Kommunstyrelsen — 9 september 2026

KSAU § 100 2026-08-26 Revidering av beslut om firmatecknare Tjänsteskrivelse, 2026-08-11 Beslutet lämnas till Johanna Hedberg

§ 123 Delgivning av protokoll och andra meddelanden Diarienr KS/2026:1, KS/2026:2, KS/2026:20 Beslut Kommunstyrelsen lägger meddelandena till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Följande meddelanden redovisas: • Förändringar i busstrafiken T27 • Översiktsplan 2050 Tierps kommun • Information om Galleråberget • Information om Samordningsförbundets styrelsemöte

§ 124 Redovisning av delegationsbeslut Diarienr KS/2026:58 Beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av delegationsbeslut. Sammanfattning av ärendet Delegationsbeslut på Bygg och miljö för Kommunstyrelsen 20260604-2026090 gällande beslut om följande: Avslut utan åtgärd, avslut, slutbesked, avgift, kontrollfrekvens för planerad livsmedelskontroll, interimistiskt slutbesked, miljösanktionsavgift, delegationsbeslut. Beslutsunderlag Delegationsbeslut på bygg och miljö för kommunstyrelsen 260604-260901 Beslutet lämnas till Förvaltningen

§ 125 Verksamhetsbesök näringslivsenheten Diarienr Beslut Kommunstyrelsen tackar Linda Helzenius för föredraget. Sammanfattning av ärendet Linda Helzenius föredrar om näringsliv, besöksnäring och fiske.

§ 126 Genomlysning av kommunens styrdokument Diarienr KS/2024:158 Beslut Kommunstyrelsen beslutar följande: 1. Att anta reviderad riktlinje för styrdokument och ger förvaltningen i uppdrag att fortsätta arbetet med utveckling och implementering kopplat till uppdraget. 2. Att uppdatering till kommunstyrelsen ska ske under septembernämnden 2027. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har fått i uppdrag att genomföra en översyn av kommunens styrdokument, med målet att återrapportera till Kommunstyrelsen före sommaren. Kvalitetsnätverket, en sammansättning av verksamhetsutvecklare och controller, har fått uppdraget att genomföra arbetet. Kvalitetsnätverket har fokuserat primärt fokuserat på att ta fram en ny grundstruktur för politiskt antagna styrdokument, då gällande riktlinje innehållit brister och inte har efterlevts. Vid sidan av arbetet med grundstrukturen har även en viss tid lagts på att utvärdera tekniska lösningar som kan underlätta administrationen kring dokumenten. Därtill har även omvärldsspaning av mallar och samlingsytor för tillgängliggörande av giltiga dokument gjorts. För att komma framåt med konkreta åtgärder och beslut inom områdena krävs dock först att den nya grundstrukturen accepteras av kommunstyrelsen. Nuvarande struktur och riktlinje Enligt gällande riktlinje finns följande typer av styrdokument i kommunen: • Ägardirektiv • Lokala ordningsföreskrifter • Delegationsordning • Arbetsordning • Reglemente • Budget och måldokument • Handlingsplaner • Regler • Riktlinjer • Strategi • Policy Vid en inventering av intern- och externwebb identifierades dessa dokumenttyper: Strategi, Riktlinje, Policy, Rutin, Principer, Reglemente, Delegationsordning, Arbetsordning, Planer (t.ex. handlingsplan), Program, Föreskrifter, Taxor och avgifter, Instruktion, Modell (t.ex. internhyresmodell), Överenskommelser, Guide, Beskrivning, Manual, Anvisning, Handbok, Mål, Rapport, Avtal, Checklista, Bestämmelser, Normer (t.ex. parkeringsnormer), Beslut samt Stadgar. Vissa av dessa dokument är inte renodlade styrdokument, men kan ha en styrande funktion. Flera av dokumenttyperna, exempelvis checklistor och rutiner, hör hemma på förvaltningsnivå (och är beslutade där), även om de kan ha koppling till politiskt beslutade styrdokument. Inventeringen visade även på inkonsekventa benämningar för samma typ av dokument (exempelvis "finanspolicy" kontra "policy för...") samt dokument som helt saknar typ i namnet (exempelvis "Intern försäkringssystem", "Bilden av Älvkarleby – varumärkesplattform", "Värdegrund" samt "Styrdokument för arbetet med krisberedskap"). Det är för närvarande svårt att säkerställa att varje enskilt dokuments innehåll är förenligt med beskrivningen i riktlinjen för styrdokument. Det nya förslaget Grundtanken med det nya förslaget är – i enlighet med många andra kommuners upplägg – att förenkla, begränsa och kategorisera vilka politiskt antagna dokument som finns. Vidare är tanken också att få en mer rigid process kring framtagande, efterlevnad, uppföljning och upphävning av dokumenten. I kommande arbete med att utveckla och implementera nya arbetssätt kring styrdokument kommer ledorden vara ansvar och enkelhet. Den nya strukturen består av fyra kategorier för att det ska bli enklare att matcha syfte och målgrupp med dokumentstyp. Även om strukturen enbart behandlar politiskt antagna styrdokument reglerar den också indirekt styrdokument som antas på förvaltningsnivå. Frånsett handlingsplan, så måste alla övriga dokument som anges i riktlinjen antas politiskt. Det kommer alltså inte vara möjligt att ha riktlinjer som är beslutade av chef. Den föreslagna riktlinjen reglerar därutöver även en rad andra aspekter så som till exempel namnsättning. Aktiverande Organiserande Reglerande Normerande Talar om vad kommunen Talar om vem som Talar om vilka regler Klargör kommunens vill förändra och uppnå. ansvarar för vad i som gäller för de som förhållningssätt och kommunen bor och verkar i arbetssätt samt hur kommunen verksamheten ska fungera Översiktsplan Reglemente och Lokala föreskrifter Policy arbetsordning Mål och budget Bolagsordning Taxor och avgifter Riktlinje Verksamhetsplan Ägardirektiv Bestämmelser Strategi Delegationsordning Handlingsplaner och övriga planer Det fortsatta arbetet Om riktlinjen antas av Kommunstyrelsen kommer förvaltningsprocessen utvecklas, mallar justeras och lagringsytor att utvecklas. Kvalitetsnätverket har redan gjort en betydande omvärldsspaning och har en bra överblick av olika lösningar. När process och intern ansvarsfördelning är beslutad samt tekniska processer är klara, kan arbetet påbörjas med att informera och utbilda chefer och personal i det nya arbetssättet. Först då kan också själva ”storstädningen” bland alla dokument göras. Utmaningar Kommunens dokumentsamling är omfattande och växande. I nuvarande skick kan dokumenten inte anses vara vare sig styrande eller aktiverande. För att uppnå kontroll krävs ett betydande engagemang och ansvarstagande från både chefer och medarbetare. Oavsett system kommer den mänskliga faktorn alltid vara en stor del i huruvida den tänkta organiseringen efterlevs. Beslutsunderlag • Tjänsteskrivelse • Förslag på reviderad Riktlinje för styrdokument • Gällande Riktlinje för styrdokument Beslutet lämnas till Förvaltningen

§ 127 Uppsiktsplikt Utbildningsnämnden Diarienr Beslut Kommunstyrelsen tackar för redovisning och avser att fortsätta följa upp utbildningsnämndens verksamhet och ekonomiska utveckling. Med anledning av prognosen om att utbildningsnämnden inte kommer att nå en budget i balans för 2026 hänvisar kommunstyrelsen till tidigare beslut och vill uppmärksamma utbildningsnämnden på det fortsatta behovet av återhållsamhet. Sammanfattning av ärendet Förvaltningschef Eva Gustavsson redovisar om utbildningsnämndens verksamhet och ekonomi.

§ 128 Allmän information och återrapportering från uppdrag Diarienr KS/2026:96 Kommundirektör Maria Wikström informerar om att vid händelse av att om en medarbetare eller en medborgare skickar ett mejl till en tjänsteman och lägger en politiker på kopia så ska den enskilde politikern i fråga inte känna en skyldighet att svara. Om en tjänsteman finns bland mottagarna så är det hans/hennes sak att svara avsändaren. Maria Wikström informerar även om att Älvkarleby Hus upphandlingar inte har gått lika problemfritt som uppfattades vid den senaste ägardialogen.

§ 129 Ekonomisk redovisning Diarienr KS/2026:69 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna den enkla uppföljningen. Sammanfattning av ärendet Ekonomisk analys Kommunen totalt visar ett utfall uppgående till 18,8 mnkr för perioden vilket är 0,7 mnkr sämre än budget för perioden. Den enskilt större anledningen till det något sämre resultatet är högre kostnader för köp av verksamhet, där den största avvikelsen avser interkommunalersättning (IKE) inom skolan. Prognosen i samband med julibokslutet uppgår till 2,7 mnkr, vilket är en förbättring jämfört med prognosen vid det första tertialet som visade -3,8 mnkr. Prognosen är dock fortfarande sämre än det budgeterade resultatet +8,6 mnkr. Den sämre prognosen härrörs från utbildningsnämndens och finansförvaltningens negativa prognoser. Övriga förvaltningar prognostiserar en ekonomi i balans. Finansförvaltningen redovisar en nettokostnadsavvikelse som är 2,7 mnkr bättre än budget för perioden. Det finns dock ett par större negativa avvikelser, men de positiva överstiger dessa. Skatteintäkter och generella bidrag är i prognosen uppdaterade i enlighet med den senaste skatteunderlagprognosen som presenterades i slutet av april, vilken visade en ordentlig nedrevidering av skatteintäkterna. Finansförvaltningens prognos är i nuläget 2,1 mnkr sämre än budget. Ytterligare analys finns att ta del av under avsnittet om finansförvaltningen i denna rapport. Kommunstyrelsen redovisar ett resultat som totalt är ca 2,7 mnkr bättre än budget för perioden. Prognosen för helår är ca 2,0 mnkr i överskott. En del av anledningen till det starkare resultatet är att det finns vakanser inom förvaltningen som gör att personalkostnaderna är lägre än budget. Ytterligare analys finns att ta del av under avsnittet om Kommunstyrelsen i denna rapport. Samhällsbyggnadsnämnden redovisar ett resultat som är 1,8 mnkr bättre än budget för perioden. Periodens resultat har belastats av höga kostnader för vinterväghållning och snöskottning, däremot ligger många övriga kostnader under budget, mycket på grund av lägre personalkostnader, lägre kostnader för anläggnings- och reparationsentreprenader, lägre el- och fjärrvärme och lägre avskrivningskostnader. Intäkterna är högre än budgeterat vilket till största del beror på försäljning av fordon i samband med förnyelse av fordonsflottan samt fakturering av elkostnader, ersättning för insamling av fimpar samt ersättning för skadegörelser. Årsprognosen för samhällsbyggnadsnämnden är 2,8 mnkr bättre än budget, vilket både grundar sig i lägre personalkostnader än förväntat (på grund av vakanser och sjukskrivningar) och något högre prognostiserade intäkter (bland annat försäljning av fordon samt fler erhållna bidrag). Omsorgsnämnden redovisar för perioden ett positivt utfall jämfört budget med 173 tkr. Individ- och familjeomsorgen visar ett mindre negativt utfall mot periodens budget. Högre kostnader än budgeterat återfinns främst för placeringar vid hem för vård eller boende (HVB) och Statens institutionsstyrelse (SiS), där dygnskostnaderna är höga. Samtidigt finns positiva avvikelser inom bland annat familjehemsvården och personalkostnader, vilket delvis beror på färre placeringar i konsulentstödda familjehem. Inom ekonomiskt bistånd är kostnaderna högre än budgeterat till följd av ett fortsatt högt behov av stöd. Vård och omsorg visar ett positivt resultat för perioden, främst till följd av ökade intäkter från Försäkringskassan i form av en retroaktiv ersättning. Samtidigt finns ökade personalkostnader i flera verksamheter, vilket främst förklaras av hög sjukfrånvaro, hög vårdtyngd, brist på timvikarier och ökade övertidskostnader. Inkomna statsbidrag för Bostad först, placeringar samt omställningen till den nya socialtjänstlagen bidrar till att den totala årsprognosen är 3,0 mnkr bättre än budget. Utbildningsnämnden redovisar ett resultat som är 7,9 mnkr sämre än budget för perioden. Större delen av underskottet är kopplat till interkommunal ersättning (IKE) samt lägre intäkter än budgeterat. Förskolan redovisar ett utfall som är 1,3 mnkr sämre än budget för perioden. Detta är en följd av högre personalkostnader under våren än vad som är budgeterat. Personalkostnaderna bedöms minska under året i takt med att barnantalet sjunker, då en relativt stor årskull övergår till förskoleklass inför höstterminen. Verksamheten prognostiserar därmed ett helårsresultat i balans. Grundskolan redovisar ett negativt utfall uppgående till 4,5 mnkr, jämfört med budget. Detta beror främst på högre IKE-kostnader samt högre bidrag till fristående skolor än vad som har budgeterats. De kommunala grundskolorna och den anpassade grundskolan prognostiserar sammantaget ett resultat i balans. Däremot kvarstår ett prognostiserat underskott på cirka 4 mnkr kopplat till interkommunal ersättning och bidrag till fristående huvudmän. Gymnasieverksamheten redovisar ett utfall som är 2,8 mnkr sämre än budget för perioden. Kostnaderna är fortsatt höga för interkommunal ersättning, inklusive anpassad gymnasieskola samt placeringar inom Statens institutionsstyrelse (SiS) Årsprognosen för gymnasiet är 6,6 mnkr sämre än budget. Vuxenutbildningen redovisar ett underskott uppgående till 0,6 mnkr för perioden och prognostiserar ett underskott på 0,8 mnkr för året. Underskottet beror främst på ett ökat antal elever inom introduktionsprogram (IM), vilket medför högre kostnader än budgeterat. Den samlade prognosen för utbildningsnämnden är i dagsläget 11,6 mnkr sämre än budget. Underskottet förklaras främst av högre kostnader än budgeterat för interkommunala ersättningar (IKE) och bidrag till fristående huvudmän. Redan under våren kunde konstateras att elevvolymerna översteg budgeterade nivåer vilket påverkar årets prognos negativt. Beslutsunderlag Enkel uppfoljning juli (Kommunstyrelsen inkl overgripande) Beslutet lämnas till Förvaltningen

§ 130 Medborgarförslag om staket mellan gång-/cykelvägen och bilvägen på Rotskärsbron Diarienr KS/2023:33 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget gällande staket mellan gång- och cykelvägen och bilvägen på Rotskärsbron. Sammanfattning av ärendet Ett medborgarförslag är inlämnat gällande önskemål om ett staket mellan bilvägen och gång- och cykelvägen på Rotskärsbron. Efter att Tekniska avdelningen installerade digitala hastighetstavlor så har inga fler klagomål inkommit in mer klagomål gällande trafiksäkerheten på bron. Ombyggnaden av korsningen Östra Vägen/Kopphusvägen och Brovägen har höj trafiksäkerheten ytterligare och hastigheten på bron hålls ner. • Barnsäkerheten försämras genom ökad klätter- och fallrisk. • Det finns välkända risker med att bilister ökar hastigheten när vägmiljön upplevs som mer ”avskärmad”. Räcket riskerar alltså att leda till högre, inte lägre, hastigheter, vilket direkt motverkar syftet med åtgärden. • Ökad otrygghet i ett redan lugnt trafikrum. – I en 30-miljö med digital hastighetsdisplay signalerar räcke en farligare miljö än vad som faktiskt råder, vilket kan skapa onödig oro. • Dubbelreglering utan tydlig effekt. – Kombinationen 30 km/h och digital hastighetsskylt är redan en stark hastighetsdämpande åtgärd; ytterligare fysisk avskärmning riskerar att bli överflödig, tillför ingen extra säkerhet, utan riskerar snarare nya problem. • En nybyggd GC-väg på 3 meter smalnas ner till 1,5 meter enbart på grund av ett räcke – det halverar funktionaliteten. Det som byggts för att skapa trygg och smidig framkomlighet förvandlas istället till en trång passage där gående, barn och cyklister tvingas samsas på en yta som inte är dimensionerad för det. • Försvårande av vintervägunderhåll och snö- och isansamling. – Räcken kan bidra till drivbildning och ojämn snöfördelning, vilket ytterligare försämrar framkomlighet vintertid. • Underhållsproblem över tid. – Räcken kräver egen tillsyn (rost, skador, infästningar), • Brons konstruktion och bärighet försämras. • Ökat brounderhåll. Tekniska avdelningen föreslår att medborgarförslaget avslås. Finns behov av ett slags skydd eller tydligare separering mellan gång- och cykelvägen och bilvägen efter det att korsningen innan bron och hämta/lämna-parkeringen vid skolan byggts klart under 2026, så finns det möjlighet att handla upp en trafikkonsult som får utreda en eventuell trafiksäkerhetshöjande lösning. Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsunderlag • KSAU § 98 2026-08-26 Medborgarförslag om staket mellan gång-/cykelvägen och bilvägen på Rotskärsbron • Tjänsteskrivelse • Medborgarförslag gällande staket mellan gång- och cykelvägen och bilvägen på Rotskärsbron • KF §21 Anmälan av medborgarförslag, motioner och interpellationer • SBN § 98 Svar på medborgarförslaget • KSAU § 134 Svar på medborgarförslaget • KS § 176 Svar på medborgarförslaget • KF § 107 Medborgarförslag gällande staket mellan gång-cykelväg och bilvägen på Rotskärsbron • SBN § 77 2026-06-08 Medborgarförslag om staket mellan gång/-cykelvägen och bilvägen på Rotskärsbron Beslutet lämnas till Kommunfullmäktige

§ 131 Revidering av beslut om firmatecknare Diarienr KS/2026:129 Beslut Kommunstyrelsen fattar följande beslut: 1. Att Kommundirektör Maria Wikström och ekonomichef Maria Rupprich Carlsson har rätt att i förening underteckna handlingar i Älvkarleby kommuns namn. 2. Att som ersättare för ovanstående firmatecknare utses: Johanna Hedberg, kansli- och säkerhetschef, Johan Köhler, HR-chef, och Eva Cooper, näringslivs- och utvecklingschef. Sammanfattning av ärendet Ekonomichef Maria Carlsson har ändrat efternamn och heter numera Maria Rupprich Carlsson. Kommunstyrelsen behöver därför justera tidigare beslut så att firmatecknarens aktuella namn framgår. I samband med justeringen tydliggörs även vilka personer som är utsedda till firmatecknare respektive ersättare. Syftet är att kommunens beslut ska utgöra ett tydligt underlag för att styrka behörigheten att underteckna handlingar för kommunens räkning. Firmateckning reglerar rätten att underteckna handlingar för kommunens räkning och avser inte beslutsfattande, utan verkställighet av redan fattade beslut. Genom sin underskrift bekräftar firmatecknaren att det finns ett giltigt beslut som ligger till grund för åtagandet. Beslutsunderlag • KSAU § 100 2026-08-26 Revidering av beslut om firmatecknare • Tjänsteskrivelse revidering av beslut om firmatecknare Beslutet lämnas till Maria Wikström Maria Rupprich Carlsson Johanna Hedberg Johan Köhler Eva Cooper

§ 132 Sammanträdesplan 2027 Diarienr KS/2026:133 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna sammanträdesplan 2027 för kommunstyrelsens del. Sammanfattning av ärendet Arbetsutskottet sammanträder på onsdagar på följande datum: 20 jan, 24 feb, 24 mars, 28 april*, 26 maj, 25 aug, 6 okt, 27 okt* och 1 dec. *Arbetsutskottet 28 april och 27 okt börjar senare, preliminärt kl. 13. Kommunstyrelsen sammanträder på onsdagar följande datum: 20 jan, 3 feb, 10 mars, 11 mars*, 7 april, 14 april*, 12 maj, 9 juni*, 8 sep, 13 okt, 14 okt*, 10 nov och 15 dec. * På kommunstyrelsens sammanträde den 11 mars presenteras nämndernas årsredovisning. Ordföranden och tjänstemän från nämnderna närvarar. Ordinarie sammanträde är den 10 mars. * På kommunstyrelsens sammanträde den 14 april är det budgetgenomgång för alla nämnder. Ordföranden och tjänstemän från nämnderna närvarar. Ordinarie sammanträde är den 7 april. * På kommunstyrelsens sammanträde den 9 juni redovisar alla nämnder tertialuppföljning. Ordföranden och tjänstemän från nämnderna närvarar. Ordinarie sammanträde är på eftermiddagen * På kommunstyrelsens sammanträde den 14 oktober behandlas delårsrapporten. Ordföranden och tjänstemän från nämnderna närvarar. Ordinarie sammanträde är den 13 oktober. Varje höst tar förvaltningen fram ett förslag till sammanträdesplan för nästkommande år. Respektive beslutsinstans fastställer sedan sina sammanträdesdatum. När förslaget arbetas fram av sekreterarna tillsammans med ekonomerna är det en mängd olika faktorer som vi behöver förhålla oss till. En del av dessa faktorer är sådant som är fastslaget i kommunallagen, till exempel: • årsredovisningen ska lämnas över till fullmäktige och revisorerna snarast möjligt och senast den 15 april året efter det år som redovisningen avser • delårsrapporten ska överlämnas till fullmäktige inom två månader efter utgången av den period av räkenskapsåret som delårsrapporten omfattar. Försöker även ta hänsyn till att inte lägga sammanträden på sportlov, påsklov och höstlov i största möjliga mån. Andra faktorer som tas hänsyn till är bl.a. att varje nämnd ska sammanträda ungefär 1 gång per månad (med uppehåll i juli och augusti), sekreterarnas och ekonomernas arbetsmiljö samt begränsning av lokaler för politiska sammanträden. Beslutsunderlag • KSAU § 101 2026-08-26 Sammanträdesplan 2027 • Tjänsteskrivelse • Förslag till sammanträdesplan 2027 Beslutet lämnas till Förvaltningen

§ 133 Samverkan kring kustfisket Diarienr KS/2026:130 Beslut 1. Kommunstyrelsen ställer sig positiv till intentionerna om en långsiktig samverkan för ett hållbart och livskraftigt kustfiske, 2. Kommunstyrelsen i nuläget ser inte behov av att medverka i någon av de föreslagna formerna för en ny formaliserad samverkan, samt 3. Kommunstyrelsen förordar att samverkan i första hand utvecklas inom redan etablerade former, däribland Ekosystembaserad havsförvaltning (EBHF). Sammanfattning av ärendet Producentorganisationen Kustfiskarna i Bottenhavet har tillsammans med Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommuner inkommit med en intresseförfrågan om en mer formaliserad samverkan kring kustfisket. Som möjliga former föreslås ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) eller en gemensam intresseförening. För samverkan uppskattas ett behov motsvarande 1,5–2 tjänster och en finansiering om 2–3 kronor per invånare. Älvkarleby kommun är positiv till initiativ som stärker ett långsiktigt hållbart kustfiske. Ambitionen ligger väl i linje med kommunens fiskestrategi och kommunens engagemang i frågor som rör hållbara fiskbestånd, yrkes- och fritidsfiske samt utvecklingen av kustsamhällena. Kommunen bedömer dock att underlaget inte tillräckligt tydligt beskriver vad en ny organisation konkret ska åstadkomma eller vilket organisatoriskt och ekonomiskt åtagande ett deltagande skulle innebära. Flera av de frågor som lyfts hanteras redan inom Ekosystembaserad havsförvaltning (EBHF), där kommuner, myndigheter, forskning och andra berörda aktörer samverkar. Kommunen ser därför i första hand att befintlig samverkan utvecklas och stärks, snarare än att en ny parallell struktur etableras. Som underlag för bedömningen har dialog förts med Tierps kommun och Region Uppsala. Båda är positiva till ökad samverkan kring kustfisket men delar Älvkarleby kommuns tveksamhet till behovet av att skapa en ny organisation. Även de ser behov av ett tydligare underlag kring samverkansformens syfte, innehåll och genomförande och ser hellre att Kustfiskarna får en ökad delaktighet inom den redan etablerade samverkan för Ekosystembaserad havsförvaltning (EBHF). Kontakt har även tagits med Östhammars och Gävle kommuner. Östhammars kommun har ännu inte tagit slutlig ställning i frågan, medan Gävle kommun vid kontakttillfället ännu inte hade kunnat identifiera var förfrågan hanterades. Mot denna bakgrund bedömer Älvkarleby kommun att befintliga samverkansformer i första hand bör tas till vara och utvecklas innan ytterligare en organisation etableras. Kommunen ser samtidigt positivt på en fortsatt dialog med Kustfiskarna och deras medverkan inom EBHF. Beslutsunderlag • KSAU § 102 2026-08-26 Samverkan kring kustfisket • Tjänsteskrivelse svar på avsiktsförklaring LOI om samverkan kustfisket • Avsiktsförklaring/intresseanmälan om samverkan kring kustfisket Beslutet lämnas till Producentorganisationen Kustfiskarna Bottenhavet

§ 134 Beslut om biträdande signalskyddschef Diarienr KS/2026:131 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att förlänga förordnandet av kansli- och säkerhetschef Johanna Hedberg som biträdande signalskyddschef från och med 1 oktober 2026 till och med 31 december 2026. Sammanfattning av ärendet Tidigare fattat beslut (Diarienr KS/2025:97 och KS/2026:76) om att utse kansli- och säkerhetschef Johanna Hedberg till biträdande signalskyddschef, först under perioden augusti 2025 till mars 2026 och därefter förlängt till 30 september, föreslås förlängas ytterligare en period till sista december 2026. Orsaken till förlängningen är att Älvkarleby kommuns ordinarie biträdande signalskyddschef har valt att avsluta sin tjänst i kommunen per den sista augusti. I väntan på att Länsstyrelsen Uppsala har utbildat en ny biträdande signalskyddschef i kommunen, behöver därför nuvarande förordnade förlängas. Då kansli- och säkerhetschef Johanna Hedberg tidigare varit förordnad som biträdande signalskyddschef bedöms det lämpligt att hon fortsatt innehar rollen. För att säkerställa säkerhetsskyddsklassificerad informations riktighet och konfidentialitet används kryptografiska metoder i form av signalskydd för att möjliggöra att informationen kan delas mellan aktörer. Signalskyddssystem syftar till att erbjuda skydd av uppgifter som omfattas av sekretess och rör Sveriges säkerhet vilka har ett krav på skyddsåtgärder. Försvarsmakten får meddela statliga myndigheter föreskrifter i frågor om signalskyddstjänsten inklusive arbetet med säkra kryptografiska funktioner inom totalförsvaret enligt 33 § förordning med instruktion för Försvarsmakten (2007:1266). Myndigheten för civilt försvar har ansvaret att inrikta och samordna civila myndigheters signalskyddsarbete och arbete med säkra kryptografiska funktioner. Myndigheten beslutar dessutom om vilka civila myndigheter och andra samhällsviktiga aktörer som ska tilldelas nationellt godkända signalskyddssystem. Detta framgår av § 16 förordningen om totalförsvar och höjd beredskap (2015:1053). Signalskyddchefsansvar Enligt försvarsmaktens föreskrifter om signalskyddstjänst ska verksamhet som har ett signalskyddssystem ha en signalskyddschef. Signalskyddschefen har till uppgift att ansvara för ledning och samordning av signalskyddstjänsten. Det framgår i författningen att vid varje myndighet eller enhet som har ett signalskyddssystem utan att ha en signalskyddschef ska det där istället finnas en biträdande signalskyddschef. Kommunen förbinder sig bl.a. att tillse att en biträdande signalskyddschef finns i egen signalskyddsorganisation med placering i lägst säkerhetsklass tre. Vidare ska individen ha tillräckliga kunskaper om säkerhetsskydd, ha kunskap om organisationens totalförsvarsuppgifter och vara en tillsvidareanställd medarbetare inom kommunen. Beslutsunderlag

§ 135 Borgensförbindelse/avtal Kommuninvest Diarienr KS/2026:134 Beslut Kommunstyrelsen fattar följande beslut: 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att Älvkarleby kommun bekräftar att ingången borgensförbindelse av den 26 februari 2009 (”Borgensförbindelsen”), vari Älvkarlebys kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s (publ) (”Kommuninvest”) förpliktelser, alltjämt gäller samt att Kommuninvest äger företräda Älvkarlebys kommun genom att företa samtliga nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests nuvarande och blivande borgenärer. 2. Att Älvkarleby kommun bekräftar att regressavtalet undertecknat av Älvkarlebys kommun den 9 november 2011, vari det inbördes ansvaret mellan Kommuninvests medlemmar regleras för det fall Kommuninvests borgenärer skulle framställa anspråk gentemot någon eller några av medlemmarna enligt Borgensförbindelsen, alltjämt gäller. 3. Att Älvkarleby kommun bekräftar att garantiavtalet undertecknat av Älvkarlebys kommun den 9 november 2011, vari Älvkarlebys kommuns ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat regleras, alltjämt gäller. 4. Att utse Maria Wikström och Maria Rupprich Carlsson att för Älvkarleby kommuns räkning underteckna alla handlingar med anledning av detta beslut. Sammanfattning av ärendet Kommuninvests upplånings- och utlåningsverksamhet bedrivs i det av Föreningen helägda dotterbolaget Kommuninvest i Sverige AB (publ) (”Kommuninvest”). För att Kommuninvest i sin upplåning ska få bästa möjliga kreditvillkor på lånemarknaden återfinns i Föreningens stadgar som villkor för medlemskap, att samtliga medlemmar enligt separat tecknad borgensförbindelse ska ansvara solidariskt såsom för egen skuld för Kommuninvests samtliga förpliktelser. Samtliga medlemmar har tecknat borgensförbindelse. Älvkarleby kommun utfärdade sin borgensförbindelse den 26 februari 2009 och har bekräftat densamma genom beslut av fullmäktige den 29 november 2017. Samtliga kommunala borgensförbindelser förvaras hos Kommuninvest. Vid Kommuninvests upptagande av lån på lånemarknaden presenteras borgensförbindelserna för långivaren. I den praktiska hanteringen vid företeende av borgensförbindelser i samband med Kommuninvests upplåning företräder således Kommuninvest medlemmarna gentemot långivarna. Ett borgensåtagande är enligt lag endast giltigt i tio år från den dag då åtagandet ingicks, alternativt från den dag då borgensåtagandet bekräftats genom beslut av fullmäktige. Giltighetstiden för Älvkarleby kommuns borgensåtagande kommer således inom kort att löpa ut. Med hänsyn till att borgensförbindelsen utgör ett av villkoren för medlemskap i Föreningen och den betydelse borgensförbindelserna har för Kommuninvests verksamhet är det av mycket stor vikt att Älvkarleby kommun innan borgensförbindelsens giltighetstid löper ut på nytt fattar ett beslut i fullmäktige, på det sätt som anges nedan, som bekräftar att borgensförbindelsen alltjämt är gällande, samt därefter undertecknar en separat sådan bekräftelse av borgensförbindelsen. När detta har skett har borgensåtagandet förlängts ytterligare en tioårsperiod. Samtliga medlemmar har, utöver borgensförbindelsen, tecknat ett separat regressavtal (”Regressavtalet”) med Kommuninvest samt ett avtal om medlemmarnas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat (”Garantiavtalet”). Även dessa avtal är av avgörande betydelse för medlemskap i Föreningen samt av stor vikt för Kommuninvests verksamhet. Älvkarleby kommun undertecknade Regressavtalet den 9 november 2011 och Garantiavtalet den 9 november 2011. Även dessa avtal riskerar att bli ogiltiga efter tio år och måste därför, inom denna tid, bekräftas i enlighet med vad som ovan angivits för borgensförbindelsen. För att underlätta för medlemmarna har beslutats att tillämpa ett gemensamt förfarande för samtliga bekräftelser och att Regressavtalet och Garantiavtalet således ska bekräftas i samband med borgensförbindelsen. På så sätt måste endast en bekräftelse göras, som omfattar såväl borgensförbindelsen som avtalen (”Bekräftelsen”). Beslutsunderlag • KSAU § 105 2026-08-26 Borgensförbindelse/avtal Kommuninvest • Tjänsteskrivelse bekräftelse borgensförbindelse Kommuninvest • Följebrev borgensbekräftelse Älvkarleby kommun Beslutet lämnas till • Kommunfullmäkltige

§ 136 Svar på revisorernas rekommendationer efter grundläggande granskning 2025 Diarienr KS/2026:135 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att • arbeta vidare med att analysera och utveckla kommunens målstyrning och styrmodell. • översända tjänsteskrivelsen till kommunens revisorer som kommunstyrelsens svar på revisorernas rekommendationer. Reservation Martin Sahlberg (M), Roger Petrini (M), Mattias Nygren (KD), Jenny Sundell (SD) och Ulf Pettersson (SD) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Målstyrningen i kommunen har utvecklats kontinuerligt. Från och med Mål och budget 2025 framgår vilka av kommunfullmäktiges mål som bidrar till god ekonomisk hushållning. Under 2024 genomförde kommunstyrelsen en genomlysning av kommunens målprocess i syfte att bedöma hur processen kunde utvecklas och om målvärden och indikatorer kunde lyftas högre upp i beslutskedjan. Genomlysningen visade på möjligheter till fortsatt utveckling av målprocessen, men bedömningen var att ett mer omfattande förändringsarbete behövde hanteras i ett lämpligt sammanhang. En tydlig mål- och styrmodell är en viktig del i att skapa en sammanhållen styrning från kommunfullmäktiges mål till nämndernas och verksamheternas arbete och uppföljning. PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Älvkarleby kommun genomfört en grundläggande granskning av kommunstyrelsen, omsorgsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och utbildningsnämnden. I samband med granskningen 2025 lämnades rekommendationer till kommunstyrelsen och nämnderna: • Utveckla mål och internbudgeten genom att tydligare säkerställa spårbarhet mellan styrelsens respektive nämnds ansvar enligt fullmäktiges reglemente och uppsatta mål. Detta i syfte att stärka styrelsens respektive nämndens styrning, uppföljning och möjligheten att säkerställa en ändamålsenlig verksamhet inom sitt samlade ansvarsområde. • Tillse att de mål som nämnden fastställer för verksamheten även omfattar mätetal med tillhörande målvärden för tydliggöra verksamhetens mål och ambitionsnivåer. Dessa mätetal kan i sin tur bidra till en enklare uppföljning och bedömning av måluppfyllelsen för verksamheten. Nedan beskrivs kommunens fortsatta inriktning för arbetet. Utveckla mål och internbudget Kommunen ser värde i att löpande utveckla mål- och internbudgetprocessen. 2027 års mål och internbudget beslutas i november 2026. Under 2027 finns därmed möjlighet att fortsätta analysera och utveckla processen utifrån kommunens samlade behov och erfarenheter. Kommunen står samtidigt inför en ny mandatperiod, vilket kan innebära förändrade politiska prioriteringar och påverka den fortsatta inriktningen för kommunens målstyrning. Det fortsatta arbetet behöver därför ta sin utgångspunkt i den politiska inriktningen och i kommunens samlade behov av styrning och uppföljning. Revisorernas rekommendationer utgör i detta sammanhang ett av flera underlag att beakta i den fortsatta utvecklingen. Utveckla arbetet med indikatorer och målvärden Kommunen ser möjligheter att vidareutveckla arbetet med indikatorer och målvärden. Det finns i dag indikatorer och målvärden kopplade till verksamhetens mål, samtidigt som det finns möjligheter att ytterligare tydliggöra sambandet mellan de politiska målen och målvärden på övergripande nivå. Som en del av det fortsatta utvecklingsarbetet kan även kommunens styrmodell ses över och vid behov aktualiseras. En tydlig och väl förankrad styrmodell kan bidra till att skapa en sammanhållen styrning från kommunfullmäktiges mål till nämndernas och verksamheternas mål samt uppföljningen av dessa. Det fortsatta arbetet kommer att behöva beakta den nya mandatperiodens politiska prioriteringar och inriktning samt kommunens samlade behov och förutsättningar. Revisorernas rekommendationer kan därmed utgöra en del av underlaget i den fortsatta utvecklingen av kommunens målstyrning och styrmodell. Förslag till beslut på sammanträdet Katrin Jakobsson (S) yrkar på att besluta i enlighet med arbetsutskottets förslag. Martin Sahlberg (M) yrkar på bifall på att-sats 2 men gör följande ändringsyrkande på att-sats 1: Att kommunstyrelsen senast i mars 2027 ska få ett konkret förslag till utvecklad målstyrning och styrmodell, så att förändringarna kan beaktas i mål och budget för 2028. Beslutsgång Ordföranden stället arbetsutskottets förslag på beslut mot Martin Sahlbergs yrkande och finner att KS beslutar enligt arbetsutskottets förslag till beslut. Beslutsunderlag • KSAU § 106 2026-08-26 Svar på revisorernas rekommendationer efter grundläggande granskning 2025 • Tjänsteskrivelse Svar på revisorernas rekommendationer efter grundläggande granskning 2025 • Rapport Grundläggande granskning 2025 Älvkarleby kommun Beslutet lämnas till Förvaltningen

§ 137 Förslag till kommuntal för mottagande av nyanlända 2027 Diarienr KS/2026:138 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att meddela Länsstyrelsen i Uppsala län att Älvkarleby kommun inte har några synpunkter på Migrationsverkets förslag till kommuntal för 2027, vilket innebär ett mottagande av tre nyanlända genom anvisning. Sammanfattning av ärendet Den 1 januari 2027 träder en ny bosättningslag i kraft som påverkar kommunernas ansvar och arbete med mottagande av nyanlända. En förändring jämfört med nuvarande regelverk är att ansvaret för att besluta om kommuntal övergår från länsstyrelserna till Migrationsverket. Kommunerna kommer även fortsättningsvis att vara skyldiga att ta emot nyanlända efter anvisning från Migrationsverket. Migrationsverket har tagit fram ett preliminärt förslag till fördelning av nyanlända mellan landets kommuner. Kommunerna ges möjlighet att lämna önskemål om förändrat kommuntal till länsstyrelsen. Även kommuner som är nöjda med föreslaget kommuntal ska återkoppla. För Älvkarleby kommun föreslås ett kommuntal på 3 personer för 2027. Därutöver prognostiseras 2 personer bosätta sig på egen hand i kommunen, vilket innebär ett prognostiserat totalt mottagande om 5 nyanlända. Det övre riktmärket för Älvkarleby kommun är 13 personer. Målgruppen för kommuntalet omfattar kvotflyktingar, nyanlända före detta asylsökande i Migrationsverkets boenden samt personer med tillfälligt skydd som bor i Migrationsverkets boenden och behöver anvisas till en kommun för bosättning. Kommunens organisation för mottagande är för närvarande sårbar eftersom det saknas medarbetare med särskilt ansvar för mottagandet. Ett mottagande enligt föreslaget kommuntal förutsätter därför att kommunen säkerställer hur uppdraget ska organiseras och bemannas under 2027. Mot bakgrund av att det föreslagna kommuntalet är begränsat till tre personer föreslås trots detta att Älvkarleby kommun inte begär någon förändring av Migrationsverkets förslag. Organisation och resursbehov för mottagandet behöver dock följas och hanteras inför 2027. Kommunens besked ska lämnas till Länsstyrelsen i Uppsala län senast den 7 oktober 2026. Kommuntalen är preliminära till dess att regeringen beslutat om det totala nationella anvisningsbehovet. Slutligt beslut om kommuntal fattas därefter av Migrationsverket. Ekonomiska konsekvenser Ett mottagande av nyanlända innebär behov av kommunala insatser för bland annat mottagande, etablering och samordning. Kommunen saknar för närvarande medarbetare med särskilt ansvar för mottagandet, vilket innebär att organisation och eventuellt resursbehov behöver hanteras inför 2027. De ekonomiska konsekvenserna är i nuläget svåra att bedöma och är bland annat beroende av vilka personer som anvisas och vilka insatser de har behov av. Barnperspektivet Det går i nuläget inte att bedöma om eller i vilken omfattning det föreslagna mottagandet kommer att omfatta barn. Om barn omfattas av anvisningarna behöver barnets bästa och barnets rätt till bland annat utbildning, trygghet och delaktighet beaktas i kommunens mottagande. Beslutsunderlag • KSAU § 107 2026-08-26 Förslag till kommuntal för mottagande av nyanlända 2027 • Tjänsteskrivelse • Förslag till kommuntal Uppsala län 2027 • Bilaga 2: Migrationsverkets redovisning till Regeringskansliet Beslutet lämnas till Länsstyrelsen i Uppsala län.

§ 138 Delårsuppföljning av internkontrollplan 2026 Diarienr KS/2026:141 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna delårsuppföljningen av internkontrollplanen 2026 enligt bilaga 1. Sammanfattning av ärendet Styrelsen beslutade i februari 2026 om plan för intern kontroll för 2026 för den egna verksamheten. Enligt internkontrollplanen ska sex risker med tillhörande kontrollområden följas upp. Delårsuppföljningen av internkontrollplanen visar att kontrollerna i huvudsak har genomförts utan avvikelser. Av de sex kontrollområdena har tre kontrollerats utan avvikelse, två har visat mindre avvikelser och en kontroll genomförs först vid helårsuppföljningen. De mindre avvikelser som konstaterats avser systembehörigheter samt anmälan av arbetsplatsolyckor till Försäkringskassan. Behörighetsavvikelserna har åtgärdats i samband med kontrollen. När det gäller arbetsplatsolyckor har händelser identifierats som inte anmälts till Försäkringskassan i enlighet med lagkrav och interna rutiner. Åtgärder är inplanerade för att säkerställa att berörda händelser anmäls samt för att stärka den löpande uppföljningen och se över möjliga systemtekniska förbättringar. Sammantaget bedöms den interna kontrollen fungera tillfredsställande, men vissa förbättringsåtgärder behöver följas upp under resterande del av året. Kontroll av genomförda skyddsronder sker i samband med helårsuppföljningen. Beslutsunderlag • KSAU § 108 2026-08-26 Delårsuppföljning av internkontrollplan 2026 • Tjänsteskrivelse daterad 19 augusti 2026 • Bilaga 1 Delårsuppföljning av internkontrollplan 2026 Kommunstyrelsen Beslutet lämnas till

§ 139 Uppsiktsplikt Gästrike Återvinnare Diarienr KS/2026:16 Beslut Kommunstyrelsen har tagit del av handlingarna från Gästrike Återvinnare och utifrån dem finner ingen anledning att föreslå kommunfullmäktige att vidta några ytterligare åtgärder. Sammanfattning av ärendet Inom ramen för kommunstyrelsens uppsiktsplikt redovisas följande protokoll och handlingar från Gästrike Återvinnare: • Protokoll Årsstämma år 2026 GÅ Tillsammans AB • Protokoll Årsstämma år 2026 GÅ Utveckling AB • Protokoll Direktionsmöte 20260604

§ 140 Uppsiktsplikt Gästrike Vatten Diarienr KS/2026:13, KS/2026:71 Beslut Kommunstyrelsen har tagit del av handlingarna från Gästrike Vatten och utifrån dem finner ingen anledning att föreslå kommunfullmäktige att vidta några ytterligare åtgärder. Sammanfattning av ärendet Inom ramen för kommunstyrelsens uppsiktsplikt redovisas följande protokoll och handlingar från Gästrike Vatten: • Protokoll Styrelsemöte Älvkarleby Vatten AB_040626 • Balansräkning Älvkarleby Vatten AB tertial 1, 2026 • Trygg vattenförsörjning i Älvkarleby och Gävle - status per 30 april 2026 • Verksamhetsrapport Gästrike Vatten-koncernen tertial 1, 2026 • Resultatrapport Älvkarleby Vatten AB tertial 1, 2026 • Protokoll årsstämma Gästrike vatten 260416

§ 141 Uppsiktsplikt Älvkarleby Vatten Diarienr KS/2026:14 Beslut Kommunstyrelsen har tagit del av handlingarna från Älvkarleby Vatten och utifrån dem finner ingen anledning att föreslå kommunfullmäktige att vidta några ytterligare åtgärder. Sammanfattning av ärendet Inom ramen för kommunstyrelsens uppsiktsplikt redovisas följande protokoll och handlingar från Älvkarleby Vatten: • Protokoll_Styrelsemöte Älvkarleby Vatten AB_040626 • Verksamhetsrapport Gästrike Vatten-koncernen tertial 1, 2026 • Balansräkning Älvkarleby Vatten AB tertial 1, 2026 • Resultatrapport Älvkarleby Vatten AB tertial 1, 2026 • Trygg vattenförsörjning i Älvkarleby och Gävle - status per 30 april 2026

§ 142 Uppsiktsplikt Gästrike Ekogas Diarienr KS/2026:17 Beslut Kommunstyrelsen har tagit del av handlingarna från Gästrike Ekogas och utifrån dem finner ingen anledning att föreslå kommunfullmäktige att vidta några ytterligare åtgärder. Sammanfattning av ärendet Inom ramen för kommunstyrelsens uppsiktsplikt redovisas följande protokoll och handlingar från Gästrike Ekogas: • Protokoll Ekogas bolagsstämma 2026-06-04 • Protokoll Ekogas konstituerande styrelsemöte 20260604 • Protokoll Ekogas styrelsemöte 2026-06-04

§ 143 Uppsiktsplikt IT-nämnden Diarienr KS/2026:10 Beslut Kommunstyrelsen har tagit del av handlingarna från IT-nämnden och utifrån dem finner ingen anledning att föreslå kommunfullmäktige att vidta några ytterligare åtgärder. Sammanfattning av ärendet Inom ramen för kommunstyrelsens uppsiktsplikt redovisas följande protokoll och handlingar från IT-nämnden: • Tierp KF 2026-06-08 § 110 Reglemente för IT-nämnden

§ 144 Uppsiktsplikt Överförmyndarnämnden Diarienr KS/2026:12 Beslut Kommunstyrelsen har tagit del av handlingarna från Överförmyndarnämnden och noterar Länsstyrelsens kritik och de konstaterade bristerna avseende Överförmyndarnämnden. Sammanfattning av ärendet Inom ramen för kommunstyrelsens uppsiktsplikt redovisas följande protokoll och handlingar från Överförmyndarnämnden: • Beslut verksamhetsuppföljning ÖFN • Delårsbokslut 5500 ÖFN Analys av ekonomiskt utfall mars 2026 • Verksamhetsuppföljning 2026 ÖFN • Länsstyrelsens rapport för inspektion av överförmyndarnämnden i Uppsala kommun

§ 145 Uppsiktsplikt Sydarkivera Diarienr KS/2026:68 Beslut Kommunstyrelsen har tagit del av handlingarna från Sydarkivera och utifrån dem finner ingen anledning att föreslå kommunfullmäktige att vidta några ytterligare åtgärder. Sammanfattning av ärendet Inom ramen för kommunstyrelsens uppsiktsplikt redovisas följande protokoll och handlingar från Sydarkivera: • Sydarkiveras förbundsstyrelse § 21 Redovisning av digitala arkivleveranser våren • Sydarkiveras förbundsstyrelse Redovisning av digitala arkivleveranser våren 2026 • Sydarkiveras förbundsstyrelse § 23 Integritetsskyddad Offsite Backup till externa organisationer