 Uppfyllt kommunala besöksmål (simhall, konsthall, turistbyrå och Ingestrands camping) som genomgått utbildning i värdskap (%) Det finns god tillgång Detaljplanerad 65 Ha - - - - 63,5 Delvis till verksamhetsmark i verksamhetsmark (Ha) uppfyllt kommunen Det är lätt för Antal e-tjänster riktade till Ökar - - - 34 36 Uppfyllt kommunens företagare företagare att lösa ärenden digitalt Näringslivsklimatet i Företagsklimat enligt 3,2 eller 2,79 2,64 2,92 3,13 3,13 Delvis kommunen är gott. Svenskt näringsliv, högre uppfyllt sammanfattande omdöme, betyg. Företagsklimat enligt 70 eller - 67 69 72 79 Uppfyllt undersökningen Insikt högre (Sveriges kommuner och regioner), totalindex. Nöjd Kund-Index, 70 eller - 55 64 60 64 Delvis Företagsklimat -Bygglov. högre uppfyllt Nöjd Kund-Index, 70 eller - 71 72 73 81 Uppfyllt Företagsklimat -Miljö- och högre hälsoskydd. Nöjd Kund-Index, 70 eller - 71 71 77 82 Uppfyllt Företagsklimat - högre Livsmedelskontroll. Nöjd Kund-Index, 70 eller - - - 73 93 Uppfyllt Företagsklimat - högre Serveringstillstånd Antal bygglovsansökningar 0 10 16 4 4 1 Ej uppfyllt där handläggnings-tiden överskrider 10 veckor. Antal anmälningsärenden 0 - - 0 0 0 Uppfyllt där handläggnings-tiden överskrider 4 veckor. Näringslivet i Antal 10 - - - - 11 Uppfyllt kommunen har goda utbildnings/dialogtillfällen kunskaper om med näringslivet inom lagstiftning och bygglov, miljö och regelverk som berör samhällsbyggnad (antal) deras verksamhetsområden. 24 Kommunens nämnder och förvaltningar Tabell 26 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Arvikaborna ska ha goda möjligheter att försörja sig själva. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Arvikaborna ska ha Sysselsättningsgrad 83,0 eller högre 83,5 84,4 82,7 .. .. Delvis goda möjligheter 20–64 år, andel (%). uppfyllt att försörja sig själva. Tabell 27 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Analys av resultatet – Tillväxt och utveckling Det finns en beslutad destinationsstrategi Arbetet med framtagandet av en destinationsstrategi pågår. Mycket av arbetet genomförs i kommunens besöksnäringsgrupper där representanter från besöksnäringen träffar kommunen återkommande. Antal dialogträffar med den lokala besöksnäringen Besöksnäringen träffas årligen i temagrupper, natur, kultur, evenemang och boende. Två gånger per år, vår och höst, bjuder Visit Arvika även in till gemensam träff för samtliga grupper. Varje år i maj kallas de besöksmål som agerar Infopoint in till turistbyrån för informationsmöte. Personal från turistbyrån åker även ut till olika besöksmål för att träffas på plats. Genom dialoger får vi kunskap om vilka behov som finns så att vi kan utveckla turismen i Arvika. Medarbetare vid kommunala besöksmål (simhall, konsthall, turistbyrå och Ingestrands camping) som genomgått utbildning i värdskap (%) Inom simhallsverksamheten pågår utbildning för validering av badvärdar där tre i personalgruppen kommer att ha genomgått utbildningen 2026. I validering ingår bland annat värdskap. Verksamheten arbetar kontinuerligt med värdskap och värdegrundsarbete exempelvis på arbetsplatsträffar och i workshops. Bland annat har konceptet "Happy2ServeU" tagits fram och arbete pågår med ett projekt för flexibelt kundbemötande med fokus på lösningsorienterad service. Varje år anställs ca 15 säsongsarbetare till Ingestrands Camping och turistbyrån. Under introduktionsdagarna som hålls i juni månad utbildas personalen. I introduktionen ingår värdskap som en del i utbildningen. Genom att utbilda inom gott värdskap och bra service bidrar vi till att öka vår plats attraktivitet. Detaljplanerad verksamhetsmark Kommunen har sålt verksamhetsmark ur markreserven under perioden men det har inte tillkommit någon ny. Förvaltningen arbetar på nya detaljplaner för verksamhetsmark i Gate och Graninge, och ett arbete pågår för att på sikt kunna tillgängliggöra verksamhetsmark där travbanan idag ligger. För att säkerställa målet behöver fortsatt arbete med köp av mark och detaljplaneläggning av mark fortsätta. Antal e-tjänster riktade till företagare Vid årsskiftet fanns 34 e-tjänster riktade till företagare på kommunens hemsida. Under perioden har antalet e-tjänster riktade till företagare ökat till 36 stycken. Nya e-tjänster som tillkommit är Anmälan om osund konkurrens samt Anordna aktiviteter i naturområden. 25 Kommunens nämnder och förvaltningar Företagsklimat enligt Svenskt näringsliv, sammanfattande omdöme, betyg. Resultatet i Svenskt näringslivs enkät om det lokala företagsklimatet är oförändrat från 2025 (3,13). Resultatet bedöms påverkas av att det finns en generell negativ uppfattning om kommunen i olika frågor som rör näringslivsutveckling och myndighetsutövning. Resultaten i den löpande kundindexmätning som kommunen genomför tolkas dock som att de åtgärder som vidtagits de senaste åren fungerar och att kundnöjdheten ökar. Kommunen fortsätter en aktiv dialog med näringslivet genom nätverksträffar, enskilda företagsbesök, näringslivssupport och genom drop-in- tider på Arvika näringslivscentrum under hösten. Företagsklimat enligt undersökningen Insikt (Sveriges kommuner och regioner), totalindex. Resultatet i Insiktsmätningen ökar för tredje året i rad och bedöms enligt SKR som högt och väldigt nära mycket högt. Ökningen av kundnöjdheten bedöms hänga ihop med det utvecklingsarbete som genomförts under förvaltningen de senaste åren är en lång rad olika åtgärder vidtagits. Bland annat har informationen till sökande på kommunens hemsida reviderats, telefontider förändrats och arbetssätt gjorts om – i syfte att öka kommunens service och sökandes upplevelse. Nöjd Kund-Index, Företagsklimat – Bygglov Delårsavstämningen visar på en ökning från 60 till 64. Målsättningen 70 uppnås om vi räknar in svar från privatpersoner som vi också mäter, den gruppens resultat uppgår till 78 och ger då ett sammanvägt resultat på 71 vilket är ett bra resultat. Förvaltningen har arbetat med dialogträffar, tillgängligheten och information vilket kan vara bidragande anledningar. Nöjd Kund-Index, Företagsklimat - Miljö- och hälsoskydd Delårsuppföljningen visar på högre NKI än för 2025 och målvärdet uppfylls. Resultatet bygger på relativt få svar varför det är svårt att dra några långtgående slutsatser. Nöjd Kund-Index, Företagsklimat – Livsmedelskontroll Resultatet ligger högre än 2025 och målvärdet uppfylls. Miljöenheten har regelbundna träffar med livsmedelsföretagen. Under våren höll Miljöenheten en mycket uppskattad träff med livsmedelsföretagare inom idrottsrörelsen/hembygdsgårdar med genomgång av regler och diskussion vad man kan göra för att uppfylla dem. Nöjd Kund-Index, Företagsklimat – Serveringstillstånd Vi ser positivt på ett NKI-resultatet för servering, som med ett utfall på 93 klart överstiger verksamhetsplanens målvärde på 70. Resultatet bygger visserligen på ett begränsat antal svar och bör därför tolkas med viss försiktighet. Historiskt har dock mindre nöjda verksamheter varit mer benägna att besvara undersökningen, vilket sammantaget indikerar att verksamheternas nöjdhet är mycket god. Antal bygglovsansökningar där handläggningstiden överskrider 10 veckor Ett ärende har under året överskridit tio veckor. Med tanke på remisser, avstämningar, nämndssammanträdesdatum och samverkan som sker i ärenden och som ibland leder till väntetider som handläggaren inte kan påverka så är det ett bra resultat. Antal anmälningsärenden där handläggningstiden överskrider 4 veckor Inget ärende har överskridit tiden. 26 Kommunens nämnder och förvaltningar Antal utbildnings/dialogtillfällen med näringslivet inom bygglov, miljö och samhällsbyggnad (antal) Bygglov har arrangerat träff med fastighetsägarna, entreprenörer och öppet hus för allmänheten. Enheten har tänkt hålla motsvarande träffar även i höst. Miljöenheten har haft en träff med livsmedelsföretagare under våren och planerar en träff (blir förmodligen digital) för verksamheter som erbjuder hygienisk behandling under hösten. Klimatneutrala Arvika - Volvoinitiativet: 2 dialoger, Aktiva Arvikas medlemmar: 1 dialog, Exponential Business Playbook; Volvo, VV LBC m.fl.: 2 dialoger, WW Sparbank: 1 dialog Samhälls- och strategisk planering - Energiplan: 1 dialog (granskningssamråd), fastighetsägare på Gate verksamhetsområde 1 dialog. Sysselsättningsgrad 20–64 år, andel (%) Målet ”Arvikaborna ska ha goda möjligheter att försörja sig själva” mäts genom indikatorn ”Sysselsättningsgrad 20–64 år, andel (%)”. Senast tillgängliga utfall avser år 2024. Andel inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen har dock minskat från 5,7% i december 2024 till 4,8% i augusti 2026. Arvika kommun har under perioden initierat ett internt arbete för att ta fram en kompetensförsörjningsstrategi/plan där kommunens verksamheter deltar. Kompetensförsörjningsfrågan är i och med befolkningsprognoserna och kommunens demografi högaktuell för både kommunkoncernen och för privata arbetsgivare i Arvika kommun. Ett arbete för att attrahera arbetskraft pågår genom Inflyttarservice som är en process som drivs gemensamt med näringslivsaktörer och privata arbetsgivare kommunen. Figur 1, Andel inskrivna arbetslösa Arvika kommun. Källa Arbetsförmedlingen 27 Kommunens nämnder och förvaltningar Miljö och klimat Arvika kommun ska säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Miljöfarliga Tillsyn av verksamheter 100 100 100 85 100 56 Ej uppfyllt verksamheter i med tillstånd enligt kommunen bedrivs miljöbalken, andel (%) på ett säkert sätt (Egen data) Arvika kommun ska Sjöar med god ekologisk 25,5 eller 25,5 .. .. .. .. Uppfyllt säkerställa status, andel (%). högre tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten Tabell 28 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Arvika kommun ökar den biologiska mångfalden och stärker ekosystemen genom att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av ekosystemen. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Arvika kommun ökar Skyddad natur totalt, andel 13,0 eller 12,0 12,0 12,0 12,0 12,0 Delvis den biologiska (%) högre uppfyllt mångfalden och stärker ekosystemen genom att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av ekosystemen. Tabell 29 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Arvika kommun ska säkerställa hållbar konsumtion och produktion. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Arvika kommun har Det finns en (1) beslutad 1 0 0 0 0 0 Ej uppfyllt strategisk förmåga strategisk energiplan för god energiplanering Tabell 30 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Analys av resultatet – Miljö och klimat Tillsyn av verksamheter med tillstånd enligt miljöbalken, andel (%) Miljöenheten har redan utfört tillsyn på 56% av de tillståndspliktiga anläggningarna. Normalt sett utförs denna tillsyn på hösten då fokus på våren ligger på att granska miljörapporterna. Om inget oförutsett inträffar kommer målet uppfyllas på årsbasis. Sjöar med god ekologisk status, andel (%). Kommunen arbetar långsiktigt med åtgärder för att undvika försämring och på sikt nå en förbättrad vattenkvalitet i hela vårt geografiska område. Kyrkviken som tidigare har bedömts vara av 28 Kommunens nämnder och förvaltningar otillfredsställande ekologisk status kommer att bli klassad som dålig status i nya åtgärdsprogrammet, och har varit av särskilt intresse i flera år. För att inte försämra Kyrkvikens vattenkvalitet och sträva mot en förbättring utförs arbete enligt vattentjänstplan och dagvattenstrategi som båda antagits av Kommunfullmäktige. Åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen har genomförts, men mycket arbete återstår. Med tanke på den nya lägre klassningen av hela Glafsfjorden är det grundläggande att förbättringsarbetet får fortgå och takten för åtgärder öka. Mer resurser i form av bland annat personal krävs för att bryta negativ trend. Samhällsbyggnadsenheten bedriver ett aktivt arbete i By- och borgviksälvens vattenråd som värnar vattnets alla värden. Vattenrådet stöttar bland andra fiskevårdsföreningarna i flera vattenvårdsprojekt som ökar vattendragens kvalitéer. Skyddad natur totalt, andel (%) Andelen skyddad natur kvarstår som tidigare, 12%. Det har tillkommit skyddad natur, till exempel 48 hektar vid Slorudsälven, men eftersom kommunens totala area är så stor blir det en så liten procentuell förändring att den inte märks i det här sammanhanget. Till årsbokslutet kommer uppföljningen av det här målet att innefatta en förklaring till hur begreppet "skyddad natur" har förändrats över tid och hur vi kan arbeta med målområdet framöver. Det finns en (1) beslutad strategisk energiplan Strategisk energiplan är ännu inte beslutad. Nyckeltal Nyckeltal Utfall Utfall Utfall Utfall 2022 2023 2024 2025 Besök stadsbiblioteket, tusental/år 142 134 127 129 Biblioteksutlån (totalt), lån/invånare 6,6 7,1 6,7 7,2 Biblioteksutlån (barn), lån/barn 16,6 21,2 20,3 21,0 Besök simhallen, tusental/år 68 70 128 127 Tabell 31 Åtgärdsplan Enligt beslut i verksamhetsplanen för 2026–2028 har åtgärder för att nå ram vidtagits på Arvika bibliotek, sim- och sporthall samt Viks idrottsplats. Åtgärderna har utgjorts av förändrade arbetssätt och effektiviseringar samt neddragningar av personella resurser i verksamheterna. I övrigt fortsätter verksamheten under året att löpande iaktta en återhållsamhet beträffande löpande driftskostnader. Ökade kostnader för licenser, inflationsökningen och sammanfallande stora behov av såväl underhåll som utveckling ställer höga krav på effektiviseringar i det dagliga arbetet. Detta sker bland annat genom en ständig anpassning av verksamheterna, konsekvensbeskrivningar i samband med rekryteringar och en strävan efter att hitta synergier och effektiviseringar genom intern samverkan mellan verksamheterna. En generell återhållsamhet beträffande nyttjandet av externa konsulter kommer att gälla i hela verksamheten i syfte att hålla driftsramen och säkerställa god budgetdisciplin. De mål som följts upp med indikatorer som rör framtagandet av strategier, riktlinjer eller handlingsplaner och som inte uppfyllts - bedöms nå målvärdet under 2027. Med anledning av 29 Kommunens nämnder och förvaltningar vakanser i verksamheten har aktiviteterna prioriterats ned då kärnuppdrag i verksamheten fått prioriteras först. 30 Kommunens nämnder och förvaltningar Skola och utbildning samt Socialtjänst och arbetsmarknad Utskottsordförande: Henrik Axelsson Verksamhetschef: Christian Persman, Anna Jarebo Sammanfattande analys av verksamhet och ekonomi Skola och utbildning Av elva verksamhetsmål inom Skola och utbildning är sex helt uppfyllda, tre delvis och två inte uppfyllda, men bedömningen är att samtliga kommer att nås helt eller delvis under året. Verksamheten prognostiserar för 2026 ett överskott om 12,3 miljoner kronor. Större överskott beräknas för skolskjuts om 3,4 miljoner kronor, för LSS boende vid skolgång om 3,7 miljoner samt för kostverksamheten om 3 miljoner kronor. En större återbetalning för skolskjuts avseende 2025 än beräknat samt en översyn av taxiresor bidrar till överskottet inom skolskjutsverksamheten. Inom LSS boende är antalet placeringar lägre än budgeterat. Förskolan beräknas nå ett överskott om 4,2 miljoner kronor, dels på grund av ett högre statsbidrag för maxtaxa, ett överskott inom fristående verksamhet då antalet barn varit lägre än budgeterat och lägre kostnad för kosten än budgeterat. Grundskolans underskott beräknas uppgå till 1,8 miljoner kronor, då ingår kostnad om 0,6 miljoner kronor för extra satsning på stödundervisning årskurs 7–9. En uppstart av ny undervisningsgrupp under våren, ett inflöde av elever till anpassad grundskola samt många elever i behov av stöd. Lägre kostnad för kosten än budgeterat väger upp del av underskottet. Gymnasieskolan beräknas gå med ett överskott på ca 1,5 miljoner kronor. Tillägg om 1,7 mnkr för tänkt höjd hyra under året, samt reducerad grundhyra på grund av ombyggnationen, bidrar till en bättre prognos. Den interkommunala verksamheten prognostiseras gå med överskott om ca 1,7 miljoner kronor då fler elever valt Arvika än förra läsåret. Däremot beräknas kostnader för skolskjuts att gå med ett underskott om ca 0,9 mnkr. Kostnader för stödundervisning är högre än budgeterat, men efter åtgärder är kostnaden på en lägre nivå än under vårterminen. Vuxenutbildningens beräknas nå ett överskott om ca 1,6 miljoner kronor. Delvis på grund av lägre återbetalning av bidraget för yrkesvux för år 2025 än beräknat samt högre intäkter än budgeterat inom SFI för Eda elever. Sjukfrånvaron för hela verksamheten Skola och utbildning var till och med juli månad 6,0%, motsvarande period föregående år var sjukfrånvaron 5,5%. Socialtjänst och arbetsmarknad Inom Socialtjänst och arbetsmarknad är två av åtta mål uppfyllda, tre väntas uppnås under året, medan tre inte nåtts. 31 Kommunens nämnder och förvaltningar Verksamheten prognostiserar ett underskott för 2026 om 9,7 miljoner kronor. Kostnader för ekonomiskt bistånd har legat på en hög nivå. För perioden januari till augusti är summan för utbetalningar cirka 21,7 miljoner kronor jämfört med 21,4 miljoner kronor samma period förra året. Antalet hushåll har ökat något. Inflödet av nya ärenden har stabiliserats och ligger på normal nivå jämfört med 2025. Dock har antal pågående ärenden inte minskat vilket gör att försörjningsstödet fortsatt ligger högt. Verksamheten har också höga kostnader för externa placeringar då barn/unga har en komplex sammansatt problematik som inte går att tillgodose med öppna insatser på hemmaplan. Sjukfrånvaron var till och med juli månad 5,2 %, motsvarande period föregående år var sjukfrånvaron 6 %. Ekonomiskt utfall Skola och utbildning Driftbudget (tkr) Budget 2026 Utfall P r o g nos Avvikelse, jan-aug 2026 prognos Personalkostnader 560 939 385 194 578 969 -18 030 Lokalkostnader 138 081 90 950 136 311 1 770 Kapitalkostnader 5 159 3 453 5 159 0 Övriga kostnader 286 586 179 007 279 806 6 780 Summa kostnader 990 765 658 604 1 000 245 -9 480 Intäkter 147 093 110 229 168 873 21 780 Nettokostnad 843 672 548 375 831 372 12 300 Tabell 32 Skola och utbildning Verksamhet (tkr) Budget 2026 Utfall P r o g nos Avvikelse, jan-aug 2026 prognos Elevhälsa 347 259 347 0 Familjedaghem 0 18 89 -89 Ungdomsgård 3 086 2 396 3 426 -340 Förskola 186 443 123 615 182 484 3 959 Förskoleklass 20 227 13 324 20 477 -250 Grundskola 393 039 257 936 392 204 835 Gymnasieskola 152 310 98 533 150 790 1 520 Insatser enligt LSS 8 961 3 503 5 421 3 540 Ledning och adm. Skola och utbildning 141 -288 141 0 Musikskola 11 907 7 436 11 107 800 Skolbarnomsorg 44 211 29 324 43 846 365 Ungdomsverksamhet 166 39 166 0 Vuxenutbildning 21 039 10 855 18 899 2 140 Öppen förskola 1 046 918 1 216 -170 Öppna insatser, barn/unga 750 508 760 -10 Verksamhetens nettokostnad 843 672 548 375 831 372 12 300 Tabell 33 32 Kommunens nämnder och förvaltningar Skola och utbildning Investeringsbudget (tkr) Budget 2026 Utfall P r o g nos Avvikelse, jan-aug 2026 prognos Källsorteringsutrustning 830 189 600 230 Utrustning TC college 205 0 205 0 AV utrustning Taserudsgymnasiet 900 0 900 0 Inventarier Taserudsgymnasiet 3 300 0 3 300 0 Mobilskåp 112 114 114 -2 Hörselanpassning Edane skola 77 77 77 0 Spånsug Gateskolan 150 0 150 0 Inventarier Dotteviksskolan 756 89 756 0 Nettoinvestering 6 330 468 6 102 228 Tabell 34 Socialtjänst och arbetsmarknad Driftbudget (tkr) Budget 2026 Utfall P r o g nos Avvikelse, jan-aug 2026 prognos Personalkostnader 125 366 78 721 121 851 3 515 Lokalkostnader 10 908 6 995 10 908 0 Kapitalkostnader 12 6 268 12 0 Övriga kostnader 108 092 73 172 121 722 -13 630 Summa kostnader 244 378 165 156 254 493 10 115 Intäkter 73 322 56 166 73 736 415 Nettokostnad 171 056 108 990 180 757 -9 700 Tabell 35 Socialtjänst och arbetsmarknad Verksamhet (tkr) Budget 2026 Utfall P r o g nos Avvikelse, jan-aug 2026 prognos Arbetsmarknadsåtgärder 20 775 13 838 20 275 500 Bilpool 0 -13 863 0 0 Ekonomiskt bistånd 35 565 26 499 39 465 -3 900 Familjehemsvård, barn/ungdom 18 404 12 452 18 404 0 Familjerätt 3 834 2 933 4 384 -550 Flyktingmottagning 2 084 -1 185 84 2 000 Friskvård 184 184 184 0 Institutionsvård, barn/ungdom 51 261 44 139 62 356 -11 095 Konsument- och skuldrådgivning 882 566 882 0 Ledning och adm. Socialtjänst och arbetsmarknad 2 892 1 799 1 207 1 685 Missbruksvård, vuxna 10 065 5 951 9 155 910 Särskilt boende, socialpsykiatri 19 553 12 887 19 403 150 Öppna insatser, barn/unga 3 805 2 156 3 805 0 Öppna insatser, vuxna 753 636 753 0 Övrig vuxenvård 1 000 0 400 600 Verksamhetens nettokostnad 171 056 108 990 180 757 -9 700 Tabell 36 33 Kommunens nämnder och förvaltningar Socialtjänst och arbetsmarknad Investeringsbudget (tkr) Budget 2026 Utfall P r o g nos Avvikelse, jan-aug 2026 prognos Reinvesteringar Socialtjänst och arbetsmarknad 200 0 200 0 Nettoinvestering 200 0 200 0 Tabell 37 Viktiga händelser under perioden Skola och utbildning Från och med januari är Skola och utbildning en egen verksamhet. Fortsatt arbete med att anpassa förskolans organisation till färre barn i verksamheten. Dotteviksskolans matsal renoveras och beräknas vara klar i mitten av oktober. En ekonomisk avstämning kommer ske när matsalen står färdig, för att klargöra förutsättningarna för den fortsatta renoveringen av resten av skolan. Fortsatt stort stödbehov bland elever inom grundskolan. Mycket arbete pågår bland annat kring att främja elevernas skolnärvaro. Nya reformer har trätt i kraft, bland annat infördes mobilfri skoltid inom hela skolan från skolstart i augusti 2026. Elevkullarna ökar fortfarande på högstadiet, men minskar något inom de lägre åldrarna. De skolor som är mest berörda har påbörjat anpassning till färre elever och minskat antalet klasser där det är möjligt. Vissa skolor har färre antal elever i klasserna, men på grund av elevgruppens storlek har det inte varit möjligt att minska klassorganisationen. Det kan till exempel röra sig om att det tidigare år varit 26 elever i förskoleklass, men nu är det 16 elever i förskoleklass. Renoveringen av Taserudsgymnasiet pågår och har så långt följt tidsplanen för arbetet. Det har påverkat Taserudsgymnasiets ekonomi då extra kostnader uppkommit i samband med det, bl. a för buss mellan Solbergagymnasiet och Taserudsgymnasiet under vårterminen för att de eleverna vars program är utlokaliserade till Solberga, skulle äta sin lunch på Taserudsgymnasiet då det mitt i läsåret var svårt att göra en schemalösning så att det hade passat att äta på Minnebergsskolan. Implementeringen av GY25 på gymnasiet innebär för en del yrkesprogram viktig och nödvändig investering i ny utrustning då det tillkommit nya kurser. Socialtjänst och arbetsmarknad Från och med januari är Socialtjänst och arbetsmarknad en egen verksamhet. Arbete pågår med att forma verksamheten med avdelningar och enheter som harmoniserar med framtidens socialtjänst. Under årets första del rekryterades och tillsattes avdelningschefer för de båda avdelningarna; barn och unga vuxna samt vuxen. Under året har verksamheten erbjudit flertal insatser utan behovsprövning och hittills har totalt cirka 450 insatser registrerats. Den 1 juli infördes aktivitetskravet för personer som uppbär försörjningsstöd. Verksamheten arbetar metodiskt med meningsfulla aktiviteter som kan leda till arbete för målgruppen, med målet att fler ska uppnå egen försörjning. Omställningsprocessen kommer att påverka både verksamhet och individ. 34 Kommunens nämnder och förvaltningar Verksamheten har ökade kostnader för placeringar trots lägre antal placeringsdygn, vilket beror på högre dygnskostnader. Värmlands unga i arbete har efter projekttiden etablerats i verksamheten under namnet Ung bas. Konceptet riktar sig till unga, 16–29 år, som befinner sig i eller som riskerar att hamna i utanförskap, kriminalitet samt skadligt bruk eller beroende. Stödet sker främst i gruppform och utgår från blivande Ungdomens hus. Samverkansstukturen SSPF (Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid), som syftar till att upptäcka ungdomar som riskerar att hamna i normbrytande beteenden, har fortsatt under 2026 och utvecklas tillsammans med övriga aktörer. Arvika kommun deltar i pilotprojektet Trygga hem – utan våld tillsammans med Karlstad kommun, Kriminalvården, Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Polisregion Bergslagen. I metoden Trygga hem – utan våld ingår tydlig kommunikation med våldsutövaren, att samhället inte accepterar våld och att det finns hjälp att få. Måluppfyllelse Kommunens måluppfyllelse, god ekonomisk hushållning i Arvika kommun, utgår från de 13 övergripande verksamhetsmål som kommunfullmäktige fastställt. Fullmäktiges övergripande verksamhetsmål är indelade i fyra målområden och kommunens verksamheter har till uppgift att bryta ned de övergripande målen till verksamhetsmål anpassade efter sin egen verksamhet. Nedan presenterar Lärande och stöd sina verksamhetsmål och även indikatorer och målvärden som målen utvärderas utifrån. Målen presenteras utifrån de fyra målområdena; Invånare, Medarbetare, Tillväxt och utveckling samt Miljö och klimat. Invånare Kommuninvånarnas möjlighet till delaktighet ska vara god. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Kommuninvånarnas Brukarundersökning Varje enhet - - - - .. Ej uppfyllt möjlighet till inom individ- och inom IFO delaktighet inom familjeomsorgen. minst en Skola och utbildning gång/år samt Socialtjänst och Klassråd/elevråd 100 100 100 100 100 100 Uppfyllt arbetsmarknad ska genomförs i alla vara god. klasser/skolor inom grund- och gymnasieskolan. Andel elever i 90 eller - 91 96 89,7 - Delvis musikskolan som högre uppfyllt upplever möjlighet att vara delaktiga i utformandet av sin utbildning. (%) Tabell 38 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. 35 Kommunens nämnder och förvaltningar Kommuninvånarna ska kunna leva ett rikt, gott och hälsosamt liv. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Kommuninvånarna Andel barn och unga 91 eller - - 89 86 89,3 Delvis ska kunna leva ett i åk 4 och 7 i högre uppfyllt rikt, gott och grundskolan och åk 1 hälsosamt liv. på gymnasiet som ser positivt på framtiden, % (elevhälsoenkät). E-tjänster på Genomfört - - - - .. Ej uppfyllt ekonomiskt bistånd, budget och skuld, familjerätten, vuxen samt barn och unga. Lättillgänglig och Uppsökande 75 % eller - - - - 100 Uppfyllt uppsökande aktiviteter på fler av verksamhet. socialpsykiatrin, planerade vuxenenheten, unga aktiviteter vuxna, KAA, VuiA, genomförs VärmSam, Yrkesväg och rekrytering av uppdragstagare. Tabell 39 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Öka medvetenheten och kunskapen inom kommunens verksamheter om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Öka medvetenheten Avdelningarna ska 100 - - - - .. Ej uppfyllt och kunskapen utifrån “Strategi för inom Skola och Arvika kommuns utbildning samt arbete mot mäns Socialtjänst och våld mot kvinnor och arbetsmarknads våld i nära relation verksamheter om och hedersrelaterat mäns våld mot våld och förtryck” kvinnor, våld i nära utforma relation och handlingsplaner. hedersrelaterat våld och förtryck. Tabell 40 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Analys av resultatet – Invånare Brukarundersökningar i olika former har genomförts på flertal enheter inom Socialtjänst och arbetsmarknad. De enheter som kvarstår har planerat in aktiviteter innan årets slut. Brukarundersökningar, som är en del av verksamhetens kvalitetsarbete, leder till ett utvecklings- och förbättringsarbete utifrån ett brukarperspektiv. Vissa undersökningar har dock låg svarsfrekvens, vilket försvårar analys av resultatet. Andelen elever som ser mycket/ganska positivt på framtiden har höjts sedan mätningen 2025. Målvärdet är dock inte uppfyllt. Effekten av de initiativ som implementerats i grundskolan för att 36 Kommunens nämnder och förvaltningar stärka elevernas verktygslådor till psykisk hälsa, så som Livsviktigt snack i skolan och YAM, är för tidigt att se än. Arbetet med trygga övergångar mellan stadierna i grundskola samt mellan grundskola och gymnasium kan ha gett en positiv effekt. Framför allt på gymnasiet där 90% ser mycket/ganska positivt på framtiden. Psykisk ohälsa på gymnasiet är vanligt förekommande, men båda skolornas elevhälsoteam jobbar med att så snabbt som möjligt sätta in åtgärder och komma till rätta med vad som orsaker det dåliga måendet. Bättre uppföljning hos mentorer noteras också. I elevhälsoteamens arbete har införandet av elevakt i journalsystemet Prorenata varit lyckosamt. Elevhälsopersonal upplever att flödet i arbetet ut mot elev effektiviserats. E-tjänster har införts avseende ansökan om stöd i olika former samt avseende anmälan gällande vuxna och barn. Planering pågår för införande av e-tjänst avseende budget- och skuldrådgivning. Införande av e-tjänster är en direkt åtgärd för att öka socialtjänstens tillgänglighet. Effekten är att ansökan alternativt anmälan kan göras alla tider på dygnet. Delar av socialtjänstens verksamhet kan se att digitala e-tjänster har blivit ett välutnyttjat alternativ till telefonkontakt. Tillgänglighet är en del av det förebyggande arbetet. Effekter av denna form av tillgänglighet är svårt att se på kort sikt. Planerade uppsökande aktiviteter, både fysiska och digitala, är införda och påbörjade inom Socialtjänst och arbetsmarknad. Effekterna av uppsökande aktiviteter är bland annat att tidiga och förebyggande insatser kan initieras där behov finns och att tillgängligheten till stöd blir större för invånaren. Att socialtjänstens olika delar har blivit mer synliga i samhället ökar också förtroendet för verksamheten och breddar kunskapen om vad socialtjänsten kan erbjuda. Socialtjänst och arbetsmarknad har påbörjat upprättandet av en verksamhetsövergripande handlingsplan utifrån strategin för Arvika kommuns arbete mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Verksamheten, som sedan tidigare har ett pågående arbete vad gäller våld i nära relationer mm, kan se att effekten av en övergripande handlingsplan är att medvetenhet, kunskap och metodiskt arbete i frågan stärks inom hela verksamheten, vilket ökar möjligheten att tidigare upptäcka våldsutsatthet och ge rätt stöd och skydd. Medarbetare Arvika kommun ska arbeta för jämställdhet och mångfald. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Skola och utbildning Medarbetare inom 97 eller - - 83 - .. Ej uppfyllt samt Socialtjänst Skola och utbildning högre och arbetsmarknad samt Socialtjänst och arbetar för arbetsmarknad som jämställdhet och upplever att de har mångfald. samma möjligheter på arbetsplatsen som sina kollegor, andel (%). Tabell 41 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. 37 Kommunens nämnder och förvaltningar Arvika kommun ska ha en god arbetsmiljö där medarbetarna trivs. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Verksamheter inom Sjukfrånvaro i % 7 eller 7,7 7,2 6,7 6,5 5,8* Uppfyllt* Skola och utbildning lägre samt Socialtjänst och arbetsmarknad har en god arbetsmiljö. Tabell 42 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. * Vi inväntar slutgiltigt målvärde för denna indikator, utfall och bedömning är därmed inte slutgiltig för helåret 2026. Arvika kommun ska ha engagerade medarbetare. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllel se Skola och utbildning Hållbart 83 eller 82 81 84 82 .. Delvis samt Socialtjänst medarbetarengage högre uppfyllt och arbetsmarknad mang inom hela har engagerade Lärande och stöd medarbetare. (HME), totalindex. Tabell 43 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Analys av resultatet – Medarbetare Målet om medarbetare som upplever att de har samma möjligheter som sina kollegor nåddes inte 2024, nytt värde kommer under hösten 2026. Den tidigare undersökningen visade att resultatet för personal inom förskolan var lägst med 76% och högst inom socialtjänst och arbetsmarknad med 93%. Övriga avdelningar låg mellan 81–88%. Resultat för 2026 kommer under hösten, en analys är påbörjad. Målet för sjukfrånvaron är uppfyllt, utfallet avser perioden januari till juli månad. Sjukfrånvaron för skola och utbildning uppgick till 6,0 %. Förskolans sjukfrånvaro fortsätter att minska i förhållande till tidigare år. Trots detta är den fortfarande på en hög nivå, främst då det gäller långtidsfrånvaron. Förskolan har tagit fram en Hälsostrategi för att ha en långsiktig plan, arbetssätt och beredskap för kommande år. Inom grundskolan är sjukfrånvaron lite högre jämfört med åren innan. För att anpassa verksamheten till ekonomiska budgetram gjordes för två år sedan en större personalminskning inom grundskolan, upplevelsen ute på skolorna är att det nu finns färre personal som kan dela på arbetsuppgifterna. Den bedömning som görs är att det bidragit till att sjukskrivningarna inom grundskolan ökat något. Gymnasieskolans sjukfrånvaro har ökat från en mycket låg nivå och är i stora drag hänförlig till anpassad gymnasieskola. Sjukfrånvaron för socialtjänst och arbetsmarknad uppgick till 5,2 %, till och med juli månad och låg under målvärdet 7 % för perioden. Motsvarande period föregående år var 6 %. Antalet långtidssjukskrivningar på grund av fysiska åkommor har minskat i jämförelse med föregående år. Utfallet för hållbart medarbetarengagemang 2025 var 82 för hela verksamheten, målsättningen i år är 83 eller högre och resultat kommer under hösten. Värdet minskade något från 2024 då utfallet var 84. Minskningen kan möjligen förklaras av neddragningar och andra förändringar som 38 Kommunens nämnder och förvaltningar genomförts i verksamheten. Bedömningen är att nära ledarskap till viss del kompenserar för upplevd oro men att det ändå lett till en minskning av det hållbara medarbetarengagemanget. Tillväxt och utveckling Arvika ska erbjuda utbildning med bredd och hög kvalitet. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Skola och utbildning Barn 1–5 år inskrivna i 94 eller 91,5 91,3 93,4 90,4 .. Delvis samt Socialtjänst förskolan, andel %. högre uppfyllt och arbetsmarknad Årsarbetare med - - - 72 74 Uppfyllt ska erbjuda förskollärarlegitimation, 70 eller utbildning med andel i (%) av högre bredd och hög grundbemanningen kvalitet. Andel grundskoleelever 90 eller - - - - 89,9 Delvis med minst 80 % högre uppfyllt skolnärvaro senaste läsåret. Elever i åk 9 som är 85 eller 87,5 84,2 81,7 84,9 .. Delvis behöriga till högre uppfyllt yrkesprogram, hemkommun, andel (%). Lärare med pedagogisk 87,5 89,2 92,7 - - Indikatorn högskoleexamen i 90 eller har utgått kommunal grundskola högre åk 1–9, andel (%). Lärare med pedagogisk 85 eller 86,1 83,0 82,9 - - Indikatorn högskoleexamen i högre har utgått kommunal gymnasieskola, andel (%). Gymnasieelever med 77 eller 79,5 76,8 77,0 79,7 .. Uppfyllt examen inom 4 år, högre hemkommun, andel (%). Gymnasieelever i 67 eller 64,7 63,9 67,0 66,1 .. Delvis kommunens egna högre uppfyllt skolor, andel (%) Vårdnadshavare inom 85 eller - - - 100 .. Uppfyllt anpassad grund- och högre (anpassad gymnasieskola som grundskola) tycker att skolans undervisning når upp till deras förväntningar, andel %. Gymnasieelever som 30 eller 35 30 25 25 .. Ej uppfyllt övergått från IM till högre nationellt program, kommunala skolor, andel %. Elever med avklarad 100 - - 93 89,8 91 Delvis yrkesutbildning inom uppfyllt vuxenutbildningen, andel %. 39 Kommunens nämnder och förvaltningar Elever på SFI som klarat 50 eller 50 29 49 32 .. Ej uppfyllt minst två kurser, av högre nybörjare två år tidigare, andel %. Tabell 44 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Arvika ska ge förutsättningar för ett gott företagsklimat. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Gymnasieskolan har Gymnasieskolan och 100% 100 100 100 100 100 Uppfyllt forum för näringslivet samverkan med samverkar genom näringslivet. programråd 2 ggr/läsår Gymnasieskolan och 100% 100 100 100 100 100 Uppfyllt näringslivet samverkar inom ramen för Teknikcollege 6 ggr/läsår Tabell 45 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Arvikaborna ska ha goda möjligheter att försörja sig själva. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Arvikaborna ska ha Andel invånare 16–24 6,0% eller 5,1 5,2 5,9 .. .. Uppfyllt goda möjligheter att år som varken arbetar lägre försörja sig själva. eller studerar Unga vuxna med 6,0 eller 5,7 5,1 6,8 7,9 .. Ej uppfyllt ekonomiskt bistånd, lägre andel (%) av invånare 18–24 år. Vuxna 1,0 eller 0,89 0,97 1,01 1,27 .. Ej uppfyllt biståndsmottagare med lägre långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) av befolkningen. Tabell 46 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Analys av resultatet – Tillväxt och utveckling Andelen inskrivna barn i förskolan har minskat. Vi kan se att efter år där barnen placerats i barnomsorgen i samband med 1-årsdagen så kan nu placering ske senare. Vi har några barn som börjar runt två år i stället, vilket påverkar hur många barn som är inskrivna i förskolan. Runt tio barn i åldern 3–5 år har ännu inte börjat förskolan. Det är fler än tidigare. Då uppsökande verksamhet ska bedrivas utifrån Skollagen så har fyra barn efter information om allmän förskola kommit in med en ansökan om plats i barnomsorgen, med önskan om placering i augusti 2026. Någon familj som fått tillökning väljer att ha samtliga barn i familjen hemma under föräldraledigheten. Trots att andelen inskrivna i förskolan har minskat ligger Arvika kommun över både Värmlands- och rikssnittet. 40 Kommunens nämnder och förvaltningar Årsarbetare med förskollärarlegitimation, andel i (%) av grundbemanningen är i augusti 74%. Förskolan i Arvika kommun har i dagsläget god tillgång på förskollärare vilket ger goda förutsättningar att bedriva undervisningen enligt läroplanen och ha en utbildning i förskolan av hög kvalitet. I läroplanen för förskolan har förskolläraren ett särskilt ansvar för planering av undervisningen. Det pågår ett flertal insatser inom grundskolan för att öka elevernas skolnärvaro. Samtliga skolor har skolnärvaro som ett tydligt fokusområde. Det finns gemensamma rutiner och arbetssätt för att motverka skolfrånvaro. Det förväntas att arbetssätten kommer ge effekt över tid, vilket följs upp regelbundet. När det gäller elevernas behörighet till yrkesprogram i årskurs 9 har elevkullen ökat sina resultat mellan årskurs 8 och årskurs 9. Kunskapsresultaten för läsåret 25/26 kommer under hösten. Gymnasieelever med examen inom 4 år hemkommunen visar alla och inte bara de som går i kommunens egen gymnasieskola. Vårterminen 2026 hade 98 % yrkesexamen på Taserudsgymnasiet och 86 % tog gymnasieexamen på Solbergaymnasiet efter tre år. Målet uppfyllt i Arvikas gymnasieskola. Andel elever som går i egen gymnasieskola i Arvika är delvis uppfyllt. Att ha med i beräkningen här är att av en årskull avgår ca 10 % till IM, visserligen i kommunens skola, men beräkningen mäter elever på nationella program. Sedan är det ungefär ytterligare ett 30-tal elever av årskullen som väljer program som inte finns i Arvika, främst Fordon och transport. Av kvarvarande elever är det ändå en hög andel som väljer de gymnasieprogram som finns i Arvika. Andel som slutför sin yrkesutbildning inom yrkesvux är hög men inte helt uppfylld. Här kan finnas flera orsaker, en kan vara att de fått jobb. Det kan även vara att det kanske inte blev rätt och att man blivit sjuk. SFI ett arbete pågår men här är det svårt att definiera en siffra. Många orsaker finns till att man inte uppnår det satta nyckeltalet. Det kan vara sjukdom, jobb eller föräldraledighet som spelar in så att man som elev inte hinner slutföra två kurser inom den stipulerade tiden. När det gäller enkätfrågan om skolans undervisning inom anpassad grundskola når upp till vårdnadshavarnas förväntningar är måluppfyllelsen mycket hög. Inom anpassad grundskola finns det en samordnande specialpedagog som har ett övergripande ansvar för att organisera verksamheten, vilket ger god effekt. Personalen har även en tät kontakt med vårdnadshavare, vilket bedöms gynnsamt. Anpassad gymnasieskola har inte hunnit att gör utvärderingen med vårdnadshavaren i enkätform däremot har det vid samtliga utvecklingssamtal med vårdnadshavare framkommit stor nöjdhet med skolans verksamhet. Andelen unga vuxna (18–24 år) med ekonomiskt bistånd ökar, vilket har olika orsaker: • Begränsad arbetslivserfarenhet - Unga vuxna har ofta inte hunnit skaffa sig relevant arbetslivserfarenhet, vilket gör det svårare att konkurrera om jobb särskilt inom branscher där tidigare erfarenhet är ett krav. 41 Kommunens nämnder och förvaltningar • Avsaknad av fullständiga gymnasiebetyg - Många unga står långt ifrån arbetsmarknaden på grund av att de saknar gymnasieexamen. I dagens arbetsmarknad är gymnasial utbildning ofta ett grundkrav även för enklare jobb. • Matchningsproblem - Det finns en bristande överensstämmelse mellan de ungas kompetenser och de krav som arbetsgivaren ställer. Detta gäller särskilt i mindre kommuner där arbetsmarknaden är smalare. • Sociala och psykiska hinder - Psykisk ohälsa, låg självkänsla, brist på nätverk och social utsatthet kan försvåra vägen till arbete. • Brist på stöd och vägledning - Unga som inte fångas upp av skola, socialtjänst eller arbetsförmedlingen riskerar att hamna i långvarig arbetslöshet. Andelen vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd påverkas främst av utvecklingen på arbetsmarknaden och sammansättningen av målgruppen som är beroende av ekonomiskt bistånd. En stor del av de hushåll som uppbär bistånd under längre tid har komplex problematik i form av ohälsa, funktionsnedsättning, bristande arbetsmarknadsanknytning eller behov av samordnade insatser från flera myndigheter. För dessa grupper är vägen till egen försörjning ofta lång även under perioder med förbättrad arbetsmarknad. Under året har fortsatt fokus lagts på arbetsinriktade insatser och samverkan mellan ekonomiskt bistånd, Arbetsmarknads- och integrationsenheten samt Arbetsförmedlingen. Samtidigt kvarstår utmaningar kopplade till ett begränsat antal arbetstillfällen för personer med låg utbildningsnivå, svag arbetslivserfarenhet eller nedsatt arbetsförmåga. Den ökade andelen bedöms främst vara en följd av att fler hushåll kvarstår i bistånd under längre tid snarare än ett ökat inflöde av nya biståndsmottagare. Gruppen med långvarigt bistånd består i stor utsträckning av personer med omfattande stödbehov där etablering på arbetsmarknaden tar lång tid. Socialstyrelsen har reviderat beräkningsmetoden för långvarigt ekonomiskt bistånd. Personer som har mottagit ekonomiskt bistånd i minst tio månader under året identifieras nu oavsett om biståndet erhållits i flera kommuner. Detta innebär att statistiken bättre fångar långvarigt biståndsmottagande och att nivåerna inte är direkt jämförbara med äldre statistik framtagen enligt tidigare metod. Miljö och klimat Arvika kommun ska säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Elever har kunskap Inslag i utbildningen 100 100 100 100 100 100 Uppfyllt om en hållbar som innefattar hållbar förvaltning av förvaltning av jordens jordens resurser, där resurser, förskoleklass- ingår användandet åk 9 (%) av vatten Tabell 47 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. 42 Kommunens nämnder och förvaltningar Arvika kommun ökar den biologiska mångfalden och stärker ekosystemen genom att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av ekosystemen. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Elever har kunskap Inslag i utbildningen 100 100 100 100 100 100 Uppfyllt om biologisk som innefattar biologisk mångfald och mångfald samt lokala, ekosystem regionala och globala ekosystem, åk 4–9 (%) Tabell 48 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Arvika kommun ska säkerställa hållbar konsumtion och produktion. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Elever har kunskap Inslag i utbildningen 100 100 100 100 100 100 Uppfyllt om en hållbar som innefattar kunskap förvaltning av om hållbar konsumtion jordens resurser, där och produktion, åk 1–9 ingår kunskap om (%) hållbar konsumtion och produktion Möjlighet till Källsorteringsmöbler 100 - - - - 100 Uppfyllt källsortering finns på finns på alla förskolor samtliga förskolor och skolor. och skolor. Tabell 49 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Arvika kommun ska vidta åtgärder för att minska klimatförändringarna och dess konsekvenser. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Elever har kunskap Inslag i utbildningen 100 100 100 100 100 100 Uppfyllt om en hållbar som innefattar kunskap förvaltning av om klimatförändringar jordens resurser, där och dess konsekvenser ingår kunskap om åk 1–9 (%) klimatförändringar och dess konsekvenser Tabell 50 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Analys av resultatet – Miljö och klimat Under 2026 har de flesta förskolor haft källsortering, förutom förskolor i ytterområden som fick sina källsorteringsmöbler i augusti. Sorteringen fungerar bra och används pedagogiskt med barnvänliga symboler. Inom grundskolan är miljö- och klimatmålen uppfyllda, förutom gällande källsorteringen; möbler finns på alla skolor, men används inte fullt ut på grund av brist på personal för avfallshantering. Planering för att lösa detta pågår. På gymnasiet fungerar källsorteringen väl på Solbergagymnasiet, medan Taserudsgymnasiets ombyggnation tillfälligt påverkar sorteringen. 43 Kommunens nämnder och förvaltningar Åtgärdsplan Skola och utbildning Anpassningar av förskolans organisation fortsätter. En avdelning på Rosengården och Lyan avvecklas från hösten 2026. Övriga enheter anpassar personalstyrkan efter antalet inskrivna barn. Arbetet med att anpassa förskolans organisation inför 2027 pågår, bland annat med en minskning av förskolans ledning. Arbetet pågår med att anpassa grundskolans organisation utifrån något färre antal elever, bland annat genom en minskning av antalet klasser skolor där det är möjligt. Vissa skolor har emellertid färre antal elever i klasserna, men på grund av elevgruppens storlek har det inte varit möjligt att minska klassorganisationen. Det kan till exempel röra sig om att det tidigare år varit 26 elever i förskoleklass, men nu är det 16 elever. Läsår 2026/2027 finns det 2714 elever inom grundskolan från förskoleklass till årskurs 9, prognosen inför läsår 2027/2028 är 2 660 elever. Minskningen av elever sker främst inom de lägre åldrarna, däremot ökar antalet elever inom högstadiet där kostnaden per elev är högre jämfört med de lägre åldrarna. Inom grundskolan pågår ett fortsatt arbete med att effektivisera stödet till enskilda elever så långt det är möjligt. Gymnasieskolan har inför läsåret 2026/2027 gjort flera anpassningar på främst Taserudsgymnasiet som väntas ge större effekt 2027. Det är minskning av elevassistent, sammanslagning i större grupper i gymnasiegemensamma ämnen på nationella program, större klasser på IM, minskning av bibliotekstjänst med 25%, inte tillsatt specialpedagogtjänsten. Minskning av vaktmästartjänst med 100% på Solbergagymnasiet. Viss svårighet att göra effektiviseringar finns då gymnasieskolans elevkullar är ökande och fler elever med olika stödbehov ökar, samtidigt som vi ser behov andra åtgärder för att klara ekonomin, till exempel större undervisningsgrupper inom nationella program och inom Introduktionsprogrammet. Socialtjänst och arbetsmarknad Socialtjänst och arbetsmarknad har höga kostnader för externa placeringar. Avdelningen Barn och unga vuxna etablerade under våren nya arbetssätt för att kunna möta mer komplex problematik på hemmaplan. Sedan dess har flera placeringar kunnat avslutas och endast en ny placering har påbörjats. Med anledning av problematiken med unga som begår allvarliga brott kommer verksamheten att arbeta enligt nya strukturer och utveckla mer samverkansformer. Ett exempel är sociala insatsgrupper, som är en samverkansform med polisen för att stötta unga och unga vuxna att lämna eller inte utveckla en kriminell livsstil. Enheten ser svårigheter att arbeta på hemmaplan med ungdomar som har behov av stöd utifrån egen problematik i form av stora kognitiva svårigheter och behov av insats enligt annan lagstiftning. För att tillgodose dessa behov är det av vikt att utarbeta nya arbetssätt så att samordningen mellan lagstiftningarna socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) stärks och säkerställer att stödet till den enskilde är sammanhållet och utan avbrott. Nuvarande Enheten för ekonomiskt bistånd kommer att fortsätta samarbetet med enheterna Arbetsmarknad och integration för att stötta personer att snabbare återgå i arbete utifrån aktivitetskravet som infördes 1 juli 2026. Målet är att fler ska uppnå självförsörjning vilket kommer resultera i lägre kostnader för försörjningsstöd. 44 Kommunens nämnder och förvaltningar Arbetet fortsätter med åtgärder för att säkerställa att verksamheten bedrivs inom tilldelad driftsram. 45 Kommunens nämnder och förvaltningar Vård och omsorg Utskottsordförande: Mona Smedman Verksamhetschef: Cecilia Fenelius Sammanfattande analys av verksamhet och ekonomi Delårsrapporten visar på ett prognostiserat underskott om 7,7 miljoner kronor. Det främsta skälet till underskottet är ökade personalkostnader utifrån ökade utmaningar med kompetensförsörjning. Personalkostnaderna har ökat mer än beräknat, framför allt under sommarmånaderna. Bristen på vikarier har tvingat fram kostnadsdrivande schemalösningar och bemanningsåtgärder, vilket har belastat ekonomin. Särskilda boenden (SÄBO) har haft överdrag på grund av svårigheter med bemanning och komplexa ärenden som också visar på högre bemanning. Under sommarmånaderna har kostnaderna för inhyrd HSL-personal inom sjuksköterskeenheten överstigit den planerade nivån. Semesterhanteringen har också påverkat ekonomin genom fler sålda semesterveckor än tidigare, vilket skapar både semesterskuld och ökat behov av vikarier under hösten. Trots att sjukfrånvaron är lägre än föregående år täcker budgeten inte hela kostnaden, vilket bidrar till ett strukturellt underskott. Oförutsedda kostnader har ytterligare belastat ekonomin negativt med både engångsutgifter samt kommande utgifter under året. Inom LSS har vi tomma lägenheter där verksamheten står för hyreskostnaden utan intäkt. Verksamheten har även belastats av återbetalningar till gravida från coronaperioden om ca 1 miljon kronor. Kostnader för personalutköp har belastat verksamheten, samt att det avtal om kvalificerad övertid som infördes 2025 har medfört högre kostnader än budgeterat. Därutöver saknas full budgettäckning för sjuksköterskebemanningen på Smedbergsgården. Ett nytt billeasingavtal har också tecknats under året, vilket påverkar kostnadsutvecklingen negativt över tid. Ekonomiskt utfall Driftbudget (tkr) Budget 2026 Utfall P r o g nos Avvikelse, jan-aug 2026 prognos Personalkostnader 652 286 462 347 678 761 -26 475 Lokalkostnader 89 318 50 604 84 108 5 210 Kapitalkostnader 4 252 2 824 4 252 0 Övriga kostnader 126 428 92 252 131 314 -4 886 Summa kostnader 872 284 608 027 898 435 -26 151 Intäkter 201 730 151 756 220 142 18 412 Nettokostnad 670 554 456 271 678 293 -7 739 Tabell 51 46 Kommunens nämnder och förvaltningar Verksamhet (tkr) Budget 2026 Utfall P r o g nos Avvikelse, jan-aug 2026 prognos Administration/LSS 5 988 3 915 6 138 -150 Boende enligt LSS 86 085 58 466 85 405 680 Daglig verksamhet LSS 20 710 12 790 19 810 900 Dagverksamhet 1 813 1 183 1 743 70 Färdtjänst 3 105 2 035 3 105 0 Hemtjänst 167 329 117 078 165 920 1 409 Hälso- och sjukvård 52 971 39 621 55 556 -2 585 Kommunalt handikappråd 31 8 31 0 Kommunalt pensionärsråd 31 9 31 0 Kontaktpersoner LSS 905 618 965 -60 Korttidsvård 20 491 14 569 22 141 -1 650 Kostservice 400 -3 524 0 400 Ledsagar- och avlösarservice 516 102 136 380 Medicinskt utskrivningsklara 50 49 150 -100 Personlig assistans under 20tim 6 596 3 339 4 871 1 725 Personlig assistans över 20tim 28 289 17 625 28 564 -275 Rehabverksamhet 23 595 16 500 23 950 -355 Särskilt boende 209 237 145 839 219 125 -9 888 Öppen verksamhet 3 984 1 991 3 044 940 Ledning och administration 38 428 24 058 37 608 820 Verksamhetens nettokostnad 670 554 456 271 678 293 -7 739 Tabell 52 Investeringsbudget (tkr) Budget 2026 Utfall P r o g nos Avvikelse, jan-aug 2026 prognos Reinvestering VoO 1 000 0 1 000 0 Köksutrustning kost 1 465 782 1 465 0 Källsorteringsutrustning VoO 530 42 530 0 Utbyte av trygghetslarm 1 076 436 476 600 Inventarier LSS 833 312 683 150 Kök Edaneskolan 1 400 0 0 1 400 Inventarier Höglunda 392 392 392 0 Inventarier Smedbergsgården et 2 3 500 2 872 3 500 0 Info-skärmar SÄBO 600 0 200 400 Digitala lås SÄBO 200 80 130 70 Hjälpmedelstvätt 400 372 375 25 LSS Trygghetslarm 200 0 100 100 Nettoinvestering 11 596 5 288 8 851 2 745 Tabell 53 Avvikelsen för investeringen av köksrenoveringen i Edane beror på en fördröjning i projektets genomförande. 47 Kommunens nämnder och förvaltningar Viktiga händelser under perioden Kompetensförsörjning och rekrytering har under årets första månader varit ett av verksamhetens mest prioriterade strategiska utvecklingsområden. Under våren har en organisation byggts upp kring satsningen Yrkesresan inom äldreomsorg. Satsningen är en viktig del av äldreomsorgens långsiktiga kompetensförsörjning. Genom Yrkesresan får omsorgspersonal tillgång till en nationell modell för kontinuerligt lärande och utveckling. Detta stärker medarbetarnas kompetens, ökar kvaliteten i verksamheten och bidrar till en mer hållbar arbetsmiljö. Genomförandet ställer dock höga krav på planering, samordning och resursfördelning för att säkerställa att samtliga undersköterskor ges möjlighet att genomföra utbildningsinsatserna utan att verksamhetens kontinuitet påverkas negativt. Arbetet med omställningen till Framtidens socialtjänst och Nära vård får en allt större påverkan på verksamhetens långsiktiga planering och omfattar ett omfattande utvecklingsarbete i hela organisationen. Utvecklingen mot fler tidiga, förebyggande och lättillgängliga insatser, där vissa stödinsatser kan erbjudas utan föregående biståndsbedömning, ställer krav på anpassade processer, nya arbetssätt och en fördjupad samverkan både inom den egna organisationen och med externa aktörer. Redan idag ses en tydlig ökning av hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs i ordinärt boende, i linje med omställningen till Nära vård och ambitionen att ge vård, omsorg och stöd där den enskilde bor och lever. Omställningen innebär därför både förändrade arbetssätt och ett ökat behov av samordning, kompetensutveckling och långsiktig resursplanering inom hela verksamheten. Utveckling av verksamheter: Under våren fattades beslut om att en del av verksamheten vid Västängsgården ska inriktas mot yngre personer med demenssjukdom. Under första halvåret har en successiv avveckling av befintliga platser genomförts för att möjliggöra den ombyggnation och verksamhetsanpassning som planeras att påbörjas under hösten. Som en del av förberedelserna inför verksamhetsstarten har rekrytering av personal genomförts och riktade kompetensutvecklingsinsatser erbjudits. Utbildningarna har fokuserat på att stärka verksamhetens förmåga att möta behoven hos personer med kognitiv svikt, psykisk ohälsa samt i viss mån samsjuklighet. Den nya inriktningen kommer att omfatta fyra platser. En omsorgstagare som idag är placerad i annan region kommer att erbjudas plats i verksamheten när den nya enheten öppnas. Byggnationen av Smedbergsgården etapp II har pågått under året och inflyttning beräknas ske i oktober. Utbyggnaden innebär ett tillskott av 14 demensplatser samt 4 växelvårdsplatser, vilket stärker kommunens möjligheter att möta det ökande behovet av demensplatser. Verksamheten har under året initierat ett omfattande arbete med förändringsledning kopplat till införandet av nya digitala lösningar. Arbetet omfattar bland annat digital hemtjänst, säkra videomöten samt förberedelser inför införandet av ett nytt schema- och bemanningssystem. Syftet är att skapa förutsättningar för ett bra införande genom att utveckla arbetssätt, stärka chefer och medarbetarnas delaktighet för att säkerställa att de nya systemen bidrar till ökad kvalitet, effektivitet och tillgänglighet i verksamheten. Den dagliga verksamheten inom LSS fortsätter att växa, vilket har medfört ett ökat behov av att stärka ledningsorganisationen för att säkerställa en god kvalitet, verksamhetsutveckling och ett nära stöd till medarbetarna. 48 Kommunens nämnder och förvaltningar Kost Bristen på tillgängliga vikarier har medfört en ökad belastning på ordinarie medarbetare och ställt högre krav på flexibilitet och planering i verksamheten. Utvärderingen av den nya kostorganisationen färdigställdes under våren och har lett till en fortsatt organisationsöversyn, där även verksamhetens förmåga att möta det ökande behovet av måltider inom äldreomsorgen ingår. Köket som producerar måltider till äldreomsorgen arbetar idag nära sin kapacitetsgräns, och med en förväntad ökning av antalet äldre samt behovet av vård- och omsorgsplatser behöver framtida kapacitet och produktionslösningar ses över. Den fortsatta utredningen syftar till att analysera långsiktiga behov och identifiera hållbara lösningar för att säkerställa en ändamålsenlig organisering för måltidsproduktion över kommungränserna. Måluppfyllelse Kommunens måluppfyllelse, god ekonomisk hushållning i Arvika kommun, utgår från de 13 övergripande verksamhetsmål som kommunfullmäktige fastställt. Fullmäktiges övergripande verksamhetsmål är indelade i fyra målområden och kommunens verksamheter har till uppgift att bryta ned de övergripande målen till verksamhetsmål anpassade efter sin egen verksamhet. Nedan presenterar Vård och omsorg sina verksamhetsmål och även indikatorer och målvärden som målen utvärderas utifrån. Målen presenteras utifrån de fyra målområdena. Invånare Kommuninvånarnas möjlighet till delaktighet ska vara god. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Omsorgstagare, brukare Andel - 81 100 99 - Delvis och/eller deras omsorgstagare med uppfyllt företrädare ska ges uppdaterad möjlighet att vara genomförandeplan delaktiga och uttrycka samt dokumenterad 100 vad som är viktigt för information om "vad dem vid upprättandet är viktigt för dig" i av journal. genomförandeplanen. Äldreomsorgen och LSS Andel deltagare som - - - - 2 Uppfyllt verksamheten ska upplever att 1–2 mötesplatser under 2026 utveckla mötesplatsen bidrar etablerade under och etablera en eller till social gemenskap 2026 flera öppna och meningsfullhet. mötesplatser för Andel deltagare som - - - - >300 Uppfyllt Minst 100 invånare som främjar upplever att deltagartillfällen social gemenskap, mötesplatsen bidrar registrerade under delaktighet och till social gemenskap första förebygger ofrivillig och meningsfullhet verksamhetsåret. ensamhet. Omsorgstagare inom Nyttjandegrad av - - 8,6% 8,9% 9,1% Uppfyllt ordinärt boende ska ges välfärdsteknik möjlighet till digital 10 teknik för trygghet, självständighet och 49 Kommunens nämnder och förvaltningar delaktighet genom användning av välfärdsteknik. Omsorgstagare inom Tillgänglighetsgrad - - - - 87% Ej uppfyllt SÄBO 100% särskilda boende ÄO av välfärdsteknik och LSS ska ges Tillgänglighetsgrad - - - - 60% Ej uppfyllt möjlighet att nyttja av välfärdsteknik digital teknik för trygghet, LSS 80% självständighet och delaktighet genom användning av välfärdsteknik. Tabell 54 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Kommuninvånarna ska kunna leva ett rikt, gott och hälsosamt liv. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Antalet fallskador ska Fallskador bland 50 eller lägre 51 49 48 .. .. Uppfyllt minska personer 80+, 3- årsm, antal per 1 000 inv. (Kolada) Fallförebyggande Andel personer med 5 eller mindre - - - - 2,63 Uppfyllt arbetet ska stärkas riskbedömning i per år % genom systematiska Senior Alert som riskbedömningar och ändå faller med individanpassade betydande eller insatser. katastrofala konsekvenser. Tabell 55 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Öka medvetenheten och kunskapen inom kommunens verksamheter om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Öka medvetenheten Information och 100 - - - - 100 Uppfyllt och kunskapen om utbildning ska ges i mäns våld mot samband med kvinnor, våld i nära introduktion av nya relation och medarbetare och chefer hedersrelaterat våld (%) och förtryck. Antal medarbetare som 100 - - - 100 100 Uppfyllt fått frågan i medarbetarsamtal årligen (%) Tabell 56 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Analys av resultatet – Invånare Målvärdet om 100 procent aktuella genomförandeplaner har inte uppnåtts. Uppföljningen försvåras av att verksamhetssystemet saknar tillförlitlig statistik för mätning. Bristerna bedöms främst bero på utmaningar i implementeringen samt osäkerhet kring dokumentation och upprättande av 50 Kommunens nämnder och förvaltningar genomförandeplaner. För att förbättra resultatet har kontinuerliga utbildningsinsatser genomförts och arbetet med uppföljning och kvalitetssäkring fortsätter. De öppna mötesplatser som etablerats under året, såsom Korpralen och Ritz samt aktiviteter på särskilda boenden i kommunens landsbygdsområden, har samlat över 300 deltagare. Satsningen bidrar till ökad social gemenskap, meningsfulla aktiviteter och minskad risk för ofrivillig ensamhet. Inom LSS-verksamheten erbjuds samtidigt ett brett och varierat utbud av aktiviteter som planeras och genomförs av verksamhetens aktivitetssamordnare. Ungdomar i vården under sommaren har förstärkt arbetet kring ofrivillig ensamhet. Arbetet med välfärdsteknik följs kontinuerligt upp och utvecklas successivt utifrån verksamhetens och den enskildes behov. Ett fortsatt arbete pågår med att tydliggöra definitionen av välfärdsteknik samt vilken nivå av tillgänglighet som bör erbjudas för att stärka den enskildes möjlighet till ett självständigt och tryggt liv. Målsättningen avseende tillgänglighet till välfärdsteknik har ännu inte fullt ut uppnåtts. Detta beror främst på höga driftkostnader, vilket har begränsat möjligheterna till utbyggnad under första halvåret 2026. En viss ökning av tillgängligheten bedöms dock kunna ske under resterande del av året. Därutöver saknar något boende fortfarande bredbandsuppkoppling, vilket påverkar möjligheten att fullt ut implementera vissa välfärdstekniska lösningar. Under året har Arvika rapporterat cirka 60 fler fall jämfört med samma period föregående år. Samtidigt har antalet frakturer och andra allvarliga skador som klassificeras som betydande minskat, vilket indikerar att fler fall inte nödvändigtvis har lett till allvarligare konsekvenser. Arbetssättet med riskbedömningar i Senior Alert har inneburit en viss dubbeldokumentation, vilket kan förklara utfallet för indikatorn. De individer som påverkar resultatet är registrerade i Senior Alert, men samtliga har inte en fullständigt genomförd process med registrerad bedömning enligt riskbedömningsinstrumenten. På samtliga särskilda boenden används sensorteknik som ett stöd i det förebyggande arbetet för att öka tryggheten och minska risken för fallskador. Läkemedelsgenomgångar genomförs kontinuerligt och utgör en viktig del av det fallförebyggande arbetet, eftersom vissa läkemedel kan påverka balans, uppmärksamhet och därmed öka fallrisken. Inom både särskilt boende och ordinärt boende används strukturerade riskbedömningar och riskanalyser för att identifiera riskfaktorer och planera förebyggande åtgärder. Detta arbete bidrar till att minska risken för fall och begränsa konsekvenserna när fall ändå inträffar. Nationellt har målvärden för personalkontinuitet tagits bort, och vårt nuvarande journalsystem erbjuder i dagsläget inte någon enkel möjlighet att ta fram tillförlitlig statistik för uppföljning av kontinuitet. Trots detta är personalkontinuitet en viktig kvalitetsfaktor i hemtjänsten och ett prioriterat utvecklingsområde. Verksamheten arbetar för att stärka kontinuiteten genom att utveckla kontaktpersonsuppdraget. Ambitionen är att kontaktpersonen ska ta ett större ansvar för planering, uppföljning och samordning kring omsorgstagarens insatser samt fungera som den fasta kontakten för både omsorgstagaren och anhöriga. Samtidigt påverkas möjligheterna till hög personalkontinuitet av verksamhetens bemanningsförutsättningar. Utmaningar kopplade till schemaläggning, kompetensförsörjning, frånvaro och behovet av att säkerställa bemanning under dygnets alla timmar medför att kontinuiteten inte alltid kan vara optimal. 51 Kommunens nämnder och förvaltningar Medarbetare Arvika kommun ska arbeta för jämställdhet och mångfald. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Andelen Andelen tillsvidareanställda 80 78 80 80 81 - Uppfyllt tillsvidareanställda månadsavlönade inom månadsavlönade ska omsorg om äldre och öka personer med funktionsnedsättning, % (Kolada) Tabell 57 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Arvika kommun ska ha en god arbetsmiljö där medarbetarna trivs. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Friskare medarbetare Sjukfrånvaro % 7,3 eller 10,7 9,0 9,6 8,3 7,7 Delvis inom vård och lägre uppfyllt omsorg Tabell 58 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Arvika kommun ska ha engagerade medarbetare. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Vård och omsorg har Hållbart 83 eller 81 80 82 82 - Delvis engagerade medarbetarengagemang högre uppfyllt medarbetare (HME), totalindex (Kolada) Medarbetare ska Antal AI-stödda Minst 2 AI - - - - 1 Ej uppfyllt utveckla kunskap och arbetsmoment som testas tjänster arbetssätt för att eller används (t.ex. testas använda AI som stöd i transkribering, beslutsstöd, inom olika det dagliga arbetet – textanalys). delar av för att frigöra tid, höja vård och kvaliteten och skapa omsorg bättre förutsättningar under för möten med 2026 invånare. Tabell 59 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Analys av resultatet – Medarbetare Arbetet ur ett medarbetarperspektiv präglas av flera pågående utvecklingsinsatser. Utbildningar och stödmaterial har tagits fram för att underlätta användningen av nya system, och ett arbete pågår för att skapa en gemensam grund för arbetssätt inom exempelvis genomförandeplaner och dokumentation. Sjukfrånvaron har successivt minskat över tid, vilket delvis kan kopplas till mer flexibla anställningsformer och arbetstidsförläggning, såsom arbete med ständig helg- och kvällstjänstgöring samt intensivt arbete med tidiga insatser o hälsosamtal vid ökad frånvaro. Verksamheternas skilda förutsättningar innebär samtidigt utmaningar i arbetet med att skapa en likvärdig arbetsmiljö. 52 Kommunens nämnder och förvaltningar Språkutmaningar och begränsad tillgång till stödresurser, såsom superusers, kan påverka medarbetarnas förutsättningar i det dagliga arbetet. Parallellt pågår kompetenshöjande insatser inom digitalisering och AI. Bland annat används SVEA som ett stöd för medarbetare inom dokumentation och sårvård, vilket bidrar till ökad kvalitet, kunskapsutveckling och ett mer effektivt arbetssätt. Tillväxt och utveckling Arvika ska erbjuda utbildning med bredd och hög kvalitet. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Medarbetare inom Antalet 100 % - - - - 32% Ej uppfyllt vård och omsorg medarbetare ska ha som under året grundutbildning i har genomgått förflyttningskunsk utbildning i ap. förflyttningskuns kap Medarbetare inom Andel 70 eller högre - - - 68 67 Delvis äldreomsorg ska medarbetare uppfyllt ha inom omsorg undersköterskeutb med ildning undersköterskeut (ej LSS) bildning Tabell 60 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Arvika ska ge förutsättningar för ett gott företagsklimat. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Vård- och Antal aktiva 1 - - - - 2 Uppfyllt omsorgsverksamheten samverkansprojekt samverkansproj ska bidra till med privata aktörer, ekt /år kommunens tillväxt företag eller genom att utveckla organisationer inom och stärka samarbetet vård och omsorg. med näringslivet och Antal 1 - - - - 1 Uppfyllt andra aktörer i gemensamma samverkansproj offentlig sektor, för att kompetensutveckli ekt /år skapa innovation, ngsinitiativ mellan arbetsmöjligheter och kommunen och förbättrad service till näringsliv. invånarna. Tabell 61 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. 53 Kommunens nämnder och förvaltningar Arvikaborna ska ha goda möjligheter att försörja sig själva. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Andelen Andelen 52 eller högre 50 56 54 56 - Uppfyllt heltidsarbetande heltidsarbetande månadsavlönade månadsavlönade ska öka inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning, % Tabell 62 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Analys av resultatet – Tillväxt och utveckling Utbildningstillfällen i förflyttningskunskap är planerade och fördelade över hela året, vilket innebär att full måluppfyllelse inte kan förväntas redan vid delårsuppföljningen. Inför första halvåret 2026 planerades utbildningsplatser för 190 medarbetare. Samtliga platser fylldes dock inte och vissa utbildningstillfällen fick ställas in. Totalt fanns möjlighet för 170 medarbetare att genomgå grundutbildningen, men eftersom många inte anmäldes till samtliga utbildningstillfällen fullföljde 95 medarbetare hela utbildningen. Cirka 55 medarbetare saknade endast ett utbildningstillfälle för att slutföra utbildningen och har därför fått riktade inbjudningar till höstens utbildningsinsatser. Detta har gett god effekt i form av ökat antal anmälningar. Antalet utbildningsplatser begränsas dock av tillgången till lämpliga utbildningslokaler samt verksamheternas behov och önskemål kring utbildningstider. Rehabombuden har även fått fördjupad utbildning i förflyttningskunskap vid den årliga återträffen, och cirka 20 nya rehabombud har utbildats. Sammantaget har ett stort antal medarbetare deltagit i någon form av utbildningsinsats inom förflyttningskunskap under första halvåret 2026, vilket bidrar till ökad kompetens, förbättrad arbetsmiljö och en säker vård för omsorgstagarna. Satsningen på Äldreomsorgslyftet fortsätter även under 2026. För närvarande studerar 27 medarbetare till undersköterska och 3 medarbetare till specialistundersköterska, vilket stärker kompetensförsörjningen och kvaliteten inom äldreomsorgen på både kort och lång sikt. Arvika kommun deltar i projektet ”Välfärdsteknik i Värmland”, som genomförs i samverkan med Region Värmland och länets kommuner. Projektet syftar till att stärka samverkan, erfarenhetsutbytet och möjligheterna till gemensamma upphandlingar inom välfärdsteknik i länet. Under 2026 har vård och omsorg även medverkat i arbetet med kvalitetssäkring av hälsoappar tillsammans med DigitalWell Arena. Arbetet bidrar till att säkerställa att digitala lösningar som används i verksamheten håller god kvalitet och kan skapa nytta för såväl invånare som verksamhet. Inom området datadriven verksamhetsutveckling arbetar vård och omsorg aktivt med att stärka användningen av data som underlag för beslut, uppföljning och styrning. Ett centralt utvecklingsområde är datalagret UTSIKTEN, som kontinuerligt vidareutvecklas för att bli ett integrerat verktyg för verksamhetsuppföljning, analys och strategisk planering. 54 Kommunens nämnder och förvaltningar Miljö och klimat Arvika kommun ska säkerställa hållbar konsumtion och produktion. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Andelen ekologiska 24,7 23,0 21,5 20,0 19,4 Ej uppfyllt livsmedel i Andelen ekologiska kommunens 26 eller högre livsmedel ska öka verksamhet, % (Agenda 2030) Andel 64,7 64,0 65,6 64,0 69,2 Delvis Andelen närproducerade uppfyllt närproducerade (svenska) livsmedel i 70 eller högre (svenska) livsmedel kommunens ska öka verksamhet, % Tabell 63 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Arvika kommun ska vidta åtgärder för att minska klimatförändringarna och dess konsekvenser. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Mängden matsvinn i 31 47 54 51 43 Uppfyllt Mängden matsvinn kommunens inom tillagningskök med 50 tillagningsköken fokus på serverings- ska minska och tallrikssvinn gram/portion Tabell 64 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Analys av resultatet – Miljö och klimat Kostenheten följer den utveckling som ses i samhället, där fokus i allt högre grad flyttas från ekologiska livsmedel till svenska råvaror. Detta bidrar till att stärka den svenska livsmedelsproduktionen och öka samhällets robusthet vid kriser, samtidigt som det skapar bättre förutsättningar att hålla budget. Kostenhetens inköpsstatistik visar tydligt denna utveckling, där andelen ekologiska inköp har minskat medan andelen svenska råvaror har ökat. Förändringen är ett medvetet arbete för att kombinera hållbarhet, försörjningsberedskap och ekonomiskt ansvarstagande. Målet om ett matsvinn under 50 g per portion har uppnåtts under perioden. Åtgärdsplan För att begränsa det prognostiserade underskottet om 7,7 mnkr genomförs åtgärder med fokus på effektiv resursanvändning, hållbar kompetensförsörjning och ökad kostnadsmedvetenhet. Bemanning, schemaplanering och resursfördelning följs kontinuerligt upp och anpassas utifrån verksamheternas behov, vårdtyngd och beläggning. Arbetet med att minska beroendet av hyrbemanning fortsätter genom rekrytering, ändrade semesterplanering och schemaläggning. Återhållsamhet tillämpas för kostnader som inte bedöms som verksamhetskritiska, samtidigt som samverkan mellan verksamheter stärks för att öka flexibiliteten och nyttjandet av befintliga resurser. 55 Kommunens nämnder och förvaltningar Budgetuppföljningen har skärpts med tätare uppföljning tillsammans med avdelningschefer, inklusive analys av överanställningar, mertid och övertid. Parallellt fortsätter arbetet med att stärka ledarskapet, genomföra omställningen till Framtidens socialtjänst och Nära vård samt utveckla digitala arbetssätt och systemstöd. Målsättningen är att skapa långsiktigt hållbara verksamheter med god kvalitet, effektiv styrning och ekonomi i balans. Införandet av digital hemtjänst bedöms på sikt kunna bidra till minskade kostnader genom färre resor och ett minskat behov av vissa fysiska besök, samtidigt som tillgänglighet och service till omsorgstagarna bibehålls. Inom LSS pågår även en översyn av nattbemanningen i syfte att säkerställa god kvalitet och patientsäkerhet samtidigt som verksamhetens resurser används på ett mer kostnadseffektivt sätt. 56 Kommunens nämnder och förvaltningar Räddningstjänst Utskottsordförande: Peter Söderström Verksamhetschef: Mattias Larsson Sammanfattande analys av verksamhet och ekonomi Det mycket osäkra säkerhetspolitiska läget ställer krav och innebär nya och ökade förväntningar på Räddningstjänsten. Parallellt ökar antalet utryckningar och belastningen i övrigt. Verksamheten har inte bedrivits inom ram. Underskottet prognosticeras till – 1 300 tkr. Orsaken till detta är kostnadsökningar som inte kunnat förutses i tid samt att det saknats förutsättningar att snabbt ändra ambitionsnivån för att kompensera för detta. Ändrade förutsättningar i form av pensionsavtal och ändrade arbetstidsregler har blivit dyrare än vad som förutsetts. Ekonomiskt utfall Driftbudget (tkr) Budget 2026 Utfall P r o g nos Avvikelse, jan-aug 2026 prognos Personalkostnader 35 087 27 306 41 187 -6 100 Lokalkostnader 2 897 1 699 2 347 550 Kapitalkostnader 3 051 2 042 3 051 0 Övriga kostnader 4 565 5 485 6 405 -1 840 Summa kostnader 45 599 36 531 52 990 -7 390 Intäkter 4 081 7 690 10 171 6 090 Nettokostnad 41 518 28 841 42 819 -1 300 Tabell 65 Verksamhet (tkr) Budget 2026 Utfall P r o g nos Avvikelse, jan-aug 2026 prognos Administration 3 126 1 848 2 856 270 Lokaler 2 902 1 706 2 352 550 Räddningstjänst 34 728 24 769 36 868 -2 140 Sotningsverksamhet 20 0 0 20 Krisberedskap 0 0 0 0 Informationssäkerhet 185 102 185 0 Brottsförebyggande 558 416 558 0 Civilt försvar 0 0 0 0 Verksamhetens nettokostnad 41 518 28 841 42 819 -1 300 Tabell 66 57 Kommunens nämnder och förvaltningar Investeringsbudget (tkr) Budget 2026 Utfall P r o g nos Avvikelse, jan-aug 2026 prognos Utveckling övningsfält 500 126 500 0 Fordon, räddningstjänst 1 817 2 130 2 130 -313 Räddningstjänstutrustning 607 523 607 0 Inventarier brandstation Gunnarskog 600 0 0 600 Nettoinvestering 3 524 2 779 745 287 Tabell 67 Beskrivning av investeringsprojekt Arbete pågår med att utveckla övningsfältet. Detta finansieras både ur investeringsram och med medel från MCF. Arbetet fortgår enligt plan. Utrustning för skogsbrand, bland annat en så kallad “Järnhäst” har införskaffats och driftsatts. Ett nytt ledningsfordon för Regional insatsledare har tagits i bruk och en elbil har införskaffats för att nyttjas inom administrationen. Kostnaden för ledningsfordon har ökat varför investeringen överskrider budget. Medel finns avsatt för inventarier brandstationen Gunnarskog. Färdigställande av stationen beräknas till 2027 och att inventarier kommer köpas in så fort som det är möjligt under byggnationen. Viktiga händelser under perioden Sommaren innebar varierande och tidvis stor brandrisk. Ingen skogsbrand växte sig så stor att den inte kunde kontrolleras inom innevarande dygn. Däremot var antalet bränder i skog och mark mycket stort. Antalet larm över året är fler än för motsvarande period förra året. Bränder i det fria är den kategorin som ökat mest. Antalet arbetstimmar som dessa larm krävt har ökat med knappt 15% jämfört med året innan. En mindre stab har arbetat med att analysera situationen i mellanöstern. Inga överhängande risker för svensk drivmedelsförsörjning bedöms finnas just nu. Flera ärenden kring otillbörlig påverkan har också hanterats. Dessutom har Säkerhetssamordningen stöttat flera olika kommunala verksamheter i olika ärenden. Byggnation av ny brandstation i Gunnarskog har påbörjats av AFAB. Måluppfyllelse Kommunens måluppfyllelse, god ekonomisk hushållning i Arvika kommun, utgår från de 13 övergripande verksamhetsmål som kommunfullmäktige fastställt. Fullmäktiges övergripande verksamhetsmål är indelade i fyra målområden och kommunens verksamheter har till uppgift att bryta ned de övergripande målen till verksamhetsmål anpassade efter sin egen verksamhet. Nedan presenterar Räddningstjänsten sina verksamhetsmål och även indikatorer och målvärden som målen utvärderas utifrån. Målen presenteras utifrån de fyra målområdena. 58 Kommunens nämnder och förvaltningar Invånare Kommuninvånarnas möjlighet till delaktighet ska vara god. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Räddningstjänsten Medborgarnas nöjdhet 80 eller högre 96,6 - 98,6 - .. Uppfyllt ska kunna möta med kommuninvånarnas Räddningstjänsten (%). behov Tabell 68 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Medborgarundersökningen pågår när detta skrivs. Kommuninvånarna ska kunna leva ett rikt, gott och hälsosamt liv. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Kommuninvånarna Antal omkomna till 0 0 0 0 0 0* Uppfyllt ska skyddas från följd av brand. bränder. Tabell 69 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. *Hittills i år Öka medvetenheten och kunskapen inom kommunens verksamheter om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relation och hedersrelaterat förtryck. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Mäns våld mot Problematiken med 1 eller högre - 1 1 1 1 Uppfyllt kvinnor och våld i våld i nära relation och nära relation ska mäns våld mot kvinnor särskilt beaktas i följs upp i den det strategiska lägesbilden brottsförebyggande för det arbetet. brottsförebyggande arbetet. Mäns våld mot Antal medarbetare 90 eller högre - 90 98 90 90 Uppfyllt kvinnor och våld i som har genomgått nära relation ska utbildning inom våld i upphöra. nära relationer, Hbtqi1-frågor eller andra verksamhetsanpassade utbildningar inom området, andel (%). Tabell 70 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Analys av resultatet - Invånare Inför kommande år har pengar sökts för att särskilt kunna arbeta med våld i nära relation i en lands- och glesbygdskontext. Räddningstjänsten har under året nyttjat bland annat sociala medier, både för att kunna informera om vår verksamhet och så sätt bidra till en ökad trygghet samt genom att gå ut med skadeförebyggande information. För att motverka mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation 59 Kommunens nämnder och förvaltningar följs detta upp inom ramen för det lagreglerade kommunala brottsförebyggande arbetet samt att vi internt arbetar för att hålla en hög utbildningsgrad för egen personal. I båda dessa fall nås målet. Medarbetare Arvika kommun ska arbeta för jämställdhet och mångfald. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Mångfalden inom Antalet kvinnor i 15 eller högre - 11 12 15 15 Uppfyllt räddningstjänsten utryckningstjänst ska ska spegla det öka. samhälle vi är satta att skydda. Tabell 71 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Arvika kommun ska ha en god arbetsmiljö där medarbetarna trivs. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Räddningstjänsten Sjukfrånvaro inom 3,5 eller lägre - 1,2 3,0 3,6 3,4* Uppfyllt ska ha en god räddningstjänsten (%). arbetsmiljö där medarbetarna trivs. Tabell 72 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. *Hittills i år. Arvika kommun ska ha engagerade medarbetare. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Räddningstjänsten Hållbart 80 eller högre 79 78 80 77 .. Delvis ska ha engagerade medarbetarengagemang uppfyllt medarbetare. inom räddningstjänsten (HME), totalindex. Tabell 73 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Analys av resultatet – Medarbetare Arbetet är påbörjat med Ledar- och medarbetardeklaration (LOM). Arbete med friskfaktorer pågår under året. Hittills i år ligger sjukfrånvaron på 3,4% men bedömningen är att det kan bli något lägre på helåret. Att bibehålla en god arbetsmiljö är ett prioriterat område. 60 Kommunens nämnder och förvaltningar Tillväxt och utveckling Arvika ska erbjuda utbildning med bredd och hög kvalitet. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Räddningstjänsten Räddningstjänsten ska 1 200 eller högre - 2266 1416 2308 587* Ej uppfyllt ska erbjuda utbilda i att förebygga utbildning utifrån och hantera bränder behovet och andra olyckor, kriser och brott (antal utbildade) Tabell 74 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. *Hittills i år Arvika ska ge förutsättningar för ett gott företagsklimat. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Räddningstjänsten Inga kompletta 0 0 0 0 0 0* Uppfyllt ska tillhandahålla en ärenden ska ligga myndighetsutövning längre än 10 veckor. utan onödiga dröjsmål. Tabell 75 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Analys av resultatet – Tillväxt och utveckling Ett arbete pågår att ytterligare utveckla utbildningsverksamheten. Generellt är hösten mer intensiv gällande utbildning varför det är rimligt att anta att målet om antalet utbildade kan nås på helåret. Trots ett relativt stort ärendetillflöde har handläggningstiderna upprätthållits hittills i år. Miljö och klimat Arvika kommun ska säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Räddningstjänsten Antal inträffade 0 - 0 0 0 0* Uppfyllt ska skydda miljöskador inom kommunens vattenskyddsområde. vattenskyddsområden mot inträffade miljöskador. Tabell 76 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. * Hittills i år 61 Kommunens nämnder och förvaltningar Arvika kommun ska vidta åtgärder för att minska klimatförändringarna och dess konsekvenser. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Räddningstjänsten Räddningstjänsten ska 41 - 41 41 41 41 Uppfyllt ska bidra med beakta klimatpåverkan framförhållning i alla identifierade kring risker i den klimatrelaterade kommunala risk- och risker. sårbarhetsanalysen Tabell 77 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Analys av resultatet – Miljö och klimat Räddningstjänstens arbete med fokus på att skydda det skyddsvärda i vår miljö och hantera konsekvenser av klimatförändringarna går enligt plan. Ett projekt har startats kring att tillsammans med Samhällsbyggnad och TIVAB kartlägga klimatanpassningsåtgärder inom kommunkoncernen. Åtgärdsplan Räddningstjänstens budget är inte i balans. Kravbilden som kommer av det säkerhetspolitiska läget samt riskbilden i det samhälle vi är satta att skydda är större än den verksamhet vi har budgeterat för. Dessutom har bland annat har nytt avtal för brandmännens pensioner blivit dyrare än förväntat (och kostnader flyttats från pensionsmedelsförvaltningen till räddningstjänstens drift), kostnader för bemanning med nya arbetstidsregler blivit dyrare än förväntat, utbildningskostnader ökat samt att kostnader för försäkringar och service för fordon har ökat. Antalet utryckningar har ökat jämfört med samma period föregående år. I första hand ska ytterligare effektiviseringar göras i verksamheten i de delar som inte direkt påverkar den operativa förmågan. Det rör sig om fortsatt digitalisering, arbete med bemanningsekonomi, öka intäkterna och se över vissa avtal. Beroende på hur omvärldsläge och riskbild fortsätter utvecklas är det inte säkert att detta är tillräckligt. 62 Kommunens nämnder och förvaltningar Myndighetsnämnden Nämndordförande: Gerd Karlsson Verksamhetschef: Niklas Svensson, Carin Bengtsson Sammanfattande analys av verksamhet och ekonomi Myndighetsnämndens budget beräknas ligga inom budgetramen för 2026. Inom Miljöenheten har det varit viss personalfrånvaro varför tillsynen av skolor och förskolor skjutits fram till tredje tertialet. Miljöenheten räknar med att uppnå alla verksamhetsmålen på årsbasis. Gällande bygglovsansökningar har ett ärende under året överskridit tio veckor. Med tanke på remisser, avstämningar, nämndssammanträdesdatum och samverkan som sker i ärenden och som ibland leder till väntetider som handläggaren inte kan påverka så är det ett bra resultat. Ekonomiskt utfall Driftbudget (tkr) Budget 2026 Utfall P r o g nos Avvikelse, jan-aug 2026 prognos Personalkostnader 465 299 465 0 Lokalkostnader 0 0 0 0 Kapitalkostnader 0 0 0 0 Övriga kostnader 30 0 30 0 Summa kostnader 495 299 495 0 Intäkter 0 0 0 0 Nettokostnad 495 299 495 0 Tabell 78 Viktiga händelser under perioden Under våren har hygientillsyn skett på samtliga frisörer i kommunen. Tillsynen utgick ifrån verksamheternas hygienrutiner varför varje enskild firma fick tillsyn. Miljöenheten har under senaste åren arbetat med att effektivisera tillsynen för att också de verksamheter som inte betalar årlig avgift ska få regelbunden tillsyn. Kunskaper som inhämtats i samband med tillsynen kommer att utgöra grund för vissa särskilda informationsinsatser riktade gentemot den aktuella målgruppen under hösten 2026 samt ytterligare insatser i verksamhetsplanen för 2027. Måluppfyllelse Kommunens måluppfyllelse, god ekonomisk hushållning i Arvika kommun, utgår från de 13 övergripande verksamhetsmål som kommunfullmäktige fastställt. Fullmäktiges övergripande verksamhetsmål är indelade i fyra målområden och kommunens verksamheter har till uppgift att bryta ned de övergripande målen till verksamhetsmål anpassade efter sin egen verksamhet. Nedan presenterar Myndighetsstaben och Myndighetsnämnden sina verksamhetsmål och även indikatorer och målvärden som målen utvärderas utifrån. Målen presenteras utifrån de fyra målområdena. 63 Kommunens nämnder och förvaltningar Invånare Kommuninvånarna ska kunna leva ett rikt, gott och hälsosamt liv. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse God inomhusmiljö Hälsoskyddstillsyn av 65 - - - - .. Ej uppfyllt för barn och unga skolor och förskolor, andel (%) Tabell 79 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Analys av resultatet – Invånare Hälsoskyddstillsyn av skolor och förskolor, andel (%) Miljöenheten har med anledning av personalfrånvaro skjutit på tillsynen till sista tertialen. Om inget ytterligare oförutsett inträffar kommer målet uppfyllas på årsbasis. Tillväxt och utveckling Arvika ska ge förutsättningar för ett gott företagsklimat. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Näringslivsklimatet Nöjd Kund-Index, 70 eller - 55 64 60 64 Delvis uppfyllt i kommunen är Företagsklimat -Bygglov högre gott Nöjd Kund-Index, 70 eller - 71 72 73 81 Uppfyllt Företagsklimat -Miljö- och högre hälsoskydd. Nöjd Kund-Index, 70 eller - 71 71 77 82 Uppfyllt Företagsklimat - högre Livsmedelskontroll. Nöjd Kund-Index, 70 eller - - - 73 93 Uppfyllt Företagsklimat - högre Serveringstillstånd Antal 0 10 16 4 4 1 Ej uppfyllt bygglovsansökningar där handläggningstiden överskrider 10 veckor. Antal anmälningsärenden 0 - - 0 0 0 Uppfyllt där handläggningstiden överskrider 4 veckor. Tabell 80 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Analys av resultatet – Tillväxt och utveckling Nöjd Kund-Index, Företagsklimat – Bygglov Delårsavstämningen visar på en ökning från 60 till 64. Målsättningen 70 uppnås om vi räknar in svar från privatpersoner som vi också mäter, den gruppens resultat uppgår till 78 och ger då ett sammanvägt resultat på 71 vilket är ett bra resultat. Förvaltningen har arbetat med dialogträffar, tillgängligheten och information vilket kan vara bidragande anledningar. 64 Kommunens nämnder och förvaltningar Nöjd Kund-Index, Företagsklimat - Miljö- och hälsoskydd Delårsuppföljningen visar på högre NKI än för 2025 och målvärdet uppfylls. Resultatet bygger på relativt få svar varför det är svårt att dra några långtgående slutsatser. Nöjd Kund-Index, Företagsklimat – Livsmedelskontroll Resultatet ligger högre än 2025 och målvärdet uppfylls. Miljöenheten har regelbundna träffar med livsmedelsföretagen. Under våren höll Miljöenheten en mycket uppskattad träff med livsmedelsföretagare inom idrottsrörelsen/hembygdsgårdar med genomgång av regler och diskussion vad man kan göra för att uppfylla dem. Nöjd Kund-Index, Företagsklimat – Serveringstillstånd Vi ser positivt på ett NKI-resultatet för servering, som med ett utfall på 93 klart överstiger verksamhetsplanens målvärde på 70. Resultatet bygger visserligen på ett begränsat antal svar och bör därför tolkas med viss försiktighet. Historiskt har dock mindre nöjda verksamheter varit mer benägna att besvara undersökningen, vilket sammantaget indikerar att verksamheternas nöjdhet är mycket god. Antal bygglovsansökningar där handläggningstiden överskrider 10 veckor Ett ärende har under året överskridit tio veckor. Med tanke på remisser, avstämningar, nämndssammanträdesdatum och samverkan som sker i ärenden och som ibland leder till väntetider som handläggaren inte kan påverka så är det ett bra resultat. Antal anmälningsärenden där handläggningstiden överskrider 4 veckor Inget ärende har överskridit tiden. Miljö och klimat Arvika kommun ska säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Miljöfarliga Tillsyn av verksamheter 100 100 100 85 100 56 Ej uppfyllt verksamheter i med tillstånd enligt kommunen bedrivs miljöbalken, andel (%) på ett säkert sätt. Tabell 81 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Analys av resultatet – Miljö och klimat Tillsyn av verksamheter med tillstånd enligt miljöbalken, andel (%) Miljöenheten har redan utfört tillsyn på 56% av de tillståndspliktiga anläggningarna. Normalt sett utförs denna tillsyn på hösten då fokus på våren ligger på att granska miljörapporterna. Om inget oförutsett inträffar kommer målet uppfyllas på årsbasis. 65 Kommunens nämnder och förvaltningar Arvika Eda Överförmyndarnämnd Nämndsordförande: Stefan Åström Verksamhetschef: Marcus Wihk Sammanfattande analys av verksamhet och ekonomi Nämnden prognostiserar en negativ budgetavvikelse för helåret om 0,75 miljoner kronor vilket beror på att kostnader för professionella ställföreträdare bedöms bli högre än budgeterat. I augusti 2025 anlitades professionella ställföreträdare för 64 uppdrag, vilket kan jämföras med 85 uppdrag under augusti 2026. Även ärendemängden i sin helhet har ökat med 45 stycken under 2026 vilket påverkar behovet av rekrytering av ställföreträdare. Under år 2025 anlitades professionella ställföreträdare för ca 62 uppdrag i genomsnitt över hela året. För år 2026 prognostiseras en ökning med ca 25 uppdrag i genomsnitt över hela året jämfört med år 2025. Kostnaden för professionella ställföreträdare är ca 60 000 kr per år och uppdrag, vilket kan jämföras med ca 20 000 kronor per år och uppdrag för ställföreträdare som anlitas och arvoderas direkt av kommunen. Merkostnaden uppgår därmed till 40 000 kr per uppdrag och år, för år 2026 innebär detta en kostnadsökning med ca 1 000 000 kr jämfört med år 2025. Den ökade kostnaden för professionella ställföreträdare beräknas dock till viss del kunna täckas av högre arvodesersättning från huvudmännen. Ersättningen från huvudmän beräknas bli 250 000 kronor högre än tidigare bedömt då fler huvudmän bedömts ha högre betalningsförmåga. Den positiva intäktsavvikelsen beräknas till 250 0000 kronor. Överförmyndarenheten har mellan januari och augusti haft fyra samverkans- eller informationsmöten. Fyra aktörer har fått erbjudande om samverkan under hösten. Av 2025 års årsredovisningar som inkommit kompletta i rätt tid var alla granskade och arvoderade innan augusti månads utgång. Årsräkningar avseende 2025 där kompletteringar krävts, bedöms bli klara under oktober månad. Målet gällande handläggningstid för att få en god man uppfylldes delvis under perioden januari-augusti år 2026. Den främsta orsaken till att nämnden inte når målvärdet beror på utmaningar i rekryteringsprocessen. Utbildning för ställföreträdare och förtroendevalda har skett utöver plan då en extra utbildning har hållits på grund av ny lagstiftning från och med 1 juli 2026. Två utbildningar har hållits under våren och två kommer att hållas under hösten. Under perioden januari-augusti har antalet ärenden som inkommit via e-tjänst överstigit målvärdet för helåret 2026. Ställföreträdare har använt e-tjänster mer än beräknat och andelen ärenden har ökat generellt vilket har påverkat utfallet positivt. 66 Kommunens nämnder och förvaltningar Ekonomiskt utfall Driftbudget (tkr) Budget 2026 Utfall P r o g nos Avvikelse, jan-aug 2026 prognos Personalkostnader 1 544 1 116 1 344 200 Lokalkostnader 0 2 0 0 Kapitalkostnader 0 0 0 0 Övriga kostnader 3 875 2 734 5 075 -1 200 Summa kostnader 5 419 3 852 6 419 -1 000 Intäkter 500 753 750 250 Nettokostnad 4 919 3 099 5 669 -750 Tabell 82 Viktiga händelser under perioden Ändringar i Föräldrabalken genomfördes den 1 juli 2026. Omställningen till den nya lagstiftningen har orsakat merarbete i form av revidering av delegeringsordning, upprättande och revidering av rutiner, mallar, blanketter, informationsblad samt justeringar i verksamhetssystemet. Resurser har även gått till att på olika sätt informera ställföreträdare om nya regler. Den största förändringen efter den 1 juli är att överförmyndaren tar beslut om att anordna otvistiga godmanskap, beslut som tidigare har tagits av tingsrätten. En annan förändring som påverkar verksamheten är att ställföreträdare efter den 1 juli ska inkomma med årsberättelse och slutberättelse i stället för årsredogörelse och slutredogörelse. En års- eller slutberättelse tar mer tid i anspråk att granska än vad en års- eller slutredogörelse gör. Länsstyrelsen i Örebro genomförde den 25 mars 2026 inspektion av Arvika-Eda överförmyndarnämnd. Länsstyrelsen har efter inspektionen funnit anledning att rikta kritik mot nämnden gällande bristande handläggning och dokumentation vid byte av ställföreträdare. Länsstyrelsen har därutöver funnit anledning att rikta viss kritik mot nämnden gällande att nämnden brustit i handläggning och tillsyn vad gäller att följa upp och kräva in redovisningshandlingar i en akt. Framkomna brister har inte medfört någon skada eller olägenhet för någon enskild. Nämnden har efter inspektionen vidtagit åtgärder genom att revidera rutiner och ändra handläggningen så att inte påpekade brister ska upprepas. Måluppfyllelse Kommunens måluppfyllelse, god ekonomisk hushållning i Arvika kommun, utgår från de 13 övergripande verksamhetsmål som kommunfullmäktige fastställt. Fullmäktiges övergripande verksamhetsmål är indelade i fyra målområden och kommunens verksamheter har till uppgift att bryta ned de övergripande målen till verksamhetsmål anpassade efter sin egen verksamhet. Nedan presenterar Överförmyndarnämnden sina verksamhetsmål och även indikatorer och målvärden som målen utvärderas utifrån. Målen presenteras utifrån de fyra målområdena. 67 Kommunens nämnder och förvaltningar Invånare Kommuninvånarnas möjlighet till delaktighet ska vara god. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Överförmyndar- Antal aktörer som 8 - - - - 8 Uppfyllt nämnden ska Överförmyndarenheten genom aktiv erbjuder samverkansmöte samverkan med eller informationsmöte relevanta aktörer under året. verka för att öka delaktigheten. Tabell 83 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Kommuninvånarna ska kunna leva ett rikt, gott och hälsosamt liv. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Ställföreträdare och Årsräkningar som 100 100 100 100 100 100 Uppfyllt huvudmän ska inkommit kompletta och i känna trygghet rätt tid avseende gällande att föregående år, ska handläggning och granskas och arvoderas arvodering sker senast 31 augusti, andel inom (%). Förvaltningslagens rekommenderade handläggningstid. Invånare ska inom Handläggningstid för att få 90 - 86 86 84 83 Delvis skälig tid få sitt en god man efter att uppfyllt hjälpbehov läkarintyg har inkommit, tillgodosett. fram till att ansökan/yttrande skickas till tingsrätten, ska vara högst två månader, andel (%). Tabell 84 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Analys av resultatet – Invånare Samverkansmöten har till och med augusti hållits med Biståndsenheten Arvika kommun, Arvika Eda Godemansförening, Chefer Vård och stöd Eda kommun och IFO Barn och Unga Eda kommun. Samverkan med Pedagogombud LSS Arvika kommun kommer att ske i september. Samverkan kommer att ske en andra gång under hösten med Arvika Eda Godemansförening och Biståndsenheten Arvika kommun. Samverkansmöte har erbjudits IFO Vuxen Eda kommun. Målet gällande samverkan bedöms bli uppfyllt under året. Granskningen av årsräkningar innebär årligen en kraftigt ökad arbetsbelastning under en avgränsad period. För att hantera denna arbetstopp och säkra framdriften i verksamheten har extra resurser tagits in. Tack vare denna resursförstärkning var alla årsräkningar som inkommit kompletta och i rätt tid granskade och arvoderade per den 31 augusti. Av de årsräkningar som inkommit sent och som inte var kompletta vid inlämnandet kvarstod 4 % (15 stycken) att granska. 68 Kommunens nämnder och förvaltningar Handläggningstid för att få en god man efter att läkarintyg har inkommit, fram till att yttrande skickats till tingsrätten var högst två månader i 83 procent av de ärenden (29 stycken) som hanterades under perioden januari-augusti. I 5 ärenden uppnåddes inte målet. Anledningen till att handläggningen fördröjdes var olika svårigheter i rekryteringsprocessen. Tillväxt och utveckling Arvika ska erbjuda utbildning med bredd och hög kvalitet. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Utbildning ska Antal utbildningstillfällen 3 3 3 3 3 4 Uppfyllt erbjudas som ställföreträdare ställföreträdare. erbjuds under året. Utbildning ska Antal utbildningstillfällen 3 3 3 3 3 4 Uppfyllt erbjudas som förtroendevalda förtroendevalda. erbjuds under året. Tabell 85 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Analys av resultatet – Tillväxt och utveckling Under första halvåret 2026 har två utbildningstillfällen hållits för ställföreträdare och förtroendevalda i Överförmyndarnämnden. Föreläsning hölls i april och handlade om funktionshinder, bemötande och personkretsbedömning och hölls av pedagog inom LSS. Under maj hölls digital utbildning från SKR i samband med omställning till ny lagstiftning den 1 juli 2026. En tredje utbildning kommer att ske i september om psykisk ohälsa och bemötande vid skadligt bruk samt en kort genomgång angående årsberättelse. I december kommer utbildning att ske inför att årsredovisningen ska lämnas in. Målet gällande utbildningstillfällen bedöms bli uppfyllt. Miljö och klimat Arvika kommun ska säkerställa hållbar konsumtion och produktion. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Överförmyndarnämnden Antal 600 - 473 562 738 814 Uppfyllt ska arbeta för att registrerade ärenden inkommer ärenden via e- digitalt när möjligheten tjänst per år för detta tillhandahålls. Tabell 86 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Analys av resultatet – Miljö och klimat 814 antal ärenden registrerades via e-tjänst under perioden januari-augusti vilket är 214 ärenden över målvärdet för helåret 2026. Orsaken till att målet uppnåddes tidigt beror på att ställföreträdare har använt e-tjänster mer än beräknat och att antalet ärenden har ökat med 45 stycken under 2026. Åtgärdsplan Mot bakgrund av den ekonomiska utvecklingen och svårigheten att rekrytera ideella krafter bedöms det nödvändigt att pröva alternativa, mer långsiktigt hållbara lösningar. Arvika-Eda 69 Kommunens nämnder och förvaltningar Överförmyndarnämnd beslutade 13 maj 2026, § 21 att utreda förutsättningarna för att införa kommunal förvaltarenhet i Arvika kommun och att utredningen ska lämna förslag på organisation, budget, möjlighet till kompetensförsörjning och tidplan inför ett eventuellt införande. Uppdraget ska återrapporteras till överförmyndarnämnden i november 2026. 70 Kommunens nämnder och förvaltningar Socialnämnden Nämndsordförande: Henrik Axelsson Verksamhetschef: Anna Jarebo Sammanfattande analys av verksamhet och ekonomi Det är tre verksamhetsmål för Socialnämnden, varav ett är uppfyllt och två ej uppfyllda. Det ena målet som inte är uppfyllt är utredningstid fyra månader för barn och unga. Trots att det inte är uppfyllt ser vi en positiv utveckling över de år som detta mål har redovisats. Det andra målet är hälsosamtal som inte går att redovisa i sin helhet beroende på vakans av personal. Den budget som redovisas för Socialnämnden omfattar endast arvode till förtroendevalda. Socialnämnden prognostiserar för 2026 ett resultat som är i balans med budget. Ekonomiskt utfall Driftbudget (tkr) Budget 2026 Utfall P r o g nos Avvikelse, jan-aug 2026 prognos Personalkostnader 1 034,4 641,6 1 034,4 0 Lokalkostnader 0 0 0 0 Kapitalkostnader 0 0 0 0 Övriga kostnader 10 0 10 0 Summa kostnader 1 044,4 641,6 1 044,4 0 Intäkter 0 0 0 0 Nettokostnad 1 044,4 641,6 1 044,4 0 Tabell 87 Viktiga händelser under perioden Från och med januari är Socialtjänst och arbetsmarknad en egen verksamhet. Arbete pågår med att forma verksamheten med avdelningar och enheter som harmoniserar med framtidens socialtjänst. Under årets första del rekryterades och tillsattes avdelningschefer för de båda avdelningarna; barn och unga vuxna samt vuxen. Under året har verksamheten erbjudit flertal insatser utan behovsprövning och hittills har totalt cirka 450 insatser registrerats. Den 1 juli infördes aktivitetskravet för personer som uppbär försörjningsstöd. Verksamheten arbetar metodiskt med meningsfulla aktiviteter som kan leda till arbete för målgruppen, med målet att fler ska uppnå egen försörjning. Omställningsprocessen kommer att påverka både verksamhet och individ. Verksamheten har ökade kostnader för placeringar trots lägre antal placeringsdygn, vilket beror på högre dygnskostnader. Värmlands unga i arbete har efter projekttiden etablerats i verksamheten under namnet Ung bas. Konceptet riktar sig till unga, 16–29 år, som befinner sig i eller som riskerar att hamna i utanförskap, kriminalitet samt i skadligt bruk eller beroende. Stödet sker främst i gruppform och utgår från blivande Ungdomens hus. Samverkansstukturen SSPF (Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid), som syftar till att upptäcka ungdomar som riskerar att hamna i normbrytande beteenden, har fortsatt under 2026 och utvecklas tillsammans med övriga aktörer. 71 Kommunens nämnder och förvaltningar Arvika kommun deltar i pilotprojektet Trygga hem – utan våld tillsammans med Karlstad kommun, Kriminalvården, Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Polisregion Bergslagen. I metoden Trygga hem – utan våld ingår tydlig kommunikation med våldsutövaren, att samhället inte accepterar våld och att det finns hjälp att få. Måluppfyllelse Kommunens måluppfyllelse, god ekonomisk hushållning i Arvika kommun, utgår från de 13 övergripande verksamhetsmål som kommunfullmäktige fastställt. Fullmäktiges övergripande verksamhetsmål är indelade i fyra målområden och kommunens verksamheter har till uppgift att bryta ned de övergripande målen till verksamhetsmål anpassade efter sin egen verksamhet. Nedan presenterar Socialnämnden sina verksamhetsmål och även indikatorer och målvärden som målen utvärderas utifrån. Invånare Kommuninvånarnas möjlighet till delaktighet ska vara god. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Barn över 5 år som Genomförd 75% eller - - 60 73 81 Uppfyllt utreds inom återkoppling högre individ- och efter avslutad familjeomsorgen utredning till ska göras delaktiga barn över 5 år Utredningar barn Andel utförda 100% - - 95 98 99 Ej uppfyllt och unga inom 4 utredningar månader. inom 4 månader Tabell 88 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Kommuninvånarna ska kunna leva ett rikt, gott och hälsosamt liv. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Genomföra Andel av 75% eller - - 100 82 - Ej uppfyllt hälsosamtal för brukarna högre vuxna på Omnibus som haft och för ungdomar hälsosamtal med insatsen med träningsboende. sjuksköters ka Tabell 89 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Analys av resultatet – Invånare Barn över fem år som utreds inom Socialtjänst och arbetsmarknad och som gjorts delaktiga genom återkoppling uppgår till 81 %. Den grupp som inte alltid får återkoppling är den yngre åldersgruppen, vilket beror på att vårdnadshavare inte samtycker till återkoppling. Det är även svårt att utläsa ur dokumentation, om återkoppling är gjord eller ej. Arbete har påbörjats för att kunna ta fram uppgifterna från verksamhetssystemet. 72 Kommunens nämnder och förvaltningar Utredningar barn och unga som är slutförda inom fyra månader, uppgår till 99 %. Utredningstiden har i 1 % av utredningarna varit längre än fyra månader, vilket beror på brister i planering av utredning och misstag vid beräkning av utredningstid. Samtliga ungdomar med insats träningsboende har genomfört hälsosamtal. Med anledning av vakans kan inte resultat för genomförda hälsosamtal avseende vuxna på Omnibus redovisas, varav resultat är 0 %. 73 Arvika kommun Delårsrapport augusti 2026 Bilaga 2 - Verksamhetsberättelser Arvika Stadshus Aktiebolag med dotterbolag Innehåll Arvika Stadshus Aktiebolag ..................................................................................................................... 2 Arvika Fastighets AB ................................................................................................................................ 4 Arvika Elnät AB ...................................................................................................................................... 12 Teknik i Väst AB ..................................................................................................................................... 16 Arvika Energi och Miljö AB .................................................................................................................... 23 Arvika Näringslivscentrum Ek. för. ........................................................................................................ 29 Arvika Näringslivscenter AB .................................................................................................................. 36 Arvika Lokal och Mark Aktiebolag ......................................................................................................... 38 Arvika Kraft AB....................................................................................................................................... 39 Arvika Kommunnät AB .......................................................................................................................... 43 1 Arvika Stadshus Aktiebolag Ordförande: Jenny Boquist Verkställande direktör: Nils Nordquist Sammanfattande analys av verksamhet och ekonomi Arvika Stadshus AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen. Moderbolaget utövar kommunens styrfunktion över dotterbolagen utifrån lagstiftning, bolagsordning, ägarpolicy och ägardirektiv. Resultatet för perioden var negativt och uppgick till -2 577 tkr. Prognosen för helåret pekar på ett resultat som uppgår till -4 015tkr vilket är i enlighet med bolagets resultatplan. I samband med årsbokslutet genomförs årligen anteciperade utdelningar till Arvika Stadshus AB från något eller några av dotterbolagen. Detta i syfte att Arvika Stadshus AB ska uppvisa ett noll-resultat för helåret 2026. Ekonomiskt utfall Resultat och nyckeltal Utfall jan Resultatplan Prognos Avvikelse Tkr - aug 2026 2026 prognos 2026 Rörelsens intäkter 1 500 1 000 1 500 0 Rörelsens kostnader -3 330 -2 090 -3 300 30 Avskrivningar 0 0 0 0 Finansiella intäkter 315 189 285 -30 Finansiella kostnader -2 500 -1 675 -2 500 0 Resultat -4 015 -2 577 -4 015 0 Soliditet, procent 69,7 Likviditet, procent 573,9 Tabell 1 Resultat och nyckeltal Investeringsprojekt Utfall Tkr Plan 2026 Utfall jan - Prognos Avvikelse, aug 2026 2026 prognos Investeringsprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 Borgensram Tkr Plan 2026 Utfall jan – Prognos Avvikelse, aug 2026 2026 prognos Borgensram 83 200,0 82 200,0 81 200 2 000,0 Tabell 2 investeringsprojekt och borgensram Viktiga händelser under perioden Arvika Stadshus AB har under året förvärvat andelar i Arvika Näringslivscentum Ekonomisk Förening från Arvika Lokal och Mark AB. Erlagd köpeskilling för andelarna uppgick till 1 444 tkr. Moderbolaget har även förvärvat aktier i IUC Värmland från Arvika Lokal och Mark AB där uppgick köpeskillingen till 10 tkr. Bolaget fick under 2025 ett föreläggande från Länsstyrelsen i Värmland om att utreda markföroreningar vid före detta Jössefors bruk. Under våren och sommaren 2026 har en provtagningsplan tagits fram som godkänts av Länsstyrelsen. Provtagningen kopplat till denna provningsplan kommer att genomföras under hösten 2026. Arvika Stadshus har under året fortsatt arbetet med att utveckla styrningen inom bolagskoncernen, till exempel pågår en genomlysning och revidering av dotterbolagens ägardirektiv och bolagsordningar under 2026. Dessutom ses den ekonomiska styrningen över, under föregående år såg Arvika Stadshus AB:s över sin egen lånesituation, en plan för amortering tog fram med målsättningen att göra Arvika Stadshus AB lånefritt. Under 2026 har moderbolaget tagit initiativ till att införa en internbank inom bolagskoncernen. Internbank innebär att Arvika Stadshus AB kommer ta upp bolagskoncernens alla lån mot extern långivare och att moderbolaget i sin tur lånar vidare till dotterbolagen. Syftet med internbanken är främst att få en effektivare användning av likvida medel, stärka förutsättningarna för regelefterlevnad och koncernens finansiella planering. Införandet av interbanken kommer inte inledas under 2026. Moderbolaget har också under året arrangerat en gemensam bolagsdag för samtliga företag i koncernen. 3 Arvika Fastighets AB Ordförande: Lars-Ove Jansson Verkställande direktör: Micael Engstig Sammanfattande analys av verksamhet och ekonomi Bolaget hade en hög och stabil uthyrningsgrad. Vakansgraden per siste augusti uppgick till 1,6% exklusive tomställning av lägenheter i Dottevik på grund av ROT-renovering. Bolaget märkte av det minskade barnafödandet, främst genom minskande antal förskoleavdelningar. Samtidigt har ett ökat antal äldre lett till ökad efterfrågan från Vård och Omsorg på framför allt platser på särskilt boende. Ackumulerad sjukfrånvaro per siste augusti uppgick till 5,4% vilket är över bolagets mål för helår. Tidigare år har en sjunkande sjukfrånvaro noterats under hösten. Resultatutfall per siste augusti var lägre än budget (-1,5 miljoner). Den negativa avvikelsen kan hänföras till ökade kostnader för reparation och underhåll. De olika resultatenheterna låg dock olika långt i nyttjandet av budget för reparation och underhåll. Bostad och Vårdboende hade förbrukat mer i rep/underhåll än budget, medan Förvaltningsfastigheter, Skolor och kommersiella fastigheter låg lägre i rep/underhåll än budget. För helår planeras för ökade kostnaderna för underhåll utifrån det tagna beslutet om försäljning av Ingesunds Folkhögskola. Intäkten från försäljningen ger utrymme för ökade underhållsinsatser samtidigt som prognosen för helår kan justeras upp med 1,1 miljoner kronor till 35 miljoner kronor. Ekonomiskt utfall Resultat och nyckeltal Utfall jan Resultatplan Prognos Avvikelse Tkr - aug 2026 2026 prognos 2026 Rörelsens intäkter 458 350 323 405 465 350 7 000 Rörelsens kostnader -299 731 -219 737 -308 231 -8 500 Avskrivningar -78 274 -51 521 -78 274 0 Finansiella intäkter 0 586 650 650 Finansiella kostnader -46 452 -28 444 -44 452 2 000 Resultat 33 893 24 289 35 043 1 150 Resultatkrav från Arvika Stadshus AB Avkastning sysselsatt kapital 6,5% 4,9% 6,9% 0,4% Tabell 3 Resultat och nyckeltal Investeringsprojekt Utfall Plan 2026 Utfall jan - Prognos Avvikelse, aug 2026 2026 prognos Bostäder 130 500 34 467 76 000 -54 500 Vårdboende 84 375 35 752 47 100 -37 275 Förvaltningsfastigheter 14 375 6 003 14 000 -375 Skolor 172 375 63 519 122 700 -49 675 Kommersiella fastigheter 8 375 2 926 6 400 -1 975 410 000 203 734 266 200 -143 800 Borgensram Plan 2026 Utfall jan – Prognos Avvikelse, aug 2026 2026 prognos Borgensram 1 996 300 1 677 500 1 771 250 225 050 Tabell 4 investeringsprojekt och borgensram Beskrivning av investeringsprojekt De väsentliga avvikelserna mellan plan och prognos redovisas nedan. Bostäder Projekten avsåg Rot-renovering av Dottevik vita Sidan och ännu ej påbörjade ROT-renovering av Tingsgatan 5,6 och 8. Avvikelsen berodde till stor del på att projekten startade senare än när budget lades. För Dottevik konstaterades, efter ett prov hus, fördyringar (största anledningen var asbestsanering), samtidigt som inbesparingspotentialen för återupprepning för hela projektet bedömdes kunna vara 5–10 %. Styrelsen godkände i juni 2026 att ytterligare fyra hus renoverades inom taget investeringsbeslut för att bli tryggare i bedömningen av inbesparings-potentialen, och att ärendet därefter skulle återkomma till styrelsen för nytt beslut. Vårdboende Projekten avsåg färdigställande av Höglunda, Smedberg II och ombyggnation av en förskola till vårdboende. Avvikelsen berodde för Höglunda och Smedberg II på att större del av kostnad än plan togs under redan 2025, i övrigt följde projekten plan. För ombyggnation av förskola till vårdboende hade inget beslut tagits under perioden. Förvaltningsfastigheter Det pågick ett projekt, nybyggnation av brandstation Gunnarskog. Projektet följer plan. Skolor Det största projektet avsåg Taserudsgymnasiet, där avvikelsen låg i att projektet kom i gång senare än när budget lades. I övrigt följer projektet plan. En mindre del avsåg renovering av matsalsbyggnad på Dotteviksskolan. Kommersiella lokaler Det pågick ett större projekt, byte av fönster på vårdcentralen verkstaden. Projektet följer plan. 5 Viktiga händelser under perioden Bolagets verksamhet löpte i stort sett enligt plan under perioden. De större investeringsprojekten har redovisats ovan. Ombyggnationen av Höglunda till verksamhetslokaler för i huvudsak Vård och Omsorg färdigställdes och togs i bruk av verksamheterna under perioden. Värd att notera att de sex bostadslägenheter som iordningställdes i markplan för målgruppen 65+ hyrdes ut efter första visning. Utöver de större redovisade projekten pågick också arbete med ombyggnad av Hagaskolan till ungdomscentral och renovering av Dotteviksskolans matsal. Styrelsen tog också beslut om ROT- renovering av Tingsgatan 5,6 och 8 bestående av 54 lägenheter, samt försäljning av Ingesunds Folkhögskola till region Värmland. Av kostnadsskäl minskade de kommunala skötselavtalen och som en följd av detta minskades personalen med tre säsongsanställningar på parkavdelningen och en vaktmästartjänst på idrottsplatsen Vik. Måluppfyllelse Kommunens måluppfyllelse, god ekonomisk hushållning i Arvika kommun, utgår från de 13 övergripande verksamhetsmål som kommunfullmäktige fastställt. Fullmäktiges övergripande verksamhetsmål är indelade i fyra målområden och kommunens verksamheter och kommunala bolag har till uppgift att bryta ned de övergripande målen till verksamhetsmål anpassade efter sin egen verksamhet. Nedan presenterar bolaget sina verksamhetsmål och även indikatorer och målvärden som verksamhetsmålen utvärderas utifrån. Målen presenteras utifrån de fyra målområdena; Invånare, Medarbetare, Tillväxt och utveckling samt Miljö och klimat. Invånare Analys av resultatet - Invånare Inom perspektivet invånare har bolaget valt bostadshyresgäster som målgrupp, och verksamhetsmål som riktar sig mot denna målgrupp. Med ca 2 600 lägenheter bor en stor andel av Arvikaborna hos Arvika Fastighets AB. Bolaget genomför varje år en hyresgästundersökning som ger hyresgästerna möjlighet till delaktighet. Fördelar med metoden är att alla hyresgäster får möjlighet att svara och bolaget kan jämföra svar med andra bolag. En nackdel är att trenden för svarsfrekvens är svagt sjunkande. Olika varianter att få upp svarsfrekvensen som påminnelser mm har provats. I 2026 års undersökning provas utskick genom Kivra. På Dialogkvällarna är bolaget på plats i bostadsområdena och pratar med hyresgästerna om deras boendemiljö. Ytterligare kvällar är inplanerade under hösten för att nå målet. Bolaget har för perspektivet att invånarna ska kunna leva ett rikt, gott och hälsosamt liv valt ett verksamhetsmål som fokuserar på ett bra inomhusklimat. Under två år har ett projekt pågått där samtliga lägenheter kopplats upp digitalt för att kunna mäta och styra inomhustemperaturen. Det andra målet handlar om trygghet och tanken att ett tryggt bostadsområde är främjande för hälsan. Trygghetsvandringar genomförs under den mörka årstiden och leder till åtgärder som förbättringar av belysning, rensning av buskage mm. Som verktyg för att arbeta med mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation har bolaget valt att arbeta med verktyget huskurage. Metoden innebär att kunskap om våld och civilkurage sprids för att få fler att agera vid oro för att någon far illa i sitt hem. Bolagets medarbetare som deltar vid våra träffar upplever respons och känner att informationen gör nytta. Kommuninvånarnas möjlighet till delaktighet ska vara god. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Ge hyresgäst Årlig NKI 1 1 1 1 1 0 Ej uppfyllt möjlighet att undersökning lämna åsikt och ha dialog om sitt boende Dialogkvällar i 6 - - 4 6 4 Ej uppfyllt bostadsområden Tabell 5 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. NKI genomförs under september, och ytterligare dialogkvällar är inplanerade under hösten. Kommuninvånarna ska kunna leva ett rikt, gott och hälsosamt liv. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Förbättra Antal uppkopplade 100% - - - 50 99% Delvis förutsättningar för lägenheter uppfyllt att mäta och styra inomhustemperatur i lägenheter Öka tryggheten i Genomföra 2 - - - - Ej uppfyllt våra trygghetsvandringar bostadsområden Tabell 6 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Två trygghetsvandringar är bokade under hösten. Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation skall upphöra. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Huskurage arbete Information om 6 - - 4 6 4 Ej uppfyllt huskurage i samband med dialogkvällar Tabell 7 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Återstående två informationstillfällen genomförs under september. Medarbetare Analys av resultatet - Medarbetare Som utgångspunkt hade bolaget per 31 augusti nära nog en 50–50 fördelning mellan kvinnor-män på totalen och en 40–60 fördelning mellan kvinnor-män på chefssidan. 19% av de anställda hade utländsk härkomst med ett ursprung från 19 olika länder. Bolaget har tidigare arbetat med temat i föreläsningsform men kommer under hösten 2026 att prova en arbetsmodell där personalen aktiveras mera. Bolaget följer nogsamt upp att frågan ställs om utsatthet för våld i nära relation under genomförda utvecklingssamtal. Den stora volymen medarbetarsamtal genomförs under hösten. Det finns goda förutsättningar att nå målet. 7 Sjuktalet per siste augusti var högre än det satta målet. Vi har sett ett mönster tidigare år där sjukfrånvaron sjunker under hösten, vilket vi hoppas på även detta år. Några få ej arbetsrelaterade långtidssjukskrivningar slår också hårt på en relativt liten arbetsstyrka. Som en mätbar indikator på medarbetares engagemang har bolaget valt att använda koncernens medarbetarenkät som indikator. Bolaget arbetar löpande med att förbättra de områden som får lägre betyg men utfallet har de senare åren planat ut på 80-strecket. Ett av de områden bolaget fått kritik på är intern information. Som en ytterligare indikator, och ett försök att förbättra informationen, är ett antal införda informationsinlägg på intranätet. Arvika kommun ska arbeta för jämställdhet och mångfald. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Genomföra 1 - - 1 - Ej uppfyllt Öka kunskap och temaaktivitet/utbildning medvetenhet som följer koncernen för all personal Ställd fråga om 100% - - - - Ej uppfyllt utsatt våld nära Genomförda relation i medarbetarsamtal medarbetarsamtal Tabell 8 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Temaaktivitet inplanerad under oktober. Arvika kommun ska ha en god arbetsmiljö där medarbetarna trivs. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse AFAB ska vara en 5,0 5,9 5,4 4,8 5,4 Ej uppfyllt attraktiv Sjuktal <5% arbetsgivare Arbeta med god - - - - 5 Ej uppfyllt Antal hälsa genom 6 friskvårdaaktiviteter friskvårdskommitté Öka kunskap och - - 1 1 Ej Uppfyllt Genomföra medvetenhet om psykosocial 1 psykosocial skyddsrond arbetsmiljö Tabell 9 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Ytterligare friskvårdsaktiviteter är inplanerade under hösten. Psykosocial skyddsrond genomförs under september. Arvika kommun ska ha engagerade medarbetare. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse AFAB ska ha 81 77 80 80 .. Ej uppfyllt Medarbetarenkät engagerade 80 HME medarbetare Ökad Antal artiklar på - - - - 31 Uppfyllt 20 internkommunikation Nettan Tabell 10 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Medarbetarenkät genomförs under november. Tillväxt och utveckling Analys av resultatet – Tillväxt och utveckling Indikatorerna för utbildning har valt utifrån bolagets behov av utbildning och hur bolaget öka kvaliteten i olika utbildningar genom erbjudande av bra praktikplatser. Bolaget samarbetar främst med Trädgårdsutbildningen i Sunne, Hantverksprogrammen på Taserudsgymnasiet och Energiteknikerutbildning. Båda indikatorerna uppfylls med gott resultat. För indikatorerna för gott företagsklimat konstateras att förstudie av företagshotell inte kommer att genomföras då styrelsen ändrat uppfattning i frågan och anser att tillskapande av företagslokaler i bolagets regi vore olämpligt ur konkurrenssynpunkt. Leverantörsträffar är bra tillfällen att stämma av nöjdheten med vår nya upphandlingsmodell för ramavtal. Vår valda indikator för att ge arvikabor möjlighet till att försörja sig har inte uppnåtts. Bolaget har tagit emot alla personer som funnits tillgängliga och lämpliga för arbetsmarknadsåtgärder och ändå inte uppnått målet. Arvika ska erbjuda utbildning med bredd och hög kvalitet. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Fortbildning av Procent av 1,0 0,8 0,5 1,0 Delvis 0,75% personal personalkostnad uppfyllt Erbjuda - 5 5 7 13 Uppfyllt praktikplatser Antal 7 inom relevanta praktikanter utbildningar Tabell 11 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. 5 praktikanter på park, 4 på teknisk stab, 3 på lokaler, 1 på bostad Arvika ska ge förutsättningar för ett gott företagsklimat. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Öka antal Förstudie -- - - - 0 Ej uppfyllt 1 företagslokaler företagshotell Förbättrad dialog Antal - - - 2 1 Ej uppfyllt 2 och process leverantörsträffar Tabell 12 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. En leverantörsträff planeras genomföras under hösten. Arvikaborna ska ha goda möjligheter att försörja sig själva. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Ta emot/erbjuda - 5 5 8 3 Ej uppfyllt personer i Antal per år 8 arbetsmarknadsåtgärder Tabell 13 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. AFAB har tagit emot alla förfrågningar som inkommit. 9 Miljö och klimat Analys av resultatet – Miljö och klimat För det övergripande målet om hållbar vattenförvaltning har bolaget valt verksamhetsmålet minskad vattenförbrukning och indikatorn, eller verktyget, införande av IMD. IMD står för individuell mätning och debitering vilket innebär att hyresgästen betalar för sin egen vattenförbrukning av såväl varm- som kallvatten. Statistik visar på sydligt minskad vattenförbrukning när IMD införs. Bolaget inför oftast IMD i samband med ROT-renoveringar och indikatorn varierar därför ganska mycket olika år. För år 2026 avsåg målvärdet 200 lägenheter införande i bostadsområdet Dragspelet. Inom området biologisk mångfald har bolaget under några år fokuserat på olika åtgärder i kv. Dragspelet i syfte att öka attraktiviteten i området och därigenom minska vakansgraden. Vakansgraden hade per siste augusti sjunkit till 3,7%, vilket är en klar förbättring. För att säkerställa hållbar konsumtion miljöklassas våra nybyggen och ROT-renoveringar. I byggnaderna tillförs bara godkända material och en registrering av alla material görs för framtiden. Under året har miljöklassning skett i alla våra projekt. Bolaget arbetar också med framtagande av en återbruksmodell. ROT-renoveringar genererar stora volymer material med återbrukspotential. Som en pilot i EU-projektet Circle BIM försöker projektet skapa en återbruksmodell. Modellen är ännu inte i bruk. Bolaget har under ett antal år vid takbyte alltid prövat om aktuella tak varit lämpliga för solceller, och om så varit fallet installerat solceller. Utfallen har varierat beroende av vilka tak som varit aktuella för takbyten och om taken varit lämpliga. Ändringar i regelverk för ersättning för solcellsel har lett till att nu är mindre ekonomiskt intressant att installera solceller på bostadshus. Under 2026 kommer solceller med en årsproduktion på 47 000 kWh att installeras på Taserudsgymnasiet. Målet kommer med liten marginal att missas. Bolaget arbetar löpande med att minska energiförbrukningen. Fem fastigheter har punktmarkerats under 2026 med målet att minska fjärrvärmen med 5%. Utfallet per siste augusti var mycket gott och bedömningen är att målet kommer att nås på helår. Arvika kommun ska säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Införa IMD - - - 30 234 Uppfyllt Minskad antal 200 vattenförbrukning lägenheter Tabell 14 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Måluppfyllelse uppfylld. Arvika kommun ökar den biologiska mångfalden och stärker ekosystemen genom att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av ekosystemen. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Skapa konceptet - 2 2 4 1 Ej uppfyllt Antal hållbara “Hållbara Kv. 2 insatser Dragspelet” Enkät om - - - - 0 Ej uppfyllt insatser 1 utfall/önskemål Tabell 15 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Enkät genomförs under september. Arvika kommun ska säkerställa hållbar konsumtion och produktion. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Miljöklassning - - 100 100 100% uppfyllt Använda vid ROT och 100% Byggvarubedömningen nybyggnation Framtagande av - - - - Ej uppfyllt Öka återbruk 1 återbruksmodell Tabell 16 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Arvika kommun ska vidta åtgärder för att minska klimatförändringarna och dess konsekvenser. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Utbyggnad av 50 000 24 120 262 175 47 Delvis Årsproduktion solceller på tak KWh/år 000 000 000 000 000 uppfyllt Lägre - - - - .. Ej uppfyllt Minskad fjärrvärmeförbrukning 5% energiförbrukning i fem fastigheter Tabell 17 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. 11 Arvika Elnät AB Styrelsens ordförande: Jonas Ås Verkställande direktör: Elin Alsterhag Sammanfattande analys av verksamhet och ekonomi Elnätsverksamheten har under året fortlöpt enligt plan, haft en stabil drift och få störningar. Medelavbrottstiden för oplanerade avbrott uppgick till en minut per kund, vilket visar på en fortsatt hög leveranssäkerhet. Inledningen på året var kallare än normalt medan perioden mars till augusti var mildare än normalt. Verksamhetens energiintäkter ligger något över budget för perioden, men höstens väderlek kan påverka helårsutfallet. Årsprognosen för verksamhetens anslutningsintäkter är lägre jämfört med årsbudget på grund av att två större budgeterade nyanslutningar ej blir av. På kostnadssidan noteras avvikelse främst gällande nätförluster för perioden på grund av högre elpriser än budgeterat. Avvikelsen kompenseras till viss del av lägre kostnad på grund av en tillfällig vakans inom driftorganisationen hos Teknik i Väst AB. I övrigt följer verksamhetens rörelsekostnader budget. Sammantaget prognostiseras Arvika Elnät AB:s resultat för 2026 uppgå till 11 790 tkr och bolaget väntas uppnå moderbolagets resultatkrav. Ekonomiskt utfall Resultat och nyckeltal Budget Utfall Prognos Avvikelse, Tkr 2026 jan – aug 2026 2026 prognos Rörelsens intäkter 74 656 48 374 72 656 -2 000 Rörelsens kostnader -47 854 -32 006 -48 554 -700 Avskrivningar -11 556 -7 703 -11 556 - Finansiella intäkter - 428 550 550 Finansiella kostnader -1 306 -879 -1 306 - Resultat 13 940 8 214 11 790 -2 150 Resultatkrav från Arvika Stadshus AB 5,6% Soliditet, procent 61,1 Likviditet, procent 295,8 Tabell 18 Resultat och nyckeltal Investeringsprojekt Utfall Budget Utfall Prognos Avvikelse, Tkr 2026 jan – aug 2026 2026 prognos Investeringar, totalt 20 223* 8 730 19 623 600 *Investeringsbudget efter medflytt från 2025. Borgensram Budget Utfall Prognos Avvikelse, Tkr 2026 jan – aug 2026 2026 prognos Borgensram 88 800 43 000 43 000 45 800 Tabell 19 Investeringsprojekt och borgensram Beskrivning av investeringsprojekt Investeringsverksamheten fortskrider enligt plan. I Taserud pågår förnyelse av elnätet för cirka 60 småhusfastigheter. Därutöver genomförs flera förnyelseprojekt i samverkan med andra infrastruktur- satsningar. Vid Myrom fortsätter arbetet med att vädersäkra elnätet genom att ersätta drygt sju kilometer luftledning med markkabel. Prognosen för bolagets investeringar sänks med 600 tkr jämfört med årsbudget, till 19 623 tkr, då investering i laddstationer för tyngre fordon ej kommer att ske. Viktiga händelser under perioden Planerade underhållsinsatser har genomförts enligt fastställd plan och omfattat bland annat funktionskontroller, termograferingar och besiktningar. Kommunikationssystemet RAKEL, som används för intern och extern samverkan, har uppgraderats under perioden för att säkerställa fortsatt effektiv kommunikation vid ordinarie drift och störnings- situationer. Införandet av effekttariffer stoppades av regeringen i maj. Energimarknadsinspektionen (EI) arbetar på regeringens uppdrag med att ta fram nya föreskrifter för effektavgifter i elnäten. Branschen deltar i processen genom dialog och remissarbete för att bidra till ett nytt regelverk för effektavgifter. Bolaget deltar i arbetet genom Värmlandsgruppen, som är representerad i branschföreningens arbetsgrupp. EI ska redovisa uppdraget om ny utformning av effektavgifter i april 2027. Arbetet med rapportering av underlag kopplat till statens elstöd har slutförts. Elstödet har inte medfört någon ekonomisk påverkan på verksamheten. Under året har utvecklingen kring energigemenskaper följts genom bland annat projektet GränsEnergi, ett svensk-norskt samverkansprojekt som syftar till att utveckla modeller för lokal produktion, lagring och delning av energi. Projektet, som genomförs med Glava Energy Center och Arvika Fastighets AB, undersöker hur energigemenskaper kan bidra till ökad flexibilitet och ett effektivare nätutnyttjande. Måluppfyllelse Kommunens måluppfyllelse, god ekonomisk hushållning i Arvika kommun, utgår från de 13 övergripande verksamhetsmål som kommunfullmäktige fastställt. Fullmäktiges övergripande verksamhetsmål är indelade i fyra målområden och kommunens verksamheter och kommunala bolag 13 har till uppgift att bryta ned de övergripande målen till verksamhetsmål anpassade efter sin egen verksamhet. Nedan presenterar Arvika Elnät AB sina verksamhetsmål och även indikatorer och målvärden som verksamhetsmålen utvärderas utifrån. Målen presenteras utifrån de fyra målområdena; Invånare, Medarbetare, Tillväxt och utveckling samt Miljö och klimat. Invånare och kunder Analys av resultatet – Invånare och kunder Bolaget har under lång tid prioriterat åtgärder för att öka driftsäkerhet och förenkla för kunden. Samtliga mål för nöjdhet och tillgänglighet förväntas uppfyllas under 2026. Kommuninvånarnas möjlighet till delaktighet ska vara god. Mål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Invånare och kunder Nöjd kundindex ≥79 77 - 79 - .. Uppfyllt är nöjda med elnät. verksamheterna inom bolaget. Tabell 20 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Genom tydlig och löpande information till kunder och invånare bidrar Arvika Elnät AB till god delaktighet och förståelse för verksamhetens arbete och utveckling. Kundnöjdhetsundersökning för elnät genomförs vartannat år. Resultat år 2024 visar att kunderna är nöjda och målet bedöms uppfyllas även 2026. Kommuninvånarna ska kunna leva ett rikt, gott och hälsosamt liv. Mål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Leverera tjänster med Avbrottstid i <10 2,82 4,63 8,24 0,6 1,0 Uppfyllt hög driftsäkerhet. eget elnät, oplanerade (minuter per kund). Tabell 21 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Detta mål har en ny definition jämfört med tidigare år. Målet förr definierades som totala antalet oplanerade minuter. Nu avses endast avbrott i eget nät. Utfallet på en minut per kund under perioden innebär en mycket hög leveranssäkerhet. Tillväxt och utveckling Analys av resultatet – Tillväxt och utveckling Bolaget arbetar på flera olika sätt med tillväxt och utveckling av verksamheten för en hållbar infrastruktur. Några exempel är systematiskt underhållsarbete, cybersäkerhet och effektivisering. Målet inom området förväntas uppfyllt under 2026. Arbeta med utveckling för en hållbar infrastruktur. Mål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Ständigt förbättra och Reinvesteringar 2 2,3 2,4 2,4 1,8 .. Ej uppfyllt utveckla anläggningar inom elnät i och infrastruktur. förhållande till nuanskaffnings- värde (%). Tabell 22 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Förnyelsen av elnätet följer plan och är i nivå med målet. Miljö och klimat Analys av resultatet – Miljö och klimat Under perioden har verksamheten bedrivits med fortsatt fokus på miljö- och klimatpåverkan, utan några väsentliga avvikelser eller händelser att rapportera. Arvika kommun ska säkerställa hållbar konsumtion och produktion. Mål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Redovisa nätförluster. Nätförluster 100 - - - - 100 Uppfyllt mäts och redovisas för LSP- och HSP- anläggningar per kvartal (%). Tabell 23 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Mängden köpt el från regionnätet var låg på grund av mild väderlek samt energieffektivisering av kund. Nätförlusterna ligger fortsatt på en låg nivå och i enlighet med plan. Genom hög kvalitet i mätsystemen säkerställs en noggrann mätning av levererad energi, vilket bidrar till en effektiv och tillförlitlig verksamhet. 15 Teknik i Väst AB Styrelsens ordförande: Runar Johansson Verkställande direktör: Elin Alsterhag Sammanfattande analys av verksamhet och ekonomi Verksamheterna i bolaget fungerar bra och levererar stabila tjänster med hög säkerhet. Bolagets och uppdragsgivarnas mål har i huvudsak uppfyllts. Det ekonomiska resultatet är i nivå med budget. Under ett flertal år har bolaget arbetat med förebyggande hälsofrämjande insatser för förbättrad arbetsmiljö och minskad sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron ackumulerat från januari till juli uppgick till 2,7 procent. Bolagets största miljöpåverkan är utsläpp från fordon som används i verksamheten. En fordonsstrategi har antagits med syfte att uppnå miljömålen. Målet att minska utsläpp av växthusgaser från förbränning av fossila bränslen i egna fordon utvärderas efter helår men prognosen är att målen uppnås. Ekonomiskt utfall Resultat och nyckeltal Budget Utfall Prognos Avvikelse, Tkr 2026 jan – aug 2026 2026 prognos Rörelsens intäkter 356 916 237 805 355 046 -1 870 Rörelsens kostnader -343 720 -231 761 343 720 0 Avskrivningar -10 436 -5 627 -8 436 2 000 Finansiella intäkter 40 144 210 170 Finansiella kostnader -800 -710 -1 100 -300 Resultat 2 000 -149 2 000 0 Resultatkrav från Arvika Stadshus AB 2 000 Soliditet, procent 7,7 % Likviditet, procent 118 % Tabell 24 Resultat och nyckeltal Investeringsprojekt Utfall Budget Utfall Prognos Avvikelse, Tkr 2026 jan – aug 2026 2026 prognos Investeringar, totalt 22 570* 4 846 15 570 7 000 *Investeringsbudget inklusive medflytt från 2025. Borgensram Budget Utfall Prognos Avvikelse, Tkr 2026 jan – aug 2026 2026 prognos Borgensram 30 000* 30 000 30 000 0 *Arvika 27 000 tkr och Eda 3 000 tkr Tabell 25 Investeringsprojekt och borgensram Beskrivning av investeringsprojekt Hittills under året har bolaget investerat 4 846 tkr i fordon, maskiner och utrustning. Bland annat har investeringar genomförts i filmbuss, lastväxlarflak och mätutrustning. Prognosen för helåret uppgår till 15 570 tkr, vilket är 7 000 tkr lägre än budget. Avvikelsen förklaras främst av att leveransen av två renhållningsbilar förväntas ske under våren 2027. Viktiga händelser under perioden Beslutsprocess gällande Årjängs kommuns delägarskap i Teknik i Väst pågår. Planering har påbörjats för att förbereda inför övertagande av ansvar för renhållningsverksamheten vid årsskiftet samt verksamhetsövergång för berörd personal. Utökad samverkan innebär möjlighet till en ännu mer kostnadseffektiv och mindre sårbar verksamhet. Den korta genomförandetiden ställer stora krav på organisationen. Renhållningsverksamheten uppdrag utökas till följd av lagkrav på fastighetsnära insamling av förpackningar, vilket vi kallar hemsorterat. Enligt planen ska alla småhus i Arvika och Eda kommuner få ett nytt kärl för plast- och pappersförpackningar innan året är slut. Hittills har cirka 3 600 villor fått ett nytt kärl vilket innebär att ytterligare cirka 10 000 kärl ska ställas ut. Förändringen medför utökat behov av fordon och chaufförer samt förändrade körturer. Under våren lanserades Teknik i Västs app där kunderna bland annat kan få information om nästa sophämtningsdag, driftstörningar eller hjälp att sortera sitt avfall. På sikt kommer fler funktioner läggas till. Verksamheten i övrigt kännetecknades av stabil drift inom bolagets alla verksamhetsområden. Måluppfyllelse Kommunens måluppfyllelse, god ekonomisk hushållning i Arvika kommun, utgår från de 13 övergripande verksamhetsmål som kommunfullmäktige fastställt. Fullmäktiges övergripande verksamhetsmål är indelade i fyra målområden och kommunens verksamheter och kommunala bolag har till uppgift att bryta ned de övergripande målen till verksamhetsmål anpassade efter sin egen verksamhet. Nedan presenterar Teknik i Väst AB sina verksamhetsmål och även indikatorer och målvärden som verksamhetsmålen utvärderas utifrån. Målen presenteras utifrån de fyra målområdena; Invånare, Medarbetare, Tillväxt och utveckling samt Miljö och klimat. Invånare och kunder Analys av resultatet - Invånare och kunder Bolaget arbetar systematiskt för ökad kundnöjdhet, utifrån uppdrag från uppdragsgivarna samt utifrån handlingsplaner efter genomförda kundundersökningar. Teknik i Väst-appen som lanserades under våren är uppskattad av kunderna. 17 Kommuninvånarnas möjlighet till delaktighet ska vara god. Mål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Teknik i Väst Uppdragsgivarnas 100 67 - 75 67 .. Ej Uppfyllt arbetar så att indikatorer för uppdragsgivarnas kundnöjdhet ska mål nås vad gäller uppnås (%). kundnöjdhet.1 Tabell 26 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Denna indikator är beräknad utifrån andel av uppdragsgivarnas mål (nio mål) för kundnöjdhet som uppnåtts för det år som undersökningen genomfördes. Målen framgår av respektive uppdragsgivares verksamhetsplan. Undersökningarna genomförs med olika intervall och år. Arbete pågår med att hitta en modell som är enklare att mäta. Öka medvetenheten och kunskapen inom kommunens verksamheter om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Mål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Mäns våld mot Bolaget ska utifrån 1 - - - - 0 Ej uppfyllt kvinnor och våld i ”Strategi för Arvika nära relation ska kommuns arbete upphöra. mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation” utforma egen riktlinje/handlings- plan. Antal medarbetare 100 100 100 100 100 100 Uppfyllt som har fått information inom området i samband med introduktionen (%). Tabell 27 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Målet “mäns våld mot kvinnor ska upphöra” innebär att alla nyanställda ska få ta del av intern dokumentation inom området vid sin introduktion. Riktlinjen/handlingsplanen angående detta mål är under framtagande. Målen bedöms vara uppfyllda vid årets slut. Medarbetare Analys av resultatet - Medarbetare Sjukfrånvaron i bolaget är fortsatt låg och målet förväntas uppnås. Under ett flertal år har bolaget arbetat med förebyggande hälsofrämjande insatser för förbättrad arbetsmiljö och minskad sjukfrånvaro. Insatserna har bäring på alla nedanstående mål. Bolaget har även satsat på ledarutveckling och utvecklat styrningen. 1 Målen framgår av respektive uppdragsgivares verksamhetsplan och mäts i kundundersökningar. Genomförs vartannat och vart tredje år. Arvika kommun ska arbeta för jämställdhet och mångfald. Mål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Jämställdhet och På Teknik i Väst har 100 96 - 97 - .. Delvis rättvis behandling. kvinnor och män uppfyllt samma möjligheter (%). Tabell 28 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Utfallet varierar något från undersökning till undersökning men ligger på en stabil nivå. Målet baseras på en fråga i den stora medarbetarundersökning som genomförs vartannat år. Arvika kommun ska ha en god arbetsmiljö där medarbetare trivs. Mål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Teknik i Väst har Sjukfrånvaro (%). ≤4,0 5,0 3,8 3,2 2,6 2,7 Uppfyllt en god arbetsmiljö Andel kvinnor i 100 - - - - .. där medarbetarna åldrarna 40–60 år trivs. inom Teknik i Väst som uppger att de har tillgång till stöd eller information kopplat till klimakteriet (%). Tabell 29 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Bolagets sjukfrånvaro mäts månadsvis. I samband med introduktion av nyanställda ges information om klimakteriet och alla anställda har erbjudits möjlighet att delta i föreläsning om ämnet. Målet kommer att följas upp på helåret. Arvika kommun ska ha engagerade medarbetare. Mål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Teknik i Väst har Medarbetarunder- ≥80 80 - 78 - .. Delvis engagerade sökning, totalindex. uppfyllt medarbetare. Index hållbart ≥80 80 78 80 83 .. Uppfyllt medarbetar- engagemang (HME). Ledarskapsindex ≥83 83 - 82 - .. Delvis uppfyllt Styrningsindex ≥78 76 76 74 81 .. Uppfyllt (HME). Teknik i Väst är en Jag får den ≥4,2 4,2 - 4,2 - .. Uppfyllt attraktiv kompetens- arbetsgivare. utveckling jag behöver för att kunna utföra mitt arbete på ett bra sätt (index). 19 Jag är stolt över att ≥4,2 4,2 - 4,2 - .. Uppfyllt arbeta på min arbetsplats (index). Tabell 30 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Under hösten 2026 genomförs medarbetarundersökningen och resultatet presenteras 2027. I målen för ”Engagerade medarbetare” mäts utfallet på en skala mellan 1 – 100 och i målen för ”Attraktiv arbetsgivare” mäts utfallet på en skala mellan 1–5. Tillväxt och utveckling Analys av resultatet – Tillväxt och utveckling Bolaget arbetar på flera olika sätt med utveckling av verksamheterna och arbetssätt. Bland annat kopplat till Årjängs kommuns delägarskap samt digitalisering. VD och avdelningschefer har deltagit i flera företagsträffar och nätverk under året. Målen förväntas uppnås. Arbeta med utveckling för en hållbar infrastruktur. Mål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Teknik i Väst Genomföra 1 1,0 1,2 1,2 1,3 .. Uppfyllt avsätter tid och utvecklings- och medel för samordnings- utveckling av aktiviteter för en verksamheter och kostnad i relation arbetssätt. till totala kostnader motsvarande 1 % av arbetad tid. Tabell 31 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Utfallet beräknas när året är slut. Målet förväntas nås då ett flertal projekt och aktiviteter har genomförts under året som bidrar till utveckling av våra verksamheter. Arvika ska ge förutsättningar för ett gott företagsklimat. Mål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Hög tillgänglighet Delta i eller ≥5 - - - 7 .. Uppfyllt gentemot arrangera företags- näringslivet. aktiviteter (antal). Tabell 32 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Antalet aktiviteter räknas vid årets slut. Miljö och klimat Analys av resultatet – Miljö och klimat Samtliga berörda medarbetare har deltagit i utbildning om invasiva växter och på alla bolagets arbetsplatser sorteras avfall i minst sju fraktioner. Målen har därmed uppnåtts. En fordonsstrategi har antagits med syfte att uppnå miljömålen kopplade till bolagets fordon. Målet att minska utsläpp av växthusgaser från förbränning av fossila bränslen i egna fordon utvärderas efter helår men prognosen är att målen uppnås. Arvika kommun ökar den biologiska mångfalden och stärker ekosystemen genom att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av ekosystemen. Mål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Arvika kommun Andel av berörd 100 - - - 90 100 Uppfyllt ökar den personal som har biologiska genomfört mångfalden och utbildning om stärker invasiva växter (%). ekosystemen genom att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av ekosystemen. Tabell 33 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Berörd personal har identifierats och kallats till utbildning i två omgångar och samtliga berörda medarbetare har genomfört utbildningen. Arvika kommun ska säkerställa hållbar konsumtion och produktion. Mål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Sortering av Andel arbetsplatser 100 - - 90 86 100 Uppfyllt verksamhetsavfall med sortering (%). inklusive bygg- och rivningsavfall på alla arbetsplatser. Tabell 34 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Målet angående sortering vid våra arbetsplatser beräknas utifrån andel arbetsplatser (totalt tio) som sorterar avfall i minst sju fraktioner. Detta mål är uppnått och bolagets olika verksamheter sorterar sitt verksamhetsavfall. 21 Arvika kommun ska vidta åtgärder för att minska klimatförändringarna och dess konsekvenser. Mål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Teknik i Väst Utsläpp av växt- ≤110 176 104 115 80 .. Uppfyllt minskar utsläpp av husgaser från växthusgaser förbränning av (mätt som fossila bränslen koldioxid- (ton). ekvivalenter) från Fossiloberoende 90 - - 87 - 88 Delvis förbränning av fordon i bolaget, uppfyllt fossila bränslen i andel. Målet är att egna fordon. nå 100 % under planperioden (%). Tabell 35 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Ett fordon anses här vara fossiloberoende om det är typgodkänt för att köras på ett kommersiellt tillgängligt drivmedel som till minst 75 % är tillverkat av förnybar råvara, etanol (E85/ED95), biogas, HVO och el. Andelen fossiloberoende fordon har ökat något och väntas fortsätta öka i takt med att äldre fordon byts ut enligt gällande fordonsstrategi. Samtidigt speglar andelen fossilfria fordon inte fullt ut verksamhetens klimatpåverkan. Flera av de fordon som fortfarande är beroende av fossila drivmedel används sparsamt, vilket gör att deras faktiska bidrag till utsläppen är begränsat. Arvika Energi och Miljö AB Styrelsens ordförande: Jonas Ås Verkställande direktör: Elin Alsterhag Sammanfattande analys av verksamhet och ekonomi Fjärrvärme Året har präglats av hög tillgänglighet i basproduktionen och endast ett mycket kort avbrott i fjärrvärmeleveransen. Den sålda värmen uppgick till 67,2 GWh, vilket är 0,5 GWh högre än budgeterat för perioden. Verksamhetens energiintäkter prognostiseras följa budget för helåret. Den kalla inledningen av året har samtidigt medfört högre bränslekostnader än planerat. Kostnads- ökningen kompenseras delvis av lägre elkostnader genom effektiv drift av ORC-turbinen, egen elproduktion från solcellsanläggningen samt lägre kostnader för köpta tjänster. Sammantaget prognostiseras resultatet för helåret bli något högre än budget och Arvika Energi och Miljö AB väntas uppnå moderbolagets resultatkrav. Vatten och avlopp Inom vatten och avlopp har det varit normal drift på vattenverk och ledningsnät under året avseende läckor och andra driftstörningar. Avloppsreningsverket på Vik har drabbats av två akuta haverier samtidigt, då både slamavvattningsanläggningen och utloppsledningen från verket har havererat. Haverierna har inneburit att vissa investeringar har påbörjats tidigare än planerat. Prognosen visar en liten minskning av debiterad vattenvolym. Få driftstörningar totalt för perioden i verksamheten ger en prognos enligt budget, trots de störningar som problemen på avlopps- reningsverket Vik inneburit. VA-verksamheten är taxefinansierad och bidrar inte till bolagets resultat. Renhållning Det har varit normal drift under perioden. Samtidigt pågår flera utvecklingsprojekt, bland annat projekten Hemsorterat samt Mosseberg självservice, som båda syftar till att öka återvinningen och förenkla för invånarna. Prognosen är något bättre än budget. Renhållningsverksamheten är taxefinansierad och bidrar inte till bolagets resultat. Ekonomiskt utfall Resultat och nyckeltal Budget Utfall Prognos Avvikelse, Tkr 2026 jan – aug 2026 2026 prognos Rörelsens intäkter 238 418 156 731 236 863 -1 555 Förinbetalda avgifter för VA-och Renhållningsverksamheterna 2 340 -4 668 1 590 -750 Rörelsens kostnader -171 674 -108 371 -172 159 -485 Avskrivningar -37 306 -23 917 -36 716 590 Finansiella intäkter 0 1 582 2 300 2 300 Finansiella kostnader -17 779 -11 973 -17 779 0 Resultat 13 999 9 384 14 099 100 23 Resultatkrav från Arvika Stadshus AB 7,7% Soliditet, procent 21,2 Likviditet, procent 24,5 Tabell 36 Resultat och nyckeltal VA- och renhållningsverksamheterna är taxefinansierade. Resultatkrav avser endast fjärrvärmeverksamheten. Investeringsprojekt Utfall Budget Utfall Prognos Avvikelse, Tkr 2026 jan – aug 2026 2026 prognos Investeringar Fjärrvärme 20 964* 8 473 11 480 9 484 Investeringar Vatten och avlopp 62 483* 41 661 62 483 0 Investeringar Renhållning 31 262* 7 244 17 000 14 262 Investeringar, totalt 114 709 57 378 90 963 23 746 *Investeringsbudget efter medflytt från 2025 och tillkommande projekt 2026. Borgensram Budget Utfall Prognos Avvikelse, Tkr 2026 jan – aug 2026 2026 prognos Borgensram 491 700 489 666 488 833 2 867 Tabell 37 Investeringsprojekt och borgensram Beskrivning av investeringsprojekt Fjärrvärme Investeringsprojekten utförs i stora delar i enlighet med plan. Två större nyanslutningar har genomförts hos en industrikund som utökar sin verksamhet och samtidigt har en extra servis anslutits för ökad redundans. Askrummet på Lyckeverket, som tidigare under året drabbades av en brand i takkonstruktionen, har utöver takbyte även brandsäkrats och moderniserats. Under perioden har både bränslestyrningen på Styckåsverket och reservkraft på Lyckeverket uppgraderats och moderniserats. Prognosen för verksamhetens investeringar uppgår till 11 480 tkr. Avvikelsen mot budget förklaras av senarelagd reinvestering av travers samt färre nyanslutningar. Vatten och avlopp Utöver att projektet VA till Högvalta har stoppats har investeringar och reinvesteringar genomförts enligt plan. Några exempel är sanering av gamla VA-ledningar på Madame Jeannes väg, Videvägen och i Solvik. Till följd av akuta haverier har byte av slamavvattningsanläggning och utloppsledningen från avloppsreningsverket på Vik tidigarelagts. Renhållning Projekt Hemsorterat innebär fastighetsnära insamling av förpackningar och finansieras genom ersättning från Naturvårdsverket. Projektet har pågått enligt plan och drygt en tredjedel av alla småhus i kommunen har hittills fått ett nytt kärl för plast- och pappersförpackningar. Mosseberg självservice innebär att erbjuda besök på återvinningscentralen även utanför ordinarie bemannade öppettider. Tjänsten kommer att marknadsföras under hösten. Prognosen för verksamhetens investeringar uppgår till 17 000 tkr. Avvikelsen mot budget förklaras bland annat av senarelagda projekt, bland annat stängsel runt Mosseberg och förvärv av Upplaget 1. Viktiga händelser under perioden Beslutsprocess pågår avseende Årjängs kommuns delägarskap i Teknik i Väst AB och samverkan inom renhållningsverksamheten. Förslaget innebär att Arvika Energi och Miljö AB säljer aktier till Årjängs kommun motsvarande 10 procent av aktierna i Teknik i Väst AB. På sikt skulle ökad samverkan innebära fördelar för renhållningen i Arvika, framför allt genom sänkta kostnader och minskad sårbarhet. Processen för ansökan om nytt modernt miljötillstånd för Lyckeverket fortgår enligt plan. Parallellt pågår förberedelser inför beslut om reinvestering i ny pelletspanna. Som en del i dessa förberedelser har en ansökan om investeringsstöd på 17 mnkr via Klimatklivet skickats in till Länsstyrelsen och Naturvårdsverket. Detta som ett led i att kunna fasa ut det fossila bränslebehovet i verksamheten. Måluppfyllelse Kommunens måluppfyllelse, god ekonomisk hushållning i Arvika kommun, utgår från de 13 övergripande verksamhetsmål som kommunfullmäktige fastställt. Fullmäktiges övergripande verksamhetsmål är indelade i fyra målområden och kommunens verksamheter och kommunala bolag har till uppgift att bryta ned de övergripande målen till verksamhetsmål anpassade efter sin egen verksamhet. Nedan presenterar Arvika Energi och Miljö AB sina verksamhetsmål och även indikatorer och målvärden som verksamhetsmålen utvärderas utifrån. Målen presenteras utifrån de fyra målområdena; Invånare, Medarbetare, Tillväxt och utveckling samt Miljö och klimat. Invånare och kunder Analys av resultatet - Invånare och kunder Bolaget har under lång tid prioriterat åtgärder för att öka driftsäkerhet och förenkla för kunden. Samtliga mål för nöjdhet och tillgänglighet förväntas uppfyllda under 2026. Kommuninvånarnas möjlighet till delaktighet ska vara god. Mål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Invånare och kunder Nöjd kundindex ≥82 80 - 82 - .. Uppfyllt är nöjda med fjärrvärme. verksamheterna inom Nöjd kundindex ≥91 94 - - 96 - Uppfyllt bolaget. vatten och avlopp. Nöjd kundindex ≥79 87 - - 87 - Uppfyllt renhållning. Tabell 38 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Kundnöjdhetsundersökningen som genomförs för fjärrvärme vartannat år bedöms uppfyllas på helårsbasis. Kundnöjdhet för vatten och avlopp samt renhållning genomförs i undersökningen Kritik på Teknik var tredje år och nästa mätning blir år 2028. Systematiskt förbättringsarbete samt få störningar är bakgrund till att målen bedöms uppfyllda. 25 Kommuninvånarna ska kunna leva ett rikt, gott och hälsosamt liv. Mål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Leverera tjänster med Tillgänglighet i ≥99 100 100 100 100 100 Uppfyllt hög driftsäkerhet. fjärrvärmenätet (%). Andel godkända 100 94,4 98,9 97,4 99,1 .. Delvis dricksvatten- uppfyllt prover (%). Tabell 39 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Tillgängligheten i fjärrvärmenätet beräknas utifrån antal oplanerade avbrott som drabbat bolagets kunder. Under denna period har det endast inträffat ett avbrott på två timmar vilket inte påverkar måluppfyllelsen på helår. Målet bedöms även kunna uppfyllas på helårsbasis. Att nå målet 100 procent godkända dricksvattenprover är eftersträvansvärt, men svårt att uppnå. Under perioden har få störningar inträffat som påverkat vattenkvaliteten. Tillväxt och utveckling Analys av resultatet – Tillväxt och utveckling Bolaget arbetar på flera olika sätt med tillväxt och utveckling av verksamheten för en hållbar infrastruktur. Några exempel är systematiskt underhållsarbete, digitalisering och effektivisering, samt fortsatt utbyggnad av kundbasen genom nyanslutningar till fjärrvärmenätet. Samtliga mål inom området förväntas uppfyllda under 2026. Arbeta med utveckling för en hållbar infrastruktur. Mål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Ständigt förbättra och Nyanslutna 3 11 10 7 5 3 Uppfyllt utveckla anläggningar kunder till och infrastruktur. fjärrvärme per år (antal). Reinvesteringar 1 1,4 1,6 1,6 1,1 .. Uppfyllt inom vatten och avlopp i förhållande till nuanskaffnings- värde (%). Öka användningen av Införa digital 80 - 9 35 62 .. Ej uppfyllt digital teknik. mätning av vattenförbrukni ng. Målet är att nå 100% under plan-perioden (%). Tabell 40 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Efterfrågan på fjärrvärme är fortsatt hög och målet avseende nyanslutna fjärrvärmekunder har redan uppnåtts. Plan för reinvesteringar följs och målet bör nås även för 2026. Plan för införande av digital vattenförbrukning följs och prognosen är att målet 80 procent uppnås under året. Miljö och klimat Analys av resultatet – Miljö och klimat Hela verksamheten i bolaget syftar till en bättre miljö; avloppsvatten renas innan det släpps ut i naturen, avfall samlas in och återvinns, fjärrvärme bidrar till miljövänlig uppvärmning. Bolaget arbetar efter framtagen klimatanpassningsstrategi och arbetar systematiskt med att minska klimatpåverkan. Bland annat genom att fasa ut det fossila bränslebehovet i fjärrvärmeverksamheten och att klättra uppåt i avfallshierarkin. Arvika kommun ska säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla. Mål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Säkerställa tillgången Reduktionsgrad ≥98 - - 96,5 97,0 .. Delvis till en hållbar fosfor (%). uppfyllt förvaltning av vatten och sanitet inom verksamhetsområdet. Tabell 41 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Reduktionsgraden av fosfor har hittills under 2026 inte påverkats av några driftstörningar som innebär att målet inte kan nås. Arvika kommun ska vidta åtgärder för att minska klimatförändringarna och dess konsekvenser. Mål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Minska skador som Anlägga 1 - - - 0 1 Uppfyllt uppstår till följd av fördröjnings- skyfall och kraftiga magasin (antal). regn. Öka andelen förnybar Fjärrvärme- ≥99 97,4 98,0 97,2 99,3 98,7 Delvis energi. produktion av uppfyllt återvunna och förnybara energikällor (%). Tabell 42 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Anläggande av ett fördröjningsmagasin för dagvatten i Taserud färdigställdes under våren 2026, vilket förbättrar situationen för östra delen av Degerängen. Andelen tillförd återvunnen och förnybar energi i fjärrvärmeproduktionen har inte uppfyllts under perioden men bedöms kunna uppfyllas 2026. Arvika kommun ska säkerställa hållbar konsumtion och produktion. Mål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Minska städers Genomföra 1 1 0 0 1 0 Ej uppfyllt miljöpåverkan. minst ett miljö- projekt som är finansierade av utsläppsrätter via fjärrvärmen (antal). 27 Ökat förebyggande Minska mäng- 12 13 13 10 12 .. Uppfyllt och återbruk. den kommunalt avfall med 20 % till 2030. Hållbar och säker Minska mäng- 18 16 20 27 34 .. Uppfyllt avfallshantering. den restavfall med 30 % till 2030. Andelen farligt <1 - 0,93 - - - Uppfyllt avfall och elektronikavfall i restavfallet ska vara mindre än 1 %. Tabell 43 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Det planerade miljöprojektet, finansierat av utsläppsrätter, har påbörjats men är omfattande och kommer att genomföras över flera år. Mängden insamlat kommunalt avfall inkluderar mat- och restavfall, förpackningar, returpapper, grovavfall och farligt avfall. Utfall för år 2026 finns tillgängligt i april 2027. Mängden restavfall förväntas minska ytterligare i samband med att projekt Hemsorterat genomförs och det blir enkelt och bekvämt att återvinna sina förpackningar. Farligt avfall och elektronikavfall i restavfall följs upp genom plockanalys som kommer att genomföras efter införande av projektet Hemsorterat. Arvika Näringslivscentrum Ek. för. Ordförande: Henrik Axelsson Verkställande direktör: Maria Westby Sammanfattande analys av verksamhet och ekonomi Resultatet efter finansiella poster uppgick till ca. 1,4 mnkr per den 31 augusti. Det positiva utfallet förklarades främst av en stark utveckling inom fastighetsverksamheten, där såväl intäkter som kostnader utvecklades bättre än planerat. Hyresintäkterna utvecklades stabilt samtidigt som intäkter från övriga fastighetstjänster översteg plan. Kostnader för reparation och underhåll samt ränta blev lägre än budgeterat, medan vissa driftkostnader blev högre än planerat. Intäkterna från yrkeshögskoleutbildning och uppdragsutbildningen hade fortsatt stor betydelse för verksamheten. Projektverksamheten medförde betydande externa kostnader som möttes av projekt- och bidragsintäkter. Den ackumulerade sjukfrånvaron uppgick till 1,9 procent. Sammantaget bedömdes verksamheten ha en stabil ekonomisk utveckling och förutsättningarna är goda för att nå uppsatta mål. Ekonomiskt utfall Resultat och nyckeltal Utfall jan Resultatplan Prognos Avvikelse Tkr - aug 2026 2026 prognos 2026 Rörelsens intäkter 28 641 20 369 28 641 0 Rörelsens kostnader -21 843 -15 195 -21 801 +42 Avskrivningar -3 351 -2 262 -3 393 -42 Finansiella intäkter 200 155 200 0 Finansiella kostnader -2 647 -1 715 -2647 0 Resultat 1 000 1 352 1 000 0 Resultatkrav från Arvika Stadshus AB Soliditet, procent 2,25% Likviditet, procent 171% Tabell 44 Resultat och nyckeltal 29 Investeringsprojekt Utfall Tkr Plan 2026 Utfall jan - Prognos Avvikelse, aug 2026 2026 prognos Investeringsprojekt 1 1 000 0,0 0 -1 000 Borgensram Tkr Plan 2026 Utfall jan – Prognos Avvikelse, aug 2026 2026 prognos Borgensram 76 000 77 000 76 000 0 Tabell 45 investeringsprojekt och borgensram Beskrivning av investeringsprojekt Behovet av att byta ut äldre ventilationsaggregat har identifierats men ännu inte genomförts. Befintliga aggregat börjar nå slutet av sin tekniska livslängd, vilket medför ökad risk för driftstörningar samt högre underhålls- och energikostnader. Ett eventuellt utbyte bedöms kunna bidra till förbättrad driftsäkerhet, lägre energiförbrukning samt ett bättre inomhusklimat för hyresgäster och verksamheter. Viktiga händelser under perioden Under perioden fortsatte Arvika Näringslivscentrum att utveckla verksamheten efter den organisatoriska förändring som genomfördes under föregående år. Fastighetsverksamheten hade en fortsatt hög och stabil uthyrningsgrad med endast 250 kvm vakans av total uthyrningsbar yta och bidrog positivt till det ekonomiska resultatet. Arbetet inom kompetensförsörjning och utbildning fortsatte genom yrkeshögskoleutbildningar, uppdragsutbildningar samt svensk-norska utvecklingsprojekt. Under året fortsatte även arbetet med att renodla verksamheten och skapa tydligare gränser mellan kommunal bolagsverksamhet och verksamhet som kan bedrivas av privata aktörer. Som en del i detta genomfördes en process avseende extern drift av restaurangverksamheten och därav gavs ett ägardirektiv till dotterbolaget ANC AB att upphöra med restaurangverksamheten den 30 september 2026. Verksamheten hade sammantaget en stabil ekonomisk utveckling under perioden och resultatet översteg den fastställda resultatplanen. Måluppfyllelse Kommunens måluppfyllelse, god ekonomisk hushållning i Arvika kommun, utgår från de 13 övergripande verksamhetsmål som kommunfullmäktige fastställt. Fullmäktiges övergripande verksamhetsmål är indelade i fyra målområden och kommunens verksamheter och kommunala bolag har till uppgift att bryta ned de övergripande målen till verksamhetsmål anpassade efter sin egen verksamhet. Nedan presenterar Arvika Näringslivscentrum Ek. för. sina verksamhetsmål och även indikatorer och målvärden som verksamhetsmålen utvärderas utifrån. Målen presenteras utifrån de fyra målområdena; Invånare, Medarbetare, Tillväxt och utveckling samt Miljö och klimat. Invånare Analys av resultatet – Invånare För några av indikatorerna saknas ännu mätvärden för 2026, varför måluppfyllelsen inte kan bedömas vid delåret. ANC behöver utveckla uppföljningen av webbstatistik samt införa en återkommande mätning av upplevd service och bemötande. Målet avseende företagens delaktighet i kompetens- och utbildningsinsatser är uppfyllt genom genomförd behovskartläggning under året. Kommuninvånarnas möjlighet till delaktighet ska vara god. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse ANC:s information Antal besökare på hemsidan 100 000/år - - - - .. Ej uppfyllt ska vara lättillgänglig och stödja invånarnas delaktighet. ANC:s stöd och Andel som upplever bemötandet 9,0 - - - - .. Ej uppfyllt information ska som gott vid kontakt med ANC eller högre vara lättillgänglig och hålla hög servicekvalitet för våra gäster. Företag ska aktivt Behovskartläggningar/inventering 1 1 1 1 1 1 Uppfyllt kunna bidra till och påverka ANC:s kompetens- och utbildningsinsatser. Tabell 46 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Kommuninvånarna ska kunna leva ett rikt, gott och hälsosamt liv. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse ANC ska bidra till Nöjdhet bland besökare och 8,0 - - - - .. Ej uppfyllt ett levande och arrangörer attraktivt Arvika genom att stödja, samordna och Möjliggöra evenemang, mötesplatser och aktiviteter som stärker livskvaliteten. ANC ska bidra till Nöjdhet bland 8,0 - - - - 9,5 Uppfyllt trygga, konferensdeltagare/hyresgäster inspirerande och attraktiva miljöer och andra mötesplatser, vilket stärker invånarnas välmående. Tabell 47 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. 31 Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation skall upphöra. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Alla medarbetare Andel 100% - - 100% - .. Ej uppfyllt som möter barn, medarbetare unga och vuxna ska som genomgått ha tillräcklig kunskap grundutbildning för att kunna upptäcka och agera vid våld i nära relation, mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Alla verksamheter Policy Ja - - - - .. Ej uppfyllt ska ha tydliga rutiner för hur misstanke om våld ska hanteras – och medarbetarna ska känna till dem. Tabell 48 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Medarbetare Analys av resultatet – Medarbetare Sammantaget är målen inom jämställdhet och mångfald uppfyllda, medan måluppfyllelsen inom arbetsmiljö och medarbetarengagemang ännu inte kan bedömas fullt ut. Uppföljningen under resterande del av året blir därför viktig för den samlade bedömningen av dessa mål. Arvika kommun ska arbeta för jämställdhet och mångfald. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse ANC ska bidra till att Samma 100% - - - - 100 % Uppfyllt kvinnor, män och förutsättning för personer med olika kvinnor/män i bakgrunder ges arbete, likvärdiga kompetensinsatser möjligheter till och arbete och utbildningsprogram utbildning. ANC:s evenemang Alla inkluderas och 100 % - - - - 100 Uppfyllt och mötesplatser huset är anpassat ska vara för alla inkluderande och tillgängliga för alla oavsett kön, bakgrund, ålder eller funktionsvariation. Tabell 49 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Arvika kommun ska ha en god arbetsmiljö där medarbetarna trivs. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse ANC ska erbjuda Medarbetarundersökning 85 eller - - - - .. Ej uppfyllt en arbetsmiljö där högre medarbetare känner trygghet, delaktighet och stöd i sitt arbete. ANC ska ha ett Genomförda 2 st./år 2 2 2 2 .. Ej uppfyllt aktivt och skyddsronder/arbetsmiljöronder förebyggande arbetsmiljöarbete som genomförs och följs upp enligt rutin. Tabell 50 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Arvika kommun ska ha engagerade medarbetare. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse ANC ska vara en Medarbetarundersökning 85 eller - - - - .. Ej uppfyllt arbetsplats där högre medarbetarna känner att deras arbete är meningsfullt och bidrar till Arvikas utveckling. Tabell 51 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Tillväxt och utveckling Analys av resultatet – Tillväxt och utveckling ANC:s verksamhet inom utbildning, kompetensförsörjning och möten visar sammantaget en god utveckling under perioden. Sammantaget är flera av indikatorerna uppfyllda eller på god väg att nå helårsmålen, medan slutlig måluppfyllelse kan bedömas först vid årets slut. Arvika ska erbjuda utbildning med bredd och hög kvalitet. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse ANC ska erbjuda ett •Uppdragsutbildningar 50 st./år - - - - 24 Ej uppfyllt utbildningsutbud • Utbildningar (YH) 8 st. 6 som möter både •Högskoleutbildningar 3 st. 3 näringslivets behov och individers möjligheter till utveckling. Utbildningarna vid Utvärdering 9,0 eller - - - - 9,1 Uppfyllt ANC ska hålla hög högre kvalitet, ge tydliga resultat och vara uppskattade av 33 deltagare och arbetsgivare. Tabell 52 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Arvika ska ge förutsättningar för ett gott företagsklimat. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse ANC ska erbjuda •Uppdragsutbildningar 50 st./år - - - - 24 Ej uppfyllt insatser som stärker • Konferenser 180 st./år 166 företagens • Utbildningar (YH) 8 st. 6 konkurrenskraft och •Högskoleutbildningar 3 st. 3 kompetensförsörjning Tabell 53 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Arvikaborna ska ha goda möjligheter att försörja sig själva. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Erbjuda utbildning •Uppdragsutbildningar 50 st./år - - - - 24 Ej uppfyllt för att göra sig mer • Konferenser 180 st./år 166 attraktiv på • Utbildningar (YH) 8 st. 6 arbetsmarknaden •Högskoleutbildningar 3 st. 3 Tabell 54 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Arvika ska erbjuda utbildning med bredd och hög kvalitet. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse ANC ska erbjuda ett •Uppdragsutbildningar 50 st./år - - - - 24 Ej uppfyllt utbildningsutbud • Utbildningar (YH) 8 st. 6 som möter både •Högskoleutbildningar 3 st. 3 näringslivets behov och individers möjligheter till utveckling. Utbildningarna vid Utvärdering 9,0 eller - - - - 9,1 Uppfyllt ANC ska hålla hög högre kvalitet, ge tydliga resultat och vara uppskattade av deltagare och arbetsgivare. Tabell 55 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Arvika ska ge förutsättningar för ett gott företagsklimat. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse ANC ska erbjuda •Uppdragsutbildningar 50 st./år - - - - 24 Ej uppfyllt insatser som stärker • Konferenser 180 st./år 166 företagens • Utbildningar (YH) 8 st. 6 konkurrenskraft och •Högskoleutbildningar 3 st. 3 kompetensförsörjning Tabell 56 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Arvikaborna ska ha goda möjligheter att försörja sig själva. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Erbjuda utbildning •Uppdragsutbildningar 50 st./år - - - - 24 Ej uppfyllt för att göra sig mer • Konferenser 180 st./år 166 attraktiv på • Utbildningar (YH) 8 st. 6 arbetsmarknaden •Högskoleutbildningar 3 st. 3 Tabell 57 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Miljö och klimat Analys av resultatet – Miljö och klimat Målet för helåret är att solcellsanläggningen ska producera 120 000 kWh. Eftersom huvuddelen av solelproduktionen sker under vår- och sommarmånaderna bör utfallet per augusti jämföras med en säsongsanpassad prognos och inte enbart med 8/12 av årsmålet. Utfallet visar att målet delvis är uppfyllt. Slutlig måluppfyllelse kan bedömas först efter årets slut. Arvika kommun ska vidta åtgärder för att minska klimatförändringarna och dess konsekvenser. Verksamhetsmål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Energieffektiviseringar Antal 120 t 39 137 383 112 114 Delvis producerade kWh /år uppfyllt kWh från solpaneler Tabell 58 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. 35 Arvika Näringslivscenter AB Ordförande: Henrik Axelsson Verkställande direktör: Maria Westby Sammanfattande analys av verksamhet och ekonomi Resultatet för perioden januari–augusti uppgick till -107 tkr. Utfallet påverkades framför allt av lägre intäkter än budgeterat till följd av färre lunchgäster, konferenser och uppdragsutbildningar. Verksamheten har fortsatt arbetat med att anpassa kostnaderna till den lägre intäktsnivån, bland annat genom minskade inköp och åtgärder för att minska matsvinnet. Antalet lunchgäster har varit något lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Verksamheten har säsongsmässigt lägre försäljning under sommarmånaderna och restaurangen höll semesterstängt i fem veckor. Budgeten för året byggde på att lägre resultat under juni–augusti skulle vägas upp av starkare resultat under vår och höst. Verksamheten gick dock in i sommarmånaderna med ett ackumulerat underskott och den planerade resultatbufferten hade därmed inte kunnat byggas upp. Den ackumulerade sjukfrånvaron under perioden uppgick till 0 procent. Den 28 augusti mottog bolaget ett ägardirektiv om att restaurangverksamheten ska upphöra den 30 september 2026. Beslutet förändrar förutsättningarna för verksamheten under återstoden av året och innebär att den återhämtning under hösten som den ursprungliga årsbudgeten byggde på inte kommer att kunna genomföras. Helårsprognosen bedöms därför uppgå till cirka -100 tkr, vilket är en försämring jämfört med budgeterat resultat. Ekonomiskt utfall Resultat och nyckeltal Utfall jan Resultatplan Prognos Avvikelse Tkr - aug 2026 2026 prognos 2026 Rörelsens intäkter 4 258 2 529 2 860 -1 398 Rörelsens kostnader -4 255 -2 636 -2 960 1 295 Avskrivningar 0 0 0 0 Finansiella intäkter 0 0 0 0 Finansiella kostnader 0 0 0 0 Resultat 3 -107 -100 -103 Resultatkrav från Arvika Stadshus AB 0 0 0 0 Soliditet, procent - 17,5% - - Likviditet, procent - 102% - - Tabell 59 Resultat och nyckeltal Investeringsprojekt Utfall Tkr Plan 2026 Utfall jan - aug 2026 Prognos 2026 Avvikelse, prognos Investeringsprojekt 1 0,0 0,0 0 0 Borgensram Tkr Plan 2026 Utfall jan – aug 2026 Prognos 2026 Avvikelse, prognos Borgensram 0,0 0,0 0,0 0,0 Tabell 60 investeringsprojekt och borgensram Beskrivning av investeringsprojekt Bolaget har inga investeringsprojekt. Viktiga händelser under perioden Antalet lunchgäster har varit något lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Även antalet konferenser och uppdragsutbildningar har varit lägre, vilket har påverkat verksamhetens intäkter negativt. Arbetet med att anpassa kostnaderna till intäktsnivån fortsatte, bland annat genom minskade inköp och åtgärder för att minska matsvinnet. Försäljning av överbliven mat via en extern digital tjänst fortsatte under perioden och bidrog både till minskat matsvinn och ytterligare försäljning. Samarbetet med kockutbildningen fortsatte och en ny lärare tillträdde under våren. Samarbetet mellan utbildningen och restaurangverksamheten fungerade väl under perioden. Den 28 augusti mottog bolaget ett ägardirektiv om att restaurangverksamheten ska upphöra den 30 september 2026. Måluppfyllelse Antalet lunchgäster var under perioden något lägre än motsvarande period föregående år. Detta förklaras av färre lunchgäster men också ett lägre antal konferenser samt färre uppdragsutbildningar. Den förändrade inriktningen för verksamheten, till följd av ägardirektivet om att restaurangverksamheten ska upphöra den 30 september 2026, innebar samtidigt att förutsättningarna för verksamheten och måluppfyllelsen förändrades under årets senare del. Vår bedömning är att målen inte kommer nås. 37 Arvika Lokal och Mark Aktiebolag Ordförande: Ulf Jonsson Verkställande direktör: Nils Nordquist Sammanfattande analys av verksamhet och ekonomi Bolaget har en begränsad verksamhet under 2026, bolaget äger en fastighet, Västby 2:50 i Glava, som hyrs ut. Två fastigheter och en tomträtt har under 2025 och 2026 sålts till Arvika kommun. Försäljningarna av Bromsen 10 och Kaptenen 1 föranledde kostnader under 2025 på grund av nedskrivningar. Försäljningen av Smedjan 5 har dock registrerats under 2026 och genererat en reavinst om 1,2 miljoner kronor under innevarande år. Bolaget prognos uppgår till 1 156 tkr. De främsta orsakerna till den positiva prognosen är reavinsten och att hyresgästen till Västby 2:50 inte under 2026 längre har uppskov med att erlägga hyra. Bolaget hade ingen personal. Ekonomiskt utfall Resultat och nyckeltal Utfall jan Resultatplan Prognos Avvikelse Tkr - aug 2026 2026 prognos 2026 Rörelsens intäkter 480 1 701 1 940 1 460 Rörelsens kostnader -425 -499 -815 -390 Avskrivningar -130 0 0 130 Finansiella intäkter 0 29 29 29 Finansiella kostnader 0 -73 -73 -73 Resultat -75 1 1158 1 081 1 156 Resultatkrav från Arvika Stadshus AB - - - - Tabell 61 Resultat och nyckeltal Investeringsprojekt Inga investeringar är planerade. Viktiga händelser under perioden Bolaget har en pågående tvist om erläggande av hyra för fastigheten Väsby 2:50 för åren 2021 till och med 2025. Inga förfallna hyresfordringar finns för innevarande räkenskapsår. Måluppfyllelse Bolaget har inga i verksamhetsplanen satta mål. Arvika Kraft AB Styrelsens ordförande: Jonas Ås Verkställande direktör: Elin Alsterhag Sammanfattande analys av verksamhet och ekonomi Perioden karaktäriseras av stora produktionsvariationer i vattenkraften. Produktionen var mycket hög under tre månader och mycket låg resterande månader, på grund av torka och ett mycket stort underskott i den hydrologiska balansen. Solkraftsproduktionen är i nivå med budget. Den totala kraftproduktionen uppgår till 29,5 GWh, vilket är 13,0 GWh lägre än budgeterat. Det varma och torra vädret har även påverkat elhandelsverksamheten i form av något lägre kundförbrukningar och lägre volym försåld el. Elpriset har i genomsnitt varit 73 procent högre än budgeterat för perioden och prognostiseras ligga kvar på mycket höga nivåer resten av året. Det beror främst på den globala energikrisen och historiskt låga nivåer i europeiska gaslager, men även underskottet i hydrologin och den begränsade tillgängligheten på svensk kärnkraft under hösten. Ovanstående i kombination med hög tillgänglighet på våra produktionsanläggningar innebär högre intäkter jämfört med budget. Prognosen visar att verksamhetens kostnader är högre än budget, främst kopplat till reparationer och underhåll, konsultarvoden samt bolagets frikraftsåtagande. Därutöver tillkommer högre finansiella kostnader för lån än budgeterat. Sammantaget prognostiseras Arvika Kraft AB:s resultat för 2026 uppgå till cirka 3 100 tkr. Bolaget väntas inte uppnå moderbolagets resultatkrav. Ekonomiskt utfall Resultat och nyckeltal Budget Utfall Prognos Avvikelse, Tkr 2026 jan – aug 2026 2026 prognos Rörelsens intäkter 58 761 42 746 64 631 5 870 Rörelsens kostnader -48 229 -35 562 -51 181 -2 952 Avskrivningar -6 204 -4 135 -6 204 0 Finansiella intäkter 0 140 140 140 Finansiella kostnader -3 352 -2 341 -4 282 -930 Resultat 976 848 3 104 2 128 Resultatkrav från Arvika Stadshus AB 12,5% Soliditet, procent 27,0 Likviditet, procent 146,0 Tabell 62 Resultat och nyckeltal 39 Investeringsprojekt Utfall Budget Utfall Prognos Avvikelse, Tkr 2026 jan – aug 2026 2026 prognos Investeringar, totalt 46 580 19 001 25 000 21 580 *Investeringsbudget efter medflytt från 2025. Borgensram Budget Utfall Prognos Avvikelse, Tkr 2026 jan – aug 2026 2026 prognos Borgensram 126 100 126 100 126 100 0 Tabell 63 Investeringsprojekt och borgensram Beskrivning av investeringsprojekt Uppgraderingen och moderniseringen av kraftstationen i Rexed är nu färdigställd och anläggningen är driftsatt. Övriga projekt som avslutats under perioden är bland annat modernisering och automatisering i Brättne, Sälboda, Skönnerud och Skillingsfors, samt miljöanpassning och automatisering i Brunsberg. I Järpforsen pågår den första etappen inför kommande damm- reparationer. Arbetet med förberedelserna inför den omfattande reparationen av dammen i Brududden har däremot pausats sedan Mark- och miljödomstolen avslagit bolagets ansökan. Anledningen är att tidplanen för genomförandet avvek alltför mycket från förutsättningarna som presenterades vid tidigare genomfört samråd. För att möjliggöra projektets fortsatta genomförande har en ny samrådsprocess initierats i syfte att erhålla erforderliga tillstånd för de planerade åtgärderna. Prognosen för verksamhetens investeringar uppgår till 25 000 tkr, det vill säga 21 580 tkr lägre än budget. Avvikelsen förklaras av några större omprioriteringar och senareläggningar av projekt. Viktiga händelser under perioden Rexed kraftstation har genomgått en omfattande renovering och modernisering. Anläggningen har uppgraderats maskinellt och anpassats till moderna miljövillkor. Investeringen medför att bolaget kommer kunna producera uppskattningsvis 3,5–4,1 GWh fossilfri vattenkraftsel per år jämfört med tidigare 2,0 GWh. I maj lämnades ansökningar om investeringsstöd på totalt cirka 185 mnkr in till det statliga investeringsstödsprogrammet Kraftlyftet. Ansökningarna omfattar nio produktionsanläggningar med särskilt stor potential till produktionsökning. I dagsläget inväntas slutgiltigt svar från Energimyndigheten. Avtalet med nuvarande elhandelspartner har sagts upp i syfte att se över möjligheterna att utveckla befintlig elhandelsaffär. En anbudsförfrågan har skickats ut till sex aktörer som verkar på den nordiska elmarknaden som har potential att tillsammans med oss utvecklas i vår energiaffär. Måluppfyllelse Kommunens måluppfyllelse, god ekonomisk hushållning i Arvika kommun, utgår från de 13 övergripande verksamhetsmål som kommunfullmäktige fastställt. Fullmäktiges övergripande verksamhetsmål är indelade i fyra målområden och kommunens verksamheter och kommunala bolag har till uppgift att bryta ned de övergripande målen till verksamhetsmål anpassade efter sin egen verksamhet. Nedan presenterar Arvika Kraft AB sina verksamhetsmål och även indikatorer och målvärden som verksamhetsmålen utvärderas utifrån. Målen presenteras utifrån de fyra målområdena; Invånare, Medarbetare, Tillväxt och utveckling samt Miljö och klimat. Invånare och kunder Analys av resultatet - Invånare och kunder Till skillnad från större aktörer bedriver Arvika Kraft AB elhandel med lokal närhet till kund, vilket uppskattas av bolagets kunder. Målet angående kundernas nöjdhet förväntas uppfyllas under 2026. Kommuninvånarnas möjlighet till delaktighet ska vara god. Mål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Invånare och kunder Nöjd kundindex ≥80 80 - 80 - .. Uppfyllt är nöjda med elhandel. verksamheterna inom bolaget. Tabell 64 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Målet för kundnöjdhet bedöms uppfyllas på helårsbasis. Kundnöjdhetsundersökningen för elhandelsverksamheten genomförs vartannat år. Ett index på 80 är ett sammanvägt resultat av tio frågeområden och innebär att bolaget erhåller betyget mycket väl godkänt av elhandelskunderna. Tillväxt och utveckling Analys av resultatet – Tillväxt och utveckling Bolaget arbetar på flera olika sätt med tillväxt och utveckling av verksamheten för en hållbar infrastruktur. Några exempel är systematiskt underhållsarbete och effektivisering samt fortsatt utbyggnad av kundbasen genom nya avtal för elhandel. Målet inom området förväntas vara uppfyllt under 2026. Arbeta med utveckling för en hållbar infrastruktur. Mål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Ständigt förbättra och Tillgänglighet på ≥95 95,2 96,0 90,3 94,4 96,8 Uppfyllt utveckla anläggningar de fem största och infrastruktur. kraftstationerna (%). Tabell 65 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Tillgängligheten på de fem största kraftverken har under perioden varit 96,8 procent och målet bedöms fortsatt kunna uppnås på helårsbasis. Tillgänglighet innebär att en station är i drift, med eller utan spill genom utskovsluckor, alternativt att en kraftstation ej är i drift och utskovsluckorna är stängda för att spara vatten till drift. 41 Miljö och klimat Analys av resultatet – Miljö och klimat Bolaget producerar lokal förnybar elenergi från vattenkraft och sol, och arbetar för att öka produktionen på befintliga anläggningar. Uppgradering, modernisering samt driftoptimering bidrar till ökad produktion. Vidare följer bolaget framtagen klimatanpassningsstrategi. Arvika kommun ökar den biologiska mångfalden och stärker ekosystemen genom att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av ekosystemen. Mål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Beakta/tillvarata Ta fram och 1 - - - - 0 Ej uppfyllt möjligheter att öka implementera den biologiska en ny plan för mångfalden kring yttre skötsel dammar och under vattenkraftverk. planperioden. Tabell 66 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Målet att ta fram och implementera en ny skötselplan, som beaktar biologisk mångfald vid bolagets anläggningar, har ännu inte uppfyllts men bedöms kunna uppfyllas under året. Arvika kommun ska säkerställa hållbar konsumtion och produktion. Mål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Öka andelen förnybar Utöka den årliga 1 0 0 0 0 2 Uppfyllt energi. produktions- kapaciteten från vattenkraft med 3 GWh under planperioden (antal GWh). Utöka den årliga 1 - - - - 0 Ej uppfyllt produktions- kapaciteten från solkraft till 3 GWh under planperioden (antal GWh). Tabell 67 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. När det gäller målet om en ökad andel förnybar energi kommer moderniseringen av kraftstationen i Rexed att bidra till måluppfyllelsen av aktuell indikator. Därutöver finns förberedda projekt för såväl ökad vattenkraftsproduktion som solkraftsproduktion men som på grund av ekonomiska förutsättningar och långa ledtider i tillståndsprocesserna inte har kunnat genomföras enligt plan. Arvika Kommunnät AB Styrelsens ordförande: Stefan Åström Verkställande direktör: Elin Alsterhag Sammanfattande analys av verksamhet och ekonomi Arvika Kommunnät AB ansvarar för utbyggnad, drift och utveckling av bredbandsnätet i Arvika kommun. Bolaget tillhandahåller ett öppet stadsnät där både tjänsteleverantörer och aktörer som vill hyra fiber ges möjlighet att verka på likvärdiga villkor, vilket skapar en konkurrensneutral plattform för digital kommunikation. Verksamheten har under delåret utvecklats stabilt med hög driftsäkerhet, fortsatt ökning av antalet anslutningar och efterfrågan på bolagets tjänster. Post- och telestyrelsens bredbandskartläggning för år 2025 visar att tillgången till snabbt bredband i Arvika kommun fortsätter att förbättras, samtidigt som det fortsatt finns potential för efteranslutningar där fiber redan finns utbyggd. Bolaget följer också utvecklingen kring nya regulatoriska förutsättningar, bland annat PTS föreslagna reglering av lokalt tillträde till fibernät och den nya lagen om offentlig säljverksamhet (LOS). Den ekonomiska uppföljningen för perioden redovisar ett utfall om 1 013 tkr. Prognos för helåret är ett resultat på 986 tkr vilket är en förbättring mot budget med 818 tkr. Avvikelsen består framför allt av lägre avskrivningar till följd av avvikelser i investeringsplanen samt ränteintäkter. Ekonomiskt utfall Resultat och nyckeltal Budget Utfall Prognos Avvikelse, Tkr 2026 jan – aug 2026 2026 prognos Rörelsens intäkter 36 662 24 534 36 676 14 Rörelsens kostnader -16 800 -10 631 -16 803 -3 Avskrivningar -14 077 -9 384 -13 377 700 Finansiella intäkter 0 158 157 157 Finansiella kostnader -5 617 -3 664 -5 667 -50 Resultat 168 1 013 986 818 Resultatkrav från Arvika Stadshus AB 0 Soliditet, procent 26,1 Likviditet, procent 46,2 Tabell 68 Resultat och nyckeltal 43 Investeringsprojekt Utfall Budget Utfall Prognos Avvikelse, Tkr 2026 jan – aug 2026 2026 prognos Investeringar, totalt 11 756* 6 308 8 517 3 239 *Investeringsbudget inklusive medflytt från 2025 och tillägg 2026. Borgensram Budget Utfall Prognos Avvikelse, Tkr 2026 jan – aug 2026 2026 prognos Borgensram 161 000 155 000 155 000 6 100 Tabell 69 Investeringsprojekt och borgensram Beskrivning av investeringsprojekt Investeringsverksamheten har fokuserat på fortsatt utbyggnad av fibernätet, anslutning av nya kunder samt åtgärder för att stärka nätets kapacitet, redundans och driftsäkerhet. Trots ökade material-kostnader och längre leveranstider till följd av omvärldsläget har prioriterade projekt kunnat genomföras enligt plan. Prognosen för helåret är en avvikelse på 3 239 tkr. Detta beror främst på mindre operatörsbeställningar, att planerad reinvestering av aktiv utrustning delvis flyttas fram samt att några pågående projekt ej beräknas hinna färdigställas under året. Viktiga händelser under perioden Verksamheten har under perioden bedrivits med fortsatt hög driftsäkerhet. Inga större driftstörningar har inträffat och tillgängligheten i nätet är 100 procent under de senaste tolv månaderna. Vid periodens utgång har 63 nya anslutningar tillkommit och aktiveringsgraden uppgår till 83 procent. Omvärldsläget har medfört ökade materialkostnader, framför allt för kanalisation, samtidigt som leveranstiderna för vissa material har förlängts. Bolaget följer utvecklingen men har hittills kunnat genomföra planerade projekt enligt plan. Marknaden för bredbands- och kommunikationstjänster präglas av fortsatt konsolidering. Flera större förvärv har genomförts i branschen, vilket bidrar till en marknad med färre men större aktörer. Utvecklingen innebär ökade krav på bolaget att bedriva en effektiv verksamhet, utveckla konkurrenskraftiga erbjudanden och stärka samverkan med andra öppna nät för att säkerställa långsiktig konkurrenskraft och hållbarhet. Samtidigt har Post- och telestyrelsen presenterat ett förslag till reglering av marknaden för lokalt tillträde till fibernät som ansluter enfamiljshus. Bolaget omfattas av den föreslagna regleringen och har lämnat synpunkter inom ramen för samrådsprocessen. Den nya lagen om offentlig säljverksamhet (LOS), som trädde i kraft den 1 augusti 2026, kan innebära ökade krav på att motivera offentlig säljverksamhet. Bolaget bedömer att stadsnätets roll som samhällsviktig digital infrastruktur utgör en fortsatt stark grund för verksamheten och följer utvecklingen inför att regler om utvärdering av säljverksamheter träder i kraft den 1 januari 2027. En ansökan om bredbandsstöd för 2026 har lämnats in till Post- och telestyrelsen. Projektet omfattar 36 byggnader och har en total projektbudget om cirka 2,9 mnkr, där huvuddelen finansieras genom sökt stöd. Besked väntas under slutet av året. Post- och telestyrelsens bredbandskartläggning för 2025 visar att fiber finns installerad i byggnaden för 80 procent av hushållen och 81,8 procent av företagen. När fastigheter med fiber i absolut närhet inkluderas uppgår täckningsgraden till över 98 procent för både hushåll och företag. Resultatet visar att den geografiska utbyggnaden av fibernätet är mycket hög samtidigt som potential kvarstår i form av efteranslutningar och fortsatt utbyggnad i mer kostnadskrävande områden. Figur 1 Post- och telestyrelsens Mobil- och bredbandskartläggning 2025. Måluppfyllelse Kommunens måluppfyllelse, god ekonomisk hushållning i Arvika kommun, utgår från de 13 övergripande verksamhetsmål som kommunfullmäktige fastställt. Fullmäktiges övergripande verksamhetsmål är indelade i fyra målområden och kommunens verksamheter och kommunala bolag har till uppgift att bryta ned de övergripande målen till verksamhetsmål anpassade efter sin egen verksamhet. Nedan presenterar Arvika Kommunnät AB sina verksamhetsmål och även indikatorer och målvärden som verksamhetsmålen utvärderas utifrån. Målen presenteras utifrån de fyra målområdena; Invånare, Medarbetare, Tillväxt och utveckling samt Miljö och klimat. Invånare och kunder Analys av resultatet – Invånare och kunder Den höga driftsäkerheten i fibernätet, med 100 procents tillgänglighet under perioden, bidrar till att kommuninvånare och företag kan använda digitala tjänster, arbeta, studera och kommunicera utan avbrott. Tillsammans med en hög kundnöjdhet och den fortsatta utbyggnaden av fibernätet stärker 45 detta kommuninvånarnas möjligheter till delaktighet och bidrar till goda förutsättningar för ett rikt, gott och hälsosamt liv i hela kommunen. Kommuninvånarnas möjlighet till delaktighet ska vara god. Mål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Invånare och kunder Nöjd kundindex ≥822 78 - 82 - .. Uppfyllt är nöjda med fiber. verksamheterna inom bolaget. Tabell 70 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Kundnöjdhetsundersökning för fiber genomförs vartannat år i slutet av året. Undersökningen är inte genomförd vid delåret. Den kundundersökning som genomfördes år 2024 visar att bolagets kunder är nöjda med våra tjänster. Kommuninvånarna ska kunna leva ett rikt, gott och hälsosamt liv. Mål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Kommuninvånarna ska Tillgänglighet i ≥99,98 99,99 99,96 99,99 99,98 100 Uppfyllt kunna leva ett rikt, fibernätet (%). gott och hälsosamt liv. Tabell 71 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Verksamheten har under perioden bedrivits med fortsatt hög driftsäkerhet. Inga större driftstörningar har inträffat och tillgängligheten i nätet är 100 procent under de senaste tolv månaderna. Tillväxt och utveckling Analys av resultatet – Tillväxt och utveckling Den höga aktiveringsgraden visar att fler kunder använder tjänster i nätet och därmed bidrar till ett bättre nyttjande av den befintliga infrastrukturen. Bolagets verksamhet bidrar till målet om en hållbar infrastruktur genom att stärka nätets användning, kapacitet och långsiktiga värde för kommuninvånare och näringsliv. Arbeta med utveckling för en hållbar infrastruktur. Mål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Öka andelen kunder Aktiveringsgrad ≥85 78 82 82 82 83 Delvis som köper tjänst. (%). uppfyllt Förbättra och utveckla Införa 50 - - - - 0 Ej uppfyllt tjänster, anläggningar övervakning av och infrastruktur. miljöparametrar (temperatur, fukt, rök) i noder (%). Nya IoT-affärer ≥2 - - - - 0 Ej uppfyllt (antal). 2 Värdet är indikativt, måltalet är Sverigemedel det år undersökningen genomförs. Genomförs vartannat år. Tabell 72 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Aktiveringsgraden har ökat till 83 procent. Utfallet påverkas främst av anslutningar i flerfamiljshus där alla boende inte väljer att aktivera en tjänst. Prognosen är att målet kan bli svårt att nå. Arbetet med miljöövervakning i noder och utveckling av nya IoT-tjänster har försenats på grund av produktutveckling hos leverantören och målen har ännu inte uppnåtts, men utvecklingsinsatser pågår för att öka nyttan, effektiviteten och värdet av den digitala infrastrukturen. Miljö och klimat Analys av resultatet – Miljö och klimat Utbyggnaden av fibernätet bidrar till kommunens klimatarbete genom att skapa bättre förutsättningar för distansarbete, digitala möten och tjänster, vilket kan minska behovet av resor för arbete, utbildning och samhällsservice. Sammantaget bidrar den fortsatta fiberutbyggnaden till att minska klimatpåverkan och stärka kommunens långsiktiga arbete för hållbar utveckling. Arvika kommun ska vidta åtgärder för att minska klimatförändringarna och dess konsekvenser. Mål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Möjliggöra fiber- Antal ≥60 - 326 71 144 63 Uppfyllt anslutning för både nyanslutningar boende och verk- under året samheter inom Arvika (antal). kommun för att kunna bidra till att bland annat minska mängden transporter till och från jobb/skola och olika typer av möten. Tabell 73 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. Under perioden har 63 nya fiberanslutningar byggts, vilket innebär att målvärdet har uppnåtts. 47 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (3) Sammanträdesdatum 2026-10-19 Kommunstyrelsen

Paragraf 233 Dnr KS/2026:743 Delårsrapport Kommunstyrelsens beslut Upprättad delårsrapport för perioden januari till och med augusti 2026, godkänns. Sammanfattning av ärendet Enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning (2018:597) ska kommuner minst en gång under räkenskapsåret upprätta en särskild redovisning, delårsrapport, som omfattar verksamheten och ekonomin från räkenskapsårets början. Denna delårsrapport avser perioden januari till och med augusti 2026. Resultatet för kommunen uppgår för perioden till 73,4 miljoner kronor. För helåret prognostiseras ett resultat på 36,0 miljoner kronor. Även prognosen för balanskravsresultatet är, innan eventuella avsättningar till resultatreserv, positiv och uppgår till 69,2 miljoner kronor. Detta motsvarar 3,4 procent i förhållande till skatteintäkter och generella bidrag. Att balanskravsresultatet i år är högre än årets resultat som framgår av resultaträkningen beror på att kommunen under året sålt en stor del av de aktiefonder som ingår i pensionsmedelsförvaltningen. Denna försäljning resulterar i en reavinst om ca 70 mnkr som påverkar balanskravsresultatet men inte årets resultat i resultaträkningen. Stämmer prognosen om ett balanskravsresultat om 69,2 miljoner kronor kommer kommunen leva upp till vårt finansiella resultatmål, målvärdet är satt till 1,5 %. Det andra finansiella målet innebär att samtliga investeringar inom den skattefinansierade verksamheten ska finansieras med egna medel. Bedömningen är att även detta mål uppfylls under den femårsperiod för vilket det utvärderas, 2022–2026. Utifrån detta resultat bedömer kommunstyrelsen att Arvika kommun för 2026 uppfyller god ekonomisk hushållning ur det finansiella perspektivet förutsatt att delårsbokslutets prognos är korrekt. När det gäller måluppfyllelse avseende de övergripande verksamhetsmålen är vår bedömning att målen inom de fyra målområdena Invånare, Medarbetare, Tillväxt och utveckling samt Miljö och klimat kommer att nås. Den slutliga utvärderingen av fullmäktiges mål för 2026 sker i samband med årsredovisningen. Då kommer även en kvalitativ bedömning att genomföras av en politisk arbetsgrupp. Bedömningen är dock att vi är på god väg att ha god ekonomisk hushållning även kopplat till vår verksamhet. Beslutsunderlag Nils Nordquists muntliga föredragning den 19 oktober 2026 Utskottet vård och omsorgs protokoll den 8 oktober 2026, § 56 Utskottet lärande och stöds protokoll den 7 oktober 2026, § 85, 97 Kommunledningsutskottets protokoll den 6 oktober 2026, § 121 Förslag till delårsrapport 2026 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2 oktober 2026 Bilaga 1 – Verksamhetsberättelser Kommunen Bilaga 2 – Verksamhetsberättelser Bolagen Justerande sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum 2026-10-19 Kommunstyrelsen Yrkanden Jonas Ås (S) yrkar på bifall till upprättat förslag till beslut. Justerande sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Datum Dnr 2026-10-02 KS/2026:743 Delårsrapport per siste augusti 2026 Förvaltningens förslag till beslut Upprättad delårsrapport för perioden januari till och med augusti 2026, godkänns. Sammanfattning av ärendet Enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning (2018:597) ska kommuner minst en gång under räkenskapsåret upprätta en särskild redovisning, delårsrapport, som omfattar verksamheten och ekonomin från räkenskapsårets början. Denna delårsrapport avser perioden januari till och med augusti 2026. Resultatet för kommunen uppgår för perioden till 73,4 miljoner kronor. För helåret prognostiseras ett resultat på 36,0 miljoner kronor. Även prognosen för balanskravsresultatet är, innan eventuella avsättningar till resultatreserv, positiv och uppgår till 69,2 miljoner kronor. Detta motsvarar 3,4 procent i förhållande till skatteintäkter och generella bidrag. Att balanskravsresultatet i år är högre än årets resultat som framgår av resultaträkningen beror på att kommunen under året sålt en stor del av de aktiefonder som ingår i pensionsmedelsförvaltningen. Denna försäljning resulterar i en reavinst om ca 70 mnkr som påverkar balanskravsresultatet men inte årets resultat i resultaträkningen. Stämmer prognosen om ett balanskravsresultat om 69,2 miljoner kronor kommer kommunen leva upp till vårt finansiella resultatmål, målvärdet är satt till 1,5 %. Det andra finansiella målet innebär att samtliga investeringar inom den skattefinansierade verksamheten ska finansieras med egna medel. Bedömningen är att även detta mål uppfylls under den femårsperiod för vilket det utvärderas, 2022– 2026. Utifrån detta resultat bedömer kommunstyrelsen att Arvika kommun för 2026 uppfyller god ekonomisk hushållning ur det finansiella perspektivet förutsatt att delårsbokslutets prognos är korrekt. Kontaktuppgifter Arvika kommun /Eget_Avdelning/ Telefon: 0570-816 00 vx E-post: /Eget_E-post-avdelning/ 671 81 Arvika Org. nummer: 212000-1892 Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: /Eget_Besöksadress/, Arvika TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) Datum Dnr 2026-10-02 KS/2026:743 När det gäller måluppfyllelse avseende de övergripande verksamhetsmålen är vår bedömning att målen inom de fyra målområdena Invånare, Medarbetare, Tillväxt och utveckling samt Miljö och klimat kommer att nås. Den slutliga utvärderingen av fullmäktiges mål för 2026 sker i samband med årsredovisningen. Då kommer även en kvalitativ bedömning att genomföras av en politisk arbetsgrupp. Bedömningen är dock att vi är på god väg att ha god ekonomisk hushållning även kopplat till vår verksamhet. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse 2 oktober 2026 Förslag till delårsrapport 2026 Bilaga 1 – Verksamhetsberättelser Kommunen Bilaga 2 – Verksamhetsberättelser Bolagen Utredning Enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning (2018:597) ska kommuner minst en gång under räkenskapsåret upprätta en särskild redovisning, delårsrapport, som omfattar verksamheten och ekonomin från räkenskapsårets början. Denna delårsrapport avser perioden januari till och med augusti 2026. För helåret prognostiseras ett resultat på 36,0 miljoner kronor. Även prognosen för balanskravsresultatet är, innan eventuella avsättningar till resultatreserv, positiv och uppgår till 69,2 miljoner kronor. Detta motsvarar 3,4 procent i förhållande till skatteintäkter och generella bidrag. Att balanskravsresultatet i år är högre än årets resultat som framgår av resultaträkningen beror på att kommunen under året sålt och återinvesterat en stor del av de aktiefonder som ingår i pensionsmedelsförvaltningen. Denna försäljning resulterar i en reavinst om ca 70 mnkr som påverkar balanskravsresultatet men inte årets resultat i resultaträkningen. Kommunens verksamheter prognostiserar en negativ budgetavvikelse på 4,7 miljoner kronor för helåret 2026. Skola och utbildning prognostiserar ett överskott på 12,3 miljoner främst tack vare högre statsbidrag för förskola, lägre kostnader för skolskjuts och färre barn i fristående verksamheten än budgeterat. Vård och omsorg prognostiserar ett underskott på 7,7 miljoner kronor. Underskottet orsakas av ökade personalkostnader till följd av bemanningsutmaningar. Även Socialtjänst och arbetsmarknad prognostiserar ett underskott som beräknas uppgå till 9,7 miljoner kronor. Där är det främst höga kostnader för ekonomiskt bistånd och externa placeringar av barn och unga som är orsaken. Kontaktuppgifter Arvika kommun /Eget_Avdelning/ Telefon: 0570-816 00 vx E-post: /Eget_E-post-avdelning/ 671 81 Arvika Org. nummer: 212000-1892 Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: /Eget_Besöksadress/, Arvika TJÄNSTESKRIVELSE 3 (5) Datum Dnr 2026-10-02 KS/2026:743 För finansförvaltningen (skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag samt vår pensionsmedelsförvaltning) prognostiseras dock ett samlat överskott om 10,4 miljoner kronor för helåret. Inom finansförvaltningen är det främst pensionsmedelsförvaltningen som bidrar till den positiva prognosen. Nettokostnadsutvecklingen. Nettokostnaderna har de senaste åren ökat kraftigt, och det är glädjande att se att nettokostnaden under 2026 ligger på en lägre nivå än tidigare och en lägre nivå än budgeterat. Prognosen visar på en ökning på 2,4 procent, vilket är lite lägre jämfört med 2025 (+2,6 %) men betydligt lägre höginflationsåren 2023 och 2024. Dock är nettokostnadernas ökning något högre än skatteintäktsökningen, vilket är negativt. De lägre kostnadsökningarna beror främst på sjunkande inflation, vilket håller nere priser och minskar pensionskostnader. Trots osäkerheter och geopolitiska spänningar, som påverkar kostnadsutvecklingen i kommunen, är det av största vikt att vi ser över kostnadsbilden och vidtar åtgärder för att undvika att nettokostnadsutvecklingen överstiger skatteintäktsutveckling över tid. Balanskravet. Enligt kommunallagen ska kommunens ekonomi vara i balans, det vill säga intäkterna ska överstiga kostnaderna, det så kallade balanskravet. Ett negativt balanskravsresultat ska återställas inom de tre följande åren. Arvika kommuns balanskravsresultat är högre än periodens resultat eftersom kommunen under året sålt och återinvesterat en stor del av de aktiefonder som ingår i pensionsmedelsförvaltningen. Denna försäljning resulterar i en reavinst om ca 70 mnkr som påverkar balanskravsresultatet men inte årets resultat i resultaträkningen. Utan denna försäljning och medföljande reavinst hade kommunens balanskravsresultat varit runt noll för 2026. Arvika kommun har inga historiska underskott som behöver återställas i balanskravsutredningen vilket innebär att Kommunallagens krav om en ekonomi i balans bedöms som uppfyllt. Kommunen har sedan tidigare år avsatt 87,7 miljoner kronor till resultatutjämningsreserven (RUR) samt 30,2 miljoner kronor till den nya resultatreserven (RER). Avsättning till RUR är inte längre möjligt och avsättning till RER kan göras för den del av balanskravsresultatet som överstiger 1 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag (ca 20 miljoner kronor), således finns utrymme för en avsättning till RER 38,0 miljoner kronor förutsatt att prognosen för helåret stämmer. God ekonomisk hushållning. Balanskravsresultatet är, innan eventuella avsättningar till resultatreserv, positiv och uppgår till 69,2 miljoner kronor. Detta motsvarar 3,4 procent i Kontaktuppgifter Arvika kommun /Eget_Avdelning/ Telefon: 0570-816 00 vx E-post: /Eget_E-post-avdelning/ 671 81 Arvika Org. nummer: 212000-1892 Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: /Eget_Besöksadress/, Arvika TJÄNSTESKRIVELSE 4 (5) Datum Dnr 2026-10-02 KS/2026:743 förhållande till skatteintäkter och generella bidrag. Stämmer prognosen innebär det ett resultat, efter avsättning till RER ett resultat för 2026 på 1,5 procent i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag, således i linje med fastställt resultatmål. Vårt andra finansiella mål innebär att samtliga investeringar inom den skattefinansierade verksamheten ska finansieras med egna medel. Det vill säga att investeringsnivån inte ska överstiga årets resultat och avskrivningar. Prognosen för årets nettoinvesteringar uppgår till 113,9 miljoner kronor. I förhållande till prognostiserat balanskravsresultat och avskrivningar ger detta en skattefinansieringsgrad på 100,5 procent. Båda målen är långsiktiga och av strategiskplan framkommer att målen skall utvärderas över en rullande femårsperiod, för årets bokslut alltså åren 2022–2026. Utifrån de senaste fem åren uppfyller kommunen båda de finansiella målen. Utifrån detta resultat bedömer kommunstyrelsen att Arvika kommun för 2026 uppfyller god ekonomisk hushållning ur det finansiella perspektivet förutsatt att delårsbokslutets prognos är korrekt. När det gäller måluppfyllelse avseende de övergripande verksamhetsmålen är bedömning att 9 av 13 verksamhetsmål prognostiseras att uppnås vid årets slut. Utifrån att majoriteten av målen prognostiseras att uppnås och utifrån den genomförda analysen av utfallet nu i delårsbokslutet bedömer Kommunstyrelsen att Arvika kommun för helåret 2026 kommer uppfylla god ekonomisk hushållning ur det verksamhetsmässiga perspektivet. Den slutliga utvärderingen av 2026 sker samband med årsredovisningen. Då kommer även en kvalitativ bedömning att genomföras av en politisk arbetsgrupp. Kommunkoncernen. För att få en samlad bild av kommunkoncernen görs en koncernredovisning för koncernen Arvika Stadshus AB samt en sammanställd redovisning där bolagskoncernen och kommunens räkenskaper redovisas tillsammans. Kommunkoncernens delårsresultat uppgick till 119,8 miljoner kronor efter eliminering av koncerninterna poster. Resultatet för koncernen Arvika Stadshus Aktiebolag uppgick till 41,5 miljoner kronor. Finansnettot för kommunkoncernen uppgick till 23,8 miljoner kronor. I kommunkoncernens finansnetto ingår ett negativt finansnetto för koncernen Arvika Stadshus Aktiebolag med -47,5 miljoner kronor. Det är framför allt räntekostnader för extern lånefinansiering inom kommunens dotterbolag som påverkar finansnettot för den samlade bolagskoncernen. Kommunkoncernens soliditet inklusive pensionsförpliktelse är något försämrad jämfört med årsskiftet och uppgick till 35,0 procent (35,5 procent). Trots ett starkt resultat har soliditeten minskat något i kommunkoncernen till följd av den fortsatt Kontaktuppgifter Arvika kommun /Eget_Avdelning/ Telefon: 0570-816 00 vx E-post: /Eget_E-post-avdelning/ 671 81 Arvika Org. nummer: 212000-1892 Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: /Eget_Besöksadress/, Arvika TJÄNSTESKRIVELSE 5 (5) Datum Dnr 2026-10-02 KS/2026:743 höga investeringsnivån som delvis finansierats genom ökad upplåning. Soliditeten är även för kommunkoncernen stabil och är i nivå med de senaste åren. Nils Nordquist Hans Karlsson Ekonomichef Kommundirektör Kontaktuppgifter Arvika kommun /Eget_Avdelning/ Telefon: 0570-816 00 vx E-post: /Eget_E-post-avdelning/ 671 81 Arvika Org. nummer: 212000-1892 Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: /Eget_Besöksadress/, Arvika DELÅRSRAPPORT 2026 Arvika kommun - 1 - www.arvika.se - 2 - Innehållsförteckning Delårsrapporten ......................................................................................................................... 4 Kommunalrådet har ordet ......................................................................................................... 6 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning ............................................................... 7 Balanskravsresultat .................................................................................................................. 26 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning ...................................................... 28 Händelser av väsentlig betydelse ............................................................................................. 32 Resultaträkning ........................................................................................................................ 33 Balansräkning ........................................................................................................................... 34 Drift- och investeringsredovisning ........................................................................................... 35 Noter......................................................................................................................................... 39 Bilagor ....................................................................................................................................... 41 - 3 - - 4 - Delårsrapporten Delårsrapporten ger en samlad bild av kommunens verksamhet, ekonomi och måluppfyllelse efter årets första åtta månader. Rapporten är ett viktigt underlag för kommunfullmäktige, nämnder och bolag i arbetet med uppföljning och styrning samt visar kommunens förutsättningar att nå verksamhetsmål och ekonomiska mål för året. Delårsrapporten avser perioden januari till och med augusti 2026 och innehåller delårsbokslut för kommunen, uppföljning av verksamhet och ekonomi och helårsprognoser. Därutöver ingår sammanställd redovisning för kommunkoncernen. Prognosen för helåret 2026 bygger på respektive verksamhets och bolags bedömning av det ekonomiska utfallet. Enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning (2018:597) ska kommuner minst en gång under räkenskapsåret upprätta en särskild redovisning, delårsrapport, som omfattar verksamheten och ekonomin från räkenskapsårets början. Rapporten har upprättats i enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation R17. Informationen i delårsrapporten är mer översiktlig än i årsredovisningen. Detta är en följd av kravet på snabb information och med beaktande av kostnadsaspekter. Förvaltningsberättelsen är därför förenklad och antalet noter är begränsat. Rapporten anges i tkr eller mnkr, detta medför att avrundningsdifferenser kan förekomma. - 5 - Kommunalrådet har ordet Då var det åter dags för ett delårsbokslut och en kort reflektion över vad som hänt hittills i år. Den globala ekonomin har under 2026 präglas av osäkerhet. Det är många geopolitiska händelser och konflikter som påverkar konjunkturen internationellt negativt och då även Sverige och oss här i Arvika. Likt de flesta andra kommuner har vi i Arvika även en utmaning med den demografiska utvecklingen. Dels blir vi fler äldre och färre unga, vilket sätter press på våra verksamheter, dels blir vi på totalen färre invånare vilket bland annat leder till minskade skatteintäkter och ställer krav på anpassningar. Trots dessa utmaningar är det glädjande att se det engagemang, fina insatser och det arbete med anpassningar som redan pågår. Insatserna ger resultat även i vår delårsrapport som visar på en positiv prognos för helåret om 36,0 miljoner kronor, vilket överstiger budgeten med cirka 6 miljoner kronor. Det är viktigt med en ekonomi i balans för att kunna möta framtida utmaningar. Ett stort och viktigt arbete utförs i våra verksamheter. Till större delen sker det enligt uppgjord plan men i uppdraget ingår även att utveckla och förbättra verksamheten för att möta våra invånares, brukare, företagare och turisters behov. Jag nämner något av det som skett under de 8 första månaderna. Det vill säga utöver vår ordinarie verksamhet på det särskilda boendet, på förskoleavdelningen, på lågstadiet och på reningsverket. Detaljplanen för Arvika norra infart har vunnit laga kraft och arbetet med utvecklingen av Arvika hamnområde har fortsatt genom framtagande av hållbarhets- och gestaltningsprogram samt pågående utredningar inför kommande detaljplanearbete. Inom vård och omsorg har byggnationen av Smedbergsgården etapp två fortsatt. Utbyggnaden tillför 14 demensplatser och 4 växelvårdsplatser. Detta är en viktig del i arbetet med att möta det ökade behovet av vård- och omsorgsplatser. Beslut har även fattats om inriktning av en del av verksamheten vid Västängsgården. Arbetet med Taserudsgymnasiet ombyggnation har fortsatt enligt plan samtidigt som Dotteviksskolans matsal har renoverats. Inom förskolan och grundskolan har verksamheten fortsatt anpassningen till minskande elevkullar i de lägre åldrarna. Inom den kommunala bolagskoncernen har flera större investeringar och utvecklingsprojekt genomförts. Arvika Fastighets AB har färdigställt ombyggnationen av Höglunda och fortsatt arbetet med bland annat Taserudsgymnasiet och omfattande ROT-renovering i Dottevik. Arvika Kraft AB har färdigställt modernisering av Rexeds kraftstation, vilket ökar den framtida produktionen av förnybar el. Kommunens arbete med totalförsvar och civil beredskap har fortsatt stärkas mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget. Samtidigt har byggnationen av en ny brandstation i Gunnarskog påbörjats. Alla medarbetare och förtroendevalda som bidrar till så mycket positivt för vår kommun tackas härmed allra ödmjukast av undertecknad. Nu arbetar vi tillsammans för ett fortsatt bra år. Tack! Jenny Boquist, kommunstyrelsens ordförande - 6 - Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning Sammanfattning Med god ekonomisk hushållning avses att kommunen förvaltar resurserna för att skapa en långsiktig utveckling där såväl sociala, ekologiska som ekonomiska perspektiv utgör ledstjärnor. Kommunallagen föreskriver att Kommunfullmäktige ska besluta om verksamhetsmål och finansiella mål kopplade till god ekonomisk hushållning. En hög soliditet tillsammans med en hög likviditet och stark balansräkning avseende finansiella nettotillgångar innebär att kommunen har en bra handlingsberedskap inför framtida utmaningar inom välfärdssektorn och för att hantera kommande investeringsbehov. Kommunstyrelsen följer varje månad den ekonomiska och verksamhetsmässiga utvecklingen. Uppföljningen och arbetet med prognoser visar att Kommunstyrelsens verksamheter ser ut att klara den av Kommunfullmäktige beslutade ramen. Variationer förekommer mellan verksamheterna, Skola och utbildning prognostiserar med en positiv budgetavvikelse för helåret (+12,3 mnkr) medan Vård och omsorg prognostiserar med ett budgetunderskott för helåret (-7,7 mnkr). Det samlade prognostiserade underskottet för kommunens alla nämnder och utskott är -4,7 mnkr för helåret 2026. För finansförvaltningen (skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag samt vår pensionsmedelsförvaltning) prognostiseras ett samlat budgetöverskott om 10,4 mnkr. Det är främst pensionsmedelsförvaltningen som bidrar till den positiva prognosen. Pensionsmedelsförvaltningen har en prognos med 28,0 mnkr. Skatter och statsbidrag samt pensioner förväntas få en negativ avvikelse gentemot budget. Prognosen för skatter och statsbidrag samt pensioner uppgår till -11,3 mnkr respektive -5,3 mnkr. För helåret prognostiseras ett balanskravsresultat, innan eventuella avsättningar till resultatreserv, till 69,2 miljoner kronor. I årsbokslutet finns en möjlighet att sätta av del av balanskravsresultatet till resultatreserven (RER). Faller prognosen ut som den presenteras i denna delårsrapport har vi möjlighet att sätta av 38,0 mnkr och fortfarande klara vårt finansiella mål på 1,5 % eller 31,2 miljoner kronor för 2026. Utan avsättning innebär balanskravsresultatet om 69,2 miljoner kronor ett resultatmål om 3,4 procent. Vid en avsättning enligt ovan i kommande årsredovisning landar utvärderingen av resultatmålet på 2,0 procent. Detta är ett genomsnitt över de senaste fem årens balanskravsresultat. Således uppfyller vi resultatmålet som kräver ett balanskravsresultat på 1,5 procent eller högre över den senaste femårsperioden. Vårt andra ekonomiska mål innebär att samtliga investeringar inom den skattefinansierade verksamheten ska finansieras med egna medel. Det vill säga att investeringsnivån inte ska överstiga årets resultat och avskrivningar. Prognosen för årets nettoinvesteringar uppgår till 113,9 miljoner kronor. I förhållande till prognostiserat balanskravsresultat och avskrivningar ger detta en skattefinansieringsgrad på 100,5 procent. Båda målen är långsiktiga och av strategiskplan framkommer att målen skall utvärderas över en rullande femårsperiod, alltså under åren 2022–2026. Utifrån de senaste fem åren uppfyller kommunen båda de finansiella målen. Utifrån detta resultat - 7 - bedömer Kommunstyrelsen att Arvika kommun för 2026 uppfyller god ekonomisk hushållning ur det finansiella perspektivet förutsatt att delårsbokslutets prognos är korrekt. Enligt Kommunallagen ska kommunens ekonomi vara i balans, det vill säga intäkterna ska överstiga kostnaderna, det så kallade balanskravet. Varje år ska en balanskravsutredning göras där årets resultat justeras med vissa poster som inte är kopplad till den egentliga verksamheten. Här rensar man bort till exempel orealiserade förluster i pensionsmedelsförvaltningen. Arvika kommun har inga historiska underskott som behöver återställas i balanskravsutredningen vilket innebär att Kommunallagens krav om en ekonomi i balans bedöms som uppfyllt. Kommunkoncernens övergripande verksamhetsmål följer i kapitlet nedan. Den slutliga utvärderingen av 2026 sker samband med årsredovisningen, då kommer även en kvalitativ bedömning att genomföras av en politisk arbetsgrupp. Utfallet i delårsrapporten är i stora delar positiva, även om en viss oro finns får några av våra mål och indikatorer, exempelvis skolresultat och ekonomiskt bistånd. Kommunstyrelsen konstaterar att 9 av 13 verksamhetsmål prognostiseras att uppnås vid årets slut, för två mål finns viss osäkerhet kring utfallet och för ytterligare två mål är bedömningen att de inte kommer att uppnås under 2026. Utifrån att majoriteten av målen prognostiseras att uppnås och utifrån den genomförda analysen av utfallet nu i delårsbokslutet bedömer Kommunstyrelsen att Arvika kommun för helåret 2026 kommer uppfylla god ekonomisk hushållning ur det verksamhetsmässiga perspektivet. Måluppfyllelse - övergripande mål Kommunkoncernen har totalt 13 övergripande verksamhetsmål fördelat på målområdena; Invånare och kunder, Medarbetare, Tillväxt och utveckling samt Miljö och klimat. De nämnda målområdena har funnits med i kommunens styrmodell under många år. Flertalet indikatorer bygger på officiell statistik där jämförelser med andra kommuner är möjlig. Uppföljningen av indikatorerna som kopplats till fullmäktiges övergripande verksamhetsmål bedöms utifrån indikatorns utfall i förhållande till indikatorns målvärde. För att en indikator ska anses uppfylld krävs att resultatet uppgår till 100 % av målvärdet. Avviker resultatet 10 procent från målvärdet bedöms indikatorn som delvis uppfylld, avviker utfallet mer än 10 procent av målvärdet bedöms indikatorn som ej uppfylld. Nedan följer en redovisning över mål och indikatorer samt de senaste mätvärdena med kommentarer. Slutgiltiga värden för 2026 kommer i många fall först till årsredovisningen, i delårsrapporten görs en prognos och en bedömning av om målen kommer att nås vid årets slut eller inte. Delvis sker bedömningen genom uppföljning av dessa prognoser, delvis genom en belysning av verksamheternas och bolagens arbete med att nå målen. Den slutliga utvärderingen av 2026 sker i samband med årsredovisningen. Då kommer även en kvalitativ bedömning att genomföras av en politisk arbetsgrupp. - 8 - Förvaltningsberättelse Invånare Mål Indikator Målvär 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- de uppfyllelse Kommuninvånarnas Delaktighetsindex, andel 81 eller 81 80 78 - - Indikatorn möjlighet till (%) av maxpoäng. högre har utgått delaktighet ska vara god. Tillgång till fast bredband 94,3% 87,1 88,7 94,2 98,7 .. Uppfyllt om minst 100 Mbit/s, eller andel (%) högre Kommuninvånarna Fallskador bland 49 eller 51 49 49* .. .. Uppfyllt* ska kunna leva ett personer 80+, 3-årsm, lägre rikt, gott och antal/1 000 invånare. hälsosamt liv. Deltagartillfällen i 21 eller 21 21 23* .. .. Uppfyllt* idrottsföreningar, högre antal/invånare 13–20 år. Invånare med bra 65 eller 69,5 - 64,9* .. .. Delvis självskattat högre uppfyllt* hälsotillstånd, andel (%). Personalkontinuitet, 18 eller 19 18 18 - - Indikatorn antal personal som en lägre har utgått hemtjänsttagare med minst 2 besök dagligen möter under 14 dagar, medelvärde Öka Varje verksamhet ska 100% - - - - .. Ej ännu medvetenheten och utifrån ”Strategi för uppfyllt* kunskapen inom Arvika kommuns arbete kommunens mot mäns våld mot verksamheter om kvinnor och våld i nära mäns våld mot relation” utforma egna kvinnor, våld i nära riktlinjer/handlingsplaner relation och . hedersrelaterat våld Information om mäns 100% - - - - .. Ej ännu och förtryck. våld mot kvinnor, våld i uppfyllt* nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck ska ges i samband med introduktion av nya medarbetare och chefer. Tabell 1 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. * Vi inväntar slutgiltigt mätvärde för denna indikator, utfall och bedömning är därmed inte slutgiltig för helåret 2026. Kommuninvånarnas möjlighet till delaktighet ska vara god. Målet ”Att delaktigheten för kommuninvånarna ska vara god” har hittills mätts med hjälp av delaktighetsindex. Delaktighetsindex visar en samlad bild av hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Från och med 2025 ingår inte delaktighetsindex i ”Kommunens kvalitet i korthet” och vi kommer därför inte att ha något utfall på indikatorn. Indikatorn utgår därmed. Delaktighetsindexet har under de sista tre åren den använts visat på en negativ trend vilket föranlett många av kommunens verksamheter att arbetat för att stärka kommuninvånarnas möjlighet till delaktighet. Vi har aktivt kommunicerat för att göra invånarna delaktiga, till exempel kring vindkraftsetablering, strategisk energiplan, ROT-renovering av Taserudsgymnasiet och inte minst i - 9 - samband med valet som precis har genomförts. Vi har också under 2026 arbetat med att förenkla nyheter från kommunstyrelsen, ekonomiavdelningen har tagit fram en förenklad årsredovisning. Flertal nya e-tjänster i syfte att förbättra kommunikation och tillgänglighet har också tagits fram under året. Kommunen har också tagit fram en ny grafisk profil som syftar till att kommunikationen ska vara enkel, tydlig och tillgänglig. Teknik i Väst har tagit fram en app i syfte att förenkla för och delaktiggöra sina kunder. Den andra indikatorn är ny för 2026 och avser tillgång till fast bredband (100 Mbit/s) inom kommunen. Kommunkoncernen har under lång tid arbetat aktivt för att tillgängliggöra bredband i hela kommunen och utfallet visar på en positiv trend vilket är glädjande. Vi konstaterar att en indikator är uppnådd och en indikator har utgått. Detta kompletterat med det pågående arbetet i våra verksamheter och bolag med att fortsätta utveckla och förenkla delaktighet för våra invånare är kommunstyrelsens bedömning är att målet kommer att uppnås för helåret 2026. Kommuninvånarna ska kunna leva ett rikt gott och hälsosamt liv. Målet ” Kommuninvånarna ska kunna leva ett rikt, gott och hälsosamt liv” mäts med hjälp av fyra indikatorer. Att ge en säker prognos för detta mål är svårt då tre av fyra indikatorer kommer med uppdaterade värden under hösten och den fjärde indikatorn inte längre mäts. Fallskadorna har över tid minskat inom Arvika kommun även om minskningen över de tre senaste åren är förhållandevis liten. Kommunen arbetar systematiskt med frågan genom riskbedömningar, läkemedelsgenomgångar, sensorteknik och andra individuella förebyggande åtgärder. Nytt värde på indikatorn kommer under hösten. Prognosen är att ungdomsidrotten i Arvika kommun är stabil och har en positiv trend, de flesta föreningar har återhämtat sig efter pandemins effekter. Nytt mätvärde kommer under hösten. Invånare med bra självskattat hälsotillstånd är en indikator som även den kommer uppdateras under hösten. Indikatorn är inte helt enkel att direkt koppla till exakta insatser från kommunen. Indirekt påverkar de flesta av våra verksamheter indikatorn varför det är intressant att följa. Det är därför kommunen valt att se på denna indikator från och med 2027 som ett nyckeltal vi följer i stället för en indikator vi utvärderar. Nationellt har målvärden för personalkontinuitet tagits bort, och vårt nuvarande journalsystem erbjuder i dagsläget inte någon enkel möjlighet att ta fram tillförlitlig statistik för uppföljning av kontinuitet. Indikatorn har av denna anledning lyfts ur uppföljning inför kommande år. Trots detta är personalkontinuitet en viktig kvalitetsfaktor i hemtjänsten och ett prioriterat utvecklingsområde. Verksamheten arbetar för att stärka kontinuiteten genom att utveckla kontaktpersonsuppdraget. Ambitionen är att kontaktpersonen ska ta ett större ansvar för planering, uppföljning och samordning kring omsorgstagarens insatser samt fungera som den fasta kontakten för både omsorgstagaren och anhöriga. De flesta indikatorer uppvisar en positiv trend och inom kommunkoncernen genomförs flertalet insatser för att möjliggöra att kommuninvånarna ska kunna leva ett rikt, gott och hälsosamt liv. Utifrån pågående insatser och trender bedömer Kommunstyrelsen att det finns goda förutsättningar för att målet kommer att uppnås för helåret 2026. - 10 - Förvaltningsberättelse Öka medvetenheten och kunskapen inom kommunens verksamheter om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Målet mäts med två indikatorer, information ska ges i samband med introduktion av nya medarbetare samt framtagande av handlingsplaner inom området i samtliga verksamheter. Kommunens verksamheter arbetar med framtagandet av egna handlingsplaner eller riktlinjer utifrån Arvika kommuns strategi för området, alla verksamheter är dock inte i skrivande stund färdiga men förväntansbilden är att alla verksamheter och bolag ska vara färdiga vid årets slut. För att stärka kunskap och medvetenhet kring ämnet, och för att leva upp till målet, har en digital utbildning tagits fram och publicerats på kommunens utbildningsplattform. Utbildningen erbjuds samtliga medarbetare inom kommunkoncernen och kommer även att vara en del av den koncerngemensamma introduktionen för nyanställda chefer och medarbetare som genomförs två gånger per år. Arbetet bedöms följa plan och bidrar till att stärka kommunens förebyggande arbete samt säkerställa att frågorna integreras i ordinarie verksamhet och arbetsgivarprocesser. Indikatorerna i delårsrapporten är inte uppfyllda men utifrån pågående insatser bedöms att det finns goda förutsättningar för att målet uppnås för helåret 2026. - 11 - Medarbetare Mål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Arvika kommun Föräldrapenningdagar 30 eller 26,3 27,7 30,0 30,6* .. Uppfyllt* ska arbeta för som tas ut av män, högre jämställdhet och andel av antal dagar (%). mångfald. Heltidsarbetande 65 eller 61 65 62 64 .. Delvis månadsavlönade högre uppfyllt kvinnor, andel (%). Heltidsarbetande 75 eller 73 74 73 78 .. Uppfyllt månadsavlönade män, högre andel (%). Lönegap median kvinnor 500 kr 1 492 1 055 1 225 447 .. Uppfyllt – median män anställda eller lägre av kommunen, kr Anställda utrikes födda, 1,1 eller 1,1 1,1 1,1 1,0 .. Delvis kommun, balanstal högre uppfyllt Arvika kommun Sjukfrånvaro koncernen 7,3 eller 8,2 7,3 7,3 6,8 5,9* Uppfyllt* ska ha en god (%). lägre arbetsmiljö där Sjukfrånvaro mer än 59 48 eller 41 45 51 51 47,2* Uppfyllt* medarbetarna dagar som andel av total lägre trivs. sjukfrånvaro bland anställda, kommun, andel (%). Andel kvinnor 40–60 år i 50 eller - - - - .. Ej ännu kommunens högre uppfyllt* verksamheter som uppger att de har tillgång till stöd eller information kopplat till klimakteriet (%). Arvika kommun Hållbart 83 eller 81 80 82 82* .. Delvis ska ha medarbetarengagemang högre uppfyllt * engagerade (HME), totalindex medarbetare. Tabell 2 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. * Vi inväntar slutgiltigt mätvärde för denna indikator, utfall och bedömning är därmed inte slutgiltig för helåret 2026. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro av sammanlagd Kommunen Kommunen 2026 Teknik i Väst Teknik i Väst Arvika Arvika ordinarie arbetstid * (%) 2025 AB 2025 AB 2026 Fastighets Fastighets AB januari - juli AB 2025 2026 Totalt 7,2 6,2 2,9 2,7 4,9 5,1 Kvinnor 7,8 6,5 2,3 2,4 5,3 5,1 Män 5,0 4,7 3,1 2,8 4,5 5,1 29 år eller yngre 6,8 4,9 3,5 4,5 4,3 2,3 30–49 år 6,4 5,7 2,1 1,5 5,5 5,8 50 år eller äldre 8,2 7,1 3,8 3,9 4,6 5,0 60 dagar eller mer av total sjukfrånvaro 51,3 47,2 54,7 35,2 38,6 41,4 *Sjukfrånvaron beräknas på alla anställningstyper Tabell 3 - 12 - Förvaltningsberättelse Arvika kommun ska arbeta för jämställdhet och mångfald. Det första målet ”Arvika kommun ska arbeta för jämställdhet och mångfald” mäter vi med hjälp av fem indikatorer var av två är nya för 2026, nya är indikatorerna om lönegapet samt balanstalet om utrikesfödda. Andelen föräldrapenningdagar som tas ut av män har ökat till 30,6 procent och överstiger därmed kommunens målvärde. Utvecklingen följer den nationella trenden där mäns andel av uttagna föräldrapenningdagar successivt har ökat och nu uppgår till omkring 31 procent i riket. Detta kan ses som ett uttryck för ett mer jämställt föräldraskap och bidrar långsiktigt till en mer jämställd arbetsmarknad. I jämförelse med övriga kommuner i Värmland och även utvecklingen i riket har Arvikas utveckling varit mer positiv vilket är glädjande. Även andelen heltidsarbetande män har ökat och målvärdet har uppnåtts. För kvinnor syns en positiv utveckling jämfört med föregående år, men indikatorn är ännu inte uppfylld. Detta speglar en nationell utmaning där kvinnor fortfarande arbetar deltid i högre utsträckning än män. I Arvika ligger vi något sämre än både snittet i riket och snittet i länet. SKR lyfter fram att övergången från deltids- till heltidsorganisationer är en av välfärdssektorns viktigaste strategier för att möta framtida kompetensförsörjningsbehov. Arbetet med Heltidsresan bedöms därför fortsatt vara en central framgångsfaktor för Arvika kommun. Lönegapet mellan kvinnor och män har minskat kraftigt till 447 kronor och ligger nu inom målvärdet. Resultatet indikerar en mer jämställd lönestruktur och ligger väl i linje med nationella analyser som visar att kommunsektorn har de minsta löneskillnaderna mellan kvinnor och män jämfört med övriga arbetsmarknadssektorer. Andelen utrikes födda medarbetare ligger fortsatt på en hög nivå men något under målvärdet. Samtidigt utgör utrikes födda en allt viktigare del av kompetensförsörjningen inom välfärden, vilket även SKR lyfter fram i sina nationella analyser. Kommunens fortsatta arbete med att attrahera, inkludera och behålla medarbetare med utländsk bakgrund är därför strategiskt viktigt. Tre indikator är uppfyllda och två indikatorer är delvis uppfyllda vilket leder till bedömningen att målet kommer att uppnås för helåret 2026. Arvika kommun ska ha en god arbetsmiljö där medarbetarna trivs. Inom arbetsmiljöområdet är utvecklingen särskilt positiv. Sjukfrånvaron har minskat till 5,9 procent per siste juli, vilket innebär att målvärdet uppnås och att kommunen utvecklas bättre än rikssnittet för kommunsektorn. Detta tyder på att det systematiska arbetsmiljöarbetet som kommunkoncernen driver ger effekt och stärker förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv. Avseende lämnad information kopplat till klimakteriet som är en ny indikator för 2026 har vi ännu inte ett färdigt mätvärde, planen är att utvärdera indikatorn i medarbetarundersökningen nu i höst. Bland vidtagna åtgärder kan nämnas utbildningar och informationsinsatser till både chefer och medarbetare via kommunens intranät, i chefsforum och kommunens utbildningsportal. Kommunen deltar också i pilotprojekt Hormonell hälsa med fokus på klimakteriet, ett samarbete med Qliniken kvinnohälsa. Utifrån den positiva utvecklingen över tid inom kommunkoncernen, främst avseende sjukskrivningar men även inom jämställdhet är bedömningen att målet kommer att uppnås för helåret 2026. - 13 - Arvika kommun ska ha engagerade medarbetare Målet ”Arvika kommun ska ha engagerade medarbetare” mäts med indikatorn hållbart medarbetarengagemang HME. Vartannat år genomförs en mer omfattande undersökning och vartannat år en undersökning med 9 frågor som tillsammans bildar ett totalindex för hållbart medarbetarengagemang och tre delindex; motivation, ledarskap och styrning. En ny undersökning kommer att genomföras i november och resultatet presenteras i början av december. Senaste mätningen visar HME-resultatet en stabil nivå på 82, strax under målvärdet men väl över rikssnittet. Detta indikerar fortsatt högt engagemang men också behov av fortsatt fokus på ledarskap, delaktighet och motivation. Med många positiva signaler inom HR-området med indikatorer som visar positiva och långsiktigt hållbara förbättringar samtidigt som arbetet med heltidsarbete, mångfald, medarbetarengagemang och förebyggande insatser kopplade till våld i nära relationer behöver fortsätta finns goda förutsättningar för att även detta mål kommer att uppnås under 2026. - 14 - Förvaltningsberättelse Tillväxt och utveckling Mål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Arvika ska erbjuda Elever i år 9 som är 84 eller 87,5 84,2 81,7 84,9 78,5 Ej uppfyllt utbildning med behöriga till högre bredd och hög yrkesprogram, kvalitet. hemkommun, andel (%). Gymnasieelever med 77 eller 79,5 76,8 77,0 79,7* .. Uppfyllt* examen inom 4 år, högre hemkommun, andel (%). Gymnasieelever i 67 eller 64,7 63,9 67,0 66,1* .. Delvis kommunens egna högre uppfyllt* skolor, andel (%). Barn 1–5 år inskrivna i 94 eller 91,5 91,3 93,4 90,4 Delvis förskola, andel (%) högre uppfyllt Arvika ska ge Företagsklimat enligt 3,2 eller 2,79 2,64 2,92 3,13 3,13 Delvis förutsättningar för Svenskt Näringsliv, högre uppfyllt ett gott sammanfattande företagsklimat omdöme, betyg. Företagsklimat enligt 70 eller - 67 69 72 79 Uppfyllt undersökningen Insikt högre (Sveriges kommuner och regioner), totalindex. Arvikaborna ska ha Vuxna 1,0 eller 0,89 0,97 1,01 1,27 .. Ej uppfyllt goda möjligheter biståndsmottagare lägre att försörja sig med långvarigt själva ekonomiskt bistånd, andel (%) av befolkningen Unga vuxna med 6,0 eller 5,7 5,1 6,8 7,9 .. Ej uppfyllt ekonomiskt bistånd, lägre andel (%) av invånare 18–24 år. Sysselsättningsgrad 83,0 eller 83,5 84,4 82,7* .. .. Delvis 20–64 år, andel (%). högre Uppfyllt* Långtidsarbetslöshet 2,4 eller 2,5 2,2 2,2 2,7* .. Ej uppfyllt* 25–65 år, andel (%) av lägre befolkningen Långtidsarbetslöshet 1,5 eller 1,6 1,2 1,4 .. Uppfyllt 16–24 år, andel (%) av lägre befolkningen Tabell 4 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. * Vi inväntar slutgiltigt mätvärde för denna indikator, utfall och bedömning är därmed inte slutgiltig för helåret 2026. Arvika ska erbjuda utbildning med bredd och hög kvalitet När det gäller elevernas behörighet till yrkesprogram i årskurs 9 bröts en negativ trend förra året vilket var glädjande, trenden har över tid varit negativ både lokalt här i Arvika men även regionalt och nationellt. Utfallet för vårterminen publicerades nu i slutet av september och resultatet är tyvärr negativt för 2026, utfallet uppgår till 78,5 procent. Att så många elever som möjligt ska uppnå - 15 - godkända betyg och behörighet till gymnasiet är ett prioriterat arbete inom skolan och en mycket viktig indikator för Arvika kommun. Skolan har flertalet insatser pågående och ett fokus på stöd till elever som riskerar att inte uppnå godkända betyg. En analys för att utreda anledningarna till det försämrade resultatet är inlett och den slutgiltig analys kring indikatorn kommer i årsredovisningen. Gymnasieelever med examen inom 4 år visar inte bara de elever som går i kommunens egen gymnasieskola utan alla elever som är folkbokförda i Arvika kommun. Vårterminen 2026 hade 98 % yrkesexamen på Taserudsgymnasiet och 86 % tog gymnasieexamen på Solbergagymnasiet efter tre år. Indikatorn är uppfylld i Arvikas gymnasieskola. Andel elever som går i egen gymnasieskola i Arvika avviker från målvärdet även om avvikelsen är liten. Av varje årskull avgår drygt 10 % till introduktionsprogrammet (IM) som oftast är inom Arvika kommunens skola, men indikatorn mäter bara elever på nationella program. Ytterligare ett 30-tal elever av årskullen väljer program som inte finns i Arvika, främst Fordon och transport. Våra insatser inriktar sig på de kvarvarande elever och av dessa är det en relativt hög andel som väljer de gymnasieprogram som finns i Arvika. Även denna indikator kommer att uppdateras under hösten och analyseras i årsredovisningen. Andelen inskrivna barn i förskolan har minskat. Vi har noterat att placeringar numera sker något senare än i samband med 1-årsdagen som varit brukligare tidigare. Vi har ett antal barn som i stället skrivs in runt två årsåldern i stället, vilket påverkar utfallet av indikatorn. Runt tio barn i åldern 3–5 år har ännu inte börjat förskolan. Det är fler än tidigare. Då uppsökande verksamhet ska bedrivas utifrån Skollagen så har fyra barn efter information om allmän förskola kommit in med en ansökan om plats i barnomsorgen, med önskan om placering i augusti 2026. Trots att andelen inskrivna i förskolan har minskat ligger Arvika kommun över både Värmlands- och rikssnittet. Indikatorn om resultaten i grundskolan bedöms som en extra viktig indikator för kommunen, utifrån det negativa utfallet är bedömningen att målet i sin helhet heller inte kommer att uppnås för 2026. Med i beaktandet inför den slutgiltiga analysen av måluppfyllelsen som görs i samband med årsredovisningens kommer uppdaterade värden för flera av de övriga indikatorerna. Men bedömningen är att det är tveksamt om målet i sin helhet kommer att uppnås under 2026. Arvika ska ge förutsättningar för ett gott företagsklimat Resultatet i Svenskt näringslivs enkät om det lokala företagsklimatet är oförändrat från 2025 (3,13). Resultatet bedöms påverkas av att det finns en generell negativ uppfattning om kommunen i olika frågor som rör näringslivsutveckling och myndighetsutövning. Resultaten i den löpande kundindexmätning som kommunen genomför tolkas dock som att de åtgärder som vidtagits de senaste åren fungerar och att kundnöjdheten ökar. Även om resultaten i Svenskt näringslivs enkät är marginellt lägre än målvärdet noterar vi en positiv trend över de senaste tre åren. Kommunen fortsätter en aktiv dialog med näringslivet genom nätverksträffar, enskilda företagsbesök, näringslivssupport och genom drop-in-tider på Arvika näringslivscentrum under hösten. Resultatet i Insiktsmätningen ökar för tredje året i rad och bedöms enligt SKR som högt och väldigt nära mycket högt. Ökningen av kundnöjdheten bedöms hänga ihop med det utvecklingsarbete som genomförts inom förvaltningen de senaste åren där en lång rad åtgärder vidtagits. Bland annat har informationen till sökande på kommunens hemsida reviderats, telefontider förändrats och arbetssätt gjorts om – i syfte att öka kommunens service och förbättra sökandes upplevelse. - 16 - Förvaltningsberättelse Utifrån att en indikator uppfylls med bred marginal, att indikatorerna uppvisar en positiv trend och att det inom kommunkoncernen pågår flertalet initiativ för att stärka näringslivsklimatet bedömer vi att målet kommer att uppnås under 2026 trots att en av indikatorerna inte fullt ut möter målvärdet. Arvikaborna ska ha goda möjligheter att försörja sig själva Tyvärr har utvecklingen avseende ekonomiskt bistånd en negativ utveckling, detta gäller både indikatorn avseende långvarigt bistånd och även indikatorn rörande bistånd till unga. Andelen vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd påverkas främst av utvecklingen på arbetsmarknaden och sammansättningen av målgruppen som är beroende av ekonomiskt bistånd. En stor del av de hushåll som uppbär bistånd under längre tid har komplex problematik i form av ohälsa, funktionsnedsättning, bristande arbetsmarknadsanknytning eller behov av samordnade insatser från flera myndigheter. Dessa utmaningar finns i hela landet men den negativa utvecklingen i Arvika varit större än snittet i riket. För att möta detta har fortsatt fokus lagts på arbetsinriktade insatser och samverkan mellan ekonomiskt bistånd, Arbetsmarknads- och integrationsenheten samt Arbetsförmedlingen. Mot bakgrund av målgruppens sammansättning bedöms utvecklingen ske successivt över tid. Fortsatt samverkan och tidiga arbetsinriktade insatser är avgörande för att fler individer ska kunna uppnå egen försörjning. När det gäller unga vuxna är avsaknad av fullständiga gymnasiebetyg en stor utmaning, det finns även en matchningsproblematik, en bristande överensstämmelse mellan de ungas kompetenser och de krav som arbetsgivare ställer. Psykisk ohälsa, låg självkänsla, brist på nätverk och social utsatthet är andra utmaningar som försvårar vägen till arbete. Unga som inte fångas upp av skola, socialtjänst eller arbetsförmedling riskerar att hamna i långvarig arbetslöshet. Under året har verksamheten förberett och påbörjat implementeringen av aktivitetskravet enligt den nya Socialtjänstlagen. Syftet är att stärka den enskilde mot arbete, studier eller annan självförsörjning genom tydligare planering, uppföljning och samverkan med berörda aktörer. Effekterna av detta arbete bedöms främst kunna avläsas på längre sikt. Utöver de två indikatorerna kring ekonomiskt bistånd har vi också tre indikatorer kring arbetslösheten. Inför 2027 utvärderas inte dessa tre indikatorer längre upp utan följs i stället upp som ”nyckeltal att följa”. För samtliga indikatorer inväntas slutgiltiga värden senare under hösten men trenden är negativ. Detta gällde framför allt gruppen som varit arbetslösa i 13–24 månader, medan gruppen som varit arbetslösa mer än 24 månader minskade något. För 2026 finns ännu inga siffror för Arvika, men för Värmland syns att den negativa trenden vänt och att långtidsarbetslösheten minskar för samtliga grupper. Med en tilltagande konjunktur finns goda möjligheter att indikatorerna kring långtidsarbetslöshet kan nås. Bedömningen, framför allt kopplat till den negativa trenden inom ekonomiskt bistånd, är att målet inte kommer att uppnås. - 17 - Miljö och klimat Mål Indikator Målvärde 2022 2023 2024 2025 2026 Mål- uppfyllelse Arvika kommun ska Sjöar med god ekologisk 25,5 eller 25,5 25,5 25,5 25,5* .. Uppfyllt* säkerställa tillgången status, andel (%). högre till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla. Arvika kommun ökar Skyddad natur totalt, 13,0 eller 12,0 12,0 12,0 12,0 .. Delvis den biologiska andel (%). högre uppfyllt mångfalden och stärker ekosystemen genom att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av ekosystemen. Arvika kommun ska Insamlat restavfall, 120 eller 138 132 123 118* .. Uppfyllt* säkerställa hållbar kg/person. lägre konsumtion och Insamlat matavfall, 40 eller 37 40 44 49* .. Ej uppfyllt* produktion. kg/person lägre Ekologiska livsmedel i 26 eller 24,7 23,0 21,5 20,0 19,4* Ej uppfyllt* kommunens högre verksamhet, andel % Arvika kommun ska Utsläpp till luft av 2,6 eller 2,9 3,0 3,5 .. .. Ej uppfyllt vidta åtgärder för att växthusgaser totalt, ton lägre minska CO2- klimatförändringarna ekvivalenter/invånare. och dess Kommunkoncernutsläpp 255 eller - - 48,4 39,6 .. Uppfyllt konsekvenser. till luft av växthusgaser lägre totalt, kg CO2- ekvivalenter/invånare Utsläpp till luft av fossil 56 800 ton 52 53 452 65 62 713 56 Delvis koldioxid totalt, ton per eller lägre 339 035 896* Uppfyllt* år Fossiloberoende fordon 50 eller 37,0 39,5 67,7 72,8 .. Uppfyllt i kommun- högre organisationen, andel (%). Tabell 5 Ett streck (–) i tabellen innebär att uppgift saknas och två prickar (..) innebär att värdet ännu inte har publicerats hos källan. * Vi inväntar slutgiltigt mätvärde för denna indikator, utfall och bedömning är därmed inte slutgiltig för helåret 2026. Arvika kommun ska säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla. Andelen sjöar som klassificeras ha god ekologisk status i Arvika kommun har varit konstant sedan 2016, och den officiella siffran är kvar på 25,5%. Kommunen arbetar långsiktigt med åtgärder för att på sikt nå en förbättrad vattenkvalitet i hela vårt geografiska område men bedömningen är att fler insatser behöver vidtas för att övertid förbättra den ekologiska statusen, bland annat genom ett intensifierat arbete i linje med kommunens VA-plan och dagvattenstrategi. Kyrkviken som nu bedöms vara i dålig ekologisk status är av särskilt intresse, en annan fråga som är av stor vikt är att minska näringsläckage från jord- och skogsbruk. - 18 - Förvaltningsberättelse Det finns utmaningar i att nå målet, men ger den långsiktiga satsningen och insatser i våra verksamheter och bolags resultat finns förutsättningar att uppnå målet vid årets slut. Bedömning är att målet kommer att uppnås. Arvika kommun ökar den biologiska mångfalden och stärker ekosystemen genom att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av ekosystemen. Arvika kommun arbetar långsiktigt med åtgärder för att öka den biologiska mångfalden och stärker ekosystemen genom att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av ekosystemen. Att jobba mer aktivt med ekosystemtjänster i exploateringsprojekt kommer krävas framöver. Kommunen har antagit ny översiktsplan med ställningstaganden och handlingsplan för invasiva arter på kommunens mark som främjar arbetet med att skydda natur. Flera strategiska dokument som skogsstrategi för hållbar förvaltning av kommunens skog, våtmarksplan och grönplan för tätortsnära grönområden är under framtagande för att stärka naturvärden och skydd av natur. Idag är bedömningen att arealen skyddad natur är för låg för att kunna säkra mångfalden av arter och naturtyper långsiktigt. Bedömning är att målet inte kommer att uppnås. Arvika kommun ska säkerställa hållbar konsumtion och produktion. Målet följs upp genom tre indikatorer kopplade till restavfall, matsvinn och livsmedelsinköp. Prognoserna för 2026 visar att restavfallsmängderna ökar jämfört med samma tidpunkt förra året, matavfallet ligger i stort sett konstant. Analysen kring ökningen av restavfall är att vi nu ser att mängderna har börjat stabilisera sig eftersom matavfallsutbyggnaden är klar sedan ett par år tillbaka. Nu väntar vi på effekten av hemsorterat, detta kommer sannolikt påverka helårssiffrorna då vi just nu rullar ut ett stort antal kärl till renhållningskunder i Arvika kommun. Kopplat till utrullningen sker också informationsinsatser om källsortering och vinsten (både ekonomisk och miljömässig) med att minska restavfallet. Vi uppfyller inte indikatorn om inköp av ekologiska livsmedel. En anledning till detta är att fokus i allt högre grad flyttas från ekologiska livsmedel till svenska råvaror. Inköp av svenska råvaror stärker den svenska livsmedelsproduktionen och öka samhällets robusthet vid kriser. Vår bedömning är att målet inte kommer att uppnås. Arvika kommun ska vidta åtgärder för att minska klimatförändringarna och dess konsekvenser. Den senaste utsläppsstatistiken för utsläpp av växthusgaser inom Arvika kommun som geografiskt område är från år 2024 och uppgår till 3,5 ton CO2-ekvivalenter per invånare. Sannolikt kommer inte indikatorn att klara målvärdet som är på 2,6 ton eller lägre. Arvika kommun kan ha viss påverkan på utsläppen i kommunen som geografiskt område men kan enklare styra hur utsläppen är inom kommunkoncernens verksamhet. Bedömningen är att kommunkoncernens klimatpåverkandeutsläpp kommer minskat under 2026 jämfört med år 2025. Senast kända data är för år 2025 på 39,6 kg per invånare, vilket är en minskning med 26% jämfört med utsläppen 2024. I Arvikas fjärrvärmeproduktion används numera till stor del bioolja för spetsvärme i stället för fossilolja. Detta är den huvudsakliga orsaken till att kommunkoncernen sannolikt minskar klimatutsläppen under 2026. - 19 - Prognosen för utsläpp till luft av fossil koldioxid på totalt 56 896 ton år 2026 (beräknad) ligger knappt över målvärdet. För fossilbaserade koldioxid kommer kommunen målvärdet på 56 800 ton inom det geografiska området sannolikt inte bli uppfyllt för år 2026. I Arvika kommunkoncern har andelen fossilberoendefordon minskat till 27 % och andel fossiloberoende fordon ökat till 73 % under 2025. Andelen förnyelsebart bränsle (HVO) av den totala mängden flytande bränsle, är cirka 20 % för Arvika kommun. Arvika fastighet AB (AFAB) och Teknik i Väst AB ligger båda på en hög andel, med över 80 %, förnyelsebart flytande bränsle. Klimatutsläpps från motorfordon inom Arvika kommunkoncern förväntas minska under 2026 tack vare verksamheternas arbete, med inköp av elfordon, tankning med förnyelsebara bränslen och laddning av laddhybrider, i stället för tankning av flytande fossila bränslen. Målet är långsiktig och i delårsrapporten finns inte slutgiltig statistik för alla indikatorer. Prognosen är att kommunen inte fullt ut klarar de indikatorer som rör kommunen som geografisk plats men uppnår, eller är nära att uppnå, de indikatorer som rör vår egen verksamhet. Utvecklingen inom kommunkoncernen är positiv på området. Då vi lägger större tyngd på de indikatorer som vi själva kan påverka ser vi möjligheter att målet kommer kunna uppnås för 2026. Måluppfyllelse – finansiella mål Mål- Femårs- Mål 2022 2023 2024 2025 2026 värde snitt Resultatmål > 1,5 % 2,0% 5,3% 1,0% 1,0% 1,0% 1,5% Investeringsmål > 100 % 155,7% 215,8% 66,9% 221,8% 173,7% 100,5% Tabell 6 Som framgår av tabellen uppfyller kommunen sitt resultatmål. Stämmer prognosen för helåret 2026 kommer utfallet bli 1,5 procent och ett snitt för perioden 2022–2026 på 2,0 procent. Resultatet för 2026 på 1,5 procent är efter maximal avsättning till resultatreserven (RER). Utan avsättning uppgår resultatmålet för 2026 till 3,4 procent om prognosen är korrekt. Även investeringsmålet påverkas av årets resultat. Detta då årets resultat och årets avskrivningar ger utrymmet för årets investeringar. Skall nyckeltalet landa på 100%, vilket är målvärdet, ska årets avskrivningar och resultat vara lika stora som årets investeringar. Blir årets resultat lägre än planerat blir också utfallet av investeringsmålet lägre än planerat. Målet påverkas förstås mest av hur stora kommunens investeringar är och här kan vi konstatera att kommunen har investerat mer än vad investeringsmålet tillåter för det enskilda året 2026. Detta beror på att investeringar som planerats för 2024 och framför allt för 2025 har flyttats fram och utförts under 2026. Läs mer om kommunens investeringsprojekt i kapitlet investeringsredovisning. Även investeringsmålet utvärderas över den senaste femårsperioden och utvärderingen ovan visar att investeringsmålet, utslaget över denna period, uppfylls. Av utvärderingen ovan kan vi konstatera att kommunen under åren 2022–2026, alltså de senaste fem åren, uppfyller båda de finansiella målen. Utifrån detta resultat bedömer kommunstyrelsen att Arvika kommun för 2026 uppfyller god ekonomisk hushållning ur det finansiella perspektivet förutsatt att delårsbokslutets prognos är korrekt. - 20 - Förvaltningsberättelse Ekonomisk ställning Periodens resultat Efter årets första åtta månader uppvisar Arvika kommun ett resultat på 73,4 miljoner kronor, vilket är betydligt bättre jämfört med samma period förra året (34,5 mnkr). Det positiva resultatet drivs främst av vinster från pensionsmedelsförvaltningen1. Prognosen för helåret pekar dock på ett lägre resultat om 36,0 miljoner kronor, vilket ändå överstiger budgeten (30,3 mnkr). Prognosen för balanskravsresultatet är också positiv, innan eventuella avsättningar till resultatreserv, uppgår balanskravsresultatet till 69,2 miljoner kronor eller 3,4 procent av skatteintäkter och generella bidrag. Att balanskravsresultatet i år är högre än årets resultat som framgår av resultaträkningen beror på att kommunen under året sålt o återinvesterat en stor del av de aktiefonder som ingår i pensionsmedelsförvaltningen. Denna försäljning resulterar i en reavinst om ca 70 mnkr som påverkar balanskravsresultatet men inte årets resultat i resultaträkningen. Kommunens verksamheter prognostiserar en negativ budgetavvikelse på 4,7 miljoner kronor för helåret 2026. Skola och utbildning prognostiserar ett överskott på 12,3 miljoner främst tack vare högre statsbidrag för förskola, lägre kostnader för skolskjuts och färre barn i fristående verksamheten än budgeterat. Vård och omsorg prognostiserar ett underskott på 7,7 miljoner kronor. Underskottet orsakas av ökade personalkostnader till följd av bemanningsutmaningar. Även Socialtjänst och arbetsmarknad prognostiserar ett underskott som beräknas uppgå till 9,7 miljoner kronor. Där är det främst höga kostnader för ekonomiskt bistånd och externa placeringar av barn och unga som är orsaken. Resultat, nettokostnadsandel och finansnetto kommunen 2025-08-31 2026-08-31 Prognos Periodens resultat, mnkr 34,5 73,4 36,0 Resultat, % av skatter och bidrag 2,6 5,5 1,8 Nettokostnadsandel, % 96,3 96,5 98,5 Finansnetto, mnkr -14,6 26,2 6,7 Tabell 7 För att få en samlad bild av kommunkoncernen görs en koncernredovisning för koncernen Arvika Stadshus AB samt en sammanställd redovisning där bolagskoncernen och kommunens räkenskaper redovisas tillsammans. Kommunkoncernens delårsresultat uppgick till 119,8 miljoner kronor efter eliminering av koncerninterna poster. Resultatet för koncernen Arvika Stadshus Aktiebolag uppgick till 41,5 miljoner kronor. Finansnettot för kommunkoncernen uppgick till 23,8 miljoner kronor. I kommunkoncernens finansnetto ingår ett negativt finansnetto för koncernen Arvika Stadshus Aktiebolag med -47,5 miljoner kronor. Det är framför allt räntekostnader för extern lånefinansiering inom kommunens dotterbolag som påverkar finansnettot för den samlade bolagskoncernen. 1 För mer information se Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning. - 21 - Resultat och finansnetto, kommunkoncernen (mnkr) 2025-12-31 2026-08-31 Periodens resultat, mnkr 96,0 119,8 Finansnetto, mnkr 15,8 23,8 Tabell 8 Utveckling av skatteintäkter och nettokostnader För en bibehållen ekonomisk stabilitet bör verksamhetens nettokostnader långsiktigt inte öka mer än skatteintäkter och generella statsbidrag. För Arvika kommuns del kan tilläggas att kommunen budgeterar med 30 miljoner kronor i finansiella intäkter, främst från räntor på placeringar och utdelningar från pensionsmedelsförvaltningen. Dessa intäkter ingår inte i skatteintäkter och generella statsbidrag eller verksamheternas intäkter och hamnar således utanför jämförelsen mellan skatteintäkter och verksamhetens nettokostnad. Detta behöver tas i beaktande vid en jämförelse med nettokostnaden då dessa finansiella intäkter fördelas till verksamheternas driftsbudgetar. Skatteintäktsutvecklingen har under 2026 ökat med 2,2 procent fram till augusti, vilket är en något lägre takt än föregående år (+3,9 % 2025). Ökningen ligger fortfarande på en relativt låg nivå, vilket indikerar att Sverige som land fortfarande befinner sig i en lågkonjunktur. Skatteintäkterna påverkas också av de demografiska förändringarna. Vi i Arvika har, likt många andra kommuner, en utmaning med den demografiska utvecklingen. Dels blir vi fler äldre och färre unga, vilket sätter press på våra verksamheter, dels blir vi på totalen färre invånare. Färre invånare leder till ett urholkat skatteunderlag. Detta leder till att vi som kommun måste ta ansvar för och anpassa vår verksamhet utifrån att vi blir färre invånare och sannolikt får lägre skatteintäkter den närmsta framtiden. Nettokostnaderna har de senaste åren ökat kraftigt, och det är glädjande att se att nettokostnaden under 2026 ligger på en lägre nivå än budgeterat. Prognosen visar på en ökning på 2,4 procent, vilket är en avmattning jämför med 2025 (+2,6 %). Dock är nettokostnadernas ökning något högre än skatteintäktsökningen, vilket är negativt. De lägre kostnadsökningarna beror främst på sjunkande inflation, vilket minskar pensionskostnader. Det är positivt att nettokostnadsökningen för Arvika kommun har minskat även under 2026 och det är av största vikt att vi som kommun vidtar åtgärder för att undvika att nettokostnadsutvecklingen över tid ökar mer än skatteintäktsutveckling. Konjunkturutvecklingen under 2026 har präglats av fortsatt osäkerhet. Efter tre år av real urholkning av skatteunderlaget pekade bedömares prognoser på en återhämtning av konjunkturen under 2026, men geopolitiska händelser har skapat oro på marknaderna vilket har lett till en förskjutning av den konjunkturåterhämtning som förvändes under året. Inflationen har fortsatt falla under 2026 och uppgick i augusti på 0,7 procent (KPIF), vilket är under Riksbankens mål på 2 procent. Enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos befinner sig svensk ekonomi i en återhämtningsfas och lågkonjunkturen väntas ebba ut under 2027. Arbetsmarknaden återhämtar sig dock långsammare och först under 2028 väntas ekonomin vara mer i balans. Procentuell utveckling 2022 aug 2023 aug 2024 aug 2025 aug 2026 aug Prognos 2026 Skatteintäktsutveckling 4,4 3,8 3,3 3,9 2,2 2,3 Nettokostnadsutveckling 3,2 12,2 5,5 -1,6 2,4 2,4 Tabell 9 - 22 - Förvaltningsberättelse Figur 1 Soliditet, skuldsättningsgrad och likviditet 2025-12-31 2026-08-31 2025-12-31 2026-08-31 Kommun- Kommun- Soliditet, skuldsättningsgrad och likviditet (%) kommunen kommunen koncernen koncernen Soliditet exkl. pensionsförpliktelse 54,0 54,8 43,0 41,8 Soliditet inkl. pensionsförpliktelse 40,7 42,2 35,5 35,0 Skuldsättningsgrad 85,3 82,6 132,3 139,1 Periodens likviditet 148,2 144,6 155,0 134,9 Tabell 10 Soliditeten anger betalningsförmågan på lång sikt och visar om tillgångarna är finansierade med lån eller med eget kapital. Likviditeten beskriver betalningsförmåga på kort sikt och beräknas genom att likvida medel och kortfristiga fordringarna ställs i relation till de kortfristiga skulderna. Kommunens soliditet ligger på en hög och stabil nivå vilket är ett resultat av att tillgångarna till väsentlig del finansierats av eget kapital, inte genom lånefinansiering. Detta innebär en god betalningsförmåga på lång sikt. Soliditeten är i det närmaste oförändrad jämfört med föregående årsbokslut. Trots ett starkt resultat har soliditeten minskat något i kommunkoncernen till följd av den fortsatt höga investeringsnivån som delvis finansierats genom ökad upplåning. Soliditeten är även för kommunkoncernen stabil och är i nivå med de senaste åren. Även kassalikviditeten är god, både för kommunen och för kommunkoncernen, vilket innebär att den ekonomiska ställningen bedöms som stark även på kort sikt. - 23 - Skuldsättningsgraden är ett mått på hur stora skulderna och avsättningarna är i förhållande till det egna kapitalet. Kommunens skuldsättningsgrad är mycket låg vilket också innebär att räntekänsligheten är låg och någon hög finansiell risk bedöms inte föreligga. Kommunen har inga externa lån. Kommunkoncernens skuldsättningsgrad ökade under perioden från 132,3 procent till 139,1 procent. Förklaringen till denna ökning är framför allt ökade långa och korta skulder. - 24 - Förvaltningsberättelse Budgetföljsamhet Kommunens budgetavvikelse Tabellen nedan är en redovisning av budgetföljsamheten kopplat till de budgetramar som finns fastställda i den strategiska planen. Uppställningen följer kommunens egen beslutade organisation och inkluderar även interna poster. Kommunens budgetavvikelse Budgetavvikelser (tkr) 2023-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Prognos 2026 Kommunfullmäktige -384 137 561 150 Revision -256 5 5 0 Kommunstyrelsen -25 989 -4 274 25 793 -3 939 varav politik -601 422 -165 0 varav kommunledning 300 490 77 0 varav verksamhetsstöd - - 3 220 2 500 varav ekonomistab 505 -30 - - varav personalstab -1 928 517 - - varav samhällsutveckling - - -500 0 varav kommunledningsstab -1 937 3 660 - - varav myndighetsstab -4 259 -3 517 - - varav Lärande och stöd -21 761 -15 413 -6 156 - varav Skola och utbildning - - - 12 300 varav Vård och omsorg -19 251 10 255 31 166 -7 739 varav räddningstjänst -887 -659 -1 849 -1 300 varav socialtjänst och arbetsmarknad - - - -9 700 Myndighetsnämnd -58 -15 -30 0 Överförmyndarnämnd 884 5 635 -750 Socialnämnd 30 85 35 0 Valnämnd -5 408 -36 -200 Nämnder och utskott -25 778 -3 648 29 962 -4 739 Finansförvaltning 135 524 59 933 -8 312 10 400 Total budgetavvikelse 109 747 56 285 18 650 5 661 Tabell 11 Prognosen för helåret 2026 visar på en positiv budgetavvikelse för helåret med 5,7 miljoner kronor, detta tack vare att kommunens finansförvaltning prognostiserar ett överskott om 10,4 miljoner kronor för helåret. Inom finansförvaltningen är det främst pensionsmedelsförvaltningen som bidrar till den positiva prognosen. Den samlade prognosen för kommunens verksamheter landar på ett underskott med 4,7 miljoner kronor. Kommunens verksamheter visar en stabil utveckling under årets första månader, med god måluppfyllelse inom flera områden. Verksamhetsstöd och Samhällsutveckling redovisar en positiv prognos, där digitalisering och effektiviseringar bidrar till ökad tillgänglighet och kostnadskontroll. - 25 - Skola och Utbildning prognostiserar ett överskott, främst inom förskolan och gymnasiet. Grundskolan står dock inför ökade kostnader för stödinsatser. Socialtjänsten och Vård och Omsorg visar negativa avvikelser på grund av höga kostnader för ekonomiskt bistånd, externa placeringar och bemanningsutmaningar. Mer om verksamheternas ekonomi och verksamhet kan läsas i Bilaga 1. Resultatprognos för koncernbolagen Resultat, prognos samt avvikelse för de kommunala bolag som ingår i koncernen Arvika Stadshus AB redovisas i tabellen nedan. Koncernbolagen visar en stabil drift i kärnverksamheter inom fastigheter, energi, elnät, fiber, vattenförsörjning och avfallshantering. Arvika Fastighets AB levererar starka resultat tack vare hög uthyrningsgrad och försäljning av Ingesunds Folkhögskola, medan Arvika Elnät AB och Arvika Kommunnät AB upprätthåller en hög driftsäkerhet. Arvika Energi och Miljö AB fortsätter att utveckla hållbara lösningar inom fjärrvärme och avfallshantering. Utmaningar finns inom Arvika Kraft AB, där låga vattenflöden begränsar produktionen, och Arvika Näringslivscenter AB, där restaurangverksamheten avvecklas efter ägardirektiv. Sjukfrånvaro och försenade investeringar påverkar flera bolag, men prognoserna är över lag positiva. Resultat för koncernbolagen (tkr) Resultatplan Utfall P rognos 2026 Prognos 2026 jan-aug avvikelse Arvika Stadshus AB -4 015 -2 577 -4 015 0 Arvika Fastighets AB 33 893 24 289 35 043 1 150 Arvika Elnät AB 13 940 8 214 11 790 -2 150 Teknik i Väst AB 2 000 -149 2 000 0 Arvika Energi och Miljö AB 13 999 9 384 14 099 100 Arvika Näringslivscentrum ek. för 1 000 1 352 1 000 0 Arvika Näringslivscenter AB 3 -107 -100 -103 Arvika Lokal och Mark AB -75 1 158 1 081 1 156 Arvika Kraft AB 976 848 3 104 2 128 Arvika kommunnät AB 168 1 013 986 818 Totalt 61 889 43 425 64 988 3 099 Tabell 12 Mer om bolagens ekonomi och verksamheter finns att läsa i Bilaga 2. - 26 - Förvaltningsberättelse Balanskravsresultat Enligt kommunallagen ska kommunens ekonomi vara i balans, det vill säga intäkterna ska överstiga kostnaderna, det så kallade balanskravet. Enligt Lagen om kommunal bokföring och redovisning ska en balanskravsutredning göras där årets resultat justeras med vissa poster som inte härrör från den egentliga verksamheten, vilket ger det så kallade balanskravsresultatet. Ett negativt balanskravs- resultat ska återställas inom de tre följande åren. Arvika kommuns balanskravsresultat är högre än periodens resultat eftersom kommunen under året sålt och återinvesterat en stor del av de aktiefonder som ingår i pensionsmedelsförvaltningen. Denna försäljning resulterar i en reavinst om ca 70 miljoner kronor som påverkar balanskravsresultatet men inte årets resultat i balansräkningen. Utan denna försäljning och medföljande reavinst hade kommunens balanskravsresultat varit runt noll. Under 2026 har justeringar också genomförts för orealiserade vinster samt för reavinst från försäljning av anläggningstillgångar. Prognosen för balanskravsresultat vid årets slut, innan eventuella avsättningar till resultatreserv, är 69,2 miljoner kronor. Kommunen har sedan tidigare år avsatt 87,7 miljoner kronor till resultatutjämningsreserven (RUR) samt 30,2 miljoner kronor till den nya resultatreserven (RER). En avsättning till RER kan göras för den del av resultatet som överstiger 1 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag (ca 20 miljoner kronor enligt prognosen för 2026), således finns utrymme för en avsättning till RER om 38,0 miljoner kronor förutsatt att prognosen för helåret stämmer. Då de finansiella målen baseras på balanskravsresultatet görs en avsättning till RER i prognosen. För mer information om de finansiella målen och avsättning till RER se Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Arvika kommun. Arvika kommun har inga historiska underskott som behöver återställas i balanskravsutredningen vilket innebär att Kommunallagens krav om en ekonomi i balans bedöms som uppfyllt. Balanskravsresultat Balanskravsutredning (mnkr) 2026-08-31 Prognos 2026 Periodens resultat enligt resultaträkningen 73,4 36,0 - Samtliga realisationsvinster -7,6 -7,8 + Realisationsvinster enl. undantagsmöjlighet + Realisationsförluster enl. undantagsmöjlighet - /+ Orealiserade vinster/förluster i värdepapper -29,5 -29,5 + /- Återföring orealiserade vinster/förluster i värdepapper 70,5 70,5 Periodens resultat efter balanskravsjusteringar 106,8 69,2 +/- Förändring av resultatutjämningsreserv -38,0 Periodens balanskravsresultat 106,8 31,2 Tabell 13 - 27 - Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Kommunens pensionsförpliktelser och kortfristiga placeringar Arvika kommuns kapitalförvaltning består av likvida medel placerat på bankkonto hos Westra Wermlands Sparbank, överlikviditet placerat i räntefonder samt pensionsmedelsförvaltningen som omfattar både aktie- och ränteplaceringar i olika typer av fonder. För att hantera och styra riskerna som är förenade med kapitalplacering har kommunfullmäktige antagit en finanspolicy vilken anger mål, ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom Arvika kommunkoncern ska bedrivas. Pensionsförpliktelse och pensionsmedel Den totala pensionsförpliktelsen uppgick på balansdagen till 681,3 miljoner kronor medan värdet på de förvaltade pensionsmedlen uppgick till 998,7 miljoner kronor, detta innebär en konsolideringsgrad med 147 procent vilket är positivt då det visar att kommunen har tillräckliga medel för att täcka kommande pensionsutbetalningar. Kommunens pensionsförpliktelser och kortfristiga placeringar Avstämning pensionsförpliktelse mot placerade medel (mnkr) 2025-12-31 2026-08-31 Avsättning för pensioner intjänade fr.o.m. 1998 207,0 203,4 Ansvarsförbindelse för pensioner intjänade t.o.m. 1997 491,1 477,9 Total pensionsförpliktelse inkl. särskild löneskatt på pensionskostnader 698,1 681,3 Totalt pensionsförsäkringskapital 61,6 66,6 -varav överskottsmedel 5,1 0,1 Finansiella placeringar avseende pensionsmedel 881,6 932,1 Summa förvaltade pensionsmedel (marknadsvärde) 943,2 998,7 Skillnad mellan total pensionsförpliktelse och förvaltade pensionsmedel 245,1 317,4 Konsolideringsgrad, Andel av pensionsförpliktelsen som täcks av medel i stiftelse, försäkring eller egna förvaltade pensionsmedel 135% 147% Tabell 14 Vid ingången av år 2026 uppgick marknadsvärdet på kommunens finansiella placeringar inom pensionsmedelsförvaltningen till 881,6 miljoner kronor. Anskaffningsvärdet för dessa tillgångar var 739,3 miljoner kronor. Kommunen hade således vid årets ingång ett så kallat övervärde på tillgångarna med 142,3 mnkr miljoner kronor. Vid utgången av augusti månad 2026 har detta övervärde minskat till 102,4 miljoner kronor, dvs en minskning med 39,9 miljoner kronor. Denna förändring beror dels på att utvecklingen på börsen var positiv och genererat en värdeökning med 29,6 miljoner kronor dels att ett stort aktieinnehav har avyttrats under perioden och genererat en återföring av tidigare uppbokad orealiserad vinst med - - 28 - Förvaltningsberättelse 69,5 miljoner kronor. Avyttringen av aktieinnehavet medförde en realiserad vinst med 65,8 miljoner kronor. Vid beräkningen av kommunens balanskravsresultat ska den bokförda orealiserade vinsten med 29,6 miljoner kronor räknas bort. Vidare ska återföringen av tidigare orealiserad vinst (-69,5 miljoner kronor) även den räknas bort. Hur kommunens pensionsmedel är placerade framgår av nedanstående tabell: Finansiella placeringar, avseende pensionsmedel Finansiella placeringar, mnkr (egna förvaltade pensionsmedel) 2025-12-31 Periodens 2026-08-31 förändring Aktiefond Utland 176,4 14,1 190,5 Aktiefond Sverige 273,3 7,9 281,2 Summa Aktier 449,7 22,0 471,7 Räntefond 431,9 28,5 460,4 Totalt värde 881,6 50,5 932,1 Varav anskaffningsvärde 739,3 90,4 829,7 Varav marknadsvärde utöver anskaffningsvärde 142,3 -39,9 102,4 Tabell 15 Kapitalförvaltning, övriga finansiella placeringar Kommunens likvida medel på bankkonto uppgick på balansdagen till 468,1 miljoner kronor. För perioden januari tom augusti 2026 har banken beräknat en upplupen ränteintäkt för kommunen med 4,8 miljoner kronor. Utöver likvida medel på bankkonto har kommunen även placeringar i räntefonder. Marknadsvärdet på dessa räntefonder uppgick på balansdagen till 86,3 miljoner kronor och anskaffningsvärdet till 83,0 miljoner kronor, vilket innebär ett övervärde med 3,3 miljoner kronor. Övervärdet har under året minskat med -1,1 miljoner kronor. Denna förändring beror dels på att utvecklingen på börsen var något negativ för de innehavda räntefonderna och genererat en värdeminskning med -0,1 miljoner kronor dels att avyttring av fonder under perioden genererat en återföring av tidigare uppbokad orealiserad vinst med -1,0 miljoner kronor. Avyttringen av räntefonderna medförde en realiserad vinst med 0,9 miljoner kronor. Vid beräkningen av kommunens balanskravsresultat ska den bokförda orealiserade förlusten med -0,1 miljoner kronor räknas bort. Vidare ska återföringen av tidigare orealiserad vinst (-1,0 miljoner kronor) även den räknas bort. - 29 - Medel på bankkonto och placering av överlikviditet framgår av nedanstående tabell: Medel och finansiella placeringar (överlikviditet) Finansiella placeringar, mnkr 2025-12-31 Periodens 2026-08-31 förändring Medel bankkonto Kommunens behållning 453,1 15,0 468,1 Placerad överlikviditet Räntefond 85,5 0,8 86,3 Varav anskaffningsvärde 81,1 1,9 83,0 Varav marknadsvärde utöver anskaffningsvärde 4,4 -1,1 3,3 Tabell 16 Extern finansiering Kommunfullmäktige har fastställt borgensramar för extern upplåning vilket framgår av tabellen nedan. Borgensbeslutet omprövas årligen i samband med fastställandet av Strategisk plan. Den totala borgensramen är utnyttjad till 88 procent. Teknik i Väst AB, Arvika Energi och Miljö AB samt Arvika Kraft AB har utnyttjat respektive bolags borgensram till 100 procent. Arvika Fastighets AB som har den högsta upplåningen inom kommunkoncernen har utnyttjat sin borgensram till 84 procent. Motpart för finansiering av externa lån är Kommuninvest. Extern upplåning Extern upplåning (mnkr) Borgensram Upplåning Nyttjandegrad (%) Arvika kommun 0,0 0,0 0 Arvika Stadshus AB 83,2 82,2 99 Arvika Fastighets AB 1 996,3 1 677,5 84 Arvika Elnät AB 88,8 43,0 48 Teknik i Väst AB 27,0 27,0 100 Arvika Energi och Miljö AB 491,7 489,7 100 Arvika Näringslivscentrum ek. för 78,0 77,0 99 Arvika Lokal och Mark AB 3,0 1,5 50 Arvika Kraft AB 126,1 126,1 100 Arvika Kommunnät AB 161,1 155,0 96 Totalt 3 055,2 2 679,0 88 Tabell 17 Som nämnts ovan återfinns ramarna för extern upplåning i kommunkoncernens finanspolicy. Kommunkoncernen ligger inom de intervall som finanspolicyn föreskriver beträffande genomsnittlig kapital- och räntebindning mm. - 30 - Förvaltningsberättelse Utfallet per 31 augusti 2026 presenteras nedan: Finansieringsportföljens nyckeltal 2026-08-31 Kapitalbindning intervall 1–7 år genomsnitt 4 år 2,94 Räntebindning intervall 1–7 år genomsnitt 4 år 2,75 Snittränta senaste 12 månaderna, % 2,17 Del av kapitalbindning under 1 år, högsta andel maximalt 50% 24,32 Derivat, mnkr 0,0 Tabell 18 Borgens- och ansvarsförbindelser Kommunens totala ansvarsförbindelser uppgick den 31 augusti till 3 179,2 miljoner kronor. Till största delen avses borgensåtaganden samt pensionsförpliktelser för pensioner intjänade före 1998. För en detaljerad beskrivning över borgens- och ansvarsförbindelser se not 6. Merparten av kommunens borgensförpliktelser avser lånefinansieringar av investeringar i fastigheter och anläggningar inom de dotterbolag som ingår i kommunkoncernen. Inom koncernen finns ett betydande anläggningsvärde som finansierats med externa lån med borgen från Arvika kommun. Ökad lånefinansiering innebär en ökad riskexponering mot förändringar av marknadsräntorna. Borgens- och ansvarsförbindelser Poster inom linjen (mnkr) 2025-12-31 2026-08-31 Borgensåtaganden 2 585,0 2 684,4 Övriga ansvarsförbindelser 17,1 16,9 Pensionsförpliktelse 491,1 477,9 Totala ansvarsförbindelser 3 093,2 3 179,2 Tabell 19 - 31 - Händelser av väsentlig betydelse Arvika Kommun står inför betydande demografiska utmaningar med en åldrande befolkning och ett minskande antal barn i skolålder. För att möta dessa förändringar krävs anpassningar av kommunens verksamheter. Under perioden har ett flertal viktiga händelser inträffat som direkt påverkar kommunens förutsättningar att hantera de demografiska förändringarna. Under perioden har kommunen fortsatt arbetet med flera strategiskt viktiga utvecklings- och investeringsprojekt. Detaljplanen för Arvika norra infart har vunnit laga kraft och arbetet med utvecklingen av Arvika hamnområde har fortsatt genom framtagande av hållbarhets- och gestaltningsprogram samt pågående utredningar inför kommande detaljplanearbete. Inom vård och omsorg har byggnationen av Smedbergsgården etapp två fortsatt. Utbyggnaden tillför 14 demensplatser och 4 växelvårdsplatser. Detta är en viktig del i arbetet med att möta det ökade behovet av vård- och omsorgsplatser. Beslut har även fattats om inriktning av en del av verksamheten vid Västängsgården. Arbetet med Taserudsgymnasiet ombyggnation har fortsatt enligt plan samtidigt som Dotteviksskolans matsal har renoverats. Inom förskolan och grundskolan har verksamheten fortsatt anpassningen till minskande elevkullar i de lägre åldrarna. Inom den kommunala bolagskoncernen har flera större investeringar och utvecklingsprojekt genomförts. Arvika Fastighets AB har färdigställt ombyggnationen av Höglunda och fortsatt arbetet med bland annat Taserudsgymnasiet och omfattande ROT-renovering i Dottevik. Arvika Kraft AB har färdigställt modernisering av Rexeds kraftstation, vilket ökar den framtida produktionen av förnybar el. Kommunens arbete med totalförsvar och civil beredskap har fortsatt stärkas mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget. Samtidigt har byggnationen av en ny brandstation i Gunnarskog påbörjats. - 32 - Resultaträkning Resultaträkning (mnkr) Not Kommunen Prognos Budget Avvikelse Koncernen 2026 2026 prognos/ budget 1 2026-08-31 2025-08-31 2026-08-31 2025-08-31 2 707,9 657,4 Verksamhetens intäkter 279,0 260,8 473,6 426,9 46,8 Verksamhetens kostnader 3 - 1 513,8 -1 469,6 -2 375,2 -2 420,8 45,6 -1 811,4 -1 742,2 Avskrivningar -60,5 -56,0 -83,3 -48,4 -35,0 -143,1 -135,9 Verksamhetens nettokostnader -1 295,4 -1 264,9 -1 984,9 -2 042,3 57,4 -1 246,6 -1 220,7 Skatteintäkter 918,7 903,8 1 378,2 1 408,1 -29,9 918,7 903,8 Generella statsbidrag och utjämningsbidrag 4 423,9 410,1 636,0 617,4 18,6 423,9 410,1 Verksamhetens resultat 47,2 49,1 29,3 -16,9 46,2 96,0 93,3 Finansiella intäkter 1 24,9 118,3 124,6 53,6 71,0 114,4 107,1 Finansiella kostnader - 98,7 -132,9 -117,9 -6,4 -115,5 -90,6 -121,0 Resultat efter finansiella poster 73,4 34,5 36,0 30,3 5,7 119,8 79,4 Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Periodens resultat 73,4 34,5 36,0 30,3 5,7 119,8 79,4 Tabell 20 - 33 - Balansräkning Balansräkning (mnkr) Not Kommunen Koncernen 2026-08-31 2025-12-31 2026-08-31 2025-12-31 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 3,3 4,0 34,3 35,6 Materiella anläggningstillgångar 1 661,9 1 620,7 4 813,7 4 604,3 -därav mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 516,9 1 512,2 3 434,6 3 226,3 -därav maskiner och inventarier 145,1 108,5 1 379,1 1 378,0 Finansiella anläggningstillgångar 269,3 271,8 86,5 88,9 Summa anläggningstillgångar 1 934,5 1 896,5 4 934,5 4 728,8 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd, exploateringsfastigheter med mera 22,5 20,4 36,0 31,5 Kortfristiga fordringar 250,7 244,2 433,5 185,7 Kortfristiga placeringar 1 018,4 967,1 1 018,4 967,1 Kassa och bank 615,0 581,2 615,8 581,3 Summa omsättningstillgångar 1906,6 1 812,9 2 103,6 1 765,6 Summa tillgångar 3 841,1 3 709,4 7 038,1 6 494,4 EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Periodens resultat 73,4 44,9 119,8 96,0 Övrigt eget kapital 2 002,1 1 957,2 2 795,7 2 699,7 Summa eget kapital 2 075,5 2 002,1 2 915,5 2 795,7 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner 203,4 207,0 206,3 209,9 Avsättningar för skatter 0,0 0,0 227,8 228,3 Övriga avsättningar 0,0 0,0 15,3 14,9 Summa avsättningar 203,4 207,0 449,4 453,1 SKULDER Långfristiga skulder 947,5 943,2 2 878,3 2 750,7 5 Kortfristiga skulder 614,7 557,1 794,9 494,9 Summa skulder 1 562,2 1 500,3 3 673,2 3 245,6 Summa eget kapital och skulder 3 841,1 3 709,4 7 038,1 6 494,4 Panter och ansvarsförbindelser 6 Panter och därmed jämförliga säkerheter 2 684,4 2 585,0 2,9 3,5 Övriga ansvarsförbindelser 16,9 17,1 16,9 17,1 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulder eller avsättningar 477,9 491,1 477,9 491,1 Summa 3 179,2 3 093,2 497,8 511,7 Tabell 21 - 34 - Drift- och investeringsredovisning Drift- och investeringsredovisning Driftredovisningen beskrivs dels utifrån den verksamhetsindelning som SCB använder sig av för att underlätta extern jämförelse, information om kommunens verksamheter och den interna kontrollen (driftredovisning per verksamhetsblock), dels utifrån kommunens organisation med budgetansvar enligt strategisk plan. Driftredovisning per verksamhetsblock (mnkr) Intäkter Kostnader Netto Årsbudget Förbrukning, Prognos % avvikelse 2026 Gemensam verksamhet 159,3 -177,6 -18,3 -62,2 29,5 3,3 Politisk verksamhet 5,6 -33,5 -27,9 -44,0 63,5 -1,4 Infrastruktur, skydd m.m. 38,4 -134,9 -96,6 -154,3 62,6 0,7 Fritid och kultur 5,5 -56,2 -50,7 -71,7 70,7 0,3 Pedagogisk verksamhet 93,3 -629,2 -536,0 -820,6 65,3 8,3 Vård och omsorg 104,4 -683,7 -579,2 -835,0 69,4 -19,9 Särskilt riktade insatser 15,4 -26,5 -11,2 -20,5 54,4 2,5 Affärsverksamhet 9,2 -17,9 -8,7 -16,0 54,3 1,5 Summa verksamhet 431,0 -1 759,6 -1 328,6 -2 024,3 65,6 -4,7 Finansförvaltning 1 487,5 -85,5 1 402,0 2 054,6 - 10,4 Totalt inkl. interna poster 1 918,5 -1 845,1 73,4 30,3 - 5,7 Avgår: interna poster -172,0 172,0 0,0 0,0 - 0,0 Totalt 1 746,5 -1 673,1 73,4 30,3 - 5,7 Tabell 22 - 35 - Drift- och investeringsredovisning Driftredovisning per nämnd och utskott (mnkr) Intäkter Kostnader Netto Årsbudget Förbrukning, Prognos % avvikelse 2026 Kommunfullmäktige 0,0 -1,2 -1,2 -2,4 48,9 0,2 Revision 0,0 -0,7 -0,6 -1,3 48,0 0,0 Kommunstyrelse 429,8 -1 752,8 -1 323,0 -2 013,6 65,7 -3,9 varav politik 0,0 -6,9 -6,9 -9,6 72,4 0,0 varav kommunledning 1,3 -11,3 -10,0 -16,3 61,2 0,0 varav verksamhetsstöd 56,1 -100,3 -44,3 -75,3 58,8 2,5 varav samhällsutveckling 46,6 -166,0 -119,4 -185,6 64,3 0,0 varav skola och utbildning 110,2 -658,5 -548,3 -843,7 65,0 12,3 varav vård och omsorg 151,8 -608,0 -456,3 -670,6 68,0 -7,7 varav räddningstjänst 7,7 -36,5 -28,8 -41,5 69,5 -1,3 Varav socialtjänst och arbetsmarknad 56,2 -165,2 -109,1 -171,1 63,8 -9,7 Myndighetsnämnd 0,0 -0,3 -0,3 -0,5 60,6 0,0 Valnämnd 0,5 -0,2 0,3 -0,6 -51,9 -0,2 Överförmyndarnämnd 0,8 -3,9 -3,1 -4,9 63,0 -0,8 Socialnämnd 0,0 0,0 -0,6 -0,6 -1,0 61,4 0,0 Nämnder och utskott 431,0 -1 759,6 -1 328,6 -2 024,3 65,6 -4,7 Finansförvaltning 1 487,5 -85,5 1 402,0 2 054,6 - 10,4 Totalt inkl. interna poster 1 918,5 -1 845,1 73,4 30,3 - 5,7 Avgår: interna poster -172,0 172,0 0,0 0,0 - 0,0 Totalt 1 746,5 -1 673,1 73,4 30,3 - 5,7 Tabell 23 Sammanfattande kommentar av driftredovisningen Kommunens nämnder och utskott prognostiserar en negativ budgetavvikelse för helåret 2026 om 4,7 miljoner kronor. Inom kommunstyrelsen prognostiserar två verksamheter större negativa avvikelser, Vård och omsorg -7,7 miljoner kronor samt Socialtjänst och arbetsmarknad -9,7 miljoner kronor. Detta vägs dock till stor del upp av en positiv budgetavvikelse inom Skola och utbildning (+12,3 miljoner kronor). För verksamheten Skola och utbildning prognostiseras ett överskott om 12,3 miljoner kronor. Större överskott inom verksamheten återfinns inom LSS boende vid skolgång, skolskjuts, kost, förskola samt gymnasieskola. Inom förskolan beror överskottet på färre barn i fristående verksamhet än budgeterat samt högre statsbidrag. Gymnasiets överskott beror på att en budgeterad hyreskostnad för renoveringen av Taserudsgymnasiet uteblir i år på grund av förseningar. Verksamheten Socialtjänst och arbetsmarknad prognostiserar ett underskott om 9,7 miljoner kronor, vilket främst beror på högre kostnader för ekonomiskt bistånd och placeringar av barn och unga. Vård och Omsorgs verksamhetsberättelse visar på ett prognostiserat underskott om 7,7 miljoner kronor. Det främsta skälet till underskottet är ökade personalkostnader utifrån ökade utmaningar med kompetensförsörjning. - 36 - Drift- och investeringsredovisning Finansförvaltningen prognosticerar ett överskott med 10,4 mnkr. Det är främst kommunens pensionsmedelsförvaltning som bidrar till den positiva avvikelsen. Pensionsmedelsförvaltningen har en prognos med 28,0 mnkr. För skatter och statsbidrag samt pensioner förväntas en negativ avvikelse gentemot budget. Prognosen för skatter och statsbidrag samt pensioner uppgår till -11,3 mnkr respektive -5,3 mnkr. Närmare beskrivning av verksamheternas ekonomi och verksamhet återfinns inom respektive utskotts/nämnds verksamhetsberättelse (se Bilaga 1). Investeringsredovisning Nedan presenteras en uppföljning av kommunens pågående större investeringsprojekt. Av den totala investeringsramen på 136,9 miljoner kronor bedöms att cirka 113,9 miljoner kronor kommer att utnyttjas vid årets slut. Verksamheten Samhällsutveckling hanterar den stora merparten av kommunens investeringar, för 2026 är Samhällsutvecklings budget 81,9 miljoner kronor och prognostiserad budgetavvikelse för helåret uppgår till 16,3 miljoner kronor. En presentation av kommunens större investeringsprojekt återfinns nedan. För mer detaljer se bilaga 1 och 2. Investeringsbudget (tkr) Budget 2026 Utfall P r o g nos Avvikelse, jan-aug 2026 prognos Totalförsvar 25 000 9 397 25 000 0 Ingestrands camping, 15 stugor 12 002 7 346 12 002 0 Norra infarten 10 000 27 2 000 8 000 Gång- och cykelväg, Gate 6 131 114 2 531 3 600 Prästängen Vildrosgatan, gata 4 400 2 043 4 400 0 Fotbollsplaner, Vik 4 000 49 4 600 -600 Offentliga toaletter 3 600 32 3 600 0 Inventarier, särskilt boende 3 500 2 872 3 500 0 Inventarier, Taserudsgymnasiet 3 300 0 3 300 0 Digital anslagstavla för evenemangsinfo 3 237 910 3 237 0 Belysning motionsspår Prästängen 3 100 1 793 3 100 0 Reinvesteringar 30 518 12 030 29 434 1 085 Övriga investeringar 28 091 11 117 17 227 10 865 Totalsumma investering 136 880 47 730 113 931 22 950 Tabell 24 Beskrivning av investeringsprojekt Totalförsvar Kommunen bedriver verksamhet för att öka förmågan att klara av påfrestningar och ytterst krig. Investeringen är en del i kommunens arbete med återuppbyggnaden av det civila försvaret. Åtgärderna medfinansieras av Myndigheten för civilt försvar (MCF), där bidraget uppgår till drygt 70% av utgifterna. Ingestrands camping, 15 nya stugor 15 nya stugor har ersatt de gamla trätälten på Ingestrands Camping för att höja standarden på stugboende och få området mer attraktivt året runt. Stugtomterna har förberetts under vintern med - 37 - Drift- och investeringsredovisning vatten, avlopp, el och fiber. Stugmodulerna levererades på våren och är på plats med fönster och dörrar. Under hösten kommer stugorna färdigställas invändigt och utomhusmiljön ska finjusteras. Norra infarten Projektet, som innebär byggnation av en ny rondell, har beställts av Teknik i Väst som just nu arbetar med upphandlingen. Parallellt pågår inköp och försäljning av mark inom projektområdet. Ansökan om medfinansiering för åren 2027–2029 har skickats in och godkändes för att täcka maximalt 35 procent av den totala byggkostnaden. Gång- och cykelväg Gate Upphandling pågår och beräknas vara klar i september. För att minimera risken för förseningar i byggprocessen har verksamheten lagt extra tid på att skapa en mycket tydlig och detaljerad upphandling. På så sätt minimeras risken för frågor under byggtiden som annars skulle kräva Trafikverkets granskning och därmed påverka både tidsplan och budget. Prästängen Vildrosgatan, gata Projektet innebär en förlängning av den befintliga Vildrosgatan i Prästängen med en tillhörande vändplan. Projektet är snart färdigställt, vilket skapar utrymme för framtida expansion av staden med både handel och bostadsområden. En del arbete med grus, gräsplantering och finputsning återstår. Inom ramen för projektet har man även byggt en mindre skogsväg som underlättar skogsavverkningen och frigör yta för ett framtida odlingsområde. Fotbollsplaner, Vik Entreprenör som ska utföra projektet är upphandlad av Teknik i väst. Detaljprojektering pågår, och skogsavverkningen är genomförd för att skapa plats för fyra nya fotbollsplaner. Temporära byggvägar har anlagts i området och förberedelser för markarbeten pågår. Fotbollsplanerna förväntas vara klara våren 2027, beroende på väderförhållandena. Efter färdigställandet kommer gräset att behöva tid för att etablera sig och bli tillräckligt starkt för spel. Bolagens investeringsvolym Investeringsvolym koncernen Arvika Stadshus Investeringsvolym, tkr Investerings- Utfall jan- Prognos 2026 Prognos, avvikelse plan aug mot investeringsplan Arvika Fastighets AB 410 000 203 734 266 200 143 800 Arvika Elnät AB 20 223 8 730 19 623 600 Teknik i Väst AB 22 570 4 846 15 570 7 000 Arvika Energi och Miljö AB 114 709 57 378 90 963 23 746 Arvika Näringslivscentrum ek. för 1 000 0 0 1 000 Arvika Kraft AB 46 580 19 001 25 000 21 580 Arvika kommunnät AB 11 756 6 308 8 517 3 239 Totalt koncernen Arvika Stadshus 626 838 299 997 425 873 200 965 För ytterligare kommentarer till bolagens investeringsredovisning hänvisas till respektive bolags verksamhetsberättelse i bilaga 2. Tabell 25 - 38 - Noter Not 1 Redovisningsprinciper Delårsrapporten är upprättad i enlighet med Lagen om kommunal bokföring och redovisning och Kommunallagen. Arvika kommun tillämpar de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning (RKR) och Sveriges kommuner och regioner (SKR). Samma redovisningsprinciper som används i årsredovisningen tillämpas även i delårsrapporten. Not 2 Verksamhetens intäkter, mnkr 2026-08-31 2025-08-31 Försäljningsintäkter 11,5 8,5 Taxor och avgifter 63,3 61,5 Hyror och arrenden 24,8 22,7 Bidrag 135,1 126,3 Försäljning av verksamheter 42,5 39,4 Övrigt, exploateringsverksamhet, reavinst mm 1,9 2,4 279,0 260,8 Not 3 Verksamhetens kostnader, mnkr 2026-08-31 2025-08-31 Lämnade bidrag 55,9 54,3 Köp av huvudverksamhet 128,0 142,7 Löner och ersättningar 992,0 936,1 Pensionskostnader 71,5 72,2 Lokal- och markytor 98,9 91,6 Varor och tjänster 167,5 172,7 1 513,8 1 469,6 Not 4 Generella statsbidrag och utjämning 2026-08-31 2025-08-31 Inkomstutjämning 287,6 270,3 Införandebidrag 0,0 0,0 Regleringsbidrag 47,4 45,1 Kostnadsutjämningsbidrag 29,6 32,7 Fastighetsavgift 56,3 55,8 Generella bidrag staten 0,5 4,0 Avgift/Bidrag LSS-utjämningen 2,5 2,2 423,9 410,1 Not 5 Kortfristig skuld, hantering av semesterlöneskuld Semesterlöneskulden hanteras som en kortfristig skuld. Den totala kortfristiga skulden uppgår till 562,5 mnkr och 91,0 mnkr av dessa avser upplupen semesterlöneskuld vilket är samma belopp som vid årsbokslutet 2025-12-31. Arvika kommun gör ingen justering av semesterlöneskulden löpande under året. Avstämning av faktisk skuld görs vid årsbokslut då justeringar under året skulle innebära stora säsongsvariationer som enligt vår bedömning inte skulle ge en rättvisande bild av resultatet i delårsbokslutet. - 39 - Not 6 Panter och ansvarsförbindelser 2026-08-31 2025-12-31 -Panter och därmed jämförliga säkerheter Borgen mm kommunala bostadsföretag 1 680,4 1 639,2 Borgen mm övriga kommunala företag 1 001,5 942,3 Borgen Arvika Folketspark förening 2,5 2,5 Borgen för Glava fibernät Ekonomisk förening 0,0 1,0 2 684,4 2 585,0 -Övriga ansvarsförbindelser Leasing-/hyresavtal, fordon 0,0 0,2 EkoVäst Invest AB 16,9 16,9 16,9 17,1 Pensioner intjänade före 1998 Ingående pensionsförpliktelse inkl. löneskatt 491,1 537,9 Årets utbetalningar -20,3 -29,8 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 6,4 15,7 Ändring av försäkringstekniska grunder 0 0,0 Övrig post 3,3 0,1 Minskning av avsättning genom tecknande av försäkring 0 -23,7 Förändring av löneskatt -2,6 -9,1 Utgående pensionsförpliktelse 477,9 491,1 Summa poster inom linjen 3 179,2 3 093,2 Tabell 26 Not 7 Händelser efter balansdagen Efter periodens utgång har allmänna val till kommunfullmäktige, regionfullmäktige och riksdag hållits den 13 september 2026. Valresultatet kan komma att påverka kommunens politiska inriktning och prioriteringar framöver. Händelsen har dock inte med fört några identifierbara förhållanden som påverkar innehållet i denna rapport. - 40 - Bilagor Bilaga 1 – Verksamhetsberättelser kommunen Bilaga 2 – Verksamhetsberättelser bolagen - 41 - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum 2026-10-08 Utskottet vård och omsorg

Paragraf 235 Dnr KS/2026:30 Strategisk plan 2027–2029 samt budget för 2027 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Skattesatsen för 2027 till 21,75 kr per skattekrona, fastställs. 2. Kommunrevisionens budget till 1 436 000 kronor år 2027, fastställs. 3. Förslag till Strategisk plan för 2027 - 2029 samt budget för 2027 med däri formulerade mål, uppdrag och inriktningar, fastställs. Deltar ej i beslut Mona Smedman (C) avstår från att delta i beslutet. Reservationer Håkan Axelsson (M), Sigbrith Martinsson (M), Börje Wahlund (M) Catharina Leverström (KD), Alexander Arnesson (SD) och Lars-Olof Gävert (ArvP) reserverar sig mot beslutet till förmån för Håkan Axelssons (M), Sigbrith Martinssons (M), Börje Wahlunds (M) och Catharina Leverströms (KD) förslag. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige fattade den 15 juni 2026 beslut om budget för kommunrevisionen år 2027 samt Strategisk plan 2027 – 2029 som innehåller övergripande mål och inriktning för verksamheten samt drift- och investeringsramar för planperioden. Enligt Kommunallagen (2017:725) 11 kap. 10 § ska budgeten fastställs av fullmäktige före november månads utgång. De år då val av fullmäktige har hållits i hela landet ska budgeten fastställas av nyvalda fullmäktige. De ekonomiska förutsättningarna och prognoserna som låg till grund för den Strategiska plan som fastställdes av Kommunfullmäktige i juni är i allt väsentligt oförändrade. Vare sig skatteprognos, inflation, konjunktur, befolkningsprognos eller andra förutsättningar har förändrats väsentligt. Utifrån dessa förutsättningar föreslår förvaltningen att en ojusterad Strategisk plan för åren 2027– 2029 fastställs innan novembersutgång. Beslutsunderlag Nils Nordquists muntliga föredragning den 19 oktober 2026 Förvaltningens tjänsteskrivelse den 6 oktober 2026 Strategisk plan 2027 – 2029 Kommunfullmäktiges protokoll den 15 juni 2026, § 102 Kommunfullmäktiges protokoll den 15 juni 2026, § 103 Justerande sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (3) Sammanträdesdatum 2026-10-19 Kommunstyrelsen Yrkanden Jonas Ås (S) och Maryna Bialesta Vilhelm (S) yrkar på bifall till upprättat förslag till beslut. Håkan Axelsson (M), Sigbrith Martinsson (M), Börje Wahlund (M) och Catharina Leverström (KD) yrkar på följande 1. Fastställa skattesatsen till 21,65 kronor per skattekrona för år 2027 2. Årets balanskravsresultat ska uppgå till minst 0,75 % av skatte- och bidragsintäkter 3. Investeringar 2027 uppgår till 76 miljoner kronor 4. Borgensramen för bolagskoncernens räntebärande lån (exklusive upplåning för Eda kommuns räkning) får uppgå till högst 3 055 mkr. 5. Arvika Stadshus Aktiebolag ska lämna utdelning med 6,6 miljoner kronor år 2027 (2026 års bokslut) 6. Tillföra kommunstyrelsen ett anslag om 5 miljoner för investeringsstöd till föreningar 7. Finansiering genom leasing får ske inom en ram på 76 miljoner kronor under år 2027 8. Fastställa partistödet för år 2027 till 13 764 kronor per mandat samt 21 076 kronor per parti 9. Bevilja Stiftelsen Glaskogens naturreservat bidrag med 2,8 miljoner kronor för år 2027 10. Fastställa förslag till taxor och avgifter för år 2027 11. Ge direktiv till kommunstyrelsen att inom tilldelad ram prioritera - resurser för en effektiv långsiktig lokalplanering, - resurser för förstärkt kontroll av leverantörer för att förebygga välfärdsbrottslighet. - ett anslag om 6 miljoner kronor för att möjliggöra omställning och anpassning till demografi och nya arbetssätt. Däri ingår att genomföra en analys och föreslå åtgärder för att anpassa bemanning till demografiska, ekonomiska och lagenliga förutsättningar. 12. Fastställa borgerliga alliansens förslag till strategisk plan för åren 2027–2029 samt budget för år 2027 med däri formulerade mål och prioriteringar för verksamhet och ekonomi. Lars-Olof Gävert (ArvP) yrkar bifall till Håkan Axelssons (M), Sigbrith Martinssons (M), Börje Wahlunds (M) och Catharina Leverströms (KD) förslag med följande tilläggsyrkanden: 1. Att fyra miljoner kronor avsätts i investeringsbudgeten 2027 till små konstgräsplaner, rörelseytor och spontanidrottsplatser i hela Arvika kommun, med syfte att stärka barn och ungas möjlighet till rörelse, folkhälsa, föreningsliv och meningsfull fritid både i centralorten och på landsbygden. 2. Att strategiska markförvärv ska hanteras enligt principen netto noll, vilket innebär att kommunen även fortsättningsvis kan göra strategisk viktiga markförvärv, men att sådana förvärv ska finansieras genom motsvarande försäljning av mark eller andra tillgångar. Kommunen ska varje år inte binda mer kapital i mark utan tydlig plan. 3. Att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda och prioritera inrättandet av en kvalificerad kommunjuristfunktion, i syfte att stärka rättssäkerheten, minska behovet av externa juridiska konsulter, förebygga felaktiga beslut, minska risken för skadestånd och säkerställa att legalitetsprincipen får genomslag i kommunens hela verksamhet. 4. Att kommunen genomför en samlad översyn av bemanningen inom Vård och omsorg, Justerande sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3 (3) Sammanträdesdatum 2026-10-19 Kommunstyrelsen inklusive kostnader för köpta semesterveckor, övertid, timvikarier, sjukfrånvaro och personalomsättning, samt tar fram förslag för bättre grundbemanning, bättre arbetsvillkor, ökad kontinuitet och tryggare omsorg Alexander Arnesson (SD) yrkar bifall till Håkan Axelssons (M), Sigbrith Martinssons (M), Börje Wahlunds (M) och Catharina Leverströms (KD) förslag med följande tilläggsyrkanden: 1. Bidragssamordning; Att kommunstyrelsen ges i uppdrag att stärka kommunens arbete med att söka extern finansiering, i syfte att maximera möjligheterna att ta del av regionala, statliga och europeiska stöd och bidrag genom att uppdra till organisationen att tillsätta resurser för bidagssamordning. 2. Sänkt skatt; Att kommunstyrelsen ges i uppdrag att, inom ramen för god ekonomisk hushållning, verka för en stegvis skattesänkning under kommande mandatperiod samtidigt som kommunens kärnverksamheter prioriteras och utvecklas. 3. Stärkta kärnverksamheter, arbetsmiljö och trygghet; Att kommunstyrelsen ges i uppdrag att: - stärka arbetsmiljön och personalens förutsättningar inom vård och omsorg, inklusive att utreda möjligheten att säkerställa tillgång till ändamålsenliga arbetsskor och annan nödvändig arbetsrelaterad utrustning, - genomföra en översyn av administrativa kostnader och arbetsuppgifter inom skolans verksamheter i syfte att frigöra resurser till undervisning och öka lärarnas tid för eleverna, - fortsätta arbetet med att öka tillgången till hjärtstartare inom kommunens verksamheter och fordonsflotta för att stärka tryggheten och beredskapen vid akuta hjärtstopp, - utreda möjligheten att genomföra regelbunden analys av kommunens avloppsvatten för att följa utvecklingen av narkotikaanvändningen och därigenom stärka det förebyggande trygghetsarbetet. Håkan Axelsson (M), Sigbrith Martinsson (M), Börje Wahlund (M) och Catharina Leverström (KD) yrkar på bifall till Lars-Olof Gäverts (ArvP) tilläggsyrkande. Håkan Axelsson (M), Sigbrith Martinsson (M), Börje Wahlund (M) och Catharina Leverström (KD) yrkar på bifall till Alexander Arnessons (SD) tilläggsyrkande. Alexander Arnesson (SD) yrkar på bifall till Lars-Olof Gäverts (ArvP) tilläggsyrkande. Lars-Olof Gävert (ArvP) yrkar på bifall till Alexander Arnessons (SD) tilläggsyrkande. Beslutsgång Ordföranden ställer förslagen tillhörande dess tilläggsyrkanden mot upprättat förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen stödjer Jonas Ås (S) och Maryna Bialesta Vilhelms (S) förslag. Omröstning begärs, Efter genomförd omröstning finner ordföranden att kommunstyrelsen stödjer Jonas Ås (S) och Maryna Bialesta Vilhelms (S) förslag och att omröstningen avgörs av ordförandens utslagsröst. Justerande sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Dnr 2026-10-06 KS/2026:30 Strategisk plan 2027-2029 samt budget för 2027 Förvaltningens förslag till beslut 1. Skattesatsen för 2027 till 21,75 kr per skattekrona, fastställs. 2. Kommunrevisionens budget till 1 436 000 kronor år 2027, fastställs. 3. Förslag till Strategisk plan för 2027 - 2029 samt budget för 2027 med däri formulerade mål, uppdrag och inriktningar, fastställs. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige fattade den 15 juni 2026 beslut om budget för kommunrevisionen år 2027 samt Strategisk plan 2027 – 2029 som innehåller övergripande mål och inriktning för verksamheten samt drift- och investeringsramar för planperioden. Enligt Kommunallagen (2017:725) 11 kap. 10 § ska budgeten fastställs av fullmäktige före november månads utgång. De år då val av fullmäktige har hållits i hela landet ska budgeten fastställas av nyvalda fullmäktige. De ekonomiska förutsättningarna och prognoserna som låg till grund för den Strategiska plan som fastställdes av Kommunfullmäktige i juni är i allt väsentligt oförändrade. Vare sig skatteprognos, inflation, konjunktur, befolkningsprognos eller andra förutsättningar har förändrats väsentligt. Utifrån dessa förutsättningar föreslår förvaltningen att en ojusterad Strategisk plan för åren 2027–2029 fastställs innan novembersutgång. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse den 6 oktober 2026 Strategisk plan 2027 – 2029 Kommunfullmäktiges protokoll den 15 juni 2026, § 102 Kommunfullmäktiges protokoll den 15 juni 2026, § 103 Kontaktuppgifter Arvika kommun /Eget_Avdelning/ Telefon: 0570-816 00 vx E-post: /Eget_E-post-avdelning/ 671 81 Arvika Org. nummer: 212000-1892 Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: Östra Esplanaden 5, 671 81 ARVIKA, Arvika TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Datum Dnr 2026-10-06 KS/2026:30 Bedömning om barns rättigheter Ärendet avser en övergripande verksamhets- och ekonomisk styrning för kommunen i sin helhet. Beslutet skapar ekonomiska förutsättningar och styrning för kommunens verksamheter. Barnrättsperspektivet och bedömningen av barnets bästa integreras i arbetet med framtagandet av Strategisk plan men framförallt i nästa steg, i samband med att respektive verksamhet upprättar sina verksamhetsplaner och prioriterar sina insatser. Bedömning utifrån hållbarhetsperspektiv Förslaget innebär en långsiktigt ansvarsfull hushållning med kommunens ekonomiska resurser. Vad gäller social och ekologisk hållbarhet utgör beslutet den ekonomiska basen för kommuns förvaltning. Den faktiska påverkan på miljö, klimat och sociala förhållanden sker genom de prioriteringar och åtgärder som fastställs i verksamhetsområdenas kommande verksamhetsplaner. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Kommunfullmäktiges beslut om strategisk plan sätter ramverket för kommunens verksamheter för kommande år. Den strategiska planen är ett av de viktigaste styrmedlen för att säkerställa en långsiktig och hållbar ekonomiskstyrning inom kommunen. De detaljerade ekonomiska förutsättningarna och eventuella prioriteringsbehov för respektive verksamhet regleras och preciseras i samband med att kommande verksamhetsplaner och internbudgetar fastställs. Hans Karlsson Nils Nordqvist Kommundirektör Ekonomichef Beslutet skickas till Kommunrevisionen Kontaktuppgifter Arvika kommun /Eget_Avdelning/ Telefon: 0570-816 00 vx E-post: /Eget_E-post-avdelning/ 671 81 Arvika Org. nummer: 212000-1892 Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: Östra Esplanaden 5, 671 81 ARVIKA, Arvika Strategisk plan 2027–2029 Budget 2027 Arvika kommun Fotograf: Jenny Willman 1 www.arvika.se 2 Innehållsförteckning Inledning .................................................................................................................................................. 4 Styrmodell ............................................................................................................................................... 5 Vision ....................................................................................................................................................... 7 Kommunövergripande verksamhetsmål 2027–2029 .............................................................................. 8 Finansiella mål ....................................................................................................................................... 13 Driftbudget 2027 och plan 2028–2029 ................................................................................................. 14 Investeringsbudget 2027 och plan 2028–2029 ..................................................................................... 15 Finansiell översikt .................................................................................................................................. 17 Räkenskaper .......................................................................................................................................... 18 3 Inledning Med vår vision som drivkraft vill vi utveckla Arvika för framtiden, så att fler människor vill bo och arbeta här. Den strategiska planen visar hur vi fördelar resurser och vad som är viktigast för kommunen. Vi står inför många utmaningar i en allt mer komplicerad värld. Kriser, försämrat säkerhetsläge, desinformation och klimatförändringar påverkar oss alla. De senaste årens ekonomiska utveckling i Sverige har också gjort vardagen svårare för många. Kommunen arbetar för att mildra de negativa effekterna av dessa problem och stärka samhället. I Arvika ser vi att antalet äldre ökar medan det föds färre barn, och befolkningen har minskat. Detta innebär att det blir färre människor som arbetar och fler som behöver vård och omsorg när de blir äldre, samtidigt som behovet av barnomsorg minskar. Kommunen får också mindre pengar från staten genom bidrag och skatter. Därför är det viktigt att vi hittar nya sätt att arbeta och nya idéer för att vända denna utveckling. Klimatförändringar är en stor utmaning. Vi måste arbeta hårdare för att minska vår påverkan på klimatet. Vi har tagit många initiativ som en del i denna ambition, till exempel har vi infört en koldioxidbudget i kommunen. För att kunna anpassa våra tjänster till förändringar och nya behov ska vi ständigt förbättra och utveckla oss. Vi vill ge bra service till alla invånare och använda skattepengarna på bästa möjliga sätt. Hur kan vi tänka nytt, göra annorlunda och sträva efter att bli bättre? Vår kvalitetsstrategi hjälper oss i detta arbete. Det är också viktigt att vi håller jämna steg med den digitala utvecklingen för att möta nya krav och behov i samhället. Sammanfattningsvis är våra prioriterade områden att arbeta med kvalitet, klimatomställning och digital utveckling. 4 Styrmodell Arvika kommuns styrmodell för verksamheter och bolag Styrmodellen består av flera delar som tillsammans bildar den helhet som blir avgörande för hur väl kommunen och de kommunala bolagen skapar värde för medborgare i kommunen. Arbetet med att skapa en hållbar framtid i hela kommunen tar avstamp i den övergripande visionen som pekar ut en målbild för vårt arbete, tillsammans med en vägvisning och tydliggörande av de värderingar vi vill ska prägla våra beteenden: visa respekt och ansvar, uppmuntra och delta, våga och lära, visa tillit och stötta, samt visa kreativitet och innovationsförmåga. I den strategiska planen tydliggör politiken genom övergripande verksamhetsmål prioriteringar som ska stärka kommunens arbete mot visionens målbild. Målen utgår från fyra målområden; invånare, medarbetare, tillväxt och utveckling, samt miljö och klimat. För varje mål finns indikatorer som visar i vilken utsträckning målen nås. Det ekonomiska målområdet uttrycks genom kommunens finansiella mål i styrdokumentet ”Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Arvika kommun”. I respektive verksamhet och bolag görs en verksamhetsplan där de övergripande målen i den strategiska planen används som utgångspunkt för att ta fram verksamhetsspecifika indikatorer. Uppföljningar av strategisk plan och verksamhetsplanerna sker varje månad med en rapport till kommunstyrelsen, samt med mer fördjupade uppföljningar i delårsbokslut, årsrapport och verksamhetsberättelser. 5 6 Vision Visionen - "Ett Arvika som glöder" Berättelsen om glöden i Arvika I västra Värmland, bland vidsträckta gnistrande sjöar och täta grönskande skogar, finns en stark glöd som sprider värme och lyser upp. Glöden är kraftfull här, som på få andra platser. Sedan stenåldern har glöden samlat människor i Arvika kring varma eldar och väldoftande grytor för att dela gemenskap, måltider och berättelser, och så gör den även idag. Gemenskapen och den goda stämningen smittar av sig och skapar sammanhållning, ger livsglädje och inspirerar. Glöden har också varit en central del i sysselsättningen i Arvika. Hårt arbetande människor har genom kunskap, skogsbruk, smedjornas brännheta härdar och gjuteriernas smältugnar lagt grunden för den stora verkstadsindustri som nu är en viktig del av Arvikas identitet. Glöden har också tänt högt flygande gnistor och drivit kreativiteten hos många lokala hantverkare, konstnärer och musiker. Glöden har varit värdefull för Arvika historiskt och har stor potential att spela en viktig roll för utvecklingen in i framtiden. Glöden i Arvika är all den kreativitet, drivkraft och innovationsanda som finns bland de som lever och verkar här. Den är källan till att det kan bubbla av nya idéer och spännande möjligheter, att lokala eldsjälar kan driva på och att alla tillsammans kan vara delaktiga i att få saker att hända. Det är den unika glöden som tar Arvika in i framtiden. Ett Arvika som glöder GLÖDEN sprakar, gnistrar och glimmar. I Arvika innebär det att vi skapar utrymme för de lokala krafterna och den kreativitet och innovation som finns både i det stora och det lilla. Vi vågar sikta högt, testa oss fram och lära av varandra och av andra. Vi uppmuntrar den drivkraft som får saker att hända och inspirerar till livslångt lärande. Vi strävar efter att vara goda förebilder för varandra, för våra barn och för vår omvärld. GLÖDEN sprider värme, bjuder in till gemenskap och lyser upp. I Arvika innebär det att alla har möjlighet att delta i samhället efter sina unika förutsättningar, men utan att hindra någon annan. Det är ett välkomnande samhälle där tilliten är stark, alla hjälps åt, organisationer samverkar och vi stöttar varandra, en plats där vi möter alla med respekt och en vilja att förstå. Det är ett samhälle där vi investerar i våra ungdomar och där god hälsa och välmående står i fokus. I Arvika skapar vi möjligheter till livsglädje för alla. GLÖDEN behöver omvårdnad och respekt. I Arvika innebär det att ett hållbart samhälle är en självklarhet. Ett samhälle där vi tillsammans tar ansvar för vår natur, våra resurser, vår omgivning och varandra på ett långsiktigt sätt. Det är ett samhälle i balans, som lever i samklang med vår vackra natur. Vi har en vilja att använda förnyelsebar energi, att skydda vår miljö och att skapa möjligheter för cirkulär ekonomi. 7 Kommunövergripande verksamhetsmål 2027–2029 Definition av respektive indikator framgår av bilaga 1 ”Definition indikatorer – Strategisk plan 2027–2029”. Invånare - verksamhetsmål Mål Indikatorer Målvärde Kommuninvånarnas möjlighet till Tillgång till fast bredband om minst 96 eller högre delaktighet ska vara god. 100 Mbit/s, andel (%). Kommuninvånarna ska kunna leva Fallskador bland personer 80+, 3- 50 eller lägre ett rikt, gott och hälsosamt liv. årsm, antal/1 000 invånare. Deltagartillfällen i idrottsföreningar, 29 eller högre antal/invånare 13–20 år. Öka medvetenheten och kunskapen Information om mäns våld mot 100 inom kommunens verksamheter om kvinnor, våld i nära relation och mäns våld mot kvinnor, våld i nära hedersrelaterat våld och förtryck ska relation och hedersrelaterat våld och ges i samband med förtryck. medarbetarsamtal och vid introduktion av nya medarbetare och chefer, andel (%). Tabell 1 Invånare - nyckeltal att följa • Invånare med bra självskattat hälsotillstånd, andel i % • Föräldrapenningdagar som tas ut av män, andel av antalet dagar (%) • Möjlighet att påverka politiska beslut i kommunen fungerar bra, andel (%) • Möjlighet att delta aktivt i arbetet med att utveckla kommunen fungerar bra, andel (%) • Kommunen är en bra plats att bo och leva på, andel (%) • Invånarnas möjlighet till insyn och inflytande över kommunens beslut och verksamheter är bra, andel (%) 8 Medarbetare - verksamhetsmål Mål Indikatorer Målvärde Arvika kommun ska arbeta för Heltidsarbetande månadsavlönade 66 eller högre jämställdhet och mångfald. kvinnor, andel (%). Heltidsarbetande månadsavlönade 78 eller högre män, andel (%). Lönegap median kvinnor – median 500 kr eller lägre män anställda av kommunen, kr. Arvika kommun ska ha en god Sjukfrånvaro koncernen. 6,6 eller lägre arbetsmiljö där medarbetarna trivs. Sjukfrånvaro mer än 59 dagar som 48 eller lägre andel av total sjukfrånvaro bland anställda, kommun, andel (%). Andel (%) kvinnor 40–60 år i 50 eller högre kommunens verksamheter som uppger att de har tillgång till stöd eller information kopplat till klimakteriet. Arvika kommun ska ha engagerade Hållbart medarbetarengagemang 83 eller högre medarbetare. (HME), totalindex. Tabell 2 Medarbetare - nyckeltal att följa • Anställda utrikesfödda, kommun, balanstal 9 Tillväxt och utveckling - verksamhetsmål Mål Indikatorer Målvärde Arvika ska erbjuda utbildning med Elever i år 9 som är behöriga till 86 eller högre bredd och hög kvalitet. yrkesprogram, hemkommun, andel (%). Gymnasieelever med examen inom 4 77 eller högre år, hemkommun, andel (%). Gymnasieelever i kommunens egna 67 eller högre skolor, andel (%). Barn 1–5 år inskrivna i förskola, 94 eller högre andel (%). Arvika ska ge förutsättningar för ett Företagsklimat enligt Svenskt 3,2 eller högre gott företagsklimat. Näringsliv, sammanfattande omdöme, betyg. Företagsklimat enligt Insikt (Sveriges 70 eller högre kommuner och regioner), totalindex. Arvikaborna ska ha goda möjligheter Vuxna biståndsmottagare (18+ år) 1,0 eller lägre att försörja sig själva. med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) av befolkningen. Unga vuxna med ekonomiskt 6,0 eller lägre bistånd, andel (%) av invånare 18–24 år. Tabell 3 Tillväxt och utveckling - nyckeltal att följa • Sysselsättningsgrad 20 - 64 år, andel (%) • Långtidsarbetslöshet 25 – 65 år, andel (%) av befolkningen • Långtidsarbetslöshet 16 – 24 år, andel (%) av befolkningen 10 Miljö och klimat - verksamhetsmål Mål Indikatorer Målvärde Arvika kommun ska säkerställa Sjöar med god ekologisk status, 25,5 eller högre tillgången till och en hållbar andel (%). förvaltning av vatten och sanitet för alla. Arvika kommun ökar den biologiska Skyddad natur totalt, andel (%). 13,0 eller högre mångfalden och stärker ekosystemen genom att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av ekosystemen. Arvika kommun ska säkerställa Insamlat restavfall, kg/invånare. 135 kg/person eller hållbar konsumtion och produktion. lägre Insamlat matavfall, kg/invånare. 40 kg/person eller lägre Ekologiska livsmedel i kommunens 26 eller högre verksamhet, andel %. Arvika kommun ska vidta åtgärder Utsläpp till luft av växthusgaser 2,6 ton/invånare för att minska klimatförändringarna totalt, ton CO2-ekvivalenter/ eller lägre och dess konsekvenser. invånare. Kommunkoncernutsläpp till luft av 35 kg/invånare eller växthusgaser totalt, kg CO2- lägre ekvivalenter/invånare. Utsläpp till luft av fossil koldioxid 39 040 ton eller totalt, ton per år. lägre Genomsnittlig energianvändning i 54 kWh/100 km personbilar och lätta lastbilar i eller lägre kommunkoncernen kWh/100 km. Tabell 4 11 Utvärderingsmodell Uppföljningen av indikatorerna som kopplats till fullmäktiges övergripande verksamhetsmål bedöms utifrån indikatorns utfall i förhållande till indikatorns målvärde. För att en indikator skall anses uppfylld krävs att resultatet uppgår till 100 % av målvärdet. Uppföljningen av indikatorerna är kvantitativ och ingen bedömning av utfallet görs. Däremot görs en bedömning när fullmäktiges övergripande verksamhetsmål utvärderas. Denna bedömning är kvalitativ och genomförs av en politisk arbetsgrupp som arbetar fram ett förslag till kommunstyrelsen. Underlag till bedömningen är inte bara indikatorernas utfall i sig, även om indikatorernas utfall väger tyngst. Hänsyn tas även till trenden i indikatorns utfall, det vill säga om resultat blir bättre eller sämre över tid. Även en prioritering kan göras mellan indikatorerna för de mål som har mer än en indikator, alltså en indikator kan bedömas viktigare än andra indikatorer. Vidare tas även hänsyn till utfallen av det omfattande målarbete som görs i kommunens nämnder, utskott och bolag. Utifrån utfallet av fullmäktiges övergripande verksamhetsmål görs sedan en samlad bedömning om kommunkoncernen uppfyller god ekonomisk hushållning för det aktuella året. 12 Finansiella mål Arvika kommuns finansiella mål framgår i styrdokumentet ”Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Arvika kommun”. De finansiella målen består av ett resultat- och ett investeringsmål för Arvika kommun och ett investeringsmål för hela kommunkoncernen. Resultatmål Kommunen skall redovisa ett resultat efter balanskravsjusteringar som över en rullande femårsperiod minst motsvarar 1,0 % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag för samma period. Avvikelser från målet kan göras för enskilt år under förutsättning att planering finns för uppfyllelse av målet över en rullande femårsperiod. Investeringsmål Samtliga investeringar inom den skattefinansierade verksamheten ska inom en rullande femårsperiod finansieras inom ramen för årets resultat efter balanskravsjusteringar, avskrivningar och effekter av finansiell leasing1. Avvikelser från målet kan göras för enskilt år under förutsättning att planering finns för uppfyllelse av målet över en rullande femårsperiod. Investeringsmål - Kommunkoncernen Kommunkoncernens soliditet inklusive pensionsförpliktelsen skall uppgå till minst 35,5 procent, målet utgår från nyckeltalets utfall i 2025 års bokslut. Avvikelser från målet kan göras för enskilt år under förutsättning att planering finns för uppfyllelse av målet över tid. 1 Avskrivningar för finansiell leasing av verksamhetslokaler och resultateffekter som uppkommer till följd av redovisning av finansiell leasing ska inte ingå i utvärderingen av målet. 13 Driftbudget 2027 och plan 2028–2029 För kommunens nämnder gäller följande ekonomiska grundramar. Här är några av satsningarna som ingår i driftbudget år 2027 och plan 2028–2029: • Särskilt boende – Smedberg etapp 2 • ROT-renovering av Taserudsgymnasiet • Detaljplaner för hamnområdet • Skötsel av enskilda vägar • Föreningsbidrag • Dynamisk kollektivtrafik Nämndernas ekonomiska ramar kommer under verksamhetsåret att justeras på grund av utfördelning av det centrala anslaget för arvoden till förtroendevalda. Det centrala anslaget för arvoden avser uppräkning av arvode enligt ”Bestämmelser om ersättning till politiskt förtroendevalda ledamöter i kommunala uppdrag i Arvika kommun”. Nämndernas ekonomiska ramar kommer även under verksamhetsåret att justeras på grund av utfördelning av det centrala anslaget för avskrivningar och internränta. Samtliga regleringar görs inom de driftanslag som fastställts av fullmäktige. För att kunna rymma verksamheterna i de föreslagna ramarna fordras fortlöpande effektivisering och införande av nya mindre kostnadskrävande arbetssätt. För att nå de finansiella målen behöver verksamhetens kostnader minska med 10,8 miljoner kronor år 2028 och ytterligare 7,2 miljoner kronor år 2029. Ansvarsområde (tkr) Budget 2026 Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Kommunfullmäktige 2 405 2 680 2 817 3 163 varav centralt arvodesanslag 0 320 650 990 Revision 1 311 1 436 1 436 1 461 Valnämnd 600 0 0 900 Kommunstyrelsen 2 010 864 2 081 961 2 152 914 2 215 587 Myndighetsnämnd 495 495 495 495 Överförmyndarnämnd 4 919 4 919 4 919 4 919 Socialnämnd 1 044 1 044 1 044 1 044 Anpassning och effektivisering 0 0 -10 800 -18 000 Nämnder och utskott 2 021 638 2 092 536 2 152 825 2 209 569 Pensioner 40 570 36 550 36 164 36 558 Internränta -21 108 -21 223 -21 223 -21 223 Avskrivningar, ofördelat 3 525 3 150 7 500 7 500 Finansiell leasing, lokaler 0 -64 613 -66 318 -67 147 Finansverksamhet, övrigt -5 830 -8 330 -5 830 -5 830 Verksamhetens nettokostnad 2 038 795 2 038 071 2 103 118 2 159 427 Tabell 5 14 Investeringsbudget 2027 och plan 2028– 2029 Investeringsplanen för perioden omfattar 279,7 miljoner kronor och investeringsbudgeten för 2027 uppgår till 90,1 miljoner kronor. Investeringar i kommunens verksamhetslokaler görs i huvudsak av Arvika Fastighets AB och regleras genom förändrad hyressättning för kommunens verksamheter. Investering (tkr) Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Inventarier, Taserudsgymnasiet 4 300 3 400 AV-utrustning, Taserudsgymnasiet 1 100 1 000 IT, datacenter 2 000 Digital omställning, beslutstöd 1 000 1 000 Personalsystem 2 600 Offentlig utsmyckning 200 200 200 Byte konstgräs inkl. granulat, Lingon-och 5 500 Blåbärsvallen Fotbollsplaner, Vik 4 000 Simhallen, lossningsplats kemikalier 2 000 Simhallen, kemikaliehantering och 1 000 leveransmottagning, detaljprojektering Ridhus, ombyggnation och renovering av 1 000 befintlig anläggning, detaljprojektering Ny idrottshall 11 000 44 000 Offentliga toaletter 2 300 1 300 Norra infarten 10 000 7 000 4 000 Statliga bidrag - Norra infarten -3 000 -3 000 -2 000 Gång- och cykelväg, Gate 400 Gunnarskogsvägen - förbättringsåtgärder 4 600 korsning RV 61 Gunnarskogsvägen - busshållplats 2 300 Statliga bidrag - busshållplats -2 300 Gång- och cykelplan 5 000 5 000 5 000 Statliga bidrag - Gång och cykelplan -1 000 -1 000 -1 000 Totalförsvar 30 000 5 600 Statliga bidrag - totalförsvar -24 000 Delsumma: 47 000 33 500 50 200 Tabell 6 15 Investering (tkr) Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Reinvesteringar inom Skola och utbildning 2 000 2 000 2 000 Reinvesteringar inom Socialtjänst och 200 200 200 arbetsmarknad Reinvesteringar inom Vård och omsorg 1 250 1 800 1 350 avseende köksutrustning Reinvesteringar inom Vård och omsorg, övrig 2 200 2 400 2 000 verksamhet Reinvesteringar inom Samhällsutveckling 16 000 16 000 16 000 avseende beläggningsunderhåll och gatubelysning Reinvesteringar inom Samhällsutveckling, övrig 5 500 5 500 5 500 verksamhet Reinvesteringar inom Verksamhetsstöd 1 800 1 800 1 800 avseende IT-utrustning Reinvesteringar och utbyte fordon, 1 850 5 650 1 300 Räddningstjänst Till Kommunstyrelsens förfogande 2 000 2 000 2 000 Delsumma: 32 800 37 350 32 150 Exploateringsverksamhet Prästängen Vildrosgatan, gata 2 000 Trekantsgatan 3 300 Hamnområdet, förberedelse exploatering 5 000 5 000 Hamnområdet, kajer 10 000 Norra Graninge verksamhetsområde 2 000 5 000 5 400 Strategiska markförvärv 3 000 3 000 3 000 Delsumma: 10 300 13 000 23 400 Totalsumma investeringar: 90 100 83 850 105 750 Tabell 7 Utarbetandet av investeringsplanen baseras på en 10-årig planering. Prioriteringar har därefter genomförts. 16 Finansiell översikt Resultatplan Resultatplanen för åren 2027–2029 har beräknats utifrån följande förutsättningar. Beräkningsgrund År 2027 År 2028 År 2029 Resultat i relation till skatter och bidrag, procent 0,99% 1,00% 1,00% Nettokostnadsandel i relation till skatter och bidrag, procent 97,77% 97,59% 97,52% Skattefinansieringsgrad av investeringar, procent2 87,21% 99,23% 79,23% Antal invånare 25 157 25 026 24 892 Skattesats 21,75% 21,75% 21,75% Personalkostnadsökning 3,7% 3,7% 3,7% Tabell 8 Känslighetsanalys Känslighetsanalysen visar hur kommunens kostnader påverkas av förändrade förutsättningar avseende kostnadsutveckling, skattesats samt befolkning. Detta redovisas i nedanstående tabell: Händelse Kostnad/intäkt i miljoner kronor Lönekostnadsförändring, 1 procent 16,3 Förändring inflation, 1 procent 7,9 Förändring skattesats, 10 öre 6,6 Förändring befolkning, 100 invånare 7,4 Tabell 9 Kassaflöde För år 2027 beräknas ett negativt kassaflöde med 32,4 miljoner kronor. Under hela planperioden 2027–2029 beräknas en ett negativt kassaflöde med 67,5 miljoner kronor vilket främst beror på planerad resultat- och investeringsnivå samt negativ slutavräkning av skatteintäkter för åren 2025 och 2026. Kommunens betalningsberedskap bedöms vara god under hela planperioden med hänvisning till en god likviditet. 2 Beräknas i enlighet med investeringsmålet där det framgår att samtliga investeringar inom den skattefinansierade verksamheten ska inom en rullande femårsperiod finansieras inom ramen för årets resultat efter balanskravsjusteringar, avskrivningar och effekter av finansiell leasing. 17 Räkenskaper Resultaträkning Bokslut Budget Budget Resultaträkning (mnkr) 2025 2026 2027 Plan 2028 Plan 2029 Verksamhetens nettokostnader -1 854,2 -1 990,3 -1 947,9 -2 007,0 -2 062,9 exkl. avskrivningar Avskrivningar -84,7 -48,5 -90,1 -96,1 -96,6 Verksamhetens nettokostnader -1 938,9 -2 038,8 -2 038,1 -2 103,1 -2 159,4 Skatteintäkter 1 354,2 1 408,1 1 436,6 1 487,7 1 539,2 Generella statsbidrag och utjämning 614,4 613,8 648,0 667,3 675,2 Verksamhetens resultat 29,7 -16,9 46,6 51,9 55,0 Finansiella intäkter 176,9 53,6 52,7 52,7 52,7 Finansiella kostnader -161,7 -6,4 -78,5 -83,1 -85,6 Resultat före extraordinära poster 44,9 30,3 20,7 21,5 22,1 Jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 44,9 30,3 20,7 21,5 22,1 Årets resultat exkl. finansiell leasing 53,7 29,7 30,0 30,6 verksamhetslokaler Balanskravsjustering 3,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Tidigare avsatt till RUR3 87,7 87,7 87,7 87,7 87,7 Tidigare avsatt till RER4 1,4 30,2 30,2 30,2 30,2 Årets avsättning till RER 28,8 0,0 0,0 0,0 0,0 Ianspråktagande av RUR 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ianspråktagande av RER 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets balanskravsresultat 19,7 30,3 20,7 21,5 22,1 Summa RUR & RER 117,9 117,9 117,9 117,9 117,9 Resultat, andel av skatter och 2,28% 1,50% 0,99% 1,00% 1,00% statsbidrag Nettokostnadsandel i relation till 98,49% 100,84% 97,77% 97,59% 97,52% skatter och statsbidrag Finansnetto 15,2 47,2 -25,8 -30,4 -33,0 Tabell 10 3 Resultatutjämningsreserv (RUR) 4 Resultatreserv (RER) 18 Balansräkning Bokslut Budget Budget Balansräkning (mnkr) 2025 2026 2027 Plan 2028 Plan 2029 Anläggningstillgångar 1 896,5 1 956,1 1 973,7 1 953,3 1 953,4 Omsättningstillgångar 1 231,7 1 239,1 1 249,1 1 249,1 1 249,1 Kassa och bank 581,2 562,1 529,7 514,2 494,5 Summa tillgångar 3 709,4 3 757,2 3 752,5 3 716,6 3 697,0 Eget kapital 2 002,1 2 032,4 2 053,1 2 074,6 2 096,6 Avsättningar 207,0 202,7 195,5 189,6 184,5 Skulder 1 500,3 1 522,1 1 503,8 1 452,4 1 415,9 Summa eget kapital, avsättningar 3 709,4 3 757,2 3 752,5 3 716,6 3 697,0 och skulder Pensioner intjänade före 1998 491,1 494,3 436,8 416,9 400,7 Soliditet exklusive 54,0% 54,1% 54,7% 55,8% 56,7% pensionsförpliktelser Soliditet inklusive 40,7% 40,9% 43,1% 44,6% 45,9% pensionsförpliktelser Tabell 11 19 Kassaflödesanalys Kassaflöde (mnkr) Bokslut 2025 Budget 2026 Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Den löpande verksamheten Årets resultat 44,9 30,3 20,7 21,5 22,1 Avskrivningar 84,4 48,5 90,1 96,1 96,6 Nedskrivningar 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring pensionsavsättning 10,9 -4,3 -7,2 -5,9 -5,1 Förändring övriga avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Reavinst-/reaförlust -1,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga ej likviditetspåverkande poster 4,7 4,0 12,6 12,1 12,1 Medel från verksamheten före 143,8 78,5 116,3 123,8 125,6 förändring av rörelsekapital Ökning- minskning+, kortfristiga -25,8 -15,0 -10,0 0,0 0,0 placeringar Ökning- minskning+, kortfristiga 59,6 7,6 0,0 0,0 0,0 fordringar Ökning- minskning+, förråd -7,8 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning+ minskning-, kortfristig skuld 16,6 0,0 -11,6 -16,3 0,0 Kassaflöde från den löpande 186,4 71,1 94,7 107,5 125,6 verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella och -65,1 -112,1 -120,4 -87,9 -108,8 materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella 1,4 0,0 0,0 0,0 0,0 anläggningstillgångar Investering i finansiella -130,0 0,0 0,0 0,0 0,0 anläggningstillgångar Försäljning av finansiella 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 anläggningstillgångar Investeringsbidrag och övriga 6,9 26,0 30,3 4,0 3,0 inkomster Kassaflöde från -186,8 -86,1 -90,1 -83,9 -105,8 investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Amortering av långfristiga skulder 0,0 -4,2 -4,7 -4,7 -4,7 Amortering av skulder för finansiell -32,4 0,0 -32,3 -34,4 -34,8 leasing Långfristiga fordringar, tillförda (+) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 använda (-) Kassaflöde från -32,4 -4,2 -37,0 -39,1 -39,5 finansieringsverksamheten Utbetalning av bidrag statlig 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 infrastruktur Årets kassaflöde -32,8 -19,2 -32,4 -15,4 -19,7 Likvida medel vid årets början 614,0 581,2 562,1 529,7 514,2 Likvida medel vid årets slut 581,2 562,1 529,7 514,2 494,5 Skattefinansieringsgrad av 176,32% 91,57% 87,21% 99,23% 79,23% investeringar inklusive utbetalning av bidrag statlig infrastruktur Tabell 12 20 Arvika kommun Besöksadress: Östra Esplanaden 5, Arvika Webbplats: www.arvika.se Telefon: 0570-816 00 (Kontaktcenter) E-post: arvika.kommun@arvika.se 21 Arvikas Borgerliga Allians Strategisk plan 2027–2029 Budget 2027 Håkan Axelsson (M), Catharina Leverström (KD) och Anton Sjöstedt (L) 2026-06-15 1. Innehållsförteckning Ordning och reda och tydlig styrning med fokus på framtiden i hela Arvika ......................................... 2 2. Ekonomi, ledning och styrning ........................................................................................................ 3 Målbild ......................................................................................................................................................................................................... 4 Prioriteringar 2027 ....................................................................................................................................................................................... 4 3. Levande landsbygd och trivsam stad .............................................................................................. 5 Målbild ......................................................................................................................................................................................................... 5 Prioriteringar 2027–2029 ............................................................................................................................................................................. 6 4. Jobb och företagande ..................................................................................................................... 6 Målbild ......................................................................................................................................................................................................... 6 Prioriteringar 2027–2029 ............................................................................................................................................................................. 7 5. Energi och miljö............................................................................................................................... 7 Målbild ......................................................................................................................................................................................................... 8 Prioriteringar 2027–2029 ............................................................................................................................................................................. 8 6. Fritid, kultur och civilsamhälle ........................................................................................................ 8 Målbild ......................................................................................................................................................................................................... 9 Prioriteringar 2027–2029 ............................................................................................................................................................................. 9 7. Skola och utbildning ...................................................................................................................... 10 Målbild ....................................................................................................................................................................................................... 10 Prioriteringar 2027–2029 ........................................................................................................................................................................... 11 8. Vård och omsorg ........................................................................................................................... 11 Målbild ....................................................................................................................................................................................................... 11 Prioriteringar 2027–2029 ........................................................................................................................................................................... 12 9. Individ- och familjeomsorgen ....................................................................................................... 13 Målbild ....................................................................................................................................................................................................... 13 Prioriteringar 2027-2029............................................................................................................................................................................ 13 10. Finansiella mål och prioriteringar i budget och plan 2027–2029 ............................................ 14 Långsiktiga mål och prioriteringar.............................................................................................................................................................. 14 Prioriteringar i budget 2027 och plan 2028–2029 ..................................................................................................................................... 15 Resultaträkning .......................................................................................................................................................................................... 17 Våra yrkanden ....................................................................................................................................... 18 1 Ordning och reda och tydlig styrning med fokus på framtiden i hela Arvika Arvikas Borgerliga Allians vill bygga framtidens Arvika – en kommun som präglas av framtidstro, företagsamhet och livskvalitet. Vi vill skapa en positiv och välkomnande anda som gör människor stolta över att bo, arbeta och verka här. Arvika ska vara det självklara navet i västra Värmland – en kommun som lockar företag att investera, människor att flytta till och besökare att återvända till. Med våra unika naturvärden, vår starka företagaranda och vårt strategiska läge har vi goda förutsättningar för framtiden och vara den välmående småstaden som vi alla vill. En välskött ekonomi och tydlig styrning är grunden för allt detta. Genom ordning och reda i kommunens verksamheter kan vi säkerställa hög kvalitet i välfärden och god kommunal service i hela kommunen. Arvika är en landsbygdskommun i ordets bästa bemärkelse. Här finns livskraftiga bygder, starka lokalsamhällen och närhet till naturen. Samtidigt står vi inför demografiska utmaningar med en åldrande befolkning och ett minskat barnafödande. Därför behöver vi förena två perspektiv: att långsiktigt arbeta för befolkningstillväxt samtidigt som vi anpassar verksamheterna efter de förutsättningar som finns här och nu. Vår ambition är att fler ska välja Arvika. Vi vill skapa attraktiva boendemiljöer i sjönära och andra eftertraktade lägen som lockar hemvändare, barnfamiljer, entreprenörer och andra som vill bygga sin framtid här. Arvika ska vara en kommun där det är lätt att förverkliga sina drömmar – oavsett om det handlar om att starta företag, bilda familj eller leva ett rikt liv genom hela livet. Vi vill att Arvika ska vara en bra kommun att leva i oavsett befolkningsutveckling. Därför behöver vi både utveckla och förnya verksamheterna så att resurserna används där de gör störst nytta. Kommunens organisation ska vara effektiv, flexibel och rustad för framtiden. För oss är ordning, trygghet och frihet grundläggande värden. Vårt fokus ligger på kommuninvånarna och på kärnuppdraget – skola, vård, omsorg och socialt stöd. Vi vill steg för steg stärka kvaliteten i dessa verksamheter samtidigt som vi arbetar för att på sikt återställa kommunalskatten till den nivå som gällde före skattehöjningen 2017. Det skulle ge vanliga Arvikafamiljer 12 000 kr mer i plånboken varje år och öka människors möjligheter att själva forma sina liv. Valfrihet, kvalitet och konkurrens är vägledande principer för vårt arbete. Genom att välkomna fler utförare och skapa rättvisa villkor för företagande kan vi utveckla välfärden, öka valfriheten och stärka det lokala näringslivet. Kommunen ska fokusera på sina kärnuppgifter och skapa goda förutsättningar för människor och företag att växa. Med denna budget pekar vi ut riktningen för ett starkare, friare och mer attraktivt Arvika – en kommun som tar vara på sina möjligheter, möter framtiden med självförtroende och fortsätter att utvecklas för kommande generationer. 2 Sammanfattningsvis föreslår vi ett antal prioriteringar i syfte att stärka kvaliteten inom följande områden: • Ekonomi, ledning och styrning • Levande landsbygd och trivsam stad • Arbete och företagande • Energi och miljö • Fritid, kultur och civilsamhälle • Skola och utbildning • Vård och omsorg • Individ- och familjeomsorg För att genomföra föreslagna prioriteringar inom dessa områden får kommunstyrelsen ett extra anslag med sex miljoner kronor per år 2027–2029. Anslaget finansieras genom utdelning från Arvika Stadshus Aktiebolag. 2. Ekonomi, ledning och styrning Nuläge Arvika har i grunden en stark ekonomi jämfört med många av Sveriges kommuner. Tack vare ett förslag från två moderater satte kommunen av 130 miljoner för att kostnaden för pensioner inte skulle vara en belastning för framtida generationer. Kapitalet har nu vuxit och pensionsskulden täcks mer än väl av tillgångarna. Med Socialdemokraterna i spetsen skatten höjts med 1,33 kronor sedan 2017. Det innebär minst en tusenlapp per månad mindre i plånboken för en vanlig familj. Trots höjd skatt har inte kvaliteten i verksamheterna höjts. Tvärtom har skolresultaten försämrats, likaså den ekonomiska effektiviteten i förskola och skola, och kön till särskilt boende förlängts. Dessutom är företagarnas omdöme om den kommunala servicen inte på en godkänd nivå. Kommunens kärnverksamheter kostade 2024 drygt 100 miljoner mer än vad som är motiverat utifrån kommunens struktur. Det kan tyda på brister i kostnadseffektivitet snarare än kvalitetshöjningar. Stora demografiska utmaningar väntar kommunen, som kommer att påverka behovet av lokaler för olika verksamheter, där vissa har ett minskat lokalbehov och andra ett ökat. Trots en god ekonomi är Arvika en av landets mest skuldsatta kommunkoncerner mätt i kronor per invånare. Detta är en risk när räntor stiger och befolkningen minskar. De kommunala bolagen redovisar stora behov av investeringar, bland annat för vatten och avlopp samt ROT-renoveringar i allmännyttans bestånd. För att inte öka koncernens skuldsättning än mer behöver investeringar som inte kan finansieras av egna medel finansieras på annat sätt, t ex genom försäljning av tillgångar. Kommunens organisation är i stort sett den samma sedan 2007 när det gäller den politiska organisationen och sedan 2011 när det gäller de kommunala bolagen. Frågan om kommunen ska ha facknämnder eller utskott till kommunstyrelsen finns det åsikter om, liksom hur kommun och bolag leds och styrs. Det motiverar en utvärdering av den politiska organisationen i kommunen samt bolagsorganisationen. 3 Målbild Våra övergripande mål är att styra kommunen utifrån hög kvalitet, låg kommunalskatt, effektiv förvaltning och med tydlig styrning. Vårt fokus är på kärnverksamheterna. Genom att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet skapar vi utrymme för att sänka kommunalskatten för att attrahera såväl företagare som invånare. Vi vill vi successivt minska kommunkoncernens skuldsättning för att inte skuldsätta våra barn. Kommunkoncernens organisation ska vara anpassad till det uppdrag kommunen har och ständigt utveckla arbetssätt och rutiner för att ge valuta för kommuninvånarnas pengar. Prioriteringar 2027 • En genomlysning av kostnader i kommunens verksamheter med prioritet på verksamheter där kommunen har högre kostnader än vad som motiveras utifrån kommunens befolknings- och socioekonomiska struktur ska genomföras. • Kommunen ska fördela resurser till verksamheterna enligt den så kallade ”Prislappsmodellen”. • Genomföra en analys av avgiftsfinansieringsgraden av kommunens verksamheter • Utarbeta en process där uppdrag och inriktning till bolagen blir en del av den årliga strategiska planeringsprocessen. • Kommunen ska ta fram en lokalstrategi samt riktlinjer för lokalförsörjning som ska utgöra grunden för årligen uppdaterade lokalförsörjningsplaner. • En kartläggning av samtliga koncernens investerings- och finansieringsbehov i ett tioårsperspektiv ska tas fram. • Prioritera resurser för upphandling och uppföljning av avtal i syfte att förebygga välfärdsbrottslighet • Tillsätta en parlamentarisk grupp med uppgift att utvärdera nuvarande organisation och inför nästa mandatperiod lämna förslag till förändringar av den politiska organisationen utifrån behov av styrning. 4 3. Levande landsbygd och trivsam stad Nuläge Arvika är en utpräglad landsbygdskommun där ungefär hälften av invånarna bor utanför tätorten. Vi värnar både en levande landsbygd och Arvikas unika stadskärna – en småskalig, trygg och attraktiv mötesplats för människor, handel och verksamheter. En levande kommun bygger på att människor kan bo, arbeta och leva i hela kommunen. Därför vill vi säkerställa att det finns kommunal service i form av förskolor och skolor i kommunens olika delar, så länge det är kvalitetsmässigt och ekonomiskt hållbart. Arvika tätort Arvika har goda förutsättningar för tillväxt. Det finns ett stort utbud av detaljplanelagda och planerade områden för bostadsbyggande, inte minst för villor. Möjligheten att erbjuda attraktiva boenden i sjönära lägen är en viktig konkurrensfördel. Ett särskilt utvecklingsområde är "Sveriges innersta hamn", där Arvika har ett unikt läge att skapa en attraktiv stadsdel för boende, företagande och rekreation. Kommunens planering ska skapa förutsättningar för trygga och attraktiva boendemiljöer med olika upplåtelseformer, så att människor kan hitta ett boende som passar för livets olika skeden. Landsbygd En levande landsbygd är avgörande för Arvikas framtid. För människor och företag utanför tätorten är ett väl fungerande vägnät en grundläggande förutsättning. I dag är många enskilda vägar i bristfälligt skick, vilket försvårar både boende, företagande och transporter. För att hela kommunen ska kunna utvecklas krävs satsningar på infrastruktur och god tillgänglighet. Målbild Vi vill att Arvika ska vara en attraktiv kommun som människor vill flytta till, leva, arbeta och bygga sin framtid. Kommunen ska alltid ha fokus på att främja satsningar, byggnationer och etableringar som kan leda till fler arbetstillfällen. För att nå dit vill vi se: • Ett levande centrum med varierat och attraktivt utbud av handel, service och verksamheter. • En stadskärna där gående och cyklister samsas med bilister" • Naturliga mötesplatser där människor i olika åldrar kan träffas och delta i aktiviteter tillsammans. • Levande och livskraftig landsbygd • En god vägstandard i hela kommunen • Goda möjligheter till en aktiv och meningsfull fritid samt rekreation. • Attraktiva bostäder för olika målgrupper och livssituationer. • Skola, vård, omsorg och socialt arbete av hög kvalitet. • En konkurrenskraftig kommunalskatt. 5 Prioriteringar 2027–2029 • Sätta spaden i marken för Arvikas nya stadsdel ”Sveriges innersta hamn”. • Skapa förutsättningar för attraktiva och trygga boendeformer där man kan bo kvar hela livet, • Tillsammans med vägföreningarna ta ett gemensamt ansvar för underhållet av de enskilda vägarna • Utveckla en flexibel, behovsanpassad och robust kollektivtrafik i hela Arvika • Stärka förutsättningarna för handel, service och företagande i såväl stadskärnan som på landsbygden. • Främja byggnation av olika typer av bostäder i attraktiva lägen 4. Jobb och företagande Nuläge Arvika har ett livskraftigt näringsliv med ett varierat utbud av små och stora företag. Företag i Arvika uppger att de har svårt att rekrytera arbetskraft med rätt sorts kompetens samtidigt som arbetslösheten är relativt låg. Inom kommunen står många utanför arbetsmarknaden och här behöver såväl kommun som företagare hjälpas åt för att dessa människor får en chans på arbetsmarknaden. Företagens omdömen om kommunens service och bemötande har i genomförda mätningar visat att de inte upplever servicen som tillräckligt bra. Steg har tagits för att förbättra företagsklimatet men mycket återstår att göra för att Arvika ska hamna på en nivå som är minst lika bra som andra kommuner i Värmland. Kompetensförsörjning är ett problem för främst de större företagen inom kommunen när de behöver möta högkonjunkturer, vilket kan vara hämmande för deras utveckling. Det finns redan idag begränsningar i tillgång till energi främst i form av effektbrist inom elförsörjningen som begränsar både de nuvarande företagens utveckling samt hindar oss att attrahera nya företag och verksamheter. Målbild Ett effektivt och utvecklat näringsliv är en förutsättning för att Arvika ska kunna växa genom både nya och redan etablerade företag. Många av de nya jobb som skapas gör det i småföretag. Här behöver kommunen vara särskilt lyhörda då små och nya företag kan ha svårt att förhålla sig till den offentliga byråkratin. Ledorden för kommunen ska vara produktiv kommunal service med respektfullt och effektivt bemötande. Första frågan ska vara: Vad kan vi göra för dig? God framförhållning och effektiv handläggning är viktigt för ett livskraftigt Arvika. Kommunen ska söka bästa, kostnadseffektiva lösningar och fokusera på kärnverksamheten, vilket ger mer valuta för skattepengarna och gör att fler företag, inte minst lokala, kan få mer jobb och därmed expandera. Utöver en effektiv och kundorienterad näringslivsstrategi behövs såväl en fungerande kapitalmarknad, tillgång till infrastruktur mm där energibrist är en av de stora utmaningarna för en framtida tillväxt. Kommunen ska bidra till att produktion och leveranskapacitet av energi kan stärkas inom kommunen. 6 Prioriteringar 2027–2029 • Kommunen säkerställer att det finns tillräckligt med förberedd mark och detaljplaner för nya och växande företag. • Vi identifierar företagens kompetensbehov för kommande år och omsätter det till utbildningar inom de kommunala skolorna. • Främja entreprenörskap genom stöd till nyföretagande, ung företagsamhet och ett mer jämställt företagande. Vi tar utgångspunkt från andra kommuner som utvecklat sin innovationskraft genom samarbeten mellan företagande, kommun, universitet och kapitalmarknad. • Utveckla och automatisera de kommunala kontaktvägarna för en snabbare och kostnadsbesparande kommunal service dygnet runt • Genomföra en översyn av nu gällande näringslivspolicyn. • Inrätta ett kommunalt näringslivsråd bestående av politiker och representanter från det lokala näringslivet • Genomföra en analys av om kommunkoncernens verksamheter konkurrerar med det lokala näringslivet och avveckla dessa • Inrätta en funktion som stöder företag och föreningar med att söka olika former av finansiering 5. Energi och miljö Nuläge Miljö- och klimatfrågorna är en av vår tids största utmaningar. Samtidigt är de också en möjlighet för regioner som kan kombinera hållbar utveckling med ekonomisk tillväxt. För Värmland innebär klimatomställningen stora möjligheter att utveckla nya näringar inom bioekonomi, stärka industrins konkurrenskraft och skapa nya arbetstillfällen. Kommunens tillgång till energi behöver förbättras på lång sikt. Såväl överföringskapacitet som produktion av el behöver förbättras. Företag och verksamheter kommer att hämmas av brist på energi i den omställning mot en fossilfri värld som vi är på väg mot. Klimatförändringen kommer att påverka våra liv i framtiden. Vårt beroende av fossil energi måste brytas. Vi vill att miljöhänsyn får ökad tyngd i kommunens alla verksamheter. Ingen kan göra allt men alla kan göra något! Planerbar och fossilfri elproduktion är avgörande för både klimat och industrins konkurrenskraft. Samtidigt måste elnäten byggas ut och moderniseras så att de klarar den ökande efterfrågan från både industri och samhälle. Vi behöver se över Arvikas energistrategi och anpassa inriktningen till ett mer omfattande behov av fossilfri energi. Vi behöver omfamna alla typer av energiproduktion för att kunna tillgodose marknadens behov. En ny energistrategi ska omfatta utredande av små kärnreaktorer, biobaserad kraftvärme, effektivisering av den småskaliga vattenkraften och möjlighet till lagring av energi med exempelvis pumpkraftanläggningar inom kommunen. Vindkraft ser vi inte stora möjligheter i att utveckla beroende på avsaknad av ekonomiska incitament för att kompensera för den skadliga påverkan i livsmiljöer i närområde. Vi har stort kunnande om solkraft i Arvika och detta är ett energislag som vi ska ta tillvara. För att kunna bygga ut behovet av energiproduktion behövs en omfattande dialog med främst lokalbefolkning och det kommer att behövas kompensationer som ersättning till varje drabbad individ. Kommunen behöver ta en aktiv roll att främja lösningar som uppfattas som positiva. 7 Målbild Arvika ska ligga i framkant för återbruk och cirkulära lösningar. Att laga, återanvända och tänka nytt kring material ska vara enkelt – både för privatpersoner och företag. Vid Mossebergs avfallsanläggning ska återbruket vara en naturlig startpunkt. Den stora återbrukshallen ger möjlighet att ta emot såväl mindre som större material och skapa nya värden ur det som annars blir avfall. Kommunen ska använda offentlig upphandling som ett verktyg för hållbara och innovativa lösningar. Genom att efterfråga återbruk, hållbara material och cirkulära affärsmodeller kan kommunen driva utvecklingen och skapa nya lokala jobb. Kommunen har en stabil energileverans och behöver på sikt öka energiproduktionen inom kommunens gränser för att klara energiomställningen mot mer fossilfrihet i samhället. Prioriteringar 2027–2029 • Ta fram en plan för ökad energiförsörjning inom kommunen med hjälp av alla energikällor. • Skapa ett formellt forum för samverkan om energiförsörjningen i Värmlands län 6. Fritid, kultur och civilsamhälle Nuläge Ett öppet och fritt samhälle byggs av människor som engagerar sig i föreningar, kulturverksamheter och ideella organisationer. Civilsamhället är en av de viktigaste grundpelarna i ett levande demokratiskt samhälle. . Unga ska känna sig delaktiga och ha möjlighet till inflytande i frågor som rör dem. I Arvika har föreningslivet en särskilt stark tradition. Idrottsföreningar, hembygdsföreningar, studieförbund, kulturföreningar och ideella organisationer skapar gemenskap och engagemang i hela kommunen. För många människor är föreningslivet en plats där man lär känna andra människor, utvecklar sina intressen och bygger sociala nätverk. Utbudet av fritidsaktiviteter och kultur är relativt stort för att vara en landsbygdskommun som Arvika. Civilsamhället är väl representerat men har svårighet att attrahera ledare och aktiva medlemmar. Ett antal föreningar får relativt stora bidrag till lokaler och verksamhet. En tydlig trend är att framför allt unga killar tar avstånd från demokrati som bästa styrelsesätt, och unga över lag visar en politisk uppgivenhet. Många ungdomar saknar en stark förebild som leder till en sund människosyn och gedigen värdegrund. För många ungdomar kan detta indirekt leda till kriminalitet, utanförskap och psykisk ohälsa. Det lokala föreningslivet har aviserat att de upplever det svårt att klara sin verksamhet och flera har ansökt om förstärkt finansiering. 8 Målbild Arvika ska vara en kommun med ett rikt, levande och inkluderande kultur- och fritidsliv som bidrar till livskvalitet, gemenskap och framtidstro för människor i alla åldrar. Kommunen ska skapa goda förutsättningar för föreningar, ideella organisationer och kulturutövare att utvecklas och verka i hela kommunen. Ett starkt civilsamhälle är en grundpelare för sammanhållning och delaktighet. Genom att stödja föreningslivet och uppmuntra ideellt engagemang stärker vi gemenskapen, förebygger utanförskap och skapar mötesplatser där människor kan växa tillsammans. Barn och unga ska ges goda möjligheter att delta i idrott, kultur, musik, skapande verksamhet och andra fritidsaktiviteter. Ett aktivt föreningsliv bidrar till att utveckla ansvarstagande, gemenskap och ledarskap samt ger en meningsfull fritid som lägger grunden för framtidens Arvika. Kommunen ska också värna och utveckla vårt gemensamma kulturarv. Genom att bevara och synliggöra Arvikas historia och kulturella identitet stärker vi både attraktiviteten och stoltheten över vår kommun. Ett rikt kultur- och föreningsliv är viktigt för folkhälsan. Särskilt betydelsefullt är det för att motverka ofrivillig ensamhet och social isolering bland äldre. Föreningar och mötesplatser skapar sammanhang, gemenskap och ökad livskvalitet genom hela livet. Arvika ska vara en kommun där engagemang, kreativitet och gemenskap får blomstra – från barndom till ålderdom Prioriteringar 2027–2029 • Se över modell för bidrag till föreningar och civilsamhället som bättre speglar det bidrag de ger till samhället och stimulerar till att fler blir föreningsaktiva. • Involvera ungdomar i kommunens utvecklingsarbete för att utbilda dem i demokratifrågor och utveckla ungdomsfullmäktige så den bidrar tillkommunala beslut. • Inrätta ett politiskt forum för fritids- och kulturfrågor • Arbeta för att öppna en “föreningsmässa” liknande som man har en yrkesmässa för att presentera kommunens utbud av föreningar och väcka intresse hos ungdomar och äldre. • Återställ det kommunala stödet till studieförbunden till nivån innan den ekonomiska anpassningen 2021. 9 7. Skola och utbildning Nuläge Andelen elever som lämnar grundskolan med behörighet till gymnasieskolan har minskat mer än 8 av 10 unga saknade behörighet. Introduktionsprogrammet (IM) har blivit kommunens största gymnasieprogram. Andelen elever som väljer att genomföra sina gymnasiestudier i kommunens skolor har minskat från 74 till 69 procent de senaste sex åren. Det väcker frågan om kommunens gymnasieskolor har ett tillräckligt attraktivt utbud av utbildningar för att möta elevernas behov och önskemål. Beslutet om samverkan inom gymnasieskolan i västra Värmland ställer krav på ökad samordning mellan kommunerna om vilka utbildningar som ska genomföras var. Befolkningsprognosen visar på att antalet barn och elever i förskola och grundskola kommer att minska den kommande tioårsperioden. Få barn har fötts de senaste åren och behovet av förskoleplatser har börjat minska. Inom något år kommer även behovet av grundskola att minska, först i låg-och mellanstadiet, och senare i högstadiet. Detta förväntas i förlängningen påverka behovet av gymnasieskola. Målbild Arvika ska erbjuda en skola där kunskap, trygghet och framtidstro står i centrum. Förskolan och grundskolan ska ge varje barn en stark start i livet och de kunskaper som krävs för att lyckas i fortsatta studier, arbetsliv och samhällsliv. Alla elever ska mötas av höga förväntningar och ges förutsättningar att nå sin fulla potential, oavsett bakgrund eller förutsättningar. Vi behöver trygga skolor som kan leverera hög kvalitet i hela kommunen, så länge det är kvalitetsmässigt och ekonomiskt försvarbart. Kunskap är skolans kärnuppdrag. Därför ska fokus ligga på goda kunskapsresultat, studiero och en trygg lärmiljö där lärare får vara lärare och elever får möjlighet att lära. Det viktigaste i skolan är mötet mellan elev och pedagog. Arvika ska därför arbeta för att attrahera, utveckla och behålla skickliga lärare, speciallärare och skolledare med hög kompetens. Trygghet är en förutsättning för lärande. Skolorna ska vara fria från mobbning, kränkningar och otrygghet. Elevhälsan ska vara lättillgänglig och arbeta förebyggande tillsammans med skolans personal för att främja psykisk hälsa och tidigt upptäcka elever som behöver stöd. Barn och unga som riskerar psykisk ohälsa ska få hjälp i tid, innan problemen växer sig stora. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska erbjuda utbildningar av hög kvalitet som svarar mot både individens ambitioner och arbetsmarknadens behov. Samverkan mellan skola, näringsliv och offentlig sektor ska stärkas för att ge eleverna bättre kunskap om arbetslivet och skapa goda möjligheter till praktik, lärlingsutbildning och framtida arbete. Entreprenörskap, innovation och förståelse för företagandets betydelse ska vara en naturlig del av utbildningen redan från tidiga skolår. För att säkerställa en långsiktigt hållbar och kvalitativ skolorganisation behöver skolstrukturen kontinuerligt anpassas efter elevunderlag och demografisk utveckling. Beslut om skolans organisation ska utgå från elevernas bästa, utbildningens kvalitet och ett ansvarsfullt användande av kommunens resurser. Målet är en skola där varje elev får möjlighet att lyckas, utvecklas och rustas för framtiden – och där utbildning fungerar som den viktigaste vägen till frihet, egen försörjning och social rörlighet. 10 Prioriteringar 2027–2029 • ”Skola 2030” – genomföra en utredning och anpassning av skolstrukturen utifrån kommunens demografi bland barn och unga • Elevhälsoteam som samverkar med vårdnadshavare för att stärka det förebyggande och främjande arbetet för god fysisk och psykisk hälsa hos barn och unga inom förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. • Se över vilka tidiga insatser som kan sättas in för att öka behörigheten till gymnasiet, minska frånvaron, öka studiero och för att särskilt begåvade elever inte ska känna sig understimulerade. • Starta olika alternativ till förstärkningsutbildning för att få fler elever att uppnå kunskapskrav. • Fånga upp näringslivets behov av kompetens för att skapa utbildningsplaner till jobb och företagande. Samordna utbildning i Värmland för att offentlig och privat sektor skall kunna rekrytera personal med relevant kompetens. • Fortsätta arbetet enligt konceptet Ung Företagsamhet i grundskolan för ökad kreativitet och kunskapsnytta. • Se över vilka insatser som kan sättas in för att attrahera och bibehålla legitimerad och kompetent personal. • Göra en behovsanalys för säkrare skollokaler. 8. Vård och omsorg Nuläge Arvika kommun står inför en tid av både utmaningar och möjligheter inom vård, omsorg och socialt arbete. En åldrande befolkning innebär ökade behov av insatser, samtidigt som konkurrensen om arbetskraften hårdnar. Om vi arbetar på samma sätt som hittills krävs en betydande personalökning för att möta behoven inom vård och omsorg. För att klara detta måste kommunen ställa om – både genom förändrade arbetssätt, digitalisering och ett systematiskt kvalitetsarbete. Samtidigt pågår en positiv utveckling. Arvika ligger i framkant med införandet av välfärdsteknik, vilket redan lett till minskade fallolyckor och förbättrad trygghet inom särskilt boende. Antal sökande till den gymnasiala vårdlinjen minskar och har så gjort i flera år. Detta leder till svårigheter att rekrytera utbildad personal. I hemvården krävs det oftast också körkort. Ett sätt att öka intresset för vårdlinjen kan vara att erbjuda körkort till de som fullföljer sin utbildning. Målbild Kommunal sjukvård och omsorg Arvika kommun ska erbjuda vård, omsorg och stöd av hög kvalitet som ger människor möjlighet att leva ett tryggt, värdigt och självständigt liv genom hela livet. Insatser ska ges utifrån individens behov, med respekt för integritet, delaktighet och självbestämmande. Kommunens äldreomsorg, hemsjukvård, särskilda boenden samt stöd och service enligt LSS ska präglas av kvalitet, tillgänglighet och kontinuitet. Den som behöver stöd ska mötas av kompetenta medarbetare och få rätt insatser i rätt tid. Samverkan mellan kommunen, regionen, anhöriga och civilsamhället ska utvecklas för att skapa en sammanhållen och nära vård och omsorg. Den demografiska utvecklingen innebär att allt fler kommer att behöva vård och omsorg samtidigt som färre ska utföra den. Arvika ska möta denna utmaning genom innovation, välfärdsteknik, förebyggande arbete och ett starkt fokus på kompetensförsörjning. Genom att utveckla nya 11 arbetssätt, stärka medarbetarnas kompetens och använda digitaliseringens möjligheter ska kommunen säkerställa att även framtidens invånare får vård och omsorg av hög kvalitet, präglad av trygghet, valfrihet och självbestämmande. Arvika ska vara en kommun som ligger i framkant när det gäller välfärdsteknik, digitalisering och nya arbetssätt som stärker kvaliteten, ökar tryggheten och frigör mer tid för omsorg. Samtidigt ska vården vara jämlik men inte likformig – insatser ska anpassas efter den enskildes behov. Förebyggande arbete ska genomsyra verksamheterna. Genom tidiga insatser, rehabilitering, fallprevention, stöd till egen aktivitet och arbete mot ensamhet och psykisk ohälsa ska fler kunna leva ett självständigt liv längre. Personer med funktionsnedsättning ska ges goda möjligheter till delaktighet, självständighet och ett aktivt liv på lika villkor som andra. För att möta framtidens behov ska kommunen vara en attraktiv arbetsgivare med god arbetsmiljö, tillitsbaserat ledarskap, möjlighet till kompetensutveckling och konkurrenskraftiga villkor. Medarbetarnas kompetens, engagemang och ansvarstagande är grunden för en vård och omsorg av hög kvalitet. Prioriteringar 2027–2029 • Införa valfrihetssystem inom hemtjänsten utifrån Lag om valfrihet (LOV) • Minska sjukfrånvaron inom vård och omsorg genom ett långsiktigt och systematiskt arbetsmiljöarbete. Särskilda insatser behöver prövas gällande klimakterierelaterad hälsa, tunga lyft, ergonomiska förutsättningar och ökad möjlighet att påverka sitt arbete och arbetsmetoder. • Integrera arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer i verksamheterna. Alla medarbetare ska ha grundläggande kunskap om våld i nära relationer. • Uppmärksamma och stärka arbetet mot våld mot äldre, eftersom äldre är en särskilt utsatt grupp vars situation riskerar att förbises. • Skapa förutsättningar för att barn och ungdomar inom LSS ska ha möjlighet till ett bra liv med hälsa, rörelse och delaktighet samt en meningsfull sysselsättning. • Utreda om kommunen ska avveckla exempelvis städhjälp som biståndsinsats för att avlasta den sjukvårdsutbildade personalen från basala uppgifter. Detta är arbetsuppgifter som andra aktörer kan utföra. • Avveckla servicebostad som biståndsbedömd insats. • Främja psykisk hälsa och trygga uppväxtvillkor genom att erbjuda tillgängligt föräldrastöd och familjerådgivning. • Utveckla samarbetet med Arvika sjukhus för att möjliggöra god och nära vård och för att stärka kommunens attraktionskraft 12 9. Individ- och familjeomsorg Målbild Arvika kommun ska erbjuda ett socialt arbete som präglas av tidiga insatser, förebyggande arbete och ett starkt fokus på individens egna resurser. Barn, unga och vuxna som behöver stöd ska få hjälp i tid och mötas med respekt, rättssäkerhet och professionellt bemötande. När invånare möter ekonomisk utsatthet, psykisk ohälsa, missbruk, våld i nära relationer eller social problematik krävs ett arbetssätt som är tillgängligt, rättssäkert och nära den enskildes vardag. Barnets bästa ska alltid stå i centrum. Genom nära samverkan mellan socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård, polis, föreningsliv och familjer ska kommunen arbeta för trygga uppväxtvillkor och god psykisk hälsa. Föräldrastöd, familjerådgivning och andra tidiga insatser ska stärkas för att förebygga att problem växer sig stora. Inom individ- och familjeomsorgen pågår ett aktivt arbete med att stärka barnrättsperspektivet, och kommunen deltar som pilot i införandet av den nya socialtjänstlagen – med fokus på förebyggande insatser och ökad delaktighet för barn och unga. Människor som står långt från arbetsmarknaden eller lever i social utsatthet ska få stöd att nå ökad självständighet, egen försörjning och delaktighet i samhället. Arvika ska utveckla arbetssätt som stärker individens egen förmåga och möjligheter till ett meningsfullt liv. Ingen ska behöva fastna i hemlöshet eller långvarigt utanförskap. Kommunen ska därför arbeta utifrån evidensbaserade metoder, stärka samverkan med civilsamhället och utveckla förebyggande insatser inom områden som missbruk, psykisk ohälsa, våld i nära relationer och suicidprevention. Målet är ett socialt hållbart Arvika där människor får stöd att växa, ta ansvar och leva ett tryggt och självständigt liv. Brott mot bidragssystemen är ett växande problem i Sverige. Pengar som utbetalas felaktigt får stora samhällsekonomiska konsekvenser, eftersom det hotar legitimiteten i systemet. Det är en form av välfärdsbrott som i allt större utsträckning dessutom utnyttjas av organiserade kriminella nätverk och gäng. Det ska finnas medvetenhet om detta i kommunen. Prioriteringar 2027–2029 • Främja psykisk hälsa och trygga uppväxtvillkor genom att erbjuda tillgängligt föräldrastöd och familjerådgivning. • Utveckla arbetet med SSPF för att stärka det tidiga och samordnade stödet till barn och unga i riskzon. • Stärka arbetet med att förebygga, upptäcka och hantera välfärdsbrottslighet för att säkerställa rättssäkerhet och att stöd och insatser når rätt mottagare. 13 10. Finansiella mål och prioriteringar i budget och plan 2027–2029 Kommunkoncernen har en stark ekonomisk ställning med en soliditet som är högre än genomsnittet för Sveriges kommunkoncernen. Det finns en pensionsmedelsfond som har tillgångar som överstiger pensionsskulden med ca 250 miljoner. Därutöver finns likvida tillgångar motsvarande ca 450 miljoner. Trots att kommunen har stora tillgångar så har kommunkoncernen skulder på 2,6 miljarder, och planerade investeringar som, om de lånefinansieras, redan om tre år kan uppgå till nästan fyra miljarder! En skuld som kommer att behöva hanteras av kommande generationer. Vi anser att det inte finns behov av att stärka den ekonomiska ställningen ytterligare. I stället behöver vi förvalta kommunens tillgångar med respekt och omsorg. En ansvarsfull ekonomisk politik där förvaltningskostymen anpassas till den befolkning som kommunen har, oavsett om det är 24 500 eller 25 500 invånare. Att ytterligare samla pengar i ladorna anser inte vi som klokt, utan överskott av likvida medel ska i första hand användas för att betala investeringar i den skattefinansierade verksamheten. Långsiktiga mål och prioriteringar Vi vill föra en ansvarfull ekonomisk politik med dessa prioriteringar • Skattesatsen ska sänkas för ökad konkurrenskraft och för att stärka hushållens ekonomi. • Det årliga överskottet i driftbudgeten bör överstiga 1 procent av skatter och bidrag • Kommunen ska ta utdelning från Arvika Stadshus som minst motsvarar ränta på satsat kapital • Koncernens skuldsättning ska successivt minska • Koncernens investeringar i skattefinansierad verksamhet ska i huvudsak finansieras av kassaflödet från den löpande verksamheten. • Investeringar som är affärsmässigt motiverade, , finansieras av likviditetsreserven eller genom tillfällig upplåning. Exempel på sådana investeringar är exploatering av mark för verksamheter och bostäder som senare ska säljas. • Årets pensionsutbetalningar ska i största möjliga utsträckning finansieras med utdelning och realiserade vinster från pensionsmedelsfonden. • Högsta möjliga kostnadstäckning ska eftersträvas i avgiftsfinansierade verksamheter 14 Prioriteringar i budget 2027 och plan 2028–2029 Investeringsbudget Kommunens investeringar var höga 2025 då hela 187 miljoner kronor investerades i materiella och finansiella tillgångar. Prognosen för 2026 är en investeringsnivå på ca 100 miljoner. Vi föreslår därför en återhållsam investeringsbudget 2027 och 2028 för att skapa utrymme för en kommande investering i ny idrottshall. I vår investeringsbudget, som landar på 76 miljoner för 2027, prioriterar vi insatser för att förbättra trafiksäkerheten vid östra infarten till Arvika och för ett årligt underhåll av gator, vägar och belysning. Däremot prioriterar vi bort byggandet av en rondell vid norra infarten. På det viset sparar vi investeringar motsvarande 27 miljoner kronor. Den årliga driftkostnad en rondell skulle innebära vill vi stället satsa på enskilda vägar. En del av investeringsbudgeten avser exploateringsverksamhet. Där prioriterar vi insatser som möjliggör utveckling av hamnområdet till stadsdelen ”Sveriges innersta hamn” samt att etablera områden för verksamheter. Prognos Budget Investering (tkr) 2026 2027 Plan 2028 Plan 2029 Taserudsgymnasiet, inventarier och AV-utrustning 4 200 5 400 4 400 IT, datacenter 2 000 Digital omställning, beslutstöd 1 194 1 000 1 000 Personalsystem 2 600 Offentlig utsmyckning 100 100 100 100 Byte konstgräs inkl. granulat, Lingon-och Blåbärsvallen 5 500 Fotbollsplaner, Vik 4 000 2 000 Simhallen, kemikaliehantering 3 000 Ridhus, ombyggnation och renovering av befintlig 1 000 anläggning, detaljprojektering Ny idrottshall 0 11 000 44 000 Offentliga toaletter 3 600 2 300 1 300 Gång- och cykelväg, Gate 6 131 400 Gunnarskogsvägen - förbättringsåtgärder korsning RV 4 600 61 Gunnarskogsvägen - busshållplats 2 300 Statliga bidrag - busshållplats -2 300 Gång- och cykelplan 2 000 2 000 2 000 2 000 Statliga bidrag - Gång och cykelplan -1 000 -1 000 -1 000 -1 000 Totalförsvar 25 000 30 000 5 600 Statliga bidrag - totalförsvar -25 000 -24 000 Delsumma: 20 225 34 900 26 400 45 100 Reinvesteringar i kommunstyrelens verksamheter 29 300 32 800 37 350 32 150 varav beläggningsunderhåll och gatubelysning 16 000 16 000 16 000 16 000 varav till kommunstyrelsens förfogande 2 000 2 000 2 000 2 000 15 Exploateringsverksamhet Trekantsgatan 3 300 Hamnområdet, förberedelse exploatering 5 000 5 000 Hamnområdet, kajer 10 000 Norra Graninge verksamhetsområde 2 000 5 000 5 400 Strategiska markförvärv 3 000 3 000 3 000 Delsumma: 0 8 300 13 000 23 400 Driftbudget Kommunens samlade kostnader för kärnverksamheterna överstiger de som är motiverade utifrån demografi med mer än 100 miljoner, varför det finns goda möjligheter till omprövning, anpassning och effektivisering inom befintlig ram. Arvika är en landsbygdskommun och en småföretagarkommun. Vi anser det viktigt att invånarna i hela Arvika får likvärda förutsättningar att leva bo och verka i kommunen. Det gäller framkomlighet på vägar, möjlighet till ett rikt fritids- och kulturliv samt offentlig service. I budget 2027. prioriterar vi • Två miljoner till drift och underhåll av enskilda vägar • Två miljoner till en särskild landsbygdsbudget, en utökning med 1 miljon • Två miljoner ytterligare i stöd till föreningslivet • Medel för att inrätta ett näringslivsråd tillsammans med det lokala näringslivet • Medel för att inrätta en politisk instans för kultur- och fritidsfrågor • Ökat anslag med 0,5 miljoner till överförmyndarnämnden så att de ska klara sitt uppdrag • Ökat anslag med 0,5 miljoner till kommunfullmäktige för gruppledararvoden i syfte att stärka förutsättningarna för mindre partier • En skattesänkning med 10 öre • Fem miljoner till ett tillfälligt investeringsstöd till föreningslivet Ovan redovisade satsningar finansieras av utdelning från Arvika Stadshus och genom omprioriteringar i verksamheten. Satsningen på investeringsstöd finansieras genom en tillfällig sänkning av resultatkravet med 0,25 % till 0,75%. Direktiv till kommunstyrelsen I syfte att stärka kommunens roll som beställare och inköpare samt omställning uppdrar vi till kommunstyrelsen att inom tilldelad ram • att prioritera resurser för en effektiv långsiktig lokalplanering, • prioritera resurser för förstärkt kontroll av leverantörer för att förebygga välfärdsbrottslighet. • prioritera ett anslag om 6 miljoner kronor för att möjliggöra omställning och anpassning till demografi och nya arbetssätt. Däri ingår att genomföra en analys och föreslå åtgärder för att anpassa bemanning till demografiska, ekonomiska och lagenliga förutsättningar. 16 Driftbudget 2027 och plan 2028-2029 Prognos 2026 Ansvarsområde (tkr) april-26 Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Kommunfullmäktige 2 405 3 180 3 317 3 663 varav centralt arvodesanslag 0 320 650 990 Revision 1 311 1 436 1 436 1 461 Valnämnd 800 0 0 900 Kommunstyrelsen 2 016 064 2 085 961 2 152 414 2 215 087 Myndighetsnämnd 495 495 495 495 Överförmyndarnämnd 5 919 5 419 4 919 4 919 Socialnämnd 1 044 1 044 1 044 1 044 Anpassning och effektivisering -10 800 -18 000 Nämnder och utskott 2 028 038 2 097 536 2 152 825 2 209 569 Pensioner 45 970 36 550 36 164 36 558 Internränta -18 873 -21 223 -21 223 -21 223 Avskrivningar, ofördelat 2 800 3 150 7 500 7 500 Finansiell leasing, lokaler -59 816 -64 613 -66 318 -67 147 Finansverksamhet, övrigt -5 830 -8 330 -5 830 -5 830 Verksamhetens nettokostnad 1 992 289 2 043 071 2 103 118 2 159 427 Resultaträkning 2027 och plan 2028–2029 Prognos 2026 Resultaträkning (mnkr) KS april-26 Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Verksamhetens nettokostnader -1 992,3 -2 043,1 -2 103,1 -2 159,4 Skatteintäkter 1 377,9 1 436,6 1 487,7 1 539,2 Skattesänkning 0,10 kr -6,6 -6,6 -6,6 Generella statsbidrag och 635,1 648,0 667,3 675,2 utjämning Verksamhetens resultat 20,7 35,0 45,3 48,4 Finansiella intäkter 125,0 52,7 52,7 52,7 Utdelning Arvika Stadshus 6,5 6,5 6,5 Finansiella kostnader -137,8 -78,5 -83,1 -85,6 Resultat före extraordinära poster 8,0 15,6 21,4 22,0 Jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 8,0 15,6 21,4 22,0 Balanskravsresultat, andel av 3,59% 0,75% 0,99% 0,99% skatter och statsbidrag 17 Våra yrkanden Vi yrkar att kommunfullmäktige beslutar: 1. Fastställa skattesatsen till 21,65 kronor per skattekrona för år 2027 2. Årets balanskravsresultat ska uppgå till minst 0,75 % av skatte- och bidragsintäkter 3. Investeringar 2027 uppgår till 76 miljoner kronor 4. Borgensramen för bolagskoncernens räntebärande lån (exklusive upplåning för Eda kommuns räkning) får uppgå till högst 3 055 mkr. 5. Arvika Stadshus Aktiebolag ska lämna utdelning med 6,6 miljoner kronor år 2027 (2026 års bokslut) 6. Tillföra kommunstyrelsen ett anslag om 5 miljoner för investeringsstöd till föreningar 7. Finansiering genom leasing får ske inom en ram på 76 miljoner kronor under år 2027 8. Fastställa partistödet för år 2027 till 13 764 kronor per mandat samt 21 076 kronor per parti 9. Bevilja Stiftelsen Glaskogens naturreservat bidrag med 2,8 miljoner kronor för år 2027 10. Fastställa förslag till taxor och avgifter för år 2027 11. Ge direktiv till kommunstyrelsen att inom tilldelad ram prioritera o resurser för en effektiv långsiktig lokalplanering, o resurser för förstärkt kontroll av leverantörer för att förebygga välfärdsbrottslighet. o ett anslag om 6 miljoner kronor för att möjliggöra omställning och anpassning till demografi och nya arbetssätt. Däri ingår att genomföra en analys och föreslå åtgärder för att anpassa bemanning till demografiska, ekonomiska och lagenliga förutsättningar. 12. Fastställa borgerliga alliansens förslag till strategisk plan för åren 2027–2029 samt budget för år 2027 med däri formulerade mål och prioriteringar för verksamhet och ekonomi. 18 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 2026-06-15 Kommunfullmäktige

Paragraf 239 Dnr KS/2026:689 Sammanträdestider 2027 Kommunstyrelsens beslut 1.Sammanträdestider för kommunstyrelsen 2027 antas enligt följande: 4 jan 20 jan 18 feb 16 mar 20 apr 26 maj 8 juni - Budget 17 jun 23 aug 21 Sep 19 okt 16 nov 15 dec Mötesdag: tisdag Ordinarie mötestid: 09:00 – 16:00 2. Strategidagar för 2027 antas enligt följande: 11 mar 12 mar Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1.Sammanträdesdagar för kommunfullmäktige 2027 antas enligt följande: 11 jan 8 feb 8 mar 12 apr 10 maj 14 jun 13 sep 11 okt 8 nov 13 dec Mötesdag: måndag Ordinarie starttid: 18:00 2.Sammanträdesdagar för funkisfullmäktige 2027 antas enligt följande: 10 maj 8 nov Mötesdag: måndag Ordinarie mötestid: 14:00 – 16:30 Sammanfattning av ärendet Det är upp till varje politisk församling att besluta om sina sammanträdestider. Sammanträdestiderna antas under hösten för kommande år. Administrativa avdelningen har i samverkan med berörda verksamheter tagit fram ett förslag till sammanträdestider för 2027. Beslutsunderlag Frida Poulsens muntliga föredragning den 19 oktober 2026 Kommunledningsutskottets protokoll den 15 september 2026, § 116 Förvaltningens tjänsteskrivelse den 27 augusti 2026 Översikt över sammanträdesplanering 2027 Justerande sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum 2026-10-19 Kommunstyrelsen Yrkanden Jonas Ås (S) yrkar på följande 1. sammanträdesdagar för kommunstyrelsen för månaderna januari, februari och juni blir enligt följande: 20 jan, 18 feb och 17 jun 2. Datum för strategidagar blir 11 och 12 mars 2027. Justerande sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Datum Dnr 2026-08-27 KS/2026:689 Sammanträdesdagar (sammanträdestider) 2027 Förvaltningens förslag till beslut Sammanträdestider för kommunstyrelsen 2027 antas enligt följande: 19 jan 16 feb 16 mar 20 apr 26 maj 8 juni - Budget 16 jun 23 aug 21 Sep 19 okt 16 nov 15 dec Mötesdag: tisdag Ordinarie mötestid: 09:00 – 16:00 Sammanträdesdagar för kommunledningsutskottet 2027 antas enligt följande: 27 jan 24 feb 24 mar 28 apr 18 maj 23 jun 25 aug 29 Sep 27 okt 24 nov 8 dec Mötesdag: onsdag Ordinarie mötestid: 09:00 – 16:00 Sammanträdesdagar för budgetberedning 2027 antas enligt följande: 9 apr 23 apr 3 maj 12 maj 19 maj Mötesdag: varierat Ordinarie mötestid: varierat Sammanfattning av ärendet Det är upp till varje politisk församling att besluta om sina sammanträdestider. Sammanträdestiderna antas under hösten för kommande år. Administrativa avdelningen har i samverkan med berörda verksamheter tagit fram ett förslag till sammanträdestider för 2027. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse den 27 augusti 2026 Översikt över sammanträdesplanering 2027 Kontaktuppgifter Arvika kommun /Eget_Avdelning/ Telefon: 0570-816 00 vx E-post: /Eget_E-post-avdelning/ 671 81 Arvika Org. nummer: 212000-1892 Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: Östra Esplanaden 5, Arvika TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) Datum Dnr 2026-08-27 KS/2026:689 Utredning Under sommaren 2026 har Administrativa avdelningen, i nära samverkan med berörda verksamheter, tagit fram ett förslag till planering av de politiska sammanträdena för 2027. För att identifiera brister och utvecklingsområden har Administrativa avdelningen genomfört en enkätundersökning där både förvaltning och förtroendevalda deltagit. Resultaten har gett en helhetsbild av nuvarande utmaningar och utgjort en central utgångspunkt för förbättringsarbetet. Inför 2027 har planeringen även tagit särskild hänsyn till att det är valår, vilket innebär att sammansättningen av nämnder och utskott kan förändras. För att säkerställa kontinuitet och undvika organisatoriska störningar har sammanträdesdatumen därför lagts så att möten, så långt det är möjligt, inte krockar med varandra och att övergången mellan mandatperioder kan hanteras utan tidsmässig press. Detta skapar stabilitet i en period som annars präglas av förändring och omställning. Administrativa avdelningen har i nära dialog med berörda verksamheter och bolag utarbetat ett förslag som beaktar flera centrala aspekter. Arbetsmiljön för både förvaltning och förtroendevalda har beaktats. Exempelvis så visade enkätundersökningen att sammanträden dagen efter kommunfullmäktige resulterade i en ansträngd arbetssituation för både förtroendevalda samt tjänstepersoner. Detta har åtgärdats i 2027 års sammanträdesplanering. En annan viktig aspekt har varit att stärka beslutsprocesserna och skapa bättre förutsättningar för ärendeberedning genom en tydligare rytm mellan utskotten, nämnder och kommunfullmäktige. Med den föreslagna strukturen fortsätter ärenden att behandlas i utskott två månader före kommunfullmäktige och i kommunstyrelsen en månad före kommunfullmäktige. Detta ger verksamheterna god beredningstid, minskar behovet av extrainsatta möten och skapar förutsättningar för politisk dialog mellan de olika instanser och inför beslut. En del av att stärka beslutsprocesserna har varit att i nära dialog med ekonomistaben, säkerställa att planeringen överensstämmer med budgetprocessen, ekonomiska uppföljningar samt tidpunkter för arbete och beslut rörande verksamhetsplanerna. Bedömning om barns rättigheter Ärendet bedöms inte påverka barns rättigheter. Bedömning utifrån hållbarhetsperspektiv Ärendet bedöms inte påverka den ekologiska, sociala eller ekonomiska hållbarheten i kommunen. Kontaktuppgifter Arvika kommun /Eget_Avdelning/ Telefon: 0570-816 00 vx E-post: /Eget_E-post-avdelning/ 671 81 Arvika Org. nummer: 212000-1892 Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: Östra Esplanaden 5, Arvika TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) Datum Dnr 2026-08-27 KS/2026:689 Finansiering och ekonomiska konsekvenser Ärendet bedöms inte få några ekonomiska konsekvenser. Omar Al-Azzawi Frida Poulsen Utredningssekreterare Administrativ chef Beslutet skickas till Nämnder och bolag inom Arvika bolagskoncern Kontaktuppgifter Arvika kommun /Eget_Avdelning/ Telefon: 0570-816 00 vx E-post: /Eget_E-post-avdelning/ 671 81 Arvika Org. nummer: 212000-1892 Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: Östra Esplanaden 5, Arvika SAMMANTRÄDESTIDER 2027 - ARVIKA KOMMUN JANUARI JANUARI FEBRUARI FEBRUARI MARS MARS APRIL APRIL MAJ MAJ JUNI JUNI KOMMUN REGION KOMMUN REGION KOMMUN REGION KOMMUN REGION KOMMUN REGION KOMMUN REGION 1 Fr Nyårsdagen 53 1 Fr 53 1 Må 5 1 Må 5 1 Må Sportlov 1 M 9å 9 1 To Påsklov 1 To 13 1 Lö Första Maj 17 1 Lö 17 1 Ti ÖFN 22 1 Ti 22 2 Lö 2 Lö 2 Ti ÖFN 2 Ti 2 Ti ÖFN Sportlov 2 Ti 2 Fr Påsklov 2 Fr 2 Sö 2 Sö 2 On SN 2 On 3 Sö 3 Sö 3 On SN 3 On 3 On SN Sportlov 3 On 3 Lö 3 Lö 3 Må BB 18 3 Må 18 3 To MN 3 To 4 Må NÄMNDER 4 Må 1 4 To 4 To 4 To MN Sportlov 4 To SKR 4 Sö 4 Sö 4 Ti KPR / KFR 4 Ti Nämnder 4 Fr 4 Fr Ordföranderåd 5 Ti Trettondagsafton 5 Ti 5 Fr ASAB / ALMAB 5 Fr 5 Fr Sportlov 5 Fr SKR 5 Må 14 5 Må 14 5 On SN 5 On 5 Lö 5 Lö 6 On Trettondedagjul 6 On 6 Lö 6 Lö 6 Lö 6 Lö 6 Ti 6 Ti Nämnder 6 To Kristi himmelsfärdsdag6 To 6 Sö Sveriges nationaldag 6 Sö 7 To 7 To 7 Sö 7 Sö 7 Sö 7 Sö 7 On SN 7 On 7 Fr 7 Fr 7 Må ? 23 7 Må 23 8 Fr 8 Fr 8 Må KF 68 Må 6 8 Må KF 1 10 8 Må 10 8 To MN / ÖFN 8 To 8 Lö 8 Lö 8 Ti KS Budget 8 Ti Nämnder 9 Lö 9 Lö 9 Ti 9 Ti 9 Ti Strategidagar 9 Ti 9 Fr BB 9 Fr 9 Sö 9 Sö 9 On AFAB 9 On 10 Sö 10 Sö 10 On KPR / KFR 10 On 10 On Strategidagar 10 On RF 10 Lö 10 Lö 10 Må KF 3/ FKF 19 10 Må 19 10 To 10 To SKR 11 Må KF 2 11 Må 2 11 To MN 11 To SKR 11 To 11 To 11 Sö 11 Sö 11 Ti ÖFN 11 Ti 11 Fr Bolagsdag 11 Fr SKR 12 Ti 12 Ti Nämnder 12 Fr 12 Fr SKR 12 Fr 12 Fr 12 Må KF 2 15 12 Må 15 12 On BB 12 On 12 Lö 12 Lö 13 On 13 On 13 Lö 13 Lö 13 Lö 13 Lö 13 Ti 13 Ti 13 To MN 13 To Värmlandsråd 13 Sö 13 Sö 14 To 14 To 14 Sö 14 Sö 14 Sö 14 Sö 14 On 14 On RF (ÅR) 14 Fr 14 Fr 14 Må KF 4 24 14 Må 24 15 Fr 15 Fr 15 Må 7 15 Må 7 15 Må 11 15 Må 11 15 To 15 To SKR 15 Lö Pingstafton 15 Lö 15 Ti 15 Ti 16 Lö 16 Lö 16 Ti KS 1 16 Ti RS 16 Ti KS 2 16 Ti 16 Fr 16 Fr SKR, Värmlandsråd 16 Sö Pingstdagen 16 Sö 16 On KS 5 16 On RF 17 Sö 17 Sö 17 On NB / AFAB 17 On 17 On AFAB 17 On SKR kongress 17 Lö 17 Lö 17 Må 20 17 Må 20 17 To 17 To 18 Må 3 18 Må 3 18 To 18 To 18 To LOS 3 18 To SKR 18 Sö 18 Sö 18 Ti KS 4 18 Ti 18 Fr 18 Fr 19 Ti KS 19 Ti RS 19 Fr 19 Fr 19 Fr 19 Fr Ordföranderåd 19 Må 16 19 Må 16 19 On BB/AFAB 19 On 19 Lö 19 Lö 20 On 20 On 20 Lö 20 Lö 20 Lö 20 Lö 20 Ti KS 3 20 Ti 20 To NB 20 To SKR 20 Sö 20 Sö 21 To NB 21 To 21 Sö 21 Sö 21 Sö 21 Sö 21 On AFAB 21 On 21 Fr 21 Fr SKR 21 Må TIVAB/AKNAB 2 1 M25å 25 22 Fr 22 Fr 22 Må TiVAB/AKNAB 8 22 Må 8 22 Må TiVAB/AKNAB 1222 Må 12 22 To 22 To SKR 22 Lö 22 Lö 22 Ti VoO 6 /AEMAB 22 Ti RS 23 Lö 23 Lö 23 Ti VoO 2 / AEMAB 23 Ti Nämnder 23 Ti VoO 3 / AEMAB 23 Ti RS, SKR 23 Fr BB 23 Fr SKR 23 Sö 23 Sö 23 On AU 6 23 On 24 Sö 24 Sö 24 On AU 2 24 On 24 On AU 3 24 On SKR 24 Lö 24 Lö 24 Må TIVAB/AKNAB 2 4 M21å 21 24 To LoS 6 / ASAB/ALMA24B To 25 Må 4 25 Må 4 25 To LoS 2 25 To 25 To NB 25 To 25 Sö 25 Sö 25 Ti VoO 5 /AEMAB 25 Ti RS 25 Fr Midsommarafton 25 Fr 26 Ti VoO 1 26 Ti 26 Fr ASAB/ALMAB 26 Fr 26 Fr Långfredagen 26 Fr 26 Må TiVAB/AKNAB 2 6 M å 1 7 17 26 On AU 5 26 On 26 Lö Midsommardagen26 Lö 27 On AU 1 27 On 27 Lö 27 Lö 27 Lö Påskafton 27 Lö 27 Ti VoO 4 / AEMAB 19 27 To LOS 5 27 To 27 Sö 27 Sö 28 To LOS 1 28 To 28 Sö 28 Sö 28 Sö Påskdagen 28 Sö 28 On AU 4 28 On 28 Fr ASAB/ALMAB 28 Fr 28 Må 26 28 Må 26 29 Fr 29 Fr 29 Må Annandag påsk 2 9 M å 1 3 13 29 To LoS 4 29 To 29 Lö 29 Lö 29 Ti 29 Ti 30 Lö 30 Lö 30 Ti Påsklov 30 Ti 30 Fr ASAB/ALMAB 30 Fr Valborgsmässoafton 30 Sö 30 Sö 30 On 30 On 31 Sö 31 Sö 31 On Påsklov 31 On 31 Må Årsstämmor 31 Må 22 JULI JULI AUGUSTI AUGUSTI SEPTEMBER SEPTEMBER OKTOBER OKTOBER NOVEMBER NOVEMBER DECEMBER DECEMBER KOMMUN REGION KOMMUN REGION KOMMUN REGION KOMMUN REGION KOMMUN REGION KOMMUN REGION 1 To 26 1 To 26 1 Sö 30 1 Sö 30 1 On SN 35 1 On 35 1 Fr ASAB/ALMAB 39 1 Fr 39 1 Må Höstlov 1 4 M4å Nämnder 44 1 On SN 48 1 On 48 2 Fr 2 Fr 2 Må 31 2 Må 31 2 To 2 To 2 Lö 2 Lö 2 Ti ÖFN Höstlov 2 Ti 2 To MN / ÖFN 2 To 3 Lö 3 Lö 3 Ti 3 Ti 3 Fr 3 Fr 3 Sö 3 Sö 3 On SN Höstlov 3 On 3 Fr 3 Fr 4 Sö 4 Sö 4 On 4 On 4 Lö 4 Lö 4 Må 40 4 Må 40 4 To MN Höstlov 4 To 4 Lö 4 Lö 5 Må 27 5 Må 27 5 To 5 To 5 Sö 5 Sö 5 Ti 5 Ti Nämnder 5 Fr Alla helgons afton 5 Fr 5 Sö 5 Sö 6 Ti 6 Ti 6 Fr 6 Fr 6 Må 36 6 Må 36 6 On SN 6 On RF 6 Lö Alla helgons dag 6 Lö 6 Må NB / ASAB/ALMAB 6 M å N ä m49nder 7 On 7 On 7 Lö 7 Lö 7 Ti ÖFN 7 Ti 7 To MN / ÖFN 7 To 7 Sö 7 Sö 7 Ti VoO 11 7 Ti RF 8 To 8 To 8 Sö 8 Sö 8 On 8 On 8 Fr 8 Fr 8 Må KF 8 - FKF 45 8 Må 45 8 On AU 11 8 On 9 Fr 9 Fr 9 Må 32 9 Må 32 9 To MN 9 To 9 Lö 9 Lö 9 Ti 9 Ti 9 To LoS 11 9 To 10 Lö 10 Lö 10 Ti ÖFN 10 Ti 10 Fr 10 Fr 10 Sö 10 Sö 10 On 10 On RF 10 Fr 10 Fr 11 Sö 11 Sö 11 On SN 11 On 11 Lö 11 Lö 11 Må KF 7 41 11 Må 41 11 To 11 To SKR 11 Lö 11 Lö 12 Må 28 12 Må 28 12 To MN 12 To 12 Sö 12 Sö 12 Ti 12 Ti 12 Fr 12 Fr SKR 12 Sö 12 Sö 13 Ti 13 Ti 13 Fr 13 Fr 13 Må KF 5/6 37 13 Må 37 13 On 13 On 13 Lö 13 Lö 13 Må KF 9 50 13 Må 50 14 On 14 On 14 Lö 14 Lö 14 Ti 14 Ti 14 To NB 14 To SKR 14 Sö 14 Sö 14 Ti 14 Ti RS 15 To 15 To 15 Sö 15 Sö 15 On KPR/KFR 15 On 15 Fr 15 Fr SKR 15 Må 46 15 Må 46 15 On KS 10 15 On 16 Fr 16 Fr 16 Må 33 16 Må 33 16 To NB 16 To SKR 16 Lö 16 Lö 16 Ti KS 9 16 Ti 16 To AFAB 16 To SKR 17 Lö 17 Lö 17 Ti 17 Ti 17 Fr 17 Fr SKR 17 Sö 17 Sö 17 On AFAB 17 On 17 Fr 17 Fr SKR, Ordföranderåd 18 Sö 18 Sö 18 On 18 On 18 Lö 18 Lö 18 Må 42 18 Må 42 18 To NB 18 To 18 Lö 18 Lö 19 Må 29 19 Må 29 19 To NB 19 To 19 Sö 19 Sö 19 Ti KS 8 19 Ti 19 Fr 19 Fr Värmlandsråd 19 Sö 19 Sö 20 Ti 20 Ti 20 Fr 20 Fr 20 Må 38 20 Må 38 20 On AFAB 20 On 20 Lö 20 Lö 20 Må 51 20 Må 51 21 On 21 On 21 Lö 21 Lö 21 Ti KS 7 21 Ti 21 To 21 To 21 Sö 21 Sö 21 Ti 21 Ti 22 To 22 To 22 Sö 22 Sö 22 On AFAB 22 On 22 Fr 22 Fr Värmlandsråd 22 Må TIVAB/AKNAB 2 2 M 4å7 47 22 On 22 On 23 Fr 23 Fr 23 Må KS 6 34 23 Må 34 23 To 23 To 23 Lö 23 Lö 23 Ti VoO 10 / AEMAB 23 Ti RS 23 To 23 To 24 Lö 24 Lö 24 Ti VoO 7 24 Ti RS 24 Fr 24 Fr Ordföranderåd 24 Sö 24 Sö 24 On AU 10 24 On 24 Fr Julafton 24 Fr 25 Sö 25 Sö 25 On AU 7 25 On 25 Lö 25 Lö 25 Må TIVAB/AKNAB 2 5 M å 4 3 43 25 To LoS 10 25 To 25 Lö Juldagen 25 Lö 26 Må 30 26 Må 30 26 To LOS 7 26 To 26 Sö 26 Sö 26 Ti VoO 9 (+VP) / AEMAB26 Ti RS 26 Fr 26 Fr 26 Sö Annandag jul 26 Sö 27 Ti 27 Ti 27 Fr 27 Fr 27 Må TIVAB/AKNAB 39 27 Må 39 27 On AU 9 (+VP) 27 On 27 Lö 27 Lö 27 Må 52 27 Må 52 28 On 28 On 28 Lö 28 Lö 28 Ti VoO 8 / AEMAB 28 Ti RS 28 To LoS 9 (+VP) 28 To 28 Sö 28 Sö 28 Ti 28 Ti 29 To 29 To 29 Sö 29 Sö 29 On AU 8 29 On 29 Fr ASAB/ALMAB 29 Fr SKR 29 Må 48 29 Må 48 29 On 29 On 30 Fr 30 Fr 30 Må 35 30 Må 35 30 To LoS 8 30 To 30 Lö 30 Lö 30 Ti KPR / KFR 30 Ti 30 To 30 To 31 Lö 31 Lö 31 Ti 31 Ti Nämnder 31 Sö 31 Sö 31 Fr Nyårsafton 31 Fr SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 2026-09-15 Kommunledningsutskottet

Paragraf 243 Dnr KS/2026:421 Kommunfullmäktiges arbetsordning Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges arbetsordning antas med följande revideringar: - § 23 revideras redaktionellt så att bestämmelsen omfattar revisorer och kommundirektör. - §§ 32 och 33 revideras så att interpellationer och frågor får ställas till ordföranden inom nämnder eller utskott. Sammanfattning av ärendet Revideringen av kommunfullmäktiges arbetsordning innebär en anpassning till kommunallagens nuvarande bestämmelser. Arbetsordningen har uppdaterats avseende digitala arbetssätt och distansdeltagande samt förtydligats beträffande presidiets uppgifter, valberedningens sammansättning, beredning av ärenden, interpellationer, medborgarförslag, kommunala bolag, revision och administrativa rutiner. Därutöver har ett antal språkliga och redaktionella justeringar genomförts. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse den 8 oktober 2026 Förslag till kommunfullmäktiges arbetsordning den 8 oktober 2026 Arbetsordning Kommunfullmäktige, reviderad 2022 Yrkanden Håkan Axelsson (M) yrkar bifall till upprättat förslag till beslut med tilläggsyrkandet att § 23 revideras redaktionellt så att bestämmelsen omfattar revisorer och kommundirektör. Henrik Axelsson (S) yrkar på bifall till upprättat förslag till beslut med tilläggsyrkandet att §§ 32 och 33 ändras så att interpellationer och frågor får ställas till ordföranden inom nämnder eller utskott. Jonas Ås (S) yrkar på bifall till upprättat förslag till beslut samt Håkan Axelssons (M) och Henrik Axelssons (S) tilläggsyrkanden. Justerande sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Datum Dnr 2026-10-08 KS/2026:421 Kommunfullmäktiges arbetsordning, reviderad 2026 Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktiges arbetsordning antas. Sammanfattning av ärendet Revideringen av kommunfullmäktiges arbetsordning innebär en anpassning till kommunallagens nuvarande bestämmelser. Arbetsordningen har uppdaterats avseende digitala arbetssätt och distansdeltagande samt förtydligats beträffande presidiets uppgifter, valberedningens sammansättning, beredning av ärenden, interpellationer, medborgarförslag, kommunala bolag, revision och administrativa rutiner. Därutöver har ett antal språkliga och redaktionella justeringar genomförts. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse den 8 oktober 2026 Förslag till kommunfullmäktiges arbetsordning den 8 oktober 2026 Arbetsordning Kommunfullmäktige, reviderad 2022 Utredning De förändringarna som gjort i det nya förslaget till arbetsordning är följande: Presidium och valberedning Bestämmelserna om ålderspresident och tillfällig ordförande har förtydligats och anpassats till kommunallagens terminologi. Det förtydligas att presidiet väljs för fullmäktiges löpande mandatperiod. Valberedningens sammansättning ändras från sju ledamöter och sju ersättare till en ledamot och en ersättare från varje parti som är representerat i kommunfullmäktige. Valberedningens uppdrag och arbetsformer har förtydligats. Kontaktuppgifter Arvika kommun /Eget_Avdelning/ Telefon: 0570-816 00 vx E-post: /Eget_E-post-avdelning/ 671 81 Arvika Org. nummer: 212000-1892 Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: /Eget_Besöksadress/, Arvika TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) Datum Dnr 2026-10-08 KS/2026:421 Presidiets uppdrag Presidiets uppgifter har samlats och tydliggjorts i ett särskilt avsnitt. Bestämmelser om beslut om kurser, konferenser, resor och logi för fullmäktiges presidium har förtydligats. Sammanträden Bestämmelsen om nyvalda fullmäktiges första sammanträde har anpassats till kommunallagens regler. Kravet att ordinarie sammanträden ska hållas varje månad har tagits bort. I stället beslutar fullmäktige årligen om sammanträdesdagar och tider. Reglerna om distansdeltagande har moderniserats och utökats. Formerna för tillkännagivande och publicering på kommunens digitala anslagstavla och webbplats har förtydligats. Beredning av ärenden Bestämmelserna om beredning har anpassats närmare kommunallagens regler. Undantagen från beredningskravet vid val, avsägelse av uppdrag och brådskande ärenden har förtydligats. Motioner och medborgarförslag Bestämmelserna om hur motioner och medborgarförslag lämnas in har uppdaterats. Redovisning av ej färdigberedda motioner ändras från två gånger per år till en gång per år. Bestämmelserna om medborgarförslag har kompletterats med regler om vilka typer av frågor som kan behandlas samt möjlighet för fullmäktige att överlåta beslutanderätt till nämnd eller kommunstyrelse i vissa ärenden. Revision och kommunala bolag Revisionens initiativrätt och löpande rapportering till fullmäktige har förtydligats. En särskild bestämmelse om kommunala bolags initiativrätt i fullmäktige har införts i enlighet med kommunallagen. Yttranderätt Yttranderätten vid behandling av revisionsberättelser har förtydligats för berörda förtroendevalda och nämndpresidier. Kommundirektörens och fullmäktiges sekreterares rätt att yttra sig har reglerats. Presidiets möjlighet att avgöra vem som i övrigt får yttra sig har förtydligats. Interpellationer och frågor Reglerna om interpellationer har förtydligats. Det införs bestämmelser om att interpellationer inte får innehålla bilagor eller känsliga personuppgifter. Hanteringen av interpellationer som inte hinner behandlas under ett sammanträde regleras. Begreppet "enkla frågor" har utvecklats med tydligare krav på innehåll och omfattning. Kontaktuppgifter Arvika kommun /Eget_Avdelning/ Telefon: 0570-816 00 vx E-post: /Eget_E-post-avdelning/ 671 81 Arvika Org. nummer: 212000-1892 Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: /Eget_Besöksadress/, Arvika TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) Datum Dnr 2026-10-08 KS/2026:421 Presidiet ges möjlighet att omvandla en fråga till en interpellation om frågan är för omfattande. Protokoll och reservationer Reglerna om digital justering av protokoll har förtydligats. Bestämmelserna om reservationer och protokollsanteckningar har utvecklats. Val och omröstningar Reglerna om valsedlars utformning och giltighet har anpassats till kommunallagens bestämmelser. Det förtydligas att beslutsordningen ska godkännas innan omröstning genomförs. Administration Hänvisningar till tidigare organisatoriska enheter har uppdaterats till nuvarande organisation inom Arvika kommun. Bestämmelser om sekreterarens uppgifter, förvaring av handlingar och expediering har förtydligats. Bedömning om barns rättigheter Ärendet bedöms inte påverka barns rättigheter. Bedömning utifrån hållbarhetsperspektiv Ärendet bedöms inte påverka den ekologiska, sociala eller ekonomiska hållbarheten i kommunen. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Ärendet bedöms inte få några ekonomiska konsekvenser. Mia Nilsson Frida Poulsen Utredningssekreterare Administrativ chef Beslutet skickas till Kontaktuppgifter Arvika kommun /Eget_Avdelning/ Telefon: 0570-816 00 vx E-post: /Eget_E-post-avdelning/ 671 81 Arvika Org. nummer: 212000-1892 Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: /Eget_Besöksadress/, Arvika Kommunfullmäktiges arbetsordning Version Datum Revision/Beskrivning Författare 1 2022-10-18 Arbetsordning Kommunfullmäktige Mia Nilsson 2 2026-11-09 Arbetsordning Kommunfullmäktige Mia Nilsson Diarienummer: KS/2026:421 Handläggare: Mia Nilsson Dokumentägare: Administrativ chef Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2026-11-09 Giltighetsperiod: 2030-12-31 Kommunfullmäktiges arbetsordning Innehåll § 1 Antal ledamöter och ersättare ..................................................................................................4 § 2 Val av presidium ........................................................................................................................4 § 3 Interimsordförande, ålderspresident ........................................................................................4 § 4 Tillfällig ordförande ...................................................................................................................4 § 5 Presidiets uppgifter och ansvarsområden .................................................................................4 § 6 Ordförandes uppgifter och ansvarsområden ............................................................................4 § 7 Presidiets representation ..........................................................................................................4 § 8 Fullmäktiges platser ...................................................................................................................5 § 9 Valberedning .............................................................................................................................5 2. Sammanträden ....................................................................................................................................5 § 10 Sammanträdesordning ............................................................................................................5 § 11 Ajournering ..............................................................................................................................6 § 12 Plats för sammanträde ............................................................................................................6 § 13 Närvarorätt på distans .............................................................................................................6 § 14 Hur sammanträdena tillkännages ............................................................................................6 § 15 Kallelse till sammanträde ........................................................................................................6 § 16 Ärendenas ordning ..................................................................................................................6 § 17 Beredning av ärenden .............................................................................................................7 § 18 Återtagande av förslag ............................................................................................................7 § 19 Upprop .....................................................................................................................................7 § 20 Protokollsjustering ...................................................................................................................7 § 21 Reservation och protokollsanteckning ....................................................................................7 § 22 Ersättarnas tjänstgöring ..........................................................................................................7 § 23 Skyldighet att närvara ..............................................................................................................8 3. Hur ärenden väcks ...............................................................................................................................8 § 24 Ärenden ...................................................................................................................................8 § 25 Motioner ..................................................................................................................................8 § 26 Medborgarförslag ....................................................................................................................8 § 27 Revisorernas initiativrätt .........................................................................................................9 § 28 Revisionens löpande redovisning till fullmäktige ....................................................................9 § 29 Ärenden från kommunala bolag ..............................................................................................9 4. Yttranderätt och frågor .......................................................................................................................9 § 30 Yttranderätt .............................................................................................................................9 § 31 Talartid ...................................................................................................................................10 2 Kommunfullmäktiges arbetsordning § 32 Interpellationer ......................................................................................................................10 § 33 Enkla frågor ............................................................................................................................11 § 34 Allmänhetens frågestund ......................................................................................................11 § 35 Förklaring vid revisionsanmärkning .......................................................................................11 5. Hur ärenden avgörs ...........................................................................................................................11 § 36 Beslut .....................................................................................................................................11 § 37 Yrkanden ................................................................................................................................12 § 38 Omröstning och reservation ..................................................................................................12 § 39 Bordläggning och återremiss .................................................................................................12 § 40 Val ..........................................................................................................................................12 6. Administration ...................................................................................................................................13 § 41 Administrativ service .............................................................................................................13 § 42 Fullmäktiges sekreterare .......................................................................................................13 § 43 Förvaring av handlingar .........................................................................................................13 § 44 Expediering ............................................................................................................................13 3 Kommunfullmäktiges arbetsordning