Samhällsbyggnadsnämnden — 24 juni 2026

SBN § 40 Dnr 2026-128 Månadsuppföljning maj 2026 Beslut att godkänna månadsuppföljningen för maj 2026, samt att överlämna denna till kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsavdelningen uppvisar en positiv avvikelse om +247 tkr för perioden januari till maj. Prognosen för helåret är +538 tkr. Plan och bygg har en negativ avvikelse för perioden om -237 tkr, främst beroende på två konsultfakturor som fakturerades först i februari men avsåg arbete som genomfördes under 2025. Miljösidan har en positiv avvikelse för perioden om +432 tkr. Det beror till största del på att en vakant tjänst som ännu inte har tillsatts. Räddningstjänstens avvikelse till och med maj är +52 tkr vilket främst beror på något lägre personalkostnader. Månadsuppföljning maj 2026 KommunstyrelsenSida 4 av 37 de de

SBN § 41 Dnr 2025-946 Granskning avseende förslag till detaljplan för del av fastigheterna Norra Jularp 4:1 och Södra Jularp 1:7, Aneby kommun, Jönköpings län Beslut att godkänna det upprättade förslaget till Detaljplan för del av fastigheterna Norra Jularp 4:1och Södra Jularp 1:7 Aneby kommun, Jönköpings län, samt att förslaget skickas ut på granskning till berörda sakägare, myndigheter och intressegrupper för att inhämta eventuella synpunkter på detaljplaneförslaget. Motivering I översiktsplanen pekas skogsområde utmed Skogsgatan, norr om Tomtebogatan, ut som intressant utvecklingsområde för bostäder och eventuellt verksamheter. Det anges att förtätning med fler tomter eller någon mindre verksamhet kan vara möjligt. I översiktsplanen benämns området som ”Skidbacken”. Marken ägs av Aneby kommun. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en i landskapet väl anpassad utbyggnad av bostäder i form av sex villor i ett attraktivt centrumnära bostadsområde. Kommunens vision är att förtäta området och erbjuda naturnära boenden med närhet till service och kommunikationer. Detaljplanen möjliggör för bostäder inom kvartersmark. Planområdet har avgränsats så att släpp mellan husen ner till skidbacken kan bestå, och så att tillträde till naturmarken öster om planområdet fortsatt är lättillgängligt. Den större delen av området berörs av detaljplanen Förslag till ändring av stadsplanen för del av Aneby samhälle Jularp 4:1 m fl fastigheter, Aneby kommun Jönköpings län från 1977. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 24 september 2025 att ge samhällsbyggnadsavdelningen i uppdrag att påbörja ett planarbete för att utreda och möjliggöra utveckling på del av fastigheten Norra Jularp 4:1 m.fl. Föreslaget planområde ligger i tätortens nordöstra del, mellan två befintliga bostadsområden längs Skogsgatan. Planområdet utgörs av tre närliggande områden med en sammanslagen yta på drygt 7 500 m2 och utgörs av fastigheterna Norra Jularp 4:1 och Södra Jularp 1:7. Samtliga områden ligger i en östlig sluttning och utgörs med undantag för en mindre, otillåtet privatiserad yta, av skogsmark. Samtliga fastigheter är kommunalt ägda.Sida 5 av 37 de de Det nordvästra området gränsar till en fastighet med flerbostadshus i sydväst, och i norr och nordväst mot vad som plan betecknas som park, men som sköts mer som en tätortsnära skog. Nordöstra området ligger på motsatt sida utmed Skogsgatan och är omgärdat av skog, i plan betecknat som park. Det södra området är beläget utmed Skogsgatan. Skogen intill befintlig fastighet samt skidbacken gränsar till området i söder och längs den östliga och norra gränsen är det skog. Genom områdets nordvästra hörn löper en välanvänd stig som leder ner mot Furulidsdalen. Området ligger drygt 400 meter nordöst om Aneby centrum. Planprocessen Planprocessen är en prövning där ett områdes lämplighet för ett ändamål utreds och där de som berörs av förslaget ges möjlighet till insyn och påverkan vid flera tillfällen. Planprocessen regleras i plan- och bygglagen (2010:900). En detaljplan reglerar markanvändningen som utformningen av bebyggelse, vägar och grönstruktur för ett område. När detaljplanen vunnit laga kraft är den ett juridiskt bindande dokument för efterföljande beslut såsom bygglov. Preliminär tidplan för processen innebär beslut om samråd i mars 2026. Samrådet har genomförts under april månad. Beslut om granskning i juni och genomförandet av granskningen pågår under större delen av juli. Ett antagande av detaljplanen i samhällsbyggnadsnämnden i augusti 2026. Borrplan, 2025-11-12 Geoteknisk undersökning, 2026-01-07 Markteknisk undersökningsrapport, 2026-01-07 Grundkarta, 2026-02-20 Gränser för grundkarta, 2026-03-11 Fastighetsförteckning, 2026-03-20 Fastigheter i samrådskrets, 2026-03-23 Plan- och genomförandebeskrivning, 2026-03-24 Plankarta med bestämmelser, 2026-03-25 Undersökning av betydande miljöpåverkan, 2026-06-16 Beslut om betydande miljöpåverkan, 2026-06-16 Naturvärdesinventering, 2026-05-11 Samrådsredogörelse, 2026-06-16 Sändlista granskning, 2026-06-16 de de

SBN § 42 Dnr 2026-201 Bygglov för enbostadshus på fastigheten Fågelkärr 2:10 Beslut att bevilja bygglov enligt ansökan för enbostadshus på fastigheten Fågelkärr 2:10 med stöd av 9 kap. 60 § plan- och bygglagen (2010:900). Motivering Samhällsbyggnadsnämnden beviljade den 17 november 2020 bygglov för uppförande av enbostadshus på aktuell fastighet. Därefter har nämnden haft skäl till att neka slutbesked då den uppförda byggnaden har avvikit från beviljat lov vad avser utformning, placering och nockhöjd. Sökande har därefter inkommit med en ny ansökan om bygglov i vilket den ändrade utformningen, placeringen, nockhöjden och tillbyggnaden har tagits med. Nämnden beviljade den 16 april 2026 bygglov för enbostadshus enligt reviderat ritningsunderlag. Nämndens beslut överklagades till Länsstyrelsen i Jönköping län som den 2 juni 2026 beslutade att upphäva nämndens beslut och återförvisa ärendet för fortsatt handläggning. Aktuell prövning Om åtgärden avviker från detaljplanen får bygglov ändå ges med stöd av 9 kap. 60 § plan- och bygglagen, om avvikelsen är förenlig med detaljplanens syfte och avvikelsen från detaljplanen är liten eller åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Den sökta åtgärden strider mot gällande detaljplan vad avser nockhöjd samt byggnation på punktprickad mark. I närområdet finns ett tjugotal permanent- och fritidsbostadshus med tillhörande komplement- och ekonomibyggnader, varav ungefär hälften av bostadshusen ligger inom planområdet. Området sluttar i nordvästlig riktning mot sjön Bunn. Planområdet består av tre rader om totalt tretton fastigheter varav endast två är obebyggda.Sida 7 av 37 de de Avvikelse – nockhöjd Genom inmätning (lägeskontroll) har nämnden fått underlag som visar att nockhöjden, mätt från lägsta marknivå vid byggnad, är 8,14 meter. Enligt detaljplanen är tillåten nockhöjd 8,0 meter. Avvikelsen uppgår till 0,14 meter vilket motsvarar 1,75 %. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att byggnadshöjden för ett enbostadshus, beläget i en kraftig sluttning, som översteg tillåten byggnadshöjd med ca 0,6 meter var att betrakta som en liten avvikelse (MÖD P 601-13). Var nock- eller totalhöjden ska mätas ifrån beror på hur bestämmelsen formuleras. Om planbestämmelsen inte anger varifrån höjden ska mätas, ska den mätas från den medelnivå som marken har invid byggnaden. Enligt gällande detaljplan ska nockhöjden mätas från lägsta marknivå vid byggnad (+220,78). Boverket skriver att oavsett vilken typ av höjdreglering kommunen väljer är det vid lovprövningen som det avgörs om ett byggnadsverk klarar den angivna höjden. Enligt förarbeten till plan- och bygglagen ska höjden på byggnadsverk anses vara planenliga inom en marginal på några decimeter (prop. 1989/90:37 s. 55). Samhällsbyggnadsnämnden kan konstatera att området är kraftigt sluttande. Vidare bedömer nämnden att byggnadens utformning och placering har anpassats efter tomtens karaktär och förutsättningar. Nämndens bedömning är att avvikelsen från plan gällande nockhöjd ska betraktas som liten. Avvikelse – punktprickad mark Genom inmätning (lägeskontroll) har nämnden fått underlag som visar att altanen är placerad 3,96-4,26 meter från norra fastighetsgränsen. I gällande detaljplan finns en 4,5 meter bred remsa med punktprickad mark längs fastighetens norra gräns. Avvikelse sker genom att altanen placeras ca 0,24 - 0,54 meter in på punktprickad mark vilket motsvarar en yta om ca 4,6 kvm. Altanen står på trästolpar som är placerade inom det punktprickade området. Ingen del av tillbyggnaden (skärmtaket) placeras på punktprickad mark. Frågan om en avvikelse från en plan är att anse som liten bör inte bedömas utifrån absoluta mått och tal utan bör ses i förhållande till samtliga föreliggande omständigheter. I förarbetena uttalas att det vid prövningen särskilt bör övervägas i vilken mån och på vilka sätt godtagande av planavvikande åtgärder kan få prejudicerande effekt (prop. 1989/90:37 s. 56). Nämnden kan konstatera att alla utom två fastigheter i planområdet är bebyggda. På den aktuella raden är två fastigheter bebyggda med en obebyggd mellan. Det kan konstateras att den andra fastigheten har en komplementbyggnad som är placerad nära den norra tomtgränsen.Sida 8 av 37 de de Genom detta kan det anses finnas en form av enhetlig linje mellan de två bebyggda fastigheterna. Vidare bedömer nämnden att det inte föreligger någon risk för att beslutet ska få en prejudicerande verkan i området. I och med att altanen står på trästolpar och inte ligger på marknivå anser nämnden att det intrycket av att den punktprickade marken är ianspråktagen minskar. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att en planavvikelse, i form av att ca 4 kvm av ett enbostadshus placerades på punktprickad mark, var att anse som en liten avvikelse från plan och förenlig med detaljplanens syfte (MÖD P 5768-15). Nämndens bedömning är att avvikelsen från plan gällande byggnation på punktprickad mark ska betraktas som liten. Två eller tre våningsplan? Begreppen våning och vind definieras inte i den äldre plan- och bygglagstiftningen. Vid tolkning av detaljplaners bestämmelser som rör dessa begrepp har man enligt praxis tagit ledning av hur de har definierats i ”Plan- och byggtermer 1994”, TNC 95 (jmf. MÖD P 13784-22). I TNC 95 definieras ”våning” som ”del av hus avgränsad av motsvarande ytor i två på varandra följande bjälklag samt ytterväggarnas utsidor eller motsvarande”. ”Vind” definieras som ”utrymme i byggnad begränsat mot det fria huvudsakligen av yttertak och begränsat nedåt av det översta bjälklaget”. Enligt 1 kap. 4 § plan- och byggförordningen (2011:338) avses våning som ett utrymme i en byggnad där utrymmet avgränsas åt sidorna av byggnadens ytterväggar, uppåt av ett tak eller bjälklag och nedåt av ett golv. En vind ska endast anses vara en våning om ett bostadsrum eller en arbetslokal kan inredas i utrymmet samt att byggnadshöjden är mer än 0,7 meter högre än nivån för vindsbjälklagets översida. Enligt SS 21054:2020, Area och volym för byggnader – Terminologi och mätning, ska tre förutsättningar vara uppfyllda för att ett utrymme ska betraktas som mätbart: Utrymmet ska vara åtkomligt, golvet ska vara beträdbart och det ska finnas tillräcklig rumshöjd. Enligt punkt 5.1.3 samt figur 3a ska rumshöjden i utrymmet vara minst 1,9 meter och 0,6 meter brett då utrymmet begränsas av snedtak. Samhällsbyggnadsnämnden kan konstatera att utrymmet inte uppfyller kraven för att vara mätbar då högsta rumshöjd är 1,965 meter men inte på ett 0,6 meter brett utrymme. Därtill är utrymmet huvudsakligen avgränsat av byggnadens yttertak. Vidare bör den praktiska användbarheten av ytan särskilt beaktas. En vind bör inte räknas som våning, om det med hänsyn till exempelvis inte går att inreda ett godtagbart bostadsrum eller en arbetslokal där.Sida 9 av 37 de de Någon åtkomlig del måste därför utgöra mätvärt utrymme. Med mätvärt utrymme menas utrymme som uppfyller kraven i Boverkets byggregler på tillgänglighet, golvyta och rumshöjd. Nämnden bedömer att byggnadshöjden är högre än 0,7 meter än vindbjälkslagets översida men bedömer samtidigt att det inte möjligt att inreda ett bostadsrum eller arbetslokal utifrån Boverkets byggregler. Byggnaden ska därför anses ha två våningsplan och vara förenlig med detaljplanens bestämmelse om tillåtet våningsantal. Byggnation inom 4,5 meter från gräns Före den 1 juli 1987 fanns generella bestämmelser om byggnaders placering i 39 § byggnadsstadgan (1959:612) som bland annat innebar att byggnader skulle placeras 4,5 meter från tomtgräns. Genom övergångsbestämmelser gäller dessa generella bestämmelser nu som planbestämmelse i äldre planer. Sedan 1 juli 1987 regleras byggnaders placering genom planbestämmelser i detaljplanen. Detta innebär att om planer som antagits efter detta datum inte innehåller någon bestämmelse om placering så är inte byggnaders placering reglerad i detaljplanen. Aktuell detaljplan antogs den 26 februari 2007 och det saknas i planen, bortsett från punktprickad mark, reglering avseende placering av byggnader. Nämnden kan konstatera att byggnadskroppen ligger på ett avstånd om 5,27-5,30 meter från den västra tomtgränsen och altanen på ett avstånd om 2,23-2,28 meter från gräns. Därför föreligger det inte någon avvikelse från plan avseende placering inom 4,5 meter från gräns mot den västra grannfastigheten än annat i det punktprickade området. Samtidigt är altanen att anse som bygglovspliktig, enligt 9 kap. 19 § bygglagen, då den har en höjd som överstiger 1,8 meter från marken och placeras inom 3,6 meter från enbostadshuset. Likaså föreligger det, enligt 9 kap. 9 § plan- och bygglagen, bygglovsplikt för skärmtaket då det, enligt 9 kap. 34 § plan- och bygglagen, faller under utökad lovplikt i och med placeringen inom 4,5 meter från gräns. Berörd granne har inte skriftligen godkänt placeringen vilket hade möjliggjort att skärmtaket kunnat uppföras utan bygglov. Markförhållanden på platsen Sakägare framför i yttrande att det har utförts betydande mark- och schaktningsarbeten för att möjliggöra garage- och förrådsutrymmen under bostadsdelen. Den 4 december 2014 beviljade nämnden bygglov för enbostadshus och komplementbyggnad på fastigheterna Fågelkärr 2:10 och 2:12. Nämnden kan genom flygfotografier från 2015 konstatera att omfattande schaktarbeten påbörjats i samband med byggnation av komplementbyggnaden.Sida 10 av 37 de de Mellan 2017-2019 uppfördes en betongplatta för komplementbyggnaden på aktuell fastighet men därefter avslutades arbetet. Betongplattan har sedan legat som grund till det uppförda bostadshuset. Sökande framför i yttrande att ingen schaktning har genomförts under byggtiden utan endast att återfyllnad har skett. Sakägare förvärvade grannfastigheten under början av 2017 och får således anses ha varit medveten om det schaktningsarbete som tidigare utförts på sökandefastigheten. Därtill fanns möjlighet att överklaga nämndens beslut från november 2020 om bygglov för enbostadshus. Schaktning och fyllning som utgör förberedelser till bygglovspliktiga byggåtgärder kräver, enligt 9 kap. 50 § plan- och bygglagen, inte ett separat marklov då markåtgärderna ska prövas i bygglovet. Genom bifogade fotografier från sökande, vilka visar markförhållandena på platsen innan byggnation av enbostadshuset påbörjas, bedömer nämnden att inga betydande markhöjningar, utöver återfyllning och utjämning, har utförts mot grannfastigheten. Nuvarande marknivå bedöms vara relativt jämn mellan fastigheterna. Innebär åtgärden en betydande olägenhet? Sakägare framför i yttrande att åtgärden är placerad nära fastighetsgräns och att den upphöjda altanen bland annat medför ökad insyn och betydande påverkan på boendemiljön samt stads- och landskapsbilden. Sammanfattningsvis menar sakägare på att åtgärden ska betraktas som en betydande olägenhet. Samhällsbyggnadsnämnden kan först och främst konstatera att sakägarnas fastighet är obebyggd. Därtill har utformningen av enbostadshuset granskats i en föregående bygglovsprövning redan under 2020. Berörd sakägare överklagade inte nämndens beslut om bygglov. Nämnden anser att fönstren på fasaden mot väster är få och placerade på ett sådant sätt att deras funktion framför allt är att möjliggöra dagsljusinsläpp, snarare än utblickar. Likaså har det sedan den första bygglovsprövningen funnits en utkragande altan runt enbostadshusets fasader mot väst, öst och norr. Mark- och miljööverdomstolen har i flera fall prövat frågan gällande begränsning av viss utsikt och huruvida det kan anses vara en betydande olägenhet. Mark- och miljööverdomstolen bedömde i ett ärende avseende nybyggnation av fritidshus att en viss del av klagandes sjöutsikt begränsandes men att det inte kunde anses vara främmande för områdets karaktär eller förhållandena på orten (MÖD P 2904-15). Vidare bedömde Mark- och miljööverdomstolen i ett ärende avseende nybyggnation av flerbostadshus att eventuella olägenheter i form av insyn inte kunde anses vara betydande i den mening som avses i 2 kap. 9 § plan- och bygglagen (MÖD P 2439-22).Sida 11 av 37 de de Nämnden kan att bostadsområdet är relativt tätbebyggt med fristående enbostadshus. Redan i dagsläget förekommer insyn av varierande grad mellan fastigheterna, inte minst från ovanliggande fastighetsrader. Samhällsbyggnadsnämnden bedömer att åtgärdens placering och volym inte förstärker omgivningspåverkan, i form av insyn, i sådan omfattning att åtgärden kan anses vara en betydande olägenhet i den mening som avses i 2 kap. 9 § plan- och bygglagen. Nämnden bedömer vidare att en inte obetydlig del av sjöutsikten från sakägares fastighet kvarstår och att inskränkningen inte är av sådan art att det är att betrakta som en betydande olägenhet. Samhällsbyggnadsnämnden kan konstatera att planområdet nära på är helt utbyggt. I området har omfattande schakt- och fyllnadsarbeten utförts på flera fastigheter i samband med byggnation av enbostadshus med tillhörande komplementbyggnader och andra lovbefriade åtgärder. Därigenom får det anses ha skapats en form av enhetlighet som även aktuell åtgärd kan anses falla inom. Sakägare framför att åtgärden innebär en betydande olägenhet. Vid bedömningen om åtgärden kan godkännas måste nämnden ta hänsyn till, förutom olägenheten i sig, det aktuella områdets karaktär och förhållandena på orten. Detta innebär att toleransnivån i vissa fall måste vara något högre. Då behöver även beaktas vad de boende har haft anledning att förvänta sig för byggnation i det aktuella området. Nämnden bedömer att åtgärden innebär en viss inskränkning av utsikt och delvis ökad insyn men sammantaget bedöms detta inte innebära en sådan betydande olägenhet som skulle ge upphov till grund att neka bygglov enligt ansökan. Åtgärden bedöms uppfylla kraven på lämplig placering och utformning med hänsyn till stads- och landskapsbilden och en god helhetsverkan. Åtgärden bedöms vara väl utformad och bidragande till en god form-, färg-, och materialverkan. Åtgärden bedöms inte medföra någon betydande olägenhet för omgivningen. Samhällsbyggnadsnämnden anser att åtgärden är förenlig med detaljplanens syfte och att den samlade avvikelsen från detaljplanen är att betrakta som liten. Vidare anser nämnden att åtgärden uppfyller kraven i tillämpliga bestämmelser i 2 och 8 kap. plan- och bygglagen. Därför beslutar nämnden att bevilja bygglov enligt ansökan med stöd av 9 kap. 60 § plan- och bygglagen.Sida 12 av 37 de de Samhällsbyggnadsnämnden har fått in en ansökan om bygglov för enbostadshus på fastigheten Fågelkärr 2:10. Ansökan avser enbostadshus, till en yta om ca 173,9 kvm, med två våningar med röd träfasad, vita fönsterbågar i lättmetall och takbeläggning i form av rött tegel samt röd bandtäckt plåt. Nockhöjd är 8,14 meter och taklutningar är 24 och 12 grader. Berörda sakägare har fått möjlighet att inkomma med synpunkter över ansökan. En sakägare har inkommit med yttrande och sökande har bemött synpunkterna. Sökande har också bifogat fotografier som visar marknivån innan byggnation påbörjades. Sakägare framför bland annat att byggnaden överskrider högsta tillåtna nockhöjd, att altan och skärmtak placeras på prickad mark, att omfattande schaktning har resulterat i terrängpåverkan och att åtgärden ger upphov till en betydande olägenhet. Sammanfattningsvis anser sakägare att ansökan ska avslås. Sökande framför bland annat att ändringen av nockhöjd beror på byte av bandtäckt plåttak till lertegel, att altanen har funnits med i det ursprungliga bygglovet och att ingen schaktning har förekommit men att stödmurar har uppförts med tillhörande återfyllnad. Sökande anser att nockhöjden ska anses vara planenlig enligt standarden SS 014141 regel A. För området gäller planen 0604-P129 som vann laga kraft den 15 maj 2008. Planens genomförandetid har upphört att gälla. För aktuell fastighet medges byggnation av bostadsändamål. Tillåten utnyttjandegrad är 200 kvm (bruttoarea) per tomt och byggnader får uppföras med högst två våningar. Högsta tillåten nockhöjd från lägsta marknivå vid byggnad är 8,0 meter. Fasader ska vara av trä och taktäckning ska vara röd. Upplysningar Prövning av ärendet sker enligt Boverkets äldre byggregler. Beslut om lov upphör att gälla om den åtgärd som lovet avser inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag då beslutet vann laga kraft enligt 9 kap. 43 § plan- och bygglagen. Beslutet om startbesked upphör att gälla den dag då beslutet om lov upphör att gälla. Berörda sakägare har formell rätt att överklaga detta beslut. Tiden för överklagande av ett beslut om lov eller förhandsbesked är, för alla som inte ska delges beslutet enligt 9 kap. 108 § plan- och bygglagen, fyra veckor från den dag som beslutet publicerades på kommunens anslagstavla.Sida 13 av 37 de de Beslut om lov gäller, enligt 9 kap. 114 § plan- och bygglagen, omedelbart även om det inte har fått laga kraft. Det gäller dock inte om ett genomförande av åtgärden kan medföra skador som inte kan återställas, på natur- eller kulturvärden eller totalförsvarets intressen. Om åtgärden påbörjas innan beslutet har fått laga kraft sker det på byggherrens egen risk eftersom beslutet kan bli upphävt. Om beslutet överklagas och dessutom inhiberas av en överinstans får beslutet inte verkställas förrän det är slutligt prövat. Arbetet får inte påbörjas innan kommunen utfärdat startbesked enligt 10 kap. 23 § plan- och bygglagen. Avgift Avgift tas ut enligt Aneby kommuns plan- och bygglovtaxa vilken har erlagts i samband med tidigare prövning av ansökan. Planritningar, 2026-04-14 Fasad- och sektionsritningar, 2026-06-04 Beräkningsdokument, 2026-06-12 Yttrande från sakägare, 2026-06-15 Yttrande från sökande, 2026-06-16 Fotografier och flygfotografier, 2026-06-16 Sökanden (besvärshänvisning) Aneby Miljö & Vatten ABSida 14 av 37 de de

SBN § 43 Dnr 2026-284 Bygglov för väderskydd på fastigheten Gökärten 1 Beslut att bevilja bygglov enligt ansökan för väderskydd på fastigheten Gökärten 1 med stöd av 9 kap. 61 § plan- och bygglagen (2010:900). Motivering För att bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan krävs bland annat att åtgärden inte strider mot detaljplanen i enlighet med 9 kap. 56 § plan- och bygglagen. Om åtgärden avviker från detaljplanen får bygglov ändå ges med stöd av 9 kap. 60 § plan- och bygglagen, om avvikelsen är förenlig med detaljplanens syfte och avvikelsen från detaljplanen är liten eller åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Bygglov får även ges med stöd av 9 kap. 61 § plan- och bygglagen om åtgärden avviker en detaljplan där planens genomförandetid har gått ut och avvikelsen är förenlig med detaljplanens syfte och åtgärden tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse. Bygglov kan även ges om åtgärden innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till området och den användning som har bestämts i detaljplanen. Den sökta åtgärden strider mot gällande detaljplan vad avser byggnation på punktprickad mark som inte får bebyggas. Det aktuella området är att betrakta som tätbebyggt med primärt bostadsbyggnader och komplementbyggnader. På platsen för sökt åtgärd bedrivs verksamhet i form av obemannad försäljning av drivmedel. Den första frågan i ärendet är om den sökta åtgärden strider mot anpassningskravet i 2 kap. 6 § plan- och bygglagen. Anpassningskravet syftar till att byggnadsverk ska utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan.Sida 15 av 37 de de Samhällsbyggnadsnämnden bedömer att åtgärden inte är så olämpligt placerad eller utformad att den kan anses strida mot anpassningskravet. Vidare kan nämnden konstatera att området enligt gällande detaljplan är planlagt för bilservice, vilket enligt Boverkets planbestämmelsekatalog bland annat inkluderar försäljning av drivmedel. Åtgärden ska därför betraktas vara förenlig med planens syfte och anses vara ett lämpligt komplement då väderskyddet ska användas vid person- och lastbilstankning. Samhällsbyggnadsnämnden kan konstatera att ljudstörningar, i form av exempelvis fordon som låter högt genom att förarna gasar med motorer eller spelar hög musik, kan vara att betrakta som en betydande olägenhet. Särskilt då det upplevs som störande för de som bor, vistas och verkar i närheten, främst nattetid. Samtidigt bedömer nämnden att tillfälliga bullerstörningar oftast är en ordningsfråga som faller under polisens ansvar. Om väderskyddet omlokaliseras några meter österut är åtgärden att betrakta som planenlig. Nämndens uppfattning är dock att en sådan ändring inte kommer att ha någon effekt på de bullerstörningar som sakägarna framför. Nämnden kan konstatera att åtgärden avviker från detaljplanen vad avser byggnation på punktprickad mark. Den aktuella åtgärden har en yta om 4,6 kvm och får därför anses ha en begränsad påverkan på den punktprickade markens syfte. Sammantaget bedömer nämnden att åtgärden uppfyller kraven i tillämpliga bestämmelser i 2 och 8 kap. plan- och bygglagen och att åtgärden är förenlig med detaljplanens syfte samt att avvikelsen från detaljplanen är att betrakta som liten. Åtgärden bedöms även vara ett lämpligt komplement till verksamheten som bedrivs på aktuell fastighet och ändamålet som beskrivs i detaljplanen. Därför beslutar nämnden att bevilja bygglov enligt ansökan med stöd av 9 kap. 61 § plan- och bygglagen. Samhällsbyggnadsnämnden har fått in en ansökan om bygglov för väderskydd på fastigheten Gökärten 1. Väderskydd, till en yta om 4,6 kvm, kommer uppföras med härdat glas och med företagslogotyp i röd och kul kulör. Nockhöjd är 2,46 meter. Berörda sakägare har fått möjlighet att inkomma med synpunkter över ansökan. Fyra sakägare har inkommit med yttrande. Sakägarna framför att området, där väderskyddet avses att uppföras, fungerar som en samlingsplats för fordonsburna ungdomar som buskör och spelar hög musik under sena fredags- och helgkvällar.Sida 16 av 37 de de För området gäller planen 0604-P40 som vann laga kraft den 10 december 1991. Planens genomförandetid har upphört att gälla. Planen medger ”Bilservice” som ändamål. Komplementbyggnader får ha en högsta byggnadshöjd om 2,5 meter. Upplysningar Beslut om lov upphör att gälla om den åtgärd som lovet avser inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag då beslutet vann laga kraft enligt 9 kap. 43 § plan- och bygglagen. Beslutet om startbesked upphör att gälla den dag då beslutet om lov upphör att gälla. Berörda sakägare har formell rätt att överklaga detta beslut. Tiden för överklagande av ett beslut om lov eller förhandsbesked är, för alla som inte ska delges beslutet enligt 9 kap. 108 § plan- och bygglagen, fyra veckor från den dag som beslutet publicerades på kommunens anslagstavla. Beslut om lov gäller, enligt 9 kap. 114 § plan- och bygglagen, omedelbart även om det inte har fått laga kraft. Det gäller dock inte om ett genomförande av åtgärden kan medföra skador som inte kan återställas, på natur- eller kulturvärden eller totalförsvarets intressen. Om åtgärden påbörjas innan beslutet har fått laga kraft sker det på byggherrens egen risk eftersom beslutet kan bli upphävt. Om beslutet överklagas och dessutom inhiberas av en överinstans får beslutet inte verkställas förrän det är slutligt prövat. Utstakning ska utföras genom kommunens försorg alternativt genom certifierad och sakkunnig entreprenör innan byggnadsarbetena får påbörjas. Om arbetet sker genom kommunens utförs utstakningen av Sweco. Om åtgärden placeras intill eller mycket nära fastighetsgränsen (inom 4,5 meter) ska berörda grannar kallas till utstakningen enligt 10 kap. 26 § plan- och bygglagen. Det är byggherrens ansvar att kalla berörda grannar till utstakningen. Byggnation får inte påbörjas innan nämnden har utfärdat startbesked enligt 10 kap. 23 § plan- och bygglagen. Avgift Avgift tas ut enligt Aneby kommuns plan- och bygglovtaxa. Den blir i detta ärende 7 578 kronor. Avgiften är exklusive kostnad för eventuell utsättning vilken faktureras direkt från Sweco.Sida 17 av 37 de de Ritningar, 2026-04-28 Yttrande från sakägare, 2025-05-20, 2025-05-27, 2025-06-03 Fotografier, 2026-06-16 Sökanden (besvärshänvisning) KontaktpersonSida 18 av 37 de de

SBN § 44 Dnr 2024-685 Påbörjad byggnation av komplementbyggnad utan strandskyddsdispens på fastigheten Kråketorp 1:2 Fastighetsägare: Redovisas inte i webbversionen av protokollet med hänvisning till GDPR Beslut att avsluta ärendet då rättelse har skett, att beslutet översänds till Kronofogdemyndigheten för avslutande av ärenden, samt att beslutet översänds till Inskrivningsmyndigheten för borttagande av angiven anteckning i fastighetsregistret. Anteckning Inskrivningsdag 2024-11-25, Akt D-2024-00395268:1 Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 20 november 2024, § 88, att förelägga fastighetsägare om att riva en betonggrund och att återställa marken till jämn marknivå efter slutfört arbete. Åtgärden skulle enligt föreläggandet utföras inom åtta månader från det att beslutet vunnit laga kraft. Den 21 oktober 2025 utfördes platsbesök. Vid platsbesöket kunde det konstateras att nämndens rättelseföreläggande inte efterlevts. Den 31 oktober 2025 skickades en ansökan om begäran av verkställighet till Kronofogdemyndigheten. Den 19 januari 2026 beslutade nämnden, per begäran från fastighetsägare, att bevilja förlängd utförandetid. Den 27 maj 2026 inkom fotografier från fastighetsägare som visar att rättelse har utförts enligt nämndens beslut.Sida 19 av 37 de de Fotografier, 2024-09-10, 2025-10-21 och 2026-05-27 FastighetsägareSida 20 av 37 de de

SBN § 45 Dnr 2026-268 Bygglov för enbostadshus och komplementbyggnad på fastigheten Eldstorp 1:3 Beslut att med stöd av 7 kap. 5 § kommunallagen (2017:725) vidaredelegera beslutanderätt i ärendet till bygglovshandläggare, samt att beslutanderätt endast gäller för beviljande av bygglov enligt ansökan. Motivering Nämndens beslut om förhandsbesked Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 29 januari 2026 att lämna positivt förhandsbesked. Ansökan avsåg enbostadshus till en yta om 350 kvm och komplementbyggnad till en yta om 81 kvm. Ansökan om bygglov avviker från beslut om förhandsbesked avseende komplementbyggnadens storlek, där avvikelsen uppgår till 101 kvm vilket motsvarar ca 125 %. Prövning av bygglov Bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska enligt plan- och bygglagen prövas mot de tre utformningskraven: lämplighet för sitt ändamål, god form-, färg- och materialverkan samt tillgänglighet och användbarhet. I ärenden om bygglov ska bebyggelse och byggnadsverk, enligt 2 kap. 6 § plan- och bygglagen, utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. Av 2 kap. 1 § plan- och bygglagen följer att i prövningen ska såväl allmänna som enskilda intressen beaktas och tas hänsyn till. Vid lämplighetsbedömningen ska det också prövas om åtgärden tar hänsyn till de allmänna intressen om till exempel lämplig markanvändning som kommer till uttryck i 2 kap. plan- och bygglagen. Det innebär att bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. miljöbalken (1998:808) ska tillämpas.Sida 21 av 37 de de Det aktuella området är, utöver ett mindre fritidshus av enklare art, obebyggt. Området kan beskrivas som ett skogbevuxet landskap med varierande topografi. Mot nordöst sluttar området kraftigt ner mot sjön Västra Lägern. Samhällsbyggnadsnämnden kan konstatera att åtgärden avviker storleksmässigt från ansökan om förhandsbesked men bedömer att dess lokaliseringsprövning enligt 2 kap. plan- och bygglagen fortfarande är gällande. Någon fördjupad lokaliseringsutredning bedöms därför inte vara nödvändig i ärendet. Samhällsbyggnadsnämnden bedömer att åtgärden är utformad och bidragande till en god form-, färg-, och materialverkan samt inte medför någon betydande olägenhet för omgivningen. Åtgärden bedöms uppfylla kraven på lämplig placering och utformning med hänsyn till stads- och landskapsbilden. Samhällsbyggnadsnämnden bedömer att den sökta åtgärden, med dess föreslagna vatten- och avloppslösning, inte strider mot lokaliseringskravet i 2 kap. 5 § plan- och bygglagen. Samhällsbyggnadsnämnden bedömer att åtgärden uppfyller kraven i tillämpliga bestämmelser i 2 och 8 kap. plan- och bygglagen. Nämnden bedömer därför det finns förutsättning för att kunna bevilja bygglov med stöd av 9 kap. 57 § plan- och bygglagen. Beslut kan dock inte tas i ärendet innan tidsfristen för berörda sakägare att inkomma med yttrande har löpt ut. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar därför, med stöd av 7 kap. 5 § kommunallagen, om vidaredelegerad beslutanderätt till bygglovshandläggare för att på så sätt skapa möjlighet till beslut om bygglov utanför nämndens ordinarie sammanträdesdatum. Beslutet gäller dock endast vid beviljande av bygglov enligt ansökan. Samhällsbyggnadsnämnden har fått in en ansökan om bygglov för enbostadshus och komplementbyggnad på fastigheten Eldstorp 1:3. Enbostadshus, till en yta om ca 247,1 kvm, kommer uppföras med två våningar med timmerstomme (belagd med tjärvitriol), grafitgrå (RAL 7024) fönsterbågar i lättmetall samt att taket kommer beläggas med antracitgrå enstegpapp. Nockhöjd är 7,845 meter och taklutning är 26,56 grader.Sida 22 av 37 de de Komplementbyggnad, till en yta om 182 kvm, kommer uppföras med två våningar med samma material- och kulörval som enbostadshuset. Nockhöjd är ca 6,6 meter och taklutning är 27 grader. Det aktuella området saknar detaljplan och områdesbestämmelser. Området kan inte anses utgöra en sammanhållen bebyggelse. Ritningar, 2026-05-29 och 2026-06-15 Situationsplan, 2026-04-20 och 2026-05-29 de de

SBN § 46 Dnr 2026-295 Bygglov för nätstation på fastigheten Hermelinen 3 Beslut att med stöd av 7 kap. 5 § kommunallagen (2017:725) vidaredelegera beslutanderätt i ärendet till bygglovshandläggare, samt att beslutanderätt endast gäller för beviljande av bygglov enligt ansökan. Motivering För att bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan krävs bland annat att åtgärden inte strider mot detaljplanen i enlighet med 9 kap. 56 § plan- och bygglagen. Bygglov även ges med stöd av 9 kap. 61 § plan- och bygglagen om åtgärden avviker en detaljplan där planens genomförandetid har gått ut och avvikelsen är förenlig med detaljplanens syfte och åtgärden tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse. Den sökta åtgärden strider mot gällande detaljplan vad avser ändamål, byggnation på prickad mark samt byggnation inom 4,5 meter från gräns. Det aktuella området är att betrakta som tätbebyggt med primärt bostadsbyggnader och komplementbyggnader. I området finns också byggnader avsedda för särskilt boende och för kyrkoverksamhet. Den första frågan i ärendet är om den sökta åtgärden strider mot anpassningskravet i 2 kap. 6 § plan- och bygglagen. Anpassningskravet syftar till att byggnadsverk ska utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. Samhällsbyggnadsnämnden bedömer att åtgärden inte är så olämpligt placerad eller utformad att den kan anses strida mot anpassningskravet. Efter att detaljplanens genomförandetid har gått ut ökar nämndens möjlighet att ge bygglov för åtgärder som avviker från detaljplanen. Då kan avvikelser godtas för åtgärder som tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse.Sida 24 av 37 de de Vad som ska anses förenligt med detaljplanens syfte ska bedömas utifrån planens övergripande syfte som anges i planbeskrivningen och sådana underförstådda syften som följer av enskilda planbestämmelser och planens utformning i övrigt (jmf. prop. 1989/90:37 s. 56 och prop. 2013/14:126 s. 179). Vad som avses med att åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt exemplifieras i förarbetena. Det kan till exempel vara fråga om att det är nödvändigt att anlägga en mindre transformatorstation på mark som enligt detaljplanen inte får bebyggas för att det ska vara möjligt att försörja bebyggelsen, som detaljplanen avser att möjliggöra, med el i samband med att ett område bebyggs. Väl fungerande strömförsörjning är generellt sett ett allmänt intresse (jmf. MÖD P 16425-24). I detta fall har planens genomförandetid gått ut och åtgärderna avser att tillgodose ett allmänt intresse. Åtgärden anses därmed förenlig med detaljplanens övergripande syfte som avser allmänt ändamål och bostäder. Nämnden bedömer därtill att åtgärden uppfyller kraven i tillämpliga bestämmelser i 2 och 8 kap. plan- och bygglagen. Åtgärden anses vara förenlig med detaljplanens syfte och avvikelsen från detaljplanen anses vara liten. Därför bedömer nämnden att det finns skäl för att bevilja bygglov enligt ansökan. Beslut kan dock inte tas i ärendet innan tidsfristen för berörda sakägare att inkomma med yttrande har löpt ut. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar därför, med stöd av 7 kap. 5 § kommunallagen, om vidaredelegerad beslutanderätt till bygglovshandläggare för att på så sätt skapa möjlighet till beslut om bygglov utanför nämndens ordinarie sammanträdesdatum. Beslutanderätten gäller endast vid beviljande av bygglov enligt ansökan. Samhällsbyggnadsnämnden har fått in en ansökan om bygglov för nätstation på fastigheten Hermelinen 3. Nätstation, till en yta om 7,7 kvm, kommer uppföras med grön betongfasad och svart betongtak. Nockhöjd är ca 2,1 meter. För området gäller planen 06-ANY-316 som vann laga kraft den 25 juni 1959. Planens genomförandetid har upphört att gälla. Planen medger byggnation av allmänt ändamål. Intill östra och södraSida 25 av 37 de de fastighetsgränserna finns remsor med prickmark. Då planen är antagen före införandet av äldre plan- och bygglagen den 1 juli 1987 tillämpas 39 § byggnadsstadgan (1959:612) vilken anger att byggnader ska placeras minst 4,5 meter från gräns om detaljplanen inte föreskriver annat. Ritningar, 2026-05-06 Fotografier, 2026-06-16 de de

SBN § 47 Anmälningsärenden Beslut att notera informationen. Dnr 2016-1099 Göta Hovrätt: Beslut att inte lämna prövningstillstånd Hillerstorp 1:48 Dnr 2020-103 Överklagan av beslut att avvisa överklagan på fastigheten Rödklinten 4 Dnr 2025-1081 Miljöprövningsdelegationen: Förlängning av igångsättningstid vindkraftspark på fastigheten Kråketorp 1:2 Dnr 2025-1081 Miljöprövningsdelegationen: Kungörelse av beslut förlängd igångsättningstid på fastigheten Kråketorp 1:2 Dnr 2026-165 Överklagan av beslut om befrielse av hämtning av hushållsavfall på fastigheterna Giraffen 10 och Södra Sunhult 3:85 Dnr 2026-174 Länsstyrelsen i Jönköpings län: Tillstånd till uppvisning på väg med fordon - Aneby Cruising Dnr 2026-201 Länsstyrelsen i Jönköpings län: Beslut att upphäva nämndens beslut och återförvisa ärendet gällande fastigheten Fågelkärr 2:10 Dnr 2026-208 Länsstyrelsen i Jönköpings län: Konsekvensutredning och förslag till tillfälliga lokala trafikföreskrifter i samband med tävling på väg – Polkatrofén Dnr 2026-275 Polismyndigheten: Ansökan om tillstånd för matmarknad i Folkets park Dnr 2026-276 Polismyndigheten: Tillståndsbevis för veterantour med europeiska bilarSida 27 av 37 de de Dnr 2026-305 Lantmäteriet: Beslut om markbyten berörande fastigheterna Frännarp 2:3 och Haurida 2:3 Dnr 2026-308 Polismyndigheten: Ansökan om tillstånd för nationaldagsfirande, Fredstorget Dnr 2026-308 Polismyndigheten: Tillståndsbevis för nationaldagsfirande, Fredstorget Dnr 2026-310 Polismyndigheten: Ansökan om tillstånd för valaffischering Kristdemokraterna Dnr 2026-311 Polismyndigheten: Ansökan om tillstånd för valaffischering Socialdemokraterna Dnr 2026-318 Länsstyrelsen i Jönköpings län: Tillstånd till byte och utökning av häckar på Askeryds kyrkogård Dnr 2026-319 Polismyndigheten: Ansökan om tillstånd för Lommaryds marknad Dnr 2026-326 Polismyndigheten: Ansökan om tillstånd för försäljning av mat från korvstånd, Fredstorget Dnr 2026-327 Vattenmyndigheten: Avgränsning av MKB för Delåtgärdsprogram mot övergödning i Egentliga Östersjön 2028–2033 Dnr 2026-337 Lantmäteriet: Beslut om avstyckning berörande fastigheterna Karstorp 2:5 och Karstorp 2:6 Dnr 2026-343 Länsstyrelsen i Jönköpings län: Anmälan om ny kemikalie för avfettning Dnr 2026-345 Lantmäteriet: Samråd gällande fastighetsreglering från Aneby 1:442 till Aneby 1:535 respektive 1:443 Dnr 2026-346 Lantmäteriet: Beslut om avstyckning gällande fastigheten Lommaryds-Sköldseryd 1:11Sida 28 av 37 de de

SBN § 48 Delegationsbeslut Beslut att notera informationen Med hänvisning till Kommunstyrelsens beslut 2012-06-08 § 92 Om delegation anmäler samhällsbyggnadsavdelningens handläggare fattade beslut under tiden 2026-05-13 till 2026-06-17.Sida 29 av 37