Kungjort.

Arvika · Möte · Protokoll

Ordförande kommunstyrelsen15 juni 2026

Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.

§ 1 Bolagets firma är Teknik i Väst AB.

§1 Bolagets firma Bolagets firma är Teknik i Väst AB.

§ 2 Styrelsen har sitt säte i Arvika, Värmlands län.

§2 Säte Styrelsen har sitt säte i Arvika, Värmlands län.

§ 3 Bolaget ska ha till föremål för sin verksamhet att med iakttagande av kommunala principer på

§3 Föremål för bolagets verksamhet Bolaget ska ha till föremål för sin verksamhet att med iakttagande av kommunala principer på ett kostnadseffektivt sätt tillhandahålla Arvika kommun inkl. bolag, Eda kommun inkl. bolag och Årjängs kommun inkl. bolag tjänster avseende, avfalls- och renhållningsverksamhet i förekommande fall drift och skötsel av vatten- och avloppsverksamhet, gator och vägar samt i övrig kommunalteknisk verksamhet. I den mån bolaget bedriver verksamhet som enligt lag, praxis eller ägardirektiv ska bedrivas på affärsmässig grund, ska kommunallagens självkostnadsprincip inte tillämpas i den delen.

§ 4 Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Arvika, Eda och Årjängs kommuner möjlighet att yttra

§4 Kommunfullmäktiges yttranderätt Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Arvika, Eda och Årjängs kommuner möjlighet att yttra sig innan beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas.

§ 5 Bolaget ska tillhandahålla allmänna handlingar i överensstämmelse med de regler som följer av

§5 Allmänhetens rätt att ta del av bolagets handlingar Bolaget ska tillhandahålla allmänna handlingar i överensstämmelse med de regler som följer av kommunallagen, offentlighets- och sekretesslagen och denna bolagsordning. Fråga om utlämnande av handling avgörs av verkställande direktören. Verkställande direktörens beslut att inte lämna ut handling eller uppgift i handling ska på sökandens begäran prövas av bolagets styrelse. Bolaget ska tillämpa den taxa för utlämnande av allmänna handlingar som gäller i den kommun där bolaget har sitt säte.

§ 6 Aktiekapitalet ska vara lägst en miljon (1 000 000) kronor och högst fyra miljoner (4 000 000)

§6 Aktiekapital Aktiekapitalet ska vara lägst en miljon (1 000 000) kronor och högst fyra miljoner (4 000 000) kronor.

§ 7 Antalet aktier ska vara lägst 1000 aktier och högst 4000 aktier.

§7 Antal aktier Antalet aktier ska vara lägst 1000 aktier och högst 4000 aktier.

§ 8 Styrelsen ska bestå av lägst tre (3) och högst nio (9) ledamöter med lägst noll (0) eller högst nio

§8 Styrelse Styrelsen ska bestå av lägst tre (3) och högst nio (9) ledamöter med lägst noll (0) eller högst nio (9)suppleanter och två personalrepresentanter. Styrelsen utses genom att kommunfullmäktige i Eda kommun utser två ordinarie ledamöter, att kommunfullmäktige i Arvika kommun utser fem ordinarie ledamöter samt att kommunfullmäktige i Årjängs kommun utser två ledamöter. Styrelseledamöter och suppleanter utses för tiden från den ordinarie bolagsstämma som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den ordinarie bolagsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Ordförande och vice ordförande utses av styrelsen. och ska vartannat verksamhetsår vara en av de ledamöter som kommunfullmäktige i Arvika kommun utsett och vartannat år vara en av de ledamöter som kommunfullmäktige i Eda kommun utsett. Styrelsen har rätt att inrätta arbetsutskott eller andra organ vars befogenheter ska regleras i skriftliga instruktioner enligt 8 kap. 7 § aktiebolagslagen.

§ 9 För granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, bolagets årsredovisning

§ 9 Revisorer För granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, bolagets årsredovisning och räkenskaper utses på årsstämman en revisor samt en suppleant. Revisorns och suppleantens uppdrag gäller till slutet av den ordinarie bolagsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet.

§ 10 För samma mandattid som för bolagets styrelse ska kommunfullmäktige i Eda kommun,

§ 10 Lekmannarevisorer För samma mandattid som för bolagets styrelse ska kommunfullmäktige i Eda kommun, kommunfullmäktige i Arvika kommun och kommunfullmäktige i Årjängs kommun utse en lekmannarevisor vardera.

§ 11 Kallelse till årsstämma ska ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast fyra veckor och

§ 11 Kallelse till årsstämma Kallelse till årsstämma ska ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman.

§ 12 Rätt att delta i årsstämma har aktieägare som på dagen för årsstämman är införd i aktieboken.

§ 12 Aktieägares rätt att delta i årsstämma Rätt att delta i årsstämma har aktieägare som på dagen för årsstämman är införd i aktieboken.

§ 13 På årsstämma som ska hållas en gång varje år senast i maj månad ska följande ärenden

§ 13 Årsstämma På årsstämma som ska hållas en gång varje år senast i maj månad ska följande ärenden behandlas. 1. Val av ordförande och sekreterare vid stämman. 2. Upprättande och godkännande av röstlängd. 3. Val av en eller flera justeringsmän. 4. Prövning om stämman blivit behörigen sammankallad. 5. Godkännande av dagordning. 6. Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse och i förekommande fall koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse samt lekmannarevisorernas granskningsrapport. 7. Beslut om: a. fastställelse av resultaträkning och balansräkning samt i förekommande fall koncernresultaträkning och koncernbalansräkning, b. dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den i. fastställda balansräkningen samt i förekommande fall den fastställda ii. koncernbalansräkningen, c. ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören. 8. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorerna och lekmannarevisorerna med suppleanter. 9. I förekommande fall bekräftelse av kommunfullmäktiges val av styrelseledamöter och styrelsesuppleanter samt lekmannarevisorer. 10. I förekommande fall val av revisor och revisorssuppleant. 11. Annat ärende, som ankommer på årsstämman enligt aktiebolagslagen, bolagsordningen eller ägardirektiv.

§ 14 Kalenderår ska vara bolagets räkenskapsår.

§ 14 Räkenskapsår Kalenderår ska vara bolagets räkenskapsår.

§ 15 Samtliga överlåtelser av aktier i bolaget omfattas av förköpsförbehållet med undantag av

§ 15 Förköpsförbehåll Samtliga överlåtelser av aktier i bolaget omfattas av förköpsförbehållet med undantag av överlåtelse som sker av Eda kommun inom Eda kommunkoncern eller som sker av Arvika kommun inom Arvika kommunkoncern eller som sker av Årjängs kommun inom Årjängs kommunkoncern. Erbjudande om förköp kan endast utnyttjas för samtliga aktier som erbjudandet omfattar. Aktieägare ska erbjudas att köpa aktie i bolaget innan den överlåts till ny ägare (förköpsförbehåll). Den som avser att överlåta en aktie som omfattas av förköpsförbehållet ska före överlåtelsen anmäla detta hos bolagets styrelse. Bolaget ska lämna en underrättelse om erbjudandet till varje förköpsberättigad med känd postadress. Den som vill utöva förköpsrätt ska anmäla detta till bolagets styrelse inom två månader från överlåtarens behöriga anmälan om avsikten att överlåta aktier. Begär flera förköpsberättigade förköp beträffande samma aktie, ska företrädesrätten dem emellan bestämmas i första hand efter det antal aktier som var och en av dem äger och i andra hand genom lottning som verkställs av styrelsen. Förköpsbeloppet ska motsvara akties andel av bolagets substansvärde vid utgången av det räkenskapsår som närmast föregått initierandet av förköpsförfarandet, varvid intyg om akties värde utan dröjsmål skall inhämtas från Bolagets revisor, och ska betalas inom en månad från den tidpunkt då förköpsbeloppet blev bestämt. Kommer aktieägaren och den som begärt förköp inte överens i frågan om förköp, får den som begärt förköp, inom två månader från den dag förköpsanspråket framställdes hänskjuta tvisten till avgörande av skiljemän enligt Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts regler för förenklat skiljeförfarande varvid skiljenämnden ska bestå av en skiljeman. Om aktier erbjudits till förköp utan att förköp kommit till stånd har aktieägaren rätt att utan nytt erbjudande överlåta aktierna. Denna rätt gäller dock endast under sex månader från utgången av den tid som anges i tredje stycket ovan eller, vid tvist om förköp, från den dag tiden för talan enligt femte stycket ovan löpt ut eller det blev slutligt fastställt att den som begärt förköp inte hade förköpsrätt, eller, om den förköpsberättigade inte erlagt priset för aktierna inom den tid som anges i fjärde stycket ovan, från tidpunkten då betalningsfristen löper ut.

§ 16 Denna bolagsordning får inte ändras utan respektive ägarkommuns kommunfullmäktiges

§ 16 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får inte ändras utan respektive ägarkommuns kommunfullmäktiges godkännande. Ägardirektiv för Teknik i Väst AB Ägardirektiv för verksamheten Teknik i Väst AB (bolaget) antagen av kommunfullmäktige i Arvika kommun 2026-xx-xx och Eda kommun 2026-xx-xx samt Årjängs kommun 2026-xx-xx. Roller 1.Bolaget som kommunalt organ Bolaget ägs av Arvika Energi och Miljö AB, Arvika Elnät AB, Eda kommun och Årjängs kommun. Respektive har enligt kommunallagen 6 kap, 1 §, uppsiktsplikt över verksamheten. Bolagets verksamhet och förhållande till kommunerna regleras förutom genom lag och författning genom: -bolagsordning -ägardirektiv -styrelsens arbetsordning -VD-instruktion -eventuella tilläggsdirektiv utfärdade av kommunfullmäktige, kommunstyrelse eller moderbolag -drift- och skötselavtal I händelse av bristande överensstämmelse mellan de i föregående stycke angivna dokumenten skall dokumenten tillämpas med företräde i angiven ordning. Styrning 2.Grundläggande principer för bolagets verksamhet Ansvaret för bolagets organisation åvilar enligt aktiebolagslagen bolagets styrelse. Styrelsen har i uppgift att utforma organisationen så att förutsättningarna att uppfylla bolagets ändamål och mål är bästa möjliga. Verksamheterna i bolaget ska drivas enligt affärsmässiga och marknadsorienterade principer med iakttagande av det kommunala ändamålet med verksamheten och tillämpliga kommunalrättsliga principer. Verksamheterna som bolaget får i uppdrag att genomföra åt beställare regleras genom drift- och skötselavtal giltiga under en fastställd tidsperiod. Avtalen ska vara minst 5 år och kan variera mellan olika drift- och skötselavtal. Avtalen kan revideras, förlängas alternativt sägas upp av alla parter. Uppsägningstiden ska vara minst 2 år. Avveckling av bolaget sker enligt bestämmelser i Aktiebolagslagen. 3.Mål för bolagets verksamhet Bolaget ansvarar för drift och skötsel av VA- och renhållningsverksamheten, skötsel av gator och vägar inom Arvika och Eda kommun. Drift och skötsel av fjärrvärmeverksamheten för Arvika Energi och Miljö AB. Drift och skötsel av bredbandsnätet för Arvika Kommunnät AB. Drift och skötsel av kraftstationer och utförande av elhandel som ägs av Arvika Kraft AB. Drift och skötsel av elnät för Arvika Elnät AB. Drift och skötsel av renhållningsverksamhet som ägs av Årjängs kommun. Drift och skötsel av fiberanläggning som ägs av Årjängs Nät AB. Skötsel av park samt kommunalt internt fibernät inom Eda kommun. Administration för verksamheterna ingår i förekommande fall åtagandet. Verksamheterna regleras genom separata drift- och skötselavtal för respektive verksamhetsområde. Bolaget har som verksamhetsmål: -säkerhet och kvalitet i leverans av tjänster -konkurrenskraftig prisnivå för samtliga avgiftsområden -bidra till en positiv utveckling i kommunerna -effektivt resursutnyttjande med miljömässig hänsyn 4.Ekonomiska mål och krav Ägarna fastställer ekonomiska mål och krav kopplade till respektive drift- och skötselavtal. Långsiktighet ska eftersträvas vid fastställande av ekonomiska mål och krav. Vid eventuellt finanseringsbehov uttas borgensavgift med vid var tid gällande procentsats. 5.Informationsskyldighet Bolaget ska hålla kommunstyrelsen/moderbolaget väl informerad om sin verksamhet. Händelser av större vikt för bolagets verksamhet och ekonomi ska rapporteras omedelbart. Bolagets ledning 6.Arbetsordning för styrelsen Styrelsen ska årligen utarbeta och anta en arbetsordning för sitt eget arbete. 7.Instruktion för verkställande direktör Styrelsen ska enligt 8 kap 29 § aktiebolagslagen meddela riktlinjer och anvisningar för verkställande direktörens handhavande av den löpande förvaltningen. 8.Övrigt Bolaget ska i övrigt följa inom kommunerna fastställda riktlinjer och policys i de avseenden de är tillämpliga på bolaget. Beslut om tillkommande delägare ska fattas i respektive kommun. Beslut gäller erforderliga ändringar i aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv. Utredning: Renhållning i Årjängs kommun genom Teknik i Väst Dokumentinformation Beställare: Birgitta Evensson, Kommundirektör Årjängs kommun Anders Norrby, VD Arvika Energi och Miljö AB, Arvika Elnät AB och Teknik i Väst AB Johan Örnberg, Kommundirektör Eda kommun Datum för beställning: 2026-03-25 Version Utkast 2026-05-20 Relaterade dokument Förstudiedirektiv Renhållning Årjäng TIVAB 2026-04-20 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte .................................................................................................................................. 3 Teknik i Väst ........................................................................................................................................ 3 Renhållning i Årjäng - nulägesbeskrivning och förutsättningar framåt .................................................. 3 Sophämtning ....................................................................................................................................... 3 Slamtömning ....................................................................................................................................... 4 Avfallsanläggningar ............................................................................................................................. 4 Återvinningsstationer .......................................................................................................................... 4 Ledning och stödfunktioner ................................................................................................................ 4 Renhållning i Arvika och Eda - nulägesbeskrivning och förutsättningar framåt ..................................... 4 Pågående samverkan mellan Årjäng och Teknik i Väst inom renhållning ............................................... 5 Utmaningar med ett samgående och hur de kan hanteras .................................................................... 5 Möjligheter med ett samgående ............................................................................................................. 6 Lagstiftning .............................................................................................................................................. 7 Ekonomi ................................................................................................................................................... 7 Jämförelse av totalkostnad för renhållning......................................................................................... 8 Jämförelse kostnad för sophämtning .................................................................................................. 8 Jämförelse sophämtningsavgifter ....................................................................................................... 8 Jämförelse avgifter slam.................................................................................................................... 10 Årjängs befintliga avtal inom renhållning ......................................................................................... 11 Slutsats .................................................................................................................................................. 11 Bilagor .................................................................................................................................................... 11 2 Bakgrund och syfte Kommunstyrelsernas ordförande i västra Värmland påbörjade en fördjupad samverkan under 2019 i samband med bildningen av nya Region Värmland. Målet var att minska kommunernas sårbarhet sett till kompetensförsörjning, effektivisera verksamheterna samt öka kvaliteten för invånarna. Samverkan har ökat inom flera områden, till exempel inom beredskap, brottsförebyggande, juridik och e-arkiv, för att nämna några. Nuvarande avtal avseende insamling av avfall från småhus i Årjängs kommun, löper ut till årsskiftet och samtidigt införs en ny lag om hushållsnära insamling av förpackningar. Det ger anledning att se över ytterligare samarbete i västra Värmland. Kommunstyrelsens arbetsutskott i Årjäng gav den 25 mars 2026 kommundirektören uppdrag att utreda och ta fram förslag till samgående med Teknik i Väst inom renhållning. Detta dokument är en del av utredningen och utgår från förstudiedirektiv daterat 20 april 2026. Scenariot som ska utredas är att Årjängs kommun blir delägare i Teknik i Väst och att bolaget får uppdrag att sköta renhållningen även i Årjäng från och med 1 januari 2027. Teknik i Väst Teknik i Väst AB är ett samverkansbolag som ägs av Arvika och Eda kommuner tillsammans. Upplägget syftar till att ge kommunerna förmåga att kunna hantera de utmaningar som organisationerna ställs inför när det gäller att förse våra invånare med kommunaltekniska tjänster av hög kvalitet med en konkurrenskraftig kostnadsnivå. Sedan 1 januari 2019 ansvarar Teknik i Väst för drift och skötsel av vatten- och avloppsverksamhet, avfalls- och återvinningsverksamhet, gator och vägar samt i förekommande fall övrig kommunalteknisk verksamhet i Arvika och Eda kommuner. Teknik i Väst sköter även driften av Årjängs Nät. Upplägget innebär att respektive kommun fortsätter äga sina fastigheter och anläggningar och att respektive kommun är huvudman för aktuella nyttigheter och beslutar om föreskrifter, taxor och avgifter för desamma. Renhållning i Årjäng - nulägesbeskrivning och förutsättningar framåt Sophämtning Idag hämtas mat- och restavfall från småhus i separata enfackskärl som töms med sidlastare. Det är relativt vanligt med hemkompost i Årjängs kommun och insamling av matavfall är frivilligt för fritidshus, vilket har inneburit att många småhus enbart har restavfallskärl. Avtalet går ut den 15 januari 2027. Entreprenören vill avveckla verksamheten men kan vara behjälplig under en övergångsperiod. Det finns ett politiskt beslut från år 2024 om att fyrfackskärl ska användas vid införande av fastighetsnära förpackningsinsamling från småhus. Beslutet innebär att fraktionerna i lagkravet uppfylls samtidigt som även tidningar kan samlas in fastighetsnära. Fyrfackskärl töms med baklastande fyrfacksbil (kärl ett varannan vecka och kärl två var fjärde vecka). Befintliga sopkärl kasseras i samband med införandet. De flesta flerbostadshus har förutom insamling av mat- och restavfall även fastighetsnära insamling av förpackningar, tidningar samt deponi och viss typ av farligt avfall. Insamling sker med entreprenör som eventuellt vill fortsätta med insamlingen. 3 Insamling av mat- och restavfall samt förpackningar från kommunala verksamheter sker med entreprenör som eventuellt vill fortsätta med insamlingen. Vissa verksamheter har kärl och vissa har containrar. Slamtömning Slamtömning sköts av entreprenör som upphandlats gemensamt med Arvika och Eda kommuner. Avfallsanläggningar Återvinningscentralen i Töcksfors sköts av entreprenör som önskar fortsätta med verksamheten. I Årjäng finns idag Furskogs återvinningscentral som drivs i egen regi av Årjängs kommun med två tillsvidareanställda medarbetare och ett antal timanställda. En ny återvinningscentral för privatpersoner är snart klar för invigning i Backa industriområde. Tanken är att Furskogs avfallsanläggning fortsättningsvis enbart ska ta emot avfall från företag och att privatpersoner ska hänvisas till Backa återvinningscentral. På Furskogs avfallsanläggning finns även en deponi som är sluttäckt och det är här omlastning av mat- och restavfall sker. Deponimassor som kommer in till Furskog och återvinningscentralen i Töcksfors skickas till Eda kommuns deponi. Återvinningsstationer Det finns åtta återvinningsstationer i Årjängs kommun, hämtning utförs av entreprenör som upphandlats tillsammans med övriga kommuner i Värmland. Ledning och stödfunktioner VA- och renhållningschef i Årjängs kommun går i pension i maj 2026, i samband med detta har en omorganisation genomförts så att befintlig gatuchef får ansvar även för VA, och en tillförordnad renhållningschef har tillsatts. Utöver tillförordnad renhållningschef finns en renhållningsingenjör. Kundtjänst är gemensam för renhållning, VA och gata och bemannas av två medarbetare samt tillförordnad renhållningschef och renhållningsingenjör. Kundtjänstmedarbetarna sköter fakturering av avgifter för både renhållning och VA, och kunden får en faktura. Ekonomiavdelningen stöttar renhållningen med en ekonom på deltid. Kundsystemet Future används för både renhållning och VA, dottersystemet EDP mobile har nyligen införts i slambilarna och planen är att införa mobile även i sopbilarna för ruttplanering och avvikelsehantering. Vågsystemet Viktoria används. Renhållning i Arvika och Eda - nulägesbeskrivning och förutsättningar framåt Teknik i Väst ansvarar för renhållningen i Arvika och Eda kommuner. Renhållningschefen leder avdelningen som består av två enheter, Insamling samt ÅVC & deponi. Medarbetare och fordon arbetar över kommungränsen. Vissa delar av renhållningen sköts i egen regi medan andra har upphandlats och sköts av entreprenörer. Stödfunktioner så som kundservice, ekonomi, utredare och projektledare är gemensamma för alla bolagets nyttigheter. Bolaget har ett gemensamt kundsystem (BFUS) och kunderna får en gemensam faktura för alla nyttigheter. EDP mobile används för närvarande i både slambilar, sopbilar och servicebilar men det pågår en övergång till Fetchplanner. Vågsystemet Viktoria används och vågpersonal på Lunden kan på distans, via kamera och videokanal, hjälpa Mossebergs vågkunder, och tvärt om. Efter införande av fastighetsnära insamling av förpackningar kommer alla småhus i Arvika och Eda kommuner ha tre sopkärl. Kärl ett är befintligt tvåfackskärl för mat- och restavfall (tömning varannan 4 vecka), kärl två är ett tvåfackskärl för papper och plast som ställs ut under år 2026 (tömning var fjärde vecka). Planen är att kärl tre ställs ut under år 2027 och att det ska vara ett trefackskärl för färgat och ofärgat glas samt metall (tömning tre gånger per år). Kärl ett och två kommer i huvudsak att tömmas av sidlastande tvåfacksbil medan kärl tre i huvudsak kommer att tömmas med en baklastande fyrfacksbil. Baklastande fyrfacksbil kommer också att användas för tömning av flerbostadshus. Fastighetsnära insamling av tidningar är inte lagkrav och kommer endast samlas in från flerbostadshus. Pågående samverkan mellan Årjäng och Teknik i Väst inom renhållning Årjäng, Arvika och Eda samverkar sedan tidigare inom renhållning. Några exempel är vår gemensamma avfallsplan och en rad gemensamma upphandlingar (t ex slamtömning och omhändertagande av farligt avfall) och utbildningar. Inför införande av fastighetsnära insamling av förpackningar gjordes en gemensam konsultutredning då även Säffle och Åmål ingick. Utmaningar med ett samgående och hur de kan hanteras Kort införandetid Möjlig lösning: o Denna utredning är översiktlig, detaljplanering sker efter beslut. o Det är inte möjligt att införa fastighetsnära insamling av förpackningar före 1 januari 2027 oavsett om renhållningen ligger hos Teknik i Väst eller Årjängs kommun. Plan för införandet förmedlas till tillsynsmyndigheten. o Eventuell upphandling av entreprenör för insamling alternativt inköp av fordon tar tid. Fordon kan initialt hyras/leasas. o Befintlig entreprenör är positivt inställd till att hjälpa till under en övergångsperiod, samt t ex bistå med information om körturer och introduktion av chaufförer. Oro inför förändring Möjlig lösning: o Det är viktigt med löpande information till befintliga medarbetare samt delaktighet i planeringen. Skyddsombud involveras. Långa avstånd Möjlig lösning: o Årjäng, Arvika och Eda kommuner är glest befolkade med långa avstånd för insamling av avfall. Avfallsanläggningen på Mosseberg i Arvika kommun är huvudanläggning för renhållningen inom Teknik i Väst och härifrån utgår enhetscheferna. Medarbetarna som sköter Lundens avfallsanläggning i Eda kommun utgår från Lunden och en av medarbetarna har rollen som samordnare för det dagliga arbetet när enhetschefen inte är på plats. Om Teknik i Väst får ansvar för renhållningen i Årjängs kommun är det lämpligt att medarbetarna som ska sköta anläggningarna i Årjäng utgår från Årjäng och att en lokal samordnare utses. Idag utgår alla chaufförer och sopbilar från Mosseberg. Om Teknik i Väst får ansvar för renhållningen i Årjängs kommun är det lämpligt att de chaufförer och sopbilar som i huvudsak kör i Årjängs kommun utgår från Årjäng. Det finns en personalbyggnad på den nya återvinningscentralen i Backa industriområde. 5 Vikten av lokalkännedom och historik Möjlig lösning: o Kundservice föreslås ligga kvar i Årjängs kommun, vilket innebär att det inte blir någon förändring för kunder i kontakter som rör renhållningen. Det blir ingen skillnad för besökare på ÅVC eftersom samma entreprenör fortsätter med driften av Töcksfors ÅVC och medarbetarna på Furskogs ÅVC erbjuds tjänst hos Teknik i Väst. Nuvarande entreprenör för sophämtning är positivt inställd till att hjälpa till under en övergångsperiod. Teknik i Väst kommer att behöva information om bland annat körturer, lokala förutsättningar och rutiner. Tre renhållningskollektiv med tre huvudmän Möjlig lösning: o Teknik i Västs renhållningschef får ansvar för rapportering och uppföljning i tre kommuner. Vissa beslut, t ex taxa och föreskrifter, fattas i tre olika kommuner. För största nytta med samverkan eftersträvas att göra så lika som möjligt. I den mån det går, samordnas tidsplaner för exempelvis rapportering. Olika system (ekonomisystem, kundsystem mm) Möjlig lösning: o Fakturor som rör renhållningen i Årjäng kan även fortsättningsvis ställas till Årjängs kommun och hanteras i Årjängs ekonomisystem. Ekonomen i Årjäng kan även fortsättningsvis sköta redovisning och rapportering av ekonomin. Medarbetare i Teknik i Väst får tillgång till ekonomisystemet och ges möjlighet att attestera. o Kundservice för renhållning i Årjäng ligger lämpligen kvar i Årjängs kommun eftersom dessa medarbetare förutom renhållningen även hanterar VA och gata. Möjligheter med ett samgående Ett samgående med Teknik i Väst inom renhållning skulle innebära fördelar för både Årjäng, Arvika och Eda. Möjlighet att komma igång med fastighetsnära insamling av förpackningar i rimlig tid o För störst nytta med samverkan eftersträvas att göra så lika som möjligt, men olika val av kärl för insamling av förpackningar är inte ett hinder för samverkan. o Teknik i Väst har upphandlat avtal för inköp av sopkärl som sannolikt kan användas även för Årjäng. o Teknik i Väst har ett färdigt koncept för införande av fastighetsnära insamling av förpackningar som i stort kan appliceras i Årjäng. Kostnadseffektivitet o Gemensam renhållningschef innebär att samverkan och samordning blir en självklarhet. o Dubbelarbete minimeras, exempelvis blir det självklart med gemensamma utredningar, upphandlingar, utbildningar, omvärldsbevakning och representation i Avfall Värmlands och Avfall Sveriges arbete. o Stordriftsfördelar, exempelvis större volymer vid upphandlingar. o Möjlighet att dela vissa kostnader mellan de tre kommunerna, exempelvis systemkostnader. o Möjlighet att bemanna vågstationer på distans på samma sätt som det görs på Lunden och Mosseberg idag. o Möjlighet att dela vissa fordon. Utredning om fastighetsnära insamling visar att det behövs 2,4 fyrfacksbilar i Årjäng. Vid ett samgående kan t ex den tredje bilen användas över kommungränserna. 6 o Gemensamma resurser inom projekt- och miljöenheten med kompetenser inom avfallslagstiftning, miljöbalken, upphandling, entreprenadjuridik, arbetsmiljö mm. En fråga utreds samtidigt för alla tre kommunerna. Mindre behov av konsulter. Större möjlighet att uppfylla lagkrav med större specialistkompetens. Enklare att rekrytera kompetent personal till en större organisation och möjlighet att ha mer specialiserade tjänster. Ökad robusthet o Fler fordon och fler medarbetare innebär större robusthet vid t ex fordonshaveri, sjukdom och annan frånvaro. Lagstiftning Enligt 15 kap. 24 § miljöbalken är det förbjudet för annan än kommunen eller den kommunen anlitar att hantera det avfall som faller inom den kommunala renhållningen. Kommunen bestämmer själv hur avfallshanteringen ska organiseras, antingen genom förvaltning eller i eget eller samägt bolag. Det innebär att verksamhetsutövandet kan läggas över på ett kommunalt bolag. Kommunen förblir dock alltid huvudman för verksamheten och kan aldrig överföra sitt avfallsansvar till ett bolag. Insamlingen och omhändertagandet av avfallet kan bedrivas i egen regi eller genom uppdrag till en eller flera upphandlade entreprenörer. Den kommunala renhållningsskyldigheten omfattar: kommunalt avfall (dvs avfall från hushåll och sådant avfall från andra källor som liknar avfall från hushåll) avloppsfraktioner och filtermaterial från enskilda avloppsanläggningar latrin från torrtoaletter bygg- och rivningsavfall som inte producerats i en yrkesmässig verksamhet Ekonomi Teknik i Väst tillämpar självkostnadsprincipen och fördelar kostnader för verksamhet i relation till utförd tjänst som i sin tur baseras på den kvalitet och servicenivå som respektive kommun önskar och avropar. Den kommunala renhållningsskyldigheten finansieras med avgifter. Det är kommunfullmäktige som beslutar om renhållningstaxans utformning och avgifter. Intäkten från avgifterna får inte vara högre än nödvändiga kostnader för infrastruktur samt planerings-, kapital- och driftkostnader för renhållningen (motsvarar kommunallagens självkostnadsprincip). Intäkten från avgifterna ska bland annat täcka kostnad för: behållare och kärl insamling transport återvinningscentraler återvinning och behandling av avfall information och rådgivning planering och administration Producentansvarsorganisationer ersätter kommunen för insamling av förpackningsavfall från hushåll. Ersättningen baseras på schabloner och ersättningens storlek beror bland annat på antal hushåll som 7 har tillgång till fastighetsnära insamling och hur många ton som samlas in. Om kommunens kostnader är högre eller lägre än ersättningen, balanseras avvikelsen av renhållningskollektivet. Kostnader för renhållningen beror på lokala ambitioner och förutsättningar. Årjängs kommun har en hög servicegrad med bland annat generösa öppettider hos kundservice, lång hämtningsperiod för fritidshus, två (snart tre) återvinningscentraler samt hämtning av deponi och farligt avfall hos flerbostadshus. Det finns också skillnader mellan kommunerna avseende krav från tillsynsmyndigheter, val av system för insamling av avfall, medel på balanskonto osv. Detta bör beaktas vid jämförelser av kostnader och avgiftsnivåer. Jämförelse av totalkostnad för renhållning Totalkostnad för den kommunala renhållningsskyldigheten år 2025 redovisas nedan i relation till antal invånare. Antal invånare 2025 Utfall kostnad 2025 (tkr) Kostnad/invånare (kr) Årjäng 9 734 23 318 2 396 Eda 8 298 18 320 2 208 Arvika 25 408 51 618 2 032 Jämförelse kostnad för sophämtning Generellt sett är kostnad per tömning lägre när sidlastare används än när baklastare används, eftersom tömning med sidlastare är mer effektiv då chauffören sitter kvar i bilen och fler kärl kan tömmas per dag. Kostnadsutfall för småhus i Eda och Arvika kommuner under åren 2022-2025 är jämförbart eller lägre än Årjängs avtal för småhus under samma period. Jämförelsen redovisas i bilaga 1 (sekretess). För att få en uppfattning av hur kostnader för sophämtning i Eda, Arvika och Årjäng står sig i jämförelse med aktuella upphandlingar, har en jämförelse gjorts med en entreprenadupphandling som år 2025 gemensamt genomfördes av Hammarö, Forshaga, Kil, Grums, Sunne, Torsby, Hagfors och Munkfors kommuner. Det gemensamma avtalet visar stor skillnad på pris i tätbefolkade kommuner där kärlen töms med sidlastande fordon jämfört med glest befolkade kommuner där kärlen töms med baklastande fordon. Kostnaden i Eda, Arvika och Årjäng står sig bra i jämförelsen som redovisas i bilaga 1 (sekretess). Jämförelse sophämtningsavgifter Nedan redovisas gällande renhållningsavgift för de vanligaste sophämtningsabonnemangen i de tre kommunerna. Avgifter år 2026 för permanentbostad i villa med det vanligaste abonnemanget Antal Vanligaste Grundavgift Hämtnings- Summa hämtningar abonnemanget kr/år avgift kr/år kr/år per år inkl. moms inkl. moms inkl. moms Årjäng 26 140 l rest+140 l mat 855 2 632 3 487 Eda 26 240 l tvåfack 1 475 1 630 3 105 Arvika 26 240 l tvåfack 1 377 1 530 2 907 8 Figur 1. Sverigejämförelse av årsavgift för permanentbostad i villa med vanligaste abonnemanget, april 2026 (Avfall webb). Årjäng 3 487 kr/år, Eda 3 105 kr/år, Arvika 2 907 kr/år. Årsavgiften för Årjäng var felaktigt rapporterad i Avfall webb varför figuren ovan har justerats så att rätt avgift visas. När det gäller fritidshus sker hämtning i Årjäng var fjortonde dag under perioden april till och med oktober (ca 30 veckor). I Eda och Arvika innebär ett sommarabonnemang hämtning var fjortonde dag under vecka 18-39 (21 veckor) och ett vinterabonnemang hämtning var fjortonde dag under vecka 45-13 (20 veckor). Avgifter år 2026 för fritidshus med det vanligaste abonnemanget Antal Vanligaste Grundavgift Hämtnings- Summa hämtningar abonnemanget kr/år avgift kr/år kr/år per år inkl. moms inkl. moms inkl. moms Årjäng 15 140 l rest+140 l mat 855 1 240 2 095 Eda 10 240 l tvåfack 730 810 1 540 Arvika 10 240 l tvåfack 690 756 1 446 Figur 2. Sverigejämförelse av årsavgift för fritidshus med vanligaste abonnemanget, april 2026 (Avfall webb). Årjäng 2 095 kr/år, Eda 1 540 kr/år, Arvika 1 446 kr/år. Årsavgiften för Årjäng var felaktigt rapporterad i Avfall webb varför figuren ovan har justerats så att rätt avgift visas. 9 Resultatet från Nils Holgersson-undersökningen 2025 redovisas nedan. I undersökningen jämförs kostnaden för ett typhus med 15 lägenheter, med veckohämtning av ett 660 l restavfallskärl och ett 140 l matavfallskärl. Uppgifterna var felaktigt redovisade för Årjäng i rapporten, varför diagrammet nedan har justerats så att rätt avgift visas. Jämförelse avgifter slam Nedan redovisas avgifter för slamtömning för enskilda avlopp enligt 2026 års taxa i respektive kommun. De tre kommunerna har ett gemensamt avtal för slamtömning som löper till och med 30 september 2030 med möjlighet till förlängning ytterligare fyra år. Grundprincipen är att slamavgifterna ska täcka kostnader förknippade med slamhanteringen. I Arvika kommun ingår en separat anläggning för slamavvattning eftersom reningsverken i kommunen inte kan ta emot slam från enskilda brunnar. Volym (m3) Årjäng Eda Arvika kr/tömning inkl. moms kr/tömning inkl. moms* kr/tömning inkl. moms* 0-2 1 223 1 670 1 755 2,1-4 1 300 2 140 2 247 4,1-6 2 950 2 785 2 925 6,1-11 3 200 3 715 3 905 *Priset avser årets första tömning. Som en form av miljöstyrning tas ett högre pris per tömning ut vid fler tömningar under innevarande år. 10 Årjängs befintliga avtal inom renhållning Avtal Företag Avtalets slut Möjlighet till förlängning Avfallsbehandling – Norsk 2026-11-30 1 år förbränning gjenvinning Drift Töcksfors ÅVC Töcksfors 2027-12-31 Nej renhållning AB Insamling av förpackningar LBC frakt i 2026-12-31 1 år från ÅVS Värmland AB Insamling av hushållsavfall Nordmarksrent 2027-01-15 Nej AB Insamling av returpapper Ragn-Sells 2026-12-31 1 år ÅVS Recyckling AB Insamling och LBC Frakt i 2027-04-30 1+1 år omhändertagande av ABP Värmland AB Matavfallspåsar och San Sac AB 2028-02-09 1+1 år tillbehör Omhändertagande av farligt Stena Recycling 2029-12-31 Nej avfall på ÅVC AB Omhändertagande av Stena Recycling 2028-06-30 1 år träavfall AB Slamtömning enskilda VVLBC AB 2030-09-30 2+2 år brunnar Transport av avfall från ÅVC Olsson & Hall 2028-12-31 Nej Furskog renhållning AB Transport av avfall från ÅVC Töcksfors 2028-12-31 Nej Töcksfors renhållning AB Slutsats Det är gynnsamt för såväl Årjäng, Arvika och Eda att Teknik i Väst får uppdrag att sköta drift och utveckling av renhållningen i alla tre kommunerna. Utredningen visar att renhållningen kommer att kunna bedrivas på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt vilket medverkar till minskat behov av avgiftshöjningar i framtiden, samtidigt som kompetensen säkerställs. Prisjämförelser med andra kommuner indikerar att renhållningsverksamheten inom Teknik i Väst står sig bra vid jämförelse med andra kommuners kostnader för renhållning. Upplägget med Teknik i Väst innebär att respektive kommun fortsätter äga sina fastigheter och anläggningar och att respektive kommun är huvudman för renhållningen. Beslut som rör renhållningen, så som taxa, avgifter och föreskrifter beslutas även fortsättningsvis av respektive kommun. Utgångspunkten är att befintliga entreprenörer som önskar fortsätta behålls avtalstiden ut, varefter beslut om ny upphandling tas. Inom övriga områden skulle Teknik i Väst antingen sköta driften i egen regi alternativt upphandla ny entreprenör. Vid ett beslut om samgående detaljplaneras övertagande och verksamhetsövergång enligt MBL. Medarbetare, skyddsombud och entreprenörer involveras, MBL-förhandling samt konsekvens- och riskbedömning genomförs. Bilagor Bilaga 1 Jämförelse kostnad för sophämtning (Sekretess) 11

§ 48 Årjäng delägare i Teknik i Väst AB

beslutstyp: godkännandediarienr: arvika:AEMAB:2026:35
Paragraf 48 Dnr AEMAB/2026:35 Årjäng delägare i Teknik i Väst AB Styrelsens beslut Arvika Energi och Miljö AB godkänner att Årjängs kommun förvärvar 10 % av aktierna i Teknik i Väst AB och beslutar: - att godkänna föreslaget aktieöverlåtelseavtal mellan Arvika Energi och Miljö AB och Årjängs kommun. - att godkänna försäljning av 10 % av aktierna i Teknik i Väst till en köpeskilling av en miljon kronor. - att godkänna ändrat aktieägaravtal för Teknik i Väst AB. - att godkänna ändrad bolagsordning för Teknik i Väst AB. - att godkänna Ägarpolicy Arvika kommun. - att godkänna ändrat ägardirektiv för Teknik i Väst AB. - att ge VD och ordförande i uppdrag att signera nödvändiga dokument för att genomföra affären. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskott i Årjäng gav den 25 mars 2026 kommundirektören uppdrag att utreda och ta fram förslag till samgående med Teknik i Väst för att till exempel bedriva gemensam renhållningsverksamhet. En utredning har gjorts som syftar till att redovisa förutsättningarna för Årjängs kommun att bli delägare i Teknik i Väst och att via bolaget bedriva kommunalteknisk verksamhet gemensamt med Eda och Arvika kommuner från och med 1 januari 2027. Utredningen bifogas. Upplägget går till så att Årjängs kommun köper 10 % av aktierna i Teknik i Väst AB till en köpeskilling av 1 000 000 kr (en miljon kronor) och får genom det tillgång till de gemensamma resurser som bolaget erbjuder. Teknik i Väst tillämpar självkostnadsprincipen och fördelar kostnaden för verksamheten i relation till utförd tjänst som i sin tur baseras på den kvalitet och servicenivå som respektive kommun/kommunalt bolag önskar och avropar. Det innebär att respektive kommun/kommunalt bolag fortsatt äger sina fastigheter och anläggningar och att respektive kommun/kommunalt bolag är huvudman för aktuella nyttigheter och beslutar om föreskrifter, taxor och avgifter för desamma. Styrelsen har att besluta om att godkänna Årjängs kommuns köp av 10 % av aktierna i Teknik i Väst AB, godkänna justerade styrdokument (anpassningarna har markerats med röd text), godkänna upprättat aktieöverlåtelseavtal. Några exempel på justeringar i aktieägaravtalet är: -Ändrad styrelserepresentation, i stället för Arvika 6 ledamöter, Eda 3 ledamöter och 2 personalrepresentanter, föreslås Arvika utse 5 ledamöter, Eda utse 2 ledamöter, Årjäng utse 2 ledamöter och personalorganisationerna 2 ledamöter. Justerande sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum 2026-06-02 Arvika Energi och Miljö AB -Ändrad rutin för ordförande, det är inte hanterbart att ordföranderollen växlar mellan alla delägare från år till år, förslaget är att styrelsen utser ordförande. -Ändrad skrivning om ”Enighet vid vissa beslut, förslaget är att tillämpa kvalificerad majoritet vid vissa viktiga beslut. Beslutet förutsätter att kommunfullmäktige i Årjäng beslutar genomföra affären och att kommunfullmäktige i Eda och Arvika kommuner godkänner affären och godkänner justeringarna i nödvändiga styrdokument. Beslutsunderlag Arvika Energi och Miljö AB:s tjänsteskrivelse den 26 maj 2026 Aktieöverlåtelseavtal mellan Arvika Energi och Miljö AB och Årjängs kommun den 20 maj 2026 Aktieägaravtal Teknik i Väst AB den 20 maj 2026 Bolagsordning Teknik i Väst AB den 20 maj 2026 Ägardirektiv Teknik i Väst AB 20 maj 2026 Årsredovisning 2025 Teknik i Väst AB Utredning: Renhållning i Årjängs kommun genom Teknik i Väst 20 maj 2026 Ägarpolicy Arvika kommun den 25 november 2019 Justerande sign. Utdragsbestyrkande AKTIEÖVERLÅTELSEAVTAL mellan Arvika Energi och Miljö AB och Årjängs kommun rörande Teknik i Väst AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND 2. ÖVERLÅTELSE OCH TILLTRÄDE 3. KÖPESKILLING 4. VILLKOR FÖR TILLTRÄDET AV AKTIERNA 5. KÖPARENS GARANTIER 6. SÄLJARNAS GARANTIER 7. BEGRÄNSNING AV SÄLJARNAS ANSVAR 8. ÖVRIGT Detta aktieöverlåtelseavtal ("Avtalet") har denna dag ("Avtalsdagen") ingåtts av och mellan: A) Arvika Energi och Miljö AB, organisationsnummer 556536-8221 ("Säljaren"); B) Årjängs kommun, organisationsnummer 212000-1835 ("Köparen"). Envar av Säljarna och Köparen benämns i det följande var för sig som "Part" och gemensamt som "Parterna". 1. BAKGRUND 1.1 Säljaren äger aktier i Teknik i Väst AB, organisationsnummer 559169-8666 ("Bolaget") i vilket bolag också Arvika Elnät AB och Eda Kommun äger aktier. 1.2 Säljaren är villig att till Köparen överlåta 100 (ett hundra) aktier ("Aktierna") i Bolaget och Köparen önskar förvärva Aktierna från Säljaren. 1.3 Mellan befintliga aktieägare i Bolaget gäller ett aktieägaravtal ("Aktieägaravtalet") vilket i samband med denna aktieöverlåtelse ska ändras för att möjliggöra att köparen att ägarkretsen utökas. 1.4 Mot ovanstående bakgrund har Parterna nu ingått detta Avtal. 1.5 2. ÖVERLÅTELSE OCH TILLTRÄDE 2.1 Tillträdet av Aktierna enligt detta Avtal ("Tillträdet") ska ske den dag som Parterna gemensamt bestämmer ("Tillträdesdagen"). 2.2 På Tillträdesdagen ska Säljaren överlåta Aktierna till Köparen och Köparen förvärva från Säljaren Aktierna mot att Köparen erlägger Köpeskillingen. 2.3 Aktierna överlåts med alla därtill hörande rättigheter och fria från alla belastningar, med undantag för belastningar som framgår av Bolagets bolagsordning respektive Aktieägaravtalet. 3. KÖPESKILLING 3.1 Köpeskillingen för Aktierna ska uppgå till 1 000 000 kronor ("Köpeskillingen") som utgör 10 % av bolagets substansvärde minus skulder. 4. VILLKOR FÖR TILLTRÄDET AV AKTIERNA 4.1 Tillträdet av Aktierna är villkorat av att Köparen senast vid Tillträdet biträtt Aktieägaravtalet enligt punkt 1.3 ovan. 5. KÖPARENS GARANTIER 5.1 Köparen garanterar att Köparen är behörig att ingå och fullfölja sina åtaganden enligt Avtalet och Aktieägaravtalet såväl per Avtalsdagen som per Tillträdesdagen. 6. SÄLJARENS GARANTIER 6.1 Säljaren lämnar följande garantier till Köparen ("Garantierna") vilka lämnas per Avtalsdagen och per Tillträdesdagen: (a) Bolaget är ett svenskt aktiebolag som är vederbörligen registrerat i enlighet med gällande svensk lagstiftning; (b) Aktierna är fullt betalda och Säljaren är ägare till Aktierna. 7. BEGRÄNSNING AV SÄLJARENS ANSVAR 7.1 Vid brott mot någon av Säljarens Garantier eller vid annat brott av Säljaren mot detta Avtal har Köparen rätt till ersättning med ett belopp som motsvarar den Skada (krona för krona) som Köparen lidit på grund av brottet. 7.2 Detta avtal är den fullständiga och enda regleringen av Köparens förvärv av Aktierna och Köparen bekräftar att Köparen avstår från att göra gällande varje slag av anspråk till följd av förvärvet på annan grund än som anges i detta Avtal. 7.3 Vid brott mot någon av Säljarens Garantier eller vid annat brott av Säljaren mot detta Avtal har Köparen rätt till ersättning med ett belopp som motsvarar den Skada (krona för krona) som Köparen lidit på grund av brottet. 8. ÖVRIGT 8.1 Överlåtelse Part får inte överlåta, delegera, vidareavtala eller på annat sätt överföra eller pantsätta eller skapa någon belastning över några av sina rättigheter eller skyldigheter hänförliga till detta Avtal, utan att dessförinnan ha erhållit de andra Partens skriftliga medgivande. 8.2 Kostnader Utöver vad som uttryckligen överenskommits enligt detta Avtal, ska alla kostnader och utgifter som uppkommit i samband med förhandlingen, förberedelsen och ingåendet av detta Avtal betalas av den Part som ådragit sig sådana kostnader och utgifter. Inga kostnader avseende transaktionen ska bäras av Bolaget. 8.3 Fullständig reglering Detta Avtal utgör Parternas fullständiga reglering av samtliga de frågor som Avtalet berör och detta Avtal ersätter samtliga tidigare skriftliga eller muntliga förhandlingar, avtal och överenskommelser rörande samtliga de frågor som Avtalet berör. 8.4 Ändringar Ändringar av och tillägg till detta Avtal ska endast betraktas som giltiga om de gjorts skriftligen och vederbörligen undertecknats av Parterna. Detta Avtal har upprättats och undertecknats i två likalydande exemplar av vilka säljaren och Köparen tagit var sitt ett exemplar. 2026 xx xx 2026 xx xx -------------------------------------------- ----------------------------------------- Birgitta Evensson Elin Alsterhag Kommundirektör VD Årjängs kommun Arvika Energi och Miljö AB AKTIEÄGARAVTAL avseende ägande av Teknik i Väst AB med org nr 559169-8666 1 PARTER Mellan Arvika Energi och MIljö AB, org. Nr 556536-8221, med adress 12. Administration, 671 81 Arvika (”Arvika 1”) och Arvika Elnät AB, org. nr 556527-6713, med adress 12. Administration, 671 81 Arvika (”Arvika 2”) och Eda Kommun, org. nr 212000-1769, med adress Box 66, 673 22 Charlottenberg (”Eda”) Årjängs kommun, org. Nr 212000-1835 med adress; Storgatan 66, 672 92 Årjäng Arvika, Eda och Årjäng benämns nedan ”Part” eller ”Parterna”. Parterna har idag den 2026-xx-xx (”Avtalsdagen”) träffat följande avtal (”Avtalet”). 2 BAKGRUND Parterna har enats om att ha ett gemensamt bolag med namnet Teknik i Väst AB (”Bolaget”). Bolagsordningen ska ha den lydelse som framgår av bilaga 1. Om bolagsordningens bestämmelser inte stämmer överens med bestämmelserna i Avtalet ska Avtalets bestämmelser, Parterna emellan, ges företräde om inte detta skulle strida mot tvingande lag. Parterna har överenskommit att deras samverkan rörande Bolaget och deras respektive ägande av aktierna i Bolaget ska ske i enlighet med villkoren i Avtalet. 3 AKTIEÄGARNAS FÖRBINDELSE Parterna förbinder sig att, i enlighet med Avtalet, bilagd bolagsordning och de vid var tid meddelade ägardirektiven, lojalt verka för Bolagets bästa. Parterna förbinder sig genom Avtalet att utöva sin rösträtt på bolagsstämma och vid styrelsemöten så att för Bolagets verksamhet betydelsefulla bestämmelser uppfylls och beslut fattas under Avtalets giltighetstid. 4 BOLAGET 4.1 Ägande Parterna ska med förbehåll för vad som i övrigt stadgas i Avtalet äga samtliga aktier i Bolaget. Bolagets aktiekapital ska uppgå till 1 000 000 kronor, fördelat på 1 000 aktier med en röst per aktie. Arvikas ägarandel i Bolaget skall utgöra 800 aktier fördelat på Arvika Energi och Miljö AB, 700 aktier och Arvika Elnät AB, 100 aktier, Edas ägarandel skall utgöra 100 aktier och Årjängs ägarandel skall utgöra 100 aktier, med förbehåll för vad i Avtalet stadgas om överlåtelse, förköp och inlösen av aktier. Avtalets ikraftträdande är villkorat av godkännande av kommunfullmäktige i Arvika kommun respektive av kommunfullmäktige i Eda kommun och Årjängs kommun. 4.2 Bolagets verksamhet Bolaget ska från och med 1 januari 2019, eller från den senare tidpunkt som Parterna enas om, ansvara för drift och skötsel av kommunalteknisk verksamhet i kommunerna Arvika, Eda och Årjäng enligt särskilda uppdragsbeskrivningar för varje verksamhet. Bolaget ska, från och med Bolagets bildande, administreras av Arvika Energi och MIljö AB inom Arvika kommunkoncern. 4.2.1 För Arvika och Eda kommuner ska bolaget ansvara för drift och skötsel av vatten- och avloppsverksamhet, avfalls- och renhållningsverksamhet, gator och vägar och kommunernas fiberanläggningar samt i förkommande fall övrig kommunalteknisk verksamhet i kommunerna. 4.2.2 För Årjängs kommun ska bolaget initialt ansvara för avfalls- och renhållningsverksamheten samt fiberanläggningen för Årjängs Nät AB. Om Årjängs kommun i framtiden också skulle vilja utöka samverkan till att omfatta även vatten- och avloppsverksamhet och gator och vägar ska inte det möta något hinder. 4.3 Bolagets syfte och föremål Avsikten med Bolaget är att åstadkomma en legal form för samverkan mellan Arvika, Eda och Årjängs kommuner. Samverkan syftar till att Arvika, Eda och Årjängs kommuner ska kunna drifta och sköta vatten- och avloppsverksamhet, avfalls- och renhållningsverksamhet, gator och vägar samt i förkommande fall övrig kommunalteknisk verksamhet i kommunerna Arvika, Eda och Årjäng mer kostnadseffektivt än om varje kommun gör det var för sig. Förutom att skapa ekonomiska fördelar syftar Bolaget till att skapa kvalitetsvinster och underlätta rekrytering av nyckelpersoner inom verksamheterna. Bolagets verksamhet ska bedrivas åt eller på uppdrag av kommunerna Arvika, Eda och Årjäng. Verksamheten i Bolaget ska bedrivas utifrån sakliga och långsiktigt ekonomiskt hållbara principer. Bolaget ska ha som ekonomiskt mål för sin verksamhet att ge värdebeständighet för insatt aktiekapital. Skulle Bolaget upplösas ska dess behållna tillgångar, utöver tillskjutet aktiekapital, tillfalla Arvika, Eda och Årjängs kommuner i proportion till aktieinnehavet. Om Bolaget bedriver verksamhet som enligt lag, ägardirektiv eller praxis ska bedrivas på affärsmässig grund ska emellertid kommunallagens självkostnadsprincip inte tillämpas i den delen. 4.4 Bolagsordning Bolagsordningen ger det övergripande regelverket för bolagets verksamhet och styrning. 4.5 Ägardirektiv Bolaget ska följa av parterna gemensamt utfärdade ägardirektiv. Ägardirektiven ska antas av respektive kommunfullmäktige och därefter av bolagsstämman i Bolaget. 4.6 Fullmäktiges yttranderätt Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Arvika, Eda och Årjängs kommuner möjlighet att yttra sig innan beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. 4.7 Bolagets firma Bolagets firma ska vara Teknik i Väst AB. 5 STYRELSE, VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR OCH REVISOR 5.1 Styrelsens säte Styrelsen ska ha sitt säte i Arvika. 5.2 Styrelsens sammansättning Bolagets styrelse ska, såvida inte annat överenskoms mellan Parterna, bestå av nio ordinarie styrelseledamöter samt två personalrepresentanter med två styrelsesuppleanter. Kommunfullmäktige i Arvika kommun ska utse sex av styrelsens ordinarie ledamöter. Kommunfullmäktige i Eda kommun ska utse tre ordinarie styrelseledamöter. Kommunfullmäktige i Arvika kommun ska utse fem av styrelsens ordinarie ledamöter. Kommunfullmäktige i Eda kommun ska utse två ordinarie styrelseledamöter och Kommunfullmäktige i Årjängs kommun ska utse två ordinarie styrelseledamöter. Personalorganisationerna ska utse två personalrepresentanter och två suppleanter. Styrelsesuppleant har rätt att närvara och yttra sig vid samtliga styrelsemöten. Detta gäller även om samtliga ordinarie styrelseledamöter är närvarande. Styrelsesuppleant ska på samma sätt som en ordinarie styrelseledamot erhålla dokumentation och bakgrundsmaterial inför varje styrelsemöte. Parterna förbinder sig att tillse att av respektive kommunfullmäktige nominerade och av bolagsstämman utsedda styrelseledamöter informeras om villkoren i Avtalet och att sådana styrelseledamöter förbinder sig att agera i enlighet med Avtalet i sina uppdrag för Bolaget. 5.3 Styrelsemöten Styrelsen ska på kallelse av ordföranden sammanträda minst fyra gånger per räkenskapsår. Kallelse till styrelsemöte med angivande av plats och dagordning ska skickas till samtliga styrelseledamöter minst en vecka före varje styrelsemöte om inte Parterna har överenskommit om en kortare tid eller ärendets brådskande natur så kräver. Dagordningen ska förberedas av ordföranden tillsammans med verkställande direktören. Till kallelsen ska biläggas dokumentation och bakgrundsmaterial inför styrelsemötet. Om inte annat beslutas av ordföranden, eller en styrelseledamot så begär, kan styrelsemötena hållas per capsulam varefter samtliga styrelseledamöter ska underteckna protokollet. Om inte annat följer av Avtalet ska styrelsens beslut fattas med enkel majoritet. Om inte styrelsen beslutar annorlunda ska Bolaget teckna en VD- och styrelseansvarsförsäkring hos ett väletablerat och välrenommerat försäkringsbolag enligt vid var tid gällande branschpraxis. 5.4 Ordförande Styrelsens ordförande - som också ska vara ordförande vid bolagsstämma – ska med beaktande av vad som stadgas i Avtalets 5.2 utses av styrelsen, styrelsen utser vice ordförande. Ordförande och vice ordförande utses av styrelsen och ska vartannat verksamhetsår vara en av de ledamöter som kommunfullmäktige i Eda kommun utsett. Ordföranden ska ha utslagsröst vid lika röstetal. 5.5 Verkställande direktör Bolagets verkställande direktör ska utses av styrelsen. Verkställande direktören ska ansvara för Bolagets löpande verksamhet i enlighet med aktiebolagslagen och de instruktioner som meddelas av styrelsen från tid till annan. Verkställande direktören ska vara föredragande på styrelsemöten. 5.6 Arbetsordning och instruktioner Parterna ska tillse att Bolagets styrelse omgående antar (i) en intern arbetsordning för styrelsen, (ii) en instruktion avseende ekonomisk rapportering samt (iii) en instruktion avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören. Arbetsordningen och instruktionerna ska upprättas i enlighet med aktiebolagslagen och med beaktande av vad som överenskommits i Avtalet. 5.7 Revisorer Bolaget ska ha en av bolagsstämman utsedd auktoriserad revisor med en suppleant. Parterna är överens om att Arvika Energi och Miljö AB’s revisorer och revisorssuppleanter vid var tid också ska utses till revisorer i Bolaget. Kommunfullmäktige i Eda kommun, kommunfullmäktige i Arvika kommun och kommunfullmäktige i Årjängs kommun äger rätt att utse en lekmannarevisor vardera samt en lekmannarevisorssuppleant vardera. 6 BOLAGSSTÄMMA Bolagsstämma ska hållas då så erfordras enligt lag eller enligt Bolagsordningen. Extra bolagsstämma ska hållas i Bolaget om någon av Parterna begär det. Parterna ska senast vid kallelsen till ordinarie bolagsstämma av Bolaget erhålla underlag avseende de frågor som ska behandlas på bolagsstämman och, senast tre veckor efter stämman, avskrift av bolagsstämmoprotokollet. 6.1 Ordförande vid bolagsstämma I omedelbar anslutning till att Avtalet trätt i kraft ska Bolaget hålla en extra bolagsstämma, varvid Arvika äger rätt att utse bolagsstämmans ordförande. Vid bolagsstämma ska styrelsens ordförande vara stämmoordförande. 6.2 Enighet kring vissa beslut För giltigt beslut i följande frågor rörande Bolaget ska beslut ha biträtts av samtliga Parter eller i fråga om styrelsebeslut av styrelsens samtliga ledamöter. kvalificerad majoritet, två tredjedelar av styrelsens ledamöter. . Ändring av Bolagets bolagsordning; . Ändring av Bolagets aktiekapital och ägarstruktur; . Vinstutdelning; . Beslut om att Bolaget ska träda i likvidation i annat fall än då så ska ske enligt lag; . Beslut rörande väsentlig förändring av Bolagets verksamhet; . Bolagets upptagande av lån eller utställande av säkerhet för lån till belopp som överstiger belopp motsvarande 1 000 000 10 000 000 kronor; . Tillsättandet av Verkställande Direktör; . Avtal eller förändring av avtal mellan Bolaget och Part eller mellan Bolaget och tredje man, om avtalet i väsentlig mån påverkar Bolagets verksamhet. 7 INSYN I BOLAGETS VERKSAMHET Part har, under förutsättning att tillämpliga regler om sekretess respekteras, rätt att få del av alla handlingar rörande Bolaget som innehas av Bolaget eller av Part. 8 FIRMATECKNING Firman tecknas, förutom av styrelsen, av två styrelseledamöter i förening, varav en från vardera Parten. Därutöver har den verkställande direktören rätt att teckna Bolagets firma i samband med löpande förvaltning. 9 FINANSIERING Bolagets verksamhet ska finansieras av eget kapital och av medel som skapas av Bolagets verksamhet samt genom upplåning. Parterna är överens om att på Bolagets begäran gemensamt pröva möjligheten att i förhållande till parternas respektive ägarandelar med likvärdiga villkor bevilja Bolaget lån eller att tillskjuta medel genom aktieägartillskott och/eller genom driftsbidrag. Parterna är överens om att borgensåtaganden för Bolagets skulder, i den mån sådana beslutas av respektive kommunfullmäktige, ska fördelas mellan Parterna i proportion till deras respektive aktieinnehav i Bolaget, om inte annat särskilt överenskommes. 10 SEKRETESS Part förbinder sig att, med de begränsningar som följer av kommunallagen, offentlighets- och sekretesslagen och Bolagets bolagsordning, inte utan andra Parters skriftliga samtycke publicera eller på annat sätt delge tredje man finansiell information, företagshemligheter eller annan information som Part kan komma att motta vid ingående av Avtalet eller i övrigt inom ramen för detta avtalsförhållande, rörande Bolaget, Part eller Parts företag och som inte är offentliggjord. Sekretessförbindelsen ovan gäller inte om Part är skyldig att delge informationen till följd av: a) lag eller beslut av domstol eller annan myndighet; eller b) informationen har delgivits professionella rådgivare som är bundna av sekretessplikt avseende all information de delgivits. Om Part är skyldig enligt a)–b) att offentliggöra information, ska offentliggörande Part i största möjliga utsträckning samråda med de andra Parterna innan informationen offentliggörs. 11 ÖVERLÅTELSE AV AKTIER Part äger inte rätt att till tredje man överlåta eller pantsätta sina aktier i Bolaget, utan övriga aktieägares skriftliga samtycke. Om komplettering av ägarstrukturen i Bolaget med hänsyn till Bolagets verksamhet anses lämplig, äger Part rätt att avyttra del av sin aktiepost i Bolaget till kommun(er) i närområdet som förbinder sig att tillträda Avtalet i dess aktuella lydelse med nödvändiga formella justeringar samt inträda i samtliga de förpliktelser som på grund av Avtalet åvilar Part gentemot Bolaget eller dess långivare, allt i syfte att öka kostnadseffektiviteten i Bolagets verksamhet och erbjuda kunderna konkurrenskraftiga avgifter. Parterna är eniga om att i samma syfte inta en positiv attityd till breddning av det kommunala ägandet i bolaget genom nyemission av aktier och är beredda att i samband därmed inleda förhandlingar om Bolagets framtida ägarstruktur. 11.1 Förköp Parterna förbinder sig att följa bolagsordningens bestämmelser om förköp. 12 INLÖSEN AV AKTIER Bryter Part mot bestämmelse i Avtalet och är avtalsbrottet av väsentlig betydelse för annan Part och vidtar inte den avtalsbrytande Parten rättelse inom trettio dagar efter mottagande av anmaning därom, har förfördelad Part rätt att såväl säga upp Avtalet som att lösa in avtalsbrytande Parts aktier. Inlösen av aktier begränsar inte Parts möjlighet att göra gällande andra påföljder i anledning av avtalsbrottet. Inlösen av aktier ska ske genom att förfördelad Part påkallar inlösen inom sextio dagar från avtalsbrytande Parts mottagande av rättelseanmaning. När fristen löpt ut ska avtalsbrytande Part, i förekommande fall, till inlösande Part överlämna aktiebreven vederbörligen transporterade och inlösande Part ska antecknas som ägare till aktierna i Bolagets aktiebok. Priset för aktierna ska motsvara 75 % av akties andel av Bolagets substansvärde. Med substansvärde avses i detta fall Bolagets justerade kapital varvid hänsyn ska tas till skatteeffekter avseende eventuella obeskattade reserver. Det förutsätts att bokfört värde överensstämmer med verkligt värde. Justeringar för avvikelse mellan bokfört värde och verkligt värde skall göras om avvikelsen är större än tio procent åt något håll. Köpeskillingen ska betalas inom trettio dagar från det att värdet fastställts. Om parterna inte kan komma överens om vad som ska anses utgöra substansvärde enligt ovan inom trettio dagar från det att förfördelad Part påkallat inlösen, ska Bolagets substansvärde baseras på och fastställas enligt Bolagets senast avgivna årsredovisning. Om Part försätts i konkurs eller kommer på obestånd i övrigt, äger motparten rätt att inlösa den förstnämnda Partens aktier i enlighet med de regler som gäller vid parts avtalsbrott. 13 AVTALSTID OCH UPPSÄGNING Avtalet gäller för Part så länge Part är aktieägare i Bolaget. Avtalet upphör att gälla för Part som avyttrat eller blivit utlöst från hela sitt innehav av aktier i enlighet med Avtalets bestämmelser. Part har rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om annan Part har begått ett väsentligt kontraktsbrott enligt punkt 11 ovan eller om Part kommer på obestånd. Uppsägning ska ske skriftligen och inom sextio dagar från det att Part fick kännedom om den omständighet som utgör grund för uppsägningen. En uppsägning av Avtalet innebär inte att Parts rättigheter och skyldigheter i enlighet med Avtalet upphör att gälla förrän Partens aktier slutligt har inlösts av annan Part. Avtalets bestämmelser om sekretess och tvistlösning gäller även efter det att Avtalet i övrigt upphört att gälla. 14 BESTÄMMELSES OGILTIGHET Skulle någon bestämmelse eller del av bestämmelse i Avtalet befinnas ogiltig ska detta inte innebära att Avtalet i sin helhet är ogiltigt utan ska endast medföra en skälig jämkning av Avtalet. 15 ÖVERLÅTELSE Part har inte rätt att överlåta Avtalet eller rättigheter och skyldigheter hänförliga till Avtalet utan övriga Parters skriftliga medgivande. 16 MEDDELANDEN Uppsägning eller andra meddelanden avseende Avtalet ska lämnas skriftligen genom bud eller rekommenderat brev till Parternas vid var tid gällande postadress. Meddelandet ska anses ha kommit mottagaren tillhanda 1. om avlämnat med bud; vid överlämnandet, 2. om avsänt med rekommenderat brev; två dagar efter avlämnande för postbefordran, 3. om avsänt med e-post; vid avsändandet om mottagande behörigen bekräftats. Meddelande om adressändring eller ändrade uppgifter om kontaktpersoner och deras kontaktuppgifter ska ske i enlighet med bestämmelserna i denna punkt. 17 ÄNDRINGAR AV AVTALET Ändringar av och tillägg till Avtalet ska vara skriftligen avfattade och undertecknade av samtliga Parter. 18 TVIST Om parterna vid bolagsstämma eller styrelsesammanträde inte kunnat enas om sådant beslut som kräver enighet enligt Avtalet, ska parterna omgående inleda särskilda förhandlingar i syfte att lösa tvistefrågan. Tvist avseende giltighet, tolkning, tillämplighet eller tillämpning av Avtalet samt därur härflytande rättsförhållanden ska slutligt avgöras av skiljedom. _____________________________ Detta avtal har upprättats i fyra original, varav Parterna tagit var sitt. Arvika den xx xx 2026 Arvika Energi och Miljö AB Eda Kommun _________________ _________________ Elin Alsterhag Johan Örnberg __________________ _________________ Jonas Ås Hanna Andersson Arvika Elnät AB Årjängs kommun __________________ __________________ Elin Alsterhag Birgitta Evensson __________________ __________________ Jonas Ås Birger Pettersson Wiik Bilageförteckning Bolagsordning för Bolaget, Bilaga 1 Bolagsordning för Teknik i Väst AB, org. nr 559169–8666 antagen av Arvika Kommunfullmäktige 2026-xx-xx, Eda kommuns Kommunfullmäktige den 2026-xx-xx och Årjängs kommuns Kommunfullmäktige den 2026-xx-xx.

§ 65 Försäljning av aktier i Teknik i Väst AB till Årjängs kommun

beslutstyp: godkännandediarienr: arvika:-:2026:8, arvika:ASAB:2026:24
Paragraf 65 Dnr ASAB/2026:24 Försäljning av aktier i Teknik i Väst AB till Årjängs kommun Styrelsens beslut 1. Tillstyrker att Arvika Energi och Miljö AB säljer 10 procent av aktierna i Teknik i Väst AB till Årjängs kommun till en köpeskilling av 1 000 000 kronor. 2. Tillstyrker föreslaget aktieöverlåtelseavtal mellan Arvika Energi och Miljö AB och Årjängs kommun. 3. Tillstyrker ändrat aktieägaravtal för Teknik i Väst AB. 4. Tillstyrker ändrad bolagsordning för Teknik i Väst AB. 5. Tillstyrker ändrat ägardirektiv för Teknik i Väst AB. 6. Styrelsen ger VD i uppdrag att se över Teknik i Väst AB:s aktieägaravtal, ägardirektiv och bolagsordning parallellt med den revideringen av samtliga koncernbolags ägardirektiv som redan pågår. 7. Styrelsen förklarar paragrafen omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Styrelsen i Arvika Energi och Miljö AB har beslutat att erbjuda Årjängs kommun att köpa 10 procent av aktierna i Teknik i Väst AB under förutsättning att kommunfullmäktige i Eda och Arvika kommuner godkänner affären och godkänner justeringarna i nödvändiga styrdokument. Bakgrunden till erbjudandet om att sälja aktierna är en förfrågan från Årjängs kommun. Tillsammans med Arvika Energi och Miljö AB, Teknik i Väst AB och Eda kommun har en utrednings tagits fram. Syftet med utredningen är att redovisa förutsättningarna för Årjängs kommun att bli delägare i Teknik i Väst och via bolaget bedriva kommunalteknisk verksamhet gemensamt med Eda och Arvika kommuner från 1 januari 2027. Utredningen bifogas. Förslaget är att Årjängs kommun köper 10 % av aktierna i Teknik i Väst AB till en köpeskilling av 1 000 000 kronor och får genom det tillgång till de gemensamma resurser som bolaget erbjuder. Köpeskillingen är baserad på en bedömning att marknadsvärdet på bolagets tillgångar överstiger värdet av bolagets skulder med 10 miljoner kronor, ett förenklat substansvärde. Försäljningen avser 10 procent av aktierna i bolaget och köpeskillingen motsvarar 10 procent av det bedömda substansvärdet. Teknik i Väst tillämpar självkostnadsprincipen och fördelar kostnaden för verksamheten i relation till utförd tjänst som i sin tur baseras på den kvalitet och servicenivå som respektive kommun/kommunalt bolag önskar och avropar. Justerande sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (3) Sammanträdesdatum 2026-08-18 Arvika Stadshus AB Det innebär att respektive kommun/kommunalt bolag fortsatt äger sina fastigheter och anläggningar och att respektive kommun/kommunalt bolag är huvudman för aktuella nyttigheter och beslutar om föreskrifter, taxor och avgifter för desamma. Styrelsen i Arvika Energi och Miljö AB har att besluta om att godkänna en försäljning av 10 procent av aktierna i Teknik i Väst AB till Årjängs kommun enligt de förutsättningar som framgår av upprättat aktieöverlåtelseavtal. Några exempel på justeringar i aktieägaravtalet är: Ändrad styrelserepresentation, i stället för Arvika sex ledamöter, Eda tre ledamöter och två personalrepresentanter, föreslås Arvika utse fem ledamöter, Eda utse två ledamöter, Årjäng utse två ledamöter och personalorganisationerna två ledamöter. Ändrad rutin för ordförande, det är inte hanterbart att ordföranderollen växlar mellan alla delägare från år till år, förslaget är att styrelsen utser ordförande. Ändrad skrivning om ”Enighet vid vissa beslut”, förslaget är att tillämpa två tredjedels majoritet vid vissa viktiga beslut i stället för ett enhälligt beslut. Den utrednings som genomförts är framtagen för att i första hand beskriva samarbetet ur Årjängs kommuns perspektiv men det finns flertalet fördelar även för Arvika kommun och våra dotterbolag. En av fördelarna är att vi kan fördela gemensamma kostnader på fler uppdragsgivare. Gemensam renhållningschef är ett exempel. Kostnaden för renhållningschef kan slås ut på fler huvudmän. Andra exempel är gemensamma utredningar, upphandlingar, utbildningar och omvärldsbevakning. Även representation i olika nätverk och branschorganisationer kan effektiviseras. Bedömningen är också att rekryteringen till nyckeltjänster underlättas. Det finns också stordriftsfördelar, exempelvis större volymer vid upphandlingar och möjlighet att dela vissa kostnader mellan de tre kommunerna, exempelvis systemkostnader eller ett effektivare nyttjande av fordonsflottan. Kommunfullmäktige i Årjängs kommun beslutade att förvärva 10 procent av aktierna i Teknik i Väst AB för 1 000 000 kronor den 9 juli 2026. Beslutet förutsätter att kommunfullmäktige i Eda och Arvika kommuner godkänner affären och godkänner justeringarna i nödvändiga styrdokument. Beslutsunderlag Elin Alsterhags muntliga föredragning den 18 augusti 2026 Arvika Stadshus AB:s tjänsteskrivelse den 11 augusti 2026 Protokollsutdrag Arvika Energi och Miljö AB 2026 §48 Aktieöverlåtelseavtal mellan Arvika Energi och Miljö AB och Årjängs kommun Förslag på justerat aktieägaravtal Teknik i Väst AB Förslag på justerat Bolagsordning Teknik i Väst AB Förslag på justerat Ägardirektiv Teknik i Väst AB Utredning - Renhållning i Årjängs kommun genom Teknik i Väst AB Justerande sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3 (3) Sammanträdesdatum 2026-08-18 Arvika Stadshus AB Beslutet skickas till Teknik i Väst AB Arvika Energi och Miljö AB Justerande sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Datum Dnr 2026-08-11 ASAB/2026:24 Försäljning av aktier i Teknik i Väst AB till Årjängs kommun Förslag till beslut 1. Tillstyrker att Arvika Energi och Miljö AB säljer 10 procent av aktierna i Teknik i Väst AB till Årjängs kommun till en köpeskilling av 1 000 000 kronor. 2. Tillstyrker föreslaget aktieöverlåtelseavtal mellan Arvika Energi och Miljö AB och Årjängs kommun. 3. Tillstyrker ändrat aktieägaravtal för Teknik i Väst AB. 4. Tillstyrker ändrad bolagsordning för Teknik i Väst AB. 5. Tillstyrker ändrat ägardirektiv för Teknik i Väst AB. Sammanfattning av ärendet Styrelsen i Arvika Energi och Miljö AB har beslutat att erbjuda Årjängs kommun att köpa 10 procent av aktierna i Teknik i Väst AB under förutsättning att kommunfullmäktige i Eda och Arvika kommuner godkänner affären och godkänner justeringarna i nödvändiga styrdokument. Bakgrunden till erbjudandet om att sälja aktierna är en förfrågan från Årjängs kommun. Tillsammans med Arvika Energi och Miljö AB, Teknik i Väst AB och Eda kommun har en utrednings tagits fram. Syftet med utredningen är att redovisa förutsättningarna för Årjängs kommun att bli delägare i Teknik i Väst och via bolaget bedriva kommunalteknisk verksamhet gemensamt med Eda och Arvika kommuner från 1 januari 2027. Utredningen bifogas. Förslaget är att Årjängs kommun köper 10 % av aktierna i Teknik i Väst AB till en köpeskilling av 1 000 000 kronor och får genom det tillgång till de gemensamma resurser som bolaget erbjuder. Köpeskillingen är baserad på en bedömning att Kontaktuppgifter Arvika kommun Telefon: 0570-816 00 vx E-post: arvika.kommun@arvika.se 671 81 Arvika Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: Östra Esplanaden 5, Arvika TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) Datum Dnr 2026-08-11 ASAB/2026:24 marknadsvärdet på bolagets tillgångar överstiger värdet av bolagets skulder med 10 miljoner kronor, ett förenklat substansvärde. Försäljningen avser 10 procent av aktierna i bolaget och köpeskillingen motsvarar 10 procent av det bedömda substansvärdet. Teknik i Väst tillämpar självkostnadsprincipen och fördelar kostnaden för verksamheten i relation till utförd tjänst som i sin tur baseras på den kvalitet och servicenivå som respektive kommun/kommunalt bolag önskar och avropar. Det innebär att respektive kommun/kommunalt bolag fortsatt äger sina fastigheter och anläggningar och att respektive kommun/kommunalt bolag är huvudman för aktuella nyttigheter och beslutar om föreskrifter, taxor och avgifter för desamma. Styrelsen i Arvika Energi och Miljö AB har att besluta om att godkänna en försäljning av 10 procent av aktierna i Teknik i Väst AB till Årjängs kommun enligt de förutsättningar som framgår av upprättat aktieöverlåtelseavtal. Några exempel på justeringar i aktieägaravtalet är: Ändrad styrelserepresentation, i stället för Arvika sex ledamöter, Eda tre ledamöter och två personalrepresentanter, föreslås Arvika utse fem ledamöter, Eda utse två ledamöter, Årjäng utse två ledamöter och personalorganisationerna två ledamöter. Ändrad rutin för ordförande, det är inte hanterbart att ordföranderollen växlar mellan alla delägare från år till år, förslaget är att styrelsen utser ordförande. Ändrad skrivning om ”Enighet vid vissa beslut”, förslaget är att tillämpa två tredjedels majoritet vid vissa viktiga beslut i stället för ett enhälligt beslut. Den utrednings som genomförts är framtagen för att i första hand beskriva samarbetet ur Årjängs kommuns perspektiv men det finns flertalet fördelar även för Arvika kommun och våra dotterbolag. En av fördelarna är att vi kan fördela gemensamma kostnader på fler uppdragsgivare. Gemensam renhållningschef är ett exempel. Kostnaden för renhållningschef kan slås ut på fler huvudmän. Andra exempel är gemensamma utredningar, upphandlingar, utbildningar och omvärldsbevakning. Även representation i olika nätverk och branschorganisationer kan effektiviseras. Bedömningen är också att rekryteringen till nyckeltjänster underlättas. Det finns också stordriftsfördelar, exempelvis större volymer vid upphandlingar och möjlighet att dela vissa kostnader mellan de tre Kontaktuppgifter Arvika kommun Telefon: 0570-816 00 vx E-post: arvika.kommun@arvika.se 671 81 Arvika Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: Östra Esplanaden 5, Arvika TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) Datum Dnr 2026-08-11 ASAB/2026:24 kommunerna, exempelvis systemkostnader eller ett effektivare nyttjande av fordonsflottan. Kommunfullmäktige i Årjängs kommun beslutade att förvärva 10 procent av aktierna i Teknik i Väst AB för 1 000 000 kronor den 9 juli 2026. Beslutet förutsätter att kommunfullmäktige i Eda och Arvika kommuner godkänner affären och godkänner justeringarna i nödvändiga styrdokument. Beslutsunderlag Arvika Stadshus AB:s tjänsteskrivelse den 11 augusti 2026 Protokollsutdrag Arvika Energi och Miljö AB 2026 §48 Aktieöverlåtelseavtal mellan Arvika Energi och Miljö AB och Årjängs kommun Förslag på justerat aktieägaravtal Teknik i Väst AB Förslag på justerat Bolagsordning Teknik i Väst AB Förslag på justerat Ägardirektiv Teknik i Väst AB Utredning - Renhållning i Årjängs kommun genom Teknik i Väst AB Nils Nordquist Tf. VD Beslutet skickas till Teknik i Väst AB Arvika Energi och Miljö AB Kontaktuppgifter Arvika kommun Telefon: 0570-816 00 vx E-post: arvika.kommun@arvika.se 671 81 Arvika Webbplats: www.arvika.se Besöksadress: Östra Esplanaden 5, Arvika SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum 2026-06-02 Arvika Energi och Miljö AB

§ 103 Förslag till strategisk plan 2027-2029 med budget för 2027

diarienr: arvika:KS:2026:566
Paragraf 103 Dnr KS/2026:566 Förslag till strategisk plan 2027-2029 med budget för 2027 Kommunfullmäktiges beslut 1. Fastställa skattesatsen för 2027 till 21,75 kr per skattekrona. 2. Finansiering genom leasing får ske inom en ram på 76 miljoner kronor. 3. Fastställa partistödet för 2027 till 13 764 kronor per mandat samt 21 076 kronor per parti. 4. Bevilja Stiftelsen Glaskogens naturreservat bidrag med 2 800 000 kronor för 2027. 5. Fastställa förslag till Taxor och avgifter 2027 6. Fastställa förslag till Strategisk plan för 2027 - 2029 samt budget för 2027 med däri formulerade mål, uppdrag och inriktningar. 7. Fastställa reviderat förslag till ”Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Arvika kommun. Reservation Moderaternas ledamöter Magnus Ståhlberg, Henrik Samuelsson, Håkan Axelsson, Irja Nilsson, Karl Wästlund, Börje Wahlund, Sven-Erik Håfström, Alexander Molander Broström, Ing-Marie Albinsson, Jan Rülcker, Kristdemokraternas ledamöter Catharina Leverström och Andreas Crafoord, Sverigedemokraternas ledamöter Alexander Arnesson, Lennart Ljosdal och Siv Kjellberg Andersson, Arvikapartiets ledamöter Lars-Olof Gävert, Per-Anders Gävert och Mikael Nilsson, Centerpartiets ledamöter Mona Smedman, Ulf Jonsson och Per-Olov Ålander Liberalernas ledamot Anton Sjöstedt samt ledamöterna Anders Skogberg (-), John-Olov Vikström (-), Jelena Skogberg (-) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna förslag. Sammanfattning av ärendet Budgetberedningen har upprättat förslag till Strategisk plan 2027 - 2029 och budget för 2027 samt förslag till taxor och avgifter 2027. Budgetberedningen föreslår att den kommunala skattesatsen fastställs för år 2027 till 21,75 procent, vilket innebär en oförändrad skattesats jämfört med år 2026. Driftbudget Budgetberedningen föreslår att Kommunstyrelsen tillförs utökade resurser utöver tidigare beslutad plan med 9,2 miljoner kronor år 2027, 8,5 miljoner kronor år 2028 och 6 miljoner kronor för år 2029. Större satsningar som ingår i förslag i driftbudget år 2027 och plan 2028–2029 är följande: • Skötsel av enskilda vägar • Föreningsbidrag • Dynamisk kollektivtrafik Budgetberedning • Särskilt boende – Smedberg etapp 2 • ROT-renovering av Taserudsgymnasiet • Detaljplaner för hamnområdet Justerande sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (6) Sammanträdesdatum 2026-06-15 Kommunfullmäktige Utöver dessa tillskott kompenseras verksamheterna för kostnadsökningar gällande löner och lokalhyror. Kostnadsökningen gällande löner uppgår till ca 50 miljoner kronor årligen och för lokalhyror ca 10 miljoner kronor. Förslag till driftbudget år 2027 innebär ett resultat som motsvarar 1,0 % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. För att nå det finansiella målet år 2028 och 2029 behöver verksamhetens kostnader minska med 10,8 miljoner kronor år 2028 och ytterligare 7,2 miljoner kronor år 2029. Investeringsbudget Investeringsplanen för perioden 2027-2029 omfattar 279,7 miljoner kronor och investeringsbudgeten för 2027 uppgår till 90,1 miljoner kronor. I investeringsplanen föreslås en ny idrottshall till en total kostnad om 110 miljoner kronor. Kostnaden för ny idrottshall beräknas till 11 miljoner kronor år 2028, 44 miljoner kronor år 2029 och 55 miljoner kronor år 2030. I förslag till investeringsbudget ingår även en satsning på gång- och cykelvägar, där sommarcykelvägar utgör en del av denna åtgärd. Flertalet investeringar föreslås även gällande kommunens fritidsanläggningar som Idrottsplatsen Vik och simhallen. Inom IT och digital utveckling föreslås flera investeringar gällande IT-miljö, säkerhet och insatser för att främja den digitala omställningen. Under planperioden föreslås exploatering av verksamhetsområde ”Norra Graninge” samt en förlängning av Vildrosgatan, Prästängen för att möjliggöra fortsatt exploatering av området. Av föreslagen investeringsbudget år 2027 avser 32,8 miljoner kronor, reinvesteringar. De enskilda projekten i reinvesteringsbudgeten prioriteras i utskottens arbete med verksamhetsplan och internbudget. Stiftelsen Glaskogen Stiftelsen Glaskogen ägs av kommunerna Årjäng, Eda, Säffle samt Arvika och får ett årligt bidrag från ägarna. Ett äskande om höjning av den årliga ersättningen från 2 800 000 kr till 3 150 000 kr har inkommit till Arvika kommun. Arvika kommuns bidrag till stiftelsen föreslås uppgå till 2 800 000 kronor för år 2027. Partistöd Inför 2027 föreslås ingen förändring av partistödet som då innebär att partistödet även fortsättningsvis uppgår till 21 076 kronor per parti och 13 764 kronor per månad. Taxor och avgifter för 2027 Förslag till taxor och avgifter för 2027 har presenterats för budgetberedningen. Budgetberedningens förslag till taxor och avgifter för 2027 framgår i bilaga. Justerande sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3 (6) Sammanträdesdatum 2026-06-15 Kommunfullmäktige Övergripande verksamhetsmål med indikatorer/målvärden De övergripande målen i den strategiska planen är oförändrade och kopplade till fyra målområden: • Invånare • Medarbetare • Tillväxt och utveckling • Miljö och klimat Till den strategiska planen 2027–2029 föreslås de övergripande verksamhetsmålen vara oförändrade. Kriterier för indikatorer och målvärden är att de ska kunna mätas årligen, att vi ska kunna jämföra oss med andra samt att i så stor utsträckning som möjligt använda officiell statistik. En översyn har genomförts av indikatorer och målvärden. Följande förändringar föreslås: 1. Antalet indikatorer har minskats. 2. Indikatorer där kommunen inte har full rådighet, men ändå är intressanta att följa, har klassificerats om till nyckeltal att följa. 3. Målvärden har justerats där det bedömts nödvändigt (se förslag till strategisk plan för detaljer). Mål och riktlinjer för God ekonomisk hushållning i Arvika kommun Budgetberedningen föreslår mindre revidering av de två finansiella mål som fanns med i föregående strategisk plan och föreslår även ett nytt finansiellt mål kopplat till kommunkoncernens soliditet, se nedan. Resultatmål Kommunen skall redovisa ett resultat efter balanskravsjusteringar som över en rullande femårsperiod minst motsvarar 1,0 % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag för samma period. Avvikelser från målet kan göras för enskilt år under förutsättning att planering finns för uppfyllelse av målet över en rullande femårsperiod. Investeringsmål Samtliga investeringar inom den skattefinansierade verksamheten ska inom en rullande femårsperiod finansieras inom ramen för årets resultat efter balanskravsjusteringar, avskrivningar och effekter av finansiell leasing. Avvikelser från målet kan göras för enskilt år under förutsättning att planering finns för uppfyllelse av målet över en rullande femårsperiod. Investeringsmål – Kommunkoncernen Kommunkoncernens soliditet inklusive pensionsförpliktelsen skall uppgå till minst 35,5 procent. målet utgår från nyckeltalets utfall i 2025 års bokslut. Avvikelser från målet kan göras för enskilt år under förutsättning att planering finns för uppfyllelse av målet över tid. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll den 3 juni 2026, § 154 Budgetberedningens protokoll den 18 maj 2026, § 14 Bilaga – Definition indikatorer – Strategisk plan 2027–2029 Bilaga – Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Arvika kommun Strategisk plan 2027 – 2029 Taxor och avgifter år 2027 Äskande om årlig ersättning till stiftelsen Glaskogen för år 2027 Centerpartiets förslag till budget 2027 och strategisk plan 2027-2029 Justerande sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4 (6) Sammanträdesdatum 2026-06-15 Kommunfullmäktige Arvikas Borgerliga Allians Strategisk plan 2027–2029 inklusive budget 2027 slutlig, den 15 juni 2026 Arvikapartiets BUDGET och STRATEGISKA PLAN 2027–2029, den 15 juni 2026 Strategisk plan, Investeringsbudget, med yrkanden, Sverigedemokraterna, den 15 juni 2026 Yrkanden Jenny Boquist (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut Håkan Axelsson (M) yrkar bifall till Arvikas Borgerliga Allians strategiska plan 2027–2029 inklusive budget 2027 Alexander Arnesson (SD) yrkar bifall till Sverigedemokraternas strategiska plan 2027–2029 och budget 2027 Lars-Olof Gävert (Arvp) yrkar bifall till Arvikapartiets strategiska plan 2027–2029 och budget 2027 Ulf Jonsson (C) yrkar bifall till Centerpartiets förslag till budget 2027 och strategisk plan 2027–2029 Zara Hedelin (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut Catharina Leverström (KD) yrkar bifall till Arvikas Borgerliga Allians strategiska plan 2027–2029 inklusive budget 2027 Björn Palmqvist (MP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut Anton Sjöstedt (L) yrkar bifall till Arvikas Borgerliga Allians strategiska plan 2027–2029 inklusive budget 2027 Börje Wahlund (M) yrkar bifall till Arvikas Borgerliga Allians strategiska plan 2027–2029 inklusive budget 2027 Andreas Crafoord (KD) yrkar bifall till Arvikas Borgerliga Allians strategiska plan 2027–2029 inklusive budget 2027 Peter Söderström (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut Mona Smedman (C) yrkar bifall till Centerpartiets förslag till budget 2027 och strategisk plan 2027- 2029 Irja Nilsson (M) yrkar bifall till Arvika Arvikas Borgerliga Allians plan 2027–2029 inklusive budget 2027 Henrik Samuelsson (M) yrkar bifall till Arvikas Borgerliga Allians strategiska plan 2027–2029 inklusive budget 2027 Jonas Ås (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut Stefan Åström (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut Henrik Axelsson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut Maryna Bialesta Vilhelm (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut Raghad Alghanem (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut Alexander Arnesson (SD) yrkar att om Arvikas Borgerliga Allians strategiska plan och budget blir motförslag till kommunstyrelsens förslag till beslut så yrkar han bifall till Arvikas Borgerliga Allians strategiska plan 2027–2029 inklusive budget 2027 med följande tilläggsyrkande: 1. Bidragssamordning. Att kommunstyrelsen ges i uppdrag att stärka kommunens arbete med att söka extern finansiering, i syfte att maximera möjligheterna att ta del av regionala, statliga och europeiska stöd och bidrag genom att uppdra till organisationen att tillsätta resurser för bidragssamordning. 2. Sänkt skatt. Att kommunstyrelsen ges i uppdrag att, inom ramen för god ekonomisk hushållning, verka för en stegvis skattesänkning under kommande mandatperiod samtidigt som kommunens kärnverksamheter prioriteras och utvecklas. Justerande sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 (6) Sammanträdesdatum 2026-06-15 Kommunfullmäktige 3. Stärkta kärnverksamheter, arbetsmiljö och trygghet. Att kommunstyrelsen ges i uppdrag att: stärka arbetsmiljön och personalens förutsättningar inom vård och omsorg, inklusive att utreda möjligheten att säkerställa tillgång till ändamålsenliga arbetsskor och annan nödvändig arbetsrelaterad utrustning, genomföra en översyn av administrativa kostnader och arbetsuppgifter inom skolans verksamheter i syfte att frigöra resurser till undervisning och öka lärarnas tid för eleverna, fortsätta arbetet med att öka tillgången till hjärtstartare inom kommunens verksamheter och fordonsflotta för att stärka tryggheten och beredskapen vid akuta hjärtstopp, utreda möjligheten att genomföra regelbunden analys av kommunens avloppsvatten för att följa utvecklingen av narkotikaanvändningen och därigenom stärka det förebyggande trygghetsarbetet. Lars-Olof Gävert (Arvp) yrkar att om Arvikas Borgerliga Allians strategiska plan och budget blir motförslag till kommunstyrelsens förslag till beslut så yrkar han bifall till Arvika Borgliga Allians strategiska plan 2027–2029 inklusive budget 2027 med följande tilläggsyrkande: 1. Att fyra miljoner kronor avsätts i investeringsbudgeten 2027 till små konstgräsplaner, rörelseytor och spontanidrottsplatser i hela Arvika kommun, med syfte att stärka barn och ungas möjlighet till rörelse, folkhälsa, föreningsliv och meningsfull fritid både i centralorten och på landsbygden. 2. Att strategiska markförvärv ska hanteras enligt principen netto noll, vilket innebär att kommunen även fortsättningsvis kan göra strategisk viktiga markförvärv, men att sådana förvärv ska finansieras genom motsvarande försäljning av mark eller andra tillgångar. Kommunen ska varje år inte binda mer kapital i mark utan tydlig plan. 3. Att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda och prioritera inrättandet av en kvalificerad kommunjuristfunktion, i syfte att stärka rättssäkerheten, minska behovet av externa juridiska konsulter, förebygga felaktiga beslut, minska risken för skadestånd och säkerställa att legalitetsprincipen får genomslag i kommunens hela verksamhet. 4. Att kommunen genomför en samlad översyn av bemanningen inom Vård och omsorg, inklusive kostnader för köpta semesterveckor, övertid, timvikarier, sjukfrånvaro och personalomsättning, samt tar fram förslag för bättre grundbemanning, bättre arbetsvillkor, ökad kontinuitet och tryggare omsorg. Propositionsordning Det finns fem förslag till beslut. Det är kommunstyrelsens förslag till beslut, Arvikas Borgerliga Allians strategiska plan 2027–2029 inklusive budget 2027, Centerpartiets förslag till budget 2027 och strategisk plan 2027–2029, Arvikapartiets strategiska plan 2027–2029 och budget 2027 och Sverigedemokraternas strategiska plan 2027–2029 och budget 2027 Kommunstyrelsens förslag är huvudförslag För att ta fram ett motförslag så ställer ordföranden Centerpartiets förslag mot Arvikapartiets förslag och finner att kommunfullmäktige bifaller Arvikapartiets förslag. Justerande sign. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6 (6) Sammanträdesdatum 2026-06-15 Kommunfullmäktige Votering begärs Fullmäktige godkänner att votering genomförs genom handuppräckning Omröstningsresultat Med tre röster på Centerpartiets förslag och sex röster på Arvikapartiets förslag så bifaller kommunfullmäktige Arvikapartiets förslag. Ordföranden ställer Sverigedemokraternas förslag mot Arvikapartiets förslag och finner att kommunfullmäktige bifaller Arvikapartiets förslag Ordföranden ställer Arvikapartiets förslag mot Arvikas Borgerliga Allians och finner att kommunfullmäktige bifaller Arvikas Borgerliga Allians förslag Arvikas Borgerliga Allians förslag blir motförslag. Kommunstyrelsens förslag till beslut ställs mot Arvikas Borgerliga Allians förslag. Votering begärs Kommunfullmäktige godkänner följande beslutsgång Ja-röst för bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut Nej-röst för bifall till Arvikas Borgerliga Allians förslag Omröstningsresultat Med 23 Ja-röster, 21 Nej-röster och 4 ledamöter som avstår från att rösta och 1 ledamot som är frånvarande, så bifaller kommunfullmäktige kommunstyrelsens förslag till beslut. Justerande sign. Utdragsbestyrkande Strategisk plan 2027–2029 Budget 2027 Arvika kommun Fotograf: Jenny Willman 1 www.arvika.se 2 Innehållsförteckning Inledning .................................................................................................................................................. 4 Styrmodell ............................................................................................................................................... 5 Vision ....................................................................................................................................................... 7 Kommunövergripande verksamhetsmål 2027–2029 .............................................................................. 8 Finansiella mål ....................................................................................................................................... 13 Driftbudget 2027 och plan 2028–2029 ................................................................................................. 14 Investeringsbudget 2027 och plan 2028–2029 ..................................................................................... 15 Finansiell översikt .................................................................................................................................. 17 Räkenskaper .......................................................................................................................................... 18 3 Inledning Med vår vision som drivkraft vill vi utveckla Arvika för framtiden, så att fler människor vill bo och arbeta här. Den strategiska planen visar hur vi fördelar resurser och vad som är viktigast för kommunen. Vi står inför många utmaningar i en allt mer komplicerad värld. Kriser, försämrat säkerhetsläge, desinformation och klimatförändringar påverkar oss alla. De senaste årens ekonomiska utveckling i Sverige har också gjort vardagen svårare för många. Kommunen arbetar för att mildra de negativa effekterna av dessa problem och stärka samhället. I Arvika ser vi att antalet äldre ökar medan det föds färre barn, och befolkningen har minskat. Detta innebär att det blir färre människor som arbetar och fler som behöver vård och omsorg när de blir äldre, samtidigt som behovet av barnomsorg minskar. Kommunen får också mindre pengar från staten genom bidrag och skatter. Därför är det viktigt att vi hittar nya sätt att arbeta och nya idéer för att vända denna utveckling. Klimatförändringar är en stor utmaning. Vi måste arbeta hårdare för att minska vår påverkan på klimatet. Vi har tagit många initiativ som en del i denna ambition, till exempel har vi infört en koldioxidbudget i kommunen. För att kunna anpassa våra tjänster till förändringar och nya behov ska vi ständigt förbättra och utveckla oss. Vi vill ge bra service till alla invånare och använda skattepengarna på bästa möjliga sätt. Hur kan vi tänka nytt, göra annorlunda och sträva efter att bli bättre? Vår kvalitetsstrategi hjälper oss i detta arbete. Det är också viktigt att vi håller jämna steg med den digitala utvecklingen för att möta nya krav och behov i samhället. Sammanfattningsvis är våra prioriterade områden att arbeta med kvalitet, klimatomställning och digital utveckling. 4 Styrmodell Arvika kommuns styrmodell för verksamheter och bolag Styrmodellen består av flera delar som tillsammans bildar den helhet som blir avgörande för hur väl kommunen och de kommunala bolagen skapar värde för medborgare i kommunen. Arbetet med att skapa en hållbar framtid i hela kommunen tar avstamp i den övergripande visionen som pekar ut en målbild för vårt arbete, tillsammans med en vägvisning och tydliggörande av de värderingar vi vill ska prägla våra beteenden: visa respekt och ansvar, uppmuntra och delta, våga och lära, visa tillit och stötta, samt visa kreativitet och innovationsförmåga. I den strategiska planen tydliggör politiken genom övergripande verksamhetsmål prioriteringar som ska stärka kommunens arbete mot visionens målbild. Målen utgår från fyra målområden; invånare, medarbetare, tillväxt och utveckling, samt miljö och klimat. För varje mål finns indikatorer som visar i vilken utsträckning målen nås. Det ekonomiska målområdet uttrycks genom kommunens finansiella mål i styrdokumentet ”Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Arvika kommun”. I respektive verksamhet och bolag görs en verksamhetsplan där de övergripande målen i den strategiska planen används som utgångspunkt för att ta fram verksamhetsspecifika indikatorer. Uppföljningar av strategisk plan och verksamhetsplanerna sker varje månad med en rapport till kommunstyrelsen, samt med mer fördjupade uppföljningar i delårsbokslut, årsrapport och verksamhetsberättelser. 5 6 Vision Visionen - "Ett Arvika som glöder" Berättelsen om glöden i Arvika I västra Värmland, bland vidsträckta gnistrande sjöar och täta grönskande skogar, finns en stark glöd som sprider värme och lyser upp. Glöden är kraftfull här, som på få andra platser. Sedan stenåldern har glöden samlat människor i Arvika kring varma eldar och väldoftande grytor för att dela gemenskap, måltider och berättelser, och så gör den även idag. Gemenskapen och den goda stämningen smittar av sig och skapar sammanhållning, ger livsglädje och inspirerar. Glöden har också varit en central del i sysselsättningen i Arvika. Hårt arbetande människor har genom kunskap, skogsbruk, smedjornas brännheta härdar och gjuteriernas smältugnar lagt grunden för den stora verkstadsindustri som nu är en viktig del av Arvikas identitet. Glöden har också tänt högt flygande gnistor och drivit kreativiteten hos många lokala hantverkare, konstnärer och musiker. Glöden har varit värdefull för Arvika historiskt och har stor potential att spela en viktig roll för utvecklingen in i framtiden. Glöden i Arvika är all den kreativitet, drivkraft och innovationsanda som finns bland de som lever och verkar här. Den är källan till att det kan bubbla av nya idéer och spännande möjligheter, att lokala eldsjälar kan driva på och att alla tillsammans kan vara delaktiga i att få saker att hända. Det är den unika glöden som tar Arvika in i framtiden. Ett Arvika som glöder GLÖDEN sprakar, gnistrar och glimmar. I Arvika innebär det att vi skapar utrymme för de lokala krafterna och den kreativitet och innovation som finns både i det stora och det lilla. Vi vågar sikta högt, testa oss fram och lära av varandra och av andra. Vi uppmuntrar den drivkraft som får saker att hända och inspirerar till livslångt lärande. Vi strävar efter att vara goda förebilder för varandra, för våra barn och för vår omvärld. GLÖDEN sprider värme, bjuder in till gemenskap och lyser upp. I Arvika innebär det att alla har möjlighet att delta i samhället efter sina unika förutsättningar, men utan att hindra någon annan. Det är ett välkomnande samhälle där tilliten är stark, alla hjälps åt, organisationer samverkar och vi stöttar varandra, en plats där vi möter alla med respekt och en vilja att förstå. Det är ett samhälle där vi investerar i våra ungdomar och där god hälsa och välmående står i fokus. I Arvika skapar vi möjligheter till livsglädje för alla. GLÖDEN behöver omvårdnad och respekt. I Arvika innebär det att ett hållbart samhälle är en självklarhet. Ett samhälle där vi tillsammans tar ansvar för vår natur, våra resurser, vår omgivning och varandra på ett långsiktigt sätt. Det är ett samhälle i balans, som lever i samklang med vår vackra natur. Vi har en vilja att använda förnyelsebar energi, att skydda vår miljö och att skapa möjligheter för cirkulär ekonomi. 7 Kommunövergripande verksamhetsmål 2027–2029 Definition av respektive indikator framgår av bilaga 1 ”Definition indikatorer – Strategisk plan 2027–2029”. Invånare - verksamhetsmål Mål Indikatorer Målvärde Kommuninvånarnas möjlighet till Tillgång till fast bredband om minst 96 eller högre delaktighet ska vara god. 100 Mbit/s, andel (%). Kommuninvånarna ska kunna leva Fallskador bland personer 80+, 3- 50 eller lägre ett rikt, gott och hälsosamt liv. årsm, antal/1 000 invånare. Deltagartillfällen i idrottsföreningar, 29 eller högre antal/invånare 13–20 år. Öka medvetenheten och kunskapen Information om mäns våld mot 100 inom kommunens verksamheter om kvinnor, våld i nära relation och mäns våld mot kvinnor, våld i nära hedersrelaterat våld och förtryck ska relation och hedersrelaterat våld och ges i samband med förtryck. medarbetarsamtal och vid introduktion av nya medarbetare och chefer, andel (%). Tabell 1 Invånare - nyckeltal att följa • Invånare med bra självskattat hälsotillstånd, andel i % • Föräldrapenningdagar som tas ut av män, andel av antalet dagar (%) • Möjlighet att påverka politiska beslut i kommunen fungerar bra, andel (%) • Möjlighet att delta aktivt i arbetet med att utveckla kommunen fungerar bra, andel (%) • Kommunen är en bra plats att bo och leva på, andel (%) • Invånarnas möjlighet till insyn och inflytande över kommunens beslut och verksamheter är bra, andel (%) 8 Medarbetare - verksamhetsmål Mål Indikatorer Målvärde Arvika kommun ska arbeta för Heltidsarbetande månadsavlönade 66 eller högre jämställdhet och mångfald. kvinnor, andel (%). Heltidsarbetande månadsavlönade 78 eller högre män, andel (%). Lönegap median kvinnor – median 500 kr eller lägre män anställda av kommunen, kr. Arvika kommun ska ha en god Sjukfrånvaro koncernen. 6,6 eller lägre arbetsmiljö där medarbetarna trivs. Sjukfrånvaro mer än 59 dagar som 48 eller lägre andel av total sjukfrånvaro bland anställda, kommun, andel (%). Andel (%) kvinnor 40–60 år i 50 eller högre kommunens verksamheter som uppger att de har tillgång till stöd eller information kopplat till klimakteriet. Arvika kommun ska ha engagerade Hållbart medarbetarengagemang 83 eller högre medarbetare. (HME), totalindex. Tabell 2 Medarbetare - nyckeltal att följa • Anställda utrikesfödda, kommun, balanstal 9 Tillväxt och utveckling - verksamhetsmål Mål Indikatorer Målvärde Arvika ska erbjuda utbildning med Elever i år 9 som är behöriga till 86 eller högre bredd och hög kvalitet. yrkesprogram, hemkommun, andel (%). Gymnasieelever med examen inom 4 77 eller högre år, hemkommun, andel (%). Gymnasieelever i kommunens egna 67 eller högre skolor, andel (%). Barn 1–5 år inskrivna i förskola, 94 eller högre andel (%). Arvika ska ge förutsättningar för ett Företagsklimat enligt Svenskt 3,2 eller högre gott företagsklimat. Näringsliv, sammanfattande omdöme, betyg. Företagsklimat enligt Insikt (Sveriges 70 eller högre kommuner och regioner), totalindex. Arvikaborna ska ha goda möjligheter Vuxna biståndsmottagare (18+ år) 1,0 eller lägre att försörja sig själva. med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) av befolkningen. Unga vuxna med ekonomiskt 6,0 eller lägre bistånd, andel (%) av invånare 18–24 år. Tabell 3 Tillväxt och utveckling - nyckeltal att följa • Sysselsättningsgrad 20 - 64 år, andel (%) • Långtidsarbetslöshet 25 – 65 år, andel (%) av befolkningen • Långtidsarbetslöshet 16 – 24 år, andel (%) av befolkningen 10 Miljö och klimat - verksamhetsmål Mål Indikatorer Målvärde Arvika kommun ska säkerställa Sjöar med god ekologisk status, 25,5 eller högre tillgången till och en hållbar andel (%). förvaltning av vatten och sanitet för alla. Arvika kommun ökar den biologiska Skyddad natur totalt, andel (%). 13,0 eller högre mångfalden och stärker ekosystemen genom att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av ekosystemen. Arvika kommun ska säkerställa Insamlat restavfall, kg/invånare. 135 kg/person eller hållbar konsumtion och produktion. lägre Insamlat matavfall, kg/invånare. 40 kg/person eller lägre Ekologiska livsmedel i kommunens 26 eller högre verksamhet, andel %. Arvika kommun ska vidta åtgärder Utsläpp till luft av växthusgaser 2,6 ton/invånare för att minska klimatförändringarna totalt, ton CO2-ekvivalenter/ eller lägre och dess konsekvenser. invånare. Kommunkoncernutsläpp till luft av 35 kg/invånare eller växthusgaser totalt, kg CO2- lägre ekvivalenter/invånare. Utsläpp till luft av fossil koldioxid 39 040 ton eller totalt, ton per år. lägre Genomsnittlig energianvändning i 54 kWh/100 km personbilar och lätta lastbilar i eller lägre kommunkoncernen kWh/100 km. Tabell 4 11 Utvärderingsmodell Uppföljningen av indikatorerna som kopplats till fullmäktiges övergripande verksamhetsmål bedöms utifrån indikatorns utfall i förhållande till indikatorns målvärde. För att en indikator skall anses uppfylld krävs att resultatet uppgår till 100 % av målvärdet. Uppföljningen av indikatorerna är kvantitativ och ingen bedömning av utfallet görs. Däremot görs en bedömning när fullmäktiges övergripande verksamhetsmål utvärderas. Denna bedömning är kvalitativ och genomförs av en politisk arbetsgrupp som arbetar fram ett förslag till kommunstyrelsen. Underlag till bedömningen är inte bara indikatorernas utfall i sig, även om indikatorernas utfall väger tyngst. Hänsyn tas även till trenden i indikatorns utfall, det vill säga om resultat blir bättre eller sämre över tid. Även en prioritering kan göras mellan indikatorerna för de mål som har mer än en indikator, alltså en indikator kan bedömas viktigare än andra indikatorer. Vidare tas även hänsyn till utfallen av det omfattande målarbete som görs i kommunens nämnder, utskott och bolag. Utifrån utfallet av fullmäktiges övergripande verksamhetsmål görs sedan en samlad bedömning om kommunkoncernen uppfyller god ekonomisk hushållning för det aktuella året. 12 Finansiella mål Arvika kommuns finansiella mål framgår i styrdokumentet ”Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Arvika kommun”. De finansiella målen består av ett resultat- och ett investeringsmål för Arvika kommun och ett investeringsmål för hela kommunkoncernen. Resultatmål Kommunen skall redovisa ett resultat efter balanskravsjusteringar som över en rullande femårsperiod minst motsvarar 1,0 % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag för samma period. Avvikelser från målet kan göras för enskilt år under förutsättning att planering finns för uppfyllelse av målet över en rullande femårsperiod. Investeringsmål Samtliga investeringar inom den skattefinansierade verksamheten ska inom en rullande femårsperiod finansieras inom ramen för årets resultat efter balanskravsjusteringar, avskrivningar och effekter av finansiell leasing1. Avvikelser från målet kan göras för enskilt år under förutsättning att planering finns för uppfyllelse av målet över en rullande femårsperiod. Investeringsmål - Kommunkoncernen Kommunkoncernens soliditet inklusive pensionsförpliktelsen skall uppgå till minst 35,5 procent, målet utgår från nyckeltalets utfall i 2025 års bokslut. Avvikelser från målet kan göras för enskilt år under förutsättning att planering finns för uppfyllelse av målet över tid. 1 Avskrivningar för finansiell leasing av verksamhetslokaler och resultateffekter som uppkommer till följd av redovisning av finansiell leasing ska inte ingå i utvärderingen av målet. 13 Driftbudget 2027 och plan 2028–2029 För kommunens nämnder gäller följande ekonomiska grundramar. Här är några av satsningarna som ingår i driftbudget år 2027 och plan 2028–2029: • Särskilt boende – Smedberg etapp 2 • ROT-renovering av Taserudsgymnasiet • Detaljplaner för hamnområdet • Skötsel av enskilda vägar • Föreningsbidrag • Dynamisk kollektivtrafik Nämndernas ekonomiska ramar kommer under verksamhetsåret att justeras på grund av utfördelning av det centrala anslaget för arvoden till förtroendevalda. Det centrala anslaget för arvoden avser uppräkning av arvode enligt ”Bestämmelser om ersättning till politiskt förtroendevalda ledamöter i kommunala uppdrag i Arvika kommun”. Nämndernas ekonomiska ramar kommer även under verksamhetsåret att justeras på grund av utfördelning av det centrala anslaget för avskrivningar och internränta. Samtliga regleringar görs inom de driftanslag som fastställts av fullmäktige. För att kunna rymma verksamheterna i de föreslagna ramarna fordras fortlöpande effektivisering och införande av nya mindre kostnadskrävande arbetssätt. För att nå de finansiella målen behöver verksamhetens kostnader minska med 10,8 miljoner kronor år 2028 och ytterligare 7,2 miljoner kronor år 2029. Ansvarsområde (tkr) Budget 2026 Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Kommunfullmäktige 2 405 2 680 2 817 3 163 varav centralt arvodesanslag 0 320 650 990 Revision 1 311 1 336 1 361 1 386 Valnämnd 600 0 0 900 Kommunstyrelsen 2 010 864 2 081 961 2 152 914 2 215 587 Myndighetsnämnd 495 495 495 495 Överförmyndarnämnd 4 919 4 919 4 919 4 919 Socialnämnd 1 044 1 044 1 044 1 044 Anpassning och effektivisering 0 0 -10 800 -18 000 Nämnder och utskott 2 021 638 2 092 436 2 152 750 2 209 494 Pensioner 40 570 36 550 36 164 36 558 Internränta -21 108 -21 223 -21 223 -21 223 Avskrivningar, ofördelat 3 525 3 150 7 500 7 500 Finansiell leasing, lokaler 0 -64 613 -66 318 -67 147 Finansverksamhet, övrigt -5 830 -8 330 -5 830 -5 830 Verksamhetens nettokostnad 2 038 795 2 037 971 2 103 043 2 159 352 Tabell 5 14 Investeringsbudget 2027 och plan 2028– 2029 Investeringsplanen för perioden omfattar 279,7 miljoner kronor och investeringsbudgeten för 2027 uppgår till 90,1 miljoner kronor. Investeringar i kommunens verksamhetslokaler görs i huvudsak av Arvika Fastighets AB och regleras genom förändrad hyressättning för kommunens verksamheter. Investering (tkr) Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Inventarier, Taserudsgymnasiet 4 300 3 400 AV-utrustning, Taserudsgymnasiet 1 100 1 000 IT, datacenter 2 000 Digital omställning, beslutstöd 1 000 1 000 Personalsystem 2 600 Offentlig utsmyckning 200 200 200 Byte konstgräs inkl. granulat, Lingon-och 5 500 Blåbärsvallen Fotbollsplaner, Vik 4 000 Simhallen, lossningsplats kemikalier 2 000 Simhallen, kemikaliehantering och 1 000 leveransmottagning, detaljprojektering Ridhus, ombyggnation och renovering av 1 000 befintlig anläggning, detaljprojektering Ny idrottshall 11 000 44 000 Offentliga toaletter 2 300 1 300 Norra infarten 10 000 7 000 4 000 Statliga bidrag - Norra infarten -3 000 -3 000 -2 000 Gång- och cykelväg, Gate 400 Gunnarskogsvägen - förbättringsåtgärder 4 600 korsning RV 61 Gunnarskogsvägen - busshållplats 2 300 Statliga bidrag - busshållplats -2 300 Gång- och cykelplan 5 000 5 000 5 000 Statliga bidrag - Gång och cykelplan -1 000 -1 000 -1 000 Totalförsvar 30 000 5 600 Statliga bidrag - totalförsvar -24 000 Delsumma: 47 000 33 500 50 200 Tabell 6 15 Investering (tkr) Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Reinvesteringar inom Skola och utbildning 2 000 2 000 2 000 Reinvesteringar inom Socialtjänst och 200 200 200 arbetsmarknad Reinvesteringar inom Vård och omsorg 1 250 1 800 1 350 avseende köksutrustning Reinvesteringar inom Vård och omsorg, övrig 2 200 2 400 2 000 verksamhet Reinvesteringar inom Samhällsutveckling 16 000 16 000 16 000 avseende beläggningsunderhåll och gatubelysning Reinvesteringar inom Samhällsutveckling, övrig 5 500 5 500 5 500 verksamhet Reinvesteringar inom Verksamhetsstöd 1 800 1 800 1 800 avseende IT-utrustning Reinvesteringar och utbyte fordon, 1 850 5 650 1 300 Räddningstjänst Till Kommunstyrelsens förfogande 2 000 2 000 2 000 Delsumma: 32 800 37 350 32 150 Exploateringsverksamhet Prästängen Vildrosgatan, gata 2 000 Trekantsgatan 3 300 Hamnområdet, förberedelse exploatering 5 000 5 000 Hamnområdet, kajer 10 000 Norra Graninge verksamhetsområde 2 000 5 000 5 400 Strategiska markförvärv 3 000 3 000 3 000 Delsumma: 10 300 13 000 23 400 Totalsumma investeringar: 90 100 83 850 105 750 Tabell 7 Utarbetandet av investeringsplanen baseras på en 10-årig planering. Prioriteringar har därefter genomförts. 16 Finansiell översikt Resultatplan Resultatplanen för åren 2027–2029 har beräknats utifrån följande förutsättningar. Beräkningsgrund År 2027 År 2028 År 2029 Resultat i relation till skatter och bidrag, procent 1,00% 1,00% 1,00% Nettokostnadsandel i relation till skatter och bidrag, procent 97,76% 97,59% 97,51% Skattefinansieringsgrad av investeringar, procent2 87,32% 99,32% 79,30% Antal invånare 25 157 25 026 24 892 Skattesats 21,75% 21,75% 21,75% Personalkostnadsökning 3,7% 3,7% 3,7% Tabell 8 Känslighetsanalys Känslighetsanalysen visar hur kommunens kostnader påverkas av förändrade förutsättningar avseende kostnadsutveckling, skattesats samt befolkning. Detta redovisas i nedanstående tabell: Händelse Kostnad/intäkt i miljoner kronor Lönekostnadsförändring, 1 procent 16,3 Förändring inflation, 1 procent 7,9 Förändring skattesats, 10 öre 6,6 Förändring befolkning, 100 invånare 7,4 Tabell 9 Kassaflöde För år 2027 beräknas ett negativt kassaflöde med 32,3 miljoner kronor. Under hela planperioden 2027–2029 beräknas en ett negativt kassaflöde med 67,3 miljoner kronor vilket främst beror på planerad resultat- och investeringsnivå samt negativ slutavräkning av skatteintäkter för åren 2025 och 2026. Kommunens betalningsberedskap bedöms vara god under hela planperioden med hänvisning till en god likviditet. 2 Beräknas i enlighet med investeringsmålet där det framgår att samtliga investeringar inom den skattefinansierade verksamheten ska inom en rullande femårsperiod finansieras inom ramen för årets resultat efter balanskravsjusteringar, avskrivningar och effekter av finansiell leasing. 17 Räkenskaper Resultaträkning Bokslut Budget Budget Resultaträkning (mnkr) 2025 2026 2027 Plan 2028 Plan 2029 Verksamhetens nettokostnader -1 854,2 -1 990,3 -1 947,8 -2 006,9 -2 062,8 exkl. avskrivningar Avskrivningar -84,7 -48,5 -90,1 -96,1 -96,6 Verksamhetens nettokostnader -1 938,9 -2 038,8 -2 038,0 -2 103,0 -2 159,4 Skatteintäkter 1 354,2 1 408,1 1 436,6 1 487,7 1 539,2 Generella statsbidrag och utjämning 614,4 613,8 648,0 667,3 675,2 Verksamhetens resultat 29,7 -16,9 46,7 52,0 55,1 Finansiella intäkter 176,9 53,6 52,7 52,7 52,7 Finansiella kostnader -161,7 -6,4 -78,5 -83,1 -85,6 Resultat före extraordinära poster 44,9 30,3 20,8 21,6 22,1 Jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 44,9 30,3 20,8 21,6 22,1 Årets resultat exkl. finansiell leasing 53,7 29,8 30,1 30,6 verksamhetslokaler Balanskravsjustering 3,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Tidigare avsatt till RUR3 87,7 87,7 87,7 87,7 87,7 Tidigare avsatt till RER4 1,4 30,2 30,2 30,2 30,2 Årets avsättning till RER 28,8 0,0 0,0 0,0 0,0 Ianspråktagande av RUR 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ianspråktagande av RER 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets balanskravsresultat 19,7 30,3 20,8 21,6 22,1 Summa RUR & RER 117,9 117,9 117,9 117,9 117,9 Resultat, andel av skatter och 2,28% 1,50% 1,00% 1,00% 1,00% statsbidrag Nettokostnadsandel i relation till 98,49% 100,84% 97,76% 97,59% 97,51% skatter och statsbidrag Finansnetto 15,2 47,2 -25,8 -30,4 -33,0 Tabell 10 3 Resultatutjämningsreserv (RUR) 4 Resultatreserv (RER) 18 Balansräkning Bokslut Budget Budget Balansräkning (mnkr) 2025 2026 2027 Plan 2028 Plan 2029 Anläggningstillgångar 1 896,5 1 956,1 1 973,7 1 953,3 1 953,4 Omsättningstillgångar 1 231,7 1 239,1 1 249,1 1 249,1 1 249,1 Kassa och bank 581,2 562,1 529,8 514,4 494,8 Summa tillgångar 3 709,4 3 757,2 3 752,5 3 716,8 3 697,3 Eget kapital 2 002,1 2 032,4 2 053,2 2 074,8 2 096,9 Avsättningar 207,0 202,7 195,5 189,6 184,5 Skulder 1 500,3 1 522,1 1 503,8 1 452,4 1 415,9 Summa eget kapital, avsättningar 3 709,4 3 757,2 3 752,5 3 716,8 3 697,3 och skulder Pensioner intjänade före 1998 491,1 494,3 436,8 416,9 400,7 Soliditet exklusive 54,0% 54,1% 54,7% 55,8% 56,7% pensionsförpliktelser Soliditet inklusive 40,7% 40,9% 43,1% 44,6% 45,9% pensionsförpliktelser Tabell 11 19 Kassaflödesanalys Kassaflöde (mnkr) Bokslut 2025 Budget 2026 Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Den löpande verksamheten Årets resultat 44,9 30,3 20,8 21,6 22,1 Avskrivningar 84,4 48,5 90,1 96,1 96,6 Nedskrivningar 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring pensionsavsättning 10,9 -4,3 -7,2 -5,9 -5,1 Förändring övriga avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Reavinst-/reaförlust -1,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga ej likviditetspåverkande poster 4,7 4,0 12,6 12,1 12,1 Medel från verksamheten före 143,8 78,5 116,4 123,9 125,7 förändring av rörelsekapital Ökning- minskning+, kortfristiga -25,8 -15,0 -10,0 0,0 0,0 placeringar Ökning- minskning+, kortfristiga 59,6 7,6 0,0 0,0 0,0 fordringar Ökning- minskning+, förråd -7,8 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning+ minskning-, kortfristig skuld 16,6 0,0 -11,6 -16,3 0,0 Kassaflöde från den löpande 186,4 71,1 94,8 107,6 125,7 verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella och -65,1 -112,1 -120,4 -87,9 -108,8 materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella 1,4 0,0 0,0 0,0 0,0 anläggningstillgångar Investering i finansiella -130,0 0,0 0,0 0,0 0,0 anläggningstillgångar Försäljning av finansiella 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 anläggningstillgångar Investeringsbidrag och övriga 6,9 26,0 30,3 4,0 3,0 inkomster Kassaflöde från -186,8 -86,1 -90,1 -83,9 -105,8 investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Amortering av långfristiga skulder 0,0 -4,2 -4,7 -4,7 -4,7 Amortering av skulder för finansiell -32,4 0,0 -32,3 -34,4 -34,8 leasing Långfristiga fordringar, tillförda (+) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 använda (-) Kassaflöde från -32,4 -4,2 -37,0 -39,1 -39,5 finansieringsverksamheten Utbetalning av bidrag statlig 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 infrastruktur Årets kassaflöde -32,8 -19,2 -32,3 -15,4 -19,6 Likvida medel vid årets början 614,0 581,2 562,1 529,8 514,4 Likvida medel vid årets slut 581,2 562,1 529,8 514,4 494,8 Skattefinansieringsgrad av 176,32% 91,57% 87,32% 99,32% 79,30% investeringar inklusive utbetalning av bidrag statlig infrastruktur Tabell 12 20 Arvika kommun Besöksadress: Östra Esplanaden 5, Arvika Webbplats: www.arvika.se Telefon: 0570-816 00 (Kontaktcenter) E-post: arvika.kommun@arvika.se 21 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (3) Sammanträdesdatum 2026-08-18 Arvika Stadshus AB