eller av tjänstepersoner på olika nivåer — 23 mars 2026

3 § Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Lag (2019:835). Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Ett sakligt skäl behöver vara objektivt, rättvist och baserat på relevanta skillnader i den specifika situationen. Begreppet kommunmedlemmar omfattar men är inte begränsat till, samtliga kommuninvånare som har insatsen daglig verksamhet. Ett resebidrag som baseras på faktiskt genomförda resor med kollektivtrafik skulle innebära ökad administration och skulle förutsätta att verksamheten: • dagligen eller löpande frågar varje deltagare hur denne tagit sig till och från DV • dokumenterar varje enskild resa • rapporterar till enhet som arbetar med att utbetala habiliteringsersättning Resebidragets storlek är vidare en fråga att ta ställning till. Kommuninvånare som har insatsen daglig verksamhet och som köper periodbiljett i kollektivtrafiken har möjlighet att nyttja sitt periodkort för andra resor än till den dagliga verksamheten. Vilken nivå som är rimlig för ett resebidrag blir därmed särskilt komplicerat eftersom det skulle vara möjligt att hävda att även resor som inte görs till daglig verksamhet blir subventionerade om resebidraget blir för stort. Ett annat alternativ skulle vara att alla som åker med kollektivtrafik får ett fast resebidrag mot uppvisande av inköpt periodkort (månadskort). En fördel med det här alternativet är att det är administrativt mer lätthanterligt. De utmaningar som likställighetsprincipen innebär skulle inte helt och hållet lösas, precis som vid alternativet med resebidrag per genomförd resa. Genomgång av underlaget gällande individer som reser med kollektivtrafiken till och från daglig verksamhet visar att en betydande andel av de deltagare som tar sig till och från daglig verksamhet på egen hand använder kollektivtrafik i form av buss och/eller tåg. Bedömning är att av de mellan 60 och 70 personer som tar sig till och från daglig verksamhet själv, uppskattas en majoritet använda kollektivtrafik, ofta i kombination med promenad eller cykel till hållplats. Resterande promenerar, cyklar eller åker med anhöriga. Kollektivtrafik framstår därmed som det vanligaste färdsättet bland dem som själva tar sig till daglig verksamhet och utgör en viktig del i möjligheten till ökad självständighet och delaktighet. Inom daglig verksamhet finns ca 170 deltagare. Det finns inga krav på att delta i verksamheten, men de allra flesta som får ett biståndsbeslut om daglig verksamhet väljer att delta utifrån sin förmåga och önskan. Förvaltningens bedömning Socialförvaltningens bedömning är att resebidrag kan lösas på två olika sätt, antingen genom ett bidrag per genomförd resa eller genom ett fast belopp mot uppvisande av inköpt periodkort. Ersättning per genomförd resa bedöms administrativt tungrott och tidskrävande medan fast belopp är enklare att genomföra. Frågan om storleken på resebidraget, oavsett alternativ är komplicerad. I nuläget skulle det kunna hävdas att de som åker med internt anordnade resor gynnas ekonomiskt framför dem som åker med kollektivtrafiken. Ett resebidrag skulle få konsekvensen att kostnaden för ett periodkort skulle bli lägre och periodkortet möjliggör andra resor än dem till daglig verksamhet. I en sådan situation skulle de som använder kollektivtrafiken Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se gynnas framför alla övriga eftersom de rimligen behöver betala fullpris för alla sina övriga resor. Förvaltningen bedömer vidare att det är komplicerat att hitta en bedömningsgrund och en resebidragsnivå som faller inom ramen för de sakliga skäl som likställighetsprincipen kravställer för att göra undantag från densamma. Att administrera resebidrag riskerar dessutom att ta tid från kärnuppdraget. Det bör betonas att hantering och verkställande av resor inte ingår i själva insatsen daglig verksamhet enligt LSS. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Ett resebidrag på 10 kronor per resa för en uppskattad målgrupp på 55 personer skulle innebära en årlig kostnad på cirka 240 tkr. Ett fast resebidrag på 200 kronor per månad mot uppvisande av inköpt periodkort skulle innebära en årlig kostnad på cirka 120 tkr (även här uppskattad målgrupp på 55 personer). Förvaltningen har inte funnit någon bedömningsgrund som kan vara vägledande för storleken på ett resebidrag så ovanstående belopp är att betrakta som exempel. Inför 2026 budgeterade förvaltningen inte för resebidrag. Påverkan ur ett invånarperspektiv Att ta sig till och från daglig verksamhet självständigt är ett viktigt mål för deltagarna och betala för sin resa är en del av att leva som andra. Ekonomiskt skulle ett resebidrag gynna de kommuninvånare som reser till och från insatsen daglig verksamhet med kollektivtrafiken. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Remiss och samberedning Remiss via e-post till rådet för funktionshinderfrågor. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Beroende på beslut hanteras genomförande av verksamheten samt administrationen Beslutet skickas till: Enhetschef daglig verksamhet Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Controller för socialförvaltningen Administration myndighet och specialiststöd, socialförvaltningen Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2025-09-30

KS § 37 KS 2026/56 Riktlinje för idéburet offentligt partnerskap-IOP Beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta riktlinje för idéburet offentligt partnerskap- IOP. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Robert Jansson (SD) väckte vid kommunstyrelsens sammanträde 2026-01-27 ett initiativärende med intentionen att ta fram riktlinjer och rutiner för idéburet offentligt partnerskap (IOP). Idéburet offentligt partnerskap (IOP) är en avtalsform som bygger på samverkan mellan det offentliga och idéburna organisationer. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, daterat 2026-02-05 - Riktlinje för idéburet offentligt partnerskap - Kommunstyrelsens beslut § 9 2026-01-27 - Initiativärende från Robert Jansson (SD), inkommet 2026-01-12 Yrkande Robert Jansson (SD) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslutet skickas till Socialnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Utbildningsnämnden Servicenämnden Alebyggen Författningssamling Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Öppet brev till politiker i VGR gällande Ungdomsmottagningar Vi möter dagligen unga mellan 13-25 år gällande oro, ångest, relationer, våld, preventivmedel, sexuella svårigheter, könssjukdomar m.m. Psykisk ohälsa bland unga ökar. Regeringen gick i november ut med att de vill stärka ungdomsmottagningarnas (UM) arbete. Regeringen vill stärka ungdomsmottagningarnas arbete - Regeringen.se I VGR befinner sig dock UM i en motsatt situation som handlar om nedskärningar. Kollegor som slutar ersätts ej och vikariat förlängs inte. De neddragningar som gjorts i vidareutbildning och handledning riskerar att underminera möjligheten att fullgöra uppdraget och bedriva en säker vård. I glesbygd leder neddragningarna till att närmottagningar periodvis stänger, vilket i praktiken upphäver rätten till jämlik vård. Om det enligt ledningen finns ”för många” medarbetare på en mottagning, kan de bli tillfrågade att byta till en annan verksamhet i Regionhälsan, exempelvis en Barnmorskemottagning (BMM). Om en medarbetare inte vill, kan den bli tvingad. Detta i enlighet med våra anställningsavtal, vi är anställda i Regionhälsan, inte på en specifik mottagning. Detta har dock oss veterligen aldrig tidigare hänt förrän nu, och är en stor förändring i förhållningssätt gentemot personal. Arbetet på BMM och UM skiljer sig mycket åt i uppdrag och arbetssätt, vilket kräver olika kompetenser. Eftersom barnmorskeutbildningen endast innehåller tre dagars praktik på UM krävs ett omfattande introduktions- och upplärningsarbete när en barnmorska ska arbeta inom UM. Och erfarenhet är ovärderlig. VGR har som ambition att bli Sveriges bästa offentliga arbetsgivare. Med nuvarande agerande riskerar VGR tvärtemot att bli en oattraktiv arbetsgivare. Det här innebär att pengar som lagts på rekrytering, upplärning och utbildning kastas i sjön. Samt en ökad arbetsbörda för de som är kvar. Det innebär även otrygghet för medarbetare, kollegor försvinner, arbetsgrupper förändras. Enligt facken föreligger det en ökad risk för sjukskrivningar. En försämrad arbetsmiljö, kommer givetvis även att påverka den vård som ungdomarna får, om de ens lyckas få en tid. För behovet från ungdomarna kvarstår, det ökar till och med. Ungdomar som är borta från skolan några dagar varje månad kanske inte lyckas få en tid för att få hjälp med sin mensvärk. Det påverkar deras möjligheter till utbildning, möjligheter att knyta sociala kontakter och utöva sina fritidsaktiviteter. För de som har endometrios och inte får behandling i tid, kan detta innebära att de får en nedsatt framtida fertilitet. Om en ung person tidigt får hjälp med stress och oro, kan vi förebygga depression. Vad kostar det för individen och samhället, när hjälp inte finns att få i tid? Det finns en rapport från 2021, ”Utvärdering Ungdomsmottagningen – Samhällsekonomisk utvärdering av den nytta som ungdomsmottagningarna skapar” som har räknat på precis det. Microsoft Word - 211229 Utvärdering UM Nationellt.docx I den står att läsa ”På ett övergripande samhällsekonomiskt plan är ungdomsmottagningarnas verksamhet lönsam eller mycket lönsam.” Enligt den nationella handlingsplanen för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) utgör UM en del av grundstrukturen i arbetet med SRHR. Nationell handlingsplan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige — Folkhälsomyndigheten Där står att UMs arbete behöver stärkas. Handlingsplanen gäller hela befolkningen, men unga och unga vuxna nämns som en extra utsatt grupp. Killar nämns också, de är en grupp som i lägre utsträckning än andra söker vård relaterat till SRHR. I VGRs egen handlingsplan står att vi behöver öka andel besök från killar. I UM pågår just nu satsningar för att få fler killar att söka sig till UM. För att dessa ska kunna fortgå behöver personal finnas kvar. I väntan på regeringens satsning, som ska presenteras 30 april, monteras välfungerande mottagningar ner, kompetens försvinner, och ungas förutsättningar gällande psykisk, sexuell och reproduktiv vård försämras kraftigt. Vad tänker ni politiker i Regionhälsan VGR, samt i kommunerna som är med och delfinansierar UM i VGR, om det? Ni är ansvariga för att unga får den vård de har rätt till. Ni är även ytterst ansvariga för personalens arbetsmiljö. Vi har som förslag att ni skjuter till mer pengar, i väntan på regeringens satsning, när den är klar kan ni ta nya beslut. För de besparingsåtgärder som nu genomförs i organisationen är ett allvarligt slöseri med våra gemensamma resurser. Vänligen 82 medarbetare som tillsammans jobbar på 46 olika Ungdomsmottagningar i VGR: Adelina Ermeland, Undersköterska, Göteborg UM Centrum Alfrida Edvinsson, Barnmorska, Göteborg UM Olskroken Alicia Rysinska, Barnmorska, Göteborg UM Hisingen Amanda Lönnstig, Kurator, Göteborg UM Hisingen Angelica Lohman, Psykoterapeut, Lerum UM Angelica Smith, Barnmorska, Strömstad & Tanum UM Anna Blücher, Barnmorska, Vara & Lidköping UM Anna Falk, Barnmorska, Göteborg UM Hisingen & Öckerö UM Anna Hallgren, Barnmorska, Göteborg UM Väst Anna Lindekrantz, Kurator, Borås UM Södra Torget/Heimdal Anna-Maria Lychou, Barnmorska, Göteborg UM Olskroken Annie Ullman, Barnmorska, Trollhättan & Mellerud UM Annika Brag, Barnmorska, Skara & Lidköping UM Annika Pölöske Lindberg, Barnmorska, Borås UM Södra Torget & Bollebygd UM Birgitta Jakobsson, Kurator, Uddevalla & Färgelanda UM Camilla Johansson, Pyskolog, Göteborg UM Väst Carolina Salas, Kurator, Göteborg UM Angered Caroline Lundgren, Barnmorska, Göteborg UM Väst Catrin Sardal, Kurator, Uddevalla UM Cecilia Murray, Barnmorska, Borås UM Heimdal/Södra Torget Céline Malius, Barnmorska, Mark, Borås & Svenljunga UM Charlotte Persson, Kurator, Mariestad & Götene UM David Andersson, Kurator, Östra Skaraborgs Ungdomsmottagningar Emelie Winter, Kurator, Tanum & Strömstad UM Emma Hull, Barnmorska, Sjuhärad UM Emma Häggmark, Sjuksköterska/Barnmorska, Göteborg UM Hisingen Emma Månsson, Barnmorska, Göteborg UM Hisingen Erika Strandh Höjer, Göteborg UM Angered Eva Jonegård, Kurator, Göteborg UM Centrum Filip Manneby, PTP-psykolog, Borås UM Frida Gustafsson, Barnmorska, Sjuhärad Ugdomsmottagningar Hanna Jacobsson, Barnmorska, Trollhättan UM Hanna Scarlini, Barnmorska, Lidköping UM Ida Odh, Barnmorska, Mariestad, Götene, Lidköping, Grästorp, Gullspång, Skara, Töreboda & Vara UM Ingrid Wickström, Kurator, Göteborg UM Centrum Jennie Andréasson, Barnmorska, Borås UM Södra Torget Jenny Håkansson, Administratör, Göteborg UM Väst Jessica Carlström, Kurator, Västra Fyrbodals Ungdomsmottagningar Joel Timmerbacka, kurator, Göteborg UM Gamlestan Johanna Rendmar, Barnmorska, Göteborg UM Väst Johannes Matzdorf, Kurator, Göteborg UM Olskroken Karin Welin, Barnmorska, Mariestad, Töreboda & Gullspång UM Kerstin Ardenmyr, Sjuksköterska, Göteborg UM Väst Liisa Borg, Sjuksköterska/Barnmorska, Uddevalla UM Lilo Lindquist, Barnmorska, Göteborg UM Väst Linda Knape, Sjuksköterska/Barnmorska, Västra Fyrbodals Ungdomsmottagningar Linnea Cliffordson, Kurator, Partille & Mölnlycke UM Lisa Qvicker Engelmann, Borås UM Heimdal, Mark & Svenljunga UM Lovisa Oscarsson, Psykolog, Göteborg UM Väst Lucille M´Boge Carlsson, Barnmorska, Göteborg UM Angered Madeleine Douhan, Barnmorska/Sexolog, Göteborg UM Väst Maja Svensson, Kurator, Ale UM Malin Lindqvist, Barnmorska, Göteborg UM Väst Mari Happach, kurator, Borås UM Heimdal Maria Bolander, Kurator, Göteborg UM Centrum Maria Entson, Kurator, Göteborg UM Centrum Maria Jansson, Barnmorska, Trollhättan, Bengtsfors & Färgelanda UM Maria Nistor, Kurator, Psykoterapeut, Skövde UM Maria Söderqvist, Kurator, Uddevalla UM Marie Löf, Barnmorska, Vänersborg & Uddevalla UM Marie Svensson, Barnmorska, Vänersborg & Grästorp UM Marléne Johnsson, Barnmorska, Borås UM Södra Torget Matilda Andersson, Barnmorska, Stenungsund & Tjörn UM Mia Andersson, Barnmorska, UM Borås & Sjuhärads Ungdomsmottagningar Mia Sundkvist, Kurator, Göteborg UM Olskroken Minna Fröding, Barnmorska, Göteborg UM Hisingen Mitra Issa Lavasani, Barnmorska/Sexolog, Göteborg UM Centrum Pernilla Roos, Barnmorska, Göteborg Olskroken UM Rebecka Axell, Barnomrska, Ulricehamn UM Sandra Erdhage, Administratör, Skaraborgs Ungdomsmottagningar Sanna Käll, Kurator, Göteborg UM Väst Sara Brodd, Barnmorska, Göteborg UM Olskroken Siri Fälth, Kurator, Borås UM Södra Torget Siri Lindqvist, Barnmorska, Göteborg UM Olskroken Sofia Nilsson, Kurator, Göteborg UM Angered Susan Dolat Khah, Barnmorska, Sjuhärads Ungdomsmottagningar Tanja- Tatiana Lukin, Barnmorska, Göteborg UM Hisingen Ulrica King, Kurator, Psykoterapeut, Göteborg UM Väst Ulrika Magnusson, Barnmorska, Uddevalla UM Veronika Skyldberg, Barnmorska, Göteborg UM Hisingen Ylva Bergström, Sjuksköterska/Barnmorska, Göteborg UM Olskroken Yvonne Wedberg, Barnmorska, Lerum UM From: "Veronica Calås" <kommun@ale.se> on behalf of "FN-KOMMUN" <kommun@ale.se> Sent: 2/13/2026 6:41:46 AM To: "FN-Kansli" <kansli@ale.se> Subject: VB: Ungdomsmottagningar i VGR Attachments: Öppet brev till politiker i VGR.pdf Från: Ylva Bergström <ylva.e.bergstrom@gmail.com> Skickat: den 12 februari 2026 21:11 Ämne: Ungdomsmottagningar i VGR Du får inte ofta e-post från ylva.e.bergstrom@gmail.com. Läs om varför det här är viktigt Hej Regionhälsans styrelse, Operativa hälso- och sjukvårdsnämnden, samt kommunerna som är med och delfinansierar Ungdomsmottagningarna i VGR Här kommer ett brev till er, som även kommer att, i en förkortad version, publiceras som en debattartikel i Göteborgs Posten. Vi ser fram emot era svar! Vänligen 82 medarbetare på 46 olika Ungdomsmottagningar i VGR, genom Ylva Bergström, det går bra att ringa mig om frågor uppstår, 073-932 52 89 Öppet brev till politiker i VGR gällande Ungdomsmottagningar Vi möter dagligen unga mellan 13-25 år gällande oro, ångest, relationer, våld, preventivmedel, sexuella svårigheter, könssjukdomar m.m. Psykisk ohälsa bland unga ökar. Regeringen gick i november ut med att de vill stärka ungdomsmottagningarnas (UM) arbete. Regeringen vill stärka ungdomsmottagningarnas arbete - Regeringen.se I VGR befinner sig dock UM i en motsatt situation som handlar om nedskärningar. Kollegor som slutar ersätts ej och vikariat förlängs inte. De neddragningar som gjorts i vidareutbildning och handledning riskerar att underminera möjligheten att fullgöra uppdraget och bedriva en säker vård. I glesbygd leder neddragningarna till att närmottagningar periodvis stänger, vilket i praktiken upphäver rätten till jämlik vård. Om det enligt ledningen finns ”för många” medarbetare på en mottagning, kan de bli tillfrågade att byta till en annan verksamhet i Regionhälsan, exempelvis en Barnmorskemottagning (BMM). Om en medarbetare inte vill, kan den bli tvingad. Detta i enlighet med våra anställningsavtal, vi är anställda i Regionhälsan, inte på en specifik mottagning. Detta har dock oss veterligen aldrig tidigare hänt förrän nu, och är en stor förändring i förhållningssätt gentemot personal. Arbetet på BMM och UM skiljer sig mycket åt i uppdrag och arbetssätt, vilket kräver olika kompetenser. Eftersom barnmorskeutbildningen endast innehåller tre dagars praktik på UM krävs ett omfattande introduktions- och upplärningsarbete när en barnmorska ska arbeta inom UM. Och erfarenhet är ovärderlig. VGR har som ambition att bli Sveriges bästa offentliga arbetsgivare. Med nuvarande agerande riskerar VGR tvärtemot att bli en oattraktiv arbetsgivare. Det här innebär att pengar som lagts på rekrytering, upplärning och utbildning kastas i sjön. Samt en ökad arbetsbörda för de som är kvar. Det innebär även otrygghet för medarbetare, kollegor försvinner, arbetsgrupper förändras. Enligt facken föreligger det en ökad risk för sjukskrivningar. En försämrad arbetsmiljö, kommer givetvis även att påverka den vård som ungdomarna får, om de ens lyckas få en tid. För behovet från ungdomarna kvarstår, det ökar till och med. Ungdomar som är borta från skolan några dagar varje månad kanske inte lyckas få en tid för att få hjälp med sin mensvärk. Det påverkar deras möjligheter till utbildning, möjligheter att knyta sociala kontakter och utöva sina fritidsaktiviteter. För de som har endometrios och inte får behandling i tid, kan detta innebära att de får en nedsatt framtida fertilitet. Om en ung person tidigt får hjälp med stress och oro, kan vi förebygga depression. Vad kostar det för individen och samhället, när hjälp inte finns att få i tid? Det finns en rapport från 2021, ”Utvärdering Ungdomsmottagningen – Samhällsekonomisk utvärdering av den nytta som ungdomsmottagningarna skapar” som har räknat på precis det. Microsoft Word - 211229 Utvärdering UM Nationellt.docx I den står att läsa ”På ett övergripande samhällsekonomiskt plan är ungdomsmottagningarnas verksamhet lönsam eller mycket lönsam.” Enligt den nationella handlingsplanen för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) utgör UM en del av grundstrukturen i arbetet med SRHR. Nationell handlingsplan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige — Folkhälsomyndigheten Där står att UMs arbete behöver stärkas. Handlingsplanen gäller hela befolkningen, men unga och unga vuxna nämns som en extra utsatt grupp. Killar nämns också, de är en grupp som i lägre utsträckning än andra söker vård relaterat till SRHR. I VGRs egen handlingsplan står att vi behöver öka andel besök från killar. I UM pågår just nu satsningar för att få fler killar att söka sig till UM. För att dessa ska kunna fortgå behöver personal finnas kvar. I väntan på regeringens satsning, som ska presenteras 30 april, monteras välfungerande mottagningar ner, kompetens försvinner, och ungas förutsättningar gällande psykisk, sexuell och reproduktiv vård försämras kraftigt. Vad tänker ni politiker i Regionhälsan VGR, samt i kommunerna som är med och delfinansierar UM i VGR, om det? Ni är ansvariga för att unga får den vård de har rätt till. Ni är även ytterst ansvariga för personalens arbetsmiljö. Vi har som förslag att ni skjuter till mer pengar, i väntan på regeringens satsning, när den är klar kan ni ta nya beslut. För de besparingsåtgärder som nu genomförs i organisationen är ett allvarligt slöseri med våra gemensamma resurser. Vänligen 82 medarbetare som tillsammans jobbar på 46 olika Ungdomsmottagningar i VGR: Adelina Ermeland, Undersköterska, Göteborg UM Centrum Alfrida Edvinsson, Barnmorska, Göteborg UM Olskroken Alicia Rysinska, Barnmorska, Göteborg UM Hisingen Amanda Lönnstig, Kurator, Göteborg UM Hisingen Angelica Lohman, Psykoterapeut, Lerum UM Angelica Smith, Barnmorska, Strömstad & Tanum UM Anna Blücher, Barnmorska, Vara & Lidköping UM Anna Falk, Barnmorska, Göteborg UM Hisingen & Öckerö UM Anna Hallgren, Barnmorska, Göteborg UM Väst Anna Lindekrantz, Kurator, Borås UM Södra Torget/Heimdal Anna-Maria Lychou, Barnmorska, Göteborg UM Olskroken Annie Ullman, Barnmorska, Trollhättan & Mellerud UM Annika Brag, Barnmorska, Skara & Lidköping UM Annika Pölöske Lindberg, Barnmorska, Borås UM Södra Torget & Bollebygd UM Birgitta Jakobsson, Kurator, Uddevalla & Färgelanda UM Camilla Johansson, Pyskolog, Göteborg UM Väst Carolina Salas, Kurator, Göteborg UM Angered Caroline Lundgren, Barnmorska, Göteborg UM Väst Catrin Sardal, Kurator, Uddevalla UM Cecilia Murray, Barnmorska, Borås UM Heimdal/Södra Torget Céline Malius, Barnmorska, Mark, Borås & Svenljunga UM Charlotte Persson, Kurator, Mariestad & Götene UM David Andersson, Kurator, Östra Skaraborgs Ungdomsmottagningar Emelie Winter, Kurator, Tanum & Strömstad UM Emma Hull, Barnmorska, Sjuhärad UM Emma Häggmark, Sjuksköterska/Barnmorska, Göteborg UM Hisingen Emma Månsson, Barnmorska, Göteborg UM Hisingen Erika Strandh Höjer, Göteborg UM Angered Eva Jonegård, Kurator, Göteborg UM Centrum Filip Manneby, PTP-psykolog, Borås UM Frida Gustafsson, Barnmorska, Sjuhärad Ugdomsmottagningar Hanna Jacobsson, Barnmorska, Trollhättan UM Hanna Scarlini, Barnmorska, Lidköping UM Ida Odh, Barnmorska, Mariestad, Götene, Lidköping, Grästorp, Gullspång, Skara, Töreboda & Vara UM Ingrid Wickström, Kurator, Göteborg UM Centrum Jennie Andréasson, Barnmorska, Borås UM Södra Torget Jenny Håkansson, Administratör, Göteborg UM Väst Jessica Carlström, Kurator, Västra Fyrbodals Ungdomsmottagningar Joel Timmerbacka, kurator, Göteborg UM Gamlestan Johanna Rendmar, Barnmorska, Göteborg UM Väst Johannes Matzdorf, Kurator, Göteborg UM Olskroken Karin Welin, Barnmorska, Mariestad, Töreboda & Gullspång UM Kerstin Ardenmyr, Sjuksköterska, Göteborg UM Väst Liisa Borg, Sjuksköterska/Barnmorska, Uddevalla UM Lilo Lindquist, Barnmorska, Göteborg UM Väst Linda Knape, Sjuksköterska/Barnmorska, Västra Fyrbodals Ungdomsmottagningar Linnea Cliffordson, Kurator, Partille & Mölnlycke UM Lisa Qvicker Engelmann, Borås UM Heimdal, Mark & Svenljunga UM Lovisa Oscarsson, Psykolog, Göteborg UM Väst Lucille M´Boge Carlsson, Barnmorska, Göteborg UM Angered Madeleine Douhan, Barnmorska/Sexolog, Göteborg UM Väst Maja Svensson, Kurator, Ale UM Malin Lindqvist, Barnmorska, Göteborg UM Väst Mari Happach, kurator, Borås UM Heimdal Maria Bolander, Kurator, Göteborg UM Centrum Maria Entson, Kurator, Göteborg UM Centrum Maria Jansson, Barnmorska, Trollhättan, Bengtsfors & Färgelanda UM Maria Nistor, Kurator, Psykoterapeut, Skövde UM Maria Söderqvist, Kurator, Uddevalla UM Marie Löf, Barnmorska, Vänersborg & Uddevalla UM Marie Svensson, Barnmorska, Vänersborg & Grästorp UM Marléne Johnsson, Barnmorska, Borås UM Södra Torget Matilda Andersson, Barnmorska, Stenungsund & Tjörn UM Mia Andersson, Barnmorska, UM Borås & Sjuhärads Ungdomsmottagningar Mia Sundkvist, Kurator, Göteborg UM Olskroken Minna Fröding, Barnmorska, Göteborg UM Hisingen Mitra Issa Lavasani, Barnmorska/Sexolog, Göteborg UM Centrum Pernilla Roos, Barnmorska, Göteborg Olskroken UM Rebecka Axell, Barnomrska, Ulricehamn UM Sandra Erdhage, Administratör, Skaraborgs Ungdomsmottagningar Sanna Käll, Kurator, Göteborg UM Väst Sara Brodd, Barnmorska, Göteborg UM Olskroken Siri Fälth, Kurator, Borås UM Södra Torget Siri Lindqvist, Barnmorska, Göteborg UM Olskroken Sofia Nilsson, Kurator, Göteborg UM Angered Susan Dolat Khah, Barnmorska, Sjuhärads Ungdomsmottagningar Tanja- Tatiana Lukin, Barnmorska, Göteborg UM Hisingen Ulrica King, Kurator, Psykoterapeut, Göteborg UM Väst Ulrika Magnusson, Barnmorska, Uddevalla UM Veronika Skyldberg, Barnmorska, Göteborg UM Hisingen Ylva Bergström, Sjuksköterska/Barnmorska, Göteborg UM Olskroken Yvonne Wedberg, Barnmorska, Lerum UM Riktlinje för fördelning samt beredning av motioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställandedatum: 2025-12-15 Beslutsparagraf: § 211 Dokumentansvarig: Demokratiavdelningen, kanslichef Dokumentet gäller Ale kommun för: Diarienummer: 2024/1558 Giltighetstid: 2025-12-17 - tillsvidare Innehåll 1 Inledning .....................................................................................................................2 2 Väcka ärende genom motion ......................................................................................3 3 Anmälan av motion i kommunfullmäktige .................................................................3 3.1 Fördelning till ansvarig nämnd/styrelse ................................................................................3 4 Utredning av motionen ...............................................................................................4 5 Uppföljning av motioner .............................................................................................5 Ale kommun, 449 80 Alafors • 0303-70 30 00 • kommun@ale.se • www.ale.se 1 Inledning Ledamöterna i kommunfullmäktige har rätt att väcka en motion enligt bestämmelsen i 4 kap. 19 § i kommunallagen. Rätten att väcka en motion är en av de grundläggande rättigheterna i den kommunala demokratin. I kommunfullmäktiges arbetsordning fastställer kommunfullmäktige, utifrån kommunallagen, grundläggande regler för motioner, motionshantering och beredning. Denna riktlinje innehåller beskrivning av hanteringen gällande fördelning och beredning av motioner i Ale kommun. Riktlinjen gäller från att ärendet väcks tills slutligt beslut fattas av kommunfullmäktige. Syftet med rutinen är att säkerställa en rättssäker och effektiv hantering vid fördelning och beredning av motioner och ska ses som ett stöd för både förtroendevalda och tjänstepersoner. Ale kommun, 449 80 Alafors • 0303-70 30 00 • kommun@ale.se • www.ale.se 2 Väcka ärende genom motion En motion ska vara skriftlig och undertecknad av en eller flera ledamöter i kommunfullmäktige. Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion. En motion kan väckas genom att den ges in till kommunstyrelsens kansli. Motion får också lämnas vid ett sammanträde med fullmäktige. En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde. 3 Anmälan av motion i kommunfullmäktige Alla motioner diarieförs i kommunstyrelsens diarium. Kommunstyrelsens kansli tar fram ett förslag på vilka nämnder som motionen bör remitteras till utifrån det område motionen berör. Förslaget stäms därefter av vid ordförandeberedning inför kommunfullmäktiges nästkommande sammanträde. Därefter läggs motionen till under punkten ”Fördelning av motioner” på kommunfullmäktiges dagordning. Vid sammanträdet anmäls motionen och kommunfullmäktige fattar därefter formellt beslut om vilken/vilka nämnder som motionen ska remitteras till. När kommunfullmäktige beslutar om överlämnandet av motionen kan det utformas: ”Motionen anmäls och överlämnas till xxx för beredning. Ärendet ska behandlas på kommunfullmäktiges sammanträde senast inom x månader.” Om motionen remitteras till en annan nämnd än kommunstyrelsen ska förslaget till motionssvar beredas av kommunstyrelsen inför beslut i kommunfullmäktige. 3.1 Fördelning till ansvarig nämnd/styrelse Motioner som berör flera nämnder eller som kan innebära en större arbetsinsats ska i primärt fördelas till kommunstyrelsen för första beredning. Efter första beredning avseende resursåtgång och eller kostnad har kommunfullmäktige att besluta om motionen ska bifallas eller avslås. Vid bifall kan motionen fördelas till kommunstyrelsen eller nämnd. Motioner av enklare slag kan fördelas direkt till den nämnd som enligt reglemente har ansvar för frågan. Kommunfullmäktige kan överlämna motionen inklusive ansvar för beslut till nämnd. Ansvar för beslut kan inte överlämnas till nämnd om frågan är av principiell karaktär. Ale kommun, 449 80 Alafors • 0303-70 30 00 • kommun@ale.se • www.ale.se 4 Utredning av motionen Remitterad nämnd/styrelse har uppdraget att bereda och lämna förslag till hur kommunfullmäktige bör besvara motionen. Samtliga förslag i motionen ska besvaras. Fokus ska ligga på att ta ställning till och besvara motionens förslag, inte att genomföra förslaget. Exempel: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige avslår/bifaller motionen. Huvudregeln är att en motion ska behandlas med att den antingen, bifalls, avslås eller besvaras. En tjänsteperson kan skriva fram förslag till beslut i beredningen på följande sätt: - att bifalla motionen: Kommunfullmäktige godkänner de yrkade förslagen i motionen och beslutar att de ska göras - att avslå motionen: Kommunfullmäktige avvisar förslagen i motionen och beslutar att inte vidta några vidare åtgärder - att besvara motionen: Kommunfullmäktige konstaterar att de yrkade förslagen genom tidigare fullmäktigebeslut eller på annat sätt, redan har beslutats eller verkställts och att ytterligare åtgärder därmed inte behövs Bifall/avslag/besvarande av enskilda förslag i motionen (att-satser): Förslaget till beslut kan skilja sig åt för att det kan finnas olika att-satser som är föreslagna i motionen. Förslaget till beslut kan därmed vara att avslå en att-sats och bifalla en annan. Exempel: Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen i den del som avser… Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen i den del som avser… Det är angeläget att tjänsteskrivelsen är väl genomarbetad. Som regel gäller alltså att man inte ska utföra vad som begärs i motionen utan svara på motionen med ett förslag till om den ska bifallas, avslås eller besvaras, samt eventuella konsekvenser av det. Ale kommun, 449 80 Alafors • 0303-70 30 00 • kommun@ale.se • www.ale.se 5 Uppföljning av motioner Kommunstyrelsen ska två gånger om året rapportera till kommunfullmäktige vilka motioner som är under beredning. Dessa rapporter lämnas vid fullmäktiges sammanträde i april och oktober. Om kommunfullmäktige beslutar att bifalla en motion ska förslagets verkställande redovisas till kommunfullmäktige vid sammanträde i april och oktober. Ale kommun, 449 80 Alafors • 0303-70 30 00 • kommun@ale.se • www.ale.se PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum: 2025-12-15

KF § 41 KS 2025/742 Nytt hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser Beslut Kommunfullmäktige beslutar att för Ale kommuns del, 1) Ingå Hälso- och sjukvårdsavtal – avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland 2) Ingå underavtalet Överenskommelse – Kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 3) Ingå underavtalet Överenskommelse – Regionens läkaransvar i kommunal primärvård 4) Ingå underavtalet Överenskommelse – Samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med skadligt bruk och beroende 5) Ingå underavtalet Överenskommelse – Ansvar för samverkan om munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland reglerar ansvarsfördelningen mellan region och kommunerna avseende primärvård och hur samverkan inom hälso- och sjukvård kan ske. Samtliga kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen har fått förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal och tillhörande överenskommelser för undertecknande. Nytt avtal och tillhörande överenskommelser kommer, om alla 49 kommuner och regionen säger ja, att börja gälla 2027-01-01. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum: 2026-03-09 Beslutsunderlag - Kommunstyrelsens beslut § 43 2026-02-24 - Tjänsteutlåtande, daterat 2026-01-28 - Beslut socialnämnden 2025-12-11 § 140 - Socialförvaltningens tjänsteutlåtande, 2025-11-14 - Hälso- och sjukvårdsavtal – avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvar mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland 2025-09-30 - Överenskommelse Ansvar för samverkan om munhälsa uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård 2025-09-30 - Överenskommelse Samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning, personer med skadligt bruk och beroende, samt barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet 2025-09-30 - Överenskommelse kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 2025-09-30 - Överenskommelse Västra Götalandsregionens läkaransvar i kommunal primärvård 2025-09-30 - Svarsformulär, daterat 2025-03-13 - Kommunfullmäktiges beslut § 109 2025-05-26 Yrkande Henrik Fogelklou (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutet skickas till Kommunchef Förvaltningschef socialförvaltningen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2025/742 Datum: 2026-01-28 Utvecklingsledare Hampus Hagman Kommunstyrelsen Nytt hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att för Ale kommuns del, 1) Ingå Hälso- och sjukvårdsavtal – avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland 2) Ingå underavtalet Överenskommelse – Kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 3) Ingå underavtalet Överenskommelse – Regionens läkaransvar i kommunal primärvård 4) Ingå underavtalet Överenskommelse – Samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med skadligt bruk och beroende 5) Ingå underavtalet Överenskommelse – Ansvar för samverkan om munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland reglerar ansvarsfördelningen mellan region och kommunerna avseende primärvård och hur samverkan inom hälso- och sjukvård kan ske. Samtliga kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen har fått förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal och tillhörande överenskommelser för undertecknande. Nytt avtal och tillhörande överenskommelser kommer, om alla 49 kommuner och regionen säger ja, att börja gälla 2027-01-01. Maria Kosterlind Reinholdsson Patrik Skog Kommunchef Avdelningschef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Beslut socialnämnden 2025-12-11 § 140 - Socialförvaltningens tjänsteutlåtande, 2025-11-14 - Hälso- och sjukvårdsavtal – avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvar mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland 2025-09-30 - Överenskommelse Ansvar för samverkan om munhälsa uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård 2025-09-30 - Överenskommelse Samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning, personer med skadligt bruk och beroende, samt barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet 2025-09-30 - Överenskommelse kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 2025-09-30 - Överenskommelse Västra Götalandsregionens läkaransvar i kommunal primärvård 2025- 09-30 Ärendet Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland reglerar ansvarsfördelningen mellan regionen och kommunerna avseende primärvård och hur samverkan inom hälso- och sjukvård kan ske. Samtliga kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen har fått förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal och tillhörande överenskommelser för undertecknande. Det nya avtalet kommer, om samtliga 49 kommuner och regionen säger ja, att börja gälla 2027- 01-01. Avtalet gäller fyra år, till 2030-12-31. Varje part har, senast 18 månader innan avtalet löper ut, möjlighet att skriftligen säga upp avtalet. Om ingen part gör det, förlängs avtalet med tre år i taget med 18 månaders uppsägningstid. Sägs avtalet upp innebär det att även de tillhörande överenskommelserna sägs upp. Dessa kan dock sägas upp eller revideras individuellt utan att huvudavtalet påverkas. Västra Götalandsregionen ställde sig bakom föreslaget avtal med tillhörande överenskommelser 2025-11-04. Socialnämnden i Ale kommun föreslog 2025-12-11 att avtalet skulle tecknas. Varje avtalspart måste fatta beslut före 2026-05-31. Syfte och process Syftet med avtalet är att skapa en modern och hållbar samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna, med fokus på primärvårdens gemensamma ansvar och patientsäkerhet. Hälso- och sjukvårdsavtalet reglerar ansvarsfördelningen, betonar primärvårdens gemensamma ansvar och stärker patientsäkerhetsarbetet inklusive hantering av oenighet och tvister. En partsammansatt politisk referensgrupp och tjänstemannaarbetsgrupp har arbetat sedan 2024 med att ta fram nytt hälso- och sjukvårdsavtal och tillhörande fyra överenskommelser. Under processen med att ta fram det nya hälso- och sjukvårdsavtalet, har Västra Götalandsregionen samt de 49 kommunerna fått yttra sig över förslag genom ett remissförfarande som pågick mellan Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se 2025-02-03 och 2025-06-19. Ale kommun yttrade sig 2025-05-26 KF § 109 och framförde bland annat att det krävdes förtydliganden kring hur samverkan kan ske i den enskildes hem (såväl när det gällde ordinärt som särskilt boende) när det finns behov av insatser från både primärvård och specialistvård. Ansvaret för primärvårdsnivån delas av regionen och kommunerna medan specialistvårdsnivån enbart är regionens ansvar. Resultat av remiss Efter omarbetning utifrån remissvaren har ansvarsfördelningen mellan regionen och kommunen förtydligats avseende vård i hemmet, på ett sådant sätt att socialförvaltningen bedömt att förutsättningar finns för att samverkansöverenskommelser kring hälso- och sjukvårdsuppgifter på både primärvårds- och specialistvårdsnivå kan träffas. Trots att kommunal kompetens enligt kommunallagen (2 kap. 2 §) inte omfattar specialistvård, öppnar förslaget – med stöd av hälso- och sjukvårdslagen (15 kap. 1 §) – för att sådana överenskommelser nu kan utarbetas. Avtalsförslaget innehåller en tydligare skrivning som klargör att bedömningen av vilka insatser som kan utföras på primärvårdsnivå ska ske i en mer jämbördig och strukturerad samverkan mellan parterna. Socialnämndens bedömning Socialnämnden har föreslagit fullmäktige att avtalet ska tecknas. Socialförvaltningen har bedömt att det omarbetade förslaget till avtal skapar förutsättningar för patientsäkerhet och tydlighet kring medarbetarnas befogenheter när båda huvudmännen samverkar kring vården i hemmet. De nya skrivningarna skapar förutsättningar att utveckla en jämlik och konstruktiv samverkan. Socialförvaltningens sammantagna bedömning var att avtalet kan tecknas. Göteborgsregionens kommunalförbunds bedömning Utöver att socialnämnden föreslagit att avtalet ska tecknas har även förbundsstyrelsen för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) 2025-09-11 rekommenderat medlemskommunerna att anta avtalet med tillhörande underavtal. Förbundsstyrelsen rekommenderade samtidigt kommunerna att använda likalydande beslutformuleringar som tagits fram av VästKom. Syftet med likalydande beslutssatser är att tydliggöra att kommunerna i regionen enhälligt ställer sig bakom avtalet. Kommunledningsförvaltningen har utformat de föreslagna beslutssatserna enligt rekommendationen. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningens bedömning är att Ale kommun kan ingå hälso- och sjukvårdsavtalet och dess underavtal enligt förslag från socialnämnden. Förvaltningen bedömer dock att beslutet bör formuleras såsom VästKom rekommenderat då det förtydligar att kommunen ställer sig bakom såväl avtal som underavtal. En sådan hantering ligger även i linje med vad GR föreslagit och hur Västra Götalandsregionens regionfullmäktige formulerat sitt beslut. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Avtalsförslaget är formulerat så att bedömningen av vad som kan utföras på primärvårdsnivå sker i mer jämbördig samverkan mellan parterna, vilket skapar bättre förutsättningar för långsiktig planering av verksamheten. Detta minskar risken för kostnadsdrivande, kortsiktiga lösningar och bidrar till en mer hållbar och förutsägbar vårdstruktur. Samtidigt har omställningen till en god och nära vård, färdplanen och förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal alla som målsättning, helt eller delvis, att vård i större utsträckning ska ske i den enskildes hem vilket, typiskt sett, är den kommunala primärvårdens arena. Socialstyrelsen har visat att denna utveckling redan har medfört ökade kostnader för kommunerna. Vård- och omsorgsanalys har konstaterat att ekonomiska resurser är avgörande för att nå målen med nära vård och att kommunerna har fått ett ökat ansvar. Även SKR har framhållit att den demografiska utvecklingen och nya arbetssätt inom nära vård innebär ökade krav och kostnader för kommunerna. Påverkan ur ett invånarperspektiv Att hälso- och sjukvården bedrivs så nära den enskilde som möjligt är viktigt ur ett patientperspektiv. Det är en fråga där det råder bred enighet. Detta ligger i linje med principen om personcentrerad vård, där vården utformas utifrån den enskildes behov och förutsättningar. För den kommunala primärvården utgör den enskildes hem den naturliga arenan, och det är av största vikt att vården där kan bedrivas på ett patientsäkert sätt. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Ett välfungerande samarbete på hälso- och sjukvårdsområdet mellan kommunerna och regionen ger förutsättningar för kundnytta genom ökad trygghet. Tydligt reglerad ansvarsfördelning ger också förutsättningar för ett effektivt samarbete. Remiss och samberedning Ärendet har beretts sedan 2024 och varit remitterat till kommunerna under 2025. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Om kommunfullmäktige och samtliga övriga parter fattar beslut om att ingå avtal kommer det börja gälla 2027-01-01. Detta påverkar verksamheter inom socialförvaltningen. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutet skickas till: Kommunchef Förvaltningschef socialförvaltningen Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2026-02-24

KS § 43 KS 2025/742 Nytt hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att för Ale kommuns del, 1) Ingå Hälso- och sjukvårdsavtal – avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland 2) Ingå underavtalet Överenskommelse – Kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 3) Ingå underavtalet Överenskommelse – Regionens läkaransvar i kommunal primärvård 4) Ingå underavtalet Överenskommelse – Samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med skadligt bruk och beroende 5) Ingå underavtalet Överenskommelse – Ansvar för samverkan om munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland reglerar ansvarsfördelningen mellan region och kommunerna avseende primärvård och hur samverkan inom hälso- och sjukvård kan ske. Samtliga kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen har fått förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal och tillhörande överenskommelser för undertecknande. Nytt avtal och tillhörande överenskommelser kommer, om alla 49 kommuner och regionen säger ja, att börja gälla 2027-01-01. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2026-02-24 Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, daterat 2026-01-28 - Beslut socialnämnden 2025-12-11 § 140 - Socialförvaltningens tjänsteutlåtande, 2025-11-14 - Hälso- och sjukvårdsavtal – avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvar mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland 2025-09-30 - Överenskommelse Ansvar för samverkan om munhälsa uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård 2025-09-30 - Överenskommelse Samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning, personer med skadligt bruk och beroende, samt barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet 2025-09-30 - Överenskommelse kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 2025-09-30 - Överenskommelse Västra Götalandsregionens läkaransvar i kommunal primärvård 2025-09-30 Beslutet skickas till Kommunchef Förvaltningschef socialförvaltningen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande DELEGERINGSBESLUT Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: KS 2023/604 Beslutsdatum: 2026-03-04 Utredning rörande trygghetsboende Beslut Kommunstyrelsens ordförande föreslår att kommunfullmäktige beslutar att succesivt upphöra vara mellanhyresvärd för de trygghetsbostäder som finns i kommunen. Beslut fattas under förutsättning att nuvarande hyresgäster som så önskar kan bo kvar. Ärendet Inför kommunstyrelsens sammanträde den 2023-12-15 skickades ärendet Utredning rörande trygghetsboende med tillhörande handlingar ut. Ärendet behandlades på kommunstyrelsens sammanträde 2023-12-15. Ett administrativt fel har medfört att beslutet inte hanterats korrekt. Dels blev inte beslutet helt färdigställt och har heller inte justerats. Ärendet har heller inte skickats vidare till kommunfullmäktige. För att säkerställa korrekt beslutshantering behöver ett nytt beslut tas för att ärendet ska kunna gå upp till kommunfullmäktige för beslut. Bilagor - Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat 2023-11-21 - Socialförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat 2023-06-22 - Socialnämndens beslut § 121 2023-11-16 - Remissvar från socialförvaltningen - Remissvar från KPR - Kallelse till kommunstyrelsens sammanträde 2023-12-05 4 Ärendegrupp i Kommunstyrelsens delegeringsordning 5 d 6 af 0 A1 Brådskande b 5 d 9 7 e- 5 d 8 9- Henrik Fogelklou 1 b 4 0- Kommunstyrelsens ordförande 9f 7 8- a c __________________________ 7 9 6 5 1 e: c Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post n er e SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se ef www.ale.se e r ur at n g Sida 158 av 161 Si Detta dokument är elektroniskt signerat och juridiskt bindande. Signed by: HENRIK FOGELKLOU Date: 2026-03-05 15:24:27 BankID refno: 019cbe62-98f1-73e9-86f0-1ad427a2914c Ordförande: Henrik Fogelklou 4 5 d 6 0 af b 5 d 9 7 e- 5 d 8 9- 1 b 4 0- 9f 7 8- a c 7 9 6 5 1 e: c n e er ef e r ur at n g Sida 159 av 161 Si Kopia/bekräftelse på e-signerat dokument. PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum: 2026-03-09

KF § 50 KS 2023/604 Utredning rörande trygghetsbostäder Beslut Kommunfullmäktige beslutar att succesivt upphöra vara mellanhyresvärd för de trygghetsbostäder som finns i kommunen. Beslut fattas under förutsättning att nuvarande hyresgäster som så önskar kan bo kvar. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Inför kommunstyrelsens sammanträde den 2023-12-15 skickades ärendet Utredning rörande trygghetsboende med tillhörande handlingar ut. Ärendet behandlades på kommunstyrelsens sammanträde 2023-12-15. Ett administrativt fel har medfört att beslutet inte hanterats korrekt. Dels blev inte beslutet helt färdigställt och har heller inte justerats. Ärendet skickades heller inte vidare till kommunfullmäktige för beslut efter kommunstyrelsens sammanträde 2023-12-15. Beslutsunderlag - Delegeringsbeslut utredning rörande trygghetsbostäder, daterat 2025-03-04 - Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat 2023-11-21 - Socialförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat 2023-06-22 - Socialnämndens beslut § 121 2023-11-16 - Remissvar från socialförvaltningen - Remissvar från KPR - Kallelse till kommunstyrelsens sammanträde 2023-12-05 Yrkande Sune Rydén (KD) yrkar bifall till förslaget. Protokollsanteckning Sune Rydén (KD) lämnar följande protokollsanteckning för Kristdemokraternas, Moderaternas, Sverigedemokraternas och Framtid i Ales räkning: Trygghetsboende bedöms innebära en förbättrad och utökad service till kommunens invånare som Ale kommun är positiva till. Det finns dock inget som styrker att ett behov att blockhyra krävs eller att kommunen behöver administrera kön eller hyror när ägandet av fastigheten är privat. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum: 2026-03-09 Beslutet skickas till Förvaltningschef, socialförvaltningen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

SN § 90 SN 2025/205 Initiativärende från Tyrone Hansson Eklund (FiA) avseende utreda schema Beslut Socialnämnden beslutar att ge i uppdrag till förvaltningen att belysa konsekvenserna av övergången från tiotimmarsnatt till niotimmarsnatt med särskilt fokus på sjukfrånvaro och personalomsättning. Återrapportering önskas under kvartal 1 2026. Motivering till beslut Bedöms ej tillämplig i detta ärende. Sammanfattning Tyrone Hansson Eklund (FiA) inkommer 2025-06-10 med ett initiativärende avseende utreda schema. Beslutsunderlag Initiativärende utredning schema, 2025-06-10 Yrkande Tyrone Hansson Eklund (FiA) yrkar enligt initiativärendet på att: Socialnämnden beslutar att ge i uppdrag till förvaltningen att belysa konsekvenserna av övergången från tiotimmarsnatt till niotimmarsnatt med särskilt fokus på sjukfrånvaro och personalomsättning. Återrapportering önskas under kvartal 1 2026. Beslutsgång Ordförande Tyrone Hansson Eklund (FiA) ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att socialnämnden beslutar i enlighet med detsamma. Beslutet skickas till Förvaltningschef Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Från: Tyrone Hansson Eklund Till: Johanna Kalmar Ärende: Extra ärende ang nattpassen 9 eller 10 timmars Datum: den 10 juni 2025 08:28:39 Uppdrag till förvaltningen: Att belysa konsekvenserna av övergången från tiotimmarsnatt till niotimmarsnatt med särskilt fokus på sjukfrånvaro och personalomsättning. Återrapportering önskas under kvartal 1 2026. Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2025/124 Datum: 17 september 2025 Handläggare: Utvecklingsledare, Sara Botö Rapport nationaldagsfirande 2025 Innehåll 1 Inledning .....................................................................................................................2 2 Program .......................................................................................................................2 2.1 Kommunens deltagande verksamheter .................................................................................2 2.2 Scenprogram ..............................................................................................................................4 3 Utvärdering – deltagande verksamheter .....................................................................5 3.1 Detta var bra ..............................................................................................................................5 3.2 Detta var mindre bra ................................................................................................................5 3.3 Förslag till nästa år ....................................................................................................................5 4 Kostnad för evenemanget ...........................................................................................6 4.1 Lönekostnader ..........................................................................................................................7 5 Sammanfattning/viktiga slutsatser ............................................................................8 6 Bilagor ...........................................................................Error! Bookmark not defined. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se 1 Inledning Nationaldagsfirandet i Nödinge arrangerades den 6:e juni klockan 11-15. I år ägde firandet rum på innergårdarna på Södra Klöverstigen samt kring Fritidsbankens lokaler på Rödklövergatan 7. Gårdarna hade sedvanligt olika teman med tillskott av en nyhet; gågatan – marknadsgatan – loppis. Totalt 10 gårdar användes: • Foodcourt/scengården • Energigården • Kulturgården • Vikingagården • Alebyggengården • Bondgården • Politikergården • Fordonsgården • Trygga gården • Förenings-/ fritidsgården • Gågatan – marknadsgatan - loppis Det regnade mer eller mindre under hela firandet vilket påverkade besökarantalet. Antalet besökare är generellt svårt att uppskatta men bedöms av kommunen ändå vara några hundra personer och av Alebyggen till max ett par tusen. Regnet påverkade genomförandet av vissa aktiviteter medan andra kunde genomföras som planerat. Bland annat loppisgatan regnade bort. 2 Program 2.1 Kommunens deltagande verksamheter Kommunen deltog under dagen med sammanlagt 32 personer från tre olika förvaltningar (kommunledningsförvaltningen, socialförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen). Kommunens verksamheter anordnade aktiviteter främst på Kulturgården, Energigården, Foodcourt/scen, Trygga gården samt Förenings-/fritidsgården. Följande kommunala verksamheter informerade om sina respektive verksamheter på olika sätt samt anordnade aktiviteter under dagen: • VA-drift o Visade bland annat upp en reservvattentank som används vid kris _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se • Säkerhetsenheten o Tävlade ut krislådor • Renhållningsenheten o Visade upp de nya kärlen för förpackningsinsamling • Välfärdsbiblioteket o Hade sin ordinarie lokal öppen för besökare • Allmänkulturen o Genomförde en workshop i textil graffitti tillsammans med extern leverantör • Biblioteket o Marknadsförde sig och uppmärksammade läsning bland annat genom att ge ut böcker o Barn fick så ett frö o Tipspromenad • Öppen ungdom o Ungdomscoacher ambulerade i området • Fritidsbanken o Bjöd in besökare till sin lokal och gård för att testa och låna utrustning o Upplät plats till föreningar som ville visa upp sig. Deltagande föreningar var Bohus Taekwondo, Östergårds ridklubb, Ale modellflygklubb och Kallarebergets natur- och kulturstig. • Kulturskolan o Stod för stor del av scenprogrammet med dans, musik och teater/musikal. • Kulturvärdarna o Transporterade, byggde upp och monterade ner scen. • Kontaktcenter o Delade ut gnuggis-tatueringar och gatkritor till alla barn • Energi- och klimatrådgivare (samverkan med Stenungsund, Tjörn, Lilla Edet, Öckerö och Kungälv) o Information om effektiva energilösningar o Tävling ”corn hole” _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se • Avdelning demokrati o Administration kring ceremoni för nya medborgare samt Hederspris för samhällsinsats och Ett gott föredöme o Projektledarskap o Delade ut gnuggis-tatueringar och gatkritor 2.2 Scenprogram Kommunen ansvarade för programmet på scenen som fanns på en av gårdarna. Tid Vad Vem Presentation av konferencier Konferencier och invigningstalare 11:00-11:15 Invigning av dagen Axel Olsson, konferencier Johan Redlund, VD Alebyggen Claes-Anders Bengtsson, kommunfullmäktiges ordförande 11:15-11:30 Vi sjunger nationalsången Allsång, Alice Danielsson sjunger, kulturskolan och Stefan Lindström spelar 11:30-12:15 Vi välkomnar nya svenskar Claes-Anders Bengtsson 12:15-13:00 Kulturskolans elever uppträder Musik, sång och dans 13:00-13:15 Trolleri på scen och på gårdar Benji Millo 13:15-13:30 Utdelning av hederspris för Claes-Anders Bengtsson, samhällsinsats kommunfullmäktiges ordförande 13:30-13:45 Utdelning av pris för gott Ungdomsrådet föredöme 13:45-14:10 Fiolspel Stefan Lindström 14:10-14:50 Breakdanceskola Konferencier 14:45-15:00 Avslutning Konferencier _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se 3 Utvärdering – deltagande verksamheter En enkät har skickats ut till alla verksamheter som deltog under dagen. Följande framkom i den. 3.1 Detta var bra • Alla bedömde sina aktiviteter och informationsinsatser vara passande på arrangemanget • Vi hade förvånansvärt många besökare trots regnet men det hade såklart varit fler en fin dag • Inhyrda bord, bänkar och tält fungerade bra och var tillräckliga i antal • Öppettiderna 11-15 är bra • Marknadsföringen upplevdes som bra av de som sett den • Bra program på scenen samt cirkusartist på gårdarna • Information och kommunikation till/från projektledare fungerade bra 3.2 Detta var mindre bra • Vissa gårdar upplevdes som tomma på aktiviteter. Det var för glest mellan aktiviteter och tält. • Det kändes inte som att så många hittade till vår gård. Det hade varit bättre om vi komprimerade området vid regn. • Vi behöver tydligare information om vad som händer på respektive gård. Det kanske fanns kartor men vi fick många frågor från besökare • Det är svårt att få överblick när firandet är på gårdarna • Logistiken för att komma in på gården med bil och kärra för att sätta upp vår aktivitet var svår • Marknadsföringen behöver bli ännu bättre och anpassad efter flera målgrupper än boende på Klöverstigen 3.3 Förslag till nästa år • Planeringen började för nära inpå arrangemanget för att en del skulle hinna planera in det på bästa sätt, 2-6 månader innan är önskvärt • Göra området mer kompakt och ta fram bättre och fler kartor/skyltar/program • Det vore kul att få med någon youtuber/influencer/artist som kan locka lite fler ungdomar till arrangemanget • Karnevalen som var ett annat år var uppskattad och hade varit kul att återuppta • Vi har tidigare haft en mobil teaterföreställning, det vore kul att ha med igen. • Drop-in vigslar • Allsång på Skansen • Fira på annan ort för variation • Tipspromenad _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se • Gissa mitt yrke med kommunanställda 4 Kostnad för evenemanget Budgeten som tilldelats nationaldagsfirandet 2025 var 120 tkr. Denna överskreds med cirka 30 tkr vilket delvis berodde på att AV-tekniker och ljudutrustning hyrdes in med kort varsel men också på att trycksaker (t-shirts, gatukritor, gnuggistatueringar m.m.) köptes in som kan användas flera år framöver vid flera olika arrangemang köptes in. Några av de verksamheter som deltog fick finansiering helt eller delvis från budgeten till sina aktiviteter medan andra verksamheter för hela eller delar av sin aktivitet själva. Egen finansiering av material uppgick till max 5 tkr. Vad? Kr ex moms Kommentar Scenen Konferencier extern 7 000 Rawbii Moves Entertainment (Axel Olsson) Trollkarl Benji Millo 7 000 Benji Millo Violinist Stefan Lindström 3 000 Stefan Lindström 3000 plus arb.givaravgift. Tak till scenen, 5 partytält och scenkjol 15 680 Flying Flerp AB Ljudsystem, scenbyggare, ljudtekniker 23 761 Q-tech (Qvarnström technology AB) Deltagande verksamheter från kommunen Säkerhet (avser trycksaker och priser i 25 000 tävling) Textil graffiti - workshop 8 140 Medborgarceremoni Fikabiljett till nya svenskar 50kr per pers 30 1 500 Ale folketshusförening kuponger inlösta Statistik från Skatteverket 400 Skatteverket _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Certifikat från Expisoft (för att få ut 3 210 Expisoft statistik) Övrigt Föreningsbidrag till deltagande föreningar 4 000 1000kr/förening Gatukritor 300 paket samt 15 418 Tryck & profilbolaget i Ale AB gnuggistatueringar 2000 st T-shirts - #jobbaiale 40 st 9 064 Copycentrum Sverige AB Prispeng till hederspris för samhällsinsats 2 000 Utbetald via utanordning till Älvis. Matkuponger till kommunanställda och 5 434 I denna post ingår också inhyrda ungdomsråd 120 kr 42 pers bänkar och bord Bänkar framför scenen, bord till montrar - Ingår i posten ovan Halvsida annons i Alekuriren 7950*2 15 900 Alekuriren Affischer och prischeckar 2 980 Copycentrum Sverige AB Blommor till pristagare (gott föredöme och 1 296 Blomsterriket i Nödinge god samhällsinsats) Summa 150 783 Total budget 120 000 Kvar - 30 783 4.1 Lönekostnader Utöver budgeten tillkommer också lönekostnader för de kommunanställda som arbetade under nationaldagen samt med för- och efterarbete inför arrangemanget. Under nationaldagen var 32 kommunanställda i tjänst, ytterligare en handfull bidrog till det förberedande arbetet. Totalt uppskattat antal arbetstimmar för innan, under och efter evenemanget är cirka 740. Lönekostnaden inklusive sociala avgifter, OB-tillägg och övertidsersättning är cirka 140 tkr för själva nationaldagen och cirka 180 tkr för arbetet runtomkring vilket ger en total lönekostnad om 320 tkr. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se För- och/eller Verksamhet efterarbete På nationaldagen Kulturskolan 143 48,5 Biblioteket 4 13 Öppen ungdom 2,5 14,75 Kultursamordning 24 32,5 Föreningsstöd 5 7 Fritidsbanken 4 21,5 Arrangemangsstöd (ljud, ljus och scen) 20 20 Säkerhetsenheten 3 16 Renhållningen 1,5 8 Välfärdsbiblioteket 3 10 VA-Drift 5 15 Kontaktcenter 1 5 Enheten ledning och styrning 7 6 Kommunikationsenheten 60 0 Projektledare 232 8,5 Totalt 515 225,75 De verksamheter som deltog under själva nationaldagen ägnade tiden innan och efter på att planera, förbereda samt runda av sina respektive aktiviteter. Kommunikationsenheten, som inte deltog på själva dagen, har rapporterat in cirka 60 timmar i förberedande arbete. Arbetet omfattade att ta fram underlag för och beställa tryck av presentcheckar, gatukritor, tatueringar och tröjor samt administrera juryarbete för ceremoni, beställa och köpa blommor till pristagare, skriva ut diplom till nya medborgare, sköta annonsering i Alekuriren, på affischer och i kommunens sociala medier. Flera produkter kan återanvändas vid andra tillfällen, till exempel t-shirts och gatukritor. Projektledaren uppskattar nedlagd arbetstid inför och efter nationaldagen till cirka 232 timmar. Arbetsuppgifterna har, i enlighet med uppdraget, omfattat kontakt med och samordning av kommunens deltagande verksamheter, samt samordning med Alebyggen. Projektledaren har utöver det till stor del också arbetat operativt med uppgifter som har behövt lösas och som inte haft någon tydlig utpekad utförare. 5 Sammanfattning • Projektledaren tillsattes i slutet på februari vilket påverkade möjligheten att få vissa verksamheter att vilja/kunna vara med på nationaldagsfirandet då ledtiderna i dessa är på flera månader upp till ett halvår. En första information på intranät och i exempelvis _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se kommunchefens ledningsgrupp i januari är önskvärt för att påbörja planeringen kring eventuellt deltagande. • Samarbetet med Alebyggen gick mycket bra. Den gemensamma planeringen mellan Alebyggen och kommunen behöver dock också den börja tidigare för att bland annat tydliggöra ansvarsfördelning samt vilket område och eventuella lokaler som ska användas till arrangemanget. • Orimligt lång tid lades på att klargöra vem som hade ansvar för och kännedom om de scendelar som fanns utspridda i kommunen, samt hur de skulle bokas, transporteras och byggas upp på bästa sätt. Bristfälliga interna kommunikationsvägar, otydliga rutiner och ej ändamålsenlig utrustning för transport var orsaker till att det tog tid. Otydlig gränsdragning mellan serviceförvaltningen och avdelning invånarservice behöver inför nästa år vara tydlig. Likaså vilka tjänster kopplade till scenen som eventuellt behöver köpas in. • Antalet gårdar och antalet aktiviteter på respektive gård kan behöva komprimeras för att det inte ska upplevas som tomt och att besökare att inte hittar fram. I år dök tyvärr inte alla foodtrucks upp som var bokade vilket bidrog till att den största gården upplevdes väldigt tom. Deltagande verksamheter såg både för- och nackdelar med att vara på innergårdarna. • Ännu mer kommunikationsinsatser före och under dagen för att både locka besökare till evenemanget och för att få besökare att hitta mellan gårdarna. Bred målgrupp kräver bred kommunikation. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2025/124 Datum: 2026-01-05 Utvecklingsledare Sara Botö Kommunstyrelsen Redovisning av uppdrag från initiativärende kommunal medverkan på Alebyggens nationaldagsfirande Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen och beslutar att förklara uppdraget slutfört. Kommunstyrelsen beslutar att tillfråga kommunens övriga nämnder om möjlighet att delta i nationaldagsfirandet 2026 och kommande år. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Inför 2025 års nationaldagsfirande i Nödinge beslutade kommunstyrelsen vid sitt sammanträde 2025-02-18, att anta ett initiativärende med rubriken Kommunal medverkan på Alebyggens nationaldagsfirande. (KS 2025/124 § 46) Uppdraget tilldelades kommunledningsförvaltningen som tillsatte en projektledare för att: • säkerställa kommunal närvaro på Alebyggens nationaldagsfirande. • kontakta, samordna och föreslå vilka kommunala verksamheter som var aktuella att närvara. • samordna och säkerställa att relevant kommunal utrustning, t.ex. scen, användes vid behov. • säkerställa rutiner och grundförutsättningar för kommande års närvaro och engagemang. • samordna med Alebyggen. Nationaldagsfirandet 2025 genomfördes av ett 40-tal kommunanställda medarbetare som tillsammans lade 740 timmar på arrangemanget. Maria Kosterlind Reinholdsson Patrik Skog Kommunchef Avdelningschef avdelning demokrati Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Kommunstyrelsens beslut § 46 2025-02-18 - Initiativärende från Henrik Fogelklou (M), inkommen 2025-02-17 - Rapport nationaldagsfirande 2025 Ärendet Det årliga nationaldagsfirandet på Klöverstigens innergårdar i Nödinge startades på initiativ av Alebyggen och genomfördes första gången 2019. Under pandemin 2020-2021 hade arrangemanget ett uppehåll för att sedan återupptas igen 2022. Kommunen har under åren deltagit i firandet med framför allt aktiviteter anordnade av kommunens kultur- och fritidsverksamheter, samt med administrativ hjälp kring prisutdelningsceremonierna för Ett gott föredöme samt Hederspris för samhällsinsats. Välkomstceremonin för nya medborgare, som kommunen enligt lag1 har skyldighet att anordna för att högtidlighålla nya medborgarskap, har de senaste åren också arrangerats under nationaldagsfirandet på Klöverstigen. Inför 2025 års nationaldagsfirande i Nödinge beslutade kommunstyrelsen vid sitt sammanträde 2025-02-18, att anta ett initiativärende med rubriken Kommunal medverkan på Alebyggens nationaldagsfirande. (KS 2025/124 § 46) Uppdraget tilldelades kommunledningsförvaltningen och utifrån de sex beslutssatserna i ärendet (punkterna 1-6 nedan) återrapporteras uppdraget utifrån genomförandet av nationaldagen 2025. Kommunstyrelsen beslutar att kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att: 1. Tillsätta en projektledare för att säkerställa kommunal närvaro på Alebyggens nationaldagsfirande. En kommunintern projektledare från avdelning demokrati vid kommunledningsförvaltningen utsågs i slutet på februari för uppdraget. Till stöd för projektledaren utsågs också en styrgrupp för kommunens del i nationaldagsfirandet. Styrgruppen bestod av kommunchef, kommunfullmäktiges ordförande samt avdelningschef från avdelning invånarservice. Styrgruppen sammanträdde vid fyra tillfällen under våren á en timme vardera. 2. Projektledaren kontaktar, samordnar och föreslår vilka kommunala verksamheter som kan vara aktuella att närvara. Kontakt med lämpliga kommunala verksamheter gjordes i perioden 25 mar – 9 april. Ett brett spektrum av kommunens verksamheter kontaktades. Kultur- och fritids olika verksamheter, som regelbundet bidragit till tidigare års nationaldagsfiranden, var redan innan projektledaren kontaktade dem i gång med planering av diverse aktiviteter. Övriga verksamheter var med något undantag mer nya inför konceptet. 1 Lag (2001:82 om svenskt medborgarskap §29 Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Bland de verksamheter som tillfrågades men som inte hade möjlighet att vara med, uppgavs att tiden fram till arrangemanget var för knapp och att verksamheten inte mäktade med ett deltagande med så kort varsel. Eftersom nationaldagen är en röd dag och 2025 inföll på en fredag hade också ett antal ledigheter redan planerats in, vilket förhindrade en del medarbetares/verksamheters deltagande. Följande verksamheter kontaktades: Kontaktad verksamhet Deltog i firandet Alla verksamheter inom kultur och fritid (bibliotek, Ja allmänkultur, kulturskola, fritidsbank, kulturvärdar) Ungdomsrådet Ja Kontaktcenter Ja HR Nej Folkhälsoområdet (TSI, Päronguiden…) Nej Kostverksamheten Nej Renhållningen Ja Bygglov Nej VA-Drift Ja Säkerhetsenheten Ja Kommunekolog Nej Park och anläggning Nej Bemanningen inom soc Nej Älvgymnasiet Nej Leader Nej Energi- och klimatrådgivning (samverkan Stenungsund) Ja Individ- och familjeomsorgen Nej Avdelning demokrati Ja Välfärdsbiblioteket Ja Kontaktcenter Ja 3. Projektledaren samordnar och säkerställer att relevant kommunal utrustning, t.ex. scen, används vid behov. Vid nationaldagsfirandet ansvarar kommunen för programmet på den stora scenen vilken brukar sättas upp på en av innergårdarna. Kommunen äger ett antal scenpodier och ben till dessa som beroende på hur många delar som används kan byggas ihop till olika stora scener. Scenen vid årets arrangemang byggdes upp av kommunens egna podier. Scendelarna fanns innan nationaldagen utspridda i lokaler på ett antal olika ställen i kommunen vilket försvårade en inventering av dem. Orsaken till att scendelar förvarats utspritt beror bland annat på platsbrist men också på att scendelar lånats ut till bland Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se annat skolavslutningar och sedan inte transporteras tillbaka till ursprungsplatsen. Enheten för kultur- och fritidsutveckling samlade efter nationaldagsfirandet ihop alla delar på en och samma plats och kommer att tydliggöra informationen i bokningssystemet om hur dessa kan hyras och var de kan hämtas/lämnas. På nationaldagen transporterades och byggdes scenen upp av intern personal från kultur- och fritidsutveckling med förstärkning av inhyrd timpersonal. Kommunen äger inte någon kringutrustning såsom scentak eller scenkjol utan det hyrdes in från extern leverantör. Utöver själva scenen behövs ljudanläggning för att nå ut med det som sägs från scenen. Kommunen äger viss utrustning, som beroende på storlek på området/gården scenen står på, räcker för ändamålet. All utrustning i kommunens ägo är dock inte anpassad för utomhusbruk. 2025 var planen att använda viss kommunal ljudutrustning och komplettera upp med utrustning från extern leverantör. I sista stund hyrdes dock all ljudutrustning in i samband med att en extern ljudtekniker kontrakterades. Detta gjordes för att säkerställa kompatibilitet i utrustningen och enkel hantering i ett pressat läge som uppstod på grund av sjukdom. Övrig kommunal utrustning som användes var beach- /reklamflaggor för att skylta upp på arrangemangsområdet, bland annat vid Fritidsbanken och välfärdsbiblioteket. Även de sju så kallade partytält som Fritidsbanken har i sin ägo användes under dagen. Kommunens föreningar fick förtur till partytälten men de användes också av några kommunala verksamheter. Ytterligare tre partytält hyrdes in för att täcka behovet. 4. Projektledaren säkerställer rutiner och grundförutsättningar för kommande års närvaro och engagemang. Grundförutsättningarna inför varje års nationaldagsfirande är: A. Att ambitionsnivån för kommunens del i firandet inför varje år är tydlig och att en budget som matchar detta avsätts. År 2025 var budgeten 120 tkr (överskreds med cirka 30 tkr) vilket var i paritet med Alebyggens avsatta budget på 125 tkr. Den stora kostnaden för arrangemanget är dock lönekostnaderna vilket för kommunens del låg på ungefär 320 tkr år 2025. Total kostnad 470 tkr. B. Att en projektledare som samordnar firandet utsetts C. Att planeringen av dagen påbörjas tidigt för att kommunens verksamheter ska ha möjlighet att i sina årshjul planera in sitt deltagande Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Dokument med detaljerade instruktioner för organisation, planering och genomförande av nationaldagsfirandet finns framtagna och tillgängliga i dokument- och ärendehanteringssystemet Evolution. Instruktionerna bidrar till att minska antalet arbetstimmar för framför allt nationaldagens projektledare vilket i sin tur bidrar till att sänk lönekostnaderna för arrangemanget. 5. Projektledaren samordnar med Alebyggen. Projektledaren och Alebyggen har under våren 2025 haft fem gemensamma möten för planering inför nationaldagen samt ett uppföljningsmöte efter firandet. Alebyggens och kommunens kommunikationschefer har samverkat i framtagandet av olika kommunikationsinsatser inför nationaldagen såsom affischer, annonser i Alekuriren samt inlägg i kommunens respektive Alebyggens kanaler på sociala media. Kommunens del i nationaldagsfirandet tilldelades en budget på 120 tkr exklusive personalkostnader och Alebyggen hade avsatt 125 tkr för sin del exklusive personalkostnader. Respektive organisation stod för kostnaderna för sina egna aktiviteter. Kostnader för annonsering i Alekuriren delades 50/50. 6. Kostnaden för projektledaren tas på kommunledningsförvaltningen. Kostnaden för projektledaren har finansierats inom ram. Projektledarens övriga uppdrag har därmed delvis prioriterats ned och påbörjas/genomförs i stället under hösten 2025. Projektledarens totala arbetstid inom projektet uppskattas till cirka 232 timmar. Förvaltningens bedömning Det årliga nationaldagsfirandet på Klöverstigarna i Nödinge centrum är ett av de större arrangemangen som kommunen är med och arrangerar/deltar i. Insatsen är betydande både sett till antalet medarbetare som bidrar och till den budget som läggs varje år. Kostnaden för kommunens del i arrangemanget (löner + avsatt budget) landande på cirka 470 tkr år 2025. Kommunledningsförvaltningen förstår, utifrån initiativärende 2025 och uppdrag i kommunstyrelsens nämndplan för 2026, att kommunstyrelsen anser att nationaldagsfirandet fortsatt är av värde för kommunen att delta i. Ambitionsnivån för firandet 2025 var relativt hög med lokala inhyrda artister, upptryckta reklamprodukter och 40-talet deltagande medarbetare från tre förvaltningar, för att svara upp mot initiativärendets intentioner. Inför kommande års nationaldagsfiranden önskar kommunledningsförvaltningen att få ledning från kommunstyrelsen kring ambitionsnivån för arrangemanget då det kan göras hur stort eller litet som helst. Hade nationaldagsfirandet 2025 en rimlig ambitionsnivå? I bilagan ”Rapport nationaldagsfirande 2025” finns en mer utförlig beskrivning av arrangemanget för reflektion och bedömning. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Finns önskemål från kommunstyrelsen kring vilka verksamheter från kommunen som bör vara med? I enlighet med uppdrag i kommunstyrelsens nämndplan 2026 kommer nämnderna att tillfrågas om deltagande, både för 2026 men också därefter. Antalet medarbetare som deltog i arbetet kring firandet 2025 var ett 40-tal från tre olika förvaltningar, varav 32 personer på själva nationaldagen. Vilka kostnader ska avsatt budget täcka? År 2025 användes budgeten för inköp såsom att hyra in ljudutrustning, bord, bänkar och lokala artister men också till att köpa in informationsmaterial, reklamprodukter och lunch till de medarbetare som arbetade under dagen. Avsatt budget om 120 tkr bedöms av kommunledningsförvaltningen som rimlig i sammanhanget baserat på att kostnaderna för olika inköp till nationaldagsfirandet de senaste åren legat på ungefär den nivån. Beloppet är också i paritet med budgeten som Alebyggen avsätter för inköp till arrangemanget varje år. Men ska avsatt budget också innefatta lönekostnader? Kommunens lönekostnader för nationaldagen har under de senaste årens firanden gått på verksamheternas egna ordinarie budgetar. Kommunledningsförvaltningen bedömer att detta kan påverka både verksamheternas vilja och möjlighet att delta i arbetet med nationaldagen. Lönerna för nationaldagen belastar också verksamheterna i olika hög grad då anställningsvillkoren för kommunens medarbetare skiljer sig åt. Vissa medarbetare får under nationaldagen ersättning för kvalificerad övertid medan andra får övertidsersättning och OB-tillägg. Totalt lade kommunens medarbetare ner 740 timmar på nationaldagsrelaterat arbete. Antalet timmar för framför allt projektledarrollen bedöms av kommunledningsförvaltningen kunna minskas till nästa år på grund av att tydliga instruktioner för planering, genomförande och uppföljning av nationaldagsfirandet nu är framtagna. Kommunledningsförvaltningen bedömer att uppdraget i antaget initiativärende är slutfört och föreslår kommunstyrelsen att besluta att tillfråga övriga nämnder om deras deltagande i nationaldagsfirandet år 2026 och framåt. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Ett årligt nationaldagsfirande kommer att innebära kostnader i form av arbetstid för de som arbetar före, under och efter arrangemanget. Nationaldagen är en röd dag vilket utöver lön innebär att extra ersättning i form av OB-tillägg och kvalificerad övertid betalas ut till de medarbetare som arbetar under själva arrangemanget. Under år 2025 arbetades totalt 740 timmar sammanlagt av ett 40-tal personer. En budget behöver avsättas för arrangemanget. Under 2025 avsattes 120 tkr från Ale kommun vilket är i linje med budgeten som avsattes av Alebyggen. Påverkan ur ett invånarperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Ärendet har koppling till kommunfullmäktiges mål om kundnytta samt i viss mån också målet om trygghet. Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Kommunledningsförvaltningen påverkas om en projektledare årligen ska utses bland förvaltningens medarbetare. Samtliga förvaltningar påverkas om ett större årligt åtagande kring nationaldagsfirandet beslutas. Beslutet skickas till: Kommunchef Avdelningschef avdelning demokrati Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(4) Socialförvaltningen Diarienummer: 2026/57 Datum: 2026-03-03 Verksamhetschef Socialnämnden Medverkan i nationaldagsfirande 6/6 2026 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att medverka i nationaldagsfirandet 2026 i enlighet med förslaget i tjänsteutlåtandet Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Kommunstyrelsen har tillfrågat kommunens nämnder om deltagande i nationaldagsfirandet 2026 och kommande år. Socialnämnden behöver ta ställning i frågan. Nationaldagsfirandet i Nödinge är ett återkommande arrangemang i samverkan mellan kommunen och Alebyggen och innebär en betydande insats av kommunens verksamheter. Under 2025 deltog cirka 40 medarbetare från tre förvaltningar och totalt lades cirka 740 arbetstimmar. Kommunens kostnader uppgick till cirka 470 tkr, budgeten som tilldelats nationaldagsfirandet 2025 var 120 tkr, exklusive personalkostnader. Förfrågan avser deltagande i nationaldagsfirandet 2026 samt kommande år. Förvaltningen ser att det finns möjlighet att bidra med deltagande från bemanningsplaneringsenheten, omsorgshandledare, boendestöd samt individ- och familjeomsorgen avseende både förberedelsetimmar och att visa upp verksamheten på firandet den 6 juni 2026. Från och med 2027 och framåt ser förvaltningen att det fortsatt finns möjlighet att bidra med förvaltningens olika verksamheter, under förutsättning att planeringen sker i god tid och att medel avsätts för ändamålet. Ebba Gierow Mattias Leufkens Förvaltningschef Verksamhetschef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Kommunstyrelsen tjänsteutlåtande - Redovisning av uppdrag från initiativärende kommunal medverkan på Alebyggens nationaldagsfirande, 2026-01-05 - Rapport nationaldagsfirande 2025, 2025-09-17 Ärendet Kommunstyrelsen har tillfrågat kommunens nämnder om deltagande i nationaldagsfirandet 2026 och kommande år. Bakgrunden till förfrågan är kommunstyrelsens beslut att fortsatt delta i och samordna kommunens medverkan vid det årliga nationaldagsfirandet i Nödinge, som genomförs i samverkan med Alebyggen. Nationaldagsfirandet är ett återkommande arrangemang som innebär en betydande insats av kommunens verksamheter. Enligt Rapport nationaldagsfirande 2025 deltog cirka 40 medarbetare från tre förvaltningar i genomförandet av firandet 2025, med en sammanlagd arbetsinsats om cirka 740 timmar. Kommunens totala kostnader uppgick till cirka 470 tkr, varav avsatt budget om 120 tkr avsåg inköp och arrangemangskostnader, exklusive personalkostnader. I kommunstyrelsens tjänsteutlåtande avseende nationaldagsfirandet 2025 framgår att ambitionen är att nämnderna, inför 2026 och kommande år, ska ta ställning till sin medverkan och omfattningen av denna. Mot denna bakgrund behöver socialnämnden ta ställning till om, och i vilken omfattning, nämndens verksamheter kan delta i planering och genomförande av nationaldagsfirandet 2026 samt på längre sikt Förvaltningens bedömning Förvaltningen bedömer att det för 2026 finns möjlighet att bidra med deltagande från samtliga verksamhetsområden i form av arbetstimmar och för att synliggöra verksamheten i samband med nationaldagsfirandet 2026. På längre sikt, från och med 2027, bedömer förvaltningen att det finns förutsättningar att fortsatt bidra med ett brett utbud av aktiviteter och att synliggöra socialförvaltningens olika verksamheter, under förutsättning att planeringen sker i god tid samt att medel reserveras i budget för detta ändamål. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Utgångspunkten för kostnadsberäkningen är att 10 timmar avsätts för förberedelsearbete totalt samt 8 timmars arbete dagtid på nationaldagen per person. Timkostnaden varierar beroende på personalkategori och under röd dag ersätts arbetet med kvalificerad övertidsersättning. Kostnadsberäkningen utgår även från att två personer från varje verksamhet deltar. Uppskattad kostnad förberedelsearbete: Bemanningsplaneringsenheten (MoSS) 6 000 kr Boendestöd (FS) 6 000 kr Omsorgshandledare (ÄO) 6 100 kr Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Socialsekreterare (IFO) 8 120 kr Totalt 26 220 kr Uppskattad kostnad under nationaldagen: Bemanningsplaneringsenheten (MoSS) 11 520 kr Boendestöd (FS) 11 520 kr Omsorgshandledare (ÄO) 11 712 kr Socialsekreterare (IFO) 15 600 kr Totalt 50 352 kr Sammanlagd kostnad: 76572 kr Uppskattad kostnad för 2027 och framåt Socialnämnden har möjlighet att avsätta medel för ändamålet i kommande budgetarbete. Påverkan ur ett invånarperspektiv Kommunens invånare får möjlighet att träffa nämndens verksamheter Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Deltagandet i nationaldagsfirandet bidrar till kundnytta genom att invånarna får ta del av kommunens verksamheter och aktiviteter. Det främjar även trygghet och tillit i kommunen genom synliggörande av kommunens arbete och medarbetare. Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Information enligt MBL planeras till 2026-03-06. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutets påverkan och genomförande Om socialnämnden beslutar att delta i nationaldagsfirandet 2026, kommer socialförvaltningen att planera för deltagandet i enlighet med gällande lagar och avtal. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Förvaltningsledning, socialförvaltningen Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Socialförvaltningen Diarienummer: 2026/113 Datum: 2026-03-05 Verksamhetschef Ulrika Johansson Socialnämnden Blockförhyrning trygghetsbostäder – uppsägning av avtal Förslag till beslut Socialnämnden föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta att kommunen upphör vara mellanhyresvärd för de trygghetsbostäder som finns i kommunen på Garverigränd. Beslut fattas under förutsättning att nuvarande hyresgäster som så önskar kan bo kvar. Socialnämnden beslutar att paragrafen förklaras omedelbart justerad. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Trygghetsbostäder är en boendeform som har tillkommit som ett alternativ för att ge äldre personer större gemenskap och mer trygghet. Det är en så kallad mellanboendeform som överbryggar glappet mellan ordinärt boende och särskilda boenden med omsorg dygnet runt. Kommunen har tidigare haft trygghetsbostäder i Bohus, Nödinge, Alafors samt Älvängen. Bostäderna ägs av Rikshem AB. Beslut om att upphöra som mellanhyresvärd till bostäderna i Bohus, Nödinge och Alafors fattades av socialnämnden 2023-11-16. Vid tidpunkten hade kommunen fortfarande pågående blockhyresavtal med bostäderna i Älvängen, Garverigränd, som löper ut 2028, men måste sägas upp senast i juni 2026. Kön till trygghetsbostäderna administreras av Kontaktcenter och hyresadministrationen sköts av administrationen på socialförvaltningen i Ale kommun. När ägandet av fastigheten är privat är det egentligen inte nödvändigt att kommunen administrerar kö eller hyror men genom att blockförhyra får kommunen rådighet över vilka som erbjuds lägenheterna. En mer renodlad process, där fastighetsägaren ansvarar till fullo för uthyrningen, ingen blockhyra utgår från socialnämnden för lägenheterna samt att fastighetsägaren administrerar kön, innebär kostnadsbesparingar samt att resurser kan frigöras från Kontaktcenter och i viss mån även inom socialförvaltningen. Ebba Gierow Ulrika Johansson Förvaltningschef Verksamhetschef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Beslut SN 2023-11-16 Ärendet Trygghetsbostäder är en boendeform som har tillkommit som ett alternativ för att ge äldre personer större gemenskap och mer trygghet. Det är en så kallad mellanboendeform som överbryggar glappet mellan ordinärt boende och särskilda boenden med omsorg dygnet runt. Det finns ingen skyldighet för kommuner att erbjuda trygghetsbostäder, även om många gör det. Kommunen har tidigare haft trygghetsbostäder i Bohus, Nödinge, Alafors samt Älvängen. Bostäderna ägs av Rikshem AB. Beslut om att upphöra som mellanhyresvärd till bostäderna i Bohus, Nödinge och Alafors fattades av socialnämnden 2023-11-16. Vid tidpunkten hade kommunen fortfarande pågående avtal med bostäderna i Älvängen, Garverigränd, som löper ut 2028, men måste sägas upp i juni 2026. Kön till trygghetsbostäderna administreras av Kontaktcenter och hyresadministrationen sköts av administrationen på socialförvaltningen i Ale kommun. Trygghetsbostäderna består av 28 lägenheter i huset med varierad storlek, dvs 2:or, 3:or och 3,5:or. I skrivande stund finns det 74 st personer som står i kö. Trygghetsbostäderna på Garverigränd hyrs idag in av socialnämnden genom blockhyresavtal. Blockhyresavtal innebär att socialnämnden betalar hyran och ersätts i efterhand när lägenheten hyrs ut. I händelse av att lägenheten inte är uthyrd, står socialnämnden för kostnaden. Trygghetsbostäder syftar till en förbättrad och utökad service till kommuninvånare i målgruppen. När ägandet av fastigheten är privat är det egentligen inte nödvändigt att kommunen administrerar kö eller hyror men genom att blockförhyra får kommunen rådighet över vilka som erbjuds lägenheterna. En mer renodlad process, där fastighetsägaren ansvarar till fullo för uthyrningen, ingen blockhyra utgår från socialnämnden för lägenheterna samt att fastighetsägaren administrerar kön, innebär kostnadsbesparingar samt att resurser kan frigöras på Kontaktcenter och i viss mån även inom socialförvaltningen. Fastighetsägaren av trygghetsbostäderna på Garverigränd har under åtta år mellan 2018-2026 mottagit Boverkets investeringsstöd och förbundit sig till nedanstående kriterier. • Tillgång till gemensamhetsutrymmen • Möjlighet att äta gemensamma måltider • Tillgång till personal Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se • Bostäderna ska vara hyresrätt eller kooperativ hyresrätt • De boende ska vara 65 år eller äldre Eftersom boende i trygghetsbostäder ska ha tillgång till gemensamhetsutrymmen kartlades befintliga gemensamhetsutrymmen i respektive ort och Socialnämnden beslutade 2018 att kommunen ska stå för hela kostnaden, som då uppgick till ca 90 tkr per år. De personella resurserna som är hänförliga till trygghetsbostäderna arbetar på enheten för hälsofrämjande och förebyggande i verksamhetsområde äldreomsorg. För detta ändamål är en resurs om 0,25 årsarbetare avsatt per trygghetsboende. Socialnämnden fortsätter med att tillhandahålla gemensamhetslokaler med de personella resurserna (aktivitetsvärdar) som tidigare enligt nämndens beslut. Trygghetsbostad är inte en biståndsbedömd insats enligt SoL, LSS eller annan lagstiftning utan kan likställas med en bostad på ordinarie bostadsmarknad som är öronmärkt för en specifik målgrupp. Bostäderna omfattar med andra ord inte per automatik några insatser så som exempelvis hemtjänst eller hemsjukvård. Har man som boende behov av detta måste man göra en ansökan till biståndsenheten precis som alla andra som bor i en ordinär lägenhet. Trygghetsbostäder ska därmed inte blandas ihop med seniorboende och särskilt boende för äldre. Det kan även nämnas i sammanhanget att det inte gjordes någon analys eller prognos kring efterfrågan av trygghetsbostäder innan beslut om införande fattades. Avtalet för Trygghetsboendet i Älvängen löper ut 2028-06-17 med en uppsägningstid om 24 månader. Fastighetsägaren är bunden till målgruppen för trygghetsbostäder i Älvängen till 2026- 06-17 om kommunen säger upp avtalet. Förvaltningens bedömning Erbjudandet om trygghetsbostäder till kommuninvånare i målgruppen får betraktas som positivt. Kommunen är dock inte den enda som kan erbjuda trygghetsbostäder, det kan både kommunala och privata fastighetsägare göra. I Ale kommun erbjuder Alebyggen trygghetsbostäder, även dessa i Älvängen. Alebyggen är hyresvärd och sköter administration och kö och kommunen tillhandahåller aktivitetsvärdar. Kommunen blockförhyr inte och står därmed ingen ekonomisk risk, inte heller blir man hyresvärd för hyresgästerna vilket också får betraktas som en fördel. Det kan inte uteslutas att även privata hyresvärdar på sikt skulle vara intresserade av att erbjuda trygghetsbostäder, om man bedömde att det fanns en marknad. I dagsläget gör dock förvaltningen bedömningen att efterfrågan på trygghetsbostäder inte är så stor att den ekonomiska risken för uteblivna hyresintäkter är försvarbar. Efterfrågan på lägenheter i kommunen i allmänhet är stor och därmed finns dessutom risk för undanträngningseffekter vid blockförhyrning. Målgruppens behov är sannolikt föränderliga och på nationell nivå diskuteras också andra mellanboendeformer med en högre servicenivå som ett möjligt framtida alternativ. Utöver det har serviceförvaltningen och socialförvaltningen inför 2026 fått ett uppdrag att utreda Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se ”bryggboenden”. Förvaltningens bedömning är att det vore gynnsamt att ha ett så förutsättningslöst utgångsläge som möjligt inför eventuella framtida beslut. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Den ekonomiska risken för outhyrda trygghetsbostäder bärs av kommunen då avtalsformen är blockhyresavtal; kommunen ersätter Rikshem med ett belopp som motsvarar hyresnivån oaktat om lägenheterna är uthyrda eller ej. Uppsägning av blockhyresavtalet på Garverigränd skulle minska den ekonomiska risken. De större lägenheterna på Garverigränd har visat sig vara relativt svåra att hyra ut och har under perioder varit outhyrda. Hyran för de större lägenheterna (tre stycken) är ca 14 200 kronor per månad vilket motsvarar en totalkostnad på ca 500 tkr per år. Förutom kostnader i form av uteblivna intäkter på grund av outhyrda lägenheter kan förvaltningen även konstatera att samverkansprocesserna med både fastighetsavdelningen, fastighetsägare samt hyresgäster tar en del tid i anspråk då ansvarsfördelningen mellan parterna är komplicerad; Ale kommun som avtalspart/hyresgäst gentemot fastighetsägaren representeras av fastighetsavdelningen medan socialförvaltningen har rollen som hyresvärd gentemot den enskilde. Ansvarsfördelningens relativa snårighet har tidvis blivit synlig då hyresgästernas frågor, synpunkter och förväntningar ofta rör sig över flera parters områden. Påverkan ur ett invånarperspektiv Möjligheten att ställa sig i kö till en hyresbostad kvarstår för kommuninvånare i Ale kommun, men det behöver vara direkt till hyresvärdar istället för till den kö som Ale kommun har tillhandahållit. Alebyggen har för avsikt att fortsätta hyra ut trygghetsbostäder som tidigare. Rikshem har tagit över hyresgästerna för de som bodde i bostäderna som Ale kommun blockförhyrde inom deras bestånd, men har inte förbundit sig att fortsatt hyra ut till denna målgrupp enbart. För de redan boende på Garverigränd är ambitionen (precis som vid tidigare uppsagda blockhyresavtal) att befintliga hyresgäster får ett förstahandskontrakt direkt från fastighetsägaren utan Ale kommun som mellanhand. Detta stöds av avtalet mellan Ale kommun och Rikshem. Ale kommun fortsätter hyra de gemensamma möteslokalerna och kommer fortsätta arbetet med mötesplatser och aktiviteter som redan finns idag. Mötesplatser med lunchservering finns också på två orter. Skillnaden som kan bli med tiden är att det kanske inte kommer att vara särskilda hus där målgruppen bor, med undantag för det som Alebyggen äger. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Ärendet har bäring på kommunfullmäktiges mål om effektivitet då uppsägning av blockhyresavtalet innebär mindre administration och att Ale kommun inte längre är en mellanhand i uthyrningsförfarandet. Avseende målen om kundnytta och trygghet kommer möjligheten till aktivitet och gemensamhetslokal att kvarstå för kommuninvånare i målgruppen. Remiss och samberedning På grund av kort handläggningstid för ärendet kommer remiss till Kommunala pensionärsrådet inte kunna sändas förrän i samband med denna handlings färdigställande. Kommunala pensionärsrådets eventuella svar kommer att översändas inför ärendets hantering i Kommunfullmäktige. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Avtal sägs upp av serviceförvaltningen om beslut fattas. Beslutet skickas till: Förvaltningschef socialnämnden Verksamhetschef äldreomsorgen Verksamhetschef serviceförvaltningen Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Socialförvaltningen Diarienummer: 2025/414 Datum: 2026-03-03 Verksamhetschef Taija Tuomilehto Holmberg Socialnämnden Resebidrag för de som deltar på daglig verksamhet som åker med kollektivtrafiken. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att inte införa resebidrag för de som deltar på daglig verksamhet som åker med kollektivtrafiken. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Socialförvaltningen har fått i uppdrag att utreda möjligheten till resebidrag för de som deltar på daglig verksamhet som åker med kollektivtrafiken. Daglig verksamhet finns som ett bistånd för personer som ingår i personkrets enligt LSS (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade) och som inte kan förvärvsarbeta eller studera. I dagsläget erbjuder Ale kommun avgiftsfria, internt anordnade resor till och från Daglig verksamhet för vissa brukare utifrån den enskildes behov. En viktig princip i LSS-lagstiftningen är att verksamheten ska främja jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer som omfattas av lagstiftningen. Av den anledningen bör den enskilde i första hand använda kollektivtrafiken, om det är praktiskt möjligt, i andra hand färdtjänst och i tredje hand bil/buss. Enligt RÅ 1996 ref 45 (prejudikat) framgår det att insatsen daglig verksamhet inte omfattar resor till och från daglig verksamhet. Resebidrag kan lösas på två olika sätt, antingen genom ett bidrag per genomförd resa eller genom ett fast belopp per månad mot uppvisande av inköpt periodkort. Ersättning per genomförd resa bedöms administrativt tidskrävande medan fast belopp är enklare att genomföra. Frågan om storleken på resebidraget, oavsett alternativ, är komplicerad. Likaså skulle de utmaningar som Kommunallagens likställighetsprincip innebär inte helt och hållet lösas i något av alternativen. Ebba Gierow Taija Tuomilehto Holmberg Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Förvaltningschef Verksamhetschef Beslutsunderlag - Beslut SN 2025-09-30 Svar på initiativärende avseende finansiering av kollektivtrafik för deltagare i daglig verksamhet SN 2025/138. Ärendet Socialförvaltningen har fått i uppdrag att utreda möjligheten till resebidrag för de som deltar på daglig verksamhet som åker med kollektivtrafiken. Daglig verksamhet finns som ett bistånd för personer som ingår i personkrets enligt LSS (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade) och som inte kan förvärvsarbeta eller studera. I dagsläget erbjuder Ale kommun avgiftsfria, internt anordnade resor till och från Daglig verksamhet för vissa brukare utifrån den enskildes behov. En viktig princip i LSS-lagstiftningen är att verksamheten ska främja jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer som omfattas av lagstiftningen. Av den anledningen bör den enskilde i första hand använda kollektivtrafiken, om det är praktiskt möjligt, i andra hand färdtjänst och i tredje hand bil/buss. Enligt RÅ 1996 ref 45 (prejudikat) framgår det att insatsen daglig verksamhet inte omfattar resor till och från daglig verksamhet. Medarbetare inom daglig verksamhet som utför transporterna är inga yrkeschaufförer, men har sedan utredningen genomfördes 2023, fått kompetensutveckling gällande bemötande och kunskap om funktionsvariationer samt trafiksäkerhet. Socialnämnden fattade efter utredningen 2023 beslut om att internt anordnade resor till och från daglig verksamhet ska vara avgiftsfria. I utredningen lyfte förvaltningen att det riskerar strida mot likställighetsprincipen att de som klarar att åka kollektivt bekostar periodkort själva och de som inte klarar det åker utan kostnad. Därmed var förvaltningens slutsats efter utredningen att avgiftsbelägga även de internt anordnade transporterna. Det har, sedan nämndens beslut, inte inkommit synpunkter från brukare eller deras representanter på att detta upplevs orättvist mer än vid ett känt fall. Då nämnden redan tagit ställning till detta förslag i närtid kommer det inte närmare att belysas i detta tjänsteutlåtande. Kommunallagen 2 kapitlet: Likställighetsprincipen

SN § 112 SN 2025/138 Svar på initiativärende avseende finansiering av kollektivtrafik för deltagare i daglig verksamhet Beslut Socialnämnden beslutar att utreda möjligheten till resebidrag för de som deltar på daglig verksamhet som åker med kollektivtrafiken. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Socialförvaltningen har utrett frågan om finansiering av kollektivtrafikresor för deltagare inom insatsen daglig verksamhet. Utredningen gäller personer som har förmåga att resa självständigt med kollektivtrafik till och från sin insats. Det finns inga indikationer på att av kommunen finansierad kollektivtrafik skulle öka deltagandet i DV. Den huvudsakliga effekten bedöms vara en ekonomisk fördel för dem som redan använder kollektivtrafiken, särskilt eftersom periodkort även möjliggör kostnadsfria fritidsresor, en förmån som inte andra grupper i samhället kan få. Det har inte rapporterats några kända fall där någon tackat nej till insatsen daglig verksamhet på grund av resekostnader, men det har framkommit att vissa deltagare upplever kollektivtrafiken som utmanande, bland annat beroende på var de bor. Detta har lett till att en del uttryckt önskemål om att få sin insats närmare hemmet. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2025-09-11 - Beslut SN 2025-05-08 Initiativärende från Socialdemokraterna och Centerpartiet avseende finansiering av kollektivtrafik för deltagare i daglig verksamhet - Initiativärende från Socialdemokraterna och Centerpartiet avseende finansiering av kollektivtrafik för deltagare i daglig verksamhet Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2025-09-30 Yrkande Tyrone Hansson Eklund (FiA) gör följande ändringsyrkande: Att utreda möjligheten till resebidrag för de som deltar på daglig verksamhet som åker med kollektivtrafiken. Beslutsgång Ordförande Tyrone Hansson Eklund ställer proposition på sitt eget ändringsyrkande och finner att förvaltningen beslutar detsamma. Beslutet skickas till Socialförvaltningens administrativa enhet Controller socialförvaltningen Enhetschef för Daglig verksamhet För kännedom: rådet för funktionshinderfrågor Justerandes sign. Utdragsbestyrkande From: "Brita KARLSSON" <brita.k.karlsson@gmail.com> Sent: 3/13/2026 2:47:46 PM To: "Taija Tuomilehto Holmberg" <taija.tuomilehto-holmberg@ale.se> Subject: Svar Remissvar Resebidrag för de som deltar på daglig verksamhet som åker med kollektivtrafiken. Förslag till beslutet • Funktionshinderrådet föreslår att socialnämnden inför resebidrag för de som deltar på Daglig Verksamhet och åker med kollektivtrafiken. • Att bidrag på 200 kr. per månad och person betalas ut 11 månader om året. • För att förenkla administrationen för Ale Kommun föreslås att bidraget betalas ut en gång per år efter uppvisande av kvitton på inköpta månadskort Motivering De personer som deltar på Daglig Verksamhet gör det för de har ett eller flera funktionshinder. Att ha funktionshinder är inte självvalt och en konsekvens är att de är utestängda från ordinarie arbetsmarknad och därmed är beroende av att få sin försörjning genom bidrag. Det innebär att de inte kan jämföras med vanliga arbetstagare som har lön att betala sina periodkort med. Funktionshinderrådet 2026-03-13 Ordförande Brita Karlsson Ledamot Marie Andersson Förstudie Digital hemtjänst Godkänd 2026-03-03 Beställare Projektledare Ulrika Johansson, Moa Edlund Kasimir, Verksamhetschef äldreomsorg Verksamhetsutvecklare äldreomsorg Angelica Lazo De La Vega, Camilla Wennberg, Enhetschef/medledare Verksamhetspedagog äldreomsorg Mattias Leufkens, Verksamhetschef myndighet och specialiststöd Organisation Organisation Socialförvaltningen Socialförvaltningen Innehåll 1 Dokumentstyrning ............................................................................................................4 1.1 Versionshistorik ..........................................................................................................4 1.2 Referenser ...................................................................................................................4 2 Bakgrund ...........................................................................................................................4 2.1 Förstudiens uppdrag ....................................................................................................5 2.2 Utgångspunkter ...........................................................................................................5 2.3 Beroenden ...................................................................................................................5 2.4 Påverkan ......................................................................................................................5 3 Avgränsningar ...................................................................................................................6 4 Förväntad nytta .................................................................................................................6 4.1 Nollmätning ................................................................................................................6 5 Nulägesanalys ....................................................................................................................6 6 Intressenter ........................................................................................................................7 6.1 Förankring ...................................................................................................................7 7 Omvärldsbevakning ..........................................................................................................8 8 Teknik ................................................................................................................................8 8.1 Mjukvara/hårdvara ......................................................................................................8 8.2 Enkelhet ......................................................................................................................8 8.3 Managering av enheter ................................................................................................9 8.4 Potential/Nytta ............................................................................................................9 8.5 Möjliga insatser .........................................................................................................10 8.6 Informationshantering ...............................................................................................11 9 Resultat ............................................................................................................................12 9.1 Projektets uppdrag ....................................................................................................13 9.2 Kravspecifikation ......................................................................................................13 9.3 Resursbehov ..............................................................................................................13 9.4 Projektbudget ............................................................................................................14 9.5 Tid- och aktivitetslista ..............................................................................................14 9.6 Överlämnande till förvaltning ...................................................................................15 10 Risker ...........................................................................................................................15 10.1 Organisering ..............................................................................................................15 10.2 Teknik .......................................................................................................................16 10.3 Resursbehov ..............................................................................................................16 11 Överlämnade av resultatet .........................................................................................16 12 Konsekvensanalys .......................................................................................................17 13 Förslag till beslut. ........................................................................................................17 1 Dokumentstyrning Förstudien är det dokument som utreder förutsättningarna för ett genomförande av ett projekt och kan utgöra ett underlag för beslut om att starta det. Förstudien används därefter som ett underlag för genomförandet av projektet. 1.1 Versionshistorik Versio Datum Författare Ändringsbeskrivning n 2026-02-19 Moa Edlund 0.1 Kasimir och Camilla Wennberg 1.2 Referenser Versio Datum Författare Namn n 2025-04-09 Moa Edlund 0.1 Utredning digital hemtjänst Kasimir och Camilla Wennberg 2 Bakgrund Under 2024 genomförde Socialförvaltningen en utredning med inriktning på välfärdsteknik, initialt med fokus på läkemedelsautomater. Utredningen visade att syftet med satsningen: att höja kvaliteten i omsorgen, möta utmaningar kopplade till kompetensförsörjning och använda personalresurser mer effektivt, kan uppnås genom flera olika angreppssätt. Mot denna bakgrund breddades analysen till att även omfatta digital hemtjänst som ett möjligt komplement till traditionella insatser. I Socialnämndens nämndplan för 2025, avsnitt 3.4.2 Uppdrag välfärdsteknik, anges att genomförd utredning och omvärldsbevakning ska resultera i en konsekvensbeskrivning samt en plan för införande av välfärdsteknik på bred front inom nämndens verksamhetsområde. Den utredning som avses är den kartläggning som Socialförvaltningen genomförde under 2024, där förutsättningar för digitala lösningar inom hemtjänsten analyserades på en övergripande nivå. Den tidigare utredningen har haft till syfte att belysa om digital hemtjänst är ett relevant område att gå vidare med och att identifiera övergripande möjligheter och risker. Den inkluderar en omvärldsbevakning avseende andra kommuner och deras upplevelser av liknande införanden utifrån ett omsorgs- och verksamhetsperspektiv. Utredningen har inte omfattat fördjupade analyser av tekniska lösningar, kostnadsbild, IT-krav eller verksamhetsmässiga konsekvenser vid ett införande, och har inte heller haft i uppdrag att ta fram förslag till genomförande eller beslut om fortsatt inriktning. Mot bakgrund av utredningens slutsatser, kommunens demografiska utveckling, geografiska förutsättningar samt Socialnämndens uppdrag inom välfärdsteknik finns behov av en fördjupad förstudie. Förstudien ska ta vid där utredningen avslutades och ge ett mer konkret och samlat beslutsunderlag inför ett eventuellt införande av digital hemtjänst i Ale kommun, med fokus på tekniska, ekonomiska och verksamhetsmässiga aspekter. 2.1 Förstudiens uppdrag Förstudiens uppdrag är att analysera och beskriva förutsättningarna för ett eventuellt införande av digital hemtjänst i Ale kommun. Detta inkluderar: • Verksamhetsmässiga förutsättningar och målgrupper • Tekniska lösningar och övergripande IT-krav • Ekonomiska konsekvenser och kostnadsbild • Risker, möjligheter och framgångsfaktorer vid införande • Övergripande rekommendation om väg framåt Förstudien avser ett verksamhetsnära projekt med tydlig teknisk komponent. 2.2 Utgångspunkter Förstudien utgår från följande styrande dokument och uppdrag: • Uppdrag i verksamhetsplan 2026 inom äldreomsorgen. • Socialnämndens nämndplan för 2025, avsnitt 3.4.2 Uppdrag välfärdsteknik. • Socialförvaltningens handlingsplan för digitalisering. 2.3 Beroenden Förstudien ingår i Ale kommuns digitaliseringsprocess och har beslutats genom en förstudiebeställning. 2.4 Påverkan Förstudien skrivs inom befintligt uppdrag och påverkar inte annan verksamhet. 3 Avgränsningar Förstudien tar inte upp hur andra kommuner hanterat frågan om digital hemtjänst eller vilka lärdomar som kan dras av deras erfarenheter. Anledningen till avgränsningen beror på att det ingick i den föregående utredningen om digital hemtjänst från 2025 och bör anses gälla även idag. Av samma skäl kommer en intern behovsanalys i verksamhet tas upp i förstudien. Förstudien kan komma att belysa organisering och implementering i de fall där det bedöms ge ökad kännedom och kunskap om fältet. Men ska inte ge konkreta implementeringsförslag, detta sker först i en eventuell projektplan för införande. 4 Förväntad nytta Förstudien ska tydliggöra vilken nytta digital hemtjänst kan ge för omsorgstagare, medarbetare och organisation. Förväntad nytta är bland annat: • Ökad kvalitet, kontinuitet och personcentrering för omsorgstagaren. • Mer effektiv användning av personalresurser. • Stöd i arbetet med kompetensförsörjning. • Underlag som bidrar till Socialnämndens mål och kommunens långsiktiga utveckling inom välfärdsteknik. 4.1 Nollmätning Vid kontakt med leverantörer har frågan om möjligheten att ta ut mjuka statistikvärden gällande upplevelse av kvalitet efterfrågats. Vid ett eventuellt införande kan en mätning utföras kontinuerligt om leverantör som erbjuder den typ av funktionalitet väljs. Det går även att följa utfallet i brukarundersökningen för att se påvisad effekt gällande bland annat nöjdhet samt upplevelser av ensamhet hos omsorgstagare. 5 Nulägesanalys Ale kommun, liksom resten av Sverige, ser en förändrad befolkningsstruktur där andelen äldre ökar samtidigt som färre är i arbetsför ålder. Redan idag innebär detta ett växande behov av omsorg och vårdtjänster, och det påverkar hur samhället planerar för framtiden. Kommunens geografiska variation, med både tätorter och stora landsbygdsområden, innebär olika förutsättningar för hur hemtjänsten organiseras och anpassas för att möta invånarnas behov. Den demografiska utvecklingen i kombination med Ale kommuns geografiska förutsättningar gör det därför viktigt att noggrant utreda både möjligheter och begränsningar med digital hemtjänst innan ett eventuellt införande. Digitala hemtjänstlösningar är ett relativt nytt område med varierande teknisk mognadsgrad. Förstudien behöver därför analysera tillgänglig funktionalitet samt säkerställa att aktuella lösningar uppfyller krav avseende informationssäkerhet, sekretess, dataskydd (GDPR) och annan relevant lagstiftning. Vidare ska förstudien ge en övergripande marknadsbild genom att beskriva skillnader och likheter mellan tillgängliga leverantörslösningar. 6 Intressenter Ett eventuellt införande av digital hemtjänst berör i första hand verksamheten inom ordinärt boende. Inom ramen för den tidigare utredningen etablerades kontakt med samtliga berörda enhetschefer. Eftersom organisering och arbetssätt kring digital hemtjänst kan variera beroende på vald inriktning och lösning är det i nuläget inte möjligt att fastställa samtliga organisatoriska intressenter i detalj. Utöver verksamheten inom ordinärt boende berörs även kommunens IT-funktion och systemförvaltare. Dessa funktioner har en central roll i att säkerställa tekniska förutsättningar, informationssäkerhet och integration mot kommunens verksamhetssystem, bland annat för att möjliggöra korrekt hantering och uppföljning av omsorgstagare. Även koordinatorer kan komma att påverkas, exempelvis av förändrade arbetssätt kopplade till planering, uppföljning och samordning av insatser. Både den tidigare utredningen och dialoger med leverantörer inom ramen för förstudien visar att personalens kompetens är en central framgångsfaktor. Med detta avses medarbetare med relevant yrkesutbildning, såsom undersköterskor, i kombination med förmåga att arbeta relationsskapande och stödja omsorgstagare i att stärka sin självständighet. 6.1 Förankring Inför den tidigare utredningen etablerades kontakt med enhetschefer inom ordinärt boende. Beslut om att genomföra förstudien har därefter fattats inom ramen för Ale kommuns digitaliseringsprocess, där frågor om övergripande förutsättningar och tillgängliga resurser, inklusive IT-stöd, har hanterats och godkänts. Eftersom olika tekniska lösningar för digital hemtjänst kan medföra varierande behov av stöd från kommunens IT-funktion och systemförvaltare, är det i detta skede inte möjligt att fastställa det exakta resursbehovet. Förankringen inför förstudien sker därför i huvudsak i syfte att skapa kännedom om en möjlig kommande förändring, snarare än att ta ställning till konkreta genomförandefrågor. 7 Omvärldsbevakning Som del av en tidigare utredning genomfördes en omvärldsbevakning av digital hemtjänst med utgångspunkt i kommunala verksamheter i Lunds kommun, Åtvidabergs kommun och Mölndals stad. Resultatet indikerade att digital hemtjänst kan fungera som ett uppskattat komplement till fysiska insatser, med potential att öka kontinuitet, förutsägbarhet och trygghet för omsorgstagare samt bidra till effektivare arbetsformer för verksamheten. Samtidigt identifierades vikten av tydlig kommunikation, teknisk förberedelse, vikten av nya arbetssätt och förankring hos både medarbetare, omsorgstagare och anhöriga. Bedömningen är att de övergripande förutsättningarna och erfarenheterna från kommunerna fortsatt är relevanta och att inga väsentliga förändringar i nuläget har identifierats sedan den tidigare utredningen. Mot denna bakgrund har föreliggande förstudie valt att fokusera omvärldsbevakningen på leverantörsperspektivet, med syfte att belysa aktuella tekniska möjligheter och krav. 8 Teknik Digital hemtjänst är ett samlingsnamn för snarlika, men varierande, tekniska lösningar som tillhandahåller möjligheten för omsorgstagaren att i sitt hem digitalt kunna tillgodose sig besök från verksamheten. 8.1 Mjukvara/hårdvara De tillfrågade leverantörerna erbjuder olika upplägg avseende mjukvara och hårdvara. Vissa leverantörer tillhandahåller enbart mjukvara, vilket innebär att omsorgstagaren eller verksamheten själv ansvarar för hårdvaran. En sådan lösning kan vara lämplig för målgrupper som redan använder egen teknisk utrustning, exempelvis mobiltelefon eller surfplatta, eller i verksamheter som redan har tillgång till egna enheter och önskar komplettera med ytterligare mjukvarulösningar. Ale kommun har i dagsläget inga egna surfplattor. Bedömningen är att målgruppen för digital hemtjänst skulle minska avsevärt om krav på egen hårdvara infördes. Samtliga leverantörer uppger att de kan tillhandahålla hårdvara, men detta innebär i vissa fall att ytterligare en leverantör behöver kopplas in. Detta kan ställas i kontrast till leverantörer som erbjuder en helhetslösning med både mjuk- och hårdvara, vilket även kan innebära fördelar såsom tillgång till lagerhållning och möjlighet till snabb ersättning vid exempelvis trasig utrustning. 8.2 Enkelhet Samtliga leverantörer uppger att deras lösningar kan anpassas för att även fungera för målgrupper med begränsad teknisk vana. Det ska inte krävas någon digital kompetens hos omsorgstagaren för att kunna ta emot eller avböja ett digitalt tillsynsbesök. Vid etablerat samtycke finns även möjlighet för medarbetaren att initiera samtalet, vilket möjliggör deltagande även för omsorgstagare som inte själva är bekväma med att starta ett digitalt samtal. Skillnader finns i hur enkla lösningarna är ur verksamhetsperspektiv, framför allt avseende systemkopplingar till befintliga verksamhetssystem. Vissa leverantörer anger att kommunen själv ansvarar för det systemtekniska arbetet, vilket kräver resurser i form av systemförvaltare och koordinatorer. Andra leverantörer bedömer att ökade resursbehov främst uppstår i uppstartsfasen. Ingen av de tillfrågade leverantörerna kan i dagsläget integrera sin mjukvara med verksamhetssystemen Treserva eller TES. Det framkommer även att majoriteten av kommuner som infört digital hemtjänst inte har valt att koppla samman sina verksamhetssystem. Samtliga leverantörer tillhandahåller dock öppna API:er, vilket möjliggör användning även utan systemintegration. Sammantaget bedöms digital hemtjänst vara relativt enkel att införa ur ett tekniskt perspektiv, men förutsätter att verksamheten samtidigt etablerar nya arbetssätt och inte enbart inför ny teknik. Införandet kräver initialt viss resursinsats från IT-avdelningen samt, i varierande omfattning, från socialförvaltningens systemförvaltare. De nya arbetssätten bedöms dock vara hanterbara och möjliga att testa och utvärdera i mindre skala. 8.3 Managering av enheter De flesta leverantörer erbjuder managerade surfplattor där verksamheten har full kontroll över innehåll och funktionalitet. Genom managering kan enheterna målgruppsanpassas och konfigureras i olika nivåer, exempelvis med förenklade gränssnitt för omsorgstagare med begränsad teknisk vana eller mer omfattande funktionalitet för individer med större behov och förmåga. Manageringen möjliggör även löpande uppföljning av enheternas status. Verksamheten kan bland annat se om en surfplatta är ansluten till strömförsörjning eller, i de fall enheten drivs av batteri, följa batterinivå och laddningsstatus. Detta bidrar till ökad driftsäkerhet och minskar risken för uteblivna eller avbrutna digitala besök på grund av tekniska orsaker. Vidare ger managerade enheter möjlighet att genomföra systemuppdateringar och konfigurationsändringar på distans, vilket underlättar för omsorgstagaren och minskar behovet av fysiska hembesök i samband med tekniskt underhåll. Enheterna är i regel låsta till de applikationer och funktioner som verksamheten valt att tillgängliggöra. Samtidigt finns möjlighet att vid behov öppna upp för ytterligare funktioner eller tillägg, exempelvis för hälsofrämjande eller sociala ändamål, inom ramen för verksamhetens styrning. 8.4 Potential/Nytta I tidigare utredning identifierades flera centrala nyttor med digital hemtjänst. Sammantaget visade analysen att digitala insatser kan bidra till ökad kontinuitet, stärkt trygghet och mer personcentrerade arbetssätt genom att omsorgstagaren möter ett begränsat antal medarbetare och ges möjlighet till återkommande, förutsägbara kontakter. Den tekniska lösningen möjliggör även att insatser kan genomföras på utsatt tid, oberoende av restider och yttre störningar, vilket frigör tid för kvalitativ omsorg. Genom att erbjuda digital hemtjänst kan tröskeln in till hemtjänsten bli lägre och den personbundna omsorgen skjutas upp. Digital hemtjänst bedöms ha en tydlig förebyggande och hälsofrämjande potential. Genom trygghetsskapande kontakt, tillsyn och stöd kan insatser bidra till att stärka den enskildes självständighet, motverka isolering och minska risken för ett ökat omsorgsbehov över tid. Detta ligger i linje med inriktningen i den nya socialtjänstlagen, där fokus förflyttas mot tidiga, förebyggande och lättillgängliga insatser som stärker individens egna resurser. Flera leverantörer erbjuder även funktionalitet för att på ett enkelt och strukturerat sätt följa så kallade mjuka värden. Det kan exempelvis handla om korta uppföljningsfrågor kring omsorgstagarens upplevelse av besöket eller återkommande frågor om mående, som kan följas över tid. Vissa lösningar möjliggör även att enkäter kopplas på, motsvarande den årliga brukarundersökningen, vilket skapar förutsättningar för mer kontinuerlig uppföljning. Vidare skapar digitala arbetssätt förutsättningar för en ökad flexibilitet och skalbarhet i verksamheten. En skalbar teknisk lösning möjliggör på sikt samverkan över verksamhetsgränser, exempelvis med hälso- och sjukvården, kultur- och fritidsverksamhet samt anhöriga. Detta öppnar för ett mer sammanhållet stöd kring individen och skapar långsiktiga möjligheter att utveckla nya insatsformer i takt med förändrade behov och framtida lagstiftning. 8.5 Möjliga insatser Fördelen med att införa teknik i linje med digital hemtjänst är möjligheterna att skala upp inom samma plattform. Det innebär färre digitala moment för omsorgstagaren och en trygghet i att utföra arbetet digitalt för medarbetarna. Rådet Ale kommun fått i omvärldsbevakningen är att inte starta upp med alla funktioner direkt, utan noga överväga vilket besök som blir starten. För att införandet ska bli så långsiktigt som möjligt behöver vi skynda långsamt. Här följer flertalet möjliga insatser. Tillsyn/Social tillsyn En insats som många kommuner startar med som första insats. Kan skapa ett mervärde för omsorgstagaren om det via det digitala införandet sker en ökad kontinuitet. Detta möjliggör för djupare samtal, en ökad kännedom om individen och en ökad kvalitet i mötet trots att det sker via en skärm. Dusch Det digitala besöket kan bestå av ett förberedande samtal inför att omsorgspersonal ska komma hem till omsorgstagaren för att fysiskt hjälpa med en dusch. I de fall kan samtalet skapa en motivation till ökad självständighet i form av påminnelse och motivation att förbereda efter sin förmåga. I fall där omsorgstagaren är mer självständig och har fysiska duschbesök där medarbetarna väntar utanför som trygghetsskapande insats, kan ett samtal innan och efter skapa samma trygghet. Om omsorgstagaren inte svarar efter duschen kan larm gå ut till ordinarie hemtjänst. Promenad Likt duschbesöket kan det vara upplagt som påminnelse inför ett fysiskt besök eller som en trygghet i att våga utföra insatsen själv med någon som väntar på återkoppling efteråt. Genom att uppge promenadsträcka blir det lätt att nå omsorgstagaren om fall skulle uppstå. Gruppträffar Mötesplatser kan skapas digitalt och tillgängliggöra hälsofrämjande arenor och bryta isoleringen även för de med begränsad möjlighet att fysiskt ta sig till mötesplatser för socialt umgänge. Här möjliggörs även att skapa olika typer av mötesplatser anpassade efter målgruppens önskemål. När insatsen sker kopplat till verksamheten behövs en mötesledare som kan anpassa vem som syns störst i bild och hjälpa vid tekniska frågor. Gruppträning Hälsofrämjande eller rehabiliterande insats för att höja den fysiska aktiviteten utan att behöva lämna hemmet. En enkel insats där fysioterapeut eller gruppträningsinstruktör visar rörelser och ser deltagarna för att kunna ge instruktioner. Kulturaktiviteter Insats i samverkan med kulturverksamhet. Kan till exempel bestå av rundvisning på en lokal konstutställning, livesändning av uppträdande i kyrka eller filmvisning med efterföljande gruppträff. 8.6 Informationshantering Val av leverantör har direkt påverkan på omfattningen av personuppgifter som hanteras och lagras i den digitala lösningen. Det finns möjlighet att begränsa personuppgiftshanteringen genom att använda avidentifierade benämningar på enheter, exempelvis genom att namnge surfplattor som ”Omsorgstagare 1”, ”Omsorgstagare 2” eller motsvarande. Kopplingen mellan enhet och individ kan då hanteras i befintliga verksamhetssystem, vilket bidrar till att undvika lagring av personuppgifter i ytterligare system och därmed minskar den samlade informationssäkerhetsrisken. Det är vidare av stor vikt att säkerställa var leverantörerna har sina driftmiljöer, inklusive primära servrar och backupservrar. För att uppfylla gällande krav på informationssäkerhet och dataskydd behöver hantering och lagring av data ske på ett säkert sätt och i enlighet med tillämplig lagstiftning. Även i lösningar där endast en begränsad mängd personuppgifter lagras ställs höga krav på att själva videosamtalen genomförs via säkra och krypterade förbindelser, utan att information lagras på osäkra eller icke godkända servrar. Inför en eventuell upphandling kommer tydliga krav att ställas avseende leverantörernas arbete med informationssäkerhet, dataskydd och efterlevnad av lagkrav, inklusive dataskyddsförordningen (GDPR) och andra relevanta regelverk. Kravställningen kommer att syfta till att säkerställa en trygg, säker och rättssäker hantering av information inom digital hemtjänst. 9 Resultat Förstudien, i kombination med den tidigare utredningen, ger en samlad helhetsbedömning baserad på omvärldsbevakning av både kommuner som infört digital hemtjänst och aktuella leverantörer. I utredningen framhöll tillfrågade kommuner att ett lyckat införande förutsätter god kommunikation, både internt och externt. Vidare betonades vikten av att medarbetare kan förmedla ett likvärdigt bemötande i digitala möten som i fysiska, samt att förändrade arbetssätt är minst lika betydelsefulla som den tekniska lösningen i sig. Kontakter med leverantörer inom ramen för förstudien bekräftar denna bild av införandeförutsättningarna och synliggör samtidigt de möjligheter som tekniken erbjuder. Den digitala hemtjänsten baseras på managerade surfplattor som är begränsade till de funktioner verksamheten tillgängliggör för omsorgstagaren. Samtliga leverantörer kan erbjuda lösningar i varierande omfattning, från mycket enkla alternativ där omsorgstagaren endast kan svara på eller avböja samtal, till mer omfattande funktioner med hälsofrämjande inslag såsom digitala gruppträffar, kulturevenemang eller enklare aktiviteter som gåtor. Dessa funktioner kan bidra till att skapa bättre förutsättningar för ett meningsfullt samtal vid exempelvis social tillsyn. Ett övergripande syfte med digital hemtjänst är att stärka omsorgstagarnas självständighet. I omvärldsbevakningen har projektledarna tagit del av exempel där äldre genom digitala samtal blivit motiverade att delta i sociala aktiviteter utanför hemmet. Genom ökad kontinuitet, där samma eller ett begränsat antal medarbetare möter omsorgstagaren över tid, skapas förutsättningar för mer personliga och långsiktiga relationer. Detta underlättar uppföljande samtal, möjliggör fördjupad kännedom om individen och bidrar till ökad kvalitet i mötet. En ytterligare aspekt som framkom är möjligheten att kombinera fysiska och digitala besök. Digital hemtjänst är inte avsedd att fullt ut ersätta samtliga fysiska hemtjänstinsatser, utan att fungera som ett komplement. Genom att ersätta enstaka besök med digitala insatser kan antalet dagliga besök minska, vilket kan ge omsorgstagaren större möjlighet att planera sin dag och uppleva ökad flexibilitet i vardagen. En risk som identifierades i utredningen rör tekniska problem, vilket tydliggör vikten av att vald leverantör kan erbjuda en sammanhållen helhetslösning. Det behöver finnas tydliga rutiner och god tillgänglighet för att snabbt kunna åtgärda tekniska störningar, oavsett om dessa avser mjukvara eller hårdvara. Samtidigt visar erfarenheter från tillfrågade kommuner att införandet av digital hemtjänst upplevdes som relativt enkelt och att omfattande utbildningsinsatser inte bedömdes nödvändiga. Detta står delvis i kontrast till leverantörernas perspektiv, som i högre grad betonar vikten av utbildning. Leverantörerna tillhandahåller i flera fall även utbildningsinsatser som en del av, eller som ett tillägg till, erbjudandet. Avslutningsvis framkommer att valet av utförare är en avgörande framgångsfaktor. De medarbetare som arbetar med digital hemtjänst behöver ha förmåga att skapa trygghet, delaktighet och ett professionellt bemötande även i det digitala mötet. För att uppnå likvärdig kvalitet som vid fysiska hemtjänstbesök krävs både kommunikativ kompetens och förståelse för det digitala arbetssättets särskilda förutsättningar. 9.1 Projektets uppdrag Projektets uppdrag är att införa en digital variant av hemtjänst, med fokus på en enkel produkt som har skalbarhet. Projektet innefattar såväl ny välfärdsteknik som ett nytt arbetssätt och innebär eventuellt en förändrad organisatorisk utformning. 9.2 Kravspecifikation Kravställningen för ett eventuellt införande av digital hemtjänst ska utformas i samverkan med styrgrupp och berörda verksamheter, och ligga till grund för en kommande upphandlingsprocess. Nedanstående punkter utgör identifierade behov och övergripande krav som uppmärksammats inom ramen för förstudien och syftar till att ge en tidig bild av kravbilden. • Lösningen ska vara kompatibel med kommunens befintliga systemmiljö. • Eventuella integrationsbehov ska tydliggöras av leverantören. • Mjukvara och tillhörande hårdvara ska levereras som ett sammanhållet helhetspaket av leverantören. • Leverantören ska ansvara för drift, uppdateringar och teknisk funktion enligt överenskommen nivå. • Surfplattan ska vara managerad och administreras av verksamheten. • Möjlighet till lokal lagring, exempelvis av bilder eller filer, ska inte finnas. • Surfplattan ska vara upplåst och enkel att använda för omsorgstagaren. Med upplåst syftas här att inget lösenord eller identifikation som till exempel Bank ID, ska krävas av omsorgstagarna för att använda surfplattorna. Commented [A1]: Förtydligande gällande upplåsta surfplattor. • Lösningen ska vara skalbar och möjlig att anpassa utifrån verksamhetens behov över tid, från enklare funktionalitet såsom att enbart möjliggöra videobaserade omsorgsinsatser till mer komplexa lösningar med utökade funktioner och arbetssätt. • Tillgänglig, säker och ändamålsenlig support ska erbjudas för både verksamhet och omsorgstagare. • Supportens omfattning och tillgänglighet ska tydliggöras. • En grundförutsättning är att lösningen uppfyller krav enligt gällande lagstiftning, inklusive GDPR och sekretesslagstiftning. • Lagring, åtkomst och spårbarhet ska vara tydligt reglerade och möjliga att följa upp. 9.3 Resursbehov För att införandet ska kunna ske behöver följande professioner avsätta resurser: • Systemförvaltare. Omfattning beror på val av leverantör då de uppgett olika stort internt resursbehov av systemförvaltare. Varierar från inget resursbehov till 8 timmar utbildning, 40 timmar införande samt 1 timma/vecka fortsatt drift. • Enhetschef-/er inom hemtjänsten. Resurser krävs fortlöpande, såväl vid pilotprojekt som för fortsatt förvaltning inom verksamheten. Vid införande beräknas utbildning ta ca 4-8 timmar. Resterande resursanvändning sker i ordinarie verksamhet. • IT-enheten. Omfattning beror på val av leverantör då de uppgett olika stort internt resursbehov av IT. Generellt uppfattas resursbehovet inte vara omfattande. Från ca 30 minuter till 8 timmar vid införande samt ca 8 timmar inför upphandling och samverkan. • Projektledare. Resurser krävs att driva arbetet framåt, skapa projektplan, upphandlingsförfarande och skapa samsyn i verksamhetsområdet gällande införandet. Resurser krävs även vid uppstart samt avslut för att utvärdera införandet. Tid ej relevant, ingår i arbetsuppdraget. • Styrgrupp. Resurser krävs för att skapa beslut i frågor som rör projektet. Ca 5h. • Upphandling. Resurser krävs från upphandlingsenheten gällande kravställan och avtal för att skapa goda förutsättningar gällande val av leverantör. Upphandling har uppgett att de avsätter de resurser som krävs, beräknas ta ca 16 timmar. • Medarbetare. Resurser krävs från verksamheten, det är av avsevärd vikt att medarbetare med rätt kompetens tillsätts för att lyckas med förväntad nytta. Vid införande beräknas utbildning ta ca 4-8h. Resterande resursanvändning sker i ordinarie verksamhet. • Informationssäkerhet. Resurser internt inom socialförvaltningen av utvecklingsledare och/eller verksamhetssamordnare inom informationssäkerhet. Beräknas ta ca 7 timmar. Kommungemensamma resurser totalt: 32h 9.4 Projektbudget Engångskostnad vid implementering är ibland kostnadsfritt och ingår i den löpande kostnaden. Vissa företag har en tillkommande införande- samt utbildningskostnad på ca 35 000:- Löpande kostnader per år vid 20 surfplattor med drift, support och mjukvara kostar ca 349 000:- baserat på ett medelvärde av sex olika leverantörers inkomna uppgifter. Observera att kostnaderna är siffror företagen inkommit med, med inte gett offert på. Aktuell prisbild kan komma att justeras, antal surfplattor kan komma att justeras. Budget i form av personalkostnader bedöms ej relevant då samtliga professioner (undersköterskor, systemförvaltare, projektledare och enhetschefer) utbildas och introduceras inom den ordinarie arbetstiden. Drift sker i ordinarie verksamhet och specificeras ej vid projekt. 9.5 Tid- och aktivitetslista Aktivitet Planerat Ansvarig Projektplansbeställning Q2 2026 Projektledare Projektplan Q2 2026 Projektledare Samverkansplan Q2 2026 Projektledare Kommunikationsplan Q2 2026 Projektledare Etablera kontakt med IT Q2 2026 Projektledare Etablera kontakt med Kontakt är upprättad Q1 Projektledare upphandlingsenheten 2026. Dialog och förankring med Q2-Q3 Projektledare verksamheten. Utformning av organisering Q2-Q3 Styrgrupp i samverkan med och arbetssätt. projektledare. Upphandling Q3 2026 Upphandling, projektledare, representant från IT och informationssäkerhet. Konsekvensbedömning Q3 2026 Projektledare i samverkan med infosäkerhetshandläggare och/eller utvecklingsledare digitalisering Rekrytering av personal. Q4 Enhetschef i samverkan med HR. Utbildning av berörd Q1 2027 Leverantör i samverkan med personal. projektledare och enhetschef. Projektstart Q1 2027 Projektledare i samverkan med styrgrupp. Tidig utvärdering Q3 2027 Projektledare. Utvärdering Q1 2028 Projektledare i samverkan med styrgrupp. 9.6 Överlämnande till förvaltning Efter avslutat projekt avser arbetet med digital hemtjänst förvaltas inom ordinarie verksamhet. 10 Risker 10.1 Organisering I dialog med andra kommuner under utredningen samt i kontakt med leverantörer inom ramen för den nuvarande förstudien har organisering och bemanning av digital hemtjänst identifierats som ett viktigt riskområde. Erfarenheter visar att valet av bemanningslösning har stor betydelse för både kvalitet och kontinuitet i insatsen. Det finns en risk i att betrakta digital hemtjänst som en uppgift som kan tilldelas utan tydlig kravbild eller långsiktig planering. En sådan organisering kan leda till kortsiktiga lösningar där omsorgstagarens behov av kontinuitet, trygghet och kvalitet inte fullt ut tillgodoses. Digital hemtjänst ställer särskilda krav på kompetens och arbetssätt. För att insatsen ska fungera ändamålsenligt bedöms det vara väsentligt att rollen bemannas med medarbetare som har förutsättningar att arbeta relationsskapande även i en digital kontext, bygga förtroende via skärm samt uppmärksamma och tolka förändringar hos omsorgstagaren. Dessa aspekter är centrala i valet av organisering och utgör en viktig grund för framtida rekrytering. 10.2 Teknik Utöver risken för tekniska störningar i själva systemlösningarna finns även praktiska hinder kopplade till uppkoppling. Många omsorgstagare saknar i dagsläget egen internetuppkoppling i hemmet, vilket begränsar möjligheten att införa digital hemtjänst om inte uppkoppling kan tillhandahållas som en del av leverantörens erbjudande. Därtill förekommer geografiska områden där internetuppkopplingen är instabil eller av varierande kvalitet, vilket kan påverka driftsäkerheten och därmed tillförlitligheten i de digitala insatserna. I nuläget finns flera leverantörer som erbjuder uppkopplingslösningar kopplade till olika typer av välfärdsteknik i omsorgstagares hem. Täckning och funktionalitet kan dock variera mellan leverantörer beroende på geografiskt område. En leverantör kan erbjuda tillräcklig uppkoppling i ett område, medan en annan lösning krävs i ett annat. 10.3 Resursbehov I dialog med leverantörer har det framkommit att omfattningen av kommunens interna resursbehov kan variera mellan olika lösningar, framför allt avseende insatser från systemförvaltning. Vissa lösningar innebär ett löpande behov av interna resurser för att säkerställa införande och drift, medan andra i större utsträckning hanteras av leverantören med endast begränsade justeringar inom verksamheten, exempelvis av koordinator. Denna variation medför en risk i form av begränsad förutsebarhet kring det faktiska resursbehovet innan upphandling. Ett högre än förväntat behov av interna resurser, särskilt inom systemförvaltning, kan påverka tidsplanen och innebära att införandet behöver senareläggas. Risken kommer därför att beaktas i det fortsatta arbetet och i utformningen av upphandlingen. 11 Överlämnade av resultatet Lämnas över till beställare/styrgrupp 2026-02-20 och redovisas i Socialnämnden 2026-03-23. 12 Konsekvensanalys Att inte införa digital hemtjänst innebär att kommunen avstår från ett utvecklingssteg inom digitaliseringen av äldreomsorgen. Även om införandet i sig inte utgör en omfattande förändring, är digital hemtjänst en viktig del i att successivt utveckla arbetssätt och ta tillvara tekniska möjligheter. Ett uteblivet införande kan på sikt begränsa verksamhetens förutsättningar att möta demografiska förändringar, där antalet omsorgstagare förväntas öka samtidigt som tillgången till arbetsför personal minskar. Utan digitala komplement kvarstår ett ensidigt beroende av fysiska insatser, vilket minskar flexibiliteten i planering och resursanvändning. För omsorgstagaren innebär ett uteblivet införande färre möjligheter till ökad självständighet, kontinuitet och flexibilitet. Digitala insatser som komplement till fysiska besök kan bidra till ökad kvalitet i mötet och bättre anpassning till individens behov. Sammantaget bedöms konsekvensen av att inte införa digital hemtjänst vara att kommunen går miste om ett verktyg som stödjer både verksamhetsutveckling och långsiktig omställning inom äldreomsorgen. 13 Förslag till beslut. Projekt föreslås startas då förstudien visar på att införandet av digital hemtjänst kan bidra till att utveckla arbetssätt inom äldreomsorgen och utgöra ett steg i kommunens fortsatta digitalisering. Förstudien, tillsammans med tidigare utredning och omvärldsbevakning, visar att digital hemtjänst kan fungera som ett komplement till befintliga hemtjänstinsatser. Samt ge ökade möjligheter till kvalitet, kontinuitet och självständighet för omsorgstagaren. Förstudien visar även att ett införande, i projektform, ger förutsättningar att pröva och anpassa lösningen utifrån verksamhetens behov, med fokus på organisering, kompetens och förändrade arbetssätt. Erfarenheter från andra kommuner samt dialog med leverantörer indikerar att införandet är genomförbart och att tekniska lösningar finns som kan anpassas i både omfattning och komplexitet över tid. Mot bakgrund av demografiska förändringar med ett ökande antal omsorgstagare och minskad tillgång till arbetsför personal bedöms ett projekt möjliggöra en kontrollerad och kunskapsbaserad utveckling av digitala arbetssätt. Projektet bedöms därmed utgöra ett ändamålsenligt nästa steg för att pröva digital hemtjänst som en del av kommunens långsiktiga utveckling av äldreomsorgen. TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(4) Socialförvaltningen Diarienummer: 2026/123 Datum: 2026-03-09 Verksamhetschef Ulrika Johansson Socialnämnden Digital hemtjänst Förslag till beslut Socialnämnden noterar informationen. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Under 2024 genomförde Socialförvaltningen en utredning med inriktning på välfärdsteknik, initialt med fokus på läkemedelsautomater. Utredningen visade att syftet med satsningen: att höja kvaliteten i omsorgen, möta utmaningar kopplade till kompetensförsörjning och använda personalresurser mer effektivt, kan uppnås genom flera olika angreppssätt. Mot denna bakgrund breddades analysen till att även omfatta digital hemtjänst som ett möjligt komplement till traditionella insatser. Digital hemtjänst är ett samlingsnamn för snarlika, men varierande, tekniska lösningar som tillhandahåller möjligheten för omsorgstagaren att i sitt hem digitalt kunna tillgodoses besök från verksamheten. Som del av en tidigare utredning genomfördes en omvärldsbevakning av digital hemtjänst med utgångspunkt i kommunala verksamheter i Lunds kommun, Åtvidabergs kommun och Mölndals stad. Resultatet indikerade att digital hemtjänst kan fungera som ett uppskattat komplement till fysiska insatser, med potential att öka kontinuitet, förutsägbarhet och trygghet för omsorgstagare samt bidra till effektivare arbetsformer för verksamheten Sammantaget bedöms digital hemtjänst vara relativt enkel att införa ur ett tekniskt perspektiv, men förutsätter att verksamheten samtidigt etablerar nya arbetssätt och inte enbart inför ny teknik. Digital hemtjänst ligger i linje med den nya socialtjänstlagen som delvis syftar till att arbeta mer förebyggande. Dessutom skulle digital hemtjänst bidra både till ett steg i den digitala utvecklingen och vara ett viktigt komplement i dem framtida kompetensförsörjningsutmaningen inom äldreomsorgen. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Ebba Gierow Ulrika Johansson Förvaltningschef Verksamhetschef Beslutsunderlag - Förstudie digital hemtjänst Ärendet Under 2024 genomförde Socialförvaltningen en utredning med inriktning på välfärdsteknik, initialt med fokus på läkemedelsautomater. Utredningen visade att syftet med satsningen: att höja kvaliteten i omsorgen, möta utmaningar kopplade till kompetensförsörjning och använda personalresurser mer effektivt, kan uppnås genom flera olika angreppssätt. Mot denna bakgrund breddades analysen till att även omfatta digital hemtjänst som ett möjligt komplement till traditionella insatser. En utredning med omvärldsbevakning kring förutsättningar för digitala lösningar inom socialnämndens område är genomförd under 2024 där digital hemtjänst är en av dessa lösningar. Mot bakgrund av utredningens slutsatser, kommunens demografiska utveckling, geografiska förutsättningar samt Socialnämndens uppdrag inom välfärdsteknik finns behov av en fördjupad förstudie. Förstudien tar vid där utredningen avslutades och ge ett mer konkret och samlat beslutsunderlag inför ett eventuellt införande av digital hemtjänst i Ale kommun, med fokus på tekniska, ekonomiska och verksamhetsmässiga aspekter. Förstudien ska tydliggöra vilken nytta digital hemtjänst kan ge för omsorgstagare, medarbetare och organisation. Förväntad nytta är bland annat: • Ökad kvalitet, kontinuitet och personcentrering för omsorgstagaren. • Mer effektiv användning av personalresurser. • Stöd i arbetet med kompetensförsörjning. • Underlag som bidrar till Socialnämndens mål och kommunens långsiktiga utveckling inom välfärdsteknik. Digital hemtjänst är ett samlingsnamn för snarlika, men varierande, tekniska lösningar som tillhandahåller möjligheten för omsorgstagaren att i sitt hem digitalt kunna tillgodoses besök från verksamheten. Som del av en tidigare utredning genomfördes en omvärldsbevakning av digital hemtjänst med utgångspunkt i kommunala verksamheter i Lunds kommun, Åtvidabergs kommun och Mölndals stad. Resultatet indikerade att digital hemtjänst kan fungera som ett uppskattat komplement till fysiska insatser, med potential att öka kontinuitet, förutsägbarhet och trygghet för omsorgstagare samt bidra till effektivare arbetsformer för verksamheten. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Samtliga tillfrågade leverantörer uppger att deras lösningar kan anpassas för att även fungera för målgrupper med begränsad teknisk vana. Det ska inte krävas någon digital kompetens hos omsorgstagaren för att kunna ta emot eller avböja ett digitalt tillsynsbesök. Sammantaget bedöms digital hemtjänst vara relativt enkel att införa ur ett tekniskt perspektiv, men förutsätter att verksamheten samtidigt etablerar nya arbetssätt och inte enbart inför ny teknik. Förvaltningens bedömning Förvaltningens bedömning är att digital hemtjänst skulle kunna bli ett bra komplement till den befintliga hemtjänsten och vara ett steg i både att ta ett kliv fram i digitaliseringen och ett steg i att möta den kommande kompetensförsörjningsutmaningen inom äldreomsorgen. Förvaltningen har påbörjat nästa steg för att komma vidare i ett införande. Genom att erbjuda digital hemtjänst kan tröskeln in till hemtjänsten bli lägre och den personbundna omsorgen skjutas upp. Digitala insatser kan även bidra till ökad kontinuitet, stärkt trygghet och mer personcentrerade arbetssätt genom att omsorgstagaren möter ett begränsat antal medarbetare och ges möjlighet till återkommande, förutsägbara kontakter. Den tekniska lösningen möjliggör även att insatser kan genomföras på utsatt tid, oberoende av restider och yttre störningar, vilket frigör tid för kvalitativ omsorg. Den digitala hemtjänsten ligger i linje med inriktningen i den nya socialtjänstlagen, där fokus förflyttas mot tidiga, förebyggande och lättillgängliga insatser som stärker individens egna resurser. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Initialt kommer ett införande om digital hemtjänst vara förenat med en kostnad främst utifrån att det krävs inköp av de tekniska produkterna som kommer upphandlas. Löpande kostnader per år vid 20 surfplattor med drift, support och mjukvara är ca 350 000:- baserat på ett medelvärde av sex olika leverantörers inlämnade uppgifter. Observera att kostnaderna är siffror företagen inkommit med, men ännu inte gett offert på. Budget i form av personalkostnader bedöms ej relevant då samtliga professioner (undersköterskor, systemförvaltare, projektledare och enhetschefer) utbildas och introduceras inom den ordinarie arbetstiden. Drift sker i ordinarie verksamhet och specificeras ej vid projekt. Påverkan ur ett invånarperspektiv Utifrån förstudiens resonemang så är det förvaltningens bedömning att digital hemtjänst skulle kunna skapa mer kontinuitet genom att kunna få samma personal vid sina digitala hemtjänstbesök. Det skulle även kunna innebära en lägre tröskel och vara ett bra alternativ för nya personer som får hemtjänst att starta upp med. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Dock viktigt att digital hemtjänst kommer ske på frivillig basis och är inte tänkt att ersätta fysiska besök. De ska vara ett komplement och alternativ till dagens insatser. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Ett införande av digital hemtjänst ligger i linje med kommunfullmäktiges mål för ökad kundnytta och även effektivitet. Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande En plan för genomförande och implementering kommer utarbetas under året. Beslutet skickas till: Förvaltningschef Verksamhetschef äldreomsorgen Verksamhetschef MOSS Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Utredning Digital hemtjänst Godkänd 2025-04-09 Beställare Projektledare Ulrika Johansson, Moa Edlund Kasimir, Verksamhetschef äldreomsorg Verksamhetsutvecklare äldreomsorg Angelica Lazo De La Vega Camilla Wennberg, Campana, Samordnare SoL och LSS Enhetschef/medledare äldreomsorg Mattias Leufkens, Verksamhetschef myndighet och specialiststöd Organisation Organisation Socialförvaltningen Socialförvaltningen Innehåll 1 Bakgrund ...........................................................................................................................3 1.1 Utredningens uppdrag .................................................................................................3 1.2 Utgångspunkter ...........................................................................................................3 1.3 Beroenden ...................................................................................................................3 2 Avgränsningar ...................................................................................................................4 3 Förväntad nytta .................................................................................................................4 4 Nulägesanalys ....................................................................................................................4 5 Intressenter ........................................................................................................................4 6 Omvärldsbevakning ..........................................................................................................5 6.1.1 Lund ....................................................................................................................................5 6.1.2 Åtvidaberg ...........................................................................................................................7 6.1.3 Mölndal ...............................................................................................................................8 7 Teknik ..............................................................................................................................10 7.1 Enkelhet ....................................................................................................................10 7.2 Potential/Nytta ..........................................................................................................10 8 Resultat ............................................................................................................................11 1 Bakgrund Under 2024 utreddes möjligheterna att införa läkemedelsautomater inom Socialförvaltningen. Utredningen påvisade att det fanns fler sätt att angripa syftet (se nedan i beskrivningen). I Nämndplan för Socialförvaltningen 2025 skriver Nämnden under avsnitt 3.4.2 ”Uppdrag välfärdsteknik” följande: Beskrivning Innevarande års utredning och omvärldsbevakning skall under Q1 2025 resultera i en konsekvensbeskrivning samt plan för införande av välfärdsteknik på bred front inom socialnämndens område, som ett inspel till budgetarbete inför 2026. Syftet med införandet av välfärdsteknik är att höja kvalitet, motverka utmaningen med kompetensförsörjning samt optimera hur, och till vad, vi använder vår personal. Förvaltningens plan för genomförande Förvaltningen tolkar uppdraget som att den utredning som åsyftas är den kartläggning som gjordes avseende förutsättningar för läkemedelsautomater i Ale kommun. För att vidare slå an ett brett perspektiv och inte enbart fokusera på en enskild produkt avser förvaltningen att också återkomma under Q1 med resultatet av utredningen avseende digital hemvård/digitalt stöd (motsvarande det som gjorts i Lunds kommun) inklusive en plan för införande. 1.1 Utredningens uppdrag Inför påbörjad utredning samlades undertecknade, berörda verksamhetschefer samt administrativ enhetschef för att understryka utredningens primära uppdrag. Utredningens syfte är att belysa förutsättningar, möjligheter och risker inför ett eventuellt införande av digital hemtjänst. Den ska inte behandla en implementeringsprocess, utan enbart ge nämnden ett underlag för att besluta om en förstudie bör genomföras. Utredningen inkluderar en analys av hur andra kommuner hanterat frågan och vilka lärdomar som kan dras av deras erfarenheter. Dessutom genomförs en intern behovsanalys där enhetschefer får bedöma möjligheten att införa digital hemtjänst inom sina verksamheter. 1.2 Utgångspunkter Nämndplan och budget 2025, Socialnämnden Ale kommun 1.3 Beroenden Utredningen kommer presenteras som en del i ett bredare tjänsteutlåtande tillsammans med välfärdsbibliotek och uppföljning av läkemedelsautomater. Med anledning att ge ett samlat svar på de frågor nämnden berör gällande digitalisering inom Socialförvaltningen. 2 Avgränsningar Utredningen ska endast belysa förutsättningar, möjligheter och risker inför ett eventuellt införande. Utredningen ska inte angripa en implementeringsprocess i detta tidiga skede. 3 Förväntad nytta Utredningen syftar till att ge nämnden ett välgrundat beslutsunderlag för huruvida en förstudie bör genomföras inför ett eventuellt införande av digital hemtjänst. Genom att analysera hur andra kommuner har hanterat liknande frågor kan vi identifiera både möjligheter och risker, vilket ger värdefulla insikter inför vidare beslut. Utöver detta omfattar utredningen en intern behovsanalys där enhetschefer får bedöma i vilken utsträckning digital hemtjänst är genomförbar inom deras verksamheter. På så sätt skapas en helhetsbild av både externa erfarenheter och interna förutsättningar. 4 Nulägesanalys Ale kommun, liksom resten av Sverige, ser en förändrad befolkningsstruktur där andelen äldre ökar samtidigt som färre är i arbetsför ålder. Redan idag innebär detta ett växande behov av omsorg och vårdtjänster, och det påverkar hur samhället planerar för framtiden. Kommunens geografiska variation, med både tätorter och stora landsbygdsområden, innebär olika förutsättningar för hur hemtjänsten organiseras och anpassas för att möta invånarnas behov. Enhetschefernas insikter är värdefulla för att bedöma förutsättningarna för digital hemtjänst. I dagsläget har de begränsad kunskap om modellen, men ser utmaningar kopplade till målgruppens behov och de tekniska förutsättningarna. Deras erfarenheter och perspektiv kommer att vara centrala i det fortsatta arbetet med att identifiera både möjligheter och eventuella risker. Den demografiska utvecklingen i kombination med Ale kommuns geografiska förutsättningar gör det därför viktigt att noggrant utreda både möjligheter och begränsningar med digital hemtjänst innan ett eventuellt införande. 5 Intressenter De som kommer beröras organisatoriskt av ett eventuellt införande är ordinärt boende, därav har kontakt upprättats med enhetschef för respektive hemtjänstenhet. Enhetscheferna har besvarat frågan om möjligheter att införa digitala insatser på respektive enhet finns i dagsläget. Svaret är att det finns viss möjlighet inom samtliga områden men att de berörs av olika geografiska förutsättningar. Enhetscheferna bedömer att digital hemtjänst främst skulle vara möjlig för omsorgstagare som redan har viss vana vid digital teknik. Flera enhetschefer betonar att de valt att räkna bort omsorgstagare som eventuellt skulle kunna vara aktuella vid ett senare tillfälle, men att de har för lite information för att bedöma det fullt ut i dagsläget. En ytterligare utmaning är att många omsorgstagare lever i social isolering, vilket gör att den fysiska tillsynen ofta utgör deras enda mänskliga kontakt under dagen. För dessa individer ser enhetscheferna en risk att digital hemvård inte fullgott kan ersätta det behov av social interaktion som det fysiska mötet innebär. Det är främst tillsynsbesök som beräkningarna ovan avser då insatser som dusch, måltid eller promenad innebär ett helt nytt arbetssätt som är svårt för enhetscheferna att beräkna i dagsläget. Därtill finns praktiska hinder som till exempel att många omsorgstagare saknar egen internetuppkoppling i hemmet, vilket ytterligare begränsar möjligheten att införa digitala lösningar om inte detta kan ingå från leverantör. Det finns även geografiska områden där internetuppkoppling är av sviktande karaktär. I dagsläget erbjuds flera olika leverantörer gällande uppkoppling vid andra tekniska lösningar i hemmet riktade till omsorgstagare. En leverantör kan tillgodose tillräcklig uppkoppling i ett område medan en annan krävs vid ett annat geografiskt område. Vid ett eventuellt införande av digital hemtjänst i Ale kommun behöver frågan finnas med vid upphandling. 6 Omvärldsbevakning 6.1.1 Lund Bakgrund Lunds kommun är en av de ledande aktörerna i Sverige när det gäller digital hemvård och har varit en inspirationskälla för alla övriga kommuner vi under omvärldsbevakningen kommit i kontakt med. Projektet startade upp i januari 2023 och redan samma år genomförde kommunen en undersökning bland omsorgstagare som haft digital hemvård i sex månader. Resultatet visade att samtliga brukare var lika nöjda eller mer nöjda med den digitala lösningen jämfört med när de fick fysisk hjälp. Digital hemvård började i projektform och är nu ett permanent arbetssätt i Lunds kommun. En annan viktig faktor har varit samverkan med akademin där en forskare från Lunds universitet har följt projektet med digital hemvård från start. Vilket har bidragit till att skapa värdefull evidens kring digitalisering inom äldreomsorg. Resultatet beräknas bli tillgängligt under 2025. Utmaningar Enligt arbetsledaren för digital hemvård har det inte identifierats några specifika risker under implementeringen, och processen har varit smidig. Dock påpekas vikten av marknadsföring – både intern och extern – för att underlätta implementeringen. Om de hade gjort om projektet skulle mer kraft ha lagts på denna aspekt för att underlätta och förenkla införandet av den digitala lösningen. En lärdom som Lunds kommun har dragit är vikten av att beakta kulturella skillnader vid implementering av digital hemvård, särskilt i jämförelse med exempelvis Finland. Samtidigt har Oiva Health, som redan har implementerat metoden i Finland, varit en värdefull källa till inspiration och stöd under processen. Möjligheter - Omsorgstagarna uppskattar att det ofta är samma medarbetare som utför insatsen. - De digitala besöken sker nästan uteslutande vid utlovad tid. Det tycker omsorgstagarna är positivt. Fysiska besök blir ibland försenade på grund av oförutsedda händelser som larm hos andra omsorgstagare. - Videosamtalen skapar en relation och flera har berättat att de ser fram emot att ses. Särskilt uppskattat är att man kan prata i lugn och ro ansikte mot ansikte. - De digitala besöken hjälper omsorgstagarna att få struktur på dagen. - Omsorgstagare med oro och ångest har kunnat erbjudas videosamtal, vilket minskat antalet larm. - Hemvårdens medarbetare upplever mindre stress när antalet larm minskar, men också för att antalet fysiska tillsynsbesök minskar. - Medarbetarna upplever också att det dagliga arbetet blivit lättare att planera och utföra när vissa insatser sker digitalt från e-hemvården Organisation och insatser Lunds kommun startade i november 2024 med att även erbjuda insatser på helgen och har sen dess erbjudit digital hemvård varje dag 07:30-22:00. De har just nu åtta anställda och utför cirka 80 digitala besök per dag. Idag arbetar fyra medarbetare dagtid och två kvällstid. Lunds kommun har inställningen att alla insatser är möjliga. Varje fall bedöms individuellt i samråd med omsorgstagaren. Vill omsorgstagaren ha hjälpen utfört digitalt? Kan omsorgstagaren utföra insatsen med hjälp av stöttning/guidning, påminnelse eller bara bibehållen känsla av trygghet? Teknik Lund har valt att arbeta med två leverantörer, Oiva Health och Salus Mea. Båda leverantörerna erbjuder olika tjänster, men kommunen är nöjd med bägge. Ingen leverantör avråds. Oiva Health, som kommunen har haft ett långt samarbete med, kommer initialt från Finland där företaget redan genomfört liknande projekt. När det gäller IT-sidan av implementeringen har kommunen haft goda erfarenheter. För att säkerställa en smidig drift krävs det att IT-avdelningen sätter upp en instans i den mobila enhetshanteringslösningen. Det har även varit viktigt att kunna ha kontroll och göra individuella inställningar på enheterna, vilket har fungerat mycket bra i Lunds kommun. Med rätt kompetens och struktur inom enheten har inte IT-stödet varit särskilt tungt, men det beror givetvis på hur verksamheten är uppbyggd. Teknisk möjlighet finns omsorgstagare att nyttja tekniken till att starta videosamtal med anhöriga. Ekonomi och avgifter Kostnad för teknik är 268 SEK per månad och omsorgstagare, i priset ingår surfplatta, telefonabonnemang och mjukvara. Kostnad för digitalt besök skiljer sig inte från övriga fysiska besök. Sammanfattning Lunds kommun är ett föregångsexempel för digital hemvård. Kommunen har noggrant utvärderat och samarbetat med två leverantörer för att bygga upp en hållbar digital lösning. Erfarenheterna från Finland, samt en forskare från Lunds universitet som följer projektet, har varit viktiga för utfallet. Det har inte rapporterats några större problem, och omsorgstagarna är mycket nöjda med den digitala lösningen. Samtidigt har kommunen identifierat vikten av marknadsföring och rätt förberedelser för att underlätta införandet av digital hemvård. Digital hemvård är numera ett vedertaget arbetssätt i kommunen och bedrivs samtliga veckodagar. 6.1.2 Åtvidaberg Bakgrund Åtvidabergs kommun är en mindre kommun med en åldrande befolkning och stora geografiska avstånd. Digitala lösningar kan bidra till att förbättra omsorgens räckvidd, men enhetschefen betonar att tekniska förutsättningar och målgruppens behov måste beaktas. Åtvidabergs kommun startade vid årsskiftet 2024/2025 ett pilotprojekt inom digital hemtjänst som bygger på Lund kommuns modell. Utmaningar Enhetschefen beskriver blandade reaktioner från medarbetarna, där vissa ser potentialen medan andra är mer tveksamma. Tekniska utmaningar har krävt stöd från IT-avdelningen, och enhetschefen lyfter vikten av att testa tekniken grundligt. Initialt stötte kommunen på lättare tekniska problem bland annat att skärmen släcktes ned efter 90 sekunder något som inte upptäcktes vid ett snabbare test av tekniken. Brandväggar var även en försvårande omständighet som upptäcktes. En lärdom Åtvidabergs kommun skickar med är vikten av att även informera anhöriga för att samtliga ska ha samma bakgrundsinformation. Om anhöriga inte har kunskap om den digitala modellen finns det en risk att omsorgstagaren drar tillbaka sitt samtycke om att delta digitalt. Möjligheter Projektet ses som ett komplement till fysiska besök, inte en ersättning. Det fokuserar främst på förebyggande insatser, såsom trygghetsskapande kontakt och tillsynsbesök för att minska antalet larm. Det finns idéer om att eventuellt använda plattorna för trygghetsskapande och hälsofrämjande aktiviteter längre fram. Enhetschefen ser digital hemtjänst som en möjlighet att ge mer förutsägbara besök, men betonar att fortsatt utvärdering krävs. Då Åtvidabergs kommun är tidigt i sin projektstart har de ännu inte utvärderat insatsernas utfall. Organisation och insatser Två specialistundersköterskor ansvarar för samtalen för att skapa kontinuitet. Processen inleds med en telefonkontakt, följt av ett hembesök där modellen förklaras och plattan installeras. Samtalen sker måndag till fredag 08–16 och bidrar till en mer förutsägbar hemtjänst för omsorgstagarna. Fem omsorgstagare har insatserna i dagsläget då de är i uppstartsfas. Främst har den digitala hemtjänsten ersatt fysisk tillsyn samt telefontillsyn. Måltidsstöd har även testats hos en omsorgstagare där medarbetare kan säkerställa att omsorgstagaren börjar äta, denna insats är i ett tidigt skede och kommer utvärderas vidare. Rutinen om en omsorgstagare inte svarar är att medarbetarna utför två försök digitalt, följt av ett telefonsamtal. Vid fortsatt uteblivet svar återgår insatsen till ett fysiskt besök. Teknik Leverantören Digitala Samtal har ansvarat för utbildning och tekniskt stöd. Hittills har sviktande internetuppkoppling inte varit ett problem, men det kan bli en begränsning i vissa områden. Teknisk möjlighet saknas för att starta videosamtal med anhöriga, men möjligheten finns att integrera HSL i framtiden. Ekonomi och avgifter Under pilotprojektet är digitala besök kostnadsfria för de omsorgstagare som inte har några fysiska insatser. De som redan har fysiska insatser betalar enligt gällande taxa även för de digitala insatserna. Det innebär att en omsorgstagare kan påbörja digital hemtjänst kostnadsfritt men om ytterligare fysiska insatser läggs på kommer även de digitala insatserna kosta framöver. En tydlig informationsinsats har krävts för att förklara avgiftsmodellen. Ingen kostnad utgår för lån av teknik eller mjukvara. Sammanfattning Åtvidabergs kommun har startat ett pilotprojekt för digital hemtjänst, baserat på Lunds modell, för att förbättra tillgängligheten. Projektet kompletterar fysiska besök med digital tillsyn och trygghetsskapande kontakt. Reaktionerna bland medarbetarna är blandade, och tekniska utmaningar har krävt IT-stöd. Två specialistundersköterskor sköter samtalen, vilket ger kontinuitet. Fem omsorgstagare deltar hittills. Under pilotperioden är digitala besök kostnadsfria för vissa, och utrustningen lånas ut. Projektets framgång beror på teknikens funktion, målgruppens acceptans och fortsatt utvärdering. 6.1.3 Mölndal Bakgrund Mölndals Stad har infört digital tillsyn och kommunikation inom hemtjänsten genom ett pilotprojekt i Lindome, där sju omsorgstagare deltar sedan våren 2024. Initiativet syftar till att minska restider och effektivisera tillsynsbesök samtidigt som det stärker omsorgstagarnas självständighet. Projektet baseras på Cuviva-appen, som även används inom hälso- och sjukvården (HSL) för digitala vårdkontakter. I Mölndal var det primära fokuset med Cuviva- appen ett HSL perspektiv för att öka patienters möjlighet att själva ta blodtryck och andra mätvärden utan att en sjuksköterska behövde infinna sig fysiskt. Möjligheter En positiv utveckling har varit att tydligare differentiera arbetsuppgifter mellan undersköterskor och sjuksköterskor. Exempelvis har undersköterskor kunnat utföra sårvård i samarbete med HSL, vilket bidrar till en mer flexibel och välfungerande vård. Flera omsorgstagare har uttryckt att de upplever att de digitala tillsynerna blir längre i tidsomfattning samt av större kvalitet än motsvarande fysiska besök. Det mänskliga mötet kan även ske via skärmen. Även om tjänsten idag främst används för tillsyn och hälsoövervakning, finns potential att utveckla trygghetsskapande och hälsofrämjande aktiviteter via appen. Tankar finns även om att inkludera omsorgstagare som inte innehar andra hemtjänstinsatser. HSL har redan sett att kontaktvägarna blivit snabbare och att färre samtal samt larm inkommit. Hemtjänsten har ännu inte hunnit utvärdera detta närmare. Utmaningar Projektet har mött viss skepsis från medarbetare. Enhetschefen understryker vikten av att tidigt involvera både myndighet och HSL för att samordna arbetet på ett effektivt sätt. Vissa utmaningar har även uppstått när omsorgstagare använder egna enheter, vilket har krävt extra stöd och anpassningar. Organisation och insatser Tre medarbetare delar på arbetet, där en av dem ansvarar för samtalen fem eftermiddagar i veckan. Den digitala tillsynen har ersatt både fysiska och telefonbaserade tillsynsbesök, vilket ger en mer flexibel och effektiv lösning. Efter en paus under sommaren är projektet nu i gång igen. En viktig framgångsfaktor har varit samarbetet med HSL, där sjuksköterskor kan ta emot mätvärden, såsom blodtryck digitalt och kommunicera med omsorgstagarna via chatt. Appen används även för videosamtal och påminnelser om medicinering, vilket ytterligare stärker stödet och tryggheten för omsorgstagarna. Teknik Leverantören Atea står bakom underleverantören Cuviva. Den tekniska supporten sköts av Cuviva, medan IT-avdelningen enbart har genomfört en säkerhetsgranskning av lösningen. Omsorgstagarna kan använda egna enheter eller låna en surfplatta genom leasing. Teknisk möjlighet saknas för att starta videosamtal med anhöriga, men integrering med HSL är etablerad. Ekonomi och avgifter I dagsläget betalar omsorgstagarna ingen avgift för tjänsten, men detta kan komma att förändras framöver. Licenskostnaden är 200 kronor per person och månad för de som använder en egen mobiltelefon eller surfplatta. För de som saknar egen enhet är kostnaden 580 kronor, vilket inkluderar en router vid behov. HSL står för dessa kostnader. Sammanfattning Mölndals digitala tillsyn har stärkt omsorgstagarnas tekniska självförtroende och förbättrat kontinuiteten i hemtjänsten. Samverkan med HSL har varit avgörande, och kommunen ser möjligheter till vidare utveckling. Samtidigt krävs fortsatt arbete för att få medarbetare och omsorgstagare att känna sig trygga med den digitala lösningen. 7 Teknik Omvärldsbevakningen visar på fyra olika leverantörer för en möjlig digital hemtjänstlösning. 1. Oiva health – används av Lunds kommun. 2. Salus Mea – används av Lunds kommun. 3. Digitala samtal – används av Åtvidabergs kommun. 4. Atea (Cuviva-app) – används av Mölndals Stad. Val av leverantör och skillnader gällande förutsättningar utreds närmare vid en eventuell förstudie. 7.1 Enkelhet Omvärldsbevakningen visar att olika kommuner har valt olika tekniska lösningar för digital hemtjänst. I Lund och Åtvidaberg har omsorgstagarna fått låna digitala plattor med en funktion som gör det möjligt att enkelt svara eller avböja samtal. Denna lösning anses användarvänlig, även för målgrupper utan tidigare teknikvana. Mölndals Stad har däremot valt en annan strategi där mjukvaran kan användas på omsorgstagarnas egna enheter, såsom mobiltelefoner eller surfplattor. Denna lösning har fördelen att den kan integreras med redan befintlig teknik, men innebär också en utmaning eftersom inloggning med Bank-ID krävs. Till skillnad från lösningen i Lund och Åtvidaberg är Mölndals app mer omfattande och inkluderar funktioner för chatt, påminnelser och informationsdelning, utöver möjligheten att svara eller avböja samtal. Dock anses denna lösning vara mindre användarvänlig för personer utan teknikvana. 7.2 Potential/Nytta Kontinuitet Den tekniska lösningen kan bidra till en ökad kontinuitet gällande tillsynsinsatser som utförs digitalt. Omvärldsbevakningen visade att omsorgstagarna genom digitala tillsynsinsatser träffar ett mindre antal medarbetare vid dessa insatser. Detta skapar en tryggare och mer personlig relation, där samtalen kan fortsätta över flera besök och omsorgstagarna blir en del av ett sammanhang. Tekniken möjliggör också att insatser ges på utsatt tid utan att påverkas av trafikstörningar eller andra åtaganden. Genom att minska restiden för hemtjänstpersonal frigörs mer tid för kvalitativ omsorg, där personalen kan vara fullt närvarande. Förebyggande Digital hemtjänst är ett komplement till fysiska besök och har en viktig förebyggande funktion. Genom trygghetsskapande kontakt och tillsynsbesök kan insatser bidra till att stärka den enskildes självständighet, förebygga ohälsa och minska risken för ökat omsorgsbehov. Ett salutogent förhållningssätt skapar möjligheter att främja hälsa och välbefinnande, vilket kan bidra till att skjuta upp eller minska behovet av mer omfattande insatser. För att digitala lösningar ska vara ett effektivt stöd i det förebyggande arbetet behöver de vara enkla, användarvänliga och utformade för att stärka individens egna resurser och förmåga till självständighet. Personcentrerat För omsorgstagarna innebär detta en ökad känsla av att bli sedda och en starkare upplevelse av personcentrerad vård, där individens behov och önskemål står i fokus. Tekniken kan också bidra till ett ökat tekniskt självförtroende, då den är utformad för att vara så enkel att omsorgstagarna kan hantera den självständigt. Detta kan bli ett första steg mot att känna sig mer bekväm med digitala lösningar. Hälsofrämjande På sikt skapar tekniken möjligheter för fler hälsofrämjande insatser i syfte att motverka ensamhet och bryta isolering. Särskilt för målgrupper som har svårt att ta sig till sociala aktiviteter eller träning. Genom att erbjuda digitala möten och sociala kontakter kan den digitala hemtjänsten bidra till en mer inkluderande och engagerande vardag för omsorgstagarna. Framtida förutsättningar Vid val av leverantör och teknisk lösning är det avgörande att säkerställa möjligheten att smidigt skala upp och anpassa insatser över tid. Tekniken behöver ha en långsiktig utvecklingspotential och kunna följa både omsorgstagarens förändrade behov och den bredare utvecklingen inom digital hemtjänst. Flexibilitet och skalbarhet är centrala faktorer för att möjliggöra framtida innovationer och säkerställa att lösningarna förblir relevanta och effektiva i en föränderlig hemtjänstmiljö. 8 Resultat Kommunikation I omvärldsbevakningen framkom vikten av kommunikation. I första hand kommunikationen gentemot omsorgstagaren. Men även samverkan såväl internt med myndighet, medarbetare och IT-enhet, som externt gentemot anhöriga som står omsorgstagarna nära. Lunds kommun rekommenderade att kommunicera utåt i nyhetskanaler medan Åtvidabergs kommun i stället inväntade ett gott resultat som kan presenteras utåt. Kvalitet Enhetscheferna i Ale kommuns hemtjänst uttryckte en risk i att det mänskliga mötet skulle försvinna och att detta skulle ställas i kontrast mot att motverka ensamhet och social isolering. Samtliga kommuner som kontaktats i omvärldsbevakningen har beskrivit hur de digitala insatserna snarare ökar upplevelsen av det mänskliga mötet och att omsorgstagarna känner sig mer sedda. Detta med utgångspunkt i att omsorgstagarna träffar samma medarbetare under alla sina besök med få undantag, något som är svårt att planera vid fysiska besök. Då två av tre kommuner främst använder digital hemtjänst till tillsynsinsatser har fokus i omvärldsbevakningen riktats till dessa insatser. Något som även enhetscheferna i Ale kommun såg som rimliga insatser vid ett eventuellt införande. I Åtvidabergs kommun arbetar de för att främja digitala insatser hos individer som idag inte innehar hemtjänstinsatser genom att erbjuda detta kostnadsfritt. I Mölndals Stad har samtliga omsorgstagare även fysiska hemtjänstinsatser således blir de digitala insatserna inte det enda mötet med hemtjänsten. Lunds kommun har ett större antal omsorgstagare och därmed en större variation. Här motiverar de olika kommunerna ur olika perspektiv vad som anses ge bäst kvalitet och förutsättningar. Framkomna risker De risker som framkom i utredningen var dels tekniska risker där surfplattorna och/eller mjukvaran inte fungerade optimalt. Detta sågs dock som en liten risk och främst i uppstart, för att undvika denna risk bör tekniken testas på plats hos omsorgstagarna under ett besök i helhet. Risker framkom även där medarbetare var tveksamma till ett införande vilket kan avspegla sig på omsorgstagarna. För att undvika denna risk bör medarbetarna inkluderas tidigt i processen och få förståelse för syfte och teknik. Ingen risk framkom där omsorgstagare inte klarade av tekniken då urvalsprocessen säkerställde att enbart de som kände sig bekväma med digitala insatser testade metoden. Omsorgstagarna har i samtliga kommuner fått tydliga instruktioner med hembesök till en början för att ytterligare säkerställa detta. Utbildningssatsning har förekommit i mindre skala, tekniken är av förenklad variant hos merparten av leverantörerna. Förutsättningar Omvärldsbevakningen visar på olika förutsättningar gällande storlek på kommun och omfattning av implementering. Alla tre kommunerna har uttryckt vikten av att noga välja ut medarbetare med stor kompetens och som kan förmedla trygghet och förtroende. Medarbetaren/medarbetarna som arbetar med den digitala hemtjänsten behöver kunna förmedla det via ett digitalt möte på ett likvärdigt sätt som vid ett fysiskt besök. De medarbetare som idag arbetar med digitala insatser i Åtvidabergs kommun och Mölndals Stad arbetar även med fysiska besök i viss utsträckning. Gällande omfattning av antal besök eller antal omsorgstagare visar omvärldsbevakningen att detta kan variera stort, samt att alla kommunerna har påbörjat implementeringen i liten skala. Åtvidabergs kommun har idag fem omsorgstagare fördelat över hela kommunen och Mölndal har sju omsorgstagare fördelat inom Lindome (motsvarar knappt en tredjedel av Ale). Bedömningen är att det inte krävs ett specifikt geografiskt område eller en specifik lägsta siffra gällande omsorgstagare för att påbörja digitala insatser i exempelvis ett pilotprojekt. Slutsats Utredning visar att de tre kommuner som kontaktats samtliga rekommenderar och är nöjda med digitala hemtjänstinsatser. Kommunerna har kommit olika långt i sina införandet av metoden och skiljer sig något åt i teknik, insatser och kostnad. Lunds kommun som är den kommun som tagit in metoden till Sverige är även den kommun som infört flest typer av digitala insatser samt flest i omfattning per dag där det digitala arbetet är fullt etablerat. Både Åtvidabergs kommun och Mölndals Stad arbetar fortfarande i projektform med ett fåtal omsorgstagare. Bägge kommunerna använder den digitala hemtjänsten nästan uteslutande för att ersätta fysiska tillsynsbesök samt telefontillsyner. Utredarna bedömer att det finns potential och nyttor för Ale kommun med digital hemtjänst. I enlighet med Ale kommuns digitaliseringsprocess ser utredarna ett behov av att ytterligare utforska hur och om modellen skulle kunna anpassas efter Ale kommuns behov, förutsättningar och önskemål i en förstudie. Socialförvaltningen Centrum Information till dig som signerar ordförandebeslut från socialförvaltningarna i Göteborg Stad – kommande förändring av digital signering Göteborgs socialförvaltningar arbetar just nu med att ta fram en ny lösning för digital signering av ordförandebeslut. Bakgrunden är att tjänsten Net Publicator Sign avvecklas och kommer inte kunna användas efter 1 november 2026, och vi behöver därför säkerställa en smidig och säker övergång. Vad innebär detta för er? • Ni kommer även fortsättningsvis att kunna ta emot och signera ordförandebeslut digitalt. • Arbetet pågår just nu med att ersätta Net Publicator Sign med en ny lösning som motsvarar dagens funktionalitet. • Målet är att den nya lösningen ska vara på plats före sommaren, så att ni inte får avbrott i ert arbetssätt. • Den nya lösningen är Göteborg Stads egen, kräver ingen särskild programvara och är kostnadsfri för användarna. Sekretess och säkerhet • En central del av arbetet är att säkerställa att lösningen är trygg och uppfyller alla sekretesskrav. • Ni kommer, precis som idag, enbart att komma åt de dokument som rör er egen handläggning. Vad behöver ni göra nu? Just nu behöver ni inte göra några förändringar. Vi återkommer med mer information under våren, inklusive datum, instruktioner och eventuella utbildningstillfällen. Kontakt Om ni har frågor eller behöver veta mer redan nu är ni välkomna att höra av er till oss Andreas Zalewski, Emma Eriksson och Jeanette Nilsson, nämndsekreterare i socialförvaltningen Centrum. From: "Ella Andersson" <kommun@ale.se> on behalf of "FN-KOMMUN" <kommun@ale.se> Sent: 2/24/2026 10:11:39 AM To: "FN-Kansli" <kansli@ale.se> Subject: VB: Förändring gällande ordförandebeslut Socialjouren Göteborgs stad Attachments: Information till dig som signerar ordförandebeslut.pdf, Information till dig som skickar ordförandebeslut för signering.pdf Categories: Alice har koll Från: Andreas Zalewski <andreas.zalewski@socialcentrum.goteborg.se> Skickat: den 23 februari 2026 13:37 Till: kommun@kungalv.se <kommun@kungalv.se>; kontakt@molndal.se <kontakt@molndal.se>; kundcenter@partille.se <kundcenter@partille.se>; kommunen@lillaedet.se <kommunen@lillaedet.se>; tjorns.kundcenter@tjorn.se <tjorns.kundcenter@tjorn.se>; stod-och-omsorg@lerum.se <stod-och- omsorg@lerum.se>; socialnamnden@alingsås.se <socialnamnden@xn--alingss-jxa.se>; info@kungsbacka.se <info@kungsbacka.se>; kommun@stenungsund.se <kommun@stenungsund.se>; FN-KOMMUN <kommun@ale.se>; kommun@ockero.se <kommun@ockero.se> Kopia: Emma Eriksson <emma.eriksson@socialcentrum.goteborg.se> Ämne: Förändring gällande ordförandebeslut Socialjouren Göteborgs stad Du får inte ofta e-post från andreas.zalewski@socialcentrum.goteborg.se. Läs om varför det här är viktigt Hej, Göteborgs stad håller på att ta fram en ny lösning för digital signering av ordförandebeslut. Anledningen är att Net Publicator Sign avvecklas och kommer inte kunna användas efter 1 november 2026. I bifogade dokument finns mer information gällande förändringen som berör politiker som signerar ordförandebeslut och för tjänstepersoner som arbetar med detta. Just nu behöver ni inte göra några förändringar. Vi återkommer med mer information under våren, inklusive datum, instruktioner och eventuella utbildningstillfällen. Med vänliga hälsningar Andreas Zalewski Nämndsekreterare GÖTEBORGS STAD Socialförvaltningen Centrum Telefon: 031-365 86 76 E-post: andreas.zalewski@socialcentrum.goteborg.se Postadress: Box 5293, 402 25 Göteborg Besök: Skånegatan 9 A, 411 40 Göteborg goteborg.se vartgoteborg.se – information och aktuellt från Göteborgs Stad Så behandlar Göteborgs Stad dina personuppgifter Socialförvaltningen Centrum Information till dig som signerar ordförandebeslut från socialförvaltningarna i Göteborg Stad – kommande förändring av digital signering Göteborgs socialförvaltningar arbetar just nu med att ta fram en ny lösning för digital signering av ordförandebeslut. Bakgrunden är att tjänsten Net Publicator Sign avvecklas och kommer inte kunna användas efter 1 november 2026, och vi behöver därför säkerställa en smidig och säker övergång. Vad innebär detta för er? • Ni kommer även fortsättningsvis att kunna ta emot och signera ordförandebeslut digitalt. • Arbetet pågår just nu med att ersätta Net Publicator Sign med en ny lösning som motsvarar dagens funktionalitet. • Målet är att den nya lösningen ska vara på plats före sommaren, så att ni inte får avbrott i ert arbetssätt. • Den nya lösningen är Göteborg Stads egen, kräver ingen särskild programvara och är kostnadsfri för användarna. Sekretess och säkerhet • En central del av arbetet är att säkerställa att lösningen är trygg och uppfyller alla sekretesskrav. • Ni kommer, precis som idag, enbart att komma åt de dokument som rör er egen handläggning. Vad behöver ni göra nu? Just nu behöver ni inte göra några förändringar. Vi återkommer med mer information under våren, inklusive datum, instruktioner och eventuella utbildningstillfällen. Kontakt Om ni har frågor eller behöver veta mer redan nu är ni välkomna att höra av er till oss Andreas Zalewski, Emma Eriksson och Jeanette Nilsson, nämndsekreterare i socialförvaltningen Centrum. Socialförvaltningen Centrum Information till dig som skickar ordförandebeslut för signering Göteborgs socialförvaltningar tar tillsammans med Intraservice fram en ny lösning för digital signering av ordförandebeslut, socialförvaltningen Centrum är pilot. Anledningen är att Net Publicator Sign avvecklas och kommer inte kunna användas efter 1 november 2026. Vi behöver därför förbereda ett arbetssätt som gör att ni kan fortsätta skicka beslut för digital signering på ett säkert och smidigt sätt. Vad innebär förändringen för dig? • Du kommer även fortsättningsvis att kunna skicka ordförandebeslut digitalt för signering. • En ny lösning som ersätter Net Publicator är under utveckling. • Målet är att den nya lösningen ska vara på plats före sommaren, så att du inte får avbrott i ditt arbete. • Den kommande lösningen är Göteborgs Stads egen, kräver ingen särskild programvara och ingår i kommungemensamma tjänster. • När vi vet hur det nya arbetssättet ser ut får du tydliga instruktioner och stöd i god tid. Sekretess och säkerhet Vi lägger stor vikt vid att den nya lösningen ska vara trygg och uppfylla alla sekretesskrav. Precis som i dag kommer du bara att kunna skicka och hantera de dokument som du har behörighet till. Vad behöver du göra nu? Just nu behöver du inte ändra något i ditt arbetssätt. Under våren får du mer information om tidplan, instruktioner och eventuella utbildningar. Kontakt Om ni har frågor eller behöver veta mer redan nu är ni välkomna att höra av er till oss Andreas Zalewski, Emma Eriksson och Jeanette Nilsson, nämndsekreterare i socialförvaltningen Centrum. Riktlinje för idéburet offentligt partnerskap (IOP) Fastställt av: Kommunstyrelsen Fastställandedatum: 2026-02-24 Beslutsparagraf: § 37 Dokumentansvarig: Kommunchef Dokumentet gäller Ale kommun för: Diarienummer: 2026/56 Giltighetstid: 2026-02-25- tillsvidare Innehåll 1 Inledning och syfte .....................................................................................................2 2 Styrande principer .......................................................................................................2 2.1 Grundförutsättningar och kommunens kriterier för IOP ..................................................2 2.2 Vilka aktörer kan vara aktuella för IOP ................................................................................3 2.3 Inför överenskommelse ...........................................................................................................4 3 Finansiering ................................................................................................................4 4 Avtal (förtydligas i avtalsmall i form av rutin) ............................................................4 5 Gällande rättsprinciper ...............................................................................................5 Ale kommun, 449 80 Alafors • 0303-70 30 00 • kommun@ale.se • www.ale.se 1 Inledning och syfte Idéburet offentligt partnerskap är en samverkansmodell mellan en eller flera idéburna aktörer och den offentliga sektorn. Det är ett samarbete som bygger på ömsesidigt förtroende där aktörerna söker lösningar på utmaningar tillsammans, där bidragsfinansiering inte är tillämpbar och där det inte finns någon etablerad marknad. För att driva en hållbar samhällsutveckling och möta komplexa utmaningar behövs en bred samverkan mellan olika aktörer. Inom den idéburna sektorn finns aktörer som ofta står nära invånarna, som vanligtvis har en lokal förankring och som har högt förtroende bland invånare. Idéburet offentligt partnerskap är en möjlighet för att stärka samverkan mellan kommunen och den idéburna sektorn. Idéburet offentligt partnerskap förkortas i dokumentet med IOP. Syftet med denna riktlinje är att: • tydliggöra hur nämnder och styrelser kan ingå IOP tillsammans med idéburna aktörer, • ange de juridiska ramar som gäller, samt • säkerställa en rättssäker, likvärdig och transparent hantering. Syftet med ett IOP är att uppnå ett eller flera allmännyttiga mål genom gemensam utveckling och samverkan.” 2 Styrande principer I varje enskilt fall så måste en bedömning göras om IOP kan tillämpas. En avstämning behöver göras mot kommunallagen, upphandlingslagstiftningen och statsstödsreglerna. Dessutom måste kriterierna för IOP vara uppfyllda. IOP kännetecknas av att den offentliga aktören, kommunen, och den idéburna aktören tillsammans identifierar att det finns ett samverkansbehov och delar engagemang, ägarskap, styrning och finansiering inklusive immateriella insatser. Ett IOP är inte ett kommersiellt avtal men ett juridiskt bindande avtal/överenskommelse som formaliseras i skrift och bygger på ett ömsesidigt förtroende där aktörerna söker lösningar på utmaningar tillsammans. 2.1 Grundförutsättningar och kommunens kriterier för IOP Förutom krav på idéburen aktör och allmänna grundförutsättningar ska även följande kriterier uppfyllas för att ingå IOP: Grundförutsättningar • Partnerskapet är förenligt med kommunallagen • Partnerskapet är förenligt med EU:s statsstödsregler. • Partnerskapet är inte ett köp av tjänst eller verksamhet utan en samfinansierad insats eller verksamhet. • Partnerskapet är inte en del av grundfinansiering till civilsamhällets organisationer (föreningsbidrag) • Partnerskapet detaljregleras inte av kommunen. Ale kommun, 449 80 Alafors • 0303-70 30 00 • kommun@ale.se • www.ale.se • Partnerskapet tydliggörs i skrift som en finansierad och ömsesidig samverkansrelation. • Partnerskapet avses pågå under längre tid och utvecklas genom gemensam uppföljning, utvärdering och gemensamma beslut. Kriterier för IOP i Ale kommun • Förutsättningarna att nå kommunens mål inom aktuellt område bedöms stärkas genom IOP. • Partnerskapet bedöms skapa mervärde för målgruppen. • Det finns förutsättningar hos samtliga parter för det engagemang och den insats som krävs för att tillsammans utvärdera och utveckla verksamheten. • Partnerskapet är samfinansierat, där alla parter tydligt bidrar i budget med materiella eller/och immateriella resurser. • Partnerskapet utgår från en gemensam samhällsutmaning i överensstämmelse med kommunens politiska prioriteringar. • Partnerskapet bygger på en samsyn kring målen och målgruppen. • Verksamheten ska vara fri från kriminalitet, droger och alkohol. 2.2 Vilka aktörer kan vara aktuella för IOP En idéburen aktör kan ha olika associationsformer där den ideella föreningen är den mest dominerande. Andra förekommande associationsformer är stiftelser, registrerade trossamfund, eller aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning. I vissa fall kan även en ekonomisk förening räknas som en idéburen aktör. Det måste då röra sig om ett nykooperativ där den allmännyttiga och sociala målsättningen är vägledande och där verksamheten är brukarstyrd. Om någon av kommunens nämnder eller bolag överväger att ingå ett IOP behöver nämnden eller bolaget undersöka om den potentiella samarbetspartnern är en idéburen aktör. En idéburen aktör definieras som en juridisk person som uteslutande har ett allmännyttigt syfte som är angivet i stadgar, bolagsordning, urkund eller motsvarande handling. Från och med den 1 januari 2023 gäller lagen (2022:90) om registrering av idéburna organisationer. Lagen innebär bland annat att idéburna organisationer ges möjlighet att ansöka om registrering i ett särskilt register för idéburna organisationer inom offentligt finansierad välfärdsverksamhet. Om den aktuella organisationen finns i registret kan nämnden eller bolaget utgå ifrån att det är fråga om en idéburen aktör. Det är frivilligt att registrera sig som en idéburen aktör i nämnda register. Det innebär att den potentiella samarbetspartnern kan vara en idéburen aktör trots att den inte är registrerad. Om nämnden eller bolaget vill ingå IOP med en aktör som inte finns i registret behöver aktören undersökas mer noggrant. Kontrollerna behöver visa att följande kriterier är uppfyllda: • Organisationen är en juridisk person. • Organisationen är inte direkt eller indirekt ägd eller kontrollerad av staten, en kommun eller en region. • Organisationen har ett syfte som är oegennyttigt. Ale kommun, 449 80 Alafors • 0303-70 30 00 • kommun@ale.se • www.ale.se • Organisationen bedriver eller har för avsikt att bedriva offentligt finansierad välfärdsverksamhet. • Organisationen gör inte några värdeöverföringar till annan än idéburna aktörer eller till forskning. 2.3 Inför överenskommelse I samband med dialogen om överenskommelse ska den ideella organisationen till ansvarig nämnd/styrelse lämna in följande uppgifter: • Stadgar • Beskrivning av föreningens verksamhetsidé och ordinarie verksamhet • Årsmötesprotokoll • Verksamhetsberättelse • Ekonomisk berättelse med bokslut • Revisionsberättelse • Verksamhetsplan och styrelseförteckning • Uppgift om medlemsantal 3 Finansiering Utbetalning av överenskommet ekonomiskt stöd till den idéburna verksamheten sker i normalfallet vid ett tillfälle per år. Ansvarig nämnd/styrelse har möjlighet att besluta om andra utbetalningsintervaller. Minst en gång per år ska en uppföljning av överenskommelsen göras i dialog mellan kommunen och den idéburna verksamheten för att fortsatt utbetalning ska kunna ske. Uppföljningen ligger till grund för en bedömning av föreningens och kommunens efterlevnad av överenskommelsen. Den idéburna verksamheten ska lämna en redogörelse för verksamheten vid uppföljning. Redogörelsen ska innehålla resultat- och balansräkning, en skriftlig beskrivning av verksamheten samt annan statistik kopplat till överenskommelsens målgrupper. Detta kan exempelvis vara antalet individkontakter, antal unika personer som har besökt verksamheten, antal informationstillfällen eller eventuell volym av uppsökande verksamhet. Vad statistiken ska bestå i ska specificeras i varje enskild överenskommelse. Om verksamheten förändras eller upphör under avtalsperioden kan den idéburna verksamheten bli återbetalningsskyldig gentemot kommunen vilket ska specificeras i varje enskild överenskommelse. 4 Avtal (förtydligas i avtalsmall i form av rutin) Ett avtal om partnerskap ska innehålla följande uppgifter; 1. Bakgrund, syfte, mål och målgrupp 2. Värdegrund 3. Ansvarsfördelning och insatser 4. Ekonomisk fördelning 5. Tid för avtal samt möjlighet till förlängning och uppsägning 6. Samverkansformer Ale kommun, 449 80 Alafors • 0303-70 30 00 • kommun@ale.se • www.ale.se 7. Utvärdering och uppföljning 8. Rutiner för utbetalning och ekonomisk redovisning 9. Övrig ansvarsfördelning 10. Omförhandling, hävningsrätt och tvist 11. Parter 12. Underskrift 5 Gällande rättsprinciper Denna samverkansform är inte rättsligt reglerad och förekommer inte som ett juridiskt begrepp. Kommunallagen Att ett IOP är förenligt med kommunallagens bestämmelser menas framför allt att partnerskapets verksamhet ligger inom den kommunala kompetensen. De faktorer som ur ett IOP-perspektiv är av störst intresse här är huruvida verksamheten är förenlig med lokaliseringsprincipen samt är av allmänt intresse. Lokaliseringsprincipen innebär att verksamheten som huvudregel ska ligga inom kommunens geografiska gränser, eller åtminstone komma kommunmedlemmarna till godo. Vad som är en angelägenhet av allmänt intresse är svårare att bedöma, varför man bör ta hjälp av juridisk expertis vid bedömningen. Eftersom det ska handla om ett allmänt intresse får partnerskapet inte innebära ett stöd till enskilda, om inte sådant stöd får lämnas enligt annan lagstiftning, exempelvis socialtjänstlagen. Det finns också ett generellt förbud i kommunallagen mot att lämna individuellt riktat stöd till enskilda näringsidkare. Stöd till enskilda näringsidkare får lämnas endast om det finns synnerliga skäl. Upphandlingslagstiftningen Eftersom det inte finns några särskilda upphandlingsrättsliga förfarande- eller undantagsregler för att ingå ett IOP är utgångspunkten att det måste vara förenligt med upphandlings- och statsstödsreglerna (se nedan om statsstödsreglerna). Ett IOP får inte innebära en tilldelning av ett offentligt kontrakt enligt upphandlings-lagstiftningen. Är omständigheterna sådana att det är fråga om att en myndighet köper en tjänst genom tilldelning av ett offentligt kontrakt så är det inte ett IOP. I ett sådant fall ska upphandlingsregelverket tillämpas. EU:s statsstödsregler EU:s statsstödsregler ska följas av alla företrädare för medlemsstaten. Med statligt stöd avses även kommunalt stöd. Att ge statsstöd är som huvudregel otillåtet. Det finns dock möjligheter att samverka genom IOP utan att det står i strid med statsstödsreglerna. Bedömningen måste alltid göras utifrån de förutsättningar som råder i det enskilda fallet. Det är den offentliga parten som ansvarar för att statsstödsreglerna följs. Ale kommun, 449 80 Alafors • 0303-70 30 00 • kommun@ale.se • www.ale.se PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2026-02-24

KF § 211 KS 2024/1558 Riktlinje för fördelning samt beredning av motioner Beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta riktlinje för fördelning samt beredning av motioner. Kommunfullmäktige beslutar att riktlinjen ska börja användas omgående efter beslutet har justerats. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen har tagit fram en riktlinje för att säkerställa en rättssäker hantering av inkomna motioner. Beslutsunderlag - Kommunstyrelsens beslut § 266 2025-12-02 - Tjänsteutlåtande, daterat 2025-11-19 - Riktlinje för fördelning samt beredning av motioner Beslutet skickas till Kanslienheten Författningssamlingen Samtliga nämnder Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum: 2026-03-09