Kommunfullmäktige — 19 oktober 2026

1 § Värmlands läns vårdförbund är ett kommunalförbund med direktion enligt kommunallagen och har sitt säte i Karlstad.

2 § Medlemmar i vårdförbundet är samtliga kommuner i Värmlands län nämligen Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby och Årjängs kommuner.

3 § Förbundets ändamål är att tillvarata medlemskommunernas gemensamma intressen och verka för samarbete över kommungränserna. Verksamheten inom förbundet ska, inom ramen för den kommunala självstyrelsen, vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Förbundet har som uppdrag att bidra till att kommunernas behov av insatser för barn, ungdomar och vuxna enligt de bestämmelser som anges i socialtjänstlagen (SOL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), tillgodoses. Uppdraget omfattar att driva HVB (hem för vård eller boende) för barn, familjer, ungdomar och vuxna. Förbundet har ett särskilt uppdrag att bidra till den övergripande utvecklingen av arbetet kring personer med skadligt bruk och beroende. Värmlands läns vårdförbund medges också att, när medlemmarna så önskar, vara huvudman för andra kommunala kompetensområden, företrädesvis sociala verksamheter, annan vård och omsorg, boende samt rådgivning.

4 § Förbundet är organiserat med förbundsdirektion som tillika är förbundsstyrelse. Direktionen utser inom sig ett arbetsutskott bestående av ordförande, vice ordförande och tre övriga ledamöter som har till uppgift att bereda ärenden för direktionen. Förbundsdirektionen fastställer sin delegationsordning. Direktionen kan delegera beslutsrätt till arbetsutskottet.

5 § Förbundsdirektionen består av 16 ledamöter och 16 ersättare. Varje medlemskommun utser en ledamot och en personlig ersättare. Ledamot och ersättare utses av respektive kommunfullmäktige. Mandattiden för ledamot och ersättare är 4 år räknat från 1:a januari året efter det då allmänna val till kommunfullmäktige ägt rum i hela landet. Beslut i direktionen fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden företräder.

6 § För granskning av Vårdförbundets verksamhet utser kommunfullmäktige i Karlstads kommun två revisorer ur kommunrevisionen. Revisor och revisorsersättare utses för fyra år räknat från 1:a januari året efter det att allmänna val till kommunfullmäktige ägt rum i hela landet.

7 § Ekonomiska förmåner till ledamöterna och revisorerna regleras i ett arvodesreglemente som är gällande för varje mandatperiod.

8 § Ärenden i förbundsdirektionen får väckas av ledamot och tjänstgörande ersättare i förbundsdirektionen samt av förbundschefen.

9 § Vårdförbundet får för sin verksamhet uppta lån och ingå borgen. Sammanlagda lånesumman får dock inte vid något tillfälle överstiga 20 miljoner kronor. Sammanlagda borgenssumman får inte överstiga 4 miljoner kronor.

10 § Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets behållna tillgångar och skulder i förhållande till medlemmarnas skattekronor beräknat på skatteunderlaget inkl. ev. statligt tillskott vid närmast föregående årsskifte. Dessa grunder tillämpas också vid skifte av förbundets behållna tillgångar, som föranleds av förbundets upplösning.

11 § Kostnaden för förbundets verksamhet skall betalas dels genom vårdavgifter/plats – syftande till full kostnadstäckning – från de kommuner som utnyttjar respektive plats dels genom ett årligt bidrag. Bidraget beräknas årligen på befolkningsunderlaget i medlemskommunerna vid utgången av föregående år.

12 § En medlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägning ska ske senast 1 juli och uppsägningstiden är två kalenderår från årsskiftet efter uppsägningen. Vid utträde ska reglering av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundet och den utträdande medlemmen bestämmas utifrån de andelar i förbundets samlade tillgångar och skulder som gäller vid ingången av det år medlemmen utträder ur förbundet. Vid utträde ska de kvarvarande medlemmarna förhandla om de ändringar i förbundsordningen som föranleds av utträdet. Kan de inte enas ska förbundet upplösas. När en medlem utträtt ur förbundet upphör medlemmens ansvar för förbundets skulder, om inte annat har överenskommit mellan den utträdande medlemmen och de kvarvarande medlemmarna.

13 § Direktionen ska behandla en eventuell ansökan om att bli medlem i kommunalförbundet och där vid yttra sig över ansökan och överlämna ärendet till respektive medlems fullmäktige för beslut. Ny medlem har antagits när samtliga medlemmars fullmäktige biträtt ansökan och en ny förbundsordning fastställts. Vid ny medlemskommuns inträde ska överenskommelse och reglering träffas om andel i tillgångar och skulder samt eventuella övriga ekonomiska frågor.

14 § plan- och bygglagen (PBL). Förslaget innehåller följande handlingar: • Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors – granskningshandling • Kartor - FÖP Arvika och Jössefors • Områdesbeskrivningar - Stadsdelar och landsbygder • Samlad genomförandeplan – granskningshandling • Hållbarhetsbedömning - FÖP Arvika och Jössefors – granskningshandling • Samrådsredogörelse - FÖP Arvika och Jössefors Länsstyrelsen har inhämtat synpunkter på förslaget från berörda myndigheter. Yttranden över förslaget har inkommit från Luftfartsverket, Lantmäteriet, Post- och telestyrelsen, Statens geotekniska institut (SGI) och Trafikverket. Luftfartsverket, Lantmäteriet och Trafikverket har inget att erinra mot förslaget. Samtliga yttranden bifogas för kännedom. I detta reviderat yttrande har Länsstyrelsen lagt till synpunkter på Östra sund som ett utpekat område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Länsstyrelsens roll Länsstyrelsen ska enligt 3 kap. 16 § PBL avge ett granskningsyttrande där det enbart ska anges om 1. förslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken (MB), 2. förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm (MKN) enligt 5 kap. MB inte följs, 3. redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) inte är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket MB, 4. sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, och 5. en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Länsstyrelsen vill upplysa om att kommunen enligt 3 kap 20 § PBL ska redovisa länsstyrelsens granskningsyttrande tillsammans med översiktsplanen. Samlad bedömning I samrådet framförde Länsstyrelsen både rådgivande synpunkter och synpunkter som utgör prövningsgrunder för detaljplan. Länsstyrelsen ser positivt på kommunens bemötande av synpunkterna. Länsstyrelsen bedömer att förslag i fördjupningen inte riskerar att medföra påtagliga skador på riksintressen enligt 3 eller 4 kap. MB. Parallellt med framtagandet av fördjupningen har nya uppgifter till MKN vatten tagits fram. Länsstyrelsen anser att beskrivning och bedömning av MKN vatten i fördjupning av översiktsplanen bör uppdateras. Länsstyrelsen har invändningar mot området som pekas ut för landsbygdsutveckling i strandnära lägen enlig 7 kap. 18 e § första stycket MB. Länsstyrelsen bedömer att frågor som berör mark- och vattenområden som angår angränsande kommuner samordnas på ett lämpligt sätt. Två synpunkter om hälsa och säkerhet kvarstår. Länsstyrelsen bedömer att det ännu inte är tillräckligt utrett om marken är lämplig för den föreslagna utvecklingen, med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Det är viktigt att följa översiktsplanens rekommendationer om fortsatt utredning och prövning i senare skeden. Miljökvalitetsnormer för vatten Fördjupningen och hållbarhetsbedömningen redovisar vattenförekomster och deras status från föregående förvaltningscykel (C3, 2017–2021). Under pågående förvaltningscykel (C4, 2022–2027) arbetar Vattenmyndigheten och Länsstyrelsen med att uppdatera MKN och åtgärdsprogram inför 2027. Det har inom fördjupningens planområde tillkommit en ny vattenförekomst Sävsjöälven som omfattas av miljökvalitetsnormer. Statusklassificeringar har också uppdaterats för flera vattenförekomster. Eftersom fördjupning av översiktsplanen ska gälla långsiktigt bör den uppdateras med nya uppgifter från pågående förvaltningscykel (C4). Vatteninformationssystem Sverige (VISS) är ännu inte fullt uppdaterat, kommunen får därför ett utdrag av nya uppgifterna som bifogas detta yttrande. Samhällsbyggnads svar: Planhandlingen och Hållbarhetsbedömningen uppdateras gällande MKN Vatten enligt Länsstyrelsens bifogade data. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) Kommunen har i granskningshandlingen pekat ut ett LIS-område i Östra sund. Förslaget har inte varit med i samrådet, därför lämnar Länsstyrelsen synpunkter även av samrådskaraktär. LIS Östra sund berör både natur- och friluftsvärden, vilka har betydelse för strandskyddets syften. Området innehåller dessutom kulturmiljöer och aktsamhetsområden för ras och skred. Förslagets förenlighet med LIS-villkoren och markens lämplighet gällande stabilitet och påverkan på kulturmiljöer och MKN vatten kan inte anses vare färdigprövad genom LIS-utpekandet. Länsstyrelsen ser positivt på kommunens ställningstagande till att utvecklingen i området måste prövas genom en detaljplan. Runt Kyrkviken är största delen av stränderna redan exploaterade, samt därutöver finns ett flertal tidigare LIS-utpekanden. I bedömning av nya LIS-utpekandets betydelse för strandskyddets syften, behöver kommunen ta hänsyn till den kumulativa påverkan på hela Kyrkviken. Länsstyrelsen ställer sig tveksamt till lämpligheten av att ianspråkta ytterligare stränder vid Kyrkviken, och vill upplysa att detta utpekande kan påverka möjligheter att återställa tidigare LIS-utpekanden runt Kyrkviken. På nordöstra delen av Östra sund finns en skog med höga naturvärden som nämns i granskningshandlingen. Länsstyrelsen anser att denna del bör i första hand undantas från LIS- området och bevaras som naturmark. Alternativt behöver planen för området motiveras med varför det inte finns lämpligare mark att exploatera, samt hur strandskyddets syften kan långsiktigt säkerställas. I det senare fallet kommer en naturvärdesinventering enligt svensk standard krävas och exploateringen behöver anpassas utifrån naturvärden. Friluftslivsvärden i Östra sund är framför allt i anslutning till aktiviteter i vatten och på is. Hur en exploatering av området kommer påverka friluftsvärdet, och om påverkan kan vara acceptabel i avvägning mot strandskyddets syften, behöver ytterligare utvecklas i LIS-utpekandet. Gällande bedömning om markens lämplighet för den tänkta utvecklingen, saknas det beskrivning och ställningstagande om MKN vatten och geotekniska riskfrågor. Möjlig påverkan på uppnående av MKN för Kyrkviken behöver läggs till i beskrivningen. Befintliga geotekniska förutsättningar, särskilt om risk för ras och skred, behöver beskrivas och beaktas. Samhällsbyggnads svar: LIS-områdets omfattning minskas och planhandlingen kompletteras med information kring den kumulativa påverkan på Kyrkviken, frilufts- och naturvärden samt MKN och risk för ras- och skred. Hälsa och säkerhet Länsstyrelsen har under samrådsskedet framfört synpunkter om förorenad mark, buller, stabilitetsförhållanden, översvämning och skyfall. Kommunen har till största delen bemött synpunkterna. Länsstyrelsen har dock kvar följande synpunkter: • Skredkommissionens anvisningar 3:95 är en äldre vägledning för hur stabilitetsutredningar ska utföras. Den har ersatts av SGI:s nya vägledning (Vägledning 8). I fördjupningen hänvisar kommunen till Räddningsverkets översiktliga stabilitetskartering för centrala Arvika från 2004, som bygger på den äldre vägledningen. Äldre geotekniska utredningar uppfyller inte alltid dagens krav på att bedöma markens stabilitet. Det är också osäkert om de belastningar som gällde när utredningarna gjordes fortfarande gäller. Länsstyrelsen anser därför att detta behöver förtydligas i fördjupningen. • Kommunen bör se över ställningstagandet: ”Vid planläggning och lovgivning ska kommunen säkerställa att ingen tillkommande bebyggelse i befintliga strukturer är utsatt för direkta översvämningsrisker vid ett 200-årsflöde”. Länsstyrelsen vill påminna om att användning av 200‑årsflöde som planeringsnivå avviker från grundprincipen, som är att utgå från beräknat högsta flöde. Kommunens riktlinjer bör följa grundprincipen, och avsteg bör bara göras i undantagsfall. Om avsteg görs behöver de alltid motiveras och konsekvenserna beskrivas. Samhällsbyggnads svar: Planhandlingen kompletteras med information kring den nya vägledningen för stabilitetskartering. Planhandlingen kompletteras med ytterligare beskrivning av planeringsnivåer för tillkommande bebyggelse i befintliga strukturer. Dessa nivåer är olika beroende på vilken typ av bebyggelse som medges och om den ligger innanför eller utanför översvämningsskyddet. Nivåerna är baserade på beräknade flöden plus kompletterande säkerhetsfaktorer framtagna av SMHI. Upplysning Länsstyrelsen har fått ett förtydligande från Boverket om hur länge äldre ändringar av översiktsplanen gäller – fördjupningar eller tematiska tillägg. Länsstyrelsen vill påminna om att en ändring av en översiktsplan inte är ett eget, fristående dokument. Ändringen slutar därför gälla när översiktsplanen ersätts av en ny. Det betyder att sådana äldre ändringar eller tillägg inte kan användas som stöd i senare plan- och byggprocesser på samma sätt som en aktuell översiktsplan. Om man vill att innehållet i äldre fördjupningar och tillägg ska fortsätta gälla, kan det föras in i en ny översiktsplan eller i nya ändringar. Ett annat alternativ är att arbeta om äldre ändringar och anta dem på nytt efter nya samråd och granskningar. Samhällsbyggnads svar: För Arvika kommun skulle detta i så fall gälla FÖP för Kinna-Västra Sund, FÖP Arvika Hamn samt TÖP Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS). Vad gäller FÖP för Kinna-Västra sund samt FÖP Arvika hamn instämmer kommunen i att dessa upphör att gälla som fördjupningar. FÖP för Kinna-Västra sund är delvis överspelad och relevanta delar har arbetats in i FÖP för Arvika och Jössefors. I genomförandeplanen finns också en ambition för att ta fram ett planprogram för området. Relevanta delar av FÖP Arvika hamn har arbetats in i FÖP för Arvika och Jössefors. Övriga delar i FÖP Arvika hamn kan anses ersättas av Gestaltning- och hållbarhetsprogram för hamnen. FÖP:en kan dock fortsatt ses som ett underlagsmaterial för fortsatt utveckling i området. För TÖP Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) har Arvika kommun haft ytterligare kontakt med Boverket då den planen legat med som ett underlag till Arvikas nya översiktsplan antagen 2024. Handlingen har funnits med som en bilaga under översiktsplanens PBL-process genom samråd, granskning och antagande behandlats som en del av den nya översiktsplanen. I och med detta gör Boverket och Arvika kommuns bedömningen att den handlingen fortsatt gäller som en del av den nya översiktsplanen antagen 2024. Bilagor 1. Nya MNK-uppgifter (ZIP-fil) 2. Yttrande, Luftfartsverket 3. Yttrande, Lantmäteriet 4. Post- och telestyrelsen 5. Yttrande, Statens geotekniska institut 6. Yttrande, Trafikverket Bilaga: Luftfartsverket (handlings nr: 2026:2514) LFV har i egenskap av sakägare för CNS-utrustning inget att erinra mot granskningsversionen av den fördjupade översiktsplanen. Bilaga: Lantmäteriet (handlings nr: 2026:2473) Vid genomgång av planförslagets handlingar (daterade 2026-03-25) har följande noterats: Lantmäteriet lämnar inga synpunkter Lantmäteriet har av nedanstående skäl inte granskat den aktuella översiktsplanen och lämnar därför inga synpunkter i denna typ av ärenden. Lantmäterimyndigheten har ingen lagstadgad skyldighet att granska översiktsplaner och dessa berör normalt sett endast indirekt Lantmäteriets kommande arbete. Många av de ställningstaganden som beskrivs i översiktsplaner kommer i och för sig att innebära förändringar i fastighetsindelningen eller att fastighetsanknutna rättigheter (servitut, ledningsrätter, gemensamhetsanläggningar etcetera) kommer att bildas eller ombildas. Omfattningen av dessa behov kommer dock att konkretiseras i senare skeden, till exempel då områden detaljplaneläggs. Lantmäteriet genomför däremot granskning i detaljplaneprocessen. Bilaga: Post- och telestyrelsen PTS har av Länsstyrelsen i Värmlands län ombetts att inkomma med synpunkter på samråd gällande ny fördjupad översiktsplan för Arvika kommun. PTS är central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar – sektorsansvar – inom områdena post och elektronisk kommunikation. Inom ramen för detta arbete skall PTS bland annat: • främja tillgången till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer enligt de mål som anges i lag (2022:482) om elektronisk kommunikation • verka för robusta elektroniska kommunikationer och minska risken för störningar, inbegripet att upphandla förstärkningsåtgärder, samt verka för ökad krishanteringsförmåga Vidare får PTS genom upphandling verka för att tillgodose totalförsvarets behov av posttjänster och elektroniska kommunikationstjänster under höjd beredskap, och stärka samhällets beredskap mot allvarliga störningar av elektronisk kommunikation och posttjänster i fred. IT-infrastrukturen är en förutsättning för bland annat näringslivsutveckling, sysselsättning, forskning och innovationer, vård och omsorg, miljö och klimat, utbildning och kompetensförsörjning samt social delaktighet. Av denna anledning anser vi även att IT-infrastrukturen måste in i samhällsplaneringsprocessen på regional och kommunal nivå. Om inte IT-infrastruktur beaktas i samhällsplaneringen finns risken att de tjänster som är beroende av infrastrukturen inte når ut till användarna. Det säkerhetspolitiska läget har också riktat fokus mot behovet av en robust civil infrastruktur. Förmågan att kommunicera är en förutsättning för att samhällets grundläggande funktionalitet ska kunna upprätthållas. Exempelvis krävs elektronisk kommunikation för att genomföra betalningar, säkerställa leveranser och återställa trasiga nät. Att civila funktioner är fungerande i händelse av höjd beredskap är också viktigt för totalförsvarets militära del. Hot mot infrastrukturen finns också i fredstid, exempelvis i form av naturhändelser såsom översvämningar, sabotage eller i samband med kriser i samhället. PTS arbetar aktivt med dessa frågor, bl.a. genom att dela ut statligt stöd till företag för att genomföra åtgärder för driftsäkra och robusta elektroniska kommunikationer. PTS har inte tillgång till detaljinformation om hur operatörer och andra ledningsägare utformar sina nät utan hänvisar till de operatörer och ledningsägare som blir berörda inom aktuellt område för ytterligare information. I detta fall kan det vara lämpligt att kontakta nationella bredbandsaktörer samt aktuella regionala och lokala bredbandsaktörer. Kommunen bör ha en förteckning över vilka befintliga ledningsägare som blir berörda eller liknande funktion. Exempelvis bredbandskoordinatorer bör ha information om potentiella ledningsägare gällande elektroniska kommunikationer. Vidare driver PTS ett system för begäran om ledningsanvisning, ”ledningskollen.se”. För att identifiera vilka som är berörda ledningsägare kan en förfrågan skickas via https://www.ledningskollen.se/ PTS har i tidigare skrivelse (med hemlig bilaga 2012-01-23 dnr: 03-16005) till respektive länsstyrelse lämnat uppgifter om teleanläggningar som är att anse som riksintressen i enlighet 3 kap 8 § miljöbalken och 2 § p. 9 förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. Underlag för samråd gällande radiokommunikation Vindkraftverk kan störa fasta radioförbindelser (radiolänk). Därför behöver företag som projekterar för vindkraft uppgifter om vilka radioförbindelser som riskerar att bli störda. PTS tar fram underlag för samråd dvs information om vilka operatörer som har tillstånd för fast radio (radiolänk) i det aktuella geografiska området efter begäran från vindkraftsprojektören. På PTS hemsida återfinns ytterligare information: https://pts.se/radio/radiotillstand/vindkraft/ Övrigt PTS har inga ytterligare synpunkter. Bilaga: Statens geotekniska institut Statens geotekniska institut (SGI) har beretts möjlighet att yttra sig i rubricerat ärende. SGI:s yttrande avser geotekniska säkerhetsfrågor såsom ras, skred, erosion och geotekniska frågeställningar kopplade till översvämning. Grundläggnings- och miljötekniska frågor, såsom hantering av radon, ingår inte i vår granskning. Underlag: 1. Fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors. Arvika kommun, daterad 2026-03-02 2. Samrådsredogörelse. Arvika kommun, daterad 2026-03-02. 3. Hållbarhetsbedömning. Arvika kommun, daterad 2026-03-02. SGI:s tidigare synpunkter Statens geotekniska institut (SGI) har under samrådsskedet yttrat sig den 29 september 2025 (dnr 4.3.125091179). SGI framförde då följande synpunkter: A. Det behöver förtydligas om de områden där det bedömts att risk för skred inte föreligger har ut- retts enligt nu gällande riktlinjer och för nuvarande förhållanden. B. Det behöver klargöras om den markanvändning som planen medger är lämplig med hänsyn till geotekniska risker och klimatförändring. C. Planen bör kompletteras med identifierade områden med risk för erosion. D. Kommunen bör översiktligt beskriva om blocknedfall och bergras påverkar markens byggbar- het. E. Kommunen bör identifiera områden där klimatförändringen påverkar de geotekniska riskerna samt redovisa vilken påverkan detta har på mark- och vattenanvändningen i översiktsplanen. F. Planen bör kompletteras med resultaten av den översiktliga stabilitetskarteringen i kartmateria- let. G. En formulering avseende klimatförändringens effekter i [3] var otydlig. Kvarstående oklarheter Avseende punkt A så är det fortfarande otydligt vad gäller de områden där det bedömts inte föreligga risk för skred. 1995 publicerades Skredkommissionens anvisningar 3:95 och med den började stabiliteten utredas på ett sätt som liknar dagens regler och standarder. Äldre geotekniska utredningar kan, på grund av sin ålder, inte förutsättas vara utförda enligt dagens krav avseende stabilitetsförhållanden i jord. Det är inte heller säkert att de lastförhållanden som gällde vid tiden för dessa utredningar fortfarande är aktuella. Gällande punkt B och D anger Arvika kommun i [2] att en ”Plan för klimatanpassning” ska tas fram som en del i den strategiska planeringen, och att frågor om klimatförändringars påverkan på riskerna för ras skred och erosion ska hanteras inom ramen för detta arbete. SGI överlåter till Länsstyrelsen att bedöma om det är tillräckligt eller om kommunen även behöver redovisa sin syn på frågorna i översiktsplanen. Vad gäller punkt G kan SGI inte se att formuleringen i [3] har förtydligats. Bilaga: Trafikverket Svar på begäran om yttrande gällande TRV 2026/39873, Granskning gällande fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors kommuner. Trafikverket har granskat remisshandlingarna och har inget att erinra mot att ärendet prövas positivt. Yttrande från Region Värmland, handlings nr: 2026:2882, 2026:2883 Region Värmland har fått tillfälle att lämna svar på rubricerad remiss från Arvika kommun och vill lämna följande synpunkter. Region Värmland yttrade sig under samrådet av den fördjupade översiktsplanen (FÖP) och betonade då vikten av tidig dialog och samverkan vid utveckling som berörde regionens fastigheter, särskilt inom sjukhusområdet. Regionen påminde även om den planerade utryckningsvägen kopplad till framtida blåljusverksamhet vid Gaterondellen, som redovisats i tidigare trafikutredning, och förutsatte att den planerade gång- och cykelvägen anpassades så att utryckningsvägens funktion säkerställdes. Region Värmland var vidare positiv till att FÖP:en säkerställde planberedskap för framtida järnvägsutveckling genom spårreservat samt möjliggjorde olika alternativa lösningar för framtida järnvägsdragningar. Regionen bedömde även att FÖP:en hade en tydlig koppling till Värmlandsstrategin 2040 genom inriktningen mot attraktiva livsmiljöer, hållbar mobilitet, stärkt näringsliv samt hänsyn till miljö- och klimatfrågor. Region Värmland bedömer att Arvika kommun i huvudsak har tillgodosett Region Värmlands synpunkter från samrådet, men vill lämna följande medskick inför antagande. Det är långsiktigt viktigt att bibehålla kollektivtrafikdepån centralt placerad i Arvika tätort för att undvika ökade trafikeringskostnader för körning till och från depån. En central placering är även betydelsefull med hänsyn till planerade infrastrukturella upprustningar, såsom framtida elektrifiering av depån. Regionen vill även uppmärksamma att Arvika kommun och Region Värmland bedriver ett gemensamt arbete genom Handlingsplan för kollektivtrafik i Arvika kommun, vilket bedöms relevant för FÖP:ens inriktning och med fördel kan synliggöras tydligare i planhandlingen. Vidare konstaterar Region Värmland att det trafikförsörjningsprogram och den regionala cykelplan som hänvisas till i FÖP:en avser tidigare versioner. Länkningarna är korrekta, men informationen bör uppdateras så att planhandlingen hänvisar till gällande styrdokument. Samhällsbyggnads svar: Regionalt trafikförsörjningsprogram och regional cykelplan uppdateras med rätt version. Övrigt Noteras. Yttrande från Trafikverket, handlings nr: 2026:1961 Svar på begäran om yttrande gällande TRV 2026/37720, Granskning gällande fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors, Arvika kommun. Trafikverket har granskat remisshandlingarna och har inget att erinra mot att ärendet prövas positivt. Samhällsbyggnads svar: Noterat. Yttrande från Eda kommun, handlings nr: 2026:1778 Eda kommun har tagit del av granskningshandlingen för förslaget till fördjupad översiktsplan Arvika och Jössefors. Eda kommun samtycker fortsatt gällande riksväg 61 och Värmlandsbanans dignitet för kommunikationer inom persontrafik, gods och gränsöverskridande mobilitet. Eda kommun samtycker och betonar att fortsatt samverkan kring frågor gällande infrastruktur, mobilitet och näringsliv är nödvändig för att främja regional utveckling. I övrigt inget att erinra på granskningshandlingen. Samhällsbyggnads svar: Noterat. Yttrande från Sunne kommun, handlings nr: 2026:2538 Sunne kommun har fått möjlighet att yttra sig över FÖP för Arvika och Jössefors under granskningsskedet. Vi tackar för remissen men avstår från yttrande. Samhällsbyggnads svar: Noterat. Yttrande från Kil kommun, handlings nr: 2026:2674 SAMMANFATTNING Kils kommun har tagit del av förslaget till fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors och fick möjlighet att lämna synpunkter under granskningsprocessen. FÖP:en är en konkretisering av Arvika kommuns översiktsplan från 2024 och fokuserar på den långsiktiga fysiska utvecklingen i områden med störst befolkningskoncentration. Den ska vägleda framtida detaljplaner, investeringar och beslut. Planområdet omfattar Arvika stad och Jössefors med cirka 17 000 invånare. Området har starka kvaliteter som vattennära lägen, natur, kulturmiljöer och god samhällsservice, men står också inför utmaningar som befolkningsminskning, åldrande befolkning, klimatförändringar och ett förändrat säkerhetsläge. Framtidsbilden för 2045 bygger på ett mer sammanhängande, hållbart och robust samhälle med fokus på: • Bebyggelse och livsmiljöer: Nya bostäder nära kollektivtrafik och service, samt ytor för verksamheter och mötesplatser. • Mobilitet och infrastruktur: Prioritering av gång-, cykel- och kollektivtrafik för ett tryggt och tillgängligt Arvika. • Natur, vatten och klimat: Integration av grönstruktur och vattenmiljöer, samt hantering av klimatrisker med naturbaserade lösningar. Planen utgår från Agenda 2030, Värmlandsstrategin och Arvikas vision ”Ett Arvika som glöder”. Jämlikhet och inkludering är centrala, med utgångspunkt i kommunens jämlikhetscertifierade översiktsplan enligt ramverket Jämt. HANDLINGAR I ÄRENDET Förvaltningens tjänsteskrivelse 2026-03-26 Inbjudan till granskning om fördjupad översiktsplan för Arvika och Jössefors, 25 mars till 25 maj 2026, inklusive granskningsbrev och bilagor BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. BESLUT Kommunstyrelsen beslutar att Kils kommun ställer sig positiv till Arvika kommuns förslag till den fördjupade översiktsplanen för Arvika och Jössefors. Samhällsbyggnads svar: Noterat. Yttrande från Naturskyddsföreningen, handlings nr: 2026:3008 Naturskyddsföreningen Arvikabygden vill här ge synpunkter på den fördjupade översiktsplanen. Eftersom vi inte haft möjligheter att tränga in djupare I denna digra handling, fylld med välmenade, positiva texter och många detaljerade kartor så har föreningen inte tagit ställning till alla delar av planen. Arvika kommun saknar en naturvårdsplan och har därmed inte full kännedom om kommunens naturvärden. Detta avspeglas tydligt i den fördjupade översiktsplanen, FÖP. Ett bra planeringsunderlag för naturvårdsarbetet är av central betydelse för att få en helhetssyn inom den fysiska planeringen. Att planera naturvårdsarbetet är liksom planering för bostadsbyggande och infrastruktur, grundläggande för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Exploatering av natur är irreversibelt, det finns ingen ångervecka när väl byggandet är genomfört. Samhällsbyggnads svar: Arvika kommuns Miljöstrategi antagen 2015 hanterar övergripande naturvårdsfrågor. Denna kan anses vara i behov av uppdatering, men gäller fortsatt som underlag. Den Fördjupade översiktsplanen har tagit hänsyn till detta samt det underlag som vid framtagandet funnits tillgängligt från Länsstyrelsen gällande grön infrastruktur. I Översiktsplanens genomförandeplan anges att en Grönplan samt ett tillägg till översiktsplanen för frågor som berör grön infrastruktur ska tas fram i fortsatt arbete. Området som ingår i den fördjupade översiktsplanen ligger långsträckt utmed Glafsfjordens östra strand, inklusive Kyrkviken. Detta område utgör en viktig ledlinje och spridningskorridor för flyttfåglar och inhemska skyddsvärda arter. Det är väl dokumenterat att flyttfåglar följer vattendrag och kuster på sina två årliga resor. Vid Gillberga, Sölje strandäng, Bergs Klätt, Vikersviken och fågeltornet vid Bysjön observeras årligen mängder av fåglar som följt Göta älv och Byälven upp till Arvika för fortsatt färd norrut. I det aktuella området har många trängda och hotade inhemska arter påträffats, såsom mindre hackspett, vitryggig hackspett, klockgentiana, brun gräsfjäril, reliktbock samt flera arter av fladdermöss. Pilgrimsfalk, lärkfalk och fiskgjuse har här sina jaktmarker. Det berörda området innehar många naturvärden och är en viktig tillgång för friluftsliv utan att behöva göra inkräkta på någons privata tomtmark. Att bevara tillgängligheten för gemene man att kunna sitta med kaffekorg vid vattnet och blicka ut över Glafsfjordens eller Kyrkvikens vatten är viktigt och kommer att värderas allt mer i framtiden. Denna möjlighet får inte begränsas till enbart några få villaägare. Arvikabygdens naturskyddsförenings vill därför lämna följande synpunkter: ● LIS-området vid Östra Sund tas bort från planen. Att möjliggöra vägbyggnation och avstyckning för ett antal villatomter är ett olämpligt förslag som strider mot kommunens egna principer och ställningstaganden i samma FÖP, där man hänvisar till nationella miljömål, Agenda 2030, Artskyddsförordningen samt restriktivitet avseende bebyggelse på jordbruksmark mm. Under rubriken “Balansera utveckling mot vad jordens resurser klarar av” vid “Ställningstagande ” anges tydligt, citat; “Skydda och vårda natur, vatten, skog- och jordbruksmark samt småskaligt jordbrukslandskap från exploatering och kortsiktigt ekonomiskt brukande som inte är hållbart I längden” slut citat. Lovvärda ord som tål att tänkas på, texten beskriver exakt varför Ö Sund inte skall vara ett LIS område! Området vid Ö Sund är det sista större området där allmänheten, och inte bara tomtägare, kan nå kyrkvikens vatten och blicka ut över Arvika eller vandra längs de många stigarna i området för att uppleva orörd natur. Här häckar bland annat entita, mindre hackspett, spillkråka, göktyta, lärkfalk och gröngöling. På ängsmarken ses den bruna gräsfjärilen flyga på försommaren, i de gamla tallarna hittas reliktbock och tallticka och i den strandnära miljön trivs fladdermössen. Bildtext: Det här området kan få asfalterat gatunät och kanske 10 avstyckade villatomter Samhällsbyggnads svar: Att ett LIS-område pekas ut i FÖP innebär inte per automatik att strandskyddet upphävs, utan en möjlighet för att underlätta ett upphävande av strandskyddet i fortsatt planering. Vid Östra sund krävs att en detaljplan tas fram där mer precis omfattning och utformning av bebyggelsen tas fram och mer detaljerade utredningar göras för att säkerställa strandskyddets intressen, naturvärden samt allmänhetens tillgång till vattnet. Sett till kommunen som helhet är bebyggelse inom cykelavstånd och med kollektivtrafik i närheten en möjlighet för utbyggnad. ● ANF föreslår - kommunala naturreservat i FÖP Många kommuner har eller håller på att inrätta kommunala naturreservat enligt miljöbalken. Syftet är att bevara värdefulla naturmiljöer, skydda hotade arter samt stärka allmänhetens möjligheter till friluftsliv. Arvika kommun har ännu inte tagit något sådant naturvårdsinitiativ. Detta utgör en brist, som kvarstår då det saknas förslag på sådana initiativ i den fördjupade översiktsplanen. Avsaknaden framstår också som inkonsekvent eftersom översiktsplanen på flera ställen uttrycker kommunens strategiska mål om en hållbar, tillgänglig och värdefull miljö. Det framhålls bland annat att, ”Natur- och friluftsområden med särskild värdefull natur ska värnas, stärkas och skyddas” Mot denna bakgrund anser Arvikabygdens naturskyddsförening att fem områden på kommunägd mark skall föreslås bli kommunala naturreservat i den fördjupade översiktsplanen: 1. Koppsäng Detta ca 80 ha stora, strandnära skogsområde norr om Koppsäng hyser höga naturvärden, ett rikt fågelliv samt är ett frekventerat och lättillgängligt friluftsområde för allmänheten. Tillsammans med naturreservatet Bergs Klätt bildar området ett större sammanhängande lövrikt landskapsavsnitt vilket lockar arter som kräver sådana områden för att trivas, tex mindre hackspett, vitryggig hackspett, entita, talltita. I dagens rationellt brukade skogslandskapet är sammanhängande äldre lövskogar en brisvara idag vilket har bidragit till att ovansående arter minskat i både numerär och utbredning. För att bevara och utveckla naturvärdena krävs att andelen lövträd säkerställs och skyddas, samt att andelen gran kontinuerligt begränsas genom regelbundna virkesuttag. Sedan 2024 finns en restaurerings förordning beslutad av EU, som förespråkar just sådana åtgärder. Området i Koppsäng utgör ett lämpligt objekt där man praktiskt kan tillämpa och realisera restaureringsörordningens intentioner. Bildtext: Att avverka inväxande gran är en viktig åtgärd för att öka naturvärdena, samtidigt som det genererar virkesintäkter och gör området mer attraktivt för det rörliga friluftslivet 2. Styckåsskogen med Viksälven Ett tätortsnära område av stor betydelse för skola och närboende som lättillgänglig rekreationsområde och grön lunga. i området kan man uppleva skogskänsla, fågelsång, motionera eller bara njuta av tillgången på orörd skog i direkt anslutning till där man bor. Längs Viksälven finns ett rikt fågelliv såsom forsärla, strömstare, grönsångare, entita. Vid gynnsamma förhållanden kan även mindre hackspett observeras när den söker föda I död ved i alarna längs älven. Inom området finns även spår efter bäver. 3. Vikersviken med Kråkholmen Väletablerad fågellokal, viktig för både rastandefåglar och stannfåglar. Här har ett stort antal arter observerats under årens lopp tex näktergal, entita, mindre hackspett, storspov, brushane, grönsångare, fiskgjuse, duvhök, rördrom, svärta, trastsångare. 4. Mosseberg – Graninge Området består av våtmarker och kringliggande skog med höga lövandelar. Området hyser ett rikt fågelliv bland annat mindre hackspett, spillkråka, rödvingetrast, grönsångare, rosenfink, sävsparv, entita, kungsfågel mm mm. I den västra delen växer knärot och i den våta sumpmarken norr om rondellen kan man få uppleva ett intensivt grodspel om våren. 5. Sävsjökanalen Kanalen omgärdas av tät lövskog, där samspelet mellan vattenmiljön och lövskogen skapar goda förutsättningar för ett fågel- och växtliv. Arvikabygdens Naturskyddsförening anser att det streckade området öster om rondellen där beslut om “ändrad markanvändning” har fattats, i stället ska omvärderas till naturmark och inkluderas I det föreslagna reservatet. Området utgörs idag av tät lövskog, huvudsakligen bestående av klibbal, och bedöms ha stor utvecklingspotential som ett värdefullt komplement till de befintliga biologiska värdena knutna till lövskogsmiljön längs kanalen. Bild tagen från ringvägen mot söder. Klibbalskog öster om rondellen Varför skall kommunen skydda natur genom reservat? Att bilda reservat är ett av de starkaste juridiska verktygen för att skydda naturmiljöer och säkerställa att växter och djur ska trivas i livskraftiga populationer på långsikt. Sverige ligger idag långt under EU;s mål för skyddad skogsmark, och arealen ursprunglig skog med höga naturvärden saknas för att målen ska kunna uppnås. Det räcker inte längre att bara skydda de skogar med höga naturvärden, även restaurering av triviala skogar krävs för att återskapa och utveckla höga naturvärden. Sedan 2024 gäller EU:s naturrestaureringslag, vilket innebär att medlemsländerna är skyldiga att restaurera naturmiljöer. Lagstiftningen kommer direkt att påverka kommunal planering och beslutsfattande. Bildande av naturreservat är därmed ett viktigt naturvårdsinstrument inom kommunens ansvar och åtagande. I samband med reservarbildning fastställs skötselplaner som preciseras vilka åtgärder som måste göras för att snabbast nå en viss målbild, det kan handla om artanpassade åtgärder eller åtgärder för att främja friluftslivet. Sammanfattningsvis, frågor som rör biologisk mångfald kan inte kommunen prioritera bort. Kommunen har ett stort ansvar att uppfylla nationella och internationella mål och åtaganden med syfte att skydda arter och ekosystemtjänster, exempelvis: • 2030 målen – hejda förlusten av biologisk mångfald • Miljöbalken - lagstadgade skyldigheter • Konventionen om biologisk mångfald • Miljökvalitetsmålen - vi svenskar har bara klarat 1 av 16 miljökvalitets mål • Friluftslivsmålen - skydda områden för friluftslivet och skapa förutsättningar för ett rikt friluftsliv I skolan Samhällsbyggnads svar: Majoriteten av ytorna för de områden som föreslås som naturreservat ligger i FÖP som markanvändningen Natur och Friluftsliv, vilket ger riktlinjer för att naturens intressen och värden ska gå först. Att upprätta kommunala naturreservat är en separat process och beslut som här inte är kopplade till FÖP. FÖP hindrar inte att detta görs framgent. Grönstrukturen inom FÖP- området kommer bland annat att ingå i arbetet med att ta fram en Grönplan och eventuella arbeten med att inrätta naturreservat kan i så fall behandlas vidare kopplat till det arbetet. ● ANF föreslår anläggning av blomster- och insektsrika vägrenar ANF föreslår att vissa vägsträckor samt vissa områden i anslutning till gång- och cykelvägar planeras och sköts som ängsmark för att gynna pollinatörer och stärka den biologiska mångfalden. För detta ändamål skall särskilda skötselplaner upprättas. Exempel på lämpliga områden är vägsträckor I Högvalta, Koppsäng och Dottevik. Samhällsbyggnads svar: Kommunen ser positivt på blomster- och insektsrika vägrenar. Detta är dock inte en fråga som hanteras inom arbetet med FÖP. Kommunen arbetar med frågan i andra sammanhang. Kommunen har inte heller rådighet över alla vägar, då det är Trafikverket som är väghållare för vissa sträckningar. ● ANF föreslår anläggning av lummiga urbana miljöer På flera ställen i FÖP betonas vikten av att bevara och öka antalet träd. Detta ställer sig ANF helt bakom. Kommunen hade tidigare en grupp bestående av stadsträdgårdsmästaren, ordföranden i Byggnadsnämnden och representanter från miljöorganisationer, kallad “Gröna Gruppen” Gruppen bidrog bland annat till fler trädplanteringar och uppsättning av fågelholkar i innerstaden. Vi föreslår att deras initiativ återupptas och att en utredning föreslår var fler träd kan etableras, både enskilda träd och allébildningar. Ett sådant arbete ligger helt i linje med EU;s ambitioner om ökad stadsgrönska. Träd och trädalleer har en avgörande betydelse för stadsmiljön. De bidrar inte bara till estetiskt värden och ökad trivsel, utan även till ekosystemtjänster såsom temperaturerutjämning, de fångar upp vatten vid kraftiga regn, gynnar fler pollinatörer och ökar förutsättningar för en biologisk mångfald. Samhällsbyggnads svar: FÖP tar tydligt ställning för fler gröna miljöer i stadsmiljön genom både utpekande av viktiga grönområden och utpekande av stråk inom stadskärnan där de gröna värdena ska stärkas. FÖP anger även att planeringsprincipen 3-30-300 ska gälla, vilket ytterligare stärker grönskans roll i stadsmiljön. Ytterligare arbete med grönskan i stadsmiljön hanteras vidare i arbete med Grönplan och grön infrastruktur. I översiktsplanens genomförandeplan anges även att underlag som trädpolicy bör arbetas fram. Förutom synpunkter på FÖP så skulle vi vilja ge några generella synpunkter och förslag: ANF förordar att exploatering och utveckling i första hand koncentreras till redan bebyggda, områden, industrimark och parkeringsytor. Grönområden, naturmark och jordbruksmark skall alltid i möjligaste mån bevaras. Planprocessen för hamnen fortskrider, men vi vill ändå framföra synpunkter kring områdets framtida utveckling. Vi anser att det är relevant att ställa sig frågan om Arvikas befolkningstillväxt verkligen kommer att bli så stor att hamnområdet måste bebyggas med hyreshus och bostadsrätter. Det finns ju ett flertal andra områden “på rätt sida järnvägen” som underutnyttjas och som borde prioriteras istället. Det är också rimligt att anta att framtida innevånare kommer att efterfråga boende i kransorterna eller utanför dem. För att trygga landsbygdens service i framtiden borde sådan viljeriktning hos människor istället bejakas av politiken. Hamnens fortsatta planering ligger i Naturskyddsföreningens intresse: • ..för att bevaka så att tillgången på strandnära områden fortsatt tryggas för Arvikaborna och besökande, tex husbilsturister. Ställplatsen bör utvecklas till e-n grön oas nära vattnet, istället för dagens sterila område. • ..för att ANF befarar en rad negativa miljömässiga effekter, tex stora klimatutsläpp kopplade till alla transporter som kommer att krävas vid marksaneringen och under byggtiden. • ..för att utbyggnaden i hamnen i hög grad är en miljöfråga som kommer att påverka Arvikas utseendemässiga karaktär och de boendes trivsel. • ..för att fungera som språkrör för alla de Arvikabor som har en njugg inställning till ett storskaligt hamnprojekt och som anser att omfattande bebyggelse I glas och betong riskerar att förändra stadens unika karaktär och som ifrågasätter denna ekonomiska prioritering. • ..för att påverka planeringen så att antalet byggnader minimeras och att ev. ny bebyggelse uppförs i trä och i mänsklig skala. • ..för att påverka så att området öster om “Tobaken” blir dels en naturpark där idrott och friluftsanläggningar tillåts, dels ett område närmast järnvägen med solpaneler och en utökad uppställnings-yta för husbilar som omges av grönska. Bild: När man en solig sommardag fått uppleva fria utsikter, söt doft av nektar och mängder med bin och humlor, då är asfalterade ytor och moderna hyreshus långt borta i tanken, och kontrasten till områdets framtid mycket tydlig Arvikas bostadsförsörjningen kan tryggas utan att hamnområdet behöver exploateras. ANF föreslår att kommunen slår två flugor i en smäll genom att rikta bostadsplaneringen till Haga, ett område som idag har stora luckor och “fellokaliserade” byggnader, se markerat område på kartan. Nedan följer bildexempel på attraktiva områden som skulle kunna bli en förebild för planering och utveckling av Hagakvarteret. Bildtext: Kvarteret i Haga skulle kunna utvecklas till ett mycket attraktivt bostadsområde om Arvika kommuns arkitekturstrategi och träbyggnadsstrategi i framtiden konkretiserades och realiserades, så att de inte riskerar att stanna vid enbart visionära formuleringar. Arvikabygdens NaturskyddsFörening Samhällsbyggnads svar: Övriga synpunkter noteras. Yttranden från privatpersoner Synpunkt 1 handlings nr: 2026:2864, 2026:2865 Vid samrådet i höstas lämnade vi den 28/10 ett yttrande som gällde förutsättningar för markanvändning av området Högvalta, Mellbyn och Rud. I yttrandet tog vi upp de hänsynstagande som behöver tas vad gäller artskyddsförordningens regleringar av skydd för arter och områden. I förslaget till FÖP, som nu är ute för samråd, konkluderas att ingen miljöpåverkan sker med föreslagen plan, en konklusion som har stäms av med Länsstyrelsen. Efter höstens samråd har flera händelser inträffat som förändrar förutsättningarna för markanvändningen i Högvalta, Mellbyn och Rud och för utvidgning av Handelsplatsområdet Graninge. De nytillkomna händelserna innebär helt andra förutsättningar för kommande markanvändning och innebär att naturhänsynsfrågor inte bör hänvisas till detaljplanestadiet. Vi kompletterar vårt yttrande från i höstas med 5 nya händelser, som behöver beaktas i samrådsprocessen: 1. Ny rödlista. SLU publicerade tidigare i år en ny rödlista och vi bifogar en uppdaterad lista för området Högvalta, Mellbyn och Rud. (Bilaga 1.) Vi har nu registrerat 70 rödlistade arter i området. Akut hotad (CR) 1 art. Starkt hotade (EN) - 7 arter. Sårbara (VU) - 20 arter. Nära hotade (NT) - 42 arter. Livskraftiga (LC), men ändå skyddade - 31 arter. Av dessa 70+31 arter är det 65 fåglar, 13 fjärilar, 6 djur, 5 svampar, 1 växt, 2 fladdermöss, 5 groddjur och 4 kräldjur. 9 arter omfattas av Habitatdirektivet, bilaga 4. 21 arter omfattas av Fågeldirektivet, bilaga 1. 31 arter är prioriterade i Skogsvårdslagen. 12 arter är fridlysta. Några arter omfattas av flera skyddsbestämmelser. Alla dessa rödlistade och skyddade arter behöver tas hänsyn till vid planering och förslag på markanvändning av området. 2. Artskyddsutredning rörande Brun gräsfjäril har tagits fram av Naturcentrum, daterad 2025-11-13 3. Länsstyrelsen beslutade den 16/1 2026, med hänvisning till artskyddsutredningen, att grävning för kommunalt VA är förbjuden enligt artskyddsförordningen. 4. Kommunstyrelsen beslutade den 18/2 2026 att inte söka dispens, utan avsluta arbetet med kommunalt VA i området. Beslutet var enhälligt och har meddelats Länsstyrelsen. Artskyddsutredningens följder med förbudsbeslut från Länsstyrelsen och kommunstyrelsens beslut att inte söka dispens får konsekvenser för planerna på kommunalt VA i område Högvalta. Kommunalråd Peter Söderström har i artikel i Arvika Nyheter 20/2 2026 uttalat: ” Jag väntar mig att föreläggandet dras tillbaka eftersom projekteringen är förbjuden.”. I artikel i Vf 19/2 uttalar kommunalrådet: ”Nu lägger vi inga mer kommunala pengar på detta.” Den rikliga förekomsten av brun gräsfjäril i området har således satt stopp för VA- planerna. Planerna för kommande markanvändning borde, som en följd av dessa beslut, omvärderas i FÖP´n. 5. M 4142–2025. Vägledande dom i Mark- och miljööverdomstolen, Svea hovrätt. Domen gäller ett ärende där en kommun sökt dispens för större vattensalamander och från det generella biotopskyddet i samband med en detaljplan. Kommunen får avslag på sin begäran. Motiveringen är följande: • Mark- och miljööverdomstolen kan inledningsvis konstatera att som utgångspunkt bör, där så är möjligt, frågan om dispens från biotopskydd respektive artskydd bedömas i ett sammanhang (jfr Naturvårdsverkets handbok 2012:1 s. 90). • När det gäller frågan om det finns en annan lämplig lösning har det i praxis uttalats att det är en förutsättning för en effektiv implementering av artskyddsförordningen i planförfaranden att behovet av hänsyn till fridlysta arter klarläggs i sådan tid att det kan beaktas såväl i planprocessen som i följande ärenden om bygglov i enlighet med planen. Om frågan tas upp först sedan övriga prövningar har slutförts finns det en uppenbar risk för att någon verklig prövning av förutsättningarna för undantag från fridlysningen inte kommer till stånd (se RÅ 2005 ref 44). Att ett sådant klargörande sker på ett tidigt stadium är också en förutsättning för en effektiv och korrekt avvägning mellan motstående miljö- och markanvändningsintressen. Naturvårdsverket skriver på sin hemsida följande: Artskyddsbestämmelserna är förbudslagstiftning – hantera därför artskydd tidigt Artskyddet i fridlysningsbestämmelserna i 4–15 §§ artskyddsförordningen innebär förbud mot att genomföra vissa åtgärder. Av rättspraxis8 på området framgår att frågan om skyddade arter ska komma in tidigt i planerings- och prövningsprocesser för att säkra att det finns möjlighet att bedöma om lokaliseringen av verksamheten är lämplig samt om det finns tillräckliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått som gör att verksamheten kan tillåtas. • I första hand bör lokaler med skyddade arter undvikas. • I andra hand ska åtgärder genomföras för att helt ta bort eller åtminstone minska negativa effekter för de skyddade arterna. Artskyddsfrågor skall således in tidigt i processen. Det poängteras både av Naturvårdsverket och Svea hovrätt, mark- och miljööverdomstolen. Vårt yttrande vid samrådet i höstas tar upp alla arter som är skyddade och alla områden som omfattas av det generella biotopskyddet. Vi noterar kommunens kommentar på denna information. Samhällsutvecklings svar: Vi tackar för synpunkterna. Övergripande arbete med grönstruktur och spridningskorridorer är inarbetat i FÖP´n. Den detaljnivå som efterfrågas i yttrandet omfattas inte av en fördjupad översiktsplan utan hanteras i kommande planeringsprocesser så som detaljplaner och bygglov. Kommunen hänvisar således, i motsatts till Naturvårdsverket och domstolsbeslut, till kommande detaljplaner och bygglovsprocesser vad gäller arter som aktiverar artskyddsförordningen och områden som omfattas av det generella biotopskyddet. I planprogrammet pekas flera områden för nybyggnation ut som ligger i skogskanten ner mot jordbruksmark. Det framgår av artskyddsutredningen att skogsbryn är en föredragen plats för Brun gräsfjäril. Här får fjärilen skydd för vind och det är ofta varma soliga områden. En påverkan på dessa skogsbryn, fällning av träd och tomtanläggning, påverkar således fjärilens livsmiljö. Tilläggas skall att tomter i dessa lägen behöver någon slags anslutningsväg och grävning för elledningar. Till detta kommer påverkan på övriga rödlistade och skyddade arter som kan finnas i området men som ännu inte är inventerade, såsom andra fjärilar, fåglar, groddjur, kräldjur och fladdermöss. Framtidsplanerna för markanvändningen i området Högvalta, Mellbyn och Rud bör med hänvisning till ovanstående 5 nya händelser omvärderas innan kommunen fastslår den fördjupade översiktsplanen Detta eftersom Artskyddsförordningen är en förbudslagstiftning. Vi hoppas kommunen beaktar de nya fakta i ärendet och följer Naturvårdsverkets riktlinje att: ”Artskyddsfrågor skall in tidigt i processen och att i första hand bör lokaler med skyddade arter undvikas.” Handelsplatsområdet Graninge Vad gäller handelsplatsområdet Graninge bör slutsatserna i Artskyddsutredningen beaktas. En riklig förekomst av Brun gräsfjäril medför att kommunens planer på en utvidgning av handelsplatsområdet norrut och en ny påfart från Graningevägen kan hindras av artskyddsförordningen. Utöver fjärilen behöver förekomst av övriga skyddade arter och marker undersökas innan någon detaljplan tas fram. ( Se domstolens motivering, punkt 5.) Bilaga med lista på alla rödlistade och skyddade arter i Högvalta, Mellbyn och Rud medskickas detta yttrande. (Excellark) Bilaga: Rödlistade arter funna i Högvalta, Mellbyn och Rud Samhällsbyggnads svar: Nya underlag och beslut noteras. Den fördjupade översiktsplanen för Arvika och Jössefors anger samma markanvändning som redan är beslutad i Planprogram för Högvalta. Planprogrammet är det som fortsatt är styrande för en möjlig framtida utveckling. Som nämnts i tidigare svar hanteras ytterligare detaljnivåer i eventuella kommande planeringsprocesser. Synpunkt 2 handlings nr: 2026:2880 Lämnar härmed synpunkter på markanvändning för området Västra Sund, Marieberg i förslaget till fördjupad översiktsplan (FÖP) för Arvika och Jössefors Sammanfattning synpunkter: Vi önskar att området Västra Sund, Marieberg, i det aktuella planförslaget tas bort från markanvändningsområdet ”Sammanhängande bostadsbebyggelse” och i stället omfattas av ”Landsbygd 2”. Bakgrund och motiv: I den tidigare fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Arvika, antagen 2013-04-22, framhölls att Västra Sund, Marieberg, har både betydande natur- och kulturmiljövärden. Planen betonade att enstaka nya bostäder kan tillkomma, men att det är av stor vikt att bibehålla områdets karaktär av öppet odlingslandskap. I samma plan hänvisades till inventerade kulturmiljöområden. Påverkan av nybyggnationer sedan 2013: Sedan den tidigare FÖP:en antogs har flertalet nybyggnationer tillkommit i området. För att bevara upplevelsen av öppen odlingsmark anser vi att området inte bör förtätas med fler än någon enstaka byggnad och då endast väster om huvudvägen. En förtätning av bebyggelse längs vägens östra kant skulle få betydande negativ påverkan på vår fastighet Västra Sund 2:211, genom att: • Skymma utsikten över odlingslandskapet, Kyrkviken och siluetten av Arvika stad. • Minska fastighetens värde till följd av ett försämrat läge. Figur 1. Bild av utsikt från fastighetens östra fasad. Vy över odlingslandskap, Kyrkviken och Arvika stad Bevarande av områdets karaktär: Marieberg har fortfarande karaktäristiska gårdar och en tydlig landsbygdskaraktär med öppna odlingslandskap. Detta är en av anledningarna till att vi valde att bosätta oss här. Vi önskar därför att kommande FÖP tar hänsyn till dessa värden och säkerställer att områdets unika identitet bevaras. Avslutning: Vi hoppas att våra synpunkter beaktas i det fortsatta planarbetet och att området Västra Sund, Marieberg, ges en markanvändning som bättre överensstämmer med dess natur- och kulturmiljövärden. Samhällsbyggnads svar: Intentionerna i den gamla FÖP för Kinna - Västra sund är inarbetade i FÖP för Arvika och Jössefors då FÖP Kinna – Västra sund har upphört att gälla. Att en yta ligger som sammanhängande bostadsbebyggelse i FÖP innebär möjliggörande för eventuell ytterligare bebyggelse, men det innebär också ett krav på att en detaljplan måste tas fram innan bebyggelsen kan tillkomma. Detta ger större möjligheter att styra bebyggelsens omfattning och placering inom området. I genomförandeplanen för FÖP Arvika och Jössefors anges det även att ett planprogram för området Kinna – Västar sund ska tas fram för att vidare utreda lämplig omfattning och lokalisering av bebyggelse inom området. Synpunkt 3 handlings nr: 2026:3010, 2026:3011 Här kommer ett yttrande om förslaget till ny FÖP för Arvika-Jössefors 1. Undertecknad föreslår att den gamla banvallen från Jössefors till Koppom iordningställs till regional cykelled. Detta skulle öka möjligheten för invånarna i området och för gästande turister till ett friluftsliv av hög kvalitet. Turistnäringen är en växande inkomstkälla och tillskapar nya arbetstillfällen. Dessutom blir en cykelled en förbättring för arbetspendlare från västra delarna av Arvika kommun som vill arbetspendla på ett klimatsmart sätt säkrare än att cykla längs en motortrafikväg. Se exemplet med Klarälvsbanan från Karlstad förbi Forshaga, Ransäter, Munkfors till Uddeholm/Hagfors. 2. Alla som bor i Arvika kommun ska ha möjlighet att ta sig till Mossebergs soptipp på ett säkert sätt. I nuläget finns ingen säker trafiklösning för fotgängare och cyklister. 3. Infarterna till Arvika från Gunnarskog och Klässbol måste förses med säkra Korsningen över väg 61 vid nya ICA Maxi måste göras trafiksäker. Antigen med trafikljus eller som en planskild korsning cykelvägar. 4. För att Arvika ska kunna minska sina utsläpp av. koldioxid och bli klimatneutralt till 2030 måste bilåkandet minska och cyklingen öka. Cyklister måste ges bättre möjligheter till säkra cykelparkeringar. I många städer har man byggt cykelgarage i anslutning till stationer och resecentran. Öxnered, Trollhättan och Katrineholm har sådana cykelgarage. Alltfler skaffar Elcyklar. Dessa kostar från 10.000 kr upp till 60.000 kr. Stölder av Elcyklar har ökat på senare tid. 5. Kollektivtrafiken bör förbättras med ökad turtäthet och attraktiva biljettpriser. Arvika busstation saknar numera en vänthall. Den som ska ta bussen till exempelvis Säffle som tar ca 1 tim och 30 min ska kunna gå på toaletten innan bussfärden börjar. Kanske ett antal "ankor" som busschaufören lånar ut kan lösa problemet för den manliga delen av befolkningen? Löser dock problemet endast för den manliga delen av befolkningen! 6. Förslaget om nytt LIS-område beläget vid Kyrkvikens östra strand, strax norr om översvämningsskyddet och sträcker sig fram till befintlig bebyggelse i norra delen av Östra sund bör minskas. De tre västligaste tomterna (1, 3 och 4) bör tas bort. Strandområdet ligger nära centrala Arvika och bör inte privatiseras. Se bifogad karta. Hoppas att mina förslag kan omsättas i praktisk handling. Bilaga: karta nytt LIS-område Samhällsbyggnads svar: Synpunkterna noteras. Banvallen väster om Jössefors ligger utanför FÖP för Arvika och Jössefors planeringsområde, men den sträcka som ligger inom området finns utpekad som rekreationsstråk för gång och cykel. I den kommunövergripande översiktsplanen finns även sträckan fram till Sulvik utpekad för detta ändamål. Generellt beskriver FÖP för Arvika och Jössefors att det ska göras enkelt att gå och cykla inom och mellan orterna. Även cykelväg till Mosseberg finns med i förslaget. Kollektivtrafikens turtäthet och priser hanteras inte inom arbetet med FÖP, detta är en fråga som beslutas av Region Värmland. Arvika kommun samverkar med dem för en god kollektivtrafik i kommunen. Föreslaget LIS-område på Östra sund har minskats i omfattning. Synpunkt 4 handlings nr: 2026:3012 Det har föreslagits att bl a Östra Sund ska bli LIU-område, dvs bl a att strandskyddet ska upphävas. Området är ett av de få kvarvarande, sammanhängande naturområdena vid Kyrkviken. De är lättillgänglig för Arvikaborna och används flitigt som rekreationsområde. Vi tycker att det är en utomordentligt dålig idé att tillåta bebyggelse där. Vid tidigare kontakter med Arvika kommun angående området, framhölls kommunens ambitioner att freda området. Man använde det till och med som argument för att hindra privat ägande. Det är tråkigt att se att man nu verkar ha svängt helt på den punkten. Vi hoppas att kommunen noga överväger de stora naturvärden som går förlorade om planerna fullföljs. Samhällsbyggnads svar: Föreslaget LIS-område på Östra sund har minskats i omfattning. Vid eventuell utveckling kommer det behöva föregås av ett detaljplanearbete där naturvärden och allmänhetens tillgång till vattnet utreds vidare och säkerställs genom bestämmelser som reglerar bebyggelsens omfattning och lokalisering. Då kommer det även att ges ytterligare möjlighet för allmänheten att yttra sig i frågan. Synpunkt 5 handlings nr: 2026:3013 För den fördjupade översiktsplanen har jag några synpunkter på den del som rör Östra Sund och den skog som finns i närheten av Ingesunds universitet och folkhögskolan med många elever som bor här under studietiden och som ibland blir kvar efter studierna. Just för att Arvika ligger fint och har "allt". Jag har tidigare arbetat på musikhögskolan och vet att den nära skogen är mycket uppskattad av såväl elever som lärare vid skolan, liksom såklart många andra. Där kan man hämta vederkvickelse på nära håll utan att man kommer för nära bostäder som redan finns. Skogen är alldeles lagom stor utan att riskera att gå vilse och man kan ta olika stigar runt, och sitta en stund och titta ut över Kyrkviken och ev båtar ut och in mot stan. Träden har olika ålder och är inte "för städad" vilket gör att det också är gott om svamp och fåglar, insekter etc. Ett litet ekosystem. Även älgar har jag ibland sett, som simmat över till västra sidan sundet. Just denna skog är mer orörd och ursprunglig, än många andra som också är nära där många bor, som t ex Styckåsskogen. Man ser träd i olika skeden, växande, kullfallna och myllrande av liv. Relativt gåvänlig ändå, för olika åldrar och rörelseförmåga. T ex är skogen upp mot Storkasberget mer fysiskt krävande. Även om den är på gångavstånd för boende i Dottevik. Det finns också busslinje ut, eller om man kan cykla, eller promenera ut mot Ingesund och där ha skogen ett stenkast bort. Så att den är så nära för många boende i Arvika är en ynnest för så många. Skogar av den kalibern finns annars mycket mera svåråtkomligt. När översvämningsskyddet byggdes var man mån om att inte skada åkermark från där asfaltsvägen tar slut och ner mot sundet, genom att bara lägga ut en tillfällig väg som sedan togs bort, så att allt återställdes. Om man tittar längs Kyrkvikens stränder så ligger Arvika stad fint längst in i viken och med utblick över sundet. Står man i hamnen ser man att längs hela östra sidan har det bebyggts, ända från Dottevik och ut mot Symfonivägen. Sen kommer den lilla rundade silhuetten av skog i sundets mynning. Så vackert och med ytterligare blånande berg på andra sidan Glafsfjorden. På den västra sidan är i princip alla stränder bebyggda, från kyrkogården, till Kinna och ända ut längs stränderna. På östra sidan är det denna skog som än så länge är tillgänglig på ett enkelt sätt. I planen står under rubriken Naturmiljö och biologisk mångfald att "Närheten till natur och vatten är viktig för människors välmående och en central del av Arvikas identitet, något att vara stolt över och som gör att människor från andra platser runt om i världen vill besöka kommunen. En förutsättning för detta är fortsatt kunna erbjuda dessa upplevelser är att samhället värnar och skyddar de värdefulla natur- och vattenmiljöer som finns, såväl skogsområden som tätortsnära grönska och rekreationsområden." Jag tycker mig förstå av andan i planen att just tätortsnära naturmiljöer betonas som viktiga. Man ska kunna vistas i naturen utan att behöva ha bil och färdas långt för detta. Gröna lungor i både större och mindre skala. Under de år jag arbetade på Ingesund och först bodde på röda sidan i Dottevik och sedan på Utblicksvägen uppskattade jag verkligen denna skog och jag hoppas många kommer att kunna göra det fortsatt. Min uppfattning är också att det egentligen inte är någon brist på villatomter, i olika lägen och prislägen, varför det borde vara ytterligare ett skäl att skona detta område från byggnation. Även äldre villaområden med kommande generationsväxlingar finns det på många ställen i Arvika. Samhällsbyggnads svar: Se svar till synpunkt 4. Synpunkt 6 handlings nr: 2026:3015 Vi vill här lämna synpunkter på markanvändningen för området Marieberg i Västra Sund, gäller förslaget till fördjupad översiktsplan (FÖP) för Arvika och Jössefors När vi förvärvade vår fastighet tog vi del av den gällande fördjupade översiktsplanen för Kinna/Västra Sund (laga kraft 2013-05-25). I denna framgår tydligt att området Marieberg ska värna viktiga natur- och kulturmiljövärden samt bevara det öppna odlingslandskapets karaktär. I det nu aktuella planförslaget för FÖP Arvika och Jössefors föreslås området i stället ingå i markanvändningen “sammanhängande bostadsbebyggelse”. Detta möjliggör ytterligare utbyggnad och förtätning. Samtidigt har området redan förändrats sedan 2013 genom att flera nya bostäder tillkommit. Vi bedömer att ytterligare förtätning riskerar att påtagligt förändra områdets karaktär. En viktig kvalitet i Marieberg och Västra Sund är den öppna och luftiga landskapsbilden, där bebyggelsen ligger glest och där det fortfarande finns utrymme för odling och betesmarker. Detta bidrar till den tydliga landsbygdskaraktären som möter besökare när man kommer från Arvika. Detta landskap och denna känsla av öppenhet och landsbygd var avgörande faktorer för vårt val att bosätta oss i området. Vi ser därför en risk att dessa värden går förlorade om ytterligare bebyggelse tillåts i större omfattning. Mot denna bakgrund önskar vi att området Västra Sund, Marieberg, i det aktuella planförslaget tas bort från markanvändningsområdet ”Sammanhängande bostadsbebyggelse” och i stället omfattas av ”Landsbygd 2”. Samhällsbyggnads svar: Se svar till synpunkt 2. Synpunkt 7 handlings nr: 2026:3194 Angående Nytt LIS-område I Östra Sund Arvika Som ”vanlig medborgare” måste jag först och främst klaga på bristande information vad gäller dessa planer. De sidor jag funnit på hemsidan innehåller dålig och otydlig information. Vid flertalet tillfällen har jag vistats i skogen där tomterna 6 – 9 planeras. Tidigare år hade Dottevikskolan exkursioner i området som ligger på bekvämt cykelavstånd från skolan. Detta skogsområde innehåller flera höga naturvärden med blandskog och äldre barrträd. Hackspettar har hörts och häger har tidigare siktats i området. Området har (enligt Skogsmonitor) potentiell äldre skog eller kontinuitetsskog och kräver därför en mycket noggrann miljöanalys utifrån såväl flora som fauna. Utmed vägen till nuvarande fastighet 2:29 har jag funnit vildbin som bosatt sig i slänten ner mot vägen. Alla vildbin är fridlysta och därför bör en eventuellt ökad trafik och ändring av denna väg föranledas av en noggrann undersökning av fler bon samt att vägen inte stör eller förstör dessa. Eftersom vildbin uppenbarligen finns i området bör en grundlig miljöanalys göras utifrån eventuella förekomster av vildbin och andra sårbara arter utmed den befintliga vägen till översvämningsskyddet, som i händelse av utbyggnad av området, troligen blir nödvändig att förbättra för såväl byggtrafik som ökat antal boenden. Fastigheten är privatägd vilket föranleder farhågor om att de behjärtansvärda planerna på strövstigar utmed vattnet inte blir för allmänheten. Hur kommer tillgången för allmänheten att säkras? Om nu planer på bostäder nödvändigtvis behövs, bör dessa kunna planeras högre upp med bevarat strandskydd, då beteshagarna stått oanvända i många, många år. För allmänheten bör planer på mindre hyreshus framstå som mer önskvärt, då bristen på hyreshus och tillgången till stadsnära naturområden då skulle gynna fler. Bilvägen som planeras skulle då kunna dras i höjd med strandskyddets gräns och nå tomterna 1-5 (där 1,3,4 borde ligga på betesmarken istället). Samhällsbyggnads svar: Se svar till synpunkt 4. Övriga synpunkter noteras. Synpunkt 8 handlings nr: 2026:3193 Undertecknade har yttrat oss i den fördjupade översiktsplanens samrådsfas och yttrar oss härmed även i översiktsplanens granskningsfas. I samrådsfasen yrkade vi bland annat på att Lycke industriområde inte ska utökas med ytterligare mark. Svaret vi fick i samrådsredogörelsen var att det finns ett politiskt beslut med målsättning om att inneha en markreserv om minst 65 ha byggklar eller detaljplanelagd verksamhetsmark vilket innebär att utökningen av Lycke behövs för att säkerställa detta. · Vi önskar poängtera att målet om 65 ha verksamhetsmark avser hela kommunen samt har ordalydelsen Verksamhetsmark, vilket innebär att angivna beslut inte avser endast FÖP:ens område eller endast områden med tung industri. När man summerar den icke exploaterade verksamhetsmarken i hela kommunen, inklusive både gällande och pågående detaljplaner samt de nya föreslagna områdena i FÖP, men exklusive den föreslagna utökningen i Lycke, uppnås en markreserv för verksamhetsmark till minst ca 70-80 ha. Kommunen skulle därmed redan uppnå det nya verksamhetsmålet, utan utökningen av Lycke industriområde. Samhällsbyggnads svar: Det stämmer att målet gäller hela kommunen. Den absolut största efterfrågan på verksamhetsmark finns dock i centralorten. Det är också där det finns bäst förutsättningar med närhet till arbetskraft och resurseffektivt samhällsekonomiskt nyttjande av redan utbyggd infrastruktur. Viktigt att ha med sig vid beräkning av markreserven baserat på de ytor som finns i ÖP och FÖP är att det inom markanvändningarna Verksamheter och industri också ingår exempelvis gröna skyddszoner mot omgivande bebyggelse, gator och annan typ av infrastruktur i dessa ytor. Detta gör att den faktiska byggbara verksamhetsmarken är mindre än markanvändningens totala yta. · Vi vill också uppmärksamma förutsättningarna som givits under FÖP:ens process, då förutsättningarna ändrats under tiden. Under samrådsperioden utgick den politiskt beslutade inriktningen från en mer övergripande formulering: "En god fysisk planering inriktas på att möta näringslivets behov av infrastruktur, mark, lokaler och bostäder. Interna effektiva processer vid förfrågningar och etableringar samt en nära dialog med näringslivsaktörer skapar förtroende och framgång i processerna." (Verksamhetsplansamhällsutveckling 2022- 2025) Något konkret arealmässigt mål för verksamhetsmark fanns alltså inte. Ett arealmässigt mål – om specifikt 65 ha markreserv – beslutades först i januari 2026 (Verksamhetsplan 2026-2028). Detta beslut har använts som bärande argument i kommunens svar till oss i samrådsredogörelsen. Något som alltså inte ens var känt vid tiden för samrådet. Samhällsbyggnads svar: Det stämmer att beslutet om ett arealmässigt mål kom efter samrådstiden. Målet har dock nu funnits med som en förutsättning under den fördjupade översiktsplanens granskningsperiod. Vi yrkade även på att befintlig skyddszon – allmän platsmark/Park i gällande detaljplaner, i sin helhet visualiseras och bekräftas enligt gällande markanvändning (alltså Natur/park) i FÖP. Svaret vi fick i samrådsredogörelsen var att skyddszonens funktion och betydelse skulle tydliggöras på FÖP-nivå inför granskningen. Vi kan inte utläsa att detta gjorts i granskningsfasen. Samhällsbyggnads svar: Justeringar i kartan har inte gjorts, men däremot förtydliganden i texten. I vårt yttrande i den fördjupade översiktsplanens samrådsfas samt ett efterföljande medborgarförslag har vi belyst de höga naturvärden som finns inom en del av den befintliga skyddszonen/allmän platsmark samt inom den föreslagna utökningen av Lycke industriområde. Medborgarförslaget lämnades in under februari månad 2026 och beskriver områdets utmaningar men stora möjligheter. En process har startat tillsammans med kommunen för att utreda förutsättningarna för ett biotopskyddsområde. Som ett första steg gjordes i början av maj ett platsbesök av kommunens ekolog och förslagsställarna. En fortsatt kartläggning pågår och som nästa steg föreslås att en naturvärdesbedömning görs och även skissning på en skötselplan. För att kunna fortsätta denna process är det en förutsättning för medborgarförslaget att markanvändningen blir förenlig med kommunens planläggning av området. Vi yrkar härmed på att det område som omfattas av medborgarförslaget (markerat med rött på kartbilden nedan) bekräftas som Natur, eventuellt kombinerat även med Utredningsområde naturmark, i FÖP:en. Den planlagda allmänna platsmarken/Park som omger Lycke industriområde fyller en viktig funktion som avgränsningszon mellan området för tung industri och närliggande område med småskaligt jordbruk och landsbygdsboende. Zonen är även ett uppskattat tätortsnära rekreationsområde. Vi yrkar fortsatt på att skyddszonen i sin helhet bekräftas som Natur i FÖP:en. Samhällsbyggnads svar: I FÖP redovisas möjliga framtida utvecklingsinriktningar på en översiktlig nivå, vilket innebär att olika scenarier prövas utan att detta innebär beslut om genomförande. Arbetet med medborgarförslaget angående biotopskyddsområde pågår parallellt med FÖP, men kommer inte att hinna bli klart innan FÖP förväntas antas. I genomförandeplanen för FÖP anges att en övergripande strukturstudie för området kring Lycke och Vik ska tas fram. Fortsatta utredningar kring biotopskyddsområdet kan bli relevant underlag för det arbetet. Synpunkt 9 handlings nr: 2026:3189 Yttrande gällande Östra Sund 2:7 i granskningshandling av Fördjupad Översiktsplan för Arvika Jössefors Idag är strandlinjen från Humlekil i söder, längs Kyrkvikens stränder och vidare mot Koppsäng i norr som ett pärlband av bebyggelse. Ett undantag är Östra Sund, ett drygt trettio ha stort område med orörda stränder som sträcker sig från Glafsfjorden till Kyrkviken. Marken utgörs huvudsakligen av skog, åker och hagmark med rikt djurliv och har ett betydande miljövärde. Hela området har stor betydelse för det rörliga friluftslivet. Norra delen av Östra Sund (2:7) fick ny ägare förra våren. Efter att denne sålt fastighetens byggnader planerar han en exploatering med 9 större villatomter. I Sundet råder strandskydd på 100 meter. Samhällsutvecklingen har bedömt att det är rimligt och lämpligt utveckla ett nytt LISområde för att kunna upphäva strandskyddet. Den föreslagna exploateringen på Östra Sund 2:7 borde vara omöjlig med hänsyn taget till följande kommentarer ur Arvika Kommuns granskningshandling: Östra Sund ”Rekreation i Kulturmiljö” Kulturmiljö Se Länsstyrelsens kulturmiljöprogram ”Ditt Värmland” och/eller Kulturhistorisk inventering i Arvika kommun (Värmlands Museum 1972-1976) ”Ditt Värmland” ” På ömse sidor om inloppet till Kyrkviken och Arvika tätort ligger Västra och Östra Sund, ursprungligen rena jordbruks områden som under 1900-talet starkt präglats av närheten till tätorten. Vid Västra Sund vittnar några gravrösen om att platsen varit bebodd åtminstone sedan århundradena före Kristi födelse… Jordbruk med boskapsskötsel , som varit den traditionella näringen inom området kan fortfarande iakttas ”Miljöns största värde ligger i kulturlandskapets varierande karaktär, med lång kontinuitet i bosättningen, alltifrån de förhistoriska gravanläggningarna till 1900-talets fritids- och institutionsbyggnader.” landsbygd 1 Hänsyn: ”Riktlinjer för byggande på landsbygden ska följas Natur- och kulturmiljö samt landskapsbild ska värnas” Jordbruksmark, åkermark ”Miljöbalken (MB) 3 kap.

15 § Medlemskommunerna har rätt till insyn i förbundet. Större förändringar som att skapa, överlåta eller lägga ner verksamheter, beslutas av vårdförbundet efter samråd med medlemskommunerna.

16 § Direktionen för Värmlands läns vårdförbund har årligen att besluta om budget. Budgeten för nästkommande år antas i direktionens sista sammanträde för året.

17 § Tillkännagivande av verkställd justering av förbundsdirektionens protokoll skall ske på Värmlands läns vårdförbunds digitala anslagstavla.

18 § Vid tvister mellan Värmlands läns vårdförbund och medlem skall, om parterna inte kan nå en frivillig uppgörelse, tvisten avgöras i allmän domstol. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 2026-10-13 Namnberedningen

41 § kommunstyrelsens reglemente kan ett utskott aldrig ges ställning som nämnd utan utskottet kan enbart svara för beredning av ärenden, verksamhetsuppföljning och fatta beslut med stöd av delegation från styrelsen. Av 42 § kommunstyrelsens reglemente framgår att utskottets uppdrag är: - löpande politisk styrning, - uppföljning av Kommunstyrelsens och Kommunfullmäktiges uppdrag, - säkerställa genomförande av Kommunfullmäktiges uppdrag, - uppföljning av uppställda mål för verksamhet och ekonomi, - prioritera och fördela resurser samt samordna aktiviteter, - kontinuerlig dialog med ”kunder”, - kontinuerlig dialog med beredningar, - beredning av ärenden inför Kommunstyrelsen, - delegeringsbeslut, bland annat viss myndighetsutövning. Vidare framgår det av reglementet att utskottet är inrättat för att arbeta med frågor kopp- lade till verksamhetsområdet lärande och stöd samt att ärenden inom verksamhetsområdet som ska avgöras av styrelsen i dess helhet bör beredas av utskottet om beredning behövs. Ordföranden, verksamhetschefen eller en annan utsedd person överlämnar sådana ärenden till utskottet (46 §). Kommunstyrelsens delegationsordning innehåller flera uppgifter inom verksamhetsområdet som har delegerats till utskottet, bland annat ansvar kopplat till skol- plikt, diskriminering och kränkande behandling.2 7 RESULTAT AV GRANSKNINGEN 7.1 RIKTLINJER OCH RUTINER Inom Arvika kommun finns styrdokumentet Närvaroguide – en del av arbetet med att främja elevernas närvaro i skolan. Guiden är daterad till 2024-06-27. Av dokumentets inledning framgår att guiden är det underlag som grundskolans arbete med skolnärvaro ska utgå från. Varje skolenhet ska vidare ha en egen plan för vem som ansvarar för vad i skolans närvarohantering. Elevhälsoteamet beskrivs ha en övergripande och samordnande funktion, samtidigt som det betonas att arbetet med skolnärvaro är en gemensam insats med många involverade aktörer, där en välfungerande rollfördelning är avgörande. Av uppgift från förvaltningen framgår att skolorna antingen kan välja att helt utgå från denna guide eller så kan skolan upprätta en komplettering för att ytterligare anpassas till den specifika skolan. 1 Reglemente för Kommunstyrelsen. Antaget av Kommunfullmäktige den 4 januari 1971, § 3. Senast reviderat av Kommunfullmäktige den 12 december 2022, § 247 2 Kommunstyrelsens delegationsordning, KS/2023:536 Granskning av kommunstyrelsens uppföljning av frånvaro i grundskola| Azets Närvaroarbetet ska ske enligt nedanstående fem olika steg/avsnitt. I fasen Identifiera understryks vikten av att handla innan problematisk skolfrånvaro uppstår. Mentor ska göra en relationsanalys i sin klass genom att färgkoda eleverna röda, gula eller gröna. Relationsanalysen ska genomföras två gånger per termin. Till guiden finns en bilaga som beskriver hur analysen ska genomföras. Under avsnittet Utreda anges ett antal faktorer som både stödjer och utmanar skolnärvaro. Trygghet, studiero, kamrater och god sömn anges som friskfaktorer. Faktorer som problem i hemmet, oro för att misslyckas, dataspel, mobbing, ensamhet och bristande tillgänglighet beskrivs som riskfaktorer. I fasen anges att en kartläggning över vilka faktorer som utmanar respektive stödjer frånvaron ska göras. Det anges inte i guiden vilken profession som ska genomföra kartläggningen eller när en sådan kartläggning ska äga rum. I fasen Handlingsplan och insatser struktureras arbetet i en tidsindelad modell från vecka 1 till 10. Inledningsvis (vecka 1) hanteras enstaka frånvarotillfällen genom registrering och kontakt med vårdnadshavare. Vid fortsatt eller mönsterbunden frånvaro (vecka 1–3) vidtas tidiga insatser såsom dialog, konsultation med elevhälsoteamet (EHT), kartläggning samt uppföljning. Under vecka 4–6 intensifieras arbetet med fördjupad utredning, samverkan med EHT och riktade stödinsatser. Som stöd för analysarbetet finns till guiden tre bilagor som anger hur kartläggning och arbetet kan struktureras. Vid kvarstående frånvaro (vecka 7–9) förstärks insatserna ytterligare genom utökad samverkan med externa aktörer och övervägande av orosanmälan. Vid fortsatt frånvaro i vecka 10 ska anmälan till huvudman genomföras samt fortsatt samordning av insatser. Ansvar fördelas stegvis mellan lärare/mentor, EHT, närvaroteam och rektor. Under Insatsperiod och åtgärder ges exempel på hur kartläggning och åtgärder i insatsplan ska formleras. I avsnittet Följa upp anges att det vid uppföljning och utvärdering av insatsperioder och åtgärder kan leda till att insatserna avslutas eller att de ska fortlöpa. Granskning av kommunstyrelsens uppföljning av frånvaro i grundskola| Azets Rektorerna uppger i intervjun att närvaroguiden fungerar som ett ramverk som medfört att skolenheterna arbetar mer lika. Samtidigt uppges att det fortfarande finns betydande förbättringspotential, särskilt när det gäller att säkerställa att all personal är insatt i arbetet och att ansvar, roller och arbetsuppgifter är tydligt fördelade. I intervjun med rektorerna framkommer också att vissa enheter gjort egna anpassningar av guiden, medan vissa skolor inte gjort det. Intervjuade lärare uppger att det finns rutiner och verktyg för arbetet med frånvaro på de olika skolorna, men att de inte tillämpas likvärdigt och behöver förtydligas. Närvaroguiden och mallar används, men upplevs vara i behov av revidering i syfte att skapa samsyn och konsekvent tillämpning. I praktiken varierar arbetssätten mellan lärare, exempelvis i mentorsansvar och kontakt med vårdnadshavare, vilket skapar otydlighet. Den relationsanalys som mentorer enligt guiden ska genomföra uppges av flera lärare inte fungera som avsett, vilket har lett till förslag om att den bör tas bort från guiden. Även intervjuer med elevhälsans representanter ger en bild av att arbetet fungerar olika väl mellan skolorna och att elevhälsan ibland tar över ärenden där samtliga steg i processen inte har genomförts. Förvaltningsledningen uppger att en arbetsgrupp tillsatts under våren 2026 med uppdrag att revidera guiden. Enligt ledningen finns ett behov av att förtydliga och förenkla vissa delar av processerna. Om en elev har upprepad eller längre frånvaro ska rektor, enligt skollagen, se till att frånvaron skyndsamt utreds. När en utredning om en elevs frånvaro har inletts ska rektorn se till att frånvaron snarast anmäls till huvudmannen (7 kap. 19 a § skollagen). Enligt närvaroguiden ska anmälan till huvudman ske i den tionde veckan av frånvaro. Enligt intervju med rektorer så anges dock att detta kan ske lite olika, beroende på ärendets karaktär. I intervju med kommunstyrelsens presidium framkommer en reflektion över att andelen anmälda frånvaroutredningar förefaller vara betydligt högre vid kommunens friskoleenhet, vilket enligt presidiet väcker frågor om utredningar inleds i tillräcklig utsträckning. Frågan om att förtydliga förfarandet har identifierats av den arbetsgrupp som reviderar guiden enligt intervju med rektorer. Vid kontroll av kommunstyrelsens och utskottets protokoll kan vi inte se att anmälningar till huvudmannen, om att utredning om skolfrånvaro har inletts, kommer styrelse och utskott till del. Såväl presidiet i styrelsen som utskottet uppger i intervju att de inte får löpande information om när en utredning startas. 7.1.1 Bedömning Vår bedömning är att det i grundskolan endast delvis finns riktlinjer/rutiner för arbetet med skolfrånvaro. Vi konstaterar att det finns riktlinjer/rutiner för arbetet med skolfrånvaro och att dokumentet är känt i verksamheten. Granskningen har dock visat på brister i implementeringen av styrdokumentet. Rutinen används inte likvärdigt mellan skolorna, det råder viss otydlighet i rollfördelningen och tillämpningen av riktlinjerna är inte fullt ut tillfredsställande. Vi konstaterar att det pågår ett arbete med att förtydliga och förenkla Granskning av kommunstyrelsens uppföljning av frånvaro i grundskola| Azets närvaroguiden vilket vi bedömer angeläget. I samband med faktakontrollen av denna granskning har vi också fått till oss att det skett en uppdatering av guiden. Granskningen har visat att rutinen innebär att inledd utredning av rektor och anmälan till huvudman görs med viss tidsutsträckning (tio veckor), vilket kan riskera att fördröja insatser. Vi understryker skollagens bestämmelse om att upprepad eller längre frånvaro skyndsamt ska utredas. Granskningen har även visat att någon anmälan till huvudman vid längre eller upprepad frånvaro i enlighet med skollagens bestämmelser inte genomförs, vilket är en brist. 7.2 DIGITALT SYSTEM På Arvika kommuns hemsida framgår att kommunen använder en digital portal för registrering av elevernas närvaro.3 Genom systemet kan vårdnadshavare bland annat sjukanmäla sitt barn, upprätta ledighetsansökan, se sitt barns frånvaro och bekräfta den samt bli informerad via avisering om barnet anmäls frånvarande i skolan. Den digitala portalen kan laddas ned som app. Frågor om detta hänvisas till barnets mentor. Av den kommungemensamma närvaroguiden framgår att lärare rapporterar frånvaro i portalen och att kontakt ska tas med vårdnadshavare vid det första oroande frånvarotillfället. I intervjuer framkommer en samstämmig bild över att registrering och uppföljning i systemet fungerar väl. Enligt rektorerna har registreringen förbättrats de senaste åren, efter uppmaningar från förvaltningen, och det är numera sällsynt att registreringen brister. Vårdnadshavare får genom det digitala systemet information samma dag om en elev är frånvarande. Enligt rektorerna finns det också rutiner som säger att vårdnadshavare ska kontaktas direkt om behov föreligger. Bland intervjuade lärare upplevs systemet i huvudsak vara ändamålsenligt. Vissa lärare på skolorna har efterfrågat en funktion i systemet för när en elev är närvarande men inte deltar på lektionen, till exempel på grund av glömda idrottskläder eller dator. Representanter från elevhälsan lyfter att en utmaning i systemet är att orsaker till frånvaro inte alltid framgår, eftersom det saknas ett givet utrymme att dokumentera detta. Enligt respondenterna medför detta att mentorn behöver följa upp bakomliggande orsaker till frånvaron. Systemet möjliggör enligt intervjuuppgifter att frånvaron enkelt kan följas upp. Uppföljning och analys sker månatligen av rektor eller den lokala elevhälsan ute på skolenheterna. Lärare uppger i intervju att de får återkoppling om något sticker ut. Systemet möjliggör även uppföljning bakåt i tiden mellan stadier, vilket lyfts som positivt i intervju. 3 Om grundskolan i Arvika kommun Arvika kommun, https://www.arvika.se/utbildningochbarnomsorg/grundskola/omgrundskolaniarvikakommun.1591.html Granskning av kommunstyrelsens uppföljning av frånvaro i grundskola| Azets 7.2.1 Bedömning Vår bedömning är att det i allt väsentligt finns ändamålsenliga digitala system för registrering och uppföljning av frånvaro. Vi bedömer att systemen ger förutsättningar för vårdnadshavare att anmäla frånvaro, för lärare att registrera frånvaro och för digital information till vårdnadshavare när en elev är frånvarande. Vi bedömer även att systemet möjliggör uppföljning av frånvaro. Vi konstaterar att det saknas möjlighet att registrera skäl till frånvaro, vilket kan bero på integritetsskyddade åtgärder i systemet. 7.3 FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE OCH ÅTGÄRDANDE INSATSER I intervjuer framkommer en samstämmig bild över att skolfrånvaron är ett reellt problem i kommunen. Flera respondenter uppger att problemet har ökat över tid och förstärkts efter pandemin. Enligt vissa respondenter kan utvecklingen delvis förklaras av att beteendet blivit mer normaliserat i samhället. Frånvaron är framför allt ett problem för högstadiet, men börjar också märkas i de lägre åldrarna. För denna grupp har tätare uppföljningar av skolnärvaron och tidig kontakt med hemmen visat sig vara effektiva åtgärder.4 Orsakerna till frånvaro är flera men psykisk ohälsa, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, sociala utmaningar och kompisrelationer lyfts i intervjuer som bidragande orsaker. Stadieövergångar beskrivs som ett kritiskt skede där frånvaro kan uppstå. Presidiet i utskottet uppger i intervju att skolfrånvaro sedan några år tillbaka är ett fokusområde i verksamhetsplanen. I Verksamhetsplan 2025–20275 antas målet Hög andel elever med skolnärvaro. Som indikator och målvärde fastställs att andelen elever i årskurs 1–9 med minst 80 procent skolnärvaro ska vara 90 procent eller högre6 det senaste läsåret. Målat följs upp i Arvika kommuns årsredovisning för 2025.7 Kommunstyrelsen bedömde målet som uppnått (se vidare i avsnitt 7.5). I samband med behandlingen av kvalitetsrapporten för läsåret 2024/25 gav utskottet verksamhetschefen för lärande och stöd i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan med anledning av den ökande skolfrånvaron.8 Uppdraget återrapporterades i februari 2026 genom att olika företrädare från förvaltning och skolenheter redogjorde för pågående arbete med att förbättra skolnärvaron.9 4 Kvalitetsuppföljning grundskolan, läsår 2024–2025, Dnr KS/2025:954, paragraf 99 5 Verksamhetsplan 2025–2027, Budget 2025, Lärande och stöd, Arvika kommun 6 Gäller frånvaro som inte kan relateras till sjukdom 7 Årsredovisning 2025, Arvika kommun 8 Utskottet för lärande och stöd, Dnr KS/2025:954, paragraf 99, 2025-12-10 9 Utskottet för lärande och stöd, Dnr KS/2026:133, paragraf 9 Granskning av kommunstyrelsens uppföljning av frånvaro i grundskola| Azets Närvaroguiden innehåller exempel på främjande och förebyggande insatser. Exempel på detta är den relationsanalys mentor ska göra för att motverka att skolfrånvaro uppstår eller att utreda frisk- respektive riskfaktorer. Även i de kommunövergripande riktlinjerna för elevhälsans arbete belyses närvaroarbetet och relationsstärkande arbetssätt10. I syfte att främja närvaro vid övergångar har rektorer i förskola och grundskola gemensamt tagit fram ett stöddokument.11 Dokumentet innehåller bland annat proaktiva åtgärder riktade till vårdnadshavare för att de tidigt ska kunna främja närvaro för sitt barn och insatser för hur skolorna kan arbeta proaktivt. Dokumentet innehåller även aktiviteter som ska främja barnets trygghet och känsla av sammanhang vid övergång mellan förskola och förskoleklass. I intervjuer med representanter för elevhälsan framkommer att förebyggande insatser även genomförs i samband med övergången från mellanstadiet till högstadiet. Det beskrivs som särskilt viktigt att tidigt identifiera eventuella problem samt att skapa nya, trygga relationer och miljöer för eleverna. På en mellanstadieskola i kommunen, där frånvaron i årskurs sex utmärkt sig negativt, har skolan under det senaste läsåret satsat på organiserade rastaktiviteter ledda av vuxna. Enligt rektor har insatsen gett effekt. Rektorer och lärare uppger i intervju att flera skolor även genomför trygghetsenkäter för att undersöka i vilka miljöer som eleverna känner sig otrygga. På högstadiet finns socialpedagoger som utgör en viktig resurs i det förebyggande och åtgärdande arbetet. Socialpedagogerna har enligt elevhälsoplanen ett övergripande ansvar för uppföljning av elevernas frånvaro, men arbetar också aktivt på individnivå för att eleven ska närvara vid lektioner. Det kan till exempel handla om att möta upp eleven i särskild ordning vid skoldagens start. Införandet av socialpedagoger beskrivs i kvalitetsrapport för 2024/25 gett resultat.12 Det finns också anställda skolsocionomer som främst arbetar mot högstadiet. Mot bakgrund av den ökade frånvaron i de lägre åldrarna utökades satsningen på skolsocionomer för läsåret 2025/26 till att även inkludera ett par låg- och mellanstadieskolor i innerstaden.13 Kommunen har också inrättat skolsociala team, se vidare i avsnitt 7.4. För elever som uppvisar en mer omfattande eller problematisk frånvaro finns sedan cirka tio år tillbaka ett kommunövergripande skolnärvaroteam som stödjer skolorna i arbetet med elever som riskerar långvarig frånvaro. 14 Stödet ges dels genom handledning av skolornas lokala elevhälsoteam och lärare, dels genom direkt arbete med berörda elever. Teamet har sina lokaler cirka fem minuters promenad från kommunens högstadieskola och arbetar främst med de elever som har de största närvaroutmaningarna, varav flera är placerade i 10 Elevhälsoarbete i Arvika kommun, reviderad juni 2025 11 Samverkan förskola – skola, övergångar och närvaro, 2025-10-22 12 Kvalitetsuppföljning grundskolan, läsår 2024–2025, Dnr KS/2025:954, paragraf 99 13 Ibid. 14 Skolnärvaroteam, Arvika kommun, https://www.arvika.se/utbildningochbarnomsorg/elevhalsoarbete/skolnarvaroteam.1690.html Granskning av kommunstyrelsens uppföljning av frånvaro i grundskola| Azets särskild undervisningsgrupp.15 Enligt kommunen bidrar skolnärvaroteamets insatser till att öka skolnärvaron för elever med omfattande frånvaro. Elever som tidigare haft ingen eller mycket låg närvaro beskrivs kunna återuppta sin skolgång i större utsträckning. För vissa elever sker detta genom undervisning i skolnärvaroteamets lokaler innan en eventuell återgång till ordinarie undervisningsgrupp. Till Skolnärvaroteamet finns även en skolhund knuten, som tillsammans med en pedagog utgör en del av verksamhetens stödinsatser. Utskottet för lärande och stöd beslutade den 14 april 2025 att en testperiod med skolhund skulle genomföras läsåret 2025/26.16 Insatsen syftade till att skapa ökad trygghet, trivsel och skolnärvaro. En uppföljning av insatsen visade att närvaron ökade för fyra av de fem elever som deltog under testperioden. Dessa elever gick från att ha ingen eller endast sporadisk närvaro till att närvara flera timmar per dag. För en elev kvarstod närvaron på samma nivå som tidigare. Uppföljningen visar även att samtliga elever uppvisade förbättringar avseende mående, social utveckling och lärande. Enligt förvaltningens bedömning har arbetet haft stor positiv betydelse för eleverna. Någon analys av insatsens effekter på elevernas måluppfyllelse har dock ännu inte genomförts. 17 I juni 2026 beslutade utskottet att verksamheten med skolhund ska implementeras i ordinarie verksamhet. 18 I intervjuer lyfts att det förekommit och förekommer fall där attityder hos vårdnadshavare inte stödjer skolnärvaro. Det kan till exempel handla om fall där vårdnadshavare håller barnen hemma för att de vill kontrollera barnets mående eller fall där vårdnadshavaren inte gjort tillräckliga ansträngningar för att få i väg sitt barn till skolan. Enligt skollagen är vårdnadshavare skyldiga att se till att barnet fullgör sin skolplikt, och om detta inte sker kan hemkommunen besluta om föreläggande, som även kan förenas med vite.19 Enligt förvaltningsledningen har aldrig föreläggande eller förläggande om vite utfärdats. Det beskrivs som ett aktivt beslut, där kommunens syn är att ökad skolnärvaro endast kan ske genom samarbete och utökat föräldrastöd. Enligt intervjuade lärare befarar man att föreläggande skulle kunna innebära en försämrad relation till eleven. 7.3.1 Bedömning Vår bedömning är att det i allt väsentligt bedrivs ett ändamålsenligt arbete för elever som riskerar att få eller har problematisk skolfrånvaro. Vi bedömer att frågan om att främja skolnärvaro samt att förebygga och motverka skolfrånvaro är aktuell på både politisk nivå och enhetsnivå. Vi bedömer att det vidtas både 15 Uppgift från förvaltningen 16 Paragraf 27, Dnr KS/2025:40 17 Tjänsteskrivelse, Utvärdering gällande test av skolhund, Dnr KS/2026:450 18 Paragraf 73, Dnr KS/2026:450 19 7 kap. 20, 23 §§ skollagen Granskning av kommunstyrelsens uppföljning av frånvaro i grundskola| Azets generella och riktade insatser för elever som riskerar eller har en problematisk skolfrånvaro. Vi konstaterar att vissa vidtagna åtgärders effekter följts upp och analyserats vilket är tillfredställande. Granskningen har visat att vårdnadshavares attityder inte alltid stödjer närvaro samt att huvudmannen aktivt valt att inte använda lagens möjligheter till föreläggande eller vite. Även om vi har förståelse för ambitionen att bygga arbetet på samverkan och stöd till vårdnadshavare, bedömer vi att kommunen bör göra individuella bedömningar i varje enskilt fall och inte på förhand utesluta lagstadgade åtgärder. Ett generellt ställningstagande att inte använda dessa verktyg riskerar att innebära att kommunen inte fullt ut nyttjar de möjligheter som lagstiftaren har avsett för att säkerställa elevers rätt till utbildning och fullgörande av skolplikten. 7.4 SAMVERKAN Granskningen har visat att det finns flera pågående samverkansinsatser mellan skola och socialtjänst i syfte att främja skolnärvaro. 2021 inleddes på högstadiet en strukturerad samverkan med socialtjänsten genom forumet Ungdomshälsoteamet i syfte att arbeta mer tvärsektoriellt. Sedan ett par år tillbaka har samverkan mellan skola och socialtjänst utökats till att också förebygga och hantera problematisk skolfrånvaro. Detta sker bland annat genom projektet Värmlands skolsamverkan 2.020 och skolsociala team. Inom ramen för dessa insatser har fyra skolsocionomer anställts, varav två även arbetar riktat mot yngre elever vid skolor där elever har hög frånvaro. Insatserna initierades utifrån identifierade behov och är idag i huvudsak implementerade i ordinarie verksamhet. Enligt uppgift från förvaltningen har arbetet haft positiva effekter. Skolsociala team finns på tre21 skolor och kommunen tar del av statsbidrag öronmärkta för skolsociala team22. För 2026 beviljades kommunen knappt 900 tkr för ändamålet.23 I intervjuer lyfter rektorer att samverkan med socialtjänsten fungerar bra och kontakten blivit närmare de senaste åren. Samtliga låg- och mellanstadieskolor har särskilda samverkansmöten med socialtjänsten två gånger per termin där många ärenden med problematisk skolfrånvaro diskuteras. Detta forum beskrivs särskilt viktigt för de skolor som inte har någon anställd skolsocionom. Såväl förvaltningsledningen som representanter för elevhälsan beskriver samverkan med socialtjänsten som välfungerande, präglad av god tillgänglighet och ett gemensamt professionellt språk. 20 I projektet ”Värmlands skolsamverkan 2.0” samverkar skolor, socialtjänst och fritid i 13 kommuner i Värmland, däribland Arvika. Projektet finansieras av Europeiska socialfonden och målet är bland annat att minska skolfrånvaro. 21 Minnebergsskolan, Kyrkebyskolan och Styckåsskolan 22 Sedan 2023 pågår en statlig satsning på skolsociala team, där regeringen avsatt medel för statsbidrag för personalkostnader till skolsociala team. Satsningen är förlängd till 2028. 23 Socialstyrelsen, Dnr 9.1–11061/2026 Granskning av kommunstyrelsens uppföljning av frånvaro i grundskola| Azets Utöver ovan nämnda satsningar finns ett riktat föräldrastöd inom socialtjänsten som kan erbjudas vårdnadshavare till elever med exempelvis problematisk skolfrånvaro. Stödet beskrivs ge bra resultat enligt uppgifter från förvaltningen. Samverkan med regionen är mer begränsad och sker främst inom så kallade SIP-möten. 24 Enligt ett par av rektorerna har regionen endast begränsad kontakt med eleven före mötet, ibland endast vid något enstaka tillfälle. Detta medför att deras bidrag i ärendet upplevs som begränsade och att insatserna främst består av generella råd och rekommendationer. Representanter från elevhälsan beskriver att det ibland tar tid att initiera SIP-processer, men att samverkan i regel fungerar väl när ärendet väl har kommit i gång. SIP-mötena beskrivs av lärarna i sig som väl strukturerade, men deltagarna upplever svårigheter i genomförandet och uppföljningen av beslutade åtgärder. Även om insatser följs upp kan processen stanna av när vårdnadshavare inte deltar i planerade möten eller inte förmår ta sig till bokade kontakter. När sådana hinder uppstår upplever skolpersonalen att handlingsutrymmet är begränsat och att det är oklart vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas. Detta skapar frustration, särskilt då skolan upplever att man redan har uttömt de stödinsatser som står till buds inom den egna verksamheten. Flera respondenter lyfter att långa väntetider till BUP innebär att ärenden riskerar att stanna av. I granskningen har det inte framkommit att någon konkret insatshar vidtagits för att förbättra samverkan med regionen i fråga om skolfrånvaro. Däremot lyfter presidiet i utskottet i intervju att kommunen tillsammans med Region Värmland och Eda kommun beslutat att skapa en ny ungdomscentral som öppnar i slutet av 2026. Syftet är att samla ungdomsmottagning, förebyggande socialtjänst och Första linjen under samma tak. Förhoppningen är att unga som mår dåligt ska få hjälp snabbare. Insatsen beskrivs också vara en följd av införandet av den nya socialtjänstlagen där tidiga insatser står i fokus.25 Presidiet framhåller att den nya mötesplatsen ska generera ett effektivare samarbete med regionen. Av intervjuer med representanter för elevhälsan framkommer att ett utvecklingsområde är att i större utsträckning involvera kommunens skolpsykologer i arbetet med elever som har problematisk skolfrånvaro, särskilt då psykisk ohälsa ofta är en bidragande faktor. Flera menar att skolpsykologernas kompetens skulle kunna nyttjas mer effektivt. En möjlig förklaring som lyfts är att skolpsykologerna är centralt organiserade, vilket kan bidra till att deras stöd inte integreras fullt ut i skolornas löpande arbete, enligt respondenter. 24 SIP står för samordnad individuell plan. Socialtjänsten och vården har det lagstadgade ansvaret att ta fram en gemensam plan när en person behöver insatser från flera aktörer och planen ska tydliggöra vem som gör vad, så att stödet blir samordnat. Skolan deltar ofta i SIP-möten även om det inte är ett krav utifrån lagstiftningen. 25 Ungdomscentral i Arvika Eda skapar nya sätt att möta unga, https://www.regionvarmland.se/vardgivarwebben/samverkan-avtal-och-vardval/nara-vard-i-varmland/utbildningar- verktyg-och-stod/inspirationsbibliotek/proaktivt-och-halsoframjande/ungdomscentral-i-arvika , hämtad 2026-08-12 Granskning av kommunstyrelsens uppföljning av frånvaro i grundskola| Azets 7.4.1 Bedömning Vår bedömning är att det i allt väsentligt finns en strukturerad samverkan mellan skola och socialtjänst när det gäller elever med problematisk skolfrånvaro. Vi bygger vår bedömning på intervjuer och interna dokument där det framkommer att samverkan blivit mer strukturerad de senaste åren och upplevs fungera väl. Vi konstaterar att flera olika samverkansinsatser bedrivs för att förbättra för elever med problematisk skolfrånvaro. Vår bedömning är att det endast delvis finns en strukturerad samverkan mellan skola och region när det gäller elever med problematisk skolfrånvaro. Vi grundar vår bedömning på intervjuer där det framkommer att samverkan med regionen är mer begränsad och förenlig med vissa utmaningar, såsom väntetider och avgränsade insatser. Vi ser positivt på den planerade ungdomscentralen som kan komma att bidra till en mer sammanhållen samverkan och snabbare stöd för unga med behov av insatser från flera aktörer. 7.5 UPPFÖLJNING Som framgick av avsnitt 7.3 följer kommunstyrelsen i årsredovisningen26 upp verksamhetsmålet En hög andel elever med skolnärvaro. Indikator och målvärde till målet är att andelen elever i årskurs 1–9 med minst 80 procent skolnärvaro ska vara 90 procent eller högre det senaste läsåret. Frånvaro relaterad till sjukdom ska inte räknas med. Andelen uppmättes till 90,1, vilket innebar att kommunstyrelsen bedömde målet som uppnått. Samtidigt konstaterade styrelsen att all frånvaro räknas in, vilket inte är förenligt med indikatorn. Systemet möjliggör inte att särskilja frånvaro relaterad till sjukdom enligt redovisningen. Vi kan konstatera att målet har justerats i verksamhetsplanen för 202627 och att skrivningen avseende att frånvaro relaterad till sjukdom inte ska räknas med är borttagen. Målet var nytt för 2025, varför någon redovisning från föregående år inte finns med. I årsredovisningen redogör kommunstyrelsen kortfattat för arbetet med ökad skolnärvaro. Till exempel anges arbetet med stärkt samverkan mellan skola och socialtjänst. Redovisningen innehåller inte någon analys av orsakerna till frånvaron eller effekter av 26 Årsredovisning 2025, Arvika kommun 27 Verksamhetsplan 2026–2028, Budget 2026, Skola och utbildning samt Socialtjänst och arbetsmarknad, Arvika kommun Granskning av kommunstyrelsens uppföljning av frånvaro i grundskola| Azets pågående insatser. Det framgår inte heller vilka elevgrupper eller årskurser som har högst frånvaro eller hur skolfrånvaron utvecklats generellt över tid. Arbetet med skolfrånvaro har också följts upp inom ramen för kommunstyrelsens interkontrollplan för 2025. I risk- och väsentlighetsanalysen identifieras risken: Risk för att skolfrånvaro leder till låg måluppfyllelse och icke godkända betyg. Eleverna riskerar att sakna behörighet till gymnasiets nationella program. Riskvärdet är satt till en sexa på en skala från 1–16. Som kontrollområde anges: Kontroll att uppföljning av elevers skolfrånvaro i grundskolan görs enligt rutin. I internkontrollplanen anges att rektorer ska följa upp frågan månadsvis och att avdelningschef för grundskolan följer upp på övergripande nivå en gång per termin. Momentet delrapporterades till utskottet i september 2025.28 Av redovisningen framgick bland annat statistik över andel av eleverna som har mer än 20 procent frånvaro under läsåret 2024/2025 samt vilka skolor som har störst utmaningar. Utifrån statistiken har förvaltningen beslutat att prioritera en socialpedagogisk resurs på Kyrkebyskolan. Av redovisningen framgår inte hur rektorerna arbetat med att se till så uppföljning av rutinen efterlevs. Uppföljningen av internkontrollplanen för 2025 redovisades i kommunstyrelsen i mars 2026.29 Av rapporteringen framgick följande. Avdelningschef har följt upp med rektorer att uppföljning av skolfrånvaro sker enligt gällande rutin. Rektorer följer månadsvis upp frånvaron på sina enheter. Flera F–6-skolor har en låg andel elever med över 20 procents frånvaro. De skolor som har högst andel frånvaro är Glava skola (12 %) och Kyrkebyskolan (10,6%). Kommunens högstadieskola, Minnebergsskolan, är den skola som totalt sett har högst andel frånvaro (24 %). Dessa tre skolor har fått i uppdrag att kartlägga och analysera orsakerna. För att stärka närvaroarbetet har en skolsocionom placerats på Kyrkebyskolan, medan Minnebergsskolan bedriver ett utvecklingsarbete i samverkan med socialtjänsten. Frånvarostatistiken följs även upp och rapporteras på kommunövergripande nivå till utskottet. Enligt intervju med utskottet sker uppföljningar av skolfrånvaron både årsvis och vid särskilda uppföljningar. Inom ramen för granskningen har vi tagit del av material från redovisning i september 2025 och februari 2026. Redovisningen i februari i år skedde genom ett halvdagssammanträde med utskottet där olika kompetenser deltog och beskrev sitt arbete för att främja närvaro. Av materialet från sammanträdet framgår att olika perspektiv belystes såsom frånvarostatistik per skola, särskilda åtgärder för vissa skolor och orsaker till frånvaro.30 Dessa riktade uppföljningar har inte genomförts för kommunstyrelsen. I granskningen har vi även tagit del av rapporten Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd läsår 2024–2025, som behandlades i utskottet för stöd och lärande 2025-12-10.31 Rapporten innehåller ett särskilt avsnitt om skolnärvaro. Utskottet konstaterar följande: Arbetet med skolfrånvaro är angeläget i samtliga stadier inom grundskolan. Varje skola analyserar 28 Deluppföljning av internkontrollplan 2025, Lärande och stöd, KS/2025:702 29 Uppföljning av internkontroll 2025, Dnr KS/2025:1074, paragraf 59 30 PPT Rapportering skolfrånvaro Grundskola, utskottet 260211 31 Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd läsår 2023–2024, behandlad i utskott 2024-12-11, Dnr KS/2024:904 Granskning av kommunstyrelsens uppföljning av frånvaro i grundskola| Azets frånvaron i digitalt system, vilket ger en god överblick på skol- och klassnivå. Uppföljningen sker mer regelbundet än tidigare och visar att problematisk skolfrånvaro förekommer även bland yngre elever och inför läsåret 2025/2026 prövas skolsocionomernas arbete även i F–6 på utvalda skolor. Utskottet framhåller vikten av samverkan med andra aktörer, tidiga insatser och regelbunden uppföljning av skolnärvaro. Inför läsåret 2025/26 beslutar utskottet om målet: Förbättra skolnärvaron jämfört med året innan, så att färre elever är i problematisk skolfrånvaro. Som framgår av avsnitt 7.3 har utskottet genomfört en utvärdering av testperioden med en skolhund. Uppföljningen visade att insatsen hade positiv effekt på närvaron.32 7.5.1 Bedömning Vår bedömning är att kommunstyrelsen i allt väsentligt följer upp elevernas samlade frånvaro och att arbetet på enheterna bedrivs enligt gällande författningar och interna styrdokument? Bedömningen grundas på att kommunstyrelsen följer upp skolnärvaro genom verksamhetsmål, årsredovisning, internkontroll, vilket vi bedömer som positivt. Vi ser emellertid en risk för att styrelsens övergripande mål om skolnärvaro inte riktar fokus mot den problematiska skolfrånvaron. Som framgått i denna granskning är skolfrånvaro ett reellt och växande problem i kommunen men samtidigt visar kommunstyrelsens uppföljning att målet om skolnärvaro är uppnått. Vi bedömer därför att målet är bristfälligt. Vi konstaterar också att redovisningen endast i begränsad omfattning innehåller analyser av orsaker till frånvaro, frånvarons utveckling över tid eller effekter av vidtagna åtgärder. Vi saknar också en uppföljning och analys över hur frånvaron fördelar sig mellan olika årskurser. Vi konstaterar att utskottet har etablerat en mer frekvent och fördjupad uppföljning av frånvaron genom den årliga kvalitetsrapporten samt särskilda uppföljningar, vilket vi ser positivt på. Vi bedömer dock att analys över orsaker till frånvaro och vidtagna åtgärders effekter även här är begränsad. Vi ser positivt på uppföljningen av skolhund, där effekter på frånvaron behandlades. Vad gäller kommunstyrelsens uppföljning och systematiska kvalitetsarbete vill vi påminna om vår tidigare bedömning i granskningsrapporten om garantin för tidiga insatser33, där vi ifrågasätter huruvida kommunstyrelsen kan delegera det systematiska kvalitetsarbetet till utskottet. 32 Tjänsteskrivelse, Utvärdering gällande test av skolhund, Dnr KS/2026:450 33 Granskning av garantin för tidiga insatser, 2026-06-15 Granskning av kommunstyrelsens uppföljning av frånvaro i grundskola| Azets 7.6 SAMLAD BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER Granskningen har syftat till att bedöma om kommunstyrelsens styrning och uppföljning inom området skolfrånvaro är tillfredsställande. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att kommunstyrelsens styrning och uppföljning inom området skolfrånvaro i allt väsentligt är tillfredsställande. Se inledning samt respektive rapportkapitel för en mer detaljerad beskrivning. Utifrån resultatet av vår granskning rekommenderar vi kommunstyrelsen att: • Säkerställa att arbetet med att förtydliga och förenkla närvaroguiden slutförs och implementeras vid samtliga skolenheter, samt följa upp efterlevnaden av guiden. • Säkerställa att rektor inleder utredning vid upprepad eller längre frånvaro, att frånvaron skyndsamt utreds samt att anmälan till huvudman görs då utredning om frånvaro inleds (7 kap. 19 a § skollagen). • Använda de instrument som skollagen ger kommunen i form av föreläggande och föreläggande vid vite då kommunen vidtagit och dokumenterat omfattande insatser för elev med problematisk skolfrånvaro samtidigt som vårdnadshavare inte gör vad som ankommer på vederbörande (7 kap. 23 § skollagen). • Ta fram adekvata mål och indikatorer för skolnärvaro. • Stärka det systematiska kvalitetsarbetet inom området skolfrånvaro, särskilt vad gäller att identifiera orsaker till frånvaro och vidtagna åtgärders effekter (4 kap. 3, 5–6 och 7 §§ skollagen). Datum som ovan Azets Revision & Rådgivning AB Amanda Johansson Joakim Nertyk Verksamhetsrevisor Certifierad kommunal revisor

Paragraf 244 Dnr KS/2025:26 Förbundsordning för Värmlands läns vårdförbund Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Förbundsordning för Värmlands läns vårdförbund, fastställs. Sammanfattning av ärendet Direktionen för Värmlands läns vårdförbund beslutade den 28 november 2025 att anta en ny förbundsordning för förbundet. Den nya förbundsordningen har tagits fram efter en översyn av den tidigare förbundsordningen i syfte att bättre spegla förbundets nuvarande verksamhet och uppdrag. För att förbundsordningen ska träda i kraft behöver samtliga medlemskommuners fullmäktige fastställa den. Ärendet har därför överlämnats till medlemskommunerna för beslut. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse den 9 oktober 2026 Följebrev till ny förbundsordning för Värmlands läns vårdförbund Protokollsutdrag från direktionens sammanträde den 28 november 2025 Förbundsordning för Värmlands läns vårdförbund Yrkanden Jonas Ås (S) yrkar på bifall till upprättat förslag till beslut. Beslutet skickas till Värmlands läns vårdförbund Justerande sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Dnr 2026-10-09 KS/2025:26 Ny förbundsordning för Värmlands läns vårdförbund Förvaltningens förslag till beslut Förbundsordning för Värmlands läns vårdförbund, fastställs. Sammanfattning av ärendet Direktionen för Värmlands läns vårdförbund beslutade den 28 november 2025 att anta en ny förbundsordning för förbundet. Den nya förbundsordningen har tagits fram efter en översyn av den tidigare förbundsordningen i syfte att bättre spegla förbundets nuvarande verksamhet och uppdrag. För att förbundsordningen ska träda i kraft behöver samtliga medlemskommuners fullmäktige fastställa den. Ärendet har därför överlämnats till medlemskommunerna för beslut. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse den 9 oktober 2026 Följebrev till ny förbundsordning för Värmlands läns vårdförbund Protokollsutdrag från direktionens sammanträde den 28 november 2025 Förbundsordning för Värmlands läns vårdförbund Utredning Värmlands läns vårdförbund har genomfört en översyn av sin förbundsordning. Av följebrevet framgår att översynen genomförts eftersom den tidigare förbundsordningen inte längre fullt ut speglar förbundets nuvarande verksamheter och de förutsättningar som förbundet verkar under. Den nya förbundsordningen syftar till att tydliggöra ansvarsfördelning, uppdrag och organisation. Direktionen för Värmlands läns vårdförbund beslutade den 28 november 2025 att anta den nya förbundsordningen och översända den till medlemskommunernas Kontaktuppgifter Arvika kommun /Eget_Avdelning/ Telefon: 0570-816 00 vx E-post: /Eget_E-post-avdelning/ 671 81 Arvika Org. nummer: 212000-1892 Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: Östra Esplanaden 5, Arvika TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Datum Dnr 2026-10-09 KS/2025:26 fullmäktige för fastställande. Förbundsordningen blir gällande först när samtliga medlemskommuner har fattat beslut om att fastställa den. Bedömning om barns rättigheter Ärendet bedöms inte påverka barns rättigheter. Bedömning utifrån hållbarhetsperspektiv Ärendet bedöms inte påverka den ekologiska, sociala eller ekonomiska hållbarheten i kommunen. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Ärendet bedöms inte få några ekonomiska konsekvenser. Omar Al-Azzawi Frida Poulsen Utredningssekreterare Administrativ chef Beslutet skickas till Värmlands läns vårdförbund Kontaktuppgifter Arvika kommun /Eget_Avdelning/ Telefon: 0570-816 00 vx E-post: /Eget_E-post-avdelning/ 671 81 Arvika Org. nummer: 212000-1892 Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: Östra Esplanaden 5, Arvika Ämne: VB: Ny förbundsordning Värmlands läns vårdförbund Från: Arvika kommun Till: Kommunstyrelsen Arvika Mottaget: 2026-01-19 10:36:24 Med vänlig hälsning, Louise Arvika kommun Postadress: 9. Kontaktcenter, Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Östra Esplanaden 5, Arvika Webbplats: www.arvika.se Tfn kontaktcenter: 0570-816 00 Från: Pär Johansson <par.johansson@forshaga.se> Skickat: den 19 januari 2026 09:44 Till: Arvika kommun <arvika.kommun@arvika.se>; Funktionsbrevlåda Kil Kommun <kommun@kil.se>; Funktionsbrevlåda Kommun Forshaga <kommun@forshaga.se>; karlstadskommun@karlstad.se <karlstadskommun@karlstad.se>; kommun@arjang.se <kommun@arjang.se>; kommun@eda.se <kommun@eda.se>; kommun@filipstad.se <kommun@filipstad.se>; kommun@hagfors.se <kommun@hagfors.se>; kommun@hammaro.se <kommun@hammaro.se>; kommun@munkfors.se <kommun@munkfors.se>; kommun@saffle.se <kommun@saffle.se>; kommun@sunne.se <kommun@sunne.se>; kommunen@kristinehamn.se <kommunen@kristinehamn.se>; kommunstyrelse@grums.se <kommunstyrelse@grums.se>; storfors.kommun@storfors.se <storfors.kommun@storfors.se>; torsby.kommun@torsby.se <torsby.kommun@torsby.se> Kopia: Agneta Pettersson <agneta.pettersson@saffle.se>; Anders Boström <anders.bostrom@eda.se>; Anna Jarebo <anna.jarebo@arvika.se>; Anna Nordling <anna.nordling@kil.se>; Cecilia Fenelius <cecilia.fenelius@arvika.se>; David Larsson <david.larsson@forshaga.se>; eva.nilsson <eva.nilsson@eda.se>; Gunnar <gunnar.alphov@munkfors.se>; Jessica Granbom <jessica.granbom@karlstad.se>; Jessica Montgomery <jessica.montgomery@kil.se>; Kambiz Asadollahi <kambiz.asadollahi@kristinehamn.se>; Liridona Rama <liridona.rama@karlstad.se>; Louise Karlsson <louise.karlsson@eda.se>; Lukas Löfstrand <lukas.lofstrand@torsby.se>; Malin Eklund <malin.eklund@arjang.se>; Margareta Albért <margareta.albert@storfors.se>; Maria Jörnmyr <maria.jornmyr@grums.se>; Jessica Granbom <jessica.granbom@karlstad.se>; Maria Malmsten <maria.malmsten@kristinehamn.se>; maria.persson <maria.persson@hagfors.se>; Niklas Jensen <niklas.jensen@sunne.se>; Sara Josefsson <sara.josefsson@forshaga.se>; Ulrika Vitalis <ulrika.vitalis@hammaro.se>; Åsa Andersson <asa.andersson@filipstad.se>; Christoffer Damström <christoffer.damstrom@eda.se>; Pernilla Pettersson <Pernilla.Pettersson@storfors.se> Ämne: Ny förbundsordning Värmlands läns vårdförbund Varning: Detta är ett externt mail. Klicka inte på länkar eller öppna bifogade dokument om avsikten med delningen inte är känd. Hej, Direktionen i Värmlands läns vårdförbund har 2025-11-28 antagit en ny förbundsordning. För att den nya förbundsordningen ska vara gällande behöver samtliga fullmäktigeförsamlingar i Värmlands län fastställa den. Bilagor: Följebrev Protokollsutdrag från direktionens sammanträde 2025-11-28 Förbundsordning Värmlands läns vårdförbund Hör av er till mig vid eventuella frågor. mvh Pär Johansson Förbundschef Värmlands läns Vårdförbund par.johansson@forshaga.se 073-910 06 12 Förbundsordning för Värmlands läns vårdförbund

Paragraf 256 Dnr KS/2026:822 Riktlinje för kommunala funktionsrättsrådet och kommunala pensionärsrådet Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att riktlinje för kommunala funktionsrättsrådet och kommunala pensionärsrådet antas, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att upphäva de nu gällande bestämmelserna för råden. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen förslår till kommunfullmäktige att bestämmelser för kommunala funktionsrättsrådet och kommunala pensionärsrådet, beslutade av kommunfullmäktige den 27 juni 2022, upphävs. Sammanfattning av ärendet I Arvika kommun finns två kommunala råd, kommunala funktionsrättsrådet och kommunala pensionärsrådet. Inför ny mandatperiod har det identifierats ett behov av att revidera bestämmelserna för råden. I dag regleras rådens sammanträden genom separata bestämmelser. För att förenkla och samla regleringen föreslås en gemensam riktlinje för kommunala funktionsrättsrådet och kommunala pensionärsrådet. I riktlinjen framgår tydligt vilka bestämmelser som gäller för respektive råd, i de fall de skiljer sig åt. Förslaget innebär även en förändring av beslutsnivån. De nu gällande bestämmelserna är beslutade av kommunfullmäktige, medan den föreslagna riktlinjen beslutas av kommunstyrelsen. Eftersom kommunfullmäktige har beslutat om de nu gällande bestämmelserna behöver kommunfullmäktige besluta att dessa ska upphöra att gälla och ersättas av den föreslagna riktlinjen. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse den 1 oktober 2026 Riktlinje för kommunala funktionsrättsrådet och kommunala pensionärsrådet Bestämmelser kommunala funktionsrättsrådet, beslutade den 27 juni 2022 Bestämmelser kommunala pensionärsrådet, beslutade den 27 juni 2022 Yrkanden Jonas Ås (S) yrkar på bifall till upprättat förslag till beslut. Beslutet skickas till Funktionsrätt Arvika Justerande sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum 2026-10-19 Kommunstyrelsen PRO – pensionärernas riksorganisation Arvika RPG – Riksförbundet Pensionärsgemenskap Arvika SKPF Pensionärerna Arvika SPF Seniorerna Arvika Justerande sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Datum Dnr 2026-10-01 KS/2026:822 Riktlinje för kommunala funktionsrättsrådet och kommunala pensionärsrådet Förvaltningens förslag till beslut 1. Riktlinje för kommunala funktionsrättsrådet och kommunala pensionärsrådet antas, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att upphäva de nu gällande bestämmelserna för råden. 2. Bestämmelser för kommunala funktionsrättsrådet och kommunala pensionärsrådet, beslutade av kommunfullmäktige den 27 juni 2022, upphävs. Sammanfattning av ärendet I Arvika kommun finns två kommunala råd, kommunala funktionsrättsrådet och kommunala pensionärsrådet. Inför ny mandatperiod har det identifierats ett behov av att revidera bestämmelserna för råden. I dag regleras rådens sammanträden genom separata bestämmelser. För att förenkla och samla regleringen föreslås en gemensam riktlinje för kommunala funktionsrättsrådet och kommunala pensionärsrådet. I riktlinjen framgår tydligt vilka bestämmelser som gäller för respektive råd, i de fall de skiljer sig åt. Förslaget innebär även en förändring av beslutsnivån. De nu gällande bestämmelserna är beslutade av kommunfullmäktige, medan den föreslagna riktlinjen beslutas av kommunstyrelsen. Eftersom kommunfullmäktige har beslutat om de nu gällande bestämmelserna behöver kommunfullmäktige besluta att dessa ska upphöra att gälla och ersättas av den föreslagna riktlinjen. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse den 1 oktober 2026 Riktlinje för kommunala funktionsrättsrådet och kommunala pensionärsrådet Bestämmelser kommunala funktionsrättsrådet, beslutade den 27 juni 2022 Bestämmelser kommunala pensionärsrådet, beslutade den 27 juni 2022 Kontaktuppgifter Arvika kommun /Eget_Avdelning/ Telefon: 0570-816 00 vx E-post: /Eget_E-post-avdelning/ 671 81 Arvika Org. nummer: 212000-1892 Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: Östra Esplanaden 5, Arvika TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) Datum Dnr 2026-10-01 KS/2026:822 Utredning Från vardera bestämmelser till en gemensam riktlinje De nu gällande bestämmelserna för kommunala funktionsrättsrådet och kommunala pensionärsrådet beslutades av kommunfullmäktige den 27 juni 2022. Bestämmelserna har i huvudsak en likartad struktur och reglerar flera gemensamma förhållanden för råden. För att förenkla och samla regleringen föreslås bestämmelserna ersättas av en gemensam riktlinje för kommunala funktionsrättsrådet och kommunala pensionärsrådet. Den föreslagna riktlinjen innebär både redaktionella och innehållsmässiga förändringar. Nedan redovisas de huvudsakliga förändringarna. Uppgifter De tidigare bestämmelserna innehåller en inledning med hänvisningar till socialtjänstlagen samt en beskrivning av kommunens ansvar för personer med funktionsnedsättning respektive äldre personer. I den föreslagna riktlinjen har inledningen tagits bort och texten fokuserar i stället direkt på rådens uppgifter. Under rubriken så har även rådens syfte och uppdrag förtydligats. Sammansättning En av de större förändringarna gäller rådens sammansättning och representation från funktionsrätts- och pensionärsorganisationerna. Enligt nuvarande bestämmelser består respektive råd av åtta ledamöter och åtta ersättare. Kommunstyrelsen utser tre ledamöter och tre ersättare, medan funktionsrätts- respektive pensionärsorganisationerna utser fem ledamöter och fem ersättare. I den föreslagna riktlinjen utser kommunstyrelsen fortsatt tre ledamöter och tre ersättare till respektive råd. Däremot förändras representationen från organisationerna. Funktionsrätts- och pensionärsorganisationerna utser inte längre ledamöter och ersättare, utan representanter. Organisationerna utser inte heller några ersättare. Varje funktionsrättsorganisation som har en aktiv styrelse i Arvika kommun får utse en representant till kommunala funktionsrättsrådet. För kommunala pensionärsrådet gäller att varje pensionärsorganisation som är verksam i Arvika kommun och ansluten till en riksorganisation har rätt att utse högst två representanter. För båda råden gäller att de utsedda representanterna ska vara folkbokförda i Arvika kommun och att det är frivilligt för organisationerna att utse representanter. Ordförande och vice ordförande Även regleringen av ordförande och vice ordförande föreslås förändras. Enligt nuvarande bestämmelser utser kommunstyrelsen ordföranden, som ska vara ledamot i kommunstyrelsen, medan rådet därefter utser en vice ordförande som ska representera funktionsrätts- respektive pensionärsorganisationerna. Kontaktuppgifter Arvika kommun /Eget_Avdelning/ Telefon: 0570-816 00 vx E-post: /Eget_E-post-avdelning/ 671 81 Arvika Org. nummer: 212000-1892 Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: Östra Esplanaden 5, Arvika TJÄNSTESKRIVELSE 3 (5) Datum Dnr 2026-10-01 KS/2026:822 I den föreslagna riktlinjen ska ordföranden i respektive råd vara ordförande i utskottet vård och omsorg. Vice ordföranden ska vara ledamot i kommunstyrelsen. Det förtydligas även att övriga ledamöter och ersättare som utses av kommunstyrelsen kan vara ledamöter eller ersättare i kommunstyrelsen. Ytterligare så förtydligas att vice ordföranden ska tjänstgöra som ordförande vid ordförandens förhinder. Mandatperiod och sammanträden Mandatperioden för kommunstyrelsens utsedda ledamöter och ersättare ska även fortsättningsvis sammanfalla med kommunstyrelsens mandatperiod däremot förslås en ny ordning för de utsedda representanterna från organisationerna. Representanterna från organisationerna utses för en period om ett år och organisationerna ska årligen, under perioden 1 november–1 december, meddela Administrativa avdelningen vilka representanter som utsetts för kommande år. Ekonomi och arvode Bestämmelserna om arvode har förtydligats och anpassats till den nya ordningen med representanter från organisationerna. Administrativa rutiner De administrativa rutinerna har setts över i sin helhet och förtydligats utifrån inkomna synpunkter från funktionsrätts- och pensionärsorganisationerna. En förändring är att den tidigare ordningen med protokoll ersätts av anteckningar. Anteckningarna justeras inte utan skickas ut till rådets ledamöter och ersättare efter sammanträdet. Riktlinjen anger även vilka uppgifter anteckningarna ska innehålla, bland annat datum, tid och plats för sammanträdet, närvarande personer samt till vilka anteckningarna ska skickas eller expedieras. Detta för att tydliggöra vilka uppgifter som ska framgå av anteckningarna. Synpunkter från funktionsrätts- och pensionärsorganisationerna Den föreslagna riktlinjen presenterades för kommunala funktionsrättsrådet och kommunala pensionärsrådet den 24 september 2026. Syftet var att informera råden om den föreslagna riktlinjen samt ge funktionsrätts- och pensionärsorganisationerna möjlighet att lämna synpunkter innan beslut fattas. Funktionsrättsorganisationerna hade inga synpunkter på förslaget. Pensionärsorganisationerna framförde däremot önskemål om ytterligare tid för att gå igenom riktlinjen samt att ärendet skulle återkomma till rådet vid sammanträdet i december. Pensionärsorganisationerna framförde även synpunkter på mandatperioden för organisationernas utsedda representanter. De anser att mandatperioden även fortsättningsvis bör sammanfalla med kommunstyrelsens mandatperiod, det vill säga fyra år. Med anledning av att en ny mandatperiod snart träder i kraft bedömer förvaltningen att ärendet behöver gå vidare för politisk behandling. Förvaltningen bedömer samtidigt att organisationerna har getts möjlighet att ta del av förslaget Kontaktuppgifter Arvika kommun /Eget_Avdelning/ Telefon: 0570-816 00 vx E-post: /Eget_E-post-avdelning/ 671 81 Arvika Org. nummer: 212000-1892 Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: Östra Esplanaden 5, Arvika TJÄNSTESKRIVELSE 4 (5) Datum Dnr 2026-10-01 KS/2026:822 och lämna synpunkter. Riktlinjen presenterades vid rådens sammanträde den 24 september och skickades även ut tillsammans med kallelsen en vecka före sammanträdet. Bedömning om barns rättigheter Ärendet bedöms inte påverka barns rättigheter. Bedömning utifrån hållbarhetsperspektiv Ärendet bedöms inte påverka den ekologiska, sociala eller ekonomiska hållbarheten i kommunen. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Ärendet bedöms medföra mindre ekonomiska konsekvenser. Förslaget innebär att funktionsrättsorganisationerna och pensionärsorganisationerna inte längre utser ersättare, utan att samtliga utsedda representanter deltar på lika villkor och erhåller sammanträdesarvode motsvarande det som utgår till utsedda ledamöter från kommunstyrelsen. Tidigare var hälften av de utsedda representanterna ersättare. Om en ersättare deltog vid ett sammanträde utan att tjänstgöra fick ersättaren 50 procent av sammanträdesarvodet. Förändringen kan därför medföra ökade kostnader för sammanträdesarvoden. Om samtliga funktionsrättsorganisationer utser en representant vardera till kommunala funktionsrättsrådet skulle det, utifrån dagens tio organisationer, innebära totalt tio representanter från funktionsrättsorganisationerna. För kommunala pensionärsrådet skulle motsvarande innebära totalt åtta representanter från pensionärsorganisationerna, baserat på dagens fyra organisationer. Sammantaget skulle detta innebära 18 representanter från organisationerna i de båda råden, jämfört med dagens totalt 20 representanter, varav hälften är ersättare. Även om förslaget innebär att samtliga representanter kan erhålla fullt sammanträdesarvode bedöms den eventuella kostnadsökningen inte bli betydande. En beräkning av den möjliga kostnadsökningen har genomförts och visar att den uppgår till cirka 9 000 kronor per år för båda råden. Kostnadsökningen bedöms kunna hanteras inom befintlig budget för kommunala funktionsrättsrådet och kommunala pensionärsrådet Kontaktuppgifter Arvika kommun /Eget_Avdelning/ Telefon: 0570-816 00 vx E-post: /Eget_E-post-avdelning/ 671 81 Arvika Org. nummer: 212000-1892 Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: Östra Esplanaden 5, Arvika TJÄNSTESKRIVELSE 5 (5) Datum Dnr 2026-10-01 KS/2026:822 Linnéa Sandberg Frida Poulsen Utredningssekreterare Administrativ chef Beslutet skickas till Funktionsrätt Arvika PRO – pensionärernas riksorganisation Arvika RPG – Riksförbundet Pensionärsgemenskap Arvika SKPF Pensionärerna Arvika SPF Seniorerna Arvika Kontaktuppgifter Arvika kommun /Eget_Avdelning/ Telefon: 0570-816 00 vx E-post: /Eget_E-post-avdelning/ 671 81 Arvika Org. nummer: 212000-1892 Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: Östra Esplanaden 5, Arvika Riktlinjer för kommunala funktionsrättsrådet och kommunala pensionärsrådet Version Datum Revision/Beskrivning Författare 1 2026-08-01 Riktlinjer för kommunala funktionsrättsrådet Linnéa Sandberg och kommunala funktionsrättsrådet Diarienummer: KS/2026:822 Handläggare: Linnéa Sandberg Dokumentägare: Administrativ chef Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum för beslut: 2026-10-19 § Giltighetsperiod: Fr.o.m. 2027-01-01 Innehåll 1. Uppgifter..............................................................................................................................................3 2. Sammansättning, mandatperiod och sammanträden.......................................................................3 3. Ekonomi och arvode............................................................................................................................3 4. Administrativa rutiner.........................................................................................................................4 1. Uppgifter Arvika kommun ska ha ett kommunalt funktionsrättsråd och ett kommunalt pensionärsråd. Råden är organ för samråd, dialog och ömsesidigt informationsutbyte mellan kommunen och funktionsrätts- respektive pensionärsorganisationer i frågor som rör personer med funktionsnedsättning respektive äldre personer. Syftet med råden är att skapa förutsättningar för delaktighet och inflytande samt att tillvarata organisationernas kunskaper, erfarenheter och perspektiv i frågor som berör de grupper som råden företräder. Råden ska behandla övergripande frågor som berör personer med funktionsnedsättning respektive äldre personer och som är av betydelse för Arvika kommun. Genom samråd och dialog ska råden bidra till att kommunen får ett bredare kunskaps- och erfarenhetsunderlag i frågor som påverkar dessa grupper. Råden är organisatoriskt knutna till kommunstyrelsen och har ingen beslutanderätt. Råden får inte väcka ärenden i kommunstyrelsen. 2. Sammansättning, mandatperiod och sammanträden Kommunstyrelsen utser tre ledamöter och tre ersättare till respektive råd. Ordföranden i respektive råd ska vara ordförande i utskottet vård och omsorg. Vice ordföranden ska vara ledamot i kommunstyrelsen. Övriga ledamöter och ersättare i råden kan vara ledamöter eller ersättare i kommunstyrelsen. Varje funktionsrättsorganisation som har en aktiv styrelse i Arvika kommun får utse en representant till kommunala funktionsrättsrådet. Den utsedda representanten ska vara folkbokförd i Arvika kommun. Det är frivilligt för funktionsrättsorganisationerna att utse representanter. Funktionsrättsorganisationerna utser inte några ersättare. Varje pensionärsorganisation som är verksam i Arvika kommun och ansluten till en riksorganisation har rätt att utse högst två representanter till kommunala pensionärsrådet. De utsedda representanterna ska vara folkbokförda i Arvika kommun. Det är frivilligt för pensionärsorganisationerna att utse representanter. Pensionärsorganisationerna utser inte några ersättare. Mandatperioden för kommunstyrelsens utsedda ledamöter och ersättare i respektive råd ska sammanfalla med kommunstyrelsens mandatperiod. Representanter för funktionsrättsorganisationerna och pensionärsorganisationerna utses för en period om ett år. Organisationerna ska varje år, under perioden 1 november–1 december, meddela Administrativa avdelningen vilka representanter som utsetts för kommande år. Om ordföranden har förhinder vid ett sammanträde ska vice ordföranden tjänstgöra som ordförande och leda sammanträdet. Kommunala funktionsrättsrådet och kommunala pensionärsrådet ska sammanträda fyra gånger per år. 3. Ekonomi och arvode Ledamöter och ersättare i råden som utsetts av kommunstyrelsen har rätt till arvode och övriga ersättningar enligt kommunens arvodesreglemente. Representanter från funktionsrättsorganisationerna och pensionärsorganisationerna har rätt till arvode motsvarande det arvode som utgår till förtroendevalda enligt kommunens arvodesreglemente. 4. Administrativa rutiner Sekreteraren ansvarar för att kallelse och föredragningslista skickas till rådens ledamöter och ersättare senast en vecka före sammanträdet. Inför varje sammanträde ska ordföranden och sekreteraren genomföra en beredning och upprätta ett förslag till dagordning för respektive råd. Sekreteraren ansvarar för att anteckningar förs vid rådens sammanträden. Anteckningarna ska skickas ut till rådets ledamöter och ersättare efter sammanträdet. Anteckningarna ska inte justeras. Anteckningarna ska kortfattat sammanfatta de ärenden som behandlats och innehålla: datum, tid och plats för sammanträdet, närvarande ledamöter och ersättare som utsetts av kommunstyrelsen, närvarande representanter från funktionsrättsorganisationerna respektive pensionärsorganisationerna, närvarande tjänstepersoner, samt till vilka anteckningarna ska skickas/expedieras. Bestämmelser för Kommunala funktionsrättsrådet Version Datum Revision/Beskrivning Författare 1 2022-05-09 Bestämmelser för Kommunala Linnéa Karlsson funktionsrättsrådet Diarienummer: KS/2022:432 Handläggare: Linnéa Karlsson Dokumentägare: Administrativ chef KLS Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2022- § Giltighetsperiod: Fr.o.m. 2023-01-01 Innehåll 1. Inledning .............................................................................................................................................. 3 2. Rådets uppgifter .................................................................................................................................. 3 3. Rådets sammansättning ....................................................................................................................... 3 4. Ekonomi och arvode ............................................................................................................................ 3 5. Administrativa rutiner ......................................................................................................................... 3 1. Inledning Enligt socialtjänstlagen ska kommunen på olika sätt verka för att främja förutsättningar för goda levnadsförhållanden för människor med funktionsnedsättning. I 5 kap. 7 § 1 st. socialtjänstlagen står det att; ”Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra”. Kommunala funktionsrättsrådet och dess organisationer ska i samråd med kommunen verka för goda levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning. 2. Rådets uppgifter I Arvika kommun ska det finnas ett råd som beaktar och uppmärksammar frågor om funktionsnedsättning. Rådet ska bestå av förtroendevalda från kommunen samt representanter från funktionsrättsorganisationerna i Arvika. Kommunala funktionsrättsrådet är ett organ för samråd, diskussion och ömsesidig information mellan kommunen och funktionsrättsorganisationerna. Syftet med rådet är att öka medvetenheten om de behov som finns för personer med funktionsnedsättning, så att möjliga hinder uppmärksammas, utreds och åtgärdas i kommunen. Rådet ska behandla frågor av övergripande karaktär som är aktuella i Arvika. Kommunala funktionsrättsrådet äger ingen beslutanderätt över den kommunala verksamheten och har ingen rätt att väcka ärenden i Kommunstyrelsen. 3. Rådets sammansättning Kommunala funktionsrättsrådet är organisatoriskt knutet till Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen utser rådets ordförande, som ska vara ledamot i Kommunstyrelsen. Rådet utser därefter en vice ordförande som ska företräda någon av funktionsrättsorganisationerna. Antalet ledamöter ska vara åtta likaså antalet ersättare. Kommunstyrelsen utser tre ledamöter, varav en ordförande, och tre ersättare. Kommunstyrelsen ska hemställa att de inom kommunen verksamma funktionsrättsorganisationerna utser fem ledamöter och fem ersättare. Kommunala funktionsrättsrådet sammanträder fyra gånger per år. Mandatperioden ska sammanfalla med mandatperioden för Kommunstyrelsen och val ska äga rum under januari månad efter det år som det allmänna valet ägt rum. 4. Ekonomi och arvode Samtliga valda ledamöter och ersättare får ersättning enligt kommunens bestämmelser om ersättning till politiskt förtroendevalda. 5. Administrativa rutiner Kommunledningsstabens kansli ansvarar för sekreteraruppgifter. Kallelse med föredragningslista ska skickas ut minst en vecka innan mötet. Protokoll ska skrivas efter varje möte och justeras av ordförande och en representant från funktionsrättsorganisationerna. Protokollet ska skickas ut till alla ledamöter och ersättare i rådet samt till de styrelser/nämnder/utskott som berörs av de frågor som hanterats på mötet. Protokoll ska publiceras på kommunens hemsida. Bestämmelser för Kommunala pensionärsrådet Version Datum Revision/Beskrivning Författare 1 2022-05-09 Bestämmelser för Kommunala Linnéa Karlsson pensionärsrådet Diarienummer: KS/2022:431 Handläggare: Linnéa Karlsson Dokumentägare: Administrativ chef KLS Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2022- § Giltighetsperiod: Fr.o.m. 2023-01-01 Innehåll 1. Inledning .............................................................................................................................................. 3 2. Rådets uppgifter .................................................................................................................................. 3 3. Rådets sammansättning ....................................................................................................................... 3 4. Ekonomi och arvode ............................................................................................................................ 3 5. Administrativa rutiner ......................................................................................................................... 3 1. Inledning Enligt socialtjänstlagen ska kommunen på olika sätt verka för att främja goda levnadsförhållanden för äldre. I 5 kap. 4 § 1 st. socialtjänstlagen står det att; ”Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande”. Kommunala pensionärsrådet och dess organisationer ska i samråd med kommunen verka för att främja goda levnadsförhållanden för äldre. 2. Rådets uppgifter I Arvika kommun ska det finnas ett råd som beaktar och uppmärksammar frågor för äldre. Rådet ska bestå av förtroendevalda från kommunen samt representanter från pensionärsorganisationerna i Arvika. Kommunala pensionärsrådet är ett organ för samråd, diskussion och ömsesidig information mellan kommunen och pensionärsorganisationerna. Syftet med rådet är att ge pensionärsorganisationerna en större delaktighet i samhällets insatser och möjlighet att aktivt arbeta för förändringar i den kommunala verksamheten. Rådet ska behandla frågor av övergripande karaktär som är aktuella i Arvika. Kommunala pensionärsrådet äger ingen beslutanderätt över den kommunala verksamheten och har ingen rätt att väcka ärenden i Kommunstyrelsen. 3. Rådets sammansättning Kommunala pensionärsrådet är organisatoriskt knutet till Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen utser rådets ordförande, som ska vara ledamot i Kommunstyrelsen. Rådet utser därefter en vice ordförande som ska företräda någon av pensionärsorganisationerna. Antalet ledamöter ska vara åtta likaså antalet ersättare. Kommunstyrelsen utser tre ledamöter, varav en ordförande, och tre ersättare. Kommunstyrelsen ska hemställa att de inom kommunen verksamma pensionärsorganisationerna utser fem ledamöter och fem ersättare. Kommunala pensionärsrådet sammanträder fyra gånger per år. Mandatperioden ska sammanfalla med mandatperioden för Kommunstyrelsen och val ska äga rum under januari månad efter det år som det allmänna valet ägt rum. 4. Ekonomi och arvode Samtliga valda ledamöter och ersättare får ersättning enligt kommunens bestämmelser om ersättning till politiskt förtroendevalda. 5. Administrativa rutiner Kommunledningsstabens kansli ansvarar för sekreteraruppgifter. Kallelse med föredragningslista ska skickas ut minst en vecka innan mötet. Protokoll ska skrivas efter varje möte och justeras av ordförande och en representant från pensionärsorganisationerna. Protokollet ska skickas ut till alla ledamöter och ersättare i rådet samt till de styrelser/nämnder/utskott som berörs av de frågor som hanterats på mötet. Protokoll ska publiceras på kommunens hemsida. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 2026-10-19 Kommunstyrelsen