Kommunstyrelsen — 16 juni 2026

§ 1 Val av justerare Rådet utser Stefan Jönson (S) att justera protokollet jämte ordförande.

§ 2 Fastställande av dagordningen Rådet fastställer dagordningen.

3 § miljöbalken e contrario. Verksamheten är i vart fall anmälningspliktig och inte tillståndspliktig För det fall delområde B trots ovanstående skulle vara att betrakta som vattenområde är verksamheten, om den skulle anses utgöra vattenverksamhet, inte tillståndspliktig utan anmälningspliktig. Enligt 19 § 3 och 5 förordning (1998:1388) om vattenverksamheter gäller anmälningsplikt i stället för tillståndsplikt enligt 11 kap. 9 § miljöbalken för verksamheter som innebär uppförande av anläggning, fyllning eller pålning, grävning, schaktning, muddring, sprängning eller annan liknande åtgärd i ett annat vattenområde än vattendrag om den bottenyta som verksamheten omfattar i vattenområdet uppgår till högst 3000 kvadratmeter. Miljöprövningsdelegationen anser att det är relevant att jämföra solparken med praxis för anläggande av flytbryggor där domstolen utgick från bryggornas yta samt område mellan eventuella så kallade y-bommar vid beräkning av bottenytan. Solkompaniet menar tvärtemot att det inte är relevant att jämföra en solpark på ett skogsområde med en brygga i en sjö eller havsområde. I fallet som Miljöprövningsdelegationen hänvisar till ville sökanden bl.a. flytta en befintlig brygga samt anlägga en ny 60 meter lång brygga. För att skapa utrymme med tillräckligt vattendjup för den nya bryggan behövde en yta om 1 300 m2 muddras i vattnet. Enligt miljödomstolens beräkning skulle flytbryggorna beröra en bottenyta på 2 300 m2, inklusive y-bommar och vattenområde innanför bommarna. Anledningen till att den totala ytan uppgick till över 3 000 m2 var för att Mark- och miljööverdomstolen inkluderade ytan för muddringen tillsammans med den totala ytan för bryggorna . Eftersom varken muddringen eller uppförandet av brygganläggningen5 var för sig omfattar en bottenyta i vattenområdet som överstiger 3 000 m², skulle åtgärderna, 5 sedda var för sig, utgöra anmälningspliktiga vattenverksamheter. Emellertid ska 4 7 1 4 muddringen vidtas i syfte att skapa ett tillräckligt djup för att den planerade 1 1 .5 brygganläggningen ska kunna användas, varför det i förevarande fall inte är fråga om två separata vattenverksamheter enligt domstolen. Av den anledningen var undantaget om anmälningsplikt inte tillämpligt. Ytterligare ska det framhållas att aktuella bryggor var 5 Med brygganläggningen avses de båda flytbryggorna inklusive y-bommar. 7 / 14 flytbryggor. Mark- och miljööverdomstolen prövade inte frågan om beräkning av bottenytan enligt 19 § förordning om vattenverksamheter ska göras med utgångspunkt i faktiska markanspråk eller en bryggas totala yta. Oaktat ovanstående kan en brygga inte jämföras med en solpanel. Hur stor påverkan på området under den aktuella anläggningen blir beror på ett flertal olika faktorer, såsom avståndet mellan panelerna/bryggorna, botten-/markförhållanden, vattendjup m.m. En beräkning av bottenytan kan alltså inte göras på ett enkelt och närmast schablonmässigt sätt. I förevarande fall menar vi att hänvisat avgörande från Mark- och miljööverdomstolen inte är direkt tillämpligt utan att frågan måsta avgöras in casu, utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet. Av förarbetena till miljöbalken framgår att byggandet av en bro över ett vattenområde inte är en vattenverksamhet, såvida inte bropelare eller landfästen anläggs i vattenområdet eller arbeten av andra skäl utförs i vattenområdet. Bedömningen av om brobyggandet är en form av vattenverksamhet påverkas inte av att bron utformas på ett sådant sätt att båttrafiken hindras.6 Förarbetsuttalandet talar tämligen tydligt för att byggandet av solpaneler över ett (eventuellt) vattenområde inte utgör vattenverksamhet i miljöbalkens mening, men att solpanelernas pålar skulle kunna utgöra vattenverksamhet. Exempel på vattenanläggningar är dammar, fisktrappor, vägbankar, landfästen till broar, bropelare, bryggor och pirar.7 Miljöprövningsdelegationens tolkning av 19 § förordning om vattenverksamheter strider således mot förarbetsuttalanden till miljöbalken. I stället bör beräkningen av bottenyta enligt 19 § förordning om vattenverksamheter beräknas baseras på det faktiska markanspråket, vilket innebär den sammanlagda ytan för pålar, stativ, vägar, transformatorstationer, energilager m.m. I förevarande fall uppgår den sammanlagda ytan av verksamhetens markanspråk inom delområde B till 2 100 m2.8 Aktuell bestämmelses ordalydelse talar för en sådan tolkning: ”uppförande av en anläggning, fyllning eller pålning i ett annat vattenområde än vattendrag, om den bottenyta som verksamheten omfattar i vattenområdet uppgår till högst 3 000 m2”. Solkompaniet anser att en sådan tolkning är den enda rimliga tolkningen i detta fall, särskilt mot bakgrund av området inom vilket ”bottenytan” ska beräknas inte består av vatten, utan av mark och att om avsikten vore annan så hade det stått ”yta” i stället för ”bottenyta”. Det framgår av Solkompaniets naturvärdesinventeringar att ytan som är utpekat som sumpskog idag till största delen är kalhygge. Det har inte heller identifierats några naturvärden inom området vid den naturvärdesinventering som genomfördes 2024.9 Inom delområde B identifierades inga naturvärdesbiotoper, värdelandskap, värdearter, värdeelement, skyddsvärda träd eller generellt skyddade biotopskyddsområden. Eftersom det av Miljöprövningsdelegationen avvisade området – delområde B – inte hyser några naturvärden saknas det grund för att avslå en anmälan om vattenverksamhet. Miljöprövningsdelegationen är i dessa fall behörig prövningsmyndighet enligt 3 § 1 och 7 förordning (2011:1237) om miljöprövningsdelegationer och har därför inte haft fog för att avvisa delar av ansökan. 5 4 7 1 4 1 1 .5 6 Se prop. 1997/98:45 s. 127-128 Del 2. 7 Se prop. 1997/98:45 s, 128 Del 2. 8 Inom delområde B finns 2047 m2 väg och en total yta för pålar á 16,5 m2. Cirka 37 m2 stängsel kommer beröra marken. Totalt blir det direkta markanspråket 2 100 m2. 9 Se Bilaga 2 till Solkompaniets yttrande den 13 december 2024. 8 / 14 Angående villkor Inledning Solkompaniet redogör i denna del för grunderna avseende överklagade villkor som enligt Beslutet innebär utökade skyddsavstånd jämfört med Bolagets yrkanden. Villkor 5 Solkompaniet yrkar att Beslutet i den del som avser inskränkta skyddsavstånd upphävs, d.v.s. att villkor 5 i Beslutet ändras enligt följande (text som utgår i förhållande till Beslutet är överstruken och text som utgör tillägg i förhållande till Beslutet är kursiverad och understruken): 5. En skyddszon om 30 15 meter mellan solcellsanläggningen och vägen i område F:s östra kant, ska bevaras. Inom skyddszonen får varken solceller, stängsel eller andra anläggningar uppföras. Bullrande arbeten i form av pålning under anläggning ska undvikas längs den östra kanten av delområde F under fladdermössens primära aktivitetsperiod 1 maj – 31 september. Miljöprövningsdelegationen anser att en kantzon om 30 meter ska behållas för att bibehålla värden för fladdermöss samt övriga naturvärden. Solkompaniet anser att 15 meter skyddszon är tillräckligt för att bibehålla värden för fladdermöss och övriga naturvärden mot bakgrund av följande. Det södra delområdet – inom vilket delområde F är beläget – används sannolikt tidvis som födosöksområde och passage för fladdermöss. Några högre naturvärden finns inte identifierade i detta område vid utförd naturvärdesinventering10. I stället finns identifierade naturvärden längre österut samt i riktning mot sydost. Delar av skogspartierna längs vägen i östra delen av delområde F utgörs av tätt planterad granskog. Området hade i vissa delar gynnats av att röjas, då skogspartierna i dagsläget är maximerade för produktionsskog. Dessa miljöer riskerar att bilda en barriär i landskapet på grund av att granskogen växer så tätt. Längs vissa delar av sträckan är granskogen så tät att fladdermöss sannolikt inte gärna flyger genom skogen utan sannolikt hellre över eller längs med de tätare skogspartierna. Vissa ljuskänsliga fladdermusarter skulle helst välja att flyga genom skogen men eftersom den bitvis är så tät väljer de sannolikt ändå att flyga över skogen. Glesare skog med mer lövinslag är sannolikt mer användbart för fladdermöss. Genom att spara en kantzon med befintliga träd i området mot vägen avser Solkompaniet skapa en skyddszon för att gynna och bevara fladdermössen. De största värdena med en sådan skyddszon bedöms vara att kvarhålla ledlinjen (givet att fladdermössen framförallt rör sig längs med skogsvägen) och att den kan ha viss vindskyddande effekt. Skyddszonen kan även bidra något till insektsproduktionen i området. Avseende funktionen som ledlinje och vindskydd bör dessa aspekter kunna upprätthållas redan vid en 15 meter bred skyddszon och Solkompaniet bedömer därför att en 15 meters skyddszon är ett tillräckligt skydd för fladdermöss i aktuellt område. Inom skyddszonen kommer träd bevaras, men stängsel bör kunna uppföras då det inte bedöms påverka fladdermössen nämnvärt. 5 4 7 1 4 Miljöprövningsdelegationen har inte framfört något resonemang över huvud taget kring 1 1 .5 varför en skyddszon om 30 meter i stället för 15 meter är nödvändig för att bibehålla värden för fladdermöss samt övriga naturvärden. 10 Se Bilaga 2 till Solkompaniets yttrande den 13 december 2024. 9 / 14 Ett villkor får inte vara för långtgående eller utformat på så sätt att verksamheten avsevärt försvåras enligt 24 kap. 9 § miljöbalken. I förevarande fall innebär nuvarande villkor att verksamheten inskränks på ett sådant sätt som inte är motiverat. De av Miljöprövningsdelegationen föreskrivna skyddsavstånden är inte rimliga i förhållande till den ringa (obefintliga) miljönytta som skyddsavstånden innebär. I övrigt hänvisas till vad som redan framförts i tidigare komplettering den 13 december 2024, punkt 2.10 och bilaga 4, samt i komplettering den 30 april 2025, punkt 2.47. Villkor 6 Solkompaniet yrkar att Beslutet i den del som avser inskränkta skyddsavstånd upphävs, d.v.s. att villkor 6 i Beslutet ändras enligt följande (text som utgår i förhållande till Beslutet är överstruken och text som utgör tillägg i förhållande till Beslutet är kursiverad och understruken): 6. I gränsen mot naturreservatet Östra Tångarne ska en 30 25 meter bred skyddszon sparas. Inom skyddszonen får varken solceller, stängsel eller andra anläggningar uppföras. Miljöprövningsdelegationen gör bedömningen att det behövs en 30 meter bred skyddszon som sparas mot gränsen till reservatet. Solkompaniet har föreslaget en skyddszon om 25 meter vilket Bolaget anser är fullt tillräckligt. Miljöprövningsdelegationen har inte motiverat varför 30 meter är nödvändigt, och varför Bolagets föreslagna 25 meter inte är tillräckligt. Ett villkor får inte vara för långtgående eller utformat på så sätt att verksamheten avsevärt försvåras enligt 24 kap. 9 § miljöbalken. I förevarande fall innebär nuvarande villkor att verksamheten inskränks på ett sådant sätt som inte är motiverat. De av Miljöprövningsdelegationen föreskrivna skyddsavstånden är inte rimliga i förhållande till den ringa (obefintliga) miljönytta som skyddsavstånden innebär. Villkor 7 Solkompaniet yrkar att Beslutet i den del som avser inskränkta skyddsavstånd upphävs, d.v.s. i detta fall att villkor 7 utgår. Solkompaniet anser inte att villkoret är miljömässigt motiverat. Ett villkor får inte vara för långtgående eller utformat på så sätt att verksamheten avsevärt försvåras enligt 24 kap. 9 § miljöbalken. I förevarande fall innebär nuvarande villkor att verksamheten inskränks på ett sådant sätt som inte är motiverat. De av Miljöprövningsdelegationen föreskrivna skyddsavstånden är inte rimliga i förhållande till den ringa (obefintliga) miljönytta som skyddsavstånden innebär. Villkor 7 i Beslutet föreskriver ett skyddsavstånd om 100 meter mellan bostadshus (inklusive fritidshus) och verksamhetens fasta anläggningsdelar för att minska anläggningens påverkan på landskapsbilden och störningar för de som bor närmast anläggningen. Solkompaniet anser att de skyddsavstånd som föreslås i preliminär layout11 samt i Tabell 1 nedan är tillräckliga för att uppnå detta syfte. Det saknas en redogörelse i Beslutet för varför 100 meter är ett rimligt avstånd att hålla till varje bostad. Miljöprövningsdelegationen har inte gjort en individuell bedömning av lämpligt 5 skyddsavstånd för varje enskild bostad. Solkompaniet har i stället gjort en sådan 4 7 1 4 bedömning för varje enskilt bostadshus och utifrån denna tagit fram lämpliga 1 1 .5 skyddsavstånd. Dessa framgår av Tabell 1 samt Figur 7 nedan. I det följande utvecklar 11 Se Bilaga 4 till Solkompaniets yttrande den 30 april 2025. 10 / 14 Solkompaniet sin redogörelse för påverkan avseende de bostadshus som är belägna på ett avstånd mindre än 100 meter från solparken (solpanelerna). 5 4 7 1 4 1 1 .5 Figur 7. Numrering av bostadshus. 11 / 14 Av tabellen framgår att det finns sju bostadshus på ett avstånd mindre än 100 meter från solpanelerna. Bostadshusen har numrering 1, 3, 6, 8, 9, 11 och 12 enligt kartan i Figur 7 ovan. Nedan ges en utförligare beskrivning av situationen vid respektive bostad. För att illustrera visuell påverkan för bostadshusen har en synbarhetsanalys12 tagits fram. Rödmarkerade bostadshus i Figur 7 ovan är bostadshus som enligt synbarhetsanalysen har visuell påverkan. Grönmarkerade bostadshus i Figur 7 ovan är bostadshus som enligt synbarhetsanalysen inte har visuell påverkan. Solkompaniet vill i detta avseende framhålla att synbarhetsanalysen inte återspeglar förhållandena i verkligheten till 100 procent eftersom den endast tar hänsyn till topografiska höjdskillnader i terrängen samt befintlig skog (som dock innehåller osäkerheter eftersom analysen saknar underlag om hur tät skogen är m.m.). Som med alla modeller innehåller den osäkerheter vilket främst beror på att skog finns i området. För att kunna göra en mer verklighetstrogen analys skulle mer detaljerad indata i modellen krävas såsom exempelvis hur tät skogen är, storlek på stammarna, höjd på lägsta gren för träden osv. Synbarhetsanalysen får därför användas som en grov indikation på solparkens synlighet gentemot omgivningen. I Bilaga 1 redogör AFRY för samtliga bostadshus inom 100 meter från solpanelerna och verksamhetens påverkan på respektive bostadshus samt motivering till val av avstånd. Den samlade bedömningen avseende samtliga bostadshus är att de avstånd till bostadshus som föreslås i det aktuella layoutförslaget13, och som framgår av Tabell 1 ovan, bör kunna tillåtas eftersom den visuella påverkan under dessa förutsättningar bedöms bli begränsad. Villkor 8 Solkompaniet yrkar att Beslutet i den del som avser inskränkta skyddsavstånd upphävs, d.v.s. att villkor 8 i Beslutet ändras enligt följande (text som utgår i förhållande till Beslutet är överstruken och text som utgör tillägg i förhållande till Beslutet är kursiverad och understruken): 8. Tallmossen, i område E inklusive skyddszon, ska märkas ut i fält innan arbeten påbörjas för att förhindra att den skadas under anläggandet av parken. (Se även delegationspunkt A). Miljöprövningsdelegationen anser att det finns skäl att föreskriva en skyddszon från exploatering i syfte att motverka att naturvärdet påverkas negativt. Solkompaniet anser att ett skyddszon inte är nödvändig för att undvika att tallmossen påverkas negativt mot bakgrund av följande. I enlighet med rekommendationerna i naturvärdesinventeringen14 kommer verksamhet inom naturvärdesbiotopen undvikas genom att inga ingrepp sker i biotopen. Naturvärdet för biotopen bedöms vara av den lägre graden, klass 4 (visst naturvärde) och de omkringliggande skogarna består av unga produktionsbestånd som inte bidrar direkt till biotopens värde. Den negativa påverkan som kan uppstå, på grund av något förändrade förhållanden med avseende på biotopens mark- och luftfuktighet om solpaneler anläggs intill biotopens kant, bedöms vara ytterst begränsad. 5 4 Biotopen är tydligt och väl avgränsad gentemot de omkringliggande skogarna och någon 7 1 4 1 skyddszon bedöms mot bakgrund av ovanstående inte vara nödvändig. Avverkning och 1 .5 etablering bör därför kunna tillåtas direkt utanför biotopens avgränsning. Värdet av att 12 Se Bilaga 7 till Solkompaniets yttrande den 13 december 2024. 13 Se Bilaga 4 till Solkompaniets yttrande den 30 april 2025. 14 Se Bilaga 2 till Solkompaniets yttrande den 13 december 2024. 12 / 14 kunna nyttja omkringliggande yta för produktion av förnybar solenergi får anses vara högre än värdet av att bevara en skyddszon runt biotopen, särskilt med tanke på biotopens naturvärde (klass 4) och dess tydliga avgränsning. Miljöprövningsdelegationen har inte framfört något resonemang över huvud taget kring varför skyddszonen är nödvändig för att undvika negativ påverkan på tallmossen. I övrigt hänvisas till vad som redan framförts i tidigare komplettering den 13 december 2024, punkt 2.28, samt i komplettering den 30 april 2025, punkt 2.14. Villkor 10 Solkompaniet yrkar att Beslutet i den del som avser inskränkta skyddsavstånd upphävs, d.v.s. att villkor 10 i Beslutet ändras enligt följande (text som utgår i förhållande till Beslutet är överstruken och text som utgör tillägg i förhållande till Beslutet är kursiverad och understruken): 10. Viltpassager mellan delområden ska vara minst 15 meter breda. En glipa om minst 10 centimeter ska dessutom lämnas mellan mark och nederkant av stängsel så att småvilt kan röra sig fritt genom inhägnade områden. Inom aktuellt verksamhetsområde kommer tre viltpassager lämnas öppna, dels längs de två vattendragen i nord-sydlig riktning, dels längs den kraftledningsgata som korsar genom de norra delområdena. Passagerna är ungefär mellan 20 meter och 30 meter, se Bilaga 4 till Solkompaniets yttrande till Miljöprövningsdelegationen den 30 april 2025. Minsta avstånd från stängsel till vattendrag är 14,5 meter. Avstånd från stängsel till kraftledningsgatan är 10 meter på vardera sida. Solkompaniet vill inledningsvis poängtera att det inte finns någon fastställd standardbredd för viltkorridorer vid solcellsanläggningar, varken i praxis eller genom myndighetsföreskrifter. Bredden på viltkorridorer har i praxis bestämts utifrån de specifika omständigheterna vid varje anläggning. I ett mål från Mark- och miljööverdomstolen accepterades exempelvis en 11 meter bred passage mellan en motorväg och stängsel till en solcellsanläggning som tillräcklig för viltpassage.15 I det aktuella fallet kommer viltkorridoren vara funktionell samt i enlighet med praxis, då den både är bredare och ligger i en mindre störande omgivning än den som accepterats i Mark- och miljööverdomstolen. Ytterligare finns exempel där solcellsanläggningar av större storlek (50 hektar) har accepterats utan viltkorridor.16 Det är således inte en nödvändighet att ha en viltkorridor. En korridor motsvarande den Bolaget föreslagit skulle däremot skapa möjligheter för allt vilt att röra sig genom området. För de djur som skulle använda korridoren erbjuder vattendragen som löper genom korridoren skydd, vilket minimerar barriäreffekten. Föreslagen viltkorridor är alltså, utifrån både vad som accepterats i praxis och det faktum att det finns vattendrag som minimerar barriäreffekten, fullt funktionell för det vilt som rör sig i området. En bredare viltkorridor är inte miljömässigt motiverad och det är därför inte proportionerligt att föreskriva att en sådan måste uppföras enligt 2 kap. 7 § miljöbalken. 5 4 7 1 4 1 1 .5 15 MÖD M 5118-24. 16 MÖD M 6624-23. 13 / 14 4. Sammanfattning Sammanfattningsvis står det klart att Beslutet i den del som avvisats av Miljöprövningsdelegationen ska upphävs och återförvisas till Miljöprövningsdelegationen för prövning i sak, samt att Beslutet i den del som avser inskränkta skyddsavstånd (villkor 5, 6, 7, 8 och 10) ska upphävas i enlighet med Solkompaniets yrkanden. Som ovan Elisabeth Werner Ida Holm Bilagor Bilaga 1, Påverkan på bostadshus (AFRY) 5 4 7 1 4 1 1 .5 14 / 14 Bilaga 1(5476033.1) Page 1/2 VÄXJÖ TINGSRÄTT 4:3 Uppdrag Datum 2025-09-01 D0102789 Frivilligt tillstånd MB INKOM: 2025-09-01 MÅLNR: M 3973-25 kap 9 - Solkraft AKTBIL: 15 Bilaga 1, Påverkan på bostadshus Påverkan på bostadshus MPD anser att avstånd mellan solparken och bostäder ska vara minst 100 meter. Med nuvarande layout finns enligt vad som tidigare redovisats i yttrande daterat den 30 april 2025 under punkt 3.18 en tabell över avstånd mellan bostäder och solpaneler. Ur tabellen framgår att det finns sju bostäder på ett avstånd mindre än 100 meter från solparken (solpanelerna). Bostäderna har numrering 1, 3, 6, 8, 9, 11 och 12 enligt kartan i Figur 1 i ovan nämnda yttrande. Nedan ges en utförligare beskrivning av situationen vid respektive bostad. Den synbarhetsanalys som tidigare redovisats i komplettering daterad 2024-12-13 kan inte återspegla förhållandena i verkligheten till 100 %. Som med alla modeller har den vissa osäkerheter vilket främst beror på att skog finns i området. För att kunna göra en bättre analys skulle mer detaljerad indata i modellen behövas såsom t.ex. hur tät skogen är, storlek på stammarna, höjd på lägsta gren för träden osv. Bostad nr 1 Bostaden befinner sig på ett närmsta avstånd om 65 meter till solpanelerna. Synbarhetsanalysen visar på att visuell påverkan kan uppstå. Samtidigt finns viss befintlig vegetation som delvis kan ha en skymmande effekt. Solkompaniet avser etablera avskärmningsskydd i form av buskar och mindre träd längs med stängslet till solparken vilket i kombination med befintlig vegetation bedöms ge ett bra insynsskydd och därmed begränsa den visuella påverkan vid bostad nr 1. För placering av insynsskydd, se tidigare inlämnad bilaga 3 i komplettering daterad 30 april 2025. Bostad nr 3 Bostaden befinner sig på ett närmsta avstånd om 88 meter till solpanelerna som kommer vara belägna i riktning öster om bostaden. Mellan bostaden och solpanelerna finns en järnväg som går genom området. Synbarhetsanalysen visar på att visuell påverkan kan uppstå. Samtidigt finns viss befintlig vegetation på båda sidor om järnvägen som delvis kan ha en skymmande effekt. Solkompaniet avser etablera insynsskydd i form av buskar och mindre träd längs med stängslet till solparken vilket i kombination med befintlig vegetation bedöms ge ett bra insynsskydd och därmed begränsa den visuella påverkan vid bostad nr 3. Bostad nr 6 5 4 Bostaden befinner sig på ett närmsta avstånd om 72 meter till solpanelerna vilka 7 6 0 befinner sig i nordlig respektive västlig riktning från bostaden. Det kommer även 3 3 .1 finnas paneler öster om bostaden men då på ett större avstånd, cirka 100 meter. Synbarhetsanalysen visar på att visuell påverkan kan uppstå. Både väster, öster och norr om bostaden finns befintlig vegetation som delvis kan minska den visuella påverkan. Solkompaniet avser etablera insynsskydd i form av buskar och mindre träd längs med stängslet till solparken i samtliga riktningar dit parken kan vara synlig vilket Bilaga 1(5476033.1) Page 2/2 i kombination med befintlig vegetation bedöms ge ett bra insynsskydd och därmed begränsa den visuella påverkan vid bostad nr 6. Bostad nr 8 och 9 Dessa båda bostäder befinner sig 64 respektive 81 meter från solpaneler som planeras i riktning söderut från byggnaderna. Synbarhetsanalysen visar att solparken inte är synlig från dessa positioner. Det finns en del befintlig skog som står mellan solparken och bostäderna som kan bidra till att minska den visuella påverkan. Vid behov kan Solkompaniet etablera insynsskydd i form av buskar och mindre träd längs med stängslet till solparken i söder vilket i kombination med befintlig vegetation bedöms ge ett bra insynsskydd och därmed begränsa den visuella påverkan vid bostad nr 8 och 9. Bostad nr 11 Bostad nr 11 befinner sig 50 meter från solpaneler som planeras på andra sidan järnvägen i riktning ost/sydost från bostaden. Synbarhetsanalysen visar på att solparken inte är synlig från denna position. Viss befintlig vegetation bevaras mellan parken och järnvägen samtidigt som insynsskydd kommer att etableras utanför stängslet i form av buskar och mindre träd för att minska det visuella intrycket från solparken. Med dessa åtgärder vidtagna bedöms parkens synlighet vid denna bostad bli begränsad även på 50 meters avstånd. Sträckan där insynsskydd ska placeras enligt bilaga 3 i kompletteringen från 30 april 2025 kan förlängas något i nordlig riktning för att ge ännu bättre insynsskydd mot bostäderna 11 och 12. Bostad nr 12 Bostad nr 12 befinner sig 67 meter från solpaneler som planeras på andra sidan järnvägen i riktning österut från bostaden. Synbarhetsanalysen visar på att solparken inte är synlig från denna position. Viss befintlig vegetation bevaras mellan parken och järnvägen samtidigt som insynsskydd kommer att etableras utanför stängslet i form av buskar och mindre träd för att minska det visuella intrycket från solparken. Med dessa åtgärder vidtagna bedöms parkens synlighet vid denna bostad bli begränsad. Sträckan där insynsskydd ska placeras enligt bilaga 3 i kompletteringen från 30 april 2025 kan förlängas något i nordlig riktning för att ge ännu bättre insynsskydd mot bostäderna 11 och 12. Samlad bedömning Under förutsättning att insynsskyddande åtgärder enligt ovan vidtas är den samlade bedömningen att de avstånd till bostäder som råder med nuvarande layout-förslag bör kunna tillåtas. Detta då den visuella påverkan under dessa förutsättningar bedöms bli begränsad. 5 4 7 6 0 3 3 .1 VÄXJÖ TINGSRÄTT KUNGÖRELSE Aktbilaga 26 Mark- och miljödomstolen 2026-05-19 Mål nr M 3973-25 4:2 Meddelande i miljömål Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Kalmar läns beslut den 12 juni 2025 om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till solcellsanläggning på fastigheten Råshult 1:5 i Älmhults kommun har överklagats till Växjö tingsrätt, mark- och miljödomstolen, av bland annat Solkompaniet Sverige AB. I överklagandet har bolaget begärt att beslutet att avvisa ansökan i den del som avser etablering inom vattenområde ska upphävas och frågan återförvisas till miljöprövningsdelegationen för prövning i sak. Bolaget har vidare begärt att ett antal villkor avseende skyddsavstånd ska ändras, bland annat avseende skyddsavstånd till bostäder. Mark- och miljödomstolen avser att hålla sammanträde med efterföljande syn den 8 september 2026. Sammanträdet hålls i Folkets hus, Skolgatan 18 i Älmhult, med början kl. 10.00. Den som vill yttra sig med anledning av överklagandet ska göra detta skriftligen senast den 15 juni 2026. Ange fullständiga kontaktuppgifter och gärna även e-postadress i yttrandet. Målet kan komma att avgöras även om de berörda inte yttrar sig. Yttrandet skickas till Växjö tingsrätt, mark- och miljödomstolen, Box 81, 351 03 Växjö eller via e-post mmd.vaxjo@dom.se. Ange domstolens målnummer M 3973-25. Handlingarna i målet finns tillgängliga på domstolen och hos aktförvararen Älmhults kommun, Stortorget 1, Älmhult, tel. 0476-550 00. Mark- och miljödomstolen Sida 1 (av 1) Om domstolens behandling av personuppgifter, se www.domstol.se/personuppgifter. Kontakta oss för information på annat sätt. 7 8 3 5 Besöksadress Öppettider Postadress E-post 4 8 Kungsgatan 8 måndag–fredag Box 81 mmd.vaxjo@dom.se d I 08:30–16:00 351 03 Växjö k. Telefon Webbplats o D 0470-560 100 www.domstol.se/vaxjo-tingsratt Beslut 1 (40) Datum Diarienummer 2025-06-12 6298-2024 Anläggningsnr 0765-247 Miljöprövningsdelegationen Solkompaniet Sverige AB Kungörelsedelgivning Ansökan om frivilligt tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till solcellsanläggning Beslut Miljöprövningsdelegationen meddelar Solkompaniet Sverige AB tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken. Tillståndet omfattar anläggning samt drift av markbaserad solcellsanläggning på fastigheten Råshult 1:5 i Älmhults kommun. Verksamheten får bedrivas inom de verksamhetsområde, som framgår av bilaga 1, med beaktan av de hänsynsavstånd som anges i nedanstående villkor. Tillståndet är giltigt i 45 år från det vinner laga kraft. Miljöprövningsdelegationen avvisar ansökan i den del som avser etablering inom vattenområde. Miljökonsekvensbeskrivning Miljöprövningsdelegationen bedömer att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kapitlet miljöbalken så att den specifika miljöbedömningen kan slutföras. Villkor för verksamheten Miljöprövningsdelegationen fastställer med stöd av 16 kap. 2 § miljöbalken och med hänvisning till hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken följande villkor för verksamheten. 1. Verksamheten ska bedrivas i huvudsak i enlighet med vad bolaget angett i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet, om inte annat följer av nedanstående villkor. Postadress: 391 86 Kalmar T elefon: 010-223 80 00 E-post: kalmar@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/kalmar www.lansstyrelsen.se/kalmar/personuppgifter ÄLMHULTS KOMMUN, miljö- och byggnämnden. 2025-06-16 Dnr m-2024-599 Oskar Henfeld Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 2 (40) 2025-06-12 6298-2024 2. Under bygg- och återställningstiden ska buller från verksamheten begränsas så att det inte ger upphov till en högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder och vid gränsen till kulturreservatet än: - 60 dB(A) helgfri måndag–fredag kl. 07.00–19.00 - 50 dB(A) helgfri måndag–fredag kl. 19.00–22.00 - 50 dB(A) lördag, söndag och helgdag kl. 07.00–19.00 - 45 dB(A) övrig tid Vid enstaka kortvariga händelser får ovanstående värden överskridas med högst 10 dB(A), högst 5 minuter per timme, under kl. 07.00-19.00. 3. En månad innan anläggningsarbeten påbörjas ska en skötselplan lämnas in till tillsynsmyndigheten. Skötselplanen ska syfta till att säkerställa och förstärka biotoper och den biologiska mångfalden inom verksamhetsområdet under anläggningens hela drifttid. Det ska tydligt framgå att tillräckliga skyddsavstånd till skyddsvärda områden iakttas. 4. Till skydd för fåglars häckningsperiod får anläggningsarbeten (inklusive avverkning av träd och röjning av buskar) inte påbörjas inom verksamhetsområdet under perioden 1 april–15 augusti. Anläggningsarbeten som har påbörjats före den 1 april får slutföras. 5. En skyddszon om 30 meter mellan solcellsanläggningen och vägen i område F:s östra kant, ska bevaras. Inom skyddszonen får varken solceller, stängsel eller andra anläggningar uppföras. Bullrande arbeten i form av pålning under anläggning ska undvikas längs den östra kanten av delområde F under fladdermössens primära aktivitetsperiod 1 maj – 31 september. 6. I gränsen mot naturreservatet Östra Tångarne ska en 30 meter bred skyddszon sparas. Inom skyddszonen får varken solceller, stängsel eller andra anläggningar uppföras. 7. Ett skyddsavstånd om minst 100 meter ska hållas mellan bostadshus (inklusive fritidshus) och fasta anläggningsdelar, som solceller, växelriktare, transformatorer och annan fast installation. Inom Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 3 (40) 2025-06-12 6298-2024 skyddsavståndet får eventuella skyddsplanteringar och vägar etableras. 8. Tallmossen, i område E inklusive skyddszon, ska märkas ut i fält innan arbeten påbörjas för att förhindra att den skadas under anläggandet av parken. (Se även delegationspunkt A) 9. Ett insynsskydd i form av träplank ska anläggas i den del som vetter mot kulturreservatet (område E), som ett komplement till en skogsridå. Planket ska placeras minst 50 meter från vägen bortom skogsridån. 10. Viltpassager mellan delområden ska vara minst 15 meter breda. En glipa om minst 10 centimeter ska dessutom lämnas mellan mark och nederkant av stängsel så att småvilt kan röra sig fritt genom inhägnade områden. 11. Transformatoroljor, andra kemiska produkter och avfall ska förvaras, hanteras och omhändertas så att spill och läckage inte förorenar mark, yt- och grundvatten. Förvaringen ska ske på tät yta som är invallad eller försedd med annat motsvarande sekundärt skydd. Utrustning för sanering av oljespill eller annat läckage ska finnas lätt tillgängligt. 12. En månad innan anläggningsarbeten påbörjas ska en beredskapsplan lämnas in till tillsynsmyndigheten. Planen ska beskriva åtgärder i samband med brand, hur ett eventuellt släckvatten ska tas omhand och skyddsåtgärder för att minska risken för läckage av skadliga ämnen. (Se även delegationspunkt B) 13. För verksamheten ska finnas ett kontrollprogram som möjliggör en bedömning av om villkoren följs. Kontrollprogrammet ska ges in till tillsynsmyndigheten senast när tillståndet tas i anspråk. Kontrollprogrammet ska därefter revideras vid behov av tillståndshavaren på eget initiativ efter samråd med tillsynsmyndigheten. 14. När solcellsanläggningen med tillhörande installationer tagits ur drift ska den monteras ned, kablar ska plockas bort och verksamhetsområdet återställas. En plan för nedmontering och avveckling ska lämnas in till tillsynsmyndigheten senast sex månader innan anläggningen planeras att tas ur bruk. Avvecklingen ska i Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 4 (40) 2025-06-12 6298-2024 sin helhet vara slutförd inom tillståndstiden. (Se även delegationspunkt C) Delegering till tillsynsmyndighet att fastställa villkor Miljöprövningsdelegationen överlåter med stöd av 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att fastställa ytterligare villkor avseende: A. storlek på skyddszon runt naturvärdesobjekt ”Tallmossen” i delområde E, villkor 8. B. skydds- och försiktighetsåtgärder i beredskapsplan, villkor 12. C. avveckling av verksamheten, villkor 14. Ekonomisk säkerhet Bolaget ska för att tillståndet ska vara giltigt ställa en ekonomisk säkerhet till ett belopp om 145 000 kronor per installerad MWp. Säkerheten ska ställas för totalt installerad effekt i sin helhet och godkännas av miljöprövningsdelegationen innan tillståndet får tas i anspråk. Så länge behovet av ekonomisk säkerhet kvarstår ska beloppet indexberäknas efter konsumentprisindex, där juni 2025 utgör bas. Tid för igångsättning Verksamheten ska ha satts i gång senast 7 år efter det att detta beslut vunnit laga kraft annars förfaller tillståndet. Ianspråktagande Tillståndshavaren ska meddela tillsynsmyndigheten och Länsstyrelsen i Kronobergs län när tillståndet för verksamheten tas i anspråk. Kungörelsedelgivning Miljöprövningsdelegationen beslutar att delgivning av detta beslut ska ske genom kungörelse. Kungörelse ska inom 10 dagar från datum på beslutet föras in i Post- och Inrikes Tidningar samt i ortstidningen Smålandsposten (se bilaga 3). Kungörelsedelgivning sker enligt reglerna i 47 och 49 §§ delgivningslagen (2010:1932). Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 5 (40) 2025-06-12 6298-2024 Särskilda upplysningar Med tillsynsmyndighet avses i detta beslut för närvarande Älmhults kommun. Miljöprövningsdelegationen erinrar om att meddelat tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalken inte befriar verksamhetsutövaren från skyldighet att rätta sig efter vad som föreskrivs i annan författning. Redogörelse för ärendet Bakgrund Solkompaniet Sverige AB (556780-1336) ansöker om frivilligt tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till uppförande och drift av markbaserad solcellsanläggning. Prövningsgrund Enligt 9 kap. 6 b § miljöbalken får den som bedriver eller avser att bedriva en miljöfarlig verksamhet ansöka om tillstånd till verksamheten även om det inte krävs. Samråd Bolaget har bedömt att verksamheten ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Avgränsningssamråd har hållits med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten samt med de övriga statliga myndigheter, kommunen och den allmänhet som kan antas bli berörda av verksamheten. Ärendets handläggning Ansökan om frivilligt tillstånd kom in till miljöprövningsdelegationen den 28 juni 2024 och sändes efter komplettering på remiss till Älmhults kommun, Räddningstjänsten, Trafikverket, Skogsstyrelsen, Växjö Småland Airport och till länsstyrelsen. Ansökan och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning har kungjorts i lokal press den 24 januari 2025. Yttranden har inkommit från Miljö- och byggnadsnämnden, Länsstyrelsen, Räddningstjänsten, Trafikverket, och Skogsstyrelsen. Naturskyddsföreningen Linnébygden och ett flertal närboende har i skrivelser och genom yttrande framfört erinringar avseende den ansökta verksamheten. Bolaget har bemött inkomna yttranden. Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 6 (40) 2025-06-12 6298-2024 Bolagets yrkanden, förslag till villkor och åtaganden Följande yrkanden har anförts: • att Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen Kalmar län lämnar Solkompaniet tillstånd enligt 9 kap. 6 b § miljöbalken till uppförande och drift av solpark för produktion av el på fastigheten Älmhult Råshult 1:5, inom det verksamhetsområde som framgår av ritning i Bilaga A1. • att giltighetstiden bestäms till 45 år från det att tillståndet tagits i anspråk, • att igångsättningstiden bestäms till sju år från det att tillståndet vunnit laga kraft, • att villkor föreskrives i enlighet med sökandens förslag, • att miljöprövningsdelegationen godkänner den till ansökan bifogade miljökonsekvensbeskrivningen. Följande villkor föreslås: • Om något annat inte framgår av övriga villkor, ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Solkompaniet har angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i målet. • Kemiska produkter, t.ex. petroleumprodukter, och avfall inklusive farligt avfall, ska förvaras i täta behållare innanför invallning eller tråg som rymmer hela mängden produkter. Utrustning för sanering av oljespill eller annat läckage ska finnas lätt tillgängligt. • Förslag till kontrollprogram ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast tre (3) månader efter att tillståndet har tagits i anspråk. • En avvecklingsplan ska lämnas in till tillsynsmyndigheten senast sex månader innan anläggningen planeras att tas ur bruk. Planen ska godkännas av tillsynsmyndigheten. Avvecklingen ska vara genomförd i sin helhet senast två år efter verksamhetens upphörande eller vid tillståndstidens utgång. Efterbehandling av området bör anpassas efter de värden som finns i området när parken ska avvecklas. Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 7 (40) 2025-06-12 6298-2024 • Under bygg- och återställningstiden ska buller från verksamheten begränsas så att det inte ger upphov till en högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostads eller fritidshus eller vid gränsen till kulturreservatet än: 60 dB(A) helgfri måndag-fredag kl. 07.00-19.00 50 dB(A) helgfri måndag-lördag kl. 19.00-22.00 50 dB(A) lördag, söndag och helgdag kl. 07.00-19.00 45 dB(A) övrig tid Högsta momentana ljudnivå mellan kl. 22.00-07.00 får inte överstiga 70 dB(A). • Insådd av frö och plantering av växtmaterial får ske först efter samråd med länsstyrelsen. Bolaget åtar sig att: • anlägga och underhålla insynsskydd i form av träplank i enlighet med utformning som framgår av Bilaga 2. • bevara en skyddszon om 15 meter mellan solparken och vägen i område F:s östra kant. Inom skyddszonen ska träd bevaras, men stängsel får uppföras. • bevara en skyddszon om 25 meter mellan solparken och gränsen för naturreservatet Östra Tångarne. Inom skyddszonen får varken solceller eller stängsel uppföras. • undanta naturvärdesbiotop 1 (tallmossen) från ingrepp. Biotopen ska märkas ut i fält innan arbeten påbörjas för att förhindra att den skadas under anläggandet av parken. • lämna en glipa om minst 10 cm ska lämnas mellan mark och nederkant av stängsel. • ta fram en skötselplan i syfte att främja befintliga natur- och kulturvärden samt skapa förutsättningar för biologisk mångfald för verksamhetsområdet. Förslag till skötselplan ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast 6 månader efter att tillståndet har tagits i anspråk. • hålla åtta meter skyddsavstånd mellan batterienergilagret och närliggande brännbart material så som exempelvis vegetation samt byggnader. Inom skyddsavståndet ska Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 8 (40) 2025-06-12 6298-2024 marken vara täckt av någon form av obrännbart underlag (grus, makadam, singel eller liknande). Bolagets beskrivning av verksamheten Verksamheten är en solpark om 40 hektar för produktion av förnybar el med en total installerad effekt om cirka 30 MWp (peak), vilket motsvarar en årlig beräknad produktion på cirka 30 GWh. Detta motsvarar den årliga hushållselen för cirka 6 200 villor med en förbrukning på 5 000 kWh/år vardera eller ett års körning av cirka 1 300 elbilar. Därutöver omfattar ansökan den infrastruktur, de anläggningar och tillhörande utrustning inom verksamhetsområdet som krävs för byggnation och drift av solpanelerna såsom växelriktare, transformatorstationer samt mottagningsstation, energilagringsenhet (batterilager eller motsvarande) och markkablage. Däremot ingår inte anslutningsledningen från mottagningsstationen till ny planerad nätstation utanför solparken. Nätägaren ansvarar för anslutningsledningen. Kabelförläggning för att sammankoppla de olika delområdena ingår inte i ansökan. Verksamhetsområdet är beläget på skogsmark och uppdelat i sex delområden. Den är lokaliserad söder om tätorten Diö i Älmhults kommun i ett sjönära och relativt flackt landskap som är starkt präglat av skogsbruk. Verksamhetsområdet utgörs huvudsakligen av skogsmark, med dominerade inslag av barr- och blandskog. Det förekommer även ett större kalhygge samt en del ungskog. Inom området finns fuktigare partier av sumpskog samt två oklassade vattendrag med en strömningsriktning norrut. Öster om verksamhetsområdet ligger Kattesjön, som är en del av vattendraget Helge å. Norr om verksamhetsområdet ligger sjön Möckeln. Södra stambanan och länsväg 600 skär genom verksamhetsområdets delområden i nord-sydlig riktning. Miljökonsekvensbeskrivning (sammanfattning) Mark- och landskapsbild Verksamhetsområdet ligger i ett småskaligt mosaiklandskap utan större höjdskillnader och korta siktlinjer. Markanvändningen domineras i stort av skogsbruk, med hyggen och ungskog i varierande omfattning samt ett mindre inslag av äldre skog med naturlig struktur. I det omgivande landskapet finns även sjöar och Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 9 (40) 2025-06-12 6298-2024 våtmarker av varierande storlek. I anslutning till sjöarna återfinns större arealer av lövskog som har ett stort värde för landskapsbilden. Delar av verksamhetsområdet utgörs av sumpmark som är mer eller mindre skogklädda. Den planerade verksamheten påverkar landskapet i närområdet genom att solparken skapar ett förändrat visuellt uttryck under hela dess livslängd. En etablering av den planerade solparken kommer att innebära en viss påverkan på landskapsbilden och förändring av det lokala områdets karaktär. På längre avstånd bedöms dock påverkan på landskapsbilden som obetydlig på grund av solpanelernas låga höjd och naturlig vegetation som minimerar synbarheten. Med vidtagna skyddsåtgärder bedöms det finnas gott om naturliga insynsskydd i form av de rader med träd och buskar som omger verksamhetsområdet i flera riktningar, vilket mildrar påverkan på landskapsbilden. Riksintressen Riksintresse för kommunikation enligt 3 kap. 8 § miljöbalken Riksintresset avser Södra stambanan Malmö-Katrineholm, som används för daglig godstrafik. Enligt Trafikverket bör ny bebyggelse generellt inte placeras inom ett område på 30 meter från järnvägen. Riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap. 6 § miljöbalken Närmaste riksintresse för kulturmiljövård är beläget cirka 220 meter söder om verksamhetsområdet. Riksintresset avser ett odlingslandskap i Carl von Linnés födelsebygd med komministerbostället Råshult från 1700-talet samt sockencentrum med 1800-talsprägel med bland annat Stenbrohults kyrka. Cirka 50 meter söder om verksamhetsområdet finns även ett kulturreservat som syftar till att bevara och levandegöra det tidiga 1700-talets landskap kopplat till Carl von Linnés födelseplats. Ett skyddsavstånd om 50 meter kommer hållas mellan solpaneler och kulturreservatets yttersta gräns. Vidare kommer avskärmningsskydd minimera påverkan. Tillgängligheten till kulturmiljön bedöms endast påverkas i begränsad omfattning och kan antas främjas genom de passager som lämnas öppna mellan verksamhetsområdets delområden. Planerad verksamhet bedöms inte bidra till en bestående påverkan eller skada på kulturmiljön eftersom effekterna är reversibla och marken efter avveckling kan återgå till nuvarande markanvändning. Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 10 (40) 2025-06-12 6298-2024 Verksamheten bedöms sammantaget innebära en liten negativ påverkan och effekt för kulturmiljön. Riksintresse för naturvård enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Planerad verksamhet ligger inom utpekat riksintresse för naturvård. Riksintressets utpekade värden omfattar bland annat värdefulla och representativa odlingslandskap, lövskogar och våtmarker. Av värdebeskrivningen för riksintresset framgår att värdena i området som helhet kan skadas av bland annat vägbyggnad, olämpligt placerad bebyggelse, anläggningar för energiproduktion, ledningsdragning, vattenreglering, markavvattning, skyddsdikning, skogsbruk i värdefulla skogsbiotoper, överföring av lövskog till barrskog, gödsling och störande friluftsliv. Riksintresset för naturvård bedöms inte påverkas på ett betydande sätt. Dels med anledning av att solparken planeras på ett lämpligt avstånd från sjön och dess omgivning där de högsta värdena återfinns, dels eftersom solparken inte berör odlingslandskap. Riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap. 6 § miljöbalken Planerad verksamhet ligger inom utpekat riksintresse för friluftsliv. Av värdebeskrivningen för riksintresset framgår att förutsättningarna för bevarandet är följande. Att upprätthålla och förstärka tillgängligheten till området och tillgången till service inom området. Aktiv tillsyn av strandskyddet och vattenverksamheter. Skötsel av natur- och kulturmiljöer samt en hållbar fiskevård. Att överföring av lövskog till granskog inte sker, framför allt inte utmed stränderna. Solparkens påverkan på friluftsliv och rekreation består framför allt av ett fysiskt intrång och ianspråktagande av mark som till viss del är värdefull för friluftsliv och rekreation, samt av en förändrad landskapsbild och upplevelsevärde. Under driftskedet kommer verksamhetsområdet stängslas in och därmed utgöra en fysisk barriär i landskapet, vilket kommer påverka möjligheterna till fortsatt friluftsliv och rekreation inom solparkens delområden. Sammantaget bedöms solparken medföra en liten negativ konsekvens för friluftsliv och rekreation jämfört med nollalternativet. Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 11 (40) 2025-06-12 6298-2024 Natur och Natura 2000 Vid naturvärdesinventeringen observerades totalt tio naturvårdsarter inom inventeringsområdet fyra fåglar, två kärlväxter, en mossa, två skalbaggar och en stekel. Av dessa omfattas tre arter av skydd enligt artskyddsförordningen (2007:845); spillkråka, talltita och liljekonvalj. Vid fältbesök samt via utdrag från Artdatabanken återfanns fynd (från åren 2000–2023) av en art som är skyddad enligt artskyddsförordningen och som även är en så kallad skyddsklassad art. Dessa arter skyddas av sekretess som medför att fyndet inte redovisas. Vid fältbesöket noterades även två invasiva arter; blomsterlupin och kanadensiskt gullris. Ingen skyddsklassad art av fågel har identifierats. Ett skyddsavstånd om sju till tio meter kommer hållas till diken, tio meter till vattendrag och 30 meter till naturreservatet Östra Tångarne. Cirka 350 meter söder om verksamhetsområdet ligger Natura 2000- området Linnés Råshult som utgör ett riksintresse enligt 4 kap. 8 § miljöbalken. Området är framför allt utpekat för bevarandet av det kulturhistoriska landskapet med slåtterängar och betesmarker som brukas på ett sådant sätt att områdets hävdgynnade biologiska mångfald kan bibehållas och utvecklas. Cirka 500 meter nordväst om verksamhetsområdet ligger Natura 2000-området Tångarne. Området är av gemenskapsintresse enligt EU:s art- och habitatdirektiv och är utpekat för att bevara naturtyperna fuktängar, taiga, nordlig ädellövskog och svämlövskog. Öster om verksamhetsområdet finns tre skogliga biotopskyddsområden enligt 7 kap. 11 § miljöbalken, som utgörs av strand- och svämskogar. Det finns även två närliggande naturreservat, cirka 30 respektive 700 meter från verksamhetsområdet, som utgör välbesökta strövområden. Verksamheten bedöms inte påverka miljön i Natura 2000-områdena på ett betydande sätt så att tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken krävs. Fladdermöss Inventeringen av fladdermöss visar på att området används för både transport och födosök av fladdermöss. Vid inventeringen gjordes sex till sju säkra artidentifieringar. Dessa arter var brunlångöra Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 12 (40) 2025-06-12 6298-2024 nordfladdermus, vattenfladdermus, dvärgpipistrell, mustasch- /taigafladdermus och större brunfladdermus. Inga kolonier eller boplatser påträffades inom inventeringsområdet. Autoboxarna visade på störst aktivitet i lövskogsallén strax utanför och öster om det södra området, men även centralt i en avverkad yta i södra inventeringsområdet, samt i den södra delen av det norra inventeringsområdet. Aktiviteten av fladdermöss är generellt låg till medelhög med några autoboxar som hade högre aktivitet än de övriga. Norra inventeringsområdet hade överlag lägre aktivitet än det södra. Troligtvis beror det på omkringliggande naturmiljöer med högre naturvärden, så som Linnés Råshult som har goda förutsättningar för fladdermöss, vilket troligtvis gör att inventeringsområdet tidvis används som födosöksområde och för passage. Strax öster om det södra delområdet går en landsväg med en trädallé bestående av grova lövträd. Två av dessa faller in under kategorin särskild skyddsvärda träd och har bägge hål som potentiellt kan användas av fladdermöss. Dock ligger allén utanför projektområdet på öster sida om landsvägen och bedöms inte att påverkas av solparksprojekteringen. Fåglar En förstudie av fågelförekomster har genomförts i syfte att identifiera och bedöma områdets värde och betydelse för fågelfauna samt bedöma om det finns känsliga fågelförekomster. Förstudien omfattade samtliga rapporterade fågelförekomster i området, samt inom ett utökat sökområde på tre kilometer runtom förstudieområdet. I förstudieområdet finns häckningsindikerande observationer av spillkråka. Vidare finns enstaka observationer av gök, talltita och tofsmes. I närområdet finns även enstaka observationer av häckningsindikerande entita, hussvala, järnsparv, nötkråka och ärtsångare. Förstudien indikerar att flera prioriterade fågelarter troligtvis häckar i de öppna landskapen runt Stenbrohult, samt att det finns observationer av möjliga till säkra häckningar av bland annat sävsparv, tofsvipa, svartvit flugsnappare, stare, kricka, grönsångare i naturreservatet Östra Tångarne. Vidare häckar möjligtvis nötkråkan i barrskogarna som omfattas av biotopskyddet öster om inventeringsområde. Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 13 (40) 2025-06-12 6298-2024 En fågelinventering i form av linjetaxering har utförts. Det noterades 34 respektive 29 olika arter vid de två inventeringsbesöken. Sammantaget observerades 38 olika arter inom projektområdet. I inventeringen noterades sex rödlistade arter; svartvit flugsnappare, ärtsångare, talltita, spillkråka, kråka och fiskmås vilka samtliga är rödlistade i hotkategori ”Nära hotad” (NT). Det noterades även ytterligare två arter från fågeldirektivet, nämligen trana och brun kärrhök. Av de ovan nämnda arterna bedöms fiskmås och brun kärrhök vara tillfälligt i området, medan övriga anses häckande i projektområdet eller dess närhet. Linjetaxeringen rekommenderar att, för att generellt minimera påverkan på områdets fågelfauna, vissa beaktanden görs vid planering inför åtgärder. Det handlar om att behålla de enstaka strukturer som finns, exempelvis död ved, hålträd, äldre träd samt en intakt hydrologi d.v.s. undvikande av dränerande eller dämmande påverkan såsom körskador och dikning. Strandskydd Ett flertal diken rinner genom området. Dikena mynnar ut i sjön Möckeln och i Helge å. Diken inom verksamhetsområdet bedöms inte omfattas av strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken då de är anlagda för markavvattningssyfte och ingår i dikningsföretag. De är torrlagda emellanåt. Vid fältbesök noterades fler vattendrag än de som finns utpekade i lantmäteriets topografiska karta. De vattendrag och vattensamlingar som är belägna inom verksamhetsområdet bedöms som konstgjorda, och kan härledas till antingen markavvattning för jordbruksändamål eller avvattning/skyddsdikning i samband med skogliga åtgärder och bedöms således inte omfattas av strandskyddsbestämmelserna. Flertalet diken är även mycket små, runt 10–20 centimeter breda och grunda och är troligen uttorkade större delen av året. Även om strandskydd inte gäller kommer avstånd att hållas till dikena och vattendragen för att skydda dem och deras funktion. Generella skyddsavstånd inom vilka verksamhet inte kommer att etableras för diken 7–10 meter på vardera sida och för vattendrag 10 meter på vardera sida. Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 14 (40) 2025-06-12 6298-2024 Buller och transporter Vid anläggningsfasen kommer buller från transporter och arbetsfordon att orsaka ökade ljudnivåer i närområdet. Ett 70-tal bostäder ligger inom ett avstånd på 500 meter från verksamhetsområdet varav nio bostäder ligger inom 100 meter, varför det under en begränsad tid finns risk för att det uppstår visst buller som närboende kan uppleva som störande under anläggnings- och avvecklingsfasen. Antalet transporter beräknas uppgå till cirka 135 tunga transporter under hela anläggningsfasen. För avvecklingsfasen bedöms ungefär lika många transporter krävas. På grund av närheten till vägen blir transporterna mycket korta, vilket minskar ljudpåverkan. I driftskedet när solparken är anlagd förväntas ingen påverkan av buller med undantag för service och underhåll vilket potentiellt skulle kunna medföra en liten störning under en begränsad period. Under driftsfasen beräknas cirka 15 transporter per år trafikera området i samband med service, underhåll samt eventuell felavhjälpning. Sammantaget bedöms planerad anläggning medföra en liten negativ konsekvens på närboende och verksamheter vad gäller buller. Avfallshantering En begränsad mängd avfall uppkommer under solparkens anläggningsfas och driftsskede. Avfallet har huvudsakligen sitt ursprung som förpackningsmaterial eller från eventuellt byte eller reparation av komponenter. Avfall och restprodukter uppstår främst i samband med avveckling och den största volymen utgörs av solpanelerna. Verksamhetsutövaren är ansvarig för att solcellparkens ingående komponenter återgår till materialkretsloppet eller nyttjas i ett annan verksamhet. Under förutsättning att erforderliga skyddsåtgärder vidtas bedöms påverkan vad gäller avfall och kemiska produkter som liten. Sammantaget bedöms planerad anläggning medföra en obetydlig konsekvens med avseende på avfall och kemiska produkter. Yttranden Myndigheter och organisationer Länsstyrelsen i Kronobergs län har i yttrande anfört bl. a. följande. Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 15 (40) 2025-06-12 6298-2024 Länsstyrelsen anser att tillstånd kan lämnas. Länsstyrelsen vill dock framföra nedanstående synpunkter. • Tillståndet bör förenas med krav på ekonomisk säkerhet för avvecklings- och återställningsåtgärder. Bolagets beräkning tillstyrks. Länsstyrelsen anser att säkerheten ska gälla två år utöver tillståndstiden. • Verksamhetsområdet ligger inom riksintressen för såväl naturvård som friluftsliv. Dessutom återfinns ett riksintresse för kulturmiljövård söder om verksamhetsområdet. Alla tre riksintressena kan i viss mån påverkas av uppförandet av solparken men länsstyrelsen gör bedömningen att det inte kommer att uppstå påtaglig skada på något av riksintressena. • Om föreslagna skyddsåtgärder genomförs, bedöms att verksamhetens påverkan på kulturreservatet Komministerbostället Råshult kommer att vara acceptabel. • Om det föreskrivs villkor enligt länsstyrelsens villkorsförslag bedöms att de närliggande naturreservaten Östra Tångarne och Stenbrohult inte kommer att påverkas negativt av verksamheten. • Naturvärdesbiotop 1 (tallmossen) i östra kanten av område E, inklusive en skyddszon runt om, bör undantas exploatering. • Länsstyrelsens bedömer att de två vattendragen som går igenom verksamhetsområdet, utgörs av anlagda diken och att de inte omfattas av strandskyddet. • Länsstyrelsen anser att etableringen av verksamheten inte står i strid mot det som anges i förslaget till ny översiktsplan för Älmhults kommun. • Länsstyrelsen tillstyrker bolagets yrkande om en tillståndstid på 45 år och en igångsättningstid på 7 år. Delar av kulturreservatet är tänkt att ingå som en del i en kommande världsarvsnominering. Det finns en risk att den planerade solcellsanläggningen kommer att påverka världsarvskommitténs bedömning negativt vid en nominering. Den planerade solcellsanläggningen i delområdena E och F kan komma att hamna inom en eventuell kommande buffertzon. Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 16 (40) 2025-06-12 6298-2024 Länsstyrelsen bedömer att en eventuell kommande världsarvsnominering i sig inte utgör tillräckligt skäl för att inskränka eller förbjuda verksamheten. Avvikande mening Den planerade solcellsanläggningen i delområdena E-F är olämplig och påtagligt skadar kulturmiljön av riksintresse. Redan vid samrådet inför ansökan varnade länsstyrelsen för risk för påtaglig skada på riksintressets värden om solceller etableras i delområdena E och F. Miljö- och byggnämnden i Älmhults kommun har i yttrande anfört bl. a. följande. Solcellsparken ligger cirka 50 meter från gränsen till kulturreservatet Råshult. Ansökan föreslår att upprätta en skyddsbarriär bestående av 50 meter skog och ett plank mot reservatets sida. Nämnden anser dock att denna skyddsbarriär, som föreslås för att minska insyn och påverkan på reservatet, i sin nuvarande form riskerar att vara otillräcklig. Skog kommer att avverkas bakom de föreslagna 50 metrarna, vilket innebär att insynen från kulturreservatet mot solcellsanläggningen ändå kommer att vara möjlig, och därmed kan den visuella störningen kvarstå. Vidare kan detta påverka den övergripande landskapsbilden och det kulturhistoriska värdet negativt. Miljö- och byggnämnden anser att det södra området är olämpligt för solcellspark på grund av dess närhet till kulturreservatet Linnés- Råshult. Nämnden noterar att det föreslagna planket är planerat att utföras i samma stil som de befintliga planken i kulturreservatet. Detta är ett steg i rätt riktning för att samordna planken med den historiska miljön. En bredare grön zon med bevarad eller kompletterad vegetation kan ytterligare förstärka skyddet och säkerställa att planket inte står isolerat i landskapsbilden. Det är svårt att bedöma hur effektivt avskärmningsskyddet kommer att vara, samt om det kommer att tillämpas konsekvent för alla närboende som påverkas visuellt av solcellsanläggningen. Miljö- och byggnämnden anser att det i nuläget är svårt att med säkerhet bedöma huruvida det aktuella området omfattas av strandskydd eller inte. Miljö- och byggnämnden anser dock att Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 17 (40) 2025-06-12 6298-2024 strandskyddsreglerna ska följas och att solcellsanläggningen inte bör tillåtas om andra lämpliga platser utanför strandskyddet finns. Räddningstjänsten i Älmhults kommun har i yttrande anfört bl. a. följande. I inledningen av Riskutredning Solpark & BESS Älmhult Råshult 1:5 daterad den 6 december 2024 beskrivs ett antal punkter som har beaktats i riskanalysen. Räddningstjänsten finner att alla dessa inte har beaktats. Batterienergilager räknas inte som byggnad men kan räknas som byggnadsverk. Delar av de övre punkterna är endast beaktade utifrån batterienergilagret, men bör även beaktas med tanke på solparken. Räddningstjänsten anser att nedan punkter inte är helt beaktade. • Yttre faktorer som väder, vind och mekanisk påverkan har inte riktigt redovisats i riskanalysen. Endast mekanisk påverkan i form av sabotage beaktas i form av att ha anläggningen inhägnad. Väder och vind samt vad som händer med batterienergilagret vid mekanisk påverkan tas inte i beaktan. • Räddningstjänstens möjlighet till insats beaktas med tanke på att det ska skrivas en insatsplan. Men insatstid och framkomlighet är inte beaktat. • En mer grundlig släckvattenhantering bör göras. Även om batterienergilagret i sig inte ska släckas, kan släckning på solparken vara nödvändig. • Släckvatten och nära anslutning till vattenskyddsområde samt hantering av skadade battericeller efter en eventuell brand har inte redovisats i riskanalysen och bör göras. • Eftersom sökanden anger att räddningstjänstens taktik vid brand i batterienergilagret bör vara att låta containern/batteriskåpet brinna ut bör det säkerställas att det finns erforderligt avstånd mellan byggnad och närliggande brännbart material, inklusive närliggande vegetation/mark. Naturskyddsföreningen Linnébygden har i yttrande anfört bl. a. följande. Naturskyddsföreningen Linnébygden är generellt positiv till solel, men bara på platser där värdefull miljö inte påverkas negativt. t Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 18 (40) 2025-06-12 6298-2024 Naturskyddsföreningen Linnébygden vill understryka att en miljökonsekvensbeskrivning ska inkludera en bedömning av solparkens påverkan på den biologiska mångfalden i och utanför området (två Natura 2000-områden finns inom influensområdet). Observera att åtgärder även nära Natura 2000-områden måste konsekvensbedömas för arter som noterats i de skyddade områdena. Det är uppenbart att om en solcellspark anläggs som planerat riskerar de rödlistade fåglarna spillkråka och mindre hackspett att utrotas i de två närliggande Natura 2000-områdena. Båda arterna finns i Östra Tångarne och Stenbrohult-Råshult, men reviren utgörs även av kringliggande skog där solcellsparken planeras. Linjetaxeringen maj 2024 bekräftade detta. Mindre hackspetten kan inte inventeras i maj då fågelinventeringen skedde, eftersom trummandet främst sker i mars-april. Ytterligare arter som t.ex. tjocknäbbad nötkråka, bivråk och duvhök kan också påverkas negativt i Natura 2000-områdena. Dessa och andra känsliga arter kan inte hittas i ett par linjetaxeringar i maj. Föreningen motsätter sig solcessparken i aktuellt område på grund av negativa effekter på Natura 2000-områdenas biologiska mångfald och de tvingande reglera för Natura 2000-områden som inte beaktats i ansökan. Föreningen anser att solcellsparker inte ska anläggas på myrmark på grund av de negativa klimateffekterna. När myrmark kalavverkas, som planeras här, kommer stora mängder koldioxid avges när torven exponeras och trädrötterna bryts ner. Det går inte heller att köra ut maskiner på torvmark utan att spår uppstår och avrinning sker. Dessutom rinner två bäckar/diken genom områdena på båda sidor järnvägen. Strandskydd gäller upp till 100 meter från vattnen. Om rensning av dikena sker kommer vattennivån att påverkas, vilket leder till ytterligare koldioxidutsläpp liksom vid skogsavverkning före etableringen. Skogens upptag av kol upphör och i stället sker stora utsläpp de närmaste 10-20 åren. Totala miljöeffekterna blir negativa. Föreningen efterlyser också förslag till alternativa lokaliseringsförslag, vilket ska ske i en MKB. Det är också viktigt att beakta påverkan på friluftslivet, eftersom det rör sig om mark nära tätort och i en trakt med gamla och nya vandringsleder. Enligt planerna ska solcellsparken hägnas in vilket innebär barriäreffekt både för djur och människor. Området kring Möckeln är av riksintresse för både friluftsliv och biologisk mångfald. Även med hänsyn till friluftslivet anser föreningen att lokaliseringen är olämplig. Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 19 (40) 2025-06-12 6298-2024 Närboende Närboende har sammanfattningsvis anfört följande: • Uppförandet av en solcellsanläggning sänker områdets attraktivitet och fastigheternas värde. • De som bor i detta område har valt detta på grund av det lugna läget och närheten till naturen. • Hela området runt kulturbyggnaden Linnés Råshult fungerar idag som ett underbart rekreationsområde för närboende såväl som turister och besökare. Nyligen lades ett gångstråk med spångar som ytterligare skapar tillgänglighet utan att skada naturen och negativt påverka den biologiska mångfalden. Det är även ett område som knyter samman de närliggande byarna samt Diö ort via promenadstråk och cykelvägar. • Vandringsleden i Östra Möckeln ska knyta ihop fem naturreservat och kulturreservatet Linnés Råshult och kommer bestå av tre delslingor som tillsammans motsvarar 3-4 mil led i varierad natur. Genom att koppla samman besöksmål, såsom Destination Möckelsnäs och Linnés Råshult, med befintliga naturreservat skapas en bättre helhetsupplevelse för besökare. • Friluftslivet och allemansrätten begränsas kraftigt eftersom området kommer att inhägnas med ett 2-3 meter högt staket. Detta påverkar också det vilda djurlivet negativt. Den planerade solcellsparken ligger också i anslutning till Linnes Råshult, ett kulturreservat. Hela områdets kulturmiljö- och naturvärden ska skyddas och vårdas. Därmed omfattas byggnader, anläggningar, lämningar och marker. Även sådana värden som består av verksamheter, kunskaper och traditioner kan hanteras inom ramen för kulturreservatets förvaltning. I direkt anslutning finns ett flertal vandringsleder. Detta harmonierar inte med en solcellspark. • En mycket viktig del är också att solparken kommer att anläggas i ett område där vägen går ut till den världsberömda Carl Von Linné. I detta område finns även fornlämningar, Naturreservat där det finns rödlistade samt fridlysta fågelarter. • Flera lever av gäster som trivs i vårt samhälle och av turister som besöker oss på grund av vår unika natur, skogarna och sjöarna. Linnés Råshult är en viktig turistdestination som bidrar till lokal och regional ekonomi. Turister besöker platsen för dess Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 20 (40) 2025-06-12 6298-2024 unika kombination av historia, kultur och natur. En industriell anläggning skulle minska platsens attraktionskraft, vilket i sin tur kan påverka den lokala turismen och de intäkter som den genererar. • Solcellsanläggningen skulle allvarligt försämra landskapsbilden i ett område som är av stort estetiskt värde. • Uppförande av solpark kommer att förstöra värdefull natur, fågel- och djurliv. • Området kring Råshult och Linnés Råshult har höga naturvärden och utgör en hemvist för många skyddsvärda arter. En solcellsanläggning kan påverka den biologiska mångfalden negativt genom att förändra livsmiljöer för insekter, växter och djur. Särskilt marklevande arter kan drabbas om stora ytor tas i anspråk för detta ändamål. • Närboende har sett häckandehavsörn, sparvuggla, rovfåglar av alla dess slag, grönfink, olika sorter av fladdermöss, salamandrar, grodor/paddor. Tretåig hackspett, lodjur med ungar. Här strövar dagligen älgar med kalv årligen och älgen beräknad även den vara rödlistad inom snar framtid. Ute på naturreservatet Höö som ligger mindre än 5 kilometer från planerad park ligger ett av Sveriges största och viktigaste häckningsområde. • För mindre hackspett och mindre flugsnappare är Möckelnområdet ett av de viktigaste häckningsområdena i landet. I reservatet lever också många mycket sällsynta vedlevande skalbaggar och de öppna betesmarkerna är viktiga miljöer för flera fjärilsarter bland annat allmän metallvingesvärmare och liten bastardsvärmare. • Närboende är oroliga för de störningar som solcellsparken skulle orsaka, bl. a. störande ljud under uppbyggnaden, visuell påverkan och påverkan på rörelsefriheten i närmiljön. • Inventeringen av djurliv utfördes utanför häckningsperioden. • Inom det planerade verksamhetsområdet finns inga av Skogsstyrelsens formellt skyddade områden, men ett objekt med naturvärden, N 4924 – 1995, som är värt att bevara. I direkt anslutning till det planerade verksamhetsområdet finns en nyckelbiotop, N 5173 – 1995, två biotopskydd, SK 300 – 2013 och Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 21 (40) 2025-06-12 6298-2024 SK 302 – 2013, samt två objekt med naturvärden, N 1028 – 2013 och N 1030 – 2013, och en annan nyckelbiotop, N 5348 – 1994. Det finns en risk att placeringen av solcellsanläggningen kommer att försvåra för de arter som är knutna till naturvärden inom dessa områden och därmed påverka dem negativt. Skogsstyrelsen har också påpekat att exploatering av skogsmark innebär en generellt negativ påverkan på olika skogliga naturvårdskvaliteter, inklusive sådana som finns i den brukade skogen. Området har även blivit ett värdefullt habitat för hackspett som drar nytta av dödveden som nu finns i området. • Risk för påverkan på dricksvattnet i stort i hela kommunen ifall batteribyggnaden brinner. Bäckarna/dikena i västra delen Råshult 1:5 tömmer nämligen rätt ut i Möckeln. • Kalhygget kan få betydande negativa effekter på grundvattnets nivå, kvalitet och tillgång, vilket kan påverka både miljön och vattenförsörjningen i området. • Det går inte att utläsa var servicehus med likriktare är planerat, denna/dessa byggnader är både brandrisk och kan vara ett störande inslag för närboende. Reflekterande ljus kan vara ett problem både för boende och trafik på väg och järnväg. • Det finns idag ingen tydlig plan för hur området ska återställas efter de planerade 40 åren, vilket skapar osäkerhet om den framtida miljön. Bolagets synpunkter Bolaget har bland annat lämnat följande synpunkter över inkomna yttranden: Länsstyrelsen i Kronobergs län Verksamhet inom naturvärdesbiotopen tallmossen i östra kanten av område E ska undvikas genom att inga ingrepp sker i naturvärdesbiotopen. Skyddszon bedöms ej vara nödvändig och avverkning och etablering bör kunna tillåtas direkt utanför biotopens avgränsning. Bolaget anser att det saknas skäl att formulera träplankets utformning som ett villkor. Träplanket kommer placeras direkt utanför stängslet och uppföras längs hela den södra sidan av Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 22 (40) 2025-06-12 6298-2024 verksamhetsområdet samt sträcka sig cirka 20 meter längs båda sidorna av verksamhetsområdet från kulturreservatets håll sett. Solkompaniet åtar sig att ta fram en skötselplan i syfte att främja befintliga natur- och kulturvärden samt skapa förutsättningar för biologisk mångfald för verksamhetsområdet. Solkompaniet bedömer att en 15 meters skyddszon är ett tillräckligt skydd för fladdermöss. Inom skyddszonen ska träd bevaras, men stängsel får uppföras. I princip-layouten är stängslet placerat cirka 11–15 meter från vägen och stängslet bedöms inte påverka värden för fladdermöss negativt. Det är främst inom 15 meter från vägen som det förekommer värden för fladdermöss, t.ex. några äldre träd. Längre in mot verksamhetsområdet finns tätare produktionsskog som inte har något värde för fladdermöss. Det är därmed inte motiverat att hålla en så stor skyddszon som 30 meter som länsstyrelsen föreslår. I nuvarande layout hålls ett avstånd om 25 meter mellan stängsel och naturreservatet Östra Tångarne. Det bedöms inte blir någon skillnad i påverkan på naturreservatet om stängslet skulle vara placerat 30 meter från reservatet i stället för 25 meter. Bolaget anser att det saknas skäl att bevara en skyddszon runt den undantagna biotopen, tallmossen. Som bolaget tidigare angivit kommer inga ingrepp ske i naturvärdesbiotopen, som kommer undantas från exploatering. Solkompaniet accepterar att naturvärdesbiotopen ska märkas ut i fält innan arbeten påbörjas för att förhindra att den skadas under anläggandet av parken. B Länsstyrelsens förslag på bullervillkor är inte lämplig för buller som avser byggplatser. Det finns inte heller något behov av uppföljning under driftskedet eftersom verksamheten inte bedöms föranleda något buller som riskerar överskrida gällande riktvärden. Solkompaniet kommer att anpassa metod och skyddsåtgärder för att tillse att riktvärdena innehålls i enlighet med Bolagets föreslagna villkor 5. I den layout som Solkompaniet redovisat framgår att det är minst 100 meter mellan transformatorstationer och batterienhet till närmsta bostad. Det bedöms därmed finnas marginal i det avstånd som krävs för att Naturvårdsverkets riktvärden ska klaras. Baserat på erfarenheter och utredningar från tidigare projekt bedöms riktvärdet nattetid för industri- och annat verksamhetsbuller (40 dBA) innehållas för buller från batteri på ett avstånd om 35 meter Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 23 (40) 2025-06-12 6298-2024 från batterienheten. Genom att bevara befintlig skog mellan områdena samt genom att etablera träplank utanför stängslet innan bygg- och anläggningsarbeten påbörjas kan viss bullerdämpning erhållas och påverkan genom buller på reservatet bedöms bli begränsad. Transporter till och från området bedöms ske i en omfattning av cirka 10 tunga transporter (till- och från anläggningen) per installerad MW under anläggningsskedet vilket för aktuell solpark motsvarar totalt cirka 280 transporter. Dessa transporter kommer att fördelas ut över tiden för anläggningsskedet och med antagandet om kortast möjliga byggtid på 18 månader innebär det att antalet transporter per arbetsdag bedöms till 1–2. Trafiken under byggtiden bedöms därför inte medföra några förhöjda bullernivåer gentemot omgivningen. I praktiken kommer byggtiden vara längre än 18 månader, vilket kommer sprida ut antal tunga transporter/dag ytterligare. Det ska även tilläggas att det finns flera vägar inom verksamhetsområde och att transporterna kan ta en väg in och en annan väg ut, vilket ytterligare sprider ut antal tunga transporter/dag och väg. Principen för markförberedande åtgärder och byggnation är att minimera ingrepp i mark. Avbaning/uppgrävning eller övertäckning av torv är inte huvudsyftet med verksamheten. Däremot är det svårt att undvika under anläggningsfasen med anledning av den mängd torv som finns i området. Enligt SGUs kartvisare för jordarter finns cirka 8,5 hektar torvmark inom verksamhetsområdet, framför allt i den nordöstra delen av det norra delområdet (delområde B). Ett villkor enligt länsstyrelsens förslag är således inte praktiskt möjligt att innehålla eftersom det inte går att utesluta att det behövs avbaning, uppgrävning eller övertäckning av torv för någon mindre del av den totala ytan. Däremot kommer Solkompaniet i största möjliga mån undvika avbaning, uppgrävning eller övertäckning av torv, där så är möjligt. Eftersom etablering som kräver grundläggning utgör en mycket liten del av det totala verksamhetsområdet kan grundläggningen i detaljprojekteringen styras mot områden med mindre inslag av torv på ett sätt som ger minsta möjliga ingrepp och påverkan. Det huvudsakliga markingreppet utgörs av pålningen för panelstativen men pålningsförfarandet bedöms endast medföra en begränsad påverkan på marken och innebär inte heller att några jordmassor lyfts bort eller övertäcks. Pålarnas storlek är ca 10 cm i diameter. Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 24 (40) 2025-06-12 6298-2024 Avbaning och utjämning kommer inte utföras annat än vid grundläggning av väg och byggnader som transformatorstationer. Etablering som kräver grundläggning kommer i möjligaste mån undvikas i områden som är särskilt blöta. Grundläggning krävs för nät- och kopplings-stationer, men dessa kommer inte heller att anläggas inom särskilt blöta områden. Etablering som kräver grundläggning utgör en mycket liten del av det totala verksamhetsområdet och kan i detaljprojekteringen styras mot områden med mindre inslag av torv på ett sätt som ger minsta möjliga ingrepp och påverkan. Vad Solkompaniet åtagit sig i fråga om avbaning, utjämning och grundläggning är Bolaget bundet av enligt det allmänna villkoret och det saknas därför skäl att reglera frågan i villkor. Inga massor kommer tas in till verksamhetsområdet, enbart ballast som konstruktionsmaterial för interna vägar inom verksamhetsområdet och grundläggning för bl.a. transformatorstationer. Den ballast som kommer att införas på verksamhetsområdet kommer att köpas in från tillståndsgiven täktverksamhet. Det är inaktuellt för verksamhetsutövaren att ta in sådana massor som kan innehålla invasiva arter. Älmhults kommun Sammanfattningsvis framgår av ansökan och därefter ingivna handlingar att ansökt verksamhet inte påtagligt skadar kulturmiljön i den mening som avses i miljöbalken. Stora delar av det planerade insynsskyddet består av befintliga skogsridåer. De insynsskydd som kommer att uppföras kan exempelvis utgöras av inplantering av lägre växande vegetation i form av t.ex. hassel, hagtorn och en. Dessa bedöms kunna bidra positivt med avseende på biologisk mångfald men också bidra till att minska den visuella påverkan gentemot närboende då dessa växter är relativt ”täta” och samtidigt kan smälta in naturligt i omgivningen. Dikena inom verksamhetsområdet är anlagda och att de därmed inte omfattas av strandskydd. Räddningstjänsten Solkompaniet ansöker endast om tillstånd för ett batterienergilager, det saknas därför anledning att bemöta synpunkter rörande flera energilagringsenheter. Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 25 (40) 2025-06-12 6298-2024 Säkerställande av att de system och komponenter som används är konstruerade för att klara de väderförhållandena m.m. som kan förekomma på platsen kommer att utredas i samråd med leverantören när det är slutligt fastställt vilka komponenter som kommer att köpas in. Inför byggnation kommer det genomföras en utredning av områdets hydrauliska egenskaper. Mekanisk påverkan, t.ex. nedfallande träd, kan orsaka skador på anläggningen och i värsta fall leda till brand. Anläggningen kommer dock vara inhägnad vilket minskar risken för att fallande träd orsakar skador. Frågeställningar rörande räddningstjänstens möjlighet till insats – såsom insatstid, framkomlighet, markens bärighet samt vägnät inom solparksområdet kommer hanteras i nära dialog med räddningstjänsten under projektets fortsatta planering. För att uppskatta behovet av släckvattenhantering i anslutning till solparken redovisas nedan generella bedömningar som är tillämpliga för solparker i allmänhet. Frågeställningen bör hanteras vidare i kommande detaljprojektering. Vid brand i solpaneler rekommenderas pulversläckare som det mest effektiva alternativet. Användning av pulver vid brand i solpaneler förväntas inte ge upphov till några mängder släckvatten som kräver särskild hantering. Kylning av intilliggande utrustning är vanligtvis inte heller nödvändig. Om vegetation under eller i direkt anslutning till solpaneler skulle börja brinna och vatten kan användas på ett säkert sätt, bedöms den förväntade föroreningsgraden i släckvattnet vara så låg att uppsamling inte behövs. Vid bränder i exempelvis transformatorskåp eller förråd kan vatten användas för släckning, och då kan släckvattenmängder i storleksordningen 5–15 m³ förekomma. Dessa mängder är dock förhållandevis små och motsvarar inte situationer där en brand sprids okontrollerat över stora delar av en anläggning, vilket generellt anses vara osannolikt. Även i områden där markens genomsläpplighet är mer än låg, och där risken för grundvattenpåverkan vid föroreningar är något större, anses dessa mindre mängder släckvatten inte innebära någon betydande miljörisk. För att ytterligare minska riskerna för brand och miljöpåverkan kommer bolaget bland annat vidta följande åtgärder. - Möjlighet kommer finnas för räddningstjänst eller annan kvalificerad personal att snabbt och säkert kunna stänga av anläggningen vid en insats. Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 26 (40) 2025-06-12 6298-2024 - Invallning kring transformatorstationer och kemikaliebodar för att hantera eventuella spill och släckvatten. - Utrustningens placering kommer planeras med hänsyn till närliggande vattendrag, vilket beaktas i detaljprojekteringen tillsammans med eventuella invallningsåtgärder. - Strategisk placering av brandsläckare, särskilt pulver- och skumsläckare, inom området. Räddningstjänsten informeras om placering och typ av släckutrustning. En hanteringsplan ska finnas när anläggningen tas i bruk. Det saknas anledning och är inte möjligt i detta skede att fastställa exakt placering av batterienergilagret i tillståndet. Därmed saknas förutsättningar för att fastställa ett exakt säkerhetsavstånd. Ett avstånd på fyra meter bedöms utgöra gränsen för när strålningsnivån riskerar att orsaka antändning av vegetation. För att ta höjd för eventuella felberäkningar bedöms ett skyddsavstånd om åtta meter rimligt. Rekommendationen överensstämmer även med Boverkets vägledning avseende skyddsavstånd mellan byggnader samt vägledning om brandskydd för batterienergilager framtagen av RISE. Mot bakgrund härav åtar sig Solkompaniet att hålla åtta meter skyddsavstånd mellan batterienergilagret och närliggande brännbart material så som exempelvis vegetation. Inom skyddsavståndet ska marken vara täckt av någon form av obrännbart underlag (grus, makadam, singel eller liknande). Skogsstyrelsen Inga skogliga biotopskyddsområden, nyckelbiotoper eller objekt med naturvärde kommer att påverkas av fysiska intrång i samband med etableringen av solparken. Vidare tas särskild hänsyn till skogliga värden genom att skyddsavstånd bevaras trädklädda områden och genom att bullrande arbete utförs med hänsyn till fåglar och fladdermöss. Kumulativ effekt av ökad efterfrågan ska inte tas hänsyn till inom ramen för förevarande prövning. Solkompaniet har endast faktiska möjligheter att ta hänsyn till sådana förutsättningar som faktiskt föreligger vid tidpunkten för förevarande prövning. 3 kap. 4 § miljöbalken innebär därmed inget hinder mot ansökt verksamhet. Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 27 (40) 2025-06-12 6298-2024 Naturskyddsföreningen På grund av avståndet till Natura 2000-områdena bedöms etableringen av solparken inte påverka de utpekade naturtyperna i vare sig Tångarne eller Linnes Råshult. Inget av Natura 2000- områdena är utpekade för arterna mindre hackspett eller spillkråka och under de utförda inventeringarna har inga miljöer av särskilt värde för dessa arter identifierats inom verksamhetsområdet. Myrmarken har ett visst naturvärde (klass 4), med ett visst biotopvärde och ett obetydligt artvärde. Avverkningen och etableringen bedöms inte medföra någon betydande påverkan med avseende på markfuktigheten. Mot bakgrund av att biotopen är relativt liten till ytan (0,11 hektar) samt under förutsättning att fältskiktet behandlas med försiktighet och att död ved sparas i vissa områden är bedömningen att påverkan blir begränsad och intrånget som solparken medför bedöms därför som acceptabelt. Att anläggande av solpaneler på en i sammanhanget marginell yta myrmark medför vissa negativa klimateffekter bör ställas i relation till de positiva effekter som den ansökta verksamheten medför i sin helhet. Den absolut största delen av torvmarken i området är redan avverkad vilket syns på uppdaterade flygfoton men har också bekräftats av de biologer som inventerat området i fält. För de delar som utgörs av torvmark kommer extra försiktighet att vidtas i samband med att material körs ut till området. Exempelvis kommer inga tunga fordon att användas utan i stället används mindre banddrivna alternativ för att minimera påverkan. Rensning av vattendragen planeras inte ske. Verksamhetsområdets värde för friluftsliv och rekreation bedöms som lågt trots att det sammanfaller med utpekat riksintresse för friluftsliv samt ligger i nära anslutning till attraktiva natur- och kulturmiljöer. Inga höga naturvärden eller särskilda attraktioner har identifierats inom verksamhetsområdet. Det finns inte heller några utpekade stråk eller stigar. Populära vandringleder såsom Diö- Råshult och Getaryggsvägen är belägna utanför verksamhetsområdet. Det kommer fortfarande vara möjligt att ströva fritt i områdena mellan solparkens delområden, och tillgängligheten i närområdet kommer i stort att bibehållas. Under solparkens driftstid bedöms det industriella intrycket i viss mån kunna påverka områdets attraktivitet. Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 28 (40) 2025-06-12 6298-2024 Med föreslagna skyddsåtgärder gentemot känsliga utblickar kommer solparkens synintryck mildras, vilket bidrar till att den negativa påverkan på upplevelsevärdet kan begränsas. Verksamhetens påverkan på friluftsliv och rekreation bedöms således som liten negativ. Avseende riksintresset Möckelnområdet kommer det r inte att uppstå någon påtaglig skada på riksintresset. Det saknas därför skäl att förbjuda hela eller delar av verksamheten med stöd av 3 kap. 6 § miljöbalken. Synpunkter från närboende Solkompaniet har åtagit sig att bevara naturliga insynsskydd samt uppföra insynsskydd på platser där naturliga avskärmningar saknas. Avstånd till några av bostadshusen har utökats. Ökningen i transporter till och från området på grund av solparken uppskattas till som mest 1–2 per dag. Detta kommer inte medföra någon risk för överskridande av gällande riktvärden för trafikbuller. Solkompaniet kommer för övrigt i största möjliga mån genom upphandling av leverantör och transporter styra så att transporterna huvudsakligen sker längs de större vägarna. Upplevelsen av området under byggskedet kommer att vara mer varierande jämfört med under driftskedet eftersom det under byggskedet kommer vara mer rörelse från arbetsmaskiner, transporter, markberedning m.m. som kan påverka upplevelsen negativt för de som rör sig i området. Eftersom tiden då byggskedet pågår får anses vara relativt begränsad (cirka 18–24 månader), samtidigt som det finns goda möjligheter att passera genom verksamhetsområdet, är bedömningen att påverkan på friluftsliv och rekreation under byggskedet är liten. Med vidtagna skyddsåtgärder, bedöms påverkan på friluftsliv och rekreation under driftstiden som liten. Sammantaget bedöms en etablering av solparken innebära en liten negativ konsekvens för friluftsliv och rekreation. Solparken i sig kommer att utgöra en viss fysisk barriär för djurlivet och följaktligen påverka arters möjlighet att röra sig fritt i landskapet. Verksamheten omfattning och utformning har anpassat till att i största möjliga mån undvika påverkan på identifierade naturvärden samt djurlivet. Solparken kan under driftstiden bidra till ökad biologisk mångfald med de ängslika ytor som bildas under Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 29 (40) 2025-06-12 6298-2024 solpanelerna där gräs, örter och blommor trivs som i sin tur verkar positivt för insekter och pollinerare. Detta kommer även främjas genom den skötselplan som kommer tas fram. Den hydrologiska utredningen visar att varken grundvattenmagasin eller brunnar bedöms få försämrade uttagsmöjligheter eller kvalitét till följd av verksamheten. Dricksvattnet kommer inte att påverkas. Krav på ersättning av bland annat minskade fastighetsvärden enligt 31 kap. miljöbalken ryms inte inom ramen för prövning i ett ansökningsmål. Ur totalförsvarssynpunkt är anläggningen och dess bidrag till den fossilfria energin viktig. Solkompaniet har vägt de motstående intressena behov av livsmedel och behov av energi mot varandra och i detta fall kommit fram till att behovet av energi väger tyngre. En avvecklingsplan kommer att tas fram innan anläggningen tas ur bruk. Avvecklingsplan kommer lämnas in till tillsynsmyndigheten senast sex månader innan anläggningen planeras att tas ur bruk. Planen ska godkännas av tillsynsmyndigheten. Miljöprövningsdelegationens bedömning Miljökonsekvensbeskrivning Miljöprövningsdelegationen anser att miljökonsekvensbeskrivningen i allt väsentligt uppfyller kraven enligt 6 kapitlet miljöbalken med hänsyn till den prövning som här ska göras. Ramen för prövningen Bolaget har ansökt om ett frivilligt tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken och gjort bedömningen att verksamheten har en betydande miljöpåverkan. Enligt ansökan utgörs verksamhetsområdet delvis av våtmark i form av sumpskog, det gäller en stor del av område B. Miljöprövningsdelegationen bedömer att sumpskogen är att betrakta som vattenområde enligt miljöbalkens definition. Verksamhet som innebär uppförande av en anläggning, fyllning, pålning eller grävning i ett vattenområde är vattenverksamhet (11 kap. 3 § miljöbalken), som är tillståndspliktig. I stället för tillståndsplikt gäller anmälningsplikt om den bottenyta som Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 30 (40) 2025-06-12 6298-2024 verksamheten omfattar i vattenområdet uppgår till högst 3 000 kvadratmeter (19 § förordning (1998:1388) om vattenverksamheter). Det saknas praxis för hur bottenytan ska beräknas för solkraftsanläggningar. Det finns dock praxis för brygganläggningar som kan vara relevant att jämföra med. För brygganläggningar består verksamhetens bottenyta av bryggans yta samt vattenområdet mellan eventuella så kallade y-bommar1 (se MÖD 2011:22). Miljöprövningsdelegationen anser att solcellspanelerna bör inkluderas i den bottenyta som verksamheten omfattar i vattenområdet. Om enbart de anläggningsdelar som kommer att ha direkt kontakt med vattenområdet skulle inkluderas i bottenytan bedömer miljöprövningsdelegationen att anläggning, fyllning, pålning eller grävning i vattenområdet i detta fall överskrider den yta som är gräns för anmälningspliktig vattenverksamhet. Miljöprövningsdelegationen anser också att sökanden inte har visat hur verksamheten ska kunna anläggas utan att innebära tillståndspliktig vattenverksamhet. Miljöprövningsdelegationen saknar befogenhet att pröva tillstånd till vattenverksamhet. Miljöprövningsdelegationen bedömer att etableringen av den ansökta verksamheten är så integrerad med vattenverksamheten, att dessa prövningar bör samordnas. Ytterligare ett skäl att pröva verksamheten samlat är att prövningsmyndigheterna annars skulle kunna komma fram till olika ståndpunkter i tillåtlighetsfrågan. Därför sker i detta beslut ingen prövning av den del av ansökan som utgörs av våtmark. Miljöprövningsdelegationen ser dock inte skäl att avvisa ansökan i sin helhet eftersom en stor del av ansökt yta kvarstår. Den yta som utgörs av vattenområden är även sammanhängande vilket medför att etablering på övriga områden inte berörs i någon större utsträckning. Miljöprövningsdelegationen går vidare och prövar därför ansökan i övriga delar. Tillåtlighet Val av plats och planförhållanden För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det enligt 2 kap. 6 § miljöbalken väljas en plats 1 Y-bommar är förtöjningsbommar som används för att förtöja båtar Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 31 (40) 2025-06-12 6298-2024 som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö. Tillstånd får inte ges i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelser. Ansökt verksamhet omfattas inte av detaljplan. Störningar för närboende Avståndet till närmaste bostäder är cirka 45 meter från verksamhetsområdet och 9 bostäder finns inom 100 meter från området. Totalt finns cirka 70 bostäder inom en radie om 500 meter från planerad anläggning. Av underlaget i ärendet framgår att störning framför allt kan uppkomma under anläggningsarbetet genom buller och transporter. Förändringar av landskapsbilden och uppsättning av stängsel medför att området blir mindre tillgängligt för allmänheten. Miljöprövningsdelegationen anser att avståndet till flera bostäder är kort och bedömer att ett skyddsavstånd om 100 meter till bostäder får anses rimligt för denna etablering. Miljöprövningsdelegationen anser att det buller som uppstår under anläggningsarbetet är tidsbegränsat på ett sådant sätt att det inte medför någon betydande störning för närboende. Under förutsättning att sökanden genomför de åtgärder som redovisats och att föreskrivna skyddsåtgärder i detta beslut följs anser miljöprövningsdelegationen att verksamheten kan uppföras och drivas utan oacceptabla störningar för närboende. Hushållningsbestämmelser (riksintressen) Ansökan avser tillstånd till solcellsanläggning på skogsmark och innebär ändrad markanvändning. Bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken ska därför tillämpas. Etableringen berör inte jordbruksmark. Det har i ärendet inte framkommit att den skogsmark som tas i anspråk för anläggningen påtagligt skulle påverka virkesförsörjningen till skogsindustrin. Miljöprövningsdelegationen gör därmed bedömningen att skogsmarken inte har sådan betydelse för skogsnäringen att bestämmelserna i 3 kap. 4 § miljöbalken utgör hinder för verksamheten. Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 32 (40) 2025-06-12 6298-2024 Enligt 3 kap. 6 § första stycket miljöbalken ska mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet, så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Länsstyrelsen i Kronobergs län har bedömt påverkan på dessa riksintressen. Länsstyrelsen har yrkat om vissa skyddsavstånd och vissa hänsyn för att undvika påtaglig skada på aktuella riksintressen. Älmhults kommun har också framfört synpunkter vad gäller utökade skyddsavstånd. Miljöprövningsdelegationen anser att dessa synpunkter är relevanta och motiverar utökad hänsyn. Av bolaget föreslagna villkor om skyddsavstånd och iordningsställande av insynsskydd skärps. I närområdet för den ansökta solcellsanläggningen finns ett relativt högt antal närboende. Flera av dessa har i yttrande uttryckt oro för att bli av med skogsmiljön och om inskränkning av friluftslivet. Länsstyrelsen har bedömt att det föreslagna verksamhetsområdet inte nämnvärt försämrar möjligheterna att bevara områdets värden för friluftslivet. Miljöprövningsdelegationen bedömer utifrån de skyddsåtgärder och hänsynsavstånd som föreskrivs i villkoren att etableringen inte medför någon oacceptabel skada på aktuella riksintressen. Områdesskydd Naturreservatet Östra Tångarne, är beläget precis intill ansökt verksamhet och sitter ihop med Natura 2000-området Tångarne (SE0320223). I syfte att bevara, vårda och utveckla naturmiljöer och arter så att den biologiska mångfalden på land och vatten bevaras och stärks bör exploatering i anslutning till reservatet begränsas. Miljöprövningsdelegationen gör bedömningen att det behövs en 30 meter bred skyddszon som sparas mot gränsen till reservatet. I naturvärdesinventeringen beskrivs en tallmosse inom område E, där skadlig verksamhet bör begränsas. Naturvärdet utgörs av en tallskog på myrmark och lövblandad barrskog med relativt opåverkad hydrologi och med delvis utvecklade tuvor och höljor. Miljöprövningsdelegationen anser att det finns skäl att föreskriva en skyddszon från exploatering i syfte att motverka att naturvärdet påverkas negativt. Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 33 (40) 2025-06-12 6298-2024 Strandskydd Bolaget har genomfört en kartläggning i fält av vattendragen. Efter granskning av denna bedömer miljöprövningsdelegationen att vattendragen inte omfattas av strandskydd. Natura 2000 Cirka 500 meter nordväst om den planerade solparken ligger Natura 2000-området Tångarne (SE0320223) ett riksintresse enligt 4 kap. 8 § miljöbalken. Området utgörs främst av lövdominerad blandskog, alsumpskog, betesmarker, utmed sjön en smal strandzon, samt översilningsmarker som årligen översvämmas. Området Tångarne har i länets naturvårdsprogram erhållit klass 1 på en tregradig skala, där klass 1 är det högsta värdet, vilket motsvarar särskilt stora naturvärden. De diken som leds genom verksamhetsområdet avrinner till Tångarne och vidare ut i sjön Möckeln. Bolaget har bedömt att den planerade verksamheten inte påverkar Natura 2000 området på ett sådant sätt som skulle kräva tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Verksamheten kommer inte att etableras inom Natura 2000. Miljöprövningsdelegationen bedömer att driften av verksamheten i sig inte kommer att påverka området. Vad avser utsläpp i samband med anläggningsarbete och för det fall det skulle inträffa en brand eller liknande händelse som medför att förorenat vatten kan ledas ut till dikena föreskrivs ett villkor om beredskapsplan. Miljöprövningsdelegationen bedömer därför att anläggningen inte inverkar på de bevarandevärden som är skyddade. Artskydd Fladdermöss och fåglar Av fladdermusinventeringen framgår att inga kolonier eller boplatser påträffades inom inventeringsområdet. Störst aktivitet finns i lövskogsallén strax utanför och öster om det södra inventeringsområdet, men även centralt i en avverkad yta i södra inventeringsområdet, samt i den södra delen av det norra inventeringsområdet. Miljöprövningsdelegationen anser att en skyddszon om 30 meter mellan solparken och vägen i område F:s östra kant, ska bevaras för att bibehålla flera naturvärden och särskilda värden för bevarande av fladdermöss. Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 34 (40) 2025-06-12 6298-2024 Ett flertal fågelarter har iakttagits i verksamhetsområdets närområde. Bolaget har åtagit sig att vidta skyddsåtgärder i samband med anläggningsarbetet genom att undvika bullrande verksamhet och anpassa avverkningar efter häckningssäsong. Miljöprövningsdelegationen bedömer att bolagets åtaganden och föreskrivna skyddsåtgärder med hänsyn till artskyddet är rimliga. Motivering av villkor Villkor 1 Villkoret innebär att bolaget är skyldig att följa vad som uppgivits i ansökan och vad man i övrigt åtagit sig i ärendet om inget annat sägs i detta beslut. Formuleringen är i enlighet med nuvarande praxis och innebär att ansökans innehåll och övriga åtaganden från bolagets sida får samma juridiska status som övriga villkor i detta beslut. Villkor 2 Verksamheten kan ge upphov till buller framför allt i samband med uppförande och avveckling. Miljöprövningsdelegationen bedömer det motiverat att föreskriva villkor om begränsning av buller under anläggningsskedet. Angivna ljudnivåer ska gälla såväl vid bostäder (inkluderat fritidsbostäder) som i kulturreservatet. Villkor 3 Genom en plan för skötsel av området kan biotoper och den biologiska mångfalden inom verksamhetsområdet bibehållas och förstärkas. Bedömningen grundar sig i att verksamheten riskerar att medföra negativa effekter på den biologiska mångfalden och ekosystemen i form av exempelvis habitatförlust och undanträngning. Skötselplanen bör innefatta förutsättningar för insådd av frö och plantering av växtmaterial inom området och även åtgärder i syfte att förhindra risk för spridning av invasiva arter. Villkor 4 Villkoret syftar till skydda fåglar och förhindra verksamheten från att komma i konflikt med artskyddsförordningen. Avverkning av träd och röjning av buskar ske utanför fåglarnas häckningsperiod och utanför fladdermössens primära aktivitetsperiod. Detta gäller både vid anläggande av solcellsparken och vid underhåll under drifttiden. Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 35 (40) 2025-06-12 6298-2024 Villkor 5 Miljöprövningsdelegationen anser att det är lämpligt att föreskriva villkor om att en kantzon ska sparas längs den östra delen av delområde F för att bibehålla värden för fladdermöss samt övriga naturvärden. Villkoret syftar till att säkerställa att kantzonen sparas orörd och inga anläggningsarbeten utförs i denna zon. Villkor 6 Miljöprövningsdelegationen bedömer att en 30 meter bred skyddszon behöver sparas mot gränsen till naturreservatet Östra Tångarne för att ansökt verksamhet inte ska påverka naturreservatet negativt. Villkoret syftar till att säkerställa att skyddszonen sparas orörd och inga anläggningsarbeten utförs i denna zon. Villkor 7 För att minska anläggningens påverkan på landskapsbilden och störningar för de som bor närmast anläggningen ska ett skyddsavstånd mellan bostadshus (inklusive fritidshus) och verksamhetens fasta anläggningsdelar hållas. Villkor 8 Villkoret syftar till att säkerställa att skyddszonen inrättas innan anläggningsarbeten påbörjas. Detta för att förhindra att naturvärdesbiotopen (tallmossen) i område E, skadas under avverkning och uppförande av anläggningen. Villkor 9 Villkoret syftar till att motverka påverkan på landskapsbilden ur ett kulturmiljöperspektiv. Villkor 10 Bolaget har uppgett att anläggningen ska stängslas in i olika delområden. Miljöprövningsdelegationen bedömer att denna instängsling utgör ett hinder för klövvilt och därför behövs så kallade viltpassager genom de olika delområdena. Miljöprövningsdelegationen anser att 15 meter är ett rimligt utrymme för sådan passage på den här platsen. För de passager som delas av ett vattendrag ska avståndet till vattendraget vara 15 meter. Villkoret syftar också till att småvilt ska kunna rör sig fritt mellan de stängslade ytorna. Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 36 (40) 2025-06-12 6298-2024 Villkor 11 Villkoret syftar till att förhindra utsläpp till mark och vatten av kemiska produkter och avfall, som kan medföra påverkan i miljön och på människors hälsa. Bolaget har redogjort för skyddsåtgärder för att förhindra utsläpp till mark och vatten av kemiska produkter och avfall från transformatorstationer och arbetsmaskiner med mera. Det är även viktigt att det finns utrustning för uppsamling så att eventuellt spill och läckage kan omhändertas på ett miljömässigt lämpligt sätt. Villkor 12 Bolaget ska vidta vissa åtgärder för att minska riskerna för brand och miljöpåverkan som en följd av brand. Miljöprövningsdelegationen anser det lämpligt att dessa preciseras i en beredskapsplan. De dike som finns i området rinner till sjön Möckeln via Natura 2000 område. Åtgärderna ska också syfta till att förhindra att dessa områdens naturtyper påverkas. Villkor 13 Miljöprövningsdelegationen anser att det finns behov av ett kontrollprogram för att fortlöpande planera och kontrollera verksamheten i syfte att förebygga miljöpåverkan. Kontrollprogrammet ska möjliggöra för verksamhetsutövaren och tillsynsmyndigheten att bedöma om tillståndet med de åtaganden som gjorts och de villkor som har föreskrivits följs. Villkor 14 Det är av vikt att avveckling av hela eller väsentliga delar av verksamheten sker på ett sätt som minimerar risker för människors hälsa och miljön. Av denna anledning ska en plan upprättas så att tillsynsmyndigheten har möjlighet att kontrollera arbetet med att avveckla hela eller delar av verksamheten. Utgångspunkten bör vara att alla anläggningar och all utrustning monteras ner och forslas bort från platsen för att omhändertas på lämpligt sätt. Dock kan det vara lämpligt att det finns möjlighet att lämna kvar anläggningsdelar som kan fylla en funktion i den framtida markanvändningen. Till exempel kanske vissa vägar kan nyttjas vid framtida skogsbruk eller för rekreation och friluftsliv. Tillsynsmyndigheten ska därför ges möjlighet att vid behov medge att anläggningsdelar eller utrustning lämnas kvar. Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 37 (40) 2025-06-12 6298-2024 Delegering Enligt 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken (jmf med 19 kap. 5 §) får miljöprövningsdelegationen överlåta åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor av mindre betydelse. Miljöprövningsdelegationen anser att det är motiverat att ge tillsynsmyndigheten möjlighet att föreskriva villkor om, storlek på skyddszon runt naturvärdesobjekt Tallmossen, skydds- och försiktighetsåtgärder i beredskapsplan samt avveckling av verksamheten. Ekonomisk säkerhet Miljöprövningsdelegationen anser att säkerhet ska ställas för kostnaderna för avhjälpande av den miljöskada och andra återställningsåtgärder som behövs på grund av verksamheten. Miljöprövningsdelegationen bedömer att det krävs en säkerhet på etthundrafyrtiofemtusen (145 000) kronor per installerad MWp för verksamheten. Beloppet baseras på den kostnadsberäkning som bolaget gett in i ärendet och som bland annat visar kostnader för demontering och upptagning av kablar. Miljöprövningsdelegationen anser att säkerheten ska gälla för ett värsta scenario. Det kan hända att det är först vid tillståndstidens utgång som det uppdagas att en verksamhetsutövare inte kan fullgöra sina skyldigheter att återställa området. För att säkerställa att tillsynsmyndigheten ges tillräcklig tid att upphandla och i övrigt se till att en godtagbar återställning genomförs anser delegationen att säkerheten ska gälla två år utöver tillståndstiden. Indexuppräkning bör då även ske för dessa två år. Igångsättningstid Givet den aktuella branschens teknikutveckling bedömer miljöprövningsdelegationen att en igångsättningstid på 7 år är tillräcklig. Tidsbegränsat tillstånd Miljöprövningsdelegationen väljer att tidsbegränsa tillståndet (16 kap. 2 § miljöbalken) till att gälla i 45 år i enlighet med bolagets yrkande. Länsstyrelsen Kalmar län Beslut 38 (40) 2025-06-12 6298-2024 Sammanfattande bedömning Miljöprövningsdelegationen har prövat verksamheten utifrån miljöbalkens mål och allmänna hänsynsregler. Mot bakgrund av de åtaganden bolaget gjort, de begränsningar och de villkor som föreskrivs för verksamheten bedömer miljöprövningsdelegationen att verksamheten är tillåtlig och att tillstånd kan lämnas. Detta beslut har fattats av Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen Kalmar län. I beslutet deltog ordförande Karolina Sjöblom och miljösakkunnig Lotta Bohman. Ärendet har beretts av miljöskyddshandläggare Caroline Lagerkvist. Denna handling har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrift. Information om hur Länsstyrelsen Kalmar län behandlar personuppgifter, se h+ttps://www.lansstyrelsen.se/kalmar/om- oss/om-webbplatsen/sa-hanterar-vi-dina-personuppgifter.html Bilagor 1. Verksamhetsområde 2. Hur man överklagar 3. Kungörelse Kopia till Länsstyrelsen i Kronobergs län Älmhults kommun Aktförvararen i Älmhults kommun Naturvårdsverket Havs- och Vattenmyndigheten Närboende Bilaga 1 Verksamhetsområde ± A B D C F E Teckenförklaring 1:10 000 0 0,13 0,25 0,5 Km SKS Sumpskogar 241108.shp Reviderad och inlämnad 2024-12-13 OBS! på kartan är inte de skyddszoner och skyddsavstånd som föreskrivs i villkor utritade. Områden som omfattas av SKS sumpskogar på kartan ingår inte i tillståndet. Sida 240 av 472 ©Lantmäteriet Geodatasamverkan Bilaga 2 Ni kan överklaga beslutet hos mark- och miljödomstolen Om ni inte är nöjda med Miljöprövningsdelegationens beslut, kan ni skriftligen överklaga beslutet hos mark- och miljödomstolen. Så här överklagar ni beslutet Miljöprövningsdelegationen måste pröva att överklagandet har kommit in i rätt tid, innan det skickas vidare tillsammans med handlingarna i ärendet. Därför ska ni lämna eller skicka er skriftliga överklagan till Länsstyrelsen Kalmar län antingen via e-post; kalmar@lansstyrelsen.se, eller med post; Länsstyrelsen Kalmar län, 391 86 Kalmar. Tiden för överklagande Ert överklagande måste ha kommit in till Länsstyrelsen senast den 17 juli 2025. Om det kommer in senare kan överklagandet inte prövas. I ert överklagande kan ni be att få ytterligare tid till att utveckla era synpunkter och skälen till att ni överklagar. Sedan är det mark- och miljödomstolen som beslutar om tiden kan förlängas. Parter som företräder det allmänna ska ha kommit in med sitt överklagande inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. Ert överklagande ska innehålla • Vilket beslut som ni överklagar, beslutets datum och diarienummer. • Hur ni vill att beslutet ska ändras. • Varför ni anser att Miljöprövningsdelegationens beslut är felaktigt. Om ni har handlingar som ni anser stödjer ert överklagande bifogar ni kopior på dessa. Kontakta Länsstyrelsen i förväg om ni behöver bifoga filer som är större än 25 MB via e-post. Ombud Om ni anlitar ett ombud som sköter överklagandet åt er ska ombudet uppge sitt namn, adress och telefonnummer. Ombudet bör också bifoga en fullmakt. Behöver ni veta mer? Har ni ytterligare frågor kan ni kontakta Länsstyrelsen via e-post, kalmar@lansstyrelsen.se, eller via växeltelefonnummer 010-223 80 00. Ange diarienummer 6298-2024. Postadress: 391 86 Kalmar T elefon: 010-223 80 00 E-post: kalmar@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/kalmar www.lansstyrelsen.se/kalmar/personuppgifter Bilaga 3 Miljöfarlig verksamhet, beslut Solkompaniet Sverige AB har fått tillstånd till anläggande och drift av markbaserad solcellsanläggning på fastigheten Råshult 1:5 i Älmhults kommun, Kronobergs län. Beslutet som är förenat med vissa villkor hålls tillgängligt hos länsstyrelsen, Regeringsgatan 1 i Kalmar samt vid Älmhults kommuns servicecenter, Stortorget 1 i Älmhult. Beslutet kan överklagas hos Mark- och miljödomstolen i Växjö genom skrivelse som lämnas till Miljöprövningsdelegationen, Länsstyrelsen Kalmar Län, 391 86 KALMAR, eller via e-post till kalmar@lansstyrelsen.se senast den 17 juli 2025. (Ange ärendets diarienummer dnr 6298-2025). Postadress: 391 86 Kalmar T elefon: 010-223 80 00 E-post: kalmar@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/kalmar www.lansstyrelsen.se/kalmar/personuppgifter Sa mmanträdesprotokoll 2025-03-17 Sidnummer, beslut 1(4) Miljö- och byggnämnden

§ 4 Lägesbild 2026–2028 • Ny lägesbild ska skrivas för 2026–2028.

§ 5 Uppföljning Medborgarlöfte. Nya ska tas fram - dialog och input. Uppföljning av medborgarlöfte 2025–2026. Löfte 1: Trygghetsmätning visar på ökat förtroende för polis i Älmhult och att upplevelsen är att polisen är mer tydlig närvarande i Älmhult. Löfte 2: Totalt 16 ärenden har hanterats. Löfte 3: Samverkan har genomförts med näringslivschef. Inga gemensamma samverkansmöten har gjorts med näringslivet. Arbete har påbörjats om hur en inkludering med näringslivet till den lokala brottsförebyggande lägesbilden kan ske. Löfte 4: Grannsamverkan är etablerad och god i Älmhult. Nya mötesformer har prövats. Samverkan med fastighetsbolag för att etablera grannsamverkan i flerbostadshus. Justerandes signaturer Ordförande Justerande Sekreterare Utdragsbestyrkande Strategiska BrottsförebygSgainddae r3å6de8t sa mvö t4es7a2nteckningar 2026-05-11 Sida 4 av 6 (Signerat, SHA-256 B56BF012193187998D8C989DFE47B8BF6BE09297C9E5B4DEF5F36EF32EDC0989) Mö tesanteckningar 2026-05-11 5(5) Strategiskt brottsförebyggande råd Löfte 5: Fortsatt prioritera områden. Lyfts i olika forum för att förbättra lägesbild och det förebyggande arbetet. Löfte 6: Myndighetsgemensamt arbete är i gång. Löfte 7: Stärkt samverkan kring kommunikation på sociala medier. Löfte 8: Informationssatsningar har skett nationellt och lokalt. Information till olika civilsamhälleföreningar. Löfte 9: Huskurage har lyfts under exempelvis grannsamverkansträff och samverkansmöte. Dialogmöte med Barnahus. Nytt medborgarlöfte ska tas fram för 2027–2028.

§ 6. Övriga frågor Mötesplan för 2026 diskuterades. Nästa ordinarie styrelsemöte planeras till 23 juni kl 14. Ordförande återkommer med mötesdatum för hösten.

§ 7. Ordförande tackar för visat intresse och förklarar mötet avslutat. Jakob Willborg, Mötesordförande Gusten Mårtensson, mötessekreterare tillika justerare. 1 Protokoll sStyirdelase 3m7öt8e ÄaTvA B4 270226-05-20 Sida 1 av 2 (Signerat, SHA-256 37FE88F4C39D67CD44150D450413B03DC19FC8895F6244FB0CC4B572AF70E7BC) Signering Följande parter har signerat detta dokument Namn: Jakob Willborg Datum: 2026-05-26 13:16 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: 37FE88F4C39D67CD44150D450413B03DC19FC8895F6244FB0CC4B572AF70E7BC Namn: Gusten Mårtensson Datum: 2026-05-28 08:43 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: 37FE88F4C39D67CD44150D450413B03DC19FC8895F6244FB0CC4B572AF70E7BC Protokoll sStyirdelase 3m7öt9e ÄaTvA B4 270226-05-20 Sida 2 av 2 (Signerat, SHA-256 37FE88F4C39D67CD44150D450413B03DC19FC8895F6244FB0CC4B572AF70E7BC) FINANSRAPPORT Älmhults Kommunkoncern 2026-05-31 Sammanfattning Översikt Upplåning 2026-05-31 2026-04-30 2025-12-31 Lån (kr) 2 460 342 500 2 460 355 000 2 425 396 250 Derivat - ränteswappar (kr) 80 000 000 80 000 000 80 000 000 Snittränta 2,48% 2,53% 2,53% Snittränta (inkl ränteswappar) 2,50% 2,55% 2,55% Snittränta (inkl swappar, lånelöften) 2,50% 2,55% 2,55% Lånemarginal mot Stibor 3m 0,48% 0,44% 0,57% Genomsnittlig räntebindning (år) 2,92 2,77 2,99 Ränteförfall inom 1 år (kr) 406 675 000 556 687 500 614 200 000 Ränteförfall inom 1 år (%) 17% 23% 25% Genomsnittlig kapitalbindning (år) 2,52 2,37 2,58 Kapitalförfall inom 1 år (kr) 406 000 000 556 000 000 613 500 000 Kapitalförfall inom 1 år (%) 17% 23% 25% Marknadsvärde derivatinstrument (kr)* 2 984 750 3 701 746 4 057 927 *Uppskattat marknadsvärde inkl. upplupen ränta Avstämmning mot finanspolicy Ränte och kapitalbindning Riskmandat Utfall Uppfyllt l Genomsnittlig kapitalbindning 1,5 - 4 2,52 år Ja l Genomsnittlig räntebindning 1,5 - 4 2,92 år Ja Förfallostruktur Riskmandat Utfall Uppfyllt l Kapitalförfall inom närmaste 12 mån 0% - 40% 17% Ja l Ränteförfall inom närmaste 12 mån 0% - 40% 17% Ja Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 1 Skuldportfölj I tabellen nedan visas en sammanställning av Älmhults Kommunkoncerns skuldportfölj Lån -Instrumenttyp Skuldportfölj Instrumenttyp Aktuell skuld Andel av total skuld 0000%%%% Certifikat 0 0% Kommuninvest 2 460 342 500 100% Banklån 0 0% Obligation 0 0% Inlåning 0 0% 100% Summa 2 460 342 500 100% Certifikat Kommuninvest Banklån Obligation Inlåning Lån och kapitalbindning Lån Motpart Nominellt belopp Antal Andel av skuld Kommuninvest 2 460 342 500 50 100% Summa 2 460 342 500 50 100% Lån -Motparter Låneinstrument-Antal per motpart 60 50 40 30 Kommuninvest - 100% 20 10 100% 0 Kommuninvest Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 2 Kapitalbindning - Förfalloprofil Intervall 2026-05-31 Andel av total skuld Förfalloprofil -Kapitalbindning 700 0-3 Mån 1 000 000 0% 3-6 Mån 405 000 000 16% 600 6-12 Mån 0 0% Summa inom 1 år 406 000 000 17% 500 1-2 år 664 500 000 27% 2-3 år 478 675 000 19% 400 3-4 år 415 500 000 17% 300 4-5 år 344 667 500 14% 5-6 år 151 000 000 6% 200 6-7 år 0 0% 7-8 år 0 0% 100 8-9 år 0 0% 9-10 år 0 0% - >10 år 0 0% Mkr n å M n å M n å M rå 2 rå 3 rå 4 rå 5 rå 6 rå 7 rå 8 rå 9 rå 0 rå 0 Summa förfall 2 460 342 500 100% 3 -0 6 -3 2 1 -6 -1 -2 -3 -4 -5 -6 -7 -8 1 -9 1 > Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 3 Derivatinstrument och räntebindning Swappar per motpart Motpart Nominellt belopp Marknadsvärde Antal Andel av swap-portfölj SEB 80 000 000 2 984 750 1 100% Summa 80 000 000 2 984 750 1 100% Lån -Motparter Låneinstrument-Antal per motpart 1,2 1 0,8 0,6 SEB - 100% 0,4 0,2 100% 0 SEB Räntebindning - Förfalloprofil Förfalloprofil -Räntebindning Intervall 2026-05-31 Andel av total skuld 700 0-3 Mån 58 675 000 2% 3-6 Mån 348 000 000 14% 600 6-12 Mån 0 0% 500 Summa inom 1 år 406 675 000 17% 1-2 år 664 500 000 27% 400 2-3 år 398 000 000 16% 3-4 år 415 500 000 17% 300 4-5 år 344 667 500 14% 5-6 år 151 000 000 6% 200 6-7 år 0 0% 7-8 år 0 0% 100 8-9 år 0 0% - 9 > Su 1 -1 0 m 0 å m å r r a förfall 2 4 8 6 0 0 0 3 0 4 0 2 0 5 0 0 0 0 0 100 0 3 % % % Mkr n å M 3 -0 n å M 6 -3 n å M 2 1 -6 rå 2 -1 rå 3 -2 rå 4 -3 rå 5 -4 rå 6 -5 rå 7 -6 rå 8 -7 rå 9 -8 rå 0 1 -9 rå 0 1 > Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 4 Prognos räntekostnader Prognosen över räntekostnader bygger på simuleringar av forwardräntor. Simuleringarna ger en spridning över potentiella framtidautfallsamtillustrerarsannolikhetenförinomvilkanivåerdenframtidaräntankanha.Isimuleringarnaharihuvudsak följande antaganden gjorts: • Genomsnittlig räntebindning antas vara önskad räntebindning under prognosperioden • Alla certifikat som förfaller antas finansieras om med nya certifikat • Alla rörliga lån som förfaller antas bindas om till rörliga lån med 2 x genomsnittlig kapitalbindning • Alla fasta lån som förfaller antas bindas om till fasta lån med 2 x genomsnittlig räntebindning • Swappar som förfaller antas bindas om enligt följande: fasta benet 2 x genomsnittlig räntebindning, rörliga benet 3 månader • Lånelöften antas rullas med identisk löptid och identiska villkor Översikt Upplåning Nedan återfinns simuleringsresultaten på 1-3 års sikt, men också för de närmaste kalenderåren. Såväl förväntat resultat som de 5% sämstaochbästautfalleninkluderasitabellen.Vidareåterfinnsengrafsomillustrerarförväntadränteutvecklingsamtuppskattad spridning med olika sannolikhet. 5% sämsta utfall Förväntat utfall 5% bästa utfall Procent Tkr per år Procent Tkr per år Procent Tkr per år 2026 2,57% 63 011 2,55% 62 547 2,53% 62 078 2027 3,05% 75 018 2,80% 68 962 2,56% 62 947 2028 3,55% 87 228 2,87% 70 496 2,18% 53 542 5% sämsta utfall Förväntat utfall 5% bästa utfall Procent Tkr per år Procent Tkr per år Procent Tkr per år År1 2,75% 67 567 2,66% 65 548 2,58% 63 545 År2 3,20% 78 737 2,80% 68 773 2,39% 58 765 År3 3,81% 93 627 2,93% 72 145 2,05% 50 407 Estimerad räntekostnad låneportfölj 4,50% 4,00% 3,50% 3,00% 2,50% 2,00% 1,50% 1,00% 0,50% 0,00% 1 1 1 1 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 -5 -1 -5 -1 -5 -1 -5 0 1 0 1 0 1 0 -6 -6 -7 -7 -8 -8 -9 2 2 2 2 2 2 2 0 0 0 0 0 0 0 2 2 2 2 2 2 2 50% 90% Förväntat utfall Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 5 Marknadsnoteringar Räntemarknadenharundermajprisatbortdetutbudschocksscenariopåoljasomdomineradeimarsochapril.Medettfallandeoljeprissjönkden amerikanskatioåringenunder4,6%,nermot4,4%.Rörelsenbekräftardentolkningsombörjadetaformiapril:marknadenprissätterattkonflikten slår hårdare på tillväxten än på den underliggande inflationen, och att inflationsrisken minskar när konflikten deskalerar. IUSAskiftadeFedledningundermånaden.Powellsmandatsomordförandelöpteutden15maj,ochhanutsågstilltillförordnadordförandefram tillattKevinWarshsvorsinden22maj.Warshbekräftadesavsenatenden13majmedröstsiffrorna54mot45.Trumpharuttalatenförväntanatt Warshsänkerräntan.Motdettastårenkommittésomvidaprilmötetvisadeenhökaktigspridning,därtreledamöterantyddeattnästasteglika gärnakundeblienhöjningsomensänkning.Powellsitterkvaridirektionenmedbibehållenrösttill2028,vilketbegränsarhursnabbtdennya ordföranden kan lägga om politiken. FörSverigefortsatteinflationennedåt.KPIF föraprilkom inpå0,8%,nerfrån 1,6%i mars.Den huvudsakligadrivkraften varsänkningenav livsmedelsmomsenfrån12till6%den1aprilsamtlägreelpriser.Riksbankenlämnadestyrräntanoförändradpå1,75%den7maj.Medinflationen tydligtundermåletochenfortsattsvagkonjunkturvaldedirektionenattinväntaentydligarebildavkrigetseffektersnarareänattsignalera sänkningar.ErikThedéenframhöllattenutdragenkonfliktökarriskenförbådehögreinflationochsvagaretillväxt,vilketmotiverarenavvaktande hållningåtbådahåll.Utfalletblevenpausmedtvåsidigriskbild,inteenduvaktigvändning.Näroljeprisetföllmotmånadensslutminskadedock den inflationsrisk som höll direktionen tillbaka. Nästa penningpolitiska rapport publiceras den 17 juni. Ränteutveckling Swap-och forwardkurvor 4,50% 4,00% 4,00% 3,50% 3,50% 3,00% 3,00% 2,50% 2,50% 2,00% 2,00% 1,50% 1,00% 1,50% 0,50% 1,00% 0,00% 1 1 1 1 1 0,50% 3 -5 3 -5 3 -5 3 -5 3 -5 0 0 0 0 0 0,00% -2 2 -3 2 -4 2 -5 2 -6 2 0 0 0 0 0 0 2 4 6 8 10 12 14 2 2 2 2 2 STIB 3M Swap Rate 2Y År Swapkurva Forwardkurva Swap Rate 5Y Swap Rate 10Y Börsutveckling (indexerad) Valutakursutveckling 200,00 14,00 12,00 150,00 10,00 8,00 100,00 6,00 50,00 4,00 2,00 0,00 0,00 1 3 -5 0 -2 2 0 2 1 3 -5 0 -3 2 0 2 1 3 -5 0 -4 2 0 2 1 3 -5 0 -5 2 0 2 1 3 -5 0 -6 2 0 2 1 3 -5 0 -2 2 0 2 1 3 -5 0 -3 2 0 2 1 3 -5 0 -4 2 0 2 1 3 -5 0 -5 2 0 2 1 3 -5 0 -6 2 0 2 SIX PRIX (Sverige) MSCI AC (Världen, SEK) USD/SEK EUR/SEK Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 6 Appendix – Förteckning lån Skuldportfölj Älmhults Kommunkoncern Instrument Bolag Ref Nr Motpart Belopp (Tkr) Ränta Räntebindning Förfallodag Kommuninvest Tillsv. FRN +0.23% Älmhultsbostäder AB KI_151079 Kommuninvest 1 000 2,30% 0,06 2026-06-22 Kommuninvest 2Y FIX 2.36% 2026-09-30 Älmhultsbostäder AB KI_169530 Kommuninvest 50 000 2,36% 0,33 2026-09-30 Kommuninvest 2.9Y FRN +0.34% 2026-09-30 Älmhultsbostäder AB KI_160123 Kommuninvest 57 000 2,53% 0,08 2026-09-30 Kommuninvest 3Y FIX 3.97% 2026-09-30 Elmnet AB KI_158514 Kommuninvest 8 000 3,97% 0,33 2026-09-30 Kommuninvest 7.2Y FIX 0.37% 2026-11-12 - Grönt Älmhults kommun KI_115786 Kommuninvest 100 000 0,37% 0,45 2026-11-12 Kommuninvest 6.7Y FIX 0.65% 2026-11-12 Älmhults kommun KI_120380 Kommuninvest 140 000 0,65% 0,45 2026-11-12 Kommuninvest 7Y FIX 0.37% 2026-11-12 Älmhultsbostäder AB KI_116550 Kommuninvest 50 000 0,37% 0,45 2026-11-12 Kommuninvest 3.1Y FIX 3.44% 2027-06-15 Älmhults kommun KI_165253 Kommuninvest 50 000 3,44% 1,04 2027-06-15 Kommuninvest 3.3Y FIX 3.30% 2027-06-15 Älmhults kommun KI_163005 Kommuninvest 50 000 3,30% 1,04 2027-06-15 Kommuninvest 5.4Y FIX 1.05% 2027-06-15 Elmnet AB KI_142076 Kommuninvest 6 500 1,05% 1,04 2027-06-15 Kommuninvest 4.3Y FIX 3.45% 2027-06-15 Älmhultsbostäder AB KI_153475 Kommuninvest 50 000 3,45% 1,04 2027-06-15 Kommuninvest 3.8Y FIX 3.92% 2027-06-21 Älmhults kommun KI_158486 Kommuninvest 50 000 3,92% 1,06 2027-06-21 Kommuninvest 4Y FIX 3.84% 2027-06-21 Älmhults kommun KI_157014 Kommuninvest 50 000 3,84% 1,06 2027-06-21 Kommuninvest 3.4Y FIX 3.47% 2027-09-15 Elmnet AB KI_165057 Kommuninvest 6 500 3,47% 1,29 2027-09-15 Kommuninvest 4.2Y FIX 3.91% 2027-11-15 Älmhults kommun KI_158487 Kommuninvest 50 000 3,91% 1,46 2027-11-15 Kommuninvest 4Y FIX 3.57% 2027-12-08 Älmhults kommun KI_161049 Kommuninvest 75 000 3,57% 1,52 2027-12-08 Kommuninvest 4.1Y FIX 3.87% 2027-12-08 - Grönt Älmhults kommun KI_160130 Kommuninvest 45 000 3,87% 1,52 2027-12-08 Kommuninvest 7Y FIX 0.67% 2028-02-21 - Grönt Älmhults kommun KI_132877 Kommuninvest 70 000 0,67% 1,73 2028-02-21 Kommuninvest 2.8Y FIX 2.56% 2028-03-15 Älmhultsbostäder AB KI_176330 Kommuninvest 50 000 2,56% 1,79 2028-03-15 Kommuninvest 3.9Y FIX 3.43% 2028-03-15 Elmnet AB KI_165058 Kommuninvest 6 500 3,43% 1,79 2028-03-15 Kommuninvest 6Y FIX 2.76% 2028-05-12 - Grönt Älmhults kommun KI_146334 Kommuninvest 55 000 2,76% 1,95 2028-05-12 Kommuninvest 9.1Y FIX 1.17% 2028-05-12 Älmhults kommun KI_110563 Kommuninvest 50 000 1,17% 1,95 2028-05-12 Kommuninvest 2.4Y FIX 2.56% 2028-08-28 Älmhultsbostäder AB KI_185318 Kommuninvest 35 000 2,56% 2,24 2028-08-28 Kommuninvest 4.2Y FIX 3.20% 2028-09-15 Älmhults kommun KI_166269 Kommuninvest 150 000 3,20% 2,29 2028-09-15 Kommuninvest 4.4Y FIX 3.41% 2028-09-15 Elmnet AB KI_165059 Kommuninvest 6 500 3,41% 2,29 2028-09-15 Kommuninvest 3.2Y FRN +0.40% 2028-11-29 Älmhults Terminal AB KI_179832 Kommuninvest 675 2,40% 0,25 2028-11-29 Kommuninvest 7Y FIX 1.52% 2029-02-14 - Grönt Älmhults kommun KI_143086 Kommuninvest 50 000 1,52% 2,71 2029-02-14 Kommuninvest 2.8Y FIX 2.80% 2029-03-12 Älmhults kommun KI_186981 Kommuninvest 50 000 2,80% 2,78 2029-03-12 Kommuninvest 4.3Y FRN +0.47% 2029-03-12 Älmhultsbostäder AB KI_171161 Kommuninvest 80 000 2,45% 0,03 2029-03-12 Kommuninvest 4.4Y FIX 2.38% 2029-03-12 Älmhults kommun KI_169628 Kommuninvest 100 000 2,38% 2,78 2029-03-12 Kommuninvest 4.8Y FIX 3.38% 2029-03-12 Elmnet AB KI_165060 Kommuninvest 6 500 3,38% 2,78 2029-03-12 Kommuninvest 5.1Y FIX 2.77% 2029-09-03 Älmhults kommun KI_167729 Kommuninvest 50 000 2,77% 3,26 2029-09-03 Kommuninvest 7.4Y FIX 2.38% 2029-09-03 - Grönt Älmhults kommun KI_144876 Kommuninvest 100 000 2,38% 3,26 2029-09-03 Kommuninvest 5Y FIX 2.51% 2029-09-14 Elmnet AB KI_168382 Kommuninvest 6 500 2,51% 3,29 2029-09-14 Kommuninvest 10Y FIX 1.08% 2029-11-12 Älmhultsbostäder AB KI_117880 Kommuninvest 50 000 1,08% 3,45 2029-11-12 Kommuninvest 4.8Y FIX 2.84% 2030-03-15 Älmhults kommun KI_175740 Kommuninvest 100 000 2,84% 3,79 2030-03-15 Kommuninvest 5.1Y FIX 3.00% 2030-03-15 - Grönt Älmhults kommun KI_172523 Kommuninvest 45 000 3,00% 3,79 2030-03-15 Kommuninvest 5.2Y FIX 2.91% 2030-03-15 Elmnet AB KI_172319 Kommuninvest 4 000 2,91% 3,79 2030-03-15 Kommuninvest 7.8Y FIX 2.15% 2030-03-15 Älmhultsbostäder AB KI_144041 Kommuninvest 60 000 2,15% 3,79 2030-03-15 Kommuninvest 10Y FIX 0.80% 2030-09-02 Älmhults Terminal AB KI_127492 Kommuninvest 1 668 0,80% 4,26 2030-09-02 Kommuninvest 4.3Y FIX 2.97% 2030-09-12 Älmhults kommun KI_186982 Kommuninvest 100 000 2,97% 4,28 2030-09-12 Kommuninvest 4.9Y FIX 2.80% 2030-09-12 Älmhults kommun KI_180930 Kommuninvest 100 000 2,80% 4,28 2030-09-12 Kommuninvest 5Y FIX 2.76% 2030-09-16 Elmnet AB KI_179511 Kommuninvest 6 500 2,76% 4,29 2030-09-16 Kommuninvest 5.4Y FIX 2.87% 2030-11-12 Älmhultsbostäder AB KI_178022 Kommuninvest 30 000 2,87% 4,45 2030-11-12 Kommuninvest 9.9Y FIX 1.14% 2031-03-10 Älmhultsbostäder AB KI_133646 Kommuninvest 50 000 1,14% 4,78 2031-03-10 Kommuninvest 5.1Y FIX 2.98% 2031-03-14 Elmnet AB KI_183415 Kommuninvest 6 500 2,98% 4,79 2031-03-14 Kommuninvest 5.3Y FIX 2.94% 2031-05-12 Älmhultsbostäder AB KI_183959 Kommuninvest 50 000 2,94% 4,95 2031-05-12 Kommuninvest 9Y FIX 3.59% 2031-09-05 Älmhults kommun KI_149389 Kommuninvest 100 000 3,59% 5,26 2031-09-05 Kommuninvest 5.6Y FIX 3.05% 2031-09-15 Elmnet AB KI_183416 Kommuninvest 1 000 3,05% 5,29 2031-09-15 Kommuninvest 10Y FIX 3.09% 2032-05-12 Älmhults kommun KI_146336 Kommuninvest 50 000 3,09% 5,95 2032-05-12 Summa 2 460 343 Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 7 Appendix – Förteckning derivat Skuldportfölj Älmhults Kommunkoncern Instrument Bolag Ref Nr Motpart Belopp (Tkr) Fast Ränta Rörlig Ränta Förfallodag SEB 30Y IRS 2.70% 2041-10-08 Älmhultsbostäder AB SEB200 SEB 80 000 2,70% 2,16 2041-10-08 Summa 80 000 Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 8 Disclaimer Som grund till rapporten har källor använts som i god tro bedömts vara tillförlitliga. Söderberg & Partners kan inte garantera riktighetenidennainformationellertapåsignågotansvarförfullständighet.Söderberg&Partnersansvararintefördirektaeller indirekta skador eller förluster, inklusive men inte begränsat till, förlorad och utebliven vinst, som kan uppkomma till följd av användandet av denna rapport eller dess innehåll. Söderberg&PartnersWealthManagementAB:sbehandlingavpersonuppgifterskerienlighetmedBolagetsdataskyddspolicy,se ”Så behandlar Söderberg & Partners dina personuppgifter” på www.soderbergpartners.se. Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 9 FINANSRAPPORT Älmhults kommun 2026-05-31 Sammanfattning Översikt Upplåning 2026-05-31 2026-04-30 2025-12-31 Lån (kr) 1 780 000 000 1 780 000 000 1 780 000 000 Derivat - ränteswappar (kr) - - - Snittränta 2,57% 2,63% 2,63% Snittränta (inkl ränteswappar) 2,57% 2,63% 2,63% Snittränta (inkl swappar, lånelöften) 2,57% 2,63% 2,63% Lånemarginal mot Stibor 3m 0,56% 0,54% 0,67% Genomsnittlig räntebindning (år) 2,54 2,30 2,63 Ränteförfall inom 1 år (kr) 240 000 000 390 000 000 390 000 000 Ränteförfall inom 1 år (%) 13% 22% 22% Genomsnittlig kapitalbindning (år) 2,54 2,30 2,63 Kapitalförfall inom 1 år (kr) 240 000 000 390 000 000 390 000 000 Kapitalförfall inom 1 år (%) 13% 22% 22% Marknadsvärde derivatinstrument (kr)* - - - *Uppskattat marknadsvärde inkl. upplupen ränta Avstämmning mot finanspolicy Ränte och kapitalbindning Riskmandat Utfall Uppfyllt l Genomsnittlig kapitalbindning 1,5 - 4 2,54 år Ja l Genomsnittlig räntebindning 1,5 - 4 2,54 år Ja Förfallostruktur Riskmandat Utfall Uppfyllt l Kapitalförfall inom närmaste 12 mån 0% - 40% 13% Ja l Ränteförfall inom närmaste 12 mån 0% - 40% 13% Ja Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 1 Skuldportfölj I tabellen nedan visas en sammanställning av Älmhults kommuns skuldportfölj Lån -Instrumenttyp Skuldportfölj Instrumenttyp Aktuell skuld Andel av total skuld 0000%%%% Certifikat 0 0% Kommuninvest 1 780 000 000 100% Banklån 0 0% Obligation 0 0% Inlåning 0 0% 100% Summa 1 780 000 000 100% Certifikat Kommuninvest Banklån Obligation Inlåning Lån och kapitalbindning Lån Motpart Nominellt belopp Antal Andel av skuld Kommuninvest 1 780 000 000 24 100% Summa 1 780 000 000 24 100% Lån -Motparter Låneinstrument-Antal per motpart 30 25 20 15 Kommuninvest - 100% 10 5 100% 0 Kommuninvest Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 2 Kapitalbindning - Förfalloprofil Intervall 2026-05-31 Andel av total skuld Förfalloprofil -Kapitalbindning 600 0-3 Mån 0 0% 3-6 Mån 240 000 000 13% 500 6-12 Mån 0 0% Summa inom 1 år 240 000 000 13% 1-2 år 545 000 000 31% 400 2-3 år 350 000 000 20% 3-4 år 295 000 000 17% 300 4-5 år 200 000 000 11% 5-6 år 150 000 000 8% 200 6-7 år 0 0% 7-8 år 0 0% 100 8-9 år 0 0% 9-10 år 0 0% - >10 år 0 0% Mkr n å M n å M n å M rå 2 rå 3 rå 4 rå 5 rå 6 rå 7 rå 8 rå 9 rå 0 rå 0 Summa förfall 1 780 000 000 100% 3 -0 6 -3 2 1 -6 -1 -2 -3 -4 -5 -6 -7 -8 1 -9 1 > Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 3 Derivatinstrument och räntebindning Räntebindning - Förfalloprofil Förfalloprofil -Räntebindning Intervall 2026-05-31 Andel av total skuld 600 0-3 Mån 0 0% 3-6 Mån 240 000 000 13% 500 6-12 Mån 0 0% Summa inom 1 år 240 000 000 13% 400 1-2 år 545 000 000 31% 2-3 år 350 000 000 20% 300 3-4 år 295 000 000 17% 4-5 år 200 000 000 11% 200 5-6 år 150 000 000 8% 6-7 år 0 0% 100 7-8 år 0 0% 8-9 år 0 0% - 9 > Su 1 -1 0 m 0 å m å r r a förfall 1 780 000 00 0 0 0 100 0 0 % % % Mkr n å M 3 -0 n å M 6 -3 n å M 2 1 -6 rå 2 -1 rå 3 -2 rå 4 -3 rå 5 -4 rå 6 -5 rå 7 -6 rå 8 -7 rå 9 -8 rå 0 1 -9 rå 0 1 > Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 4 Prognos räntekostnader Prognosen över räntekostnader bygger på simuleringar av forwardräntor. Simuleringarna ger en spridning över potentiella framtidautfallsamtillustrerarsannolikhetenförinomvilkanivåerdenframtidaräntankanha.Isimuleringarnaharihuvudsak följande antaganden gjorts: • Genomsnittlig räntebindning antas vara önskad räntebindning under prognosperioden • Alla certifikat som förfaller antas finansieras om med nya certifikat • Alla rörliga lån som förfaller antas bindas om till rörliga lån med 2 x genomsnittlig kapitalbindning • Alla fasta lån som förfaller antas bindas om till fasta lån med 2 x genomsnittlig räntebindning • Swappar som förfaller antas bindas om enligt följande: fasta benet 2 x genomsnittlig räntebindning, rörliga benet 3 månader • Lånelöften antas rullas med identisk löptid och identiska villkor Översikt Upplåning Nedan återfinns simuleringsresultaten på 1-3 års sikt, men också för de närmaste kalenderåren. Såväl förväntat resultat som de 5% sämstaochbästautfalleninkluderasitabellen.Vidareåterfinnsengrafsomillustrerarförväntadränteutvecklingsamtuppskattad spridning med olika sannolikhet. 5% sämsta utfall Förväntat utfall 5% bästa utfall Procent Tkr per år Procent Tkr per år Procent Tkr per år 2026 2,63% 46 866 2,62% 46 647 2,61% 46 431 2027 3,11% 55 288 2,86% 50 917 2,62% 46 658 2028 3,65% 64 943 2,90% 51 560 2,15% 38 292 5% sämsta utfall Förväntat utfall 5% bästa utfall Procent Tkr per år Procent Tkr per år Procent Tkr per år År1 2,80% 49 907 2,73% 48 591 2,66% 47 297 År2 3,27% 58 135 2,83% 50 445 2,41% 42 939 År3 3,95% 70 223 2,97% 52 844 2,01% 35 752 Estimerad räntekostnad låneportfölj 5,00% 4,50% 4,00% 3,50% 3,00% 2,50% 2,00% 1,50% 1,00% 0,50% 0,00% 1 1 1 1 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 -5 -1 -5 -1 -5 -1 -5 0 1 0 1 0 1 0 -6 -6 -7 -7 -8 -8 -9 2 2 2 2 2 2 2 0 0 0 0 0 0 0 2 2 2 2 2 2 2 50% 90% Förväntat utfall Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 5 Marknadsnoteringar Räntemarknadenharundermajprisatbortdetutbudschocksscenariopåoljasomdomineradeimarsochapril.Medettfallandeoljeprissjönkden amerikanskatioåringenunder4,6%,nermot4,4%.Rörelsenbekräftardentolkningsombörjadetaformiapril:marknadenprissätterattkonflikten slår hårdare på tillväxten än på den underliggande inflationen, och att inflationsrisken minskar när konflikten deskalerar. IUSAskiftadeFedledningundermånaden.Powellsmandatsomordförandelöpteutden15maj,ochhanutsågstilltillförordnadordförandefram tillattKevinWarshsvorsinden22maj.Warshbekräftadesavsenatenden13majmedröstsiffrorna54mot45.Trumpharuttalatenförväntanatt Warshsänkerräntan.Motdettastårenkommittésomvidaprilmötetvisadeenhökaktigspridning,därtreledamöterantyddeattnästasteglika gärnakundeblienhöjningsomensänkning.Powellsitterkvaridirektionenmedbibehållenrösttill2028,vilketbegränsarhursnabbtdennya ordföranden kan lägga om politiken. FörSverigefortsatteinflationennedåt.KPIF föraprilkom inpå0,8%,nerfrån 1,6%i mars.Den huvudsakligadrivkraften varsänkningenav livsmedelsmomsenfrån12till6%den1aprilsamtlägreelpriser.Riksbankenlämnadestyrräntanoförändradpå1,75%den7maj.Medinflationen tydligtundermåletochenfortsattsvagkonjunkturvaldedirektionenattinväntaentydligarebildavkrigetseffektersnarareänattsignalera sänkningar.ErikThedéenframhöllattenutdragenkonfliktökarriskenförbådehögreinflationochsvagaretillväxt,vilketmotiverarenavvaktande hållningåtbådahåll.Utfalletblevenpausmedtvåsidigriskbild,inteenduvaktigvändning.Näroljeprisetföllmotmånadensslutminskadedock den inflationsrisk som höll direktionen tillbaka. Nästa penningpolitiska rapport publiceras den 17 juni. Ränteutveckling Swap-och forwardkurvor 4,50% 4,00% 4,00% 3,50% 3,50% 3,00% 3,00% 2,50% 2,50% 2,00% 2,00% 1,50% 1,00% 1,50% 0,50% 1,00% 0,00% 1 1 1 1 1 0,50% 3 -5 3 -5 3 -5 3 -5 3 -5 0 0 0 0 0 0,00% -2 2 -3 2 -4 2 -5 2 -6 2 0 0 0 0 0 0 2 4 6 8 10 12 14 2 2 2 2 2 STIB 3M Swap Rate 2Y År Swapkurva Forwardkurva Swap Rate 5Y Swap Rate 10Y Börsutveckling (indexerad) Valutakursutveckling 200,00 14,00 12,00 150,00 10,00 8,00 100,00 6,00 50,00 4,00 2,00 0,00 0,00 1 3 -5 0 -2 2 0 2 1 3 -5 0 -3 2 0 2 1 3 -5 0 -4 2 0 2 1 3 -5 0 -5 2 0 2 1 3 -5 0 -6 2 0 2 1 3 -5 0 -2 2 0 2 1 3 -5 0 -3 2 0 2 1 3 -5 0 -4 2 0 2 1 3 -5 0 -5 2 0 2 1 3 -5 0 -6 2 0 2 SIX PRIX (Sverige) MSCI AC (Världen, SEK) USD/SEK EUR/SEK Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 6 Appendix – Förteckning lån Skuldportfölj Älmhults kommun Instrument Ref Nr Motpart Belopp (Tkr) Ränta Räntebindning Förfallodag Kommuninvest 7.2Y FIX 0.37% 2026-11-12 - Grönt KI_115786 Kommuninvest 100 000 0,37% 0,45 2026-11-12 Kommuninvest 6.7Y FIX 0.65% 2026-11-12 KI_120380 Kommuninvest 140 000 0,65% 0,45 2026-11-12 Kommuninvest 3.1Y FIX 3.44% 2027-06-15 KI_165253 Kommuninvest 50 000 3,44% 1,04 2027-06-15 Kommuninvest 3.3Y FIX 3.30% 2027-06-15 KI_163005 Kommuninvest 50 000 3,30% 1,04 2027-06-15 Kommuninvest 3.8Y FIX 3.92% 2027-06-21 KI_158486 Kommuninvest 50 000 3,92% 1,06 2027-06-21 Kommuninvest 4Y FIX 3.84% 2027-06-21 KI_157014 Kommuninvest 50 000 3,84% 1,06 2027-06-21 Kommuninvest 4.2Y FIX 3.91% 2027-11-15 KI_158487 Kommuninvest 50 000 3,91% 1,46 2027-11-15 Kommuninvest 4Y FIX 3.57% 2027-12-08 KI_161049 Kommuninvest 75 000 3,57% 1,52 2027-12-08 Kommuninvest 4.1Y FIX 3.87% 2027-12-08 - Grönt KI_160130 Kommuninvest 45 000 3,87% 1,52 2027-12-08 Kommuninvest 7Y FIX 0.67% 2028-02-21 - Grönt KI_132877 Kommuninvest 70 000 0,67% 1,73 2028-02-21 Kommuninvest 6Y FIX 2.76% 2028-05-12 - Grönt KI_146334 Kommuninvest 55 000 2,76% 1,95 2028-05-12 Kommuninvest 9.1Y FIX 1.17% 2028-05-12 KI_110563 Kommuninvest 50 000 1,17% 1,95 2028-05-12 Kommuninvest 4.2Y FIX 3.20% 2028-09-15 KI_166269 Kommuninvest 150 000 3,20% 2,29 2028-09-15 Kommuninvest 7Y FIX 1.52% 2029-02-14 - Grönt KI_143086 Kommuninvest 50 000 1,52% 2,71 2029-02-14 Kommuninvest 2.8Y FIX 2.80% 2029-03-12 KI_186981 Kommuninvest 50 000 2,80% 2,78 2029-03-12 Kommuninvest 4.4Y FIX 2.38% 2029-03-12 KI_169628 Kommuninvest 100 000 2,38% 2,78 2029-03-12 Kommuninvest 5.1Y FIX 2.77% 2029-09-03 KI_167729 Kommuninvest 50 000 2,77% 3,26 2029-09-03 Kommuninvest 7.4Y FIX 2.38% 2029-09-03 - Grönt KI_144876 Kommuninvest 100 000 2,38% 3,26 2029-09-03 Kommuninvest 4.8Y FIX 2.84% 2030-03-15 KI_175740 Kommuninvest 100 000 2,84% 3,79 2030-03-15 Kommuninvest 5.1Y FIX 3.00% 2030-03-15 - Grönt KI_172523 Kommuninvest 45 000 3,00% 3,79 2030-03-15 Kommuninvest 4.3Y FIX 2.97% 2030-09-12 KI_186982 Kommuninvest 100 000 2,97% 4,28 2030-09-12 Kommuninvest 4.9Y FIX 2.80% 2030-09-12 KI_180930 Kommuninvest 100 000 2,80% 4,28 2030-09-12 Kommuninvest 9Y FIX 3.59% 2031-09-05 KI_149389 Kommuninvest 100 000 3,59% 5,26 2031-09-05 Kommuninvest 10Y FIX 3.09% 2032-05-12 KI_146336 Kommuninvest 50 000 3,09% 5,95 2032-05-12 Summa 1 780 000 Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 7 Disclaimer Som grund till rapporten har källor använts som i god tro bedömts vara tillförlitliga. Söderberg & Partners kan inte garantera riktighetenidennainformationellertapåsignågotansvarförfullständighet.Söderberg&Partnersansvararintefördirektaeller indirekta skador eller förluster, inklusive men inte begränsat till, förlorad och utebliven vinst, som kan uppkomma till följd av användandet av denna rapport eller dess innehåll. Söderberg&PartnersWealthManagementAB:sbehandlingavpersonuppgifterskerienlighetmedBolagetsdataskyddspolicy,se ”Så behandlar Söderberg & Partners dina personuppgifter” på www.soderbergpartners.se. Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 8 Beslut 1 (6) Datum Diarienummer 2026-06-09 2827-2026 Stiftelsen Linnés Råshult anton.harder@almhult.se Bidrag till restaurering av byggnadsminnet komministerbostället Råshult den s k Linnéstugan, Älmhults kommun Beslut Länsstyrelsen beslutar att lämna bidrag till restaurering av byggnadsminnet komministerbostället Råshult, den s k Linnéstugan, fastigheten Råshult 2:1, Älmhults kommun. Bidraget avsätts från anslaget 2026 enligt följande: Etapp 1: • Omläggning av tak och timmerlagningar med 90% av de kulturhistoriskt motiverade kostnaderna, dock högst 683 703 kr med utbetalning under 2026. • Antikvarisk medverkan med 90% av de kulturhistoriskt motiverade kostnaderna, dock högst 37 778 kr med utbetalning under 2026. Det totala bidragsbeloppet uppgår till 721 481 kr. I bidragsbeloppet ingår kostnad för moms. Villkor för beslutet Hur ska arbetena utföras och dokumenteras? • Arbetena ska utföras i överensstämmelse med ansökan inkommen den 27 april 2026. Alla väsentliga ändringar av utförande ska godkännas av Länsstyrelsen. • Arbetena ska vara påbörjade och meddelande om detta ska ha kommit in till Länsstyrelsen senast: • 2026-09-30 för bidrag med utbetalningsår 2026. • Ni ska i samband med de planerade arbetena genomföra en eller flera informationsinsatser. Det kan vara en kurs, en föreläsning, Postadress: 351 86 Växjö T elefon: 010-223 70 00 E-post: kronoberg@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/kronoberg www.lansstyrelsen.se/kronoberg/personuppgifter Länsstyrelsen i Kronobergs län Beslut 2 (6) 2026-06-09 2827-2026 en visning, en tidningsartikel eller likvärdigt. Ni ska i samband med redovisningen av bidragets användande redogöra för informationsinsatsen. • Om inte arbetena har påbörjats och meddelande om detta har kommit in i tid kan Länsstyrelsen upphäva detta beslut. Det innebär att pengarna kan omfördelas till annan sökande. • Arbetena ska ske under antikvarisk medverkan av expert med nödvändig kompetens. • Den antikvariske experten ska följa arbetet och lämna anvisningar, delta i byggmöten och besiktningar. Närmare villkor för antikvarisk medverkan finns i bifogad bilaga. • Fastighetsägaren ska kalla Länsstyrelsen till antikvarisk slutsyn av arbetena. Den antikvariske experten ska medverka vid detta tillfälle. • Den redovisning för bidragets användning som lämnas till Länsstyrelsen, får Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet tillgängliggöra för allmänheten inom ramen för myndigheternas verksamhet. Hur sker rekvisition och utbetalning av bidraget? • Innan bidraget kan rekvireras ska de åtgärder som rekvisitionen avser vara slutförda och fakturor med mera vara betalda. Bidraget kan betalas ut när de kostnader som det avser har godkänts av Länsstyrelsen. • Rekvisition sker genom Länsstyrelsens e-tjänst för rekvisition av bidrag till kulturmiljövård: Länk till e-tjänst. Den ska innehålla kvitton, kopior på fakturor, verifikationer på att dessa är betalda, och redogörelse för genomförda åtgärder i form av en enkel rapport med bilder före, under och efter arbetets genomförande, samt kort beskrivning av åtgärder. • Bidraget ska rekvireras från Länsstyrelsen senast • 2026-11-15 för bidrag med utbetalningsår 2026. Om rekvisition inte har kommit in till Länsstyrelsen i tid, kan det medföra att bidraget inte betalas ut. Beskrivning av ärendet Ärendet har föregåtts av en långvarig problematik med läckage från Linnéstugans tak och stomme. Ett flertal olika utredningar har genomförts och ni har kopplat in en konsult för projektering, upphandling och byggledning, dnr 434-2467-2024. Ni har även Länsstyrelsen i Kronobergs län Beslut 3 (6) 2026-06-09 2827-2026 undersökt golvet i farstun, efter indikation som tydde på att det skulle kunna finnas rötskador, dnr 434-5079-2025. Er ansökan om bidrag till restaurering av Linnéstugan inkom till Länsstyrelsen den 27 april 2026. Bifogat till ansökan fanns förfrågningsunderlag, upprättat av Bevaring, daterat den 19 januari 2026, antikvariskt utlåtande med antikvarisk konsekvensanalys, upprättad av Bevaring, daterad den 27 mars 2026 samt program för restaurering av Råshult Södregård, upprättat av Timmermanskonst 2025, reviderad 15 mars 2026. Totalt uppgick ansökan till 1 954 111 kr inklusive moms. Av ansökan framgår att byggentreprenaden är upphandlad och arbetet etappindelas i två etapper, där första etappen (omläggning av tak, åtgärder på skorstenar och timmerlagningar) genomförs under hösten 2026 och den andra etappen (brädfordring och montering av hängrännor) genomförs våren 2027. Ni har i ansökan uppgett att samfinansiering sker genom Växjö stift, som bidrar med virke till restaureringen. Länsstyrelsen kontaktade er den 4 maj och den 5 maj 2026 gällande förtydligande av inlämnade offerter för byggledning, torv och sågning av virke. Vidare begärde Länsstyrelsen den 6 maj 2026 komplettering med uppgifter om momshanteringen. Ni förtydligade samma dag att bidraget söks inklusive moms. Ni kompletterade ansökan den 8 maj 2026 med en reviderad offert för byggledning. Den reviderade totalsumman för ansökan uppgick efter detta till 1 885 361 kr inklusive moms. Länsstyrelsen lämnade den 13 maj 2026 ett bidragsförslag som ni accepterade den 27 maj 2026. Parallellt med ansökan om tillstånd söker ni även tillstånd för åtgärderna enligt 3 kap kulturmiljölagen. Ni erhöll tillstånd den 19 maj 2026, dnr 432-3031-2026. Ni har angivit Kulturparken Småland som medverkande antikvarisk expert, vilken Länsstyrelsen bedömer har nödvändig kompetens för uppdraget. Historik Carl Linnaeus (senare von Linné) föddes på komministerbostället Råshult Södregård den 23 maj 1707, två år efter att fadern Nicolaus Länsstyrelsen i Kronobergs län Beslut 4 (6) 2026-06-09 2827-2026 Linnaeus, blivit den första komministern i Råshult. Gården beboddes av komministrar fram till 1903, och därefter arrenderas gården ut. Den under 1900-talet förhållandevis extensiva skötseln har bidragit till att många spår från äldre tiders brukande finns kvar. Komministerbostället Råshult blev år 2002 Sveriges tionde kulturreservat genom beslut av Länsstyrelsen. Syftet med kulturreservatet är att bevara och levandegöra de rumsliga strukturerna vid Carl von Linnés födelseplats, under det tidiga 1700- talet. Detta görs genom att långsiktigt hävda och bruka Råshultsområdet enligt de principer som rådde före den agrara revolutionen. Byggnaden blev 1977 skyddad som byggnadsminne enligt kulturmiljölagen. År 2010 togs en vård- och underhållsplan fram, vilken bekostades av Länsstyrelsen till stöd i fastighetsägarens förvaltning. Vård- och underhållsplanen reviderades 2013, 2019 och 2021. Motivering till beslutet Ni planerar genomföra restaureringsinsatser på Linnéstugan efter långvarig fuktproblematik. Ni har anlitat en konsult som stöttar upp med projektledning och byggledning. Ni har även upphandlat en byggentreprenad för genomförandet av restaureringsinsatserna. Länsstyrelsen har möjlighet att besluta om bidrag till kulturhistorisk motiverade kostnader i samband med vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Av de kostnader som angivits i ansökan, har Länsstyrelsen bedömt att 801 645 kr inklusive moms utgör kulturhistoriskt motiverade kostnad inom etapp 1, som innebär: • 703 670 kr för byggentreprenad (tak, timmerlagningar, container, avskärmning, ställning, plåtslagare, murare, vindskivor och fönster), projektledning, • 56 000 kr för hyvling och transport av torv lokalt • 41 975 kr antikvarisk medverkan Den antikvariska merkostnaden har beräknats till 100% med hänsyn till att Linnéstugan är en museibyggnad och att betrakta som en överloppsbyggnad. Länsstyrelsen i Kronobergs län Beslut 5 (6) 2026-06-09 2827-2026 Bidragssatsen har bedömts till 90% med hänsyn till att Linnéstugan kulturhistoriska värden som en del av byggnadsminnet samt byggnadens betydelse för upplevelsen inom kulturreservatet. Byggnaden ligger också inom en kulturmiljö av riksintresse, Råshult- Stenbrohult (G 5). Bidraget är beräknat inklusive moms. Uppskattad bidragsberättigad totalkostnad etapp 1: 759 670 kr Bidragsgrund: (90% av 759 670 kr) 683 703 kr Antikvarisk medverkan (90 % av 41 975 kr) 37 778 kr Uppskattat bidrag för etapp 1 (683 703 + 37 778 kr) 721 481 kr Er kostnad ((759 670+ 41 975 kr) – 721 481 kr) = 80 164 kr Länsstyrelsens kulturmiljöarbete syftar till att nå statens mål för en hållbar samhällsutveckling. Detta bidrag medverkar till att nå de nationella kulturmiljömålen: • Ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas • Människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön • Ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser • En helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas tillvara i samhällsutvecklingen Samt de nationella miljömålen: • God bebyggd miljö Bestämmelser som beslutet grundas på Beslutet grundar sig på 2 § förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. Information Resterande kostnader för etapp 1 och kostnader inom etapp 2 kommer belasta 2027 års anslag i mån av medel. I detta ingår projektledning, resterande entreprenadsumma och sågning av virke. Meddela snarast Länsstyrelsen om ni inte godtar villkoren för detta bidrag. Ni som bidragsmottagare är uppdragsgivare och svarar själv för att alla berörda informeras om villkoren i detta beslut. Länsstyrelsen i Kronobergs län Beslut 6 (6) 2026-06-09 2827-2026 I en faktura som lämnas vid rekvisition av bidraget ska förutom uppgifter om säljare, kund, belopp och datum även framgå vad fakturan avser, varornas mängd och art eller tjänstens omfattning och art, säljarens registreringsnummer för moms mm. Ytterligare information finns på www.skatteverket.se. Bidrag kan inte lämnas för arbetskostnader när du avser att göra ROT- avdrag. För bidraget gäller de regler för återbetalningsskyldighet som anges i

§ 8 Övriga frågor/information Bidrag har erhållits för att lysa upp Älmhults centrum. Justerandes signaturer Ordförande Justerande Sekreterare Utdragsbestyrkande Strategiska BrottsförebygSgainddae r3å6de9t sa mvö t4es7a2nteckningar 2026-05-11 Sida 5 av 6 (Signerat, SHA-256 B56BF012193187998D8C989DFE47B8BF6BE09297C9E5B4DEF5F36EF32EDC0989) Signering Följande parter har signerat detta dokument Namn: Eva-Marie Ballovarre Datum: 2026-06-02 09:12 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: B56BF012193187998D8C989DFE47B8BF6BE09297C9E5B4DEF5F36EF32EDC0989 Namn: Stefan Jönsson Datum: 2026-05-23 07:44 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: B56BF012193187998D8C989DFE47B8BF6BE09297C9E5B4DEF5F36EF32EDC0989 Strategiska BrottsförebygSgainddae r3å7de0t sa mvö t4es7a2nteckningar 2026-05-11 Sida 6 av 6 (Signerat, SHA-256 B56BF012193187998D8C989DFE47B8BF6BE09297C9E5B4DEF5F36EF32EDC0989) Öppet brev till Sveriges kommuner: Prioritera maten i äldreomsorgen Till Sveriges kommunpolitiker och ansvariga tjänstepersoner För många äldre människor med äldreomsorg är dagens måltider avgörande för hälsa, ork och glädje. Därför uppmanar SPF Seniorerna Sveriges kommuner att prioritera maten inom äldreomsorgen. Vi vet att många kommuner redan i dag arbetar mycket bra med måltider för äldre. Med engagerade medarbetare, kunniga kostchefer och verksamheter som förstår att god mat är en central del av omsorgen. Vi har haft kontakt med flera av er tidigare och tackar för era engagerade svar. Men vi ser också en oroande utveckling i många kommuner. Äldre får sina lagade måltider indragna och ersatta med mikromat från livsmedelsbutiker. Beslut som motiveras med att vara en effektivisering, men som i praktiken riskerar att försämra både näringsintag och livskvalitet för äldre. För en äldre person med svaghet, sjukdom eller nedsatt aptit spelar maten en avgörande roll. När maten blir mindre aptitlig, mindre anpassad och mindre omsorgsfullt serverad ökar risken för undernäring. Det gäller inte minst behovet av protein. Äldre människor behöver ofta mer protein än yngre för att behålla muskelmassa, styrka och motståndskraft. Därför måste måltider inom äldreomsorgen planeras med näringsbehovet i fokus. SPF Seniorerna vill att: • Äldre inom hemtjänst och särskilt boende ska erbjudas goda, näringsrika och aptitliga måltider, enligt Livsmedelsverkets nationella riktlinjer för måltider inom äldreomsorgen. • Kommuner inte ska ersätta lagade måltider med mikromat. • Måltiderna ska innehålla tillräckligt med protein och vara anpassade för äldres behov. • Maten ska ses som en del av omsorgen och äldres livskvalitet – inte som en logistisk fråga. • Maten i äldreomsorgen ska inte vara föremål för besparingskrav. • Äldre personer ska ha stort inflytande över vad och när de äter. Vi uppmanar därför Sveriges kommuner att ta frågan om mat och nutrition inom äldreomsorgen på största allvar. Goda måltider är en förutsättning för ett värdigt åldrande. Maria Larsson, förbundsordförande SPF Seniorerna Hornsgatan 172, Box 380 63, 100 64 Stockholm Tel 08-692 32 50 info@spfseniorerna.se Org nr 88 80 00-2830 Bg 5959-0182 www.spfseniorerna.se Protokoll från styrelsemöte Älmhults terminal AB 2026-05-20 kl 14.00-14.15 Digitalt via teams Närvarande från styrelsen: Gusten Mårtensson, Jakob Willborg, Herbert Pommer – via teams Michael Stjernquist – via teams Övriga närvarande:

20 § förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. Detta beslut kan inte enligt 23 § förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer överklagas. Om ni har frågor kan ni kontakta Veronica Trygg på telefon 010- 2237427. Ni kan även skicka e-post till veronica.trygg@lansstyrelsen.se. Ange då ärendets diarienummer 2827-2026. De som medverkat i beslutet Beslutet har fattats av länsantikvarie Heidi Vassi med kulturmiljöhandläggare Veronica Trygg som föredragande. Bilagor 1. Information om antikvarisk medverkan 2. Bygganmälan 3. Slutanmälan Kopia till Kulturparken Småland, diariet@kulturparkensmaland.se Älmhults kommun, info@almhult.se Tjänsteskrivelse 2026-06-05 1(2) Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Douglas Truedsson douglas.truedsson@almhult.se Tjänsteskrivelse om Årsredovisning och ansvarsfrihet för VoB för år 2025 Ärendenummer KS 2026/3 Sammanfattning av ärendet Ändamålet med VoB Kronoberg är att, för Kronobergs läns kommuner, vara huvudman för hem för vård eller boende för barn, ungdomar, familjer och missbrukare. VoB Kronoberg fullgör till största delen sitt uppdrag via VoB Syd AB som till hälften ägs av VoB Kronoberg. Verksamhetsmässigt driver kommunalförbundet endast Familjerådgivningen i VoB Kronoberg. Revisorn har gjort följande yttranden i revisionsberättelsen: • Bedömer direktionen bedrivet verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. • Bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. • Bedömer att direktionens interna kontroll har varit tillräcklig. Beslutsnivå Kommunfullmäktige punkt 1–2 Beslutsunderlag • Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2026-06-05 • Revisionsberättelse för kommunalförbundet VoB Kronoberg för 2025 • Granskningsrapport lekmannarevisorer 2025 VoB Kronoberg AB • Årsredovisning 2025 VoB Kronoberg Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen: 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna VoB Kronobergs årsredovisning för 2025. Tjänsteskrivelse 2026-06-05 2(2) 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige bevilja ledamöterna i direktionen ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Douglas Truedsson Susann Pettersson Nämndsekreterare Kommunchef Beslutet skickas till (efter slutbehandling) För kännedom VoB Kronoberg Till Direktionen i Kommunalförbundet VoB Kronoberg REVISIONSBERÄTTELSE FÖR 2025 avseende Kommunalförbundet VoB Kronoberg, org. nr 222000-0687 Jag har granskat den verksamhet som bedrivits i förbundet under 2025. Förbundsdirektionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att den interna kontrollen är tillräcklig. Vårt ansvar är att granska räkenskaper, verksamhet och intern kontroll. Jag ska också bedöma om resultaten är förenliga med det finansiella mål och de verksamhetsmål som direktionen beslutat. Vår granskning har utförts enligt kommunallagen och god revisionssed i kommunal verksamhet samt kommunrevisionens revisionsreglementen. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge en rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Jag bedömer att direktionen bedrivet verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Jag bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Jag bedömer att direktionens interna kontroll har varit tillräcklig. Jag tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ledamöterna i direktionen ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Jag tillstyrker att respektive fullmäktige godkänner förbundets årsredovisning för 2025. Växjö den dag som framgår av elektronisk signatur Göran Kannerby Utsedd av fullmäktige i Växjö kommun Ärendereferens: 3452796 Sidan har bifogats av Hogia Signit Detta är ett elektroniskt undertecknat dokument Underskrifterna i detta dokument uppfyller kraven för Avancerad Elektronisk Underskrift enligt definitionen i eIDAS (EU:s förordning 910/2014). Äktheten kan kontrolleras i alla tjänster som kan validera underskrifter som godkänts av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). Använd till exempel valideringstjänsten Signport. För validering med Adobe Acrobat Reader, läs mer här. Notera, om dokumentet skrivs ut på papper följer de elektroniska underskrifterna inte med och kan därför inte valideras. Följande personer har genom sin elektroniska underskrift godkänt innehållet i detta dokument samt försäkrat att angivna uppgifter är korrekta. Ärendereferens: 3452796 Till årsstämman i V o B Kronoberg AB Org.nr. 222000-0687 Till fullmäktige i Växjö kommun Granskningsrapport för V o B Kronoberg AB år 2025 Jag, av Växjö kommun utsedd lekmannarevisor, har granskat VoB Kronoberg AB:s verksamhet. Styrelse och VD ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorn ska granska om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen och god revisionssed i kommunal verksamhet. Jag bedömer sammantaget att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Jag bedömer att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Jag bedömer att bolagets verksamhet har bedrivits utifrån de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Någon grund för anmärkning mot styrelsen eller verkställande direktörens förvaltning föreligger därmed inte. Enl digital signatur Göran Kannerby Av Växjö kommun utsedd lekmannarevisor Ärendereferens: 3442877 Sidan har bifogats av Hogia Signit Detta är ett elektroniskt undertecknat dokument Underskrifterna i detta dokument uppfyller kraven för Avancerad Elektronisk Underskrift enligt definitionen i eIDAS (EU:s förordning 910/2014). Äktheten kan kontrolleras i alla tjänster som kan validera underskrifter som godkänts av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). Använd till exempel valideringstjänsten Signport. För validering med Adobe Acrobat Reader, läs mer här. Notera, om dokumentet skrivs ut på papper följer de elektroniska underskrifterna inte med och kan därför inte valideras. Följande personer har genom sin elektroniska underskrift godkänt innehållet i detta dokument samt försäkrat att angivna uppgifter är korrekta. Ärendereferens: 3442877 (cid:12)(cid:396)(cid:400)(cid:396)(cid:286)(cid:282)(cid:381)(cid:448)(cid:349)(cid:400)(cid:374)(cid:349)(cid:374)(cid:336)(cid:3)(cid:1006)(cid:1004)(cid:1006)(cid:1009)(cid:3) (cid:3) (cid:115)(cid:381)(cid:17)(cid:3)(cid:60)(cid:396)(cid:381)(cid:374)(cid:381)(cid:271)(cid:286)(cid:396)(cid:336)(cid:3) (cid:3) (cid:75)(cid:396)(cid:336)(cid:374)(cid:396)(cid:855)(cid:3)(cid:1006)(cid:1006)(cid:1006)(cid:1004)(cid:1004)(cid:1004)(cid:882)(cid:1004)(cid:1010)(cid:1012)(cid:1011) Ärendereferens: 3445118 1 ÅRSREDOVISNING VOB KRONOBERG 2025 INNEHÅLLSFÖRTECKNING DIREKTION OCH REVISORER 2 TILLBAKABLICK PÅ 2025 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 4 RESULTATRÄKNING 7 BALANSRÄKNING 8 KASSAFLÖDESANALYS 9 NOTER 10 DRIFTREDOVISNING 12 UNDERSKRIFTER 13 KONCERNREDOVISNING (SAMMANSTÄLLD) 14 Bilaga: Statistik VoB Kronoberg 222000-0687, Bokslut 2025 Ärendereferens: 3445118 2 DIREKTION OCH REVISORER (Valda för tiden 2023 t o m 2026) ORDINARIE ERSÄTTARE KOMMUN LEDAMÖTER Martin Edberg (S)) Pia Philipsson (M) Växjö Lars Ingvert (S) Marie Rosenqvist (M) Älmhult Magnus Carlberg (S) Karin Olsson (M) Tingsryd Lavinia Strömberg (S) Benny Lundh Johansson (AA) Alvesta Angelica Karlsson (C) Joachim Danielsson (S) Lessebo Kristian Gunnarsson (M) Håkan Bengtsson (S) Ljungby Benita Jansson (C) Joakim Reimerstam (S) Markaryd Torbjörn Gustafsson (C) Margaretha Schlee (M) Uppvidinge REVISORER KOMMUN Göran Kannerby (KD), ordinarie Växjö Carl Geijer (M), ersättare Växjö VoB Kronoberg 222000-0687, Bokslut 2025 Ärendereferens: 3445118 3 TILLBAKABLICK PÅ 2025 Ändamålet med VoB Kronoberg är att tillse att kommunernas behov av insatser för barn, ungdomar och familjer enligt de bestämmelser som anges i socialtjänstlagen (SOL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), tillgodoses. Uppdraget omfattar HVB, Familjehem och Familjerådgivning. VoB Kronoberg fullgör till största delen sitt uppdrag via VoB Syd AB som till hälften ägs av VoB Kronoberg. Verksamhetsmässigt driver kommunalförbundet endast Familjerådgivningen i VoB Kronoberg. Genom ett kontinuerligt utvecklingsarbete som syftar till att höja familjerådgivningens kvalité och tillgänglighet, tar VoB Kronoberg ansvar för att tillgodose medlemskommunernas behov och att avsatta medel förvaltas så effektivt som möjligt. Den ekonomiska situationen för VoB Kronoberg är fortsatt god. För verksamhetsåret 2025 redovisas ett mindre underskott kopplat till en utökning av personalstyrkan i en övergångsperiod. Efter tidigare år av överskott har verksamheten byggt upp en ekonomisk buffert vilket ger stabilitet till VoB:s organisation som helhet. Direktionen beslutade om en utökning av bemanningen vid Familjerådgivningen till totalt 3,0 tjänster under perioden 1/9 2025 – 31/8 2027. Syftet är att öka kapaciteten för att kunna ta emot fler ärenden samt förkorta väntetiderna, vilka har ökat under senare år. Projektet med utökad bemanning om + 0,45 tjänst finansieras med kommunalförbundets likvida medel under den aktuella perioden. Utvärdering av projektet skall genomföras vid tertialbokslut 2, 2026 varefter beslut om eventuell permanent utökning samt finansiering av denna, skall fattas. VoB Kronoberg äger aktier i VoB Syd AB till ett värde av 4 000 tkr. Aktiviteterna under året har koncentrerats på ägarskapet i VoB Syd AB. Direktionens ledamöter i VoB Syds styrelse har upprätthållit en dialog med direktionens övriga ledamöter. Vidare samverkar ägarrepresentanterna från direktionen med ägarna inom Skånes Kommuner. VoB:s direktion och VD riktar ett varmt tack till medlemskommunerna, den egna personalen, VoB Syd AB och till övriga samarbetspartners under 2025. Växjö den 10 april 2026 Martin Edberg Martin Franklin Ordförande VD VoB Kronoberg 222000-0687, Bokslut 2025 Ärendereferens: 3445118 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONAL Verksamheten har under perioden haft fyra medarbetare, 1 på heltid och 3 som arbetar på deltid. Det totala antalet tjänster är 3,0. Under 2025 har VoB Kronoberg köpt VD, ekonomichef, lönehantering och IT-service via VoB Syd AB. Företagshälsovård tillhandahålls genom avtal med Hälsoforum AB i Växjö. FAMILJERÅDGIVNING Antal samtal Antalet samtal under året var totalt 984 vilket är en avvikelse jämfört med föregående år. (Tidigare års utfall: 1034 under 2024, 1056 under 2023, 1048 under 2022, 1043/2021, 889/2020, 1068/2019,). Inga samtal gavs till familjer utanför länet. Varje parsamtal beräknas ta ungefär två timmar inklusive förberedelse och efterarbete. (Bilaga: Antal samtal per kommun.) Antalet påbörjade ärenden uppgick under 2025 till totalt 262 (246). Som framgår ovan ligger utfallet avseende antal ärenden och samtal i nivå med tidigare år, med vissa variationer. MÄTBARA MÅL 1. Väntetider - Mål: 100 % av de kunder som är i behov av akut tid skall erbjudas en första tid inom 2 veckor. Utfall: Samtliga kunder som uttryckt behov av akut karaktär har erbjudits en första tid inom 2 veckor. Målet uppnås. - Mål: Minst 90 % av övriga kunder skall erbjudas en tid inom 4 veckor: Utfall: 74 % (73 %) av kunderna har erbjudits tid inom 4 veckor. Målet uppnås därmed inte. 98 % har erbjudits tid inom 8 veckor. Kommentar: Verksamheten uppnår inte målet om att minst 90 % av kunderna ska erbjudas tid inom 4 veckor. Utfallet uppgår till 74 %, vilket dock innebär en viss förbättring jämfört med föregående år. Under 2025 har verksamheten bedrivits med en utökad bemanning inom ramen för den tidigare beslutade projektperioden. Trots denna förstärkning kvarstår utmaningar i att fullt ut möta efterfrågan, särskilt under perioder med hög belastning. Arbetet med att stärka tillgängligheten och reducera väntetiderna fortgår, och utvecklingen följs kontinuerligt. VoB Kronoberg 222000-0687, Bokslut 2025 Ärendereferens: 3445118 5 2. Kundenkäter Mål: Samtliga kunder skall efter avslutat uppdrag erbjudas möjlighet att svara på en enkät rörande deras upplevelse av insatsen. Utfallet av samtliga inkomna enkäter sammanställs i samband med årsbokslut. Målet är en svarsfrekvens om 50 %: Utfall: 98(131) enkäter har genomförts under perioden, vilket motsvarar en svarsfrekvens om 37 %. Målet uppnås inte. Kommentar: Svarsfrekvensen har minskat något jämfört med föregående år och ligger på en nivå under mål. Jämfört med tidigare år har andelen inkomna svar minskat tydligt. Enkäten erbjuds numera när insatsen fortfarande pågår, vilket ökar möjligheten att få in svaren. Det genomsnittliga utfallet avseende samtliga frågor är 4,50 på en 5-gradig skala, vilket är i nivå med tidigare och ett fortsatt mycket positivt utfall. Genomsnittligt utfall på respektive enkätfråga 2025 (skala 1–5): 1.Tillgänglighet gällande telefontider hos familjerådgivningen? Genomsnittligt omdöme 4,45 2.Möjligheten att inom rimlig tid få inbokat ett första samtal? Genomsnittligt omdöme 4,36 3.Hur upplevde du kontakten med familjerådgivaren? Genomsnittligt omdöme 4,72 4.Hur upplevde du innehållet i samtalen? Genomsnittligt omdöme 4,63 5. Hur upplevde du sättet att arbeta på i samtalen? Genomsnittligt omdöme 4,55 Kommentar: Resultatet visar på en genomgående mycket hög kundnöjdhet. Särskilt höga omdömen ges avseende bemötande, kontakt och innehåll i samtalen, där samtliga ligger på en nivå över 4,6. Detta indikerar att verksamhetens kvalitet i det direkta klientarbetet är mycket god. Något lägre värden återfinns i frågor kopplade till tillgänglighet och möjligheten att få en tid inom rimlig tid, vilket är i linje med de utmaningar som identifierats avseende väntetider. Sammantaget visar resultaten att verksamheten, trots utmaningar i tillgänglighet, levererar insatser av hög kvalitet med ett mycket gott mottagande från kunderna. 3. Beläggningsgrad, antal samtal Mål: Beläggningsgraden vid Familjerådgivningen ska vara minst 75 %, vilket motsvarar 454 genomförda samtal per år och heltidstjänst (totalt 1362 samtal på 3 tjänster). Utfall: Antalet samtal under 2025 var totalt 984 (1 034). Målet uppnås inte. Kommentar: Trots en fortsatt god efterfrågan på verksamhetens tjänster har utfallet påverkats av variationer i efterfrågan över tid samt verksamhetens kapacitetsförutsättningar. Detta har inneburit att den tillgängliga kapaciteten inte fullt ut kunnat omsättas i genomförda samtal. Sammantaget bedöms utfallet vara tillfredsställande, men utvecklingen behöver följas för att säkerställa att beläggningsgraden på sikt närmar sig målnivån. VoB Kronoberg 222000-0687, Bokslut 2025 Ärendereferens: 3445118 6 EKONOMI Årets resultat uppgår till ett underskott om 76 tkr (353 tkr). Eget kapital uppgår till 12 793 tkr (12 869 tkr) och likvida medel till 8 880 tkr (8 946 tkr). Efterfrågan på Familjerådgivningens tjänster har under 2025 sammantaget varit något lägre än tidigare år. Intäkterna från besöksavgifter uppgår till 196 tkr (203 tkr), vilket innebär en negativ avvikelse jämfört med budget. Samtidigt redovisar direktionen lägre kostnader än budgeterat, vilket delvis motverkar underskottet i den operativa verksamheten. Därtill har ränteintäkterna överstigit budget och därmed bidragit positivt till resultatet. De gemensamma kommunala avgifterna har räknats upp med årets index om 1,1 % (4,1 %). Den huvudsakliga förklaringen till resultatavvikelsen återfinns inom Familjerådgivningen, där kostnaderna överstiger budget. Detta avser såväl personalkostnader som övriga omkostnader. De högre personalkostnaderna är en följd av den utökade bemanningen inom ramen för den pågående projektperioden. Även övriga verksamhetskostnader överstiger budget, vilket sammantaget bidrar till årets negativa resultat. VoB Kronoberg 222000-0687, Bokslut 2025 Ärendereferens: 3445118 VoB Kronoberg 222000-0687 7 RESULTATRÄKNING ( tkr ) 2025-12-31 2024-12-31 Rörelsens intäkter Verksamhetens intäkter, not 1 3 121 3 098 Övriga rörelseintäkter, not 2 6 27 Summa rörelsens intäkter 3 127 3 125 Rörelsens kostnader Övriga kostnader -984 -864 Personalkostnader, not 3 -2 310 -2 050 Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar -1 0 Summa rörelsens kostnader -3 295 -2 914 Rörelseresultat -168 210 Resultat från finansiella poster Ränteintäkter 92 143 Resultat efter finansiella poster -76 353 ÅRETS RESULTAT -76 353 VoB Kronoberg , Bokslut 2025 Ärendereferens: 3445118 VoB Kronoberg 222000-0687 8 BALANSRÄKNING ( tkr ) 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Förbättringsarbeten annans fastighet not 4 95 0 Finansiella anläggningstillgångar Aktier, not 5 4 000 4 000 Summa anläggningstillgångar 4 095 4 000 Omsättningstillgångar Fordringar, not 6 128 187 Bank, kassa, not 7 8 880 8 946 Summa omsättningstillgångar 9 009 9 132 SUMMA TILLGÅNGAR 13 103 13 132 Eget kapital not 8 Vid räkenskapsårets ingång 12 869 12 516 Årets resultat -76 353 Vid räkenskapsårets utgång 12 793 12 869 SKULDER Kortfristiga skulder, not 9 310 264 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 13 103 13 132 ANSVARSFÖRBINDELSE STÄLLDA SÄKERHETER Inga Inga Balanslikviditet 29 35 Soliditet 98% 98% VoB Kronoberg , Bokslut 2025 Ärendereferens: 3445118 VoB Kronoberg 222000-0687 9 KASSAFLÖDESANALYS Den löpande verksamheten 2025-01-01 2024-01-01 Not 2025-12-31 2024-12-31 Rörelseresultat 2 -168 210 Justeringar för poster som inte ingår i 1 kassaflödet Erhållen ränta m.m. 93 143 Erlagd ränta -1 0 Betald inkomstskatt -13 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital -88 353 Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital Minskning(+)/ökning(-) av fordringar 71 2 Minskning(-)/ökning(+) av -33 -6 leverantörsskulder Minskning(-)/ökning(+) av kortfristiga 79 -27 skulder Kassaflöde från den löpande 117 -31 verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av byggnader och mark 4 -95 Förvärv av koncernföretag 0 0 Försäljning av andelar i 0 0 koncernföretag Kassaflöde från -95 0 investeringsverksamheten Förändring av likvida medel -66 323 Likvida medel vid årets början 8946 8623 Likvida medel vid årets slut 8880 8946 VoB Kronoberg , Bokslut 2025 Ärendereferens: 3445118 VoB Kronoberg 222000-0687 10 not 1 Intäkter 2025 2024 Besöksavgifter 196 203 Kommunala avgifter till VoB Kronoberg 2 925 2 893 3 121 3 096 not 2 Övriga rörelseintäkter Återbäring överskottsfond 0 26 Ersättning från omställningsfonden 2 2 Ersättning från FK 4 1 6 29 not 3 Anställda och personalkostnader Medelantalet anställda Män 2 2 Kvinnor 1 1 Totalt 3 3 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Direktionen 90 98 Övriga anställda 1 (cid:24)(cid:27)(cid:25) 1 396 Sociala kostnader (cid:24)(cid:23)(cid:27) 464 Personalkostnader 2 (cid:21)(cid:21)(cid:21) 1 958 (varav pensionskostnader) (cid:3)(cid:20)(cid:20)(cid:26) 84 Not 4 Förbättringsarbeten på annans fastighet Inköp 95 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 95 0 Årets avskrivningar -1 0 Utgående ackumulerade avskrivningar -1 0 Utgående redovisat värde 95 0 Not 5 Aktier 4000 aktier (50%) i VoB Syd AB 556650-4204 VoB Kronoberg , Bokslut 2025 Ärendereferens: 3445118 VoB Kronoberg 222000-0687 11 Säte: Malmö Ackumulerade anskaffningsvärde: Vid årets början 4 000 4 000 Redovisat värde vid årets slut 4 000 4 000 Not 6 Fordringar 2025 2024 Övriga kortfristiga fordringar 34 34 Ingående mervärdesskatt 18 26 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 76 126 128 187 not 7 Kassa och bank Bankkonto SEB 4 878 4 943 Placeringskonto SEB 4 000 4 000 Handkassor konto SEB 2 2 8 880 8 946 not 8 Eget kapital Vid räkenskapsårets ingång 12 869 12 515 Årets resultat -76 353 Vid räkenskapsårets utgång 12 793 12 869 not 9 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 20 62 Skuld Koncernföretag 60 51 Arbetsgivaravgift 44 40 Personalskatt 39 38 Särskild löneskatt pensionskostnader 17 16 Upplupna löner 72 43 Upplupna Sociala avgifter 22 12 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 35 1 310 264 VoB Kronoberg , Bokslut 2025 Ärendereferens: 3445118 VoB Kronoberg 222000-0687 12 DRIFTSREDOVISNING ( tkr ) 2025-01-01 - 2025-12-31 Resultatenhet Utfall Budget Avvikelse DIREKTIONEN INTÄKTER Ersättning gemensam verksamhet 3 13 3 13 0 3 13 3 13 0 KOSTNADER Andra omkostnader - 1 74 - 2 28 5 4 Kostnader förtroendevalda - 9 0 - 163 7 3 - 263 - 391 1 28 FINANSIELLA INTÄKT/KOSTNAD Ränteintäkter 9 3 7 8 15 Räntekostnader - 9 3 7 8 15 NETTO 1 42 - 1 42 FAMILJERÅDGIVNING INTÄKTER Besöksavgifter 1 96 2 30 - 34 Ersättning gemensam verksamhet 2 612 2 612 - 0 Övriga ersättningar 6 - 6 2 814 2 842 - 28 KOSTNADER Andra omkostnader - 8 11 - 6 89 - 122 Personalkostnader -2 222 - 2 153 - 69 - 3 032 - 2 842 - 190 NETTO - 2 18 - - 2 18 ÅRETS RESULTAT - 7 6 - - 7 6 VoB Kronoberg , Bokslut 2025 Ärendereferens: 3445118 VoB Kronoberg 222000-0687 13 Värderings- och avskrivningsprinciper Generellt gäller de regler som anges i den kommunala redovisningslagen och de(cid:3) rekommendationer som utgivits. Omsättningstillgångar tas upp till det lägsta av(cid:3) anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Fordringar värderas till det belopp de beräknas inflyta. Inköp av inventarier understigande 0,5 prisbasbelopp kostnadsförs. Inventarier med ett anskaffningsvärde över 0,5 prisbasbelopp avskrivs på 3-5 år. Skulder tas upp till det faktiska värdet av kända skulder. Årsredovisningen är upprättad den (cid:71)(cid:68)(cid:74)(cid:3)(cid:71)(cid:110)(cid:3)(cid:86)(cid:68)(cid:80)(cid:87)(cid:79)(cid:76)(cid:74)(cid:68)(cid:3)(cid:69)(cid:72)(cid:73)(cid:68)(cid:87)(cid:87)(cid:81)(cid:76)(cid:81)(cid:74)(cid:86)(cid:75)(cid:68)(cid:89)(cid:68)(cid:85)(cid:72)(cid:3)(cid:75)(cid:68)(cid:85)(cid:3)(cid:88)(cid:81)(cid:71)(cid:72)(cid:85)(cid:87)(cid:72)(cid:70)(cid:78)(cid:81)(cid:68)(cid:87)(cid:3)(cid:71)(cid:72)(cid:81)(cid:17) Växjö den dag som framgår av vår elektroniska underskrift Martin Edberg Angelica Karlsson Lavinia Strömberg Ordförande Kristian Gunnarsson Benita Jansson Magnus Carlberg Torbjörn Gustafsson Lars Ingvert VoB Kronoberg , Bokslut 2025 Ärendereferens: 3445118 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING ( tkr ) RESULTATRÄKNING 2025-12-31 VoB Kronobergs del i VoB Kronoberg VoB Syd AB 50% Sammanställd Elimineringar Sammanställd Verksamhetens intäkter externt 3 127 46 325 49 452 49 452 moderbolag ( VoB Kronoberg) 0 330 330 -330 0 dotterbolag ( VoB Syd AB) 0 0 0 0 Summa intäkter 3 127 46 655 49 782 -330 49 452 Rörelsens kostnader Kostnader externt -2 635 -48 917 -51 552 -51 552 moderbolag ( VoB Kronoberg) 0 0 0 0 dotterbolag ( VoB Syd AB) -660 0 -660 330 -330 Summa kostnader -3 295 -48 917 -52 212 330 -51 882 Planenliga avskrivningar -330 -330 -330 0 NETTOKOSTNADER -168 -2 592 -2 761 -2 761 Finansiella intäkter 93 214 307 307 Finansiella kostnader 0 -1 -1 -1 Summa finansiella poster 93 214 306 0 306 Res e finansiella poster -76 -2 379 -2 454 -2 454 Bokslutsdispositioner 0 28 28 -28 0 Skatt på årets resultat 0 -19 -19 -6 -24 ÅRETS RESULTAT -76 -2 370 -2 445 -33 -2 479 VoB Kronoberg 222000-0687, Bokslut 2025 14 Ärendereferens: 3445118 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING BALANSRÄKNING 2025-12-31 VoB Kronobergs del i VoB Syd AB TILLGÅNGAR VoB Kronoberg 50% Sammanställd Elimineringar Total Immateriella och materiella anläggningstillgångar Byggnader 0 1 945 1 945 1 945 Förbättringsutgifter på annans fastighet 95 374 469 469 Inventarier, bilar 0 384 384 384 Finansiella anläggningstillgångar Aktier i VoB Syd AB 4 000 4 000 -4 000 0 Aktieägartillskott villkorat i VoB Syd AB 0 0 0 Andra långfristiga fordringar 0 21 663 21 663 21 663 Summa anläggningstillgångar 4 095 24 365 28 460 -4 000 24 460 Omsättningstillgångar Kundfordringar 0 5 072 5 072 5 072 Övriga fordringar 34 911 945 945 Ingående mervärdeskatt 18 0 18 18 Förutbetalda kostnader intäkter 76 1 393 1 469 1 469 Fordran moderbolag ( VoB Kronoberg) 0 30 30 -30 0 dotterbolag ( VoB Syd AB) 0 0 0 0 Bank 8 880 10 238 19 118 19 118 Summa omsättningstillgångar 9 009 17 644 26 652 -30 26 623 0 SUMMA TILLGÅNGAR 13 103 42 009 55 113 -4 030 51 083 VoB Kronoberg 222000-0687, Bokslut 2025 15 Ärendereferens: 3445118 VoB Kronobergs del i VoB Syd AB EGET KAPITAL OCH SKULDER VoB Kronoberg 50% Sammanställd Elimineringar Total Eget kapital Not 1 Aktiekapital 0 4 000 4 000 -4 000 0 Eget kapital 12 869 0 12 869 807 13 676 Balanserat resultat 0 34 278 34 278 34 278 Årets resultat -76 -2 370 -2 445 -33 -2 479 Summa eget kapital 12 793 35 909 48 702 -3 227 45 475 Obeskattade reserver 0 973 973 -973 0 Kortfristiga skulder Leverantörskulder 20 643 663 663 Uppskjuten skatteskuld 0 0 0 200 200 Övriga skulder 0 0 0 0 Upplupna kostnader och förutbetalda 146 2 745 2 892 2 892 Skatt arbetsgivaravgift, personalskatt 84 1 740 1 823 1 823 Skuld moderbolag (VoB Kronoberg) 0 0 0 0 dotterbolag (VoB Syd AB) 60 0 60 -30 30 Summa kortfristiga skulder 310 5 128 5 438 171 5 608 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 13 103 42 009 55 112 -4 029 51 083 Not 1 VoB Kronoberg äger 50% av aktierna i VoB Syd AB ( 4 000 aktier) VoB Kronoberg 222000-0687, Bokslut 2025 16 Ärendereferens: 3445118 Sidan har bifogats av Hogia Signit Detta är ett elektroniskt undertecknat dokument Underskrifterna i detta dokument uppfyller kraven för Avancerad Elektronisk Underskrift enligt definitionen i eIDAS (EU:s förordning 910/2014). Äktheten kan kontrolleras i alla tjänster som kan validera underskrifter som godkänts av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). Använd till exempel valideringstjänsten Signport. För validering med Adobe Acrobat Reader, läs mer här. Notera, om dokumentet skrivs ut på papper följer de elektroniska underskrifterna inte med och kan därför inte valideras. Följande personer har genom sin elektroniska underskrift godkänt innehållet i detta dokument samt försäkrat att angivna uppgifter är korrekta. Ärendereferens: 3445118 Tjänsteskrivelse 2026-06-05 1(2) Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Douglas Truedsson douglas.truedsson@almhult.se Tjänsteskrivelse om årsredovisning och ansvarsfrihet för Sunnerbo Samordningsförbund år 2025 Ärendenummer KS 2026/98 Sammanfattning av ärendet I Sunnerbo Samordningsförbund ingår Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Region Kronoberg samt kommunerna Ljungby, Markaryd och Älmhult. Arbetet i samordningsförbund regleras av lagen om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (2003:1210). Förbundet har två huvuduppdrag; att stödja samverkan mellan förbundsmedlemmarna och att finansiera individinriktade insatser som drivs av medlemmarna. Samordningsförbundens målgrupp är individer som är mellan 16–64 år gamla, aktuella hos minst två av medlemsmyndigheterna och som är i behov av samordnade rehabiliterande insatser. Revisorerna uttalar följande i revisionsberättelsen: • Att säkerställa att en riskanalys genomförs årligen för framtagandet av kontrollmoment. • Att årligen fastställa en intern kontrollplan. • Att säkerställa en uppföljning av internkontrollplanen med återrapportering av resultaten av genomförda kontroller till styrelsen. • Sammantaget att styrelsen för Sunnerbo samordningsförbund har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. • Att den interna kontrollen i huvudsak har varit tillräcklig, men att den interna kontrollen behöver systematiseras och utvecklas enligt ovan rekommendationer. • Att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen har upprättats enlighet med tillämpliga delar av lagen om kommunal bokföring och god redovisningssed. • Bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda. Beslutsnivå Kommunfullmäktige punkt 1-2 Tjänsteskrivelse 2026-06-05 2(2) Beslutsunderlag • Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2026-06-02 • Årsredovisning för år 2025 – Sunnerbo Samordningsförbund • Revisionsberättelse för år 2025 – förtroendevalda revisorer • Revisionsberättelse för år 2025 – Azets revision och rådgivning Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen: 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna Sunnerbo Samordningsförbunds årsredovisning för 2025. 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige bevilja ledamöterna i styrelsen ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Douglas Truedsson Susann Pettersson Nämndsekreterare Kommunchef Beslutet skickas till (efter slutbehandling) För kännedom Sunnerbo Samordningsförbund Förteckning DATUM 2026-05-28 DNR 2025/230 1(1) Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Förteckning över delegationsbeslut för ekonomi- och upphandlingsavdelningen Maj 2026 Återrapporteras på kommunstyrelsens sammanträde juni månad 2026. Samtliga delegationsbeslut ska anmälas till kommunstyrelsen. Delegation1 Ärende Beslut beslutsfattare beslutsdatum Dnr eller motsvarande 4.1 Signering avtal Samordnad upphandling av Kuvert Upphandlingschef, 2026-05-13 KS 2026/77 med och utan tryck Henrik Jönsson 4.1 Signering avtal Förlängning avtal Idrottsmateriel Upphandlingschef, 2026-05-04 22/32 Henrik Jönsson 4.1 Tilldelningsbeslut Upphandling skafferiartiklar Upphandlingschef, 2026-05-05 KS 2024/50 Henrik Jönsson 4.1 Signering avtal Upphandling skafferiartiklar Upphandlingschef, 2026-05-11 KS 2024/50 Henrik Jönsson 4.1 Signering avtal Samordnad upphandling av Upphandlingschef, 2026-05-29 KS 2024/59-02 förpackningsmaterial Henrik Jönsson 1 Aktuell punkt i delegeringsordning Redovisning Datum 2026-06-08 Ärendenummer 2025/230 1(1) Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Redovisning av kommunstyrelsens delegationsbeslut för maj 2026 Återrapporteras på kommunstyrelsens sammanträde 2026-06-16 Samtliga delegationsbeslut ska anmälas till kommunstyrelsen. Om beslutet innehåller sekretess skrivs texten med fet stil. Delegation* Ärende Beslut Beslutsfattare Beslutsdatum Dnr eller motsvarande 1.10 Remiss avseende förslag till Avstår från att lämna yttrande. Kommunchef 2026-05-25 2026/94 myndigheten för civilt försvars 2026.790 föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsåtgärder och utbildning *Aktuell punkt i delegationsordning Redovisning av anställningar kommunledningsförvaltningen maj 2026 Namn Fr.o.m. T.o.m. Arbetsställe Befattning Förvaltning Chef Özdemir Roman 2026-05-18 2027-01-06 HR-avdelningen HR-specialist Kommunledningsförvaltning Sjöstrand Malin KS 2025/230 2026-06-08 Redovisning Datum 2026-06-09 Ärendenummer 2025/230 1(1) Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Redovisning av kommunstyrelsens delegationsbeslut för juni 2026 Återrapporteras på kommunstyrelsens sammanträde 2026-06-16 Samtliga delegationsbeslut ska anmälas till kommunstyrelsen. Om beslutet innehåller sekretess skrivs texten med fet stil. Delegation* Ärende Beslut Beslutsfattare Beslutsdatum Dnr eller motsvarande 3.7 Förordna ersättare för Följande personer utses under perioden 2026-07- Kommunchef 2026-06-09 2026/101 förvaltningschef i samband med 06 – 2026-08-09 till ersättare för kommunchefen, 2026.848 kortare frånvaro upp till 1 månad att överta kommunchefens delegerade beslutsrätt inklusive attesträtt: • Vecka 28 - Johan Thernström, Teknisk chef • Vecka 29 - Linda Ajeti, socialchef • Vecka 30–31 - Martina Elofsson, HR-chef • Vecka 32 – Roger Johansson, utbildningschef *Aktuell punkt i delegationsordning

§ 36 Remiss miljöfarlig verksamhet om solcellspark Ärendenummer MOB 2025/13 Ärendenummer Ecos m-2024-599 Miljö- och byggnämndens beslut Miljö- och byggnämnden ger följande yttrande: Solcellsparken ligger cirka 50 meter från gränsen till kulturreservatet Råshult. Ansökan föreslår att upprätta en skyddsbarriär bestående av 50 meter skog och ett plank mot reservatets sida. Vi anser dock att denna skyddsbarriär, som föreslås för att minska insyn och påverkan på reservatet, i sin nuvarande form riskerar att vara otillräcklig. Skog kommer att avverkas bakom de föreslagna 50 metrarna, vilket innebär att insynen från kulturreservatet mot solcellsanläggningen ändå kommer att vara möjlig, och därmed kan den visuella störningen kvarstå. Vidare kan detta påverka den övergripande landskapsbilden och det kulturhistoriska värdet negativt. Miljö- och byggnämnden anser att det södra området är olämpligt för solcellspark på grund av dess närhet till kulturreservatet Linnés-Råshult. Vi noterar att det föreslagna planket är planerat att utföras i samma stil som de befintliga planken i kulturreservatet. Detta är ett steg i rätt riktning för att samordna planken med den historiska miljön. Vi vill dock poängtera att även om planket är stilmässigt anpassat, riskerar det att inte vara tillräckligt för att dölja insyn och minska den visuella påverkan, särskilt med hänsyn till att skog kommer att skövlas bakom barriären. En bredare grön zon med bevarad eller kompletterad vegetation kan ytterligare förstärka skyddet och säkerställa att planket inte står isolerat i landskapsbilden. Vi noterar att sökande i sin ansökan nämner man kommer använda sig utav naturlig avskärmning skydd i form av befintlig vegetation så som buskar och sly alternativt hänga upp en duk på stängslet. Detta för att minska den visuella påverkan för närboende. I ansökan specificeras inte under vilka omständigheter behovet av avskärmningsskydd kommer att användas, eller i vilken omfattning det kommer att användas. Detta gör det svårt att bedöma hur effektivt avskärmningsskyddet kommer att vara, samt om det kommer att tillämpas konsekvent för alla närboende som påverkas visuellt av solcellsanläggningen. Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Sa mmanträdesprotokoll 2025-03-17 Sidnummer, beslut 2(4) Miljö- och byggnämnden Det framgår inte vilken påverkan avskärmningsskyddet i sig kommer att ha på landskapsbilden och miljön. Det är viktigt att skyddet utformas så att det smälter in naturligt i omgivningen och inte ses som ett onaturligt hinder, vilket kan skapa ytterligare visuell störning, särskilt i en skogsmiljö nära boenden. Miljö- och byggnämnden anser att det i nuläget är svårt att med säkerhet bedöma huruvida det aktuella området omfattas av strandskydd eller inte. Skulle miljöprövningsdelegationen likväl komma fram till att området ligger inom strandskyddat område, kan solcellsanläggningen enligt praxis inte beviljas. Enligt lokaliseringsprincipen i miljöbalken ska verksamheter placeras där de orsakar minst möjliga intrång och påverkan på miljön. Strandskyddet finns för att skydda allmänhetens tillgång till strandområden samt bevara naturvärden och biologisk mångfald. Att placera en solcellsanläggning inom ett strandskyddat område strider mot denna princip. Nämnden bedömer att det särskilda skälet att marken redan är tagen i anspråk på grund av skogsbruket inte är tillämpbar. Miljö- och byggnämnden anser därför att strandskyddsreglerna ska följas och att solcellsanläggningen inte bör tillåtas om andra lämpliga platser utanför strandskyddet finns. Beslutsnivå Miljö- och byggnämnden Sammanfattning av ärendet Solkompaniet Sverige AB planerar att uppföra en solcellspark inom fastigheten Råshult 1:5. Det är två områden som ligger öster och väster om väg 600 söder om Diö samhälle och norr om Linnés Råshult. Den sammanlagda installerade effekten beror på den slutgiltiga projektlayouten, men bedöms kunna ligga på cirka 27 MW vilket motsvarar en årlig beräknad produktion på cirka 47,2 GWh. Den årliga produktionen motsvarar förbrukningen hos cirka 10 000 villor med en årsförbrukning på 5000 kWh/år vardera. Solcellsparken planeras inom ett område med barrskog och omfattar cirka 40 hektar. De planerade parkerna ligger till sin helhet inom ett riksintresse för naturvården och för friluftslivet samt angränsar till kulturreservatet Linnés Råshult, som är en viktig plats för såväl kulturmiljövården som besöksnäringen. Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Sa mmanträdesprotokoll 2025-03-17 Sidnummer, beslut 3(4) Miljö- och byggnämnden Ett antal diken går igenom det planerade verksamhetsområdet. Enligt sökande omfattas inte dessa av strandskydd. Ett eventuellt strandskyddsområde skulle innefatta ca 25 hektar utav de 40 hektar som är ansökt om. Om miljöprövningsdelegationen bedömer om dikena omfattas av strandskydd anger sökande bland annat följande dispensskäl. Vattendragen bedöms vara konstgjorda och saknar egenskaper för att vara naturliga vattendrag, marken där solcellerna ska installeras har redan tagit i anspråk genom skogsbruket. Miljö- och byggnämnden i Älmhults kommun har fått möjlighet att yttra sig över Solkompaniet Sverige AB:s ansökan om frivilligt tillstånd för uppförande och drift av en solpark för elproduktion. Miljö- och byggförvaltningen fick den 13 september 2024 tillfälle att lämna synpunkter på ansökan i samband med en förfrågan om kompletteringar, men hade då inga invändningar eller behov av ytterligare underlag. Den 21 januari 2025 fick miljö- och byggnämnden möjlighet att lämna synpunkter på de kompletterande handlingar som begärts in av miljöprövningsdelegationen. Beslutsunderlag • Remissunderlag daterat 2024-09-13 • Kompletterande remissunderlag daterat 2025-01-21 • Bilder från platsbesök daterat 2025-02-24 Miljö- och byggnämndens behandling Förslag på sammanträdet Peter Varland (C) yrkar att i yttrandet tillägga följande: Miljö- och byggnämnden anser att det södra området är olämpligt för solcellspark på grund av dess närhet till kulturreservatet Linnés-Råshult. Beslutsgång Ordförande frågar om miljö- och byggnämnden kan besluta enligt förvaltningens förslag med tillägget av Peter Varlands (C) yrkande och finner att nämnden beslutar så. _____ Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Sa mmanträdesprotokoll 2025-03-17 Sidnummer, beslut 4(4) Miljö- och byggnämnden Beslutet skickas till Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Kalmar län. Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Sa mmanträdesprotokoll 2026-05-26 Sidnummer, beslut 1(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 50 Handlingsplan för förorenade områden Ärendenummer MOB 2026/22 Ärendenummer Ecos m-2026-379 Miljö- och byggnämndens beslut 1. Miljö- och byggnämnden föreslår kommunfullmäktige att anta handlingsplanen för förorenade områden i Älmhults kommun, daterad 2026-05-07. Beslutsnivå Kommunfullmäktige punkt 1 Sammanfattning av ärendet Enligt den nationella tillsynsstrategin 2026–2029, samordnad av Naturvårdsverket, ska tillsynsmyndigheten bland annat prioritera upprättandet av en handlingsplan för förorenade områden. Miljö- och byggförvaltningen har under början av år 2026 tagit fram en handlingsplan för förorenade områden i Älmhults kommun. Handlingsplanen beskriver vilka förorenade områden som finns inom kommunen och hur dessa ska hanteras och prioriteras mellan. Syftet med handlingsplanen är att den ska ge bättre förutsättningar för ett mer strategiskt och systematiskt arbete med förorenade områden, blanda annat för att uppnå miljömålet Giftfri miljö. Detta gör den genom att tydliggöra vilka prioriteringar som ska göras, vilka resurser som krävs, vem som ansvarar för vad, vilka mål vi ska sträva efter samt enligt vilken strategi och tidsplan som arbetet ska genomföras. Handlingsplanen ska gälla tills vidare men revideras var tredje år av miljö- och byggförvaltningen. Miljö- och byggförvaltningen ska även kunna genomföra mindre justeringar i handlingsplanen löpande, för att hålla siffror och statistik aktuell. Handlingsplanen ska publiceras på Älmhults kommuns hemsida i syfte att vara lättillgänglig för kommuninvånare. Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Sa mmanträdesprotokoll 2026-05-18 Sidnummer, beslut 2(2) Miljö- och byggnämnden Beslutsunderlag • Miljö- och byggförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2026-05-07 • Handlingsplan för förorenade områden i Älmhults kommun, daterad 2026- 05-07 Miljö- och byggnämndens behandling Beslutsgång Ordförande frågar om miljö- och byggnämnden kan besluta i enlighet med miljö- och byggförvaltningens förslag och finner att miljö- och byggnämnden beslutar så. _____ Beslutet skickas till (efter slutbehandling) För kännedom Miljö- och byggnämnden Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 2026-05-07 1(2) Miljö- och Byggförvaltning Miljö- och byggnämnden Maria Olsson Maria.olsson@almhult.se Tjänsteskrivelse – Handlingsplan förorenade områden Älmhults kommun Ärendenummer MOB 2026/22 Ärendenummer Ecos m-2026-379 Sammanfattning av ärendet Enligt den nationella tillsynsstrategin 2026–2029, samordnad av Naturvårdsverket, ska tillsynsmyndigheten bland annat prioritera upprättandet av en handlingsplan för förorenade områden. Miljö- och byggförvaltningen har under början av år 2026 tagit fram en handlingsplan för förorenade områden i Älmhults kommun. Handlingsplanen beskriver vilka förorenade områden som finns inom kommunen och hur dessa ska hanteras och prioriteras mellan. Syftet med handlingsplanen är att den ska ge bättre förutsättningar för ett mer strategiskt och systematiskt arbete med förorenade områden, blanda annat för att uppnå miljömålet Giftfri miljö. Detta gör den genom att tydliggöra vilka prioriteringar som ska göras, vilka resurser som krävs, vem som ansvarar för vad, vilka mål vi ska sträva efter samt enligt vilken strategi och tidsplan som arbetet ska genomföras. Handlingsplanen ska gälla tills vidare men revideras var tredje år av miljö- och byggförvaltningen. Miljö- och byggförvaltningen ska även kunna genomföra mindre justeringar i handlingsplanen löpande, för att hålla siffror och statistik aktuell. Handlingsplanen ska publiceras på Älmhults kommuns hemsida i syfte att vara lättillgänglig för kommuninvånare. Beslutsnivå Kommunfullmäktige Beslutsunderlag • Miljö- och byggförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2026-05-07 • Handlingsplan för förorenade områden i Älmhults kommun, daterad 2026-05-07 Förslag till beslut 1. Miljö- och byggnämnden föreslår kommunfullmäktige att anta handlingsplanen för förorenade områden i Älmhults kommun, daterad 2026-05-07 Tjänsteskrivelse 2026-05-07 2(2) Maria Olsson Anna Erika Andersson Miljö- och hälsoskyddsinspektör Förvaltningschef Beslutet skickas till (efter slutbehandling) För kännedom Miljö- och byggnämnden för kännedom 2026-05-07 1(9) Kommunstyrelsen Styrdokument Handlingsplan förorenade områden i Älmhults kommun Ärendenummer KS Ärendenummer Dokumentinformation Fastställt av Beslutsorgan eller person, Datum ev referens (ex §) Gäller från och med Datum Implementeras av Förvaltning, enhet eller motsvarande Framtaget av Miljö- och byggnämnden Styrdokument 2026-05-07 2(9) Innehåll 1. Bakgrund och syfte ..................................................................................................................................3 2. Beslut, giltighetstid och uppföljning ........................................................................................................3 3. Lägesbeskrivning ......................................................................................................................................3 3.1 Förekomst av förorenade områden ........................................................................3 3.1.1Tillsynsarbetet ....................................................................................................5 3.1.2 Arbete med fysisk planering ..............................................................................5 3.1.3 Kommunen som verksamhetsutövare, fastighetsägare eller huvudman ..........6 3.2 Styrande prioriteringsgrunder .................................................................................6 3.3 Kommunens organisation, ansvar och resurser för arbetet med förorenade områden ........................................................................................................................6 4. Mål för arbetet med förorenade områden ..............................................................................................6 4.1 Nationella miljömål .................................................................................................6 4.2 Regionala miljömål ..................................................................................................7 4.3 Lokala miljömål ........................................................................................................7 4.4 Miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten .........................................................7 5. Strategi .....................................................................................................................................................8 6. Aktivitets och tidsplan ..............................................................................................................................8 Styrdokument 2026-05-07 3(9) 1. Bakgrund och syfte Ett förorenat område är en plats som är så förorenad att den kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. På ett sådant område överskrider halterna av en förorening den lokala bakgrundshalten, det vill säga halten av ett ämne som förekommer naturligt i omgivningen. Området kan utgöras av mark, vatten, sediment och/eller byggnader och anläggningar. Enligt den nationella tillsynsstrategin 2026–2029 ska tillsynsmyndigheter bland annat prioritera upprättandet av en handlingsplan för förorenade områden. Miljö-och byggnämnden i Älmhults kommun har tagit fram en handlingsplan som beskriver vilka förorenade områden som finns inom kommunen och hur dessa ska hanteras. Handlingsplanen ska ge förutsättningar för ett mer strategiskt och systematiskt arbete för att uppnå miljömålet Giftfri miljö. Handlingsplanen syftar till att tydliggöra vilka prioriteringar som ska göras, resurser, ansvarsområden, mål för arbetet med förorenade områden samt anger strategi och tidsplan för de aktiviteter som behöver genomföras. 2. Beslut, giltighetstid och uppföljning Handlingsplanen antogs av kommunfullmäktige den (aktuellt beslutsdatum) och gäller tills vidare. Handlingsplanen är under denna tid styrande för kommunens arbete med förorenade områden. Planen ska under giltighetstiden hållas aktuell genom att följas upp och justeras vid behov. Revidering av handlingsplanen ska ske vart 3e år. Övergripande ansvar för uppföljning och justering samt uppdatering av handlingsplanen ansvarar miljöavdelningen för på uppdrag av miljö- och byggnämnden. 3. Lägesbeskrivning Lägesbeskrivningen redovisar de förutsättningar i form av antal objekt, ärendetyper, prioriteringsgrunder som påverkar hur Älmhults kommun ska bedriva arbetet med förorenade områden. 3.1 Förekomst av förorenade områden Inom Älmhults kommun finns det totalt 215 potentiellt eller konstaterat förorenade objekt. Av dessa är 79 inventerade och riskklassade. Totalt är det 136 objekt som inte är riskklassade, varav 83 objekt där utredning har bedömts inte behöva prioriteras i nuläget. Övriga är enbart identifierade och ”branschklassade” (BK) vilket innebär att det inte finns lika mycket information om objekten och att risken bedömts översiktligt utifrån bransch. Antalet prioriterade objekt (riskklass 1 och 2) i kommunen uppgår till 16. Fördelningen av risk- och branschklassade objekt framgår av tabell 1 nedan. I figur 1 visas ett utdrag över potentiellt förorenade områden i centrala Älmhult. Styrdokument 2026-05-07 4(9) Tabell 1. Fördelning av risk- och branschklassade objekt i Älmhults kommun (EBH-stödet januari 2026). Övriga objekt bedöms inte behöva riskklassas/ åtgärdas i nuläget eller är åtgärdade/ delåtgärdade. Objekt i EBH- Antal Bransch Kommunens stödet tillsynsobjekt (antal) Riskklassade 79 Riskklass 1 1 0 Objektsnamn Elme Glasbruk Glasindustri Riskklass 2 15 Sågverk, skjutbana, 12 ytbehandling av metaller, impregnering m.m. Riskklass 3 38 Verkstadsindustri, skjutbana, 38 kemtvätt, drivmedelshantering, ytbehandling av metaller m.m. Riskklass 4 25 Verkstadsindustri, skjutbana, 25 grafisk industri, sågverk, bilfragmentering, skrothantering och skrothandel, bilfragmentering, drivmedelshantering m.m. Objekt att 26 24 inventera och riskklassa Styrdokument 2026-05-07 5(9) Figur 1. Karta över EBH-objekt i centrala Älmhult. Bild hämtad från Länsstyrelsernas EBH-karta 2026-02-11. Siffrorna och bokstäverna i kartan anger objektets nuvarande status där E = identifierad, KM = åtgärdad ner till riktvärden för känslig mark, MKM = åtgärdad ner till riktvärden för mindre känslig mark och siffrorna 1–4 anger objektets riskklass där objekt med siffran 1 har högst riskklass. 3.1.1Tillsynsarbetet Av de prioriterade objekten (riskklass 1 och 2) i kommunen ligger 12 på kommunens tillsynsansvar. Totalt har Älmhults kommun tillsynsansvar över 206 objekt. 121 objekt återstår att inventera och riskklassa varav 24 är prioriterade. Ärenden avseende förorenade områden kan indelas i egeninitierade respektive händelsestyrda ärendetyper. Det egeninitierade tillsynsarbetet ska styras mot de prioriterade objekten. Inom det händelsestyrda arbetet finns ärenden som berör exempelvis granskning av detaljplaner i exploateringsärenden, granskning av provtagningsplaner eller tillsynsinsatser vid grävarbeten som påverkar förorenade områden. Antalet händelsestyrda ärenden uppgår årligen till omkring 15–20. 3.1.2 Arbete med fysisk planering Inom Älmhults kommun uppskattas att det årligen förekommer 3–5 exploateringsärenden eller andra planärenden som berör potentiellt förorenade områden. I samband med framtagande av detaljplaner görs alltid en bedömning om en provtagning av eventuella markföroreningar är nödvändig. Vid bedömningen tas hänsyn till tidigare markanvändning, närheten till potentiellt eller konstaterat förorenade områden samt framtida planerad markanvändning. Styrdokument 2026-05-07 6(9) 3.1.3 Kommunen som verksamhetsutövare, fastighetsägare eller huvudman Kommunen har genom sin nuvarande eller tidigare verksamhet ansvaret för utredning och åtgärder för ca. 30 förorenade eller potentiellt förorenade områden. Av dessa utgörs 18 av nedlagda kommunala deponier. Kommunen agerar för närvarande inte huvudman för någon utredning eller åtgärd av ett förorenat område. 3.2 Styrande prioriteringsgrunder Inom Älmhults kommun finns ett behov att övergripande prioritera mellan de förorenade områdena då ett större antal objekt med hög riskklass finns inom kommunen. Miljö- och byggnämnden har utifrån dessa prioriteringsgrunder ytterligare en detaljerad prioritering för den egeninitierade tillsynen. I Älmhults kommun har följande prioriteringsgrunder bedömts vara mest relevanta. • Objekt i riskklass 1 och 2 där ansvarig finns • Nedlagda deponier där kommunen är verksamhetsutövare • Objekt i riskklass 2 där ansvarig saknas 3.3 Kommunens organisation, ansvar och resurser för arbetet med förorenade områden I Älmhults är arbetet med förorenade områden organiserat på följande sätt: • Arbetet med de förorenade områdena sker i samarbete mellan berörda förvaltningar. Övergripande samordningsansvar ligger på Miljö- och byggnämnden. • Miljö- och byggnämnden har ansvar för tillsynen. • Miljö- och byggnämnden har ansvar för bidragsansökningar till Länsstyrelsen. • Kommunstyrelsen (via kommunledningsförvaltningen) har ansvar för hantering inom fysisk planering. • Tekniska nämnden har ansvar för förorenade områden som kommunen har orsakat eller som kommunen äger. Tekniska nämnden kan i sin roll även agera huvudman för bidragsärenden eller ärenden som är statligt finansierade. 4. Mål för arbetet med förorenade områden 4.1 Nationella miljömål Det övergripande målet för miljöarbetet i Sverige är att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Som ett riktmärke finns 16 nationella miljökvalitetsmål fastställda av riksdagen. Arbetet med förorenade områden berör flera av dessa mål, däribland Giftfri miljö, God bebyggd miljö och Grundvatten av god kvalitet. Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö innebär: ”Att förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället, ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och Styrdokument 2026-05-07 7(9) deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna”. För att uppnå de nationella miljömålen har de brutits ner till mål på olika nivåer, till exempel preciseringar av miljökvalitetsmål, etappmål, tillsynsmål, regionala tillsynsmål etc. För miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, har sex preciseringar som delar upp målet ytterligare tagits fram av regeringen. Ett av dessa berör specifikt förorenade områden. ”Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön”. Det finns för närvarande inte något nationellt etappmål för förorenade områden. 4.2 Regionala miljömål Länsstyrelsen i Kronobergs län har tagit fram regionala miljömål utifrån de nationella miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Ett av de regionala miljömålen, Giftfria kretslopp, kan direkt kopplas till förorenade områden genom sitt delmål ”fler förorenade områden ska efterbehandlas”. Delmålet innebär att: År 2030 är minst 25 procent av områdena med riskklass 1 och 2 åtgärdade (delmål). Kronobergs län har gjort det nationella övergripande målet till sitt (bevakningsmål), år 2050 har alla områden med mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa eller miljön åtgärdats (riskklass 1 och 2). 4.3 Lokala miljömål Älmhults kommun har antagit fem lokala miljömål. De lokala miljömålen innehåller ställningstagande och mätbara indikatorer. Ett miljömål berör förorenade områden - Ett Älmhult med hållbara livsmiljöer och innebär: ”En allt större andel av ohälsa i dagens samhälle beror på stillasittande och stress, så kallade livsstilssjukdomar. Grönska och miljöer som uppmuntrar till fysisk aktivitet är viktigt för rekreation, hälsa, välbefinnande, lek och lärande. Tätortsnära grönska och biologisk mångfald är viktiga för att leverera ekosystemtjänster, såsom behagligare lokalklimat och minskad sårbarhet för klimatförändringar. En hållbar livsmiljö innebär även en giftfri miljö. Farliga kemikalier i vår omgivning kan öka risken för cancer, påverka kroppens hormonsystem, möjligheten att få barn och DNA samt reta immunförsvaret, vilket i sin tur kan få effekter.”. Miljömålet innehåller bland annat den mätbara indikatorn ”andel inventerade och riskklassade förorenade områden (MHA) (% av totalt identifierade områden)”. 4.4 Miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten I Älmhults kommun finns 13 grundvattenförekomster där två bedöms ha betydande påverkan av förorenade områden och en grundvattenförekomst bedöms ha otillfredsställande kemisk status1. Det finns 30 vattendrag varav samtliga bedöms inte uppnå god kemisk status och tre vattendrag bedöms vara betydligt påverkade av förorenade områden. Av 13 sjöar i Älmhults kommun bedöms samtliga inte uppnå god kemisk status, en sjö bedöms vara betydligt påverkad av förorenade områden. I förvaltningsplanen för Södra östersjöns vattendistrikt beskriver man hur förorenade områden är, om man bortser från atmosfärisk deposition av kvicksilver och PBDE, den källa som påverkar flest 1 Statistik för Älmhult - Kommun Styrdokument 2026-05-07 8(9) vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt och nationellt2. I åtgärdsplanen för Södra Östersjöns vattendistrikt betonar man hur viktigt det är att arbeta med tillsyn av förorenade områden enligt 10 kap för att kunna klara miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten.3 5. Strategi För att kunna nå uppsatta regionala mål och för att arbeta aktivt mot att nå miljömålet giftfri miljö kommer Älmhults kommun att arbeta enligt följande strategi. • Miljö- och byggnämnden ska öka den egeninitierade tillsynen för objekt i riskklass 1 och 2 • Miljö- och byggnämnden ska sträva efter att samtliga prioriterade objekt ska riskklassas • Kommunen ska prioritera arbetet med nedlagda deponier där kommunen är verksamhetsutövare • Kommunens berörda förvaltningar ska upprätthålla kompetens och/eller rekrytera för att ha kompetens inom förorenade områden. • Inom kommunen ska kunskapsspridning och delning av information om förorenade områden ske mellan och inom berörda förvaltningar. 6. Aktivitets och tidsplan För att kunna nå det slutliga målet med arbetet med förorenade områden till 2050 bedöms följande ärendetyper/aktiviteter behöva genomföras i den egeninitierade tillsynen. Handlingsplanen är gemensam för hela kommunens arbete och omfattar såväl tillsyn som annat arbete med förorenade områden. Tillsynsinsatser specificeras närmare i behovsutredning för tillsyn och tillsynsplan. Egeninitierade aktiviteter Antal objekt Aktivitet Tidsplan Objekt i riskklass 1 och Initiera översiktlig Initiera 1 objekt om 2 med ansvar undersökning via tillsyn året Riskklassa prioriterade 24 Genomföra 3 objekt om året objekt riskklassning eller initiera riskklassning av verksamheter i branschklass 1 och 2 Objekt i riskklass 1 och Ansvarsutredning 1 objekt om året 2 med oklart ansvar Objekt där ansvar 2 Bidragsansökan Ej saknas (helt eller delvis prioriterat/samordnas saknas) med övriga kommuner i länet 2 Förvaltningsplan för vatten 2022-2027 Södra Östersjön 3 Åtgärdsprogram för vatten 2022-2027 Södra Östersjöns vattendistrikt Styrdokument 2026-05-07 9(9) Resursbehovet för att de regionala målen ska kunna uppnås och för att aktivitets- och tidsplanen ska kunna fullföljas redogörs i respektive nämnds behovsutredning eller motsvarande. Sa mmanträdesprotokoll 2026-05-26 Sidnummer, beslut 1(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 51 Svar på motion om föroreningar i mark och grundvatten i Älmhults kommun från Michael Öberg (MP) Ärendenummer MOB 2026/21 Ärendenummer Ecos m-2026-440 Miljö- och byggnämndens beslut 1. Miljö- och byggnämnden föreslår kommunfullmäktige anse motionen besvarad. Beslutsnivå Kommunfullmäktige Sammanfattning av ärendet Michael Öberg (MP) inkom 2026-03-04 med en motion till kommunfullmäktige om ”Föroreningar i mark och grundvatten i Älmhults kommun”. I motionen föreslås följande: Miljö- och byggnämnden får i uppdrag att redovisa till kommunfullmäktige en samlad strategi och handlingsplan gällande förorenade områden (PFAS och andra miljögifter) i Älmhults kommun. Handlingsplanen ska innehålla: • Aktuell lägesbild över kända och misstänkta förorenade områden • Prioritering av riskområden utifrån påverkan på hälsa, dricksvatten och miljö • Ansvarsfördelning enligt principen att förorenaren betalar • Redovisning av plan för fortsatt provtagning, uppföljning och åtgärder, samt • Tidsplan Säkerställa öppenhet och information till invånare genom att relevanta provresultat, riskbedömningar och beslut görs lätt tillgängliga. Återrapportera arbetet till kommunfullmäktige och information till kommuninvånarna. Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Sa mmanträdesprotokoll 2026-05-18 Sidnummer, beslut 2(2) Miljö- och byggnämnden Enligt den nationella tillsynsstrategin 2026–2029, samordnad av Naturvårdsverket, ska tillsynsmyndigheten bland annat prioritera upprättande av en handlingsplan för förorenade områden. Miljö- och byggförvaltningen påbörjade detta arbete under början av år 2026. Handlingsplanen innehåller bland annat bakgrund och syfte, lägesbeskrivning, mål för arbetet med förorenade områden kopplat till nationella, regionala och lokala miljömål, strategi samt aktivitets- och tidsplan. Beslutsunderlag • Miljö- och byggförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2026-05-07 • Motion till kommunfullmäktige om Föroreningar i mark och grundvatten i Älmhults kommun från Michael Öberg (MP), daterad 2026-03-04 • Kommunfullmäktiges beslut 2026-03-30 § 26 Miljö- och byggnämndens behandling Beslutsgång Ordförande frågar om miljö- och byggnämnden kan besluta i enlighet med miljö- och byggförvaltningens förslag och finner att miljö- och byggnämnden beslutar så. _____ Beslutet skickas till (efter slutbehandling) Motionären Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 2026-05-07 1(2) Miljö- och Byggförvaltning Miljö- och byggnämnden Maria Olsson Maria.olsson@almhult.se Tjänsteskrivelse om Svar på motion om föroreningar i mark och grundvatten i Älmhults kommun från Michael Öberg (MP) Ärendenummer MOB 2026/21 Ärendenummer Ecos m-2026-440 Sammanfattning av ärendet Michael Öberg (MP) inkom 2026-03-04 med en motion till kommunfullmäktige om ”Föroreningar i mark och grundvatten i Älmhults kommun”. I motionen föreslås följande: Miljö- och byggnämnden får i uppdrag att redovisa till kommunfullmäktige en samlad strategi och handlingsplan gällande förorenade områden (PFAS och andra miljögifter) i Älmhults kommun. Handlingsplanen ska innehålla: • Aktuell lägesbild över kända och misstänkta förorenade områden • Prioritering av riskområden utifrån påverkan på hälsa, dricksvatten och miljö • Ansvarsfördelning enligt principen att förorenaren betalar • Redovisning av plan för fortsatt provtagning, uppföljning och åtgärder, samt • Tidsplan Säkerställa öppenhet och information till invånare genom att relevanta provresultat, riskbedömningar och beslut görs lätt tillgängliga. Återrapportera arbetet till kommunfullmäktige och information till kommuninvånarna. Enligt den nationella tillsynsstrategin 2026–2029, samordnad av Naturvårdsverket, ska tillsynsmyndigheten bland annat prioritera upprättande av en handlingsplan för förorenade områden. Miljö- och byggförvaltningen påbörjade detta arbete under början av år 2026. Handlingsplanen innehåller bland annat bakgrund och syfte, lägesbeskrivning, mål för arbetet med förorenade områden kopplat till nationella, regionala och lokala miljömål, strategi samt aktivitets- och tidsplan. Beslutsnivå Kommunfullmäktige Tjänsteskrivelse 2026-05-07 2(2) Beslutsunderlag • Miljö- och byggförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2026-05-07 • Motion till kommunfullmäktige om Föroreningar i mark och grundvatten i Älmhults kommun från Michael Öberg (MP), daterad 2026-03-04 • Kommunfullmäktiges beslut 2026-03-30 § 26 Ärendeberedning Miljö- och byggförvaltningen har tagit fram en handlingsplan för förorenade områden och handlingsplanen planeras vara kommunövergripande. Miljö- och byggförvaltningen har anmält ärendet till miljö- och byggnämnden för vidare hantering till Kommunfullmäktige, ärende MOB 2026/22. Miljö- och byggförvaltningen bedömer att samtliga punkter gällande vad handlingsplanen bör innehålla enligt motionen finns med i framtagen handlingsplan. I motionen finns även förslag om att säkerställa öppenhet och information till invånare. Miljö- och byggförvaltningens arbete gällande förorenade områden är offentliga handlingar och kan därmed begäras ut av allmänheten. Efter handlingsplanen är fastställd i Kommunfullmäktige kommer den finnas tillgänglig på kommunens hemsida. Miljö- och byggförvaltningen föreslår att motionen besvaras med hänsyn till framtagande av förslag på handlingsplan för förorenade områden som redan var påbörjad när motionen inkom. Förslag till beslut 1. Miljö- och byggnämnden föreslår kommunfullmäktige anse motionen besvarad. Maria Olsson Anna Erika Andersson Miljö- och hälsoskyddsinspektör Förvaltningschef Beslutet skickas till (efter slutbehandling) Motionären Sa mmanträdesprotokoll 2026-05-26 Sidnummer, beslut 1(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 62 Budget för kommunstyrelsen 2027 Ärendenummer KS 2026/42 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen: 1. Godkänna kommunstyrelsens budgetförslag 2027 och översända den till budgetberedningen. Beslutsnivå Kommunstyrelsen punkt 1 Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsens budgetförslag 2027 med plan 2028 – 2029. Beslutsunderlag • Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2026-05-15 • Kommunstyrelsens budgetförslag 2027, plan 2028–2029, daterad 2026-05- 15 Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsens arbetsutskott kan besluta i enlighet med kommunledningsförvaltningens förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar så. _____ Beslutet skickas till (efter slutbehandling) Kommunchef Ekonomichef Budgetberedningen Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Sa mmanträdesprotokoll 2026-05-26 Sidnummer, beslut 2(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 2026-05-15 1(2) Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Susann Pettersson susann.pettersson@almhult.se Tjänsteskrivelse om budget för kommunstyrelsen 2027 Ärendenummer KS 2026/42 Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsens budgetförslag 2027 med plan 2028 – 2029. Beslutsnivå Kommunstyrelsen punkt 1 Beslutsunderlag • Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2026-05-15 • Kommunstyrelsens budgetförslag 2027, plan 2028–2029, daterad 2026-05- 15 Ärendeberedning Föreligger kommunstyrelsens budgetförslag 2027 med planåren 2028 – 2029. Kommunstyrelsens budgetförslag följer budgetanvisningen. Inför 2027 ökar kostnaderna för lokalhyra, lokalvård och IT-avgift för kommunledningsförvaltningen med 565 tkr. De senaste åren har kommunledningsförvaltningen genomfört omfattande besparingar och anpassningar. Vi har effektiviserat arbetssätt, slagit samman funktioner, minskat antalet tjänster och drivit digitalisering för att använda resurserna mer effektivt. Nu behöver ambitionsnivån i form av stöd till kommunens verksamheter och bolag ses över om inte förvaltningen förstärks. Under år 2026 behandlas sex propositioner om ny lagstiftning inom området civilt försvar som kommer att få påverkan på budget år 2027. Kommunen har i samtliga dessa en utpekad central roll och med detta följer en avsevärt ökad kravställning för att möta krav och behov i händelse av höjd beredskap. Strategiska investeringar innefattar tre olika objekt: digitalisering som innefattar hela kommunorganisationen, strategiska markförvärv, civil beredskap och reservkraft. Ram investeringar innefattar två olika delar dels IT- infrastruktur, dels civil beredskap. Tjänsteskrivelse 2026-05-15 2(2) Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen: 1. Godkänna kommunstyrelsens budgetförslag 2027 och översända den till budgetberedningen. Susann Pettersson Kommunchef Beslutet skickas till (efter slutbehandling) Kommunchef Ekonomichef Budgetberedningen Budgetförslag 2027-2029 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen, Budgetförslag 2027–2029 1(14) Innehållsförteckning 1 Nämndens uppdrag ...............................................................3 2 Resultatmål ............................................................................4 3 Driftbudget .............................................................................5 4 Nämndens specifika budgetförutsättningar .......................9 5 Lokalresursplan ...................................................................10 6 Investeringar ........................................................................10 6.1 Strategiska investeringar ...........................................................................................................10 6.2Raminvesteringar .......................................................................................................................11 7 Exploatering .........................................................................12 8 Taxor och avgifter ...............................................................13 9 Framtid .................................................................................14 Kommunstyrelsen, Budgetförslag 2027–2029 2(14) 1 Nämndens uppdrag Styrelsen ska utifrån sitt reglemente leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders verksamhet (ledningsfunktion). Styrelsen ska också ha uppsikt över verksamhet som bedrivs i kommunala företag, stiftelser och kommunalförbund. Styrelsen ska leda kommunens verksamhet genom att utöva en samordnad styrning och leda arbetet med att ta fram styrdokument för kommunen (styrfunktion). Styrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning och fortlöpande i samråd med nämnderna följa upp de fastställda målen och återrapportera till fullmäktige (uppföljningsfunktion). Styrelsen ansvarar för sådana uppgifter som inte lagts på annan nämnd (särskilda uppgifter). Kommunstyrelsen är krisledningsnämnd, arbetslöshetsnämnd och arkivmyndighet. Kommunstyrelsen, Budgetförslag 2027–2029 3(14) 2 Resultatmål Huvudprocess Resultatmål Indikatorer Utbildnings- och I Älmhults kommun ökar arbetsmarknadsprocess andelen självförsörjande hushåll för varje år. Välfärdsprocess Samhällsutvecklingsprocess I Älmhults kommun skapar vi Polisens lokala förutsättningar för ett rikt och trygghetsundersökning. varierat fritids-och kulturutbud och trygga mötesplatser. I Älmhults kommun ökar N01951- SCB befolkningen med 1 % årligen. befolkningsstatistik. Befolkningsökningen sker i kommunens olika delar. I Älmhults kommun är det U40402 - Företagsklimat enligt enkelt och effektivt att få Svenskt Näringslivs kontakt och hjälp när du vill undersökning. starta företag eller utveckla U07451 - Företagsklimat enligt ditt företag. öppna jämförelser via Insikt (Nöjd Kund Index). N01003- Antalet nystartade företag ska öka. I Älmhults kommun ska du få ett tydligt och snabbt besked så att du kan börja bygga ditt hus inom 6 månader. I Älmhults kommun får du Andel som tar kontakt med snabb och effektiv service kommunens servicecenter och dygnets alla timmar. som får ett direkt svar på en enkel fråga (%). Användning av e-tjänster ska öka. Stödprocess - Personalprocess Älmhults kommun ska vara en Det totala omdömet i attraktiv arbetsgivare som medarbetarenkäten ska ligga tillvaratar medarbetarens på minst 80 per förvaltning. kompetens och hela tiden Andelen medarbetare som arbetar för en bättre arbets- arbetar heltid ska öka. miljö. Förväntningar på engagemang, professionalism Andelen medarbetare som och öppenhet ska spegla använder friskvårsbidraget ska organisationen liksom goda öka. ledare och gott ledarskap på Sjukfrånvaron ska minska och alla nivåer. vara högst 6% i hela kommunen. Kommunstyrelsen, Budgetförslag 2027–2029 4(14) 3 Driftbudget Ansvar / org, tkr (Nettokostnad anges med minus) Bokslut Budget Prognos Budget Plan 2028 Plan 2029 2025 2026 2026 2027 (Mars) (Mars) Kommunstyrelsen 4 391 4 491 4 491 4 491 4 491 4 491 Kommunledningen 15 147 15 524 15 487 15 524 15 524 15 524 Ekonomi- och 14 081 14 590 14 590 14 590 14 590 14 590 upphandlingsavdelningen HR-avdelningen 13 480 15 148 15 228 15 148 15 148 15 148 Service- näringsliv o 10 757 12 066 12 066 12 066 12 066 12 066 kommunikationsavdelningen IT- o digitaliseringsavdelningen 3 691 4 206 4 206 4 206 4 206 4 206 Samhällsbyggnadsavdelningen 11 288 13 252 13 209 13 252 13 252 13 252 Summa 72 835 79 277 79 277 79 277 79 277 79 277 Jämfört med Budgetanvisning 2027 (beslut KSAU mars 2026), har driftramen justerats med kompensation för förändring av kapitalkostnader. Kommunledning De senaste åren har kommunledningsförvaltningen genomfört omfattande besparingar och anpassningar. Vi har effektiviserat arbetssätt, slagit samman funktioner, minskat antalet tjänster och drivit digitalisering för att använda resurserna mer effektivt. I praktiken har vi gjort mer med mindre och hittat lösningar även under pressade förutsättningar. Samtidigt har förvaltningens uppdrag inte minskat – tvärtom. Kraven har ökat när det gäller styrning, uppföljning och rapportering, liksom inom stöd till verksamheterna. Därtill ska vi också bidra aktivt i utveckling och omställning av hela kommunorganisationen. Vi står nu i ett läge där ytterligare neddragningar för att rymma ökade kostnader inte kan genomföras utan att det får tydliga konsekvenser för vår förmåga att utföra uppdraget. Utrymmet för ytterligare effektiviseringar inom KLF är uttömt. Tvärtom behöver vissa nyckelfunktioner stärkas för att vi ska kunna upprätthålla vårt uppdrag. För att fortsatt kunna bidra till styrning, utveckling och stöd i organisationen krävs en stabil grundbemanning. Utan detta riskerar vi att inte kunna leverera med tillräcklig kvalitet, omfattning, service eller kontinuitet i de uppdrag vi ansvarar för. De kommunala bolagen upptar mer tid och är i behov av stöd i allt högre omfattning, vilket ställer ytterligare krav på kommunledningen. Idag finns inga resurser allokerade till stöd i form av HR, ekonomi och IT. Vidare krävs det mycket resurser kopplat till infrastrukturförvaltning. Det blir nu nödvändigt att ta betalt för stödet för att kunna utöka personella resurser. Kansli (ligger inom kommunledning) Under 2027 fortsätter arbetet med att utveckla en än mer sammanhållen och effektiv hantering av uppdraget. Ett särskilt fokus ligger på utvecklingen av e-arkiv och digital informationshantering. Arbetet innebär att skapa strukturer och lösningar för att hantera handlingar digitalt genom hela livscykeln – från registrering och handläggning till arkivering och tillgängliggörande. Detta är en förutsättning för både effektivare arbetssätt och ökad rättssäkerhet. Samtidigt ökar kraven på hantering av remisser, lagförslag och andra ärenden, vilket kräver god samordning och kvalitetssäkring. Nya och förändrade regelverk ställer också högre krav på dokumentation och spårbarhet i den kommunala processen. Kommunstyrelsen, Budgetförslag 2027–2029 5(14) Ekonomi och upphandling År 2027 kommer att präglas av införandet av ett nytt ekonomisystem. Fokus ligger på att etablera effektiva arbetssätt, utveckla rutiner och ge verksamheterna ett nära stöd i övergången. Parallellt utvecklas samverkan med övriga kommuner i Kronoberg för att stärka arbetet över tid. Arbetet fortsätter med att utveckla ekonomiprocesserna, med särskilt fokus på att stärka chefsstödet genom vidareutveckling av beslutsstödsverktyg som Stratsys och Power BI. Målet är att förenkla uppföljning, öka analysförmågan och bidra till bättre beslutsunderlag. Kommunledningen bedömer att controller stödet till socialförvaltningen är fortsatt omfattande och bedöms öka ytterligare, kopplat till ett större effektiviserings- och omställningsarbete. Idag har förvaltningen en controller som hanterar hela socialnämnden, vilket inte är hållbart. Inom upphandlingsområdet finns det behov av att tillfällig resurs övergår till tillsvidare. Detta då det finns behov att ge ökat stöd till verksamheterna samt att öka fokus på att kartlägga kommunens anskaffningsbehov, effektivisera upphandlingsarbetet och öka digitaliseringen. HR År 2027 präglas av upphandling och införande av ett nytt verksamhetssystem inom HR, med fokus på att etablera effektiva arbetssätt, nya rutiner och ett stärkt stöd till verksamheterna. Införandet innebär ett omfattande arbete med utbildning, anpassning och utveckling av processer, samtidigt som den löpande verksamheten behöver upprätthållas. Arbetet fortsätter med att utveckla ett mer systematiskt och datadrivet HR-stöd. Särskilt fokus ligger på sjuktal, arbetsmiljö och andra prioriterade personalfrågor, i nära samverkan med verksamheterna. Målet är att stärka det förebyggande arbetet och ge chefer bättre beslutsunderlag. Samtidigt är efterfrågan på stöd fortsatt hög inom områden som kompetensförsörjning, arbetsgivarfrågor och omställning. Nya och utökade lagkrav, till exempel kring registerutdrag för fler yrkesgrupper samt ökad dokumentation och uppföljning, ställer ytterligare krav på tydliga och effektiva processer. Ett utökat samarbete sker med beredskapssamordnare och säkerhetsansvarig, både inom kommunen och i regionen. HR har idag tre HR specialister som stödjer hela kommunens förvaltningsorganisation. Nya krav och uppdrag kommer ta resurser från direkt operativt verksamhetsstöd i anspråk. Servicecenter, kommunikation och näringsliv Verksamheterna planeras bedrivas inom samma ekonomiska ram som föregående år. Samtidigt fortsätter uppdraget att utvecklas och ställa högre krav, vilket kräver ett fortsatt aktivt arbete med prioriteringar och arbetssätt. Inom servicecenter ser vi en fortsatt utveckling av uppdraget. Efterfrågan förväntas öka bland annat inom budget- och skuldrådgivning, stöd till äldre i kontakt med kommunen genom äldrelots samt hantering av skolskjutsfrågor i nära samarbete med utbildningsförvaltningen. Samtidigt ökar förväntningarna på tillgänglighet, tydlighet och service i kontakten med invånare. Inom kommunikationsområdet är uppdraget nära kopplat till verksamheternas omställning och utveckling. Behovet av samordnad, snabb och korrekt kommunikation ökar, både internt och externt. Kommunikationsavdelningen har tillsammans med kollegorna i servicecenter också en central roll i genomförandet av evenemang, där uppdraget ofta omfattar såväl samordning som praktiskt stöd. Kraven på kris- och beredskapskommunikation har samtidigt blivit tydligare och behöver prioriteras i större omfattning framåt. Inom näringslivsarbetet är tempot fortsatt högt. Med begränsade resurser bedrivs ett brett arbete med företagsservice, etableringsfrågor och kompetensförsörjning. Arbetet bidrar till kommunens utveckling och attraktivitet, men ställer samtidigt krav på tydliga prioriteringar för att vara långsiktigt hållbart. Kommunstyrelsen, Budgetförslag 2027–2029 6(14) IT och digitalisering Digitalisering är en central förutsättning för att kommunen ska kunna arbeta effektivt, rättssäkert och med hög kvalitet. Under perioden 2027–2029 ligger fokus på att omsätta digitaliseringens möjligheter till konkret verksamhetsnytta, med särskild prioritering av AI, IT-säkerhet och systematiskt arbete med nyttorealisering. Satsningar inom AI och automation ska minska manuella moment, förbättra beslutsstöd och frigöra tid till kärnverksamheten. Samtidigt ökar kraven på styrning och uppföljning för att säkerställa effekt av investeringar. IT-säkerhet är ett prioriterat område, med ökade krav kopplade till omvärld och regelverk. Under perioden genomförs även ett omtag kring identitets- och behörighetshantering. Utvecklingen av IoT fortsätter med målet att skapa en gemensam plattform för datadriven utveckling och effektiv resursanvändning. Arbetet med att digitalisera administrativa processer fortsätter parallellt. Samtidigt ökar kostnader för licenser och system, vilket ställer krav på tydliga prioriteringar och långsiktig hållbarhet i investeringar. Samhällsbyggnad Avdelningen arbetar med både interna och externa uppdrag kopplade till tillväxt, hållbarhet, exploatering, stadsutveckling, projektering och geografiska informationssystem. Utvecklingen av Älmhult som en attraktiv boendekommun med hållbara och trygga livsmiljöer är central för fortsatt tillväxt. Efterfrågan på bostäder är för närvarande låg, vilket innebär att nyproduktion i flera fall skjuts fram. Exploatering initieras först när efterfrågan ökar, för att undvika obalans på bostadsmarknaden. Samtidigt är efterfrågan på verksamhetsmark fortsatt hög, med fokus på utveckling och etableringar i Froafälle, Vena och Furulund. Flera större detaljplaner prioriteras, kopplade till näringslivets utvecklingsbehov. Under 2027 ligger fokus på implementering av bland annat vattentjänstplan och energiförsörjningsplan. Infrastrukturfrågor är fortsatt prioriterade, med projekt som Sydostlänken och arbetet med ny länstransportplan. Brottsförebyggande Inom vårt sociala brottspreventionsarbete vill vi minska benägenheten att begå brott genom att tidigt fånga upp barn och unga i ogynnsamma förhållanden och genom att öka möjligheten till meningsfull och aktiv fritid. SSPF (samverkan skola, socialtjänst, polis och fritid) och Aktivitet förebygger är väl framarbetade och evidensbaserade metoder som idag inte har någon tilldelad budget. För att omställning till tidigt förebyggande arbete ska vidmakthållas och få bästa möjliga resultat finns behov av ekonomiska förutsättningar. Sammanhållen samordning och koordinering är en viktig förutsättning, samt möjligheten att tilldela lokalt LOK-stöd till engagerade föreningar och i samverkan tidigt förebygga både utifrån ett hälsofrämjande och brottsförebyggande perspektiv. Genom arbete med SSPF, aktivitet förebygger och feriearbete har vi tydligt riktat arbete i att möta samhällsutmaningar men även förbättra de angivna faktorerna i rapporten utanförskap Östra Älmhult. Med gemensamt läsprojekt finns behov av att inhandla böcker för att möjliggöra projektet. Krisberedskap och civilt försvar Under överskådlig framtid kommer ett starkt fokus vara riktat på en forcerad uppbyggnad och utveckling av det svenska totalförsvaret. Under år 2026 behandlas sex propositioner om ny lagstiftning inom området civilt försvar som Kommunstyrelsen, Budgetförslag 2027–2029 7(14) kommer att få påverkan på budget år 2027. Kommunen har i samtliga dessa en utpekad central roll och med detta följer en avsevärt ökad kravställning för att möta krav och behov i händelse av höjd beredskap. Det är en utmaning som berör kommunens alla nämnder, förvaltningar och bolag där alla behöver bidra till kommunens samlade förmåga. Kommunens förvaltningar har under de senaste åren mött de ökade kraven genom att frigöra resurser inom ordinarie organisation. Kommande lagstiftnings krav är dock av sådan omfattning att detta inte längre är hållbart eller tillräckligt utan att resurser behöver tillföras förvaltningarna i budget år 2027 och framåt. I kommunledningsförvaltningens uppdrag ingår att ansvara för kommunens signal- och säkerhetsskydd samt att stödja, samordna och inrikta förvaltningarnas och bolagens arbete med krisberedskap och civilt försvar. Under år 2026 har funktionen som arbetar med civilt försvar utökats med en beredskapssamordnare med huvudsaklig inriktning kontinuitetsplanering, frivilligsamordning, trygghetspunkter samt övning och utbildning. I budget för år 2027 finns behov av att utöka med ytterligare en beredskapssamordnare för att dels möta kraven i kommande lagstiftning dels frigöra erforderlig tid från kris- och säkerhetsstrategen för att möta ökade behov inom säkerhet och kommunal järnvägsinfrastruktur. Vidare behöver medel tillföras för att kunna möta behov av egen signalskyddsorganisation samt säkerhetsskydd vardera motsvarande 20% av en årsarbetskraft. I budget för år 2027 behöver vidare medel tillföras för avtal med ideella organisationer samt rekrytering, utbildning och övning av frivilliga för personalförsörjning till framförallt trygghetspunkter. Inom området decentraliserad försörjningsberedskap finns behov för hyra av lagerlokaler, redan 2027. Samtliga nämnder och bolag behöver säkerställa att man har erforderliga resurser för arbetet med civilt försvar. Kommunstyrelsen, Budgetförslag 2027–2029 8(14) 4 Nämndens specifika budgetförutsättningar Specifika budgetförutsättningar 2027 Belopp, tkr Ökade interna kostnader för internhyra, lokalvård och IT-avgift -565 Ekonomi controller -750 HR specialist -750 Junior upphandlare 60% (delfinansieras delvis inom ram) -400 Beredskapssamordnare -800 Biträdande säkerhetschef 20% av en tjänst -175 Signalskyddschef 20% av en tjänst -175 Samverkan med frivillig organisationen och avtal för bemanning av Trygghetspunkter -500 Hyra av lagerlokal för decentraliserad försörjningsberedskap -100 I samverkan med ideella trygghetspunkter som drivs av ideella organisationer finns behov av investeringsbidrag för -150 reservkraftsintag. Åtgärder: För att kunna ge fortsatt stöd till verksamheterna krävs ytterligare personella resurser enligt ovan samt 4 365 andra kostnadsökningar inom civil beredskap, vilket kräver omprioriteringar med konsekvenser enligt nedan. Totalt 0 Ytterligare besparingar innebär inte fortsatt effektivisering, utan att kapacitet och funktioner försvinner. Konsekvenserna blir då konkreta enligt nedan beroende på var besparingen ska läggas för att kunna finansiera tjänsterna som krävs för att utföra vårt uppdrag gentemot förvaltningarna: • Styrning, nämndsarbete och beslutsprocesser Försämrad förmåga att ta fram beslutsunderlag, hantera ärenden och säkerställa rättssäkra processer. Risk för längre ledtider och minskad kvalitet i underlag till politiken. • Ekonomistyrning, uppföljning och upphandling Minskad kapacitet att utveckla styrningen, följa upp ekonomi och verksamhet löpande. Risk för sämre prognossäkerhet, brister i uppföljning och mindre stöd i upphandlingar – vilket påverkar hela organisationens effektivitet. • HR och kompetensförsörjning Svagare stöd till chefer i arbetsgivarfrågor, rekrytering och omställning. Risk för längre processer, ökad sårbarhet och svårare att hantera kompetensutmaningar. • IT och digitalisering Minskad förmåga att driva och förvalta digital utveckling. Ökad sårbarhet i drift och säkerhet samt svårare att möta ökade krav inom informationssäkerhet, dataskydd och nya regelverk. • Kommunikation och servicecenter Mer reaktiv och mindre samordnad kommunikation. Sämre stöd till verksamheter och minskad tillgänglighet för invånare, med risk för längre svarstider och lägre servicegrad. • Samhällsplanering och exploatering Försämrad kapacitet att driva planering och utvecklingsprojekt. Risk för fördröjningar i bostadsbyggande, etableringar och annan utveckling som är avgörande för kommunens tillväxt. • Näringsliv och tillväxtarbete Minskad möjlighet att arbeta proaktivt med företagsservice och etableringar. Risk att tappa tempo i näringslivsutvecklingen och därmed i kommunens tillväxt. • Säkerhet, beredskap och regelefterlevnad Ökad sårbarhet i krisberedskap och säkerhetsarbete. Utan tillskott av personella resurser och ekonomi kommer vi inte klara lagkrav och ökade krav på dokumentation, uppföljning och kontroll. • Stöd till övriga förvaltningar Minskad förmåga att stötta verksamheterna i deras omställning och utveckling. Det innebär i praktiken att effektiviseringar och förbättringar i hela kommunen försvåras eller uteblir. Kommunstyrelsen, Budgetförslag 2027–2029 9(14) 5 Lokalresursplan Lokalresursplanen är en del av den kommunövergripande samhällsbyggnadsplanen. Utifrån förväntad utveckling har kommunledningsförvaltningen inga behov av ytterligare lokaler. De förändringar som kan komma att behövas är mer mindre justeringar och omdisponeringar som inte föranleder några större åtgärder på lokalerna. 6 Investeringar 6.1 Strategiska investeringar INVESTERINGAR FRÅN PROJEKTETS START TILL SLUT Prognos Budget P l an Plan Plan Total ack 2027 2028 2029 2030 projekt- utfall och budget/ Strategiska investeringar (tkr) tom framåt plan 2026- 12-31 Digitaliseringsplan kommunövergripande* 25 425 7 700 7 200 0 0 40 325 Civil beredskap och reservkraft 2 500 2 550 1 500 1 000 7 550 Strategiska markförvärv 4 083 4 083 27 925 14 333 8 700 1 000 0 51 958 Strategiska investeringar för allmän platsmark redovisas i Samhällsbyggnadsplanen. *Jämfört med tidigare beslutad Digitaliseringsplan tillkommer 4,0 mnkr år 2027 och 3,5 mnkr år 2028 för implementering av nytt HR-system och tillkommande moduler. Strategiska investeringar inom digitalisering Kommunen genomför under perioden 2027–2029 ett antal strategiska investeringar inom digitaliseringsområdet med tydligt fokus på att skapa konkret verksamhetsnytta. Arbetet tar sin utgångspunkt i den kommunövergripande digitaliseringsplanen, men utvecklas vidare mot ett ökat fokus på effekt, säkerhet och långsiktig hållbarhet. Målet med investeringarna är att stärka kommunens förmåga att leverera effektiva, rättssäkra och kvalitativa tjänster till invånare och företag, samtidigt som interna arbetssätt förenklas och resurser används mer effektivt. Ett centralt fokus under perioden är att säkerställa nyttorealisering – att varje investering leder till mätbar effekt i verksamheten. Under 2026-2028 genomförs införandet av både nytt ekonomisystem och nytt HR- system, vilket är de de enskilt största investeringarna under perioden. För perioden 2027–2029 prioriteras ett antal strategiska utvecklingsområden: Artificiell intelligens (AI) AI utgör en central del i kommunens fortsatta digitala utveckling. Genom att införa AI-stöd i både administrativa och verksamhetsnära processer skapas förutsättningar för bättre beslutsstöd, ökad automatisering och mer individanpassad service. AI kommer också att användas i kombination med andra tekniker, såsom IoT, för att analysera data och optimera verksamheten i realtid. IT-säkerhet och cybersäkerhet I takt med ökad digitalisering förstärks arbetet med IT-säkerhet. Kommunen genomför riktade investeringar för att skydda information, system och infrastruktur mot ett allt mer komplext hotlandskap. Detta inkluderar såväl tekniska säkerhetslösningar som utvecklade processer, styrning och uppföljning, i linje med nya lagkrav och ökade krav på robusthet. Identitets- och accesshantering (IAM/IGA). Ett omfattande omtag genomförs inom identitets- och accesshantering. Syftet är att etablera en modern, skalbar och säker plattform som förenklar Kommunstyrelsen, Budgetförslag 2027–2029 10(14) hantering av behörigheter och stärker skyddet av kommunens digitala resurser. Genom ökad automatisering, bättre livscykelhantering av identiteter och minskad komplexitet kan både säkerheten höjas och kostnaderna reduceras över tid. Integrationer och informationsflöden För att möjliggöra en sammanhållen digital miljö fortsätter satsningar på integrationer mellan system och verksamheter. Effektiva informationsflöden minskar behovet av manuell hantering, reducerar dubbelarbete och skapar bättre förutsättningar för datadrivna arbetssätt och uppföljning. Automation och processeffektivisering Automatisering är en fortsatt prioriterad del av digitaliseringsarbetet. Genom att identifiera och automatisera repetitiva och tidskrävande arbetsmoment frigörs tid för medarbetare att fokusera på värdeskapande uppgifter, vilket bidrar till ökad produktivitet och kvalitet i verksamheten. IoT – uppkopplad och datadriven kommun Kommunen vidareutvecklar sin IoT-satsning (Internet of Things) med målet att etablera en gemensam, skalbar plattform för hela organisationen. IoT möjliggör insamling av data från uppkopplade enheter inom exempelvis fastigheter, energi, välfärdsteknik och samhällsservice. Detta skapar förutsättningar för optimerad drift, bättre resursutnyttjande och proaktivt arbete. I kombination med AI kan data analyseras för att identifiera mönster, förebygga problem och ytterligare stärka verksamheternas effektivitet. Digitaliseringsinvesteringarna är en integrerad del av den kommunövergripande samhällsbyggnadsplanen och bidrar till att skapa en modern, säker och effektiv kommun. Samtidigt ställs ökade krav på styrning och prioritering, inte minst kopplat till ökade licens- och systemkostnader. Ett strukturerat arbete med portföljstyrning och nyttorealisering är därför avgörande för att säkerställa att investeringarna ger långsiktig effekt. Parallellt fortsätter investeringar inom civil beredskap, där fokus under perioden ligger på att stärka kommunens motståndskraft genom satsningar på exempelvis reservkraft, värmeförsörjning och säker kommunikation. Dessa investeringar kompletterar digitaliseringsarbetet och bidrar till en robust och tillgänglig verksamhet även vid störningar. Sammanfattningsvis präglas perioden 2027–2029 av ett tydligt fokus på att gå från införande till effekt, där tekniska investeringar kopplas närmare verksamheternas behov och bidrar till konkreta förbättringar för både invånare och medarbetare. Civil beredskap Investeringar i civil beredskap för åren 2026-2029 avser reservkraft och värmeförsörjning. Investeringarna för 2028-2029 tillkommer jämfört med tidigare beslutad budget. Flera investeringsbidrag har erhållits genom statliga investeringsstöd (ex Robust kommun), vilket är medräknat i investeringsutgiften. 6.2Raminvesteringar FÖRSLAG Investeringsprojekt RAM 2027, med plan 2028-2029, tkr Budget Plan Plan Projektnummer Projektnamn/kategori 2027 2028 2029 20002 Inköp av inventarier 150 150 150 20027 Server lagring 700 700 700 20031 Nätverksutrustning 1 200 1 200 1 200 Alternativt samband Trygghetspunkter 400 Rakel G2 (SWEN) 500 Summa 2 450 2 050 2 550 Raminvesteringar IT-infrastruktur – budget 2027–2029 Kommunstyrelsen, Budgetförslag 2027–2029 11(14) Raminvesteringarna i IT-infrastruktur 2027–2029 fokuserar på att stärka kommunens IT-säkerhet, robusthet och regelefterlevnad i en alltmer digital och samhällskritisk miljö. Genom modernisering av datacenter, nätverk och plattformar skapas en säker, skalbar och standardiserad infrastruktur med hög redundans och kapacitet. Särskilt prioriterat är utvecklingen av en säkerhetsarkitektur där identitet, åtkomst och dataskydd står i centrum, inklusive förstärkta skydd mot intrång, förbättrad övervakning och logghantering samt ökad förmåga att upptäcka och hantera incidenter. Investeringarna stödjer även införandet av avancerad identitets- och behörighetsstyrning (IAM/IGA) och säker hantering av IoT och datadrivna tjänster, vilket sammantaget minskar risker och säkerställer en långsiktigt hållbar och säker IT-miljö. Raminvesteringar civilberedskap Det finns behov av att investera i alternativt samband till trygghetspunkter om mobilnätet slås ut samt i utrustning för säker kommunikation - RAKEL G2 (SWEN). 7 Exploatering Kommunens exploateringsbudget inklusive investeringar som rör allmän platsmark ansvarar kommunstyrelsen för. Budgetförslaget för detta redovisas i den kommunövergripande samhällsbyggnadsplanen, varför den utgår här. Kommunstyrelsen, Budgetförslag 2027–2029 12(14) 8 Taxor och avgifter Inga förändringar av taxor och avgifter föreslås. Taxa/Kronor KF beslut 2026 (kr) Förslag TAXA AVGIFT 2027 (kr) Planavgift 1 445 kr 1 445 kr Tomtkö registreringsavgift 500 kr 500 kr Tomtkö förnyelseavgift (per år) 100 kr 100 kr Kopiering, utskrift och skanning Kopia A4 och A3 1-9 sidor 5 kr/sida 5 kr/sida Kopia A4 och A3 10 sidor 50 kr 50 kr Kopia A4 och A3 varje sida efter 10 2 kr/sida 2 kr/sida sidor Kopia A2 40 kr/sida 40 kr/sida Kopia A1 80 kr/sida 80 kr/sida Kopia A0 160 kr/sida 160 kr/sida Digitala kopior Inskanning av 1-9 sidor 5 kr/sida 5 kr/sida Inskanning av 10 sidor 50 kr 50 kr Inskanning av varje sida efter 10 sidor 2 kr/sida 2 kr/sida Inskanning av foto, karta, ritning 25 kr/bild 25 kr/bild större än A3 format Avskrift, bestyrkta avskrifter och kopior samt kopior på ljud och bildupptagning eller avskrift av ljudbandsupptagning Avskrift av allmän handling 125 kr per påbörjad kvart 125 kr per påbörjad kvart Bestyrkt avskrift 125 kr per påbörjad kvart 125 kr per påbörjad kvart Bestyrkt kopia 2 kr per kopia, dock lägst 50 kr 2 kr per kopia, dock lägst 50 kr Kopia eller digitalisering som kräver Faktisk kostnad Faktisk kostnad hjälp av extern part Avgift för försändelse Mindre än 50 gram 0 kr 0 kr Mer än 50 gram Självkostnad Självkostnad Postförskott, rekommenderat bud Självkostnad Självkostnad etc. E-post/e-tjänst 0 kr 0 kr Kommunstyrelsen, Budgetförslag 2027–2029 13(14) 9 Framtid Under de kommande åren står kommunledningsförvaltningen inför ett fortsatt växande och mer komplext uppdrag. Flera parallella utvecklingsspår – digitalisering, ökade lagkrav, behovet av omställning och effektivisering, osäker omvärld och klimatförändringar kommer att ställa högre krav på styrning, samordning och stöd till hela organisationen. En tydlig utveckling är ökad reglering och krav på efterlevnad inom flera områden. Nya lagar och regelverk, exempelvis kopplat till civilt försvar, informationssäkerhet, AI och dataskydd, innebär ett ökat behov av strukturerat arbete med styrning, riskhantering, dokumentation och uppföljning. Samtidigt pågår utveckling inom arkiv- och informationshantering, där etablering av e-arkiv och digitala arbetssätt blir en viktig förutsättning för rättssäkerhet, effektivitet och långsiktig hållbarhet. Inom området kris- och beredskapsarbete sker en tydlig ambitionshöjning nationellt, kopplat till civilt försvar och samhällets motståndskraft. Detta innebär ökade krav på planering, utbildning, övning och samordning inom hela kommunen. Kraven påverkar samtliga verksamheter och innebär att beredskapsarbetet i högre grad behöver integreras i ordinarie styrning och verksamhet. Digitaliseringen fortsätter att förändra kommunens arbetssätt i grunden. Utvecklingen av AI, automatisering och datadrivna arbetssätt skapar möjligheter till effektivisering och förbättrad service, men ställer samtidigt ökade krav på prioritering, kompetens och nyttorealisering. Förmågan att omsätta digitala investeringar till konkret verksamhetsnytta blir avgörande. Parallellt sker ett fortsatt fokus på effektiv styrning och stöd till verksamheterna, där krav på snabbare beslutsprocesser, bättre uppföljning och högre kvalitet i underlag ökar. Kommunledningsförvaltningens roll som samordnande och stödjande funktion blir därmed alltmer central. Det förebyggande arbetet, inte minst inom brottsförebyggande och social hållbarhet, förväntas få ökad betydelse. Tidiga insatser riktade till barn och unga, genom samverkan som SSPF och insatser som Aktivitet förebygger, är viktiga verktyg för att minska risken för kriminalitet och utsatthet. Den nya socialtjänstlagen förstärker denna inriktning och innebär ett ökat behov av strukturerat och långsiktigt förebyggande arbete. Kommunen behöver växla upp arbetet mot välfärdsbrott för att säkerställa att offentliga medel används korrekt, att beslutsunderlag håller hög kvalitet och att välfärdssystemen fungerar rättssäkert och effektivt. Ett arbete som initialt för alla förvaltningar kräver utbildningsinsatser för att öka kunskapen. Även inom näringslivs- och samhällsbyggnadsområdet förväntas höga krav på tempo och leverans. Samtidigt innebär förändringar i konjunktur och efterfrågan att prioriteringar mellan olika utvecklingsinsatser blir ännu viktigare. Sammanfattningsvis för nämndens ansvarsområde går utvecklingen mot en mer sammanhållen, styrd och långsiktigt hållbar organisation, där krav på samordning, prioritering och genomförandeförmåga ökar. För att möta kommande behov krävs ett fortsatt fokus på tydliga arbetssätt, effektiva processer och ett helhetsgrepp kring kommunens utveckling. Kommunstyrelsen, Budgetförslag 2027–2029 14(14) Sa mmanträdesprotokoll 2026-05-26 Sidnummer, beslut 1(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 63 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt om bolagens kommunala ändamål 2026 Ärendenummer KS 2026/7 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 1. Kommunstyrelsen beslutar att verksamheten som Elmen AB, Älmhultsbostäder AB, ElmNet AB, Älmhults Terminal AB, Södra Smålands Avfall & Miljö AB samt Kommunassurans Försäkring AB, har bedrivit under 2025 bedöms vara förenlig med de fastställda ändamålen och har utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Beslutsnivå Kommunstyrelsen punkt 1 Sammanfattning av ärendet Enligt kommunallagen ska kommunstyrelsen årligen pröva om den verksamhet som kommunens aktiebolag under föregående kalenderår har bedrivit varit förenlig med det fastställda ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. De kommunala ändamålen och befogenheterna som utgör ram för verksamheten framgår av bolagsordningen och ägardirektiven. Lekmanna-revisorernas granskningsrapporter har även beaktats. Bedömningen är att verksamheten som bolagen har bedrivit under år 2025 varit förenlig med de fastställda ändamålen och har utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Beslutsunderlag • Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2026-05-19. • Årsredovisning 2025 Älmhultsbostäder AB • Årsredovisning 2025 Elmen AB • Årsredovisning 2025 ElmNet AB • Årsredovisning 2025 Älmhults Terminal AB • Årsredovisning 2025 Södra Smålands Avfall och Miljö AB Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Sa mmanträdesprotokoll 2026-05-26 Sidnummer, beslut 2(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott • Årsredovisning 2025 Kommunassurans Försäkring AB • Lekmannarevisorns granskningsrapport för Älmhultsbostäder AB, 2026-03- 10. • Lekmannarevisorns granskningsrapport för ElmNet AB, 2026-03-10. • Lekmannarevisorns granskningsrapport för Älmhults Terminal AB, 2026-03- 10. • Lekmannarevisorns granskningsrapport för Elmen AB, 2026-03-10. • Lekmannarevisorns granskningsrapport för Kommunassurans Försäkring AB, 2026-03-26. • Lekmannarevisorns granskningsrapport för Södra Smålands Avfall och Miljö AB, 2026-04-07. • Kommunassurans AB, styrelsens uttalande om verksamheten i bolaget år 2025, 2026-02-11. Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsens arbetsutskott kan besluta i enlighet med kommunledningsförvaltningens förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar så. _____ Beslutet skickas till (efter slutbehandling) För kännedom Kommunchef och Ekonomichef Styrelserna i Elmen AB, Älmhultsbostäder AB, ElmNet AB, Älmhults Terminal AB samt Södra Smålands Avfall & Miljö AB. Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 2026-05-19 1(5) Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Christina Utterström christina.utterstrom@almhult.se Beslut om de kommunala bolagens verksamhet varit förenligt med fastställt ändamål år 2025 Ärendenummer KS 2026/7 Sammanfattning av ärendet Enligt kommunallagen ska kommunstyrelsen årligen pröva om den verksamhet som kommunens aktiebolag under föregående kalenderår har bedrivit varit förenlig med det fastställda ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. De kommunala ändamålen och befogenheterna som utgör ram för verksamheten framgår av bolagsordningen och ägardirektiven. Lekmanna- revisorernas granskningsrapporter har även beaktats. Bedömningen är att verksamheten som bolagen har bedrivit under år 2025 varit förenlig med de fastställda ändamålen och har utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Beslutsnivå Kommunstyrelsen Beslutsunderlag • Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2026-05-19. • Årsredovisning 2025 Älmhultsbostäder AB • Årsredovisning 2025 Elmen AB • Årsredovisning 2025 ElmNet AB • Årsredovisning 2025 Älmhults Terminal AB • Årsredovisning 2025 Södra Smålands Avfall och Miljö AB • Årsredovisning 2025 Kommunassurans Försäkring AB • Lekmannarevisorns granskningsrapport för Älmhultsbostäder AB, 2026-03- 10. • Lekmannarevisorns granskningsrapport för ElmNet AB, 2026-03-10. • Lekmannarevisorns granskningsrapport för Älmhults Terminal AB, 2026-03- 10. • Lekmannarevisorns granskningsrapport för Elmen AB, 2026-03-10. • Lekmannarevisorns granskningsrapport för Kommunassurans Försäkring AB, 2026-03-26. • Lekmannarevisorns granskningsrapport för Södra Smålands Avfall och Miljö AB, 2026-04-07. • Kommunassurans AB, styrelsens uttalande om verksamheten i bolaget år 2025, 2026-02-11. Tjänsteskrivelse 2026-05-19 2(5) Ärendeberedning Bakgrund Bestämmelsen i 6 kap 9 § Kommunallagen (2017:725) innebär förstärkt uppsiktsplikt för kommunstyrelsen avseende kommunens aktiebolag. Kommunstyrelsen ska enligt bestämmelsen i årliga beslut pröva om den verksamhet som bolaget bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om kommunstyrelsen finner att så inte är fallet ska kommunstyrelsen lämna förslag till kommunfullmäktige om nödvändiga åtgärder. Kommunala ändamålet För de bolag som är helägda av kommunen framgår de kommunala ändamålen och befogenheterna som utgör ram för verksamheten av bolagsordningen och ägardirektiven. För delägda bolag får en bedömning göras av vilka ändamål och befogenheter som gäller för bolaget utifrån ägardirektiv och övriga relevanta handlingar. Förstärkt uppsiktsplikt Kommunstyrelsens uppdrag är att pröva bolagens verksamhet för verksamhetsåret 2025. Utöver ovanstående styrdokument baseras ställningstagandet på ekonomiska och övriga handlingar som bolagen har skickat in till kommunstyrelsen. Även eventuella ärenden som från bolaget har överlämnats till kommunfullmäktige under 2025, det vill säga beslut som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, har beaktats. Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige utse minst en lekmannarevisor till kommunala bolag. Lekmannarevisorernas uppdrag är att granska om företaget arbetar i enlighet med ägarens avsikt och mål, om verksamheten är effektiv och om det finns en tillräcklig intern kontroll. Koncernstyrning Älmhults kommunkoncern består av moderbolaget Elmen AB samt helägda dotterbolagen Älmhultsbostäder AB och Elmnet AB. Elmen AB utgör den sammanhållna funktionen för att utöva ägarrollen för Älmhults kommuns verksamheter i bolagsform genom att förenkla, tydliggöra och stärka styrningen av de hel- och delägda bolagen. Utöver dialog med dotterbolagens VD:ar och presidier, har under året flera möten hållits med bolagens VD:ar, kommunchef och kommunens ekonomichef för att skapa samsyn i olika gemensamma frågor men också se på möjligheter till att förbättra koncernnyttan. I januari 2025 genomfördes en styrelseutbildning för bolagens styrelseledamöter och VD:ar. Tjänsteskrivelse 2026-05-19 3(5) I kommunkoncernen ingår även delägda Älmhults Terminal AB (51 procent ägarandel) och Södra Smålands Avfall & Miljö AB (12 procent ägarandel). Älmhults kommun är även medlem i samverkansbolaget Kommunassurans Syd AB. Helägda bolag Elmen AB Bolaget är moderbolag till de kommunala helägda bolagen och bedriver ingen verksamhet. Ändamålet med bolagets verksamhet är att samordna verksam- heten i av bolaget direkt eller indirekt ägda företag i syfte att uppnå ett optimalt resursutnyttjande med beaktande av möjligheter till effektivisering och rationalisering. Bolagets verksamhet ska styras utifrån kommunens vision, verksamhetsidé, samt de mål för kommunen som beslutas av kommunfull- mäktige i Älmhults kommun. Bolaget ska vara en resurs i och stödja kommunens strategiska utvecklingsarbete. Samverkan mellan kommunen och de kommunala bolagen eller mellan de kommunala bolagen ska ske när så är lämpligt för att uppnå största möjliga nytta. Bolaget ska vid behov samordna sådan samverkan. Av lekmannarevisorns granskningsrapport framgår bedömningen att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande samt att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Älmhultsbostäder AB Bolaget startades 1989 och skall inom Älmhults kommun förvärva, avyttra, äga och förvalta fastigheter samt bygga bostäder och lokaler. Bolaget ska i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens lokaliserings- princip främja bostadsförsörjningen i Älmhults kommun och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande. Bolaget ska erbjuda bostadsmiljöer som underlättar för ökad livskvalitet, trygghet och social integration för alla, samt minskar segregation och utanförskap. Äldre, funktionshindrade och andra grupper med särskilda boendebehov ska ha goda möjligheter till ett attraktivt boende. Bolaget ska ha ett långsiktigt hållbart förhållningssätt och låta ett helhetstänkande, som beaktar såväl sociala och ekonomiska aspekter som miljöaspekter, vara vägledande i arbetet. Av lekmannarevisorns granskningsrapport framgår bedömningen att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande samt att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Elmnet AB Bolagets uppgift är att verka inom IT-kommunikation baserad på egen ägd och hyrd infrastruktur. Bolagets syfte är att med iakttagande av kommunal likställighetsprincip främja näringslivsutveckling och samhällsutveckling i Älmhults kommun, i första hand genom att tillhandahålla fibernät. Tjänsteskrivelse 2026-05-19 4(5) Elmens styrelse har under 2025 fört dialog med bolaget kring olika framtidsalternativ kopplat till att det är ett mindre bolag som blir sårbart i många aspekter samtidigt som det är en komplex bransch. Vidare har kraven kring säkerhet ökat markant och det krävs en annan typ av kompetens i bolaget framöver. I februari 2026 tillsattes ny tillförordnad VD och genomlysning samt utredning av bolagets verksamhet och framtid har påbörjats. Av lekmannarevisorns granskningsrapport framgår bedömningen att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande samt att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Majoritetsägda bolag Älmhults Terminal AB Bolaget är en kombiterminal i Älmhult med syfte att främja transportservice inom regionen där bland annat omlastning av containrar sker mellan järnvägsvagnar och lastbilstransporter/lager. Kombiterminalen är öppen för alla företag. Bolaget samägs med IKEA AB (49 procent). Styrelsen i bolaget har under 2025 haft fortsatta samtal om potentiell utveckling av verksamheten tillsammans med driftsbolaget och representanter för ägarna. Av lekmannarevisorns granskningsrapport framgår bedömningen att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande samt att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Övriga delägda bolag Södra Smålands Avfall och Miljö AB Älmhults kommun äger 12 procent av bolaget som sedan 1 januari 2019 ägs tillsammans med Lessebo, Markaryd, Tingsryd och Växjö kommuner. Föremålet för bolagets verksamhet är att för ägarkommunerna utföra verksamhet avseende hushållsavfall och därmed jämförligt avfall samt verksamhetsavfall. I detta kan ingå att bolaget även ska äga, driva, förvalta, underhålla och investera i anläggningar som ingår i ägarkommunernas ansvar för hushållsavfall och därmed jämförligt avfall samt verksamhetsavfall. Av lekmannarevisorernas granskningsrapport framgår att bolagets verksamhet sammantaget i allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt men att bolagets interna styrning och kontroll inte har varit tillräcklig. Av granskningsrapporten framgår att bolagets styrelse förvisso haft en tillräcklig uppföljning av internkontrollarbetet men under 2025 har styrning och uppföljning av verksamhet och ekonomi inte varit tillräckligt ändamålsenlig. Lekmanna-revisorerna konstaterar att vissa åtgärder har vidtagits, främst under senhösten, men att dessa inte hann få tillräcklig effekt under 2025. Kommunassurans Försäkrings AB Tjänsteskrivelse 2026-05-19 5(5) Bolagets verksamhet är att erbjuda ett välanpassat försäkringsskydd till aktieägarna. De ska även erbjuda detta till de juridiska personer som helt eller till majoritet ägs av aktieägare. Bolaget ska tillföra de försäkrade ökad kompetens inom försäkringsområdet och vare en resurs inom försäkrings- frågor. Styrelsen har i särskilt uttalande översiktligt beskrivet bolagets verksamhet för år 2025 där det bland annat framgår att bolaget har bedrivits och utvecklats i enlighet med det fastställda ändamålet med verksamheten och i enlighet med de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten, såsom de är angivna i de för år 2025 gällande bolagsordning och ägardirektiv. Av lekmannarevisorernas granskningsrapport framgår att bolagets verksamhet i allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligt sätt. Bedömningen är även att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen:  Kommunstyrelsen beslutar att verksamheten som Elmen AB, Älmhultsbostäder AB, ElmNet AB, Älmhults Terminal AB, Södra Smålands Avfall & Miljö AB samt Kommunassurans Försäkring AB, har bedrivit under 2025 bedöms vara förenlig med de fastställda ändamålen och har utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Christina Utterström Susann Pettersson Ekonomichef Kommunchef Beslutet skickas till För kännedom Kommunchef och Ekonomichef Styrelserna i Elmen AB, Älmhultsbostäder AB, ElmNet AB, Älmhults Terminal AB samt Södra Smålands Avfall & Miljö AB. ÄLMHULTS KOMMUN Lekmannarevisor i Elmnet AB Till kommunfullmäktige i Älmhults kommun Till årsstämman i Elmnet AB Org. nr. 556967–8831 Granskningsrapport för år 2025_______________________________________________ Jag, av fullmäktige i Älmhults kommun utsedd lekmannarevisor, har granskat Elmnet AB:s verksamhet. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, kommunens revisionsreglemente samt god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Jag har löpande följt verksamhet och ekonomi genom att tagit del av styrelsens protokoll. Jag har träffat styrelserepresentant och bolagsledning för dialog om verksamheten. Jag har inte funnit skäl att göra någon fördjupad granskning avseende verksamhetsåret 2025. Jag bedömer att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Jag bedömer även att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Älmhult, dag enligt digital signatur Tommy Lövquist Lekmannarevisor ZEW0F-RW6MC-ODDWA-ESECR-994TR-SDTRL :yek tnemucod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." TOMMY LÖVQUIST Lekmannarevisor Serienummer: 43a447c884e898[…]7f9df786997d3 IP: 90.231.xxx.xxx 2026-03-10 16:31:44 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. ZEW0F-RW6MC-ODDWA-ESECR-994TR-SDTRL :lekcyntnemukod oenneP ÄLMHULTS KOMMUN Lekmannarevisor i Elmen AB Till kommunfullmäktige i Älmhults kommun Till årsstämman i Elmen AB Org. nr. 556280-5217 Granskningsrapport för år 2025_______________________________________________ Jag, av fullmäktige i Älmhults kommun utsedd lekmannarevisor, har granskat Elmen AB:s verksamhet. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, kommunens revisionsreglemente samt god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Jag har löpande följt verksamhet och ekonomi genom att tagit del av styrelsens protokoll. Jag har träffat styrelserepresentant och bolagsledning för dialog om verksamheten. Jag har inte funnit skäl att göra någon fördjupad granskning avseende verksamhetsåret 2025. Jag bedömer att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Jag bedömer även att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Älmhult, dag enligt digital signatur Bert Rosenquist Lekmannarevisor AS2JD-8ZI31-P559I-C4W6V-EWSNW-BBWPX :yek tnemucod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Bert Åke Rosenquist Undertecknare Serienummer: c06740a133608e[…]3a305bff1b0a4 IP: 213.113.xxx.xxx 2026-03-10 14:32:38 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. AS2JD-8ZI31-P559I-C4W6V-EWSNW-BBWPX :lekcyntnemukod oenneP ÄLMHULTS KOMMUN Lekmannarevisor i Älmhultsbostäder AB Till kommunfullmäktige i Älmhults kommun Till årsstämman i Älmhultsbostäder AB Org. nr. 556347–7420 Granskningsrapport för år 2025_______________________________________________ Jag, av fullmäktige i Älmhults kommun utsedd lekmannarevisor, har granskat Älmhultsbostäder AB:s verksamhet. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, kommunens revisionsreglemente samt god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Jag har löpande följt verksamhet och ekonomi genom att tagit del av styrelsens protokoll. Jag har träffat styrelserepresentant och bolagsledning för dialog om verksamheten. Jag har inte funnit skäl att göra någon fördjupad granskning avseende verksamhetsåret 2025. Jag bedömer att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Jag bedömer även att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Älmhult, dag enligt digital signatur Bert Rosenquist Lekmannarevisor F9EVI-RV9N5-3G2VW-W1ZE8-6T8F1-VMBBE :yek tnemucod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Bert Åke Rosenquist Lekmannarevisor Serienummer: c06740a133608e[…]3a305bff1b0a4 IP: 213.113.xxx.xxx 2026-03-10 14:30:58 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. F9EVI-RV9N5-3G2VW-W1ZE8-6T8F1-VMBBE :lekcyntnemukod oenneP ÄLMHULTS KOMMUN Lekmannarevisor i Älmhults Terminal AB Till kommunfullmäktige i Älmhults kommun Till årsstämman i Älmhults Terminal AB Org. nr. 556373–3319 Granskningsrapport för år 2025_______________________________________________ Jag, av fullmäktige i Älmhults kommun utsedd lekmannarevisor, har granskat Älmhults Terminal AB:s verksamhet. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, kommunens revisionsreglemente samt god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Jag har löpande följt verksamhet och ekonomi genom att tagit del av styrelsens protokoll. Jag har träffat styrelserepresentant och bolagsledning för dialog om verksamheten. Jag har inte funnit skäl att göra någon fördjupad granskning avseende verksamhetsåret 2025. Jag bedömer att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Jag bedömer även att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Älmhult, dag enligt digital signatur Tommy Lövquist Lekmannarevisor RUTW6-XGSWU-GZ0SK-26V2K-AT83B-Y3HRG :yek tnemucod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." TOMMY LÖVQUIST Lekmannarevisor Serienummer: 43a447c884e898[…]7f9df786997d3 IP: 90.231.xxx.xxx 2026-03-10 16:34:15 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. RUTW6-XGSWU-GZ0SK-26V2K-AT83B-Y3HRG :lekcyntnemukod oenneP Till årsstämman i Kommunassurans Försäkring AB (org.nr 516406-0294) Granskningsrapport för 2025 Vi, av årsstämman utsedda lekmannarevisorer, har granskat Kommunassurans Försäkring AB:s (org.nr 516406-0294) verksamhet. Styrelse och VD ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bolagsordning, aktieägaravtal, ägardirektiv och de föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmanna- revisorernas uppgift är att granska om bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt pröva den interna kontrollen och om verksamheten bedrivits enligt ägarnas uppdrag och mål. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och fastställda ägardirektiv. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för prövning och bedömning. Vid vår granskning har vi samrått med våra ersättare Bruno Andersson, Ystad, och Bengt Wallin, Sölvesborg. Vi bedömer sammantaget att bolagets verksamhet i allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Vi bedömer att verksamheten bedrivits enligt fastställt ägardirektiv och inom de kommunala befogenheter som gäller för bolaget. Någon grund för anmärkning mot styrelsens eller verkställande direktörens förvaltning föreligger därmed inte. Malmö 2026-03-26 Åke Christiansson, Malmö Sylve Qvillberg, Skurup Av årsstämman utsedda lekmannarevisorer 43e5748c3a87-1d28-94e4-740e-ab26c12f :remmun-DI ngiS oddA Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat med Addo Sign säkra digitala signatur. Undertecknarens identitet registreras fysiskt i det elektroniska PDF-dokumentet och visas nedan. Alla tider anges i koordinerad universell tid (Coordinated Universal Time, UTC). Undertecknare Åke Christiansson SYLVE QVILLBERG Lekmannarevisor Lekmannarevisor eF8/2XAyTyttZ4nd/rVKcg 2026-03-26 13:23:25Z Y0Rko9nMCIVLjAWoM2n0AQ 2026-03-26 13:29:03Z Dokument i försändelsen Granskningsrapport 2025_lekmannarevisionen.pdf SHA256: ba1e04870f795f10b481dc767b8bd5860e0f5fde0598184b6994444f984329fa Dokumentet signeras digitalt med den säkra signeringstjänsten Addo Hur man verifierar dokumentets äkthet Sign. Signaturbeviset i dokumentet säkras och valideras med det Dokumentet är skyddat med ett Adobe CDS-certifikat. När dokumentet matematiska hashvärdet för originaldokumentet. öppnas i Adobe Reader ser det ut att vara signerat genom Addo Sign signeringstjänst. Dokumentet är låst för ändringar och tidsstämplat med ett certifikat från en betrodd tredje part. Alla kryptografiska signeringsbevis är inbäddade i PDF-dokumentet ifall de ska användas för validering i framtiden. 43e5748c3a87-1d28-94e4-740e-ab26c12f :remmun-DI ngiS oddA Malmö den 11 februari 2026 Till ägarkommunerna i Kommunassurans Tillställs resp. ekonomichef via e-post Styrelsens uttalande om verksamheten i Kommunassurans år 2025 med anledning av ägarkommunernas kommunstyrelsers årliga beslut angående kommunal verksamhet i bolagsform Kommunassurans dnr. K2026.0005 Styrelsen i det kommunala försäkringsaktiebolaget Kommunassurans Försäkring AB (516406-0294) har vid styrelsemöte den 5 februari 2026 beslutat att göra följande uttalande beträffande den verksamhet som har bedrivits i bolaget under år 2025. Samtliga delägarkommuner i det kommunala försäkringsbolaget tillställs uttalandet. Uttalandet kan utgöra underlag för kommunstyrelsernas årliga beslut angående kommunal verksamhet i bolagsform. 1. Verksamhetens drift, utveckling och befogenheter Verksamheten i Kommunassurans har bedrivits och utvecklats i enlighet med det fastställda ändamålet med verksamheten och i enlighet med de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten, såsom de är angivna i gällande bolagsordning och ägardirektiv. Bolagsordning och ägardirektiv har efterlevts. 2. Styrdokument Kommunassurans nu gällande bolagsordning antogs av bolagsstämman den 21 juni 2023 och godkändes av Finansinspektionen den 17 oktober 2023 respektive registrerades av Bolagsverket den 18 oktober 2023. I ett försäkringsaktiebolag är bolagsordningen först gällande när den har registrerats av Bolagsverket. Kommunassurans nu gällande ägardirektiv antogs av bolagsstämman den 16 november 2022. 3. Bolagsstruktur Kommunassurans har inte bildat eller förvärvat dotterbolag under år 2025. Bolaget har heller inte avyttrat eller likviderat dotterbolag under år 2025. Bolaget ingår inte i någon koncernstruktur. 4. Styrelsens arbete Enligt styrelsens arbetsordning, antagen den 8 maj 2025, ska styrelsen hålla minst fem ordinarie sammanträden, dock bör minst sju sammanträden hållas. Styrelsen har under år 2025 hållit åtta protokollförda sammanträden, varav merparten via teams och ett per capsulam. Kommunassurans Försäkring Grynbodgatan 14, 211 33 Malmö 040-611 22 00 • info@kommunassurans.se • kommunassurans.se Kommunassurans Försäkring AB, 516406-0294 • F-skattsedel • Försäkringsaktiebolagets säte är i Lund Kommunassurans ägs av en fjärdedel av landets kommuner oc h bistår ägarkommunerna i risk- och försäkringsfrågor. 5. Ärenden till delägarkommunernas kommunfullmäktige Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige få ta ställning innan ett kommunalägt bolag fattar beslut som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Under år 2025 har inte något ärende från Kommunassurans överlämnats till delägarkommunernas kommunfullmäktige. 6. Rapportering Årsredovisning 2025, kallelse till årsstämma 2026, revisionsberättelse och granskningsrapport kommer att tillställas respektive delägarkommun i enlighet med vad som stadgas i ägardirektivet. Årsstämmoprotokoll kommer att tillställas respektive delägarkommun efter att årsstämman har avhållits i maj månad 2026. __________ Att ovanstående uppgifter är korrekta bekräftas. Enligt styrelsens uppdrag Kommunassurans Försäkring AB Anders Ramäng VD anders.ramang@kommunassurans.se 040-611 24 50 (direkt) Sändlista • Akten K2026.0005 • Lekebergs kommun, genom ekonomichefen • Tomelilla kommun, genom ekonomichefen • Lessebo kommun, genom ekonomichefen • Tranemo Kommun, genom ekonomichefen • Alvesta kommun, genom ekonomichefen • Ljungby kommun, genom ekonomichefen • Trelleborgs kommun, genom ekonomichefen • Bjuvs kommun, genom ekonomichefen • Lomma kommun, genom ekonomichefen • Uddevalla kommun, genom ekonomichefen • Borgholms kommun, genom ekonomichefen • Lunds kommun, genom ekonomichefen • Uppvidinge kommun, genom ekonomichefen • Bromölla kommun, genom ekonomichefen • Malmö stad, genom økonomichefen • Vadstena kommun, genom ekonomichefen • Burlövs kommun, genom ekonomichefen • Malung-Sälens kommun, genom ekonomichefen • Valdemarsvik kommun, genom ekonomichefen • Båstads kommun, genom ekonomichefen • Markaryds kommun, genom ekonomichefen • Vansbro kommun, genom ekonomichefen • Eda kommun, genom ekonomichefen • Melleruds kommun, genom ekonomichefen • Varbergs kommun, genom ekonomichefen • Eslövs kommun, genom ekonomichefen • Mönsterås kommun, genom ekonomichefen • Vellinge kommun, genom ekonomichefen • Essunga kommun, genom ekonomichefen • Olofströms kommun, genom ekonomichefen • Vetlanda kommun, genom ekonomichefen • Grästorps kommun, genom ekonomichefen • Osby kommun, genom ekonomichefen • Vänersborgs kommun, genom ekonomichefen • Halmstads kommun, genom ekonomichefen • Ovanåker kommun, genom ekonomichefen • Ydre kommun, genom ekonomichefen • Hjo kommun, genom ekonomichefen • Perstorps kommun, genom ekonomichefen • Ystads kommun, genom ekonomichefen • Hultsfreds kommun, genom ekonomichefen • Ronneby kommun, genom ekonomichefen • Åstorps kommun, genom ekonomichefen • Hässleholms kommun, genom ekonomichefen • Simrishamns kommun, genom ekonomichefen • Åtvidabergs kommun, genom ekonomichefen • Högsby kommun, genom ekonomichefen • Sjöbo kommun, genom ekonomichefen • Älmhults kommun, genom ekonomichefen • Hörby kommun, genom ekonomichefen • Skinnskattebergs kommun, genom ekonomichefen • Älvdalens kommun, genom ekonomichefen • Höörs kommun, genom ekonomichefen • Skurups kommun, genom ekonomichefen • Älvsbyns kommun, genom ekonomichefen • Jokkmokks kommun, genom ekonomichefen • Smedjebackens kommun, genom ekonomichefen • Ödeshögs kommun, genom ekonomichefen • Karlshamns kommun, genom ekonomichefen • Staffanstorps kommun, genom ekonomichefen • Örkelljunga kommun, genom ekonomichefen • Karlskrona kommun, genom ekonomichefen • Surahammars kommun, genom ekonomichefen • Östra Göinge kommun, genom ekonomichefen • Kinda kommun, genom ekonomichefen • Svalövs kommun, genom ekonomichefen • Klippans kommun, genom ekonomichefen • Svedala kommun, genom ekonomichefen • Lekmannarevision (kopia för kännedom) • Kristianstads kommun, genom ekonomichefen • Sävsjö kommun, genom ekonomichefen • Styrelseordföranden (kopia för kännedom) • Kävlinge kommun, genom ekonomichefen • Sölvesborgs kommun, genom ekonomichefen • VD (kopia för kännedom) • vVD (kopia för kännedom) • Laholms kommun, genom ekonomichefen • Tibro kommun, genom ekonomichefen • Ekonomichefen (kopia för kännedom) • Landskrona stad, genom ekonomichefen • Tingsryds kommun, genom ekonomichefen Årsredovisning 2025 Kommunassurans Försäkring AB 516406-0294 Kommunassurans Försäkring Grynbodgatan 14, 211 33 Malmö 040-611 22 00 • info@kommunassurans.se • kommunassurans.se Kommunassurans Försäkring AB, 516406-0294 • F-skattsedel • Försäkringsaktiebolagets säte är i Lund Kommunassurans ägs av en fjärdedel av landets kommuner och bistår ägarkommunerna i risk- och försäkringsfrågor. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Innehåll Året i korthet ..................................................................................................................................................................................3 Styrelsens ordförande ...................................................................................................................................................................4 VD har ordet ..................................................................................................................................................................................5 Styrelse .........................................................................................................................................................................................6 Personal ........................................................................................................................................................................................7 Förvaltningsberättelse ...................................................................................................................................................................8 Ägarstruktur ..........................................................................................................................................................................8 Verksamheten .......................................................................................................................................................................8 Styrelsens utlåtande om bolagets verksamhet i enlighet med 6 kap. 9 § kommunallagen ...................................................9 Organisation .........................................................................................................................................................................9 Resultat och skadeutfall ......................................................................................................................................................10 Väsentliga händelser under året .........................................................................................................................................10 Förväntningar avseende den framtida utvecklingen ...........................................................................................................10 Hållbarhetsupplysning ........................................................................................................................................................10 Förslag till disposition beträffande försäkringsföretagets vinst eller förlust .........................................................................11 Femårsöversikt ............................................................................................................................................................................12 Resultatanalys .............................................................................................................................................................................13 Resultaträkning ...........................................................................................................................................................................14 Balansräkning .............................................................................................................................................................................15 Förändringar i eget kapital ...........................................................................................................................................................16 Redovisningsprinciper och risker ................................................................................................................................................17 Not 1 Redovisningsprinciper ...............................................................................................................................................17 Not 2 Risker och riskhantering ............................................................................................................................................23 Noter till finansiella poster ...........................................................................................................................................................27 Not 3 Premieinkomst före avgiven återförsäkring ...............................................................................................................27 Not 4 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen .........................................................................................................27 Not 5 Utbetalda försäkringsersättningar för egen räkning ...................................................................................................27 Not 6 Driftskostnader ..........................................................................................................................................................28 Not 7 Medeltal anställda samt löner och ersättningar .........................................................................................................29 Not 8 Revisionsuppdrag......................................................................................................................................................30 Not 9 Kapitalavkastning, intäkter ........................................................................................................................................30 Not 10 Kapitalavkastning, kostnader ..................................................................................................................................30 Not 11 Orealiserade värdeförändringar på placeringstillgångar ..........................................................................................30 Not 12 Skatter .....................................................................................................................................................................31 Not 13 Obligationer och andra räntebärande värdepapper .................................................................................................31 Not 14 Kategorisering av finansiella tillgångar och skulder .................................................................................................32 Not 15 Immateriella tillgångar .............................................................................................................................................33 Not 16 Materiella tillgångar .................................................................................................................................................33 Not 17 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ..............................................................................................33 Not 18 Avsättning för oreglerade skador ............................................................................................................................33 Not 19 Övriga skulder .........................................................................................................................................................33 Not 20 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ..............................................................................................34 Not 21 Ställda säkerheter, ansvarsförbindelser och åtaganden .........................................................................................34 Not 22 Förväntade återvinningstidpunkter för tillgångar och skulder ..................................................................................34 Not 23 Tilläggsupplysningar om resultaträkningens poster per försäkringsrisk ..................................................................34 Not 24 Derivat .....................................................................................................................................................................35 Not 25 Väsentliga händelser efter balansdagen .................................................................................................................35 Not 26 Vinstdisposition .......................................................................................................................................................35 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Året i korthet Resultat för år 2025 uppgick till 102,4 Mkr före dispositioner och skatt. Placeringstillgångarnas orealiserade värdeförändringar var för året +5,6 Mkr, att jämföra med 2024 då värdeförändringen var +15,5 Mkr. Premier för egen räkning uppgår till 117,2 Mkr, vilket motsvarar en ökning med 9,6 Mkr jämfört med 2024. Bruttopremieinkomsten ökade med 11,5 Mkr på grund av tillkomsten av nya försäkrade och nya objekt, samt på grund av ett bredare produkterbjudande i form av olycksfallsförsäkring. Samtidigt ökade premier för avgiven återförsäkring med 1,8 Mkr, huvudsakligen relaterat till den nya produktlinjen olycksfallsförsäkring. Försäkringsersättningar för egen räkning uppgår till 13,1 Mkr vilket är 48,2 Mkr lägre än för år 2024. Under året har bolaget tecknat 71 försäkringsavtal för 71 av totalt 76 ägarkommuner samt ett försäkringsavtal för ett kommunalförbund. Många av ägarkommunerna har även kommunala bolag och kommunalförbund medförsäkrade i sina kommunförsäkringar. Årets avsättning till säkerhetsreserven uppgår till 605 tkr, vilket utgör maximal tillåten avsättning. Styrelsen föreslår även avseende 2025 att inte lämna aktieutdelning mot bakgrund att bolagets verksamhet inte syftar till att bereda vinst åt aktieägarna utan att tillhandahålla aktieägande kommuner, regioner och deras organisationer tjänster inom risk- och försäkringsområdet. Samtliga av bolagets försäkringstagare har valt internupphandling enligt bestämmelserna i 3 kap. LOU. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Styrelsens ordförande Kommunassurans står starka. Egenandelsprogrammet ger de effekter som förväntades bl a minskar kostnaderna för återförsäkring. Av våra 76 delägare har 71 valt att ingå i egenandelsprogrammet. Programmet ger möjligheter till att flytta risker från återförsäkrare till Kommunassurans till kommunen, i syfte att uppnå en mer välavvägd riskaptit för kommunsektorn och respektive kommun. Om man är beredd att ta större risk i den egna kommunen eller inom ramen för egenandelsprogrammet kan återförsäkringskostnaden minska vilket innebär att pengarna stannar inom kommunen eller inom egenandelsprogrammet. Detta förutsätter att man är beredd att stå för större andel av skadekostnaderna själv men också att det utgår en lägre premie utanför organisationen. Vi ser också en ökad medvetenhet om försäkringsriskerna och fördelning av riskerna från delägarna och att försäkring inte bara är en kostnad som ska konkurrensutsättas. Egenandelsprogrammet ger också möjlighet att lägga in fler försäkringsområden som bostadsbolag, kollektiv olycksfallsförsäkring för elever och andra grupper eller andra kommunala bolag i programmet. Denna förändring måste ske i samverkan med Kommunassurans så att kompetens och resurser kan möta behoven från delägarna. I takt med att vi kan ta hem effekterna av egenandelsprogrammet kommer ekonomin att stärkas ytterligare. Vilket på sikt ger möjligheten att sänka premierna till egenandelarna. Vi har valt att låta resultatet stanna i Kommunassurans som en del i att kunna sänka premierna framöver förutsatt att det inte uppstår många stor-skador. Ju större reserver bolaget har desto större andel av kommande skador kan bolaget bära och därmed kunna minska ägarkommunernas gemensamma premiekostnad för återförsäkring hos externa försäkringsbolag. Kommunassurans står starka med en SCR-kvot på 400% vilket är ett mått på bolagets beredskap att möta eventuella kommande skador. Kommunassurans organisation har utvecklats mot att klara större delen av skaderegleringen i egen regi, kundtjänstfunktionen byggs upp för att klara delägarnas behov av service inom sina försäkringsområden, det skadeförebyggande arbetet utvecklas också vilket är en förutsättning för att hindra skador. Bolaget står starkt både ekonomiskt och organisatoriskt att möte 2026 och kommande år. Jan-Åke Troedsson Styrelseordförande 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA VD har ordet Verksamhetsåret 2025 har uppvisat ett mycket positivt skadeutfall hos Kommunassurans delägarkommuner och därmed även för bolaget. Samtidigt har de positiva ekonomiska effekterna av egenandelsprogrammet nu på allvar börjat synas i resultatet. Sammantaget ger dessa två omständigheter ett mycket positivt resultat, som gör att bolagets förmåga att bära risk för ägarkommunernas räkning stärks ytterligare – helt i linje med strategin och egenandelsprogrammets syfte. Den produktstruktur som löpande har etablerats i försäkringsvillkor och försäkringsbrev kommer inom kort att även börja tillämpas i Kommunassurans analyser, vilket medför att vi på sikt kan lämna ännu mer detaljerad information till kommunerna om deras riskbild. Fler och fler kommuner nyttjar Kommunassurans tjänster inom olika områden och numera internupphandlar alla kommuner som köper sitt försäkringsskydd hos bolaget. Den ökade flexibiliteten och den sänkta kostnadsbilden anges som tungt bärande skäl för internupphandling, men även den omfattande riskvägledning som ägarkommunerna får genom att samarbeta så nära med det egna försäkringsbolaget. Den kraftigt ökade efterfrågan från delägarkommunernas sida på Kommunassurans tjänster har medfört att bolagets personalgrupp har utökats. I slutet av 2025 och början av 2026 har Kommunassurans för första gången insourcat både egna skaderegleringsresurser och egen analyskapacitet. Dessutom har kapaciteten avseende det skadeförebyggande arbetet utökats och vi har fått en ny risk- och försäkringsrådgivare inom kundteamet. Samarbetet med våra kompetenta konsulter är viktigt, men när omfattningen på verksamheten ökar ser vi även stora fördelar att kunna hantera ärenden helt internt inom kommunsektorn. I detta sammanhang bör särskilt nämnas att det är en fördel att kunna hantera för kommunsektorn principiellt viktiga frågor med kommunsektoranställd personal. Anders Ramäng Verkställande direktör 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Styrelse Jan-Åke Troedsson Lars Niklasson Kjell Rosenlöf Iréne Robertsson Styrelsens ordförande Vice ordförande Ledamot Ledamot F.d. ekonomidirektör i F.d. ekonomidirektör i F.d. kanslichef och Kommunchef i Malmö stad Lunds kommun kommunstrateg m.m. i Olofströms kommun Alvesta kommun Malin Ekblad Jan Willgård Helena Steffansson Carlson Ann-Christin Walméus Ledamot Ledamot Ledamot Suppleant Säkerhetschef i F.d. VD S:t Erik Försäkring Ekonomichef i Ekonomichef i Trelleborgs kommun Malung-Sälens kommun Vellinge kommun Stefan Tengberg Tove Möller Andersson Suppleant Suppleant F.d. ekonomidirektör i Bolagsstrateg i Varbergs kommun Lunds kommun 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Personal Maria Carlson Andreas Forsén Karl Helgesson Brittmarie Elg Hjörneby Kundansvarig Ekonomi- och analyschef Skadereglerare Senior konsult Ann-Louise Möller Martin Möller Annie Olsen Fredrik Omdal Kundansvarig Risk- och brandingenjör Skadereglerare Skadechef Anders Ramäng David Ringdahl Stephanie Wilson Mathias Årup VD Handläggare Handläggare, Kundansvarig skadeförebyggande Charlotta Östberg Skadereglerare 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören i Kommunassurans Försäkring AB (”Kommunassurans”), organisationsnummer 516406-0294, med säte i Lund, Skåne län, avger härmed årsredovisning för 2025. Ägarstruktur Kommunassurans bildades år 2005 och ägs av 76 kommuner från olika delar av Sverige. Kommunassurans bildades år 2005 som ett kommunsektorinternt försäkringsföretag, ibland kallat kommuncaptive. De ursprungliga delägarkommunerna var 30 av de 33 skånska kommunerna och försäkringsaktiebolagets stiftare var Kommunförbundet Skåne (numera Skånes kommuner). Den skånska kopplingen är inte längre lika tydlig, sedan delägargruppen har vuxit betydligt och numera innefattar drygt 25 % av landets kommuner, för närvarande 76 till antalet. Huvuddelen av ägarkommunerna finns i södra halvan av Götaland, men även kommuner längre norrut förekommer. I den befintliga ägargruppen finns ett tiotal kommuner från mer nordliga landsdelar, vilka anslöt till Kommunassurans i samband med avvecklingen av kommuncaptivet Förenade Småkommuners Försäkrings AB. Inget privat ägarintresse förekommer i Kommunassurans. Ägargruppen består i dagsläget av de kommuner som anges på sista sidan. Verksamheten Kommunassurans har tillstånd att bedriva försäkringsrörelse för att till sina ägare och deras kommunkoncerner meddela direkt försäkring i följande försäkringsklasser.  Olycksfall  Spårfordon  Luftfartyg  Fartyg  Godstransport  Brand och naturkrafter  Annan sakskada  Luftfartyg  Fartygsansvar  Allmän ansvarighet  Annan förmögenhetsskada  Rättsskydd Kommunassurans har även tillstånd gällande mottagen återförsäkring för samma försäkringsklasser. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Styrelsens utlåtande om bolagets verksamhet i enlighet med 6 kap. 9 § kommunallagen Styrelsen har vid sitt möte den 5 februari 2026 fastställt att den verksamhet som bolaget bedrivit under föregående kalenderår varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna som är tillämpliga för bolaget. Styrelsens uttalande har tillställts respektive ägarkommuns kommunstyrelsen den 11 februari 2026. Uttalandet lyder i dess helhet som följer. Styrelsens uttalande om verksamheten i Kommunassurans år 2025 med anledning av ägarkommunernas kommunstyrelsers årliga beslut angående kommunal verksamhet i bolagsform Kommunassurans dnr. K2026.0005 Styrelsen i det kommunala försäkringsaktiebolaget Kommunassurans Försäkring AB (516406-0294) har vid styrelsemöte den 5 februari 2026 beslutat att göra följande uttalande beträffande den verksamhet som har bedrivits i bolaget under år 2025. Samtliga delägarkommuner i det kommunala försäkringsbolaget tillställs uttalandet. Uttalandet kan utgöra underlag för kommunstyrelsernas årliga beslut angående kommunal verksamhet i bolagsform. 1. Verksamhetens drift, utveckling och befogenheter Verksamheten i Kommunassurans har bedrivits och utvecklats i enlighet med det fastställda ändamålet med verksamheten och i enlighet med de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten, såsom de är angivna i gällande bolagsordning och ägardirektiv. Bolagsordning och ägardirektiv har efterlevts. 2. Styrdokument Kommunassurans nu gällande bolagsordning antogs av bolagsstämman den 21 juni 2023 och godkändes av Finansinspektionen den 17 oktober 2023 respektive registrerades av Bolagsverket den 18 oktober 2023. I ett försäkringsaktiebolag är bolagsordningen först gällande när den har registrerats av Bolagsverket. Kommunassurans nu gällande ägardirektiv antogs av bolagsstämman den 16 november 2022. 3. Bolagsstruktur Kommunassurans har inte bildat eller förvärvat dotterbolag under år 2025. Bolaget har heller inte avyttrat eller likviderat dotterbolag under år 2025. Bolaget ingår inte i någon koncernstruktur. 4. Styrelsens arbete Enligt styrelsens arbetsordning, antagen den 8 maj 2025, ska styrelsen hålla minst fem ordinarie sammanträden, dock bör minst sju sammanträden hållas. Styrelsen har under år 2025 hållit åtta protokollförda sammanträden, varav merparten via teams och ett per capsulam. 5. Ärenden till delägarkommunernas kommunfullmäktige Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige få ta ställning innan ett kommunalägt bolag fattar beslut som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Under år 2025 har inte något ärende från Kommunassurans överlämnats till delägarkommunernas kommunfullmäktige. 6. Rapportering Årsredovisning 2025, kallelse till årsstämma 2026, revisionsberättelse och granskningsrapport kommer att tillställas respektive delägarkommun i enlighet med vad som stadgas i ägardirektivet. Årsstämmoprotokoll kommer att tillställas respektive delägarkommun efter att årsstämman har avhållits i maj månad 2026 Organisation Vid ordinarie bolagsstämma den 8 maj 2025 beslutades omval av Jan-Åke Troedsson (ordförande), Lars Niklasson (vice styrelseordförande), Iréne Robertsson, Kjell Rosenlöf, Jan Willgård (försäkringssakkunnig, i den nya bolagsordningen istället benämnd oberoende ledamot), Malin Ekblad och Helena Steffansson Carlsson, att utgöra bolagets styrelse. Till suppleanter i styrelsen omvaldes Ann- Christin Walméus, Stefan Tengberg och Tove Möller Andersson. Styrelsen hade åtta sammanträden under verksamhetsåret 2025. Bolagets ledningsgrupp har under verksamhetsåret bestått av VD, vice VD och teamledare inom riskavdelningen. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA För att uppfylla kraven på företagsstyrning har Kommunassurans erforderliga centrala funktioner för intern styrning och kontroll. Arbetet inom de centrala funktionerna utförs till betydande del av externa leverantörer då bolagets verksamhet och storlek inte motiverar egen personal för dessa funktioner. För varje central funktion finns en av styrelsen utsedd beställaransvarig, vilka samtliga har hämtats från styrelsen. Vid utgången av 2025 hade bolaget totalt nio anställda varav fyra kvinnor och fem män. Principer för ersättningar och förmåner behandlas under not 7 till balans- och resultaträkningen. Resultat och skadeutfall Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 102 418 tkr (59 461tkr). Bolaget avsatte till säkerhetsreserven 605 tkr (29 856 tkr). Resultatet efter skatt uppgick till 61 046 tkr (20 402 tkr). Premieintäkterna för egen räkning uppgick till 117 162 tkr (107 538 tkr). Skadekostnaderna för egen räkning uppgick till 13 190 tkr (61 344 tkr), vilket motsvarar en minskning med 48 155 tkr jämfört med år 2024. Under 2025 har bolagets finansiella placeringar ökat i värde med 5 563 tkr (15 530 tkr) och vidare har vinster vid värdepappersförsäljningar realiserats med 1 073 tkr (2 426 tkr). Väsentliga händelser under året Under 2025 introducerade bolaget olycksfallsförsäkringar och försäkring för kommunala bostadsbolag, och tre kommuner valde att teckna olycksfallsförsäkring hos bolaget. Inför år 2026 har ytterligare en kommun tecknat olycksfallsförsäkring i bolaget. Den enskilt största skadan under 2025 var en brand, vilket de flesta år är den skadetyp som utgör den största enskilda skadan. Vidare uppjusterades reserven för en brandskada som inträffade under 2022 markant, vilket innebar att bolagets fordran på återförsäkrarna ökade i motsvarande utsträckning. Bolaget har under året åtnjutit återförsäkringsavtal till fortsatt bra kostnadsnivå, mycket tack vare att många kunder deltar i egenandelsprogrammet. I slutet av året påbörjades insourcing av skadereglering och riskanalysarbete. Dessutom utökades arbetet med skadeförebyggande åtgärder. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Kommunassurans uppdrag består i att tillhandahålla försäkringslösningar som är anpassade till kommunernas försäkringsbara risker och förutsättningar. Arbetet med att utveckla försäkringslösningarna sker kontinuerligt och under 2026 fortsätter översyn och harmonisering av bolagets egendomsförsäkringar. Försäkringsportföljen vad avser kommunförsäkring förväntas vara fortsatt stabil men kan variera något över tid beroende på omfattningen av medförsäkrade bolag. Avseende olycksfallsportföljen förväntas den öka kraftigt de kommande åren. Hållbarhetsupplysning Hållbarhet för Kommunassurans inkluderar ekonomiska, sociala, miljömässiga och affärsetiska frågor. Kommunassurans stödjer de Globala målen ’Agenda 2030’ och FN-direktivet Global Compacts principer för ansvarsfullt företagande som inkluderar områdena mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti- 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA korruption. Hållbarhetsarbetet inom Kommunassurans sker i dialog med intressenter såsom ägare, kunder, anställda, leverantörer, samarbetspartners, bransch- och intresseorganisationer och myndigheter. Ansvarsfullt företagande innebär att Kommunassurans integrerar hållbarhet i affärsverksamheten. Det innebär bl.a. att god regelefterlevnad och god affärsetik ska genomsyra alla verksamhetsdelar och att motsvarande hållbarhetskrav som ställs på bolagets medarbetare även ska ställas på bolagets intressenter. Bolaget upprättar styrdokument för att främja efterlevnaden av de lagkrav, regelverk och hållbarhetskrav som bolaget och dess verksamhet omgärdas av. Styrdokumenten innehåller bl.a. riktlinjer för intressekonflikter, hantering av personuppgifter, försäkringstekniska beräkningar, försäkringsdistribution, uppdragsavtal, klagomålshantering och riktlinjer för arbetet i de centrala funktionerna. Kommunassurans har ambitionen att vara en ansvarsfull och attraktiv arbetsgivare där en god företagskultur och sunda värderingar skapar förutsättningar för alla medarbetare att trivas och utvecklas. Mångfald, jämställdhet, kompetensutveckling, lärande, hälsa, arbetsmiljö och trygghet lyfts här fram som särskilt viktiga områden. Bolaget arbetar aktivt med systematiskt arbetsmiljöarbete för att uppnå tillfredsställande arbetsmiljö och för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Kommunassurans verkar för att minska verksamhetens direkta och indirekta miljöpåverkan, såväl avseende bolaget som dess försäkringstagare och andra intressenter. Som utpräglat tjänsteföretag är resor ett av de områden som har direkt miljöpåverkan, och därför utnyttjas digitala verktyg i största möjliga utsträckning för att hantera samarbetet med bolagets intressenter på distans. Ett annat område med direkt miljöpåverkan är pappers- och posthantering som minimeras genom digitaliserade verksamhetsprocesser och digitaliserade skadeanmälningsprocesser. Utöver försäkringslösningar och skadereglering omfattar bolagets uppdrag också att bistå försäkringstagarna i deras skadeförebyggande arbete. Genom att med information och kunskap verka för minskat antal bränder har Kommunassurans viss möjlighet att indirekt påverka risken för utsläpp av koldioxid, giftiga ämnen och föroreningar till följd av brand. Förslag till disposition beträffande försäkringsföretagets vinst eller förlust Till bolagsstämmans förfogande står enligt balansräkningen i bolaget fritt eget kapital om sammanlagt 129 0850 006 kr: Balanserad vinst 60 004 961 kr Överkursfond 8 631 995 kr Årets resultat 61 046 440 kr 129 683 396 kr Styrelsen föreslår att belopp disponeras enligt följande: I ny räkning överförs 129 683 396 kr. Bolagets resultat och ställning framgår av efterföljande redovisningshandlingar med belopp angivna i tusental kronor. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Femårsöversikt 2025 2024 2023 2022 2021 Resultat Premieinkomst för egen räkning 117 162 107 538 63 573 57 603 42 839 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 6 774 9 722 3 331 0 1 738 Försäkringsersättningar för egen räkning -13 190 -61 344 -37 162 -28 187 -33 223 Återbäring och rabatter -2 963 -4 004 -3 819 -6 933 -7 721 Driftskostnader -20 524 -20 677 -17 693 -15 830 -10 516 Försäkringsrörelsens tekniska resultat 87 260 31 235 8 230 6 653 -6 883 Årets resultat 61 046 20 402 10 615 -20 324 8 081 Ekonomisk ställning Placeringstillgångar 227 654 288 484 242 654 221 434 213 557 Försäkringstekniska avsättningar för egen räkning 82 420 95 961 55 237 50 734 47 112 Konsolideringskapital 313 589 227 475 172 521 152 401 157 846 Varav uppskjuten skatt 22 080 16 916 10 000 8 141 Kapitalbas 303 926 216 485 166 183 151 267 152 275 varav primärkapital 303 926 216 485 166 183 151 267 152 275 varav tilläggskapital - - - - - Minimikapitalkrav 43 234 45 946 47 310 44 513 37 954 Solvenskapitalkrav 75 946 78 394 51 893 52 436 51 559 SCR-kvot 400% 276% 320% 288% 258% Nyckeltal Skadeförsäkringsrörelse Skadeprocent, f.e.r 11,3% 57,0% 58,5% 48,9% 77,6% Driftskostnadsprocent, f.e.r 17,5% 19,2% 27,8% 27,5% 24,5% Totalkostnadsprocent, f.e.r 28,8% 76,3% 86,3% 76,4% 102,1% Kapitalförvaltning Direktavkastning 6,0% 7,8% 7,2% 3,5% 3,0% Totalavkastning 8,6% 14,6% 7,6% -8,7% 4,5% Ekonomisk ställning Konsolideringsgrad 267,7% 211,5% 271,4% 264,6% 368,5% Definitioner Konsolideringskapital beräknas som summan beskattat eget kapital och obeskattade reserver. Skadeprocent är beräknad som försäkringsersättningar i procent av premieintäkterna. Driftkostnadsprocent är beräknad som försäkringsrörelsens driftskostnader i procent av premieintäkterna. Totalkostnadsprocent är beräknad som summan av skadekostnads- och driftskostnadsprocenten. Direktavkastning är beräknad som kapitalavkastning, intäkter, i förhållande till genomsnittligt verkligt värde på posterna Placeringstillgångar. Totalavkastning är beräknad som direktavkastning jämte orealiserade och realiserade värdeförändringar på placeringstillgångar i förhållande till genomsnittligt verkligt värde på posterna Placeringstillgångar. Konsolideringsgrad är beräknad som konsolideringskapitalet i procent av premieinkomsten för egen räkning. Kapitalbas är beräknad som det tillgängliga kapitalet, i förevarande fall det egna kapitalet med tillägg för obeskattad reserv. För egen räkning (f e r) definieras som belopp efter avgiven återförsäkring. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Resultatanalys Sjuk- och Företag och olycksfall fastighet Not Total Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring) (a) 117 162 1 163 116 000 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 6 774 30 6 744 Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) (b) -41 622 -611 -41 010 Förändring i Avsättning för oreglerade skador (efter avgiven återförsäkring) 28 432 -316 28 748 Återbäring och rabatter -2 963 0 -2 963 Driftskostnader -20 524 -499 -20 025 Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 87 260 -233 87 493 Avvecklingsresultat -18 834 0 -18 834 Försäkringstekniska avsättningar, före avgiven återförsäkring Oreglerade skador 164 975 -4 102 -160 873 Summa försäkringstekniska avsättningar, före avgiven återförsäkring 164 975 -160 873 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Oreglerade skador 93 899 3 786 90 113 Summa återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 93 899 3 786 90 113 Noter till Resultatanalys för skadeförsäkringsrörelse (a) Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring) Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) 170 932 4 152 166 780 Premier för avgiven återförsäkring -53 770 -2 989 -50 780 (b) Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring -41 850 -839 -41 010 Återförsäkrares andel 228 228 0 Förändring i oreglerade skador Före avgiven återförsäkring -14 915 -2 751 -12 164 Återförsäkrares andel 43 347 2 435 40 912 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Resultaträkning TEKNISK REDOVISNING AV SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSE Not 2025 2024 Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring) Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) 3 170 093 159 887 Premier för avgiven återförsäkring -53 770 -51 911 Förändring i avsättning för ej intjänade premier 839 -438 Summa premieintäkter (efter avgiven återförsäkring) 117 162 107 538 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 4 6 774 9 722 Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring 5 -41 850 -39 946 Återförsäkrares andel 5 228 1 698 Förändring i Avsättning för oreglerade skador (efter avgiven återföräkring) Före avgiven återförsäkring -14 915 -13 526 Återförsäkrares andel 43 347 -9 570 Summa försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) -13 190 -61 344 Återbäring och rabatter -2 963 -4 004 Driftskostnader 6,7,8 -20 524 -20 677 Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 87 260 31 235 ICKE-TEKNISK REDOVISNING Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 87 260 31 235 Kapitalavkastning, intäkter 9 16 030 21 858 Kapitalavkastning, kostnader 10 0 -111 Orealiserad värdeförändring på placeringstillgångar 11 5 563 15 530 Kapitalavkastning överförd till skadeföräkringsrörelsen 4 -6 774 -9 722 Övriga intäkter 340 671 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 102 418 59 461 Förändring av säkerhetsreserv -605 -29 856 Avsättning periodiseringsfond -24 463 -3 715 Resultat före skatt 77 350 25 890 Skatt på årets resultat 12 -16 304 -5 488 ÅRETS RESULTAT 61 046 20 402 Rapport över totalresultat 2025 2024 Årets resultat 61 046 20 402 ÅRETS TOTALRESULTAT 61 046 20 402 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Balansräkning TILLGÅNGAR Not 2025-12-31 2024-12-31 Placeringstillgångar Obligationer och andra räntebärande värdepapper 13 227 654 288 484 Återförsäkrares andel av Försäkringtekniska avsättningar Oreglerade skador ÅF 93 899 55 809 Fordringar Fordringar avseende direkt försäkring 65 193 71 218 Övriga fordringar 270 295 65 463 71 513 Andra tillgångar Immateriella tillgångar 15 2 429 0 Materiella tillgångar 16 728 266 Kassa och bank 289 162 149 474 Aktuell skattefordran 0 3 365 Uppskjuten skattefordran 2 496 3 642 294 814 156 747 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter 3 955 4 269 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 1 129 574 5 084 4 843 SUMMA TILLGÅNGAR 686 914 577 396 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Not 2025-12-31 2024-12-31 Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 76 720 76 720 Reservfond 1 1 Fritt eget kapital Överkursfond 8 632 8 632 Balanserad vinst eller förlust 60 005 39 603 Årets resultat 61 046 20 402 206 404 145 358 Obeskattade reserver Säkerhetsreserv 71 912 71 307 Periodiseringsfond 35 273 10 810 Försäkringstekniska avsättningar Ej intjänade premier och kvardröjande 3 401 4 240 Oreglerade skador 18 164 975 142 402 Återbäring och rabatter 7 943 5 128 176 319 151 770 Skulder Skatteskuld 9 423 0 Derivat -850 14 420 Övriga skulder 19 12 795 15 079 21 367 29 499 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 20 175 639 168 652 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 686 914 577 396 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Förändringar i eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Aktie- Reserv- Överkurs- Balanserat Årets Summa eget kapital fond fond resultat resultat kapital Ingående balans 2025 76 720 1 8 632 39 603 20 402 145 358 Fördelning fg års resultat 20 402 -20 402 0 Årets resultat/totalresultat 61 046 61 046 Utgående balans 2025 76 720 1 8 632 60 005 61 046 206 404 Bundet eget kapital Fritt eget kapital Aktie- Reserv- Överkurs- Balanserat Årets Summa eget kapital fond fond resultat resultat kapital Ingående balans 2024 76 260 1 8 111 28 988 10 615 123 975 Nyemission 460 521 981 Fördelning fg års resultat 10 615 -10 615 Årets resultat/totalresultat 20 402 20 402 Utgående balans 2024 76 720 1 8 632 39 603 20 402 145 358 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Redovisningsprinciper och risker Not 1 Redovisningsprinciper Företagsinformation Denna årsredovisning avseende perioden 2025-01-01 - 2025-12-31 för Kommunassurans Försäkring AB har upprättats och godkänts för utfärdande av styrelse och verkställande direktören och kommer att föreläggas årsstämman den 8 maj 2026 för fastställande. Bolaget är ett svenskt försäkringsaktiebolag med säte i Lund, Skåne län. Huvudkontorets adress är Grynbodgatan 14, 211 33 Malmö. Överensstämmelse med normgivning och lag Årsredovisningen är upprättad enligt lag om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag FFFS 2019:23 samt Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporteringsrekommendation RFR 2 redovisning för juridisk person. Bolaget tillämpar så kallad lagbegränsad IFRS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden tillämpas så långt det är möjligt inom ramen för svensk lag och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Föreskrifter från Finansinspektionen hänvisar med vissa undantag och begränsningar till IFRS. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Viktiga bedömningar vid tillämpningar av företagets redovisningsprinciper Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. De viktigaste bedömningar som gjorts under året avser de försäkringstekniska avsättningarna. Avsättningarna kontrolleras och utvärderas löpande i det ordinarie bokslutsarbetet. Eventuellt överskott eller underskott i avsättningen för oreglerade skador, exklusive innevarande skadeår, redovisas i sin helhet i resultaträkningen som ett avvecklingsresultat. Värderingen av de finansiella tillgångarna baseras på observerbara marknadspriser. Placeringstillgångarna har varit placerade i bank, kommun- och företagsobligationer samt andra räntebärande värdepapper i enlighet med bolagets placeringspolicy. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och i framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Nya redovisningsregler som ännu inte börjat tillämpas Det finns inga nya eller kommande IFRS standarder som bedöms ha väsentliga effekter på Bolagets finansiella rapporter. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Valuta Bolagets funktionella valuta är svenska kronor, vilket även utgör rapporteringsvaluta. Transaktioner med närstående Bolaget klassificerar närstående parter enligt följande: A Nyckelpersoner i ledande ställning B Familjemedlemmar till nyckelpersoner i ledande ställning C Andra parter än A och B som, direkt eller indirekt, har betydande eller bestämmande inflytande över företaget och kan påverka företagets finansiella och operativa strategier. Nyckelpersoner i ledande ställning omfattar styrelseledamöter, VD och vice VD. Några övriga närstående parter har inte identifierats. Inga transaktioner med närstående har skett under året. Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar klassificeras i kategorierna Finansiella tillgångar, värderade till verkligt värde via resultaträkningen, samt Lånefordringar och Kundfordringar. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Klassificeringen av de finansiella tillgångarna har fastställts vid det första redovisningstillfället. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som initialt identifierats att tillhöra denna kategori. Tillgångar i denna kategori utgörs av andra finansiella placeringstillgångar. Redovisning och värdering Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, det datum då bolaget förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och bolaget har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunktens till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. I balansräkningen utgörs lånefordringar och kundfordringar av posterna övriga fordringar samt övriga förutbetalda kostnader, upplupna intäkter samt kassa och bank. Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde, resultatredovisas i den period då de uppstår och ingår i resultaträkningens poster Orealiserade vinster respektive Orealiserade förluster på placeringstillgångar. Utdelningsintäkter från värdepapper i kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas i resultaträkningen i Kapitalavkastning intäkter, vinster när bolagets rätt att erhålla betalning har fastställts. Ränta på lånefordringar och kundfordringar redovisas i resultaträkningen som en del av kapitalavkastning, intäkter. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Finansiella skulder Finansiella skulder avser posten Skulder. Finansiella skulder klassificeras som kategorierna Finansiella skulder, värderade till verkligt värde via resultaträkningen, och Övriga finansiella skulder. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella skulden förvärvades. Klassificeringen av de finansiella skulderna har fastställts vid det första redovisningstillfället. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella skulder som är värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella skulder som initialt identifierats till denna kategori. Förändring i verkligt värde redovisas i resultaträkningen och ingår i Orealiserade vinster respektive Orealiserade förluster på placeringstillgångar. Övriga finansiella skulder Övriga finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde och avser posterna övriga skulder samt upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. Materiella tillgångar Materiella tillgångar avser kontorsinventarier. De redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningarna redovisas i resultaträkningen linjärt över fem år. Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar avser systemlicenser för IT-system. Dessa redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningarna redovisas i resultaträkningen linjärt över åtta år. Försäkringsavtal Försäkringsavtal är avtal där bolaget åtar sig en betydande försäkringsrisk för försäkringstagaren genom att förbinda sig att kompensera försäkringstagaren om en förutbestämd försäkrad händelse skulle inträffa. Samtliga tecknade försäkringsavtal har utvärderats och klassificerats som försäkringsavtal. Premieinkomst/intäkt Som premieinkomst redovisas den totala bruttopremien för direkt försäkring som inbetalts eller kan tillgodoföras företaget för försäkringsavtal där försäkringsperioden påbörjats före räkenskapsårets utgång. Med bruttopremie menas den avtalsbestämda premien för hela försäkringsperioden efter avdrag för eventuella kundrabatter. Annullationer reducerar premieinkomsten så snart beloppet är känt. Som premieintäkten redovisas den del av premieinkomsten som är hänförlig till redovisningsperioden. Den del av premieinkomsten från försäkringskontrakt som avser tidsperioder efter balansdagen redovisas som Försäkringstekniska avsättningar. Beräkning av avsättningen för ej intjänade premier sker genom att premieinkomsten periodiseras utifrån det underliggande försäkringskontraktets löptid, vilket i bolagets fall är på ett år. Även återförsäkrares andel av premieinkomsten periodiseras och den del som hänför sig till efter balansdagen redovisas som en fordran, Återförsäkrares andel av ej intjänade premier. Försäkringsersättningar Försäkringsersättningar motsvarar under redovisningsperioden utbetalda försäkringsersättningar och förändringar i avsättningar för oreglerade skador. I försäkringsersättningarna ingår förutom skadeersättningar även kostnader för skadereglering. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Förändring av försäkringstekniska avsättningar för försäkringsavtal redovisas över resultaträkningen under respektive rubrik. Som utbetalda försäkringsersättningar redovisas utbetalningar till försäkringstagare under räkenskapsåret på grund av försäkringsavtal eller inträffade försäkringsskador, oberoende av när skadan inträffat. Försäkringstekniska avsättningar Försäkringstekniska avsättningar utgörs av ej intjänade premier och kvardröjande risker samt oreglerade skador och motsvarar förpliktelser enligt ingångna försäkringsavtal. Alla förändringar i försäkringstekniska avsättningar redovisas över resultaträkningen. Ej intjänade premier och kvardröjande risker Avsättning för ej intjänade premier avser att täcka den förväntade skade- och driftskostnaden under den återstående löptiden på redan ingångna försäkringsavtal. Avsättningen beräknas tidsproportionellt baserat på premieinkomsten (pro rata temporis beräkning). En uppskattning görs av de förväntade kostnaderna under den återstående löptiden för redan ingångna försäkringsavtal. Uppskattning av driftskostnader bygger på företagets tidigare erfarenhet med hänsyn till förväntade förändringar i kostnadsutvecklingen. I det fall premienivån för redan ingångna försäkringsavtal bedöms som otillräcklig, och det finns en risk att ersättningskrav och kostnader för försäkringsavtal inte kommer att kunna täckas av ej intjänade och förväntade premier efter räkenskapsårets utgång, görs en avsättning för kvardröjande risker. Oreglerade skador Avsättning för oreglerade skador avser att täcka uppskattade slutliga kostnader för att tillgodose alla krav som beror på händelser som har inträffat före räkenskapsårets utgång, med avdrag för vad som redan utbetalats. Avsättning för kända men oreglerade skador har gjorts med de belopp som är kända vid årsskiftet. Avsättning för inträffade, men ännu ej rapporterade skador (IBNR) har beräknats med vedertagna aktuariella metoder med beaktande av en skattning av företagets erfarenhet av fördröjning av rapporterade försäkringsfall. Återförsäkring Som premie för avgiven återförsäkring redovisas belopp som betalats ut under räkenskapsåret eller belopp som tagits upp som en skuld till försäkringsföretag som mottagit återförsäkring enligt ingångna återförsäkringsavtal. Premierna periodiseras så att kostnaden fördelas till den period som försäkringsskyddet avser. Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar motsvarar återförsäkrares ansvar för försäkringstekniska avsättningar enligt ingångna avtal och redovisas som en tillgång. Övriga tillgångar avseende avgiven återförsäkring består av fordran på återförsäkrare beroende av förväntade skadeanspråk enligt återförsäkringsavtalet. Nedskrivningsbehov föreligger när det bedöms som sannolikt att återförsäkraren inte kommer att infria sina åtaganden enligt återförsäkringsavtalen. Driftskostnader Driftskostnader avseende skadereglering redovisas under Försäkringsersättningar och övriga administrativa kostnader under posten Driftskostnader. De totala driftskostnaderna avser både direkta och indirekta kostnader och funktionsindelas i not 6. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Övrig redovisning i resultaträkningen Resultatet redovisas i två huvuddelar. Skadeförsäkringens tekniska resultat samt ett icke tekniskt resultat som omfattar den del av kapitalförvaltningen som återstår efter överförd avkastning till försäkringsrörelsen. Posterna som ingår i det tekniska resultatet avser hela verksamheten som försäkringsgivare. Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Avkastning på den del av kapitalet som funnits tillgänglig för placeringar hänförligt till försäkringsverksamheten. Gäller skador som är reservsatta, för egen räkning. Kapitalavkastningen i försäkringsrörelsen har beräknats på den genomsnittliga summan av kapital i försäkringsrörelsen att placera till en kalkylränta på 6,0% (7,8%). Kapitalavkastning, intäkter Posten kapitalavkastning, intäkter avser avkastning på placeringstillgångar och omfattar utdelningar, ränteintäkter och realisationsvinster. Kapitalavkastning, kostnader Under kapitalavkastning, kostnader redovisas kostnader för placeringstillgångar. Posten omfattar kapitalförvaltningskostnader, räntekostnader samt realisationsförluster. Realiserade och orealiserade värdeförändringar För placeringstillgångar som värderas till verkligt värde är realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och anskaffningsvärde. För räntebärande värdepapper är anskaffningsvärdet det upplupna anskaffningsvärdet. Vid försäljning av placeringstillgångar förs tidigare orealiserade värdeförändringar som justeringspost under posterna orealiserade vinster på placeringstillgångar respektive orealiserade förluster på placeringstillgångar. Ersättningar till anställda Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. Ingen rörlig ersättning utgår till anställda eller styrelse. Bolaget har avgiftsbestämda pensionsplaner. Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Bolagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period. Företagets pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal. Skatt Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen, i övrigt totalresultat alternativt direkt i eget kapital beroende på var den underliggande transaktionen redovisas. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Obeskattade reserver Förändringar av obeskattade reserver redovisas över resultaträkningen som bokslutsdispositioner. Obeskattade reserver kvittas i förekommande fall mot skattemässiga förlustavdrag eller blir föremål för beskattning när de löses upp. Säkerhetsreserven utgör en kollektiv säkerhetsbetingad förstärkning av de försäkringstekniska avsättningarna. Åtkomsten är begränsad och kräver i vissa fall myndighetstillstånd. Upplösning kan endast ske mot förluster i försäkringsrörelsen eller vid minskad volym i försäkringsrörelsen. I obeskattade reserver ingår också avsättning till periodiseringsfond. Återbäring och rabatter Bolaget har ett system för premieåterbäring där de kommuner som under året har ett gynnsamt skadeutfall kan få återbäring på inbetald premie. Derivat Bolaget har endast derivatinstrument vid valutasäkring för att eliminera valutaexponering. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Not 2 Risker och riskhantering Risk och riskhantering är en central del av verksamheten i försäkringsföretag, och förmågan att identifiera, förebygga och hantera risker är av fundamental vikt. Risker som hanteras på rätt sätt kan leda till nya möjligheter och värdeskapande medan risker som inte hanteras rätt kan leda till skador och stora kostnader. Bolaget har inrättat ett riskhanteringssystem vilket är en integrerad del av företagsstyrningssystemet. Syftet med bolagets riskhanteringssystem är att säkerställa att bolagets risker blir löpande identifierade, bedömda, prioriterade och hanterade på ett enhetligt sätt för att uppnå bolagets fastlagda mål. Ytterst är målet att säkerställa en fortlöpande uthållig verksamhet genom att skydda bolagets anställda, dess tillgångar och åtaganden samt ytterst dess anseende och förtroende. Styrelsen för Kommunassurans har det yttersta ansvaret för riskhanteringssystemet och har utfärdat centrala styrdokument för intern kontroll och riskhantering, riskhanteringsfunktionen samt för den löpande egna risk- och solvensutvärderingen (ORSA). Bolaget upprätthåller de fyra centrala funktioner som, inom respektive funktions ansvarsområde, i enlighet med externa regelverk och interna riktlinjer bistår styrelse och VD i riskhanteringsarbetet. Dessa funktioner utgörs av riskhanteringsfunktionen, regelefterlevnadsfunktionen, aktuariefunktionen och internrevision. De tre förstnämnda rapporterar till både styrelse och VD medan internrevisionen arbetar självständigt direkt på styrelsens uppdrag. I riskhanteringssystemet har bolaget delat upp de väsentliga riskerna i de fyra huvudgrupperna försäkringsrisker, finansiella risker, operativa risker samt affärsrisker. Samtliga risker omfattas av bolagets process för identifiering och hantering av risker. För försäkringsrisker och finansiella risker finns kvantitativa risktoleranser fastställda som följs löpande. Operativa risker identifieras och värderas strukturerat inom bolagets samtliga processer minst vartannat år och i samband med större förändringar. De mest betydande operativa riskerna och status för eventuella åtgärder för att hantera dessa återrapporteras minst årligen till styrelsen. Affärsrisker analyseras främst inom den årliga ORSA- processen. I riskhanteringssystemet ingår av styrelsen fastställda toleransnivåer och limiter som också omfattar mål och toleransnivåer för kapitalkvoter. Målet för bolagets SCR-kvot enligt Solvens II-regelverket är 200 procent. Solvenskapitalkravet beräknas härvid enligt regelverkets standardformel. Bolaget har i ORSA- processen under året utvärderat kapitaliseringen under en förväntad utveckling liksom i ett antal mer negativa scenarier. Slutsatsen är att bolaget har tillräckligt kapital för att möta sina risker även vid en kraftigt negativ utveckling under prognosperioden. Kapitalsituation enligt Solvens II 2025 2024 Kapitalbas, tkr 303 926 216 485 Solvenskapitalkrav, tkr 75 946 78 394 SCR-kvot 400% 276% Försäkringsrisker Storleken på det försäkringsåtagande som bolaget får ikläda sig, totalt och per riskgrupp, är begränsat enligt interna riktlinjer vilka endast får frångås efter beslut från styrelsen. Ett centralt verktyg i hantering och begränsning av riskkoncentrationer från försäkringsrisker utgörs av bolagets återförsäkringsprogram som tecknas för respektive riskgrupp och med ett antal återförsäkringsföretag med god kreditvärdighet. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA För 2025 gäller utöver försäkringstagarnas självrisk ett självbehåll om 25 Mkr per skada avseende egendom och den totala kostnaden för egendomsskador som ersätts av bolaget, aggregerat, var maximerad till 35 Mkr. För ansvarsskador var självbehållet 2 Mkr per skadehändelse och maximerat till 6 Mkr per år. Dessutom har en mindre egen exponering för bolaget om 0,1 Mkr per skada förelegat avseende återförsäkringsskydd för terrorism. Bolagets känslighet för förändringar i parametrar relaterade till försäkringsriskerna är enligt följande, allt annat lika, avseende ett helårsresultat: Riskparameter Förändring Påverkan på försäkringstekniskt resultat (kkr.) Skadeprocent +10 procentenheter -11 176 Skadeinflation +1 procentenhet -132 Bolagets försäkringsaffär är i huvudsak kortsvansad, de försäkringstekniska avsättningarna har en medelduration om 1,4 år. Skadekostnad – Före avgiven återförsäkring 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Uppskattad skadekostnad: i slutet av skadeåret 27 473 96 929 16 609 37 528 74 806 37 516 89 313 56 334 60 653 44 297 ett år senare 53 294 89 673 15 840 34 962 87 959 29 732 80 233 52 856 53 316 två år senare 40 769 82 006 13 502 29 039 83 960 26 606 80 639 58 421 tre år senare 40 899 81 715 13 739 28 251 70 092 24 124 103 793 fyra år senare 40 663 80 582 12 088 27 142 69 014 22 031 fem år senare 40 129 80 871 12 081 26 985 68 263 sex år senare 40 146 80 861 12 010 27 311 sju år senare 40 145 80 805 11 994 åtta år senare 40 089 80 796 nio år senare 40 084 Nuvarande skattning av total skadekostnad 40 084 80 796 11 994 27 311 68 263 22 031 103 793 58 421 53 316 44 297 Totalt utbetalt 40 084 80 791 11 977 26 278 61 103 21 230 41 849 33 115 27 416 1 488 Avsättning i balansräkning 0 5 17 1 033 7 161 801 61 944 25 306 25 900 42 809 164 975 Skadekostnad – Efter avgiven återförsäkring 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Uppskattad skadekostnad: i slutet av skadeåret 20 146 34 000 16 605 26 533 30 460 35 000 35 294 40 020 51 598 31 851 ett år senare 19 847 34 512 14 861 27 223 31 962 28 307 35 975 42 770 43 378 två år senare 21 886 34 643 12 418 22 814 32 295 26 020 35 964 43 488 tre år senare 22 016 34 445 12 939 22 027 32 561 23 965 38 675 fyra år senare 21 780 33 311 12 064 20 917 32 613 22 031 fem år senare 21 246 33 386 12 064 20 761 32 692 sex år senare 21 264 33 375 12 010 21 086 sju år senare 21 262 33 320 11 994 åtta år senare 21 206 33 310 nio år senare 21 202 Nuvarande skattning av total skadekostnad 21 202 33 310 11 994 21 086 32 692 22 031 38 675 43 488 43 378 31 851 Totalt utbetalt 21 202 33 306 11 977 20 053 25 601 21 230 35 082 33 136 25 997 1 046 Avsättning i balansräkning 0 5 17 1 033 7 092 801 3 592 10 352 17 381 30 805 71 076 Finansiella risker Finansiella risker består av marknadsrisker, motpartsrisker antingen i likvida medel eller från återförsäkring samt likviditetsrisker. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Marknadsrisker och motpartsrisker i likvida medel Bolagets exponering mot marknadsrisker bedöms som relativt begränsad, då placeringar enligt bolagets riktlinjer företrädesvis ska ske i följande instrument.  Obligationer, certifikat och andra skuldförbindelser, utgivna av svenska staten, svensk kommun, svensk region eller därmed jämförlig samfällighet inom Europeiska gemenskaperna.  Obligationer, certifikat, efterställt kapital (förlagslån eller motsvarande) och andra skuldförbindelser utgivna av ett publikt aktiebolag.  Bostadsobligationer.  Aktier och andra värdepapper, vilka getts ut av publikt aktiebolag, som kan jämställas med aktier utan kapitalgaranti.  Strukturerade produkter.  Inlåning på konto i bank Bolaget har ingen exponering mot valutakursrisker och har inga finansiella skulder. Känslighetsanalystabell på placeringar 2025 2024 allmän allmän ökade kreditrisk ökade kreditrisk marknads- (förändring i marknads- (förändring i räntor spread) räntor spread) Förändring 1% 0,5% 1% 0,5% Förändring i resultaträkningen 767 1 158 767 1 464 Förändring i eget kapital 767 1 158 767 1 464 Löptidsanalystabell 2025 2024 <3 mån 3 mån - 1 år 1 - 5 år >5 år Totalt <3 mån 3 mån - 1 år 1 - 5 år >5 år Totalt Tillgångar Obligationer och andra räntebärande värdepapper 28 928 21 567 177 159 227 654 - 70 051 218 433 - 288 484 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 18 771 56 312 15 639 93 899 9 633 28 898 16 090 1 189 55 809 Upplupen ränteintäkt 3 955 3 955 4 269 - - - 4 269 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 129 1 129 574 - - - 574 Skulder Försäkringstekniska avsättningar 34 679 100 637 27 477 5 583 168 376 25 120 75 374 41 734 4 414 146 642 Derivat 404 -113 -1 142 -850 2 138 12 282 - 14 420 Övriga skulder 12 795 12 795 15 079 - - - 15 079 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 175 639 175 639 168 652 - - - 168 652 Summa finansiella tillgångar och skulder 276 300 178 403 219 133 5 583 682 596 223 326 176 461 288 539 5 603 693 929 samt försäkringstekniska åtaganden Motpartsrisk i återförsäkring Motpartsriskerna i återförsäkringen begränsas genom att flera olika återförsäkrare används över de olika programmen och i vissa fall även inom programmen. Återförsäkrare ska ha en extern rating om A- eller bättre enligt Standard & Poor’s, eller motsvarande från annat ratinginstitut. Valutarisk Valutarisk uppkommer när tillgångar och skulder i samma utländska valuta inte överensstämmer storleksmässigt. Bolaget har inga affärer i utländsk valuta. I de fall bolaget köper värdepapper utställda i annan valuta så valutasäkras dessa till svenska kronor i samband med köpet. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Operativa risker Operativa risker identifieras och värderas strukturerat årligen inom bolagets samtliga processer och även i samband med större förändringar i verksamheten. Identifiering och värdering sker vid särskilda workshoppar i form av en självutvärdering av ansvariga i verksamheten, vid behov med stöd av riskhanteringsfunktionen. Operativa risker klassificeras i olika typer och värderas utifrån sannolikhet och konsekvens. För risker som överstiger av styrelsen fastställda toleransnivåer beroende på typ av risk ska åtgärder genomföras, för risker inom toleransnivåerna genomförs åtgärder i den mån det är kostnadseffektivt. De mest betydande operativa riskerna och status för eventuella åtgärder för att hantera dessa återrapporteras minst årligen till styrelsen. Affärsrisker Affärsrisker innefattar intjäningsrisker, strategiska risker och ryktesrisker. Bolagets uppdrag innefattar att hantera affärsrisker relaterade till försäkringsmarknaden för kunderna tillika ägarnas räkning. Affärsrisker analyseras inom ramen för processerna för affärsplanering och ORSA. Styrelsen är involverad i processerna varför separat återrapportering inte är nödvändig. Finansiella risker Bolagets placeringspolicy reglerar vilka värdepapper som bolaget ska placera i. Bolagets finansiella instrument, som värderas till verkligt värde, utgörs av värdepapper (se not 14 för mer information) vilka är klassificerade enligt tillgängliga för försäljning, innebärande att de värderas till verkligt värde över övrigt totalresultat. Dessa värdepapper är värderade enligt priser som är noterade på en aktiv marknad, vilket innebär att de har nivåtillhörighet 1. Bolaget har i allt väsentligt finansiella instrument värderade inom nivå 1 och 2. Likviditetsrisk Likviditetsrisken bedöms vara begränsad. Bolagets skulder utgörs främst av förutbetalda premier och avsättningar för oreglerade skulder, utbetalning av dessa måste matchas mot tillgång till likvida medel. Bolaget placerar sina likvida medel i olika värdepapper med en spridning i förfall. Många av papperna är också likvida såtillvida att det finns en andrahandsmarknad. Koncentrationsrisk Här avses risken för koncentrationer av risk på tillgångs- eller skuldsidan som kan leda till förluster eller negativ resultatutveckling vid ogynnsamma marknadsförhållanden eller händelser. Förutom själva marknadsriskerna bedöms övriga koncentrationsrisker som låga främst genom den diversifiering som uppkommer genom bolagets placeringsinriktning. Placeringarna ska användas för skuldtäckning vilket också innebär att risken för allt för stora enhandsengagemang hålls låg 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Noter till finansiella poster Not 3 Premieinkomst före avgiven återförsäkring 2025 2024 Premieinkomst 170 093 159 887 Summa premieinkomst före avgiven återförsäkring 170 093 159 887 All premieinkomst härör från Sverige Not 4 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Kapitalavkastning som överförs till försäkringsrörelsen har beräknats på den genomsnittliga summan av kapital i försäkringsrörelsen att placera till en kalkylränta på 6,0% (7,8%) Ingen flytt görs på grund av minusränta. 2025 2024 Ingående avsättning för oreglerade skador 142 402 126 675 Ingående premiereserv 4 240 3 802 146 642 130 477 Utgående avsättning för oreglerade skador 163 474 142 402 Utgående premiereserv 3 401 4 240 166 875 146 642 Genomsnittlig avsättning 156 759 138 560 Kalkylränta 6,0% 7,8% Avkastning 6 774 9 722 Not 5 Utbetalda försäkringsersättningar för egen räkning 2025 2024 Utbetalda försäkringsersättningar före avgiven återförsäkring -36 898 -35 892 Utbetalda skaderegleringskostnader -4 951 -4 054 Summa utbetalda försäkringsersättningar före avgiven återförsäkring -41 850 -39 946 Återförsäkrares andel av utbetalda försäkringsersättningar 228 1 698 Återförsäkrares andel av utbetalda skaderegleringskostnader 0 0 Summa utbetalda försäkringsersättningar för egen räkning -41 622 -38 248 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Not 6 Driftskostnader 2025 2024 Administration Administrationskostnader -20 524 -20 677 Summa driftskostnader i försäkringsrörelsen -20 524 -20 677 Övriga driftskostnader Skaderegleringskostnader -4 951 -4 054 Summa totala driftskostnader, funktionsindelning -25 475 -24 731 Totala driftskostnader, per kostnadsslag Personalkostnader -12 901 -10 497 Lokalkostnader -660 -600 Avskrivningar -383 -125 Övriga driftskostnader -6 581 -9 455 Summa totala driftskostnader, kostnadsindelning -25 475 -24 731 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Not 7 Medeltal anställda samt löner och ersättningar 2025 2024 Medelantalet anställda, Sverige Män 6 6 Kvinnor 5 5 11 11 Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader, övriga medarbetare Löner och andra ersättningar 7 483 6 607 Sociala kostnader*) 3 344 3 185 10 826 9 792 *) -varav pensionskostnader 915 1 081 Rörlig ersättning har ej utgått till övriga medarbetare. Antal kvinnor bland ledande befattningshavare Styrelse 3 4 VD 0 0 Vice VD 0 0 Ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare Styrelse*) 2025 2024 Löner och andra ersättningar 351 452 Sociala avgifter 73 95 Övriga pensionskostnader - - VD Löner och andra ersättningar 1 518 1 519 Sociala avgifter 506 507 Övriga pensionskostnader 369 391 Vice VD Löner och andra ersättningar 997 993 Sociala avgifter 324 323 Övriga pensionskostnader 130 199 4 269 4 479 *) Styrelseledamöter under 2025 Löner och Övriga andra Sociala pensions- ersättningar avgifter kostnader Summa Jan-Åke Troedsson 103 10 - 113 Lars Niklasson 74 8 - 82 Malin Ekblad 18 6 - 24 Jan Willgård 91 28 - 119 Iréne Robertsson 22 7 - 28 Kjell Rosenlöf 22 7 - 29 Helena Steffansson Carlsson 22 7 - 28 351 73 - 424 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA *) Styrelseledamöter under 2024 Löner och Övriga andra Sociala pensions- ersättningar avgifter kostnader Summa Jan-Åke Troedsson 130 13 - 143 Lars Niklasson 93 9 - 102 Malin Ekblad 29 9 - 38 Jan Willgård 114 36 - 150 Iréne Robertsson 30 9 - 39 Kjell Rosenlöf 29 9 - 38 Helena Steffansson Carlsson 15 5 - 20 Catarina Willman 12 4 - 16 452 95 - 547 Ingen styrelseledamot är anställd i bolaget. Styrelsearvode beslutas årligen av bolagsstämman. Inga andra ersättningar eller förmåner har utgått till styrelsemedlemmarna. Ersättning till VD och vice VD har utgjorts av lön, andra ersättningar samt pensionskostnad. Utöver styrelsen, VD och vice VD finns inga ledande befattningshavare. Bolaget har inga incitamentsprogram. Bolaget har i övrigt antagit en ersättningspolicy som anger att ingen rörlig ersättning skall utgå till någon befattningshavare. Avgångsvederlag för VD Vid uppsägning från VD är uppsägningstiden 6 månader. Vid uppsägning från företagets sida är uppsägningstiden 12 månader och ett avgångsvederlag erhålls som uppgår till 12 månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas mot andra inkomster. Not 8 Revisionsuppdrag 2025 2024 Ersättning till revisorer för revisionsuppdrag Ersättning till KPMG AB -786 -915 Summa ersättning till revisorer -786 -915 Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelses och verkställande direktörs förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samtrådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Not 9 Kapitalavkastning, intäkter 2025 2024 Ränteintäkter Realisationsvinster Obligationer och andra räntebärande papper 1 073 1 992 Ränteintäkter 14 957 19 866 Summa ränteintäkter 16 030 21 858 Not 10 Kapitalavkastning, kostnader 2025 2024 Övriga räntekostnader 0 -111 Summa kapitalavkastning, kostnader 0 -111 Not 11 Orealiserade värdeförändringar på placeringstillgångar 2025 2024 Obligationer och andra räntebärande papper 5 563 15 530 Summa orealiserade förluster på placeringstillgångar 5 563 15 530 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Not 12 Skatter 2025 2024 Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader -1 186 -3 192 Aktuell skattekostnad Årets skattekostnad -15 118 -2 296 Total redovisad skattekostnad -16 304 -5 488 Resultat före skatt 77 350 25 890 Skatt enligt gällande skattesats -15 934 -5 333 Skatteeffekt av: - ej avdragsgilla kostnader 2 4 - skatt hänförlig till tidigare år -40 7 - schablonränta på säkerhetsreserv -332 -167 Redovisad effektiv skatt -16 304 -5 488 Not 13 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Upplupet Verkligt Upplupet Verkligt anskaffn.värde värde anskaffn.värde värde 2025 2025 2024 2024 Noterade värdepapper Svenska kommuner 4 006 3 859 9 171 8 729 Företagsobligationer och räntebevis 203 064 197 267 249 188 252 895 Strukturerade produkter och fonder 27 000 26 528 27 000 26 861 Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 234 070 227 654 285 359 288 484 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Not 14 Kategorisering av finansiella tillgångar och skulder Finansiella tillgångar/ Lånefordringar och Icke finansiella Summa skulder värderade till kundfordringar/ tillgångar/ verkligt värde via Övriga finansiella skulder resultaträkningen skulder 2025 Tillgångar Obligationer och andra räntebärande värdepapper 227 654 - - 227 654 Övriga fordringar - 75 013 - 75 013 Övriga förutbet. kostnader och Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter - 1 129 - 1 129 Kassa och bank - 289 162 - 289 162 Summa 227 654 365 304 - 592 958 Skulder Övriga skulder - 39 257 - 39 257 Derivat 850 - 850 Övriga upplupna kostnader och - - - - Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter - 175 639 - 175 639 Summa 850 214 896 - 215 746 Resultat av finansiella tillgångar/skulder: Nettovinst (+) resp nettoförlust (-) 377 212 - - 377 212 Ränteintäkter för finansiella tillgångar som kategoriseras som lånefordringar och kundfordringar - - - - Marknadsvärdet är lika med det redovisade värdet Finansiella tillgångar/ Lånefordringar och Icke finansiella Summa skulder värderade till kundfordringar/ tillgångar/ verkligt värde via Övriga finansiella skulder resultaträkningen skulder 2024 Tillgångar Obligationer och andra värdepapper 288 484 - - 288 484 Övriga fordringar - 81 341 - 81 341 Övriga förutbet. kostnader och - upplupna intäkter - 574 - 574 Kassa och bank - 149 474 - 149 474 Summa 288 484 231 389 - 519 873 Skulder Övriga skulder - 26 747 - 26 747 Derivat 14 420 - - 14 420 Övriga upplupna kostnader och - - - 0 förutbetalda intäkter - 168 651 - 168 651 Summa 14 420 195 398 - 209 818 Resultat av finansiella tillgångar/skulder: Nettovinst (+) resp nettoförlust (-) 310 055 - 310 055 Ränteintäkter för finansiella tillgångar som kategoriseras som lånefordringar och kundfordringar - - - Marknadsvärdet är lika med det redovisade värdet Då bolaget tillämpar IFRS 7 för finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen krävs upplysningar om värdering till verkligt värde per nivå i följande värdehierarki, där nivåerna är enligt IFRS 13: - Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (nivå 1) - Andra observerbara data för tillgången eller skulden noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (dvs som prisnoteringar) eller indirekt (dvs härledda från prisnoteringar) (nivå 2). - Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs ej observerbara data) (nivå 3) Följande tabell visar bolagets tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per 31 december 2025. Tillgångar Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Obligationer och andra värdepapper 222 774 4 879 - 227 654 Skulder Derivat -850 - - -850 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Not 15 Immateriella tillgångar 2025 2024 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden - - Inköp under året 2 680 - Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 680 - Ingående ackumulerade avskrivningar - - Återförda avskrivningar på utrangeringar - - Årets avskrivningar -251 - Utgående ackumulerade avskrivningar -251 - Utgående balans 2 429 - Not 16 Materiella tillgångar 2025 2024 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 808 772 Inköp under året 592 36 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 400 808 Ingående ackumulerade avskrivningar -542 -417 Återförda avskrivningar på utrangeringar - - Årets avskrivningar -130 -125 Utgående ackumulerade avskrivningar -672 -542 Utgående balans 728 266 Not 17 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2025 2024 Förutbetalda försäkringspremier 40 0 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 089 574 Summa övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 129 574 Not 18 Avsättning för oreglerade skador 2025 2024 Inträffade och rapporterade skador 141 694 123 274 Inträffade men ej rapporterade skador (IBNR) 23 281 19 128 Summa avsättning för oreglerade skador 164 975 142 402 2025 2024 Ingående balans 142 402 126 675 Förväntad kostnad för skador som inträffat under den innevarande perioden 34 157 40 543 Utbetalt/förändringar av skador som inträffat tidigare år -11 584 -24 815 Summa avsättning för oreglerade skador 164 975 142 402 Not 19 Övriga skulder 2025 2024 Leverantörsskulder 2 713 1 408 Skuld klientmedel 9 472 12 967 Personalskatt 192 231 Lagstadgade sociala avgifter 196 211 Särskild löneskatt 222 262 Summa övriga skulder 12 795 15 079 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Not 20 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2025 2024 Förutbetalda premier 171 874 166 941 Semesterlöneskuld 807 536 Sociala kostnader 254 168 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 705 1 007 Summa övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 175 639 168 652 Not 21 Ställda säkerheter, ansvarsförbindelser och åtaganden 2025 2024 För försäkringstekniska avsättningar (f e r) registerförda tillgångar Aktier - - Obligationer 74 282 90 638 Kassatillgångar - - Övriga placeringar - - Summa ställda säkerheter, ansvarsförbindelser och åtaganden 74 282 90 638 Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Åtaganden Inga Inga Not 22 Förväntade återvinningstidpunkter för tillgångar och skulder 2025 2024 Högst 1 årLängre än 1 år Totalt Högst 1 årLängre än 1 år Totalt Tillgångar Obligationer och andra räntebärande papper 54 275 173 379 227 654 70 051 218 433 288 484 Återförsäkrares andel av försäkringstekninska avsättningar 74 876 19 023 93 899 38 531 17 278 55 809 Övriga fordringar 65 463 2 496 67 959 74 878 3 642 78 520 Immateriella tillgångar 2 429 2 429 Materiella tillgångar 728 - 728 266 - 266 Kassa och bank 289 162 - 289 162 149 474 - 149 474 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 5 084 - 5 084 4 843 - 4 843 Summa tillgångar 492 017 194 898 686 914 338 043 239 353 577 396 2025 2024 Högst 1 årLängre än 1 år Totalt Högst 1 årLängre än 1 år Totalt Skulder Försäkringstekniska avsättningar 134 954 33 422 168 376 100 494 46 148 146 642 Derivat -291 -559 -850 2 138 12 282 14 420 Obeskattade reserver - 107 185 107 185 - 82 117 82 117 Återbäring och rabatter 7 943 - 7 943 5 128 - 5 128 Övriga skulder 12 795 - 12 795 15 079 - 15 079 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 175 639 - 175 639 168 652 - 168 652 Summa skulder 331 040 140 048 471 087 291 491 140 547 432 038 Not 23 Tilläggsupplysningar om resultaträkningens poster per försäkringsrisk Sjuk- och Företag och Total olycksfall fastighet Premieintäkt, brutto 170 932 4 152 166 780 Försäkringsersättningar, brutto -56 764 -3 590 -53 174 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 6 774 30 6 744 Återbäring och rabatter -2 963 0 -2 963 Driftskostnader, brutto -20 524 -499 -20 025 Resultat av avgiven återförsäkring -10 195 -326 -9 869 Resultat 87 260 -233 87 493 Premieinkomst, brutto 170 093 4 152 165 941 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Not 24 Derivat Anskaffnings- Verkligt Anskaffnings- Verkligt värde värde värde värde 2025 2025 2024 2024 Derivat Valutaswappar 0 -850 0 14 420 Summa derivat 0 -850 0 14 420 Not 25 Väsentliga händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen. Not 26 Vinstdisposition Till bolagsstämmans förfogande står följande medel: Från tidigare år balanserat 60 004 961 kr Överkursfond 8 631 995 kr Årets resultat 61 046 440 kr 129 683 396 kr Styrelsen föreslår att belopp disponeras enligt följande: I ny räkning balanseras 129 683 396 kr. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Kommunassurans Försäkring AB Årsredovisningen har fastställts av styrelsen den 19 mars 2025. Malmö, den dag som framgår av elektronisk underskrift Jan-Åke Troedsson, Lars Niklasson, Ordförande Vice ordförande Kjell Rosenlöf Iréne Robertsson Jan Willgård Malin Ekblad Helena Steffansson Carlsson Anders Ramäng Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avlämnats den dag som framgår av vår elektroniska underskrift. KPMG AB Gunilla Wernelind Auktoriserad revisor Vår granskningsrapport har lämnats den dag som framgår av vår elektroniska underskrift. Åke Christiansson Sylve Qvillberg Lekmannarevisor Lekmannarevisor 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Kommunassurans Försäkring AB Grynbodgatan 14 211 33 Malmö 516406-0294 040-611 22 00 info@kommunassurans.se Alvesta kommun Malung-Sälens kommun Vetlanda kommun Bjuvs kommun Markaryds kommun Vänersborg kommun Borgholms kommun Mellerud kommun Ydre kommun Bromölla kommun Mönsterås kommun Ystads kommun Burlövs kommun Olofströms kommun Åstorps kommun Båstads kommun Osby kommun Åtvidabergs kommun Eslövs kommun Ovanåkers kommun Älmhults kommun Eda kommun Perstorps kommun Älvdalens kommun Essunga kommun Ronneby kommun Älvsbyns kommun Grästorps kommun Simrishamns kommun Ödeshögs kommun Halmstads kommun Sjöbo kommun Örkelljunga kommun Hjo kommun Skinnskattebergs kommun Östra Göinge kommun Hultsfreds kommun Skurups kommun Hässleholms kommun Smedjebackens kommun Högsby kommun Staffanstorps kommun Hörby kommun Surahammar kommun Höörs kommun Svalövs kommun Jokkmokks kommun Svedala kommun Karlshamns kommun Sävsjö kommun Karlskrona kommun Sölvesborgs kommun Kinda kommun Tibro kommun Klippans kommun Tingsryds kommun Kristianstads kommun Tomelilla kommun Kävlinge kommun Tranemo kommun Laholms kommun Trelleborgs kommun Landskrona stad Uddevalla kommun Lekebergs kommun Uppvidinge kommun Lessebo kommun Vadstena kommun Ljungby kommun Valdemarsviks kommun Lomma kommun Vansbro kommun Lunds kommun Varberg kommun Malmö stad Vellinge kommun 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat med Addo Sign säkra digitala signatur. Undertecknarens identitet registreras fysiskt i det elektroniska PDF-dokumentet och visas nedan. Alla tider anges i koordinerad universell tid (Coordinated Universal Time, UTC). Undertecknare Jan Åke Thomas Troedsson LARS NIKLASSON Ordförande Vice ordförande e2jxrG16BzkPXK2QKWaPNA 2026-03-19 10:59:44Z SITZdLvdlRPhcDMNQwwR0Q 2026-03-19 11:27:14Z Kjell Olof Rosenlöf IRÉNE ROBERTSSON Ledamot Ledamot NBOGy04UB0xTmLzvL7nT4w 2026-03-19 12:01:30Z iInT1w7syQjUxFEMV0K8xA 2026-03-19 12:39:14Z Jan Arne Willgård Malin Elisabeth Ekblad Ledamot Ledamot hkHDnutST10Aote0tc60EQ 2026-03-19 13:14:48Z yoGqCfRYwAekzpaT9xLm0Q 2026-03-19 14:31:27Z Ingrid Helena Carlsson Anders Ramäng Ledamot Verkställande direktör HqhVg6qOmMA+WRWFP7GDFg 2026-03-19 15:01:23Z 63VYidarqJdEIuVMmIjy/g 2026-03-19 15:14:07Z Dokumentet signeras digitalt med den säkra signeringstjänsten Addo Hur man verifierar dokumentets äkthet Sign. Signaturbeviset i dokumentet säkras och valideras med det Dokumentet är skyddat med ett Adobe CDS-certifikat. När dokumentet matematiska hashvärdet för originaldokumentet. öppnas i Adobe Reader ser det ut att vara signerat genom Addo Sign signeringstjänst. Dokumentet är låst för ändringar och tidsstämplat med ett certifikat från en betrodd tredje part. Alla kryptografiska signeringsbevis är inbäddade i PDF-dokumentet ifall de ska användas för validering i framtiden. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat med Addo Sign säkra digitala signatur. Undertecknarens identitet registreras fysiskt i det elektroniska PDF-dokumentet och visas nedan. Alla tider anges i koordinerad universell tid (Coordinated Universal Time, UTC). Undertecknare GUNILLA WERNELIND Åke Christiansson Auktoriserad revisor Lekmannarevisor ziCZG3hPyESiMk2udFaKIQ 2026-03-19 15:25:51Z eF8/2XAyTyttZ4nd/rVKcg 2026-03-26 10:47:53Z SYLVE QVILLBERG Lekmannarevisor Y0Rko9nMCIVLjAWoM2n0AQ 2026-03-26 10:52:49Z Dokument i försändelsen Kommunassurans årsredovisning 2025.pdf SHA256: b851cc74d821989c5eae184e26328ead0ee2f34835ad427d087a78741e3987b7 Dokumentet signeras digitalt med den säkra signeringstjänsten Addo Hur man verifierar dokumentets äkthet Sign. Signaturbeviset i dokumentet säkras och valideras med det Dokumentet är skyddat med ett Adobe CDS-certifikat. När dokumentet matematiska hashvärdet för originaldokumentet. öppnas i Adobe Reader ser det ut att vara signerat genom Addo Sign signeringstjänst. Dokumentet är låst för ändringar och tidsstämplat med ett certifikat från en betrodd tredje part. Alla kryptografiska signeringsbevis är inbäddade i PDF-dokumentet ifall de ska användas för validering i framtiden. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA ÅRSREDOVISNING 2025-01-01 - 2025-12-31 för Södra Smålands Avfall & Miljö AB 559077-5853 Årsredovisningen omfattar: Sida Förvaltningsberättelse 3 Resultaträkning 6 Balansräkning 7-8 Rapport över förändringar i eget kapital 9 Kassaflödesanalys 10 Noter 11 ÅRSREDOVISNING 2025-01-01 - 2025-12-31 för Södra Smålands Avfall & Miljö AB 559077-5853 Årsredovisningen omfattar: Sida Förvaltningsberättelse 3 Resultaträkning 6 Balansräkning 7-8 Rapport över förändringar i eget kapital 9 Kassaflödesanalys 10 Noter 11 FASTSTÄLLELSEINTYG Undertecknad verkställande direktör i Södra Smålands Avfall & Miljö AB intygar härmed, dels att denna kopia av årsredovisningen och revisionsberättelsen stämmer överens med originalet, dels att resultaträkningen och balansräkningen för företaget har fastställts på årsstämma den 29/4 2026. Årsstämman beslutade att godkänna styrelsens förslag till resultatdisposition. Växjö den den dag som framgår av min digitala signatur Mats Lundmark Verkställande Direktör Södra Smålands Avfall & Miljö AB 559077-5853 ÅRSREDOVISNING FÖR SÖDRA SMÅLANDS AVFALL & MILJÖ AB Styrelsen och verkställande direktören för Södra Smålands Avfall & Miljö AB avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2025-01-01 - 2025-12-31. Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK. Om inget annat särskilt avges, redovisas alla belopp i tusentals kronor (Tkr). Uppgifter inom parentes avser föregående år. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Information om verksamheten Föremålet för bolagets verksamhet är att för ägarkommunerna utföra verksamhet avseende hushållsavfall och därmed jämförligt avfall samt verksamhetsavfall. I detta kan ingå att bolaget även ska äga, driva, förvalta, underhålla och investera i anläggningar som ingår i ägarkommunernas ansvar för hushållsavfall och därmed jämförligt avfall samt verksamhetsavfall. Inom ramen för de för bolaget gällande kommunalrättsliga principerna, aktieägaravtal och ägardirektiv får bolaget även utföra tjänster på uppdrag av ägarkommunerna, samt i begränsad omfattning till andra tillhandahålla tjänster som har samband med föremålet för bolagets verksamhet. Bolaget ska utföra sin verksamhet och tillhandahålla tjänster så att bolaget långsiktigt bidrar till att främja hållbar utveckling och tillväxt inom regionen samt utveckla samhälls-, miljö- och kundnytta. Bolaget ansvarar administrativt för renhållningskollektiven i Växjö, Lessebo, Tingsryd, Älmhult och Markaryds kommuner. Företaget har sitt säte i Växjö. Ägarförhållanden Bolaget ägs till 65,21% av Växjö kommun, till 12,29 % av Älmhults kommun, till 8,91 % av Tingsryds kommun, till 7,29 % av Markaryds kommun samt till 6,30 % av Lessebo kommun. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Under 2025 har Södra Smålands Avfall och Miljö AB fortsatt sin resa mot att etablera en stabil, hållbar och effektiv verksamhet. Vi har genomfört betydande förändringar inom organisationsstrukturen och påbörjat väsentliga förändringar av vår verksamhetsstyrning och inom våra processer för att framtidssäkra våra avfallstjänster och stärka varumärket. Verksamhetsöversikt SSAM är ett regionalt samägt bolag som ansvarar för avfallshantering och återvinning i våra ägarkommuner. Vår vision, "Ett Småland utan avfall", styr våra insatser för att minska avfallsmängder och öka återvinning genom innovativa lösningar och hållbara investeringar. Under 2025 har vi ökat effektiviteten i verksamheten och infört nya teknologier som stödjer cirkulär ekonomi. Södra Smålands Avfall & Miljö AB 559077-5853 Ekonomiska och strategiska beslut Extern granskning: PWC genomförde en granskning av ekonomiska processer och prognoser. Verksamhetsspecifika väsentliga händelser Implementering av ny organisation Bolaget beslutade genomföra ett första steg mot en mer platt organisation där enhetscheferna tog plats i ledningsgruppen. Syftet är att hela ledningsgruppen ska komma närmare kärnverksamheten. Implementering av ett nytt internt projekt "En robust samarbetskultur" är namnet på det projekt som syftar till att utveckla både ledarskap och medarbetarskap på SSAM. Projektet startades i november 2025 och beräknas vara klart till sommaren 2026. Grunden är bl a att möta och visa på åtgärder på utfallet från såväl arbetsmiljökartläggning (genomförd i april 2025), som medarbetarundersökning (genomförd i september 2025) och som pekar på brister inom förtroende, ledning och arbetsbelastning. I detta ingår även som delprojekt att byta lokaler för stabsfunktionerna på nuvarande Stinavägen, bl a i syfte att förbättra arbetsmiljö och relationer över avdelningarna. Förpackningsprojekt Ett omfattande projekt för att ta över insamling av förpackningar från flerbostadshus har detaljplanerats och kommer att fortsätta under 2026 med kärlmontering och påbörjan av utsättning av kärl. Förväntad framtida utveckling samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Strategiska initiativ Stärka varumärket för en attraktiv arbetsplats och en pålitlig leverantör av avfallstjänster. Framtidssäkra avfallstjänsterna genom att ligga i framkant kring innovation och nya lagkrav. Strukturera styrande dokument i verksamhetsstyrningen. Utveckla medarbetarskap och ledarskap. Kundcentrerad utveckling: Implementera och förbättra digitala lösningar som hemsidan, apen och ärendehanteringssystemet för att möta kundernas behov. Genomföra kundundersökningar för att stärka kundnöjdheten. Investeringar för framtiden: Säkra och följa upp investeringar i bolaget och utveckla miljötillstånd för anläggningar som Äskya och Häringetorp. Fokus på att optimera insamlingsrutter och utvärdera både budgetprocessen och taxeprocessen för att möta framtidens krav. Framtida mål Fortsätta arbeta med de bevakningsmål bolaget har kring att öka återvinningsgraden och minska avfallsmängderna i linje med vår vision om ett Småland utan avfall. Bygga vidare på målbild 2030 och utifrån den etablera en tydlig målstruktur som bolagets medarbetare kan sluta upp bakom och på ett metodiskt sätt ständigt ta steg framåt för att utveckla och förbättra verksamheten. Riskhantering och lagregleringar: Den nya verksamhetsmodellen kan innebära vissa risker och utmaningar. SSAM kommer systematiskt att hantera dessa risker genom att identifiera och anpassa sig till förändringar i politiska beslut och lagregleringar. Genom att vara aktivt involverade i bransch- och intresseorganisationer strävar SSAM efter att påverka lagstiftningen positivt och skapa en gynnsam miljö för hållbar avfallshantering. Skuldfört överuttag/underuttag av taxeintäkter: Bolagets ekonomiska principer: SSAM kommer att fortsätta tillämpa självkostnadsprincipen och betraktar överuttag som en skuld som återförs till renhållningskollektiven. Underuttag hanteras temporärt och inom respektive kollektiv. Överskjutande underskott som inte kan täckas av tidigare års överskott redovisas som förlust över resultatet. Årets resultat från marknadsverksamheten kommer fortfarande att påverka nettoomsättningen och pågående skuldhantering gentemot renhållningskollektiven. Södra Smålands Avfall & Miljö AB 559077-5853 Bolagets soliditet och framtida planer: Den totala nettoomsättningen för 2025 uppgick till 310 382 Tkr och resultatet till 0 Tkr. Av nettoomsättningen kommer 11 841 Tkr från marknadsverksamheten. Nettoomsättningen har ökat med 10 874 Tkr jämfört med 2024. Trots utmaningar, låg soliditet på 4,7 % per den 31/12 2025, fortsätter SSAM att bygga upp reserver genom återställningsfond för att möta framtida utgifter. Återställningskravet för deponier utgör en finansiell risk som hanteras genom kapital från löpande verksamhet. Bolaget förblir fokuserat på att upprätthålla en stabil ekonomi och stärka sin position som en hållbar avfallshanteringsaktör. Tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken Verksamheten är huvudsakligen tillstånds- och anmälningspliktig och regleras av miljölagstiftningen. Vår tillståndsplikt avser driften av deponier och återvinningsanläggningar. Verksamhetens påverkan på miljön sker främst genom utsläpp till vatten och luft. Flerårsöversikt (Tkr) 2025 2024 2023 2022 2021 Nettoomsättning 310 382 299 508 234 989 215 893 206 775 Resultat e. finansiella poster 313 865 -5 908 -3 163 854 Balansomslutning 326 072 313 340 291 678 258 800 254 899 Soliditet (1) 4,7% 4,9% -0,2% 2,2% 3,4% För definitioner av nyckeltal, se Redovisnings och värderingsprinciper. Resultatdisposition Förslag till dispositioner beträffande balanserade vinst 0(kronor) Till årsstämmans förfogande står följande balanserade vinst Överkursfond 5 000 000 Balanserat resultat 294 Årets resultat -71 5 000 223 Styrelsen föreslår att i ny räkning balanseras 5 000 223 5 000 223 Företagets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys med noter. Södra Smålands Avfall & Miljö AB 559077-5853 RESULTATRÄKNING Not 2025-01-01 2024-01-01 2025-12-31 2024-12-31 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2, 3 310 382 299 508 Aktiverat arbete för egen räkning 285 251 Övriga rörelseintäkter 1 012 697 311 679 300 456 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter -38 482 -44 040 Övriga externa kostnader 4, 5 -121 766 -109 278 Personalkostnader 6 -100 254 -95 691 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -43 331 -41 370 Övriga rörelsekostnader -283 -221 Rörelseresultat 7 563 9 856 Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande intäkter 171 53 Räntekostnader och liknande kostnader 7 -7 421 -9 044 Resultat efter finansiella poster 313 865 Bokslutsdispositioner 8 Förändring överavskrivningar 212 -596 Resultat före skatt 525 269 Skatt på årets resultat 9 -525 -269 ÅRETS RESULTAT 0 0 Södra Smålands Avfall & Miljö AB 559077-5853 BALANSRÄKNING Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Tecknat men ej inbetalt kapital 10 0 730 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande arbeten 11 25 56 Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter 12 18 23 Pågående nyanläggningar och förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 13 204 204 247 283 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 14 74 472 80 218 Maskiner och andra tekniska anläggningar 15 4 202 1 870 Inventarier, verktyg och installationer 16 156 746 164 203 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 17 2 289 384 237 709 246 675 Finansiella anläggningstillgångar Uppskjuten skattefordran 18 2 565 2 318 Andra långfristiga fordringar 5 300 6 360 7 865 8 678 Summa anläggningstillgångar 245 821 255 636 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 15 441 14 323 Fordringar till ägarkommuner 975 3 102 Aktuella skattefordringar 2 007 0 Övriga fordringar 1 276 742 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 19 38 101 34 717 57 800 52 884 Kassa och bank 20 22 451 4 090 Summa omsättningstillgångar 80 251 56 974 SUMMA TILLGÅNGAR 326 072 313 340 Södra Smålands Avfall & Miljö AB 559077-5853 Södra Smålands Avfall & Miljö AB 559077-5853 BALANSRÄKNING Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 21 10 000 5 000 5 000 10 000 10 000 Fritt eget kapital Överkursfond 5 000 5 000 Balanserad vinst 0 0 Årets resultat 0 0 5 000 5 000 Summa eget kapital 15 000 15 000 Obeskattade reserver 22 384 596 Avsättningar Övriga avsättningar 23 11 336 9 997 11 336 9 997 Långfristiga skulder 24 Skulder till kreditinstitut 118 506 186 722 118 506 186 722 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 25 56 359 35 211 Leverantörsskulder 32 963 19 224 Checkräkningskredit 0 0 Skulder till ägarkommuner 1 339 1 259 Förutbetald ännu ej upparbetad intäkt 26 4 005 3 675 Aktuella skatteskulder 0 193 Övriga kortfristiga skulder 5 554 10 208 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 80 626 31 255 180 846 101 025 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 326 072 313 340 Södra Smålands Avfall & Miljö AB 559077-5853 RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL (Tkr) Bundet eget kapital Fritt eget kapital Balanserad vinst eller Summa eget Aktiekapital Överkursfond förlust Årets resultat kapital Ingående balans per 1 januari 2024 5 000 0 -162 -5 337 -499 Disposition av föregående års resultat -5 337 5 337 0 Årets resultat 0 0 Summa värdeförändringar 0 0 0 0 0 Ovillkorat aktieägartillskott 5 499 5 499 Pågående nyemission 5 000 5 000 Överkursfond 5 000 5 000 Summa transaktioner med aktieägare 5 000 5 000 5 499 0 15 499 Utgående balans per 31 december 2024 10 000 5 000 0 0 15 000 Bundet eget kapital Fritt eget kapital Balanserad vinst eller Summa eget Aktiekapital Överkursfond förlust Årets resultat kapital Ingående balans per 1 januari 2025 10 000 5 000 0 0 15 000 Disposition av föregående års resultat 0 0 0 Årets resultat 0 0 Summa värdeförändringar 0 0 0 0 0 Ovillkorat aktieägartillskott 0 0 Pågående nyemission 0 0 Överkursfond 0 0 Summa transaktioner med aktieägare 0 0 0 0 0 Utgående balans per 31 december 2025 10 000 5 000 0 0 15 000 Södra Smålands Avfall & Miljö AB 559077-5853 KASSAFLÖDESANALYS 2025-01-01 2024-01-01 (Tkr) Not 2025-12-31 2024-12-31 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 313 865 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: Avskrivningar 43 330 41 370 Avsättningar 1 340 4 662 Resultat från fordringar som är anläggningstillgångar 283 440 Betald inkomstskatt -2 972 -1 142 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 42 294 46 195 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Minskning(+)/ökning(-) av kundfordringar -1 117 5 184 Minskning(+)/ökning(-) av övriga kortfristiga fordringar -1 791 -31 450 Minskning(-)/ökning(+) leverantörsskulder 13 739 -2 876 Minskning(-)/ökning(+) av övriga kortfristiga skulder 45 125 5 251 Kassaflöde från den löpande verksamheten 98 250 22 304 Investeringsverksamheten Investeringar av immateriella anläggningstillgångar 0 -25 Investeringar av materiella anläggningstillgångar -34 611 -33 016 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 151 Återbetald finanisell anläggningstillgång 1 060 1 060 Kassaflöde från investeringsverksamheten -33 551 -31 830 Finansieringsverksamheten Nyemission 365 4 635 Upptagna lån 0 32 700 Inbetalt aktieägartillskott 0 5 488 Överkursfond 365 4 635 Amortering av lån -47 068 -33 842 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -46 338 13 616 Årets kassaflöde 18 361 4 090 Likvida medel vid årets början 4 090 0 Likvida medel vid årets slut 28 22 451 4 090 Södra Smålands Avfall & Miljö AB 559077-5853 NOTER Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Företaget tillämpar Årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning ("K3"). Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Intäktsredovisning Intäkter har tagits upp till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas och redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras bolaget och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. skulden motsvarande för respektive renhållningskollektiv. Intäkter från försäljning av tjänster till fast pris på entreprenad redovisas med tillämpning av successiv vinstavräkning. Det innebär att intäkter och kostnader redovisas i förhållande till uppdragets färdigställandegrad på balansdagen. Färdigställandegraden fastställs genom en beräkning av förhållandet mellan nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen och beräknade totala uppdragsutgifter. En befarad förlust på ett tjänsteuppdrag redovisas omedelbart som en kostnad. När utfallet av ett tjänsteuppdrag inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt sker intäktsredovisning endast med belopp som motsvarar uppkomna uppdragsutgifter som sannolikt kommer att ersättas av beställaren. Uppdragsutgifter redovisas som kostnader i den period då de uppkommer. Leasingavtal Företaget redovisar samtliga leasingavtal, såväl finansiella som operationella, som operationella leasingavtal. Operationella leasingavtal redovisas som en kostnad linjärt över leasingperioden. Inkomstskatter Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen, utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekter redovisas i eget kapital. Aktuell skatt Aktuell skatt avser inkomstskatt för innevarande räkenskapsår samt den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte redovisats. Aktuell skatt beräknas utifrån den skattesats som gäller per balansdagen.. Uppskjuten skatt Uppskjuten skatt är inkomstskatt som avser framtida räkenskapsår till följd av tidigare händelser. Redovisning sker enligt balansräkningsmetoden. Enligt denna metod redovisas uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar på temporära skillnader som uppstår mellan bokförda respektive skattemässiga värden för tillgångar och skulder samt för övriga skattemässiga avdrag eller underskott. Uppskjutna skattefordringar nettoredovisas mot uppskjutna skatteskulder endast om de kan betalas med ett nettobelopp. Uppskjuten skatt beräknas utifrån gällande skattesats på balansdagen. Effekter av förändringar i gällande skattesatser resultatförs i den period förändringen lagstadgats. Uppskjuten skattefordran redovisas som finansiell anläggningstillgång och uppskjuten skatteskuld som avsättning. På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas inte den uppskjutna skatteskulden som är hänförlig till obeskattade reserver. Södra Smålands Avfall & Miljö AB 559077-5853 Anläggningstillgångar Immateriella och materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över den förväntade nyttjandeperioden med hänsyn till väsentligt restvärde. Följande avskrivningsprocent tillämpas: Immateriella anläggningstillgångar Tillstånd 10 år System/platttformsutveckling,programvara och systemlicenser 3-5 år Materiella anläggningstillgångar Byggnader omlastningsfickor 20 år Övriga byggnader 15-33 år Asfaltering/markarbeten omlastningsplatser 7-10 år Övriga markanläggningar 10-20 år Byggnadsinventarier 5-20 år Kärl 7-10 år Fordon 7-10 år Maskiner och andra tekniska anläggningar 7-10 år Inventarier, verktyg och installationer 5-10 år Skyltar 5 år Materiella anläggningstillgångar har delats upp på komponenter när komponenterna är betydande och när komponenterna har väsentligt olika nyttjandeperioder. När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras. Utgifter för löpande reparationer och underhåll redovisas som kostnader. Finansiella instrument Kundfordringar/kortfristiga fordringar Kundfordringar och kortfristiga fordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar. Avsättningar Avsättningar redovisas när företaget har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. En avsättning omprövas varje balansdag och justeras så att den återspeglar den bästa uppskattningen av det belopp som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen, med hänsyn tagen till risker och osäkerheter förknippade med förpliktelsen. Avsättningen redovisas till nuvärdet av de framtida betalningar som krävs för att reglera förpliktelsen. Där en del av eller hela det belopp som krävs för att reglera en avsättning förväntas bli ersatt av en tredje part, ska gottgörelsen särredovisas som en tillgång i balansräkningen när det är så gott som säkert att den kommer att erhållas om företaget reglerar förpliktelsen och beloppet kan beräknas tillförlitligt. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificerar företaget, förutom kassamedel, disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut samt kortfristiga likvida placeringar som är noterade på en marknadsplats och har en kortare löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. Förändringar i spärrade medel redovisas i investeringsverksamheten. Södra Smålands Avfall & Miljö AB 559077-5853 Nyckeltalsdefinitioner Nettoomsättning Rörelsens huvudintäkter, fakturerade kostnader, sidointäkter samt intäktskorrigeringar. Resultat efter finansiella poster Resultat efter finansiella intäkter och kostnader men före bokslutsdispositioner och skatter. Balansomslutning Företagets samlade tillgångar. Soliditet (%) Justerat eget kapital (eget kapital och obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt) i procent av balansomslutning. Skulder för överuttag/underuttag från renhållningskollektiven Bolagets verksamhet är s.k. monopolverksamhet som ska tillämpa självkostnadsprincipen vilket innebär att intäkter maximalt ska redovisas motsvarande för verksamhetens nödvändiga kostnader. Om kunderna under räkenskapsåret fakturerats mer än de nödvändiga kostnaderna uppstår ett "överuttag" vilket balanseras till kommande år. Då bolaget under 2019 påbörjade införande av nytt insamlingssystem, det s k fyrfackssystemet för alla renhållningskollektiv uppstod återföres till respektive renhållningskollektiv och behandlas som en Upplupen kostnader och förutbetald intäkt. I de fall där ett taxekollektivs "underuttag" inte kan täckas av ett taxekollektivs tidigare upparbetade "överuttag" redovisas den överskjutande delen som förlust över det egna kapitalet. Viktiga uppskattningar och bedömningar Upprättandet av bokslut och tillämpning av redovisningsprinciper, baseras ofta på ledningens bedömningar, uppskattningar och antaganden som anses vara rimliga vid den tidpunkt då bedömningen görs. Uppskattningar och bedömningar är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer, som under rådande omständigheter anses vara rimliga. Resultatet av dessa används för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder, som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Enligt företagsledningen är väsentliga bedömningar avseende tillämpade redovisningsprinciper samt källor till osäkerhet i uppskattningar främst relaterade till beräkningar för avsättning till återställningsfond inklusive efterbehandlingskostnad där ny beräkningar kan innebära förändrat behov av avsättning. Respektive ägarkommun äger deponier med tillhörande lakvattenanläggningar och har ansvaret för dess sluttäckning och efterbehandling. Respektive ägarkommun har gjort avsättningar för att hantera sluttäckning och efterbehandling i sina räkenskaper. Avtal är tecknat mellan bolaget och respektive ägarkommun som reglerar ansvar och finansiering avseende bl.a. deponier. Bolaget ansvar för driften av två aktiva deponier inklusive lakvatten i Äskya (Älmhult) samt Häringetorp (Växjö) på uppdrag av respektive ägarkommun. Bolaget ansvarar from 2019-01-01 för att ersätta kommunerna för dessa två aktiva deponier genom en i avtalet överenskommen ersättningsnivå i kronor per deponerat ton. Respektive kommun fonderar dessa medel för sluttäckningsändamål. Bolaget bokar upp fonderingen som en kortfristig skuld och därefter sker årlig överföring från bolaget till respektive kommun. För de fall då dessa fonderade medel inte räcker kan kostnaderna täckas av renhållningstaxan. Detta gäller dock endast deponerat hushållsavfall. Södra Smålands Avfall & Miljö AB 559077-5853 Not 2 Nettoomsättningens fördelning Nettoomsättning per verksamhetsgren 2025 2024 Taxeintäkter renhållningskollektiv 230 517 213 152 Marknadsintäkter 11 841 24 874 Övriga intäkter 68 024 61 482 Summa 310 382 299 508 Övriga intäkter uppgår till 68 024 (61 482) Tkr och inkluderar ersättning från Naturvårdsverket som specificeras i förpackningsförordningen (2022:1274) om 60 048 (52 699) Tkr. Not 3 Uppgift om inköp och försäljning inom samma koncern 2025 2024 Inköp 5,7% 6,4% Försäljning 24,7% 16,6% Not 4 Upplysning om ersättning till revisorn Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. 2025 2024 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Revisionsuppdrag 499 283 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag 155 373 Övriga tjänster 375 Summa 654 1 031 Not 5 Leasingavtal Operationella leasingavtal - leasetagare Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal. Totala leasingkostnader som kostnadsförts under året 10 617 Tkr (9 730 Tkr). Avtalade framtida leasingavgifter förfaller till betalning enligt följande: Förfallotidpunkt: 2025 2024 Inom ett år 4 206 3 242 Senare än ett år men inom fem år 660 130 Senare än fem år 160 160 Summa 5 026 3 532 Södra Smålands Avfall & Miljö AB 559077-5853 Not 6 Antal anställda, löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2025 2024 Antal Varav Antal Varav Medeltalet anställda anställda antal män anställda antal män 141 97 126 88 Totalt 141 97 126 88 2025-12-31 2024-12-31 Fördelning ledande befattningshavare per balansdagen Kvinnor: styrelseledamöter 2 2 andra personer i företagets ledning inkl VD 5 4 Män: styrelseledamöter 3 3 andra personer i företagets ledning inkl VD 2 2 Totalt 12 11 Uppgifterna avser förhållandet på balansdagen. 2025 2024 Soc kostn Soc kostn Löner och (varav Löner och (varav andra pensions- andra pensions- Löner, andra ersättningar m m ersättningar kostnader) ersättningar kostnader) Samtliga anställda 69 495 28 036 64 871 28 477 (4 937) (6 697) Totalt 69 495 28 036 64 871 28 477 (4 937) (6 697) 2025 2024 Styrelse och Styrelse och Löner och andra ersättningar VD (varav VD (varav fördelade mellan styrelse- tantiem Övriga tantiem Övriga ledamöter och anställda och dylikt) anställda och dylikt) anställda 2 588 66 907 1 535 63 336 Totalt 2 588 66 907 1 535 63 336 Pensioner Företagets kostnad för avgiftsbestämda pensionsplaner uppgår till 4 937 (6 697) Tkr. Företagets pensionskostnader uppgår till 263 (431) Tkr, för gruppen styrelse och VD. Företagets utestående pensionsförpliktelse till dessa uppgår till 0 (0) Tkr. Avtal om avgångsvederlag Vid uppsägning från företagets sida har verkställande direktör i Södra Smålands Avfall & Miljö AB 12 månaders uppsägningstid och uppsägningstiden från verkställande direktör sida är 6 månader. Not 7 Räntekostnader och liknande kostnader 2025 2024 Räntekostnader till Växjö kommun 1 894 3 340 Övriga räntekostnader 5 527 5 704 Summa 7 421 9 044 Södra Smålands Avfall & Miljö AB 559077-5853 Not 8 Bokslutsdispositioner 2025 2024 Förändring överavskrivningar 212 -596 Summa 212 -596 Not 9 Skatt på årets resultat 2025 2024 Aktuell skatt -772 -815 Justering avseende tidigare år 0 0 Uppskjuten skatt 247 546 Skatt på årets resultat -525 -269 Avstämning årets skattekostnad 2025 2024 Redovisat resultat före skatt 525 269 Skatt beräknad med skattesats 20,6 % (20,6 %) -108 -55 Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader -137 -232 Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 4 7 Skatt hänförlig till tidigare år 0 0 Skatteeffekt av skillnad mellan planenliga och skattemässiga avskrivningar -531 -535 Förändring uppskjuten skattefordran 247 546 Summa -525 -269 Årets redovisade skattekostnad -525 -269 Not 10 Tecknat men ej inbetalt kapital Per bokslutsdatum 2024-12-31 har Markaryds kommun tecknat kapital men ej ännu 0 730 inbetalt summan om 730 tkr till bolaget. Detta inbetalades under Januari 2025. Not 11 Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande arbeten 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 151 151 Inköp 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 151 151 Ingående avskrivningar -95 -65 Årets avskrivningar -30 -30 Utgående ackumulerade avskrivningar -125 -95 Utgående redovisat värde 25 56 Not 12 Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 25 0 Inköp 0 25 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 25 25 Ingående avskrivningar -2 0 Årets avskrivningar -5 -2 Utgående ackumulerade avskrivningar -7 -2 Utgående redovisat värde 18 23 Södra Smålands Avfall & Miljö AB 559077-5853 Not 13 Pågående nyanläggningar och förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 2025-12-31 2024-12-31 Ingående förskott 204 574 Omklassificeringar 0 -370 Investeringar 0 0 Utgående förskott 204 204 Not 14 Byggnader och mark 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 118 250 116 713 Inköp 1 843 651 Försäljningar/utrangeringar -168 -187 Omklassificeringar 541 1 073 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 120 466 118 250 Ingående avskrivningar -38 032 -30 217 Försäljningar/utrangeringar 69 135 Årets avskrivningar -8 031 -7 950 Utgående ackumulerade avskrivningar -45 994 -38 032 Utgående redovisat värde 74 472 80 218 Byggnader och anläggningar är uppförda på mark som disponeras genom avtal mellan bolaget och ägarkommunerna. Not 15 Maskiner och andra tekniska anläggningar 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 4 442 3 613 Inköp 842 761 Omklassificeringar 2 197 68 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 7 481 4 442 Ingående avskrivningar -2 572 -2 066 Årets avskrivningar -707 -506 Utgående ackumulerade avskrivningar -3 279 -2 572 Utgående redovisat värde 4 202 1 870 Not 16 Inventarier, verktyg och installationer 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 278 228 242 849 Inköp 21 674 28 284 Försäljningar/utrangeringar -492 -432 Omklassificeringar 5 610 7 527 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 305 020 278 228 Ingående avskrivningar -114 025 -81 407 Försäljningar/utrangeringar 308 265 Årets avskrivningar -34 557 -32 883 Utgående ackumulerade avskrivningar -148 274 -114 025 Utgående redovisat värde 156 746 164 203 Södra Smålands Avfall & Miljö AB 559077-5853 Not 17 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 384 5 734 Omklassificeringar -8347 -8 669 Investeringar 11 285 3 319 Utgående redovisat värde 2 289 384 Not 18 Uppskjuten skattefordran och uppskjuten skatteskuld 2025-12-31 2024-12-31 Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skattefordran avseende temporära skillnader i anläggningstillgångar 2 565 2 318 Summa uppskjuten skattefordran 2 565 2 318 Not 19 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2025-12-31 2024-12-31 Upplupna intäkter 35 396 30 768 Övriga förutbetalda kostnader 2 705 3 949 Summa 38 101 34 717 Not 20 Kassa och bank Företagets koncernkonto utgör en del av Växjö Kommuns gemensamma koncernkonto. Växjö kommun står som avtalspart gentemot banken. Beviljad internkredit uppgick till 60 Mkr. Tillgängliga bankmedel var 22 451 (4,1) Mkr per 2025-12-31. Not 21 Aktiekapital Aktiekapitalet består av 10 000 antal A-aktier med ett kvotvärde om 1 000 kr. Not 22 Obeskattade reserver 2025-12-31 2024-12-31 Ackumulerade överavskrivningar 384 596 Summa 384 596 Not 23 Övriga avsättningar 2025-12-31 2024-12-31 Ingående balans vid räkenskapsårets början 9 997 5 335 Tillkommande avsättningar för återställande av aktiva deponier 1 339 4 662 Vid årets slut 11 336 9 997 Avsättning för återställande av den aktiva deponin anspråkstagen år 2025 görs med 110 kr/ton (66 kr/ton) för avfall som läggs på deponin. Beräkningarna baserar sig på den tidigare utredning som gjordes avseende metod för att återställa de icke aktiva deponierna ägda av Växjö kommun på samma mark. Not 24 Långfristiga skulder till kreditinstitut 2025-12-31 2024-12-31 Långfristiga skulder som förfaller till betalning ett till fem år efter balansdagen: 93 223 109 321 Långfristiga skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen: 25 283 77 401 Summa 118 506 186 722 Not 25 Kortfristiga skulder till kreditinstitut 2025-12-31 2024-12-31 Förfallotidpunkt inom ett år efter balansdagen 56 358 35 211 Summa 56 358 35 211 Södra Smålands Avfall & Miljö AB 559077-5853 Not 26 Förutbetald ännu ej upparbetad intäkt 2025-12-31 2024-12-31 Fakturering på ej avslutade entreprenader 4 811 4 133 Upparbetade intäkter på ej avslutade entreprenader -806 -458 Summa 4 005 3 675 Not 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2025-12-31 2024-12-31 Upplupna löner och sociala avgifter 4 461 1 977 Upplupna semesterlöner 4 010 3 037 Upplupna pensionskostnader 2 070 2 348 Skuld renhållningskollektiv 49 862 8 570 Upplupen räntekostnad 536 568 Övriga poster 19 687 14 755 Summa 80 626 31 255 Not 28 Likvida medel i kassaflödet 2025-12-31 2024-12-31 Kassamedel 0 0 Bankmedel 22 451 4 090 Summa 22 451 4 090 Not 29 Renhållningskollektiv I enlighet med kommunal lagstiftning redovisas nedan respektive renhållningskollektivs ekonomiska ställning. I denna ingår såväl direkta som indirekta externa intäkter och kostnader. Växjö Älmhult Tingsryd Markaryd Lessebo Omsättning Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Taxeintäkter 160 988 39 754 31 879 23 766 16 594 Övriga intäkter 38 380 10 514 9 131 6 133 4 303 Summa 199 368 50 268 41 010 29 899 20 897 Kostnader Insamling -58 846 -13 268 -7 633 -7 265 -4 338 Återvinningscentral & Behandling -15 019 -2 043 -7 165 -4 663 -4 823 Återvinningsstation -5 794 -1 470 -1 154 -1 447 -783 Transport -43 060 -14 113 -2 891 -3 053 -1 082 Övrigt -2 714 -107 -561 -157 -304 Avskrivningar -22 914 -6 580 -5 008 -4 817 -2 468 Räntenetto -4 337 -803 -848 -561 -364 Gemensamma kostnader -31 725 -4 415 -4 345 -3 076 -3 076 Summa -184 409 -42 799 -29 605 -25 039 -17 238 Årets utfall 14 959 7 469 11 405 4 859 3 659 Södra Smålands Avfall & Miljö AB 559077-5853 Intäkter fördelas direkt till renhållningskollektiven, Fördelning av kostnader på renhållningskollektiv sker direkt för de kostnader som det är möjligt. Gemensamma kostnader fördelas i förhållande till ägarandel för respektive kollektiv i enlighet med beslut om bolagsbildning. Försäljning till ägarkommun 41 338 11 761 10 572 7 479 5 724 Inköp från ägarkommun 13 656 654 1 449 976 688 Anläggningstillgångar Växjö Älmhult Tingsryd Markaryd Lessebo Ingående värde enligt plan 146 280 33 469 32 373 21 276 13 559 Årets nyanskaffningar 21 815 8 047 1 721 2 093 935 Årets utrangeringar -490 -81 -32 -40 -17 Återföring avskrivningar utrangeringar 280 48 19 21 10 Årets avskrivningar enligt plan -24 467 -6 970 -5 007 -4 416 -2 470 Utgående värde enligt plan 143 418 34 513 29 074 18 934 12 017 Not 30 Disposition av företagets balanserade vinst Till årsstämmans förfogande står följande balanserade vinst Överkursfond 5 000 000 Balanserat resultat 294 Årets resultat - 71 Styrelsen föreslår att den balanserade vinsten på 5 000 223 kr överförs i ny räkning. Växjö den dag som framgår av vår digitala signatur Årsredovisningen beslutades den 27/3 2026 Otto Lindlöf Lars Altgård Styrelsens ordförande Eva Marie Ballovarre Anna Johansson Bengt Germundsson Mats Lundmark VD Vår revisionsberättelse har avgivits den dag som framgår av vår digitala signatur Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Mattias Johansson Auktoriserad revisor ÅrsredovisnÅirnsgrSe ÄdiTdoAvaBis 21n0i3n2g59 Är eaTvAviBs i 4o2n072e2n5s signering SSididaa 1 1 a av v1 90 ((SSiiggnneerraatt,, S SHHAA--225566 8 546F68FE00CD76A42701AD11AF69A6C9CD092331956C7AE35F9592FD3A882E3A9AED13D81EEFBDC7FB3408B98FA4492982681A664BFDCD7AF28C62DABF27DA5)) ÅrsredovisnÅirnsgrSe ÄdiTdoAvaBis 21n0i4n2g50 Är eaTvAviBs i 4o2n072e2n5s signering SSididaa 2 2 a av v1 90 ((SSiiggnneerraatt,, S SHHAA--225566 8 546F68FE00CD76A42701AD11AF69A6C9CD092331956C7AE35F9592FD3A882E3A9AED13D81EEFBDC7FB3408B98FA4492982681A664BFDCD7AF28C62DABF27DA5)) ÅrsredovisnÅirnsgrSe ÄdiTdoAvaBis 21n0i4n2g51 Är eaTvAviBs i 4o2n072e2n5s signering SSididaa 3 3 a av v1 90 ((SSiiggnneerraatt,, S SHHAA--225566 8 546F68FE00CD76A42701AD11AF69A6C9CD092331956C7AE35F9592FD3A882E3A9AED13D81EEFBDC7FB3408B98FA4492982681A664BFDCD7AF28C62DABF27DA5)) ÅrsredovisnÅirnsgrSe ÄdiTdoAvaBis 21n0i4n2g52 Är eaTvAviBs i 4o2n072e2n5s signering SSididaa 4 4 a av v1 90 ((SSiiggnneerraatt,, S SHHAA--225566 8 546F68FE00CD76A42701AD11AF69A6C9CD092331956C7AE35F9592FD3A882E3A9AED13D81EEFBDC7FB3408B98FA4492982681A664BFDCD7AF28C62DABF27DA5)) ÅrsredovisnÅirnsgrSe ÄdiTdoAvaBis 21n0i4n2g53 Är eaTvAviBs i 4o2n072e2n5s signering SSididaa 5 5 a av v1 90 ((SSiiggnneerraatt,, S SHHAA--225566 8 546F68FE00CD76A42701AD11AF69A6C9CD092331956C7AE35F9592FD3A882E3A9AED13D81EEFBDC7FB3408B98FA4492982681A664BFDCD7AF28C62DABF27DA5)) ÅrsredovisnÅirnsgrSe ÄdiTdoAvaBis 21n0i4n2g54 Är eaTvAviBs i 4o2n072e2n5s signering SSididaa 6 6 a av v1 90 ((SSiiggnneerraatt,, S SHHAA--225566 8 546F68FE00CD76A42701AD11AF69A6C9CD092331956C7AE35F9592FD3A882E3A9AED13D81EEFBDC7FB3408B98FA4492982681A664BFDCD7AF28C62DABF27DA5)) ÅrsredovisnÅirnsgrSe ÄdiTdoAvaBis 21n0i4n2g55 Är eaTvAviBs i 4o2n072e2n5s signering SSididaa 7 7 a av v1 90 ((SSiiggnneerraatt,, S SHHAA--225566 8 546F68FE00CD76A42701AD11AF69A6C9CD092331956C7AE35F9592FD3A882E3A9AED13D81EEFBDC7FB3408B98FA4492982681A664BFDCD7AF28C62DABF27DA5)) ÅrsredovisnÅirnsgrSe ÄdiTdoAvaBis 21n0i4n2g56 Är eaTvAviBs i 4o2n072e2n5s signering SSididaa 8 8 a av v1 90 ((SSiiggnneerraatt,, S SHHAA--225566 8 546F68FE00CD76A42701AD11AF69A6C9CD092331956C7AE35F9592FD3A882E3A9AED13D81EEFBDC7FB3408B98FA4492982681A664BFDCD7AF28C62DABF27DA5)) Signering Följande parter har signerat detta dokument Namn: Gusten Mårtensson Datum: 2026-03-02 19:26 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: 566F0C7A20A1A6ACC023967E599F388E9ADD1EBCF30B8A4286164FC7A862AF7A Namn: Jakob Willborg Datum: 2026-02-27 11:05 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: 566F0C7A20A1A6ACC023967E599F388E9ADD1EBCF30B8A4286164FC7A862AF7A Namn: HERBERT POMMER Datum: 2026-02-27 09:38 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: 566F0C7A20A1A6ACC023967E599F388E9ADD1EBCF30B8A4286164FC7A862AF7A Namn: Jan Michael Stjernquist Datum: 2026-02-27 09:36 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: 566F0C7A20A1A6ACC023967E599F388E9ADD1EBCF30B8A4286164FC7A862AF7A ÅrsredovisnÅirnsgrSe ÄdiTdoAvaBis 21n0i4n2g57 Är eaTvAviBs i 4o2n072e2n5s signering SSididaa 9 9 a av v1 90 ((SSiiggnneerraatt,, S SHHAA--225566 8 546F68FE00CD76A42701AD11AF69A6C9CD092331956C7AE35F9592FD3A882E3A9AED13D81EEFBDC7FB3408B98FA4492982681A664BFDCD7AF28C62DABF27DA5)) Signering Följande parter har signerat detta dokument Namn: Roland Daniel Lantz Datum: 2026-03-03 10:14 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: 84F8E0D6471D1F969D9315CA3F52DA23AE138EFD7B489F49928A6BDDF2CDB2D5 ÅrsredovisningS ÄiTdAaB 2104258 r eavvis i4on7e2ns signering Sida 10 av 10 (Signerat, SHA-256 84F8E0D6471D1F969D9315CA3F52DA23AE138EFD7B489F49928A6BDDF2CDB2D5) Styrelsen och verkställande direktören för Elmen AB Org nr 556280-5217 får härmed avge Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2025-01-01 - 2025-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning - koncern 4 Balansräkning - koncern 5 Kassaflödesanalys - koncern 7 Resultaträkning - moderföretag 8 Balansräkning - moderföretag 9 Kassaflödesanalys - moderföretag 11 Noter 12 Underskrifter 26 ElmeSni dårasr e1d4ov9i sanivn g4 270225 Sida 1 av 28 (Signerat, SHA-256 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF) Elmen AB 1 (26) 556280-5217 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Elmen AB, 556280-5217, med säte i Älmhult, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2025-01-01 - 2025-12-31. Bolagets redovisningsvaluta är svenska kronor (SEK). Alla belopp redovisas, om inget annat anges, i tusentals kronor (tkr). Allmänt om verksamheten Bolaget är moderbolag till de två helägda dotterbolagen Älmhultsbostäder AB (556347-7420) och ElmNet AB (556967-8831). Därutöver är moderbolaget majoritetsägare i det delägda dotterbolaget Älmhults Terminal AB (556373-3319). Syftet med moderbolagets verksamhet är att samordna verksamheten i av bolaget hel- eller delägda bolag för att nå optimalt resursutnyttjande med beaktande av effektivisering och rationalisering. Ägarförhållanden Bolaget ägs i sin helhet av Älmhults kommun. Utveckling av företagets verksamhet, resultat och ställning Koncern Belopp i tkr 2025-12-31 2024-12-31 2023-12-31 2022-12-31 Nettoomsättning 126 301 123 410 118 130 111 641 Resultat efter finansiella poster 4 661 4 861 8 014 423 Balansomslutning 1 013 108 1 006 255 995 660 961 260 Soliditet (%) 28 28 28 28 Moderföretag Belopp i tkr 2025-12-31 2024-12-31 2023-12-31 2022-12-31 Nettoomsättning 0 0 0 0 Resultat efter finansiella poster -231 228 82 155 Balansomslutning 70 566 71 078 70 896 70 672 Soliditet (%) 78 78 78 78 För definitioner, se not 28. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Under 2025 har Elmen AB haft fem sammanträden. Dialog med VD och presidier kring aktuella frågor har förts vid två tillfällen. I övrigt hålls avstämningsmöten/arbetsmöten med Elmen AB:s VD tillika kommunchef och ekonomichef tillsammans med VD:ar i bolagen. I januari månad hölls styrelseutbildning med PwC. Syftet med utbildningen var att skapa en övergripande förståelse för vad det innebär att vara styrelseledamot i ett kommunalt aktiebolag. Utbildningen behandlade följande områden: allmänna utgångspunkter för det kommunala bolaget, det kommunala bolagets särart, ägarstyrning samt framgångsrikt styrelsearbete. ElmeSni dårasr e1d5ov0i sanivn g4 270225 Sida 2 av 28 (Signerat, SHA-256 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF) Elmen AB 2 (26) 556280-5217 Driftresultat Elmen AB visar ett negativt resultat för år 2025 om 231 tkr, som är lägre än det budgeterade positiva resultatet på 20 tkr. Anledningen till det sämre resultatet är de finansiella intäkterna i form av en lägre utdelning än beräknat från Älmhultsbostäder AB samt konsultkostnader till följd av den utredning som genomförts av PWC under året. Utdelningen från Älmhultsbostäder AB uppgick till 435 tkr och beräknas utifrån statslåneräntan och begränsas av bolagets resultat. I förhållande till budget är avvikelsen 159 tkr. I augusti 2025 var prognosen ett stort positivt resultat utifrån att försäljning var planerad av bolagets mark. Fastighetsförsäljningen kommer i stället att genomföras vid halvårsskiftet 2026. Förväntad framtida utveckling samt risker och osäkerhetsfaktorer Under året påbörjades tillsammans med PwC ett arbete med att ta fram förslag på att lösa bolagets låneskuld till kommunen. Arbete har utmynnat i beslut om att genomföra en kvittningsemission, som innebär att reverserna används som underlag för att visa att kommunen har en fordran på Elmen AB. När kommunen tecknar aktier i utbyte mot att skulden regleras, sker detta genom att reverserna (skulderna) kvittas mot värdet av de nya aktierna. Efter genomförd kvittningsemission är Elmen AB:s skulder till kommunen avskrivna. Kvittningsemissionen kommer att slutföras under 2026. Dialog har förts under året kring olika framtidsalternativ för fiberbolaget ElmNet AB kopplat till att det är ett mindre bolag som blir sårbart i många aspekter samtidigt som det är en komplex bransch. Vidare har kraven kring säkerhet ökat markant och det krävs annan typ av kompetens i bolaget framöver. Eget kapital Övrigt Annat eget Aktie- tillskjutet kapital inkl Minoritets- kapital kapital årets resultat intresse Totalt Koncern Vid årets början 100 57 530 222 208 2 582 282 420 Årets resultat 2 451 21 2 472 Vid årets slut 100 57 530 224 659 2 603 284 892 Erhållna aktieägartillskott ingår i Övrigt tillskjutet kapital med 57 530 tkr (57 530 tkr), varav 40 000 tkr (40 000 tkr) utgör villkorade aktieägartillskott. Aktie- Reserv- Balanserat Årets kapital fond resultat resultat Totalt Moderföretag Vid årets början 100 20 55 112 228 55 460 Omföring föregående års resultat 228 -228 0 Årets resultat -231 -231 Vid årets slut 100 20 55 340 -231 55 229 Erhållna aktieägartillskott ingår i Balanserat resultat med 57 530 tkr (57 530 tkr), varav 40 000 tkr (40 000 tkr) utgör villkorade aktieägartillskott. ElmeSni dårasr e1d5ov1i sanivn g4 270225 Sida 3 av 28 (Signerat, SHA-256 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF) Elmen AB 3 (26) 556280-5217 Förslag till disposition beträffande bolagets vinst eller förlust Styrelsen föreslår att fritt eget kapital, kronor 55 109 357, disponeras enligt följande: Belopp i SEK Balanseras i ny räkning 55 109 357 Summa 55 109 357 Vad beträffar koncernens och moderföretagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. ElmeSni dårasr e1d5ov2i sanivn g4 270225 Sida 4 av 28 (Signerat, SHA-256 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF) Elmen AB 4 (26) 556280-5217 Resultaträkning - koncernen Belopp i tkr Not 2025-01-01- 2024-01-01- 2025-12-31 2024-12-31 Nettoomsättning 2 126 301 123 410 Fastighetskostnader 3,4 -92 560 -89 733 Bruttoresultat 33 741 33 677 Försäljnings- och administrationskostnader 4 -10 917 -10 346 Övriga rörelseintäkter 5 60 146 Övriga rörelsekostnader 6 0 -1 374 Rörelseresultat 7,8 22 884 22 103 Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter 794 3 064 Räntekostnader och liknande resultatposter 9 -19 017 -20 306 Resultat efter finansiella poster 4 661 4 861 Resultat före skatt 4 661 4 861 Skatt på årets resultat 10 -2 189 -1 229 Årets resultat 2 472 3 632 Hänförligt till Moderföretagets aktieägare 2 451 3 608 Innehav utan bestämmande inflytande 21 24 ElmeSni dårasr e1d5ov3i sanivn g4 270225 Sida 5 av 28 (Signerat, SHA-256 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF) Elmen AB 5 (26) 556280-5217 Balansräkning - koncernen Belopp i tkr Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande arbeten 11 97 169 97 169 Materiella anläggningstillgångar Förvaltningsfastigheter 12 803 222 782 083 Tekniska anläggningar 13 153 497 154 767 Inventarier, verktyg och installationer 14 4 786 5 269 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 15 26 587 17 820 988 092 959 939 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 16 60 60 Andra långfristiga fordringar 17 300 550 360 610 Summa anläggningstillgångar 988 549 960 718 Omsättningstillgångar Varulager m m Råvaror och förnödenheter 24 12 24 12 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 2 647 2 124 Fordringar hos Älmhults kommun 11 856 35 109 Övriga fordringar 2 025 1 830 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 3 811 2 679 20 339 41 742 Kassa och bank 4 196 3 783 Summa omsättningstillgångar 24 559 45 537 SUMMA TILLGÅNGAR 1 013 108 1 006 255 ElmeSni dårasr e1d5ov4i sanivn g4 270225 Sida 6 av 28 (Signerat, SHA-256 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF) Elmen AB 6 (26) 556280-5217 Balansräkning - koncernen Belopp i tkr Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Aktiekapital 18 100 100 Övrigt tillskjutet kapital 57 530 57 530 Annat eget kapital inkl årets resultat 224 659 222 208 Eget kapital hänförligt till moderföretagets aktieägare 282 289 279 838 Innehav utan bestämmande inflytande 2 603 2 582 Summa eget kapital 284 892 282 420 Avsättningar Uppskjuten skatteskuld 19 5 635 3 856 5 635 3 856 Långfristiga skulder 20,21 Skulder till kreditinstitut 645 244 645 384 Skulder till Älmhults kommun 6 500 6 500 651 744 651 884 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 152 165 Förskott från kunder 189 200 Leverantörsskulder 11 546 9 925 Skatteskulder 568 291 Övriga kortfristiga skulder 1 702 1 637 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 56 680 55 877 70 837 68 095 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 013 108 1 006 255 ElmeSni dårasr e1d5ov5i sanivn g4 270225 Sida 7 av 28 (Signerat, SHA-256 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF) Elmen AB 7 (26) 556280-5217 Kassaflödesanalys - koncern 2025-01-01- 2024-01-01- Belopp i tkr Not 2025-12-31 2024-12-31 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 4 661 4 861 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m 21 112 25 041 25 773 29 902 Betald skatt / återbetald skatt -132 41 Kassaflöde från den löpande verksamheten före 25 641 29 943 förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning (+) av varulager -12 -9 Ökning(-)/Minskning (+) av rörelsefordringar 21 403 931 Ökning(+)/Minskning (-) av rörelseskulder 2 477 5 858 Kassaflöde från den löpande verksamheten 49 509 36 723 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -49 193 -35 910 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 0 139 Avyttring av finansiella tillgångar 250 200 Kassaflöde från investeringsverksamheten -48 943 -35 571 Finansieringsverksamheten Amortering av låneskulder -153 -165 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -153 -165 Årets kassaflöde 413 987 Likvida medel vid årets början 3 783 2 796 Likvida medel vid årets slut 4 196 3 783 Noter till kassaflödesanalysen - koncern 2025-01-01- 2024-01-01- 2025-12-31 2024-12-31 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m Av- och nedskrivningar 33 778 34 749 Reversering av nedskrivningar -12 666 -10 944 Vinst vid avyttring av anläggningstillgångar 0 -139 Förlust vid avyttring av anläggningstillgångar 0 1 375 21 112 25 041 ElmeSni dårasr e1d5ov6i sanivn g4 270225 Sida 8 av 28 (Signerat, SHA-256 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF) Elmen AB 8 (26) 556280-5217 Resultaträkning - moderföretag Belopp i tkr Not 2025-01-01- 2024-01-01- 2025-12-31 2024-12-31 Nettoomsättning 0 0 Bruttoresultat 0 0 Försäljnings- och administrationskostnader -323 -176 Övriga rörelseintäkter 5 100 87 Rörelseresultat 7,8 -223 -89 Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag 23 435 943 Räntekostnader och liknande resultatposter 9 -443 -626 Resultat efter finansiella poster -231 228 Resultat före skatt -231 228 Skatt på årets resultat 10 0 0 Årets resultat -231 228 ElmeSni dårasr e1d5ov7i sanivn g4 270225 Sida 9 av 28 (Signerat, SHA-256 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF) Elmen AB 9 (26) 556280-5217 Balansräkning - moderföretag Belopp i tkr Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 12 59 59 59 59 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 24 70 072 70 072 70 072 70 072 Summa anläggningstillgångar 70 131 70 131 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar hos koncernföretag 435 943 Övriga fordringar 0 4 435 947 Summa omsättningstillgångar 435 947 SUMMA TILLGÅNGAR 70 566 71 078 ElmeSni dårasr e1d5ov8i sanivn g4 270225 Sida 10 av 28 (Signerat, SHA-256 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF) Elmen AB 1 0(26) 556280-5217 Balansräkning - moderföretag Belopp i tkr Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 18 100 100 Reservfond 20 20 120 120 Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust 55 340 55 112 Årets resultat -231 228 55 109 55 340 Summa eget kapital 55 229 55 460 Långfristiga skulder 20 Skulder till Älmhults kommun 6 500 6 500 6 500 6 500 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 119 0 Skulder till Älmhults kommun 8 653 9 058 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 65 60 8 837 9 118 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 70 566 71 078 ElmeSni dårasr e1d5ov9i sanivn g4 270225 Sida 11 av 28 (Signerat, SHA-256 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF) Elmen AB 1 1(26) 556280-5217 Kassaflödesanalys - moderföretag 2025-01-01- 2024-01-01- Belopp i tkr Not 2025-12-31 2024-12-31 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster -231 228 -231 228 Kassaflöde från den löpande verksamheten före -231 228 förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning (+) av rörelsefordringar 512 -182 Ökning(+)/Minskning (-) av rörelseskulder -281 -46 Kassaflöde från den löpande verksamheten 0 0 Årets kassaflöde 0 0 Likvida medel vid årets början 0 0 Likvida medel vid årets slut 0 0 ElmeSni dårasr e1d6ov0i sanivn g4 270225 Sida 12 av 28 (Signerat, SHA-256 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF) Elmen AB 1 2(26) 556280-5217 Noter Not 1 Redovisningsprinciper Belopp i tkr om inget annat anges. Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen (1995:1554) och enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Koncernredovisning Dotterföretag är företag i vilka moderföretaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av röstetalet eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande innebär en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Redovisningen av rörelseförvärv bygger på enhetssynen. Det innebär att förvärvsanalysen upprättas per den tidpunkt då förvärvaren får bestämmande inflytande. Från och med denna tidpunkt ses förvärvaren och den förvärvade enheten som en redovisningsenhet. Tillämpningen av enhetssynen innebär vidare att alla tillgångar (inklusive goodwill) och skulder samt intäkter och kostnader medräknas i sin helhet även för delägda dotterföretag. Anskaffningsvärdet för dotterföretag beräknas till summan av verkligt värde vid förvärvstidpunkten för erlagda tillgångar med tillägg av uppkomna och övertagna skulder samt emitterade eget kapitalinstrument, utgifter som är direkt hänförliga till rörelseförvärvet samt eventuell tilläggsköpeskilling. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet, med några undantag, vid förvärvstidpunkten av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt minoritetsintresse. Minoritetsintresse värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Från och med förvärvstidpunkten inkluderas i koncernredovisningen det förvärvade företagets intäkter och kostnader, identifierbara tillgångar och skulder liksom eventuell uppkommen goodwill eller negativ goodwill. I koncernredovisningen faller koncernföretagens bokslutsdispositioner bort och ingår i det redovisade resultatet efter avdrag för uppskjuten skatt. Detta innebär att koncernföretagens obeskattade reserver i koncernens balansräkning fördelas mellan uppskjuten skatteskuld och eget kapital. Minoritetens andel av årets resultat redovisas i direkt anslutning till årets resultat samt att eget kapital som hänför sig till minoriteten återfinns på en separat rad i i koncernens egna kapital (Innehav utan bestämmande inflytande). Värderingsprinciper mm Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Intäkter Hyresintäkter Hyresintäkter redovisas i den period hyran avser, innebärande att förskottsbetalda hyror redovisas i balansräkningen som förutbetalda intäkter. Ränta och utdelning Ersättning i form av ränta och utdelning redovisas som intäkt när det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen har tillförts koncernen samt när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Anslutningsavgifter Fakturerade anslutningsavgifter fördelas över de intäktsgenererande tillgångarnas beräknade nyttjandeperiod för att matcha avskrivningar på dessa tillgångar. Den del av fakturerade anslutningsavgifter som avser framtida del av nyttjandeperioden redovisas som förutbetalda intäkter. ElmeSni dårasr e1d6ov1i sanivn g4 270225 Sida 13 av 28 (Signerat, SHA-256 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF) Elmen AB 1 3(26) 556280-5217 Immateriella och materiella anläggningstillgångar Förvaltningsfastigheter innehas i syfte att generera hyresintäkter och/eller värdestegring. I begreppet förvaltningsfastigheter ingår byggnader, mark och markanläggningar. Förvaltningsfastigheter upptas till anskaffningsvärdet med tillägg för eventuella förbättringsarbeten minskat med planenliga avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Pågående nyanläggningar värderas på motsvarande sätt. Materiella anläggningstillgångar har delats upp på betydande komponenter när komponenterna har väsentligt olika nyttjandeperioder. När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuellt kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras. Utgifter för löpande reparationer och underhåll redovisas som kostnader i den period de uppstår. Avskrivningar Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod eftersom det återspeglar den förväntade förbrukningen av tillgångens framtida ekonomiska fördelar. Avskrivningen redovisas som kostnad i resultaträkningen. Avskrivningsbart belopp utgörs av anskaffningsvärdet minskat med ett restvärde om detta är väsentligt. Följande avskrivningstider tillämpas: År Immateriella anläggningstillgångar -Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 5 Förvaltningsfastigheter -Markanläggningar och markinventarier 5 - 20 -Övriga byggnadskomponenter 15 - 100 Tekniska anläggningar -Fibernät 35 Inventarier, verktyg och installationer -Inventarier, verktyg och installationer 3 - 10 Nedskrivningar I samband med bokslutet görs en intern värdering per fastighet med hjälp av värderingsverktyget Datscha. Dessutom görs en extern värdering vid nyproduktion och större ombyggnader samt utvalda enstaka fastigheter. Värderingsmodellen beaktar fastigheternas nuvarande och framtida hyresnivåer, uthyrningsgrad samt schabloniserade drift- och underhållskostnader. Ett direktavkastningskrav bedöms för varje fastighet och ligger inom intervallet 4,6%-7,9%. För fastigheter som vid värderingstillfället har ett högre bokfört värde än det aktuella, bedömda verkliga värdet, görs en individuell prövning. Nedskrivning görs, om behov uppstår, med erforderligt belopp. Tidigare nedskrivningar prövas vid varje bokslut, vilket innebär att tidigare gjorda nedskrivningar kan helt eller delvis återföras, alternativt att ytterligare nedskrivning kan aktualiseras. Nedskrivning kan dessutom göras av pågående projekt om bedömt behov föreligger. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas utifrån anskaffningsvärdet. Instrument redovisas i balansräkningen när koncernen blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört. ElmeSni dårasr e1d6ov2i sanivn g4 270225 Sida 14 av 28 (Signerat, SHA-256 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF) Elmen AB 1 4(26) 556280-5217 Koncernen bokför inte förändringar i ränteswapparnas marknadsvärden i resultaträkningen. Redovisningen har upprättats enligt kap. 11 BFNAR 2012:1. I noten Skulder till kreditinstitut redovisas ingångna ränteswappar till anskaffningsvärdet/nominellt belopp och beräknat marknadsvärde per balansdagen. Marknadsvärdering av bolagets ingångna ränteswappar per balansdagen sker av det kreditinstitut som ställt ut ränteswappen. Ersättningar till anställda Ersättningar till anställda avser alla typer av ersättningar som koncernen lämnar till de anställda. Koncernens ersättningar innefattar bland annat löner, betald semester, betald frånvaro och ersättningar efter avslutad anställning (pensioner). Redovisning sker i takt med intjänandet. Kortfristiga ersättningar redovisas som kostnad och skuld då det finns en legal eller informell förpliktelse att betala ut en ersättning till följd av en tidigare händelse och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Ersättningar till anställda efter avslutad anställning avser avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensionsplaner. Koncernen har valt att klassificera sina planer för ersättning efter avslutad anställning som avgiftsbestämda planer. I de avgiftsbestämda planerna betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter, även om det andra företaget inte kan uppfylla sina åtaganden. Utgifter för avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad under den period de anställda utför de tjänster som ligger till grund för förpliktelsen. Låneutgifter Låneutgifter för lånat kapital kostnadsförs i resultaträkningen i den period de uppstår. Skatt Skatt på årets resultat i resultaträkningen består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskapsår som avser årets skattepliktiga resultat och den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte har redovisats. Uppskjuten skatt är inkomstskatt för skattepliktigt resultat avseende framtida räkenskapsår till följd av tidigare transaktioner eller händelser. Uppskjuten skatteskuld redovisas för alla skattepliktiga temporära skillnader, dock inte för temporära skillnader som härrör från första redovisningen av goodwill. Uppskjuten skattefordran redovisas för avdragsgilla temporära skillnader och för möjligheten att i framtiden använda skattemässiga underskottsavdrag. Värderingen baseras på hur det redovisade värdet för motsvarande tillgång eller skuld förväntas återvinnas respektive regleras. Beloppen baseras på de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen och har inte nuvärdesberäknats. Uppskjutna skattefordringar har värderats till högst det belopp som sannolikt kommer att återvinnas baserat på innevarande och framtida skattepliktiga resultat. Värderingen omprövas varje balansdag. I koncernbalansräkningen delas obeskattade reserver upp på uppskjuten skatt och eget kapital. Offentliga bidrag Offentliga bidrag relaterade till förvärv av anläggningstillgångar redovisas i balansräkningen genom att bidraget reducerar anläggningstillgångens redovisade värde. Fordringar, skulder och avsättningar Om inget annat anges ovan värderas kortfristiga fordringar till det lägsta av anskaffningsvärde och det belopp varmed de beräknas bli reglerade. Långfristiga fordringar och långfristiga skulder värderas efter det första värderingstillfället till upplupet anskaffningsvärde. Övriga skulder och avsättningar värderas till det belopp varmed de beräknas bli reglerade. Övriga tillgångar redovisas till anskaffningsvärde om inget annat anges ovan. ElmeSni dårasr e1d6ov3i sanivn g4 270225 Sida 15 av 28 (Signerat, SHA-256 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF) Elmen AB 1 5(26) 556280-5217 Uppskattningar och bedömningar Upprättandet av bokslut och tillämpning av redovisningsprinciper baseras ofta på ledningens bedömningar, uppskattningar och antaganden som anses vara rimliga vid den tidpunkt då bedömningen görs. Uppskattningar och bedömningar är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer, som under rådande omständigheter anses vara rimliga. Resultatet av dessa används för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder, som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Redovisningsprinciper i moderföretaget Redovisningsprinciperna i moderföretaget överensstämmer med de ovan angivna redovisningsprinciperna i koncernredovisningen utom i nedanstående fall. Andelar i koncernföretag Andelar i koncernföretag redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Utdelningar redovisas som intäkt, även om utdelningen avser ackumulerade vinster innan förvärvstidpunkten. Utdelningen redovisas i normalfallet när behörigt organ fattat beslut om den och utdelningen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Not 2 Nettoomsättning 2025-01-01- 2024-01-01- 2025-12-31 2024-12-31 Koncern Hyresintäkter 108 283 106 203 Förvaltningsintäkter 1 491 1 567 Övrig omsättning 16 527 15 640 126 301 123 410 Not 3 Fastighetskostnader 2025-01-01- 2024-01-01- 2025-12-31 2024-12-31 Koncern Driftskostnader -58 156 -53 646 Underhållskostnader -10 946 -10 079 Fastighetsskatt -2 487 -2 364 Av- och nedskrivningar -20 971 -23 644 -92 560 -89 733 ElmeSni dårasr e1d6ov4i sanivn g4 270225 Sida 16 av 28 (Signerat, SHA-256 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF) Elmen AB 1 6(26) 556280-5217 Not 4 Av- och nedskrivningar 2025-01-01- 2024-01-01- 2025-12-31 2024-12-31 Koncern Avskrivningar enligt plan fördelade per tillgång: -Balanserade utgifter -72 -73 -Förvaltningsfastigheter -26 095 -25 538 -Tekniska anläggningar -5 623 -5 528 -Inventarier, verktyg och installationer -1 764 -1 934 -33 554 -33 073 Avskrivningar enligt plan fördelade per funktion: -Fastighetskostnader -33 413 -32 911 -Försäljnings- och administrationskostnader -141 -162 -33 554 -33 073 Nedskrivningar fördelade per tillgång: -Förvaltningsfastigheter -224 -1 676 -224 -1 676 Nedskrivningar fördelade per funktion: -Fastighetskostnader -224 -1 676 -224 -1 676 Återförda nedskrivningar fördelade per tillgång: -Förvaltningsfastigheter 12 665 10 944 12 665 10 944 Återförda nedskrivningar fördelade per funktion: -Fastighetskostnader 12 665 10 944 12 665 10 944 Not 5 Övriga rörelseintäkter 2025-01-01- 2024-01-01- 2025-12-31 2024-12-31 Koncern Realisationsvinster materiella anläggningstillgångar 0 139 Övrigt 60 7 60 146 Moderföretag Övrigt 100 87 100 87 Not 6 Övriga rörelsekostnader 2025-01-01- 2024-01-01- 2025-12-31 2024-12-31 Koncern Realisationsförluster materiella anläggningstillgångar 0 -1 374 0 -1 374 ElmeSni dårasr e1d6ov5i sanivn g4 270225 Sida 17 av 28 (Signerat, SHA-256 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF) Elmen AB 1 7(26) 556280-5217 Not 7 Arvode och kostnadsersättning till revisorer 2025-01-01- 2024-01-01- 2025-12-31 2024-12-31 Koncern Ernst & Young AB Revisionsuppdrag 258 275 Andra uppdrag 14 50 Summa 272 325 Moderföretag Ernst & Young AB Revisionsuppdrag 40 40 Summa 40 40 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på företagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Not 8 Anställda, personalkostnader och arvoden till styrelse Medelantalet anställda 2025-01-01- 2024-01-01- 2025-12-31 Varav män 2024-12-31 Varav män Moderföretag Sverige 0 0 0 0 Totalt moderföretaget 0 0 0 0 Dotterföretag Sverige 32 22 32 22 Totalt dotterföretag 32 22 32 22 Koncernen totalt 32 22 32 22 Redovisning av könsfördelning bland ledande befattningshavare 2025-12-31 2024-12-31 Andel Andel kvinnor i % kvinnor i % Moderföretag Styrelsen 0 0 Övriga ledande befattningshavare 100 100 Koncern Styrelsen 26 37 Övriga ledande befattningshavare 40 40 Uppgifterna avser förhållandet på balansdagen. ElmeSni dårasr e1d6ov6i sanivn g4 270225 Sida 18 av 28 (Signerat, SHA-256 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF) Elmen AB 1 8(26) 556280-5217 Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader, inklusive pensionskostnader 2025-01-01- 2024-01-01- 2025-12-31 2024-12-31 Moderföretag Styrelse och VD 46 82 Övriga anställda 0 0 Summa 46 82 Sociala kostnader 0 0 (varav pensionskostnader) 0 0 Koncern Styrelse och VD 2 047 2 035 Övriga anställda 14 948 14 162 Summa 16 995 16 197 Sociala kostnader 6 971 6 740 (varav pensionskostnader) 1) 1 547 1 454 1) Av koncernens pensionskostnader avser 454 tkr (fg år 453 tkr) koncernens styrelse och VD. Avgångsvederlag På grund av att VD ej omfattas av lagen om anställningsskydd har följande avtal träffats. Om uppsägning sker från bolagets sida utgår avgångsvederlag till VD med 12 månadslöner. Not 9 Räntekostnader och liknande resultatposter 2025-01-01- 2024-01-01- 2025-12-31 2024-12-31 Koncern Räntekostnader -15 855 -16 253 Borgensavgift -3 162 -4 053 -19 017 -20 306 Moderföretag Räntekostnader -443 -626 -443 -626 ElmeSni dårasr e1d6ov7i sanivn g4 270225 Sida 19 av 28 (Signerat, SHA-256 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF) Elmen AB 1 9(26) 556280-5217 Not 10 Skatt på årets resultat 2025-01-01- 2024-01-01- 2025-12-31 2024-12-31 Koncern Aktuell skatt -409 0 Uppskjuten skatt -1 780 -1 229 -2 189 -1 229 Moderföretag Aktuell skatt 0 0 Uppskjuten skatt 0 0 0 0 Avstämning effektiv skatt 2025-01-01- 2024-01-01- 2025-12-31 2024-12-31 Koncern Resultat före skatt 4 661 4 861 Skatt enligt gällande skattesats (20,6%) -960 -1 002 Skatteeffekt av: Ej avdragsgilla kostnader -124 -86 Ökning av underskottsavdrag, ej aktiverat -46 -18 Utnyttjat underskottsavdrag, tidigare ej aktiverat 90 533 Temporära skillnader fastigheter -11 -11 Ej skattepliktiga intäkter 82 65 Ränteavdragsbegränsningar -1 220 -992 Utrangering av fastigheter 0 282 Redovisad effektiv skatt -2 189 -1 229 Effektiv skattesats 47,0% 25,3% Moderföretag Resultat före skatt -231 228 Skatt enligt gällande skattesats (20,6%) 48 -47 Skatteeffekt av: Ej skattepliktiga intäkter 89 194 Ökning av underskottsavdrag, ej aktiverat -46 -18 Ränteavdragsbegränsningar -91 -129 Redovisad effektiv skatt 0 0 Effektiv skattesats 0,0% 0,0% Upplysningar om och förändring av uppskjuten skattefordran/skatteskuld, se not 19. ElmeSni dårasr e1d6ov8i sanivn g4 270225 Sida 20 av 28 (Signerat, SHA-256 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF) Elmen AB 2 0(26) 556280-5217 Not 11 Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 2025-12-31 2024-12-31 Koncern Ackumulerade anskaffningsvärden: -Vid årets början 363 363 363 363 Ackumulerade avskrivningar: -Vid årets början -194 -121 -Årets avskrivningar -72 -73 -266 -194 Redovisat värde vid årets slut 97 169 Not 12 Förvaltningsfastigheter 2025-12-31 2024-12-31 Koncern Ackumulerade anskaffningsvärden: -Vid årets början 1 133 844 1 133 264 -Nyanskaffningar 4 215 -Avyttringar och utrangeringar -4 173 -10 252 -Omklassificeringar 34 788 10 617 Vid årets slut 1 164 463 1 133 844 Ackumulerade avskrivningar: -Vid årets början -316 130 -299 475 -Avyttringar och utrangeringar 4 173 8 883 -Årets avskrivningar -26 095 -25 538 Vid årets slut -338 052 -316 130 Ackumulerade nedskrivningar: -Vid årets början -35 631 -46 575 -Omklassificeringar -224 0 -Återförda nedskrivningar 12 666 10 944 Vid årets slut -23 189 -35 631 Redovisat värde vid årets slut 803 222 782 083 Moderföretag Ackumulerade anskaffningsvärden: -Vid årets början 59 59 Vid årets slut 59 59 Redovisat värde vid årets slut 59 59 Verkligt värde Verkligt värde på förvaltningsfastigheterna har beräknats till 1 351 509 tkr (1 346 948 tkr). Värdering av fastigheterna har skett genom en intern värdering med hjälp av värderingsverktyget Datscha samt externa värderingar på vissa utvalda fastigheter. Faktiska hyresnivåer och schabloniserade drift- och underhållskostnader har beräknats. Framräknade driftsnetton och restvärden har nuvärdesberäknats med marknadsanpassade direktavkastningskrav. Schablonkostnaderna har prövats individuellt och justerats om behov för detta föreligger. ElmeSni dårasr e1d6ov9i sanivn g4 270225 Sida 21 av 28 (Signerat, SHA-256 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF) Elmen AB 2 1(26) 556280-5217 Not 13 Tekniska anläggningar 2025-12-31 2024-12-31 Koncern Ackumulerade anskaffningsvärden: -Vid årets början 191 464 185 710 -Nyanskaffningar 4 353 5 754 -Vid årets slut 195 817 191 464 Ackumulerade avskrivningar: -Vid årets början -36 697 -31 169 -Årets avskrivningar -5 623 -5 528 -Vid årets slut -42 320 -36 697 Redovisat värde vid årets slut 153 497 154 767 Not 14 Inventarier, verktyg och installationer 2025-12-31 2024-12-31 Koncern Ackumulerade anskaffningsvärden: -Vid årets början 22 167 20 894 -Nyanskaffningar 1 281 2 559 -Avyttringar och utrangeringar 0 -1 286 -Vid årets slut 23 448 22 167 Ackumulerade avskrivningar: -Vid årets början -16 898 -16 244 -Avyttringar och utrangeringar 0 1 280 -Årets avskrivningar -1 764 -1 934 -Vid årets slut -18 662 -16 898 Redovisat värde vid årets slut 4 786 5 269 Not 15 Pågående nyanläggningar och förskott materiella anläggningstillgångar 2025-12-31 2024-12-31 Koncern -Vid årets början 17 820 2 731 -Investeringar 43 555 27 382 -Årets nedskrivningar -224 -1 676 -Omklassificeringar -34 564 -10 617 Redovisat värde vid årets slut 26 587 17 820 Not 16 Andra långfristiga värdepappersinnehav 2025-12-31 2024-12-31 Koncern Ackumulerade anskaffningsvärden: -Vid årets början 60 60 -Vid årets slut 60 60 Redovisat värde vid årets slut 60 60 ElmeSni dårasr e1d7ov0i sanivn g4 270225 Sida 22 av 28 (Signerat, SHA-256 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF) Elmen AB 2 2(26) 556280-5217 Not 17 Andra långfristiga fordringar 2025-12-31 2024-12-31 Koncern Ackumulerade anskaffningsvärden: -Vid årets början 550 750 -Reglerade fordringar -250 -200 -Vid årets slut 300 550 Redovisat värde vid årets slut 300 550 Not 18 Antal aktier och kvotvärde 2025-12-31 2024-12-31 A-aktier antal aktier 1 000 1 000 kvotvärde, kr 100 100 Not 19 Uppskjuten skatteskuld 2025-12-31 2024-12-31 Koncern -Vid årets början 3 856 2 626 -Tillkommande poster 1 779 1 230 5 635 3 856 Specifikation uppskjutna skatteskulder Temporära skillnader avseende fastigheter 11 940 8 670 Obeskattade reserver 331 306 12 271 8 976 Specifikation uppskjutna skattefordringar Outnyttjade underskottsavdrag -6 636 -5 120 -6 636 -5 120 Uppskjuten skatteskuld (netto) 5 635 3 856 ElmeSni dårasr e1d7ov1i sanivn g4 270225 Sida 23 av 28 (Signerat, SHA-256 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF) Elmen AB 2 3(26) 556280-5217 Not 20 Långfristiga skulder 2025-12-31 2024-12-31 Koncern Skulder som förfaller inom 1 år från balansdagen: Skulder till kreditinstitut 208 000 81 000 208 000 81 000 Skulder som förfaller mellan 1 år och 5 år från balansdagen: Skulder till kreditinstitut 385 673 448 660 385 673 448 660 Skulder som förfaller senare än 5 år från balansdagen: Skulder till kreditinstitut 51 571 115 724 Skulder till Älmhults kommun 6 500 6 500 58 071 122 224 Summa 651 744 651 884 Moderföretag Skulder som förfaller senare än 5 år från balansdagen: Skulder till Älmhults kommun 6 500 6 500 6 500 6 500 Not 21 Finansiella instrument och riskhantering Säkringsredovisning (dotterbolaget Älmhultsbostäder AB) De långfristiga skulderna är föremål för risker/möjligheter vid förändringar av marknadsräntorna. För att hantera dessa risker/möjligheter används finansiella derivatinstrument, s.k. ränteswappar. På detta sätt kan räntebindningen och kapitalbindningen hanteras med full flexibilitet. Förutsättningar skapas för att, när som helst, förändra räntebindningstiden och bättre möta förändringar på räntemarknaden. Riktlinjer och ramar för riskhanteringen är fastlagda i en av styrelsen beslutad finanspolicy. Per bokslutsdagen finns derivatavtal som totalt uppgår till 80 MSEK (80 MSEK). Marknadsvärdet på derivatavtalen uppgår till 3,6 MSEK (0,4 MSEK). Marknadsvärdet representerar den kostnad/intäkt som skulle uppstå om man avslutar avtalen i förtid. Analogt skulle motsvarande marknadsvärde (s.k. ränteskillnadsersättning) uppstå om man istället valt att använda långa räntebindningar på enskilda lån. Om respektive rämteswapavtal kvarstår t.o.m. sitt slutförfallodatum kommer undervärdet/övervärdet att löpande elimineras. Så kallad "Säkringsredovisning" tillämpas avseende derivat, bl.a. innebärande att värdeförändringar i derivatavtal inte redovisas över resultaträkningen. Det ska finnas en ekonomisk relation mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Säkringsförhållandet ska vara effektivt och dokumenteras när säkring ingås. Uppföljning av ekonomisk relation och effektivitet sker löpande via rutiner för finansiell rapportering. Särskild dokumentation är upprättad som bl.a. fastlägger strategier och mål för riskhanteringen. 2025-12-31 2024-12-31 De långfristiga skulderna förfaller till betalning enligt följande: Inom 1 år 208 000 81 000 Mellan 1 och 5 år 320 000 387 000 Senare än 5 år 50 000 110 000 578 000 578 000 Samtliga lån har klassificerats som långfristiga skulder, då de ingår i företagets långsiktiga finansiering av verksamheten och bedömningen är att de kommer att förlängas. ElmeSni dårasr e1d7ov2i sanivn g4 270225 Sida 24 av 28 (Signerat, SHA-256 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF) Elmen AB 2 4(26) 556280-5217 Bokfört Verkligt Nominellt Derivatinstrument värde värde belopp Ränteswap SEB 0 3 433 80 000 0 3 433 80 000 Not 22 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2025-12-31 2024-12-31 Koncernen Upplupna löner och semesterlöner 1 781 1 597 Upplupna sociala avgifter 894 890 Upplupna räntekostnader 1 005 817 Övriga upplupna kostnader 1 262 1 256 Förutbetalda hyresintäkter 8 460 7 776 Övriga förutbetalda intäkter 43 278 43 541 56 680 55 877 Moderföretaget Övriga upplupna kostnader 65 60 65 60 Not 23 Resultat från andelar i koncernföretag 2025-01-01- 2024-01-01- 2025-12-31 2024-12-31 Moderföretag Anteciperad utdelning 435 943 435 943 Not 24 Andelar i koncernföretag 2025-12-31 2024-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden: -Vid årets början 70 072 70 072 -Vid årets slut 70 072 70 072 Redovisat värde vid årets slut 70 072 70 072 Spec av moderföretagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier. 2025-12-31 2024-12-31 Antal Redovisat Redovisat Dotterföretag / Org nr / Säte andelar i % värde värde Älmhultsbostäder AB 2 200 100 29 342 29 342 556347-7420, Älmhult ElmNet AB 1 000 100 40 000 40 000 556967-8831, Älmhult Älmhults Terminal AB 306 51 730 730 556373-3319, Älmhult 70 072 70 072 ElmeSni dårasr e1d7ov3i sanivn g4 270225 Sida 25 av 28 (Signerat, SHA-256 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF) Elmen AB 2 5(26) 556280-5217 Not 25 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser - koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Ställda säkerheter Inga Inga Eventualförpliktelser Garantibelopp Fastigo 285 274 Summa eventualförpliktelser 285 274 Not 26 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser - moderföretaget 2025-12-31 2024-12-31 Ställda säkerheter Inga Inga Eventualförpliktelser Inga Inga Not 27 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut Inga väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång har inträffat. Not 28 Nyckeltalsdefinitioner Balansomslutning: Totala tillgångar. Soliditet: (Totalt eget kapital + 79,4 % av obeskattade reserver) / Totala tillgångar. ElmeSni dårasr e1d7ov4i sanivn g4 270225 Sida 26 av 28 (Signerat, SHA-256 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF) Elmen AB 2 6(26) 556280-5217 Underskrifter Årsredovisningens innehåll bestämdes den 23 februari 2026. Den dag som framgår av våra elektroniska underskrifter Lars Ingvert Susann Pettersson Styrelseordförande Verkställande direktör Jakob Willborg Eva Ballovare Suppleant för Gusten Mårtensson Vår revisionsberättelse har lämnats den dag som framgår av vår elektroniska underskrift Ernst & Young AB Daniel Lantz Auktoriserad revisor ElmeSni dårasr e1d7ov5i sanivn g4 270225 Sida 27 av 28 (Signerat, SHA-256 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF) Signering Följande parter har signerat detta dokument Namn: Susann Pettersson Datum: 2026-03-03 15:25 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF Namn: LARS GUNNAR INGVERT Datum: 2026-03-03 18:15 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF Namn: Jakob Willborg Datum: 2026-03-03 20:54 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF Namn: Eva-Marie Ballovarre Datum: 2026-03-03 21:16 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF Namn: Roland Daniel Lantz Datum: 2026-03-04 08:52 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF ElmeSni dårasr e1d7ov6i sanivn g4 270225 Sida 28 av 28 (Signerat, SHA-256 6CF59CDB8056B61D1D282AA833B96FCFB907AB2FB9706A9C1F3AB459342463EF) Tjänsteskrivelse 2026-06-09 1(2) Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Douglas Truedsson douglas.truedsson@almhult.se Tjänsteskrivelse om yttrande om överklagat beslut angående solpark Råshult 1:5 Ärendenummer KS 2023/262 Sammanfattning av ärendet Ett ärende gällande uppförande av en solcellspark på fastigheten Råshult 1:5 har överklagats till mark- och miljödomstolen. Domstolen har gett Älmhults kommun möjlighet att inkomma med ett kompletterande yttrande i processen. Miljö- och byggnämnden yttrade sig i ett tidigare skede av processen 2025-03- 17 § 36. Med anledning av den nu pågående överklagandefristen remitterades ärendet till miljö- och byggnämnden och kommunstyrelsen för synpunkter. Miljö- och byggnämnden behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 2026- 06-08 § 65. Miljö- och byggnämnden beslutade att föreslå kommunstyrelsen att avge sitt yttrande i ärendet som sitt eget. Eftersom frågan är av kommunövergripande karaktär ska kommunens slutgiltiga yttrande beslutas av kommunstyrelsen. Beslutsnivå Kommunstyrelsen punkt 1 Beslutsunderlag • Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2026-06-09 • Miljö- och byggnämndens beslut 2026-06-08 § 65 • Miljö- och byggförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2026-05-28 • Miljö- och byggnämndens beslut 2025-03-17 § 36 • Beslut om bifall med villkor 32605970 • Växjö TR M 3973-25 Aktbil 26 • Växjö TR M 3973-25 Aktbil 1 Överklagande med begäran • Växjö TR M 3973-25 Aktbil 14 250901 Solkompaniets utvecklad • Växjö TR M 3973-25 Aktbil 15 Bilaga 1 Påverkan på bostadsh Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen antar miljö- och byggnämndens yttrande 2026-06-08 § 65 som sitt eget: Tjänsteskrivelse 2026-06-09 2(2) Miljö- och byggnämnden håller fast vid bedömningen att skyddsavstånd mellan solcellsanläggningen och närliggande bostäder är nödvändiga. Solcellsparken ligger som närmst 45 meter från gränsen (50 från paneler) till närmsta hushållen. Ansökan föreslår ett skyddsavstånd på minst 45 m. En del av skyddsavståndet ska bestå av naturlig skog och sly. Miljö- och byggnämnden anser dock att denna skyddsbarriär, som föreslås för att minska insyn, i sin nuvarande form riskerar att vara otillräcklig. Skog kommer att avverkas bakom de föreslagna 45 metrarna, vilket innebär att insynen från boenden mot solcellsanläggningen ändå kommer att vara möjlig, och därmed kan den visuella störningen kvarstå. Vidare kan detta påverka den övergripande landskapsbilden negativt. Miljö- och byggnämnden bedömer att skyddsavstånd behövs för att begränsa påverkan på boendemiljö och landskapsbild samt för att säkerställa en rimlig hänsyn till närboende. Även om påverkan från en solcellsanläggning ofta är begränsad jämfört med andra typer av verksamheter kan större sammanhängande anläggningar innebära en betydande visuell påverkan och förändring av landskapskaraktären. Bedömningen av lämpligt skyddsavstånd behöver utgå från platsens förutsättningar, såsom terräng, vegetation, insynsförhållanden, bostädernas placering och anläggningens omfattning. Miljö- och byggnämnden anser att skyddsavstånd till bostäder som huvudregel inte bör understiga 50 meter. Skyddsavstånd om cirka 70–100 meter vara fördelaktiga och väl motiverade för att begränsa påverkan på närboende. Miljö- och byggnämnden anser att föreskrivna skyddsavstånd utgör rimliga försiktighetsmått enligt 2 kap. miljöbalken och att villkoret inte kan anses vara oproportionerligt med hänsyn till syftet att skydda människors boendemiljö och begränsa negativ påverkan på landskapsbilden. Douglas Truedsson Susann Pettersson Nämndsekreterare Kommunchef Beslutet skickas till (efter slutbehandling) Mark- och miljödomstolen i Växjo Sa mmanträdesprotokoll 2026-06-08 Sidnummer, beslut 1(3) Miljö- och byggnämnden

§ 64 Barnbokslut 2025 Ärendenummer KS 2026/95 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna barnbokslutet för 2025. Beslutsnivå Kommunfullmäktige punkt 1 Sammanfattning av ärendet Sedan barnkonventionen blev svensk lag 2020 har Älmhults kommun haft ett aktivt arbete med implementeringen av konventionen. Älmhults kommun har en barnrättsgrupp med representanter från kommunens förvaltningar samt det kommunala bolaget Älmhultsbostäder. Barnrättsgruppen har en stöttande funktion i att utveckla kommunens barnrättsarbete och har tillsammans tagit fram en kommunövergripande policy samt verksamhetsplan med tillhörande mål som beskriver hur Älmhults kommun ska arbeta med barnkonventionen. Barnbokslutet används för att sammanställa, utvärdera och följa upp hur långt kommunen har kommit med målen under 2025. Bokslutet redovisar aktiviteterna som har genomförts för respektive mål och delmål. Sedan görs en bedömning om målen har uppfyllts eller ej. Detta ger en indikation på hur Älmhults kommun bör fortsätta att arbeta med barnkonventionen under 2026. Beslutsunderlag • Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2026-05-18 • Barnbokslut 2025, daterad 2026-05-18 • Barnrättsbaserat beslutsunderlag, fördjupad variant, daterad 2026-05-18 Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Sa mmanträdesprotokoll 2026-05-26 Sidnummer, beslut 2(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsens arbetsutskott kan besluta i enlighet med kommunledningsförvaltningens förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar så. _____ Beslutet skickas till (efter slutbehandling) Samtliga nämnder Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 2026-05-20 1(2) Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Emelie Olsson Emelie.olsson@almhult.se Tjänsteskrivelse om barnbokslut 2025 Ärendenummer KS 2026/95 Sammanfattning av ärendet Sedan barnkonventionen blev svensk lag 2020 har Älmhults kommun haft ett aktivt arbete med implementeringen av konventionen. Älmhults kommun har en barnrättsgrupp med representanter från kommunens förvaltningar samt det kommunala bolaget Älmhultsbostäder. Barnrättsgruppen har en stöttande funktion i att utveckla kommunens barnrättsarbete och har tillsammans tagit fram en kommunövergripande policy samt verksamhetsplan med tillhörande mål som beskriver hur Älmhults kommun ska arbeta med barnkonventionen. Barnbokslutet används för att sammanställa, utvärdera och följa upp hur långt kommunen har kommit med målen under 2025. Bokslutet redovisar aktiviteterna som har genomförts för respektive mål och delmål. Sedan görs en bedömning om målen har uppfyllts eller ej. Detta ger en indikation på hur Älmhults kommun bör fortsätta att arbeta med barnkonventionen under 2026. Beslutsnivå Kommunfullmäktige punkt 1 Beslutsunderlag • Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2026-05-18 • Barnbokslut 2025, daterad 2026-05-18 • Barnrättsbaserat beslutsunderlag, fördjupad variant, daterad 2026-05-18 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen. 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna barnbokslutet för 2025. Emelie Olsson Susann Pettersson Enhetschef individ- och familjeomsorg, barn och familj Kommunchef Tjänsteskrivelse 2026-05-20 2(2) Beslutet skickas till (efter slutbehandling) Samtliga nämnder 2025-05-18 1(23) Kommunstyrelsen Bokslut Barnbokslut Älmhults kommun 2025 Dokumentinformation Fastställt av Beslutsorgan eller person, Datum ev referens (ex §) Gäller från och med 2026-05-04 Implementeras av Barnrättsgruppen Älmhults kommun Ersätter Barnbokslut 2024 Framtaget av Emelie Olsson, enhetschef barn- och familjeenheten IFO Bokslut 2025-05-18 2(23) Innehåll 1. Älmhults kommuns arbete med barnkonventionen .....................................................3 Varför tar vi fram ett barnbokslut? ...............................................................................3 Barnkonventionen i korthet ..........................................................................................3 Förklaring av viktiga begrepp ........................................................................................4 Barn ............................................................................................................................4 Barnkonsekvensanalys ...............................................................................................4 Barnperspektiv ...........................................................................................................4 Barnens perspektiv .....................................................................................................4 Barnrättsperspektiv ....................................................................................................4 Barnrättsbaserat beslutsunderlag ..............................................................................4 2. Resultat och uppföljning – hur har det gått för våra mål under 2025? .........................5 Uppnått .........................................................................................................................5 På god väg .....................................................................................................................5 Behöver utvecklas .........................................................................................................5 Mål 1 Ökad kunskap i organisationen kring barnkonventionen och dess tillämpning ..5 Mål 2 Barn är delaktiga i beslut som berör dem ...........................................................8 Mål 3 Det finns ett tydligt barnrättsperspektiv i beslut som fattas ............................15 3. Övriga insatser ............................................................................................................17 Kommunledningsförvaltningen ..................................................................................17 Kultur- och fritidsförvaltningen .................................................................................18 Älmhults bostäder - Två Trygghetsvandringar har genomförts under 2025 .............18 4. Uppföljning på förslag på aktiviteter och åtgärder 2025 ............................................19 4.1 Mål 1: Ökad kunskap i organisationen kring barnkonventionen och dess tillämpning ..................................................................................................................19 4.2 Mål 2: Barn är delaktiga i beslut som rör dem ......................................................20 4.3 Mål 3: Det finns ett tydligt barnrättsperspektiv i beslut som fattas .....................22 5. Sammanställande bedömning om kommunens barnrättsarbete under 2025 ............22 Bokslut 2025-05-18 3(23) 1. Älmhults kommuns arbete med barnkonventionen I Älmhults kommun är nästan var fjärde invånare ett barn under 18 år och många barnfamiljer väljer att bosätta sig i kommunen. Älmhults kommun vill arbeta med att bli en mer barnvänlig kommun samtidigt som vi tycker att allt som vi gör för barn är bra för alla och gynnar hela kommunen. Ett aktivt arbete med barnkonventionen i kommunens samtliga verksamheter är en viktig del i arbetet med att bli en mer barnvänlig kommun där våra yngsta invånare mår bra, trivs och får sina rättigheter enligt barnkonventionen tillgodosedda. Sedan barnkonventionen blev svensk lag 2020 har Älmhults kommun haft ett aktivt arbete med implementeringen av konventionen. Eftersom kommunens alla verksamheter berör barn mer eller mindre på olika sätt har arbetet med barnkonventionen omfattat hela kommunens organisation och inte endast de verksamheter som arbetar direkt emot barn. Älmhults kommun har en barnrättsgrupp med representanter från kommunens samtliga förvaltningar samt det kommunala bolaget Älmhultsbostäder. Barnrättsgruppen har en stöttande funktion i att utveckla kommunens barnrättsarbete. Gruppen har tagit fram en kommunövergripande policy samt verksamhetsplan med tillhörande mål som beskriver hur Älmhults kommun ska arbeta med barnkonventionen. Ett barnrättsbaserats beslutsunderlag har även tagits fram som ska användas inför att olika åtgärder ska genomföras. Varför tar vi fram ett barnbokslut? Barnbokslutet används för att sammanställa, utvärdera och följa upp hur långt kommunen har kommit med målen under 2025 och är ett viktigt verktyg att mäta hur det går med arbete kring barnkonventionen. I barnboksslutet redovisas de olika aktiviteterna för respektive mål och delmål där de beskrivs om de har genomförts eller ej. Utefter det görs en bedömning kring huruvida målen har uppfyllts och om det kan finnas ett behov av revidering. Resultatet för 2025 visar vilka områden inom barnrättsarbetet som kommunen har kommit långt inom, respektive vilka områden som kräver fortsatta insatser. Barnboksslutet ger därför en tydlig indikation på hur Älmhults kommun bör fortsätta att arbeta med barnkonventionen under 2025. Något som är värt att notera är att flera av målen aldrig kommer att bli helt uppfyllda, utan är frågor som alltid behöver arbetas med i kommunens olika verksamheter. För dessa mål behövs det årliga uppföljningar för att säkerställa att arbetet fortskrider i rätt riktning. I barnboksslutet tas det även fram förslag på aktiviteter för det kommande året. Det är fjärde året i rad som Älmhults kommun tar fram ett barnbokslut och ambitionen är att förbättra vårt arbete med barnkonventionen för varje år. Barnkonventionen i korthet FN:s barnkonvention omfattar alla människor under 18 år och beslutades av FN:s generalförsamling 1989. Sverige ratificerade barnkonventionen 1989 och blev därefter svensk lag 2020 vilket innebär att bland annat stat, regioner och kommuner har skyldighet att säkerställa rättigheterna. Barn- konventionen har sin utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna där målet med konventionen är att ge alla barn oavsett bakgrund lika rättigheter. Alla barn som befinner sig i Sverige omfattas av barnkonventionen och ska ha rätt att behandlas med respekt och komma till tals. Barnkonventionen består av totalt 54 artiklar varav fyra av dem har definierats som grundprinciper: Bokslut 2025-05-18 4(23) • Artikel 2: Om alla barns lika värde och rättigheter. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. • Artikel 3: I alla åtgärder som rör barn ska i första hand det som bedöms vara barnets bästa beaktas. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet. • Artikel 6: Varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Det handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. • Artikel 12: Barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör hen. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Förklaring av viktiga begrepp Barn Enligt artikel 1 i barnkonventionen räknas varje individ under 18 år som ett barn. Något som är värt att poängtera är att barn är en heterogen grupp individer med olika förutsättningar, behov och bakgrunder. Exempelvis är det stor skillnad på en 3-åring och en 16-åring. Faktorer som exempelvis ålder, kön, socioekonomisk bakgrund, funktionsvariation och etnicitet kan behöva beaktas. Barnkonsekvensanalys I en barnkonsekvensanalys görs en bedömning utifrån vad som är barnets bästa för att säkerställa att barns rättigheter tillgodoses vid beslutsfattande. Barnkonsekvensanalys kan användas som verktyg för att synliggöra barnets bästa och för att omsätta barnkonventionen i handling. I en barnkonsekvensanalys kan olika alternativ vägas emot varandra för att analysera potentiella positiva och negativa konsekvenser som det kan innebära för barnet. Därefter görs en bedömning kring vilket alternativ som anses vara barnets bästa som efterföljs av åtgärder och vidare rekommendationer för att stärka barnets bästa ytterligare. Barnperspektiv Barnperspektiv innebär att vuxna så långt som möjligt sätter sig in i ett barns situation och försöker se till barnets bästa. Det handlar också om att göra sitt bästa för att förstå och respektera barns erfarenheter, upplevelser, uppfattningar och handlingar. Barnens perspektiv Barnens perspektiv är det enskilda barnets åsikter, tankar och föreställningar om sin livssituation och de sammanhang hen befinner sig i. Barnets perspektiv innebär att barnet självt blir lyssnat på och att det utifrån ålder och mognad ges möjlighet att få bidra med sina erfarenheter, synpunkter och förslag. Om det av speciella skäl inte är möjligt att göra detta, är det viktigt att hämta barnets åsikter i efterhand. Barnrättsperspektiv Barnrättsperspektiv innebär att vid varje beslut eller åtgärd som rör barn beakta, att dess rättigheter tas tillvara som barnets bästa, likvärdighetsprincipen, barnets synpunkter, barnets rätt att leva och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och behov, barnets intresse på kort och lång sikt och att tillräckliga resurser avsätts. Ett barnrättsperspektiv innebär också ett erkännande av barn som bärare av rättigheter. Barnrättsbaserat beslutsunderlag Barnrättsbaserat beslutsunderlag är en metod att bedöma ett särskilt barns bästa i allmänhet med utgångspunkt i en specifik åtgärd eller frågeställning. Syftet med ett Barnrättsbaserat beslutsunderlag är Bokslut 2025-05-18 5(23) att få ett allsidigt underlag. Barnrättsbaserat beslutsunderlag används vid enklare bedömningar om barnets bästa. Vid ärende där barn är berörda i stor utsträckning rekommenderas även att en fördjupad bedömning görs genom en barnkonsekvensanalys. 2. Resultat och uppföljning – hur har det gått för våra mål under 2025? Nedan redovisas resultat och uppföljningar av verksamhetsplanen. Under respektive mål, delmål och aktivitet har bedömningar gjorts utefter huruvida kommunen har arbetat med dessa och eventuellt blivit uppföljda. Därefter görs det en sammanställning under varje delmål och mål tillsammans med de genomförda aktiviteterna. Under riktning görs en bedömning utefter hur långt kommunen har kommit med de olika aktiviteterna och målen. Under motivering beskrivs och motiveras de olika ställningstagandena. Åtgärder och insatser som har genomförts beskrivs här. Uppföljningen av resultatet ska omfatta hela kommunen. Uppnått Aktiviteten/målet är väl förankrat alternativt helt uppfyllt. Innebär att det har bedrivits ett kontinuerligt och aktivt arbete med implementering av aktiviteten i kommunens alla verksamheter. En bedömning görs kring om det är ett mål som har blivit uppfyllt och om det därmed finns behov av att ersätta aktiviteten med en ny aktivitet. På god väg Aktiviteten/målet är påbörjad men kräver mer omfattande insatser. Ett arbete i en mindre utsträckning har påbörjats men inte i den omfattning som krävs för att vara förenligt med barnkonventionen. Behöver utvecklas Aktiviteten är inte påbörjad. Mål 1 Ökad kunskap i organisationen kring barnkonventionen och dess tillämpning Under 2025 har arbetet fortsatt aktivt mot målet. Varje år blir kommunen allt bättre på att ta hänsyn till barnets perspektiv i beslut och åtgärder. Numera finns barnrättspersoner i alla förvaltningar och relevanta bolag inom Barnrättsnätverket, och sedan starten 2022 har barnrättsarbetet blivit mycket mer synligt i hela organisationen. Mål, delmål, aktivitet Riktning Motivering Delmål 1:1 Barnkonventionen Uppnått Arbetet med att introducera barnkonventionen och är väl förankrad hos politiker dess betydelse för nya förtroendevalda och och medarbetare i nyanställda har gjorts. förvaltningarna och bolagen. Nyanställda informeras om kommunens barnrättsarbete samt att Barnombudsmannens webbutbildning är en del av introduktionen. Bokslut 2025-05-18 6(23) Bokslutet visar på att barns rättigheter har diskuterats på samtliga förvaltningar under året. Aktivitet: Barns rättigheter ska Uppnått Samhällsbyggnadsavdelningen har under 2025 diskuteras, konkretiseras och fortsatt kontinuerligt diskutera hur stadsmiljöerna i problematiseras på kommunen kan bli bättre för barn. Framför allt har arbetsplatsträffar eller det diskuterats mycket om lekplatser, grönområden liknande forum på samt skol- och förskolegårdar. arbetsplatsen. Kultur och fritidsförvaltningen Barn och ungdomar är en prioriterad grupp vilket genomsyrar allt arbete och alla möten, men också fördelning av bidrag. Barns rätt diskuteras på arbetsplatsmöten med mera. Projekt planeras och genomförs med tydlig inriktning på barns bästa. Barn har varit delaktiga i utformandet av den nya barnavdelningen på biblioteket. Fokus på barns rättigheter återkommande tema vid KFN:s ledningsgruppsmöten samt verksamheternas arbetsplatsträffar. Framför allt har diskussionerna handlat om hur få till ökad likvärdighet gällande tillgång till kultur och fritidsaktiviteter, oaktat geografi och socioekonomiska faktorer. Socialförvaltningen Inom individ och familjeomsorgen finns barnperspektivet med i samtliga utredningar. Barnets rätt till delaktighet beaktas även i verkställighet och vid utredningar. Frågan lyfts i samband med APT, avstämningar, enhetsmöten och behandlingskonferenser. Utbildningsförvaltningen Utbildningen ska spegla de värden och rättigheter som uttrycks i barnkonventionen. Genom arbetsplatsträffar på utbildningsförvaltningen lyfts barns rättigheter kontinuerligt under året. I de olika barn och elevhälsoteamen är frågan aktuell och diskuterats utifrån enskilda barn/elever och grupper av barn/elever. På kommunikationsavdelningen diskuterats det med jämna mellanrum om hur man når målgruppen barn och unga och om det finns nya kanaler som är lämpliga för att nå ut. Det är också viktigt att stötta verksamheterna med rätt verktyg och hur kommunikation kan planeras för att bättre nå ut. Tekniska förvaltningen Alla nyanställda informeras om barnkonventionen genom introduktionsutbildningen. Inom tekniska Bokslut 2025-05-18 7(23) förvaltningen diskuteras barns rättigheter inom projekteringar, på utförande- och utformningsmöten, i de fall projekteringen berör barn. Även i andra sammanhang kan barnperspektivet lyftas vid behov. ÄBO ÄBO har ett samarbete med AktivBo som genomför löpande hyresgästsundersökningar. Det underlättar arbetet, genom att rätt prioriteringar kan göras i verksamheten och arbeta tillsammans mot uppsatta mål. I enkäten finns även frågor om hur barnen upplever sina lekplatser. Aktivitet: Information om Uppnått Alla nyanställda går den allmänna introduktions- barnkonventionen blir en del i utbildningen där det ingår information om barn- kommunens allmänna konventionen och kommunens barnrättsarbete. introduktionsutbildning Nyanställda behöver även göra Barnombudsmannens webbutbildning, vilket finns med som en egen punkt i den kommungemensamma checklistan för introduktion av nya medarbetare. Aktivitet: Utbildningsinsatser Uppnått Samhällbyggnadsavdelningen har deltagit ett i flertal görs för förtroendevalda, webbinarium som bland annat handlar om barns chefer och olika yrkesgrupper delaktighet i stadsplaneringen, barns utemiljöer och barnvänliga städer. Ett studiebesök till Alvesta har gjorts utifrån temat Levande lekmiljöer. Representanter från samhällsbyggnadsavdelningen (KLF), fastighetsavdelningen samt projekt och planering (tekniska) deltog i studiebesöket. Under studiebesöket visades konkreta projekt och interaktiva övningar gjordes bland deltagarna. Tekniska förvaltningen Har deltagit på seminarium om hur man utvecklar miljöer och platser för barn och unga i byggd miljö, till exempel lekplatser och platser för unga och hur man kan involvera gruppen barn och unga. Andra kommuner och organisationer delade med sig av utvecklingsprojekt, från teori till praktik. Socialförvaltningen: Personal genomför utbildning i barns delaktighet gällande frågor som rör dem. ÄBO 2024 bjöd ÄBO in personal från socialförvaltningen för att informera sin driftspersonal om hur processen kring hur en orosanmälan går till. Under 2025 uppfattas det finnas en ökad trygghet för personal i verksamheten. Bokslut 2025-05-18 8(23) Delmål 1:2 Barnrättsnätverk På god väg Ett barnrättsnätverk finns och barnrättspersoner deltar från samtliga förvaltningar och aktuella bolag. Aktivitet: Varje förvaltning har På god väg I barnrättsnätverket finns 1-2 representanter från en utsedd barnrättsperson för varje förvaltning samt Älmhultsbostäder. barnfrågor som deltar i Representanterna ska prioritera mötena och det vore barnrättsnätverket fördelaktigt om medlemmarna i gruppen sitter över tid. Barnrättsnätverk har under året haft fyra träffar. Två representanter från barnrättsgruppen deltar i det länsgemensamma arbetet som drivs av Länsstyrelsen. Det länsgemensamma arbetet upplevs ge en skjuts till kommunens arbete och är ett bra forum för omvärldsbevakning inom barnrätt samt för att få inspiration. Olika kommuner lyfter fram goda exempel, och det ges möjlighet till studiebesök som bidrar till inspiration för den egna kommunen. Varje bolag har en utsedd Uppnått Älmhultsbostäder har en barnrättsperson. De andra kontaktperson som deltar i bolagen finns inte representerade i barnrättsnätverket barnrättsnätverket. Älmhults kommun anser att det endast är relevant för Älmhultsbostäder att delta i barnrättsnätverket. Mål 2 Barn är delaktiga i beslut som berör dem I bokslutet för 2023 kunde vi läsa att området behövdes utvecklas på samtliga förvaltningar utom på utbildningsförvaltningen där detta är en naturlig del av utbildningen. Under 2024 och 2025 har det hänt mycket på samtliga förvaltningar. För att ytterligare arbeta med målet gällande dialog med barn behöver rutiner och arbetssätt struktureras tydligare. Vilka dialogmetoder som lämpar sig behöver undersökas vidare. Mål, delmål, aktivitet Riktning Motivering Delmål 2:1 barn ska få kunskap På god väg Utbildningsförvaltningen bedriver fortlöpande ett om sina rättigheter och vad det gediget arbete med att informera barn om deras innebär i praktiken. rättigheter i förskola och skola. Arbetet med delmålet har även ökat på övriga förvaltningar under året. Aktivitet: Barn informeras om På god väg Under ett par dagar i oktober träffade sina rättigheter enligt organisationen Youth 2030 samtliga åttondeklassare barnkonventionen i kommunen och genomförde idéverkstäder och ett Hackathon med eleverna. Där framkom det att många unga inte vet hur de kan påverka det som görs på kommunen. Samtidigt finns det en vilja och önskan bland många unga att kunna vara delaktiga i Bokslut 2025-05-18 9(23) det som görs på kommunen. Idéverkstäderna och Hackathon blev ett bra tillfälle att informera om barn och ungas rättigheter att kunna påverka sin kommun samtidigt som det visade att det behövs fortsatta insatser. Ett förslag från eleverna är att det behövs undervisning i skolan om hur man kan påverka sin kommun. ÄBO Hyresgäster deltar löpande i hyresgäst- undersökningar. I enkäten har det lagts till frågor gällande hur barnen upplever sina lekplatser, till exempel har det anlagts fler asfaltslekplatser och annan lekutrustning. Tekniska förvaltningen har och skapar forum efter behov. Permanenta forum är kostdialoger med barn för delaktighet och påverkansmöjlighet i sin kost där fokus ligger på arbets- och matmiljö i restaurangen. Men också att kunna påverka meny utifrån livsmedelsrekommendationer, samt förslag på utvecklingsmöjligheter. Utbildningsförvaltningen Arbete med likabehandlingsplanerna i förskolor och skolor inkluderar att barnen informeras om en del av rättigheterna i barnkonventionen. Varje år uppmärksammas barnkonventionensdag på förskolor och skolor genom olika aktiviteter. Information om barnkonventionen ingår i undervisningen i enskilda ämnen men också under särskilda temaveckor med teman t ex om hälsa och välbefinnande. Vid genomförande och uppföljning av enkäten Skoltempen där elever svarar på hur de trivs och upplever att de får hjälp i skolan, ges också tillfälle till information och diskussion om elevernas rättigheter. Socialförvaltning Barn är delaktiga i de beslut som fattas hos barn och familj. En ökad delaktighet finns även i nätverket för SSPF. (skola-socialtjänst-polis-fritid). Inom socialförvaltningen har Arbete och försörjning och Vuxen diskuterat när barn ska vara delaktiga i sina föräldrars ärende. Att arbeta med barnperspektivet i ekonomiskt bistånd innebär att beakta barnets bästa i varje beslut som påverkar barn. Bedömningen görs utifrån både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser för barnet. Handläggaren väger in kunskap om hur ekonomisk utsatthet Bokslut 2025-05-18 10(23) påverkar barn. Målet är att säkerställa att beslut inte försämrar barnets livsvillkor och utveckling. På lång sikt behöver bedömningen också ta hänsyn till att det oftast är barnets bästa att föräldrarna följer sin planering och gör vad de kan för att närma sig egen försörjning genom arbete. Detta bidrar till en mer stabil ekonomisk situation och bättre uppväxtvillkor för barnet. Barn träffas inte inom ramen för handläggningen och några direkta diskussioner med barnen om familjens ekonomi förs inte. I stället förs dialog med föräldrarna om familjens och barnens situation. Kommunikationsavdelningen En ny webbsida är framtagen på almhult.se där man berättar om hur vi arbetar med barns rättigheter. Under året togs också en flyer/folder fram om Barnkonventionen och hur vi arbetar. Den delades ut till ungdomar i samband med Älmhultskalaset. Delmål 2:2 Kommunikation På god väg Under 2025 har inlägg om kommunens arbete med barnkonventionen publicerats på webb, intranät och i sociala medier. Artiklarna har bland annat handlat om hur vi kontinuerligt arbetar för att sätta fokus på barnen. Flera evenemang har uppmärksammats – bland annat Mångfaldsfestivalen och i fokus var också evenemanget En vecka fri från våld. Webbsidan Ung i Älmhult på kommunens hemsida har också utökats, bland annat med information om barnkonventionen och vilka rättigheter barn har. För unga finns också en samlad evenemangssida om vad som händer under alla lov under året. Aktivitet: Genomföra en Behöver Historiskt sett kan det konstateras att kommunens kartläggning med syftet att ge utvecklas kommunikation med gruppen barn varit bristfällig. svar på hur kommunen Inom organisationen arbetas det med nya verktyg kommunicerar med barn i dag för att kunna få en bättre kommunikation med och hur behoven ser ut. Varje barn. Det har inte arbetats med aktiviteten under förvaltning inkluderar i sin 2025. verksamhetsplan. Delmål 2:3 Inflytande Uppnått Olika dialoger med barn har skett på de flesta förvaltningarna i syfte att göra barn delaktiga, uttrycka sina åsikter och ge dem inflytande i frågor som berör dem. För att vidare arbeta med målet kan en kartläggning behöva göras för att undersöka om det finns ärenden och beslut där barn berörs men inte får möjlighet att tycka till om frågan. Bokslut 2025-05-18 11(23) Aktivitet: Arbeta aktivt med På god väg Kommunledningsförvaltningen olika dialogverktyg för att På framtidsdagen besökte åttondeklassare inkludera barns åsikter i beslut samhällsbyggnadsavdelningen och fick göra en som berör dem workshop kopplat till Haganässkolans utemiljö. I grupper fick de diskutera och ta fram ett förslag på hur de önskar att utemiljön ska utvecklas, exempelvis hur de vill att platsen ska se ut och vad som ska finnas där. Samhällsbyggnadsavdelningen bjöds in till Haganässkolan för att lyssna på några elevers förslag på hur de önskar att området utanför Haganässkolan ska utvecklas. Under tillfället presenterade samhällbyggnadsavdelningen sitt förslag för eleverna för att hämta in feedback och synpunkter från dem. I mars höll samhällsbyggnadsavdelningen en föreningsträff för att föra en dialog kring hur området ska utvecklas. Inga barn deltog i dialogen men flera av deltagarna representerade även barnens röster under dialogtillfället. Samhällsbyggnadsavdelningen har genomfört en dialog med barn och pedagoger på Vitsippans förskola inför ombyggnaden av gatan. Ett formulär med frågor skickades till förskolan, där pedagogerna fick i uppgift att diskutera frågorna tillsammans med en barngrupp och därefter skicka tillbaka ifyllt formulär till samhällsbyggnadsavdelningen. De inskickade svaren har därefter använts som underlag i framtagandet av gestaltningsförslaget, exempelvis visade undersökningen att många barn vill kunna cykla till förskolan vilket resulterade i att gaturummet har gjorts bättre och tydligare för cyklister. Samhällbyggnadsavdelningen och Projekt och planering (tekniska) har arbetat med ett gestaltningsförslag av Paradisparken. Under våren genomfördes en dialog med Norlandia förskola Galaxen kopplat till den lekmiljö som planeras i parken. Barn på förskolan fick vara med och rösta på vilket tema parken skulle ha och vilken lekutrustning som ska finnas där. Under året har samhällsbyggnadsavdelningen påbörjat ett arbete med att ta fram ett stadsmiljöprogram för Älmhults kommun. En Bokslut 2025-05-18 12(23) medborgardialog har gjorts för att kartlägga bra och mindre bra platser i kommunen genom en enkätundersökning som riktades till både barn från cirka 7 år men också vuxna. Enkätundersökningen fick ett stort genomslag med över 600 svar från barn och unga. Enkäterna spreds bland annat under Älmhultskalaset, Kulturnatta, på fritidsgården och genom skolorna vilket bidrog till att vi fick in många svar. Enkätsvaren kommer utgöra ett viktigt underlag i det vidare arbetet med stadsmiljöprogrammet. En undersökning gjordes även riktad kommunens förskolor som också handlade om att kartlägga viktiga platser i närheten av förskolorna. Undersökningen involverade både barn och pedagoger. Likt dialogen om Storgatan skickades ett formulär med frågor till förskolan, där pedagogerna fick i uppgift att diskutera frågorna tillsammans med en barngrupp och därefter skicka tillbaka till ifyllt formulär samhällsbyggnadsavdelningen. Även denna undersökning utgör en del av dialogunderlaget till stadsmiljöprogrammet. Under ett par dagar i oktober träffade organisationen Youth 2030 samtliga åttondeklassare i kommunen och genom idéverkstäder kom de fram till åtta olika temaområden som är viktiga för att Älmhult ska utvecklas till en plats där ungdomar känner sig trygga, trivs, kan utvecklas och vill stanna kvar eller flytta till. I slutet av veckan ordnades ett Hackathon där runt 50 åttondeklassarna deltog i tillsammans med representanter från bland annat kommunen, IKEA, företag och föreningar. Under Hackaton kom ungdomarna tillsammans med de vuxna representanterna fram till lösningar och förslag utifrån de temaområden som valdes i idéverkstäderna. Socialförvaltningen Erbjuder brukarundersökning till barn som är i kontakt med socialtjänsten utifrån SoL och LSS. Inom LSS används bildstöd, samtalsmatta och andra dialogverktyg för att inhämta synpunkter och önskemål från barnen verksamheten träffar. På Bokslut 2025-05-18 13(23) familjerätten erbjuds alla familjer uppföljning i beslut som tagits kring barn. Det har arbetats med att tydliggöra barnens åsikter kring sin egen situation i de utredningar som genomförts. I planering av utredning försöker man även att samma handläggare som haft upplysning fortsätter med utredning. Det är relationsskapande och ökar barnens delaktighet och möjlighet att dela med sig. Utbildningsförvaltningen Förskolorna har under året arbetet fram en trivselenkät för de äldre barnen, 4-5 år där de får göra en självskattning av sin trivsel på förskolan genom smileyfigurer. Kronobarnsmodellen har implementerats i förskolan under 2025 som är ett länsgemensamt arbetssätt i Kronobergs län som syftar till att ge barn och unga likvärdiga förutsättningar för en god uppväxt genom tidiga, samordnade insatser. För att synliggöra barns tankar och idéer samt ge barn en större delaktighet över sin tid på förskolan har arbetet med processväggar implementerats på förskolorna. En processvägg är visuell och levande dokumentationstavla, främst använd inom förskolan, där barnens lärprocesser, projekt, tankar och reflektioner synliggörs Elevråd i grundskola och gymnasiet är ett forum för elever att uttrycka sina åsikter i olika beslut som rör dem. Dialog runt beslut som rör eleverna sker i individuella samtal, via klassråd och elevråd. Vid större beslut inkluderas elevernas åsikter genom intervjuer som sammanställs i en barnkonsekvensanalys. Elevernas inflytande i undervisningen är ett mål i läroplanen och följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Kultur- och fritidsförvaltningen använder olika dialogverktyg för att inkludera barns åsikter som samtal, enkäter, workshops med mera. Förvaltningen arbetar brett för barnen och ungdomarnas delaktighet i alla kultur- och fritidsverksamheter. Linnéskolans elevråd har deltagit i riktad enkätundersökning i samband med framtagandet av en kulturplan 2025–2028. En ny barnavdelning invigdes på Älmhults folkbibliotek. Barnavdelningen är utvecklad efter intervjuer med barn om biblioteksmiljön. Workshopar tillsammans med barn och konstnär Karolina Lilliequist gjordes för att konkretisera miljön. Lilliequist och bibliotekarier har därefter omsatt till en ljuddämpat och lugnt biblioteksrum Bokslut 2025-05-18 14(23) som inspirerar till läsning. Folkbiblioteket köper in böcker efter förfrågan från barn och unga (barnens inköpsförslag) Nystartat elevråd inom kulturskolan. Inom slöjd- och bildämnet arrangerades utställning, planerad och producerad av elever. Representanter för Linnéskolans elevråd ingick i jury, med mandat att rösta fram tre vinnande skisser för gestaltningsuppdrag på ny- och ombyggda Linnéskolan, kopplat till enprocentregeln för konstnärlig gestaltning. Tekniska förvaltningen har fortsatt arbetat med att låta barn tycka till och påverka sina närmiljöer vid förskolor och skolor. Barn och elever kan även vara med och påverka kring matsituationen och dem mat som serveras i de kostråd som finns på förskolor och skolar. Vid förändringar i den fysiska miljön har barnperspektivet beaktats. Exempelvis har två lekplatser avvecklats för att möjliggöra satsningar på mer attraktiva och ändamålsenliga miljöer. I det här arbetet har barnperspektivet beaktats och diskuterats. I arbetet med Paradisparken har dialog förts på plats med förskolebarn och pedagoger från närliggande förskola. Barnens synpunkter har beaktats i utformningen av naturparken, som utvecklas vidare med fokus på naturpedagogik och med förhoppning om ökat naturintresse. I utvecklingen av Möckelns aktivitetsområde, som färdigställdes 2025, har barn involverats. Dialog har förts med pedagoger inför projektet, och barnen deltog aktivt i invigningen. Genom att knyta an till deras pågående temaarbete, Elsa Beskov och resan till landet längesedan, skapades ett sammanhang där barnen kunde bidra konkret till platsens utformning. De målade ”magiska dörrar” på stenar i skogen och barnen skapade troll som de hade med sig till invigningen och som de fick placera ut på lekplatsen. ÄBO Beställd och godkänd lekutrustning är nu på plats efter önskemål från hyresgästerna i kvarteret Örnen 1 och Isak. Det har köpts in gungställningar och 2 klätterställningar för lite äldre barn. Bokslut 2025-05-18 15(23) ÄBO har bjudit in hyresgäster i kvarteret Ruben, Olivia 11 och Dalen till en trivselaktivitet med fika och ”Ritverkstad” tillsammans med personal från ÄBO. Syftet är att lära känna varandra och ta in synpunkter från hyresgästerna inför planerade förändringar i utemiljön. Barnen får i Ritverkstaden, måla hur de önskar att området ska se ut. ÄBO har även bjudit in till ytterligare en trivselaktivitet med samma upplägg i kvarteret Virden 5, Kärnan och Dovhjorten. Med stöd av hyresgästundersökning har det identifierats områden där boende uttryckt behov av förbättrade lekmiljöer. Budgeterade medel har använts för att utveckla utemiljöerna genom fler lekutrustningar i dessa områden. Som en del av insatsen sattes QR-koder upp med aktiviteter såsom ”Bänkkul”, ”Bänkpaus” och ”Barnkul”, och asfaltslek anlades. Åtgärderna syftar till att stärka barns möjligheter till lek, rörelse och aktivitet i bostadsområdena. Mål 3 Det finns ett tydligt barnrättsperspektiv i beslut som fattas Medvetenheten i att använda barnrättsbaserat beslutsunderlag ökar generellt i kommunens olika förvaltningar. Mål, delmål, aktivitet Riktning Motivering Delmål 3:1 Prövning av På god väg Utbildning, sociala och kultur och fritid har färdiga barnets bästa görs i ärenden mallar för barnrättsunderlag i sina tjänsteskrivelser. som berör barn och unga Aktivitet: Gemensamma mallar Uppnått I stort sett har samtliga förvaltningar mallar att för implementeringen av använda sig av i beslut som rör och påverkar barn. barnrättsperspektivet i Har man ingen framarbetat mall finns ändå ett kommunens verksamhet tas arbetssätt i hur barnrättsperspektivet tas in i fram. arbetet. Delmål 3:2 Redovisning På god väg Det förekommer att det ”slarvas” när mallen för av resultat barnrättsbaserat beslutsunderlag fylls i och samtliga förvaltningar behöver bli bättre på att problematisera ärendet när man svarar ja på om ärendet påverkar barnet. Då finns det ytterligare tre frågor som ska beaktas och grundregeln är att alla frågor ska fyllas i. Bokslut 2025-05-18 16(23) Aktivitet: Mallen På god väg Stickprov har gjorts på 10 beslutsärenden som har Barnrättsbaserat fattats av kommunstyrelsen under 2025 där barn beslutsunderlag används när kan ansetts varit berörda. Av dessa har det gäller beslut som berör barnrättsbaserat beslutsunderlag använts i 6 barn i strategiska frågor, beslutsärenden. Jämfört med liknande stickprov för 2024 är resultatet oförändrat. nya arbetsprocesser och verksamhetsförändringar I arbetet med detaljplaner finns det en bra rutin där mallen i stort sett alltid används. Mallen för barnrättsbaserat beslutsunderlag ligger automatiskt inlagd i mallen för tjänsteskrivelse för socialnämnden, utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Mallen har under året reviderats för att än tydligare möta upp de fyra artiklarna; 2, 3, 6 och 12 för att beakta likvärdigheten för alla barn. På dessa tre förvaltningar har 10 stickprov på beslutsärenden gjorts per förvaltning. Barnrättsbaserat underlag har använts i 28 beslut av de totalt 30 besluten. Miljö- och bygg har infört standardtext i beslut, där man redogör om beslutet har tagit hänsyn till barnkonventionen. Stickprov har utförts på fem beslut från varje verksamhet inom miljö- och byggs verksamheter. Av dess har samtliga beslut tagit hänsyn till barnkonventionen. Aktivitet: Kommunfullmäktige Uppnått Barnbokslutet ingår i årsbokslutet. ger nämnder & styrelser i uppdrag att redovisa årligen hur man arbetar för att tillgodose barns rättigheter. Sammanställning av resultat I tabellen nedan sammanställs resultatet över hur många mål, delmål och aktiviteter som fått bedömningen uppnått, på god väg respektive behöver utvecklas. Resultatet visar på oförändring jämfört med 2024. 2025 2024 2023 2022 Uppnått (tidigare grön pil) 8 8 11 7 På god väg (tidigare gul pil) 9 9 7 11 Behöver utvecklas (tidigare röd pil) 1 1 0 0 Bokslut 2025-05-18 17(23) 3. Övriga insatser Nedan presenteras andra insatser som genomförts under 2025 som saknar tydlig och direkt koppling till målen och aktiviteterna i verksamhetsplanen men som på andra sätt anses ha stärkt kommunens barnrättsarbete. Kommunledningsförvaltningen • Kommunens brottsförebyggande lägesbild har lagt ett stort fokus på främjande och förebyggande arbete riktat för barnens bästa. Fokusområden är Trygga unga, ANDTS (alkohol, narkotika, doping, tobak, spel om pengar) och kommun fri från våld. Men även trygghetsskapande arbete utifrån de barn- och ungdomsdialoger som kommunen haft under året. • Utifrån ett brottsförebyggande arbete inom Älmhults kommun har arbetet fortsatt med samverkansmodellen SSPF (samverkan skola, socialtjänst, polis och fritid). Syfte att tidigt upptäcka och hjälpa barn och unga med riskbeteenden. Målet är att barn och unga i Älmhult ska ha trygga och goda uppväxtvillkor, fungerande skolgång, meningsfull fritid och leva ett liv fritt från kriminalitet och droger. Samverkansmodellen utgår ifrån barnkonventionens fyra grundprinciper. • Uppföljning och utvärdering av arbetet har gjorts med arbetsgruppen. Nästa målsättning är att följa upp samverkansmodellen med aktuella barn och ungdomar. • En folder för SSPF har tagit fram i syfte att sprida modellen till barn, ungdomar och familjer. Som en uppmaning att stöd finns • Grönplan för Älmhults kommun har antagits under året. Barnperspektivet har varit en viktig del i framtagandet av grönplanen eftersom grönska har en betydelse för barns utvecklig och välmående. Bland annat finns ställningstaganden i grönplanen kopplat till att kommunen ska utveckla gröna skolgårdar, utveckling av grönska i barns lekmiljöer och att barn och unga ska bli involverade i grönplaneringen. • En förstudie har gjorts av Haganässkolans utemiljö och tillsammans med underlag från dialogerna har ett förslag tagits fram på hur området kan utvecklas. • Björkparken har utvecklats från att vara en passage till en mötesplats för bland annat barn och ungdomar med bland annat fler sittplatser, scen, pingisbord och fotbollsspel. Projektet är även i linje med enkätundersökningen som gjordes i samband med stadsmiljöprogrammet där många barn efterfrågar mer aktiviteter och saker att göra i Älmhult, vilket framförallt gäller i centrum. Projektet gjordes i samarbete med Tekniska förvaltningen. • Under året har arbetet med barns rättigheter lyfts i olika sammanhang. Framförallt under kommunens arbete med Världens barn. Totalt samlade Älmhult in 1,5 miljoner för alla barns rätt till god hälsa, skolgång och ett tryggare liv. Älmhult var den kommun som skänkte tredje mest av alla kommuner i Sverige 2025. Ett folkfyllt evenemang för världens barn arrangerades i centrum som livesändes i SVT. • Flera verksamheter uppmärksammades också nationellt kring deras initiativ. Några exempel är Klöxhultsskolan som blev prisad till ”Årets skola” för Världens barn. Även Gemöskolan uppmärksammades och sparade in stora summor. Bokslut 2025-05-18 18(23) • Genom projekt SKRUVAS har kommunen utvecklat en modell som konkretiserar barnrättsperspektivet i praktiken. Insatsen syftar till att skapa trygga, samordnade och individanpassade övergångar där barnets bästa står i centrum. Arbetet utgår från varje individs behov, förutsättningar och mål, och säkerställer att unga får relevant stöd i rätt tid. • För ungdomar i åldern 13–17 år erbjuds ett tidigt och förebyggande stöd inför gymnasievalet. Genom kartläggning av styrkor, intressen och framtidsmål tillsammans med koordinator eller studie- och yrkesvägledare stärks elevens delaktighet och möjlighet att fatta informerade beslut. I årskurs 9 erbjuds även en kontaktperson på gymnasiet som, i samverkan med eleven och studie- och yrkesvägledaren, bidrar till ökad trygghet inför övergången. Tekniska förvaltningen Längs med Källargatan finns ett av Älmhults viktigaste cykelstråk som är en viktig skolväg för många barn. Trafiksäkerhetshöjande åtgärder har genomförts i korsningen Baldersgatan och Källargatan samt runt cirkulationsplatsen vid Vattengatan. Åtgärderna har gjort det säkrare och tydligare för barn som går och cyklar längs med gatan. Kultur- och fritidsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar för att barn och unga i Älmhults kommun ska ha tillgång till kultur och meningsfulla fritidsaktiviteter, oavsett var de bor eller vilka förutsättningar de har. Det sker bland annat genom samverkan med skola och socialtjänst, där man håller på att ta fram en kulturgaranti så att alla barn får återkommande kulturupplevelser under sin uppväxt. Aktiviteter erbjuds genom kulturskolan, biblioteket och föreningslivet, till exempel musik, dans, teater, läsfrämjande insatser, idrott och lovaktiviteter. Barn och unga får möjlighet att vara delaktiga, uttrycka sig kreativt och prova olika kulturformer så som musik, film och e-sport. Hänsyn tas till att nå barn i hela kommunen, så att fler kan ta del av verksamheterna. Förvaltningen bidrar också till barns hälsa och utveckling genom hälsofrämjande aktiviteter och trygga mötesplatser. Älmhultsbostäder ÄBO har nu flera underhålls- och skötselplaner på plats, som används i det löpande arbetet, till exempel: • Samarbetet ”Trygga Trappan” med Polisen, där trapphus och källare kontrolleras regelbundet för att förhindra att obehöriga vistas där. • Skötselplan för utemiljön, där vi beskriver hur vi sköter våra lekplatser. Det finns rutiner för certifierad årlig besiktning, funktionsbesiktningar och veckokontroller. Vi har även dokumenterat en underhållsrutin för lekplatserna. • Snabb återställning av skadegörelse, enligt den så kallade ”Broken Windows”-teorin. Vi fotograferar och polisanmäler brott och skadegörelse. Bokslut 2025-05-18 19(23) • Siktförbättringar i enlighet med underhållsplanen, för att undvika dolda platser där exempelvis narkotikaförsäljning kan förekomma. • Två trygghetsvandringar har genomförts under 2025. Trygghetsvandring gjordes i kvarteret Abraham och i slutet av året en i kvarteret Jacob, tillsammans med Polisen, politiker från Älmhults Kommun, ÄBO styrelse, inbjudna hyresgäster och personal. Utbildningsförvaltningen Familjecentralen ska vara en del i att främja trygga uppväxtvillkor för barn genom att sprida kunskap till och stödja blivande föräldrar. Det innebär att familjecentralen kan fungera som en ingång för att nå alla föräldrar och samtidigt erbjuda kompletterande stödinsatser för föräldrar som är i behov av det. I graviditetsvecka 34 träffar den gravida och medföljande partner alla professioner på Familjecentralen för att få veta vad som kan erbjudas när barnet är fött. Efter besöket hos barnmorskan träffar de föräldrarådgivaren som berättar om vad de kan vara behjälpliga med, för att sedan träffa den från barnhälsovården som de kommer att träffa när barnet är fött, för att sedan träffa personalen på öppna förskolan Kotten som berättar om den verksamheten. Älmhults kommun har också utökade hembesök vilket innebär att när barnet är fött gör barnhälsovården och en föräldrarådgivare fyra hembesök under barnets första 15 månader. Dessa två aktiviteter är för alla som får sitt första barn i Älmhult, första barnet tillsammans, samt vid behov. 4. Uppföljning på förslag på aktiviteter och åtgärder 2025 I barnbokslutet för 2024 presenterades förslag på aktiviteter som skulle kunna genomföras under 2025 som ett sätt att arbeta med målen från verksamhetsplanen. Nedan görs en uppföljning av vilka aktiviteter som har genomförts under 2025 respektive vilka som kan vara kvar som aktiviteter för 2026. Mål 1: Ökad kunskap i organisationen kring barnkonventionen och dess tillämpning Aktivitet Har Kommentar aktiviteten genomförts? Uppmärksamma Ja Barnkonventionens dag uppmärksammades på barnkonventionens dag den 20 flera förskolor och skolor runt om i kommunen november i hela kommunen. samt genom inlägg på sociala medier, hemsidan, samt intranät. Miljö- och bygg förvaltningen Bokslut 2025-05-18 20(23) uppmärksammade dagen genom att diskutera vad konventionen innebär för deras arbete på en arbetsplatsträff. Barnkonventionens dag infaller årligen den 20 november och aktiviteten bör var med under 2026 så att fler förvaltningar uppmärksammar dagen på något sätt. Mål 2: Barn är delaktiga i beslut som rör dem Aktivitet Har Kommentar aktiviteten genomförts? Undersöka möjligheten att ha ett Delvis Ett samarbete mellan Kultur och fritid och UTB ungdomsråd och ha kontinuerlig där Linnéskolans elevråd har deltagit i en enkät dialog och samarbete med inför framtagandet av förslag till en fyraårig skolornas elevråd och involvera Kulturplan för Älmhults kommun. dem inför beslut som berör Representanter för Linnéskolans elevråd ingick i barn. jury, med mandat att rösta fram tre vinnande skisser för gestaltningsuppdrag på ny- och ombyggda Linnéskolan, kopplat till enprocentregeln för konstnärlig gestaltning. Hackaton blev en bra start för att arbeta vidare med att eventuellt starta upp ett ungdomsråd. Om Hackaton fortsätter att genomföras årligen blir det som ett storts ungdomsråd i sig. Bjuda in fritidsgårdarna och Nej Det finns en svårighet att få kontinuitet i elevråden till barnrättsgruppen barnsrättsgruppen. Det har varit många olika alternativt att barnrättsgruppen deltagare genom åren vilket gör att det blir svårt besöker fritidsgårdarna och att få den effekt vi vill ha i arbetet. Det saknas elevråden på skolorna. styrning i hur aktiviteter ska följas upp och av vem/vilka. Tyvärr har inget av möten under åren varit fulltaliga med de medlemmar som finns i gruppen. Undersöka om vi via skolornas Delvis Genom Hackaton och de dialoger som har befintliga enkäter kan lägga in genomförts i samband med stadsmiljöprogram frågor, exempelvis hur barn har vi fått en bra bild över hur det är att vara ung tycker att det är att växa upp i i Älmhult och vad som behöver utvecklas i Älmhults kommun. kommunen för att kommunen ska bli bättre för ungdomar. Bokslut 2025-05-18 21(23) Fortsätta utveckla “Ung i Ja Älmhults kommun lyfter årligen flera inlägg på Älmhult” med information om sociala medier om hur verksamheterna arbetar barnkonventionen. Regelbundet för barnens bästa. Bland annat om hur vi arbetar publicera inlägg på sociala i förskolan, skolan och också hur vi jobbar med medier om barnkonventionen att utveckla lekplatser och andra forum som är samt inlägg som riktas till barn viktiga för barn och unga. och unga. Under året har socialförvaltningen fortsatt med kontot på sociala medier där målet är att sprida kunskap om socialtjänstens arbete som ska var enkelt att förstå. Informationen är lättillgänglig för att skapa en trygghet för barn och familjer i kommunen. Fenix fritidsgård är också mer och mer aktiva på sociala medier och når den äldre målgruppen. Kommunens evenemangskalender är fylld med tips på aktiviteter för barn och unga. Under loven kan alla företag och föreningar lägga in sina event som passar barn och unga. Extra kul att se att tjänsten används mer frekvent senaste året. Vid det fortsatta arbetet med att Ja Barn från Möckelns förskola har varit med och utveckla Möckelns lekplats kommit med önskemål om hur de vill se miljön på involvera Haganässkolans elever lekplatsen. De önskade bl. a naturlek och en från byggprogrammet i grillplats. Förskolan kommer att bli inbjuden av byggnationen av lekutrustning tekniska förvaltningen när det blir dags för samt att barn på Möckelns invigning. förskola ska få vara med och Haganäs byggprogram har varit med och tycka till om utformningen av tillverkat utrustning till lekplatsen. lekplatsen Bokslut 2025-05-18 22(23) Barnens perspektiv i Nej Barns synpunkter har inte inhämtats under framtagandet av framtagandet av översiktsplanen utan i stället har översiktsplanen. det gjorts mer omfattande dialoger med barn i samband med framtagandet av stadsmiljöprogrammet som kommer. Mål 3: Det finns ett tydligt barnrättsperspektiv i beslut som fattas Aktivitet Har aktiviteten genomförts? Kommentar Använda barnrättsbaserat Nej Har ej genomförts då vi inte har beslutsunderlag för budgeten följt upp aktiviteten. Undersöka behovet att ta Delvis För socialförvaltningen, kultur fram barnkonsekvensanalyser och fritid och UTB finns vid andra beslut som berör barnkonsekvensanalys med i barn. alla beslut. För Miljö och bygg samt ÄBO finns det med i de beslut som direkt eller indirekt rör barn. Tekniska förvaltningen har inte undersökt behovet. Samhällsbyggnadsavdelning har identifierat områden som kan bli bättre, bland annat översiktsplanen. 5. Sammanställande bedömning om kommunens barnrättsarbete under 2025 Under 2025 har arbetet fortsatt att utvecklas i positiv riktning, barnrättsperspektivet har fortsatt varit synligt och mer integrerat i kommunens olika verksamheter. Arbetet med barnkonventionen har förstärkts, där det inom flera av målen och delmålen skett förbättringar genom aktiviteterna. Kommunens arbete med att öka kunskapen om barnkonventionen och lagens tillämpning bedöms sammantaget som väl etablerat och i stora delar uppnått. För mål 1 har målen inte uppnått förändring från 2024, däremot görs bedömning att arbetet under 2025 tyder på att kommunen har en god struktur för hur kunskap ska introduceras och upprätthållas gällande barnkonventionen för både medarbetare och förtroendevalda. Information om barnkonventionen ges vid introduktionsutbildningen vid nyanställning och på så vis får alla medarbetare och förtroendevalde en första information. Bokslut 2025-05-18 23(23) Flera verksamheter visar också på att tillämpningen av barnrättsperspektivet är en del av sitt dagliga eller verksamhetens arbete. Barns rättigheter lyfts återkommande i olika forum såsom arbetsplatsträffar och möten, vilket bidrar till att perspektivet inte enbart stannar vid kunskap utan också omsätts i praktik i de frågor som berör barn. Den samlade bedömningen är att kommunen har en god struktur och kunskap kring barnkonventionen då barnrättsarbetet sätter sig mer och mer. Samtliga förvaltningar får mer förståelse för vikten av detta viktiga arbete. Barnkonventionen är mer närvarande i hela organisationen och vi ser det som en styrka att barnrättsgruppen arbetar förvaltningsövergripande men för att hålla i den väg vi är på behöver representanterna i gruppen prioritera mötena och stanna kvar i gruppen över tid. Mål 2 är det mål, där en av aktiviteterna bedöms har gjort den största förbättring jämfört med förra året och året dess förrinna. Det är aktiviteten ”Barn informeras om sina rättigheter enligt barnkonventionen” där alla förvaltningar har på olika sätt och i olika forum belyst barns delaktighet och inflytande i de beslut som kan påverka dem. Men i samma mål har vi också den aktivitet som vi skulle arbeta med under 2025, som vi inte lyckats med ”Undersöka möjligheten att ha ett ungdomsråd/ ha kontinuerlig dialog och samarbete med skolornas elevråd och involvera dem inför beslut som berör barn.” En aktivitet som behöver arbetas vidare med. Gällande mål 3 har det förbättrats i hur och när vi använder barnsrättsbaserat beslutsunderlag. 6. Fortsatt arbete 2026 De föreslagna aktiviteterna som delvis eller inte genomförts under 2025 kommer att ligga kvar som förslag på aktiviteter för 2026. Nya förslag på aktiviteter föreslås. • Sprida information och kunskap till medarbetare gällande barnkonventionen på barnkonventionens dag. • Bjuda in fritidsgårdarna och elevråden till barnrättsgruppen alternativt att barnrättsgruppen besöker fritidsgårdarna och elevråden på skolorna. • Undersöka behovet att ta fram barnkonsekvensanalyser vid andra beslut som berör barn. • Genomföra Hackathon i år igen med detta års åttondeklassare. • Genomföra några av ungdomarnas förslag från Hackathon 2025. Barnrättsbaserat beslutsunderlag, fördjupad variant Prövning av barnets bästa Ärendenamn: KS 2026/95 Ansvarig: Emelie Olsson Verksamhet Barnrättsgruppen : Barn som berörs av detta beslut: B arn som bor i Älmhults kommun Datum: 2026-05- 18 Rätt till likvärdiga villkor, jämlikhet och förbud mot diskriminering (art. 2) Ger vi likvärdiga villkor för alla barn som berörs? Vilka riskerar att ”hamna utanför”? Gynnas vissa barn på andra barns bekostnad? I kommunens verksamhetsplan för att stärka barns rättigheter i Älmhults kommun saknas det mål, delmål och aktiviteter som direkt kan kopplas till artikel 2 i barnkonventionen. I barnbokslutet för 2025 har det därför inte undersökts hur vi har arbetat med artikeln under 2024. Barnets bästa (art. 3) Vad är bäst för barn enligt nationella riktlinjer, praxis i andra regioner, vår egen beprövade erfarenhet, enligt barn, enligt forskning, samt på kort och lång sikt? På vilket sätt har vi tagit hänsyn till barnets bästa i beslutet? Utifrån barnets bästa är det av vikt att årligen ta fram barnbokslut i syfte att upprätthålla och följa upp detta arbete för att det inte ska tappas och falla bort. I framtagandet av barnbokslutet har det bland annat undersöks om barnets bästa har beaktats i beslutsärenden under 2024 i flera av kommunens nämnder (om barnrättsbaserat beslutsunderlag har använts). Rätt till goda förutsättningar för en optimal utveckling (art. 6) Hur påverkar beslutet barnets rätt till goda förutsättningar för en optimal utveckling? Har beslutet negativ påverkan på (vissa) barns förutsättningar för en optimal utveckling? Beslut om barnbokslut bedöms inte påverka barns förutsättningar för en optimal utveckling. Rätt till delaktighet (art. 12) Vilka barn har vi involverat/vilka barn har vi inte involverat? Hur har de varit delaktiga? Om barn inte varit delaktiga, förklara varför? Barn har inte varit delaktiga i framtagandet av barnbokslutet men kan vara något som vi kan överväga att göra inför kommande barnbokslut. Exempelvis är det inte säkert att barn delar vår syn på hur långt vi har kommit med våra mål och aktiviteter enligt verksamhetsplanen. I barnbokslutet presenteras det förslag på aktiviteter och åtgärder 2026. En av de aktiviteter som föreslås är att samarbeta mer med fritidsgården och elevråden, vilket kan vara ett sätt att involvera barn i framtagandet av barnbokslutet. Vilka åsikter har de barn som berörs av beslutet lyfts fram och vilken vikt lägger vi vid barns uttryckta åsikter i beslutet? Andra rättigheter som berörs av detta beslut: Rätt till bästa uppnåeliga hälsa, likvärdig tillgång till hälso- och sjukvård (art. 23,24 och 39) Rätt till en trygg och säker uppväxt, skydd mot alla former av våld och övergrepp (art. 19,32-40) Rätt till utbildning (art. 28 och 29) Rätt till social trygghet och skälig levnadsstandard (art. 26 och 27) Rätt till vila, lek, kultur och fritid (art. 31) Rätt till information och demokratiska rättigheter (art. 12-17) Rättigheter som rör föräldraskap och omhändertagande (art. 5,9,18,20,21 och 25) Rättigheter kopplade till fungerande samhällsservis och samhällsplanering (art. 12,24,26,31 m.fl.) Rättigheter för barn från minoritetsgrupper, barn på flykt samt barn i asylprocessen (art. 7,8,9,10,20,22 och 30) Beskriv hur de rättigheter som berör beslutet har beaktats: Alla rättigheter i barnkonventionen berörs indirekt av beslutet. Att ta fram barnbokslut är en del av att upprätthålla arbetet med barnkonventionen inom kommunen. Barnbokslutet blir vägledande inför det fortsatta arbetet då den visar vilka områden vi kommit långt inom respektive vilka områden vi behöver förbättra oss inom inför det kommande året. Övrigt / Slutsatser / Rekommendationer Sa mmanträdesprotokoll 2026-05-26 Sidnummer, beslut 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 65 Yttrande vid överklagande Solcellsanläggning Råshult Ärendenummer MOB 2025/13 Ärendenummer Ecos m-2024-599 Miljö- och byggnämndens beslut Miljö- och byggnämnden föreslår kommunstyrelsen att lämna följande yttrande: 1. Miljö- och byggnämnden håller fast vid bedömningen att skyddsavstånd mellan solcellsanläggningen och närliggande bostäder är nödvändiga. Solcellsparken ligger som närmst 45 meter från gränsen (50 från paneler) till närmsta hushållen. Ansökan föreslår ett skyddsavstånd på minst 45 m. En del av skyddsavståndet ska bestå av naturlig skog och sly. Miljö- och byggnämnden anser dock att denna skyddsbarriär, som föreslås för att minska insyn, i sin nuvarande form riskerar att vara otillräcklig. Skog kommer att avverkas bakom de föreslagna 45 metrarna, vilket innebär att insynen från boenden mot solcellsanläggningen ändå kommer att vara möjlig, och därmed kan den visuella störningen kvarstå. Vidare kan detta påverka den övergripande landskapsbilden negativt. Miljö- och byggnämnden bedömer att skyddsavstånd behövs för att begränsa påverkan på boendemiljö och landskapsbild samt för att säkerställa en rimlig hänsyn till närboende. Även om påverkan från en solcellsanläggning ofta är begränsad jämfört med andra typer av verksamheter kan större sammanhängande anläggningar innebära en betydande visuell påverkan och förändring av landskapskaraktären. Bedömningen av lämpligt skyddsavstånd behöver utgå från platsens förutsättningar, såsom terräng, vegetation, insynsförhållanden, bostädernas placering och anläggningens omfattning. Miljö- och byggnämnden anser att skyddsavstånd till bostäder som huvudregel inte bör understiga 50 meter. Skyddsavstånd om cirka 70–100 meter vara fördelaktiga och väl motiverade för att begränsa påverkan på närboende. Miljö- och byggnämnden anser att föreskrivna skyddsavstånd utgör rimliga försiktighetsmått enligt 2 kap. miljöbalken och att villkoret inte kan anses Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Sa mmanträdesprotokoll 2026-06-08 Sidnummer, beslut 2(3) Miljö- och byggnämnden vara oproportionerligt med hänsyn till syftet att skydda människors boendemiljö och begränsa negativ påverkan på landskapsbilden. Beslutsnivå Kommunstyrelsen punkt 1 Sammanfattning av ärendet Solkompaniet Sverige AB planerar att uppföra en solcellspark inom fastigheten Råshult 1:5. Det är två områden som ligger öster och väster om väg 600 söder om Diö samhälle och norr om Linnés Råshult. Den sammanlagda installerade effekten beror på den slutgiltiga projektlayouten, men bedöms kunna ligga på cirka 27 MW vilket motsvarar en årlig beräknad produktion på cirka 47,2 GWh. Den årliga produktionen motsvarar förbrukningen hos cirka 10 000 villor med en årsförbrukning på 5000 kWh/år vardera. Solcellsparken planeras inom ett område med barrskog och omfattar cirka 40 hektar. De planerade parkerna ligger till sin helhet inom ett riksintresse för naturvården och för friluftslivet samt angränsar till kulturreservatet Linnés Råshult, som är en viktig plats för såväl kulturmiljövården som besöksnäringen. Miljö- och byggförvaltningen fick den 13 september 2024 tillfälle att lämna synpunkter på ansökan i samband med en förfrågan om kompletteringar, men hade då inga invändningar eller behov av ytterligare underlag. Den 21 januari 2025 fick miljö- och byggnämnden möjlighet att lämna synpunkter på de kompletterande handlingar som begärts in av miljöprövningsdelegationen. Den 16 juni beslutade miljöprövningsdelegationen ett tillstånd för anläggande och drift för markbaserad solcellsanläggning. Tillståndet var giltigt i 45 år och angav flertalet villkor för verksamheten. Miljöprövningsdelegationen avvisade ansöka i den del som avsåg etablering inom vattenområde. Den 30 juni överklagades beslutet av sökande då flertalets villkor var för hårt satta och saknade motiveringar samt var avvisningen inom vattenområdet processuellt fel. Överklagandet kungjordes den 19 maj för den som ville yttra sig med anledning av överklagandet. Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Sa mmanträdesprotokoll 2026-06-08 Sidnummer, beslut 3(3) Miljö- och byggnämnden Beslutsunderlag • Miljö- och byggnämndens beslut 2025-03-17, § 36 • Beslut om bifall med villkor 32605970 • Växjö TR M 3973-25 Aktbil 26 • Växjö TR M 3973-25 Aktbil 1 Överklagande med begäran • Växjö TR M 3973-25 Aktbil 14 250901 Solkompaniets utvecklad • Växjö TR M 3973-25 Aktbil 15 Bilaga 1 Påverkan på bostadsh Miljö- och byggnämndens behandling Förslag på sammanträdet Kristina Spjut Sahlberg (S) yrkar att miljö- och byggnämnden föreslår kommunstyrelsen att yttra sig i enlighet med miljö- och byggnämndens beslut 2026-06-08 § 65. Beslutsgång Ordförande frågar om miljö- och byggnämnden kan godkänna Kristina Spjut Sahlbergs (S) yrkande och finner att miljö- och byggnämnden beslutar så. _____ Beslutet skickas till (efter slutbehandling) Växjö tingsrätt, mark- och miljödomstolen Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 2026-05-28 1(2) Miljö- och Byggförvaltning Miljö- och byggnämnden Oskar Henfeld oskar.henfeld@almhult.se Tjänsteskrivelse om yttrande vid överklagande Solcellsanläggning Råshult Ärendenummer MOB 2025/13 Ärendenummer Ecos m-2024-599 Sammanfattning av ärendet Solkompaniet Sverige AB planerar att uppföra en solcellspark inom fastigheten Råshult 1:5. Det är två områden som ligger öster och väster om väg 600 söder om Diö samhälle och norr om Linnés Råshult. Den sammanlagda installerade effekten beror på den slutgiltiga projektlayouten, men bedöms kunna ligga på cirka 27 MW vilket motsvarar en årlig beräknad produktion på cirka 47,2 GWh. Den årliga produktionen motsvarar förbrukningen hos cirka 10 000 villor med en årsförbrukning på 5000 kWh/år vardera. Solcellsparken planeras inom ett område med barrskog och omfattar cirka 40 hektar. De planerade parkerna ligger till sin helhet inom ett riksintresse för naturvården och för friluftslivet samt angränsar till kulturreservatet Linnés Råshult, som är en viktig plats för såväl kulturmiljövården som besöksnäringen. Miljö- och byggförvaltningen fick den 13 september 2024 tillfälle att lämna synpunkter på ansökan i samband med en förfrågan om kompletteringar, men hade då inga invändningar eller behov av ytterligare underlag. Den 21 januari 2025 fick miljö- och byggnämnden möjlighet att lämna synpunkter på de kompletterande handlingar som begärts in av miljöprövningsdelegationen. Den 16 juni beslutade miljöprövningsdelegationen ett tillstånd för anläggande och drift för markbaserad solcellsanläggning. Tillståndet var giltigt i 45 år och angav flertalet villkor för verksamheten. Miljöprövningsdelegationen avvisade ansöka i den del som avsåg etablering inom vattenområde. Den 30 juni överklagades beslutet av sökande då flertalets villkor var för hårt satta och saknade motiveringar samt var avvisningen inom vattenområdet processuellt fel. Överklagandet kungjordes den 19 maj för den som ville yttra sig med anledning av överklagandet. Beslutsnivå Miljö- och byggnämnden punkg 1 Beslutsunderlag • Miljö- och byggnämndens beslut 2025-03-17, § 36 • Beslut från Miljöprövningsdelegationen – 2025-06-12 Tjänsteskrivelse 2026-05-28 2(2) • Kungörelse, yttrande för överklagan – 2026-05-19 • Överklagan till Miljöprövningsdelegationen – 2026-05-21 Förslag till beslut 1. Miljö- och byggnämnden lämnar följande yttrande: Miljö- och byggnämnden håller fast vid bedömningen att skyddsavstånd mellan solcellsanläggningen och närliggande bostäder är nödvändiga. Solcellsparken ligger som närmst 45 meter från gränsen (50 från paneler) till närmsta hushållen. Ansökan föreslår ett skyddsavstånd på minst 45 m. En del av skyddsavståndet ska bestå av naturlig skog och sly. Miljö- och byggnämnden anser dock att denna skyddsbarriär, som föreslås för att minska insyn, i sin nuvarande form riskerar att vara otillräcklig. Skog kommer att avverkas bakom de föreslagna 45 metrarna, vilket innebär att insynen från boenden mot solcellsanläggningen ändå kommer att vara möjlig, och därmed kan den visuella störningen kvarstå. Vidare kan detta påverka den övergripande landskapsbilden negativt. Miljö- och byggnämnden bedömer att skyddsavstånd behövs för att begränsa påverkan på boendemiljö och landskapsbild samt för att säkerställa en rimlig hänsyn till närboende. Även om påverkan från en solcellsanläggning ofta är begränsad jämfört med andra typer av verksamheter kan större sammanhängande anläggningar innebära en betydande visuell påverkan och förändring av landskapskaraktären. Bedömningen av lämpligt skyddsavstånd behöver utgå från platsens förutsättningar, såsom terräng, vegetation, insynsförhållanden, bostädernas placering och anläggningens omfattning. Miljö- och byggnämnden anser att skyddsavstånd till bostäder som huvudregel inte bör understiga 50 meter. Skyddsavstånd om cirka 70– 100 meter vara fördelaktiga och väl motiverade för att begränsa påverkan på närboende. Miljö- och byggnämnden anser att föreskrivna skyddsavstånd utgör rimliga försiktighetsmått enligt 2 kap. miljöbalken och att villkoret inte kan anses vara oproportionerligt med hänsyn till syftet att skydda människors boendemiljö och begränsa negativ påverkan på landskapsbilden. Oskar Henfeld Anna Erika Andersson Miljö- och hälsoskyddsinspektör Förvaltningschef Beslutet skickas till Växjö tingsrätt, mark- och miljödomstolen VÄXJÖ TINGSRÄTT INKOM: 2025-06-30 Miljöprövningsdelegationen Malmö den 26 juni 2025 MÅLNR: M 3973-25 Länsstyrelsen i Kalmar län AKTBIL: 1 Endast per e-post: kalmar@lansstyrelsen.se Till Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt ÖVERKLAGANDE Klagande: Solkompaniet Sverige AB 556780-1336 Bolmensvägen 43 120 50 Årsta Ombud: Advokaten Elisabeth Werner och biträdande juristen Ida Holm Advokatfirman Delphi i Malmö AB Nordenskiöldsgatan 11A 211 19 Malmö E-post: elisabeth.werner@delphi.se / ida.holm@delphi.se Tel: 040 660 79 00 Överklagat avgörande: Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Kalmar läns beslut den 12 juni 2025 i ärende med dnr 6298-2024 (”Beslutet”) _______________________________ Som ombud för Solkompaniet Sverige AB (”Solkompaniet” eller ”Bolaget”) överklagar vi härmed Beslutet och yrkar - att Beslutet i den del som avvisats av Miljöprövningsdelegationen upphävs och återförvisas till Miljöprövningsdelegationen för prövning i sak, samt - att Beslutet i den del som avser inskränkta skyddsavstånd (villkor 5, 6, 7, 8 och 10) upphävs. Mot bakgrund av mellankommande sommarledighet, hög arbetsbelastning samt behov av eventuellt tillkommande utredning innan ett komplett överklagande kan färdigställas begärs härmed anstånd med att utveckla talan till och med den 1 september 2025. Som ovan Elisabeth Werner Ida Holm 2267545. Tel 040 660 79 00 │ Fax A 0 d 4 v 0 o k 6 a 6 t 0 fi r 7 m 9 a 0 n 9 D │ e S m t lp o a h c l k i m h i o M o @ lm al d m │ e ö l G p A h ö i B t . e s │ e b o N │ r o g w r │ w d e M w n . a s d k l e m iö lp ö ld h │ s i. g s L a e in t | a k n ö S p t 1 y i 1 n re A g l s │ e 2 n 1 s 1 s ä 1 t 9 e M M a a l l m m ö ö | Org.nr 556326-2913 VÄXJÖ TINGSRÄTT 4:3 Mark- och miljödomstolen Malmö den 1 september 2025 INKOM: 2025-09-01 Växjö tingsrätt MÅLNR: M 3973-25 AKTBIL: 14 Endast via e-post: mmd.vaxjo@dom.se Mål nr M 3973-25 1. Inledning Solkompaniet Sverige AB (”Solkompaniet” eller ”Bolaget”) har den 26 juni 2025 överklagat Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Kalmar läns (”Miljöprövnings- delegationen”) beslut den 12 juni 2025 i ärende med dnr 6298-2024 (”Beslutet”). Bolaget får härmed – i enlighet med av Miljöprövningsdelegationen beviljat anstånd – inkomma med komplettering av överklagandet. 2. Yrkanden Solkompaniet yrkar - att Beslutet i den del som avvisats (delområde B) av Miljöprövningsdelegationen upphävs och återförvisas till Miljöprövningsdelegationen för prövning i sak, samt - att Beslutet i den del som avser inskränkta skyddsavstånd (villkor 5, 6, 7, 8 och 10) upphävs och ändras i enlighet med vad Solkompaniet framfört i ärendet hos Miljöprövningsdelegationen. 3. Grunder och utveckling av talan Angående avvisat område Avvisningen innebär ett processuellt fel Miljöprövningsdelegationen gör bedömningen att den enligt Skogsstyrelsen utpekade sumpskogen inom delområde B är att betrakta som vattenområde enligt miljöbalkens definition och att verksamheten inom det området därför är tillståndspliktig. Miljöprövningsdelegationen anger att Solkompaniet inte har visat hur verksamheten ska kunna anläggas utan att innebära tillståndspliktig verksamhet. Därav gör Miljöprövnings- delegationen bedömningen att myndigheten saknar befogenhet att pröva den del av verksamheten som befinner sig inom det område som enligt Miljöprövningsdelegationen är att betrakta som vattenområde enligt miljöbalken, och avvisar ansökan i den delen. Advokatfirman Delphi i Malmö AB │ Nordenskiöldsgatan 11A │ 211 19 Malmö Tel 040 660 79 00 │ Fax 040 660 79 09 │ malmo@delphi.se │ www.delphi.se | Styrelsens säte Malmö | Org.nr 556326-2913 Stockholm │ Göteborg │ Malmö │ Linköping Miljöprövningsdelegationen har fattat Beslutet utan att bereda Solkompaniet möjlighet att yttra sig över frågan om tillståndspliktig vattenverksamhet enligt miljöbalken. Solkompaniet är av en annan uppfattning än Miljöprövningsdelegationen och eftersom myndigheten inte, genom exempelvis kompletterande frågor eller liknande, gett Solkompaniet möjlighet att förklara sin ståndpunkt har Bolaget således inte kunnat visa – som Miljöprövningsdelegationen i Beslutet efterfrågar – hur verksamheten ska anläggas utan att innebära tillståndspliktig verksamhet. Frågan har inte heller lyfts av några remissinstanser. Solkompaniet har alltså inte haft anledning att bemöta en fråga som enligt Bolaget inte varit relevant inom ramen för förevarande process. Miljöprövningsdelegationen har brustit i sitt utredningsansvar, genom att felaktigt avvisa ett mål som delegationen egentligen var behörig att pröva, dessutom utan att bereda Bolaget tillfälle att yttra sig dessförinnan. Därmed har Bolaget helt fråntagits sina möjligheter att i processen hos Miljöprövningsdelegationen ta tillvara sin rätt. Endast i undantagsfall ska en domstol eller myndighet avvisa en ansökan utan att först ha förelagt sökanden att avhjälpa eventuella brister.1 Om en framställning är ofullständig eller oklar ska en myndighet i första hand hjälpa den enskilde till rätta inom ramen för sin allmänna serviceskyldighet enligt 6 § andra stycket förvaltningslagen.2 Härtill kommer att Miljöprövningsdelegationen under alla omständigheter grundat sitt avvisningsbeslut på förhållanden som Bolaget inte har fått yttra sig över (jfr även 25 § förvaltningslagen), vilket inneburit att avgörandet kom som en fullständig överraskning för Bolaget. Detta innebär att Solkompaniet inte haft möjlighet att ta tillvara sin rätt, vilket får synnerligen allvarliga konsekvenser för Bolaget i förevarande fall. Miljöprövningsdelegationen har mot bakgrund av ovanstående även brustit i sin materiella processledning och åsidosatt sitt utredningsansvar enligt 23 § förvaltningslagen, enligt vilken myndigheten ska se till att ärendet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver och avhjälpa otydligheter och ofullständigheter. Den avvisade delen av Beslutet ska med anledning härav upphävas och återförvisas till Miljöprövnings- delegationen för prövning i sak. Delområde B utgör inget vattenområde enligt miljöbalken Enligt 11 kap. 2 § miljöbalken avses med vattenområde i 11 kap. miljöbalken ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd. Med vattenverksamhet avses i 11 kap. 3 § miljöbalken bl.a. fyllning, pålning, grävning m.m. i ett vattenområde. För vattenverksamhet krävs tillstånd enligt miljöbalken, om inte något annat följer av bestämmelserna i 11 kap., jfr 11 kap. 9 § miljöbalken. Avgörande för bestämmande av det högsta vattenståndet är vad som med någon sannolikhet kan förutses för framtiden. Det högsta kända vattenståndet kan i vissa fall ha endast ett historiskt intresse, t.ex. på grund av senare regleringar.3 Stora delar av delområde B pekas ut av Skogsstyrelsen som sumpskog, se Figur 1 nedan. Miljöprövningsdelegationen har sålunda gjort bedömningen att området utgör ett vatten- område. Så som Beslutet får förstås har Miljöprövningsdelegation uteslutande beaktat 5 4 den omständighet att området är utpekat som sumpskog i Skogsstyrelsens karttjänst i sin 7 1 4 1 bedömning. Värt att notera i sammanhanget är att sumpskogslagret i Skogsstyrelsens 1 .5 karttjänst baseras på en flygbildsinventering som genomfördes på 1990-talet som ett 1 MÖD 2002:15. 2 20 § förvaltningslagen. 3 Bengtsson m.fl., Miljöbalken (1998:808), kommentaren till 11 kap. 2 §, 2025-08-22. 2 / 14 regeringsuppdrag och att kartskicket inte har uppdaterats sedan dess. Syftet med inventeringen var att denna skulle fungera som ett underlag till var det kan finnas höga naturvärden.4 Solkompaniet å andra sidan har – genom AFRY – besökt området vid fyra tillfällen i samband med inventeringar inför tillståndsprövningen. Platsbesöken genomfördes i mars, juni, augusti och november 2024, d.v.s. under hela året så att årstidsvariationer har kunnat observeras. Bilder från platsbesök i mars och juni 2024 presenteras i Figur 2 nedan. Figur 1. Områden utpekat som sumpskog i Skogsstyrelsens karttjänst som baseras på flygfoton tagna 1990. Figur 2. Bilder från platsbesök i samband med inventering. Vänster bild är tagen i mars 2024, höger bild är tagen i juni 2024. För placering av fotopunkter, se Figur 3 nedan. 5 Vid platsbesöken konstaterade biologer att området består av ett hygge med en gles 4 7 1 skärm av mogen tall. Marken täcks huvudsakligen av grenar och stubbar från den sentida 4 1 1 avverkningen. Även lingon och odon växer på marken, fuktkrävande arter saknas. .5 Området bedöms inte utgöras av våtmark och är avsevärt torrare än exempelvis den tall- mosse belägen i delområde E som identifierats som naturvärdesbiotop vid naturvärdes- 4 Skogsstyrelsen, Sumpskog – produktbeskrivning, 2020-08-20 (Sumpskogar - produktbeskrivning). 3 / 14 inventeringen. Växtligheten som noterades vid fältbesöken utgjordes inte av sådana fuktkrävande arter som kan förväntas i ett vattenområde. Mot bakgrund av ovan nämnda platsförutsättningar ifrågasätter Solkompaniet starkt relevansen av Skogsstyrelsens tidigare utpekande av området som sumpskog. Solkompaniet anser i stället att bedömningen av huruvida delområde B utgör vatten- område enligt miljöbalkens definition bör bedömas utifrån de omständigheter och förutsättningar som bolaget redogör för i det följande. Figur 3 nedan visar vatten som påträffats vid inventering samt fotopunkter för bilderna i Figur 2. Figur 3. Inventerade vatten, vattendrag samt fotopunkter för bilder i Figur 2. I Figur 3 illustrerar blå markeringar vatten som redovisas i Lantmäteriets topografiska karta, medan turkosa markeringar visar vatten som identifierades vid fältbesöken. Samtliga vattendrag och vattensamlingar som påträffades i samband fältbesök bedöms vara konstgjorda och kan härledas till avvattning/skyddsdikning i samband med skogsbruk som bedrivs i området. Den största delen av skogen inom delområde B är redan avverkad, varav majoriteten avverkats under de senaste tre till tio åren enligt uppgifter från Skogsstyrelsen, se Figur 4. Enligt markägaren har ytterligare skog avverkats för cirka två år sedan. Trots avverkningen bedöms marken som torr. 5 4 7 1 4 1 1 .5 4 / 14 Figur 4. Utförd avverkning inom verksamhetsområdet. Inom ramen för tillståndsansökan har en avrinningsanalys genomförts som en del av en översiktlig hydrologisk utredning. Modellen tar inte hänsyn till det dynamiska förloppet, d.v.s. avrinningsvägar redovisas endast baserat på markhöjder och utan hänsyn till råheten på materialet eller flödeshastigheter. Detta skapar en viss osäkerhet i de eventuella rinnvägar vattnet tar. Analysen ger dock en tydlig översiktlig bild över översvämningssituationen. I modellen används 100-årsregn för att illustrera ett scenario med höga flöden i syfte att få en uppfattning om var vatten kan ansamlas och var översvämningsrisker finns. Figur 5 nedan visar resultatet från modellering av ett 100-års regn vid nuvarande markanvändning. Figur 6 visar resultatet från en modellering av ett 100-års regn vid framtida markanvändning, d.v.s. vid anläggning av solparken. 5 4 7 1 4 1 1 .5 5 / 14 Figur 5. Avrinningsanalys befintlig markanvändning vid ett 100-årsregn. Figur 6. Avrinningsanalys framtida markanvändning (solpark) vid ett 100-årsregn. Lantmäteriets topografiska karta visar mindre horisontella höjdskillnader i delområde B, 5 4 vilka bedöms ha uppkommit till följd av användning av tunga maskiner (hjulspår) i 7 1 4 samband med skogsbruk i området. Den genomförda modelleringen visar att vatten 1 1 .5 samlas i lågpunkterna av dessa höjdskillnader vid ett 100-årsregn. På kartan i Figur 6 ovan ser dessa vattensamlingar inom delområde B ut som streckade linjer. Vattensamling i skogsmaskinernas hjulspår bedöms inte medföra att området ska definieras som ett vattenområde. Härtill ska framföras att den genomförda modelleringen utvisar vatten- samlingar utspritt över hela området samt dess omgivningar vid ett 100-årsregn. 6 / 14 Resultatet uppvisar ingen tydlig visuell skillnad med avseende på vattenansamling mellan nuvarande markanvändning och vid anläggning av solpark förutom en viss skillnad i utbredningen av avrinningsområdena. Modelleringen visar ingen betydande ansamling av vatten inom delområde B som skulle motivera att området definieras som vattenområde. Inte heller visar modellen någon tydlig visuell skillnad i ansamling av vatten mellan delområde B och den planerade solparkens övriga delområden, vilka Miljöprövnings- delegationen inte har ansett utgöra vattenområden och för tydlighetens skull inte heller ska anses utgöra vattenområden. Slutligen vill Solkompaniet understryka att det enligt miljöbalken ska göras en bedömning av vad som med någon sannolikhet kan förutses för framtiden vid bestämmande av det högsta förutsebara vattenståndet enligt 11 kap. 2 § miljöbalken. Det saknas både vägledning och praxis i förhållande till vilket scenario verksamhetsutövaren ska utgå från avseende ”högsta förutsebara vattenstånd”. Sammanfattningsvis anser Solkompaniet det uppenbart att varken delområde B eller något annat område inom verksamhetsområdet utgör ett vattenområde enligt miljöbalkens definition i 11 kap. 2 § miljöbalken. Ansökt verksamhet ska därför inte heller betraktas som en vattenverksamhet eftersom arbete inte sker i vattenområde, 11 kap.

§ 66 Svar på motion till kommunfullmäktige om Föroreningar i mark och grundvatten i Älmhults kommun från Michael Öberg (MP) Ärendenummer KS 2026/46 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Beslutsnivå Kommunfullmäktige punkt 1 Sammanfattning av ärendet Michael Öberg (MP) inkom 2026-03-04 med en motion till kommunfullmäktige om ”Föroreningar i mark och grundvatten i Älmhults kommun”. I motionen föreslås följande: ”Miljö- och byggnämnden får i uppdrag att redovisa till kommunfullmäktige en samlad strategi och handlingsplan gällande förorenade områden (PFAS och andra miljögifter) i Älmhults kommun. Handlingsplanen ska innehålla: • Aktuell lägesbild över kända och misstänkta förorenade områden • Prioritering av riskområden utifrån påverkan på hälsa, dricksvatten och miljö • Ansvarsfördelning enligt principen att förorenaren betalar • Redovisning av plan för fortsatt provtagning, uppföljning och åtgärder, samt • Tidsplan Säkerställa öppenhet och information till invånare genom att relevanta provresultat, riskbedömningar och beslut görs lätt tillgängliga. Återrapportera arbetet till kommunfullmäktige och information till kommuninvånarna. ” Miljö- och byggnämnden beslutade 2026-05-18, § 51, att föreslå kommunfullmäktige anse motionen besvarad. Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Sa mmanträdesprotokoll 2026-05-26 Sidnummer, beslut 2(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott Beslutsunderlag • Miljö- och byggnämndens beslut 2026-05-18, § 51 • Miljö- och byggförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2026-05-07 • Motion till kommunfullmäktige om Föroreningar i mark och grundvatten i Älmhults kommun från Michael Öberg (MP), daterad 2026-03-04 Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling Förslag på sammanträdet Eva Ballovarre (S) yrkar att kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta i enlighet med miljö- och byggnämndens beslut 2026-05-18, § 51. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsens arbetsutskott kan besluta i enlighet med Eva Ballovarres (S) förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar så. _____ Beslutet skickas till (efter slutbehandling) Motionär Miljö- och byggnämnden Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Sa mmanträdesprotokoll 2026-05-18 Sidnummer, beslut 1(2) Miljö- och byggnämnden

§ 67 Information om affärsplan för VA-avdelningen Sammanfattning av ärendet Johan Thernström, teknisk chef, informerar kommunstyrelsens arbetsutskott om VA-avdelningens affärsplan, som tekniska nämnden har antagit. _____ Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Sa mmanträdesprotokoll 2026-05-26 Sidnummer, beslut 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 69 Meddelanden Ärendenummer KS 2026/14 Sammanfattning av ärendet Förteckning över meddelanden till kommunstyrelsens arbetsutskott: • Beslut bidrag till grusade ”utblickar” och kompletterande skyltning för att öka tillgängligheten i kulturreservatet komministerbostället Råshult, KS 2026.744 • Årsrapport 2025 Värends räddningstjänstförbund inklusive revisorernas yttrande, KS 2026.743 • Älmhults Kommunkoncern finansrapport april 2026, KS 2026.691 • Finansrapport april 2026 Älmhults kommun, KS 2026.690 _____ Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Beslut 1 (4) Datum Diarienummer 2026-05-11 2830-2026 Stiftelsen Linnés Råshult Ordförande Thomas Johansson thomasjohansson01@gmail.com Bidrag till grusade ”utblickar” och kompletterande skyltning för att öka tillgängligheten i kulturreservatet komministerbostället Råshult Beslut Länsstyrelsen beslutar att lämna bidrag till följande åtgärder inom kulturreservatet på fastigheterna Råshult 1:47 och Råshult 2:1, Älmhults kommun • Grusa två ”utblickar” längs med Getaryggsvägen för kortare stopp med bil för att kunna se ut över kulturlandskapet med högst 25 000 kronor med utbetalning under 2026. • Kompletterande skyltning och skyltställ med högst 12 800 kronor med utbetalning under 2026. Det totala bidragsbeloppet uppgår till 37 800 kr. I bidragsbeloppet ingår inte kostnad för moms. Villkor för beslutet Hur ska insatserna utföras och dokumenteras? • Insatserna ska utföras i överensstämmelse med ansökan. • ”Utblickarna” ska grusas som två ”mötesplatser” längs med vägen. Länsstyrelsen har markerat ut platserna med snitselband. • Tre hållare för kartfoldrar ska tillverkas och sättas upp vid ladugården, Kafét samt vid ny tillgänglighetsanpassad toalett vid besöksparkeringen. • På besöksparkeringen kompletteras skyltningen med stor skylt ”Välkommen till fots” samt med en karta som placeras i anslutning till sittplatserna vid ny toalettbyggnad. • Alla väsentliga ändringar av utförande ska godkännas av Länsstyrelsen. Postadress: 351 86 Växjö T elefon: 010-223 70 00 E-post: kronoberg@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/kronoberg www.lansstyrelsen.se/kronoberg/personuppgifter Länsstyrelsen i Kronobergs län Beslut 2 (4) 2026-05-11 2830-2026 • Den redovisning för bidragets användning som lämnas till Länsstyrelsen, får Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet tillgängliggöra för allmänheten inom ramen för myndigheternas verksamhet. Hur sker rekvisition och utbetalning av bidraget? • Innan bidraget kan rekvireras ska de åtgärder som rekvisitionen avser vara slutförda och fakturor med mera vara betalda. Bidraget kan betalas ut när de kostnader som det avser har godkänts av Länsstyrelsen. • Rekvisition sker genom Länsstyrelsens e-tjänst för rekvisition av bidrag till kulturmiljövård: Länk till e-tjänst. Den ska innehålla redogörelse för genomförda åtgärder. • Bidraget ska rekvireras från Länsstyrelsen senast • 2026-10-31 för bidrag med utbetalningsår 2026 Om rekvisition inte har kommit in till Länsstyrelsen i tid, kan det medföra att bidraget inte betalas ut. Beskrivning av ärendet Ansökan kom in till Länsstyrelsen den 27 april 2026. Kompletteringar till ansökan kom in den 27 april och den 5 maj 2026. Ni har ansökt om att öka tillgängligheten i kulturreservatet genom att göra två små fickor/utblickar längs med Getaryggsvägen samt kompletterande skyltning som ökar besökarens möjlighet att uppleva kulturreservatet. Av de kostnader som angivits i ansökan, har Länsstyrelsen bedömt att 37 800 kr utgör bidragsgrundande kostnad. Motivering till beslutet Länsstyrelsen har gjort flera utredningar för att öka tillgängligheten i kulturreservatet komministerbostället Råshult. Länsstyrelsen har fastställt en tillgänglighetsplan och gjort flera utredningar som syftar till ökad tillgänglighet i länets enda kulturreservat, komministerbostället Råshult. Den 22 mars 2023 tog Länsstyrelsen ett inriktningsbeslut om att tillgängliggöra kulturreservatet med servicebyggnad, nytt skyltprogram, tillgängliga anordningar samt mer tillgänglig entréväg, dnr. 435-2407-2022. Länsstyrelsen i Kronobergs län Beslut 3 (4) 2026-05-11 2830-2026 Att tillgängliggöra kulturreservatet genom att genomföra de förslag för ”utblickar” som tagits fram av konsulter är helt i linje med Länsstyrelsens inriktningsbeslut för ökad tillgänglighet och i linje med de nationella kulturmiljömålen. Länsstyrelsens kulturmiljöarbete syftar till att nå statens mål för en hållbar samhällsutveckling. Detta bidrag medverkar till att nå de nationella kulturmiljömålen: • Ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas • Människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön • Ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser Samt de nationella miljömålen: • Ett rikt odlingslandskap Bestämmelser som beslutet grundas på Beslutet grundar sig på 3§ förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. Information Meddela snarast Länsstyrelsen om ni inte godtar villkoren för detta bidrag. Ni som bidragsmottagare är uppdragsgivare och svarar själv för att alla berörda informeras om villkoren i detta beslut. Detta bidrag kan inte kombineras med ROT-avdrag. För bidraget gäller de regler för återbetalningsskyldighet som anges i 20 § förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. Detta beslut kan inte enligt 23 § förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer överklagas. Om ni har frågor kan ni kontakta landskapsantikvarie Birgitta Warodell på telefon 010-2237775. Ni kan även skicka e-post till birgitta.g.warodell@lansstyrelsen.se. Ange då ärendets diarienummer 2830-2026. Länsstyrelsen i Kronobergs län Beslut 4 (4) 2026-05-11 2830-2026 De som medverkat i beslutet Beslutet har fattats av kulturmiljöhandläggare Julia Chirokova med landskapsantikvarie Birgitta Warodell som föredragande. Kopia till: Stiftelsen Linnés Råshult, linnesrashult@almhult.se Älmhults kommun, info@almhult.se Upprättad av Datum Förbundschef 2026-03-19 Beteckning/dnr Kategori/Ver 2026-00023 Rapport Årsrapport 2025 Värends Räddningstjänst Värends Räddningstjänst, Box 1232, 351 12 Växjö Besöksadress: Fagrabäcksvägen 7 (infart Norrtullsgatan) Organisationsnummer: 222000-1396 Telefon: 0470-76 65 00 Fax: 0470-127 17 E-post: raddningstjansten@vaxjo.se www.vrtj.se Information från Växjö kommun Innehållsförteckning Sammanfattning .................................................................................................................................. 4 Ekonomisk redovisning ...................................................................................................................... 6 Analys av årets utfall ....................................................................................... 6 Uppdrag kopplade till finanspolitisk inriktning .................................... 12 Personalredovisning .......................................................................................................................... 14 Medarbetarna i siffror .................................................................................. 14 Uppföljning av personalpolitiska mål och uppdrag ............................. 16 Verksamhetsredovisning ................................................................................................................. 20 Uppföljning av riktningsmålen ................................................................... 21 Övrig verksamhetsrelaterad information .................................................................................... 26 Noter Vrtj ............................................................................................................................................. 37 Noter resultaträkning (Tkr) ......................................................................... 37 Noter balansräkning (Tkr) .......................................................................... 38 REDOVISNINGSPRINCIPER ............................................................................................................. 41 Information från Växjö kommun Sammanfattning Vid årets slut uppvisar Värends räddningstjänstförbund ett positivt resultat om 3 909 tkr, vilket huvudsakligen beror på vakanser i början av året, lägre kapitalkostnader än budgeterat, samt intäkter utöver budget för avgifter, utbildningar och verksamhet. Under vintern 2024 och våren 2025 genomfördes en extern analys av heltidsorganisationen inom Värends räddningstjänst. Resultatet presenterades i maj och låg till grund för en handlingsplan som antogs av direktionen i juni. Under året har stort fokus lagts på att genomföra åtgärderna i planen. Det har bland annat inneburit att en verksamhetsutvecklare anställts för arbete med mål- och visionsfrågor, att externa konsulter engagerats för insatser kring ledarskap, medarbetarskap och konflikthantering samt att en organisationsförändring påbörjats, vilken planeras att implementeras under 2026. Arbetet har varit nödvändigt men också krävande för både ledning och medarbetare, vilket har medfört att verksamhetens fokus främst har varit att säkerställa grunduppdraget. Arbetet med Räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) har fortsatt under 2025. Interna instruktörer har utbildats och samtliga medarbetare har genomgått utbildningen Krigets kontext. Avdelningen för insats och beredskap, utgörs av en heltidsstation, åtta deltidskårer och två räddningsvärn, varav ett är frivilligt. Under året genomfördes 1532 insatser (1538 st 2024) i förbundet. Ett positivt trendbrott är att antalet suicidlarm har minskat jämfört med 2024, vilket är särskilt glädjande då tidigare år visat en ökande tendens. Förbundet har inte haft några långvariga egna räddningsinsatser. Det mest personalkrävande under året var branden i Hylte kommun, där vi stöttade med 570 mantimmar. Totalt (inkluderat Hyltebranden) är det nyttjat 9013 timmar (8101 timmar 2024), på räddningsinsatser under 2025. Avdelningen för samhällssäkerhet har genomfört samtliga tillsyner enligt tillsynsplan. Antalet ansökningar om egenrengöring (sotning) har ökat markant under året, vilket bedöms vara en direkt följd av ny upphandling av sotning och brandskyddskontroll i Växjö kommun. Förändringen har lett till ett ökat engagemang bland fastighetsägare, men också viss irritation och missnöje som uppmärksammats i samband med handläggningen. Under hösten 2025 beslutade kommunfullmäktige i Växjö, Älmhult och Alvesta att Älmhult från och med den 1 januari 2026 ansluter som ny medlemskommun i Värends räddningstjänst- förbund. För invånarna innebär detta en starkare och mer samordnad räddningstjänst med kortare ledtider och bättre resursutnyttjande. För organisationen har arbetet med sammangåendet krävt betydande arbetsinsatser och tid under året. Arbetet kommer fortsätta under 2026 då mycket ännu återstår. Information från Växjö kommun Översikt över verksamhetens utveckling Belopp i tkr 2 025 2 024 2 023 2 022 Medlemsbidrag 102 911 99 906 87 600 110 408 Verksamhetens 13 263 12 946 11 988 11 491 intäkter Verksamhetens -107 825 -101 489 -88 131 -113 753 kostnader Avskrivningar -4 886 -4 830 -5 260 -4 611 Resultat 3 909 6 262 6 197 3 535 Förändring 3,0 % 14,0 % -20,7 % 17,6 % medlemsbidrag Intäkter/kostnad 11,8 % 12,1 % 12,8 % 9,7 % (exkl finansnetto) Andel 66 % 65 % 63 % 56 % lönekostnad/total kostnad Kostnadstäckning 91 % 94 % 94 % 93 % medlemsbidragen Investeringsvolym 5 205 2 450 14 488 4 213 Soliditet % 14,6 % 13,7 % 10,3 % 6,8 % Befolkning 118 614 118 189 117 738 117 357 Antal utryckningar 1 532 1 539 1 691 1 604 Tillsyner 213 185 185 178 Tillstånd 72 116 158 66 Information från Växjö kommun Ekonomisk redovisning Analys av årets utfall Driftredovisning Värends räddningstjänst Budget Utfall Budget Utfall Budget Netto Kostnad Kostnad Intäkt Intäkt Netto Utfall Drift 106 948 112 264 -106 948 -116 174 0 -3 909 Medlemsbidrag och finans 5 095 6 345 -96 733 -102 949 -91 638 -96 604 Direktion 528 479 528 479 Förbundschef 21 936 23 421 -740 -1 296 21 196 22 125 Samhällssäkerhet 5 066 4 611 -715 -990 4 351 3 621 Insats och beredskap 57 102 58 630 -4 670 -5 886 52 432 52 744 Utbildningsenheten 6 421 7 032 -3 760 -4 652 2 661 2 381 Fastighet och teknik 10 800 11 746 -330 -401 10 470 11 345 Totalt 106 948 112 264 -106 948 -116 174 0 -3 909 VIKTIGA FÖRHÅLLANDEN FÖR RESULTAT OCH EKONOMISK STÄLLNING VI SKA HA EN GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Årets resultat Förbundet uppvisar vid årets slut ett positivt resultat om 3909 tkr. Genom god ekonomisk hushållning har vi lyckats hålla oss inom tilldelade medel. Vi klarar även det finansiella målet om att det egna kapitalet ska uppgå till minst 5 procent av medlemskommunernas nettobidrag vilket sen tidigare redan varit uppfyllt. Det har funnits vakanser på avdelningen för samhällssäkerhet, utbildningsenheten och avdelningen för insats och beredskap även under första halvåret 2025. Eftersom investeringar inte gjorts enligt plan för året utan kommer nästa år har förbundet ett betydande överskott mot budget gällande kapitalkostnader. God ekonomisk hushållning och finansiella mål Bestämmelsen om god ekonomisk hushållning innebär enligt kommunallagen att offentliga medel ska användas på ett effektivt och säkert sätt samt att varje generation ska bära kostnaderna för den kommunala service som konsumeras. Förbundet har som utgångspunkt att ha en budget där kostnaderna inte överstiger intäkterna. Information från Växjö kommun Förbundets finansiella mål är att: • hålla en budget i balans • det egna kapitalet ska uppgå till minst fem procent av medlemmarnas nettobidrag före löne- och pensionsjusteringar (3 945 000 kronor per 2025-12-31) Enligt förbundsordningen ska medlemskommunerna genom bidrag stå för de verksamhetskostnader som inte täcks på annat sätt. Under budgetåret ges förbundet kostnadstäckning från medlemskommunerna för löneökningar och faktiska pensionskostnader. Reglering av faktiska pensionskostnader och löneökningar gjordes löpande under året. Kostnader Förbundet har under första delen av 2025 haft ett antal vakanser som inte blivit tillsatta, huvudsakligen inom avdelningen för samhällssäkerhet. Under året har förbundet haft konsultkostnader för kommande PFAS-sanering vilket innebär att de avsatta medlen för detta börjat användas. Kostnaderna för avskrivning är väsentligt lägre än budget eftersom det är långa leveranstider för huvudsakligen fordon. Intäkter Årets intäkter uppgick till 13 262 tkr vilket är 3 047 tkr mer än budgeterat. Huvudskälen överskott gällande årsavgifter och taxor samt intäkter från utryckningsverksamheten och utbildningar Ränteintäkterna (koncernkonto) blev 1 466 tkr för året. Förbundet har även 2025 erhållit 1500 tkr från MSB. 500 tkr avser en tjänst från och med september. 1000 tkr avser en helårstjänst. Investeringsredovisning Vrtj Investeringsrdovisning, tkr Budget Utfall 2025 202512 Fordon 13 200 4 224 Tunga fordon stegbil 10 500 FIP fordon 2 100 4 224 Persontransport (Elbil) 600 Utrustning och maskiner 3 190 981 Information från Växjö kommun Skyddsutrustning/skyddskläder 500 214 Räddningsmateriel 400 767 Slang 150 Båt 150 Löpband 90 Ventilation nothemmet 500 Hjälmar 1 400 IT & Sambandsutrustning m.m, 1 550 Rakel, fordonsdatorer och nav- 500 utrustning Alarmeringsutrustning 1 000 Samband & ledning / RC 50 Övrigt 100 Möbler och annan utrustning 100 Avser tidigare år SUMMA INVESTERINGSBUDGET 18 040 5 205 Kapitalkostnader Budget Utfall Justering Budgetavvikelse tkr helår helår budget helår Kapitalkostnader 6 525 4 886 1 639 Varav avskrivningar 6 525 4 886 Varav internränta Balanskravsutredning Vrtj Tkr 2 025 2 024 Årets resultat 3 909 6 262 Realisationsvinster 0 0 Balanskravsresultat 3 909 6 262 Information från Växjö kommun Enligt balanskravet i kommunallagen ska kommunalförbund ha balans mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen. Det är ett lägre krav än god ekonomisk hushållning. Om kostnaderna överstiger intäkterna ska det anges när och på vilket sätt det negativa resultatet ska regleras. Realisationsvinster vid försäljning av materiella anläggningstillgångar räknas inte med i resultatet. Justerat med realisationsvinster uppnås balanskravet för helåret. Skulder och pensionsavsättningar Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld som förbundet har till arbetstagare och pensionstagare. Den samlande pensionsskulden har ökat med 1 583 000 kronor under 2025 och är vid årets slut 28 315 000 kronor. Under budgetåret ges förbundet kostnadstäckning från medlemskommunerna för löneökningar och faktiska pensionskostnader. Reglering av faktiska pensionskostnader och löneökningar gjordes löpande under året. Upplysningar anläggningstillgångar m.m. Vrtj Leasing Leasingavtal, tkr Redovisning av ej uppsägningsbara operationella leasingavtal överstigande 3 år Antal år till förfall <1 1-5 5 > Verksamhetsfastigheter 0 0 0 Inventarier 0 0 0 Transportmedel 0 113 0 Upplysningar anläggningstillgångar, tkr Avskrivni Investeri försäljnin Nedskriv Redovisat Ingående Övriga ngar ngar gar/ ningar värde utrangeri förändrin vid årets balans ng gar slut Mark, byggnader och tekniska anläggningar Pågående investeringar Övriga fastigheter, markanläggningar Maskiner och inventarier 40 310 -4 886 5 205 0 40 629 Maskiner 870 -132 738 Inventarier 3 275 -1 129 980 3 126 Information från Växjö kommun Transportmedel 31 639 -3 358 4 225 1 667 34 173 IT 250 -57 193 Förbättringsutgifter 2 609 -210 2 399 fastigheter Pågående investeringar 1 667 0 -1 667 0 Resultaträkning Vrtj Utfall Utfall Resultaträkning Not 2025-12 2024-12 Verksamhetens intäkter 1 13 263 12 945 Verksamhetens kostnader 2 -107 825 -101 488 Avskrivningar 3 -4 886 -4 830 Verksamhetens nettokostnader -99 448 -93 373 Ägartillskott/ bidrag från Växjö kommun 82 036 79 525 Ägartillskott/ bidrag från Alvesta kommun 20 875 20 381 Verksamhetens resultat 3 463 6 533 Finansiella intäkter 4 1 475 2 461 Finansiella kostnader 5 -1 029 -2 732 Resultat före extraordinära poster 3 909 6 262 Extraordinära poster Årets resultat 3 909 6 262 Information från Växjö kommun Balansräkning Vrtj Balansräkning (Tkr) Not 2025-12 2024-12 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 40 629 40 310 --mark, byggnader och tekniska anläggningar 6 0 0 - maskiner och inventarier 7 40 629 40 310 Omsättningstillgångar 134 576 118 065 Kortfristiga fordringar 8 73 337 60 561 Koncernkonto 9 61 239 57 504 SUMMA TILLGÅNGAR 175 205 158 375 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 10 25 560 21 651 Eget kapital vid årets ingång 21 651 15 389 Årets resultat 3 909 6 262 Avsättningar 11 60 325 59 910 - varav pensioner 28 315 26 732 - övriga avsättningar 32 010 33 178 Skulder 89 320 76 814 Långfristiga skulder 12 Kortfristiga skulder 13 89 320 76 814 -leveratörsskulder 9 174 10 231 -interimsskulder 72 911 58 606 -övriga kortfristiga skulder 7 235 7 977 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH 175 205 158 375 SKULDER Information från Växjö kommun Kassaflödesanalys Vrtj 2025-12 2024-12 Årets resultat 3 909 6 262 Justering för ej likviditetspåverkande poster Av- och nedskrivningar 4 886 4 830 Avsättningar 416 2 931 Resultat försäljning och utrangering anläggningstillgångar Förändring av rörelsekapital Förändring kortfristiga fordringar (-ökn, + minskn) -12 778 -4 225 Förändring kortfristiga skulder (-ökn, + minskn) 12 507 307 MEDEL FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 8 940 10 105 Nettoinvesteringar -5 205 -2 450 MEDEL FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN -5 205 -2 450 Amortering av skuld 0 0 MEDEL FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 0 0 ÅRETS KASSFLÖDE 3 735 7 655 Likvida medel vid årets början 57 504 49 849 Likvida medel vid årets slut 61 239 57 504 Information från Växjö kommun Uppdrag kopplade till finanspolitisk inriktning Finanspolitisk inriktning Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara en procent av summan av skatteintäkter och utjämning. Uppdrag Vid verksamhetsårets slut ska det egna kapitalet uppgå till 5 procent av medlemskommunernas nettobidrag före lönejusteringar Värends räddningstjänst redovisar positiv prognos som visar på ett överskott vid årets slut. Se över våra inköp, avtal och hur vi arbetar med upphandling, samt höja kompetensen inom dessa områden inom förbundet En ständigt pågående arbete som leds av en upphandlare från Växjö kommun på 50 procent. En översyn har gjorts gällande prioritering av upphandlingar och gällande avtal. Ett flertal upphandlingar har genomförts, och ett flertal är igång. Utbildning och information för medarbetare planeras för 2026. Information från Växjö kommun Personalredovisning Medarbetarna i siffror Personalstatistik Antal anställda 2025 2024 Totalt antal anställda 59 * 58 * Kvinnor 4 5 Män 55 53 Omräknade heltider 59 58 Kvinnor 4 5 Män 55 53 Tillsvidareanställningar 58 55 Kvinnor 4 5 Män 54 50 Tidsbegränsade anställningar 7 8 Kvinnor 0 0 Män 7 8 Sysselsättningsgrad (%) 2025 2024 Anställda med en grundanställning på 100 procent 100 100 Kvinnor 100 100 Män 100 100 Genomsnittlig sysselsättningsgrad 100 100 Kvinnor 100 100 Män 100 100 Åldersstruktur (%) 2025 2024 29 år eller yngre 3 2 30-49 år 63 67 50 år eller äldre 34 31 Personalomsättning (%) 2025 2024 Information från Växjö kommun Total personalomsättning 4,5 10,9 Kvinnor 12,9 0 Män 3,9 12,0 Övertid 2025 2024 Totalt antal övertidstimmar 1 752 947 Kvinnor 55 27 Män 1 698 919 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro (%) 2025 2024 Samtliga anställda, total 3,5 1,2 29 år eller yngre ** ** 30-49 år 2,4 0,7 50 år eller äldre 6,0 2,6 Kvinnor, total ** ** 29 år eller yngre ** ** 30-49 år ** ** 50 år eller äldre ** ** Män, total 3,6 1,1 29 år eller yngre ** ** 30-49 år 2,6 0,5 50 år eller äldre 6,1 2,6 Andel sjukfrånvaro mer än 59 dagar (%) 2025 2024 Samtliga anställda, total 61 18 Kvinnor ** ** Män 61 21 Sjukdagar per snittanställd 2025 2024 Tillsvidareanställda, total 14,0 4,1 Kvinnor *' ** Män 15,0 4,0 Information från Växjö kommun Personalomsättning, övertid och sjukfrånvaro avser perioden 2024-12-01 till 2025-11- 30, övriga nyckeltal har mätdatum 2025-12-01. Samtliga nyckeltal jämförs med föregående år. *En medarbetare med flera anställningar räknas endast som en person i totalt antal anställda. **Enligt lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning presenteras inte statistik för de grupper som har färre än 10 medarbetare, detta för att informationen inte ska kunna hänföras till enskilda individer. Uppföljning av personalpolitiska mål och uppdrag Växjö kommun säkrar kompetensförsörjningen genom att vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda arbetsvillkor Riktningsmålets utveckling - en sammanfattning 2025 präglades av förberedelser inför att Älmhults kommun ansluter samarbete med handlingsplanen kopplad till en extern organisationsanalys vilket tog resurser från övrig utveckling. Kompetensförsörjningen har stärkts, särskilt inom förebyggande arbete och RIB-rekrytering. Förbundet har arbetat med arbetsgivarvarumärke och genomfört omfattande kompetensutveckling kopplat till höjd beredskap. Personalstatistiken är stabil, men personalomsättningen har ökat något. Medarbetarenkäten 2025 visar god svarsfrekvens och ett totalindex på 65, med behov av fortsatt fokus på styrning och engagemang. Beskrivning och analys av uppdrag och nyckeltal Förbundet har från 1 januari 2026 utökats med Älmhults kommun vilket har inneburit ett tillskott av kompetens men också en påverkan på förbundets möjligheter till utveckling under 2025 eftersom resurser har avsatts till arbetet med verksamhetsövergången. Verksamhetsanalys Under vintern 2024 och våren 2025 genomfördes en extern analys av heltidsorganisationen inom Värends räddningstjänst. Resultatet presenterades i maj och låg till grund för en handlingsplan som antogs av direktionen i juni. Under året har stort fokus lagts på att genomföra åtgärderna i planen. Arbetet har varit nödvändigt men också krävande för både ledning och medarbetare, vilket har medfört att verksamhetens fokus främst har varit att säkerställa grunduppdraget. Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningen inom det förebyggande området har stärkts genom att tillsynsförrättare samt insatsledare med brandingenjörskompetens har anställts. Räddningstjänstpersonal i beredskap (RIB) har genom ett intensifierat arbetet rekryterats framgångsrikt på flera stationer men personal har också lämnat förbundet i större utsträckning. Kompetensförsörjningsarbetet pågår på flera fronter, exempelvis genom uppsökande av så kallade huvudarbetsgivare, tät dialog med befintlig personal samt marknadsföring i sociala medier, prova-på-dagar och likande åtgärder för att visa upp verksamheten. Arbetsgivarvarumärke Förbundet har deltagit i arbetet med Växjö kommuns arbetsgivarvarumärke genom att medarbetare deltagit i filmer och reportage som sedan har spridits i interna och externa kommunikationskanaler. Förbundet kommer att fortsätta Information från Växjö kommun implementeringen av arbetsgivarvarumärket genom att lyfta upp informationen i organisationen samt koppla den film där brandmän deltar till förbundets eget arbete med arbetsgivarvarumärke samt kompetensförsörjning. Kompetensutveckling Kompetensutvecklingsinsatser har främst riktat sig mot området räddningstjänst under höjd beredskap och vissa av brandmännens fokusområden. Som exempel har medarbetare utbildats för att kunna utföra tillpassning samt service och reparation av andningsskydd. Befälsutveckling har skett för att säkerställa kompetens för de operativa rollerna styrkeledare, insatsledare (IL) samt regional insatsledare (RIL). Inom området räddningstjänst under höjd beredskap har samtlig personal utbildats i syfte att förberedas mentalt i krigets kontext. En medarbetare som har utbildats till huvudinstruktör inom ammunitions- och minhantering har sedan utbildat lokal instruktörer både inom förbundet och i länet. Personalstatistik Personalstatistiken för förbundet indikerar ett oförändrat utfall jämfört med föregående helår och åren dessförinnan. Antalet anställda ligger på ungefär samma nivå och tillsvidareanställning på heltid är norm. Personalomsättning Personalomsättningen har minskat något på heltidssidan. Avslutsenkät och avslutssamtal visar att orsakerna till att medarbetare väljer att sluta är olika, det framkommer inget tydligt mönster. För befattningen insatsledare har personalomsättningen ökat. Omsättningen har varit positiv på så sätt att förbundet numera rekryterar med utgångspunkt i förbundets behov av verksamhetsutveckling inom specifika områden. Ett exempel på en sådan rekrytering är en insatsledare som kombinerar den operativa rollen med brandingenjörsarbetsuppgifter. Medarbetarenkät För förbundet visar det senaste resultatet av medarbetarenkäten från hösten 2025 att 91 procent av medarbetarna har svarat på enkäten och totalindex ligger på 65 av 100. Jämfört med föregående år är resultatet något lägre. Hållbart medarbetarindex (HME) kan ge indikationer på i vilken utsträckning medarbetare trivs på sin arbetsplats och har ett hållbart arbetsliv. För förbundets del motsvarar HME 62 och medarbetarnas upplevelse av ett gott nära ledarskap och stöd från kollegor blir viktigt i det fortsatta arbetet med att förbättra styrning och engagemang. Framtid och omvärld Kompetensutveckling i syfte att öka antalet medarbetare med fler operativa kompetenser både gällande befäl och övriga roller i den utryckande styrkan behöver ske för att fler brandmän ska få fler kompetenser och kunna vara flexibla i vilken roll de kan ha vid utryckning. Organisationen behöver röra sig från ett konservativt arbetssätt där ålder och tid i anställning styr till ett individanpassat arbetssätt där individens förmåga och intresse styr. För att det ska vara möjligt behöver en kulturförändring samt ett förändrat arbetssätt tillkomma. Chefers kompetens och förutsättningar är grunden för att förändring ska kunna ske. Kommande förändring av ledningsstruktur och fortsatt utveckling för ledningsgruppen är delar i detta. Förbundet fortsätter omställningen kopplat till räddningstjänst under höjd beredskap. Under 2026 utbildas den operativa personalen i ammunitions- och minhantering och en huvudinstruktör i urban sök och räddning kommer utbildas och i sin tur utbilda lokala instruktörer under hösten 2026. Svårigheter att rekrytera RIB-personal ses i hela landet. Det blir allt viktigare att behålla den RIB-personal som finns i organisationen, här kommer framtida organisation ses över och möjligheterna till att ytterligare anpassa beredskap till medarbetares förutsättningar undersökas. Information från Växjö kommun Uppdrag Fortsätta värdegrundsarbetet genom utbildning och dialog. Efter utförd verksamhetsanalys togs en handlingsplan fram som antogs av direktionen 12 juni 2025. I handlingsplanen finns bland annat punkter som konflikthantering, medarbetarskap och kulturförändring. Arbetet med handlingsplanen inleddes efter sommaren och har pågått under hela hösten och vintern. En extern konsult har bland annat arbetat med chefer i frågor som rör konflikthantering och chefskap, och har träffat samtliga skiftlag och arbetsgrupper på station 1000 under december 2025. Genomföra kompetenshöjande insatser om likabehandling för en inkluderande arbetsmiljö Många av frågorna hanteras i samband med arbetet med handlingsplanen efter utförd verksamhetsanalys där bland annat medarbetarskap och kulturförändring finns med. Möjliggör kombinationstjänster Detta är ett arbete som är pågående där vi idag har personal som jobbar i kommunen men även är anställda som Rib brandmän. Vi har deltagit på möten inom skolan, omsorgen för berätta om vår verksamhet och möjligheten till kombinationstjänster som Rib anställd brandman. Detta är ett långsiktigt arbete där alla förvaltningar bör involveras för hitta synergieffekter. Växjö kommun har friska medarbetare Riktningsmålets utveckling - en sammanfattning Sjukfrånvaron ligger på 3,5 procent, där två långtidssjukskrivningar höjer nivån. Övertiden har ökat, främst på grund av större bränder, händelser och en långtidssjukskrivning under semestertiden. Rapporteringen av tillbud och riskobservationer handlar främst om kommunikationsutrustning i RIB-organisationen, och visar behov av tydligare utbildning kring rapportering. Friskvårdsbidraget höjdes till 2 500 kr och nyttjas nu av fler medarbetare. Arbetet enligt Skellefteåmodellen fortsätter med nya rutiner och investeringar för att minska exponering för hälsofarliga ämnen. Beskrivning och analys av uppdrag och nyckeltal Sjukfrånvaro och övertid Sjukfrånvaron bland de anställda i de verksamheter som förbundet ansvarar för är vid helåret 3,5 procent. Uppdelat på korttidsjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro framgår det att långtidssjukfrånvaron (2,5 procent) är högre än korttidssjukfrånvaron (1 procent). Korttidssjukfrånvaron har minskat ytterligare i jämförelse med motsvarande statistik vid helåret 2023 och 2024, vilket kan tyda på att medarbetarnas minskade engagemang kopplat till upplevda försämringar rörande arbetstid, villkor och arbetsmiljö inte har påverkat sjukfrånvaron. Under perioden har förbundet haft två långtidssjukskrivningar vilket påverkar statistiken i hög grad. Jämfört med de senaste åren visar utvecklingen att långtidssjukskrivningarna blivit fler, även om sjukfrånvaron fortfarande ligger på en låg nivå. Analyser genomförda av Nyckeltalsinstitutet pekar på att antalet medarbetare per chef (det som brukar kallas chefstäthet) påverkar organisationens hälsa och visar sig genom till exempel korttidssjukfrånvaro. För förbundets del visar en kartläggning av chefstätheten att goda förutsättningar finns för ett tillgängligt ledarskap med en god arbetsmiljö i fokus. Statistiken för övertid visar att övertiden ökat i omfattning jämfört med 2024 vilket kan bero på personalkrävande större bränder och händelser samt att en långtidssjukskrivning inleddes vid semesterperioden när tillgången till personal var begränsad. Information från Växjö kommun Tillbud och riskobservarioner Under året har 9 tillbud och 54 riskobservationer inkommit via det systemstöd som Värends räddningstjänst använder. Rapporteringen är i hög grad kopplad till upplevda brister i kommunikationsutrustningen som medarbetare i RIB- organisationen använder. Anmälningarna indikerar att ett utbildningsbehov kopplat till skillnaden mellan tillbud och riskobservationer samt till vad som ska rapporteras finns. Friskvårdsbidrag Vid årsskiftet 2024/2025 höjdes friskvårdsbidraget till 2500 kr per medarbetare och år. För medarbetarna i de verksamheter som förbundet ansvarar för visar statistiken att 79,68 procent har använt friskvårdsbidraget (aktiveringsgrad) och att den andel av friskvårdsbidraget som har utnyttjats (nyttjandegraden) uppgår till 74 procent. Det innebär att fler medarbetare utnyttjar friskvårdsbidraget. Utöver möjliga hälsoeffekter kan friskvårdsbidraget stärka förbundets attraktivitet som arbetsgivare. Friska brandmän Förbundet arbetar vidare med den så kallade Skellefteåmodellen för friska brandmän, där fokus ligger på att ta bort eller minimera exponeringen av hälsofarliga ämnen genom utbildning, rutiner och material. Under året har rutiner för ombyte och tvätt av kläder och larmställ för att minimera spridning av kontaminerade kläder tagits fram. Underställ med aktivt kol har köpts in och investeringar i lokalen för tvätt har gjorts. Framtid och omvärld För att skapa förutsättningar för friska och motiverade medarbetare som tillsammans med ledningen kan möta framtidens utmaningar prioriterar förbundet arbetet med åtgärderna i verksamhetsanalysens handlingsplan. Målet är att över tid förändra kultur och därigenom öka förändringsvilja och engagemang bland medarbetarna vilket i sin tur underlättar utveckling av förbundets förmåga både i den dagliga verksamheten och vid eventuell samhällskris. Uppdrag Höjt friskvårdsbidrag Aktiviteten är genomförd och samtlig personal har tillgång friskvårdsbidrag på 2500kr. Information från Växjö kommun Verksamhetsredovisning I de följande kapitlen ges en verksamhetsredovisning i processperspektiv. Växjö kommun har strukturerat koncernens styrning i fem huvudprocesser. Processerna verkar över organisationsgränserna och fokuserar på ett gemensamt värdeskapande och en tydlig leverans till dem vi är till för. Riktningsmålens utveckling värderas Varje process beskrivs i ett eget kapitel med separata avsnitt för de till processen kopplade riktningsmålen. Målen saknar explicita måltal och är av karaktären riktningsmål där önskvärd riktning eller utveckling definieras med hjälp av angivna nyckeltal. Genom att inte ange absoluta värden för respektive mål främjas ett ständigt förbättringsarbete. Bedömning av måluppfyllelse sker på kommunövergripande nivå och baseras på utfallet i samtliga nyckeltal kopplade till respektive mål i Växjö kommuns budget. Sammanfattande beskrivning och analys I den sammanfattande beskrivningen och analysen av verksamhet, uppdrag och nyckeltal ges information om för perioden betydelsefulla aktiviteter, åtgärder, resultat och effekt. Här ges även en djupare analys och åtgärdsförslag avseende de nyckeltal som avviker väsentligt från önskvärd utveckling. Avsnittet avslutas med ett resonemang om framtid och omvärld. Uppdrag och nyckeltal I avsnittet rörande uppdrag beskrivs den aktivitet samt det resultat och effekt som har uppnåtts avseende de till riktningsmålet kopplade uppdragen. Under respektive rubrik indikeras status på uppdragets realiserade effekt med en röd, gul eller grön färgmarkering där grön markering anger att uppdraget är avslutat och förväntad effekt är uppnådd. Under rubriken nyckeltal redovisas utfallet i de nyckeltal som fungerar som indikatorer för såväl riktningsmålets utveckling som bedömning av det samlade effektivitetsmålet. Kolumnrubriken period anger vilken period som utfallet noteras för. Positiv utveckling av noterat utfall i förhållande till den förra mätningen anges med en uppåtgående pil och negativ utveckling av noterat utfall anges med en nedåtgående pil. Kolumnrubriken jämförelse med större stad ger information om respektive nyckeltals utfall i förhållande till det genomsnittliga värdet för kommungruppen större stad i Kolada. Samma utfall eller bättre indikeras med grön färgmarkering och sämre utfall indikeras med röd färgmarkering. I de fall där vi använder lokala mått som inte kan jämföras med denna referensgrupp utgör hittills bäst inrapporterad data för Växjö kommunkoncern bas för jämförelsen och är därmed det accepterade värdet. I de fall detta förekommer noteras det i anslutning till aktuellt nyckeltal. Merparten av indikatorerna för måluppföljning kommer från Kolada som är en nationell statistikdatabas för kommun och landsting. Information publiceras med viss fördröjning vilket får till följd att flera av nyckeltalen refererar till annan period än det aktuella verksamhetsåret. Information från Växjö kommun Uppföljning av riktningsmålen Skapa förutsättningar för ett växande näringsliv och en fungerande arbetsmarknad I Växjö kommun gäller full sysselsättning Riktningsmålets utveckling - en sammanfattning Värends räddningstjänst tillhandahåller idag praktikplatser från förbundets grundskolor, utbildningen Skydd mot olyckor (SMO, brandmansutbildning) och brandingenjörsprogrammen Framtid och omvärld Värends räddningstjänstförbund anser att det är viktigt att tillhandahålla praktikplatser för att skapa en bra grund för framtida rekryteringar. Brandingenjörer är en svårrekryterad grupp där det i nuläget råder en obalans på marknaden mellan utbud och efterfrågan. Detta innebär nya förutsättningar, vilket eventuellt kommer skapa ett behov av andra kompetenser i framtiden. Förbundet behöver bevaka utvecklingen och marknadsföra sig mot nya yrkesgrupper för att säkerställa en god kompetensförsörjning även i framtide Uppdrag Andel upphandlingar där krav ställs på att ta emot personer som står långt ifrån arbetsmarknaden ska öka Ej aktuell. Fler jobb och växande företag bygger Växjö starkt Beskrivning och analys av uppdrag och nyckeltal Avdelningen för samhällssäkerhet medverkar med övriga förvaltningar och bolag i koncernen för att för främja en bra företagsservice. Framtid och omvärld Samverkan med övriga räddningstjänster i Kronobergs län och Blekinge pågår i syfte att likställa den skadeförebyggande verksamheten. Vägen till jobb och etablering ska vara kort Beskrivning och analys av uppdrag och nyckeltal Värends Räddningstjänst har praktikplatser för elever som genomgår utbildningen för brandingenjörer, skydd mot olyckor och räddningstjänstsutbildning för brandingenjörer (RUB). Framtid och omvärld Vi ser att detta är en fortsatt viktig del i vårt arbete, och som bör utvecklas för att få framtida medarbetare att söka sig till oss. Information från Växjö kommun Utveckla och förvalta en växande och trygg stad, tätort och landsbygd Bättre fungerande och mer miljösmart samhällsplanering Riktningsmålets utveckling - en sammanfattning Åtta av förbundets utryckningsfordon tankas med det fossilfria bränslet HVO100. I takt med våra utryckningsfordon byts ut kommer fler framföras på HVO. Förbundet har även en elbil för persontransporter och ytterligare två elbilar är beställda med leverans januari 2026. Det innebär att förbundet kommer totalt tre elbilar för persontransporter. Förbundet använder cykel i tätortsnära ärenden och myndighetsutövning. Gällande de operativa räddningsinsatserna har räddningstjänsten till uppdrag enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO), att minska skadorna till följd av olyckor på människor, egendom och miljö. Detta innebär att förbundets personal ska ha en hög kompetens samt utvecklade metoder för att på ett effektivt sätt, vid räddningsinsatser, minska den negativa miljöpåverkan som uppstår vid en olycka. Räddningstjänsten har ansvaret under en pågående räddningsinsats, och när en räddningsinsats är avslutad är det av vikt att det finns en god samverkan med andra samhällsaktörer för att omhändertagandet ska bli så bra som möjligt och den negativa miljöpåverkan ska bli så liten som möjligt. Framtid och omvärld För Sveriges räddningstjänster har miljöfrågorna blivit allt mer aktuella de senaste åren och med stor sannolikhet kommer fokuset bestå och öka över tid. Detta kommer innebära att förbundet behöver ha en god förmåga att hantera olyckor på ett effektivt sätt men även ha en brett miljötänk i hela förvaltningsorganisationen. Förbundets miljöpolicy beskriver nuläget men även en önskad målbild, i denna finns det aktiviteter som förbundet behöver arbeta med framåt för att på ett systematiskt sätt kontinuerligt arbeta med miljöfrågorna. Fler bostäder och minskad segregation bygger Växjö hållbart och helt Riktningsmålets utveckling - en sammanfattning Vi har idag ett mycket bra samarbete med bygglovsavdelningen på Växjö och Alvesta kommun där vi stödjer dem i yttrande om brandskydd vid ny- och ombyggnationer. Framtid och omvärld Vi ser att behovet av samverkan ökar då utveckling av nya innovationer som exempelvis användandet av solceller, laddning av elfordon mm. ökar allt mer. Utvecklingen ska inte bromsas utan tvärtom behöver vi hitta bra lösningar tillsammans för ett fortsatt bra brandskydd. Samhällsplaneringen ska bidra till en ökad trygghet Riktningsmålets utveckling - en sammanfattning Arbetet att sänka förbundets framkomsttider är ett kontinuerligt arbete där vi har gjort ett bra arbete med till exempel första insatsperson (FiP) som snabbt kan vara på plats. Ett kontinuerligt arbeta att möta medborgarna med råd och information för att förebygga olyckor i samhället pågår. Framtid och omvärld Under 2025 har ett arbete genomförts med att revidera förbundets handlingsprogram för möta eventuella förändringar i våra medlemskommuner. I det reviderade handlingsprogrammet har även Älmhults kommun kommit med då beslut är tagits i Alvesta, Växjö och Älmhults kommunfullmäktige att Älmhult ska ingå i förbundet from 1 januari 2026. Vi har under december börjat undersöka möjligheter med Civil insatsperson (CIP). Information från Växjö kommun En Civilinsatsperson är en frivillig person som efter en kortare utbildning och praktisk övning, är redo att snabbt agera vid olika typer av händelser. Det finns idag sms livräddare som är frivilliga personer som snabbt får ett larm ifall de finns i närheten där någon person har fått hjärtstopp. Samma princip är avsikten med CIP men för händelser som tex brand, olyckor och drunkning. Det är SOS Alarm som larmar ut de frivilliga personerna. Uppdrag Fortsätta stödja/medverka i Linnéuniversitetets forskningsprojekt ”Hållbart sambruk av räddningsaktörer i svensk landsbygd”. Vi fortsätter att stödja Linnéuniversitetets projektledare med uppgifter och medverkar också i CISA- projektet. En avhandling har blivit klar Fighting a forest fire on private property som Frida Björcman har genomfört. Ta fram en fordonsplan som möter framtida behov och förmåga. Uppdraget pågår där även fordon från Älmhults kommer komma med från årsskiftet. Underlag för nuvarande fordonspark är framtagen gällande vilka år fordon bör bytas ut. Intern riktlinje är 20 år på tunga fordon och 10 år för mindre fordon/personbilar. För att stärka den enskildes förmåga att förebygga olyckor samt hindra och begränsa skador till följd av olyckor, ska riktade informationsinsatser genomföras inom förbundets område Pågår ständigt med bland annat utbildningar för barn och ungdomar, exempelvis Bamses brandskola för samtliga förskoleklasser i förbundet. Alla våra brandstationer är involverade i olika lokala evenemang. Det är tex vid aktiviteter på Tyrolen utanför Alvesta, julskyltning osv. Ta fram förutsättningar och förslag på hur förbundet skulle kunna driva en Trygghetscentral samt utreda eventuella stordriftsförmåner. I Växjö kommuns budget för 2025 finns uppdraget "utred vilka funktioner som kan ligga i en kommunal trygghetscentral". Uppdraget ligger under kommunstyrelsen, och Värends räddningstjänst är delaktig i projektet. Utredningen är genomförd och rapporterad till KS. Starta upp projekt för ny brandstation i Alvesta Arbetsgruppen som består av personal från Värends räddningstjänst, Allbohus och Alvesta kommun har tagit fram ett behovsunderlag samt en grov skiss hur en brandstation kan se ut. Studiebesök har gjorts på Osbys nya brandstation. Kommunstyrelsen i Alvesta har uppdragit till Allbohus att ta fram ett mer detaljerat underlag tillsammans med Värends räddningstjänst och som är genomfört under hösten. Utveckla ledningspersonalens kompetens och förmåga till operativ ledning enligt ELS Utbildningsdag för samtliga gruppledare och befäl i förbundet genomfördes vid två tillfällen i maj 2025. En utbildningsdag för samtliga Insatsledare och regionala insatsledare i förbundet där även berörda från räddningstjänsten östra Kronoberg samt räddningstjänsten Älmhult deltog. Utbilda och organisera civilpliktiga och insatsstyrkorna för att stärka förmågan under höjd beredskap Arbetet med utbildning pågår och all personal inom Värends räddningstjänst genomförde första delen Information från Växjö kommun Uppdrag ("Krigets kontext") under 2025. Grundutbildningen kommer fortsätta under 2026 där nästa del kommer handla om hantering av oexploderad ammunition. Möjliggöra kompentensutveckling hos RiB-personal för att utveckla specialistkompetenser En inventering av specialkompetenser i vår RiB-organisation pågår, vilken kan användas vid insatser under räddningstjänst under höjd beredskap. Tre personer från RiB-organisationen har vidareutbildas till instruktörer för oexploderad ammunition (OXA). Utfall Utveckli Jämförelse kvinnor/flic Utfall ng över med större Nyckeltal Period Utfall kor Män/pojkar tid stad Responstid (tid från 112-samtal till första resurs är på plats) för räddningstjänst, mediantid i minuter 2025 10 Styra och stödja för en hållbar utveckling Barn och ungas välbefinnande ska vara gott Uppdrag Utreda förutsättningarna för att starta en ungdomsbrandkår. En ungdomsbrandkår har under 2025 startats upp av personal från RiB-stationen i Ingelstad (stn 1400). Alla som bor, verkar och lever i Växjö kommun ska känna trygghet och tillit Riktningsmålets utveckling - en sammanfattning Värends räddningstjänst har inga egna aktiviteter eller nyckeltal kopplade till denna rubrik. Vi har dock bidragit till riktningsmålet genom bland annat medverkande i kommunstyrelsens uppdrag Utred vilka funktioner som kan ligga i en kommunal trygghetscentral. Information från Växjö kommun Uppdrag Stärk IT-skydd och säkra informations- och cybersäkerheten Möten har genomförts för undersöka vilka behov vi har och vad som eventuellt behöver göras framöver. Vi samverkar med Växjö kommun i frågan. Alla kommuninvånare ska kunna bo, leva och verka med så låg påverkan på miljö och klimat som möjligt Ej relevant i denna rapportering Kommunen har en effektiv och långsiktig ekonomistyrning som präglas av en god ekonomisk hushållning av gemensamma resurser Riktningsmålets utveckling - en sammanfattning Förbundet uppfyller de ställda krav på god ekonomisk hushållning och balanskrav. Framtid och omvärld Vi ser en ökad kostnadsökning på grund av inflation, valutakurser vid inköp av räddningsfordon och materiel. Uppdrag Minska förbundets förbrukning av fossila bränslen Två nya elbilar är beställda och kommer ersätta nuvarande bilar som används vid bland annat tillsyner. Arbetet pågår kontinuerligt med att följa upp möjligheten att tanka HVO i våra fordon där leverantör har godkänt detta drivmedel. Tyvärr finns inte möjlighet att tanka HVO på alla våra orter som har brandstationer i dagsläget. Information från Växjö kommun Övrig verksamhetsrelaterad information Avdelningen för samhällsäkerhet Nedan presenteras rådande status över avdelningens fortlöpande arbete. Först presenteras avdelnings tillsynsverksamhet med utgångspunkt från tillsynsplan 2025 och därefter övriga ärenden som hanteras av avdelningen. Under det gångna året har avdelningen även stöttat och handlagt ärenden för Älmhults räddningstjänst inför deras ingång i Värends räddningstjänst. Detta arbete kommer inte att redovisas i denna rapport. Tillsynsverksamheten Tillsynsverksamheten är en viktig del i arbetet med att stärka den enskildes förmåga att själv förebygga och minska effekterna av oönskade händelser samt ett effektivt verktyg för Värends räddningstjänst i arbetet med att förebygga olyckor i samhället. Tillsyn utförs för att säkerställa att den enskilde följer lagen men är även ett tillfälle för att ge råd och stöd till den enskilde. Med den enskilde avses här både enskild person och företag eller andra verksamheter. Tillsynsverksamheten omfattar både tillsyn enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och tillsyn enligt lag (2010:1011) om brandfarlig och explosiv vara (LBE). Enligt tillsynsplan 2025 som direktionen för Värends räddningstjänst beslutar om ska totalt 200 tillsyner (LSO och LBE) genomföras där 180 är så kallade regelbundna/planerade tillsyner och där resterande är händelsebaserade tillsyner. Under 2025 genomfördes totalt 212 tillsyner, det vill säga något högre än planerat. Orsaken till att fler tillsyner genomförts beror på att fler myndighetsgemensamma insatser och händelse baserade tillsyner har genomförts än planerat. Avdelningen för samhällssäkerhet bemannas enligt följande: en avdelningschef, två brandingenjörer, en brandinspektör, en tillsynsförrättare, en insatsledare (brandingenjör) och tre brandmän som jobbar ca 20 procent på avdelningen. Tillsyn, LSO Tillsynsverksamheten (LSO) planeras och utförs enligt Myndigheten för civilt försvars (MCF) föreskrifter och allmänna råd om hur kommunen ska planera och utföra sin tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (MSBFS 2021:8). Ur nyss nämnda föreskrifts bilaga anges sådana byggnader och andra anläggningar för vilka riskerna vid brand generellt sett är stora och som därmed bedöms som tillsynspliktiga. Utöver de byggnader och anläggningar som omfattas av nämnda bilaga ska räddningstjänsten utifrån sin kunskap om lokala förhållanden även identifiera om det finns byggnader och anläggningar inom räddningstjänstens område som bör genomgå tillsyn trots att de per definition inte omfattas av bilagan. Vidare ska räddningstjänsten även ha en planering för tillsyn av de anläggningar som omfattas av skyldigheterna i 2 kap. 4 § LSO. Efter att alla tillsynspliktiga byggnader och anläggningar i räddningstjänstens område sammanställts fastställer räddningstjänsten en tillsynsfrist för respektive tillsynsobjekt. En generell vägledning gällande tillsynfrist, som primärt bygger på verksamhetstyp och byggnadens utformning, har tagits fram gemensamt av räddningstjänsterna i Kronoberg och Blekinge län. I grunden följer räddningstjänsten nämnda vägledning med viss lokal anpassning. Utöver Information från Växjö kommun verksamhetstyp och byggnadens utformning kan fristen för ett tillsynsobjekt även påverkas av erfarenheter från tidigare tillsynsbesök, erfarenheter från insatser eller andra inträffade händelser inom räddningstjänstens geografiska område eller i omvärlden, nya allmänna råd och föreskrifter eller förändringar i redan befintliga sådan, erfarenhet från brand- och olycksutredningar etcetera. Notera att det utöver den regelbundna tillsynen även finns händelsebaserad tillsyn/övrig tillsyn, exempel på sådana tillsyner är; tillsyn vid festivaler och andra evenemang, tillsyn vid ny eller ändrad verksamhet, tillsyn vid indikationer på bristande brandskydd (indikationer kan ha uppmärksammats av allmänheten, annan myndighet eller räddningstjänstens egen personal) med mera. Under 2025 har avdelningen genomfört totalt 170 tillsyner utifrån LSO. Av de 170 tillsynerna är merparten strikta LSO-tillsyner (164) och ett mindre antal är samplanerade LSO och LBE-tillsyner (6). Av de 164 tillsynerna är merparten regelbundna tillsyner, 24 tillsyner är dock så kallade ”händelsebaserade tillsyner” där flertalet genomförts tillsammans med andra myndigheter så som Polisen, Skatteverket och avdelningar inom Kommunerna. Brister i brandskyddet som har föranletts till ett föreläggande/förbud är 4 under denna period. Bristerna är bland annat avsaknad av sprinklerinstallation på ett särskilt boenden. Bristande utrymningsmöjligheter och avskiljningar i brandcellsgränser på hotell, förbud för att nyttja en lägenhet på andra plan i en fastighet bland annat på grund av otillräckliga utrymningsmöjligheter. Räddningstjänsten, omsorgsförvaltningen i Växjö kommun och det kommunal fastighetsbolaget Vidingehem har kommit överens om, utan att föreläggande utfärdas att boendesprinkler ska installeras i alla särskilda boenden inom Växjö kommun. Två stycken boenden sprinklades 2025. Denna överenskommelse har även senare gjorts med omsorgsförvaltningen och Allbohus i Alvesta kommun. Tillsyn, LBE Tillsynsverksamheten (LBE) planeras och utförs för de verksamheter inom räddningstjänstens område som bedriver tillståndspliktig hantering av brandfarlig och/eller explosiv vara. Tillsynsfristen för objekten regleras till viss del av tillståndstiden. Tillståndstiden för explosiv vara får enligt lag (LBE) vara maximalt tre år. För brandfarlig vara framgår det enbart ur lagstiftningen att tiden för tillståndet ska begränsas men inga maximala tillståndstider anges. Ur MCF:s handbok tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor (publikationsnummer MSB607) framgår det dock att tillståndstiden bör begränsas till i storleksordningen tio år. Vidare har räddningstjänsterna i Kronoberg och Blekinge län enats om en generell inställning om att tillståndstiden för brandfarlig vara normalt bör begränsas till maximalt sex år. Räddningstjänstens avsikt är att minst en tillsyn ska ske under tillståndets giltighetstid för verksamheter som har tillstånd för hantering av brandfarlig och/eller explosiv vara. Regelbunden tillsyn av verksamheter som hanterar brandfarlig vara (tillståndspliktig mängd) genomförs således generellt sett med sexårsintervall och för explosiv vara med treårsintervall. Notera att vid tillståndsgivning av så väl explosiv vara som brandfarlig vara sker i regel en avsyning, vilket innebär att tillståndshavaren minst får två platsbesök under tillståndets giltighetstid. Vidare genomförs årligen tillsyn på verksamheter som innehar tillstånd för försäljning av pyrotekniska artiklar (fyrverkerier) till allmänheten i samband med försäljning inför nyår. Information från Växjö kommun Notera att det utöver den regelbundna tillsynen även finns händelsebaserad tillsyn/övrig tillsyn, exempel på sådana tillsyner är; tillsyn vid festivaler och andra evenemang eller tillsyn vid indikationer på bristande hantering. Indikationer på bristande hantering kan ha uppmärksammats av allmänheten, annan myndighet eller räddningstjänstens egen personal. Under 2025 har avdelningen genomfört totalt 49 tillsyner utifrån LBE. Av de 49 tillsynerna är 6 samplanerade LSO och LBE-tillsyner, räddningstjänsten har genomfört 42 strikta LBE-tillsyner. Av de 42 LBE-tillsynerna är 10 händelsebaserade och övriga regelbundna tillsyner. Gällande de genomförda LBE-tillsynerna är en utmärkande brist att släckredskapen inte är kontrollerade eller fattas helt samt att förvaringen av brandfarliga vätskor på försäljningsställen inte har tillräckligt stor invallning. Det kan även vara att utmärkning och skyltning av de brandfarliga varorna och dess rörledningar som är undermålig. Brister i hanteringen som har föranletts till ett föreläggande/förbud är två under denna period. Med anledning av det ökade antalet illegala sprängningar och skjutningar i samhället har, och kommer, regleringen kopplat till hantering av brandfarlig och explosiv vara utökas och förtydligas. Som en del i detta så ska tillsynsmyndigheten även att ta emot anmälan av användning respektive förvaring av explosiva varor i ett flyttbart förråd (MSBFS 2025:5). 2025 har räddningstjänsten mottagit 20 anmälningar. Tillstånd, LBE Räddningstjänsten utfärdar tillstånd utifrån lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Med brandfarliga varor avses brandfarliga gaser och vätskor samt brandreaktiva varor, medan explosiva varor omfattar explosiva ämnen, blandningar och föremål. Under 2025 har räddningstjänsten hanterat 72 ansökningar om tillstånd för brandfarlig (46) och explosiv (23) vara. Observera att alla ärenden inte innebär beslut om nytt tillstånd utan det kan även vara att det kan bli avslag på ansökan (3). Vid tillståndsärenden så är det ofta verksamheterna får komplettera sina handlingar, då är det bland annat riskutredningar och rätt mängder brandfarlig vara som får kompletteras. Inom förbundet finns för tillfället 268 gällande tillstånd för hantering av brandfarlig vara samt 50 tillstånd för hantering av explosiv vara. Remisshantering och övriga ärenden Vidare är det värt att notera att en stor del av avdelningens arbetstid går åt till att svara på remisser från andra myndigheter och rådgivning till enskilda. De vanligast förekommande remisserna är rör ordningslagen, alkohollagen samt plan- och bygglagen. Vad gäller rådgivningsärenden kan dessa vara av varierande karaktär och därmed ta olika tid i anspråk. Exempel på rådgivningsärenden är önskemål om stöd gällande säkerhetshöjande åtgärder vid solcellsinstallation, rekommenderad placering av brandposter, stöd gällande utformning av utrymningsplats etcetera. Under det gångna året har räddningstjänsten yttrat sig på 129 remisser från Polisen då det gäller ordningslagen och 65 remisser från kommunerna i förbundet ang. alkohollagen. Det kan tex. vara allmänna sammankomster, offentliga tillställningar och tillstånd för alkoholservering i en restaurang eller annan lokal. Information från Växjö kommun Det har inkommit 85 nya plan – och byggnadsärenden och åtta nya miljöärenden. Räddningstjänsten har aktivt deltagit och bistått medlemskommunernas byggnadsnämnder i plan- och byggprocessen. Arbetet har inneburit granskning eller genomgång av brandteknisk dokumentation inför byggstart eller planbesked. Utöver dessa har fortsatt handläggning och delaktighet förekommit i ett antal ärenden från tidigare år. I dessa fall har arbetet inneburit platsbesök under byggtid, rådgivning, orientering av objekt inför ibruktagande av byggnader. I övrigt sker regelbundet samråd med brandkonsulter i olika omfattning inför mer komplex byggnation samt rådgivning till enskild som har frågor kring nybyggnation och vilka regler som gäller. I stapeldiagrammet nedan, presenteras de ärenden som hanterats 2025. Stapeldiagrammet åskådliggör hur många ärenden som hanteras inom respektive ärendekategori. Räddsam Kronoberg Arbetet i nätverket Räddsam förebyggande, som är en enhet inom Räddsam Kronoberg, har fortsatt under året. Samtliga räddningstjänster inom Kronoberg medverkar. Räddsam förebyggande tar tillsammans fram PM och riktlinjer för att tydliggöra länets tolkning i vissa frågor för att likrikta myndighetsutövningen och ge medborgarna samma förutsättningar i hela länet. Inom gruppens arbete genomfördes också fyra nätverksträffar för att stärka kompetensen inom länets förebyggande arbete och för att dela med sig av erfarenheter. Räddsam förebyggande utökade samverkan till att även inkludera Blekinge läns räddningstjänster under 2020, den samverkan har även fortsatt under 2025 och Blekinge läns räddningstjänster medverkar på hälften av ovan nämnda nätverksträffar. Syfte med gemensamma träffar är att: • Kvalitetssäkra vårt förebyggande arbete • Enhetlig bedömning – trots olika kommuner och län Information från Växjö kommun • Kompetensutveckling Sotning och brandskyddskontroll Sotning är en central del i det förebyggande arbetet mot bostadsbränder. En betydande andel av bränder i bostäder är relaterade till eldstäder och skorstenar. Genom sotning avlägsnas brandfarliga beläggningar, vilket minskar risken för brand. Verksamheten är uppdelad i två uppdrag: sotning (rengöring) och brandskyddskontroll. Växjö och Alvesta kommuner har delegerat ansvaret för sotning och brandskyddskontroll till Värends Räddningstjänst, som i sin tur har avtal med två entreprenörer: • SIMAB – upphandlad entreprenör för Växjö kommun • Växjö Sotningsdistrikt AB – upphandlad entreprenör för Alvesta kommun Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) ansvarar kommunen för att sotning och brandskyddskontroller genomförs. Fastighetsägare kan efter ansökan beviljas att själv utföra eller låta annan utföra sotning på den egna fastigheten, under förutsättning att det sker på ett från brandskyddssynpunkt säkert sätt. Inom Växjö kommun finns 537 med ett sådant medgivande, varav 423 fastighetsägare har beviljats under innevarande år. 22 sökande har fått avslag och sex där ansökan har dragits tillbaka av sökande. Inom Alvesta kommun finns cirka 200 fastighetsägare med sådant medgivande, varav 23 fastighetsägare har beviljats under innevarande år. Två sökande har fått avslag. Avslagen grundas på att sotningsobjektet ej genomgått brandskyddskontroll enligt MCF:s frister, (MSBFS 2014:6) att sökande ej var fastighetsägare och ej hade rätt kompetens. Antalet ansökningar har ökat markant jämfört med tidigare år. Denna ökning bedöms vara en direkt följd av att en ny upphandling av ny sotning och brandskyddskontroll i Växjö kommun. Förändringen har lett till ett ökat engagemang bland fastighetsägare, men också till viss irritation och missnöje, vilket har uppmärksammats i samband med handläggningen av ärendena. SIMAB har överlämnat statistik för 2025 över utförda sotningar och brandskyddskontroller. Inom Växjö kommun finns cirka 22 061 förbränningsanläggningar som omfattas av krav på brandskyddskontroll. Av de sotningar som skulle genomföras under perioden har 93,8 procent genomförts. Fristuppfyllnaden för brandskyddskontroller ligger på 99,5 procent. Vid brandskyddskontrollerna har cirka 167 objekt bedömts ha brister. Under perioden har 0 förelägganden och 0 förbud meddelats. Genomförda brandskyddskontroller – fördelat per kategori. Antalet objekt gäller för hur många som ska göras inom denna perioden. KATEGORI TOTALT ANTAL OBJEKT ANTAL GENOMFÖRDA KONTROLLER 2 -årsobjekt 294 257 3 -årsobjekt 6 720 2 266 6 -årsobjekt 15 047 1 678 Information från Växjö kommun Växjö Sotningsdistrikt AB har överlämnat statistik för 2025 över utförda sotningar och brandskyddskontroller. Inom Alvesta kommun finns cirka 8500 förbränningsanläggningar som omfattas av krav på brandskyddskontroll. Av de sotningar som skulle genomföras under perioden har 96 procent genomförts. Fristuppfyllnaden för brandskyddskontroller ligger på 97 procent. Vid brandskyddskontrollerna har cirka 589 objekt bedömts ha brister. Under perioden har 0 förelägganden och 0 förbud meddelats. Genomförda brandskyddskontroller – fördelat per kategori. Antalet objekt är totalt antal objekt som finns i kommunen. KATEGORI TOTALT ANTAL OBJEKT ANTAL GENOMFÖRDA KONTROLLER 2 -årsobjekt 64 56 3 -årsobjekt 2 941 1 741 6 -årsobjekt 5 602 1 789 Kommentar från Växjö sotningsditrikt: Vi anser att arbetet gått bra och att vi ligger i fas med sotning och brandskyddskontroll. UTBILDNINGSENHETEN SKOLUTBILDNINGAR Sedan flera år har förbundet tillsammans med Växjö kommun och Alvesta kommun ett avtal där förbundet utbildar skolungdomar i åldersanpassade brand- och olycksförebyggande utbildningar. I Växjö kommun träffar eleverna räddningstjänsten vid tre tillfällen: i förskoleklass (Bamses brandskola), femte klass (brand- och säkerhetsutbildning) och i sjunde klass (Upp i rök). PRAO Vi har haft två PRAO-veckor; en på våren och en på hösten, där sex högstadieelever under en vecka får inblick i hela vår verksamhet. Det som lockar och intresserar mest är framförallt brandmannauppdraget. UPPSÖKANDE VERKSAMHET Under 2025 har förbundet medverkat vid ett antal olika evenemang, bland annat Karl- Oskardagarna och yrkesdagarna i Växjö, Huseby julmarknad, Familjedagen i Alvesta, Traktorracet i Moheda, julskyltningar och "bya-dagar" med mera. UNGDOMSBRANDKÅR Arbetet med att starta upp en ungdomsbrandkår inleddes under året i Ingelstad. Laholms Ungdomsbrandkår besökte oss och informerade om hur de driver sin verksamhet, vilket var mycket tacksamt och till stor hjälp. Föreningen är nu bildad och i slutet av året bjöds intresserade ungdomar in till brandstationen i Ingelstad. Den 24 februari 2026 startar verksamheten med Information från Växjö kommun träffar två ggr/månad. Vårens tema kommer att vara brand och första hjälpen. Utbildningar 2025 Nedan följer statistik för de utbildningar som Värends räddningstjänst hållit under 2025. Siffrorna visar det totala antalet deltagare i respektive utbildningskategori. Brandutbildning för åk 5 1 417 Upp i rök 1 174 Brandutbildningar SFI 58 Heta Arbeten 98 Bamses brandskola 1 644 Övriga brandskyddskurser 1 042 Totalt 2024 5 433 NOTHEMMET Vårt övningsfält Nothemmet är hjärtat i vår utbildnings- och övningsverksamhet. Efter en segdragen process med överklaganden föll under Q3 2025 dom gällande avtalstecknande på den Gributbildning (Grundutbildning för räddningstjänstpersonal beredskap) vi genomfört på uppdrag av MSB under många år. Domen föll ut till MSB:s fördel och vi kunde teckna ett avtal som sträcker sig 2025-2027. Det innebär att vi nu fortsatt kan utbilda RIB-personal i närområdet. Det är av största vikt att vi kan erbjuda våra nya RIB-anställda utbildning i närområdet, vilket innebär att de kan åka hem varje kväll och därigenom få en betydligt mindre påverkan på livspusslet än om de tvingas vara bortresta måndag-fredag. Under året har vi genomfört en Grib 1 med 30 elever samt en Grib 2 med 20 elever. I oktober genomfördes, likt tidigare år, samverkansövningar tillsammans med övriga blåljusaktörer. Övriga större utbildningsinsatser som genomförts på Nothemmet under året är bland annat intern befälsutbildning, Upp i Rök (sjundeklassare), årliga rökdykarövningar samt RUHB-utbildningar. Slutligen, vårt övningsfält används flitigt hela året för att kompetensutveckla all vår operativa personal. Detta har gjorts med fantastiskt engagemang och stor vilja att utvecklas. Stort tack för detta till alla medarbetare och instruktörer. INSATS & BEREDSKAP Avdelningen för insats och beredskap är den utryckande delen av organisationen och den utgörs av en heltidsstation, åtta deltidsstationer och två räddningsvärn, varav ett är frivilligt. Arbetet inom avdelningen består bland annat av räddningsinsatser vid olyckor och förberedelse genom utbildning och övning. Under året genomfördes 1532 insatser (1538 st 2024) i förbundet. Ett positivt trendbrott är att antalet suicidlarm har minskat jämfört med 2024, vilket är särskilt glädjande då tidigare år visat en ökande tendens. Information från Växjö kommun Förbundets mest långvariga händelser har varit bränder på Alwex Gottåsa, SSAM Häringetorp, villabrand i Lammhult samt markbrand Olofshylte. Det mest personalkrävande dock under året var branden i Hylte kommun, där vi stöttade med 570 mantimmar. Större bränder har drabbat våra angränsande organisationer och där har vi också stöttat med resurser. Totalt, (inkluderat ovan nämnda händelser), är det nyttjat 9013 timmar (8101 timmar 2024) på räddningsinsatser under 2025. Medianankomsttiden till händelser inom vårt område har varit 7 minuter och 33 sekunder (7 minuter och 8 sekunder 2024) under perioden, från larm till första fordons framkomst. Under året har inga större långvariga insatser inträffat som belastat organisationen utöver budget. Det som kan sticka lite i ögonen är medianankomsttiden som ökat från 2024 till 2025. Vid analys av detta så kan en rimlig förklaring vara att "Brand ej i byggnad" har ökat från 131 till 204 stycken mellan de åren. Just denna larmtypen är ofta bränder i skog och mark och som ofta ligger väldigt otillgängliga för oss att ta oss fram till. Inträffade händelser under 2025 Olyckor 2 025 2 024 2 023 Brand i byggnad 119 107 159 Brand ej i byggnad 204 131 194 Trafikolycka 272 278 298 Automatlarm ej brand/gas 416 437 492 IVPA/Sjukvårdsuppdrag/amb 108 122 151 ulansassistans Suicid/försök till suicid 58 66 45 Blandade övriga 355 398 352 Totalt antal händelser 1 532 1 538 1 691 Brand Alwex Recykling Gottåsa i februari Information från Växjö kommun Brand i byggnad Lammhult i juni Befälsutbildningar Under året har vi haft två medarbetare som gått LK-2, en som gått LK-1 och fyra som gått intern GL-utbildning Vi har genomfört befälsdagar för alla våra hel- och deltidsbefäl där vi bland annat utbildat i ELS, Information från Växjö kommun Enhetligt Ledningssystem. Vi har även haft en gemensam utbildningsdag för IL/RIL (Insatsledare/Regional Insatsledare) inom vårt gemensamma RIL-område. RIB-organisationen Vi har en RIB-organisation som känner sig stolta över sitt uppdrag, har ett tillåtande klimat, ett gott kamratskap med hög respekt för varandra och en stor vilja att utvecklas vilket syns i temperaturmätaren som fick ett högt resultat. Till det en låg sjukfrånvaro men en ökad personalomsättning då 16 medarbetare slutade under året (åtta 2024). Mycket glädjande dock är att vi under året lyckats rekrytera 20 nya medarbetare. Glädjande är också att ingen valt att sluta av anledningen att man inte trivs med uppdraget. Oftast beror det på väldigt många års tjänstgöring, familjesituation eller flytt från orten. Vi har balans på de flesta stationer men på några hade vi gärna sett några fler medarbetare för att säkerställa robustheten över tid. Vi har under året haft många inom RIB-organisationen som utbildat sig genom Grib 1 & 2, samt ett flertal som tagit C-kort. Det kommer att fortgå då vi årligen utbildar ett antal nya chaufförer. Vi har även utbildat deltidsbrandmän till instruktörer inom RUHB. Och fler kommer att behövas framöver. Information från Växjö kommun Noter Vrtj Noter resultaträkning (Tkr) 2025 2024 Not 1. Verksamhetens intäkter Försäljningsmedel (material, varor) 37 55 Taxor och avgifter 4 396 4 500 Hyror och arrenden 346 686 Bidrag 2 014 950 Försäljning av verksamhet, entreprenader och konsulttjänster 6 362 6 685 Försäljning av exploateringsfastigheter 0 0 Försäljning av anläggningstillgångar 0 0 Övriga intäkter 108 70 Summa 13 263 12 946 Not 2. Verksamhetens kostnader Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial -184 -164 Inköp av elkraft, vatten och gas för distribution 0 0 Lämnade bidrag -80 -60 Köp av huvudverksamhet -344 -217 Löner arbetad tid -44 890 -41 995 Löner ej arbetad tid -4 899 -4 608 Andra ersättningar till personalen 53 58 Kostnadsersättningar -151 -138 Sociala avgifter enligt lag och avtal -17 500 -17 112 Pensionskostnader -7 328 -5 495 Lokal och markhyror -8 134 -7 309 Fastighetskostnader och fastighetsentreprenader -905 -4 172 Bränsle, energi och vatten -335 -457 Hyra/leasing av anläggningstillgångar -22 -28 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial -3 856 -2 438 Kontorsmaterial och trycksaker -24 -29 Reparation och underhåll -1 870 -2 633 Tele-, IT-kommunikation och postbefordran -2 331 -2 213 Information från Växjö kommun Kostnader för transportmedel -1 117 -1 166 Transporter och resor -392 -410 Representation -452 -313 Annonser, reklam och information -46 -54 Försäkringspremier och riskkostnader -1 368 -313 Övriga främmande tjänster, konsulttjänster etc -10 154 -9 139 Revisionskostnader -30 -30 Tillfälligt inhyrd personal 0 0 Övriga kostnader -1 466 -1 054 Summa -107 825 -101 489 Not 3. Avskrivningar Byggnader Maskiner och inventarier -4 886 -4 830 Summa -4 886 -4 830 Not 4. Finansiella intäkter Räntor koncernkontot 1 466 2 449 Övriga ränteintäkter 9 12 Summa 1 475 2 461 Not 5. Finansiella kostnader Räntor lån m.m. 0 0 Ränta på pensionsavsättningar -991 -2 713 Övriga finansiella kostnader -38 -19 Summa -1 029 -2 732 Noter balansräkning (Tkr) 2025 2024 Not 6. Mark, byggnader mm Anskaffningsvärde 0 0 Accumulerad avskrivning 0 0 Årets avskrivning 0 0 Bokfört värde vid årets slut 0 0 Information från Växjö kommun Not 7. Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde 98 030 96 610 Ackumulerad avskrivning -57 720 -53 137 Årets avskrivning -4 886 -4 830 Bokfört värde vid årets slut 35 424 38 643 Pågående investering, anskaffningsvärde 1 667 281 Årets anskaffningar 5 205 1 667 Omklassificeringar -1 667 -281 Bokfört värde vid årets slut, pågående investeringar 5 205 1 667 Bokfört värde vid årets slut, totalt 40 629 40 310 Not 8. Kortfristiga fordringar Kundfordringar 63 014 50 497 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 4 438 5 244 Övriga kortfristiga fordringar 5 885 4 820 Summa 73 337 60 561 Not 9. Kassa och bank Koncernkonto 61 239 57 504 Summa 61 239 57 504 Not 10. Eget kapital (övriga förändr se spec. nedan) Eget kapital vid årets början 21 651 15 389 Årets resultat 3 909 6 262 Eget kapital vid årets slut Summa 25 560 21 651 Not 11. Avsättningar Särskild avtalspension 22 787 21 513 Visstidspension/Särskild avtalspension enl ök 0 0 Avsättning löneskatt 5 528 5 219 Övriga avsättningar 32 010 33 178 Information från Växjö kommun Summa 60 325 59 910 Not 12. Långfristiga skulder Lån medlemskommunerna Summa Not 13. Kortfristiga skulder Nästa års amortering på långfr. lån medlemskommunerna 0 0 Leverantörsskulder 9 174 10 231 Moms 1 147 932 Preliminärskatt 1 131 1 158 Upplupna löner 2 605 2 848 Sociala avgifter 2 007 2 184 Semesterlöneskuld 1 807 1 904 Upplupna pensionskostnader, individuell del 1 777 1 789 Upplupen särskild löneskatt, individuell del 431 434 Förutbetalda statsbidrag 0 0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 65 515 50 661 Övriga kortfristiga skulder 3 726 4 672 Koncernkonto Summa 89 320 76 813 Information från Växjö kommun REDOVISNINGSPRINCIPER Allmänt Den kommunala redovisningslagen stadgar bland annat att bokföring och redovisning ska ske enligt god redovisningssed. Innebörden i detta bestäms och utvecklas genom nya och förändrade rekommendationer och lagar eller genom att ny praxis uppstår. Förutom att redovisningen ska vara rättvisande finns övriga vägledande principer såsom försiktighets- och öppenhetsprincipen. Värends Räddningstjänstförbund tillämpar den kommunala redovisningslagen och rekommendationer från Rådet för Kommunal Redovisning. Budget ska upprättas så intäkterna överstiger kostnaderna. Periodisering I allt väsentligt har kostnader och intäkter hänförliga till redovisningsåret bokförts som sådana, det vill säga periodiserats. Semesterlöneskulden, det vill säga skulden till personalen för sparade semesterdagar, okompenserad övertid samt arbetsgivaravgift redovisas som kortfristig skuld. Pensionsskuld Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld som Värends Räddningstjänstförbund har till arbetstagare och pensionstagare. Den samlade pensionsskulden, inklusive löneskatt återfinns under raderna avsättningar för pensioner och kortfristiga skulder. Under avsättningar redovisas den särskilda avtalspensionen. Aktualiseringsgraden uppgår till 100 procent. Som kortfristig skuld finns de avgiftsbestämda pensioner som tjänats in av de anställda under 2025, men som betalas ut under 2026. Från 1998 betalas årligen hela intjänandet av avtalspension ut för individuell placering. Förtroendevaldas pensioner sköts för närvarande av respektive medlemskommun. Värdering Anläggningstillgångar har upptagits till anskaffningsvärde efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Viss vägledning finns i RKR:s förslag till avskrivningstider. Avskrivning börjar när anläggningarna tas i bruk. Den ekonomiska livslängden för en anläggningstillgång ska uppgå till minst tre år och anskaffningsvärdet till minst ett basbelopp. Följande avskrivningstider tillämpas: • tunga fordon 15-18 år • personbil (ny) 10 år • maskiner och inventarier 3-10 år Omsättningstillgångar har värderats till lägsta värdets princip, det vill säga det lägsta av anskaffningsvärdet eller det verkliga värdet. Kundfordringar äldre än ett år har skrivits ned med 100 procent. Kravåtgärder fullföljs även beträffande nedskrivna kundfordringar. Kommunfullmäktige i Alvesta och Växjö kommuner Revisionsberättelse 2025 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i kommunalförbundet Värends räddningstjänstförbund (organisationsnummer 222000–1396) av dess direktion. Granskningen har utförts av sakkunniga som bi- träder revisorerna. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper och pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål, lagar och föreskrifter som gäller för verksamhet- en. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet, förbundsordningen och revisionsreglementet. Av vår granskning av årsredovisningen framgår att räkenskaperna inte fullt ut är upprättade enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR). Detta då förbundet avviker från Rådet för kommunalredovisnings rekommendationer vid redovisningen av leasing. Vi bedömer sammantaget att direktionen i Värends Räddningstjänstförbund har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt till- fredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna, med undantag för finansiell leasing, i allt väsent- ligt är rättvisande. Vi bedömer att direktionens interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål som direktionen uppställt och delvis gällande verksamhetsmålen. Vi tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Förbundets revisorer Charlotte Wikell Johan Olesen Av Växjö kommun utsedd revisor Av Alvesta kommun utsedd revisor CIIMD-SL5VB-SZBMM-3QM3B-C3MRI-UJ2J0 :yek tnemucod oenneP FINANSRAPPORT Älmhults Kommunkoncern 2026-04-30 Sammanfattning Översikt Upplåning 2026-04-30 2026-03-31 2025-12-31 Lån (kr) 2 460 355 000 2 460 355 000 2 425 396 250 Derivat - ränteswappar (kr) 80 000 000 80 000 000 80 000 000 Snittränta 2,53% 2,53% 2,53% Snittränta (inkl ränteswappar) 2,55% 2,55% 2,55% Snittränta (inkl swappar, lånelöften) 2,55% 2,55% 2,55% Lånemarginal mot Stibor 3m 0,44% 0,34% 0,57% Genomsnittlig räntebindning (år) 2,77 2,86 2,99 Ränteförfall inom 1 år (kr) 556 687 500 556 687 500 614 200 000 Ränteförfall inom 1 år (%) 23% 23% 25% Genomsnittlig kapitalbindning (år) 2,37 2,46 2,58 Kapitalförfall inom 1 år (kr) 556 000 000 556 000 000 613 500 000 Kapitalförfall inom 1 år (%) 23% 23% 25% Marknadsvärde derivatinstrument (kr)* 3 701 746 4 431 634 4 057 927 *Uppskattat marknadsvärde inkl. upplupen ränta Avstämmning mot finanspolicy Ränte och kapitalbindning Riskmandat Utfall Uppfyllt l Genomsnittlig kapitalbindning 1,5 - 4 2,37 år Ja l Genomsnittlig räntebindning 1,5 - 4 2,77 år Ja Förfallostruktur Riskmandat Utfall Uppfyllt l Kapitalförfall inom närmaste 12 mån 0% - 40% 23% Ja l Ränteförfall inom närmaste 12 mån 0% - 40% 23% Ja Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 1 Skuldportfölj I tabellen nedan visas en sammanställning av Älmhults Kommunkoncerns skuldportfölj Lån -Instrumenttyp Skuldportfölj Instrumenttyp Aktuell skuld Andel av total skuld 0000%%%% Certifikat 0 0% Kommuninvest 2 460 355 000 100% Banklån 0 0% Obligation 0 0% Inlåning 0 0% 100% Summa 2 460 355 000 100% Certifikat Kommuninvest Banklån Obligation Inlåning Lån och kapitalbindning Lån Motpart Nominellt belopp Antal Andel av skuld Kommuninvest 2 460 355 000 51 100% Summa 2 460 355 000 51 100% Lån -Motparter Låneinstrument-Antal per motpart 60 50 40 30 Kommuninvest - 100% 20 10 100% 0 Kommuninvest Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 2 Kapitalbindning - Förfalloprofil Intervall 2026-04-30 Andel av total skuld Förfalloprofil -Kapitalbindning 600 0-3 Mån 151 000 000 6% 3-6 Mån 115 000 000 5% 500 6-12 Mån 290 000 000 12% Summa inom 1 år 556 000 000 23% 1-2 år 559 500 000 23% 400 2-3 år 533 687 500 22% 3-4 år 415 500 000 17% 300 4-5 år 194 667 500 8% 5-6 år 151 000 000 6% 200 6-7 år 50 000 000 2% 7-8 år 0 0% 100 8-9 år 0 0% 9-10 år 0 0% - >10 år 0 0% Mkr n å M n å M n å M rå 2 rå 3 rå 4 rå 5 rå 6 rå 7 rå 8 rå 9 rå 0 rå 0 Summa förfall 2 460 355 000 100% 3 -0 6 -3 2 1 -6 -1 -2 -3 -4 -5 -6 -7 -8 1 -9 1 > Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 3 Derivatinstrument och räntebindning Swappar per motpart Motpart Nominellt belopp Marknadsvärde Antal Andel av swap-portfölj SEB 80 000 000 3 701 746 1 100% Summa 80 000 000 3 701 746 1 100% Lån -Motparter Låneinstrument-Antal per motpart 1,2 1 0,8 0,6 SEB - 100% 0,4 0,2 100% 0 SEB Räntebindning - Förfalloprofil Förfalloprofil -Räntebindning Intervall 2026-04-30 Andel av total skuld 600 0-3 Mån 208 687 500 8% 3-6 Mån 58 000 000 2% 500 6-12 Mån 290 000 000 12% Summa inom 1 år 556 687 500 23% 400 1-2 år 559 500 000 23% 2-3 år 453 000 000 18% 300 3-4 år 415 500 000 17% 4-5 år 194 667 500 8% 200 5-6 år 151 000 000 6% 6-7 år 50 000 000 2% 100 7-8 år 0 0% 8-9 år 0 0% - 9 > Su 1 -1 0 m 0 å m å r r a förfall 2 4 8 6 0 0 0 3 0 5 0 5 0 0 0 0 0 0 0 100 3 0 % % % Mkr n å M 3 -0 n å M 6 -3 n å M 2 1 -6 rå 2 -1 rå 3 -2 rå 4 -3 rå 5 -4 rå 6 -5 rå 7 -6 rå 8 -7 rå 9 -8 rå 0 1 -9 rå 0 1 > Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 4 Prognos räntekostnader Prognosen över räntekostnader bygger på simuleringar av forwardräntor. Simuleringarna ger en spridning över potentiella framtidautfallsamtillustrerarsannolikhetenförinomvilkanivåerdenframtidaräntankanha.Isimuleringarnaharihuvudsak följande antaganden gjorts: • Genomsnittlig räntebindning antas vara önskad räntebindning under prognosperioden • Alla certifikat som förfaller antas finansieras om med nya certifikat • Alla rörliga lån som förfaller antas bindas om till rörliga lån med 2 x genomsnittlig kapitalbindning • Alla fasta lån som förfaller antas bindas om till fasta lån med 2 x genomsnittlig räntebindning • Swappar som förfaller antas bindas om enligt följande: fasta benet 2 x genomsnittlig räntebindning, rörliga benet 3 månader • Lånelöften antas rullas med identisk löptid och identiska villkor Översikt Upplåning Nedan återfinns simuleringsresultaten på 1-3 års sikt, men också för de närmaste kalenderåren. Såväl förväntat resultat som de 5% sämstaochbästautfalleninkluderasitabellen.Vidareåterfinnsengrafsomillustrerarförväntadränteutvecklingsamtuppskattad spridning med olika sannolikhet. 5% sämsta utfall Förväntat utfall 5% bästa utfall Procent Tkr per år Procent Tkr per år Procent Tkr per år 2026 2,60% 63 848 2,57% 63 000 2,54% 62 150 2027 3,15% 77 528 2,88% 70 763 2,60% 63 860 2028 3,66% 90 123 2,98% 73 217 2,26% 55 715 5% sämsta utfall Förväntat utfall 5% bästa utfall Procent Tkr per år Procent Tkr per år Procent Tkr per år År1 2,78% 68 328 2,68% 65 943 2,58% 63 566 År2 3,27% 80 542 2,88% 70 870 2,48% 60 971 År3 3,85% 94 700 3,04% 74 686 2,19% 53 846 Estimerad räntekostnad låneportfölj 4,50% 4,00% 3,50% 3,00% 2,50% 2,00% 1,50% 1,00% 0,50% 0,00% 1 1 1 1 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 -4 -0 -4 -0 -4 -0 -4 0 1 0 1 0 1 0 -6 -6 -7 -7 -8 -8 -9 2 2 2 2 2 2 2 0 0 0 0 0 0 0 2 2 2 2 2 2 2 50% 90% Förväntat utfall Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 5 Marknadsnoteringar Räntemarknadenharunderaprilskiftattonläge."Högreräntorlängre"-narrativetharinteupphävts,mendetharförloratmomentumnäroljepriset stabiliserats.ECBlämnadestyrräntanoförändradvidmötet30april.ECB-tjänstemänlutaderedanimittenavaprilåtenpaus,medargumentetatt stramarefinansiellaförhållandenredanhöllinflationsförväntningarnaförankrade.EurozonensKPIstegtill2,6%imarsfrån1,9%ifebruari,drivet av energi, medan kärninflationen mjuknade marginellt till 2,3%. Fed höll också räntan oförändrad vid mötet 28-29 april, Powells sista som ordförande. Enspänningärvärdattnotera:marknadenslångaräntoriUSAochEuropaharfluktueratiaprilmenvarenbartsvagtupptotaltsettnärmånaden stängde,trotsdetfortsatthögaoljepriset.Detindikerarattmarknadennumeraprissätterattutbudschockenkommerattslåhårdarepåtillväxten änpådenunderliggandeinflationen,vilketärettannatscenarioändetsomdomineradeimars.Centralbankernashökaktigasignalerhardärmed inte fått fullt genomslag på avkastningskurvan, och risken för att de fastnar i en restriktiv hållning för länge är fortsatt aktuell. Fördensvenskaräntemarknadengällerendelvisannandynamik.KPIFförmarskominpå1,6%,nerfrån1,7%ifebruari.Ekonomernahadei genomsnitträknatmed2,2%.Detärenstoröverraskningpånedsidan,ochtaruddenavoronattutbudschockenskullepressauppunderliggande inflation. Drivmedelspriserna steg 20% i mars men motverkades av kraftiga elprisfall samt lägre livsmedelspriser, delvis kopplat till momssänkningensomträddeikraft1april.Den10-årigastatsobligationsräntanharsjunkitsedanslutetavmars,vilketsignalerarattmarknaden börjatprisainettmerduvaktigtscenarioförRiksbankeninförnästamöteden7maj.Medunderliggandeinflationnäraenprocentenhetunder målet och en stärkt krona blir den hökaktiga linjen som direktionen signalerat svår att försvara om majmötets data bekräftar bilden. Ränteutveckling Swap-och forwardkurvor 4,50% 4,00% 4,00% 3,50% 3,50% 3,00% 3,00% 2,50% 2,50% 2,00% 2,00% 1,50% 1,00% 1,50% 0,50% 1,00% 0,00% 0 0 0 0 0 0,50% 3 -4 3 -4 3 -4 3 -4 3 -4 0 0 0 0 0 0,00% -2 2 -3 2 -4 2 -5 2 -6 2 0 0 0 0 0 0 2 4 6 8 10 12 14 2 2 2 2 2 STIB 3M Swap Rate 2Y År Swapkurva Forwardkurva Swap Rate 5Y Swap Rate 10Y Börsutveckling (indexerad) Valutakursutveckling 200,00 14,00 12,00 150,00 10,00 8,00 100,00 6,00 50,00 4,00 2,00 0,00 0,00 0 3 -4 0 -2 2 0 2 0 3 -4 0 -3 2 0 2 0 3 -4 0 -4 2 0 2 0 3 -4 0 -5 2 0 2 0 3 -4 0 -6 2 0 2 0 3 -4 0 -2 2 0 2 0 3 -4 0 -3 2 0 2 0 3 -4 0 -4 2 0 2 0 3 -4 0 -5 2 0 2 0 3 -4 0 -6 2 0 2 SIX PRIX (Sverige) MSCI AC (Världen, SEK) USD/SEK EUR/SEK Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 6 Appendix – Förteckning lån Skuldportfölj Älmhults Kommunkoncern Instrument Bolag Ref Nr Motpart Belopp (Tkr) Ränta Räntebindning Förfallodag Kommuninvest 2.9Y FIX 3.69% 2026-05-12 Älmhults kommun KI_156790 Kommuninvest 50 000 3,69% 0,03 2026-05-12 Kommuninvest 2.9Y FIX 3.90% 2026-05-12 Älmhults kommun KI_157013 Kommuninvest 50 000 3,90% 0,03 2026-05-12 Kommuninvest 3.1Y FIX 3.51% 2026-05-12 Älmhults kommun KI_155342 Kommuninvest 50 000 3,51% 0,03 2026-05-12 Kommuninvest Tillsv. FRN +0.23% Älmhultsbostäder AB KI_151079 Kommuninvest 1 000 2,30% 0,14 2026-06-22 Kommuninvest 2Y FIX 2.36% 2026-09-30 Älmhultsbostäder AB KI_169530 Kommuninvest 50 000 2,36% 0,42 2026-09-30 Kommuninvest 2.9Y FRN +0.34% 2026-09-30 Älmhultsbostäder AB KI_160123 Kommuninvest 57 000 2,53% 0,17 2026-09-30 Kommuninvest 3Y FIX 3.97% 2026-09-30 Elmnet AB KI_158514 Kommuninvest 8 000 3,97% 0,42 2026-09-30 Kommuninvest 7.2Y FIX 0.37% 2026-11-12 - Grönt Älmhults kommun KI_115786 Kommuninvest 100 000 0,37% 0,53 2026-11-12 Kommuninvest 6.7Y FIX 0.65% 2026-11-12 Älmhults kommun KI_120380 Kommuninvest 140 000 0,65% 0,53 2026-11-12 Kommuninvest 7Y FIX 0.37% 2026-11-12 Älmhultsbostäder AB KI_116550 Kommuninvest 50 000 0,37% 0,53 2026-11-12 Kommuninvest 3.1Y FIX 3.44% 2027-06-15 Älmhults kommun KI_165253 Kommuninvest 50 000 3,44% 1,13 2027-06-15 Kommuninvest 3.3Y FIX 3.30% 2027-06-15 Älmhults kommun KI_163005 Kommuninvest 50 000 3,30% 1,13 2027-06-15 Kommuninvest 5.4Y FIX 1.05% 2027-06-15 Elmnet AB KI_142076 Kommuninvest 6 500 1,05% 1,13 2027-06-15 Kommuninvest 4.3Y FIX 3.45% 2027-06-15 Älmhultsbostäder AB KI_153475 Kommuninvest 50 000 3,45% 1,13 2027-06-15 Kommuninvest 3.8Y FIX 3.92% 2027-06-21 Älmhults kommun KI_158486 Kommuninvest 50 000 3,92% 1,14 2027-06-21 Kommuninvest 4Y FIX 3.84% 2027-06-21 Älmhults kommun KI_157014 Kommuninvest 50 000 3,84% 1,14 2027-06-21 Kommuninvest 3.4Y FIX 3.47% 2027-09-15 Elmnet AB KI_165057 Kommuninvest 6 500 3,47% 1,38 2027-09-15 Kommuninvest 4.2Y FIX 3.91% 2027-11-15 Älmhults kommun KI_158487 Kommuninvest 50 000 3,91% 1,54 2027-11-15 Kommuninvest 4Y FIX 3.57% 2027-12-08 Älmhults kommun KI_161049 Kommuninvest 75 000 3,57% 1,61 2027-12-08 Kommuninvest 4.1Y FIX 3.87% 2027-12-08 - Grönt Älmhults kommun KI_160130 Kommuninvest 45 000 3,87% 1,61 2027-12-08 Kommuninvest 7Y FIX 0.67% 2028-02-21 - Grönt Älmhults kommun KI_132877 Kommuninvest 70 000 0,67% 1,81 2028-02-21 Kommuninvest 2.8Y FIX 2.56% 2028-03-15 Älmhultsbostäder AB KI_176330 Kommuninvest 50 000 2,56% 1,88 2028-03-15 Kommuninvest 3.9Y FIX 3.43% 2028-03-15 Elmnet AB KI_165058 Kommuninvest 6 500 3,43% 1,88 2028-03-15 Kommuninvest 6Y FIX 2.76% 2028-05-12 - Grönt Älmhults kommun KI_146334 Kommuninvest 55 000 2,76% 2,03 2028-05-12 Kommuninvest 9.1Y FIX 1.17% 2028-05-12 Älmhults kommun KI_110563 Kommuninvest 50 000 1,17% 2,03 2028-05-12 Kommuninvest 2.4Y FIX 2.56% 2028-08-28 Älmhultsbostäder AB KI_185318 Kommuninvest 35 000 2,56% 2,33 2028-08-28 Kommuninvest 4.2Y FIX 3.20% 2028-09-15 Älmhults kommun KI_166269 Kommuninvest 150 000 3,20% 2,38 2028-09-15 Kommuninvest 4.4Y FIX 3.41% 2028-09-15 Elmnet AB KI_165059 Kommuninvest 6 500 3,41% 2,38 2028-09-15 Kommuninvest 3.2Y FRN +0.40% 2028-11-29 Älmhults Terminal AB KI_179832 Kommuninvest 688 2,37% 0,08 2028-11-29 Kommuninvest 7Y FIX 1.52% 2029-02-14 - Grönt Älmhults kommun KI_143086 Kommuninvest 50 000 1,52% 2,79 2029-02-14 Kommuninvest 4.3Y FRN +0.47% 2029-03-12 Älmhultsbostäder AB KI_171161 Kommuninvest 80 000 2,45% 0,12 2029-03-12 Kommuninvest 4.4Y FIX 2.38% 2029-03-12 Älmhults kommun KI_169628 Kommuninvest 100 000 2,38% 2,87 2029-03-12 Kommuninvest 4.8Y FIX 3.38% 2029-03-12 Elmnet AB KI_165060 Kommuninvest 6 500 3,38% 2,87 2029-03-12 Kommuninvest 5.1Y FIX 2.77% 2029-09-03 Älmhults kommun KI_167729 Kommuninvest 50 000 2,77% 3,34 2029-09-03 Kommuninvest 7.4Y FIX 2.38% 2029-09-03 - Grönt Älmhults kommun KI_144876 Kommuninvest 100 000 2,38% 3,34 2029-09-03 Kommuninvest 5Y FIX 2.51% 2029-09-14 Elmnet AB KI_168382 Kommuninvest 6 500 2,51% 3,37 2029-09-14 Kommuninvest 10Y FIX 1.08% 2029-11-12 Älmhultsbostäder AB KI_117880 Kommuninvest 50 000 1,08% 3,53 2029-11-12 Kommuninvest 4.8Y FIX 2.84% 2030-03-15 Älmhults kommun KI_175740 Kommuninvest 100 000 2,84% 3,88 2030-03-15 Kommuninvest 5.1Y FIX 3.00% 2030-03-15 - Grönt Älmhults kommun KI_172523 Kommuninvest 45 000 3,00% 3,88 2030-03-15 Kommuninvest 5.2Y FIX 2.91% 2030-03-15 Elmnet AB KI_172319 Kommuninvest 4 000 2,91% 3,88 2030-03-15 Kommuninvest 7.8Y FIX 2.15% 2030-03-15 Älmhultsbostäder AB KI_144041 Kommuninvest 60 000 2,15% 3,88 2030-03-15 Kommuninvest 10Y FIX 0.80% 2030-09-02 Älmhults Terminal AB KI_127492 Kommuninvest 1 668 0,80% 4,34 2030-09-02 Kommuninvest 4.9Y FIX 2.80% 2030-09-12 Älmhults kommun KI_180930 Kommuninvest 100 000 2,80% 4,37 2030-09-12 Kommuninvest 5Y FIX 2.76% 2030-09-16 Elmnet AB KI_179511 Kommuninvest 6 500 2,76% 4,38 2030-09-16 Kommuninvest 5.4Y FIX 2.87% 2030-11-12 Älmhultsbostäder AB KI_178022 Kommuninvest 30 000 2,87% 4,53 2030-11-12 Kommuninvest 9.9Y FIX 1.14% 2031-03-10 Älmhultsbostäder AB KI_133646 Kommuninvest 50 000 1,14% 4,86 2031-03-10 Kommuninvest 5.1Y FIX 2.98% 2031-03-14 Elmnet AB KI_183415 Kommuninvest 6 500 2,98% 4,87 2031-03-14 Kommuninvest 5.3Y FIX 2.94% 2031-05-12 Älmhultsbostäder AB KI_183959 Kommuninvest 50 000 2,94% 5,03 2031-05-12 Kommuninvest 9Y FIX 3.59% 2031-09-05 Älmhults kommun KI_149389 Kommuninvest 100 000 3,59% 5,35 2031-09-05 Kommuninvest 5.6Y FIX 3.05% 2031-09-15 Elmnet AB KI_183416 Kommuninvest 1 000 3,05% 5,38 2031-09-15 Kommuninvest 10Y FIX 3.09% 2032-05-12 Älmhults kommun KI_146336 Kommuninvest 50 000 3,09% 6,03 2032-05-12 Summa 2 460 355 Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 7 Appendix – Förteckning derivat Skuldportfölj Älmhults Kommunkoncern Instrument Bolag Ref Nr Motpart Belopp (Tkr) Fast Ränta Rörlig Ränta Förfallodag SEB 30Y IRS 2.70% 2041-10-08 Älmhultsbostäder AB SEB200 SEB 80 000 2,70% 2,16 2041-10-08 Summa 80 000 Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 8 Disclaimer Som grund till rapporten har källor använts som i god tro bedömts vara tillförlitliga. Söderberg & Partners kan inte garantera riktighetenidennainformationellertapåsignågotansvarförfullständighet.Söderberg&Partnersansvararintefördirektaeller indirekta skador eller förluster, inklusive men inte begränsat till, förlorad och utebliven vinst, som kan uppkomma till följd av användandet av denna rapport eller dess innehåll. Söderberg&PartnersWealthManagementAB:sbehandlingavpersonuppgifterskerienlighetmedBolagetsdataskyddspolicy,se ”Så behandlar Söderberg & Partners dina personuppgifter” på www.soderbergpartners.se. Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 9 FINANSRAPPORT Älmhults kommun 2026-04-30 Sammanfattning Översikt Upplåning 2026-04-30 2026-03-31 2025-12-31 Lån (kr) 1 780 000 000 1 780 000 000 1 780 000 000 Derivat - ränteswappar (kr) - - - Snittränta 2,63% 2,63% 2,63% Snittränta (inkl ränteswappar) 2,63% 2,63% 2,63% Snittränta (inkl swappar, lånelöften) 2,63% 2,63% 2,63% Lånemarginal mot Stibor 3m 0,54% 0,45% 0,67% Genomsnittlig räntebindning (år) 2,30 2,38 2,63 Ränteförfall inom 1 år (kr) 390 000 000 390 000 000 390 000 000 Ränteförfall inom 1 år (%) 22% 22% 22% Genomsnittlig kapitalbindning (år) 2,30 2,38 2,63 Kapitalförfall inom 1 år (kr) 390 000 000 390 000 000 390 000 000 Kapitalförfall inom 1 år (%) 22% 22% 22% Marknadsvärde derivatinstrument (kr)* - - - *Uppskattat marknadsvärde inkl. upplupen ränta Avstämmning mot finanspolicy Ränte och kapitalbindning Riskmandat Utfall Uppfyllt l Genomsnittlig kapitalbindning 1,5 - 4 2,30 år Ja l Genomsnittlig räntebindning 1,5 - 4 2,30 år Ja Förfallostruktur Riskmandat Utfall Uppfyllt l Kapitalförfall inom närmaste 12 mån 0% - 40% 22% Ja l Ränteförfall inom närmaste 12 mån 0% - 40% 22% Ja Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 1 Skuldportfölj I tabellen nedan visas en sammanställning av Älmhults kommuns skuldportfölj Lån -Instrumenttyp Skuldportfölj Instrumenttyp Aktuell skuld Andel av total skuld 0000%%%% Certifikat 0 0% Kommuninvest 1 780 000 000 100% Banklån 0 0% Obligation 0 0% Inlåning 0 0% 100% Summa 1 780 000 000 100% Certifikat Kommuninvest Banklån Obligation Inlåning Lån och kapitalbindning Lån Motpart Nominellt belopp Antal Andel av skuld Kommuninvest 1 780 000 000 25 100% Summa 1 780 000 000 25 100% Lån -Motparter Låneinstrument-Antal per motpart 30 25 20 15 Kommuninvest - 100% 10 5 100% 0 Kommuninvest Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 2 Kapitalbindning - Förfalloprofil Intervall 2026-04-30 Andel av total skuld Förfalloprofil -Kapitalbindning 500 0-3 Mån 150 000 000 8% 3-6 Mån 0 0% 450 6-12 Mån 240 000 000 13% 400 Summa inom 1 år 390 000 000 22% 350 1-2 år 440 000 000 25% 300 2-3 år 405 000 000 23% 3-4 år 295 000 000 17% 250 4-5 år 100 000 000 6% 200 5-6 år 100 000 000 6% 150 6-7 år 50 000 000 3% 100 7-8 år 0 0% 8-9 år 0 0% 50 9-10 år 0 0% - >10 år 0 0% Mkr n å M n å M n å M rå 2 rå 3 rå 4 rå 5 rå 6 rå 7 rå 8 rå 9 rå 0 rå 0 Summa förfall 1 780 000 000 100% 3 -0 6 -3 2 1 -6 -1 -2 -3 -4 -5 -6 -7 -8 1 -9 1 > Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 3 Derivatinstrument och räntebindning Räntebindning - Förfalloprofil Förfalloprofil -Räntebindning Intervall 2026-04-30 Andel av total skuld 500 0-3 Mån 150 000 000 8% 450 3-6 Mån 0 0% 400 6-12 Mån 240 000 000 13% Summa inom 1 år 390 000 000 22% 350 1-2 år 440 000 000 25% 300 2-3 år 405 000 000 23% 250 3-4 år 295 000 000 17% 200 4-5 år 100 000 000 6% 5-6 år 100 000 000 6% 150 6-7 år 50 000 000 3% 100 7-8 år 0 0% 50 8-9 år 0 0% - 9 > Su 1 -1 0 m 0 å m å r r a förfall 1 780 000 00 0 0 0 100 0 0 % % % Mkr n å M 3 -0 n å M 6 -3 n å M 2 1 -6 rå 2 -1 rå 3 -2 rå 4 -3 rå 5 -4 rå 6 -5 rå 7 -6 rå 8 -7 rå 9 -8 rå 0 1 -9 rå 0 1 > Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 4 Prognos räntekostnader Prognosen över räntekostnader bygger på simuleringar av forwardräntor. Simuleringarna ger en spridning över potentiella framtidautfallsamtillustrerarsannolikhetenförinomvilkanivåerdenframtidaräntankanha.Isimuleringarnaharihuvudsak följande antaganden gjorts: • Genomsnittlig räntebindning antas vara önskad räntebindning under prognosperioden • Alla certifikat som förfaller antas finansieras om med nya certifikat • Alla rörliga lån som förfaller antas bindas om till rörliga lån med 2 x genomsnittlig kapitalbindning • Alla fasta lån som förfaller antas bindas om till fasta lån med 2 x genomsnittlig räntebindning • Swappar som förfaller antas bindas om enligt följande: fasta benet 2 x genomsnittlig räntebindning, rörliga benet 3 månader • Lånelöften antas rullas med identisk löptid och identiska villkor Översikt Upplåning Nedan återfinns simuleringsresultaten på 1-3 års sikt, men också för de närmaste kalenderåren. Såväl förväntat resultat som de 5% sämstaochbästautfalleninkluderasitabellen.Vidareåterfinnsengrafsomillustrerarförväntadränteutvecklingsamtuppskattad spridning med olika sannolikhet. 5% sämsta utfall Förväntat utfall 5% bästa utfall Procent Tkr per år Procent Tkr per år Procent Tkr per år 2026 2,67% 47 518 2,63% 46 885 2,60% 46 252 2027 3,21% 57 203 2,92% 51 973 2,64% 46 943 2028 3,81% 67 886 2,99% 53 302 2,17% 38 711 5% sämsta utfall Förväntat utfall 5% bästa utfall Procent Tkr per år Procent Tkr per år Procent Tkr per år År1 2,84% 50 481 2,74% 48 726 2,64% 47 012 År2 3,35% 59 633 2,91% 51 779 2,48% 44 060 År3 4,05% 72 164 3,06% 54 408 2,07% 36 809 Estimerad räntekostnad låneportfölj 5,00% 4,50% 4,00% 3,50% 3,00% 2,50% 2,00% 1,50% 1,00% 0,50% 0,00% 1 1 1 1 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 -4 -0 -4 -0 -4 -0 -4 0 1 0 1 0 1 0 -6 -6 -7 -7 -8 -8 -9 2 2 2 2 2 2 2 0 0 0 0 0 0 0 2 2 2 2 2 2 2 50% 90% Förväntat utfall Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 5 Marknadsnoteringar Räntemarknadenharunderaprilskiftattonläge."Högreräntorlängre"-narrativetharinteupphävts,mendetharförloratmomentumnäroljepriset stabiliserats.ECBlämnadestyrräntanoförändradvidmötet30april.ECB-tjänstemänlutaderedanimittenavaprilåtenpaus,medargumentetatt stramarefinansiellaförhållandenredanhöllinflationsförväntningarnaförankrade.EurozonensKPIstegtill2,6%imarsfrån1,9%ifebruari,drivet av energi, medan kärninflationen mjuknade marginellt till 2,3%. Fed höll också räntan oförändrad vid mötet 28-29 april, Powells sista som ordförande. Enspänningärvärdattnotera:marknadenslångaräntoriUSAochEuropaharfluktueratiaprilmenvarenbartsvagtupptotaltsettnärmånaden stängde,trotsdetfortsatthögaoljepriset.Detindikerarattmarknadennumeraprissätterattutbudschockenkommerattslåhårdarepåtillväxten änpådenunderliggandeinflationen,vilketärettannatscenarioändetsomdomineradeimars.Centralbankernashökaktigasignalerhardärmed inte fått fullt genomslag på avkastningskurvan, och risken för att de fastnar i en restriktiv hållning för länge är fortsatt aktuell. Fördensvenskaräntemarknadengällerendelvisannandynamik.KPIFförmarskominpå1,6%,nerfrån1,7%ifebruari.Ekonomernahadei genomsnitträknatmed2,2%.Detärenstoröverraskningpånedsidan,ochtaruddenavoronattutbudschockenskullepressauppunderliggande inflation. Drivmedelspriserna steg 20% i mars men motverkades av kraftiga elprisfall samt lägre livsmedelspriser, delvis kopplat till momssänkningensomträddeikraft1april.Den10-årigastatsobligationsräntanharsjunkitsedanslutetavmars,vilketsignalerarattmarknaden börjatprisainettmerduvaktigtscenarioförRiksbankeninförnästamöteden7maj.Medunderliggandeinflationnäraenprocentenhetunder målet och en stärkt krona blir den hökaktiga linjen som direktionen signalerat svår att försvara om majmötets data bekräftar bilden. Ränteutveckling Swap-och forwardkurvor 4,50% 4,00% 4,00% 3,50% 3,50% 3,00% 3,00% 2,50% 2,50% 2,00% 2,00% 1,50% 1,00% 1,50% 0,50% 1,00% 0,00% 0 0 0 0 0 0,50% 3 -4 3 -4 3 -4 3 -4 3 -4 0 0 0 0 0 0,00% -2 2 -3 2 -4 2 -5 2 -6 2 0 0 0 0 0 0 2 4 6 8 10 12 14 2 2 2 2 2 STIB 3M Swap Rate 2Y År Swapkurva Forwardkurva Swap Rate 5Y Swap Rate 10Y Börsutveckling (indexerad) Valutakursutveckling 200,00 14,00 12,00 150,00 10,00 8,00 100,00 6,00 50,00 4,00 2,00 0,00 0,00 0 3 -4 0 -2 2 0 2 0 3 -4 0 -3 2 0 2 0 3 -4 0 -4 2 0 2 0 3 -4 0 -5 2 0 2 0 3 -4 0 -6 2 0 2 0 3 -4 0 -2 2 0 2 0 3 -4 0 -3 2 0 2 0 3 -4 0 -4 2 0 2 0 3 -4 0 -5 2 0 2 0 3 -4 0 -6 2 0 2 SIX PRIX (Sverige) MSCI AC (Världen, SEK) USD/SEK EUR/SEK Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 6 Appendix – Förteckning lån Skuldportfölj Älmhults kommun Instrument Ref Nr Motpart Belopp (Tkr) Ränta Räntebindning Förfallodag Kommuninvest 2.9Y FIX 3.69% 2026-05-12 KI_156790 Kommuninvest 50 000 3,69% 0,03 2026-05-12 Kommuninvest 2.9Y FIX 3.90% 2026-05-12 KI_157013 Kommuninvest 50 000 3,90% 0,03 2026-05-12 Kommuninvest 3.1Y FIX 3.51% 2026-05-12 KI_155342 Kommuninvest 50 000 3,51% 0,03 2026-05-12 Kommuninvest 7.2Y FIX 0.37% 2026-11-12 - Grönt KI_115786 Kommuninvest 100 000 0,37% 0,53 2026-11-12 Kommuninvest 6.7Y FIX 0.65% 2026-11-12 KI_120380 Kommuninvest 140 000 0,65% 0,53 2026-11-12 Kommuninvest 3.1Y FIX 3.44% 2027-06-15 KI_165253 Kommuninvest 50 000 3,44% 1,13 2027-06-15 Kommuninvest 3.3Y FIX 3.30% 2027-06-15 KI_163005 Kommuninvest 50 000 3,30% 1,13 2027-06-15 Kommuninvest 3.8Y FIX 3.92% 2027-06-21 KI_158486 Kommuninvest 50 000 3,92% 1,14 2027-06-21 Kommuninvest 4Y FIX 3.84% 2027-06-21 KI_157014 Kommuninvest 50 000 3,84% 1,14 2027-06-21 Kommuninvest 4.2Y FIX 3.91% 2027-11-15 KI_158487 Kommuninvest 50 000 3,91% 1,54 2027-11-15 Kommuninvest 4Y FIX 3.57% 2027-12-08 KI_161049 Kommuninvest 75 000 3,57% 1,61 2027-12-08 Kommuninvest 4.1Y FIX 3.87% 2027-12-08 - Grönt KI_160130 Kommuninvest 45 000 3,87% 1,61 2027-12-08 Kommuninvest 7Y FIX 0.67% 2028-02-21 - Grönt KI_132877 Kommuninvest 70 000 0,67% 1,81 2028-02-21 Kommuninvest 6Y FIX 2.76% 2028-05-12 - Grönt KI_146334 Kommuninvest 55 000 2,76% 2,03 2028-05-12 Kommuninvest 9.1Y FIX 1.17% 2028-05-12 KI_110563 Kommuninvest 50 000 1,17% 2,03 2028-05-12 Kommuninvest 4.2Y FIX 3.20% 2028-09-15 KI_166269 Kommuninvest 150 000 3,20% 2,38 2028-09-15 Kommuninvest 7Y FIX 1.52% 2029-02-14 - Grönt KI_143086 Kommuninvest 50 000 1,52% 2,79 2029-02-14 Kommuninvest 4.4Y FIX 2.38% 2029-03-12 KI_169628 Kommuninvest 100 000 2,38% 2,87 2029-03-12 Kommuninvest 5.1Y FIX 2.77% 2029-09-03 KI_167729 Kommuninvest 50 000 2,77% 3,34 2029-09-03 Kommuninvest 7.4Y FIX 2.38% 2029-09-03 - Grönt KI_144876 Kommuninvest 100 000 2,38% 3,34 2029-09-03 Kommuninvest 4.8Y FIX 2.84% 2030-03-15 KI_175740 Kommuninvest 100 000 2,84% 3,88 2030-03-15 Kommuninvest 5.1Y FIX 3.00% 2030-03-15 - Grönt KI_172523 Kommuninvest 45 000 3,00% 3,88 2030-03-15 Kommuninvest 4.9Y FIX 2.80% 2030-09-12 KI_180930 Kommuninvest 100 000 2,80% 4,37 2030-09-12 Kommuninvest 9Y FIX 3.59% 2031-09-05 KI_149389 Kommuninvest 100 000 3,59% 5,35 2031-09-05 Kommuninvest 10Y FIX 3.09% 2032-05-12 KI_146336 Kommuninvest 50 000 3,09% 6,03 2032-05-12 Summa 1 780 000 Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 7 Disclaimer Som grund till rapporten har källor använts som i god tro bedömts vara tillförlitliga. Söderberg & Partners kan inte garantera riktighetenidennainformationellertapåsignågotansvarförfullständighet.Söderberg&Partnersansvararintefördirektaeller indirekta skador eller förluster, inklusive men inte begränsat till, förlorad och utebliven vinst, som kan uppkomma till följd av användandet av denna rapport eller dess innehåll. Söderberg&PartnersWealthManagementAB:sbehandlingavpersonuppgifterskerienlighetmedBolagetsdataskyddspolicy,se ”Så behandlar Söderberg & Partners dina personuppgifter” på www.soderbergpartners.se. Söderberg Partners Malmskillnadsgatan 32 · 111 51 Stockholm, Sweden · +46 (0)8-451 50 00 www.soderbergpartners.se 8 Mötesanteckningar 2026-05-11 1(5) Strategiskt brottsförebyggande råd Strategiska brottsförebyggande rådet 2026-05-11 Plats och tid Kommunhuset i Älmhult, sammanträdesrum Broka-gyl, klockan 14.00-15:40 Paragrafer 1–8 Justerare Stefan Jönsson (S) Justeringens plats och tid Digital justering, datum framgår på protokollets sista sida Underskrifter Sekreterare ____________________________________ Emma Majlöv-Modig Ordförande ____________________________________ Eva Ballovarre (S) Justerande ____________________________________ Stefan Jönsson (S) Utdragsbestyrkande Strategiska BrottsförebygSgainddae r3å6de5t sa mvö t4es7a2nteckningar 2026-05-11 Sida 1 av 6 (Signerat, SHA-256 B56BF012193187998D8C989DFE47B8BF6BE09297C9E5B4DEF5F36EF32EDC0989) Mö tesanteckningar 2026-05-11 2(5) Strategiskt brottsförebyggande råd Närvaro Representanter Eva Ballovarre (S) Gusten Mårtensson (C) Jakob Willborg (M) Stefan Jönsson (S) Susann Pettersson, kommunchef Andreas Althini, Lokalpolisområdeschef Tjänstepersoner Emma Majlöv-Modig, sekreterare Håkan Helgesson, kris- och beredskapsstrateg Staffan Käll, kommunpolis Rebecka Hansson, valsamordnare Elin Görbring, brottsförebyggande samordnare Justerandes signaturer Ordförande Justerande Sekreterare Utdragsbestyrkande Strategiska BrottsförebygSgainddae r3å6de6t sa mvö t4es7a2nteckningar 2026-05-11 Sida 2 av 6 (Signerat, SHA-256 B56BF012193187998D8C989DFE47B8BF6BE09297C9E5B4DEF5F36EF32EDC0989) Mö tesanteckningar 2026-05-11 3(5) Strategiskt brottsförebyggande råd Innehåll § 1 Val av justerare ................................................................................................ 4 § 2 Fastställande av dagordningen........................................................................ 4 § 3 Lägesbild från kommun och polis .................................................................... 4 § 4 Lägesbild 2026–2028 ....................................................................................... 4 § 5 Uppföljning Medborgarlöfte. Nya ska tas fram - dialog och input. ................ 4