Kommunstyrelsen — 15 september 2026

45 § FL Gäller överklagande enligt 1.3 Pröva att överklagande skett i rätt tid samt Avdelningschef förvaltningslagen. avvisa klagoskrift som har kommit in för sent Enhetschef till beslutsmyndigheten. Överklaga beslut från domstol eller annan Ordföranden 1.4 myndighet. Förvaltningschef Ordförande 1.5 Ge fullmakt åt ombud att föra kommunens 6 kap. 15 § KL *Avses upphandlingsmål i samtliga Förvaltningschef talan inför domstol, andra myndigheter och instanser. rättsinstanser. Upphandlingschef* 1.6 Ta emot delgivning på kommunstyrelsens Avdelningschef Kommunstyrelsens reglemente anger vägnar. att delgivning med styrelsen sker med Kanslichef ordföranden, kommunchefen eller Nämndsekreterare annan anställd som styrelsen beslutar 1.7 Yttranden i överklagningsärenden där Ursprungsdelegat ursprungsbeslut fattats av delegat. 1.8 Beslut om godkännande av yttrande vid Kommunstyrelsens remisser för Kommunstyrelsens verksamhet arbetsutskott samt beslut att avstå från avlämnande av yttrande i dessa fall. Delegationsordning för Kommunstyrelsen 2026-09-01 8(29) Punkt Beslut Delegat Lagrum/stöd Notering 1.9 Beslut om godkännande av yttrande vid Förvaltningschef remisser av mindre vikt för Kommunstyrelsens verksamhet samt beslut att avstå från avlämnande av yttrande i dessa fall. Yttrande och remissvar angående 1.10 Förvaltningschef • auktorisation av bilskrotare • tidtabellsförslag angående tåg- och bussförbindelser • brukande av övervakningskamera ärenden om folkbokföring 1.11 Omprövning/rättelse av delegationsbeslut. Delegat som fattat 36–39 §§ FL Gäller beslut som kan genom ursprungsbeslutet förvaltningsbesvär (2 § FL). Delegat som fattat Gäller beslut som kan genom 1.12 Rättelse av skrivfel. 36 § FL ursprungsbeslutet förvaltningsbesvär (2 § FL). Nämndsekreterare* *Tillämpas endast när felet har praktisk betydelse. Väldigt enkla och uppenbara skrivfel i justerade protokoll (som stavfel eller motsvarande) kan rättas genom att Delegationsordning för Kommunstyrelsen 2026-09-01 9(29) Punkt Beslut Delegat Lagrum/stöd Notering till exempel sekreteraren ändrar med bläckpenna i protokollet och sätter sin signatur intill rättelsen. 1.13 Överklaga beslut från domstol eller annan Ordförande myndighet. 1.14 Göra framställningar och utfärda skrivelser i Ordförande Inskränks av 6 kap. 38 § p. 2 KL. nämndens namn. Ordförande 1.15 Besluta om att skicka ärenden på remiss till nämnder, andra myndigheter med flera Förvaltningschef intressenter. 1.16 Organisationsförändring inom förvaltning. Förvaltningschef Större organisationsförändringar inom förvaltning bör godkännas av respektive nämnd. 1.17 Tillstånd att använda kommunens heraldiska Kommunchef Rutin finns. vapen och logotyp. 1.18 Flaggning. Kommunchef Rutin finns. Delegationsordning för Kommunstyrelsen 2026-09-01 10(29) Punkt Beslut Delegat Lagrum/stöd Notering Godkänna deltagande i kurser och 1.19 Generella regler om ersättningar till konferenser på nämndens bekostnad, samt förtroendevalda regleras i särskilt kostnader i samband med detta: reglemente. a) Ordförande a) förtroendevalda b) Vice ordförande b) ordförande 1.20 Besluta om (och godkänna kostnader för) Ordförande Utöver vad som finns fastställt i uppvaktningar. Förvaltningschef kommunens styrdokument. 1.21 Ge uppdrag och instruktioner till förvaltning Kommunstyrelsens Inom respektive ansvarsområde. och nämnder, i den utsträckning reglementet arbetsutskott medger detta. 1.22 Tolkning av bestämmelser om ersättning för Kommunstyrelsens förtroendevalda. arbetsutskott 1.23 Ta emot och kvittera värdeförsändelser för Ordförande kommunstyrelsens räkning. Förvaltningschef Avdelningschef Kris- och beredskapsstrateg Delegationsordning för Kommunstyrelsen 2026-09-01 11(29) 2.2. 2. Ekonomiska ärenden Punkt Beslut Delegat Lagrum/stöd Notering Ordförande 2.1 Utse beslutsattestanter med ersättare. Ordföranden beslutar om attesträtt Förvaltningschef för förvaltningschef. 2.2 Placering av kommunens likvida medel. Ekonomichef Finanspolicy Finanspolicyn ska följas. 2.3 Uppta, konvertera, förlänga och lösa in lån Redovisningschef Finanspolicy Finanspolicyn ska följas. inom av kommunfullmäktige beslutad (ersättare Ekonomichef) låneram (affärsavslut). 2.4 På styrelsens vägnar, avseende kundfaktura, Ekonomichef Kravpolicy Enlig beslutad kravpolicy är träffa överenskommelse om betalning av avskrivningar i samband med fordran, avskriva fordran, anta ackord, ingå konkurser, dödsboanmälningar eller förlikning och sluta annat avtal på belopp när inkassobolaget överfört ärendet upp till 2 pbb. till långtidsbevakning att betrakta som verkställighet. 2.5 På styrelsens vägnar, avseende kundfaktura, Kommunstyrelsens Kravpolicy Enlig beslutad kravpolicy är träffa överenskommelse om betalning av arbetsutskott avskrivningar i samband med fordran, avskriva fordran, anta ackord, ingå konkurser, dödsboanmälningar eller när inkassobolaget överfört ärendet Delegationsordning för Kommunstyrelsen 2026-09-01 12(29) Punkt Beslut Delegat Lagrum/stöd Notering förlikning och sluta annat avtal på belopp av till långtidsbevakning att betrakta 2–15 pbb. som verkställighet. 2.6 Beslut om anstånd för kundfaktura Avdelningschef Kravpolicy Anstånd understigande 0.5 pbb och överstigande 0.5 pbb och/eller överstigande eller 90 dagar är verkställighet enligt Verksamhetschef 90 dagar kravpolicy och kan hanteras av handläggare på ekonomiavdelningen, avgiftshandläggare eller servicecenter. 2.7 Beslut om avbetalningsplan för kundfaktura Avdelningschef Kravpolicy Avbetalningsplan understigande 0.5 med belopp överstigande 0.5 pbb eller pbb och eller 1 år är verkställighet Verksamhetschef omfattning på över 1 år enligt kravpolicy och kan hanteras av handläggare på ekonomiavdelningen, avgiftshandläggare eller servicecenter. 2.8 Försäljning av lösöre till ett värde upp till Förvaltningschef Vid försäljning av lösöre måste 100 000 kronor. avstämning göras med ekonomiavdelningen. Delegationsordning för Kommunstyrelsen 2026-09-01 13(29) Punkt Beslut Delegat Lagrum/stöd Notering 2.9 Målsägandetalan i brottmål, avseende stöld Förvaltningschef av eller skadegörelse på kommunens Avdelningschef egendom. 2.10 Godkänna överenskommelse om reglering Förvaltningschef av skador då ersättningen inte överstiger ett pbb. 2.11 Utsträckning, nedsättning, dödning, Ekonomichef sammanföring och relaxation av inteckningar samt utbyte av pantbrev liksom andra därmed jämförliga åtgärder. 2.12 Underteckna lånehandlingar avseende Kommunstyrelsens Vid behov av kontrasignering görs kommunens upplåning och ordförande detta enligt följande ordning: borgensförbindelser avseende de eller, vid förfall för denne: Ekonomichef kommunala bolagens upplåning, utifrån av 1:e vice ordförande eller, vid förfall för denne: kommunstyrelsen eller fullmäktige fattade beslut. eller Kommunchef 2:e vice ordförande Delegationsordning för Kommunstyrelsen 2026-09-01 14(29) Punkt Beslut Delegat Lagrum/stöd Notering 2.13 Besluta om hantering av överskottsmedel Ekonomichef Överskottsmedlen, som uppstått pensioner. som avkastning från tidigare Controllerchef försäkrade pensioner, kan endast användas till premiebetalning av tjänstepension, så kallad inlösen eller för löpande betalning av pensionsfakturor. a) Förvaltningschef 2.14 Beslut om att på kommunens ingå Ärenden som överstiger 50 b) Kommunstyrelsens förlikning, träffa uppgörelse eller på annat prisbasbelopp eller som är av arbetsutskott sätt slutligt reglera tvist avseende principiell beskaffenhet eller annars entreprenader, avtal, skadestånd eller andra av större vikt ska avgöras av civilrättsliga anspråk. kommunstyrelsen. a) Upp till 6 prisbasbelopp b) 7-49 prisbasbelopp Delegationsordning för Kommunstyrelsen 2026-09-01 15(29) 2.3. 3. HR- ärenden Delegationsordning för Kommunstyrelsen 2026-09-01 16(29) Punkt Beslut Delegat Lagrum/stöd Notering 3.1 Inrättande av ny tjänst inom Förvaltningschef budgetram. Fördela arbetsuppgifter avseende 3.2 AFS 2023:1, 9 § Denna fördelning är inte delegering i arbetsmiljö och brandskydd till kommunalrättslig mening, men ska av a) Förvaltningschef administrativa skäl redovisas som a) Ordförande delegationsbeslut. b) Annan chef b) Närmast överordnad chef 3.3 Besluta om anställning av: Anställning av kommunchef beslutas av kommunstyrelsen. a) Förvaltningschef eller motsvarande1 a) Kommunchef Beslut om anställning av förvaltningschef b) Annan chef b) Närmast överordnad ska föregås av samråd med chef c) Övrig personal kommunstyrelsens ordförande och c) Närmast överordnad presidiet i berörd(a) nämnd(er). chef 3.4 Förordna ersättare för kommunchefen Kommunstyrelsens under en tid av högst 6 månader. ordförande 3.5 Förordna ersättare för kommunchefen Kommunchef Exempelvis vid semester. i samband med kortare frånvaro upp till 1 månad. Delegationsordning för Kommunstyrelsen 2026-09-01 17(29) Punkt Beslut Delegat Lagrum/stöd Notering 3.6 Förordna ersättare för Kommunchef Beslutas i samråd med berörd(a) förvaltningschef under en tid av högst nämndordförande. 6 månader. 3.7 Förordna ersättare för Förvaltningschef Exempelvis vid semester. förvaltningschef i samband med kortare frånvaro upp till 1 månad. 3.8 Med bindande verkan för kommunen HR-chef 23–31 a § MBL genom kollektivavtal reglera frågor Förhandlingschef rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. 3.9 Förhandla å kommunens vägnar enligt HR-chef lagstiftning om förhandlingsrätt utom Förhandlingschef vad gäller 11–14 och 38 §§ MBL inom andra nämnders verksamhetsområden. 3.10 Avgöra frågor om tolkning och HR-chef tillämpning av lag, avtal och andra Förhandlingschef bestämmelser rörande förhållandet 1 Härmed avses verksamhetschef/avdelningschef Delegationsordning för Kommunstyrelsen 2026-09-01 18(29) Punkt Beslut Delegat Lagrum/stöd Notering mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. 3.11 Företräda Arbetsgivaren vid HR-chef arbetsrättsliga tvister samt övriga Förhandlingschef förhandlingar enligt 10§ MBL. 3.12 Samråd och förhandlingar på Avdelningschef kommunstyrelsens vägnar vad gäller Kanslichef 11– 14 och 38 §§ MBL. 3.13 Besluta om förmåner för facklig HR-chef förtroendevald avseende fackligt Förhandlingschef arbete och facklig utbildning. 3.14 Besluta om entledigande med HR-chef ålderspension. Förhandlingschef 3.15 Besluta om avslut med förmåner Förvaltningschef Beslut fattas i samråd med HR-chef eller utöver lag eller avtal Förhandlingschef. 3.16 Besluta om disciplinpåföljd, Förvaltningschef Beslut fattas i samråd med HR-chef eller uppsägning, avsked Förhandlingschef. Kommunchefen fattar beslut som rör annan förvaltningschef. Delegationsordning för Kommunstyrelsen 2026-09-01 19(29) Punkt Beslut Delegat Lagrum/stöd Notering 3.17 Beslut om att avsluta anställning HR-chef Samråd förvaltningschef. genom särskild överenskommelse Förhandlingschef 3.18 Beslut om avstängning med eller utan Förvaltningschef Samråd HR-chef eller Förhandlingschef. löneförmån 3.19 Besluta om omplacering från en HR-chef förvaltning till en annan när Förhandlingschef förvaltningarna inte kommer överens 3.20 Besluta om förmåner vid Förvaltningschef Beslut fattas i samråd med HR-chef eller tjänstledighet som inte är lag- eller Förhandlingschef. avtalsreglerad. Kommunchefen fattar beslut som rör annan förvaltningschef. 3.21 Besluta om förmåner vid fritidsstudier Förvaltningschef Riktlinjer finns. 3.22 Pröva bisyssla för a) Kommunstyrelsens Riktlinje för bisyssla finns. ordförande a) Kommunchef b) Kommunchef b) Förvaltningschef c) Förvaltningschef c) Övrig personal Delegationsordning för Kommunstyrelsen 2026-09-01 20(29) Punkt Beslut Delegat Lagrum/stöd Notering 3.23 Rätt att ge medarbetare möjlighet att HR-chef Samråd berörd chef. sluta sin anställning med Förhandlingschef Även kallad 80-80-100. ålderspension med viss ekonomisk utfyllnad 3.24 Ansökan om dispens från Kommunstyrelsens arbetstidslagen till arbetstidsnämnden arbetsutskott Delegationsordning för Kommunstyrelsen 2026-09-01 21(29) 2.4. 4. Upphandlingsärenden2 2 Avrop/inköp från ramavtal utgör ren verkställighet. Delegationsordning för Kommunstyrelsen 2026-09-01 22(29) Punkt Beslut Delegat Lagrum/stöd Notering LOU, LUF samt övrig 4.1 Förvaltningsspecifika ramavtal (ej Upphandlingschef Avses förvaltningsspecifika ramavtal (ej upphandlingslagstiftning kontrakt), kommunövergripande och kontrakt), som ej har direkt koppling till samordnade upphandlingar med Inköps- och budgetansvar och ansvarsområde. tillhörande beslut: Upphandlingspolicy för Kommunövergripande upphandlingar Älmhults • Fatta tilldelningsbeslut avser upphandlingar där flera nämnder är kommunkoncern delaktiga. • Underteckna avtal enligt Riktlinjer för inköp och tilldelningsbeslut Samordnade upphandlingar avser upphandling upphandlingar som sker tillsammans med • Avbryta upphandling Övriga relevanta andra kommuner, myndigheter eller • Fatta beslut gällande styrdokument upphandlingsorganisationer. överprövning av Gäller inte i ärenden enligt 6 kap. 38 § p.1 upphandlingar/avtal i KL. förvaltningsdomstol Att fastställa förfrågningsunderlag, • Uppsägning eller hävning av ändring och tillägg till avtal samt avtal utkrävande av vite enligt avtal är att betrakta som verkställighet. Upphandling inom kommunstyrelsens Förvaltningschef LOU, LUF samt övrig 4.2 Beslutsrätten gäller inom sitt verksamhetsområde med tillhörande Avdelningschef upphandlingslagstiftning budgetansvar och ansvarsområde. beslut: Enhetschef Inköps- och För upphandlingar som avser flera • Fatta tilldelningsbeslut Upphandlingspolicy för avdelningar under kommunstyrelsen Delegationsordning för Kommunstyrelsen 2026-09-01 23(29) Punkt Beslut Delegat Lagrum/stöd Notering • Underteckna avtal enligt Älmhults utgör delegaten den avdelningschef vars tilldelningsbeslut kommunkoncern verksamhet står för den största kostnaden. • Avbryta upphandling Riktlinjer för inköp och upphandling I samråd med upphandlingsenheten. • Fatta beslut gällande överprövning av Övriga relevanta upphandlingar/avtal i styrdokument förvaltningsdomstol • Uppsägning eller hävning av avtal 2.5. 5. Samhällsbyggnadsärenden Punkt Beslut Delegat Lagrum/stöd Notering Teckna planavtal Samhällsbyggnadschef 5.1 5.2 Teckna markanvisningsavtal Samhällsbyggnadschef Kommunstyrelsen informeras. Delegationsordning för Kommunstyrelsen 2026-09-01 24(29) Punkt Beslut Delegat Lagrum/stöd Notering 5.3 Kriterier för markanvisningstävling Kommunstyrelsens arbetsutskott 5.4 Yttrande över planer och program från Kommunstyrelsens andra kommuner arbetsutskott 5.5 Startbeslut för genomförandet av Samhällsbyggnadschef Kommunstyrelsen informeras. detaljplaner med standardförfarande 5.6 Besluta om samrådsutskick för Stadsarkitekt 5 kap 11 § PBL Kommunstyrelsen informeras. detaljplaner med standardförfarande 5.7 Besluta om granskningsutskick för Stadsarkitekt 5 kap 18 § PBL Kommunstyrelsen informeras. detaljplaner med standardförfarande 5.8 Köp av fastighet eller fastighetsdel där JB, FBL, PBL, m.m. Avser mark som är utpekad inom värdet i varje enskilt fall är: översiktsplan för framtida bostads- a) Samhällsbyggnadschef och/eller verksamhetsområden. a) högst 70 ppb b) Kommunchef b) därutöver upp till 140 pbb c) Kommunstyrelsens c) över 140 ppb arbetsutskott Delegationsordning för Kommunstyrelsen 2026-09-01 25(29) Punkt Beslut Delegat Lagrum/stöd Notering 5.9 Försäljning, byte, av fastighet eller JB, FBL, PBL, m.m. Avser kvartersmark. fastighetsdel, där värdet i varje enskilt Mark- och fall är: exploateringspolicy a) Mark- och a) högst 50 pbb exploateringsingenjör b) därutöver upp till 150 pbb b) Samhällsbyggnadschef 5.10 Fastighetsreglering och Mark- och fastighetsbestämning exploateringsingenjör 5.11 Framställning till och yttrande över Samhällsbyggnadschef remisser från miljö- och byggnämnden angående bygglov och förhandsbesked samt fastighetsbildning med mera i anslutning till kommunens mark 5.12 Ledningsrätt, vägrätt eller servitut till Mark- och Avser planlagd mark och mark som förmån för eller som belastar exploateringsingenjör utpekats i översiktsplan som kommunens fastigheter utbyggnadsområde. 5.13 Utarrendera, uthyra eller på annat sätt Mark- och Avser mark som är planlagd och upplåta obebyggd fastighet som tillhör exploateringsingenjör obebyggd kvartersmark samt bebyggda kommunen exploateringsfastigheter. Delegationsordning för Kommunstyrelsen 2026-09-01 26(29) Delegationsordning för Kommunstyrelsen 2026-09-01 27(29) 2.6. 6. Kris- och beredskapsärenden Punkt Beslut Delegat Lagrum/stöd Notering Fullgöra kommunens uppgifter som Lag (2006:544) om 6.1 Kommunstyrelsens krisledningsnämnd under kommuners och arbetsutskott extraordinära händelser i fredstid regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Ansvara för de åtgärder som måste Kris- och 6.2 vidtas på grund av uppstådd beredskapsstrateg krissituation innan krisorganisation Servicechef har aktiverats och verkar Kommunchef Behörighet att begära sändning av Kommunchef Lag (2023:407) om viktigt Kommunchef har rätt att vidaredelegera. 6.3 viktigt meddelande allmänheten meddelande till (VMA) i andra fall än vid kommunal allmänheten räddningstjänst Delegationsordning för Kommunstyrelsen 2026-09-01 28(29) 2.7. 7. Säkerhetskyddsärenden Punkt Beslut Delegat Lagrum/stöd Notering Ingå säkerhetsskyddsavtal 2 kap. 6 § 7.1 Kommunchef säkerhetsskyddslagen (2018:585) Besluta om registerkontroll och Säkerhetsskyddschef 7.2 3 kap. 1-21 §§ placering i säkerhetsklasser säkerhetsskyddslagen (2018:585) Delegationsordning för Kommunstyrelsen 2026-09-01 29(29) 2.8. 8. Dataskyddsärenden Punkt Beslut Delegat Lagrum/stöd Notering Utse dataskyddsombud Artikel 37 GDPR 8.1 Förvaltningschef Underteckna Avdelningschef 8.2 Artikel 28 GDPR Samråd med dataskyddssamordnare- personuppgiftsbiträdesavtal Enhetschef eller handläggare Beslut om rätt till tillgång, Avdelningschef 8.3 Artikel 16–20 GDPR Samråd med dataskyddssamordnare- dataportabilitet, rättelse, radering, Enhetschef eller handläggare invändning och begränsning enligt dataskyddsförordningen Beslut att avslå begäran om Avdelningschef 8.4 Artikel 12.5 b GDPR Samråd med dataskyddssamordnare- registerutdrag Enhetschef eller handläggare Beslut om att anmäla Avdelningschef 8.5 Artikel 33 GDPR Samråd med dataskyddssamordnare- personuppgiftsincident till Enhetschef eller handläggare tillsynsmyndighet Förslagna ändringar 2026-09-01 11(25) Tabeller från kommunstyrelsens delegationsordning med markerade ändringar 1. Allmänna ärenden Ärendegrupp Delegat Lagrum / stöd Notering 1.1 Besluta i ärenden av så brådskande Ordförande 6 kap. 39 § KL Vid frånvaro eller förfall för kommunstyrelsens karaktär att nämndens beslut inte kan ordförande övergår den delegerade beslutanderätten till inväntas. kommunstyrelsens förste vice ordförande. Beslutet ska anmälas till kommunstyrelsens nästa sammanträde. Begreppet brådskande ska tolkas snävt. 1.2 Beslut att inte lämna ut en allmän Förvaltningschef 6 kap. 3 § OSL Formellt beslut behöver endast fattas vid vägran eller handling, att inte lämna ut en uppgift ur Avdelningschef utlämnande med förbehåll. Hänvisning till lämpligt lagrum en handling samt att lämna ut en allmän Enhetschef ska alltid anges. handling med förbehåll. 1.3 Pröva att överklagande skett i rätt tid Avdelningschef 45 § FL Gäller överklagande enligt förvaltningslagen. samt avvisa klagoskrift som har kommit Enhetschef in för sent till beslutsmyndigheten. 1.4 Överklaga beslut från domstol eller Ordföranden annan myndighet. Förvaltningschef 1.5 Ge fullmakt åt ombud att föra Ordförande 6 kap. 15 § KL *Avses upphandlingsmål i samtliga instanser. kommunens talan inför domstol, andra Förvaltningschef myndigheter och rättsinstanser. Upphandlingschef* Förslagna ändringar 2026-09-01 12(25) Ärendegrupp Delegat Lagrum / stöd Notering 1.6 Ge fullmakt åt ombud att lämna Ordförande yttrande i mål där någon begärt Förvaltningschef laglighetsprövning av kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens beslut. 1.7 Ta emot delgivning på Avdelningschef Kommunstyrelsens reglemente anger att delgivning med kommunstyrelsens vägnar. Kanslichef styrelsen sker med ordföranden, kommunchefen eller Nämndsekreterare annan anställd som styrelsen beslutar 1.8 Yttranden i överklagningsärenden där Ursprungsdelegat ursprungsbeslut fattats av delegat. 1.9 Beslut om godkännande av yttrande vid Kommunstyrelsens remisser för arbetsutskott Kommunstyrelsens verksamhet samt beslut att avstå från avlämnande av yttrande i dessa fall. 1.10 Beslut om godkännande av yttrande vid Förvaltningschef remisser av mindre vikt för Kommunstyrelsens verksamhet samt beslut att avstå från avlämnande av yttrande i dessa fall. 1.11 Yttrande och remissvar angående Förvaltningschef - auktorisation av bilskrotare - tidtabellsförslag angående tåg- och bussförbindelser - brukande av övervakningskamera - ärenden om folkbokföring Förslagna ändringar 2026-09-01 13(25) Ärendegrupp Delegat Lagrum / stöd Notering 1.12 Omprövning/rättelse av Delegat som fattat 36–39 §§ FL Gäller beslut som kan överklagas genom delegationsbeslut. ursprungsbeslutet förvaltningsbesvär (2 § FL). 1.13 Rättelse av skrivfel. Delegat som fattat 36 § FL Gäller beslut som kan överklagas genom ursprungsbeslutet förvaltningsbesvär (2 § FL). Nämndsekreterare1 1.14 Överklaga beslut från domstol eller Ordförande annan myndighet. 1.15 Göra framställningar och utfärda Ordförande Inskränks av 6 kap. 38 § p. 2 KL. skrivelser i nämndens namn. 1.16 Besluta om att skicka ärenden på remiss Ordförande till nämnder, andra myndigheter med Förvaltningschef flera intressenter. 1.17 Organisationsförändring inom Förvaltningschef Större organisationsförändringar inom förvaltning bör förvaltning. godkännas av respektive nämnd. 1.18 Tillstånd att använda kommunens Kommunchef Rutin finns. heraldiska vapen och logotyp. 1.19 Flaggning. Kommunchef Rutin finns. 1 Tillämpas endast när felet har praktisk betydelse. Väldigt enkla och uppenbara skrivfel i justerade protokoll (som stavfel eller motsvarande) kan rättas genom att till exempel sekreteraren ändrar med bläckpenna i protokollet och sätter sin signatur intill rättelsen. Förslagna ändringar 2026-09-01 14(25) Ärendegrupp Delegat Lagrum / stöd Notering 1.20 Godkänna deltagande i kurser och Generella regler om ersättningar till förtroendevalda konferenser på nämndens bekostnad, regleras i särskilt reglemente. samt kostnader i samband med detta: a) Ordförande a) förtroendevalda b) Vice ordförande b) ordförande 1.21 Besluta om (och godkänna kostnader Ordförande Utöver vad som finns fastställt i kommunens för) uppvaktningar. Förvaltningschef styrdokument. 1.22 Ge uppdrag och instruktioner till Kommunstyrelsens Inom respektive ansvarsområde. förvaltning och nämnder, i den arbetsutskott utsträckning reglementet medger detta. 1.23 Tolkning av bestämmelser om ersättning Kommunstyrelsens för förtroendevalda. arbetsutskott 1.24 Försäljning av lösöre till ett värde upp Förvaltningschef Vid försäljning av lösöre måste avstämning göras med till 100 000 kronor. ekonomiavdelningen. Flytta till ekonomidel, ny punkt 2.8 2. Ekonomiska ärenden Ärendegrupp Delegat Lagrum / stöd Notering 2.1 Utse beslutsattestanter med ersättare. Ordförande Ordföranden beslutar om attesträtt för förvaltningschef. Förvaltningschef 2.2 Placering av kommunens likvida medel. Ekonomichef Finanspolicy Finanspolicyn ska följas. 2.3 Uppta, konvertera, förlänga och lösa in Redovisningschef Finanspolicy Finanspolicyn ska följas. lån inom av kommunfullmäktige (ersättare Ekonomichef) beslutad låneram (affärsavslut). Förslagna ändringar 2026-09-01 15(25) Ärendegrupp Delegat Lagrum / stöd Notering 2.4 På kommunens styrelsens vägnar, Ekonomichef Kravpolicy Enlig beslutad kravpolicy är avskrivningar i samband med avseende kundfaktura, träffa konkurser, dödsboanmälningar eller när inkassobolaget överenskommelse om betalning av överfört ärendet till långtidsbevakning att betrakta som fordran, avskriva fordran, anta ackord, verkställighet. ingå förlikning och sluta annat avtal på belopp upp till 2 pbb. 2.5 På kommunens styrelsens vägnar, Kommunstyrelsens Kravpolicy Enlig beslutad kravpolicy är avskrivningar i samband med avseende kundfaktura, träffa arbetsutskott konkurser, dödsboanmälningar eller när inkassobolaget överenskommelse om betalning av överfört ärendet till långtidsbevakning att betrakta som fordran, avskriva fordran, anta ackord, verkställighet. ingå förlikning och sluta annat avtal på belopp av 2–15 pbb. 2.6 Beslut om anstånd för kundfaktura Avdelningschef Kravpolicy Anstånd understigande 0.5 pbb och eller 90 dagar är överstigande 0.5 pbb och/eller Verksamhetschef verkställighet enligt kravpolicy och kan hanteras av överstigande 90 dagar handläggare på ekonomiavdelningen, avgiftshandläggare eller servicecenter. 2.7 Beslut om avbetalningsplan för Avdelningschef Kravpolicy Avbetalningsplan understigande 0.5 pbb och eller 1 år är kundfaktura med belopp överstigande Verksamhetschef verkställighet enligt kravpolicy och kan hanteras av 0.5 pbb eller omfattning på över 1 år handläggare på ekonomiavdelningen, avgiftshandläggare eller servicecenter. 2.6 Utdelning ur stiftelser, placering av Kommunstyrelsens Tas bort från allas deleg stiftelsemedel samt uttag av avgift för arbetsutskott förvaltade stiftelser. 2.7 Handräckning vid domstolar och Ekonomichef myndigheter. Kanslichef 2.8 Försäljning av lösöre till ett värde upp Förvaltningschef Vid försäljning av lösöre måste avstämning göras med till 100 000 kronor. ekonomiavdelningen. Förslagna ändringar 2026-09-01 16(25) 2.9 Målsägandetalan i brottmål, avseende Förvaltningschef stöld av eller skadegörelse på Avdelningschef kommunens egendom. Ekonomichef Kanslichef 2.10 Godkänna överenskommelse om Förvaltningschef reglering av skador då ersättningen inte överstiger ett pbb. 2.11 Utsträckning, nedsättning, dödning, Ekonomichef sammanföring och relaxation av inteckningar samt utbyte av pantbrev liksom andra därmed jämförliga åtgärder. Förslagna ändringar 2026-09-01 17(25) Ärendegrupp Delegat Lagrum / stöd Notering 2.11 Ta emot och kvittera värdeförsändelser Ordförande Flytta till allmän, ny punkt 1.23 för kommunstyrelsens räkning. Förvaltningschef Avdelningschef Kris- och beredskapsstrateg Ekonomichef 2.12 Underteckna lånehandlingar avseende Kommunstyrelsens Vid behov av kontrasignering görs detta enligt följande kommunens upplåning och ordförande ordning: borgensförbindelser avseende de eller, vid förfall för denne: Ekonomichef kommunala bolagens upplåning, utifrån av kommunstyrelsen eller fullmäktige 1:e vice ordförande eller, vid förfall för denne: fattade beslut. eller Kommunchef 2:e vice ordförande 2.13 Besluta om hantering av Ekonomichef Överskottsmedlen, som uppstått som avkastning från överskottsmedel pensioner. Controllerchef tidigare försäkrade pensioner, kan endast användas till premiebetalning av tjänstepension, så kallad inlösen eller för löpande betalning av pensionsfakturor. 2.14 Beslut om att på kommunens ingå a) Förvaltningschef Ärenden som överstiger 50 prisbasbelopp eller som är av förlikning, träffa uppgörelse eller på b) Kommunstyrelsens principiell beskaffenhet eller annars av större vikt ska annat sätt slutligt reglera tvist avseende arbetsutskott avgöras av kommunstyrelsen. entreprenader, avtal, skadestånd eller andra civilrättsliga anspråk. a) 6 prisbasbelopp b) 7-49 prisbasbelopp Förslagna ändringar 2026-09-01 18(25) 3. HR-ärenden Ärendegrupp Delegat Lagrum / stöd Notering 3.1 Inrättande av ny tjänst inom budgetram. Förvaltningschef 3.2 Fördela arbetsuppgifter avseende AFS 2023:1, 9 § Denna fördelning är inte delegering i kommunalrättslig arbetsmiljö och brandskydd till mening, men ska av administrativa skäl redovisas som a) Förvaltningschef a) Ordförande delegationsbeslut. b) Annan chef b) Närmast överordnad chef 3.3 Besluta om anställning av: Anställning av kommunchef beslutas av kommunstyrelsen. a) Förvaltningschef eller motsvarande10 a) Kommunchef Beslut om anställning av förvaltningschef ska föregås av samråd med kommunstyrelsens ordförande och presidiet b) Annan chef b) Närmast överordnad i berörd(a) nämnd(er). chef c) Övrig personal c) Närmast överordnad chef 3.4 Förordna ersättare för kommunchefen Kommunstyrelsens under en tid av högst 6 månader. ordförande 3.5 Förordna ersättare för kommunchefen i Kommunchef Exempelvis vid semester. samband med kortare frånvaro upp till 1 månad. 10 Härmed avses verksamhetschef/avdelningschef Förslagna ändringar 2026-09-01 19(25) 3.6 Förordna ersättare för förvaltningschef Kommunchef Beslutas i samråd med berörd(a) nämndordförande. under en tid av högst 6 månader. 3.7 Förordna ersättare för förvaltningschef i Förvaltningschef Exempelvis vid semester. samband med kortare frånvaro upp till 1 månad. 3.8 Med bindande verkan för kommunen HR-chef 23–31 a § MBL genom kollektivavtal reglera frågor Förhandlingschef rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. 3.9 Förhandla å kommunens vägnar enligt HR-chef lagstiftning om förhandlingsrätt utom Förhandlingschef vad gäller 11–14 och 38 §§ MBL inom andra nämnders verksamhetsområden. 3.10 Avgöra frågor om tolkning och HR-chef tillämpning av lag, avtal och andra Förhandlingschef bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. 3.11 Företräda Arbetsgivaren vid HR-chef arbetsrättsliga tvister samt övriga Förhandlingschef förhandlingar enligt 10§ MBL. 3.12 Samråd och förhandlingar på Avdelningschef kommunstyrelsens vägnar vad gäller 11– Kanslichef 14 och 38 §§ MBL. 3.13 Besluta om förmåner för facklig HR-chef förtroendevald avseende fackligt arbete Förhandlingschef och facklig utbildning. Förslagna ändringar 2026-09-01 20(25) 3.14 Besluta om entledigande med HR-chef ålderspension. Förhandlingschef 3.15 Besluta om avslut med förmåner utöver Förvaltningschef Beslut fattas i samråd med HR-chef eller Förhandlingschef. lag eller avtal. 3.16 Besluta om disciplinpåföljd, uppsägning, Förvaltningschef Beslut fattas i samråd med HR-chef eller Förhandlingschef. avsked. Kommunchefen fattar beslut som rör annan förvaltnings- chef. 3.17 Beslut om att avsluta anställning genom HR-chef Samråd förvaltningschef. särskild överenskommelse. Förhandlingschef 3.18 Beslut om avstängning med eller utan Förvaltningschef Samråd HR-chef eller Förhandlingschef. löneförmån. 3.19 Besluta om omplacering från en HR-chef förvaltning till en annan när Förhandlingschef förvaltningarna inte kommer överens. 3.20 Besluta om förmåner vid tjänstledighet Förvaltningschef Beslut fattas i samråd med HR-chef eller Förhandlingschef. som inte är lag- eller avtalsreglerad. Kommunchefen fattar beslut som rör annan förvaltnings- chef. 3.21 Besluta om förmåner vid fritidsstudier. Förvaltningschef Riktlinjer finns. 3.22 Pröva bisyssla för Riktlinje för bisyssla finns. a) Kommunchef a) Kommunstyrelsens b) Förvaltningschef ordförande c) Övrig personal b) Kommunchef c) Förvaltningschef Förslagna ändringar 2026-09-01 21(25) 3.23 Rätt att ge medarbetare möjlighet att HR-chef Samråd berörd chef. sluta sin anställning med ålderspension Förhandlingschef Även kallad 80-80-100. med viss ekonomisk utfyllnad. 3.24 Ansökan om dispens från Kommunstyrelsens arbetstidslagen till arbetstidsnämnden arbetsutskott Förslagna ändringar 2026-09-01 22(25) 4. Upphandlingsärenden11 Ärendegrupp Delegat Lagrum / stöd Notering 4.1 Förvaltningsspecifika ramavtal (ej Upphandlingschef LOU, LUF samt övrig Avses förvaltningsspecifika ramavtal (ej avtal/kontrakt), avtal/kontrakt), kommunövergripande upphandlingslagstiftning som ej har direkt koppling till budgetansvar och och samordnade upphandlingar med ansvarsområde. tillhörande beslut: Inköps- och - Fatta tilldelningsbeslut Upphandlingspolicy för Kommunövergripande upphandlingar avser upphandlingar - Underteckna avtal enligt Älmhults kommunkoncern där flera nämnder är delaktiga. tilldelningsbeslut Samordnade upphandlingar avser upphandlingar som sker - Avbryta upphandling Riktlinjer för inköp och tillsammans med andra kommuner, myndigheter eller - Fatta beslut gällande upphandling upphandlingsorganisationer. överprövning av upphandlingar/avtal i Övriga relevanta Gäller inte i ärenden enligt 6 kap. 38 § p.1 KL. förvaltningsdomstol styrdokument Att fastställa förfrågningsunderlag, ändring och tillägg till avtal - Uppsägning eller hävning av samt utkrävande av vite enligt avtal är att betrakta som avtal verkställighet. 4.2 Upphandling inom kommunstyrelsens Förvaltningschef LOU, LUF samt övrig Beslutsrätten gäller inom sitt budgetansvar och verksamhetsområde med tillhörande Avdelningschef upphandlingslagstiftning ansvarsområde. beslut: Enhetschef För upphandlingar som avser flera avdelningar under - Fatta tilldelningsbeslut Inköps- och kommunstyrelsen utgör delegaten den avdelningschef - Underteckna avtal enligt Upphandlingspolicy för vars verksamhet står för den största kostnaden. tilldelningsbeslut Älmhults kommunkoncern - Avbryta upphandling I samråd med upphandlingsenheten. - Fatta beslut gällande Riktlinjer för inköp och överprövning av upphandling upphandlingar/avtal i förvaltningsdomstol Övriga relevanta - Uppsägning eller hävning av styrdokument avtal 11 Avrop/inköp från ramavtal utgör ren verkställighet. Förslagna ändringar 2026-09-01 23(25) 5. Samhällsbyggnadsärenden Ärendegrupp Delegat Lagrum Notering 5.1 Teckna planavtal. Samhällsbyggnadschef 5.2 Teckna markanvisningsavtal. Samhällsbyggnadschef Kommunstyrelsen informeras. 5.3 Kriterier för markanvisningstävling. Kommunstyrelsens arbetsutskott 5.4 Yttrande över planer och program från Kommunstyrelsens andra kommuner. arbetsutskott 5.5 Startbeslut för genomförandet av Samhällsbyggnadschef Kommunstyrelsen informeras. detaljplaner med standardförfarande. 5.6 Besluta om samrådsutskick för Stadsarkitekt 5 kap 11 § PBL Kommunstyrelsen informeras. detaljplaner med standardförfarande. 5.7 Besluta om granskningsutskick för Stadsarkitekt 5 kap 18 § PBL Kommunstyrelsen informeras. detaljplaner med standardförfarande. 5.8 Köp av fastighet eller fastighetsdel där JB, FBL, PBL, m.m. Avser mark som är utpekad inom översiktsplan för värdet i varje enskilt fall är: framtida bostads- och/eller verksamhetsområden. a) högst 70 ppb. a) Samhällsbyggnadschef b) därutöver upp till 140 pbb b) Kommunchef c) över 140 ppb c) Kommunstyrelsens arbetsutskott Förslagna ändringar 2026-09-01 24(25) 5.9 Försäljning, byte, av fastighet eller JB, FBL, PBL, m.m. Avser kvartersmark. fastighetsdel, där värdet i varje enskilt Mark- och fall är: a) Mark- och exploateringspolicy a) högst 50 pbb. exploateringsingenjör b) därutöver upp till 150 pbb b) Samhällsbyggnadschef 5.10 Fastighetsreglering och Mark- och fastighetsbestämning exploateringsingenjör 5.11 Framställning till och yttrande över Samhällsbyggnadschef remisser från miljö- och byggnämnden angående bygglov och förhandsbesked samt fastighetsbildning med mera i anslutning till kommunens mark. 5.12 Ledningsrätt, vägrätt eller servitut till Mark- och Avser planlagd mark och mark som utpekats i förmån för eller som belastar exploateringsingenjör översiktsplan som utbyggnadsområde. kommunens fastigheter. 5.13 Utarrendera, uthyra eller på annat sätt Mark- och Avser mark som är planlagd och obebyggd kvartersmark upplåta obebyggd fastighet som tillhör exploateringsingenjör samt bebyggda exploateringsfastigheter. kommunen. Förslagna ändringar 2026-09-01 25(25) 6. Kris- och beredskapsärenden Ärendegrupp Delegat Lagrum / stöd Notering 6.1 Fullgöra kommunens uppgifter som Kommunstyrelsens Lag (2006:544) om krisledningsnämnd under extraordinära arbetsutskott kommuners och regioners händelser i fredstid. åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 6.2 Ansvara för de åtgärder som måste Kris- och vidtas på grund av uppstådd beredskapsstrateg krissituation innan krisorganisation har Servicechef aktiverats och verkar. Kommunchef 6.3 Behörighet att begära sändning av Räddningschef Lag (2023:407) om viktigt Med stöd av LSO 3 kap. 16 § innefattar denna behörighet viktigt meddelande allmänheten (VMA) meddelande till allmänheten även annan av räddningstjänsten utsedd behörig räddningsledare 6.4 Behörighet att begära sändning av Kommunchef Lag (2023:407) om viktigt Kommunchef har rätt att vidaredelegera viktigt meddelande allmänheten (VMA) meddelande till allmänheten i andra fall än vid kommunal räddningstjänst 7. Säkerhetsskyddsärenden Ärendegrupp Delegat Lagrum /stöd Notering 7.1 Ingå säkerhetsskyddsavtal Säkerhetsskyddschef 2 kap. 6 § Kommunchef säkerhetsskyddslagen (2018:585) Förslagna ändringar 2026-09-01 26(25) 7.2 Besluta om registerkontroll och Säkerhetsskyddschef 3 kap. §§1-21 placering i säkerhetsklasser säkerhetsskyddslagen (2018:585) 8. Dataskydd Ärendegrupp Delegat Lagrum /stöd Notering 8.1 Utse dataskyddsombud. Förvaltningschef Artikel 37 GDPR 8.2 Underteckna Avdelningschef Artikel 28 GDPR Samråd med dataskyddssamordnare- eller handläggare personuppgiftsbiträdesavtal. Enhetschef Kanslichef 8.3 Beslut om rätt till tillgång, Avdelningschef Artikel 16–20 GDPR Samråd med dataskyddssamordnare- eller handläggare dataportabilitet, rättelse, radering, Enhetschef invändning och begränsning enligt dataskyddsförordningen. 8.4 Beslut att avslå begäran om Avdelningschef Artikel 12.5 b GDPR Samråd med dataskyddssamordnare- eller handläggare registerutdrag. Enhetschef 8.5 Beslut om att anmäla Avdelningschef Artikel 33 GDPR Samråd med dataskyddssamordnare- eller handläggare personuppgiftsincident till Enhetschef tillsynsmyndighet Post Box 500, 343 23 Älmhult Besök Stortorget 1, Älmhult Telefon 0476-550 00 Fax 0476-552 00 E-post info@almhult.se Webbplats www.almhult.se Organisationsnummer 212000-0647 Bankgiro 5720-0073 2025-06-24 1(25) Kommunstyrelsen Styrdokument Kommunstyrelsens delegationsordning samt arbetsordning för kommunstyrelsens arbetsutskott Ärendenummer KS 2025/135 Dokumentinformation Fastställt av Kommunstyrelsen, 2025-09-16 § 134 Gäller från och med 2025-10-01 Implementeras av Kommunledningsförvaltningen Ersätter Delegationsordning samt arbetsordning för kommunstyrelsen fastställd 2023-12-05, § 190 Framtaget av Kansliavdelningen Delegationsordning 2025-06-24 2(25) Innehåll Om dokumentet ..................................................................................................................................................3 Förkortningar ......................................................................................................................................................4 1. Arbetsordning för utskott ................................................................................................................................5 1.1 Utskottets uppgifter ....................................................................................................5 1.1.1 Arbetsutskottet ....................................................................................................5 1.2 Utskottets arbetsformer .............................................................................................5 1.2.1 Ordförande och presidium ...................................................................................6 2. Delegationsordning 7 2.1 Begränsning av delegation ..........................................................................................7 2.2 Vidaredelegation ........................................................................................................7 2.3 Skillnaden mellan delegation och verkställighet ..........................................................7 2.4 Jäv ...............................................................................................................................8 2.5 Anmälan av delegationsbeslut ....................................................................................8 2.6 Dokumentering av delegationsbeslut ..........................................................................8 2.7 Undertecknande av handlingar ...................................................................................8 2.8 Överklagande av delegationsbeslut ............................................................................9 2. Delegerade ärendetyper ................................................................................................................................11 1. Allmänna ärenden ....................................................................................................11 2. Ekonomiska ärenden ................................................................................................14 3. HR-ärenden ...............................................................................................................17 4. Upphandlingsärenden11 ............................................................................................21 5. Samhällsbyggnadsärenden .......................................................................................22 6. Kris- och beredskapsärenden ....................................................................................24 7. Säkerhetsskyddsärenden ..........................................................................................24 8. Dataskydd .................................................................................................................25 Delegationsordning 2025-06-24 3(25) Om dokumentet Detta dokument innehåller både arbetsordning för kommunstyrelsens utskott och kommunstyrelsens delegationsordning. Medan arbetsordningen fastställer utskottets uppgifter och arbetsformer beskriver delegationsordningen huvudsakligen vilken beslutsrätt som styrelsen överlåter till anställda, utskott, enskilda förtroendevalda med flera. Av praktiska skäl har bestämmelserna samlats i samma dokument, då de alla handlar om kommunstyrelsens generella uppgiftsfördelning. Delegationsordningen behandlar i huvudsak ren beslutsrätt, men innehåller även delegation av vissa andra uppgifter – exempelvis undertecknande av handlingar. Delegationsordning 2025-06-24 4(25) Förkortningar AFS Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete FBL Fastighetsbildningslag (1970:988) FL Förvaltningslagen (2017:900) GDPR General Data Protection Regulation (dataskyddsförordningen) KL Kommunallagen (2017:725) JB Jordabalk (1970:994) LEH Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vidextraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) LOS Lag om skydd mot olyckor (2003:778) LOU Lag om offentlig upphandling (2016:1145) LUF Lag om upphandling inom försörjningssektorn (2016:1146) MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet (1976:580) OSL Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) PBL Plan och bygglagen (2010:900) PBB Prisbasbelopp Delegationsordning 2025-06-24 5(25) 1. Arbetsordning för utskott Kommunstyrelsens reglemente fastställer bland annat att styrelsen ska ha ett arbetsutskott. Reglementet innehåller även andra bestämmelser om utskott. Denna arbetsordning gäller utöver bestämmelserna i reglementet. Arbetsutskottets beslutsrätt regleras i delegationsordningen. 1.1 Utskottets uppgifter 1.1.1 Arbetsutskottet Arbetsutskottet ska fatta beslut i sådana ärenden, som med stöd av delegations, överlämnats till detsamma. Arbetsutskottet ansvarar för beredning av kommunstyrelsens förslag till kommunövergripande budget. För arbetet med budgetberedning utfärdas särskilda instruktioner. Arbetsutskottet bereder även i övrigt de ärenden som ska avgöras av kommunstyrelsen i dess helhet, om beredning behövs. Arbetsutskottet ska vid behov initiera politisk behandling av ärenden inom alla områden inom kommunstyrelsens kompetens. Arbetsutskottet utför kommunens uppgifter enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap (krisledningsnämnd). Krisledningskommunstyrelsens verksamhet regleras i särskilt reglemente. 1.2 Utskottets arbetsformer Det som är föreskrivet i kommunstyrelsens reglemente om: • tidpunkt för sammanträden, • kallelse, • sammanträde på distans, • ersättare för ordförande och vice ordförande1 • förhinder, • ersättares tjänstgöring, • jäv, avbruten tjänstgöring, • deltagande i beslut, • överläggning, • förslag, • omröstning, • reservation, • justering och anslag, ska på motsvarande sätt tillämpas på utskottet. I övrigt gäller arbetsformer enligt nedan. 1 Se dock förtydligande om ålderspresident. Delegationsordning 2025-06-24 6(25) 1.2.1 Ordförande och presidium Kommunstyrelsens ordförande är tillika ordförande i arbetsutskottet. Styrelsens 2:e vice ordförande är tillika vice ordförande i arbetsutskottet. Utskottets ordförande och vice ordförande utgör utskottets presidium. Ordföranden i utskott ska: • leda utskottets arbete och sammanträden, • kalla till sammanträde i enlighet med fastställda regler, • inför sammanträdena se till att underlag finns tillgängligt för ärendenas beredning, • ansvara för att nya och redan aktiva ledamöter och ersättare får relevant utbildning inom utskottets beredningsområden, • främja samverkan mellan olika aktörer och organ inom kommunen, Delegationsordning 2025-06-24 7(25) 2. Delegationsordning En delegationsordning är en förteckning över de ärendegrupper där kommunstyrelsen beslutat att delegera sin beslutanderätt. De beslut som fattas på delegation sker på kommunstyrelsens vägnar och det är kommunstyrelsen som är juridiskt ansvarig för de beslut som fattas av någon annan genom delegation. En nämnd får enligt kommunallagen2 delegera åt presidiet, ett utskott, en ledamot, ersättare eller anställd att besluta på kommunstyrelsens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Kommunstyrelsen delegerar beslutanderätt enligt följande. Beslut i ärenden som delegerats till ordföranden i kommunstyrelsen handläggs vid förhinder för denne av vice ordförande. Där chef anges som delegat avser beslutanderätten ärenden inom chefens ansvarsområde. För tjänstemannadelegat innebär detta att överordnad tjänsteman kan fatta beslut även i alla ärenden delegerade till lägre tjänsteman. Kommunfullmäktige har fastställt policy för delegering. Bestämmelserna i kommunallagen och policyn ligger till grund för denna delegationsordnings övergripande struktur. Policyn innehåller även bestämmelser om hur delegationsbeslut ska hanteras och administreras. Kommunstyrelsen kan inte ändra ett beslut fattat av delegat, men kan återkalla delegationsuppdraget. Kommunstyrelsen kan också genom eget handlande föregripa ett delegationsbeslut i ett enskilt ärende genom att själv ta över ärendet och fatta beslut. Delegat ska överlämna delegerat ärende till kommunstyrelsen för avgörande om ärendets beskaffenhet kan anses påkalla det. 2.1 Begränsning av delegation En delegats beslutanderätt är begränsad till det egna verksamhetsområdet och i detta fall kan delegation aldrig omfatta något utanför nämndens verksamhet. Enligt kommunallagen3 får beslutsrätten inte delegeras i följande slag av ärenden: • Ärenden som rör verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet. • Framställningar eller yttranden till kommunfullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut i styrelsen i dess helhet eller av kommunfullmäktige har överklagats. • Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. • Ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras. 2.2 Vidaredelegation Vidaredelegation av beslutsrätt från kommunstyrelsen är enligt denna delegationsordning inte tillåten. 2.3 Skillnaden mellan delegation och verkställighet Kommunallagen skiljer mellan beslut som kan delegeras och beslut som innebär ren verkställighet. Kännetecknande för beslut är att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden och bedömningar inför beslutsalternativ. En enskild kan ha ett intresse av att överklaga beslutet till högre instans. Ren verkställighet rör sig om åtgärder av vardaglig karaktär som behövs för att verksamheten ska kunna 2 6 kap. 37–40 §§ och 7 kap. 5-8 §§ KL. 3 6 kap. 38 § KL Sida 157 av 185 Delegationsordning 2025-06-24 8(25) bedrivas. Vid verkställighet saknas utrymme för självständiga bedömningar och innebär endast tillämpning eller genomförande av tidigare fattade beslut. De besluten styrs av redan fastställda regler, riktlinjer, direktiv och arbets- och rutinbeskrivningar och innebär åtgärder som normalt finns inom tjänstepersonens område. Detta kan exempelvis vara vid avgiftsdebitering enligt en fastställd taxa, vid upphandling fastställa förfrågningsunderlag, göra ändring och tillägg till avtal eller utkrävande av vite enligt avtal eller vid inköp till den egna verksamheten inom beslutad budget (under förutsättning att upphandling enligt LOU inte måste ske). Som verkställande åtgärder räknas även beslut som rör myndighetens rent interna förhållanden, t.ex. fastighetsförvaltning, attest, lönesättning, och övrig personaladministration. Verkställighetsbeslut omfattas inte av delegationsordningen, då sådana beslut fattas inom ramen för de politiska besluten som ett led i den löpande verksamheten. Verkställighet behöver inte anmälas till kommunstyrelsen. 2.4 Jäv Delegat får inte fatta beslut i eller delta i handläggningen av ärenden där hen är jävig. I sådana fall ska delegaten överlämna ärendet till annan delegat, överordnad delegat eller kommunstyrelsen. 2.5 Anmälan av delegationsbeslut Alla delegationsbeslut ska dokumenteras/protokollföras och anmälas till kommunstyrelsen snarast. Kommunstyrelsen har inte rätt, att i samband med anmälan, göra ändringar i besluten. 2.6 Dokumentering av delegationsbeslut Delegationsbeslut ska dokumenteras skriftligt så att följande framgår: • ärendemening som beskriver ärendets huvudsakliga innehåll, • beslutsmening som beskriver beslutets innebörd, • ärendenummer eller motsvarande som identifierar ärendet och möjliggör återsökning, • vilken nämnd/styrelse som har delegerat beslutsrätten, samt hänvisning till aktuell punkt i delegationsordningen eller särskilt delegationsbeslut, • vem som har fattat beslut med stöd av delegation, • datum för beslut. Ovanstående gäller endast då det inte finns någon annan handling, exempelvis ett avtal, där beslut går att utläsa. För att underlätta anmälan och återsökning bör delegationsbeslut registreras i ärende- eller verksamhetssystem enligt de rutiner som gäller för respektive system. 2.7 Undertecknande av handlingar Skrivelser, avtal och andra handlingar från styrelsen ska på styrelsens vägnar undertecknas av ordföranden. Vid förfall för ordföranden inträder vice ordförande och vid förfall för denne den ledamot som styrelsen utser med kontrasignering av sekreteraren. Beslut som fattas med stöd av delegation samt skrivelser, avtal och andra handlingar som upprättas med anledning därav undertecknas av den som fattat beslutet och, i förekommande fall, kontrasigneras av den som utses därtill. För utskottets skrivelser, avtal och andra handlingar undertecknar ordförande. Delegationsordning 2025-06-24 9(25) 2.8 Överklagande av delegationsbeslut Delegationsbeslut kan överklagas på samma sätt som nämndens beslut, men först efter att de anmälts till delegerande nämnd. Av rättssäkerhetsskäl är det därför viktigt att besluten anmäls till nämnden så snart det är möjligt, det vill säga normalt vid närmast följande ordinarie nämndsammanträde. Tiden för överklagande av delegationsbeslut (genom laglighetsprövning enligt kommunallagen) räknas från den tidpunkt då tillkännagivande om justering av protokollet, från det sammanträde vid vilket delegationsbeslutet anmäldes, gjorts på kommunens anslagstavla. För beslut som kan överklagas med förvaltningsbesvär, till exempel beslut om bygglov eller ekonomiskt bistånd räknas dock klagotiden från den tidpunkt som den sökande/klagande tagit del av beslutet. Förslag 2025-06-24 11(25) 2. Delegerade ärendetyper 1. Allmänna ärenden Ärendegrupp Delegat Lagrum / stöd Notering 1.1 Besluta i ärenden av så brådskande Ordförande 6 kap 39 § KL Vid frånvaro eller förfall för kommunstyrelsens karaktär att nämndens beslut inte kan ordförande övergår den delegerade beslutanderätten till inväntas. kommunstyrelsens förste vice ordförande. Beslutet ska anmälas till kommunstyrelsens nästa sammanträde. 1.2 Beslut att inte lämna ut en allmän Avdelningschef 6 kap 3 § OSL Formellt beslut behöver endast fattas vid vägran eller handling, att inte lämna ut en uppgift ur Enhetschef utlämnande med förbehåll. Hänvisning till lämpligt lagrum en handling samt att lämna ut en allmän ska alltid anges. handling med förbehåll. 1.3 Pröva att överklagande skett i rätt tid Avdelningschef Flera lagrum, bland annat: Gäller överklagande enligt förvaltningslagen. samt avvisa klagoskrift som har kommit Enhetschef 45 § FL in för sent till beslutsmyndigheten. 1.4 Överklaga beslut från domstol eller Ordföranden annan myndighet. 1.5 Ge fullmakt åt ombud att föra Ordförande 6 kap 15 § KL *Avses upphandlingsmål i samtliga instanser. kommunens talan inför domstol, andra Förvaltningschef myndigheter och rättsinstanser. Upphandlingschef* Förslag 2025-06-24 12(25) Ärendegrupp Delegat Lagrum / stöd Notering 1.6 Ge fullmakt åt ombud att lämna Ordförande yttrande i mål där någon begärt Förvaltningschef laglighetsprövning av kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens beslut. 1.7 Ta emot delgivning på Avdelningschef Kommunstyrelsens reglemente6 anger att delgivning med kommunstyrelsens vägnar. Kanslichef styrelsen sker med ordföranden, kommunchefen eller annan anställd som styrelsen beslutar 1.8 Yttranden i överklagningsärenden där Ursprungsdelegat ursprungsbeslut fattats av delegat. 1.9 Beslut om godkännande av yttrande vid Kommunstyrelsens remisser för arbetsutskott Kommunstyrelsens verksamhet samt beslut att avstå från avlämnande av yttrande i dessa fall. 1.10 Beslut om godkännande av yttrande vid Förvaltningschef remisser av mindre vikt för Kommunstyrelsens verksamhet samt beslut att avstå från avlämnande av yttrande i dessa fall. 1.11 Yttrande och remissvar angående Förvaltningschef - auktorisation av bilskrotare - tidtabellsförslag angående tåg- och bussförbindelser - brukande av övervakningskamera - ärenden om folkbokföring 6 § 23 i kommunstyrelsens reglemente Förslag 2025-06-24 13(25) Ärendegrupp Delegat Lagrum / stöd Notering 1.12 Omprövning/rättelse av Delegat som fattat 36–39 §§ FL Gäller beslut som kan överklagas genom delegationsbeslut. ursprungsbeslutet förvaltningsbesvär (2 § FL). 1.13 Rättelse av skrivfel.7 Delegat som fattat 36 § FL Gäller beslut som kan överklagas genom ursprungsbeslutet förvaltningsbesvär (2 § FL). 1.14 Överklaga beslut från domstol eller Ordförande annan myndighet. 1.15 Göra framställningar och utfärda Ordförande Inskränks av 6 kap. 38 § p. 2 KL. skrivelser i nämndens namn. 1.16 Besluta om att skicka ärenden på remiss Ordförande till nämnder, andra myndigheter med flera intressenter. 1.17 Organisationsförändring inom Förvaltningschef Större organisations-förändringar inom förvaltning bör förvaltning. godkännas av respektive nämnd. 1.18 Tillstånd att använda kommunens Kommunchef Rutin finns. heraldiska vapen och logotyp. 1.19 Flaggning. Kommunchef Rutin finns. 7 Tillämpas endast när felet har praktisk betydelse. Väldigt enkla och uppenbara skrivfel i justerade protokoll (som stavfel eller motsvarande) kan rättas genom att till exempel sekreteraren ändrar med bläckpenna i protokollet och sätter sin signatur intill rättelsen. Förslag 2025-06-24 14(25) Ärendegrupp Delegat Lagrum / stöd Notering 1.20 Godkänna deltagande i kurser och Generella regler om ersättningar till förtroendevalda konferenser på nämndens bekostnad, regleras i särskilt reglemente. samt kostnader i samband med detta: a) Ordförande a) förtroendevalda b) Vice ordförande b) ordförande 1.21 Besluta om (och godkänna kostnader Ordförande Utöver vad som finns fastställt i kommunens för) uppvaktningar. Förvaltningschef styrdokument. 1.22 Ge uppdrag och instruktioner till Kommunstyrelsens Inom respektive ansvarsområde. förvaltning och nämnder, i den arbetsutskott utsträckning reglementet medger detta. 1.23 Tolkning av bestämmelser om ersättning Kommunstyrelsens för förtroendevalda. arbetsutskott 1.24 Försäljning av lösöre till ett värde upp till 100 Förvaltningschef Vid försäljning av lösöre måste avstämning göras med 000 kronor. ekonomiavdelningen. 2. Ekonomiska ärenden Ärendegrupp Delegat Lagrum / stöd Notering 2.1 Utse beslutsattestanter med ersättare. Ordförande Ordföranden beslutar om attesträtt för förvaltningschef. Förvaltningschef 2.2 Placering av kommunens likvida medel. Ekonomichef Finanspolicy Finanspolicyn ska följas. 2.3 Uppta, konvertera, förlänga och lösa in Redovisningschef Finanspolicy Finanspolicyn ska följas. lån inom av kommunfullmäktige (ersättare Ekonomichef) beslutad låneram (affärsavslut). Förslag 2025-06-24 15(25) Ärendegrupp Delegat Lagrum / stöd Notering 2.4 På kommunens vägnar träffa Ekonomichef Kravpolicy Enlig beslutad kravpolicy är avskrivningar i samband med överenskommelse om betalning av konkurser, dödsboanmälningar eller när inkassobolaget fordran, avskriva fordran, anta ackord, överfört ärendet till långtidsbevakning att betrakta som ingå förlikning och sluta annat avtal på verkställighet. belopp upp till 2 pbb. 2.5 På kommunens vägnar träffa Kommunstyrelsens Kravpolicy Enlig beslutad kravpolicy är avskrivningar i samband med överenskommelse om betalning av arbetsutskott konkurser, dödsboanmälningar eller när inkassobolaget fordran, avskriva fordran, anta ackord, överfört ärendet till långtidsbevakning att betrakta som ingå förlikning och sluta annat avtal på verkställighet. belopp av 2–15 pbb. 2.6 Utdelning ur stiftelser, placering av Kommunstyrelsens stiftelsemedel samt uttag av avgift för arbetsutskott förvaltade stiftelser. 2.7 Handräckning vid domstolar och Ekonomichef myndigheter. Kanslichef 2.8 Målsägandetalan i brottmål, avseende Ekonomichef stöld av eller skadegörelse på Kanslichef kommunens egendom. 2.9 Godkänna överenskommelse om Förvaltningschef reglering av skador då ersättningen inte överstiger ett pbb. 2.10 Utsträckning, nedsättning, dödning, Ekonomichef sammanföring och relaxation av inteckningar samt utbyte av pantbrev liksom andra därmed jämförliga åtgärder. Förslag 2025-06-24 16(25) Ärendegrupp Delegat Lagrum / stöd Notering 2.11 Ta emot och kvittera värdeförsändelser Ordförande för kommunstyrelsens räkning. Ekonomichef 2.12 Underteckna lånehandlingar avseende Kommunstyrelsens Vid behov av kontrasignering görs detta enligt följande kommunens upplåning och ordförande ordning: borgensförbindelser avseende de eller, vid förfall för denne: Ekonomichef kommunala bolagens upplåning, utifrån av kommunstyrelsen eller fullmäktige 1:e vice ordförande eller, vid förfall för denne: fattade beslut. eller Kommunchef 2:e vice ordförande 2.13 Besluta om hantering av Ekonomichef Överskottsmedlen, som uppstått som avkastning från överskottsmedel pensioner. Controllerchef tidigare försäkrade pensioner, kan endast användas till premiebetalning av tjänstepension, så kallad inlösen eller för löpande betalning av pensionsfakturor. Förslag 2025-06-24 17(25) 3. HR-ärenden Ärendegrupp Delegat Lagrum / stöd Notering 3.1 Inrättande av ny tjänst inom budgetram. Förvaltningschef 3.2 Fördela8 arbetsuppgifter avseende AFS 2001:1, 6 §9 arbetsmiljö och brandskydd till a) Förvaltningschef a) Ordförande b) Annan chef b) Närmast överordnad chef 3.3 Besluta om anställning av: Anställning av kommunchef beslutas av kommunstyrelsen. a) Förvaltningschef eller motsvarande10 a) Kommunchef Beslut om anställning av förvaltnings-chef ska föregås av samråd med kommun-styrelsens ordförande och presidiet b) Annan chef b) Närmast överordnad i berörd(a) nämnd(er). chef c) Övrig personal c) Närmast överordnad chef 3.4 Förordna ersättare för kommunchefen Kommunstyrelsens under en tid av högst 6 månader. ordförande 3.5 Förordna ersättare för kommunchefen i Kommunchef Exempelvis vid semester. samband med kortare frånvaro upp till 1 månad. 8 Denna fördelning är inte delegation i kommunalrättslig mening, men ska av administrativa skäl redovisas som delegationsbeslut. 9 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. 10 Härmed avses verksamhetschef/avdelningschef Förslag 2025-06-24 18(25) 3.6 Förordna ersättare för förvaltningschef Kommunchef Beslutas i samråd med berörd(a) nämnd-ordförande. under en tid av högst 6 månader. 3.7 Förordna ersättare för förvaltningschef i Förvaltningschef Exempelvis vid semester. samband med kortare frånvaro upp till 1 månad. 3.8 Med bindande verkan för kommunen HR-chef 23–31 a § MBL genom kollektivavtal reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. 3.9 Förhandla å kommunens vägnar enligt HR-chef lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller 11–14 och 38 §§ MBL inom andra nämnders verksamhetsområden. 3.10 Avgöra frågor om tolkning och HR-chef tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. 3.11 Företräda Arbetsgivaren vid HR-chef arbetsrättsliga tvister samt övriga förhandlingar enligt 10§ MBL. 3.12 Samråd och förhandlingar på Avdelningschef kommunstyrelsens vägnar vad gäller 11– Kanslichef 14 och 38 §§ MBL. 3.13 Besluta om förmåner för facklig HR-chef förtroendevald avseende fackligt arbete och facklig utbildning. Förslag 2025-06-24 19(25) 3.14 Besluta om entledigande med HR-chef ålderspension. 3.15 Besluta om avslut med förmåner utöver Förvaltningschef Beslut fattas i samråd med HR-chef. lag eller avtal. 3.16 Besluta om disciplinpåföljd, uppsägning, Förvaltningschef Beslut fattas i samråd med HR-chef. avsked. Kommunchefen fattar beslut som rör annan förvaltnings- chef. 3.17 Beslut om att avsluta anställning genom HR chef Samråd förvaltnings-chef. särskild överenskommelse. 3.18 Beslut om avstängning med eller utan Förvaltningschef Samråd HR-chef. löneförmån. 3.19 Besluta om omplacering från en HR-chef förvaltning till en annan när förvaltningarna inte kommer överens. 3.20 Besluta om förmåner vid tjänstledighet Förvaltningschef Beslut fattas i samråd med HR-chef. som inte är lag- eller avtalsreglerad. Kommunchefen fattar beslut som rör annan förvaltnings- chef. 3.21 Besluta om förmåner vid fritidsstudier. Förvaltningschef Riktlinjer finns. 3.22 Pröva bisyssla för Riktlinje för bisyssla finns. a) Kommunchef a) Kommun-styrelsens b) Förvaltningschef ordförande c) Övrig personal b) Kommunchef c) Förvaltningschef Förslag 2025-06-24 20(25) 3.23 Rätt att ge medarbetare möjlighet att HR-chef Samråd berörd chef. sluta sin anställning med ålderspension Även kallad 80-80-100. med viss ekonomisk utfyllnad. Förslag 2025-06-24 21(25) 4. Upphandlingsärenden11 Ärendegrupp Delegat Lagrum / stöd Notering 4.1 Förvaltningsspecifika ramavtal (ej Upphandlingschef LOU, LUF samt övrig Avses förvaltningsspecifika ramavtal (ej avtal/kontrakt), avtal/kontrakt), kommunövergripande upphandlingslagstiftning som ej har direkt koppling till budgetansvar och och samordnade upphandlingar med ansvarsområde. tillhörande beslut: Inköps- och - Fatta tilldelningsbeslut Upphandlingspolicy för Kommunövergripande upphandlingar avser upphandlingar - Underteckna avtal enligt Älmhults kommunkoncern där flera nämnder är delaktiga. tilldelningsbeslut Samordnade upphandlingar avser upphandlingar som sker - Avbryta upphandling Riktlinjer för inköp och tillsammans med andra kommuner, myndigheter eller - Uppsägning eller hävning av upphandling upphandlingsorganisationer. avtal Övriga relevanta Gäller inte i ärenden enligt 6 kap. 38 § p.1 KL. styrdokument Att fastställa förfrågningsunderlag, ändring och tillägg till avtal samt utkrävande av vite enligt avtal är att betrakta som verkställighet. 4.2 Upphandling inom kommunstyrelsens Förvaltningschef LOU, LUF samt övrig Beslutsrätten gäller inom sitt budgetansvar och verksamhetsområde med tillhörande Avdelningschef upphandlingslagstiftning ansvarsområde. beslut: Enhetschef För upphandlingar som avser flera avdelningar under - Fatta tilldelningsbeslut Inköps- och kommunstyrelsen utgör delegaten den avdelningschef - Underteckna avtal enligt Upphandlingspolicy för vars verksamhet står för den största kostnaden. tilldelningsbeslut Älmhults kommunkoncern - Avbryta upphandling I samråd med upphandlingsenheten. - Uppsägning eller hävning av Riktlinjer för inköp och avtal upphandling Övriga relevanta styrdokument 11 Avrop/inköp från ramavtal utgör ren verkställighet. Förslag 2025-06-24 22(25) 5. Samhällsbyggnadsärenden Ärendegrupp Delegat Lagrum Notering 5.1 Teckna planavtal. Samhällsbyggnadschef 5.2 Teckna markanvisningsavtal. Samhällsbyggnadschef Kommunstyrelsen informeras. 5.3 Kriterier för markanvisningstävling. Kommunstyrelsens arbetsutskott 5.4 Yttrande över planer och program från Kommunstyrelsens andra kommuner. arbetsutskott 5.5 Startbeslut för genomförandet av Samhällsbyggnadschef Kommunstyrelsen informeras. detaljplaner med standardförfarande. 5.6 Besluta om samrådsutskick för Stadsarkitekt 5 kap 11 § PBL Kommunstyrelsen informeras. detaljplaner med standardförfarande. 5.7 Besluta om granskningsutskick för Stadsarkitekt 5 kap 18 § PBL Kommunstyrelsen informeras. detaljplaner med standardförfarande. 5.8 Köp av fastighet eller fastighetsdel där JB, FBL, PBL, m.m. Avser mark som är utpekad inom översiktsplan för värdet i varje enskilt fall är: framtida bostads- och/eller verksamhetsområden. a) högst 70 ppb. a) Samhällsbyggnadschef b) därutöver upp till 140 pbb b) Kommunchef c) över 140 ppb c) Kommunstyrelsens arbetsutskott Förslag 2025-06-24 23(25) 5.9 Försäljning, byte, av fastighet eller JB, FBL, PBL, m.m. Avser kvartersmark. fastighetsdel, där värdet i varje enskilt Mark- och fall är: a) Mark- och exploateringspolicy a) högst 50 pbb. exploateringsingenjör b) därutöver upp till 150 pbb b) Samhällsbyggnadschef 5.10 Fastighetsreglering och Mark- och fastighetsbestämning exploateringsingenjör 5.11 Framställning till och yttrande över Samhällsbyggnadschef remisser från miljö- och byggnämnden angående bygglov och förhandsbesked samt fastighetsbildning med mera i anslutning till kommunens mark. 5.12 Ledningsrätt, vägrätt eller servitut till Mark- och Avser planlagd mark och mark som utpekats i förmån för eller som belastar exploateringsingenjör översiktsplan som utbyggnadsområde. kommunens fastigheter. 5.13 Utarrendera, uthyra eller på annat sätt Mark- och Avser mark som är planlagd och obebyggd kvartersmark upplåta obebyggd fastighet som tillhör exploateringsingenjör samt bebyggda exploateringsfastigheter. kommunen. Förslag 2025-06-24 24(25) 6. Kris- och beredskapsärenden Ärendegrupp Delegat Lagrum / stöd Notering 6.1 Fullgöra kommunens uppgifter som Kommunstyrelsens Lag (2006:544) om krisledningsnämnd under extraordinära arbetsutskott kommuners och regioners händelser i fredstid. åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 6.2 Ansvara för de åtgärder som måste Kris- och vidtas på grund av uppstådd beredskapsstrateg krissituation innan krisorganisation har aktiverats och verkar. 6.3 Behörighet att begära sändning av Räddningschef Lag (2023:407) om viktigt Med stöd av LSO 3 kap. 16 § innefattar denna behörighet viktigt meddelande allmänheten (VMA) meddelande till allmänheten även annan av räddningstjänsten utsedd behörig räddningsledare 6.4 Behörighet att begära sändning av Kommunchef Lag (2023:407) om viktigt Kommunchef har rätt att vidaredelegera viktigt meddelande allmänheten (VMA) meddelande till allmänheten i andra fall än vid kommunal räddningstjänst 7. Säkerhetsskyddsärenden Ärendegrupp Delegat Lagrum /stöd Notering 7.1 Ingå säkerhetsskyddsavtal Säkerhetsskyddschef 2 kap. 6 § säkerhetsskyddslagen (2018:585) 7.2 Besluta om registerkontroll och Säkerhetsskyddschef 3 kap. §§1-21 placering i säkerhetsklasser säkerhetsskyddslagen (2018:585) Förslag 2025-06-24 25(25) 8. Dataskydd Ärendegrupp Delegat Lagrum /stöd Notering 8.1 Utse dataskyddsombud. Förvaltningschef Artikel 37 GDPR 8.2 Underteckna Avdelningschef Artikel 28 GDPR Samråd med dataskyddssamordnare- eller handläggare personuppgiftsbiträdesavtal. Kanslichef 8.3 Beslut om rätt till tillgång, Avdelningschef Artikel 16–20 GDPR Samråd med dataskyddssamordnare- eller handläggare dataportabilitet, rättelse, radering, Enhetschef invändning och begränsning enligt dataskyddsförordningen. 8.4 Beslut att avslå begäran om Avdelningschef Artikel 12.5 b GDPR Samråd med dataskyddssamordnare- eller handläggare registerutdrag. Enhetschef 8.5 Beslut om att anmäla Avdelningschef Artikel 33 GDPR Samråd med dataskyddssamordnare- eller handläggare personuppgiftsincident till Enhetschef tillsynsmyndighet Redovisning Datum 2026-09-04 Ärendenummer 2025/230 1(1) Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Redovisning av kommunchefens delegationsbeslut för augusti 2026 Återrapporteras på kommunstyrelsens sammanträde 2026-09-15 Samtliga delegationsbeslut ska anmälas till kommunstyrelsen. Om beslutet innehåller sekretess skrivs texten med fet stil. Delegation* Ärende Beslut Beslutsfattare Beslutsdatum Dnr eller motsvarande 1.10 Remiss om Första hjälpen – Krav Avstår att lämna yttrande. Kommunchef 2026-08-21 2026/135 och riktlinjer för första hjälpen- 2026.1117 utbildning på arbetsplatsen *Aktuell punkt i delegationsordning Förteckning DATUM 2026-08-28 DNR 2025/230 1(2) Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Förteckning över delegeringsbeslut för ekonomi- och upphandlingsavdelningen Augusti 2026 Återrapporteras på kommunstyrelsens sammanträde september månad 2026. Samtliga delegeringsbeslut ska anmälas till kommunstyrelsen. Delegation1 Ärende Beslut beslutsfattare beslutsdatum Dnr eller motsvarande 2.3 Nytt lån Affärsavslut nytt lån 65 mnkr Redovisningschef, 2026-08-21 Affärsavslut Kommuninvest enligt offert. Christina Filipsson offertnr 20261883. 2.12 Underteckna lånehandlingar Kontrasignering nytt lån 65 mnkr Ekonomichef, Christina 2026-08-24 Låneavtalnr Kommuninvest. Delegat är KSO-ordf Utterström 186982. KS. 2.12 Underteckna Kontrasignering borgensförbindelse Christina Utterström, 2026-08-26 Borgensförbindelse borgensförbindelse Älmhultsbostäder AB, omsättning 50 ekonomichef lån nr 188291. mnkr Kommuninvest. Ordförande KS är delegat. 1 Aktuell punkt i delegeringsordning Förteckning DATUM 2026-08-28 DNR 2025/230 2(2) 2.12 Underteckna Kontrasignering borgensförbindelse Christina Utterström, 2026-08-26 Borgensförbindelse borgensförbindelse Älmhultsbostäder AB, omsättning 57 ekonomichef lån nr 188292. mnkr Kommuninvest. Ordförande KS är delegat. Redovisning Datum 2026-06-09 Ärendenummer 2025/230 1(1) Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Redovisning av kommunstyrelsens delegationsbeslut för juni 2026 Återrapporteras på kommunstyrelsens sammanträde 2026-06-16 Samtliga delegationsbeslut ska anmälas till kommunstyrelsen. Om beslutet innehåller sekretess skrivs texten med fet stil. Delegation* Ärende Beslut Beslutsfattare Beslutsdatum Dnr eller motsvarande 3.7 Förordna ersättare för Följande personer utses under perioden 2026-07- Kommunchef 2026-06-09 2026/101 förvaltningschef i samband med 06 – 2026-08-09 till ersättare för kommunchefen, 2026.848 kortare frånvaro upp till 1 månad att överta kommunchefens delegerade beslutsrätt inklusive attesträtt: • Vecka 28 - Johan Thernström, Teknisk chef • Vecka 29 - Linda Ajeti, socialchef • Vecka 30–31 - Martina Elofsson, HR-chef • Vecka 32 – Roger Johansson, utbildningschef *Aktuell punkt i delegationsordning Förteckning DATUM 2026-08-28 DNR 2025/230 1(1) Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Förteckning över delegeringsbeslut för HR-avdelningen Augusti 2026 Återrapporteras på kommunstyrelsens sammanträde september månad 2026. Samtliga delegeringsbeslut ska anmälas till kommunstyrelsen. Delegation1 Ärende Beslut beslutsfattare beslutsdatum Dnr eller motsvarande 1.2 Begäran om allmän handling Avslag på utlämnande HR-chef 2026-08-17 KS 2026/133 KS 2026.1134 1 Aktuell punkt i delegeringsordning Datum Ärende Sida 2025-05-27 2026-00044 1 (3) Handläggare / telefon Avdelningschef samhällssäkerhet Taxor och avgifter Personalkostnader, utförda tjänster samt hyra av material och fordon. Gällande from 2026-07-01 Fastställd av direktionen 2026-06-11, § 49  Moms tillkommer på angivna belopp, dock ej vid det som är myndighetsutövning.  Beloppen justeras årligen enligt KPI årsmedelvärde. Personalkostnader räknas upp enligt löneökningar i löneavtal.  Vid ersättning för räddningstjänst och viss sanering tillämpas MSB schablonersättning, eller enligt tecknat avtal.  Vid ersättning för restvärdesräddning etc. tillämpas Försäkringsbranschens restvärdesräddning fastställda prislista.  Särskild prislista tillämpas för utbildning och hyra av lokaler och utrustning på övningsfält Nothemmet. Förbundschefen har enligt delegationsordning rätt att besluta om tillämpande av taxor och t illhörande bestämmelser i enskilda fall. 2026 Personalkostnad Personalkostnad, gäller även svets- och säkerhetsvakt 730 kr/timme Instruktör utbildning 1 325 kr/utb. timme 1 625 kr/utb. timme OB-tid Automatiska brandlarm Utryckning för onödigt larm 7 265 kr Ingripande vid fellarm 4 950 Kr Hisslarm, vid ej räddningstjänst 7 265 kr Årsavgift 2 365 kr/år därutöver per extra larmväg (undercentral) 1 205 kr/år & undercentral merarbete över två (2) timmar vid större anläggning 670 kr/timme Nyanslutning av automatisk brandlarmanläggning 3 035 kr Lyfthjälp inom förbundet 2 450 kr/tillfälle Assistans ambulansen 2 450 kr/tillfälle Värends Räddningstjänst, Box 1232, 351 12 Växjö Besöksadress: Fagrabäcksvägen 7 (infart Norrtullsgatan) Organisationsnummer: 222000-1396 Telefon: 0470-76 65 00 Fax: 0470-127 17 E-post: raddningstjansten@vaxjo.se www.vrtj.se Informationsklassning: Intern Sida 180 av 185 Datum Ärende Sida 2025-05-27 2026-00044 2 (3) Handläggare / telefon Avdelningschef samhällssäkerhet Taxor och avgifter Transportkostnad Lätt fordon, minst debiteras 30 km 12 kr/km Tungt fordon, minst debiteras 20 km 37 kr/km Tungt släp kopplat till tungt fordon, minst debiteras 50 km 12 kr/km Terrängfordon, 1:a tim., personal och transportkostnad 473 tillkommer kr/timme Terrängfordon, följ tim., personal och transportkostnad 299 tillkommer kr/timme Fordon, efterfordon, personal och transportkostnad tillkommer Hävare, 1:a tim. 1 481 kr/timme Hävare, följ tim. 1 058 kr/timme Släckbil, tankbil 1 058 kr/timme Lastväxlare 1 058 kr/timme Båt, med motor, 1:a tim. 797 kr/timme Båt, med motor, följ tim. 535 kr/timme Rökskyddsdepå 411 kr/timme Kemsläp 660 kr/timme Pumpning, personal och transportkostnad tillkommer Länspump, bärbar, bensindriven 261 kr/timme Motorspruta klass I 411 kr/timme Motorspruta klass II 535 kr/timme Motorspruta klass III 660 kr/timme Andningsskydd Luftfyllning av behållare 336 kr/st. Kontroll m.m. Provning och justering av andningsventil eller regulator 274 kr/st. Årskontroll av regulator och andningsventil exkl. mtrl 996 kr/st. Reparation exkl. reservdelar 622 kr/st. Värends Räddningstjänst, Box 1232, 351 12 Växjö Besöksadress: Fagrabäcksvägen 7 (infart Norrtullsgatan) Organisationsnummer: 222000-1396 Telefon: 0470-76 65 00 Fax: 0470-127 17 E-post: raddningstjansten@vaxjo.se www.vrtj.se Informationsklassning: Intern Sida 181 av 185 Datum Ärende Sida 2025-05-27 2026-00044 3 (3) Handläggare / telefon Avdelningschef samhällssäkerhet Taxor och avgifter Slangarbeten Tvättning, torkning och provtryckning 236 kr/längd Lagning, inkl. lagningslapp 87 kr/hål Omkoppling, inkl. hylsa 187 kr/st. Byte av packning, inkl. packning 100 kr/st. Uthyrning av lokaler Teorisal Insikten, lektionssal Nothemmet minst debiteras kr/dag 2 290 halvdag Övrigt Slanghyra 112 kr/längd Tillkommer tvättning, tork och provtryck 236 kr/längd max debiteringskostnad motsvarande nyanskaffningsvärde, slangen får ej behållas. Kopia vid utlämnande av handling 10 första gratis därefter 2 kr/kopia Värends Räddningstjänst, Box 1232, 351 12 Växjö Besöksadress: Fagrabäcksvägen 7 (infart Norrtullsgatan) Organisationsnummer: 222000-1396 Telefon: 0470-76 65 00 Fax: 0470-127 17 E-post: raddningstjansten@vaxjo.se www.vrtj.se Informationsklassning: Intern Sida 182 av 185 Sammanträdesprotokoll Direktionen för Värends räddningstjänstförbund 2026-06-11

§ 48 Dnr 2026-00043 Beslut om taxor och avgifter tillsyn och tillstånd (LSO och LBE) 2026 Direktionen för Värends räddningstjänstförbunds beslut  Direktionen beslutar om taxor och avgifter tillsyn och tillstånd (LSO och LBE) i enlighet med förslag daterat 2026-05-27.  Taxor och avgifter gäller från och med 1 juli 2026. Bakgrund Direktionen beslutar om nya taxor och avgifter för tillsyn och tillstånd (LSO och LBE) en gång om året. Beslutet föreslås gälla från och med 1 juli 2026 och gäller samtliga tre medlemskommuner. Beslutsunderlag Förslag Taxor och avgifter tillsyn och tillstånd (LSO och LBE) 2026 daterat 2026-05-27. Beslutet skickas till För åtgärd Avdelningschef samhällssäkerhet För kännedom Växjö kommun Alvesta kommun Älmhults kommun Ordförandes signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Datum Ärende Sida 2026-05-27 2026-00043 1 (1) Handläggare / telefon Avdelningschef samhällssäkerhet Taxor och avgifter Tillsyn och tillstånd enligt LSO och LBE Gällande from 2026-07-01 Beslut att tillämpas fattats av direktionen 2026-06-11 § 48 Moms tillkommer på angivna belopp, dock ej vid myndighetsutövning Timtaxan är 1 284 kr/timme och debiteras per påbörjad halvtimme (642 kr/halvtimme). Sen avbokning (inom 24 timmar) eller utebliven närvaro vid tillsynsbesök, avsyning eller liknande d ebiteras med 1284 kr. Vid giltigt skäl kan räddningstjänsten besluta att ingen debitering ska ske. Tillsyn enligt LSO och LBE 20260701 1. Grundbelopp per objekt, inkluderar tre (3) timmars arbete, ytterligare tid 3853 kr debiteras per timma +timtaxa • Annan tillsyn på begäran, taxa enligt punkt 1 Tillstånd till hantering av brandfarliga varor 1. Grundbelopp, inkluderar tre (3) timmars arbete, ytterligare tid debiteras per 3853 kr timma +timtaxa 2. Byte av ägare eller verksamhetsutövare timtaxa 3. Samråd enligt § 9 förordningen om brandfarliga och explosiva varor timtaxa 4. Avvisning av ansökan 3853 kr +timtaxa 5. Avslag med utredning 3853 kr +timtaxa Tillstånd till hantering av explosiva varor 1. Grundbelopp, inkluderar tre (3) timmars arbete, ytterligare tid debiteras per 3853 kr timma +timtaxa 2. Samråd enligt § 9 förordningen om brandfarliga och explosiva varor timtaxa 3. Enbart överföringstillstånd timtaxa 4. Godkännande av föreståndare timtaxa 5. Ändring av gällande tillstånd timtaxa 6 . Avvisning av ansökan 3853 kr +timtaxa 7. Avslag med utredning 3853 kr +timtaxa Värends Räddningstjänst, Box 1232, 351 12 Växjö Besöksadress: Fagrabäcksvägen 7 (infart Norrtullsgatan) Organisationsnummer: 222000-1396 Telefon: 0470-76 65 00 Fax: 0470-127 17 E-post: raddningstjansten@vaxjo.se www.vrtj.se Informationsklassning: Intern Sida 184 av 185 Sammanträdesprotokoll Direktionen för Värends räddningstjänstförbund 2026-06-11

§ 49 Dnr 2026-00044 Beslut om taxor och avgifter, personalkostnader, utförda tjänster samt hyra av material och fordon 2026 Direktionen för Värends räddningstjänstförbunds beslut  Direktionen beslutar om taxor och avgifter, personalkostnader, utförda tjänster samt hyra av material och fordon i enlighet med förslag daterat 2026-05-27.  Taxor och avgifter gäller från och med 1 juli 2026. Bakgrund Ett förslag har upprättats daterat 2026-05-27 gällande taxor och avgifter, personalkostnader, utförda tjänster samt hyra av material och fordon. Taxorna föreslås gälla från 1 juli 2026. Beloppen justeras årligen enligt KPI årsmedelvärde, och personalkostnader räknas upp enligt löneökningar i löneavtal. Taxorna gäller i samtliga tre medlemskommuner. Beslutsunderlag Förslag Taxor och avgifter, personalkostnader, utförda tjänster samt hyra av material och fordon 2026 daterat 2026-05-27. Beslutet skickas till För åtgärd Avdelningschef samhällssäkerhet För kännedom Växjö kommun Alvesta kommun Älmhults kommun Ordförandes signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande

§ 55 Förslag om att höja VA-taxan år 2027 Ärendenummer TN 2026/86 Tekniska nämndens beslut 1. Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige höja brukningsavgiften inom VA-taxan i enlighet med tekniska förvaltningens förslag. Beslutsnivå Kommunfullmäktige punkt 1 Sammanfattning av ärendet VA-huvudmannens rättigheter och skyldigheter är till huvuddelen reglerat i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. Avgifterna får bestämmas som anläggningsavgifter (engångsavgifter) och brukningsavgifter (periodiska avgifter). Avgifterna får inte överskrida kostnaderna för att ordna och driva den allmänna VA-anläggningen. Tekniska förvaltningen föreslår att taxan för brukningsavgiften för att använda kommunalt vatten och avlopp i Älmhults kommun höjs med 7 % jämfört med taxan år 2026. Höjningen behövs för att kunna fortsätta erbjuda en säker och hållbar vatten- och avloppstjänst till alla som har kommunalt vatten och avlopp. Beslutsunderlag • Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2026-06-05 Tekniska nämndens behandling Beslutsgång Ordförande frågar om tekniska nämnden kan besluta i enlighet med tekniska förvaltningens förslag och finner att tekniska nämnden beslutar så. _____ Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Sa mmanträdesprotokoll 2026-06-11 Sidnummer, beslut 2(2) Tekniska nämnden Beslutet skickas till (efter slutbehandling) Tekniska nämnden VA-chef Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 2026-06-04 1(3) Teknisk förvaltning Tekniska nämnden Johan Nyholm Johan.nyholm@almhult.se Förslag om att höja VA-taxan år 2027 Ärendenummer TN 2026/86 Sammanfattning av ärendet VA-huvudmannens rättigheter och skyldigheter är till huvuddelen reglerat i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. Avgifterna får bestämmas som anläggningsavgifter (engångsavgifter) och brukningsavgifter (periodiska avgifter). Avgifterna får inte överskrida kostnaderna för att ordna och driva den allmänna VA-anläggningen. Tekniska förvaltningen föreslår att taxan för brukningsavgiften för att använda kommunalt vatten och avlopp i Älmhults kommun höjs med 7 % jämfört med taxan år 2026. Höjningen behövs för att kunna fortsätta erbjuda en säker och hållbar vatten- och avloppstjänst till alla som har kommunalt vatten och avlopp. Beslutsnivå Kommunfullmäktige Beslutsunderlag • Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2026-06-05 Ärendeberedning VA-huvudmannens rättigheter och skyldigheter är till huvuddelen reglerat i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. Avgifterna får bestämmas som anläggningsavgifter (engångsavgifter) och brukningsavgifter (periodiska avgifter). Avgifterna får inte överskrida kostnaderna för att ordna och driva den allmänna VA-anläggningen. VA-organisationerna har det senaste året påverkats av bland annat stigande räntor, inflation, ökade elpriser, samt högre priser på material och entreprenad. Samtidigt bedömer Svenskt Vatten att investeringarna i Sverige behöver öka från en nivå om 20 miljarder kronor med ytterligare omkring 10 miljarder kronor per år. Det ökade investeringsbehovet tillsammans med negativa omvärldsfaktorer kommer leda till höjningar av taxorna i Sverige, även om det är svårt att sia om hur höga de blir då utvecklingen är starkt kopplad till omvärldsfaktorer. Tillfälliga överskott i VA-verksamheten under något eller några år kan förenas med självkostnadsprincipen, om de sett över en längre period uppvägs av andra Tjänsteskrivelse 2026-06-04 2(3) års underskott. Vanligtvis regleras över- och underskott inom tre år genom en taxejustering. Kommunfullmäktige beslutade 2025-10-27 §137, att underskottet för VA-verksamheten ska återställas inom fem år. VA-verksamheten i Älmhult står inför stora investeringar. Reningsverk, små vattenverk och ledningsnätet är i behov av reinvesteringar framöver. Utbyggnaden av nya områden gör att kapaciteten inom det befintliga ledningsnätet utökas. Dessa investeringar kommer leda till höjda brukningsavgifter framöver. Med en målsättning om en jämn ökning av taxan görs en treårsprognos av brukningsavgifterna utifrån nuvarande taxekonstruktion och med de förutsättningar som är kända idag. Brukningsavgifter För år 2026 prognostiseras ett ackumulerat underskott för VA-taxekollektivet med nästan 10,4 miljoner kronor. Görs ingen taxehöjning kommer det ackumulerade underskottet att öka. För brukningsavgifterna, föreslås en höjning med 7 % år 2027. Utifrån nuvarande prognos, kommer det finnas behov av fortsatt höjning för att återställa resultatet. De främsta orsakerna till höjningarna beror på ökade kostnader inom VA-verksamheten på grund av högre räntor, stigande energipriser, ökade kostnader för material och råvaror samt underhåll och ökad utbytestakt i ledningsnätet. Detta för att säkerställa att vi kan fortsätta hålla en hög standard på våra tjänster och uppfylla vårt lagkrav. Föreslagen taxehöjning år 2027 innebär följande: Typhus A (villa1): Från 2027 ökar kostnaden för vatten och avlopp med cirka 77,50 kronor (inkl moms) per månad jämfört med år 2026. Typhus B (flerbostadshus2): För en fastighet med 15 lägenheter ökar kostnaden för vatten och avlopp med cirka 51 kronor (inkl moms) per månad och lägenhet jämfört med år 2026. Anläggningsavgifter §5 och brukningsavgiften § 17 Redovisning av revidering av anläggningsavgift enligt § 5 och brukningsavgift enligt § 17 sker i september 2027. Tekniska förvaltningens förslag 1. Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige höja brukningsavgiften inom VA-taxan i enlighet med tekniska förvaltningens förslag. 1 Typhus A: Avser en fristående enfamiljsbostad med en tomtyta på 800 kvadratmeter och en årlig vattenförbrukning på 150 kubikmeter. Höjningen år 2026 med 77,50 kr/mån innebär en månadskostnad med 1,183kronor. 2 Typhus B: Avser ett flerbostadshus med en tomtyta på 800 kvadratmeter och en årlig vattenförbrukning på 2000 kubikmeter. Höjningen år 2026 med 51 kr/mån per lägenhet innebär en månadskostnad med 774 kronor per lägenhet om 15 lägenheter. Tjänsteskrivelse 2026-06-04 3(3) Johan Nyholm Johan Thernström VA-chef Teknisk chef Beslutet skickas till (efter slutbehandling) Tekniska nämnden VA-chef Sa mmanträdesprotokoll 2026-09-01 Sidnummer, beslut 1(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 82 Beslut om samråd av handlingsplan för bostadsförsörjningen i Älmhults kommun Ärendenummer KS 2025/58 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 1. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att riktlinjer för bostadsförsörjning samråds med berörda aktörer och intressenter. Beslutsnivå Kommunstyrelsen punkt 1 Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till handlingsplan för bostadsförsörjningen i Älmhults kommun. Bostaden utgör den grundläggande basen för mänsklig överlevnad, trygghet och hälsa. Den erbjuder skydd mot väder och vind, en plats för återhämtningar och hygien samt skapar förutsättningar för att kunna leva, sova och umgås. Syftet med att en handlingsplan för bostadsförsörjningen är kommunens ansvar för bostadsförsörjningen. Planen ska ange behovet av tillkommande bostäder, kommunens mål för bostadsbyggandet och utveckling bostadsbeståndet samt planerade åtgärder för att nå målen. I framtagandet av handlingsplanen har dialog skett med främst socialförvaltningen och Älmhultsbostäder AB. I handlingsplanen anges ett antal målområden och insatser. Det handlar om att bygga i takt med befolkningsutvecklingen, bygga i attraktiva lägen, varierande boendemiljöer, boende för människor med särskilda behov, utveckla småhusbeståndet och trygghet. Beslutsunderlag • Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2026-08-10 • Förslag till riktlinjer för bostadsförsörjningen daterad 2026-08-10 Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Sa mmanträdesprotokoll 2026-09-01 Sidnummer, beslut 2(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsens arbetsutskott kan besluta i enlighet med kommunledningsförvaltningens förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar så. _____ Beslutet skickas till (efter slutbehandling) Samhällsbyggnadsavdelningen Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 2026-08-10 1(3) Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Henrik Johansson henrik.johansson@almhult.se Tjänsteskrivelse om Beslut om samråd av handlingsplan för bostadsförsörjningen i Älmhults kommun Ärendenummer KS 2025/58 Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till handlingsplan för bostadsförsörjningen i Älmhults kommun. Bostaden utgör den grundläggande basen för mänsklig överlevnad, trygghet och hälsa. Den erbjuder skydd mot väder och vind, en plats för återhämtningar och hygien samt skapar förutsättningar för att kunna leva, sova och umgås. Syftet med att en handlingsplan för bostadsförsörjningen är kommunens ansvar för bostadsförsörjningen. Planen ska ange behovet av tillkommande bostäder, kommunens mål för bostadsbyggandet och utveckling bostadsbeståndet samt planerade åtgärder för att nå målen. I framtagandet av handlingsplanen har dialog skett med främst socialförvaltningen och Älmhultsbostäder AB. I handlingsplanen anges ett antal målområden och insatser. Det handlar om att bygga i takt med befolkningsutvecklingen, bygga i attraktiva lägen, varierande boendemiljöer, boende för människor med särskilda behov, utveckla småhusbeståndet och trygghet. Beslutsnivå Kommunstyrelsen punkt 1 Beslutsunderlag • Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2026-08-10 • Förslag till riktlinjer för bostadsförsörjningen daterad 2026-08-10 Ärendeberedning Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till handlingsplan för bostadsförsörjningen i Älmhults kommun. Bostaden utgör den grundläggande basen för mänsklig överlevnad, trygghet och hälsa. Den erbjuder skydd mot väder och vind, en plats för återhämtningar och hygien samt skapar förutsättningar för att kunna leva, sova och umgås. Tjänsteskrivelse 2026-08-10 2(3) Syftet med att en handlingsplan för bostadsförsörjningen är kommunens ansvar för bostadsförsörjningen. Planen ska ange behovet av tillkommande bostäder, kommunens mål för bostadsbyggandet och utveckling bostadsbeståndet samt planerade åtgärder för att nå målen. I framtagandet av handlingsplanen har dialog skett främst skett med socialförvaltningen och Älmhultsbostäder AB. I handlingsplanen anges ett antal målområden och insatser. Det handlar om att bygga i takt med befolkningsutvecklingen, bygga i attraktiva lägen, varierande boendemiljöer, boende för människor med särskilda behov, utveckla småhusbeståndet och trygghet. Till grund för ställningstagandena har en övergripande analys av demografi och bostadsutveckling skett. Befolkningen ökade under en tioårsperiod fram till 2022 då en viss minskning har skett till följd av olika faktorer, bland annat det geopolitiska läget, drastiskt minskade födelsetal och en minskning av nya svenskar. I Älmhults kommun är det främst Älmhults tätort som befolkningen ökat de senaste 15 åren och i övriga tätorter och på ren landsbygd har invånarantalet varit stabilt. Enligt befolkningsprognosen (2026) kommer inga större förändringar att ske de kommande åren men att en viss tillväxt kommer att ske framåt 2030 och fram till 2035. För tillfället råder ett visst överskott på bostäder, främst lägenheter i Älmhults tätort. Kommunen har en god planberedskap. Det som är ett prioriterat område är att möjliggöra för byggnation av egna hem (villor). Befolkningsprognosen för Älmhults kommun visar i likhet med stora delar av Sverige att äldre kommer att bli fler. Det gör att på sikt kan antal platser inom särskilt boende behöva bli fler. Det är också är viktigt att kunna erbjuda andra alternativ till de som är 65 och äldre, till exempel seniorboende eller liknande. När det gäller LSS-boende planeras det för ett nytt på Västra Bökhult. Socialförvaltningen följer utvecklingen och agerar utifrån det. Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen att skicka handlingsplanen för samråd för att inhämta kunskapsunderlag, synpunkter och idéer. Samrådet sker både internt inom kommunen och med andra aktörer och intressenter. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att riktlinjer för bostadsförsörjning samråds med berörda aktörer och intressenter. Henrik Johansson Susann Pettersson Samhällsplanerare Kommunchef Tjänsteskrivelse 2026-08-10 3(3) Beslutet skickas till (efter slutbehandling) Samhällsbyggnadsavdelningen Handlingsplan för bostadsförsörjningen 2026-08-11 1(26) Kommunledningsförvaltningen Handlingsplan för bostadsförsörjningen Ärendenummer KS 2025/58 Dokumentinformation Fastställt av Beslutsorgan eller person, Datum ev referens (ex §) Gäller från och med Datum Implementeras av Förvaltning, enhet eller motsvarande Ersätter Bestämmelser som styrdokumentet ersätter Framtaget av Henrik Johansson Handlingsplan för bostadsförsörjningen 2026-08-11 2(26) Innehåll Dokumentinformation .............................................................................................................1 1. Inledning ...........................................................................................................................4 1.1. En god bostad ...............................................................................................................4 1.2. Vad är ett bostadsförsörjningsprogram? .....................................................................4 1.3. Lagstiftningen ...............................................................................................................4 1.4. Nyttan med en handlingsplan ......................................................................................4 2. Målområden och insatser .................................................................................................5 2.1. Bygga i takt med befolkningsutvecklingen ...................................................................5 2.2. Bygga i attraktiva lägen ................................................................................................5 2.3. Varierande boendemiljöer ...........................................................................................6 2.4. Boende för människor med särskilda behov ................................................................6 2.5. Fler marknära bostäder ................................................................................................7 2.6. Trygghet .......................................................................................................................7 2.7. Sammanfattat behov ....................................................................................................7 3. Analys av bostadsförsörjningen i Älmhults kommun ........................................................8 3.1. Befolkningsutveckling i Älmhults kommun ..................................................................8 3.2. Flyttmönster ...............................................................................................................12 3.3. Befolkningsprognos i Älmhults kommun ....................................................................12 3.4. Bostadsbeståndet .......................................................................................................15 4. Framtida byggplaner och projekt ....................................................................................19 4.1. Boendepreferenser ....................................................................................................19 4.2. Bostadsbrist ................................................................................................................20 4.3. Betalningsförmåga .....................................................................................................20 4.4. Boendepriser i kommunen .........................................................................................20 4.5. Bostadsbehov för särskilda grupper ...........................................................................20 Handlingsplan för bostadsförsörjningen 2026-08-11 3(26) 5. Attraktivitetsfaktorer ......................................................................................................22 6. Slutsatser .........................................................................................................................23 7. Mål, planer och program ................................................................................................25 7.1. Nationella mål och program .......................................................................................25 7.2. Regionala mål, planer och program ...........................................................................25 7.3. Lokala mål, planer och program .................................................................................26 Handlingsplan för bostadsförsörjningen 2026-08-11 4(26) 1. Inledning 1.1. En god bostad Bostaden är en grundläggande förutsättning för trygghet, hälsa och livskvalitet. Den ger skydd, möjlighet till återhämtning och skapar förutsättningar för arbete, studier, familjeliv och social gemenskap. 1.2. Vad är ett bostadsförsörjningsprogram? Syftet med handlingsplanen för bostadsförsörjningen är att kommunen ska uppfylla sitt lagstadgade ansvar att planera för att alla invånare ska kunna leva i goda bostäder. Planen är ett strategiskt styrdokument som beskriver bostadsbehov, kommunens mål för bostadsförsörjningen och de åtgärder som behövs för att nå målen. 1.3. Lagstiftningen Den 1 mars 2025 beslutade riksdagen om en ändring av lagen (2000:183) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Enligt lagändringen ska kommunfullmäktige minst en gång per mandatperiod anta en handlingsplan för bostadsförsörjningen. För innevarande mandatperiod innebär det senast under perioden 2027–2030. Handlingsplanen ska innehålla: • behovet av nya bostäder i kommunen, • kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, • planerade åtgärder för att nå målen, • en redovisning av hur nationella och regionala mål, planer och program har beaktats. Kommunens ansvar för bostadsförsörjningen regleras i lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Arbetet handlar om att skapa förutsättningar för att alla invånare ska kunna leva i goda bostäder. Det kan ske genom att möjliggöra nybyggnation, utveckla det befintliga bostadsbeståndet eller säkerställa bostäder för grupper med särskilda behov. 1.4. Nyttan med en handlingsplan Genom handlingsplanen tydliggör kommunen sina mål och ambitioner för bostadsförsörjningen. Planen beskriver hur kommunen ska arbeta för att nå målen och hur tillgängliga verktyg ska användas. Handlingsplanen är också en del av kommunens långsiktiga arbete med utveckling och tillväxt, samt är vägledande för fysisk planering. 1.4.1. En del i kommunens årliga budgetarbete Planen beskriver inte enskilda aktiviteter utan pekar ut prioriterade utvecklings- och insatsområden. Konkreta åtgärder arbetas sedan in i den årliga budgetprocessen. Fokus ligger på områden där Handlingsplan för bostadsförsörjningen 2026-08-11 5(26) Älmhults kommun och kommunkoncernen har rådighet eller möjlighet att påverka utvecklingen. För att nå målen krävs också samverkan med andra aktörer, exempelvis fastighetsägare, byggaktörer och näringsliv. 2. Målområden och insatser 2.1. Bygga i takt med befolkningsutvecklingen Älmhults kommun ska erbjuda en väl fungerande bostadsmarknad som möter invånarnas behov. Behov och önskemål varierar mellan olika skeden i livet. En god tillgång på bostäder skapar valfrihet och gör det möjligt att hitta en bostad som passar den aktuella livssituationen. Bostadsbyggandet behöver så långt som möjligt följa befolkningsutvecklingen. Om utbudet av bostäder är för litet riskerar människor att avstå från att flytta till kommunen eller tacka nej till arbete på grund av bostadsbrist. Det kan också bidra till ökade boendekostnader. Samtidigt kan ett alltför stort utbud leda till tomma bostäder och ekonomiska utmaningar för fastighetsägare och byggaktörer. Kommunen behöver därför ha en god planberedskap med planlagd mark för bostäder samtidigt som genomförandet anpassas efter efterfrågan. Genom att löpande följa befolkningsutvecklingen och bostadsmarknadens utveckling kan kommunen tidigt fånga upp förändringar och minska ledtiderna när nya bostäder behöver byggas. Erfarenheterna från den kraftiga befolkningstillväxten under 2010-talet visar vikten av att ha planberedskap när efterfrågan snabbt ökar. 2.2. Bygga i attraktiva lägen Älmhults kommun ska möjliggöra nya bostäder i attraktiva lägen. Vad som uppfattas som attraktivt varierar mellan olika människor och livssituationer, men vissa kvaliteter är generellt efterfrågade. Det handlar bland annat om god tillgång till kollektivtrafik, trygga gång- och cykelvägar samt närhet till service, arbetsplatser och rekreation. I Älmhults kommun är närheten till sjöar, natur- och grönområden en särskilt viktig kvalitet. Dessa värden bidrar till att göra både nya bostadsområden och enskilda bostäder attraktiva. Bostäder i attraktiva lägen har ofta bättre förutsättningar att behålla sitt värde över tid. Det skapar tryggare förutsättningar för investeringar och nybyggnation, särskilt på landsbygden där läget ofta är avgörande för ett projekts genomförbarhet. Attraktiva bostadslägen bidrar också till inflyttning och möjligheten för människor att bo kvar i kommunen, vilket stärker kommunens utveckling och välfärd. Handlingsplan för bostadsförsörjningen 2026-08-11 6(26) 2.3. Varierande boendemiljöer Varierade boendemiljöer är viktiga eftersom människor har olika behov, ekonomiska förutsättningar och önskemål genom livet. Genom att erbjuda en blandning av villor, radhus, hyresrätter och bostadsrätter skapas valmöjligheter och förutsättningar för en bostadskarriär inom kommunen. Områden med en blandning av bostäder, verksamheter och service bidrar till liv och rörelse under större delar av dygnet, vilket stärker både tryggheten och attraktiviteten. Bebyggelsen bör därför präglas av variation när det gäller byggnadsskala, upplåtelseformer samt boende- och verksamhetstyper. Det ska vara attraktivt att bygga i Älmhults kommun. Nyproducerade bostäder skapar flyttkedjor som frigör bostäder i det befintliga beståndet och ger fler möjlighet att hitta en bostad som passar deras behov. Kommunen ser positivt på förtätning och förnyelse av befintliga områden samt en fortsatt utveckling i attraktiva och kollektivtrafiknära lägen. Nya bostäder bör komplettera det befintliga bostadsbeståndet och bidra till ett mer varierat utbud av bostäder med olika upplåtelseformer. 2.4. Boende för människor med särskilda behov Älmhults kommun ska verka för en bostadsmarknad som möter människors behov genom hela livet, både inom den ordinarie bostadsmarknaden och för personer med särskilda behov. Kommunen ska verka för att personer med särskilda behov har tillgång till lämpliga bostäder och boendeformer. Det kan handla om särskilt boende för äldre, gruppbostad, servicebostad, korttidsboende, tillgänglighetsanpassningar eller stöd i hemmet genom hemtjänst eller personlig assistans. Älmhults kommun ska verka för att externa aktörer etablerar och förvaltar trygghetsboenden i kommunen. När äldre flyttar till tillgängliga bostäder med närhet till service frigörs andra bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden. Det bidrar till flyttkedjor och kan på sikt minska behovet av särskilda boenden. Det kommunala bostadsbolaget erbjuder redan idag ett antal centrumnära och tillgängliga bostäder för personer som fyllt 55 år. Behovet av nya platser i särskilt boende bedöms i dagsläget vara begränsat, men utvecklingen behöver följas över tid. Enligt kommunens lokalresursplan ska behovet utredas under 2029. Inom socialpsykiatrin bedöms behovet öka med 2–4 boendeplatser under de kommande åren, vilket kräver fortsatt planering och uppföljning. Kommunen ska fortsätta arbetet tillsammans med det kommunala bostadsbolaget och andra bostadsaktörer för att förebygga vräkningar. En viktig del i detta arbete är kommunens budget- och skuldrådgivning. Kommunen ska också arbeta för att motverka hemlöshet genom stödinsatser, boendelösningar och ett aktivt vräkningsförebyggande arbete. Handlingsplan för bostadsförsörjningen 2026-08-11 7(26) Kommunen ska ha beredskap att erbjuda bostäder enligt bosättningslagen och massflyktsdirektivet. Det ska även finnas fungerande rutiner för att erbjuda skyddat boende eller andra boendelösningar till personer som utsätts för våld i nära relation eller hedersrelaterat våld och förtryck. 2.5. Fler marknära bostäder Älmhults kommun ska verka för att utveckla utbudet av småhus och andra marknära bostäder för att möta efterfrågan. Det ska finnas tillgängliga småhustomter i Älmhults tätort och i kommunens landsbygdscentra: Göteryd-Ryfors-Delary, Diö-Liatorp-Eneryda, Virestad-Bråthult samt Häradsbäck. Det ska även finnas goda möjligheter att bygga och bo i kommunens mindre tätorter och på landsbygden. Kommunen är positiv till ny bostadsbebyggelse på landsbygden och utgångspunkten är att sådan bebyggelse ska möjliggöras där förutsättningarna är goda. För att möta olika behov ska det finnas förutsättningar för både småhus och gruppbyggda bostäder. Gruppbyggda bostäder, exempelvis radhus, parhus och kedjehus, erbjuder många av småhusets kvaliteter men kräver ofta mindre tomter och lägre investeringar. De kan upplåtas som både hyresrätter och bostadsrätter och bidrar till ett mer varierat bostadsutbud. 2.6. Trygghet Det är viktigt att kunna bo under trygga förhållanden. Trygghet är betydelsefull både för den enskilde, för den sociala sammanhållningen och för kommunens attraktivitet. Trångboddhet kan leda till sociala problem, ökat slitage och otrygghet. Därför är det viktigt att motverka trångboddhet, särskilt i områden med socioekonomiska utmaningar. Bebyggelse med en blandning av bostäder, verksamheter och service bidrar till liv och rörelse under större delar av dygnet, vilket kan stärka tryggheten. Även den fysiska miljön har betydelse. God överblick, aktiva entréer, fönster mot gator och stråk samt tydliga gränser mellan privata, gemensamma och offentliga miljöer bidrar till att skapa trygga och attraktiva bostadsområden. 2.7. Sammanfattat behov Sammanfattningsvis bedöms behovet av nya bostäder framför allt vara kopplat till småhus och andra marknära bostäder. Det är därför viktigt att prioritera detaljplanering och genomförande av detaljplaner för småhus i Älmhults tätort. På sikt bedöms även behov finnas av marknära bostäder i form av radhus och parhus. Marknaden för flerbostadshus i form av hyresrätter och bostadsrätter bedöms för närvarande ha ett visst överskott. I Diö och Liatorp bör det finnas förutsättningar att planera för och bygga marknära bostäder utöver egnahem. I Delary, Eneryda, Virestad och Häradsbäck finns planlagda villatomter, men efterfrågan är i dagsläget begränsad. I orter där efterfrågan saknas planläggs inga nya tomter. Utanför tätorterna är förhandsbesked det huvudsakliga verktyget för att möjliggöra nya bostäder. Handlingsplan för bostadsförsörjningen 2026-08-11 8(26) Antalet äldre i kommunen förväntas öka under planperioden. Utvecklingen av behovet av särskilda boendeformer behöver därför följas och analyseras löpande. En utredning om framtida behov av platser i särskilt boende ska genomföras under 2029. 3. Analys av bostadsförsörjningen i Älmhults kommun 3.1. Befolkningsutveckling i Älmhults kommun I Kronobergs län är det Växjö kommun som haft den största befolkningsökningen under perioden 2010–2025. Även Älmhults, Ljungby och Alvesta kommuner har haft en positiv befolkningsutveckling under samma period. I Älmhults kommun har befolkningen samtidigt minskat med cirka 500 personer under de senaste tre åren. Minskningen kan till stor del förklaras av förändrade omvärldsförutsättningar. Ett mer osäkert geopolitiskt läge, minskad invandring och sjunkande födelsetal har bidragit till att befolkningstillväxten har avtagit både i Sverige och i Älmhults kommun. I ett längre perspektiv har befolkningsutvecklingen varierat. Under andra halvan av 1970-talet och första halvan av 1980-talet var invånarantalet relativt stabilt. Mellan 1985 och 1995 ökade befolkningen, vilket också avspeglades i bostadsbyggandet. Från mitten av 1990-talet fram till 2006 minskade befolkningen med omkring 900 personer. Därefter vände utvecklingen och mellan 2012 och 2022 ökade invånarantalet med cirka 2 200 personer. Sedan 2022 har befolkningen åter minskat med omkring 500 personer. Befolkningstillväxten har främst skett i Älmhults tätort. Antalet invånare ökade från 8 955 år 2010 till 11 050 år 2025, vilket motsvarar en ökning med drygt 2 000 personer. I de övriga tätorterna har förändringarna varit betydligt mindre: • Diö har ökat från 910 invånare år 2010 till cirka 930 invånare år 2025. • Liatorp har minskat från 555 till cirka 540 invånare. • Eneryda har minskat från 338 till cirka 305 invånare. • Delary har minskat från 222 till cirka 200 invånare. Sammantaget har invånarantalet i de mindre tätorterna varit relativt stabilt under perioden. Om utvecklingen analyseras utifrån de tidigare socknarna, som idag motsvaras av distrikt, är bilden liknande. Endast Virestads distrikt har haft en viss befolkningsminskning medan övriga distrikt har haft en mindre ökning. Sammantaget visar utvecklingen att befolkningstillväxten framför allt har varit koncentrerad till Älmhults tätort medan de mindre tätorterna och landsbygden i stort sett haft ett stabilt invånarantal. Handlingsplan för bostadsförsörjningen 2026-08-11 9(26) Genomsnittsåldern i Älmhults kommun är 42,4 år, vilket motsvarar rikssnittet men är lägre än i många jämförbara kommuner. Befolkningsprognosen visar samtidigt att andelen äldre kommer att öka under kommande tioårsperiod. Medelåldern beräknas öka till omkring 44 år. Sammanfattningsvis har befolkningstillväxten under de senaste decennierna varit koncentrerad till Älmhults tätort, medan utvecklingen i övriga tätorter och på landsbygden varit relativt stabil. Samtidigt ökar andelen äldre i befolkningen, vilket påverkar efterfrågan på olika boendeformer och behöver beaktas i kommunens bostadsförsörjning. Handlingsplan för bostadsförsörjningen 2026-08-11 10(26) 3.1.1. Befolkningsutveckling i Älmhults kommun, åren 1975 – 2025 Invånare i Älmhults kommun 1975 - 2025 18500 18000 17500 17000 16500 16000 15500 15000 14500 14000 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 Invånare 3.1.2. Befolkningsutveckling i Älmhults tätort, åren 1960 – 2025 Befolkningsutveckling Älmhults tätort 1960 - 2025 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1960 1980 2000 2005 2010 2015 2020 2025 Handlingsplan för bostadsförsörjningen 2026-08-11 11(26) 3.1.3. Befolkningsutveckling tätorterna förutom Älmhults tätort Observera att från 2025 är Diö och Liatorp en statistisk tätort. BEFOLKNINGSUTVECKLING 1960 - 2025 Delary Diö Liatorp Häradsbäck Hallaryd Göteryd Virestad Pjätteryd Eneryda Diö-Liatorp 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1960 1980 2000 2005 2010 2015 2020 2025 3.1.4. Befolkningen i länets kommuner år 2025 Ljungby Uppvidinge Lessebo 13,8% 4,0% Tingsryd 5,9% Alvesta 9,7% Växjö Älmhult 48,7% 8,7% Markaryd 4,9% Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Handlingsplan för bostadsförsörjningen 2026-08-11 12(26) 3.2. Flyttmönster Antalet in- och utflyttade till och från Älmhults kommun följer i stort sett befolkningsutvecklingen. Under perioder med befolkningstillväxt har inflyttningen varit större än utflyttningen, bland annat kring 1990 och under perioden 2008–2022. Under senare år har skillnaden mellan in- och utflyttning minskat. Liksom i övriga Sverige är flyttbenägenheten högst bland yngre vuxna. Kvinnor flyttar generellt något tidigare än män, med en topp i början av 20-årsåldern medan männens flyttbenägenhet är som störst omkring 25 års ålder. Älmhults kommun skiljer sig dock från många andra kommuner genom att inflyttningen är relativt stor i åldersgruppen 30–45 år. Det tyder på att kommunen attraherar hushåll i etableringsfasen, ofta med arbete, familjebildning och behov av större bostäder. Flyttbenägenheten ökar något igen vid pensionsåldern och efter 80 års ålder. Det handlar ofta om flytt till en mer tillgänglig bostad, särskilt boende eller en flytt närmare anhöriga. I dessa åldersgrupper är flyttbenägenheten högre bland kvinnor än bland män. Sammanfattningsvis visar flyttmönstret att efterfrågan på bostäder i Älmhults kommun är störst bland unga vuxna, barnfamiljer och äldre. Det understryker behovet av ett varierat bostadsutbud med mindre bostäder för unga, småhus och marknära bostäder för barnfamiljer samt tillgängliga bostäder för äldre. 3.3. Befolkningsprognos i Älmhults kommun Enligt befolkningsprognosen förväntas invånarantalet i Älmhults kommun vara relativt stabilt de närmaste åren, för att därefter öka försiktigt. Prognosen avser hela kommunen. Om utvecklingen följer mönstret från de senaste 15–20 åren kommer den största befolkningstillväxten sannolikt att ske i Älmhults tätort. I de övriga tätorterna förväntas förändringarna vara små, med mindre ökningar eller minskningar av invånarantalet. Även på landsbygden bedöms befolkningsutvecklingen vara förhållandevis stabil. Sedan 1990-talet kan ett tydligt mönster urskiljas där större tätorter och landsbygdsnära lägen haft en positiv befolkningsutveckling, medan mindre tätorter haft en mer stabil eller svagt minskande befolkning. Utvecklingen påverkas dock av flera faktorer, bland annat närhet till större orter, tillgång till offentlig och kommersiell service samt tillgången till arbetstillfällen. Även små förändringar i invånarantalet kan vara betydelsefulla för mindre orter. Utvecklingen i tätorter och på landsbygden påverkas dessutom av faktorer som födelsetal, invandring, det geopolitiska läget och näringslivets utveckling. I Älmhults tätort har den största delen av kommunens bostadsbyggande skett historiskt. Befolkningsutvecklingen påverkas därför av samma faktorer som i övriga kommunen, men effekterna blir ofta större eftersom befolkningen och bostadsmarknaden är betydligt större. Handlingsplan för bostadsförsörjningen 2026-08-11 13(26) De största förändringarna enligt prognosen är: • Barn och ungdomar: Antalet beräknas minska med cirka 300 personer fram till 2030 och därefter vara relativt stabilt fram till 2035. • 19–64 år: Antalet förväntas öka från 9 613 personer år 2025 till 10 290 personer år 2035. • 65 år och äldre: Antalet ökar från 3 738 personer år 2025 till 4 105 personer år 2030 och bedöms uppgå till cirka 4 470 personer år 2035. Prognoser på tio års sikt är alltid osäkra. Faktorer som det geopolitiska läget, födelsetal, migration och konjunkturutveckling kan påverka utfallet. Samtidigt har Älmhults kommun goda förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling genom ett starkt näringsliv, goda kommunikationer och en attraktiv livsmiljö. Sammanfattningsvis väntas befolkningen vara relativt stabil de närmaste åren med en försiktig ökning på längre sikt. Den största tillväxten bedöms ske i Älmhults tätort samtidigt som antalet äldre ökar tydligt. Detta påverkar efterfrågan på bostäder och behöver beaktas i kommunens långsiktiga bostadsförsörjning. Handlingsplan för bostadsförsörjningen 2026-08-11 14(26) 3.3.1. Prognos för befolkningsutveckling åren 2025 – 2035 Prognos 2025 - 2035 18 800 18 600 18 400 18 200 18 000 17 800 17 600 17 400 17 200 17 000 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 Totalt 3.3.2. Fördelning av befolkning i åldersgrupper, år 2025 och prognos år 2035 Befolkning olika åldersgrupper år 2025 och år 2035 5000 4000 3000 2000 1000 0 Ålder 0-5 6-9 10-12 13-15 16-18 19-24 25-44 45-64 65-79 80- / År 100 2025 1 14 4 28 4 42 2 56 1 17 2025 942 789 681 675 905 4 2 6 6 2 2035 1 20 1 07 4 50 4 71 2 93 1 53 2035 804 616 647 627 6 3 5 2 2 8 2025 2035 Handlingsplan för bostadsförsörjningen 2026-08-11 15(26) 3.4. Bostadsbeståndet 3.4.1. Bostadsbeståndets sammansättning I Älmhults kommun är äganderätt den dominerande upplåtelseformen. Fördelningen ser ut enligt följande: • Äganderätt: 65 procent • Hyresrätt: 24 procent • Bostadsrätt: 7 procent • Övriga upplåtelseformer: 4 procent Det finns stora geografiska skillnader inom kommunen. Utanför Älmhults tätort är äganderätt den helt dominerande bostadsformen och utgör cirka 93 procent av bostadsbeståndet. Merparten av kommunens hyresrätter finns i Älmhults tätort, där fördelningen varierar mellan olika områden. I västra Älmhult utgör hyresrätter omkring 14 procent av bostadsbeståndet, medan motsvarande andel i Haganäsområdet är cirka 79 procent. Under de senaste tio åren har det byggts både bostadsrätter och småhus i Haganäsområdet samtidigt som nya hyresrätter tillkommit i bland annat Västra Bökhult och Paradiset. Trots detta förändras bostadsbeståndets sammansättning långsamt eftersom bostäder och stadsdelar utvecklas över lång tid. Historiskt har samhällsutveckling, bostadspolitik och ekonomiska förutsättningar påverkat hur olika områden har vuxit fram. I Älmhults kommun syns detta exempelvis genom de många flerbostadshusen i Haganäsområdet och de villadominerade områdena i Klöxhult. 3.4.2. Socioekonomiska förutsättningar Bostadsområdenas struktur och sammansättning samspelar även med de socioekonomiska förutsättningarna. Inom Älmhults tätort finns tydliga skillnader mellan olika områden. De starkaste socioekonomiska förutsättningarna återfinns i västra delen av tätorten medan utmaningarna är större i den östra delen. Även landsbygden har generellt goda socioekonomiska förutsättningar, även om utbildningsnivåer och inkomster i vissa delar är lägre än i tätorten. Sammanfattningsvis präglas Älmhults kommun av en hög andel äganderätter och tydliga geografiska skillnader i bostadsbeståndets sammansättning. Detta behöver beaktas vid planering av nya bostäder för att skapa ett mer varierat bostadsutbud och bidra till socialt hållbara livsmiljöer. Handlingsplan för bostadsförsörjningen 2026-08-11 16(26) 3.4.3. Fördelning mellan olika upplåtelseformer i Älmhults kommun Övrigt boende 4% Bostadsrätt 7% Hyresrätt 24% Äganderätt 65% Boendeform Äganderätt Hyresrätt Bostadsrätt Övrigt boende Övrigt boende är till exempel särskilt boende, omsorgsboende och studentboende. 3.4.4. Fördelning mellan olika upplåtelseformer i Kronobergs län Kronobergs län Övrigt boende 3% Bostadsrätt 7% Hyresrätt Äganderätt 31% 59% Boendeform Äganderätt Hyresrätt Bostadsrätt Övrigt boende Handlingsplan för bostadsförsörjningen 2026-08-11 17(26) 3.4.5. Fördelning mellan olika upplåtelseformer i Sverige Sverige Övrigt boende 8% Äganderätt Bostadsrätt 42% 21% Hyresrätt 29% Sverige Äganderätt Hyresrätt Bostadsrätt Övrigt boende 3.4.6. Antal byggda bostäder i Älmhults kommunen åren 1975 till 2025 Antalet byggda bostäder i olika upplåteseformer i Älmhults kommun 1975 - 2025 300 250 200 150 100 50 0 -50 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 Hyresrätter Bostadsrätter Äganderätter Antal Handlingsplan för bostadsförsörjningen 2026-08-11 18(26) 3.4.7. Bostadspriser Bostadspriserna har stigit markant över de senaste 25 åren även om omvärldsläget priserna såväl i Sverige som i Älmhult sjönk från år 2022. Från och med år 2025 har priserna återigen stigit. Prisutvecklingen för villor i Älmhults kommun 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 198119831985198719891991199319951997199920052007200920112013201520172019202120232025 Handlingsplan för bostadsförsörjningen 2026-08-11 19(26) 4. Framtida byggplaner och projekt Kommunen har en god planberedskap med områden som västra delen av Västra Bökhult, Vena och Furulund. 4.1. Boendepreferenser Unga vuxna För många unga vuxna handlar bostadsbehovet om att kunna etablera sig på bostadsmarknaden och flytta till sin första egna bostad. Efterfrågan är ofta störst på mindre och prisvärda bostäder, framför allt lägenheter men även mindre småhus. Flyttfrekvensen är generellt hög i denna åldersgrupp. Pendlare Älmhults kommun har en omfattande inpendling. För vissa är en mindre övernattningsbostad ett alternativ för att underlätta arbetsveckan. Närhet till arbetsplatsen eller goda kollektivtrafikförbindelser är ofta viktiga faktorer. Familjebildning och mitt i livet När människor bildar familj förändras ofta bostadsbehoven. Närhet till arbete, förskola, skola, service, fritidsaktiviteter och kommunikationer blir viktigare. I Älmhults kommun efterfrågas ofta småhus i denna livsfas. Det är också vanligt att personer återvänder till kommunen i samband med familjebildning. Därefter minskar flyttbenägenheten generellt. Pigga pensionärer Vid pensionsåldern ökar flyttbenägenheten något. Flytten kan handla om att byta till en mindre och mer lättskött bostad, flytta närmare familj eller bosätta sig permanent i ett tidigare fritidshus. Samtidigt väljer många att bo kvar eftersom de trivs i sitt nuvarande boende eller saknar attraktiva alternativ. Erfarenheter visar att många som flyttar inom kommunen gärna vill bo kvar i samma ort eller område. Äldre Efter 80 års ålder är flyttar oftare kopplade till förändrade vård- och omsorgsbehov än till ett aktivt livsstilsval. Det kan handla om flytt till en mer tillgänglig bostad, särskilt boende eller närmare anhöriga. Sammanfattningsvis varierar bostadsbehoven mellan olika skeden i livet. För att möta efterfrågan behöver kommunen erbjuda ett varierat bostadsutbud med mindre bostäder för unga, småhus och marknära bostäder för familjer samt tillgängliga bostäder för äldre. Handlingsplan för bostadsförsörjningen 2026-08-11 20(26) 4.2. Bostadsbrist Bostadsbrist kan beskrivas på två olika sätt: • Behovsbaserad bostadsbrist, där det saknas tillräckligt många bostäder för att möta invånarnas behov. Det kan leda till långa bostadsköer, trångboddhet och svårigheter för unga att flytta hemifrån. • Marknadsbaserad bostadsbrist, där det finns lediga bostäder men där priser eller hyror är för höga för de grupper som behöver dem. I Älmhults kommun finns idag ingen generell behovsbaserad bostadsbrist. Det finns lediga hyreslägenheter, bostadsrätter och småhus till försäljning samt obebyggda tomter för både privatpersoner och byggaktörer. Däremot kan det finnas skillnader mellan det som efterfrågas och det utbud som finns på marknaden. 4.3. Betalningsförmåga Betalningsförmågan är generellt god och ligger stabilt i nivå med eller något över riksgenomsnittet. Även den disponibla inkomsten efter skatt är något högre än rikssnittet, vilket ger många hushåll en relativt stark köpkraft. Samtidigt lever cirka 14 procent av invånarna i hushåll med låg ekonomisk standard enligt SCB:s definition. Det visar att det finns skillnader i hushållens ekonomiska förutsättningar och ett behov av bostäder i olika prisklasser. 4.4. Boendepriser i kommunen Älmhults kommun har, efter Växjö, de högsta villapriserna i Kronobergs län. Det gäller både Älmhults tätort och kommunen som helhet. De relativt höga bostadspriserna speglar kommunens attraktivitet och arbetsmarknad, men kan samtidigt innebära utmaningar för vissa grupper att etablera sig på bostadsmarknaden. 4.5. Bostadsbehov för särskilda grupper Nedan redovisas bostadsbehov och boendelösningar för grupper som kan ha svårare att få sina behov tillgodosedda på den ordinarie bostadsmarknaden. 4.5.1. Särskilda bostäder för äldre Särskilt boende är en biståndsbedömd boendeform. I Älmhults kommun finns idag 140 platser inom vård- och omsorgsverksamheten, inklusive permanenta platser, parboende och korttidsboende. Andelen personer över 80 år som bor i särskilt boende har minskat över tid, både nationellt och lokalt. Samtidigt ökar antalet äldre i befolkningen. • Antalet personer som är 80 år eller äldre beräknas öka med cirka 315 personer mellan 2026 och 2035, vilket motsvarar en ökning på 26 procent. Handlingsplan för bostadsförsörjningen 2026-08-11 21(26) • Om behovet av särskilt boende utvecklas i samma takt motsvarar det ett behov av cirka 32 ytterligare platser år 2035. För att möta utvecklingen behöver kommunen fortsätta utveckla insatser som gör det möjligt för fler äldre att bo kvar hemma med bibehållen trygghet och livskvalitet. Samtidigt behöver kommunen planera för flexibla och ändamålsenliga boendelösningar samt verka för fler alternativa boendeformer för äldre. 4.5.2. Särskilt boende för personer med funktionsvariation Gruppbostäder och servicebostäder är biståndsbedömda boendeformer enligt SoL och LSS för personer med funktionsnedsättning eller socialpsykiatriska behov. Idag finns: • Tre gruppbostäder med totalt 15 lägenheter. • Tre servicebostäder med totalt 31 lägenheter. • 16 lägenheter inom socialpsykiatrin. Ett nytt LSS-boende med sex platser planeras till 2027. Boendet ersätter befintliga platser samtidigt som kapaciteten ökar. Inom socialpsykiatrin bedöms behovet öka med ytterligare 2–4 platser under de kommande åren. 4.5.3. Personer i behov av skyddat boende Älmhults kommun erbjuder hjälp och placering i skyddat boende eller tillfälligt boende för personer som utsätts för våld i nära relationer eller hedersrelaterat våld. 4.5.4. Hemlösa I Älmhults kommun förekommer inte hemlöshet i form av personer som saknar tak över huvudet. Däremot finns personer som saknar egen bostad och tillfälligt bor hos anhöriga, vänner eller i andra tillfälliga boendelösningar. Socialförvaltningen arbetar tillsammans med bostadsaktörer för att hitta långsiktiga lösningar. 4.5.5. Nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar Kommunens fördelningstal för mottagande av nyanlända har minskat avsevärt de senaste åren. Kommunen har beredskap för att möta dessa åtaganden. 4.5.6. Samarbete med hyresvärdar Kommunen samverkar löpande med det kommunala bostadsbolaget och privata hyresvärdar för att förebygga vräkningar. Syftet är att identifiera behov av stöd i ett tidigt skede och minska risken för att människor förlorar sin bostad. Handlingsplan för bostadsförsörjningen 2026-08-11 22(26) Sammanfattningsvis bedöms Älmhults kommun inte ha någon generell bostadsbrist. Utmaningen handlar främst om att matcha utbudet mot efterfrågan samt att säkerställa bostäder för grupper med särskilda behov. Den demografiska utvecklingen med fler äldre och ett behov av bostäder i olika prisklasser kommer att vara särskilt viktig att beakta under planperioden. 5. Attraktivitetsfaktorer Ett brett och tillgängligt bostadsutbud för människor i olika skeden av livet är en viktig förutsättning för kommunens attraktivitet. Älmhults kommun erbjuder en kombination av småstadens närhet och trygghet samt ett internationellt näringsliv och goda karriärmöjligheter. För att människor ska vilja bo, arbeta och leva i kommunen krävs dock mer än ett varierat bostadsutbud. Nedan beskrivs några faktorer som påverkar kommunens attraktivitet. 5.1.1. Goda kommunikationer Läget längs Södra stambanan ger goda möjligheter att resa till och från Älmhults kommun. Större städer som Växjö, Lund, Malmö och Köpenhamn kan nås inom rimlig restid med tåg. De goda kommunikationerna gör det möjligt att pendla både till och från kommunen. Älmhults tätort erbjuder dessutom korta avstånd mellan bostäder, arbetsplatser, service och fritidsaktiviteter. Inom tätorten kan många vardagsresor genomföras med cykel eller till fots. 5.1.2. Varierat bostadsutbud Ett varierat bostadsutbud är viktigt för att möta människors behov i olika skeden av livet. I kommunen behöver det finnas småhus, bostadsrätter, hyresrätter och bostäder för personer med särskilda behov. En viktig utmaning är att möjliggöra nyproduktion av bostäder till kostnader som motsvarar hushållens betalningsförmåga och efterfrågan. 5.1.3. Arbetsmarknad En stark arbetsmarknad är en viktig förutsättning för att människor ska vilja bo kvar i eller flytta till kommunen. Älmhults kommun erbjuder en varierad arbetsmarknad med goda möjligheter till arbete och karriärutveckling. Möjligheten att pendla till och från kommunen stärker samtidigt den lokala arbetsmarknaden genom att ge både företag och arbetstagare tillgång till en större arbetsmarknadsregion. 5.1.4. Kommersiell och offentlig service Tillgång till offentlig och kommersiell service är viktig för människors vardag och livskvalitet. Förskolor, skolor, vård, handel och andra servicefunktioner bidrar till att göra en plats attraktiv att bo och leva på. Handlingsplan för bostadsförsörjningen 2026-08-11 23(26) Samtidigt är det viktigt att det finns verksamheter och besöksmål som bidrar till att stärka kommunens attraktivitet och identitet. 5.1.5. Mötesplatser Mötesplatser spelar en viktig roll för gemenskap, delaktighet och social sammanhållning. De kan vara kommersiella, offentliga eller ideella. Exempel på viktiga mötesplatser är arbetsplatser, skolor, idrottsanläggningar, bibliotek, föreningslokaler, restauranger, badplatser, torg och grönområden. 5.1.6. Grönområden och sjöar Närheten till natur, grönområden och sjöar är en viktig kvalitet i Älmhults kommun. Enligt Nationella SOM-undersökningen vistas ungefär två av tre svenskar i naturen minst en gång i veckan. I Kronobergs län är andelen ännu högre och omkring 86 procent uppger att de vistas i naturen varje vecka. Närheten till både bostadsnära grönområden och större sammanhängande naturområden har stor betydelse för människors trivsel, hälsa och möjlighet till rekreation. Även närheten till sjöar är en viktig attraktivitetsfaktor. För många hushåll påverkar tillgången till natur- och fritidsmiljöer valet av bostadsort och bostadsläge. 5.1.7. Trygghet Trygghet är en viktig faktor för människors livskvalitet och för en plats attraktionskraft. Möjligheten att röra sig fritt, känna sig trygg i sitt bostadsområde och låta barn och unga ta sig till skola och fritidsaktiviteter på egen hand har stor betydelse för många hushåll. Trygghet påverkar också valet av bostad och bostadsområde. Familjer väljer ofta att bosätta sig där de upplever att miljön är trygg och där barn kan växa upp under goda förutsättningar. Även vid köp av bostad är trygghet en viktig faktor. Älmhults kommun är en trygg kommun i jämförelse med många andra kommuner. Brottsligheten ligger under riksgenomsnittet och kommunens invånare uppger i olika undersökningar att de i hög utsträckning känner sig trygga i sin närmiljö. 6. Slutsatser En av kommunens viktigaste uppgifter är att skapa förutsättningar för andra aktörer att bygga bostäder. En nära samverkan mellan kommunen, fastighetsägare, byggaktörer, myndigheter och andra berörda aktörer är därför avgörande för att bostadsförsörjningen ska fungera väl. De ekonomiska förutsättningarna påverkar idag både byggaktörer och hushåll. Högre byggkostnader och ett försiktigare marknadsläge gör det svårare att genomföra nya bostadsprojekt samtidigt som hushållens betalningsförmåga påverkar efterfrågan. För att lyckas med bostadsförsörjningen behöver kommunen ha god förståelse för marknadens förutsättningar och Handlingsplan för bostadsförsörjningen 2026-08-11 24(26) aktörernas möjligheter och utmaningar. Samtidigt behöver roller och ansvar vara tydliga, med en gemensam inriktning för kommunens utveckling. Kommunen har flera verktyg för att påverka bostadsförsörjningen genom planering, markinnehav och strategiska investeringar. Däremot är det ytterst marknaden som avgör om och när detaljplaner och bygglov omsätts i faktisk byggnation. Älmhults kommun har en god planberedskap för den kommande tioårsperioden. Utmaningen handlar främst om att möjliggöra byggnation i attraktiva lägen och att möta efterfrågan på rätt typer av bostäder. Historiskt har en stor del av bostadsbyggandet skett i form av flerbostadshus. Analysen visar samtidigt att behovet framöver i större utsträckning är kopplat till småhus och andra marknära bostäder. Det gäller inte bara egnahem utan även gruppbyggda bostäder såsom radhus, parhus och kedjehus i olika upplåtelseformer. Sammanfattningsvis bedöms Älmhults kommun ha goda förutsättningar att möta framtida bostadsbehov. För att lyckas krävs fortsatt planberedskap, god samverkan med marknadens aktörer och ett fokus på attraktiva lägen samt bostäder som motsvarar invånarnas efterfrågan i olika skeden av livet. Handlingsplan för bostadsförsörjningen 2026-08-11 25(26) 7. Mål, planer och program Här anges nationella och regionala mål, planer och program som är av relevans för handlingsplanen för bostadsförsörjningen i Älmhults kommun. 7.1. Nationella mål och program 7.1.1. Globala hållbarhetsmålen och Agenda 2030 År 2015 beslutade FN:s medlemsländer om Agenda 2030, en global handlingsplan för hållbar utveckling. De 17 globala målen omfattar bland annat god hälsa och välbefinnande, jämställdhet, minskad ojämlikhet samt hållbara städer och samhällen. Målen utgör en viktig utgångspunkt för kommunens arbete med bostadsförsörjning och samhällsutveckling. 7.1.2. Nationella miljömål Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Det handlar bland annat om begränsad miljöpåverkan, frisk luft, grundvatten av god kvalitet, ett rikt odlingslandskap och god bebyggd miljö. 7.1.3. Nationell plan för transportinfrastrukturen 2026 – 2037 Den nationella planen för transportinfrastrukturen tas fram av Trafikverket på uppdrag av regeringen. Planen omfattar perioden 2026–2037 och innehåller bland annat satsningen Sydostlänken med elektrifiering och ny järnvägsbana. 7.2. Regionala mål, planer och program 7.2.1. Regional utvecklingsstrategi Gröna Kronoberg är Region Kronobergs regionala utvecklingsstrategi (RUS). Strategin beskriver länets utvecklingsbehov och prioriteringar, bland annat att stärka länets attraktivitet som plats att bo och verka på samt att minska klimatpåverkan. 7.2.2. Länstransportplanen för Kronobergs län 2022 – 2033 Länstransportplanen innehåller viktigt planeringsunderlag avseende analyser och vilka åtgärder som behöver vidtas. Kommentar [SP1]: Har vi några planer osv som bör tas hänsyn till i denna plan o nämnas….? Handlingsplan för bostadsförsörjningen 2026-08-11 26(26) 7.3. Lokala mål, planer och program 7.3.1. Översiktsplanen antagen 2026 I kommunens översiktsplan anges att det ska vara attraktivt att bo, leva och verka i hela kommunen. Planen pekar ut områden för framtida bostadsutveckling i såväl Älmhults tätort som i kommunens landsbygdscentra och landsbygdsnoder. Den är ett viktigt underlag för kommunens långsiktiga bostadsförsörjning. 7.3.2. Budget Budgeten beslutas av kommunfullmäktige varje år och anger kommunens prioriteringar samt ekonomiska förutsättningar för verksamheten. 7.3.3. Samhällsbyggnadsplan och lokalresursplan Samhällsbyggnadsplanen och lokalresursplanen är bilagor till budgeten och beslutas samtidigt. Planerna har en tidshorisont på 10–12 år och utgör ett viktigt underlag för kommunens investerings- och exploateringsplanering, exempelvis för nya bostadsområden, LSS-boenden och äldreboenden. Sa mmanträdesprotokoll 2026-09-01 Sidnummer, beslut 1(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 83 Svar på motion om demografisk utveckling till kommunfullmäktige från Predrag Jankovic (V) Ärendenummer KS 2026/58 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 1. Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Beslutsnivå Kommunfullmäktige punkt 1 Sammanfattning av ärendet Predrag Jankovic (V) har lämnat in en motion till Älmhults kommun om att ta fram en övergripande policy för att hantera utmaningar kopplade till en åldrande befolkning och lågt barnafödande. Förslaget syftar till att integrera demografiska perspektiv i samhällsplaneringen för att säkra kompetensförsörjning, förbättra integrationen och öka kommunens attraktionskraft för barnfamiljer. De flesta av de punkter som lyfts i motionen hanteras inom kommunens ordinarie arbetet såsom i budgeten, samhällsbyggnadsplan och lokalresursplan samt inom olika åtgärder och aktiviteter. Kommunledningsförvaltningen bedömer att motionärens intentioner bäst tillgodoses genom att integreras i kommunens ordinarie styrkedja och det redan pågående utvecklingsarbetet. Genom att låta demografi-, integrations- och arbetsmarknadsfrågorna genomsyra den ordinarie budgetprocessen, samhällsbyggnadsplanen och lokalresursplaneringen säkerställs att frågorna kopplas till faktiska resurser och konkreta uppföljningsbara mål. Beslutsunderlag • Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2026-08-17 • Motion om demografisk utveckling, daterad 2026-03-18 Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Sa mmanträdesprotokoll 2026-09-01 Sidnummer, beslut 2(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsens arbetsutskott kan besluta i enlighet med kommunledningsförvaltningens förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar så. _____ Beslutet skickas till (efter slutbehandling) Predrag Jankovic (V) Samhällsbyggnadsavdelningen Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 2026-08-18 1(3) Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Henrik Johansson henrik.johansson@almhult.se Tjänsteskrivelse om Svar på motion om demografisk utveckling till kommunfullmäktige från Predrag Jankovic (V) Ärendenummer KS 2026/58 Sammanfattning av ärendet Predrag Jankovic (V) har lämnat in en motion till Älmhults kommun om att ta fram en övergripande policy för att hantera utmaningar kopplade till en åldrande befolkning och lågt barnafödande. Förslaget syftar till att integrera demografiska perspektiv i samhällsplaneringen för att säkra kompetensförsörjning, förbättra integrationen och öka kommunens attraktionskraft för barnfamiljer. De flesta av de punkter som lyfts i motionen hanteras inom kommunens ordinarie arbetet såsom i budgeten, samhällsbyggnadsplan och lokalresursplan samt inom olika åtgärder och aktiviteter. Kommunledningsförvaltningen bedömer att motionärens intentioner bäst tillgodoses genom att integreras i kommunens ordinarie styrkedja och det redan pågående utvecklingsarbetet. Genom att låta demografi-, integrations- och arbetsmarknadsfrågorna genomsyra den ordinarie budgetprocessen, samhällsbyggnadsplanen och lokalresursplaneringen säkerställs att frågorna kopplas till faktiska resurser och konkreta uppföljningsbara mål. Beslutsnivå Kommunfullmäktige punkt 1 Beslutsunderlag • Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2026-08-17 • Motion om demografisk utveckling, daterad 2026-03-18 Ärendeberedning Pedrag Jankovic (V) har till kommunfullmäktige lämnat en motion om demografisk utveckling. I motionen står det: ”I vår kommun står vi inför förändringar som har att göra med befolkningens sammansättning, exempelvis en åldrande befolkning och lågt barnafödande.” Motionären föreslår att ett tydligt styrdokument tas fram som: • främjar social sammanhållning och likvärdiga möjligheter för alla invånare, Tjänsteskrivelse 2026-08-18 2(3) • stärker integration, delaktighet och inkludering, • beaktar demografiska förändringar i planering av skola, omsorg, bostäder, äldreboenden och arbetsmarknadsinsatser, • bidrar till en långsiktig och hållbar samhällsutveckling samt • förbättrar förutsättningarna för långsiktig försörjning med kompetent arbetskraft i kommunala verksamheter och näringslivet i övrigt. Motionären yrkar på att kommunen i dialog med nämnder och förvaltningar tar fram en övergripande policy enligt punktlistan. Vidare framgår av motionen att genom att arbeta strategiskt och långsiktigt med dessa frågor kan kommunen stärka både tillväxt, sammanhållning och framtidstro samtidigt vara mer attraktiv för familjer med små barn och familjer som vill skaffa barn att flytta till Älmhult. Kommunledningsförvaltningens synpunkter Älmhults kommun står, liksom många andra kommuner, inför demografiska förändringar med en något åldrande befolkning och förändrade födelsetal. Kommunledningsförvaltingen instämmer med motionären att det är väldigt viktigt att strategiskt arbeta med dessa frågor för kommunens framtida tillväxt, välfärd och attraktionskraft. Kommunens styrning och planering vilar på flera samverkande dokument. Genom dessa verktyg anpassas kommunens verksamheter löpande utifrån aktuella befolkningsprognoser. De flesta av de punkter som motionen lyfter fram hanteras i kommunens ordinarie arbete: • Demografisk planering och bostadsförsörjning: Genom kommunens budget, samhällsbyggnadsplan, lokalresursplan, översiktsplan och bostadsförsörjningsprogram (under framtagande) sker en samlad bedömning av behovet av platser i skolor, förskolor, boenden enligt LSS eller SoL samt särskilda boenden. Planeringen säkerställer rätt boendeformer och lokaler för olika åldersgrupper och behov. • Integration och social sammanhållning: Kommunen bedriver ett aktivt och brett arbete mot segregation och för ökad trygghet både på övergripande nivå och genom platsspecifika åtgärder, till exempel Haganäsprojektet. Detta sker i samverkan med olika aktörer inom och utanför kommunens organisation såsom Polisen och bostadsaktörer. En satsning i närtid är Träffpunkt Hemmahult som är mötesplats för de som är 65 år eller äldre. Där finns även möjlighet att arbeta som volontär. För yngre åldrarna finns både fritidshem (fritids) och fritidsgårdar. Det omfattande föreningslivet i Älmhults fyller också en mycket viktig funktion för sammanhållning och integration. Kommunen stöttar på olika sätt föreningslivets möjligheter. För att få fram en bättre helhetsbild avseende det socioekonomiska och demografiska läget har kommunen låtit ta fram Den sociala kompassen. Generellt så upplever kommuninvånarna Älmhults kommun som en trygg plats. Tjänsteskrivelse 2026-08-18 3(3) • Arbetsmarknad och kompetensförsörjning: Arbetsmarknadscenter har två huvuduppdrag. Det ena handlar om att vara ett bollplank och stöd till kommunens arbetsgivare som handlar om kompetenshöjande insatser för personal och riktade rekryteringar. Det andra handlar om att stötta invånare som har försörjningsstöd och invånare som står utanför arbetsmarknaden med riktade insatser som leder till självförsörjning. För att säkra långsiktig kompetensförsörjning till både kommunen och näringslivet arbetar Älmhults kommun med sitt arbetsgivarvarumärke, bättre kommunikationer, förbättrade skolresultat och ett attraktivt serviceutbud. • Långsiktig och hållbar utveckling: Hållbarhetsperspektivet integreras i olika styrande dokument såsom miljöplan, grönplanen, cykelplan, riktlinjer för hållbart byggande och översiktsplanen samt följs upp i både bokslut och genom hållbarhetsrapport. Kommunledningsförvaltningen bedömer att motionärens intentioner bäst tillgodoses genom att integreras i kommunens ordinarie styrkedja och det redan pågående utvecklingsarbetet. Genom att låta demografi-, integrations- och arbetsmarknadsfrågorna genomsyra den ordinarie budgetprocessen, samhällsbyggnadsplanen och lokalresursplaneringen samt det systematiska hållbarhetsarbetet säkerställs att frågorna kopplas till faktiska resurser och konkreta uppföljningsbara mål. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunfullmäktige att: 1. Anse motionen besvarad Henrik Johansson Susann Pettersson Samhällsplanerare Kommunchef Beslutet skickas till (efter slutbehandling) Predrag Jankovic (V) Samhällsbyggnadsavdelningen Sa mmanträdesprotokoll 2026-09-01 Sidnummer, beslut 1(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 85 Upphävande av detaljplaner kopplade till sydostlänken i Älmhults kommun Ärendenummer KS 2026/122 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 1. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att upprätta förslag till upphävande av detaljplan kopplat till Sydostlänkens utbyggnad i Älmhult, Älmhults kommun. 2. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att samråda förslag till upphävande av detaljplan kopplat till Sydostlänkens utbyggnad i Älmhult, Älmhults kommun enligt 5 kap 11 § Plan- och bygglagen. 3. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att låta granska förslag till upphävande av detaljplan kopplat till Sydostlänkens utbyggnad i Älmhult, Älmhults kommun, enligt 5 kap 18 § Plan- och bygglagen. Beslutsnivå Kommunstyrelsen punkt 1-3 Sammanfattning av ärendet Trafikverket arbetar med att ta fram en ny järnvägsplan för Sydostlänken mellan Älmhult och Olofström. För att åtgärderna som Trafikverket planerar ska gå att genomföra behöver vissa ändringar göras i befintliga detaljplaner. Den ena ändringen rör ett antal bostadsfastigheter i kvarteret Mörner och Vega som ligger öster om järnvägen, direkt söder om väg 120. Utmed den del av Sydostlänken som går genom tätorten kommer en bullerskärm att uppföras och vid kvarteret Mörner och Vega ryms inte bullerskärmen inom området som idag är planlagt för järnvägsändamål. Här behöver några meter av den mark som idag är privatägd och är planlagt för bostadsändamål och parkering ändras. Ändringen medför att bostadsfastigheterna kommer bli något mindre och ny mark tillföras fastigheten Älmhult 8:3, som ägs av Trafikverket, detta så att bullerskärmen kan uppföras i sin helhet på Trafikverkets mark. Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Sa mmanträdesprotokoll 2026-09-01 Sidnummer, beslut 2(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott Den andra ändringen rör en befintlig passage för gående över järnvägsspåren, vid Östra Gölhultsvägen. När Sydostlänken byggs anses det inte längre lämpligt med en passage här och för att stänga den behöver egenskapsbestämmelsen ”x – mark tillgänglig för allmän gångtrafik” tas bort i detaljplanen. 1 Ändringen föreslås att genomföras genom att några delar av nu gällande detaljplaner upphävs. På dessa ytor kommer endast järnvägsplan att gälla. Resterande sträcka som berörs av Sydostlänkens järnvägsplan i Älmhult kräver inga detaljplaneändringar då de antingen är förenliga med befintlig detaljplan eller ligger utanför planlagt område. Detaljplanen anses vara förenlig med Översiktsplanen och ny detaljplan föreslås tas fram genom standardförfarande. Beslutsunderlag • Tjänsteskrivelse om upphävande av detaljplaner kopplade till Sydostlänkens utbyggnad i Älmhult, Älmhults kommun, med barnrättsbaserat beslutsunderlag, 2026-07-08 • Karta, Sydostlänken i Älmhult Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsens arbetsutskott kan besluta i enlighet med kommunledningsförvaltningens förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar så. _____ Beslutet skickas till (efter slutbehandling) Planeringsavdelningen Miljö- och byggnämnden Tekniska nämnden Trafikverket Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 2026-07-08 1(5) Kommunledningsförvaltning Kommunstyrelsen Malin Svensson malin.svensson1@almhult.se Tjänsteskrivelse om upphävande av detaljplaner kopplat till Sydostlänkens utbyggnad i Älmhult, Älmhults kommun Ärendenummer KS 2026/122 Sammanfattning av ärendet Trafikverket arbetar med att ta fram en ny järnvägsplan för Sydostlänken mellan Älmhult och Olofström. För att åtgärderna som Trafikverket planerar ska gå att genomföra behöver vissa ändringar göras i befintliga detaljplaner. Den ena ändringen rör ett antal bostadsfastigheter i kvarteret Mörner och Vega som ligger öster om järnvägen, direkt söder om väg 120. Utmed den del av Sydostlänken som går genom tätorten kommer en bullerskärm att uppföras och vid kvarteret Mörner och Vega ryms inte bullerskärmen inom området som idag är planlagt för järnvägsändamål. Här behöver några meter av den mark som idag är privatägd och är planlagt för bostadsändamål och parkering ändras. Ändringen medför att bostadsfastigheterna kommer bli något mindre och ny mark tillföras fastigheten Älmhult 8:3, som ägs av Trafikverket, detta så att bullerskärmen kan uppföras i sin helhet på Trafikverkets mark. Den andra ändringen rör en befintlig passage för gående över järnvägsspåren, vid Östra Gölhultsvägen. När Sydostlänken byggs anses det inte längre lämpligt med en passage här och för att stänga den behöver egenskapsbestämmelsen ”x – mark tillgänglig för allmän gångtrafik” tas bort i detaljplanen. 1 Ändringen föreslås att genomföras genom att några delar av nu gällande detaljplaner upphävs. På dessa ytor kommer endast järnvägsplan att gälla. Resterande sträcka som berörs av Sydostlänkens järnvägsplan i Älmhult kräver inga detaljplaneändringar då de antingen är förenliga med befintlig detaljplan eller ligger utanför planlagt område. Detaljplanen anses vara förenlig med Översiktsplanen och ny detaljplan föreslås tas fram genom standardförfarande. Beslutsnivå Kommunstyrelsen 1-3 Beslutsunderlag • Tjänsteskrivelse om upphävande av detaljplaner kopplade till Sydostlänkens utbyggnad i Älmhult, Älmhults kommun, med barnrättsbaserat beslutsunderlag, 2026-07-08 Tjänsteskrivelse 2026-07-08 2(5) • Karta, Sydostlänken i Älmhult Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att upprätta förslag till upphävande av detaljplan kopplat till Sydostlänkens utbyggnad i Älmhult, Älmhults kommun. 2. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att samråda förslag till upphävande av detaljplan kopplat till Sydostlänkens utbyggnad i Älmhult, Älmhults kommun enligt 5 kap 11 § Plan- och bygglagen. 3. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att låta granska förslag till upphävande av detaljplan kopplat till Sydostlänkens utbyggnad i Älmhult, Älmhults kommun, enligt 5 kap 18 § Plan- och bygglagen. Malin Svensson Susann Pettersson Planarkitekt Kommunchef Beslutet skickas till Planeringsavdelningen Miljö- och byggnämnden Tekniska nämnden Trafikverket Tjänsteskrivelse 2026-07-08 3(5) Barnrättsbaserat beslutsunderlag, fördjupad variant Prövning av barnets bästa Ärendenamn: KS 2026/122 Ansvarig: Malin Svensson Verksamhet: Kommunledningsförvaltningen Barn som berörs av detta beslut: Barn som bor i närområdet Datum: 2026-06-16 Datum Rätt till likvärdiga villkor, jämlikhet och förbud mot diskriminering (art. 2) Ger vi likvärdiga villkor för alla barn som berörs? Vilka riskerar att ”hamna utanför”? Gynnas vissa barn på andra barns bekostnad? Barnen berörs lika mycket eller lite av detaljplanen och ingen hamnar utanför. Barnets bästa (art. 3) Vad är bäst för barn enligt nationella riktlinjer, praxis i andra regioner, vår egen beprövade erfarenhet, enligt barn, enligt forskning, samt på kort och lång sikt? På vilket sätt har vi tagit hänsyn till barnets bästa i beslutet? I detta skede är det viktigt att följande beaktas vid fortsatt arbete med detaljplanen: • Säkra passager vid viktiga stråk där barn rör sig • Bullerdämpande åtgärder Rätt till goda förutsättningar för en optimal utveckling (art. 6) Hur påverkar beslutet barnets rätt till goda förutsättningar för en optimal utveckling? Har beslutet negativ påverkan på (vissa) barns förutsättningar för en optimal utveckling? Aktuellt beslut att ta fram en detaljplan hindrar inte barns förutsättningar till en optimal utveckling. Tjänsteskrivelse 2026-07-08 4(5) Rätt till delaktighet (art. 12) Vilka barn har vi involverat/vilka barn har vi inte involverat? Hur har de varit delaktiga? Om barn inte varit delaktiga, förklara varför? Ett framtagande av en detaljplan är en transparant process där allmänheten har möjlighet att ta del av förslaget vid minst 2 tillfällen, samråd och granskning. Denna process är svårtillgänglig för barn. För att ta beslut om en detaljplan ska upprättas eller inte anses att allmän forskning för vad som är barnets bästa är tillräckligt för att i detta skede bedöma vilken inverkan projektet kan ha på barn. Barnets åsikt kommer inte att ändra beslutet om en detaljplan ska upprättas inte, varför det inte känns meningsfullt att fråga något som de inte kan påverka. Vilka åsikter har de barn som berörs av beslutet lyfts fram och vilken vikt lägger vi vid barns uttryckta åsikter i beslutet? Andra rättigheter som berörs av detta beslut: Rätt till bästa uppnåeliga hälsa, likvärdig tillgång till hälso- och sjukvård (art. 23,24 och 39) Rätt till en trygg och säker uppväxt, skydd mot alla former av våld och övergrepp (art. 19,32-40) Rätt till utbildning (art. 28 och 29) Rätt till social trygghet och skälig levnadsstandard (art. 26 och 27) Rätt till vila, lek, kultur och fritid (art. 31) Rätt till information och demokratiska rättigheter (art. 12-17) Rättigheter som rör föräldraskap och omhändertagande (art. 5,9,18,20,21 och 25) x Rättigheter kopplade till fungerande samhällsservis och samhällsplanering (art. 12,24,26,31 m.fl.) Rättigheter för barn från minoritetsgrupper, barn på flykt samt barn i asylprocessen (art. 7,8,9,10,20,22 och 30) Beskriv hur de rättigheter som berör beslutet har beaktats: Samhällsbyggnad påverkar alla i vårt samhälle där vi har möjlighet att påverka själva grunden i stadens utformning, dvs. läge, placering, friytor, trafik, husvolymer etc. Alla rättigheter som berör barn måste beaktas i framtagandet av detaljplanen. Tjänsteskrivelse 2026-07-08 5(5) Under planprocessen kommer en bedömning att göras på hur rörelsefriheten och trafiksäkerheten i området kan förändras utifrån barnets bästa. Övrigt / Slutsatser / Rekommendationer Barnperspektivet och barnets bästa tas med i fortsatt arbete med detaljplanen. Särskilt fokus bör ligga på rörelsemönster och vilken påverkan barriäreffekter kan ha, samt buller från tågtrafik. KKaratar, ptlaanuppdrag för Älmhult 8:31 (Sydostlänken) i Älmhult Kartan visar var ändringar i befintliga detaljplaner behöver göras för att järnvägsplanen för Sydostlänken ska kunna antas och genomföras Bostadsfastigheter i kvarteret Mörner och Vega Sydostlänken Gångpassage stängs Esri Community Maps Contributors, Lantmäteriet, SDFI, Esri, TomTom, Garmin, GeoTechnologies, Inc, METI/NASA, USGS; Sources: Esri, Vantor, Airbus DS, USGS, NGA, NASA, CGIAR, N Robinson, NCEAS, NLS, OS, NMA, Geodatastyrelsen, Rijkswaterstaat, GSA, Geoland, FEMA, Intermap, and the GIS user community 1:6 000 0 30 60 90 120 150 180 210 240 270 300m Sa mmanträdesprotokoll 2026-09-01 Sidnummer, beslut 1(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 86 Information om återstående medel under kommunstyrelsen 2026 Ärendenummer KS 2026/138 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 1. Kommunstyrelsen noterar informationen och lägger den till handlingarna Beslutsnivå Kommunstyrelsen punkt 1 Sammanfattning av ärendet Återståendemedel under kommunstyrelsen: 1 300 tkr. Beslutsunderlag • Redovisning av återstående medel under kommunstyrelsen 2026-08-20 Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling Förslag på sammanträdet Eva Ballovarre (S) yrkar att kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen notera informationen och lägga den till handlingarna. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsens arbetsutskott kan besluta i enlighet med Eva Ballovarres (S) yrkande och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar så. _____ Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Uppföljning återstående medel KS Strategiska år 2026 Under kommunstyrelsen ("Finansen") år 2026 2026-08-27 Typ av beslut Anslag (text) Beslut Anslag (tkr) Kommentar Budgetpost Kommentar Budget 2026 KS KF 2025-11-24 § XX 2 300,0 Grundläggande budgetram år 2026 Aktivitet 9002 Inkl medel 1000 tkr till Kamprad 100 år, öronmärkt som strategiska, särskilt projekt (91233), bokas direkt på Finansen. ordinarie -1 000,0 Kamprad 100 år. KS 2026-05-12 § 76 -60,0 Årligt verksamhetsbidrag år 2026- OBS! Ta med även 2027-2028. Faktureras årligen från 2028 till Växande Älmhult. föreningen. Summa kvarvarande medel 1 240,0 Sa mmanträdesprotokoll 2026-09-01 Sidnummer, beslut 1(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 88 Sammanträdesplan för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och arbetsutskott år 2027 Ärendenummer KS 2026/110 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut till kommunstyrelsen: 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige anta sammanträdesplan för kommunfullmäktige 2027. 2. Kommunstyrelsen antar sammanträdesplan för kommunstyrelsen 2027. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar för egen del: 3. Anta sammanträdesplan för kommunstyrelsens arbetsutskott 2027. Beslutsnivå Kommunfullmäktige punkt 1 Kommunstyrelsen punkt 2 Kommunstyrelsens arbetsutskott punkt 3 Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås sammanträda följande dagar år 2027: Kommunstyrelsens Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige arbetsutskott 15 december 2026 12 januari 25 januari 26 januari 9 februari 22 februari 2 mars 16 mars 5 april 23 mars 6 april 26 april 4 maj 18 maj 31 maj 1 juni 15 juni 28 juni Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Sa mmanträdesprotokoll 2026-09-01 Sidnummer, beslut 2(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott 22 juni 17 augusti 30 augusti 2 september 14 september 27 september 28 september 12 oktober 25 oktober 19 oktober (budget) 26 oktober (budget) 2 november 16 november 29 november 16 november 30 november 13 december 14 december 18 januari 2028 31 januari 2028 Beslutsunderlag • Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2026-07-27 Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling Förslag på sammanträdet Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsens arbetsutskott kan besluta i enlighet med kommunledningsförvaltningens förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar så. _____ Beslutet skickas till (efter slutbehandling) För kännedom Samtliga nämnder och bolag Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 2026-07-27 1(2) Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Emma Majlöv-Modig emma.majlov-modig@almhult.se Tjänsteskrivelse om sammanträdesplan för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott 2027 Ärendenummer KS 2026/110 Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås sammanträda följande dagar år 2027: Kommunstyrelsens Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige arbetsutskott 15 december 2026 12 januari 25 januari 26 januari 9 februari 22 februari 2 mars 16 mars 5 april 23 mars 6 april 26 april 4 maj 18 maj 31 maj 1 juni 15 juni 28 juni 22 juni 17 augusti 30 augusti 2 september 14 september 27 september 28 september 12 oktober 25 oktober 19 oktober (budget) 26 oktober (budget) 2 november 16 november 29 november 16 november 30 november 13 december 14 december 18 januari 2028 31 januari 2028 Beslutsnivå Kommunfullmäktige punkt 1 Kommunstyrelsen punkt 2 Kommunstyrelsens arbetsutskott punkt 3 Beslutsunderlag • Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2026-07-27 Tjänsteskrivelse 2026-07-27 2(2) Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut till kommunstyrelsen: 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige anta sammanträdesplan för kommunfullmäktige 2027. 2. Kommunstyrelsen antar sammanträdesplan för kommunstyrelsen 2027. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar för egen del: 3. Anta sammanträdesplan för kommunstyrelsens arbetsutskott 2027. Emma Majlöv-Modig Susann Pettersson Kommunsekreterare Kommunchef Beslutet skickas till (efter slutbehandling) För kännedom Samtliga nämnder och bolag Sa mmanträdesprotokoll 2026-09-01 Sidnummer, beslut 1(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 89 Taxa för Vatten- och avlopp (VA) år 2027 Ärendenummer KS 2026/120 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta i enlighet med Tekniska nämndens beslut 2026-06-11, § 55, att höja VA-taxan i enlighet med tekniska förvaltningens förslag 2026-06-05. Beslutsnivå Kommunfullmäktige punkt 1 Sammanfattning av ärendet VA-huvudmannens rättigheter och skyldigheter är till huvuddelen reglerat i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. Avgifterna får bestämmas som anläggningsavgifter (engångsavgifter) och brukningsavgifter (periodiska avgifter). Avgifterna får inte överskrida kostnaderna för att ordna och driva den allmänna VA-anläggningen. Tekniska förvaltningen föreslår att taxan för brukningsavgiften för att använda kommunalt vatten och avlopp i Älmhults kommun höjs med 7 % jämfört med taxan år 2026. Höjningen behövs för att kunna fortsätta erbjuda en säker och hållbar vatten- och avloppstjänst till alla som har kommunalt vatten och avlopp. Beslutsunderlag • Tekniska nämndens beslut 2026-06-11, § 55 • Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2026-06-05 Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling Förslag på sammanträdet Eva Ballovarre (S) yrkar att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet med tekniska nämndens beslut 2026-06-11, § 55. Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Sa mmanträdesprotokoll 2026-09-01 Sidnummer, beslut 2(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsens arbetsutskott kan besluta i enlighet med Eva Ballovarres (S) yrkande och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar så. _____ Beslutet skickas till (efter slutbehandling) Tekniska nämnden VA-chef Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Sa mmanträdesprotokoll 2026-06-11 Sidnummer, beslut 1(2) Tekniska nämnden

§ 91 Pilotprojektet Hållbar hälsa för att minska korttidsfrånvaron Ärendenummer KS 2026/134 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 1. Kommunstyrelsen anslår 350 000 kronor för genomförande av pilotprojektet Hållbar Hälsa. 2. Bidraget finansieras genom kommunstyrelsens strategiska medel. Om externa medel beviljas minskar eller bortfaller behovet av strategiska medel i motsvarande omfattning. Beslutsnivå Kommunstyrelsen punkt 1-2 Sammanfattning av ärendet I kommunstyrelsens resultatmål anges att Älmhults kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som tar tillvara medarbetarnas kompetens och kontinuerligt arbetar för en god arbetsmiljö. Sjukfrånvaron ska minska och uppgå till högst 6 procent i kommunen. Eftersom socialförvaltningen har en av de högsta sjukfrånvaronivåerna avser kommunen att under hösten 2026 genomföra ett hälsofrämjande pilotprojektet Hållbar hälsa, med syftet att minska korttidssjukfrånvaron. Beslutsunderlag • Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2026-08-17 Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsens arbetsutskott kan besluta i enlighet med kommunledningsförvaltningens förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar så. _____ Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Sa mmanträdesprotokoll 2026-09-01 Sidnummer, beslut 2(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott Beslutet skickas till (efter slutbehandling) Ekonomiavdelningen HR avdelningen Socialförvaltningen Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 2026-08-17 1(3) Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Martina Elofsson martina.elofsson@almhult.se Tjänsteskrivelse om pilotprojektet Hållbar hälsa för att minska korttidsfrånvaron Ärendenummer KS 2026/134 Sammanfattning av ärendet I kommunstyrelsens resultatmål anges att Älmhults kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som tar tillvara medarbetarnas kompetens och kontinuerligt arbetar för en god arbetsmiljö. Sjukfrånvaron ska minska och uppgå till högst 6 procent i kommunen. Eftersom socialförvaltningen har en av de högsta sjukfrånvaronivåerna avser kommunen att under hösten 2026 genomföra ett hälsofrämjande pilotprojektet Hållbar hälsa, med syftet att minska korttidssjukfrånvaron. Beslutsnivå Kommunstyrelsen punkt 1-2 Beslutsunderlag • Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2026-08-17 Ärendeberedning Bakgrund I kommunstyrelsens resultatmål anges att Älmhults kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som tar tillvara medarbetarnas kompetens och arbetar för en god arbetsmiljö. Ett av målen är att sjukfrånvaron ska minska och uppgå till högst 6 procent. Under 2025 uppgick den totala sjukfrånvaron i Älmhults kommun till 7,4 procent, jämfört med 6,6 procent i Kronobergs län. Socialförvaltningen hade den högsta sjukfrånvaron av kommunens förvaltningar, med 9,1 procent. För att få en bättre förståelse för orsakerna till sjukfrånvaron har HR- avdelningen genomfört en fördjupad analys inom socialförvaltningen. Analysen visar att flera arbetsplatser har medarbetare med återkommande korttidssjukfrånvaro, definierad som sex eller fler sjukfrånvarotillfällen under en tolvmånadersperiod. Den höga korttidssjukfrånvaron påverkar verksamhetens kvalitet och kontinuitet negativt. Den medför också utmaningar när det gäller att rekrytera vikarier och säkerställa en stabil bemanning. Pilotprojektet Hållbar hälsa Tjänsteskrivelse 2026-08-17 2(3) För att minska korttidssjukfrånvaron och öka frisknärvaron inom socialförvaltningen föreslås pilotprojektet Hållbar hälsa. Projektets övergripande mål är att stärka medarbetarnas hälsa, arbetsförmåga och möjlighet att vara hållbart närvarande på arbetet över tid. • minska antalet korttidssjukfrånvarotillfällen, • öka frisknärvaron och den upplevda hälsan, • stärka kunskapen om faktorer som påverkar hälsa, återhämtning och arbetsförmåga, • ge medarbetarna verktyg för att utveckla hållbara levnadsvanor, samt • skapa bättre förutsättningar för verksamheten genom ökad kontinuitet och stabilare bemanning. Projektet syftar också till att stärka chefernas förmåga att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Genom ökad kunskap, erfarenhetsutbyte och stöd i ledarskapet ska cheferna få bättre förutsättningar att tidigt identifiera risker, förebygga ohälsa och främja en arbetsplats med hög frisknärvaro. Pilotprojektet genomförs i samverkan mellan socialförvaltningen, HR- avdelningen och företagshälsovården Arbetslivspartner under cirka sex månader hösten 2026. Genom individuella hälsokartläggningar, personliga handlingsplaner, gruppträffar för medarbetare och riktade insatser för chefer skapas ett samlat stöd för att uppnå projektets mål. Uppföljning och utvärdering Pilotprojektets framgång ska utvärderas genom att följa både kvantitativa och kvalitativa resultat före, under och efter genomförandet. Ekonomiska konsekvenser Pilotprojektet Hållbar hälsa omfattar 24 medarbetare och fem chefer och beräknas kosta cirka 350 tkr. Eftersom projektet saknar finansiering i ordinarie budget ansöks om strategiska medel. Extern finansiering kommer även att sökas från AFA Försäkring. Om externa medel beviljas minskar eller bortfaller behovet av strategiska medel i motsvarande omfattning. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen: 1. Kommunstyrelsen anslår 350 000 kronor för genomförande av pilotprojektet Hållbar Hälsa. 2. Bidraget finansieras genom kommunstyrelsens strategiska medel. Om externa medel beviljas minskar eller bortfaller behovet av strategiska medel i motsvarande omfattning. Tjänsteskrivelse 2026-08-17 3(3) Martina Elofsson Susann Pettersson HR-chef Kommunchef Beslutet skickas till (efter slutbehandling) Ekonomiavdelningen HR avdelningen Socialförvaltningen Sa mmanträdesprotokoll 2026-09-01 Sidnummer, beslut 1(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 92 Granskning av kompetensförsörjning inom äldreomsorgen från kommunrevisionen Ärendenummer KS 2026/108 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 1. Kommunstyrelsen överlämnar yttrande daterat 2026-08-14 som svar på kommunrevisionens granskning av kompetensförsörjning inom äldreomsorgen. Beslutsnivå Kommunstyrelsen punkt 1 Sammanfattning av ärendet Kommunrevisionen har givit Ernst and Young (EY) i uppdrag att genomföra en granskning av kompetensförsörjning inom äldreomsorgen. Syftet med granskningen är att bedöma om socialnämnden säkerställt en tillräcklig styrning och uppföljning av kompetensförsörjningsarbetet inom äldreomsorgen. Den sammanfattande bedömningen är att socialnämnden och kommunstyrelsen i allt väsentligt har etablerat styrning och uppföljning av kompetensförsörjningsarbetet inom äldreomsorgen, men att utveckling av arbetet i vissa avseenden kvarstår. Mot bakgrund av genomförd granskning rekommenderas socialnämnden att: 1. Genomföra analyser av verksamheternas långsiktiga kompetens- och bemanningsbehov. 2. Säkerställa att strategier och åtgärder baseras på genomförda analyser av kompetens- och bemanningsbehov. 3. I högre utsträckning basera kompetensutveckling på faktiska behov och identifierade kompetensgap. 4. Överväga att införa systemstöd som möjliggör analys av kompetens och behov på aggregerad nivå. Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Sa mmanträdesprotokoll 2026-09-01 Sidnummer, beslut 2(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunrevisionen efterfrågar socialnämndens och kommunstyrelsens skriftliga svar på bedömningarna enligt rapporten samt dess rekommendationer senast den 6 oktober 2026. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen lämnar detta yttrande som svar på kommunrevisionens granskning av kompetensförsörjning inom äldreomsorgen. Beslutsunderlag • Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2026-08-14 • Ernst and Youngs rapport ”Granskning av kompetensförsörjning inom äldreomsorgen”, 2026 • Kommunrevisionens missiv ” Granskning av kompetensförsörjning inom äldreomsorgen” daterat 2026-06-16 Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsens arbetsutskott kan besluta i enlighet med kommunledningsförvaltningens förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar så. _____ Beslutet skickas till (efter slutbehandling) För kännedom Kommunrevisionen Kommunfullmäktige Socialnämnden Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 2026-08-18 1(4) Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Martina Elofsson martina.elofsson@almhult.se Tjänsteskrivelse om Yttrande gällande granskning av kompetensförsörjning inom äldreomsorgen Ärendenummer KS 2026/108 Sammanfattning av ärendet Kommunrevisionen har givit Ernst and Young (EY) i uppdrag att genomföra en granskning av kompetensförsörjning inom äldreomsorgen. Syftet med granskningen är att bedöma om socialnämnden säkerställt en tillräcklig styrning och uppföljning av kompetensförsörjningsarbetet inom äldreomsorgen. Den sammanfattande bedömningen är att socialnämnden och kommunstyrelsen i allt väsentligt har etablerat styrning och uppföljning av kompetensförsörjningsarbetet inom äldreomsorgen, men att utveckling av arbetet i vissa avseenden kvarstår. Mot bakgrund av genomförd granskning rekommenderas socialnämnden att: 1. Genomföra analyser av verksamheternas långsiktiga kompetens- och bemanningsbehov. 2. Säkerställa att strategier och åtgärder baseras på genomförda analyser av kompetens- och bemanningsbehov. 3. I högre utsträckning basera kompetensutveckling på faktiska behov och identifierade kompetensgap. 4. Överväga att införa systemstöd som möjliggör analys av kompetens och behov på aggregerad nivå. Kommunrevisionen efterfrågar socialnämndens och kommunstyrelsens skriftliga svar på bedömningarna enligt rapporten samt dess rekommendationer senast den 6 oktober 2026. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen lämnar detta yttrande som svar på kommunrevisionens granskning av kompetensförsörjning inom äldreomsorgen. Beslutsnivå Kommunstyrelsen punkt 1 Beslutsunderlag • Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2026-08-14 • Ernst and Youngs rapport ”Granskning av kompetensförsörjning inom äldreomsorgen”, 2026 Tjänsteskrivelse 2026-08-18 2(4) • Kommunrevisionens missiv ” Granskning av kompetensförsörjning inom äldreomsorgen” daterat 2026-06-16 Ärendeberedning Syftet med den granskning som EY genomfört av kompetensförsörjning inom äldreomsorgen, på uppdrag av kommunrevisionen, var att bedöma om socialnämnden har säkerställt en tillräcklig styrning och uppföljning av kompetensförsörjningsarbetet inom äldreomsorgen. Revisionen bedömer att socialnämnden och kommunstyrelsen i allt väsentligt har etablerat styrning och uppföljning av kompetensförsörjningsarbetet inom äldreomsorgen. Bedömningen grundar sig på att det finns en av kommunfullmäktige beslutad kompetensförsörjningsplan med tillhörande aktivitetslistor och att arbetet utgår från SKR:s strategier för kompetensförsörjning. Vidare visar granskningen att det finns etablerade strukturer för uppföljning och rapportering genom årsredovisning, kvalitetsberättelse samt löpande rapportering enligt fastställt årshjul. Revisionen bedömer även att socialnämnden har en ändamålsenlig uppföljning och rapportering av arbetet med chefs- och kompetensförsörjning samt att återrapporteringen till kommunstyrelsen i huvudsak är tillräcklig på en övergripande nivå genom att kompetensförsörjningsfrågorna ingår i den samlade personaluppföljningen. Granskningen visar samtidigt att arbetet huvudsakligen bedrivits på en övergripande nivå och att analyser av verksamheternas långsiktiga kompetens- och bemanningsbehov behöver vidareutvecklas. Revisionen lyfter särskilt vikten av mer behovsbaserade analyser kopplade till den demografiska utvecklingen och de ökade volymerna inom äldreomsorgen. Bedömningen är därför att kompetensförsörjningsarbetet behöver utvecklas ytterligare inom vissa områden. Samtidigt konstateras att kommunen har påbörjat ett arbete för att stärka dessa delar. Kommunstyrelsen och socialnämnden har utifrån granskningen givits följande rekommendationer: 1. Genomföra analyser av verksamheternas långsiktiga kompetens- och bemanningsbehov. 2. Säkerställa att strategier och åtgärder baseras på genomförda analyser av kompetens- och bemanningsbehov. 3. I högre utsträckning basera kompetensutveckling på faktiska behov och identifierade kompetensgap. 4. Överväga att införa systemstöd som möjliggör analys av kompetens och behov på aggregerad nivå. Mot bakgrund av granskningens slutsatser kan kommunledningsförvaltningen notera att de utvecklingsområden som lyfts av revisionen ligger väl i linje med det arbete som bedrivs för att vidareutveckla verksamhetens kompetensförsörjning. Tjänsteskrivelse 2026-08-18 3(4) Rekommendationerna är nära sammanlänkade och utgår från behovet av stärkt analys som grund för strategiska prioriteringar, kompetensförsörjningsinsatser och kompetensutveckling. Kommunledningsförvaltingen har gått igenom rekommendationerna och lämnar följande förslag till svar på kommunrevisionens granskning av kompetensförsörjning inom äldreomsorgen: 1. Kommunstyrelsen delar revisionens bedömning att arbetet med långsiktiga analyser av kompetens- och bemanningsbehov behöver utvecklas. Kommunen arbetar i kvalitetssystemet Stratsys som är det planeringsverktyg som håller ihop och följer upp verksamheternas mål- och analysarbete. Det är ett pågående systematiskt arbete. 2. Kommunstyrelsen delar revisionens bedömning att genomförda analyser av kompetens- och bemanningsbehov på kommunövergripande nivå är tillräcklig men behöver omsättas mer konkret på förvaltningsnivå för att kunna mäta effekter på genomförda aktiviteter. 3. Kommunstyrelsen instämmer delvis i rekommendationen eftersom det redan finns arbetssätt för att identifiera och planera kompetens- utvecklingsbehov genom verksamheternas kompetensutvecklingsplaner, som tas fram och revideras årligen i ledningsgrupperna. Nämnden delar samtidigt rekommendationen att identifierade kompetensbehov och kompetensgap i ökad utsträckning ska användas som underlag vid planering av kompetensutvecklingsinsatser. 4. Kommunstyrelsen delar delvis behovet av ytterligare systemstöd. Idag finns information i flera olika system och i samband med den pågående upphandlingen av nytt HR system kommer det finnas nya möjligheter att få ett samlat grepp framledes. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen överlämnar yttrande daterat 2026-08-14 som svar på kommunrevisionens granskning av kompetensförsörjning inom äldreomsorgen. Martina Elofsson Susann Pettersson HR-chef Kommunchef Beslutet skickas till (efter slutbehandling) För kännedom Kommunrevisionen Tjänsteskrivelse 2026-08-18 4(4) Kommunfullmäktige Socialnämnden Granskningsrapport 2026 Genomförd på uppdrag av revisorerna Granskning av kompetensförsörjning inom äldreomsorgen Älmhults kommun 0NG2K-QNCWE-JW4XJ-FVQ4M-657O4-PUYGM :yek tnemucod oenneP Innehåll Sammanfattning ............................................................................................ 2 1. Inledning ............................................................................................... 3 1.1. Bakgrund ........................................................................................ 3 1.2. Syfte och revisionsfrågor .................................................................. 3 1.3. Genomförande och avgränsning ........................................................ 4 1.4. Bedömningsgrunder ......................................................................... 4 1.5. Revisionskriterier ............................................................................ 4 2. Granskningsresultat ............................................................................... 5 2.1. Organisation och styrning ................................................................. 5 2.2. Uppföljning och återrapportering....................................................... 9 3. Slutsats .............................................................................................. 11 4. Källförteckning .................................................................................... 13 5. Revisionskriterier ................................................................................ 14 Kommunallag (2017:725) ......................................................................... 14 Kommunfullmäktiges styrande dokument .................................................... 14 Socialnämndens reglemente ...................................................................... 15 Kommunstyrelsens reglemente .................................................................. 15 1 0NG2K-QNCWE-JW4XJ-FVQ4M-657O4-PUYGM :yek tnemucod oenneP Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Älmhults kommun genomfört en granskning av kompetensförsörjning inom äldreomsorgen. Granskningens syfte var att bedöma om socialnämnden säkerställt en tillräcklig styrning och uppföljning av kompetensförsörjningsarbetet inom äldreomsorgen. Granskningen har genomförts genom dokumentstudier och intervjuer. Den sammanfattande bedömningen är att socialnämnden och kommunstyrelsen i allt väsentligt har etablerat styrning och uppföljning av kompetensförsörjningsarbetet inom äldreomsorgen, men att utveckling av arbetet i vissa avseenden kvarstår. Bedömningen är att socialnämnden i låg utsträckning har utarbetat strategier för att säkerställa chefs- och kompetensförsörjningen. Bedömningen grundar sig på att det finns en av kommunfullmäktige beslutad kompetensförsörjningsplan med tillhörande aktivitetslistor. Det bedöms vara positivt att aktiviteterna utgår från SKR:s strategier för kompetensförsörjning. Samtidigt är bedömningen att strategierna i dagsläget i huvudsak är av övergripande och inriktande karaktär, och att de ännu inte omsatts i ett tillräckligt konkret och behovsbaserat arbete. Vid tidpunkt för granskningen saknas analyser av verksamheternas långsiktiga kompetens- och bemanningsbehov, särskilt i relation till de ökade volymerna inom äldreomsorgen. Detta bedöms vara en brist. Granskningen visar dock att det finns en plan för detta arbete framåt. Vidare är bedömningen att socialnämnden i allt väsentligt har säkerställt en ändamålsenlig uppföljning och rapportering av arbetet med chefs- och kompetensförsörjning. Bedömningen grundar sig på att det finns etablerade strukturer för uppföljning genom helårsuppföljning, årsredovisning, kvalitetsberättelse och löpande rapportering till nämnden enligt ett fastställt årshjul. Slutligen är bedömningen att socialnämnden i allt väsentligt ger en tillräcklig återrapportering till kommunstyrelsen på en övergripande nivå, då kompetensförsörjningsfrågor inkluderas i den samlade personaluppföljningen. Efter genomförd granskning rekommenderar vi socialnämnden att: (cid:127) Genomföra analyser av verksamheternas långsiktiga kompetens- och bemanningsbehov. (cid:127) Säkerställa att strategier och åtgärder baseras på genomförda analyser av kompetens- och bemanningsbehov. (cid:127) I högre utsträckning basera kompetensutveckling på faktiska behov och identifierade kompetensgap. (cid:127) Överväga att införa systemstöd som möjliggör analys av kompetens och behov på aggregerad nivå. 2 0NG2K-QNCWE-JW4XJ-FVQ4M-657O4-PUYGM :yek tnemucod oenneP 1. Inledning 1.1. Bakgrund Kompetensförsörjning är ett samlingsbegrepp för kompetensutveckling och personalförsörjning. Tillgången till rätt kompetens är en strategisk fråga för alla Sveriges kommuner då den påverkar möjligheten att leva upp till givna uppdrag och krav som ställs enligt lagstiftning. SKR presenterar i sin personalprognos för 2023–2033 att antalet anställda inom äldreomsorgen behöver öka med drygt 33 procent fram till 2033 till följd av demografiska förändringar. Samtidigt beräknas cirka 25 procent av dem som är anställda inom äldreomsorgen idag att ha gått i pension till 2033. Sammanfattningsvis kan de nya behoven inte enbart hanteras genom att rekrytera fler personer. SKR framhåller att kommunerna behöver förändra sina arbetssätt och ta tillvara och utveckla de befintliga medarbetarna för att minska behoven av fler anställda. Socialnämnden är enligt reglemente anställningsmyndighet för personal vid den egna förvaltningen. Nämnden har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt verksamhetsområde. Enligt kommunstyrelsens reglemente får styrelsen fatta beslut om strategiska personalfrågor rörande nämndernas verksamhet. Kommunrevisionen i Älmhult har utifrån en risk- och väsentlighetsanalys funnit det relevant att under 2026 granska kommunstyrelsens och socialnämndens arbete med kompetensförsörjning. 1.2. Syfte och revisionsfrågor Granskningens övergripande syfte har varit att bedöma om socialnämnden säkerställt en tillräcklig styrning och uppföljning av kompetensförsörjningsarbetet inom äldreomsorgen. Därutöver har kommunstyrelsen bedömts utifrån ansvar om strategiska personalfrågor. I granskningen har följande revisionsfrågor besvarats:  Har socialnämnden och ev. kommunstyrelsen utarbetat strategier för att säkerställa chefs- och kompetensförsörjningen? o Hur arbetar socialnämnden och kommunstyrelsen med att analysera det nuvarande och framtida behovet av olika chefer och kompetenser? o Hur ges medarbetare möjlighet att kompetensutveckla sig?  Har socialnämnden säkerställt en ändamålsenlig uppföljning och rapportering av arbetet med chefs- och kompetensförsörjning? o Hur följer socialnämnden upp insatser på området? o Vad visar uppföljningen? Kan effekt av insatserna påvisas? o Genomförs exit-samtal och dokumenteras dessa?  Ger socialnämnden tillräcklig återrapportering till kommunstyrelsen utifrån deras beslutanderätt i strategiska personalfrågor? 3 0NG2K-QNCWE-JW4XJ-FVQ4M-657O4-PUYGM :yek tnemucod oenneP 1.3. Genomförande och avgränsning Granskningen har genomförts mars-juni 2026. Granskningen avser socialnämnden i Älmhults kommun och är avgränsad till verksamheterna inom äldreomsorgen. Kommunstyrelsen granskas utifrån sitt ansvar enligt reglementets 4 § och 9 §. Granskningen har genomförts genom dokumentstudier och intervjuer med HR-chef, HR-specialist, socialchef och tillförordnad verksamhetschef för vård och omsorg. Se avsnitt 4 för en fullständig källförteckning. Samtliga intervjuade har fått möjlighet att sakkontrollera rapporten. 1.4. Bedömningsgrunder Vid bedömning av nämnder och kommunstyrelse tillämpar EY en fyrgradig skala. Skalan bygger vidare på bedömningsgrunder enligt SKR:s god revisionssed samt SKYREV:s normsamling, och syftar till att tydliggöra graden av uppfyllelse av ställda krav. Bedömningsstrukturen syftar även till att tydliggöra våra bedömningar samt skapa jämförbarhet och transparens. I tabellen nedan beskrivs bedömningsskalan och dess grunder. Tabell 1. Beskrivning av EY:s bedömningsskala och bedömningsgrunder Bedömningsskala Bedömningsgrund Ja Fullständig uppfyllelse av ställda krav. Ställda krav är i huvudsak uppfyllda, men det finns I allt väsentligt utvecklingsförmåga. Uppfyllelse av ställda krav är i ett begynnande I låg utsträckning stadium, eller saknar väsentligen struktur. Nej Avsaknad av uppfyllelse av ställda krav. 1.5. Revisionskriterier Granskningens bedömningar utgår från följande revisionskriterier. För att läsa mer om revisionskriterierna, se avsnitt 5.  Kommunallagen (2017:725)  Kommunfullmäktiges styrande dokument  Socialnämndens reglemente  Kommunstyrelsens reglemente 4 0NG2K-QNCWE-JW4XJ-FVQ4M-657O4-PUYGM :yek tnemucod oenneP 2. Granskningsresultat 2.1. Organisation och styrning Avsnittet inleds med en översiktlig beskrivning av organisationen. Avsnittet syftar vidare till att besvara revisionsfrågan om socialnämnden och kommunstyrelsen har utarbetat strategier för att säkerställa chefs- och kompetensförsörjningen. Därtill ska underfrågan om hur socialnämnden och kommunstyrelsen arbetar med att analysera det nuvarande och framtida behovet av olika chefer och kompetenser besvaras. Frågan om hur medarbetare ges möjlighet att kompetensutveckla sig ska också besvaras. 2.1.1. Organisation Enligt kommunstyrelsens reglemente får styrelsen besluta om strategiska personalfrågor. Kommunens HR-avdelning är organiserad under kommunledningsförvaltningen och har ett övergripande ansvar för det strategiska arbetet med kompetensförsörjning på central nivå. Avdelningen består av en enhet där tre HR-specialister och två systemförvaltare ingår, samt en löneenhet. HR- specialisterna arbetar riktat mot förvaltningarna, varav en är dedikerad till socialförvaltningen. Av intervjuer framkommer att HR-specialisten stöttar socialförvaltningen med rekryteringar, arbetsrättsliga ärenden, analys av nyckeltal m.m. I socialnämndens reglemente anges att socialnämnden är anställningsmyndighet för personal vid den egna förvaltningen. Nämnden ansvarar för personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt verksamhetsområde. Socialförvaltningen består av tre verksamhetsområden, varav vård och omsorg är ett. Verksamhetsområdet för vård och omsorg består av en verksamhetschef, 11 enhetschefer och 377 månadsanställda. Enhetscheferna ansvarar för rekrytering och kompetensförsörjning inom den egna enheten. Vid tidpunkt för granskningen finns det inte några vakanta tjänster inom verksamhetsområdet vård och omsorg. 2.1.2. Strategier och aktiviteter för kompetensförsörjning Kommunen har tre huvudprocesser (utbildnings- och arbetsmarknad, välfärd och samhällsutveckling) samt en stödprocess (personal). Tabellen nedan anger personalprocessen och dess tillhörande resultatmål och indikatorer. Tabell 2. Personalprocessen Personalprocess Resultatmål Nämnd Indikatorer Syftet är att ha Älmhults kommun ska vara Hela Det totala omdömet i välmående en attraktiv arbetsgivare kommunkoncernen medarbetarenkäten medarbetare vars som tillvaratar ska ligga på minst 80 kompetens tillvaratas medarbetarnas kompetens per förvaltning. och får möjlighet att och hela tiden arbetar för Antal medarbetare använda sin fulla en bättre arbetsmiljö. som arbetar heltid potential på bästa Förväntningarna på ska öka. sätt engagemang, professionalism och öppenhet ska spegla 5 0NG2K-QNCWE-JW4XJ-FVQ4M-657O4-PUYGM :yek tnemucod oenneP organisationen liksom Ökad användning av goda ledare och gott friskvårdsbidraget. ledarskap på alla nivåer. Sjukfrånvaro ska minska och vara högst 6 % i kommunen. Kommunfullmäktige har beslutat om en kompetensförsörjningsplan för åren 2024- 2028. Syftet med planen är att skapa en gemensam inriktning för hur kommunen som arbetsgivare ska arbeta med kompetensförsörjning. Enligt planen ska kommunens arbete utgå från SKR:s nio strategier för kompetensförsörjning1 samt ARUBA-modellen2. Kompetensförsörjningsplanen innehåller omvärldsanalyser, nuläge och utmaningar, lokala förutsättningar och personalstatistik (åldersfördelning per förvaltning och kommande pensionsavgångar). I planen beskrivs att en av de största rekryteringsutmaningarna inom kommunen är att säkerställa kvalificerad personal inom de yrken som omfattas av legitimationskrav, bland annat sjuksköterskor. Det finns en kommunövergripande aktivitetslista 2024-2028 som är kopplad till kompetensförsörjningsplanen och SKR:s nio strategier. Aktivitetslistan innehåller cirka 45 aktiviteter, uppdelade på respektive strategi. För respektive aktivitet anges syfte, när aktiviteten ska på börjas, status, om aktiviteten kräver budget/politiskt beslut samt ansvarig. Vissa aktiviteter är tilldelade HR, IT, kommunikation eller kommunledningsförvaltningen, medan andra är gemensamt ansvar för alla förvaltningar. Därtill finns aktiviteter som enbart är riktade till socialförvaltningen. Enligt listan ansvarar socialförvaltningen för följande aktiviteter:  Erbjuda sjuksköterskor att studera till specialistsjuksköterskor  Införa utbildningsplattformen Lingio3  Erbjuda praktikplatser  Hållbara scheman Enligt kompetensförsörjningsplanen ansvarar även varje förvaltning för att bryta ner fokusområdena till konkreta aktiviteter och arbeta med dem utifrån sina förutsättningar och verksamhetsbehov. Aktiviteterna ska ingå i och följas upp som en del av förvaltningarnas verksamhetsplanering. Vi har tagit del av socialförvaltningens aktivitetslista för 2024-2028. Listan har tagits fram av socialförvaltningens ledningsgrupp och samtliga enhetschefer. Enligt intervjuade har HR, inför framtagandet av listan, informerat socialförvaltningens ledningsgrupp om SKR:s strategier. Aktivitetslistan är, precis som den kommunövergripande, uppdelad med aktiviteter för varje strategi. För varje aktivitet anges när aktiviteten ska startas och vara klar samt om den kräver budget/politiskt beslut. 1 SKR:s nio strategier: stöd medarbetarnas utveckling, stärk ledarskapet, rekrytera bredare, utnyttja tekniken smart, använd kompetensen rätt, sök nya samarbeten, prioritera arbetsmiljöarbetet, öka heltidsarbetet och förläng arbetslivet. 2 Attrahera, Rekrytera, Utveckla, Behålla och Avsluta. 3 Lingio erbjuder bland annat språkutbildningar i yrkessvenska för olika yrkesroller. 6 0NG2K-QNCWE-JW4XJ-FVQ4M-657O4-PUYGM :yek tnemucod oenneP Nedan lyfts två exempel på aktiviteter ur socialförvaltningens aktivitetslista:  Kartläggning av kompetensbehov per verksamhetsområde  Integrera kompetensförsörjning i verksamhetsplanering, uppföljning och dialog mellan förvaltning och HR Aktiviteterna är förvaltningsövergripande och inte nedbrutna i indikatorer/mätetal. Av intervjuer framkommer att listan ska vara ett levande dokument, där nya aktiviteter kontinuerligt kan läggas till eller tas bort när de är slutförda. Vid intervju lyfts även andra exempel på aktiviteter som socialförvaltningen genomför inom kompetensförsörjningsområdet: äldreomsorgslyftet, jobb- och utbildningsmässor och ferieabetare. 2.1.3. Kompetensbehov och kompetensutveckling Socialnämndens patientsäkerhetsberättelse 2025 beskriver att en förutsättning för en säker vård är att det finns tillräckligt med personal som har adekvat kompetens och goda förutsättningar för att utföra sitt arbete. Det finns en övergripande kompetensutvecklingsplan för 2026 som gäller för medarbetare som arbetar inom vård och omsorg. Planen innehåller utbildningar, för vem utbildningen gäller, ansvar och kostnad. Nedan lyfts fem exempel på utbildningar:  Beslutsstödsutbildning o Årligen för nyanställda sjuksköterskor. Genomförs av lokal instruktör.  Basala hygienrutiner o All personal. Webbutbildning via kunskapsbanken.  Palliativ vård o Palliativa tematräffar för omvårdnadspersonal inom vård och omsorg i samarbete med ombud från hemtjänst. HSV utbildar.  Handledarutbildning o Vård- och omsorgscollege. Erbjuds vår och höst.  Diabetesutbildning för vårdbiträden o Via utbildad sjuksköterska i HSV. Kommunen använder systemet WinLas. I systemet finns en kompetensmodul där chefer har möjlighet att följa upp vilka medarbetare som har genomfört utbildningarna. Enligt uppgift går det även att följa upp hur många som har gått utbildningarna i Info Caption. I nämndens patientsäkerhetsberättelse 2025 framgår att elva vårdbiträden utbildades till undersköterskor via äldreomsorgslyftet 2025. En sjuksköterska vidareutbildades till distriktssjuksköterska via statsbidrag God och Nära vård. I patientsäkerhetsberättelsen framkommer även att det 2025 påbörjades ett arbete med att skapa ett metodrum för praktisk övning där medarbetare kan få utbildning i basal och specifik omvårdnad. Av intervju framkommer att kommunen deltar i ett ESF-projekt med andra kommuner kring ett ledarprogram för chefsförsörjning. Utöver detta erbjuder HR även fördjupningsutbildningar inom ledarskap. 7 0NG2K-QNCWE-JW4XJ-FVQ4M-657O4-PUYGM :yek tnemucod oenneP Som nämns i tidigare avsnitt ska socialförvaltningen, enligt aktivitetslistan, genomföra kartläggningar av kompetensbehov per verksamhetsområde. Syftet är att identifiera eventuella kompetensgap. Vid tidpunkt för granskningen har detta inte gjorts. Det saknas verktyg för att kunna sammanställa medarbetares kompetenser på aggregerad nivå, exempelvis samtliga medarbetare med delegering. Enligt uppgift pågår det ett arbete för att upphandla ett kompetensanalysverktyg, med särskilda krav på GAP-analysverktyg. Upphandlingen görs tillsammans med övriga kommuner i regionen och kompetensanalysverktyget förväntas kunna vara implementerat och i drift 1 januari 2028. Förvaltningens ambition är att genomföra kartläggningarna under 2026. Vid tidpunkt för granskningen används Power BI för att följa pensionsavgångar på kort och lång sikt kopplat till olika befattningar. Därtill finns uppgifter kring demografi i Statisticon. Kompetensbehov och utveckling för chefer och medarbetare diskuteras på individnivå i samband med medarbetardialoger. Vi har tagit del av mallar för medarbetardialog för medarbetare och chefer. I mallarna anges att medarbetarsamtalet är ett tillfälle att uttrycka tankar, idéer och önskemål framåt, bland annat kring kompetensutveckling. Enligt intervjuade följs medarbetares kompetensutveckling även upp i den årliga medarbetarenkäten. Enkäten innehåller påståenden kring arbetssituation, enhet/arbetsplats, närmsta chef och medarbetarsamtal. Se nedan tabell för två påståenden i medarbetarenkäten som berör kompetensutveckling samt resultatet för 2024 och 20254. Tabell 3. Resultat medarbetarenkät 2024 och 2025 (kompetensutveckling) Påstående Resultat 2025 Resultat 2024 (0-100) (0-100) Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete 77 74 Jag får möjlighet att växa på arbetet, exempelvis 67 Frågan är ny för genom utbildningar och/eller nya arbetsuppgifter 2025 2.1.4. Bedömning Vi bedömer att socialnämnden och kommunstyrelsen i låg utsträckning har utarbetat strategier för att säkerställa chefs- och kompetensförsörjningen. Bedömningen grundar sig på att det finns en av kommunfullmäktige beslutad kompetensförsörjningsplan med tillhörande aktivitetslistor. Det är positivt att aktiviteterna utgår från SKR:s strategier för kompetensförsörjning. Samtidigt bedömer vi att strategierna i dagsläget i huvudsak är av övergripande och inriktande karaktär, och att de ännu inte omsatts i ett tillräckligt konkret och behovsbaserat arbete. Vi noterar att kommunen på en övergripande nivå har genomfört analyser som innefattar omvärldsanalys av arbetsmarknaden, kartläggning av personalstruktur samt identifiering av strategiska fokusområden, samt uppföljning av pensionsavgånger i Power BI. Däremot saknas analyser av verksamheternas 4 Svarsfrekvens: 80 % (452 svar). 8 0NG2K-QNCWE-JW4XJ-FVQ4M-657O4-PUYGM :yek tnemucod oenneP långsiktiga kompetens- och bemanningsbehov, särskilt i relation till de ökade volymerna inom äldreomsorgen. Detta är enligt vår bedömning en brist. Vi noterar att det finns en plan för detta arbete framåt och att det finns en aktivitet kopplat till kompetenskartläggning i nämndens aktivitetslista. Vi bedömer vidare att medarbetares möjlighet till kompetensutveckling följs genom den årliga medarbetardialogen som också inkluderar individuella utbildningsplaner. Uppföljning av specifika kompetenser kan idag göras på individnivå men ej på aggregerad nivå, vilket vi bedömer som en brist. Vi bedömer vidare att (cid:0)kompetensutvecklingen i begränsad utsträckning kopplas till identifierade kompetensgap och att det saknas systematik för att säkerställa att kompetensutvecklingsinsatser utgår från verksamhetens behov. Vi bedömer slutligen att det saknas verktyg för att identifiera kompetensgap på verksamhetsnivå och delar verksamhetens bedömning att ett mer ändamålsenligt systemstöd kan bidra till att stärka arbetet med att följa upp och kartlägga kompetens på aggregerad nivå. 2.2. Uppföljning och återrapportering Avsnittet syftar till att besvara revisionsfrågan om socialnämnden säkerställt en ändamålsenlig uppföljning och rapportering av arbetet med chefs- och kompetensförsörjning samt tillhörande underfrågor. Därtill ska revisionsfrågan besvara om nämnden ger tillräcklig återrapportering till kommunstyrelsen utifrån deras beslutanderätt i strategiska personalfrågor. 2.2.1. Uppföljning och återrapportering till socialnämnden och kommunstyrelsen Vi har tagit del av helårsuppföljning för socialförvaltningen 2025. Uppföljningen innehåller uppföljning av de fyra resultatmålen genom statistikuppföljning (personalstatistik såsom antal anställda och åldersstruktur, sjukstatistik, antal arbetsskador och tillbud, nyttjandegrad av friskvårdsbidrag och omdömet i medarbetarenkäten). Det framgår ingen samlad bedömning av resultatmålen. Av intervju framkommer att HR-specialisten som arbetar riktat mot socialförvaltningen och förvaltningschef föredrar ärenden i socialnämnden cirka fyra gånger per år. Uppföljning och återrapportering följer ett årshjul som anger att uppföljning av arbetsmiljöfrågor och arbetsskador ska genomföras var fjärde månad, och att all personalstatistik inklusive pensionsavgångar ska följas årligen. I årsredovisningen följs personalförhållanden och kompetensförsörjning upp genom nyckeltal och utvärdering av måluppfyllelse. 2.2.2. Uppföljning av aktiviteter Som nämns i avsnitt 2.1.2 ska aktiviteter kopplat till kompetensförsörjning ingå i och följas upp som en del av förvaltningarnas verksamhetsplanering. I patientsäkerhetsberättelsen följer socialnämnden upp kompetensförsörjning utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv, där fokus ligger på hur kompetens, bemanning och arbetssätt påverkar vårdens kvalitet och säkerhet. 9 0NG2K-QNCWE-JW4XJ-FVQ4M-657O4-PUYGM :yek tnemucod oenneP Vi noterar att genomförda aktiviteter plockas bort ur aktivitetslistan när de är genomförda. Uppföljning av dessa aktiviteter presenteras inte i aktivitetslistan. 2.2.3. Medarbetarenkät Som nämns i avsnitt 2.1.3 genomför kommunen årligen en medarbetarundersökning. Det kommunövergripande målet är att det totala omdömet i medarbetarenkäten ska ligga på minst 80 (på skalan 0-100) per förvaltning. Socialnämndens resultat 2025 uppgick till 75, vilket är högre än resultatet 2024 (70) men lägre än det kommungemensamma målet. 2.2.4. Exitsamtal Av intervjuer framgår att medarbetare som avslutar sin tjänst erbjuds exitsamtal, oftast med närmaste chef. Det finns en mall för exitsamtal. Dessa dokumenteras enligt uppgift i personalsystemet Novi. Det är chefens ansvar att dokumentera exitsamtalen. Det finns även en digital exitenkät som skickas ut vid avslut av anställning. Resultaten av enkäten sammanställs och följs upp på övergripande nivå. 2.2.5. Bedömning Vi bedömer att socialnämnden i allt väsentligt har säkerställt en ändamålsenlig uppföljning och rapportering av arbetet med chefs- och kompetensförsörjning. Bedömningen grundar sig på att det finns etablerade strukturer för uppföljning genom helårsuppföljning, årsredovisning, kvalitetsberättelse och löpande rapportering till nämnden enligt ett fastställt årshjul. Vi noterar att genomförda aktiviteter till viss del följs upp i nämndens kvalitetsberättelse, men då information om genomförda aktiviteter saknas i aktivitetslistan är det ej möjligt att bedöma om samtliga aktiviteter följs upp. Vi noterar vidare att aktivitetslistan saknar indikatorer vilket försvårar möjligheten att mäta måluppfyllelse och att bedöma i vilken utsträckning vidtagna åtgärder får önskad effekt. Vi noterar vidare att uppföljning av insatser inom kompetensförsörjning sker genom bland annat patientsäkerhetsberättelsen och medarbetarenkäten. Uppföljningen ger en bild av genomförda aktiviteter och identifierade behov, vilket är positivt. Vi bedömer dock att uppföljningen i låg utsträckning fokuserar på effekter av genomförda åtgärder. Granskningen visar att exitsamtal genomförs och dokumenteras enligt en mall i systemet Novi. Vi bedömer slutligen att socialnämnden i allt väsentligt ger en tillräcklig återrapportering till kommunstyrelsen på en övergripande nivå, då kompetensförsörjningsfrågor inkluderas i den samlade personaluppföljningen. 10 0NG2K-QNCWE-JW4XJ-FVQ4M-657O4-PUYGM :yek tnemucod oenneP 3. Slutsats Vår sammanfattande bedömning är att socialnämnden och kommunstyrelsen i allt väsentligt har etablerat styrning och uppföljning av kompetensförsörjningsarbetet inom äldreomsorgen, men att utvecklig av arbetet i vissa avseenden kvarstår. Det är positivt att det finns en beslutad kompetensförsörjningsplan med tillhörande aktiviteter samt att uppföljning till stor del sker systematiskt. Samtidigt bedömer vi att arbetet i låg utsträckning grundar sig i faktiska behov, då systematisk kartläggning av kompetensbehov och uppföljning av effekter av genomförda insatser saknas. Vidare begränsar avsaknaden av ändamålsenliga systemstöd möjligheten att arbeta strategiskt och samlat med kompetensförsörjningsfrågan. För att stärka arbetet bedömer vi att det krävs en tydligare koppling mellan behov, insatser och resultat, samt en mer systematisk uppföljning och analys på såväl verksamhetsnivå som övergripande nivå. Revisionsfråga Svar (cid:127) Har socialnämnden och ev. Vi bedömer att socialnämnden i låg kommunstyrelsen utarbetat utsträckning utarbetat strategier för att strategier för att säkerställa säkerställa chefs- och chefs- och kompetensförsörjningen. kompetensförsörjningen? o Vid tidpunkt för granskningen o Hur arbetar genomförs inga långsiktiga socialnämnden och behovsanalyser. kommunstyrelsen med o Medarbetares kompetensutveckling att analysera det följs kontinuerligt genom nuvarande och framtida medarbetardialoger och individuella utbildningsplaner. Medarbetare ges behovet av olika chefer bland annat möjlighet att och kompetenser? kompetensutveckla sig genom o Hur ges medarbetare äldreomsorgslyftet. möjlighet att kompetensutveckla sig? Vi bedömer att socialnämnden i allt väsentligt har säkerställt en ändamålsenlig (cid:127) Har socialnämnden säkerställt uppföljning och rapportering av arbetet med en ändamålsenlig uppföljning chefs- och kompetensförsörjning. och rapportering av arbetet med o Socialnämnden har etablerade chefs- och rutiner för uppföljning och kompetensförsörjning? återrapportering på området. o Hur följer o Vi bedömer att uppföljningen främst socialnämnden upp visar på genomförda aktiviteter och insatser på området? identifierade behov och i låg o Vad visar uppföljningen? utsträckning på effekter av genomförda åtgärder. Kan effekt av insatserna o Exit-samtal genomförs. Det finns en påvisas? mall för samtalen och dessa ska dokumenteras i systemet Novi. 11 0NG2K-QNCWE-JW4XJ-FVQ4M-657O4-PUYGM :yek tnemucod oenneP o Genomförs exit-samtal och dokumenteras dessa? (cid:127) Ger socialnämnden tillräcklig återrapportering till Vi bedömer att socialnämnden i allt kommunstyrelsen utifrån deras väsentligt ger en tillräcklig återrapportering beslutanderätt i strategiska till kommunstyrelsen. personalfrågor? Efter genomförd granskning rekommenderar vi socialnämnden att: (cid:127) Genomföra analyser av verksamheternas långsiktiga kompetens- och bemanningsbehov. (cid:127) Säkerställa att strategier och åtgärder baseras på genomförda analyser av kompetens- och bemanningsbehov. (cid:127) I högre utsträckning basera kompetensutveckling på faktiska behov och identifierade kompetensgap. (cid:127) Överväga att införa systemstöd som möjliggör analys av kompetens och behov på aggregerad nivå. Linnéa Johansson Tilda Nilsson Verksamhetsrevisor, EY Verksamhetsrevisor, EY 12 0NG2K-QNCWE-JW4XJ-FVQ4M-657O4-PUYGM :yek tnemucod oenneP 4. Källförteckning Intervjuade funktioner  HR-chef  HR-specialist  Socialchef  Tillförordnad verksamhetschef vård och omsorg Analyserade dokument Kommunövergripande  Kompetensförsörjningsplan 2024-2028  Aktivitetslista kompetensförsörjningsplan  Rutin – chefsrekrytering  Rutin – rekrytering Socialnämnden  Aktivitetslista kompetensförsörjningsplan  Vård och omsorg kompetensutvecklingsplan  Internkontrollplan 2025  Uppföljning intern kontroll 2025  Internkontrollplan 2026  Helårsuppföljning 2025  Kvalitetsberättelse 2024  Patientsäkerhetsberättelse 2025  Verksamhetsplan 2026  Mall avgångssamtal  Resultat medarbetarundersökning 2025 13 0NG2K-QNCWE-JW4XJ-FVQ4M-657O4-PUYGM :yek tnemucod oenneP 5. Revisionskriterier Kommunallag (2017:725) Det är enligt 6 kap. 1 § styrelsens uppgift att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnder. Kommunstyrelsen ska, enligt 6 kap. 2 §, uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunallagens 6 kap 6 § anger att nämnderna inom sitt ansvarsområde ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med Kommunfullmäktiges mål och riktlinjer, samt i enlighet med lagar och författningar som gäller för verksamheten. Kommunfullmäktiges styrande dokument Budget 2026 Kommunfullmäktige har i budget 2026 beslutat om följande mål: Kommunen har tre huvudprocesser (utbildnings- och arbetsmarknad, välfärd och samhällsutveckling) samt en stödprocess (personal). Tabellen nedan anger personalprocessen och dess tillhörande resultatmål och indikatorer. Tabell 1. Personalprocessen Personalprocess Resultatmål Nämnd Indikatorer Syftet är att ha Älmhults kommun ska vara Hela Det totala omdömet i välmående en attraktiv arbetsgivare kommunkoncernen medarbetarenkäten medarbetare vars som tillvaratar ska ligga på minst 80 kompetens tillvaratas medarbetarnas kompetens per förvaltning. och får möjlighet att och hela tiden arbetar för Antal medarbetare använda sin fulla en bättre arbetsmiljö. som arbetar heltid potential på bästa Förväntningarna på ska öka. sätt engagemang, professionalism och Ökad användning av öppenhet ska spegla friskvårdsbidraget. organisationen liksom Sjukfrånvaro ska goda ledare och gott minska och vara ledarskap på alla nivåer. högst 6 % i kommunen. Kompetensförsörjningsplan 2024-2028 Kommunfullmäktige har beslutat om kompetensförsörjningsplan för åren 2024- 2028. Syftet med planen är att skapa en gemensam inriktning för hur kommunen som arbetsgivare ska arbeta med kompetensförsörjning. Enligt planen ska kommunens arbete utgå från SKR:s nio strategier för kompetensförsörjning5 samt ARUBA-modellen 5 SKR:s nio strategier: stöd medarbetarnas utveckling, stärk ledarskapet, rekrytera bredare, utnyttja tekniken smart, använd kompetensen rätt, sök nya samarbeten, prioritera arbetsmiljöarbetet, öka heltidsarbetet och förläng arbetslivet. 14 0NG2K-QNCWE-JW4XJ-FVQ4M-657O4-PUYGM :yek tnemucod oenneP Socialnämndens reglemente Reglementet är fastställt av kommunfullmäktige 2025-12-15. Enligt reglementet är socialnämnden anställningsmyndighet för personal vid den egna förvaltningen. Nämnden har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt verksamhetsområde. Kommunstyrelsens reglemente Reglementet är fastställt av kommunfullmäktige 2025-12-15. Enligt reglementet får styrelsen fatta beslut om strategiska personalfrågor rörande nämndernas verksamhet. 15 0NG2K-QNCWE-JW4XJ-FVQ4M-657O4-PUYGM :yek tnemucod oenneP Revisorerna Missiv 2 026-06-16 Till: Kommunstyrelsen och Socialnämnden För kännedom till: Kommunfullmäktige Granskning av kompetensförsörjning inom äldreomsorgen Revisorerna har med stöd av EY granskat om socialnämnden har säkerställt en tillräcklig styrning och uppföljning av kompetensförsörjningsarbetet inom äldreomsorgen. Den sammanfattande bedömningen är att socialnämnden och kommunstyrelsen i allt väsentligt har etablerat styrning och uppföljning av kompetensförsörjningsarbetet inom äldreomsorgen, men att utveckling av arbetet i vissa avseenden kvarstår. Bedömningen är att socialnämnden i låg utsträckning har utarbetat strategier för att säkerställa chefs- och kompetensförsörjningen. Bedömningen grundar sig på att det finns en av kommunfullmäktige beslutad kompetensförsörjningsplan med tillhörande aktivitetslistor. Det är positivt att aktiviteterna utgår från SKR:s strategier för kompetensförsörjning. Samtidigt är bedömningen att strategierna i dagsläget i huvudsak är av övergripande och inriktande karaktär, och att de ännu inte omsatts i ett tillräckligt konkret och behovsbaserat arbete. Vid tidpunkt för granskningen saknas analyser av verksamheternas långsiktiga kompetens- och bemanningsbehov, särskilt i relation till de ökade volymerna inom äldreomsorgen. Detta bedöms vara en brist. Granskningen visar dock att det finns en plan för detta arbete framåt och att det finns en aktivitet kopplat till kompetenskartläggning i socialnämndens aktivitetslista. Vidare är bedömningen att socialnämnden i allt väsentligt har säkerställt en ändamålsenlig uppföljning och rapportering av arbetet med chefs- och kompetensförsörjning. Bedömningen grundar sig på att det finns etablerade strukturer för uppföljning genom helårsuppföljning, årsredovisning, kvalitetsberättelse och löpande rapportering till nämnden enligt ett fastställt årshjul. Slutligen är bedömningen att socialnämnden i allt väsentligt ger en tillräcklig återrapportering till kommunstyrelsen på en övergripande nivå, då kompetensförsörjningsfrågor inkluderas i den samlade personaluppföljningen. Mot bakgrund av genomförd granskning rekommenderas socialnämnden att: • Genomföra analyser av verksamheternas långsiktiga kompetens- och bemanningsbehov. • Säkerställa att strategier och åtgärder baseras på genomförda analyser av kompetens- och bemanningsbehov. • I högre utsträckning basera kompetensutveckling på faktiska behov och identifierade kompetensgap. O3CCU-KQGCK-Z2RLH-ZWBXR-L0LZN-KLKUZ :yek tnemucod oenneP Revisorerna Missiv 2 026-06-16 • Överväga att införa systemstöd som möjliggör analys av kompetens och behov på aggregerad nivå. Revisorerna har godkänt rapporten och önskar socialnämndens och kommunstyrelsens skriftliga svar på bedömningarna enligt rapporten samt dess rekommendationer senast den 6 oktober 2026. För Älmhults revisorer, Tommy Lövquist Revisionens vice ordförande Bilaga: Granskning av kompetensförsörjning inom äldreomsorgen O3CCU-KQGCK-Z2RLH-ZWBXR-L0LZN-KLKUZ :yek tnemucod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." TOMMY LÖVQUIST Undertecknare Serienummer: 43a447c884e898[…]7f9df786997d3 IP: 90.231.xxx.xxx 2026-06-16 12:33:41 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. O3CCU-KQGCK-Z2RLH-ZWBXR-L0LZN-KLKUZ :lekcyntnemukod oenneP Sa mmanträdesprotokoll 2026-09-01 Sidnummer, beslut 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 93 Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning Ärendenummer KS 2026/109 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 1. Kommunstyrelsen antar förslag till revidering av delegationsordning för kommunstyrelsen, daterad 2026-09-01. Beslutsnivå Kommunstyrelsen punkt 1 Sammanfattning av ärendet Kanslienheten har gjort en översyn av samtliga nämnders delegationsordningar. Detta för att harmonisera delegationsordningarna. De inledande texterna i delegationsordningarna har ändrats så att de till största möjliga mån är lika. Delegationsordningarna har innehållit text från styrdokumentet ”Policy för Delegering”. Ändringarna som gjorts är att text som finns i policyn har tagits bort från delegationsordningarna och ersatts med hänvisningar till policyn i relevanta delar. Arbetsordning för utskott har tagits bort från delegationsordningarna och ersatts av Del 2 i styrdokument ”Arbetsordning för styrelse och nämnder” Beslutsunderlag ”Tabeller från kommunstyrelsens delegationsordning med markerade ändringar” visar de ändringar som är föreslagna. Beslutsunderlag ”Förslag till revidering av delegationsordning för kommunstyrelsen” är den färdiga versionen av förslaget, utan markerade ändringar. Ett redaktionellt fel har ändrats i förslag till revidering av delegationsordningen. Punkt 2.13 finns under både allmänna ärenden och ekonomiska ärenden. Punkten har således tagits bort från den allmänna delen av delegationsordningen. Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Sa mmanträdesprotokoll 2026-09-01 Sidnummer, beslut 2(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott Beslutsunderlag • Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2026-07-28 • Förslag till revidering av delegationsordning för kommunstyrelsen, daterad 2026-09-01 • Tabeller från kommunstyrelsens delegationsordning med markerade ändringar, daterad 2026-09-01 • Fastställd kommunstyrelsens delegationsordning samt arbetsordning för kommunstyrelsens arbetsutskott, daterad 2025-06-24 Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling Förslag på sammanträdet Gusten Mårtensson (C) yrkar att kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen anta revidering av delegationsordning med följande tillägg: ”2.14 Beslut om att på kommunens ingå förlikning, träffa uppgörelse eller på annat sätt slutligt reglera tvist avseende entreprenader, avtal, skadestånd eller andra civilrättsliga anspråk. Delegat ska delas upp till förvaltningschef upp till sex prisbasbelopp och kommunstyrelsens arbetsutskott från 7-49 prisbasbelopp. Under ”Notering” ska följande skrivas in: Ärenden som överstiger 50 prisbasbelopp eller som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt ska avgöras av kommunstyrelsen.” Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsens arbetsutskott kan besluta i enlighet med Gusten Mårtenssons (C) yrkande och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar så. _____ Beslutet skickas till (efter slutbehandling) Samtliga avdelningar på kommunledningsförvaltningen Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 2026-07-28 1(2) Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Emma Majlöv-Modig emma.majlov-modig@almhult.se Tjänsteskrivelse om revidering av kommunstyrelsens delegationsordning Ärendenummer KS 2026/109 Sammanfattning av ärendet Kanslienheten har gjort en översyn av samtliga nämnders delegationsordningar. Detta för att harmonisera delegationsordningarna. De inledande texterna i delegationsordningarna har ändrats så att de till största möjliga mån är lika. Delegationsordningarna har innehållit text från styrdokumentet ”Policy för Delegering”. Ändringarna som gjorts är att text som finns i policyn har tagits bort från delegationsordningarna och ersatts med hänvisningar till policyn i relevanta delar. Arbetsordning för utskott har tagits bort från delegationsordningarna och ersatts av Del 2 i styrdokument ”Arbetsordning för styrelse och nämnder” Beslutsunderlag ”Tabeller från kommunstyrelsens delegationsordning med markerade ändringar” visar de ändringar som är föreslagna. Beslutsunderlag ”Förslag till revidering av delegationsordning för kommunstyrelsen” är den färdiga versionen av förslaget, utan markerade ändringar. Beslutsnivå Kommunstyrelsen punkt 1 Beslutsunderlag • Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2026-07-28 • Förslag till revidering av delegationsordning för kommunstyrelsen, daterad 2026-07-28 • Tabeller från kommunstyrelsens delegationsordning med markerade ändringar, daterad 2026-07-28 • Fastställd kommunstyrelsens delegationsordning samt arbetsordning för kommunstyrelsens arbetsutskott, daterad 2025-06-24 Tjänsteskrivelse 2026-07-28 2(2) Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen antar förslag till revidering av delegationsordning för kommunstyrelsen, daterad 2026-07-28. Emma Majlöv-Modig Susann Pettersson Kanslichef Kommunchef Beslutet skickas till (efter slutbehandling) Samtliga avdelningar på kommunledningsförvaltningen Delegationsordning för Kommunstyrelsen 2026-09-01 1(29) Kommunstyrelsen Delegationsordning för Kommunstyrelsen Ärendenummer KS 2026/109 Dokumentinformation Fastställt av Kommunstyrelsen, 2026-09-15 ev referens (ex §) Gäller från och med 2026-09-15 Implementeras av Kommunledningsförvaltningen Ersätter Kommunstyrelsens delegationsordning samt arbetsordning för kommunstyrelsens arbetsutskott, fastställd 2026-09-16, § 134 Framtaget av Kanslienheten Delegationsordning för Kommunstyrelsen 2026-09-01 2(29) Innehåll Dokumentinformation .............................................................................................................1 Förkortningar ...........................................................................................................................3 1. Delegationsordning ...........................................................................................................4 1.1. Vidaredelegation ..........................................................................................................4 1.2. Jäv .................................................................................................................................4 1.3. Anmälan av delegationsbeslut .....................................................................................5 1.4. Överklagande av delegationsbeslut .............................................................................5 2. Delegerade ärendetyper ...................................................................................................6 2.1. 1. Allmänna ärenden ....................................................................................................6 2.2. 2. Ekonomiska ärenden ..............................................................................................11 2.3. 3. HR- ärenden ............................................................................................................15 2.4. 4. Upphandlingsärenden ............................................................................................21 2.5. 5. Samhällsbyggnadsärenden .....................................................................................23 2.6. 6. Kris- och beredskapsärenden .................................................................................27 2.7. 7. Säkerhetskyddsärenden .........................................................................................28 2.8. 8. Dataskyddsärenden ................................................................................................29 Delegationsordning för Kommunstyrelsen 2026-09-01 3(29) Förkortningar Förkortning Förklaring AFS Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete FBL Fastighetsbildningslag (1970:988) FL Förvaltningslagen (2017:900) GDPR General Data Protection Regulation (dataskyddsförordningen) KL Kommunallagen (2017:725) JB Jordabalk (1970:994) LEH Lag om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) LOS Lag om skydd mot olyckor (2003:778) LOU Lag om offentlig upphandling (2016:1145) LUF Lag om upphandling inom försörjningssektorn (2016:1146) MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet (1976:580) OSL Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) PBL Plan och bygglagen (2010:900) PBB Prisbasbelopp Delegationsordning för Kommunstyrelsen 2026-09-01 4(29) 1. Delegationsordning De beslut som fattas på delegation sker på kommunstyrelsens vägnar och det är kommunstyrelsen som är juridiskt ansvarig för de beslut som fattas av någon annan genom delegation. En nämnd får enligt kommunallagen delegera åt presidiet, ett utskott, en ledamot, ersättare eller anställd att besluta på kommunstyrelsens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Kommunfullmäktige har 2019-11-25, § 199, fastställt Policy för delegering. Bestämmelserna i kommunallagen och policyn ligger till grund för denna delegationsordnings övergripande struktur. Följande bestämmelser finns i Policyn för delegering: • När beslutsrätt kan delegeras • Till vem beslutsrätt kan delegeras • Beslut som inte får delegeras • Delegeringsbeslut och ren verkställighet • Delegering av beslut – delegeringsordning • Beslutsfattande • Brådskande ärenden • Anmälan och anslag av beslut • Dokumentering av delegeringsbeslut • Ersättare för delegat • Principer för delegering • Undertecknande av handlingar 1.1. Vidaredelegation Vidaredelegation av beslutsrätt från kommunstyrelsen är enligt denna delegationsordning inte tillåten. 1.2. Jäv Delegat får inte fatta beslut i eller delta i handläggningen av ärenden där hen är jävig. I sådana fall ska delegaten överlämna ärendet till annan delegat, överordnad delegat eller kommunstyrelsen. Enligt kommunallagen 6 kap. 28 § är en förtroendevald eller en anställd hos kommunen jävig om: • saken angår delegaten själv eller dennes make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för den förtroendevalde själv eller någon närstående, Delegationsordning för Kommunstyrelsen 2026-09-01 5(29) • hen eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång, • ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som hen själv är knuten till, • hen har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller • det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för hens opartiskhet i ärendet. 1.3. Anmälan av delegationsbeslut Alla delegationsbeslut ska dokumenteras/protokollföras och anmälas till kommunstyrelsen snarast. Kommunstyrelsen har inte rätt, att i samband med anmälan, göra ändringar i besluten. 1.4. Överklagande av delegationsbeslut Delegationsbeslut överklagas enligt samma regler och på samma sätt som vanliga nämndbeslut. För beslut som får överklagas enligt förvaltningslagen (myndighetsutövning mot enskild med mera) eller speciallagstiftning ska skriftligt överklagande vanligen ha kommit in inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Undantag finns dock – överklagande av tilldelning av kontrakt enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling och andra lagar på upphandlingsområdet måste i regel göras inom 10 dagar efter tillkännagivande. För beslut som får överklagas enligt kommunallagen (laglighetsprövning) ska skriftligt överklagande ha inkommit inom tre veckor från att nämndens protokoll med anmälan om beslutet har anslagits på kommunens anslagstavla. Delegationsordning för Kommunstyrelsen 2026-09-01 6(29) 2. Delegerade ärendetyper 2.1. 1. Allmänna ärenden Punkt Beslut Delegat Lagrum/stöd Notering Ordförande Vid frånvaro eller förfall för 1.1 Besluta i ärenden av så brådskande karaktär 6 kap. 39 § KL kommunstyrelsens ordförande att nämndens beslut inte kan inväntas. övergår den delegerade beslutanderätten till kommunstyrelsens förste vice ordförande. Beslutet ska anmälas till kommunstyrelsens nästa sammanträde. Begreppet brådskande ska tolkas snävt. Förvaltningschef 1.2 Beslut att inte lämna ut en allmän handling, 6 kap. 3 § OSL Formellt beslut behöver endast fattas att inte lämna ut en uppgift ur en handling Avdelningschef vid vägran eller utlämnande med samt att lämna ut en allmän handling med förbehåll. Hänvisning till lämpligt Enhetschef förbehåll. lagrum ska alltid anges. Delegationsordning för Kommunstyrelsen 2026-09-01 7(29) Punkt Beslut Delegat Lagrum/stöd Notering

§ 94 Borgensförbindelse och avtal med Kommuninvest Ärendenummer KS 2026/121 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Älmhults kommun bekräftar att ingången borgensförbindelse av den 16 mars 2009 (”Borgensförbindelsen”), vari Älmhults kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s (publ) (”Kommuninvest”) förpliktelser, alltjämt gäller samt att Kommuninvest äger företräda Älmhults kommun genom att företa samtliga nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests nuvarande och blivande borgenärer. 2. Älmhults kommun bekräftar att regressavtalet undertecknat av Älmhults kommun den 31 oktober 2011, vari det inbördes ansvaret mellan Kommuninvests medlemmar regleras för det fall Kommuninvests borgenärer skulle framställa anspråk gentemot någon eller några av medlemmarna enligt Borgensförbindelsen, alltjämt gäller. 3. Att utse kommunstyrelsens ordförande Eva Ballovarre (S) och ekonomichef Christina Utterström att för Älmhults kommuns räkning underteckna alla handlingar med anledning av detta beslut. Beslutsnivå Kommunfullmäktige punkt 1-3 Sammanfattning av ärendet Giltighetstiden för Älmhults kommuns borgensåtagande att ansvara solidariskt såsom för egen skuld för Kommuninvests samtliga förpliktelser kommer inom kort att löpa ut och behöver förnyas genom beslut av kommunfullmäktige och därmed gälla i ytterligare 10 år. Likaså behöver separat regressavtal med Kommuninvest samt ett avtal om medlemmarnas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat bekräftas på samma sätt som borgensförbindelsen. Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Sa mmanträdesprotokoll 2026-09-01 Sidnummer, beslut 2(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott Beslutsunderlag • Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2026-06-30 • Följebrev KI andra bekräftelse, daterad 2026-06-22 Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsens arbetsutskott kan besluta i enlighet med kommunledningsförvaltningens förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar så. _____ Beslutet skickas till (efter slutbehandling) För kännedom Kommunstyrelsen För åtgärd Ekonomichef Kommunstyrelsens ordförande Justerandes signaturer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 2026-07-24 1(3) Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Christina Utterström christina.utterstrom@almhult.se Tjänsteskrivelse om förnyelse borgenförbindelse och avtal med Kommuninvest Ärendenummer KS 2026/121 Sammanfattning av ärendet Giltighetstiden för Älmhults kommuns borgensåtagande att ansvara solidariskt såsom för egen skuld för Kommuninvests samtliga förpliktelser kommer inom kort att löpa ut och behöver förnyas genom beslut av kommunfullmäktige och därmed gälla i ytterligare 10 år. Likaså behöver separat regressavtal med Kommuninvest samt ett avtal om medlemmarnas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat bekräftas på samma sätt som borgensförbindelsen. Beslutsnivå Kommunfullmäktige punkt 1-3 Beslutsunderlag • Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2026-06-30 • Följebrev KI andra bekräftelse, daterad 2026-06-22 Ärendeberedning Älmhult är sedan 2009 medlem i föreningen Kommuninvest, som bedriver upplånings- och utlåningsverksamhet i det av Föreningen helägda dotterbolaget Kommuninvest i Sverige AB (publ) (”Kommuninvest”). För att Kommuninvest i sin upplåning ska få bästa möjliga kreditvillkor på lånemarknaden återfinns i Föreningens stadgar som villkor för medlemskap, att samtliga medlemmar enligt separat tecknad borgensförbindelse ska ansvara solidariskt såsom för egen skuld för Kommuninvests samtliga förpliktelser. Samtliga medlemmar har tecknat borgensförbindelse. Älmhults kommun utfärdade sin borgensförbindelse den 16 mars 2009 och har bekräftat densamma genom beslut av fullmäktige den 18 december 2017. Samtliga kommunala borgensförbindelser förvaras hos Kommuninvest. Vid Kommuninvests upptagande av lån på lånemarknaden presenteras borgensförbindelserna för långivaren. I den praktiska hanteringen vid företeende av borgensförbindelser i samband med Kommuninvests upplåning företräder således Kommuninvest medlemmarna gentemot långivarna. Ett borgensåtagande är enligt lag endast giltigt i tio år från den dag då åtagandet ingicks, alternativt från den dag då borgensåtagandet bekräftats Tjänsteskrivelse 2026-07-24 2(3) genom beslut av fullmäktige. Giltighetstiden för Älmhults kommuns borgensåtagande kommer således inom kort att löpa ut och nytt beslut behöver fattas i kommunfullmäktige så att borgensåtagandet förlängs ytterligare en tioårsperiod. Samtliga medlemmar har, utöver borgensförbindelsen, tecknat ett separat regressavtal (”Regressavtalet”) med Kommuninvest samt ett avtal om medlemmarnas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat (”Garantiavtalet”). Älmhults kommun undertecknade Regressavtalet den 31 oktober 2011 och Garantiavtalet den 31 oktober 2011. Även dessa avtal riskerar att bli ogiltiga efter tio år och måste därför, inom denna tid, bekräftas i enlighet med vad som ovan angivits för borgensförbindelsen. För att underlätta för medlemmarna har beslutats att tillämpa ett gemensamt förfarande för samtliga bekräftelser och att Regressavtalet och Garantiavtalet således ska bekräftas i samband med borgensförbindelsen. På så sätt måste endast en bekräftelse göras, som omfattar såväl borgensförbindelsen som avtalen (”Bekräftelsen”). Kommunfullmäktige behöver därmed fatta särskilda beslut utifrån angiven formulering från Kommuninvest. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Älmhults kommun bekräftar att ingången borgensförbindelse av den 16 mars 2009 (”Borgensförbindelsen”), vari Älmhults kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s (publ) (”Kommuninvest”) förpliktelser, alltjämt gäller samt att Kommuninvest äger företräda Älmhults kommun genom att företa samtliga nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests nuvarande och blivande borgenärer. 2. Älmhults kommun bekräftar att regressavtalet undertecknat av Älmhults kommun den 31 oktober 2011, vari det inbördes ansvaret mellan Kommuninvests medlemmar regleras för det fall Kommuninvests borgenärer skulle framställa anspråk gentemot någon eller några av medlemmarna enligt Borgensförbindelsen, alltjämt gäller. 3. Att utse kommunstyrelsens ordförande Eva Ballovarre (S) och ekonomichef Christina Utterström att för Älmhults kommuns räkning underteckna alla handlingar med anledning av detta beslut. Christina Utterström Susann Pettersson Ekonomichef Kommunchef Tjänsteskrivelse 2026-07-24 3(3) Beslutet skickas till (efter slutbehandling) För kännedom Kommunstyrelsen För åtgärd Ekonomichef Kommunstyrelsens ordförande Älmhults kommun Att: Christina Utterström Box 500 343 23 Älmhult 2026-06-22 Angående borgensförbindelse, regressavtal och avtal om medlemmarnas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat Vi skriver till dig som kontaktperson för Älmhults kommun som är medlem i Kommuninvest Ekonomisk förening (”Föreningen”). Föreningens upplånings- och utlåningsverksamhet bedrivs i det av Föreningen helägda dotterbolaget Kommuninvest i Sverige AB (publ) (”Kommuninvest”). För att Kommuninvest i sin upplåning ska få bästa möjliga kreditvillkor på lånemarknaden återfinns i Föreningens stadgar som villkor för medlemskap, att samtliga medlemmar enligt separat tecknad borgensförbindelse ska ansvara solidariskt såsom för egen skuld för Kommuninvests samtliga förpliktelser. Samtliga medlemmar har tecknat borgensförbindelse. Älmhults kommun utfärdade sin borgensförbindelse den 16 mars 2009 och har bekräftat densamma genom beslut av fullmäktige den 18 december 2017. Samtliga kommunala borgensförbindelser förvaras hos Kommuninvest. Vid Kommuninvests upptagande av lån på lånemarknaden presenteras borgensförbindelserna för långivaren. I den praktiska hanteringen vid företeende av borgensförbindelser i samband med Kommuninvests upplåning företräder således Kommuninvest medlemmarna gentemot långivarna. Ett borgensåtagande är enligt lag endast giltigt i tio år från den dag då åtagandet ingicks, alternativt från den dag då borgensåtagandet bekräftats genom beslut av fullmäktige. Giltighetstiden för Älmhults kommuns borgensåtagande kommer således inom kort att löpa ut. Med hänsyn till att borgensförbindelsen utgör ett av villkoren för medlemskap i Föreningen och den betydelse borgensförbindelserna har för Kommuninvests verksamhet är det av mycket stor vikt att Älmhults kommun innan borgensförbindelsens giltighetstid löper ut på nytt fattar ett beslut i fullmäktige, på det sätt som anges nedan, som bekräftar att borgensförbindelsen alltjämt är gällande, samt därefter undertecknar en separat sådan bekräftelse av borgensförbindelsen. När detta har skett har borgensåtagandet förlängts ytterligare en tioårsperiod. Samtliga medlemmar har, utöver borgensförbindelsen, tecknat ett separat regressavtal (”Regressavtalet”) med Kommuninvest samt ett avtal om medlemmarnas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat (”Garantiavtalet”). Även dessa avtal är av avgörande betydelse för medlemskap i Föreningen samt av stor vikt för Kommuninvests Kommuninvest i Sverige AB (publ). Org nr: 556281-4409. Styrelsens säte: Örebro Kommuninvest Ekonomisk förening. Org nr: 716453-2074. Styrelsens säte: Örebro Postadress: Box 124, 701 42 Örebro • Besöksadress: Fenixhuset, Drottninggatan 2 Tel: 010-47 08 700 • E-post: förnamn.efternamn@kommuninvest.se • www.kommuninvest.se verksamhet. Älmhults kommun undertecknade Regressavtalet den 31 oktober 2011 och Garantiavtalet den 31 oktober 2011. Även dessa avtal riskerar att bli ogiltiga efter tio år och måste därför, inom denna tid, bekräftas i enlighet med vad som ovan angivits för borgensförbindelsen. För att underlätta för medlemmarna har beslutats att tillämpa ett gemensamt förfarande för samtliga bekräftelser och att Regressavtalet och Garantiavtalet således ska bekräftas i samband med borgensförbindelsen. På så sätt måste endast en bekräftelse göras, som omfattar såväl borgensförbindelsen som avtalen (”Bekräftelsen”). Vi har uppdragit åt Advokatfirman Lindahl att biträda oss i arbetet rörande borgensbekräftelserna och vid frågor rörande dessa ber vi er därför att kontakta Karin Pöhner på Advokatfirman Lindahl via telefon 019 - 20 89 00 eller via e-post karin.pohner@lindahl.se. En checklista har upprättats över åtgärder som ska vidtas vid tecknandet av Bekräftelsen. För att enhetlighet i dokumentationen för samtliga medlemmar (i dagsläget 297 st) ska uppnås är det viktigt att samtliga medlemmar följer checklistan. Älmhults kommun ska vidta följande åtgärder. 1. Fullmäktige ska fatta ett beslut med följande lydelse: Fullmäktige beslutar Att Älmhults kommun bekräftar att ingången borgensförbindelse av den 16 mars 2009 (”Borgensförbindelsen”), vari Älmhults kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s (publ) (”Kommuninvest”) förpliktelser, alltjämt gäller samt att Kommuninvest äger företräda Älmhults kommun genom att företa samtliga nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests nuvarande och blivande borgenärer. Att Älmhults kommun bekräftar att regressavtalet undertecknat av Älmhults kommun den 31 oktober 2011, vari det inbördes ansvaret mellan Kommuninvests medlemmar regleras för det fall Kommuninvests borgenärer skulle framställa anspråk gentemot någon eller några av medlemmarna enligt Borgensförbindelsen, alltjämt gäller. Att Älmhults kommun bekräftar att garantiavtalet undertecknat av Älmhults kommun den 31 oktober 2011, vari Älmhults kommuns ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat regleras, alltjämt gäller. Att utse [NN] och [NN] att för Älmhults kommuns räkning underteckna alla handlingar med anledning av detta beslut. 2. Protokoll från fullmäktiges möte (innehållande beslutet om att bekräfta ingången Borgensförbindelse, Regressavtalet samt Garantiavtalet) ska anslås på Älmhults kommuns anslagstavla i enlighet med reglerna i kommunallagen. Observera att justeringen av ett protokoll ska anslås i tre veckor från den dag det sattes upp. Eftersom protokollet ska vara anslaget under hela denna tid får det tas ned först dagen efter att tre veckor passerat (justeringen av protokollet ska således i praktiken ha anslagits tre veckor + 1 dag räknat med dagen det sattes upp). Som tumregel gäller därför att om protokollet exempelvis anslås en måndag ska det tas ned en tisdag tre veckor senare. Observera även att förlängning av anslagstiden måste ske då sista dagen i fristen infaller på en lördag, en allmän helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton. Kontakta gärna Advokatfirman Lindahl (kontaktuppgifter ovan) om ni har några frågor med anledning av detta. 3. Älmhults kommun ska därefter till Advokatfirman Lindahl (via e-post till karin.pohner@lindahl.se) översända följande: a) Lagakraftvunnet protokoll Kopia av lagakraftvunnet protokoll med fullmäktiges beslut enligt punkten 1 ovan. b) Anslagsbevis (enligt punkten 2 ovan) c) Kontaktuppgifter inför signering av Bekräftelsen Bekräftelsen enligt bilaga 1 ska undertecknas av de två företrädare för Älmhults kommun som fullmäktige bemyndigat i sitt beslut. Mot bakgrund av att Bekräftelsen signeras digitalt med BankID ska Advokatfirman Lindahl tillställas namn, person- nummer och e-postadress till de två företrädarna. För det fall företrädare inte namngivits i beslutet, och bemyndigandet endast avser innehavaren av viss befattning, ska bifogas underlag som visar att företrädaren innehade ifrågavarande befattning vid tiden för undertecknandet. 4. Advokatfirman Lindahl skickar ut Bekräftelsen via e-post för digital signering. Kommuninvest önskar att handlingar enligt ovan tillställs Advokatfirman Lindahl senast den 31 maj 2027. Galit Saar Chef Juridik och Inköp KOMMUNINVEST I SVERIGE AB (PUBL) Bekräftelse av borgensförbindelse, regressavtal och avtal om medlemmarnas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat samt fullmakt att kommunicera borgensförbindelse Härmed bekräftas - att ingången borgensförbindelse av den 16 mars 2009 (”Borgensförbindelsen”), vari Älmhults kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s (publ) (”Kommuninvest”) förpliktelser, alltjämt gäller; - att Kommuninvest äger företräda Älmhults kommun genom att företa samtliga nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests borgenärer och blivande borgenärer; - att regressavtalet undertecknat av Älmhults kommun den 31 oktober 2011, vari det inbördes ansvaret mellan Kommuninvests medlemmar regleras för det fall Kommuninvests borgenärer skulle framställa anspråk gentemot någon eller några av medlemmarna enligt Borgensförbindelsen, alltjämt gäller; samt - att garantiavtalet undertecknat av Älmhults kommun den 31 oktober 2011, vari Älmhults kommuns ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat regleras, alltjämt gäller. För Älmhults kommun ______________________________ _____________________________ [NN] [NN] Företrädare för Älmhults kommun Företrädare för Älmhults kommun enligt beslut enligt beslut Sa mmanträdesprotokoll 2026-09-01 Sidnummer, beslut 1(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott