Älvkarleby · Möte · Protokoll
Kommunstyrelsen — 15 oktober 2026
Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.
§ 177 Kommunstyrelsen beslutar att överlämna ”Delårsrapport per augusti 2026 för Älvkarleby
beslutstyp: godkännandediarienr: alvkarleby:KS:2026:160, alvkarleby:KS:2026:15, alvkarleby:KS:2026:10, alvkarleby:KS:2026:11
§ 177 Delårsuppföljning Älvkarleby kommun
Diarienr KS/2026:160, KS/2026:15, KS/2026:10, KS/2026:11
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar att överlämna ”Delårsrapport per augusti 2026 för Älvkarleby
kommun” till kommunfullmäktige för godkännande.
Sammanfattning av ärendet
Delårsrapporten för perioden januari till augusti 2026 ger en samlad bild av kommunens
ekonomiska läge, viktiga händelser och utmaningar. Den omfattar både kommunens egna
verksamheter och de kommunala bolagen.
Den ekonomiska utvecklingen
Den ekonomiska utvecklingen efter pandemin var mycket utmanande med hög inflation och
lågkonjunktur, men läget stabiliserade sig sakta och en återhämtning till ett mer normalt läge
väntades redan under föregående år.
Kommunen redovisade ett negativt resultat för år 2023, men starka positiva resultat för både
2024 och 2025. De positiva resultaten var en följd av en rad åtgärder och ett starkt fokus inom
hela kommunen, vilket bidrog till att samtliga nämnder arbetade för att nå ekonomisk balans
trots det skakiga läget i omvärlden.
Inför innevarande år visade de ekonomiska prognoserna fortsatt att en återhämtning var att
vänta; det bekräftades även av skatteprognoserna och budgetunderlaget. De
skatteunderlagsprognoser som presenterats under året har dock visat att den återhämtning som
prognostiserats dröjer något ytterligare, främst på grund av produktivitetsutvecklingen i
landet. Detta har lett till att prognoserna för skatteintäkternas inflöde fått justeras ned under
året, vilket påverkar kommunens resultat negativt.
Samtliga nämnder är väl medvetna om den ekonomiska situationen och följer det ekonomiska
läget noggrant.
Periodens resultat och budgetutfall
För perioden januari–augusti redovisas ett resultat på 19,4 mnkr, vilket är 5,9 mnkr sämre än
budgeterat för perioden. De största negativa kostnadsavvikelserna avser personalkostnader
och köp av verksamhet. Avvikelsen för personalkostnader beror främst på ökade kostnader
inom finansförvaltningen samt högre personalkostnader i omsorgsnämnden. De ökade
kostnaderna inom finansförvaltningen avser i huvudsak pensionskostnader, som är högre dels
till följd av nyanställningar med andra pensionsvillkor, dels till följd av att fler har påbörjat
sina pensionsutbetalningar i förtid. Omsorgsnämndens högre personalkostnader finansieras av
statsbidrag. Avvikelsen avseende köp av verksamhet förklaras till största delen av kostnader
för interkommunal ersättning inom skolan.
På intäktssidan överstiger utfallet för erhållna bidrag budgeten, liksom tidigare år. Detta beror
på svårigheter att i förväg bedöma vilka riktade statsbidrag som beviljas och till vilka belopp.
Kommunen sålde även en markbit under våren, vilket gav intäkter och en mindre vinst.
Inflödet av generella bidrag har hittills varit något högre än budgeterat, och de finansiella
intäkterna överstiger budgeten, främst på grund av ett något högre ränteläge än antaget.
Skatteintäkterna för perioden är däremot betydligt lägre än budgeterat, och vid delårsbokslutet
uppgår avvikelsen för skatteintäkterna till 7,6 mnkr. Huvudorsaken är att produktiviteten i
landet är lägre än vad som initialt förutsågs.
Prognos resultat och budgetutfall helår
Prognostiserat resultat för 2026 uppgår till 1,9 miljoner kronor, vilket är 6,7 miljoner kronor
sämre än det budgeterade resultatet. De största skillnaderna mellan budget och prognos utgörs
av effekter av de parametrar som nämns i avsnittet ovan. Årets prognostiserade resultat efter
balanskravsjusteringar uppgår till -1,8 mnkr och årets prognostiserade balanskravsresultat
uppgår till 0 mnkr. Se avsnittet nedan om balanskravsresultatet.
På kostnadssidan prognostiseras köp av verksamhet bli högre än budgeterat, främst på grund
av att kostnaderna för interkommunal ersättning inom både gymnasie- och grundskolan är
högre än budgeterat. Ett omfattande utredningsarbete har genomförts under året för att
klarlägga orsakerna till de stora avvikelserna, och åtgärder kommer att vidtas inför kommande
budgetår.
På intäktssidan är inflödet av erhållna bidrag högre än budgeterat. Detta är dock en effekt som
ofta uppstår i kommunen, eftersom det är svårt att i förväg budgetera samtliga riktade bidrag
som kommunen kan söka och få beviljade. Överskottet matchas dock väl av kostnader för de
verksamheter som de riktade bidragen används till, där den största delen går till att täcka
personalkostnader.
Trots att de generella statsbidragen och utjämningen genererar en 6,3 mnkr bättre prognos än
budgeterat har skatteunderlagsprognoserna under året visat nedrevideringar av
skatteunderlaget. Prognosen är att kommunens skatteintäkter blir 11,6 mnkr lägre än
budgeterat, vilket får en kraftig negativ effekt på kommunens budgeterade resultat.
• Omsorgsnämnden prognostiserar ett överskott på 7,0 mnkr jämfört med budget. Den
positiva prognosen grundar sig bland annat på högre riktade statsbidrag samt en kostnadssida
som hålls under kontroll.
• Utbildningsnämnden prognostiserar ett underskott på 13,5 mnkr. Underskottet beror främst
på högre kostnader för interkommunal ersättning än budgeterat.
• Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar ett överskott på 3,4 mnkr. Nämnden redovisar
bland annat lägre personalkostnader på grund av vakanser och sjukdom under året.
• Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott på 2,4 mnkr, vilket bland annat beror på lägre
kostnader för personal och övriga främmande tjänster samt något högre erhållna bidrag.
• Finansförvaltningens prognos för året visar ett underskott på 6,0 mnkr. De två största
anledningarna till detta är lägre skatteintäkter samt högre pensionskostnader. Båda posterna
kommenteras ovan i detta avsnitt.
Mer detaljerad information finns att läsa i nämndernas delårsuppföljningar.
Förslag till beslut på sammanträdet
Beslutsunderlag
• KSAU § 115 2026-09-30 Delårsrapport
• Tjänsteskrivelse Delårsuppföljning 2026 Älvkarleby kommun
• Delårsrapport per aug 2026 Älvkarleby kommun
• Delårsuppföljning for kommunstyrelsen inkl. finansförvaltning och revision 2026
• Delårsuppföljning for samhällsbyggnadsnämnden 2026
• Delårsuppföljning for utbildningsnämnden 2026
• Delårsuppföljning for omsorgsnämnden 2026
• Delårsuppföljning AB Älvkarlebyhus koncern
• Verksamhetsrapport Gästrike vatten koncernen
• Verksamhetsrapport Gästrike Vatten-koncernen tertial 2 2026. 22 sept styrelse
• Resultaträkning tertial 2, 2026 Gästrike Vatten AB
• Balansräkning tertial 2, 2026 Gästrike Vatten AB
• Protokoll_Styrelsemöte Gästrike Vatten AB_261001
• Verksamhetsrapport Gästrike återvinnare koncern
• 20260925 Protokollsutdrag § 49 Delårsrapport 20260831 Gästrike Räddningstjänst
• Delårsrapport 2026 IT-nämnden
• Protokoll IT-nämnden 2026-09-18
• Protokoll lönenämnden 2026-09-18
• Delårsrapport 2026 Lönenämnden
Beslutet lämnas till
Kommunfullmäktige
PwC
§ 178 kommunalförbund
§ 178 Information om delårsuppföljning från nämnder, bolag och
kommunalförbund
Diarienr
Beslut
Kommunstyrelsen noterar att det fortfarande finns ett betydande underskott i
utbildningsnämndens delårsuppföljning men att detta har hanterats i tidigare beslut och att
fortsatt uppföljning i kommunstyrelsen av nämnden ska ske.
Kommunstyrelsen har i övrigt inga särskilda kommentarer beträffande de redovisningar som
lämnats.
Sammanfattning av ärendet
Företrädare för följande nämnder, bolag och kommunalförbund redovisar det ekonomiska
läget och hur respektive verksamhet har bedrivit sin verksamhet under delårsperioden:
• Samhällsbyggnadsnämnden
• Omsorgsnämnden
• Utbildningsnämnden
• Kommunstyrelsen
• AB Älvkarlebyhus
• Älvkarleby Vatten AB
• Bionär Närvärme AB
• Gästrike räddningstjänst
• IT-nämnden (gemensam nämnd)
• Gästrike återvinnare
• Överförmyndarnämnden (gemensam nämnd)
• Lönenämnden (gemensam nämnd)
Beslutet lämnas till
• Utbildningsnämnden