Kungjort.

Älvkarleby · Möte · Protokoll

Kommunstyrelsen — 15 oktober 2026

Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.

§ 177 Kommunstyrelsen beslutar att överlämna ”Delårsrapport per augusti 2026 för Älvkarleby

beslutstyp: godkännandediarienr: alvkarleby:KS:2026:160, alvkarleby:KS:2026:15, alvkarleby:KS:2026:10, alvkarleby:KS:2026:11
§ 177 Delårsuppföljning Älvkarleby kommun Diarienr KS/2026:160, KS/2026:15, KS/2026:10, KS/2026:11 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att överlämna ”Delårsrapport per augusti 2026 för Älvkarleby kommun” till kommunfullmäktige för godkännande. Sammanfattning av ärendet Delårsrapporten för perioden januari till augusti 2026 ger en samlad bild av kommunens ekonomiska läge, viktiga händelser och utmaningar. Den omfattar både kommunens egna verksamheter och de kommunala bolagen. Den ekonomiska utvecklingen Den ekonomiska utvecklingen efter pandemin var mycket utmanande med hög inflation och lågkonjunktur, men läget stabiliserade sig sakta och en återhämtning till ett mer normalt läge väntades redan under föregående år. Kommunen redovisade ett negativt resultat för år 2023, men starka positiva resultat för både 2024 och 2025. De positiva resultaten var en följd av en rad åtgärder och ett starkt fokus inom hela kommunen, vilket bidrog till att samtliga nämnder arbetade för att nå ekonomisk balans trots det skakiga läget i omvärlden. Inför innevarande år visade de ekonomiska prognoserna fortsatt att en återhämtning var att vänta; det bekräftades även av skatteprognoserna och budgetunderlaget. De skatteunderlagsprognoser som presenterats under året har dock visat att den återhämtning som prognostiserats dröjer något ytterligare, främst på grund av produktivitetsutvecklingen i landet. Detta har lett till att prognoserna för skatteintäkternas inflöde fått justeras ned under året, vilket påverkar kommunens resultat negativt. Samtliga nämnder är väl medvetna om den ekonomiska situationen och följer det ekonomiska läget noggrant. Periodens resultat och budgetutfall För perioden januari–augusti redovisas ett resultat på 19,4 mnkr, vilket är 5,9 mnkr sämre än budgeterat för perioden. De största negativa kostnadsavvikelserna avser personalkostnader och köp av verksamhet. Avvikelsen för personalkostnader beror främst på ökade kostnader inom finansförvaltningen samt högre personalkostnader i omsorgsnämnden. De ökade kostnaderna inom finansförvaltningen avser i huvudsak pensionskostnader, som är högre dels till följd av nyanställningar med andra pensionsvillkor, dels till följd av att fler har påbörjat sina pensionsutbetalningar i förtid. Omsorgsnämndens högre personalkostnader finansieras av statsbidrag. Avvikelsen avseende köp av verksamhet förklaras till största delen av kostnader för interkommunal ersättning inom skolan. På intäktssidan överstiger utfallet för erhållna bidrag budgeten, liksom tidigare år. Detta beror på svårigheter att i förväg bedöma vilka riktade statsbidrag som beviljas och till vilka belopp. Kommunen sålde även en markbit under våren, vilket gav intäkter och en mindre vinst. Inflödet av generella bidrag har hittills varit något högre än budgeterat, och de finansiella intäkterna överstiger budgeten, främst på grund av ett något högre ränteläge än antaget. Skatteintäkterna för perioden är däremot betydligt lägre än budgeterat, och vid delårsbokslutet uppgår avvikelsen för skatteintäkterna till 7,6 mnkr. Huvudorsaken är att produktiviteten i landet är lägre än vad som initialt förutsågs. Prognos resultat och budgetutfall helår Prognostiserat resultat för 2026 uppgår till 1,9 miljoner kronor, vilket är 6,7 miljoner kronor sämre än det budgeterade resultatet. De största skillnaderna mellan budget och prognos utgörs av effekter av de parametrar som nämns i avsnittet ovan. Årets prognostiserade resultat efter balanskravsjusteringar uppgår till -1,8 mnkr och årets prognostiserade balanskravsresultat uppgår till 0 mnkr. Se avsnittet nedan om balanskravsresultatet. På kostnadssidan prognostiseras köp av verksamhet bli högre än budgeterat, främst på grund av att kostnaderna för interkommunal ersättning inom både gymnasie- och grundskolan är högre än budgeterat. Ett omfattande utredningsarbete har genomförts under året för att klarlägga orsakerna till de stora avvikelserna, och åtgärder kommer att vidtas inför kommande budgetår. På intäktssidan är inflödet av erhållna bidrag högre än budgeterat. Detta är dock en effekt som ofta uppstår i kommunen, eftersom det är svårt att i förväg budgetera samtliga riktade bidrag som kommunen kan söka och få beviljade. Överskottet matchas dock väl av kostnader för de verksamheter som de riktade bidragen används till, där den största delen går till att täcka personalkostnader. Trots att de generella statsbidragen och utjämningen genererar en 6,3 mnkr bättre prognos än budgeterat har skatteunderlagsprognoserna under året visat nedrevideringar av skatteunderlaget. Prognosen är att kommunens skatteintäkter blir 11,6 mnkr lägre än budgeterat, vilket får en kraftig negativ effekt på kommunens budgeterade resultat. • Omsorgsnämnden prognostiserar ett överskott på 7,0 mnkr jämfört med budget. Den positiva prognosen grundar sig bland annat på högre riktade statsbidrag samt en kostnadssida som hålls under kontroll. • Utbildningsnämnden prognostiserar ett underskott på 13,5 mnkr. Underskottet beror främst på högre kostnader för interkommunal ersättning än budgeterat. • Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar ett överskott på 3,4 mnkr. Nämnden redovisar bland annat lägre personalkostnader på grund av vakanser och sjukdom under året. • Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott på 2,4 mnkr, vilket bland annat beror på lägre kostnader för personal och övriga främmande tjänster samt något högre erhållna bidrag. • Finansförvaltningens prognos för året visar ett underskott på 6,0 mnkr. De två största anledningarna till detta är lägre skatteintäkter samt högre pensionskostnader. Båda posterna kommenteras ovan i detta avsnitt. Mer detaljerad information finns att läsa i nämndernas delårsuppföljningar. Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsunderlag • KSAU § 115 2026-09-30 Delårsrapport • Tjänsteskrivelse Delårsuppföljning 2026 Älvkarleby kommun • Delårsrapport per aug 2026 Älvkarleby kommun • Delårsuppföljning for kommunstyrelsen inkl. finansförvaltning och revision 2026 • Delårsuppföljning for samhällsbyggnadsnämnden 2026 • Delårsuppföljning for utbildningsnämnden 2026 • Delårsuppföljning for omsorgsnämnden 2026 • Delårsuppföljning AB Älvkarlebyhus koncern • Verksamhetsrapport Gästrike vatten koncernen • Verksamhetsrapport Gästrike Vatten-koncernen tertial 2 2026. 22 sept styrelse • Resultaträkning tertial 2, 2026 Gästrike Vatten AB • Balansräkning tertial 2, 2026 Gästrike Vatten AB • Protokoll_Styrelsemöte Gästrike Vatten AB_261001 • Verksamhetsrapport Gästrike återvinnare koncern • 20260925 Protokollsutdrag § 49 Delårsrapport 20260831 Gästrike Räddningstjänst • Delårsrapport 2026 IT-nämnden • Protokoll IT-nämnden 2026-09-18 • Protokoll lönenämnden 2026-09-18 • Delårsrapport 2026 Lönenämnden Beslutet lämnas till Kommunfullmäktige PwC

§ 178 kommunalförbund

§ 178 Information om delårsuppföljning från nämnder, bolag och kommunalförbund Diarienr Beslut Kommunstyrelsen noterar att det fortfarande finns ett betydande underskott i utbildningsnämndens delårsuppföljning men att detta har hanterats i tidigare beslut och att fortsatt uppföljning i kommunstyrelsen av nämnden ska ske. Kommunstyrelsen har i övrigt inga särskilda kommentarer beträffande de redovisningar som lämnats. Sammanfattning av ärendet Företrädare för följande nämnder, bolag och kommunalförbund redovisar det ekonomiska läget och hur respektive verksamhet har bedrivit sin verksamhet under delårsperioden: • Samhällsbyggnadsnämnden • Omsorgsnämnden • Utbildningsnämnden • Kommunstyrelsen • AB Älvkarlebyhus • Älvkarleby Vatten AB • Bionär Närvärme AB • Gästrike räddningstjänst • IT-nämnden (gemensam nämnd) • Gästrike återvinnare • Överförmyndarnämnden (gemensam nämnd) • Lönenämnden (gemensam nämnd) Beslutet lämnas till • Utbildningsnämnden