Ordförande kommunstyrelsen — 15 juni 2026
Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.
§ 1 Bolagets firma är Teknik i Väst AB.
§1 Bolagets firma
Bolagets firma är Teknik i Väst AB.
§ 2 Styrelsen har sitt säte i Arvika, Värmlands län.
§2 Säte
Styrelsen har sitt säte i Arvika, Värmlands län.
§ 3 Bolaget ska ha till föremål för sin verksamhet att med iakttagande av kommunala principer på
§3 Föremål för bolagets verksamhet
Bolaget ska ha till föremål för sin verksamhet att med iakttagande av kommunala principer på
ett kostnadseffektivt sätt tillhandahålla Arvika kommun inkl. bolag, Eda kommun inkl. bolag och
Årjängs kommun inkl. bolag tjänster avseende, avfalls- och renhållningsverksamhet i
förekommande fall drift och skötsel av vatten- och avloppsverksamhet, gator och vägar samt i
övrig kommunalteknisk verksamhet.
I den mån bolaget bedriver verksamhet som enligt lag, praxis eller ägardirektiv ska bedrivas på
affärsmässig grund, ska kommunallagens självkostnadsprincip inte tillämpas i den delen.
§ 4 Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Arvika, Eda och Årjängs kommuner möjlighet att yttra
§4 Kommunfullmäktiges yttranderätt
Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Arvika, Eda och Årjängs kommuner möjlighet att yttra
sig innan beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas.
§ 5 Bolaget ska tillhandahålla allmänna handlingar i överensstämmelse med de regler som följer av
§5 Allmänhetens rätt att ta del av bolagets handlingar
Bolaget ska tillhandahålla allmänna handlingar i överensstämmelse med de regler som följer av
kommunallagen, offentlighets- och sekretesslagen och denna bolagsordning.
Fråga om utlämnande av handling avgörs av verkställande direktören. Verkställande direktörens
beslut att inte lämna ut handling eller uppgift i handling ska på sökandens begäran prövas av
bolagets styrelse.
Bolaget ska tillämpa den taxa för utlämnande av allmänna handlingar som gäller i den kommun
där bolaget har sitt säte.
§ 6 Aktiekapitalet ska vara lägst en miljon (1 000 000) kronor och högst fyra miljoner (4 000 000)
§6 Aktiekapital
Aktiekapitalet ska vara lägst en miljon (1 000 000) kronor och högst fyra miljoner (4 000 000)
kronor.
§ 7 Antalet aktier ska vara lägst 1000 aktier och högst 4000 aktier.
§7 Antal aktier
Antalet aktier ska vara lägst 1000 aktier och högst 4000 aktier.
§ 8 Styrelsen ska bestå av lägst tre (3) och högst nio (9) ledamöter med lägst noll (0) eller högst nio
§8 Styrelse
Styrelsen ska bestå av lägst tre (3) och högst nio (9) ledamöter med lägst noll (0) eller högst nio
(9)suppleanter och två personalrepresentanter.
Styrelsen utses genom att kommunfullmäktige i Eda kommun utser två ordinarie ledamöter, att
kommunfullmäktige i Arvika kommun utser fem ordinarie ledamöter samt att
kommunfullmäktige i Årjängs kommun utser två ledamöter. Styrelseledamöter och suppleanter
utses för tiden från den ordinarie bolagsstämma som följer närmast efter det att val till
kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den ordinarie bolagsstämma som följer efter nästa
val till kommunfullmäktige.
Ordförande och vice ordförande utses av styrelsen. och ska vartannat verksamhetsår vara en av
de ledamöter som kommunfullmäktige i Arvika kommun utsett och vartannat år vara en av de
ledamöter som kommunfullmäktige i Eda kommun utsett.
Styrelsen har rätt att inrätta arbetsutskott eller andra organ vars befogenheter ska regleras i
skriftliga instruktioner enligt 8 kap. 7 § aktiebolagslagen.
§ 9 För granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, bolagets årsredovisning
§ 9 Revisorer
För granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, bolagets årsredovisning
och räkenskaper utses på årsstämman en revisor samt en suppleant.
Revisorns och suppleantens uppdrag gäller till slutet av den ordinarie bolagsstämma som hålls
under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet.
§ 10 För samma mandattid som för bolagets styrelse ska kommunfullmäktige i Eda kommun,
§ 10 Lekmannarevisorer
För samma mandattid som för bolagets styrelse ska kommunfullmäktige i Eda kommun,
kommunfullmäktige i Arvika kommun och kommunfullmäktige i Årjängs kommun utse en
lekmannarevisor vardera.
§ 11 Kallelse till årsstämma ska ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast fyra veckor och
§ 11 Kallelse till årsstämma
Kallelse till årsstämma ska ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast fyra veckor och
senast två veckor före stämman.
§ 12 Rätt att delta i årsstämma har aktieägare som på dagen för årsstämman är införd i aktieboken.
§ 12 Aktieägares rätt att delta i årsstämma
Rätt att delta i årsstämma har aktieägare som på dagen för årsstämman är införd i aktieboken.
§ 13 På årsstämma som ska hållas en gång varje år senast i maj månad ska följande ärenden
§ 13 Årsstämma
På årsstämma som ska hållas en gång varje år senast i maj månad ska följande ärenden
behandlas.
1. Val av ordförande och sekreterare vid stämman.
2. Upprättande och godkännande av röstlängd.
3. Val av en eller flera justeringsmän.
4. Prövning om stämman blivit behörigen sammankallad.
5. Godkännande av dagordning.
6. Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse och i förekommande fall
koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse samt lekmannarevisorernas
granskningsrapport.
7. Beslut om:
a. fastställelse av resultaträkning och balansräkning samt i förekommande fall
koncernresultaträkning och koncernbalansräkning,
b. dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den
i. fastställda balansräkningen samt i förekommande fall den fastställda
ii. koncernbalansräkningen,
c. ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören.
8. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorerna och lekmannarevisorerna med suppleanter.
9. I förekommande fall bekräftelse av kommunfullmäktiges val av styrelseledamöter och
styrelsesuppleanter samt lekmannarevisorer.
10. I förekommande fall val av revisor och revisorssuppleant.
11. Annat ärende, som ankommer på årsstämman enligt aktiebolagslagen, bolagsordningen
eller ägardirektiv.
§ 14 Kalenderår ska vara bolagets räkenskapsår.
§ 14 Räkenskapsår
Kalenderår ska vara bolagets räkenskapsår.
§ 15 Samtliga överlåtelser av aktier i bolaget omfattas av förköpsförbehållet med undantag av
§ 15 Förköpsförbehåll
Samtliga överlåtelser av aktier i bolaget omfattas av förköpsförbehållet med undantag av
överlåtelse som sker av Eda kommun inom Eda kommunkoncern eller som sker av Arvika
kommun inom Arvika kommunkoncern eller som sker av Årjängs kommun inom Årjängs
kommunkoncern. Erbjudande om förköp kan endast utnyttjas för samtliga aktier som
erbjudandet omfattar.
Aktieägare ska erbjudas att köpa aktie i bolaget innan den överlåts till ny ägare
(förköpsförbehåll). Den som avser att överlåta en aktie som omfattas av förköpsförbehållet ska
före överlåtelsen anmäla detta hos bolagets styrelse. Bolaget ska lämna en underrättelse om
erbjudandet till varje förköpsberättigad med känd postadress.
Den som vill utöva förköpsrätt ska anmäla detta till bolagets styrelse inom två månader från
överlåtarens behöriga anmälan om avsikten att överlåta aktier.
Begär flera förköpsberättigade förköp beträffande samma aktie, ska företrädesrätten dem
emellan bestämmas i första hand efter det antal aktier som var och en av dem äger och i andra
hand genom lottning som verkställs av styrelsen. Förköpsbeloppet ska motsvara akties andel av
bolagets substansvärde vid utgången av det räkenskapsår som närmast föregått initierandet av
förköpsförfarandet, varvid intyg om akties värde utan dröjsmål skall inhämtas från Bolagets
revisor, och ska betalas inom en månad från den tidpunkt då förköpsbeloppet blev bestämt.
Kommer aktieägaren och den som begärt förköp inte överens i frågan om förköp, får den som
begärt förköp, inom två månader från den dag förköpsanspråket framställdes hänskjuta tvisten
till avgörande av skiljemän enligt Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts regler för
förenklat skiljeförfarande varvid skiljenämnden ska bestå av en skiljeman.
Om aktier erbjudits till förköp utan att förköp kommit till stånd har aktieägaren rätt att utan nytt
erbjudande överlåta aktierna. Denna rätt gäller dock endast under sex månader från utgången av
den tid som anges i tredje stycket ovan eller, vid tvist om förköp, från den dag tiden för talan
enligt femte stycket ovan löpt ut eller det blev slutligt fastställt att den som begärt förköp inte
hade förköpsrätt, eller, om den förköpsberättigade inte erlagt priset för aktierna inom den tid
som anges i fjärde stycket ovan, från tidpunkten då betalningsfristen löper ut.
§ 16 Denna bolagsordning får inte ändras utan respektive ägarkommuns kommunfullmäktiges
§ 16 Ändring av bolagsordning
Denna bolagsordning får inte ändras utan respektive ägarkommuns kommunfullmäktiges
godkännande.
Ägardirektiv för Teknik i Väst AB
Ägardirektiv för verksamheten Teknik i Väst AB (bolaget) antagen av kommunfullmäktige i
Arvika kommun 2026-xx-xx och Eda kommun 2026-xx-xx samt Årjängs kommun 2026-xx-xx.
Roller
1.Bolaget som kommunalt organ
Bolaget ägs av Arvika Energi och Miljö AB, Arvika Elnät AB, Eda kommun och Årjängs
kommun. Respektive har enligt kommunallagen 6 kap, 1 §, uppsiktsplikt över verksamheten.
Bolagets verksamhet och förhållande till kommunerna regleras förutom genom lag och
författning genom:
-bolagsordning
-ägardirektiv
-styrelsens arbetsordning
-VD-instruktion
-eventuella tilläggsdirektiv utfärdade av kommunfullmäktige, kommunstyrelse eller
moderbolag
-drift- och skötselavtal
I händelse av bristande överensstämmelse mellan de i föregående stycke angivna dokumenten
skall dokumenten tillämpas med företräde i angiven ordning.
Styrning
2.Grundläggande principer för bolagets verksamhet
Ansvaret för bolagets organisation åvilar enligt aktiebolagslagen bolagets styrelse. Styrelsen
har i uppgift att utforma organisationen så att förutsättningarna att uppfylla bolagets ändamål
och mål är bästa möjliga.
Verksamheterna i bolaget ska drivas enligt affärsmässiga och marknadsorienterade principer
med iakttagande av det kommunala ändamålet med verksamheten och tillämpliga
kommunalrättsliga principer. Verksamheterna som bolaget får i uppdrag att genomföra åt
beställare regleras genom drift- och skötselavtal giltiga under en fastställd tidsperiod. Avtalen
ska vara minst 5 år och kan variera mellan olika drift- och skötselavtal. Avtalen kan revideras,
förlängas alternativt sägas upp av alla parter. Uppsägningstiden ska vara minst 2 år.
Avveckling av bolaget sker enligt bestämmelser i Aktiebolagslagen.
3.Mål för bolagets verksamhet
Bolaget ansvarar för drift och skötsel av VA- och renhållningsverksamheten, skötsel av gator
och vägar inom Arvika och Eda kommun. Drift och skötsel av fjärrvärmeverksamheten för
Arvika Energi och Miljö AB. Drift och skötsel av bredbandsnätet för Arvika Kommunnät AB.
Drift och skötsel av kraftstationer och utförande av elhandel som ägs av Arvika Kraft AB. Drift
och skötsel av elnät för Arvika Elnät AB. Drift och skötsel av renhållningsverksamhet som ägs av
Årjängs kommun. Drift och skötsel av fiberanläggning som ägs av Årjängs Nät AB. Skötsel av
park samt kommunalt internt fibernät inom Eda kommun. Administration för verksamheterna
ingår i förekommande fall åtagandet.
Verksamheterna regleras genom separata drift- och skötselavtal för respektive
verksamhetsområde.
Bolaget har som verksamhetsmål:
-säkerhet och kvalitet i leverans av tjänster
-konkurrenskraftig prisnivå för samtliga avgiftsområden
-bidra till en positiv utveckling i kommunerna
-effektivt resursutnyttjande med miljömässig hänsyn
4.Ekonomiska mål och krav
Ägarna fastställer ekonomiska mål och krav kopplade till respektive drift- och skötselavtal.
Långsiktighet ska eftersträvas vid fastställande av ekonomiska mål och krav.
Vid eventuellt finanseringsbehov uttas borgensavgift med vid var tid gällande procentsats.
5.Informationsskyldighet
Bolaget ska hålla kommunstyrelsen/moderbolaget väl informerad om sin verksamhet.
Händelser av större vikt för bolagets verksamhet och ekonomi ska rapporteras omedelbart.
Bolagets ledning
6.Arbetsordning för styrelsen
Styrelsen ska årligen utarbeta och anta en arbetsordning för sitt eget arbete.
7.Instruktion för verkställande direktör
Styrelsen ska enligt 8 kap 29 § aktiebolagslagen meddela riktlinjer och anvisningar för
verkställande direktörens handhavande av den löpande förvaltningen.
8.Övrigt
Bolaget ska i övrigt följa inom kommunerna fastställda riktlinjer och policys i de avseenden
de är tillämpliga på bolaget.
Beslut om tillkommande delägare ska fattas i respektive kommun. Beslut gäller erforderliga
ändringar i aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv.
Utredning: Renhållning i Årjängs kommun
genom Teknik i Väst
Dokumentinformation
Beställare: Birgitta Evensson, Kommundirektör Årjängs kommun
Anders Norrby, VD Arvika Energi och Miljö AB, Arvika
Elnät AB och Teknik i Väst AB
Johan Örnberg, Kommundirektör Eda kommun
Datum för beställning: 2026-03-25
Version Utkast 2026-05-20
Relaterade dokument
Förstudiedirektiv Renhållning Årjäng TIVAB 2026-04-20
Innehållsförteckning
Bakgrund och syfte .................................................................................................................................. 3
Teknik i Väst ........................................................................................................................................ 3
Renhållning i Årjäng - nulägesbeskrivning och förutsättningar framåt .................................................. 3
Sophämtning ....................................................................................................................................... 3
Slamtömning ....................................................................................................................................... 4
Avfallsanläggningar ............................................................................................................................. 4
Återvinningsstationer .......................................................................................................................... 4
Ledning och stödfunktioner ................................................................................................................ 4
Renhållning i Arvika och Eda - nulägesbeskrivning och förutsättningar framåt ..................................... 4
Pågående samverkan mellan Årjäng och Teknik i Väst inom renhållning ............................................... 5
Utmaningar med ett samgående och hur de kan hanteras .................................................................... 5
Möjligheter med ett samgående ............................................................................................................. 6
Lagstiftning .............................................................................................................................................. 7
Ekonomi ................................................................................................................................................... 7
Jämförelse av totalkostnad för renhållning......................................................................................... 8
Jämförelse kostnad för sophämtning .................................................................................................. 8
Jämförelse sophämtningsavgifter ....................................................................................................... 8
Jämförelse avgifter slam.................................................................................................................... 10
Årjängs befintliga avtal inom renhållning ......................................................................................... 11
Slutsats .................................................................................................................................................. 11
Bilagor .................................................................................................................................................... 11
2
Bakgrund och syfte
Kommunstyrelsernas ordförande i västra Värmland påbörjade en fördjupad samverkan under 2019 i
samband med bildningen av nya Region Värmland. Målet var att minska kommunernas sårbarhet sett
till kompetensförsörjning, effektivisera verksamheterna samt öka kvaliteten för invånarna.
Samverkan har ökat inom flera områden, till exempel inom beredskap, brottsförebyggande, juridik
och e-arkiv, för att nämna några.
Nuvarande avtal avseende insamling av avfall från småhus i Årjängs kommun, löper ut till årsskiftet
och samtidigt införs en ny lag om hushållsnära insamling av förpackningar. Det ger anledning att se
över ytterligare samarbete i västra Värmland. Kommunstyrelsens arbetsutskott i Årjäng gav den 25
mars 2026 kommundirektören uppdrag att utreda och ta fram förslag till samgående med Teknik i
Väst inom renhållning. Detta dokument är en del av utredningen och utgår från förstudiedirektiv
daterat 20 april 2026. Scenariot som ska utredas är att Årjängs kommun blir delägare i Teknik i Väst
och att bolaget får uppdrag att sköta renhållningen även i Årjäng från och med 1 januari 2027.
Teknik i Väst
Teknik i Väst AB är ett samverkansbolag som ägs av Arvika och Eda kommuner tillsammans.
Upplägget syftar till att ge kommunerna förmåga att kunna hantera de utmaningar som
organisationerna ställs inför när det gäller att förse våra invånare med kommunaltekniska tjänster av
hög kvalitet med en konkurrenskraftig kostnadsnivå.
Sedan 1 januari 2019 ansvarar Teknik i Väst för drift och skötsel av vatten- och avloppsverksamhet,
avfalls- och återvinningsverksamhet, gator och vägar samt i förekommande fall övrig
kommunalteknisk verksamhet i Arvika och Eda kommuner. Teknik i Väst sköter även driften av
Årjängs Nät.
Upplägget innebär att respektive kommun fortsätter äga sina fastigheter och anläggningar och att
respektive kommun är huvudman för aktuella nyttigheter och beslutar om föreskrifter, taxor och
avgifter för desamma.
Renhållning i Årjäng
- nulägesbeskrivning och förutsättningar framåt
Sophämtning
Idag hämtas mat- och restavfall från småhus i separata enfackskärl som töms med sidlastare. Det är
relativt vanligt med hemkompost i Årjängs kommun och insamling av matavfall är frivilligt för
fritidshus, vilket har inneburit att många småhus enbart har restavfallskärl. Avtalet går ut den 15
januari 2027. Entreprenören vill avveckla verksamheten men kan vara behjälplig under en
övergångsperiod.
Det finns ett politiskt beslut från år 2024 om att fyrfackskärl ska användas vid införande av
fastighetsnära förpackningsinsamling från småhus. Beslutet innebär att fraktionerna i lagkravet
uppfylls samtidigt som även tidningar kan samlas in fastighetsnära. Fyrfackskärl töms med
baklastande fyrfacksbil (kärl ett varannan vecka och kärl två var fjärde vecka). Befintliga sopkärl
kasseras i samband med införandet.
De flesta flerbostadshus har förutom insamling av mat- och restavfall även fastighetsnära insamling
av förpackningar, tidningar samt deponi och viss typ av farligt avfall. Insamling sker med entreprenör
som eventuellt vill fortsätta med insamlingen.
3
Insamling av mat- och restavfall samt förpackningar från kommunala verksamheter sker med
entreprenör som eventuellt vill fortsätta med insamlingen. Vissa verksamheter har kärl och vissa har
containrar.
Slamtömning
Slamtömning sköts av entreprenör som upphandlats gemensamt med Arvika och Eda kommuner.
Avfallsanläggningar
Återvinningscentralen i Töcksfors sköts av entreprenör som önskar fortsätta med verksamheten. I
Årjäng finns idag Furskogs återvinningscentral som drivs i egen regi av Årjängs kommun med två
tillsvidareanställda medarbetare och ett antal timanställda. En ny återvinningscentral för
privatpersoner är snart klar för invigning i Backa industriområde. Tanken är att Furskogs
avfallsanläggning fortsättningsvis enbart ska ta emot avfall från företag och att privatpersoner ska
hänvisas till Backa återvinningscentral. På Furskogs avfallsanläggning finns även en deponi som är
sluttäckt och det är här omlastning av mat- och restavfall sker. Deponimassor som kommer in till
Furskog och återvinningscentralen i Töcksfors skickas till Eda kommuns deponi.
Återvinningsstationer
Det finns åtta återvinningsstationer i Årjängs kommun, hämtning utförs av entreprenör som
upphandlats tillsammans med övriga kommuner i Värmland.
Ledning och stödfunktioner
VA- och renhållningschef i Årjängs kommun går i pension i maj 2026, i samband med detta har en
omorganisation genomförts så att befintlig gatuchef får ansvar även för VA, och en tillförordnad
renhållningschef har tillsatts. Utöver tillförordnad renhållningschef finns en renhållningsingenjör.
Kundtjänst är gemensam för renhållning, VA och gata och bemannas av två medarbetare samt
tillförordnad renhållningschef och renhållningsingenjör. Kundtjänstmedarbetarna sköter fakturering
av avgifter för både renhållning och VA, och kunden får en faktura. Ekonomiavdelningen stöttar
renhållningen med en ekonom på deltid.
Kundsystemet Future används för både renhållning och VA, dottersystemet EDP mobile har nyligen
införts i slambilarna och planen är att införa mobile även i sopbilarna för ruttplanering och
avvikelsehantering. Vågsystemet Viktoria används.
Renhållning i Arvika och Eda
- nulägesbeskrivning och förutsättningar framåt
Teknik i Väst ansvarar för renhållningen i Arvika och Eda kommuner. Renhållningschefen leder
avdelningen som består av två enheter, Insamling samt ÅVC & deponi. Medarbetare och fordon
arbetar över kommungränsen. Vissa delar av renhållningen sköts i egen regi medan andra har
upphandlats och sköts av entreprenörer.
Stödfunktioner så som kundservice, ekonomi, utredare och projektledare är gemensamma för alla
bolagets nyttigheter. Bolaget har ett gemensamt kundsystem (BFUS) och kunderna får en gemensam
faktura för alla nyttigheter. EDP mobile används för närvarande i både slambilar, sopbilar och
servicebilar men det pågår en övergång till Fetchplanner. Vågsystemet Viktoria används och
vågpersonal på Lunden kan på distans, via kamera och videokanal, hjälpa Mossebergs vågkunder, och
tvärt om.
Efter införande av fastighetsnära insamling av förpackningar kommer alla småhus i Arvika och Eda
kommuner ha tre sopkärl. Kärl ett är befintligt tvåfackskärl för mat- och restavfall (tömning varannan
4
vecka), kärl två är ett tvåfackskärl för papper och plast som ställs ut under år 2026 (tömning var
fjärde vecka). Planen är att kärl tre ställs ut under år 2027 och att det ska vara ett trefackskärl för
färgat och ofärgat glas samt metall (tömning tre gånger per år). Kärl ett och två kommer i huvudsak
att tömmas av sidlastande tvåfacksbil medan kärl tre i huvudsak kommer att tömmas med en
baklastande fyrfacksbil. Baklastande fyrfacksbil kommer också att användas för tömning av
flerbostadshus. Fastighetsnära insamling av tidningar är inte lagkrav och kommer endast samlas in
från flerbostadshus.
Pågående samverkan mellan Årjäng och Teknik i Väst inom
renhållning
Årjäng, Arvika och Eda samverkar sedan tidigare inom renhållning. Några exempel är vår
gemensamma avfallsplan och en rad gemensamma upphandlingar (t ex slamtömning och
omhändertagande av farligt avfall) och utbildningar. Inför införande av fastighetsnära insamling av
förpackningar gjordes en gemensam konsultutredning då även Säffle och Åmål ingick.
Utmaningar med ett samgående och hur de kan hanteras
Kort införandetid
Möjlig lösning:
o Denna utredning är översiktlig, detaljplanering sker efter beslut.
o Det är inte möjligt att införa fastighetsnära insamling av förpackningar före 1 januari
2027 oavsett om renhållningen ligger hos Teknik i Väst eller Årjängs kommun. Plan
för införandet förmedlas till tillsynsmyndigheten.
o Eventuell upphandling av entreprenör för insamling alternativt inköp av fordon tar
tid. Fordon kan initialt hyras/leasas.
o Befintlig entreprenör är positivt inställd till att hjälpa till under en övergångsperiod,
samt t ex bistå med information om körturer och introduktion av chaufförer.
Oro inför förändring
Möjlig lösning:
o Det är viktigt med löpande information till befintliga medarbetare samt delaktighet i
planeringen. Skyddsombud involveras.
Långa avstånd
Möjlig lösning:
o Årjäng, Arvika och Eda kommuner är glest befolkade med långa avstånd för insamling
av avfall. Avfallsanläggningen på Mosseberg i Arvika kommun är huvudanläggning för
renhållningen inom Teknik i Väst och härifrån utgår enhetscheferna. Medarbetarna
som sköter Lundens avfallsanläggning i Eda kommun utgår från Lunden och en av
medarbetarna har rollen som samordnare för det dagliga arbetet när enhetschefen
inte är på plats. Om Teknik i Väst får ansvar för renhållningen i Årjängs kommun är
det lämpligt att medarbetarna som ska sköta anläggningarna i Årjäng utgår från
Årjäng och att en lokal samordnare utses.
Idag utgår alla chaufförer och sopbilar från Mosseberg. Om Teknik i Väst får ansvar
för renhållningen i Årjängs kommun är det lämpligt att de chaufförer och sopbilar
som i huvudsak kör i Årjängs kommun utgår från Årjäng.
Det finns en personalbyggnad på den nya återvinningscentralen i Backa
industriområde.
5
Vikten av lokalkännedom och historik
Möjlig lösning:
o Kundservice föreslås ligga kvar i Årjängs kommun, vilket innebär att det inte blir
någon förändring för kunder i kontakter som rör renhållningen. Det blir ingen skillnad
för besökare på ÅVC eftersom samma entreprenör fortsätter med driften av
Töcksfors ÅVC och medarbetarna på Furskogs ÅVC erbjuds tjänst hos Teknik i Väst.
Nuvarande entreprenör för sophämtning är positivt inställd till att hjälpa till under en
övergångsperiod. Teknik i Väst kommer att behöva information om bland annat
körturer, lokala förutsättningar och rutiner.
Tre renhållningskollektiv med tre huvudmän
Möjlig lösning:
o Teknik i Västs renhållningschef får ansvar för rapportering och uppföljning i tre
kommuner. Vissa beslut, t ex taxa och föreskrifter, fattas i tre olika kommuner. För
största nytta med samverkan eftersträvas att göra så lika som möjligt. I den mån det
går, samordnas tidsplaner för exempelvis rapportering.
Olika system (ekonomisystem, kundsystem mm)
Möjlig lösning:
o Fakturor som rör renhållningen i Årjäng kan även fortsättningsvis ställas till Årjängs
kommun och hanteras i Årjängs ekonomisystem. Ekonomen i Årjäng kan även
fortsättningsvis sköta redovisning och rapportering av ekonomin. Medarbetare i
Teknik i Väst får tillgång till ekonomisystemet och ges möjlighet att attestera.
o Kundservice för renhållning i Årjäng ligger lämpligen kvar i Årjängs kommun eftersom
dessa medarbetare förutom renhållningen även hanterar VA och gata.
Möjligheter med ett samgående
Ett samgående med Teknik i Väst inom renhållning skulle innebära fördelar för både Årjäng, Arvika
och Eda.
Möjlighet att komma igång med fastighetsnära insamling av förpackningar i rimlig tid
o För störst nytta med samverkan eftersträvas att göra så lika som möjligt, men olika
val av kärl för insamling av förpackningar är inte ett hinder för samverkan.
o Teknik i Väst har upphandlat avtal för inköp av sopkärl som sannolikt kan användas
även för Årjäng.
o Teknik i Väst har ett färdigt koncept för införande av fastighetsnära insamling av
förpackningar som i stort kan appliceras i Årjäng.
Kostnadseffektivitet
o Gemensam renhållningschef innebär att samverkan och samordning blir en
självklarhet.
o Dubbelarbete minimeras, exempelvis blir det självklart med gemensamma
utredningar, upphandlingar, utbildningar, omvärldsbevakning och representation i
Avfall Värmlands och Avfall Sveriges arbete.
o Stordriftsfördelar, exempelvis större volymer vid upphandlingar.
o Möjlighet att dela vissa kostnader mellan de tre kommunerna, exempelvis
systemkostnader.
o Möjlighet att bemanna vågstationer på distans på samma sätt som det görs på
Lunden och Mosseberg idag.
o Möjlighet att dela vissa fordon. Utredning om fastighetsnära insamling visar att det
behövs 2,4 fyrfacksbilar i Årjäng. Vid ett samgående kan t ex den tredje bilen
användas över kommungränserna.
6
o Gemensamma resurser inom projekt- och miljöenheten med kompetenser inom
avfallslagstiftning, miljöbalken, upphandling, entreprenadjuridik, arbetsmiljö mm. En
fråga utreds samtidigt för alla tre kommunerna. Mindre behov av konsulter.
Större möjlighet att uppfylla lagkrav med större specialistkompetens.
Enklare att rekrytera kompetent personal till en större organisation och möjlighet att ha mer
specialiserade tjänster.
Ökad robusthet
o Fler fordon och fler medarbetare innebär större robusthet vid t ex fordonshaveri,
sjukdom och annan frånvaro.
Lagstiftning
Enligt 15 kap. 24 § miljöbalken är det förbjudet för annan än kommunen eller den kommunen anlitar
att hantera det avfall som faller inom den kommunala renhållningen. Kommunen bestämmer själv
hur avfallshanteringen ska organiseras, antingen genom förvaltning eller i eget eller samägt bolag.
Det innebär att verksamhetsutövandet kan läggas över på ett kommunalt bolag. Kommunen förblir
dock alltid huvudman för verksamheten och kan aldrig överföra sitt avfallsansvar till ett bolag.
Insamlingen och omhändertagandet av avfallet kan bedrivas i egen regi eller genom uppdrag till en
eller flera upphandlade entreprenörer.
Den kommunala renhållningsskyldigheten omfattar:
kommunalt avfall (dvs avfall från hushåll och sådant avfall från andra källor som liknar avfall
från hushåll)
avloppsfraktioner och filtermaterial från enskilda avloppsanläggningar
latrin från torrtoaletter
bygg- och rivningsavfall som inte producerats i en yrkesmässig verksamhet
Ekonomi
Teknik i Väst tillämpar självkostnadsprincipen och fördelar kostnader för verksamhet i relation till
utförd tjänst som i sin tur baseras på den kvalitet och servicenivå som respektive kommun önskar
och avropar.
Den kommunala renhållningsskyldigheten finansieras med avgifter. Det är kommunfullmäktige som
beslutar om renhållningstaxans utformning och avgifter. Intäkten från avgifterna får inte vara högre
än nödvändiga kostnader för infrastruktur samt planerings-, kapital- och driftkostnader för
renhållningen (motsvarar kommunallagens självkostnadsprincip). Intäkten från avgifterna ska bland
annat täcka kostnad för:
behållare och kärl
insamling
transport
återvinningscentraler
återvinning och behandling av avfall
information och rådgivning
planering och administration
Producentansvarsorganisationer ersätter kommunen för insamling av förpackningsavfall från hushåll.
Ersättningen baseras på schabloner och ersättningens storlek beror bland annat på antal hushåll som
7
har tillgång till fastighetsnära insamling och hur många ton som samlas in. Om kommunens
kostnader är högre eller lägre än ersättningen, balanseras avvikelsen av renhållningskollektivet.
Kostnader för renhållningen beror på lokala ambitioner och förutsättningar. Årjängs kommun har en
hög servicegrad med bland annat generösa öppettider hos kundservice, lång hämtningsperiod för
fritidshus, två (snart tre) återvinningscentraler samt hämtning av deponi och farligt avfall hos
flerbostadshus. Det finns också skillnader mellan kommunerna avseende krav från
tillsynsmyndigheter, val av system för insamling av avfall, medel på balanskonto osv. Detta bör
beaktas vid jämförelser av kostnader och avgiftsnivåer.
Jämförelse av totalkostnad för renhållning
Totalkostnad för den kommunala renhållningsskyldigheten år 2025 redovisas nedan i relation till
antal invånare.
Antal invånare 2025 Utfall kostnad 2025 (tkr) Kostnad/invånare (kr)
Årjäng 9 734 23 318 2 396
Eda 8 298 18 320 2 208
Arvika 25 408 51 618 2 032
Jämförelse kostnad för sophämtning
Generellt sett är kostnad per tömning lägre när sidlastare används än när baklastare används,
eftersom tömning med sidlastare är mer effektiv då chauffören sitter kvar i bilen och fler kärl kan
tömmas per dag.
Kostnadsutfall för småhus i Eda och Arvika kommuner under åren 2022-2025 är jämförbart eller lägre
än Årjängs avtal för småhus under samma period. Jämförelsen redovisas i bilaga 1 (sekretess).
För att få en uppfattning av hur kostnader för sophämtning i Eda, Arvika och Årjäng står sig i
jämförelse med aktuella upphandlingar, har en jämförelse gjorts med en entreprenadupphandling
som år 2025 gemensamt genomfördes av Hammarö, Forshaga, Kil, Grums, Sunne, Torsby, Hagfors
och Munkfors kommuner. Det gemensamma avtalet visar stor skillnad på pris i tätbefolkade
kommuner där kärlen töms med sidlastande fordon jämfört med glest befolkade kommuner där
kärlen töms med baklastande fordon. Kostnaden i Eda, Arvika och Årjäng står sig bra i jämförelsen
som redovisas i bilaga 1 (sekretess).
Jämförelse sophämtningsavgifter
Nedan redovisas gällande renhållningsavgift för de vanligaste sophämtningsabonnemangen i de tre
kommunerna.
Avgifter år 2026 för permanentbostad i villa med det vanligaste abonnemanget
Antal Vanligaste Grundavgift Hämtnings- Summa
hämtningar abonnemanget kr/år avgift kr/år kr/år
per år inkl. moms inkl. moms inkl. moms
Årjäng 26 140 l rest+140 l mat 855 2 632 3 487
Eda 26 240 l tvåfack 1 475 1 630 3 105
Arvika 26 240 l tvåfack 1 377 1 530 2 907
8
Figur 1. Sverigejämförelse av årsavgift för permanentbostad i villa med vanligaste abonnemanget, april 2026
(Avfall webb). Årjäng 3 487 kr/år, Eda 3 105 kr/år, Arvika 2 907 kr/år. Årsavgiften för Årjäng var felaktigt
rapporterad i Avfall webb varför figuren ovan har justerats så att rätt avgift visas.
När det gäller fritidshus sker hämtning i Årjäng var fjortonde dag under perioden april till och med
oktober (ca 30 veckor). I Eda och Arvika innebär ett sommarabonnemang hämtning var fjortonde dag
under vecka 18-39 (21 veckor) och ett vinterabonnemang hämtning var fjortonde dag under vecka
45-13 (20 veckor).
Avgifter år 2026 för fritidshus med det vanligaste abonnemanget
Antal Vanligaste Grundavgift Hämtnings- Summa
hämtningar abonnemanget kr/år avgift kr/år kr/år
per år inkl. moms inkl. moms inkl. moms
Årjäng 15 140 l rest+140 l mat 855 1 240 2 095
Eda 10 240 l tvåfack 730 810 1 540
Arvika 10 240 l tvåfack 690 756 1 446
Figur 2. Sverigejämförelse av årsavgift för fritidshus med vanligaste abonnemanget, april 2026 (Avfall webb).
Årjäng 2 095 kr/år, Eda 1 540 kr/år, Arvika 1 446 kr/år. Årsavgiften för Årjäng var felaktigt rapporterad i Avfall
webb varför figuren ovan har justerats så att rätt avgift visas.
9
Resultatet från Nils Holgersson-undersökningen 2025 redovisas nedan. I undersökningen jämförs
kostnaden för ett typhus med 15 lägenheter, med veckohämtning av ett 660 l restavfallskärl och ett
140 l matavfallskärl. Uppgifterna var felaktigt redovisade för Årjäng i rapporten, varför diagrammet
nedan har justerats så att rätt avgift visas.
Jämförelse avgifter slam
Nedan redovisas avgifter för slamtömning för enskilda avlopp enligt 2026 års taxa i respektive
kommun. De tre kommunerna har ett gemensamt avtal för slamtömning som löper till och med 30
september 2030 med möjlighet till förlängning ytterligare fyra år.
Grundprincipen är att slamavgifterna ska täcka kostnader förknippade med slamhanteringen. I Arvika
kommun ingår en separat anläggning för slamavvattning eftersom reningsverken i kommunen inte
kan ta emot slam från enskilda brunnar.
Volym (m3) Årjäng Eda Arvika
kr/tömning inkl. moms kr/tömning inkl. moms* kr/tömning inkl. moms*
0-2 1 223 1 670 1 755
2,1-4 1 300 2 140 2 247
4,1-6 2 950 2 785 2 925
6,1-11 3 200 3 715 3 905
*Priset avser årets första tömning. Som en form av miljöstyrning tas ett högre pris per tömning ut vid
fler tömningar under innevarande år.
10
Årjängs befintliga avtal inom renhållning
Avtal Företag Avtalets slut Möjlighet till förlängning
Avfallsbehandling – Norsk 2026-11-30 1 år
förbränning gjenvinning
Drift Töcksfors ÅVC Töcksfors 2027-12-31 Nej
renhållning AB
Insamling av förpackningar LBC frakt i 2026-12-31 1 år
från ÅVS Värmland AB
Insamling av hushållsavfall Nordmarksrent 2027-01-15 Nej
AB
Insamling av returpapper Ragn-Sells 2026-12-31 1 år
ÅVS Recyckling AB
Insamling och LBC Frakt i 2027-04-30 1+1 år
omhändertagande av ABP Värmland AB
Matavfallspåsar och San Sac AB 2028-02-09 1+1 år
tillbehör
Omhändertagande av farligt Stena Recycling 2029-12-31 Nej
avfall på ÅVC AB
Omhändertagande av Stena Recycling 2028-06-30 1 år
träavfall AB
Slamtömning enskilda VVLBC AB 2030-09-30 2+2 år
brunnar
Transport av avfall från ÅVC Olsson & Hall 2028-12-31 Nej
Furskog renhållning AB
Transport av avfall från ÅVC Töcksfors 2028-12-31 Nej
Töcksfors renhållning AB
Slutsats
Det är gynnsamt för såväl Årjäng, Arvika och Eda att Teknik i Väst får uppdrag att sköta drift
och utveckling av renhållningen i alla tre kommunerna. Utredningen visar att renhållningen
kommer att kunna bedrivas på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt vilket medverkar till
minskat behov av avgiftshöjningar i framtiden, samtidigt som kompetensen säkerställs.
Prisjämförelser med andra kommuner indikerar att renhållningsverksamheten inom Teknik i
Väst står sig bra vid jämförelse med andra kommuners kostnader för renhållning.
Upplägget med Teknik i Väst innebär att respektive kommun fortsätter äga sina fastigheter
och anläggningar och att respektive kommun är huvudman för renhållningen.
Beslut som rör renhållningen, så som taxa, avgifter och föreskrifter beslutas även
fortsättningsvis av respektive kommun.
Utgångspunkten är att befintliga entreprenörer som önskar fortsätta behålls avtalstiden ut,
varefter beslut om ny upphandling tas. Inom övriga områden skulle Teknik i Väst antingen
sköta driften i egen regi alternativt upphandla ny entreprenör.
Vid ett beslut om samgående detaljplaneras övertagande och verksamhetsövergång enligt
MBL. Medarbetare, skyddsombud och entreprenörer involveras, MBL-förhandling samt
konsekvens- och riskbedömning genomförs.
Bilagor
Bilaga 1 Jämförelse kostnad för sophämtning (Sekretess)
11
§ 48 Årjäng delägare i Teknik i Väst AB
beslutstyp: godkännandediarienr: arvika:AEMAB:2026:35
Paragraf 48 Dnr AEMAB/2026:35
Årjäng delägare i Teknik i Väst AB
Styrelsens beslut
Arvika Energi och Miljö AB godkänner att Årjängs kommun förvärvar 10 % av aktierna i Teknik i Väst
AB och beslutar:
- att godkänna föreslaget aktieöverlåtelseavtal mellan Arvika Energi och Miljö AB och Årjängs
kommun.
- att godkänna försäljning av 10 % av aktierna i Teknik i Väst till en köpeskilling av en miljon kronor.
- att godkänna ändrat aktieägaravtal för Teknik i Väst AB.
- att godkänna ändrad bolagsordning för Teknik i Väst AB.
- att godkänna Ägarpolicy Arvika kommun.
- att godkänna ändrat ägardirektiv för Teknik i Väst AB.
- att ge VD och ordförande i uppdrag att signera nödvändiga dokument för att genomföra affären.
Sammanfattning av ärendet
Kommunstyrelsens arbetsutskott i Årjäng gav den 25 mars 2026 kommundirektören uppdrag att
utreda och ta fram förslag till samgående med Teknik i Väst för att till exempel bedriva gemensam
renhållningsverksamhet. En utredning har gjorts som syftar till att redovisa förutsättningarna för
Årjängs kommun att bli delägare i Teknik i Väst och att via bolaget bedriva kommunalteknisk
verksamhet gemensamt med Eda och Arvika kommuner från och med 1 januari 2027. Utredningen
bifogas.
Upplägget går till så att Årjängs kommun köper 10 % av aktierna i Teknik i Väst AB till en köpeskilling
av 1 000 000 kr (en miljon kronor) och får genom det tillgång till de gemensamma resurser som
bolaget erbjuder. Teknik i Väst tillämpar självkostnadsprincipen och fördelar kostnaden för
verksamheten i relation till utförd tjänst som i sin tur baseras på den kvalitet och servicenivå som
respektive kommun/kommunalt bolag önskar och avropar.
Det innebär att respektive kommun/kommunalt bolag fortsatt äger sina fastigheter och anläggningar
och att respektive kommun/kommunalt bolag är huvudman för aktuella nyttigheter och beslutar om
föreskrifter, taxor och avgifter för desamma.
Styrelsen har att besluta om att godkänna Årjängs kommuns köp av 10 % av aktierna i Teknik i Väst
AB, godkänna justerade styrdokument (anpassningarna har markerats med röd text), godkänna
upprättat aktieöverlåtelseavtal.
Några exempel på justeringar i aktieägaravtalet är:
-Ändrad styrelserepresentation, i stället för Arvika 6 ledamöter, Eda 3 ledamöter och 2
personalrepresentanter, föreslås Arvika utse 5 ledamöter, Eda utse 2 ledamöter, Årjäng utse 2
ledamöter och personalorganisationerna 2 ledamöter.
Justerande sign. Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2)
Sammanträdesdatum
2026-06-02
Arvika Energi och Miljö AB
-Ändrad rutin för ordförande, det är inte hanterbart att ordföranderollen växlar mellan alla delägare
från år till år, förslaget är att styrelsen utser ordförande.
-Ändrad skrivning om ”Enighet vid vissa beslut, förslaget är att tillämpa kvalificerad majoritet vid
vissa viktiga beslut.
Beslutet förutsätter att kommunfullmäktige i Årjäng beslutar genomföra affären och att
kommunfullmäktige i Eda och Arvika kommuner godkänner affären och godkänner justeringarna i
nödvändiga styrdokument.
Beslutsunderlag
Arvika Energi och Miljö AB:s tjänsteskrivelse den 26 maj 2026
Aktieöverlåtelseavtal mellan Arvika Energi och Miljö AB och Årjängs kommun den 20 maj 2026
Aktieägaravtal Teknik i Väst AB den 20 maj 2026
Bolagsordning Teknik i Väst AB den 20 maj 2026
Ägardirektiv Teknik i Väst AB 20 maj 2026
Årsredovisning 2025 Teknik i Väst AB
Utredning: Renhållning i Årjängs kommun genom Teknik i Väst 20 maj 2026
Ägarpolicy Arvika kommun den 25 november 2019
Justerande sign. Utdragsbestyrkande
AKTIEÖVERLÅTELSEAVTAL
mellan
Arvika Energi och Miljö AB
och
Årjängs kommun
rörande
Teknik i Väst AB
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. BAKGRUND
2. ÖVERLÅTELSE OCH TILLTRÄDE
3. KÖPESKILLING
4. VILLKOR FÖR TILLTRÄDET AV AKTIERNA
5. KÖPARENS GARANTIER
6. SÄLJARNAS GARANTIER
7. BEGRÄNSNING AV SÄLJARNAS ANSVAR
8. ÖVRIGT
Detta aktieöverlåtelseavtal ("Avtalet") har denna dag ("Avtalsdagen") ingåtts av och mellan:
A) Arvika Energi och Miljö AB, organisationsnummer 556536-8221 ("Säljaren");
B) Årjängs kommun, organisationsnummer 212000-1835 ("Köparen").
Envar av Säljarna och Köparen benämns i det följande var för sig som "Part" och gemensamt
som "Parterna".
1. BAKGRUND
1.1 Säljaren äger aktier i Teknik i Väst AB, organisationsnummer 559169-8666 ("Bolaget")
i vilket bolag också Arvika Elnät AB och Eda Kommun äger aktier.
1.2 Säljaren är villig att till Köparen överlåta 100 (ett hundra) aktier ("Aktierna") i Bolaget
och Köparen önskar förvärva Aktierna från Säljaren.
1.3 Mellan befintliga aktieägare i Bolaget gäller ett aktieägaravtal ("Aktieägaravtalet")
vilket i samband med denna aktieöverlåtelse ska ändras för att möjliggöra att
köparen att ägarkretsen utökas.
1.4 Mot ovanstående bakgrund har Parterna nu ingått detta Avtal.
1.5
2. ÖVERLÅTELSE OCH TILLTRÄDE
2.1 Tillträdet av Aktierna enligt detta Avtal ("Tillträdet") ska ske den dag som Parterna
gemensamt bestämmer ("Tillträdesdagen").
2.2 På Tillträdesdagen ska Säljaren överlåta Aktierna till Köparen och Köparen förvärva
från Säljaren Aktierna mot att Köparen erlägger Köpeskillingen.
2.3 Aktierna överlåts med alla därtill hörande rättigheter och fria från alla belastningar,
med undantag för belastningar som framgår av Bolagets bolagsordning respektive
Aktieägaravtalet.
3. KÖPESKILLING
3.1 Köpeskillingen för Aktierna ska uppgå till 1 000 000 kronor ("Köpeskillingen") som
utgör 10 % av bolagets substansvärde minus skulder.
4. VILLKOR FÖR TILLTRÄDET AV AKTIERNA
4.1 Tillträdet av Aktierna är villkorat av att Köparen senast vid Tillträdet biträtt
Aktieägaravtalet enligt punkt 1.3 ovan.
5. KÖPARENS GARANTIER
5.1 Köparen garanterar att Köparen är behörig att ingå och fullfölja sina åtaganden enligt
Avtalet och Aktieägaravtalet såväl per Avtalsdagen som per Tillträdesdagen.
6. SÄLJARENS GARANTIER
6.1 Säljaren lämnar följande garantier till Köparen ("Garantierna") vilka lämnas per
Avtalsdagen och per Tillträdesdagen:
(a) Bolaget är ett svenskt aktiebolag som är vederbörligen registrerat i
enlighet med gällande svensk lagstiftning;
(b) Aktierna är fullt betalda och Säljaren är ägare till Aktierna.
7. BEGRÄNSNING AV SÄLJARENS ANSVAR
7.1 Vid brott mot någon av Säljarens Garantier eller vid annat brott av Säljaren mot detta
Avtal har Köparen rätt till ersättning med ett belopp som motsvarar den Skada (krona
för krona) som Köparen lidit på grund av brottet.
7.2 Detta avtal är den fullständiga och enda regleringen av Köparens förvärv av Aktierna
och Köparen bekräftar att Köparen avstår från att göra gällande varje slag av anspråk
till följd av förvärvet på annan grund än som anges i detta Avtal.
7.3 Vid brott mot någon av Säljarens Garantier eller vid annat brott av Säljaren mot detta
Avtal har Köparen rätt till ersättning med ett belopp som motsvarar den Skada (krona
för krona) som Köparen lidit på grund av brottet.
8. ÖVRIGT
8.1 Överlåtelse
Part får inte överlåta, delegera, vidareavtala eller på annat sätt överföra eller
pantsätta eller skapa någon belastning över några av sina rättigheter eller
skyldigheter hänförliga till detta Avtal, utan att dessförinnan ha erhållit de andra
Partens skriftliga medgivande.
8.2 Kostnader
Utöver vad som uttryckligen överenskommits enligt detta Avtal, ska alla kostnader
och utgifter som uppkommit i samband med förhandlingen, förberedelsen och
ingåendet av detta Avtal betalas av den Part som ådragit sig sådana kostnader och
utgifter. Inga kostnader avseende transaktionen ska bäras av Bolaget.
8.3 Fullständig reglering
Detta Avtal utgör Parternas fullständiga reglering av samtliga de frågor som Avtalet
berör och detta Avtal ersätter samtliga tidigare skriftliga eller muntliga
förhandlingar, avtal och överenskommelser rörande samtliga de frågor som Avtalet
berör.
8.4 Ändringar
Ändringar av och tillägg till detta Avtal ska endast betraktas som giltiga om de
gjorts skriftligen och vederbörligen undertecknats av Parterna.
Detta Avtal har upprättats och undertecknats i två likalydande exemplar av vilka
säljaren och Köparen tagit var sitt ett exemplar.
2026 xx xx 2026 xx xx
-------------------------------------------- -----------------------------------------
Birgitta Evensson Elin Alsterhag
Kommundirektör VD
Årjängs kommun Arvika Energi och Miljö AB
AKTIEÄGARAVTAL
avseende ägande av
Teknik i Väst AB
med org nr 559169-8666
1 PARTER
Mellan
Arvika Energi och MIljö AB, org. Nr 556536-8221,
med adress 12. Administration, 671 81 Arvika (”Arvika 1”)
och
Arvika Elnät AB, org. nr 556527-6713,
med adress 12. Administration, 671 81 Arvika (”Arvika 2”)
och
Eda Kommun, org. nr 212000-1769,
med adress Box 66, 673 22 Charlottenberg (”Eda”)
Årjängs kommun, org. Nr 212000-1835
med adress; Storgatan 66, 672 92 Årjäng
Arvika, Eda och Årjäng benämns nedan ”Part” eller ”Parterna”.
Parterna har idag den 2026-xx-xx (”Avtalsdagen”) träffat följande avtal (”Avtalet”).
2 BAKGRUND
Parterna har enats om att ha ett gemensamt bolag med namnet
Teknik i Väst AB (”Bolaget”).
Bolagsordningen ska ha den lydelse som framgår av bilaga 1. Om
bolagsordningens bestämmelser inte stämmer överens med bestämmelserna i
Avtalet ska Avtalets bestämmelser, Parterna emellan, ges företräde om inte
detta skulle strida mot tvingande lag.
Parterna har överenskommit att deras samverkan rörande Bolaget och deras
respektive ägande av aktierna i Bolaget ska ske i enlighet med villkoren i
Avtalet.
3 AKTIEÄGARNAS FÖRBINDELSE
Parterna förbinder sig att, i enlighet med Avtalet, bilagd bolagsordning och de
vid var tid meddelade ägardirektiven, lojalt verka för Bolagets bästa.
Parterna förbinder sig genom Avtalet att utöva sin rösträtt på bolagsstämma
och vid styrelsemöten så att för Bolagets verksamhet betydelsefulla
bestämmelser uppfylls och beslut fattas under Avtalets giltighetstid.
4 BOLAGET
4.1 Ägande
Parterna ska med förbehåll för vad som i övrigt stadgas i Avtalet äga samtliga
aktier i Bolaget.
Bolagets aktiekapital ska uppgå till 1 000 000 kronor, fördelat på 1 000 aktier
med en röst per aktie.
Arvikas ägarandel i Bolaget skall utgöra 800 aktier fördelat på Arvika
Energi och Miljö AB, 700 aktier och Arvika Elnät AB, 100 aktier, Edas ägarandel skall
utgöra 100 aktier och Årjängs ägarandel skall utgöra 100 aktier, med förbehåll för vad i
Avtalet stadgas om överlåtelse, förköp och inlösen av aktier.
Avtalets ikraftträdande är villkorat av godkännande av kommunfullmäktige i
Arvika kommun respektive av kommunfullmäktige i Eda kommun och Årjängs kommun.
4.2 Bolagets verksamhet
Bolaget ska från och med 1 januari 2019, eller från den senare tidpunkt som
Parterna enas om, ansvara för drift och skötsel av kommunalteknisk verksamhet i
kommunerna Arvika, Eda och Årjäng enligt särskilda uppdragsbeskrivningar för varje
verksamhet. Bolaget ska, från och med Bolagets bildande, administreras av
Arvika Energi och MIljö AB inom Arvika kommunkoncern.
4.2.1
För Arvika och Eda kommuner ska bolaget ansvara för drift och skötsel av vatten- och
avloppsverksamhet, avfalls- och renhållningsverksamhet, gator och vägar
och kommunernas fiberanläggningar samt i förkommande fall övrig kommunalteknisk
verksamhet i kommunerna.
4.2.2
För Årjängs kommun ska bolaget initialt ansvara för avfalls- och renhållningsverksamheten
samt fiberanläggningen för Årjängs Nät AB. Om Årjängs kommun i framtiden också skulle
vilja utöka samverkan till att omfatta även vatten- och avloppsverksamhet och gator och
vägar ska inte det möta något hinder.
4.3 Bolagets syfte och föremål
Avsikten med Bolaget är att åstadkomma en legal form för samverkan mellan
Arvika, Eda och Årjängs kommuner. Samverkan syftar till att Arvika, Eda och Årjängs
kommuner ska kunna drifta och sköta vatten- och avloppsverksamhet, avfalls- och
renhållningsverksamhet, gator och vägar samt i förkommande fall övrig
kommunalteknisk verksamhet i kommunerna Arvika, Eda och Årjäng mer
kostnadseffektivt än om varje kommun gör det var för sig. Förutom att skapa
ekonomiska fördelar syftar Bolaget till att skapa kvalitetsvinster och
underlätta rekrytering av nyckelpersoner inom verksamheterna.
Bolagets verksamhet ska bedrivas åt eller på uppdrag av kommunerna Arvika, Eda och
Årjäng. Verksamheten i Bolaget ska bedrivas utifrån sakliga och långsiktigt ekonomiskt
hållbara principer. Bolaget ska ha som ekonomiskt mål för sin verksamhet att
ge värdebeständighet för insatt aktiekapital. Skulle Bolaget upplösas ska dess
behållna tillgångar, utöver tillskjutet aktiekapital, tillfalla Arvika, Eda och Årjängs
kommuner i proportion till aktieinnehavet.
Om Bolaget bedriver verksamhet som enligt lag, ägardirektiv eller praxis ska
bedrivas på affärsmässig grund ska emellertid kommunallagens självkostnadsprincip
inte tillämpas i den delen.
4.4 Bolagsordning
Bolagsordningen ger det övergripande regelverket för bolagets verksamhet
och styrning.
4.5 Ägardirektiv
Bolaget ska följa av parterna gemensamt utfärdade ägardirektiv.
Ägardirektiven ska antas av respektive kommunfullmäktige och därefter av
bolagsstämman i Bolaget.
4.6 Fullmäktiges yttranderätt
Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Arvika, Eda och Årjängs kommuner möjlighet
att yttra sig innan beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller
annars av större vikt fattas.
4.7 Bolagets firma
Bolagets firma ska vara Teknik i Väst AB.
5 STYRELSE, VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR OCH REVISOR
5.1 Styrelsens säte
Styrelsen ska ha sitt säte i Arvika.
5.2 Styrelsens sammansättning
Bolagets styrelse ska, såvida inte annat överenskoms mellan Parterna, bestå
av nio ordinarie styrelseledamöter samt två personalrepresentanter med två
styrelsesuppleanter.
Kommunfullmäktige i Arvika kommun ska utse sex av styrelsens ordinarie
ledamöter. Kommunfullmäktige i Eda kommun ska utse tre ordinarie styrelseledamöter.
Kommunfullmäktige i Arvika kommun ska utse fem av styrelsens ordinarie
ledamöter. Kommunfullmäktige i Eda kommun ska utse två ordinarie styrelseledamöter och
Kommunfullmäktige i Årjängs kommun ska utse två ordinarie styrelseledamöter.
Personalorganisationerna ska utse två personalrepresentanter och två
suppleanter.
Styrelsesuppleant har rätt att närvara och yttra sig vid samtliga styrelsemöten.
Detta gäller även om samtliga ordinarie styrelseledamöter är närvarande.
Styrelsesuppleant ska på samma sätt som en ordinarie styrelseledamot erhålla
dokumentation och bakgrundsmaterial inför varje styrelsemöte.
Parterna förbinder sig att tillse att av respektive kommunfullmäktige
nominerade och av bolagsstämman utsedda styrelseledamöter informeras om
villkoren i Avtalet och att sådana styrelseledamöter förbinder sig att agera i
enlighet med Avtalet i sina uppdrag för Bolaget.
5.3 Styrelsemöten
Styrelsen ska på kallelse av ordföranden sammanträda minst fyra gånger per
räkenskapsår.
Kallelse till styrelsemöte med angivande av plats och dagordning ska skickas
till samtliga styrelseledamöter minst en vecka före varje styrelsemöte om inte
Parterna har överenskommit om en kortare tid eller ärendets brådskande
natur så kräver. Dagordningen ska förberedas av ordföranden tillsammans
med verkställande direktören. Till kallelsen ska biläggas dokumentation och
bakgrundsmaterial inför styrelsemötet.
Om inte annat beslutas av ordföranden, eller en styrelseledamot så begär, kan
styrelsemötena hållas per capsulam varefter samtliga styrelseledamöter ska
underteckna protokollet. Om inte annat följer av Avtalet ska styrelsens beslut fattas med
enkel majoritet.
Om inte styrelsen beslutar annorlunda ska Bolaget teckna en VD- och
styrelseansvarsförsäkring hos ett väletablerat och välrenommerat
försäkringsbolag enligt vid var tid gällande branschpraxis.
5.4 Ordförande
Styrelsens ordförande - som också ska vara ordförande vid bolagsstämma –
ska med beaktande av vad som stadgas i Avtalets 5.2 utses av styrelsen,
styrelsen utser vice ordförande. Ordförande och vice ordförande utses av
styrelsen och ska vartannat verksamhetsår vara en av de ledamöter som
kommunfullmäktige i Eda kommun utsett.
Ordföranden ska ha utslagsröst vid lika röstetal.
5.5 Verkställande direktör
Bolagets verkställande direktör ska utses av styrelsen.
Verkställande direktören ska ansvara för Bolagets löpande verksamhet i
enlighet med aktiebolagslagen och de instruktioner som meddelas av
styrelsen från tid till annan.
Verkställande direktören ska vara föredragande på styrelsemöten.
5.6 Arbetsordning och instruktioner
Parterna ska tillse att Bolagets styrelse omgående antar (i) en intern
arbetsordning för styrelsen, (ii) en instruktion avseende ekonomisk
rapportering samt (iii) en instruktion avseende arbetsfördelning mellan
styrelsen och verkställande direktören. Arbetsordningen och instruktionerna
ska upprättas i enlighet med aktiebolagslagen och med beaktande av vad som
överenskommits i Avtalet.
5.7 Revisorer
Bolaget ska ha en av bolagsstämman utsedd auktoriserad revisor med en
suppleant.
Parterna är överens om att Arvika Energi och Miljö AB’s revisorer och
revisorssuppleanter vid var tid också ska utses till revisorer i Bolaget.
Kommunfullmäktige i Eda kommun, kommunfullmäktige i Arvika kommun och
kommunfullmäktige i Årjängs kommun äger rätt att utse en lekmannarevisor vardera samt
en lekmannarevisorssuppleant vardera.
6 BOLAGSSTÄMMA
Bolagsstämma ska hållas då så erfordras enligt lag eller enligt
Bolagsordningen. Extra bolagsstämma ska hållas i Bolaget om någon av
Parterna begär det.
Parterna ska senast vid kallelsen till ordinarie bolagsstämma av Bolaget
erhålla underlag avseende de frågor som ska behandlas på bolagsstämman
och, senast tre veckor efter stämman, avskrift av bolagsstämmoprotokollet.
6.1 Ordförande vid bolagsstämma
I omedelbar anslutning till att Avtalet trätt i kraft ska Bolaget hålla en extra
bolagsstämma, varvid Arvika äger rätt att utse bolagsstämmans ordförande.
Vid bolagsstämma ska styrelsens ordförande vara stämmoordförande.
6.2 Enighet kring vissa beslut
För giltigt beslut i följande frågor rörande Bolaget ska beslut ha biträtts av
samtliga Parter eller i fråga om styrelsebeslut av styrelsens samtliga
ledamöter.
kvalificerad majoritet, två tredjedelar av styrelsens ledamöter.
. Ändring av Bolagets bolagsordning;
. Ändring av Bolagets aktiekapital och ägarstruktur;
. Vinstutdelning;
. Beslut om att Bolaget ska träda i likvidation i annat fall än då så ska ske
enligt lag;
. Beslut rörande väsentlig förändring av Bolagets verksamhet;
. Bolagets upptagande av lån eller utställande av säkerhet för lån till
belopp som överstiger belopp motsvarande 1 000 000 10 000 000 kronor;
. Tillsättandet av Verkställande Direktör;
. Avtal eller förändring av avtal mellan Bolaget och Part eller mellan
Bolaget och tredje man, om avtalet i väsentlig mån påverkar Bolagets
verksamhet.
7 INSYN I BOLAGETS VERKSAMHET
Part har, under förutsättning att tillämpliga regler om sekretess respekteras,
rätt att få del av alla handlingar rörande Bolaget som innehas av Bolaget eller
av Part.
8 FIRMATECKNING
Firman tecknas, förutom av styrelsen, av två styrelseledamöter i förening,
varav en från vardera Parten. Därutöver har den verkställande direktören rätt
att teckna Bolagets firma i samband med löpande förvaltning.
9 FINANSIERING
Bolagets verksamhet ska finansieras av eget kapital och av medel som skapas
av Bolagets verksamhet samt genom upplåning.
Parterna är överens om att på Bolagets begäran gemensamt pröva möjligheten
att i förhållande till parternas respektive ägarandelar med likvärdiga
villkor bevilja Bolaget lån eller att tillskjuta medel genom aktieägartillskott
och/eller genom driftsbidrag.
Parterna är överens om att borgensåtaganden för Bolagets skulder, i den mån sådana
beslutas av respektive kommunfullmäktige, ska fördelas mellan Parterna i proportion till
deras respektive aktieinnehav i Bolaget, om inte annat särskilt överenskommes.
10 SEKRETESS
Part förbinder sig att, med de begränsningar som följer av kommunallagen,
offentlighets- och sekretesslagen och Bolagets bolagsordning, inte utan andra
Parters skriftliga samtycke publicera eller på annat sätt delge tredje man
finansiell information, företagshemligheter eller annan information som Part
kan komma att motta vid ingående av Avtalet eller i övrigt inom ramen för
detta avtalsförhållande, rörande Bolaget, Part eller Parts företag och som inte
är offentliggjord.
Sekretessförbindelsen ovan gäller inte om Part är skyldig att delge
informationen till följd av:
a) lag eller beslut av domstol eller annan myndighet; eller
b) informationen har delgivits professionella rådgivare som är bundna av
sekretessplikt avseende all information de delgivits.
Om Part är skyldig enligt a)–b) att offentliggöra information, ska
offentliggörande Part i största möjliga utsträckning samråda med de andra
Parterna innan informationen offentliggörs.
11 ÖVERLÅTELSE AV AKTIER
Part äger inte rätt att till tredje man överlåta eller pantsätta sina aktier i
Bolaget, utan övriga aktieägares skriftliga samtycke.
Om komplettering av ägarstrukturen i Bolaget med hänsyn till Bolagets
verksamhet anses lämplig, äger Part rätt att avyttra del av sin aktiepost i
Bolaget till kommun(er) i närområdet som förbinder sig att tillträda Avtalet i
dess aktuella lydelse med nödvändiga formella justeringar samt inträda i
samtliga de förpliktelser som på grund av Avtalet åvilar Part gentemot Bolaget
eller dess långivare, allt i syfte att öka kostnadseffektiviteten i Bolagets
verksamhet och erbjuda kunderna konkurrenskraftiga avgifter.
Parterna är eniga om att i samma syfte inta en positiv attityd till breddning av
det kommunala ägandet i bolaget genom nyemission av aktier och är beredda
att i samband därmed inleda förhandlingar om Bolagets framtida
ägarstruktur.
11.1 Förköp
Parterna förbinder sig att följa bolagsordningens bestämmelser om förköp.
12 INLÖSEN AV AKTIER
Bryter Part mot bestämmelse i Avtalet och är avtalsbrottet av väsentlig
betydelse för annan Part och vidtar inte den avtalsbrytande Parten rättelse
inom trettio dagar efter mottagande av anmaning därom, har förfördelad Part
rätt att såväl säga upp Avtalet som att lösa in avtalsbrytande Parts aktier.
Inlösen av aktier begränsar inte Parts möjlighet att göra gällande andra
påföljder i anledning av avtalsbrottet.
Inlösen av aktier ska ske genom att förfördelad Part påkallar inlösen inom
sextio dagar från avtalsbrytande Parts mottagande av rättelseanmaning. När
fristen löpt ut ska avtalsbrytande Part, i förekommande fall, till inlösande Part
överlämna aktiebreven vederbörligen transporterade och inlösande Part ska
antecknas som ägare till aktierna i Bolagets aktiebok.
Priset för aktierna ska motsvara 75 % av akties andel av Bolagets
substansvärde. Med substansvärde avses i detta fall Bolagets justerade kapital
varvid hänsyn ska tas till skatteeffekter avseende eventuella obeskattade
reserver. Det förutsätts att bokfört värde överensstämmer med verkligt värde.
Justeringar för avvikelse mellan bokfört värde och verkligt värde skall göras
om avvikelsen är större än tio procent åt något håll. Köpeskillingen ska betalas
inom trettio dagar från det att värdet fastställts.
Om parterna inte kan komma överens om vad som ska anses utgöra
substansvärde enligt ovan inom trettio dagar från det att förfördelad Part
påkallat inlösen, ska Bolagets substansvärde baseras på och fastställas enligt
Bolagets senast avgivna årsredovisning.
Om Part försätts i konkurs eller kommer på obestånd i övrigt, äger motparten
rätt att inlösa den förstnämnda Partens aktier i enlighet med de regler som
gäller vid parts avtalsbrott.
13 AVTALSTID OCH UPPSÄGNING
Avtalet gäller för Part så länge Part är aktieägare i Bolaget. Avtalet upphör att
gälla för Part som avyttrat eller blivit utlöst från hela sitt innehav av aktier i
enlighet med Avtalets bestämmelser.
Part har rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om annan Part
har begått ett väsentligt kontraktsbrott enligt punkt 11 ovan eller om Part
kommer på obestånd.
Uppsägning ska ske skriftligen och inom sextio dagar från det att Part fick
kännedom om den omständighet som utgör grund för uppsägningen.
En uppsägning av Avtalet innebär inte att Parts rättigheter och skyldigheter i
enlighet med Avtalet upphör att gälla förrän Partens aktier slutligt har inlösts
av annan Part. Avtalets bestämmelser om sekretess och tvistlösning gäller
även efter det att Avtalet i övrigt upphört att gälla.
14 BESTÄMMELSES OGILTIGHET
Skulle någon bestämmelse eller del av bestämmelse i Avtalet befinnas ogiltig
ska detta inte innebära att Avtalet i sin helhet är ogiltigt utan ska endast
medföra en skälig jämkning av Avtalet.
15 ÖVERLÅTELSE
Part har inte rätt att överlåta Avtalet eller rättigheter och skyldigheter
hänförliga till Avtalet utan övriga Parters skriftliga medgivande.
16 MEDDELANDEN
Uppsägning eller andra meddelanden avseende Avtalet ska lämnas skriftligen
genom bud eller rekommenderat brev till Parternas vid var tid gällande
postadress.
Meddelandet ska anses ha kommit mottagaren tillhanda
1. om avlämnat med bud; vid överlämnandet,
2. om avsänt med rekommenderat brev; två dagar efter avlämnande för
postbefordran,
3. om avsänt med e-post; vid avsändandet om mottagande behörigen
bekräftats.
Meddelande om adressändring eller ändrade uppgifter om kontaktpersoner
och deras kontaktuppgifter ska ske i enlighet med bestämmelserna i denna
punkt.
17 ÄNDRINGAR AV AVTALET
Ändringar av och tillägg till Avtalet ska vara skriftligen avfattade och
undertecknade av samtliga Parter.
18 TVIST
Om parterna vid bolagsstämma eller styrelsesammanträde inte kunnat enas
om sådant beslut som kräver enighet enligt Avtalet, ska parterna omgående
inleda särskilda förhandlingar i syfte att lösa tvistefrågan.
Tvist avseende giltighet, tolkning, tillämplighet eller tillämpning av Avtalet
samt därur härflytande rättsförhållanden ska slutligt avgöras av skiljedom.
_____________________________
Detta avtal har upprättats i fyra original, varav Parterna tagit var sitt.
Arvika den xx xx 2026
Arvika Energi och Miljö AB Eda Kommun
_________________ _________________
Elin Alsterhag Johan Örnberg
__________________ _________________
Jonas Ås Hanna Andersson
Arvika Elnät AB Årjängs kommun
__________________ __________________
Elin Alsterhag Birgitta Evensson
__________________ __________________
Jonas Ås Birger Pettersson Wiik
Bilageförteckning
Bolagsordning för Bolaget, Bilaga 1
Bolagsordning för Teknik i Väst AB, org. nr 559169–8666
antagen av Arvika Kommunfullmäktige 2026-xx-xx, Eda kommuns Kommunfullmäktige den
2026-xx-xx och Årjängs kommuns Kommunfullmäktige den 2026-xx-xx.
§ 65 Försäljning av aktier i Teknik i Väst AB till Årjängs kommun
beslutstyp: godkännandediarienr: arvika:-:2026:8, arvika:ASAB:2026:24
Paragraf 65 Dnr ASAB/2026:24
Försäljning av aktier i Teknik i Väst AB till Årjängs kommun
Styrelsens beslut
1. Tillstyrker att Arvika Energi och Miljö AB säljer 10 procent av aktierna i Teknik i Väst AB till
Årjängs kommun till en köpeskilling av 1 000 000 kronor.
2. Tillstyrker föreslaget aktieöverlåtelseavtal mellan Arvika Energi och Miljö AB och Årjängs
kommun.
3. Tillstyrker ändrat aktieägaravtal för Teknik i Väst AB.
4. Tillstyrker ändrad bolagsordning för Teknik i Väst AB.
5. Tillstyrker ändrat ägardirektiv för Teknik i Väst AB.
6. Styrelsen ger VD i uppdrag att se över Teknik i Väst AB:s aktieägaravtal, ägardirektiv
och bolagsordning parallellt med den revideringen av samtliga koncernbolags
ägardirektiv som redan pågår.
7. Styrelsen förklarar paragrafen omedelbart justerad.
Sammanfattning av ärendet
Styrelsen i Arvika Energi och Miljö AB har beslutat att erbjuda Årjängs kommun att köpa 10
procent av aktierna i Teknik i Väst AB under förutsättning att kommunfullmäktige i Eda och
Arvika kommuner godkänner affären och godkänner justeringarna i nödvändiga styrdokument.
Bakgrunden till erbjudandet om att sälja aktierna är en förfrågan från Årjängs kommun.
Tillsammans med Arvika Energi och Miljö AB, Teknik i Väst AB och Eda kommun har en
utrednings tagits fram. Syftet med utredningen är att redovisa förutsättningarna för Årjängs
kommun att bli delägare i Teknik i Väst och via bolaget bedriva kommunalteknisk verksamhet
gemensamt med Eda och Arvika kommuner från 1 januari 2027. Utredningen bifogas.
Förslaget är att Årjängs kommun köper 10 % av aktierna i Teknik i Väst AB till en köpeskilling av 1 000
000 kronor och får genom det tillgång till de gemensamma resurser som bolaget erbjuder.
Köpeskillingen är baserad på en bedömning att marknadsvärdet på bolagets tillgångar överstiger
värdet av bolagets skulder med 10 miljoner kronor, ett förenklat substansvärde.
Försäljningen avser 10 procent av aktierna i bolaget och köpeskillingen motsvarar 10 procent
av det bedömda substansvärdet.
Teknik i Väst tillämpar självkostnadsprincipen och fördelar kostnaden för verksamheten i
relation till utförd tjänst som i sin tur baseras på den kvalitet och servicenivå som respektive
kommun/kommunalt bolag önskar och avropar.
Justerande sign. Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (3)
Sammanträdesdatum
2026-08-18
Arvika Stadshus AB
Det innebär att respektive kommun/kommunalt bolag fortsatt äger sina fastigheter och
anläggningar och att respektive kommun/kommunalt bolag är huvudman för aktuella
nyttigheter och beslutar om föreskrifter, taxor och avgifter för desamma.
Styrelsen i Arvika Energi och Miljö AB har att besluta om att godkänna en försäljning av 10
procent av aktierna i Teknik i Väst AB till Årjängs kommun enligt de förutsättningar som
framgår av upprättat aktieöverlåtelseavtal.
Några exempel på justeringar i aktieägaravtalet är:
Ändrad styrelserepresentation, i stället för Arvika sex ledamöter, Eda tre ledamöter och
två personalrepresentanter, föreslås Arvika utse fem ledamöter, Eda utse två ledamöter,
Årjäng utse två ledamöter och personalorganisationerna två ledamöter.
Ändrad rutin för ordförande, det är inte hanterbart att ordföranderollen växlar mellan alla
delägare från år till år, förslaget är att styrelsen utser ordförande.
Ändrad skrivning om ”Enighet vid vissa beslut”, förslaget är att tillämpa två tredjedels
majoritet vid vissa viktiga beslut i stället för ett enhälligt beslut.
Den utrednings som genomförts är framtagen för att i första hand beskriva samarbetet ur
Årjängs kommuns perspektiv men det finns flertalet fördelar även för Arvika kommun och våra
dotterbolag.
En av fördelarna är att vi kan fördela gemensamma kostnader på fler uppdragsgivare.
Gemensam renhållningschef är ett exempel. Kostnaden för renhållningschef kan slås ut på fler
huvudmän. Andra exempel är gemensamma utredningar, upphandlingar, utbildningar och
omvärldsbevakning. Även representation i olika nätverk och branschorganisationer kan
effektiviseras. Bedömningen är också att rekryteringen till nyckeltjänster underlättas.
Det finns också stordriftsfördelar, exempelvis större volymer vid upphandlingar och möjlighet
att dela vissa kostnader mellan de tre kommunerna, exempelvis systemkostnader eller ett
effektivare nyttjande av fordonsflottan.
Kommunfullmäktige i Årjängs kommun beslutade att förvärva 10 procent av aktierna i Teknik i
Väst AB för 1 000 000 kronor den 9 juli 2026. Beslutet förutsätter att kommunfullmäktige i Eda
och Arvika kommuner godkänner affären och godkänner justeringarna i nödvändiga
styrdokument.
Beslutsunderlag
Elin Alsterhags muntliga föredragning den 18 augusti 2026
Arvika Stadshus AB:s tjänsteskrivelse den 11 augusti 2026
Protokollsutdrag Arvika Energi och Miljö AB 2026 §48
Aktieöverlåtelseavtal mellan Arvika Energi och Miljö AB och Årjängs kommun
Förslag på justerat aktieägaravtal Teknik i Väst AB
Förslag på justerat Bolagsordning Teknik i Väst AB
Förslag på justerat Ägardirektiv Teknik i Väst AB
Utredning - Renhållning i Årjängs kommun genom Teknik i Väst AB
Justerande sign. Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3 (3)
Sammanträdesdatum
2026-08-18
Arvika Stadshus AB
Beslutet skickas till
Teknik i Väst AB
Arvika Energi och Miljö AB
Justerande sign. Utdragsbestyrkande
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3)
Datum Dnr
2026-08-11 ASAB/2026:24
Försäljning av aktier i Teknik i Väst AB till Årjängs
kommun
Förslag till beslut
1. Tillstyrker att Arvika Energi och Miljö AB säljer 10 procent av aktierna i
Teknik i Väst AB till Årjängs kommun till en köpeskilling av 1 000 000
kronor.
2. Tillstyrker föreslaget aktieöverlåtelseavtal mellan Arvika Energi och Miljö
AB och Årjängs kommun.
3. Tillstyrker ändrat aktieägaravtal för Teknik i Väst AB.
4. Tillstyrker ändrad bolagsordning för Teknik i Väst AB.
5. Tillstyrker ändrat ägardirektiv för Teknik i Väst AB.
Sammanfattning av ärendet
Styrelsen i Arvika Energi och Miljö AB har beslutat att erbjuda Årjängs
kommun att köpa 10 procent av aktierna i Teknik i Väst AB under
förutsättning att kommunfullmäktige i Eda och Arvika kommuner godkänner
affären och godkänner justeringarna i nödvändiga styrdokument.
Bakgrunden till erbjudandet om att sälja aktierna är en förfrågan från Årjängs
kommun. Tillsammans med Arvika Energi och Miljö AB, Teknik i Väst AB och
Eda kommun har en utrednings tagits fram. Syftet med utredningen är att
redovisa förutsättningarna för Årjängs kommun att bli delägare i Teknik i Väst
och via bolaget bedriva kommunalteknisk verksamhet gemensamt med Eda
och Arvika kommuner från 1 januari 2027. Utredningen bifogas.
Förslaget är att Årjängs kommun köper 10 % av aktierna i Teknik i Väst AB till en
köpeskilling av 1 000 000 kronor och får genom det tillgång till de gemensamma
resurser som bolaget erbjuder. Köpeskillingen är baserad på en bedömning att
Kontaktuppgifter
Arvika kommun Telefon: 0570-816 00 vx E-post: arvika.kommun@arvika.se
671 81 Arvika Webbplats: www.arvika.se
Besöksadress: Östra Esplanaden 5, Arvika
TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3)
Datum Dnr
2026-08-11 ASAB/2026:24
marknadsvärdet på bolagets tillgångar överstiger värdet av bolagets skulder med 10
miljoner kronor, ett förenklat substansvärde.
Försäljningen avser 10 procent av aktierna i bolaget och köpeskillingen
motsvarar 10 procent av det bedömda substansvärdet.
Teknik i Väst tillämpar självkostnadsprincipen och fördelar kostnaden för
verksamheten i relation till utförd tjänst som i sin tur baseras på den kvalitet
och servicenivå som respektive kommun/kommunalt bolag önskar och
avropar.
Det innebär att respektive kommun/kommunalt bolag fortsatt äger sina
fastigheter och anläggningar och att respektive kommun/kommunalt bolag är
huvudman för aktuella nyttigheter och beslutar om föreskrifter, taxor och
avgifter för desamma.
Styrelsen i Arvika Energi och Miljö AB har att besluta om att godkänna en
försäljning av 10 procent av aktierna i Teknik i Väst AB till Årjängs kommun
enligt de förutsättningar som framgår av upprättat aktieöverlåtelseavtal.
Några exempel på justeringar i aktieägaravtalet är:
Ändrad styrelserepresentation, i stället för Arvika sex ledamöter, Eda tre
ledamöter och två personalrepresentanter, föreslås Arvika utse fem
ledamöter, Eda utse två ledamöter, Årjäng utse två ledamöter och
personalorganisationerna två ledamöter.
Ändrad rutin för ordförande, det är inte hanterbart att ordföranderollen
växlar mellan alla delägare från år till år, förslaget är att styrelsen utser
ordförande.
Ändrad skrivning om ”Enighet vid vissa beslut”, förslaget är att tillämpa
två tredjedels majoritet vid vissa viktiga beslut i stället för ett enhälligt
beslut.
Den utrednings som genomförts är framtagen för att i första hand beskriva
samarbetet ur Årjängs kommuns perspektiv men det finns flertalet fördelar
även för Arvika kommun och våra dotterbolag.
En av fördelarna är att vi kan fördela gemensamma kostnader på fler
uppdragsgivare. Gemensam renhållningschef är ett exempel. Kostnaden för
renhållningschef kan slås ut på fler huvudmän. Andra exempel är
gemensamma utredningar, upphandlingar, utbildningar och
omvärldsbevakning. Även representation i olika nätverk och
branschorganisationer kan effektiviseras. Bedömningen är också att
rekryteringen till nyckeltjänster underlättas.
Det finns också stordriftsfördelar, exempelvis större volymer vid
upphandlingar och möjlighet att dela vissa kostnader mellan de tre
Kontaktuppgifter
Arvika kommun Telefon: 0570-816 00 vx E-post: arvika.kommun@arvika.se
671 81 Arvika Webbplats: www.arvika.se
Besöksadress: Östra Esplanaden 5, Arvika
TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3)
Datum Dnr
2026-08-11 ASAB/2026:24
kommunerna, exempelvis systemkostnader eller ett effektivare nyttjande av
fordonsflottan.
Kommunfullmäktige i Årjängs kommun beslutade att förvärva 10 procent av
aktierna i Teknik i Väst AB för 1 000 000 kronor den 9 juli 2026. Beslutet
förutsätter att kommunfullmäktige i Eda och Arvika kommuner godkänner
affären och godkänner justeringarna i nödvändiga styrdokument.
Beslutsunderlag
Arvika Stadshus AB:s tjänsteskrivelse den 11 augusti 2026
Protokollsutdrag Arvika Energi och Miljö AB 2026 §48
Aktieöverlåtelseavtal mellan Arvika Energi och Miljö AB och Årjängs kommun
Förslag på justerat aktieägaravtal Teknik i Väst AB
Förslag på justerat Bolagsordning Teknik i Väst AB
Förslag på justerat Ägardirektiv Teknik i Väst AB
Utredning - Renhållning i Årjängs kommun genom Teknik i Väst AB
Nils Nordquist
Tf. VD
Beslutet skickas till
Teknik i Väst AB
Arvika Energi och Miljö AB
Kontaktuppgifter
Arvika kommun Telefon: 0570-816 00 vx E-post: arvika.kommun@arvika.se
671 81 Arvika Webbplats: www.arvika.se
Besöksadress: Östra Esplanaden 5, Arvika
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2)
Sammanträdesdatum
2026-06-02
Arvika Energi och Miljö AB
§ 103 Förslag till strategisk plan 2027-2029 med budget för 2027
diarienr: arvika:KS:2026:566
Paragraf 103 Dnr KS/2026:566
Förslag till strategisk plan 2027-2029 med budget för 2027
Kommunfullmäktiges beslut
1. Fastställa skattesatsen för 2027 till 21,75 kr per skattekrona.
2. Finansiering genom leasing får ske inom en ram på 76 miljoner kronor.
3. Fastställa partistödet för 2027 till 13 764 kronor per mandat samt 21 076 kronor per parti.
4. Bevilja Stiftelsen Glaskogens naturreservat bidrag med 2 800 000 kronor för 2027.
5. Fastställa förslag till Taxor och avgifter 2027
6. Fastställa förslag till Strategisk plan för 2027 - 2029 samt budget för 2027 med däri formulerade
mål, uppdrag och inriktningar.
7. Fastställa reviderat förslag till ”Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Arvika kommun.
Reservation
Moderaternas ledamöter Magnus Ståhlberg, Henrik Samuelsson, Håkan Axelsson, Irja Nilsson, Karl
Wästlund, Börje Wahlund, Sven-Erik Håfström, Alexander Molander Broström, Ing-Marie Albinsson,
Jan Rülcker, Kristdemokraternas ledamöter Catharina Leverström och Andreas Crafoord,
Sverigedemokraternas ledamöter Alexander Arnesson, Lennart Ljosdal och Siv Kjellberg Andersson,
Arvikapartiets ledamöter Lars-Olof Gävert, Per-Anders Gävert och Mikael Nilsson, Centerpartiets
ledamöter Mona Smedman, Ulf Jonsson och Per-Olov Ålander Liberalernas ledamot Anton Sjöstedt
samt ledamöterna Anders Skogberg (-), John-Olov Vikström (-), Jelena Skogberg (-) reserverar sig mot
beslutet till förmån för egna förslag.
Sammanfattning av ärendet
Budgetberedningen har upprättat förslag till Strategisk plan 2027 - 2029 och budget för 2027 samt
förslag till taxor och avgifter 2027. Budgetberedningen föreslår att den kommunala skattesatsen
fastställs för år 2027 till 21,75 procent, vilket innebär en oförändrad skattesats jämfört med år 2026.
Driftbudget
Budgetberedningen föreslår att Kommunstyrelsen tillförs utökade resurser utöver tidigare beslutad
plan med 9,2 miljoner kronor år 2027, 8,5 miljoner kronor år 2028 och 6 miljoner kronor för år 2029.
Större satsningar som ingår i förslag i driftbudget år 2027 och plan 2028–2029 är följande:
• Skötsel av enskilda vägar
• Föreningsbidrag
• Dynamisk kollektivtrafik
Budgetberedning
• Särskilt boende – Smedberg etapp 2
• ROT-renovering av Taserudsgymnasiet
• Detaljplaner för hamnområdet
Justerande sign. Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (6)
Sammanträdesdatum
2026-06-15
Kommunfullmäktige
Utöver dessa tillskott kompenseras verksamheterna för kostnadsökningar gällande löner och
lokalhyror. Kostnadsökningen gällande löner uppgår till ca 50 miljoner kronor årligen och för
lokalhyror ca 10 miljoner kronor.
Förslag till driftbudget år 2027 innebär ett resultat som motsvarar 1,0 % av kommunens
skatteintäkter och generella statsbidrag. För att nå det finansiella målet år 2028 och 2029 behöver
verksamhetens kostnader minska med 10,8 miljoner kronor år 2028 och ytterligare 7,2 miljoner
kronor år 2029.
Investeringsbudget
Investeringsplanen för perioden 2027-2029 omfattar 279,7 miljoner kronor och investeringsbudgeten
för 2027 uppgår till 90,1 miljoner kronor.
I investeringsplanen föreslås en ny idrottshall till en total kostnad om 110 miljoner kronor. Kostnaden
för ny idrottshall beräknas till 11 miljoner kronor år 2028, 44 miljoner kronor år 2029 och 55 miljoner
kronor år 2030.
I förslag till investeringsbudget ingår även en satsning på gång- och cykelvägar, där
sommarcykelvägar utgör en del av denna åtgärd.
Flertalet investeringar föreslås även gällande kommunens fritidsanläggningar som Idrottsplatsen Vik
och simhallen. Inom IT och digital utveckling föreslås flera investeringar gällande IT-miljö, säkerhet
och insatser för att främja den digitala omställningen.
Under planperioden föreslås exploatering av verksamhetsområde ”Norra Graninge” samt en
förlängning av Vildrosgatan, Prästängen för att möjliggöra fortsatt exploatering av området.
Av föreslagen investeringsbudget år 2027 avser 32,8 miljoner kronor, reinvesteringar. De enskilda
projekten i reinvesteringsbudgeten prioriteras i utskottens arbete med verksamhetsplan och
internbudget.
Stiftelsen Glaskogen
Stiftelsen Glaskogen ägs av kommunerna Årjäng, Eda, Säffle samt Arvika och får ett årligt bidrag från
ägarna. Ett äskande om höjning av den årliga ersättningen från 2 800 000 kr till 3 150 000 kr har
inkommit till Arvika kommun. Arvika kommuns bidrag till stiftelsen föreslås uppgå till 2 800 000
kronor för år 2027.
Partistöd
Inför 2027 föreslås ingen förändring av partistödet som då innebär att partistödet även
fortsättningsvis uppgår till 21 076 kronor per parti och 13 764 kronor per månad.
Taxor och avgifter för 2027
Förslag till taxor och avgifter för 2027 har presenterats för budgetberedningen. Budgetberedningens
förslag till taxor och avgifter för 2027 framgår i bilaga.
Justerande sign. Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3 (6)
Sammanträdesdatum
2026-06-15
Kommunfullmäktige
Övergripande verksamhetsmål med indikatorer/målvärden
De övergripande målen i den strategiska planen är oförändrade och kopplade till fyra målområden:
• Invånare
• Medarbetare
• Tillväxt och utveckling
• Miljö och klimat
Till den strategiska planen 2027–2029 föreslås de övergripande verksamhetsmålen vara oförändrade.
Kriterier för indikatorer och målvärden är att de ska kunna mätas årligen, att vi ska kunna jämföra oss
med andra samt att i så stor utsträckning som möjligt använda officiell statistik. En översyn har
genomförts av indikatorer och målvärden. Följande förändringar föreslås:
1. Antalet indikatorer har minskats.
2. Indikatorer där kommunen inte har full rådighet, men ändå är intressanta att följa, har
klassificerats om till nyckeltal att följa.
3. Målvärden har justerats där det bedömts nödvändigt (se förslag till strategisk plan för detaljer).
Mål och riktlinjer för God ekonomisk hushållning i Arvika kommun
Budgetberedningen föreslår mindre revidering av de två finansiella mål som fanns med i föregående
strategisk plan och föreslår även ett nytt finansiellt mål kopplat till kommunkoncernens soliditet, se
nedan.
Resultatmål
Kommunen skall redovisa ett resultat efter balanskravsjusteringar som över en rullande
femårsperiod minst motsvarar 1,0 % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag för
samma period. Avvikelser från målet kan göras för enskilt år under förutsättning att planering finns
för uppfyllelse av målet över en rullande femårsperiod.
Investeringsmål
Samtliga investeringar inom den skattefinansierade verksamheten ska inom en rullande
femårsperiod finansieras inom ramen för årets resultat efter balanskravsjusteringar, avskrivningar
och effekter av finansiell leasing. Avvikelser från målet kan göras för enskilt år under förutsättning att
planering finns för uppfyllelse av målet över en rullande femårsperiod.
Investeringsmål – Kommunkoncernen
Kommunkoncernens soliditet inklusive pensionsförpliktelsen skall uppgå till minst 35,5 procent.
målet utgår från nyckeltalets utfall i 2025 års bokslut. Avvikelser från målet kan göras för enskilt år
under förutsättning att planering finns för uppfyllelse av målet över tid.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens protokoll den 3 juni 2026, § 154
Budgetberedningens protokoll den 18 maj 2026, § 14
Bilaga – Definition indikatorer – Strategisk plan 2027–2029
Bilaga – Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Arvika kommun
Strategisk plan 2027 – 2029
Taxor och avgifter år 2027
Äskande om årlig ersättning till stiftelsen Glaskogen för år 2027
Centerpartiets förslag till budget 2027 och strategisk plan 2027-2029
Justerande sign. Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4 (6)
Sammanträdesdatum
2026-06-15
Kommunfullmäktige
Arvikas Borgerliga Allians Strategisk plan 2027–2029 inklusive budget 2027 slutlig, den 15 juni 2026
Arvikapartiets BUDGET och STRATEGISKA PLAN 2027–2029, den 15 juni 2026
Strategisk plan, Investeringsbudget, med yrkanden, Sverigedemokraterna, den 15 juni 2026
Yrkanden
Jenny Boquist (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut
Håkan Axelsson (M) yrkar bifall till Arvikas Borgerliga Allians strategiska plan 2027–2029 inklusive
budget 2027
Alexander Arnesson (SD) yrkar bifall till Sverigedemokraternas strategiska plan 2027–2029 och
budget 2027
Lars-Olof Gävert (Arvp) yrkar bifall till Arvikapartiets strategiska plan 2027–2029 och budget 2027
Ulf Jonsson (C) yrkar bifall till Centerpartiets förslag till budget 2027 och strategisk plan 2027–2029
Zara Hedelin (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut
Catharina Leverström (KD) yrkar bifall till Arvikas Borgerliga Allians strategiska plan 2027–2029
inklusive budget 2027
Björn Palmqvist (MP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut
Anton Sjöstedt (L) yrkar bifall till Arvikas Borgerliga Allians strategiska plan 2027–2029 inklusive
budget 2027
Börje Wahlund (M) yrkar bifall till Arvikas Borgerliga Allians strategiska plan 2027–2029 inklusive
budget 2027
Andreas Crafoord (KD) yrkar bifall till Arvikas Borgerliga Allians strategiska plan 2027–2029 inklusive
budget 2027
Peter Söderström (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut
Mona Smedman (C) yrkar bifall till Centerpartiets förslag till budget 2027 och strategisk plan 2027-
2029
Irja Nilsson (M) yrkar bifall till Arvika Arvikas Borgerliga Allians plan 2027–2029 inklusive budget 2027
Henrik Samuelsson (M) yrkar bifall till Arvikas Borgerliga Allians strategiska plan 2027–2029 inklusive
budget 2027
Jonas Ås (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut
Stefan Åström (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut
Henrik Axelsson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut
Maryna Bialesta Vilhelm (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut
Raghad Alghanem (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut
Alexander Arnesson (SD) yrkar att om Arvikas Borgerliga Allians strategiska plan och budget blir
motförslag till kommunstyrelsens förslag till beslut så yrkar han bifall till Arvikas Borgerliga Allians
strategiska plan 2027–2029 inklusive budget 2027 med följande tilläggsyrkande:
1. Bidragssamordning. Att kommunstyrelsen ges i uppdrag att stärka kommunens arbete med
att söka extern finansiering, i syfte att maximera möjligheterna att ta del av regionala,
statliga och europeiska stöd och bidrag genom att uppdra till organisationen att tillsätta
resurser för bidragssamordning.
2. Sänkt skatt. Att kommunstyrelsen ges i uppdrag att, inom ramen för god ekonomisk
hushållning, verka för en stegvis skattesänkning under kommande mandatperiod samtidigt
som kommunens kärnverksamheter prioriteras och utvecklas.
Justerande sign. Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 (6)
Sammanträdesdatum
2026-06-15
Kommunfullmäktige
3. Stärkta kärnverksamheter, arbetsmiljö och trygghet. Att kommunstyrelsen ges i uppdrag att:
stärka arbetsmiljön och personalens förutsättningar inom vård och omsorg, inklusive att
utreda möjligheten att säkerställa tillgång till ändamålsenliga arbetsskor och annan
nödvändig arbetsrelaterad utrustning,
genomföra en översyn av administrativa kostnader och arbetsuppgifter inom skolans
verksamheter i syfte att frigöra resurser till undervisning och öka lärarnas tid för eleverna,
fortsätta arbetet med att öka tillgången till hjärtstartare inom kommunens verksamheter och
fordonsflotta för att stärka tryggheten och beredskapen vid akuta hjärtstopp,
utreda möjligheten att genomföra regelbunden analys av kommunens avloppsvatten för att
följa utvecklingen av narkotikaanvändningen och därigenom stärka det förebyggande
trygghetsarbetet.
Lars-Olof Gävert (Arvp) yrkar att om Arvikas Borgerliga Allians strategiska plan och budget blir
motförslag till kommunstyrelsens förslag till beslut så yrkar han bifall till Arvika Borgliga Allians
strategiska plan 2027–2029 inklusive budget 2027 med följande tilläggsyrkande:
1. Att fyra miljoner kronor avsätts i investeringsbudgeten 2027 till små konstgräsplaner,
rörelseytor och spontanidrottsplatser i hela Arvika kommun, med syfte att stärka barn och
ungas möjlighet till rörelse, folkhälsa, föreningsliv och meningsfull fritid både i centralorten
och på landsbygden.
2. Att strategiska markförvärv ska hanteras enligt principen netto noll, vilket innebär att
kommunen även fortsättningsvis kan göra strategisk viktiga markförvärv, men att sådana
förvärv ska finansieras genom motsvarande försäljning av mark eller andra tillgångar.
Kommunen ska varje år inte binda mer kapital i mark utan tydlig plan.
3. Att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda och prioritera inrättandet av en kvalificerad
kommunjuristfunktion, i syfte att stärka rättssäkerheten, minska behovet av externa juridiska
konsulter, förebygga felaktiga beslut, minska risken för skadestånd och säkerställa att
legalitetsprincipen får genomslag i kommunens hela verksamhet.
4. Att kommunen genomför en samlad översyn av bemanningen inom Vård och omsorg,
inklusive kostnader för köpta semesterveckor, övertid, timvikarier, sjukfrånvaro och
personalomsättning, samt tar fram förslag för bättre grundbemanning, bättre arbetsvillkor,
ökad kontinuitet och tryggare omsorg.
Propositionsordning
Det finns fem förslag till beslut. Det är kommunstyrelsens förslag till beslut, Arvikas Borgerliga Allians
strategiska plan 2027–2029 inklusive budget 2027, Centerpartiets förslag till budget 2027 och
strategisk plan 2027–2029, Arvikapartiets strategiska plan 2027–2029 och budget 2027 och
Sverigedemokraternas strategiska plan 2027–2029 och budget 2027
Kommunstyrelsens förslag är huvudförslag
För att ta fram ett motförslag så ställer ordföranden Centerpartiets förslag mot Arvikapartiets förslag
och finner att kommunfullmäktige bifaller Arvikapartiets förslag.
Justerande sign. Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6 (6)
Sammanträdesdatum
2026-06-15
Kommunfullmäktige
Votering begärs
Fullmäktige godkänner att votering genomförs genom handuppräckning
Omröstningsresultat
Med tre röster på Centerpartiets förslag och sex röster på Arvikapartiets förslag så bifaller
kommunfullmäktige Arvikapartiets förslag.
Ordföranden ställer Sverigedemokraternas förslag mot Arvikapartiets förslag och finner att
kommunfullmäktige bifaller Arvikapartiets förslag
Ordföranden ställer Arvikapartiets förslag mot Arvikas Borgerliga Allians och finner att
kommunfullmäktige bifaller Arvikas Borgerliga Allians förslag
Arvikas Borgerliga Allians förslag blir motförslag.
Kommunstyrelsens förslag till beslut ställs mot Arvikas Borgerliga Allians förslag.
Votering begärs
Kommunfullmäktige godkänner följande beslutsgång Ja-röst för bifall till kommunstyrelsens förslag
till beslut Nej-röst för bifall till Arvikas Borgerliga Allians förslag
Omröstningsresultat
Med 23 Ja-röster, 21 Nej-röster och 4 ledamöter som avstår från att rösta och 1 ledamot som är
frånvarande, så bifaller kommunfullmäktige kommunstyrelsens förslag till beslut.
Justerande sign. Utdragsbestyrkande
Strategisk plan 2027–2029
Budget 2027
Arvika kommun
Fotograf: Jenny Willman
1
www.arvika.se
2
Innehållsförteckning
Inledning .................................................................................................................................................. 4
Styrmodell ............................................................................................................................................... 5
Vision ....................................................................................................................................................... 7
Kommunövergripande verksamhetsmål 2027–2029 .............................................................................. 8
Finansiella mål ....................................................................................................................................... 13
Driftbudget 2027 och plan 2028–2029 ................................................................................................. 14
Investeringsbudget 2027 och plan 2028–2029 ..................................................................................... 15
Finansiell översikt .................................................................................................................................. 17
Räkenskaper .......................................................................................................................................... 18
3
Inledning
Med vår vision som drivkraft vill vi utveckla Arvika för framtiden, så att fler människor vill bo och
arbeta här. Den strategiska planen visar hur vi fördelar resurser och vad som är viktigast för
kommunen.
Vi står inför många utmaningar i en allt mer komplicerad värld. Kriser, försämrat säkerhetsläge,
desinformation och klimatförändringar påverkar oss alla. De senaste årens ekonomiska utveckling i
Sverige har också gjort vardagen svårare för många. Kommunen arbetar för att mildra de negativa
effekterna av dessa problem och stärka samhället.
I Arvika ser vi att antalet äldre ökar medan det föds färre barn, och befolkningen har minskat. Detta
innebär att det blir färre människor som arbetar och fler som behöver vård och omsorg när de blir
äldre, samtidigt som behovet av barnomsorg minskar. Kommunen får också mindre pengar från
staten genom bidrag och skatter. Därför är det viktigt att vi hittar nya sätt att arbeta och nya idéer
för att vända denna utveckling.
Klimatförändringar är en stor utmaning. Vi måste arbeta hårdare för att minska vår påverkan på
klimatet. Vi har tagit många initiativ som en del i denna ambition, till exempel har vi infört en
koldioxidbudget i kommunen.
För att kunna anpassa våra tjänster till förändringar och nya behov ska vi ständigt förbättra och
utveckla oss. Vi vill ge bra service till alla invånare och använda skattepengarna på bästa möjliga sätt.
Hur kan vi tänka nytt, göra annorlunda och sträva efter att bli bättre? Vår kvalitetsstrategi hjälper oss
i detta arbete. Det är också viktigt att vi håller jämna steg med den digitala utvecklingen för att möta
nya krav och behov i samhället.
Sammanfattningsvis är våra prioriterade områden att arbeta med kvalitet, klimatomställning och
digital utveckling.
4
Styrmodell
Arvika kommuns styrmodell för verksamheter och bolag
Styrmodellen består av flera delar som tillsammans bildar den helhet som blir avgörande för hur väl
kommunen och de kommunala bolagen skapar värde för medborgare i kommunen.
Arbetet med att skapa en hållbar framtid i hela kommunen tar avstamp i den övergripande visionen
som pekar ut en målbild för vårt arbete, tillsammans med en vägvisning och tydliggörande av de
värderingar vi vill ska prägla våra beteenden: visa respekt och ansvar, uppmuntra och delta, våga och
lära, visa tillit och stötta, samt visa kreativitet och innovationsförmåga.
I den strategiska planen tydliggör politiken genom övergripande verksamhetsmål prioriteringar som
ska stärka kommunens arbete mot visionens målbild. Målen utgår från fyra målområden; invånare,
medarbetare, tillväxt och utveckling, samt miljö och klimat. För varje mål finns indikatorer som visar i
vilken utsträckning målen nås.
Det ekonomiska målområdet uttrycks genom kommunens finansiella mål i styrdokumentet ”Mål och
riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Arvika kommun”.
I respektive verksamhet och bolag görs en verksamhetsplan där de övergripande målen i den
strategiska planen används som utgångspunkt för att ta fram verksamhetsspecifika indikatorer.
Uppföljningar av strategisk plan och verksamhetsplanerna sker varje månad med en rapport till
kommunstyrelsen, samt med mer fördjupade uppföljningar i delårsbokslut, årsrapport och
verksamhetsberättelser.
5
6
Vision
Visionen - "Ett Arvika som glöder"
Berättelsen om glöden i Arvika
I västra Värmland, bland vidsträckta gnistrande sjöar och täta grönskande skogar, finns en stark glöd
som sprider värme och lyser upp. Glöden är kraftfull här, som på få andra platser.
Sedan stenåldern har glöden samlat människor i Arvika kring varma eldar och väldoftande grytor för
att dela gemenskap, måltider och berättelser, och så gör den även idag. Gemenskapen och den goda
stämningen smittar av sig och skapar sammanhållning, ger livsglädje och inspirerar.
Glöden har också varit en central del i sysselsättningen i Arvika. Hårt arbetande människor har
genom kunskap, skogsbruk, smedjornas brännheta härdar och gjuteriernas smältugnar lagt grunden
för den stora verkstadsindustri som nu är en viktig del av Arvikas identitet. Glöden har också tänt
högt flygande gnistor och drivit kreativiteten hos många lokala hantverkare, konstnärer och musiker.
Glöden har varit värdefull för Arvika historiskt och har stor potential att spela en viktig roll för
utvecklingen in i framtiden. Glöden i Arvika är all den kreativitet, drivkraft och innovationsanda som
finns bland de som lever och verkar här. Den är källan till att det kan bubbla av nya idéer och
spännande möjligheter, att lokala eldsjälar kan driva på och att alla tillsammans kan vara delaktiga i
att få saker att hända.
Det är den unika glöden som tar Arvika in i framtiden.
Ett Arvika som glöder
GLÖDEN sprakar, gnistrar och glimmar.
I Arvika innebär det att vi skapar utrymme för de lokala krafterna och den kreativitet och innovation
som finns både i det stora och det lilla. Vi vågar sikta högt, testa oss fram och lära av varandra och av
andra. Vi uppmuntrar den drivkraft som får saker att hända och inspirerar till livslångt lärande. Vi
strävar efter att vara goda förebilder för varandra, för våra barn och för vår omvärld.
GLÖDEN sprider värme, bjuder in till gemenskap och lyser upp.
I Arvika innebär det att alla har möjlighet att delta i samhället efter sina unika förutsättningar, men
utan att hindra någon annan. Det är ett välkomnande samhälle där tilliten är stark, alla hjälps åt,
organisationer samverkar och vi stöttar varandra, en plats där vi möter alla med respekt och en vilja
att förstå. Det är ett samhälle där vi investerar i våra ungdomar och där god hälsa och välmående står
i fokus. I Arvika skapar vi möjligheter till livsglädje för alla.
GLÖDEN behöver omvårdnad och respekt.
I Arvika innebär det att ett hållbart samhälle är en självklarhet. Ett samhälle där vi tillsammans tar
ansvar för vår natur, våra resurser, vår omgivning och varandra på ett långsiktigt sätt. Det är ett
samhälle i balans, som lever i samklang med vår vackra natur. Vi har en vilja att använda förnyelsebar
energi, att skydda vår miljö och att skapa möjligheter för cirkulär ekonomi.
7
Kommunövergripande verksamhetsmål
2027–2029
Definition av respektive indikator framgår av bilaga 1 ”Definition indikatorer – Strategisk plan
2027–2029”.
Invånare - verksamhetsmål
Mål Indikatorer Målvärde
Kommuninvånarnas möjlighet till Tillgång till fast bredband om minst 96 eller högre
delaktighet ska vara god. 100 Mbit/s, andel (%).
Kommuninvånarna ska kunna leva Fallskador bland personer 80+, 3- 50 eller lägre
ett rikt, gott och hälsosamt liv. årsm, antal/1 000 invånare.
Deltagartillfällen i idrottsföreningar, 29 eller högre
antal/invånare 13–20 år.
Öka medvetenheten och kunskapen Information om mäns våld mot 100
inom kommunens verksamheter om kvinnor, våld i nära relation och
mäns våld mot kvinnor, våld i nära hedersrelaterat våld och förtryck ska
relation och hedersrelaterat våld och ges i samband med
förtryck. medarbetarsamtal och vid
introduktion av nya medarbetare
och chefer, andel (%).
Tabell 1
Invånare - nyckeltal att följa
• Invånare med bra självskattat hälsotillstånd, andel i %
• Föräldrapenningdagar som tas ut av män, andel av antalet dagar (%)
• Möjlighet att påverka politiska beslut i kommunen fungerar bra, andel (%)
• Möjlighet att delta aktivt i arbetet med att utveckla kommunen fungerar bra, andel (%)
• Kommunen är en bra plats att bo och leva på, andel (%)
• Invånarnas möjlighet till insyn och inflytande över kommunens beslut och verksamheter är
bra, andel (%)
8
Medarbetare - verksamhetsmål
Mål Indikatorer Målvärde
Arvika kommun ska arbeta för Heltidsarbetande månadsavlönade 66 eller högre
jämställdhet och mångfald. kvinnor, andel (%).
Heltidsarbetande månadsavlönade 78 eller högre
män, andel (%).
Lönegap median kvinnor – median 500 kr eller lägre
män anställda av kommunen, kr.
Arvika kommun ska ha en god Sjukfrånvaro koncernen. 6,6 eller lägre
arbetsmiljö där medarbetarna trivs. Sjukfrånvaro mer än 59 dagar som 48 eller lägre
andel av total sjukfrånvaro bland
anställda, kommun, andel (%).
Andel (%) kvinnor 40–60 år i 50 eller högre
kommunens verksamheter som
uppger att de har tillgång till stöd
eller information kopplat till
klimakteriet.
Arvika kommun ska ha engagerade Hållbart medarbetarengagemang 83 eller högre
medarbetare. (HME), totalindex.
Tabell 2
Medarbetare - nyckeltal att följa
• Anställda utrikesfödda, kommun, balanstal
9
Tillväxt och utveckling - verksamhetsmål
Mål Indikatorer Målvärde
Arvika ska erbjuda utbildning med Elever i år 9 som är behöriga till 86 eller högre
bredd och hög kvalitet. yrkesprogram, hemkommun,
andel (%).
Gymnasieelever med examen inom 4 77 eller högre
år, hemkommun, andel (%).
Gymnasieelever i kommunens egna 67 eller högre
skolor, andel (%).
Barn 1–5 år inskrivna i förskola, 94 eller högre
andel (%).
Arvika ska ge förutsättningar för ett Företagsklimat enligt Svenskt 3,2 eller högre
gott företagsklimat. Näringsliv, sammanfattande
omdöme, betyg.
Företagsklimat enligt Insikt (Sveriges 70 eller högre
kommuner och regioner), totalindex.
Arvikaborna ska ha goda möjligheter Vuxna biståndsmottagare (18+ år) 1,0 eller lägre
att försörja sig själva. med långvarigt ekonomiskt bistånd,
andel (%) av befolkningen.
Unga vuxna med ekonomiskt 6,0 eller lägre
bistånd, andel (%) av invånare
18–24 år.
Tabell 3
Tillväxt och utveckling - nyckeltal att följa
• Sysselsättningsgrad 20 - 64 år, andel (%)
• Långtidsarbetslöshet 25 – 65 år, andel (%) av befolkningen
• Långtidsarbetslöshet 16 – 24 år, andel (%) av befolkningen
10
Miljö och klimat - verksamhetsmål
Mål Indikatorer Målvärde
Arvika kommun ska säkerställa Sjöar med god ekologisk status, 25,5 eller högre
tillgången till och en hållbar andel (%).
förvaltning av vatten och sanitet för
alla.
Arvika kommun ökar den biologiska Skyddad natur totalt, andel (%). 13,0 eller högre
mångfalden och stärker
ekosystemen genom att skydda,
återställa och främja ett hållbart
nyttjande av ekosystemen.
Arvika kommun ska säkerställa Insamlat restavfall, kg/invånare. 135 kg/person eller
hållbar konsumtion och produktion. lägre
Insamlat matavfall, kg/invånare. 40 kg/person eller
lägre
Ekologiska livsmedel i kommunens 26 eller högre
verksamhet, andel %.
Arvika kommun ska vidta åtgärder Utsläpp till luft av växthusgaser 2,6 ton/invånare
för att minska klimatförändringarna totalt, ton CO2-ekvivalenter/ eller lägre
och dess konsekvenser. invånare.
Kommunkoncernutsläpp till luft av 35 kg/invånare eller
växthusgaser totalt, kg CO2- lägre
ekvivalenter/invånare.
Utsläpp till luft av fossil koldioxid 39 040 ton eller
totalt, ton per år. lägre
Genomsnittlig energianvändning i 54 kWh/100 km
personbilar och lätta lastbilar i eller lägre
kommunkoncernen kWh/100 km.
Tabell 4
11
Utvärderingsmodell
Uppföljningen av indikatorerna som kopplats till fullmäktiges övergripande verksamhetsmål bedöms
utifrån indikatorns utfall i förhållande till indikatorns målvärde. För att en indikator skall anses
uppfylld krävs att resultatet uppgår till 100 % av målvärdet. Uppföljningen av indikatorerna är
kvantitativ och ingen bedömning av utfallet görs.
Däremot görs en bedömning när fullmäktiges övergripande verksamhetsmål utvärderas. Denna
bedömning är kvalitativ och genomförs av en politisk arbetsgrupp som arbetar fram ett förslag till
kommunstyrelsen. Underlag till bedömningen är inte bara indikatorernas utfall i sig, även om
indikatorernas utfall väger tyngst. Hänsyn tas även till trenden i indikatorns utfall, det vill säga om
resultat blir bättre eller sämre över tid. Även en prioritering kan göras mellan indikatorerna för de
mål som har mer än en indikator, alltså en indikator kan bedömas viktigare än andra indikatorer.
Vidare tas även hänsyn till utfallen av det omfattande målarbete som görs i kommunens nämnder,
utskott och bolag.
Utifrån utfallet av fullmäktiges övergripande verksamhetsmål görs sedan en samlad bedömning om
kommunkoncernen uppfyller god ekonomisk hushållning för det aktuella året.
12
Finansiella mål
Arvika kommuns finansiella mål framgår i styrdokumentet ”Mål och riktlinjer för god ekonomisk
hushållning i Arvika kommun”. De finansiella målen består av ett resultat- och ett investeringsmål för
Arvika kommun och ett investeringsmål för hela kommunkoncernen.
Resultatmål
Kommunen skall redovisa ett resultat efter balanskravsjusteringar som över en rullande
femårsperiod minst motsvarar 1,0 % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag för
samma period. Avvikelser från målet kan göras för enskilt år under förutsättning att planering finns
för uppfyllelse av målet över en rullande femårsperiod.
Investeringsmål
Samtliga investeringar inom den skattefinansierade verksamheten ska inom en rullande
femårsperiod finansieras inom ramen för årets resultat efter balanskravsjusteringar, avskrivningar
och effekter av finansiell leasing1. Avvikelser från målet kan göras för enskilt år under förutsättning
att planering finns för uppfyllelse av målet över en rullande femårsperiod.
Investeringsmål - Kommunkoncernen
Kommunkoncernens soliditet inklusive pensionsförpliktelsen skall uppgå till minst 35,5 procent,
målet utgår från nyckeltalets utfall i 2025 års bokslut. Avvikelser från målet kan göras för enskilt år
under förutsättning att planering finns för uppfyllelse av målet över tid.
1 Avskrivningar för finansiell leasing av verksamhetslokaler och resultateffekter som uppkommer till följd av
redovisning av finansiell leasing ska inte ingå i utvärderingen av målet.
13
Driftbudget 2027 och plan 2028–2029
För kommunens nämnder gäller följande ekonomiska grundramar. Här är några av satsningarna som
ingår i driftbudget år 2027 och plan 2028–2029:
• Särskilt boende – Smedberg etapp 2
• ROT-renovering av Taserudsgymnasiet
• Detaljplaner för hamnområdet
• Skötsel av enskilda vägar
• Föreningsbidrag
• Dynamisk kollektivtrafik
Nämndernas ekonomiska ramar kommer under verksamhetsåret att justeras på grund av
utfördelning av det centrala anslaget för arvoden till förtroendevalda. Det centrala anslaget för
arvoden avser uppräkning av arvode enligt ”Bestämmelser om ersättning till politiskt
förtroendevalda ledamöter i kommunala uppdrag i Arvika kommun”. Nämndernas ekonomiska ramar
kommer även under verksamhetsåret att justeras på grund av utfördelning av det centrala anslaget
för avskrivningar och internränta.
Samtliga regleringar görs inom de driftanslag som fastställts av fullmäktige. För att kunna rymma
verksamheterna i de föreslagna ramarna fordras fortlöpande effektivisering och införande av nya
mindre kostnadskrävande arbetssätt.
För att nå de finansiella målen behöver verksamhetens kostnader minska med 10,8 miljoner kronor
år 2028 och ytterligare 7,2 miljoner kronor år 2029.
Ansvarsområde (tkr) Budget 2026 Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029
Kommunfullmäktige 2 405 2 680 2 817 3 163
varav centralt arvodesanslag 0 320 650 990
Revision 1 311 1 336 1 361 1 386
Valnämnd 600 0 0 900
Kommunstyrelsen 2 010 864 2 081 961 2 152 914 2 215 587
Myndighetsnämnd 495 495 495 495
Överförmyndarnämnd 4 919 4 919 4 919 4 919
Socialnämnd 1 044 1 044 1 044 1 044
Anpassning och effektivisering 0 0 -10 800 -18 000
Nämnder och utskott 2 021 638 2 092 436 2 152 750 2 209 494
Pensioner 40 570 36 550 36 164 36 558
Internränta -21 108 -21 223 -21 223 -21 223
Avskrivningar, ofördelat 3 525 3 150 7 500 7 500
Finansiell leasing, lokaler 0 -64 613 -66 318 -67 147
Finansverksamhet, övrigt -5 830 -8 330 -5 830 -5 830
Verksamhetens nettokostnad 2 038 795 2 037 971 2 103 043 2 159 352
Tabell 5
14
Investeringsbudget 2027 och plan 2028–
2029
Investeringsplanen för perioden omfattar 279,7 miljoner kronor och investeringsbudgeten för 2027
uppgår till 90,1 miljoner kronor. Investeringar i kommunens verksamhetslokaler görs i huvudsak av
Arvika Fastighets AB och regleras genom förändrad hyressättning för kommunens verksamheter.
Investering (tkr) Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029
Inventarier, Taserudsgymnasiet 4 300 3 400
AV-utrustning, Taserudsgymnasiet 1 100 1 000
IT, datacenter 2 000
Digital omställning, beslutstöd 1 000 1 000
Personalsystem 2 600
Offentlig utsmyckning 200 200 200
Byte konstgräs inkl. granulat, Lingon-och 5 500
Blåbärsvallen
Fotbollsplaner, Vik 4 000
Simhallen, lossningsplats kemikalier 2 000
Simhallen, kemikaliehantering och 1 000
leveransmottagning, detaljprojektering
Ridhus, ombyggnation och renovering av 1 000
befintlig anläggning, detaljprojektering
Ny idrottshall 11 000 44 000
Offentliga toaletter 2 300 1 300
Norra infarten 10 000 7 000 4 000
Statliga bidrag - Norra infarten -3 000 -3 000 -2 000
Gång- och cykelväg, Gate 400
Gunnarskogsvägen - förbättringsåtgärder 4 600
korsning RV 61
Gunnarskogsvägen - busshållplats 2 300
Statliga bidrag - busshållplats -2 300
Gång- och cykelplan 5 000 5 000 5 000
Statliga bidrag - Gång och cykelplan -1 000 -1 000 -1 000
Totalförsvar 30 000 5 600
Statliga bidrag - totalförsvar -24 000
Delsumma: 47 000 33 500 50 200
Tabell 6
15
Investering (tkr) Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029
Reinvesteringar inom Skola och utbildning 2 000 2 000 2 000
Reinvesteringar inom Socialtjänst och 200 200 200
arbetsmarknad
Reinvesteringar inom Vård och omsorg 1 250 1 800 1 350
avseende köksutrustning
Reinvesteringar inom Vård och omsorg, övrig 2 200 2 400 2 000
verksamhet
Reinvesteringar inom Samhällsutveckling 16 000 16 000 16 000
avseende beläggningsunderhåll och
gatubelysning
Reinvesteringar inom Samhällsutveckling, övrig 5 500 5 500 5 500
verksamhet
Reinvesteringar inom Verksamhetsstöd 1 800 1 800 1 800
avseende IT-utrustning
Reinvesteringar och utbyte fordon, 1 850 5 650 1 300
Räddningstjänst
Till Kommunstyrelsens förfogande 2 000 2 000 2 000
Delsumma: 32 800 37 350 32 150
Exploateringsverksamhet
Prästängen Vildrosgatan, gata 2 000
Trekantsgatan 3 300
Hamnområdet, förberedelse exploatering 5 000 5 000
Hamnområdet, kajer 10 000
Norra Graninge verksamhetsområde 2 000 5 000 5 400
Strategiska markförvärv 3 000 3 000 3 000
Delsumma: 10 300 13 000 23 400
Totalsumma investeringar: 90 100 83 850 105 750
Tabell 7
Utarbetandet av investeringsplanen baseras på en 10-årig planering. Prioriteringar har därefter
genomförts.
16
Finansiell översikt
Resultatplan
Resultatplanen för åren 2027–2029 har beräknats utifrån följande förutsättningar.
Beräkningsgrund År 2027 År 2028 År 2029
Resultat i relation till skatter och bidrag, procent 1,00% 1,00% 1,00%
Nettokostnadsandel i relation till skatter och bidrag, procent 97,76% 97,59% 97,51%
Skattefinansieringsgrad av investeringar, procent2 87,32% 99,32% 79,30%
Antal invånare 25 157 25 026 24 892
Skattesats 21,75% 21,75% 21,75%
Personalkostnadsökning 3,7% 3,7% 3,7%
Tabell 8
Känslighetsanalys
Känslighetsanalysen visar hur kommunens kostnader påverkas av förändrade förutsättningar
avseende kostnadsutveckling, skattesats samt befolkning. Detta redovisas i nedanstående tabell:
Händelse Kostnad/intäkt i miljoner kronor
Lönekostnadsförändring, 1 procent 16,3
Förändring inflation, 1 procent 7,9
Förändring skattesats, 10 öre 6,6
Förändring befolkning, 100 invånare 7,4
Tabell 9
Kassaflöde
För år 2027 beräknas ett negativt kassaflöde med 32,3 miljoner kronor. Under hela planperioden
2027–2029 beräknas en ett negativt kassaflöde med 67,3 miljoner kronor vilket främst beror på
planerad resultat- och investeringsnivå samt negativ slutavräkning av skatteintäkter för åren 2025
och 2026.
Kommunens betalningsberedskap bedöms vara god under hela planperioden med hänvisning till en
god likviditet.
2 Beräknas i enlighet med investeringsmålet där det framgår att samtliga investeringar inom den
skattefinansierade verksamheten ska inom en rullande femårsperiod finansieras inom ramen för årets resultat
efter balanskravsjusteringar, avskrivningar och effekter av finansiell leasing.
17
Räkenskaper
Resultaträkning
Bokslut Budget Budget
Resultaträkning (mnkr) 2025 2026 2027 Plan 2028 Plan 2029
Verksamhetens nettokostnader -1 854,2 -1 990,3 -1 947,8 -2 006,9 -2 062,8
exkl. avskrivningar
Avskrivningar -84,7 -48,5 -90,1 -96,1 -96,6
Verksamhetens nettokostnader -1 938,9 -2 038,8 -2 038,0 -2 103,0 -2 159,4
Skatteintäkter 1 354,2 1 408,1 1 436,6 1 487,7 1 539,2
Generella statsbidrag och utjämning 614,4 613,8 648,0 667,3 675,2
Verksamhetens resultat 29,7 -16,9 46,7 52,0 55,1
Finansiella intäkter 176,9 53,6 52,7 52,7 52,7
Finansiella kostnader -161,7 -6,4 -78,5 -83,1 -85,6
Resultat före extraordinära poster 44,9 30,3 20,8 21,6 22,1
Jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Årets resultat 44,9 30,3 20,8 21,6 22,1
Årets resultat exkl. finansiell leasing 53,7 29,8 30,1 30,6
verksamhetslokaler
Balanskravsjustering 3,6 0,0 0,0 0,0 0,0
Tidigare avsatt till RUR3 87,7 87,7 87,7 87,7 87,7
Tidigare avsatt till RER4 1,4 30,2 30,2 30,2 30,2
Årets avsättning till RER 28,8 0,0 0,0 0,0 0,0
Ianspråktagande av RUR 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Ianspråktagande av RER 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Årets balanskravsresultat 19,7 30,3 20,8 21,6 22,1
Summa RUR & RER 117,9 117,9 117,9 117,9 117,9
Resultat, andel av skatter och 2,28% 1,50% 1,00% 1,00% 1,00%
statsbidrag
Nettokostnadsandel i relation till 98,49% 100,84% 97,76% 97,59% 97,51%
skatter och statsbidrag
Finansnetto 15,2 47,2 -25,8 -30,4 -33,0
Tabell 10
3 Resultatutjämningsreserv (RUR)
4 Resultatreserv (RER)
18
Balansräkning
Bokslut Budget Budget
Balansräkning (mnkr) 2025 2026 2027 Plan 2028 Plan 2029
Anläggningstillgångar 1 896,5 1 956,1 1 973,7 1 953,3 1 953,4
Omsättningstillgångar 1 231,7 1 239,1 1 249,1 1 249,1 1 249,1
Kassa och bank 581,2 562,1 529,8 514,4 494,8
Summa tillgångar 3 709,4 3 757,2 3 752,5 3 716,8 3 697,3
Eget kapital 2 002,1 2 032,4 2 053,2 2 074,8 2 096,9
Avsättningar 207,0 202,7 195,5 189,6 184,5
Skulder 1 500,3 1 522,1 1 503,8 1 452,4 1 415,9
Summa eget kapital, avsättningar 3 709,4 3 757,2 3 752,5 3 716,8 3 697,3
och skulder
Pensioner intjänade före 1998 491,1 494,3 436,8 416,9 400,7
Soliditet exklusive 54,0% 54,1% 54,7% 55,8% 56,7%
pensionsförpliktelser
Soliditet inklusive 40,7% 40,9% 43,1% 44,6% 45,9%
pensionsförpliktelser
Tabell 11
19
Kassaflödesanalys
Kassaflöde (mnkr) Bokslut 2025 Budget 2026 Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029
Den löpande verksamheten
Årets resultat 44,9 30,3 20,8 21,6 22,1
Avskrivningar 84,4 48,5 90,1 96,1 96,6
Nedskrivningar 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0
Förändring pensionsavsättning 10,9 -4,3 -7,2 -5,9 -5,1
Förändring övriga avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Reavinst-/reaförlust -1,4 0,0 0,0 0,0 0,0
Övriga ej likviditetspåverkande poster 4,7 4,0 12,6 12,1 12,1
Medel från verksamheten före 143,8 78,5 116,4 123,9 125,7
förändring av rörelsekapital
Ökning- minskning+, kortfristiga -25,8 -15,0 -10,0 0,0 0,0
placeringar
Ökning- minskning+, kortfristiga 59,6 7,6 0,0 0,0 0,0
fordringar
Ökning- minskning+, förråd -7,8 0,0 0,0 0,0 0,0
Ökning+ minskning-, kortfristig skuld 16,6 0,0 -11,6 -16,3 0,0
Kassaflöde från den löpande 186,4 71,1 94,8 107,6 125,7
verksamheten
Investeringsverksamheten
Investeringar i immateriella och -65,1 -112,1 -120,4 -87,9 -108,8
materiella anläggningstillgångar
Försäljning av materiella 1,4 0,0 0,0 0,0 0,0
anläggningstillgångar
Investering i finansiella -130,0 0,0 0,0 0,0 0,0
anläggningstillgångar
Försäljning av finansiella 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
anläggningstillgångar
Investeringsbidrag och övriga 6,9 26,0 30,3 4,0 3,0
inkomster
Kassaflöde från -186,8 -86,1 -90,1 -83,9 -105,8
investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Nyupptagna lån 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Amortering av långfristiga skulder 0,0 -4,2 -4,7 -4,7 -4,7
Amortering av skulder för finansiell -32,4 0,0 -32,3 -34,4 -34,8
leasing
Långfristiga fordringar, tillförda (+) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
använda (-)
Kassaflöde från -32,4 -4,2 -37,0 -39,1 -39,5
finansieringsverksamheten
Utbetalning av bidrag statlig 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
infrastruktur
Årets kassaflöde -32,8 -19,2 -32,3 -15,4 -19,6
Likvida medel vid årets början 614,0 581,2 562,1 529,8 514,4
Likvida medel vid årets slut 581,2 562,1 529,8 514,4 494,8
Skattefinansieringsgrad av 176,32% 91,57% 87,32% 99,32% 79,30%
investeringar inklusive utbetalning av
bidrag statlig infrastruktur
Tabell 12
20
Arvika kommun
Besöksadress: Östra Esplanaden 5, Arvika
Webbplats: www.arvika.se
Telefon: 0570-816 00 (Kontaktcenter)
E-post: arvika.kommun@arvika.se
21
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (3)
Sammanträdesdatum
2026-08-18
Arvika Stadshus AB