Kommunfullmäktige — 15 april 2026

6 § t kopplar till målet ”en god och hållbar välfärdsutveckling som bidrar till det goda livet”. b 4 2- 2 9 8 Beslutsunderlag b- a 0 Tjänsteskrivelse Rekommendation om ersättning för kommunal primärvård i annan 4 6- c kommun 2026, 2026-02-23 5 9 b- e 4 VästKoms Rekommendation om ersättning för kommunal primärvård i annan kommun b 6 df 2026, 2026-01-12 3 e: c n e er ef e r ur at n g Si FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND PROTOKOLL Förbundsdirektionen 2026-03-26 Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta: • att rekommendera respektive medlemskommun besluta om en ersättningsnivå fastställd till 833 kr/timme, under 2026 för kommunal primärvård vid tillfällig vistelse i annan kommun än hemkommun. • att respektive medlemskommun skickar information om beslutet till VästKom, info@vastkom.se, med angivet diarienummer: 2026_001. Beslutet skickas till Medlemskommuner Diarium Socialstrateg c 2f 3 9 2 0 8 4 6 b 4 2- 2 9 8 b- a 0 4 6- c 5 9 b- 4 e b 6 df 3 e: c n e er ef e r ur at n g Si FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND PROTOKOLL Förbundsdirektionen 2026-03-26

§ 17 - Upprop och val av justerare Förbundsdirektionens beslut Förbundsdirektionen väljer Michael Karlsson (M) till justerare. Justering äger rum 2026-03- 30, digitalt Sammanfattning Till justerare föreslås någon av nedanstående ledamöter: Michael Karlsson (M) Liselott Fröjd (M) Stefan Skoglund (S) Kent Hansson (S) Benny Augustsson (S) Justeringen föreslås äga rum 2026-03-30 digitalt c 2f 3 9 2 0 8 4 6 b 4 2- 2 9 8 b- a 0 4 6- c 5 9 b- 4 e b 6 df 3 e: c n e er ef e r ur at n g Si FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND PROTOKOLL Förbundsdirektionen 2026-03-26

§ 18 - Fastställande av dagordningen Förbundsdirektionens beslut Förbundsdirektionen fastställer dagordningen. c 2f 3 9 2 0 8 4 6 b 4 2- 2 9 8 b- a 0 4 6- c 5 9 b- 4 e b 6 df 3 e: c n e er ef e r ur at n g Si FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND PROTOKOLL Förbundsdirektionen 2026-03-26

§ 19 – Ordförande och förbundsdirektör informerar Förbundsdirektionens beslut Förbundsdirektionen har tagit del av informationen. Sammanfattning Omvärldsspaning Regional kontext • BHU, SRO och VästKom • Västgruppen • Västsvensk samling • Kommundirektörer Aktuellt i Fyrbodalsregionen & på kommunalförbundet c 2f 3 9 2 0 8 4 6 b 4 2- 2 9 8 b- a 0 4 6- c 5 9 b- 4 e b 6 df 3 e: c n e er ef e r ur at n g Si FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND PROTOKOLL Förbundsdirektionen 2026-03-26

§ 20 – Vilka strategiska frågor är viktiga för Fyrbodalsområdet? Förbundsdirektionens beslut Förbundsdirektionen ger förbundsdirektören i uppdrag att i samverkan med kommun- direktörerna starta ett visionsarbete för Fyrbodalsregionen där befolkningsutvecklingen är en av huvudportalerna med underliggande frågor som näringsliv, infrastruktur och kommunal samverkan. Sammanfattning Under sammanträdet 2025-12-11 gjorde direktionen en utvärdering av sitt arbete under 2025 och då framkom det bl a att man vill ha fokus på de politiskt strategiska frågorna under 2026. Peter Eriksson (M) ordförande ledde en dialog med direktionen 2026-02-12 och dialogen fortsätter på sammanträde 2026-03-26. Syftet med dialogen är att direktionen gemensamt ska komma fram till vilket fokus man vill ha under 2026. Som en del av dialogen vore det intressant att utröna vilka goda exempel som finns i våra kommuner att dela med sig av under direktionsmötena (sk. Stafettpinne). Förbundsdirektionens beslut 2026-02-12 Förbundsdirektionen för en politisk diskussion och beslutar att ta upp ärendet igen vid sitt nästa sammanträde. c 2f 3 9 2 0 8 4 6 b 4 2- 2 9 8 b- a 0 4 6- c 5 9 b- 4 e b 6 df 3 e: c n e er ef e r ur at n g Si FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND PROTOKOLL Förbundsdirektionen 2026-03-26

§ 21 – Årsredovisning 2025, Förbundsdirektionens beslut Förbundsdirektionen beslutar att godkänna årsredovisningen för 2025. Förbundsdirektionen beslutar att godkänna balanskravsresultatet på 187 tkr för 2025. Sammanfattning Enligt förbundsordningen har förbundet till ändamål att stärka medlemskommunernas intressen och att bidra till regional utveckling av Fyrbodalsregionen. Ett övergripande mål för verksamheten är att stödja och utveckla det kommunala självstyret. Kommunalförbundets verksamhetsplan omfattar tre insatsområden: regional utveckling, kompetensförsörjning och välfärdsutveckling. Samtliga insatsområden syftar till att bidra till en attraktiv, hållbar och konkurrenskraftig Fyrbodalsregion. • Regional utveckling är basen för att skapa en konkurrenskraftig och attraktiv region. • Kompetensförsörjning säkerställer att regionen har tillgång till rätt kompetens för att driva denna utveckling. • Välfärdsutveckling bygger på att skapa en stark och sammanhållen social struktur för att invånarna ska kunna leva och verka i denna utvecklade region. De delmål som är kopplade till insatsområdena samverkar i arbetet med att stärka regionens utvecklingskraft och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling där människor, företag och samhälle utvecklas tillsammans. Fyrbodals kommunalförbund redovisar ett resultat på 187 tkr för verksamhetsåret 2025, jämfört med ett budgeterat resultat på 0 tkr. Resultatet innebär att verksamheten sammantaget bedrivits med en ekonomi i balans. Förbundet bedömer att god ekonomisk hushållning uppnås utifrån verksamhetens utveckling och måluppfyllelse. De finansiella målen uppnås under året och genom det redovisade balanskravsresultatet är den sammantagna bedömningen att god ekonomisk hushållning uppnås. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-03-16 Bilaga, Årsredovisning 2025 c 2f 3 Arbetsutskottets beslut 9 2 8 0 Arbetsutskottet har tagit del av informationen. 4 6 b 4 2 2- Beslutet skickas till 9 8 Diariet b- 0 a Medlemskommunerna 4 6- Förbundets revisorer c 9 5 Ekonomiansvarig b- 4 e b 6 df 3 e: c n e er ef e r ur at n g Si FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND PROTOKOLL Förbundsdirektionen 2026-03-26

§ 22 – Valärende till arbetsutskott och Beredningen för hållbar utveckling Förbundsdirektionens beslut Förbundsdirektionen beslutar att Per Eriksson (S), Bengtsfors blir ny ledamot i direktionens arbetsutskott samt i Beredningen för Hållbar Utveckling (BHU) från och med 2026-04-01. Sammanfattning Fyrbodals kommunalförbunds valberedning för perioden 2023-2026 består av nedanstående ledamöter: Dan Åberg (M), Vänersborg (Sammankallande) Sofia Andersson Dharsani (S), Trollhättan Per Eriksson (S), Bengtsfors Anna-Lena Heydar (S), Uddevalla Lars Tysklind (L), Strömstad Linda Jansson (M), Färgelanda Lars Larsson (C), Orust Valberedningen har arbetat fram ett förslag till ny ledamot av arbetsutskottet och Beredningen för Hållbar Utveckling (BHU) med anledning av att Ulla Börjesson (S) har avsagt sig dessa uppdrag. Valberedningen har enhälligt beslutat att nominera Per Eriksson (S) från Bengtsfors till ny ledamot i direktionens arbetsutskott. Per Eriksson har tillfrågats och ställer sig positiv till nomineringen. Per Eriksson har av Bengtsfors kommun, KF 2026-03-02, blivit utsedd till kommunstyrelsens ordförande och tillika ordinarie ledamot av direktionen och är således valbar till uppdraget som ledamot i arbetsutskott och BHU. Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta att Per Eriksson (S), Bengtsfors blir ny ledamot i arbetsutskottet samt i Beredningen för Hållbar Utveckling (BHU) från och med 2026-04-01. Beslutet skickas till Valberedningen Medlemskommunerna Per Eriksson: per.eriksson@bengtsfors.se c 3 2f BHU: ann-sofie.mellqvist@vgregion.se, regionstyrelsen@vgregion.se 9 2 0 8 4 6 b 4 2- 2 9 8 b- a 0 4 6- c 5 9 b- 4 e b 6 df 3 e: c n e er ef e r ur at n g Si FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND PROTOKOLL Förbundsdirektionen 2026-03-26

§ 23 – Rekommendation om ersättning för kommunal primärvård i annan kommun 2026 Förbundsdirektionens beslut Förbundsdirektionen beslutar: • att rekommendera respektive medlemskommun besluta om en ersättningsnivå fastställd till 833 kr/timme, under 2026 för kommunal primärvård vid tillfällig vistelse i annan kommun än hemkommun. • att respektive medlemskommun skickar information om beslutet till VästKom, info@vastkom.se, med angivet diarienummer: 2026_001. Sammanfattning Rekommendation om ersättningsnivå för kommunal primärvård i annan kommun uppdateras årligen. Nytt för i år är beslutsgången, där varje kommun var för sig ska fatta beslut om rekommendationen om ersättning för kommunal primärvård i annan kommun 2026. När respektive kommun har fattat beslut ska information om detta skickas till VästKom. Regionerna ska enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) erbjuda en god hälso- och sjukvård till alla som är bosatta i regionen. Sedan den 1 januari 1999 ansvarar de 49 kommunerna i Västra Götaland för hälso- och sjukvård i ordinärt boende enligt Hälso- och sjukvårdsavtal (14 kap. 1 § HSL). Det innebär att kommunen bär ansvar för hälso- och sjukvård i hemmet som omfattas av avtalet, kommunerna är inte skyldiga att erbjuda vård till andra än personer som är bosatta (folkbokförda) i kommunen. Kommunen har en möjlighet (12 kap. 2 § HSL) att på frivillig grund erbjuda dem som vistas tillfälligt i kommunen hälso- och sjukvård i hemmet, enligt rekommendation om ersättning av kommunal primärvård i annan kommun. Västkoms styrelse ställde sig bakom rekommendationen om ersättning för kommunal primärvård i annan kommun den 19 februari 2026. En rekommenderad ersättningsnivå och en gemensam hantering skapar förutsägbarhet mellan kommunerna i länet och bidrar till en likvärdig hantering av berörda personer, oavsett vistelseort. För ekonomisk reglering finns Riksavtalet för utomlänsvård. VästKom rekommenderar att kommunerna i Västra Götaland följer detta avtal sinsemellan och använder den prissättning c som Samverkansnämnden i Västra sjukvårdsregionen beslutar varje år. Ersättning för 2f 3 9 kommunal primärvård i annan kommun 2026 fastställs till 833 kr per timme. 2 0 8 4

§ 24 – Ägardialog med Innovatum AB Förbundsdirektionens beslut Förbundsdirektionen har tagit del av informationen. Sammanfattning Deltar på sammanträdet gör Linda Bohlin Trajkovski, VD Innovatum Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet ger förbundsdirektören i uppdrag att förbereda Innovatum AB på att direktionen vill ha en dialog kring följande frågor: • Hur är Innovatums arbete geografiskt fördelat över Fyrbodalsområdet? • Hur ser uppväxlingen av medel ut? • Energikontoret • Wargön Innovation • mm c 2f 3 9 2 0 8 4 6 b 4 2- 2 9 8 b- a 0 4 6- c 5 9 b- 4 e b 6 df 3 e: c n e er ef e r ur at n g Si FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND PROTOKOLL Förbundsdirektionen 2026-03-26

§ 25 – VGR:s inriktningsbeslut om att utväg eller utvägsliknande verksamheter ska införas i hela VG Förbundsdirektionens beslut Förbundsdirektionen har tagit del av informationen Sammanfattning Återkoppling ges på den fråga från Mats Andersson (C), Vänersborg, som ställdes vid direktionsmötet 2026-02-12 angående vad som händer gällande VGRs initivativ till att Utväg eller utvägsliknande verksamheter ska införas i hela regionen. Beredning av frågan har skett med socialchefsnätverket och därefter har dialog skett med tjänsteperson som representerar VGRs strategiska hälso- och sjukvårdsnämnd och beredning för psykisk hälsa, som är de organ som beslutat om ett inriktningsbeslut om att utväg eller utvägsliknande verksamheter ska införas i hela regionen. Socialchefsnätverkets inställning är att flertalet kommuner inom Fyrbodals kommunal- förbund redan idag har väl fungerande upparbetad samverkan och samverkansformer kring våldsutsatta och våldsutövare. Man samverkar gärna med regionens verksamheter men ser inga behov av att etablera nya samverkansstrukturer eller nya verksamhetsmodeller. Regionens verksamheter är välkomna att samverka med de verksamheter som kommunerna redan idag bedriver. Att politiska organ inom VGR utan föregående dialog och samverkan fattar inriktningsbeslut som omfattat kommunala resurser och kommunala arbetssätt ses som problematiskt. c 2f 3 9 2 0 8 4 6 b 4 2- 2 9 8 b- a 0 4 6- c 5 9 b- 4 e b 6 df 3 e: c n e er ef e r ur at n g Si FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND PROTOKOLL Förbundsdirektionen 2026-03-26

§ 26 – Samverkan med Västra Götalandsregionens delregionala nämnd norra angående utförande av delregionalt samordningsuppdrag för drogförebyggande arbete Förbundsdirektionens beslut Förbundsdirektionen beslutar att tillstyrka att Fyrbodals kommunalförbund ingår samverkansavtal med Västra Götalandsregionens delregionala nämnd norra angående utförande av delregionalt samordningsuppdrag för drogförebyggande arbetet. Sammanfattning Västra Götalandsregionens delregionala nämnd norra har tagit initiativ till samverkan kring samordning i frågor gällande drogförebyggande arbete. De har i dialoger med kommunernas folkhälsostrateger, samt utifrån kommunernas resultat i CAN-undersökningar, identifierat behov av stärkt och samordnat drogförebyggande arbete. Förfrågan om utförande av delregional samordning ställs till Fyrbodals kommunalförbund, med full finansiering av samordnartjänsten samt för kommungemensamma aktiviteter för åren 2026 – 2028. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-02-12 Skrivelse från Delregionala nämnd norra, daterad 2025-12-18 Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet föreslår att direktionen beslutar att tillstyrka att Fyrbodals kommunal- förbund ingår samverkansavtal med Västra Götalandsregionens delregionala nämnd norra angående utförande av delregionalt samordningsuppdrag för drogförebyggande arbetet. Beslutet skickas till karin.engstrom@fyrbodal.se agneta.eriksson@vgregion.se diariet@fyrbodal.se c 2f 3 9 2 0 8 4 6 b 4 2- 2 9 8 b- a 0 4 6- c 5 9 b- 4 e b 6 df 3 e: c n e er ef e r ur at n g Si FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND PROTOKOLL Förbundsdirektionen 2026-03-26

§ 27 – Tema: Regional utveckling Förbundsdirektionens beslut Förbundsdirektionen har tagit del av informationen. Sammanfattning Business Region Väst gör en redovisning av sitt arbete utifrån BRV:s årsrapport 2025. c 2f 3 9 2 0 8 4 6 b 4 2- 2 9 8 b- a 0 4 6- c 5 9 b- 4 e b 6 df 3 e: c n e er ef e r ur at n g Si FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND PROTOKOLL Förbundsdirektionen 2026-03-26

§ 28 – Delregionalt inriktningsdokument Elektrifieringsomställning och energiförsörjning Förbundsdirektionens beslut Förbundsdirektionen beslutar: – anta Inriktningsdokument Energiomställning Fyrbodalsregionen – ge kommunalförbundet i uppdrag att omgående påbörja arbetet med att ta fram en handlingsplan för genomförande av energiomställningen i enlighet med inriktningsdokumentet Sammanfattning Ett förslag till Inriktningsdokument Energiomställning har tagits fram i dialog med medlemskommunerna och varit föremål för remiss. Remissvaren visar på ett brett stöd för dokumentets portalparagraf och fyra inriktningar samt för behovet av en gemensam delregional viljeriktning inom energiområdet. Dokumentet uttrycker den politiska ambitionen att accelerera energiomställningen för en fossilfri, robust och konkurrenskraftig framtid och ska fungera som strategisk kompass för kommunal och delregional energiplanering. För att viljeriktningen ska få genomslag i praktiken behöver den följas av ett strukturerat genomförandearbete. Förbundet föreslås därför få i uppdrag att ta fram en handlingsplan som konkretiserar inriktningsdokumentet genom en gemensam målbild och rekommendationer som kommunerna kan anta utifrån lokala förutsättningar. Handlingsplanen ska tas fram i nära samverkan med kommunerna och utgöra ett stöd för samordning, lärande och uppföljning på delregional nivå. Arbetet föreslås genomföras under året inom ramen för projekt Krafttag i Väst – ElSA. Förbundet återkommer till direktionen med ett konkret upplägg och tidsplan för arbetet. Beslutsunderlag Inriktningsdokument Energiomställning Fyrbodalsregionen Tjänsteskrivelse Inriktningsdokument Energiomställning Arbetsutskottets beslut c 2f 9 3 Arbetsutskottet föreslår direktionen att besluta: 2 0 8 4 6 – anta Inriktningsdokument Energiomställning Fyrbodalsregionen b 4 2- – ge kommunalförbundet i uppdrag att omgående påbörja arbetet med att ta fram en 2 9 8 handlingsplan för genomförande av energiomställningen i enlighet med b- 0 a inriktningsdokumentet 4 6- c 5 9 b- Beslutet skickas till 4 e b Michael.johansson@fyrbodal.se 6 3 df Christel.thuresson@fyrbodal.se e: c n e er ef e r ur at n g Si FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND PROTOKOLL Förbundsdirektionen 2026-03-26

§ 29 – Aktuella infrastrukturärenden Förbundsdirektionens beslut Förbundsdirektionen har tagit del av informationen Sammanfattning En muntlig föredragning av Morgan Ahlberg, infrastrukturstrateg om strategiska vägval för storregional kollektivtrafik. c 2f 3 9 2 0 8 4 6 b 4 2- 2 9 8 b- a 0 4 6- c 5 9 b- 4 e b 6 df 3 e: c n e er ef e r ur at n g Si FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND PROTOKOLL Förbundsdirektionen 2026-03-26

§ 30 – Diskussionsunderlag inför framtagande av scenarier till en systemanalys (infrastruktur) Förbundsdirektionens beslut Förbundsdirektionen beslutar att genomföra en workshop på direktionens möte 2026-04-23. Sammanfattning Beredningen för hållbar utveckling, BHU, beslöt den 5 juni 2025 att tillsätta en politisk arbetsgrupp med uppdrag att se över process och principer för fördelning av medel vid revidering av regional infrastrukturplan. Den 4 september 2025 tog BHU beslut om en uppdragsbeskrivning. Uppdraget ska vara klart i god tid innan Västra Götalandsregionen, VGR, påbörjar arbetet med nästa revidering av den regionala infrastrukturplanen, det vill säga hösten 2027. Inför det fortsatta arbetet har flera kunskapsunderlag tagits fram. Underlagen visar att flera regioner gjort systemanalyser som grund för sina fortsatta prioriteringar. Den politiska arbetsgruppen har uttalat en önskan att genomföra en systemanalys för Västra Götaland. Ett förslag till syfte och möjligt innehåll i en sådan diskuterades på den politiska arbetsgruppens möte den 19 februari 2026. Till nästa möte med BHU 19 mars har kommunalförbunden ombetts att inkomma med förslag på perspektiv som de anser är viktiga i det kommande arbetet. Till grund för en diskussion kring dessa perspektiv finns denna tjänsteskrivelse med tillhörande bilagor. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse ”Diskussionsunderlag inför framtagande av scenarier till en systemanalys”, 2026-02-23 Strategisk inriktning för transportinfrastruktur i Fyrbodalsregionen, 2025-09-18 Underlag politisk arbetsgrupp infra, november 2025 Omvärldsspaning samt delregionala mål, hösten 2025 Förslag till systemanalys Västra Götaland, 2026-02-19 Arbetsutskottets beslut c Arbetsutskottet har tagit del av informationen 2f 3 9 2 0 8 4 6 b 4 2- 2 9 8 b- a 0 4 6- c 5 9 b- 4 e b 6 df 3 e: c n e er ef e r ur at n g Si FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND PROTOKOLL Förbundsdirektionen 2026-03-26

§ 31 – Övrigt – Agera för en mer jämlik ambulanssjukvård i delregionens kommuner Förbundsdirektionens beslut Förbundsdirektionen uppdrar åt Fyrbodals kommunalförbund att författa en skrivelse till NU-sjukvårdens styrelse för att påtala de brister som föreligger kring en tillgänglig och jämlik ambulanssjukvård. Förbundsdirektionens uppdrar till arbetsutskottet att besluta om skrivelsens utformning. Sammanfattning Lars Larsson (C), Orust kommun, har inkommit med uppmaning om att Fyrbodals kommunalförbund ska agera för en mer jämlik ambulanssjukvård i delregionens kommuner. Under lång tid är det två kommuner, Orust och Färgelanda, som är drabbade av långa inställelsetider av ambulans. Konsekvenserna är långtgående, både för drabbade patienter och för kommunens möjlighet att vara en attraktiv plats att leva och bedriva företag i. c 2f 3 9 2 0 8 4 6 b 4 2- 2 9 8 b- a 0 4 6- c 5 9 b- 4 e b 6 df 3 e: c n e er ef e r ur at n g Si FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND PROTOKOLL Förbundsdirektionen 2026-03-26

§ 32 – Anmälningsärenden/Meddelanden Förbundsdirektionens beslut Förbundsdirektionen har tagit del av informationen Sammanfattning • Enligt beslut i Bengtsfors kommunfullmäktige 2026-03-02 § 65 är Per Eriksson (S) ledamot av förbundsdirektionen samt Anders Forsberg (M) är ersättare. • Enligt beslut i Dals-Eds kommunfullmäktige 2026-02-11 § 11 är Paula Holmqvist (S) ny ersättare i förbundsdirektionen c 2f 3 9 2 0 8 4 6 b 4 2- 2 9 8 b- a 0 4 6- c 5 9 b- 4 e b 6 df 3 e: c n e er ef e r ur at n g Si FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND PROTOKOLL Förbundsdirektionen 2026-03-26

§ 33 – Redovisning av delegationsbeslut Förbundsdirektionens beslut Förbundsdirektionen beslutar att godkänna redovisningen av utförda delegationsbeslut t o m 2026-03-18 Sammanfattning Direktionen har beslutat att överlåta viss beslutanderätt till arbetsutskottet, ordförande och tjänstemän enligt gällande delegationsordning. Vid varje mötestillfälle ska förbundet redovisa till direktionen vilka beslut som tagits. Redovisningen medför inte att direktionen får fastställa eller ompröva dessa beslut, direktionen kan dock återkalla delegationen. Beslutsunderlag Delegationsbeslut 2026-03-18 c 2f 3 9 2 0 8 4 6 b 4 2- 2 9 8 b- a 0 4 6- c 5 9 b- 4 e b 6 df 3 e: c n e er ef e r ur at n g Si FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND PROTOKOLL Förbundsdirektionen 2026-03-26

§ 34 – Nästa möte Förbundsdirektionens beslut Förbundsdirektionen har tagit del av informationen. Sammanfattning av ärendet Direktionsmötet äger rum den 23 april 2026 i Uddevalla kl. 09,00-16,00 Ärenden enligt årshjul är: • Revision årsredovisning 2025 • Projektarenan rapporterar • Tema: Kompetensförsörjning c 2f 3 9 2 0 8 4 6 b 4 2- 2 9 8 b- a 0 4 6- c 5 9 b- 4 e b 6 df 3 e: c n e er ef e r ur at n g Si Detta dokument är elektroniskt signerat och juridiskt bindande. Signed by: Peter Eriksson Signed by: KENNETH MICHAEL KARLSSON Date: 2026-03-27 11:22:05 Date: 2026-03-31 09:17:23 BankID refno: 019d2ed0-97fd-7749-a0a3-5071ea31e5cd BankID refno: 019d42c0-c1a2-749d-a670-4fc58375fb45 Ordförande: Peter Eriksson Justerare: Michael Karlsson Signed by: Carina Anette Margareta Wiberg Borgh Date: 2026-03-31 11:53:38 BankID refno: 019d434f-f67c-7ed1-a11b-a72f63722cb1 Sekreterare: Carina Wiberg Borgh c 2f 3 9 2 0 8 4 6 b 4 2- 2 9 8 b- a 0 4 6- c 5 9 b- 4 e b 6 df 3 e: c n e er ef e r ur at n g Si Kopia/bekräftelse på e-signerat dokument.

KS § 57 Strategi för digital omställning 2026- 2029 Bengtsfors-Färgelanda-Åmål Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att anta Strategi för digital omställning 2026–2029 för Bengtsfors, Färgelanda och Åmåls kommuner. Sammanfattning av ärendet Strategin för digital omställning 2026–2029 syftar till att skapa en gemensam riktning för digital utveckling i Bengtsfors, Färgelanda och Åmål. Den utgår från regeringens nationella digitaliseringsstrategi och anpassas till lokala behov. Strategin omfattar tre prioriterade fokusområden med aktiviteter som stärker digital kompetens, säkerställer datadriven och säker digitalisering samt utvecklar digitala välfärdstjänster. Yrkande Michael Karlsson (M) yrkar att: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att anta Strategi för digital omställning 2026–2029 för Bengtsfors, Färgelanda och Åmåls kommuner. Beslutsgång Ordföranden finner att det finns ett förslag till beslut. Han frågar om kommunstyrelsen godkänner det och finner att så är fallet. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse av digitaliseringsstrateg den 7 april 2026 - Strategi för digital omställning 2026-2029 Bengtsfors-Färgelanda-Åmål Beslutet skickas till Kommundirektör Förvaltningschefer och VD IT- och digitaliseringschef __________ Justerare Utdragsbestyrkande MIKAEL NILSSON MICHAEL KARLSSON Ida Sundström 2026-04-20 08:46:08 2026-04-20 13:48:21 2026-04-20 15:35:54 Sida Tjänsteskrivelse 1(3) Datum Diarienummer 2026-04-07 KS-2026-00106 IT- och digitaliseringsenheten Pia Josefsson Kommunfullmäktige Strategi för digital omställning 2026-2029 Bengtsfors-Färgelanda-Åmål Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att anta Strategi för digital omställning 2026–2029 för Bengtsfors, Färgelanda och Åmåls kommuner. Sammanfattning av ärendet Strategin för digital omställning 2026–2029 syftar till att skapa en gemensam riktning för digital utveckling i Bengtsfors, Färgelanda och Åmål. Den utgår från regeringens nationella digitaliseringsstrategi och anpassas till lokala behov. Strategin omfattar tre prioriterade fokusområden med aktiviteter som stärker digital kompetens, säkerställer datadriven och säker digitalisering samt utvecklar digitala välfärdstjänster. Beskrivning av ärendet Strategin tar sin utgångspunkt i Sveriges nationella digitaliseringsstrategi (2025– 2030), som anger riktningen för offentlig sektor. Den nationella strategin lyfter fem strategiska områden: digital kompetens, digitalisering av näringsliv, offentlig förvaltning, välfärd och konnektivitet, kompletterat med horisontella mål kring AI, data och säkerhet. För Bengtsfors, Färgelanda och Åmål innebär detta att vi:  Anpassar de nationella målen till våra lokala behov och förutsättningar.  Stärker digital kompetens och inkludering bland medarbetare och invånare.  Utvecklar digitala välfärdstjänster och offentlig service som är tillgängliga, säkra och användarvänliga.  Säkerställer att AI, data och informationssäkerhet genomsyrar hela utvecklingsarbetet. Strategin konkretiseras i tre fokusområden: Digital kompetens och inkludering En kultur formas där digitalt lärande är en naturlig del av vardagen och där medarbetare får rätt kompetens för sina uppdrag. Samtidigt bedrivs ett aktivt arbete för att minska digitalt utanförskap bland invånare genom riktade insatser, stöd och Postadress Besöksadress Telefon E-post Org.nr Bankgiro Webb Box 62 Kungsgatan 26 0532-170 00 kommun@amal.se 212000-1587 991-2353 www.amal.se 662 22 Åmål 662 31 Åmål Datum Diarienummer Sida Åmåls kommun 2026-04-07 KS-2026-00106 2(3) utbildning. Målet är att skapa förutsättningar – för att kunna använda digitala verktyg och tjänster på ett enkelt och tryggt sätt. Datadriven och säker digitalisering Data och AI används för att effektivisera verksamheten och minska administrativa arbetsmoment genom säkra och användarvänliga digitala tjänster. All utveckling genomförs i enlighet med gällande lagstiftning och etiska riktlinjer, med särskilt fokus på att värna individens integritet. Målet är att stärka informationssäkerheten genom gemensamma rutiner och processer som garanterar trygg hantering av information. Digitalisering av välfärdstjänster Digitala lösningar utvecklas och införs för att stärka välfärden, förbättra arbetsmiljön och bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Fokus ligger på att bibehålla eller höja kvaliteten och tillgängligheten i servicen till invånare genom smarta och behovsanpassade tjänster. Målet är att digitalisering ska införas där den skapar tydlig nytta och gör välfärden mer effektiv och hållbar för hela samhället. IT- och digitaliseringsenhetens ståndpunkt Strategin är nödvändig för att möta framtida krav, skapa nytta för invånare och effektivisera verksamheten. Den ger en gemensam riktning och stärker samverkan mellan kommunerna. Ekonomiska konsekvenser Strategin i sig innebär inga direkta kostnader. Genomförandet av aktiviteter sker inom ordinarie budgetramar eller genom särskilda beslut i samband med handlingsplaner. Rättighetsperspektiv Strategin främjar jämlikhet och tillgänglighet genom att minska digitalt utanförskap och säkerställa att digitala tjänster är inkluderande. Måluppfyllelse Strategin bidrar till kommunernas övergripande mål om hållbar utveckling, effektiv service och ökad delaktighet. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse av digitaliseringsstrateg den 7 april 2026 - Strategi för digital omställning 2026-2029 Bengtsfors-Färgelanda-Åmål Beslutet skickas till Kommundirektör Förvaltningschefer och VD IT- och digitaliseringschef Postadress Besöksadress Telefon E-post Org.nr Bankgiro Webb Box 62 Kungsgatan 26 0532-170 00 kommun@amal.se 212000-1587 991-2353 www.amal.se 662 22 Åmål 662 31 Åmål Datum Diarienummer Sida Åmåls kommun 2026-04-07 KS-2026-00106 3(3) Pia Josefsson Björn Skog Digitaliseringsstrateg IT- och digitaliseringschef IT- och digitaliseringsenheten Postadress Besöksadress Telefon E-post Org.nr Bankgiro Webb Box 62 Kungsgatan 26 0532-170 00 kommun@amal.se 212000-1587 991-2353 www.amal.se 662 22 Åmål 662 31 Åmål Strategi för digital omställning 2026-2029 Prioriterade fokusområden för Bengtsfors, Färgelanda och Åmåls kommuner Vår vision och målbild Den digitala omställningen ska på ett strategiskt sätt utveckla verksamheterna och bidra till ett mer tillgängligt, jämlikt och hållbart samhälle, där varje insats utgår från verkliga behov och skapar värde för både invånare och medarbetare. Med stöd av kommunernas prioriterade fokusområden tydliggörs inriktningen för ett samordnat, långsiktigt och behovsdrivet genomförande av omställningen. Målbilden är att digitalisering är en integrerad del av verksamhetsutvecklingen. Genom att kombinera automatisering med innovativa arbetssätt utvecklas processerna, resursanvändningen effektiviseras och kvaliteten i tjänsterna höjs. Digitala tjänster och verktyg utformas för att vara användarvänliga, inkluderande och långsiktigt hållbara. Utvecklingsarbetet bedrivs gemensamt, med människan i centrum och med tydlig styrning som säkerställer att insatserna leder mot gemensamma mål. Vår definition av digitalisering Vår definition av digitalisering tar utgångspunkt i den, med stöd av forskning framtagna och nationellt vedertagna, definition som säger att ”digitalisering är en metod för verksamhetsutveckling där digitala lösningar används för automatisering eller innovation”. Det innebär att digitalisering är ett verktyg för att förändra och förbättra hur arbetet utförs – inte bara genom att effektivisera befintliga processer, utan också genom att skapa nya arbetssätt som bättre svarar mot verksamhetens och samhällets behov. Tre grundprinciper Invånare och Ledning och Digitalisering användare i kultur som i samverkan centrum möjliggörare Tre fokusområden Digital kompetens och Datadriven och säker Digitalisering av inkludering digitalisering välfärdstjänster Tre grundprinciper Invånare och användare i centrum Digitalisering ska utgå från invånarnas och användarnas behov, med deras delaktighet, perspektiv och kompetens i centrum. Tjänsterna ska vara tillgängliga, inkluderande och enkla att använda, med alternativ för dem som behöver stöd. Digitalisering i samverkan Digitala lösningar utvecklas tillsammans mellan verksamheterna, de samverkande kommunerna och andra aktörer för att dela kompetens, resurser och erfarenheter. Genom samarbete skapas kostnadseffektiva, hållbara och innovativa tjänster. Ledning och kultur som möjliggörare Digitalisering kräver ett tydligt ledarskap och en kultur som främjar samarbete och innovation. Ledningen ska driva utvecklingen, hålla ihop helheten och skapa förutsättningar för medarbetarnas delaktighet. Genom gemensam riktning och engagemang blir den digitala förflyttningen hållbar. Fokusområde - digital kompetens och inkludering En kultur formas där digitalt lärande är en naturlig del av vardagen och där medarbetare får rätt kompetens för sina uppdrag. Samtidigt bedrivs ett aktivt arbete för att minska digitalt utanförskap bland invånare genom riktade insatser, stöd och utbildning. Målet är att skapa förutsättningar – för att kunna använda digitala verktyg och tjänster på ett enkelt och tryggt sätt. Aktiviteter • Öka medarbetares kompetens kring digitala verktyg och system • Skapa en fastställd struktur för coachskap i digitalt arbete • Säkerställa ett sammanhållet och ändamålsenligt urval av digitala verktyg • Främja motivation och trygghet för digitala tjänster hos invånare • Genomföra brukarundersökningar för att säkerställa att lösningar möter behov • Utveckla en tydlig kanalstrategi Fokusområde - datadriven och säker digitalisering Data och AI används för att effektivisera verksamheten och minska administrativa arbetsmoment genom säkra och användarvänliga digitala tjänster. All utveckling genomförs i enlighet med gällande lagstiftning och etiska riktlinjer, med särskilt fokus på att värna individens integritet. Målet är att stärka informationssäkerheten genom gemensamma rutiner och processer som garanterar trygg hantering av information. Aktiviteter • Implementera och säkerställa NIS2-efterlevnad • Ta fram en basbeskrivning av teknisk arkitektur • Införa datastrategi som grund för beslutsstöd • Främja en beslutskultur byggd på säker och kvalitetssäkrade data • Införa AI som ett naturligt, säkert och kvalitetssäkrat redskap • Införa nyttokalkyl som obligatoriskt steg i digital verksamhetsutveckling Fokusområde - digitalisering av välfärdstjänster Digitala lösningar utvecklas och införs för att stärka välfärden, förbättra arbetsmiljön och bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Fokus ligger på att bibehålla eller höja kvaliteten och tillgängligheten i servicen till invånare genom smarta och behovsanpassade tjänster. Målet är att digitalisering ska införas där den skapar tydlig nytta och gör välfärden mer effektiv och hållbar för hela samhället. Aktiviteter • Testa och införa AI-stöd för dokumentations- och beslutsprocesser • Använda automatisering i regelstyrda, återkommande och standardiserade processer där nyttan är tydlig • Implementera en ny e-tjänsteplattform • Utveckla smartare samhällsbyggnadsprocesser genom digitala verktyg för planering, samverkan, ärendehantering och datadrivet beslutsstöd • Införa välfärdsteknologi • Skapa interna forum för digital välfärdsteknik Sida Protokoll 1(2) Sammanträdesdatum 2026-04-15 Kommunstyrelsen Dnr KS-2026-00057

KS § 59 Program för grön infrastruktur och ekosystemtjänster i samhällsplaneringen Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att: 1. Godkänna antagandehandlingen bestående av Program för grön infrastruktur och ekosystemtjänster i samhällsplaneringen 2. Anta Program för Grön infrastruktur och ekosystemtjänster i samhällsplaneringen, med tillhörande digitalt kartunderlag, som strategiskt planeringsunderlag som ska beaktas. Sammanfattning av ärendet Dalslandskommunerna och Dalslands miljö- och energiförbund, har tillsammans med Vänersborgs kommun jobbat i ett LONA-projekt vars syfte var att bygga vidare på den regionala planen för grön infrastruktur som länsstyrelsen i Västra Götalands län tagit fram. Resultatet blev framtagande av ett strategiskt planeringsunderlag – Program för Grön infrastruktur och ekosystemtjänster i samhällsplaneringen med tillhörande digitalt kartunderlag (GIS-skikt). Det framtagna planeringsunderlaget visar ekologiska samband i landskapet och inom tätorter samt ekosystemtjänstanalys inom tätort. Program och GIS-skikt kommer att vara ett viktigt planeringsunderlag för fysisk planering i kommunen. Planeringsunderlaget, har tagits fram gemensamt. Antagande sker enskilt för vardera kommunen. Yrkande Mikael Nilsson (MP) och Michael Karlsson (M) yrkar bifall till förslag till beslut enligt tjänsteskrivelsen. Beslutsgång Ordföranden frågar om yrkandet från Nilsson (MP) och Karlsson (M) kan godkännas och finner att kommunstyrelsen gör detta. Beslutsunderlag - Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott den 18 februari 2026 § 21 - Tjänsteskrivelse av klimat- och miljöstrateg den 12 februari 2026 - Program för Grön infrastruktur och ekosystemtjänster i samhällsplaneringen Justerare Utdragsbestyrkande MIKAEL NILSSON MICHAEL KARLSSON Ida Sundström 2026-04-20 08:46:08 2026-04-20 13:48:21 2026-04-20 15:35:54 Sida Protokoll 2(2) Sammanträdesdatum 2026-04-15 Kommunstyrelsen Beslutet skickas till Klimat- och miljöstrateg Samhällsbyggnadschef __________ Justerare Utdragsbestyrkande MIKAEL NILSSON MICHAEL KARLSSON Ida Sundström 2026-04-20 08:46:08 2026-04-20 13:48:21 2026-04-20 15:35:54 Sida Tjänsteskrivelse 1(3) Datum Diarienummer 2026-02-12 KS-2026-00057 Lednings- och utvecklingsenheten Niklas Wahlström Kommunfullmäktige Program för grön infrastruktur Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att: 1. Godkänna antagandehandlingen bestående av Program för grön infrastruktur och ekosystemtjänster i samhällsplaneringen 2. Anta Program för Grön infrastruktur och ekosystemtjänster i samhällsplaneringen, med tillhörande digitalt kartunderlag, som strategiskt planeringsunderlag som ska beaktas. Sammanfattning av ärendet Dalslandskommunerna och Dalslands miljö- och energiförbund, har tillsammans med Vänersborgs kommun jobbat i ett LONA-projekt vars syfte var att bygga vidare på den regionala planen för grön infrastruktur som länsstyrelsen i Västra Götalands län tagit fram. Resultatet blev framtagande av ett strategiskt planeringsunderlag – Program för Grön infrastruktur och ekosystemtjänster i samhällsplaneringen med tillhörande digitalt kartunderlag (GIS-skikt). Det framtagna planeringsunderlaget visar ekologiska samband i landskapet och inom tätorter samt ekosystemtjänstanalys inom tätort. Program och GIS-skikt kommer att vara ett viktigt planeringsunderlag för fysisk planering i kommunen. Planeringsunderlaget, har tagits fram gemensamt. Antagande sker enskilt för vardera kommunen. Beskrivning av ärendet 2021 initierade Dalslandskommunerna och Dalslands miljö- och energiförbund, tillsammans med Vänersborgs kommun, ett LONA-projekt vars syfte var att bygga vidare på den regionala planen för grön infrastruktur som länsstyrelsen i Västra Götalands län tagit fram. Tanken var att göra delar av den regionala planen för grön infrastruktur mer finmaskigt och på så sätt mer användbar i planeringsarbete på kommunal nivå. Grön infrastruktur är ett begrepp som används för att beskriva ett nätverk av naturliga och semi-naturliga områden som är strategiskt planerade för att bevara ekosystemtjänster, biologisk mångfald och bidra till människors hälsa och välbefinnande. Postadress Besöksadress Telefon E-post Org.nr Bankgiro Webb Box 62 Kungsgatan 26 0532-170 00 kommun@amal.se 212000-1587 991-2353 www.amal.se 662 22 Åmål 662 31 Åmål Datum Diarienummer Sida Åmåls kommun 2026-02-12 KS-2026-00057 2(3) Det innefattar bland annat: • Skogar, ängar och våtmarker • Gröna korridorer som parker, alléer, gröna tak och stadsträd  Vattendrag och sjöar • Bevarade naturområden som binder samman olika livsmiljöer Grön infrastruktur fungerar som ett komplement till den grå infrastrukturen (vägar, byggnader, ledningar) och hjälper till att: • Bevara naturens mångfald • Minska klimateffekter (t.ex. värmeöar i städer) • Minska översvämningar genom naturlig vattenreglering • Skapa rekreationsområden för människor Ekosystemtjänster är de nyttor och tjänster som naturen ger oss människor dagligen och som är nödvändiga för vår överlevnad och livskvalitet, som till exempel vatten- och luftrening, klimatreglering och minskat buller, mat och materialproduktion, upplevelser och njutning. Dessa tjänster får vi ta del av gratis och just för att det är gratis är det också lätt att ta ekosystemtjänsterna tas för givna och som något som inte alltid tillmäts något större värde. I samhällsbyggandet är det extra viktigt för en kommun att ta i beaktande de ekosystemtjänster som finns, ta vara på och förvalta dessa, precis som allt annat kapital, byggnader och material som kommunen äger och förvaltar. Programmets syfte är att fungera som ett planerings- och kunskapsunderlag om grön infrastruktur och ekosystemtjänster, och ska beaktas i alla relevanta ställningstaganden och beslut. Framför allt är underlaget viktigt som stöd vid framtagande av översiktsplan, fördjupad översiktsplan och detaljplaner, men också viktigt för planering och förvaltning av träd, parker, grönområden och planering av samhället för att motverka extrema väderhändelser. GIS-analysen av grön infrastruktur visar på var viktiga ekologiska samband finns eller behöver förstärkas. Programmet ger en helhetsöverblick över kommunens mark- och vattenområden med särskilt värde och beskriver hur dessa områden ska bevaras och användas för invånarnas välmående samt för att främja biologisk mångfald. I projektet har analyser gjorts av landskapsekologiska samband för att få en översikt av hur viktiga habitat hänger samman spridningsbiologiskt i landskapet. På landskapsnivå synliggjordes och analyserades viktiga samband. På tätortsnivå utfördes ekosystemtjänstkartläggning och analys av viktiga ekosystemtjänstfunktioner kopplat till främst träd. GIS-skikten för grön infrastruktur är främst användbart på landskapsnivå, men en mer finmaskig analys av de gröna sambanden och av ekosystemtjänster i våra tätorter har också tagits fram genom det webbaserade beräkningsverktyget stadsträd.se. Detta beräkningsverktyg kan användas för att göra analyser i ett enskilt ärende, t ex vid framtagande av en detaljplan, för att genomföra analyser av befintliga ekosystemtjänster och grön infrastruktur inom ett avgränsat område och hur dessa kan komma att påverkas vid genomförande av planen. Postadress Besöksadress Telefon E-post Org.nr Bankgiro Webb Box 62 Kungsgatan 26 0532-170 00 kommun@amal.se 212000-1587 991-2353 www.amal.se 662 22 Åmål 662 31 Åmål Datum Diarienummer Sida Åmåls kommun 2026-02-12 KS-2026-00057 3(3) Inom ramen för LONA-projektet har program samt GIS-skikt tagits fram. Programmet, som är ett skriftligt dokument, sammanfattar framtaget underlag och hur detta kan tolkas och användas i det kommunens planeringsarbetet. Till programmet finns ett digitalt kartunderlag (GIS-skikt). Längre fram planeras ett handläggarstöd att tas fram. Genom att beakta programmet i det strategiska arbetet bidrar kommunen till att nå de nationella miljökvalitetsmålen, främja ett rikare friluftsliv och säkerställa en väl fungerande grön infrastruktur. Framtaget Program för Grön infrastruktur och ekosystemtjänster i samhällsplaneringen med tillhörande digitala GIS-skikt har status som strategiskt planeringsunderlag – beslut om att anta dessa som strategiska planeringsunderlag som ska beaktas, tas av fullmäktige. Lednings- och utvecklingsenhetens ståndpunkt Lednings- och utvecklingsenheten bedömer att förslag till Program för Grön infrastruktur och ekosystemtjänster i samhällsplaneringen, med tillhörande digitala GIS-skikt, kan antas som planeringsunderlag. Ekonomiska konsekvenser Antagandet av programmet medför inga ekonomiska konsekvenser. Rättighetsperspektiv Antagandet av programmet bedöms inte påverka individers eller gruppers fri- eller rättigheter. Måluppfyllelse Antagande av programmet bidrar till kommunfullmäktiges mål 5: Åmåls kommun ska vara ett långsiktigt ekologiskt hållbart och fossiloberoende samhälle. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse av klimat- och miljöstrateg den 12 februari 2026 - Program för Grön infrastruktur och ekosystemtjänster i samhällsplaneringen Beslutet skickas till Klimat- och miljöstrategen Niklas Wahlström Jan-Erik Samuelssom Klimat- och miljöstrateg Kommundirektör Lednings- och utvecklingsenheten Postadress Besöksadress Telefon E-post Org.nr Bankgiro Webb Box 62 Kungsgatan 26 0532-170 00 kommun@amal.se 212000-1587 991-2353 www.amal.se 662 22 Åmål 662 31 Åmål Program för Grön infrastruktur och ekosystemtjänster i samhällsplaneringen Beslutat av: Till exempel kommunstyrelsen Datum: Den DD månad 2026, § xxx, dnr ÅÅÅÅ–xxxxx Dokumentets giltighet: År 2026– Dokumentet gäller för: Kommunstyrelsen, nämnder samt deras förvaltningar och verksamheter Dokumentansvarig: Lednings- och utvecklingsenheten Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Innehållsförteckning 1. Inledning.......................................................................................................................... 3 1.2 Syfte ........................................................................................................................................................................... 3 1.3 Sammanfattning.............................................................................................................................................. 3 1.4 LONA-projektet .................................................................................................................................................. 4 1.5 Internationella och nationella mål och åtaganden .............................................................. 5 Agenda 2030 .............................................................................................................................................................................. 5 Sveriges miljömål .................................................................................................................................................................... 6 1.6 Generella principer för grön infrastruktur och ekosystemtjänster .............................. 6 2. Koppling till andra styrdokument och strategier..................................................... 7 3. Lagstiftning ..................................................................................................................... 7 4. Landskapets bildande och utformning .................................................................... 8 4.2 Geologisk bakgrund ..................................................................................................................................... 8 4.2 Naturgeografiska områden och kopplingen till naturtyper ........................................... 12 Område 1 – Skogs- och sjöområdet ....................................................................................................................... 12 Område 2 – Vänersjöområdet..................................................................................................................................... 13 Område 3 – Dalboslätten ................................................................................................................................................ 14 Område 4 – Kroppefjäll ..................................................................................................................................................... 16 Område 5 – Dalområdet .................................................................................................................................................. 16 5. Grön infrastruktur i olika naturtyper ........................................................................ 17 5.1 Gräsmarker ......................................................................................................................................................... 17 5.2 Skog ......................................................................................................................................................................... 18 5.3 Våtmarker ........................................................................................................................................................... 18 5.4 Strukturer som särskilt bör beaktas i Dalsland ........................................................................ 19 6. Grön infrastruktur och ekosystemtjänster i bebyggd miljö ............................... 23 7. Grön infrastruktur i fortsatt planering ..................................................................... 25 7.1 Hur grön infrastruktur kan används i samhällsplanering ............................................... 26 7.1.2 Framtagande av planer ....................................................................................................................... 26 Översiktsplaner ...................................................................................................................................................................... 26 Detaljplaner .............................................................................................................................................................................. 26 Fördjupade översiktsplaner .......................................................................................................................................... 27 Styrdokumentets namn – Åmåls kommun 2 (31) Övriga planer ............................................................................................................................................................................ 27 Övriga tillämpningsområden ..................................................................................................................................... 28 7.2 Strategiska verktyg och metoder .................................................................................................... 28 7.3 Fördelar med grön infrastruktur i planering..............................................................................29 8. Begrepp och definitioner ...........................................................................................................................29 1. Inledning 1.2 Syfte Programmets syfte är att fungera som ett kunskapsunderlag om grön infrastruktur och ekosystemtjänster, och ska beaktas i alla relevanta ställningstaganden och beslut. Framför allt är underlaget viktigt som stöd vid framtagande av i översikts-, fördjupad översikts- och detaljplaner, men också viktigt för planering och förvaltning av träd, parker, grönområden och planering av samhället för att motverka extrema väderhändelser. GIS-analysen av grön infrastruktur visar på var viktiga ekologiska samband finns eller behöver förstärkas. Där viktiga samband redan finns, behöver dessa beaktas i olika planprocesser, och där det finns isolerade värdekärnor, t ex i våra tätorter, kan dessa identifieras och länkas samman med exempelvis trädplantering. Ekosystemtjänster har analyserats översiktligt för varje tätort, i projektet, men genom den trädinventering som genomförts och med beräkningsverktyg kopplade till stadsträd.se kan handläggaren i ett enskilt ärende om t ex framtagande av en detaljplan, genomföra analyser av befintliga ekosystemtjänster och grön infrastruktur inom ett avgränsat område och hur dessa kan komma att påverkas vid genomförande av planen. Genom att beakta programmet och dess kopplade kunskapskällor bidrar kommunen till att nå de nationella miljökvalitetsmålen, främja ett rikare friluftsliv och säkerställa en väl fungerande grön infrastruktur. Programmet ger en helhetsöverblick över kommunens mark- och vattenområden med särskilt värde och beskriver hur dessa områden ska bevaras och användas för invånarnas välmående samt för att främja biologisk mångfald. Det syftar till att identifiera vatten- och grönområden med höga naturvärden och fungera som ett verktyg för att främja hållbar samhällsutveckling i ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. 1.3 Sammanfattning Dalsland är ett landskap som brukar liknas vid ett Sverige i miniatyr - här finns det mesta: slättlandskap, vidsträckta skogar, böljande dalar och många sjöar och - i vart fall till namnet - både älvar, fjäll och fjordar. Mycket av den biologiska mångfald som kan kopplas till äldre tiders lantbruk, med skogsbete och ängsslåtter, och ett småskaligt brukande med stora variationer och rikt på biologiska nischer, är idag hotad. Ytorna som hyser dessa värden är eller riskerar att bli för små och uppsplittrade, och blir därmed isolerade från varandra. Det skapar en sårbarhet för de värden som finns. Geografiska analyser är ett sätt att identifiera de små ytorna men också svaga länkar mellan dessa områden, som behöver värnas eller förstärkas genom så kallad grön infrastruktur. Grön infrastruktur är ett begrepp som används för att beskriva ett nätverk av naturliga och semi- naturliga områden som är strategiskt planerade för att bevara ekosystemtjänster, biologisk mångfald och bidra till människors hälsa och välbefinnande. Det innefattar bland annat:  Skogar, ängar och våtmarker Styrdokumentets namn – Åmåls kommun 3 (31)  Gröna korridorer som parker, alléer, gröna tak och stadsträd  Vattendrag och sjöar  Bevarade naturområden som binder samman olika livsmiljöer Grön infrastruktur fungerar som ett komplement till den grå infrastrukturen (vägar, byggnader, ledningar) och hjälper till att:  Bevara naturens mångfald  Minska klimateffekter (t.ex. värmeöar i städer)  Minska översvämningar genom naturlig vattenreglering  Skapa rekreationsområden för människor Det är alltså både en miljöstrategi och ett planeringsverktyg inom hållbar utveckling. Ekosystemtjänster är de nyttor och tjänster som naturen ger oss människor – dagligen – och som är nödvändiga för vår överlevnad och livskvalitet, som till exempel vatten- och luftrening, klimatreglering och minskat buller, mat och materialproduktion, upplevelser och njutning – och allt detta alldeles gratis! Just för att det är gratis, är det också lätt att ta ekosystemtjänsterna för givna och som något som inte alltid tillmäts något större värde, men även för ett mindre samhälle eller stad kan värdet av dessa uppgå till stora belopp, varje dag. Tänk till exempel på trädens svalkande skugga på en skolgård -om inte trädet fanns, skulle kanske stora skärmar eller tak behöva byggas för att skydda barnen från skadligt UV-ljus och hög värme, något som säkert skulle kunna kosta en del - men träden gör det gratis, och hjälper samtidig till med att minska buller, rena luften från partiklar, binda in kol och minska belastningen på dagvattensystem, och går dessutom att klättra i! I samhällsbyggandet är det extra viktigt för en kommun att ta i beaktande de ekosystemtjänster som finns, ta vara på och förvalta dessa, precis som allt annat kapital, byggnader och material som kommunen äger och förvaltar. 1.4 LONA-projektet Figur 1. Statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta projekt. 2021 initierade Dalslandskommunerna och Dalslands miljö- och energiförbund, tillsammans med Åmål och Vänersborg kommun, ett LONA-projekt vars syfte var att bygga vidare på den regionala planen för grön infrastruktur som länsstyrelsen i Västra Götalands län tagit fram. Tanken var att göra delar av detta material mer finmaskigt och på så sätt mer användbart i planeringsarbete på kommunal nivå. Det framtagna kunskapsunderlaget (i form av GIS- skikt) visar ekologiska samband i landskapet och inom tätorter samt ekosystemtjänstanalys inom tätort. GIS-skikten kommer att vara ett viktigt underlag för fysisk planering i kommunen. Det kan exempelvis vara ett stöd i förvaltning, bevarande och utveckling för hotade arter och värdefulla naturtyper i landskapet, samt för att vårda och utveckla värdefulla ekosystemtjänster i tätorterna. I projektgruppen engagerades kommunens tjänstemän inom framförallt plan-, miljö-, utbildning- och kommunikationsområden. Styrdokumentets namn – Åmåls kommun 4 (31) Kunskapsunderlaget togs fram av EnviroPlanning AB. I uppdraget ingick analyser av landskapsekologiska samband för att få en översikt av hur viktiga habitat hänger samman spridningsbiologiskt i landskapet. På landskapsnivå synliggjordes och analyserades viktiga samband. På tätortsnivå utfördes ekosystemtjänstkartläggning och analys av viktiga ekosystemtjänstfunktioner kopplat till främst träd. GIS-skikten för grön infrastruktur är främst användbart på landskapsnivå, men en mer finmaskig analys av de gröna sambanden och av ekosystemtjänster i våra tätorter har också tagits fram genom det webbaserade verktyget www.stadsträd.se. I denna analys ingår alla träd, även de på privat mark. Föreliggande program utgör en del av LONA-projektets villkor och sammanfattar framtaget kunskapsunderlag och hur det kan tolkas och användas i det kommunens planeringsarbetet. Till programmet finns ett digitalt kartunderlag och ett handläggarstöd är planerat att tas fram. De digitala underlagen utgörs av GIS-analyser av grön infrastruktur samt trädinventeringar, som legat till grund för ekosystemtjänstanalyser i våra tätorter. 1.5 Internationella och nationella mål och åtaganden Agenda 2030 Agenda 2030 är en global handlingsplan för hållbar utveckling som antogs av FN:s medlemsländer 2015. Den innehåller 17 globala mål och 169 delmål som syftar till att utrota fattigdom, bekämpa ojämlikhet och ta itu med klimatförändringar. Flera av målen i Agenda 2030 är direkt kopplade till grön infrastruktur och ekosystemtjänster, såsom: Mål 3: Hälsa och välbefinnande Mål 6: Rent vatten och sanitet Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Mål 11: Hållbara städer och samhällen Mål 13: Bekämpa klimatförändringen Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald Styrdokumentets namn – Åmåls kommun 5 (31) Genom att integrera dessa mål i kommunens arbete med grön infrastruktur och ekosystemtjänster kan kommunen bidra till att uppnå en hållbar utveckling på både lokal och global nivå. Sveriges miljömål Det övergripande målet för miljöpolitiken, det så kallade Generationsmålet, innebär att vi till nästa generation lämnar över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Generationsmålet är en förutsättning för Sveriges miljömålssystem som består av sexton miljökvalitetsmål som syftar till att främja en hållbar utveckling. Flera av dessa mål, såsom "Ett rikt växt- och djurliv", "Levande skogar" och "Myllrande våtmarker", har preciseringar som direkt rör grön infrastruktur och ekosystemtjänster. Kommunerna har en viktig roll i att bidra till att uppnå dessa mål genom lokal planering och åtgärder. 1.6 Generella principer för grön infrastruktur och ekosystemtjänster Grön infrastruktur och ekologiska samband De grön- och vattenområden som finns i kommunen präglas av en mångfald av arter som är beroende av goda livsmiljöer för att långsiktigt kunna bevaras. Ett av de stora hoten mot den biologiska mångfalden är fragmentering av livsmiljöer, som hindrar eller försvårar för individer av en art att röra sig efter sina behov, vilket försvårar bland annat födosök, att hitta lämplig boplats och möjlighet att kunna föröka sig. För att tillgodose dessa behov krävs en fungerande grön infrastruktur. Genom att analysera var olika värdekärnor, viktiga för en viss typ av växt- och djursamhälle, finns i vårt landskap, kan vi också visa på vilka områden som är extra viktiga för att knyta samman dessa, eller som är kritiska för att bevara en fungerande infrastruktur. Genom att förstå och kartlägga landskapets gröna infrastruktur och dess ekologiska samband blir det möjligt att bevara och använda naturens resurser på ett hållbart sätt. Kartläggningen underlättar prioriteringar vid planering av naturvårdsåtgärder och bevarandet av tätortsnära friluftsområden. Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är alla de produkter och tjänster som olika ekosystem ger människan, och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Ekosystemtjänsterna delas in i kategorierna stödjande, försörjande, reglerande samt kulturella ekosystemtjänster.  De stödjande ekosystemtjänsterna, till exempel biologisk mångfald, ekologiska samband, naturliga kretslopp och jordmånsbildning, är de som ligger till grund för och ger förutsättningar för att de andra kategorierna av ekosystemtjänster.  Försörjande ekosystemtjänster ger oss råvaror av olika slag, exempelvis mat, dricksvatten, fiberråvara och bioenergi.  Reglerande ekosystemtjänster ger oss en stabil och hälsosam naturmiljö, exempelvis genom rening av luft, mark och vatten samt pollinering. De reglerande ekosystemtjänsterna jämnar även ut effekterna av störningar och extremväder genom exempelvis vatten- och temperaturreglering, kolbindning och bullerdämpning.  Kulturella ekosystemtjänster ger oss upplevelserikedom och livskvalitet i form av friluftsliv, rekreation och hälsa, samt upplevelser av natur- och kulturarv. Styrdokumentets namn – Åmåls kommun 6 (31) Ekosystemtjänsterna sker överallt i våra landskap, men blir ofta mer påtagliga och viktiga för vår hälsa i områden med tät bebyggelse: träd dämpar buller, renar luften från föroreningar, ger skugga och sänker temperaturen varma dagar. Detta gör de givetvis överallt där de finns, men fler människor kan dra nytta av dessa tjänster, ju mer tätbefolkat ett område är. Det framtagna GIS- underlaget speglar endast ekosystemtjänster kopplade till träd på kommunalt ägd mark eller mark som kommunen har rådighet över, utöver dessa finns i våra tätorter ytterligare ekosystemtjänster kopplade till grönytor, fält- och buskskikt m.m. Att förstå och värdera ekosystemtjänster är viktigt för hållbar samhällsplanering, särskilt vid planering av grön infrastruktur, eller när miljöbedömningar genomförs. 2. Koppling till andra styrdokument och strategier Programmet för grön infrastruktur i Dalsland omfattar flera viktiga delar som återfinns i andra styrande dokument inom kommunen. Genom att integrera dessa delar kan kommunen säkerställa en sammanhängande och hållbar utveckling av natur- och grönområden. I översiktsplanen återfinns riktlinjer för hur mark- och vattenområden ska användas och utvecklas på lång sikt. Delar av programmet för grön infrastruktur, såsom bevarande av ekologiska samband och rekreationsområden, är integrerade i ÖP för att säkerställa att dessa områden skyddas och utvecklas parallellt med bebyggelse och annan markanvändning. Vid framtagande av ny översiktsplan ska det här programmet utgöra ett underlag för kommunens grönstrukturer och framtida ställningstagande. Naturvårdsprogrammet innehåller mål och åtgärder för att bevara och stärka naturvärden. Programmet för grön infrastruktur drar nytta av naturvårdsprogrammets inventeringar och prioriteringar för att identifiera och skydda viktiga naturområden och arter. Detta säkerställer att biologisk mångfald och ekosystemtjänster bevaras på ett effektivt sätt. Programmet för grön infrastruktur kommer som underlag i framtida planer och styrdokument inkludera utveckling av tillgängliga och attraktiva grönområden, som till exempel vandringsleder och cykelvägar, samt identifierar vikten av att säkerställa att träd och grönområden bevaras och utvecklas hållbart, för att bidra till skuggiga, svala och estetiskt tilltalande miljöer som också gynnar biologisk mångfald. 3. Lagstiftning Grön infrastruktur och ekosystemtjänster är viktiga komponenter i arbetet för en hållbar utveckling och bevarande av biologisk mångfald. I Sverige finns det flera lagar och riktlinjer som styr och stödjer arbetet med grön infrastruktur och ekosystemtjänster på kommunal nivå. Miljöbalken (1998:808) är den centrala lagstiftningen för miljöskydd i Sverige och innehåller bestämmelser som är relevanta för grön infrastruktur och ekosystemtjänster. Enligt miljöbalkens hänsynsregler i 2 kap. ska alla som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder visa hänsyn till miljön och vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka skada på människors hälsa eller miljön. Detta inkluderar att beakta grön infrastruktur och ekosystemtjänster vid planering och beslut. Plan- och bygglagen (2010:900) styr fysisk planering och byggande i Sverige. Enligt lagen ska kommunen ta hänsyn till allmänna intressen, inklusive miljö- och klimataspekter, vid planläggning av mark och vatten. Detta innebär att grön infrastruktur och ekosystemtjänster ska integreras i översiktsplaner och detaljplaner för att skapa hållbara, resilienta och robusta samhällen. Länsstyrelserna i Sverige har utvecklat regionala handlingsplaner för grön infrastruktur som stöd för kommunens arbete. Dessa handlingsplaner innehåller riktlinjer och rekommendationer för hur Styrdokumentets namn – Åmåls kommun 7 (31) grön infrastruktur kan integreras i den fysiska planeringen och hur ekosystemtjänster kan bevaras och stärkas. Handlingsplanerna kan användas som underlag vid tillsyn och prövning enligt miljöbalken. På europeisk nivå finns det flera direktiv som påverkar arbetet med grön infrastruktur och ekosystemtjänster, såsom EU:s art- och habitatdirektiv, samt fågeldirektivet. Dessa direktiv syftar till att skydda och bevara biologisk mångfald och naturtyper inom EU och ställer krav på medlemsländerna att vidta åtgärder för att uppnå detta. 4. Landskapets bildande och utformning 4.2 Geologisk bakgrund Ingen vet säkert hur många istider Skandinavien genomlevt, men bara under de senaste 1,8 miljoner åren är de sex stycken. För att förstå olika växters utbredning och varför vi har sprickdalssjöar och karga bergsryggar behöver vi gå i alla fall drygt 1 miljard år tillbaka, till botten av ett hav, nära ekvatorn. Där samlades grövre och finare sediment av olika slag och på olika platser. Genom årmiljonerna byggdes de på och pressades samman av tyngden från nya sediment och från lava som trängt upp. De tektoniska plattorna har rört sig och de sediment som en gång avsatts, har under resans gång ombildats och slutligen spruckit och ställt sig på kant i Dalsland, och utgör nu dalformationen. Lagren av sand har blivit till den mycket hårda kvartisiten, som motstått alla inlandsisars framfart och mjukare bergarter har på sina ställen helt skrapats bort och lämnat sprickor för vatten att bilda sjöar. Kvar mellan de hårdare bergarterna finns mer lättvittrade, som den ofta kalkrika lerskiffern. I kombination med en relativt hög årlig nederbörd skapar detta idealiska förutsättningar för många kalkälskande kärlväxter, lavar och mossor och på den karga och svårvittrade kvartsiten, liksom på urberget, växer de krumma tallarna långsamt med ljung och blåbär. Styrdokumentets namn – Åmåls kommun 8 (31) Figur 2. Berggrunden i övriga delar av Dalsland utgörs i huvudsak hårda vulkaniska bergarter som granit och gnejs. Bild publicerad med upphovspersonens medgivande och är tagen från boken Natur i Dalsland, som finansierades med LONA-medel. Det landskap vi ser idag har till stor del formats i samband med den senaste inlandsisens tillbakadragande. Under avsmältningen inträffade en kallperiod, då istäckets södra kant stod still under ca 800 år. Längs denna kant, den s.k. mellansvenska israndzonen, som sträcker sig från Bergen i Norge till södra Finland, återfinns en lång rad kvärtärgeologiskt intressanta formationer; i Dalsland ligger samhällena Ed och Mellerud på denna, men också karaktäristiska landskapselement som Ödskölts moar, blockvallar och Hjortens udde. Eftersom istäcket stod stilla, men avsmältningen fortgick, kom stora mängder av sand, grus och stenblock att avsättas vid och söder om israndzonen, vilket format de dallandskap med bördiga jordar som återfinns i de södra delarna av Dals-Ed och i Färgelanda. När klimatet åter blev varmare och avsmältningstakten ökade, skrapades urberget norr om israndzonen rent på löst material och fortsatte föregående istiders formande av den sprickdalsterräng, med karga hällmarker på höjderna och myrmarker i sänkorna, som dominerar norra delarna av Bengtsfors och Dals-Ed. Styrdokumentets namn – Åmåls kommun 9 (31) Under istiden var stora delar av landet nedtryckt under havsnivån. När det 2–3 km tjocka istäcket, Weichselisen, började smälta och tyngden minskade, påbörjades den landhöjning som alltjämt fortgår, om än i avtagande takt. I ett samspel mellan landhöjning och isavsmältning, som pågick under perioden från ca 18 000 år sedan och fram till årtusendena före vår tideräkning, var landet satt under ständig förändring. Områden som låg över respektive under högsta kustlinjen (HK), dvs den nivå dit havet nådde som högst, bär mycket olika geologiska spår. Områden över HK domineras av osorterade moränjordar och områdena under HK var en del av de olika stadier av innanhav som föregick dagens Östersjön: Baltiska issjön, Yoldiahavet, Anchylussjön och slutligen Littorinahavet. I områden som befinner sig under HK har vattnet och dess rörelser givit helt andra förutsättningar för sedimentation, sortering och transport av material. Det som idag utgör Dalboslätten var då havsbotten och lersedimenten är nu bördig åkermark, och de bördiga dalgångarna i södra Dals-Ed och Färgelanda har skapats genom att finare sediment avsatts i anslutning till dessa. Figur 3. Kvartärgeologiska formationer. Bild publicerad med upphovspersonens medgivande och är tagen från boken Natur i Dalsland, som finansierades med LONA-medel. Styrdokumentets namn – Åmåls kommun 10 (31) Styrdokumentets namn – Åmåls kommun 11 (31) 4.2 Naturgeografiska områden och kopplingen till naturtyper Naturgeografiskt kan Dalsland delas in i följande naturgeografiska områden: Figur 4. Bilden är taget från HORIZON2020-projektet HNV-link, där bland annat DMEK deltog och visar en indelning av naturgeografiska områden i Dalsland. Bilden är publicerad med tillåtelse av upphovspersonerna Lars Johansson och Stefan Arvidsson, Länsstyrelsen Västra Götaland. Område 1 – Skogs- och sjöområdet Sprickdalsterrängen i de norra delarna av Dalsland är rik på sjöar med en nord-sydlig utbredning, karga höjder och vidsträckta skogar. Delar av området har befunnit sig över HK (se Figur 2). Inom dessa områden har mycket lite material avsatts och lämnat områden med ett tunt eller obefintligt substrat för växter. Även höjdområdena nedanför HK, men ovanför israndzonen, kan ha relativt tunna jordar, då avsatta sediment spolats bort av vågorna vid landhöjningen. Underliggande berg i de västra delarna av landskapet utgörs av magmatiska, sura och svårvittrade bergarter, och där är växtligheten anpassad efter näringsfattiga förhållanden. På höjdryggarna, där marksubstrat ofta helt saknas och det därmed råder brist på både vatten och näring, är det få trädarter som trivs -nästan enbart tallar klarar dessa förhållanden, men de Styrdokumentets namn – Åmåls kommun 12 (31) växer långsamt. Fältskiktet, där sådant finns, domineras ofta av ljung och lingon. Naturtypen hällmarksskog är inte högproduktiv vad avser virke, och har därför inte brukats lika intensivt, och finns sålunda relativt väl representerad. I samma områden, men där jordlagren är mäktigare, mer näringsrika och har bättre fukthållande egenskaper, återfinns mer gran- och blandskog, delvis på myrmark. Historiskt har dessa delar ofta varit betade utmarker. I sänkorna mellan höjdryggarna är förutsättningarna för myrmarker god, då de småsjöar som föregått myrbildningen varit näringsfattiga och med relativt lågt pH. Myrmarker delas in i kärr, som får sitt vatten både från nederbörd och från omgivande marker och mossar, som får allt sitt vatten via nederbörd, och därmed är mycket näringsfattiga, samt blandmyrar, som hyser både kärr- och mosselement. Figur 5. Diagrammet är taget från HORIZON2020-projektet HNV-link, där bland annat DMEK deltog och visar förändringen i markanvändning in det naturgeografiska området i fråga. Bilden är publicerad med tillåtelse av upphovspersonerna Lars Johansson och Stefan Arvidsson, Länsstyrelsen Västra Götaland. Område 2 – Vänersjöområdet Vänerns maritima område upptar i Dalsland en yta om ca 170 km2 och har i mångt och mycket formats i samspel med landhöjningen. De naturvärden som framkommit genom GIS-analysen i områdena längs Vänerns stränder är i huvudsak strandvåtmarker, dvs våtmarker som inte är myrbildande. Områdena i anslutning till Vänerns strand har historiskt sett främst varit utmarker som tillhörde gårdarna på Dalboslätten. Dessa utmarker har idag omvandlats till produktiva skogar. De livsmiljöer som fortfarande är vanliga i området och som har potential att återfå höga naturvärden bedöms vara våtmarker som ej är myr. Styrdokumentets namn – Åmåls kommun 13 (31) Figur 6. Diagrammet är taget från HORIZON2020-projektet HNV-link, där bland annat DMEK deltog och visar förändringen i markanvändning in det naturgeografiska området i fråga. Bilden är publicerad med tillåtelse av upphovspersonerna Lars Johansson och Stefan Arvidsson, Länsstyrelsen Västra Götaland. Område 3 – Dalboslätten Dalboslätten utgörs av sediment som avsattes i slutet av istiden och är idag en bördig jordbruksbygd, som upptar en yta om ca 640 km2. Dalboslätten ligger nedanför högsta kustlinjen och var så sent som för ca 10 000 år sedan botten på Anchylussjön, en sötvattensjö. Men innan det en del av Yoldiahavet, vilket satt spår i form av fossilt saltvatten, som lett till att stora delar av området har sin dricksvattenförsörjning från kommunalt producerat vatten. Historiskt har området haft en hög andel ängar och utmarker, men också en stor andel våtmarker, som under 1800- och 1900-talet omvandlats till åkermark. Idag är det ett av de mest produktiva och intensiva produktionsområdena för spannmål i Sverige. Dräneringssystem och sänkning av vattennivån var några åtgärder som vidtogs och som möjliggjorde en radikal förändring av markanvändningen. Fragment av ängar och betesmarker är fortfarande utspridda i landskapet, men det finns goda möjligheter att återställa och öka dessa områden i framtiden. Styrdokumentets namn – Åmåls kommun 14 (31) Figur 7. Diagrammet är taget från HORIZON2020-projektet HNV-link, där bland annat DMEK deltog och visar förändringen i markanvändning in det naturgeografiska området i fråga. Bilden är publicerad med tillåtelse av upphovspersonerna Lars Johansson och Stefan Arvidsson, Länsstyrelsen Västra Götaland. Figur 8. Båtnadsområden på Dalboslätten. Med båtnad avses områden som gynnas av en åtgärd, i detta fall markavvattning. Kartbilden ska inte tolkas som att allt som är blåmarkerat varit regelrätta Styrdokumentets namn – Åmåls kommun 15 (31) våtmarksområden, men helt klart är att mycket stora arealer våtmark försvunnit från våra landskap de senaste 100–150 åren. Bild från Länsstyrelsernas informationskarta. Område 4 – Kroppefjäll Även Kroppefjällsplatån är en del av sprickdalslandskapet, som i väster och öster begränsas av flera mil långa sprickor och där platån mellan dem har pressats upp mer än 100 meter över det omgivande landskapet. Kroppefjäll har historiskt sett varit viktig som allmänning och utmark för bönderna i de omgivande områdena och utgör idag ett stort sammanhängande skogs- och myrmarksområde, och är nästa helt obebott. Figur 9. Diagrammet är taget från HORIZON2020-projektet HNV-link, där bland annat DMEK deltog och visar förändringen i markanvändning in det naturgeografiska området i fråga. Bilden är publicerad med tillåtelse av upphovspersonerna Lars Johansson och Stefan Arvidsson, Länsstyrelsen Västra Götaland. Område 5 – Dalområdet I Färgelanda och Dals-Ed, söder om israndzonen, har isälvsflödet format ett landskap av åsar och dalar, där sediment avsattes i dalarna och bildat bördig jordbruksmark. Området är kuperat och delar som var svåra att nå eller att odla har därför aldrig omvandlats till åkermark och en del av dessa områden betas fortfarande. Styrdokumentets namn – Åmåls kommun 16 (31) Figur 10. Diagrammet är taget från HORIZON2020-projektet HNV-link, där bl a DMEK deltog och visar förändringen i markanvändning in det naturgeografiska området i fråga. Bilden är publicerad med tillåtelse av upphovspersonerna Lars Johansson och Stefan Arvidsson, Länsstyrelsen Västra Götaland. 5. Grön infrastruktur i olika naturtyper Inom LONA-projektets ramar har olika naturtyper analyserats på landskapsnivå. Nedan följer de olika analyserade naturtypernas värde för grön infrastruktur och ekosystemtjänster. 5.1 Gräsmarker Gräsmarker spelar en avgörande roll i att upprätthålla och stärka den gröna infrastrukturen i kommunen. Dessa områden, som inkluderar ängar, betesmarker och andra öppna landskap, bidrar med en rad viktiga ekosystemtjänster som är nödvändiga för både miljön och samhället. Gräsmarker är hem för en rik mångfald av växter, insekter och andra djurarter. De fungerar som livsmiljöer för många hotade och sällsynta arter. Genom att skydda och vårda gräsmarker kan vi säkerställa att dessa arter har en plats att leva och frodas och därmed bidra till att bevara den biologiska mångfalden. Gräsmarker spelar en viktig roll i att reglera klimatet genom att binda kol i marken och därmed motverka klimatförändringar. Gräsmarker fungerar som naturliga svampar som absorberar och lagrar vatten, jämfört med hårdgjorda ytor. Detta hjälper till att minska risken för översvämningar genom att bromsa och fördröja avrinningen av regnvatten. Samtidigt bidrar de till att fylla på grundvattenreserver och förbättra vattenkvaliteten genom att filtrera bort föroreningar. Gräsmarker bidrar till att förbättra jordens hälsa genom att öka dess bördighet och struktur. Växternas rötter hjälper till att binda jorden och förhindra erosion, samtidigt som de tillför organiskt material som förbättrar jordens näringsinnehåll. Detta skapar en bördig och stabil grund för framtida jordbruks- och Styrdokumentets namn – Åmåls kommun 17 (31) naturvårdsinsatser. Gräsmarker erbjuder också viktiga rekreationsmöjligheter för invånarna i kommunen och hela Dalsland. De ger utrymme för friluftsliv, motion och avkoppling och bidrar därmed till ökat välbefinnande och livskvalitet. Genom att bevara och tillgängliggöra gräsmarker kan vi skapa gröna oaser som främjar både fysisk och mental hälsa. 5.2 Skog Skogar är en central komponent i den gröna infrastrukturen i Dalsland och bidrar med en mängd viktiga ekosystemtjänster. Genom att bevara och vårda olika typer av skogar, såsom ädellövskog, triviallövskog, tallskog och annan barrskog, kan vi säkerställa att dessa tjänster fortsätter att gynna både miljön och samhället. Ädellövskogar, som består av trädarter som ek, bok och lind, är särskilt värdefulla för den biologiska mångfalden. Dessa skogar erbjuder livsmiljöer för många hotade och sällsynta arter av växter, djur och svampar. Ädellövskogar bidrar också till att förbättra luftkvaliteten genom att filtrera partiklar och ta upp koldioxid. Dessutom fungerar de som viktiga rekreationsområden där människor kan njuta av naturen och koppla av. Triviallövskogar, som består av trädarter som björk, asp och al, är likt de andra skogstyperna viktiga för arterna knutna till dessa typer av skogar. Alskogar, som föredrar att växa fuktigt, är också viktiga för vattenreglering, då de hjälper till att absorbera och lagra regnvatten, vilket minskar risken för översvämningar. Tallskogar är anpassade till att hantera och dra nytta av bränder. Bränder spelar en avgörande roll i att forma och upprätthålla tallskogar genom att rensa bort konkurrerande vegetation och skapa öppna, ljusa miljöer som gynnar många arter. Tallskogar bidrar också till att binda kol och minska mängden växthusgaser i atmosfären. Dessa skogar erbjuder livsmiljöer för många arter av fåglar och insekter och är populära för friluftsaktiviteter som vandring och bärplockning. Barrskogar, som främst består av granar och andra barrträd, är viktiga för att reglera klimatet genom att lagra stora mängder kol i både träd och mark. Barrskogar bidrar också till att förbättra vattenkvaliteten genom att filtrera bort föroreningar och minska avrinningen av näringsämnen till vattendrag. Dessa skogar erbjuder livsmiljöer för många arter av däggdjur, fåglar och insekter och är viktiga för att upprätthålla den biologiska mångfalden. Barrskogar är också viktiga för skogsbruk och produktion av trävaror. 5.3 Våtmarker Våtmarker är en central del av den gröna infrastrukturen i Dalsland och bidrar med en mängd viktiga ekosystemtjänster. Genom att bevara och vårda våtmarker, både på myr och utanför myr, kan vi säkerställa att dessa områden fortsätter att gynna både miljön och samhället. Våtmarker på myr, såsom torvmossar och kärr, är unika ekosystem som spelar en avgörande roll i att reglera vattenflöden och lagra kol. Dessa våtmarker fungerar som naturliga svampar som absorberar och lagrar stora mängder vatten, vilket hjälper till att minska risken för översvämningar och torka. De bidrar också till att förbättra vattenkvaliteten genom att filtrera bort näringsämnen och föroreningar. Myrar är också viktiga kolsänkor, då de lagrar stora mängder kol i form av torv. Detta bidrar till att minska mängden växthusgaser i atmosfären och motverka klimatförändringar. Dessutom erbjuder myrar livsmiljöer för många specialiserade växt- och djurarter, vilket bidrar till att bevara den biologiska mångfalden. Våtmarker utanför myr, såsom sjöar, dammar och slättsjöar, spelar också en viktig roll i den gröna infrastrukturen. Dessa våtmarker fungerar som buffertzoner som absorberar och fördröjer avrinningen av regnvatten, vilket minskar risken för översvämningar och erosion. De Styrdokumentets namn – Åmåls kommun 18 (31) bidrar också till att fylla på grundvattenreserver och förbättra vattenkvaliteten genom att filtrera bort föroreningar. Våtmarker utanför myr är viktiga livsmiljöer för många arter av fåglar, fiskar och amfibier. De erbjuder också viktiga rekreationsmöjligheter för invånarna i Dalsland, såsom fågelskådning, fiske och vandring. Genom att bevara och restaurera dessa våtmarker kan vi skapa gröna oaser som främjar både biologisk mångfald och människors välbefinnande. 5.4 Strukturer som särskilt bör beaktas i Dalsland Dalsland hyser många och viktiga naturtyper för biologisk mångfald. Att kunna tolka ekologiska samband väsentliga för grön infrastruktur är viktigt i planering och beslutsfattande. Inom teorin bakom grön infrastruktur finns ett antal begrepp som kan vara viktiga att förtydliga och skilja från varandra. Ett vedertaget begrepp är Värdetrakt. En värdetrakt definieras som ett landskapsavsnitt med särskilt höga ekologiska bevarandevärden, eftersom det inom denna finns en högre täthet av värdekärnor (eller värdeelement) för djur- och växer av den kategori som värdetrakten avser, t ex våtmark på myr eller ädellövskog. För identifiera värdetrakter för en naturtyp behöver en bestämd uppsättning av villkor uppfyllas, t ex ett visst angivet antal värdekärnor/värdeelement med ett inbördes avstånd mellan varandra som inte överskrider ett visst antal meter. För flera naturtyper har Länsstyrelserna, inom sitt uppdrag att ta fram analyser av grön infrastruktur, pekat ut värdetrakter inom Dalsland. Eftersom värdetrakter ofta omfattar större områden, är det, ur ett kommunalt eller mellankommunalt perspektiv, inte alltid ett tillämpbart begrepp. Värdenätverk är, som namnet antyder, ett system av värdekärnor med lämpliga livsmiljöer för en viss art eller artgrupp, där avstånden mellan dessa inte är längre än att de arter som utgör själva värdekärnan, enkelt kan röra sig mellan dessa. Beroende av typen av värdekärna eller värmeelement kan en värdetrakt komma att se mycket olika ut. För att bättre spegla den typ av grön infrastruktur som finns i landskapet och som bedöms viktig vid kommunal planering, används nedan begreppen Värdenätverk (Stora funktionella värdesystem) samt Värdenätverk (Kluster av värdekärnor). Dessa båda begrepp har stora likheter med värdetrakter, men i en mindre skala och där kluster av värdekärnor är en mer fragmenterad, men ändå sammanhållen struktur, än vad som gäller för stora funktionella värdesystem. Länsstyrelsen i Västra Götaland har i sin WebbGIS för grön infrastruktur pekat ut värdetrakt för våtmarker. I det underlag som tagits fram i LONA-projektet har våtmarkerna delats upp i våtmarker på respektive ej på myrmark. Nedan följer exempel på ekologiska samband som man bör ta hänsyn till.  Stora värdekärnor o Värdekärnor är områden med höga naturvärden som stödjer en rik biologisk mångfald. Stora värdekärnor är viktiga för grön infrastruktur av flera skäl. De fungerar som livsmiljöer för många arter av växter och djur, vilket är avgörande för att bevara ekosystemens hälsa och funktion. Värdekärnor bidrar till att upprätthålla viktiga ekosystemtjänster som pollinering, vattenrening och klimatreglering. Dessa tjänster är avgörande för människors välbefinnande och för att upprätthålla hållbara samhällen. Stora och sammanhängande värdekärnor gör ekosystemen mer motståndskraftiga mot klimatförändringar och andra miljöförändringar. De ger arter möjlighet att migrera och anpassa sig till nya förhållanden. Styrdokumentets namn – Åmåls kommun 19 (31) o Exempel på stora värdekärnor är exempelvis våtmarkerna på myr runt Tingvallaområdet, mellan Bäckefors och Ed (figur 10). Figur 11. Stora värdekärnor av våtmark på myr (orange färg).  Värdenätverk (Stora funktionella värdesystem) o Funktionella system av värdenätverk, som skapar sammanhängande strukturer av livsmiljöer som gör det möjligt för arter att röra sig och sprida sig över landskapet. Detta är avgörande för att upprätthålla biologisk mångfald och ekosystemens hälsa. Dessa system bidrar till att upprätthålla viktiga ekosystemtjänster som pollinering, vattenrening och klimatreglering. Dessa tjänster är nödvändiga för människors välbefinnande och för att upprätthålla hållbara samhällen. Stora och sammanhängande värdesystem gör ekosystemen mer motståndskraftiga mot klimatförändringar och andra miljöförändringar. De ger arter möjlighet att migrera och anpassa sig till nya förhållanden. o Exempel på stora funktionella värdesystem är våtmarker på myr vid Tresticklan och Borgelemossarna, nordväst om Ed (figur 11). Här är värdekärnorna mindre, jämfört med exempelvis Tingvallamossen (figur 10), men värdekärnorna är tillräckligt många och ligger tillräckligt nära varandra så att det funktionella värdesystemet blir stort. Styrdokumentets namn – Åmåls kommun 20 (31) Figur 12. Stort funktionellt värdesystem av våtmark på myr (ljusblå färg).  Värdenätverk (Kluster av mindre värdekärnor) o Kluster av värdekärnor skapar sammanhängande system av livsmiljöer som gör det möjligt för arter att röra sig och sprida sig över landskapet. Detta är avgörande för att upprätthålla biologisk mångfald och ekosystemens hälsa. Genom att ha flera värdekärnor nära varandra kan ekosystemtjänster som pollinering, vattenrening och klimatreglering stärkas och bli mer effektiva. Kluster av värdekärnor gör ekosystemen mer motståndskraftiga mot störningar som klimatförändringar, sjukdomar och mänskliga aktiviteter. Detta beror på att arter har fler alternativ för att hitta lämpliga livsmiljöer och resurser. När arter kan röra sig mellan olika värdekärnor inom ett kluster, ökar den genetiska variationen inom populationerna. Detta är viktigt för arternas långsiktiga överlevnad och anpassningsförmåga. o Exempel på kluster av värdekärnor (orange färg) kan ses av ädellövskog längs Kroppefjälls branter (figur 12). Här finner man värdekärnor i sammanhängande system (orangefärg inom lika-färgad buffertzon) och enskilda värdekärnor (orangefärg inom olikfärgade buffertzoner). Här vore det utav värde att utföra insatser så att värdekärnorna blir mer sammanhängande – färre olikfärgade buffertzoner och större lika-färgade buffertzoner. Även annan skog än ädellövskog, som är av vikt för grön infrastruktur, växer längs Kroppefjälls branter. Detta område sticker ut i utförd skogsanalys. Styrdokumentets namn – Åmåls kommun 21 (31) Figur 13. Kluster av mindre värdekärnor (orange färg) av ädellövskog längs Kroppefjälls branter.  Gräsmarker o På grund av att gräsmarker med höga naturvärden numera är en sällsynt naturtyp och som kräver specifik skötsel, är utpekade värdekärnor och stödhabitat viktiga att bevara. Gräsmarker kan hysa höga naturvärden trots relativt små ytor, därför bör extra hänsyn visas. Gräsmarkerna är också i hög grad fragmenterade men kan, genom olika insatser, länkas samma. Ett exempel på område som hyser en stor andel gräsmark med höga värden och många värdekärnor och värdesystem är de kalkrika delarna av dalformationen (figur 12). Styrdokumentets namn – Åmåls kommun 22 (31) Figur 14. Öppna gräsmarker i södra delarna av dalformationen. 6. Grön infrastruktur och ekosystemtjänster i bebyggd miljö Grön infrastruktur inom bebyggd miljö är avgörande för att skapa hållbara och hälsosamma städer och samhällen. Träd, våtmarker och andra grönytor spelar en central roll i denna infrastruktur och bidrar med en rad viktiga ekosystemtjänster som förbättrar livskvaliteten för invånarna. Träd och grönytor bidrar till att förbättra luftkvaliteten genom att absorbera föroreningar som koldioxid, kväveoxider och partiklar. De fungerar som naturliga filter som renar luften och minskar hälsoriskerna för invånarna. Dessutom hjälper träd och grönytor till att reglera klimatet genom att ge skugga och avdunstning, vilket minskar värmeö-effekten i städer och sänker temperaturen under varma sommardagar. Styrdokumentets namn – Åmåls kommun 23 (31) Figur 15. Utdrag från MSBs Värmekartering. Bilden visar maxtemperatur 2017-2024 i Färgelanda. Våtmarker och grönytor spelar en viktig roll i att hantera regnvatten och minska risken för översvämningar. De hjälper till att absorbera och lagra vatten, vilket minskar avrinningen och belastningen på avloppssystemen. Våtmarker bidrar också till att förbättra vattenkvaliteten genom att filtrera bort föroreningar och näringsämnen innan de når vattendrag och sjöar. Träd, våtmarker och andra grönytor i bebyggda miljöer skapar livsmiljöer för en mängd olika växter och djur. De fungerar som gröna korridorer som underlättar för arter att röra sig mellan olika habitat och bidrar till att bevara den biologiska mångfalden. Dessa områden erbjuder också boplatser och föda för fåglar, insekter och andra djur, vilket berikar stadens ekosystem. Grönområden, träd och våtmarker i städer har positiva effekter på människors fysiska och mentala hälsa. De erbjuder platser för rekreation, motion och avkoppling, vilket främjar välbefinnande och livskvalitet. Studier har visat att närhet till grönområden kan minska stress, förbättra humöret och öka den allmänna hälsan. Dessa gröna inslag bidrar också till att skapa estetiskt tilltalande och attraktiva stadsmiljöer. Investeringar i grön infrastruktur, inklusive träd, våtmarker och andra grönytor, kan också ge ekonomiska fördelar. Gröna inslag ökar fastighetsvärden och gör områden mer attraktiva för boende och företag. De minskar också kostnaderna för energi genom att ge skugga och minska behovet av luftkonditionering. Dessutom kan grön infrastruktur minska kostnaderna för vattenhantering och förbättra stadens motståndskraft mot klimatförändringar. Styrdokumentets namn – Åmåls kommun 24 (31) Figur 16. Figuren visar inventerande träds förmåga att lagra kol varje år. Rödare punkt indikerar högre potential till kolinlagring. Man kan även erhålla information om trädens potential för luftrening (avlägsnande av luftföroreningar), total kolinlagring, syreproduktion samt flödesreglering av vatten. Ekosystemtjänstanalysen har utförts på totalt 4 167 träd som inventerats i regi av Dalslands miljö- och energiförbund i tätorterna Bengtsfors, Brålanda, Dals Långed, Ed, Frändefors, Färgelanda, Mellerud, Åmål och Åsensbruk. Träd, våtmarker och andra grönytor är oumbärliga delar av den gröna infrastrukturen i bebyggda miljöer och bidrar med en rad viktiga ekosystemtjänster. Genom att bevara och plantera fler träd, skydda våtmarker och skapa fler grönytor kan vi skapa hållbara, hälsosamma och attraktiva städer som gynnar både miljön och invånarna. Detta arbete är avgörande för att bygga en hållbar framtid och förbättra livskvaliteten för kommande generationer. 7. Grön infrastruktur i fortsatt planering Att använda grön infrastruktur som verktyg i samhällsplanering innebär att integrera naturbaserade lösningar i planering och i utveckling av städer och landsbygd – för att främja ekologisk hållbarhet, människors hälsa, klimatanpassning, och resiliens. Det här programmet utgör ett verktyg och styrdokument i det fortsatta arbetet kring samhällsplanering, men också vid utveckling och skötsel av grönområden. Till programmet finns en GIS-kartläggning som tillsammans med programmet visar hur olika strukturer och samband ser ut idag. Styrdokumentets namn – Åmåls kommun 25 (31) 7.1 Hur grön infrastruktur kan används i samhällsplanering 7.1.2 Framtagande av planer Översiktsplaner Syftet med en översiktsplan är att ge en långsiktig och strategisk vägledning för hur mark, vatten och den bebyggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras i en kommun. Den fungerar som ett verktyg för att samordna olika intressen och skapa en hållbar samhällsutveckling. Grön infrastruktur GIS-skiktet för grön infrastruktur avseende de olika kategorierna beskrivna i avsnitt 5, ovan, är direkt tillämpbart, då det utgör en del av översiktsplanens faktaunderlag. I översiktsplanernas utvecklingsstrategier och riktlinjer om användning av mark- och vattenområden ska GIS-underlaget för grön infrastruktur beaktas, så att identifierad grön infrastruktur kan skyddas vid exploatering eller andra verksamheter som kan påverka denna negativt. Ekosystemtjänster Kartskikt som visar ekosystemtjänster kopplade till träd, berör endast kommunens tätorter och har därför en stark koppling till framför allt arbetet med detaljplaner och fördjupade översiktsplaner. Detaljplaner Detaljplaner tas oftast fram för områden inom tätort. Som nämns ovan är de mest påtagliga ekosystemtjänsterna ofta de som levereras inom tätort, då det är fler som kan dra nytta av dem där och då det i tätorten, med en hög andel hårdgjord yta, som både bidrar till höga dagvattenflöden och värmeö-effekter, finns ett större behov av vissa ekosystemtjänster. Vid framtagande av nya eller omtag av äldre detaljplaner är det därför av stor vikt att en grundlig analys av grön infrastruktur och ekosystemtjänster genomförs som en del i detta arbete. Grön infrastruktur Grön infrastruktur i tätorter analyseras bäst med hjälp av verktyget för detta, som finns i stadsträd.se. Med verktyget Habitatnätverk kan de ekologiska förutsättningarna för en fiktiv skogsfågel, där fågelns behov av tillgång och täthet av träd för att tillfredsställa grundläggande behov som migration, födosök, plats för att ta skydd eller bygga bo, analyseras. Genom en analys med Habitatnätverk, kan konnektiviteten för fåglar i ett område som utreds för detaljplan analyseras ur ett fågelperspektiv, där olika scenarion kan prövas genom att träd tas bort eller läggs till. Med verktyget kan viktiga länkar identifieras och skyddas och svaga länkar förstärkas eller nya länkar skapas. På hemsidan för stadsträd.se finns tolkningshjälp avseende habitatnätverksfunktionen: https://info.stadstrad.se/habitatnatverk I detaljplanekartan finns möjlighet att besluta om marklov för fällning eller annan påverkan på träd. Träd som i ett detaljplanearbete identifieras som delar av ett habitatnätverk bör, med fördel, beläggas med marklov i plankartan för att säkerställa dess ekologiska funktion. Ekosystemtjänster För analys av ekosystemtjänster kopplade till träd kan området för detaljplanen markeras i stadsträd.se och analyseras direkt. Analysen omfattar inte alla ekosystemtjänster som normalt Styrdokumentets namn – Åmåls kommun 26 (31) kopplas till träd, utan endast kollager (hur många ton finns lagrat) och kolinbindning (hur många ton lagras in per år), samt vattenretention och reduktion av luftföroreningar. Träd i bebyggd miljö levererar många fler ekosystemtjänster, som t ex temperaturreglering (skugga) och bullerdämpning, men dessa kräver mer avancerade analysmodeller och ställer högre krav på indata. En antydan om trädens temperaturreglerande effekt kan fås genom att kombinera trädpunkter med MSB:s kartskikt för maxtemperatur, där värmeöar framkommer. Även i ekosystemtjänstverktyget i stadsträd.se är scenarioanalyser där träd läggs till eller tas bort möjliga att genomföra för att simulera effekten av planerade åtgärder inom detaljplaner. Det finns flera andra verktyg för analys och visualisering av ekosystemtjänster. Ett sådant är Boverkets ESTER, där befintliga ekosystemtjänster inom samtliga fyra huvudkategorier skattas och jämförs med ett scenario där de förändringar av förutsättningar som en detaljplan innebär. För att erhålla en robust analys är det en fördel om flera tjänstepersoner med olika specialistområden, var för sig, skattar platsgivna förutsättningar och effekten av en ändring av dessa. Fördjupade översiktsplaner En fördjupad översiktsplan (FÖP) är ett kommunalt planeringsdokument som fungerar som en mer detaljerad del av den övergripande översiktsplanen. Syftet med en FÖP är att ge en tydligare vägledning för mark- och vattenanvändning inom ett specifikt geografiskt område i kommunen och konkretiserar därmed översiktsplanens intentioner för området. En FÖP hjälper till att väga och samordna olika intressen, som bostadsbyggande, infrastruktur, naturvård, kulturmiljöer och klimatanpassning och ska fungera som stöd i framtagande av kommande detaljplaner och bygglovsbeslut. Analyser som kan och bör genomföras i samband med arbetet med framtagande av fördjupade översiktsplaner liknar i allt väsentligt det som gäller för detaljplaner. Grön infrastruktur Då en FÖP ofta kan omfatta ett något större geografiskt område med flera mer eller mindre sammanhängande framtida etableringar av bebyggelse, blir planering av grön infrastruktur extra viktig. Viktiga gröna samband som framgår av GIS-skikten för olika naturtyper ska analyseras och beaktas, med syfte att bevara och förstärka befintliga samband. GIS-analyserna kan också vara vägledande vid planering och utformning av olika gröna och blå element, som trädplanteringar och olika typer av dagvattenanläggningar, som är nödvändiga för framtida exploateringar. Med verktyget för analys av habitatnätverk i stadsträd.se, kan olika scenarioanalyser där träd tas bort eller läggs till analyseras för att bäst bevara och förstärka grön infrastruktur. Ekosystemtjänster Många av den bebyggda miljöns ekosystemtjänster är kopplade till större träd. Då fördjupade översiktsplaner ofta tar i anspråk ej tidigare bebyggd mark, finns goda förutsättningar för att med god analys av nuläget bevara stora träd eller andra befintliga strukturer, så som mindre våtmarksområden och brynmiljöer, och på så vis inte behöva invänta att anlagda naturtyper ska uppnå den grad av mognad som krävs för leverans av ekosystemtjänster på en hög nivå. Övriga planer Andra dokument som ofta förekommer som tematiska tillägg till en ÖP och som har en tydlig koppling till markanvändning, där grön infrastruktur sålunda bör beaktas, är planer för LIS- områden och Vindbruksplaner. I båda sammanhangen är valet av plats för verksamheten centralt, Styrdokumentets namn – Åmåls kommun 27 (31) där områden med höga biologiska värden bör undantas om syftet med exploateringen kan uppnås på annan plats. Trädplaner är en typ av planer där analyser av både ekosystemtjänster och grön infrastruktur har en självklar roll att spela. Trädplaner kan ha en framåtsyftande del, där framtida planteringar läggs fast och genom att analysera bostadsområdens behov av ekosystemtjänster, kan plantering av träd planeras med hjälp av verktygen i stadsträd-verktygen. Övriga tillämpningsområden Nedan listas några problemområden och hur det kan lösas med hjälp av just grön infrastruktur. Nedanstående lista utgör exempel. Planering av grönområden för ekosystemtjänster  Vad: Bevara och anlägga parker, skogar, våtmarker, gröna tak och gröna korridorer.  Syfte: Skapa biologisk mångfald, filtrera luft/vatten, lagra koldioxid, ge skugga och rekreation.  Exempel: En stadspark som också hanterar dagvatten och minskar värmeeffekt i tätbebyggda områden.  Klimatanpassning och hantering av dagvatten  Vad: Regnbäddar, gröna tak, öppna diken och våtmarker som absorberar nederbörd.  Syfte: Minska översvämningsrisk och avlasta avloppssystem vid skyfall.  Exempel: Göteborg har stadsdelar med översvämningsytor integrerade i stadsbilden. Ekologiska samband och gröna korridorer  Vad: Grönstråk som binder samman natur- och rekreationsområden.  Syfte: Möjliggöra för djur- och växtliv att röra sig mellan olika habitat.  Exempel: Ekodukter över/under vägar eller gröna korridorer mellan stad och landsbygd. Stadsutveckling med naturbaserade lösningar  Vad: Bygga in natur i nybyggnation – gröna innergårdar, trädplanteringar, gröna väggar.  Syfte: Skapa hälsosamma och attraktiva livsmiljöer.  Exempel: Malmö och Uppsala har stadsdelar där hållbar grönstruktur är central. Folkhälsa och social hållbarhet  Vad: Tillgängliga grönområden nära där människor bor och arbetar.  Syfte: Främja fysisk aktivitet, psykiskt välbefinnande och social samvaro.  Exempel: Naturbaserade lösningar i utsatta områden kan minska segregation och öka trygghet. 7.2 Strategiska verktyg och metoder Förutom det finns det idag olika verktyg framtagna för att analysera ekosystemtjänster. Boverket har tagit fram ett verktyg som kallas Ester, som är ett lämpligt analysverktyg i samhällsplaneringen. Det används för att kartlägga befintliga ekosystemtjänster och bridrar till analyser över vilka ekosystemtjänster som påverkas vid till exempel en detaljplan. Utifrån analyser kan kommunen välja att kompensera för de värden som minskar, eller om detaljplanen visar sig bidra till fler ekosystemtjänster än vad som finns på platsen idag. Havs- och vattenmyndigheten har också tagit fram ett verktyg, Vesta, som fungerar på liknande sätt. Dessa verktyg finns tillgängliga för alla och kommer därför inte ligga inbäddade i detta program. Styrdokumentets namn – Åmåls kommun 28 (31) När grönstrukturprogrammet är antaget ska ett handläggarstöd tas fram som fungerar som stöd till tjänstepersoner. 7.3 Fördelar med grön infrastruktur i planering Fördel Exempel Ekologisk hållbarhet Biologisk mångfald, habitatbevarande Klimatanpassning Översvämningsskydd, värmereglering Ekonomisk effektivitet Minskade kostnader för tekniska lösningar Hälsa och livskvalitet Minskad stress, ökad fysisk aktivitet Social sammanhållning Mötesplatser och gemenskap i gröna miljöer 8. Begrepp och definitioner Biologisk mångfald: Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. Biologiskt kulturarv är natur som berättar om kultur. Det utgörs av ekosystem, naturtyper och arter som uppstått, utvecklats, eller gynnats genom människans nyttjande av landskapet och vars långsiktiga fortlevnad förutsätter eller påverkas positivt av brukande och skötsel. Biotop: Ett ekologiskt enhetligt område med liknande sammansättning av arter i liknande livsmiljö. En biotop är en mer detaljerad indelning av naturen än vad en naturtyp är. Exempel på biotoper är stäppartad torräng, sandbarrskog och rikkärr. Ekologisk kompensation: Gottgörelse av skada på naturmiljö som utgör allmänna intressen, såsom arter, naturtyper, ekosystemfunktioner och upplevelsevärden. Gottgörelsen kan ske genom att den som orsakat skada tillför nya värden eller säkerställer befintliga värden som annars riskerar att gå förlorade. Ekologiska nätverk av naturområden och livsmiljöer som förvaltas på ett sådant sätt att biologisk mångfald bevaras. Nätverken kan bidra till människors välbefinnande, fungera som spridningsvägar för djur- och växtliv, samt vara betydelsefulla för ekosystemens motståndskraft vid klimatförändringar. Ekosystem: Summan av de arter som lever i ett system samt den abiotiska (fysiska, icke levande) miljön som de lever i och det utbyte de levande varelserna har med varandra och med den abiotiska miljön. Ekosystemansats: En sorts arbetsmetod, eller förvaltningsstrategi, för bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser som även inkluderar rättviseaspekter. Den har sitt ursprung i konventionen om biologisk mångfald (CBD) och preciseras i tolv olika principer vilka utgör byggstenarna i denna arbetsmetod. Ekosystemtjänst: De produkter och tjänster som ekosystemens växter och organismer ger oss människor och som påverkar vårt välbefinnande. Styrdokumentets namn – Åmåls kommun 29 (31) Grön infrastruktur: Ett nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande. Habitat: Livsmiljö för en enskild art, som den behöver för sina behov. Ekologisk konnektivitet: God ekologisk konnektivitet innebär att områden har ett fungerande utbyte, till exempel så att individer av olika arter kan förflytta sig mellan områdena. Ekologisk resiliens: Förmågan hos ett ekosystem att möta förändringar och störningar utan att övergå i ett annat tillstånd. Hög resiliens möjliggör återuppbyggnad och förnyelse efter en störning. Låg resiliens innebär att ett ekosystem är mycket sårbart. Fragmentering: I naturen är fragmentering oftast en effekt av biotopförlust. Gräsmarkerna i ett jordbrukslandskap kan fragmenteras genom att vissa överges. Ökat avstånd mellan kvarvarande gräsmarker (fragment) leder till ökad isolering av varje fragment, samt minskad yta av varje fragment. Hävd: Brukningsform inom jord- och skogsbruk. Gräsmarker hävdas traditionellt med slåtter eller bete. Landskap: Ett resultat av påverkan och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Naturtyp: En övergripande indelning av biotoper med liknande förhållanden – till exempel barrskog, sjöar, våtmarker, gräsmarker, etc. Rödlistad art: Arter som utifrån bedömd utdöenderisk i landet är upptagna på en lista framtagen av ArtDatabanken och fastställd av Naturvårdsverket. Den är indelad i kategorierna: nationellt utdöd (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Nära hotad (NT) och kunskapsbrist (DD). Den senaste rödlistan reviderades 2015. Spridningslänk: Ett område som utifrån arters spridningsförmåga fungerar som en sammanbindning mellan värdekärnorna. Spridningszon: Område runt värdekärna inom vilket en eller flera fokusarter har stor sannolikhet att kunna röra sig (≈ räckvidd för arters spridningsförmåga). Detta är ett mått på sannolikhet och varierar mellan arter och system. Stödhabitat: Områden med vissa biologiska värden men som inte är tillräckligt höga för att räknas som värdeelement eller värdekärna. Stödhabitat kan fungera som spridningslänkar. De kan förstärka värdekärnor och värdetrakter genom att öka dess areal. Värdeelement: Ett enskilt skyddsvärt träd eller ett litet område som är livsmiljö för en eller flera specifika arter. Värdekärna: Sammanhängande naturområde som har höga naturvärden med avseende på befintligt naturtillstånd. En värdekärna har normalt en påtaglig förekomst av värdeelement som skapar förutsättningar för höga naturvärden och en rik biologisk mångfald. Värdekärnans storlek kan variera. Värdenätverk: Nätverk av värdekärnor med lämpliga livsmiljöer för en viss art eller artgrupp, vilka bildar ekologiska länkar genom överlappande spridningszoner. Det ska finnas en ekologisk konnektivitet vilket innebär att arter ska kunna röra sig i denna livsmiljö som tillsammans bildar ett värdenätverk, det vill säga ett nätverk av natur. Styrdokumentets namn – Åmåls kommun 30 (31) Värdetrakt: ett landskapsavsnitt med särskilt höga ekologiska bevarandevärden. En värdetrakt har (en särskilt hög) väsentligt högre täthet av värdekärnor (eller värdeelement) för djur- och växtliv, inklusive biologiskt viktiga strukturer, funktioner och processer än vad som finns i omgivande landskap. Styrdokumentets namn – Åmåls kommun 31 (31) Till: ÅMÅLS KOMMUN Kanslienheten Åmålskommun Box 62 2026 -04- 195 662 22 Åmål Dnr: 2026-04-11 Medborgarförslagtill Åmåls kommun: Stärk trafiksäkerheten på Vänersborgsvägen Vänersborgsvägenär en vältrafikerad vägsträcka med såväl personbilar som tyngre trafik och busstrafik. Trots att hastighetsgränsen är 50 km/h körmångabetydligt fortare. För oskyddade trafikanter, särskiltbarn och unga som går eller cyklar på väg till förskolan, skolan, Karlsbergsgymnasiet samt olika sport- och fritidsaktiviteterpå Örnäs, skapar detta en betydande otrygghet. Vi vill särskilt uppmärksamma kommunen om följande: e Hastigheternapå Vänersborgsvägen upplevs ofta vara högre än gällande hastighetsgräns, e Övergångsställena vid Waerngatan och Schölinsgatan upplevs inte som säkra, e Belysningen vid gångpassagernaär inte tillräcklig, e Omkörningar förekommerpå sträckan mellan Waerngatan och Södra Kyrkogårdsgatan, vilket ytterligare försämrartrafiksäkerheten. Mot denna bakgrundföreslårvi attÅmåls kommun utreder och genomför trafiksäkerhetshöjande åtgärder, från Vänersborgsvägens början i norrtill Schölinsgatan i söder. Vi föreslårsärskilt att kommunen: e Genomför en hastighetsmätning samt en översyn av belysning och trafiksäkerhetpå sträckan, e Prövar sänkthastighetsgränstill 40 km/h, e Ser över möjligheten atthöja övergångsställen eller genom andra fysiska åtgärder säkra gångpassager, e Utreder avsmalnande åtgärder som motverkar omkörningar och sänker hastigheten. Kommunenuttryckerpå sin hemsida att ”IÅmålska du kunnafärdas säkertpågator och vägar medbil, buss, cykel ellertillfots [...] Vi arbetarför attdin trafikmiljö ska vara trygg och säker. ” Vi som stårbakom detta medborgarförslag delar den ambitionen och vill med denna skrivelse uppmärksammakommunen om situationenpåVänersborgsvägen. Vägen går genom ett tätbebyggt område där mångaboende, barn och unga dagligen rör sig. Det motiverar att åtgärder i syfte att stärka trafiksäkerheten prioriteras. Philip Thomasson Lerulf(kontaktperson) RogerJohansson Vanersborgsvagen 8B Vanersborgsvagen 8A 0734-48 23 75 0706-28 60 50 hilip@lerulf.se (ASn NÅ SUN Natalia Lerulf Birgitta Johansson Vänersborgsvägen 8B Vänersborgsvägen 8A 0725-36 20 60 Commemeeereneeeeerereeeeeeeeeeeeeeeeseseeeess RPFRBPPRO RRPRBRKA Anders Ohlsson Christer Magnusson Vänersborgsvägen 8C Hammarsgatan 13 0703-61 27 47 0705-94 98 62 h/h/ , S) veLo a Oey rfh. | m Kristin Svensson EmmaMagnusson Vänersborgsvägen 8C Hammarsgatan 13 n ÅMÅLS KnOMMUN Kommunfullmäktige i Åmåls kommun Kanslienheten Amal 2026-04-20 Box62 2026 -04- 2 \ 1 662 22 Amal Dnr: Medborgarförslag om revidering snarast av skolskjutsreglementet. Nuvarande skolskjutsreglementet i kommunenärgiltig t.o.m. 2027. Med ändrade förhållanden kommunenplanerar förorsaka samt att familje- och arbetssituationer ändras med konjunkturen m.m. behövs revidering snarast. Rätten till skolskjuts regleras huvudsakligen i Skollag 2010:800. Kommunen har möjlighet att i viss utsträckning utökarättentill skolskjuts. Utgångspunkter är färdvägens längd, trafikförhållanden, funktionsvariationer eller andra särskilda omständigheter. Jag tror här att Åmåls kommunhärskatolka lagen så mycket det bara är möjligt till barnens fördel med tanke påbarnkonventionen. Våra barn, vår framtid behöver all hjälp det ärmöjligt för att få kommatill skolan. I Åmåls kommun pågår en successivt utarmning av familjers möjligheter att bo på landsbygden. Skolor , förskoloroch fritids försvinnermen barnen behöver kommatill skolan och ibland behöver barnen även kommatill fritids antingen före eller efter skolan. Vårdnadshavare harmed medsina olika livssituation med mer förändrat arbetsliv allt besvärligare med att kunna veta hur de arbetar långt i förväg eller andra omständigheter för familjen. Vi ska främjakollektivt resande och är bra om alla barn på landsbygden kan åkamed skolskjutsen när den ändå passeraroavsett om barnenharfritidseller ej ,enstaka dag ellerunder enlängre period beroende kanske påvårdnadshavares arbete som kanligga åt ett helt annat håll än skolan faktiskt. Med avvecklingen av skolor och skolbarnsomsorg på landsbygden så blir det allt besvärligare för familjer attbo där. Vi vill väl alla att det ska kunna gå att bo i hela Åmål eller hur? Jag förslår härmed med detta medborgarförslag en revidering SNARAST av skolskjutsreglementet så att så många barn som möjligt på landsbygden kan fååka med ordinarie skolskjuts till eller ifrån skolan eller/och fritids på ett sådant sätt så det främjar närvaro på skolan samt att familjer skakunna fortsättabo på landsbygden. Härär av vikt att föräldrar i våra olika kommundelar ska kunna få framföra sina synpunkter så livspusslet kan fungera bättre. Lisbeth Vestlund Vallgatan 5 662 34 Åmål 070-5145041 mogrensvik@hotmail.com JFplaegalan di Kurkegaflam hb 6%2 20 frel £69317 fmel Th OF3 OF10 150 Tel OF6- /0 31 £33 ‘ Af. LZ 4 AAAC1194frialag fö Kea fear DHR = Laa = Samhall BUgaeude filer och ed apart cykler på Weteafeina bffas (AL Oe BU cyllar pil eb Gpou ykhaina fu fet (evi gp ZI 600 Jupmd fed Juulatsi och fullgtalg Carma. Arla flouorm | | tl 096-/b7 733 Hua Svag Tel OP3dF10(F0 DEHANDIKAPPADES 5 | het fen TS medleuwpar, Amos FILES Fö SCBUNDÖ Namn UPPROP FoR FROTEST ANGÅENDE CYntinG FÅ TROTIOAREIEWA | CENTRUM. — Agu eta PotsOSa ard ne Vy jfahrvear— OrMH-MNane LL b = Hetvskiu DPobaurbd— Uret 6birder Gushled Storm Kose-Mane Edvadssen Mahn Qucdefssoa Brita Cus 4a Vvssn Sole HhMLLGCOA? Keres Ey)2 KA.S boFe)TSS QO tO Digit “Deryelser) bewnen Pbanddor MW CyMeitne MA ÅSA RoLuask Bitte -- Marve. Karlsson ÅAoradn OhlMaree. Latleoenv Cumreel HAss kitha Wf,iS04 ee Md. 1Nrger Lellprur 77 Fem Me sat Hetikiclal Line ip “DAHL Geen abetjieligee,7 öre Lance: ( BA KAAS SOL Koneane flares | Eek Mbuclerss ag FR eMo ce n¢ c Arekala YTA keg peanut, Liable t~ | | Merce2 Saerchbelle DLyal 41 med-- Aomy UPPL Är provesMae ange‘thee Commo csYelltl1 eeon FeabloarLice COLLhit?, So Katia— MaAMOR DEAN wee Say Ae iMf argareta NELPVEL [o1adece Clewon2Syedte Eeedlardees 2 SeMie foeie2 Vv cc? pg SLAG , / Wert VLC Ac /YS RUE? ZOO SEyy2, UAM: C ay a a rl EO Ser perv Pewewo cA2 NN URL DegLhe =! ACA ANV ANM. 350 1 Öis = Öre Ni Zur 21 Sk IAIIC Öndtursp! ” (Cila ygotig L501 ey > © a eMnee~_ fan Manne Ksfed } af LLVA0 C3P77?CO KhelilZLSL fe LubDIS SO 2 Fevsti. n S2OneTSeÅ CS. 6.7) ji 7 SUG Gen, (L(CeNee os DO a aye Y SICTENSIEIadadury bossa Gorx På ( Ö J, LAREla Ullis) Océ!7Pre =si CAD 677 ESMalis. 2G0 Å ÖLtAe EP. Pile SEA Lpas Le Ce , EK CA CULLIte CC OW—— RT : esomskrivitpånamnlistanochengageratsigmotcyklingpåtrottoareriÅmålscentrum.Frånvänster:Britt-MarieKarlsson,GunvorLarsson, rom,MargaretaTérnqvist,UllaOlausson,KerstinJohansson,KerstinAndersson,IngerLarsson,LeifTornqvistochStinaSvensson. fastopFOTOp:ROGERPETTERSSON har irattsätta igenpå ‘er.Totalt rskrivit riHem& HR. ven Dekör oarerna ommer ,säger I,somär an. sh hopsamlad StinaSvenssonochKerstinJohanssonvisaruppnamnlis- Desomskrivitpanamnlistanmenarattcyklisteroch delades att tornadärdekräveratttrafiksäkerhetenförgåendepå elsparkcyklisterkérslalompåtrottoarerruntäldresomgår planerarför trottoarerökas. medrullator. ungsgatani igfartsgata trottoarerna, sägerKerstin lingentogs av några med- det76namnunderskrifter. denstrottoarerochhonme- for gaende Johansson, som harhjälpt lemmari Hem & Samhälle narattnamnunderskrifterna oriterasien tillmedattsamlainnamn- ochDHR,somärenintres- —Vikandeattvimastegéra visarattdeinteärensamma trafikmiljo, underskrifter. seorganisationförpersoner nagonting.Detcyklasmyck- omatttyckasomdegör. vidLunne- med nedsatt rörelseför- et patrottoarer i centrum. -Nuskavilämnainlistan korsningen Honmenarävenatt det är måga. Från början var det Jagharhörtattnågonpåel- tillpolisenochtillgatuchefen svårt för pensionärer som blandandraStinaSvensson sparkcykelskahakörtpåen NiklasEkberg.Ochäventill aKungsga- gårmedrullatorerpåtrotto- ochKerstinJohanssonsom cyklisthäriÅmålochvivill politikerna, som ett med- listernaatt arernaatthöraochuppfatta stodbakomdetta. fåstopppådettainnandet borgarförslag, säger Stina nmarkeras att det kommer cyklister Och de fick medhåll av händerenallvarlig olycka, Svensson. 1 liniasnamm. halkarm dam (Cirh alenarl attetartantalmadlammari encarCtinaCrzanecnn Sida I av2 1 Åmåls "3 Kommun Lämna medborgarförslag Ärendenummer 260422-Medborgarforslag-GA82 Inskickat 2026-04-22 10:59 Dina uppgifter Förnamn Daniel Efternamn Östlind Adress Korsbyn 305 Postnummer 662 91 Ort Åmål Telefon 0702166889 E-post d.ostlind@gmail.com Förslag Jagvill lämnaettförslagom attutöka/bygga en cykel- /gångbana längs länsväg 164,i enförstaetapp mellan Åmåloch Forsbackabaden,liktdensom nu byggsmellan Åmål-Tösseoch somtidigare byggts mellanÅmål-Säffle. Detgåridag encykel-/gångbanafrån rondellen iÅmål ochtillavfartenvidTollebolmendärtardenslutoch cyklister/motionärertvingasdå upp påvägen medsmal väggenförattkonkurrera med övrigtrafik, däribland myckettungtrafik. Någotsom medförenavsevärtökad riskförallvarligaolyckor/dödsfall. Årligencyklar/går/springerettstortantal boendeoch turisterlängs medden högttrafikeradevägenföratttasig tillochfrånjobb, skola, affärer, golfklubbenoch populära badplatsersåsom Forsbackabaden, Kalven, Edslan och andra populäraturistmål. Vadsom idag saknasärsomsagten cykel-/gångbanaför attdetta ska kunnaske påettsäkertsätt. Förbarnfinns inga braochsäkraalternativattkunnacykla/gåtillvänner och aktivitetermerän attisåfallta stenigaoch krokiga Förslag skogsvägaroch elljusspår(Hanebol)föratttasig intill Åmål ochtillbaka. Ensäkercykel-/gångbanaskulleocksåytterligare motiveratillettmiljövänligtoch hälsosamt transportalternativ. Dethärvetjagskullevara högt uppskattatavbåde boende,biltrafikanter, motionäreroch turister. Någotsomefterfrågats och saknatsialla år. Jagvill nog nästan påståattdetärmerpersonersom förflyttarsig på cykel/tillfots längsmeddettavägavsnittpå LV164än mellanTösse-Åmål på E45varpådet, pågoda grunder, börkunna motiverasattävenökasäkerheten på ADRESS TELEFON/FAX E-POSTOCHWEBB Amålkommun 053217000/053212879 kommun@amal.se Kungsgatan26 www.amal.se 66231Åmål LV164. Jagskrevettliknandeförslag2022/2023 menfickdå ingendirektåterkoppling merän hänvisningtill Trafikverketochattdettavarenfrågafördem. Deisintur hänvisadetillbakatill kommunensom ärdesom måste initierafrågan (se bilaga). Val matt! Bilaga Svarkundbehov.pdf Signeringsinformation Ankomsttid: 2026-04-22 10:59 Signeratav: David Daniel StureOstlind Signerats med personnummer: Utgivare: Signaturverifierad: 2026-04-2210:59 ADRESS TELEFON/FAX E-POSTOCHWEBB Amalkommun 053217000/053212879 kommun@amal.se Kungsgatan26 www.amal.se 662 31Amal Ärendenummer Dokumentdatum 1445220 2022-12-28 Sidor Daniel Östlind Gång- och cykelväg längs väg 164 förbi Korsbyn, Åmåls kommun Hej Daniel! Jag heter Tomas Bergbom och har tagit emot ditt önskemål om gång- och cykelväg längs väg 164 förbi Korsbyn i Åmåls kommun. Jag vill börja med att be om ursäkt för att vårt svar till dig har dröjt. Vi handlägger ärendena i den turordning de inkommer till oss och på grund av många inkomna önskemålsärenden har det påverkat vår svarstid i ditt ärende. Jag försöker nedan beskriva hur Trafikverket resonerar kring dina önskemål. Gång- och cykelväg – Kommunens ansvar Du skriver att du redan har lämnat in ett medborgarförslag om gång- och cykelväg till kommunen men att de hänvisade till oss. Det stämmer visserligen att vi är väghållare för väg 164, men det är ändå kommunens uppgift att samla in samtliga förslag om gång- och cykelvägar. Efter att kommunen har sammanställt och prioriterat bland förslagen som de har fått in, ansöker de via sitt kommunalförbund om finansiering för projekten hos Västra Götalandsregionen (VGR). Dock betyder det inte att kommunen kan ansöka om finansiering för samtliga förslag de får in, utan måste prioritera innan förslagen skickas vidare. Vi har inga egna ekonomiska medel för nya gång- och cykelvägar. Det är regionen som avsätter medel för utbyggnad på regionala vägar och Trafikverket som utför projektet. Vi har tillsammans med VGR, kommunalförbunden och kommunerna inom regionen, k et) tagit fram detta arbetssätt för att lättare få en överblick över alla förslag som kommer in er k v om nya gång- och cykelvägar. afi Tr v a d äll Länkar st st a F Om du vill kan du hänvisa till följande länkar i din ansökan till kommunen. På sida 36 i ( 3 v. ny regional infrastrukturplan står det "Kommunerna ombeds vart färde år lämna in v e Br förslag på regionala cykelåtgärder som de avser att medfinansiera med halva kostnaden": _ all M https://mellanarkiv- 6 0: 2 offentlig.vgregion.se/alfresco/s/archive/stream/public/v1/source/available/sofia/run853 1 2 0 6-588139078-57/native/Regional%20infrastrukturplan%202022- K O 2033%20V%c3%a4stra%20G%c3%b6taland.pdf D T Trafikverket Texttelefon: 010-123 50 00 Tomas Bergbom Ärendemottagningen Telefon: 0771 - 921 921 Direkt: +46 10-123 59 87 Box 810 trafikverket@trafikverket.se tomas.bergbom@trafikverket.se www.trafikverket.se 781 28 Borlänge Besöksadress: Vikingsgatan 2-4, Göteborg Ärendenummer Dokumentdatum 1445220 2022-12-28 Sidor Denna länk förklarar vad en regional infrastrukturplan är, om du vill veta mer om det: https://www.vgregion.se/regional- utveckling/verksamhetsomraden/transportinfrastruktur/regional-infrastrukturplan/ Föräldraansvar vid busshållplatser Angående ditt önskemål om åtgärd vid busshållplatsen vill vi framhålla att det naturligtvis finns ett föräldraansvar för barn som vistas vid vägar eller järnvägar. I det ingår självfallet att ha uppsikt över barnen (speciellt om de är så pass unga som 7-9 år). Trafikverket arbetar löpande med att förbättra säkerheten vid våra vägar och järnvägar men det är en omöjlighet att bygga bort alla risker i väg- och järnvägsnätet, såväl fysiskt som ekonomiskt. Vi får in många liknande önskemål och konkurrensen är stor, varför vi blir tvungna att prioritera. Därför kan vi inte göra någon åtgärd här. Tack för att du hörde av dig till oss på Trafikverket, det är viktigt för oss att veta hur trafiken upplevs på det statliga vägnätet. Med vänlig hälsning, Tomas Bergbom Planering Kundbehov Väst et) k er v k afi Tr v a d äll st st a F ( 3 v. v e Br _ all M 6 2 0: 1 0 2 K O D T Trafikverket Texttelefon: 010-123 50 00 Tomas Bergbom Ärendemottagningen Telefon: 0771 - 921 921 Direkt: +46 10-123 59 87 Box 810 trafikverket@trafikverket.se tomas.bergbom@trafikverket.se www.trafikverket.se 781 28 Borlänge Besöksadress: Vikingsgatan 2-4, Göteborg (LL TE 70 o AN, ase: . we Amals KOMMIUNIUEDNINGSKONTORET fiOChutredningsenheten <= Kommun 2026 -04- 2 8 Medborgarförslag Vill du lämnaförslagsom rör kommunensverksamhetochsom kommunenäransvarigförkan du skrivaett medborgarförslagtill kommunfullmäktige.Allasom ärfolkbokförda iÅMåls kommun kan lämna medborgarförslag. Det gälleräven barn,ungdomaroch personer med utländskbakgrund som ännu inteharkommunalrösträtt. Förslagen kan intehandlaompersonärendenellermyndighetsutövning motenskild,tillexempel beslutom bygglovellerförsörjningsstöd. Förslagfårintevaradiskrimineradeellerstrida motlag ellerförfattning.VarjeförslagfårbarahandlaomIämne.Detär baratillåtetattlämna2förslagpermånadochperson. Mittförslag handlarom (ämne): Folkomröstning om Vargön Alloy deponi av sexvärt krom i Fröskog. Beskrivning avförslaget: Eftersom Vargön Alloy planerade deponi av SEXVÄRT KROMi Fröskog är av den digniteten att en folkomröstning vore på sin plats så föreslår jag att vi försöker få till en folkomröstning om detta i ordinarie val nu i september. Valmyndigheten måsteisåfall få vetskap om detta innan 13 juni om det skall kunna komma med på röstkorten. Ni kan, om viljan finns, hinna få med detta förslag till ert nästa möte nu i maj. 0736402920 tvlholdingl23@outlook.com Telefonnummer E-postadress 260427 Skérdevdagen1D, Amal Datum Adress — 7 3 - 4 fo— —"_ fz ————— TomasLindström Underskrift Namnförtydligande Såhärlämnardudittförslag Du kanskickaellerlämnaförslagettillÅmålskommunBox62,66222ÅMål.BesöksadressStadshuset,Kungsgatan26. Medborgarförslag kanskickasvia e-postendastomdetärettskannatdokumentdärunderskriftenframgårtydligt. E-post:kommun@amal.se.Omflerdnen (1) personlamnarférslagetvanligenanvand bilagaförnamnunderskrifter. Kontaktuppgiftervid fragor:tel.0532-17016,e-post:ida.sundstrom@amal.se Behandlingavpersonuppgifter Depersonuppgifterduangerpådenna blankettbehandlasavÅmåls kommunförattadministreramedborgarförslaget. LagliggrundenligtGDPR:Rättsligförpliktelse.Handlingarna bevaras.Personuppgifterna delas med berörda verksamhetersamtmed allmänhetenvia publiceringavmöteshandlingarpå kommunenswebb. Personuppgiftsansvarigärkommunstyrelsen.Du harrättattbegäratillgångtilloch rättelseavdina personuppgifter. Du kanundervissaförutsättningarha rätttill radering elleröverföringtillannan personuppgiftsansvarig.Du kan ha rättatt begränsa ellerinvända motpersonuppgiftsbehandling. Du kanåterkalla dittsamtyckeomdu harlämnatensådan lagliggrund. Kontaktuppgifter:dataskyddsombudQamal.se (vidfrågor),imyQimy.se (vid klagomål). FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND PROTOKOLL Förbundsdirektionen 2026-03-26 Sammanträde Förbundsdirektionen Tid och plats Torsdag den 26 mars 2026, klockan 09.00-14.00 på Kaserngården, Uddevalla Ledamöter Enligt närvarolista Tjänstgörande ersättare Enligt närvarolista Övriga Anna Lärk Ståhlberg, förbundsdirektör Carina Wiberg Borgh, sekreterare/ chef verksamhetsstöd Titti Andersson, bitr. förbundsdirektör Michael Johansson, chef regional utveckling Karin Engström, chef välfärdsutveckling Morgan Ahlberg, infrastrukturstrateg Christel Thuresson, energi och näringslivsstrateg Malin Zetterman, ekonomiansvarig Renee Daun, etableringsrådgivare BRV Linda Bohlin Trajkovski, VD Innovatum -------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Utses att justera Michael Karlsson (M) Digital justering 2026-03-30 Paragrafer §17 - §34 Sekreterare Carina Wiberg Borgh Ordförande Peter Eriksson (M) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Anslagsbevis Sammanträde Förbundsdirektionen 2026-03-26 Förvaringsplats för protokollet Fyrbodals kommunalförbund, Förbundskansliet Datumet när anslaget sätts upp 2026-03-31 Datumet när anslaget tas ner 2026-04-21 Ansvarig Carina Wiberg Borgh c 2f 3 9 2 0 8 4 6 b 4 2- 2 9 8 b- a 0 4 6- c 5 9 b- 4 e b 6 df 3 e: c n e er ef e r ur at n g Si FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND PROTOKOLL Förbundsdirektionen 2026-03-26 Närvarolista Presidium Ordförande Parti Stad Närvarande § Tj.ersättare Närvarande § Peter Eriksson M Trollhättan 17-34 1:e vice ordförande Liselott Fröjd M Tanum 17-34 2:e vice ordförande Benny Augustsson S Vänersborg Ledamöter Parti Kommun Närvarande § Tj. ersättare Närvarande § Per Eriksson S Bengtsfors 20-23,25 Anders 17-19,24,26- Forsberg 34 Andreas Nilsson M Dals-Ed 17-34 Christoffer Wallin SD Färgelanda 17-34 Jan-Olof Johansson S Lysekil Ulf Hanstål 17-34 Ludwig Mossberg M Mellerud 17-34 Louise Skaarnäs SD Munkedal 17-34 Catharina Bråkenhielm S Orust 17-34 Therese Mancini S Sotenäs 17-34 Kent Hansson S Strömstad 17-34 Sofia Andersson S Trollhättan Tony 17-34 Dharsini Georgiou Martin Pettersson SD Uddevalla 20-34 Stefan Skoglund S Uddevalla 17-34 Henrik Harlitz M Vänersborg Michael Karlsson M Åmål 17-34 Ersättare Anders Forsberg M Bengtsfors 17-34 Paula Holmqvist S Dals-Ed 17-34 Ulla Börjesson S Färgelanda 17-34 Ulf Hanstål M Lysekil 17-34 Ulf Rexefjord SD Mellerud 17-34 Liza Kettil S Munkedal 17-34 Lars Larsson C Orust 17-34 Eva Abrahamsson M Sotenäs 17-34 Fredrik Eriksson SD Strömstad Oskar Josefsson S Tanum 17-34 Ricky Karlsson KD Trollhättan 17-34 2f c Tony Georgiou S Trollhättan 17-34 3 9 Christer Hasslebäck UP Uddevalla 20-34 2 8 0 Jarmo Uusitalo MP Uddevalla 17-34 4 6 Mats Andersson C Vänersborg b 4 2- Lena Eckerbom Wendel M Vänersborg 2 9 Mikael Nilsson MP Åmål 17-34 8 b- a 0 4 6- c 5 9 b- 4 e b 6 df 3 e: c n e er ef e r ur at n g Si FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND PROTOKOLL Förbundsdirektionen 2026-03-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING § 17 - Upprop och val av justerare........................................................................................4 § 18 - Fastställande av dagordningen...................................................................................5 § 19 – Ordförande och förbundsdirektör informerar...........................................................6 § 20 – Vilka strategiska frågor är viktiga för Fyrbodalsområdet?......................................7 § 21 – Årsredovisning 2025,..................................................................................................8 § 22 – Valärende till arbetsutskott och Beredningen för hållbar utveckling.....................9

KS § 63 Årsredovisning 2025 Åmåls kommun Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna 2025 års årsredovisning för Åmåls kommun och lägga den till handlingarna. Paragrafen direktjusteras. Sammanfattning av ärendet Förslag till årsredovisning år 2025 har upprättats. Det ekonomiska resultatet år 2025 för Åmåls kommun uppgår till 27,0 miljoner kronor (mnkr), att jämföra med –11,4 mnkr föregående år. Avvikelse jämfört med 2025 års budget uppgår till 17,4 mnkr. Balanskravsresultatet för år 2025 är positivt. Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige anta en åtgärdsplan för hur reglering av underskott ska ske. Beslut om reglering ska fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa balanskravsresultatet uppkom. Det positiva resultatet för år 2025 mnkr innebär att det återstår att återställa 5,2 mnkr senast år 2027. Årsredovisningen innehåller sammanställning av kommunens och koncernens finansiella resultat och ställning samt, i enlighet med god ekonomisk hushållning, utvärdering av om mål och riktlinjer för ekonomin och verksamheten har uppnåtts och följts. I bilaga till årsredovisningen redovisas kommunstyrelsens och nämndernas verksamhetsberättelser med uppföljning av nämnds- och bolagsmål samt nyckeltal. Beslutsgång Ordförande finner att det finns ett förslag till beslut nämligen det att Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna 2025 års årsredovisning för Åmåls kommun och lägga den till handlingarna. Ordföranden frågar om förslaget godkänns och konstaterar att kommunstyrelsen gör detta. Beslutsunderlag - Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott den 18 mars 2026 § 29 - Tjänsteskrivelse av ekonomichef den 13 mars 2026 - Årsredovisning 2025 - Bilaga 1 Agenda 2030 - Bilaga 2 Verksamhetsberättelser Justerare Utdragsbestyrkande MIKAEL NILSSON Ida Sundström MICHAEL KARLSSON 2026-04-15 14:32:44 2026-04-15 15:19:36 2026-04-15 16:16:27 Sida Protokoll 2(2) Sammanträdesdatum 2026-04-15 Kommunstyrelsen Beslutet skickas till Kommunrevisionen Ekonomichef __________ Justerare Utdragsbestyrkande MIKAEL NILSSON Ida Sundström MICHAEL KARLSSON 2026-04-15 14:32:44 2026-04-15 15:19:36 2026-04-15 16:16:27 Sida Tjänsteskrivelse 1(3) Datum Diarienummer 2026-03-13 KS-2026-00091 Ekonomienheten Stig-Arne Olsson Kommunfullmäktige Årsredovisning 2025 Åmåls kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna 2025 års årsredovisning för Åmåls kommun och lägga den till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Förslag till årsredovisning år 2025 har upprättats. Det ekonomiska resultatet år 2025 för Åmåls kommun uppgår till 27,0 miljoner kronor (mnkr), att jämföra med –11,4 mnkr föregående år. Avvikelse jämfört med 2025 års budget uppgår till 17,4 mnkr. Balanskravsresultatet för år 2025 är positivt. Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige anta en åtgärdsplan för hur reglering av underskott ska ske. Beslut om reglering ska fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa balanskravsresultatet uppkom. Det positiva resultatet för år 2025 mnkr innebär att det återstår att återställa 5,2 mnkr senast år 2027. Årsredovisningen innehåller sammanställning av kommunens och koncernens finansiella resultat och ställning samt, i enlighet med god ekonomisk hushållning, utvärdering av om mål och riktlinjer för ekonomin och verksamheten har uppnåtts och följts. I bilaga till årsredovisningen redovisas kommunstyrelsens och nämndernas verksamhetsberättelser med uppföljning av nämnds- och bolagsmål samt nyckeltal. Årsredovisningen har granskats under vecka 10-11. Ekonomienhetens ståndpunkt Upprättande av årsredovisning följer kommunallag och lag om kommunal bokföring och redovisning. Ekonomiska konsekvenser Förslag till beslut medför inga extra kostnader. Måluppfyllelse Kommunfullmäktige har beslutat om sex finansiella mål. Tre av målen har uppnåtts. Postadress Besöksadress Telefon E-post Org.nr Bankgiro Webb Box 62 Kungsgatan 26 0532-170 00 kommun@amal.se 212000-1587 991-2353 www.amal.se 662 22 Åmål 662 31 Åmål Datum Diarienummer Sida Åmåls kommun 2026-03-13 KS-2026-00091 2(3) Måluppfyllelse finansiella mål 1. Totala kostnader ska inte uppgå till mer än 98,5 % av totala intäkter. En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan utvecklingen av kostnader och intäkter. I det beräknade resultatet för helåret motsvarar kommunens kostnader 98,5 % av kommunens intäkter. Målet beräknas uppnås. Verksamhetens nettokostnader uppgår till 97,3% av totala intäkter (skatter, generella statsbidrag, utjämning samt finansnetto) 2. Det ekonomiska resultatet ska vara på en nivå som minst resulterar i att det egna Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån som gör kapitalet inflationssäkras. att färre varor och tjänster kan inköpas för samma mängd pengar. Pengarna minskar i värde. Utifrån Riksbankens inflationsbedömning på 2,1% i december 2025 ska årets resultat uppgå till 5,9 mnkr. Målet har uppnåtts då årets resultat uppgår till 27,0 mnkr. 3. Investeringar ska finansieras med egna medel. Undantag får ske för investeringar I syfte att inte belasta framtidens invånare i kommunen som sker inom taxekollektivet. Dessa får med räntor för lån är målsättningen att inte uppta några finansieras med hjälp av externa lån nya lån för att finansiera investeringar i den skattefinansierade verksamheten. Under året har kommunen lånat pengar till investeringar vilket göra att målet inte uppfylls. 4. Låneskulden bör amorteras med minst 1 mnkr per år Amortering av låneskulden planeras först under år 2027. 5. Soliditeten, eget kapital dividerat med totala tillgångar, ska lägst uppgå till 50 %. Soliditeten beskriver finansiell styrka på lång sikt och motsvarar eget kapital i relation till totala tillgångar och visar hur stor del av dessa som finansieras med egna medel. Soliditeten uppgår per den 31 december år 2025 är 28 %. Målet har inte uppnåtts. 6. Avsättningar för framtida förpliktelser, som till exempel pensioner och avslutning av Målet har uppnåtts då avsättningar görs för både deponi, ska planeras och hanteras inom pensioner och deponi. driftbudget. Postadress Besöksadress Telefon E-post Org.nr Bankgiro Webb Box 62 Kungsgatan 26 0532-170 00 kommun@amal.se 212000-1587 991-2353 www.amal.se 662 22 Åmål 662 31 Åmål Datum Diarienummer Sida Åmåls kommun 2026-03-13 KS-2026-00091 3(3) Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse av ekonomichef den 13 mars 2026 - Årsredovisning med bilagor 2025 Beslutet skickas till Ekonomichef Stig-Arne Olsson Jan-Erik Samuelsson Ekonomichef Kommundirektör Ekonomienheten Postadress Besöksadress Telefon E-post Org.nr Bankgiro Webb Box 62 Kungsgatan 26 0532-170 00 kommun@amal.se 212000-1587 991-2353 www.amal.se 662 22 Åmål 662 31 Åmål Åmåls kommun Årsredovisning 2025-12-31 Diarienummer KS – 2026-00091 Åmåls kommun, Årsredovisning 1(61) Innehållsförteckning Sammanfattning ....................................................................................................................................................... 3 Åmåls kommuns vision .......................................................................................................................................... 4 Förvaltningsberättelse ............................................................................................................................................. 5 Översikt av verksamhetens utveckling ................................................................................................................................................. 5 Den kommunala koncernen ........................................................................................................................................................................ 6 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning ....................................................................................................... 7 Händelser av väsentlig betydelse ........................................................................................................................................................... 13 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten ............................................................................................. 14 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning .............................................................................................................. 15 Balanskravsresultat ........................................................................................................................................................................................ 36 Väsentliga personalförhållanden ........................................................................................................................................................... 37 Förväntad utveckling ..................................................................................................................................................................................... 38 Finansiella rapporter ............................................................................................................................................. 40 Resultaträkning .................................................................................................................................................................................................. 40 Balansräkning ..................................................................................................................................................................................................... 40 Kassaflödesanalys ............................................................................................................................................................................................. 41 Noter och tilläggsupplysningar................................................................................................................................................................ 42 Driftredovisning ...................................................................................................................................................... 54 Upplysning om tillämpade internredovisningsprinciper ....................................................................................................... 54 Årsbudget .............................................................................................................................................................................................................. 54 Driftredovisning per styrelse/nämnd .................................................................................................................................................. 55 Driftredovisning per verksamhet............................................................................................................................................................ 56 Investeringsredovisning ........................................................................................................................................ 57 Årsbudget ............................................................................................................................................................................................................... 57 Investeringsredovisning per styrelse/nämnd ................................................................................................................................ 57 Pågående investeringar .............................................................................................................................................................................. 59 Kommunala koncernföretagens investeringar som fullmäktige tagit ställning till ............................................. 59 Begreppsförklaringar ............................................................................................................................................ 60 Bilagor ............................................................................................................................................................................ Agenda 2030 i Åmåls kommuns verksamhetsmål.......................................................................................................................... Verksamhetsberättelser för kommunstyrelsen och nämnder ................................................................................................ Åmåls kommun, Årsredovisning 2(61) Sammanfattning Ekonomisk ställning och budgetföljsamhet Åmåls kommuns resultat för 2025 uppgår till 27,0 mnkr, vilket är 17,4 mnkr bättre än budget och en tydlig förbättring jämfört med föregående års resultat om –11,4 mnkr. Kommunens nettokostnaderna har även detta år utvecklats positivt genom att vara lägre än föregående år. De främsta orsakerna är: • Minskade pensionskostnader till följd av lägre inflation. • Vakanta tjänster inom flera nämnder. • Lägre lokalkostnader, främst inom Kultur- och utbildningsnämnden. Soliditeten minskar, vilket främst beror på ökad upplåning för byggnation av ett nytt särskilt boende samt att finansiell leasing från 2024 redovisas enligt RKR R5. Investeringar och investeringsbudget Årets investeringar uppgår till 97,6 mnkr. Den fastställda investeringsbudgeten för 2025 uppgick till 157,5 mnkr, vilket innebär att 59,8 mnkr av årets investeringsmedel inte har nyttjats. Bland årets investeringar märks byggandet av ett nytt särskilt boende som förväntas stå klart våren 2026. Bland medlen som inte nyttjas under året återfinns bygget av det särskilda boendet, utbyte av gatubelysning till LED som påbörjats under 2025 och planeras slutföras under 2026/2027, en omlastningsstation på Östby och IT-investeringar. Stor del av de ej utnyttjade medlen förväntas överföras till 2026 Bedömning av måluppfyllelse och god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktiges verksamhetsmål har formulerats utifrån prioriterade behov för en långsiktigt hållbar utveckling. Målen är medvetet ambitiösa och sträcker sig över flera år, vilket innebär att effekterna av genomförda åtgärder ofta syns först på sikt. Uppföljningen för 2025 visar att fyra av fem kommunfullmäktiges mål är delvis uppnådda och att utvecklingen sammantaget går i rätt riktning. Av kommunens sex finansiella mål har tre mål uppnåtts under 2025. Resultatmålen påverkas positivt av årets överskott. Balanskravsresultat Balanskravsresultaten för åren 2023 och 2024 var negativa och enligt kommunallagen ska underskotten återställas under de närmast följande tre åren, det vill säga senast under år 2026 respektive år 2027. Det positiva resultatet för år 2025 om 27,0 mnkr innebär att det återstår att återställa 5,2 mnkr senast år 2027. Åmåls kommun, Årsredovisning 3(61) Åmåls kommuns vision Ett gott liv – idag och imorgon - är vår vision för ett hållbart samhälle. Ett gott liv grundar sig i allas lika värde och i att vi tillsammans formar vårt samhälle. I Åmåls kommun prioriterar vi livskvalitet, välbefinnande, trivsel och trygghet för dig som invånare. Genom engagemang och inflytande över Åmåls kommuns utveckling bygger vi ett gott liv för våra medborgare nu och för framtida generationer. Åmål ska vara en hållbar och livskraftig kommun där varje individ är viktig. Läs mer på Åmåls kommuns hemsida: Åmåls vision och mål | Åmål kommun (amal.se). Åmåls kommun, Årsredovisning 4(61) Förvaltningsberättelse Översikt av verksamhetens utveckling Verksamhetens utveckling beskrivs nedan. Uppgifter om koncernen avser Åmåls kommun, med kommunstyrelsen och kommunala nämnder, samt de helägda bolagen och kommunala koncernföretagen Åmåls Kommunfastigheter AB (ÅKAB) och Stadsnät i Åmål AB (SÅAB). Nedanstående tabeller ger en översiktlig bild över verksamhetens utveckling. I övrigt hänvisas till kapitlet finansiella rapporter. Belopp i miljoner kronor (mnkr). Koncernen 2025 2024 2023 2022 2021 Verksamhetens intäkter, mnkr 399,2 387,7 370,5 346,2 358,3 Verksamhetens kostnader, mnkr -1 252 , -1 269,0 -1 273,7 -1 182,5 -1 154,6 Årets resultat, mnkr 35,4 -3,1 -14,6 14,5 26,6 Soliditet, % 24 24 25 28 29 Soliditet inklusive totala pensionsförpliktelser, % 11 9 10 10 9 Investeringar, inklusive finansiell leasing, mnkr 191,8 212,4 134,9 226,4 158,9 Kassalikviditet % 80 81 79 84 102 Långfristig låneskuld, mnkr 1 039,2 967,5 825,6 773,6 672,9 Antal tillsvidare- och visstidsanställda 1 275 1 307 1 310 1 344 1 358 Antal årsarbetare 1 235 1 273 1 277 1 314 1 321 Den kommunala koncernens resultat uppgår till 35,4 mnkr varav Åmåls kommuns bidrar med ett resultat om 27,0 mnkr medan bolagen bidrar med ett positivt resultat om 8,4 mnkr. Bolagens resultat är i nivå med föregående år. Ekonomiskt resultat – Åmåls Kommunfastigheter AB och Stadsnät i Åmål AB Åmåls Kommunfastigheter AB redovisar ett ekonomiskt resultat på 3,2 mnkr, vilket ligger i nivå med föregående år. Resultatet påverkas främst av ökade underhållskostnader, medan räntekostnaderna minskat. Balansomslutningen har sjunkit något då bolaget inte tagit några nya lån under året utan enbart amorterat befintliga. Stadsnät i Åmål AB fortsätter att bygga ut och tillhandahålla ett fiberoptiskt nät i tätorten samt ett stamfibernät på landsbygden för att säkerställa snabb elektronisk kommunikation i kommunen. Bolaget redovisar ett årsresultat på 5,2 mnkr Kommunen 2025 2024 2023 2022 2021 Skatteintäkter, mnkr 614,8 600,9 597,2 573,6 548,0 Generella statsbidrag och utjämning, mnkr 371,2 367,5 351,6 341,5 337,2 Verksamhetens nettokostnader, mnkr -965,6 -975,9 -1 003,5 -909,4 -869,6 Årets nettokostnadsutveckling, % -1,1 -2,8 10,4 4,6 2,4 Årets resultat, mnkr 27,0 -11,4 -27,0 8,5 28,4 Soliditet, % 28 27 56 62 64 Soliditet inklusive totala pensionsförpliktelser, % 8 4 12 13 10 Investeringar, inklusive finansiell leasing, mnkr 103,3 173,2 42,7 54,0 31,8 Långfristig låneskuld, mnkr 260,0 160,0 0,0 0,0 0,0 Antal tillsvidare- och visstidsanställda 1 231 1 264 1 264 1 302 1 310 Antal årsarbetare 1 191 1 229 1 233 1 270 1 274 Det ekonomiska resultatet för Åmåls kommun år 2025 uppgår till 27,0 mnkr, att jämföra med -11,4 mnkr föregående år. År 2025 fortsatte, planenligt, kostnader för pensioner minska och kommunens nettokostnader minskade för andra året i rad och därav är nettokostnadsutvecklingen fortsatt är negativ. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag ökar dessutom med 1,8% mellan åren. Att årets resultat överstiger budget beror till stor del på vakanta tjänster samt att kommunen har anpassat verksamheten till de demografiska förändringarna. I samband med de omfattande investeringarna i det nya särskilda boendet, med byggstart 2024, har kommunen tagit upp lån. Detta, tillsammans med att finansiell leasing från och med 2024 redovisas i enlighet med RKR R5, medför att soliditeten sjunker kraftigt. Pensionsförpliktelsen minskar under året med 15,5 mnkr och uppgår per den 31 december 2025 till 224,2 mnkr. Åmåls kommun, Årsredovisning 5(61) De senaste fem åren har ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelse (inklusive löneskatt), intjänad till och med år 1997, minskat med totalt 38,2 mnkr. Den kommunala koncernen Den kommunala koncernstrukturen inkluderar Åmåls kommun med dess kommunstyrelse och nämnder, samt de helägda bolagen Åmåls Kommunfastigheter AB (ÅKAB), Stadsnät i Åmål AB (SÅAB) och Fastighetsaktiebolaget Jollen 1 i Åmål, som förvärvades under år 2023. Ytterligare företag där kommunen har ägarintressen specificeras i not 11 i avsnittet Noter och tilläggsupplysningar. Organisation Sammanställda räkenskaper Med sammanställda räkenskaper för en kommunal koncern avses en sammanställning av kommunens och de kommunala koncernföretagens resultaträkningar, balansräkningar och kassaflödesanalyser samt noter och tilläggsupplysningar. Fastighetsaktiebolaget Jollen 1 i Åmål, som bedriver verksamhet genom att äga och förvalta en fastighet, ingår i den kommunala koncernen, men inte i sammanställda räkenskaper. Privata utförare Med privat utförare avses en juridisk person eller enskild individ som har hand om skötseln av en kommunal angelägenhet och som inte är ett hel- eller delägt kommunalt bolag. Fristående skolor och förskolor är privata utförare, men inte direkt underordnade kommunala myndigheter. Kommunens totala kostnad för köpta verksamhetstjänster från privata utförare uppgår till 90,0 mnkr. I nedanstående tabell redovisas kostnader för kommunens köp av tjänster, av större omfattning, från privata utförare. Uppgiften om gymnasieskola avser förutom ersättning till fristående gymnasieskolor även ersättningar till andra kommuner och kommunalförbund, så kallad interkommunal ersättning. Andel av total Kommunal angelägenhet verksamhet Förskola 25 % Pedagogisk omsorg 100 % Fritidshem 22 % Förskoleklass 22 % Grundskola 13 % Gymnasieskola 20 % Färdtjänst 100 % Skolskjutsar 100 % Åmåls kommun, Årsredovisning 6(61) Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Samhällsekonomisk utveckling Bedömningen som görs av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är från den 11 december 2025. • Nästa år väntar en stark uppgång för svensk BNP, efter flera år av svag tillväxt. • Antalet arbetade timmar vänder upp 2026, vilket beräknas bli det första av flera år med stark timtillväxt. • Återhämtningen för sysselsättningen gynnar löneinkomsterna kommande år och särskilt 2026 ökar skatteunderlaget i snabb takt. Tillväxten för både BNP och sysselsättningen i Sverige blir år 2026 klart högre än på flera år. Såväl hushållens konsumtion som investeringarna utgör viktiga drivkrafter för en inhemskt driven uppgång för BNP-tillväxten. En stark ökning av de reala disponibla inkomsterna bäddar för en återhämtning av konsumtionen kommande år. Fortfarande kvarstår dock betydande geopolitiska spänningar liksom osäkra förutsättningar för global handel som riskfaktorer i prognosen. Efter två års minskning av antalet arbetade timmar väntas nästa år en stark ökning. Den konjunkturella förstärkning som nu har inletts antas fortgå också efter 2026 och en period av stigande sysselsättning väntas därför. Detta innebär starkare tillväxt för lönesumman kommande år än 2024–2025. Skatteunderlaget beräknas växa med 4,3 procent per år i genomsnitt 2026–2029. Trots svag skatteunderlagstillväxt år 2025 är den ovanligt stor i förhållande till kommunsektorns sammanvägda prisutveckling. En starkare exportefterfrågan driver på konjunkturåterhämningen och BNP ökar i år med 1,9 procent, starkare export ger dock en sammansättning av produktionen mot sektorer med högre genomsnittlig produktivitet. Sysselsättningen och arbetslösheten kommer således inte att påverkas på kort sikt av den starkare efterfrågan. Den möts av en högre produktivitet, dvs mer produktion per arbetad timme. Vi bedömer att konjunkturen kommer att fortsätta stärkas under 2026, BNP ökar med 2,7 procent. Nu är det i huvudsak inhemsk efterfrågan som driver tillväxten. Gradvis kommer efterfrågan på arbetskraft att öka; fler arbetade timmar, fler sysselsatta och en arbetslöshet som börjar minska igen 2026, men sambandet mellan BNP och arbetslöshet verkar med eftersläpning. Demografisk utveckling Under 2025 minskade folkmängden i Åmåls kommun med 213 personer, från 11 906 till 11 695 invånare. år 2025 år 2024 år 2023 år 2022 år 2021 Befolkning 11 693 11 906 12 006 12 216 12 318 Förändring -213 -100 -210 -102 -123 Antal inflyttade 478 568 531 555 543 Antal utflyttade -584 -590 -643 -600 -610 Flytt netto -106 -22 -112 -45 -67 Antal födda 74 82 79 105 91 Antal döda 181 160 177 162 147 Födelsenetto -107 -78 -98 -57 -56 Näringsliv Antal företag i Åmål under år 2025 uppgick till 1 621 (529 aktiebolag, 32 handelsbolag, 11 ekonomiska föreningar och 1 049 enskilda verksamheter). Under år 2025 har 70 företag nyregistrerats. Branscher som dominerar näringslivet i Åmål är industri/tillverkning, handel, transport och detaljhandel. Handelns totala omsättning för året 2024 (redovisning för år 2025 släpps i augusti 2026) var 800 mnkr (att jämföra med 786 mnkr 2023 och 761 mnkr 2020) varav dagligvaror 503 mnkr (489 mnkr) samt detaljhandel 297 mnkr (297 mnkr). Det finns tre lokalt etablerade näringslivsföreningar i Åmål: Åmål Handel, Lantbrukarnas Riksförbund och Åmåls Industriförening. Näringslivsföreningen Företagarna är regionalt kopplade till kommunens medlemmar. Dessa fyra föreningar samverkar med Åmåls kommun om föreläsningar, näringslivsfrukost, skola, kompetensförsörjning, evenemang och näringslivsgala, med bland annat utdelning av Årets Företagare. Åmåls kommun, Årsredovisning 7(61) Åmåls kommuns företagsklimat mäts främst via SKR:s Insikt, som är en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning och Svenskt Näringsliv – Lokalt företagsklimat. I Svenskt Näringslivs årliga undersökning av Sveriges kommuners företagsklimat har Åmåls kommun plats 176 år 2025. Undersökningen baseras på helheten, där siffror från Insikt, SCB och företagsenkäter sätts samman. Två tredjedelar av undersökningen baseras på det sammanfattande omdömet som företagen ger. Arbetsmarknad Från Arbetsförmedlingen har följande uppgifter hämtats: Antalet arbetslösa (det vill säga öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd) i Åmåls kommun minskade i början av året för att sedan öka något under december 2025. Vid årets utgång var 431 personer öppet arbetslösa, jämfört med 461 personer vid årsskiftet 2024/25. Detta motsvarar en minskning med 7 % (-30 personer). Arbetslösheten i Åmåls kommun ligger dock på en fortsatt hög nivå i jämförelse med länet och riket. I december 2025 var 8,1 % arbetssökande i Åmåls kommun. Genomsnittet i länet respektive riket uppgick till 6,3 % och 6,8 %. Den öppna arbetslösheten bland ungdomar har minskat under året. 53 ungdomar i åldern 18-24 år var arbetslösa vid årets utgång, att jämföra med 60 ungdomar vid årsskiftet 2024/25. Detta motsvarar en minskning med -13 % (-8 personer). Riskbedömning och känslighetsanalys Riskbedömning Finansiella risker Kommunfullmäktige har antagit en finanspolicy för den kommunala koncernen, som omfattar både kommunen och dess helägda aktiebolag. Policyn syftar till att fastställa målsättningar, begränsa olika finansiella risker, samt definiera organisation och ansvarsfördelning. Den anger även förutsättningarna för finansverksamheten inom kommunen och de kommunalt helägda bolagen. Med finansverksamhet avses likviditetsförvaltning och finansiering. Finansverksamhetens mål är att: • Säkerställa finansieringsbehov av investeringar till låg kostnad givet en acceptabel risknivå. • Säkerställa betalningsförmåga på kort och lång sikt till låg kostnad givet en acceptabel risknivå. • Säkerställa att finansverksamheten bedrivs med god intern kontroll genom att identifiera, mäta, hantera och följa upp risker i skuldportföljen Borgensåtaganden Kommuninvest ekonomisk förening Åmåls kommun är medlem i Kommuninvest Ekonomisk förening där svenska kommuner och regioner samarbetar för en effektiv finansiering av investeringar i ett hållbart samhälle. Samtliga 297 kommuner och regioner som per den 31 december 2025 var medlemmar i Kommuninvest Ekonomisk förening har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Detaljerade upplysningar om kommunens borgensåtagande i Kommuninvest lämnas i kapitlet Noter och tilläggsupplysningar. Kommunägda bolag Enligt beslut i kommunfullmäktige uppgår Åmåls Kommunfastigheter AB:s möjligheter att uppta lån med borgen från Åmåls kommun till 966,6 miljoner kronor (mnkr) och för Stadsnät i Åmål AB 65,0 mnkr. Vid årsskiftet nyttjade Åmåls Kommunfastigheter AB 823,2 mnkr av borgensramen medan Stadsnät i Åmål AB nyttjade 5,0 mnkr av sin borgensram. Övriga borgensåtaganden Kommunen har gått i borgen för Föreningen Fengersfors Folkets hus lån i Handelsbanken med 1,2mnkr. Borgensförluster Kommunen har inte gjort några borgensförluster under de senaste åren. Pensionskostnader och pensionsförpliktelser Enligt lag om kommunal bokföring och redovisning ska kommunerna redovisa pensionsskulden utifrån den så kallade blandmodellen. Det innebär att pensionsförpliktelser intjänade före år 1998 inte ska tas upp som en skuld i balansräkningen utan i stället redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Viktigt att notera är att pensionskostnader efter år 1998 inte belastar pensionsskulden, utan de kostnadsförs och betalas för respektive år. Den totala pensionsförpliktelsen för koncernen och kommunen uppgår vid årsskiftet till 232,6 mnkr, att jämföra med 248,1 mnkr föregående år. Kostnad för pensionsförpliktelser intjänade före år 1998 budgeteras inom finansförvaltningen. Ytterligare upplysningar återfinns under not 21. Åmåls kommun, Årsredovisning 8(61) Känslighetsanalys Händelse Förändring Kostnad/intäkt Löneökning 1 % 7,3 mnkr Skattesats 10 öre 2,8 mnkr Invånare 100 personer 7,3 mnkr Agenda 2030 FN har antagit Agenda 2030 med 17 globala utvecklingsmål vilka syftar till att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. Kommunerna och regionerna har en central roll i genomförandet av de globala målen. Flera av kommunernas och regionernas grunduppdrag, till exempel vård, skola, omsorg och samhällsplanering, är direkt eller indirekt kopplade till målen i Agenda 2030. Åmåls kommun har beslutat att globala mål i Agenda 2030 ska inarbetas i kommunens mål- och resultatarbete. I bilagan Agenda 2030 i Åmåls kommuns verksamhetsmål beskrivs hur detta har genomförts. Nedan redovisas en sammanfattning av 2025 års analyser och slutsatser från Åmåls kommuns arbete med de globala målen i Agenda 2030. Globala mål 1. Ingen fattigdom Uppföljningen av kommunfullmäktiges mål I Åmål ska människor ha möjlighet till arbete och egen försörjning visar att Åmåls kommun fortsatt arbetar för att skapa goda förutsättningar för arbete och egen försörjning för alla invånare. Nyckeltalen indikerar att utvecklingen går åt rätt håll, men trots tydliga förbättringar når resultaten ännu inte fastställda målvärden. Särskilt framträdande är att andelen vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd fortfarande ligger över genomsnittet i riket, vilket pekar på strukturella utmaningar som kräver fortsatta och förstärkta insatser. Samtidigt visar statistiken att en betydande andel barn i Åmåls kommun lever i ekonomisk utsatthet och därmed riskerar att hamna i utanförskap. Trots samlade och målmedvetna insatser kvarstår dessa skillnader, vilket understryker behovet av långsiktiga, förebyggande och samordnade åtgärder. 2. Ingen hunger Årets resultat visar att utvecklingen fortsätter i positiv riktning när det gäller andelen invånare med fetma; både kvinnor och män uppvisar en minskning jämfört med tidigare år. Vi fortsätter vårt långsiktiga arbete mellan flera aktörer och samhällssektorer. Det handlar bland annat om insatser inom förskola och skola för att främja hälsosamma levnadsvanor tidigt i livet, arbetslivets möjligheter att skapa förutsättningar för fysisk aktivitet och välmående, samt hälso- och sjukvårdens betydelse i att erbjuda stöd, rådgivning och tidiga insatser. Även det civila samhället spelar en viktig roll, inte minst genom att bidra med tillgängliga aktiviteter, gemenskap och lokalt engagemang. Tillsammans kan dessa aktörer skapa de strukturer, miljöer och stödinsatser som behövs för att stärka folkhälsan och minska förekomsten av övervikt och fetma över tid. 3. Hälsa och välbefinnande Kommunfullmäktigemålen om arbete, egen försörjning och en god och jämlik hälsa bidrar tillsammans till att uppfylla det globala målet Hälsa och välbefinnande. Trots pågående insatser visar uppföljningen att en hög andel unga vuxna i Åmåls kommun fortfarande lever med psykisk ohälsa, liksom att många unga är beroende av ekonomiskt bistånd. Uppväxt i ekonomisk utsatthet kan begränsa barns handlingsutrymme och påverka deras trygghet, vilket i sin tur kan förstärka risken för psykisk ohälsa. För att stärka ungas välbefinnande är det centralt att fortsätta utveckla trygga och inkluderande skolmiljöer och säkerställa att barn och unga tidigt får tillgång till stödjande relationer och insatser. Utbyggnad av ett mer proaktivt första linjens stöd är därför ett viktigt fokusområde framåt. Analyserna visar även betydande könsskillnader i samtliga hälsonyckeltal, vilket tydliggör behovet av mer riktade och samordnade insatser för att uppnå jämlik hälsa i kommunen. Åmåls kommun, Årsredovisning 9(61) Globala mål 4. God utbildning för alla Kommunfullmäktigemålen Åmåls kommun ska ha ett starkt lokalt näringsliv och I Åmåls kommun ska människor ha möjlighet till livslångt lärande bidrar båda till det globala målet God utbildning för alla. Skolan och utbildningsverksamheten, både på nationell och lokal nivå, befinner sig i en utmanande och föränderlig tid. Behoven är omfattande när det gäller tillgång till tillräckliga resurser och rätt kompetens för att kunna möta barn och elever med skiftande utbildningsbakgrund. Många bär dessutom på en begränsad tillit till samhället samt olika erfarenheter av att leva i ett demokratiskt samhälle som präglas av religionsfrihet, jämställdhet mellan könen och principen om allas lika värde. Samtidigt finns en förväntan på att varje individ ska kunna bidra till samhällsutvecklingen utifrån sina egna förutsättningar, särskilt när det gäller arbete och egen försörjning. 5. Jämställdhet Kommunfullmäktigemålen ”I Åmåls kommun ska människor ha möjlighet till arbete och egen försörjning” och ”I Åmåls kommun ska alla ha en god och jämlik hälsa samt uppleva livskvalitet” bidrar tillsammans till att uppfylla det globala målet om Jämställdhet. Uppföljningen visar att kopplingen mellan jämställdhet och integration är särskilt viktig, då kvinnor med utländsk bakgrund är en utsatt grupp. Nationella analyser visar att dessa kvinnor oftare har lägre inkomster, svagare ställning på arbetsmarknaden, sämre hälsa och större risk att utsättas för våld. Det påverkar både möjligheten till egen försörjning och ett tryggt liv. För att möta detta krävs samordnade insatser och nära samverkan mellan kommunen, regionen och civilsamhället. Genom riktade och långsiktiga åtgärder kan Åmåls kommun stärka delaktighet, hälsa och etablering samt bidra till en mer jämlik och inkluderande utveckling. 6. Rent vatten och sanitet Kommunfullmäktiges mål Åmåls kommun ska vara ett långsiktigt ekologiskt hållbart och klimatneutralt samhälle bidrar till det globala målet Rent vatten och sanitet. Åmåls kommun måste prioritera arbetet med att ta fram vattenskydds- områden för de kommunala dricksvattentäkterna. Kommunen bör också initiera eller delta i projekt för att förbättra vandrings- och spridnings-möjligheter för vattenlevande organismer i vattendrag och sjöar. Genom att åtgärda vandrings- hinder och riva ut hinder som inte längre fyller något syfte kan stora förbättringar åstadkommas vad gäller ekologisk status i sjöar och vatten-drag.. Deltagandet som medfinansiär i projekt för att skapa fria vandringsvägar i Kasenbergsån inverkar positivt på det globala målet om vattendrag med god ekologisk status. 7. Hållbar energi för alla Kommunfullmäktiges mål Åmåls kommun ska vara ett långsiktigt ekologiskt hållbart och klimatneutralt samhälle bidrar till det globala målet Hållbar energi för alla. Åmåls kommun ligger mycket väl till vad gäller elavbrottstid och produktion av fjärrvärme av förnybara energikällor. Kommunen ligger också väl under riksgenomsnittet vad gäller slutanvändning av energi per invånare. Avsaknad av tung och elintensiv industri avspeglar sig i nyckeltalen för energiförbrukning och elförbrukning per invånare. På området energieffektivisering finns mycket arbete kvar att göra vad gäller kommunens egen energianvändning. För att nå målen i energi- och klimatstrategin så krävs en storskalig energieffektivisering av kommunens fastighetsbestånd. 8. Anständiga arbetsvillkor och Kommunfullmäktigemålen ”I Åmåls kommun ska människor ha möjlighet till arbete ekonomisk tillväxt och egen försörjning” och ”Åmåls kommun ska ha ett starkt lokalt näringsliv” bidrar gemensamt till att uppfylla det globala målet Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. De samlade insatser som genomförts under senare år har haft positiv effekt och resultaten fortsatte att förbättras under 2025. Detta visar att pågående åtgärder har god verkan, men också att det finns behov av att ytterligare stärka och samordna arbetsmarknadsinsatserna för att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling. För att fortsätta sänka arbetslösheten och stärka det lokala näringslivet krävs långsiktiga strategier, fördjupad samverkan och sektorsövergripande insatser. Genom att arbeta gemensamt över hela kommunorganisationen och i nära dialog med arbetsgivare och andra aktörer kan Åmåls kommun skapa bättre förutsättningar för sysselsättning, ekonomisk trygghet och en hållbar samhällsutveckling. Åmåls kommun, Årsredovisning 10(61) Globala mål 9. Hållbar industri, innovationer Kommunfullmäktigemålen Åmåls kommun ska ha ett starkt lokalt näringsliv och och infrastruktur Åmåls kommun ska vara ett långsiktigt ekologiskt hållbart och klimatneutralt samhälle bidrar till det globala målet Hållbar industri, innovationer och infrastruktur. Tillgången till bredband i kommunen har historiskt varit relativt god, men har nu passerats av såväl riket som socioekonomiskt jämförbara kommuner. Företagsklimatet i Åmål ligger fortsatt högt men under målvärdet. Företagarna är i stort nöjda med kommunens service och myndighetsutövning, även om index är något lägre än tidigare år. Samverkan mellan kommunen och näringslivet kring industriell symbios kommer att ha positiv inverkan på målen. För att arbeta mot det globala målet med hållbar industri, innovationer och infrastruktur behöver samverkan mellan näringsliv och kommun kring de övriga globala målen utvecklas och stärkas. 10. Minskad ojämlikhet Kommunfullmäktigemålen ”I Åmåls kommun ska människor ha möjlighet till arbete och egen försörjning” och ”I Åmåls kommun ska alla ha en god och jämlik hälsa samt uppleva livskvalitet” bidrar båda till att stärka arbetet med det globala målet Minskad ojämlikhet. En central del i detta är att stärka tilliten mellan människor, eftersom tillit utgör en grundpelare i ett tryggt, inkluderande och jämlikt samhälle. Hög tillit bidrar till starkare sociala band, bättre förutsättningar för ekonomisk utveckling, minskad brottslighet och ett förbättrat psykiskt välbefinnande. Den minskar också misstänksamhet och fördomar, vilket i sin tur skapar bättre möjligheter för alla att delta på lika villkor. Genom att arbeta aktivt för att skapa trygga, stödjande och inkluderande miljöer kan Åmåls kommun stärka både invånarnas livskvalitet och deras förtroende för varandra och för samhällets institutioner. Detta lägger grunden för ökad delaktighet och ett mer sammanhållet samhälle där ojämlikhet kan minska över tid. 11. Hållbara städer och samhällen Kommunfullmäktigemålen I Åmåls kommun ska alla ha en god och jämlik hälsa samt uppleva livskvalitet och Åmåls kommun ska vara ett långsiktigt ekologiskt hållbart och klimatneutralt samhälle bidrar till det globala målet Hållbara städer och samhällen. Den negativa trenden för demografisk försörjningskvot är bekymmersam. En åldrande befolkning och stor utflyttning av unga ligger bakom siffrorna. För att vända trenden behöver kommunen kunna erbjuda arbetstillfällen och attraktiva boendemiljöer för att till exempel examinerade studenter ska återvända till kommunen. Med korta avstånd och goda förutsättningar för cykelpendling till och från arbete och skola bör kommunen satsa på att öka andelen cyklande. Att få fler att välja cykeln som transportmedel inom Åmåls tätort skulle förutom ytterligare förbättrad luftkvalitet även ge positiva effekter på folkhälsan. Med en så koncentrerad stadskärna som Åmåls tätort har ska inte bilen vara förstahandsvalet för att transportera sig inom staden. En satsning på att göra Kungsgatan grönare och mer cyklingsbar kommer att få stor positiv inverkan på målen och attraktiviteten i centrum. 12. Hållbar konsumtion och Kommunfullmäktiges mål Åmåls kommun ska vara ett långsiktigt ekologiskt produktion hållbart och klimatneutralt samhälle bidrar till det globala målet Hållbar konsumtion och produktion. För att öka hållbarheten i konsumtionsledet krävs att konsumenterna görs medvetna om hur det går att konsumera mer hållbart. För det avfall som kommer in behöver kommunen arbeta med att öka möjligheten till återanvändning, återvinning och hållbar energiutvinning. Att införa fastighetsnära insamling av förpackningar och matavfall är ett steg mot mer cirkulär ekonomi. Att öka materiallivslängden genom återbruk är ett annat. I andelen ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet ryms en målkonflikt. Kommunen som inköpare har en viktig roll för att främja ekologisk odling, men är också en viktig aktör för att upprätthålla en lokal produktion. En liten andel ekologisk grönsaksodling i det geografiska området innebär att det är svårt att välja både ekologiskt och närproducerat. Åmåls kommun, Årsredovisning 11(61) Globala mål 13. Bekämpa Kommunfullmäktiges mål Åmåls kommun ska vara ett långsiktigt ekologiskt klimatförändringarna hållbart och klimatneutralt samhälle bidrar till det globala målet Bekämpa klimatförändringarna. Utbyggnaden av laddstolpar har nu kommit i kapp efterfrågan. Åmåls kommun behöver arbeta med efterlevnad av den nya resepolicyn och även arbeta med att öka andelen hållbara persontransporter, till exempel cykelresor, i inom tätorterna. Arbetet med att öka klimatneutrala färdsätt som gång, och cykel och klimatneutral lokaltrafik behöver prioriteras upp på biltrafikens bekostnad inom Åmåls tätort för att målet ska nås. Att göra Kungsgatan grönare och säkrare för cyklister kommer att ha positiv inverkan på målen. 14. Hav och marina resurser Kommunfullmäktiges mål Åmåls kommun ska vara ett långsiktigt ekologiskt hållbart och klimatneutralt samhälle bidrar till det globala målet Hav och marina resurser. Fokus läggs på att värna naturens resurser, exempelvis vatten. Noterade brister vid livsmedelskontroll och tips/klagomål om brister inom både livsmedels- samt miljö- och hälsoområdet följs alltid upp för att värna om människors hälsa och miljön. 15. Ekosystem och biologisk Kommunfullmäktiges mål Åmåls kommun ska vara ett långsiktigt ekologiskt mångfald hållbart och klimatneutralt samhälle bidrar till det globala målet Ekosystem och biologisk mångfald. Inom området naturskydd sker ett aktivt arbete med att utveckla naturvärden och öka biologisk mångfald, även om det ännu inte avspeglas i nyckeltalet med andel skyddad natur. Arbete bör inledas för att utveckla de värdekärnor för biologisk mångfald som finns på kommunal mark, genom att till exempel möjliggöra restaurering och skötsel av värdefulla slåtter- och betesmarker. Den minskade skötselintensiteten på utvalda gräsytor har haft positiv inverkan på målet, liksom den pågående restaureringen av det kommunala naturreservatet Stora & Lilla Bräcke. 16. Fredliga och inkluderande Åmåls kommun står inför flera utmaningar och möjligheter som kräver en fortsatt samhällen utveckling av delaktighet och samverkan mellan myndigheter och invånare. För att möta den upplevda otryggheten i Åmål centrum, särskilt ur ett kvinnoperspektiv, är det viktigt att initiera en riktad medborgardialog med kvinnor. Genom att fånga upp deras erfarenheter och behov kan kommunen bättre identifiera vilka åtgärder som kan minska känslan av otrygghet och stärka tryggheten i det offentliga rummet. Samtidigt är det av stor vikt att arbeta för att stärka demokratiska värderingar och motivera fler invånare att delta i den demokratiska processen. Särskilt viktigt är detta för förstagångsväljare. Genom riktade insatser — exempelvis informationskampanjer, dialogträffar och utbildande aktiviteter — kan kommunen uppmuntra fler unga att delta aktivt genom att använda sin rösträtt och engagera sig i samhällsutvecklingen. 17. Genomförande och globalt Åmåls kommun strävar efter en hållbar utveckling, bland annat genom partnerskap samarbeten och samverkan med utgångspunkt i kommunfullmäktiges övergripande mål som inbegriper Agenda 2030:s målsättningar. Samarbetet sträcker sig även över kommungränserna inom Dalslandssamverkan, där frihet och frivillighet betonas för att stärka kapaciteten och säkerställa välfärdstjänster. Åmåls kommun engagerar sig internationellt enligt Agenda 2030, där samarbetet med internationella partners och projekt bidrar till ökad kunskap och förståelse. Det internationella arbetet ses som ett verktyg för verksamhets- och kompetensutveckling, med målet att skapa mervärde för invånare och företag i kommunen. Åmåls kommun, Årsredovisning 12(61) Händelser av väsentlig betydelse Händelser av väsentlig betydelse avser viktiga förändringar inom kommunens verksamheter eller faktorer som har påverkat de finansiella rapporterna. Kommunstyrelsen År 2025 har präglats av omställning, effektivisering och strategisk utveckling inom kommunstyrelseförvaltningen. Arbetet har haft ett tydligt fokus på digitalisering, kvalitet och samverkan för att stärka stödet till kommunens kärnverksamheter. Ett nytt ekonomisystem har upphandlats och förberedelser för införande har påbörjats, samtidigt som upphandlingsarbetet utvecklats genom ökad samverkan och digitala verktyg. Inom HR-området har insatser för arbetsmiljö och kompetensförsörjning gett positiva resultat med minskad sjukfrånvaro och stärkt chefsstöd. En gemensam IT- och digitaliseringsenhet med grannkommunerna har etablerats, vilket förbättrat driftsäkerhet och strategisk utveckling. Kansli- och utredningsenheten har stärkt kommunens styrning, beredskap och trygghetsarbete, medan näringslivs- och kommunikationsenheten bidragit till ett fortsatt positivt företagsklimat och ökad attraktivitet för Åmål som etablerings- och besöksort. År 2025 har präglats av utveckling, effektivisering och strategisk planering inom samhällsbyggnadsförvaltningens breda verksamhetsområden. Kostverksamheten har arbetat målmedvetet för hållbara och kvalitativa måltider inom givna ramar. En ny livsmedels- och måltidspolicy har antagits och förberedelser har genomförts inför omställning till kyld matproduktion vid Tjuke äldreomsorgskök. Samtidigt har satsningar på kompetensutveckling, minskat matsvinn och förbättrad logistik bidragit till ökad effektivitet och kvalitet. Räddningstjänstens verksamhet har varit stabil med god personalförsörjning och fortsatt fokus på utbildning, beredskap och inkludering. Insatser för befälsutveckling och stärkt krisberedskap har prioriterats, samtidigt som verksamheten mött en ökning av ärenden kopplade till social problematik. Inom samhällsbyggnadsenheten har rekrytering och kompetensförsörjning varit centrala frågor. Flera viktiga detaljplaner har drivits framåt och Tjuke särskilda boende har färdigställts. Hamnverksamheten har återtagits i kommunal regi och arbete pågår med strategiska mark- och fastighetsfrågor, bland annat genom förvärv av mark för framtida bostadsutveckling. En förvaltningsövergripande lokalförsörjningsgrupp har etablerats för att skapa bättre helhetssyn och långsiktig planering av kommunens lokaler. Utredning av stadshusets framtida användning har slutförts och utgör underlag för kommande politiska beslut. Dialogen med Kriminalvården kring en möjlig anstaltsetablering har fortsatt, liksom samarbetet med regionala aktörer för att stärka framtida kompetensförsörjning och skapa goda förutsättningar för kommunens långsiktiga utveckling. Kultur- och utbildningsnämnden År 2025 har präglats av omfattande utvecklingsarbete och viktiga händelser inom både utbildnings- och kultursektorn. Inom förskolan avslutades en större kompetensutvecklingssatsning i specialpedagogik, och ett förvaltningsövergripande arbete med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA) inleddes för all personal som möter barn och elever. Skolinspektionens granskningar av grundskola och anpassad skola har varit centrala under året. Efter vidtagna åtgärder godkändes Kristinebergskolans arbete i sin helhet, och granskningen av anpassad gymnasieskola visade mycket god kvalitet. Karlbergsgymnasiet hade ett framgångsrikt läsår med hög examensgrad och ett större elevintag än beräknat. Utmaningar kvarstår dock kring behörighet och behov av utökade platser på introduktionsprogram. Projekt för sommarlovsaktiviteter och trygghetsskapande insatser för ungdomar har genomförts i samverkan med andra aktörer. Under året fattades även beslut om framtida avveckling av Fengersfors förskola och fritidshem. Inom kultursektorn har ett brett utbud av aktiviteter genomförts, bland annat påskparad, nationaldagsfirande, mottagande av nya medborgare samt ett stort antal utställningar i konsthallen. Kulturskolan har gjort riktade satsningar för att nå fler barn och unga, och en långsiktig fördelning av kulturstrategiska bidrag har beslutats. Sammantaget har förvaltningen under året bidragit till utveckling, kvalitet och delaktighet för kommunens barn, unga och invånare. Välfärds- och arbetsmarknadsnämnden År 2025 har präglats av ett tydligt fokus på ekonomi i balans, verksamhetsutveckling och omställning till nya arbetssätt. Implementeringen av den nya socialtjänstlagen har varit en central uppgift under året och ett omfattande utvecklingsarbete har påbörjats. Samverkan kring tidiga insatser för barn och unga har fortsatt genom projektet Backa barnet, där Åmål ligger långt fram i arbetet. Förvaltningen har även arbetat aktivt med kompetensförsörjning och uppvisar fortsatt god attraktionskraft som arbetsgivare. Inom äldreomsorgen har trycket på korttidsplatser varit högt och verksamheten har anpassats genom organisatoriska förändringar och omställning av platser. Projekt Tjuke har fortlöpt enligt plan och nytt särskilt boende stod klart för inflyttning i början av 2026. Digitalisering, kvalitetsutveckling och kompetenssatsningar har prioriterats, samtidigt som resultat från brukarundersökningar och verksamhetsgranskningar använts som grund för förbättringsarbete. Stöd och funktion har genomfört utbildningsinsatser och utvecklat former för ökad delaktighet. Beslut har fattats om att lägga personlig assistans på entreprenad från 2026. Daglig verksamhet har haft ett aktivt år med flera kreativa och inkluderande projekt. En ny gruppbostad har öppnats för att möta ökade behov. Åmåls kommun, Årsredovisning 13(61) Inom individ- och familjeomsorgen har anpassningen till nya socialtjänstlagen varit i fokus med utveckling av öppna insatser och nya arbetssätt. Kommunal primärvård och bistånd har stärkt det förebyggande arbetet och samverkan kring tryggare vårdflöden, bland annat genom etableringen av en ny förebyggande enhet. Arbete och vuxnas lärande har verkat i en tid av minskande arbetslöshet men fortsatt kompetensbrist på arbetsmarknaden. Verksamheten har anpassats till minskad budget och fortsatt utveckla samverkan, yrkesutbildningar och insatser för integration. Förberedelser för nya lagkrav om aktivitetsplikt har inletts. Sammantaget har året präglats av utveckling, samverkan och långsiktig omställning för att möta invånarnas behov och framtidens krav på välfärden. Teknik-fritidsnämnden i Säffle-Åmål År 2025 har präglats av ett intensivt och långsiktigt utvecklingsarbete där ett stort antal strategiska investeringar genomförts i enlighet med kommunens 10-årsplan. Fokus har varit att stärka driftsäkerhet, kvalitet och miljöprestanda inom kommunens tekniska infrastruktur. Omfattande projekt har slutförts eller är i slutfas, bland annat renoveringar av vatten- och avloppsreningsverk, modernisering av belysningsanläggningar samt utbyggnad av gång- och cykelvägar. Parallellt har investeringstakten i ledningsnäten höjts för att framtidssäkra kapacitet och möta kommande behov. Under året har ett strategiskt partneringavtal tecknats för VA-verksamheten i samverkan mellan Säffle och Åmål, vilket skapar bättre förutsättningar för långsiktig planering och genomförande av större projekt. Utbyte till LED-belysning i gatunät och motionsspår har fortsatt, och en ny gång- och cykelväg har anlagts i Bondegatans södra del. Beslut har även fattats om införande av nytt insamlingssystem för hemsortering med fyrfackslösning. Arbetet med att uppfylla NIS2- direktivets krav på stärkt IT- och driftsäkerhet har pågått under året. Sammantaget har 2025 varit ett år med tydlig framdrift, där viktiga investeringar och moderniseringar lagt grunden för en mer robust, hållbar och framtidssäker teknisk infrastruktur i Åmåls kommun. Väsentliga händelser bolagen Åmåls Kommunfastigheter AB har under året genomfört flera större underhålls- och ombyggnadsprojekt, bland annat färdigställt tak- och stambyten samt ombyggnationer i både verksamhetslokaler och bostäder. Datanätverket på flera kommunala fastigheter har uppgraderats och årets investeringar uppgick till cirka 75 mnkr. Stadsnät i Åmål AB har intensifierat sina marknadsinsatser inför nedsläckningen av kopparnätet 2026 och stärkt samarbetet inom MittNät, bland annat genom att Säffle fibernät integrerats i nätet. En ny tjänsteportal har lanserats och flera nya tjänsteleverantörer har anslutit. Förberedelserna för Stadsnätsföreningens årskonferens 2026 har också pågått under året. Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten Styrdokumentet Riktlinjer för styrning och ledning klargör strukturen och arbetsmetoderna för styrning och ledning inom Åmåls kommun och dess helägda företag. Under hösten 2023 deltog kommunen i ett projekt från SKR för en förbättrad budgetprocess som baseras på en modell för resursfördelning, vilket har lett till förändringar i budgetprocessen. Kommunfullmäktige fastställer budgetramarna i juni inför nästa år, och innan dess håller budgetberedningen budgetdialoger där budgetförutsättningarna presenteras tillsammans med verksamheternas aktuella lägesanalyser. Resursfördelningsmodellen skapar tekniska och praktiska förutsättningar för en balanserad ekonomi. De tekniska ramarna och föreslagna prioriteringarna visar en beräkning av tilldelade resurser, men det är kommunfullmäktige som fattar beslut om budgetramarna. Åmåls kommun, Årsredovisning 14(61) Tabellen nedan beskriver de aktiviteter som utförs i budget- och uppföljningsprocessen för varje specifikt område. Budget- och Ekonomi Mål uppföljningsprocessen Analysera Budgetprocessen Nuläge, omvärld samt förändringar i ekonomi och verksamhet analyseras. inleds Planera Efter Budgetramar och finansiella mål Kommunfullmäktiges mål beslutas av budgetdialoger beslutas av kommunfullmäktige. kommunfullmäktige. Nämnds- och upprättas Detaljbudget upprättas av respektive bolagsmål beslutas av budgetförslag förvaltning. kommunstyrelsen, nämnder och bolag. Hur mål och uppdrag samt övriga styrande dokument ska uppnås och genomföras planeras av förvaltning och dess verksamheter utifrån grunduppdraget. Budgetdokument upprättas för Åmåls kommun Verksamhetsplaner upprättas för kommunstyrelsen och nämnder Genomföra Verksamheten Ekonomiska händelser bokförs och Planerade aktiviteter/insatser i genomförs enligt redovisas enligt god redovisningssed. målarbetet genomförs. fastställda rutiner och processer Följa upp Budgeten och Under året prognostiseras löpande Kommunfullmäktiges mål med målen följs upp eventuell avvikelse mellan beräknat nyckeltal samt nämnds- och bolagsmål utfall och årsbudget. Bokslut följs upp två gånger per år. Globala upprättas efter tertial 2 och efter mål i Agenda 2030 följs upp efter årsskiftet. Finansiella mål följs upp. årsskiftet. Verksamhetsberättelser upprättas för kommunstyrelsen och nämnder Delårsrapport och årsredovisning upprättas för Åmåls kommun God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommuner ha god ekonomisk hushållning i sina verksamheter. Det innebär att resurserna ska användas på rätt sätt och nyttjas effektivt, vilket konkretiseras genom att sträva efter en koppling mellan tilldelade resurser, utförda aktiviteter/prestationer, rapporterade resultat/effekter och uppnådda mål. Politiska ambitioner ska realiseras genom att systematiskt styra och utvärdera verksamheten för att därigenom garantera hög servicenivå till kommunens invånare och företag, samt främja en hållbar utveckling. Åmåls kommun har etablerat mål för ekonomin och verksamheten för att främja utvecklingen av en god ekonomisk hushållning. De finansiella målen sätter en ambitionsnivå för ekonomins utveckling och ställning, baserade på principer för god ekonomisk hushållning anpassade till kommunens specifika situation. Verksamhetsmålen består av kommunfullmäktiges mål med nyckeltal, samt mål för nämnder och bolag. Dessa mål är grundade i kommunens vision och de prioriterade områdena för en långsiktigt hållbar utveckling och de resultat som eftersträvas. Måluppfyllelsen illustreras genom användning av färger och symboler: Grön färg betyder att målet har bedömts vara uppnått. Gul färg betyder att målet har bedömts vara delvis uppnått. Röd färg signalerar att det finns risk att målet inte uppnås. Åmåls kommun, Årsredovisning 15(61) Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktiges verksamhetsmål har formulerats utifrån prioriterade behov för en långsiktigt hållbar utveckling. Målen är medvetet ambitiösa och sträcker sig över flera år, vilket innebär att effekterna av genomförda åtgärder ofta syns först på sikt. Uppföljningen för 2025 visar att fyra av fem kommunfullmäktiges mål är delvis uppnådda och att utvecklingen sammantaget går i rätt riktning. År 2025 blev ett år av tydlig ekonomisk återhämtning för Åmåls kommun. Efter två år med negativa resultat bidrog den lägre inflationen till minskade pensionskostnader, samtidigt som verksamheterna anpassades till de stora demografiska förändringarna. Årets resultat uppgår till 27 miljoner kronor, en markant förbättring jämfört med –11,4 miljoner kronor året innan. Resultaten från uppföljning och utvärdering av finansiella mål och verksamhetsmål beskrivs utförligare i nedanstående kapitel. Finansiella mål Sammanfattning finansiella mål Tre av sex finansiella mål har uppnåtts. Årets resultat om 27,0 mnkr påverkar resultatmålen positivt. Målet att finansiera investeringar med egna medel påverkas kraftigt av kommunens byggnation av ett särskilt boende under åren 2024-2026. Detta investeringsprojekt dominerar både utfallet och budgeten för kommunens investeringar under år 2024-2025. Byggnationen finansieras genom lån, och inga amorteringar sker under upplåningsperioden. Soliditeten påverkas negativt dels av ovan nämnd upplåning, dels av att kommunen från och med 2024 redovisar finansiell leasing i enlighet med RKR R5. Resultat från uppföljning och utvärdering av finansiella mål Måluppfyllelse finansiella mål 1. Totala kostnader ska inte uppgå till mer än 98,5 % av totala intäkter. En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan utvecklingen av kostnader och intäkter. I det beräknade resultatet för helåret motsvarar kommunens kostnader 98,5 % av kommunens intäkter. Målet beräknas uppnås. Verksamhetens nettokostnader uppgår till 97,3% av totala intäkter (skatter, generella statsbidrag, utjämning samt finansnetto) 2. Det ekonomiska resultatet ska vara på en nivå som minst resulterar i att det egna kapitalet inflationssäkras. Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån som gör att färre varor och tjänster kan inköpas för samma mängd pengar. Pengarna minskar i värde. Utifrån Riksbankens inflationsbedömning på 2,1% i december 2025 ska årets resultat uppgå till 5,9 mnkr. Målet har uppnåtts då årets resultat uppgår till 27,0 mnkr. 3. Investeringar ska finansieras med egna medel. Undantag får ske för investeringar som sker inom taxekollektivet. Dessa får finansieras med hjälp I syfte att inte belasta framtidens invånare i kommunen av externa lån med räntor för lån är målsättningen att inte uppta några nya lån för att finansiera investeringar i den skattefinansierade verksamheten. Under året har kommunen lånat pengar till investeringar vilket göra att målet inte uppfylls. Åmåls kommun, Årsredovisning 16(61) Måluppfyllelse finansiella mål 4. Låneskulden bör amorteras med minst 1 mnkr per år Amortering av låneskulden planeras först under år 2027. 5. Soliditeten, eget kapital dividerat med totala tillgångar, ska lägst uppgå till 50 %. Soliditeten beskriver finansiell styrka på lång sikt och motsvarar eget kapital i relation till totala tillgångar och visar hur stor del av dessa som finansieras med egna medel. Soliditeten uppgår per den 31 december år 2025 är 28 %. Målet har inte uppnåtts. 6. Avsättningar för framtida förpliktelser, som till exempel pensioner och avslutning av deponi, ska planeras och hanteras inom driftbudget. Målet har uppnåtts då avsättningar görs för både pensioner och deponi. Verksamhetsmål Sammanfattning verksamhetsmål Kommunfullmäktiges verksamhetsmål har formulerats utifrån prioriterade behov för en långsiktigt hållbar utveckling. Målen är medvetet ambitiösa och sträcker sig över flera år, vilket innebär att effekterna av genomförda åtgärder ofta syns först på sikt. Uppföljningen för 2025 visar att fyra av fem kommunfullmäktiges mål är delvis uppnådda och att utvecklingen sammantaget går i rätt riktning. Den genomsnittliga måluppfyllelsen har beräknats utifrån 42 nämnds- och bolagsmål samt 22 övergripande nyckeltal. Resultatet presenteras i diagrammet över måluppfyllelse och visar att merparten av målen når ett gult resultatvärde, vilket motsvarar delvis uppnådd måluppfyllelse. Bedömningen bygger på en sammanvägning av både verksamhetsmål och mätbara resultatindikatorer. Sysselsättning och företagsklimat Nyckeltal visar att arbetslösheten i Åmåls kommun har minskat tydligt under de senaste fem åren och vid årskiftet 2025/26 var det 30 personer färre arbetslösa än årsskiftet 2024/25. Andelen förvärvsarbetande invånare (20–64 år) ligger nu över målvärdet och utvecklas positivt. Arbetslösheten ligger dock fortsatt på en högre nivå än i länet och riket. Ungdomsarbetslösheten har utvecklats mer positivt, vilket visar att insatser riktade mot unga ger effekt. Samtidigt är andelen unga som varken arbetar eller studerar samt andelen hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd fortsatt utmanande. Företagsklimatet har däremot förbättrats markant. Nöjd-kund-index för myndighetsutövning (Insikt) visar goda resultat och kommunen har gjort en klättring i Svenskt Näringslivs ranking. Dessa indikatorer visar att målet om ett starkare lokalt näringsliv utvecklas i rätt riktning. Utbildning och kompetensförsörjning Nyckeltalen för utbildningsområdet visar både styrkor och utmaningar. Andelen gymnasieelever som når examen ligger fortsatt på en hög nivå jämfört med liknande kommuner, medan andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram inte når upp till fastställt målvärde. Karlbergsgymnasiet uppvisar goda resultat när det gäller elever som blir anställningsbara efter avslutade studier, men indikatorer som etablering på arbetsmarknaden två år efter examen visar att extra insatser krävs för elever som kommer obehöriga från grundskolan. Sammantaget bedöms målet om livslångt lärande som delvis uppnått. Hälsa, trygghet och tillit Flera av de övergripande nyckeltalen inom hälsa och trygghet utvecklas positivt. Indikatorer för självskattad hälsa, psykiskt välbefinnande och social tillit visar förbättringar jämfört med tidigare år. Åmål ligger relativt väl till i jämförelse med socioekonomiskt liknande kommuner. Samtidigt kvarstår tydliga skillnader mellan kvinnor och män i flera hälsonyckeltal, vilket innebär att målet om en jämlik hälsa ännu inte är fullt uppnått. Trygghetsmätningar visar överlag goda resultat, men påverkas av den allmänna samhällsutvecklingen. Åmåls kommun, Årsredovisning 17(61) Miljö och hållbarhet Kommunen genomför en omfattande omställning av avfallshanteringen med fokus på ökad återvinning och mer hållbara insamlingssystem. Samtidigt visar nyckeltalen att målvärdet för mängden insamlat hushållsavfall per invånare inte uppnås. Detta innebär att avfallsmängderna fortfarande är högre än önskat och att ytterligare åtgärder krävs för att minska mängden restavfall och öka sorteringsgraden. Arbetet med informationsinsatser, förbättrade insamlingslösningar och ökad återvinning behöver därför intensifieras för att nå de uppsatta målen. Samlad bedömning och fortsatt utveckling Diagrammet över genomsnittlig måluppfyllelse visar att kommunfullmäktiges mål i huvudsak når en delvis uppnådd nivå. Detta speglar att många nyckeltal utvecklas åt rätt håll, men att full måluppfyllelse ännu inte har nåtts inom samtliga områden. För att ytterligare höja måluppfyllelsen krävs riktade åtgärder: förstärkta arbetsmarknadsinsatser för ökad självförsörjning, fortsatta satsningar på likvärdig utbildning och minskade kunskapsskillnader, riktade insatser för att minska skillnader i hälsa och trygghet mellan kvinnor och män, ökad bostadsförsörjning för olika målgrupper, samt intensifierat arbete för minskade avfallsmängder, ökad återvinning och minskade utsläpp genom hållbara transporter och energieffektivisering. Sammantaget visar uppföljningen att Åmåls kommun tar steg framåt inom de prioriterade målområdena. Genom fortsatt systematiskt arbete och uppföljning av nyckeltal skapas goda förutsättningar för en successivt högre måluppfyllelse kommande år. Diagrammet nedan presenterar genomsnittsvärden för nämnds- och bolagsmål, nyckeltal för kommunfullmäktige samt mål för kommunfullmäktige, enligt metoden för uppföljning, som beskrivs nedan. Mer detaljerade resultat från uppföljningen och utvärderingen av verksamhetsmålen finns presenterade i separat kapitel. För ytterligare information om uppföljningen av nämnds- och bolagsmål, se bilagan som inkluderar verksamhetsberättelser från kommunstyrelsen och nämnderna i detta dokument. Åmåls kommun, Årsredovisning 18(61) Metoder för uppföljning I nedanstående bild beskrivs kommunens målstyrning på politisk nivå. Kommunfullmäktiges mål med nyckeltal började gälla från år 2023. De fastställdes av kommunfullmäktige i november 2021 med syftet att integrera FN:s globala mål i Agenda 2030 med kommunens egna verksamhetsmål. För varje mål är det specificerat hur måluppfyllelsen ska mätas - vilka effekter som förväntas av genomförda aktiviteter och insatser, samt vilka resultat i form av nyckeltal som bör uppnås. Uppföljningen av verksamhetsmål ger insikt i om hög kvalitet uppnås i den kommunala servicen och informerar även om utvecklingen avviker från den önskade riktningen. Kommunfullmäktiges nyckeltal har inhämtats från Kolada - databasen för kommuner och regioner: • Statistiken uppdateras kontinuerligt, vilket betyder att resultaten rapporteras när de publiceras. Detta kan ske under det aktuella året eller med en viss fördröjning under det följande året eller till och med andra året därefter. • I diagrammen visas resultat för hela riket, vilket här motsvarar ett ovägt genomsnitt och representerar värdet för en genomsnittskommun. • Vissa nyckeltal jämförs också med socioekonomiskt liknande kommuner. Jämförelsegrunderna för dessa kommuner inkluderar ohälsotal, andelen utrikes födda, utbildningsnivå, förvärvsfrekvens, medianinkomst samt proportionen unga och äldre i befolkningen. • För uppföljning av kommunfullmäktiges nyckeltal ställs det senaste resultatet mot ett målvärde. Dessa målvärden är baserade antingen på riksgenomsnittet, det bästa resultatet i Sverige för angivet år, eller rikets utveckling beräknad 2–4 år bakåt. Metoderna som används för bedömning av måluppfyllelse beskrivs i tabellen nedan: Grad av Nämnds- och Kommunfullmäktiges nyckeltal Kommunfullmäktiges mål måluppfyllelse bolagsmål Uppnått (grönt) 1 poäng 1 poäng om det senaste utfallet är Om det genomsnittliga värdet är bättre än eller lika med målvärdet. mellan 0,8 och 1,0. Devis uppnått 0,5 poäng 0,5 poäng om det senaste utfallet är Om det genomsnittliga värdet är (gult) oförändrat eller bättre än mellan 0,3 och <0,8. föregående år eller 0,5 poäng om det senaste utfallet inte är bättre än eller lika med målvärdet eller utfallet för föregående år, men bättre än både genomsnittet för samtliga kommuner i riket och socioekonomiskt jämförbara kommuner. Inte uppnått (rött) 0 poäng 0 poäng om det senaste utfallet inte Om det genomsnittliga värdet är är bättre än eller lika med <0,3. målvärdet eller utfallet för föregående år. Åmåls kommun, Årsredovisning 19(61) Resultat från uppföljning och utvärdering av verksamhetsmål Kommunfullmäktiges mål: I Åmåls kommun ska människor ha möjlighet till arbete och egen försörjning Beskrivning av målet Arbete och egen försörjning har stor betydelse för den enskilde samt för en hållbar samhällsutveckling. I Åmåls kommun ska andelen kommuninvånare som förvärvsarbetar öka. För att uppnå detta krävs att kommunen identifierar vilka som behöver stöd och individuellt anpassade insatser för att nå arbete och egen försörjning. Måluppfyllelse Åmåls kommun Målet har delvis uppnåtts. Åmåls kommun bedriver både operativt och strategiskt arbete för att öka självförsörjningen bland invånarna. Insatserna sker både internt inom kommunen och i samverkan med Arbetsförmedlingen och näringslivet. (Särskilt fokus har lagts på arbetsmarknadspolitiska anställningar och riktade stödåtgärder som bidrar till stegförflyttning mot arbete eller studier. Arbetet utgår från individens förutsättningar och behov, med målet att höja anställningsbarheten och skapa långsiktigt hållbara lösningar) Arbetslösheten bland både vuxna och ungdomar minskar och närmar sig rikssnittet. Trots att den fortfarande ligger över genomsnittet för både riket och Västra Götalandsregionen, är trenden positiv. Utvecklingen är ett resultat av ett välstrukturerat samarbete mellan kommunens arbetsmarknadsenhet, andra kommunala verksamheter, näringslivet och utbildningsaktörer. Genom samordnade insatser skapas goda förutsättningar för att fler ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden och nå egen försörjning. Nyckeltalet har bedömts utifrån åtta nämnds- och bolagsmål samt fem övergripande nyckeltal: Åmåls kommun, Årsredovisning 20(61) Nämnds- och bolagsmål Åmåls kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder ett hållbart arbetsliv där verksamhet och hälsa utvecklas. Kommunstyrelsen Alla lärare i förskola ska ha kompetens att kunna använda digitala verktyg där det främjar barns lärande och utveckling med fokus på språk och rörelse. Kultur- och utbildningsnämnden Alla lärare i grundskola och fritidshem ska ha kompetens att kunna använda digitala verktyg där det främjar barns lärande och utveckling. Kultur- och utbildningsnämnden Alla lärare i gymnasium ska ha kompetens att bidra till utveckling av undervisningen med stöd av digitala verktyg med målet att öka elevernas måluppfyllelse. Kultur- och utbildningsnämnden Åmåls kommuns invånare ska få tillgång till en livesänd föreställning av Kulturskolan. Kultur- och utbildningsnämnden Digital visning av utställningar i konsthallen Kultur- och utbildningsnämnden Säkerställa att invånarna i Åmåls kommun är medvetna om Åmåls kommuns biblioteks digitala tjänster som t ex e-böcker, Meröppet Kultur- och utbildningsnämnden Fler kommuninvånare i egen försörjning genom rätt insatser till individen. Välfärds- och arbetsmarknadsnämnden Nyckeltal Det senaste resultatet för Åmåls kommun, 80,3 %, är Sysselsättningsgrad 20-64 år, andel (%) bättre än målvärdet. Måluppfyllelsen bedöms som Målvärde uppnådd. Åmåls resultat är bättre än genomsnittet för 80 % socioekonomiskt jämförbara kommuner, 79,14 %. Åmåls kommun, Årsredovisning 21(61) Nyckeltal Det senaste resultatet för Åmåls kommun, 26% är sämre Invånare, 0-19 år, med låg ekonomisk standard, andel än målvärdet. Dessutom är utfallet sämre än året innan. (%) Måluppfyllelsen bedöms inte som uppnådd. Åmåls Målvärde resultat är sämre än genomsnittet för socioekonomiskt 20 % jämförbara kommuner, 25,71% Det senaste resultatet för Åmåls kommun, 6,4 %, är sämre Invånare 16-24 år som varken arbetar eller studerar, än målvärdet. Dessutom är utfallet sämre än året innan. andel (%) Måluppfyllelsen bedöms som inte uppnådd. Åmåls Målvärde resultat är bättre än genomsnittet för socioekonomiskt 6,3 % jämförbara kommuner, 7,4 %. Det senaste resultatet för Åmåls kommun, 4,4 %, är under Långtidsarbetslöshet 25-64 år, årsmedelvärde, andel målvärdet, men bättre än året innan. Måluppfyllelsen (%) av bef. anses vara delvis uppnådd. Åmåls resultat är bättre än Målvärde genomsnittet för socioekonomiskt jämförbara kommuner, 4,1 % 4,8 %. Åmåls kommun, Årsredovisning 22(61) Nyckeltal Det senaste resultatet för Åmåls kommun, 1,5 %, är under Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt målvärdet, men bättre än året innan. Måluppfyllelsen bistånd, andel (%) av befolkningen anses vara delvis uppnådd. Åmåls resultat är sämre än Målvärde genomsnittet för socioekonomiskt jämförbara kommuner, 1,1 % 1,3 %. Kommunfullmäktiges mål: Åmåls kommun ska ha ett starkt lokalt näringsliv Beskrivning av målet Åmåls kommun som samhällsaktör ska genom hög grad av samverkan vara en aktiv och naturlig part i näringslivets utvecklingsarbete. För att uppnå detta krävs ett gott samarbete med det lokala näringslivet samt goda förutsättningar för nyetableringar och hållbar tillväxt bland företag. Åmåls kommun ska vara en företagsvänlig kommun. Måluppfyllelse Målet har delvis uppnåtts. Kommunens positiva utveckling hänger nära samman med vårt arbetssätt – ett tydligt helhetsperspektiv där vi samverkar internt över förvaltningsgränserna. Genom Tillväxtarena Åmål möter företagen kommunen med en gemensam röst, oavsett om frågan rör kompetensförsörjning, utbildning eller arbetsmarknad. Det integrerade arbetet mellan näringsliv, kultur- och utbildningsförvaltningen samt välfärds- och arbetsmarknadsförvaltningen har varit en avgörande framgångsfaktor. Det är just den interna samverkan och det gemensamma arbetssättet – snarare än enskilda insatser – som har bidragit till den positiva utvecklingen och skapat bättre förutsättningar för en långsiktigt hållbar tillväxt i Åmål. Företagsklimatet i kommunen har förbättrats avsevärt, vilket tyder på att de strategier och arbetssätt som används är både effektiva och framgångsrika. Samtidigt har externa faktorer utanför kommunens kontroll – såsom inflation, lågkonjunktur, löneläge och begränsad nyetablering av företag – påverkat möjligheten att fullt ut nå målet. Trots dessa utmaningar fortsätter kommunen att arbeta aktivt för att skapa goda förutsättningar för näringslivets tillväxt och utveckling. Måluppfyllelsen har bedömts utifrån sex nämnds- och bolagsmål samt fyra övergripande nyckeltal: Åmåls kommun, Årsredovisning 23(61) Nämnds- och bolagsmål Fler etableringar samt ökad tillväxt inom näringslivet i Åmåls kommun. Kommunstyrelsen Förskolan ska erbjuda barnomsorg under vårdnadshavarens arbetsdag, tid för studier med utgångspunkt i kultur- och utbildningsnämndens beslut kring öppettider. Kultur- och utbildningsnämnden Grundskolan ska säkerställa att alla elever från Förskoleklass - åk 9 tar del av den av kultur- och utbildningsnämnden beslutade studie- och yrkesvägledningsplanen. Kultur- och utbildningsnämnden Gymnasiet ska säkerställa att samtliga elever under sin tid på Karlbergsgymnasiet regelbundet får ta del av information från universitet och högskolor kring möjligheter till vidare studier och från arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer information om arbetsmöjligheter och olika yrkeskarriärer, yrkesmöjligheter. Kultur- och utbildningsnämnden Ett tillgängligt bibliotek ökar Åmåls attraktivitet, vilket är till gagn för det lokala näringslivet. Kultur- och utbildningsnämnden Välfärds- och arbetsmarknadsförvaltningen ska arbeta för en god relation med näringslivet. Välfärds- och arbetsmarknadsnämnden Nyckeltal Nyckeltalet illustrerar andelen branscher som finns i det Branschbredd, andel (%) geografiska området. Det senaste resultatet för Åmåls kommun, 31,5 %, är sämre än målvärdet. Utfallet är också sämre än föregående år, vilket tyder på att målet inte har uppnåtts. Åmåls resultat är sämre än genomsnittet för socioekonomiskt jämförbara kommuner, 44,6% Åmåls kommun, Årsredovisning 24(61) Nyckeltal Det senaste resultatet för Åmåls kommun, 328,5 %, är Bruttoregionprodukt, kommun (BRP), 1000 under målvärdet men bättre än året innan. kr/invånare Måluppfyllelsen bedöms som inte uppnådd. Åmåls Målvärde resultat är sämre än genomsnittet för socioekonomiskt 360 jämförbara kommuner, 406,9 %. Det senaste resultatet för Åmåls kommun, 87 %, är under Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt, NKI målvärdet, men bättre än året innan. Måluppfyllelsen Målvärde anses vara delvis uppnådd. Åmåls resultat är bättre än 88 genomsnittet för socioekonomiskt jämförbara kommuner, 74,3 %. Det senaste resultatet för Åmåls kommun, 14 %, är under Nystartade arbetsställen, antal/1000 inv. 16-64 år målvärdet, men bättre än året innan. Måluppfyllelsen Målvärde anses vara delvis uppnådd.Åmåls resultat är bättre än 19,8 genomsnittet för socioekonomiskt jämförbara kommuner, 13,8 %. Nyckeltalet är ett informationsmått som beskriver antal Utpendling, andel (%) utpendlare (sysselsatta personer i kommunen som arbetar i en annan kommun) i relation till antal sysselsatta med bostadsort i kommunen. Det senaste utfallet för Åmåls kommun är 32,57 %, att jämföras med 31,8% i socioekonomiskt jämförbara kommuner. Åmåls kommun, Årsredovisning 25(61) Nyckeltal Nyckeltalet är ett informationsmått som beskriver antal Inpendling, andel (%) inpendlare (sysselsatta personer i kommunen som bor i en annan kommun) dividerat med antal sysselsatta som arbetar i kommunen. Det senaste utfallet för Åmåls kommun är 24,5 %, att jämföras med 27,19 % som är genomsnittet i socioekonomiskt jämförbara kommuner. Kommunfullmäktiges mål: I Åmåls kommun ska människor ha möjlighet till livslångt lärande Beskrivning av målet Åmåls kommun ska säkerställa inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet. För att uppnå detta ska kommunens utbildningsverksamheter fortsätta sitt långsiktiga arbete med helhetsperspektiv. Möjlighet till olika former av studier ska utvecklas med hänsyn tagen till kommuninvånarnas, näringslivets och kommunala verksamheters behov. Måluppfyllelse Målet har delvis uppnåtts. Kommunens utbildningsverksamheter bedriver ett långsiktigt arbete för att öka måluppfyllelsen. Målet är att fler elever ska bli behöriga för vidare studier eller vara anställningsbara direkt efter avslutade studier. Andelen behöriga till yrkesprogram i årskurs 9 är dock är lägre än målvärdet och en försämring jämfört med föregående år och under genomsnittet för jämförbara kommuner. Det är därför viktigt att vidta tydliga åtgärder för att förbättra skolresultaten genom tidiga insatser, systematisk uppföljning och riktat stöd. Goda skolresultat är avgörande för fortsatt utbildning, egen försörjning och ett gott liv. I enlighet med skollagens bestämmelser om planering och dimensionering av utbildning samarbetar gymnasieskolan och vuxenutbildningen med andra kommuner. Genom detta samarbete säkerställs ett brett och anpassat utbildningsutbud för både ungdomar och vuxna i Åmåls kommun. Utbildningsavtalen utformas utifrån behoven hos kommuninvånare, näringsliv och kommunala verksamheter. För Åmåls kommun är det av största vikt att barn, ungdomar och vuxna har goda möjligheter till utbildning. Tillgång till rätt utbildning är en avgörande faktor för att individer ska kunna uppnå egen försörjning och leva ett gott liv – både idag och imorgon. Nyckeltalet har bedömts utifrån fem nämnds- och bolagsmål samt fyra övergripande nyckeltal: Åmåls kommun, Årsredovisning 26(61) Nämnds- och bolagsmål Förskola - alla barn ska utveckla de fem förmågorna så långt det är möjligt; analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga, procedurförmåga och begreppslig förmåga. Kultur- och utbildningsnämnden Grundskola - alla elever ska nå kunskapsmålen för respektive stadium och nå behörighet till gymnasiestudier vid ett nationellt program. Kultur- och utbildningsnämnden Gymnasieskola - alla elever ska nå gymnasieexamen alternativt vara anställningsbara i direkt anslutning till avslutade gymnasiestudier. Kultur- och utbildningsnämnden Öka kunskapen om kulturskolan och erbjuda fler barn och unga möjlighet att delta. Kultur- och utbildningsnämnden Kommuninvånare och medarbetare ska ges möjlighet till livslångt lärande. Välfärds- och arbetsmarknadsnämnden Nyckeltal Det senaste resultatet för Åmåls kommun, 74,1 %, är Elever i år 9 som är behöriga till yrkesprogram, sämre än målvärdet. Dessutom är utfallet sämre än året hemkommun, andel (%) innan. Måluppfyllelsen bedöms som inte uppnådd. Åmåls Målvärde resultat är sämre än genomsnittet för socioekonomiskt 83,5 % jämförbara kommuner, 80,5 %. Åmåls kommun, Årsredovisning 27(61) Nyckeltal Det senaste resultatet för Åmåls kommun, 80,0 %, är Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, sämre än målvärdet. Dessutom är utfallet sämre än året andel (%) innan. Måluppfyllelsen bedöms som inte uppnådd. Åmåls Målvärde resultat är bättre än genomsnittet för socioekonomiskt 90,1 % jämförbara kommuner, 70,2 %. Det senaste resultatet för Åmåls kommun, 32,8 %, är Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, under målvärdet, men bättre än året innan. andel (%) Måluppfyllelsen anses vara delvis uppnådd. Åmåls Målvärde resultat är sämre än genomsnittet för socioekonomiskt 35 % jämförbara kommuner, 34,3 %. Det senaste resultatet för Åmåls kommun, 78,4 %, är Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden sämre än målvärdet. Dessutom är utfallet sämre än året eller studerar 2 år efter gymnasieexamen, innan. Måluppfyllelsen bedöms som inte uppnådd. Åmåls hemkommun, andel (%) resultat är sämre än genomsnittet för socioekonomiskt Målvärde jämförbara kommuner, 83,8 %. 92,7 % Åmåls kommun, Årsredovisning 28(61) Kommunfullmäktiges mål: I Åmåls kommun ska alla ha en god och jämlik hälsa samt uppleva livskvalitet Beskrivning av målet Alla ska ha möjlighet till god hälsa och välbefinnande. En god och jämlik hälsa främjas av framtidstro, ekonomisk och social trygghet och känslan av sammanhang. Åmåls kommun ska genom sina samhälls- och välfärdstjänster arbeta för en jämställd samhällsutveckling, jämlika levnadsvillkor och attraktiva livsmiljöer. För att uppnå detta krävs samordnade insatser riktade till prioriterade grupper. Måluppfyllelse Målet har delvis uppnåtts. Flera av de viktigaste nyckeltalen, såsom upplevd hälsa och psykiskt välmående, visar en tydligt positiv trend, vilket är en lovande utveckling. När det gäller tillit och upplevd trygghet placerar sig Åmåls kommun väl i nationella jämförelser, vilket kan motivera en översyn av de målvärden som kommunfullmäktige har fastställt. Samtidigt är det oroande att stora skillnader mellan män och kvinnor kvarstår i flera centrala nyckeltal. Särskilt inom självskattad hälsa, psykiskt mående och trygghetskänsla syns tydliga ojämlikheter, vilket indikerar ett behov av riktade insatser för att stärka kvinnors välbefinnande och trygghet i kommunen. Det är även positivt att upplevd studiero och trygghet inom skolan generellt sett bedöms som god i samtliga skolstadier, vilket skapar bättre förutsättningar för elevernas lärande och utveckling. Måluppfyllelsen har bedömts utifrån fjorton nämnds- och bolagsmål samt 5 övergripande nyckeltal: Nämnds- och bolagsmål Åmåls kommun ska öka medborgarnas trygghet, tillgänglighet och delaktighet i samhällsutvecklingen. Kommunstyrelsen Öka tillgången till bra och attraktiva bostäder i Åmåls kommun. Kommunstyrelsen Åmåls kommun, Årsredovisning 29(61) Nämnds- och bolagsmål Utifrån medborgarnas behov ska kommunstyrelsen utveckla kommunens digitala förmåga och effektivisera kommunens verksamheter. Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden ska hålla hög kvalitet på service och myndighetsutövning och bidra till nöjda invånare, företagare och fastighetsägare. Bygg- och miljönämnden Förskola - alla barn ska känna sig trygga, få ett lustfyllt lärande och uppleva att de trivs och har roligt i förskolan. Kultur- och utbildningsnämnden Grundskola - alla elever ska känna sig trygga i skolan och uppleva att de får den stöd och hjälp de behöver i sina studier. Kultur- och utbildningsnämnden Gymnasieskola - alla elever ska känna sig trygga på Karlberg och uppleva att de får det stöd och den hjälp de behöver i sina studier. Kultur- och utbildningsnämnden Öka antalet utställningar i konsthallen. Kultur- och utbildningsnämnden Teknik- och fritidsnämnden ska främja folkhälsa och attraktiva rekreationsområden Teknik- och fritidsnämnden i Säffle och Åmål Kommunala gator, vägar och offentliga platser ska vara trygga, trafiksäkra och framkomliga Teknik- och fritidsnämnden i Säffle och Åmål Den enskildes livskvalitet ska främjas genom delaktighet, trygghet och självständighet. Välfärds- och arbetsmarknadsnämnden Genomföra en digital transformation som förbättrar effektivitet, tillgänglighet och kvalitet i välfärds- och arbetsmarknadsnämndens tjänster för både invånare och medarbetare genom att införa användarvänliga digitala lösningar och automatiserade processer Välfärds- och arbetsmarknadsnämnden Överförmyndarverksamheten ska kännetecknas av hög kvalitet. Överförmyndarnämnden 75 % av tillsvidareanställd personal ska använda minst 50 % av friskvårdsbidraget årligen. Åmåls Kommunfastigheter AB Åmåls kommun, Årsredovisning 30(61) Nyckeltal Det senaste resultatet för Åmåls kommun, 75 %, är under Heltidsarbetande månadsavlönade, kommun, andel målvärdet, men bättre än året innan. Måluppfyllelsen (%) anses vara delvis uppnådd. Åmåls resultat är bättre än Målvärde genomsnittet för socioekonomiskt jämförbara kommuner, 76 % 72 %. Det senaste resultatet för Åmåls kommun, 29 %, är under Invånare 16-84 år med avsaknad av tillit till andra, målvärdet, men bättre än året innan. Måluppfyllelsen andel (%) anses vara delvis uppnådd. Åmåls resultat är bättre än Målvärde genomsnittet för socioekonomiskt jämförbara kommuner, 27 % 32 %. Det senaste resultatet för Åmåls kommun, 22 %, är under Invånare 16-84 år som avstår från att gå ut ensam, målvärdet, men bättre än året innan. Måluppfyllelsen andel (%) anses vara delvis uppnådd. Åmåls resultat är bättre än Målvärde genomsnittet för socioekonomiskt jämförbara kommuner, 18 % 27 %. Åmåls kommun, Årsredovisning 31(61) Nyckeltal Det senaste resultatet för Åmåls kommun, 68 %, är under Invånare med bra självskattat hälsotillstånd, andel målvärdet, men bättre än året innan. Måluppfyllelsen (%) anses vara delvis uppnådd. Åmåls resultat är bättre än Målvärde genomsnittet för socioekonomiskt jämförbara kommuner, 70 % 68 %. Det senaste resultatet för Åmåls kommun, 85 %, är under Invånare 16-84 år med gott psykiskt välbefinnande, målvärdet, men bättre än året innan. Måluppfyllelsen andel (%) anses vara delvis uppnådd. Åmåls resultat är sämre än Målvärde genomsnittet för socioekonomiskt jämförbara kommuner, 87 % 85,4 %. Kommunfullmäktiges mål: Åmåls kommun ska vara ett långsiktigt ekologiskt hållbart och klimatneutralt samhälle Beskrivning av målet Omställningen till ett klimatneutralt samhälle är en långsiktig förutsättning för att skapa en plats där människor vill bo och verka. Åmåls kommun ska genom ökat fokus på klimat- och miljöarbetet minska sin klimatpåverkan samt nå ekologisk hållbarhet. För att uppnå detta ska Åmåls kommun beakta hållbarhetsperspektiv vid kommunens fysiska planering, upphandlingar och investeringar samt främja återbruk och återvinning genom cirkulär ekonomi. Åmåls kommun, Årsredovisning 32(61) Måluppfyllelse Målet har inte uppnåtts uppnåtts. Åmåls kommun är för närvarande mitt i en omfattande omställning inom avfallshanteringen, med ett starkt fokus på att öka återvinningen. Denna utveckling är en positiv och hoppfull indikator för en hållbar framtid. Dock behövs ytterligare åtgärder genomföras för kommunen ligger fortfarande på högre nivåer än liknande kommuner. Det är också glädjande att CO2-utsläppen per invånare fortsätter att minska och ligger avsevärt under rikssnittet. Denna utveckling bidrar till kommunens mål om en mer hållbar och klimatsmart framtid. (Dessutom sker en positiv omställning inom kommunen,) satsningar på förnybar energi, inklusive solceller och andra hållbara lösningar, stärker kommunens arbete för att minska sitt klimatavtryck). Samtliga dessa initiativ ger en hoppfull bild av Åmåls kommuns framtida hållbarhet och miljöpåverkan. Måluppfyllelsen har bedömts utifrån 9 nämnds- och bolagsmål samt 4 övergripande nyckeltal: Nämnds- och bolagsmål Åmåls kommun ska minska sin klimatpåverkan och bidra till ett fossilfritt samhälle. Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden ska bidra till en långsiktig, ekologisk hållbar utveckling. Bygg- och miljönämnden Stödja våra invånare till en hållbar avfallshantering samt tillhandahålla en resurseffektiv insamling Teknik- och fritidsnämnden i Säffle och Åmål Leverera säker, hållbar och effektiv tillgång till dricksvatten för nuvarande och framtida generationer Teknik- och fritidsnämnden i Säffle och Åmål Leverera säker, hållbar och effektiv hantering av spill- och dagvatten för nuvarande och framtida generationer Teknik- och fritidsnämnden i Säffle och Åmål Välfärds- och arbetsmarknadsförvaltningen ska stärka förutsättningarna för ett ekologiskt hållbart och klimatneutralt samhälle. Välfärds- och arbetsmarknadsnämnden Minska antalet fastigheter med direktverkande el som huvudsaklig uppvärmning med 10 % per år. Åmåls Kommunfastigheter AB Vid utbyte av befintliga bilar ska företrädesvis elbilar anskaffas. Åmåls Kommunfastigheter AB En ny solcellsanläggning ska installeras årligen. Åmåls Kommunfastigheter AB Åmåls kommun, Årsredovisning 33(61) Nyckeltal Det senaste resultatet för Åmåls kommun, 29 %, är under Hushållsavfall som samlats in för målvärdet. Dessutom är utfallet sämre än året innan. materialåtervinning, inkl. biologisk behandling, andel Måluppfyllelsen bedöms som inte uppnådd . Åmåls (%) resultat är sämre än genomsnittet för socioekonomiskt Målvärde jämförbara kommuner, 42 %. 38 % Det senaste resultatet för Åmåls kommun, 513, är sämre Insamlat hushållsavfall totalt, kg/person än målvärdet. Dessutom är utfallet sämre än året innan. Målvärde Måluppfyllelsen bedöms inte som uppnådd. Åmåls 400 resultat är sämre än genomsnittet för socioekonomiskt jämförbara kommuner, 453. Det senaste resultatet för Åmåls kommun, 3,67 %, är Utsläpp till luft av växthusgaser totalt, ton CO2- sämre än målvärdet. Dessutom är utfallet sämre än året ekv/inv. innan. Måluppfyllelsen bedöms som inte uppnådd. Åmåls Målvärde resultat är bättre än genomsnittet för socioekonomiskt 2,5 jämförbara kommuner, 5,98 %. Ingen av vattentäkterna i Åmåls kommun har ett beslutat Vattentäkter med vattenskyddsområde, andel (%) vattenskyddsområde. Genomsnittet för de Målvärde socioekonomiskt jämförbara kommunerna är 96 %. 20 % Fastställt målvärde för Åmåls kommun är 20 %. Åmåls kommun, Årsredovisning 34(61) Ekonomisk ställning Den kommunala koncernens resultat uppgår till 35,4 mnkr, varav Åmåls kommun står för 27,0 mnkr, vilket kan jämföras med det budgeterade resultatet om 9,6 mnkr. Åmåls Kommunfastigheter AB redovisar ett resultat på 3,2 mnkr vilket är i nivå med föregående år. Resultatet påverkas främst av ökade underhållskostnader och minskade räntekostnader. Stadsnät i Åmål AB redovisar ett årsresultat på 5,2 mnkr. I följande kapitel redovisas och förklaras kommunens budgetavvikelser mer detaljerat. Budgetföljsamhet i kommunala verksamheter Resultatbudget Åmåls kommun har för år 2025 budgeterat ett resultat på 9,6 miljoner kronor (mnkr). Budget för den kommunala koncernen har inte upprättats. Förändri Avvikelse Belopp uttryckt i miljoner Bokslut Bokslut ng i Budget Avvikelse budget i kronor (mnkr) 2025 2024 procent 2025 budget procent (%) (%) Verksamhetens intäkter 287,0 278,9 2,9 Verksamhetens kostnader -1 215,7 -1 239,9 -2,0 Avskrivningar -36,9 -21,8 69,3 Verksamhetens -965,6 -982,8 -1,8 -983,0 17,4 -1,8 nettokostnader Skatteintäkter 614,7 600,9 2,3 619,5 -4,8 -0,8 Generella statsbidrag och 371,3 367,5 1,0 366,4 4,9 1,3 utjämning Finansiella intäkter och 6,6 3,0 120,0 6,7 -0,1 -1,5 kostnader Årets resultat 27,0 -11,4 -336,8 9,6 17,4 Åmåls kommuns resultat för år 2025 uppgår till 27,0 mnkr, vilket är 17,4 mnkr bättre än budget. Verksamhetens nettokostnader uppvisar en positiv avvikelse om 17,4 mnkr. Denna avvikelse förklaras främst av vakanta tjänster inom samtliga nämnder, lägre lokalkostnader än budgeterat inom Kultur- och utbildningsnämnden, samt att avsatta medel för oförutsedda händelser inte har behövt tas i anspråk inom Välfärds- och arbetsmarknadsnämnden. Investeringsbudget Åmåls kommun har för år 2025 budgeterat investeringsutgifter på 161,1 mnkr. Investeringsbudget för den kommunala koncernen har inte upprättats. Budget Avvikelse Belopp uttryckt i miljoner kronor (mnkr) 2025 2025 budget Kommunstyrelsen 65,8 104,8 39,0 Kultur- och utbildningsnämnden 2,9 3,7 0,8 Teknik- och fritidsnämnden i Säffle och Åmål 26,1 44,2 18,1 Välfärds- och arbetsmarknadsnämnden 2,9 4,8 1,9 Summa 97,7 157,5 59,8 I kapitlet Investeringsredovisning finns en detaljerad redovisning av 2025 års investeringar i materiella anläggningstillgångar. Årets investeringar uppgår till 97,6 mnkr. Den fastställda investeringsbudgeten för 2025 uppgick till 161,1 mnkr, vilket innebär att 63,5 mnkr av årets investeringsmedel inte har nyttjats. Bland årets investeringar märks byggandet av ett nytt särskilt boende som förväntas stå klart våren 2026. Bland medlen som inte nyttjas under året återfinns bygget av det särskilda boendet, utbyte av gatubelysning till LED som påbörjats under 2025 och planeras slutföras under 2026/2027, en omlastningsstation i Östby och IT-investeringar. Stor del av de ej utnyttjade medlen förväntas överföras till 2026. Årets investeringar har inte finansierats fullt ut med egna medel. Åmåls kommun, Årsredovisning 35(61) Balanskravsresultat Balanskravet enligt kommunallagen innebär att kommunens resultat efter justeringar måste överstiga noll. Detta är en lägsta nivå för det finansiella resultatet. På längre sikt anses inte ett nollresultat vara tillräckligt för att upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Med införandet av regler för god ekonomisk hushållning har kommuner fått möjligheten att reservera en del av sitt överskott till resultatutjämningsreserver (RUR) under ekonomiskt gynnsamma perioder, för att senare använda dessa medel för att täcka eventuella underskott. Från och med årsskiftet 2023/24 kommer resultatutjämningsreserverna att fasas ut. Istället kommer kommuner att kunna reservera medel i en resultatreserv (RER) för att främja god ekonomisk hushållning. Balanskravsutredning Vid utredning om balanskravet uppnåtts ska hänsyn tas till vissa redovisningsposter. Balanskravsutredningen ska omfatta tre resultatnivåer: 1. Resultat enligt resultaträkningen. 2. Resultat efter balanskravsjusteringar. 3. Balanskravsresultat. Belopp uttryckt i miljoner kronor (mnkr) 2025 2024 2023 2022 Årets resultat 27,0 -11,4 -27 8,5 - Samtliga realisationsvinster 0,0 -1,2 -0,5 -0,5 + Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet + Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet -/+ Orealiserade vinster och förluster i värdepapper +/- Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar 27,0 -12,6 -27,5 8,0 - reservering av medel till resultatreserv + Användning av medel från resultatreserv + användning av medel från resultatutjämningsreserv 7,9 Årets balanskravsresultat 27,0 -12,6 -19,6 8,0 Ovanstående balanskravsutredning visar att balanskravsresultaten för åren 2023 och 2024 är negativa. Enligt kommunallagen ska underskotten återställas under de närmast följande tre åren, det vill säga senast under år 2026 respektive år 2027. Resultatutjämningsreserven om 7,9 mnkr har använts för att balansera upp 2023 års negativa resultat. Det positiva resultatet för år 2025 om 27,0 mnkr innebär att det återstår att återställa 5,2 mnkr senast år 2027. Redovisning av ackumulerade negativa resultat 2025 2024 2023 IB ackumulerade ej återställda negativa resultat -32,2 -19,6 0,0 Varav från 2022 Varav från 2023 -19,6 -19,6 Varav från 2024 -12,6 Årets balanskravsresultat enligt balanskravsutredningen 27,0 -12,6 -19,6 + Synnerliga skäl att inte återställa + Synnerliga skål för att återställa över längre tid UB ackumulerade negativa resultat att återställa inom tre -5,2 -32,2 -19,6 år UB Synnerliga skäl som ska återställas över längre tid UB ackumulerade ej återställda negativa resultat -5,2 -32,2 -19,6 - Varav från 2023 återställs senast 2026 0,0 -19,6 -19,6 - Varav från 2024 återställs senast 2027 -5,2 -12,6 Åmåls kommun, Årsredovisning 36(61) Väsentliga personalförhållanden Koncernen Kommunen 2025 2024 2025 2024 Antal tillsvidare- och visstidsanställda Kvinnor 958 1 006 951 1 001 Män 317 304 280 275 Totalt 1 275 1 310 1 231 1 276 Omräknat till antal årsarbetare 1 235 1 273 1 191 1 229 Antal tillsvidare- och visstidsanställda per kommunstyrelse, nämnder och bolag Kommunstyrelsen 128 123 128 123 Kultur- och utbildningsnämnden 447 477 447 477 Välfärds- och arbetsmarknadsnämnden 650 658 650 658 Överförmyndarnämnden 6 6 6 6 Åmåls Kommunfastigheter AB 42 44 Stadsnät i Åmål AB 2 2 Totalt 1 275 1 310 1 231 1 264 Notera att i uppgifterna för kommunstyrelsen ingår samhällsbyggnadsförvaltningens anställda. Fördelning heltid och deltid Heltid Deltid 2025 2024 2025 2024 Kvinnor 91 % 92 % 9 % 8 % Män 94 % 93 % 6 % 7 % Totalt 92 % 92 % 8 % 8 % Sysselsättningsgrad 100 % motsvarar heltid 2025 2024 Kvinnor 97 % 97 % Män 97 % 97 % Totalt 97 % 97 % Medellön Kronor per månad 2025 2024 Kvinnor 35 569 34 164 Män 37 628 36 242 Totalt 36 063 34 616 Kvinnors lön i förhållande till mäns lön % 94,5 94,3 Kvinnors lön som andel av männens lön ökar jämfört med föregående år. Medelålder 2025 2024 Kommunstyrelsen 46 47 Kultur- och utbildningsnämnden 47 46 Välfärds- och arbetsmarknadsnämnden 46 46 Totalt 46 46 I kommunstyrelsens uppgifter ligger även samhällsbyggnadsförvaltningens personal. Åmåls kommun, Årsredovisning 37(61) Pensionsavgångar Uppnår 65 års ålder År 2026 15 År 2027 12 År 2028 26 År 2029 35 År 2030 32 Notera att avgångarna omfattar enbart personer med tillsvidareanställning. Notera att även om uttag av pension idag är flexibelt så kommer troligtvis beslut om höjd riktålder påverka vid vilken ålder som pension tas ut. Riktåldern anger vid vilken ålder som det går att ta ut allmän pension utan att det påverkar pensions storlek negativt. Sjukfrånvarotal Värden anges i % 2025 2024 2023 Total sjukfrånvarotid i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid 8,3 8,9 9,1 Summa tid med långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) i förhållande 50,8 48,9 49,3 till total sjukfrånvarotid Summa sjukfrånvarotid för kvinnor i förhållande till sammanlagd 9,3 9,6 9,9 ordinarie arbetstid för kvinnor Summa sjukfrånvarotid för män i förhållande till sammanlagd 5,3 6,5 6,4 ordinarie arbetstid för män Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre i förhållande 5,6 7,0 8,8 till sammanlagd ordinarie arbetstid i åldergruppen 29 år eller yngre Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 30-49 år i förhållande till 8,2 10,1 9,6 sammanlagd ordinarie arbetstid i åldergruppen 30-49 år Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre i förhållande 9,3 8,2 8,6 till sammanlagd ordinarie arbetstid i åldergruppen 50 år eller äldre Totalt sett minskar sjukfrånvaron jämfört med föregående år. Förväntad utveckling Kommunens förväntade utveckling har hämtats från den budget och flerårsplan som beslutades i juni 2025. Antagandena bygger på Sveriges Kommuner och Regioners bedömningar om hur Sveriges ekonomi kommer att utvecklas. Kostnadsutvecklingen år 2025 var negativ, -1,1 %, och det negativa resultatet från 2024 vändes till ett positivt resultat 2025. Under år 2026 budgeteras skatteintäkterna tillsammans med generella statsbidrag och utjämning (SOB) öka med 1,8 % jämfört med utfallet år 2025 och resultatet för år 2026 är budgeterat till 2,0 % av SOB (19,9 mnkr) vilket innebär en nettokostnadsutveckling år 2026 om endast 2,2 % för att nå budget. Åmåls kommun, Årsredovisning 38(61) Den höga inflationstakten år 2023 som påverkade pensionskostnaderna sjönk under år 2024 och 2025 och prognoser visar på att pensionskostnaderna för år 2026 fortsätter att sjunka, vilket är till stor gagn för att nå nettokostnaden. Finansieringsbehov 2026-2029 Kommunens totala investeringsbudget för perioden 2026–2029 beräknas i årets budgetförslag uppgå till 273 miljoner kronor. Självfinansieringsgraden – definierad som investeringarnas andel av resultatet exklusive avskrivningar – förväntas uppgå till 73 % år 2026 men öka under perioden 2027–2029. Från och med 2027 bedöms kommunen kunna påbörja amortering av de lån som togs i samband med byggandet av ett särskilt boende under åren 2024–2026. Samtidigt krävs viss återhållsamhet i amorteringstakten för att säkerställa en likviditet på omkring 100 %. Soliditeten förväntas stärkas successivt under perioden och nå 20 %, inklusive pensionsförpliktelser. Befolkningens förväntade utveckling i Åmål 2025-2029 Under perioden 2025 -2029 prognostiseras folkmängden i Åmåls kommun att minska med 415 invånare, från 11 906 till 11 419 personer. Antalet barn som föds förväntas vara 78 per år i genomsnitt under prognosperioden medan antalet avlidna skattas till 166 personer. Detta medför en befolkningsförändring med -88 personer per år. Förväntad framtida utveckling samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer – Åmåls Kommunfastigheter AB Vakansgraden för bostäder är högre än föregående år, främst på grund av att en hel byggnad stod tom under 2024 i väntan på ombyggnation och renovering som pågick under hela 2025 samt på grund av ett svagare marknadsläge. Åmåls Kommunfastigheter AB bedömer att den ökade vakansgraden inte medför några ekonomiska konsekvenser för bolaget. Däremot utgör osäkra marknadsräntor samt fortsatt höga energi- och VA-kostnader väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer. Dessa faktorer kan påverka bolagets ekonomiska handlingsutrymme och begränsa möjligheterna till framtida underhåll och investeringar. Åmåls kommun, Årsredovisning 39(61) Finansiella rapporter Resultaträkning Resultaträkningen är en sammanställning över hur ekonomin gått under året. Den visar koncernens och kommunens intäkter och kostnader och ger som saldo årets resultat (vinst eller förlust). Detta resultat redovisas som förändring av eget kapital i balansräkningen. I kapitlet Noter och tilläggsupplysningar finns kompletterande information till resultaträkningen. I kapitlet Driftredovisning specificeras verksamhetens nettokostnader per nämnd. Belopp uttryckt i miljoner kronor (mnkr) Not Koncernen Kommunen 2025 2024 2025 2024 Verksamhetens intäkter 2 399,2 387,7 287,0 278,9 Verksamhetens kostnader 3 -1 252,9 -1 269,0 -1 215,7 -1 219,7 Avskrivningar 4 -82,3 -67,7 -36,9 -35,1 Verksamhetens nettokostnader -936,0 -949,0 -965,6 -975,9 Skatteintäkter 5 614,8 600,9 614,7 600,9 Generella statsbidrag och utjämning 6 371,3 367,5 371,3 367,5 Verksamhetens resultat 50,1 19,4 20,4 -7,5 Finansiella intäkter 7 14,3 5,3 17,6 7,9 Finansiella kostnader 8 -29,0 -27,8 -11,0 -11,8 Resultat efter finansiella poster 35,4 -3,1 27,0 -11,4 Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 35,4 -3,1 27,0 -11,4 Balansräkning I balansräkningen redovisas finansiell ställning per den 31 december 2025 samt per den 31 december 2024. Balansräkningen är en uppställning av koncernens och kommunens tillgångar och hur dessa har finansierats med skulder, avsättningar och eget kapital. I kapitlet Noter och tilläggsupplysningar finns kompletterande information till balansräkningen. Kapitlet Investeringsredovisning innehåller en samlad redovisning av kommunens investering i materiella anläggningstillgångar. Belopp uttryckt i miljoner kronor (mnkr) Not Koncernen Kommunen 2025 2024 2025 2024 TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Materiella anläggningstillgångar: Mark, byggnader och tekniska anläggningar 9 1 480,6 1 372,9 794,9 730,3 Maskiner och inventarier 10 56,8 55,0 53,4 51,5 Finansiella anläggningstillgångar 11 26,1 26,6 61,1 61,1 Summa anläggningstillgångar 1 563,5 1 454,5 909,4 842,9 Bidrag till infrastruktur 0,0 0,0 0,0 0,0 Förråd, lager och exploateringsfastigheter 12 3,3 3,3 3,0 3,0 Fordringar 13 118,3 126,9 105,9 109,5 Kortfristiga placeringar 14 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassa och bank 15 85,9 78,2 85,9 78,2 Summa omsättningstillgångar 207,5 208,4 194,8 190,7 SUMMA TILLGÅNGAR 1 771,0 1 662,9 1 104,2 1 033,6 Åmåls kommun, Årsredovisning 40(61) EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Årets resultat 35,4 -3,1 27,0 -11,4 Resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt eget kapital 387,0 395,3 280,2 291,6 Summa eget kapital 16 422,4 392,2 307,2 280,2 Avsättningar för pensioner och liknande 17 8,4 8,4 8,4 8,4 förpliktelser Andra avsättningar 18 31,7 27,8 9,5 9,6 Summa avsättningar 40,1 36,2 17,9 18,0 Långfristiga skulder 19 1 053,2 980,0 569,4 481,4 Kortfristiga skulder 20 255,3 254,5 209,7 254,0 Summa skulder 1 308,5 1 234,5 779,1 735,4 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR 1 771,0 1 662,9 1 104,2 1 033,6 OCH SKULDER PANTER OCH DÄRMED JÄMFÖRLIGA 0,0 0,0 0,0 0,0 SÄKERHETER ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsförpliktelser som inte har upptagits 21 224,2 239,7 224,2 239,7 bland skulderna eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser 22 13,8 13,5 817,2 842,6 Kassaflödesanalys Belopp uttryckt i miljoner kronor (mnkr) Not Koncernen Kommunen 2025 2024 2025 2024 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 35,4 -3,1 27,0 -11,4 Justering för ej likviditetspåverkande poster 23 81,1 79,6 36,1 36,6 Övriga likviditetspåverkande poster 24 0,0 0,0 0,0 0,0 Poster som redovisas i annan sektion 25 0,2 -1,2 0,0 -1,2 Medel från verksamheten före förändring av 116,7 75,3 63,1 24,0 rörelsekapital Ökning/minskning av periodiserade 0,0 0,0 0,0 0,0 anslutningsavgifter Ökning/minskning kortfristiga fordringar 8,2 29,8 3,7 6,3 Ökning/minskning förråd och varulager och 0,0 -3,2 0,0 -3,0 exploateringsfastigheter Ökning/minskning kortfristiga skulder 0,8 -10,9 -44,0 40,8 Kassaflöde från den löpande verksamheten 125,7 91,0 22,8 68,1 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar, inkl -191,8 -212,4 -103,3 -173,2 finansiell leasing Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,0 1,3 0,0 1,3 Förvärv/avyttring av finansiella tillgångar 0,5 -1,0 0,0 -1,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -191,3 -212,1 -103,3 -172,9 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 97,5 160,2 100 160,0 Förändring av skulder för finansiell leasing 1,6 2,7 -11,8 -10,6 Åmåls kommun, Årsredovisning 41(61) Belopp uttryckt i miljoner kronor (mnkr) Not Koncernen Kommunen Amortering av långfristiga skulder -25,8 -18,3 0,0 0,0 Erhållna offentliga investeringsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 73,3 144,6 88,2 149,4 BIDRAG TILL INFRASTRUKTUR Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 78,2 54,7 78,2 33,6 Likvida medel vid årets slut 85,9 78,2 85,9 78,2 Årets kassaflöde 7,7 23,5 7,7 44,6 Noter och tilläggsupplysningar Not 1 Redovisningsprinciper Redovisningen har genomförts enligt god kommunal redovisningssed och avses stämma överens med lag om kommunal bokföring och redovisning, LKBR, och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, RKR. Samma principer och metoder för redovisning tillämpas i både årsredovisningar och delårsrapporter. Om kommunen avviker från rekommendationer från normgivande organ inom det kommunala området, ska skälen för avvikelsen redovisas i en not. Grundläggande redovisningsprinciperna som följts: 1. Kommunen antas fortsätta sin verksamhet. 2. Konsekvent tillämpning av samma principer för värdering, klassificering och indelning av poster år från år. 3. Värdering av poster ska ske med rimlig försiktighet. 4. Intäkter och kostnader hänförliga till räkenskapsåret ska inkluderas oberoende av betalningstidpunkt. 5. Varje beståndsdel i balansräkningens poster ska värderas separat. 6. Tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader får inte kvittas mot varandra. 7. Ingående balans för ett räkenskapsår ska överensstämma med utgående balans för det föregående räkenskapsåret. Vid ändringar i värderingsprinciper, klassificering eller indelning, ska föregående års poster omräknas eller justeras för jämförbarhet med räkenskapsårets poster. Anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav ska klassificeras som anläggningstillgångar. Övriga tillgångar betraktas som omsättningstillgångar. Anläggningstillgångar bokförs vanligtvis till belopp som motsvarar utgifterna för förvärv eller tillverkning. Avgifter eller offentliga bidrag som relaterar till en investering redovisas så att de speglar investeringens användning och förbrukning. Bidrag som överstiger 1 miljon kronor redovisas som en långfristig skuld (förutbetald intäkt), medan mindre bidrag minskar tillgångens anskaffningsvärde. Om en anläggningstillgångs marknadsvärde är lägre än dess bokförda värde, och värdeminskningen bedöms vara varaktig, ska tillgången skrivas ned till det lägre värdet. Nedskrivningar ska återföras om skälen för dem inte längre föreligger. Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med en användningstid på minst tre år och som överstiger gränsen för mindre värde klassificeras som materiella anläggningstillgångar. Gränsen för mindre värde är satt till ett halvt prisbasbelopp och gäller både för materiella tillgångar och finansiella leasingavtal. Materiella anläggningstillgångar skrivs av över deras beräknade nyttjandeperiod med linjär avskrivning baserad på anskaffningsvärdet, exklusive eventuellt restvärde. Inga avskrivningar görs på tillgångar som mark, konstverk och pågående arbeten. Vanligtvis används avskrivningstider på 3,5 eller 10 år för maskiner och inventarier. För fastigheter och anläggningar tillämpas komponentavskrivning. Avskrivningar måste återspegla förbrukningen av tillgångarnas värde, därför är det viktigt att beakta skillnader i förbrukning och nyttjandeperioder för väsentliga komponenter. Åmåls kommun har i samarbete med teknik- och fritidsnämnden i Säffle och Åmål utarbetat gemensamma definitioner av komponenter och tillhörande avskrivningstider för verksamhetsområdena gator, vägar, vatten och avlopp. Åmåls kommun, Årsredovisning 42(61) För tillgångar där användningsperioden regleras genom avtal, som till exempel leasing, används den avtalade verkliga användningsperioden som grund för avskrivningstiden. En översiktlig bedömning av de genomsnittliga användningsperioderna (i år) för olika typer av tillgångar presenteras i noten för anläggningstillgångar. Denna bedömning görs genom att dividera anskaffningsvärdet för avskrivningsbara tillgångar med avskrivningskostnaderna. Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar indelas i anläggningstillgångar eller omsättningstillgångar, baserat på avsikten bakom ägandet. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas antingen till anskaffningsvärde eller till det lägre verkliga värdet. Kundfordringar som är äldre än tolv månader skrivs vanligtvis ner, men övervakas under en längre period av inkassoföretag. För andra kundfordringar görs en individuell bedömning av behovet av nedskrivning. Tidigare exploateringsområden har bokförts som anläggningstillgångar, och försäljning av tomter har behandlats som intäkter. Nya exploateringsområden kommer att bokföras som omsättningstillgångar eller anläggningstillgångar i enlighet med god redovisningssed. Avsättningar Avsättningar utgör förpliktelser som antingen är sannolika eller säkra i sin förekomst, men där beloppet eller tidpunkten för uppfyllandet är osäkert. Avsättningar bör motsvara den mest tillförlitliga uppskattningen av det belopp som förväntas behövas för att uppfylla förpliktelsen vid balansdagen. Skulder Pensionsskulden rapporteras enligt blandmodellen, vilket innebär att pensioner intjänade före år 1998 inte redovisas som skuld eller avsättning, utan som en ansvarsförbindelse. Pensioner intjänade före 1998 och som betalas ut redovisas som kostnader i resultaträkningen. Kommunens kostnader för semesterlöner rapporteras löpande baserat på intjänade och uttagna semesterdagar. Detta tillvägagångssätt tillämpas även för andra inarbetade och upplupna lönekostnader. Periodisering Redovisningen av kommunala skatteintäkter följer rekommendationen från RKR (2 Intäkter). Skatteintäkterna redovisas under det år då de skattskyldigas inkomster beskattas. Prognosen för skatteavräkningen som publiceras av Sveriges Kommuner och Regioner används för att beräkna och periodisera årets skatteintäkter. Fakturor från leverantörer som inkommit efter periodens eller räkenskapsårets slut, men som avser den aktuella perioden eller räkenskapsåret, ska bokföras som en kortfristig skuld under upplupna kostnader. Fakturor utfärdade efter periodens eller räkenskapsårets slut, men som avser den aktuella perioden eller räkenskapsåret, ska redovisas som fordringar, det vill säga upplupna intäkter. Offentliga bidrag som inte kräver framtida prestationer bokförs som intäkter när villkoren för att erhålla bidraget är uppfyllda. Ett offentligt bidrag som kräver framtida prestationer bokförs som intäkter när prestationen är genomförd. Driftsprojekt med extern finansiering bokförs antingen som fordran (upplupen intäkt) eller som en kortfristig skuld (förutbetald intäkt). Leasing Finansiell leasing är i grunden jämförbar med ett avbetalningsköp. Ett sådant leasingavtal innebär att leasetagaren både erhåller de ekonomiska fördelarna och tar på sig de ekonomiska riskerna som är associerade med ägandet av objektet. Det är vanligt att dra paralleller mellan finansiell leasing och ett lånfinansierat köp. I fallet med finansiell leasing är räntan oftast variabel, vilket innebär att avgiften varierar beroende på ränteläget. Operationell leasing är jämförbar med en traditionell hyressituation. Leasingföretaget anskaffar utrustningen som sedan hyrs ut till leasingtagaren mot en avgift. Leasingföretaget ansvarar för bland annat service, underhåll och försäkringar. Från den 1 september 2022 redovisas kommunens nya leasingavtal avseende fordon som finansiell leasing. Detta innebär att de leasade objekten redovisas som anläggningstillgångar och att framtida leasingavgifter redovisas som en skuld i balansräkningen. Åmåls kommun har påbörjat arbetet med att tillämpa RKR R5 Leasing avseende lokaler. I ett första steg fokuseras på kommunens skolbyggnader, då dessa utgör den mest väsentliga delen av lokalhyrorna och därmed har störst påverkan på balansräkningen. Arbetet med att analysera övriga fastigheter kommer att fortsätta under kommande år, men ingår inte i bokslutet för 2025. Rättelse av fel avseende redovisning av leasingavtal Under året har kommunen anpassat redovisningen av leasingavtal. Felet avser att leasingavtal avseende lokaler tidigare inte redovisats i enlighet med RKR R5 Leasing, se ovan. Felet har rättats genom justering av ingående balans Effekt av rättelsen: Anläggningstillgångar har ökats med 322 mnkr. Åmåls kommun, Årsredovisning 43(61) Långfristig leasingskuld har ökats med 309 mnkr. Kortfristig leasingskuld har ökats med 13 mnkr. Årets resultat föregående år har ej påverkats. Ingående eget kapital har inte justerats. Övriga upplysningar Inga generella ej intäktsredovisade statsbidrag har erhållits. Det finns inga jämförelsestörande poster under perioden. Inga bedömningar/uppskattningar finns från tidigare år som har en väsentlig effekt på perioden. Åmåls kommun använder i de sammanställda räkenskaperna kapitalandelsmetoden. Extraordinära poster Extraordinära poster uppstår när tre kriterier är uppfyllda: 1. Händelsen eller transaktionen som ger upphov till posten har inget direkt samband med den löpande verksamheten. 2. Händelsen eller transaktionen är av en sådan art att den inte förväntas inträffa ofta eller på en regelbunden basis. 3. Posten är av ett betydande värde. Not 2-8 Resultaträkningens noter Belopp uttryckt i miljoner kronor (mnkr) Koncernen Kommunen 2025 2024 2025 2024 Not 2 Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter 115,8 112,3 3,7 3,7 Taxor och avgifter 35,8 35,9 35,8 35,9 Hyror och arrenden 40,3 39,6 40,3 39,6 Bidrag och kostnadsersättningar från staten 92,2 99,4 92,2 99,4 Offentliga bidrag (investeringar) 0,1 0,1 0,1 0,1 EU-bidrag -2,1 0,7 -2,1 0,7 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 110,3 92,6 110,3 92,7 Övriga bidrag 6,7 5,4 6,7 5,4 Intäkter från exploaterings verksamhet och tomträtter 0,0 0,2 0,0 0,2 Realisationsvinst på materiella och immateriella 0,0 1,5 0,0 1,2 anläggningstillgångar Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 399,1 387,7 287,0 278,9 Not 3 Verksamhetens kostnader Personalkostnader exklusive pensionskostnader -759,9 -754,4 -730,8 -725,1 Pensionskostnader -83,9 -111,4 -82,4 -109,9 Lämnade bidrag -40,5 -36,4 -40,5 -36,4 Köp av verksamhet -130,6 -125,6 -130,6 -125,6 Lokal- och markhyror samt övriga fastighetskostnader -2,7 -26,9 -94,3 -102,1 Inköp av material och varor -43,3 -36,7 -43,0 -36,7 Inköp av tjänster -64,7 -57,5 -64,7 -57,5 Realisationsförluster och utrangeringar -0,4 0,0 -0,4 0,0 Anskaffningskostnader sålda exploateringsfastigheter 0,0 -0,2 0,0 -0,2 Övriga verksamhetskostnader -121,5 -117,1 -29,0 -26,2 Bolagsskatt (avser koncernen) -5,3 -2,8 0,0 0,0 Summa -1 252,8 -1 269,0 -1 215,7 -1 219,7 Åmåls kommun, Årsredovisning 44(61) Belopp uttryckt i miljoner kronor (mnkr) Koncernen Kommunen Not 4 Avskrivningar Avskrivning byggnader och anläggningar -68,9 -55,3 -24,7 -24,2 Avskrivning maskiner och inventarier -13,4 -12,4 -12,2 -10,9 Summa -82,3 -67,7 -36,9 -35,1 Not 5 Skatteintäkter Preliminär kommunalskatt -618,4 -601,8 -618,4 -601,8 Preliminär slutavräkning innevarande år 3,8 -2,3 3,8 -2,3 Slutavräkningsdifferens föregående år -0,1 3,2 -0,1 3,2 Summa -614,7 -600,9 -614,7 -600,9 Not 6 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning 216,6 207,9 216,6 207,9 Kostnadsutjämning 45,7 44,7 45,7 44,7 Regleringsbidrag/avgift 31,6 36,8 31,6 36,8 Kommunal fastighetsavgift 34,9 34,8 34,9 34,8 Bidrag/avgift för LSS-utjämning 42,4 39,6 42,4 39,6 Övriga bidrag i utjämningsssytemet 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga generalla bidrag från staten 0,1 3,7 0,1 3,7 Summa 371,3 367,5 371,3 367,5 Not 7 Finansiella intäkter Utdelningar från koncernföretag 5,0 0,0 5,0 0,0 Utdelning på aktier och andelar 0,9 0,6 0,9 0,6 Intäkter från finansiella anläggningstillgångar 0,0 1,4 0,0 1,4 Ränteintäkter 2,1 3,3 1,4 1,8 Borgensavgifter 0,0 0,0 4,0 4,1 Övriga finansiella intäkter 6,3 0,0 6,3 0,0 Summa 14,3 5,3 17,6 7,9 Not 8 Finansiella kostnader Räntekostnader -28,4 -26,2 -10,5 -8,2 Finansiell kostnad, förändring av pensionsavsättningar -0,5 -1,6 -0,5 -1,6 Orealiserad värdeminskning finansiella instrument 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga finansiella kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa -28,9 -27,8 -11,0 -9,8 Not 9- 22 Balansräkningens noter Belopp uttryckt i miljoner kronor (mnkr) Koncernen Kommunen 2025 2024 2025 2024 Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde 2 187,6 1 996,4 1 016,8 862,8 Inköp 163,2 191,2 89,2 153,9 Åmåls kommun, Årsredovisning 45(61) Belopp uttryckt i miljoner kronor (mnkr) Koncernen Kommunen Försäljningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Utrangeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Överföringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 2 350,8 2 187,6 1 106,0 1 016,7 Ingående ackumulerade avskrivningar -811,9 -756,5 -286,4 -262,2 Försäljningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Utrangeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Överföringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets avskrivningar -55,5 -55,4 -24,7 -24,2 Utgående ackumulerade avskrivningar -867,4 -811,9 -311,1 -286,4 Ingående ackumulerade nedskrivningar -2,8 -2,8 0,0 0,0 Försäljningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Utrangeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets nedskrivningar/återföringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Utgående ackumulerade nedskrivningar -2,8 -2,8 0,0 0,0 Utgående redovisat värde 1 480,6 1 372,9 794,9 730,3 Genomsnittliga avskrivningstider (år) - - 32 32 Specifikation: Mark 57,4 57,4 9,7 9,7 Verksamhetsfastigheter 0,1 0,2 309 322,4 Fastigheter för affärsverksamhet 177 166,8 177 166,8 Publika fastigheter 86,2 80,7 86,2 80,7 Fastigheter för annan verksamhet 20,4 20,5 20,4 20,5 Pågående nybyggnation 228 130,2 192,6 130,2 Markanläggningar 27,9 28,6 0,0 0,0 Byggnader 859,9 862,4 0,0 0,0 Tekniska anläggningar 23,6 26,1 0,0 0,0 Summa 1 480,5 1 372,9 794,9 730,3 Not 10 Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde 157,3 135,8 131,6 113,6 Inköp 9,4 8,2 8,5 7,7 Finansiell leasing 4,6 10,3 4,6 10,3 Försäljningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Utrangeringar -2,3 0,0 0,0 0,0 Överföringar 0,2 3,0 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 169,2 157,3 144,7 131,6 Ingående ackumulerade avskrivningar -102,3 -89,9 -80,0 -69,1 Försäljningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Utrangeringar 2,3 0,0 0,0 0,0 Överföringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets avskrivningar -12,4 -12,4 -11,2 -10,9 Utgående ackumulerade avskrivningar -112,4 -102,3 -91,2 -80,0 Åmåls kommun, Årsredovisning 46(61) Belopp uttryckt i miljoner kronor (mnkr) Koncernen Kommunen Utgående redovisat värde 56,8 55,0 53,5 51,6 Genomsnittliga avskrivningstider (år) - - 7 7 Specifikation: Maskiner och inventarier 31,3 31,2 27,9 27,7 Bilar och transportmedel 24,8 23,2 24,8 23,2 Konst 0,4 0,3 0,4 0,3 Övrigt 0,3 0,3 0,3 0,3 Summa 56,8 55,0 53,4 51,5 Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Aktier, värdepapper och andelar: Åmåls Kommunfastigheter AB 100 % 0,0 0,0 33,4 33,4 Stadsnät i Åmål AB 100 % 0,0 0,0 3,0 3,0 Fastighetsbolaget Jollen 1 i Åmål AB 100 % 2,0 2,0 2,0 2,0 Visit Dalsland AB, 500 aktier 0,5 0,5 0,5 0,5 Kommentus, 10 aktier 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga aktier, värdepapper och andelar 0,1 0,0 0,1 0,1 Andelskapital i Kommuninvest 12,8 12,8 12,8 12,8 Långfristiga placeringar 0,6 0,2 0,4 0,4 Långfristiga fordringar 10,1 11,1 0,0 0,0 Aktieägartillskott, Åmåls Kommunfastigheter AB 0,0 0,0 8,9 8,9 Summa 26,1 26,6 61,1 61,1 Not 12 Förråd, lager och exploateringsfastigheter Exploateringsfastigheter 3,0 3,0 3,0 3,0 Lager 0,3 0,3 0,0 0,0 Summa 3,3 3,3 3,0 3,0 Not 13 Fordringar Kundfordringar 19,5 24,0 15,9 16,1 Kommunalskattefordringar 2,1 8,8 2,2 8,8 Övriga kortfristiga fordringar 20,9 18,2 16,4 12,7 Upplupna riktade och kostnadsersättningar 3,8 8,7 3,8 8,7 Fordran för kommunal fastighetsavgift 33,6 29,7 33,6 29,7 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 38,4 37,5 34,0 33,5 Summa 118,3 126,9 105,9 109,5 Not 14 Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Anskaffningsvärde 0,5 0,5 0,5 0,5 Värdereglering -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 Åmåls kommun, Årsredovisning 47(61) Belopp uttryckt i miljoner kronor (mnkr) Koncernen Kommunen Not 15 Kassa och bank Kassa 0,0 0,0 0,0 0,0 Bank- och plusgiro 85,9 78,2 85,9 78,2 Summa 85,9 78,2 85,9 78,2 Not 16 Eget kapital vid årets slut Eget kapital Ingående balans 392,0 387,4 280,2 291,6 Justering eget kapital -5,0 7,7 0,0 0,0 Årets resultat 35,4 -3,1 27,0 -11,4 Utgående balans 422,4 392,0 307,2 280,2 Specifikation: Varav resultatreserv 0,0 0,0 0,0 0,0 Varav resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 0,0 Not 17 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning till pensioner inklusive löneskatt 8,4 7,9 8,4 7,9 Nyintjänad pension 0,1 -0,4 0,1 -0,4 Årets utbetalningar -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 Ränte- och basbeloppsuppräkning 0,2 0,6 0,2 0,6 Övrig post 0,2 0,7 0,2 0,7 Förändring av löneskatt 0,0 0,1 0,0 0,1 Summa 8,4 8,4 8,4 8,4 Not 18 Andra avsättningar Redovisat värde vid årets början, deponi 9,6 9,7 9,6 9,7 Nya avsättningar, deponi -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 Andra avs redovisat värde vid årets början 9,3 10,1 0,0 0,0 Nya avsättningar 3,7 2,8 0,0 0,0 Uppskjuten skatteskuld 9,2 5,3 0,0 0,0 Summa 31,7 27,8 9,5 9,6 Not 19 Långfristiga skulder Långfristig upplåning i banker och kreditinstitut 1 039,2 967,5 260,0 160,0 Långfristig leasingskuld 13,4 11,8 308,9 320,7 Förutbetalda intäkter offentliga investeringsbidrag 0,6 0,7 0,6 0,7 Summa 1 053,2 980,0 569,5 481,4 Förutbetalda intäkter som regleras över flera år 0,5 0,6 0,5 0,6 Återstående år 4 år 5 år 4 år 5 år Åmåls kommun, Årsredovisning 48(61) Belopp uttryckt i miljoner kronor (mnkr) Koncernen Kommunen Uppgifter om lång- och kortfristig upplåning Genomsnittlig ränta % 2,3 % 2,8 % 2,8 % 3,4 % Genomsnittlig räntebindningstid, år 1,8 år 1,8 år 2,3 år 1,9 år Genomsnittlig kapitalbindningstid, år 1,8 år 1,9 år 2,1 år 2,5 år Kapitalförfall andel av år 0 - 1 år 36,2 % 31,4 % 23,1 % 34,4 % 1 - 2 år 26,8 % 33,1 % 23,1 % 18,8 % 2 - 3 år 24,9 % 20,3 % 19,2 % 21,9 % 3 - 4 år 3,8 % 9,0 % 15,4 % 12,5 % 4 - 5 år 6,3 % 2,0 % 9,6 % 12,5 % 5 - 6 år 2,4 % 4,2 % 9,6 % 0 % Belopp uttryckt i miljoner kronor (mnkr) Koncernen Kommunen 2025 2024 2025 2024 Not 20 Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder till banker och kreditinstitut 33,9 27,1 37,7 55,6 Leverantörsskulder 43,5 51,7 28,9 39,0 Moms och punktskatter 1,7 0,8 0,5 0,8 Personalens skatter, avgifter och avdrag 26,4 25,7 25,5 24,7 Upplupna personalkostnader (exkl. pensioner) 56,4 59,0 56,3 59,0 Upplupna pensionskostnader 24,3 24,8 24,3 24,8 Kommunalskatteskulder 3,8 0,0 3,8 0,0 Förutbetalda generella statsbidrag 12,3 23,9 12,3 23,9 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 38,4 27,4 20,1 12,6 Övriga kortfristiga skulder 14,6 14,1 0,3 0,3 Summa 255,3 254,5 209,7 240,7 Not 21 Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller avsättningarna Ingående ansvarsförbindelser för pensioner intjänade före 239,7 228,5 239,7 228,5 1998 inkl löneskatt Årets utbetalningar -14,7 -14,3 -14,7 -14,3 Ränte- och basbeloppsuppräkning 7,5 14,5 7,5 14,5 Övrig post -0,5 8,8 -0,5 8,8 Ändringar av försäkringstekniska grunder -4,7 0,0 -4,7 0,0 Nyintjänad pension 0,0 0,0 0,0 0,0 Byte av tryggande 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring av löneskatt -3,0 2,2 -3,0 2,2 Summa 224,3 239,7 224,3 239,7 Not 22 Övriga ansvarsförbindelser Åmåls Kommunfastigheter AB 798,7 814,5 Stadsnät i Åmål AB 5,0 15,0 Fengersfors Folkets Hus 1,2 1,3 1,2 1,3 Åmåls kommun, Årsredovisning 49(61) Belopp uttryckt i miljoner kronor (mnkr) Koncernen Kommunen Fastighetsbranschens arbetsgivarorganisation Fastigo AB 0,3 0,4 0,0 0,0 Förvaltade fonder 5,1 5,0 5,1 5,0 Överskottsfond (Skandia och KPA-pension) 7,2 6,8 7,2 6,8 Summa 13,8 13,5 817,2 842,6 Not avseende Kommuninvest Ekonomisk förening Åmåls kommun har i september 2020 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 297 kommuner och regioner som per 2025-12-31 var medlemmar i Kommuninvest Ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest Ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemmarna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovannämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlem lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemmarnas respektive insatskapital i Kommuninvest Ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Åmåls kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2025-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 611 026 982 112 kronor och totala tillgångar till 636 322 976 082 kronor. Åmåls kommuns andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 111 451 733 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 150 988 755 kronor. Not 23 Leasing Beloppet uttryckt i miljoner kronor (mnkr) Koncernen Kommunen Not 23 2025 2024 2025 2024 Finansiella leasingavtal Fastigheter Totala minimileasavgifter 0,0 0,0 Nuvärde minileasavgifter 0,0 0,0 308,9 322,2 Därav förfall inom 1 år 0,0 0,0 13,3 13,3 Därav förfall inom 1-5 år 0,0 0,0 66,5 66,5 Därav förfall senare än 5 år 0,0 0,0 242,4 255,7 Maskiner och inventarier Totala minimileasavgifter Nuvärde minimileasavgifter 16,8 16,2 16,8 16,2 Därav förfall inom 1 år 3,4 4,4 3,4 4,4 Därav förfall inom 1-5 år 16,8 16,2 16,8 16,2 Därav förfall senare än 5 år 0,0 0,0 0,0 0,0 Varav koncerninterna finansiella leasingavtal Fastigheter Totala minimileasavgifter 308,9 322,2 Nuvärde minimileasavgifter Därav förfall inom 1 år 13,4 13,4 Därav förfall inom 1-5 år 66,5 66,5 Därav förfall senare än 5 år 242,4 255,7 Maskiner och inventarier 0,0 0,0 Totala minimileasavgifter 0,0 0,0 Nuvärde minimileasavgifter 0,0 0,0 Därav förfall inom 1 år 0,0 0,0 Därav förfall inom 1-5 år 0,0 0,0 Därav förfall senare än 5 år 0,0 0,0 Varav externa finansiella leasingavtal Fastigheter 0,0 0,0 Totala minimileasavgifter 0,0 0,0 Nuvärde minimileasavgifter 0,0 0,0 Därav förfall inom 1 år 0,0 0,0 Åmåls kommun, Årsredovisning 50(61) Beloppet uttryckt i miljoner kronor (mnkr) Koncernen Kommunen Därav förfall inom 1-5 år 0,0 0,0 Därav förfall senare än 5 år 0,0 0,0 Maskiner och inventarier Totala minimileasavgifter Nuvärde minimileasavgifter 16,8 16,2 16,8 16,2 Därav förfall inom 1 år 3,4 4,4 3,4 4,4 Därav förfall inom 1-5 år 16,8 16,2 16,8 16,2 Därav förfall senare än 5 år 0,0 0,0 0,0 0,0 Icke uppsägningsbara operationella leasingavtal överstigande 1 år Minimileasavgifter Med förfall inom 1 år Med förfall inom 1-5 år Med förfall senare än 5 år Icke uppsägningsbara operationella leasingavtal uthyrning Minimileasavgifter Med förfall inom 1 år Med förfall inom 1-5 år Med förfall senare än 5 år Not 24-26 Kassaflödesanalysens noter Belopp uttryckt i miljoner kronor (mnkr) Koncernen Kommunen 2025 2024 2025 2024 Not 24 Justering för ej likviditetspåverkande poster Avskrivningar 82,3 67,7 36,8 35,2 Nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Utrangeringar 0,0 0,1 0,0 0,0 Gjorda avsättningar 3,9 4,4 -0,1 0,4 Återförda avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Intäktsförda ej likvida gåvor 0,0 0,0 0,0 0,0 Orealiserade kursförändringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Upplösning av bidrag till infrastruktur -0,1 -0,2 -0,2 -0,2 Övriga ej likviditetspåverkande poster -5,0 7,7 -0,4 1,2 Summa 81,1 79,7 36,1 36,6 Not 25 Övriga likviditetspåverkade poster Uppskjuten skatteskuld 0,0 0,0 0,0 0,0 Utbetalning av avsättning för pensioner 0,0 0,0 0,0 0,0 Utbetalning av övriga avsättningar (exkl bidrag till 0,0 0,0 0,0 0,0 infrastruktur) Summa 0,0 0,0 0,0 0,0 Not 26 Poster som redovisas i annan sektion Realisationsresultat vid försäljning av anläggningstillgångar 0,0 -1,2 0,0 -1,2 Summa 0,0 -1,2 0,0 -1,2 Åmåls kommun, Årsredovisning 51(61) Not 27-31 Övriga notupplysningar Not 27 Särredovisning Särredovisning enligt lagen om allmänna vattentjänster har upprättats av Säffle kommun, diarienummer TFNSÅ/2026:42. Särredovisningen finns tillgänglig hos Säffle kommun tel.nr. 0533-68 10 00, www.saffle.se. Not 28 Kostnad för räkenskapsrevision Belopp i tusentals kronor (tkr) Kommunen 2025 2024 Kostnader för räkenskapsrevision Sakkunnigt biträde 250 323 Förtroendevalda revisorer Auktoriserade revisorer (bolagsrevision) Total kostnad för räkenskapsrevision 250 323 Kostnad för övrig revision Sakkunnigt biträde 340 191 Förtroendevalda revisorer 165 167 Lekmannarevision Total kostnad för övrig revision 505 358 Total kostnad för revision 755 681 Årsredovisningen samt revisorernas yttrande publiceras på Åmåls kommuns hemsida. Not 29 Kommunala koncernföretag Den kommunala koncernen omfattar Åmåls kommun, med kommunstyrelsen och kommunala nämnder, samt de helägda bolagen och kommunala koncernföretagen Åmåls Kommunfastigheter AB (ÅKAB), Stadsnät i Åmål AB (SÅAB) och Fastighetsbolaget Jollen 1 i Åmål som förvärvades under år 2023. Sammanställda räkenskaper (koncernredovisning) utgörs av sammanställningar av kommunens, ÅKAB:s och SÅAB:s resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser samt noter och tilläggsupplysningar. Fastighetsbolaget Jollen 1 i Åmål ingår inte i de sammanställda räkenskaperna. Fastighetsbolaget Jollen 1 i Åmål Bolagets syfte är att äga, förvalta och utveckla fastigheter, drift och uthyrning av egendom. Bolaget äger fastigheten Jollen 1 i Åmåls kommun. Not 30 Låneskuldens förfallostruktur I nedanstående tabell har låneskuldens förfallostruktur sammanställts för de helägda aktiebolagen och Åmåls kommun. Åmåls Koncernen ÅKAB SÅAB Totalt kommun Skulder som förfaller inom ett år från balansdagen 60,0 320,5 5,0 385,5 Skulder som förfaller inom två till fem år från balansdagen 175,0 478,3 0,0 538,3 Skulder som förfaller senare än fem år från balansdagen 25,0 0,0 0,0 25,0 Summa 260,0 798,8 5,0 948,8 Not 31 Upplysningar till drift- och investeringsredovisning I kapitlet Driftredovisning specificeras verksamhetens nettokostnader per styrelse/nämnd samt per verksamhet. Här finns även upplysningar om viktiga principer för budget och bokslut. Kapitlet Investeringsredovisning innehåller en samlad redovisning av kommunens investering i materiella anläggningstillgångar per styrelse/nämnd. Åmåls kommun, Årsredovisning 52(61) Not 32 Koncerninterna förhållanden Ägd Ägartillskott Koncernbidrag Utdelning andel Givna Mottagn Givna Mottagn Givna Mottagn Åmåls kommun 5,0 Åmåls kommunfastigheter AB 100 % 4,5 Stadsnät i Åmål AB 100 % 0,5 Ägd Räntor, Försäljning Lån Borgen andel borgensavg Kost- Giv- Motta- Intäk Kost- Giv- Motta- Intäkt nad are gare t nad are gare Åmåls kommun 93,1 4,0 828,2 Åmåls kommunfastigheter AB 100 % 93,1 4,0 823,2 Stadsnät i Åmål AB 100 % 5,0 Åmåls kommun, Årsredovisning 53(61) Driftredovisning Upplysning om tillämpade internredovisningsprinciper Intäkter, kostnader och nettokostnader Driftredovisningens intäkter och kostnader återspeglar den ekonomiska relationen mellan kommunstyrelsen och nämnder. Detta innebär att driftredovisningen, till skillnad från resultaträkningen som endast visar externa transaktioner, även inkluderar interna köp och försäljningar mellan kommunens olika verksamhetsområden. Exempel på detta är hyreskostnader och andra gemensamma kostnader som fördelas mellan olika verksamheter. Under år 2025 beräknas personalomkostnaderna till 41,42 % av lönekostnaderna. Kapitalkostnader, bestående av avskrivningar och ränta på materiella anläggningstillgångar, beräknas med rak nominell metod. Detta innebär att kostnaden utgörs av linjär avskrivning baserad på tillgångarnas avskrivningsbara värde samt ränta på deras bokförda restvärde. För år 2025 har internräntan fastställts till 2,5 %. Årsbudget I juni 2024 beviljade kommunfullmäktige nettoanslag för år 2025 till kommunstyrelsen och nämnderna för deras verksamheter. Justeringar mellan kommunstyrelsen och nämnderna har sedan genomförts. Belopp uttryckt i miljoner kronor (mnkr) Budgetbeslut kommunfullmäktige Övriga Styrelse/nämnd Summa årsbudget juni 2024 omdisponeringar Kommunfullmäktige, kommunrevisionen och -3,8 -3,8 valnämnden Kommunstyrelsen -134,0 0,8 -133,2 Bygg- och miljönämnden -0,3 -0,3 Kultur- och -330,8 -0,8 -331,6 utbildningsnämnden Teknik- och fritidsnämnden i Säffle -50,5 -50,5 och Åmål Välfärds- och -453,2 -453,2 arbetsmarknadsnämnden Överförmyndarnämnden -3,3 -3,3 Finansförvaltningen -7,2 -7,2 Verksamhetens -983,1 0,0 -983,1 nettokostnader Skatteintäkter 619,5 619,5 Generella statsbidrag och 366,3 366,3 utjämning Finansiella intäkter 10,9 10,9 Finansiella kostnader -4,0 -4,0 Beslutad driftbudget 9,6 0,0 9,6 Åmåls kommun, Årsredovisning 54(61) Driftredovisning per styrelse/nämnd Utfall för intäkter och kostnader under åren 2025 och 2024 redovisas nedan för kommunstyrelsen och nämnderna. Nettokostnader för år 2025 jämförs med årsbudgeten. Belopp uttryckt i miljoner kronor (mnkr) Avvik. Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget budg Styrelse/nämnd 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2025 Kommunfullmäktige, kommunrevisionen och 0,0 0,0 -2,7 -3,7 -2,7 -3,7 -3,8 1,1 valnämnden Kommunstyrelsen 72,0 50,4 -198,2 -172,3 -126,2 -121,9 -133,2 7,0 Bygg- och miljönämnden 0,0 0,0 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 0,0 Kultur- och 133,4 132,7 -459,9 -473,3 -326,5 -340,6 -331,6 5,1 utbildningsnämnden Teknik- och fritidsnämnden 14,9 14,4 -65,4 -62,1 -50,5 -47,7 -50,5 0,0 i Säffle och Åmål Välfärds- och 105,9 109,2 -550,3 -564,5 -444,4 -455,3 -453,2 8,8 arbetsmarknadsnämnden Överförmyndarnämnden 7,3 7,8 -10,0 -10,5 -2,7 -2,7 -3,3 0,6 Finansförvaltningen 69,0 162,9 -89,4 -175,1 -20,4 -12,2 -7,2 -13,2 Avgår finansiella kostnader 0,0 0,0 8,0 1,1 8,0 1,1 8,0 Interna transaktioner *) -115,5 -198,9 115,5 198,9 0,0 0,0 Verksamhetens intäkter 287,0 278,5 enligt resultaträkningen Verksamhetens kostnader och avskrivningar enligt -1 252,6 -1 261,7 resultaträkningen Verksamhetens -965,6 -983,2 -983,0 17,4 nettokostnader Samband med årsredovisningens övriga delar Uppgifter om verksamhetens intäkter, verksamhetens kostnader och verksamhetens nettokostnader återfinns i kapitlet Resultaträkning. Avvikelse mot budget I kolumnen Avvikelse budget beskrivs underskott om nettokostnaderna är högre än budget och överskott om nettokostnaderna är lägre än budget. Verksamhetens nettokostnader uppvisar en positiv avvikelse om 17,4 mnkr. Denna avvikelse förklaras främst av vakanta tjänster inom samtliga nämnder, lägre lokalkostnader än budgeterat inom Kultur- och utbildningsnämnden, samt att avsatta medel för oförutsedda händelser inte har behövt tas i anspråk inom Välfärds- och arbetsmarknadsnämnden. Åmåls kommun, Årsredovisning 55(61) Driftredovisning per verksamhet Avvikels Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget e budget Verksamhet 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2025 Vård- och omsorg 94,3 97,2 -516,8 -526,5 -422,5 -429,3 -427,6 5,1 Pedagogisk verksamhet 146,6 147,1 -498,3 -515,4 -351,7 -368,3 -358,8 7,1 Infrastruktur, skydd mm 16,0 16,6 -79,9 -75,6 -63,9 -59,0 -62,0 -1,9 Gemensamma verksamheter 34,5 16,6 -71,8 -59,3 -37,3 -42,7 -59,0 21,7 Fritid och kultur 3,6 4,8 -43,8 -45,8 -40,2 -41,0 -43,2 3,0 Politisk verksamhet 7,2 8,1 -19,7 -21 -12,5 -12,9 -14,7 2,2 Särskilt riktade insatser 13,2 14,4 -25,2 -30,1 -12,0 -15,7 -14,5 2,5 Affärsverksamhet 10,5 10,1 -13,9 -12,9 -3,4 -2,8 -3,2 -0,2 Finansförvaltningen 69,0 162,9 -89,4 -175,1 -20,4 -12,2 -20,4 Avgår finansiella kostnader 7,6 0,0 -9,3 1,1 -1,7 1,1 -1,7 Justeras för poster som inte är hänförbara till verksamhetens -115,5 -198,9 115,5 198,9 0,0 0,0 intäkter och verksamhetens kostnader i resultaträkningen Verksamhetens intäkter enligt 287,0 278,9 resultaträkningen Verksamhetens kostnader och avskrivningar enligt -1 252,6 -1261,7 resultaträkningen Verksamhetens -965,6 -982,8 -983,0 17,4 nettokostnader Åmåls kommun, Årsredovisning 56(61) Investeringsredovisning Årsbudget Budgetbeslut Tilläggsbudget från 2024 års Styrelse/nämnd kommunfullmäktige juni 2024 budget Summa Kommunstyrelsen 101 250 3 564 104 814 Kultur- och 2 300 1 417 3 717 utbildningsnämnden Teknik- och fritidsnämnden i 35 050 9 188 44 238 Säffle och Åmål Välfärds- och 4 775 0 4 775 arbetsmarknadsnämnden Beslutad investeringsbudget 143 375 14 169 157 544 Investeringsredovisning per styrelse/nämnd Investeringsredovisningen är designad för att matcha de genomförda investeringsutgifterna mot årsbudgeten. Större projekt specificeras per styrelse eller nämnd. Kommunens nya leasingavtal rapporteras som finansiell leasing, vilket innebär att objekten bokförs som anläggningstillgångar och framtida leasingavgifter som en skuld i balansräkningen. Objekt avseende finansiell leasing är inte inkluderade i den följande investeringsredovisningen. Åmåls kommun, Årsredovisning 57(61) Belopp uttryckt i miljoner kronor (mnkr) Avvikelse Styrelse/nämnd Bokslut 2025 Budget 2025 budget Kommunstyrelsen 9473 Särskilt boende Tjuke 54,8 79,2 24,4 9474 Produktionskök Tjuke 7,5 10,8 3,3 9516 Fältkök 0,7 0,7 0,0 9511 Del i datacenter 0 1,5 1,5 9518 Ny tank till tankbil 1,3 1,3 0,0 9318 Hembygdsmuséum takbyte 0,6 1,0 0,4 Övriga investeringar 0,9 10,3 9,4 Summa 65,8 104,8 39,0 Kultur- och utbildningsnämnden 9377 Solskydd N Rösparksskolan 0,4 0,5 0,1 9530 IT digitalisering grundskola 0,3 0,3 0,0 9533 Undervisningsinventarier gymnasieskola 0,5 0,6 0,1 Övriga investeringar 1,7 2,3 0,6 Summa 2,9 3,7 0,8 Teknik- och fritidsnämnden i Säffle och Åmål 9470 Motionsspår energieffektivisering 1,4 1,2 -0,2 9568 Värmesystem Hanebols gård 0,7 0,8 0,1 9463 Utbyte gatubelysning till LED mm 2,0 10,7 8,7 9573 Beläggningsarbeten lågtrafik 2,9 1,9 -1,0 9577 GC-väg Bondegatan - E45 0,8 0,5 -0,3 9592 Samförläggning gatljuskabel 1,9 1,5 -0,4 9589 Vattenledningar 7,4 6,4 -1,0 9588 Avloppsledningar 5,1 6,4 1,3 Övriga investeringar 3,9 14,8 10,9 Summa 26,1 44,2 18,1 Välfärds- och arbetsmarknadsnämnden 9541 Inventarier nytt särskilt boende 1,8 2,8 1,0 9593 Kylbil 0,5 0,5 0,0 Övriga investeringar 0,6 1,5 0,9 Summa 2,9 4,8 1,9 Totala investeringsutgifter 97,7 157,5 59,8 Avvikelse mot budget Årets investeringar uppgår till 97,7 mnkr. Den fastställda investeringsbudgeten för 2025 uppgick till 157,5 mnkr, vilket innebär att 59,8 mnkr av årets investeringsmedel inte har nyttjats. Bland årets investeringar märks byggandet av ett nytt särskilt boende som förväntas stå klart våren 2026. Bland medlen som inte nyttjas under året återfinns bygget av det särskilda boendet, utbyte av gatubelysning till LED som påbörjats under 2025 och planeras slutföras under 2026/2027, en omlastningsstation i Östby och IT-investeringar. Stor del av de ej utnyttjade medlen förväntas överföras till 2026. Åmåls kommun, Årsredovisning 58(61) Pågående investeringar Pågående investeringar per 2025-12-31 uppgår till 206,2 varav 67,5 mnkr tillhör 2025 års investeringsbudget. Nybyggnation av särskild boende och produktionskök planeras över flera år och har en total budget om 230 mnkr. Belopp i miljoner kronor (mnkr) Genomförda Varav årets Kvarvarande Styrelse/nämnd investeringar investering Budget investering Kommunstyrelsen 9473 Särskilt boende Tjuke 171,2 54,8 193,6 22,4 9474 Produktionskök Tjuke 21,4 7,5 26,4 5,0 9513 Identitetshantering 0,1 0,1 0,7 0,6 9318 Hembygdsmuséum takbyte 0,6 0,6 1,0 0,4 Kultur- och utbildningsnämnden Teknik- och fritidsnämnden i Säffle och Åmål 9568 Värmesystem Hanebols gård 0,7 0,7 0,8 0,1 9258 Vattenverk Fengersfors 5,6 0,2 1,6 -4,0 9259 Mekanik Tösse vattenverk 0,4 0,4 0,5 0,1 9120 Utredning vattenverk 4,4 1,4 1,0 -3,4 Välfärds- och arbetsmarknadsförvaltningen 9542 Inventarier nytt särskilt boende 1,8 1,8 2,5 0,7 Summa 206,2 67,5 228,1 21,9 Kommunala koncernföretagens investeringar som fullmäktige tagit ställning till De kommunala koncernföretagen har inga pågående eller under året färdigställda investeringsprojekt som kommunfullmäktige tagit ställning till. Åmåls kommun, Årsredovisning 59(61) Begreppsförklaringar Avskrivning Kostnad för anläggningstillgångens värdeminskning. Avsättning Skuld som är oviss när det gäller förfallotidpunkt eller belopp. Balanskrav Balanskravet innebär att kommuner inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. Balanskravsutredning Vid utredning om balanskravet har uppnåtts ska hänsyn tas till vissa redovisningsposter, till exempel realisationsvinster. Balansomslutning Balansomslutning är summan av tillgångar i balansräkningen eller summan av eget kapital, avsättningar och skulder. Balansräkning Balansräkning är en uppställning av tillgångar och skulder vid ett givet tillfälle. Driftredovisning Externa och interna kostnader och intäkter för den löpande verksamheten. Eget kapital Skillnaden mellan tillgångar och skulder samt avsättningar. God ekonomisk Kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sina verksamheter. För verksamheten hushållning anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin anges finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Interimsposter Interimsfordringar består av förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. Interimsskulder består av förutbetalda intäkter och upplupna kostnader. Dessa balansposter används då inkomster och utgifter periodiseras på rätt år/period. Intäkt Periodiserad inkomst, det vill säga den del av inkomsten som tillhör året/perioden. Investeringsredovisning Omfattar utgifter för investeringar av materiella anläggningstillgångar. Kassaflödesanalys Visar betalningsflöden och hur likviditeten har förändrats. Redovisas inte i delårsrapporten. Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktiges mål ska visa vad kommunen prioriterar för att uppnå en god livsmiljö för sina medborgare. Komponentredovisning Eftersom avskrivningarna ska spegla hur tillgångars värde successivt förbrukas, måste skillnader i förbrukning och nyttjandeperioder av betydande komponenter i en materiell anläggningstillgång beaktas. Kostnad Periodiserad utgift, det vill säga den del av utgiften som tillhör året/perioden. Nämnds- och bolagsmål Ett nämnds- och bolagsmål är ett övergripande och styrande mål som antas av kommunstyrelsen, nämnder och helägda bolag. Pensionsskuld Åtagandet för nuvarande och tidigare anställdas hittills intjänade, men ännu inte utbetalade pensioner. Se vidare Not 1 Redovisningsprinciper i kapitlet Noter och tilläggsupplysningar. Resultaträkning Sammanställning över hur ekonomin gått under året/perioden. Resultaträkningen visar externa intäkter och kostnader och ger som saldo årets/periodens resultat (vinst eller förlust). Självfinansieringsgrad Självfinansieringsgrad definieras som kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med nettoinvesteringar. Uppgifterna hämtas från kassaflödesanalysen. Soliditet Eget kapital i relation till de totala tillgångarna visar hus stor del av dessa som finansieras med egna medel - finansiell styrka på lång sikt. Åmåls kommun, Årsredovisning 60(61) Bilagor Agenda 2030 i Åmåls kommuns verksamhetsmål Verksamhetsberättelser för kommunstyrelsen och nämnder Åmåls kommun, Årsredovisning 61(61) Bilaga 1 Agenda 2030 i Åmåls kommuns verksamhetsmål Kommunfullmäktiges mål: I Åmåls kommun ska människor ha möjlighet till arbete och egen försörjning Nämnds- och bolagsmål Globala mål Åmåls kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder 3. God hälsa och välbefinnande ett hållbart arbetsliv där verksamhet och hälsa utvecklas. 5. Jämställdhet (Kommunstyrelsen) 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Alla lärare i förskola ska ha kompetens att kunna använda 4. God utbildning för alla digitala verktyg där det främjar barns lärande och utveckling med fokus på språk och rörelse. (Kultur- och utbildningsnämnden) Alla lärare i grundskola och fritidshem ska ha kompetens att 4. God utbildning för alla kunna använda digitala verktyg där det främjar barns lärande och utveckling. (Kultur- och utbildningsnämnden) Alla lärare i gymnasium ska ha kompetens att bidra till 4. God utbildning för alla utveckling av undervisningen med stöd av digitala verktyg med målet att öka elevernas måluppfyllelse. (Kultur- och utbildningsnämnden) Åmåls kommuns invånare ska få tillgång till en livesänd 16. Fredliga och inkluderande samhällen föreställning av Kulturskolan. (Kultur- och utbildningsnämnden) Digital visning av utställningar i konsthallen 16. Fredliga och inkluderande samhällen (Kultur- och utbildningsnämnden) Säkerställa att invånarna i Åmåls kommun är medvetna om 16. Fredliga och inkluderande samhällen Åmåls kommuns biblioteks digitala tjänster som t ex e-böcker, Meröppet (Kultur- och utbildningsnämnden) Fler kommuninvånare i egen försörjning genom rätt insatser till 1. Ingen fattigdom individen. 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk (Välfärds- och arbetsmarknadsnämnden) tillväxt 10. Minskad ojämlikhet Kommunfullmäktiges nyckeltal Globala mål Sysselsättningsgrad 20-64 år, andel (%) 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Invånare, 0-19 år, med låg ekonomisk standard, andel (%) 1. Ingen fattigdom Kommunfullmäktiges nyckeltal Globala mål Invånare 16-24 år som varken arbetar eller studerar, andel (%) 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Långtidsarbetslöshet 25-64 år, årsmedelvärde, andel (%) av 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk bef. tillväxt Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, 1. Ingen fattigdom andel (%) av befolkningen Kommunfullmäktiges mål: Åmåls kommun ska ha ett starkt lokalt näringsliv Nämnds- och bolagsmål Globala mål Fler etableringar samt ökad tillväxt inom näringslivet i Åmåls 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk kommun. tillväxt (Kommunstyrelsen) 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Förskolan ska erbjuda barnomsorg under vårdnadshavarens 4. God utbildning för alla arbetsdag, tid för studier med utgångspunkt i kultur- och utbildningsnämndens beslut kring öppettider. (Kultur- och utbildningsnämnden) Grundskolan ska säkerställa att alla elever från Förskoleklass 4. God utbildning för alla - åk 9 tar del av den av kultur- och utbildningsnämnden beslutade studie- och yrkesvägledningsplanen. (Kultur- och utbildningsnämnden) Gymnasiet ska säkerställa att samtliga elever under sin tid på 4. God utbildning för alla Karlbergsgymnasiet regelbundet får ta del av information från universitet och högskolor kring möjligheter till vidare studier och från arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer information om arbetsmöjligheter och olika yrkeskarriärer, yrkesmöjligheter. (Kultur- och utbildningsnämnden) Ett tillgängligt bibliotek ökar Åmåls attraktivitet, vilket är till 3. God hälsa och välbefinnande gagn för det lokala näringslivet. (Kultur- och utbildningsnämnden) Välfärds- och arbetsmarknadsförvaltningen ska arbeta för en 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk god relation med näringslivet. tillväxt (Välfärds- och arbetsmarknadsnämnden) Kommunfullmäktiges nyckeltal Globala mål Branschbredd, andel (%) Bruttoregionprodukt, kommun (BRP), 1000 kr/invånare 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt, NKI 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Kommunfullmäktiges nyckeltal Globala mål Nystartade arbetsställen, antal/1000 inv. 16-64 år Utpendling, andel (%) Inpendling, andel (%) Kommunfullmäktiges mål: I Åmåls kommun ska människor ha möjlighet till livslångt lärande Nämnds- och bolagsmål Globala mål Förskola - alla barn ska utveckla de fem förmågorna så långt det 4. God utbildning för alla är möjligt; analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga, procedurförmåga och begreppslig förmåga. (Kultur- och utbildningsnämnden) Grundskola - alla elever ska nå kunskapsmålen för respektive 4. God utbildning för alla stadium och nå behörighet till gymnasiestudier vid ett nationellt program. (Kultur- och utbildningsnämnden) Gymnasieskola - alla elever ska nå gymnasieexamen alternativt 4. God utbildning för alla vara anställningsbara i direkt anslutning till avslutade gymnasiestudier. (Kultur- och utbildningsnämnden) Öka kunskapen om kulturskolan och erbjuda fler barn och unga 4. God utbildning för alla möjlighet att delta. (Kultur- och utbildningsnämnden) Kommuninvånare och medarbetare ska ges möjlighet till 4. God utbildning för alla livslångt lärande. (Välfärds- och arbetsmarknadsnämnden) Kommunfullmäktiges nyckeltal Globala mål Elever i år 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, 4. God utbildning för alla andel (%) Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel 4. God utbildning för alla (%) Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%) 4. God utbildning för alla Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter gymnasieexamen, hemkommun, andel (%) Kommunfullmäktiges mål: I Åmåls kommun ska alla ha en god och jämlik hälsa samt uppleva livskvalitet Nämnds- och bolagsmål Globala mål Åmåls kommun ska öka medborgarnas trygghet, tillgänglighet 3. God hälsa och välbefinnande och delaktighet i samhällsutvecklingen. 5. Jämställdhet (Kommunstyrelsen) 10. Minskad ojämlikhet 16. Fredliga och inkluderande samhällen Öka tillgången till bra och attraktiva bostäder i Åmåls kommun. 11. Hållbara städer och samhällen (Kommunstyrelsen) Utifrån medborgarnas behov ska kommunstyrelsen utveckla 3. God hälsa och välbefinnande kommunens digitala förmåga och effektivisera kommunens 4. God utbildning för alla verksamheter. (Kommunstyrelsen) 10. Minskad ojämlikhet Bygg- och miljönämnden ska hålla hög kvalitet på service och 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk myndighetsutövning och bidra till nöjda invånare, företagare tillväxt och fastighetsägare. (Bygg- och miljönämnden) Förskola - alla barn ska känna sig trygga, få ett lustfyllt lärande 4. God utbildning för alla och uppleva att de trivs och har roligt i förskolan. (Kultur- och utbildningsnämnden) Grundskola - alla elever ska känna sig trygga i skolan och 4. God utbildning för alla uppleva att de får den stöd och hjälp de behöver i sina studier. (Kultur- och utbildningsnämnden) Gymnasieskola - alla elever ska känna sig trygga på Karlberg 4. God utbildning för alla och uppleva att de får det stöd och den hjälp de behöver i sina studier. (Kultur- och utbildningsnämnden) Öka antalet utställningar i konsthallen. 3. God hälsa och välbefinnande (Kultur- och utbildningsnämnden) Teknik- och fritidsnämnden ska främja folkhälsa och attraktiva 3. God hälsa och välbefinnande rekreationsområden (Teknik- och fritidsnämnden i Säffle och Åmål) Kommunala gator, vägar och offentliga platser ska vara trygga, 11. Hållbara städer och samhällen trafiksäkra och framkomliga (Teknik- och fritidsnämnden i Säffle och Åmål) Den enskildes livskvalitet ska främjas genom delaktighet, 3. God hälsa och välbefinnande trygghet och självständighet. 5. Jämställdhet (Välfärds- och arbetsmarknadsnämnden) 10. Minskad ojämlikhet Genomföra en digital transformation som förbättrar 3. God hälsa och välbefinnande effektivitet, tillgänglighet och kvalitet i välfärds- och arbetsmarknadsnämndens tjänster för både invånare och medarbetare genom att införa användarvänliga digitala Nämnds- och bolagsmål Globala mål lösningar och automatiserade processer (Välfärds- och arbetsmarknadsnämnden) Överförmyndarverksamheten ska kännetecknas av hög kvalitet. (Överförmyndarnämnden) 75 % av tillsvidareanställd personal ska använda minst 50 % av 3. God hälsa och välbefinnande friskvårdsbidraget årligen. (Åmåls Kommunfastigheter AB) Kommunfullmäktiges nyckeltal Globala mål Heltidsarbetande månadsavlönade, kommun, andel (%) 5. Jämställdhet 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Invånare 16-84 år med avsaknad av tillit till andra, andel (%) 10. Minskad ojämlikhet Invånare 16-84 år som avstår från att gå ut ensam, andel (%) 16. Fredliga och inkluderande samhällen Invånare med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%) 3. God hälsa och välbefinnande Invånare 16-84 år med gott psykiskt välbefinnande, andel (%) 3. God hälsa och välbefinnande Kommunfullmäktiges mål: Åmåls kommun ska vara ett långsiktigt ekologiskt hållbart och klimatneutralt samhälle Nämnds- och bolagsmål Globala mål Åmåls kommun ska minska sin klimatpåverkan och bidra till ett 7. Hållbar energi fossilfritt samhälle. 12. Hållbar konsumtion och produktion (Kommunstyrelsen) 13. Bekämpa klimatförändringarna 15. Ekosystem och biologisk mångfald Bygg- och miljönämnden ska bidra till en långsiktig, ekologisk 6. Rent vatten och sanitet hållbar utveckling. 14. Hav och marina resurser (Bygg- och miljönämnden) Stödja våra invånare till en hållbar avfallshantering samt 12. Hållbar konsumtion och produktion tillhandahålla en resurseffektiv insamling (Teknik- och fritidsnämnden i Säffle och Åmål) Leverera säker, hållbar och effektiv tillgång till dricksvatten för 6. Rent vatten och sanitet nuvarande och framtida generationer (Teknik- och fritidsnämnden i Säffle och Åmål) Leverera säker, hållbar och effektiv hantering av spill- och 6. Rent vatten och sanitet dagvatten för nuvarande och framtida generationer (Teknik- och fritidsnämnden i Säffle och Åmål) Nämnds- och bolagsmål Globala mål Välfärds- och arbetsmarknadsförvaltningen ska stärka 7. Hållbar energi förutsättningarna för ett ekologiskt hållbart och klimatneutralt 12. Hållbar konsumtion och produktion samhälle. (Välfärds- och arbetsmarknadsnämnden) 13. Bekämpa klimatförändringarna Minska antalet fastigheter med direktverkande el som 13. Bekämpa klimatförändringarna huvudsaklig uppvärmning med 10 % per år. (Åmåls Kommunfastigheter AB) Vid utbyte av befintliga bilar ska företrädesvis elbilar anskaffas. 13. Bekämpa klimatförändringarna (Åmåls Kommunfastigheter AB) En ny solcellsanläggning ska installeras årligen. 13. Bekämpa klimatförändringarna (Åmåls Kommunfastigheter AB) Kommunfullmäktiges nyckeltal Globala mål Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. 12. Hållbar konsumtion och produktion biologisk behandling, andel (%) Insamlat hushållsavfall totalt, kg/person 12. Hållbar konsumtion och produktion Utsläpp till luft av växthusgaser totalt, ton CO2-ekv/inv. 13. Bekämpa klimatförändringarna Vattentäkter med vattenskyddsområde, andel (%) 6. Rent vatten och sanitet Bilaga 2 Verksamhetsberättelser 2025 Verksamhetsberättelse kort version 1(56) Innehåll Kommunstyrelsen..................................................................................................................................................... 3 Beskrivning av grunduppdrag .................................................................................................................................................................... 3 Uppföljning av ekonomi och verksamhetsmål ............................................................................................................................... 3 Ekonomi ................................................................................................................................................ 3 Verksamhetsmål .................................................................................................................................... 4 Kultur- och utbildningsnämnden .........................................................................................................................12 Beskrivning av grunduppdrag ................................................................................................................................................................... 12 Uppföljning av ekonomi och verksamhetsmål .............................................................................................................................. 12 Ekonomi .............................................................................................................................................. 12 Verksamhetsmål .................................................................................................................................. 13 Teknik- och fritidsnämnden i Säffle och Åmål .................................................................................................. 33 Beskrivning av grunduppdrag .................................................................................................................................................................. 33 Uppföljning av ekonomi och verksamhetsmål ............................................................................................................................. 33 Ekonomi .............................................................................................................................................. 33 Verksamhetsmål .................................................................................................................................. 34 Välfärds- och arbetsmarknadsnämnden ........................................................................................................ 43 Beskrivning av grunduppdrag ..................................................................................................................................................................43 Uppföljning av ekonomi och verksamhetsmål .............................................................................................................................43 Ekonomi .............................................................................................................................................. 43 Verksamhetsmål .................................................................................................................................. 45 Överförmyndarnämnden ..................................................................................................................................... 55 Beskrivning av grunduppdrag ................................................................................................................................................................. 55 Uppföljning av ekonomi och verksamhetsmål ............................................................................................................................ 55 Ekonomi .............................................................................................................................................. 55 Verksamhetsmål .................................................................................................................................. 55 Verksamhetsberättelse kort version 2(56) Kommunstyrelsen Beskrivning av grunduppdrag Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska organ med ansvar för att leda och samordna all kommunal verksamhet. Dess grunduppdrag är att bereda ärenden till kommunfullmäktige, verkställa fullmäktiges beslut samt följa upp och utvärdera verksamhetens resultat. Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens övergripande utveckling, ekonomi och strategiska planering. Det innebär att styra arbetet med budget, ekonomisk styrning och resursfördelning. Den har också ett särskilt ansvar för att främja näringslivsutveckling, hållbar tillväxt och goda relationer med medborgare, företag och andra aktörer. Utöver detta har kommunstyrelsen tillsyn över nämnder och bolag för att säkerställa att verksamheterna bedrivs effektivt och i enlighet med lagar, mål och riktlinjer. Den arbetar även med frågor som rör personalpolitik, digitalisering, säkerhet, krisberedskap och internationella kontakter. Kommunstyrelsen ansvarar även för verksamheter inom:  måltider till förskola, skola och äldreomsorg  räddningstjänst  samhällsplanering  miljö och hälsa Sammanfattningsvis är kommunstyrelsens uppdrag att leda, samordna, kontrollera och utveckla kommunens verksamhet för att säkerställa en hållbar samhällsutveckling och god service till invånarna. Uppföljning av ekonomi och verksamhetsmål Ekonomi Driftbudget Verksamhetsområde Bokslut Årsbudget Avvikelse budget 0 GEMSAMMA VERKSAMHETER 44 952 52 305 7 353 1 POLITISK VERKSAMHET 5 420 5 698 278 2 INFRASTRUKTUR, SKYDD M.M. 37 765 35 820 -1 945 3 FRITID OCH KULTUR -86 73 159 4 PEDAGOGISK VERKSAMHET 30 223 30 601 378 5 VÅRD OCH OMSORG 5 149 6 107 958 7 AFFÄRSVERKSAMHET 2 763 2 595 -168 Summa, tkr 126 186 133 199 7 013 Investeringsbudget Avvikelse Ansvarsenhet Investeringsprojekt Bokslut Årsbudget budget Kommunstyrelsen Särskilt boende Tjuke 54 818 79 200 24 382 Produktionskök Tjuke 7 541 10 800 3 259 Kansli och Utredning Naturvårdsåtg. enl plan 0 100 100 Fältkök 700 700 0 IT Nätinframstruktur 0 275 275 Förstärkning IT-säkerhet 0 350 350 E-tjänsteplattform 0 450 450 Del i Datacenter 0 1 550 1 550 Systemmonitering 0 800 800 Identitetshantering 63 700 637 115 HR och Löneenhet Digitalt arkiv 0 115 Verksamhetsberättelse kort version 3(56) Avvikelse Ansvarsenhet Investeringsprojekt Bokslut Årsbudget budget Näringsliv och Digitala infartsskyltar 0 1 250 1 250 Kommunikation Samhällsbyggnadsenhet Uppd flera datasystem 0 250 250 Samhällsbyggnadsenhet Destination Åmål 0 131 131 Uppdatering datasystem 0 100 100 Dest Åmål camping hamn 0 200 200 mm Räddningstjänst Inv resver för akuta inv 206 361 155 Ny tank till tankbil 1 266 1 300 34 Kostenhet Köksutr Tjuke 133 250 117 Lös utr övriga kök 98 100 2 Mattransportskåp 171 100 -71 Hembygdsmuseet Förvaltande Fastigheter 616 982 366 Takbyte Tollebols kvarn 0 200 200 Hembygdsmuseum 0 100 100 målning Hembygdsmuseum 0 250 250 Målning strandcafe 0 150 150 Målning Finserud 0 150 150 Hembygdsmuseum renov 150 150 0 fönster Strandcafé målning, v 0 450 450 skada Tollebol 0 1 300 1 300 vattenbana/luckor Höganäs 1:27 0 2 000 2 000 Summa, tkr 65 762 104 814 39 052 Verksamhetsmål Uppföljning av nämnds- och bolagsmål samt nyckeltal Kommunfullmäktiges mål: I Åmåls kommun ska människor ha möjlighet till arbete och egen försörjning Nämnds- och bolagsmål: Åmåls kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder ett hållbart arbetsliv där verksamhet och hälsa utvecklas. Beskrivning Kommunen ska kännetecknas av ett gott ledarskap och medarbetarskap. Allas vilja till delaktighet och medansvar ska tas till vara och genom samverkan skapas goda förutsättningar för dialog och delaktighet på arbetsplatserna. Ett främjande och förebyggande hälsoarbete leder till en god arbetsmiljö och ett hållbart arbetsliv. Åmåls kommun ska ha ett förhållningssätt som tar tillvara olika egenskaper och kompetenser bland nuvarande och blivande medarbetare så att mångfald, jämlikhet och jämställdhet uppnås. Måluppfyllelse Målet bedöms som delvis uppnått. Verksamhetsberättelse kort version 4(56) I Åmåls kommun erbjuder vi konkurrenskraftiga arbetsvillkor och en god balans mellan arbete och fritid, vilket bidragit till en låg personalomsättning på 3,6 % under 2025. Vi främjar fysisk hälsa genom cykelförmån och friskvårdsbidrag. Andelen långtidsfriska ökade från 47 % 2024 till 59 % 2025 den totala sjukfrånvaron 2025 är 8,2 % vilket är en minskning från 2024 då det var 8,9 %. Det friskorienterade arbetssättet har implementerats sedan 2023 som en metod för att identifiera och arbeta med medarbetare och arbetsplatser som löper risk för högre sjukfrånvaro.  Mer än hälften av Åmåls kommuns medarbetare har fått riktade insatser inom ramen för det friskorienterade arbetssättet.  Omtankesamtal integrerades i hela kommunen.  Utökad process för omtankesamtal i samarbete med Samvux och Medpro. Under året har vi delat ut arbetsmiljöpriset, uppmärksammat trotjänare samt genomfört löneöversyn 2025. Årets medarbetarenkät, genomförd i september, visade ett totalindex på 80 – vilket är en hög nivå – med delindex för motivation, ledarskap och styrning. Uppföljning av nyckeltal Kommentar Heltidsarbetande månadsavlönade, kommun, andel Nyckeltalet avser anställda Åmåls kommun. (%) Det senaste utfallet för Åmåls kommun, 75 %, är bättre 5. Jämställdhet än året innan och högre än riket. Som framgår av diagrammet är andelen heltidsarbetande 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt månadsavlönade män högre än andelen heltidsarbetande kvinnor, 80 % respektive 73 %. Sjukfrånvaro totalt bland anställda, kommun, andel Under 2025 låg den totala sjukfrånvaron på 8,2%, vilket (%) är lägre än 2024 då utfallet var 8,9%. Medarbetarengagemang (HME) - Totalindex för Åmåls HME står för hållbart medarbetarengagemang och är ett kommun ska uppgå till minst 82 efter genomförd nationellt mätverktyg för kommuner via SKR - Sveriges medarbetarundersökning kommuner och regioner (tidigare SKL). Med nio frågeställningar utifrån Motivation, Ledarskap, Styrning kan ett snittresultat mellan 0–100 tas fram. 2022 låg HME resultatet - Nationell nivå på 80. Åmåls kommun hade år 2018 HME 82, 2019 HME 80, 2021 HME 80, 2023 HME 79 och 2024 HME 79. Verksamhetsberättelse kort version 5(56) Kommunfullmäktiges mål: Åmåls kommun ska ha ett starkt lokalt näringsliv Nämnds- och bolagsmål: Fler etableringar samt ökad tillväxt inom näringslivet i Åmåls kommun. Beskrivning Kommunens service och tjänster ska tillhandahållas med hög kvalitet, ett gott bemötande och i dialog med näringslivet. En förvaltningsövergripande samverkan med en långsiktig planberedskap och markreserv skapar förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas i Åmåls kommun. Måluppfyllelse Målet bedöms som delvis uppnått. Åmåls kommun arbetar proaktivt för fler och snabbare företagetableringar genom ett samlat, lättillgängligt och tvärsektoriellt stöd till nya och befintliga företag. Genom personlig och proaktiv företagsservice med rådgivning, företagsbesök och kontinuerlig dialog ska behov identifieras och lösas tidigt. Tillväxtarena Åmål fungerar som ett tvärfunktionellt forum som kortar ledtider och ökar transparensen vid etableringar, tillstånds- och markfrågor. Kommunen samarbetar regionalt och nationellt med aktörer som Business Sweden, Arbetsförmedlingen och Almi för att tillföra kompetens, finansiering och nätverk. För att underlätta etablering, flytt och expansion utvecklas attraktiva etableringsförutsättningar genom detaljplanelagd och industrimark, förbättrad infrastruktur och enkel markanvisning. Målet är att göra Åmål till en attraktiv och effektiv plats för företagsutveckling med korta beslutsvägar och tydligt stöd genom hela processen. Uppföljning av nyckeltal Kommentar Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt, NKI Åmåls kommun har gjort en imponerande klättring i årets upplaga av SKR:s servicemätning Insikt 2024, som 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur mäter företagens nöjdhet med kommunernas myndighetsutövning och service. Med ett sammanlagt Nöjd-Kund-Index (NKI) på 85 placerar sig Åmål på en delad 9:e plats i hela Sverige – och är bäst i Västra Götalands län. Företagsklimat enl. Svenskt Näringsliv, ranking Föreningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år en ranking av företagsklimatet i Sveriges alla kommuner. Syftet med rankingen är att på en övergripande nivå visa var det är bäst att starta och driva företag i Sverige. En kommuns rankingplacering beror på svar från enkätundersökningen där kommunens företagare ger sin bild av hur de tycker företagsklimatet i den egna kommunen är samt statistik från SCB och UC AB. Rankingen (1-290) innehåller olika faktorer som viktas olika tungt. Det sammanfattande omdömet av företagsklimatet i kommunen, enligt enkätundersökningen, är den delen i rankingen som vägs tyngst. 2025 placerade sig Åmåls kommun på plats 176. Verksamhetsberättelse kort version 6(56) Uppföljning av nyckeltal Kommentar Nystartade arbetsställen, antal/1000 inv. 16-64 år Nystartade arbetstillfällen per 1000 invånare har ökat i Åmål. Det är en positiv trend som stärker arbetsmarknaden och skapar goda förutsättningar för fortsatt tillväxt i kommunen. Kommunfullmäktiges mål: I Åmåls kommun ska alla ha en god och jämlik hälsa samt uppleva livskvalitet Nämnds- och bolagsmål: Åmåls kommun ska öka medborgarnas trygghet, tillgänglighet och delaktighet i samhällsutvecklingen. Beskrivning Åmåls kommun ska, i samverkan med olika aktörer, arbeta med trygghetsskapande och sociala åtgärder, ökad tillgänglighet, interaktion och relationsskapande. Genom att skapa en trygg och inkluderande miljö, med lika rättigheter och möjligheter för varje människa, stärks invånarnas livskvalitet, tillit och vilja att delta i samhällsutvecklingen. Måluppfyllelse Målet bedöms som delvis uppnått. Ett aktivt arbete pågår för att skapa tillgängliga och inkluderande arenor där människor kan mötas, få stöd och delta i samhällsutvecklingen. Dessa arenor, så kallade hälsohubbar, ska främja trygghet, tillgänglighet och relationsskapande, med särskilt fokus på att stärka individers makt över det egna livet och möjlighet till delaktighet i både samhällsutveckling och vardagsliv. Genom att erbjuda insatser utan individuell behovsprövning och främja relationsskapande stärks individens trygghet, egenmakt och känsla av delaktighet. Uppföljning av nyckeltal Kommentar Invånare 16-84 år med avsaknad av tillit till andra, Avsaknaden av tillit har minskat. Utfallet 2024 visar att andel (%) tilliten ökar i Åmål, både bland kvinnor och män. Ansträngningarna att skapa en trygg och inkluderande 10. Minskad ojämlikhet miljö har gett effekt, och årets resultat ligger i linje med riket. För att nå målvärdet och öka tilliten ytterligare krävs ett uthålligt och långsiktigt arbete för att stärka medborgarnas inflytande och delaktighet. Verksamhetsberättelse kort version 7(56) Uppföljning av nyckeltal Kommentar Invånare 16-84 år som avstår från att gå ut ensam, Nyckeltalet i detta sammanhang är andelen människor andel (%) som, vid en enkätundersökning, rapporterat att de 16. Fredliga och inkluderande samhällen oftare eller ibland undviker att gå ut ensamma på grund av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på andra sätt ofredade eller känner sig osäkra och undviker att vara ute på egen hand av rädsla för brott. Det kan avspegla både den faktiska brottsligheten och den upplevda risken för brott i samhället. Utfallet kvinnor är betydligt högre än genomsnittet för riket. Varför utfallet kvinnor ligger högt kräver ytterligare undersökning. Anmälda våldsbrott, antal/100 000 inv Nyckeltalet i detta sammanhang är "Anmälda 16. Fredliga och inkluderande samhällen Våldsbrott," och det fungerar som en indikator för det totala antalet rapporterade våldsbrott inom en viss kommun. Statistiken presenteras baserat på den plats där brottet har begåtts, vilket är känd som brottsplatsen. Anmälda Våldsbrott är en sammanslagning av olika kategorier av våldsbrott och ger en övergripande bild av den säkerhetsnivå och brottslighet som finns i varje kommun. De olika typerna av våldsbrott som inkluderas i detta nyckeltal är: 1. Dödligt våld 2. Försök till mord eller dråp 3. Misshandel inklusive grov misshandel 4. Våldtäkt inklusive grov våldtäkt 5. Grov kvinnofridskränkning 6. Grov fridskränkning 7. Olaga förföljelse 8. Våld mot tjänsteman 9. Rån inklusive grovt rån Resultat Statistiken för år 2025 kommer att släppas först under vecka 13 2026, detta ger kommunen/samhället möjlighet att få en uppdaterad och noggrann bild av brottsligheten och dess utveckling över tid. Invånare med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%) Andelen invånare med bra självskattat hälsotillstånd fortsätter att öka i Åmål. Mäns självskattade 3. God hälsa och välbefinnande hälsotillstånd har förbättrats ytterligare - från 73% till 75% - och ligger nu betydligt över resultatet för män i riket. Även kvinnors självskattade hälsotillstånd har förbättrats - från 59% till 61%. Utfallet innebär fortsatt stora hälsoskillnader mellan kvinnor och och män i Åmål. Resultatet manar till ytterligare ansträngningar och aktiva åtgärder för att stärka kvinnors upplevda hälsa. Verksamhetsberättelse kort version 8(56) Nämnds- och bolagsmål: Öka tillgången till bra och attraktiva bostäder i Åmåls kommun. Beskrivning Bra och attraktiva bostäder bidrar till utveckling av Åmåls kommuns tätorter och landsbygd och skapar attraktiva livsmiljöer, jämlika levnadsvillkor och därmed en attraktiv kommun. Ökat bostadsbyggande ska kunna möjliggöra flyttkedjor där exempelvis villor frigörs för barnfamiljer. Måluppfyllelse Målet bedöms som ej uppnått. Inga detaljplaner gällande bostäder har genomförts under 2025. Kommunen har under december 2025 inlett köpeprocess gällande detaljplanerat bostadsområde på Höganäs. Uppföljning av nyckeltal Kommentar Färdigställda bostäder i flerfamiljs- och småhus under Ingen registrerad nybyggnation under 2024. året, antal/1000 inv Nämnds- och bolagsmål: Utifrån medborgarnas behov ska kommunstyrelsen utveckla kommunens digitala förmåga och effektivisera kommunens verksamheter. Beskrivning Målet innebär att skapa hållbara förutsättningar för digital transformation genom att stärka den digitala infrastrukturen, utveckla informationssäkerhetsarbetet samt innovations- och förändringsförmågan i organisationen, för att säkerställa en trygg, effektiv och användarvänlig service och välfärd. Måluppfyllelse Målet bedöms som delvis uppnått. Kommunstyrelsens förvaltning har under 2025 lagt stora resurser och ansträngningar för att utveckla kommunens digitala förmåga, samt effektivisera. Den process som inleddes redan 2023-2024 med förstudier kring sammanslagning av IT-verksamheter i Bengtsfors, Färgelanda, Mellerud och Åmål kulminerade 1 april 2025 genom att Bengtsfors, Färgelanda och Åmål gick in i samverkan inom IT- och digitalisering. Därefter har resterande del av 2025 ägnats åt att kraftfullt arbeta för att stärka den digitala förmågan och effektivisera. Nya upphandlingar, avtal, gemensamma system, säkerhetsgenomlysningar, modeller för digital verksamhetsutveckling, digitaliseringsstrategi är bara några exempel på vad som tagits fram under 2025. Medborgarnas behov och förväntningar på kommunen, exempelvis i form av trygghet, tillgänglighet och service har varit vägledande. Status blir gul, utifrån att detta kommer att ta flera år att nå i mål med, men arbetet som har skett har inneburit betydande steg framåt. Verksamhetsberättelse kort version 9(56) Uppföljning av nyckeltal Kommentar Hushåll i glesbebyggt område med tillgång till eller Tillgången på bredband i glesbygd har historiskt var god möjlighet att ansluta till bredband om minst 1 Gbit/s, i Åmål. För övriga kommuner har det skett en ökning de andel (%) senaste åren och Åmåls siffror är på samma nivå som riket med något lägre än för jämförbara kommuner. Kommunfullmäktiges mål: Åmåls kommun ska vara ett långsiktigt ekologiskt hållbart och klimatneutralt samhälle Nämnds- och bolagsmål: Åmåls kommun ska minska sin klimatpåverkan och bidra till ett fossilfritt samhälle. Beskrivning Energieffektivisering i kommunkoncernens lokaler och bostäder ska minska energianvändning och därmed kostnaderna för energi i Åmåls kommun. Upphandling av fordon som drivs med fossilfritt bränsle samt utbyggd infrastruktur för laddning av elbilar alternativt tankstationer för biogas, leder till ökad mängd förnybart bränsle. Fler cykelvägar ska utvecklas. Åmåls kommuns verksamheter ska minska sitt matsvinn samt använda ekologiska och/eller närproducerade livsmedel. Måluppfyllelse Målet bedöms som delvis uppnått. Arbetet med fossilfri fordonsflotta går framåt på personbilssidan, men flottan av arbetsmaskiner är till största delen fossilbränsledriven. Tillgången till laddplatser för elfordon är idag god i Åmåls tätort, tack vare av utbyggnad både i kommunal och privat regi. Arbete pågår med hur cykelns attraktivitet som transportmedel kan stärkas, samtidigt som stadskärnan gör mer attraktiv och tillgänglig. Kommunen deltar tillsammans med VTI i ett projekt finansierat av FORMAS för att genom medborgardialog ta fram förslag till policypaket för en rättvis omställning av transportsystemet. Energiförbrukning i fastigheter är fortfarande ett utvecklingsområde, särskilt om man ser på alla fastigheter som kommunen har rådighet över. På området kost görs ett ambitiöst och framgångsrikt arbete. Inom detta område samspelar också målsättning om kostnadseffektivitet och klimatpåverkan. Uppföljning av nyckeltal Kommentar Fossiloberoende fordon i kommunorganisationen, Andel fossiloberoende fordon i Åmåls kommun andel (%) (koncernen) ökade under år 2024 från 35 % till 41 %, det är en fördubbling av antalet fossiloberoende fordon 13. Bekämpa klimatförändringarna från år 2020. Genomsnittet för riket är 58%. Verksamhetsberättelse kort version 10(56) Uppföljning av nyckeltal Kommentar Andel inköpta närproducerade livsmedel Kostenheten inhandlar cirka 32 % lokalt vilket stödjer det lokala företagandet och 12. Hållbar konsumtion och produktion kommunens självförsörjningsgrad. Verksamhetsberättelse kort version 11(56) Kultur- och utbildningsnämnden Beskrivning av grunduppdrag Kommunfullmäktige fastställer verksamhetsområden för kultur- och utbildningsnämnden genom ett reglemente. Reglementet stipulerar att nämnden ska ansvara för att utföra kommunens uppgifter inom specificerade verksamhetsområden. Inom kultursektorn ansvarar kultur- och utbildningsnämnden för  kulturskola  allmänkultur inklusive kommunens konstsamling  bibliotek  fritidsgårdsverksamhet för ungdomar 13 - 17 år, Huset  fritidsaktiviteter på Huset mån/tis eftermiddag under terminstid för åk 5 - 6 Inom utbildningssektorn ansvarar kultur- och utbildningsnämnden för  barnomsorg, förskola  skolbarnomsorg, fritidshem  förskoleklass  grundskola  anpassad grundskola  gymnasieskola  anpassad gymnasieskola  medicinsk insats (tidigare skolhälsovård)  tillsyn fristående förskolor och pedagogisk omsorg i Åmåls kommun  insyn fristående grundskolor och fritidshem i Åmåls kommun Uppföljning av ekonomi och verksamhetsmål Ekonomi Driftbudget Verksamhetsområde Bokslut Årsbudget Avvikelse budget 100 Kultur och utbildningsnämnd 677 778 101 310 Stöd till studieförbund 221 250 29 315 Stöd till kulturella org. / kulturkansli 3 861 4 241 380 320 Biblioteksverksamhet 5 391 5 315 -76 330 Kulturskola 5 842 5 837 -5 350 Fritidsgård HUSET 2 869 3 071 202 400 Öppen förskola 620 656 36 407 Förskola 60 709 58 168 -2 541 412 Pedagogisk omsorg 3 014 2 839 -175 425 Fritidshem 15 118 18 053 2 935 435 Förskoleklass 7 820 7 712 -108 440 Grundskola 146 102 147 663 1 561 443 Anpassad Grundskola 10 708 12 351 1 643 450 Gymnasieskola 60 155 62 621 2 466 453 Anpassad gymnasieskola 3 265 2 045 -1 220 491 Kultur- och utb. förvaltn. 116 -116 Summa, tkr 326 488 331 600 5 112 Verksamhetsberättelse kort version 12(56) Investeringsbudget Avvikelse Ansvarsenhet Investeringsprojekt Bokslut Årsbudget budget Kultur- och utb. förvaltn. Nytt verksamhetssystem 0 175 175 Enhet kultur Konstinköp, löskonst 63 50 -13 Konstinköp offentil miljö 60 100 40 Inventarier 24 50 26 Enhet bibliotek Inventarier biblioteket 55 50 -5 Enhet kulturskolan Instrument 42 50 8 Vht grundskola gem. (VG) Skolmöbler 610 700 90 Accesspunkter ATEA 100 100 0 Solskydd Rösparksskolan 415 550 135 IT/digitalisering 300 300 0 Vht förskola. (VF) öbler barn/personal 137 200 63 Vht gymnasium. (VGY) IT/digitalisering 238 492 254 Elevmöbler och skåp 297 300 3 Undervisningsinvesteringar 538 600 62 Summa, tkr 2 879 3 717 838 Verksamhetsmål Uppföljning av nämnds- och bolagsmål samt nyckeltal Nedan följer en beskrivning och kommentarer om hur väl målen för nämnder och bolag har uppnåtts, samt nyckeltal som styr kommunstyrelsens och nämndernas arbete. Målen baseras på kommunfullmäktiges mål. För varje mål har grunden för utvärderingen angetts, där bedömningen av måluppfyllelsen baseras på effekterna av genomförda insatser och resultat från uppföljda nyckeltal. Kommunfullmäktiges mål: I Åmåls kommun ska människor ha möjlighet till arbete och egen försörjning Nämnds- och bolagsmål: Alla lärare i förskola ska ha kompetens att kunna använda digitala verktyg där det främjar barns lärande och utveckling med fokus på språk och rörelse. Beskrivning Förskolan ska i huvudsak vara skärmfri för barnen. Pedagogerna ska kunna använda digitala verktyg för utveckling av verksamheten mot språkutveckling och rörelse. Måluppfyllelse Målet bedöms som uppnått. Verksamhet förskola har sedan lång tid tillbaka arbetat strukturerat med digitala verktyg i sin verksamhet utifrån såväl nationella som lokala styrdokument. Med utgångspunkt i de nya skrivningarna kring digitala verktyg i förskolans reviderade läroplan som gäller fr o m 1 juli 2025 läggs fokus numera på digitala verktyg som hjälpmedel till pedagogerna, där de bland annat ska användas inom SKUA dvs språk- och kunskapsutvecklande arbete. Verksamhet förskola gör bedömningen att pedagogernas kompetens är god inom området digitalisering i förskola. Verksamhetsberättelse kort version 13(56) Uppföljning av nyckeltal Kommentar Kompetenskartläggning Verksamhet förskola har avslutat den grundläggande kartläggningen av samtliga förskollärares och 4. God utbildning för alla barnskötares utbildning, behörigheter och legitimationer. Under hösten 2025 har kartläggning av arbetsgruppers och enskilda individers behov och önskemål kring kompetensutveckling med utgångspunkt i Lpfö - 18 inkl revideringar 2025 samt kultur- och huvudmannens uppdrag med utgångspunkt i fastställda mål kring trivsel och trygghet samt resultat påbörjats. Nämnds- och bolagsmål: Alla lärare i grundskola och fritidshem ska ha kompetens att kunna använda digitala verktyg där det främjar barns lärande och utveckling. Beskrivning Lärare ska kunna använda digitala verktyg för utveckling av verksamheten mot en ökad måluppfyllelse med hänsyn till organisationens-, elevgruppens och individens behov och förutsättningar. Måluppfyllelse Målet bedöms som delvis uppnått. Verksamhet grundskola arbetar aktivt med att utveckla personalens digitala kompetens inom ramen för såväl statliga som kommunala styrdokument kring digitalisering i skolan. För närvarande saknas en specifik nationell digitaliseringsstrategi för skolan, vilket har påverkat det lokala arbetet med att implementera den statliga styrningen. Skolverket fick i uppdrag av regeringen att ta fram en ny digitaliseringsstrategi för förskola, skola och vuxenutbildning för åren 2023-2027 (den tidigare sträckte sig till 2019). Regeringen beslutade att INTE anta Skolverkets förslag till en ny digitaliseringsstrategi. Skolverket fick istället i uppdrag att ta fram allmänna råd och stödmaterial kring digitalisering i skolan med fokus på att ge stödmaterial för val och användning av lärverktyg och att utveckla elevers och lärares digitala kompetens inkl ett kritiskt förhållningssätt till digital teknik. Skolverket har även reviderat läroplanen för förskolan för att betona vikten av analogt lärande och begränsa användningen av digitala verktyg, särskilt för de yngsta barnen. Kultur- och utbildningsförvaltningen presenterade i december 2025 arbetet med att ta fram en lokal digitaliseringsplan för beslut av kultur- och utbildningsnämnden i februari 2026 att gälla fram tills dess att nationella direktiv har tagits fram. Uppföljning av nyckeltal Kommentar Elever i åk 5: Hur mycket pratar lärarna om att allt man Enkäten genomfördes i Åmåls kommun 2024. Hälften av hör och läser, till exempel på internet, inte behöver vara kommunerna genomför den jämna år och den andra sant (källkritik)? Andel som svarat "Väldigt mycket" hälften ojämna år, varför resultaten för riket förändras eller "Ganska mycket", (%) årligen. 4. God utbildning för alla Resultatet för riket visar 66,21% år 2024, vilket är en minskning sedan 2022 års resultat som visade 67,84%. I Åmåls kommun anser 65,9% av eleverna i årskurs 5 att lärarna pratar om allt man hör och läser år 2024, att jämföra med 85% år 2022, vilket var ett anmärkningsvärt högt resultat. Nyckeltalet svarar på elevernas upplevelse av i vilken omfattning lärarna pratar om allt man hör och läser. 65% av pojkarna och 68% av flickorna anser att lärarna pratar om allt man hör och läser, vilket är en minskning med 18 procentenheter för pojkar (83%) och 21 procentenheter för flickor (89%) sedan 2022. Verksamhetsberättelse kort version 14(56) Uppföljning av nyckeltal Kommentar Elever i åk 8: Hur mycket pratar lärarna om att allt man Enkäten genomfördes i Åmåls kommun 2024. Hälften av hör och läser, till exempel på internet, inte behöver vara kommunerna genomför den jämna år och den andra sant (källkritik)? Andel som svarat "Väldigt mycket" hälften ojämna år, varför resultaten för riket förändras eller "Ganska mycket", (%) årligen. 4. God utbildning för alla Resultatet för riket visar 56,93% år 2024, vilket är en minskning sedan 2022 års resultat som visade 59,53%. I Åmåls kommun anser 50% av eleverna i årskurs 8 att lärarna pratar om allt man hör och läser år 2024, att jämföra med 73,3% år 2022, vilket var ett anmärkningsvärt högt resultat. Kompetenskartläggning Verksamhet grundskola har genomfört en kartläggning av samtliga pedagogers och övrig personals utbildning, 4. God utbildning för alla behörigheter och legitimationer samt behov av kompetensutveckling med utgångspunkt i grundskolans läroplan, Lgr-22, förslag till revideringar samt kultur- och huvudmannens uppdrag med utgångspunkt i fastställda mål kring trivsel, trygghet och studiero samt resultat. Kompetensutveckling Under perioden 2025 - 2027 har Åmåls kommun, efter ansökan av huvudmannen blivit beviljade ca 6,7 4. God utbildning för alla miljoner kronor för en övergripande kompetensutvecklingsinsats inom SKUA - språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för all personal som i sitt uppdrag möter barn och elever. Denna insats påbörjades den 28 maj 2025 och avslutas i maj 2027 och består av olika insatser för olika personalgrupper, där den största insatsen har legat och ligger på kompetensutveckling av rektorer och pedagoger med målsättningen att Åmåls kommuns kommunala skolor ska ha implementerat ett forsknings- och evidensbaserat arbets- och förhållningssätt kring SKUA efter insatsen. Verksamhet grundskola har även påbörjat ett arbete med att se över vilka möjligheter som finns för pedagoger att utöka sin behörighet för de som är intresserade och där behov finns i verksamheten. Nämnds- och bolagsmål: Alla lärare i gymnasium ska ha kompetens att bidra till utveckling av undervisningen med stöd av digitala verktyg med målet att öka elevernas måluppfyllelse. Beskrivning Lärare behöver ha en god egen kompetens, en god grund att stå på för att vidareutveckla sina kunskaper med målet att stödja eleverna i deras utveckling mot att nå en gymnasieexamen alt vara anställningsbara i direkt anslutning till avslutade studier. Verksamhetsberättelse kort version 15(56) Måluppfyllelse Målet bedöms som delvis uppnått. Verksamhet gymnasium kan konstatera att kompetensutveckling och utveckling av arbetet med digitala verktyg och området digitalisering är ett ständigt pågående arbete utifrån gällande styrdokument, de behov som finns i näringsliv primärt avseende yrkesprogram samt interna behov i verksamheten där hänsyn måste tas till såväl individers som gruppers olika behov. Uppföljning av nyckeltal Kommentar Gymnasieelever i år 2: Hur mycket pratar lärarna om Enkäten genomfördes i Åmåls kommun 2024. Hälften av att allt man hör och läser, till exempel på internet, inte kommunerna genomför den jämna år och den andra behöver vara sant (källkritik)? Andel som har svarat hälften ojämna år, varför resultaten för riket förändras "Väldigt mycket" eller "Ganska mycket", (%) årligen. 4. God utbildning för alla 69,6 % (65,71 % riket) av eleverna i årskurs 2 ansåg 2024 att källkritik är en naturlig del av undervisningen, en ökning från år 2022 då resultatet visade 68,4 %. Resultat visar att skolan hittills lyckats väl med att implementera det demokratiska uppdraget i läroplanen, där förmågan att granska information kritiskt är central. Flickor har ökat sin positiva upplevelse av undervisningen med 2 procentenheter (till 68 %), medan pojkar ligger kvar på en hög och stabil nivå (71 %). Skolan arbetar aktivt för att utjämna dessa små skillnader genom att variera exemplen i undervisningen så att de talar till alla elevgrupper oavsett programval. Området bedöms i nuläget ligga på en mycket god nivå och verksamheten uppfyller därmed målet för en God utbildning åt alla och arbetet fortsätter enligt plan för att bibehålla de starka resultaten inför mätningen 2026. Kompetenskartläggning Verksamhet gymnasium har genomfört en kartläggning av samtliga pedagogers behov av kompetensutveckling 4. God utbildning för alla med utgångspunkt i gymnasieförordningen, Gy-25, och kultur- och huvudmannens uppdrag med utgångspunkt i fastställda mål kring trivsel, trygghet och studiero samt resultat. Under perioden 2025 - 2027 ligger fokus på SKUA språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, vilket huvudmannen har ansökt om och blivit beviljad bidrag för av Skolverket. Verksamhetsberättelse kort version 16(56) Uppföljning av nyckeltal Kommentar Kompetensutveckling Under perioden 2025 - 2027 har Åmåls kommun, efter ansökan av huvudmannen blivit beviljade ca 6,7 4. God utbildning för alla miljoner kronor för en övergripande kompetensutvecklingsinsats inom SKUA - språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för all personal som i sitt uppdrag möter barn och elever. Denna insats påbörjades den 28 maj 2025 och avslutas i maj 2027 och består av olika insatser för olika personalgrupper, där den största insatsen har legat och ligger på kompetensutveckling av rektorer och pedagoger med målsättningen att Åmåls kommuns kommunala skolor ska ha implementerat ett forsknings- och evidensbaserat arbets- och förhållningssätt kring SKUA efter insatsen. Nämnds- och bolagsmål: Åmåls kommuns invånare ska få tillgång till en livesänd föreställning av Kulturskolan. Måluppfyllelse Målet bedöms som ej uppnått. Målet har inte uppfyllts, då kulturskolan inte fick rättigheter att livesända den föreställning som planerats och övriga konserter inte lämpade sig för livesändning med hänsyn till deltagande barn och ungdomar. Uppföljning av nyckeltal Kommentar Livesänd föreställning, konsert Målet har inte uppfyllts, då kulturskolan inte fick rättigheter att livesända den föreställning som planerats 3. God hälsa och välbefinnande och övriga konserter inte lämpade sig för livesändning med hänsyn till deltagande barn och ungdomar. Nämnds- och bolagsmål: Digital visning av utställningar i konsthallen Beskrivning Målet är att under 2025 göra ett försök med att digitalt visa en eller flera utställningar i konsthallen. Måluppfyllelse Målet bedöms som delvis uppnått. Delar av konsthallens utställningar har visats digitalt i sociala medier men ingen utställning har visats helt digitalt. Kulturhuset har haft temautställningar i biblioteket där digitala filmer på temat har producerats och visats i sociala medier. Verksamhetsberättelse kort version 17(56) Uppföljning av nyckeltal Kommentar Antal digitalt visade utställningar Enhet kultur har påbörjat ett arbete med att digitalisera introduktion och information om de utställningar som 3. God hälsa och välbefinnande planeras i konsthallen hösten 2025 med målsättningen att under 2026 kunna förevisa en utställning digitalt. Nämnds- och bolagsmål: Säkerställa att invånarna i Åmåls kommun är medvetna om Åmåls kommuns biblioteks digitala tjänster som t ex e-böcker, Meröppet Beskrivning Alla invånare som har ett eller ansöker om ett lånekort vid Åmåls kommuns bibliotek ska vara medvetna bibliotekets digitala tjänster. Måluppfyllelse Målet bedöms som uppnått. Information om meröppet finns tillgängligt på bibliotekets hemsida, på affischer i biblioteket och ges till alla som söker lånekort. Information ges även via sociala medier och har tidigare även getts via lokaltidningen. Information om e-tjänster finns presenterat på Bibliotek Dalslands hemsida som man lätt kan nå via bibliotekets hemsida. Biblioteket har även haft riktade informationsmöten till specifika kundgrupper. Uppföljning av nyckeltal Kommentar Lån av e-böcker i kommunala bibliotek, antal/inv Säkerställa att innevånarna är medvetna om meröppet och e-tjänster 4. God utbildning för alla Information om meröppet finns tillgängligt på Bibliotekets hemsida och ges vid ansökan om nytt lånekort. Information har även skett genom sociala medier och lokaltidningen. Information om e-tjänster finns tydligt presenterat på Bibliotek Dalslands hemsida. Biblioteket har även haft riktade informationsmöten till specifika kundgrupper. Lån av e-böcker i kommunala bibliotek antal/invånare Utlånen av e-böcker på Åmåls bibliotek ligger under rikssnittet och detta beror i huvudsak på ekonomiska förutsättningar. Biblioteken som ingår i Bibliotek Dalsland har ett gemensamt e-boksbestånd där samarbete sker vilka titlar som kan erbjudas låntagare samt antal lån som kan göras per månad. Kommunfullmäktiges mål: Åmåls kommun ska ha ett starkt lokalt näringsliv Nämnds- och bolagsmål: Förskolan ska erbjuda barnomsorg under vårdnadshavarens arbetsdag, tid för studier med utgångspunkt i kultur- och utbildningsnämndens beslut kring öppettider. Beskrivning Tillgång till barnomsorg på de tider vårdnadshavaren har behov utifrån kultur- och utbildningsnämnden beslut kring öppettider. Målet är uppfyllt när 100 % av vårdnadshavarna har fått sina behov utifrån detta uppfyllt. Verksamhetsberättelse kort version 18(56) Måluppfyllelse Målet bedöms som uppnått. Hemkommunen ska erbjuda förskola till barn som är bosatta i Sverige. Från och med ett års ålder ska barn erbjudas förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier, eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Alla barn ska erbjudas förskola under minst 525 timmar om året från och med höstterminen det år de fyller tre år, så kallad allmän förskola. Barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga med ett annat barn, erbjuds från och med ett års ålder, förskola under 15 timmar/vecka. Om barnet behöver särskilt stöd i sin utveckling på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl kan tid utöver verifierat behov beviljas av ansvarig verksamhetschef. Beslut om utökad tid sker på ansökan av vårdnadshavare och alltid efter samverkan med externa aktörer (socialtjänst, habilitering, barnhälsovård etc). Verksamhet förskola i Åmåls kommun erbjuder per den 30 november 2025 barnomsorg till samtliga vårdnadshavare som har ansökt om barnomsorg utifrån verifierat behov. Uppföljning av nyckeltal Kommentar Andel vårdnadshavare som får barnomsorg utifrån Enligt kultur- och utbildningsnämndens riktlinjer för verifierat behov. förskoleverksamhet, barnomsorg med utgångspunkt i gällande lagstiftning Skollag 2010:800 får 100% av vårdnadshavarna barnomsorg utifrån verifierat behov per den 31 oktober. Observera att verifierat behov inte nödvändigtvis innebär att man får en placering på den förskola man önskar i första hand. Nämnds- och bolagsmål: Grundskolan ska säkerställa att alla elever från Förskoleklass - åk 9 tar del av den av kultur- och utbildningsnämnden beslutade studie- och yrkesvägledningsplanen. Beskrivning Kultur- och utbildningsnämnden har antagit en plan för studie- och yrkesvägledning för grundskola Förskoleklass - åk 9. Planen ska säkerställa tillgång till kontinuerlig studie- och yrkesvägledning genom att integrera arbetet kring samverkan med omvärlden i alla ämnen för att eleverna ska göra väl underbyggda studie- och yrkesval i framtiden. Målet är uppfyllt när 100 % av eleverna tagit del av de delar som de är berörda av under läsåret. Måluppfyllelse Målet bedöms som delvis uppnått. Alla elever från förskoleklass - åk 9 ska ta del av den av kultur- och utbildningsnämnden beslutade studie- och yrkesvägledningsplanen. Verksamhet grundskola arbetar aktivt för att alla elever ska få utbildning av hög kvalitet och möjlighet till fortsatt utbildning i gymnasieskolan. Arbetet med övrigt tillsammans elevernas insikt och kunskap kring entreprenörskap, socialt entreprenörskap, framtida försörjningsmöjligheter, vidare studier och yrkesval sker i samverkan med olika aktörer där näringslivet är en viktig intressent samt närsamhället i övrigt tillsammans med verksamhet gymnasium och verksamhet stöd och resurs. Samtliga medarbetare arbetar för att alla elever ska ges många och varierade tillfällen att granska olika valmöjligheter, ta ställning till frågor som rör den egna framtiden samt att alla eleverna under sin grundskoletid ska få en Verksamhetsberättelse kort version 19(56) inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv samt kännedom om olika framtida studie- och yrkesval. Pedagogisk personal arbetar i undervisningen utifrån antagen plan för studie- och yrkesvägledning med att aktivt medverka till att utveckla kontakter med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra skolans uppdrag, roll och möjligheter i det omgivande samhället. Kultur- och utbildningsförvaltningens studie- och yrkesvägledare arbetar systematiskt med att informera och vägleda eleverna inför framtida möjligheter till utbildning och yrkesinriktningen och utgör ett stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser. Verksamhet grundskola gör bedömningen att ca 4% av eleverna pga frånvaro inte har deltagit i ovanstående aktiviteter i tillräckligt hög utsträckning för att det ska kunna anses vara tillfredsställande, vilket är en ökning med 2 procentenheter. Några av dessa elever deltog under sommaren 2025 i den sommarlovskola/fria sommarlovsaktiviteter/feriepraktik för åk 8 som kultur- och utbildningsförvaltningen i samverkan med övriga förvaltningar och näringsliv erbjuder. De ca 60 ungdomarna fick under tre veckor delta i olika aktiviteter med målsättningen att få en insikt i vilka möjligheter som finns för framtida försörjning, arbete och vad som krävs för att nå behörighet för att komma in på ett gymnasieprogram som leder dit. Uppföljning av nyckeltal Kommentar 100% av eleverna ska ha tagit del av studie- och I undervisningen ges eleverna möjlighet att utveckla yrkesvägledningsplanens insatser under respektive förståelse för hur kunskaper i ämnet kan ha betydelse i årskurs. arbetslivet, och på så sätt utgöra underlag för deras val av studier och yrke. Inom olika ämnen erbjuds eleverna olika lärandeaktiviteter som ska ge möjligheter att utveckla insikter, kunskaper och förmågor som behövs för att ta ställning till och fatta beslut om framtiden. Eleverna får möjlighet att utveckla medvetenhet om konsekvenser av olika val, så att de kan relatera dem till sig själva och sina egna mål. Nämnds- och bolagsmål: Gymnasiet ska säkerställa att samtliga elever under sin tid på Karlbergsgymnasiet regelbundet får ta del av information från universitet och högskolor kring möjligheter till vidare studier och från arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer information om arbetsmöjligheter och olika yrkeskarriärer, yrkesmöjligheter. Beskrivning Universitet och högskolor, arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har viktiga roller i informationen till skolan och eleverna. Målet är nått när 100 % av eleverna tagit del av den information de är berörda av under läsåret. Måluppfyllelse Målet bedöms som delvis uppnått. Verksamhet gymnasium arbetar aktivt i samverkan med det lokala näringslivet och med högskolor och universitet med målsättningen att alla elever ska ha goda kunskaper och insikter om såväl fortsatt utbildningsmöjligheter som yrkesval. Ett utvecklingsområde är att öka elevernas kunskap hur deras val såväl till gymnasiet, som under gymnasiet och till vidare studier påverkar deras möjligheter längre fram i yrkeslivet dvs möjligheter till vidareutbildning eller karriärväxling. Verksamhetsberättelse kort version 20(56) Uppföljning av nyckeltal Kommentar 100% av eleverna ska regelbundet, under sin tid på På Karlberg ges kontinuerliga inslag i elevernas Karlbergsgymnasiet tagit del av information från utbildning kring vidare studie-, arbets- och/eller universitet och högskolor kring möjligheter till vidare yrkesmöjligheter. Under ett arbetsår/läsår görs studier och från arbetsförmedlingar, näringsliv samt studiebesök på såväl arbetsplatser som universitet, arbetsmarknadens parter och branschorganisationer högskolor. Utbildningsutbudet är enormt, varför information om arbetsmöjligheter och olika eleverna behöver guidning och hjälp att sortera i såväl yrkeskarriärer, yrkesmöjligheter. informationsflöde som utbud. Verksamhet gymnasium har arbetat aktivt de senaste åren med att få till en nära samverkan med det lokala näringslivet. Eleverna på yrkesprogrammen får genom sitt arbetsplatsförlagda lärande (APL) möjlighet att lära känna yrkeslivets förutsättningar och med stöd av aktiva och engagerade APL-företag finns stora möjligheter till samverkan även utöver APL-perioderna. Vissa företag bjuder själva in sig för informationsträffar i skolans lokaler med hela grupper av elever och andra företag bjuder in elever/personal till studiebesök Nämnds- och bolagsmål: Ett tillgängligt bibliotek ökar Åmåls attraktivitet, vilket är till gagn för det lokala näringslivet. Beskrivning Målet är uppnått när antalet öppna timmar överstiger 80 timmar per vecka. Måluppfyllelse Målet bedöms som uppnått. Öppettider bibliotek Målet att biblioteket ska ha öppet 80 timmar per vecka har uppnåtts då biblioteket under 2025 har haft öppet 84 timmar per vecka inkluderat meröppet. Bemannade öppettider har under 2025 varit 24 timmar då verksamheten av olika skäl inte kunnat erbjuda öppet på lördagar. Fr o m januari 2026 är öppettiderna 27 timmar per vecka, inklusive öppet på lördagar. Utöver öppethållande av biblioteket har bokbussen cirkulerat var femte vecka och har då besökt förskolor, skolor på landsbygden samt gjort allmänna stopp på landsbygden. Bokbussen har även deltagit vid olika aktiviteter i Åmåls kommun under året. Uppföljning av nyckeltal Kommentar Öppethållande huvudbiblioteket, timmar/vecka Öppettider bibliotek Målet att biblioteket ska ha öppet 80 timmar per vecka har uppnåtts då biblioteket under 2025 har haft öppet 84 timmar per vecka inkluderat meröppet. Bemannade öppettider har under 2025 varit 24 timmar då verksamheten av olika skäl inte kunnat erbjuda öppet på lördagar. Fr o m januari 2026 är öppettiderna 27 timmar per vecka, inkl öppet på lördagar. Utöver öppethållande av biblioteket har bokbussen cirkulerat var femte vecka och har då besökt förskolor, skolor på landsbygden samt gjort allmänna stopp på landsbygden. Bokbussen har även deltagit vid olika aktiviteter i Åmåls kommun under året. Verksamhetsberättelse kort version 21(56) Kommunfullmäktiges mål: I Åmåls kommun ska människor ha möjlighet till livslångt lärande Nämnds- och bolagsmål: Förskola - alla barn ska utveckla de fem förmågorna så långt det är möjligt; analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga, procedurförmåga och begreppslig förmåga. Beskrivning Målet nås när 100 % av alla barn i gruppen tagit del av adekvat undervisning. Målet följs upp av ansvarig pedagog på grupp- och individnivå i det systematiska kvalitetsarbetet enligt Skollag 2010:800. De 5 FÖRMÅGORNA är grundläggande för barns utveckling och lärande i förskolan, de genomsyrar läroplanen och utgör en röd tråd från förskola till gymnasium och utgör en grund för det livslånga lärandet. ANALYSFÖRMÅGA - kunna bryta ner och förstå olika delar av en situation, ett problem eller en händelse. Barn i förskolan utvecklar sin analysförmåga genom att observera, jämföra och dra slutsatser från det de ser och upplever. KOMMUNIKATIV FÖRMÅGA - kunna uttrycka sig och förstå andra. I förskolan lär sig barn att kommunicera med ord, kroppsspråk och tecken. De övar på att lyssna, ställa frågor och uttrycka sina tankar och känslor. BEGREPPSFÖRMÅGA - förstå och använda olika begrepp. Barn i förskolan lär sig ord och begrepp som är relevanta för deras vardag, som färger, former, siffror och känslor. PROCEDURFÖRMÅGA - förmågan att utföra olika handlingar och rutiner. I förskolan övar barn på att följa instruktioner, organisera sina aktiviteter och hantera olika situationer. METAKOGNITIV FÖRMÅGA - reflektera över sitt eget lärande. Barn i förskolan lär sig att tänka på hur de tänker och hur de lär sig. De blir medvetna om sina strategier och kan anpassa dem för att bli mer effektiva. Måluppfyllelse Målet bedöms som delvis uppnått. Åmåls kommun, kultur - och utbildningsnämnden, har som mål att alla barn ska nå de fem förmågorna så långt det är möjligt innan de börjar förskoleklass. Verksamhet förskola har en tydlig målbild av arbete för en likvärdig förskola med hög kvalitet för alla barn, där en hög andel behöriga och legitimerade förskolelärare med kompetens att tillsammans med ansvariga rektorer utveckla förskolans verksamhet enligt Läroplan (Lpfö-18) något som är avgörande för barnens utveckling av de fem förmågorna. Förskolans uppdrag är att arbeta med hela barngruppen, inga individuella mätningar eller bedömningar görs. Arbetet i barngruppen följs upp regelbundet med utgångspunkt i läroplanens mål med utbildningen bl a utveckling av de fem förmågorna. Arbetet redovisas årligen inom ramen för systematiskt kvalitetsarbete enligt Skollag 2010:800. Verksamhet förskola arbetar systematiskt med att säkerställa alla barnens deltagande och delaktighet i den undervisning som bedrivs med utgångspunkt i Lpfö-18. Arbetet innebär ett aktivt arbete gentemot vårdnadshavare om vikten av ett kontinuerligt deltagande i förskolans verksamhet och undervisning med syfte att alla barn ska nå så långt det är möjligt vad gäller sin utveckling av de fem förmågorna (analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga - kunna tolka, värdera, lösa-problem förmåga, procedurförmåga - förmåga att hantera information, begreppslig förmåga). Verksamhetsberättelse kort version 22(56) Uppföljning av nyckeltal Kommentar Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal Antalet barn per årsarbetare i kommunal förskola ligger under rikssnittet för 2024. Verksamhet förskola ansöker 4. God utbildning för alla årligen om medel inom Skolverkets bidrag Likvärdig förskola där medel ges för att minska alt bibehålla barngruppernas storlek. Under 2024 ligger snittet på 5,0 barn per årsarbetare i riket och 4,9 barn per årsarbetare i Åmåls kommun, vilket är en ökning från 4,7 år 2023. Verksamhet förskola arbetar kontinuerligt med att anpassa verksamheten efter antalet barn vad gäller lokaler och personal. Under 2023 avslutades de sista nystartstjänsterna och tjänster med bidrag från Arbetsförmedlingen, tjänster som har varit extra resurser utöver ordinarie resurser i verksamhet förskola och som nu inte längre syns i Åmåls kommuns resultat. Barn 1-5 år inskrivna i förskola, andel (%) Andelen barn 1 - 5 år som är inskrivna i förskola i Åmåls kommun är 87,4% jämfört med riket 86,8%, vilket är en 4. God utbildning för alla ökning i Åmåls kommun med 5,6 procentenheter från år 2023. Alla barn från 3 år har rätt till förskola och ska erbjudas plats i förskola. Före 3 år styr vårdnadshavarnas behov av barnomsorg tillgång till plats. Personal i förskola med förskollärarlegitimation, Kultur- och utbildningsnämnden har en hög andel kommunal regi, antal barn/årsarbetare förskollärare med lärarlegitimation i verksamhet förskola, vilket resulterar i ett lägre antal barn per 4. God utbildning för alla legitimerad förskolelärare än riket i övrigt. Kultur- och utbildningsnämnden eftersträvar att erbjuda en verksamhet med så hög kvalitet som möjligt med goda förutsättningar för förskollärare att bedriva undervisning enligt Lpfö-18. Verksamhet förskola har lyckats väl i uppdraget att säkerställa en god tillgång av förskollärare med legitimation på alla förskolor och förskoleavdelningar. I riket ansvarar en förskollärare med legitimation för 11 barn. Motsvarande siffra för Åmåls kommunala förskolor är 7 barn. Nämnds- och bolagsmål: Grundskola - alla elever ska nå kunskapsmålen för respektive stadium och nå behörighet till gymnasiestudier vid ett nationellt program. Beskrivning Målet är uppnått när 100 % av eleverna har nått kunskapsmålen i åk 9 och därmed behörighet till gymnasiet. Måluppfyllelse Målet bedöms som ej uppnått. Verksamhetsberättelse kort version 23(56) Åmåls kommun, Kultur- och utbildningsnämnden har som mål att alla elever ska nå måluppfyllelse dvs minst E i samtliga ämnen och ha behörighet att söka önskat gymnasieprogram. Med målet att nå 100% behörighet till gymnasiet med ett meritvärde hos varje elev som ger dem möjlighet att välja önskat program är arbetet med att nå en ökad måluppfyllelse för verksamhet grundskola ett ständigt pågående utvecklingsarbete. Verksamhet grundskola har välutbildade rektorer som endera har genomfört eller just nu genomför den statliga rektorsutbildningen. Det finns även en hög grad av utbildade, behöriga och legitimerade pedagoger även om inte alla har fullständig behörighet för det stadium de arbetar på. Två av grundskolorna, Tösse och Nya Rösparksskolan har nybyggda, renoverade lokaler och Södra skolan bedriver fr o m hösten 2026 enbart verksamhet i den grå byggnaden som är i gott skick. Den stora utmaningen gällande lokaler är Kristinebergskolan vars lokaler är i stora behov av renovering och anpassning till en modern högstadieskola utifrån de behov som finns i dagens skola. Verksamhet grundskola arbetar med ett systematiskt kvalitetsarbete enligt Skollag 2010:800, ett systematiskt arbetsmiljöarbete enligt Arbetsmiljölagen samt med alla övriga planer som enligt lagstiftning ska finnas (kontinuitetsplan, kris- och säkerhetsplan inkl plan för arbete med PDV (pågående dödligt våld), data- och itplan inkl it-säkerhet, SBA - systematiskt brandskyddsarbete för att nämna några. Rektors uppdrag och ansvar för allt utöver att säkerställa barns och elevers upplevelse av trivsel, trygghet och studiero samt deras måluppfyllelse är snart inte längre hanterbart då dessa grunduppdrag är kärnan och där behoven av styrning, ledning, samordning, utveckling inkl kompetensutveckling är stora varje dag och varje vecka. Även om vi har goda förutsättningar avseende lokaler, rektorer, personal så räcker inte resurserna till att göra allt som står i vår makt för varje enskild elev då behoven ser så olika ut och det som krävs ofta är insatser på individnivå. Den kommunala skolan såväl i Åmål som i stora delar av riket har de senaste åren utmanats av de socioekonomiska faktorer som påverkar elevernas skolsituation vad gäller framför allt vårdnadshavarnas utbildningsnivå. Verksamhet grundskola arbetar intensivt med att försöka överbrygga detta med så kallade kompensatoriska insatser för berörda elever, ett arbete som sker på samtliga skolenheter. Verksamhet grundskola har dock ännu inte lyckats fylla gapet mellan elevernas stora behov av insatser och den nya kunskap detta kräver hos både rektorer, lärare och övrig personal. Skolverket har konstaterat samma sak och därför erbjudit sitt stöd i arbetet med intensifierad kompetensutveckling kring SKUA - språk- och kunskapsutvecklande arbetessätt, vilken påbörjades våren 2025 och pågår t o m våren 2027. Uppföljning av nyckeltal Kommentar Elever i åk 5: Tycker du att du får den hjälp du behöver Enkäten genomfördes i Åmåls kommun 2024. Hälften av från skolan för att klara skolarbetet? Andel som svarat kommunerna genomför den jämna år och den andra "Helt och hållet" eller "Till stor del", (%) hälften ojämna år, varför resultaten för riket förändras årligen. 4. God utbildning för alla Resultatet för riket visar för år 2024 79,36 %, ett något något lägre resultat än tidigare år. I Åmåls kommun anser 73,2 % av eleverna i årskurs 5 att de får den hjälp de behöver år 2024. Nyckeltalet svarar på elevernas upplevelse av i vilken omfattning de får den hjälp de behöver i skolarbetet. 73 % av pojkarna och 72 % av flickorna anser att de får den hjälp de behöver. Elever i åk 8: Tycker du att du får den hjälp du behöver Enkäten genomfördes i Åmåls kommun 2024. Hälften av från skolan för att klara skolarbetet? Andel som svarat kommunerna genomför den jämna år och den andra "Helt och hållet" eller "Till stor del", (%) hälften ojämna år, varför resultaten för riket förändras årligen. 4. God utbildning för alla Resultatet för riket visar för år 2024 62,83 %, ett något något högre resultat än tidigare år. I Åmåls kommun anser 58,8 % av eleverna i årskurs 8 att de får den hjälp de behöver år 2024. Nyckeltalet svarar på elevernas upplevelse av i vilken omfattning de får den hjälp de behöver i skolarbetet. 76 % av pojkarna, inget resultat finns redovisat för flickor anser att de får den hjälp de behöver. Resultaten för 2024 är anmärkningsvärt lägre än för 2022 då 75,6 % av eleverna i åk 8 i Åmåls kommun ansåg att de fick den hjälp de behöver. Vid det tillfället var det ingen skillnad i resultat mellan pojkar och flickor. Verksamhetsberättelse kort version 24(56) Uppföljning av nyckeltal Kommentar Elever i år 9 som är behöriga till yrkesprogram, Åmåls kommun, kultur- och utbildningsförvaltningen kommunala skolor, andel (%) har minskat andelen behöriga elever till yrkesprogrammen våren 2025, till 74 % från 81 % år 4. God utbildning för alla 2024. Gymnasiebehörigheten 2025 för elever i Åmåls kommun ligger lägre än rikssnittet om 81% och våren 2025 även lägre än snittet för likvärdiga kommuner (79 %). Åmåls kommun har under perioden 2021 - 2024 förbättrat sitt resultat både i förhållande till riket och jämförbara kommuner och påvisade en positiv trend även när gymnasiebehörigheten jämfördes med förväntat värde där hänsyn tas till kön samt socioekonomiska faktorer som t ex vårdnadshavares utbildningsnivå och andel elever med utländsk bakgrund. Våren 2025 gick 159 elever ut grundskolan i Åmål och 74 % motsvarar 117 elever. Ytterligare 13 elever blev behöriga efter sommarlovskolan, vilket då motsvarar 82 %. 32 av de 159 eleverna har annat modersmål än svenska, vilket motsvarar 20 % av årskullen och 7 av dessa elever har vistats kortare tid än 5 år i Sverige, varför de inte har klarat kraven för SVA (svenska som andraspråk) och därför inte når gymnasiebehörighet. Elever i år 9 som är behöriga till yrkesprogram, Andelen elever i åk 9 som våren 2024 var behöriga till hemkommun, andel (%) yrkesprogram har minskat från 86,5 % (2023) till 81,8 % att jämföra med riket 82,3 %. Pojkar har minskat 4. God utbildning för alla sitt resultat och går från 84,9 % (2023) till 79,4 % (2024). Även flickor har minskat sitt resultat, från 88 % (2023) till 84 % (2024). Det innebär att skillnaden i resultat mellan pojkar och flickor har ökat något, från 3,1 % (2023) till 4,6 % (2024). Verksamhet grundskola arbetar intensivt med att nå en hög grad av utbildad och behörig personal för som grund för utveckling av utbildning och undervisning av hög kvalitet för alla elever. Konstateras kan dock att resultaten i årskursen överlag är differentierade, både för flickor och pojkar. En stor utmaning för undervisande lärare/pedagoger har varit och är att anpassa undervisningen efter elevernas stora variation i behov och förutsättningar där insatser av kompensatorisk karaktär för att undanröja hinder för elevernas lärande är av stor vikt. Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, Meritvärdet för elever i årskurs 9 ligger på 204 våren genomsnitt (17 ämnen) 2025 i jämförelse med riket 215 och har minskat med 6 meritpoäng sedan 2024. Skillnaden i meritvärde för 4. God utbildning för alla pojkar och flickor är 9 meritpoäng år 2025 i jämförelse med 17 år 2024. Även om skillnaden minskat finns ett fortsatt utvecklingsbehov att hitta framgångsrika verktyg för pojkars utbildning och undervisning. Det är många pojkar som är högpresterande i skolan, men sett till gruppen som helhet är det fler pojkar än flickor som inte uppnår kunskapsmålen. Meritvärdet för flickor har legat mer eller mindre konstant under en längre period men har minskat under såväl 2024 som 2025 där fler flickor än tidigare inte uppnår kunskapsmålen. Verksamhetsberättelse kort version 25(56) Uppföljning av nyckeltal Kommentar Elever i åk 9 som uppnått betygskriterierna i alla 61,2 % av samtliga elever i årskurs 9 nådde minst ett E i ämnen (exkl. nyinvandrade och okänd bakgrund), samtliga ämnen våren 2025, att jämföra med riket kommunala skolor, andel (%) 68,4%. Resultaten visar en nedåtgående trend under åren 2024, 2025 och visar på ett utvecklingsområde för verksamhet grundskola. Nämnds- och bolagsmål: Gymnasieskola - alla elever ska nå gymnasieexamen alternativt vara anställningsbara i direkt anslutning till avslutade gymnasiestudier. Beskrivning Målet är uppnått när 100 % av eleverna nått gymnasieexamen alt är anställningsbara i direkt anslutning till avslutade gymnasiestudier. Måluppfyllelse Målet bedöms som delvis uppnått. Åmåls kommun, Barn- och utbildningsnämnden har som mål att alla elever ska nå gymnasieexamen efter tre år alt vara anställningsbara i nära anslutning till avslutade studier. Verksamhet gymnasium, Karlbergsgymnasiet, lyckas i jämförelse med riket väl i sitt uppdrag att ge samtliga elever en gymnasieexamen alternativt att de är anställningsbara i nära anslutning till avslutade studier. Den offentliga statistiken visar att 81 % av eleverna tog examen inom tre år våren 2023, vilket är ett av landets bästa resultat. Jämförelsetalet för landet som helhet är 55 %. Verksamhet gymnasiums utmaning är att fånga upp de elever som kommer till gymnasiet som obehöriga och som ska komplettera sin grundskoleutbildning parallellt med att de ges utbildning i gymnasiekurser. En annan utmaning är de elever som är folkbokförda i Åmål men studerar vid annan gymnasieskola. Andelen av dessa elever som når en examen på tre år är betydligt lägre i jämförelse med eleverna som läser på Karlbergsgymnasiet. En stor gemensam utmaning för såväl grundskolan som gymnasieskolan är att se till att elever som inte har läst engelska från tidiga år når kunskapsmålen. För detta krävs extraordinära insatser så tidigt som möjligt i grundskolan då det annars blir både kostsamt och tidskrävande att stödja eleverna i arbetet med att nå måluppfyllelse för såväl grundskolan som inför gymnasieexamen. Uppföljning av nyckeltal Kommentar Gymnasieelever med examen inom 3 år, kommunala Åmåls kommun, kultur- och utbildningsnämnden har skolor, andel (%) som mål att alla elever ska nå gymnasieexamen alternativt vara anställningsbara i direkt anslutning till avslutade gymnasiestudier, varför verksamhet gymnasium ständigt behöver arbeta för att utveckla kvaliteten på utbildningen och undervisningen för att möta alla elevers behov. Verksamhet gymnasium har haft en mycket positiv utveckling där resultaten under perioden 2020 - 2024 legat klart över resultatet för riket beträffande andelen elever som når examen inom tre år med en Verksamhetsberättelse kort version 26(56) Uppföljning av nyckeltal Kommentar toppnotering för år 2022 om 87. 2025 landar resultatet 4. God utbildning för alla på 78, vilket är jämförbart med 2020. I förhållande till riket (56) når eleverna vid Karlbergsgymnasiet fortsatt ett mycket bra resultat även för 2025. Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, I riket, år 2025 tog 73,6 % av eleverna examen inom andel (%) fyra år från det att de påbörjade sin utbildning. Av elever folkbokförda i Åmål, år 2025, tog 80 % av 4. God utbildning för alla eleverna examen inom fyra år med fördelningen kvinnor 76,6 % och män 83,6 %. En av anledningarna till det fortsatt positiva resultatet är med all sannolikhet att andelen elever från Åmåls kommun som läser på Karlbergsgymnasiet är fortsatt hög samt att uppföljningen av elever som läser på annan ort har förbättrats där Karlbergsgymnasiet ställer höga krav på uppföljning av elevernas studieresultat och insatta åtgärder hos mottagande kommuner och enskilda huvudmän. Gymnasieelever i år 2: Tycker du att du får den hjälp du Enkäten genomfördes i Åmåls kommun 2024. Hälften av behöver från skolan för att klara skolarbetet? Andel kommunerna genomför den jämna år och den andra som har svarat "Helt och hållet" eller "Till stor del", (%) hälften ojämna år, varför resultaten för riket förändras årligen. 4. God utbildning för alla Resultatet för riket visar för år 2024 70,65 %, ett något något högre resultat än tidigare år. I Åmåls kommun anser 80,4% av eleverna i årskurs 2 att de får den hjälp de behöver år 2024 Nyckeltalet svarar på elevernas upplevelse av i vilken omfattning de får den hjälp de behöver i skolarbetet. 82 % av pojkarna och 78 % av flickorna anser att de får den hjälp de behöver. Nämnds- och bolagsmål: Öka kunskapen om kulturskolan och erbjuda fler barn och unga möjlighet att delta. Beskrivning Målet är uppnått när andelen elever 2024 överstiger andelen 2023 som är ett jämförbart år med likvärdiga ekonomiska förutsättningar. (Koladamått N09888). Måluppfyllelse Målet bedöms som uppnått. Kulturskolan har en högre andel barn och ungdomar som är aktiva i olika verksamheter än riket under 2024; 13,9% i förhållande till riket 10,9%. Kulturskolan har under 2025 genomfört ett flertal aktiviteter i syfte att öka kunskapen om Kulturskolan och erbjuda undervisning för fler barn och unga: Verksamhetsberättelse kort version 27(56)  Musiklek på förskolor  Gitarrlek med Förskoleklasserna på Nya Rösparksskolan  Instrumentdemonstration av stråk och blås på musiklektionerna på Nya Rösparksskolan och Natur- och miljöskolan  Skolgårdskonserter på Nya Rösparksskolan, Edsleskogs friskola, Tösse skola och Natur- och miljöskolan  Sång- och gitarrkonserter på flera förskolor  Öppet Hus vid två tillfällen under 2025  Medverkan i Påskparad, Valborgsfirande, Välkomstceremoni för nya medborgare, Nationaldagen för allmänheten och Ljusfesten  Medverkan i Nya Rösparksskolans egna arrangemang t ex Luciafirande och skolavslutningar  Julsagan för förskolor och lågstadium Uppföljning av nyckeltal Kommentar Elever i musik- eller kulturskola, 6-19 år, andel (%) Kulturskolan har en högre andel barn och ungdomar som är aktiva i olika verksamheter än riket under 4. God utbildning för alla 2024; 13,9% i förhållande till riket 10,9 %. Kulturskolan har under 2025 genomfört ett flertal aktiviteter i syfte att öka kunskapen om Kulturskolan och erbjuda undervisning för fler barn och unga. Kommunfullmäktiges mål: I Åmåls kommun ska alla ha en god och jämlik hälsa samt uppleva livskvalitet Nämnds- och bolagsmål: Förskola - alla barn ska känna sig trygga, få ett lustfyllt lärande och uppleva att de trivs och har roligt i förskolan. Beskrivning Målet nås när 100 % av barnen i förskolan upplever att de känner sig trygga, att de trivs och har roligt i förskolan. Målet följs upp av ansvarig pedagog på grupp- och individnivå i det systematiska kvalitetsarbetet enligt Skollag 2010:800. Måluppfyllelse Målet bedöms som delvis uppnått. Kultur- och utbildningsnämndens mål är att alla barn/elever ska känna sig trygga i respektive verksamhet varför trivsel, trygghet och studiero är ett utvecklingsområde inom det systematiska kvalitetsarbetet utifrån Skollag 2010:800 för alla verksamheter. Verksamhet förskola når en hög grad av upplevd trivsel och trygghet hos barnen i förskolan, ett resultat av ett systematiskt kvalitetsarbete med syfte att säkerställa kvalitet och likvärdighet på undervisning och verksamhet på samtliga förskolor i Åmåls kommun. För att säkerställa, så långt det är möjligt, att förskolan och personalen känner till, vet hur barnen upplever förskolan håller förskollärarna årligen och vid behov ett enskilt samtal med varje barn kring deras upplevelse av trivsel och trygghet och om vad de tycker är roligt. Samtalen sker enskilt och med hjälp av bildstöd och resultatet visar att en väldigt hög andel av alla barn mår bra, trivs och känner sig trygga på sin förskola varje dag. Uttrycker barnet att det inte mår bra, trivs eller Verksamhetsberättelse kort version 28(56) känner sig trygga vid detta tillfälle eller i det dagliga arbetet vidtar personalen åtgärder. Målsättningen är att alla barn ska trivas, må bra och känna sig trygga i förskolan, alla dagar. Det är dock en viktig del av undervisningen att lära barn att uttrycka sina känslor på olika sätt och kunna beskriva sina upplevelser, varför området trygghet och trivsel är en viktig del i arbetet med barns inflytande och delaktighet. Verksamhet förskola har under 2025 arbetat för att säkerställa personalens kompetens avseende arbete med demokrati, värderingar och kränkande behandling enligt gällande lagstiftning och styrdokument. Arbetet har genererat en ökad kunskap och säkerhet hos personalen i detta arbete. Arbetet kommer att fortsätta i arbetslagen under ledning av arbetslagsledare och lärledare. Uppföljning av nyckeltal Kommentar Årlig enkät kring bl a trygghet, trivsel och bemötande i Verksamhet förskolas årliga enkät kring bl a trivsel, förskola. trygghet och bemötande genomfördes i oktober 2025 och riktar sig till vårdnadshavarna. Under 4. God utbildning för alla svarsperioden fanns 308 (338 år 2024) barn inskrivna i verksamhet förskola. Svarsfrekvensen på enkäten var 61 % (56 % 2024), vilket motsvarar 187 svar (167 svar 2024). Resultat Verksamhet förskola gör en samlad bedömning utifrån enkätsvaren, andel klagomål enligt Skollag 2010:800, övriga synpunkter samt inte minst utifrån den dagliga kontakten vid lämning och hämtning att vårdnadshavarna i hög grad är nöjda med förskolornas arbete kring att skapa trygghet och trivsel i verksamheterna för alla barn. Årlig kartläggning av barnens upplevelse av trivsel, Verksamhet förskolas kartläggning kring bl a trivsel, trygghet och om de lär sig saker och har roligt i trygghet och om barnen lär sig saker och har roligt i förskolan förskolan genomfördes hösten 2025. 4. God utbildning för alla Årliga samtal med alla barn inskrivna i verksamhet förskola. Arbetet ingår som en del i det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) enligt Skollag 2010:800 och dokumenteras. Under 2025 gör verksamhet förskola bedömningen att 98% av alla barn har deltagit i samtliga delar av kartläggningen, vilket motsvarar resultatet för 2024. Nämnds- och bolagsmål: Grundskola - alla elever ska känna sig trygga i skolan och uppleva att de får den stöd och hjälp de behöver i sina studier. Beskrivning Målet nås när 100 % av eleverna upplever att de känner sig trygga i skolan. Målet följs upp av ansvarig pedagog på grupp- och individnivå i det systematiska kvalitetsarbetet enligt Skollag 2010:800. En viktig del i arbetet är Skolinspektionens enkät och verksamhet grundskolas egna enkäter. Måluppfyllelse Målet bedöms som delvis uppnått. Verksamhetsberättelse kort version 29(56) Kultur- och utbildningsnämndens målsättning är att alla barn/elever ska känna sig trygga i respektive verksamhet varför trivsel, trygghet och studiero är ett utvecklingsområde inom det systematiska kvalitetsarbetet utifrån Skollag 2010:800 för alla verksamheter. Trygghet, trivsel och studiero är betydelsefullt för hur väl eleverna kommer att lyckas nå målen för utbildningen. Strukturerad och varierad undervisning, tillitsfulla relationer mellan lärare och elever samt ett aktivt värdegrundsarbete är förutsättningar för detta i grundskolan. Verksamhet grundskolan har sedan 2017 genomfört en trygghetsenkät för att särskilt uppmärksamma elevernas upplevelse av trygghet, trivsel och studiero inom samtliga årskurser. Trygghetsenkäten bygger på Skolinspektionens enkät för elever och inkluderar även elevers, och vårdnadshavares upplevelser av trygghet, trivsel och stuidero. Verksamhet grundskola kan fastställa att elevernas svar gällande sin upplevelse av trygghet och studiero är förhållandevis hög vad gäller skolornas egna enkäter men kan konstatera att resultaten av Skolinspektionens enkät inom samtliga årskurser, från förskoleklass upp till årskurs 9 visar ett betydligt sämre resultat än tidigare. Oavsett resultat kan fastställas att det är ett ständigt arbete med att säkerställa elevernas trygghet, deras upplevelse av trygghet i skolan då det är något som hela tiden utmanas av konflikter, kränkningar, diskriminering dvs utmaningar att hantera för all personal. Inför läsåret 2025/2026 visar resultaten att det finns ett stort behov av att arbeta övergripande med enkäter som verktyg då resultaten av enkäterna och de samtal som förs med elever såväl enskilt som i mindre och större grupper inte stämmer överens. Uppföljning av nyckeltal Kommentar Elever i åk 5: Hur ofta är det arbetsro på lektionerna? Enkäten genomfördes i Åmåls kommun 2024. Hälften av Andel som svarat "Alltid" eller "Ofta", (%) kommunerna genomför den jämna år och den andra hälften ojämna år, varför resultaten för riket förändras 4. God utbildning för alla årligen. Skolinspektionen kan inte förklara varför det inte finns något resultat. Elever i åk 8: Hur ofta är det arbetsro på lektionerna? Enkäten genomfördes i Åmåls kommun 2024. Hälften av Andel som svarat "Alltid" eller "Ofta", (%) kommunerna genomför den jämna år och den andra hälften ojämna år, varför resultaten för riket förändras 4. God utbildning för alla årligen. Enligt utfallet av skolenkäten för 2024 för årskurs 8 är elevernas upplevelse av arbetsro på lektionerna (40,4 %) något högre med den arbetsro som eleverna upplever riket (39,81 %) men lägre jämförbart med socioekonomiskt jämförbara kommuner (43,63 %). Arbetsro är ett utvecklingsområde för högstadiet liksom hela verksamhet grundskola och resultatet utgör grunden för utveckling av bland annat regler för arbetsro och samvaro gemensamt för hela skolan och i den egna klassen/gruppen i samverkan med personal, elever och vårdnadshavare. Verksamhetsberättelse kort version 30(56) Uppföljning av nyckeltal Kommentar Elever i åk 5: Känner du dig trygg i skolan? Andel som Enkäten genomfördes i Åmåls kommun 2024. Hälften av svarat "Helt och hållet" eller "Till stor del", (%) kommunerna genomför den jämna år och den andra hälften ojämna år, varför resultaten för riket förändras 4. God utbildning för alla årligen. Enligt utfallet av skolenkäten för 2024 för årskurs 5 är elevernas upplevelse av trygghet i skolan (85,3 %) är högre än den trygghet som eleverna upplever i riket (81,72 %) och i socioekonomiskt jämförbara kommuner (81,08 %). Trygghet är ett utvecklingsområde för mellanstadiet liksom hela verksamhet grundskola och resultatet utgör grunden för utveckling av trivsel, trygghet och studiero såväl i hela skolan som i den egna klassen/gruppen i samverkan med personal, elever och vårdnadshavare. Elever i åk 8: Känner du dig trygg i skolan? Andel som Enkäten genomfördes i Åmåls kommun 2024. Hälften av svarat "Helt och hållet" eller "Till stor del", (%) kommunerna genomför den jämna år och den andra hälften ojämna år, varför resultaten för riket förändras 4. God utbildning för alla årligen. Enligt utfallet av skolenkäten för 2024 för årskurs 8 är elevernas upplevelse av trygghet i skolan (64,7 %) betydligt lägre än den trygghet som eleverna upplever i riket (76,58 %) och i socioekonomiskt jämförbara kommuner (80,04 %). Arbetsro är ett utvecklingsområde för högstadiet liksom hela verksamhet grundskola och resultatet utgör grunden för utveckling av trivsel, trygghet och studiero såväl i hela skolan som i den egna klassen/gruppen i samverkan med personal, elever och vårdnadshavare. Nämnds- och bolagsmål: Gymnasieskola - alla elever ska känna sig trygga på Karlberg och uppleva att de får det stöd och den hjälp de behöver i sina studier. Beskrivning Målet nås när 100 % av eleverna upplever att de känner sig trygga i skolan. Målet följs upp av ansvarig pedagog på grupp- och individnivå i det systematiska kvalitetsarbetet enligt Skollag 2010:800. En viktig del i arbetet är Skolinspektionens enkät och verksamhet gymnasiums egna enkäter. Måluppfyllelse Målet bedöms som delvis uppnått. Kultur- och utbildningsnämndens målsättning är att alla barn/elever ska känna sig trygga i respektive verksamhet varför trivsel, trygghet och studiero är ett utvecklingsområde inom det systematiska kvalitetsarbetet utifrån Skollag 2010:800 för alla verksamheter. Frågan om elevers trygghet är ständigt återkommande i arbetet vid verksamhet gymnasium. Arbetet med att skapa goda relationer mellan vuxna och elever genomsyrar verksamheten där vuxennärvaro över hela dagen, i alla sammanhang är grundstenar för såväl trygghet som måluppfyllelse. När det uppstår händelser, incidenter, är snabba insatser avgörande för elevernas upplevelse av trygghet. Genom samtal med eleverna har delar av lokalerna genomgått omfattande förändringar, i syfte att skapa trygga miljöer. Verksamhetsberättelse kort version 31(56) Uppföljning av nyckeltal Kommentar Gymnasieelever i år 2: Känner du dig trygg i skolan? Enkäten genomfördes i Åmåls kommun 2024. Hälften av Andel som har svarat "Helt och hållet" eller "Till stor kommunerna genomför den jämna år och den andra del", (%) hälften ojämna år, varför resultaten för riket förändras årligen. 4. God utbildning för alla Verksamhet gymnasiums elever i årskurs 2 upplever i mycket hög grad (91,6 %) trygghet i skolan, att jämföra med riket (87,02 %) och socioekonomiskt jämförbara kommuner (86,78 %). Gymnasieelever i år 2: Hur ofta är det arbetsro på Enkäten genomfördes i Åmåls kommun 2024. Hälften av lektionerna? Andel som har svarat "Alltid" eller "Ofta", kommunerna genomför den jämna år och den andra andel (%) hälften ojämna år, varför resultaten för riket förändras årligen. 4. God utbildning för alla Verksamhet gymnasiums elever i årskurs 2 upplever i hög grad (71 %) arbetsro på lektionerna, att jämföra med riket (58,68 %) och socioekonomiskt jämförbara kommuner (58,32 %). Nämnds- och bolagsmål: Öka antalet utställningar i konsthallen. Beskrivning Målet är uppfyllt när antalet utställningar i konsthallen har ökat. Måluppfyllelse Målet bedöms som delvis uppnått. Konsthallen har under 2025 visat 14 utställningar. Utställningarna har arrangerats både av kulturenheten själv och av externa arrangörer. Det finns några externa arrangörer som återkommande arrangerar utställningar i kulturhusets konsthall, Konstbild 82, Dalslands konstförening, Hembygdsföreningen och fotofesten. Att jobba med externa arrangörer som kurerar utställningar i konsthallen syftar till ett bredare utbud, god kvalitet och större spridning. För att öka antalet utställningar har vid några tillfällen två utställningar visats samtidigt, en på varje plan. Kommentar Uppföljning av nyckeltal Antal utställningar i konsthallen Konsthallen har under 2025 visat 13 utställningar. Utställningarna har arrangerats både av kulturenheten själv och av externa arrangörer. Konsthallen nyttjas även till föreläsningar och andra möten under pågående utställningsperioder, vilket ger ett effektivare nyttjande av lokalen samt en större exponering av utställningarna Verksamhetsberättelse kort version 32(56) Teknik- och fritidsnämnden i Säffle och Åmål Beskrivning av grunduppdrag Teknik- och fritidsnämnden ansvarar för ledning och utveckling av en säker, hållbar och resurseffektiv teknisk infrastruktur samt goda livsmiljöer för nuvarande och framtida generationer, näringsliv och besökare i våra två kommuner. Teknik- och fritidsnämnden främjar folkhälsa och stödjer ett inkluderande föreningsliv och ideellt engagemang genom samverkan med föreningar, organisationer och övriga intressenter. Förvaltningen ska verka för en framtida infrastruktur som är uppkopplad och präglas av kund/kommuninvånarnytta, innovation, digitalisering och automation. Förvaltningen är en självklar aktör i samhällsplanering, civil beredskap och klimatanpassning. En viktig kvalitetsfaktor för nämndens verksamhet är att vara en innovativ och attraktiv arbetsgivare som främjar en positiv och hållbar kultur för medarbetarna med välmående i fokus. För att lyckas i våra grunduppdrag sätter vi särskild fokus på att våra medarbetare ska må bra, känna sig värderade och få möjligheten att utvecklas. Detta ska vara genomgående inom alla nämndens verksamheter. Uppföljning av ekonomi och verksamhetsmål Ekonomi Driftbudget Verksamhetsområde Bokslut Årsbudget Avvikelse budget 1 POLITISK VERKSAMHET 300 300 0 2 INFRASTRUKTUR, SKYDD M.M 25 650 25 650 0 3 FRITID OCH KULTUR 24 480 24 480 0 7 AFFÄRSVERKSAMHET 70 70 0 Summa, tkr 50 500 50 500 0 Investeringsbudget Avvikelse Ansvarsenhet Investeringsprojekt Bokslut Årsbudget budget Teknik och Fritid kansli Ofördelat 0 50 50 Motionsspår energieff, Park och fritid 1 418 1 191 -227 mm Småbåtshamnar (t) 33 33 Värmepump is/simhall 9 1 500 1 491 Småbåtsh bryggor (taxe) 0 300 300 Värmesystem Hanebols 677 800 123 gård Småbåtshamn bryggor 0 50 50 skatt Gator och förråd Utb gatubelys till LED mm 1 991 10 714 8 723 Centrumutveckling 89 100 11 Rep av brokonstruktion 237 2 100 1 863 Tillgånglig stad åtgärder 55 100 45 Beläggnigsarb. lågtrafik 2 907 1 900 -1 007 Beläggningsarb. högtrafik 619 1 900 1 281 Ökad utbytestakt VA 347 500 153 CG-väg Bondeg E45 808 500 -308 Byte rostiga belysningsst 91 200 109 Samförl gatljuskabel 1 908 1 500 -408 Verksamhetsberättelse kort version 33(56) Avvikelse Ansvarsenhet Investeringsprojekt Bokslut Årsbudget budget Vatten och avlopp Vattenverk, utredning 1 354 930 -424 Vattenverk Fengersfors 201 1 562 1 361 Mekanik Tösse vattenverk 439 530 91 Pumpar 62 358 296 Renov Tösse vattenverk 0 1 000 1 000 Uppgr flödesmätning 73 570 497 Pumpar 270 142 -128 Nya vattenmätare 83 100 17 Värme o vent Åmål ARV 558 558 Vattenledningar 7 357 6 375 -983 Avloppsledningar 5 116 6 375 1 259 Nya servisledn o ventiler 0 300 300 Östby miljöstation Omlastningsstation 0 2 000 2 000 Summa, tkr 26 111 44 238 18 126 Verksamhetsmål Uppföljning av nämnds- och bolagsmål samt nyckeltal Kommunfullmäktiges mål: I Åmåls kommun ska alla ha en god och jämlik hälsa samt uppleva livskvalitet Nämnds- och bolagsmål: Teknik- och fritidsnämnden ska främja folkhälsa och attraktiva rekreationsområden Beskrivning Nämndens primära verktyg för folkhälsan är att erbjuda allmänna folkhälsoanläggningar, ekonomiska bidrag till föreningslivet samt konsultativt stöd till föreningslivet i små och stora frågor. Skötsel av idrotts- och fritidsanläggningar ska bidra till att öka antal deltagare i rörelsefrämjande verksamheter. Det innebär att underhållsplaner upprättas för lekplatser, spår och leder samt fotbollsplaner och att investeringar genomförs. Därigenom höjs kvaliteten för invånarnas motions- och idrottsutövning samt nöjdheten. Måluppfyllelse Målet bedöms som delvis uppnått. Under året har flera viktiga insatser genomförts för att stärka folkhälsan och utveckla attraktiva rekreationsmiljöer. Under året har vi sett att de nya riktlinjerna för föreningsbidrag gett önskad effekt i avseendet att föreningar med målgruppen ”seniorer 65+” fått mer ekonomiskt stöd ur bidragssystemet, och att ett flertal seniorföreningar bedriver rörelsefrämjande verksamhet på ett systematiskt sätt. Utfallet för det reviderade taxesystemet har haft önskad effekt. Mer arbete återstår dock för att taxe-/bidragssystemet ska bli helt rättvist. Kommunen har ett brett utbud av frilufts- och idrottsanläggningar, men vissa utmaningar kvarstår vad gäller anläggningarnas skick och driftkostnader. Under året har betydande energieffektiviseringsåtgärder genomförts, vilket frigjort resurser till verksamheten. Upprustning av motionsspår fortsätter och modernisering av belysning och elljusspår har påbörjats, särskilt i Hanebol-Rösskogen. Flera tekniska uppgraderingar planeras i Åmåls ishall, inklusive ny avfuktning och nytt kyl-/värmesystem, samtidigt som nytt föreningsdriftsavtal tecknats. Kommunens arbete med våra grönområden har under året utvecklats i en positiv riktning. Införandet av ängsmarker har tagits emot väl och markerar ett viktigt steg mot mer hållbara och naturnära miljöer. Trots att vissa delar behöver vidareutvecklas visar satsningen tydligt potential. Besiktning och åtgärder på lekplatserna har förbättrat tryggheten, och kommunens skötsel av parker och grönområden fortsätter att vara en av de mest uppskattade verksamheterna bland invånarna. I skärgården har samverkan med lokalbefolkningen stärkts genom förbättringar vid bland annat Trollön och Verksamhetsberättelse kort version 34(56) Limskärsleden, vilket har bidragit till ökad tillgänglighet och trivsel. Ambitionen framåt är att ytterligare utveckla samarbetet med föreningslivet för att effektivisera skötseln och fortsätta förbättra kommunens gröna och rekreativa miljöer. För skogsbruk och naturmiljöer har stora steg tagits – med hög aktivitetsnivå och ny skogsbruksplan som säkerställer hållbart brukande och attraktiva rekreationsområden. Förutsättningarna för att främja folkhälsa och attraktiva rekreationsområden är stabila för att kunna fortsätta leverera föreningsstöd, fritids- och friluftsmiljöer samt grönområden och offentlig utemiljö av god kvalitet. Uppföljning av nyckeltal Kommentar Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv 7-20 år Andel av befolkningen som är fysiskt aktiva Andelen av befolkningen som är fysiskt aktiva minst 150min/vecka (16-84 år) uppgår till 68 % i Åmål, att jämföra med 66 % i Västra Götaland. Andel ungdomar i föreningsidrott Antal deltagartillfällen i föreningsidrott per invånare 7- 20 år är något lägre än genomsnittet i riket. Nöjdhet med hur parkerna sköts ska vara högre än Medel var 74 % år 2022. Resultat för deltagande medel för deltagande kommuner kommuner inkommer senare i höst 3. God hälsa och välbefinnande Verksamhetsberättelse kort version 35(56) Uppföljning av nyckeltal Kommentar Genomförda naturvårdsåtgärder Bedömningen är att mindre än 10 % av gällande skogsbruksplans naturvårdsåtgärder har genomförts Inga tillgängliga data 2025. Grön certifiering skogsbruksplan Gällande skogsbruksplaner är certifierade enligt FSC- och PEFC-standard. Nöjdhet med hur de kommunala lekplatserna sköts ska Lekplatserna får sämre omdöme och där finns också ett vara högre än medel för deltagande kommuner genomgående upprustningsbehov. Alla lekplatser är besiktiga under året och plan för lekplats finns och ska antas av nämnden i år. Beläggningsgrad på bokningsbara anläggningar Vi bedömer att utfallet når målet. vardagar 17-22 Det statistiska underlaget från bokningssystemet har dock inte hunnit kvalitetsgranskats innan bokslutet. Nämnds- och bolagsmål: Kommunala gator, vägar och offentliga platser ska vara trygga, trafiksäkra och framkomliga Måluppfyllelse Målet bedöms som delvis uppnått. Grunduppdraget har 2025 gått enligt plan och vi har utfört de investeringsprojekt som planerats med gott resultat. Vintrarna (vår och höst) 2025 har varit gynnsamma och vår uppfattning är att snöröjning, halkbekämpning, sandupptagning fungerat bra under 2025. Vårens och sommarens driftuppdrag har gått planenligt och vi har utfört de investeringsprojekt som varit planerade, såsom anläggning av ny gång- och cykelväg i Bondegatans södra ände, samförläggning av ca 3 km gatubelysningskabel i samband med Vattenfalls elnätsförstärkning i centrala Åmål, utbyte av plattytor efter samförläggningsprojektet, utfört ca 50% av etapp 1 för utbyte av gatubelysningsarmaturer till LED (del av Nordvästra Åmål, elljusspår Hanebol- Rösskogen), utfört asfaltbeläggningar enligt plan och tillgänglighetsanpassat två övergångsställen. De ekonomiska förutsättningarna för att utföra grunduppdraget och medborgarnas förväntningar harmoniserar inte alltid. För att få en ökad nöjdhet behöver vi titta på hur/om vi kan förbättraexempelvis vinterlogistik och ta hjälpav GPS- uppföljningen som testas, ny väderteknik för uppföljning inför insatser. Tydligare kommunikation och mer riktade informationsinsatser vid snö och halka samt tydliggöra prioriteringar vid beläggningsarbeten och snöröjningsinsatser. Verksamhetsberättelse kort version 36(56) Uppföljning av nyckeltal Kommentar Kvalitet på vinterväghållning Upplevd standard på gång- och cykelvägar Uppfyller sannolikt inte målet 2025 Sämre utfall på enkätsvar jämfört med 2022 och avsevärt sämre än 2019 då Åmål låg likvärdigt med rikets resultat. Resultat för rikets genomsnitt 2025 har ännu inte kommit. Utbyggnad av GC-väg i Bondegatans södra ände (inkl Trafikverkets projekt gång- och cykelväg Tösse-Åmål) och utbyte av gatubelysning till LED är åtgärder som bör medverka till förbättring. Upplevd standard på gator och vägar Kommunfullmäktiges mål: Åmåls kommun ska vara ett långsiktigt ekologiskt hållbart och klimatneutralt samhälle Nämnds- och bolagsmål: Stödja våra invånare till en hållbar avfallshantering samt tillhandahålla en resurseffektiv insamling Måluppfyllelse Målet bedöms som uppnått. Avfall- renhållningen jobbar löpande med grunduppdraget som går enligt plan. Just nu ligger fokus på planering inför fastighetsnära insamlingen (FNI) även kallad hemsortering som träder i kraft 1 januari 2027. En station för "för bra för att slängas" enligt den så kallade ge och ta principen har placerats på Östby ÅVC under 2025. Enheten ser över möjligheten till återbruk och återkommer kring det senare i år. Insamlingsplatser för textilier och fiskeredskap har ordnats enligt nya lagkrav som träde i kraft 1 januari 2025. När det gäller insamling av textilier så har det visat sig medföra stora problem både med insamlingen och omhändertagande i hela Sverige. Lagen om insamling kom innan producentansvaret, vilket har medfört att stora mängder textiler som varken gått att återbruka eller återvinna har lämnats in. Eftersom det inte finns något producentansvar så finns det ej heller någon återvinning i den utsträckningen som krävs. Enligt ändring i avfallsförordningen 1 oktober 2025 får man återigen får slänga kontaminerade, trasiga och smutsiga textilier i restavfall alternativt brännbart på vår återvinningscentral tills något Verksamhetsberättelse kort version 37(56) annat beslutas. Uppföljning av nyckeltal Kommentar Upplevd service och information Verksamheten har en stabil nöjdhet i paritet med riket. Regeringen beslutade 2022 om nya regler för insamling av förpackningar. Man ville förenkla för hushållen och verksamheter att sortera ut sina förpackningar. Som ett led i detta arbete tog kommunerna från 1 januari 2024 över ansvaret för återvinningsstationerna. Nu när förvaltningen ansvarat för uppdraget i snart två år är bedömningen är att det fungerar mycket bra både när det gäller tömningar och städning. Det är en del problem med dumpning och inbrott i behållarna för återvinning av textilier, viket är ett problem som ökar även nationellt. Under första kvartalet 2025 fick alla villor i tätort kärl för insamling av matavfall. Vi har även påbörjat förberedelse och uppstart när det gäller flerfamiljshus och verksamheter. Syftet här är att utvärdera storlek på kärl samt karaktär på avfallet. Utifrån resultat så kommer vi sedan att starta införandet för flerfamiljshus och verksamheter i tätorten. När det gäller villor och fritidsboende på landsbygden så kommer vi att avvakta tills beslut är taget angående vilket system vi ska ha för fastighetsnära insamling av förpackningar, FNI. Insamlat hushållsavfall totalt, kg/person 12. Hållbar konsumtion och produktion Nämnds- och bolagsmål: Leverera säker, hållbar och effektiv tillgång till dricksvatten för nuvarande och framtida generationer Måluppfyllelse Målet bedöms som delvis uppnått. Under 2025 har VA-enheten fortsatt fokuserat på de stora och växande investeringsbehoven för att säkerställa fullgod funktion i anläggningarna. Renoveringen av Fengersfors vattenverk är i stort sett färdigställd, och åtgärderna har möjliggjort avvecklingen av Fröskogs vattentorn, vilket innebär en betydande framtida besparing. Den omfattande upphandling som inleddes 2024 är nu slutförd och omfattar 26 delprojekt till ett sammanlagt värde av cirka 500 miljoner kronor för Åmål och Säffle de kommande tio åren. Kontrakt har tecknats med Byggdialog AB, och gemensam projektering pågår, bland annat för ett nytt vattenverk i Tösse och prioriterade åtgärder på Åmåls reningsverk. Utöver processanläggningarna har beslut fattats om ökade investeringar i ledningsnäten, där budgetramarna tredubblas Verksamhetsberättelse kort version 38(56) fram till 2032. Arbetet med dessa satsningar påbörjades under 2025. Ett omfattande arbete pågår för att säkerställa att VA-verksamheten uppfyller kraven i EU-direktivet NIS2 avseende säkerhet i nätverk och informationssystem. Arbetet har pågått under hela 2025 och fortsätter under 2026, med fokus på att identifiera behovet av säkerhetshöjande åtgärder i berörda system och organisatoriska delar. När NIS2-direktivet och den nya cybersäkerhetslagen som trädde ikrafat 15 januari 2026 kommer VA-verksamhetens system och beroenden – liksom stora delar av den kommunala organisationen – att omfattas av skärpta krav på informations- och IT-säkerhet. För att möta dessa krav har en ny IT-säkerhetsgrupp etablerats där VA-enheten ingår som en aktiv och central part. Syftet är att stärka samverkan och tillsammans med kommunens specialistkompetenser successivt arbeta mot att uppnå den nivå av cybersäkerhet som regelverket kräver. För att möta både nuvarande och framtida investerings- och reinvesteringsbehov, samt ökade kostnader inom verksamhetskritiska områden, har VA-taxorna höjts successivt under de senaste åren. VA-taxan har också höjts för att möjliggöra fondering inför byggnationen av ett nytt vattenverk. Uppföljning av nyckeltal Kommentar Inga registrerade avvikelser på dricksvattenkvalitet Under året har så här långt inga avvikelser förekommit på vattenkvalitén på utgående vatten från Åmåls vattenverk, med undantag på en tillfällig avvikelse på förhöjd grumlighet vid ett tillfälle. Aktuell avvikelse var snabbt övergående och medförde en försumbar påverkan. Ett prov indikerade också en förekomst av intestinala enterokocker (1 cfu). Omprov visade dock ingen påverkan. Bestående avvikelser förekommer på radon i utgående vatten vid Tösse vattenverk. Vidare förekommer återkommande problem med i huvudsak förhöjda halter mangan (och till viss del även järn) i prov tagna hos användare. Dessa avses korrigeras med i investeringsplan ingående byggnation av en ny processbyggnad vid Tösse vattenverk. En avvikelse har även förekommit på vattenkvaliten i utgående vatten, samt i vatten i prov taget hos användare, vid provtagning i Ånimskog 2025-04-08. Avvikelserna bestod i förhöjda halter indikativa 3d- och 7d bakterier. Efter korrigerande åtgärder kunde avvikelsen åtgärdas. Motsvarande avvikelse återkom dock den 23/9. Ingen påvisan har dock förekommit på övriga mikrobiologiska parametrar. I Ånimskog har även förhöjda halter mangan förekommit i ledningsnätet. Detta är ett resultat av tidigare otillräcklig avskiljning av mangan i vattenverket. Korrigerande åtgärder i form av spolning har genomförts i syfte att korrigera även dessa avvikelser. De återkommande avvikelserna bedöms i huvudsak bero på det befintliga verkets undermåliga standard. Aktuella avvikelser förväntas vara återkommande tills dess befintlig anläggning ersatts med ett nytt vattenverk. En åtgärd som ligger med i verksamhetens investeringsplan och som ingår som ett delprojekt med avtalad entreprenör Byggdialog. Avvikelser har även förkommit i ett prov som tagits på utgående vatten från Fengersfors vattenverk 2025-04-23. Avvikelsen bestod i förhöjd halt färg. Avvikelser på parametern färg är återkommande för anläggningen och avses korrigeras med i investeringsplan ingående åtgärd med att förstärka reningsprocessen i Fengersfors vattenverk. Det har också - i enhetens pågående utredningar - konstaterats att råvattenintaget till verket (som anlades kring år 2001) potentiellt är placerat i ett ogynsamt läge med risk för negativ kvalitetspåverkan (för grunt och över termoklin/språngskikt). En eventuell åtgärd på aktuell intagsledning avses utredas vidare i syfte att förbättra kvaliten på råvattnet som tillförs verket. Verksamhetsberättelse kort version 39(56) Uppföljning av nyckeltal Kommentar Inga allvarliga/oplanerade driftavbrott Inga driftstörningar med allvarlig påverkan på levererat dricksvatten har ännu inträffat under året. En incident med en låst luftarventil på råvattenledningen mellan råvattenstation och vattenverk i Åmål, inledningsvis tolkat som en potentiell allvarlig vattenläcka inträffade i juli. Händelsen hade kunnat medföra allvarlig påverkan och bedöms vara ytterligare en indikation på angelägenheten att förnya en anläggning som till stora delar passerat teknisk livslängd. En kontinuitetsplan har upprättats för ev. återkommande problem med aktuella anordning innan aktuell anläggningsdel kan åtgärdas i sin helhet i samband med att ett nytt vattenverk byggs i Åmål Samtliga myndighetskrav på anläggningens Flera av verksamhetens vattenverk är daterade och ej ändamålsenlighet uppfylls byggda utifrån dagens myndighetskrav. Utöver det nyligen renoverade vattenverket i Fengersfors uppfyller ej något verk de idag mycket omfattande krav som ställs. Avvikelser förekommer på: - hygien, driftsäkerhet och redundans, säkerhet (skalskydd etc.), och arbetsmiljö. Har du varit utsatt för störningar i Enligt enkätundersökningen Kritik på Teknik så har 41 % vattenförsörjningen till din bostad under de senaste upplevt störningar 2025. 2022 var motsvarande siffra 12 månaderna 12%, och 2019 19 %. Resultatet är alltså betydligt "sämre" 2025. Detta antas i huvudsak bero på omfattande störningar i Åmål i samband med vattenläckan som påverkade hela Åmål i december 2023. Hur man ska förhålla sig till aktuella resultat kan diskuteras. Detta då det i underlaget ej går att utläsa om det rört sig om planerade eller oplanerade störningar. Givet pågående initiativhöjning kan antalet planerade störningar som drabbar kund förväntas avsevärt öka. En målsättning bör dock naturligtvis vara att försöka genomföra även planerade arbeten i verksamheten med minimerad effekt på upplevd störning. Nöjdhet med kvalitet på kranvatten Omläggningstakten i dricksvattennätet uppgår i Målet uppfylls i dagsläget ej med de åtgärder som medeltal till <80 år planerats för året. I enhetens pågående initiativhöjning ingår att gradvis öka aktuell budget för ledningsomläggning med 1,25 tkr per år fram till 2032. I aktuell initiativhöjning har även ingått en omfattande omorganisation som driftsattes i februari 2025. I initiativhöjningen ingår efter att omorganisationen nu driftsatts även en gradvis ökning av personalnumerären på den nya avdelningen VA-rörnät. Denna avses inledas med löpande rekrytering med start aug/sep. Med aktuella åtgärder avses målet återkommande kunna uppnås inom en 5-10 års period. Verksamhetsberättelse kort version 40(56) Nämnds- och bolagsmål: Leverera säker, hållbar och effektiv hantering av spill- och dagvatten för nuvarande och framtida generationer Måluppfyllelse Målet bedöms som delvis uppnått. VA-enheten stärker nu sin kapacitet att upptäcka och åtgärda problem med både tillskottsvatten i spillvattennätet och läckvatten i dricksvattennäten. Arbetet bygger på en omfattande utbyggnad av IoT-baserad mätutrustning, inklusive brädd- och flödesmätning, rökundersökningar av felkopplade fastigheter, områdesmätning i dricksvattennäten samt tester av fjärravlästa och läcksökande debiteringsmätare. Syftet är att möjliggöra ett mer resurs- och kostnadseffektivt arbete både vid akuta driftstörningar och i den långsiktiga planeringen av drift- och investeringsåtgärder. Under 2025 har ytterligare mätare installerats, bland annat tre bräddflödesmätare i Åmål och läcksökande debiteringsmätare i Edsleskog, och tekniken bedöms fungera väl. Fler installationer planeras under 2026. Uppföljning av nyckeltal Kommentar Inga gränsvärden för kvartals- och årsmedelvärden Inga allvarliga driftavbrott har inträffat så här långt överskrids under året som gett upphov till allvarliga störningar med risk för människors hälsa eller för miljön. Inga allvarliga/oplanerade driftavbrott Inga allvarliga driftavbrott har inträffat så här långt under året som gett upphov till allvarliga störningar med risk för människors hälsa eller för miljön. Verksamhetsberättelse kort version 41(56) Samtliga myndighetskrav på anläggningens Aktuell indikator är kopplad till redan beskriven problematik ändamålsenlighet uppfylls med ett föråldrat, och i förhållandevis hög grad fortsatt kombinerat spillvattennät med stor nederbördspåverkan. Isolerar man problematiken till bara spillvattennätet och aktuell indikator är den största konsekvensen en återkommande problematik med hög risk för bräddning av orenat avloppsvatten till sjöar och vattendrag, i synnerhet vid kraftigare nederbörd. Krav ställs på att aktuella bräddningar kontrolleras, företrädesvis med mätning eller annan typ av indikering. Tidigare utnyttjad teknik har dock varit behäftad med återkommande drift-/funktionsproblem. På enheten pågår dock nu en kontinuerlig utbyggnation av ny teknik i form av IoT-mätare (radar) som är uppkopplade till verksamhetens överordnade övervakningssystem. Aktuell teknik medger således både att larm kan erhålls vid pågående bräddning för akut åtgärd samt att centralt underlag avseende bräddfrekvenser i olika delar av nätet kan utnyttjas för verksamhetens, i allt högre grad datadrivna, arbete med att identifiera i vilka delar av nätet åtgärder bör/ska prioriteras. Under hösten avses ytterligare 3-5 bräddpunkter kompletteras med aktuell mätteknik. Omläggningstakten i spillvattennät uppgår i Målet uppfylls i dagsläget ej med de åtgärder som planerats för medeltal till <80 år året. I enhetens pågående initiativhöjning ingår att gradvis öka aktuell budget för ledningsomläggning med 1,25 tkr per år fram 6. Rent vatten och sanitet till 2032. I aktuell initiativhöjning har även ingått en omfattande omorganisation som driftsattes i februari 2025. I initiativhöjningen ingår efter att omorganisationen nu driftsatts även en gradvis ökning av personalnumerären på den nya avdelningen VA-rörnät. Denna avses inledas med löpande rekrytering med start aug/sep. Med aktuella åtgärder avses målet återkommande kunna uppnås inom en 5-10 års period. Minskad andel tillskottsvatten Andelen tillskottsvatten är mycket hög och trenden är dessvärre svagt stigande. 2024 uppgick tillskottsvattenmängden till totalt 66% (samtliga verk). Aktuell situation innebär stor negativ påverkan på verksamheten i form av återkommande problem med bräddning av orenat avloppsvatten till sjöar och vattendrag vid kraftig nederbörd samt periodvis stor påverkan på reningsfunktionen i verksamhetens avloppsreningsverk i samtliga verksamhetsområden. Vidare innebär aktuell problematik en ökad konsumtion av både el och kemikalier i pumpstationer och reningsverk. Ett omfattande utredningsarbete pågår på enheten för att löpande identifiera källor till tillskottsvatten i syfte att gradvis minska tillskottsvattenmängderna i samtliga spillvattennät. Åtgärder innefattar både anmodan om åtgärd i felaktigt utförda privata VA-installationer samt åtgärder i den allmänna VA-anläggningen (i huvudsak finansierad av verksamhetens budget för löpande omläggning och duplicering). Pågående förstärkning av verksamhetens investeringsbudget med 1 250 tkr per år samt beskriven organisatoriska förstärkning på både berörda drift- och planeringsfunktioner avses gradvis medge att aktuell trend kan vändas. Verksamhetsberättelse kort version 42(56) Välfärds- och arbetsmarknadsnämnden Beskrivning av grunduppdrag I enlighet med fullmäktiges arbetsordning och nämndernas reglementen, är det välfärds- och arbetsmarknadsnämndens ansvar att hantera kommunens uppgifter i enlighet med följande lagar:  Socialtjänstlagen (SoL) förutom de delar som avser barnomsorg  Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU)  Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM)  Föräldrabalken förutom de delar som avser överförmynderi  Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt socialförsäkringsbalken (SFB)  Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)  Lagen (2008:962) om valfrihetssystem  Lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd  Kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna enligt skollagen (2010:800) Vidare ansvarar nämnden för  tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen samt tobakslagen  att utföra kommunens åtaganden enligt lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare  vuxenutbildning  konsument- och skuldrådgivning  integrations- och flyktingfrågor  mottagande av ensamkommande barn och ungdomar Uppföljning av ekonomi och verksamhetsmål Ekonomi Driftbudget Verksamhetsområde Bokslut Årsbudget Avvikelse budget 100 Välfärd- och arbetsmarknadsnämnd 543 620 77 225 Konsument- o energirådg 459 460 1 267 Alkoholtillstånd mm 73 60 -13 470 Grundläggande vuxenutb. 3 673 3 180 -493 472 Gymnasial vuxenutbildning och 5 125 6 494 1 369 påbyggnadsutbildning 474 Anpassad vuxenutbildning 33 335 302 475 Högskoleutbildning 1 024 859 -165 476 SFI (svenska för invand.) 4 034 5 189 1 155 510 Äldreomsorg 225 711 227 100 1 389 513 Insatser enligt LSS, SFB 103 614 107 092 3 478 520 Ins till pers funktionsneds 14 576 14 114 -462 552 Institutionsvård vuxna 1 965 1 000 -965 554 HVB-vård för barn & unga 2 004 1 000 -1 004 556 Familjehemsvård för vuxna 0,0 100 100,0 557 Familjehemsvård barn unga 16 000 17 619 1 619 558 Öppna insatser vuxna 11 349 11 125 -224 568 Öppna insatser barn o unga 16 920 17 850 930 571 Övriga insatser vuxna -175 -165 10 Verksamhetsberättelse kort version 43(56) Verksamhetsområde Bokslut Årsbudget Avvikelse budget 575 Ekonomiskt bistånd 25 193 20 850 -4 343 585 Familjerätt 1 073 1 237 164 591 Välfärd o arbetsm. stab -891 2 590 3 481 600 Flyktingmottagning 177 617 440 610 Arbetsmarknadsåtgärder 11 797 13 891 2 094 920 Bilpool 99 0 -99 Summa, tkr 444 376,0 453 217 8 841,0 Investeringsbudget Avvikelse Ansvarsenhet Investeringsprojekt Bokslut Årsbudget budget Äldreomsorg Välfärdsteknik S boende 0 100 100 Inventarier nytt SÄBO 1 813 2 500 687 Välfärdsteknik ord boende 14 35 21 Tekn hjälpmedel ord 75 75 0 boende Tekn hjälpmedel s boende 75 75 0 Kylbil 481 490 9 Hemvård Centrum Väst Inventarier 59 50 -9 Förebyggande vht Inventarier 0 25 25 Tekniska hjälpmedel 0 250 250 Välfärdsteknik 0 25 25 Sjuksköterskevht Inventarier 0 30 30 Välfärdsteknik 50 50 Solsäter Tekniska hjälpmedel 39 50 11 Åmålsgården Inventarier 27 50 23 Illern övre Tekniska hjälpmedel 82 100 18 Adolfsberg Välfärdsteknik 23 25 2 Inventarier 44 50 8 Arbete och utveckling Inventarier 113 50 -63 Maskiner och redskap 0 70 70 Vuxnas lärande Inventarier 0 100 100 Pedagogiska hjälpmedel 0 50 50 IFO Inventarier 119 125 6 Välfärdsteknik 0 75 75 Utbyte elektronik 0 25 25 Stöd och funktion Inventarier 0 25 25 Gruppbostad Lyftredskap 0 30 30 Välfärdsteknik 0 30 30 Utemiljö 0 30 30 Tekn hjälpmedel 0 55 55 Daglig verksamhet Välfärdsteknik 0 55 55 Personlig assistans Lyftredskap 0 75 75 Summa, tkr 2 964 4 775 1 813 Verksamhetsberättelse kort version 44(56) Verksamhetsmål Uppföljning av nämnds- och bolagsmål samt nyckeltal Kommunfullmäktiges mål: I Åmåls kommun ska människor ha möjlighet till arbete och egen försörjning Nämnds- och bolagsmål: Fler kommuninvånare i egen försörjning genom rätt insatser till individen. Beskrivning Förvaltningen ska tidigt identifiera samt erbjuda rätt insatser för att fler personer ska komma i egen försörjning. Hela förvaltningen ska arbeta tillsammans med övriga aktörer för att skapa fler samt underhålla och utveckla existerande sysselsättningsplatser gällande praktik, arbetsmarknadsanställningar och arbetsplatsförlagd utbildning. Måluppfyllelse Målet bedöms som delvis uppnått. Under 2025 har förvaltningen fortsatt att utveckla insatser som stärker individers möjligheter till egen försörjning. Fokus har legat på arbetsmarknadspolitiska anställningar och andra riktade stödinsatser som främjar stegförflyttning mot arbete eller studier. Insatserna utformas utifrån individens behov, med målet att öka anställningsbarheten och skapa hållbara lösningar. Ett viktigt arbete pågår med förstärkt samverkan mellan individ- och familjeomsorgen (IFO), LSS-verksamheten, arbetsmarknadsenheten och Medpro Clinic. Genom gemensam planering och koordinering av insatser får fler individer tillgång till rätt stöd i rätt tid, vilket ska öka möjligheten att närma sig arbetsmarknaden. Samverkan ska bidra till att minska glappet mellan olika verksamheter och skapa en mer sammanhållen kedja av stöd. Arbetssättet med tidiga och samordnade insatser genom Backa barnet har under året fortsatt implementerats i samverkan med övriga Dalslandskommuner. Syftet är att stärka barns och ungas förutsättningar för innanförskap och fullföljda studier, vilket på sikt bidrar till ökad egen försörjning. Implementeringen har inneburit att fler professioner samverkar tidigt kring barn i riskzon, vilket skapar bättre förutsättningar för långsiktig effekt. Drivhuset har fortsatt vara en central insats för unga som står utanför arbete och studier. Genom individuellt stöd och vägledning har flera deltagare gått vidare till utbildning eller praktik, vilket är ett viktigt steg mot egen försörjning. Förvaltningen ser fortsatt behov av att utveckla uppföljningen av insatsernas effekt på individnivå, samt att stärka samverkan med externa aktörer för att skapa fler vägar till arbete. Den ekonomiska oron i omvärlden fortsätter att påverka både nationellt och lokalt. Åmål berörs i hög grad av den ekonomiska situationen, vilket syns tydligt i arbetsmarknaden och i antalet hushåll som söker ekonomiskt bistånd. Särskilt oroande är att en betydande andel av befolkningen står utanför arbetsmarknaden på grund av arbetshinder, sociala skäl och ohälsorelaterade problem. Under 2025 var 48,55 % av de vuxna och ungdomar med eget hushåll som beviljats ekonomiskt bistånd arbetslösa, vilket är en marginell förbättring jämfört med 2024 (51,19 %). Andelen individer i etableringen ökade samtidigt från 1,27 % till 5,54 %. En tydlig förändring under året är ökningen av personer som uppger sjukskrivning som orsak till biståndsbehovet. 2025 uppgick denna grupp till 16,41 %, jämfört med 14,31 % året innan. En majoritet av dessa har inte rätt till sjukpenning, vilket både pekar på en komplex ohälsoproblematik och skapar långvariga försörjningsutmaningar. Sammantaget visar utvecklingen att arbetslöshet, bristande etableringsmöjligheter och ohälsa fortsatt är de mest avgörande faktorerna bakom behovet av ekonomiskt bistånd i Åmål. Verksamhetsberättelse kort version 45(56) Uppföljning av nyckeltal Kommentar Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt Trots åtgärder så visar Åmåls siffror att kommunen bistånd, andel (%) av befolkningen fortsatt är socioekonomiskt utsatt. Utfallet för 2025 redovisas av Kolada under februari 2026. 1. Ingen fattigdom Invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll, andel Ingen ny statistik har inkommit. Fortsatt hög andel (%) barnfattigdom i Åmål. 1. Ingen fattigdom Invånare 16-24 år som varken arbetar eller studerar, Ingen ny statistik har inkommit. Satsningar sker till andel (%) exempel inom Drivhuset. 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett Inga nya siffror har inkommit för 2025. Utfallet för 2024 år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%) visar att fler kvinnor ej återaktualiseras hos försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd än både socioekonomiskt jämförbara kommuner samt riket vilket kan ses komma av att satsningar har gjorts genom arbetsmarknadspolitiska anställningar. Utfallet för män ligger på riksnivå och som i socioekonomiskt jämförbara kommuner. Verksamhetsberättelse kort version 46(56) Kommunfullmäktiges mål: Åmåls kommun ska ha ett starkt lokalt näringsliv Nämnds- och bolagsmål: Välfärds- och arbetsmarknadsförvaltningen ska arbeta för en god relation med näringslivet. Beskrivning Verksamheten arbete och vuxnas lärande ska ha ett nära samarbete med det lokala näringslivet med syfte att tillmötesgå näringslivets nuvarande och framtida kompetensbehov samt skapa fler sysselsättningsplatser i form av praktik och arbetsplatsförlagd utbildning. Måluppfyllelse Målet bedöms som uppnått. Förvaltningen arbetar för och har nära samverkan med näringslivet. Inför 2025 höjdes nyckeltalet till 30 individer i insats i näringslivet. Under året har totalt 36 individer tagit del av insatsen, vilket innebär att målet för perioden är uppfyllt i enlighet med planeringen. Resultatet visar att verksamheten har nått ut till en stabil målgrupp och att arbetssättet fortsätter att vara relevant och efterfrågat. Antalet individer ligger i nivå med tidigare års resultat, vilket tyder på en jämn och förutsägbar efterfrågan. Förvaltningen bedömer att ytterligare insatser krävs för att stärka stödet till näringslivet och möjliggöra att fler företag kan ta emot individer i insats. För att företagen ska känna trygghet i uppdraget och våga ta emot deltagare behövs tillgång till tydligt avsatta handledarresurser inom kommunen. Dessa resurser fungerar som ett stöd både till företagen och till individerna, och är avgörande för kvalitet, kontinuitet och hållbar matchning. I dagsläget är denna funktion underdimensionerad, vilket begränsar möjligheterna att utöka samarbetet med näringslivet trots en fortsatt hög vilja och potential. En förstärkning av handledarstöd skulle därför kunna bidra till att ytterligare öka måluppfyllelsen kommande år. Uppföljning av nyckeltal Kommentar Antal individer som är i en insats i näringslivet ska Totalt har 36 individer varit i en insats i näringslivet uppgå till minst 30 stycken under verksamhetsåret under verksamhetsåret. 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Kommunfullmäktiges mål: I Åmåls kommun ska människor ha möjlighet till livslångt lärande Nämnds- och bolagsmål: Kommuninvånare och medarbetare ska ges möjlighet till livslångt lärande. Beskrivning Förvaltningen ska arbeta för kompetensutveckling och karriärvägar för befintlig personal samt verka för att vara en lärande organisation. Vuxenutbildningen ska i samverkan med övriga verksamheter i Åmåls kommun samt det lokala näringslivet kunna erbjuda kommuninvånare relevant utbildning för att närma sig ett arbete och/eller stärka sin position på arbetsmarknaden. Verksamhetsberättelse kort version 47(56) Måluppfyllelse Målet bedöms som uppnått. Under 2025 har förvaltningen fortsatt att arbeta aktivt för att både medarbetare och kommuninvånare ska ges förutsättningar för kompetensutveckling och livslångt lärande. Genom vuxenutbildningen erbjuds invånare möjlighet att studera och därmed stärka sin position på arbetsmarknaden. Åmål och Bengtsfors har fortsatt avtalssamverkan gällande vuxenutbildning och SFI. Syftet är att skapa mer flexibla och behovsanpassade utbildningsvägar som leder till arbete eller vidare studier. Alla verksamheter har under året erbjudit och genomfört kompetenshöjande insatser för medarbetarna, i linje med målet om livslångt lärande. Yrkesresan innefattar numera även IFO och LSS. Även äldreomsorg är på väg och under slutet av året utbildades de första enhetscheferna. Det fyrbodalsledda ESF-projektet Fenix avslutades 2025. Flera medarbetare har gått utbildning som erbjudits på distans under året. Förvaltningen erbjuder även yrkesutbildningar i nära samverkan med det lokala näringslivet, vilket stärker kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad. Den goda samverkan har bidragit till att målet om livslångt lärande fortsatt uppnås under 2025. Uppföljning av nyckeltal Kommentar Andel medarbetare som har genomfört minst en Under året har verksamheterna genomfört riktade kompetenshöjande insats under verksamhetsåret kompetenshöjande insatser som sammantaget stärker kvaliteten i kommunens välfärdsuppdrag. 4. God utbildning för alla Äldreomsorgen har nått årets mål och genomfört utbildningar inom bland annat munvård, demens och lågaffektivt bemötande. Deltagandet ligger på cirka 80 %, och tre enhetschefer har genomfört ledarskapsutbildning via Yrkesresan. Stöd och funktion arbetar strukturerat enligt en tvåårig kompetensplan, med insatser inom bland annat AKK, MI och tvångs- och begränsningsåtgärder. Handledning och mentorskap från pedagoger stärker implementeringen i vardagen. LSS-teamet har deltagit i relevanta föreläsningar och fått juridisk handledning, vilket bidrar till ökad rättssäkerhet och kvalitet i insatserna. Kommunal primärvård och bistånd SoL rapporterar att majoriteten av medarbetarna utbildats i samverkande sjukvård och barn-HLR. Dessutom vidareutbildar sig 7 % av sjuksköterskorna genom specialistutbildningar. Sammantaget visar årets arbete att verksamheterna aktivt prioriterar kompetensutveckling. Insatserna bidrar både till ökad kvalitet för brukare och patienter och till ett stärkt professionellt stöd för medarbetare och chefer. Antal yrkesutbildningar i samverkan med näringen ska Genom samverkan i Dalsland (primärt vara minst 5 samverkansområde) så har 5 olika yrkesinriktade utbildningar varit i gång. Utöver dessa så har det funnits flera alternativ till vård- och omsorgsutbildning. Följande utbildningar har erbjudits i samverkan:  Vård- och omsorg i Åmål  Industri bas i Bengtsfors  Restaurangutbildning i Bengtsfors  Vård- och omsorgsutbildning i Bengtsfors  Elektriker, lärling i Mellerud/Åsensbruk Verksamhetsberättelse kort version 48(56) Uppföljning av nyckeltal Kommentar 4. God utbildning för alla  Språkförstärkt vård- och omsorgsutbildning i Mellerud  VVS-utbildning i Mellerud  Vård- och omsorgsutbildning i Mellerud Andel medarbetare som har genomfört fortbildning Under året har fortbildningsinsatser genomförts i under verksamhetsåret samtliga verksamheter som en del av ett pågående och systematiskt utvecklingsarbete. Det arbetas med 4. God utbildning för alla individuella utvecklingsplaner baserade på Fyrbodals gemensamma modell för kvalitet och kompetens, och flera utbildningar genomförs i webbutbildningsformat för att nå hela organisationen. Inom äldreomsorgen har ett flertal riktade fortbildningar genomförts, bland annat utvecklingsdagar med demensfokus, utbildning i Senior alert, Lindring bortom boten, handledarutbildning, hot- och våldsutbildning samt hörselombudsutbildning. Lågaffektivt bemötande har genomförts som en gemensam satsning i Fyrbodal. Stöd och funktion arbetar kontinuerligt med fortbildning utifrån enheternas behov, vilket säkerställer att insatserna anpassas till aktuell målgrupp och verksamhetsutmaningar. Inom kommunal primärvård och bistånd SoL har utvecklingsdagar genomförts med fokus på mer komplexa bemötandesituationer gentemot anhöriga. Rekryteringssituationen och väntan på nya enhetschefer har påverkat möjligheten att genomföra planerade satsningar fullt ut, men delar av fortbildningen har ändå kunnat genomföras. Sammantaget visar årets fortbildningsarbete på en fortsatt hög ambitionsnivå, med både breda och verksamhetsspecifika insatser som stöttar medarbetarnas kompetens och stärker kvaliteten i mötet med brukare, patienter och anhöriga. Kommunfullmäktiges mål: I Åmåls kommun ska alla ha en god och jämlik hälsa samt uppleva livskvalitet Nämnds- och bolagsmål: Den enskildes livskvalitet ska främjas genom delaktighet, trygghet och självständighet. Beskrivning Individens behov ska vara vägledande och arbetssättet kännetecknas av ett förebyggande synsätt i syfte att bibehålla och utveckla den enskildes resurser i det dagliga livet. Förhållningssättet ska främja den enskildes livskvalitet genom delaktighet, trygghet och självständighet. Måluppfyllelse Målet bedöms som delvis uppnått. Verksamhetsberättelse kort version 49(56) Förvaltningen arbetar fortsatt med Friskorienterat arbetssätt med att öka frisknärvaron (leds av HR-avdelningen). Arbetet med ökad frisknärvaro är fortsatt prioriterat. Särskilda boendes verksamhetsdagar hade fokus på hälsofrämjande insatser. Friskorienterat arbetssätt är också en del av projektet Friska medborgare som genomförs tillsammans med Medpro Clinic. Samverkansrutin även med företagshälsovården. Förvaltningen och verksamheterna arbetar kontinuerligt med kvalitetsutveckling bland annat utifrån resultat från brukarbedömningar och "Vad tycker de äldre". I en tid då psykisk ohälsa är hög och ökande är de integrerade mottagningarna SamVux, UngVux och Familjecentralen viktiga för att verka för individens möjligheter till god och jämlik hälsa samt livskvalitet. Flera viktiga satsningar pågår inom förvaltningen för att anpassa sig till nya SoL, bland annat Liv till åren som är ett samverkansprojekt från SKR. Liv till åren är ett sätt att ställa om till att arbeta både främjande och förebyggande för äldre. Målet att den enskildes livskvalitet ska främjas genom delaktighet, trygghet och självständighet bedöms som delvis uppnått utifrån att nyckeltal som verksamheten följer visar att kommunen har förbättringspotential. Uppföljning av nyckeltal Kommentar Sjukfrånvaro (totalt) Sjukfrånvaron ligger över målvärdet i flera verksamheter, främst på grund av hög långtidsfrånvaro. 3. God hälsa och välbefinnande Flera långtidssjukskrivningar har pågått under längre tid och fortsätter att påverka totalen. Korttidsfrånvaron är generellt stabil eller förbättrad. Flera enheter arbetar aktivt med rehabilitering, omtankesamtal och hälsofrämjande insatser, och vissa verksamheter visar minskad frånvaro jämfört med tidigare perioder. Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg Resultat för brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) - helhetssyn - visar ett resultat som är strax under resultatet för riket som helhet. Utfall kvinnor är 87 % för 2025 medan det var 82 % 2024 vilket visar på en positiv utveckling för helhetssyn vad gäller kvinnors svar. För män var utfallet 91 % 2024 och för 2025 är det 80 % vilket visar på en nedgång. Båda förändringarna behöver analyseras. Det som försvårar är den låga svarsfrekvensen. För att kunna få resultat som kan ligga till grund för kvalitetsutveckling har verksamheten valt att under 2026 arbeta för att få in mer underlag och egen enkät kommer att användas. Enheterna inom hemtjänst arbetar med resultatet i grupperna. Årets resultat i Socialstyrelsens undersökning Vad tycker de äldre? utgör en central del i kvalitetsarbetet. Svarsfrekvensen är fortsatt låg, vilket är oroväckande och påverkar möjligheten till tillförlitliga analyser. Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg Resultat för brukarbedömning särskilt boende - helhetssyn, andel (%) äldreomsorg - helhetssyn - visar ett resultat som är strax under resultatet för riket som helhet. Utfall kvinnor är 75 % för 2025 medan det var 78 % 2024 vilket visar på en negativ utveckling för helhetssyn vad gäller kvinnors svar. För män var utfallet 100 % 2024 och för 2025 är det 73 % vilket visar på en större negativ utveckling. Båda förändringarna behöver analyseras. Det som försvårar är den låga svarsfrekvensen. För att kunna få resultat som kan ligga till grund för kvalitetsutveckling har verksamheten valt att under 2026 arbeta för att få in mer underlag och Verksamhetsberättelse kort version 50(56) Uppföljning av nyckeltal Kommentar egen enkät kommer att användas. Enheterna inom särskilt boende arbetar med resultatet. Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - möjlighet Resultatet i brukarbedömning hemtjänst - möjlighet att att framföra synpunkter eller klagomål, andel (%) framföra synpunkter eller klagomål - är något bättre än riksgenomsnittet. Jämfört med året innan syns en minskning vad gäller skattningen för kvinnor och en klar ökning vad gäller skattningen för män. Arbete pågår kontinuerligt med att underlätta och uppmuntra framförande av synpunkter och klagomål. Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg Resultatet i brukarbedömning hemtjänst - möjlighet att - möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål, framföra synpunkter eller klagomål - visar ett sämre andel (%) utfall än riksgenomsnittet. Jämfört med året innan syns en minskning vad gäller skattningen för kvinnor. För män är skattningen kvar på samma nivå som 2024. Arbete pågår kontinuerligt med att underlätta och uppmuntra framförande av synpunkter och klagomål. Brukarbedömning gruppbostad LSS - rätt stöd, andel Genomförs vartannat år. Resultatet för 2024 visade att (%) 71% av brukarna anser att dom får rätt stöd, motsvarande siffra för riket är 82%. Brukarbedömning daglig verksamhet LSS - rätt stöd, Genomförs vartannat år. Senaste resultatet från 2023 andel (%) års användarundersökning för daglig verksamhet enligt LSS om korrekt stöd visade 92 %, jämfört med riksgenomsnittet på 86 %. Verksamhetsberättelse kort version 51(56) Uppföljning av nyckeltal Kommentar Brukarbedömning daglig verksamhet LSS - trygg med Genomförs vartannat år. Senaste resultatet är för 2023 personal, andel (%) visade att 82 % av deltagarna i daglig verksamhet enligt LSS kände sig trygga med personalen, vilket är något lägre än riksgenomsnittet på 84 %. Brukarbedömning gruppbostad LSS - trygg med Genomförs vartannat år. Resultatet för 2024 visade att personal, andel (%) 77% känner sig trygg med personal. Motsvarande siffra för riket är 76%. Sjukfrånvaro (korttidssjukskrivning) Korttidssjukfrånvaron har i stort legat på en stabil nivå, men flera enheter rapporterar en tydlig topp i 3. God hälsa och välbefinnande september. Flera verksamheter arbetar aktivt med omtanke- och rehabsamtal samt löpande kontakt med medarbetare för att minska frånvaron. Sjukfrånvaron registreras i Opus enligt rutin. Sjukfrånvaro (långtidssjukskrivning) Långtidssjukskrivningen påverkar flera verksamheter men är till stor del inte arbetsrelaterad. Några enheter 3. God hälsa och välbefinnande har haft flera långtidssjuka, medan andra ligger på låg eller ingen nivå. Flera medarbetare är delvis tillbaka i arbete eller på väg tillbaka, och vissa långtidssjukskrivningar avslutas under 2026. Variationer mellan månader förekommer, främst med högre nivåer i september och december. Arbetet med omtanke- och rehabsamtal fortsätter löpande. Verksamhetsberättelse kort version 52(56) Nämnds- och bolagsmål: Genomföra en digital transformation som förbättrar effektivitet, tillgänglighet och kvalitet i välfärds- och arbetsmarknadsnämndens tjänster för både invånare och medarbetare genom att införa användarvänliga digitala lösningar och automatiserade processer Beskrivning Digital transformation för ökad effektivitet, tillgänglighet och kvalitet - digital transformation innebär en strategisk och målinriktad användning av digital teknik för att optimera arbetsflöden, förbättra serviceutbudet och öka delaktighet och tillgänglighet för alla kommunens invånare och medarbetare. Måluppfyllelse Målet bedöms som delvis uppnått. Medborgartjänst är ett av förvaltningens prioriterade områden. E-tjänst inom Medborgartjänst används inom ekonomiskt bistånd men flera utvecklingsområden pågår. Uppföljning av nyckeltal Kommentar Andel ökad användning av Medborgartjänst över tid Målvärdet om 70 % andel användning av (%-ökning per år) Medborgartjänst nås inte under 2025, men är ett prioriterat område under 2026. 3. God hälsa och välbefinnande Kommunfullmäktiges mål: Åmåls kommun ska vara ett långsiktigt ekologiskt hållbart och klimatneutralt samhälle Nämnds- och bolagsmål: Välfärds- och arbetsmarknadsförvaltningen ska stärka förutsättningarna för ett ekologiskt hållbart och klimatneutralt samhälle. Beskrivning Förvaltningen ska stärka förutsättningarna för en övergång till ett ekologiskt hållbart och klimatneutralt samhälle genom upphandling, effektiviserat nyttjande av fordon och inköp utifrån hållbarhetsperspektiv. Måluppfyllelse Målet bedöms som delvis uppnått. Inom förvaltningen pågår flera satsningar för att bidra till skapandet av ett långsiktigt ekologiskt hållbart och klimatneutralt samhälle, både i det lilla och i det stora. Fokus under 2025 är att gå mot ett mer hållbart användande av bilar, något som sker genom övergång till elbilar, minskad användning av bilar genom användande av cyklar samt fortsatt arbete med projektet Cykelkedjan inom verksamhet Stöd och funktion. Verksamhetsberättelse kort version 53(56) Uppföljning av nyckeltal Kommentar Genomförda utvecklingsprojekt eller insatser som Målet är att genomföra utvecklingsinsatser som minskar syftar till att förbättra ekologisk hållbarhet och minska miljöpåverkan och stärker hållbarheten inom våra klimatpåverkan inom förvaltningens verksamhet verksamheter. Det gemensamma projektet för 2025 har varit transporter; de flesta bilar är utbytta till elbilar och 7. Hållbar energi satsningar görs inom verksamheterna att öka 12. Hållbar konsumtion och produktion användning av cykel och el-cykel. Inom verksamhet HSL 13. Bekämpa klimatförändringarna används trehjuliga ellådcyklar för att möjliggöra transport av exempelvis hjälpmedel och att cykling på vintern sker på ett säkert sätt. Utöver det sker satsningar i form av nytt särskilt boende, Tjuke, och verksamhet "Cykelkedjan" inom daglig verksamhet (Stöd och funktion). Verksamhetsberättelse kort version 54(56) Överförmyndarnämnden Beskrivning av grunduppdrag Verksamheternas grundläggande uppdrag baseras på statlig, regional och kommunal styrning och kan beskrivas enligt följande:  För vilka målgrupper är verksamheten avsedd?  Vilka specifika situationer och behov avser verksamheten att lösa?  Vad innefattar verksamhetens utbud av tjänster? Verksamhetsområde Målgrupper Behov Utbud Tillsynsverksamhet Huvudmän (de som har en Se till att de som har en Granska och utföra tillsyn ställföreträdare) samt ställföreträdare (god man, för att kontrollera att minderåriga. förvaltare eller ställföreträdare sköter sina förmyndare) inte lider uppdrag på ett lämpligt några rättsförluster. sätt, utreda ärenden efter föreläggande av tingsrätt, utreda behov av godmanskap/förvaltarskap och ansöka om anordnande hos tingsrätten, rekrytera gode män/förvaltare samt tillhandahålla lämplig utbildning för ställföreträdare. Uppföljning av ekonomi och verksamhetsmål Ekonomi Driftbudget Verksamhetsområde Bokslut Årsbudget Avvikelse budget 130 Överförmynderiverksamhet 2 511 3 269 758 Summa, tkr 2 511 3 269 758 Verksamhetsmål Uppföljning av nämnds- och bolagsmål samt nyckeltal Kommunfullmäktiges mål: I Åmåls kommun ska alla ha en god och jämlik hälsa samt uppleva livskvalitet Nämnds- och bolagsmål: Överförmyndarverksamheten ska kännetecknas av hög kvalitet. Beskrivning Överförmyndarverksamheten ska ha ett fortsatt fokus på att rekrytera och utbilda ställföreträdare med målet att tillförsäkra trygghet och säkerhet för huvudmän och myndlingar. Utbildning av nya och aktiva ställföreträdare bidrar till att ärenden kan handläggas med hög kvalitet och effektivitet för att huvudmännen ska få den hjälp de har rätt till. Överförmyndarverksamheten ska samverka med andra aktörer som kan gynna huvudmännens intresse. Ökad medvetenhet om verksamheten och dess handläggningsprocess kan bidra till att korta ner handläggningstider. Den digitala utvecklingen ska fortsätta inom överförmyndarverksamheten med syfte att effektivisera verksamheten genom snabbare, enklare och mer rättssäker hantering. Verksamhetsberättelse kort version 55(56) Måluppfyllelse Målet bedöms som delvis uppnått. Uppföljning av internkontrollplanen visar att verksamheten i stort utgör en kvalitativ myndighetsutövning. Verksamheten har utvecklats till att stärkas ytterligare i myndighetsutövningen. Uppföljning av nyckeltal Kommentar Minst 90 procent av årsräkningarna ska vara granskade Målet uppfyllt. 2 årsräkningar har ännu inte inkommit senast sju månader från att de kommit in till för 2024 och därmed ej kunnat granskas under 2025. överförmyndarnämnden. Omprövning av förvaltarskap - samtliga förvaltarskap Målet uppnått - samtliga förvaltarskap har omprövats ska omprövas innan årsskiftet. innan årsskiftet. Antalet anordnanden där yrkesmässiga Mål 2025: mindre än årets ingång (30 ärenden). Nu ställföreträdare har uppdraget (totalt) totalt 29 yrkesmässiga ärenden, T3. Målet är uppfyllt. Antal inkomna klagomål/synpunkter på Under 2025 har det under året inkommit 41 begäran ställföreträdare om entledigande/byte. Antalet har ökat jämfört med 2024 (38). Totalt har 13 klagomål utretts (enligt internkontrollplan 2025). Ett utbyte av ställföreträdare kan enbart ske om Överförmyndarnämnden bedömer att ställföreträdare misskött sitt uppdrag. 7 beslut om entledigande av ställföreträdare (6 huvudmän) enligt FB 11:20 har fattats i nämnden under året samt 2 avslag om begäran om byte. Det är således inte alla inkomna klagomål/synpunkter som leder till ett entledigande och utbyte av ställföreträdarskap. Verksamhetsberättelse kort version 56(56) Sida Protokoll 1(1) Sammanträdesdatum 2026-04-15 Kommunstyrelsen Dnr KS-2025-00337

KS § 64 Instruktion till ombud vid årsstämma för Stadsnät i Åmål AB, avseende verksamhetsår 2025 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att ombudet för kommunens räkning: - godkänner resultat- och balansräkning - godkänner föreslagen disposition av resultat - godkänner ansvarsfrihet för styrelseledamöterna - godkänner ansvarsfrihet för VD. Sammanfattning av ärendet Inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår ska aktiebolag med kommunala ägarintressen hålla en ordinarie bolagsstämma (årsstämma). Kommunen som aktieägare ska företrädas av ett ombud på stämman. Ombudet ska ha en fullmakt från den som juridiskt äger aktierna och det är dessutom lämpligt att med en ombudsinstruktion som klargör hur ombudet ska rösta. Stadsnät i Åmål AB har inkommit med årsredovisning för 2025. Bolagets årsstämma hålls den 28 april 2026. Bolagets revisorer (daterat 2026-02-26) meddelar att de har granskat bolagets verksamhet och att granskningen har utförts enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Bolagets resultat efter finansiella poster uppgår till 6,5 mnkr att jämföra med 6,0 mnkr föregående år. Nettoomsättningen ökar från 14,4 mnkr till 15,4 mnkr och bolagets soliditet på balansdagen är 67,1 % jämfört med 51,6 % föregående år. Revisorerna tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Beslutsgång Ordföranden finner att det finns ett förslag till beslut nämligen det från arbetsutskottet. Han frågar om förslaget godkänns och finner att kommunstyrelsen gör detta. Justerare Utdragsbestyrkande MIKAEL NILSSON MICHAEL KARLSSON Ida Sundström 2026-04-20 08:46:08 2026-04-20 13:48:21 2026-04-20 15:35:54 Sida Protokoll 2(2) Sammanträdesdatum 2026-04-15 Kommunstyrelsen Beslutsunderlag - Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott den 18 mars 2026 § 30 - Tjänsteskrivelse av ekonomichef den 12 mars 2026 - Stadsnät i Åmål AB:s årsredovisning 2025 Beslutet skickas till Ekonomichef Ombudet __________ Justerare Utdragsbestyrkande MIKAEL NILSSON MICHAEL KARLSSON Ida Sundström 2026-04-20 08:46:08 2026-04-20 13:48:21 2026-04-20 15:35:54 Sida Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Diarienummer 2026-03-12 KS-2026-00093 Ekonomienheten Stig-Arne Olsson Kommunstyrelsen Instruktion till ombud vid årsstämma för Stadsnät i Åmål AB, avseende verksamhetsår 2025 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ombudet för kommunens räkning: - godkänner resultat- och balansräkning - godkänner föreslagen disposition av resultat - godkänner ansvarsfrihet för styrelseledamöterna - godkänner ansvarsfrihet för VD. Sammanfattning av ärendet Inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår ska aktiebolag med kommunala ägarintressen hålla en ordinarie bolagsstämma (årsstämma). Kommunen som aktieägare ska företrädas av ett ombud på stämman. Ombudet ska ha en fullmakt från den som juridiskt äger aktierna och det är dessutom lämpligt att med en ombudsinstruktion som klargör hur ombudet ska rösta. Stadsnät i Åmål AB har inkommit med årsredovisning för 2025. Bolagets årsstämma hålls den 28 april 2026. Bolagets revisorer (daterat 2026-02-26) meddelar att de har granskat bolagets verksamhet och att granskningen har utförts enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Bolagets resultat efter finansiella poster uppgår till 6,5 mnkr att jämföra med 6,0 mnkr föregående år. Nettoomsättningen ökar från 14,4 mnkr till 15,4 mnkr och bolagets soliditet på balansdagen är 67,1 % jämfört med 51,6 % föregående år. Revisorerna tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Ekonomiska konsekvenser Förslag till beslut medför inga extra kostnader. Postadress Besöksadress Telefon E-post Org.nr Bankgiro Webb Box 62 Kungsgatan 26 0532-170 00 kommun@amal.se 212000-1587 991-2353 www.amal.se 662 22 Åmål 662 31 Åmål Datum Diarienummer Sida Åmåls kommun 2026-03-12 KS-2026-00093 2(2) Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse av ekonomichef den 12 mars 2026 - Stadsnät i Åmål AB:s årsredovisning 2025 Beslutet skickas till Ekonomichef Ombudet Stig-Arne Olsson Jan-Erik Samuelsson ekonomichef Kommundirektör Ekonomienheten Postadress Besöksadress Telefon E-post Org.nr Bankgiro Webb Box 62 Kungsgatan 26 0532-170 00 kommun@amal.se 212000-1587 991-2353 www.amal.se 662 22 Åmål 662 31 Åmål Stadsnät i ÅMål AB 1(10) Org nr 556708-7530 Rdkenskapsaret 2025-01-01 - 2025-12-31 Innehåll: Sida Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Noter med redovisningsprinciper och boksluts- kommentarer Stadsnät i Åmål AB 2010) Orgnr 556708-7530 Styrelsen och verkställande direktören för Stadsnät i Amal AB, org nr 556708-7530, med säte i Åmål, harhärmed upprättat årsredovisningförräkenskapsåret2025-01-01 - 2025-12-31. Förvaltningsberättelse Verksamheten Allmäntom verksamheten Bolaget skall bygga ochtillhandahållaett fiberoptisktnät i tätorten, samt ett stamfibernät på landsbygden, för attfrämja snabb elektronisk kommunikationtill boende och näringsliv i Åmåls kommun. Stadsnät i Åmål AB, orgnr 556708-7530, är helägt av Åmåls kommunochstyrelsen utses av kommunfullmäktige i Åmål. Bolaget är delägare i samverkansbolaget MittNätAB som samverkarrunt centralutrustning, överordnade system samtteknisk utveckling. Väsentligahändelser underräkenskapsåret Under årethar bolagets marknadsinsatser intensifierats som en följd av att kopparnätet släcks ner 2026-03-31. Kampanjerhar skapats gemensamt med vårt samverkansbolag MittNat och dess övriga delägare, det harvarit ett bra gensvarpå kampanjerna. Säffle fibernätblev underåret fullt integrerade i MittNät, vilket är mycket positivtför stadsnäten i MittNät. Vår nyatjänsteportal, därvåratjänsteleverantörer presenterar sinaerbjudandentill våra kunderär nu i full drift. Underåret har sexnyatjänsteleverantörertillkommit i vårt nät. Planeringen inför Stadsnätsföreningens årskonferens som genomförs i Karlstad i början av mars -26, där MittNät står som värd för arrangemanget, pågår. Till konferensen inbjuds hela stadsnätssverige med cirka 170 stadsnätverksammai cirka200 kommuner. Arbetet mednationellaaffärer pågår alltjämt och ärviktigtför såväl stadsnätet som MittNät/Nodena. Utveckling av teknik och system fortgår som tidigare mittnätsbolagen emellan. Diskussioner medytterligare intressenter gällandetillkommande stadsnät i MIittNätfortgår så somtidigare. Flerårsöversikt Belopp i tkr 2025 2024 2023 2022 2021 Nettoomsättning 15 423 14 430 13 956 13288 12 083 Resultat efter finansiella poster 6 519 6 041 5 103 4905 4 347 Soliditet 67,1% 51,6% 41,3% 32,2% 24,8% Avkastningpatotaltkapital 15,1% 13,2% 11,2% 10,1% 9,0% Definition av nyckeltal: Soliditet Justerat egetkapital / balansomslutningen Avkastning patotaltkapital Rörelseresultat + finansiella intäkter/totalt kapital Stadsnät i Åmål AB 3(10) Org nr 556708-7530 Förändringar i eget kapital Aktie- Reserv- Fritteget Belopp i tkr kapital fond kapital Vid räkenskapsårets början 3 000 - 2 057 Utdelning -500 Årets resultat 5235 Vid årets slut 3 000 - 6 792 Villkorade aktieägartillskotthar erhållits tidigare år med 34 500 tkr. Resultatdisposition Styrelsen föreslåratt årets resultat, 5.234.974 kronortillsammans med balanserat resultat, 1.557.133 kronor uppgåendetill totalt 6.792.107 kronor disponeras enligt följande: Utdelningtill ägarna 2 000 000 Balanserasi nyrakning 4 792 107 Totalt 6 792 107 Vadbeträffarföretagets resultat och ställning i övrigthänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningarmedtillhörande bokslutskommentarer. Stadsnät i Amal AB 4(10) Org nr 556708-7530 Resultaträkning 2025-01-01 2024-01-01 Beloppi tkr Not —- 2025-12-31 - 2024-12-31 Rorelseintakter, lagerforandringar mm Nettoomsättning 15 423 14 430 Övriga rérelseintakter 0 0 Summaro6relseintakter, lagerforandringar, mm 15 423 14 430 Rorelsekostnader Ovriga externa kostnader -4 151 -3 689 Personalkostnader 2 -1 958 -1 998 Avskrivningar av materiella anlaggningstillgangar -2 621 -2 534 Summarérelsekostnader -8 730 -8 221 Rörelseresultat 6 693 6 209 Finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 3 73 298 Rantekostnader och liknanderesultatposter 4 -247 -466 Summafinansiella poster -174 -168 Resultat efter finansiella poster 6 519 6 041 Bokslutsdispositioner Förändring av överavskrivningar 2274 -5 961 Förändring av periodiseringsfonder -2 199 - Summa bokslutsdispositioner 75 -5 961 Resultat före skatt 6 594 80 Skatter Skatt på årets resultat -1 359 -16 Årets resultat 5235 64 Stadsnat i Amal AB 5(10) Org nr 556708-7530 Balansrakning Beloppi tkr Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGANGAR Anlaggningstillgangar Materiella anlaggningstillgangar Fibernat och tekniska anlaggningar 5 23 648 26 057 Inventarier och installationer 6 517 239 Summa materiella anlaggningstillgangar 24 165 26 296 Finansiella anlaggningstillgangar Andelari intressebolag 7 150 150 Andra langfristiga fordringar 8 9 819 10 348 Summafinansiella anlaggningstillgangar 9 969 10 498 Summaanlaggningstillgangar 34 134 36 794 Omsa8ttningstillgangar Varulagerm.m. Fardiga varor och handelsvaror 65 22 Summa varulager 65 22 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 3 388 3 494 Övriga fordringar 1 124 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 054 1 369 Summakortfristiga fordringar 5 443 4 987 Kassa och bank 5 280 7 533 Summa omsaAattningstillgangar 10 788 12 542 SUMMA TILLGANGAR 44 922 49 336 Stadsnät i ÅMål AB 6(10) Org nr 556708-7530 Balansräkning, forts Beloppi tkr Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Egetkapital Bundet eget kapital Aktiekapital (30.000 aktier) 3 000 3 000 Summa bundet egetkapital 3 000 3 000 Fritt egetkapital Balanserat resultat 1 557 1 993 Arets resultat 5 235 64 Summafritt eget kapital 6 792 2 057 Summaegetkapital 9 792 5 057 Obeskattade reserver Periodiseringsfonder 2199 0 Ackumulerade 6veravskrivningar 23 442 25 716 Summa obeskattade reserver 25 641 25 716 Langfristiga skulder Skuldertill kreditinstitut 9 0 5 000 Summalångfristiga skulder 0 5 000 Kortfristiga skulder Skuldertill kreditinstitut 9 5 000 10 000 Leverantörsskulder 222 627 Skatteskulder 1224 0 Ovriga skulder 1 245 1 024 Upplupna kostn och férutbet intäkter 1798 1912 Summakortfristiga skulder 9 489 13 563 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 44 922 49 336 Stadsnat i Amal AB 7(10) Org nr 556708-7530 Noter Belopp i tkrom inget annat anges Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag. Avskrivningsprinciperföranläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad nyttjandeperiod. Följande avskrivningstider tillämpas: Materiella anläggningstillgångar Maskiner och andra tekniska anläggningar(fibernät) 20 år Inventarier och installationer 5 år Not2 Anstallda, personalkostnader och arvodentill styrelse 2025 2024 Medelantal anställda Sverige 2,0 2,0 Löner, andra ersättningaroch sociala kostnader Löner och andra ersättningar 1166 1284 Sociala kostnader 429 484 (varav pensionskostnader) -93 -98 Not 3 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 2025 2024 Ränteintäkter, övriga 73 298 73 298 Not4 R&antekostnaderoch liknande resultatposter 2025 2024 Rantekostnader, 6vriga -233 -417 Borgensavgift Amals Kommun -14 -49 -247 -466 Stadsnät i ÅMål AB 8(10) Org nr 556708-7530 Not 5 Fibernät och tekniska anläggningar 2025-12-31 2024-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 42 831 42 818 Nyanskaffningar - 13 Försäljningar A = 42 831 42 831 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början -16 774 -14 366 Årets avskrivning enl plan på ansk. värden -2 409 -2 408 Försäljningar - - -19 183 -16 774 Redovisat värde vid årets slut 23 648 26 057 Not 6 Inventarier och installationer 2025-12-31 2024-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 1 823 1 748 Nyanskaffningar 491 75 Utrangeringar -398 - 1916 1 823 Ackumulerade avskrivningarenligtplan Vid årets början -1584 -1458 Årets avskrivningar enl plan på anskaffningsvärdena -213 -126 Utrangeringar 398 - -1399 -1584 Redovisat värde vid årets slut 517 239 Stadsnat i Amal AB 9(10) Org nr 556708-7530 Not7 Andelar i intressebolag 2025-12-31 2024-12-31 Ackumulerade anskaffningsvarden Vid årets början 150 150 150 150 Redovisat värde vid årets slut 150 150 Not 8 Andra långfristiga fordringar 2025-12-31 2024-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 10 348 10 348 Tillkommandefordringar 66 592 Regleradefordringar -595 -592 9 819 10 348 Redovisat vardevid arets slut 9 819 10 348 Not9 Skuldertill kreditinstitut Bindningstider Medelranta (%) Belopp Andeli % 2026 3,51 5 000 100% Snittranta 3,51 Summa 5 000 100% Lan som förfaller inom ett ar har klassificerats som kortfristig skuld. Övriga lån har klassificerats som langfristig skuld. Not 10 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser Beloppi tkr 2025-12-31 2024-12-31 Ställda säkerheter Inga Inga Eventualförpliktelser Borgensförbindelser, Fastigo 21 21 Stadsnat i Amal AB 10(10) Org nr 556708-7530 Not 11 Väsentliga händelser efter balansdagen Enligt bolagets bedömning har inga händelseravväsentlig betydelse för bolagets resultat, likviditet ellerfinansiella ställning inträffatefter räkenskapsårets utgång. Årsredovisningens innehåll blev klart den 26 februari 2026. a Åmål den 26 februari 2026 hase | Lars Wising Ordförande T ILAN Ulf Nilsson Jan Sedenka s Dalsbo Verkställande direktör Min revis ionsberättel se har avgivits den 26 februari 2026 AA—— Magnus Gustafsson Auktoriserad revisor A\/ AZETS Revisionsberattelse TillbolagsstämmaniStadsnätiÅMålAB Org.nr556708-7530 Rapportom årsredovisningen SomdelavenrevisionenligtISAanvänderjagprofessionelltomdöme Uttalanden och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. JagharutförtenrevisionavårsredovisningenförStadsnätiÅmålAB Dessutom: förår2025. e identifierarochbedömerjagriskernaförväsentligafelaktigheteri Enligtminuppfattningharårsredovisningenupprättatsienlighetmed årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat rättvisandebildavStadsnätiÅmålABsfinansiellaställningperden31 utifråndessariskerochinhämtarrevisionsbevissomärtillräckliga december 2025 och av dess finansiella resultat för året enligt ochändamålsenligaförattutgöraengrundförminauttalanden. årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighettill följd av årsredovisningensövrigadelar. oegentligheterärhögreänförenväsentligfelaktighetsomberor Jag tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig ochbalansräkningen. informationelleråsidosättandeavinternkontroll. Grundföruttalanden . skaffar jag mig en förståelse av den del av bolagets interna Jag harutfört revisionen enligt International Standards on Auditing kontroll som har betydelse för min revision för att utforma (ISA) och god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt dessa granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är omständigheterna, meninteförattuttalamig om effektiviteten i oberoendeiförhållandetillStadsnatiAmalABenligtgodrevisorssedi deninternakontrollen. Sverige ochhariövrigtfullgjortmittyrkesetiskaansvarenligtdessa krav. e utvarderar jag lampligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande ändamålsenligasomgrundförminauttalanden. upplysningar. Övrigaupplysningar e drar jag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och Revisionen av årsredovisningen för föregående räkenskapsår har verkställandedirektörenanvänderantagandetomfortsattdriftvid utförtsavenannanrevisorsomlämnatenrevisionsberättelsedaterad upprättandet av årsredovisningen. Jag drar också en slutsats, 27 februari 2025 med omodifierade uttalanden i Rapport om med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det årsredovisningen. finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelserellerförhållandensomkanledatillbetydandetvivelom Styrelsensochverkställandedirektörensansvar bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar Detärstyrelsenochverkställandedirektörensomharansvaretföratt slutsatsenattdetfinnsenväsentligosäkerhetsfaktor,måstejagi årsredovisningenupprättasochattdengerenrättvisandebildenligt revisionsberättelsenfästauppmärksamhetenpåupplysningarnai årsredovisningslagen.Styrelsenochverkställandedirektörenansvarar årsredovisningen om den väsentligaosäkerhetsfaktorn eller, om även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga årsredovisningen. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis felaktigheter,varesigdessaberorpåoegentligheterellermisstag. sominhämtasframtilldatumetförrevisionsberättelsen.Dockkan Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och framtidahändelserellerförhållandengöraattettbolagintelängre verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att kanfortsättaverksamheten. fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt om « utvärderarjag den övergripande presentationen, strukturen och förhållanden som kan påverkaförmågan attfortsättaverksamheten innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om ochattanvändaantagandetomfortsattdrift.Antagandetomfortsatt årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och drift tillämpas dock inte om beslut har fattats om att avveckla händelsernapåettsättsomgerenrättvisandebild. verksamheten. Jagmåsteinformerastyrelsenomblandannatrevisionensplanerade Revisornsansvar omfattning ochinriktning samttidpunktenförden.Jag måsteockså Mina mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som jag felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, identifierat. ochattlämnaenrevisionsberättelsesominnehållerminauttalanden. Rimligsäkerhetärenhöggradavsäkerhet,menäringengarantiför atten revision som utförs enligtISA och god revisionssed i Sverige alltidkommerattupptäckaenväsentligfelaktighetomensådanfinns. Felaktigheterkanuppståpågrundavoegentligheterellermisstagoch anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverkadeekonomiska beslutsom användarefattarmed grundiårsredovisningen. StadsnatiAmalAB,org.nr.556708-7530 1/2 A\/ AZETS Rapport om andra kravenligt lagar och andraförfattningar främst pa revisionen av rakenskaperna. Vilka tillkommande Uttalanden granskningsatgarder som utférs baseras på min professionella Utöverminrevisionavårsredovisningenharjagävenutförtenrevision bedömningmedutgångspunktiriskochväsentlighet.Detinnebäratt avstyrelsens ochverkställandedirektörensförvaltningförStadsnäti jag fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och Åmål AB för år 2025 samt avförslagettill dispositioner beträffande förhållandensomärväsentligaförverksamhetenochdäravstegoch bolagetsvinstellerförlust. överträdelserskulle hasärskild betydelseför bolagets situation. Jag Jagtillstyrkerattbolagsstämmandisponerarvinstenenligtförslageti går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och åtgärderoch andraförhållanden som är relevantaförmittuttalande verkställandedirektörenansvarsfrihetförräkenskapsåret. om ansvarsfrihet. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslagtilldispositionerbeträffandebolagetsvinstellerförlustharjag Grundföruttalanden granskatstyrelsensmotiveradeyttrandesamtetturvalavunderlagen JagharutförtrevisionenenligtgodrevisionssediSverige.Mittansvar för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är aktiebolagslagen. oberoendeiförhållandetillStadsnätiÅMålABenligtgodrevisorssedi Sverigeoch hari övrigtfullgjortmittyrkesetiskaansvarenligtdessa krav. Karlskogaden26februari2026 Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenligasomgrundförminauttalanden. Styrelsensochverkställandedirektörensansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är MagnusGustafsson försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, Auktoriseradrevisor omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, konsolideringsbehov,likviditetochställningiövrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagetsangelägenheter.Dettainnefattarblandannatattfortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisationärutformadsåattbokföringen,medelsförvaltningenoch bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annatvidtadeåtgärdersomärnödvändigaförattbolagetsbokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningenskaskötaspåettbetryggandesätt. Revisornsansvar Mitt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed mitt uttalandeom ansvarsfrihet, ärattinhämtarevisionsbevisförattmed enrimliggradavsäkerhetkunnabedömaomnågonstyrelseledamot ellerverkställandedirektöreninågotväsentligtavseende: e företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget,eller « på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagenellerbolagsordningen. Mitt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagetsvinstellerförlust,ochdärmedmittuttalandeomdetta,äratt medrimlig grad av säkerhet bedömaom förslagetärförenligt med aktiebolagslagen. Rimligsäkerhetärenhöggradavsäkerhet,meningengarantiföratt enrevisionsomutförsenligtgodrevisionssediSverigealltidkommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighetmotbolaget,ellerattettförslagtilldispositioner avbolagetsvinstellerförlustinteärförenligtmedaktiebolagslagen. SomendelavenrevisionenligtgodrevisionssediSverigeanvänder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning underhela revisionen. Granskningen avförvaltningen och förslagettill dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig StadsnätiAmalAB,org.nr.556708-7530 2/2 Till: Årsstämmani Stadsnät i ÅmålAB Kommunfullmäktige iÅmåls kommun Granskningsrapport för år 2025 Inledning Vi, av fullmäktige i Åmåls kommun utsedda lekmannarevisorer, hargranskatverksamheteni Stadsnät i Åmål AB förår2025. Uppdragoch ansvar Detär styrelsen ochverkställande direktören som ansvararför attverksamheten bedrivs i enlighetmed aktiebolagslagen och gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt i övrigt enligtde föreskrifter som gällerförverksamheten. Vårtuppdrag som lekmannarevisorer äratt granskaverksamheten och den internakontrollen samtpröva om verksamheten bedrivits påett ändamålsenligt och frånekonomisk synvinkel tillfredsställande sätt samt om den internakontrollenvarittillräcklig. Granskningens omfattningoch inriktning Granskningen harutförts enligtaktiebolagslagen, kommunallagen och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs förattgerimlig grund för bedömning ochprövning. Vidvår granskning harvi bl atagitdel av styrelsens protokoll, styrdokument och årsredovisning samt de direktiv och beslutavseende bolaget som lämnats av ägaren, via bolagsstämman. Vi harvidmöten med företagsledningen och bolagets auktoriserade revisor inhämtat information om bolagetsverksamhet, den internakontrollen samtbeträffande resultatet och den ekonomiskaställningen. Vitar även löpande del av de beslut i kommunfullmäktige som rörbolaget. Bedömningochprövning Vår samlade bedömning ärattbolagets verksamhetunder år2024 har skötts påett ändamålsenligtoch urekonomisk synvinkeltillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll varittillräcklig. Åmål den 26 februari 2026 l o M y fit Due AAMM Om Oran Karlsson Rune Johansso Lekmannarevisor Lekmannarevisor Sida Protokoll 1(2) Sammanträdesdatum 2026-04-15 Kommunstyrelsen Dnr KS-2026-00094

KS § 65 Instruktion till ombud vid årsstämma för Åmåls kommunfastigheter AB, avseende verksamhetsår 2025 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att ombudet för kommunens räkning: - godkänner resultat- och balansräkning - godkänner föreslagen disposition av resultat - godkänner ansvarsfrihet för styrelseledamöterna - godkänner ansvarsfrihet för VD Sammanfattning av ärendet Inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår ska aktiebolag med kommunala ägarintressen hålla en ordinarie bolagsstämma (årsstämma). Kommunen som aktieägare ska företrädas av ett ombud på stämman. Ombudet ska ha en fullmakt från den som juridiskt äger aktierna och det är dessutom lämpligt att med en ombudsinstruktion som klargör hur ombudet ska rösta. Åmåls Kommunfastigheter AB inkom 2026-02-26 med årsredovisning för 2025. Bolagets årsstämma hålls den 28 april 2026. Bolagets revisorer (daterat 2026-02-26) meddelar att de har granskat bolagetsverksamhet och att granskningen har utförts enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Bolagets resultat uppgår till 3,2 mnkr, vilket kan jämföras med 3,5 mnkr 2024. Balansomslutningen har minskat något sedan föregående år, främst på grund av att inga nya lån tagits under året, utan endast amorteringar har genomförts. Beslutsgång Ordföranden finner att det finns ett förslag till beslut nämligen det från arbetsutskottet. Han frågar om förslaget godkänns och finner att kommunstyrelsen gör detta. Beslutsunderlag - Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott den 18 mars 2026 § 31 - Tjänsteskrivelse av ekonomichef den 12 mars 2026 - Åmåls kommunfastigheter AB årsredovisning 2025 Beslutet skickas till Ekonomichef Justerare Utdragsbestyrkande MIKAEL NILSSON MICHAEL KARLSSON Ida Sundström 2026-04-20 08:46:08 2026-04-20 13:48:21 2026-04-20 15:35:54 Sida Protokoll 2(2) Sammanträdesdatum 2026-04-15 Kommunstyrelsen Ombudet __________ Justerare Utdragsbestyrkande MIKAEL NILSSON MICHAEL KARLSSON Ida Sundström 2026-04-20 08:46:08 2026-04-20 13:48:21 2026-04-20 15:35:54 Sida Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Diarienummer 2026-03-12 KS-2026-00094 Ekonomienheten Stig-Arne Olsson Kommunstyrelsen Instruktion till ombud vid årsstämma för Åmåls kommunfastigheter AB, avseende verksamhetsår 2025 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ombudet för kommunens räkning: - godkänner resultat- och balansräkning - godkänner föreslagen disposition av resultat - godkänner ansvarsfrihet för styrelseledamöterna - godkänner ansvarsfrihet för VD Sammanfattning av ärendet Inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår ska aktiebolag med kommunala ägarintressen hålla en ordinarie bolagsstämma (årsstämma). Kommunen som aktieägare ska företrädas av ett ombud på stämman. Ombudet ska ha en fullmakt från den som juridiskt äger aktierna och det är dessutom lämpligt att med en ombudsinstruktion som klargör hur ombudet ska rösta. Åmåls Kommunfastigheter AB inkom 2026-02-26 med årsredovisning för 2025. Bolagets årsstämma hålls den 28 april 2026. Bolagets revisorer (daterat 2026-02-26) meddelar att de har granskat bolagets verksamhet och att granskningen har utförts enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Bolagets resultat uppgår till 3,2 mnkr, vilket kan jämföras med 3,5 mnkr 2024. Balansomslutningen har minskat något sedan föregående år, främst på grund av att inga nya lån tagits under året, utan endast amorteringar har genomförts. Ekonomiska konsekvenser Förslag till beslut medför inga extra kostnader. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse av ekonomichef den 12 mars 2026 - Åmåls kommunfastigheters AB årsredovisning 2025 Postadress Besöksadress Telefon E-post Org.nr Bankgiro Webb Box 62 Kungsgatan 26 0532-170 00 kommun@amal.se 212000-1587 991-2353 www.amal.se 662 22 Åmål 662 31 Åmål Datum Diarienummer Sida Åmåls kommun 2026-03-12 KS-2026-00094 2(2) Beslutet skickas till Ekonomichef Ombudet Stig-Arne Olsson Jan-Erik Samuelsson ekonomichef Kommundirektör Ekonomienheten Postadress Besöksadress Telefon E-post Org.nr Bankgiro Webb Box 62 Kungsgatan 26 0532-170 00 kommun@amal.se 212000-1587 991-2353 www.amal.se 662 22 Åmål 662 31 Åmål Åm åls Kommunfastighete rAB 1018) Org nr 556526-8520 net, a a TotalrenoveringStenhuggaregatan Styrelsen och verkställande direktören för A. A MALS KOMMUNFASTIGHETERAB har härmed upprättat Arsredovisning för räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2025 Innehåll: Sida Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter med redovisningsprinciper och boksluts- kommentarer 9 Underskrifter 18 dN 1o moo AmalsKommunfastigheterAB Orgnr556526-8520 Férvaltningsberattelse Allmantomverksamheten Amals KommunfastigheterAB, org nr556526-8520, med sate iAmal, arhelagtavÅmålskommun. Styrelsen utsesavkommunfullmaktige iAmal. Bolagetssyftearenligtbolagsordningen attmed iakttagandeavkommunallagenslikstallighetsprinciperframja bostadsförsörjningen, tillhandahålla kommunen medlokalerförbarnomsorg, skolaoch vårdsamtförsörjning avindustrilokaler. Försörjningen avbostäderochindustrilokalerskall bedrivasenligtaffärsmässiga principer. Bolagetharunderår2025förvaltatföljandefastighetsbestånd: Fastighetstyp Uthyrningsarea Bostadsfastigheter 65488m” Förvaltningsfastighter 89576 m? Kommersiellafastigheter 50340 m? Bostadsfastigheterna inrymmer955 lägenheter. Dessutomfinns240 lägenheteriförvaltnings- fastigheterna, som i övrigtinnefattari huvudsakkommunala inrättningar. De kommersiella fastigheternautgörsfrämstavindustri-och kontorslokaler. Sedanår2012förvaltarbolagetäven20st fastigheteråtÅMåls kommun,förvilkaförvaltningsarvodeerhålls. Utvecklingavföretagetsverksamhet, resultatochställning Ekonomisköversikt 2025 2024 2023 2022 Nettoomsättning 189834 189874 181 052 151 680 Rörelseresultat 28252 31 637 36 583 12367 Åretsresultat 3155 3470 8439 2 135 Balansomslutning 992877 999714 1 005732 937943 Synligsoliditet% 13,1 13,2 12,8 12,8 Justerad soliditet% 41,9 40,6 38,5 39,5 Definitioner, se not1. Omsättningen liggerpåsamma nivåsomföregåendeår. Lokalhyreskontraktharhöjts pga höjningav KPI-indexoch lägenhetskontraktharhöjtsmedden hyreshöjningsomframförhandlades med hyresgäst- föreningen. Dockhardelaravskolhyrorna minskatsamtattbostadsvakanserna ökat, vilket sammantagetinnebärattomsättningen hamnarpåsamma nivåsomföregåendeår. Resultatetuppgårtill 3,2 Mkrvilketävendetliggerpåsamma nivåsomföregåendeår. Främstharunderhållskostnadernaökatsamtidigtsom räntekostnaderna harminskat. Balansomslutningen harminskatnågotsedanföregåendeår. Dettaberortill störstadelen påatt inga nya lån hartagits underåret, utan endastamortering harskett. Bolagetsverksamhethartreolikatyperavfastigheter(seovan). Omsättningen, rörelseresultatet och resultatetföreskattförrespektivefastighetskategorifördelarsigenligtföljande: Bostads- Förvaltnings- Kommersiella fastigheter fastigheter fastigheter Nettoomsättning 75254 90800 23780 Rörelseresultat 9650 14717 3885 Resultatforeskatt 4683 -507 2946 AmålsKommunfastigheterAB Orgnr556526-8520 Väsentliga händelserunderräkenskapsåret Tak-och stambytepåkv.Vallenfärdigställdes. Etapp2gällandefönsterbytepå SEM-fastighetenskontor, plan 1-3, slutfördesoch hyresgästenflyttade tillbakaefterevakuering. Rot-renoveringen avvårfastighetpåStenhuggaregatan påbörjades. Ombyggnation harskettavreceptionen på Norrtullförökad personsäkerhet. OmbyggnationenförHemvården påÅmålsgårdenfärdigställdes. Uppgradering avdatanätverkpåäldreboenden och södraskolanharfärdigställtsunderåret. Åretstotala investeringari materiellaanläggningstillgångaruppgicktill ca75Mkr. Förväntadframtida utveckling samtväsentliga riskeroch osäkerhetsfaktorer Vakansgradenförbostäderäriårhögre ijämförelsemedföregåendeår. Delspågrund avatten hel byggnadtomställdesunder2024 iväntanpåombyggnation och renovering, som pågickunderhela 2025, ochdelspågrund avsämremarknadsläge. Bedömningen ärdockattdetinte kommerutgöra någotekonomisktproblemförbolaget. Osäkramarknadsräntoroch högaenergi-ochVA-kostnader kommerattpåverkabolagetframövervilketinnebärattunderhålls-och investeringsutrymmetkan kommaattpåverkas. Användning avfinansiella instrument Avbolagetstotala låneskuld utgörsca6,3960 av rörliga lån. Den genomsnittliga räntekostnaden (exkl borgensavgift) under2025motsvarar2,19% (2,74). Dengenomsnittligabindningstidenär1,70år. Bolagetanvändersig inteavderivatinstrument. Icke-finansiella upplysningar Bolagetärsedan hösten2014 ISO-certifieradeavseende kvalité, miljöoch arbetsmiljö. EE EN Coy ISO IS OHSAS S001 14001 18001 J Tillstånds-elleranmälningspliktigverksamhetenligtmiljöbalken Bolagethartillstånd atttransporterafarligtavfallsom uppkommiti yrkesmässigverksamhetochgällertill den29 april2029. Dettatillståndgerbolageträttatttransportera bla bensin, olja, batterier, lysrör, elavfall mm. Bolagets interna rutinersäkerställeratttransportdokumentupprättasvidtransportavfarligt avfall,vilketinnebärattbolagets miljöpåverkan minskasgenom enkorrekthantering. AmålsKommunfastigheterAB Orgnr556526-8520 Specifikationavförändringariegetkapital 2025-12-31 Bundetegetkapital Frittegetkapital Summa Aktie Reserv- Balanseratresultat Totalteget Beloppitkr kapital fond inkl. åretsresultat kapital Ingåendebalans 33439 6688 91711 131 838 Betaldutdelning - - -4500 -4500 Aretsresultat - - 3155 3155 Vidaretsutgang 33439 6688 90366 130493 Forslagtill dispositionavforetagetsvinst(belopp i kronor) Styrelsenföreslårattfrittegetkapital, kronor90366076, disponerasenligtföljande: Utdelning, 33439 aktier*89,72krperaktie 3000000 Balanserasi nyrakning 87366076 Summa 90366076 Vadbeträffarresultatoch ställning iövrigt, hänvisastillefterfoljande resultat-och balansrakningar medtillhörandenoter. AmålsKommunfastigheterAB Orgnr556526-8520 Resultaträkning Beloppitkr Not 2025 2024 Nettoomsättning 189834 189874 Fastighetskostnader -145560 -143648 Bruttoresultat 44274 46226 Försäljningskostnader -3433 -3220 Administrationskostnader -12617 -11 647 Övriga rörelseintäkter 27 278 Övriga rörelsekostnader - - Rörelseresultat 5,7 28252 31 637 Resultatfranfinansiellaposter Ranteintakteroch liknande resultatposter 8 579 1 227 Rantekostnaderochliknande resultatposter 9 -21 708 -26561 Resultatefterfinansiella poster 7 123 6303 Resultatforeskatt 7 123 6303 Skattpåårets resultat 10 -3968 -2833 Årets resultat 3155 3470 AmålsKommunfastigheterAB Orgnr556526-8520 Balansräkning Beloppitkr Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiellaanlaggningstillgangar Byggnaderoch mark 11,12 935583 930505 Inventarier,verktyg ochinstallationer 13 2 831 3236 Pågående nyanläggningarochförskott avseendemateriellaanläggningstillgångar 14 35397 8239 973 811 941 980 Finansiellaanlaggningstillgangar Andralangfristigavardepappersinnehav 40 40 Andralangfristigafordringar 16 337 358 377 398 Summaanlaggningstillgangar 974 188 942378 OmsaAttningstillgangar Varulagermm Branslelager 200 242 200 242 Kortfristigafordringar Kundfordringar 40 4382 Aktuellskattefordran 3011 3345 Ovrigafordringar 3374 3760 Förutbetaldakostnaderoch upplupnaintäkter 17 2 362 2611 8787 14098 Kassaochbank Kassaoch bank 9703 42 996 9703 42 996 SummaomsiAattningstillgangar 18689 57 336 SUMMATILLGANGAR 992 877 999714 AmålsKommunfastigheterAB Orgnr556526-8520 Balansräkning Beloppitkr Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Egetkapital 18 Bundetegetkapital Aktiekapital 33439 33439 Reservfond 6688 6688 40 127 40 127 Frittegetkapital Balanseratresultat 87211 88241 Arets resultat 3 155 3470 90366 91 711 130493 131 838 Avsättningar Uppskjuten skatteskuld 15 16898 12929 16898 12 929 Långfristigaskulder Skuldertill kreditinstitut 19 779250 797500 779250 797500 Kortfristigaskulder Skuldertill kreditinstitut 19 19500 17000 Förskottfrån hyresgäster 14 957 12759 Leverantörsskulder 14 397 12 784 Övrigaskulder 1519 1499 Upplupnakostnaderoch förutbetalda intäkter 20 15863 13405 66236 57447 SUMMAEGETKAPITALOCHSKULDER 992877 999714 AmålsKommunfastigheterAB Orgnr556526-8520 Kassaflödesanalys Beloppitkr 2025 2024 Den löpandeverksamheten Resultatefterfinansiella poster 22 7123 6303 Justeringförpostersom inteingåri kassaflödet 43064 43358 50 187 49661 Inkomstskatt 334 24 Kassaflödefrån den löpandeverksamhetenföre förändringaravrörelsekapital 50521 49685 Förändringarirörelsekapital Okning(-)/Minskning(+)avvarulager 42 -207 Okning(-)/Minskning(+)avrérelsefordringar 4977 22242 Okning(+)/Minskning(-)avrérelseskulder 6289 -3472 Kassaflödefrån den löpandeverksamheten 61 830 68248 Investeringsverksamheten Förvärvavmateriella anläggningstillgångar -74894 -31 491 Avyttring avmateriellaanläggningstillgångar - - Förvärvavfinansiellatillgångar - -48 Avyttring avfinansiellatillgångar 21 - Kassaflédefran investeringsverksamheten -74873 -31 539 Finansieringsverksamheten Betald utdelning -4 500 - Upptagna lan - - Amortering avlan -15750 -8850 Kassaflödefrånfinansieringsverksamheten -20250 -8850 Årets kassaflöde -33293 27859 Likvida medelvid årets början 42996 15 137 Likvida medelvidaretsslut 23 9703 42996 AmålsKommunfastigheterAB Orgnr556526-8520 Noter Beloppitkromingetannatanges Not1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen harupprättatsienlighetmed årsredovisningslagen och enligtBokföringsnämndens allmänna råd BFNAR2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Tillgångar, avsättningarochskulderharvärderatstill anskaffningsvärden om ingetannatanges nedan. Materiellaanläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångarredovisastill anskaffningsvärde minskatmed ackumulerade avskrivningaroch nedskrivningar. I anskaffningsvärdetingårförutom inköpsprisetäven utgifter som ärdirekthänförligatillförvärvet. Tillkommandeutgifter Tillkommandeutgiftersom uppfyllertillgångskriterieträknasin itillgångens redovisadevärde. Utgifterförlöpande underhåll och reparationerredovisassom kostnadernärde uppkommer. Förvissa avde materiellaanläggningstillgångarna (byggnaderoch mark) harskillnadeni förbrukningen avbetydandekomponenterbedömtsvaraväsentlig. Dessatillgångarhardärfördelats upp i komponentervilkaskrivsavseparat. Avskrivningar Avskrivning skerlinjärtövertillgångensberäknade nyttjandeperiodeftersomdetåterspeglarden förväntadeförbrukningen avtillgångensframtidaekonomiskafördelar.Avskrivningen redovisas som kostnadi resultaträkningen. Nyttjandeperiod Byggnader 15-100år Inventarier, verktyg och installationer 5ar Byggnadsinventarier 10ar Markanlaggningar 20ar Byggnaderna beståravettantal komponentermed olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnaderoch mark. Ingen avskrivning skerpå komponenten markvars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna beståravflerakomponentervars nyttjandeperiodvarierar. Följande huvudgrupperavkomponenterharidentifieratsoch liggertillgrundföravskrivningen på byggnader: -Stommeochgrund 60-100år - Fasader, fönstermm 40-100år -Yttertak 30-60år - Installationer; värme, el,VVS,ventilation mm 25-40år - Hissar 30år - Inreytskikt, maskinell utrustning mm 15-25år Låneutgifter Huvudprincipen ärattlåneutgifter(ränta) kostnadsförs i resultaträkningen. Låneutgiftersom kan hänförastill inköp, konstruktionellerproduktion avmateriella anläggningstillgångarsomtarbetydandetid attfärdigställa innan den kan användasellersäljas inkluderasitillgångensanskaffningsvärde. Nedskrivningar-materiella och immateriellaanläggningstillgångarsamtandelari koncernföretag Vidvarjebalansdag bedömsomdetfinns någon indikation på attentillgångsvärdeärlägreän dessredovisadevärde. Omen sådanindikationfinns, beräknastillgångensåtervinningsvärde. Återvinningsvärdetärdethögstaavverkligtvärdemed avdragförförsäljningskostnaderoch nyttjandevärde.Vid beräkning avnyttjandevärdetberäknas nuvärdetavdeframtidakassaflöden somtillgångenväntasge upphovtill iden löpandeverksamheten samtnärden avyttraseller utrangeras. Dendiskonteringsräntasomanvändsärföreskattoch återspeglarmarknadsmässiga AmålsKommunfastigheterAB Orgnr556526-8520 bedömningaravpengarstidsvärdeoch de riskersomavsertillgången. Entidigarenedskrivning återförsendastom deskälsom lågtill grundförberäkningen avåtervinningsvärdetvidden senaste nedskrivningen harförändrats. Leasing Alla leasingavtal redovisassom operationella leasingavtal. Varulager Varulagretärupptagettill detlägstaavanskaffningsvärdetoch nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkuransriskbeaktats.Anskaffningsvärdetberäknasenligtförstin-förstut-principen . Finansiellatillgångarochskulder Finansiellatillgångaroch skulderredovisas i enlighetmed kapitel 11 (Finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet) i BFNAR2012:1. Redovisningiochborttagandefrånbalansräkningen Enfinansielltillgång ellerfinansiellskuldtas upp i balansräkningen närföretagetblirparti instrumentetsavtalsmässigavillkor. Enfinansielltillgångtas bortfrån balansräkningen närden avtalsenliga rättentill kassaflödetfråntillgången harupphörtellerreglerats. Detsammagällernär de riskerochfördelarsomärförknippademed innehavetialltväsentligtöverförtstill annan part ochföretagetinte längre harkontrollöverdenfinansiellatillgången. Enfinansiellskuldtasbort från balansräkningen närden avtaladeförpliktelsenfullgjortsellerupphört. Värderingavfinansiellatillgångar Finansiellatillgångarvärderasvidförsta redovisningstillfällettillanskaffningsvärde, inklusive eventuellatransaktionsutgiftersom ärdirekthänförligatillförvärvetavtillgången. Finansiella omsättningstillgångarvärderasefterförsta redovisningstillfällettilldetlägsta av anskaffningsvärdetoch nettoförsäljningsvärdetpå balansdagen. Kundfordringaroch övrigafordringarsom utgöromsättningstillgångarvärderasindividuellttilldet beloppsom beräknasinflyta. Finansiellaanläggningstillgångarvärderasefterförsta redovisningstillfällettill anskaffningsvärde medavdragföreventuella nedskrivningaroch medtilläggföreventuella uppskrivningar. Värderingavfinansiellaskulder Långfristigafinansiellaskulderredovisastill upplupetanskaffningsvärde. Utgifter som ärdirekthänförligatill upptagandeavlån harkorrigeratlånetsanskaffningsvärdeoch periodiseratsenligteffektivräntemetoden. Kortfristigaskulderredovisastill anskaffningsvärde. Företagetanvänderintederivatinstrumentochtillämparintesäkringsredovisning. Ersättningartill anställda Ersättningartillanställdaefteravslutadanställning Klassificering Planerförersättningarefteravslutad anställning klassificerassomantingen avgiftsbestämdaeller förmånsbestämda. Vid avgiftsbestämdaplanerbetalasfastställda avgiftertill ettannatföretag, normaltett försäkrings-företag, och harinte längre någonförpliktelsetilldenanställde näravgiftenärbetald. Storleken påden anställdesersättningarefteravslutad anställning ärberoendeavdeavgifter som harbetalatochden kapitalavkastning som avgifternager. Vidförmånsbestämdaplanerharföretagetenförpliktelseattlämnadeöverenskomna ersättningarnatill nuvarandeochtidigareanställda. Företagetbäri alltväsentligtdels risken att ersättningarna kommerattbli högreänförväntat(aktuariell risk), dels risken attavkastningen påtillgångarnaavvikerfrånförväntningarna(investeringsrisk). Investeringsriskföreliggeräven omtillgångarna äröverfördatillettannatföretag. Avgiftsbestämda planer Avgifternaföravgiftsbestämda planerredovisassom kostnad. Obetaldaavgifterredovisassom skuld. AmålsKommunfastigheterAB Orgnr556526-8520 Förmånsbestämda planer Företag harvaltatttillämpadeförenklingsreglersomfinnsi BFNAR2012:1. Planerförvilka pensionspremierbetalas redovisassom avgiftsbestämdavilketinnebäratt avgifterna kostnadsförs i resultaträkningen. Skatt Skattpåårets resultati resultaträkningen beståravaktuell skattoch uppskjuten skatt.Aktuell skattärinkomstskattförinnevarande räkenskapsårsom avseråretsskattepliktiga resultatoch den delavtidigareräkenskapsårs inkomstskattsomännu inte harredovisats. Uppskjutenskatt ärinkomstskattförskattepliktigtresultatavseendeframtida räkenskapsårtillföljd avtidigare transaktionerellerhändelser. Uppskjutenskatteskuld redovisasförallaskattepliktigatemporäraskillnader, docksärredovisas inte uppskjuten skatthänförligtill obeskattade reservereftersom obeskattade reserverredovisas somen egenposti balansräkningen. Uppskjutenskattefordran redovisasföravdragsgilla temporäraskillnaderochförmöjligheten attiframtidenanvändaskattemässiga underskottsavdrag. Värderingen baseraspå hurdetredovisadevärdetförmotsvarandetillgångellerskuldförväntas återvinnas respektive regleras. Beloppen baseraspådeskattesatseroch skattereglersom är beslutadeförebalansdagen och harintenuvärdeberäknats. Uppskjutnaskattefordringarharvärderatstill högstdetbeloppsomsannoliktkommeratt återvinnasbaseratpå innevarandeoch framtida skattepliktiga resultat.Värderingen omprövas varje balansdag. Avsättningar En avsättning redovisasi balansräkningen närföretagetharen legalellerinformellförpliktelse till följd aven inträffad händelseoch detärsannoliktattettutflöde avresurserkrävsföratt regleraförpliktelsen och entillförlitlig uppskattning avbeloppetkan göras. Vidförsta redovisningstillfälletvärderasavsättningartill den bästa uppskattningen avdetbelopp som kommerattkrävasförattregleraförpliktelsen påbalansdagen.Avsättningarnaomprövas varje balansdag. Ansvarsförbindelser En ansvarsförbindelseredovisasinom linjen närdetfinns: - En möjligförpliktelsesom härrörtillföljdavinträffade händelserochvarsförekomstendast kommerattbekräftasaven ellerflera osäkraframtida händelser, som inte heltliggerinom företagets kontroll, inträffarelleruteblir, eller -En befintligförpliktelsetillföljd avinträffade händelser, mensom inte redovisassomskuld eller avsättningeftersomdetinteärsannoliktattettutflödeavresurserkommerattkrävasföratt regleraförpliktelsen ellerförpliktelsensstorlekintekan beräknas medtillräckligtillförlitlighet. Intäkter Detinflöde avekonomiskafördelarsomföretageterhållitellerkommeratterhållaföregen räkning redovisassom intäkt. Intäktervärderastillverkligavärdetavdetsomerhållitsellerkommeratt erhållas, med avdragföreventuella hyresrabatter. Offentliga bidrag Ettoffentligtbidragsom inteärförknippatmed kravpåframtidaprestation redovisassom intäkt närvillkorenförattfå bidragetuppfyllts. Ettoffentligtbidrag somärförenatmed kravpåframtida prestation redovisassom intäktnärprestationen utförs. Om bidragethartagitsemotinnan villkorenförattredovisadetsom intäktharuppfyllts, redovisasbidragetsomen skuld. Redovisningavbidragrelateradetillanläggningstillgångar Offentliga bidrag relateradetilltillgångarredovisas i balansräkningengenom attbidraget reducerartillgångens redovisadevärde. Definitioner Synligsoliditet—Redovisategetkapital plus kapitalandelen avobeskattade reserveriförhållandetill balansomslutningen. Justerad soliditet— Redovisategetkapital pluskapitalandelen avobeskattadereserverplus bedömt övervärdeifastigheterminskatmed uppskjutenskattiförhållandetill balansomslutningjusteradför övervärdet. Not2 Uppskattningaroch bedömningar Antaganden omframtidenellerandra källortill osäkerheti uppskattningarpå balansdagen som innebär en betydanderiskförväsentligjustering avredovisadevärdenförtillgångarochskulderundernästa räkenskapsårbedömsinte hagjorts. AmålsKommunfastigheterAB Orgnr556526-8520 Not3 Nettoomsättning 2025 2024 Nettoomsättningensfördelning Hyror 193637 191 878 Hyresvakanser -5 149 -3 177 Övrigt 1 346 1173 189834 189874 Not4 Fastighetskostnader 2025 2024 Driftskostnader -68861 -69 185 Fastighetsskatt -2429 -2 107 Underhallskostnader -31 843 -29402 Avskrivningar -42427 -42 954 145560 143648 Not5 Anställda, personalkostnaderoch arvodentillstyrelseoch revisorer Medelantaletanställda varav varav 2025 män 2024 män Sverige 42 86% 44 88% Totalt 42 86% 44 88% Redovisningav könsfördelning iforetagsledningar 2025-12-31 2024-12-31 Andelkvinnor Andelkvinnor Styrelsen 57% 57% Ovriga ledandebefattningshavare 0% 0% Löneroch andraersättningarsamtsociala kostnader, inklusive pensionskostnader 2025 2024 Lönerochersättningar 20305 20637 Socialakostnader 8118 8081 (varavpensionskostnad) 1) (1414) (1316) 1)Avföretagets pensionskostnaderavser690tkr(f.å.647tkr)företagets ledning avseende6 (6) personer. Företagets uteståendepensionsförpliktelsertill dessa uppgårtill Otkr(f.å. Otkr). Lönerochandraersättningarfördelademellanstyrelseledamöterm.fl.och övriga anställda 2025 2024 Styrelse Övriga Styrelse Övriga och VD anställda och VD anställda Lönerochandraersättningar 1465 18839 1 442 19 195 Avde löneroch ersättningarsom lämnatstillövrigaanställda avser3353tkr(3678tkr) andra ledande befattningshavareän styrelseochVD. Avgångsvederlag Verkställandedirektören harettavgångsvederlag på 12 månadslönervid uppsägningfrån företagets sida. AmålsKommunfastigheterAB Orgnr556526-8520 Arvodeoch kostnadsersättningtill revisorer 2025 2024 Azetz2025, KPMG2024 Revisionsuppdrag 100 98 Revisionsverksamhetutöverrevisionsuppdraget 15 14 Andra uppdrag 17 17 Not6 Avskrivningaravmateriella och immateriellaanläggningstillgångar 2025 2024 Avskrivningarenligtplanfördeladepertillgång Byggnaderoch mark -41 755 -42022 Inventarier, verktygoch installationer -1 041 -1 298 -42796 -43320 Avskrivningarenligtplanfördeladeperfunktion Fastighetskostnader -42430 -42954 Försäljningskostnader -106 -106 Administrationskostnader -260 -260 -42796 -43320 Återfördanedskrivningarfördeladepertillgång Byggnaderoch mark - - Återfördanedskrivningarfördeladeperfunktion Övriga rörelseintäkter - - Övrigarörelsekostnader - = Not7 Operationell leasing Leasingavtaldärföretagetärleasetagare Framtidaminimileaseavgifteravseendeicke 2025-12-31 2024-12-31 uppsägningsbaraoperationellaleasingavtal Inomettår 462 458 Mellanettochfemår 298 736 Senareänfem år - - 759 1194 2025 2024 Rakenskapsarets kostnadsférda leasingavgifter 460 487 Ingastérre nya leasingkontrakthartecknats underåretvarförframtida leasingavgifterharminskati jämförelsemedföregåendeår. Leasingavtal därföretagetärleasegivare Framtidaminimileaseavgifteravseendeicke 2025 2024 uppsägningsbaraoperationellaleasingavtal Inomettår 94019 93308 Mellanettochfem år 101 359 95617 Senareänfem år 36029 41 211 231 407 230 136 Ovanstående leasingavtal avserlokalhyreskontrakt. Ettparstörre nya lokalhyreskontrakthartecknats underåretvarförtotalaframtida leasingavgifterökarnågotijämförelsemedföregåendeår. Not8 Ränteintäkteroch liknande resultatposter 2025 2024 Ränteintäkter, övriga 579 1227 579 1227 AmålsKommunfastigheterAB Orgnr556526-8520 Not9 Räntekostnaderoch liknande resultatposter 2025 2024 Rantekostnader,Amalskommun -4021 -4082 Räntekostnader, övriga -17687 -22479 -21 708 -26561 Not10 Skattpåårets resultat 2025 2024 Aktuellskatt - - Uppskjuten skatt -3968 -2 833 -3968 -2833 Avstamningaveffektivskatt 2025 2024 Procent Belopp Procent Belopp Resultatföreskatt 7123 6303 Skattenligtgällandeskattesats 20,6% -1467 20,6% -1 298 Ej avdragsgilla kostnader 35,1% -2503 4,7% -1 549 Ejskattepliktiga intakter 0,0% 2 -0,2% 14 Redovisadeffektivskatt 55,7% -3968 25,1% -2833 Not11 Byggnaderoch mark 2025-12-31 2024-12-31 Ackumuleradeanskaffningsvarden Vid åretsbörjan 1 544811 1 515723 Nyanskaffningar 9212 9369 Avyttringaroch utrangeringar - - Omklassificeringar 37620 19719 Vid åretsslut 1591 643 1 544811 Ackumuleradeavskrivningar Vid aretsbérjan -611 506 -569484 Aterforda avskrivningarpa avyttringaroch utrangeringar - - Aretsavskrivning -41 755 -42 022 Vid aretsslut -653261 -611 506 Ackumuleradenedskrivningar Vid åretsbörjan -2800 -2 800 Återförda nedskrivningarpåavyttringaroch utrangeringar - - Aretsnedskrivningar = - Vid aretsslut -2800 -2800 Redovisatvardevid aretsslut 935583 930505 Varavmark 2025-12-31 2024-12-31 Ackumulerade anskaffningsvarden 47681 47681 Redovisatvardevid aretsslut 47681 47681 AmålsKommunfastigheterAB Orgnr556526-8520 Not12 Upplysning omverkligtvärde påförvaltningsfastigheter 2025-12-31 2024-12-31 Ackumulerade verkliga värden Vid åretsbörjan 1 637998 1 575400 Vid aretsslut 1 696401 1 637998 Verkligavardetbaserastill 100%pavarderingaravutomstaendeoberoendevarderingsman mederkandakvalifikationeroch med aktuella kunskaperivardering avfastigheteravdentyp och medde lägensom äraktuella. Not13 Inventarier,verktygoch installationer 2025-12-31 2024-12-31 Ackumuleradeanskaffningsvärden Vid åretsbörjan 23844 20513 Nyanskaffningar 427 334 Avyttringaroch utrangeringar -1 881 - Omklassificeringar 209 2 997 Vid aretsslut 22599 23844 Ackumuleradeavskrivningar Vid arets bérjan -20608 -19309 Aterfordaavskrivningarpa avyttringaroch utrangeringar 1 881 - Aretsavskrivning pa anskaffningsvarden -1 041 -1 299 Vid aretsslut -19768 -20608 Redovisatvardevidaretsslut 2831 3236 Not14 Pågående nyanläggningarochförskott avseende materiella anläggningstillgångar 2025-12-31 2024-12-31 Vid åretsbörjan 8239 9203 Avyttringaroch kostnadsfört -268 -36 Omklassificeringar -37829 -22716 Investeringar 65255 21 788 Redovisatvardevidaretsslut 35397 8239 AmålsKommunfastigheterAB Orgnr556526-8520 Not15 Uppskjuten skatt 2025-12-31 Redovisat Skattemässigt Temporär värde värde skillnad Väsentligatemporäraskillnader Byggnaderoch mark 935583 833613 101 970 935583 833613 101 970 Skattemässiga underskottsavdrag uppgårtill 19943tkr. 2025-12-31 Uppskjuten Uppskjuten skattefordran skatteskuld Netto Väsentliga temporäraskillnader Byggnaderoch mark - 21 006 -21 006 Skattemassigtunderskottsavdrag 4 108 - 4 108 Uppskjutenskattefordran/skuld 4 108 21 006 -16898 Kvittning -4 108 -4 108 - Uppskjutenskattefordran/skuld(netto) - 16 898 -16898 2024-12-31 Redovisat Skattemdassigt Temporar värde värde skillnad Väsentliga temporäraskillnader Byggnaderoch mark 930505 862 703 67802 Pågående nyanläggningar - - = 930505 862 703 67802 Skattemässiga underskottsavdrag uppgårtill 5040tkr. 2024-12-31 Uppskjuten Uppskjuten skattefordran skatteskuld Netto Väsentliga temporäraskillnader Byggnaderoch mark - 13967 -13 967 Skattemdassigtunderskottsavdrag 1 038 = 1038 Uppskjutenskattefordran/skuld 1 038 13967 -12929 Kvittning -1 038 -1 038 - Uppskjutenskattefordran/skuld(netto) - 12929 -12 929 Not16 Andra långfristigafordringar 2025-12-31 2024-12-31 Ackumuleradeanskaffningsvärden Vid åretsbörjan 358 310 Tillkommandefordringar 70 165 Regleradefordringar -92 -117 337 358 Redovisatvärdevid åretsslut 337 358 U AmålsKommunfastigheterAB Orgnr556526-8520 Not17 Förutbetalda kostnaderoch upplupna intäkter 2025-12-31 2024-12-31 Förutbetalda leverantörsskulder 2362 2611 2 362 2 611 Not18 Antal aktieroch kvotvarde 2025-12-31 2024-12-31 A-aktier(ettaktieslag) Antal aktier 33439 33439 Kvotvarde 1 000 1 000 Not19 Skuldertill kreditinstitut 2025-12-31 2024-12-31 Skuldersomférfallerinom ettarfran balansdagen Ovrigaskuldertill kreditinstitut 320500 300400 Skuldersomférfallerinomtvatillfem arfran balansdagen Ovrigaskuldertill kreditinstitut 478250 472 100 Skuldersomförfallersenare änfemårfrån balansdagen Övrigaskuldertill kreditinstitut - 42000 Klassificering som långfristig skuld harskettutifrån bolagets avsiktattförlänga lånen vid respektive förfallodatum. Not20 Upplupna kostnaderochförutbetalda intäkter 2025-12-31 2024-12-31 Upplupnaräntor 2741 3685 Semesterléneskuld 4291 3715 Upplupna arbetsgivaravgifter 499 519 Upplupnaleverantorsfakturor 8 158 5312 Ovriga poster 175 174 15863 13405 Not21 Transaktionermed närstående FörvaltningsfastighetermedÅmåls kommun som hyresgästhyrs uttill självkostnad. Övrig uthyrning skertill marknadsmässigavillkor. Not22 Betalda räntorocherhållen utdelning 2025 2024 Erhållen ränta 579 1227 Erlagd ränta -21 708 -26561 AmalsKommunfastigheterAB Orgnr556526-8520 Not23 Likvida medel 2025-12-31 2024-12-31 Följandedelkomponenteringårilikvidamedel: Tillgodohavandepå koncernkonto 9703 42 996 9703 42 996 Not24 Ställdasäkerheteroch eventualforpliktelser 2025-12-31 2024-12-31 Ställdasäkerheter Inga Inga Eventualförpliktelser Borgensförbindelser, Fastigo 300 382 300 382 Not25 Väsentliga händelserefterräkenskapsåretsslut Detharenligtbolagets bedömning inte inträffatnågra händelserefterräkenskapsåretsutgångsom har väsentlig inverkan på bolagets resultat, likviditet, finansiering ellerfinansiellaställning i övrigt. Not26 Förslagtill disposition avföretagetsvinst(belopp i kronor) Styrelsen föreslårattfrittegetkapital, kronor90366076, disponerasenligtföljande: Utdelning, 33439aktier*89,72 krperaktie 3000000 Balanserasi nyräkning 87366076 Summa 90366076 PÅrsredIovisningens inNnehåll blevklartden 26februari2026. Åmål den 26februari2026 erHellberg sanne Korduner fas Ordförande i AnetteWennersten OnaMl Christina Gyllenklint ic yOhlsson Verkställandedirektör Min revisionsberättelse harlämnatsden 26februari 2026. MagnusGustafsson Auktoriseradrevisor A\/ AZETS Revisionsberattelse TillbolagsstammaniAmalsKommunfastigheterAktiebolag Org.nr556526-8520 Rapport om årsredovisningen förväntas påverka de ekonomiska beslutsom användarefattarmed Uttalanden grundiårsredovisningen. Jag har utfört en revision av årsredovisningen för Åmåls KommunfastigheterAktiebolagförår2025. SomdelavenrevisionenligtISAanvänderjagprofessionelltomdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Enligtminuppfattningharårsredovisningenupprättatsienlighetmed Dessutom: årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden e identifierarochbedömerjagriskernaförväsentligafelaktigheteri rättvisande bild avÅmåls KommunfastigheterAktiebolagsfinansiella årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller ställning perden31 december2025ochavdessfinansiellaresultat misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat och kassafléde för året enligt Arsredovisningslagen. utifråndessariskerochinhämtarrevisionsbevissomärtillräckliga Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga ochändamålsenligaförattutgöraengrundförminauttalanden. delar. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighettill följd av Jag tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen oegentligheterärhögreänförenväsentligfelaktighetsomberor ochbalansräkningen. på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig Grundföruttalanden informationelleråsidosättandeavinternkontroll. Jag harutfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt dessa . skaffar jag mig en förståelse av den del av bolagets interna standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är kontroll som har betydelse för min revision för att utforma oberoende i förhållande till Åmåls Kommunfastigheter Aktiebolag granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt omständigheterna, meninteför attuttalamig om effektiviteten i yrkesetiskaansvarenligtdessakrav. deninternakontrollen. Jag anser att de revisionsbevisjag har inhämtat är tillräckliga och . utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprinciper som ändamålsenligasomgrundförminauttalanden. används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande Övrigaupplysningar upplysningar. Revisionen av årsredovisningen för föregående räkenskapsår har . drar jag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och utförtsavenannanrevisorsomlämnatenrevisionsberättelsedaterad verkställandedirektörenanvänderantagandetomfortsattdriftvid 27 februari 2025 med omodifierade uttalanden i Rapport om upprättandet av årsredovisningen. Jag drar också en slutsats, årsredovisningen. med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det Styrelsensochverkställandedirektörensansvar finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana Detärstyrelsenochverkställandedirektörensomharansvaretföratt händelserellerförhållandensomkanledatillbetydandetvivelom årsredovisningenupprättasochattdengerenrättvisandebildenligt bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar årsredovisningslagen.Styrelsenochverkställandedirektörenansvarar slutsatsenattdetfinnsenväsentligosäkerhetsfaktor,måstejagi även förden interna kontroll som de bedömerärnödvändig för att revisionsberättelsenfästauppmärksamhetenpåupplysningarnai upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om felaktigheter,varesigdessaberorpåoegentligheterellermisstag. sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och sominhämtasframtilldatumetförrevisionsberättelsen.Dockkan verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att framtidahändelserellerförhållandengöraattettbolagintelängre fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tilämpligt om kanfortsättaverksamheten. förhållanden som kan påverkaförmågan attfortsättaverksamheten ochattanvändaantagandetomfortsattdrift.Antagandetomfortsatt » utvärderarjag den övergripande presentationen, strukturen och drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om avserattlikviderabolaget,upphöramedverksamhetenellerintehar årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och någotrealistisktalternativtillattgöranågotavdetta händelsernapåettsättsomgerenrättvisandebild. Revisornsansvar Jagmåsteinformerastyrelsenomblandannatrevisionensplanerade Mina mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida omfattning ochinriktningsamttidpunktenförden.Jag måsteockså årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som jag ochattlämnaenrevisionsberättelsesominnehållerminauttalanden. identifierat. Rimligsäkerhetärenhöggradavsäkerhet,menäringengarantiför atten revision som utförs enligt ISAoch god revisionssed i Sverige alltidkommerattupptäckaenväsentligfelaktighetomensådanfinns. Felaktigheterkanuppståpågrundavoegentligheterellermisstagoch anses vara väsentliga om de enskilt eller tilsammans rimligen kan AmålsKommunfastigheterAktiebolag,org.nr.556526-8520 1/2 Rapportom andra kravenligt lagar och andraförfattningar främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande Uttalanden granskningsåtgärder som utförs baseras på min professionella Utöverminrevisionavårsredovisningenharjagävenutförtenrevision bedömningmedutgångspunktiriskochväsentlighet.Detinnebäratt av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Åmåls jag fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och Kommunfastigheter Aktiebolag för år 2025 samt av förslaget till förhållandensomärväsentligaförverksamhetenochdäravstegoch dispositionerbeträffandebolagetsvinstellerförlust. överträdelserskulle hasärskild betydelseför bolagets situation. Jag Jagtillstyrkerattbolagsstämmandisponerarvinstenenligtförslageti går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och åtgärderoch andraförhållanden som är relevantaför mittuttalande verkställandedirektörenansvarsfrihetförräkenskapsåret. om ansvarsfrihet. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslagtilldispositionerbeträffandebolagetsvinstellerförlustharjag Grundföruttalanden granskatstyrelsensmot iveradeyttrandesamtetturvalavunderlagen JagharutförtrevisionenenligtgodrevisionssediSverige.Mittansvar för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är aktiebolagslagen. oberoende i förhållande till Åmåls Kommunfastigheter Aktiebolag enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiskaansvarenligtdessakrav. Karlskogaden26februari2026 Jag anser att de revisionsbevisjag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenligasomgrundförminauttalanden. Styrelsensochverkställandedirektörensansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är MagnusGustafsson férsvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, Auktoriseradrevisor omfattning och risker ställer påstorleken av bolagets egna kapital, konsolideringsbehov,likviditetochställningiövrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagetsangelägenheter.Dettainnefattarblandannatattfortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisationärutformadsåattbokföringen,medelsförvaltningenoch bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annatvidtadeåtgärdersomärnödvändigaförattbolagetsbokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningenskaskötaspåettbetryggandesätt. Revisornsansvar Mitt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed mitt uttalandeom ansvarsfrihet, är attinhämtarevisionsbevisförattmed enrimliggradavsäkerhetkunnabedömaomnågonstyrelseledamot ellerverkställandedirektöreninågotväsentligtavseende: « företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget,eller « på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagenellerbolagsordningen. Mitt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagetsvinstellerförlust,ochdärmedmittuttalandeomdetta,äratt medrimlig grad avsäkerhet bedöma omförslagetärförenligtmed aktiebolagslagen. Rimligsäkerhetärenhöggradavsäkerhet,meningengarantiföratt enrevisionsomutförsenligtgodrevisionssediSverigealltidkommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighetmotbolaget,ellerattettförslagtilldispositioner avbolagetsvinstellerförlustinteärförenligtmedaktiebolagslagen. Somendelavenrevisionenligtgod revisionssediSverigeanvänder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen.Granskningen avförvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig AmalsKommunfastigheterAktiebolag,org.nr.556526-8520 212 Till: Årsstämman i Åmåls KommunfastigheterAB Kommunfullmäktige i Åmåls kommun Granskningsrapport för år 2025 Inledning Vi, av kommunfullmäktigeiÅmåls kommunutseddalekmannarevisorer, hargranskat verksamheten iÅmåls KommunfastigheterAB förår2025. Uppdragoch ansvar Detärstyrelsenochverkställande direktörensomansvararförattverksamheten bedrivsi enlighetmedaktiebolagslagen ochgällande bolagsordning, ägardirektiv och beslutsamti övrigt enligtdeföreskriftersom gällerförverksamheten. Vårtuppdragsom lekmannarevisoreräratt granskaverksamheten ochden internakontrollensamtprövaomverksamhetenbedrivits påett ändamålsenligtochfrånekonomisksynvinkeltillfredsställandesätt samtom den interna kontrollenvarittillräcklig. Granskningens omfattningoch inriktning Granskningenharutförts enligtaktiebolagslagen, kommunallagenoch godrevisionssed i kommunal verksamhet. Granskningenhargenomförts med den inriktningoch omfattningsom behövsförattgerimliggrund förbedömningochprövning. Vidvårgranskningharvi bl atagitdel av styrelsens protokoll, styrdokument, delårsrapport och årsredovisningsamtde direktiv ochbeslutavseendebolagetsom lämnats av ägaren, via bolagsstämman. Vi harvidmötenmedföretagsledningenoch bolagets auktoriseraderevisor inhämtatinformation ombolagets verksamhet, den internakontrollen samtbeträffanderesultatet och denekonomiskaställningen. Vitaräven löpande del avdebesluti kommunfullmäktige som rörbolaget. Bedömningochprövning Vårsamladebedömningäratt bolagetsverksamhetunderår2025 harskötts påett ändamålsenligtochurekonomisk synvinkeltillfredsställande sättsamtattbolagets interna kontroll varittillräcklig. Åmål den26februari 2026 | Ulveel Dive falerr éran Karlsson Rune Johansso Lekmannarevisor Lekmannarevisor Till kommunfullmäktige Revisionsberättelse 2025 Vi, av fullmäktige utseddarevisorer har granskat denverksamhetsom bedrivits i styrelse ochnämnder och genom utseddalekmannarevisorer denverksamhet som bedrivits i Åmåls KommunfastigheterAB samt Stadsnäti Åmål AB under 2025. Styrelse ochnämnderansvararförattverksamheten bedrivs enligtgällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gällerförverksamheten. De ansvararocksåföratt detfinns entillräcklig intern kontroll och återredovisningtill fullmäktige. Revisorerna ansvararför attgranskaverksamhet, intern kontroll ochräkenskapersamt attprövaom verksamhetenbedrivits enligtfullmäktiges uppdrag och mål samt de föreskrifter som gällerförverk- samheten. Granskningen har inte kunnat utföras enligtkommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunensrevisionsreglemente. Granskningen har inte kunnat genomföras med den inriktning och omfamningsom behövs för attge rimliggrund förbedömning och ansvarsprövning, Revisorernas analyser av väsentlighet och riskharvaritvägledande förvaletav granskningsinsatser och har utgjort. grundentill revisionsplanenför verksamhetsåret2025. Vi har löpandetagitdel av styrelsens ochnämndernas verksamhetvia protokoll och andra beslutsun- derlag, samtgenom samtal med förtroendevaldaochtjänstemän. Vidare harräkenskapernasamt den internakontrollen granskats. Träffarhar genomförts med våruppdragsgivare, kommunfullmäktiges presidium. PwCharbitrattoss vid revisionen. Resultatet och omfattningen av genomförd granskningframgårnedan ochi bilagaI Revisorernas redogörelse, bilaga2 Lekmannarevisorernasgranskningsrapporter, bilaga3 Revisionsberättelserfrån de kommunalaföretagen. Vi bedömeratt vi inte kan uttalaoss om styrelsen, nämndernaoch beredningarnaharbedrivit verksamhetenpåett ändamålsenligt och från ekonomisksynpunkttillfredsställande sätt med anledning av att vi intehaftresurser att genomföragranskning inom dessaområden. En enigrevision kan, liksom 2024, varkentillstyrkaellernekaatt ansvarsfrihet beviljas förnämnder och styrelse 2025 Förutsättningarnaförvårtrevisionsarbete har inte förändrats under2025. Dettatrots fleraförsökatt påtalaattvårtuppdrag inte ryms inom dentid vårtarvodeärsatttill och den budgetvi harför fördjupade granskningar. Våraargument harhelt ignorerats av KF:s presidie. Av de minst 3 möten/år som revisionsreglementet fastslårattpresidiet ska hamed revisionen har noll möten ägt rum under 2025. Alltså—inget intresse att mötaoss. Angående det nyaarvodesreglementet såkommerdet inte helleratt ge någonförändring. PåKF:s möte 26 novemberbeslutades det nyaarvodesreglementet. Revisionen ville framföravåratankar om förslaget införKF. Vi upplevde attdetvarpånådervi fickgå upp i talarstolen men den kritikmot förslaget som framfördesstårvi fast vid. mh Ae BU > ÅMÅLS KOMMUN Sida 2 Vi bedömeratträkenskapernai alltväsentligt ärrättvisande med undantagav redovisningen av den finansiellaleasingen. Vi bedömer att vi inte kan uttalaoss styrelsens, nämndernas ochberedningarnas internakontroll har varittillräckligmed anledningav attvi inte haft resurser attgenomföragranskning inom dettaområden. Vi bedömeratt resultatet enligt årsredovisningen delvis ärförenligt med definansiellamålen och delvis med verksamhetsmålen som fullmäktige uppställt. Vi kan inte uttala oss om ansvarsfrihet för styrelsen, nämnderna och beredningarna samt de enskilda ledamöterna i densamma med anledning av attvi inte kunnatgenomföra revisionen enligt god sed för kommunalverksamhet på grund av resursbrist. Vitillstyrker att kommunens årsredovisning godkänns. Revisionsberättelsen ärupprättad av de, av kommunfullmäktige valdarevisorerna i Åmåls kommun. Åmål 2026-04-20 Duscha Rune Johansso ff UapSears Holger Danielsson Yl hed seine Bilaga 1 Revisorernas redogörelse2025 Bilaga 2 Lekmannarevisorernas granskningsrapporter Bilaga 3 Revisionsberättelser från de kommunalaföretagen Bilaga 1 Revisorernas redogörelse 2025 Revisor ernas uppdrag följer av kommunallag, revisionsreglemente och god revisionssed i kommunal verksamhet. Revisionen syftar ytterst till att ge kommunfullmäktige underlag till ansvarsprövning av nämnder, styrelser och enskilda ledamöter i dessa organ. För att kunna ge underlag till kommunfullmäktiges ansvarsprövning har vi granskat om; ➢ Verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt ➢ Räkenskaperna är rättvisande ➢ Den interna kontrollen är tillräcklig För att kunna ge detta underlag granskar revisorerna årligen all verksamhet som bedrivs inom nämnders och styrelsers verksamhetsområden. Revisorerna granskar även kommunens sam- lade verksamhet i förvaltning och företag ur ett övergripande ägar-/styrningsperspektiv. Det samlade resultatet redovisas i revisionsberättelsen. Revisionens mål, åtaganden och arbetssätt Inriktningsmål Revisionens inriktningsmål är att verka för att: ➢ fullmäktiges mål och uppdrag fullföljs ➢ fullmäktige får en rättvisande redovisning av ekonomi och verksamhet från nämnder och styrelser ➢ nämnder och styrelser tar ett aktivt ansvar för styrning, uppföljning och kontroll av eko- nomi, verksamhet och kvalitet. Generella åtaganden ➢ Revisionen ska kännetecknas av oberoende, saklighet, hög kompetens och integritet. ➢ Revisionen ska utgå från en koncernsyn. ➢ Revisionen ska granska om redovisningen har utförts enligt god redovisningssed. ➢ Revisionen ska granska om verksamheten bedrivs enligt lag samt kommunfullmäktiges mål och direktiv. ➢ Revisionen ska vara stödjande och förebyggande. 1 ÅMÅLS KOMMUN Sida 2 Arbetssätt ➢ Revisionens inriktning och omfattning ska grundas på en bedömning av risk och väsentlig- het. En viktig del i revisionens arbete är dialogen mellan revisorerna och kommunens nämnder och styrelse. ➢ Revisionen ska på ett systematiskt sätt kvalitetssäkra revisionsprocessen och kontinuerligt utvärdera revisionens insatser mot fastställda mål, planer och generella åtaganden. Följande revisionsprojekt har genomförts under revisionsåret 2024 och efterhand överlämnats till kommunfullmäktige för kännedom och vi redovisar här våra sammanfattande kommentarer från de genomförda projekten: Grundläggande granskning av nämnder och styrelse 2025 Kommunallagen (KL 12 kap 1§) ger uttryck för att revisorerna årligen ska granska all verksamhet som be- drivs inom nämndernas verksamhetsområde. För att klara detta uppdrag arbetar revisorerna med en kombi- nation av olika metoder och tillvägagångssätt med syfte att bedöma om nämnder och styrelser har en till- fredsställande styrning och intern kontroll. Grundläggande granskning är den granskning som varje år genomförs avseende styrelse och nämnder. Den grundläggande granskningen är till sin karaktär en löpande insamling av fakta och iakttagelser. Gransk- ningen ska ge underlag för att bedöma styrelsens och nämndernas styrning, uppföljning och kontroll, sä- kerhet i redovisningssystem och rutiner samt måluppfyllelse. Revisorerna har genomfört den årliga grund- läggande granskningen genom dialog med styrelse och nämnder om mål, uppdrag, ansvar, styrning och re- sultat samt studier av relevanta dokument. Det övergripande syftet med den grundläggande granskningen har varit att genom dialog bedöma om sty- relse och nämnder har skapat förutsättningar för tillräcklig styrning uppföljning och kontroll av verksam- heten. Dialogmöten har genomförts med nämnder och styrelse. Vid de dialogmöten som genomförts har fråge- ställningar angående mål, ekonomi och internkontroll samt aktuell situation och utmaningar diskuterats. Iakttagelserna från dessa möten har sammanställts till en rapport vars primära syfte är att utgöra delar av underlaget till revisorernas ansvarsprövning för år 2025. Revisorernas sammanfattade bedömning var att alla möten med nämnder och styrelse innehållit värdefulla diskussioner. Revisorernas utlåtande avseende delårsrapport Vi har översiktligt granskat delårsrapporten per 2025-08-31. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Vi har i granskningsarbetet biträtts av PwC. Enligt 12 kap Kommunallagen ska kommunens ÅMÅLS KOMMUN 3(4) revisorer bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (2 §). Revisorernas uttalande avges i revisorernas bedömning av delårsrapporten. Vår bedömning är baserad på en översiktlig granskning av delårsrapporten, inriktad på övergripande analys och inte på detaljer i redovisningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. Revisorerna samlade bedömning är att: • delårsrapporten i allt väsentligt är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt med undantag av redovisningen av leasing. Bedömningen i delårsrapporten är att balanskravet kommer att uppfyllas för år 2025. • det prognostiserade resultat är delvis förenligt med de finansiella målen som fullmäktige fastställt i budget 2025. • utifrån kommunstyrelsens redovisning bedömer vi att det prognostiserade resultatet är delvis förenligt med de verksamhetsmässiga mål som fullmäktige fastställt i budget 2025. • Vi vill upplysa kommunfullmäktige om att kommunstyrelsen inte antagit delårsrapporten inom föreskriven tid. Revisionsrapport över årsredovisning 2025 Kommunrevisorerna i Åmåls kommun har granskat kommunens årsredovisning 2025. Revisionsrapporten Granskning av god ekonomisk hushållning och Yttrande från sakkunnigt biträde överlämnas till fullmäk- tige i samband med fullmäktiges behandling av bokslut och årsredovisning Revisionsrapport över granskning av inköp, upphandling och avtalshantering Revisorerna har låtit genomföra en granskning av inköp, upphandling och avtals-hantering. Granskningens syfte har varit att bedöma om kommunstyrelsen säker-ställer en ändamålsenlig inköps- och upphandlings- verksamhet med tillräcklig intern kontroll. Utifrån genomförd granskning är vår samlade bedömning att kommunstyrelsen ej säkerställer en ända- målsenlig inköps- och upphandlingsverksamhet med tillräcklig intern kontroll. I vår granskning kan vi konstatera att organisationen för inköp- och upphandlingsverksamhet inte är ända- målsenlig. Bedömningen baseras på att styrdokumentation anger krav på samordning och tydlig ansvars- fördelning, medan intervjuer visar att det bland annat saknas en kommunövergripande upphandlings- grupp. Det framkommer att upphandlingsfunktionen i begränsad utsträckning deltar i strategiska samman- hang och därmed inte fullt ut kan fungera som ett kommunövergripande stöd för verksamheterna i avtals- arbetet. I granskningen ser vi att Åmåls kommun har fastställda och uppdaterade riktlinjer och rutiner för upphand- ling och inköp, vilka regleras i kommunens Upphandlingspolicy för Åmåls kommun, (KF 2023-11-21 § 144) och Riktlinjer till Upp-handlingspolicyn (KS 2023-11-11 § 228). Det finns däremot inga fastställda rikt-linjer för direktupphandling, vilket hänvisas till i riktlinjer för upphandlingspolicyn. Styrdokumentationen anger inte närmare hur avtalstrohet ska säkerställas i praktiken, exempelvis genom kontroller, uppföljning eller systemstöd. Det framgår inte heller vilka funktioner som ansvarar för att följa upp eller kontrollera att inköp sker i enlighet med tecknade avtal. ÅMÅLS KOMMUN 4(4) Den samlade bedömningen är att det inte finns tillräckliga rutiner och processer för att säkerställa avtals- trohet. Bedömningen baseras på att styrdokumentationen anger att upphandlade avtal ska följas, medan både protokollmaterial och intervjuer visar att avtalstrohet i praktiken inte sker systematiskt. Avsaknaden av ge-mensamma och systematiska kontroller innebär att kommunen saknar tillräckliga förutsättningar att säkerställa att inköp sker i enlighet med tecknade avtal. Granskningen visar också att uppföljningen av inköps- och upphandlingsverk-samheten inte är tillräcklig. Bedömningen baseras på att inköp och upphandling är svagt integrerad i kommunens övergripande styr- och uppföljningsmodell. Området saknar tydlig koppling till mål, intern kontroll och återkommande poli- tisk uppföljning, och uppföljning sker främst indirekt och vid behov snarare än som en del av en strukture- rad styrkedja. Detta begränsar kommunens möjligheter att utveckla inköps- och upphandlingsverksam- heten som ett strategiskt verksam-hetsområde Utifrån genomförd granskning lämnar vi följande rekommendationer till kom-munstyrelsen: • Säkerställ tillräckliga resurser för inköp och upphandlingsverksamheten i förhållande till kommu- nens behov. • Fastställ riktlinjer för direktupphandling. • Förtydliga styrningen för avtalsförvaltning, avtalsuppföljning och avtals-trohet (frekvens, ansvar, dokumentation). • Integrera inköp och upphandling i kommunens styrning och interna kon-troll. • Säkerställ att uppföljning leder till tydliga åtgärder, ansvar och återrapportering. Till revisorerna i Åmålskommun(Org.nr212000-1587) Vi har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i ÅmålsKommunutfört revision och granskning av årsredovisningen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för år 2025-01-01 2025-12-31. Våra uttalanden i detta yttrande är förenliga med innehållet i den revisionsrapport som överlämnastill kommunens förtroendevalda revisorer 2026-04-20. Yttrande om årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter Uttalande med avvikande mening respektive uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för Åmåls Kommun för år 2025-01-01 2025-12-31 avgiven av kommunstyrelsen 2026-04-15.Vi har granskat förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna samt drift- och investeringsredovisningen enligt särskilda instruktioner i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Enligt vår bedömning har årsredovisningens balansräkning, på grund av hur betydelsefullt det förhållande som beskrivs i avsnittet Grund för uttalanden är, inte upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) samt RKR R5 och ger inte en rättvisande bild av kommunens finansiella ställning per den 31 december 2025. Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunens finansiella ställning per den 31 december 2025och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Grund för uttalanden Kommunen har under 2025 påbörjat arbetet med att omklassificera leasingavtal från operationell leasing till finansiell leasing. Även om en stor del av avtalen har omklassificerats så är kvarstående del väsentlig. Felaktigheten låter sig inte kvantifieras med exakthet, men vi kan konstatera att den är väsentlig för balansräkningen sin helhet. Detta kommer att innebära att kommunen i balansräkningen rätteligen ska redovisa ytterligare anläggningstillgångar som motsvarar nyttjandevärdet samt en lång-och kortfristig skuld som speglar det åtagandet som leasingkontrakten innebär. Vi har utfört uppdraget enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt denna standard beskrivs närmare i avsnittet Det sakkunniga biträdets ansvar. Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i förhållande till kommunen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information Årsredovisningen innehåller också annan information än resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter och denna andra information återfinns på sidorna 3-4 samt 60-61. Det är styrelsen som har ansvaret för denna andra information. Sådan information som granskas enligt särskilda instruktioner utgör inte annan information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna andra information och i vårt uppdrag ingår inte att genomföra en revision av denna information, men det är vårt ansvar att läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen och bedömer om den andra informationen verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldig att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt LKBR. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Det sakkunniga biträdets ansvar Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna ett yttrande som en del av en revisionsrapport till de förtroendevalda revisorerna. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligtStandard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar. Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevisionanvänder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: 1. Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, 2. Skaffar vi oss en förståelse av den del av kommunens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. 3. Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. 4. Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. 5. Måste vi informera de förtroendevalda revisorerna om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Det sakkunniga biträdets granskning av förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna samt drift-och investeringsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna samt drift-och investeringsredovisningen och att dessa upprättas i enlighet medLKBR - Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna och drift-och investeringsredovisningen har en annan inriktning och mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligtStandard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med LKBR. Sammanställda räkenskaper har upprättats i enlighet med LKBR. Drift-och investeringsredovisning har upprättats i enlighet med LKBR. Datum den dag som framgår av elektronisk signatur Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Malin Odby Sakkunnigt biträde Auktoriserad revisor och certifierad kommunal revisor God ekonomisk hushållning 2025 Åmåls kommun April 2026 Inledning Bakgrund Enligt kommunallagen ska kommunal verksamhet kännetecknas av god ekonomisk hushållning. En del i den ekonomiska förvaltningen är att fullmäktige ska besluta om verksamhetsmässiga och finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Dessa mål ska sedan följas upp i årsredovisning. Årsredovisning ska lämna information om följsamhet till det lagstadgade balanskravet. Revisorerna ska enligt kommunallagen 12 kap. 2 § bedöma om resultaten i årsredovisning är förenligt med beslutade mål inom området. Uppdraget ingår som en obligatorisk del i årets revisionsplan. Kom- munstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisning. Revisionsobjekt i granskningen är kom- munstyrelsen. Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att ge kommunens revisorer ett underlag för sin skriftliga bedömning, vilken skall biläggas årsredovisning i samband med fullmäktiges behandling av rapporten. Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: 1. Är resultat i årsredovisning förenligt med beslutade mål för god ekonomisk hushållning? 2. Är redovisat balanskravsresultat förenligt med balanskravet? Det sker även en översiktlig granskning av årsredovisning som primärt fokuserar på följande delar: a) Tidpunkt för överlämning av årsredovisning till revisorer, b) Följsamhet till driftbudget, c) Följsamhet till investeringsbudget, d) Finansiell ställning samt e) Sjukfrånvaro Revisionskriterier Revisionskriterier i granskningen utgörs av: • Lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR), kap 11:8, 11:10, 13:2 • Kommunallag (KL), kap 11:1, 11:20 • Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 15, Förvaltningsberättelse • Fullmäktiges beslut avseende god ekonomisk hushållning Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 2 Avgränsning Granskningen avser årsredovisning 2025. Övrig avgränsning, se avsnitt “Syfte och revisionsfrågor”. Metod Granskningen har skett genom analys av för granskningen relevant dokumentation. Granskningsresulta- tet har bedömts med hjälp av signalsystem: grön (uppfyllt), gult (delvis) och röd (ej uppfyllt). Rapportens innehåll har faktakontrollerats av ekonomichef. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 3 Granskningsresultat God ekonomisk hushållning Iakttagelser Finansiella mål: • Totala kostnader ska inte uppgå till mer än 98,5 % av totala intäkter. • Det ekonomiska resultatet ska vara på en nivå som minst resulterar i att det egna kapitalet inflationssäkras. • Investeringar ska finansieras med egna medel. Undantag får ske för investeringar som sker inom taxekollektivet. Dessa får finansieras med hjälp av externa lån. • Låneskulden bör amorteras med minst 1 mnkr per år. • Soliditeten, eget kapital dividerat med totala tillgångar, ska lägst uppgå till 50 %. • Avsättningar för framtida förpliktelser, som till exempel pensioner och avslutning av de- poni, ska planeras och hanteras inom driftbudget. Kommunfullmäktiges mål: • Åmåls kommun ska människor ha möjlighet till arbete och egen försörjning • Åmåls kommun ska ha ett starkt lokalt näringsliv • I Åmåls kommun ska människor ha möjlighet till livslångt lärande • I Åmåls kommun ska alla ha en god och jämlik hälsa samt uppleva livskvalitet • Åmåls kommun ska vara ett långsiktigt ekologiskt hållbart och klimatneutralt samhälle I kommunstyrelsens uppdrag ingår att följa upp och utvärdera mål för god ekonomisk hushållning. Detta ska ske i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Granskningen visar att utvärdering av mål för god ekonomisk hushållning sker i avsnittet ”God ekono- misk hushållning och ekonomisk ställning”, som är en del av årsredovisningens förvaltningsberättelse. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 4 Av utvärderingen framgår följande: - Att tre av sex finansiella mål har uppnåtts för helåret. - Att fyra av fem fullmäktigemål har delvis uppfylls och ett mål uppfylls inte. Balanskravsresultat Iakttagelser I förvaltningsberättelsen återfinns ett avsnitt benämnt ”Balanskravsresultat”. Avsnittet innehåller en ba- lanskravsutredning. Av utredningen framgår att balanskravsresultatet för år 2025 uppgår till 27 miljoner kronor. Övrigt Iakttagelser Granskningen avser årsredovisning som upprättats för år 2025 och som behandlats av kommunstyrelsen 2026-04-15. Styrelsen har därmed överlämnat årsredovisningen till fullmäktige och revisorer inom före- skriven tid enligt kommunallagen (senast 15 april). Årsredovisningen ska innehålla upplysningar om förhållande som är viktiga för kommunens verksamhet, resultat och ekonomiska ställning. Granskning av årsredovisning 2025 visar följande: - Den innehåller en driftredovisning. Av denna framgår att styrelse och nämnder under 2025 bedri- vit verksamheten inom tilldelad driftbudgetram. - Den innehåller en investeringsredovisning. Investeringarna för år 2025 har uppgått till 97,7 miljo- ner kr. - Den innehåller redovisning av ett antal finansiella nyckeltal, däribland soliditet. Soliditet ger en indikation om kommunens finansiella stabilitet. Av flerårsöversikten framgår att soliditeten har va- rierat över tid. Soliditet (inklusive pensionsåtagande) per 2025-12-31 uppgår till 11 procent. - Den innehåller upplysningar avseende väsentliga personalförhållanden. Av redovisningen fram- går att den totala sjukfrånvaron bland anställda uppgått till 8,3 procent under året. Här lämnas även information hur sjukfrånvaron förändrats jämfört med föregående år. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 5 Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 6 Samlad bedömning Revisionsfråga 1: Är resultat i årsredovisning förenligt med beslutade mål för god ekonomisk hushåll- ning? Finansiella mål: Delvis Verksamhetsmål: Delvis Revisionsfråga 2: Är redovisat balanskravresultat förenligt med balanskravet? Följsamhet till balanskravsresultatet: Ja Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 7 2026-04-20 Lars Dahlin _________________________ Uppdragsledare Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029–6740) (PwC) på uppdrag av de förtroende- valda revisorerna i Åmåls kommun. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 8 Till kommunfullmäktige MEMORANDUM Revisionen funderar lite om framtiden för revision/revisionsarbetet. • Revisionsberättelse våren 2027 – det är samma arvode och regler som tidigare. Som svar på presidiets uppmaning att läsa färre protokoll och ha färre möten läser vi redan färre protokoll. Angående möten drar vi nu ner på dessa också vilket innebär att vi inte kommer att ha alla planerade möten med vårt sakkunniga biträde. Vi kommer inte heller kunna träffa alla nämnder och styrelser till hösten. Eftersom allt detta är en förutsättning för att vi ska kunna uttala oss i ansvarsfrågan, tror vi inte detta kommer att bli möjligt • Inför kommande mandatperiod och med det nya arvodesreglementet, där i princip samma regler gäller, är risken stor att den kommande revisionen framöver inte heller kommer kunna uttala sig i ansvarsfrågan.. 1 Sida Protokoll 1(2) Sammanträdesdatum 2026-04-15 Kommunstyrelsen Dnr KS-2026-00091

KS § 68 Reglemente för de kommunala råden i Åmåls kommun Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar reglemente för de kommunala råden i Åmåls kommun. Sammanfattning av ärendet Lednings- och utvecklingsenheten har tagit fram ett förslag till reglemente för de kommunala råden i Åmåls kommun. Förslaget omfattar pensionärsrådet, tillgänglighetsrådet (tidigare handikapprådet) och ungdomsrådet. Reglementet är tänkt att klargöra de övergripande principerna för råden och samlar bestämmelserna i ett gemensamt dokument för att skapa en enhetlig struktur för rådens arbete och sammansättning. Syftet är att stärka rådens legitimitet och inflytande samt att öka transparensen. Beslutsgång Ordföranden finner att det finns ett förslag till beslut nämligen det från arbetsutskottet att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar förslag till reglemente för de kommunala råden i Åmåls kommun. Han frågar om förslaget godkänns och finner att kommunstyrelsen gör detta. Beslutsunderlag - Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott den 18 mars 2026 § 27 - Tjänsteskrivelse av kommunsekreterare den 9 mars 2026 - Förslag Reglemente för de kommunala råden i Åmåls kommun Beslutet skickas till Lednings- och utvecklingsenheten Kommunala författningssamlingen De kommunala råden __________ Justerare Utdragsbestyrkande MIKAEL NILSSON MICHAEL KARLSSON Ida Sundström 2026-04-20 08:46:08 2026-04-20 13:48:21 2026-04-20 15:35:54 Sida Tjänsteskrivelse 1(3) Datum Diarienummer 2026-03-12 KS-2025-00337 Lednings- och utvecklingsenheten Rita Ahmeti Kommunfullmäktige Reglemente för de kommunala råden i Åmåls kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar förslag till reglemente för de kommunala råden i Åmåls kommun. Sammanfattning av ärendet Lednings- och utvecklingsenheten har tagit fram ett förslag till reglemente för de kommunala råden i Åmåls kommun. Förslaget omfattar pensionärsrådet, tillgänglighetsrådet (tidigare handikapprådet) och ungdomsrådet. Reglementet är tänkt att klargöra de övergripande principerna för råden och samlar bestämmelserna i ett gemensamt dokument för att skapa en enhetlig struktur för rådens arbete och sammansättning. Syftet är att stärka rådens legitimitet och inflytande samt att öka transparensen. Beskrivning av ärendet Förslag till rådsreglemente har varit på remiss till de kommunala råden samt till kultur- och utbildningsnämnden och välfärds- och arbetsmarknadsnämnden. Remissinstanserna har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslaget och inkomna synpunkter har beaktats i föreliggande förslag till reglemente. Sammanfattning av remissvar: Välfärds- och arbetsmarknadsnämndens invändning på remissversionen är att arvode för förlorad arbetsförtjänst ska utgå till ledamöter i tillgänglighetsrådet. Orsak till att det inte beaktats: Deltagande i de kommunala råden utgör inte ett förtroendeuppdrag för Åmåls kommun. Kommunen har andra dialogmöten med föreningar utan att ekonomisk ersättning utgår till deltagarna och för att upprätthålla likabehandling gentemot andra föreningsrepresentanter bedöms därför att ersättning för förlorad arbetsförtjänst inte heller i detta fall bör utgå. Kultur- och utbildningsnämndens invändning är att ungdomsrådet utgår ur reglementet medan övriga delar av reglementet kvarstår oförändrade samt att förvaltningschefen ska delta på kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för att ge information om nuläget kring ungdomsrådet. Denna invändning har beaktats till viss del men ungdomsrådet finns fortfarande med i det föreliggande förslaget till reglemente. I det föreslagna reglementet anges inte något specifikt antal ledamöter eller ersättare för ungdomsrådet och inte heller ett fastställt antal sammanträden per år. Skälet till detta är att något ungdomsråd i nuläget inte finns etablerat i Postadress Besöksadress Telefon E-post Org.nr Bankgiro Webb Box 62 Kungsgatan 26 0532-170 00 kommun@amal.se 212000-1587 991-2353 www.amal.se 662 22 Åmål 662 31 Åmål Datum Diarienummer Sida Åmåls kommun 2026-03-12 KS-2025-00337 2(3) kommunen och verksamheten får ett visst utrymme för prövning och anpassning avseende exempelvis rådets sammansättning och mötesformer. SPF och PRO har invändningar på bland annat att rådet fortsatt ska heta Pensionärsrådet och inte Äldrerådet (eller Seniorrådet) och i samband med detta invänder på att rådet ska vara öppet för fler äldre som inte är medlemmar i någon pensionärsorganisation. SPF och PRO anser i stället att platser endast fördelas på representanter för pensionärsorganisationerna i kommunen, vilket har tagits i beaktning i nuvarande förslag till reglemente. Åmåls demensförening och DHR har mindre invändningar som har tagits i beaktning i den mån det varit möjligt och passande. En större invändning från Åmåls demensförening är att Pensionärsrådet och Tillgänglighetsrådet ska slås ihop då dessa två råd anses behandla liknande frågor. Nuvarande förslag behåller båda råden för sig då det inte inkommit fler synpunkter på det. Alla remissvar och remissversioner finns tillgängliga i kommunens diarium. Diariet - Åmåls kommun. Lednings- och utvecklingsenhetens ståndpunkt Genom att samla regler och arbetssätt i ett gemensamt dokument blir ansvar, roller och arbetsformer mer överskådliga. Det underlättar både för ledamöter och tjänstepersoner i arbetet med råden samt bidrar till en ökad transparens och tydlighet gentemot invånare. Ekonomiska konsekvenser Inga ekonomiska konsekvenser till följd av beslutet. Rättighetsperspektiv Artikel 12 i Barnkonventionen (1989) fastställer varje barns rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör barnet, samt den medföljande rätten för dessa åsikter att tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Måluppfyllelse Beslutet förväntas bidra till fullmäktigemålet ”I Åmåls kommun ska alla ha en god och jämlik hälsa samt uppleva livskvalitet”. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse av kommunsekreterare den 9 mars 2026 - Förslag Reglemente för de kommunala råden i Åmåls kommun Beslutet skickas till Lednings- och utvecklingsenheten Kommunala författningssamlingen Postadress Besöksadress Telefon E-post Org.nr Bankgiro Webb Box 62 Kungsgatan 26 0532-170 00 kommun@amal.se 212000-1587 991-2353 www.amal.se 662 22 Åmål 662 31 Åmål Datum Diarienummer Sida Åmåls kommun 2026-03-12 KS-2025-00337 3(3) Rita Ahmeti Amanda Christiansdotter Kommunsekreterare Lednings- och utvecklingschef Lednings- och utvecklingsenheten Postadress Besöksadress Telefon E-post Org.nr Bankgiro Webb Box 62 Kungsgatan 26 0532-170 00 kommun@amal.se 212000-1587 991-2353 www.amal.se 662 22 Åmål 662 31 Åmål Reglemente för de kommunala råden i Åmåls kommun Beslutat av: Kommunfullmäktige Datum: Den DD månad ÅÅÅÅ, § xxx, dnr KS-2025–00337 Dokumentets giltighet: År 2026-2030 Dokumentet gäller för: Kommunstyrelsen, nämnder samt kommunala råd Dokumentansvarig: Lednings- och utvecklingsenheten Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Innehållsförteckning Inledning ............................................................................................................................. 3 Syfte .................................................................................................................................................................................. 3 Förteckning över råden som omfattas av reglementet ............................................................ 3 Ändring av reglemente ...................................................................................................................................... 3 Personuppgiftsansvarig .................................................................................................................................... 3 Ekonomiska förutsättningar ........................................................................................................................... 3 Rådsspecifika reglementen ............................................................................................ 4 Pensionärsrådet ...................................................................................................................................................... 4 Tillgänglighetsrådet ............................................................................................................................................. 6 Ungdomsrådet .......................................................................................................................................................... 7 Reglemente för de kommunala råden – Åmåls kommun 2 (7) Inledning Åmåls kommun har olika typer av kommunala råd, som riktar sig till särskilda invånargrupper som är av intresse för Åmåls kommuns verksamhet och utveckling. Detta dokument innehåller bestämmelser för kommunala pensionärsrådet, tillgänglighetsrådet och ungdomsrådet. Syfte Åmåls kommuns syfte med att inrätta särskilda kommunala råd är att stärka möjligheterna för dialog och inflytande för invånargrupper som kan anses vara av intresse för kommunens uppdrag och verksamhet. Genom utökad delaktighet och en arena för meningsutbyte och ömsesidig information, är avsikten att stärka kvaliteten i Åmåls kommuns beslut och verksamhet. De kommunala råden främjar öppenhet och transparens i kommunens verksamhet, vilket bidrar till ökad förtroende mellan kommunen och invånarna. Förteckning över råden som omfattas av reglementet  Pensionärsråd  Tillgänglighetsråd  Ungdomsråd Ändring av reglemente Kommunfullmäktige beslutar om ändringar av detta reglemente. Samråd ska ske före beslut med berörda råd. Personuppgiftsansvarig Kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter som rådet utför. Ekonomiska förutsättningar Arvoden eller ersättningar till rådsrepresentanter från de särskilda invånargrupperna utbetalas inte från kommunen. Enklare förtäring kan förekomma på kommunens bekostnad. Kommunstyrelsen ansvarar för samtliga kommunala råd i detta reglemente. Reglemente för de kommunala råden – Åmåls kommun 3 (7) Rådsspecifika reglementen Pensionärsrådet Rådets uppgifter Pensionärsrådets uppgift är att verka som ett forum för samråd och ömsesidigt utbyte av information i alla frågor som är av särskild betydelse för äldre i kommunen. Syftet med pensionärsrådet är att stärka delaktigheten och inflytandet i frågor som direkt berör kommunens äldre. Pensionärsrådet ska även ges möjlighet att delta i planering, beredning och uppföljning av verksamheter av särskild betydelse för äldre. Organisatorisk placering och ansvar Pensionärsrådet är underställt kommunstyrelsen. Samverkan sker med andra förvaltningar i kommunen. Sammansättning Rådet ska bestå av sex ordinarie ledamöter och fyra ersättare. Två av ledamöterna ska vara förtroendevalda politiker i kommunen. Resterande platser bör fördelas jämnt på representanter för pensionärsorganisationer verksamma i Åmåls kommun. Kriterium för att kunna delta i pensionärsrådet är att vara folkbokförd i Åmåls kommun samt att vara medlem i någon av kommunens pensionärsorganisationer. Kommunstyrelsen utser en ordförande till rådet från kommunstyrelsen samt en företrädare från den politiska oppositionen. Vice ordförande väljs av rådet och ska vara en representant från någon av de äldre. Politiker och tjänstepersoner med uppgifter och ansvar inom relevanta områden ska bjudas in till sammanträden vid behov. Sammanträden Pensionärsrådet ska sammanträda minst fyra gånger per år. Extra sammanträden ska hållas när ordförande eller mer än hälften av rådets ledamöter så begär. Beredningsmöte sker med rådets ordförande, vice ordförande och sekreterare. Dokumentation Vid pensionärsrådets sammanträden ska protokoll föras av sekreterare. Sekreterare är tjänsteperson från Åmåls kommun. Kallelser med dagordning ska skickas ut till ledamöter och ersättare senast en vecka innan mötet. Protokollen publiceras på kommunens webbplats. Mandatperiod Mandatperioden för pensionärsrådet sammanfaller med mandatperioden för kommunens nämnder och styrelser. Reglemente för de kommunala råden – Åmåls kommun 4 (7) Utvärdering Under mandatperiodens sista år ska en utvärdering göras av parterna. Reglemente för de kommunala råden – Åmåls kommun 5 (7) Tillgänglighetsrådet Rådets uppgifter Tillgänglighetsrådets uppgift är att verka som ett forum för samråd och ömsesidigt utbyte av information mellan företrädare för organisationer för personer med funktionsnedsättning i kommunen. Tillgänglighetsrådet behandlar tillgänglighetsfrågor och frågor av särskild betydelse för de lokala företrädarna för Åmåls funktionsnedsättningsorganisationer. Tillgänglighetsrådet ska även ges möjlighet att delta i planering, beredning och uppföljning av verksamheter av särskild betydelse för funktionsnedsatta. Organisatorisk placering och ansvar Tillgänglighetsrådet är underställt kommunstyrelsen. Samverkan sker med andra förvaltningar i kommunen. Sammansättning Rådet ska bestå av sex ordinarie ledamöter och fyra ersättare. Två av ledamöterna ska vara förtroendevalda politiker i kommunen. Resterande platser bör fördelas jämnt på representanter för funktionsnedsättningsorganisationer verksamma i Åmåls kommun. Kommunstyrelsen utser en ordförande till rådet, från kommunstyrelsen samt en företrädare från den politiska oppositionen. Vice ordförande väljs av rådet och ska vara en representant från någon av intresseorganisationerna. Politiker och tjänstepersoner med uppgifter och ansvar inom relevanta områden ska bjudas in till sammanträden vid behov. Sammanträden Tillgänglighetsrådet ska sammanträda minst fyra gånger per år. Extra sammanträden ska hållas när ordförande eller mer än hälften av rådets ledamöter så begär. Beredningsmöte sker med rådets ordförande, en representant från rådet och sekreterare. Dokumentation Vid tillgänglighetsrådets sammanträden ska protokoll föras av sekreterare. Sekreterare är tjänsteperson från Åmåls kommun. Kallelser med dagordning ska skickas ut till ledamöter och ersättare senast en vecka innan mötet. Protokollen publiceras på kommunens webbplats. Mandatperiod Mandatperioden för tillgänglighetsrådet sammanfaller med mandatperioden för kommunens nämnder och styrelser. Utvärdering Under mandatperiodens sista år ska en utvärdering göras av parterna. Reglemente för de kommunala råden – Åmåls kommun 6 (7) Ungdomsrådet Rådets uppgifter Ungdomsrådets uppgift är att verka som ett forum för samråd och ömsesidigt utbyte av information i alla frågor som är av särskild betydelse för kommunens unga. Rådet ska främja kunskapsutbytet mellan kommunens beslutsfattare och unga i kommunen samt ungdomars delaktighet och inflytande i frågor som rör deras vardag och framtid. Syftet med rådet är att stärka ungas inflytande och delaktighet i den politiska beslutsprocessen men också att utveckla ungas kunskaper av den politiska beslutsprocessen för att bidra till en större tilltro till och intresse för demokratin. Organisatorisk placering och ansvar Ungdomsrådet är underställt kommunstyrelsen. Det övergripande ansvaret för ungdomsrådet ligger på kultur- och utbildningsförvaltningen. Samverkan sker även med andra förvaltningar i kommunen. Sammansättning Rådets antal ledamöter och ersättare är ospecificerat och baseras på antal ungdomar som anmält sitt intresse att ingå i rådet under mandatperioden, dock med ett maximalt antal om åtta ledamöter och fyra ersättare. Två av ledamöterna ska vara förtroendevalda politiker i kommunen. Resterande platser fördelas på representanter från unga i kommunen. Kriterium för att kunna delta i ungdomsrådet är att vara folkbokförd i Åmåls kommun samt vara mellan 13 och 19 år gammal. Kommunstyrelsen utser en ordförande till rådet samt en företrädare från den politiska oppositionen. Politiker och tjänstepersoner med uppgifter och ansvar inom relevanta områden ska bjudas in till sammanträden vid behov. Sammanträden Antal sammanträden under en mandatperiod för ungdomsrådet är ospecificerat och bestäms utifrån behov och önskemål av rådets ledamöter. Beredningsmöte sker med rådets ordförande, sekreterare och ledamot/ledamöter från ungdomsrådet. Dokumentation Vid ungdomsrådets sammanträden ska minnesanteckningar föras av sekreterare. Sekreterare är tjänsteperson från Åmåls kommun. Kallelser med dagordning ska skickas ut till ledamöter och ersättare senast en vecka innan mötet. Mandatperiod Mandatperioden för ungdomsrådet ska sammanfalla med läsårets varaktighet. Utvärdering Under slutet av varje mandatperiod ska en utvärdering göras av parterna. Reglemente för de kommunala råden – Åmåls kommun 7 (7) Sida Protokoll 1(1) Sammanträdesdatum 2026-04-15 Kommunstyrelsen Dnr KS-2026-00106