UtbUdningsnämnden — 7 april 2026

§ 01/2026 Upprop Frånvarande ledamöter, ersättare och förtroendevalda representanter enligt följande: Frånvarande ledamöter - Frånvarande ersättare - Maria-Bianca Andersson (KD) Frånvarande personalföreträdare - ___ Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Protokoll Direktionen för Bohus Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum: 2026-02-25 5(20)

1§ Utöver bestämmelserna i miljöbalken (1998:808) och förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd gäller följande lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. Avloppsanordning

§ 02/2026 Val av justerare Erik Liljeberg föreslås justera sammanträdets protokoll. Protokollet justeras digitalt senast 2026-03-04. Beslut Erik Liljeberg utses att jämte ordföranden justera sammanträdets protokoll. ___ Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Protokoll Direktionen för Bohus Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum: 2026-02-25 6(20)

2 § i föreskrifterna ska vårdgivare fastställa rutiner för användning och hantering av medicintekniska produkter i verksamheten, vilka ska utgöra del av verksamhetens ledningssystem som regleras närmare i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Vårdgivaren ska genom rutinerna säkerställa att • verksamheten organiseras på ett sätt som möjliggör en säker användning och hantering av medicintekniska produkter, • endast säkra och medicinskt ändamålsenliga medicintekniska produkter och, till dessa, anslutna informationssystem används på patienter, • endast säkra och medicinskt ändamålsenliga medicintekniska produkter förskrivs, lämnas ut respektive tillförs patienter, • medicintekniska produkter och de, till dessa, anslutna informationssystemen är kontrollerade och korrekt installerade innan de används på patienter, • information från tillverkare och myndigheter om medicintekniska produkter finns tillgänglig för hälso- och sjukvårdspersonalen och annan berörd personal, • rutinerna inom ramen för ledningssystemet finns tillgängliga för hälso- och sjukvårdspersonalen samt för annan berörd personal, och Läkemedelsautomater 12 • medicintekniska produkter som har förskrivits, lämnats ut eller tillförts till patienter kan spåras. Ovanstående äger tillämpning inte bara vid användning av läkemedelsautomater i särskilda boenden inom ramen för hälso- och sjukvård som stöd för verksamhetens läkemedelshantering utan även vid utlåning av automat i ordinärt boende med stöd av hälso- och sjukvårdslagen. Enligt 2 kap 3 § i föreskrifterna ska varje vårdgivare även fastställa rutiner för förskrivning, utlämnande och tillförande av en medicinteknisk produkt till en patient. Vårdgivaren ska genom rutinerna säkerställa att • patientens behov identifieras och att produkten motsvarar hans eller hennes behov, • produkten provas ut och anpassas till patienten, • produkten samordnas med produkter som tidigare har förskrivits, lämnats ut eller tillförts till patienten, • en bedömning görs av behovet av anpassning av patientens hemmiljö för att produkterna ska kunna fungera tillsammans på ett säkert sätt, • säkerhetsåtgärder vidtas för anpassning av patientens hemmiljö, om det behövs, • information ges till användaren om hur produkten ska användas och vilka åtgärder som ska vidtas i enlighet med tillverkarens säkerhetsföreskrifter, • användaren instrueras och tränas i att använda produkten, • produkten registreras i vårdgivarens system för underhåll, och • förskrivningen, utlämnandet eller tillförandet till patienten följs upp och utvärderas fram till dess att behovet upphört eller ansvaret för patienten har övertagits av en annan vårdgivare. Ovanstående äger tillämpning vid förskrivning av automat till enskild i ordinärt boende inom ramen för hälso- och sjukvård Om en negativ händelse eller ett tillbud har inträffat med en medicinteknisk produkt, ska 1. en utredning snarast inledas, och 2. en bedömning göras huruvida det inträffade ska anmälas till Läkemedelsverket. Läkemedelsautomater 13 En anmälan till Läkemedelsverket ska göras vid funktionsfel och försämring av en produkts egenskaper eller prestanda samt vid felaktigheter och brister i märkning eller bruksanvisning som kan leda till eller har lett till 1. en patients, en användares eller någon annan persons död, eller 2. en allvarlig försämring av en patients, en användares eller någon annan persons hälsotillstånd. Innan utredningen av händelsen eller tillbudet slutförs ska orsakerna till det inträffade så långt som möjligt fastställas. Om utredningen visar att det finns brister i verksamhetens kvalitet, ska förbättringsåtgärder vidtas. Utredningen, bedömningen och vidtagna åtgärder ska dokumenteras. Det bör observeras att kraven i HSLF-FS 2021:52 inte gäller vid insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller Lag som stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Se nedan. Användning av läkemedelsautomat utanför kommunal hälso- och sjukvård Ovanstående har beskrivit förutsättningar för och konsekvenser av användning av läkemedelsautomater under hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och med ett medicinskt beslut om läkemedelsövertag. En läkemedelsautomat kan dock även göra nytta för såväl individen som samhället också när individen själv ansvarar för sina läkemedel. Här finns dock en del särskilda frågeställningar och vägval att ta ställning till när det gäller samhällets eventuella medverkan kring införskaffande och skötsel av läkemedelsautomaterna. Erfarenheten och praxisen är här inte lika utbredd och följande får därför ses mer som allmänna överväganden till stöd för den kommun eller region som överväger att ta en aktiv roll kring detta. Inledningsvis är det av största vikt är att alltid hålla isär användning enligt HSL respektive utanför HSL och aldrig blanda dem när det till exempel gäller rutiner. Antingen är kommunens hälso- och sjukvård ansvarig för Läkemedelsautomater 14 läkemedelshanteringen eller så är den inte alls inkopplad kring detta. Att vara delvis involverad i läkemedelshanteringen utan att ha det fulla ansvaret gör det omöjligt att fullgöra sina uppgifter enligt regelverket. Egenvård och egenvårdsbeslut Ordet egenvård har kommit att få två helt olika betydelser. Det används flitigt inom marknadsföring av produkter som säljs på konsumentmarknaden, till exempel men inte enbart som receptfria produkter på apotek. Men begreppet har också en lagreglerad innebörd. Enligt 2 § lagen om egenvård avses med egenvård ”en hälso- och sjukvårdsåtgärd som behandlande hälso- och sjukvårdspersonal har bedömt att en patient kan utföra själv eller med hjälp av någon annan”. Det rör sig alltså om en överlåtelse av arbetsuppgifter till patienten av sådan kvalificerad art att de normalt ska utföras av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Som alternativ till ett beslut om läkemedelsövertag kan en patientansvarig läkare alltså besluta om egenvård, det som ofta kallas ”egenvårdsbeslut”. Egenvård när det gäller läkemedelshantering förutsätter goda kognitiva förmågor hos individen så att hen själv kan ansvara för att få hem läkemedel från apoteket och att sedan ta rätt läkemedel vid rätt tid. Vissa individer som klarar detta utan problem kan dock ha problem med sin motorik som gör det svårt för dem att självständigt ta läkemedlen från sina förpackningar och/eller att riva av och öppna en apodospåse. För dessa individer kan det då bli aktuellt med en insats från hemtjänsten under socialtjänstlagen, så kallad hjälp till egenvård. Hemtjänstens personal bistår då individen praktiskt men ansvarar inte själva för läkemedelshanteringen. Utan tillgång till läkemedelsautomat innebär det att hemtjänsten gör hembesök för att assistera med den fysiska hanteringen av läkemedlen under överinseende av individen som är den som ansvarar för att det blir rätt. Varken delegering eller signering är aktuellt i dessa fall. Till skillnad från läkares beslut om läkemedelsövertag som ska kommuniceras till den kommunala hälso- och sjukvården ska ett egenvårdsbeslut, gärna via individen själv, kommuniceras till den kommunala socialtjänsten så att en biståndshandläggare kan fatta ett biståndsbeslut om denna hjälp till egenvård. Läkemedelsautomater 15 Användning av läkemedelsautomat vid egenvård Med ett egenvårdsbeslut från läkaren och ett biståndsbeslut om hjälp till egenvård från biståndshandläggaren kan användning av läkemedelsautomat vara ett alternativ till hembesök om individen med denna blir helt självständig också i att ta läkemedlen från påsen. Figur 6 illustrerar i vilka situationer användning av läkemedelsautomat som hjälp till egenvård enligt SoL kan vara aktuellt. Figur 6 Användning av läkemedelsautomat under SoL. Frågan uppstår då på vilket sätt individen ska förses med en läkemedelsautomat. Eftersom automaten här främst kommer att vara ett hjälpmedel för individens självständighet i vardagen så skulle ett alternativ kunna vara att den förskrivs av en region som ett hjälpmedel för dagliga livet. Det förutsätter dock att hjälpmedelsverksamheten i regionen har läkemedelsautomater i sitt sortiment och är beredd att förskriva automaten. Ett annat alternativ skulle kunna vara att kommunen förser individen med en automat så som man gör med annan välfärdsteknik som bidrar till ökad effektivitet och kvalitet i verksamheten. Då gäller inte Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2021:52) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. Biståndsinsatsen i form av egenvård innefattar då momentet att hjälpa den enskilde att ta medicinen på rätt tid. Eftersom den kommunala hälso- och sjukvården inte alls är inkopplad på läkemedelshanteringen för dessa individer blir omständigheterna annorlunda än vid användning under HSL, bland annat genom att den kommunala hälso- och sjukvården (sjuksköterskan) inte alls är inblandad i användningen och att all Läkemedelsautomater 16 dokumentation görs i den sociala dokumentationen. Det innebär att det är den enskilde som ska kontrollera att hen tar rätt medicin och ingen signering görs av hemtjänsten. Om den enskilde klarar det själv så ska denne också fylla automaten med rätt läkemedel, det kan annars vara ett praktiskt moment som den enskilde kan få bistånd till. Hemtjänsten ansvarar dock inte för att det är rätt medicin etc. som automaten fylls med. Kommunen har ett uppföljningsansvar av själva biståndsinsatsen om egenvård. Förskrivande läkare ansvarar för uppföljning av egenvårdsbeslutet. Kommunen har som för annan välfärdsteknik ett ansvar för att den teknik man införskaffat och placerat hos den enskilde fungerar, det vill säga att läkemedelsautomaten tillhandahåller insatsen enligt socialtjänstlagen. Det finns dock ingen skyldighet för socialtjänsten att utreda och rapportera fel på automaten till Läkemedelsverket. Den skyldigheten föreligger endast för vårdgivare enligt Socialstyrelsens föreskrifter HSLF-FS 2021:52. Det innebär att det finns en större risk för osäker användning av läkemedelsautomater som en välfärdsteknik enligt socialtjänstlagen. Privat användning av läkemedelsautomat (självhjälp) Till sist kan nämnas att det idag går att köpa/hyra läkemedelsautomater på konsumentmarknaden. Det kan vara ytterligare ett alternativ som kommunen, kan informera om. Med stöd av intentionerna i socialtjänstlagens mål och inriktning kan socialtjänsten stödja enskilda till ökad självständighet. Individer som så önskar kan alltså helt på egen hand, utan beslut av vare sig hälso- och sjukvården eller socialtjänsten, införskaffa och använda en läkemedelsautomat, själv eller tillsammans med anhöriga. Då hanterar man laddning, teknisk service och eventuella larm helt på egen hand. Läkemedelsautomater 17 Alternativ till läkemedelsautomat När den motoriska förmågan är mycket god men den kognitiva har börjat svikta finns det möjlighet att stödja individen med andra digitala eller analoga lösningar. Figur 7 Annat stöd än läkemedelsautomat Figur 7 illustrerar vilka situationer som till exempel analoga eller digitala dosetter samt appar i smartphones kan passa för. Läkemedelsautomater 18 Samlad översikt Läkemedels- Läkemedels- Egenvård – Självhjälp övertag – övertag – egenvårdsbeslut administrering överlämnande Läkemedelsautomater 19 döts tlleunaM Stöd Assisterar och Assisterar med Assisterar med Inget stöd iakttar intag av framtagande och framtagande av läkemedel kontroll av läkemedel – läkemedel handräckning Lagrum HSL HSL SoL Inget Delegering Administrering Överlämnande Ingen Ingen Individbeslut Läkare och Läkare och Läkare och Inget sjuksköterska sjuksköterska biståndshandläggare tamotuasledemekäL Stöd Vid osäkerhet vid Överlämnande Handräckning Eventuellt om patientens vid laddning: anhöriga förmåga att inta patienten läkemedel, administrerar administrering själv med videotjänst Lagrum HSL HSL SoL Inget Delegering Ingen Överlämning via Ingen Ingen automat Individbeslut Läkare och Läkare och Läkare och Inget sjuksköterska sjuksköterska biståndshandläggare Köper/hyr på apotek Tabell 2 Översikt Ovanstående tabell ger en översikt över hur de olika graderna av stöd (kolumnerna) påverkar vilket stöd som behöver ges och några av de juridiska aspekterna. Grå text innebär att det såvitt känt saknas praxis kring detta. Slutsats Läkemedelsautomater kan ge goda förutsättningar till en alternativ och ändamålsenlig hantering av läkemedel för den enskilde, men kommunen måste utforma lämpliga rutiner och säkerställa kompetensen hos sin personal så att hanteringen lever upp till kraven i hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Gör man det kan automaterna bidra till såväl effektiv användning av kommunens resurser, förbättrad patientsäkerhet och ökad självständighet för enskilda. Beslut i samband med införande samt utformning av rutiner behöver ta hänsyn till bland annat • att alltid utgå från individernas behov och egen förmåga • kognitiva och/eller motoriska funktionshinder hos användarna • användning med eller utan stöd av HSL • samverkan mellan region och kommun kring bland annat beslut om övertagande av läkemedelsansvar och användning av läkemedelsautomat • övertagande av läkemedelsansvar för överlämnande eller administrering av läkemedel • alternativ till läkemedelsautomat för de som kan hantera sådana • kompetens hos personal att hantera läkemedelsautomater Läkemedelsautomater 20 Allt fler kommuner erbjuder läkemedelsautomater som stöd för enskilda att självständigt ta sina läkemedel. Läkemedelsautomater är en medicinteknisk produkt som fylls med läkemedel för en längre tid och programmeras med vilka läkemedel som ska tas vid vilken tidpunkt. Som ett led i det arbetet har Kompetenscentervälfärdsteknik tagit fram en juridisk vägledning om användning av läkemedelsautomater, främst i ordinärt boende men även i särskilt boende. Vägledningen uppmärksammar inom vilket lagrum läkemedelsautomater ska tilldelas enskilda samt andra frågor av betydelse i sammanhanget, såsom övertagande av ansvar av läkemedelshanteringen, överlämnande och administrering, delegering och rutiner för användning av automater både genom förskrivning eller som stöd i verksamheten. Upplysningar om innehållet Eva Sahlén, eva.sahlen@skr.se © Sveriges Kommuner och Regioner, 2024 ISBN/Beställningsnummer: 978-91-8047-257-9 Text: Eva Sahlén & Manólis Nymark TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Socialförvaltningen Diarienummer: 2024/112 Datum: 2025-03-13 Verksamhetschef Mattias Leufkens Socialnämnden Tjänsteutlåtande, uppföljning av uppdrag avseende välfärdsteknik Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att notera informationen avseende läkemedelsautomater och bedöma återkopplingen som genomförd Socialnämnden beslutar att uppdra till socialförvaltningen att inleda arbete med förstudie avseende digital hemtjänst Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att ”uppdrag välfärdsteknik” bedöms som slutfört. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Förutsättningar för läkemedelsautomater Den genomförda uppföljningen avseende läkemedelsautomater visar att det inte uppstått några förändringar i förutsättningarna som motiverar en annan bedömning än den som gjordes 2024. De tekniska och juridiska aspekterna som ansågs komplicera frågan för användning i kommunal hälso- och sjukvård har dock delvis omhändertagits inom ramen för det standardiseringsarbete av programgränssnitt för läkemedelsautomater som inletts av SiS (Svenska institutet för standarder) under 2025. Standardiseringen syftar till att skapa en enhetlig teknikplattform som möjliggör smidigare integration av läkemedelsautomater med andra system inom hälso- och sjukvården, som journal- och doshanteringssystem. Avseende läkemedelsautomater för privat bruk skulle sådana kunna ingå i välfärdsbiblioteket (ihop med annan välfärdsteknik) för att kommuninvånare skulle kunna låna och testa produkten inför ett eventuellt eget inköp. Välfärdsbiblioteket är under uppbyggnad och planeras öppna under våren 2025. Utredningen som ligger till grund för frågan om införandet av digital hemtjänst visar på potential för Ale kommun och rekommenderar att förstudie påbörjas inom ramen för kommunens digitaliseringsprocess. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Ebba Gierow Mattias Leufkens Förvaltningschef Verksamhetschef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Uppföljning av kartläggning för läkemedelsautomater 2025-02-28 - Utredning digital hemtjänst 2025-02-28 - Tjänsteutlåtande, kartläggning av förutsättningar för läkemedelsautomater 2024-05-30 Ärendet Bakgrund Socialnämnden gav i samband med nämndsammanträde 2024-06-20 förvaltningen i uppdrag att: utreda möjligheten till digitalt stöd liknande det som Lunds kommun tagit fram utveckla ett väldfärdsbibliotek. fortsatt bevaka frågan kring förutsättningar för läkemedelsautomater och att återkoppla i samband med delår 1, 2025. Förevarande ärende avser att utgöra en samlad återkoppling kring de tre ovannämnda uppdragen. Återkopplingen avses även utgöra rapportering på kommunfullmäktiges uppdrag angående välfärdsteknik. Som underlag till ärendet återfinns handlingarna från juni 2024 samt de utredningar som genomförts sedan dess. Förutsättningar för läkemedelsautomater Den genomförda uppföljningen avseende läkemedelsautomater visar att det inte uppstått några förändringar i förutsättningarna som motiverar en annan bedömning än den som gjordes 2024. De tekniska och juridiska aspekterna som ansågs komplicera frågan för användning i kommunal hälso- och sjukvård har dock delvis omhändertagits inom ramen för det standardiseringsarbete av programgränssnitt för läkemedelsautomater som inletts av SiS (Svenska institutet för standarder) under 2025. Standardiseringen syftar till att skapa en enhetlig teknikplattform som möjliggör smidigare integration av läkemedelsautomater med andra system inom hälso- och sjukvården, som journal- och doshanteringssystem. För kommunerna kan denna standardisering innebära en möjlighet att förenkla och effektivisera arbetet med läkemedelsautomater. Genom att koppla automaterna till befintliga system förväntas kommunerna kunna säkerställa en mer korrekt och säker läkemedelshantering, minska risken för felaktig medicinering samt skapa bättre översikt över patienternas behov och medicinering. Vidare förväntas den färdiga standardiseringen ge en mer sömlös kommunikation mellan olika vårdgivare, vilket kan innebära en potentiellt förbättrad patientsäkerhet samt förenkla processen med att följa upp och hantera läkemedelsförskrivningar. Detta kan också bidra till bättre samordning mellan kommuner och regioner, särskilt för patienter som behöver stöd i både primärvården och kommunal hälso- och sjukvård. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Föregående års bedömning om att eventuellt inkludera läkemedelsautomater i ett välfärdsbibliotek för kommunens invånare kvarstår; i dessa fall kan invånare få möjlighet att låna och testa produkten inför ett eventuellt eget inköp för privat bruk. Detta skulle också öppna för möjligheten att undersöka målgruppens inställning till läkemedelsautomater inför ett eventuellt införande inom den kommunala hälso- och sjukvården. Välfärdsbibliotek Uppdraget om att utveckla ett välfärdsbibliotek har fortskridit enligt plan. Lokal för välfärdsbiblioteket har utsetts och renoveras under vårvintern 2025. Inköp av produkter planeras och biblioteket förväntas vara i drift under våren 2025. Digital hemtjänst En utredning med syfte att undersöka möjligheter och förutsättningar för Ale kommun att utveckla en form av digitalt stöd har genomförts. Utredningen innefattar en omfattande omvärldsbevakning och ser potential för förvaltningen att gå vidare med en förstudie i enlighet med kommunens digitaliseringsprocess. Förvaltningens bedömning Förvaltningen bedömer att förutsättningarna för att införa läkemedelsautomater i kommunal hälso- och sjukvård inte förändrats på något avgörande sätt sedan förra årets kartläggning. Däremot avser förvaltningen att fortsätta bevaka frågan för nytt ställningstagande om och när förutsättningarna förändrats. Förvaltningen bedömer fortsatt att läkemedelsautomater för privat bruk ska övervägas inför välfärdsbibliotekets öppnande under 2025. Förvaltningen bedömer att det finns tillräckligt med potential och nyttor avseende införande av ”digital hemtjänst” för att motivera en förstudie i enlighet med kommunens digitaliseringsprocess. Ett digitalt stöd i enlighet med utredningen bedöms även innebära en utveckling som ligger i linje med intentionerna i nya socialtjänstlagen. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Läkemedelsautomater som en del av patientens vård enligt hälso- och sjukvårdslagen Förutsättningar för beräkningen nedan; • Målpopulation om 18 personer och totalt 35 besök per dag. • Kostnad läkemedelsrobot 2700 kr/mån per robot, förutsättning att denna har möjlighet till videosamtal. • Selektering beräknad på 30 min/hemtjänstgrupp och månad. Deltagare: enhetschef, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut och undersköterska. Samordnas med teamträffarna. • Införandekostnader är ej medräknade. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Utöver ovanstående kostnader tillkommer engångskostnader för införandet. Något som inte kunnat beräknas är dels besparingen avseende drivmedel, dels kostnaden för att någon i realtid övervakar läkemedelsintaget. Sett ur ett rent ekonomiskt perspektiv skulle ett införande av läkemedelsautomater alltså ge en negativ nettoeffekt för kommunen. Viss effekt skulle kunna nås på kompetensförsörjningsfrågan eftersom läkemedelsautomater skulle kunna frigöra tid för medarbetare. Utifrån ovanstående beräkning skulle tidsvinsten motsvara en knapp årsarbetare och då till en kostnad av drygt 100 tkr. Läkemedelsautomater för privat bruk Inköp av läkemedelsautomat för privat bruk uppgår till 1 999 kr/st. Till detta kommer en månatlig kostnad för abonnemang om 299 kr/automat. Hur abonnemangskostnaden ska hanteras inom ramen för en eventuell utlåning i ett välfärdsbibliotek behöver förstudien för ett sådant införande belysa liksom om bemanningen kommer innebära någon tillkommande kostnad eller ej. ”Digital hemvård/digitalt stöd” Beräkningarna nedan är hämtade från Lunds kommun; Kostnadsberäkning per brukare Surfplatta - 91 kr/månad Telefonabonnemang - 67 kr/månaden Mjukvara - 110 kr/månaden Totalt 268 kr/månaden per brukare Tids- och ekonomivinster: Besökstid Färdtid Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Fordonskostnader samt drivmedel Exemplen nedan är schabloniserade tider Nyttoberäkning - dusch Fysiskt besök - 30 min Digitalt besök - 15 min (genomförs genom två samtal, före och efter duschen) Nettoeffekter: 15 min + 10 min (färdtid) = Frigör 25 min/per tillfälle Nyttoberäkning - promenader Fysiskt besök - 60 min Digitalt besök - 15 min (genomförs genom två samtal, före och efter promenad) Nettoeffekter: 45 min + 10 min (färdtid) = Frigör 55 min/per tillfälle Nyttoberäkning - inköp Fysiskt besök - 10 min Digitalt besök - 10 min (ett samtal) Nettoeffekter: 0 min + 10 min (färdtid) = Frigör 10 min/per tillfälle Påverkan ur ett invånarperspektiv Den välfärdsteknik som behandlas i ärendet berör nämndens målgrupper inom omsorgen. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Den välfärdsteknik som behandlas i ärendet har tydlig koppling till såväl kundnytta, effektivitet och trygghet och har potential att medverka till en positiv förflyttning för invånarna på samtliga områden. Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Om socialnämnden (och i fallet digital hemtjänst kommunfullmäktige) beslutar i enlighet med förvaltningens förslag kommer förstudie för införande av digital hemtjänst påbörjas inom ramen för kommunens digitaliseringsprocess. Välfärdsbiblioteket är under uppbyggnad och kommer driftsättas under våren 2025 och då även innefatta bedömning av läkemedelsautomater i enlighet med tjänsteutlåtandet. Beslutet skickas till: Förvaltningsledning, socialförvaltningen Enhetschef ledningsstöd och utveckling, socialförvaltningen Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2025-12-11

§ 03/2026 Tillkommande och utgående ärenden Ett par punkter från dagens agenda flyttas över till nästkommande möte den 18 mars 2026. - Utredning Ales operativa bemanning - Förbundschefen/räddningschefen informerar Beslut Föredragningslistan fastställs och informationen noteras till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Protokoll Direktionen för Bohus Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum: 2026-02-25 7(20)

§3 i Bolagsordningen samt även i Ale kommuns generella ägardirektiv för helägda bolag och i ägardirektivet för bolaget. Verksamheten har bedrivits enligt målen i bolagets allmännyttiga plan, som baserar sig på det kommunala ändamålet. Bolaget anser därmed att verksamheten är förenlig med det fastställda kommunala ändamålet. 5 Efterlevnad av de kommunala befogenheterna AB Alebyggen anser att verksamheten bedrivs inom ramen för de kommunala befogenheterna. Likställighetsprincipen En kommun ska behandla sina invånare lika om det inte finns sakliga skäl för annat. Exempelvis ska taxor gälla lika för alla. AB Alebyggen arbetar enligt likställighetsprinci- pen och har som princip att inte gynna enskilda invånare om det inte finns sakliga skäl. Lokaliseringsprincipen En kommun får endast bedriva verksamhet inom det egna geografiska området eller för deras medlemmar. Alebyggen äger endast fastigheter inom Ale kommun. Självkostnadsprincipen En kommun får inte ta ut högre avgifter än som motsvarar kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller. AB Alebyggen omfattas av Lagen om all- männyttiga kommunala bostadsaktiebolag (Allbolagen) sedan den 1 januari 2011. När Allbolagen infördes innebar den en stor förändring för allmännyttan. Bolagens huvudsakliga uppgift är fortfa- rande att i allmännyttigt syfte förvalta fastigheter med hyresrätter, främja bostadsförsörjningen i kommunen och erbjuda hyresgäster inflytande. Men verksamheten ska drivas enligt affärsmässiga principer och med normala avkastningskrav. Kravet på affärsmässighet innebar ett undantag från kommunallagens självkostnadsprincip och från förbudet mot att driva företag i vinstsyfte. Det inne- bär också att bostadsföretagen alltid skulle utgå från vad som är långsiktigt bäst för företaget. Det ska inte få några särskilda fördelar som gynnar företaget ekonomiskt i förhållande till privata kon- kurrenter. Bolagsstyrningsrapport 2025, AB Alebyggen 5(9) Enligt 55§, Kap 12 Jordabalken gäller bruksvärdesprincipen vid fastställande av hyrans storlek. Bruksvärdesprincipen innebär att för att en fastställd hyra skall ses som skälig får den inte vara på- tagligt högre än hyran för lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga. Alebyggens hyror är förhandlade med Hyresgästföreningen varigenom lägenhetens bruksvärde, alltså värdet av bostadens kvalitet och standard, fastställs. Bruksvärdet och därmed hyran ska spegla hyresgäs- ternas allmänna värderingar om olika kvaliteter i boendet. 6 Efterlevnad av ägardirektiv Styrelsen anser att bolaget bedriver verksamhet i enlighet med ägardirektivets definierade verk- samhetsområde samt ändamål. Bolaget lever upp till fastslaget avkastningskrav samt soliditets- krav. 7 Redovisning av bolagets internkontrollarbete Riskanalys och internkontrollplan upprättas årligen i AB Alebyggen i enlighet med "Riktlinjer för in- tern kontroll i Ale kommun" antagna av kommunstyrelsen 2021-06-08 § 133. Bolagets styrelse skall inför varje verksamhetsår anta framtagen plan och densamma skall överlämnas till kommun- styrelsen senast den 31 december innevarande år. Dokumenterad uppföljning av intern kontroll- plan avseende föregående år skall fastställas av styrelsen samt översändas till kommunstyrelsen senast den 28 februari. Riskanalysen bygger på en genomgång av bolagets huvudprocesser samt identifiering av de un- derprocesser som medför att risk föreligger. I de processer där befintliga kontrollaktiviteter bedöms tillräckliga accepteras risken. I de processer där risk- och konsekvensanalysen har pekat ut behov av utökade kontrollaktiviteter så redogörs hur dessa skall förstärkas under det kommande året. Uppföljningsrapport intern kontroll är en rapportstruktur i linje med Ale kommuns. För bolagets vid- kommande är arbetet med internkontroll en del av kvalitetsarbetet inom kvalitetsledningssystemet FR-2000. Frågeställningar som fortsatt behöver beredas hanteras inom ramen för Handlingsplan – Allmännyttig plan. Internkontrollplan för 2026 samt uppföljning av internkontrollplan 2025 är översända till ägaren ef- ter att de fastställts på styrelsemöte i december. Bolagsstyrningsrapport 2025, AB Alebyggen 6(9) 8 Redovisning av styrande dokument fastställda på bolags- stämma samt eventuella avsteg 8.1 Generellt ägardirektiv för kommunens bolag – antaget 25 mars 2025 Punkt 2.1 Bolaget skall låta KF ta ställning till frågor av principiell beskaffenhet eller större vikt såsom större strategiska investeringar. Vilken typ av ärende som skulle kunna vara av denna dig- nitet har diskuterats i ägardialog under året. Punkt 3.2 I allmännyttig plan skall bolaget redovisa hur det förhåller sig till kommunens budget och riktningsmål. Görs i tillämplig del i Allmännyttig plan för 2026. Punkt 3.3 Bolaget skall arkivera sina handlingar enligt arkivlagen, arkivreglemente och ”Riktlinjer för arkivvård och informationsförvaltning” i Ale kommun. Nytt systemstöd för arkiv och diariehante- ring upphandlat under 2025. Implementering och anpassningsarbete pågår. Punkt 3.6 Bolagen skall årligen för dialog med kommunen om krisberedskap och risk- och sårbar- hetsanalys. Efterfrågats av bolaget och genomfört under höst 2025. 8.2 Styrmodell – Ale kommun – antaget 16 dec 2024 4.4.3 Bolaget skall årligen fastställa en nulägesanalys för den kommande budgetprocessen. Bola- get anser att detta görs i allmännyttig plan. 8.3 Arkivreglemente – antaget 7 april 2025 Anpassningsarbete pågår i enlighet med ovan 8.1, punkt 3.3 8.4 Arbetsordning för styrelse och nämnder – antagen 20 juni 2022 Tillämpas i erforderliga delar. Alebyggens styrelse fastställer årligen egen arbetsordning. 8.5 Vision – antagen 12 november 2023 Ingen avvikelse 8.6 Värdegrund – antagen 27 maj 2024 Ingen avvikelse Bolagsstyrningsrapport 2025, AB Alebyggen 7(9) 8.7 Mål och budget 2025–2028 – antaget 17 juni 2024 Rubrik 5-6 avser utgångspunkter för budget och finansiering vilket ej är tillämpligt på bolaget. 8.8 God ekonomisk hushållning och finansiella mål – antaget 13 november 2023 Finansiella mål avser Ale kommun vilket ej är tillämpligt på bolaget. 8.9 Finanspolicy för Ale kommunkoncern - antagen 14 november 2022 Ingen avvikelse. Bolaget egen finanspolicy genomgången höst 2025. 8.10 Upphandlingspolicy – antagen 27 april 2015 Ingen avvikelse 8.11 Sponsringspolicy – antagen 10 september 2018 Sponsringspolicy utgår från beslut av nämnd eller på delegation till sektorschef. Bör inte ske längre än 2 år. Skall utvärderas årligen. Förteckning skall upprättas. Styrelsens uppfattning är att policyn endast i vissa delar är tillämpbar på bolaget. Anpassningsprocess pågår. 8.12 Arbetsgivarpolicy – antagen 7 april 2025 Ingen avvikelse 8.13 Lönepolicy – antagen 19 november 2021 Ingen avvikelse 8.14 Policy om förtroendeskapande verksamhet, etiskt regelverk gällande mutor, jäv och representation – antagen 25 januari 2021 Ingen avvikelse 8.15 Riktlinje för representation och gåvor – antagen 29 oktober 2024 Gällande principer för uppvaktning vid högtidsdag avviker från policy. Hanteras enligt Skattever- kets rekommendation. Styrelsens bedömning är att avvikelsen är godtagbar. Bolagsstyrningsrapport 2025, AB Alebyggen 8(9) 8.16 Arvodesbestämmelser för förtroendevalda mfl – antagna 19 juni 2023 Ingen avvikelse 8.17 Policy kommunikation, service och bemötande – antagna 21 juni 2021 Ingen avvikelse 8.18 Program för civil beredskap Ale kommun – antaget 18 december 2023 Årlig avstämning/samverkan genomförd under höst 2025 8.19 Energi- och klimatstrategi – antagen 27 maj 2024 Ingen avvikelse 8.20 Bostadsförsörjningsprogram – antaget 27 maj 2024 I tillämpliga delar. 8.21 Digitaliseringspolicy – antagen 20 juni 2022 Ingen avvikelse 8.22 Brandskyddspolicy – antagen 3 april 2023 Ingen avvikelse 8.23 Särskilt ägardirektiv för AB Alebyggen – antaget 25 mars 2025 Ingen avvikelse 8.24 Bolagsordning för AB Alebyggen – antagen 25 januari 2021 Ingen avvikelse Bolagsstyrningsrapport 2025, AB Alebyggen 9(9) Anteckningar från ägardialog med Alebyggen Närvarande Fredrik Johansson, ordförande Alebyggeb Christine Mattila, vice ordförande Alebyggen Henrik Fogelklou, kommunstyrelsens ordförande Dennis Ljunggren, kommunstyrelsens vice ordförande Robert Jansson, kommunstyrelsens andre vice ordförande Johan Redlund, VD Alebyggen Maria Kosterlind Reinholdsson, kommunchef Sammanfattning Syftet med de dialoger som Ale kommun har med Alebyggen Enligt kommunallagen ska KS ha uppsikt över bolaget vilket regleras i kommunens styrmodell. Enligt ägardirektivet ska primärkommunen och bolaget har ägardialog två gånger per år. Dialogmöten kan användas för samtal, testa idéer ta initiativ till eventuellt kommande ärenden. Allmänna frågor Myternas väg. I samband med prövning i MÖD har SBF bedömt att förvaltningen gjort en felaktig bedömning av hur stor byggrätten är. Detta kan leda till att byggnation av bostadshus och LSS-boende ibedöms annorlunda i MÖD än i tidigare instans. Alebyggen uttrycker frustration över kommunens arbete med deltaljplaner. Arbetet upplevs omständligt och långsamt. VD uttrycker behov av mer delaktighet. VD bjuds numer in till strategiskt samhällsbyggnadsforum som processleds av förvaltningschef för Samhällsbyggnadsförvaltningen Kösituationen till Alebyggens bostäder. Det finns inga vakanser idag. Det finns fortfarande kö. Omvärlden visar att det har skett en förändring rörande att nyproduktion stor tomt i vissa kommuner. Maria Kosterlind Reinholdsson Kommunchef maria.kosterlind-reinholdsson@ale.se Förvaltningsledning TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(6) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2025/496 Datum: 2026-03-18 Utvecklingsledare Sara Botö Kommunstyrelsen Inrättande av en gemensam överförmyndarnämnd Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. Ale kommun ska från och med den 1 januari 2027 ingå i en gemensam överförmyndarnämnd med Alingsås kommun som värdkommun tillsammans med de kommuner som fattar motsvarande beslut. 2. Den gemensamma överförmyndarnämnden ska vara öppen för att ytterligare kommuner kan ansluta efter beslut av respektive ansökande kommuns kommunfullmäktige samt efter att samverkansavtalet därefter godkänts av samtliga samverkande kommuner. 3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att, tillsammans med de samverkande kommunerna, ta fram förslag på reglemente och uppdaterat samverkansavtal samt förslag till hur utredningens slutsatser i övrigt omhändertas i relevanta styrdokument. 4. Ale kommun gör medskicket att särskilt lyfta vikten av att de positiva aspekterna för medborgare och ställföreträdare tydliggörs i det fortsatta arbetet Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Kommunerna Ale, Alingsås och Lerum har efter beslut i respektive kommunstyrelse under hösten 2025 gemensamt utrett förutsättningarna för att bilda en gemensam överförmyndarnämnd. Kommunstyrelsen remitterade den färdiga utredningen till överförmyndarnämnden för inhämtande av synpunkter. Utredningen föreslår att de tre kommunerna bildar en gemensam överförmyndarnämnd och lämnar ett antal rekommendationer kopplat till detta. Överförmyndarnämnden beslutade 2026-02-23 §14 att ställa sig bakom utredningen. Under utredningens gång har Vårgårda ansökt om att ingå i avtalssamverkan med Alingsås, Lerum och Ale. Ärendet har lyfts till överförmyndarnämnden för information. Även Herrljunga har inlett dialog med Alingsås kring ett eventuellt inträde i samverkan. Avtalssamverkan och Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se gemensam överförmyndarnämnd kan därmed komma att omfatta fler kommuner än de tre som utredningen omfattar. Den formella hanteringen av detta hanteras i separata ärenden. Om beslut om gemensam nämnd fattas behöver de samverkande kommunerna gemensamt ta fram reglemente och uppdaterat samverkansavtal samt förslag till hur utredningens slutsatser i övrigt omhändertas i relevanta styrdokument. Maria Kosterlind Reinholdsson Patrik Skog Kommunchef Avdelningschef demokratiavdelningen Beslutsunderlag - Överförmyndarnämndens beslut § 13 2026-02-23 - Tjänsteutlåtande, svar på remiss – Utredning om förutsättningar för en gemensam överförmyndarnämnd, 2026-02-17 - Presentation av gemensam överförmyndarnämnd 2026-01-30 - Förutsättningar för en gemensam överförmyndarnämnd 2026-01-23 - Kommunstyrelsens beslut § 218 2025-10-21 Ärendet De tre kommunerna Ale, Alingsås och Lerum har efter beslut i respektive kommunstyrelse fattades efter en förfrågan från Lerums kommun att genomföra denna utredning gemensamt. I Ale fattade överförmyndarnämnden 2025-09-29 § 44 beslut om att ställa sig positiv till att genomföra utredningen Kommunstyrelsen i Ale fattade därefter beslutet att medverka i utredningen 2025-10-21 § 218. Utredningen har nu färdigställts och lämnats över till kommunstyrelsen i respektive kommun. Kommunstyrelsen i Ale har remitterat utredningen till överförmyndarnämnden för inhämtande av synpunkter. Överförmyndarnämnden beslutade 2026-02-23 § 13 att ställa sig bakom utredningens förslag och rekommendationer och vill som medskick särskilt lyfta vikten av att de positiva aspekterna för medborgare och ställföreträdare tydliggörs i det fortsatta arbetet. Under utredningens gång har Vårgårda kommun ansökt om att ingå i avtalssamverkan med Alingsås, Lerum och Ale från och med 2027-01-01. Ansökan inkom i slutet av december 2025 till Alingsås. Ärendet lyftes till överförmyndarnämnden 2023-02-23 för information. Även Herrljunga kommun har inlett dialog med Alingsås kommun kring att eventuellt ansöka om inträde i samverkan. Avtalssamverkan och gemensam överförmyndarnämnd kan därmed komma att omfatta fler kommuner än de tre som utredningen omfattar. Den formella hanteringen av detta sker i separata ärenden. Utredningens förslag och rekommendationer Utredningen föreslår att de tre kommunerna bildar en gemensam överförmyndarnämnd. För att kunna bilda en gemensam nämnd krävs att kommunfullmäktige i varje samverkande kommun fattar beslut om ett gemensamt reglemente. Utredningen lämnar också flera rekommendationer. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Bland dessa finns att nämnden ska ha en ledamot och en ersättare per samverkande kommun, att värdkommunen tillsätter nämndens ordförande, att viceordförandeskapet roterar och att slutarkivering ska ske i respektive kommun. Därtill behöver beslut fattas om bland annat formerna för dialog med anledning av uppsiktsplikten. Översiktlig genomgång av utredningen Nedan följer ett sammandrag av utredningens upplägg och innehåll. I utredningen beskrivs inledningsvis vad överförmyndarens uppdrag är och hur dagens avtalssamverkan mellan Ale, Alingsås och Lerum fungerar. Därefter beskrivs de rättsliga förutsättningarna för gemensamma nämnder som främst finns i kommunallagen men också i föräldrabalken. Av utredningens omvärldsbevakning framgår att det är vanligt förekommande i Västra Götalandsregionen att kommuner samverkar om överförmyndarverksamhet, och att samverkansformen gemensam nämnd är vanlig när det endast är ett fåtal kommuner som ingår i samverkan. Därefter går utredningen igenom de fördelar som finns med en gemensam nämnd, som är att nämndadministrationen effektiviseras, att det skapar förutsättningar för att kunna möta ökade krav på digitalisering och nationell samordning samt att ansvar och styrning förtydligas. Eftersom kommunerna redan har en samverkan bedöms införandet av en gemensam överförmyndarnämnd vara en liten organisatorisk förändring men som har betydande administrativa vinster. Genom att ersätta tre nämnder med en minskar dubbelarbete, parallella beslutsvägar och hantering av separata system. Detta skapar en mer sammanhållen, effektiv och rättssäker styrning av verksamheten. Utredningen beskriver därefter hur styrning, uppföljning och revision bör fungera. Förslaget är att den gemensamma nämnden etableras i värdkommunen Alingsås, och lyder organisatoriskt under värdkommunens styr- och ekonomimodell. Detta innebär att värdkommunens ekonomiadministration, revisionsfunktion och kontrollprocesser blir tillämpliga för nämndens verksamhet. En gemensam nämnd ska dock granskas av revisorerna i var och en av de samverkande kommunerna. Varje kommun ansvarar för arvode till sina förtroendevalda och detta ska ske enligt bestämmelserna i den förtroendevaldes hemkommun. Det finns dock inga hinder för att de samverkande kommunerna antar likalydande arvodesnivåer för den gemensamma nämnden. Efter ett eventuellt beslut om att inrätta en gemensam nämnd behöver ett förslag på hantering tas fram för ställningstagande i respektive kommunfullmäktige. De personalmässiga konsekvenserna bedöms vara små, då det redan finns en etablerad gemensam enhet inom värdkommunens förvaltning. Värdkommunen kvarstår som arbetsgivare för samtliga medarbetare, precis som idag. Förändringen innebär dock att rollen som nämndsekreterare upphör för överförmyndarnämnden i respektive kommun, med undantag för värdkommunen. Utredningens bedömning är att detta inte medför någon påtaglig påverkan, eftersom uppgiften i dag utgör en begränsad del av respektive nämndsekreterares tjänst. Utredningen har även gått igenom förutsättningarna för nämnden vid extraordinär händelse eller höjd beredskap. En viktig rekommendation på området är att det behöver framgå av reglementet för nämnden att respektive kommuns krisledningsnämnd kan ta över hela eller delar av verksamhetsområdet vid en sådan extraordinär händelse som avses i lagen (2006:544) om Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Avslutningsvis berörs hanteringen av slutarkiv i utredningen. Bedömningen är att respektive samverkanskommun ska stå för slutarkivering, eftersom detta innebär att det inte blir någon skillnad för invånare som vill ta del av sina handlingar. Det bör vara enklast för den som i framtiden letar efter sina handlingar om dessa finns i hemkommunen. Förvaltningens bedömning Förvaltningen bedömer att utredningen på ett relevant sätt går igenom förutsättningarna för bildande av en gemensam nämnd. Inrättande av en gemensam nämnd skulle innebära att det administrativa arbetet inom samverkansorganisationen kan effektiviseras då den rapportering som i dag sker till tre olika nämnder, så som delårsrapporter, internkontroll och årsbokslut, i stället görs till en enda nämnd där frigjord tid kan läggas på de verksamheten är till för. En gemensam nämnd skulle också innebära minskad administration för respektive samverkande kommun då hanteringen i stort centraliseras till Alingsås kommun. Att respektive samverkande kommun har en ledamot och en ersättare i den gemensamma nämnden innebär även en lägre kostnad för arvoden. Förvaltningen föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar att Ale kommun från och med den 1 januari 2027 ska ingå i en gemensam överförmyndarnämnd med Alingsås kommun som värdkommun tillsammans med de kommuner som fattar motsvarande beslut. För att möjliggöra för fler kommuner att delta i samverkan föreslås också att kommunfullmäktige beslutar att den gemensamma överförmyndarnämnden ska vara öppen för att ytterligare kommuner kan ansluta efter beslut av respektive ansökande kommuns kommunfullmäktige. Detta förutsätter dock att samverkansavtalet därefter godkänts av samtliga samverkande kommuner. Efter ett beslut om att inrätta en gemensam nämnd behöver ett gemensamt reglemente och ett uppdaterat samverkansavtal tas fram. Därtill behöver det säkerställas att utredningens rekommendationer i övrigt omhändertas i relevanta styrdokument. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför kommunfullmäktige besluta att ge ett nytt uppdrag till kommunstyrelsen att genomföra detta tillsammans med samverkande kommuner. Överförmyndarnämnden beslutade att göra ett medskick till den fortsatta processen där man särskilt vill lyfta vikten av att de positiva aspekterna för medborgare och ställföreträdare tydliggörs i det fortsatta arbetet. Kommunledningsförvaltningen instämmer i överförmyndarnämndens medskick. Avslutningsvis noterar förvaltningen att Vårgårda kommun har inkommit med ansökan om att ingå i avtalsamverkan och att dialog med Herrljunga kommun pågår. Detta kommer att hanteras i separata ärenden inför kommande beslut i respektive kommunfullmäktige. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Ett inrättande av en gemensam nämnd på det sätt som föreslagits i utredningen innebär minskade kostnader för arvoden till förtroendevalda och administration kopplat till nämnden. Överförmyndarsamverkan avsätter en resurs motsvarande cirka 50% under en period om 4-6 månader i syfte att samordna arbetet med den gemensamma nämndens uppstart inför 2027. Kostnaden delas lika av de samverkande kommunerna vid årets slut. Påverkan ur ett invånarperspektiv Ett inrättande av en gemensam nämnd ökar effektiviteten genom minskad administration. Genom att samla kompetens och personal kopplat till en gemensam nämnd skapas en mer robust verksamhet som är mindre sårbar. Detta bidrar till en snabbare handläggning, högre kvalitet i tillsynen och därmed bättre service till huvudmän och ställföreträdare. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Ärendet kopplar främst till fullmäktiges mål om en effektivare organisation och fokus på kundnytta i Ale. Ett inrättande av en gemensam nämnd ökar effektiviteten genom minskad administration. Genom att samla kompetens och personal skapas en mer robust verksamhet som är mindre sårbar. Detta bidrar till en snabbare handläggning, högre kvalitet i tillsynen och därmed bättre service till huvudmän och ställföreträdare. Remiss och samberedning Information om utredningen lämnades vid samrådsmöte den 20 februari 2026 mellan de i avtalssamverkan ingående kommunerna. Överförmyndarnämnden har den 23 februari § 13 ställt sig bakom utredningens förslag. Behandlad enligt MBL De fackliga organisationerna informeras i samband med kommuncentralt informations- och förhandlingsmöte 26 mars 2026. Beslutets påverkan och genomförande Vid beslut enligt förvaltningens förslag kommer kommunledningsförvaltningen delta i arbetet med att arbeta fram förslag på reglemente och uppdaterat samverkansavtal samt se över vilka styrdokument i övrigt som kan behöva justeras. Detta arbete sker tillsammans med relevanta funktioner i de samverkande kommunerna. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutet skickas till: Överförmyndarnämnden Alingsås kommun Lerums kommun Kommunchef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se PROTOKOLL Överförmyndarnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-23

§ 04/2026 Eventuell anmälan om jäv Ingen anmälan om jäv. Beslut Informationen antecknas till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Protokoll Direktionen för Bohus Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum: 2026-02-25 8(20)

SERN § 4 SERN 2026/19 Utredning - Friluftsfrämjande insatser Beslut Servicenämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa uppdraget att utreda friluftsfrämjande åtgärder som slutfört. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning I Ale kommuns mål och budget för 2025–2028 har kommunstyrelsen (kultur- och fritidsutskottet) och servicenämnden fått i uppdrag att utreda friluftsfrämjande insatser som ökar vistelse i natur och miljö. Som utgångspunkt för utredningen ligger de tio nationella målen för friluftslivspolitiken samt aktuella rapporter kring friluftslivets och naturens betydelse. Utredningen omfattar nulägesanalys, omvärldsanalys samt åtgärdsförslag. De insatser som utredningen föreslår sorteras in under fyra rubriker: 1. Samverkan och organisation 2. Styrdokument friluftsliv 3. Aktiviteter friluftsliv och stöd till föreningslivet 4. Utveckla naturområden, vandringsleder och motionsanläggningar Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-01-22 - Utredning friluftsfrämjande insatser, 2025-11-07 - Svar från föreningsrådet, 2025-04-24 Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-01-29 Beslutet skickas till Stab samhällsbyggnad Park och anläggning Kultur- och fritidsutveckling Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-01-20 KS-KFu § 6 KS 2025/258 Utredning friluftsfrämjande insatser Beslut Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott beslutar att bordlägga ärendet. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning I Ale kommuns mål och budget för 2025–2028 har kommunstyrelsen (kultur- och fritidsutskottet) och servicenämnden fått i uppdrag att utreda friluftsfrämjande insatser som ökar vistelse i natur och miljö. Som utgångspunkt för utredningen ligger de tio nationella målen för friluftslivspolitiken samt aktuella rapporter kring friluftslivets och naturens betydelse. Utredningen omfattar nulägesanalys, omvärldsanalys samt åtgärdsförslag. De insatser som utredningen föreslår sorteras in under fyra rubriker: 1. Samverkan och organisation 2. Styrdokument friluftsliv 3. Aktiviteter friluftsliv och stöd till föreningslivet 4. Utveckla naturområden, vandringsleder och motionsanläggningar Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-01-14 - Utredning friluftsfrämjande insatser, 2025-11-07 - Svar från föreningsrådet, 2025-04-24 Yrkande Robert Jansson (SD) yrkar på att kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott beslutar att bordlägga ärendet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-01-20 Beslutsgång Ordförande ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott beslutar i enlighet med detsamma. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Uppdrags- och utredningsbeställning Namn på uppdrag* Utredning friluftsfrämjande insatser Datum* 2025-03-24 Beställare* Staffan Lekenstam, avdelningschef invånarservice (kommunledningsförvaltningen) Tony Jönsson, verksamhetschef fastighet (serviceförvaltningen) Uppdraget fördelas till person/ organisation* Kommunledningsförvaltningen leder utredningen. Matilda Forslund, Verksamhetsutvecklare, avdelning invånarservice påbörjar arbetet. Bakgrund och eventuella beslut som ligger till grund för uppdraget* KF-uppdrag 2025 Mål och syfte* Uppdrag: Friluftsfrämjande insatser(Alesamverkans mål och budget 2025-2028) Beskrivning: Utred insatser och/eller åtgärder som ökar vistelse i natur och miljö. Förslag ska utvärderas genom en omvärlds- och konsekvensanalys Förvaltningens plan för genomförande: En utredning genomförs under 2025 i samarbete mellan kommunledningsförvaltningen, serviceförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen. I utredningen kommer ett antal insatser att föreslås för att främja och öka invånarnas vistelse i natur och miljö Eventuella önskade effekter: • Öka nyttjandegraden av det Ale kommun redan erbjuder (tar invånare och andra besökare del av det som finns?) • Tillgängliggöra fler ytor kopplat till natur och miljö(vandringsleder tex) Tidsplan för leverans* Utredning klar senast 30 november 2025 Avgränsningar* Utredningen kommer att innehålla följande rubriker: bakgrund, nulägesbeskrivning/analys, forskning och rapporter på området, omvärldsbevakning, förvaltningens bedömning, förslag till insatser. Övriga avgränsningar beslutas löpande i styrgrupp (styrgrupp: Martin Andersson, Staffan Lekenstam och Tony Jönsson) Form av leverans* Tjänsteutlåtande och utredning som bilaga. Budget för uppdrag- eller utredning* Utredning görs inom befintlig budget. Utredningen kommer att innehålla både förslag som kan göras inom ram/befintlig verksamhet och förslag som kommer kräva beslut om att tillföra budget om insatserna ska genomföras. Andra funktioner som behöver involveras (om de är informerade om detta) • Park och anläggningsenheten: Martin Andersson och Hans Henrysson • Kultur- och fritidsutveckling: Emma Kronberg och Andreas Antelid • Samhällsbyggnadsförvaltningen: Ida Wendt, Kommunekolog (enhet stab). • Eventuellt fler funktioner behöver tillfrågas vilket beslutas under utredningens gång.

§ 05/2026 Bokslutsgenomgång och årsredovisning 2025 Anette Fredriksson och Frida Engdahl, förvaltnings respektive redovisningsekonom, gick igenom årsredovisningen som bifogades kallelsen. Positivt resultat för 2025 vilket bland annat beror på återhållsamhet i förbundet för att komma i ekonomisk balans samt extra resurser från ägarkommunerna. Räddningstjänsten är oförutsedd ekonomiskt ur många aspekter. Resultat: 1,744 mkr Balanskrav: 1,5 mkr vilket också innebär att hela underskottet från 2023 samt delar av 2024 års underskott återställs. 5,8 mkr från 2024 kvarstår och ska vara återställt senast 2027. Beslut Informationen noteras till protokollet, och beslut om bokslut tas efter revisionsberättelsen. ___ Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Protokoll Direktionen för Bohus Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum: 2026-02-25 9(20)

5 § eller anmälan enligt 22 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd eller om avloppsanordningen är avsedd att Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se föra avloppsvattnet till en allmän avloppsanläggning. Annan toalett än vattentoalett Annan toalett än WC 3 § 3 § Det krävs anmälan Förmultningstoalett, kemtoalett, till samhällsbyggnadsnämnden för att paketeringstoalett, frystoalett, inrätta andra toaletter än sådana förbränningstoalett eller torrtoalett med som omfattas av prövning latrinkompostering får inte enligt miljöbalken. Exempel på sådana toaletter är: förmultningstoalett, inrättas utan tillstånd av bygg- och förbränningstoalett, förpackningstoalett, miljönämnden. frystoalett, torrtoalett med latrinkompostering och andra liknande anordningar. Djurhållning Djurhållning 4 § 4 § Inom område med detaljplan eller För att hålla områdesbestämmelser krävs det tillstånd 1 nötkreatur, häst, get, får eller svin, av samhällsbyggnadsnämnden för att hålla: 2 pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur • nötkreatur, häst, get, får eller svin, inom område med stads- eller byggnadsplan • pälsdjur eller fjäderfä som inte är krävs särskilt tillstånd av sällskapsdjur, samt tupp bygg- och miljönämnden. Ett sådant beslut Undantag: får förenas med särskilda villkor. Tillstånd krävs inte för att hålla upp till fem fjäderfän per fastighet inom område med detaljplan eller områdesbestämmelse. Tupp kräver dock alltid tillstånd inom område med detaljplan enligt dessa bestämmelser. Tomgångskörning Tomgångskörning 5 § 5 § En förbränningsmotor i Förbränningsmotor i stillastående stillastående motordrivet fordon får hållas motordrivet fordon får hållas igång igång utomhus i högst en minut. Detta gäller Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se utom hus i högst 1 minut. inte: Detta gäller inte: 1. om trafikförhållanden föranlett fordonet 1. Om fordonet står still på grund av att stanna, t.ex. i trafikkö, trafikförhållanden, t.ex. i trafikkö. 2. om motorn hålls igång för att - i den mån Om motorn hålls i gång för att – i den mån det behövs för fordonets ändamålsenliga det behövs för fordonets ändamålsenliga brukande - driva annan anordning (på brukande – driva annan anordning än sådan fordonet) än sådan som avser uppvärmning. som avser uppvärmning. Omedelbart tomgångskörningsförbud gäller dock fordon som stannats vid broöppning och järnvägsövergång. Hantering av gödsel

6 § Utgår Naturlig gödsel, slam eller annan orenlighet, som kan förorsaka sanitär olägenhet, får inte utan tillstånd spridas inom stads- eller byggnadsplan eller inom 100 meter från sådan plangräns. Tillstånd fordras inte för spridning av väl brunnen gödsel från nötkreatur, häst eller fjäderfä om det sker i ringa omfattning, t.ex. på villatomt, och om nedmyllning sker i omedelbar anslutning till spridningen. Skydd för yt- och grundvatten

§ 06/2026 Revisionsberättelse och yttrande från sakkunnig genomgång Kristoffer Bodin, Azets Revision & Rådgivning AB, samt Christina Carlsson och Irené Hellekant presenterar sig själva och sin roll samt redogör för den finansiella granskning av bokslut och årsredovisning som är genomförd. Tydliga mål finns ej gällande drift dock är det inget krav och man får en tillräckligt bra bild genom annan dokumentation. Mål- god ekonomisk hushållning- målen är för året 2025 uppnådda. Finansiella mål Förbundet har två finansiella mål för 2025 vilka båda är uppnådda. Förbundet ska hämta igen underskottet från 2023 på 844 tkr. Eftersom balanskravsresultatet uppgår till 1,5 mkr så täcks hela underskottet från 2023 och en del av underskottet från 2024. 5,8 msk ska återställas under 2027 och det får ske i dialog med ägarkommunerna. Soliditeten ska öka under 2025. Soliditeten har gått från 10,1% till 11,0% under 2025. Balanskravsresultatet uppfylls för 2025. Årsredovisningen ger en rättvis bild av verksamheten. Inga noteringar vad gäller de finansiella rapporterna, de är upprättade utifrån god redovisningssed. Räkenskaperna är rättvisande, också vad gäller styrning och ledning. Tillfredsställande dokumentering har också gjorts under året. Beslut Informationen från revisionen antecknas till protokollet. ___ Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Protokoll Direktionen för Bohus Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum: 2026-02-25 10(20)

7 § Utgår Sådant upplag av petroleum-, olje- eller tjärprodukter, lösningsmedel, vägsalt, bekämpningsmedel och gödselmedel eller andra produkter som Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se kan förorena ytvattentäkt eller enskild grundvattentäkt får inte anordnas utan tillstånd. Tillstånd erfordras inte om upplaget är prövningspliktigt enligt annan lagstiftning.

§ 07/2026 Beslut om bokslut Efter budgetgenomgång, redovisning av årsberättelse samt sakkunnighetsutlåtande från revisorer fattar direktionen för BORF beslut om bokslut, årsredovisning 2025. Yrkande Ordförande yrkar att direktionen beslutar att godkänna bokslut 2025. Beslutsgång Ordförande ställer proposition på eget yrkande och finner att direktionen beslutar detsamma. Beslut Direktionen fattar beslut om bokslut 2025, och detta nedtecknas i protokollet. ___ Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Protokoll Direktionen för Bohus Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum: 2026-02-25 11(20)

§ 8 Dnr GRFS-2026-00028 Rambudget för Göteborgsregionen 2027; samrådsunderlag Förbundsstyrelsens beslut Samrådsunderlaget översänds till medlemskommunerna för inhämtande av synpunkter och förslag. Kommunens svar ska vara GR tillhanda senast den 21 april 2026. Sammanfattning av ärendet Enligt förbundsordningen ska förbundsstyrelsen bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig över ett samrådsunderlag avseende budget för näst-kommande år. Inför år 2027 har förslag till samrådsunderlag inför beslut kring rambudget tagits fram. Under våren 2026 slutförs arbetet med att ta fram Utvecklingsplan för Göteborgsregionen 2050 (tidigare benämnd RUPS). Som nämnts i dialogerna inför och även vid själva Rådslaget i augusti 2024, innehåller denna utvecklingsplan långsiktiga strategier men att det inte är ett hinder för snabbstartade eller mer akuta uppdrag som ändå ryms inom ramen för utvecklingsplanen att starta direkt. Göteborgsregionen vill nu särskilt uppmana kommuner att i sina svar påtala den typen av uppdrag som de ser behov av. I övrigt utgår förslaget till rambudget för GR från relevanta styrdokument. Exempel på dessa är förbundsordningen, Agenda 2023, regional utvecklings-strategi (RUS) inom Västra Götalandsregionen med flera. Föreliggande budgetförslag för år 2027 är underfinansierad och med att ett negativt resultat om 2 700 tkr budgeteras för år 2027. Förslaget innefattar även att årsavgiftens uppräkning fortsätter att följa invånarantalet i respektive kommun på samma sätt som idag, och i enlighet med den från år 2022 beslutade reduktionen av densamma till 72,64 kr/invånare. Årsavgiften för år 2027 i föreliggande förslag är preliminär och grundar sig på befolkningstalen publicerade av SCB per 2025-11-01 och kommer att justeras när de definitiva befolkningsuppgifterna per 2025-12-31 är publicerade. Medlemskommunernas synpunkter ska vara GR tillhanda senast 21 april 2026. Beslut fattas i förbundsstyrelsen 29 maj och därefter i förbundsfullmäktige den 16 juni. Beslutsunderlag Förslag till samrådsunderlag rambudget 2027 Plan- och detaljbudget 2026 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-02-27 Förbundsstyrelsen Förslag på sammanträdet Jörgen Fogelklou (SD) och Stefan Jägnert (SD) föreslår en ändring innebärande att Urban Future stryks från Transfereringar. Peter Arvidsson (-) och Martin Wannholt (D) ställer sig bakom Jörgen Fogelklous (SD) och Stefan Jägnerts (SD) förslag. Ordförande föreslår avslag på Jörgen Fogelklous (SD) och Stefan Jägnerts (SD) förslag på ändring och föreslår bifall till förvaltningens förslag. Beslutsgång Ordförande frågar om Jörgen Fogelklous (SD) och Stefan Jägnerts (SD) förslag ska avslås eller bifallas och finner att det avslås. Ordförande frågar sedan om förvaltningens förslag ska bifallas och finner att så sker. Protokollsanteckning Jörgen Fogelklou (SD och Stefan Jägnert (SD) reserverar sig till förmån för eget förslag. Skickas till Medlemskommunerna Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2026-01-13 Avdelning Stab och Konferens Annika Funkqvist, 0702069036 Diarienummer annika.funkqvist@goteborgsregionen.se GRFS-2026-00028 Förbundsstyrelsen Samrådsunderlag för Göteborgsregionen 2027 Förslag till beslut Samrådsunderlaget översänds till medlemskommunerna för inhämtande av synpunkter och förslag. Kommunens svar ska vara GR tillhanda senast den 21 april 2026. Sammanfattning av ärendet Enligt förbundsordningen ska förbundsstyrelsen bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig över ett samrådsunderlag avseende budget för näst- kommande år. Inför år 2027 har förslag till samrådsunderlag inför beslut kring rambudget tagits fram. Under våren 2026 slutförs arbetet med att ta fram Utvecklingsplan för Göteborgsregionen 2050 (tidigare benämnd RUPS). Som nämnts i dialogerna inför och även vid själva Rådslaget i augusti 2024, innehåller denna utvecklingsplan långsiktiga strategier men att det inte är ett hinder för snabbstartade eller mer akuta uppdrag som ändå ryms inom ramen för utvecklingsplanen att starta direkt. Göteborgsregionen vill nu särskilt uppmana kommuner att i sina svar påtala den typen av uppdrag som de ser behov av. I övrigt utgår förslaget till rambudget för GR från relevanta styrdokument. Exempel på dessa är förbundsordningen, Agenda 2023, regional utvecklings- strategi (RUS) inom Västra Götalandsregionen med flera. Föreliggande budgetförslag för år 2027 är underfinansierad och med att ett negativt resultat om 2 700 tkr budgeteras för år 2027. Förslaget innefattar även att årsavgiftens uppräkning fortsätter att följa invånarantalet i respektive kommun på samma sätt som idag, och i enlighet med den från år 2022 beslutade reduktionen av densamma till 72,64 kr/invånare. Årsavgiften för år 2027 i föreliggande förslag är preliminär och grundar sig på befolkningstalen publicerade av SCB per 2025-11-01 och kommer att justeras när de definitiva befolkningsuppgifterna per 2025-12-31 är publicerade. Medlemskommunernas synpunkter ska vara GR tillhanda senast 21 april 2026. Beslut fattas i förbundsstyrelsen 29 maj och därefter i förbundsfullmäktige den 16 juni. Referens Sida Göteborgsregionen GRFS-2026-00028 2(2) Beslutsunderlag  Förslag till samrådsunderlag rambudget 2027  Plan- och detaljbudget 2026 (Plan och detaljbudget 2026 | Göteborgsregionen (GR)) Gitte Caous Bo Andersson Förbundsdirektör Ekonomichef Skickas till Medlemskommunerna Rambudget 2027 Rambudget 2027 Ekonomi Budgetöversikt 2026–2028 Enligt SCB:s befolkningsstatistik per den 1/11 2025 uppgick antalet invånare i Göteborgsregionen till 1 093 706 vilket är en ökning med 6 101 invånare jämfört med 31/12 2024. Den definitiva årsav- giften för 2027 kommer baseras på befolkningstal per 31/12 2025 och angivna årsavgifter för åren 2027–2028 i detta underlag ska därför ses som preliminära. Årsavgiften beräknas utgöra cirka 16 procent av GR:s beräknade samlade intäkter 2027. Reste- rande del av GR:s intäkter (84 %) består av flera olika finansieringskällor såsom staten, EU, Västra Götalandsregionen, medlemskommunerna genom samverkansavtal, samt övriga organisationer. Detaljbudget 2026, rambudget 2027 samt plan 2028 GR:s rambudget för kommande året beslutas i juni av förbundsfullmäktige efter att samrådsunder- laget beretts. Då strategisk inriktning avvecklats har även plan för år 2028 lagts till för att förlänga planeringshorisonten. Den grundar sig på GR-interna bedömningar om framtida utveckling. GR arbetar därefter under hösten fram detaljbudget för det kommande året och i december månad fastställer sedan förbundsfullmäktige GR:s detaljbudget inför kommande verksamhetsår. Resultat- budgeten är en sammanställning över de kostnader och intäkter GR räknar med under respektive verksamhetsår. Efter många år med höga ränteintäkter och starka resultat har nu räntorna återgått till mer normala nivåer vilket innebär kraftigt minskande ränteintäkter för GR jämfört med tidigare år. Förbundsfullmäktige har beslutat om en underfinansierad detaljbudget för verksamhetsåret 2026 på 5 000 tkr, med hänvisning till synnerliga skäl. I samma plan finns angivet att även budgeten för år 2027 planeras att underfinansieras. Detta beslutar förbundsfullmäktige om i december 2026 i sam- band med att detaljbudgeten för år 2027 beslutas. GR har beslutat att nyttja eget kapital för tre olika insatser under de kommande två åren 2026–2027: 1. Avsluta arbetet med framtagandet av GR:s regionala utvecklingsplan för storstadsregionen (RUPS) vidare i planeringen mot år 2050. Denna handling planerar vi att förbundsfullmäktige ska kunna fatta beslut om under kvartal 1-2026. 2. Inom ramen för RUPS-arbetet påbörjas omgående ett arbete kring infrastruktur och kollektiv- trafik vilket är en avgörande faktor för Göteborgsregionens tillväxt. 3. Kommunalförbundet slutför dessutom arbetet med att införa e-arkiv. Läs mer om dessa insatser i GR:s plan- och detaljbudget för år 2026 som bifogas detta ärende. Efter år 2027 planerar GR att återigen redovisa positiva resultat för verksamhetsåret 2028 och framåt. GR:s verksamhet anpassas alltid efter erhållen finansiering. För att skapa stabilitet i verk- samheten behöver GR ha positiva resultat över tid och på GR finns en solid grund att stå på. Resultatbudgeten nedan visar budgeterade intäkter, budgeterade kostnader samt budgeterat resul- tat för fastställd detaljbudget för 2026, rambudget för 2027 samt plan 2028. Resultatbudget; detalj 2026, ram 2027 och plan 2028 GR (tkr). Resultatbudget GR GR Detalj 2026 Ram 2027 Plan 2028 Verksamhetens intäkter 471 494 485 638 500 208 varav årsavgifter avsedda för GR:s verksamhet 51 694 52 102 52 575 varav årsavgifter transfererade till andra regionala organisationer 27 310 27 345 27 380 Verksamhetens kostnader -476 367 -486 646 -498 198 Avskrivningar -4 322 -4 092 -4 110 Verksamhetens nettokostnader -9 195 -5 100 -2 100 Skatteintäkter/Generella statsbidrag och utjämning - - - Verksamhetens resultat -9 195 -5 100 -2 100 Finansiella intäkter 4 195 2 400 2 600 Finansiella kostnader - - - Resultat efter finansiella poster -5 000 -2 700 500 Extraordinära poster - - - Årets resultat -5 000 -2 700 500 2 Rambudget 2027 Balansbudget och nyckeltal GR använder sig av nyckeltalen Soliditet och Kassalikviditet för att säkerställa den finansiella ställ- ningen på kort och lång sikt. Soliditet definieras här som eget kapital i förhållande till balansomslutningen. Soliditeten anger den finansiella ställningen på lång sikt, det vill säga vilken beredskap som finns för att möta oförut- sedda händelser, till exempel framtida resultatförsämringar. Kassalikviditet definieras här som förhållandet mellan omsättningstillgångar (exklusive varulager) och kortfristiga skulder. Kassalikviditeten visar vilken beredskap som finns för att klara de löpande betalningarna. Medlemskommunernas årsavgifter Från och med år 2003 låg GR:s årsavgift länge fast på 68,11 kronor per invånare. En teknisk justering av årsavgiften genomfördes år 2010 med 4 kronor när FoU i Väst inkorporerades som en ordinarie verksamhet inom GR. Dessa 4 kronor hade fram tills dess fakturerats vid sidan av årsavgiften. Unge- fär samtidigt beslutade förbundsstyrelsen om ett höjt bidrag till Västkuststiftelsen med 2 kronor per invånare. Sammanlagt uppgick då avgiften för år 2010 till 74,11 kronor per invånare. Inför budget 2018 höjdes årsavgiften med 1,41 kr per invånare till 75,52 kronor per invånare till följd av nya uppdrag som GR anförtrotts i form av samordningsansvar kring kommunernas gemen- samma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå samt för beredningsansvaret för det delregionala kollektivtrafikrådet (DKR). Förbundsfullmäktige beslutade inför verksamhetsåret 2022 om en reduktion av årsavgiften med 2,88 kr till 72,64 kr per invånare. Föreslagen nivå på årsavgift för år 2027 blir oförändrad, dvs. 72,64 kr per invånare. Hur den föreslagna totala årsavgiften fördelar sig per medlemskommun framgår av tabellen nedan till höger. Invånarantalet som använts vid framtagandet av den totala årsavgiften utgår från en försiktig uppräkning för år 2027 men framför allt för år 2028 till följd av minskande befolkningsökning. Årsavgiftens fördelning per kommun 2026, Balansbudget; detalj 2026, ram 2027 och plan 2028 (tkr). samt preliminär årsavgift 2027–2028 (tkr). Balansbudget GR Årsavgift Detalj Ram Plan Kommun 2026 2027 2028 TILLGÅNGAR 2026-12-31 2027-12-31 2028-12-31 A. Anläggningstillgångar 27 925 23 630 19 520 Ale 2 366 2 370 2 385 I. Immateriella anläggningstillgångar 8 686 4 649 612 Alingsås 3 103 3 112 3 131 II. Materiella anläggningstillgångar 509 251 178 Göteborg 44 239 44 560 44 846 III: Finansiella anläggningstillgångar 18 730 18 730 18 730 Härryda 2 905 2 903 2 922 B. Bidrag till infrastruktur - - - Kungsbacka 6 231 6 269 6 309 C. Omsättningstillgångar 388 974 394 963 406 812 Kungälv 3 655 3 672 3 695 I. Förråd mm 28 793 29 657 30 546 Lerum 3 165 3 176 3 197 II. Fordringar 79 902 82 299 84 768 Lilla Edet 1 049 1 047 1 054 III. Kortfristiga placeringar - - - IV. Kassa & Bank 280 279 283 007 291 498 Mölndal 5 188 5 228 5 261 S:A TILLGÅNGAR 416 899 418 593 426 332 Partille 2 983 2 993 3 012 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER Stenungsund 2 023 2 022 2 035 A. Eget kapital 62 386 59 686 60 186 Tjörn 1 169 1 164 1 171 I. Årets resultat -5 000 -2 700 500 Öckerö 928 931 937 II. Resultatutjämningsreserv - - - Summa 79 004 79 447 79 955 III. Övrigt eget kapital 67 386 62 386 59 686 B. Avsättningar - - - C. Skulder 354 513 358 907 366 146 I. Långfristiga skulder - - - II. Kortfristiga skulder 354 513 358 907 366 146 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR 416 899 418 593 426 332 & SKULDER Soliditet 15,0% 14,3% 14,1% Likviditet (kassalikv) 109,7% 110,0% 111,1% 3 Rambudget 2027 GR transfererar till följande organisationer Transfereringarna fastställs årligen av förbundsstyrelsen i detaljbudgetprocessen. Transfereringarna till Västkuststiftelsen och till VästKom är rörliga och varierar utifrån antalet kommuninvånare. Den totala årsavgiften till GR för 2027 beräknas att uppgå till 79 447 tkr. Av den sammanlagda årsavgiften beräknas sedan nästan 34 procent eller 25 kronor per kommuninvånare att transfereras vidare till andra regionala organisationer. Business Region Göteborg (BRG) är ett aktiebolag som är helägt av Göteborg Stad. Uppdraget är att bidra till hög sysselsättning, investeringar och ett diversifierat näringsliv i GR:s medlemskommuner. Samarbetet med BRG är reglerat i samverkansavtal där bolaget arbetar med näringslivsutveckling i ett regionalt perspektiv tillsammans med GR:s medlemskommuner. Göteborg & Co är ett aktiebolag helägt av Göteborgs Stad. Uppdraget är att Göteborg & Co ska vara en, i internationell jämförelse, ledande samverkansplattform för destinationsutveckling. Besöksnäringen är en av de största och snabbast växande basnäringarna i Sverige. Samarbetet mellan Göteborg & Co och GR regleras i ett ramavtal för samverkan. Urban Futures är ett internationellt forsknings- och kunskapscentrum som arbetar med hållbar stads- utveckling. Alla projekt som genomförs drivs tillsammans av praktiker och forskare. GR är en av åtta partnerorganisationer. Västsvenska kommunalförbundens samorganisation (Västkom) är en sammanslutning av de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland. Uppdraget är att företräda och samordna kommunernas intressen på en regional nivå. Västkuststiftelsen är en stiftelse med huvudmännen Västra Götalandsregionen, Region Halland och GR. Uppdraget är att bevara och vårda den västsvenska naturen och stimulera friluftslivet. Transfereringar 2026 och förslag 2027–2028 (tkr) Transfereringar Organisation Detalj 2026 Ram 2027 Plan 2028 BRG 20 000 20 000 20 000 Göteborg & Co 1 100 1 100 1 100 Urban Futures 400 400 400 Västkom 2 003 2 016 2 028 Västkuststiftelsen 3 807 3 829 3 852 Totalt 27 310 27 345 27 380 4 Rambudget 2027 Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt. www.goteborgsregionen.se 5 YTTRANDE 1(1) Kommunstyrelsen Diarienummer: 2026/194 Datum: 17 mars 2026 Handläggare: Ekonomichef Ken Gunnesson E-post: ken.gunnesson@ale.se Yttrande rambudget 2027 för Göteborgsregionens kommunalförbund Externt Diarienummer : GRFS-2026-00028 Ärendet Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har sänt ut ett samrådsunderlag inför budget 2027. Yttrande/remissvar Ale kommun har inga synpunkter på samrådsunderlaget. Bilagor I tjänsten, Ken Gunnesson Ekonomichef Ekonomi Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2025/695 Datum: 2026-03-18 Ekonomichef Ken Gunnesson Kommunstyrelsen Avgiftsfria internt anordnade resor till och från daglig verksamhet Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet till socialnämnden med uppdrag att ombereda ärendet där juridiska spörsmål tydliggörs bland annat med utgångspunkt utifrån likställighetsprincipen. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Daglig verksamhet finns som ett bistånd för personer som ingår i personkrets enligt LSS (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade) och som inte kan förvärvsarbeta eller studera. I dagsläget erbjuder Ale kommun avgiftsfria, internt anordnade resor till och från daglig verksamhet för vissa brukare utifrån den enskildes behov. Det finns sedan tidigare politiska beslut om att den enskilde ska betala avgift för resor till och från daglig verksamhet. Att dessa beslut inte efterlevdes framkom under utredning som genomfördes 2023. Socialnämnden fattade beslut 2023-10-03 om att föreslå kommunfullstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta att det tidigare beslutet om egenavgifter upphävs gällande resor till och från daglig verksamhet. Detta beslut vidareförmedlades inte till kommunstyrelsen för vidare beredning till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Varför socialnämnden fattade ett nytt beslut om detsamma 2025-11-13. Då ärendet inte är fullständigt berett och med hänvisning till främst hur det ställer till likställighetsprincipen återremitteras ärendet till socialnämnden. Maria Kosterlind Reinholdsson Ken Gunnesson Kommunchef Ekonomichef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Socialförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat 2025-10-24 - Socialnämndens beslut § 128 2025-11-13 - Socialförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat 2023-09-19 - Reviderad dokument Taxor och avgifter enligt LSS och SoL Ärendet Daglig verksamhet finns som ett bistånd för personer som ingår i personkrets enligt LSS (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade) och som inte kan förvärvsarbeta eller studera. I dagsläget erbjuder Ale kommun avgiftsfria, internt anordnade resor till och från daglig verksamhet för vissa brukare utifrån den enskildes behov. De internt anordnade resorna till och från daglig verksamhet skapar förutsättningarna för kontinuitet och förutsägbarhet för den enskilde, något som målgruppen ofta är i behov av. En viktig princip i LSS-lagstiftningen är att verksamheten ska främja jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer som omfattas av lagstiftningen. Av den anledningen bör den enskilde i första hand använda kollektivtrafiken, om det är praktiskt möjligt, i andra hand färdtjänst och i tredje hand bil/buss. Enligt RÅ 1996 ref 45 (prejudikat) framgår det att insatsen daglig verksamhet inte omfattar resor till och från daglig verksamhet. Med anledning av detta menar konsulterad jurist på Sveriges kommuner och regioner (SKR) att internt anordnade avgiftsfria resor skulle kunna strida mot likställighetsprincipen då de särskilt gynnar en grupp funktionshindrade framför andra funktionshindrade. Tillfrågade kommuner i närområdet kring Ale hanterar frågan på olika sätt. Hela skalan finns från anordnade gratis resor till att man inte anordnar resor överhuvudtaget. Det fanns sedan tidigare politiskt beslut (Kommunfullmäktige, Taxor och avgifter vid insatser vid insatser enligt LSS och SoL för personer inom funktionshinderverksamheten KS-2017-321, §165) om att den enskilde ska betala avgift vid samtliga insatser för resor, vilket även gäller resor till och från daglig verksamhet. Att dessa beslut inte efterlevdes framkom under utredning som genomfördes 2023. Medarbetare inom daglig verksamhet som utför transporterna är inte yrkeschaufförer, men har sedan utredning genomfördes 2023, fått kompetensutveckling gällande bemötande och kunskap om funktionsvariationer. Kompetensutveckling gällande trafiksäkerhet genomfördes hösten 2025. Socialnämnden fattade efter utredningen 2023 beslut om att internt anordnade resor till och från daglig verksamhet ska vara avgiftsfria. Detta beslut skulle ha föranlett ett ärende till kommunstyrelsen och sedermera kommunfullmäktige om att ändra tidigare fattat beslut om att den enskilde ska betala avgift för resorna till och från daglig verksamhet. Detta kom aldrig till stånd och konsekvensen är att socialnämndens beslut tillämpats, i strid mot det äldre men alltjämt gällande beslutet i kommunfullmäktige. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Förvaltningens bedömning Då ärendet inte är fullständigt berett och där juridiska spörsmål så som hur beslutet förhåller sig till likställighetsprincipen anser förvaltningen att ärendet ska återremitteras till socialnämnden för ny beredning. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Påverkan ur ett invånarperspektiv Fattat beslut skulle kunna strida mot likställighetsprincipen varför frågan behöver omberedas där dessa frågor klargörs. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Ärendet har en koppling till kommunfullmäktiges mål gällande trygghet. Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutet skickas till: Socialnämnden Förvaltningschef Socialförvaltningen Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(4) Socialförvaltningen Diarienummer: 2025/310 Datum: 2025-10-24 Verksamhetschef Taija Tuomilehto Holmberg Socialnämnden Avgiftsfria internt anordnade resor till och från daglig verksamhet Förslag till beslut Socialnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att undanta egenavgift vid internt anordnade resor till och från daglig verksamhet från beslutet om att den enskilde betalar sina resor själv. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Daglig verksamhet finns som ett bistånd för personer som ingår i personkrets enligt LSS (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade) och som inte kan förvärvsarbeta eller studera. I dagsläget erbjuder Ale kommun avgiftsfria, internt anordnade resor till och från daglig verksamhet för vissa brukare utifrån den enskildes behov. Det finns sedan tidigare politiska beslut om att den enskilde ska betala avgift för resor till och från daglig verksamhet. Att dessa beslut inte efterlevdes framkom under utredning som genomfördes 2023. Socialnämnden fattade beslut 2023-10-03 om att föreslå kommunfullstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta att det tidigare beslutet om egenavgifter upphävs gällande resor till och från daglig verksamhet. Detta kom aldrig till stånd och konsekvensen är att socialnämndens beslut tillämpats, i strid mot det äldre men alltjämt gällande beslutet i Kommunfullmäktige. Att inte frågan har hanterats enligt plan har ej orsakat några ekonomiska eller andra konsekvenser för de kommuninvånare som tillhör målgruppen. Ebba Gierow Taija Tuomilehto Holmberg Förvaltningschef Verksamhetschef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Beslutsunderlag resor till och från daglig verksamhet SN 2023/225 - Tjänstutlåtande resor till och från daglig verksamhet SN 2025/225 - Taxor och avgifter vid insatser vid insatser enligt LSS och SoL för personer inom funktionshinderverksamheten KS-2017-321. Ärendet Daglig verksamhet finns som ett bistånd för personer som ingår i personkrets enligt LSS (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade) och som inte kan förvärvsarbeta eller studera. I dagsläget erbjuder Ale kommun avgiftsfria, internt anordnade resor till och från daglig verksamhet för vissa brukare utifrån den enskildes behov. De internt anordnade resorna till och från daglig verksamhet skapar förutsättningarna för kontinuitet och förutsägbarhet för den enskilde, något som målgruppen ofta är i behov av. En viktig princip i LSS-lagstiftningen är att verksamheten ska främja jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer som omfattas av lagstiftningen. Av den anledningen bör den enskilde i första hand använda kollektivtrafiken, om det är praktiskt möjligt, i andra hand färdtjänst och i tredje hand bil/buss. Enligt RÅ 1996 ref 45 (prejudikat) framgår det att insatsen daglig verksamhet inte omfattar resor till och från daglig verksamhet. Med anledning av detta menar konsulterad jurist på Sveriges kommuner och regioner (SKR) att internt anordnade avgiftsfria resor skulle kunna strida mot likställighetsprincipen då de särskilt gynnar en grupp funktionshindrade framför andra funktionshindrade. Tillfrågade kommuner i närområdet kring Ale hanterar frågan på olika sätt. Hela skalan finns från anordnade gratis resor till att man inte anordnar resor överhuvudtaget. Det fanns sedan tidigare politiskt beslut (Kommunfullmäktige, Taxor och avgifter vid insatser vid insatser enligt LSS och SoL för personer inom funktionshinderverksamheten KS-2017- 321, §165) om att den enskilde ska betala avgift vid samtliga insatser för resor, vilket även gäller resor till och från daglig verksamhet. Att dessa beslut inte efterlevdes framkom under utredning som genomfördes 2023. Medarbetare inom daglig verksamhet som utför transporterna är inte yrkeschaufförer, men har sedan utredning genomfördes 2023, fått kompetensutveckling gällande bemötande och kunskap om funktionsvariationer. Kompetensutveckling gällande trafiksäkerhet genomfördes hösten 2025. Socialnämnden fattade efter utredningen 2023 beslut om att internt anordnade resor till och från daglig verksamhet ska vara avgiftsfria. Detta beslut skulle ha föranlett ett ärende till Kommunstyrelsen och sedermera Kommunfullmäktige om att ändra tidigare fattat beslut om att den enskilde ska betala avgift för resorna till och från daglig verksamhet. Detta kom aldrig Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se till stånd och konsekvensen är att socialnämndens beslut tillämpats, i strid mot det äldre men alltjämt gällande beslutet i Kommunfullmäktige. Förvaltningens bedömning Socialnämndens beslut 2023 om att internt anordnade resor till och från daglig verksamhet ska vara avgiftsfria har tillämpats och för målgruppen har alltså ingen förändring ägt rum eftersom det var så även före Socialnämndens beslut. Kommunfullmäktiges taxebeslut har således inte tillämpats vare sig före eller efter Socialnämndens beslut 2023. Då detta upptäcktes skulle Kommunfullmäktige ha uppmärksammats och getts möjligheten att ta ställning i frågan vilket alltså inte skedde. Förevarande handling fyller enligt förvaltningens bedömning syftet att skapa kongruens mellan fattade beslut i Socialnämnden, Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige, oavsett vilket beslutet blir. Socialnämndens beslut är det senast fattade och därmed blir det utgångspunkten för beslutsförslaget. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Vid beslut enligt förslag påverkas inte ekonomin. Påverkan ur ett invånarperspektiv Vid beslut enligt förslag påverkas inte de invånare som omfattas av beslutet eftersom de redan nu reser avgiftsfritt. Tidigare belysta komplikationer med avseende bland annat på likställighetsprincipen kvarstår. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Ärendet har en koppling till kommunfullmäktiges mål gällande trygghet. Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutet skickas till: Enhetschef för daglig verksamhet Avgiftshandläggare myndighet och specialiststöd, socialförvaltning Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2025-11-13

§ 08/2026 Information ny räddningsstation Ale Erik Bjerke, projektledare från Ale kommun redogör för nuvarande status kring ny räddningsstation i Ale där både Räddningstjänst samt ambulansverksamhet ingår. Redovisningen sker på en övergripande nivå vad gäller plats och ungefärlig utformning. Volymstudie och beslut kommer om allt flyter på att vara klart under våren och först efter det ser man på verksamhetens behov. Beslut Informationen antecknas till protokollet. ___ Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Protokoll Direktionen för Bohus Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum: 2026-02-25 12(20)

JN § 9 JN 2025/11 Jennylund 1:4 - Bygglov för nybyggnad av industri Beslut Jävsnämnden beslutar att avslå ansökan om bygglov enligt 9 kap. 31 § plan- och bygglagen (2010:900). Motivering till beslut Då frågan om brandvatten, hantering av släckvatten samt frågan om tillfartsväg för transporter och räddningsfordon inte är löst bedömer samhällsbyggnadsförvaltningen att ansökan inte uppfyller kraven i 2 kap. 5 § plan- och bygglagen. Att använda platsen till en anläggning för lagring och hantering av explosiva varor kan inte anses vara den bästa användningen av den avsedda marken på Jennylund 1:4 enligt 2 kap. § 2 plan- och bygglagen. I en avvägning mellan den sökandens intresse att bygga en anläggning för fyrverkerier och det allmänna intresset att använda området för rekreation och befintliga bostäder, väger det allmänna intresset tyngre. Sammanfattning Ärendet gäller bygglov för två industribyggnader och fem containrar på Jennylund 1:4 för lagring och hantering av fyrverkerier. Fastigheten ligger cirka 450 meter öster om Jennylunds ridhus i en före detta grustäkt som avslutades 1999. Området saknar detaljplan men ingår i riksintresse för friluftsliv och ligger i närheten av kraftledning samt 15 bostadshus. Ansökan lämnades in 2015 och återremitterades av nämnden samma år med krav på fortsatt handläggning av ansökan om bygglov. Under 2015–2016 identifierades 0 flera obesvarade frågor kring trafik, naturvård, släckvatten och miljötillstånd, 1 c c varefter ärendet blev vilande. Nya remisser skickades 2025. c e 2 c 1 9 Under handläggningen 2015–2016 framförde flera remissinstanser krav på 9 e 1- utredningar gällande brandvatten, skyddsavstånd, naturvård med skyddade arter, 1 b farligt gods samt att verksamheten strider mot riksintresset för friluftsliv. När a d e- ärendet återupptogs 2025 framhöll räddningstjänsten att riskerna inte utretts, att 8 4f- 4 endast en tillfartsväg finns och att verksamheten kan begränsa områdets framtida a 0 användning kraftigt. 6- 7 9 e b Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att ansökan strider mot Ale ÖP 07 d b d eftersom en industri för explosiva varor inte är lämplig i ett område avsatt för e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Jävsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-24 grönstruktur och friluftsliv. Flera kritiska frågor kring risker, brandvatten, omhändertagande av släckvatten samt tillfartsvägar förblir olösta trots upprepade påpekanden från remissinstanser. Den långa handläggningstiden har medfört att certifikat för kontrollansvarig och sökandens tillstånd från MSB har löpt ut, samtidigt som påverkan på riksintresset Vättlefjäll och intilliggande bebyggelse inte har utretts. Sökanden har kommunicerats förvaltningens beslutsförslag med sista svarsdatum 2026-02-10. Inget svar har inkommit. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-02-19 - Ansökan, 2025-05-21 - Situationsplan, 2025-10-23 - Fasad, plan, sektion, 2015-05-21 - Färgval, 2015-05-21 - Sektionsritning överbyggnad utrustning och växtförteckning, 2015-10-23 - Planritning yttre VA, 2025-10-23 - Planritning markplaneringsplan, 2025-10-23 - Markplaneringsplan, 2025-05-27 - Brandskyddsbeskrivning, 2025-05-21 - Beslut om tillstånd från MSB dat 2015-06-30 t o m 2025-05-30 - Grannyttrande, 2025-11-02 - Grannyttrande, 2025-11-19 - Grannyttrande, 2025-10-30 - Mailkonversation, 2017-03-27 - Mailkonversation mellan AL och bygglovschefen, 2025-11-22 - Minnesanteckningar från möte med Fyrverkerifabriken, 2016-04-22 - Protokoll 2015-09-17 – SBN § 123, 2015-09-22 - Remissyttrande Bohus Räddningstjänstförbund (BORF), 2025-02-26 - Remissyttrande från Bohus-Surte Vägförening, 2015-11-18 - Remissyttrande från ink bilagor, 2015-11-19 - Remissyttrande in MSB, 2025-11-11 - Remissyttrande Infrastukturenheten – VA, 2025-03-26 - Remissyttrande Lst, 2025-11-13 - Remissyttrande Länsstyrelsen samhällsbyggnadsenheten, 2015-11-25 0 - Remissyttrande Miljö, 2015-12-03 1 c c - Remissyttrande Rtj, 2015-11-23 c e 2 - Remissyttrande Svenska Kraftnät, 2015-11-06 c 1 9 9 - Remissyttrande VA, 2015-12-04 e 1- - Remissyttrande Vattenfall, 2015-11-20 1 b e- a - Skrivelse från AL, 2015-11-23 d 8 - Verksamhetsbeskrivning, 2015-10-19 4 4f- 0 a 6- 7 9 e b d b d e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Jävsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-24 Beslutet skickas till Delges: Sökande med besvärshänvisning och förenklad delgivning 0 1 c c c e 2 c 1 9 9 e 1- 1 b a e- d 8 4 4f- 0 a 6- 7 9 e b d b d e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Jävsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-24

§ 09/2026 Uppdatering av BORFs delegationsordning Ida Haglund Friberg, chef förebyggandeavdelningen, redovisar ett par punkter ur en ny författning från MCF gällande bland annat tillsyn och anmälningsskyldighet för brandfarliga och explosiva varor (MCFFS 2026:2). (bilaga till kallelsen). Dessa behöver finnas med i BORFs delegationsordning genom två nytillkomna punkter. Övriga delar innefattas av redan befintliga delar i delegationsordningen. Beslut Direktionen beslutar att godkänna ändringarna i delegationsordningen och informationen antecknas till protokollet. ___ Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Protokoll Direktionen för Bohus Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum: 2026-02-25 13(20)

JN § 10 JN 2026/18 Skårdal 62:21- Bygglov nybyggnad av skola Beslut Jävsnämnden beslutar att bevilja ansökan om bygglov med stöd av 9 kap. 56 § plan- och bygglagen (2020:900), PBL Motivering till beslut Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att åtgärden är planenlig enligt detaljplaner med nummer 192 och 114 och uppfyller därmed kraven för 9 kap. 56 § PBL. Det som har framförts av remissinstanser gällande allén gör byggenheten bedömningen att allén inte kommer att påverkas av byggnationen. Gällande geotekniken är det byggenhetens bedömning att den genomföra geotekniska utredningen är tillräckligt och att göra en fördjupad geoteknisk utredning på platsen inte behövs. Gällande detaljplan medger en lokalisering som ansökan följer och därför ska inte behövas utredas ytterligare. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att ärendet ska beslutas av jävsnämnden på grund av att Ale kommun är markägare. Sammanfattning Ansökan avser nybyggnation av en skola i Bohus. Ansökan inkom den 15 december 2025 och kompletterandes den 23 januari 2026. Skolan kommer ha en bruttoarea på 5 683,6 m2 och kommer att uppföras med 4 våningar, entresolplan och vindsplan. Fasaden kommer att vara i ljusgul tegelsten. Taket på vindsplanet 1 0 är i mörkgrå takpapp och taket på entresolplanet kommer vara i Sedum. Skolan c c c kommer ha utrymme för 400 personer där personal och skolelever är inräknat. e 2 c 1 9 e 9 Det kommer finnas en samlad plats för parkeringar väst om skolan och sedan 1- b 1 kommer det finns ett flertal platser för cykelparkeringar. Tillgänglighets anpassade a e- parkeringar finns inom kort avstånd från huvudentré och huvudplan som har god d 8 4 4f- tillgänglighets anpassning till övriga plan förutom till entresolplanet. 0 a 6- 7 9 e b d b d e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Jävsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-24 I samband med byggnationen kommer en ny uteplats att anlägga med en yta om ca 2 800 kvm. Utöver det finns det inom fastighetens gränser flera möjligheter till utomhus aktiviteter. Ansökan ligger inom detaljplanelagt område med nummer 114 som anger allmänna ändamål samt inom detaljplan med nummer 192 som anger grusad bollplan. Ansökan är planenlig enligt båda detaljplaner. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-02-19 - Ansökan, 2025-12-15 - Situationsplan, 2025-12-15 - Fasadritningar, 2025-12-15 - Planritningar, 2025-12-15 - Sektionsritningar, 2025-12-15 - Marksektion, 2025-12-15 - Markplaneringsritningar, 2025-12-15 - Parkeringsutredning, 2025-12-15 - Verksamhetsbeskrivning, 2025-12-15 - Tillgänglighetsutlåtande, 2025-12-15 - Geotekniks utredning PM, 2025-12-15 - Geoteknisk utredning MUR, 2026-01-23 - Brandskyddsbeskrivning, 2025-12-15 - Remissyttrande stöd- och utvecklingsstaben, 2026-01-28 Yrkande Robert Jansson (SD) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslutet skickas till Beslutet skickas till sökande och KA Grannar som ska meddelas: Skårdal 1:80, Skårdal 1:88, Skårdal 1:81 0 1 c c c 2 e Då ärendet inkommit efter 1 december 2025 kommer ärendet inte att kungöras c 9 1 dock ska det publiceras på kommunens anslagstavla. 9 e 1- b 1 Sökande med besvärshänvisning och förenklad delgivning a e- d 8 4 4f- 0 a 6- 7 9 e b d b d e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Jävsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-24 Upplysningar Detta lov upphör att gälla om åtgärden inte påbörjas inom 2 år och avslutas inom 5 år från det att beslutet fått laga kraft En åtgärd som kräver bygglov, marklov, rivningslov eller anmälan får inte påbörjas innan startbesked har getts enligt 10 kap 3 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Om åtgärden påbörjas innan lovbeslutet har fått laga kraft sker det på egen risk eftersom beslutet kan komma att upphävas om det överklagas 0 1 c c c e 2 c 1 9 9 e 1- 1 b a e- d 8 4 4f- 0 a 6- 7 9 e b d b d e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Jävsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-24

JN § 11 JN 2026/19 Ledet 1:1 och Målje 1:93 - Bygglov nybyggnad av skola Beslut Jävsnämnden beslutar att bevilja ansökan om bygglov med stöd av 9 kap. 56 § plan- och bygglagen (2020:900), PBL. Motivering till beslut Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att åtgärden är planenlig enligt detaljplan med nummer 305 och uppfyller därmed kraven för 9 kap. 56§ PBL. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att ärendet ska beslutas av jävsnämnden på grund av att Ale kommun är markägare. Sammanfattning Ansökan av nybyggnation av en skola i Alafors. Ansökan inkom den 15 december 2025 och kompletterades den 7 januari 2026 och 2 februari 2026. Skolan kommer rymma 600 personer inkluderat personal och elever. Skolan har bruttoarea om 7 820 m2 och byggnadsarea om 6 647 m2 och kommer uppföras i två våningar med ett takplan. Fasadmaterialet kommer att vara i tegelsten med rosé/gul kulör med fog i gråkulör. Taket kommer vara i takpapp och gråkulör. Skolan kommer att ha en friyta om 12 823 kvm fördelat på en nybyggd uteplats samt skogspartier öster om skolan. 1 0 Enligt parkeringsutredningen kommer det att finnas 180 tillgängliga c c c parkeringsplatser i området för bilar. Minst 20 % av parkeringsplatserna kommer e 2 c förses med laddnings möjlighet. Av utredning framgår det att det kommer finnas 1 9 9 240 cykelparkeringar. e 1- 1 b a Förvaltningens bedömning är att tillgänglighetsanpassningen i skolan är god men e- 8 d att det finns vissa saker som behöver finnas med i den fortsatta projekteringen. 4 4f- 0 a Placeringen är inom detaljplanerat område med nummer 305 i västra delen av 6- 9 7 Ahlafors. Enligt detaljplanen är den angivna markanvändningen till för allmänna e d b ändamål. Det finns ingen angiven begränsning på våningstalet däremot finns det b d e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Jävsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-24 en max byggnadshöjd om nio meter. I skolans västra del finns det även prickad mark som inte får bebyggas. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-02-19 - Ansökan, 2025-12-15 - Situationsplaner, 2025-12-15 - Fasadritningar, 2025-12-15 - Planritningar, 2025-12-15 - Sektionsritningar, 2025-12-15 - Takplaner, 2025-12-15 - Markplaneringsritningar, 2025-12-15 och 2026-02-02 - Verksamhetsbeskrivning, 2025-12-15 - Marksektioner med fasad, 2025-12-15 - Brandskyddsbeskrivning, 2025-12-15 - Trafikbullerutredning, 2025-12-15 - Tillgänglighetsutlåtande, 2025-12-15 - Parkeringsutredning, 2025-12-15 - Geoteknisk utredning MUR, 2026-01-07 - Geoteknisk utredning PM, 2026-01-07 - Riskutredning farligt gods, 2025-12-15 - Remissyttrande stöd- och utvecklingsstaben, 2026-02-02 - Remissyttrande infrastrukturenheten – VA, 2026-02-02 - Remissyttrande infrastrukturenheten trafik, 2026-02-02 - Remissyttrande miljöenheten, 2026-02-02 - Remissyttrande Bohusläns räddningsförbund (BORF), 2026-02-05 - Skrivelse från Solör, 2026-02-06 - Bilaga från Solör, 2026-02-06 Yrkande Henrik Fogelklou (M) och Robert Jansson (SD) yrkar bifall till förvaltningens förslag. 0 1 c c c Beslutet skickas till e 2 c 1 Sökande och kontrollansvarig 9 9 e 1- 1 Grannar som ska meddelas: Målje 2:110, Målje 2:111, Målje 2:112, Målje 2:113, b a e- Målje 2:114 Målje 2:72 och Målje 2:69. d 8 4 4f- Ärendet inkom efter 1 december 2025 och kommer därför inte kungöras. Beslutet 0 a 6- kommer dock att visas på kommunens anslagstavla. 7 9 e b b d d e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Jävsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-24 Upplysningar Detta lov upphör att gälla om åtgärden inte påbörjas inom 2 år och avslutas inom 5 år från det att beslutet fått laga kraft En åtgärd som kräver bygglov, marklov, rivningslov eller anmälan får inte påbörjas innan startbesked har getts enligt 10 kap 3 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Om åtgärden påbörjas innan lovbeslutet har fått laga kraft sker det på egen risk eftersom beslutet kan komma att upphävas om det överklagas 0 1 c c c e 2 c 1 9 9 e 1- 1 b a e- d 8 4 4f- 0 a 6- 7 9 e b d b d e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Jävsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-24

12 §§ hälsoskyddsförordningen (SFS förordningen (1998:899) om miljöfarlig 1983:616) meddelar kommunfullmäktige verksamhet och hälsoskydd följande lokala följande lokala hälsoskyddsföreskrifter för föreskrifter för att skydda människor hälsa kommunen. och miljö. Inledande bestämmelser 1 § 1§ Utöver bestämmelserna i hälsoskyddslagen Utöver bestämmelserna i miljöbalken (1982:1080) och (1998:808) och förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd hälsoskyddsförordningen (1983:616) skall gäller följande lokala föreskrifter för att inom Ale kommun gälla skydda människors hälsa och miljön. följande föreskrifter. Avlopp Avloppsanordning 2 § 2 § Enligt 13 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs det Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Enligt 7 § andra stycket hälsoskyddslagen tillstånd av samhällsbyggnadsnämnden för krävs tillstånd av bygg och miljönämnden att: för att inrätta en avloppsanordning om en vattentoalett är ansluten till anordningen. 1. inrätta en avloppsanordning som en eller Sådant tillstånd krävs även för installation flera vattentoaletter ska anslutas till, eller av annan avloppsanordning än till vilken 2. ansluta en vattentoalett till en befintlig vattentoalett är ansluten inom områden avloppsanordning. enligt kartbilaga 1-3. Detsamma gäller inkoppling av vattentoalett till sådan Enligt dessa föreskrifter krävs anläggning. dessutom tillstånd av samhällsbyggnadsnämnden för att: 3. inrätta annan avloppsanordning än som anges i punkterna 1-2, exempelvis avloppsanordningar för bad-, disk- och tvättvatten, inom följande områden. Se bilaga 1-3. 1. Hålsjön 2. Hultasjön 3. Vimmersjön Enligt 13 och 14 §§ förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs anmälan till samhällsbyggnadsnämnden för att: 4. inrätta en annan avloppsanordning än som anges i punkterna 1-3 5. ändra en avloppsanordning, om åtgärden kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning. Anmälan eller tillstånd enligt dessa bestämmelser krävs inte för avloppsanordning som kräver tillstånd enligt

SERN § 13 SERN 2026/2 Anmälan av jäv Beslut Servicenämnden noterar informationen. Sammanfattning Servicenämndens ordförande påminner om kommunallagens och förvaltningslagens bestämmelser om jäv. Under dagens sammanträde anmäler ingen förtroendevald jäv. 1 5 d 3 d 5 0 cf a 9 2 b- 3 5 9 5- e 0 4 e- 1 4f 3- 8 b d d 9ff e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26

SERN § 14 SERN 2026/22 Årsredovisning 2025 Servicenämnden Beslut Servicenämnden beslutar att godkänna årsredovisning 2025 för servicenämnden. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Enligt kommunallagen ska kommunen årligen upprätta en årsredovisning som ger insyn i ekonomi och verksamhet. Serviceförvaltningen har därför sammanställt sin årsredovisning för 2025 som underlag till Ale kommuns samlade redovisning. Under året har förvaltningen arbetat systematiskt med uppdragen i nämndplan och från kommunfullmäktige. Arbetet har fokuserat på trygghet, kundnytta, effektivitet och hållbar kompetensförsörjning. Insatserna omfattar bland annat säkerhetsförstärkningar i kommunens lokaler, digital utveckling såsom multifaktorautentisering, förbättrade dialoger med verksamheter och föreningsliv samt utveckling av nya arbetssätt inom verksamhetsservice. Flera utredningar har slutförts, medan vissa uppdrag fortsätter 2026. Det ekonomiska resultatet visar en avvikelse på –894 tkr exklusive tomställda lokaler. Skillnaderna beror främst på ökade IT-kostnader och obudgeterade avskrivningar. Fastighet redovisar ett resultat i balans, kostverksamheten ett överskott och verksamhetsservice ett nollresultat. IT-enheten redovisar ett underskott, samtidigt som investeringsutfallet uppgår till 96 mkr av 158 mkr till följd av förskjutna projekt. Antalet tillsvidareanställda ökade till 256 och personalomsättningen minskade till 1 5 7,2 %. Sjukfrånvaron är fortsatt hög, 11,7 %, där långtidssjukfrånvaro dominerar. d 3 d Ett omfattande arbete pågår för att minska frånvaron och stärka arbetsmiljö och 5 0 cf kompetensförsörjning. a 9 2 b- 3 Året har präglats av organisatoriska och strukturella förändringar såsom 5 9 5- införandet av servicemedarbetare, flytten av IT-enheten, ökad robotisering och e 4 0 stora lokalprojekt. Förvaltningen har också stärkt måltidskvaliteten, minskat e- 1 matsvinnet och fortsatt förbättra tillgängligheten i kommunens lokaler och parker. 4f 3- 8 b d d 9ff e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26 Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-02-20 - Årsredovisning 2025 Servicenämnden Beslutet skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden Utbildningsnämnden Kommunstyrelsen 1 5 d 3 d 5 0 cf a 9 2 b- 3 5 9 5- e 0 4 e- 1 4f 3- 8 b d d 9ff e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26

SERN § 15 SERN 2024/156 Uppföljning internkontrollplan delårsrapport 2025 Beslut Servicenämnden beslutar att godkänna uppföljningen av 2025 års intern kontrollplan per helår. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Nämnder och styrelser ansvarar enligt kommunallagen för att säkerställa tillräcklig intern kontroll. Internkontrollplanen ger förtroendevalda insyn i risker och hur fastställda åtgärder följs. Uppföljningen för 2025 visar att Servicenämnden generellt har god kontroll över flera centrala områden, särskilt beslutsverkställighet, fakturahantering och upphandling där inga avvikelser noterats. Samtidigt kvarstår viktiga utvecklingsområden. Mindre avvikelser finns i informationshantering, informationssäkerhet (phishing), RSA-arbetet, avtalstrohet och kvaliteten i brandskyddsrapporteringen. Dessa områden bedöms som hanterbara men kräver fortsatt styrning och färdigställande av pågående arbeten. Större avvikelser finns inom civila beredskapen, hantering av hårdvara, det systematiska brandskyddsarbetet samt arbetsmiljöarbetet, där brister i dokumentation, resursbrist och sen hantering av åtgärder påverkar förvaltningens riskexponering. Flertalet åtgärder är planerade för 2026 och omfattar utbildning, digitalisering och förbättrade styrdokument. 1 5 d 3 d Serviceförvaltningens samlade bedömning är att ekonomiska och administrativa 5 0 cf processer fungerar väl, men att säkerhet, beredskap och arbetsmiljö kräver a 2 9 förstärkta resurser och tydligare prioritering. Uppföljningen har ingen direkt b- 3 ekonomisk påverkan men bidrar till kommunfullmäktiges mål om ett effektivt Ale 5 9 5- och ökad kundnytta genom stärkt styrning och transparens. e 0 4 e- 1 Beslutsunderlag 4f 3- 8 - Tjänsteutlåtande, 2026-02-05 b d 9ff d - Uppföljningsrapport intern kontroll 2025 helår Servicenämnden e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 1 5 d 3 d 5 0 cf a 9 2 b- 3 5 9 5- e 0 4 e- 1 4f 3- 8 b d d 9ff e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26

SERN § 16 SERN 2026/38 Kommunal medverkan på Alebyggens nationaldagsfirande Beslut Servicenämnden beslutar att: 1. Serviceförvaltningen deltar i nationaldagsfirandet 2026 genom tillhandahålla logistiskt stöd, transporter och intern service inom ramen för ordinarie uppdrag samt inom ordinarie arbetstid. 2. Serviceförvaltningen inte deltar med personal i publika aktiviteter eller bemanning på nationaldagen utan särskilt finansieringsbeslut. 3. Eventuella insatser som innebär arbete på röd dag endast kan genomföras om särskilda medel tillförs eller ett kommungemensamt budgetbeslut fattas. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade 2025 att kommunen skulle ha en tydlig och samordnad närvaro vid Alebyggens nationaldagsfirande. Kommunledningsförvaltningen fick uppdraget att planera och genomföra firandet tillsammans med Alebyggen. År 2025 deltog många verksamheter och totalt lades cirka 740 arbetstimmar, till en kommunal kostnad om cirka 470 tkr. I återrapporteringen inför 2026 konstateras att arrangemanget är omfattande, kostsamt och kräver tydligare ambitionsnivåer och ansvarsfördelning framåt. 1 5 Kommunstyrelsen vill därför att alla nämnder redovisar sin möjlighet att delta, d 3 d inklusive servicenämnden. 5 0 cf a 9 Serviceförvaltningen bedömer att den kan bidra 2026, men endast inom ramen för 2 3 b- sitt reglemente och ordinarie uppdrag. Förvaltningen kan bistå med logistik, 5 5- 9 transporter, vaktmästeri och intern service, förutsatt planering i god tid. Däremot e 0 kan förvaltningen inte bemanna publika aktiviteter, ta ansvar för programinnehåll 4 1 e- eller arbeta på röd dag utan särskild finansiering. Dessa begränsningar följer av 4f 3- nämndens ekonomiska ramar och ansvar att prioritera kärnverksamhet. 8 b d d 9ff e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26 Förvaltningen föreslår att servicenämndens deltagande tydligt avgränsas till logistiskt stöd, att eventuell bemanning på nationaldagen kräver särskilt beslut, och att planeringen startar tidigt. Sammanfattningsvis är förvaltningen positiv till att bidra, men endast med uppgifter som ligger inom nämndens uppdrag och förutsättningar. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-02-19 - Beslut från kommunstyrelsen : 2025/124 - Servicenämndens reglemente Yrkande Jessika Loftbring (C) yrkar bifall på förvaltningens förslag med följande ändring i första att-satsen: Serviceförvaltningen deltar i nationaldagsfirandet 2026 genom tillhandahålla logistiskt stöd, transporter och intern service inom ramen för ordinarie uppdrag samt inom ordinarie arbetstid. Beslutsgång Ordförande ställer proposition på dels förvaltningens förslag, dels Jessika Loftbrings (C) yrkande och finner att servicenämnden beslutar i enlighet med Jessika Loftbrings (C) yrkande. Beslutet skickas till Förvaltningschef Serviceförvaltningen 1 5 d 3 d 5 0 cf a 9 2 b- 3 5 9 5- e 0 4 e- 1 4f 3- 8 b d d 9ff e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26

ÖFN § 17 ÖFN 2026/7 Underrättelser Beslut Redovisning av underrättelser godkänns. Överförmyndarnämnden har fått en inbjudan av Alebyggen till nationaldagsfirandet. Överförmyndarnämnden beslutar att tacka nej till inbjudan. Sammanfattning Följande underrättelser redovisas till överförmyndarnämnden 2026-02-23 - Beslut KF 2026-02-09 - Antagen version av reglemente och arbetsordning för styrelse och nämnder i Ale kommun - Beslut KS 2026-01-27 Redovisning av uppdrag från initiativärende kommunal medverkan på Alebyggens nationaldagsfirande Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Samhällsbyggnadsförvaltningen Diarienummer: 2026/88 Datum: 2026-03-13 Förvaltningschef Staffan Lekenstam Samhällsbyggnadsnämnden Kommunal medverkan på Alebyggens nationaldagsfirande 2026 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att samhällsbyggnadsförvaltningen deltar vid nationaldagsfirandet 2026. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Ett initiativärende inkom från kommunstyrelsens ordförande den 17 februari 2025 gällande kommunal medverkan vid Alebyggens nationaldagsfirande 2025. Kommunstyrelsen beslutade att kommunens deltagande ska säkerställas. Delar av samhällsbyggnads verksamhet medverkade vid firandet 2025. Inför nationaldagen 2026 ställs förfrågan till samhällsbyggnadsförvaltningen om medverkan på nationaldagsfirandet. Staffan Lekenstam Jenny Ronnebro Förvaltningschef Stöd- och utvecklingschef Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande Kommunal medverkan på Alebyggens nationaldagsfirande 2026 - Beslut KS 2026-01-27 Redovisning av uppdrag från initiativärende kommunal medverkan på Alebyggens nationaldagsfirande - Rapport nationaldagsfirande 2025 - Redovisning av uppdrag från initiativärende kommunal medverkan på Alebyggens nationaldagsfirande - Initiativärende till KS - Kommunal medverkan på Alebyggens nationaldagsfirande - Beslut KS 2025-02-18 Initiativärende - Kommunal medverkan på Alebyggens nationaldagsfirande Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Ärendet Kommunstyrelsen beslutade i februari 2025 att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att säkerställa kommunal medverkan vid Alebyggens nationaldagsfirande. Uppdraget omfattade bland annat att tillsätta en projektledare, samordna deltagande kommunala verksamheter, säkerställa tillgång till relevant kommunal utrustning, skapa rutiner för framtida deltagande samt samordna arbetet med Alebyggen. Uppdraget redovisades till kommunstyrelsen i januari 2026. Kommunstyrelsen noterade informationen och förklarade uppdraget slutfört samt beslutade att tillfråga kommunens övriga nämnder om möjlighet att delta i nationaldagsfirandet 2026 och kommande år. Förvaltningens bedömning Förvaltningen ställer sig positiv till att delta vid nationaldagsfirandet 2026 och tillser resurser. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Ett årligt nationaldagsfirande kommer att innebära kostnader i form av arbetstid för de som arbetar före, under och efter arrangemanget. Nationaldagen är en röd dag vilket utöver lön innebär att extra ersättning i form av OB-tillägg och kvalificerad övertid betalas ut till de medarbetare som arbetar under själva arrangemanget. Påverkan ur ett invånarperspektiv Att fira Sveriges nationaldag med en medborgarskapsceremoni bedöms vara positivt för Ales invånare. Det ger människor en möjlighet att komma samman och mötas över generations- och andra gränser. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Ärendet har koppling till kommunfullmäktiges mål om kundnytta samt i viss mån också målet om trygghet. Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Förvaltningen utreder vilka delar av verksamheten som är lämpliga att delta vid nationaldagsfirande. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Projektledare för nationaldagsfirande Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-03-25

SERN § 18 SERN 2026/25 Överföring investeringsbudget 2025 till 2026 Beslut Servicenämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige besluta att bevilja servicenämnden överföring av investeringsmedel 2025 till 2026 i enlighet med beslutsunderlaget "Överföring av investeringsbudget 2025 till 2026". Servicenämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Totalt beviljades servicenämnden investeringar om 158 529 tkr för 2025. Av dessa användes 96 042,9 tkr (60,6% av beviljade investeringsmedel) vilket innebär ett ej nyttjat investeringsutrymme om 62 486,1 tkr. Av dessa kvarvarande medel önskar förvaltningen överföra 54 089,249 tkr till 2026. Önskad överföring från 2025 till 2026 förklaras i sin helhet genom pågående projekt där kostnaden för varje enskilt projekt förväntades belasta 2025 men infaller i stället under 2026. Ej önskad överföring av investeringsmedel för 2025 om 8 396,851 tkr (5,3% av beviljade investeringsmedel) förklaras genom ej uppkomna behov samt att genomförda projekt avslutats till en lägre kostnad än budget. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-02-05 - Överföring av investeringsbudget 2025 till 2026 Beslutet skickas till Servicenämnd, verksamhet Fastighet Kommunstyrelsen, Ekonomiavdelningen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26

SERN § 19 SERN 2026/28 Äskande av investeringsmedel för tillfälligt särskilt boende Beslut Servicenämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige besluta att anslå investeringsmedel om 8 000 tkr för 2026 för kostnader vid markåtgärder, anpassningar med mera vid uppförande av tillfälligt särskilt boende i form av inhyrda moduler. Servicenämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Socialnämnden har i lokalbehovsanalyser sedan 2020 angett behov av utökat behov av boendeplatser inom särskilda boenden för äldre. Först i behoven har angetts ett behov av boende i kommunens södra delar med ett färdigställande till 2024. Planbesked lämnades för nytt särskilt boende inom fastigheten Skårdal 67:1 i november 2022. Tiden till fastställande av detaljplan har förskjutits och är nu bedömd till andra kvartalet 2027 varför ett nytt boende i söder tidigast kan vara klart under 2030. I separat ärende äskas investeringsmedel för nytt särskilt boende med 60 platser inom Backaområdet, Nödinge med ett preliminärt färdigställande våren 2029. Då det råder akut brist på boendeplatser inom särskilda boenden i Ale kommun projekteras därför för ett tillfälligt modulboende med ett färdigställande under 2026 och för detta ändamål äskas investeringsmedel för markåtgärder, anpassningar med mera. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2026-02-05 Beslutet skickas till Servicenämnd, verksamhet Fastighet Kommunstyrelsen, Ekonomiavdelningen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26

Enligt § 20 LSS är föräldrar skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens omkostnader för omvårdnaden när deras barn under 18 år vårdas i ett annat hem än det egna. För barn och ungdomar under 18 år som på heltid bor i familjehem eller bostad med särskild service enligt 9 § 8 p LSS, beräknas ersättningen till kommunen utifrån föräldrarnas 3 ersättningsskyldighet och reglerna i 6 kap. 2-4 §§ socialtjänstförordningen (2001:937). Det belopp som var och en av föräldrarna ska bidra med per månad får dock inte överstiga vad som för varje tid motsvarar högsta belopp för underhållsstöd, vilket sedan den 1 oktober 2015 är max 1 573 kr per barn och månad. Bestämmelsen innebär att kommunen ska göra individuella beräkningar och skälighetsbedömningar av respektive förälders betalningsförmåga. För var och en av vårdnadshavarna ska fastställas ett belopp som de ska betala till kommunen. Beräkningen utgår från respektive vårdnadshavares inkomst och antalet barn de är försörjningsskyldiga för. Beräkningen kan därför leda till att föräldrarna ska betala olika belopp. Vårdnadshavare betalar en avgift motsvarande underhållsstödet till Ale kommun. I avgiften ingår samtliga kostnader för barnet utom kläder, fritidsaktiviteter och fickpengar. Vårdnadshavare behåller barnbidraget och svarar för sitt barns kläder, fritidsaktiviteter och fickpengar. Resor till och från bostad med särskild service för barn och ungdom betalas av omsorgstagaren/vårdnadshavaren. Då barnet vistas i föräldrahemmet görs avdrag på avgiften då detta anmälts i förväg. För sammanboende föräldrar görs avdrag med 1/30 av den totala avgiften per dag. Vistas barnet hos ensamstående förälder görs avdrag med 1/30 kr från den förälderns avgift. Ungdom över 18 år När den unge fyllt 18 år upphör föräldrarnas ersättningsskyldighet till kommunen. Föräldrarna har i stället en direkt underhållsskyldighet enligt föräldrabalken gentemot den unge, för dennes omkostnader om han eller hon fortfarande går i skola, dock längst till barnet fyller 21 år. Ungdomar som inte längre går i skolan när de fyller 18 år betraktas som vuxna, varvid föräldrarnas underhållsskyldighet upphör. Ungdom över 18 år utan inkomst Av ungdomar som fyllt 18 år och inte har egna inkomster och bor i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar enligt 9 § 8 p LSS, tar kommunen ut en avgift för mat. Avgiften är detsamma som för kost i gruppbostad där kommunen tillhandahåller maten. Avgiften för mat gäller när den enskilde inte handlar maten själv. Vid enstaka gemensamma måltider gäller taxa för kost vid enstaka gemensamma måltider tillhandahållna av kommunen i bostad med särskild service där brukare vanligtvis ombesörjer maten själv. Om insatsen köps av en annan kommun/vårdgivare ska måltidsavgiften motsvara dennes gällande måltidstaxa, dock aldrig högre än taxa för kost i gruppbostad där kommunen tillhandahåller maten. Ungdom över 18 år med inkomst Av ungdomar som fyllt 18 år och har egna inkomster och bor i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar enligt 9 § 8 p LSS, tar kommunen ut en hyra för den faktiska boendekostnaden och avgift för mat. Avgiften är detsamma som för kost i gruppbostad där kommunen tillhandahåller maten. Avgiften för mat gäller när den enskilde inte handlar maten själv. Vid enstaka gemensamma måltider gäller taxa för kost vid enstaka gemensamma måltider tillhandahållna av kommunen i bostad med särskild service där brukare vanligtvis ombesörjer maten själv. 4 Om insatsen köps av en annan kommun/vårdgivare ska måltidsavgiften motsvara dennes gällande måltidstaxa, dock aldrig högre än taxa för kost i gruppbostad där kommunen tillhandahåller maten. Vid köpt plats tas hyra ut för den faktiska boendekostnaden, dock aldrig högre än avgiften för boendeplats inom kommunens egen regi enligt ovan. Den del av kostnaden som avser bostadskostnaden måste då specificeras från annan kommun/vårdgivare så att det klart framgår hur stor den är. Korttidsvistelse i korttidshem, stödfamilj eller på läger Vid insats i form av korttidshem, stödfamilj eller läger enligt 9 § 6 p LSS, tas en avgift ut för mat där även resor under vistelsen är inkluderad. Resor till och från korttidsvistelsen betalas av omsorgstagaren/vårdnadshavaren. Kostnad för aktiviteter tillkommer. Vid lägervistelse, familjehem/stödfamilj samt korttidsvistelse utgår hel dygnskostnad för vistelse fredag till söndag. Vid korttidsvistelse tas måltidsavgift ut från och med ankomstdagen. Avgift vid korttidsvistelse 0-6 år 55 kr per dag 7-12 år 65 kr per dag 13-20 år 75 kr per dag 21 - 92 kr per dag Avgift vid korttidsvistelse räknas upp med konsumentprisindex (KPI) varje år den 1 februari. Om insatsen köps av en annan kommun/vårdgivare ska måltidsavgiften motsvara dennes gällande måltidstaxa, dock aldrig högre än vid korttidsvistelse inom kommunens egen regi. Korttidstillsyn för skolungdom (förlängd skolomsorg) Skolpliktiga barn som har rätt till insatser enligt LSS erbjuds fritidshemsverksamhet (förlängd skolomsorg) även efter det att de fyllt 12 år. Avgift för måltider kan då tas ut. Avgift vid korttidstillsyn för skolungdom Frukost: 15 kr Mellanmål: 15 kr Lunch: 35 kr Avgift vid korttidstillsyn för skolungdom räknas upp med konsumentprisindex varje år den 1 februari. Personlig assistans Insatsen personlig assistans är kostnadsfritt för den enskilde. Ledsagarservice Ledsagarservice enligt 9 § 3 LSS är avgiftsfritt för den enskilde. Ledsagarservice enligt SoL inom funktionshinderverksamheten är även den kostnadsfri. 5 Kontaktperson Vid utförande av aktiviteter i samband med insatsen kontaktperson enligt 9 § 4 LSS står den enskilde för sina egna omkostnader. Arvodes- och omkostnadsersättning till kontaktperson grundas på en individuell bedömning utifrån uppdragets art och omfattning och utges i enlighet med SKL:s rekommendationer. Avlösarservice Avlösarservice enligt 9 § 5 LSS är avgiftsfri. Omkostnader för avlösare utges ej av kommunen. Resor För samtliga insatser gäller att den enskilde omsorgstagaren betalar sina resor själv. Undantaget är internt anordnade resor till och från daglig verksamhet som den enskilde inte betalar för. En viktig princip i LSS lagstiftning är att verksamheten ska främja jämlika levnadsvillkor och full delaktigt i samhällslivet för personer enligt LSS personkrets. Av den anledningen bör man i första hand använda kollektivtrafiken, om det är praktiskt möjligt, i andra hand färdtjänst och i tredje hand bil/buss inom verksamheten. Vid resa med bil/buss inom verksamhet tas en avgift ut från den enskilde. Kostnaden för brukaren baseras på att totalkostnaden för resan delas på de antal brukare som rest. Kostnaden är baserad på Skatteverkets regler om milersättning och fordon. Avgiften följer Skatteverkets rekommendationer. Restaurangbesök, entrébiljetter med mera. Den enskilde betalar själv sina kostnader vid restaurangbesök och liknande besök på näringsställe eller café för att äta och fika etcetera Den enskilde betalar själv sina kostnader för entrébiljetter med mera som uppstår vid fritids- och kulturaktiviteter och daglig verksamhet. 6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(6) Socialförvaltningen Diarienummer: 2023/225225 Datum: 2023-09-19 Enhetschef, Stina Holländare Socialnämnden Resor till och från daglig verksamhet Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att successivt under 2024 avveckla anordnandet av resor till och från Daglig verksamhet i socialförvaltningen och istället upphandla motsvarande tjänst. Socialnämnden beslutar att föreslå KS föreslå KF besluta att den sedan tidigare beslutade egenavgiften revideras till att motsvara kostnaden för kollektivtrafikens periodkort. Socialnämnden beslutar att förvaltningen ser över att vägledning, rutiner och liknande är anpassade till aktuella beslut. Motivering till beslut Bedöms ej tillämplig i detta ärende. Sammanfattning Daglig verksamhet finns som ett bistånd för personer som ingår i personkrets enligt LSS (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade) och som inte kan förvärvsarbeta eller studera. I dagsläget erbjuder Ale kommun avgiftsfria, internt anordnade resor till och från Daglig verksamhet för vissa brukare utifrån den enskildes behov. Med utgångspunkt i den av fullmäktige beslutade genomlysningen har förvaltningen utrett frågan om transporter till och från daglig verksamhet. Det finns sedan tidigare politiska beslut om att den enskilde ska betala avgift för resor till och från daglig verksamhet. Att dessa beslut inte efterlevdes framkom under denna utredning. För att verkställa fattade beslut krävs en förändring eftersom det enligt Transportstyrelsen endast går att ta ut avgift om yrkeschaufförer används. Utredningen har inte kunnat peka på någon lösning som är kostnadsbesparande för förvaltningen. Däremot har den kastat ljuset på svårigheter med dagens hantering; ej verkställda politiska beslut, delvis motstridiga samt att nuvarande hantering befinner sig i en juridisk gråzon. Alternativ: 1. Fortsätta som nu, dvs interna avgiftsfria transporter för dem som har behov. Konsekvens: riskerar strida mot likställighetsprincipen då vissa betalar avgift och andra inte. Politiskt fattade beslut kan inte verkställas. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se 2. Anställa yrkeschaufför och fortsatt anordna resor i egen regi för dem som har behov samt ta ut egenavgift. Konsekvens: Juridisk gråzon enligt SKR. Merkostnad för den enskilde och för förvaltningen. Merkostnaden bedöms ungefär densamma som i alternativ 4. 3. Resor för dem som har behov via färdtjänst. Konsekvens: kostsamt för den enskilde och för förvaltningen. 4. Resor via upphandlad leverantör för dem som har behov Konsekvens: merkostnad för den enskilde och för förvaltningen men det alternativ som bedöms mest kostnadseffektivt på samma gång som det säkrar att lösningen inte står i strid med befintlig lagstiftning samtidigt som det möjliggör att politiska beslut verkställs. Att avveckla de internt anordnade resorna och utföra resorna via en extern entreprenör samt ta ut en avgift för resorna från den enskilde skulle innebära en ökad kostnad på cirka 1,6 Mkr. Frågan skulle få en korrekt juridisk hantering och kommunfullmäktiges beslut skulle kunna verkställas. Ebba Gierow Taija Tuomilehto Holmberg Förvaltningschef Verksamhetschef funktionsstöd Beslutsunderlag Vägledning utförare LSS, 2013 Taxor och avgifter vid insatser enligt LSS och SoL för personer inom funktionshinderverksamheten, 2017 Tjänsteutlåtande, resor till och från Daglig verksamhet 2023, 2023-09-24 Beslutet skickas till: För vidare hantering Förvaltningsledning socialförvaltningen Controllers socialförvaltningen För kännedom Enhetschefer daglig verksamhet Rådet för funktionshinderfrågor Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Ärendet Daglig verksamhet finns som ett bistånd för personer som ingår i personkrets enligt LSS (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade) och som inte kan förvärvsarbeta eller studera. I dagsläget erbjuder Ale kommun avgiftsfria internt anordnade resor till och från Daglig verksamhet för vissa brukare utifrån den enskildes behov. Transportgruppen har sedan 2012 kört bussar i egen regi. Enheten startade som en del av arbetsmarknadsenheten med syfte att minska arbetslösheten genom att erbjuda anställning enligt insatser för arbetsmarknadspolitiska åtgärder till personer som står långt från arbetsmarknaden. Målet var att transportgruppen skulle fungera som en sluss, möjliggöra att medarbetarna utvecklar sin arbetsförmåga och anställningsbarhet och få stöd vidare ut i arbetslivet. I verksamheten finns 5 anställda enligt insatser för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och en tillsvidareanställd medarbetare. Dessa anställningar kommer behöva avslutas som en konsekvens av ett avvecklingsbeslut men förvaltningen kommer i första hand att undersöka möjligheten till alternativ placering. Huvuduppdragen var initialt att utföra interna resor till och från daglig verksamhet, skolresor för elever samt resor för omsorgstagare inom äldreomsorgen. Uppdragen innebar även andra transport- och serviceuppdrag såsom återvinning, bilvård och läkemedelstransporter utifrån skriftlig överenskommelse. I dagsläget är huvuduppdraget att främst utföra interna resor till och från daglig verksamhet samt vissa serviceuppdrag såsom återvinning, bilvård och enstaka uppdrag för andra enheter. Samtidigt som antal resor till och från daglig verksamhet ökar har både äldreomsorgen och utbildningsförvaltningen avslutat sina interna resor. Logistiken kring resorna kräver fortfarande omfattande planering för att optimera för den enskilde. Under de senaste åren har transportgruppen av ekonomiska skäl reducerat antalet årsarbetare samt fordon. Trots beslut om att den enskilde ska betala en avgift för resor till och från daglig verksamhet, i kommunfullmäktige 2017 och i omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden, 2013, har besluten inte verkställts. Så länge resorna anordnas i intern regi kommer det heller inte vara möjligt att ta ut avgift med mindre än att yrkeschaufförer anställs, vilket är det krav som Transportstyrelsen ställer. Tvillingkommunerna har löst frågan på olika sätt; i Eslöv och Stenungsund åker de individer som inte kan ta sig till och från daglig verksamhet med kollektivtrafiken med färdtjänst. Den enskilde betalar en viss egenavgift och del av kostnaden för färdtjänsten belastar också kommunerna. Kungälv har en upphandlad leverantör som sköter transporten för dem som inte kan åka med kollektivtrafiken. I dagsläget tar man inte ut någon avgift från den enskilde. Jämförelse mellan ovanstående alternativ ger vid handen att kommunens kostnad för färdtjänst förefaller avsevärt högre än för det upphandlade alternativet. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Ekonomisk bedömning Daglig verksamhet har cirka 130 brukare, varav ungefär hälften arbetar heltid och resterande deltid. För närvarande är det knappt 80 av dessa som åker med internt anordnade transporter. Övriga tar sig till sin dagliga verksamhet på annat sätt, promenerar, cyklar eller åker kollektivt. Antalet brukare varierar under året, likaså deras respektive arbetstid. Daglig verksamhet finns som ett bistånd för personer som ingår i personkrets enligt LSS (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade) och som inte kan förvärvsarbeta eller studera. I dagsläget erbjuder Ale kommun avgiftsfria internt anordnade resor till och från Daglig verksamhet för vissa brukare utifrån den enskildes behov, vilket inte är i enlighet med politiskt fattade beslut. De två politiska beslut som senast är fattade i frågan säger delvis olika saker. Gemensamt för dem är att avgift från den enskilde ska tas ut men tillvägagångssättet och därmed storleken på avgiften är olika. Kommunfullmäktiges beslut innebär att avgift ska tas ut baserat på antal mil, kostnad för fordon och hur många som rest samtidigt, utifrån Skatteverkets regler. Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden å andra sidan beslutade att avgift från den enskilde ska tas ut motsvarande kostnaden för periodkort i kollektivtrafiken. Utgångspunkten måste vara att kommunfullmäktiges beslut är det beslut som gäller. Dock är förvaltningens bedömning att lösningen är administrativt ganska krävande eftersom debiteringen till den enskilde kräver beräkningar på individnivå. Att istället debitera den enskilde motsvarande kostnaden för periodkort i kollektivtrafiken är lättadministrerat och skulle dessutom främja arbetet med att motivera den enskilde att börja träna på att åka kollektivt då kostnaden skulle bli densamma samtidigt som möjligheterna ökar att åka på andra tider och till andra destinationer än till daglig verksamhet. Förutsättningen för att kunna ta ut avgift från den enskilde är att transporterna utförs av yrkeschaufförer. Detta kan lösas på olika sätt, exempelvis via färdtjänst eller upphandlad leverantör. För den enskilde blir färdtjänstalternativet ganska fort dyrare; två tur- och returresor per vecka med färdtjänst motsvarar kostnaden för ett periodkort i kollektivtrafiken. Om färdtjänstalternativet används krävs ingen avgiftshantering från kommunen men kostnaderna för kommunen förefaller markant högre. Färdtjänst för dem som inte kan åka med kollektivtrafiken skulle innebära en kostnad för förvaltningen, baserat på nuvarande antal resenärer på drygt 10 Mkr. Förvaltningens budget för nuvarande interna lösning är 2,7 Mkr. Kostnaden för ett periodkort i kollektivtrafiken är för närvarande 815 kr för en vuxen och 610 kr för ungdom (periodkort 30 dagar) per månad. Genom att ta ut motsvarande egenavgift för resor till och från daglig verksamhet uppskattas intäkterna, baserat på aktuellt antal individer, till cirka 700 000 kr/år. Kungälvs kommuns avtal med extern utförare omräknat till att motsvara Ale kommuns nuvarande antal brukare och aktuella körscheman ger en uppskattad kostnad på 4,8 Mkr/år. Avräknat egenavgiften skulle förvaltningens kostnad bli 4,3 Mkr/år. Här ingår också kostnad för två bilar som verksamheten behöver ha kvar (0,2 Mkr/år). Med tanke på de senaste årens Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se prisutveckling kan det inte uteslutas att prisbilden blir något högre vid en ny upphandling. Ökad kostnad för förvaltningen utifrån ovanstående beräkning skulle alltså bli 1,6 Mkr/år. Invånarperspektiv De internt anordnade resorna till och från daglig verksamhet skapar förutsättningarna för kontinuitet och förutsägbarhet för den enskilde, något som målgruppen ofta är i behov av. En viktig princip i LSS-lagstiftningen är att verksamheten ska främja jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer som omfattas av lagstiftningen. Av den anledningen bör den enskilde i första hand använda kollektivtrafiken, om det är praktiskt möjligt, i andra hand färdtjänst och i tredje hand bil/buss. Enligt RÅ 1996 ref 45 (prejudikat) framgår det att insatsen daglig verksamhet inte omfattar resor till och från daglig verksamhet. Med anledning av detta menar konsulterad jurist på Sveriges kommuner och regioner (SKR) att internt anordnade avgiftsfria resor skulle kunna strida mot likställighetsprincipen då de särskilt gynnar en grupp funktionshindrade framför andra funktionshindrade. Att införa egenavgift för resor för den enskilde riskerar minska motivationen för dem som tidigare haft avgiftsfria resor och får en påverkan på den enskildes ekonomi. Samtidigt är det alltså tveksamt om det är korrekt att de som klarar att åka kollektivt får bekosta periodkort och de som inte klarar det åker utan kostnad. Hållbarhetsperspektivet Området har beaktats, men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Lagstiftning och kommunala styrdokument Med utgångspunkt i den av fullmäktige beslutade genomlysningen har förvaltningen utrett frågan om transporter till och från daglig verksamhet. Det finns sedan tidigare politiska beslut om att den enskilde ska betala avgift för resor till och från daglig verksamhet. Att dessa beslut inte efterlevdes framkom under denna utredning. För att verkställa fattade beslut krävs en förändring eftersom det enligt Transportstyrelsen endast går att ta ut avgift om yrkeschaufförer används. En uppskattning utifrån nuvarande transporter är att det skulle behövas sex till sju chaufförer, motsvarande 3-3,5 Mkr och dessutom kostnad för de specialfordon som används. Enligt konsulterad jurist på SKR finns det inte något stöd i den allmänna kommunala kompetensen eller annan speciallagstiftning att utföra transporter till och från daglig verksamhet. Detta gäller oavsett om transporterna är gratis eller inte. Alternativt menar SKR, att resorna skulle kunna strida mot likställighetsprincipen då de särskilt gynnar en grupp funktionshindrade framför andra funktionshindrade. Denna fråga är enligt SKR en gråzon, det finns ingen vägledande dom, olika kommuner har tolkat regelverket olika och organiserat sig på olika sätt. Huruvida det är rimligt att ta ut en avgift för resorna och vad som sådana fall är en skälig kostnad (enligt principen om självkostnad) har SKR svårt att svara på. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Remissyttrande Av tidsskäl har det inte varit möjligt att skicka ärendet på remiss till rådet för funktionshinderfrågor i förväg. Beslut i Socialnämnden sänds till rådet för kännedom. Behandlad enligt MBL Om beslut fattas i enlighet med förvaltningens förslag får ärendet hanteras därefter. Ingen förändring aktuell under 2023. Eventuellt politiskt beslut enligt förslag fattas under förutsättning att risk- och konsekvensanalys inte påvisar någon allvarlig risk samt att förhandling genomförs. Beslutets genomförande Om beslut fattas i enlighet med förvaltningens förslag kommer en successiv avveckling av de internt organiserade transporterna att ske under 2024. Förutsättningen är en avslutad upphandling med extern leverantör. Förvaltningens bedömning Utredningen har inte kunnat peka på någon lösning som är kostnadsbesparande för kommunen. Däremot har den kastat ljuset på svårigheter med dagens hantering; ej verkställda politiska beslut, delvis motstridiga samt att nuvarande hantering befinner sig i en juridisk gråzon. Alternativ: 1. Fortsätta som nu, dvs interna avgiftsfria transporter för dem som har behov. Konsekvens: riskerar strida mot likställighetsprincipen då vissa betalar avgift och andra inte. Politiskt fattade beslut kan inte verkställas. 2. Anställa yrkeschaufför och fortsatt anordna resor i egen regi för dem som har behov samt ta ut egenavgift. Konsekvens: Juridisk gråzon enligt SKR. Merkostnad för den enskilde och för förvaltningen. Merkostnaden bedöms vara ungefär densamma som i alternativ 4. 3. Resor för dem som har behov via färdtjänst. Konsekvens: kostsamt för den enskilde och för förvaltningen. 4. Resor via upphandlad leverantör för dem som har behov. Konsekvens: merkostnad för den enskilde och för förvaltningen men det alternativ som bedöms mest kostnadseffektivt på samma gång som det säkrar att lösningen inte står i strid med befintlig lagstiftning samtidigt som det möjliggör att politiska beslut verkställs. Förvaltningens bedömning är till fördel för alternativ 4. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Vårt samlade förslagsdokument kommer absolut senast på torsdag fm. Initiativärende ”förslag till ny politisk organisation ” I syfte att och uppnå ett mer rättvis och modernt system samt hantera skattemedel respektfullt föreslås en ny politisk organisation, nya arvodesbestämmelser och nya partistöd. Alesamverkans förslag i sin helhet, bifogas. Vi vill därför • att ärendet skickas på beredning av kommunstyrelseförvaltning och demokratiberedning. • Att beredningen utgår från innehåll i Alesamverkans bifogade förslag. För Alesamverkan, genom Henrik Fogelklou Förslag till ändringar Organisation Alebyggen ändras till 5+3 Ale Utveckling ändras till 3+2 Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsnämnden, Socialnämnden, Utbildningsnämnden ändras till 9+5 Valnämnden ändras till 5+5 Servicenämnden ändras till 5+5 Överförmyndarnämnden anpassas till gemensam nämnd 1+1? Ändrar så att ordförande och 1:e vice ordförande i nämnder/KS tillfaller majoriteten 2:e vice ordförande till oppositionen. Presideimedlem i nämnd/styrelse/bolag får ej sitta i KS (uppsiktsplikten) Demokratiberedningen avskaffas Vårt samlade förslagsdokument kommer absolut senast på torsdag fm. Initiativärende ”förslag till nya arvodesbestämmelser” I syfte att och uppnå ett mer rättvis och modernt system samt hantera skattemedel respektfullt föreslås en ny politisk organisation, nya arvodesbestämmelser och nya partistöd. Alesamverkans förslag i sin helhet, bifogas. Vi vill därför • att ärendet skickas på beredning av kommunstyrelseförvaltning och demokratiberedning. • Att beredningen utgår från innehåll i Alesamverkans bifogade förslag. För Alesamverkan, genom Henrik Fogelklou Förslag till ändringar Bilaga 5 i arvodesbestämmelser kompletteras/förtydligas Prioriterad fysisk närvaro vid möten för politisk ledningsgrupp, så kallade OG/OLG 10st verksamhetsbesök/år Månatliga 1-till-1 samtal mellan ordförande och KSO KFO obligatorisk närvaro på KS Arvode Samtliga förutom Kommunalråd KS och Kommunalråd KS opposition skall ha samma system för ersättning vilken är arvode + förlorad arbetsförtjänst. Maximala timmar förlorad arbetsförtjänst är uppskattad tid för uppdraget/månad. Visa uppdrag är mer utsatta än andra och för detta ersätts de med: Ordf. KS 2000kr/v Ordf. Social 1500kr/v Ordf. Utbildning 1000kr/v Ordf. Kommunfullmäktige 1000kr/v Ordf. Bolag (Alebyggen och Ale Utveckling) 1000kr/v Förslag att arvode ej längre skall utgå för uppdraget: Individ och familjeutskottets 2:e vice ordförande Valnämnden ordförande Valnämndens vice ordförande Överförmyndarnämnden ordförande Kommunstyrelsens arbetsutskott Tabell på nästa sida beskriver tid för uppdraget och ersättning. Befintliga beräkningsmodellen för timarvode används. Riksdagsledamots arvode 81400 0,0025 203,5 Tim/månad Ersättning Särskild utsatt Kommunstyrelsens ordförande Heltid 73260 8667 Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Heltid 65120 Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande 40 8140 Kultur och Fritidsutskottets ordförande 30 6105 Kultur och Fritidsutskottets 1:e vice ordförande 20 4070 Utbildningsnämndens ordförande 60 12210 4333 Utbildningsnämndens 1:e vice ordförande 30 6105 Utbildningsnämndens 2:e vice ordförande 45 9158 Socialnämndens ordförande 80 16280 6500 Socialnämndens 1:e vice ordförande 40 8140 Socialnämndens 2:e vice ordförande 60 12210 Samhällsbyggnadsnämndens ordförande 60 12210 Samhällsbyggnadsnämndens 1:e vice ordförande 30 6105 Samhällsbyggnadsnämndens 2:e vice ordförande 45 9158 Servicenämndens ordförande 50 10175 Servicenämndens 1:e vice ordförande 25 5088 Servicenämndens 2:e vice ordförande 37,5 7631 Kommunfullmäktiges ordförande 60 12210 4333 Kommunfullmäktiges 1:e vice ordförande 30 6105 Kommunfullmäktiges 2:e vice ordförande 20 4070 AB Alebyggens styrelseordförande 40 8140 4333 AB Alebyggens vice styrelseordförande 40 8140 Ale Utveckling styrelseordförande 15 3053 4333 Ale Utveckling vice styrelseordförande 15 3053 Revisionens ordförande 24 4884 Revisionens vice ordförande 20 4070 Överförmyndarnämndens 1:e vice ordförande 8 1628 + vanligt mötesarvode Vårt samlade förslagsdokument kommer absolut senast på torsdag fm. Initiativärende ”förslag till nya partistöd” I syfte att och uppnå ett mer rättvis och modernt system samt hantera skattemedel respektfullt föreslås en ny politisk organisation, nya arvodesbestämmelser och nya partistöd. Alesamverkans förslag i sin helhet, bifogas. Vi vill därför • att ärendet skickas på beredning av kommunstyrelseförvaltning och demokratiberedning. • Att beredningen utgår från innehåll i Alesamverkans bifogade förslag. För Alesamverkan, genom Henrik Fogelklou Förslag till ändringar Partistöd Mandatstödet ändras från 26,5% till 20% INITIATIVFÖRSLAG: Säkerställ tillgång till parkering för personal vid Ale Seniorcentrum Ale kommun står inför ett vägval. Antingen säkerställer vi att vård- och omsorgspersonal faktiskt kan ta sig till jobbet, eller så lämnar vi över problemet till personalen att lösa själva. Vid Ale Seniorcentrum bedrivs verksamhet dygnet runt, årets alla dagar. För många medarbetare, särskilt de som bor utanför tätorterna eller arbetar kvällar och helger, är bilen inte ett val utan en förutsättning för att kunna ta sig till arbetet. Den grusplan som idag används för personalparkering är inte en långsiktig lösning. Det är vi de första att konstatera. Men att ta bort den utan att först ha en fungerande ersättning skapar ett konkret och omedelbart problem: personal som saknar möjlighet att parkera i anslutning till sitt arbete. Pendelparkeringar utgör inte en lösning. De är avsedda för pendlare, och om de i stället används för arbetsplatsparkering riskerar de att förlora sin funktion. Kommunen behöver ta ansvar som arbetsgivare. Det handlar inte om att garantera avgiftsfri parkering överallt, men om att säkerställa rimliga och likvärdiga förutsättningar. Skillnader mellan arbetsplatser behöver vara motiverade och begripliga. Att ta bort parkeringsmöjligheter utan att erbjuda alternativ riskerar att försvåra kompetensförsörjningen i en redan ansträngd verksamhet. Centerpartiet föreslår därför: att den befintliga grusplanen vid Ale Seniorcentrum tills vidare kvarstår som personalparkering, att ingen befintlig parkeringskapacitet tas bort innan en långsiktigt hållbar lösning finns på plats, att kommunen tar fram en samlad plan för parkering vid sina arbetsplatser, med särskilt fokus på verksamheter med dygnet-runt-bemanning, att planen ska säkerställa rimliga och likvärdiga villkor mellan olika arbetsplatser i kommunen, att särskild hänsyn tas till verksamheter med obekväma arbetstider och begränsad tillgång till kollektivtrafik. Detta är i grunden en fråga om ansvar. Om vi vill vara en attraktiv arbetsgivare måste vi också säkerställa att våra medarbetare kan ta sig till jobbet. From: "Jessika Loftbring" <jessika.loftbring@pol.ale.se> Sent: 3/29/2026 11:07:26 AM To: "Henrik Fogelklou" <henrik.fogelklou@ale.se>; "Dennis Ljunggren" <Dennis.Ljunggren@ale.se>; "FN-Kansli" <kansli@ale.se> Cc: "Amra Taneroglu" <amra.taneroglu@ale.se> Subject: Initiativärende Attachments: INITIATIVFÖRSLAG.docx Hej! Här kommer ett initiativärende från Centerpartiet att behandla på kommande Kommunstyrelse den 2026-04-07. Kram på er! /Jessika INITIATIVFÖRSLAG: Säkerställ tillgång till parkering för personal vid Ale Seniorcentrum Ale kommun står inför ett vägval. Antingen säkerställer vi att vård- och omsorgspersonal faktiskt kan ta sig till jobbet, eller så lämnar vi över problemet till personalen att lösa själva. Vid Ale Seniorcentrum bedrivs verksamhet dygnet runt, årets alla dagar. För många medarbetare, särskilt de som bor utanför tätorterna eller arbetar kvällar och helger, är bilen inte ett val utan en förutsättning för att kunna ta sig till arbetet. Den grusplan som idag används för personalparkering är inte en långsiktig lösning. Det är vi de första att konstatera. Men att ta bort den utan att först ha en fungerande ersättning skapar ett konkret och omedelbart problem: personal som saknar möjlighet att parkera i anslutning till sitt arbete. Pendelparkeringar utgör inte en lösning. De är avsedda för pendlare, och om de i stället används för arbetsplatsparkering riskerar de att förlora sin funktion. Kommunen behöver ta ansvar som arbetsgivare. Det handlar inte om att garantera avgiftsfri parkering överallt, men om att säkerställa rimliga och likvärdiga förutsättningar. Skillnader mellan arbetsplatser behöver vara motiverade och begripliga. Att ta bort parkeringsmöjligheter utan att erbjuda alternativ riskerar att försvåra kompetensförsörjningen i en redan ansträngd verksamhet. Centerpartiet föreslår därför: att den befintliga grusplanen vid Ale Seniorcentrum tills vidare kvarstår som personalparkering, att ingen befintlig parkeringskapacitet tas bort innan en långsiktigt hållbar lösning finns på plats, att kommunen tar fram en samlad plan för parkering vid sina arbetsplatser, med särskilt fokus på verksamheter med dygnet-runt-bemanning, att planen ska säkerställa rimliga och likvärdiga villkor mellan olika arbetsplatser i kommunen, att särskild hänsyn tas till verksamheter med obekväma arbetstider och begränsad tillgång till kollektivtrafik. Detta är i grunden en fråga om ansvar. Om vi vill vara en attraktiv arbetsgivare måste vi också säkerställa att våra medarbetare kan ta sig till jobbet. PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-03-31 KS-KFu § 24 KS 2026/153 Avtal överenskommelse RF-SISU och Ale kommun 2027 Beslut Kommunstyrelsens kultur och fritidsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att fastställa avtalet för RF-SISU och Ale kommun för 2027. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Förslag till överenskommelse för 2027 avser utvecklings-, bildnings- och utbildningsinsatser som RF-SISU Västra Götaland genomför i samverkan med Ale kommun. RF-SISU är Riksidrottsförbundets och SISU Idrottsutbildarnas regionala organisation och arbetar med att utveckla och stödja idrotten i regionen. Ale kommun och RF-SISU har haft en samverkansöverenskommelse sedan 2011. Syftet är att skapa ett långsiktigt och effektivt samarbete som stärker och utvecklar föreningslivet i kommunen. Samarbetet omfattar stöd till lokala idrottsföreningar och bygger på en årlig gemensam verksamhetsplan samt uppföljningsmöten. Arbetet omfattar även utveckling och rekrytering av ledare samt insatser som stärker barn- och ungdomsidrott, verksamhet för personer 65+ och personer med funktionsnedsättning. Avtalet för 2026 omfattade 200 tkr. För 2027 föreslås en höjning av bidraget med 30 tkr till följd av kostnadsökningar. Bidraget finansierar del av en konsulenttjänst som stödjer föreningslivet genom utbildningar, konsultativt stöd, föreningsträffar och riktade utvecklingsinsatser. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-03-18 - Avtal överenskommelse RF-SISU och Ale kommun 2027 Beslutet skickas till Föreningsutvecklare, kultur- och fritidsutveckling Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-03-31 Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2026/153 Datum: 2026-03-18 Enhetschef Matilda Forslund Kommunstyrelsen Avtal RF-SISU och Ale kommun 2027 Förslag till beslut Kommunstyrelsens kultur och fritidsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att fastställa avtalet för RF-SISU och Ale kommun för 2027. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Förslag till överenskommelse för 2027 avser utvecklings-, bildnings- och utbildningsinsatser som RF-SISU Västra Götaland genomför i samverkan med Ale kommun. RF-SISU är Riksidrottsförbundets och SISU Idrottsutbildarnas regionala organisation och arbetar med att utveckla och stödja idrotten i regionen. Ale kommun och RF-SISU har haft en samverkansöverenskommelse sedan 2011. Syftet är att skapa ett långsiktigt och effektivt samarbete som stärker och utvecklar föreningslivet i kommunen. Samarbetet omfattar stöd till lokala idrottsföreningar och bygger på en årlig gemensam verksamhetsplan samt uppföljningsmöten. Arbetet omfattar även utveckling och rekrytering av ledare samt insatser som stärker barn- och ungdomsidrott, verksamhet för personer 65+ och personer med funktionsnedsättning. Avtalet för 2026 omfattade 200 tkr. För 2027 föreslås en höjning av bidraget med 30 tkr till följd av kostnadsökningar. Bidraget finansierar del av en konsulenttjänst som stödjer föreningslivet genom utbildningar, konsultativt stöd, föreningsträffar och riktade utvecklingsinsatser. Maria Kosterlind Reinholdsson Jenny Svärdsäter Kommunchef Avdelningschef invånarservice Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Avtal överenskommelse RF-SISU och Ale kommun 2027 Ärendet Förslag till överenskommelse för 2027 handlar om utvecklings-, bildnings- och utbildningsinsatser som Riksidrottsförbundet SISU Idrottsutbildarna Västra Götaland (RF-SISU) genomför i samverkan med Ale kommun. RF-SISU Västra Götaland är Riksidrottsförbundets och SISU Idrottsutbildarnas regionala organisation, som utvecklar och stödjer idrotten i Västra Götaland. RF-SISU distriktets verksamhet finansieras till allra största del av bidrag från stat, region och kommuner. Överenskommelsen, som omfattar samverkan kring det lokala stödet till idrottsföreningarna i Ale kommun, har funnits sedan 2011. Syftet med överenskommelsen är att skapa ett långsiktigt och effektivt samarbete mellan Ale kommun och RF-SISU. Målet med överenskommelsen är att stärka och utveckla föreningslivet i kommunen. Överenskommelsen bygger på en långsiktig samverkan. Som grund för samarbetet tas årligen en gemensam verksamhetsplan fram. RF-SISU förbinder sig i avtalet att prioritera följande punkter i Ale kommun: • Implementera Riksidrottsförbundets fyra nationella strategiska mål och två strategier, Svensk idrott 2035 och SISU Idrottsutbildarna 2035. • Utveckling och rekrytering av ledare och andra vuxna till föreningarna. • Prioritera verksamhet som ger mervärde till barn- och ungdomsidrotten, 65+ och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. • Samverka med Ale kommun för ett starkare föreningsliv i kommunen och vid behov tillsammans genomföra utbildningar, föreningsträffar och övriga gemensamma satsningar. Förvaltningens bedömning Förvaltningens bedömning är att samverkan och överenskommelsen med RF-SISU som funnits sedan 2011 bör fortgå. Samverkan innebär stöd till föreningslivet genom utbildningar, konsultativt stöd, föreningsträffar och riktade utvecklingsinsatser. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Avtalet för år 2026 omfattade 200 tkr. I och med kostnadsökningar så är förslaget att den ekonomiska omfattningen av avtalet höjs med 30 tkr för år 2027. Bidraget används för att finansiera del av en konsulenttjänst som finns för att stödja föreningsverksamhet som ger mervärde till barn- och ungdomsidrotten, 65+ och verksamhet för personer med funktionsnedsättning i Ale kommun. Bidraget ska användas till så kallad Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se ”lärgruppsutbildning”, konsultativt stöd till föreningslivet, föreningsträffar samt riktade insatser som stärker föreningslivet i kommunen, exempelvis genom ledarutveckling. Påverkan ur ett invånarperspektiv Samverkan innebär stöd till föreningslivet genom utbildningar, konsultativt stöd, föreningsträffar och riktade utvecklingsinsatser. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Ärendet har viss koppling till trygghet, effektivitet och kundnytta. Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Om förslag till nytt avtal antas så fakturerar RF-SISU Ale kommun i juni 2027, enligt summan i avtalet. Beslutet skickas till: Föreningsutvecklare, kultur- och fritidsutveckling Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Avtal - Överenskommelse om verksamhet 2027 mellan Ale kommun och RF-SISU Västra Götaland Följande överenskommelse beträffande utvecklings-, bildnings- och utbildningsinsatser för idrottsföreningarna i kommunen har träffats mellan Ale kommun och Riksidrottsförbundet SISU Idrottsutbildarna Västra Götaland, nedan kallad RF-SISU. Bakgrund RF-SISU Västra Götaland är Riksidrottsförbundets och SISU Idrottsutbildarnas regionala organisation, som utvecklar och stödjer idrotten i Västra Götaland. RF- SISU distriktets verksamhet finansieras till allra största del av bidrag från stat, region och kommuner. Överrenskommelsen, som omfattar samverkan kring det lokala stödet till idrottsföreningarna i Ale kommun, har funnits sedan 2011. Syfte och mål Syftet med överenskommelsen är att skapa ett långsiktigt och effektivt samarbete mellan Ale kommun och RF-SISU. Målet med överenskommelsen är att stärka och utveckla föreningslivet i kommunen. Ekonomisk omfattning RF-SISU Västra Götaland erhåller 230 000 kr 2027 i bidrag för folkbildning och fakturerar Ale Kommun i juni 2027. Bidraget används för att finansiera del av en konsulenttjänst som finns för att stödja föreningsverksamhet som ger mervärde till barn- och ungdomsidrotten, 65+ och verksamhet för personer med funktionsnedsättning i Ale kommun. Bidraget ska användas till så kallad ”lärgruppsutbildning”, konsultativt stöd till föreningslivet, föreningsträffar samt riktade insatser som stärker föreningslivet i kommunen, exempelvis genom ledarutveckling. I överrenskommelsen ingår att Ale kommun tillhandahåller en kontorsplats (flexplats) till RF-SISU konsulenten. RF-SISU Västra Götaland Idrottens Hus Mejerigatan 1, 412 76 Göteborg vastragotaland@rfsisu.se www.rfsisu.se/vastragotaland Uppföljning Överenskommelsen bygger på en långsiktig samverkan. Som grund för samarbetet tas årligen en gemensam verksamhetsplan fram. Senast den sista februari varje år fastställs planen för årets insatser, och RF-SISU är sammankallande i detta arbete. Uppföljningsmöten genomförs två gånger per år, på våren och hösten. RF-SISU förbinder sig att under två-årsperioden att prioritera följande punkter i Ale kommun: • Implementera Riksidrottsförbundets fyra nationella strategiska mål och två strategier, Svensk idrott 2035 och SISU Idrottsutbildarna 2035. • Utveckling och rekrytering av ledare och andra vuxna till föreningarna. • Prioritera verksamhet som ger mervärde till barn- och ungdomsidrotten, 65+ och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. • Samverka med Ale kommun för ett starkare föreningsliv i kommunen och vid behov tillsammans genomföra utbildningar, föreningsträffar och övriga gemensamma satsningar. -------------------------------------------- ------------------------------------------------ Jenny Svärdsäter Sofia Blomgren Avdelningschef invånarservice Bitr. Verksamhetschef GR Ale Kommun RF-SISU Västra Götaland ------------------------------------------------ Richard Udin, verksamhetschef RF-SISU Västra Götaland Ale kommun 2026-03-31 Idrotten i Ale - En del av Sveriges största folkrörelse • Föreningsidrotten i Sverige - Över tre miljoner medlemmar - 19 000 föreningar • Västra Götaland - 3 000 föreningar - 600 000 medlemmar - 65 000 ideella ledare - 72 specialidrotter - 92 SDF • Ale kommun - 53 föreningar (RF-anslutna) - 31 st erhåller LOK-stöd (statligt) Idrotten i Ale 2025 Idrotten i Ale 2025 VISSTE NI ATT… (i Ale 2025) RF-SISU samverkade med 33 IF (29 st 2024) 7 544 utbildningstimmar (5 979 st 2024) 12 processarbeten (11 st 2024) 2 527 deltagare i folkbildningsverksamhet (2 449 deltagare 2024) 50 procent av deltagarna är under 25 år Unga leder unga Människor möts oavsett bakgrund RESURSER TILL FÖRENINGSIDROTTEN I ALE 2025 Ekonomi - Omsättning kronor Personell resurs (ca) – idrottskonsulent 525 352 (500 000) Folkbildningsresurs 266 761 (211 030) Idrottsmedel RF-SISU Västra Götaland 341 185 (188 426) Anläggningsstöd RF-SISU Västra Götaland 0 (322 500) Idrottsmedel Specialidrottsförbund 142 486 (215 103) Lokalt aktivitetsstöd (prel. siffror –24) 1 974 843 (1 861 184) Totalt: 3 298 243 kr (3 077 182 kr) KOMMUNBIDRAG TILL RF-SISU VG 200 000 kr (200 000 kr) På gång • Unga ledarprogrammet – trolig start 2027 • Idrottspolitiska program tas fram i flera kommuner • Ordförandeträff • Rörelsesatsning i skolan ? Idrottspolitik – prioriterade frågor Plats för idrott Finansiering av föreningsidrotten - Tillgång till anläggningar/idrottsmiljöer - Ekonomiskt stöd till föreningar och förbund • Kommunerna tar ett stort ansvar • Kommunerna är föreningarnas främsta partner • Viktigt med långsiktig planering • Viktigt med förutsägbarhet (t.ex. föreningsstöd) • Sektorsövergripande (ekonomi, stadsbyggnad) • Stat, region och kommuner bidrar på olika sätt Värdet av ideellt arbete inom idrotten 53 st idrottsföreningar (anslutna till Riksidrottsförbundet) x 22 ledare (snitt per förening) x 208 timmar (per person och år, fyra h per vecka) = 242 528 timmar (totalt) 242 528 timmar (totalt) x 237 kr/h (genomsnittlig timlön för fritidsledare i Sverige) = 57 479 136 kr Ca 57 miljoner kr motsvarar 116 årsarbeten Frågor? Tack för visat intresse Helene Persson 0709-265842 Helene.persson@rfsisu.se Sofia Blomgren 0709-265834 Sofia.blomgren@rfsisu.se Bert Andersson 0703-791495 Bert.andersson@rfsisu.se IDROTTEN I ALE RF-SISU VÄSTRA GÖTALAND är en av Riksidrottsförbundets och SISU SVENSK IDROTT FÖRÄNDRADES Idrottsutbildarnas 19 regionala organisationer och Sveriges största Under arbetet med Strategi 2025 distrikt med 20% av svensk idrott. Vårt uppdrag är att stödja, leda, fokuserade svensk idrott på att skapa företräda, utveckla, bilda och utbilda idrottsföreningar och bättre möjligheter för fler att vilja och specialidrottsdistriktsförbund i Västra Götaland. kunna idrotta i förening – hela livet, med glädje och utveckling i fokus. 2025 RF-SISU VÄSTRA GÖTALAND tar årligen fram nyckeltal, statistik var sista året innan en ny strategi tar vid. och goda exempel på genomförd verksamhet i våra 49 kommuner. Verksamheten beskrivs utifrån vårt idrotts- och folkbildningsuppdrag. Arbetet utgick från fem utvecklingsresor: 1. En ny syn på träning och tävling Verksamheten möjliggörs främst via våra idrottskonsulenter som 2. Den moderna föreningen engagerar utvecklar, initierar och stödjer idrottsföreningarna i kommunen, men 3. Inkluderande idrott för alla även via stöd och service, som omfattar kompetens inom ekonomi, 4. Jämställdhet för en framgångsrik idrott löner, juridik, kommunikation och administration. 5. Ett stärkt ledarskap Vi kan dessutom bedriva särskilda projekt eller satsningar inom Vår övergripande verksamhet beskrivs i områden där idrotten har potential att utvecklas och göra ännu vår regionala verksamhetsberättelse större samhällsnytta. (Exempelvis tillsammans med kommuner 2025. som vill främja rörelse, fysisk aktivitet, föreningsdeltagande och gemenskap i lokalsamhället.) EXEMPEL PÅ VERKSAMHET I KOMMUNEN UNDER ÅRET Gemensamma insatser Ledarskapsutveckling Inkluderande idrott för alla Tillsammans med Ale kommun arrangerade RF- Under året genomfördes en större föreläsning Under 2025 har det ökade stödet inom ramen för SISU Västra Götaland End of Summer Games, ett med Linnéa Claeson om mod, civilkurage och Fritidskortet möjliggjort flera riktade satsningar evenemang där föreningslivet skapade rörelse- attityder i ledarskapet. En föreläsningen som gav i Ales föreningsliv. glädje och inspirerade till ett aktivt liv - hela livet. deltagarna perspektiv ochgoda samtal att ta med Sammantaget har projektstödet bidragit till hem. Trygg Förening är ett gemensamt projekt som i år sänkta kostnader och ökad tillgänglighet till utökades med två nya föreningar. Föreningen Ale- Flera föreningar har under året utbildat ledare i idrottsverksamhet för barn och ungdomar. brottarna och Nol IK. RF-SISU Västra Götaland ett flertal olika stärkande insatser. Ale Jenny- Nio föreningar har tagit del av medel från stötar arbetet genom att tar fram handlingsplaner lunds Ridklubb har genomfört fortbildning för Fritidskortet, vilka har använts till för bland annat trygga idrottsmiljöer och ridinstruktörer. Föreningen Ale simmarna och administration och inköp av material. krishantering. Ale Golfklubb har genomfört HLR för sina ledare och aktiva. Vi har under året haft öppet hus vid tre tillfällen. Där möter vi föreningar och hjälper till med bland OK Alehof samlades under en heldag för att ta annat ansökningar, föreningsutveckling och fram en strategi för hur föreningen kan möta sina bidragsinformation. äldre ungdomar och skapa förutsättningar för att de ska vilja stanna kvar så länge som möjligt. För mer information: www.rfsisu.se/vastragotaland Följ oss i sociala medier: /rfsisuvg Ale IDROTTEN I SIFFROR KONTAKTUPPGIFTER IDROTTSKONSULENT I KOMMUNEN RF-SISU VÄSTRA GÖTALAND Mejerigatan 1, 412 48 GÖTEBORG E-post: vastragotaland@rfsisu.se Hemsida: www.rfsisu.se/vastragotaland nårybdliB :otoF dnalatöG artsäV USIS-FR ,nossvatsuG alegnI :lanigirO KOMMUNFAKTA Befolkning: 32 620 Idrottsföreningar: 53 Antal idrotter: 30 Föreningsmedlemskap: 10 600 Ideella ledare: 1 166 Värde ideellt arbete i kronor: 59 661 888 RESURSER TILL FÖRENINGSLIVET I KOMMUNEN Ekonomi - Omsättning kronor Folkbildningsresurs* 266 761 Idrottsmedel** från RF-SISU Västra Götaland 341 184 Idrottsmedel från Specialidrottsförbund (SF) 142 486 Konsulentstöd 525 352 Anläggningsstöd 0 LOK-stöd (år 2024) 1 974 843 Totalt: 3 250 626 *Folkbildningsresurs och Idrottsmedel styrs av den enskilda föreningen och dess medlemmar i samråd med den lokala idrottskonsulenten. I summan för Idrottsmedel** från RF-SISU Västra Götaland ingår: Projektstöd IF barn och ungdom, ge idrottsföreningarna förutsättningar att utveckla sin verksamhet för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning i enlighet med Strategi 2025 och riktlinjerna för barn och ungdomsidrott. Projektstöd IF Återstart, stimulera till uppstart av verksamhet efter coronapandemins effekter för särskilt utsatta föreningar. Projektstöd IF idrott 65+, utveckling av befintlig eller uppstart av ny verksamhet för målgruppen. Fritidskortet: Kompletterande insatser för införande och medverkan i fritidskort för barn och unga. Stödet gått till insatser för att öka intresset för idrott hos fler barn och ungdomar samt för att hantera administration och andra insatser kopplat till fritidskortet. Kommunalt bidrag 200 000 Kommunalt bidrag/capita 6,1 STATLIGT LOKALT AKTIVITETSSTÖD - LOK-STÖD Idrottsföreningar som sökt statligt LOK-stöd 2024: 31 Antal deltagartillfällen per år: 215 544 FOLKBILDNING/UTBILDNINGSVERKSAMHET Samverkande idrottsföreningar: 33 Utbildningstimmar: 7 544 Utveckling-/processarbeten: 12 Deltagare i lärgrupp, kurs och processarbete: 6 092 Fördelningen mellan tjejer/kvinnor och pojkar/män 2 976 / 3 116 Helene Persson E-post: helene.persson@rfsisu.se Telefon: 070-926 58 42 Adress: Ale Torg 7, 449 31 Nödinge Följ oss på sociala medier och prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev, för information om aktuella händelser. Delegeringsbeslut Utskriftsdatum: 2026-04-01 Utskriven av: Amra Taneroglu Diarieenhet: Kommunstyrelsen Beslutsfattare: Alla Kategori: Alla Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2026-04-07 Sekretess: Visas ej Id Beskrivning Paragraf Datum Avsändare/Mottagare Beslutsfattare Ärendenummer Ärendemening Kategori Ansvarig 78934 Delegeringsbeslut yttrande- svar på remiss för X2 - Besvarande av remisser ansökan om nybyggnad av industrilokal för plan helikopterverksamhet 2026-03-20 - Dold - Jenny Svärdsäter KS 2026/197 Remiss gällande begäran om förhandsbesked för X2 - Besvarande av remisser Skårdal 1:98 plan Matilda Forslund 78543 Delegeringsbeslut ansökan projektbidrag A4 Framställan/ansökan om kulturrådet deltagande i projekt 2026-03-13 - Dold - Maria Kosterlind Reinholdsson KS 2026/196 Projektbidrag inom slöjd - kulturrådet A4 Framställan/ansökan om deltagande i projekt Matilda Forslund 78981 Remissvar- Yttrande i ärende BYGG.2026.5 X2 - Besvarande av remisser plan 2026-03-20 - Dold - KS 2026/224 Remiss - Ansökan om rivningslov på fastigheten X2 - Besvarande av remisser Surte 3:23 plan Matilda Forslund 78964 Delegeringsbeslut - projekt och arrangemangsstöd X15-Bidrag till kulturföreningar 2026 2026-03-20 - Dold - Matilda Forslund KS 2026/220 Projekt och arrangemangsstöd - Kultur- och fritid X15-Bidrag till kulturföreningar Matilda Forslund 2026.431 Ordförandebeslut - jävsinvändning A1 Brådskande 2026-02-05 - Dold - Dennis Ljunggren KS 2026/85 Begäran om jävsprövning A1 Brådskande Anna Edgren 2026.762 Fastställande av kommunledningsförvaltningens A28 Administrativa rutiner och tjänstedeklarationer handböcker 2026-02-18 - Dold - Maria Kosterlind Reinholdsson KS 2026/140 Kommunledningsförvaltningens A28 Administrativa rutiner och tjänstedeklarationer handböcker Maria Kosterlind Reinholdsson Sidan 1 av 5 Id Beskrivning Paragraf Datum Avsändare/Mottagare Beslutsfattare Ärendenummer Ärendemening Kategori Ansvarig 2026.869 Delegeringsbeslut - Avslag på utlämnande A17 Beslut att avslå begäran om allmän handling 2026-02-25 - Dold - David Ehrenberg KS 2025/728 Begäran om allmän handling A17 Beslut att avslå begäran om allmän handling Madeleine Arvidsson Wäli 2026.875 Delegeringsbeslut varning HR28 Varning 2026-02-24 - Dold - Sofie Axelsson KS 2026/161 Personalärende - serviceförvaltningen HR28 Varning Sofie Axelsson 2026.960 Anställningsbeslut - Rörläggare HR6 Anställning och lönesättning av medarbetare 2026-02-19 - Dold - Jesper Normén KS 2026/31 Delegeringsbeslut anställningar HR6 Anställning och samhällsbyggnadsförvaltningen 2026 lönesättning av medarbetare Jesper Normén 2026.961 Anställningsbeslut - rörläggare HR6 Anställning och lönesättning av medarbetare 2026-02-20 - Dold - Jesper Normén KS 2026/31 Delegeringsbeslut anställningar HR6 Anställning och samhällsbyggnadsförvaltningen 2026 lönesättning av medarbetare Jesper Normén 2026.962 Anställningsbeslut - socialsekreterare HR6 Anställning och lönesättning av medarbetare 2026-02-27 - Dold - Arjeta Ahmeti KS 2026/34 Delegeringsbeslut anställningar socialförvaltningen HR6 Anställning och 2026 lönesättning av medarbetare Arjeta Ahmeti 2026.1008 Anställningsbeslut - kultursamordnare HR6 Anställning och lönesättning av medarbetare 2026-02-01 - Dold - Matilda Forslund KS 2026/30 Delegeringsbeslut anställningar HR6 Anställning och kommunledningsförvaltningen 2026 lönesättning av medarbetare Matilda Forslund 2026.1009 Anställningsbeslut - samordnare HR6 Anställning och lönesättning av medarbetare 2026-01-05 - Dold - Matilda Forslund KS 2026/30 Delegeringsbeslut anställningar HR6 Anställning och kommunledningsförvaltningen 2026 lönesättning av medarbetare Matilda Forslund 2026.1039 Anställningsbeslut - undersköterska HR6 Anställning och lönesättning av medarbetare 2025-12-22 - Dold - Angelica Lazo De La Vega Campana KS 2025/34 Delegeringsbeslut anställningar socialförvaltningen HR6 Anställning och 2025 lönesättning av medarbetare Sidan 2 av 5 Id Beskrivning Paragraf Datum Avsändare/Mottagare Beslutsfattare Ärendenummer Ärendemening Kategori Ansvarig Angelica Lazo De La Vega Campana 2026.1040 Anställningsbeslut - undersköterska HR6 Anställning och lönesättning av medarbetare 2026-01-15 - Dold - Angelica Lazo De La Vega Campana KS 2026/34 Delegeringsbeslut anställningar socialförvaltningen HR6 Anställning och 2026 lönesättning av medarbetare Angelica Lazo De La Vega Campana 2026.1103 Delegeringsbeslut - rutin för pension A28 Administrativa rutiner och handböcker 2026-02-26 - Dold - Maria Kosterlind Reinholdsson KS 2026/122 Rutin för pension A28 Administrativa rutiner och handböcker Annika Axelsson 2026.1106 Delegeringsbeslut - Rutin för tidsbegränsad A28 Administrativa rutiner och anställning handböcker 2026-02-26 - Dold - Maria Kosterlind Reinholdsson KS 2026/123 Rutin för tidsbegränsad anställning A28 Administrativa rutiner och handböcker Annika Axelsson 2026.1108 Beslut om varning HR28 Varning 2026-03-04 - Dold - Ebba Gierow KS 2026/96 Personalärende Funktionsstöd HR28 Varning Åsa Blomberg 2026.1134 Utredning rörande trygghetsboende A1 Brådskande 2026-03-12 - Dold - Henrik Fogelklou KS 2023/604 Utredning rörande Trygghetsbostäder A1 Brådskande Maria Kosterlind Reinholdsson 2026.1141 Delegeringsbeslut Juriststöd U3 Undertecknande kontraktshandlingar 2026-03-13 - Dold - Patrik Skog KS 2026/148 Upphandling av juriststöd U3 Undertecknande kontraktshandlingar Ulrika Ankel 2026.1162 Anställningsbeslut - boendestödjare HR6 Anställning och lönesättning av medarbetare 2025-09-24 - Dold - Therese Eriksson-Påls KS 2025/34 Delegeringsbeslut anställningar socialförvaltningen HR6 Anställning och 2025 lönesättning av medarbetare Therese Eriksson-Påls 2026.1163 Anställningsbeslut - stödassistent HR6 Anställning och lönesättning av medarbetare 2025-09-18 - Dold - Therese Eriksson-Påls Sidan 3 av 5 Id Beskrivning Paragraf Datum Avsändare/Mottagare Beslutsfattare Ärendenummer Ärendemening Kategori Ansvarig KS 2025/34 Delegeringsbeslut anställningar socialförvaltningen HR6 Anställning och 2025 lönesättning av medarbetare Therese Eriksson-Påls 2026.1182 Tf förvaltningschef Utbildning HR8 Förordnande och lönesättning av tillförordnad 2026-03-16 - Dold - Maria Kosterlind Reinholdsson KS 2026/33 Delegeringsbeslut anställningar HR8 Förordnande och utbildningsförvaltningen 2026 lönesättning av tillförordnad Anna Rasmussen 2026.1184 Fördelning av Aleförslag – sophämtning för A19 Fördela remiss, motion barnfamiljer eller Aleförslag 2026-03-19 - Dold - Madeleine Arvidsson Wäli KS 2026/134 Aleförslag - Sophämtning för barnfamiljer A19 Fördela remiss, motion eller Aleförslag Madeleine Arvidsson Wäli 2026.1224 Anställningbeslut - Nämndsekreterare HR6 Anställning och lönesättning av medarbetare 2025-10-07 - Dold - Madeleine Arvidsson Wäli KS 2025/30 Delegeringsbeslut anställningar HR6 Anställning och kommunledningsförvaltningen 2025 lönesättning av medarbetare Madeleine Arvidsson Wäli 2026.1225 Anställningsbeslut - nämndsekreterare HR6 Anställning och lönesättning av medarbetare 2026-01-28 - Dold - Madeleine Arvidsson Wäli KS 2026/30 Delegeringsbeslut anställningar HR6 Anställning och kommunledningsförvaltningen 2026 lönesättning av medarbetare Madeleine Arvidsson Wäli 2026.1226 Anställningbeslut - Registrator HR6 Anställning och lönesättning av medarbetare 2026-01-29 - Dold - Madeleine Arvidsson Wäli KS 2026/30 Delegeringsbeslut anställningar HR6 Anställning och kommunledningsförvaltningen 2026 lönesättning av medarbetare Madeleine Arvidsson Wäli 2026.1227 Anställningsbeslut - arkivarie HR6 Anställning och lönesättning av medarbetare 2026-03-19 - Dold - Madeleine Arvidsson Wäli KS 2026/30 Delegeringsbeslut anställningar HR6 Anställning och kommunledningsförvaltningen 2026 lönesättning av medarbetare Madeleine Arvidsson Wäli 2026.1230 Delegeringsbeslut avskrivning av löneskuld HR46 Avskrivning av löneskuld 2026-01-26 - Dold - Linnéa Eskilsson Almqvist KS 2026/229 Delegeringsbeslut avskrivning av löneskuld 2026 HR46 Avskrivning av löneskuld Anna Rasmussen 2026.1247 Anställningsbeslut - näringslivs- och HR6 Anställning och etableringsansvarig lönesättning av medarbetare 2026-03-23 - Dold - Patrik Skog Sidan 4 av 5 Id Beskrivning Paragraf Datum Avsändare/Mottagare Beslutsfattare Ärendenummer Ärendemening Kategori Ansvarig KS 2026/30 Delegeringsbeslut anställningar HR6 Anställning och kommunledningsförvaltningen 2026 lönesättning av medarbetare Patrik Skog 2026.1248 Delegeringsbeslut bisyssla HR39 Prövning av bisyssla för övriga medarbetare 2026-03-09 - Dold - Hanna Johansson KS 2026/38 Delegeringsbeslut bisyssla 2026 HR39 Prövning av bisyssla för övriga medarbetare Hanna Johansson 2026.1249 Avslag på begäran om allmän handling A17 Beslut att avslå begäran om allmän handling 2026-03-27 - Dold - David Ehrenberg KS 2026/227 Begäran om allmän handling A17 Beslut att avslå begäran om allmän handling David Ehrenberg 2026.1252 Anställningsbeslut - Mätningsingenjör HR6 Anställning och lönesättning av medarbetare 2026-03-26 - Dold - Jesper Normén KS 2026/31 Delegeringsbeslut anställningar HR6 Anställning och samhällsbyggnadsförvaltningen 2026 lönesättning av medarbetare Jesper Normén 2026.1255 Anställningsbeslut - elevkoordinator HR6 Anställning och lönesättning av medarbetare 2026-03-26 - Dold - Aida Jovicevic KS 2026/33 Delegeringsbeslut anställningar HR6 Anställning och utbildningsförvaltningen 2026 lönesättning av medarbetare Annika Nordenberg Sidan 5 av 5 PPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: 2026-03-17 Plats och tid Lokal Framtiden, Nödinge kommunhus, 09.00-12.00 Lokal Storslagenheten, Nödinge kommunhus, 13.00-16.00 Beslutande Henrik Fogelklou (M), ordförande Dennis Ljunggren (S), 1:e vice ordförande Sandi Nordin (S) Sune Rydén (KD) Utses att justera Dennis Ljunggren (S) Justeringsdag 2026-03-31 Paragrafer 8-11 Underskrifter Sekreterare Emelie Vahlund & Isabel Guldbrand Ordförande Henrik Fogelklou (M) Justerande Dennis Ljunggren (S) Övriga närvarande Maria Kosterlind Reinholdsson, kommunchef Åsa Ericson, förvaltningschef utbildningsförvaltningen § 8 Lena Camp (S), ordförande utbildningsnämnden § 8 Anette Håkansson (S), 1:e vice ordförande utbildningsnämnden § 8 Staffan Lekenstam, förvaltningschef samhällsnyggnadsförvaltningen § 9 Eddie Glans (M), ordförande samhällsbyggnadsnämnden § 9 Johan Nordin (S), 1:e vice ordförande samhällsbyggnadsnämnden § 9 Emelie Vahlund, nämndsekreterare § 8-9 Isabel Guldbrand, nämndsekreterare § 10-11 Ebba Gierow, förvaltningschef socialförvaltningen § 10 Tyrone Hansson Eklund, ordförande socialnämnden §10 Johnny Sundling, 1:e vice ordförande socialnämnden §10 Maria Augustsson, förvaltningschef serviceförvaltningen §11 Jessika Loftbring, 1:e vice ordförande servicenämnden §11 c9ce9e6f83a7-8528-4e34-75bf-d36904b1 :ecnerefer erutangiS PPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: 2026-03-17 Tillkännagivande Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits på anslagstavlan på Ale kommuns webbplats. OOrgan Kommunstyrelsens arbetsutskott SSammanträdesdatum 2026-03-17 TTillkännages från och med 2026-03-31 TTillkännages till och med 2026-04-21 FFörvaringsplats för protokollet Nödinge Kommunhus IIntygar Emelie Vahlund & Isabel Guldbrand Justerandes sign. Utdragsbestyrkande c9ce9e6f83a7-8528-4e34-75bf-d36904b1 :ecnerefer erutangiS PPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: 2026-03-17 Innehållsförteckning

SERN § 21 SERN 2026/29 Äskande av investeringsmedel 2026 för projektering ny räddningstjänststation Beslut Servicenämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige besluta att anslå investeringsmedel om 5 000 tkr för 2026 till projektering inför nyproduktion av ny räddningstjänststation med tillhörande. Servicenämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade 2024-05-14 att ge Servicenämnden i uppdrag att projektera för en ny räddningstjänststation i samarbete med samhällsbyggnadsnämnden, Bohus Räddningstjänstförbund (BORF) samt Kungälvs kommun. Uppdraget är återrapporterat till servicenämnden 2025-09-04 som då beslutade att godkänna förvaltningens utredning och därmed sända fördjupad behovsanalys samt beslut om lokalisering till kommunstyrelsen för kännedom. Servicenämnden beslutade samtidigt att ge förvaltningen uppdraget att fortsätta förarbetet för ny kombinerad räddningstjänst- och ambulansstation på Osbacken 1:35 och 1:38 och då investeringsmedel är beviljade, övergå i projekteringsfas snarast möjligt. Investeringsmedel för ny kombinerad räddningstjänst- och ambulansstation är upptagna i kommunens investeringsplan för åren 2027, 2028, 2029 om totalt 136 000 tkr och detta ärende avser äskade av investeringsmedel om 5 000 tkr för 2026 för att omgående påbörja detaljprojekteringen. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-02-06 - Protokoll SERN 250904 Återrapportering fördjupad förstudie ny räddningstjänststation Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26 Beslutet skickas till Servicenämnd, verksamhet Fastighet Kommunstyrelsen, Ekonomiavdelningen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Serviceförvaltningen Diarienummer: 2026/29 Datum: 2026-02-06 Verksamhetschef Tony Jönsson Servicenämnden Äskande av investeringsmedel 2026 för projektering ny räddningstjänststation Förslag till beslut Servicenämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige besluta att anslå investeringsmedel om 5 000 tkr för 2026 till projektering inför nyproduktion av ny räddningstjänststation med tillhörande. Servicenämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade 2024-05-14 att ge Servicenämnden i uppdrag att projektera för en ny räddningstjänststation i samarbete med samhällsbyggnadsnämnden, Bohus Räddningstjänstförbund (BORF) samt Kungälvs kommun. Uppdraget är återrapporterat till servicenämnden 2025-09-04 som då beslutade att godkänna förvaltningens utredning och därmed sända fördjupad behovsanalys samt beslut om lokalisering till kommunstyrelsen för kännedom. Servicenämnden beslutade samtidigt att ge förvaltningen uppdraget att fortsätta förarbetet för ny kombinerad räddningstjänst- och ambulansstation på Osbacken 1:35 och 1:38 och då investeringsmedel är beviljade, övergå i projekteringsfas snarast möjligt. Investeringsmedel för ny kombinerad räddningstjänst- och ambulansstation är upptagna i kommunens investeringsplan för åren 2027, 2028, 2029 om totalt 136 000 tkr och detta ärende avser äskade av investeringsmedel om 5 000 tkr för 2026 för att omgående påbörja detaljprojekteringen. Maria Augustsson Tony Jönsson Förvaltningschef Verksamhetschef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Protokoll SERN 250904 Återrapportering fördjupad förstudie ny räddningstjänststation Ärendet Kommunstyrelsen beslutade 2024-05-14 att ge Servicenämnden i uppdrag att projektera för en ny räddningstjänststation i samarbete med samhällsbyggnadsnämnden, Bohus Räddningstjänstförbund (BORF) samt Kungälvs kommun. Uppdraget är återrapporterat till servicenämnden 2025-09-04 som då beslutade att godkänna förvaltningens utredning och därmed sända fördjupad behovsanalys samt beslut om lokalisering till kommunstyrelsen för kännedom. Servicenämnden beslutade samtidigt att ge förvaltningen uppdraget att fortsätta förarbetet för ny kombinerad räddningstjänst- och ambulansstation på Osbacken 1:35 och 1:38 och då investeringsmedel är beviljade, övergå i projekteringsfas snarast möjligt. Investeringsmedel för ny kombinerad räddningstjänst- och ambulansstation är upptagna i kommunens investeringsplan för åren 2027, 2028, 2029 om totalt 136 000 tkr och detta ärende avser äskade av investeringsmedel om 5 000 tkr för 2026 för att omgående påbörja detaljprojekteringen. Vid positivt beslut om investeringsmedel och när detaljprojektering genomförts och ekonomiskt underlag finns framtagna för kommande hyror, kommer hyresunderlag skickas till Bohusläns Räddningstjänstförbund och Västra Götalandsregionen för godkännande av hyra före beslut i servicenämnden om start av genomförandeentreprenad och byggnation. Förvaltningens bedömning Serviceförvaltningens bedömning är att äskande av medel för detaljprojektering av ny räddningstjänststation följer servicenämndens beslut från 2025-09-04. Därför föreslår serviceförvaltningen att servicenämnden beslutar i enlighet med förslag till beslut. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Beaktas i kommande projektering. Påverkan ur ett invånarperspektiv Behovet av ny kombinerad räddningstjänststation och ambulansstation är förmedlad via Bohusläns räddningstjänstförbund och Västra Götalandsregionen för att säkerställa en effektiv räddnings- och ambulansverksamhet inom Ale kommun. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Beaktas i kommande projektering. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Ärendet bedöms ha koppling till kommunfullmäktiges samtliga mål. Remiss och samberedning Ärendet är samberett med samhällsbyggnadsförvaltningen utifrån lokalisering samt Bohusläns Räddningstjänstförbund och Västra Götalandsregionen utifrån fördjupad behovsanalys. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Vid positivt beslut om investeringsmedel kommer serviceförvaltningen ansvara för att projektering genomförs under 2026 med möjlig byggstart under 2027. Beslutet skickas till: Servicenämnd, verksamhet Fastighet Kommunstyrelsen, Ekonomiavdelningen Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26

§ 22 Dnr GRFS-2026-00043 Verksamhetsövergripande riskanalys och internkontrollplan för Göteborgsregionen 2026 samt uppföljning av densamma för år 2025 Förbundsstyrelsens beslut Förbundsstyrelsen fastställer verksamhetsövergripande riskanalys och internkontrollplan för år 2026 för GR. Förbundsstyrelsen godkänner föreliggande uppföljning av intern- kontrollplanen för år 2025 för GR. Sammanfattning av ärendet Förbundsstyrelsen beslöt 2025-03-28 att fastställa verksamhetsövergripande riskanalys och internkontrollplan för GR 2025. Internkontrollplanen visar GR:s handlingsplan för hur risker hanteras idag och hur planerade åtgärder ska genomföras för att hantera identifierade risk-områden. I internkontrollplanen framgår också vem i verksamheten som ansvarar för riskområdet och även, i förekommande fall, resultatet av utförda tester av befintliga kontrollåtgärder. Uppföljningen av internkontrollplanen för 2025, för de riskområden som tidigare identifierats som risker där åtgärd krävts, bifogas. Vissa riskområden har åtgärdats till fullo, andra områden har åtgärdats till viss del och därigenom överförts till ny plan och ska arbetas med/åtgärdas under år 2026. Den verksamhetsövergripande riskanalysen och internkontrollplanen har reviderats med avseende på genomförda åtgärder under år 2025. Två nya risker har identifierats och som tillförts internkontrollplanen inför år 2026. Dessa rör hot och våld samt otillbörlig påverkan gentemot förbundets verksamhet för gymnasieantagning samt övergång av gymnasieantagnings-systemet Indra till Inera. Beslutsunderlag Riskkarta 2026 Förslag till internkontrollplan 2026 Uppföljning av internkontrollplan för 2025 Skickas till Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-03-27 Förbundsstyrelsen Medlemskommunerna Justerandes signatur Utdragsbestyrkande IK-plan GR 2026 med riskanalys Total riskkarta där åtgärd krävs - IK plan GR 2026 100 90 80 IT13 Övergång av Indra till Inera IT10 IT-säkerhet GR:s egenutvecklade system VP9 Välfärdsbrottslighet IT12 Dokumenthantering -Lagring och 70 OM11 Ekonomiska förutsättningar. gallring av information s OM12 Hot och våld samt otillbörlig påverkan n e 60 v k e s n o K 50 40 30 20 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Sannolikhet IK-plan GR 2026 Till instruktion IK plan GR 2026 GR Internkontrollplan RISK KONTROLLMOMENT ÅTGÄRDER Risk Rubrik Riskbeskrivning Total Fokus Åtgärder på plats Status/Exponering Planerade åtgärder Ansvarig Tidplan OM11 Ekonomiska Grunden för förbundets existens är att vi är relevanta och att det 3850 2 Omvärldsanalys och riskbedömning ur ett ekonomi- och verksamhetsperspektiv Löpande dialog med medlemskommunerna, samverkansparter och andra Förbundsledningsgrupp 2026-12-31 förutsättningar. vi gör är efterfrågat av medlemskommunerna. görs kontinuerligt. Omvärldsbevakningen har stärkts över tid. intressenter i syfte att säkra GR:s tjänsteutbud. Prognoser från SKR, Ekonomistyrningsverket och Ekonomiska risker kopplat till försämrade ekonomiska tider och de utmaningarna Fortsatt systematisk omvärldsbevakning inklusive uppföljning av hur Finansdepartementet gällande de ekonomiska förutsättningarna som detta fört med sig har GR klarat av att hantera över tid. verksamheternas ekonomi utvecklas över året, samt vid behov genomföra de kommande åren tyder på stora verksamhetsmässiga och kontinuerliga åtgärder och anpassningar. ekonomiska utmaningar för kommunsektorn. Hur kommer detta Fortsatt bedömning för hur läget ser ut görs löpande och under år 2026 görs detta att påverka GR? Kommer kommunerna att efterfråga och söka kontinuerligt under året. Tuffa ekonomiska tider råder fortfarande och GR:s medlemskommuner står mer samverkan eller mindre? fortsatt inför stora utmaningar. Förutsättningarna ser dock bättre ut nu även om utmaningarna till viss del fortfarande kvarstår. Viktigt att vara proaktiv och identifiera samverkansområden där GR kan och ska ge nytta till sina medlemskommuner. Arbetet med GR:s regionala utvecklingsstrategi för storstadsregionen kommer Åtgärd krävs att slutföras och beslutas av förbundsfullmäktige i början av året 2026. GR är alternativfinansierat till 85% där kommunerna är en av finansiärerna. Konkurrensen om forsknings- och utvecklingsmedel Viktigt att därefter få igång själva förändringsarbetet utifrån fattat beslut och hårdnar dessutom. Verksamhetsmässiga och ekonomiska också få finansiella resurser för genomförande av förändringarna över tid utmaningar för medlems-kommunerna kan få konsekvenser för GR:s verksamhet och ekonomi. Utöver dessa risker pågår också arbeten och förändringar förväntas även inom de intäkter GR erhåller från staten i form av statsbidrag för vuxenutbildning och inom vårdområdena god och nära våra samt psykisk hälsa. OM12 Hot och våld samt otillbörlig Hot och våld samt otillbörlig påverkan inom 4550 1 Policy om hot och våld finns på plats samt pågående systematisk dialog inom Systematisk dialog inom enheten samt upprättande av tydlig checklista vid Avdelningschef Utbildning 2026-06-30 påverkan myndighetsutövningen på gymnasieantagningen. enheten om hur denna typ av påverkan hanteras. misstanke om hot/trakasserier eller otilbörlig påverkan mot Gymnasiantagningens verksamhet. Under senare år har gymnasieantagningen sett tendenser till ökad Åtgärd krävs påverkan på myndighetsbeslut inom gymnasieantagningen. I vissa fall gränsande till hot och trakasserier. IT10 IT-säkerhet GR:s GR har ett flertal system och digitala tjänster som har utvecklats 4500 1 Upphandlingar för IT-leverantör på konsultsidan och IT-drift är genomförda och Ambition att företaget Inera tar över Gymnasieantagningssystemet Indra Avdelningschef IT & 2026-12-31 egenutvecklade system över tid och som används inom verksamheten och externt av avtal är skrivna. De nya avtalen börjar att gälla den 1 oktober 2025. under 2027 och kommer göra Indra till ett nationellt digitalisering GR:s medlemskommuner och samarbetspartners. Säkerhetsrutiner följs upp löpande men i och med uppstart för nytt avtal så har nya gymnasieantagningssystem. Det har identifierats ett antal sårbarheter efter Exempel på dessa system är Indra2 (Gymnasieantagningen), rutiner tagits fram för dokumentation av drift för våra IT miljöer. Krav på ISO 27001 den sårbarhetsanalys som gjort av Inera. Produktionssättning kommer att ske Praktikplatsen.se, ELIN, KUB, Läromedelssystemet mfl. Det finns (internationell standard för informationssäkerhet) och MSB:s vägledning för fysisk i början på 2026. Övriga sårbarheter kommer prioriteras och åtgärdas under flera risker kopplat till dessa system; informationssäkerhet i it-utrymmen är uppfyllda av leverantören. våren 2026. Indras administgrativa sida fortsätter att skrivas om för att minska den tekniska skuld som finns, det innebär även att säkerhetsbrister åtgärdas. 1. Externa hot - om systemen har säkerhetsbrister, Nya versionen av praktikplatsen.se lanserades september 2025 som stärker behörigheter och informationshantering i systemet. Praktikplatsen beslutade även i I samband med att Göteborg börjar att använda ELIN-systemet på ett annat 2. Hög personalomsättning på utvecklare/programmerare kan december 2025 att genomföra en sårbarhetsanalys på systemet. Anledningen är sätt kommer en ny informationsklassning att genomföras under hösten och orsaka kompetenstapp, att det har skett stora förändringar i koden. Beslut togs i december 2025 att eventuella åtgärder planeras in under 2026. Åtgärd krävs genomföra en ny sårbarhetsanalys för Läromedelssystemet (BOK) då det inte 3. Lagar och regler som styr behandlingen av personuppgifer mm gjorts sedan 2019. Rutin för bevakning av databaser kopplade till GR systemens tekniska i systemen (GDPR, offentlighetsprincipen, sekretesslagstiftning, uppsättning ska tas fram under början av 2026. arkivlagen mfl.) och att systemen behöver vara säkrade för En policy för informationssäkerhet är framtagen och beslutad av förbundsstyrelsen dessa. i december 2025. Nödvändiga åtgärder planeras att genomföras under 2026 för att förbättra säkerhetsinställningar i GR:s egenutvecklade system. Under 2025 har flera konsulttjänster har ersatts med egenrekryterad personal, bland annat för systemutvecklingen i praktikplatsen.se. Nya rutiner har etablerats Nytt PUB-avtal för PRIIS tas fram, påbörjat 2025, planeras vara klart 2026. för att stärka samarbete med driftsleverantör för externa tjänster och driftsleverantör för intern IT miljö. IK-plan GR 2026 GR Internkontrollplan RISK KONTROLLMOMENT ÅTGÄRDER Risk Rubrik Riskbeskrivning Total Fokus Åtgärder på plats Status/Exponering Planerade åtgärder Ansvarig Tidplan IT12 Dokumenthantering - Filserver för gemensam lagring ( G: ) har stora och 4900 1 Verksamheterna har uppmanats att gallra, uppföljning visar dock att det inte har Planerad översyn av styrning av teams i Microsoft Teams (krav på flera ägare, Avdelningschef IT & 2026-12-31 Lagring och gallring av ostrukturerade datamängder som verksamheterna inte har full gjorts i den omfattning som borde ha gjorts. informationsklassning, retention period). Implementeringen av det är påbörjad digitalisering information kontroll på innehåll. och kommer att fortlöpa under 2026. En gallring av oanvända teamsytor har genomförts vilket resulterat i att mängden Detta är en risk både utifrån GDPR samt att relevant information teamsytor minskade med 15%. Utbildning planeras dels digitalt genom verktyget (PS) och fysisk utbildning om riskerar att försvinna. Risk finns också att GR:s datacenter blir Microsoft lagringsytor ska genomföras. Syftet är att öka kännedom om de överbelastat och backup blir större än nödvändigt. olika lagringsytorna som förekommer och hur de förhåller sig till varandra och vad som ska förvaras var. Utmaningar finns också här kopplat till lagring i Microsoft365. Medarbetare på GR arbetar och samarbetar inom på flera olika digitala arbetsytor, här finns det en osäkerhet kring vilka som ska användas och till vad samt vilken information som ska gallras och Åtgärd krävs bevaras. Upplevelsen för medarbetare är att det saknas en struktur för att förstå vad som ska användas och när. Det upplevs finnas en stor risk att göra fel och att det kan få konsekvenser för organisationen. De digitala ytor som avses är filserverns G:, Teams, Onedrive, Sharepoint, berör spara, säkerhetskopiering och arkivering. IT13 Övergång av Indra till Inera Det finns risk att det blir problem med införandet av Indra för 3600 Gymnasieantagningen arbetar för närvarande med kontinuitetsplanering i frågan Manuell hantering som backup samt att möjlighet att använda egen driftsmiljö Avdelningschefer IT & 2026-12-31 samtliga Sveriges kommuner i samband med övergång av Indra för att säkra att det finns hantering på plats om systemet inte skulle fungera för finns för GR:s antagning. digitalisering samt till Inera. Det gäller framför allt på grund av att driftsmiljön byts 1 GR:s verksamhet. Åtgärd krävs Utbildning och att många kommuner ska in samtidigt i systemet Indra. VP9 Välfärdsbrottslighet Brottsligheten uppträder inom alla sektorer och arbetsfält. GR kan 3000 2 Frågan har beretts på lite olika sätt inom organisationen så här långt men framför Varje avdelning fortsätter uppmanas att kontinuerligt gå igenom sina ingångna Avdelningschefer Löpande inte förvänta sig att klara sig från yttre och/eller inre påverkan från allt genom dialog på APT. Nya rutiner har också exempelvis införts kring avtal, samarbeten och arbetsprocesser i syfte att identifiera svaga punkter och detta. rekrytering av kvällstjänstgörande extrapersonal i konferensverksamheten samt åtgärda dessa. ökad säkerhet genom att passerkorten begränsas till enbart konferensplan. Samtliga verksamheter inom förbundet måste kontinuerligt se Omfattningen av genomförda stickprov behöver utökas. över sina rutiner och sina samverkansparter. Andra åtgärder som det arbetas med är exempelvis att; Förhindra att vi anställer medarbetare som kan skada GR:s verksamhet ska vi vara Verksamheterna ska också ha för vana att noga kontrollera nya leverantörer mycket noga med referenstagningen. Idag står det i GR:s riktlinje att vi ska ta inför avtalstecknande. En checklista för hur dessa kontroller ska genomföras minst två relevanta referenser, men vi behöver förtydliga vikten av att verifiera att kommer att tas fram under året. referenserna inte är förfalskade. Bland annat behövs förtydligande för rekryteringsansvariga att referenser ska kontaktas via växel. Åtgärder på plats är inte till fullo implementerade i hela organisationen utan behöver arbetas vidare med. Utifrån den ökade välfärdsbrottsligheten har ett arbete startats med att ta fram en Åtgärd krävs rutin för bakgrundskontroller för vissa högrisktjänster på GR. Rättsläget kring bakgrundskontroller är inte helt tydligt och vi följer pågående utredningar kring bakgrundskontroller för offentlig sektor. Översyn av diverse HR-mallar på intranät och Kontek, säkerställande av att dessa inte ska gå att skriva ut i syfte att missbrukas. För att förhindra tillgång till känsliga mallar inom HR/lön som skulle kunna användas för bedrägeriförsök, säkerställs att dessa endast finns tillgängliga via personalsystemet och för den kategori av medarbetare som behöver det. IK-plan GR Uppföljning från 2025 GR Internkontrollplan uppföljning från 2025 RISK KONTROLLMOMENT ÅTGÄRDER Risk Rubrik Riskbeskrivning Total Fokus Åtgärder på plats Status/Exponering Planerade åtgärder Ansvarig Tidplan OM11 Ekonomiska Grunden för förbundets existens är att vi är relevanta och att det 3850 2 Omvärldsanalys och riskbedömning ur ett ekonomi- och verksamhetsperspektiv Löpande dialog med medlemskommunerna, samverkansparter och andra Förbundsledningsgrupp 2025-12-31 förutsättningar. vi gör är efterfrågat av medlemskommunerna. görs kontinuerligt. Omvärldsbevakningen har stärkts över tid. intressenter i syfte att säkra GR:s tjänsteutbud. Prognoser från SKR, Ekonomistyrningsverket och Ekonomiska risker kopplat till försämrade ekonomiska tider och de utmaningarna Fortsatt systematisk omvärldsbevakning inklusive uppföljning av hur Finansdepartementet gällande de ekonomiska förutsättningarna som detta fört med sig har GR klarat av att hantera över tid. verksamheternas ekonomi utvecklas över året, samt vid behov genomföra de kommande åren tyder på stora verksamhetsmässiga och kontinuerliga åtgärder och anpassningar. ekonomiska utmaningar för kommunsektorn. Hur kommer detta Fortsatt bedömning för hur läget ser ut görs löpande och under år 2026 görs detta att påverka GR? Kommer kommunerna att efterfråga och söka kontinuerligt under året. Tuffa ekonomiska tider råder fortfarande och GR:s medlemskommuner står mer samverkan eller mindre? fortsatt inför stora utmaningar. Förutsättningarna ser dock bättre ut nu även om utmaningarna till viss del fortfarande kvarstår. Viktigt att vara proaktiv och identifiera samverkansområden där GR kan och ska ge nytta till sina medlemskommuner. Arbetet med GR:s regionala utvecklingsstrategi för storstadsregionen kommer Åtgärd krävs att slutföras och beslutas av förbundsfullmäktige i början av året 2026. GR är alternativfinansierat till 85% där kommunerna är en av finansiärerna. Konkurrensen om forsknings- och utvecklingsmedel Viktigt att därefter få igång själva förändringsarbetet utifrån fattat beslut och hårdnar dessutom. Verksamhetsmässiga och ekonomiska också få finansiella resurser för genomförande av förändringarna över tid utmaningar för medlems-kommunerna kan få konsekvenser för GR:s verksamhet och ekonomi. Utöver dessa risker pågår också arbeten och förändringar förväntas även inom de intäkter GR erhåller från staten i form av statsbidrag för vuxenutbildning och inom vårdområdena god och nära våra samt psykisk hälsa. IT10 IT-säkerhet GR:s GR har ett flertal system och digitala tjänster som har utvecklats 4500 1 Upphandlingar för IT-leverantör på konsultsidan och IT-drift är genomförda och Ambition att företaget Inera tar över Gymnasieantagningssystemet Indra under Avdelningschef IT & 2025-12-31 egenutvecklade system över tid och som används inom verksamheten och externt av avtal är skrivna. De nya avtalen börjar att gälla den 1 oktober 2025. 2027 och kommer göra Indra till ett nationellt gymnasieantagningssystem. Det digitalisering GR:s medlemskommuner och samarbetspartners. Säkerhetsrutiner följs upp löpande men i och med uppstart för nytt avtal så har nya har identifierats ett antal sårbarheter efter den sårbarhetsanalys som gjort av Exempel på dessa system är Indra2 (Gymnasieantagningen), rutiner tagits fram för dokumentation av drift för våra IT miljöer. Krav på ISO 27001 Inera. Produktionssättning kommer att ske i början på 2026. Övriga sårbarheter Praktikplatsen.se, ELIN, KUB, Läromedelssystemet mfl. Det finns (internationell standard för informationssäkerhet) och MSB:s vägledning för fysisk kommer prioriteras och åtgärdas under våren 2026. Indras administgrativa sida flera risker kopplat till dessa system; informationssäkerhet i it-utrymmen är uppfyllda av leverantören. fortsätter att skrivas om för att minska den tekniska skuld som finns, det innebär även att säkerhetsbrister åtgärdas. 1.Externa hot - om systemen har säkerhetsbrister, Nya versionen av praktikplatsen.se lanserades september 2025 som stärker behörigheter och informationshantering i systemet. Praktikplatsen beslutade även i I samband med att Göteborg börjar att använda ELIN-systemet på ett annat sätt 2.Hög personalomsättning på utvecklare/programmerare kan december 2025 att genomföra en sårbarhetsanalys på systemet. Anledningen är kommer en ny informationsklassning att genomföras under hösten och orsaka kompetenstapp, att det har skett stora förändringar i koden. Beslut togs i december 2025 att eventuella åtgärder planeras in under 2026. genomföra en ny sårbarhetsanalys för Läromedelssystemet (BOK) då det inte Åtgärd krävs 3.Lagar och regler som styr behandlingen av personuppgifer mm gjorts sedan 2019. Rutin för bevakning av databaser kopplade till GR systemens tekniska i systemen (GDPR, offentlighetsprincipen, sekretesslagstiftning, uppsättning ska tas fram under början av 2026. arkivlagen mfl.) och att systemen behöver vara säkrade för En policy för informationssäkerhet är framtagen och beslutad av förbundsstyrelsen i dessa. december 2025. Nödvändiga åtgärder planeras att genomföras under 2026 för att förbättra säkerhetsinställningar i GR:s egenutvecklade system. Under 2025 har flera konsulttjänster har ersatts med egenrekryterad personal, bland annat för systemutvecklingen i praktikplatsen.se. Nya rutiner har etablerats Nytt PUB-avtal för PRIIS tas fram, påbörjat 2025, planeras vara klart 2026. för att stärka samarbete med driftsleverantör för externa tjänster och driftsleverantör för intern IT miljö. IT12 Dokumenthantering - Filserver för gemensam lagring ( G: ) har stora och 4900 1 Verksamheterna har uppmanats att gallra, uppföljning visar dock att det inte har Planerad översyn av styrning av teams i Microsoft Teams (krav på flera ägare, Avdelningschef IT & 2025-12-31 Lagring och gallring av ostrukturerade datamängder som verksamheterna inte har full gjorts i den omfattning som borde ha gjorts. informationsklassning, retention period). Implementeringen av det är påbörjad digitalisering information kontroll på innehåll. och kommer att fortlöpa under 2026. En gallring av oanvända teamsytor har genomförts vilket resulterat i att mängden Detta är en risk både utifrån GDPR samt att relevant information teamsytor minskade med 15%. Utbildning planeras dels digitalt genom verktyget (PS) och fysisk utbildning om riskerar att försvinna. Risk finns också att GR:s datacenter blir Microsoft lagringsytor ska genomföras. Syftet är att öka kännedom om de olika överbelastat och backup blir större än nödvändigt. lagringsytorna som förekommer och hur de förhåller sig till varandra och vad som ska förvaras var. Utmaningar finns också här kopplat till lagring i Microsoft365. Medarbetare på GR arbetar och samarbetar inom på flera olika digitala arbetsytor, här finns det en osäkerhet kring vilka som ska användas och till vad samt vilken information som ska gallras och Åtgärd krävs bevaras. Upplevelsen för medarbetare är att det saknas en struktur för att förstå vad som ska användas och när. Det upplevs finnas en stor risk att göra fel och att det kan få konsekvenser för organisationen. De digitala ytor som avses är filserverns G:, Teams, Onedrive, Sharepoint, berör spara, säkerhetskopiering och arkivering. IK-plan GR Uppföljning från 2025 GR Internkontrollplan uppföljning från 2025 RISK KONTROLLMOMENT ÅTGÄRDER Risk Rubrik Riskbeskrivning Total Fokus Åtgärder på plats Status/Exponering Planerade åtgärder Ansvarig Tidplan VP9 Välfärdsbrottslighet Brottsligheten uppträder inom alla sektorer och arbetsfält. GR kan 3000 2 Frågan har beretts på lite olika sätt inom organisationen så här långt men framför Varje avdelning fortsätter uppmanas att kontinuerligt gå igenom sina ingångna Avdelningschefer Löpande inte förvänta sig att klara sig från yttre och/eller inre påverkan från allt genom dialog på APT. Nya rutiner har också exempelvis införts kring rekrytering avtal, samarbeten och arbetsprocesser i syfte att identifiera svaga punkter och detta. av kvällstjänstgörande extrapersonal i konferensverksamheten samt ökad säkerhet åtgärda dessa. genom att passerkorten begränsas till enbart konferensplan. Samtliga verksamheter inom förbundet måste kontinuerligt se Omfattningen av genomförda stickprov behöver utökas. över sina rutiner och sina samverkansparter. Andra åtgärder som det arbetas med är exempelvis att; Förhindra att vi anställer medarbetare som kan skada GR:s verksamhet ska vi vara Verksamheterna ska också ha för vana att noga kontrollera nya leverantörer mycket noga med referenstagningen. Idag står det i GR:s riktlinje att vi ska ta minst inför avtalstecknande. En checklista för hur dessa kontroller ska genomföras två relevanta referenser, men vi behöver förtydliga vikten av att verifiera att kommer att tas fram under året. referenserna inte är förfalskade. Bland annat behövs förtydligande för rekryteringsansvariga att referenser ska kontaktas via växel. Åtgärder på plats är inte till fullo implementerade i hela organisationen utan behöver arbetas vidare med. Åtgärd krävs Utifrån den ökade välfärdsbrottsligheten har ett arbete startats med att ta fram en rutin för bakgrundskontroller för vissa högrisktjänster på GR. Rättsläget kring bakgrundskontroller är inte helt tydligt och vi följer pågående utredningar kring bakgrundskontroller för offentlig sektor. Översyn av diverse HR-mallar på intranät och Kontek, säkerställande av att dessa inte ska gå att skriva ut i syfte att missbrukas. För att förhindra tillgång till känsliga mallar inom HR/lön som skulle kunna användas för bedrägeriförsök, säkerställs att dessa endast finns tillgängliga via personalsystemet och för den kategori av medarbetare som behöver det. PROTOKOLL Överförmyndarnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-23

SERN § 23 SERN 2026/27 Investeringsbudget 2027 och prognos för investeringsbudget 2028–2030 Beslut Servicenämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige besluta att bevilja servicenämnden investeringsmedel i enlighet med beslutsunderlaget "Sammanställning Investeringar 2027–2030”. Servicenämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning Nämnderna ska varje år ta fram sina investeringsbehov för kommande år. Serviceförvaltningen har samlat kommunens totala investeringsbehov för lokaler, IT och övrigt för förvaltningen gällande perioden 2027 - 2030. För att möta kommunens utökade behov av lokaler är den större delen av servicenämndens investeringsönskemål även 2027 - 2030 relaterade till ny- om- och tillbyggnation av verksamhetslokaler. I bifogad ”sammanställning investeringar servicenämnden 2027 – 2030” finns alla äskanden. Enligt riktlinjer för investeringar ska äskande nämnd prioritera investeringarna och förvaltningen föreslår därför utan inbördes prioritering under rubriken ”Ärendet” vilka investeringar förvaltningen anser är möjliga att förskjuta i tid då dessa inte är påbörjade eller är i tidigt skede och ej ännu inte belastats med betydande investeringskostnad. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-02-09 - Sammanställning investeringar 2027–2030 Beslutet skickas till Servicenämnd, verksamhet Fastighet. Kommunstyrelsen, Ekonomiavdelningen. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26 Plats och tid IFO-aulan, Ale torg 7, Nödinge, kl. 8.30-12.15, Mötet ajournerades: 9.36-9.45, 11.16-11.23 Beslutande Sune Rydén (KD), ordförande Jessika Loftbring (C), 1:e vice ordförande §§ 11-23 Claes Mellander (SD), 2:e vice ordförande Sari Andersson (S) Gay Johansson (M) Peter Lidström (S) Tjänstgörande ersättare Patrik Engelin (KD) Niklas Ulfheden (S) tjänstgör för Jessika Loftbring (C) §§ 24-32 Närvarande Niklas Ulfheden (S) §§ 11-23 ersättare Brita Karlsson (FiA) Anders Börjesson (V) Ann-Sofie Johansson (FiA) Övriga närvarande Se nedan Utses att justera Peter Lidström (S) Justeringsdag 2026-03-03 Paragrafer 11-32 Underskrifter Sekreterare Johanna Kalmar Ordförande Sune Rydén (KD) Justerande Peter Lidström (S) 1 5 d 3 d 5 0 cf 9 a Övriga närvarande Maria Augustsson, förvaltningschef 2 b- Tony Jönsson, verksamhetschef fastighet 3 5 9 Linda Widmark, verksamhetschef verksamhetsservice 5- e Sofie Axelsson, verksamhetschef kost 0 4 e- Annelie Eriksson, controller 1 4f Johanna Kalmár, nämndsekreterare 3- b 8 Isabella Liedholm, personalföreträdare d d 9ff e: c n e er ef e r ur at n g Si PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26 Tillkännagivande Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits på anslagstavlan på Ale kommuns webbplats. Organ Servicenämnden Sammanträdesdatum 2026-02-26 Tillkännages från och med 2026-03-03 Tillkännages till och med 2026-03-24 Förvaringsplats för protokollet Nödinge kommunhus Intygar Johanna Kalmar 1 5 d 3 d 5 0 cf a 9 2 b- 3 5 9 5- e 0 4 e- 1 4f 3- 8 b d d 9ff e: c n e er ef Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26 Innehållsförteckning

SERN § 24 SERN 2026/20 Uppdatering digitaliseringshandlingsplan Beslut Servicenämnden beslutar att anta uppdatering digitaliseringshandlingsplan 2026. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Ale kommuns digitaliseringspolicy Ale kommuns digitaliseringspolicy utgår från kommunfullmäktiges riktningsmål som beslutas vart fjärde år. Riktningsmålen pekar ut den gemensamma riktningen som kommunens anställda ska arbeta mot. Digitaliseringspolicyn utgår från den nationella digitaliseringsstrategin för perioden 2025–2030 som beskriver riktningen och prioriteringen för digitaliseringsarbetet i Sverige. I den nationella strategin finns fem strategiska mål definierade: • Digital kompetens • Näringslivets digitalisering • Förvaltningens digitalisering • Välfärdens digitalisering 1 d 5 • Konnektivitet (uppkoppling och tillgång till digital infrastruktur) 3 d 5 0 cf Utöver dessa finns de tre nationella horisontella målen som är viktiga oavsett a 9 2 målområde: b- 3 5 9 5- 1. AI och Ny teknik e 0 4 1 e- 2. Data och 4f 3- 8 b 3. Informationssäkerhet d d 9ff e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26 Detta innebär att de horisontella perspektiven ska genomsyra samtliga utvecklingsinitiativ. AI eller annan ny teknik ska användas vid verksamhetsutveckling när det är lämpligt, data ska vara säker, skalbar och tillgänglig för invånaren. All digitaliseringsutveckling ska ske utifrån gällande lagstiftning på ett säkert, långsiktigt, hållbart och robust sätt. Ale kommuns tre målområden inom digitalisering I Ale kommuns digitaliseringspolicy är de nationella målområdena prioriterade och omformulerade för att passa kommunens digitaliseringsresa. De tre målen är: Stärk digital kompetens, mognad och inkludering Ale kommun ska utveckla invånarnas och medarbetares bas-, bredd- och spetskompetens genom utbildning och kunskapsdelning. Kommunen ska underlätta digital inkludering genom att erbjuda användarvänliga tjänster och stödja användning av ny ändamålsenlig teknik. Utveckla en säker, datadriven och effektiv förvaltning Ale kommun ska effektivisera verksamheten med hjälp av AI och datadriven utveckling. Kommunen ska säkerställa ägandeskap och långsiktig användning av data och arbeta systematiskt med informationssäkerhet och skapa en robust digital infrastruktur. Detta ska bland annat ske genom att stärka samarbetet mellan verksamheter för att skapa helhet och synergi samt en säker och robust konnektivitet. Verksamhetsutveckling med hjälp av digitalisering Ale kommun ska erbjuda säkra och kvalitativa digitala välfärdstjänster utifrån målgruppens behov. Kommunen ska använda ny teknik för att analysera behov, förutse risker och automatisera processer. Ale kommun ska utveckla smarta tekniska lösningar som stärker ett personcentrerat, förebyggande och flexibelt arbetssätt. Digitala tjänster ska utvecklas för att underlätta servicen till invånarna. Kommunen ska stödja företagare i den digitala omställningen och skapa förutsättningar för ökad innovation och stärkt konkurrenskraft. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-02-06 - Handlingsplan digitalisering 2026 Servicenämnden 1 5 d 3 d Beslutet skickas till 5 0 cf a Projektledare digitalisering kommunledningsförvaltningen 9 2 b- 3 5 9 5- e 0 4 e- 1 4f 3- 8 b d d 9ff e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26

SERN § 25 SERN 2026/30 Begäran om lokaliseringsutredning - Ny Simhall Beslut Servicenämnden beslutar att av samhällsbyggnadsnämnden begära lokalisering för ny simhall i Ale kommun. Servicenämnden beslutar vidare att be samhällsbyggnadsnämnden återkomma med beslutad lokalisering senast 31 december 2026 för att servicenämnden ska ha förutsättningar att återrapportera förstudierapport till kommunfullmäktige under kvartal 1 2027. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Kommunfullmäktige har beslutat att uppdra åt servicenämnden att genomföra en förstudie av en ny simhall i Ale kommun. Förstudien skall omfatta kalkyl, omfattning, simhallens innehåll, storlek och en lokaliseringsutredning som tar ett helhetsgrepp kring vad en modern simhall kan tänkas innehålla t.ex vad gäller andra verksamheter. Förstudien ska levereras till kommunfullmäktige senast Q1 2027. Vid nybyggnation av kommunal verksamhetslokal där mark inte finns utsedd för det specifika behovet ansvarar samhällsbyggnadsnämnden för att genomföra en lokaliseringsutredning och besluta om lämplig placering för det specifika lokalbehovet. I detta fall är lokaliseringen enbart som underlag till förstudierapport och behövs för att leverera en komplett förstudie inklusive kostnadskalkyl till kommunfullmäktige. Ett beslut i samhällsbyggnadsnämnden om planbesked är därför ej aktuellt i denna lokaliseringsutredning. 1 5 d 3 d För att initiera lokaliseringsutredningen fattar servicenämnden beslut att begära 5 0 cf lokalisering av samhällsbyggnadsnämnden. Utredningen genomförs sedan i a 9 2 samarbete mellan samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) och serviceförvaltningen b- 5 3 där SBF är processägare. 9 5- e 4 0 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar om lokaliseringsutredningen och beslutet e- 1 skickas till servicenämnden. 4f 3- 8 b d d 9ff e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2026-02-12 Beslutet skickas till Samhällsbyggnadsnämnden 1 5 d 3 d 5 0 cf a 9 2 b- 3 5 9 5- e 0 4 e- 1 4f 3- 8 b d d 9ff e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26

SERN § 26 SERN 2026/31 Begäran om lokaliseringsutredning - Gruppboende LSS Älvängen Beslut Servicenämnden beslutar att av samhällsbyggnadsnämnden begära lokalisering för gruppboende LSS i Älvängen. Servicenämnden beslutar vidare att be samhällsbyggnadsnämnden återkomma med beslutad lokalisering senast 2026-12-31 alternativt att snarast återkomma med tidplan för när servicenämnden kan motta beslutad lokalisering. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Socialnämnden har i lokalbehovsanalyser angett behov av utökat behov av gruppboendeplatser inom LSS i Älvängen. Boendet storlek ska vara 6 boendeplatser. Detta ärende avser begäran om lokalisering av ett boende i Älvängen. Vid nybyggnation av kommunal verksamhetslokal där mark inte finns utsedd för det specifika behovet ansvarar samhällsbyggnadsnämnden för att genomföra en lokaliseringsutredning och besluta om lämplig placering för det specifika lokalbehovet. För att initiera lokaliseringsutredningen fattar servicenämnden beslut att begära lokalisering av samhällsbyggnadsnämnden. Utredningen genomförs sedan i samarbete mellan samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) och serviceförvaltningen 1 5 där SBF är processägare. d 3 d 5 cf 0 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar om lokaliseringsutredningen och vid behov a 9 om att starta planarbete. Beslutet skickas till servicenämnden. 2 b- 3 5 5- 9 Beslutsunderlag e 0 e- 4 Tjänsteutlåtande, 2026-02-06 1 4f 3- 8 Beslutet skickas till b d d 9ff Samhällsbyggnadsnämnden e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26

§ 27 Underrättelser c 9 6 4f c 9 7 2 7 8 4 7- e 5 9 7f- b 4 7- 5ff d- 3 7 5 b 1 d 5 e: c n e er ef Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-03-31 KS-KFu § 18 KS 2026/16 Fastställande av föredragningslista Beslut Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott fastställer föredragningslistan. Sammanfattning Föredragningslista med tillhörande handlingar har skickats ut till kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskotts ledamöter och ersättare. c 9 6 4f c 9 7 2 7 8 4 7- e 5 9 7f- b 4 7- 5ff d- 3 7 5 b 1 d 5 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-03-31 KS-KFu § 19 KS 2026/17 Anmälan om jäv Beslut Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott noterar informationen. Sammanfattning Ordförande påminner kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott om kommunallagens och förvaltningslagens bestämmelser kring jäv. Under dagens sammanträde anmäler ingen förtroendevald jäv. c 9 6 4f c 9 7 2 7 8 4 7- e 5 9 7f- b 4 7- 5ff d- 3 7 5 b 1 d 5 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-03-31 KS-KFu § 20 KS 2026/18 Information från avdelningschefen Beslut Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott noterar informationen. Sammanfattning Avdelningschef kultur och fritid Jenny Svärdsäter informerar om: • O-ringen • End of summer games • Workshop allmänna ytan Kulturrum • Möte med Ale backen • Glasbruket • Delårsrapport c 9 6 4f c 9 7 2 7 8 4 7- e 5 9 7f- b 4 7- 5ff d- 3 7 5 b 1 d 5 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-03-31 KS-KFu § 21 KS 2026/18 Aktuellt från föreningsrådet Beslut Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott noterar informationen. Sammanfattning Sandra Döbeln, föreningsutvecklare informerar om: • Städning idrottshallar • Behov av vaktmästare • Inflytande vid byggandet av nya idrottshallar c 9 6 4f c 9 7 2 7 8 4 7- e 5 9 7f- b 4 7- 5ff d- 3 7 5 b 1 d 5 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-03-31 KS-KFu § 22 KS 2025/258 Utredning friluftsfrämjande insatser Beslut Kultur- och fritidsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: Servicenämnden återkommer inför kommande budgetberedning med eventuella förslag för förbättrad skötsel och underhåll av kommunens platser för friluftsaktiviteter efter att den kapacitetsbedömning som pågår är genomförd. Påbörja arbetet med punkterna 5.3.2. och 5.4.2 redan under 2026 vilket finansieras genom nämndernas utvecklingsreserv. Punkterna 5.3.1, 5.3.2. och 5.4.2. tas i beaktande inför kommande budgetberedning 2027. Kultur- och fritidsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att genomföra följande insatser enligt utredningens beskrivning och budgethantering: 5.1.4. Skapa gränsdragningslistor mellan berörda förvaltningar så att det tydligt framgår vems ansvar en sak är och vem som finansierar insatsen. 5.3.4. Synliggöra platser, vandringsleder m.m. på kommunkarta – arbetsgrupp med representant från respektive enhet som träffas en gång per år och uppdaterar informationen. 5.3.7. Genom Fritidsbanken fortsatt möjliggöra för personer att låna friluftsutrustning. Se över möjligheten att ytterligare bidra till att fler provar friluftsaktiviteter. c 9 6 4f 5.4.1. Säkra friluftslivsområden i ÖP/FÖP och att det finns kartor som visar c 7 9 gränserna. 2 8 7 5.4.5. Vandringsleder/stigar Älven, koppla till ”attraktivare Älv”. 4 7- 5.4.6. Förbättrad tillgänglighet på kommunens vandringsleder och badplatser. e 5 9 5.4.8. Utveckla Furulundsområdet och Alebacken - ett besöksmål året runt. 7f- b 5.4.9. Utveckling Vikingagården – i samverkan med föreningslivet 4 7- 5.4.10. Ställplatser för husbilar – utred möjliga platser 5ff d- 3 7 5 b 1 d 5 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-03-31 Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning I Ale kommuns mål och budget för 2025–2028 har kommunstyrelsen (kultur- och fritidsutskottet) och servicenämnden fått i uppdrag att utreda friluftsfrämjande insatser som ökar vistelse i natur och miljö. Som utgångspunkt för utredningen ligger de tio nationella målen för friluftslivspolitiken samt aktuella rapporter kring friluftslivets och naturens betydelse. Utredningen omfattar nulägesanalys, omvärldsanalys samt åtgärdsförslag. De insatser som utredningen föreslår sorteras in under fyra rubriker: 1. Samverkan och organisation 2. Styrdokument friluftsliv 3. Aktiviteter friluftsliv och stöd till föreningslivet 4. Utveckla naturområden, vandringsleder och motionsanläggningar Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-03-25 - Utredning friluftsfrämjande insatser, 2025-11-07 - Svar från föreningsrådet, 2025-04-24 - Tjänsteutlåtande servicenämnden – utredning friluftsfrämjande insatser, 2026-01-22 - Beslut SERN, 2026-01-29 Yrkande Robert Jansson (SD) yrkar att: Kultur- och fritidsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: Servicenämnden återkommer inför kommande budgetberedning med eventuella c 9 6 förslag för förbättrad skötsel och underhåll av kommunens platser för 4f c 9 friluftsaktiviteter efter att den kapacitetsbedömning som pågår är genomförd. 7 2 7 8 7- 4 Påbörja arbetet med punkterna 5.3.2. och 5.4.2 redan under 2026 vilket finansieras e 5 genom nämndernas utvecklingsreserv. 9 7f- b 7- 4 Punkterna 5.3.1, 5.3.2. och 5.4.2. tas i beaktande inför kommande 5ff budgetberedning 2027. d- 3 7 5 b 1 d 5 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-03-31 Kultur- och fritidsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att genomföra följande insatser enligt utredningens beskrivning och budgethantering: 5.1.4. Skapa gränsdragningslistor mellan berörda förvaltningar så att det tydligt framgår vems ansvar en sak är och vem som finansierar insatsen. 5.3.4. Synliggöra platser, vandringsleder m.m. på kommunkarta – arbetsgrupp med representant från respektive enhet som träffas en gång per år och uppdaterar informationen. 5.3.7. Genom Fritidsbanken fortsatt möjliggöra för personer att låna friluftsutrustning. Se över möjligheten att ytterligare bidra till att fler provar friluftsaktiviteter. 5.4.1. Säkra friluftslivsområden i ÖP/FÖP och att det finns kartor som visar gränserna. 5.4.5. Vandringsleder/stigar Älven, koppla till ”attraktivare Älv”. 5.4.6. Förbättrad tillgänglighet på kommunens vandringsleder och badplatser. 5.4.8. Utveckla Furulundsområdet och Alebacken - ett besöksmål året runt. 5.4.9. Utveckling Vikingagården – i samverkan med föreningslivet 5.4.10. Ställplatser för husbilar – utred möjliga platser Beslutsgång Ordförande Robert Jansson ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsens kultur och fritidsutskott beslutar i enlighet med detsamma. Beslutet skickas till Enhetschef Stab samhällsbyggnad Enhetschef Park och anläggning Föreningsrådet c 9 6 4f c 9 7 2 7 8 4 7- e 5 9 7f- b 4 7- 5ff d- 3 7 5 b 1 d 5 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-03-31 KS-KFu § 23 KS 2026/153 Information Avtal överenskommelse RF-SISU och Ale kommun 2027 Beslut Kommunstyrelsens kultur och fritidsutskott noterar informationen. Sammanfattning Sofia Blomgren, RF-SISU avdelningschef, Helene Petersson, RF-SISU, Bert Andersson, RF-SISU informerar om RF-SISU och idrotten i Ale 2025. c 9 6 4f c 9 7 2 7 8 4 7- e 5 9 7f- b 4 7- 5ff d- 3 7 5 b 1 d 5 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-03-31 KS-KFu § 24 KS 2026/153 Avtal överenskommelse RF-SISU och Ale kommun 2027 Beslut Kommunstyrelsens kultur och fritidsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att fastställa avtalet för RF-SISU och Ale kommun för 2027. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Förslag till överenskommelse för 2027 avser utvecklings-, bildnings- och utbildningsinsatser som RF-SISU Västra Götaland genomför i samverkan med Ale kommun. RF-SISU är Riksidrottsförbundets och SISU Idrottsutbildarnas regionala organisation och arbetar med att utveckla och stödja idrotten i regionen. Ale kommun och RF-SISU har haft en samverkansöverenskommelse sedan 2011. Syftet är att skapa ett långsiktigt och effektivt samarbete som stärker och utvecklar föreningslivet i kommunen. Samarbetet omfattar stöd till lokala idrottsföreningar och bygger på en årlig gemensam verksamhetsplan samt uppföljningsmöten. Arbetet omfattar även utveckling och rekrytering av ledare samt insatser som stärker barn- och ungdomsidrott, verksamhet för personer 65+ och personer med funktionsnedsättning. Avtalet för 2026 omfattade 200 tkr. För 2027 föreslås en höjning av bidraget med 30 tkr till följd av kostnadsökningar. Bidraget finansierar del av en konsulenttjänst som stödjer föreningslivet genom utbildningar, konsultativt stöd, föreningsträffar och riktade utvecklingsinsatser. c 9 6 c 4f Beslutsunderlag 9 7 2 8 7 - Tjänsteutlåtande, 2026-03-18 4 7- - Avtal överenskommelse RF-SISU och Ale kommun 2027 e 5 9 7f- b Beslutet skickas till 4 7- 5ff Föreningsutvecklare, kultur- och fritidsutveckling d- 3 7 5 b 1 d 5 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-03-31 c 9 6 4f c 9 7 2 7 8 4 7- e 5 9 7f- b 4 7- 5ff d- 3 7 5 b 1 d 5 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-03-31 KS-KFu § 25 KS 2026/209 Bidrag trygghet inkludering 2026 Beslut Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott beslutar att bevilja 267 200 kr i Riktat bidrag trygghet och inkludering enligt bifogad prioriteringslista från förvaltningen. Motivering till beslut Förslag till beslut om bidrag följer gällande bidragskriterier för riktat bidrag trygghet och inkludering. Sammanfattning Bidraget Riktat bidrag trygghet och inkludering syftar till att stimulera och möjliggöra genomförandet av innovativa idéer och initiativ som ligger utanför föreningarnas ordinarie verksamhet. Bidraget kan sökas vid fyra tillfällen per år. Detta ärende avser ansökningar inkomna till och med den 1 mars. Bedömningen av de inkomna ansökningarna har genomförts utifrån bidragets fastställda kriterier. Totalt har 15 ansökningar inkommit under aktuell ansökningsperiod. Förvaltningen föreslår att 10 av dessa beviljas bidrag. En sammanställning av bedömningarna av samtliga ansökningar bifogas tjänsteutlåtandet. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-03-18 - Sammanställning bedömningar bidragsansökningar omgång 1 - Budget FUB c 9 6 4f Beslutet skickas till c 9 7 7 2 Föreningsutvecklare, kultur och fritidsutveckling 8 7- 4 Verksamhetsutvecklare, kultur och fritidsutveckling e 5 9 7f- b 4 7- 5ff d- 3 7 5 b 1 d 5 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-03-31 KS-KFu § 26 KS 2026/18 Information om fritidsbanken Beslut Kommunstyrelsens kultur och fritidsutskott noterar informationen. Sammanfattning Anna Hederstedt informerar om: - Utökade öppettider - Volontärer som arbetar - Tillgänglighet och gallring Intern verksamhet: - FaR - Bok och boll - Ale Arena filial Extern verksamhet: - Skridskodiscon - Skolbesök och skollån - Vår/julmarknad - Fritidsbanken Pep up 2025 - Megadagar - Nationaldagen - End of summer games c 9 6 - Invigning skatepark 4f 9 c 7 7 2 8 4 7- e 5 9 7f- b 7- 4 5ff d- 3 7 5 b 1 d 5 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-03-31 KS-KFu § 27 KS 2026/76 Underrättelser Inga underrättelser redovisas till dagens sammanträde. c 9 6 4f c 9 7 2 7 8 4 7- e 5 9 7f- b 4 7- 5ff d- 3 7 5 b 1 d 5 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si Göteborgs Stadshus AB Datum 2026-02-19 Diarienummer 0000/00 Handläggare: Mats Boogh Redovisning av ägardialog mellan Gryaab AB:s styrelse och Gryaab AB:s ägarråd Ägardialog 2025 Ägarrådet för Gryaab AB (Gryaab) arbetar enligt en överenskommen arbetsmodell med fyra ägarråd per år varav ett möte inkluderar en strukturerad dialog med styrelser i de regionala bolagen. Dialogen har fokus på strategiska styrdokument, omvärldsanalyser, verksamhetsplaner och investeringsplaner. En skriftlig dokumentation från respektive ägardialog upprättas efter dialogen och fastställs av respektive ägarråd. Årets ägardialog mellan Gryaabs ägarråd och styrelsen i Gryaab genomfördes 2025-12-04. Om Gryaab Det kommunala ändamålet för Gryaab är att medverka i en långsiktigt hållbar samhällsutveckling genom att införa och driva system som kostnadseffektivt samlar in och behandlar avloppsvatten inom ägarkommunerna. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att äga och driva anläggningar för avloppsrening och behandla avloppsvatten och annan därmed förenlig verksamhet. Dialogområden Inför årets ägardialog mellan Gryaabs ägarråd och styrelsen i Gryaab hade följande dialogområden fastställts: • Styrelsens information och dialog angående status vad gäller utveckling och framdrift i projektet Nya Rya (ekonomi, avgiftsprognos, teknik, hantering av naturvärden, förutsättningar för dimensionering m m) • Styrelsens information om pågående dialog med Alingsås angående önskemål om att utöka flöden. • Styrelsens information/diskussion om roller och ansvarsområden mellan Gryaabs och delägande kommuner i arbetet med att dimensionera och optimera byggandet av Nya Rya. (Tillskottsvatten, befolkningsprognoser m m). Hur bedrivs arbetet med att etablera centrala förutsättningar? • Styrelsens information angående genomförd organisationsutredning. Vilka konsekvenser ser styrelsen samt vilka åtgärder kommer att vidtas? Göteborgs Stadshus AB 1 (3) Östra Hamngatan 21 goteborgsstadshus@gshab.goteborg.se 404 82 Göteborg 031-365 00 00 Göteborgs Stadshus AB Sammanfattning information och dialog Lägesrapport projekt ”Nya Rya” Projekteringsfasen har påbörjats under 2025 efter det att förstudien färdigställdes under fjärde kvartalet 2024. Under 2025 planerades för uppstart med den samverkansentreprenör som upphandlats. I oktober 2025 beslutades att ompröva och välja en ny strategi för projektets genomförande. Bolaget informerar om att man gjort bedömningen att det är en mer kostnadseffektiv strategi att avbryta samverkansentreprenaden för hela genomförandet och i stället stycka upp genomförandet i delar. För olika delar kommer delupphandlingar att göras. Vägvalsförändringen bedömdes som möjlig att göra då man var i ett tidigt skede och entreprenadarbeten endast påbörjats i liten skala. Bolaget har perioden mars till december 2025 besökt samtliga delägares kommunstyrelser alternativt kommunfullmäktige och informerat samt kunna svara på frågor om projektet. Kalkylen för helaprojektet fram mot 2036 har uppdaterats och uppskattas i 2025 års penningvärde till 8 - 12 miljarder kronor. Under 2027 planeras att fastslå ägarnas kapitaltillskott i enlighet med tidigare inriktningsbeslut där inriktningen är att tio procent av finansieringen ska ske genom att ägarna tillskjuter kapital. Under dialogen lämnas information om tillskottsvattenutvecklingen och den samlade befolkningsutvecklingen så som den i nuläget prognostiserats av delägarna. Dessa områden är viktiga att arbeta vidare med i syfte att en ny anläggning ska kunna specificeras så optimalt som möjligt. Prognoser kommer att uppdateras löpande med hjälp av delägarnas tjänstepersoner. Avgifterna beräknas öka med cirka 100 procent fram emot 2040. Styrelsens information angående genomförd organisationsutredning Bolaget informerar om läget på Gryaab och åtgärder som vidtagits efter att en extern revisionsbyrå fått i uppdrag att göra en översyn efter misstankar om intressekonflikter i bolaget. Genomlysningen har pekat på utvecklingsområden och brister inom centrala områden. Information lämnas angående konsekvenser och aktuell situation i bolaget. Information lämnas om bland annat angående att avdelningschefer slutar i ökad grad och att bolagets ledningsgrupp till stora delar upplösts. Åtgärder planeras vad gäller att stärka styrning, ledning och intern kontroll och att på nytt etablera en komplett ledningsfunktion. Angående polisanmälan angående misstanke om korruption och oegentligheter är detta ärende nedlagt. Information om pågående dialog med Alingsås angående önskemål om att utöka flöden. Ägarrådet informeras om dialog som förs med Alingsås kommun angående Alingsås önskemål om att utöka flöden. Alingsås avleder sedan 70-talet avloppsvatten från orterna Ingared och Hemsjö till Lerums kommun. Lerums kommun anslöt sig till Gryaab 2012 vilket innebär att avloppsvattnet från Ingared och Hemsjö leds vidare till Ryaverket. Förhållandet regleras i nuläget i avtal mellan dels Alingsås kommun och Lerums kommun dels i avtal mellan Lerums kommun och Gryaab. Information lämnas om att verkställande direktören i Gryaab har fått i uppdrag att vidare utreda frågan. Under dialogen framförs synpunkter angående den bräddningsproblematik som idag föreligger i Lerums kommun bland annat mot bakgrund av att avloppsvatten mottas från Alingsås. Gryaab utreder fortsatt frågeställningen i samverkan med VA-organisationerna i delägarkommunerna och inkluderar frågor om bräddning och delägarskap med mera. Bolaget återkommer med information till ägarrådet under 2026. Göteborgs Stadshus AB 2 (3) Östra Hamngatan 21 goteborgsstadshus@gshab.goteborg.se 404 82 Göteborg 031-365 00 00 (kontaktcenter) www.goteborg.se Göteborgs Stadshus AB Hantering av rekommendationer till Gryaab AB från miljöförvaltningens senaste uppföljning av mål i Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram Bolaget ger en översikt över rekommendationer där aktiviteter är aktuella. Information som underlag för fortsatt dialog Som underlag för fortsatt dialog ombeds styrelsen i Gryaab AB att översända en statusrapport inför ägardialogen i december 2026 angående hur arbetet har drivits vidare vad gäller utveckling av Ryaverket i projekt Nya Rya. Rapporten ska vara ägarrådet tillhanda senast 10 oktober 2026. Ägarrådet Gryaab AB Göteborgs Stadshus AB 3 (3) Östra Hamngatan 21 goteborgsstadshus@gshab.goteborg.se 404 82 Göteborg 031-365 00 00 (kontaktcenter) www.goteborg.se Göteborgs Stadshus AB Datum 2026-02-19 Diarienummer 0000/00 Handläggare: Mats Boogh Redovisning av ägardialog mellan Grefabs styrelse och Grefabs ägarråd Ägardialog 2025 Ägarrådet för Grefab arbetar enligt en överenskommen arbetsmodell med fyra ägarråd per år varav ett möte inkluderar en strukturerad dialog med styrelser i de regionala bolagen. Dialogen har fokus på strategiska styrdokument, omvärldsanalyser, verksamhetsplaner och investeringsplaner. En skriftlig dokumentation från respektive ägardialog upprättas efter dialogen och fastställs av respektive ägarråd. Årets ägardialog mellan Grefabs ägarråd och styrelsen i Grefab genomfördes 2025-12-04. Om Grefab Det kommunala ändamålet med bolaget är att tillgodose behovet av fritidsbåtsplatser och därtill hörande service för boende i kommunerna samt genom att medverka i att skapa mervärden för invånarna med förutsättningar för ett upplevelserikt båtliv bidra till att stärka regionens attraktionskraft för bosättning och etablering. Dialogområden Inför årets ägardialog mellan Grefabs ägarråd och styrelsen i Grefab hade följande dialogområden fastställts: Vilken utveckling har skett och vilka åtgärder har vidtagits när det gäller uppföljning och kontroll av båtplatser till kommuninvånare i andra än delägande kommuner? Hur har bolaget arbetat med kommunikation till invånare i delägande kommuner angående möjlighet till båtplatser? Styrelsens information angående uppdrag från kommunfullmäktige i Göteborg bland annat gällande användning av differentierade båtplatsavgifter. Styrelsens information om personalsituation. Särskilda händelser? Utveckling HME? Trender i personalförsörjningen? m m Styrelsens information om åtgärder och aktiviteter på miljöområdet. Sammanfattning information och dialog Information om regelverk, åtgärder m m i syfte att säkerställa att båtplatser går till kommuninvånare i ägarkommunerna Bolaget informerar kort om att man infört krav på dokumentation om fastighetsinnehav vid tillträde till båtplats i syfte att styrka kommunmedlemskap. I det fall en båtplatsinnehavare flyttar från en Göteborgs Stadshus AB 1 (2) Östra Hamngatan 21 goteborgsstadshus@gshab.goteborg.se 404 82 Göteborg 031-365 00 00 Göteborgs Stadshus AB ägarkommun ska personen enligt villkoren meddela bolaget om avflyttning. Inga ytterligare åtgärder redovisas. Information angående uppdrag från kommunfullmäktige i Göteborg gällande användning av differentierade båtplatsavgifter Information lämnas om arbetet med att undersöka möjligheter till differentiering av båtplatsavgiften i syfte att minska miljöbelastningen. Bolaget redogör för förutsättningar för en effektiv differentiering vilka i nuläget inte föreligger. Som exempel lyfts att det krävs branschgemensamma och tydliga miljökriterier samt att saknas ett nationellt båtregister. Parallellt informeras om miljöåtgärder som sammantaget minskar belastningen i from av muddring, sanering av mark, miljöstationer med mera. Personal – utveckling medarbetarundersökning Information lämnas om senaste medarbetarundersökningen. Grefab har, i jämförelse med övriga bolag och nämnder redovisat relativt lågt index i den medarbetarundersökning som genomförs inom Göteborgs Stads nämnder och bolag. En viss förbättring redovisas i mätningen som genomfördes under hösten 2025. Bolaget lyfte bland annat utmaningar inom bemanning och rekrytering som består i att utveckla samarbetet avseende administrativa tjänster då det ofta inte krävs heltidstjänster i bolaget. Miljöarbete Under dialogen informerar representanter för Grefab om pågående miljöprojekt. Bolaget bedriver bland annat projekt avseende sanering av förorenad mark, utfasning av TBT och hållbarare etablering av bryggor genom flytbara konstruktioner. Ägarrådet Grefab Göteborgs Stadshus AB 2 (2) Östra Hamngatan 21 goteborgsstadshus@gshab.goteborg.se 404 82 Göteborg 031-365 00 00 (kontaktcenter) www.goteborg.se Göteborgs Stadshus AB Datum 2026-02-19 Diarienummer 0000/00 Handläggare: Mats Boogh Redovisning av ägardialog mellan Renova AB/Renova Miljö AB:s styrelse och Renovas ägarråd Ägardialog 2025 Ägarrådet Renova arbetar enligt en överenskommen arbetsmodell med fyra ägarråd per år varav ett möte inkluderar en strukturerad dialog med styrelser i de regionala bolagen. Dialogen har fokus på strategiska styrdokument, omvärldsanalyser, verksamhetsplaner och investeringsplaner. En skriftlig dokumentation från respektive ägardialog upprättas efter dialogen och fastställs av respektive ägarråd. Årets ägardialog mellan Renovas ägarråd och styrelsen i Renova AB/Renova Miljö AB genomfördes 2025-12-04. Om Renova AB/Renova Miljö AB Koncernen innehåller moderbolaget Renova AB med dotterbolaget Renova Miljö AB. Avsikten med koncernstrukturen är att särskilja direkttilldelad verksamhet från konkurrensutsatt verksamhet där moderbolaget handhar direkttilldelade uppdrag från ägarkommunerna och där dotterbolaget handhar uppdrag vunna i konkurrensutsatta upphandlingar inom ägarkommunerna. Det kommunala ändamålet med Renova AB är att främja långsiktigt hållbar utveckling i ägarkommunerna framförallt genom en miljöriktig behandling av avfall som kommer från hushåll i ägarkommunerna och som kommunerna har skyldighet att hand om enligt miljöbalken och annan lagstiftning. Det kommunala ändamålet med Renova Miljö AB ar att främja en långsiktigt hållbar utveckling i ägarkommunerna genom en miljöriktig behandling av verksamhetsavfall samt hushållsavfall från andra än ägarkommunerna. Dialogområden Inför årets ägardialog mellan ägarrådet i Renova och styrelsen i Renova AB/Renova Miljö AB hade följande dialogområden fastställts: • Styrelsens information om status i utredning av koldioxidinfångning CCUS (teknik, ekonomi, finansiering m m). Information och dialog önskas också angående aktiviteter som bedrivs parallellt mot att minska fossil andel i avfall och förbränning. • Aktuell situation angående upphandling av vätgasbilar och uppföljning av uppgörelse med leverantören H2X. Göteborgs Stadshus AB 1 (4) Östra Hamngatan 21 goteborgsstadshus@gshab.goteborg.se 404 82 Göteborg 031-365 00 00 Göteborgs Stadshus AB • Styrelsens information och dialog angående den ekonomiska utvecklingen för Renovabolagen. Hur ser styrelsen på prognos framåt för de olika verksamhetsdelarna? Vilka scenarion för den ekonomiska utvecklingen ser styrelsen? • Status vad gäller bolagets arbete och aktiviteter kopplat till den fastighetsnära insamlingen? • Hur arbetar Renova AB/Renova Miljö AB med att minimera och förebygga arbetsplatsolyckor? • Nuläge avseende granskning av Sydskånes Avfallsaktiebolag (SYSAV). Ser styrelsen konsekvenser för Renovakoncernen m a p domslut? Sammanfattning information och dialog Nuläge vad gäller utredning och pågående aktiviteter rörande koldioxidinfångning (CCS/CCU) och åtgärder för minskat fossilt avfall Utredningen framskrider och i nuläget är en utökad teknisk förstudie genomförd på en av totalt fyra förbränningslinjer. Förstudien medför att tekniska specifikationer kan preciseras ytterligare och att utgiftsprognoser kan bli exaktare. Investeringsutgiften uppskattas i nuläget (2025 års prisnivå) till cirka 670 miljoner kronor jämfört med tidigare uppskattning på cirka 530 miljoner kronor. Även framtida driftskostnader justeras upp något. Utredningen tittar översiktligt på infångning vid två linjer vilket skulle medföra att Renovabolagen som helhet eventuellt kan räkna sig som CO2-neutralt. Detta då ungefär hälften av all förbränning härrör från fossilt avfall. Bolagets bästa bedömning i nuläget (2025 års prisnivå) är en årlig kostnad på cirka 330 miljoner kronor per år i årlig kostnad för infångning på en linje, transport och lagring. Dock konstateras många osäkra faktorer för bestämning av årlig kostnad, inte minst vad gäller värdering av biokrediter och värdering av kostnader som undviks då behovet av utsläppsrätter minskar. En viktig del i den framtida finansieringen bedöms vara försäljning av biokrediter. Renova har tagit fram en strategi där det i första hand är ägarkommunerna och dess verksamheter som ska erbjudas möjlighet att förvärva biokrediter från Renova och på så sätt bidra till finansieringen av koldioxidinfångning i regionen. Även vikten av dialog med energisektorn lyfts fram då förbränningen är intimt kopplad till energiförsörjningen. När det gäller logistik och slutlagring informeras om att det pågår diskussioner med flera slutlagringsaktörer och att olika logistiklösningar undersöks. Lösningar där koldioxiden tas till vara som råvara i annan produktion (CCU) förutsätter god tillgång till grön el alternativt grön vätgas och kräver lagringslösningar före slutlagring. Här bedöms i nuläget förutsättningarna vara svaga men i framtiden kan delar av infångade volymer komma till användning. Intresse från kemiindustrin i regionen är i nuläget svalt på grund av kostnader och att logistiska förutsättningar saknas. Renova har beviljats en miljon kronor för fortsatt utredning. I början av 2026 väntas besked från Industriklivet om ytterligare utredningsmedel. Information lämnas om att en ansökan förbereds för EU:s innovationsfond vilken vid ett positivt utfall skulle kunna bidra väsentligt till en investering. Under dialogen lämnas information om flera möjliga åtgärder för klimatneutralitet och minskning av andelen fossilt avfall i förbränningen och därmed fossila utsläpp. Renova pekar särskilt på behovet av att utreda avfallsförbränningskapacitet och/eller konvertering till förbränning av bioavfall, utveckling Göteborgs Stadshus AB 2 (4) Östra Hamngatan 21 goteborgsstadshus@gshab.goteborg.se 404 82 Göteborg 031-365 00 00 (kontaktcenter) www.goteborg.se Göteborgs Stadshus AB av prismodell med incitament för ökad sortering samt eftersortering av brännbart avfall. I dagsläget importeras ca 25% av avfallet som förbränns från Storbritannien. Ekonomisk situation och utveckling Bolaget ger en översiktlig information om resultatprognosen för innevarande år och koncernens budget på 34 miljoner kronor ser ut att i stort sett uppnås. För koncernen gäller fortsatt fokus på effektiviseringar. Det pågår ett besparingsprogram som har som mål att årligen effektivisera minst 10 miljoner kronor. Bolaget konstaterar också att det finns områden som skulle medföra besparingar också för delägarna om samordningen mellan krav från delägarna samordnades. För moderbolaget Renova AB gäller målsättningen framåt att begränsa höjning av priser till ägarna. Det gäller då att hantera stigande kemikaliepriser och kostnader för utsläppsrätter, åldrande anläggning och så småningom kortare avskrivningstider för kommande reinvesteringar m m. För dotterföretaget Renova Miljö AB gäller samma kostnadsutmaningar som för moderföretaget men en tydlig konjunkturförbättring kan identifieras enligt bolaget. Konkurrensen lokalt för den konkurrensutsatta logistikverksamheten har blivit hårdare. Renova redogör för ägarrådet angående ett förslag att från och med 2027 göra utdelning motsvarande en andel av dotterföretagets resultat till moderföretaget och på så sätt motverka behov av prishöjningar till ägarna för de direkttilldelade tjänsterna. Denna modell uppges tillämpas av vissa i branschen med liknande koncernkonstruktion och ägarförhållande. Modellen kräver självklart ett konkurrenskraftigt och vinstgenererande Renova Miljö AB. Aktuell situation angående upphandling av vätgasbilar Leveranser av fordon och återbetalningar har succesivt skjutits framåt i tiden. H2X bedöms vara ett ekonomiskt ansträngt bolag. De större bilarna har avbeställts sedan tidigare och det är dessa pengar som Renova har full rätt till återbetalning för. Avseende de tre mindre bilarna planeras leverans av den första bilen under våren 2026. Renova har tidigare i uppföljningsrapporter informerat om att upphandling har medfört att konkurrensverket utdömt ett upphandlingsskadestånd för Renova på 1,2 miljoner kronor. Den polisanmälan som gjordes under 2024 har inte lett till utredning utan har lagts ned. Status fastighetsnära insamling, bemanningsfrågor m m Bolaget har organiserat sig, investerat och bemannat sig för den fastighetsnära insamlingen sedan 2024. Införande i de kommuner där Renova utför tjänsten sker succesivt och för 2026 pågår införande i bland annat Ale och på Tjörn. För Lerum, Partille och Härryda har införande varit utmanande bland annat då mer resurser än planerat har krävts. Framkomlighetsproblem har funnits då fordonen är något större. Det tar tid att optimera flöden. Ombyggnader krävs på omlastningsstationer och det sker en nybyggnation på Fläskebo i Härryda. I Göteborg pågår arbete med montering av kärl till såväl villor som flerfamiljshus. I anslutning till information om fastighetsnära insamlingen ges information om arbetsmiljöarbetet och den dödsolycka som skedde i slutet av 2024. Arbetsmiljöarbetet har ytterligare fokuserats mot bakgrund av det inträffade och arbetet har lett till förändringar i processer och arbetssätt. Dock krävs fortsatta insatser i syfte att förbättra miljön och förebygga olyckor. Den polisutredning som inleddes mot ledningen i Renova har lagts ned. Göteborgs Stadshus AB 3 (4) Östra Hamngatan 21 goteborgsstadshus@gshab.goteborg.se 404 82 Göteborg 031-365 00 00 (kontaktcenter) www.goteborg.se Göteborgs Stadshus AB Nuläge avseende Sysav-processen Sydskånes Avfallsaktiebolag (Sysav) ägs gemensamt at flera skånska kommuner som samarbetar kring avfallshantering och tjänsteköp med paralleller till Renova AB och dess ägare. Tvisten rör lagligheten av direktupphandlingar med potentiella konsekvenser för framtida kommunala upphandlingar/organisering. Högsta förvaltningsdomstolen har beviljat prövningstillstånd för att skapa prejudikat och vägledning för liknande fall med syftet att klargöra när ett bolags verksamhet anses bedrivas för upphandlande myndigheters räkning. Högsta förvaltningsdomstolens avgörande påverkar hur kommuner samarbetar med gemensamt ägda bolag utan formella upphandlingar. Hantering av rekommendationer till Renovabolagen från miljöförvaltningens senaste uppföljning av mål i Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram Bolaget ger en översikt över rekommendationer och vilka åtgärder som är aktuella. Bland annat hänvisas till utredningsarbetet som pågår rörande koldioxidavskiljning, skapande av incitament för minskad plastanvändning och effektiviseringsinsatser riktade mot fastighetsunderhåll och fastighetsdrift. Information som underlag för fortsatt dialog I dialogen redogörs för att importen av avfall i dagsläget uppgår till cirka 25 procent och att den fossila andelen i avfallet som går till förbränning uppgår till knappt hälften av koldioxidutsläppen från Renovas fyra förbränningslinjer. Detta förhållande gäller samtidigt som investeringar utreds i koldioxidavskiljning och att beslut om att ersätta föråldrade anläggningar närmar sig. Aktuell bedömning är att livslängden för den äldsta anläggningen sträcker sig mot 2040 och att beslut om att ersätta produktionskapacitet behöver fattas i början av 2030-talet. Som underlag för fördjupad dialog om strategiska vägval rörande framtida dimensionering av förbränningskapaciteten ombeds Renova fördjupa analys av scenarion för avfallsvolymer, framtida förbränningskapacitet och konsekvenser vid olika vägval. Ägarrådet önskar en skriftlig information från styrelsen i Renova AB/Renova Miljö AB senast 10 oktober som underlag inför ägardialogen 3 december 2026. Ägarrådet Renova AB/Renova Miljö AB Göteborgs Stadshus AB 4 (4) Östra Hamngatan 21 goteborgsstadshus@gshab.goteborg.se 404 82 Göteborg 031-365 00 00 (kontaktcenter) www.goteborg.se Mötesanteckningar extrainsatt medlemssamråd Bohus Räddningstjänstförbund Datum: 2026-03-04 Tid: 13:00-15:30 Plats: Stadshuset Kungälv, Carlstensrummet Närvarande: Jesper Eneroth, KSO Kungälv Anders Holmensköld, förste vice KSO Kungälv Håkan Sandahl, Kommunchef Kungälv Pia Jakobsson, ekonomichef Kungälv Gun-Marie Daun, andre vice KSO Kungälv Henrik Fogelklou, KSO Ale Dennis Ljunggren, förste vice KSO Ale Maria Kosterlind Reinholdsson, Kommunchef Ale Ken Gunnesson, ekonomichef Ale Peter Harrysson, ordförande BORF Erik Liljeberg, vice ordförande BORF Gunnar Skaven, ledamot BORF Thomas Loong ledamot/ersättare BORF Katherine Månsson ledamot/ersättare BORF Christian Weberberger, räddningschef BORF David Henningberg, biträdande BORF Maria Berger, sekreterare 1. Mötet öppnas Jesper Eneroth välkomnar alla och öppnar dagens medlemssamråd mellan BORF och medlemskommunerna Ale och Kungälv som idag genomförs på plats i Kungälv. Alla deltagare presenterar sig. (Medlemssamrådet är forum för information och överenskommelser, beslutande organ är respektive kommunstyrelse) 2. Statusrapport samgående BORF och RSG Christian Weberberger redogör för vad som ingår i uppdraget för Räddningstjänsten och en alternativ väg framåt om BORF inte går med i RSG. Flertalet större uppdrag under året för BORF som behöver tas om hand, varav handlingsprogrammet kommande 4 åren är en del. Kommunerna delar bilden av att vägen framåt är ett medlemskap i RSG, dock finns det fortsatt punkter i avtalet gällande ekonomi, trappan kring kostnader och miljöskuld där de behöver mer information. Det lyftes också oro för den begränsade rådighet Kungälv och Ale får vid ett eventuellt samgående. Separata möten har pågått med representanter från RSG bla och de har klargjort att det avtal som ligger på bordet idag är det som gäller. De är inte beredda att diskutera innehållet utefter Ale och Kungälvs önskemål kring vissa specifika frågor. Ta beslut på det som finns som underlag idag innebär att det finns vissa kostnader och frågor som är svåra för politikerna att presentera i sina respektive forum. Alternativkostnaden att inte gå med är enligt presenterad modell än större. Viktigt att också ta med i beaktande att om vi säger nej till RSG nu finns kanske inte möjligheten att ansöka igen under en längre tid, det är en stor process också för dem. Postadress: Box 657, 442 18 Kungälv. Besöksadress: Enbärsvägen 2, 442 42 Kungälv. Telefon: 0303–33 47 00. E-post: raddning@borf.se www.borf.se Fullmäktige ska ta beslut i respektive kommun, politiker och presidiet måste också ges tid till förberedelse innan definitivt beslut kan presenteras. Senast 10 mars ska det finnas svar från befintliga medlemskommuner, indikationen per idag är att samtliga i nuläget är positiva till att ta med BORF till sin organisation. Primärkommunal verksamhet att bedriva en räddningstjänst. Viktigt med god ton i samtalen kring processen. Kommundirektörerna och ekonomicheferna ser över avtalen en omgång till, ambitionen är att ägarna återkommer i slutet av vecka 11 om inriktningsbeslutet. Viktigt att BORF inte ständigt ligger i en ansökningsprocess, det blir en osäkerhet och oro i organisationen. Behovet av ett skyndsamt beslut betonades av direktionen BORF genom Peter Harrysson, då tidsramen för ytterligare faktainhämtning eller klargöranden är passerad. Vidare noterades att informationen från RSG och Vergenta varit tillgänglig sedan i höstas vilket borde gett ägarna erforderlig tid att ta del av och analysera underlaget. 3. Redovisning årsbokslut årsredovisning Anette Fredriksson och Christian Weberberger redovisar bokslut och årsredovisningen för 2025. Positivt resultat för 2025 vilket bland annat beror på återhållsamhet i förbundet för att komma i ekonomisk balans samt extra resurser från ägarkommunerna. Resultat: 1,744 mkr Balanskrav: 1,5 mkr vilket också innebär att hela underskottet från 2023 samt delar av 2024 års underskott återställs. 5,8 mkr från 2024 kvarstår och ska vara återställt senast 2027. Båda finansiella målen är uppnådda. Dynamisk verksamhet som kan vara svår att förutse, dock ska BORF se över om man kan göra tätare avstämningar för att få en rättvisare bild över året. Ägarna ger ett medskick att de ser att det är en välskött organisation och ett bra genomfört jobb av BORF att få ekonomin i balans. 4. Krigsorganisation- civilt försvar Kristoffer Ränkedal från RSG och som representant också från MCF redogör för vad det innebär med en krigsorganisation och totalförsvarsverksamhet. Förbundets kapacitet är idag dimensionerad för verksamhet i fredstid vilket betyder att det finns ett visst resursbehov som stegvis ska trappas upp. Bra med samarbete mellan kommunerna i dessa frågor. 5. Övriga frågor och ärenden - 6. Nästa möte Nästa ordinarie medlemssamråd äger rum i Ale 10 juni. Kallelse är utskickad och den kommer uppdateras med dagordning i tid innan mötet. Postadress: Box 657, 442 18 Kungälv. Besöksadress: Enbärsvägen 2, 442 42 Kungälv. Telefon: 0303–33 47 00. E-post: raddning@borf.se www.borf.se 7. Mötet avslutas Jesper Eneroth tackar alla mötesdeltagare och avslutar mötet. Jesper Eneroth Jesper Eneroth (Mar 19, 2026 10:18:57 GMT+1) Jesper Eneroth, KSO Kungälv Henrik Fogelklou Henrik Fogelklou (Mar 19, 2026 14:44:29 GMT+1) Henrik Fogelklou, KSO Ale Mötesanteckningar; Maria Berger Postadress: Box 657, 442 18 Kungälv. Besöksadress: Enbärsvägen 2, 442 42 Kungälv. Telefon: 0303–33 47 00. E-post: raddning@borf.se www.borf.se Mötesanteckningar samråd Bohus Räddningstja ̈nstförbund 4 mars 2026_ Final Audit Report 2026-03-19 Created: 2026-03-19 By: Maria Berger (maria.berger@borf.se) Status: Signed Transaction ID: CBJCHBCAABAA8aH0RRudp8YmybXYJCMWKzsW0jTlSHQm History Document created by Maria Berger (maria.berger@borf.se) 2026-03-19 - 9:10:09 AM GMT Document emailed to Jesper Eneroth (jesper.eneroth@kungalv.se) for signature 2026-03-19 - 9:10:14 AM GMT Document emailed to Henrik Fogelklou (henrik.fogelklou@ale.se) for signature 2026-03-19 - 9:10:14 AM GMT Document emailed to Maria Berger (maria.berger@borf.se) for signature 2026-03-19 - 9:10:14 AM GMT Email viewed by Jesper Eneroth (jesper.eneroth@kungalv.se) 2026-03-19 - 9:17:40 AM GMT Document e-signed by Jesper Eneroth (jesper.eneroth@kungalv.se) Signature Date: 2026-03-19 - 9:18:57 AM GMT - Time Source: server Email viewed by Henrik Fogelklou (henrik.fogelklou@ale.se) 2026-03-19 - 1:43:30 PM GMT Document e-signed by Henrik Fogelklou (henrik.fogelklou@ale.se) Signature Date: 2026-03-19 - 1:44:29 PM GMT - Time Source: server Email viewed by Maria Berger (maria.berger@borf.se) 2026-03-19 - 2:09:39 PM GMT Document e-signed by Maria Berger (maria.berger@borf.se) Signature Date: 2026-03-19 - 2:10:02 PM GMT - Time Source: server Agreement completed. 2026-03-19 - 2:10:02 PM GMT ALE PROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-03-25 Plats och tid Nödinge Kommunhus, IFO-aulan, 08.30 -11.35 Beslutande LenaC amp (SD), ordförande Anette Håkansson (S), l:e vice ordförande Krisdna Fogelklou (M), 2:e vice ordförande Renée Palmnäs (FiA) Johan Bankel (M) Jan Tolkki (SD) Lena Orstadius (S) Elinor Gandee (V) Lina Bodestad (C) Närvarande Anna-Lena Norberg (SD) ersättare Toni Andersson (S) MauricioJ iménez (M) Carina Ackerfors (S) Tage Lindström (KD Johan Signell (S) Anna-Maria Henriksson (KD) Anitha Krisriansson (C) Övrigan ärvarande Sofia Grebner, verksamhetschef Isabel Guldbrand, nämndsekreterare Utses att justera Anette Håkansson( S) Justeringsdag 2026-03-25 Paragrafer 57-58 Underskrifter Sekreterare Isabel Guldbrand Ordförande Lena Camp (SD) s l Justerande Anette Håkansson l i s s £ s w ALE PROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum:2 026-03-25 Tillkännagivande Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits på anslagstavlan på Ale kommuns webbplats. Organ UtbUdningsnämnden Sammanträdesdatum 2026-03-25 Tillkännagesf rån och med 2026-03-27 Tillkännages till och med 2026-04-17 Förvaringsplats för protokollet Nödinge Konununhus Intygar Isabel Guldbrand l l Q i Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 0> m ALE PROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-03-25 Innehållsförteckning

SERN § 28 SERN 2026/33 Begäran om lokaliseringsutredning - Särskilt boende i norra kommundelarna Beslut Servicenämnden beslutar att av samhällsbyggnadsnämnden begära lokalisering för nytt särskilt boende i de norra kommundelarna. Servicenämnden beslutar vidare att be samhällsbyggnadsnämnden återkomma med beslutad lokalisering senast 2026-12-31 alternativt att snarast återkomma med tidplan för när servicenämnden kan motta beslutad lokalisering. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Socialnämnden har i lokalbehovsanalyser sedan 2020 angett behov av utökat behov av boendeplatser inom särskilda boenden för äldre. I gällande lokalförsörjningsplan anger socialnämnden behov av tre nya särskilda boenden varav ett ska vara lokaliserat i kommunens norra del som behöver vara färdigställt senast 2030–2031 och innehålla ca 80 boendeplatser. Vid nybyggnation av kommunal verksamhetslokal där mark inte finns utsedd för det specifika behovet ansvarar samhällsbyggnadsnämnden för att genomföra en lokaliseringsutredning och besluta om lämplig placering för det specifika lokalbehovet. För att initiera lokaliseringsutredningen fattar servicenämnden beslut att begära lokalisering av samhällsbyggnadsnämnden. Utredningen genomförs sedan i 1 5 samarbete mellan samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) och serviceförvaltningen d 3 d där SBF är processägare. 5 0 cf a 9 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar om lokaliseringsutredningen och vid behov 2 3 b- om att starta planarbete. Beslutet skickas till servicenämnden. 5 9 5- e 0 Beslutsunderlag 4 e- 1 4f Tjänsteutlåtande, 2026-02-09 3- 8 b d d 9ff e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26 Beslutet skickas till Samhällsbyggnadsnämnden 1 5 d 3 d 5 0 cf a 9 2 b- 3 5 9 5- e 0 4 e- 1 4f 3- 8 b d d 9ff e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26

SERN § 29 SERN 2026/34 Äskande av medel för rivning och utrangering av fd. Hövägens förskola Älvängen Beslut Servicenämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anslå 2 300 000 kronor för rivning av byggnaderna inklusive yttre miljö (före detta Hövägens förskola) på fastigheterna Utby 3:105 och Utby 3:65. Servicenämnden beslutar att förslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anslå medel för utrangering av restvärde på fastigheterna Utby 3:105 och Utby 3:65 om 515 133 kronor (2025-12-31). Servicenämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att uppdra till servicenämnden att genomföra rivningarna under 2026. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Dåvarande Hövägens förskola på fastigheterna Utby 3:105 och Utby 3:65 stängdes sommaren 2025 på grund av mögelförekomst. En oberoende utredning inklusive statusbedömning och rekommendation har genomförts under hösten 2025 för att få underlag till beslut om lokalernas framtid. Utredningen genomfördes av Björn Dufva på CMC Byggadministration AB och levererades till Ale kommun 2025-12-19. Utredaren anser att det ekonomiskt försvarbara alternativet för lokalerna är rivning i sin helhet och nyproduktion vid behov av ersättningslokaler. Verksamhet 1 5 Fastighet har därefter analyserat utredningen och dess rekommendationer och har d 3 d beslutat att föreslå servicenämnden att föreslå kommunstyrelsen föreslå 5 0 cf kommunfullmäktige att riva byggnaderna i sin helhet och anslå medel för rivnings- a 2 9 kostnad om 2 300 000 kronor samt utrangering av restvärde 2025-12-31 om b- 3 515 133 kronor. 5 9 5- e 0 Beslutsunderlag 4 e- 1 4f - Tjänsteutlåtande, 2026-02-09 3- b 8 - 2025-12-19 Utby 3_105-Hövägens FSK-Statusbedömning d d 9ff e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26 Beslutet skickas till Lokalförsörjningsenheten Ekonomiavdelningen 1 5 d 3 d 5 0 cf a 9 2 b- 3 5 9 5- e 0 4 e- 1 4f 3- 8 b d d 9ff e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26

SBN § 30 SBN 2026/65 Information om investeringsbudget 2027-2030 - Samhällsbyggnadsförvaltningen Beslut Samhällsbyggnadsnämnden noterar informationen. Sammanfattning Staffan Lekenstam, förvaltningschef och Sofie Tauson, controller informerar om beslutsärende investeringsbudget 2027-2030 – Samhällsbyggnadsförvaltningen, SBN 2026/65. b b cf 3 1 e 4 2 5 a 9 0- 7 6 8 1- d 7 4 b- 4 1 d-f 0 5 8 d d 9 9 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25

SBN § 31 SBN 2026/61 Information om handlingsplan digitalisering 2026 och uppföljning 2025 - Samhällsbyggnadsnämnden Beslut Samhällsbyggnadsnämnden noterar informationen. Sammanfattning Matilda Lindberg, verksamhetsutvecklare, Louise Poulsen, verksamhetsutvecklare och Jenny Ronnebro, enhetschef stöd och utvecklingsstaben informerar om beslutsärende handlingsplan digitalisering 2026 och uppföljning 2025 – Samhällsbyggnadsnämnden, SBN 2026/61. b b cf 3 1 e 4 2 5 a 9 0- 7 6 8 1- d 7 4 b- 4 1 d-f 0 5 8 d d 9 9 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25

SN § 32 SN 2026/78 Ansökan om serveringstillstånd MaaMaa Kitchen Beslut Socialnämnden beslutar att med stöd av 8 kap. 1 § alkohollagen bevilja Khuleg AB, 559300-8690, stadigvarande serveringstillstånd för servering av alla slag av alkoholdrycker till allmänheten från klockan 11:00 till klockan 22:00 i restauranglokal och på uteserveringen. Socialnämnden beslutar att ärendet justeras omedelbart. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Khuleg AB har ansökt om stadigvarande serveringstillstånd för alla slag av alkoholdrycker till allmänheten vid Maamaa Kitchen, Göteborgsvägen 99 i Ale. Den sökta serveringstiden är från klockan 11:00 till klockan 22:00 alla dagar i restauranglokalen och på uteserveringen. I ärendet har det upprättats en utredning daterat den 19 februari 2026. Av utredningen framgår omständigheterna i ärende. Ärendet har remitterats till Ale, Polismyndigheten, miljöförvaltningen och Skatteverket. Samtliga remissinstanser har lämnat svar. Bolaget och dess företrädare uppfyller lämplighetskraven och kunskapskravet i 8 kap. 12 § AL. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-02-20 - Utredning 2026-02-19 Beslutet skickas till Tillståndsenheten i Partille kommun, serveringstillstand@partille.se Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26 Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26

SN § 33 SN 2025/15 Individärenden individutskottet Sammanfattning Paragrafen innehåller sekretessuppgifter enligt 26 kap. 1 § i offentlighet- och sekretesslagen, därför publiceras inte paragrafen i sin helhet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-03-26 Plats och tid IFO-aulan, Ale torg 7, Nödinge Beslutande Sune Rydén (KD), ordförande Jessika Loftbring (C), 1:e vice ordförande Claes Mellander (SD), 2:e vice ordförande Gay Johansson (M) Peter Lidström (S) Daniel Jacobsen (M) Tjänstgörande ersättare Birgitta Holmström (S) tjänstgör för Sari Andersson (S) Närvarande Elisabeth Pinberg (SD) ersättare Patrik Engelin (KD) Niklas Ulfheden (S) Brita Karlsson (FiA) Anders Börjesson (V) Ann-Sofie Johansson (FiA) Övriga närvarande Se sida 2 Utses att justera Jessika Loftbring (C) Justeringsdag 2026-03-26 Paragrafer 37 Underskrifter Sekreterare Johanna Kalmár Ordförande Sune Rydén (KD) Justerande Jessika Loftbring (C) 6 0 4 8f 8 d c 7 4 0 8 a- 6 c b 0- d 7 4 3- 4 9 7 1- ef c 6 e d 8 e: c n e er ef e r ur at n g Si PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-03-26 Övriga närvarande Maria Augustsson, förvaltningschef Tony Jönsson, verksamhetschef fastighet Linda Widmark, verksamhetschef verksamhetsservice Sofie Axelsson, verksamhetschef kost Annelie Eriksson, controller Johanna Kalmár, nämndsekreterare Tillkännagivande Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits på anslagstavlan på Ale kommuns webbplats. Organ Servicenämnden Sammanträdesdatum 2026-03-26 Tillkännages från och med 2026-03-26 Tillkännages till och med 2026-04-16 Förvaringsplats för protokollet Nödinge kommunhus Intygar Johanna Kalmár 6 0 4 8f 8 d c 7 4 8 0 a- 6 c b 0- d 7 4 3- 4 9 7 1- c ef 6 e d 8 e: c n e er ef Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-03-26 Innehållsförteckning

UBN § 34 UBN 2026/8 Övriga frågor och information från förvaltningen Beslut Utbildningsnämnden noterar informationen. Sammanfattning Åsa Ericson, förvaltningschef informerar om en förskola på Hövägen som har fått evakuera från deras lokaler. I samband med evakueringen saknas förskoleplatser i Älvängen. Lena Camp (SD), ordförande, Anette Håkansson (S) 1:e vice ordförande och Åsa Ericson, förvaltningschef informerar om tillitsdialoger med vårdnadshavare. Åsa Ericson, förvaltningschef informerar om skolvalet, alla som ska börja förskoleklass har fått skolplats enligt önskemål, av de som ska börja sjunde klass har inte alla fått plats enligt önskan. Det informeras även om gymnasievalet till höstterminen där färre söker till gymnasieskolorna i Ale. Det informeras också om arbetet med skolskjuts. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25

UBN § 35 UBN 2025/567 Riktlinje intraprenad Beslut Utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen, socialnämnden och servicenämnden ta fram kommungemensamma riktlinjer för intraprenad i Ale kommun. Sammanfattning Kommunfullmäktige i Ale kommun har gett utbildningsnämnden i uppdrag att ta fram en plan för att omvandla minst en skola till intraprenad. Att bedriva verksamhet i intraprenadform innebär att en enhet verkar inom kommunens organisatoriska ramverk, men med ett visst mått av självständighet. Intraprenad utgör inte en självständig juridisk enhet, vilket innebär att kommunen fortsatt bär det yttersta ansvaret för såväl verksamhetens innehåll, personal och ekonomi. Ekonomiskt behöver verksamheten ges ett tydligt definierat handlingsutrymme. Ett tjänsteutlåtande med plan som redovisar förutsättningar, kriterier samt förslag till genomförande togs upp i utbildningsnämnden 25-06-03. Med utgångspunkt i det kan en skolenhet bedrivas som intraprenad inom ramen för ett pilotprojekt under tre år från och med 2027. Mot bakgrund av ärendets principiella karaktär finns behov av en kommungemensam riktlinje, eller annat lämpligt styrdokument, för intraprenad i Ale kommun. Beslutsunderlag - Riktlinje för styrdokument 2025-06-16 Beslutet skickas till Kommunchef Förvaltningschef, socialförvaltningen Förvaltningschef, serviceförvaltningen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25 Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25

UBN § 36 UBN 2026/46 Uppföljning systematiskt arbetsmiljöarbete 2025 Beslut Utbildningsnämnden noterar informationen. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Ett välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete är avgörande för välmående och trivsel på arbetsplatsen. Det systematiska arbetsmiljöarbetet regleras i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) och innebär att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten i syfte att förebygga olyckor och ohälsa. Utbildningsförvaltningen strävar ständigt efter att förbättra den fysiska, sociala och organisatoriska arbetsmiljön och arbetar på alla tre nivåer: organisation, grupp och individ för att skapa en långsiktigt hållbar arbetsmiljö. Genom att vara observant på tidiga signaler på ohälsa kan hälsa främjas och åtgärder vidtas innan skada uppstår. Enligt 1 kap. 3 § arbetsmiljölagen (1997:1160) likställs den som genomgår utbildning med arbetstagare vid tillämpningen av stora delar av lagen. Barn i förskolan och elever i fritidshemmet undantas. Därmed är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet att dokumentera och sammanställa elevskador och tillbud. Nedan redogörs 2025 års arbetsskador och tillbud för medarbetare och elever i utbildningsförvaltningen. Beslutsunderlag Uppföljning systematiskt arbetsmiljöarbete 2025 Beslutet skickas till Förvaltningschef utbildningsförvaltningen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25 Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25 UBN § Klicka eller tryck här för att ange text. UBN 2026/31 Årsredovisning utbildningsnämnden 2025 Paragrafen justeras omedelbart, se separat protokoll. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25

SERN § 37 SERN 2026/62 Risk för budgetunderskott för servicenämnden 2026 på grund av marksanering vid byggnation av ny skola Alafors Beslut Servicenämnden beslutar att godkänna serviceförvaltningens bedömning om risk för budgetunderskott för servicenämnden 2026 på grund av kostnader för marksanering vid byggnation av ny skola Alafors. Servicenämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att godkänna att servicenämnden för 2026 redovisar ett budgetunderskott för helåret om 4,0 Mkr. Servicenämnden beslutar att godkänna att serviceförvaltningen tecknar produktions- och genomförandeavtal (benämnd Fas 2), med byggstart snarast möjligt, med GBJ Bygg Väst AB före beslut fattats i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige om detta ärendes fortsatta hantering. Servicenämnden beslutar att ärendet justeras omedelbart. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Vid förberedande arbete under januari och februari 2026 inför uppstart av byggnation av ny skola Alafors (investeringsprojekt 6311), upptäcktes förorenade fyllnadsmassor djupt ner i marken och dessa hade därför inte upptäckts vid tidigare sanering vid rivningen av Himlaskolan. Saneringsutredning har därefter genomförts och kostnaden för saneringen kalkyleras till 4,0 Mkr. Då saneringsåtgärder ska finansieras av driftsmedel och att detta enligt beslut ska belasta servicenämndens beviljade ram för 2026, har serviceförvaltningen utrett möjligheter att vita åtgärder för att inrymma den oförutsedda kostnaden med en budget i balans för helår 2026. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-03-26 Serviceförvaltningens bedömning är att det föreligger en överhängande risk för att servicenämndens resultat på helår kommer att motsvara den kostnad som saneringen medför. Genomförandet av byggentreprenaden är i ett absolut startskede och beslut behöver även fattas av servicenämnden om uppstarten ska avbrytas och flyttas fram i tiden. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-03-19 - Bilaga A - Uppskattning förorenade massor 2026-03-10 - Utredning om möjlighet att hantera uppkommen kostnad för sanering inom befintligt driftsbudget 2026 Protokollsanteckning Anders Börjesson (V) inkommer med följande protokollsanteckning: Vänster Partiet tycker fortfarande inte att placeringen inte är optimal av Himlaskolan. Peter Lidström (S) inkommer med följande protokollsanteckning: Undertecknade instämmer i förvaltningens bedömning att saneringen nu måste genomföras skyndsamt för att inte äventyra tidsplanen för den nya skolan. Det är dock anmärkningsvärt att projektet återigen ställs inför fullbordat faktum med "kniven mot strupen" vad gäller oförutsedda miljonkostnader. Det är tydligt att projektet har drivits på hårt av majoriteten genom initiativärende för att säkerställa ett snabbt genomförande. Vi har förståelse för ambitionen att färdigställa skolan, men det framstår som sannolikt att denna forcering har bidragit till brister i förarbetet. Pga. avsaknaden av tillräckliga miljötekniska undersökningar uppdagas nu omfattande föroreningar på 2–2,5 meters djup som direkt fördyrar projektet med 4 miljoner kronor. Att driften nu tvingas bära kostnader som borde ha identifierats i investeringskalkylen är djupt problematiskt för nämndens ekonomiska utrymme under 2026 S, C, V Beslutet skickas till Lokalförsörjningschef Ekonomichef Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Serviceförvaltningen Diarienummer: 2026/62 Datum: 2026-03-19 Verksamhetschef Tony Jönsson Servicenämnden Risk för budgetunderskott för servicenämnden 2026 på grund av marksanering vid byggnation av ny skola Alafors Förslag till beslut Servicenämnden beslutar att godkänna serviceförvaltningens bedömning om risk för budgetunderskott för servicenämnden 2026 på grund av kostnader för marksanering vid byggnation av ny skola Alafors. Servicenämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att godkänna att servicenämnden för 2026 redovisar ett budgetunderskott för helåret om 4,0 Mkr. Servicenämnden beslutar att godkänna att serviceförvaltningen tecknar produktions- och genomförandeavtal (benämnd Fas 2), med byggstart snarast möjligt, med GBJ Bygg Väst AB före beslut fattats i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige om detta ärendes fortsatta hantering. Servicenämnden beslutar att ärendet justeras omedelbart. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Vid förberedande arbete under januari och februari 2026 inför uppstart av byggnation av ny skola Alafors (investeringsprojekt 6311), upptäcktes förorenade fyllnadsmassor djupt ner i marken och dessa hade därför inte upptäckts vid tidigare sanering vid rivningen av Himlaskolan. Saneringsutredning har därefter genomförts och kostnaden för saneringen kalkyleras till 4,0 Mkr. Då saneringsåtgärder ska finansieras av driftsmedel och att detta enligt beslut ska belasta servicenämndens beviljade ram för 2026, har serviceförvaltningen utrett möjligheter att vita åtgärder för att inrymma den oförutsedda kostnaden med en budget i balans för helår 2026. Serviceförvaltningens bedömning är att det föreligger en överhängande risk för att servicenämndens resultat på helår kommer att motsvara den kostnad som saneringen medför. Genomförandet av byggentreprenaden är i ett absolut startskede och beslut behöver även fattas av servicenämnden om uppstarten ska avbrytas och flyttas fram i tiden. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Maria Augustsson Tony Jönsson Förvaltningschef Verksamhetschef Beslutsunderlag - Bilaga A - Uppskattning förorenade massor 2026-03-10 Ärendet Investeringsprojekt ”ny skola och idrottshall Alafors” IV6311 är beslutad av kommunfullmäktige att byggas under 2026 – 2028 och byggstart är planerad till månadsskiftet mars-april 2026. Vid rivning av Himlaskolan, sanerades marken från tjärasfalt på befintlig skolgård och underliggande förorenat bärlager till ett djup på ca 40 cm. Vid förberedande arbete under januari och februari 2026 inför grundläggning och VA omläggning för ny skola Alafors upptäcktes förorenade fyllnadsmassor djupt ner i marken, 2 – 2,5 meter, i form av PAH, aromater från tjärasfalt vid fyllnad från tidigare byggnation av Himlaskolan, även eldningsolja har påträffats punktvis på tomten. Saneringsutredning har därefter genomförts och kostnaden för saneringen kalkyleras till 4,0 Mkr. Utredning pågår för att nå en så kostnadseffektiv lösning som möjligt för Ale kommun. Bland annat undersöks om vissa schaktmassor kan återanvändas vid markplanering men markens bärighet kan begränsa denna möjlighet. Då saneringsåtgärder ska finansieras av driftsmedel och att detta enligt beslut ska belasta servicenämndens beviljade ram för 2026, har serviceförvaltningen utrett möjligheter att vita åtgärder för att inrymma den oförutsedda kostnaden för sanering med en budget i balans på helår. Genomförandet av byggentreprenaden är i ett absolut startskede och beslut behöver även fattas av servicenämnden om uppstarten ska avbrytas och flyttas fram i tiden vilket även skjuter fram datum för färdigställande motsvarande tid. Förvaltningens bedömning Serviceförvaltningens bedömning är att det föreligger en överhängande risk för att servicenämndens resultat på helår kommer att motsvara den kostnad som saneringen medför. Detta på grund av att ordinarie verksamhet är detaljplanerad för hela 2026 och att eventuellt möjliga mindre effektiviseringar skulle ge en marginell kostnadsbesparing då enbart nio månader återstår av budgetåret vid beredning av detta ärende. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Förvaltningens bedömning är vidare att en senareläggning av byggstart kommer flytta fram tiden för färdigställandet motsvarande tid vilket kan komma påverka möjligheten till inflyttning vid skolstarten hösten 2028. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Kostnaden för saneringen är beräknad till 4,0 Mkr. Påverkan ur ett invånarperspektiv En framflyttad byggstart försenar färdigställandet motsvarande tid vilket kan komma att påverka möjligheten till inflyttning vid skolstarten hösten 2028. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Remiss och samberedning Dialog om ärendegång har hållits med kommunledningsförvaltningen. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Beslut i enlighet med förslag till beslut innebär att serviceförvaltningens verksamhet Fastighet omgående tecknar avtal om genomförande enligt upprättad tidplan med färdigställande sommaren 2028. Beslutet skickas till: Lokalförsörjningschef Ekonomichef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Kalkyl: A-9118 - föroreningar VA schakt + asfaltsytor Projekt: 7008 - Himla Skolan Förberedande arbeten Avsnitt Art.nr Benämning Antal Enhet Pris Summa Påslag À-pris Belopp Konto Kostnadstyp Material tot. Tid tot. UE tot. Maskiner tot. 1,00 st 3 324 002,40 3 324 002,40 9.00 3 623 162,62 3 623 162,62 0,00 0,00 0,00 0,00 asfaltsytorna ( PÅGÅR! ) 1,00 st 813 340,00 813 340,00 9.00 886 540,60 886 540,60 0,00 0,00 0,00 0,00 Jord > FA 515,00 t 775,00 399 125,00 9.00 844,75 435 046,25 0,00 0,00 0,00 0,00 Asfalt > 300 257,00 t 1 495,00 384 215,00 9.00 1 629,55 418 794,35 0,00 0,00 0,00 0,00 hantering cirka 1,00 st 30 000,00 30 000,00 9.00 32 700,00 32 700,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Plan utöver VA-schakt i ytor som vi fått klassat efter provtagning resterande enligt schaktplan, för VA 1,00 st 1 115 000,00 1 115 000,00 9.00 1 215 350,00 1 215 350,00 0,00 0,00 0,00 0,00 schakter, uppskattat Delar av detta pågår! Jord > KM < MKM 1 000,00 t 330,00 330 000,00 9.00 359,70 359 700,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Jord > MKM < FA 1 000,00 t 410,00 410 000,00 9.00 446,90 446 900,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Jord > FA 600,00 t 775,00 465 000,00 9.00 844,75 506 850,00 0,00 0,00 0,00 0,00 avgående schakt i terrassering för -1 200,00 t 75,00 -90 000,00 9.00 81,75 -98 100,00 0,00 0,00 0,00 0,00 byggväg Avgående ren schakt i terrassering -1 800,00 t 75,00 -135 000,00 9.00 81,75 -147 150,00 0,00 0,00 0,00 0,00 för byggväg cirka 950 kvm x 0.5m x 1,85 - 0,00 0,00 0.00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 byggväg mellan SKR2307 och PG 5 mot VA Schakt tillkommande fyll för byggväg 1 800,00 t 125,00 225 000,00 9.00 136,25 245 250,00 0,00 0,00 0,00 0,00 enligt ovan - 0,00 0,00 0.00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 möjlighet att minska sanerings -1 000,00 t 410,00 -410 000,00 9.00 446,90 -446 900,00 0,00 0,00 0,00 0,00 schakten i 0.5-1.0 lagret IFA Massor möjlighet beroende på schakt - 0,00 0,00 0.00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 höjder. - 0,00 0,00 0.00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 VA Schakt i fas 1 total volym enligt volymrapport va schakt, cirka 2440 m³ x 1,85 = 4514ton schakt, uppskattning är att cirka 3000 ton av detta är förorenat enligt schaktkarta, exakta volymer har ej hunnits ta fram Tillkommande MKM-FA, 1000 ton 1 000,00 t 410,00 410 000,00 9.00 446,90 446 900,00 0,00 0,00 0,00 0,00 MKM-FA? uppskattat - 0,00 0,00 0.00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Tillkommande KM-MKM ( Som ej är 1 000,00 t 330,00 330 000,00 9.00 359,70 359 700,00 0,00 0,00 0,00 0,00 tekniskt att återanvända ) uppskattat - 0,00 0,00 0.00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Kalkyl: A-9118 - föroreningar VA schakt + asfaltsytor Projekt: 7008 - Himla Skolan Förberedande arbeten Avsnitt Art.nr Benämning Antal Enhet Pris Summa Påslag À-pris Belopp Konto Kostnadstyp Material tot. Tid tot. UE tot. Maskiner tot. Avgående Schakt som ej räknats -1,00 st 41 250,00 -41 250,00 9.00 44 962,50 -44 962,50 0,00 0,00 0,00 0,00 med att kunna återanvändas cirka 550t x 75kr räknat med att återfylla med -550,00 t 75,00 -41 250,00 9.00 81,75 -44 962,50 0,00 0,00 0,00 0,00 befintligt förstärkningslager m.m tillkommande resterande fyllning 2 000,00 t 125,00 250 000,00 9.00 136,25 272 500,00 0,00 0,00 0,00 0,00 - 0,00 0,00 0.00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Möjlighet att använda KM-MKM -1 000,00 t 125,00 -125 000,00 9.00 136,25 -136 250,00 0,00 0,00 0,00 0,00 betongkross i återfyllning 50%? Nedan post handlar om hantering av massor i huset. observera att denna post förutsätter att det ligger ett lager på 50cm uppe på leran som går att återanvända både tekniskt och föroreningsmässigt. schakt ( Flytta massor på hög ) 2 400,00 m3 69,55 166 920,00 9.00 75,81 181 942,80 0,00 0,00 0,00 0,00 Dessa massorna är KM-MKM klassade, men OK att återanvända enligt Miljöförvaltningen, och finns tekniskt behov av dessa massorna att återanvända om vi tar bort Leran som ligger under G30L Grävmaskin Larv 30ton 60,00 tim 1 350,00 81 000,00 9.00 1 471,50 88 290,00 4611 Grävmaskiner 0,00 0,00 0,00 0,00 LB Tridembil 96,00 tim 895,00 85 920,00 9.00 975,55 93 652,80 5700 Övriga entre 0,00 0,00 0,00 0,00 - 0,00 0,00 0.00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 - 0,00 0,00 0.00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 fyll ( Flytta massor och lägg ut i 615,00 m3 119,40 73 431,00 9.00 130,15 80 039,79 0,00 0,00 0,00 0,00 terrassnivå ) G30L Grävmaskin Larv 30ton 24,60 tim 1 350,00 33 210,00 9.00 1 471,50 36 198,90 4611 Grävmaskiner 0,00 0,00 0,00 0,00 LB Tridembil 24,60 tim 895,00 22 017,00 9.00 975,55 23 998,53 5700 Övriga entre 0,00 0,00 0,00 0,00 vält Vält 24,60 tim 265,00 6 519,00 9.00 288,85 7 105,71 0,00 0,00 0,00 0,00 ANL Anläggare 24,60 tim 475,00 11 685,00 9.00 517,75 12 736,65 7190 Övrigt 0,00 0,00 0,00 0,00 - 0,00 0,00 0.00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 ALTERNATIV 1 schakt på tipp Lera 0,00 m3 0,00 0,00 9.00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 KM-MKM ( Worst case ) Lera KM-MKM 0,00 t 330,00 0,00 9.00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Lera som går som KM+ ( Ny Tipp - 0,00 0,00 0.00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 som tar emot naturligt förhöjda halter G30L Grävmaskin Larv 30ton 0,00 tim 1 350,00 0,00 9.00 0,00 0,00 4611 Grävmaskiner 0,00 0,00 0,00 0,00 LB Lastbil 4-axlad med släp/kasset 0,00 tim 1 300,00 0,00 9.00 0,00 0,00 5700 0,00 0,00 0,00 0,00 +släp - 0,00 0,00 0.00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 ALTERNATIV 2 Till "schakt på tipp 1 783,00 m3 591,50 1 054 644,50 9.00 644,74 1 149 562,51 0,00 0,00 0,00 0,00 lera KM-MKM" ( Mest trolig ) Kalkyl: A-9118 - föroreningar VA schakt + asfaltsytor Projekt: 7008 - Himla Skolan Förberedande arbeten Avsnitt Art.nr Benämning Antal Enhet Pris Summa Påslag À-pris Belopp Konto Kostnadstyp Material tot. Tid tot. UE tot. Maskiner tot. Lera som går som KM+ ( Ny Tipp 3 298,55 t 150,00 494 782,50 9.00 163,50 539 312,93 0,00 0,00 0,00 0,00 som tar emot naturligt förhöjda halter över KM ) G30L Grävmaskin Larv 30ton 71,32 tim 1 350,00 96 282,00 9.00 1 471,50 104 947,38 4611 Grävmaskiner 0,00 0,00 0,00 0,00 LB Lastbil 4-axlad med släp/kasset 356,60 tim 1 300,00 463 580,00 9.00 1 417,00 505 302,20 5700 Övriga entre 0,00 0,00 0,00 0,00 +släp - 0,00 0,00 0.00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 - 0,00 0,00 0.00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 ALTERNATIV 3 Till "schakt på tipp 0,00 m3 0,00 0,00 9.00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 lera KM-MKM" ( Önsketänkande men inte helt otroligt) Lera som går <KM ( Vi har hittat en 0,00 t 75,00 0,00 9.00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 del lera som är helt ren ) G30L Grävmaskin Larv 30ton 0,00 tim 1 125,00 0,00 9.00 0,00 0,00 4611 Grävmaskiner 0,00 0,00 0,00 0,00 LB Lastbil 4-axlad med släp/kasset 0,00 tim 1 300,00 0,00 9.00 0,00 0,00 5700 Övriga entre 0,00 0,00 0,00 0,00 +släp - 0,00 0,00 0.00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Resterabde tillbaka fyllning efter 1 783,00 m3 73,93 131 816,90 9.00 80,58 143 680,42 0,00 0,00 0,00 0,00 att leran är borttagen. G30L Grävmaskin Larv 30ton 35,66 tim 1 125,00 40 117,50 9.00 1 226,25 43 728,08 4611 Grävmaskiner 0,00 0,00 0,00 0,00 LB Tridembil 35,66 tim 850,00 30 311,00 9.00 926,50 33 038,99 5700 Övriga entre 0,00 0,00 0,00 0,00 vält Vält 35,66 tim 265,00 9 449,90 9.00 288,85 10 300,39 0,00 0,00 0,00 0,00 ANL Anläggare 35,66 tim 475,00 16 938,50 9.00 517,75 18 462,97 7190 Övrigt 0,00 0,00 0,00 0,00 Geo Geotextil klass N3 5 000,00 m2 7,00 35 000,00 9.00 7,63 38 150,00 4031 VA material 0,00 0,00 0,00 0,00 Avgående för denna schakt och -1 783,00 m3 300,00 -534 900,00 9.00 327,00 -583 041,00 0,00 0,00 0,00 0,00 deponi oavsett alternativ. - 0,00 0,00 0.00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Vattenrening bör beslut komma att vi inte behöver rena någonting vi kan släppa ut på grönytor, då utgår nedan post helt vattenrening ( denna är 0 i kalkyl 1,00 0,00 0,00 9.00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 men är en risk ) container på plats, några enstaka 0,00 st 80 000,00 0,00 9.00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 tömmningar Totalt 3 324 002,40 3 623 162,62 0,00 0,00 0,00 0,00 Underlag inför beslut Utredning om möjlighet att hantera uppkommen kostnad för sanering inom driftbudget 2026 Vid förberedande arbete under januari och februari 2026 inför uppstart av byggnation av ny skola Alafors (investeringsprojekt 6311), upptäcktes förorenade fyllnadsmassor djupt ner i marken och dessa hade därför inte upptäckts vid tidigare sanering vid rivningen av Himlaskolan. Saneringsutredning har därefter genomförts och kostnaden för saneringen kalkyleras till 4,0 Mkr. Då saneringsåtgärder ska finansieras av driftsmedel och att detta enligt beslut ska belasta servicenämndens beviljade ram för 2026, har serviceförvaltningen utrett möjligheter att vita åtgärder för att inrymma den oförutsedda kostnaden med en budget i balans för helår 2026. Utredningen är baserad på att nio månader kvarstår av året vilket innebär att utfallet av åtgärder bedömts på denna tid. Självkostnad enligt riktlinjer och principer för internhyra (KS.2019.243) Styrdokumentet ”riktlinjer och principer för internhyra” anger följande: ”Övergripande mål för försörjningen av lokaler är att kommunen ska ha en ändamålsenlig och attraktiv verksamhetsmiljö som bidrar till hög produktivitet och effektivitet. Grundprincipen för systemet baseras på självkostnad för varje enskild lokal.” ”Självkostnad för verksamhet fastighet avser de kostnader som krävs för att genomföra förvaltning av kommunens verksamhetslokaler. Det som ingår är kostnader för administration, försäkring, tillsyn och skötsel, felavhjälpande underhåll och kapitalkostnad.” Har serviceförvaltningens verksamhetsområde lokalförsörjning möjlighet att hantera den uppkomna situationen. Behovet av sanering har uppstått inom verksamhetsområdet lokalförsörjning som är finansierad med köp och säljmodell där uppdraget enligt styrdokumentet "riktlinjer och principer för internhyra" anger uthyrning och förvaltning till ett självkostnadspris. Detta innebär att verksamhetsområdet lokaler ej har budget för oförutsedda händelser och rörliga posterna inom denna modell är tillsyn och skötsel av lokaler samt reparationer (felavhjälpande underhåll). Tillsyn och skötsel genomförs med egen personal vilket innebär att budget är bunden till personalkostnader där en besparing enbart kan nås med personalnedskärningar. Reparationsbudgeten är en rörlig utgift om ca 7 000 tkr för 2026 vilket innebär att 5 250 tkr finns kvar i budget efter tre månader in i budgetåret. 2025 nyttjades samtliga medel varför vår 3 2 3- bedömning för 2026 är att samtliga medel kommer behöva användas även detta år. 6 0 - 2 0 2 Budgeten för reparationer avser uppkomna fel och brister i kommunens lokaler som exempelvis – trasig toalett, läckande tak, trasig belysning, fel på värmesystem, fel på ventilation, fel på negn in brandlarm etcetera och minskas reparationerna kommer detta få en direkt effekt på möjligheten led vasn a tt använda lokalerna och behålla dess ändamålsenlighet. o itakinu Projektledarorganisationen inom lokalförsörjningsenheten är helt finansierade genom de m m o investeringsprojekt de driver och inga driftsmedel finns. K – n u m m o k e lA Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webb SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Förvaltningsövergripande förutsättningar Servicenämndens budgetreserv om 1 000 tkr är delvis uppbokad för 2026 med anledning av rättegångskostnader för ca 700 000 kr. Övriga verksamheter inom serviceförvaltningen Samtliga medel är uppbokade i detaljbudget 2026 inom verksamheterna. Om den oförutsedda kostnaden för sanering ska hanteras utanför verksamhetsområdet lokaler bedömer vi att det enda alternativet är personalneddragningar alternativt att stoppa pågående ersättningsrekryteringar. Detta då samtliga uppdrag exempelvis sker utifrån överenskomna frekvenser på lokalvård, antal måltider i relation till måltidsgäster och skötselplaner för vår yttre miljö. Bedömning Serviceförvaltningens bedömning är att servicenämnden inte kan hantera den uppkomna situationen inom beviljad budgetram och att det därför föreligger en överhängande risk för att servicenämndens resultat på helår kommer att motsvara den kostnad som saneringen medför. Serviceförvaltningen 2026-03-19 Maria Augustsson Tony Jönsson Förvaltningschef Verksamhetschef 2 Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webb SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2025/686 Datum: 2026-03-12 Kommunjurist Anna Edgren Kommunstyrelsen Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att upphäva beslut om lokala hälsoskyddsföreskrifter daterade den 25 oktober 1984. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön enligt förslag daterat den 20 oktober 2025. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att de lokala föreskrifterna ska gälla omedelbart. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Revidering av de lokala hälsoskyddsföreskrifterna ingår i miljöenhetens fastställda tillsynsplan för år 2025. De nu gällande föreskrifterna antogs 1984 och grundar sig på lagstiftning som upphörde att gälla år 1999. För att kommunens lokala föreskrifter till skydd för människors hälsa och miljön ska vara förenliga med gällande lagstiftning samt innehålla aktuella och ändamålsenliga bestämmelser har en översyn genomförts. Med anledning av detta har ett nytt förslag till lokala hälsoskyddsföreskrifter tagits fram av samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade vid sammanträde den 12 november 2025 att föreslå kommunfullmäktige att besluta att: upphäva beslut om lokala hälsoskyddsföreskrifter med beslutsdatum den 25 oktober 1984, anta lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön enligt förslag daterat den 20 oktober 2025 och att de föreslagna förskrifterna ska gälla omedelbart efter kommunfullmäktiges beslut. Maria Kosterlind Reinholdsson Patrik Skog Kommunchef Avdelningschef avdelning Demokrati Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 268, 2025-11-12 - Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön – förslagshandling, 2025-10-20 - Bilaga 1 - Hålsjön, 2025-10-20 - Bilaga 2 – Hultasjön, 2025-10-20 - Bilaga 3 – Vimmersjön, 2025-10-20 - Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande, 2025-10-22 - Lokala hälsoskyddsföreskrifter, 1984-10-25 Ärendet De nu gällande lokala hälsoskyddsföreskrifterna beslutades den 25 oktober 1984 med stöd av hälsoskyddslagen (1982:1080) och hälsoskyddsförordningen (1983:616). Dessa författningar upphörde att gälla när miljöbalken (1998:808) trädde i kraft den 1 januari 1999. Mot denna bakgrund har samhällsbyggnadsnämnden sett över de lokala föreskrifterna och tagit fram ett nytt förslag som följer gällande lagstiftning. Den 12 november 2025 beslutade samhällsbyggnadsnämnden vid sitt sammanträde (§ 268) att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att upphäva de tidigare hälsoskyddsföreskrifterna och anta nya föreskrifter som ska gälla omedelbart. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen bedömer att samhällsbyggnadsförvaltningen har berett ärendet i erforderlig omfattning. Kommunledningsförvaltningen föreslår, i likhet med samhällsbyggnadsnämnden, kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige: att upphäva lokala hälsoskyddsföreskrifter antagna den 25 oktober 2025 samt att anta lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön i enlighet med förslag daterat den 20 oktober 2025. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Påverkan ur ett invånarperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Antagandet av nya lokala hälsoskyddsföreskrifter stärker kundnyttan, vilken är ett av kommunfullmäktiges mål, genom att säkerställa att föreskrifterna har aktuellt författningsstöd och är anpassade efter dagens krav och invånarbehov. Revideringen bidrar även till ökad effektivitet i myndighetsutövningen samt främjar målet om trygghet för människors hälsa och miljön. Remiss och samberedning I beredningen av ärendet har avstämning gjorts med miljöinspektör inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Eftersom prövning av ansökningar och anmälningar kvarstår hos samhällsbyggnadsnämnden, är det endast samhällsbyggnadsnämnden som påverkas organisatoriskt av de nya föreskrifterna vid ett antagande. Beslutet skickas till: Förvaltningschef samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadsnämnden . Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2025-11-12

SBN § 38 SBN 2026/63 Kompetensförsörjningsplan 2026 samhällsbyggnad Beslut Samhällsbyggnadsnämnden noterar informationen om förslag till kompetensförsörjningsplan för samhällsbyggnadsförvaltningen. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Tillgången till rätt kompetens är en avgörande faktor för att samhällsbyggnadsverksamheten ska kunna uppfylla lagkrav, nå politiskt uppsatta mål och leverera service med hög kvalitet. Enligt kommunens riktlinje för kompetensförsörjning ska alla förvaltningars kompetensförsörjningsplaner revideras vid behov med fokus på uppdragets mål och utifrån nuläge, - omvärlds, - och framtidsanalys. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-02-05 - Handlingsplan för identifierat behov i kompetensförsörjningsplan 2026 – Samhällsbyggnadsförvaltningen - Kompetensförsörjningsplan Samhällsbyggnadsförvaltningen 2026 Beslutet skickas till b Förvaltningschef, samhällsbyggnadsförvaltningen b 3 cf HR-chef 1 e 4 2 a 5 9 0- 7 8 6 1- d 7 4 b- 4 1 d-f 0 5 8 d d 9 9 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25

UBN § 39 UBN 2026/48 Överföringa vi nvesteringsmedel från2 025t ill 2026 - Utbildningsförvaltningen Beslut Utbildningsnämnden föreslår att kommunfiillmäkdge beslutar att överföra l 495 tkr av 2025 års investeringsmedel till 2026 enligt nedan: . Investeringar avsatta till Alvgymnasiet samt Komvux nya lokaler Utbildningsnämnden beslutar att paragrafen förklaras omedelbart justerad. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Utbildningsnämndena vsatte 3 000 tkr för investeringari inventarier till Älvgymnasiets och Komvux nya lokaler under 2025. Samtliga medel har dock inte använts under året och önskas därför överföras tiU 2026, då behovet av inventarier kvarstår. Planenv ar att genomförai nköpenu nder 2025, men ddplanen har senarelagts. Beslutsunderlag Överföringa v budget 2025 tiU 2026, 2026-01-27 Beslutet skickas till Förvaltningschef,u tbildrdng Controllers, utbUdning Justerandes qign. Utdragsbestyrkande ALE PROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanttädesdatum: 2026-02-25 UBN ^ 26 UBN 2026/28 Uppföljning internkontrollplan 2025 Beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna uppföljning av 2025 års internkonttollplan. Utbildningsnämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Nämnderna ska enligt Kommunallag (2017 :725) 6 kap. § 6 se tiU att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tiUfredsstäUande sätt. Därför har en risk- och väsentlighetsanalys gjorts udfrån områdena ekonomi, regelverk och verksamhet med syfte att idendfiera och prioritera områden i internkontrollplanen för år 2025. Planen innehöll de riskområden som bedömdes ha högst riskvärde. I uppföljningen redovisas årets arbete med internkontrollen. Riskerna i utbildningsnämndens internkontroUplan innehåller både kommunövergripande risker samt förvaltningsspecifika risker. I uppföljningen av utbildningsnänandensi nternkontrollplan redovisas resultatet för kontrollerna i utbildningsnämndensv erksamhet. För de risker där kontroll visat på avvikelse har åtgärder tagits fram som minskar sannolikheten för att risken inträffar eller som lindrar konsekvensen om risken inträffar. De flesta åtgärder är planerade att genomföras under 2026. Beslutsunderlag Uppföljningsrapport intern kontroU 2025 Beslutet skickas till Förvaltningschef, utbildningsföryaltningen Administrativ chef, utbildningsförvaltningen Kommuncontroller, kommunledningsförvaltningen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande ALE PROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25 Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25 Plats och tid Nödinge Kommunhus, IFO-Aulan, kl.08.30 – 16.00 Beslutande Lena Camp (SD), ordförande Anette Håkansson (S), 1:e vice ordförande Renée Palmnäs (FiA) Johan Bankel (M) Jari Tolkki (SD) Elinor Gandee (V) Tjänstgörande ersättare Mauricio Jiménez (M) tjänstgör för Kristina Fogelklou(M) Toni Andersson (S) tjänstgör för Lena Orstadius (S) Anitha Kristiansson (C) tjänstgör för Lina Bodestad (C) Närvarande Anna-Lena Norberg (SD) ersättare Carina Ackerfors (S) Tage Lindström (KD Johan Signell (S) Rickard Linde (FiA) Övriga närvarande Se sida 2 Utses att justera Anette Håkansson (S) Justeringsdag 2026-03-06 Paragrafer §§ 16 – 50 Underskrifter Sekreterare Isabel Guldbrand Ordförande Lena Camp (SD) Justerande Anette Håkansson (S) PROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25 Övriga närvarande Åsa Ericson, förvaltningschef Ulrika Elmqvist, verksamhetschef Linda Hoffberg, verksamhetschef Bente Larsson, verksamhetschef Pia Kjeldsen, t.f administrativ chef Boris Gorgijevski, controller Atbin Vali Ababaf, controller Hajira Naseri, praktikant Siri Skogh, handläggare Maggan Melander, verksamhetsutvecklare Jenny Johansson, personalföreträdare Klara Ivarsson, utredare Hanna Daun Arehammar, utredare Camilla Rudevärn, verksamhetsutvecklare Johanna Jonsson, verksamhetsutvecklare Jenny Hagman, verksamhetsutvecklare Malin Adetag, specialpedagog Isabel Guldbrand, nämndsekreterare Tillkännagivande Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits på anslagstavlan på Ale kommuns webbplats. Organ Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum 2026-02-25 Tillkännages från och med 2026-03-09 Tillkännages till och med 2026-03-30 Förvaringsplats för protokollet Nödinge Kommunhus Intygar Isabel Guldbrand Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25 Innehållsförteckning

SBN § 40 SBN 2025/535 Levande landskap Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att Ale kommun deltar som part i projektet ”Levande landskap från källa till hav – en holistisk, ekosystembaserad och mänskligt integrerad förvaltningsmodell”. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningen i Ale har blivit tillfrågade att delta som projektpartner i forskningsprojektet ”Levande landskap från källa till hav – en holistisk, ekosystembaserad och mänskligt integrerad förvaltningsmodell”. Projektet har sökt finansiering hos Formas och om medel beviljas kommer det resultera i ett fyraårigt samverkansprojekt där Ale kommun ingår som del i projektledningen. Övriga projektparter är Havsmiljöinstitutet vid Göteborgs universitet (initiativtagare till projektet), SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), RISE (Reasearch Insitutes of Sweden AB) och Culturae Vita AB. Projektet vill utforska hur bruket av marken i Grönåns avrinningsområde påverkar vattnet hela vägen ut i Göta älv och vidare till havet. Utgångspunkten är att levande jordar och fungerande ekosystemprocesser är grunden för friskt vatten, biologisk mångfald och resilienta samhällen och att mänskliga behov är tätt sammankopplat till ekosystemens funktion och hälsa. Projektet innefattar både vetenskapliga studier av förvaltningsmodeller och målkonflikter inom dessa samt b cf b praktiskt testande och samskapande mellan aktörer i landskapet. 3 1 e 4 2 Målet med projektet är att stärka människors delaktighet och skapa praktiska 5 a 9 0- förutsättningar för renare vatten och levande landskap från källa till hav. 7 6 8 1- d 7 4 b- 4 1 d-f 0 5 8 d d 9 9 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25 Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-02-04 - Ansökan till Formas för projektet Levande landskap från källa till hav, 2025.12.10 - Stödbrev Ale kommun, 2025.12.10 Beslutet skickas till Enhetschef för stöd- och utvecklingsstaben Kommunekolog b b cf 3 1 e 4 2 5 a 9 0- 7 6 8 1- d 7 4 b- 4 1 d-f 0 5 8 d d 9 9 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25

§ 41 Ombudgetering 2026 - 2026/64 Samhällsbyggnadsförvaltningen 9 6 2 6 e 8 a d 6 2f 4 8- 5 9 b 1- c 5 4 2- 6 4 0 9- e 0 b 3 d 5 0 e: c n e er ef Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25 SBN § 41 SBN 2026/64 Ombudgetering 2026 - Samhällsbyggnadsförvaltningen Beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna samhällsbyggnadsnämndens ombudgering av investeringsmedel. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Efter genomgång av 2025 års investeringsutfall har förvaltningen tagit fram ett förslag till ombudgetering av investeringsmedel med 38 140 tkr och medfinansieringsbidrag med 9 300 tkr för samhällsbyggnadsnämnden. Efter sammanställning av samtliga nämnder förslag till ombudgetering kommer kommunfullmäktige besluta om ombudgetering av investeringsanslag 2026 för Ale kommun. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-02-19 - Ombudgetering investeringsanslag 2026; 2026-01-30 Beslutet skickas till 9 6 2 6 Budgetcontroller kommunstyrelsen. e 8 a d 6 2f 4 8- 5 b 9 1- c 5 4 2- 6 4 0 9- e 0 b 3 d 5 0 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Jävsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-24 Plats och tid Lokal Storslagenheten, Nödinge kommunhus kl.13.30- 14:15 Beslutande Henrik Fogelklou (M), ordförande Dennis Ljunggren (S), vice ordförande Robert Jansson (SD), andre vice ordförande Övriga närvarande Sonny Hellstrand, verksamhetschef plan och myndighet Ruth Arcini, bygglovshandläggare §§ 7-9 Lukas Jonsson, bygglovshandläggare §§ 7-11 Amra Taneroglu, nämndsekreterare Utses att justera Dennis Ljunggren Justeringsdag 2026-02-25 Paragrafer 7-13 Underskrifter Sekreterare Amra Taneroglu Ordförande Henrik Fogelklou Justerande Dennis Ljunggren 0 1 c c c e 2 c 9 1 9 e 1- 1 b a e- d 8 4 4f- 0 a 6- 7 9 e b b d d e: c n e er ef e r ur at n g Si PROTOKOLL Jävsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-24 Tillkännagivande Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits på anslagstavlan på Ale kommuns webbplats. Organ Jävsnämnden Sammanträdesdatum 2026-02-24 Tillkännages från och med 2026-02-25 Tillkännages till och med 2026-03-18 Förvaringsplats för protokollet Nödinge kommunhus Intygar Amra Taneroglu 0 1 c c c e 2 c 1 9 9 e 1- 1 b a e- d 8 4 4f- 0 a 6- 7 9 e b d b d e: c n e er ef Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Jävsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-24 Innehållsförteckning

SN § 42 SN 2026/113 Blockförhyrning av trygghetsbostäder- uppsägning av avtal Beslut Socialnämnden föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta att kommunen upphör vara mellanhyresvärd för de trygghetsbostäder som finns i kommunen på Garverigränd. Beslut fattas under förutsättning att nuvarande hyresgäster som så önskar kan bo kvar. Socialnämnden beslutar att paragrafen förklaras omedelbart justerad. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Trygghetsbostäder är en boendeform som har tillkommit som ett alternativ för att ge äldre personer större gemenskap och mer trygghet. Det är en så kallad mellanboendeform som överbryggar glappet mellan ordinärt boende och särskilda boenden med omsorg dygnet runt. Det finns ingen skyldighet för kommuner att erbjuda trygghetsbostäder, även om många gör det. Kommunen har tidigare haft trygghetsbostäder i Bohus, Nödinge, Alafors samt Älvängen. Bostäderna ägs av Rikshem AB. Beslut om att upphöra som mellanhyresvärd till bostäderna i Bohus, Nödinge och Alafors fattades av socialnämnden 2023-11-16. Vid tidpunkten hade kommunen fortfarande pågående avtal med bostäderna i Älvängen, Garverigränd, som löper ut 2028, men måste sägas upp i juni 2026. Kön till trygghetsbostäderna administreras av Kontaktcenter och hyresadministrationen sköts av administrationen på socialförvaltningen i Ale kommun. Trygghetsbostäderna består av 28 lägenheter i huset med varierad storlek, dvs 2:or, 3:or och 3,5:or. I skrivande stund finns det 74 st personer som står i kö. Trygghetsbostäderna på Garverigränd hyrs idag in av socialnämnden genom blockhyresavtal. Blockhyresavtal innebär att socialnämnden betalar hyran och ersätts i efterhand när lägenheten hyrs ut. I händelse av att lägenheten inte är uthyrd, står socialnämnden för kostnaden. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2026-03-23 Trygghetsbostäder syftar till en förbättrad och utökad service till kommuninvånare i målgruppen. När ägandet av fastigheten är privat är det egentligen inte nödvändigt att kommunen administrerar kö eller hyror men genom att blockförhyra får kommunen rådighet över vilka som erbjuds lägenheterna. En mer renodlad process, där fastighetsägaren ansvarar till fullo för uthyrningen, ingen blockhyra utgår från socialnämnden för lägenheterna samt att fastighetsägaren administrerar kön, innebär kostnadsbesparingar samt att resurser kan frigöras på Kontaktcenter och i viss mån även inom socialförvaltningen. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-03-05 - Beslut SN 2023-11-16 Beslutet skickas till Förvaltningschef socialnämnden Verksamhetschef äldreomsorgen Verksamhetschef serviceförvaltningen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2024/1641 Datum: 2026-03-10 Kommunjurist Malin Sultan Kommunstyrelsen Svar på motion om förbud mot lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna från Dennis Ljunggren (S) och Johnny Sundling (S) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Dennis Ljunggren (S) och Johnny Sundling (S) har till kommunfullmäktige inkommit med en motion om förbud mot lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna. I motionen yrkar motionärerna att Ale kommun ska utreda möjligheten att inkludera ett förbud mot användning och missbruk av lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna, samt att kommunfullmäktige även ska anta ändring av föreskrifterna i enlighet med förslaget. Samhällsbyggnadsförvaltningen har påbörjat arbetet med att revidera nuvarande ordningsföreskrifter och bedömer det lämpligt att utreda möjligheterna att inkludera ett förbud mot användning och missbruk av lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna. Sedan Dennis Ljunggren (S) och Johnny Sundling (S) lämnade in motionen till kommunfullmäktige (2024-12-10) har en ny lag med bestämmelser om försäljning, införsel och marknadsföring av lustgas trätt i kraft, se Lag (2025:621) om lustgas. Lagen syftar till att motverka användning av lustgas som berusningsmedel. Samhällsbyggnadsnämnden har med anledning av den nya lagen beslutat om att se motionen som besvarad, se beslut samhällsbyggnadsnämnden § 315, 2025-12-10. Maria Kosterlind Reinholdsson Patrik Skog Kommunchef Avdelningschef Demokrati Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 315, 2025-12-10 - Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande, 2025-11-20 - Motion om förbud mot lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna, daterad 2024-12-10 Ärendet Dennis Ljunggren (S) och Johnny Sundling (S) har till kommunfullmäktige i Ale inkommit med en motion om förbud mot lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna. Socialdemokraterna Ale föreslår: Att Ale kommun utreder möjligheterna att inkludera ett förbud mot användning och missbruk av lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna. Att kommunfullmäktige beslutar att anta en ändring av de lokala ordningsföreskrifterna i enlighet med förslaget. Den 1 juli 2025 trädde lagen (2025:621) om lustgas i kraft. Lagen innehåller bestämmelser om försäljning, införsel och marknadsföring av lustgas och förbjuder bland annat försäljning av lustgas som berusningsmedel. Lustgas får heller inte säljas eller på annat sätt lämnas ut i näringsverksamhet till den som inte har fyllt 18 år. Med anledning av den nya lagens ikraftträdande har Johan Nordin (S) under beredning av ärendet i samhällsbyggnadsnämnden yrkat på att motionen ska anses besvarad, i syfte för att inte belasta förvaltningen med ytterligare utredningsuppdrag. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade i enlighet med yrkandet, se samhällsbyggnadsnämndens beslut § 315 från sammanträdet 2025-12-10. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen bedömer att samhällsbyggnadsnämnden har berett ärendet. Då en ny lag med bestämmelser om lustgas trätt i kraft sedan motionen lämnades in till kommunfullmäktige bedömer kommunledningsförvaltningen att motionen utan vidare utredning kan anses besvarad. Av underlaget i ärendet framgår det att samhällsbyggnadsförvaltningen har påbörjat arbetet med att revidera nuvarande lokala ordningsföreskrifter och då bedömer det lämpligt att utreda möjligheterna att inkludera ett förbud mot användning och missbruk av lustgas. Att implementera bestämmelser kring användning av lustgas i Ales lokala ordningsföreskrifter trots den nya lagens ikraftträdande skulle möjligtvis sända en än tydligare signal om att kommunen tar invånarnas hälsorisker på allvar och även önskar motverka nedskräpning och dess bidrag till känslor av otrygghet. Nationell lag går dock före lokala ordningsföreskrifter. Vid olovlig hantering av lustgas gäller lagens förbud och straffskala, vilket innebär böter eller fängelse i högst sex månader. Med anledning av straffskalan har lagen en betydligt större genomslagskraft bland allmänheten än ett förbud i de lokala föreskrifterna. Med anledning härav bedömer Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se kommunledningsförvaltningen, i likhet med samhällsbyggnadsnämnden, att motionen ska anses besvarad. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Påverkan ur ett invånarperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Att förbjuda användning av lustgas i parker och offentliga miljöer samt försäljning av lustgas som berusningsmedel kan kopplas till kommunfullmäktiges mål trygghet, då både nedskräpning och offentlig berusning bidrar till otrygghet. Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutet skickas till: Samhällsbyggnadsnämnden Förvaltningschef samhällsbyggnadsförvaltningen Motionärer Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2025-12-10

UBN § 43 UBN 2025/429 Kamerabevakning Aroseniusskolan Beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna införandet av kamerabevakning på Aroseniusskolan. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Under de senaste åren har Aroseniusskolan bedrivit ett aktivt arbete för att öka tryggheten i skolmiljön samt förebygga brott, skadegörelse och kränkningar. Trots vidtagna åtgärder kvarstår utmaningar i det brottsförebyggande arbetet. Skolan har återkommande problem med skadegörelse, drogförsäljning och kränkningsärenden i svåröverblickbara lokaler med förlorad undervisningstid som följd, vilket sammantaget påverkar arbetsmiljön negativt för både elever och personal. Genomförda åtgärder har utvärderats löpande men har endast i begränsad omfattning lett till önskad effekt. Integritetsintresset bedöms generellt vara mycket högt i skolmiljöer, då barn anses särskilt skyddsvärda och både elever och personal vistas i lokalerna. Kamerabevakning i skola ska därför som utgångspunkt undvikas och endast övervägas när andra åtgärder inte bedöms vara tillräckliga. Förvaltningen bedömer att det, mot bakgrund av kvarstående problematik, föreligger ett behov av kamerabevakning i syfte att öka tryggheten samt förebygga och reducera brott och skadegörelse. Effekten av åtgärden kan inte garanteras och införandet förutsätter en fortlöpande uppföljning tillsammans med de övriga åtgärderna. Utbildningsnämnden kommer att vara personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter och ansvarar för att bevakningen sker i enlighet med gällande regelverk och utvärderas årligen. Om avsedd effekt inte uppnås ska en förnyad avvägning mellan bevakningsintresset och integritetsintresset genomföras. Denna avvägning påverkas av hur kamerabevakningen utformas, omfattas och används. Beslutsunderlag - Riktlinje kamerabevakning (KS 2024/1445) - Intresseavvägning kamerabevakning Aroseniusskolan - Konsekvensbedömning kamerabevakning Aroseniusskolan Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25 - Riskhantering vid konsekvensbedömning Beslutet skickas till Förvaltningschef, utbildningsförvaltningen Verksamhetschef äldre åldrar, utbildningsförvaltningen Säkerhetssamordnare, utbildningsförvaltningen Rektorer Aroseniusskolan och Anpassad grundskola äldre åldrar Förvaltningschef, serviceförvaltningen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25

UBN § 44 UBN 2026/52 Nationaldagsfirande 2026 Beslut Utbildningsnämnden beslutar att endast vuxenutbildningen deltar genom att representera och visa upp verksamheten. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Kommunstyrelsen har tillfrågat kommunens nämnder om deltagande i nationaldagsfirandet 2026 och kommande år. Utbildningsnämnden behöver ta ställning i frågan. Nationaldagsfirandet i Nödinge är ett återkommande arrangemang i samverkan mellan kommunen och Alebyggen och innebär en betydande insats av kommunens verksamheter. Under 2025 deltog cirka 40 medarbetare från tre förvaltningar och totalt lades cirka 740 arbetstimmar. Kommunens kostnader uppgick till cirka 470 tkr, budgeten som tilldelats nationaldagsfirandet 2025 var 120 tkr, exklusive personalkostnader. Förfrågan avser deltagande i nationaldagsfirandet 2026 samt kommande år. Förvaltningen ser att det finns möjlighet att bidra med deltagande från vuxenutbildningen. Både arbetstimmar och att visa upp verksamheten på firandet den 6 juni 2026. Förutsättningarna för ett mer brett deltagande på nationaldagsfirandet ökar på längre sikt. Från och med 2027 ser förvaltningen att det finns möjlighet att bidra med mer aktiviteter och synliggöra utbildningsförvaltningens olika verksamheter, under förutsättning att planeringen sker i god tid. För förvaltningens deltagande 2026 finns följande förslag att ta ställning till: a) Endast vuxenutbildningen deltar genom att representera och visa upp verksamheten. b) Endast arbetsinsats bidras med, utan särskilt utpekad verksamhet. c) Både deltagande från vuxenutbildningen och arbetsinsats från förvaltningen. d) Inget deltagande från förvaltningen. För förvaltningens deltagande på lång sikt finns alternativen att delta: Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25 a) Till en av utbildningsnämnden angiven maxkostnad. b) Inte alls Beslutsunderlag - Kommunstyrelsen tjänsteutlåtande - Redovisning av uppdrag från initiativärende kommunal medverkan på Alebyggens nationaldagsfirande, 2026-01-05 - Rapport nationaldagsfirande 2025, 2025-09-17 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25

SBN § 45 SBN 2026/66 Nödinge-Stommen 1:395 - Tidsbegränsat lov, till och med 2028-12-31, nybyggnad av uterum och tillbyggnad av förråd med altan, bygglov i efterhand Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att avslå ansökan om tidsbegränsat bygglov med stöd av 9 kap 33 §§ plan- och bygglagen (2020:900), PBL. Motivering till beslut Det finns inte förutsättningar att bevilja ett tidsbegränsat bygglov enligt 9 kap. 33 § PBL, eftersom behovet av ökat utrymme inte är tillfälligt. Åtgärden kan genomföras enligt gällande plan med annan placering och utformning. Åtgärden är inte varsam och skadar både huvudbyggnadens kulturhistoriska värde och upplevelsen av hela miljön. Den strider därför mot 2 kap. 6 §, 8 kap. 13 § och varsamhetsbestämmelserna i gällande detaljplan. Flera frågor är inte utredda, bland annat parkering och brandskydd. Placeringen hindrar inte en framtida tillbyggnad som följer planen. Ansökan ska därför avslås enligt 9 kap. 33 § PBL Sammanfattning Ansökan om tidsbegränsat bygglov för balkong med förråd och uterum, i efterhand, mottogs 2025-11-17 (kompletterad 2025-11-25) på huvudbyggnaden på Nödinge-Stommen 1:395. Uterum på 76 m² placeras 2,3 meter från b b huvudbyggnadens östra fasad. Förråd på 14 m² under ny balkong och trappa som cf 3 1 har uppförts på norra gaveln. Förrådsdelen är klädda med liggande vit träpanel e 4 2 medan uterummet består främst av större glaspartier med pulpettak. Material och 5 a 9 0- färger redovisas inte i ansökan, men det som finns på plats har en mörkgrå färg. 7 8 6 Vid besök på platsen var delar av tillbyggnaden redan uppförd. Detta hanteras i 1- 7 d tillsynsärendet Tillsyn.2025.45. 4 b- 4 1 d-f Backa Säteri, med huvudbyggnaden i centrum, är en viktig kulturhistorisk miljö. 0 8 5 De arkitektoniska kopplingarna till Svenska Ostindiska Kompaniet, jordbrukets d d 9 utveckling på 1800-talet och de ståndsmässiga byggnaderna ger Backa Säteri ett 9 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25 bestående kulturarv av både kommunalt och regionalt värde. En tillbyggnad på östra fasaden nekades 2007 och en pågående tillbyggnad stoppades 2023 på samma fasad. Ansökan om tillbyggnad av uterum, förråd m.m på östra och norra fasaden avslogs av nämnden 2025-10-01 (SBN § 237) och överklagades till länsstyrelsen. För fastigheten gäller detaljplan 244 från 2005. Den anger att fastigheten får användas för föreningslokaler, kontor och kultur. Huvudbyggnad har rivningsförbud och varsamhetsbestämmelse. Byggrätt finns på 300 m² vid östra fasaden. Övrig mark får ej bebyggas. Ny detaljplan pågår sedan 2014. Ansökan avslås i den del som gäller om den sökta åtgärden tillgodoser ett tillfälligt behov eller inte, då länsstyrelsen behandlar frågan. Övervägande del av uterummet och hela förrådet placeras på mark som inte får bebyggas. Åtgärden kan genomföras enligt gällande plan. Åtgärden är inte varsam och skadar både huvudbyggnadens kulturhistoriska värde och upplevelsen av hela miljön. Frågor som parkering och brandskydd är inte utredda. Placeringen hindrar inte en framtida tillbyggnad som följer planen. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-02-13 - Ansökan, 2025-11-17 - Situationsplan 1-rev, 2025-11-25 - Situationsplan 2-rev, 2025-11-25 - Situationsplan 3-rev, 2025-11-25 - Fasadritning befintlig väster, söder, öster och norr, rev, 2025-11-25 - Fasad- och plan befintlig – öster, rev, 2025-11-25 - Fasad- och sektion blivande – söder rev, 2025-11-25 - Fasadritning blivande – norr rev, 2025-11-25 - Fasadritning blivande – väster rev, 2025-11-25 - Fasadritning blivande – öster rev, 2025-11-25 b - Planritning blivande – entréplan- rev, 2025-11-25 b cf 3 - Tillgänglighetsutlåtande Backa Säteri Golf, 2025-11-17 1 e 4 - Protokoll 2025-10-01 – SBN § 237, 2026-01-13 2 5 9 a - Nämndbeslut Beslutsunderlag 2025-10-01, 2026-01-13 0- 7 - Remissyttrande Bohusläns Räddningstjänstförbund, 2026-01-15 6 8 1- - Skrivelse från sökande gällande kommunicering om avslag, 2026-02-11 d 7 4 b- 4 1 d-f 0 5 8 d d 9 9 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25 Yrkande Eddie Glans (M) yrkar på att: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att avslå ansökan om tidsbegränsat bygglov med stöd av 9 kap 33 §§ plan- och bygglagen (2020:900), PBL. Motivering: Det finns inte förutsättningar att bevilja ett tidsbegränsat bygglov enligt 9 kap. 33 § PBL, eftersom behovet av ökat utrymme inte är tillfälligt. Åtgärden kan genomföras enligt gällande plan med annan placering och utformning. Åtgärden är inte varsam och skadar både huvudbyggnadens kulturhistoriska värde och upplevelsen av hela miljön. Den strider därför mot 2 kap. 6 §, 8 kap. 13 § och varsamhetsbestämmelserna i gällande detaljplan. Flera frågor är inte utredda, bland annat parkering och brandskydd. Placeringen hindrar inte en framtida tillbyggnad som följer planen. Ansökan ska därför avslås enligt 9 kap. 33 § PBL. Dan Sandros (C) yrkar på att samhällsbyggnadsnämnden beslutar att bordlägga ärendet. Fredrik Johansson (M) yrkar på att ärendet avgörs idag. Beslutsgång Ordförande Eddie Glans (M) ställer proposition på om ärendet ska avgöras idag och finner att samhällsbyggnadsnämnden beslutar att avgöra ärendet idag. Ordförande ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att samhällsbyggnadsnämnden beslutar i enlighet med detsamma. Reservation Dans Sandros (C) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. b Protokollsanteckning b cf 3 1 Dan Sandros (C) inkommer med följande protokollsanteckning: e 4 5 2 a 9 0- Nämnden har fått beskrivet att en dialog förts mellan sökande och kommunen 7 6 8 och att en reviderad ansökan lämnats in som bedöms kunna beviljas. Centerpartiet 1- 7 d ser positivt på - och kommer att verka för - att denna reviderade prövas innan 4 4 b- beslut fattas i nuvarande ärende och yrkade därför på bordläggning. 1 d-f 0 5 8 d d 9 9 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25 Beslutet skickas till Delges: Sökande med besvärshänvisning och förenklad delgivning b b cf 3 1 e 4 2 5 a 9 0- 7 6 8 1- d 7 4 b- 4 1 d-f 0 5 8 d d 9 9 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25

SBN § 46 SBN 2024/387 Initiativärende - Kvartersnära ÅVC Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar ge Renhållningen i uppdrag att införa Kvartersnära återvinningscentraler i Skepplanda och Alafors i ett första skede. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att samhällsbyggandsförvaltningen får i uppdrag att ordna med utbildning som är tillgänglig för invånarna, både digitalt och fysiskt. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden gav 2025-11-12 förvaltningen i uppdrag att ta fram en utredning av lämpliga platser, kostnad för implementering och föreslagen tidsplan för införandet av Kvartersnära ÅVC med rapportering i februarinämnden för beslut. ÅVC Sörmossen har nått sin kapacitet vad gäller besökare under vissa tider då det snabbt blir kö in på anläggningen. Trafiken genom Bohus har till följd av detta ökat med ca 1000 genomfartsresor/månad. Ett sätt att i närtid åtgärda detta problem är att skapa mindre, modulära anläggningar som är ortspecifika. Förvaltningen har tittat på två orter för Kvartersnära ÅVC, Skepplanda och b b cf Alafors. Dessa platser bedöms ha de ÅVSer som lättast kan byggas om till 3 1 e 4 Kvartersnära ÅVC (KÅVC). De ligger också i norra delen av kommunen som kan 2 5 a dra mest nytta av kortare resor för att göra sig av med grovavfall. 9 0- 7 6 8 1- Anläggningarna kommer att drivas under befintliga entreprenader för ÅVC d 7 4 Sörmossen. b- 4 1 d-f 0 5 8 d d 9 9 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25 Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-02-24 - SBN 2024/387 §267 Beslut 2025-11-12 - SBN 2024/387 Initiativärende - Ny återvinningscentral, 2024-09-04 - Avfall Sveriges Rapport 2022:08 Erfarenheter och goda exempel av införande och drift vid obemannade återvinningscentraler. - SBNau 2024/387 §12 2025-06-04 Yrkande Eddie Glans (M) yrkar på förvaltningens förslagens förslag med följande tillägg att samhällsbyggnadsnämnden beslutar att samhällsbyggandsförvaltningen får i uppdrag att ordna med utbildning som är tillgänglig för invånarna, både digitalt och fysiskt. Beslutsgång Ordförande Eddie Glans (M) ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att samhällsbyggnadsnämnden beslutar i enlighet med detsamma. Beslutet skickas till Enhetschef Renhållning b b cf 3 1 e 4 2 5 a 9 0- 7 6 8 1- d 7 4 b- 4 1 d-f 0 5 8 d d 9 9 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25

SBN § 47 SBN 2026/98 Lokalisering för tillfälligt SÄBO Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå lokalisering till servicenämnden inom detaljplaneområdet Bobollplan. Vid placering av SÄBO skall det säkerställas att skateparken fortsatt finns kvar på sin plats alternativt omlokaliseras till närliggande plats Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Ale kommun har en akut brist på boendeplatser inom särskilda boenden. För att lösa detta problem planerar kommunen att uppföra ett tillfälligt modulboende som ska stå klart under 2026 och vara på plats i 10 år. Detta är en tillfällig lösning medan arbetet med en mer permanent lösning, en detaljplan för fastigheten Skårdal 67:1, pågår. Den permanenta lösningen beräknas vara klar tidigast 2030. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-02-18 - Karta 2025-02-17 - Flygfoto 2025-02-17 Yrkande Eddie Glans (M) yrkar att: b b cf 3 1 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå lokalisering till servicenämnden e 4 5 2 inom detaljplaneområdet Bobollplan. a 9 0- 7 6 Vid placering av SÄBO skall det säkerställas att skateparken fortsatt finns kvar på 8 1- d sin plats alternativt omlokaliseras till närliggande plats. 7 4 b- 4 1 d-f 0 5 8 d d 9 9 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25 Beslutsgång Ordförande Eddie Glans (M) ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att samhällsbyggnadsnämnden beslutar i enlighet med detsamma. Beslutet skickas till Servicenämnden b b cf 3 1 e 4 2 5 a 9 0- 7 6 8 1- d 7 4 b- 4 1 d-f 0 5 8 d d 9 9 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25

UBN § 48 UBN 2026/26 Remiss - Samverkansavtal för anpassad gymnasieskola i Göteborgsregionen 2027/2028– 2030/2031 Beslut Utbildningsnämnden beslutar att anta remissvaret. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Ärendet gäller förnyat samverkansavtal för anpassade gymnasieskolan i Göteborgsregionen. Avtalet, med stöd i Skollagen och Gymnasieförordningen, syftar till att tillvarata den samlade kapaciteten i Göteborgsregionen för att på ett resurseffektivt sätt, genom samverkan mellan medlemskommunerna, ge eleverna tillgång till ett brett och allsidigt utbud av utbildningar av god kvalitet inom anpassade gymnasieskolan. Beslutsunderlag - Samverkansavtal för anpassade gymnasieskolan i Göteborgsregionen, Dnr: ATN-2025-00050 - Följebrev Samverkansavtal för anpassade gymnasieskolan i Göteborgsregionen, Dnr: ATN-2025-00050 - Tidsplan för antagning till anpassade gymnasieskolan i regionala antagningssystemet, Dnr: ATN-2025-00050 - Tidsplan regionalt samråd om utbud, Dnr: ATN-2025-00050 - Gemensamt regelverk för elevavstämning, Dnr: ATN-2025-00050 - Modell interkommunal ersättning inom gymnasieskola och anpassad gymnasieskola, Dnr: ATN-2025-00050 Beslutet skickas till Remissvaret skickas till Göteborgsregionen visa e-post, gr@goteborgsregionen.se Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25 Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25

UBN § 49 UBN 2026/6 Redovisning av delegeringsbeslut Beslut Utbildningsnämnden noterar redovisningen av delegeringsbeslut. Sammanfattning Utbildningsnämnden har överlåtit sin beslutanderätt i enlighet med utbildningsnämndens delegationsordning. Följande listor redovisas: - Beslut Rev 2025-11-10 Underrättelser Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25

UBN § 50 UBN 2026/7 Redovisning av underrättelser, beslut och domar Beslut Utbildningsnämnden noterar informationen. Sammanfattning Följande underrättelser, beslut och domar redovisas till utbildningsnämndens sammanträde 2026-02-25: - Tjänsteutlåtande - Produktions- och genomförandeavtal (fas 2) ny skola Alafors - Kostnadskalkyl Ny skola Alafors 2026-01-13 - Beslut SERN 2026-01-29 Produktions- och genomförandeavtal (fas 2) ny skola Alafors - Kostnadskalkyl Ny skolbyggnad Bohus 2026-01-13 - Tjänsteutlåtande - Produktions- och genomförandeavtal (fas 2) ny skolbyggnad Bohus - Beslut SERN 2026-01-29 Produktions- och genomförandeavtal (fas 2) ny skolbyggnad Bohus - Antagen version av reglemente och arbetsordning för styrelse och nämnder i Ale kommun - Beslut KF 2026-02-09 Svar på återremiss angående revidering av regementen för styrelse och nämnder Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26 Plats och tid Nödinge Kommunhus, lokal Storslagenheten, 08.30 - Beslutande Tyrone Hansson Eklund (FiA), ordförande Johnny Sundling (S), 1:e vice ordförande Lars Kopp (M), 2:e vice ordförande Krister Hemström Bergenhus (S) Christer Pålsson (V) Annica Westdahl Eriksson (SD) Henning Ankarudd (C) Carina Sandgren (M) Marita Henriksson (SD) Tjänstgörande ersättare Petra Gullbrandsson (S) tjänstgör för Henning Ankarudd (C) Närvarande Aree Said Gaff (S) ersättare Birgit Hansson (KD) Susanne Andreasson (S) Tony Karlsson (KD) Linda Knutsson (V) Mona Gunlycke (M) Övriga närvarande Se sida 2 Utses att justera Johnny Sundling (S) Justeringsdag Paragrafer §§ 19-20, 22-24, 32-33 Underskrifter Sekreterare Isabel Guldbrand Ordförande Tyrone Hansson (FIA) Justerande Johnny Sundling (S) PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26 Övriga närvarande Ebba Gierow, förvaltningschef Irene Blomqvist, verksamhetschef IFO Ulrika Johansson, verksamhetschef äldreomsorg (ordinärt och särskilt boende) Angelica Lazo de la Vega Campana, medledare till verksamhetschef äldreomsorg Taija Tuomilehto Holmberg, verksamhetschef funktionsstöd Mattias Leufkens, verksamhetschef, myndighet och specialiststöd Hanna Kämpe, utvecklingsledare kvalitet och uppföljning Jenny Erixon, controller Pernilla Grahn, controller Åsa Fredriksson, MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) Camilla Wennberg, verksamhetspedagog Mattias Johansson, praktikant Lena Sikström, personalföreträdare Isabel Guldbrand, nämndsekreterare Tillkännagivande Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits på anslagstavlan på Ale kommuns webbplats. Organ Socialnämnden Sammanträdesdatum 2026-02-26 Tillkännages från och med 206-02-26 Tillkännages till och med 2026-03-19 Förvaringsplats för protokollet Nödinge Kommunhus Intygar Isabel Guldbrand Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26 Innehållsförteckning

SN § 52 SN 2024/112 Kartläggning - förutsättningar för läkemedelsautomater Beslut Socialnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten till digitalt stöd liknande det som Lunds kommun tagit fram. Socialnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att utveckla ett väldfärdsbibliotek. Socialnämnden beslutar att notera informationen om att frågan avseende läkemedelsautomater inom ramen för den kommunala hälso- och sjukvården fortsatt kommer att bevakas och att återkoppling kommer ske i samband med delår 1, 2025. Motivering till beslut Bedöms ej tillämplig i detta ärende. Sammanfattning Läkemedelsautomater är en medicinteknisk produkt som fylls med läkemedel för en längre tid och programmeras med vilka läkemedel som ska tas vid vilken tidpunkt. Läkemedelsautomater finns både för privat bruk och för att användas inom den kommunala hälso- och sjukvården. Personer med god följsamhet till sin läkemedelsbehandling men som av olika skäl bland annat behöver påminnelse att ta sina läkemedel, har egen förmåga att hantera/ ta ut tabletter ut en dospåse, förmåga att iordningsställa/tillgång till ett vattenglas eller dylikt för att kunna svälja tabletterna har visat sig ha ett tillräckligt stöd med en läkemedelsautomat för att god och säker vård kan uppnås. Utifrån förutsättningarna i dagsläget är användandet av läkemedelsautomater inom ramen för den kommunala hälso- och sjukvården inte ekonomiskt lönsamt. Effekten på kompetensförsörjningsfrågan bedöms inte som tillräckligt stor i dagsläget för att motivera ett införande till den kostnad som det skulle innebära. Dessutom råder viss osäkerhet avseende praxis kring användning av läkemedelsautomater vid ett läkemedelsövertag som innefattar administrering av läkemedel. Förvaltningen avser dock att följa utvecklingen av både marknaden för läkemedelsautomater och praxis enligt ovan för att kunna ompröva sitt ställningstagande vid förändrade förutsättningar. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2024-06-20 Avseende läkemedelsautomater för privat bruk skulle sådana kunna ingå i ett potentiellt välfärdsbibliotek (ihop med annan välfärdsteknik) för att kommuninvånare skulle kunna låna och testa produkten inför ett eventuellt eget inköp. Förvaltningens bedömning är att ”digital hemvård/digitalt stöd” (motsvarande det som genomförts i Lunds kommun) skulle generera större nytta för kommuninvånarna i behov av stöd och hjälp än en satsning på en enskild produkt. Dessutom möjliggör arbetssättet att erbjuda erfaren personal som inte längre klarar av vård- och omsorgsarbetet rent fysiskt att fortsätta arbeta och bidra med sin kompetens högre upp i åldern. Att fler arbetar allt längre är en av pusselbitarna till att klara kompetensförsörjningen på sikt. Arbetssättet skulle också bidra till att bli en mer attraktiv arbetsgivare. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2024-05-30 Vägledning från SKR april 2024; Läkemedelsautomater Juridiska aspekter Beslutet skickas till För vidare hantering Förvaltningsledningen, socialförvaltningen För kännedom Enhetschef ledningsstöd och utveckling Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2025-05-08

SN § 53 SN 2024/112 Uppföljning av uppdrag välfärdsteknik Beslut Socialnämnden beslutar att återremittera ärendet till förvaltningen med syftet att tydligt redovisa för- och nackdelar samt presentera ett bättre kunskaps- och beslutsunderlag. Med följande uppdrag: Att komplettera kartläggningen med en djupare analys och utredning. Att presentera relevanta jämförelser och effekter (tex avseende ekonomi, avvikelsehantering, delegering, resursplanering, kompetensförsörjning m.m.). Att redovisa olika räkneexempel där relevanta och väl identifierade beståndsdelar ingår. Att göra en större och djupare omvärldsbevakning, både i vårt närområde men också ute i landet. Att de "framgångskommuner på området" som finns, tex Kramfors specifikt vidtalas. Att ta del av - och sakligt redovisa - tillgängliga kunskapsunderlag från externa parter, tex SKR. Att redovisa utfört uppdrag för nämnd senast sista kvartalet 2025. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Läkemedelsautomater är en medicinteknisk produkt som fylls med läkemedel för en längre tid och programmeras med vilka läkemedel som ska tas vid vilken tidpunkt. Läkemedelsautomater finns både för privat bruk och för att användas inom den kommunala hälso- och sjukvården. Personer med god följsamhet till sin läkemedelsbehandling men som av olika skäl bland annat behöver påminnelse att ta sina läkemedel, har egen förmåga att hantera/ ta ut tabletter ut en dospåse, förmåga att iordningsställa/tillgång till ett vattenglas eller dylikt för Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2025-05-08 att kunna svälja tabletterna har visat sig ha ett tillräckligt stöd med en läkemedelsautomat för att god och säker vård kan uppnås. Utifrån förutsättningarna i dagsläget är användandet av läkemedelsautomater inom ramen för den kommunala hälso- och sjukvården inte ekonomiskt lönsamt. Effekten på kompetensförsörjningsfrågan bedöms inte som tillräckligt stor i dagsläget för att motivera ett införande till den kostnad som det skulle innebära. Dessutom råder viss osäkerhet avseende praxis kring användning av läkemedelsautomater vid ett läkemedelsövertag som innefattar administrering av läkemedel. Förvaltningen avser dock att följa utvecklingen av både marknaden för läkemedelsautomater och praxis enligt ovan för att kunna ompröva sitt ställningstagande vid förändrade förutsättningar. Avseende läkemedelsautomater för privat bruk skulle sådana kunna ingå i ett potentiellt välfärdsbibliotek (ihop med annan välfärdsteknik) för att kommuninvånare skulle kunna låna och testa produkten inför ett eventuellt eget inköp. Förvaltningens bedömning är att ”digital hemvård/digitalt stöd” (motsvarande det som genomförts i Lunds kommun) skulle generera större nytta för kommuninvånarna i behov av stöd och hjälp än en satsning på en enskild produkt. Dessutom möjliggör arbetssättet att erbjuda erfaren personal som inte längre klarar av vård- och omsorgsarbetet rent fysiskt att fortsätta arbeta och bidra med sin kompetens högre upp i åldern. Att fler arbetar allt längre är en av pusselbitarna till att klara kompetensförsörjningen på sikt. Arbetssättet skulle också bidra till att bli en mer attraktiv arbetsgivare. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2025-03-13 Beslut SN 2025-04-03 Uppföljning av uppdrag välfärdsteknik Uppföljning av kartläggning för läkemedelsautomater 2025-02-28 Utredning digital hemtjänst 2025-02-28 Tjänsteutlåtande, kartläggning av förutsättningar för läkemedelsautomater 2024-05-30 Beslut SN 2024-06-20 Kartläggning - förutsättningar för läkemedelsautomater Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2025-05-08 Yrkande Lars Kopp (M) yrkar på att socialnämnden beslutar att återremittera ärendet till förvaltningen med syftet att tydligt redovisa för- och nackdelar samt presentera ett bättre kunskaps- och beslutsunderlag. Med följande uppdrag: Att komplettera kartläggningen med en djupare analys och utredning. Att presentera relevanta jämförelser och effekter (tex avseende ekonomi, avvikelsehantering, delegering, resursplanering, kompetensförsörjning m.m.). Att redovisa olika räkneexempel där relevanta och väl identifierade beståndsdelar ingår. Att göra en större och djupare omvärldsbevakning, både i vårt närområde men också ute i landet. Att de "framgångskommuner på området" som finns, tex Kramfors specifikt vidtalas. Att ta del av - och sakligt redovisa - tillgängliga kunskapsunderlag från externa parter, tex SKR. Att redovisa utfört uppdrag för nämnd senast sista kvartalet 2025. Beslutsgång Ordförande Tyrone Hansson Eklund (FiA) ställer proposition på Lars Kopps (M) yrkande om återremiss och finner att socialnämnden beslutar i enlighet med detsamma. Beslutet skickas till Förvaltningsledning, socialförvaltningen Enhetschef ledningsstöd och utveckling, socialförvaltningen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2025-04-03

UBN § 57 UBN 2026/72 Införande avstadiebeslut förs kolskjuts och elevresor Beslut Utbildningsnämnden beslutar att införa stadiebeslut för skolskjuts och elevresor inom grundskola och gymnasieskola samt revidera riktlinjen för skolskjuts i Ale kommun genom att uppdatera stycket Ansökan om skolskjuts. Utbildningsnämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart. Motivering till beslut Bedöms ej tiUämpligt i detta ärende. Sammanfattning Om inget annat anges i beslutet tillämpas stadiebeslut. Stadiebeslut innebär att beslutet gäller för ett helt skolstadium och inte behöver omprövas årligen, så länge elevens förutsättningar och övriga omständigheter är oförändrade. Förg ymnasieelever innebärd etta att ansökang örsi nför årskurs l och gäUert ill och med årskurs 3. Förg rundskolan gäUer beslutet för respektive skolstadium: . Förskoleklass . Årskurs1 -3 . Årskurs4 -6 . Årskurs7 -9 Ny ansökan krävs vid skolbyte, stadieövergång, inflytt, flytt inom kommunen eUer andra ändrade omständigheter som kan påverka rätten till skolskjuts eller elevresa. l Beslutsunderlag Tjänsteudåtande,2 026-03-04 § Riktlinje för skolskjuts (reviderad version) i Yrkande Q t~- Lena Camp (SD) yrkar bifaU på förvaltningens förslag med tillägg att paragrafen ska justeras omedelbart. s s Justerandes sign. Utdragsbestyrkande i w PROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-03-25 Beslutsgång Lena Camp (SD) stäUef proposition på sitt egna yrkande och finner att utbildningsnämnden beslutar i det samma. Beslutet skickas till Kontaktcenter l l l l l Justerandes sign. Utdragsbestyrkande s £ PROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-03-25 UBN ^ 58 UBN 2026/49 Planerat utbildningsutbud påÄlvgymnasieti nför läsåret2 027-2028 Beslut Utbildningsnämnden beslutar att följande utbud förÄ lvgymnasiet fastställs för läsåret2 7/28. Utbildningsnämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart. Nationella program Program Inriktning Platser Bygg- och anläggningsprogrammet Husbyggnad 15 Barn- och fritidsprogrammet Pedagogiskt och socialt arbete 20 Ekonomiprogrammet Ekonomi 30 Försäljnings- och 25 serviceprogrammet Industritekniskap rogrammet Svetsteknik 8 Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap 30 Vård-o ch omsorgsprogrammet 20 Introduktionsprogram Program Inriktning Platser ^ s Språkintrodukdon Mot annan utbUdning 15 s Yrkesinttodukrion Barn och fridd, mot jobb 6 Yrkesintrodukdon Barn och fritid, mot jobb, för enskild 6 s i Yrkesinttodukrion Bygg och anläggning, husbyggnad, mot jobb, för 3 enskild i l £ Justerandes sign. Utdragsbestyrkande £ 5 6 w PROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-03-25 Yrkesintroduktion Försäljningo ch service, mot jobb 10 Yrkes introduktion Industritekniska, svetsteknik, mot jobb 4 Yrkesintroduktion Industritekniska, svetsteknik, mot jobb, för enskild 4 Yrkesintrodukdon Vård och omsorg, mot jobb 5 Yrkes introduktion Vårdo ch omsorg, mot jobb, för enskild 5 Programinriktat val Bygg och anläggning, mot gymnasieprogram 5 Programiariktatv al Barn och friad, mot jobb 5 Programinriktat val Försäljningo ch service, mot jobb 5 Programmriktat val Industritekniska, svetsteknik, mot jobb 5 Programinriktät val Vård och omsorg, mot jobb 5 IndividueUt 70 alternativ Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Utbildningsnämnden ansvarar för att besluta om förändringar i antalet platser för utbildningar inom kommunens gymnasieskola. I enlighet med samverkansavtalet inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) ska kommunerna fatta beslut om det slutgiltiga utbudet för läsåret 2027/2028. Beslutet om planerat utbildningsutbud inför läsåret 2027-2028 ska skickas tUl GR senast 31 mars 2026. Beslutsunderlag Tjänsteudåtande,2 026-03-02 ^ l Beslutet skickas till Verksamhetschefä ldre åldrar s Utbildningsförvaltningensa dministrativa enhet CO GR-gymnasiechefsnätverket ^ i8 ^ l l Justerandes sign. Utdragsbestyrkande l w ALE PROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanttädesdatum: 2026-02-25 Plats och tid NödingeK ommunhus, IFO-Aulan Beslutande Lena Camp (SD), ordförande Anette Håkansson (S), l:e vice ordförande RenéeP almnäs (FiA) Johan Bankel (M) JariT olkki (SD) Elinor Gandee (V) Tjänstgörande ersättare Mauricio Jiménez (M) tjänstgör för Kristina Fogelklou(M) Toni Andersson (S) tjänstgör för Lena Orstadius (S) AnithaK ristiansson (C) tjänstgörf örL inaB odestad (C) Närvarande Anna-LenaN orberg (SD) ersättare Carina Ackerfors (S) Tage Lindström (KD JohanS igneU( S) Rickard Linde (FiA) Övrigan ärvarande ÅsaE ricson, förvaltningschef Isabel Guldbrand, nämndsekreterare Utses att justera Anette Håkansson (S) Justeringsdag Paragrafer §§37-39, 42 "u.)^-oi.-n-5 Underskrifter Sekreterare Isabel Guldbrand ^ ^p Ordförande Lena Camp (SD) Justerande Anette Håkansson (S) ALE PROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25 Tillkännagivande Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits på anslagstavlan på Ale kommuns webbplats. Organ Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum 2026-02-25 Tillkännagesf råno ch med 2026-02-27 Tillkännages till och med 2026-03-20 Förvaringsplatsf örp rotokollet Nödinge Konununhus Intygar Isabel Guldbrand Justerandes sign. Utdragsbestyrkande ALE PROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanti-ädesdatum: 2026-02-25 Innehållsförteckning

§58 Planerat utbildningsutbud på 2026/49 Älvgymnasiet inför läsåret 2027-2028 ^ s l ^ t l l Justerandes sign. Utdragsbestyrkande l w PROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum:2 026-03-25

SBN § 71 SBN 2026/106 Årsredovisning 2025 - Samhällsbyggnadsnämnden Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att anta årsredovisningen för 2025. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning I årsredovisningen för 2025 rapporterar förvaltningen resultat utifrån nämndplan och budget. Rapporten består dels av en uppföljning och analys av budget, dels av en uppföljning av mål och uppdrag. Samhällsbyggnadsnämndens arbete 2025 har i huvudsak nått förväntade resultat. De skattefinansierade verksamheterna visar överskott på 830 tkr, medan affärsverksamheten har underskott på -12,3 mkr. Debiteringsgrad och taxor behöver ses över. Drygt 35 procent av skattefinansierade och drygt 60 procent av taxefinansierade investeringar genomfördes. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-03-13 - Årsredovisning 2025, Samhällsbyggnadsnämnden, 2026-02-23 - Uppföljning löpande uppdrag 2025, Samhällsbyggnadsnämnden, 2026-02- 25 Yrkande Eddie Glans (M) yrkar på förvaltningens förslag med följande tillägg att: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart Justerandes sign. Utdragsbestyrkande f3ec3268660d-f37a-2294-5400-5237b319 :ecnerefer erutangiS PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-03-25 Beslutsgång Ordförande Eddie Glans ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att samhällsbyggnadsnämnden beslutar i enlighet med detsamma. Beslutet skickas till Kommuncontroller Justerandes sign. Utdragsbestyrkande f3ec3268660d-f37a-2294-5400-5237b319 :ecnerefer erutangiS PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-03-25

SBN § 72 SBN 2026/65 Investeringsbudget 2027-2030 - Samhällsbyggnadsförvaltningen Beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna samhällsbyggnadsnämndens reviderade förslag till investeringsönskemål för 2027-2030. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning En ny investeringsplan för den kommande 4-årsperioden tas fram varje år och beslutas av kommunfullmäktige. Efter genomgång av nuvarande investeringsplan har ett förslag på investeringsönskemål för åren 2027-2030 för samhällsbyggnadsnämnden arbetats fram som en del i kommunens investeringsplan för åren 2027-2030. Efter återremiss har investeringsönskemålen kompletterats med en översiktlig bild över de stora investeringsprojektens bedömda påverkan på kommunens totala investeringsutrymme för perioden 2027-2030 och framtida driftskostnader. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-03-06 - Sammanställning investeringsönskemål 2027-2030 - reviderad - Samhällsbyggnadsnämndens planerade större investeringar 2027-2030 - Protokollsutdrag beslut SBN 2026-02-25. Investeringsbudget 2027-2030. Beslutet skickas till Budgetcontroller, kommunstyrelsen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande f3ec3268660d-f37a-2294-5400-5237b319 :ecnerefer erutangiS PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-03-25

SBN § 73 SBN 2026/88 Kommunal medverkan på Alebyggens nationaldagsfirande 2026 Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att samhällsbyggnadsförvaltningen deltar vid nationaldagsfirandet 2026 och framåt. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Ett initiativärende inkom från kommunstyrelsens ordförande den 17 februari 2025 gällande kommunal medverkan vid Alebyggens nationaldagsfirande 2025. Kommunstyrelsen beslutade att kommunens deltagande ska säkerställas. Delar av samhällsbyggnads verksamhet medverkade vid firandet 2025. Inför nationaldagen 2026 ställs förfrågan till samhällsbyggnadsförvaltningen om medverkan på nationaldagsfirandet. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-03-13 - Beslut KS 2026-01-27 Redovisning av uppdrag från initiativärende kommunal medverkan på Alebyggens nationaldagsfirande - Rapport nationaldagsfirande 2025 - Redovisning av uppdrag från initiativärende kommunal medverkan på Alebyggens nationaldagsfirande - Initiativärende till KS - Kommunal medverkan på Alebyggens nationaldagsfirande - Beslut KS 2025-02-18 Initiativärende - Kommunal medverkan på Alebyggens nationaldagsfirande Yrkande Paula Örn (S) yrkar på att: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att samhällsbyggnadsförvaltningen deltar vid nationaldagsfirandet 2026 och framåt. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-03-25 Beslutsgång Ordförande ställer proposition på Paula Örns yrkande och finner att samhällsbyggnadsnämnden beslutar i enlighet med detsamma. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Projektledare för nationaldagsfirande Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2026/170 Datum: 2026-03-20 Ekonomichef Ken Gunnesson Kommunstyrelsen Årsredovisning 2025 – Ale kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2025 för kommunen och koncernen Ale kommun. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att inga över- eller underskott ska överföras till nämnderna 2026. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Ale kommun redovisar ett resultat på 104,6 miljoner kronor, med en nettokostnadsandel på 95,7 procent. Resultatet innebär ett överskott på 5,6 miljoner kronor jämfört med budget. Ale kommun lägger stor vikt vid en god ekonomisk hushållning. Kommunen har fortsatt höga planerade investeringsnivåer, vilket kommer att utmana kommunens finansiella mål. Helhetsbedömningen för år 2025 är att kommunen har en god ekonomisk hushållning. Alla finansiella mål uppnås. Kommunen rör sig i rätt riktning för två av de tre riktningsmål som kommunfullmäktige beslutat om för mandatperioden. För det tredje riktningsmålet, Fokus på kundnytta, bedöms läget sammantaget vara oförändrat jämfört med 2024. Maria Kosterlind Reinholdsson Ken Gunnesson Kommunchef Ekonomichef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Årsredovisning 2025 – Ale kommun - Affärsverksamheten 2025 - Finansiell rapport 2025 - Årsredovisning 2025 – kommunstyrelsen - Årsredovisning 2025 – kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott - Årsredovisning 2025 – samhällsbyggnadsnämnden - Årsredovisning 2025 – servicenämnden - Årsredovisning 2025 – socialnämnden - Årsredovisning 2025 – utbildningsnämnden - Årsredovisning 2025 – valnämnden - Årsredovisning 2025 – överförmyndarnämnden - Revisionsberättelse 2025, inklusive bilagor (biläggs till kommunfullmäktiges sammanträde) Ärendet I Ale kommuns årsredovisning 2025 finns ekonomisk redovisning för kommun och koncern med förvaltningsberättelse, uppföljning av mål och uppdrag samt nämndernas sammanfattning av året. I årsredovisningen redovisas även annan uppföljning som enligt styrdokument eller andra beslut ska redovisas i årsredovisningen. Till ärendet finns också en sammanställning över den affärsdrivande verksamheten, en finansiell rapport för 2025, nämndernas respektive årsredovisningar samt revisionsberättelse med bilagor. Ale kommun redovisar ett resultat på 104,6 miljoner kronor, med en nettokostnadsandel på 95,7 procent. Resultatet innebär ett överskott på 5,6 miljoner kronor jämfört med budget. Ale kommun lägger stor vikt vid en god ekonomisk hushållning. Kommunen har fortsatt höga planerade investeringsnivåer, vilket kommer att utmana kommunens finansiella mål. Helhetsbedömningen för år 2025 är att kommunen har en god ekonomisk hushållning. Alla finansiella mål uppnås. Kommunen rör sig i rätt riktning för två av de tre riktningsmål som kommunfullmäktige beslutat om för mandatperioden. För det tredje riktningsmålet, Fokus på kundnytta, bedöms läget sammantaget vara oförändrat jämfört med 2024. Förvaltningens bedömning Helhetsbedömningen för 2025 är att kommunen uppvisar god ekonomisk hushållning då alla de finansiella målen uppnås tillsammans med att två av tre riktningsmål rör sig i rätt riktning. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Påverkan ur ett invånarperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål I årsredovisningen redovisas en helhetsbedömning av respektive riktningsmål samt vilka förbättringar som genomförts under året kopplat till riktningsmålen. Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutet skickas till: Ekonomichef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Årsredovisning 2025 Ale kommun Innehåll 1 Kommunstyrelsens ordförande .................................................................................................3 2 Kommunchefens sammanfattning .............................................................................................4 3 Ale kommun .................................................................................................................................5 3.1 Vision och värdegrund ........................................................................................................................5 3.2 Ale kommuns organisation .................................................................................................................5 3.3 Valresultat, mandatfördelning ............................................................................................................7 3.4 Befolkning i Ale 31 december ............................................................................................................7 3.5 Vart gick skattepengarna under året? ..................................................................................................9 4 Förvaltningsberättelse ..............................................................................................................10 4.1 Översikt över verksamhetens utveckling ..........................................................................................10 4.2 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning ...............................................................11 4.3 Händelser av väsentlig betydelse ......................................................................................................12 4.4 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten ............................................................13 4.5 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning .....................................................................15 4.6 Balanskravsresultat ...........................................................................................................................19 4.7 Den kommunala koncernen ..............................................................................................................19 4.8 Väsentliga personalförhållanden .......................................................................................................20 4.9 Förväntad utveckling ........................................................................................................................21 5 Ekonomisk analys .....................................................................................................................22 5.1 Ekonomisk sammanställning ............................................................................................................22 5.2 Notförteckning ..................................................................................................................................25 5.3 Driftredovisning ................................................................................................................................38 5.4 Resultaträkning .................................................................................................................................39 5.5 Investeringssammanställning ............................................................................................................39 5.6 Exploateringsredovisning, kommunen .............................................................................................44 5.7 Pensionsredovisning enligt fullfondsmodell .....................................................................................44 6 Uppföljning av mål och uppdrag ..............................................................................................47 6.1 Uppföljning av riktningsmålen .........................................................................................................47 6.2 Uppföljning av mål ...........................................................................................................................51 6.3 Uppföljning av uppdrag ....................................................................................................................55 6.4 Uppföljning av prioriterade förbättringar, effektiviseringar och besparingar ..................................73 Årsredovisning 2025, Ale kommun 1(92) 7 Personalanalys ..........................................................................................................................79 7.1 Sammanfattning ................................................................................................................................79 7.2 Kommunens anställda .......................................................................................................................79 7.3 Sjukfrånvaro ......................................................................................................................................81 7.4 Jämställdhet och mångfald ................................................................................................................82 8 Övrig uppföljning .......................................................................................................................84 8.1 Inkomna synpunkter under året ........................................................................................................84 8.2 Avtalssamverkan ...............................................................................................................................84 8.3 Privata utförare .................................................................................................................................85 8.4 Internationellt samarbete ...................................................................................................................86 9 Nämndernas sammanfattningar ...............................................................................................87 9.1 Kommunstyrelsen .............................................................................................................................87 9.2 Servicenämnden ................................................................................................................................88 9.3 Utbildningsnämnden .........................................................................................................................89 9.4 Socialnämnden ..................................................................................................................................90 9.5 Samhällsbyggnadsnämnden ..............................................................................................................91 9.6 Överförmyndarnämnden ...................................................................................................................91 9.7 Valnämnden ......................................................................................................................................92 Årsredovisning 2025, Ale kommun 2(92) 1 Kommunstyrelsens ordförande 2025 har varit ett stabilt år för Ale kommun, med framåtrörelse på flera områden. Kommunen redovisar ett re­ sultat på 104,6 miljoner kronor. Det är ett överskott jämfört med budget på 5,6 miljoner kronor. Vi når våra fi­ nansiella mål och vi rör oss mot våra prioriterade riktningsmål. Det är en stabil grund för att möta framtidens ut­ maningar. Alesamverkans prioriterade mål under mandatperioden är ett tryggare Ale, fokus på kundnytta och en effektivare organi­ sation. År 2025 är det tredje året som kommunen arbetar mot dessa mål. Tillsammans bidrar våra medarbetare på olika sätt till trygghet för alla som lever och verkar i vår kommun. Som ett prioriterat mål har det arbetet haft ett särskilt fokus och gått i rätt riktning under året. Vi värderar också särskilt att ha fokus på de vi är till för – ale­ borna och alla andra som verkar i Ale, i en förening, i ett företag eller som besökare. Ett viktigt arbete under året har varit att alla medarbetare i Ale kommun ska känna till och arbeta utifrån kommunens gemensamma värde­ grund. Värdegrunden bidrar till att sätta ett tydligt fokus på vårt uppdrag och på de som kommunens verksamhet är till för. En effektivare organisation innebär att vi arbetar för att leverera så mycket värde och kvalitet som möjligt utifrån våra resurser. Det kräver ett ständigt pågående arbete med att förbättra verksamheten och pröva nya vägar för att bli lite bättre, hela tiden. Vi vet att vi redan kommit en lång väg med detta och vi ska fortsätta att bli ännu bättre. Jag är stolt över vad vi åstadkommit i Ale kommun under år 2025. Det ska varje medarbetare i våra verksamheter också vara. Tillsammans med aleborna, våra föreningar och våra företagare är vi en del av allt det goda arbete som sker i hela vår kommun, varje dag. Henrik Fogelklou, kommunstyrelsens ordförande Årsredovisning 2025, Ale kommun 3(92) 2 Kommunchefens sammanfattning Under 2025 har omvärldsläget fortsatt att påverka Sverige, som befinner sig i en utdragen lågkonjunktur med svag tillväxt. Ale kommun redovisar ett resultat på 104,6 mkr, vilket är 5,6 mkr bättre än det budgeterade resulta­ tet. Den positiva utvecklingen jämfört med budget beror på nämndernas positiva resultat om 7,0 mkr samt ett underskott från finansverksamhet om -1,7 mkr. Kommunfullmäktiges mål om en effektivare organisation har varit i fokus under året. Sänkt kommunal skattesats med har kombinerats med god budgetföljsamhet samtidigt som både utbildningsförvaltningen och socialförvalt­ ningen har lyckats anpassa sin verksamhet efter förändrade behov på ett effektivt sätt. Gemensamt arbete med tidiga insatser till barn och unga, föräldrastöd och våldsprevention har bidragit till en tryggare kommun. Vi har utvecklat vår beredskap och förmåga att fungera under olika förutsättningar. Kundnyt­ tan har ökat på flera sätt. Ale kommun erbjuder nu tillgång till nationella gymnasieprogram och vi stiger på flera nationella näringslivsrankningar. Samtidigt har niondeklassarnas kunskapsresultat försämrats under året. Kommunens personalomsättning minskade jämfört med 2024. Den totala sjukfrånvaron är i nivå med föregå­ ende år. Det finns skillnader mellan verksamheter, kön och åldersgrupper, som visar att arbetet med åtgärder be­ höver fortsätta att anpassas efter förutsättningar i olika verksamheter och grupper. Arbetet med ”Ständiga förbättringar” fortsätter. I slutet av året presenterade flera verksamheter sina förbättringar på Kvalitetsmässan i Göteborg. Maria Kosterlind Reinholdsson, kommunchef Årsredovisning 2025, Ale kommun 4(92) 3 Ale kommun 3.1 Vision och värdegrund Vision Ett Ale. I Ale skapar människor, föreningar och företag möjligheter och framtiden tillsammans i ett samhälle där vi gemensamt tar ansvar. Mellan skog och älv växer vi med en storslagen småskalighet där småstadens fördelar bevaras. Ett pärlband av orter, var och en unik, här finns en plats för alla. Här har vi nära till varandra, naturen och stadens brus. Ale – Sveriges längsta småstad. Ale kommuns värdegrund Tillsammans tar vi ansvar och skapar förtroende. Vi tar ansvar för Alebornas bästa. Kommunens organisation är till för de som bor och verkar runtom i hela Ale. Vi erbjuder god verksamhet och service genom att arbeta effektivt och med hög tillgänglighet. Vi arbetar tillsammans i en organisation. Alla som är anställda i Ale kommun är kollegor. Vi drar nytta av att ha nära till varandra, vi vill varandra väl och vi gör varandra bättre. Vi försöker förstå våra kollegors perspektiv och bidrar till att alla trivs på arbetet. Vi skapar förtroende Vi vill förstå de förväntningar och behov som människor, föreningar och företagare har, i dag och i framtiden. För oss är alla människor lika mycket värda och vi bemöter alla på ett gott, likvärdigt och re­ spektfullt sätt. Vi behandlar alla sakligt och följer de lagar och regler som är relevanta för våra uppdrag och vår verksamhet. 3.2 Ale kommuns organisation Den kommunala organisationen Årsredovisning 2025, Ale kommun 5(92) Den kommunala koncernen Årsredovisning 2025, Ale kommun 6(92) 3.3 Valresultat, mandatfördelning Kommunstyrelsens ordinarie ledamöter Henrik Fogelklou, ordförande (M) - ersatte Mikael Berglund under 2024 Dennis Ljunggren, 1:e vice ordförande (S) Robert Jansson, 2:e vice ordförande (SD) Sandi Nordin (S) Annica Westdahl-Eriksson (SD) Jan Murray (M) Ann-Sofie Hellvard (V) Sune Rydén (KD) Jessika Loftbring (C) Mandatfördelning i kommunfullmäktige efter valet 2022 Parti Mandat Socialdemokraterna 14 Moderaterna 10 Sverigedemokraterna 10 Vänsterpartiet 4 Centerpartiet 3 Framtid i Ale 2 Liberalerna 2 Kristdemokraterna 3 Miljöpartiet 1 49 3.4 Befolkning i Ale 31 december Folkmängd Ort 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Totalt 31 868 32148 32 394 32 446 32 576 32 623 Surte 3 297 3249 3 294 3 306 3 296 3 311 Bohus 3 315 3371 3 383 3 348 3 387 3 387 Nödinge 6 081 6057 6 057 6 100 6 183 6 142 Nol 3 516 3609 3 711 3 697 3 710 3 698 Alafors 2 168 2189 2 158 2 184 2 192 2 209 Starrkärr, Kilanda, Ryd 1 971 1937 1 923 1 959 1 966 1 969 Älvängen 6 250 6433 6 515 6 502 6 493 6 554 Skepplanda 3 349 3363 3 386 3 383 3 419 3 417 Hålanda 1 087 1068 1 070 1 057 1 047 1 044 Alvhem 803 833 860 861 848 847 Övriga 31 39 37 49 35 45 Årsredovisning 2025, Ale kommun 7(92) Folkmängd fördelning Hela riket Västra Götalands län Ale Folkmängd 10 605 529 1 777 803 32 623 Därav andel (%) - Kvinnor 50 50 49 - Män 50 50 51 - 0-17 år 20 19 24 - 18-64 år 59 59 58 - 65- år 21 20 18 - Gifta 32 32 36 - Skilda 10 10 8 - Med utländsk bakgrund * * * - Utrikes födda 21 21 19 - Utländska medborgare * * * Medelålder 42 42 40 * Ej tillgängligt vid tiden för årsredovisningens färdigställande. Folkmängd åldersgrupper Ålder vid årets slut 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Folkmängd totalt 31 868 32 148 32 394 32 446 32 576 32 623 0 år 386 421 347 317 356 296 1-5 år 2 158 2 179 2 199 2 097 2 005 2 007 6-9 år 1 817 1 824 1 879 1 884 1 885 1 831 10-12 år 1 344 1 403 1 381 1 389 1 391 1 441 13-15 år 1 263 1 273 1 281 1 358 1 388 1 396 16-18 år 1 188 1 194 1 258 1 266 1 257 1 247 19-29 år 3 827 3 726 3 648 3 569 3 501 3 507 30-39 år 4 424 4 564 4 629 4 658 4 721 4 690 40-64 år 9 962 9 982 10 138 10 238 10 317 10 436 65-74 år 2 813 2 762 2 693 2 612 2 588 2 567 75-84 år 2 124 2 216 2 308 2 389 2 452 2 466 85- år 562 604 633 669 715 739 Årsredovisning 2025, Ale kommun 8(92) 3.4.1 Karta Ale kommun 3.5 Vart gick skattepengarna under året? Årsredovisning 2025, Ale kommun 9(92) 4 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen syftar till att ge en övergripande bild av Ale kommuns verksamhet det gångna året. I detta avsnitt lämnas information om förvaltningen av kommunen och den kommunala koncernen i enlighet med Lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning 11 kapitlet och rekommendation 15 från Rådet för kommunal redovisning. Siffror inom parentes avser förhållanden i föregående års bokslut om inget annat anges. 4.1 Översikt över verksamhetens utveckling Ale kommun redovisar ett resultat på 104,6 mkr vilket är 5,6 mkr bättre än budgeterade 99,0 mkr och ger en net­ tokostnadsandel på 95,7 % vilket är något bättre än budgeterad andel på 96,0%. Det positiva utfallet jämfört med budget beror på nämndernas positiva resultat om +7.0 mkr samt ett underskott på finansverksamhet om -1,4 mkr. I finansverksamhetens resultat inryms bland annat negativ avvikelse på skat­ teintäkter/statsbidrag med -10,4 mkr, medfinansiering av gång och cykelvägar med -16,0 mkr. Merkostnaderna vägs upp av lägre finansiella kostnader och högre finansiella intäkter än budgeterat +26,9 mkr. Kommunens totala investeringar uppgick till 477 mkr vilket är ca 65 % av budget omslutningen som uppgick till 739 mkr. Affärsverksamheten exkluderat nyttjades 51 % av budget omslutningen för skattefinansierade investe­ ringar. Arbetet med överföringsledningen har ökat takten under året och är en stor del av årets investeringskost­ nader. För ytterligare analys och kommentarer kring investeringsbudgeten, se avsnitt 5.5. Kommunkoncernen redovisar ett resultat på 114,42 mkr (106,1 mkr). Kostnader associerade med koncernens lo­ kaler har ökat kraftigt och ännu ej kompenserats med intäktshöjningar. Även personalkostnader har ökat. Sammandrag fem år, kommunen 2021 2022 2023 2024 2025 Allmänt Folkmängd 31/12* 32 148 32 394 32 446 32 576 32 623 Skattesats, kr 21,87 21,87 21,87 21,87 21,37 Ekonomiskt resultat Årets resultat, mkr 125,2 132,1 120,6 110,8 104,6 Nettokostnadsandel 93,9 % 93,9 % 94,7 % 95,3 % 95,7% Nettoinvesteringar, mkr 233,4 202,3 218,7 353,7 477,2 Tillgångar och skulder Anläggningstillgångar, mkr 2 011,3 2 081,8 2 159,3 2 386,7 2 771,5 Långfristiga låneskulder, mkr 395 370 340 340 540 Lån som andel av anläggningstillgångar 20 % 18 % 16 % 14 % 19 % Eget kapital, mkr 1 287,5 1 419,6 1 540,2 1 651,0 1 755,6 Soliditet 53,0 % 55,0 % 55,9 % 55,9 % 53,2 % Borgensåtagande, mkr 822,4 1 023,4 1 176,7 1 216,7 1 261,4 Pensionsskuld, mkr ** 205,3 223,5 274,5 368,5 380,1 Ansvarsförbindelse, pensioner, mkr 467,7 379,1 391,6 402,7 393,9 Per invånare Anläggningstillgångar, kr 62 563 64 264 66 550 73 265 84 955 Långfristiga låneskulder, kr 12 287 11 422 10 479 10 437 16 553 Borgensåtaganden, kr 25 582 31 593 36 267 37 349 38 666 Pensionsskuld inklusive ansvarsförbin- 20 935 18 603 20 527 23 676 23 726 delse, kr * Från och med år 1998 redovisas pensionsskulden enligt "blandmodellen" och från och med år 2000 redovisas den del, som den anställde själv ska placera, som kortfristig skuld. Årsredovisning 2025, Ale kommun 10(92) 4.2 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Befolkningsutveckling Ale kommun har efter att under ett antal år med god befolkningstillväxt de senaste åren haft en stagnerad ut­ veckling likt stora delar av övriga landet. Befolkningsutvecklingen har fortsatt varit positiv men i mycket lägre nu­ merär. Efter att under några år byggt en rad nya förskolor samt LSS-boenden är nu övergången till om och ny­ byggnation av skolor tillsammans med att investeringar i allmän plats och infrastruktur kommer att öka kraftigt i och med att ett antal detaljplaner i centrumorterna börjar bli klara. Under 2025 har antalet Alebor ökat med 47 (130) personer och invånarantalet uppgår vid årsskiftet till 32 623 (32 576). Detta motsvarar en befolkningsökning med 0,1 % (0,40 %). Under 2025 föddes det 279 (353) barn och 243 (225) personer avled, vilket innebär ett positivt födelseöverskott på (128) personer. Det flyttade in 1 774 perso­ ner och flyttade ut 1 774 personer, vilket innebär ett flyttningsnetto på 0 (21) personer. Ale kommuns befolk­ ningsökning ligger över snittet för Västra Götalandsregionens kommuner. Ale kommun har en svag befolknings­ ökning motsvarande 0,1 % (snittet av VGR-kommunerna är på -0,2 %) Arbetsmarknad Näringslivet i Ale består av cirka 3 100 arbetsställen inom tillverknings-, handels- och tjänstesektorn. Ale kom­ mun är den största arbetsgivaren med strax över 2 400 tillsvidareanställda. Kommunen har ett centralt läge i gö­ teborgsregionen med goda pendlingsmöjligheter vilket främjar arbetsmarknaden. Bostadsmarknad Efterfrågan på bostäder i kommunen är fortsatt hög även om den mattats av i och med den lågkonjunktur som landet befunnit sig i och till delar fortsatt befinner sig i. Risker och osäkerhetsfaktorer Betydande investeringar i bland annat verksamhetslokaler och infrastruktur ska genomföras. Om kommunen som ett resultat av detta ökar låneskulden i alltför stor utsträckning, kan det vid en kommande högkonjunktur med höjda räntor och ökade kostnader för pensionsutbetalningar, skapa ekonomiska svårigheter. Den expansion som kommunen fortsatt planerar för ställer krav på kommunens omställningsförmåga. Kommuninvånarnas be­ hov av kommunala tjänster måste tillgodoses på ett kostnadseffektivt sätt så att den kommunala ekonomin inte äventyras. Samtidigt måste medel reserveras för investeringar och stigande pensionskostnader. Det är av ytterst viktigt att konsolidera ekonomin för att ha en långsiktig uthållighet. Det är också av vikt att kommunen klarar av att färdigställa detaljplaner och bygglov då det är en förutsättning för fortsatt expansion och byggnation. Pensionsförpliktelser Ale kommun har ett omfattande pensionsåtagande som uppgår till 890,5 mkr (896,3 mkr). Pensionsförpliktelsen redovisas sedan 1998 enligt den så kallade blandmodellen där pensioner intjänade före 1998 inte skuldförs utan redovisas som ansvarsförbindelse. Förpliktelsen som redovisas som ansvarsförbindelse uppgår till 393,9 mkr (402,7 mkr). Kommunen följer rekommendation 10 från Rådet för kommunal redovisning (RKR) gällande vär­ dering och upplysningar om kommunens pensionsförpliktelser. Ytterligare upplysningar om förpliktelsen finns i not 19. Årsredovisning 2025, Ale kommun 11(92) Pensionsförpliktelser (mkr) 2024 2025 Total pensionsförpliktelse i balansräkningen a.) Avsättning inklusive särskild löneskatt 368,5 380,1 b.) Ansvarsförbindelse inklusive särskild löneskatt 402,7 393,9 Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsförsäkring 125,1 116,5 Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsstiftelse - - Summa pensionsförpliktelser (inklusive försäkring och stiftelse) 896,3 890,5 Förvaltade pensionsmedel - marknadsvärde Total pensionsförsäkringskapital 164,1 163,3 - varav överskottsmedel 3,3 6,2 Totalt kapital pensionsstiftelse - - Finansiella placeringar avseende pensionsmedel (egen förvaltning) - - Summa förvaltade pensionsmedel 164,1 163,3 Finansiering Återlånade medel 732,2 727,7 Konsolideringsgrad 18,3 % 18,3 % 4.3 Händelser av väsentlig betydelse Av 11 kap. 3 och 12 §§ LKBR följer att förvaltningsberättelsen ska innehålla upplysningar om sådana händelser av väsentlig betydelse för den kommunala koncernen och kommunen som har inträffat under räkenskapsåret el­ ler efter dess slut. Säkerhetsläget Krig fortgår i Ukraina sedan Rysslands invasion den 24 februari 2022. Invasionen hotar internationell fred och säkerhet och är ett brott mot internationell rätt samt mot den europeiska säkerhetsordningen. Osäkerheten i Sve­ rige och Europa har under början av 2025 ökat, påverkat av det maktskifte som ägt rum i USA som påverkar lan­ dets hållning i utrikespolitiska frågor. Effektivare organisation Kommunens arbete med ständiga förbättringar fortskrider med fokus på att kontinuerligt förbättra och utveckla processer såväl som arbetssätt och att optimera organiseringen av kommunens verksamheter och samverkan. Kommunens digitala utbildningsplattform Kunskapstorget har implementerats. Plattformen möjliggör för hela kommunen att erbjuda digitala utbildningar vilket t.ex. effektiviserar arbetet kring introduktion och kompetensut­ veckling såväl som säkerhetsrelaterade utbildningar inom brandskydd och HLR. Genomlysning av kostnaden för ekonomitjänster har genomförts tillsammans med Soltak AB och flera andra kommuner. Genomlysningen visar att Ale kommun har en lägre kostnad för ekonomihantering än de jämförda kommunerna. Från maj 2025 skickar Ale kommun i första hand kundfakturor till digital brevlåda istället för brevledes vilket medfört att andelen elektroniska kundfakturor ökat från ca 26 % till 74 % i månaden. Byte av inkassoleverantör från Intrum till Svea Inkasso, har skett under året och i samband med bytet övertog inkassobolaget utskick av på­ minnelser på obetalda fakturor samt påminnelseavgift påfördes. Detta medför sammantaget en kostnadsminsk­ ning samt ny intäktspost men även förhoppning om ett förändrat betalningsmönster där fler fakturor betalas in­ nan förfall. Vidare förkortas distributionstiden för kommuninnevånare som utgör fakturamottagare. Inom serviceförvaltningen har särskilt fokus under året lagts på att utföra arbete i egen regi för att minska ex­ terna inköp av tjänster till högre kostnad. Enhet IT har flyttat från lokaler i Alafors till Nödinge vilket medför bättre tillgänglighet för kommunens anställda. Årsredovisning 2025, Ale kommun 12(92) Genom en ny upphandling av digitala matinköp inom hemtjänsten där leverantören även kan bistå med att sätta in varor i köket/kylskåpet kan omsorgstagarens behov bättre tillgodoses. För att anpassa sig till förändringar inom utbildningsförvaltningen har Björklövens, Nolängens och Byvägens förskolor stängts under året. Sänkt skattesats 2025 Kommunfullmäktige beslutade i juni att sänka den kommunala skattesatsen med 50 öre från 2025 till 21,37 pro­ cent. Ale ingår i de 13 svenska kommuner som sänker skatten. 35 kommuner höjer skatten 2025. Alebyggen AB Alebyggen AB har under året bytt ekonomisystem från Incit Xpand till Akribi Fenix. Bolaget är påverkat av en ökad kostnadsbild kopplat till låneräntor där omläggning av lån sker på högre nivå än tidigare upptagna lån samt ökad låneomslutning. Bolaget har i sin ekonomiska prognos identifierat omfattande reinvesteringsbehov fram till och med 2028 i det existerande beståndet. Bohus räddningstjänstförbund Bohus räddningstjänstförbund har under året sammanslagit Ales räddningstjänst i beredskap för att få bättre för­ utsättningar att upprätthålla rätt bemanning och förmåga. Sammanslagningen blev klar under november och har redan gett positiv effekt med att säkerhetsställa rätt bemanning. Ale Utveckling AB (f.d. En Väg Efter Rätt Tanke AB) Ale Utveckling har under 2025 förvärvat tre fastigheter i Älvängen centrum som ett steg för att kommunen ska ha större rådighet i den utvecklig av centrala Älvängen som är på gång. Under året har namnbyte skett från En väg efter rätt tanke AB, (Evert AB) till Ale Utveckling AB. Under 2025 fick bolaget uppdraget från kommunfull­ mäktige att driva processen kring nytt kommunhus i Nödinge. 4.4 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten Den politiska styrningen ska ange prioriteringar, resursfördelning samt vilka mål och resultat som ska uppnås. Vi­ dare ska den ska präglas av få och långsiktiga mål. Utifrån ett tillitsbaserat arbetssätt innebär detta att detaljstyr­ ning inte är eftersträvansvärt utan ska ersättas med långsiktiga politiska prioriteringar för att möjliggöra hand­ lingsutrymme till förvaltningarna i genomförandet. Genomförandet ska hanteras av professionerna i förvaltning­ arna. Chefernas ansvar är att organisera, prioritera och leda arbetet utifrån ett helhetsperspektiv samt att skapa handlingsutrymme för medarbetarna. Medarbetare behöver ha handlingsutrymme för att säkerställa att verksam­ heten fungerar så bra som möjligt för de kommunen är till för. Minskad detaljstyrning innebär inte att den politiska kontrollen ska upphöra. Politiska mål, uppdrag och andra politiska beslut samt budgetföljsamhet ska kontinuerligt följas upp och redovisas. Uppföljningen ska ske utifrån professionens helhetsbedömning med tonvikt på att ha kommunens intressenter i fokus. Den ska kommuniceras i det format som ger bästa möjliga styrning och transparens. Det är eftersträvansvärt att minska rapportering som skapar administration utan mervärde. Uppföljningen ska präglas av ett lärande och redovisa såväl brister som goda exempel. Det är också viktigt att redovisa vilka effekter de politiska prioriteringarna genererar. Nyckeltal ska användas för att lyfta fram jämförelser och trender som är värdeskapande för analysen. Lärande dialoger är viktigt i både styrning och uppföljning. Förutom fastställd årlig skriftlig rapportering bör öv­ rig uppföljning ske utifrån de förtroendevaldas och professionens gemensamma bästa där både effektivt och transparens premieras. Ale kommuns organisation är, som alla kommunala organisationer, hierarkisk och tar sin utgångspunkt i all­ männa val. Överst i hierarkin finns kommunfullmäktige som bland annat beslutar om mål och budget och hur den politiska organisationen i kommunen ska se ut. Nämndernas ansvarsområden regleras i reglementen som fastställs av kommunfullmäktige. Nämnderna har möjlighet att via delegationsordningen delegera frågor till ut­ skott och förvaltningsorganisation. Förvaltningsorganisationen ansvarar för verkställigheten av både grundupp­ draget och den lokala politikens viljeinriktningar. I en tillitsbaserad organisation är det av vikt att delegering sker till nivåer så nära kärnverksamheten som möjligt, för att minska detaljstyrningen och ge medarbetarna, professio­ nerna, större handlingsutrymme. Årsredovisning 2025, Ale kommun 13(92) Principer gällande styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten regleras i Ale kommuns styrmodell - Policy för övergripande styrningsprinciper i Ale kommun som är fastställd av kommunfullmäktige. Buffert/Utvecklingsreserv En budget beskriver den verksamhet som i förväg planeras utifrån ett antal antaganden. Det är sällan dessa anta­ ganden till fullo slår in. Det är därför viktig att i budgeten avsätta utrymme för att kunna hantera avvikelser. Varje förvaltning ska avsätta minst en halv procent av den samlade budgeten till en reserv (buffert). Reserven ska pla­ ceras på ett sådant sätt att uppkomna kostnader kan hanteras utan att planerad verksamhet behöver förändras. Om verksamheten inte behöver använda bufferten ska den i stället planeras så att den kan genomföras under året som en kostnad av engångskaraktär och därmed inte vara långsiktigt kostnadsdrivande (utvecklingsreserv). Mål­ sättningen är att beloppet vid årets slut ska vara använt. Uppföljning Mål och budget följs upp i delårsbokslut per 31 mars (enbart personal och ekonomi) och 31 augusti samt i den årliga verksamhetsberättelsen per 31 december. Rapporterna innehåller uppföljning av kommunens strategiska målsättningar och nämnders och bolags mål och resultat, framgångsfaktorer, uppdrag, ekonomi och investe­ ringar. Avvikelser mot budget och avvikelser i måluppfyllelsen analyseras och åtgärder till förbättringar presente­ ras. Budgetuppföljningar med årsprognoser görs även per sista februari och maj. Övriga månader sker en av­ stämning mot periodutfall och periodbudget för att se att aktuell prognos fortsatt håller eller om åtgärder är nöd­ vändiga. Budgetprocess Budgetprocessen för år 2025 följde tidsplanen. Arbetet påbörjades med en omvärldsdag som följdes av en bud­ getdag där politiker samt förvaltningsledning var inbjudna. På kommunfullmäktige i juni 2024 fastställdes budget för 2025. I samband med detta fastställdes också skattesatsen. Nämnderna fastställde senare respektive nämnd­ plan med budget vilka presenterades för kommunfullmäktige. Ekonomistyrningsprinciper En god ekonomisk hushållning innebär att de mål och riktlinjer som fastlagts för främst ekonomi men även verksamhet stäms av, följs upp och utvärderas kontinuerligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåt­ gång, prestationer, resultat och effekter. För att göra ansvar och befogenheter tydliga samt att få en smidig admi­ nistrativ hantering har nedanstående regler för styrning av nämnder utarbetats och gäller 2025. • Mål och budget 2025 anger kommunfullmäktiges inriktning, mål, resursfördelning samt investeringsbud­ get och är det övergripande styrdokumentet riktat till nämnderna. Kommunens ekonomi sätter gränsen och förutsätter optimalt resursutnyttjande. Vid resursbrist ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras. • Om tilldelningen av medel visar sig otillräcklig i förhållande till målen ska nämnden i första hand under­ söka förutsättningarna att omdisponera tillgängliga resurser inom nämndens samlade budgetram och i andra hand hos kommunstyrelsen aktualisera behovet av att ompröva målen för verksamheterna. • Nämnd kan öka eller minska sin budgetomslutning så länge nettoramen hålls. Tilläggsanslag under lö­ pande verksamhetsår prövas endast undantagsvis. • Justeringar av teknisk karaktär inom angiven totalram kan beslutas av kommunstyrelsen. Vid större för­ ändringar kan detta ske under pågående verksamhetsår. • Nämnderna ska upprätta nämndplaner. Förvaltning kommunstyrelsen tar fram anvisningar för nämnd­ planerna. • Förvaltningscheferna ansvarar för att Mål och budget samt andra dokument som krävs för att styra och leda den operativa verksamheten i riktning mot uppställda mål upprättas och kommuniceras. • Varje nämnd ska årligen besluta om plan för intern kontroll. Uppföljning av internkontrollplanerna ska bifogas budgetuppföljningarna till kommunfullmäktige i samband med årsredovisningen. • Om nämndernas över- eller underskott ska tas med till kommande år kan prövas och beslutas av kom­ munfullmäktige varvid hänsyn tas till om målen är uppfyllda. Utöver ovan nämnda styrningsprinciper används i kommunen även olika policydokument och riktlinjer vilka finns samlade i kommunens författningssamling. Årsredovisning 2025, Ale kommun 14(92) Kommunkoncernen De i kommunkoncernen ingående bolag och förbund styrs av bolagsordning och ägardirektiv som beslutas av kommunfullmäktige. Det gäller framför allt bostadsbolaget AB Alebyggen, Ale Utveckling AB och Bohus rädd­ ningstjänstförbund som är de tre instanser som har substantiell betydelse för kommunkoncernen. 4.5 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning För att avgöra om Ale kommun uppnår God ekonomisk hushållning ska en helhetsbedömning göras av de verksam­ hetsmässiga och de finansiella målen. Ale kommun bedöms ha en god ekonomisk hushållning: 1. Om maximalt ett av de finansiella målen inte uppnåtts två år i rad. 2. Om en majoritet av riktningsmålen går i rätt riktning Kommunens tre finansiella mål är: • Nettokostnadsandelen skall vara högst 96% • Självfinansieringsgrad ska ej understiga 70% i genomsnitt under en rullande 8-årsperiod • Soliditet ska inte understiga 30 procent I enlighet med kommunens styrmodell utgår den långsiktiga styrningen från riktningsmål. Riktningsmålen har till syfte att bidra till att staka ut viljeinriktningen på lång sikt och tydliggöra politiska prioriteringar för hela koncer­ nen. Respektive nämnd har också möjlighet att utifrån respektive ansvarsområde fastställa egna mål kopplade till ett riktningsmål. Uppföljning och helhetsbedömning av riktningsmålen finns i avsnitt 6.1. Bedömning finansiella mål Från 2025 års budget har kommunen antagit nya finansiella mål som en del i god ekonomisk hushållning. Dessa presenteras samt förklaras i detta stycke av årsredovisningen. De tre finansiella målen uppfylls för året. Kommunens fortsatt planerade höga investeringsnivå de kommande åren kommer dock att utmana de nu gällande finansiella målen. Den absolut tyngsta parametern för god ekono­ misk hushållning är att kommunen över tid visar gott ekonomiskt resultat, vilket Ale kommun gör även för 2025 med ett överskott på 104,6 mkr. Riktningsmål Finansiellt mål har uppnåtts Nettokostnadsandelen skall vara högst 96% Ja Självfinansieringsgrad ska ej understiga 70% i genomsnitt under en rul- Ja lande 8-årsperiod Soliditet ska inte understiga 30 procent Ja Bedömning verksamhetsmässiga mål Två av kommunens tre riktningsmål går i rätt riktning. Riktningsmålet Fokus på kundnytta bedöms ha en oföränd­ rad status jämfört med föregående år. Bedömningen grundar sig i att den positiva förändringen på flera av målets områden vägs upp i negativ riktning av försämrade kunskapsresultat i årskurs 9. • Ett tryggare Ale: Det samordnade arbetet med tidiga insatser, våldsprevention och föräldrastöd har varit ett viktigt arbete i målets riktning. Arbetet med säkerhet och beredskap har också stärkts under året. Det innebär bland annat att verksamheternas beredskap och förmåga att fungera under olika förutsättningar utvecklats, vilket bidrar positivt till bedömningen. Sammantaget är bedömningen att kommunen under året rört sig i målets riktning. • Fokus på kundnytta: Kundnyttan har ökat på flera sätt under året, exempelvis vad gäller näringsliv, kon­ taktcenter, tillgång till nationella gymnasieprogram och tidiga samordnade insatser till barn och unga. Försämrade kunskapsresultat i årskurs 9 jämfört med föregående år är en viktig aspekt av kundnyttans utveckling i kommunen och något som påverkar helhetsbedömningen negativt. Sammantaget bedöms Årsredovisning 2025, Ale kommun 15(92) målet ha en oförändrad status jämfört med föregående år. • En effektivare organisation i Ale: Ett framgångsrikt arbete med att kontinuerligt anpassa förskole- och skol­ verksamheten efter antal barn och elever har haft stor betydelse för kommunens effektivitet. Även soci­ alförvaltningen haft en god budgetföljsamhet trots en utmaning med ökade volymer och behov i flera delar av verksamheten. Samtidigt är kommunala skattesatsen 2025 50 öre lägre än 2024. Ständiga för­ bättringar är en etablerad metodik och ett förhållningssätt i hela organisationen som bidrar till en effekti­ vare organisation. Sammantaget är bedömningen att kommunen under året rört sig i målets riktning. Riktningsmål Helhetsbedömning riktningsmål Ett tryggare Ale Går i rätt riktning Fokus på kundnytta Oförändrad En effektivare organisation i Ale Går i rätt riktning Helhetsbedömning Ale kommun lägger stor vikt vid en god ekonomisk hushållning. Helhetsbedömningen för 2025 är att kommunen uppvisar god ekonomisk hushållning. Alla de finansiella målen uppnås tillsammans med att två av kommunfullmäktiges tre fastställda riktningsmål visar en positiv utveckling och går i rätt riktning. Målet om en effektivare organisation har varit viktigt under året. En mängd förbättringar har genomförts under ledordet ständiga förbättringar. Sänkt kommunal skattesats med 50 öre har kombinerats med god budgetföljsam­ het samtidigt som både utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen har lyckats anpassa sin verksamhet efter förändrade behov. 4.5.1 Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Nettokostnadsandel Nettokostnadsandel 2022 2023 2024 2025 Verksamhetens intäkter 548 443 441 475 Verksamhetens kostnader -2 462 -2 457 -2 553 -2 625 Avskrivningar -127 -130 -134 -151 Verksamhetens nettokostnader -2 041 -2 145 -2 245 -2 302 Skatteintäkter & generella statsbidrag 2 173 2 284 2 379 2 421 Finansnetto -1 -19 -23 -15 Nettokostnadsandel 93,9 % 94,7 % 95,3 % 95,7 % Nyckeltalet mäter årets nettokostnader i relation till skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekono­ misk utjämning. Nettokostnadsandelen ska vara högst 96 % över tid och årsbokslutet visar ett resultat motsva­ rande nettokostnadsandel på 95,7 % för året och bidrar till det långsiktiga målet på max 96 %. Nyckeltalet mäter årets nettokostnader i relation till skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekono­ misk utjämning. Målsättningen är att nettokostnadsandelen ska vara högst 96 procent. Det innebär omvänt ut­ tryckt att summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning ska vara 4 procent högre än kostnaderna. Årsredovisning 2025, Ale kommun 16(92) Självfinansieringsgrad Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Budget Prognos Självfinansieringsgrad 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 Årets investeringar 237 194 160 144 215 130 473 534 Årets resultat plus avskrivningar 223 236 224 228 224 241 241 261 Självfinansieringsgrad 94 % 122 % 140 % 158 % 104 % 186 % 88 % 49 % Rullande genomsnitt 8-år start 2021 102 % *Siffrorna för prognos 2027-2028 beräknas på att 80% av investeringsutrymmet nyttjas. Nyckeltalet beskriver hur stor andel av nettoinvesteringarna som finansieras utan att ta upp lån. När kommunen kan finansiera alla sina investeringar med skatteintäkter och statliga medel är självfinansierings­ graden 100 %. Detta är eftersträvansvärt då det innebär att investeringar inte genererar framtida negativa kassa­ flöden i form av amortering och ränta. Ett långsiktigt perspektiv krävs vid utvärdering av detta nyckeltal och därför har Ale målet att det ej ska under­ stiga 70 % i genomsnitt under en rullande 8-års period. Detta anses vara en hållbar nivå för Ales förväntade framtida utveckling. Målet uppnås 2025 för den skattefinansierade verksamheten som har en rullande självfinan­ sieringsgrad på 102 %. Den rullande 8-års perioden är från och med helåret 2025, baserat på 5 år bakåt i tiden, innevarande år samt två år framåt i tiden. För att tillgodose invånarnas behov krävs investeringar inom flera kritiska infrastrukturområden såsom skola, vattenförsörjning och vägar. Befolkningsökningen som möjliggörs av investeringarna innebär högre intäkter för Ale i framtiden. Kommunens snabba tillväxttakt de kommande åren kommer dock att utmana nuvarande finansi­ ella mål. Soliditet Soliditet 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Inklusive ansvarsförbindelse 29,5 % 33,7 % 40,3 % 41,7 % 42,3 % 41,3 % Förändring mot föregående år 5,2 % 4,2 % 6,6 % 1,4 % 0,6 % -1,0 % Exklusive ansvarsförbindelse 53,7 % 53,0 % 55,0 % 55,9 % 55,9 % 53,2 % Förändring mot föregående år 2,9 % -0,7 % 2,0 % 1,6 % 0,0 % -2,7 % Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Nyc­ keltalet mäter kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Soliditet ska inte understiga 30 procent vilket kom­ munen har uppnått. 4.5.2 Övriga indikatorer för ekonomisk ställning där kommunen inte har finan­ siella mål Budgetföljsamhet Nämnderna visar under året i allmänhet en god budgetföljsamhet, och en total positiv avvikelse på 7,0 % mot budget. Flertalet nämnder visar ett positivt resultat såsom; kommunstyrelsen 4,6 mkr, Kultur och fritidsutskottet 0,3 mkr, samhällsbyggnadsnämnd 0,8 mkr, utbildningsnämnd 2,0 mkr, Socialnämnden 1,2 mkr, överförmyndar­ nämnd 0,1 mkr och revisorer 0,1 mkr. Servicenämnden visar ett negativt resultat om -2,0 mkr. Kommunstyrelsens överskott på 4,6 mkr förklaras till merparten av uteblivna personalkostnader. Samhällsbyggnadsnämndens överskott uppgår till 0,8 mkr. Utbildningsnämndens överskott på 2,0 mkr beror främst på ett prognostiserat överskott (efter sommaren) då det fanns risk att inte alla beslutade PO-medlen skulle hinna användas, samtidigt som ett överskott uppstod avseende köpta platser. Servicenämndens underskott uppgår till -2,0 mkr och avvikelsen förklaras främst av ökade licens- och system­ Årsredovisning 2025, Ale kommun 17(92) kostnader inom IT-enheten, obudgeterade avskrivningar samt kostnader för telefoni och omlokalisering. Förkla­ ringen finns även i kostnader för tomställda lokaler. Överförmyndarnämndens överskott på 0,1 mkr beror på lägre personalkostnader. Socialnämndens överskott uppgår till 1,2 mkr beror till stor del på de extra medlen för personalomkostnader. Kultur- och fritidsutskottets överskott uppgår till 0,3 mkr och förklaras huvudsakligen av ett extra investeringsbi­ drag på drygt 1 mkr beslutat av kommunfullmäktige. Samhällsbyggnadsnämndens resultat förklaras genom att de skattefinansierade verksamheterna gör ett överskott på 0,8 mkr medans resultatet för affärsverksamheten blev -12,3 mkr, vilket är 0,9 mkr sämre än det budgeterade resultatet på -11,4 mkr. Förvaltningen bedömer att debiteringsgraden generellt sett behöver förbättras i syfte både att ha balans i ekonomin och för att säkerställa produktionsvolym. Dessutom behöver taxor ses över för flera verksamheter för att bättre motsvara den faktiska kostnadsnivån. Låneskuld och likviditet Den långfristiga externa låneskulden uppgår till 540 mkr vilket är en ökning mot bokslut 2024 med 200 mkr. Räntan har ökat. Se finans bilaga och not 22 för ytterligare detaljer om kommunens låneskuld. Kommunens likviditet är god och uppgick till 325,4 mkr den 31 december 2025 (304 mkr). Utdelningar och borgensavgift Från Kommuninvest har Ale kommun erhållit 2,0 mkr från överskotts utdelning under året (1,2 mkr). AB Ale­ byggen har lämnat utdelning till Ale kommun om 0,3 tkr (331 tkr). AB Alebyggen har betalat en borgens avgift till kommunen på 3,7 mkr (3,6 mkr). Pensionsskuld Pensionsskulden har värderats enligt pensionsavtalet KAP-KL samt AKAP-KR och redovisas enligt den blan­ dade modellen. En ny pensionsprognos har tagits fram av KPA i samband med bokslutet. Pensionsskulden har för perioden ökat med 11,6 mkr. Pensionsförmåner intjänade före 1998 samt ej utfallna visstidspensioner redovisas som en ansvarsförbindelse och beräknas inklusive löneskatt uppgå till 393,9 mkr den 31 december 2025. Detta är en minskning sedan årsbokslu­ tet 2024 med 8,8 mkr. Borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden för AB Alebyggen har ökat med 45,0 mkr under året och uppgår nu till 1260,0 mkr. AB Alebyggen har ökat sin upplåning under året med anledning av pågående ROT-renoveringspro­ jekt. Ale kommun har tecknat solidarisk borgen för Kommuninvests verksamhet. Enligt åtagandebesked från Kom­ muninvest per 2025-12-31 är Ale kommuns andel av bolagets skulder/åtaganden 1 969,8 mkr medan andelen av tillgångarna är 2 054,0 mkr. Exploatering Det bokförda värdet för exploateringar har under året minskat från 22,2 mkr till 21,6 mkr. Det beror främst på inbetald handpenning om -1,2 mkr för två fastigheter med krav på bebyggelse som sålts inom Älvängen Norra verksamhetsområde. Gatukostnadsersättningar för 2025 uppgår till 0,0 mkr (0,0 mkr). Budgeterad buffert Förvaltningarna ska ha en ekonomi som klarar oväntade förändringar. Detta uttrycks som att minst 1 % av för­ valtningsramen utgörs av en buffert, alternativt 1 % av omsättningen. Då riskexponeringen inte är lika stor för Årsredovisning 2025, Ale kommun 18(92) följande nämnder såsom Kommunstyrelsen, Servicenämnden samt Samhällsbyggnadsnämnden ska bufferten/re­ serven för dessa uppgå till minst 0,5 %. Förvaltningarna förväntas därmed inte ta hela sin ram i anspråk. De av­ delningar som är taxefinansierade eller debiterar sina kostnader internt berörs inte av detta styrverktyg. Styrverktygets syfte är inte att generera ett överskott på helår från respektive förvaltning utan om att säkerställa ett utrymme för att hantera oförutsedda händelser utan att äventyra den planerade verksamheten. 4.6 Balanskravsresultat Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans mellan intäkter och kostnader. Om kostnaderna är större än intäkterna ett enskilt räkenskapsår uppstår ett underskott som ska återställas inom de tre påföljande åren. Balanskravet avser kommunens nämnds- och förvaltningsorganisation. Ale kommun har sedan införandet år 2000, uppfyllt balanskravet. Det finns således inte något underskott att återställa. Årets balanskravs­ resultat är positivt och uppgår till 101,9 mkr. Enligt gällande normering redovisas balanskravsutredningen nedan. Balanskravsutredningen syftar till att visa hur balanskravsresultatet har uppstått. mkr 2023 2024 2025 Balanskravsutredning Årets resultat enligt resultaträkningen 120,6 110,8 104,6 - Samtliga realisationsvinster -0,2 -0,2 -2,7 + Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet - - - + Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet - - - -/+ Orealiserade vinster och förluster i värdepapper - - - +/- Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepap- - - - per Årets resultat efter balanskravsjusteringar 120,4 110,5 101,9 - Reservering av medel till resultatutjämningsreserv - - - + Användning av medel från resultatutjämningsreserv - - - Årets balanskravsresultat 120,4 110,5 101,9 Kommunfullmäktige beslutade 2013-12-16 att Ale kommun ska ha en resultatutjämningsreserv (RUR) och att det för Ale kommun maximala beloppet på 93,5 mkr för retroaktiv avsättning 2010–2012 skulle reserveras inom det egna kapitalet. I 2013 års bokslut avsattes sedan ytterligare 6,5 mkr. Därmed uppgår resultatutjämningsreser­ ven till 100 mkr, vilket är det maximala belopp som Ale kommuns RUR ska få uppgå till enligt kommunfullmäk­ tiges beslut. Medel från resultatutjämningsreserven får endast ianspråktas för att täcka ett kommuntotalt under­ skott som uppstår/uppstått till följd av att skatteintäkter och generella stats- och utjämningsbidrag understiger en ökning på 2,5 % det aktuella året. Det är således inte aktuellt att ianspråkta någon del av resultatutjämningsreser­ ven eftersom kommunen totalt visar ett positivt resultat. Riksdagen har 2023 fattat beslut om att införa en resul­ tatreserv (RER) med möjlighet till avsättning från 2024 och fasa ut RUR under en tioårsperiod. Nya medel för RUR får från 2024 inte längre reserveras. Disponering av medel från RUR kommer kunna göras fram till 2033. 4.7 Den kommunala koncernen Kommunkoncernen består av nedanstående aktiebolag samt räddningstjänstförbund. Se organisationsbild under Årsredovisning 2025, Ale kommun 19(92) avsnitt 3.2. AB Alebyggen Bolagets ägs till 100 % av Ale kommun och dess kärnverksamhet är bostadsförvaltning. Verksamheten ska bedri­ vas enligt affärsmässiga principer, vilket medför marknadsmässiga avkastningskrav istället för kommunallagens självkostnadsprincip. Bostadsförvaltningen ska bestå av ett utbud som är attraktivt och varierat och ska tillsam­ mans med verksamheten i övrigt bidra till en sådan positiv utveckling att kommunens totala attraktionskraft ökar. Bolaget ska även engagera sig i kommunens näringslivsutveckling och kan i detta avseende nyttjas som red­ skap åt kommunen. Centrala beslutsfattare: verkställande direktör Johan Redlund samt styrelseordförande under verksamhetsåret Fredrik Johansson. Skå-dal 31:3 AB Bolaget ägs till 100 procent av AB Alebyggen. Bolagets verksamhet består av att äga och förvalta fastigheten Skå- dal 31:3 (Bohus centrum). Centrala beslutsfattare: styrelseordförande Johan Lundborg. Ale Viken AB Bolaget ägs till 100 procent av Ale kommun och är vilande från och med år 2009. Centrala beslutsfattare: styrel­ seordförande Henrik Fogelklou. Ale Utveckling AB har i september 2025 genomfört ett namnbyte till Ale Viken Projekt AB. Ale Utveckling AB Bolaget ägs till 100 procent av Ale kommun och förvärvades som ett strategiskt markförvärv. De i bolaget ingå­ ende fastigheterna har ett strategiskt läge i norra delen av Ale torg och kommer så småningom att behöva tas i anspråk för utveckling av Nödinge torg. Centrala beslutsfattare: styrelseledamot Ken Gunnesson. Bolaget hette tidigare En Väg Efter Rätt Tanke AB. Bohus räddningstjänstförbund (BORF) Förbundet är ett kommunalförbund med ansvar för räddningstjänsten i Ale och Kungälvs kommuner. Ale kom­ muns andel av förbundet uppgår till 40 procent och Kungälvs kommuns till 60 procent. Centrala beslutsfattare: styrelseordförande Erik Liljeberg. Övriga Ale kommun har ett flertal samägda företag där kommunen saknar betydande inflytande. Dessa ingår inte i den så kallade kommunkoncernen i årsredovisningen utan finns endast med som aktie- eller andelsvärde. Kommunen äger aktier i Renova AB, GRYAAB AB, GREFAB samt mindre aktieposter i Kommentusgruppen AB respektive Inera AB. Kommunen och AB Alebyggen äger andelar i Ale Elförening. Kommunen innehar även andelar i Kommuninvest ekonomisk förening. 4.8 Väsentliga personalförhållanden Den kommunala verksamheten är personalintensiv. Medarbetarna och kommunens arbete med personalfrågor är kritiska framgångsfaktorer för att nå hög kvalitet i den kommunala servicen. Förväntningarna på den kommunala verksamheten från kommuninvånarna avseende tillgänglighet, tekniska lösningar och individanpassade lösningar ökar. Detta ställer krav på såväl arbetsmiljö och rekrytering som möjligheter till vidareutbildning för anställda. Antal medarbetare och anställningsformer Medelantalet medarbetare (årsarbetare) i kommunenuppgick till 2 432, vilket är en ökning med 25 personer jäm­ fört med 2024 men något lägre än 2023. Antalet tidsbegränsat anställda ökade under året från 164 till 234 perso­ ner. Antalet arbetade timmar för timavlönad personal ökade också markant, vilket kan indikera ett ökat behov av tillfälliga bemanningslösningar. Antalet årsarbetare ökade med 51 jämfört med föregående år. Personalomsättning Gällande personalomsättningen visar sammanfattningsvis underlaget en minskad personalomsättning på kom­ munövergripande nivå, samtidigt som bemanningsutvecklingen skiljer sig mellan nämnderna. Variationerna indi­ kerar behov av fortsatt uppföljning och, vid behov, verksamhetsanpassade åtgärder. Sjukfrånvaro Årsredovisning 2025, Ale kommun 20(92) Den totala sjukfrånvaron i Ale kommun uppgick under 2025 till 9,5 procent, vilket är i nivå med föregående år (9,4 procent). Sjukfrånvaron ligger kvar på en fortsatt relativt hög nivå. 4.8.1 Tabell Sjukfrånvaro i procent (månadsanställd personal, AB) av ordina- 2025-12-31 2024-12-31 Skillnad rie arbetstid Sjukfrånvaro totalt 9,5 9,4 0,1 Sjukfrånvaro per kön Sjukfrånvaro, kvinnor 10,1 10,3 -0,2 Sjukfrånvaro, män 7,0 5,7 1,3 Sjukfrånvaro per ålderskategori, utfall per åldersgrupp Ålder - 29 år 7,9 8,3 -0,4 Ålder 30 - 49 år 8,8 8,7 0,1 Ålder 50 - 10,9 10,7 0,2 Fördelning av sjukfrånvaro per sjukdomslängd Korttidssjukfrånvaro 1-14 dagar 3,7 3,7 0,0 Sjukfrånvaro 15-59 dagar 1,2 1,1 0,1 Långtidssjukfrånvaro 60 dagar eller mer 4,7 4,5 0,2 4.9 Förväntad utveckling Det både viktiga och nödvändiga arbetet med optimering och effektivisering pågår för att möta kommande års kostnadsökningar där även den demografiska utvecklingen har stor inverkan. Kommunen har en fortsatt hög investeringsnivå trots att befolkningstillväxten avtagit de senaste åren lik i övriga riket. Flera av kommunens investeringar handlar om ersättningsinvesteringar i lokaler vilket kommer öka kom­ munens kostnader i form av räntor och avskrivningar i högre grad än vad skatteintäkter och statsbidrag ökar. Det innebär att kommunen måste fortsätta arbeta med att hitta smarta lösningar, arbeta med digitalisering samt fort­ sätta prioritera inom nuvarande verksamheters ekonomiska ramar. Befolkningsutvecklingen avseende de allra äldsta kommer även framgent att öka vilket ger ökad efterfrågan på äldreomsorg både i ordinärt och särskilt bo­ ende. Under kommande år ser investeringar i infrastruktur och allmän plats öka som ett resultat av de planer som nu kommer färdigställas och som möjliggör ny byggnation i kommunen. Det leder i sin tur till ökat invånarantal och ökade skatteintäkter. När det gäller koncernen Ale kommun som nästan uteslutande består av primärkommunen samt det helägda bo­ laget Alebyggen är den förväntade utvecklingen att koncernen som helhet även fortsatt kommer ha en stabil eko­ nomi, men med sina utmaningar. Ale kommun är i en fortsatt expansiv fas och för att även framgent kunna vara det så behövs bland annat ett bostadsutbud som fortsatt är attraktivt, varierat och med en konkurrenskraftig hy­ ressättning. Fortsatt befolkningstillväxt är en viktig parameter för att kommunen som helhet ska kunna ha en god ekonomi med bra serviceutbud till dess invånare och de som verkar i kommunen. Årsredovisning 2025, Ale kommun 21(92) 5 Ekonomisk analys I detta avsnitt redovisas en analys av kommunens ekonomi. Avsnittet innehåller även driftredovisning, kassaflö­ desanalys, resultaträkning, notförteckning, investeringsredovisning, exploateringsredovisning samt pensionsredo­ visning. 5.1 Ekonomisk sammanställning 5.1.1 Resultaträkning mkr Not Kommunen Kommunkoncernen 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Verksamhetens intäkter 3 440,9 474,8 662,0 705,59 Verksamhetens kostnader 4, 27 -2 552,6 -2 625,2 -2 691,1 - 2 757,29 Avskrivningar 5 -133,5 -151,4 -184,8 - 205,81 Verksamhetens nettokostnader -2 245,2 -2 301,8 -2 213,9 - 2 257,51 Skatteintäkter 6 1 881,6 1 916,9 1 881,6 1 916,85 Generella statsbidrag och utjämningsbidrag 7 496,9 504,5 496,9 504,51 Verksamhetens resultat 133,3 119,6 164,6 163,85 Finansiella intäkter 8 17,2 11,8 14,2 30,73 Finansiella kostnader 9 -39,8 -26,8 -72,0 - 80,16 Resultat efter finansiella poster 110,8 104,6 106,8 114,42 Extraordinära poster - - - - Årets resultat 1, 2, 26, 110,8 104,6 106,8 114,42 29 Nettokostnadsandel inklusive finansnetto 95,3 % 95,7 % 95,5 % 95,3 % Årsredovisning 2025, Ale kommun 22(92) 5.1.2 Kassaflödesanalys mkr Kommunen Kommunkoncernen 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Den löpande verksamheten Årets resultat 110,8 104,6 106,8 114,4 Justering för av- och nedskrivningar 133,5 151,4 184,8 205,8 Justering för gjorda avsättningar 100,5 14,2 111,4 16,1 Justering för realisationsvinster/förluster 0,9 -0,5 1,3 0,0 Justering för övr. ej likv påverkande poster 0,0 0,0 5,5 -2,7 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapita- 345,7 269,7 409,8 333,6 let Ökning/minskning av kortfristiga fordringar -6,5 58,7 -9,3 56,2 Ökn/minskning av förråd, varulager, pågående arbeten -36,9 -342,8 72,2 -362,3 Ökning/minskning av kortfristiga skulder -4,8 26,9 -14,1 42,9 Kassaflöde från den löpande verksamheten 297,6 12,5 458,6 70,4 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar -312,3 -135,2 -513 -296,8 Investering i immateriella anläggningstillgångar -0,4 -0,3 -0,4 -0,3 Försäljning av materiella anläggningstillgångar -0,7 0 -0,7 0,0 Investering i finansiella anläggningstillgångar - - - 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -313,4 -135,5 -514,1 -297,0 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 160 300 520,3 345,0 Amortering av lån -160 -100 -482,1 -100,0 Ökning/minskning av långfristiga skulder 0,5 3,3 0,5 2,1 Ökning/minskning av långfristiga fordringar -6,9 -61,6 -2,9 -1,8 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -6,4 141,8 35,8 245,3 Bidrag till infrastruktur Bidrag till statlig infrastruktur 0,5 2,2 0,5 2,3 Periodens kassaflöde -21,7 21,0 -19,2 20,9 Likvida medel vid årets början 326,1 304,4 323,8 304,5 Likvida medel vid periodens slut 304,4 325,4 304,5 325,4 Förändring likvida medel -21,7 21,0 -19,2 20,9 5.1.3 Balansräkning mkr Not Kommunen Kommunkoncernen 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 11 4,9 3,1 4,9 3,13 Materiella anläggningstillgångar - Mark, byggnader och tekniska anläggningar 10 1 981,4 1 991,3 3 644,4 3 759,61 Årsredovisning 2025, Ale kommun 23(92) mkr Not Kommunen Kommunkoncernen - Maskiner, fordon och inventarier 11 137,2 113,6 156,6 135,58 - Pågående ny- och ombyggnader 12 193,3 534,1 273,8 633,02 - Finansiell leasing * 28 - - 17,5 16,30 Finansiella anläggningstillgångar 13 58,5 120,3 33,5 35,27 Bidrag till infrastruktur 14 11,4 9,2 11,4 9,15 Summa anläggningstillgångar 2 386,7 2 771,5 4 142,0 4 592,07 Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter 15 28,6 28,8 28,6 29,83 Varulager VA 3,8 6,3 3,8 6,33 Övriga kortfristiga fordringar 16 228,1 168,3 229,8 173,60 Likvida medel 17 304,4 325,4 304,5 325,38 Summa omsättningstillgångar 564,9 528,8 566,7 535,14 Summa tillgångar 1, 2, 28, 2 951,6 3 300,4 4 708,7 5 127,22 29 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 18 Årets resultat 110,8 104,6 106,8 114,42 Resultatutjämningsreserv ** 100,0 100,0 100,0 100,00 Övrigt eget kapital 1 440,2 1 551,0 1 901,4 2 003,33 Summa eget kapital 1 651,0 1 755,6 2 108,2 2 217,76 Avsättningar Avsättning för pensioner 19 368,5 380,2 375,1 388,74 Avsättning rivning sanering Himlaskolan 30 7,8 0,0 7,8 - Avsättning för återställande av deponi 30 4 3,8 4 3,76 Avsättning för bidrag statlig infrastruktur 20 11,9 22,5 11,9 22,46 Investeringsfond VA 21 20,3 20,2 20,3 20,20 Uppskjuten skatt 42,5 44,69 Summa avsättningar 412,5 426,6 461,5 479,85 Skulder Långfristiga skulder 22 410,1 613,4 1 659,30 1 906,36 Exploateringsfastigheter skulder 15 6,4 7,2 6,4 7,09 Övriga kortfristiga skulder 23 471,6 497,6 473,3 516,16 Summa skulder 888,1 1 118,2 2 139,00 2 429,61 S:a eget kapital, avsättningar o skulder 1, 2, 28, 2 951,6 3 300,4 4 708,7 5 127,22 29 Ställda panter (fastighetsinteckningar) Ansvars- och borgensförbindelser 24 1 216,7 1261,4 2,4 1,8 Pensionsförpliktelser som ej tagits upp bland skul- 25 402,7 393,9 402,7 393,3 derna eller avsättningarna (inklusive löneskatt) Soliditet 55,9 % 53,2 % 44,8 % 43% Årsredovisning 2025, Ale kommun 24(92) 5.2 Notförteckning Not 1 Redovisningsprinciper Ale kommuns redovisning är anpassad till bestämmelserna i Lagen (218:597) om kommunal bokföring och redo­ visning. Enligt den kommunala redovisningslagen ska kommunerna redovisa i enlighet med god redovisningssed. Kommunen tillämpar i möjligaste mån de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Se dock undantag under leasingavtal nedan och not 28. Anläggningstillgångar och kapitalkostnader Värdering av anläggningstillgångar sker till anskaffningsvärdet minskat med avskrivningar. Anskaffningsvärdet innefattar investeringsutgift minskat med eventuella investeringsbidrag. Avskrivningar beräknas på anskaffnings­ värdet. Linjär avskrivning tillämpas och görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Ale kommun tillämpar komponentavskrivning och en beloppsgräns på 25 tkr (50 tkr t.o.m. år 2010) för aktive­ ring av anläggningstillgångar. Kapitalkostnader, dvs. avskrivningar och internränta beräknas enligt nominell metod. Internräntan för 2025 upp­ går till 1 %. Leasingavtal Ale kommun leasar personbilar och datorer med en löptid på högst tre år, dessa leasingavtal klassificeras som operationella och har inte tagits upp i balansräkningen utan redovisas som hyresavtal. Leasingavtal för all lös egendom har fastställts utgöra operationell leasing. Under 2022 och 2023 gjordes en genomgång av samtliga leasingavtal tillsammans med Leaseright. Ale kommun har efter övervägande valt att avvika från rekommendationen om särredovisning av finansiell leasing och redovi­ sar dessa i not 28. Exploateringstillgångar Exploateringsutgifter redovisas som omsättningstillgångar och exploateringsinkomster som kortfristiga skulder. Det redovisas per exploatering så om inkomsterna överstiger utgifterna på en enskild exploateringskod så redovi­ sas det på ett skuldkonto. Årlig avskrivning sker inte och nedskrivningar sker om det verkliga värdet är lägre än anskaffningsvärdet. Enligt Rådet för kommunal redovisning bör resultatavräkning ske i takt med försäljning av tomter/områden vilket kommunen tillämpar. 2013-05-14 antog kommunstyrelsen dokumentet "Exploateringsprocessen i Ale kommun" som beskriver Ale kommuns rutiner för exploateringsprocessen. Som en följd därav beräknas och belastas aktiva exploateringspro­ jekt fr.o.m. 2013-07-01 i förekommande fall med intern kostnadsränta (0,0 % år 2024). Likvida medel Koncernens tillgångar placerade på koncernkonto redovisas som likvida medel i kommunen. De kommunala bo­ lagens andel av koncernkontot redovisas som kortfristig skuld i kommunen. Pensionsskuld Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den s.k. blandmodellen. Pensionsförmåner intjänade före år 1998, förutom garanti- och visstidspensioner, redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen. Utbetalning av sådana förmåner redovisas bland verksamhetens kostnader. Intjänade pensionsförmåner fr.o.m. räkenskapsåret 1998 redovisas dels som en kortfristig skuld (avgiftsbestämd ålderspension) och dels som en avsättning (förmånsbestämd ålderspension och visstidspensioner) i balansräk­ ningen och ingår i verksamhetens kostnader i resultaträkningen. I såväl den kortfristiga skulden som avsättnings­ beloppet ingår löneskatt. Räntan redovisas som en finansiell kostnad. De årliga premier som inbetalats till KPA (tidigare SPP) för de anställda som har en särskild försäkringslösning för den kompletterande ålderspensionen ingår i verksamhetens kostnader. I och med den premiebetalningen in­ går inte de anställdas pensionsskuld för kompletterande ålderspension i skulden hos KPA utan är den anställdes relation till försäkringsbolaget. Beräkningen av pensionsskulden har gjorts enligt avtalet KAP-KL och är framräk­ Årsredovisning 2025, Ale kommun 25(92) nad enligt den rekommenderade modellen RIPS. Periodisering Fördelningen av kostnader och intäkter på korrekt redovisningsperiod sker i allt väsentligt. Inkomster avseende anslutningsavgifter för VA har från och med år 2014 skuldförts. Anslutningsavgifterna in­ täktsförs i samma takt som avskrivningstiden för de utgifter som anslutningsavgifterna är avsedda att täcka. Inkomster avseende gatukostnadsersättningar har från år 2020 intäktsförts vid färdigställandet. Skatteintäkter Årets redovisade skatteintäkter består av tre delar: • Preliminära månatliga skatteinbetalningar • Prognos över redovisningsårets slutavräkning • Differens mellan slutlig taxering och redovisad skatteintäkt för föregående redovisningsår Den preliminära slutavräkningen för 2025 har gjorts i enlighet med rekommendation 2 från Rådet för kommunal redovisning, vilket innebär att det är SKL:s decemberprognos, cirkulär 25:63 som använts. Kommunal fastighetsavgift Den kommunala fastighetsavgiften har tagits upp till det rekommenderade beloppet i SKL:s cirkulär 25:63. Kommunkoncernen Redovisningen av kommunkoncernen omfattar kommunen som moderbolag och företag i vilka kommunen di­ rekt eller indirekt innehar en röstandel av minst 20 %. De bolag som inte i väsentlig omfattning påverkar den sammanställda redovisningens resultat- och balansräkning har inte konsoliderats. I kommunkoncernen ingår även räddningstjänstens verksamhet som fr.o.m. år 2013 har flyttats från kommunal verksamhet till ett kom­ munalförbund, Bohus Räddningstjänstförbund (BORF), som delas med Kungälvs kommun. Redovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att kommunens bokförda värden på aktier i dotterbolagen eliminerats mot dotterbolagens egna kapital vid för­ värvstillfället. Proportionell konsolidering innebär att endast den ägda andelen av dotterföretagens tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter har tagits med. Interna mellanhavanden av väsentlig betydelse har eliminerats. Redovisningsprinciperna är inte helt enhetliga mellan kommunen och dotterbolagen. I den mån det varit möjligt har kommunens principer styrt. Anpassning av avskrivningsprinciperna har inte gjorts. Not 2 Upplysningar och bedömningar I noten lämnas upplysning om bedömningar som har betydande effekt på de redovisade beloppen i redovis­ ningen. Från 2022 sker rak amortering vid beräkning av kapitalkostnader för fastigheter, detta för att möjliggöra mer au­ tomatisk hantering i anläggningsregistret. Vid rak amortering sjunker räntekostnaden över tid vilket gör att må­ nadskostnaden successivt blir lägre under avskrivningsperioden. Inköp av maskiner och inventarier med en beräknad livslängd på minst tre år och med ett anskaffningsvärde som överstiger ett halvt prisbasbelopp finansieras genom investering. Årsredovisning 2025, Ale kommun 26(92) Not 3 mkr Kommunen Kommunkoncernen Verksamhetens intäkter 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Försäljningsintäkter * 24,8 29,6 24,7 32,0 Taxor, avgifter och ersättning 186,9 214,9 177,8 202,9 Hyror och arrenden 52,8 51,8 280,5 294,6 Bidrag och ersättningar från staten ** 126,4 140,2 125,4 139,4 Övriga bidrag 5,5 6,5 6,7 6,7 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster *** 28,8 29,1 31,1 27,1 Exploateringsintäkter **** 15,1 0 15,1 Realisationsvinster 0,7 2,7 0,7 3,0 440,9 474,8 662,0 705,6 * Intäkter för återvinningsmaterial har ökat, 4,7 mkr ** Högre ersättning från staten avseende driftbidrag och kvalitetsåtgärder. Not 4 mkr Kommunen Kommunkoncernen Verksamhetens kostnader 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Inköp anläggn.-/underhållsmaterial * 9,6 20 12,8 22,8 Inköp vatten/el för distribution 11,7 13,8 18,0 18,2 Bidrag och transfereringar ** 56,5 80,9 56,5 80,9 Köp av verksamheter och entreprenad *** 488,7 511,4 457,7 478,7 Personalkostnader 1 623,1 1 624,60 1 683,4 1 686,2 Lokal- och fastighetskostnader 143,3 141,2 203,6 199,6 Försäkringar, skatter och avgifter 26,8 28,8 32,8 33,4 Övriga verksamhetskostnader 175,8 204 199,8 234,1 Nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnader för sålda exploateringar 16,5 0,0 16,5 0,0 Realisationsförluster 0,5 0,5 0,5 0,5 Skattekostnad - - 9,4 2,8 2 552,6 2 625,2 2 691,1 2 757,3 * Aktiveringen av investeringsbidrag till Trafikverket för bl.a. cirkulationsplatsen Norra Kilanda vägen etc ** Köpt fler konsult timmar/utredningar i samband med framtagandet av kommunala planer som är klart fler nu än tidigare år. Så helt i linje med arbetet som pågår inom plan enheten. ** Personalkostnader 2024-12-31 2025-12-31 Skillnad Löner och arvoden 1 076,0 1 136,9 5,7% Sociala avgifter 335,2 353,7 5,5% Pensionskostnader och löneskatt * 208,8 130,2 -37,6% Övriga personalkostnader 3,1 3,8 22,6% 1 623,1 1 624,6 0,1% * Förändring av pensionsavsättningar samt pensionskostnad för avgifts bestämd del utgör främst kostnadsminskningarna vid jämförelse mellan åren. Årsredovisning 2025, Ale kommun 27(92) Not 5 mkr Kommunen Kommunkoncernen Avskrivningar 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Byggnader och tekniska anläggningar 101,4 113,3 152,8 164,2 Maskiner, fordon och inventarier 29,7 34,6 29,6 38,2 Immateriella anläggningstillgångar 2,5 2,0 2,5 2,0 Nedskrivningar - 1,5 0,0 1,5 133,5 151,4 184,8 205,8 Not 6 mkr Kommunen och kommunkoncernen Skatteintäkter 2024-12-31 2025-12-31 Preliminär skatteinbetalning under året 1 883,8 1 927,5 Prognos slutavräkning 6,1 -10,4 Differens slutlig taxering och redovisad skatteintäkt föregående år -8,2 -0,3 1 881,6 1 916,8 Not 7 mkr Kommunen och kommunkoncernen Generella statsbidrag/utjämningsbidrag 2024-12-31 2025-12-31 Inkomstutjämning 289,5 297,0 Kostnadsutjämning 30,6 39,7 Införandebidrag 0 0 Regleringsavgift/bidrag 99,2 86,0 Bidrag för LSS-utjämning 6,4 8,7 Skolmiljarden Övriga generella bidrag 2,8 0,1 Fastighetsavgift 68,6 73,0 496,9 504,5 Not 8 mkr Kommunen Kommunkoncernen Finansiella intäkter 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Ränteintäkter 12,1 5,7 12,9 6,7 Borgensprovisioner 3,6 3,7 - 0,0 Utdelning * 1,5 2,3 1,2 24 17,2 11,8 14,2 30,7 * 2025 mottogs utdelning om 2,0 mkr från Kommuninvest och 0,3 mkr från Alebyggen, totalt 2,3 Mnkr. År 2024 mottogs totalt utdelning om 1,5 Mnkr. Årsredovisning 2025, Ale kommun 28(92) Not 9 mkr Kommunen Kommunkoncernen Finansiella kostnader 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Räntekostnader 11,4 12,7 43,3 44,4 Ränta på pensionsskuld 28,3 13,6 28,7 13,8 Övriga finansiella kostnader 0,4 0,0 22,0 39,8 26,7 72,0 80,2 Årsredovisning 2025, Ale kommun 29(92) Not 10 Verksam- Fastigheter Fastigheter Mark, byggnader och tekniska an- Publika fas- Summa mark, byggnader Markreserv hets-fas- för affärs- för annan läggningar, mkr tigheter och tekniska anläggningar tigheter verksamhet verksamhet Kommunen 2025-12-31 2024-12-31 Anskaffningsvärde Ing ack anskaffningsvärde 193,9 2 181,5 450,6 451,1 4,7 3 281,7 3 018,8 Årets investering 8,3 7,8 94,3 13,5 -0,2 123,8 262,9 Försäljning/utrangering 0,0 -1,0 0,0 0,0 0,0 -1,0 0,0 Omklassificering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utg ack anskaffningsvärde 202,2 2 188,3 544,9 464,6 4,5 3 404,4 3 281,7 Avskrivningar Ing ack avskrivningar 0,0 -970,0 -135,5 -193,9 -0,9 -1 300,3 -1 199,0 Årets avskrivningar 0,0 -86,1 -11,2 -15,6 -0,4 -113,3 -101,4 Försäljning/utrangering 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,5 0,0 Nedskrivning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utg ack avskrivningar 0,0 -1 055,6 -146,7 -209,5 -1,3 -1 413,1 -1 300,3 Ing planenligt restvärde 193,9 1 211,5 315,1 257,2 3,8 1 981,4 1 819,9 Utg planenligt restvärde 202,2 1 132,7 398,1 255,1 3,3 1 991,3 1 981,4 Genomsnittlig nyttjandeperiod 2025 16,8 år 38,4 år 26,5 år 18,0 år 23,4 Genomsnittlig nyttjandeperiod 2024 17,2 år 35,5 år 24,7 år 18,9 år 22,9 år Kommunkoncernen Anskaffningsvärde Ing ack anskaffningsvärde 259,5 2 183,0 2 714,2 451,1 4,7 5 612,5 5 151,8 Årets investering 16,7 7,8 192,3 13,5 -0,2 230,2 460,7 Försäljning/utrangering 0,0 -1,7 0,0 0,0 0,0 -1,7 0,0 Omklassificering 0,0 0,0 46,9 0,0 0,0 46,9 0,0 Utg ack anskaffningsvärde 276,2 2 189,2 2 953,4 464,6 4,5 5 887,9 5 612,5 Avskrivningar Ing ack avskrivningar 0,0 -970,6 -799,6 -193,9 -0,9 -1 964,9 -1 812,1 Årets avskrivningar 0,0 -87,4 -60,9 -15,6 -0,4 -164,2 -152,8 Försäljning/utrangering 0,0 0,8 0,0 0,0 0,0 0,8 0,0 Nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Omklassificering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utg ack avskrivningar 0,0 -1 057,1 -860,4 -209,5 -1,3 -2 128,3 -1 964,9 Ing planenligt restvärde 259,5 1 212,5 1 914,6 257,2 3,8 3 647,6 3 339,7 Utg planenligt restvärde 276,2 1 132,1 2 093,0 255,1 3,3 3 759,6 3 647,6 Genomsnittlig nyttjandeperiod 2025 40,4 Genomsnittlig nyttjandeperiod 2024 40,4 år Årsredovisning 2025, Ale kommun 30(92) Not 11 Inventarier och Maskiner, fordon, och inventa- Summa maskiner, fordon Immateriella anläggn till- Maskiner Fordon byggn inventa- rier, mkr och inventarier gångar rier Kommunen 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Anskaffningsvärde Ing ack anskaffningsvärde 11,9 27,0 297,1 335,9 289,1 28,9 28,6 Årets investering 0,0 2,8 9,7 12,5 50,7 0,2 0,4 Försäljning/utrangering 0,0 0,0 0,0 0,0 -3,8 0,0 0,0 Omklassificering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utg ack anskaffningsvärde 11,9 29,8 306,8 348,4 335,9 29,2 28,9 Avskrivningar Ing ack avskrivningar -5,3 -19,0 -174,4 -198,8 -172,1 -24,0 -21,5 Årets avskrivningar -0,8 -2,3 -31,6 -34,6 -29,7 -2,0 -2,5 Försäljning/utrangering 0,0 0,0 0,0 0,0 3,1 0,0 0,0 Omklassificering 0,0 0,0 -1,5 -1,5 0,0 0,0 0,0 Utg ack avskrivningar -6,1 -21,3 -207,5 -234,8 -198,8 -26,0 -24,0 Ing planenligt restvärde 6,6 8,0 122,7 137,2 116,9 4,9 7,0 Utg planenligt restvärde 5,8 8,5 99,3 113,6 137,2 3,1 4,9 Genomsnittlig nyttjandeperiod 2025 8,9 år 6,7 år 9,1 år 9,1 ÅR 5,2 år Genomsnittlig nyttjandeperiod 2024 8,0 år 3,0 10,9 år 10,7 år 5,2 år Kommunkoncernen Anskaffningsvärde Ing ack anskaffningsvärde 26,8 52,8 312,3 391,8 344,5 28,9 28,6 Årets investering 1,9 6,4 10,5 18,8 52,4 0,2 0,4 Försäljning/utrangering -1,2 -0,6 -1,8 -3,6 -5,1 0,0 0,0 Omklassificering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utg ack anskaffningsvärde 27,5 58,5 321,0 407,0 391,8 29,2 28,9 Avskrivningar Ing ack avskrivningar -17,0 -31,7 -186,7 -235,4 -205,8 -24,0 -21,5 Årets avskrivningar -1,8 -3,8 -32,5 -38,2 -29,6 -2,0 -2,5 Försäljning/utrangering 1,2 0,6 1,8 3,6 3,5 0,0 0,0 Nedskrivningar 0,0 0,0 -1,5 -1,5 0,0 0,0 0,0 Omklassificering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utg ack avskrivningar -17,7 -34,9 -218,9 -271,5 -235,4 -26,0 -24,0 Ing planenligt restvärde 9,8 21,0 125,6 156,4 138,7 4,9 7,0 Utg planenligt restvärde 9,8 23,6 102,1 135,6 156,4 3,1 4,9 Genomsnittlig nyttjandeperiod 2025 8,3 År 5,2 år Genomsnittlig nyttjandeperiod 2024 8,3 År 5,2 år Not 12 Pågående ny- och ombyggnation Från och med 2022 redovisas investeringar som ännu inte aktiverats på konto 1170, Pågående ny-, till- och om­ byggnad. Av den utgående balansen 2025-12-31 avser 534,01 mkr den totala utgående balansen för samtliga inve­ steringar sedan projektstart. Årsredovisning 2025, Ale kommun 31(92) Not 13 mkr Kommunen Kommunkoncernen Finansiella anläggningstillgångar 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Aktier * 26,4 86,9 0,7 0,7 Andelar ** 27,3 29,3 27,6 30,8 Långfristiga fordringar 3,6 2,9 4,1 2,6 Bostadsrätter 1,2 1,2 1,2 1,2 58,5 120,3 33,5 35,3 * Ägartillskott i Ale utveckling 60,5 Mnkr (EVERT, namnbyte 2025) ** Andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening ingår dels med 0,7 mkr som avser inbetalt andelskapital år 1994, 13,8 mkr som avser inbetalt andels­ kapital 2015 samt 2,8 mkr per år för 2021, 2022, 2023, 2024 och 2025. Ale kommuns totala andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgick 2025-12-31 till 39 022 800 kr. Not 14 mkr Kommunen och kommunkoncernen Bidrag till infrastruktur 2024-12-31 2025-12-31 Medfinansiering Trafikverket GC Kilanda-Hultasjön 8,9 8,5 GC-väg Starrkärrsv-Prästalund 2,5 0,6 Cirkulationsplats Medfinansiering Trafikverket 11,4 9,1 Not 15 Kommunen och kommunkoncernen mkr 2024-12-31 2025-12-31 Exploateringsfastigheter Netto Tillgång Skuld Netto Bostadsområden 6,4 7,2 -0,1 7,1 Verksamhetsområden 16,8 19,9 -4,4 15,5 Vägprojekt -1,0 1,8 -2,7 -1,0 22,2 28,8 -7,2 21,6 Not 16 mkr Kommunen Kommunkoncernen Övriga kortfristiga fordringar 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Kundfordringar * 38,2 20,6 32,6 16,6 Övriga fordringar 0,6 0 0,3 0,5 Skattefordringar - 0 5,3 4,6 Skattekonto 6,8 10,1 7,2 11,3 Fordran mervärdeskatt ** 42,9 30,3 43,0 30,8 Upplupna skatteintäkter 81,3 59,7 81,3 59,7 Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 58,4 47,5 60,0 50,1 228,1 168,2 229,8 173,6 * 12 Mnkr lägre inom VA samt 5 Mnkr lägre inom renhållning pga att förfallodatum är justerat till korrekt datum, tidigare 30 dagar förfallodatum. Nu är det fast den sista i månaden. Årsredovisning 2025, Ale kommun 32(92) Not 17 mkr Kommunen Kommunkoncernen Likvida medel 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Bank * 304,4 325,4 304,5 325,4 Plusgiro 0,0 0,0 0,0 0,0 304,4 325,4 304,5 325,4 * - varav förmedl medel 0,0 0,0 0,0 0 Koncernkontots saldo uppgår 2025-12-31 till 325,4 mkr. Kommunens behållning av koncernkontot är 298,9 mkr. AB Alebyggen har en behållning på 21,3 mkr. Skå-dal 31:3 AB har en behållning på 2,0 mkr. Ale Viken AB (vilande) har en behållning på 0,2 mkr. Ale utveckling (tidigare EVERT) AB har en behållning på 3,0 mkr. Kreditinstitut är Swedbank AB. Not 18 mkr Kommunen Kommunkoncernen Eget kapital 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Ingående balans * 1 540,2 1 651 2 001,4 2 108,2 Årets resultat 110,8 104,6 106,8 114,4 Utgående eget kapital 1 651,0 1 755,6 2 108,2 2 217,8 * Varav 100,0 mkr är reserverade för resultatutvecklingsreserv (RUR). Not 19 mkr Kommunen Kommunkoncernen Avsättning för pensioner 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Förmånsbestämd ålderspension 290,2 299,8 295,4 305,3 Avsatt till pensioner särskilda beslut 6,4 6,1 6,4 7,2 Omställningsstöd enligt OPF-KL 0,0 0,0 0,0 0,0 Löneskatt alt sociala avgifter 72,0 74,2 73,2 75,6 368,5 380,1 375,1 388,7 Avser pensioner intjänade efter 1998, visstidspensioner samt AGF-KL och OPF-KL vid omställningserbju­ dande. Pensioner intjänade före 1998 redovisas under ansvarsförbindelser, se not 25. Pensionsskulden har beräk­ nats enligt KAP-KL, AKAP-KR och RIPS. Årsredovisning 2025, Ale kommun 33(92) Avsättning inkl. löneskatt Belopp i tkr Ingående avsättning till pensioner inkl. löneskatt 368 542 Nyintjänad pension,varav - förmånsbestämd ålderspension 5 401 - särskild avtalspension 0 - efterlevandepension 0 - övrigt 1 030 Årets utbetalningar -7 362 Ränte- och basbeloppsuppräkning 10 930 Ändring av försäkringstekniska grunder -696 Övrig post Byte av tryggande Förändring av löneskatt 2 257 Utgående avsättning till pensioner inkl. löneskatt 380 100 Fr o m 2003-04-01 antog ca 100 anställda en försäkringslösning genom SPP. Kommunen har betalat premier till SPP fram till 2013-12-31. Fr o m 2014-01-01 har KPA övertagit försäkringen och kommunen betalar nu premier för denna försäkring till KPA. Pensionsförpliktelsen ingår inte i ovan angivna skuld. Not 20 mkr Kommunen och kommunkoncernen Avsättning för bidrag till statlig infrastruktur 2024-12-31 2025-12-31 Bidrag för E20 0,7 0,1 Bidrag för GC- väg vid Alingsåsvägen 0,9 0,5 Bidrag för GC-väg vid Kilanda-Hultasjön 9,3 9,3 Bidrag för Cirkulationsplats 1,0 12,5 Utgående balans 11,9 22,5 Not 21 mkr Kommunen och kommunkoncernen Investeringsfond VA 2024-12-31 2025-12-31 Ingående balans * 20,4 20,3 Avsättning för investering 0,0 0,0 Avskrivning av investering -0,1 0,1 Utgående balans 20,3 20,2 Not 22 mkr Kommunen Kommunkoncernen Långfristiga skulder 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Lån 340,0 540 1 555,0 1 800,0 Skuld anslutningsavgifter VA 70,1 73,3 70,1 73,3 Övriga långfristiga skulder - - 34,2 33,1 Utgående balans 410,1 613,3 1 659,3 1 906,5 * Kommunen har tagit nya lån under 2025. Årsredovisning 2025, Ale kommun 34(92) Kommunen Låneportföljens sammansättning 2025-12-31 Belopp mkr Återbetalningsdag Ränta Kommuninvest i Sverige AB 100 2026-05-12 3,31% Kommuninvest i Sverige AB 60 2026-06-10 3,395% Kommuninvest i Sverige AB 100 2026-06-30 2,329% Kommuninvest i Sverige AB 150 2028-11-29 2,535% Kommuninvest i Sverige AB 130 2027-11-25 2,432% Summa 540 * Genomsnittlig låneränta under det senaste året har varit 3,03 %. Återstående lånetid: < 6 mån = 260 mkr Ale kommun aktiverar fr o m 2013-07-01 låne­ kostnader för aktiva exploateringsprojekt då extern upplåning skett. Under år 2025 har inga lånekostnader aktiverats. Kommunens bolag och förbund mkr AB Alebyggen har långfristiga skulder på 1 260,0 Låneportföljens sammansättning 2025-12-31: Lån med rörlig ränta alt. återstående räntebindningstid inom 1 år: 449,8 Lån med räntebindningstid inom 2 år: 220,0 Lån med räntebindningstid inom 3 år: 260,0 Lån med räntebindningstid med 4 år eller fler: 330,3 Räntefri skuld till ek. för. Kooperativ hyresrätt: 0,0 Övrig långfristig skuld: 0,0 Amortering inom 1 år uppgår till: 0,0 Kommunkoncernens övriga bolag har inga långfristiga skulder per 2025-12-31. AB Alebyggens dotterbolag Skå-dal 31:3 AB har långfristiga skulder till Alebyggen på 9,85 mkr, vilka eliminerats pga koncerninterna poster. Bohus räddningstjänstförbund (BORF) har långfristiga skulder på 47,4 mkr, varav 0,29 mkr ej avser långfristig le­ asing. Ale kommuns andel har eliminerats pga koncerninterna poster. Kommunkoncernens övriga bolag har inga långfristiga skulder per 2025-12-31. Årsredovisning 2025, Ale kommun 35(92) Not 23 mkr Kommunen Kommunkoncernen Kortfristiga skulder 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Leverantörsskulder 111,9 165,7 116,5 171,7 Personalens skatter 21,6 22,1 22,0 22,5 Uppl pens kostn ind del 51,6 50,9 52,4 51,9 Semester- o ö-tidsskuld 85,1 85,3 87,9 88,2 Upplupna löner 15,4 15,4 16,7 16,8 Upplupna arbetsgivaravg 27,9 29,4 30,0 31,5 Förutbet int fr VA 25,5 19,3 25,5 19,3 Förutbet int fr Renhålln 18,5 12,4 18,5 12,4 Saldo koncernkonto - StudyAlong 2,0 2,8 2,0 2,8 - AB Alebyggen 37,6 21,3 - - - Skå-dal 31:3 2,8 2,0 - - - Ale Utveckling AB 0,2 0,2 - - - En väg efter rätt Tanke AB 0,5 3,0 - - Skuld mervärdeskatt - - 0,0 0 Skatteskulder - - 0,9 0 Förutbetalda skatteintäkter 0,0 0,0 0,0 0 Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter 69,3 65,8 96,0 93,5 Övriga kortfristiga skulder 1,7 2,0 5,0 3,4 471,6 497,6 473,3 514,0 Not 24 mkr Kommunen Kommunkoncernen Ansvars- och borgensförbindelser 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 AB Alebyggen 1 215,0 1260 - - Renova AB 0,7 0,6 0,7 0,6 GRYAAB 0,0 0,0 0,0 0,0 Föreningar med flera 1,0 0,8 1,0 0,8 Leader längs Göta älv 0,0 0,0 0,0 0,0 FASTIGO - - 0,4 0,4 1 216,7 1261,4 2,4 1,8 Ale kommun har i april 1994 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga kommuner och landsting/regioner som per 2025-08-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar för­ delningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgens­ förbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommuner­ nas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Ale kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2025-012-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 611 026 982 112 kronor och totala tillgångar till 636 322 976082 kronor. Ale kommuns andel av de totala förpliktelserna uppgick Årsredovisning 2025, Ale kommun 36(92) till 1 969 816 263 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 2 054 034 083 kronor. Ale kommun hade till och med 2025-03-31 en kreditlimit hos Nordea på 35,0 mkr för leasing av personbilar, varav 26,0 mkr hade utnyttjats. Not 25 Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar inkl. löneskatt Belopp i tkr Ingående ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade före 1998 beräkning KPA per 2024-12-31 402,7 Ränte- och basbeloppsuppräkning 14,4 Årets utbetalningar -23,1 Övrig post 1,6 Förändring av löneskatten -1,7 Utgående ansvarsförbindelse inkl. löneskatt beräkning KPA per 2025-12-31 393,9 Not 26 Upplysning om upprättade särredovisningar Enligt "Lagen om allmänna vattentjänster" som trädde i kraft 2007-01-01 ska den ekonomiska redovisningen för VA-verksamheten särredovisas. Syftet är att tillgodose behovet av information till VA-kollektivet att de avgifter som tas ut är riktiga. Den del av affärsverksamheternas resultat som avser taxekollektivet redovisas som förutbe­ talda intäkter i kommunens balansräkning. Ale kommun redovisar en separat resultat- och balansräkning för VA-verksamheten och renhållningsverksamhe­ ten som en bilaga till kommunens årsredovisning. Bilagan finns att tillgå i Ale kommuns diarium. Not 27 Upplysning om kostnader för räkenskapsrevision Kostnaden för revisorernas granskning av räkenskaperna uppgår till 412 tkr (föregående år 279 tkr). Räkenskaperna granskas i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision. Det sakkunniga biträdets yttrande samt granskningsrapporter avseende bokslut och årsredovisning kommer att finnas tillgängliga på kom­ munens webbplats. Not 28 Finansiell leasing Under 2025 har Ale kommun gjort en översyn av sin finansiella avtal som minskat i antal. Med finansiell lea- Med finansiell lea- mkr ÅR sing ÅR sing Påverkan finansiell leasing 2024-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2025-12-31 Balansräkning Tillgångar - Finansiell leasing 0,0 598,6 0,0 441,3 Skulder Årets resultat * 110,8 114,9 104,6 109,6 Övrigt eget kapital inkl. RUR 1 540,2 1 485,1 1 651 1 612,5 Summa eget kapital 1 651,0 1 600,0 1 755,6 1 722,2 Leasingskulder 0,0 649,7 0,0 474,8 Soliditet 55,9 % 45,1 % 53,2 % 46,0 % Nettokostnadsandel 95,3 % 95,2 % 95,7 % 95,4 % Årsredovisning 2025, Ale kommun 37(92) * Påverkan resultaträkning 2024-12-31 2025-12-31 Årets avskrivningar på leasingtillgångar -29,0 -21,7 Årets ränta leasing -10,1 -7,3 Hyreskostnad som bokas bort 43,2 34,0 Påverkan årets resultat 4,1 5,0 Not 29 Tkr Ägd andel Ägartillskott Koncernbidrag Utdelning 2025-12-31 Givet Mottaget Givet Mottaget Givet Mottaget Ale kommun 60 500 299 Alebyggen AB 100 % 299 Skå-dal 31:3 AB 100 % Bohus räddningstjänstförbund 40 % Ale Utveckling AB 100 % 60 500 Ale Viken Projekt AB 100 % Ägd an- Räntor & Borgensav- Tkr Försäljning Lån Borgen del gifter 2025-12- Intäkt Kostnad Givare Mottagare Intäkt Kostnad Givare Mottagare 31 Ale kommun 27 262 59 390 264 3 764 1 260 Alebyggen AB 100 % 18 788 20 118 9 850 3 733 1 260 Skå-dal 31:3 AB 100 % 9 850 Bohus räddningstjänst- 40 % 40 730 5 716 264 31 förbund Ale Utveckling AB 100 % 1 557 Ale Viken Projekt AB 100 % 86 780 86 780 10 114 10 114 3 764 3 764 Koncerninterna förhållanden vid konsolidering av de sammanställda räkenskaperna i årsbokslut 2025 framgår av de två ovanstående tabellerna. Not 30 Upplysning om avsättning Avsättning för återställande av deponi är en fond avsatt för att täcka kostnader, ca 0,3 mkr årligen, för återstäl­ lande av deponi. Avsättningen togs initialt upp i balansräkningen 2003 med nya avsättningar 2007 samt mellan året 2009-2013. Beräknas räcka fram till 2028. Anslutande dricksvattentäkt i Göta älv är en stor faktor som kan påverka kostnadsbilden och bidrar därmed som osäkerhetsfaktor. 5.3 Driftredovisning Driftredovisningens intäkter och kostnader speglar respektive nämnds och verksamhets ekonomiska relationer till sin omvärld, där de andra nämnderna och verksamheterna utgör en del av omvärlden. Det innebär att jämfört med resultaträkningens intäkter och kostnader, som endast innehåller kommunexterna poster, har driftsredovis­ ningen påförts även kommuninterna poster, såsom köp och försäljning mellan nämnder och verksamheter. Poster som kalkylmässigt simuleras i driftredovisningen är dels personalomkostnader i form av arbetsgivaravgif­ ter, avtalspension och löneskatt, dels kapitalkostnader i form av avskrivningar och ränta på bundet kapital. Kost­ nader som fördelas mellan kommunens olika verksamheter genom interndebitering utgörs exempelvis av hyres­ kostnader, IT-kostnader och vaktmästeri. All kommunintern fakturering sker normalt utan vinstpåslag. Årsredovisning 2025, Ale kommun 38(92) Mål och budget för Ale kommun 2025-2028 antogs av kommunfullmäktige 2024-06-17. Budget- Bokslut Brutto-kost- Intäkter Bokslut Budget Tkr avvikelse 2024 nader 2025 2025 2025 2025 2025 Verksamhet Utbildningsnämnd -1 006 184 -1 379 917 345 258 -1 034 658 -1 036 753 2 095 Socialnämnd -735 810 -989 751 234 992 -754 760 -755 968 1 208 Kultur- och fritidsutskott -87 226 -55 299 3 733 -51 566 -51 821 256 Kommunstyrelsen inklusive jävsnämnd -145 586 -157 895 9 792 -148 103 -152 730 4 627 Servicenämnd -148 650 -526 939 317 051 -209 890 -207 848 -2 042 Samhällsbyggnadsnämnd, skatte- och internfinansierat -79 368 -101 614 27 256 -74 357 -75 187 830 Samhällsbyggnadsnämnd, affärsverksamhet 7 916 -164 302 151 919 -12 383 0 -12 383 Överförmyndarnämnd -2 990 -3 230 62 -3 169 -3 252 83 Valnämnd -1 255 -74 0 -74 0 -74 Revisorer -1 388 -1 492 1 -1 491 -1 543 52 Finansverksamhet (Skatter & statsbidrag) 2 378 544 0 2 421 364 2 421 364 2 431 500 -10 136 Finansverksamhet övriga kostnader/intäkter -59 300 -86 828 48 175 -38 653 -47 396 8 743 Exkludering affärsverksamhet -7 916 164 302 -151 919 12 383 0 12 383 Summa 110 788 -3 303 040 3 407 684 104 640 99 000 5 640 5.4 Resultaträkning Budgetavvikelse Tkr Bokslut 2024 Bokslut 2025 Budget 2025 2025 Verksamhetens nettokostnader -2 111 677 -2 150 449 -2 152 900 2 451 Avskrivningar -133 540 -151 424 -141 000 -10 424 Nettokostnader -2 245 217 -2 301 873 -2 293 900 -7 973 Skatteintäkter/generella statsbidrag 2 378 544 2 421 364 2 431 500 -10 136 Finansiella intäkter 17 217 11 769 6 000 5 769 Finansiella kostnader -39 757 -26 620 -44 600 17 980 Årets resultat 110 788 104 640 99 000 5 640 Nettokostnadsandel (inkl finansnetto) 95,3 % 95,7% 96,0 % 0,03% 5.5 Investeringssammanställning Nämnd (tkr) Utfall 2025-12-31 Budget 2025 Avvikelse från budget Kommunledningsförvaltningen - 5 950 - 8 235 2 285 Kultur- och fritidsutskottet - 1 076 - 3 741 2 665 Socialförvaltningen - 2 930 - 4 665 1 735 Utbildningsförvaltningen - 4 233 - 9 000 4 767 Samhällsbyggnadsförvaltningen, skattefinansie- - 19 595 - 71 770 52 175 rad Samhällsbyggnadsförvaltningen, taxefinansierad - 347 395 - 482 907 135 512 Serviceförvaltningen - 96 043 - 158 529 62 486 Summa - 477 223 - 738 847 261 624 Årsredovisning 2025, Ale kommun 39(92) Investeringssammanställningen nedan visar utfallet av de investeringsprojekt som kommunfullmäktige antagit i kommunens investeringsbudget. Projekten är uppdelade i två kategorier; färdigställda/avslutade och pågående. I tabellen för färdigställda/avslutade projekt ingår både sådana investeringsprojekt som färdigställts under året samt investeringsprojekt som är av cyklisk natur. Med cyklisk natur menas att förvaltningen blir tilldelad en årlig budget de kan genomföra åtgärder för under året, det årliga utfallet är därmed vad som följs upp. Pågående projekt är investeringsprojekt som pågår under längre tid och som har ett definierat slutmål som att ex­ empelvis färdigställa en skola. Denna typ av projekt är intressant att följa över tid för att se att totalbudgeten hålls eller riskerar att överskridas. Året dessa investeringsprojekt färdigställs och tas i bruk presenteras de under färdig­ ställda/avslutade projekt. Färdigställda / avslutade projekt Investeringsredovisning Utgifter sedan projektets start Årets investeringar (Tkr) Ack. ut- Beslutad to- Avvikelse Procent Utfall Budget Avvikelse Procent fall talutgift Kommunledningsförvalt- ningen Årsanslag KLF - 270 - 1 000 730 73% Kultur och Fritids-utskot- tet Offentlig utsmyckning - 631 - 741 110 15% Årsanslag KLF / KFU - 445 - 1 000 555 56% Socialförvaltningen e-hälsa - 430 - 500 70 14% Utbyte grunduttrustning - 455 - 500 45 9% Årsanslag Social - 1 200 - 2 000 800 40% Utbildningsförvaltningen Inventarier till nya lokaler - 1 505 - 3 000 1 495 50% IT-investeringar UBF (Da- - 163 - 1 000 837 84% torer grundskolan) Årsanslag UBF - 2 565 - 5 000 2 435 49% Samhällsbyggnadsför- valtningen, skattefinansi- erad Markreserv - 8 200 - 25 000 16 800 67% Dammsäkerhet - - 2 150 2 150 100% Infr strukt för koll traf - - 1 000 1 000 100% Infrastruktur vid exploat - - 10 000 10 000 100% Utbyte gatubelysning sam- - 4 708 - 4 000 - 708 -18% ling Utbyggnad av GC-nät - 1 508 - 5 000 3 492 70% Åtg allmän plats - 1 902 - 1 100 - 802 -73% Just toppbeläggn gator GC - 1 683 - 3 000 1 317 44% Bärlager - - 500 500 100% Årsredovisning 2025, Ale kommun 40(92) Investeringsredovisning Utgifter sedan projektets start Årets investeringar Årsanslag - 411 - 1 200 789 66% Prod primärkarta flygfoto - 500 500 100% Belysning CG-väg - 1 172 - - 1 172 Alingsåsvägen (prästalund) Samhällsbyggnadsför- valtningen, taxefinansie- rad VA nämndanslag VA pla- - 1 642 - 20 000 18 358 92% nering Reninvesteringar VA-drift - 40 017 - 48 700 8 683 18% Vattenmätare - 2 342 - 5 000 2 658 53% Renovering av vattentorn - 853 - 200 - 653 -327% Pumpstationer - 2 288 - 6 000 3 712 62% VA Ventiler o brandposter - 11 573 - 3 500 - 8 073 -231% VA-anslutningar - 2 375 - 3 000 625 21% VA-övervakningssystem ut- - 2 949 - 2 500 - 449 -18% byggnation/optimering Skalskydd, säk åtg vatt - 2 360 - 2 000 - 360 -18% TS Kronogården - - 2 000 2 000 100% Renhållning nämndanslag - 50 50 100% fastighetsnära insamling - 13 600 13 600 100% utbyggnad personalbygg- - 254 - 1 000 746 75% nad ÅVC Serviceförvaltningen Arbetsmiljöåtgärder skolor - 140 - 500 360 72% och förskolor Energibesparande åtgärder - 3 712 - 3 500 - 212 -6% IT-investeringar - 19 234 - 21 200 1 966 9% Mindre anpassningar sko- - 4 843 - 4 843 - 0% lor och förskolor Reinvesteringsanslag Ser- - 960 - 1 000 40 4% vice Planerat underhåll lokaler/ - 35 389 - 36 231 842 2% Fastighetsunderhåll Upprustning av idrottsan- - 3 079 - 2 600 - 479 -18% läggningar Inventarier Kök (Utensilier) - 174 - 200 26 13% Mindre lokalanpassningar - 613 - 800 187 23% Drift o Underhåll Planerat underhåll yttre - 1 825 - 1 482 - 343 -23% miljö Upprustning skol- och för- - 726 - 1 000 274 27% skolegårdar Inköp sorteringsskåp Ren- - 545 - 573 28 5% hållning Inv drift o underhåll - 31 - 500 469 94% Årsredovisning 2025, Ale kommun 41(92) Investeringsredovisning Utgifter sedan projektets start Årets investeringar Tillgänglighetsprojekt - 11 - 2 997 2 986 100% Fordonsbyte parken - 2 346 - 2 500 154 6% Lekplats & -utrustning / - 660 - 1 500 840 56% Parkutrustning Attraktivare älv - 292 - 300 8 3% Trygghets- och trivselska- - 715 - 1 000 285 29% pande belysning LSS Surte - 57 555 - 66 742 - 9 187 14% - 302 - 4 742 4 440 94% Akuta lokalbehov - 4 094 - 5 996 1 902 32% Övriga lokalutredningar en- - 205 - 1 000 795 80% ligt Lokalförsörjningsplan Gymnasium och Komvux i -7 138 -23 846 - 16 708 70% - 1 783 - 1 783 - 0 0% gemensamma lokaler Summa färdigställda pro- - 64 693 - 90 588 25 895 29% - 175 - 271 988 96 408 35% jekt 580 Pågående projekt Investeringsredovisning Utgifter sedan projektets start Årets investeringar (Tkr) Ack. utfall Beslutad Avvikelse Procent Utfall Budget Avvikelse Procent totalutgift Kommunledningsförvalt- ningen Trygghetspunkter med re- - 5 760 - 14 551 8 791 60% - 5 679 - 7 235 1 556 22% servkraft Kultur och Fritids-utskot- tet Projekt Glasbruket KoF -2 000 2 000 100% - -2 000 2 000 100% Socialförvaltningen Nya boenden FH, inventa- - 1 256 - 1 900 644 34% - 77 - 720 643 89% rier Fordon FH/skolskjuts KF - 769 - 1 800 1 031 57% - 769 - 945 176 19%

SBN § 78 SBN 2025/438 Samråd för detaljplan för Ale Torg inom Nödinge 38:2 och 1:22 Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna att detaljplanen ställs ut på samråd och att ändra så samtliga skrivningar om parkeringshusets investering och drift stryks från samtliga dokument innan planen går ut på samråd. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att beslutet ska justeras omedelbart. Samhällnämnden beslutar att möjliggöra en förskola/skola inom detaljplanen ska utredas mellan samråd och granskning utan att tidsplanen påverkas. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att samhällsbyggnadsnämnden får se en ekonomisk konsekvensanalys på en 10 års period gällande investering och drift som redovisas till nämnd innan granskning. Motivering till beslut Förvaltningen bedömer att planen är färdig för samråd. Planförslaget har stöd i den fördjupade översiktsplanen för Nödinge. Detaljplanen syftar till att möjliggöra en sammanhållen och långsiktigt hållbar centrumutveckling i Nödinge genom ett tillskapande av bostäder, centrumverksamheter, kontor och samlad parkering, samt allmän plats i form av torg, natur och ny infrastruktur. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2024-10-09 att uppdra åt samhällsbyggnadsförvaltningen att påbörja detaljplaneläggning av området. Planområdet är ca 7 hektar stort och ligger i Nödinge centrum i direkt anslutning till pendeltågsstationen. Planområdet består idag till största del av parkeringsytor, infrastruktur, samt byggnader för centrum- och verksamhetsändamål, i den östra och södra delen av planområdet finns även ett naturområde där Hållsdammsbäcken passerar. Marken inom planområdet ägs av Ale kommun samt Ale utveckling AB. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande f3ec3268660d-f37a-2294-5400-5237b319 :ecnerefer erutangiS PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-03-25 Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-03-17 - Plankarta med bestämmelser, daterad 2026-03-05 - Illustrationsplan, daterad 2026-03-05 - Planbeskrivning, daterad 2026-03-05 - Undersökning av betydande miljöpåverkan, daterad 2026-03-05 Yrkande Eddie Glans (M) yrkar på förvaltningens förslag till beslut med följande ändring: Att ändra så samtliga skrivningar om parkeringshusets investering och drift stryks från samtliga dokument innan planen går ut på samråd. Johan Nordin (S) yrkar avslag till Eddies Glans (M) yrkande. Johan Nordin (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Eddie Glans (M) gör följande första tilläggsyrkande: Samhällnämnden beslutar att möjliggöra en förskola/skola inom detaljplanen ska utredas mellan samråd och granskning utan att tidsplanen påverkas. Johan Nordin (S) yrkar bifall till Eddie Glans (M) tilläggsyrkande. Eddie Glans (M) gör följande andra tilläggsyrkande: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att samhällsbyggnadsnämnden får se en ekonomisk konsekvensanalys på en 10 års period gällande investering och drift som redovisas till nämnd innan granskning. Johan Nordin (S) yrkar bifall till Eddie Glans (M) tilläggsyrkande. Roy Jansson (SD) yrkar bifall till Eddie Glans (M) ändringsyrkande och tilläggsyrkanden. Roy Jansson (SD) yrkar på att: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ändra parkeringstalet för bostäder till 0,8 parkeringsplatser/bostad, zon 1 i enlighet med Ale kommuns antagna parkeringsnorm. Eddie Glans (M) yrkar avslag till Roy Janssons (SD) yrkande. Paula Örn (S) yrkar avslag till Roy Janssons (SD) yrkande. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande f3ec3268660d-f37a-2294-5400-5237b319 :ecnerefer erutangiS PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-03-25 Beslutsgång Ordförande Eddie Glans ställer dels proposition på sitt eget yrkande, dels på förvaltningens förslag till beslut och finner att samhällsbyggnadsnämnden beslutar i enlighet med Eddie Glans yrkande. Ordförande ställer proposition på att bifalla sitt första tilläggsyrkande och finner att samhällsbyggnadsnämnden beslutar i enlighet med detsamma. Ordförande ställer proposition på att bifalla sitt andra tilläggsyrkande och finner att samhällsbyggnadsnämnden beslutar i enlighet med detsamma. Ordförande ställer proposition på att dels att avslå Roy Janssons tilläggsyrkande, dels att bifalla tilläggsyrkandet och finner att samhällsbyggnadsnämnden beslutar att avslå Roy Jansson yrkande. Reservation Socialdemokraternas, Centerpartiets och Vänsterpartiets ledamöter reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Sverigedemokraternas ledamöter reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag och inkommer med en skriftlig reservation: Vi reserverar oss emot att parkeringstalet inte följer Ale kommuns antagna parkeringsnorm 0,8 parkeringsplatser/bostad, zon 1. I Nödinge finns långt ifrån all samhällsservice vilket gör att man behöver ta sig utanför orten för att erhålla fullständig samhällsservice. Högst sannolikt kommer lägenheterna att bestå av en blandning av 2, 3 och 4-rumslägenheter och det är mycket troligt att många barnfamiljer kommer att flytta in i de större lägenheterna. Barnfamiljer har i högre grad egen bil och då också behov av en egen p-plats. Men även seniorer som är vana att ha egen bil väljer ofta att ha kvar sin bil för att det innebär frihet och ett aktivt liv. Om p-talet är lågt beräknat ser vi risker att flerbostadshusens parkeringsbehov spiller över på pendelparkeringar och övrig centrumparkering och som följd orsakar ett parkeringsproblem. Beslutet skickas till Planadministratör Justerandes sign. Utdragsbestyrkande f3ec3268660d-f37a-2294-5400-5237b319 :ecnerefer erutangiS PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-03-25

SBN § 83 SBN 2025/224 Tillsyn byggnation - byggsanktionsavgift Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att överklaga mark- och miljödomstolens dom, dnr P 713-26, gällande byggsanktionsavgift på fastigheten och anta skrivelsen som sin egen. Samhällsbyggnadsnämnden förklarar paragrafen omedelbart justerad. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2025-10-01 att ta ut en byggsanktionsavgift på verksamheten med organisationsnummer 559177-3279. Beslutet överklagades till Länsstyrelsen som fastställde samhällsbyggnadsnämndens beslut om byggsanktionsavgift. Länsstyrelsens beslut överklagades till mark- och miljödomstolen som 2026-03-05 beslutade att upphäva beslutet. Beslut om att överklaga behöver tas med omedelbar justering, då sista dag för överklagan är 2026-03-26 Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-03-25 - Beslut annan myndighet, mark- och miljödomstolen, P 713-26, 2026-03-05 - Överklagan till Mark- och miljööverdomstolen, 2026-03-25 - Bilaga 1, Samhällsbyggnadsnämndens beslut om byggsanktionsavgift, SBN

SERN § 107 SERN 2025/205 Uppföljning av systematiskt brandskyddsarbete 2025 servicenämnden Beslut Servicenämnden beslutar att godkänna serviceförvaltningens årssammanställning för systematiskt brandskyddsarbete 2025 och sända den till kommunstyrelsen för vidare hantering. Servicenämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning Det systematiska brandskyddsarbetet i förvaltningen följs årligen upp och redovisas till kommunstyrelsen i februari. Uppföljningen ska omfatta om kommunfullmäktiges fastställda brandskyddspolicy har uppfyllts och om det systematiska brandskyddsarbetet bedrivs enligt policyn och av kommunchefen fastställda bestämmelser. För serviceförvaltningen har målen för det systematiska brandskyddsarbetet till stor del uppfyllts och arbetet bedrivs enligt rådande policy och fastställda bestämmelser. Av totalt 13 frågeområden bedöms 11 helt uppfyllda och 2 delvis uppfyllda. För de 2 som är delvis uppfyllda ”Månadskontroller - utförda och dokumenterade alla 12 månader?” samt "Är upptäckta brister åtgärdade?” finns det fortsatt brister i att följa upp om kontrollerna genomförs och dokumenteras och detta kommer därför att vara ett särskilt utvecklingsområde för serviceförvaltningen även under 2026. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2025-11-28 - Uppföljning systematiskt brandskyddsarbete 2025 servicenämnden Beslutet skickas till Säkerhetsenheten för vidare hantering Serviceförvaltningen för kännedom Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Uppföljning av systematisk brandskyddsarbete 2025 Servicenämnden Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ........................................................................................................................ 3 2 Kontrollområden ....................................................................................................................... 4 2.1 Brandskyddsorganisation ............................................................................................................... 4 2.1.1 Finns upprättad och aktuell bandskyddsorganisation i din verksamhet? .................................. 4 2.1.2 Finns upprättad och aktuell utrymningsorganisation/rutin i din verksamhet? ............................ 4 2.2 Brandrisker ska hanteras fortlöpande och delges organisationen i stort ....................................... 4 2.2.1 Är brandriskinventering gjord i verksamhet? Vilket datum gjordes inventeringen senast?....................................................................................................................................... 4 2.2.2 Är Ale kommuns ordningsregler kända för medarbetare? ......................................................... 4 2.3 Brandskydds- och HLR-utbildningar för personalen har genomförts och följts upp ...................... 5 2.3.1 Har alla medarbetare deltagit i brandskyddsutbildningar utefter utbildningsplan? Om inte, varför? ................................................................................................................................ 5 2.3.2 Har verksamhet utfört utrymningsövning? När utfördes dem? Reflektion, utvecklingsområden? ................................................................................................................. 5 2.4 Brandskyddsregler har upprättats .................................................................................................. 5 2.4.1 Är lokala brandskyddsregler skapade och implementerade hos medarbetarna i verksamhet? .............................................................................................................................. 5 2.5 Brandskyddskontroller har regelbundet genomförts och följts upp ................................................ 5 2.5.1 Tekniska brandskyddet .............................................................................................................. 5 2.5.2 Tillsyn av räddningstjänst - föreläggande - åtgärder tidsplan ................................................. 6 2.6 En kontinuerlig uppföljning och utveckling av det systematiska brandskyddsarbetet sker i verksamhet ..................................................................................................................................... 6 2.6.1 Månadskontroller - utförda och dokumenterade alla 12 månader? ........................................... 6 2.6.2 Är upptäckta brister åtgärdade? ................................................................................................ 6 2.6.3 Finns minst ett säkerhetsombud i verksamhet? ........................................................................ 6 2.6.4 Brand tillbud - plats, tid, vad har hänt, åtgärd. ........................................................................... 6 Uppföljning av systematisk brandskyddsarbete 2025, Servicenämnden 2(7) 1 Sammanfattning Av totalt 13 frågeområden bedöms 11 helt uppfyllda och 2 delvis uppfyllda. - ch dokumente- ras och detta kommer därför att vara ett särskilt utvecklingsområde för serviceförvaltningen även under 2026. Förvaltningen skulle välkomna ett digitalt system exempelvis Stratsys för att dokumentera månadskontroller så att dessa enklare kunde följas upp både lokalt och centralt inom förvaltningen under året. Uppföljning av systematisk brandskyddsarbete 2025, Servicenämnden 3(7) 2 Kontrollområden 2.1 Brandskyddsorganisation 2.1.1 Finns upprättad och aktuell bandskyddsorganisation i din verksamhet? Förvaltningschef Maria Augustsson Fastighetschef Tony Jönsson Enhetschef Zarif Ljubijankic Teknisk förvaltare säkerhet Carina Andersson SBA samordnare Lennart Nilsson Anläggningsskötare Bedömning av brandskyddorganisation Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad Ja 2.1.2 Finns upprättad och aktuell utrymningsorganisation/rutin i din verksamhet? SBA samordnare Lennart Nilsson har en utrymningsorganisation tillsammans med Säkerhetsavdelningen Bedömning av utrymningsorganisation/rutin Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad Ja 2.2 Brandrisker ska hanteras fortlöpande och delges organisat- ionen i stort 2.2.1 Är brandriskinventering gjord i verksamhet? Vilket datum gjordes invente- ringen senast? Efter ombyggnationen på Järnkontoret har vi inventerat brandskyddet Utrymningsplanerna är uppdaterade. Nya rökdetektorer är installerade. Orienteringsritningar och anläggarintyget är uppdaterat Detta gjordes i juni 2024 Inga förändringar på kontoren Ale matservice och Hardesjö sedan tidigare Bedömning av brandriskinventering Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad Ja 2.2.2 Är Ale kommuns ordningsregler kända för medarbetare? Förvaltningen arbetar fortlöpande med information om detta till samtliga medarbetare Uppföljning av systematisk brandskyddsarbete 2025, Servicenämnden 4(7) Bedömning av ordningsregler Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad Ja 2.3 Brandskydds- och HLR-utbildningar för personalen har ge- nomförts och följts upp 2.3.1 Har alla medarbetare deltagit i brandskyddsutbildningar utefter utbildnings- plan? Om inte, varför? Chef sammankallar medarbetare till BKA (Brand Kunskap Arbete) vart 5:e år Bedömning av brandskyddsutbildningar Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad Ja 2.3.2 Har verksamhet utfört utrymningsövning? När utfördes dem? Reflektion, ut- vecklingsområden? Serviceförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen hade utrymningsövning på Järnkontoret den 17/6 2025. Förvaltningarna kommer kalla till informationsmöte på Järnkontoret om vad larmlagring är samt hur den fungerar samt förtydliga var utrymningsdörrar finns. Bedömning av utrymningsövning Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad Ja 2.4 Brandskyddsregler har upprättats 2.4.1 Är lokala brandskyddsregler skapade och implementerade hos medarbetarna i verksamhet? Vi har inga egna brandskyddsregler. Vi följer kommunens policy och riktlinjer inom SBA Bedömning av brandskyddsregler Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad Ja 2.5 Brandskyddskontroller har regelbundet genomförts och följts upp 2.5.1 Tekniska brandskyddet Kvartalskontroller görs 4 gånger på år och alla kontroller dokumenteras i Pythagoras. Revisionsbesiktningar görs en gång per år på serviceboenden samt publika lokaler. Uppföljning av systematisk brandskyddsarbete 2025, Servicenämnden 5(7) Bedömning av brandskyddskontroller Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad Ja 2.5.2 Tillsyn av räddningstjänst - föreläggande - åtgärder tidsplan Räddningstjänsten har uppdraget att utföra tillsyner på våra fastigheter Blir det påpekande om brister så åtgärdas detta och återrapporteras till räddningstjänsten inom angiven tidsplan Bedömning av tillsyn av räddningstjänst Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad Ja 2.6 En kontinuerlig uppföljning och utveckling av det systema- tiska brandskyddsarbetet sker i verksamhet 2.6.1 Månadskontroller - utförda och dokumenterade alla 12 månader? Tyvärr finns det fortsatt brister i att följa upp om kontrollerna görs och dokumenteras i delar av verksamheten och detta kommer därför att vara ett särskilt utvecklingsområde för serviceförvaltningen även under 2026. Bedömning av systematisk uppföljning av SBA Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad Ja 2.6.2 Är upptäckta brister åtgärdade? De brister som upptäcks vid kvartalsprov dokumenteras i Pythagoras och åtgärdas omgående. Upptäckta brister i månadskontroller åtgärdas fortlöpande men som noterats under tidigare fråga finns delvis brister i dokumentat- ionen av månadskontrollerna varför detta kommer bevakas under 2026. Då förvaltningen inte med 100% säker- het kan följa dokumentationen av månadskontrollerna inom vissa delar av verksamheten bedöms området enbart uppfyllts till viss del. Bedömning av åtgärdade brister Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad Ja 2.6.3 Finns minst ett säkerhetsombud i verksamhet? Förvaltningen har inga säkerhetsombud utan säkerhetshandläggare och SBA samordnare. Bedömning av säkerhetsombud Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad Ja 2.6.4 Brand tillbud - plats, tid, vad har hänt, åtgärd. Blir det ett tillbud så följs det upp och åtgärdas. Om verksamheten har brandtillbud så följer serviceförvaltningen upp händelsen och åtgärdar den skada som har uppstått. Uppföljning av systematisk brandskyddsarbete 2025, Servicenämnden 6(7) Bedömning av brandtillbud Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad Ja Uppföljning av systematisk brandskyddsarbete 2025, Servicenämnden 7(7) TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(4) Socialförvaltningen Diarienummer: 2025/340 Datum: 2025-11-18 Verksamhetssamordnare Tilda Magnusson Tell Socialnämnden Uppföljning av socialförvaltningens systematiska brandskyddsarbete 2025 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna redovisningen av uppföljningen av det systematiska brandskyddsarbetet för år 2025 och överlämnar ärendet för vidare hantering av kommunstyrelsen. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning I Ale kommuns brandskyddspolicy framkommer hur arbetet med det systematiska brandskyddsarbetet ska bedrivas utifrån nationella direktiv. Uppföljning av brandskyddsarbetet sker årligen och redovisas till kommunstyrelsen i februari 2025. Redovisningen sker i form av en rapport och underlaget är framtaget av säkerhetsenheten. Arbetet med det systematiska brandskyddet inom socialförvaltningen har fortsatt att utvecklas under 2025. Säkerhetsenheten har under året genomfört en pilot med digitala månadskontroller i Stratsys samt reviderat styrdokument och handbok för SBA, i syfte att skapa en mer enhetlig och effektiv uppföljning. Revideringen har inneburit tydligare processer och dokumentationskrav, vilket bidrar till ökad struktur men kan medföra vissa skillnader i hur arbetet redovisas under en övergångsperiod. Verksamheterna har erbjudits stöd i samband med utrymningsövningar och arbetet med att anpassa övningarna till olika målgrupper fortsätter. Genom dessa insatser stärks rutinerna och medvetenheten om brandskydd i hela organisationen. Liksom tidigare år påverkas genomförandet av SBA av tillväxt och personalomsättning, vilket innebär fortsatta utmaningar i att upprätthålla en jämn nivå av efterlevnad. Fokus framåt ligger på att ytterligare stärka det förebyggande arbetet genom utbildning och stöd till verksamheterna. En säkerhetskonferens planeras under höst/vinter 2025 som en del av detta arbete. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Ebba Gierow Mattias Leufkens Förvaltningschef Verksamhetschef Beslutsunderlag - Rapport: Uppföljning av det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) 2025, 2025-11-13 Ärendet Ale kommuns brandskyddspolicy utgör grunden för det systematiska brandskyddsarbetet och anger följande mål: • En brandskyddsorganisation ska inrättas. • Brandrisker ska hanteras fortlöpande och delges organisationen. • Brandskydds- och HLR-utbildningar för personalen ska genomföras och följas upp. • Lokala brandskyddsregler ska upprättas och implementeras. • Brandskyddskontroller ska regelbundet genomföras och följas upp. • En kontinuerlig uppföljning och utveckling av det systematiska brandskyddsarbetet ska ske. Policyn är utgångspunkten för rapporteringen vilket i sin tur är grunden i uppföljningen inom socialförvaltningen. Sedan implementeringen av den systematiska metod i uppföljning som infördes 2022 har arbetet utvecklats med större tydlighet i krav och ansvarsfördelning. Digitalisering och styrdokument Under året har säkerhetsenheten genomfört en pilot med digitala månadskontroller i ledningssystemet Stratsys, som ett alternativ till fysiska checklistor, där två av förvaltningens enheter deltagit. Under våren 2026 ska arbetssättet införas i hela kommunen, vilket bedöms ge bättre förutsättningar för brandskyddsansvariga och stödfunktioner att följa upp systematiken mer kontinuerligt. Säkerhetsenheten har även reviderat styrdokument och handbok för systematiskt brandskyddsarbete. I årets uppföljning har viss otydlighet identifierats kring vad de olika moment och aktiviteter inom det systematiska brandskyddsarbetet innebär, exempelvis avseende skillnaden mellan brandriskinventering och månadskontroll. Den reviderade handboken för systematiskt brandskyddsarbete tydliggör nu vad varje aktivitet omfattar och hur det ska genomföras, vilket stärker enhetlighet och kvalitet i det fortsatta arbetet. Utbildning och övning Efter upphandling av ytterligare en utbildningsleverantör var målsättningen att samtliga medarbetare skulle ha genomfört utbildning i brandkunskap och hjärt- och lungräddning minst Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se en gång under den senaste fyraårsperioden, i enlighet med styrande dokument. Trots utökad tillgång rapporterar vissa enheter fortsatt begränsade möjligheter att boka utbildningsplatser, vilket påverkat möjligheten att nå full genomförandegrad. Cirka två tredjedelar av enheterna uppger att utrymningsövningar har genomförts enligt övningsplan under året. Under våren genomförde säkerhetshandläggare, tillsammans med utvecklingsledare för brandskydd, en riktad insats där verksamheterna erbjöds stöd i planering och genomförande av övningar. Syftet var att stärka enheternas kompetens och förmåga att själva utveckla övningarna och arbetet inom SBA. Förvaltningens bedömning Det systematiska brandskyddsarbetet utvecklas fortsatt och följs upp utifrån kommunens brandskyddspolicy och styrande dokument. Arbetet har blivit tydligare vad gäller krav och ansvarsfördelning, och digitalisering samt reviderade styrdokument bedöms stärka kvaliteten och möjligheten till kontinuerlig uppföljning. Samtidigt behöver tillgången till utbildning och genomförande av övningar fortsatt förbättras för att uppnå full genomförandegrad och stärka kompetensen i verksamheterna. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Påverkan ur ett invånarperspektiv Att socialnämndens verksamheter bedriver ett systematiskt brandskyddsarbete är av vikt för att skapa en säker boendemiljö för socialnämndens målgrupper. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Ärendet bedöms ha bäring på kommunfullmäktiges mål om ”ett tryggare Ale". Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutets påverkan och genomförande Efter ett eventuellt beslut om antagande skickas ärendet till kommunstyrelsen för vidare hantering. Beslutet bedöms inte medföra någon förändrad påverkan på andra nämnder eller förvaltningar utöver tidigare bedömning. Beslutet skickas till: För vidare hantering Kommunstyrelsen Utvecklingsledare, kommunledningsförvaltningen För kännedom Förvaltningschef, Socialförvaltningen Verksamhetschef, Myndighet och specialiststöd Verksamhetssamordnare lokaler och säkerhet Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2025-12-11

§122 Samhällsbyggnadsför- valtningen, skattefinansi- erad Stadspark Nödinge 38:2 - - 250 250 100% - - 250 250 100% GC Alingsåsvägen i Alafors - 12 - - 12 - 12 - - 12 Medfinansieringsprojekt Medfinans GC-väg - - 8 770 8 770 100% - - 8 770 8 770 100% Alingsåsvägen (prästalund) Medfin GC Kilanda Ka-Hult - - 9 300 9 300 100% - - 9 300 9 300 100% Årsredovisning 2025, Ale kommun 42(92) Investeringsredovisning Utgifter sedan projektets start Årets investeringar Samhällsbyggnadsför- valtningen, taxefinansie- rad VA Öf ledn Älv-Nöd inkl 2 - 357 726 - 600 000 242 274 40% - 270 322 - 361 327 91 005 25% Ny matarledning Danne- - 12 081 - 10 500 - 1 581 -15% - 10 380 - 10 000 - 380 -4% mark Nya Döse (teknikhus o led- - 105 - 1 500 1 395 93% - 32 - 1 500 1 468 98% ningar) VA utbyggnad DP - - 2 000 2 000 100% - - 2 000 2 000 100% Båstorp/Kattleberg VA utbyggnation Nödinge- - 8 - - 8 - 8 - - 8 Stommen 1:7 Ny väg etapp 1 Joel - - 250 250 100% - - 250 250 100% Ny väg etapp 2 Bobollplan - - 250 250 100% - - 250 250 100% div VA inv i DP - - 30 30 100% - - 30 30 100% Serviceförvaltningen Planerat underhåll Kultur- - 7 356 - 11 005 3 649 33% - 749 - 2 699 1 950 72% byggnader Konstgräsplaner - 5 154 - 24 050 18 896 79% - 2 051 - 6 050 3 999 66% Brandskyddsåtgärder i om- - 194 - 12 100 11 906 98% - 148 - 12 100 11 952 99% sorgsboenden Särskilt boende södra kom- - 501 - 231 223 230 722 100% - 18 - 1 223 1 205 99% mundelarna 40-50 platser Kommunens hus - 1 258 - 440 701 439 443 100% - 159 - 701 542 77% Bohus ny skolbyggnad 7-9 - 6 411 - 248 000 241 589 97% - 4 821 - 18 000 13 179 73% Ny skola och idrottshall - 14 123 - 230 059 215 936 94% - 6 187 - 20 059 13 872 69% Alafors Utveckling av Glasbruks- - 354 - 1 100 746 68% - 231 - 1 100 869 79% museet Robotisering Idrottsanlägg- - 2 450 - 3 150 700 22% - - 350 350 100% ningar Summa pågående projekt - 415 518 - 1 854 489 1 438 971 78% - 301 643 - 466 859 165 216 35% Summa Investeringspro- - 480 211 - 1 945 077 1 464 866 75% - 477 223 - 738 847 261 624 35% jekt Inom Samhällsbyggnadsförvaltningen har flera större investeringsprojekt kopplade till detaljplaner skjutits framåt i tiden. Utbyggnaden av GC-nätet i Ale visar ett överskott, vilket till stor del beror på lägre personalkostnader under året. Investeringarna i gatubelysning har däremot överskridit budget, bland annat på grund av behov av speciallös­ ningar vid arbete under kraftledning vid Keillers damm samt tillkommande kostnader för trafikövervakning vid arbete på Trafikverkets vägar. Kostnaderna för justering av toppbeläggning (asfalt) blev lägre, främst eftersom projektet vid Elysörvägen förse­ nades och vissa arbeten fick avbrytas på grund av kyla. Överföringsledningen har pågått enligt plan men med senare start, vilket innebär att investeringen förskjutits framåt i tid. Matarledning Dannemark planeras för slutbesiktning kommande år. Teknikhus Döse har senarelagts för att samordnas med Kungälvs arbete med ledningen. Uppgraderingen av ledningsnätet mellan Älvängens av­ loppsreningsverk och Svenstorp är beroende av överföringsledningsprojektet och har därför inte startat som pla­ Årsredovisning 2025, Ale kommun 43(92) nerat. Den huvudsakliga budgetavvikelsen inom Serviceförvaltningen avser lokalförsörjning inom fastighetsområdet. Flera lokalprojekt beräknas slutredovisa med outnyttjade investeringsmedel, främst eftersom planerade byggstar­ ter och kostnader har skjutits fram. Detta gäller bland annat projekten Ny skola i Alafors och Ny skolbyggnad i Bohus, där byggstarten senarelagts efter att projekten fått en justerad inriktning till att även omfatta anpassad grundskola. Förändringen har innebu­ rit en utökad beslutsprocess och omprojektering, vilket gjort att planerade kostnader inte uppstod under året. Kvarvarande medel avses därför överföras till kommande år. Även andra projekt har kostnader som i stället väntas belasta nästa års budget och medel kommer att begäras överförda. Projektet LSS Surte är färdigställt och beräknas slutredovisa ett överskott. 5.6 Exploateringsredovisning, kommunen Netto före Inkomster Netto 2025- Tkr Utgifter 2025 Resultat 2025 2025 2025 12-31 Bostadsområden Surte 7:1 Brandstation 532 532 Surte 62:1 Herrgårdsvägen 18 -18 0 Nödinge-Stommem 1:137 534 132 666 Stenkil, södra Backa 232 232 Nödinge Detaljplan 0 76 76 Nödinge Bollplan 826 826 Älvängens stationsområde 4 197 4 197 Häljered 2:52, bostäder 16 16 Summa bostadsområden 6 354 208 -18 6 545 Verksamhetsområden Verksamhetsmark Surte 0 0 St Vikens verksamhetsområde 6 170 6 170 Ostbackens verksamhetsområde 2 656 418 38 3 113 Äskekärrs verksamhetsområde 942 942 Häljered 2:7 verksamheter 31 31 Älvängen Norra verksamhetysområde 4 530 -1 235 3 294 Skepplanda verksamhetsområde 2 420 2 420 Alvhem 2:101 19 19 Summa verksamhetsområden 16 768 -817 38 15 989 Vägprojekt Bana väg i väst -968 -968 Totalt 22 154 -817 246 -18 21 565 5.7 Pensionsredovisning enligt fullfondsmodell Enligt lagen om kommunal redovisning ska pensioner redovisas enligt blandmodellen. Det innebär att huvudde­ len av kommunens pensionsförpliktelser inte ingår i de ordinarie finansiella rapporterna. Som en kompletterande information redovisas här en mer rättvisande bild av resultat och ställning. Lagen om kommunal bokföring och redovisning anger ett tydligt undantag i form av att förpliktelsen att betala ut pensionsförmåner som intjänats före 1998 inte ska tas upp som skuld eller avsättning utan redovisas först vid utbetalningen. Kommunerna har idag kostnader för pensioner för såväl tidigare som nuvarande anställda. Årsredovisning 2025, Ale kommun 44(92) Den redovisade bild som lämnas enligt blandmodellen blir svårtolkad. I bedömningen av hur storleken på resul­ tatnivån påverkar utvecklingen måste andra faktorer beaktas än vad som framgår av ordinarie nyckeltal. Det är idag ett pedagogiskt problem att den ekonomiska ställningen ser bättre ut än vad den är. Nedan återfinns en jämförelse mellan blandmodellen och fullfondsmodellen. Ansvarsförbindelsen minskar som regel år för år vilket vanligen ger fullfondsmodellen en positiv resultatpåverkan. De senaste två åren har resul­ tatpåverkan dock varit negativ till följd av att dessa pensionsförmåner, likt övriga, genom värdesäkring påverkats av ökat prisbasbelopp. På balansräkningen återfinns stora skillnaden mellan modellerna avseende soliditet. Solidi­ teten i blandmodellen uppgår till 53,2 % (55,9 %) och soliditeten i fullfondsmodellen till 41,3 % (42,3 %). På re­ sultaträkningen 2022 leder fullfonsmodellen till en resultatökning om 8,8 mkr (11,2 mkr). Resultaträkning N mkr Blandmodell kommunen Fullfondsmodell kommunen ot 2024 2025 2024 2025 Verksamhetens intäkter 3 440,9 474,8 440,9 474,8 Verksamhetens kostnader -2 552,6 -2 625,2 -2 536,1 -2 598,1 Avskrivningar 5 -133,5 -151,4 -133,5 151,4 Verksamhetens nettokostnader -2 245,2 -2 301,8 -2 228,7 -2 274,7 Skatteintäkter 6 1 881,6 1 916,85 1 881,6 1 916,85 Generella statsbidrag o utjämning 7 496,9 504,5 496,9 504,5 Verksamhetens resultat 133,3 119,6 149,8 146,6 Finansiella intäkter 8 17,2 11,8 17,2 11,8 Finansiella kostnader 9 -39,8 -26,8 -67,4 -45 Resultat efter finansiella poster 110,8 104,6 99,6 113,4 Extraordinära poster - - - - Årets resultat 1, 110,8 104,6 99,6 113,4 2, 26 ,2 9 Nettokostnadsandel inklusive finansnetto 95,3 % 95,7% 95,8 % 95,3% Balansräkning mkr Not Blandmodell kommunen Fullfondsmodellen kommunen 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 4,9 3,1 4,9 3,1 Materiella anläggningstillgångar - Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 981,4 1 991,3 1 981,4 1 991,3 - Maskiner, fordon och inventarier 137,2 113,6 137,2 113,6 - Pågående ny- och ombyggnader 193,3 534,1 193,3 534,1 Finansiella anläggningstillgångar 58,5 120,3 58,5 120,3 Bidrag till infrastruktur 11,4 9,2 11,4 9,2 Summa anläggningstillgångar 2 386,7 2 771,5 2 386,7 2 771,5 Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter 28,6 28,8 28,6 28,8 Varulager VA 3,8 6,3 3,8 6,3 Årsredovisning 2025, Ale kommun 45(92) mkr Not Blandmodell kommunen Fullfondsmodellen kommunen Övriga kortfristiga fordringar 228,1 168,3 228,1 168,3 Likvida medel 304,4 325,4 304,4 325,4 Summa omsättningstillgångar 564,9 528,8 564,9 258,8 Summa tillgångar 2 951,6 3 300,4 2 951,6 3 300,4 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Årets resultat 110,8 104,6 99,6 113,4 Resultatutjämningsreserv 100,0 100 - - Övrigt eget kapital 1 440,2 15 551 1 148,6 1 248,2 Summa eget kapital 1 651,0 1 755,6 1 248,2 1 361,6 Avsättningar Avsättning för pensioner 368,5 380,2 368,5 380,2 Avsättningar för pensioner intjänade före 1998 mm - - 402,7 393,9 Avsättning Himlaskolan 7,8 0 7,8 0 Avsättning för återställande av deponi 4,0 3,8 4,0 3,8 Avsättning för bidrag statlig infrastruktur 11,9 22,5 11,9 22,5 Investeringsfond VA 20,3 202 20,3 20,2 Uppskjuten skatt - - - - Summa avsättningar 412,5 426,7 815,2 820,6 Skulder Långfristiga skulder 410,1 613,3 410,1 613,4 Exploateringsfastigheter skulder 6,4 7 6,4 7,2 Kortfristiga skulder 471,6 497,6 471,6 497,6 Summa skulder 888,1 1 118 888,1 1 118,2 S:a eget kapital, avsättningar o skulder 2 951,6 3 330,4 2 951,5 3 300,4 Ställda panter (fastighetsinteckningar) - - - Ansvars- och borgensförbindelser 1 216,7 1 261,4 1 216,7 1 260,0 Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland 402,7 393,9 - - skulder eller avsättningar (inklusive löneskatt) Soliditet 55,9 % 53,2% 42,3 % 41,3% Årsredovisning 2025, Ale kommun 46(92) 6 Uppföljning av mål och uppdrag 6.1 Uppföljning av riktningsmålen 6.1.1 Ett tryggare Ale Detta har genomförts För fördjupning hänvisas till respektive nämnds årsredovisning. Riktningsmålet om Ett tryggare Ale är ett komplext mål med flera aspekter. Arbetet för ett tryggare Ale omfattar brottsförebyggande arbete, arbete med säkerhet och beredskap och trygghetsskapande arbete för både målgrup­ per för olika verksamheter och kommuninvånare i allmänhet. Under året har arbetet mot riktningsmålet fortgått runt om i organisationen utifrån dessa olika perspektiv. Ett urval av det arbete som genomförts under 2025 be­ skrivs här. Vad gäller säkerhet och beredskap fortgår arbetet med kontinuitetsplanering runt om i organisationen för att sä­ kerställa att verksamhet kan fortgå under en krishändelse. Utbildning i pågående dödligt våld har genomförts i förskolan och skolor har övat inrymning. Skolbyggnadsprojekt sker nu med särskilt fokus på trygghet och säker­ het och en säkerhetsapp för kommunikation vid allvarlig händelse har köpts in. Arbete pågår med klimatanpassning av den fysiska miljön i kommunen, exempelvis genom en fördjupad skyfalls­ utredning i Nödinge och geotekniska undersökningar vid Hållsdammsbäcken. Trafiksäkerhetsarbetet har omfat­ tat ett projekt där Nationella trafiksäkerhetsföreningen utbildat fjärdeklassare i trafiksäkerhet vid cykling. Hotet för hackerattacker ökar vilket kommunen fått erfara. Kommunens it-miljö blir nu säkrare genom säkrare inloggning. Inom det brottsförebyggande arbetet fortsätter det kommuncentrala arbetet med informationskampanjer, trygg­ hetsdialoger, kartläggning av brottslighet och samverkan i det lokala brottsförebyggande rådet. Arbete mot väl­ färdsbrottslighet har hittills under året omfattat kartläggning och kunskapsinhämtning och en utredning på områ­ det kommer att presenteras för kommunfullmäktige innan årets slut. En ny rutin har tagits fram för att minska personberoende vid genomförande av myndighetsgemensamma insatser där kommunens bygg- och miljöenheter deltar. Arbetet med våldsprevention som sker i stora delar av kommunens verksamhet under ledning av kommunled­ ningsförvaltningen har resulterat i att 1 166 medarbetare, varav 281 medarbetare under 2025, fått grundutbild­ ning i våldsprevention. Arbetet är nu systematiserat för att kunna fortsätta utan extern finansiering. Inom individ- och familjeomsorgen har det genomförts utbildning inför införande av en ny modell för samver­ kan med polis kring våld i nära relationer och stalkning. En ny rutin för uppföljning av hemtjänstens omsorgsta­ gare som inte är inskrivna i kommunal primärvård syftar till att öka tryggheten i hemmet och möjliggöra för fler att bo kvar i sitt hem. Trygghetsskapande arbete för verksamheternas målgrupper och för Aleborna i allmänhet har bland annat gällt ar­ betet med tidiga insatser för att upptäcka barns utsatthet och insatser för föräldrastöd och hälsoinsatser till för­ äldrar. På Ale kulturrum och Da Vinciskolan har det genomförts trygghetsskapande arbete i form av kamerabe­ vakning, väktare och lokalanpassning för att utestänga obehöriga. Skolinspektionens nationella enkät visar att skolelever i kommunen upplever trygghet i samma grad som det nationella genomsnittet. Bemanning av de egna lokaler som används till större arrangemang säkerställer säkerheten kopplat till brand­ skydd, larm och trafik. En ny rutin för omsorgstagare som inte är inskrivna i kommunal primärvård ska öka trygghet i hemmet för gruppen. Andelen elever som avslutar årskurs 9 med behörighet till ett nationellt program på gymnasiet minskade jämfört med föregående års resultat. Läsåret 2024/2025 blev 81 procent behöriga till ett nationellt program på gymnasiet, jämfört med 86 procent året innan. Att bli behörig till gymnasiet är för varje individ ett avgörande steg för fram­ tiden och bidrar till att skapa ett tryggt samhälle. Årsredovisning 2025, Ale kommun 47(92) Helhetsbedömning Arbetet för ett tryggare Ale har tagit steg genom insatser från många av kommunens verksamheter utifrån vad som är relevant i deras uppdrag. Behovet av ett strategiskt och samordnat trygghetsarbete med effekt ut i hela or­ ganisationen aktualiseras av omvärldshändelser som påverkat kommuner i exempelvis skolverksamhet, it-miljö och infrastruktur. Sammantaget är bedömningen att kommunen under året rört sig i målets riktning. Det samordnade arbetet med tidiga insatser, våldsprevention och föräldrastöd har varit ett viktigt arbete i målets riktning. Arbetet med säker­ het och beredskap har också stärkts under året. Det innebär bland annat att verksamheternas beredskap och för­ måga att fungera under olika förutsättningar utvecklats, vilket bidrar till bedömningen. Mått Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Antal anmälda brott i Ale per år 2 705 2 537 2 559 NTU - Oro över brottsligheten i samhället, andel (%) NTU - Otrygghet vid utomhusvis- 25 % 24 % 26 % telse sen kväll i det egna bostads- området, andel (%) Antal föreningsmedlemmar 7 049 Idrottsföreningar med LOK-stöd, 10 10 antal/10 000 inv Deltagartillfällen i idrottsföreningar, 31,9 30,6 antal/inv 7-20 år Egenföretagare, andel av totalt 13,97 % 14,68 % sysselsatta efter arbetsställets be- lägenhet (%) Nystartade företag, antal/1000 inv, 11,5 10,3 16-64 år Sysselsatta efter arbetsställets be- 8 780 8 763 lägenhet, antal Företagskonkurser, antal/1000 inv, 0,8 1 16-64 år Sysselsatta invånare 20-65 år, an- 85,2 % 86,1 % del (%) Tabellen redovisar ett antal mått med koppling till riktningsmålet. Måtten möjliggör att följa utveckling över tid. För flera mått publiceras siffror för år 2025 först efter att årsredovis­ ningen färdigställs. Riktningsmålet bedöms i en helhetsbedömning där måtten inte har en avgörande del. 6.1.2 Fokus på kundnytta i Ale Detta har genomförts För fördjupning hänvisas till respektive nämnds årsredovisning. Andelen elever som avslutar årskurs 9 med behörighet till ett nationellt program på gymnasiet minskade jämfört med föregående års resultat. Läsåret 2024/2025 blev 81 procent behöriga till ett nationellt program på gymnasiet, jämfört med 86 procent året innan. 70 procent av eleverna uppnådde betygskriterierna i alla ämnen jämfört med 77 procent föregående år och det genomsnittliga meritvärdet försämrades något. Skolelevers kunskapsresultat är en viktig aspekt av kundnytta i kommunen. Nationella gymnasieprogram har nu startat på Älvgymnasiet i Ale. Det innebär ökat utbud i närområdet för de ungdomar boende i Ale som hittills pendlat till andra kommuner, samtidigt som möjligheterna breddas för de som idag studerar på Älvgymnasiet. Vägen in för första kontakt med kommunen i ett ärende är ofta kommunens kontaktcenter. I en årlig servicemät­ ning via SKR redovisar Ale kommuns kontaktcenter mycket goda omdömen i bemötande och enkelhet vid tele­ fonkontakt. Genom utbildning och kunskapsöverföring mellan samhällsbyggnadsområdet och kontaktcenter kan nu fler frågor inom exempelvis bygglov, vatten och avlopp och renhållning hanteras redan vid den första kund­ Årsredovisning 2025, Ale kommun 48(92) kontakten. Väntetiden för budget- och skuldrådgivning har kortats avsevärt genom ett effektivare arbetssätt. Inom näringslivsområdet steg Ale på flera rankingar vilket är positivt. Personalreducering har dock inneburit näs­ tan en halvering av antalet företagsbesök jämfört med 2024. Under året har hela organisationen arbetat med att implementera kommunens värdegrund Tillsammans tar vi ansvar och skapar förtroende. En enkät visar att värdegrunden nu är känd i hela organisationen. Samverkan över verksamhets- och förvaltningsgränser är en viktig strategi för att stärka kundnytta. Arbetet med tidiga samordnade insatser är ett exempel på detta, där socialtjänst, utbildning och invånarservice kan samverka resurs- och resultateffektivt för att främja barn och ungas hälsa på ett förebyggande sätt. Grannkommunsamar­ betet Lärcentrum har gett studierelaterat stöd till gymnasieungdomar och vuxna sedan 2024, med fortsättning under 2025. En ny serviceorganisation infördes 1 januari 2025 för att svara mot de ökande förväntningarna på snabb och anpassad service från kommunens verksamheter. Dialog och kommunikation är ett annat sätt att stärka kundnyttan. Inom äldreomsorgen har genomförandeplaner reviderats för att öka tydlighet och dialog har genomförts med kommuninvånare kring boendeformer för äldre. Ett nytt sätt att systematiskt följa upp och analysera brukares individuella behov och insatser för att utveckla verksamheten har införts i individ- och familjeomsorgen. Utbildningsförvaltningen har förbättrat sin process för klagomålshantering och identifierat klagomål som blivit grund till organisatoriska förbättringar. Måltidsråd möj­ liggör måltidsönskemål i både skola och äldreomsorg och dialogmöten har hållits med idrottsföreningar i kom­ munen för att kunna möta och förstå behov och önskemål på ett bättre sätt. Renhållningen har arbetat med att säkerställa ett bra införande av fastighetsnära insamling av förpackningar. Helhetsbedömning Ale kommun ska, i sitt grundläggande uppdrag att möta kommunmedlemmars och andra intressenters behov och förväntningar, ha fokus på kundnytta. Riktningsmålet innebär olika saker för kommunens olika verksamheter be­ roende på bland annat uppdrag och målgrupp. Vissa delar av kommunens verksamhet syftar i första hand till att ge internt stöd, medan andra delar möter kommunmedlemmar eller andra intressenter på daglig basis. Kundnyttan har ökat på flera sätt under året, exempelvis vad gäller näringsliv, kontaktcenter, tillgång till natio­ nella gymnasieprogram och tidiga samordnade insatser till barn och unga. Försämrade kunskapsresultat i årskurs 9 jämfört med föregående år är en viktig aspekt av kundnyttans utveckling i kommunen och något som påverkar helhetsbedömningen negativt. Sammantaget bedöms målet ha en oförändrad status jämfört med föregående år. Mått Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Elever i åk. 9, meritvärde kommu- 223,7 226,8 215,8 nala skolor, genomsnitt (17 ämnen) Elever i åk 5: Hur nöjd är du med 70,9 % 74,6 % 74,6 % din skola? Andel som svarat "Helt och hållet" eller "Till stor del", (%) Elever i åk 8: Hur nöjd är du med 64,1 % 56,5 % 56,5 % din skola? Andel som svarat "Helt och hållet" eller "Till stor del", (%) Brukarbedömning särskilt boende 87 % 82 % 77 % äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) Brukarbedömning hemtjänst äldre- 86 % 86 % 83 % omsorg - helhetssyn, andel (%) Elever i åk. 9 som är behöriga till 81,2 % 86,4 % 81 % yrkesprogram, kommunala sko- lor, andel (%) Andel som får förskoleplats inom 100 % 100 % 100 % fyra månader (%) Andel som får sitt förstahandsval 100 % 100 % 100 % föreskoleklass (%) Andel som får sitt förstahandsval 95 % 98 % 100 % årskurs 7 (%) Årsredovisning 2025, Ale kommun 49(92) Mått Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Andel avslutade ärenden i kontakt- 82 % 77,9 % 81,1 % center (genomsnittlig andel ären- den som avslutats i kontaktcenter) Andel besvarade samtal i kontakt- 89 % 89,5 % 88,5 % center Vårdnadshavares helhetsomdöme 4,43 % 4,4 % 4,32 % om barnets förskola (1-5 där 5 är bäst) Tabellen redovisar ett antal mått med koppling till riktningsmålet. Måtten möjliggör att följa utveckling över tid. Riktningsmålet bedöms i en helhetsbedömning där måtten inte har en avgörande del. 6.1.3 En effektivare organisation i Ale Detta har genomförts För fördjupning hänvisas till respektive nämnds årsredovisning. Riktningsmålet innebär att kommunens verksamheter ska förbättra kvaliteten med bibehållen resursanvändning eller bibehålla kvaliteten med en minskad resursanvändning, vilket frigör resurser till nya prioriteringar. Arbete med båda dessa delar pågår kontinuerligt i hela organisationen på både övergripande och konkret nivå. Det eta­ blerade arbetssättet med ständiga förbättringar ger verktyg och metodik för att arbeta med förbättringsarbete på ett systematiskt sätt i all verksamhet. Nedan följer ett urval av årets aktiviteter och insatser med koppling till en effektivare organisation. Utbildningsförvaltningen har ett ständigt pågående arbete med att anpassa verksamhetens omfattning efter antal barn och elever. Förskola och skola är en stor del av kommunens verksamhet och väl strukturerade arbetssätt för att snabbt anpassa sig till förändringar är därmed centralt för hela kommunens effektivitet. Minskande antal barn i förskolan har varit en utmaning som krävt god planering och ett effektivt genomförande för att anpassa organi­ sationen på ett effektivt sätt. Utbildningsförvaltningen har arbetat framgångsrikt med detta och kommunen har förskoleplatser i enlighet med behoven. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2024 att från och med 2025 sänka den kommunala skattesatsen med 50 öre till 21,37 procent, vilket kommunen har klarat att hantera ekonomiskt. Socialförvaltningen har haft en god bud­ getföljsamhet trots utmaningar med ökade volymer och behov i flera delar av verksamheten. Tillsammans med Lerum och Alingsås kommuner har en utredning om förutsättningar för en gemensam över­ förmyndarnämnd genomförts, vilket bedöms kunna bidra till en effektivare organisation. Beslut om gemensam överförmyndarnämnd fattas av respektive kommunfullmäktige i april/maj 2026. Förbättringsprojekt och samverkan har bidragit till effektivare organisation. Park och anläggning tillsammans med drift och underhåll har analyserat kompetensbehov för att kunna utföra mer arbete i egen regi. För att öka kommunens leverans av detaljplaner har en genomlysning av verksamheten genomförts. En översyn har också genomförts för att förbättra strukturen för centrala styrande dokument och den nämndadministrativa processen. IT-enheten har flyttat från Alafors till Nödinge och når nu lättare interna kunder, det vill säga kommunens med­ arbetare. Digitaliseringsarbetet har resulterat i en bredd av förbättringar och effektivare arbetssätt. Kommunens digitala ut­ bildningsplattform Kunskapstorget har implementerats, vilket möjliggör effektivare och bättre arbete med intro­ duktion och kompetensutveckling. Inom hemtjänsten har både tillsyn via kamera och en ny tjänst för digitala ma­ tinköp möjliggjort för personalen att använda sin tid mer effektivt. Ett nytt elevhälsosystem har inneburit för­ bättrad journalföring, dokumentation och kontakt med vårdnadshavare och elever. Arbete med automatisering och digitalisering har skapat effektivisering inom renhållning och inom vatten och avlopp. Efter inköp av flödes­ mätare ska läckor och avvikelser i va-ledningssystemet kunna upptäckas och åtgärdas fortare. En jämförande genomlysning avseende ekonomitjänster visar att Ale kommun har en lägre kostnad för ekonomi­ hantering än flera jämförda kommuner. Helhetsbedömning Årsredovisning 2025, Ale kommun 50(92) Arbetet för en effektivare organisation är ett kontinuerligt arbete i kommunen. Ständiga förbättringar är en eta­ blerad metodik och ett förhållningssätt i hela organisationen som bidrar till detta. Digitaliseringsarbetet och ge­ nomförda utvärderingar och genomlysningar har bidragit till en effektivare organisation under året. Ett framgångsrikt arbete med att kontinuerligt anpassa förskole- och skolverksamheten efter antal barn och ele­ ver har haft stor betydelse för kommunens effektivitet. Även socialförvaltningen haft en god budgetföljsamhet trots en utmaning med ökade volymer och behov i flera delar av verksamheten. Samtidigt är kommunala skatte­ satsen 2025 50 öre lägre än 2024. Sammantaget är bedömningen att kommunen under året rört sig i målets rikt­ ning. Mått Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Andel årsarbetare i förhållande till 7,22 % 7,43 % antal invånare Nettokostnad kommunens verk- 67 972 64 485 samhet totalt, kr/inv Personalomsättning 8,5 % 9,9 % 12,6 % Nettokostnad affärsverksamhet, 71 194 kr/inv Nettokostnad egentlig verksamhet, 67 902 64 291 kr/inv Nettokostnad fritidsverksamhet, 1 675 1 680 kr/inv Nettokostnad kulturverksamhet, 1 002 1 047 kr/inv Årets resultat kommun, kr/inv 3 208 3 401 3 717 Tabellen redovisar ett antal mått med koppling till riktningsmålet. Måtten möjliggör att följa utveckling över tid. Riktningsmålet bedöms i en helhetsbedömning där måtten inte har en avgörande del. För flera mått publiceras siffror för år 2025 först efter att årsredovisningen färdigställs. Notera att den reala kostnadsutvecklingen, mätt i kronor per invånare, påverkas av inflationen. 6.2 Uppföljning av mål 6.2.1 Hållbar kompetensförsörjning Beskrivning Säkerställ att vi använder alla kompetenser på rätt plats i organisationen och att vi automatiserar och effektivise­ rar i största möjliga utsträckning. Säkerställ arbetet med vidareutveckling av möjligheter att skapa karriärvägar för befintlig personal. Kommentar Arbetet med hållbar kompetensförsörjning har under året präglats av ett tydligt fokus på att använda befintlig kompetens mer effektivt, stärka ledarskapet samt automatisera och effektivisera processer för att frigöra tid till kärnverksamhet. Sammantaget har kommunen tagit viktiga steg mot målet att säkerställa rätt kompetens på rätt plats och skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för organisationen. Ledarskapet har fortsatt varit en central del i kompetensförsörjningsarbetet. Det kommunövergripande ledarut­ vecklingsprogrammet har vidareutvecklats och följts upp med goda resultat. Genom att centralisera rekrytering av chefsbefattningar och införa ett mer sammanhållet stöd i hela rekryteringsprocessen – från behovsanalys till avslut – har kvaliteten i rekryteringarna stärkts. Detta har bidragit till bättre förutsättningar för ett närvarande och stöttande ledarskap, en hållbar arbetsmiljö och ökad stabilitet i kompetensförsörjningen över tid. Digitalisering och automatisering har varit viktiga verktyg för att effektivisera arbetssätt och bättre använda orga­ nisationens samlade kompetens. Kunskapstorget har implementerats och vidareutvecklats vilket gett både chefer Årsredovisning 2025, Ale kommun 51(92) och medarbetare ökad tillgång till flexibel och digital kompetensutveckling. Införandet av digital preboarding samt digitala anställningsavtal och ett digitalt personalarkiv innebär mer effektiva introduktions- och personal­ processer, vilket frigör tid för mer värdeskapande arbete i verksamheterna. Inom flera förvaltningar pågår arbete med automatisering av e-tjänster, exempelvis inom ekonomiskt bistånd, för att minska belastningen på yrkesgrupper där kompetensen är särskilt efterfrågad. Kommunens arbete med karriärvägar och kompetensutveckling har stärkts inom flera verksamhetsområden. Inom vård, omsorg och funktionsstöd är andelen medarbetare med relevant utbildning fortsatt hög och har i flera fall ökat jämfört med föregående år. Samtidigt pågår riktade insatser för att kompetensutveckla befintlig per­ sonal genom utbildning, validering och ombudsroller, vilket bidrar till både kvalitet i verksamheten och ökad at­ traktivitet som arbetsgivare. Intern rörlighet, kompetensväxling mellan enheter och systematisering av karriärvä­ gar är exempel på arbetssätt som stärker möjligheten att använda befintlig kompetens mer flexibelt. Inom utbildningsförvaltningen har arbetet med hållbar kompetensförsörjning bedrivits i linje med den antagna kompetensförsörjningsplanen. Genom vidareutbildning, behörighetsgivande studier och ett mer samlat grepp kring prioriterade behörigheter har förutsättningarna stärkts för att möta både nuvarande och framtida behov. Samtidigt lyfts vikten av att säkerställa att högt utbildade yrkesgrupper får använda sin kompetens fullt ut, bland annat genom minskad administration och bättre fördelning av arbetsuppgifter. Samverkan har varit en bärande del i arbetet. Den centrala kompetensförsörjningsgruppen har fungerat som ett viktigt forum för gemensam analys, uppföljning och utveckling av arbetssätt. Under året togs en ny kommunö­ vergripande kompetensförsörjningsplan för 2025–2028 fram, baserad på omvärldsbevakning, statistik och identi­ fierade kompetensbehov. Planen tydliggör vikten av attraktivt arbetsgivarskap, kunskapsöverföring, digitalisering, nya arbetssätt samt stärkt intern och extern samverkan, bland annat inom Göteborgsregionen. Samtidigt kvarstår utmaningar, särskilt när det gäller rekrytering av specialistkompetenser och hantering av kom­ mande pensionsavgångar. För att minska sårbarheten har insatser som brevidgång, kompetensdelning mellan kommuner, samverkan med utbildningsanordnare samt arbete med att attrahera studenter och LIA-praktikanter påbörjats. Sammanfattningsvis bedöms kommunen ha gjort tydliga framsteg mot målet om hållbar kompetensförsörjning genom stärkt ledarskap, ökad digitalisering, bättre användning av befintlig kompetens och ett mer sammanhållet, långsiktigt arbetssätt. Arbetet fortsätter med fokus på att ytterligare utveckla karriärvägar, effektivisera arbetspro­ cesser och säkerställa att rätt kompetens används där den gör störst nytta – både på kort och lång sikt. Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Beslutad av Kommunfullmäktige 6.2.2 Förenkla processer i syfte att leverera mer kundnytta genom ökad tillit mellan och inom organisationens olika delar. Beskrivning Arbetet med utveckling och integration av den tillitsbaserade styrningen och uppföljningen av densamma i för­ hållande till den antagna styrmodellen skall fortgå. Detta ska ske tillsammans med samtliga nämnder och bolag. Kommentar En handlingsplan är framtagen utifrån detta mål. Handlingsplanen omfattar tre delar: • Fortsätta implementeringen av ständiga förbättringar kopplat till kommunens värdegrund, verksamhets­ skap/medarbetarskap och tillitsdelegationens sju principer. • Förstärk strukturer för samberedning genom en högre grad av samberedning skapas en högre grad hel­ hetsbild och genomförbarhet. Detta gäller inte minst framtagande av kommunövergripande strategier Årsredovisning 2025, Ale kommun 52(92) och policys. • Förstärk strukturer för interna kunddialoger mellan stödfunktioner och kärnverksamheter. Strukturer för samberedning inom och mellan förvaltningar har stärkts genom ett nytt arbetssätt för att fånga upp behov av kommungemensam ärendeberedning. En ny rutin för framtagande och revidering av styrdoku­ ment bidrar till helhetssyn i kommunövergripande styrdokument. Implementering och fortsatt levandegörande av kommunens värdegrund samordnas med verksamhetsskap, ständiga förbättringar och tillitsbaserad styrning och ledning för att underlätta för chefer att fortsätta arbetet med kommunens värdegrund. En utvärdering av formerna för interna dialoger mellan stödfunktioner och kärnverksamheter har planerats och ska genomföras un­ der 2026. Arbetet utifrån handlingsplanen är i olika grad ett långsiktigt arbete. Kundnyttan stärks genom att förvaltningen utvecklar arbetssätt och strukturer som ökar tillit, helhetssyn och ömsesidig förståelse för verksamheternas upp­ drag. Förenklade processer och minskad administrativ börda är utgångspunkter för det arbetet. För att målet ska kunna anses helt uppnått behöver arbetet utifrån målet hålla i över en längre tid. Kommer delvis att uppfyllas/Delvis uppfyllt Beslutad av Kommunfullmäktige 6.2.3 Arbeta kontinuerligt med innovation och ständiga förbättringar, både inom den enskilda förvaltningen men också i ett förvaltningsövergri­ pande perspektiv. Beskrivning Organisationen ska kontinuerligt ifrågasätta vad som går att förbättra och effektivisera för att höja kvalitet och/eller sänka kostnader. Det löpande arbetet skall ligga som en naturlig del i årshjulet och redogöras för i nulä­ gesanalysen. Kommentar Inom arbetet med ständiga förbättringar har år 2025 två kursomgångar genomförts med ett tjugotal deltagare och två alumniträffar med ett fyrtiotal deltagare hållits för tidigare kursdeltagare. I slutet av året hölls en priscere­ momi för de förbättringsförslag som deltagit i tävlingen för årets bästa förbättring. Tävlingen genomfördes under hösten i flera steg med bl.a. ett avslutande "draknäste" på Kvalitetsmässan i Göteborg. Under året har det i ett ti­ otal nyhetsartiklar omnämnts hur förbättringar görs i ett brett band av områden. Ständiga förbättringar kopplas framöver samman med målet att förenkla processer i syfte att leverera mer kundnytta ge­ nom ökad tillit mellan och inom organisationens olika delar och med kommunens värdegrund. Det innebär att konceptet ständiga förbättringar är ett av flera verktyg som chefer kan använda för att arbeta med värdegrunden i sin verk­ samhet. Det finns nu också ett upparbetat arbetssätt för att till nämnderna redovisa förslag på effektiviseringar, förbätt­ ringar och besparingar på såväl nämndnivå i som på en kommunövergripande nivå i den årliga nulägesanalysen. Dessa förslag blir alternativ som de förtroendevalda sedan kan prioritera. Helhetsbedömning Konceptet och kulturen ständiga förbättringar präglar allt mer organisationen som helhet. Detta sker genom så­ väl större som mindre förbättringar som genomförs. Den förvaltningsövergripande strukturen för arbetet är sta­ bil med kurser och alumniträffar, och genom att ständiga förbättringar framöver är ett av flera verktyg som che­ fer kan använda för att arbeta med värdegrunden i sin verksamhet. Förbättringar identifieras och genomförs i den utsträckning att det motsvarar målet. För att fortsätta få effekt är det är viktigt att hålla i denna organisatoriska kulturresa. Årsredovisning 2025, Ale kommun 53(92) Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Beslutad av Kommunfullmäktige 6.2.4 Hållbart arbetsliv Beskrivning Kommunen som arbetsgivare ska främja trygghet, kompetens och professionell utveckling. Ständiga förbätt­ ringar ska prägla våra arbetsplatser där innovation och medarbetarengagemang står i fokus. Kommentar Kommunen arbetar aktivt för att skapa goda arbetsvillkor, relevant kompetensutveckling och en god arbetsmiljö. Arbetssätt utvecklas för att förenkla vardagen i verksamheterna, samtidigt som innovation och digitalisering an­ vänds för att minska hinder och frigöra tid för mer värdeskapande arbete. Som en del av detta utbildas medarbe­ tare successivt genom kommunens förbättringshackersprogram, med uppdrag att driva innovation och ständiga förbättringar, vilket stärker organisationens långsiktiga utvecklingsförmåga. Den medarbetarundersökning som genomfördes under 2025, med fokus på arbetsbelastning, visar att en majori­ tet av de svarande upplever att arbetstiden ur ett helhetsperspektiv är relativt hälsosam och balanserad (2,8 av 4). Resultaten har därtill förbättrats något inom i princip samtliga delområden jämfört med motsvarande mätning 2024, vilket indikerar en positiv utveckling. Samtidigt kvarstår identifierade riskkällor kopplade till arbetsbelast­ ning och återhämtning, som behöver förebyggas och hanteras mer systematiskt för att minska risken för ohälsa. Det påbörjade arbetet behöver därför fortsätta och följas upp löpande för att stärka organisationens långsiktiga hälsa och hållbarhet. Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Beslutad av Kommunfullmäktige 6.2.5 Verksamhetsskap - medarbetarskap Beskrivning För att stärka organisationen ska kommunen aktivt arbeta med att införa och utveckla principer för verksamhets­ skap och medarbetarskap, utöver dagens arbete med ledarskap. Målet är att alla medarbetare ska känna sig delak­ tiga och engagerade i sitt arbete och att ledarskapet systematiskt stödjer detta. Kommentar Under året har kommunen tagit viktiga inledande steg i arbetet med att införa och utveckla principer för verk­ samhetsskap och medarbetarskap som ett komplement till det etablerade arbetet med ledarskapsutveckling. Syf­ tet är att stärka organisationen genom ökad delaktighet, engagemang och gemensamt ansvarstagande i verksam­ heterna, där ledarskapet systematiskt stödjer medarbetarnas möjligheter att bidra till utveckling och kvalitet. Arbetet inleddes formellt genom en gemensam föreläsning och kick-off den 29 september, där samtliga chefer och HR-specialister deltog tillsammans med grundarna till arbetssättet. Insatsen skapade en gemensam kunskaps­ bas och förståelse för verksamhetsskap som förhållningssätt, samt gav inspiration inför det fortsatta arbetet med att omsätta principerna i praktiken i kommunens olika verksamheter. För att säkerställa ett långsiktigt och strukturerat införande har HR-avdelningen under året förstärkts med en verksamhetsutvecklare med särskilt uppdrag att ta fram strategier för implementering och vidareutveckling av Årsredovisning 2025, Ale kommun 54(92) verksamhetsskap och medarbetarskap. Arbetet har haft fokus på att skapa hållbara strukturer som stärker medar­ betarnas delaktighet och engagemang samt tydliggör hur ledarskapet kan stödja detta i vardagen. Under året har verksamhetsutvecklaren påbörjat arbete i utvalda arbetsgrupper, stöttat ledningsgrupper och deltagit vid APT för att ge konkret stöd i tillämpningen av förhållningssättet. Som en del i utvecklingsarbetet har chefer även bjudits in till fokusgrupper i början av 2026. Arbetet med verksamhetsskap leds och samordnas centralt av HR-avdelningen, vilket skapar förutsättningar för en gemensam riktning och likvärdighet i hela organisationen. Under hösten har dialog och föreläsning genom­ förts på kommungemensamma chefsmöten, och under 2026 kommer arbetet att preciseras ytterligare genom att HR stöttar ledningsgrupper och enheter i att planera och genomföra verksamhetsskap i praktiken anpassat till re­ spektive verksamhets förutsättningar och behov. Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Beslutad av Kommunfullmäktige 6.3 Uppföljning av uppdrag 6.3.1 Tabell - Uppföljning av uppdrag inom ramen för mål och budget Beslutad av Typ av beslut (innevarande år (kommunfull- Uppdrag Status eller tidigare budget alternativt mäktige eller extra budget) nämnd) Ruttoptimering för kommunens samtliga fordon Pågående med av- Uppdrag har getts i budget vikelse eller nämndplan 2025 Utred förutsättningar att vertikalt kunna blanda olika funktioner, till ex- Avslutad Uppdrag har getts i budget empel kommunala verksamheter, verksamhetslokaler och bostäder eller nämndplan 2025 mm Friluftsfrämjande insatser Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Investeringsbidrag till föreningslivet Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Förstärkt matkvalitet i skolor och äldreomsorgen Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Förstärkt arbete mot välfärdsbrottslighet och felaktigt utbetalda kom- Pågående med av- Uppdrag har getts i budget munala skattemedel vikelse eller nämndplan 2025 Stärk kommunens analysförmåga genom att kunna simulera olika till- Pågående med av- Uppdrag har getts i budget växtscenarier vikelse eller nämndplan 2025 Utred införandet av klassmorfar/klassmormor Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Möjliggör för att en skola ska kunna drivas som intraprenad Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Öka studiero och trygghet i klassrummen Pågående med av- Uppdrag har getts i budget vikelse eller nämndplan 2025 Öka krisberedskapen Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 “Familjerådgivnings-check” Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Årsredovisning 2025, Ale kommun 55(92) Beslutad av Typ av beslut (innevarande år (kommunfull- Uppdrag Status eller tidigare budget alternativt mäktige eller extra budget) nämnd) Upphäva landsbygdsprogrammet Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Utreda möjligheten att införa en kulturgaranti i grundskolan Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Öppen ungdom ska möta/attrahera fler olika typer av ungdomar i Pågående med av- Uppdrag har getts i budget kommunen vikelse eller nämndplan 2025 Öka tillgängligheten till kommunens anläggningar och lokaler och Avslutad med avvi- Uppdrag har getts i budget sänk driftskostnaderna kelse eller nämndplan 2025 Prioritera arbetet med att sänka sjukfrånvaro och personalomsättning Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Prioritera implementeringen av den nya värdegrunden i hela organi- Avslutad Uppdrag har getts i budget sationen och skapa en struktur för att kontinuerligt kunna följa upp eller nämndplan 2025 värdegrundens effekter över tid Kommunfullmäktige beslutar att uppdra till samhällsbyggnadsnämn- Avslutad Tilläggsbudget 2024 den att omorganisera sin verksamhet för att uppnå en effektiv organi- sation och budget Kommunfullmäktige beslutar att uppdra till servicenämnden att effek- Avslutad Tilläggsbudget 2024 tivisera IT-avdelningen Uppdrag välfärdsteknik Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Utred servicenämndens köp och säljfinansiering till förmån för kom- Avslutad med avvi- Uppdrag har getts i budget munbidrag kelse eller nämndplan 2024 som ej slutförts Utred framtidens IT-organisation Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Utreda samordning av supportfunktioner för att utreda möjliga sam- Pågående med av- Uppdrag har getts i budget hällsvinster vikelse eller nämndplan 2024 som ej slutförts Digital utbildningsplattform Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Utreda utkontraktering av avbetalningsplaner Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Innovation och ständiga förbättringar Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Ta fram en plan/strategi för tätortsnära skog, exempelvis Dammekärr Pågående med av- Uppdrag har getts i budget och Furulundsområdet. Planen ska också täcka in mindre grönområ- vikelse eller nämndplan 2023 som ej den som angränsar till privatperson. slutförts Hur kan vi minska antalet vildsvin och skadorna som de ställer till Avslutad Uppdrag har getts i budget med i våra samhällen eller nämndplan 2023 som ej slutförts Årsredovisning 2025, Ale kommun 56(92) Beslutad av Typ av beslut (innevarande år (kommunfull- Uppdrag Status eller tidigare budget alternativt mäktige eller extra budget) nämnd) Flerdimensionellt äldreboende i södra kommundelen Avslutad med avvi- Uppdrag har getts i budget kelse eller nämndplan 2023 som ej slutförts 6.3.2 Uppföljning av uppdrag Ruttoptimering för kommunens samtliga fordon Beskrivning Utred ruttoptimering och analysera kommunens samtliga fordon för att förstå hur fordon körs och används idag i syfte att fordonen används så effektivt som möjligt. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Pågående med avvikelse Önskan är att implementera uppdraget vid beslut om placering av en sammanhållen fordonsflotta inom service­ förvaltningen. Önskemålet är kommunicerat till servicenämnden då det bedöms mer effektivt att genomföra rut­ toptimering och hantera dess konsekvenser när en och samma förvaltning har ansvar och mandat över hela for­ donsflottan. Utred förutsättningar att vertikalt kunna blanda olika funktioner, till exempel kommunala verksamheter, verksamhetslokaler och bostäder mm Beskrivning För en hållbar samhällsplanering som dessutom ger en ökad social hållbarhet och trygghet, behöver Ale kommun hitta nya rutiner och förhållningssätt som ger oss möjlighet att stapla innehåll och verksamheter vertikalt, ibland kallat 3d-fastighetsbildning. Aktuella geografiska områden bör i första hand vara pendelstations nära. Utred­ ningen skall belysa vilka eventuella hinder som finns idag samt ge förslag på nya rutiner eller andra åtgärder för att minimera eller helt eliminera eventuella hinder samt utvärderas genom en nuläges-, omvärlds- och konsekven­ sanalys. Utredningen är förvaltningsövergripande. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Årsredovisning 2025, Ale kommun 57(92) Kommunfullmäktige förklarade uppdraget som fullgjort 2025-10-06 KF § 171. Kommunledningsförvaltningen har lett arbetet där samhällsbyggnadsförvaltningen och serviceförvaltningen har deltagit. Friluftsfrämjande insatser Beskrivning Utred insatser och/eller åtgärder som ökar vistelse i natur och miljö. Förslag ska utvärderas genom en omvärlds- och konsekvensanalys Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Under 2025 togs en utredning fram i samverkan med serviceförvaltningen. Ärendet behandlas i servicenämnden och kultur- och fritidsutskottet under våren, för att därefter överlämnas till kommunfullmäktige för beslut. Investeringsbidrag till föreningslivet Beskrivning Kultur och fritid ska fördela ett investeringsbidrag till föreningslivet på 1,0 miljoner kronor Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Under 2025 inkom 33 bidragsansökningar från 22 föreningar inom kultur-, idrotts-, vuxen- och anläggningsverk­ samhet. Det totala ansökningsbeloppet uppgick till cirka 3,2 miljoner kronor. Den ordinarie investeringsbidrags­ budgeten om 1,0 miljon kronor nyttjades fullt ut och förstärktes under hösten med ett tilläggsanslag om 1,2 mil­ joner kronor. Totalt betalades därmed 2,2 miljoner kronor ut i investeringsbidrag till föreningslivet under 2025. Förstärkt matkvalitet i skolor och äldreomsorgen Beskrivning Måltider som serveras i Ale kommun skall främja goda matvanor och folkhälsa. Genom en särskild satsning för att öka matkvalitén på kommunens måltider ges förutsättningar för en god måltidsupplevelse för såväl unga som äldre. Årsredovisning 2025, Ale kommun 58(92) Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Kostverksamheten har höjt matkvalitén genom en översyn av menyplanering och inköp samt att fortsatt arbete har skett genom att involvera gästerna via måltidsråd och genom att involvera gästerna i menyplaneringen genom mästerkockskonceptet. Kostverksamheten har även sett över behovet av köksutrustning och köpt in utrustning för att kunna tillaga mat på bästa sätt samt säkerställt kunskaper hos köksmedarbetarna. Kostverksamheten har investerat i en färsmaskin som skapar förutsättningar för köken att producera mat från grunden som är god och näringsriktig på ett enklare sätt trots stora volymer. Färsmaskinen har använts av flera för att kunna laga biffar och bullar av olika slag som höjt kvalitet på rätter med större variation och smak. Måltidsråd hålls kontinuerligt på enheterna för att få önskemål från elever, barn och äldre för att deras önskemål ska hamna på matsedel. Önskedagar och temaveckor genomförs då och då för att tillgodose elever, barns och de boendes önskemål. Äldreboenden arbetar på samma sätt med måltidsträffar med de boende. Veckovis avstäm­ ning sker mellan vårdpersonal och köken gällande specifika behov och återkoppling på helgens mat och högtider. Bohusskolans mästerkock har fortsatt då det upplevts som ett lyckat koncept samt så har mästerkocken även startats upp på Aroseniusskolan. Här samverkar kost med hem- och konsumentkunskap där eleverna ska skapa en maträtt som är god, ekonomisk, hållbar och näringsriktig. Vinnarmaträtten utses av en jury och därefter tilla­ gas maträtten i skolköket tillsammans med köksmedarbetarna och serveras till övriga elever på skolan. Vinnarrät­ ten sätts även på matsedeln för hela kommunen. Ett lyckat koncept som planeras fortsätta även framöver. Utifrån upphandlingsavtal väljs svenska råvaror i första hand där möjlighet finns. Förstärkt arbete mot välfärdsbrottslighet och felaktigt utbetalda kommunala skattemedel Beskrivning Utred och föreslå hur kommunen kan stärka arbetet med att motverka välfärdsbrottslighet och minska felaktigt utbetalande av kommunala skattemedel. Utredningen ska redovisa hur stora besparingar förslagna åtgärder skulle kunna innebära. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Pågående med avvikelse Under 2025 har Ale kommun, på uppdrag av kommunfullmäktige, genomfört en genomlysning av samtliga för­ valtningars arbete mot välfärdsbrottslighet som visar behov av ökad samordning, tydligare rutiner och höjd kun­ skap. En omvärldsbevakning visar att strukturerat arbete med samordning är framgångsrikt. Åtgärder föreslås, men ekonomiska besparingar kan i nuläget inte fastställas. Kommunfullmäktige beslutade 15 december 2025 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att, utifrån genomlysningen, Årsredovisning 2025, Ale kommun 59(92) ta fram ett förslag på åtgärds- och implementeringsplan, samt konsekvensbeskriva ingående delar. Arbetet med denna plan fortsätter under 2026. Stärk kommunens analysförmåga genom att kunna simulera olika tillväxtscenarier Beskrivning Säkerställ att det finns ett budgetverktyg som kan simulera olika tillväxtscenarier för att förstärka nuvarande bud­ get- och investeringsprocess Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Pågående med avvikelse Arbete är inlett men svårigheter att veta hur organisationen ska ta sig an frågan. Att bygga egna AI-simulatorer är både komplicerat och dyrt och bör ske i samverkan med andra kommuner. En rapport är framtagen och kommer att presenteras under första kvartalet 2026. Utred införandet av klassmorfar/klassmormor Beskrivning Utred förutsättningarna för att få fler äldre i skolan med målet att öka det sociala utbytet över generationsgränser. Utredningen ska utvärderas genom en omvärlds- och konsekvensanalys. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Uppdraget har genomförts i samverkan med utbildningsförvaltningen och redovisats i sin helhet till socialnämn­ den i september (SN 2025/97). Utredningen omfattar i huvudsak omvärldsanalys, bestående av erfarenheter från andra kommuner, forskningsläget, rättslig reglering samt organisatoriska och ekonomiska förutsättningar för ge­ nomförande. Erfarenheter från andra kommuner och internationell forskning visar på positiva effekter för både elever och se­ niorer. För att lyckas bör införandet föregås av en tydlig rutin som beskriver ansvarsfördelningen mellan social­ förvaltningen och utbildningsförvaltningen, samt projektets olika delar från rekrytering till avslut. Det är även viktigt att ta fram en introduktionsutbildning samt definiera seniorvolontärens uppdrag, inklusive uppgifter, för­ väntningar och krav. Kostnaderna är beroende av antalet deltagande seniorer. Beräkning har skett utifrån pos­ terna måltid, samordning, administration samt handledning. Seniorer i skolan kan med fördel implementeras som ett pilotprojekt i mindre skala för att därefter utvärdera och Årsredovisning 2025, Ale kommun 60(92) följa upp genomförandet i syfte att bedöma resultat samt för att ta beslut avseende framtida förändringar och re­ sursallokering. Äldreomsorgen och utbildningsförvaltningen kommer fortsätta samverka i frågan. För äldre­ omsorgen handlar det främst om att kunna stötta med spridning av uppdraget i olika sammanhang och mötes­ platser för att kunna hitta seniorer som skulle vilja vara med. Möjliggör för att en skola ska kunna drivas som intraprenad Beskrivning Ta fram en plan för att omvandla minst en skola till intraprenad och att detta redovisas innan sista juni 2025. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Uppdraget redovisades till UBN sammanträde 2025-06-11, ärende UBN 2025/211. Utbildningsnämnden beslutade om en plan som möjliggör intraprenad på en av skolenheterna från och med 2027. Beslutet förutsätter att det fattas beslut om kommungemensamma styrprinciper för intraprenad som drifts­ form i Ale kommun. Detta arbete har fördröjts och utbildningsnämnden fattar vid februaris sammanträde beslut om att ta initiativ till en kommungemensam arbetsgrupp. Öka studiero och trygghet i klassrummen Beskrivning Redovisa utbildningsförvaltningens arbete för att säkerställa studiero och trygghet i klassrummet, för alla elever, samt lämna förslag på ytterligare åtgärder samt kostnader och konsekvenser av dessa åtgärder. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Pågående med avvikelse En utredning (SOU 2025:8) har presenterats som syftar till att åstadkomma en varaktigt förbättrad trygghet och studiero i skolan. Under våren 2025 var utredningen på remiss och från hösten 2026 inväntas ny nationell styr­ ning på området. Riksdagen har beslutat att avsätta medel för förändringen i budget för 2026 och i januari är ut­ redningens förslag på lagrådsremiss, men inget beslut om regeländringar har tagits än. Det bedöms klokt att in­ vänta dessa ändringar innan ytterligare eller andra åtgärder definieras på kommunnivå men trygghetsarbetet har oavsett detta haft fortsatt stort fokus under året. Med hänvisning till titeln på uppdraget bör nämnas att det går att använda begreppen studiero och trygghet för miljön i klassrummet, ett annat sätt är att se till tryggheten i hela skolmiljön och studieron främst som klassrums­ orienterad. När trygghetsenkäter och mätningar görs baseras det i dagsläget på hela skolans miljö medan studiero Årsredovisning 2025, Ale kommun 61(92) mäts i klassrummen. Utifrån elevernas enkätsvar upplever eleverna i kommunens skolor en trygghet som är relativt god i jämförelse med andra men inte fullgod, de bedömer inte heller studieron som lika bra. Statistik visar att upplevelsen av trygghet och studiero försämras med stigande ålder, då vuxnas närvaro minskar under raster och aktiviteter. Det finns variationer mellan skolor och stadier där rektorers ledarskap och personalens samlade arbete har haft olika framgång i att skapa förutsättningar för studiero och lärande. Större enheter har också lättare att tillsätta heltids­ tjänster som kan arbeta med skolsocialt fokus. I de pedagogiska boksluten har ett antal framgångsfaktorer identifierats. Detta är arbete som pågår på kommu­ nens skolor och behöver utvecklas i olika utsträckning på olika enheter. Elevråd, klassråd och dialogtorg ger elever möjlighet att påverka sin arbetsmiljö. Flera av enheterna lyfter vikten av ett tydligt ledarskap i klassrummet för att främja trygghet och goda sociala relationer mellan vuxna och elever. Eleverna är tydliga med att det är pedagogens ledarskap som är avgörande för studieron, vilket i sin tur leds av rektor i att sätta förväntningar, fokus och förutsättningar kring ledarskap samt en engagerande och varierad un­ dervisning. Mentorskapet framkommer som en identifierad framgångsfaktor där ett starkt och engagerat mentorskap främjar ett gott socialt klimat som krokar arm med vårdnadshavare i att få en fungerande skolgång. En välfungerande elevhälsa kommer att utvecklas på alla skolor, ett tydligt ledarskap i klassrummet är fokus för flera skolor och en ökad vuxennärvaro har prioriterats i förvaltningens budgetarbete. Flera viktiga faktorer kommer sammantaget att få sitt fokus för att lyckas bättre, parallellt med att ny statlig styr­ ning inväntas. Öka krisberedskapen Beskrivning Upprätta en plan för att säkerställa kommunens krisberedskap. Planen ska fastställa de olika nämndernas ansvar och redovisa kostnaderna samt finansieringen på kort och lång sikt. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Ale kommuns plan för arbetet med civil beredskap (KS 2025/270) antogs av Kommunfullmäktige 2025-12-15. Planen tydliggör de olika nämndernas ansvar samt redovisar kostnader och finansiering på både kort och lång sikt. Pla­ nen syftar till att säkerställa en samlad, långsiktigt hållbar och effektiv civil beredskap i Ale kommun och ger struktur för planering och prioritering av beredskapsarbetet samt bidrar till en gemensam inriktning. “Familjerådgivnings-check” Beskrivning Utred införande av en “familjerådgivnings-check” eller motsvarande. Förslag ska utvärderas genom en omvärlds- och konsekvensanalys. Årsredovisning 2025, Ale kommun 62(92) Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Utredningen lyftes på nämndens sammanträde i slutet av september 2025 (SN 2025/96). Förslaget var att inte in­ föra familjerådgivningscheck men att tydligare informera om familjerådgivningen och det stöd som kan fås via familjecentralerna. Upphäva landsbygdsprogrammet Beskrivning Översiktsplan 2021 ersätter nuvarande landsbygdsprogram Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Beslut att upphäva landsbygdsprogrammet togs i kommunfullmäktige 2025-05-26 (KF § 223). Utreda möjligheten att införa en kulturgaranti i grundskolan Beskrivning Utred införandet av en kulturgaranti för barn och unga. Garantin ska utvärderas genom en omvärlds- och konse­ kvensanalys. Samfinansiering med regionen ska undersökas. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Utredningen genomfördes under våren 2025 och kommunfullmäktige beslutade att införa en kulturgaranti i sam­ band med beslut om budget 2026. Under hösten har arbete pågått inför implementering av kulturgaranti i skolan 2026. Årsredovisning 2025, Ale kommun 63(92) Öppen ungdom ska möta/attrahera fler olika typer av ungdomar i kommunen Beskrivning Öppen ungdom ska i högre grad bidra till att fler ungdomar får en meningsfull fritid genom att pröva nya kon­ cept/verksamheter och i samverkan med föreningslivet. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Pågående med avvikelse Verksamhetens plan för genomförande har varit att fokusera på tre olika koncept/verksamheter under året: 1. Bjuda in föreningslivet till den öppna verksamheten, initiera samarrangemang vid lov samt ledigheter. 2. Samverka i högre grad med kulturverksamheten, öppna upp lokaler för kreativitet (skapande av sång, musik, dans). 3. Fortsatt arbete med att inspirera ungdomar till att skapa verksamheter som de vill ha på sina mötesplat­ ser samt i andra delar av kommunen utifrån behov och önskemål. De två första insatserna har varit utmanande att genomföra och arbetet kommer fortsätta kommande år. Den sista insatsen har varit pågående enligt plan. Öka tillgängligheten till kommunens anläggningar och lokaler och sänk driftskostnaderna Beskrivning Högt bokningstryck och kvalitetskrav på våra anläggningar och lokaler ställer krav på att vi flyttar positionerna framåt inom ny teknik för att kunna nyttja kommunens lokaler mer effektivt och sänka driftskostnader på våra anläggningar. Kommunen måste arbeta och bereda vägen för ökade investeringar i ny teknik som ger eftersökta effekter. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad med avvikelse För att skapa förutsättningar för ett utökat användande av kommunens lokaler har projekt genomförts i samver­ kan mellan serviceförvaltningen och invånarservice. Bland annat har det studerats hur föreningar, privatpersoner med flera kan boka och få access till den lokal som önskas för aktiviteten och detta planeras att fortsätta till ett successivt genomförande. Dock förutsätter detta inköp av teknik samt i vissa fall i lokalanpassningar för att bibe­ hålla tryggheten för ordinarie verksamheter och övriga lokaler. Dialogmöten har under perioden hållits med id­ rottsföreningar som använder kommunala anläggningar där syftet varit att inhämta synpunkter på hur förutsätt­ ningarna kan utvecklas. Arbetet med att öka tillgängligheten till kommunala lokaler kommer att fortsätta under Årsredovisning 2025, Ale kommun 64(92) 2026. Bland framgångarna bör nämnas en lokal i Bohusskolans hus som gjorts i ordning för att nu samnyttjas av grundskolan, kulturskolan och en lokal förening. Det är ett lyckat exempel på hur kommunen kan arbeta för att nyttja lokaler mer effektivt. Prioritera arbetet med att sänka sjukfrånvaro och personalomsättning Beskrivning Implementera, följ upp och utvärdera löpande effekter av åtgärdsplan framtagen i utredning kring “Sjukfrånvaro och personalomsättning” Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Uppdraget att implementera, följa upp och löpande utvärdera effekterna av åtgärdsplanen kopplad till utred­ ningen om sjukfrånvaro och personalomsättning har under året varit prioriterat. Arbetet har bedrivits både kom­ munövergripande och verksamhetsnära, med fokus på att stärka chefernas förutsättningar, tydliggöra strukturer och arbeta mer systematiskt med tidiga insatser. En viktig förutsättning för arbetet har varit att HR-avdelningen under hösten blivit fulltalig. Detta har möjliggjort ett mer uppsökande och operativt arbetssätt, där HR-specialister i ökad utsträckning kunnat stötta chefer genom kartläggning, rådgivning och konkreta åtgärdsförslag. Inledningsvis prioriterades chefer och enheter med särskilt stora utmaningar kopplat till korttidssjukfrånvaro, varefter stödet successivt breddats. HR har även deltagit i verksamhetsområdenas ledningsgrupper och förvaltningsledningar för att skapa en gemensam analys och ökad samordning i arbetet. Arbetet har tydliggjort att orsakerna till sjukfrånvaro varierar mellan verksamheter och enheter, och att åtgärder behöver anpassas utifrån lokala förutsättningar, såsom chefsstabilitet, arbetsmiljö och organisatoriska förutsätt­ ningar. Flera riktade utvecklingsinsatser har påbörjats eller genomförts. Inom funktionsstöd har en processledd hälso­ dialog inletts för ledningsgruppen, med stöd av både HR och extern part, där tidiga analyser indikerar potential i arbetssättet. Inom utbildningsförvaltningen har en handlingsplan för frisknärvaro tagits fram med förnyat fokus på organisationskultur, medarbetarengagemang och handlingskraft. Även om flertalet insatser påbörjats visar årets uppföljningar att sjukfrånvaron sammantaget ännu inte utvecklas i önskad riktning. När det gäller personalomsättning bedöms nivån sammantaget vara relativt stabil och till viss del förklarad av pensionsavgångar. Samtidigt visar analyser att chefsomsättning och bristande kontinuitet i ledarskapet i vissa verksamheter haft en negativ påverkan på arbetsmiljö och sjukfrånvaro, vilket understryker vikten av långsiktiga och hållbara chefsförutsättningar. Sammanfattningsvis bedöms uppdraget ha lett till en tydligare struktur, ökad systematik och stärkt samverkan mellan HR och kommunens olika verksamheter. Årsredovisning 2025, Ale kommun 65(92) Prioritera implementeringen av den nya värdegrunden i hela organisationen och skapa en struktur för att kontinuerligt kunna följa upp värdegrundens effekter över tid Beskrivning Ale kommun finns till för dess invånare, besökare och företagare. Kommunens nya värdegrund fastställer att kunden ska vara i fokus och att hela organisationen behöver ta ett gemensamt ansvar för detta. Det är avgörande att kommunens värdegrund genomsyrar hela organisationen. Detta innebär att en kulturförändring behöver ske och att den behöver hålla över en överskådlig tid framåt. Utvärderingen av värdegrundens effekter ska följa såväl kunders som anställdas upplevda förändring. Den externa kunddialogen är av stor vikt för att förstå och förfina förändringsarbetet. För att ytterligare säkerställa implementering ska värdegrunden vara fokus för alla tillitsdialo­ ger under 2025. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Under året har hela organisationen arbetat med att implementera värdegrunden under ledning av respektive chef med stöd av ett kommungemensamt material. Materialet består dels av en film, dels av underlag som chef kan använda för att presentera värdegrunden och dels av diskussionsfrågor. Därtill har bordspratare och affischer med värdegrunden skickats ut till kommunens arbetsplatser. Under året har två uppföljningar av implementeringen i organisationen genomförts genom enkäter till samtliga medarbetare fått svara på om de känner till värdegrunden, om de deltagit i samtal om den med kollegorna och om de upplever att de arbetar i enlighet med värdegrunden. Vid årsskiftet har kommunens chefer fått svara på en enkät, bland annat om hur de upplevt implementeringen och om det gjorts förändringar till följd av värdegrun­ den. Dessa enkäter bör fortsatt genomföras för att följa värdegrundens effekter. En rapport om implementeringen har tagits fram. Rapporten kan ligga till grund för det fortsatta arbetet, som samordnas med arbetet med ständiga förbättringar, verksamhetsskap och tillitsbaserad styrning. Kommunfullmäktige beslutar att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att omorganisera sin verksamhet för att uppnå en effektiv organisation och budget Om uppdraget Tilläggsbudget 2024 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Förvaltningen bedömer att uppdraget är avslutat då flera genomlysningar har genomförts varav av en resulterade i att parkenheten flyttades till serviceförvaltningen. En förvaltningsövergripande genomlysning har också gjorts och resultatet har redovisats för nämnden. Årsredovisning 2025, Ale kommun 66(92) Kommunfullmäktige beslutar att uppdra till servicenämnden att effektivisera IT-avdelningen Om uppdraget Tilläggsbudget 2024 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Detta uppdrag har utretts inom ramen för uppdraget Framtidens IT. Uppdrag välfärdsteknik Beskrivning Innevarande års utredning och omvärldsbevakning skall under Q1 2025 resultera i en konsekvensbeskrivning samt plan för införande av välfärdsteknik på bred front inom socialnämndens område, som ett inspel till budget­ arbete inför 2026. Syftet med införandet av välfärdsteknik är att höja kvalitet, motverka utmaningen med kompe­ tensförsörjning samt optimera hur, och till vad, vi använder vår personal. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Socialnämnden Äldreomsorgen inkom under första kvartalet 2025 med en nulägesbild av införande av läkemedelsautomater där varken förutsättningar eller möjligheter förändrats från föregående bedömning, varpå tidigare bedömning kvar­ stod. Nämnden beslutade om att återremittera ärendet för djupare omvärldsbevakning och analys. Utredningen visar fortsatt att ett införande av läkemedelsautomater inte är ekonomiskt lönsamt. Omvärldsbevakningen som utförts inom ramen för utredningen visar att kommuner som infört läkemedelsautomater uppvisar stor variation i upplevda effekter (SN 2024/112). De tydligaste positiva effekterna med läkemedelsautomater avser ökad självständighet/patientsäkerhet samt för­ bättrad resursplanering. Dessa nyttor är centrala i förvaltningens pågående förberedelser för att implementera ar­ betssättet "digital hemtjänst" vilket nämnden beslutade om 2025. Digital hemvård/hemtjänst möjliggör ett nytt arbetssätt där verksamheten kan arbeta på bredare front, erbjuda fler alternativ till omsorgstagarna, öka självstän­ digheten och samtidigt dra nytta av ett resurssmart alternativ. Arbetet med förstudien om digital hemtjänst för­ väntas färdigställas under första kvartalet 2026. Digitala läkemedelsskåp håller på att införas inom både äldreomsorgen och funktionsstöd. De digitala läkeme­ delsskåpen möjliggör en spårbarhet och stärker patientsäkerheten för omsorgstagarna. Inköp och införande i verksamheterna sker successivt. Arbetet med välfärdsteknik utgår från principen om behovsstyrt och ändamålsenligt införande, där teknik ska bi­ Årsredovisning 2025, Ale kommun 67(92) dra till ökad kvalitet för brukare, stärkt kompetensförsörjning och ett mer effektivt nyttjande av personalresurser. Välfärdstekniska lösningar bedöms därför samlat och införs först när behov, nytta och förväntade effekter står i rimlig proportion till kostnader och organisatoriska konsekvenser. Här fyller de etablerade testmiljöerna en viktig funktion. Under året har tester startats av det digitala planeringsverktyget MEMO-planner inom funktionsstöd och av en översättningsapplikation inom äldreomsorgen. Testerna pågår fortfarande och kommer utvärderas in­ nan beslut tas om ett eventuellt breddinförande. Under året har välfärdsbiblioteket öppnats i Nödinge för att ge Aleborna möjlighet att ta del av och testa olika tekniska hjälpmedel med hjälp av medarbetare som visar produkterna på plats. De mest utlånade produkterna är strumppådragare och robotdammsugare. Automatiseringen av handläggning av ekonomiskt bistånd är i drift sedan början av maj. Roboten gör allt, både handlägger, fattar beslut och skickar meddelande till handläggaren när allt är klart. Från och med juni begärs inga underlag i form av kvitton och kontoutdrag utan i stället genomförs stickprovskontroller. Utred servicenämndens köp och säljfinansiering till förmån för kommunbidrag Beskrivning Under 2022 har några av servicenämndens verksamheter lämnat köp- och säljfinansiering i förmån för kommun­ bidrag. Detta har av aktuella verksamheter upplevts som en positiv förändring för att kunna planera och använda resurser inom given budgetram. Samverkan blir mer tydlig och inte så fokuserad på enbart intäkter/utgifter utan mer på leverans av funktion av aktuell service. Förändringen har dessutom skapat mer tid för strategiskt och långsiktigt arbete med ökad digitalisering. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad med avvikelse I kommunfullmäktiges budget för 2024 fick servicenämnden ett fortsatt uppdrag att utreda servicenämndens köp och säljfinansiering till förmån för kommunbidraget. Bakgrunden var att några av servicenämndens verksamheter under 2022 lämnat köp- och säljfinansiering till förmån för kommunbidrag, vilket upplevts som en positiv för­ ändring för att kunna planera och använda resurser inom given budgetram. För serviceförvaltningens del handlar således denna förändring om verksamheter inom fastighet, verksamhetsservice och IT. Kostverksamheten är i dagsläget redan finansierad enligt budgetram. För verksamhetsservice har samtliga serviceenheter numera ramfinansiering. På IT-enheten, som ligger tillfälligt placerad i verksamheten, har en större ekonomisk utredning tillsammans med upphandlade konsulter genomförts och redovisats under våren 2025. Om utredningen gällande framtidens IT-enhet placeras någon annanstans orga­ nisatoriskt har samtliga enheter inom verksamhetsservice övergått till kommunbidragsfinansierad verksamhet. Fastighetsverksamheten har över tid till den absoluta merparten varit finansierad genom olika köp- och säljmo­ deller som exempelvis internhyresmodellen och direktfakturering till respektive hyresgäst för faktiskt media- och kapitalkostnad. Nyligen tillkomna verksamheter från kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden är i sin helhet ramfinansierade och målsättningen är att även att övrig finansiering successivt skall gå över till ram. Det är dock en utmaning vid ramfinansiering av lokaler att behålla incitament utifrån hyresgästens ansvar samt hur till­ kommande och frångående lokalytor och den faktiska kostnaden för denna skall regleras mellan åren. Av denna anledning har fastighetsverksamheten tillsammans med ekonomiavdelningen under 2024 skapat ett isolerat pilot­ projekt med ramfinansiering av kommunens administrativa lokaler Nödinge kommunhus och Järnkontoret med start 1 januari 2025. Detta projekt utvärderas löpande och ska ligga till grund för beslut om övergång till ramfi­ Årsredovisning 2025, Ale kommun 68(92) nansiering för resterande delar inom verksamheten. Utred framtidens IT-organisation Beskrivning Utred framtidens IT-organisation med fokus på: • Hur ligger IT-verksamheten till i jämförelse i kvalité och ekonomi? • Hur säkerställs kompetensförsörjningen inom IT-verksamheten? • Har IT-verksamheten möjlighet att ha anställda specialister eller skall dessa funktioner köpas externt? • Hur skall en framtida IT-organisation se ut? Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Uppdraget redovisades första gången till kommunstyrelsen 27 februari 2025, efter det har ärendet ett flertal gånger hanterats i både servicenämnden och kommunstyrelsen. På servicenämndens möte den 11 december 2025 överlämnades ärendet återigen till kommunstyrelsen och på kommunstyrelsens möte 27 januari 2026 beslutade KS att föreslå kommunfullmäktige att uppdraget skall anses fullgjort. Utreda samordning av supportfunktioner för att utreda möjliga samhällsvinster Beskrivning Supportfunktioner och beställarfunktioner finns på olika ställen i Ale kommuns organisation, bland annat inom ramen för kultur- och fritid, service samt kommunstyrelsen i form av kontaktcenter. Det kan finnas samord­ ningsvinster i att utveckla en gemensam support. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Beslutad av Kommunfullmäktige Status Pågående med avvikelse En delrapport delgavs kommunfullmäktige i december 2024 som innehöll en nulägesbeskrivning och beskrivning av supportfunktionernas utvecklingspotential. Vid tidpunkten för delrapporten pågick ett antal utredningsupp­ drag samt omorganisering av kommunens servicesupport vilket gjorde att förutsättningar inte fanns för att ge­ nomföra utredningen i sin helhet. Arbetet återstartades igen under tredje kvartalet 2025. Uppdraget bedöms som pågående med avvikelse utifrån att uppdraget skulle vara genomfört under 2024. Uppdraget förväntas färdigstäl­ las under Q1 2026. Årsredovisning 2025, Ale kommun 69(92) Digital utbildningsplattform Beskrivning En digital utbildningsplattform kan skapa förutsättningar för att kommunen ska kunna säkerställa medarbetarnas kompetens. Kompetensutveckling blir mer lättillgänglig, digitalt lärande effektiviserar kunskapsspridningen i or­ ganisationen och skapar en större flexibilitet för chefer och andra funktioner som kan ta hjälp och stöd av utbild­ ningsmaterial direkt på begäran. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Kunskapstorget, kommunens digitala utbildningsplattform, driftsattes under året och gick in i en förvaltnings- och utvecklingsfas. Plattformen är ett centralt verktyg för att säkerställa och utveckla medarbetarnas kompetens genom ökad tillgänglighet till utbildning och lärande samt en mer flexibel och modern lärmiljö för både medarbe­ tare och chefer. Förvaltningen har under perioden fokuserat på att stötta organisationen i användningen av plattformen och suc­ cessivt bygga upp ett relevant och kvalitetssäkrat utbildningsutbud. Nya onlinekurser och lärarledda utbildningar har publicerats löpande, vilket har förbättrat tillgängligheten, effektiviserat kunskapsspridningen och minskat ma­ nuellt administrativt arbete. I december erbjöds även en digital adventskalender i Kunskapstorget i syfte att öka kännedomen om plattformen och bidra till att stärka vi-känslan och gemenskapen i kommunen. Arbetet med plattformen stärker förutsättningarna för ett mer tillgängligt och behovsanpassat lärande i organisationen. Utreda utkontraktering av avbetalningsplaner Beskrivning Utreda om det skulle vara mer kostnadseffektivt med en extern part som hanterar avbetalningsplaner, alternativt skapa tydligare regler och process för hantering internt. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Uppdraget är genomfört och resulterade i upphandling och byte av leverantör avseende inkassotjänster som nu fungerar både smidigare och till en lägre kostnad. Årsredovisning 2025, Ale kommun 70(92) Innovation och ständiga förbättringar Beskrivning Alla förvaltningar skall under Q1 2025 till nämnd redovisa olika förslag till utveckling och förbättring av verk­ samheten som var och en, eller till del av, motsvarar 1% av tilldelad budget. Nämnden ges då möjlighet att göra politiska prioriteringar motsvarande 1%. Processen är framåt tänkt att vara en naturlig del av årshjulet. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Under första kvartalet har förslag till utveckling och förbättring av verksamheten motsvarande 1 procent av till­ delad budget redovisats till respektive nämnd. Konceptet för ständiga förbättringar har utvecklats under våren, ex­ empelvis genom medarbetarporträtt som lyfter förbättringar inom olika verksamheter och nytt introduktionsma­ terial kring förbättringar. Ett urval av de förbättringar som genomförts i organisationen under 2025 framgår nedan: • En högre andel fakturor distribueras nu via digital brevlåda till kunder i stället för genom fysisk post. Andelen elektronisk fakturadistribution är sedan maj månad 74 procent, jämfört med tidigare 26 pro­ cent. Det bedöms innebära en besparing om 150 tkr årligen. • Utbildningsförvaltningen arbetar inom ramen för uppdraget med att minska kostnader för sjukfrånvaro genom att styra om resurser till större satsningar på att minska sjukfrånvaro i ett tidigt skede. • Ett gruppboende har uppdaterat passbeskrivningar och infört så kallade aktivitetsdagar för varje brukare. Syftet har varit att stärka en fungerande struktur i det vardagliga arbetet och säkerställa förutsättningar för individuellt anpassat stöd. Förändringen har lett till bättre förutsägbarhet och delaktighet för bru­ karna och en tydligare ansvarsfördelning och mer jämlik fördelning av arbetsuppgifter för personalen. • Nya vikarier i äldreomsorgen får nu tydligare mentorskap och välkomstmappar med information om ar­ betsplatsen för att skapa trygghet och god arbetsmiljö. • Arbetsmarknads- och försörjningsstödsenheten har ökat tillgängligheten genom att minska sina öppetti­ der. När det tidigare var öppet hela dagen för besök fanns det inte alltid medarbetare som kunde möta de Alebor som kom. Med minskade öppettider finns nu medarbetare tillgänglig för besökare under hela öppettiden. • Ale kommuns klimatlöften för 2024–2026 har varit en viktig drivkraft i arbetet med att reducera matsvinn. Två arbetsgrupper har bildats med representanter från olika kök och kostområden. Tillsam­ mans med IT-enheten har de utvecklat en digital lösning för matsvinnsmätning, vilket möjliggör mer träffsäker uppföljning och bättre beslutsunderlag för fortsatta åtgärder. Arbetet sprids successivt till hela kostverksamheten. • Anställningsavtal är sedan tidigare digitaliserade med en digital e-tjänst samt digital signering. Viss manu­ ell hantering har tidigare kvarstått, men nu har robotiseringen, sista delen i en digital anställningsprocess, genomförts och processen är helt digitaliserad. Årsredovisning 2025, Ale kommun 71(92) Ta fram en plan/strategi för tätortsnära skog, exempelvis Dammekärr och Furulundsområ- det. Planen ska också täcka in mindre grönområden som angränsar till privatperson. Beskrivning Löv, grenar, skugga och ovårdat intryck. Om det varit en vanlig granne hade det mesta gått att lösa, låt oss hitta motsvarande lösning. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2023 som ej slutförts Beslutad av Kommunfullmäktige Status Pågående med avvikelse Uppdraget att ta fram en plan/strategi för tätortsnära skog är nära kopplat till arbetet med att ta fram en skogs­ policy samt en skogsbruksplan. Inventeringen av kommunens skog, som görs inom ramen för arbetet med skogspolicyn och skogsbruksplanen, blir central även inom ramen för att ta fram en plan för tätortsnära skog När skogsinnehavet är inventerat vet kommunen var det är lämpligt att avsätta skog för rekreation, var det finns höga naturvärden samt lämpliga avverkningsområden. Under året har förvaltningen arbetat med att samla in underlag och utredningar till policyn och skogsbrukspla­ nen. Bland annat har en perspektivsinsamling i mindre omfattning gjorts i kommunen kring skogens sociala vär­ den. Underlagen ska sammanställas och skogspolicyn, skogsbruksplanen och planen för tätortsnära skog planeras att antas under 2026. Hur kan vi minska antalet vildsvin och skadorna som de ställer till med i våra samhällen Beskrivning Ändrade jaktarrenden, inköp av fällor till kommunjägaren. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2023 som ej slutförts Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Kommunfullmäktige beslutade 2025-04-07 att återremittera ärendet till samhällsbyggnadsnämnden för att ta fram konkreta förslag för hur Ale kommun kan minska vildsvinsstammen och beskriva ekonomiska konsekven­ ser av reviderade förslag. Ärendet har hanterats av samhällsbyggnadsnämnden under 2025 och kommunfullmäk­ tige beslutade uppdraget som fullgjort på sammanträde 2026-02-09, §20. Årsredovisning 2025, Ale kommun 72(92) Flerdimensionellt äldreboende i södra kommundelen Beskrivning Bygg samman särskilt boende, förskola, VC, fotvård mm. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2023 som ej slutförts Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad med avvikelse Tidplanen med framtagande av detaljplan för särskilt boende i de södra kommundelarna är försenad och väntas nu antas kvartal 2 2027. En antagen detaljplan kommer att visa vilka förutsättningar som finns för att skapa en byggnation som möjliggör flera verksamheter på en och samma plats/byggnad. Redan visar dock nuläget att möj­ ligheterna är begränsade då byggrätten är begränsad på grund av strandskydd samt då gata ska passera genom tomten för att betjäna befintliga fastigheter 6.4 Uppföljning av prioriterade förbättringar, effektiviseringar och besparingar 6.4.1 Tabell - Uppföljning av prioriterade förbättringar, effektiviseringar och besparingar Beslutad av (kommunfullmäktige eller Uppdrag Status nämnd) Öka Ale kommuns attraktivitet som arbetsgivare Pågående med avvikelse Utvärdera nuvarande bemanningsorganisation Avslutad Utreda gemensam systemförvaltarorganisation Pågående med avvikelse Utreda gemensamt rekryteringscenter Pågående med avvikelse Klusterarbete Pågående med avvikelse Översyn av arbetsuppgiftsfördelning i relation till Avslutad med avvikelse kompetensförsörjning Digitalisera det systematiska säkerhetsarbetet, Pågående med avvikelse exempelvis det systematiska brandskyddsarbe- tet Årsredovisning 2025, Ale kommun 73(92) 6.4.2 Uppföljning av prioriterade förbättringar, effektiviseringar och bespa­ ringar Öka Ale kommuns attraktivitet som arbetsgivare Beskrivning Kompetensförsörjning är en kommunövergripande utmaning idag och bedöms bli än svårare framåt. Det hand­ lar inte bara om hur kommunen lyckas rekrytera idag och i framtiden utan också hur kommunen lyckas behålla erfarna medarbetare. När en medarbetare slutar så förloras inte bara den lokala erfarenheten och kännedomen utan också upparbetade nätverk samt rutiner som aldrig helt kan ersättas direkt. Det påverkar framför allt eleven eller brukaren i den relation som ofta byggts upp i de många människa till människa arbeten som finns inom kommunen. De nuvarande medarbetarna är också de bästa ambassadörerna kommunen har att tillgå för att framtida medar­ betare ska välja Ale kommun. Därför är det avgörande att Ale kommun som arbetsgivare arbetar strategiskt och långsiktigt med sitt arbetsgivarvarumärke både externt och internt. En ny vision och värdegrund är antagen. I och med detta ser förvaltningarna det som ett naturligt steg att nystarta och stärka kommunens arbetsgivarvarumärke. För att stärka kommunens attraktivitet som arbetsgivare behöver förvaltningar ta reda på vad som gör Ale som arbetsgivare unik idag och varför medarbetare väljer att stanna. I arbetet skulle det också behöva fastställas vad som behöver förändras, exempelvis hur kommunika­ tionsinsatser kan förstärkas. Beslutad av Kommunfullmäktige Status Pågående med avvikelse Kommentar HR-avdelningen har under året kartlagt och analyserat vilka forum, såsom mässor och liknande sammanhang, som kommunen kan delta i för att synliggöra möjligheter till arbete och karriär. Som ett led i detta arbete har en mässkalender för 2026 publicerats på intranätet för att underlätta planering och deltagande. Arbetet med att utveckla kommunens attraktivitet som arbetsgivare har påbörjats men har ännu inte slutförts, då andra prioriterade aktiviteter under perioden har krävt mer resurser och fokus. Genomförda insatser utgör samti­ digt en grund för det fortsatta arbetet, och under kommande år planeras återstående delar att drivas vidare. Utvärdera nuvarande bemanningsorganisation Beskrivning Den centrala bemanningsenheten avvecklades 1 juli 2020. Ale kommun har idag fyra bemanningsgrupper som bemannar äldreomsorgen, funktionsstöd, förskolan samt kost och lokalvården som bemannar med timavlönad personal för att täcka korta men även ibland längre vikariat. Kommunen har en hög personalomsättning och hög sjukfrånvaro vilket har genererat ett högt antal timavlönad personal. Detta kan också delvis bero på att verksamheterna har en för låg grundbemanning. Den stora genom- strömningen av timavlönad personal bedöms idag ha en negativ påverkan på stabiliteten och effektiviteten i verk- samheterna. För befintlig personal uppstår också en osäkerhet att ofta arbeta med nya kollegor som också behö­ ver upplärning. I slutändan bedöms detta kunna ha en påverkan på kvalitén i verksamheternas leverans som yt­ terst påverkar kunden. Årsredovisning 2025, Ale kommun 74(92) För att kontrollera hur den decentraliserade organisationen som nu funnits i snart fyra år fungerar föreslås därför en utredning som undersöker hur utfallet blivit. Utredningen föreslås även belysa hur kommunens verksamheter arbetar med sin grundbemanning för att minska behovet av timvikarier. Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Kommentar Kommunledningsförvaltningen redovisade uppdraget genom en rapport till kommunstyrelsen under hösten 2025. Rapportens huvudsakliga slutsats är att den nuvarande bemanningsorganisationen framstår som relativt omfattande i jämförelse med ett antal utvalda jämförelsekommuner. Rapporten utgör ett underlag för det fort­ satta arbetet med att bedöma organisationens ändamålsenlighet och eventuella behov av anpassning. Utreda gemensam systemförvaltarorganisation Beskrivning Digitaliseringen är nyckel för att klara kompetensförsörjningen i framtiden och för att effektivisera kommunens verksamheter idag. Digitaliseringen i praktiken är oftast användandet av digitala system och förändrade arbets­ sätt. Här bedömer förvaltningarna behov av mer struktur som kan ge en bättre effekt i kommunens digitalisering. I den systemkartläggning som genomfördes 2023 fastställdes att kommunen idag har cirka 160 system. Det rör sig om stora system med tusentals användare till små system med enbart ett fåtal användare. Systemen är allt från avgörande för det dagliga arbetet till att ha en mindre påverkan om de inte skulle fungera väl. Rollen som system- förvaltare bedöms också skilja sig åt i hög grad där vissa system har en stabil organisering av förvaltare samtidigt som andra i hög grad är personberoende eller ansvaras av sällananvändare eller system som helt saknar förval­ tare. Genom att utreda en gemensam systemförvaltarorganisation kan en översyn göras av eventuella skalfördelar som finns med att samla systemförvaltare i samma organisation för att få mer effekt i arbetet med integrationer mellan olika system som blir allt vanligare. Det kan också leda till en enhetlig och standardiserad användning av kommu­ nens IT-system och programvaror. Detta minskar risken för att olika avdelningar och förvaltningar använder olika verktyg och system vid likvärdiga behov, vilket kan leda till ineffektivitet, avsaknad av utveckling och rätt prioriteringar för hela kommunen. En gemensam systemförvaltning kan bidra till stordriftsfördelar, exempelvis att för-handla fram bättre avtal med leverantörer och minska kostnader för licenser och underhåll. Den kan också bidra till en ökad effektivitet och på så sätt förbättra kommunens service till invånarna. Idag ligger tyngd­ punkten i Ale kommun på förvaltning av systemen och endast en liten del av budgeterat utrymme går till verk­ samhetsutveckling. I studier från institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet framkommer att tyngd­ punkten bör ligga på utveckling för att digitalisering och verksamhetsutvecklingen ska realisera effektiviserings- och nyttoeffekt. Den övergripande bedömningen idag är att en centralisering skulle kunna minska risk för suboptimering, person- beroende och avsaknad av utveckling av system. En utredning skulle förslagsvis fokusera på för- och nackdelar, förslag på organisering, ansvar och finansiering. Utredningen är också beroende av uppdraget om att utreda fram-tidens IT-organisation som finns med i mål och budget 2024. Beslutad av Kommunfullmäktige Årsredovisning 2025, Ale kommun 75(92) Status Pågående med avvikelse Kommentar Utredningen om en centraliserad systemförvaltningsorganisation pågår under ledning av serviceförvaltningen. Utredningen färdigställs under första kvartalet 2026. Utreda gemensamt rekryteringscenter Beskrivning Kommunens chefer har idag en stor variation av ansvar och arbetsuppgifter. Rekrytering är en av flera ar­ betsupp-gifter som blir allt svårare och mer tidskrävande inom flera yrkeskategorier. De flertalet arbetsuppgifter som finns kopplade till rekrytering tar också mycket tid. Chefer som inte rekryterar så ofta är därtill sällananvän­ dare vilket gör att processen tar än mer tid. Att inrymma ett kommunövergripande rekryteringscenter skulle kunna bidra till en effektivare rekryteringsprocess och frigöra tidsresurser för kommunens chefer att fokusera på verksamheten och personalgruppen. En central hantering skulle också kunna stötta cheferna i sin planering uti­ från den relativt nya förändringen i lagen om anställningsskydd för att säkerställa en korrekt hantering. Rekryteringsarbetet sker idag med olika grad av samordning. Effekten med en central hantering skulle både kunna generera högre kvalité i kommunens rekryteringsprocess samtidigt som cheferna skulle få en minskad ar­ betsbelastning. En utredning om en central rekryteringsfunktion föreslås fokusera på för- och nackdelar, förslag på organisering, finansiering och ansvarsfördelning. Inom ramen för detta ska utredning också titta på hur en centralisering kan bidra till arbetet med att minska kommunens personalomsättning och sjukfrånvaro. Beslutad av Kommunfullmäktige Status Pågående med avvikelse Kommentar Arbetet med att utreda ett gemensamt rekryteringscenter har påbörjats men ännu inte slutförts, då andra priorite­ rade aktiviteter under perioden har krävt resurser. Parallellt har en riktad insats för chefsrekryteringar genomförts i mindre skala med syfte att förbättra och effektivisera processen. Erfarenheter från denna insats tas med i den fortsatta utredningen och utgör ett underlag för hur ett gemensamt rekryteringscenter eventuellt kan utformas. Klusterarbete Beskrivning Ale kommun är en komplex organisation med stor bredd av erfarenheter, kompetenser, perspektiv och arbets­ sätt. Den organisatoriska strukturen sätter dock ofta stopp för den potential som finns i att lära av varandra och nyttjandet av varandras kompetenser och processer. En möjlig intern samverkan är klusterarbete mellan och inom förvaltningarna. Detta kan göra organisationen mer dynamisk och bättre rustad att snabbt anpassa sig efter förändrade förhållanden eller nya krav från kommu­ ninvånaren. Den förhåller sig också bättre till kundperspektivet där kommunen utifrån är en organisation. Samar­ bete över gränserna kan också leda till mer kostnadseffektiva lösningar genom att undvika onödigt dubbelarbete och bättre utnyttjande av tillgängliga resurser. Genom att integrera kunskap och resurser från olika förvaltningar Årsredovisning 2025, Ale kommun 76(92) kan kommunen erbjuda en mer sammanhållen, kvalitativ och effektiv service till kommuninvånaren. Att arbeta i tvär-funktionella team kan också bidra till en starkare känsla av samhörighet och syfte bland medarbetarna, vilket kan förbättra servicen till kommuninvånaren och öka engagemanget. Ett klusterarbete behöver vara välorganiserat, med tydliga mål, roller och kommunikationsvägar. Det är viktigt att kontinuerligt och öppet hantera utmaningar som kulturkrockar mellan förvaltningarna och nödvändigheten av att balansera specifika mål för varje förvaltning med de övergripande målen. Förslaget skulle yttra sig i att etablera en ny kultur och nya arbetssätt som behöver ledas av kommun- och för­ valtningschefer. Förvaltningar gör bedömningen att arbetssättet bland annat skulle kunna kopplas an till omställ­ ningen av de administrativa lokalerna i Nödinge där ett mål är att ge bättre förutsättningar att arbeta mer över förvaltningsgränserna. Beslutad av Kommunfullmäktige Status Pågående med avvikelse Kommentar Klusterarbete är nu en del av arbetet inom ramen för målet att förenkla processer i syfte att leverera mer kundnytta genom ökad tillit mellan och inom organisationens olika delar. Under 2025 har en förstärkt struktur för att fånga upp behov av samberedning av ärenden mellan flera förvaltningar testats. Arbete med informationssäkerhet, digitalisering och it-förvaltning är exempel på områden där förvaltningarna arbetat gemensamt för att skapa effektiva processer. Arbetet förväntas pågå även under 2026, då detta är ett långsiktigt utvecklingsarbete. Översyn av arbetsuppgiftsfördelning i relation till kompetensförsörjning Beskrivning Utifrån den kompetensbrist som finns och förväntas öka inom den offentliga sektorn behöver arbetsuppgifter fördelas på nya sätt och kontinuerligt ses över utifrån behov. Den aktuella fördelningen av arbetsuppgifter mellan förvaltningar och personalkategorier behöver vara flexibel och resurseffektiv. En kartläggning baserad på kompe­ tensförsörjningsplanen kan bidra med underlag för en sådan ny fördelning. Den önskade är effekten är att resur­ ser, främst inom bristyrken, fördelas så att de gynnar invånare och organisation på bästa sätt. Pilottest för att se om serviceförvaltningen skulle kunna utföra städinsatser hos omsorgstagare istället för att detta görs av undersköterskor bedöms som en pilotverksamhet kopplat till detta förslag. Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad med avvikelse Kommentar Mot bakgrund av en ökande kompetensbrist inom offentlig sektor har behovet av att se över arbetsuppgiftsför­ delningen mellan förvaltningar och personalkategorier uppmärksammats, i syfte att använda resurser mer effek­ tivt och frigöra kompetens inom bristyrken. Under året har möjligheten att pröva alternativa lösningar diskuterats, bland annat genom en pilotinriktad pröv­ Årsredovisning 2025, Ale kommun 77(92) ning där Serviceförvaltningen skulle utföra vissa städinsatser hos omsorgstagare i stället för undersköterskor. Ar­ betet identifierade dock flera utmaningar kopplade till budgetfördelning, internfakturering mellan förvaltningar samt skillnader i uppdragets karaktär mellan lokalvård och städning i omsorgstagares hem. Erfarenheterna från diskussionerna utgör ett underlag för fortsatt utvecklingsarbete kring mer flexibla och resur­ seffektiva arbetssätt inom kompetensförsörjningen. Digitalisera det systematiska säkerhetsarbetet, exempelvis det systematiska brandskydds- arbetet Beskrivning Systematiskt brandskyddsarbete innebär att organisationen planerar, utbildar, dokumenterar, kontrollerar och föl­ jer upp brandskyddsarbetet i en byggnad eller verksamhet. Idag hanteras administrationen analogt vilket försvårar överblickbarhet och struktur i uppföljningsarbetet. Förvaltningarna föreslår därför att vidare utreda hur det syste­ matiska brandskyddsarbetet kan digitaliseras till exempel egenkontroll. Detta föreslås fungera som en pilot för att vidare kunna digitalisera fler av kommunens säkerhetsarbetsprocesser. En avgörande punkt i detta arbete är att analysera vad som är lämpligt och lagligt att hantera digitalt vad gäller kommunens systematiska säkerhetsarbete. Beslutad av Kommunfullmäktige Status Pågående med avvikelse Kommentar Digitaliseringen av det systematiska brandskyddsarbetet har testats i pilotform under 2025. Under första kvartalet 2026 startas digital rapportering av brandskyddskontroller upp i hela organisationen. Årsredovisning 2025, Ale kommun 78(92) 7 Personalanalys 7.1 Sammanfattning År 2025 har präglats av en i huvudsak stabil personalsituation. Antalet tillsvidareanställda uppgick till 2 432, vil­ ket är en ökning med 25 medarbetare jämfört med föregående år. Antalet årsarbetare ökade med 51. Den externa personalomsättningen minskade från 11,6 till 9,9 procent (8,5 procent exklusive pensionsavgångar). Sammantaget indikerar detta ökad kontinuitet på kommunövergripande nivå. Utvecklingen varierar samtidigt mellan nämnderna. I vissa verksamheter kvarstår utmaningar kopplade till sjuk­ frånvaro, arbetsbelastning och bemanningsstabilitet. Den totala sjukfrånvaron uppgick till 9,5 procent, i nivå med föregående år, medan den mellanlånga och långa sjukfrånvaron ökade något. Skillnader mellan verksamheter, kön och åldersgrupper visar att orsakerna är sammansatta och att åtgärder behöver anpassas utifrån lokala förut­ sättningar. Under året har uppföljning och genomförande av åtgärdsplaner prioriterats, med ett mer systematiskt och verksamhetsnära HR-stöd till chefer. Användningen av tidsbegränsat anställda och timavlönad personal ökade under året för att säkerställa bemanning och kontinuitet vid frånvaro och variationer i behov. Dessa lösningar har varit nödvändiga men innebär utma­ ningar ur arbetsmiljö-, kvalitets- och kostnadsperspektiv. Ett fortsatt prioriterat utvecklingsområde är därför att stärka grundbemanningen och förbättra den långsiktiga bemanningsplaneringen. Kompetensförsörjning är en strategisk fråga för kommunen, mot bakgrund av den demografiska utvecklingen och konkurrensen om arbetskraft. Under året har arbetet inriktats på att använda befintlig kompetens mer effek­ tivt, stärka ledarskapet samt utveckla strukturer och processer som bidrar till ökad stabilitet. Det kommunöver­ gripande ledarutvecklingsprogrammet har vidareutvecklats och chefsrekryteringar har centraliserats för att säker­ ställa kvalitet och långsiktighet i ledarskapet. Chefsomsättning och bristande kontinuitet i vissa delar av organisa­ tionen har påverkat arbetsmiljö och verksamhet, vilket tydliggör behovet av hållbara chefsförutsättningar. Digitalisering har varit ett centralt verktyg i utvecklingsarbetet. Den digitala utbildningsplattformen Kunskapstor­ get har gått in i en förvaltnings- och utvecklingsfas och bidrar till ökad tillgänglighet och likvärdighet i kompe­ tensutvecklingen. Under året har även digital preboarding, digitala anställningsavtal och digitalt personalarkiv in­ förts. Dessa insatser stärker strukturen i personalprocesserna och bidrar till effektivare arbetssätt. Arbetet med karriärvägar, intern rörlighet och kompetensväxling har fortsatt, särskilt inom verksamheter med re­ kryteringsutmaningar. Andelen medarbetare med relevant utbildning är fortsatt hög och riktade insatser för vida­ reutbildning och behörighetsgivande studier har genomförts. En ny kommunövergripande kompetensförsörj­ ningsplan för perioden 2025–2028 har antagits. Planen tydliggör prioriteringar inom attraktivt arbetsgivarskap, kunskapsöverföring, digitalisering och samverkan. Samverkan med utbildningsanordnare och insatser för att at­ trahera studenter och praktikanter har utvecklats för att möta kommande pensionsavgångar och behov av specia­ listkompetens. Medarbetarundersökningen visar en svagt positiv utveckling av upplevd arbetsbelastning, samtidigt som riskom­ råden kopplade till återhämtning kvarstår. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet och arbetet med hållbara arbets­ villkor behöver därför fortsatt prioriteras. Sammanfattningsvis har kommunen under 2025 stärkt strukturer och systematik i arbetet med kompetensförsörj­ ning och arbetsgivarfrågor. Kontinuiteten har ökat på övergripande nivå och flera långsiktiga utvecklingsinsatser har genomförts. Samtidigt kvarstår utmaningar kopplade till sjukfrånvaro, bemanningsstabilitet och demografisk utveckling, vilket förutsätter fortsatt strategiskt och uthålligt arbete. 7.2 Kommunens anställda Kommunen visar en något ökande personalvolym jämfört med föregående år. Antalet tillsvidareanställda upp­ gick till 2 432, vilket är en ökning med 25 personer jämfört med 2024 men något lägre än 2023. Könsfördel­ ningen är stabil över tid, med cirka 81 procent kvinnor och 19 procent män. Sysselsättningsgraden utifrån anställ­ ning var, i likhet med föregående år, 98 procent. Årsredovisning 2025, Ale kommun 79(92) Antalet tidsbegränsat anställda ökade under året från 164 till 234 personer. Antalet arbetade timmar för timavlö­ nad personal ökade också markant, vilket kan indikera ett ökat behov av tillfälliga bemanningslösningar. Antalet årsarbetare ökade med 51 jämfört med föregående år. Personalomsättningen minskade jämfört med 2024 och är även lägre än 2023. Den externa personalomsätt­ ningen minskade från 11,6 till 9,9 procent, och exklusive pensionsavgångar från 9,8 till 8,5 procent. Utvecklingen indikerar en högre grad av kontinuitet på kommunövergripande nivå. Utvecklingen av extern personalomsättning varierar mellan nämnderna. Kommunstyrelsen visar en tydlig minsk­ ning, från 17,0 till 7,2 procent. Detta kan delvis påverkas av att förvaltningen under året haft ett antal vakanser som legat kvar från 2024. Servicenämnden minskade från 7,2 till 4,8 procent. Samhällsbyggnadsnämnden ökade något, från 7,8 till 8,2 procent. Socialnämnden och utbildningsnämnden ligger fortsatt på relativt stabila nivåer, med en svagt nedåtgående trend jämfört med föregående år. Sammanfattningsvis visar underlaget minskad personalomsättning på kommunövergripande nivå, samtidigt som bemanningsutvecklingen skiljer sig mellan nämnderna. Variationerna indikerar behov av fortsatt uppföljning och, vid behov, verksamhetsanpassade åtgärder. 7.2.1 Antal anställda Värden i tabellen för antal anställda är ett genomsnitt under perioden. I beräkningen för årsarbetare så inkluderas timmar för; månadslön, timlön, semester, ferie, föräldraledighet, vab samt frånvaro upp till 60 dagar. Antal anställda Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Skillnad Jan-dec 2023 Antal tillsvidareanställda 2 432 2 407 25 2 442 -varav kvinnor i procent 81,1 81,1 0,0 81,1 -varav män i procent 18,8 18,8 0,0 18,8 Antal tidsbegränsat anställda 234 164 70 178 Samtliga anställda (tillsvidare och tidsbegränsade) Antal heltidsanställda 2 534 2 442 92 2 462 Antal deltidsanställda 123 124 -1 147 Totalt antal arbetade timmar (timavlönade) 368 573 324 658 43 915 351 245 -varav kvinnor 266 191 240 067 26 124 273 493 -varav män 101 427 83 610 17 817 77 209 Totalt antal årsarbetare (samtlig personal omräknat till heltids- 2 658 2 607 51 2 641 tjänster) -månadsavlönade 2 472 2 443 29 2 464 -timavlönade 186 164 22 177 Personalomsättning Procent Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Skillnad Jan-dec 2023 Total, intern och extern 13,5 15,7 -2,2 16,6 Total, extern 9,9 11,6 -1,7 13,8 Extern, exklusive pensionsavgångar 8,5 9,8 -1,3 12,6 Årsredovisning 2025, Ale kommun 80(92) Personalomsättning per nämnd Extern, exklusive pensionsavgångar (%) Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Skillnad Jan-dec 2023 Kommunstyrelsen 7,2 17,0 -9,8 16,7 Samhällsbyggnadsnämnden 8,2 7,8 0,4 11,2 Socialnämnden 11,7 12,5 -0,8 16,8 Utbildningsnämnden 7,0 7,3 -0,3 10,4 Servicenämnden 4,8 7,2 -2,4 5,2 Ale kommun 8,5 9,8 -1,3 12,6 7.2.2 Sysselsättningsgrad Tabellen visar den genomsnittliga sysselsättningraden bland tillsvidareanställda inom Ale kommun. Ingen hänsyn tas till partiella frånvaroorsaker så som exempelvis tjänstledighet. Syselsättningsgraden baseras på respektive medarbetares grundanställning. Urval: alla tillsvidareanställda enligt AB, ej vilande anställningar. Sysselsättningsgrad Sysselsättningsgrad (%) Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Skillnad Jan-dec 2023 Tillsvidareanställda 98,61 98,36 0,25 98,52 -varav kvinnor 98,71 98,36 0,35 98,53 -varav män 98,14 98,36 -0,22 98,45 7.3 Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron i Ale kommun uppgick under 2025 till 9,5 procent, vilket är i nivå med föregående år (9,4 procent). Sjukfrånvaron ligger kvar på en fortsatt relativt hög nivå. Fördelat på kön minskade sjukfrånvaron något bland kvinnor, från 10,3 till 10,1 procent, medan den ökade bland män, från 5,7 till 7,0 procent. Skillnaden mellan könen kvarstår, men ökningen bland män innebär att skillnaden minskar något. Fördelat på ålder minskade sjukfrånvaron i åldersgruppen under 29 år. I åldersgruppen 30–49 år var sjukfrånva­ ron i stort sett oförändrad. Bland medarbetare 50 år och äldre ökade sjukfrånvaron något. Fördelningen utifrån sjukfrånvarons längd visar att korttidsfrånvaron låg kvar på samma nivå, medan både mel­ lanlång och lång sjukfrånvaro ökade något. Den långvariga sjukfrånvaron är viktig att följa, eftersom den kan på­ verka verksamhetens kontinuitet och möjligheterna till återgång i arbete. Vid jämförelse mellan nämnder framträder skillnader. Kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden hade den största ökningen av sjukfrånvaro jämfört med föregående år. Socialnämnden och servicenämnden ligger kvar på höga nivåer, även om servicenämnden visar en viss förbättring. Utbildningsnämnden uppvisar en mindre minskning, men nivån är fortsatt relativt hög. Sammanfattningsvis är sjukfrånvaron i kommunen i stort sett oförändrad jämfört med föregående år, men ligger kvar på en relativt hög nivå. Skillnader mellan kön, åldersgrupper och nämnder innebär att utvecklingen fortsatt måste följas upp, både kommunövergripande och på nämndnivå. 7.3.1 Sjukfrånvaro tabell Statistiken för sjukfrånvaro anges i procent av ordinarie arbetstid och omfattar kommunens månadsanställda. Sjukfrånvaron är indelad i två typer utifrån kön och ålder och kompletteras med korttids- och långtidssjukfrån­ varo. Årsredovisning 2025, Ale kommun 81(92) Urval: alla månadsavlönade enligt AB (ej PAN, BEA, TIM, vilande anställningar) Sjukfrånvaro i procent (månadsanställd personal, AB) av ordi- Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Skillnad Jan-dec 2023 narie arbetstid Sjukfrånvaro totalt 9,5 9,4 0,1 9,4 Sjukfrånvaro per kön Sjukfrånvaro, kvinnor 10,1 10,3 -0,2 10,3 Sjukfrånvaro, män 7,0 5,7 1,3 5,7 Sjukfrånvaro per ålderskategori, utfall per åldersgrupp Ålder - 29 år 7,9 8,3 -0,4 7,9 Ålder 30 - 49 år 8,8 8,7 0,1 8,8 Ålder 50 - 10,9 10,7 0,2 10,8 Fördelning av sjukfrånvaro per sjukdomslängd Korttidssjukfrånvaro 1-14 dagar 3,7 3,7 0,0 4,0 Sjukfrånvaro 15-59 dagar 1,2 1,1 0,1 1,3 Långtidssjukfrånvaro 60 dagar eller mer 4,7 4,5 0,2 4,2 7.3.2 Sjukfrånvaro i jämförelse mellan nämnder Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Skillnad Jan-dec 2023 Kommunstyrelsen 5,5 4,0 1,5 5,2 Samhällsbyggnadsnämnden 5,5 3,8 1,7 4,4 Socialnämnden 11,6 11,1 0,5 10,9 Utbildningsnämnden 8,3 8,6 -0,3 9,3 Servicenämnden 11,7 12,5 -0,8 10,4 Ale kommun 9,5 9,4 0,1 9,4 7.4 Jämställdhet och mångfald Kommunens personalstruktur speglar i flera verksamheter en hög andel kvinnor, vilket är en vanlig trend inom offentlig sektor, särskilt inom områden som vård, omsorg och utbildning. Samtidigt finns det yrkesområden inom kommunen, som tekniska verksamheter, där män fortfarande är överrepresenterade. Denna ojämna köns­ fördelning på verksamhetsnivå innebär att kommunen har ett viktigt arbete framför sig för att uppnå en mer jäm­ ställd organisation i alla delar av verksamheten. Kommunen har också en låg representation av medarbetare med utländsk bakgrund i flera verksamhetsområden, vilket gör att organisationen inte fullt ut återspeglar befolkningens mångfald. Detta kan påverka såväl interna per­ spektiv som hur kommunen möter invånarnas behov. För att stärka jämställdheten och mångfalden är det därför viktigt att arbeta för att skapa en inkluderande arbetsmiljö där alla medarbetare, oavsett kön, etnicitet eller bak­ grund, har lika möjligheter till anställning, utveckling och karriär. Det är viktigt att analysera och följa upp hur olika grupper är representerade i samtliga delar av organisationen, samt att identifiera och åtgärda eventuella hinder för ökad jämställdhet och mångfald. För att underlätta detta ar­ bete kan kommunen i större utsträckning arbeta med insatser som språkstöd, mentorsprogram och kompetens­ utveckling för att bättre tillvarata kompetens och erfarenheter hos nyanlända och flerspråkiga individer. Generellt är jämställdhet och mångfald ett område där de flesta arbetsplatser inom kommunen uppger att de ar­ betar aktivt med att skapa en inkluderande och jämställd arbetsmiljö. Det är ett positivt resultat som behöver bi­ behållas och fortsätta utvecklas för att möta framtida utmaningar Årsredovisning 2025, Ale kommun 82(92) Under året har kommunen genomfört en medarbetarenkät gällande kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier. Resultatet visar att 9 procent av de svarande upplever att de har blivit utsatta för någon form av kränkande beteende. Även om majoriteten av medarbetarna inte känner sig utsatta, är det tydligt att denna siffra indikerar ett viktigt område för fortsatt utvecklingsarbete. För att förstå omfattningen och bakomliggande orsaker är det nödvändigt att analysera vilka faktorer som kan bi­ dra till en sådan upplevelse. Detta kan inkludera organisatoriska faktorer som arbetsmiljö, ledarskap och konflikt­ hantering, samt kulturella aspekter inom olika arbetsgrupper. Vidare är det viktigt att kartlägga om det finns sär­ skilda riskområden eller verksamheter där utsattheten är högre än genomsnittet, för att rikta insatser på ett effek­ tivt sätt. Kommunens strategi framåt är att förstärka arbetet med att skapa en trygg och inkluderande arbetsmiljö. Det är också viktigt att medarbetarna känner till vilka kanaler och stöd som finns för att anmäla och få hjälp vid upplevd utsatthet, därför behöver detta viktiga ämne systematiskt lyftas i verksamheterna så att rutinen är känd för alla. Genom att arbeta aktivt och långsiktigt med dessa frågor kan kommunen bygga en organisation där alla medar­ betare känner sig respekterade och trygga. Årsredovisning 2025, Ale kommun 83(92) 8 Övrig uppföljning 8.1 Inkomna synpunkter under året Enligt kommunens styrmodell ska inkomna synpunkter vara en del av kommunens kontinuerliga förbättringsar­ bete. Inkomna synpunkter ska ses som en del i kommunens analysarbete för att förstå hur organisationen kan förändra arbetssätt, bemötande, rutiner med mera. Nedan redovisas utifrån kategorisering de synpunkter som kommit in och vad dessa har lett till. Januari - December 2025 Antal synpunkter totalt 349 Synpunkter fördelat efter kategori: -Utförande tjänst 5 -Bemötande 1 -Återkoppling av ärende -Handläggning -Bristande information 1 -Övrigt 343 Antal synpunkter som inneburit åtgärder utifrån lagstiftning Antal synpunkter som inneburit verksamhetsförändringar System som synpunkter hanterats inom DF Respons, Evolution och Treserva Utveckling av verksamhet utifrån inkomna synpunkter Utifrån riktlinje för hantering av synpunkter ska en årlig sammanställning göras där utveckling av verksamheten utifrån inkomna synpunkter redovisas. Utveckling av verksamhet utifrån registrerade synpunkter sker inte minst i socialnämndens verksamhet löpande under ansvarig chef. Exempel på förbättringar utifrån inkomna synpunkter redovisas nedan med grund i nämndernas årsrapporter: Förbättrad tillgänglighet i kommunens lokaler Flera inkomna synpunkter har under året ett stöd i ett pågående förbättringsarbete för att åtgärda tillgänglighets­ brister i lokaler dit allmänheten har tillträde. Mer systematisk hantering av klagomål Utbildningsnämnden har ett förbättrat och mer systematiskt arbetssätt för klagomålshantering. Detta har i flera fall gett goda samtal med berörda och lett till att förbättringsåtgärder vidtagits. Förbättrad dokumentation av klagomål som avser skolskjuts Dokumentation och uppföljning av klagomålsärenden som avser skolskjuts har förbättrats, vilket lett till fler regi­ strerade klagomål på området. 8.2 Avtalssamverkan Kommunstyrelsen ska årligen rapportera kommunens avtalssamverkan till kommunfullmäktige. Avtalssamverkan innebär att Ale kommun anlitar en annan kommun, region eller ett kommunalförbund för att helt eller delvis ut­ föra uppgifter som ankommer på Ale kommun. Ale kommun ingår sedan 1 oktober 2024 genom beslut av kommunfullmäktige i avtalssamverkan med Alingsås och Lerums kommuner. Samverkan innebär att överförmyndarnämndens förvaltningsorganisation finns i Alingsås kommun. Ett nära samarbete utifrån budget, delårsrapport, internkontroll, nämndadministration etc Årsredovisning 2025, Ale kommun 84(92) finns mellan de samverkande kommunerna på tjänstepersonsnivå. Två gånger årligen genomförs samrådsmöten där gemensamma frågeställningar diskuteras på presidienivå med ansvariga tjänstepersoner från de samverkande kommunerna. Frågor som diskuteras är t.ex. budget och bokslut, digitalisering, bemanningsfrågor och övriga för­ ändringar till följd av nya krav utifrån lagstiftning. Kommunstyrelsens arbetsutskott har regelbundna uppsiktsmö­ ten där nämndens presidium samt ansvarig chef från Alingsås deltar. Kommunen har ett samverkansavtal gällande regionalt dataskyddsombud som är anställda hos Göteborgsregio­ nens kommunalförbund (GR). Ett dataskyddsombud är obligatoriskt för offentliga organ och utgör en grundsten i parternas möjlighet till efterlevnad av dataskyddslagstiftningen. Kungälv utför familjerådgivning åt Ale kommun genom avtalssamverkan. Ingen delegering sker för att uppdraget ska kunna genomföras. Göteborgs social resurs utför socialjour åt Ale kommun genom avtalssamverkan. För att handläggare ska kunna utföra uppdraget delegeras vad som är nödvändigt enligt socialnämndens delegeringsord­ ning till tjänstemän vid socialjouren. Båda samverkansformerna fungerar väl. Besökare till familjerådgivningen ökade under 2025. Även ärenden vid socialjouren ökade markant under 2025 vilket leder till rejält ökade kostna­ der för socialjour 2026 då kostnaden beräknas på föregående års utförda tjänster. Verksamhet som bedrivs Avtalets namn Avtalsparter Extern delegering Kommentar med stöd av avtalet Överförmyndarsamverkan Alingsås kommun och Le- Överförmyndarverksamhet Ja Beslut KF 2024-06-17 Alingsås Lerum Ale rums kommun Samverkansavtal regionalt Ale, Alingsås, Härryda, Le- Dataskyddsombud Nej Avtalsstart: 2020-08-01 dataskyddsombud rums, Lilla Edets, Partille, Stenungsunds och Öckerö kommuner samt Göte- borgsregionens kommunal- förbund (GR). Regionalt samverksansav- Socialförvaltning, Utbild- Utbildningsinsatser tal ningsförvaltning, Lilla Edets kommun. Familjerådgivning Kungälv Familjerådgivning Socialjour Göteborgs social resurs Socialjour kvällar, nätter Ja och helger Samverkansavtal avse- Partille kommun och Ale Uppgifter som ankommer ende alkohol och tobakstill- kommun på kommun i alkohollagen, syn lagen om tobak och lik- nande produkter samt la- gen om tobaksfria nikotin- produkter. Ungdomsmottagning Västra Götalandsregionen Besöksverksamhet för och Ale kommun unga Geodatasamverkan Lantmäteriet Geodata Nej Samarbetsavtal om ge- Stenungsund, Tjörn, Orust, Energi- och klimatrådgiv- Nej mensam organisation för Lilla Edet, Kungälv, Öckerö ning Energi- och klimatrådgiv- ning 8.3 Privata utförare Enligt kommunens program för uppföljning av privata utförare ska en sammanställning av kommunens privata utförare och genomförd uppföljning av dessa redovisas i fullmäktige i samband med årsbokslutet. Sammanställ­ ningen ska utgå från nämndernas årsrapporter. Uppföljningsområdet är nytt och nämnderna arbetar med besluta om former för uppföljning av privata utförare. Nedan redovisas det som framkommer i nämndernas årsrappor­ ter. Socialnämnden anlitar privata utförare för vård av barn och unga, och i vissa fall även vuxna missbrukare, vid fa­ miljehem som kommunen kontrakterar. Familjehemmen erhåller arvode och omkostnadsersättning enligt SKR s rekommendationer. Under 2025 har Ale kommun inte haft något eget kontrakterat familjehem som utfört upp­ Årsredovisning 2025, Ale kommun 85(92) drag. I slutet av året rekryterades fem nya familjehem som kommer att få uppdrag under 2026. Planen är att en­ gagera ett eller två familjehem som jourhem vilket innebär att de kan ta emot barn och ungdomar med kort var­ sel och under en tid då ett mer varaktigt familjehem söks. Utbildningsnämnden anlitar idag privata utförare där skolskjutsutförare samt utförare av vuxenutbildning är de mest väsentliga. Uppföljning av avtalens innehåll bland annat avseende leverans och kvalitet genomförs löpande. Utbildningsnämnden saknar i nuläget beslutade former för sådan uppföljning i enlighet med anvisningarna i Pro­ gram för uppföljning av privata utförare. Ett sådant ärende återkommer till utbildningsnämnden under våren 2026. Kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden och servicenämnden har inte någon verksamhet som utförs av privata utförare. 8.4 Internationellt samarbete Kommunen har inte haft något internationellt samarbete under år 2025. Årsredovisning 2025, Ale kommun 86(92) 9 Nämndernas sammanfattningar 9.1 Kommunstyrelsen Under 2025 har flera digitaliseringsinsatser bidragit till verksamhetsutveckling med effekt i hela kommunens or­ ganisation. Kommunens digitala utbildningsplattform Kunskapstorget har implementerats, med ökad tillgänglig­ het till kompetensutveckling och minskat manuellt arbete som följder. En digitaliserad anställningsprocess och förberedelse för nytt HR- och lönesystem innebär bättre och effektivare verksamhet. Digitalisering av brand­ skyddskontroller har pågått och införs i hela organisationen med start februari 2026. Ett viktigt arbete har handlat om att stärka kommunen som arbetsgivare. Arbetet med konceptet verksamhets­ skap och medarbetarskap har inletts och en verksamhetsutvecklare har rekryterats för att långsiktigt driva arbetet. Implementeringen av kommunens nya värdegrund har genomförts i samtliga verksamheter och en struktur har tagits fram för att hålla värdegrunden levande i organisationen. Arbetet med ständiga förbättringar visar god framdrift där utbildningsomgångar startar en gång per halvår. HR-avdelningen har samtidigt arbetat med att stärka organisationens förmåga att genomföra åtgärdsplanen för minskad sjukfrånvaro och personalomsättning genom riktade stödinsatser och förstärkt kapacitet. I arbetet med säkerhet och beredskap har förvaltningen stöttat och samordnat förvaltningarnas pågående konti­ nuitetsplanering och behovsinventering. Vidare har en angelägen genomlysning av kommunens arbete mot väl­ färdsbrottslighet genomförts. En ny informationssäkerhetspolicy har tagits fram med rutiner för händelser och incidentrapportering och förberedelser för ny lagstiftning på området. Fokus har också legat på effektiva admi­ nistrativa processer. Förvaltningen har bland annat genomfört en översyn av kommunens samtliga reglementen, och arbetet med nämndernas informationshanteringsplaner pågår. Arbetet med översyn av nämndernas delega­ tionsordningar har inletts liksom revidering av arvodesreglementet. Samtidigt är arbetet med befolkningsprognos utmanande och processen kommer över tid att ses i perspektiv av pågående översyn av den reformerade lokal­ försörjningsprocess som tas fram. Näringslivsklimatet i Ale är fortsatt starkt och kommunen fick i maj 2025 det bästa sammanfattande omdömet hittills med 3,82 jämfört med 3,45 för riket. Kontaktcenter har under året hanterat 66 601 kontakter varav 7 811 besök, 9 317 via e-post och 49 473 via telefon. Jämfört med föregående år innebär detta en viss minskning totalt av antal kontakter, men en ökning av antal via e-post samt en viss minskning av antal besök mot föregående år. Under året var den totala sjukfrånvaron i kommunledningsförvaltningen 5,5 procent, vilket innebär en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med 2025 och en något högre nivå än 2023. Den externa personalomsättningen exklusive pensionsavgångar minskade kraftigt till 7,2 procent under 2025, jämfört med 17,0 procent 2024. Kommunstyrelsen har för 2025 ett överskott på 4,6 mkr varav merparten är relaterat till uteblivna personalkost­ nader. 9.1.1 Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Under 2025 har Kultur- och fritidsverksamheterna genomfört ett stort antal planerade aktiviteter i linje med mål och uppdrag. Majoriteten av uppdrag har slutförts enligt plan, med undantag för ett försenat uppdrag som fort­ sätter kommande år. Sammantaget bedöms målen vara uppfyllda. Kultur- och fritidsverksamhetens arbete med trygghetsmålet har bland annat resulterat i flera prova-på och lov­ aktiviteter där några exempel är Megadagar, läsfrämjande aktiviteter, Pep-up turné med Fritidsbanken och som­ marläger för barn med socioekonomiska utmaningar. Ungefär 1,5 mkr av öronmärkt föreningsbidrag för att främja trygghet och inkludering har delats ut till Ales föreningar. Investeringsbidrag till föreningslivet har under året fördelats till ett stort antal föreningar och möjliggjort förbättringar av lokaler, utrustning och anläggningar. I arbetet mot en ökad kundnytta har kultur- och fritidsverksamheterna under året utvecklat dialogen med sina målgrupper. Bland annat har föreningar bjudits in till öppet hus och föreläsningar och biblioteket har undersökt läsfrämjandebehovet hos kommunens barn och unga för att på sikt kunna kundanpassa insatser för dessa. En ökad samverkan med andra interna och externa verksamheter har bidragit till lyckade aktiviteter. Några samver­ Årsredovisning 2025, Ale kommun 87(92) kanspartners under året är individ- och familjeomsorgen, måltidsservice, Älvgymnasiet, Nödingeskolan, service­ förvaltningen, daglig verksamhet, kommunikationsenheten samt Göteborgs universitet. End of summer games som var en prova på dag tillsammans med föreningslivet besöktes av hela 1500 deltagare. Satsningen resulterade i ett pris som bästa förbättring i Ale kommun. Kopplat till målet om en effektivare organisation har kultur- och fritidsverksamheterna startat upp ett samarbete mellan Fritidsbanken och daglig verksamhet för att skapa verksamhet för målgruppen med funktionsnedsätt­ ningar. Arbete tillsammans med serviceförvaltningen pågår där bland annat bokningsprocess och säkerställande av bemanning vid evenemang ingår. Kultur- och fritid ingår också med representanter i två forum med koppling till samhällsbyggnadsprocessen för att på ett tidigt stadium samverka kring projekt där konst-/gestaltningsfrågor kommer att ingå. Projekt Nya Glasbruksmuseet har påbörjats och under hösten har dialog förts med berörda aktörer samt förbere­ delser gjorts för flytt av samlingar och inventarier. Arbetet har även omfattat omvärldsbevakning och ansök­ ningar om extern finansiering Kultur och fritids specifika utskottsmål är uppfyllt genom det varierade utbud som erbjudits under året. Avdel­ ningens systematiska arbete med barnrätt fortsätter med att än mer låta barnkonventionen vara utgångspunkt för de aktiviteter som erbjuds till barn och ungdomar. Kultur- och fritids resultat för 2025 visar en positiv avvikelse, främst till följd av ett extra investeringsbidrag på drygt 1 mkr beslutat av kommunfullmäktige. Resultatet har även stärkts av statliga bidrag samt personalrelaterade uteblivna kostnader såsom vakanser och föräldraledigheter. Överskott inom stab och administration förklaras av outnyttjad utvecklingsreserv och lägre sociala avgifter än budgeterat. Samtidigt redovisar vissa verksamheter mindre underskott eller ökade kostnader kopplade till nödvändiga investeringar och verksamhetsutveckling. Sam­ mantaget bidrar både högre intäkter och lägre personalkostnader till ett bättre resultat än förväntat. 9.2 Servicenämnden Servicenämnden har under 2025 arbetat systematiskt med uppdragen från kommunfullmäktige och nämndpla­ nen. Arbetet har präglats av utveckling av trygghet, kundnytta, effektivitet och hållbar kompetensförsörjning. Flera mål har uppfyllts eller bedömts komma att uppfyllas, bland annat genom förbättrade säkerhetsåtgärder i kommunens lokaler, digitala förstärkningar såsom multifaktorautentisering, utvecklade dialogformer och nya ar­ betssätt inom verksamhetsservice. Arbetet med tillitsbaserad styrning har fortsatt i samverkan med andra förvalt­ ningar, och projekt har drivits för att minska matsvinn, stärka måltidskvalitet, öka tillgängligheten till lokaler samt vidareutveckla verksamhetsskap och medarbetarskap. Uppdrag enligt budget och nämndplan har i huvudsak genomförts enligt plan. Flera utvecklingsutredningar, bland annat kring framtidens IT-organisation, ruttoptimering samt vertikal blandning av funktioner, har avslutats. Vissa uppdrag har avvikelse eller fortsätter 2026. Serviceförvaltningen redovisar en negativ avvikelse mot budget om Serviceförvaltningen redovisar en negativ av­ vikelse mot budget på -894 tkr, exklusive tomställda lokaler. Avvikelsen är i linje med prognosen från oktober, men fördelas annorlunda mellan verksamheterna.. Avvikelsen förklaras främst av ökade licens- och systemkost­ nader inom IT-enheten, obudgeterade avskrivningar samt kostnader för telefoni och omlokalisering. Fastighetsverksamheten visar ett totalt positivt resultat på +535 tkr, men med ett underskott för tomställda loka­ ler motsvarande –1,1 mkr. Kostverksamheten redovisar ett överskott drivet främst av lägre personalkostnader till följd av långtidssjukfrånvaro och vakans. Serviceenheterna inom verksamhetsservice redovisar ett resultat nära noll, medan IT-enheten har en negativ avvikelse om –3,3 mkr. Investeringsutfallet uppgår till 96 mkr av budgeterade 158 mkr. Störst avvikelse finns inom lokalförsörjning där flera projekt fått justerade tidplaner och förskjuten byggstart, vilket flyttar investeringsutgifter till 2026. Antalet tillsvidareanställda ökade till 256 medarbetare, till följd av organisationsförändringar och förstärkningar inom flera enheter. Personalomsättningen minskade tydligt jämfört med föregående år och ligger på 7,2 %, vilket är lägre än tidigare år. Årsredovisning 2025, Ale kommun 88(92) Sjukfrånvaron uppgår till 11,7 %, en minskning från året innan, men ligger fortsatt över kommunens genomsnitt. Långtidssjukfrånvaro är den största delen av frånvaron, särskilt inom kost och vissa enheter inom verksamhets­ service. Ett omfattande arbete pågår tillsammans med HR för att minska sjukfrånvaron genom rehabiliteringsin­ satser, arbetsmiljöåtgärder, ergonomiska investeringar och kompetensstöd. Kompetensförsörjningen har stärkts genom utbildningar, handledarstrukturer, rekryteringar inom IT, rollbredd­ ning inom verksamhetsservice och kontinuerlig utveckling inom samtliga verksamheter. Året har präglats av flera större förändringar: • Ny serviceorganisation med servicemedarbetare och serviceteam infördes för att skapa högre flexibilitet och effektivitet. • Flytten av IT-enheten till Nödinge gav förbättrad tillgänglighet och kortare ledtider för support. • Investeringar i ny teknik, bland annat robotisering inom lokalvård, har påbörjats. • Utvecklingen av skolfrukostpilot, samverkan kring matsvinn och förbättrad måltidskvalitet har gett posi­ tiva effekter för elever och äldre. • Förvaltningen har hanterat flera större lokalprojekt, bland annat nya skolor i Alafors och Bohus, vilket påverkat både planering och investeringsutfall. • Arbetet med att förbättra tillgängligheten i kommunens lokaler och parker har fortsatt utifrån inkomna synpunkter och pågående flerårigt förbättringsarbete. Serviceförvaltningen bedömer att 2025 präglats av omfattande utvecklingsarbete, stabil styrning och framsteg inom centrala områden som kundnytta, trygghet, digitalisering och arbetsmiljö. 9.3 Utbildningsnämnden Sammanfattningsvis har utbildningsnämnden i stort sett genomfört aktiviteter och uppdrag enligt 2025 års plan. Utbildningsnämnden har under hela året haft en stabil ekonomisk planering och uppföljning. Den positiva avvi­ kelsen för 2025 motsvarar cirka två promille av den totala budgeten. Ett överskott prognostiserades efter som­ maren då det fanns risk att inte alla beslutade PO-medlen skulle hinna användas, samtidigt som ett överskott uppstod avseende köpta platser. I delårsrapport 2 angavs att "Förvaltningen arbetar med att nyttja överskottet på 6,6 mkr (4,6 + 2,0) i enlighet med fattade beslut." Efter senare delen av hösten lämnar utbildningsnämnden nu 2,1 mkr som till största del avser utvecklingsreservens överskott på köpta platser. Skolresultatet för eleverna i årskurs 9 våren 2025 sjönk och andel som blev behöriga till nationella program på gymnasiet minskade. Dessutom har skillnaden i skolresultat ökat mellan grupperna utifrån föräldrars utbild­ ningsnivå. Att med säkerhet identifiera orsakssamband som löper över så lång tid är svårt på lokal nivå. Det bety­ der att förutom de lokala analyserna för Ale får större studier och forskning visa vägen mot förbättrade resultat. Inför läsåret 2024/25 togs nya strategier och bedömningen är att de bör fortsätta leda framåt. En viktig del är att försöka skifta resurserna till yngre åldrar. Ett viktigt inslag är också satsningen på att rektor ska utöva ett mer un­ dervisningsnära ledarskap som startades upp i augusti i samarbete med ett antal andra kommuner runtom i lan­ det. Förvaltningen har också påbörjat ett strukturellt och kulturellt omställningsarbete som innebär att bredda ba­ sen i organisationen genom att höja kompetens och utveckla god arbetsplatskultur samt omfördela resurser mer lokalt. Detta förväntas ge effekt under 2026 och framåt. Ett aktivt arbete och fler insatser har bedrivits kring målet med fler invånare i sysselsättning. Genom samver­ kansstrukturen för arbetsmarknadsstrategisk och operativ samverkan som skapats i Ale erbjuds fler ungdomar, unga vuxna samt de invånare som ej är i sysselsättning att komma i en egen hållbar försörjning genom olika för­ valtningsövergripande åtgärder och insatser. Avseende sjukfrånvaro, antal anställda, personalomsättning och kompetensförsörjning har utbildningsförvalt­ ningen fortsatta utmaningar i flera avseenden men har också tagit kliv framåt. Sjukfrånvaron är i princip oförändrad jämfört med föregående år vilket visar att det är rätt prioritering att satsa på. Att gå från en relativt hög sjukfrånvaro till en hög frisknärvaro kräver ny kunskap, nya perspektiv och föränd­ rade arbetssätt. Genom att skapa välutvecklade organisationskulturer där handlingskraft och känsla av samman­ hang är centrala komponenter bör vi nå längre i arbetet med att minska sjukfrånvaro. Med det nya fokuset nås Årsredovisning 2025, Ale kommun 89(92) både de identifierade riskgrupperna och utvecklar samtidigt viktiga friskfaktorer för en hållbar organisation som bör ge goda effekter inom samtliga områden för arbetsmiljö. Gällande kompetensförsörjningen och de anställda i förvaltningen följer det i stort barn- och elevtalsutveck­ lingen. Antalet tidsbegränsade anställningar har ökat, det är utmanande att skapa en långsiktig planering med låg tillgång på behörighet inom vissa ämnen, sjukfrånvaro, kortsiktiga satsningar och en omvärld i snabb förändring både avseende befolkningsutvecklingen och den statliga styrningen. 9.4 Socialnämnden De aktiviteter som planerades för året kopplade till mål och uppdrag har i allt väsentligt genomförts enligt plan. Många processer så som exempelvis arbetet med verksamhetsskap, att sänka sjukfrånvaron och ställa om utifrån den nya socialtjänstlagen är dock långsiktiga och kräver fortsatt arbete. Tillitsdialogerna har under året genom­ förts med fokus på implementering av värdegrunden i enlighet med uppdraget från kommunfullmäktige. Årets resultat inkluderat de extra medlen för personalomkostnader (PO-medlen) är 1,2 mkr. Exkluderat PO- medlen är resultatet -588 tkr. Individ- och familjeomsorgen har haft utmaningar under året framför allt avseende försörjningsstödet, köpt vård och många vakanser som delvis fått täckas med konsulter. Inom äldreomsorgen redovisar de särskilda boendena överlag goda resultat. De ekonomiska utmaningarna åter­ finns framförallt inom hemtjänsten, där antalet timmar stadigt ökat under året. En genomgång av ärenden har minskat antalet timmar och därmed förbättrat budgeten för LOV (lagen om valfrihet). Platsbrist avseende sär­ skild boende för äldre har ökat utmaningarna med hemtagning från sjukhus, om den enskilde haft behov av kort­ tidsplats. Trots detta har antalet betaldagar inte blivit fler än 9 tack vare snabba hemtagningar under merparten av året. Trots ett ärende inom personlig assistans som belastar funktionsstöd med 5 mkr är det samlade underskottet för verksamhetsområdet något förbättrat mot senast prognos vilket förklaras av hemtagningseffekt samt att de allra flesta boendena inom verksamhetsområdet gör goda ekonomiska resultat. Förändrade eller ökade behov hos målgrupperna är alltjämt huvudförklaringen till ökade kostnader inom myn­ dighet och specialiststöd, där kostnader för personal, bostadsanpassning och olika typer av hjälpmedel fortsatt öka något. Sammantaget konstateras att vidtagna åtgärder från våren och framåt för att bromsa negativ ekonomisk utveck­ ling gett resultat även om det inte fullt ut kunnat kompensera även för tillkommande utmaningar, såsom exem­ pelvis ytterligare behov av köpt vård. Årets resultat är i paritet med fjolårets och inför 2026 har ekonomiska för­ stärkningar gjorts på flera sårbara områden. Personalomsättningen har sjunkit något jämfört föregående år, likaså antalet deltidsanställda. Totalt antal an­ ställda har ökat mellan åren vilket är rimligt när verksamheten växer. Under året har flera kompetenshöjande satsningar kunnat genomföras för de så kallade PO-medlen, exempelvis kring patientsäkerhet, återfallsprevention och sårvård men även satsningar på chefer, till exempel utbildning i motiverande ledarskap. Arbetet med att minska sjukfrånvaron redovisas i avsnitt 3.3.2.3 och har pågått under året, med stöd av HR-spe­ cialister. På övergripande nivå har frånvaron minskat avseende kort och medellång frånvaro. Efter genomlysning enhet för enhet har man konstaterat att antalet långtidssjukskrivna över 60 dagar på heltid där det, inom över­ skådlig tid, finns möjlighet att påverka frånvaron är få, 9 individer. Fokus i detta skede har därför legat på kort­ tidsfrånvaron och en försiktigt positiv tolkning är att det gett visst resultat. Lokalt på vissa enheter är effekten tydlig men det varierar och vakansläget avseende chefer senaste året har sannolikt bidragit till variationen ef­ tersom kontinuitet i första linjen är en viktig faktor i detta arbete. Det är uppenbart att det krävs ett långsiktigt och metodiskt arbete som också kopplas ihop med verksamhetsskap och värdegrund. Årsredovisning 2025, Ale kommun 90(92) 9.5 Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningens arbete med mål och uppdrag 2025 bedöms i huvudsak ha nått förväntade resul­ tat. Det samlade trygghetsarbetet i samhällsbyggnad utvecklas enligt plan. Klimatanpassningsarbetet har till ex­ empel intensifierats i Alafors, Nödinge, Nol och Älvängen – områden där riskerna bedöms som mest kritiska och där stor del av Alesamhällets utveckling kommer att ske de kommande åren. Både klimatanpassningsarbetet och myndighetsgemensamma insatser mot välfärdsbrottslighet kräver dock fortsatt långsiktiga beslut och priorite­ ringar. Arbetet med att förbättra kundnyttan i förvaltningens processer har fortgått under 2025. Bland annat genomför­ des en genomlysning av planeringsdelen inom plan- och exploateringsenheten med målet att öka kommunens le­ veranskapacitet för detaljplaner. Nya principer för resursplanering och uppföljning är framtagna. Sammantaget visar utfallet på tydliga steg mot ökad kundnytta och bättre service. Inom flera områden står förvaltningen dock inför strategiska vägval – bland annat i fråga om hur kapaciteten på Sörmossen ska hanteras samt hur kommunen långsiktigt ska möta nya lagkrav och förväntningar från invånare och företagare. I syfte att fortsätta effektivisera förvaltningens processer har flera medarbetare erbjudits utbildningen Ständiga för­ bättringar vilket har stärkt kunskapen om förbättringsarbete. Exempel på andra åtgärder är VA-verksamhetens di­ aloger med alla medarbetare på temat ”framtidens VA” och en ny rutin för hantering av VA-projekt i skredrisk­ områden. Ett kopplat kartlager har utvecklats, vilket ger bättre överblick och möjliggör säkrare planering i riskut­ satta områden. Flera digitaliserings- och processutvecklingsinsatser har dock gått långsammare under 2025 än planerat, då den tillförordnade förvaltningschefen beslutade att avvakta större initiativ tills ny förvaltningschef var på plats. De skattefinansierade verksamheterna gör ett överskott på 830 tkr och resultatet för affärsverksamheten blev - 12,3 mkr, vilket är 0,9 mkr sämre än det budgeterade resultatet på -11,4 mkr. Förvaltningen bedömer att debite­ ringsgraden generellt sett behöver förbättras i syfte både att ha balans i ekonomin och för att säkerställa produk­ tionsvolym. Dessutom behöver taxor ses över för flera verksamheter för att bättre motsvara den faktiska kost­ nadsnivån. Dryga 35 procent av de skattefinansierade investeringarna kom till stånd 2025 liksom dryga 60 procent av de tax­ efinansierade investeringarna. Det är ungefär på samma nivå som för 2024 och 2023. Det är en utmaning för för­ valtningen att de planerade investeringarna inte följer budget flera år i rad. Åtgärder behöver vidtas för att för­ bättra budgetföljsamheten. Bland annat strävar förvaltningen efter att tidigarelägga investeringsplaneringen och vara redo att starta arbetet med tyngdpunkt i början på året för att sedan under andra halvåret slutföra. Då kom­ mer förvaltningens planerade investeringar i högre utsträckning att avslutas under rätt budgetår. Långtidssjukfrånvaron ökade något under 2025, både i form av planerad frånvaro som inte var arbetsrelaterad, men också på grund av hög arbetsbelastning för vissa individer. Arbetet med att analysera och förbättra arbets­ förhållanden är påbörjat, men det står redan nu klart att tjänster behöver tillsättas för att skapa långsiktig stabili­ tet. VA-beredskapen behöver t.ex. tryggas utan att kommunen över tid är beroende av externa aktörer. Flera enheter har en tydlig utbildningsplan för sina medarbetare, som kombinerar interna och externa insatser. Det har lett till en bättre kunskapsspridning. Längre och strukturerade introduktionsperioder med seniora specia­ lister har också fungerat väl och kommer vara en viktig strategi framöver. Förvaltningen började dessutom bjuda in studenter att göra praktik och examensarbeten under 2025 och erbjöd platser för LIA-studenter. Sammantaget har förvaltningen en låg personalomsättning inom flera enheter och en stabil och motiverad per­ sonalgrupp. 9.6 Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden har sammanlagt per helåret 374 aktiva akter, vilket är en ökning med 3 % jämfört med föregående år. Den största ökningen finns inom barnärenden men även förvaltarskapen har ökat. Totalt har nämnden granskat 221 årsräkningar avseende år 2024. Av dessa kom 77 % in inom lagstadgad tid, det vill säga senast den 28 februari 2025. 80 % av dessa årsräkningar hade granskats i slutet av juni 2025, vilket lever Årsredovisning 2025, Ale kommun 91(92) upp till nämndens mål. Vidare är målet att alla årsräkningar ska vara granskade per sista september, om inte sär­ skilda skäl föreligger. Detta har inte uppnåtts. 45 årsräkningar hade en handläggningstid på över sju månader, vil­ ket främst beror på den generella kvaliteten på årsräkningarna och mängden kompletteringar som krävts. Kom­ pletteringar begärdes in i ungefär hälften av alla ärenden. Den genomsnittliga granskningstiden för 2025 blev 17,9 veckor. Totalt 28 årsräkningar granskades med anmärkning, vilket motsvarar 13 procent. Verksamheten har genomfört en grundutbildning i Ale i januari 2025 samt en godmanskväll med fördjupning i december. Utöver det har verksamheten tagit emot besök i Ale under året samt varit på plats för att ge tips kring årsräkningarna inför inlämningen i februari. Överförmyndarnämnden redovisar ett positivt utfall 2025 om 83 tkr. Överskottet beror främst på att utfall för arvode och ersättningar till ställföreträdare är lägre än budgeterat. I och med avtalssamverkan har inte Ale kommun egen anställd personal då dessa är anställda av Alingsås kom­ mun. Enheten består vid årets slut av sex handläggare, enhetschef och administratör. Rekrytering av ytterligare en handläggare med juristbakgrund pågår. Under hösten 2025 påbörjades en utredning kring förutsättningar för en gemensam överförmyndarnämnd istället för dagens tre separata nämnder. Ärendet kommer att behandlas under 2026. 9.7 Valnämnden Under hösten 2025 startade arbetet med 2026 års riksdagsval och val till region- och kommunfullmäktige. Valnämnden har år 2025 inte haft någon budget för sin verksamhet. Nämnden har dock löpande kostnader även under de år det ej är val, så också under år 2025. Detta är i form av bland annat arvoden till valnämndens leda­ möter och ersättare och hyreskostnader för lokalerna där nämndens valmaterial förvaras. Valnämndens kostna­ der för 2025 uppgick till 74 tkr. Eftersom nämnden inte hade någon budget gjorde nämnden därmed också ett negativt resultat på 74 tkr för året, jämfört med budget. I och med nyheter från Valmyndigheten kommer kommunen att behöva justera sitt arbetssätt. Bland annat behö­ ver avtal om hämtning av förtidsröster tecknas med Postnord. Andra nyheter och lagändringar som innebär kost­ nader är tillgänglighets- och utrymningskrav på vallokaler och en digital hantering av röstkort och framöver även röstlängder. En större digital hantering ställer krav på annan utrustning än den som valnämnden tidigare år har använt vid de olika valen. Säkerhetsläget påverkar också kostnaderna utifrån att andra lokaler behövs och för ar­ bete med säkerhet för såväl väljare, som förtroendevalda och personal. Årsredovisning 2025, Ale kommun 92(92) BILAGA TILL ÅRSREDOVISNING 2025 Affärsverksamheterna Affärsverksamheterna i Ale kommun är placerade under Samhällsbyggnadsnämnden och följer samma redovisningsprinciper som kommunen. Kommunens ekonomiavdelning hanterar behovet av extern finansiering och ränta räknas månadsvis på det utnyttjade beloppet. Gemensamma kostnader för IT, lokaler, redovisnings- och personaladministration, kommunledning har belastat verksamheterna liksom dess andel av Sektor Samhällsbyggnads administration. Faktiska kostnader, uppskattad tidsåtgång och verksamheternas storlek i förhållande till kommunens totala storlek har använts som fördelningsunderlag. VA-verksamheten VA-verksamhetens uppdrag är att: Distribuera dricksvatten av godkänd kvalitet och kvantitet Omhänderta och rena spillvatten Omhänderta och avleda dag- och ytvatten Planera och genomföra utbyggnad/nyanläggning av VA-nätet för tillkommande bostäder och industrier Utföra drift, underhåll och förnyelse av kommunens befintliga VA-nät Utföra drift, underhåll och förnyelse av kommunens pumpstationer, reningsverk och reservoarer Byta ut vattenmätare enligt bestämt tidsintervall Utforma taxa och ABVA (Allmänna bestämmelser VA) Inom VA-verksamheten arbetar idag totalt 26 personer. Sedan 2021 är VA-verksamheten uppdelad i två separata enheter. Infrastruktur (VA-planering): VA-planering utgör en del av Infrastrukturenheten. Fokus ligger på planering, projektering och byggnation av infrastruktur (gata, trafik och VA) samt kundtjänst/adm. VA-drift: Fokus för VA-Drift är drift och underhåll samt planering, projektering, säkerhetsarbete och förnyelse/reinvesteringar av befintliga VA-system. Under 2025 har följande vakanser ersatts: En VA-handläggare på VA-planering, en projektledare på VA-planering En rörläggare på VA-drift, en VA-tekniker på VA-drift, en Mätningsingenjör på VA-drift. Driftsansvar Den dagliga driften omfattar drift och underhåll av ett 50-tal avlopps- och dagvatten-pumpstationer, 1 avloppsreningsverk, 5 vattenreservoarer, 7 tryckstegringsstationer och drygt 64 mil ledningsnät. Vatten som Livsmedel och Hälsa Vatten är ett av våra viktigaste livsmedel och har en stor betydelse för folkhälsan. Driftövervakningssystem för Vattenhantering Både renvattensidan och avloppssidan har ett driftövervakningssystem, där man får information om volymer, statistik, driftförhållanden och eventuella störningar. 1 Planering och Förvaltning av VA-system Projektering och upprättande av sanerings/förnyelseplaner, inmätningar till det digitala kartverket samt all debitering till brukarna ingår i VA-verksamhetens uppgifter. Utmaningar med Tillskottsvatten och Avloppsbrister Ökade mängder tillskottsvatten i kombination med bristerna i avloppsystemen innebär att VA-systemet inte är framtidssäkrat vad gäller aspekterna samhällets ekonomi, miljö och människors hälsa och välbefinnande. Övergripande Styrdokument för VA-verksamhet För att möta ovanstående utmaningar finns ett övergripande styrdokument i form av en VA-plan inklusive VA-översikt, VA-strategi, VA-program och Vattentjänstplan. Reinvesteringsprojekt och Entreprenadstrategier Förutom drift och underhåll av VA-systemet pågår även reinvesteringsprojekt där gamla uttjänta VA- ledningar byts ut. Majoriteten av reinvesteringsobjekten under 2025 har genomförts med eget manskap förstärkt med ramavtals-upphandlad entreprenör för grävtjänster. Åtgärder mot Inläckage och Effektivisering av Avloppsflöden Utöver reinvesteringsprojekten pågår även ett långsiktigt arbete med att minimera inläckage av tillskottsvatten (regn- och dräneringsvatten) till spillvattensledningarna. Detta utförs genom att inventera/identifiera felkopplade fastigheter och därefter tillskriva fastighetsägarna att vidta åtgärder samt genom separering av kombinerade spill och dagvattenledningar. Under 2025 har verksamheten investerat i en rörinspektionsbuss och rekrytering av rörnätsinspektör genomförs i början av 2026. Skyfallshantering och Dagvattenhantering för Stadsutveckling Skyfallshanteringen inklusive VA-verksamhetens dagvattenhantering är kritisk och måste lyftas och förankras övergripande i samband med planering och markanvändning i Ale kommun. Hållbar Stadsplanering med Fokus på Vattenresurser Vatten är, och skall betraktas, som en resurs i den hållbara staden och kan skapa attraktivitet genom grönska och trevnad. Rätt placerade kan grönområden, vegetation och öppna bäckar ta hand om regn och avlasta avloppssystemen. En trevlig och säker stadsmiljö kan skapas parallellt med att översvämningar undviks och vattenkvalitén förbättras genom mindre utsläpp av dåligt renat avloppsvatten. Beslut om Taxehöjning för VA-tjänster KF beslutade i juni 2025 en höjning av VA-taxans brukningsavgifter med 3 %. Årets resultat VA-verksamheten gör ett negativt resultat på 6,2 mkr. I budget 2025 ingår upplösning av resultatfond med 7,6 mkr. I och med årets resultat blir upplösningen av resultatfonden 1,4 mkr lägre än budgeterat. Inom resultatet finns flera poster som bidrar till det högre resultatet, bland annat minskning av lagerförda inventarier. Räntekostnaderna har beräknats till 3,0%. Investeringar Årets investeringar uppgick till 347 142 tkr. Majoriteten av VA-kollektivets kostnader har avsett reinvesteringar, där förnyelse av VA-ledningar i Hövägen, Fornminnesvägen, Skolvägen, totalrenovering av Torsbro avloppspumpstation och Keillers väg avloppspumpstation varit några av de största projekten. Vidare har åtgärder och kostnader behövt läggas på reningsverket i Älvängen för att upprätthålla och bibehålla erforderlig funktion. Fokus vad gäller VA-kollektivets nyinvesteringar har varit fortsatt byggnation av ny överföringsledning Älvängen-St. Viken. Vidare har projektering påbörjats för kommunalt vatten och avlopp § 6 Skönningared samt ny matarledning Dannemark. Avvikelser i investeringsbudgeten beror främst på att arbetet med Döse dragit ut på tiden då Ale är beroende av Kungälvs nya vattenledning. Uppgradering ledningsnät Älvängen ARV Svenstorp har skjutits framåt i tiden på grund av överföringsledningen. 2 Överföringsledningen har efter beslut i kommunfullmäktige under september 2024 nu en totalbudget på 600 Mkr och kontrakt för genomförandet är signerat med upphandlad entreprenör. Arbetet påbörjades under november 2024 efter ett års fördjupad projektering och beräknas vara klart under Q2 2026. Projektet är en stor anledning till att avsättningarna till investeringsfonden är stora men projektet har på grund av olika omständigheter blivit senarelagt. Organisation VA-verksamheten är i Ale kommun placerad under verksamhet Teknik som sorterar under samhällsbyggnadsnämnden. VA-verksamheten är uppdelad i 2 enheter, VA-planering (Infrastrukturenheten) samt VA-drift. Verksamhetsmått 2020 2021 2022 2023 2024 Antal vattenprov tjänligt med anmärkning 1 2 2 1 3 (mikrobiologisk och/eller kemisk) Antal läckor per 10 km ledning, st. 0,3 0,12 0,1 0,7 0,7 Antal stopp per 10 km ledning (per år) 0,4 0,2 0,68 1,65 1,67 Reningsgrad/reduktion fosfor (%) 95,6 94,8 99 98,6 92,7 3 VA-verksamheten Ekonomisk sammanställning Resultaträkning (tkr) Not 2024 2025 Verksamhetens intäkter 1 85 187 102 702 Verksamhetens kostnader 2 -64 833 -72 480 Avskrivningar 3 -10 757 -13 639 Verksamhetens nettokostnader 9 597 16 583 Finansiella intäkter 4 114 241 Finansiella kostnader 5 -9 711 -16 824 Årets resultat 0 0 Balansräkning (tkr) Not 2024-12-31 2025-12-31 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader o tekniska anl 6 313 583 396 917 Maskiner, fordon o inventarier 7 18 271 28 869 Pågående ny-, till- och ombyggnader 161 591 401 164 Summa anläggningstillgångar 493 445 826 950 Omsättningstillgångar Varulager 3 792 6 331 Kundfordringar 17 867 5 485 Kortfristig fordran 8 1 569 1 577 Förutbet.kostnader, upplupna intäkter 902 2 079 Summa omsättningstillgångar 24 131 15 472 Summa tillgångar 517 576 842 422 Eget kapital och skulder Årets resultat 0 0 Balanserat Eget kapital 0 0 Summa Eget kapital 0 0 Avsättningar Investeringsfond 9 -20 282 -20 198 Skulder Långfristiga skulder Lån av kommunen -372 849 -682 290 Anslutningsavgifter -70 064 -73 342 Summa långfristiga skulder -442 914 -755 632 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder -26 719 -44 389 Kortfristiga skulder 10 -25 459 -19 385 Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter11 -2 203 -2 818 Summa kortfristiga skulder -54 381 -66 591 Summa Eget kapital och skulder -517 576 -842 421 4 Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer • Verksamhetens resultat- och balansräkning har upprättats i enlighet med Lagen om kommunal redovisning samt med få undantag de rekommendationer som lämnats av rådet för kommunal redovisning. • Fordringar har upptagits till det belopp varmed de beräknas inflyta. • Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. • Periodisering av intäkter och kostnader har skett enligt god redovisningssed. Inkomster avseende anslutningsavgifter för VA har från och med år 2014 skuldförts. Anslutningsavgifterna intäktsförs i samma takt som avskrivningstiden för de utgifter som anslutningsavgifterna är avsedda att täcka. • Pensionsutbetalningar, pensionsskuld och ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998 har ännu inte fördelats till affärsverksamheten utan förutsätts täckas genom personalomkostnadspåslaget. Not 1 Verksamhetens intäkter 2024 2025 Brukningsavgifter 88 554 93 874 Anslutningsavgifter 1 575 1 665 Upplupna/förutbetalda intäkter -6 020 6 156 Återföring investeringsfond 84 84 Vinst vid avyttring av anläggningstillgångar 231 219 Övriga intäkter 763 704 85 187 102 703 Not 2 Verksamhetens kostnader Material 15 512 17 884 Personalkostnader 15 538 16 868 Lokalkostnad 601 591 Externt köpta tjänster 19 000 21 016 Från kommunen fördelade kostnader 1 114 1 082 Övriga kostnader 13 1068 15 039 64 833 72 480 Av de gemensamt fördelade kostnaderna avser 510 tkr administration och ledning på samhällsbyggnadsförvaltningen. Kostnaderna har fördelats utifrån de resurser verksamheten tar i anspråk. 444 tkr avser del av gemensamma kostnader för telefonväxel, personalavdelning och ekonomiadministration och 128 tkr kostnader för samhällsbyggnadsnämnden. Not 3 Avskrivningar Anläggningstillgångarna skrivs av enligt plan över den förväntade nyttjandeperioden. Följande avskrivningsprocent tillämpas: Materiella anläggningstillgångar År % Vatten- och avloppsledningar 50-70 1,5-2 Byggnader, reningsverk 20-33 3-5 Vattenmätare, maskiner 5-10 10-20 Inventarier, fordon 5-10 10-20 Årets avskrivningar fördelas på: 2024 2025 VA-ledningar, fastigheter och tekniska anläggningar 8 904 11 087 Maskiner o inventarier 1 354 2 212 Fordon transportmedel 499 340 10 757 13 639 5 Not 4 Finansiella intäkter 2024 2025 Dröjsmålsränta på kundfordringar 114 241 Övriga finansiella intäkter 0 0 114 241 Not 5 Finansiella kostnader Ränta på långfristig skuld hos kommunen 9 648 16 814 Beräknas till 3,0 % på genomsnittlig låneskuld Övriga finansiella kostnader 62 10 9 711 16 824 Not 6 Mark, byggnader o tekniska anläggningar 2024-12-31 2025-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärden 372 296 445 369 Inköp 73 073 94 424 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 445 369 539 793 Ackumulerad avskrivning enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan -122 880 -131 785 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Årets avskrivningar enligt plan -8 906 -11 091 Utgående avskrivningar enligt plan -131 785 -142 876 Utgående planenligt restvärde 313 583 396 917 Not 7 Maskiner, fordon, inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärden 19 066 28 444 Inköp 11 280 13 150 Försäljningar utrangeringar -1 902 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 28 444 41 594 Ackumulerad avskrivning enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan -9 953 -10 174 Försäljningar/utrangeringar 1 633 0 Årets avskrivningar enligt plan -1 852 -2 551 Utgående avskrivningar enligt plan -10 174 -12 725 Utgående planenligt restvärde 18 271 28 869 Not 8 Kortfristiga fordringar Fordran på kollektivet, att återställa inom 3 år 0 0 Övriga kortfristiga fordringar 1 569 1 577 1 569 1 577 Not 9 Avsättningar Investeringsfond dimensionshöjning av avlopps- ledningsnätet från Nödinge till avloppstunnel Stora Viken. Avsättning 2009 3 066 2 982 Återföring (motsvarande avskrivning) -84 -84 Utgående balans 2 982 2 898 Investeringsfond åtgärder Älvängens reningsverk. Avsättning 2017 8000 8 000 Avsättning 2018 8000 8 000 Avsättning 2019 1 300 1 300 Återföring (motsvarande avskrivning) 0 0 Utgående balans 17 300 17 300 Utgående balans avsättningar totalt 20 282 20 198 6 Not 10 Kortfristiga skulder 2024-12-31 2025-12-31 Förutbetalda intäkter från överuttag som återförs inom tre år 25 459 19 302 övriga kortfristiga skulder 0 83 25 459 19 385 Not 11 Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter Semesterlöneskuld 862 810 Förutbetalda intäkter (Länsstyrelsen) 0 0 Övriga upplupna kostnader 1 341 2 008 2 203 2 203 7 Renhållningsverksamheten Renhållningens uppdrag är att på ett kostnadseffektivt och miljöanpassat sätt omhänderta avfall från hushåll, verksamheter och företag i kommunen. Verksamheten ska finansieras till 100 % med avgifter eller annan ersättning via renhållningstaxan. Taxan miljöstyrs med avseende på utsortering av matavfall och kärlvolym. Renhållningens mål är att ha en robust avfallshantering och möjliggöra för invånarna att vara en del av det hållbara samhället genom att underlätta och främja de översta stegen i avfallstrappan så som återvinning, återanvändning och avfallsminimering. Trenden med insamlade avfallsmängder avgörs främst av hushållens konsumtionsmönster. Mer pengar i plånboken ger ökade mängder grovavfall. Grovavfallet har under 2025 ökat med ca 12% sedan 2024. Insamlat matavfall har inte förändrats under 2025 medan restavfallet minskat med ca 8%. Mobil ÅVC har genomförts i tre orter under vår och höst för att underlätta för invånare som bor nära centralorterna och saknar bil att kunna lämna grovavfall, elektronik och prylar till återbruk. Fortsatt arbete med målen i Göteborgsregionen minskar avfallet -Avfallsplan för tretton kommuner till 2030. Fler av målen är också direkt kopplade till ändrad lagstiftning och nya förordningar. Del av mål och aktiviteter som enheten arbetat med under året är: • Mål - Minst 90 % av allt inlämnat avfall på återvinningscentraler ska vara rätt sorterat, varav inget farligt avfall i fel fraktion o Arbetat aktivt för att få rena fraktioner med fokus på trä, hårdplast, förpackningsmaterial och energiåtervinning o Fortsatt arbete med att informera våra besökare att allt ska sorteras och inga osorterade säckar i containern till energiåtervinning. • Mål - Hushållsavfallet ska minska med 30 % per invånare o Från 1/1 2024 är det obligatoriskt för alla hushåll och verksamheter separera matavfall från restavfall. Arbete har under året pågått att allt matavfall ska sorteras ut från restavfallet. o Från 1/1 2027 ska fastighetsnära insamling av förpackningar vara infört och politiskt beslut är taget att i Ale utveckla befintligt insamlingssystem för att nå lagkrav. Under året har förberedelse gjorts för ett smidigt införande under hösten 2026 då samtliga en- och tvåbostadshus får kärl för full hemsortering. o Information kring osynligt avfall samt hur man sorterar sitt avfall. o Fortsatt aktivt arbete på ÅVC Sörmossen att lyfta avfallet upp i avfallstrappan för att öka mängden återbrukade prylar och således också minska mängden hushållsavfall. Årets resultat Förvaltningen budgeterade med ett negativt resultat på -3,8 mkr men årets resultat blev 2,3 mkr lägre, dvs -6,1 mkr. Resultatet beror på att inköp av nya avfallskärl togs direkt på resultatet samt en större reglering till Renova AB för fler bilar och mer personal i samband med införandet av den fastighetsnära förpackningsinsamlingen. Underskottet tillhör taxekollektivet och regleras mot det tidigare balanserat överskott. Investeringar Investering som inte nyttjats under året är inköp container (nämndanslag). De inverteringar som är gjorda under året är på återvinningscentralen Sörmossen och gäller utbyggnad av personalbyggnaden för att få mer plats och skapa olika omklädningsrum för kvinnor och män. 8 Organisation Renhållningsenheten är i Ale kommun placerad under Samhällsbyggnadsnämnden och tillhör verksamhet teknik. Antal månadsavlönade årsarbetare var år 2025 10 stycken. 9 Ekonomisk sammanställning Resultaträkning (tkr) Not 2024 2025 Verksamhetens intäkter 1 47 155 61 340 Verksamhetens kostnader 2 -46 000 -60 317 Avskrivningar 3 -1 400 -1 297 Verksamhetens nettokostnader -245 -274 Finansiella intäkter 4 248 277 Finansiella kostnader 5 -3 -3 Årets resultat 0 0 Balansräkning (tkr) Not 2024-12-31 2025-12-31 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader o tekniska anl 6 1 506 1 357 Maskiner, fordon o inventarier 7 2 503 1 356 Pågående ny-, till- och ombyggnader 0 254 Summa anläggningstillgångar 4 009 2 967 Omsättningstillgångar Kundfordringar 7 708 2 326 Kortfristig fordran 8 7 736 8 668 Förutbet.kostnader, upplupna intäkter 1 959 5 042 Summa omsättningstillgångar 17 403 16 035 Summa tillgångar 21 412 19 002 Eget kapital och skulder Årets resultat 0 0 Balanserat Eget kapital 0 0 Summa Eget kapital 0 0 Skulder Långfristiga skulder Lån av kommunen 0 0 Summa långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder -43 -1 435 Kortfristiga skulder 10 -18 496 -12 353 Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter11 -2 873 -5 213 Summa kortfristiga skulder -21 412 -19 002 Summa Eget kapital och skulder -21 412 -19 002 10 Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer • Verksamhetens resultat- och balansräkning har upprättats i enlighet med Lagen om kommunal redovisning samt med få undantag de rekommendationer som lämnats av rådet för kommunal redovisning. • Fordringar har upptagits till det belopp varmed de beräknas inflyta. • Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. • Periodisering av intäkter och kostnader har skett enligt god redovisningssed. • Pensionsutbetalningar, pensionsskuld och ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998 har ännu inte fördelats till affärsverksamheten men förutsätts täckas genom personalomkostnadspåslaget. Not 1 Verksamhetens intäkter 2024 2025 Avgifter 48 774 54 927 Upplupna/förutbetalda intäkter -1 896 6 143 Vinst vid avyttring av anläggningstillgångar 30 0 Övriga intäkter 247 270 47 155 61 340 Not 2 Verksamhetens kostnader Material 1 293 8 960 Personalkostnader 7 459 6 588 Lokalkostnad 427 687 Externt köpta tjänster 28 473 33 644 Från kommunen fördelade kostnader 1 097 1 064 Övriga kostnader 7 238 9 374 Förlust vid avyttring av anläggningstillgångar 12 0 46 000 60 317 Av de gemensamt fördelade kostnaderna avser 510 tkr administration och ledning på samhällsbyggnadsförvaltningen. Kostnaderna har fördelats utifrån de resurser verksamheten tar i anspråk. 426 tkr avser del av gemensamma kostnader för telefonväxel, personalavdelning och ekonomiadministration och 128 tkr avser kostnader för samhällsbyggnadsnämnden. Not 3 Avskrivningar Anläggningstillgångarna skrivs av enligt plan över den förväntade nyttjandeperioden. Följande avskrivningsprocent tillämpas: Materiella anläggningstillgångar År % Fastigheter 20-33 3-5 Maskiner, fordon, inventarier 5-10 10-20 Årets avskrivningar fördelas på: 2024 2025 Fastigheter 113 150 Maskiner, fordon, inventarier 1 287 1 147 1 400 1 297 Not 4 Finansiella intäkter 2024 2025 Dröjsmålsränta på kundfordringar 15 18 Ränteintäkt fordran kommunen 233 259 248 277 11 Not 5 Finansiella kostnader 2024 2025 Ränta på långfristig skuld hos kommunen 0 0 Beräknas till 2,5 % på genomsnittlig låneskuld Övriga finansiella kostnader 3 3 3 3 Not 6 Fastigheter 2024-12-31 2025-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärden 4 272 5 022 Inköp 750 0 Försäljningar utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 5022 5 022 Ackumulerad avskrivning enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan -3 404 -3 516 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Årets avskrivningar enligt plan -112 -149 Utgående avskrivningar enligt plan -3 516 -3 665 Utgående planenligt restvärde 1 506 1 357 Not 7 Maskiner, fordon, inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärden 10 007 10 362 Inköp 516 0 Försäljningar utrangeringar -161 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 10 362 10 362 Ackumulerad avskrivning enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan -6 720 -7 858 Försäljningar/utrangeringar 149 0 Årets avskrivningar enligt plan -1 287 - 1 148 Utgående avskrivningar enligt plan -7 858 -9 006 Utgående planenligt restvärde 2 503 1 356 Not 8 Kortfristig fordran Fordran på kommunen 7 701 8 632 Övriga kortfristiga fordringar 35 81 7 736 8 713 Not 9 Kortfristiga skulder Förutbetalda intäkter från överuttag som återförs inom tre år 18 496 12 353 18 496 12 353 Not 10 Upplupna kostnader Semesterlöneskuld 522 69 Övriga upplupna kostnader 2 351 5 144 2 873 5 213 12 Bilaga – Finansiell rapport 2025 Låneportföljen Kommunens låneportfölj består av lån med både fast och rörlig ränta. All upplåning sker i svenska kronor. I tabellen nedan framgår låneportföljens sammansättning avseende volym, instrument, ränta och löptid. Indexkolumnen visar lånen med rörlig räntas underliggande index och marginal. Genomsnittlig låneränta under året har varit 3,02 % samt återstående lånetid > 6 månader = 280 Mkr Ale kommun hade 2025-12-31 en kreditlimit hos Nordea på 35 mkr för leasing av personbilar varav 10,8 mkr har utnyttjats. Räntenetto Räntenettot illustrerar förhållandet mellan de kassaflöden som uppstår till följd av kommunens utlåning samt dess finansiering av sina egna skulder. Kommunens negativa räntenetto har minskat jämfört med föregående år som följd av att räntekostnaderna på kommunens pensionsskuld minskat kraftigt. Detta är en effekt av prisbasbeloppet tillsammans med inflation vilket påverkar storleken på pensionsskulden vilket i sin tur leder till lägre pensionskostnader. Kommunens snittränta för extern upplåning har minskat något från 3,07 % till 3,02 % som följd av de lägre marknadsräntorna vilket även det bidragit till högre räntekostnader. Nya delegationsbeslut • 4 juni 2025 beslutades att uppta lån om 100 MSEK med omsättningsdag 19 juni 2025. Av detta avser 100 MSEK omsättning av ett befintligt lån. Lånet löper till 2025-06-30 med fast ränta. • 19 juni 2025 beslutades om att uppta lån om 150 MSEK med omsättningsdag 30 juni 2025. Lånet är nyupplåning. Lånet löper till 2028-11-29 med fast ränta. • 26 november 2025 beslutades om att uppta lån om 130 MSEK med omsättningsdag 12 december 2025 varav 80 MSEK avser omsättning av ett befintligt lån och 50 MSEK avser nyupplåning. Lånet löper till 2027-11-25 med fast ränta. Likviditet och valuta Kommunen har inga tillgångar eller skulder i annan valuta än svenska kronor. Därav har Ale ingen utestående valutaexponering. Per 2025-12-31 hade Ale likviditet för att täcka 139 % av en genomsnittlig månads utflöde av likvida medel. Det vill säga att Ale har en kortsiktig betalningsberedskap på 1,39 månader. Under året har kommunen gjort upplåning av 380 Mkr och amorterat 180 Mkr vilket innebär att kommunen vid årets slut har en låneskuld som är 200 Mkr högre än motsvarande period 2025-12-31. Placeringsportfölj Ale har för närvarande inga utestående placeringar i värdepapper eller liknande instrument. Borgensåtaganden Koncernen, intressebolag och föreningar Kommunens borgensåtaganden för AB Alebyggen har ökat med 45 Mkr under året och uppgår nu till 1 260 Mkr. AB Alebyggen har ökat sin upplåning under året med anledning av främst renoveringsprojekt. Detta är fortfarande inom ramen för beslutad borgen som uppgår till 1 380 Mkr. Kommuninvest Ale kommun har tecknat solidarisk borgen för Kommuninvests verksamhet. Enligt åtagandebesked från Kommuninvest per 2025-12-31 är Ale kommuns andel av bolagets skulder/åtaganden 1 969,8 Mkr medan andelen av tillgångarna är 2 054,0 Mkr Ägartillskott Ale Utveckling AB som är ett helägt kommunalt bolag har under 2025 förvärvat fastigheter i Nödinge (Södra delen Ale torg) samt fastigheter i centrala Älvängen som ett led i framtida och pågående exploatering. Ägartillskottet uppgår till 60,5 Mkr. Årsredovisning 2025 Kultur- och fritidsutskottet Årsredovisning 2025, Kultur- och fritidsutskottet 0(15) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ............................................................................................................................2 1 Ekonomisk analys .........................................................................................................................2 1.1 Analys och förslag för framtiden ........................................................................................................3 1.1.1 Sammanfattande tabeller .............................................................................................................4 1.2 Verksamhetsmått ...............................................................................................................................4 2 Uppföljning av mål och uppdrag .................................................................................................7 2.1 Uppföljning av riktningsmålen ............................................................................................................7 2.1.1 Ett tryggare Ale .............................................................................................................................7 2.1.2 Fokus på kundnytta i Ale ..............................................................................................................7 2.1.3 En effektivare organisation i Ale ...................................................................................................8 2.2 Uppföljning av mål .............................................................................................................................9 2.2.1 Kultur och fritid ska genom ett mångfacetterat och rikt nyanserat utbud skapa mening, skänka flera dimensioner samt bidra till god folkhälsa och ökat välbefinnande. .......................9 2.3 Uppföljning av uppdrag ....................................................................................................................10 2.3.1 Tabell - Uppföljning av uppdrag inom ramen för mål och budget ...............................................10 2.3.2 Uppföljning av uppdrag ...............................................................................................................10 2.4 Uppföljning av prioriterade förbättringar, effektiviseringar och besparingar ....................................13 2.4.1 Tabell - Uppföljning av prioriterade förbättringar, effektiviseringar och besparingar ..................13 2.4.2 Uppföljning av prioriterade förbättringar, effektiviseringar och besparingar ...............................13 3 Övrig uppföljning ........................................................................................................................15 3.1 Inkomna synpunkter under året .......................................................................................................15 3.2 Avtalssamverkan .............................................................................................................................15 4.4 Årsredovisning 2025, Kultur- och fritidsutskottet 1(15) 1 Sammanfattning Mål och uppdrag Under 2025 har Kultur- och fritidsverksamheterna genomfört ett stort antal planerade aktiviteter i linje med mål och uppdrag. Majoriteten av uppdrag har slutförts enligt plan, med undantag för ett försenat uppdrag som fortsätter kommande år. Sammantaget bedöms målen vara uppfyllda. Kultur- och fritidsverksamhetens arbete med trygghetsmålet har bland annat resulterat i flera prova-på och lovaktiviteter där några exempel är Megadagar, läsfrämjande aktiviteter, Pep-up turné med Fritidsbanken och sommarläger för barn med socioekonomiska utmaningar. Ungefär 1,5 mkr av öronmärkt föreningsbidrag för att främja trygghet och inkludering har delats ut till Ales föreningar. Investeringsbidrag till föreningslivet har under året fördelats till ett stort antal föreningar och möjliggjort förbättringar av lokaler, utrustning och anläggningar. I arbetet mot en ökad kundnytta har kultur- och fritidsverksamheterna under året utvecklat dialogen med sina målgrupper. Bland annat har föreningar bjudits in till öppet hus och föreläsningar och biblioteket har undersökt läsfrämjandebehovet hos kommunens barn och unga för att på sikt kunna kundanpassa insatser för dessa. En ökad samverkan med andra interna och externa verksamheter har bidragit till lyckade aktiviteter. Några samverkanspartners under året är individ- och familjeomsorgen, måltidsservice, Älvgymnasiet, Nödingeskolan, serviceförvaltningen, daglig verksamhet, kommunikationsenheten samt Göteborgs universitet. End of summer games som var en prova på dag tillsammans med föreningslivet besöktes av hela 1500 deltagare. Satsningen resulterade i ett pris som bästa förbättring i Ale kommun. Kopplat till målet om en effektivare organisation har kultur- och fritidsverksamheterna startat upp ett samarbete mellan Fritidsbanken och daglig verksamhet för att skapa verksamhet för målgruppen med funktionsnedsättningar. Arbete tillsammans med serviceförvaltningen pågår där bland annat bokningsprocess och säkerställande av bemanning vid evenemang ingår. Kultur- och fritid ingår också med representanter i två forum med koppling till samhällsbyggnadsprocessen för att på ett tidigt stadium samverka kring projekt där konst-/gestaltningsfrågor kommer att ingå. Projekt Nya Glasbruksmuseet har påbörjats och under hösten har dialog förts med berörda aktörer samt förberedelser gjorts för flytt av samlingar och inventarier. Arbetet har även omfattat omvärldsbevakning och ansökningar om extern finansiering Kultur och fritids specifika utskottsmål är uppfyllt genom det varierade utbud som erbjudits under året. Avdelningens systematiska arbete med barnrätt fortsätter med att än mer låta barnkonventionen vara utgångspunkt för de aktiviteter som erbjuds till barn och ungdomar. Ekonomi Kultur- och fritids resultat visar på en positiv avvikelse trots en av kommunfullmäktige beslutad utbetalning av ett extra investeringsbidrag på drygt 1 mkr. Det positiva resultatet är en följd av högre statliga bidrag samt uteblivna personalrelaterade kostnader utifrån vakanser, föräldraledigheter samt sjukfrånvaro. Överskott inom stab och administration förklaras av en outnyttjad utvecklingsreserv samt att budget från de lägre sociala avgifterna lagts på enheten medan utfallet för beslutade åtgärder främst ligger på enheten kultur- och fritidsutveckling. Utöver stab och administration gör även öppen ungdom och fält ett överskott uteslutande beroende på lägre personalkostnader. Övriga enheter har mindre underskott vilket inkludera kultur- och fritidsutveckling där underskottet mer eller mindre motsvaras av tidigare nämnd utbetalning av investeringsbidraget. Årsredovisning 2025, Kultur- och fritidsutskottet 2(15) 1 Ekonomisk analys Kultur- och fritids resultat för 2025 är något bättre än förväntat då ett extra investeringsbidrag utbetalats i enlighet med beslut i kommunfullmäktige på drygt 1 mkr. Ett statligt bidrag för arbete med Pepup kommun under hösten samt en vakans under 2 månader för tjänsten som avdelningschef har också haft en positiv inverkan på resultatet. Invånarservice stab och administrations överskott är ett resultat av en outnyttjad utvecklingsreserv samt överskott från minskade sociala avgifter i relation till budget. Utfallet för beslutade åtgärder kopplat till överskottet från de sociala avgifterna ligger i huvudsak under kultur- och fritidsutveckling. Resultatet för kultur- och fritidsutveckling är direkt kopplat till beslutet från kommunfullmäktige om en extra utbetalning av investeringsbidrag som nämnts ovan. I resultatet ligger också merparten av kostnaderna kopplat till överskottet från de sociala avgifterna. Medlen har i huvudsak använts till en förstärkt bemanning på fritidsbanken under hösten samt inköp till samma verksamhet. Öppen ungdom och fältverksamhetens överskott är till stora delar personalrelaterat. Föräldraledigheter, vakanser samt en relativt stor personalomsättning påverkar det ekonomiska utfallet i en positiv riktning men får också motsatt effekt på verksamheten. I utfallet finns ej budgeterade lönekostnader och intäkter kopplat till ett projekt som delfinansierats av Länsstyrelsen. Projektets inriktning var våldspreventivt arbete riktat mot ungdomar och projektets påverkan på resultatet är marginell. Biblioteket har i sitt resultat genomfört nödvändiga elarbeten i Skepplanda för att uppdatera belysningen i lokalerna där den tidigare var bristfällig. I utfallet finns också kostnader för en inredningsarkitekt för kommande arbete med att uppdatera barnavdelningen på huvudbiblioteket i Nödinge. Utöver detta så ligger kostnaderna för böcker, tidningar samt webmedia något över tilldelad budget. Det har dock gjorts en översyn av framför allt kostnaderna för tidningar och tidskrifter och 2026 års utbud speglar bättre behovet satt i relation till den ekonomiska tilldelningen. Kulturskolan har för 2025 ett mindre underskott orsakat av en något högre förbrukning än vad budgeten medgav. Med detta sagt så överstiger vissa år behovet tilldelade medel och verksamhetens karaktär kräver i möjligaste mån adekvat utrustning. Hänsyn har även tagits till kultur- och fritids resultat i sin helhet. Kulturskolan har likväl som öppen ungdom och fält fått bidrag från Länsstyrelsen för våldspreventionsarbete riktat mot förskolan och även i detta fall är inverkan på resultatet marginell. Sammanfattningsvis så har kultur- och fritid trots ett extra investeringsbidrag på drygt 1 mkr en positiv avvikelse vid årets slut och som nämnts så är det i huvudsak personalrelaterade uteblivna kostnader som är orsaken. Avdelningens intäkter har även de bidragit till det positiva resultatet. 1.1 Analys och förslag för framtiden Analysen av 2025 visar att kultur- och fritidsverksamheten i huvudsak har bedrivits i linje med uppsatta mål och inom tilldelade ekonomiska ramar, med ett sammantaget positivt resultat. Utfallet präglas av god kostnadskontroll, där avvikelser i huvudsak kan kopplas till personalrelaterade faktorer samt variationer i verksamheternas behov över tid. För kommande år bedöms behovet av fortsatta prioriteringar vara stort, särskilt avseende kompetensförsörjning, lokalanvändning och stöd till föreningslivet. För att möta ökade krav på tillgänglighet, trygghet och inkludering behöver arbetet med samverkan, effektivisering och långsiktig planering vidareutvecklas. Fokus framåt bör ligga på att säkerställa hållbara arbetssätt, stärka dialogen med målgrupperna samt skapa förutsättningar för verksamhetsutveckling inom givna ekonomiska ramar. Projekt Nya Glasbruksmuseet har sedan uppstart identifierat kostnadsposter som inte inryms i befintlig budget och det konstateras att projektet under 2026 vidare kommer att behöva utreda behov av extern expertis och ta fram förslag på hur driften kan se ut för att nå den beslutade målbilden. Årsredovisning 2025, Kultur- och fritidsutskottet 3(15) 1.1.1 Sammanfattande tabeller Resultaträkning Budget tkr Utfall tkr Avvikelse budget Intäkter 2 232 3 733 1 501 Kostnader -54 053 -55 299 -1 246 Netto -51 821 -51 566 256 Nettokostnad per verksamhet Avvikelse budget Avvikelse budget Besluts-/verksamhetsområde Budget tkr Utfall tkr 2025 2024 Invånarservice stab och adm -6 268 -7 262 995 348 Kultur- och fritidsutveckling -16 975 -15 792 -1 183 -788 Öppen ungdom och Fält -10 001 -10 674 673 99 Bibliotek -11 807 -11 669 -137 197 Kulturskolan -6 515 -6 423 -91 -259 Nettokostnader -51 566 -51 821 256 -403 Investeringar Investeringar, belopp i Tkr Bokslut 2025 Budget 2025 Avvikelse Årsanslag Kultur- och fritid -445 -1 000 555 Offentlig utsmyckning -631 -741 110 Totalt: -1 076 -1 741 665 Årsanslaget har använts till bland annat möbler, musikinstrument samt solskydd till Skepplanda bibliotek. Offentlig utsmyckning har via tilldelade investeringsmedel färdigställt ett konstverk på Da Vinciskolan som påbörjades 2024. Utöver det har in medlen använts till konstinköp. 1.2 Verksamhetsmått Bibliotek Det är glädjande att se att aleborna fortsätter att besöka biblioteken och låna media i allt större utsträckning och samtliga mätpunkter ökar. Det är dock viktigt att ta med i analysen att resurserna, såsom personal eller medieanslag, inte ökat vilket även medför att bibliotekariernas arbetsbelastning påverkas. Kulturskolan Antalet inskrivna deltagare i kulturskolan ökar stadigt. Antal genomförda kulturarrangemang med kulturskolan ligger på ungefär samma nivå som under samma period förra året men publikantalet har ökat något. Ett stort evenemang under året har varit satsningen på musikalen Bugsy Malone med totalt sex föreställningar – tre för allmänheten och tre skolföreställningar. Kultur- och fritidsutveckling Antalet redovisade kulturarrangemang och publikbesök är något lägre än föregående år. En bidragande orsak är att några av verksamhetens större årliga evenemang, såsom julkonserten, under året har genomförts i föreningsregi. Standup-verksamheten som tidigare år startades upp av verksamheten har i år hyrts ut till en privat aktör och gett fullsatta salonger i Ale kulturrum. Utöver de redovisade arrangemangen genomförde Kultur- och fritidsutveckling även en Skapande skola-aktivitet med Freestyle Phanatix, bestående av fyra föreställningar med totalt 694 besökare. Årsredovisning 2025, Kultur- och fritidsutskottet 4(15) Fritidsbankens nya lokalisering samt det breddade utbudet av utrustning har bidragit till en ökning av utlåningen med 57 procent jämfört med föregående år. Även antal aktiverade personer och utlån till skolor har ökat mar­ kant. Under sommarlovet genomfördes Fritidsbanken Pep Up-turné under fem veckor på olika platser i kommunen, vilket resulterade i att fler personer kom i aktivitet. Skollånen fortsätter att öka till följd av den förstärkta samverkan med skolan, där Fritidsbanken regelbundet besöker skolor under terminerna. Antalet registrerade aktivitetstillfällen för barn och unga med stöd av aktivitetsbidrag (LOK-stöd) har ökat stadigt sedan 2023. Även antalet föreningar som beviljats bidrag har ökat, liksom föreningarnas rapporterade medlemsantal. Öppen ungdom och fält Antalet aktiviteter har minskat till följd av hög personalfrånvaro, vilket har inneburit att verksamheten har behövt förstärka bemanningen och koncentrera öppettiderna till en plats. Detta har varit nödvändigt för att säkerställa en trygg arbetsmiljö för personalen, då tidigare förutsättningar upplevdes som otrygga. Begränsningen har samtidigt medfört svårigheter att bedriva parallella verksamheter. Trots färre öppettimmar visar statistiken att det genomsnittliga antalet besökare per timme har ökat från fyra till fem personer. Detta tolkar vi som ett tecken på att mötesplatserna upplevs som attraktiva. Därutöver ser vi en positiv trend i att andelen flickor som besöker mötesplatserna ökar. Verksamhet Verksamhetsmått 2025 2024 2023 Totalt utlån 185 323 162 910 152 189 -filialbibliotek 73 893 70 368 63 065 - huvudbibliotek 96 785 92 542 89 124 Antal besökare 132 812 129 970 131 364 Totalt antal inloggningar Bibliotek under meröppettid på 20 583 19 834 17 796 biblioteken Utlåning av e-media som ej ingår i summan av totalt 12 903 12 425 11 728 utlån Totalt antal utlån app bibblix, e-böcker för barn 1 742 1 019 974 och unga Antal inskrivna deltagare i kulturskolan, 756 748 729 terminsbaserad Antal genomförda kulturevenemang 38 41 54 kulturskola Kulturskolan Antal publik vid kulturarrangemang 4 951 4 274 4 400 kulturskola Antal inskrivna deltagare i kulturskolans 852 1 110 783 lovverksamhet Antal genomförda kulturevenemang 128 153 236 allmänkultur Antal publik vid kulturevenemang 4 741 5 118 8 700 allmänkultur Aktivitetstillfällen barn och Kultur och fritidsutveckling unga, från 217 465 202 061 185 259 aktivitetsbidraget Totalt antal utlån 41 887 26 615 28 940 Fritidsbanken - varav skolor och snabblån 30 181 19500 24 554 Antal aktiverade personer 27 810 10777 10 879 via Fritidsbanken Årsredovisning 2025, Kultur- och fritidsutskottet 5(15) Verksamhet Verksamhetsmått 2025 2024 2023 Antal föreningar som beviljats bidrag (exklusive 73 62 70 studieförbund) Antal föreningsmedlemmar 20 893 17 966 Antal aktiviteter 357 541 646 Öppen Antal deltagartillfällen i den ungdomsverksamhet öppna 7 817 9 396 13 067 ungdomsverksamheten Andel tjejer (%), deltagartillfällen i den 45 42 41 öppna ungdomsverksamheten Totalt antal öppna timmar i öppen 1 525 2 177 2 745 ungdomsverksamhet Totalt antal öppna timmar i 165 144 130 stödchatt Antal chatt-tillfällen i 174* 147 109 stödchatt Årsredovisning 2025, Kultur- och fritidsutskottet 6(15) 2 Uppföljning av mål och uppdrag 2.1 Uppföljning av riktningsmålen 2.1.1 Ett tryggare Ale Detta har genomförts Megadagar har genomförts med ett brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter för barn och unga att prova på under loven. Vecka 7 genomfördes Megadag i Älvängen och vecka 25 var det Megadag i Skepplanda. På höstlovet genomfördes Megadag i Nödinge i Ale kulturrum. Kultur- och fritidsverksamheterna deltog också med verksamhet under nationaldagsfirandet på Klöverstigen. Fritidsbanken Pep up turné genomfördes under fem veckor i början och slutet på sommarlovet. Under turnén har Fritidsbanken varit ute på olika platser i kommunen. Med hjälp av sommarjobbande ungdomar har ett stort antal unga kunnat låna utrusning och varit aktiva under sommarlovet. 1,5 miljoner i riktat föreningsbidrag har beviljats för att skapa aktiviteter kopplat till trygghet och inkludering. Kulturskolans lovverksamhet har fortsatt med bland annat kortkurser under sommarlovet i piano, bild och musikal. I slutet av sommaren anordnades ett sommarläger i samverkan mellan kulturskolan, individ- och familjeomsorgen samt måltidsservice. Biblioteken har erbjudit lovbio och halloweenfirande i Skepplanda och sagostunder och pyssel i Älvängen och Surte. Öppen ungdom har under skollov anordnat aktiviteter för barn i mellanstadiet med positiva resultat. För målgrupp mellanstadiet fortsätter också arbetet med att ämnet livskunskap vilket sker i samverkan mellan fältenheten och utbildningsförvaltningen. Projektet Dans för hälsa har fortlöpt under perioden och en rekryteringsturné på högstadiet genomfördes under vecka 36 där danspedagog och skolsköterska informerade om konceptet. Under hösten har kulturskolans pedagog och personal från elevhälsan genomfört skolbesök för att berätta om verksamheten. Några elever har testat att komma i verksamhet. Nyheten End of Summer Games i slutet av sommarlovet lockade över 1 500 deltagare som fick möjlighet att möta en bredd av föreningar och andra för att prova på en eventuell fritidsverksamhet. Satsningen fick pris som "Bästa förbättring" i Ale kommun. Det har varit fullsatta grupper i Senior sport school under året, 20 deltagare på våren och 20 deltagare på hösten. Väldigt fina resultat i utvärdering där flera lyfter fram att de hittat ett socialt sammanhangoch hittat till någon aktivitet. Utöver Fritidsbanken har det varit 10-12 föreningar som varit med och hållit i en aktivitet i programmet . I programmet ingår även kostföreläsning, HLR och skadeförebyggande. Under 2025 ordnade Kultur- och fritidsutveckling ”prova på-verksamhet” under Kulturhäng tillexempel: måla akvarell, origami, brodera, repslagning. Under Nationaldagen kunde besökare vara med och skapa ett gemensamt textilt konstverk med konstnärer från Allas ateljé. I Älvis garage har ungdomar varit delaktiga i framtagandet av ett konstverk och på Hjärtmello sjöng och spelade personer med funktionsvariationer. Inom GR-projektet Framtidens stationsmiljöer har elever från årskurs fem på Nolskolan deltagit i workshops på Röhsska muséet i Göteborg. Elever i årskurs ett har utifrån den dikt som producerades inom ramen för projektet, skrivit en låt som de sedan spelat in tillsammans under ledning av lärare och studiotekniker.Under påsklovet var det barnteater på två filialbibliotek. Under sommarlovet genomfördes Aroseniusdagen. Höstlovet inleddes med musikteater under Barnbokens dag. Helhetsbedömning Ett flertal aktiviteter har genomförts under perioden helt enligt plan, inom ramen för riktningsmålet ett tryggare Ale. 2.1.2 Fokus på kundnytta i Ale Detta har genomförts Årsredovisning 2025, Kultur- och fritidsutskottet 7(15) Under året har Öppen ungdom och fältenheten inlett dialog med mellanstadiet i syfte att stärka det förebyggande arbetet genom tidig samverkan med skola och elever. Fältverksamheten har genomfört lektioner och bedrivit fältarbete på mellanstadiet för att bygga relationer med barn och unga i ett tidigt skede. Arbetet har skett i nära samverkan med elevhälsoteamet (EHT) och kopplats till skolans värdegrundsarbete. Öppen ungdom har även riktat verksamhet mot mellanstadiet under lovperioder för att etablera tidiga kontakter med målgruppen. Verksamheten har deltagit i etablerade samverkansforum såsom BRÅ, SSPF, SIG och SIP. Inom Öppen ungdom har även lägerverksamhet genomförts, där socialtjänsten deltagit aktivt och bidragit till att uppmärksamma individer med särskilt stort behov av stöd och miljöombyte. Biblioteket har under året genomfört en utredning av läsfrämjandebehovet bland barn och unga i Ale, vilket resulterat i en rapport med konkreta förbättringsförslag som underlag för det fortsatta planeringsarbetet, särskilt med fokus på grupper som är svåra att nå. En ny biblioteksplan för folkbiblioteken har antagits av kommunstyrelsen och gäller för perioden 2026–2029. Biblioteket har vidareutvecklat samverkan med bland annat ungdomsmottagningen, förskolor, simhallen, Ungkan, La Plaza och Fritidsbanken, där bokdepositioner görs tillgängliga för besökare. Bibliotekets ungdomsbibliotekarie deltog även i Öppen ungdoms sommarläger för att bygga relationer och erbjuda litteratur på ett ungdomsanpassat sätt. Samverkan har även skett med Studieförbundet Vuxenskolan genom projektet EPA Book Club tillsammans med föreningen Älvis samt språkcafé i samarbete med ABF. Enheten för kultur- och fritidsutveckling har arbetat för att stärka dialogen med sina målgrupper genom bland annat föreningsfrukostar och öppet hus. Öppet hus-tillfällena har varit välbesökta och riktat sig till föreningar inom både kultur- och fritidsområdet. Under året har även en bidragskväll genomförts samt föreläsningar i samverkan med föreningsrådet. Föreningsrådet har genomfört tio fysiska möten samt ett stormöte, där arbetet med ett nytt reglemente varit ett prioriterat fokus. Nya rutiner för hantering av bidragsgodkända föreningar samt nya bidragsriktlinjer har tagits fram. Samverkan med föreningslivet har även genomförts inom ramen för en temavecka med fokus på natur, kultur och friluftsliv. Samverkan med skolorna genom Fritidsbanken har vidareutvecklats under året. Skolbesök genomförs numera på fredagar, där samtliga skolor får besök en gång per termin. Inköp och samverkan kring rastbodar har genomförts. Kulturskolan har genomfört ett sommarläger i samverkan med individ- och familjeomsorgen samt måltidsservice, där barn och familjer inskrivna hos individ- och familjeomsorgen har getts förtur. Intresset för lägret har ökat över tid och verksamheten syftar till att nå målgrupper som traditionellt inte tar del av kulturskolans utbud, med ökad inkludering som följd. Kulturskolan samverkar fortsatt med fritidshemmet på Nödingeskolan genom orkesterverksamheten Showtime, där elever i årskurs 2 ges möjlighet att prova instrument under åtta veckor. Vidare sker samverkan med närliggande kommuner för att nå fler barn och unga med funktionsvariationer i åldrarna 7–26 år, med målet att erbjuda kontinuerliga kulturaktiviteter anpassade efter målgruppens behov och förutsättningar. I samverkan med Göteborgs universitet pågår även en forskningsstudie med temat ”Hur kan vi skapa framtidstro hos barn och unga genom teaterundervisning i kulturskolan?”, där teaterproduktionen Jag är ingen ingår och framförs av kulturskolans elever under 2026. Under året deltog kulturskolan i en filmfestival på Bio Roy i Göteborg, där filmelever fick visa sina verk för en bredare publik. Kulturskolan har även genomfört totalt sex föreställningar av musikalen Bugsy Malone, varav tre offentliga föreställningar och tre riktade till elever i årskurs 2–6. Helhetsbedömning Aktiviteter pågår enligt plan, i enlighet med riktningsmålet om fokus på kundnytta i Ale. 2.1.3 En effektivare organisation i Ale Detta har genomförts Inom ramen för arbetet med ständiga förbättringar märks ett planeringsarbete tillsammans med daglig verksamhet för att med hjälp av Fritidsbanken skapa aktivitet för målgruppen med funktionsnedsättningar. Ett arbete tillsammans med serviceförvaltningen för att förbättra bokningsprocessen och säkerställa bemanningen är påbörjad. Processer för att revidera kulturarvsplanen har tagits fram i samverkan mellan kultur- och fritidsutveckling samt samhällsbyggnadsförvaltningen. Förslaget till revideringsprocess antogs av kommunfullmäktige 9 september och uppdraget att revidera delas mellan kultur- och fritidsutveckling och samhällsbyggnadsförvaltningen. Arbetet Årsredovisning 2025, Kultur- och fritidsutskottet 8(15) med att analysera vilka delar som behöver uppdateras och kompletteras har påbörjats. Bygglovsenheten har samtidigt uttryckt ambition att ansöka om medel från Länsstyrelsen för kostnader kopplade till byggnadsinventering. I Samhällsbyggnadsforum, som anordnas månatligen av samhällsbyggnadsförvaltningen, representeras numer avdelningen invånarservice av en representant från kultur- och fritidsutveckling för att säkerställa möjligheter till konst kopplat till byggprojekt, ombyggnation etc. I ytterligare ett forum, förvaltningsövergripande samrådsgrupp för konst, diskuteras också pågående och kommande projekt där konst kan inkluderas. Ett nytt konstverk, Spektrum av Finn Hallin, färdigställdes i Da Vinci i början av augusti och invigdes den 5 september i samverkan med skolan. Konstverket utgör ett tillskott till den offentliga miljön och stärker kopplingen mellan kultur och utbildning. Den 13 juni genomförde konstnären Jonas ”Cabelone” Berntson ett konstnärssamtal i Älvis garage. Med samtalet som utgångspunkt skapades därefter en väggmålning i Älvis mötesplats, i syfte att tillgängliggöra samtidskonst och skapa delaktighet för unga. Under perioden har kulturskolan startat kursen CREW, en verksamhet där elever ges möjlighet att ta del av flera delar av en scenisk produktion. Kursen omfattar utbildning inom ljud- och ljusteknik, scenarbete samt värdskap. Eleverna har därefter praktiserat sina kunskaper i samband med kulturskolans scenproduktioner. Genom att bredda verksamheten har kulturskolan nått nya målgrupper och väckt intresse hos elever som tidigare inte tagit del av kulturskolans utbud. Inom området bild och film har en kortkurs genomförts i samverkan med individ- och familjeomsorg, riktad till barn och unga inskrivna inom verksamheten. Syftet har varit att stimulera skapande och delaktighet samt att nå en målgrupp som traditionellt sett varit underrepresenterad i kulturskolans verksamhet. Helhetsbedömning Aktiviteter pågår enligt plan, i enlighet med riktningsmålet om fokus på en effektivare organisation i Ale. 2.2 Uppföljning av mål 2.2.1 Kultur och fritid ska genom ett mångfacetterat och rikt nyanserat utbud skapa mening, skänka flera dimensioner samt bidra till god folkhälsa och ökat välbefinnande. Beskrivning Kultur och fritid ska vid planering och genomförande av verksamhet sträva efter att skapa jämlika förutsättningar för god folkhälsa i Ale kommun. Det utbud som förvaltningen erbjuder invånare i Ale och besökare behöver präglas både av bredd och djup i kvalitet för att skapa mesta möjliga kundnytta. Verksamheten för barn och unga ska med utgångspunkt i barnkonventionen bidra till ett utbud som stimulerar till lek, rörelse, fantasi och skapande. Barn och ungdomar ska erbjudas ett utbud med fokus på deras lediga tid. Kommentar Kultur- och fritids olika verksamheter är viktiga aktörer för att bidra till god folkhälsa och ökat välbefinnande hos Aleborna. Med stöd ifrån folkhälsomedel har följande insatser genomförts under året: feriearbetare till Fritidsbanken pep up, Piffl-boxar för spontanidrott, senior sport school, sommar- och lovaktiviteter i föreningsregi, hitta ut, stödchatten. Arbetet med att implementera barnrättsperspektivet i verksamheten är påbörjad. Avdelningen har en barnrättsgrupp med barnrättstrateger som arbetar aktivt med att utbilda kollegorna för att skapa goda rutiner och för att systematiskt kunna implementera barnkonventionen. Under året genomfördes en grundutbildning i barnrätt där hela avdelningen bjöds in. Enheterna har genomfört workshop i barnkonventionen på APT. Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Årsredovisning 2025, Kultur- och fritidsutskottet 9(15) Beslutad av Nämnd 2.3 Uppföljning av uppdrag 2.3.1 Tabell - Uppföljning av uppdrag inom ramen för mål och budget Beslutad av Typ av beslut (innevarande år (kommunfull Uppdrag Status eller tidigare budget alternativt mäktige eller extra budget) nämnd) Friluftsfrämjande insatser Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Investeringsbidrag till föreningslivet Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Utreda möjligheten att införa en kulturgaranti i grundskolan Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Öppen ungdom ska möta/attrahera fler olika typer av ungdomar i Försenad Uppdrag har getts i budget kommunen eller nämndplan 2025 Öka tillgängligheten till kommunens anläggningar och lokaler och Avslutad Uppdrag har getts i budget sänk driftskostnaderna eller nämndplan 2025 Innovation och ständiga förbättringar Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Innovation och ständiga förbättringar Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 2.3.2 Uppföljning av uppdrag Friluftsfrämjande insatser Beskrivning Utred insatser och/eller åtgärder som ökar vistelse i natur och miljö. Förslag ska utvärderas genom en omvärlds- och konsekvensanalys Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Under 2025 togs en utredning fram i samverkan med serviceförvaltningen. Ärendet planeras att behandlas i servicenämnden och kultur- och fritidsutskottet under våren, för att därefter överlämnas till kommunfullmäktige för beslut. Årsredovisning 2025, Kultur- och fritidsutskottet 10(15) Investeringsbidrag till föreningslivet Beskrivning Kultur och fritid ska fördela ett investeringsbidrag till föreningslivet på 1,0 miljoner kronor Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Under 2025 inkom 33 bidragsansökningar från 22 föreningar inom kultur-, idrotts-, vuxen- och anläggningsverksamhet. Det totala ansökningsbeloppet uppgick till cirka 3,2 miljoner kronor. Den ordinarie investeringsbidragsbudgeten om 1,0 miljon kronor nyttjades fullt ut och förstärktes under hösten med ett tilläggsanslag om 1,2 miljoner kronor. Totalt betalades därmed 2,2 miljoner kronor ut i investeringsbidrag till föreningslivet under 2025. Utreda möjligheten att införa en kulturgaranti i grundskolan Beskrivning Utred införandet av en kulturgaranti för barn och unga. Garantin ska utvärderas genom en omvärlds- och konsekvensanalys. Samfinansiering med regionen ska undersökas. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Utredningen genomfördes under våren 2025 och kommunfullmäktige beslutade att införa en kulturgaranti i samband med beslut om budget 2026. Under hösten har arbete pågått inför implementering av kulturgaranti i skolan 2026. Öppen ungdom ska möta/attrahera fler olika typer av ungdomar i kommunen Beskrivning Öppen ungdom ska i högre grad bidra till att fler ungdomar får en meningsfull fritid genom att pröva nya koncept/verksamheter och i samverkan med föreningslivet. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Försenad Årsredovisning 2025, Kultur- och fritidsutskottet 11(15) Verksamhetens plan för genomförande har varit att fokusera på tre olika koncept/verksamheter under året: 1. Bjuda in föreningslivet till den öppna verksamheten, initiera samarrangemang vid lov samt ledigheter. 2. Samverka i högre grad med kulturverksamheten, öppna upp lokaler för kreativitet (skapande av sång, musik, dans). 3. Fortsatt arbete med att inspirera ungdomar till att skapa verksamheter som de vill ha på sina mötesplatser samt i andra delar av kommunen utifrån behov och önskemål. De två första insatserna har varit utmanande att genomföra och arbetet kommer fortsätta kommande år. Den sista insatsen har varit pågående enligt plan. Öka tillgängligheten till kommunens anläggningar och lokaler och sänk driftskostnaderna Beskrivning Högt bokningstryck och kvalitetskrav på våra anläggningar och lokaler ställer krav på att vi flyttar positionerna framåt inom ny teknik för att kunna nyttja kommunens lokaler mer effektivt och sänka driftskostnader på våra anläggningar. Kommunen måste arbeta och bereda vägen för ökade investeringar i ny teknik som ger eftersökta effekter. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Uppdraget är inte slutfört bland annat beroende på att Ale kommun väntar på en teknisk lösning från vår leverantör av låssystem. Uppdraget går över helt till servicenämnden att slutföras under 2026 eftersom bokningsfunktionen nu är organiserad hos service. Bland framgångarna bör nämnas en lokal i Bohusskolans hus som gjorts i ordning för att nu samnyttjas av grundskolan, kulturskolan och en lokal förening. Ett lyckat exempel på hur kommunen kan arbeta för att nyttja lokaler mer effektivt. Under året har arbete påbörjats med att förbättra informationen om bokningsbara lokaler på kommunens hemsida - genomförts i samverkan med serviceförvaltningen och kommunikationsenheten. Innovation och ständiga förbättringar Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Flera exempel på innovationer har testats under året: • End of summer games som var en prova på dag tillsammans med föreningslivet besöktes av hela 1500 deltagare. Satsningen resulterade i ett pris som bästa förbättring i Ale kommun. • Bok och boll som innebär att litteratur exponeras för barn och unga som väntar inne på Fritidsbanken medan deras vårdnadshavare lånar utrustning. Litteratur kan lånas hem och personal på plats registrerar lånen. • Ett arbete med att säkerställa bokningsflöde och bemanning vid arrangemang har påbörjats tillsammans med Årsredovisning 2025, Kultur- och fritidsutskottet 12(15) serviceförvaltningen. Innovation och ständiga förbättringar Beskrivning Alla förvaltningar skall under Q1 2025 till nämnd redovisa olika förslag till utveckling och förbättring av verksamheten som var och en, eller till del av, motsvarar 1% av tilldelad budget. Nämnden ges då möjlighet att göra politiska prioriteringar motsvarande 1%. Processen är framåt tänkt att vara en naturlig del av årshjulet. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad 2.4 Uppföljning av prioriterade förbättringar, effektiviseringar och besparingar 2.4.1 Tabell - Uppföljning av prioriterade förbättringar, effektiviseringar och besparingar Beslutad av (kommunfullmäktige eller Uppdrag Status nämnd) Glasbruket i Surte Avslutad Stödet till föreningslivet Pågående Samnyttja lokaler och strategisk lokalplanering Avslutad med avvikelse 2.4.2 Uppföljning av prioriterade förbättringar, effektiviseringar och besparingar Glasbruket i Surte Beskrivning Under 2023 har ett visionsarbete för glasbruket i Surte genomförts. När målbilden är beslutad finns ett behov av att i samverkan med föreningsliv och näringsliv utreda förutsättningarna för att starta ett projekt med målet att öka platsens attraktivitet och öka kundnyttan för aleborna. Beslutad av Nämnd Status Avslutad Årsredovisning 2025, Kultur- och fritidsutskottet 13(15) Kommentar Serviceförvaltningens förstudie har avslutats och förvaltningen inväntar besked om tidplan för byggstart. Serviceförvaltningen ansvarar för projektledningen av ombyggnationen. Avdelning invånarservice Projekt Nya Glasbruksmuseet har påbörjats och under hösten har dialog förts med berörda aktörer samt förberedelser gjorts för flytt av samlingar och inventarier. Arbetet har även omfattat omvärldsbevakning och ansökningar om extern finansiering. Stödet till föreningslivet Beskrivning Föreningslivets behov av stöd är stort både i fråga om ekonomiskt stöd, men även konsultativt och i fråga om kompetensutveckling. Föreningslivet har stora utmaningar när det gäller återväxten av ideella ledare och övriga ideella krafter. Även villkoren för föreningarna som i dagsläget sköter anläggningar genom drift- och tillsynsavtal har ändrats vilket gör att det finns ett utökat behov av stöd. Det kräver resurser, prioriteringar och investeringar i ny teknik. Förutsättningarna för att utveckla stödet till föreningslivet behöver utredas vidare. Beslutad av Nämnd Status Pågående Kommentar Genom införandet av ett permanent investeringsbidrag har stödet till föreningslivet förstärkts. Under året beviljades 1,5 miljoner kronor i bidrag för föreningarnas arbete med trygghet och inkludering. Arbetet med föreningsrådets reglemente har pågått under året, där Föreningsrådet även har fungerat som remissinstans. Samnyttja lokaler och strategisk lokalplanering Beskrivning För ökad kundnytta och för att kunna möta behov i alla kommundelar behövs fler och bättre anpassade lokaler för föreningsverksamhet och kultur och fritids verksamheter i alla kommundelar. Kultur och fritid kommer att tillsammans med övriga förvaltningar se över hur lokaler kan användas mer effektivt av föreningslivet och av kultur och fritids verksamheter. Beslutad av Nämnd Status Avslutad med avvikelse Kommentar Flera av de lokaler som kultur- och fritidsverksamheten disponerar har under perioden anpassats för att kunna användas för flera olika ändamål. Ytterligare tre olika lokaler anpassas under hösten 2025. Väntan på en teknisk lösning för att integrera bokning med lås- och larmfunktioner har dock försenat arbetet som därmed inte är avslutat. Serviceförvaltningen tar över ansvaret för det fortsatta arbetet Årsredovisning 2025, Kultur- och fritidsutskottet 14(15) 3 Övrig uppföljning 3.1 Inkomna synpunkter under året Enligt kommunens styrmodell ska inkomna synpunkter vara en del av kommunens kontinuerliga förbättringsarbete. Inkomna synpunkter ska ses som en del i kommunens analysarbete för att förstå hur organisationen kan förändra arbetssätt, bemötande, rutiner med mera. Nedan redovisas utifrån kategorisering de synpunkter som kommit in och vad dessa har lett till. Januari - December 2025 Antal synpunkter totalt 12 Synpunkter fördelat efter kategori: -Utförande tjänst 2 -Bemötande 3 -Återkoppling av ärende -Handläggning -Bristande information -Övrigt 7 Antal synpunkter som inneburit åtgärder utifrån lagstiftning Antal synpunkter som inneburit verksamhetsförändringar System som synpunkter hanterats inom Evolution Utveckling av verksamhet utifrån inkomna synpunkter Synpunkterna har inte inneburit några större verksamhetsförändringar. Synpunkterna handlade om bibliotekets verksamhet, föreningslivets behov, frågor kring kulturskolans ekonomi. En synpunkt handlade om behovet av ett nytt kulturcenter i Älvängen, synpunkten har lett vidare till ett uppdrag i kultur- och fritidsutskottets budget. 3.2 Avtalssamverkan Bibliotek i Väst (BiV) är ett samarbete mellan biblioteken i: Ale, Kungälv, Lilla Edet, Orust, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Kommunerna har tillsammans ett gemensamt bibliotekssystem, delar bibliotekskatalog och webbplats. Datadelningsavtalet har tecknats med anledning av användning av gemensamt bibliotekssystem med integrerade digitala tjänster och delad hantering av inkommande e-post till den gemensamma mailadressen. Bibliotek i Väst har ett tydligt användarfokus med effektivt resursutnyttjande, vilket bland annat innefattar att samtliga invånare i samverkanskommunerna för tillgång till gemensamma resurser i form av medier och information. Bibliotek i Väst är gemensamt en stark aktör i kontakt med leverantörer och andra samverkansparter. Kompetensutveckling och kollegialt lärande gör att biblioteken erbjuder likvärdig och hög servicenivå. Personalen träffas regelbundet utifrån olika fokusområden över kommungränserna. Årsredovisning 2025, Kultur- och fritidsutskottet 15(15) Årsredovisning 2025 Samhällsbyggnadsnämnden Årsredovisning 2025, Samhällsbyggnadsnämnden 0(21) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ......................................................................................................................... 2 2 Ekonomisk analys ...................................................................................................................... 3 2.1 Analys och förslag för framtiden ......................................................................................................... 3 2.1.1 Sammanfattande tabeller .............................................................................................................. 4 2.2 Redogörelse utfall av satsningar - ekonomiska överskottet avseende PO-kostnader ...................... 6 3 Uppföljning av mål och uppdrag ............................................................................................... 7 3.1 Uppföljning av riktningsmålen ............................................................................................................ 7 3.1.1 Ett tryggare Ale .............................................................................................................................. 7 3.1.2 Fokus på kundnytta i Ale ............................................................................................................... 7 3.1.3 En effektivare organisation i Ale .................................................................................................... 9 3.2 Uppföljning av mål .............................................................................................................................. 9 3.2.1 Hållbar kompetensförsörjning ....................................................................................................... 9 3.2.2 Förenkla processer i syfte att leverera mer kundnytta genom ökad tillit mellan och inom organisationens olika delar. ..................................................................................................... 10 3.2.3 Arbeta kontinuerligt med innovation och ständiga förbättringar, både inom den enskilda förvaltningen men också i ett förvaltningsövergripande perspektiv. ........................................ 11 3.2.4 Hållbart arbetsliv ......................................................................................................................... 11 3.2.5 Verksamhetsskap - medarbetarskap .......................................................................................... 12 3.3 Uppföljning av uppdrag .................................................................................................................... 12 3.3.1 Tabell - Uppföljning av uppdrag inom ramen för mål och budget ............................................... 12 3.3.2 Uppföljning av uppdrag ............................................................................................................... 13 3.4 Uppföljning av prioriterade förbättringar, effektiviseringar och besparingar ..................................... 17 3.4.1 Tabell - Uppföljning av prioriterade förbättringar, effektiviseringar och besparingar ................... 17 4 Personalanalys ......................................................................................................................... 18 4.1 Kommunens anställda ...................................................................................................................... 18 4.1.1 Antal anställda ............................................................................................................................. 18 4.2 Sjukfrånvaro ..................................................................................................................................... 18 4.2.1 Sjukfrånvaro tabell ...................................................................................................................... 18 4.3 Personalanalys och förslag för framtiden ......................................................................................... 19 5 Övrig uppföljning...................................................................................................................... 21 5.1 Inkomna synpunkter under året ....................................................................................................... 21 5.2 Avtalssamverkan .............................................................................................................................. 21 5.3 Privata utförare ................................................................................................................................. 22 5.4 Internationellt samarbete .................................................................................................................. 22 Årsredovisning 2025, Samhällsbyggnadsnämnden 1(21) 1 Sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningens arbete med mål och uppdrag 2025 bedöms i huvudsak ha nått förväntade resultat. Det samlade trygghetsarbetet i samhällsbyggnad utvecklas enligt plan. Klimatanpassningsarbetet har till exempel intensifierats i Alafors, Nödinge, Nol och Älvängen – områden där riskerna bedöms som mest kritiska och där stor del av Alesamhällets utveckling kommer att ske de kommande åren. Både klimatanpassningsarbetet och myndighetsgemensamma insatser mot välfärdsbrottslighet kräver dock fortsatt långsiktiga beslut och prioriteringar. Arbetet med att förbättra kundnyttan i förvaltningens processer har fortgått under 2025. Bland annat genomfördes en genomlysning av planeringsdelen inom plan- och exploateringsenheten med målet att öka kommunens leveranskapacitet för detaljplaner. Nya principer för resursplanering och uppföljning är framtagna. Sammantaget visar utfallet på tydliga steg mot ökad kundnytta och bättre service. Inom flera områden står förvaltningen dock inför strategiska vägval – bland annat i fråga om hur kapaciteten på Sörmossen ska hanteras samt hur kommunen långsiktigt ska möta nya lagkrav och förväntningar från invånare och företagare. I syfte att fortsätta effektivisera förvaltningens processer har flera medarbetare erbjudits utbildningen Ständiga förbättringar vilket har stärkt kunskapen om förbättringsarbete. Exempel på andra åtgärder är VA-verksamhetens dialoger med alla medarbetare på temat ”framtidens VA” och en ny rutin för hantering av VA-projekt i skredriskområden. Ett kopplat kartlager har utvecklats, vilket ger bättre överblick och möjliggör säkrare planering i riskutsatta områden. Flera digitaliserings- och processutvecklingsinsatser har dock gått långsammare under 2025 än planerat, då den tillförordnade förvaltningschefen beslutade att avvakta större initiativ tills ny förvaltningschef var på plats. De skattefinansierade verksamheterna gör ett överskott på 830 tkr och resultatet för affärsverksamheten blev - 12,3 mkr, vilket är 0,9 mkr sämre än det budgeterade resultatet på -11,4 mkr. Förvaltningen bedömer att debiteringsgraden generellt sett behöver förbättras i syfte både att ha balans i ekonomin och för att säkerställa produktionsvolym. Dessutom behöver taxor ses över för flera verksamheter för att bättre motsvara den faktiska kostnadsnivån. Dryga 35 procent av de skattefinansierade investeringarna kom till stånd 2025 liksom dryga 60 procent av de taxefinansierade investeringarna. Det är ungefär på samma nivå som för 2024 och 2023. Det är en utmaning för förvaltningen att de planerade investeringarna inte följer budget flera år i rad. Åtgärder behöver vidtas för att förbättra budgetföljsamheten. Bland annat strävar förvaltningen efter att tidigarelägga investeringsplaneringen och vara redo att starta arbetet med tyngdpunkt i början på året för att sedan under andra halvåret slutföra. Då kommer förvaltningens planerade investeringar i högre utsträckning att avslutas under rätt budgetår. Långtidssjukfrånvaron ökade något under 2025, både i form av planerad frånvaro som inte var arbetsrelaterad, men också på grund av hög arbetsbelastning för vissa individer. Arbetet med att analysera och förbättra arbetsförhållanden är påbörjat, men det står redan nu klart att tjänster behöver tillsättas för att skapa långsiktig stabilitet. VA-beredskapen behöver t.ex. tryggas utan att kommunen över tid är beroende av externa aktörer. Flera enheter har en tydlig utbildningsplan för sina medarbetare, som kombinerar interna och externa insatser. Det har lett till en bättre kunskapsspridning. Längre och strukturerade introduktionsperioder med seniora specialister har också fungerat väl och kommer vara en viktig strategi framöver. Förvaltningen började dessutom bjuda in studenter att göra praktik och examensarbeten under 2025 och erbjöd platser för LIA-studenter. Sammantaget har förvaltningen en låg personalomsättning inom flera enheter och en stabil och motiverad personalgrupp. Årsredovisning 2025, Samhällsbyggnadsnämnden 2(21) 2 Ekonomisk analys 2.1 Analys och förslag för framtiden Förvaltningsövergripande - 1,1 mkr Kostnader för interna detaljplaner översteg budget med -2 845 tkr. FÖP Älvängen gjorde ett litet överskott mot budget med 160 tkr och kostnader direkt under förvaltningschef ett överskott på ca 300 tkr. Stöd- och utvecklingsstabens överskott på 500 tkr beror till stor del på tjänstledigheter och sjukfrånvaro. Samhällsbyggnadsnämnden fattade beslut om att använda PO-överskottet på 635 tkr till skyfallsåtgärder i Nol, inventering av invasiva arter, genomlysning av planenheten, energiplan samt att visualisera detaljplanestatus. Visualiseringen kunde inte genomföras under året och utfallet för övriga åtgärder landade på totalt -1 176 tkr för helåret 2025, vilket är 541 tkr mer än beslutat. I årets budget fanns dock ytterligare 2 000 tkr avsatta för utredningar och tillfälliga uppdrag och under året har budgetutrymme för vissa vakanser dessutom omförts motsvarande ett belopp på 1 750 tkr till utredningar och tillfälliga åtgärder. Bland annat har en fördjupad geoteknisk utredning av Hållsdammsbäcken, utredningsarbete för Rished och framtagande av skogsvårdsplan genomförts, samt att kvarvarande kostnader för rivning av en fastighet i Älvängen togs 2025. Totalt belastar dessa utredningar och åtgärder resultatet med 2 470 tkr. Det är förvaltningens bedömning att budgetposterna för skredsäkring och skyfallsåtgärder kommer att behöva vara väsentligt större under de närmaste åren. Verksamhetsområde Plan och Myndighet + 1,6 mkr Resultatet för verksamhetsområdet exklusive hyreshusen i Älvängen innebär ett underskott på -100 tkr. Enheterna arbetar med sina respektive utmaningar, men generellt gäller att självfinansieringsgraden behöver förbättras i syfte både att ha balans i ekonomin och för att säkerställa produktionsvolym. Taxorna behöver av olika anledningar ses över för verksamhetsområdet. Det finns osäkerheter inför framtiden med avseende på vilken påverkan ändringar i plan- och bygglagen kommer att ha på intäkterna, främst vad gäller byggenheten. För att säkerställa fakturering inom miljöenheten har ett arbete påbörjats med rutiner för fakturering - bland annat för att kunna följa olika typer av intäkter och att fakturering ska kunna ske mer löpande i ärenden som pågår under lång tid. Faktureringen för arbete med detaljplaner släpar efter en månad på grund av att underlaget behöver kvalitetsgranskas. Planenheten ser därför över rutinerna för fakturering. Intäkterna för planer kommer i högre utsträckning än tidigare från arbete med interna planer vilket speglar förvaltningens kostnader för det interna planarbetet där kostnaden överskreds med 2,8 mkr 2025. Verksamhetsområde Teknik + 0,4 mkr Den skattefinansierade delen av verksamhetsområde Teknik visar sammantaget en mindre avvikelse mot budget. Större avvikelser mot budget märks i poster som t.ex. kostnader för elarbeten +1 000 tkr, vinterväghållning +200 tkr, licenskostnader -300 tkr, konsulter -200 tkr samt att parkeringsövervakning -100 tkr. Taxefinansierad verksamhet - 12,3 mkr VA-verksamheten gör ett negativt resultat med på -6,2 mkr, vilket är 1,4 mkr bättre än det budgeterat resultat på -7,6 mkr och med årets resultat uppgår VA-verksamhetens resultatfond till 19,3 mkr vid årets slut. Årets resultat beror främst på lägre räntekostnader. Men också personalkostnaderna blev lägre än budgeterat på grund av vakanser även om de i stor utsträckning har täckts med konsulter. Kostnad för asfaltering översteg budget samtidigt som kostnaden för inköp av dricksvatten var lägre än förväntat, liksom faktureringen från Gryaab. Under slutet av 2026 kommer överföringsledningen att färdigställas och avlopp även från kommunens norra delar att ledas till Gryaab. Kapitaltjänstkostnaderna kommer då att öka markant 2027 och verksamheten kommer att få ändrade driftkostnader. Renhållningen budgeterade med ett negativt resultat på -3,8 mkr. Utfall 2025 blev -6,1 mkr, vilket är 2,3 mkr Årsredovisning 2025, Samhällsbyggnadsnämnden 3(21) sämre än det budgeterat och renhållningens resultatfond vid årets slut uppgick till 12,3 mkr. Inköpet av kärl till fastighetsnära insamling av förpackningar påverkade årets resultat mest med -3,2 mkr. 2.1.1 Sammanfattande tabeller Resultaträkning taxefinansierad verksamhet (ÅR) Resultaträkning, taxefinansierad Budget (ack) Utfall (ack) Avvikelse budget (ack) verksamhet (tkr) Intäkter 156 169 151 744 -4 425 Kostnader -156 169 -164 043 -7 874 Nettokostnader 0 -12 299 -12 299 Resultaträkning skattefinansierad verksamhet (ÅR) Resultaträkning, skattefinansierad Budget (ack) Utfall (ack) Avvikelse budget (ack) verksamhet (tkr) Intäkter 22 640 27 257 4 617 Kostnader -97 827 -101 614 -3 787 Nettokostnader -75 187 -74 357 830 Nettokostnad per verksamhet Avvikelse budget Avvikelse budget Besluts-/verksamhetsområde Budget tkr Utfall tkr 2025 2024 Sektorledning -17 740 -16 082 -1 657 667 Stöd och utvecklingsstab -12 309 -12 832 522 2 275 Plan och Myndighet -17 969 -19 581 1 612 1 039 Teknik -38 638 -26 692 -11 946 8 043 Nettokostnader -86 656 -75 187 -11 469 12 024 Investeringar Investeringsanalys Resultatet av utbyggnaden av GC-nätet i Ale visar på ett överskott om ca 3,5 miljoner kr för 2025, bland annat beroende på en vakans under delar av året. Gatubelysningsinvesteringarna överskred budgeten med ca 700 tkr, beroende på att specialstolpar behövde monteras under en kraftledning vid Keillers damm samtidigt som det tillkom kostnader för trafikövervakning vid arbete på Trafikverkets vägar. Kostnaderna för justering av toppbeläggning (asfalt) genererade ett överskott om 1,3 miljoner kr - främst genom att projektet vid Elysörvägen drog ut på tiden samt att en del arbeten i december fick avbrytas på grund av kylan. Överföringsledningen pågick enligt plan 2025, men med senare start än planerat så är investeringen förskjuten i tid framåt. Matarledning Dannemark ska slutbesiktigas i februari 2026. Teknikhus Döse skjuts på framtiden då det synkroniseras med Kungälvs arbete med ledningen. Uppgraderingen av ledningsnätet mellan Älvängens avloppsreningsverk och Svenstorp är beroende av överföringsledningsprojektet och kom inte i gång som beräknat 2025. Årsredovisning 2025, Samhällsbyggnadsnämnden 4(21) Investeringar taxefinansierad verksamhet Investeringar, belopp i Tkr Bokslut 2025 Budget 2025 Avvikelse VA VA Öf ledn Älv-Nöd inkl 2 -270 322 -328 327 58 005 Dricksvattenledn Klädk-Nödinge-Älvä -33 000 33 000 Ny matarledning Dannemark -10 380 -10 000 -380 Nya Döse (teknikhus o ledningar) -32 -1 500 1 468 VA nämndanslag -1 642 -20 000 18 358 VA utbyggnad DP Båstorp/Kattleberg 0 -2 000 2 000 VA utbyggnation Nödinge-Stommen 1:7 -8 0 -8 div VA inv i DP 0 -30 30 Ny väg etapp 1 Joel 0 -250 250 Ny väg etapp 2 Bobollplan 0 -250 250 VA, Reinvest / Rat.invest -40 019 -48 700 8 681 VA-övervakningssystem utbyggnation/optimering -2 949 -2 500 -449 Skalskydd, säk åtg vatt r -2 360 -2 000 -360 VA Ventiler o brandposter -11 573 -3 500 -8 073 VA-anslutningar -2 375 -3 000 625 Vattenmätare -2 342 -5 000 2 658 Pumpstationer -2 288 -6 000 3 712 Renovering av vattentorn -853 -200 -653 TS Kronogården 0 -2 000 2 000 Renhållning Renhållning nämndanslag -50 50 Fastighetsnära insamling -13 600 13 600 Utbyggnad personalbyggnad ÅVC -254 -1 000 746 Totalt: -347 395 -482 907 135 512 Investeringar skattefinansierad verksamhet Investeringar, belopp i Tkr Bokslut 2025 Budget 2025 Avvikelse Markreserv -8 200 -25 000 16 800 Stadspark Nödinge 38:2 -250 250 Dammsäkerhet -2 150 2 150 Åtg allmän plats -1 902 -1 100 -802 Utbyte gatubelysning samling -4 708 -4 000 -708 Utbyggnad av GC-nät -1 508 -5 000 3 492 GC Alingsåsvägen i Alafors -12 -12 Belysning CG-väg Alingsåsvägen (prästalund) -1 172 -1 172 Just toppbeläggn gator GC -1 683 -3 000 1 317 Bärlager -500 500 Infr strukt för koll traf -1 000 1 000 Infrastruktur vid exploat -10 000 10 000 Årsredovisning 2025, Samhällsbyggnadsnämnden 5(21) Årsanslag -411 -2 700 2 289 Medfinans GC-väg Alingsåsvägen (prästalund) -8 770 8 770 Medfin GC Kilanda Ka-Hult -9 300 9 300 Totalt: -19 595 -72 770 53 175 2.2 Redogörelse utfall av satsningar - ekonomiska överskottet avseende PO-kostnader Samhällsbyggnadsnämnden beslut om att använda PO-överskottet på 635 tkr till skyfallsåtgärder i Nol, inventering av invasiva arter, energiplan samt att visualisera detaljplanestatus. Utfallet för insatserna landade på totalt -1 176 tkr för helåret 2025, vilket är 541 tkr mer än budgeterat där utredning kring skyfall i Nol är den post som tillåtits ytterligare medel från förvaltningens övriga budget. Utredning av möjliga alternativ för att visualisera detaljplanestatus har påbörjats och förhoppningen är att förvaltningen ska kunna leverera en lösning under 2026. Skyfallsutredningen i Nol har resulterat i en kostnadsanalys i förhållande till samhällsnytta i området. Utifrån underlaget kan man bland annat värdera insatserna för klimatanpassning relaterat till det värde en utbyggnad skulle innebära. Underlaget som behandlar invasiva arter är klart och innefattar kort beskrivning av problemen i kommunen samt hur olika enheter kommer i kontakt med ide olika arterna och av vad som faller under respektive enhets ansvar. Vad gäller energiplan så är första delen av planen framtagen och den avser nulägesbeskrivningen. Nu återstår samverkan kring en gemensam målbild och åtgärdsplan för vidare arbete. Årsredovisning 2025, Samhällsbyggnadsnämnden 6(21) 3 Uppföljning av mål och uppdrag 3.1 Uppföljning av riktningsmålen 3.1.1 Ett tryggare Ale Detta har genomförts Teknik Exempel på åtgärder som stärkt tryggheten i kommunen är arbetet med kommunens dagvattendammar. Arbetet har stärkt invånarnas trygghet genom bättre information och ökad kunskap. Nya dagvattenledningar har tagits i drift. Teknikhuset i Dannemark står klart och överföringsledningsprojektet följer tidsplanen. I skolorna har ett riktat cykelprojekt genomförts i flera fjärdeklasser där barnen fått utbildning i säker cykling både teoretiskt och praktiskt. Infrastrukturarbetet har fortgått enligt plan under 2025. Flera gång- och cykelvägar har färdigställts, vilket skapar tryggare och mer tillgängliga stråk i våra tätorter. Planering pågår för ytterligare GC-lösningar på strategiska platser. Arbetet med digitala vattenmätare har fortsatt och bidrar till ökad säkerhet genom tidig upptäckt av läckage. Parallellt förstärks både det fysiska och digitala skyddet av våra anläggningar. Plan och myndighet Bygg- och miljöenheterna har under året deltagit i två myndighetsgemensamma insatser som en del av kommunens brottsförebyggande arbete. Därtill har viktiga utbildningstillfällen genomförts med fokus på välfärdsbrottslighet och otillbörlig påverkan, tillsammans med kommunpolis och säkerhetsenheten. En viktig slutsats från 2025 är att genomförandet av myndighetsgemensamma insatser är personberoende. En rutin tas därför fram för att säkerställa långsiktighet och robusthet. Övergripande Staben har integrerat trygghetsperspektivet i sina strategiska uppdrag, särskilt avseende klimatanpassning och infrastruktur. Klimatanpassningsarbetet har intensifierats i Alafors, Nödinge, Nol och Älvängen – områden där riskerna bedöms som mest kritiska. Arbetet med geodata är också centralt. Uppdaterad och kvalitetssäkrad kommundata är avgörande för att t.ex. blåljusaktörer snabbt ska hitta rätt vid insatser. Kommunen följer här de standarder som ställs genom Blåljuskollen och samverkar brett med andra förvaltningar. Helhetsbedömning Det samlade trygghetsarbetet i samhällsbyggnad utvecklas enligt plan. Flera områden visar god framdrift, medan andra – särskilt klimatanpassning och myndighetsgemensamma insatser – kräver fortsatta långsiktiga beslut och prioriteringar. 3.1.2 Fokus på kundnytta i Ale Detta har genomförts Teknik • Förvaltningen har stärkt dialogen och utbildningsinsatserna mot Kontaktcenter, vilket innebär att fler frågor som rör Renhållning, VA och Gata/Trafik nu besvaras direkt där. • Digitala vattenmätare installeras löpande och bidrar till rättvis debitering samt minskar risken för att kunder bygger upp skulder över tid. • Fastighetsnära insamling av förpackningar är nu införd för samtliga hushåll i kommunen. • ”Sopklubbar” har etablerats, där hushåll kan samarbeta om kärl för att minska kostnader och antal behållare. • Reglerna för särskilda skäl för tätare sophämtning har förtydligats inför taxa 2026. Årsredovisning 2025, Samhällsbyggnadsnämnden 7(21) • Fria besök på Sörmossen har ökat antalet besök med cirka 50 procent – framför allt på helger. Det ökade besökstrycket på Sörmossen skapar dock högre trafikbelastning genom Bohus och köer på området. Detta är en fråga som kräver fortsatt hantering och eventuella framtida kapacitetslösningar. • Återbruket på Sörmossen har optimerats och är mycket välbesökt. Enheten har kommit längre i arbetet med att involvera infrastrukturfrågorna tidigare i planprocesser, vilket leder till snabbare genomförande för kund och bättre efterlevnad av tidsplaner. Plan och myndighet • Miljöenhetens förbättringsprojekt har pågått kontinuerligt. • Bygg- och miljöenheten deltar i ett projekt tillsammans med Tillväxt och tillsyn för att stärka kundservicen gentemot företag. • En genomlysning av planeringsdelen inom planering- och exploateringsenheten har genomförts, med målet att öka kommunens leveranskapacitet för detaljplaner. • Mötesstrukturen har setts över och nya principer för resursplanering och uppföljning är framtagna. Insatserna för att öka kundnyttan är viktiga och pågår enligt plan, men det finns fortsatt utvecklingsbehov. Byggenhetens NKI för företag har tappat något, vilket delvis kan förklaras av ett ovanligt högt resultat 2024. År 2025 var dessutom ett år med omfattande förändringar i Plan- och bygglagen samt stora förändringar i Boverkets byggregler, vilket påverkat både arbetsbelastning och omställningsbehov. Övergripande Stabens fokus har framför allt legat på system- och serviceutveckling till nytta för flera verksamheter, vilket bidrar till ökad tillgänglighet och bättre upplevelse av kommunens service över tid. Kundundersökningen inom mätområdet har fortsatt, även om svarsfrekvensen fortfarande är låg. En analys ska genomföras för att identifiera orsakerna och åtgärder planeras för att öka deltagandet. De svar som inkommit visar att kunderna är nöjda eller mycket nöjda med bemötande och hantering. Helhetsbedömning Arbetet i samtliga enheter visar på tydliga steg mot ökad kundnytta, bättre service och effektivare processer. Inom flera områden står förvaltningen inför strategiska vägval – bland annat hur kapaciteten på Sörmossen ska hanteras samt hur kommunen långsiktigt ska möta nya lagkrav och förväntningar från invånare och företagare. Mått Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Nöjd kund indexet (NKI företag) för 63 % 80 % 61 % myndighetsutövning inom bygg ska öka Nöjd kund indexet (NKI företag) för 77 % 67 % 74 % myndighetsutövning inom miljö ska öka Nöjd kund index (NKI) för 66 % 68 % 59 % myndighetsutövning (gällande både företag och privatpersoner) inom bygg ska öka Nöjd kund index NKI för 72 % 67 % 78 % myndighetsutövning (gällande både företag och privatpersoner) inom miljö ska öka 3.1.3 En effektivare organisation i Ale Detta har genomförts Teknik Infrastrukturenheten har under året fortsatt sitt arbete med att utveckla arbetssätt och stärka organisationens Årsredovisning 2025, Samhällsbyggnadsnämnden 8(21) långsiktiga förmåga. • Medarbetare erbjuds utbildningen Ständiga förbättringar. Två medarbetare har hittills gått utbildningen, vilket stärker den gemensamma kunskapen om förbättringsarbete. • Under verksamhetsdagen i december genomfördes dialoger och övningar med alla VA-medarbetare på temat ”framtidens VA”. Ett bra underlag togs fram i arbetet med att staka ut vägen framåt och visar vad medarbetarna själva ser som utvecklingsområden. • Utbildningsinsatserna inom ramen för Ständiga förbättringar skapar en stabil grund för framtida utvecklingsarbete och en mer hållbar verksamhet över tid. Plan och myndighet • Verksamhetsområdet fortsätter att arbeta utifrån sina långsiktiga förutsättningar och utmaningar inom kompetensförsörjning och myndighetsutövning. • Fokus ligger på att säkerställa stabilitet, kvalitet och rättssäkerhet i en verksamhet där specialistkunskap är avgörande. Övergripande Staben fortsätter sitt arbete med utveckling av förvaltningens processer och digitalisering, men året har påverkats av organisatoriska förutsättningar. • En ny rutin för hantering av VA-projekt i skredriskområden har tagits fram. Ett kopplat kartlager har utvecklats, vilket ger bättre överblick och möjliggör säkrare planering i riskutsatta områden. • Flera digitaliserings- och processutvecklingsinsatser har gått långsammare under 2025 än planerat, då den tillförordnade förvaltningschefen beslutade att avvakta större initiativ tills ny förvaltningschef är på plats. • Det finns goda förutsättningar för att arbetet ska ta fart under 2026. Helhetsbedömning Arbetet inom verksamheterna visar på ett stabilt fokus på förbättring, kvalitet och långsiktig utveckling. Infrastrukturenheten har tagit tydliga kliv framåt i sitt förbättringsarbete, medan Staben står redo att accelerera sitt digitaliseringsarbete under 2026. Plan och myndighet fortsätter att upprätthålla kvalitet och stabilitet inom en verksamhet som är beroende av specialistkompetens. 3.2 Uppföljning av mål 3.2.1 Hållbar kompetensförsörjning Beskrivning Säkerställ att vi använder alla kompetenser på rätt plats i organisationen och att vi automatiserar och effektiviserar i största möjliga utsträckning. Säkerställ arbetet med vidareutveckling av möjligheter att skapa karriärvägar för befintlig personal. Kommentar Under 2025 arbetade förvaltningen för att säkerställa en hållbar kompetensförsörjning. Ett antal enheter, främst på teknik och miljö, har en tydlig utbildningsplan för sina medarbetare, som kombinerar interna och externa insatser. Det har lett till en god kunskapsspridning inom enheterna, där medarbetarna delar sina erfarenheter och kunskaper med varandra. Förvaltningen har också en låg personalomsättning inom vissa enheter, vilket tyder på en stabil och motiverad personalgrupp. Dessutom har förvaltningen lyckats med att internt omplacera medarbetare för att täcka behov för att nyttja befintlig kompetens. Samtidigt står förvaltningen inför utmaningar. En av de största är att rekrytera viss personal med specialistkompetens. Det är svårt på dagens arbetsmarknad och blir sannolikt inte mindre svårt framöver, när flera seniora medarbetare med specialistkompetens går i pension. För att minska sårbarheten och säkerställa Årsredovisning 2025, Samhällsbyggnadsnämnden 9(21) tillgången till kompetens har förvaltningen infört en längre period av brevidgång för nya medarbetare inför kommande pensionsavgångar och på sätt bidragit till mer lärande och kompetensuppbyggnad. Förvaltningen har också som mål att attrahera studenter att göra praktik och examensarbeten. Ett angreppssätt är att erbjuda platser för LIA-studenter, vilket genomfördes under 2025 med gott resultat. För att möta kompetensförsörjningsutmaningen behöver kommunen överväga att erbjuda mer flexibla anställningsformer, såsom delning av kompetens mellan kommunen och andra myndigheter. Förvaltningen har ett stort kontaktnät inom Göteborgsregionen och ingår i ett flertal nätverk. Samverkan mellan kommuner gör att mycket av utbildningsinsatser och kunskapslyft kan ske inom GR: s olika nätverk. Framöver kommer förvaltningen att fortsätta arbeta med kompetensutvecklingsplaner, såsom exempelvis kompetensros, för att säkerställa att behovet av kompetens vid framtida rekryteringar tillgodoses. Dessutom behöver chefer få kontinuerlig kompetensutveckling, vid sidan av centrala insatser, för att kunna leda och utveckla personalen på bästa sätt. Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Beslutad av Kommunfullmäktige 3.2.2 Förenkla processer i syfte att leverera mer kundnytta genom ökad tillit mellan och inom organisationens olika delar. Beskrivning Arbetet med utveckling och integration av den tillitsbaserade styrningen och uppföljningen av densamma i förhållande till den antagna styrmodellen skall fortgå. Detta ska ske tillsammans med samtliga nämnder och bolag. Kommentar Förvaltningen arbetar kontinuerligt för att förbättra samarbete och processer inom och över förvaltningsgränserna. Förvaltningen har ett nära samarbete och kunskapsutbyte med kontaktcenter för att fler frågor ska kunna hanteras direkt vid första kundkontakten. Under året har även samarbetet med serviceförvaltningens stärkts bland annat då ett gemensamt förslag till ny rutin för lokaliseringsutredning tagits fram i syfte att öka leveransen. Under de senare åren har ett antal förvaltningsöverskridande samverkansforum skapats på olika nivåer. Utvärderingar visar på att de mötens bedöms göra skillnad. Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Beslutad av Kommunfullmäktige 3.2.3 Arbeta kontinuerligt med innovation och ständiga förbättringar, både inom den enskilda förvaltningen men också i ett förvaltningsövergripande perspektiv. Beskrivning Organisationen ska kontinuerligt ifrågasätta vad som går att förbättra och effektivisera för att höja kvalitet och/eller sänka kostnader. Det löpande arbetet skall ligga som en naturlig del i årshjulet och redogöras för i nulägesanalysen. Årsredovisning 2025, Samhällsbyggnadsnämnden 10(21) Kommentar Flera medarbetare på förvaltningen har gått kommunens utbildning ständiga förbättringar, en utbildning i förbättringsmetodik, där deltagarna också får ta del av andra verksamheters förbättringsarbeten. Förvaltningen behöver utveckla fler sätt att tillvarata och sprida kunskapen, metodiken och tankesättet inom förvaltningen. Förvaltningen har också infört gemensamma morgonträffar dit alla medarbetare än inbjudna. på de mötena ges aktuell information och ibland exempel på förbättringar eller en genomgång av ett förbättringsarbete. Ett försök med surfplattor som stöd i miljöinspektionsarbetet har påbörjats. Foton och text kan laddas ner och enkelt plockas upp i datorn. Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Beslutad av Kommunfullmäktige 3.2.4 Hållbart arbetsliv Beskrivning Kommunen som arbetsgivare ska främja trygghet, kompetens och professionell utveckling. Ständiga förbättringar ska prägla våra arbetsplatser där innovation och medarbetarengagemang står i fokus. Kommentar Förvaltningen strävar efter att balans i arbetslivet ska kunna genomsyra verksamheten. Det märks bland annat i det att förvaltningen har få arbetsrelaterade sjukskrivningar och relativt sett låga sjuktal. Förvaltningsledningen har under året arbetat med att skapa en struktur för styr- och ledningsfrågor som innebär tydligare utgångspunkt i ett årshjul, prioriterade uppgifter och arbetsbelastningen för cheferna mer jämt fördelad under året. På sikt bedöms arbetet innebära att planering och prioritering märks av även på medarbetarnivå. Inom verksamhet Teknik pågår ett arbete där enheterna mejslar fram hållbara arbetssätt med fokus på att tydliggöra vad som ska göras och när det bäst görs. I miljöenhetens förbättringsprojekt är samtliga medarbetare på enheten engagerade i relevanta delar. Det har lyft gruppen som helhet. Att föreslagna förbättringar genomförs så snabbt det går och inte fastnar på vägen är en viktig förutsättningen för att behålla engagemanget. Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Beslutad av Kommunfullmäktige 3.2.5 Verksamhetsskap - medarbetarskap Beskrivning För att stärka organisationen ska kommunen aktivt arbeta med att införa och utveckla principer för verksamhetsskap och medarbetarskap, utöver dagens arbete med ledarskap. Målet är att alla medarbetare ska känna sig delaktiga och engagerade i sitt arbete och att ledarskapet systematiskt stödjer detta. Årsredovisning 2025, Samhällsbyggnadsnämnden 11(21) Kommentar Arbetet inleddes formellt genom en gemensam föreläsning och kick-off under hösten där samtliga chefer deltog tillsammans med grundarna till arbetssättet. Insatsen skapade en gemensam kunskapsbas och förståelse för verksamhetsskap som förhållningssätt, samt gav inspiration inför det fortsatta arbetet med att omsätta principerna i praktiken i kommunens olika verksamheter. Förvaltningen kommer att ta arbetet vidare under 2026. Kommer delvis att uppfyllas/Delvis uppfyllt Beslutad av Kommunfullmäktige 3.3 Uppföljning av uppdrag 3.3.1 Tabell - Uppföljning av uppdrag inom ramen för mål och budget Beslutad av Typ av beslut (innevarande år (kommunfull Uppdrag Status eller tidigare budget alternativt mäktige eller extra budget) nämnd) Skogsbruksplan Pågående med Uppdrag har getts i budget avvikelse eller nämndplan 2025 Utred förutsättningar att vertikalt kunna blanda olika funktioner, till Avslutad Uppdrag har getts i budget exempel kommunala verksamheter, verksamhetslokaler och bostäder eller nämndplan 2025 mm Upphäva landsbygdsprogrammet Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Prioritera arbetet med att sänka sjukfrånvaro och personalomsättning Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Prioritera implementeringen av den nya värdegrunden i hela Avslutad Uppdrag har getts i budget organisationen och skapa en struktur för att kontinuerligt kunna följa eller nämndplan 2025 upp värdegrundens effekter över tid Kommunfullmäktige beslutar att uppdra till Avslutad Tilläggsbudget 2024 samhällsbyggnadsnämnden att omorganisera sin verksamhet för att uppnå en effektiv organisation och budget Innovation och ständiga förbättringar Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Ta fram en plan/strategi för tätortsnära skog, exempelvis Dammekärr Pågående med Uppdrag har getts i budget och Furulundsområdet. Planen ska också täcka in mindre avvikelse eller nämndplan 2023 som ej grönområden som angränsar till privatperson. slutförts Hur kan vi minska antalet vildsvin och skadorna som de ställer till Avslutad Uppdrag har getts i budget med i våra samhällen eller nämndplan 2023 som ej slutförts Årsredovisning 2025, Samhällsbyggnadsnämnden 12(21) 3.3.2 Uppföljning av uppdrag Skogsbruksplan Beskrivning Upprätta en skogsbruksplan som beskriver hur skogen bör brukas, bevaras, avverkas, tillgängliggöras, med mera. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Nämnd Status Pågående med avvikelse Arbetet med skogsbruksplanen är försenat men pågår. En konsult har arbetat med kunskapsunderlag till skogsförvaltning under Q4 2025 och materialet levereras under Q1 2026. Uppdraget hänger ihop med arbetet att ta fram både en skogspolicy och en strategi för tätortsnära skog. Skogsbruksplan bedöms antas under 2026. Skogspolicyn tas fram som en följd av kommunens miljömål och ska beskriva kommunens skogsinnehav, historik, dagens användning, risker samt skogens ekologiska, sociala och ekonomiska värden. Den visar också redogöra för hur kommunen vill använda skogen nu och i framtiden. Skogsbruksplanen innehåller en inventering av kommunens skog och förslag på åtgärder. Inventeringen är central även för arbetet med tätortsnära skog, eftersom den visar var dessa områden finns, vilken typ av skog det är och hur den används. När skogen är inventerad kan kommunen avgöra lämpliga områden för rekreation, naturvärden och avverkning. Utred förutsättningar att vertikalt kunna blanda olika funktioner, till exempel kommunala verksamheter, verksamhetslokaler och bostäder mm Beskrivning För en hållbar samhällsplanering som dessutom ger en ökad social hållbarhet och trygghet, behöver Ale kommun hitta nya rutiner och förhållningssätt som ger oss möjlighet att stapla innehåll och verksamheter vertikalt, ibland kallat 3d-fastighetsbildning. Aktuella geografiska områden bör i första hand vara pendelstations nära. Utredningen skall belysa vilka eventuella hinder som finns idag samt ge förslag på nya rutiner eller andra åtgärder för att minimera eller helt eliminera eventuella hinder samt utvärderas genom en nuläges-, omvärlds- och konsekvensanalys. Utredningen är förvaltningsövergripande. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Kommunfullmäktige förklarade uppdraget som fullgjort 2025-10-06 (KF § 171). Samhällsbyggnadsförvaltningen har tillsammans med serviceförvaltningen deltagit i arbetet som kommunstyrelsen lett. Årsredovisning 2025, Samhällsbyggnadsnämnden 13(21) Upphäva landsbygdsprogrammet Beskrivning Översiktsplan 2021 ersätter nuvarande landsbygdsprogram Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Beslut att upphäva landsbygdsprogrammet togs i kommunfullmäktige 2025-05-26 (KF § 223). Prioritera arbetet med att sänka sjukfrånvaro och personalomsättning Beskrivning Implementera, följ upp och utvärdera löpande effekter av åtgärdsplan framtagen i utredning kring “Sjukfrånvaro och personalomsättning” Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Förvaltningsledningen har studerat utfall för sjukfrånvaro och personalomsättning och gjort analysen att långtidsfrånvaron ökat något det senaste året. Utifrån det har varje enhet tillsammans med HR-specialist gått igenom hur det ser ut på individnivå och vid behov vidtagit vissa åtgärder för att tidigt upptäcka signaler om att det är arbetet som på något sätt är orsak. Personalomsättningen bedöms som normal 2025 då den till viss del bestått av flera pensionsavgångar. Prioritera implementeringen av den nya värdegrunden i hela organisationen och skapa en struktur för att kontinuerligt kunna följa upp värdegrundens effekter över tid Beskrivning Ale kommun finns till för dess invånare, besökare och företagare. Kommunens nya värdegrund fastställer att kunden ska vara i fokus och att hela organisationen behöver ta ett gemensamt ansvar för detta. Det är avgörande att kommunens värdegrund genomsyrar hela organisationen. Detta innebär att en kulturförändring behöver ske och att den behöver hålla över en överskådlig tid framåt. Utvärderingen av värdegrundens effekter ska följa såväl kunders som anställdas upplevda förändring. Den externa kunddialogen är av stor vikt för att förstå och förfina förändringsarbetet. För att ytterligare säkerställa implementering ska värdegrunden vara fokus för alla tillitsdialoger under 2025. Årsredovisning 2025, Samhällsbyggnadsnämnden 14(21) Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Implementering av Ale kommuns värdegrund har skett enligt angiven plan. Den nya värdegrunden har diskuteras med medarbetarna på APT:er under året med stöd av material som kommunledningsförvaltningen tagit fram. Kommunfullmäktige beslutar att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att omorganisera sin verksamhet för att uppnå en effektiv organisation och budget Om uppdraget Tilläggsbudget 2024 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Förvaltningen bedömer att uppdraget är avslutat då flera genomlysningar har genomförts varav av en resulterade i att parkenheten flyttades till Serviceförvaltningen. En förvaltningsövergripande genomlysning har också gjorts och resultatet har redovisats för nämnden. Innovation och ständiga förbättringar Beskrivning Alla förvaltningar skall under Q1 2025 till nämnd redovisa olika förslag till utveckling och förbättring av verksamheten som var och en, eller till del av, motsvarar 1% av tilldelad budget. Nämnden ges då möjlighet att göra politiska prioriteringar motsvarande 1%. Processen är framåt tänkt att vara en naturlig del av årshjulet. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Förslag till utveckling och förbättring togs fram i nulägesanalysen vilken beslutades i samhällsbyggnadsnämnden i april 2025. Årsredovisning 2025, Samhällsbyggnadsnämnden 15(21) Ta fram en plan/strategi för tätortsnära skog, exempelvis Dammekärr och Furulundsområdet. Planen ska också täcka in mindre grönområden som angränsar till privatperson. Beskrivning Löv, grenar, skugga och ovårdat intryck. Om det varit en vanlig granne hade det mesta gått att lösa, låt oss hitta motsvarande lösning. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2023 som ej slutförts Beslutad av Kommunfullmäktige Status Pågående med avvikelse Uppdraget att ta fram en plan/strategi för tätortsnära skog är nära kopplat till arbetet med att ta fram en skogspolicy samt en skogsbruksplan. Inventeringen av kommunens skog, som görs inom ramen för arbetet med skogspolicyn och skogsbruksplanen, blir central även inom ramen för att ta fram en plan för tätortsnära skog När skogsinnehavet är inventerat vet kommunen var det är lämpligt att avsätta skog för rekreation, var det finns höga naturvärden samt lämpliga avverkningsområden. Under året har förvaltningen arbetat med att samla in underlag och utredningar till policyn och skogsbruksplanen. Bland annat har en perspektivsinsamling i mindre omfattning gjorts i kommunen kring skogens sociala värden. Underlagen ska sammanställas och skogspolicyn, skogsbruksplanen och planen för tätortsnära skog planeras att antas under 2026. Hur kan vi minska antalet vildsvin och skadorna som de ställer till med i våra samhällen Beskrivning Ändrade jaktarrenden, inköp av fällor till kommunjägaren. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2023 som ej slutförts Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Kommunfullmäktige beslutade 2025-04-07 att återremittera ärendet till samhällsbyggnadsnämnden för att ta fram konkreta förslag för hur Ale kommun kan minska vildsvinsstammen och beskriva ekonomiska konsekvenser av reviderade förslag. Ärendet har hanterats av samhällsbyggnadsnämnden under 2025 och kommunfullmäktige beslutade uppdraget som fullgjort på sammanträde 2026-02-09, §20. Årsredovisning 2025, Samhällsbyggnadsnämnden 16(21) 3.4 Uppföljning av prioriterade förbättringar, effektiviseringar och besparingar 3.4.1 Tabell - Uppföljning av prioriterade förbättringar, effektiviseringar och besparingar Beslutad av (kommunfullmäktige eller Uppdrag Status nämnd) Effektivisering av miljöenheten Pågående Uppdraget löper enligt plan i 13-14 månader och startades feb-mars 2025. Därför har det inte avslutats eller slutredovisats ännu. Årsredovisning 2025, Samhällsbyggnadsnämnden 17(21) 4 Personalanalys 4.1 Kommunens anställda 4.1.1 Antal anställda Värden i tabellen för antal anställda är ett genomsnitt under perioden. I beräkningen för årsarbetare så inkluderas timmar för; månadslön, timlön, semester, ferie, föräldraledighet, vab samt frånvaro upp till 60 dagar. Antal anställda Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Skillnad Jan-dec 2023 Antal tillsvidareanställda 98 117 -19 115 -varav kvinnor i procent 56,6 52,5 4,1 50,0 -varav män i procent 43,4 47,5 -4,1 50,0 Antal tidsbegränsat anställda 7 5 2 3 Samtliga anställda (tillsvidare och tidsbegränsade) Antal heltidsanställda 102 120 -18 115 Antal deltidsanställda 4 3 1 4 Totalt antal arbetade timmar (timavlönade) 3 027 2 947 80 4 094 -varav kvinnor 1 191 1 241 -50 2 554 -varav män 1 835 1 706 129 1 540 Totalt antal årsarbetare (samtlig personal omräknat till 103 119 -16 121 heltidstjänster) -månadsavlönade 101 118 -17 119 -timavlönade 2 1 1 2 Personalomsättning Procent Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Skillnad Jan-dec 2023 Total, intern och extern 15,3 13,8 1,5 13,7 Total, extern 14,3 9,5 4,8 12,8 Extern, exklusive pensionsavgångar 8,2 7,8 0,4 11,2 4.2 Sjukfrånvaro 4.2.1 Sjukfrånvaro tabell Statistiken för sjukfrånvaro anges i procent av ordinarie arbetstid och omfattar kommunens månadsanställda. Sjukfrånvaron är indelad i två typer utifrån kön och ålder och kompletteras med korttids- och långtidssjukfrånvaro. Urval: alla månadsavlönade enligt AB (ej PAN, BEA, TIM, vilande anställningar) Sjukfrånvaro i procent (månadsanställd personal, AB) av Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Skillnad Jan-dec 2023 ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro totalt 5,5 3,8 1,7 4,1 Sjukfrånvaro per kön Sjukfrånvaro, kvinnor 5,4 5,1 0,3 4,4 Sjukfrånvaro, män 5,5 2,5 3,0 3,8 Årsredovisning 2025, Samhällsbyggnadsnämnden 18(21) Sjukfrånvaro i procent (månadsanställd personal, AB) av Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Skillnad Jan-dec 2023 ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro per ålderskategori, utfall per åldersgrupp Ålder - 29 år 16,3 2,4 13,9 3,4 Ålder 30 - 49 år 5,2 4,0 1,2 3,4 Ålder 50 - 4,9 3,7 1,2 5,4 Fördelning av sjukfrånvaro per sjukdomslängd Korttidssjukfrånvaro 1-14 dagar 2,9 2,6 0,3 2,7 Sjukfrånvaro 15-59 dagar 1,1 0,5 0,6 0,6 Långtidssjukfrånvaro 60 dagar eller mer 1,6 0,7 0,9 0,8 Sjukfrånvaron ökade 2025 jämfört med året innan, men det är främst långtidssjukskrivningarna som ökat för ett fåtal individer. 4.3 Personalanalys och förslag för framtiden Året 2025 har präglats av hög arbetsbelastning och behov av vikarier för att hålla verksamheten igång. Inom Teknik arbetade t.ex. en vikarierande trafikingenjör under våren och en ny ordinarie trafikingenjör rekryterades och började i september 2025. En timvikarie stöttade VA-handläggaren under intensiva perioder. En behovsinventering är slutförd för att tydliggöra var rekryteringsbehovet är som störst. Som ett av resultaten av det arbetet rekryteras en projektledare inom VA samtidigt som rekrytering av VA-handläggare ska påbörjas – båda tjänsterna innebär en förstärkning av organisationen. Sjukskrivningarna ökade något under 2025, både planerat och på grund av hög arbetsbelastning. Arbetet med att analysera och förbättra arbetsförhållanden är påbörjade, men det står redan nu klart att fler tjänster behöver tillsättas för att skapa långsiktig stabilitet och rådighet över det arbete som utförs i egen regi. VA-beredskapen behöver t.ex. tryggas utan att kommunen är beroende av externa aktörer. Inom plan och myndighet finns en hög andel specialistkompetenser, vilket innebär särskilda utmaningar. Kompetensförsörjning är en kontinuerlig utmaning då många roller saknar motsvarigheter i kommunen. • Verksamheten måste balansera en hög kompetensnivå med krav på kostnadseffektivitet. • För att lyckas långsiktigt behöver organisationen stärka sin attraktionskraft – både internt och externt. Det är dock ett gemensamt ansvar inom hela kommunorganisationen att skapa en arbetsmiljö som lockar kompetenta medarbetare som stannar kvar. Staben upplevde en mer ansträngd situation kopplat till sjukfrånvaro och pensionsavgångar 2025. Sjukfrånvaron har varit dubbelt så hög under 2024–2025 jämfört med 2023. Men det beror främst på ett fåtal långtidssjukskrivningar. Korttidsfrånvaron ökade något under 2025. • Flera medarbetare har gått i pension och vissa tjänster har inte återbesatts. Ytterligare pensionsavgångar kommande år behöver hanteras utan onödig förlust av kompetens. • Ett samverkansavtal med Stenungsund innebär att de hanterar energi- och klimatrådgivningen för Ales räkning. • En av tjänsterna som mätingenjör hålls vakant, men behovet bevakas aktivt. • Längre och strukturerade introduktionsperioder med seniora specialister har fungerat väl och kommer vara en viktig strategi framöver. Sammanfattningsvis är personal- och kompetensförsörjningsfrågorna centrala för att upprätthålla och utveckla kommunens samhällsbyggnadsfunktioner. Behoven är tydliga där förvaltningen behöver prioritera fortsatt arbete med robusta bemanningar, minskad sårbarhet och ett långsiktigt arbete för att vara en attraktiv arbetsgivare för kvalificerad specialistkompetens. Årsredovisning 2025, Samhällsbyggnadsnämnden 19(21) 5 Övrig uppföljning 5.1 Inkomna synpunkter under året Enligt kommunens styrmodell ska inkomna synpunkter vara en del av kommunens kontinuerliga förbättringsarbete. Inkomna synpunkter ska ses som en del i kommunens analysarbete för att förstå hur organisationen kan förändra arbetssätt, bemötande, rutiner med mera. Nedan redovisas utifrån kategorisering de synpunkter som kommit in och vad dessa har lett till. Januari - December 2025 Antal synpunkter totalt 61 Synpunkter fördelat efter kategori: -Utförande tjänst -Bemötande -Återkoppling av ärende -Handläggning -Bristande information -Övrigt Antal synpunkter som inneburit åtgärder utifrån lagstiftning Antal synpunkter som inneburit verksamhetsförändringar System som synpunkter hanterats inom Evolution Utveckling av verksamhet utifrån inkomna synpunkter Förvaltningen mottog under 2025 61 synpunkter i kommunens ärende- och diarieföringssystem Evolution. Systemet möjliggör inte sortering utifrån kategori. Drygt en tredjedel av de inkomna synpunkterna rör dock införandet hushållsnära insamling inklusive tömningsintervall. Utöver synpunkterna registrerade i Evolution tillkommer synpunkter som inkommit direkt till enheterna där registrering sker på olika sätt beroende på enhet. Förvaltningen har inte ett gemensamt system eller rutin för hur de ska hanteras, registreras och dokumenteras vilket innebär att det inte går att ta fram heltäckande statistik och få en överblick över samtliga synpunkter. Förvaltningen strävar efter att inkomna synpunkter både besvaras och åtgärdas av handläggare och att den som ställt sin synpunkt till förvaltningen också får återkoppling. 5.2 Avtalssamverkan Verksamhet som bedrivs Avtalets namn Avtalsparter Extern delegering Kommentar med stöd av avtalet Geodatasamverkan Lantmäteriet Geodata Nej Samarbetsavtal om Stenungsund, Tjörn, Orust, Energi- och Nej gemensam organisation för Lilla Edet, Kungälv, Öckerö klimatrådgivning Energi- och klimatrådgivning Årsredovisning 2025, Samhällsbyggnadsnämnden 20(21) 5.3 Privata utförare Samhällsbyggnadsförvaltningen har inga verksamheter som utförs av privata utförare. 5.4 Internationellt samarbete Under 2025 förekom inga internationella samarbeten inom verksamheten. Årsredovisning 2025, Samhällsbyggnadsnämnden 21(21) Årsredovisning 2025 Servicenämnden Årsredovisning 2025, Servicenämnden 0(32) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning............................................................................................................................2 2 Ekonomisk analys.........................................................................................................................4 2.1 Analys och förslag för framtiden........................................................................................................4 2.1.1 Sammanfattande tabeller.............................................................................................................5 2.2 Verksamhetsmått..............................................................................................................................7 2.3 Redogörelse utfall av satsningar - ekonomiska överskottet avseende PO-kostnader......................7 3 Uppföljning av mål och uppdrag.................................................................................................9 3.1 Uppföljning av riktningsmålen...........................................................................................................9 3.1.1 Ett tryggare Ale............................................................................................................................9 3.1.2 Fokus på kundnytta i Ale..............................................................................................................9 3.1.3 En effektivare organisation i Ale.................................................................................................10 3.2 Uppföljning av mål..........................................................................................................................11 3.2.1 Hållbar kompetensförsörjning....................................................................................................11 3.2.2 Förenkla processer i syfte att leverera mer kundnytta genom ökad tillit mellan och inom organisationens olika delar.....................................................................................................13 3.2.3 Arbeta kontinuerligt med innovation och ständiga förbättringar, både inom den enskilda förvaltningen men också i ett förvaltningsövergripande perspektiv.........................................14 3.2.4 Hållbart arbetsliv........................................................................................................................15 3.2.5 Verksamhetsskap - medarbetarskap.........................................................................................15 3.3 Uppföljning av uppdrag...................................................................................................................16 3.3.1 Tabell - Uppföljning av uppdrag inom ramen för mål och budget...............................................16 3.3.2 Uppföljning av uppdrag..............................................................................................................17 3.4 Uppföljning av prioriterade förbättringar, effektiviseringar och besparingar....................................25 4 Personalanalys............................................................................................................................26 4.1 Kommunens anställda....................................................................................................................26 4.1.1 Antal anställda...........................................................................................................................26 4.2 Sjukfrånvaro....................................................................................................................................26 4.2.1 Sjukfrånvaro tabell.....................................................................................................................28 4.3 Personalanalys och förslag för framtiden........................................................................................28 4.4 Jämställdhet och mångfald.............................................................................................................29 5 Övrig uppföljning........................................................................................................................30 5.1 Inkomna synpunkter under året......................................................................................................30 5.2 Avtalssamverkan.............................................................................................................................30 5.3 Privata utförare...............................................................................................................................31 5.4 Internationellt samarbete................................................................................................................31 Årsredovisning 2025, Servicenämnden 1(32) 1 Sammanfattning Mål och uppdrag Servicenämnden har under 2025 arbetat systematiskt med uppdragen från kommunfullmäktige och nämndplanen. Arbetet har präglats av utveckling av trygghet, kundnytta, effektivitet och hållbar kompetensförsörjning. Flera mål har uppfyllts eller bedömts komma att uppfyllas, bland annat genom förbättrade säkerhetsåtgärder i kommunens lokaler, digitala förstärkningar såsom multifaktorautentisering, utvecklade dialogformer och nya arbetssätt inom verksamhetsservice. Arbetet med tillitsbaserad styrning har fortsatt i samverkan med andra förvaltningar, och projekt har drivits för att minska matsvinn, stärka måltidskvalitet, öka tillgängligheten till lokaler samt vidareutveckla verksamhetsskap och medarbetarskap. Uppdrag enligt budget och nämndplan har i huvudsak genomförts enligt plan. Flera utvecklingsutredningar, bland annat kring framtidens IT-organisation, ruttoptimering samt vertikal blandning av funktioner, har avslutats. Vissa uppdrag har avvikelse eller fortsätter 2026. Ekonomi Serviceförvaltningen redovisar en negativ avvikelse mot budget om Serviceförvaltningen redovisar en negativ avvikelse mot budget på -894 tkr, exklusive tomställda lokaler. Avvikelsen är i linje med prognosen från oktober, men fördelas annorlunda mellan verksamheterna.. Avvikelsen förklaras främst av ökade licens- och systemkostnader inom IT-enheten, obudgeterade avskrivningar samt kostnader för telefoni och omlokalisering. Fastighetsverksamheten visar ett totalt positivt resultat på +535 tkr, men med ett underskott för tomställda lokaler motsvarande –1,1 mkr. Kostverksamheten redovisar ett överskott drivet främst av lägre personalkostnader till följd av långtidssjukfrånvaro och vakans. Serviceenheterna inom verksamhetsservice redovisar ett resultat nära noll, medan IT-enheten har en negativ avvikelse om –3,3 mkr. Investeringsutfallet uppgår till 96 mkr av budgeterade 158 mkr. Störst avvikelse finns inom lokalförsörjning där flera projekt fått justerade tidplaner och förskjuten byggstart, vilket flyttar investeringsutgifter till 2026. Personal Antalet tillsvidareanställda ökade till 256 medarbetare, till följd av organisationsförändringar och förstärkningar inom flera enheter. Personalomsättningen minskade tydligt jämfört med föregående år och ligger på 7,2 %, vilket är lägre än tidigare år. Sjukfrånvaron uppgår till 11,7 %, en minskning från året innan, men ligger fortsatt över kommunens genomsnitt. Långtidssjukfrånvaro är den största delen av frånvaron, särskilt inom kost och vissa enheter inom verksamhetsservice. Ett omfattande arbete pågår tillsammans med HR för att minska sjukfrånvaron genom rehabiliteringsinsatser, arbetsmiljöåtgärder, ergonomiska investeringar och kompetensstöd. Kompetensförsörjningen har stärkts genom utbildningar, handledarstrukturer, rekryteringar inom IT, rollbreddning inom verksamhetsservice och kontinuerlig utveckling inom samtliga verksamheter. Övrigt – större händelser och förändringar Serviceförvaltningen har under året genomfört flera viktiga förändringar och samtidigt hanterat ett omfattande löpande uppdrag. Varje år registreras omkring 7 000 ärenden i förvaltningens ärendehanteringsystem (Pythagoras) – felanmälningar, skadeanmälningar och beställningar – motsvarande cirka 30 ärenden per arbetsdag. Därtill dokumenteras löpande tillsyn, skötsel och planerat underhåll. Förvaltningen ansvarar även för stora grunduppdrag som lokalvård, måltider, vaktmästeri och lokalförsörjning. Årets större förändringar inkluderar införandet av en ny serviceorganisation, IT-enhetens flytt till Nödinge, samt investeringar i ny teknik, bland annat robotisering inom lokalvård. Arbetet med skolfrukostpilot, matsvinn och måltidsutveckling har gett positiva effekter. Förvaltningen har även drivit större lokalprojekt, såsom nya skolor i Alafors och Bohus, samt fortsatt arbetet med att förbättra tillgängligheten i kommunens miljöer. Årsredovisning 2025, Servicenämnden 2(32) Sammantaget har året präglats av stabil styrning, utvecklingsarbete och framsteg inom kundnytta, trygghet, digitalisering och arbetsmiljö. Årsredovisning 2025, Servicenämnden 3(32) 2 Ekonomisk analys 2.1 Analys och förslag för framtiden Serviceförvaltningen övergripande Serviceförvaltningen redovisar en negativ avvikelse mot budget på 894 tkr, exklusive tomställda lokaler. Avvikelsen är i linje med prognosen från oktober, men fördelas annorlunda mellan verksamheterna. Servicechef Avvikelsen i det ackumulerade utfallet för perioden förklaras huvudsakligen av fakturor avseende juridisk rådgivning och konsulttjänster. Avvikelsen omfattar även kostnader hänförliga till Service i rörelse, som utgör en del av satsningen finansierad med PO-medel. Därutöver ingår vissa kostnader som avser 2024. Fastighet Verksamhet Fastighets resultat för 2025 är +535 tkr mot budget och ett resultat för tomställda lokaler om -1 148 tkr mot budget. Verksamhetens resultatenheters utfall varierar och förklaras nedan. Lokalförsörjningsenheten: -431 tkr. Underskottet i sin helhet förklaras genom att enheten belastats med kostnader för rivning av Himlaskolan. Rivningen av Himlaskolan blev betydligt dyrare än budget, bland annat på grund av sanering. Den allra största delen av rivningskostnaden hanterades genom kommunens finans medan överskjutande del om -612 tkr tas på enhetens resultat. Drift- och underhållsenheten: +1 502 tkr. I resultatet ingår skadekostnader med -650 tkr och kostnader för evakuering Hövägen på 100 tkr. Den största anledningen till det positiva resultatet förklaras genom ett överskott på löner med ett resultat om +1 500 tkr bättre än budget. Skälet är vakanser i perioder mellan befintlig personal slutat eller övergått till ny tjänst på enheten på grund av organisationsförändringar och fram till att nya medarbetare börjat sin anställning. Vakanserna har resulterat i en hög arbetsbelastning hos befintlig personal och enhetens ambition är därför att uppkomna vakanser ska tillsättas så snart som möjligt. Park- och anläggningsenheten: -1 160 tkr. Prognosen för enheten var vid delårsbokslut 2 en budget i balans men tillkommande kostnader och uteblivna intäkter från Naturvårdsverket om 407 tkr resulterade i underskottet. Bland annat blev utfallet för helår för mediakostnader 343 tkr över budget. Även kostnader för trädfällning i slutet av året om 113 tkr var oförutsedda. Enhetens kostnader kommer analyseras löpande under 2026 och åtgärder vidtas om dessa avviker från budget. Tomställda lokaler: -1 148 tkr. Underskottet för tomställda lokaler förklaras genom sedan tidigare tomställda lokaler, tomställda lokaler inför ombyggnation för ny hyresgäst samt uppsägningar av internhyresavtal för förskolelokaler. Beslut om rivning av 4 tomställda objekt och försäljning av 1 objekt är fattat av samhällsbyggnadsnämnden och servicenämnden har uppdraget att riva objekten. Miljöutredningar är genomförda för samtliga rivningsobjekt och upphandling av entreprenör för rivning är genomförd och rivningarna planeras genomföras under perioden mars-juli 2026. All inclusive Järnkontoret och Nödinge kommunhus: +165 tkr Kost Kostverksamheten gör ett plusresultat vid årets slut. Kostverksamheten har arbetat med uppdraget att förstärka matkvalitén i skolor och äldreomsorgen och klarat att genomföra uppdraget utifrån tillskottet samt då livsmedelspriserna legat på en stabil nivå under 2025. Risk finns att livsmedelspriserna ökar mer än 2,5% 2026 som kostverksamheten har fått indexuppräkning med då de i genomsnitt historiskt ökat mer än så. Det är främst personalkostnaderna som ligger under budget. Kostverksamheten har flera långtidssjukskrivningar och detta i samband med att det är svårt att få in utbildade kockar som vikarier har detta lett till ett plusresultat. Förhoppningen är att det inte kommer vara så i framtiden. Kostverksamheten har även haft en vakant tjänst som bemanningskock som under större delen av året inte blivit tillsatt på grund av kompetensbrist på de sökande. Kostverksamheten hade högre intäkter än budgeterat, intäkt för ansökta medel från KOM-KR kom 2025 Årsredovisning 2025, Servicenämnden 4(32) men fakturan för språkstärkande utbildning betalades och bokfördes 2024. Det har även varit något lägre transportkostnader för måltider än budgeterat bland annat med anledning av att Byvägens förskola stängdes och transport dit inte längre behövs. Verksamhetsservice Serviceenheter: De tre serviceenheterna levererar i princip ett nollresultat för året (-27 tkr). 2025 har präglats av genomförande av organisationsförändring, flytt av driftkontor och genomlysning. Det nya arbetssättet har implementerats alltmer under året och statistik visar på framsteg både i hantering av antal ärenden jämfört med tidigare och totalt antal ärenden som slutförts. Fler och fler ärenden löses i operativ drift, helt i linje med målsättningarna. Under 2026 kommer tjänster som tidigare legat under beställning att ingå i basleveransen med syfte att minska behovet av administration och snabbare leverans. I detta finns möjlighet att lägga till ytterligare tjänster, framför allt om arbetssättet kan få tid att utveckla kommande behov i samråd med övriga förvaltningar. En viktig del för att skapa utrymme för fler tjänster är även en fortsatt ökning av robotisering. Under 2026 kommer en städmaskin som hanterar klister i idrottshallar ses över och eventuellt testas under senare delen av året, alternativt 2027. Det är en av de mer tidsomfattande tjänster som utförs inom serviceenheterna och en effektivisering inom området frigör resurser. Lokalvårdsuppdraget avseende utökning på kvällar och helger kommer att genomföras under början av 2026. Dels via interna medarbetare, dels via upphandlade leverantörer. Rekrytering inför uppdraget är påbörjad. IT-enheten: Enheten påvisar ett underskott för 2025 på ca 3,3 mkr:  2,4 mkr beror på ökade licenskostnader, bland annat på grund av att Microsoftavtal ökade med 40%. Kostnader för specifika verksamhetssystem där IT-enheten inte kan styra kostnaderna, till exempel på grund av klickavgifter, har ökat.  1,3 mkr härleds till tidigare avskrivningar som inte varit budgeterade eller felbudgeterade. Delar av dessa är från flera år tillbaka som behöver hanteras även under 2026.  800 tkr, kostnader för telefoni där IT-enheten står för alla kommunens kostnader när användare överskrider sin surfpott. Dessa kostnader ska omfördelas till ansvarig verksamhet men har historiskt hanterats av IT-enheten.  300 tkr, flytt av IT-enheten och ökade lokalkostnader på grund av omlokalisering till Nödinge.  Lägre personalkostnader på grund av vakans inom enheten, lägre konsultkostnader (enligt plan) och högre intäkt än beräknat från interna IT debiteringar och BORF, minskar avvikelsen med 1,5 mkr. Vilket resulterar i en negativ avvikelse på -3,3 mkr. Under 2025 har fokus varit förändringar och utredningar, både framtidens IT-organisation samt ekonomisk genomlysning av enheten. Den sistnämnda har varit avgörande för att komma åt hela budgetunderlaget och en omfattande förändring av budget inför 2026 är framarbetat tillsammans med controller. Ett förändringsarbete inom enheten pågår där samtliga delar, drift, applikation och support omarbetas för att skapa mindre sårbarhet och ökad tydlighet i uppdragen. Rutiner och processer har förtydligats och kommer att arbetas vidare med under 2026, både avseende rutiner för användande av hårdvara, leverans av IT-enheten och kommunövergripande processer som förvaltningsmodell IT, gemensam systemförvaltarorganisation och informationssäkerhetsprocessen. 2.1.1 Sammanfattande tabeller Resultaträkning Resultaträkning - tabell Budget tkr Utfall tkr Avvikelse budget Intäkter 314 398 317 051 2 653 Kostnader -522 246 -526 941 -4 695 Netto -207 848 -209 890 -2 042 Årsredovisning 2025, Servicenämnden 5(32) Nettokostnad per verksamhet Avvikelse budget Avvikelse budget Besluts-/verksamhetsområde Budget tkr Utfall tkr 2025 2024 Servicechef -6 388 -6 358 30 -425 IT-enheten -15 765 -19 076 -3 311 664 Fastighet -64 586 -65 200 613 -339 - varav Tomställda lokaler -4 264 -5 412 -1 148 -603 Verksamhetsservice -44 335 -44 361 -27 -422 Kost -76 774 -74 895 1 879 1 530 Nettokostnader -207 848 -290 890 -2 042 998 Investeringar Investeringsanalys Totalt har cirka 96 mkr av beviljade 158 mkr nyttjats, en nyttjandegrad på 61%. Differensen mellan budget och utfall är 62 Mkr. Av verksamhet Fastighets beviljade investeringsram om 136 mkr användes 76 mkr under året vilket motsvarar 56 % av beviljade medel. Avvikelsen är primärt relaterad till lokalförsörjning som beviljats 70 mkr där utfallet blev 21 mkr vilket motsvarar en nyttjandegrad på 31%. Förklaringen till den betydande avvikelsen inom lokalförsörjning är att beviljade medel till lokalprojekten kommer användas men när kostnaden faller ut kan justeras utifrån en mängd olika parametrar. Som exempel kan nämnas två stora lokalprojekt, "Ny skola i Alafors" och "Ny skolbyggnad i Bohus" med en total investeringsbudget om 468 mkr där 38 mkr planerades att nyttjas under 2025 men utfallet blev 11 mkr. Båda projekten planerades inför 2025 att ha byggstart under senare delen av året med kostnader som skulle falla ut under 2025 men projekten beslutades ha en justerad användning till även anpassad grundskola vilket medförde en beslutsprocess samt justerad projektering. Byggstarten är därför flyttad till början av 2026 och de medel som ej nyttjades under 2025 kommer att önskas överföras till 2026. Övrig större avvikelse för lokalprojekt är LSS Surte som är färdigställt och kommer slutredovisa ett ej nyttjat utrymme om 4,4 mkr. IT har använt 91% av sin investeringsbudget på 21 mkr. Investeringar Investeringar Investeringar, belopp i Tkr Bokslut 2025 Budget 2025 Avvikelse IV6003 Lekplatser -25 -1 500 -1 475 IV6020 Konstgräsplaner -2 051 -6 050 -3 999 IV6027 Parkutrustning -635 635 IV6028 Säkerhets.föreb. åtgärder -7 228 7 228 IV6049 Attraktivare Älv -292 -300 -8 IV6065 Fordonsbyte parkenheten -2 346 -2 500 -154 IV6096 Upprustning skolgårdar -726 -1 000 -274 IV6301 Planerat underhåll yttre miljö -1 825 -1 482 343 IV6302 Inköp sorteringsskåp Renhållning -545 -573 -28 IV6303 Planerat underhåll Kulturbyggnader -749 -2 699 -1 950 IV6305 Tillgänglighetsprojekt -11 -2 997 -2 986 IV6306 Akuta lokalbehov -2 931 -5 996 -3 065 IV6311 Ny F-6 skola och idrottshall Alafors -6 187 -20 059 -13 872 IV6312 Energibesparande åtgärder -3 712 -3 500 212 Årsredovisning 2025, Servicenämnden 6(32) IV6316 Om- och tillbyggnad Nolskolan -40 40 IV6317 Gymnasium och Komvux i gemensamma lokaler -1 040 -1 783 -743 IV6318 Trygghets- och trivselskapande belysning -715 -1 000 -285 IV6321 Räddningsstation -29 29 IV6322 Kulturhuset Glasbruket -231 -1 100 -869 IV6323 Gymnasium och Komvux i gemensamma lokaler etapp 2 -5 270 5 270 IV6354 Brandskyddsåtgärder -148 -12 100 -11 952 IV6357 Aroseniusskolan -29 29 IV6359 Kommunens hus -159 -701 -542 IV6363 Fastighetsunderhåll -23 757 -36 231 -12 474 IV6382 Upprustning idrottsanl -3 079 -2 600 479 IV6389 Arb.miljöåtg skolor,fskl -140 -500 -360 IV6390 Mindre anpassningar skolo -1 479 -4 843 -3 364 IV6411 Investering förskola -2 466 2 466 IV6412 Invest produktionskök -31 31 IV6413 Inv maskinpark kök skola -1 323 1 323 IV6415 Inventarier kök (utensi) -174 -200 -26 IV6416 Återställning skyddsrum -586 586 IV6420 Övriga lokalutredningar -1 000 -1 000 IV6439 Ny förskola Surte -11 11 IV6441 Surteskolan -8 8 IV6442 Bohusskolan -4 821 -18 000 -13 179 IV6447 Ersätta Madenskolan -15 15 IV6448 Tillbyggnad Alboskolan -73 73 IV6461 LSS-Danska vägen Surte -302 -4 742 -4 440 IV6463 Särsk boende södra kommun -18 -1 223 -1 205 IV6464 MIndre lokalap. drift och underhåll -613 -800 -187 IV7000 IT-investeringar -19 234 -21 200 -1 966 IV7152 Reinvest anslag Internser -960 -1 000 -40 IV7154 Inv drift o underhåll -31 -500 -469 IV7623 Robotisering idrottsanläggningar -350 -350 Totalt: -96 045 -158 529 -62 484 2.2 Verksamhetsmått 2.3 Redogörelse utfall av satsningar - ekonomiska överskottet avseende PO-kostnader Serviceförvaltningen fick ett överskott på 1,7 mkr i PO-medel för 2025, då det faktiska PO-pålägget blev lägre än det preliminära. Kommunfullmäktige beslutade att överskottet får användas till engångsinsatser, vilket servicenämnden valde att göra genom tre satsningar: skolfrukostpilot, säkerhetskonsult och en friskvårdssatsning "service i rörelse" för förvaltningens samtliga medarbetare. Säkerhetsinsatsen har inte genomförts då servicenämnden för budget 2026 fick en resursförstärkning att anställa en säkerhetssamordnare och friskvårdssatsningen har delvis justerats ned på grund av skattetekniska hinder. Kostnaden för skolfrukost blev 170 tkr och friskvårdssatsningens kostnader blev 220 tkr Årsredovisning 2025, Servicenämnden 7(32) Under hösten bedömdes det ekonomiska resultatet bli ett underskott för servicenämnden. Servicenämnden beslutade i enlighet med gällande riktlinjer att tillfråga kommunfullmäktige om att få använda 700 tkr av PO-medlen för att täcka prognostiserat underskott vilket kommunfullmäktige biföll. Årsredovisning 2025, Servicenämnden 8(32) 3 Uppföljning av mål och uppdrag 3.1 Uppföljning av riktningsmålen 3.1.1 Ett tryggare Ale Detta har genomförts Serviceförvaltningen har under året arbetat brett och strukturerat för att bidra till kommunfullmäktiges mål om ett tryggare Ale. Genom insatser inom såväl fastighetsområdet som verksamhetsservice och IT har förvaltningen stärkt både den fysiska och digitala säkerheten för kommunens invånare, medarbetare och verksamheter. Fastighet Drift- och underhållsenheten har fortsatt sitt arbete med att höja säkerheten i kommunens lokaler. Under året har uppgraderingar av passersystem genomförts, belysningen kring kommunägda lokaler förbättrats samt ett test av elektromekaniska nycklar påbörjats. Denna teknik innebär att borttappade nycklar snabbt kan spärras, vilket höjer säkerhetsnivån samtidigt som kostnaderna hålls nere jämfört med traditionella passersystem. Lokalförsörjningsenheten har i sina skolprojekt säkerställt att ny- och ombyggnationer utformas med särskilt fokus på trygghet och säkerhet. I samarbetet med entreprenörer, genom partneringdeklarationen, har trygghet lyfts som ett gemensamt fokusmål i alla större projekt. Park- och anläggningsenheten har arbetat operativt för att skapa trygga och säkra miljöer vid kommunens evenemang och arrangemang. Genom bemanning och säkerhetsnärvaro har brandskydd, larmrutiner, trafikflöden och infrastruktur stöttats. Enheten har även arbetat förebyggande genom gallring i tätortsnära skogar och genom att säkra spångar och broar längs vandringsleder, vilket ökar tryggheten för allmänheten i kommunens friluftsområden. Verksamhetsservice/IT IT-enheten har fortsatt att stegvis stärka kommunens digitala säkerhet. Under året avslutades och implementerades det kommunövergripande projektet för multifaktorautentisering (MFA), vilket innebär att samtliga medarbetare nu omfattas av en högre säkerhetsnivå vid inloggning. Även om IT-enheten främst arbetar internt mot kommunens medarbetare, får detta arbete en direkt betydelse för aleborna genom ökad säkerhet i de verksamhetssystem där personuppgifter och samhällskritiska funktioner hanteras. Helhetsbedömning Serviceförvaltningens samlade insatser under året har bidragit tydligt och konkret till målet om ett tryggare Ale. Genom att stärka säkerheten både i kommunens byggda miljö, i offentliga rum och i den digitala infrastrukturen har förvaltningen lagt vikt vid såväl förebyggande som direkt trygghetsskapande åtgärder. Arbetet har genomförts systematiskt, med ett helhetsperspektiv och i nära samverkan med andra aktörer, vilket gör att målet bedöms vara väl uppfyllt för förvaltningens del. 3.1.2 Fokus på kundnytta i Ale Detta har genomförts Serviceförvaltningen har under året genomfört ett brett arbete för att stärka kundnyttan för kommunens invånare, föreningsliv och interna verksamheter. Genom utvecklade dialogformer, förbättrade processer och riktade satsningar har förvaltningen skapat mer tillgängliga, användarvänliga och behovsanpassade tjänster. Fastighet Fastighetsverksamheten har fortsatt sitt arbete med att utveckla processer och stödsystem för att förbättra servicen mot verksamheterna och de externa kundgrupper som nyttjar kommunens lokaler. Under året har dialogmöten genomförts med idrottsföreningar för att fånga upp synpunkter kring hur anläggningar och Årsredovisning 2025, Servicenämnden 9(32) bokningsrutiner kan utvecklas för att bättre möta föreningslivets behov. I nära samverkan med kultur- och fritidsförvaltningen har projekt startats för att möjliggöra ett ökat och mer flexibelt nyttjande av kommunens lokaler. Arbetet inkluderar utveckling av system som ger föreningar och privatpersoner enklare sätt att boka och få tillgång till lokaler. För att detta ska kunna genomföras fullt ut krävs både teknikupphandlingar och vissa lokalanpassningar för att säkerställa att ordinarie verksamheter kan bedrivas tryggt och ostört. Det långsiktiga målet är att skapa högre tillgänglighet och en mer användarvänlig kundresa för alla som nyttjar kommunens lokaler. Kost Kostverksamheten har fortsatt utveckla dialogen med sina matgäster genom regelbundna måltidsråd på enhetsnivå. Dessa forum ger elever, brukare och andra gäster möjlighet att bidra med synpunkter på menyer, miljö och service inom ramen för verksamhetens krav och riktlinjer. Utöver detta hålls även dialogmöten på verksamhets- och enhetsnivå för att säkerställa att kundperspektivet fångas upp i såväl planering som uppföljning. En av årets mest betydelsefulla satsningar är projektet med skolfrukost för elever på två högstadieskolor. Projektet har utvärderats mycket positivt, med hög svarsfrekvens i elevenkäten under höstterminen 2025. Resultatet visar att eleverna uppskattar frukosten och att satsningen haft en positiv inverkan på skolmiljön. Projektet förlängs under 2026 och utökas till ytterligare en skola, med målsättningen att utvärdera långsiktiga effekter vid slutet av året. Verksamhetsservice/IT För att stärka den interna kundnyttan har IT-enheten flyttat från Alafors till en mer centralt belägen plats i Nödinge. Den nya placeringen gör att enheten kommer närmare sina interna kunder, vilket förenklar direkt support för exempelvis datorer, system och telefoner. Även om många IT-relaterade arbetsmoment är platsoberoende innebär närheten en tydlig effektivisering för medarbetare ute i verksamheterna. Under året har också en ny serviceorganisation skapats genom en omorganisation som trädde i kraft den 1 januari 2025. Målet med förändringen är att bygga en mer robust och flexibel verksamhetsservice där fler medarbetare kan utföra en bredare palett av uppgifter. Detta svarar mot de ökande förväntningarna på snabb och anpassad service från kommunens verksamheter. Den nya strukturen gör det möjligt att möta både aktuella och framtida behov på ett mer kundorienterat sätt. Helhetsbedömning Serviceförvaltningens insatser under året har haft tydligt fokus på att stärka kundnyttan i Ale. Genom ökad dialog med föreningar och matgäster, förbättrad tillgänglighet till kommunens lokaler, riktade insatser inom måltidsverksamheten samt utveckling av verksamhetsservice och IT har förvaltningen arbetat systematiskt för att skapa mer värde för invånare, elever, föreningsliv och interna verksamheter. Förvaltningen bedömer att målet om ökad kundnytta har uppfyllts väl, och att arbetet har lagt en stabil grund för fortsatt utveckling kommande år. 3.1.3 En effektivare organisation i Ale Detta har genomförts Serviceförvaltningen har under året genomfört flera åtgärder för att stärka effektiviteten i organisationen. Genom strukturella förändringar, kompetensutveckling, digitalisering och ett tydligt fokus på att utföra mer arbete i egen regi har förvaltningen aktivt arbetat för att skapa bättre resursutnyttjande och ökad intern kapacitet. Fastighet Fastighetsverksamheten har haft ett löpande fokus på att utveckla uppdrag och arbetssätt för att skapa en mer effektiv organisation. Arbetet har särskilt riktats mot den nya park- och anläggningsenheten samt drift- och underhållsenheten. Under perioden har kompetensbehov analyserats noggrant för att säkerställa att enheterna står rustade inför framtida krav, med tydlig inriktning på att ta hem arbetsuppgifter som tidigare utförts av externa leverantörer till högre kostnad. Drift- och underhållsenheten har aktivt arbetat för att öka mängden uppdrag som utförs i egen regi, där ekonomistyrning används som ett centralt beslutsstöd. Park- och anläggningsenheten har genomfört Årsredovisning 2025, Servicenämnden 10(32) omfattande kompetensutveckling, vilket gett medarbetarna möjlighet att bemanna flera olika uppdrag inom enhetens verksamhetsområden. Dessutom har maskinparken optimerats för att delas mellan enheterna, vilket skapar flexibilitet, kostnadseffektivitet och ett bättre resursutnyttjande. Kost Inom kostverksamheten har arbetet med att minska matsvinnet varit en viktig del av kommunens klimatlöften för perioden 2024–2026. Under 2025 etablerades två arbetsgrupper med representanter från olika kök och kostområden för att fokusera på metoder och rutiner som minskar svinnet. I samarbete med IT har en digital lösning för matsvinnsmätning utvecklats, vilket gör det möjligt att följa upp matsvinn på ett mer systematiskt, enhetligt och effektivt sätt. De mätningar som hittills genomförts visar på en successiv minskning av matsvinnet, även om det kräver fortsatt arbete för att nå de långsiktiga målen. Den digitala uppföljningen skapar bättre beslutsunderlag och ökar förmågan att styra mot både ekologiska och ekonomiska vinster. Verksamhetsservice/IT Flytten av IT-enheten till Nödinge har inneburit effektivare stöd till kommunens verksamheter genom minskade restider och enklare tillgång till snabb teknisk support. Flytten har underlättat för medarbetare att få hjälp med exempelvis datorer och telefoner, vilket minskar stilleståndstid och ökar den interna effektiviteten. Under året har också tre nyanställningar inom IT skapat en mer stabil bemanning och minskat beroendet av externa konsulter. Detta har resulterat i högre servicegrad och större intern kompetens, vilket långsiktigt stärker förvaltningens kapacitet. Inom Verksamhetsservice har en ny struktur införts med servicemedarbetare och serviceteam, vilket från årsskiftet har lett till mer flexibla arbetssätt och en ökad bredd i uppdrag som kan utföras. Den nya organisationen är utformad för att skapa bättre robusthet, möjliggöra resurssamordning och möta verksamheternas ökade behov av stöd på ett effektivare sätt. Helhetsbedömning Serviceförvaltningens arbete under året har haft en tydlig inriktning på att skapa en mer effektiv organisation. Genom att ta hem uppdrag som tidigare köpts externt, stärka kompetensen inom centrala enheter, utveckla digitala verktyg och införa nya arbetssätt har förvaltningen skapat både ekonomiska och organisatoriska vinster. Resultatet är en mer flexibel och kapacitetsstark organisation som står bättre rustad för framtida behov. Förvaltningen bedömer därför att målet om en effektivare organisation har uppfyllts väl. 3.2 Uppföljning av mål 3.2.1 Hållbar kompetensförsörjning Beskrivning Säkerställ att vi använder alla kompetenser på rätt plats i organisationen och att vi automatiserar och effektiviserar i största möjliga utsträckning. Säkerställ arbetet med vidareutveckling av möjligheter att skapa karriärvägar för befintlig personal. Kommentar Serviceförvaltningen har under året arbetat systematiskt med att säkerställa en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning. Arbetet har utgått från kommunens mål att använda kompetenser på rätt plats, utveckla karriärvägar och effektivisera arbetssätt genom modern teknik. Förvaltningen bedömer att detta mål kräver både kontinuerlig intern utveckling och samverkan på kommunövergripande nivå, vilket varit en röd tråd i årets insatser. Fastighet Årsredovisning 2025, Servicenämnden 11(32) Inom Fastighet har verksamheten arbetat aktivt och strukturerat med SKR:s strategier för hållbar kompetensförsörjning. Ett genomgående fokus har varit att kompetensutveckla medarbetare i takt med förändrade krav och att skapa goda förutsättningar för omställning och utveckling inom uppdraget. Ett nära och närvarande ledarskap har bidragit till starka friskfaktorer och stabil närvaro, vilket också kan förklara verksamhetens låga sjukfrånvaro i jämförelse med branschsnitt. Samtidigt fortsätter verksamheten att analysera och pröva ny teknik, vilket blir allt mer centralt i takt med att ansvaret för anläggningar och yttre miljö breddas. Fastighet lyfter även att målet om hållbar kompetensförsörjning bara kan nås genom kommunövergripande samverkan. Inom flera av SKR:s strategier fungerar detta väl, men verksamheten bedömer att områdena ”attrahera och rekrytera” samt ”synliggöra lön, villkor och förmåner” behöver prioriteras ytterligare. Här ligger Ale kommun efter grannkommuner som verksamheten konkurrerar med om samma kompetenser. Kost Kostverksamheten arbetar utifrån en årlig utbildningsplan som fylls på kontinuerligt när nya behov identifieras. Under 2025 har kompetensförsörjning skett löpande genom utbildningar, studiebesök och föreläsningar. Insatserna har omfattat bland annat ergonomiutbildning och genomgång av Livsmedelsverkets riktlinjer för alla medarbetare. Kostverksamheten bedriver även regelbundna interna utbildningar inom specialkost och livsmedelshygien. Genom medel från KOM-KR har en språkstärkande utbildning genomförts för medarbetare, vilket stärker både kompetens och arbetsmiljö. Handledarstrukturen är en viktig del av verksamhetens långsiktiga kompetensförsörjning. Handledarna besöker yrkesskolor för att informera om yrket i Ale kommun, vilket stärker rekryteringsmöjligheterna, och stöttar samtidigt ny personal så att introduktionen blir trygg och effektiv. Kontinuerliga uppföljningsmöten med timvikarier har säkerställt att kunskapen upprätthålls och att eventuella utbildningsbehov fångas tidigt. Verksamhetsservice Verksamhetsservice har genomfört en organisatorisk förändring under året som syftar till att stärka robusthet och flexibilitet. Genom införandet av servicemedarbetare har yrkesroller breddats, vilket skapat en mer varierad och utvecklande arbetssituation samtidigt som efterfrågan från verksamheterna kan mötas mer effektivt. För att ytterligare effektivisera arbetet inom lokalvård har verksamheten investerat i en ny städrobot, särskilt avsedd för större ytor som gymnastikhallar. Behovet av robotisering bedöms öka ytterligare under 2026, vilket kommer att kräva både ny teknik och nya kompetenser. Inom IT-enheten har tre nya medarbetare rekryterats under året, vilket minskat beroendet av konsulter och stärkt den interna kapaciteten. Utvecklingen inom cybersäkerhet gör att kompetenskraven fortsätter att öka, och en vakans inom IT-säkerhet kommer att tillsättas under början av 2026. Sammantaget bidrar detta till en mer självständig och långsiktigt hållbar kompetensförsörjning inom IT-området. Helhetsbedömning Serviceförvaltningen har under året tagit tydliga steg mot att stärka en hållbar kompetensförsörjning genom kompetensutveckling, karriärvägar, teknikanvändning och organisatorisk utveckling. Arbetet har bedrivits både strategiskt och operativt, med utgångspunkt i förändrade krav och framtida behov. Förvaltningen bedömer att målet om hållbar kompetensförsörjning är uppfyllt, med goda resultat inom kompetensutveckling, teknikanpassning och breddade yrkesroller. Samtidigt finns ett fortsatt utvecklingsbehov inom kommunens förmåga att attrahera och rekrytera samt att tydligare kommunicera lönebild, villkor och förmåner i syfte att stärka konkurrenskraften. Arbetet har därmed lagt en stabil grund för fortsatt utveckling kommande år. Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Årsredovisning 2025, Servicenämnden 12(32) Beslutad av Kommunfullmäktige 3.2.2 Förenkla processer i syfte att leverera mer kundnytta genom ökad tillit mellan och inom organisationens olika delar. Beskrivning Arbetet med utveckling och integration av den tillitsbaserade styrningen och uppföljningen av densamma i förhållande till den antagna styrmodellen skall fortgå. Detta ska ske tillsammans med samtliga nämnder och bolag. Kommentar Detta har genomförts Under 2025 har Serviceförvaltningen fortsatt arbetet med att utveckla och integrera den tillitsbaserade styrningen i enlighet med kommunens styrmodell. Arbetet har både bedrivits internt inom förvaltningen och i nära samverkan med övriga förvaltningar och bolag, i enlighet med kommunfullmäktiges intentioner. Ett centralt område har varit förenkling och effektivisering av processer för att skapa större kundnytta och ökad tillit mellan organisationens olika delar. Ett konkret exempel är samarbetet mellan serviceförvaltningen, kommunledningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen för att utveckla en mer sammanhållen och effektiv investeringsprocess samt stärka kopplingen mellan lokalförsörjningsprocessen och samhällsbyggnadsprocessen. Detta arbete har under året fortsatt stegvis och bidragit till tydligare ansvarsfördelning, bättre framförhållning och ett mer sammanhållet arbetssätt. Kommunledningsförvaltningen har parallellt tagit fram en handlingsplan för målet, där ett av de prioriterade områdena är att förstärka strukturerna för interna kunddialoger mellan stödfunktioner och kärnverksamheter. Handlingsplanen betonar behovet av att utveckla forum där ansvarsfördelning mellan de tre stödjande förvaltningarna – kommunstyrelsen, serviceförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen – kan diskuteras och utvärderas i syfte att maximera effektivitet och kundnytta. Handlingsplanen är långsiktig och under hösten har den förankrats i nämnder och bolag. Den kommer att utgöra en viktig del i kommunens fortsatta kulturarbete kopplat till tillitsbaserad styrning. Ett centralt inslag i detta arbete är utvecklingen och implementeringen av gemensamma processer och arbetssätt som stärker förståelsen och tilliten mellan förvaltningar och som i slutändan skapar bättre värde för kommunens invånare och verksamheter. Helhetsbedömning Nämndplanen för servicenämnden 2025 slår fast att förvaltningen ska göra nödvändiga anpassningar till den reviderade styrmodellen och fortsatt utveckla, kartlägga och optimera processer – både inom den egna organisationen och över förvaltningsgränserna. Arbetet under året har följt denna inriktning. De insatser som genomförts, inklusive deltagandet i utvecklingsarbetet kring investerings- och lokalförsörjningsprocesserna samt förankringen och implementeringen av handlingsplanens åtgärder, ligger helt i linje med nämndens ansvar och planerade aktiviteter. Serviceförvaltningen bedömer därför att arbetet med målet har pågått enligt plan och inom ramen för den beslutade inriktningen. De genomförda åtgärderna har skapat viktiga förutsättningar för fortsatt utveckling och fördjupad tillitsbaserad styrning i kommunen. Målet bedöms därmed vara: Uppfyllt / Kommer att uppfyllas. Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Årsredovisning 2025, Servicenämnden 13(32) Beslutad av Kommunfullmäktige 3.2.3 Arbeta kontinuerligt med innovation och ständiga förbättringar, både inom den enskilda förvaltningen men också i ett förvaltningsövergripande perspektiv. Beskrivning Organisationen ska kontinuerligt ifrågasätta vad som går att förbättra och effektivisera för att höja kvalitet och/eller sänka kostnader. Det löpande arbetet skall ligga som en naturlig del i årshjulet och redogöras för i nulägesanalysen. Kommentar Detta har genomförts Arbetet med innovation och ständiga förbättringar har under 2025 bedrivits som en integrerad del av Serviceförvaltningens ordinarie utvecklingsarbete. Förvaltningen arbetar löpande med att identifiera förbättringsområden, effektivisera processer och hitta nya arbetssätt som bidrar till ökad kvalitet, bättre resursutnyttjande och sänkta kostnader. Detta sker såväl inom den egna förvaltningen som i samverkan med andra delar av organisationen, i linje med kommunfullmäktiges intentioner om ett förvaltningsövergripande perspektiv. Serviceförvaltningen hänvisar till den mer omfattande redovisningen inom uppdraget ”Innovation och ständiga förbättringar”, men vill samtidigt lyfta fram ett särskilt utvecklingsarbete som genomförts under året. I nära samarbete med äldreomsorgen inom socialförvaltningen har ett projekt startats med syfte att minska matsvinn och förebygga undernäring inom äldreomsorgen. Projektet leds av måltidsutvecklare från kostverksamheten och har under våren och hösten samlat personal från både kök och omsorgsverksamheter kring gemensamma arbetssätt, kunskapshöjning och systematiskt förbättringsarbete. Genom praktiska träffar och gemensam analys har verksamheterna utvecklat rutiner som stärker både kvaliteten i måltidssituationen och den långsiktiga hållbarheten i kommunens måltidsarbete. Arbetet är ett tydligt exempel på hur innovation och förbättringar kan växa fram i mötet mellan förvaltningar, där praktisk kompetens, digitala verktyg och verksamhetsnära erfarenhet kombineras för att lösa komplexa utmaningar – i detta fall både ur ett omsorgs-, hållbarhets- och ekonomiperspektiv. Helhetsbedömning Utifrån nämndens inriktning att kontinuerligt utveckla processer och effekthemtagning inom en tillitsbaserad styrning kan Serviceförvaltningen konstatera att årets arbete genomförts enligt plan. Förvaltningen har under 2025 fortsatt integrera innovation och ständiga förbättringar i årshjulet, och flera av de genomförda utvecklingsinsatserna – särskilt det tvärförvaltliga arbetet kring matsvinn och undernäringsförebyggande insatser – ligger helt i linje med kommunfullmäktiges mål. Sammantaget bedömer Serviceförvaltningen att målet är uppfyllt / kommer att uppfyllas, och att arbetet har lagt en stabil grund för fortsatt förbättrings- och innovationsarbete kommande år. Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Beslutad av Kommunfullmäktige Årsredovisning 2025, Servicenämnden 14(32) 3.2.4 Hållbart arbetsliv Beskrivning Kommunen som arbetsgivare ska främja trygghet, kompetens och professionell utveckling. Ständiga förbättringar ska prägla våra arbetsplatser där innovation och medarbetarengagemang står i fokus. Kommentar Detta har genomförts Serviceförvaltningen har under 2025 fortsatt sitt arbete med att skapa ett hållbart arbetsliv genom att stärka arbetsmiljön, öka medarbetarengagemanget och säkerställa möjligheter för kompetensutveckling. Arbetet har bedrivits systematiskt och i linje med kommunens ambition att vara en trygg och utvecklande arbetsgivare där innovation, lärande och ständiga förbättringar är en naturlig del av verksamheten. Ett centralt fokusområde har varit att kontinuerligt utveckla arbetsmiljöarbetet för att uppnå långsiktigt positiva effekter. Förvaltningen betonar vikten av ett uthålligt, strukturerat och förebyggande arbetsmiljöarbete där befintliga arbetssätt regelbundet omprövas för att möta nya behov och skapa bättre förutsättningar för både medarbetare och verksamhet. Minskad sjukfrånvaro har varit ett särskilt prioriterat område. Arbetet är viktigt både för att stärka driftsäkerheten och minska sårbarheten i verksamheterna, men också ur ett kostnadsperspektiv. En viss minskning av sjukfrånvaron har skett under det senaste året, men för att nå en mer långsiktig förbättring krävs att arbetssätt analyseras och utvecklas vidare samt att nya åtgärder identifieras. De insatser som genomförts har tagits fram i nära samarbete med kommunens HR-funktion, och utgår dels från HR:s kartläggning och åtgärdsplaner, dels från Serviceförvaltningens egna behov och utmaningar. Arbetet kommer att fortsätta i enlighet med den åtgärdsplan som kommunstyrelsen och kommunfullmäktige beslutade om våren 2025, och behöver intensifieras för att nå fullt genomslag. Mer information om arbetet med sjukfrånvaro finns i avsnitt 4.2 i årsredovisningen. Helhetsbedömning Serviceförvaltningen bedömer att arbetet under 2025 genomförts i linje med kommunfullmäktiges mål och enligt de prioriteringar som fastställts i nämndens planering. Grunden för ett hållbart arbetsliv har stärkts genom ett mer systematiskt arbetsmiljöarbete, riktade insatser för att minska sjukfrånvaron samt fortsatt fokus på kompetensutveckling och engagemang hos medarbetarna. Därmed bedöms målet vara: Uppfyllt / Kommer att uppfyllas. Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Beslutad av Kommunfullmäktige 3.2.5 Verksamhetsskap - medarbetarskap Beskrivning För att stärka organisationen ska kommunen aktivt arbeta med att införa och utveckla principer för verksamhetsskap och medarbetarskap, utöver dagens arbete med ledarskap. Målet är att alla medarbetare ska känna sig delaktiga och engagerade i sitt arbete och att ledarskapet systematiskt stödjer detta. Årsredovisning 2025, Servicenämnden 15(32) Kommentar Detta har genomförts Under 2025 har Ale kommun tagit viktiga steg i arbetet med att införa och vidareutveckla principerna för verksamhetsskap och medarbetarskap. Syftet är att stärka delaktighet, engagemang och gemensamt ansvarstagande i hela organisationen, samtidigt som ledarskapet utvecklas för att systematiskt stödja denna inriktning. Som en gemensam startpunkt genomfördes den 29 september en föreläsning för samtliga chefer i kommunen, ledd av grundarna till arbetssättet Verksamhetsskap. Föreläsningen fungerade som en kick-off för det fortsatta arbetet och syftade till att skapa en gemensam begreppsgrund, bygga förståelse och ge inspiration inför implementeringen av arbetssättet i kommunens verksamheter. Serviceförvaltningen har därefter följt upp arbetet i den egna chefsgruppen under hösten som ett led i att påbörja förankringen och omsättningen i praktiken. Kommunens HR-avdelning har under året förstärkts med en verksamhetsutvecklare med särskilt ansvar för att ta fram strategier för implementering och vidareutveckling av verksamhetsskap och medarbetarskap. Arbetet bygger på att skapa långsiktiga strukturer som stärker medarbetarnas engagemang, delaktighet och inflytande, samt säkerställer att ledarskapet aktivt bidrar till att främja dessa mål. Serviceförvaltningens ledningsgrupp har under hösten haft dialog med verksamhetsutvecklaren kring implementeringen av arbetssättet inom förvaltningens olika verksamheter. Fokus framåt ligger på hur principerna kan omsättas i praktiken i vardagliga arbetsprocesser, i medarbetarsamtal, i samverkansforum och i utvecklingsarbete. Helhetsbedömning Arbetet med att etablera verksamhetsskap och medarbetarskap befinner sig i ett uppstarts- och utvecklingsskede under 2025. Serviceförvaltningen har tagit de steg som förväntades enligt plan, bland annat genom gemensam utbildning, intern uppföljning och dialog med den ansvariga verksamhetsutvecklaren. Förvaltningen bedömer att genomförandet ligger i linje med nämndens ansvar och att målet är uppfyllt / kommer att uppfyllas, i takt med att strategier och strukturer utvecklas vidare under kommande år. Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Beslutad av Kommunfullmäktige 3.3 Uppföljning av uppdrag 3.3.1 Tabell - Uppföljning av uppdrag inom ramen för mål och budget Årsredovisning 2025, Servicenämnden 16(32) 3.3.2 Uppföljning av uppdrag Ruttoptimering för kommunens samtliga fordon Beskrivning Utred ruttoptimering och analysera kommunens samtliga fordon för att förstå hur fordon körs och används idag i syfte att fordonen används så effektivt som möjligt. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Pågående med avvikelse Önskan är att implementera uppdraget vid beslut om placering av en sammanhållen fordonsflotta inom serviceförvaltningen. Önskemålet är kommunicerat till servicenämnden då det bedöms mer effektivt att genomföra ruttoptimering och hantera dess konsekvenser när en och samma förvaltning har ansvar och mandat över hela fordonsflottan. Årsredovisning 2025, Servicenämnden 17(32) Utred förutsättningar att vertikalt kunna blanda olika funktioner, till exempel kommunala verksamheter, verksamhetslokaler och bostäder mm Beskrivning För en hållbar samhällsplanering som dessutom ger en ökad social hållbarhet och trygghet, behöver Ale kommun hitta nya rutiner och förhållningssätt som ger oss möjlighet att stapla innehåll och verksamheter vertikalt, ibland kallat 3d-fastighetsbildning. Aktuella geografiska områden bör i första hand vara pendelstations nära. Utredningen skall belysa vilka eventuella hinder som finns idag samt ge förslag på nya rutiner eller andra åtgärder för att minimera eller helt eliminera eventuella hinder samt utvärderas genom en nuläges-, omvärlds- och konsekvensanalys. Utredningen är förvaltningsövergripande. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Utredning är genomförd av kommunledningsförvaltningen i samarbete med serviceförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen och presenterad i kommunstyrelsen under hösten 2025. Friluftsfrämjande insatser Beskrivning Utred insatser och/eller åtgärder som ökar vistelse i natur och miljö. Förslag ska utvärderas genom en omvärlds- och konsekvensanalys Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad En komplett utredning är genomförd och presenteras i kultur- och fritidsutskottet och servicenämnden under januari 2026. Förstärkt matkvalitet i skolor och äldreomsorgen Beskrivning Måltider som serveras i Ale kommun skall främja goda matvanor och folkhälsa. Genom en särskild satsning för att öka matkvalitén på kommunens måltider ges förutsättningar för en god måltidsupplevelse för såväl unga som äldre. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Årsredovisning 2025, Servicenämnden 18(32) Status Avslutad Kostverksamheten har höjt matkvalitén genom en översyn av menyplanering och inköp samt att fortsatt arbete har skett genom att involvera gästerna via måltidsråd och genom att involvera gästerna i menyplaneringen genom mästerkockskonceptet. Kostverksamheten har även sett över behovet av köksutrustning och köpt in utrustning för att kunna tillaga mat på bästa sätt samt säkerställt kunskaper hos köksmedarbetarna. Kostverksamheten har investerat i en färsmaskin som skapar förutsättningar för köken att producera mat från grunden som är god och näringsriktig på ett enklare sätt trots stora volymer. Färsmaskinen har använts av flera för att kunna laga biffar och bullar av olika slag som höjt kvalitet på rätter med större variation och smak. Måltidsråd hålls kontinuerligt på enheterna för att få önskemål från elever, barn och äldre för att deras önskemål ska hamna på matsedel. Önskedagar och temaveckor genomförs då och då för att tillgodose elever, barns och de boendes önskemål. Äldreboenden arbetar på samma sätt med måltidsträffar med de boende. Veckovis avstämning sker mellan vårdpersonal och köken gällande specifika behov och återkoppling på helgens mat och högtider. Bohusskolans mästerkock har fortsatt då det upplevts som ett lyckat koncept samt så har mästerkocken även startats upp på Aroseniusskolan. Här samverkar kost med hem- och konsumentkunskap där eleverna ska skapa en maträtt som är god, ekonomisk, hållbar och näringsriktig. Vinnarmaträtten utses av en jury och därefter tillagas maträtten i skolköket tillsammans med köksmedarbetarna och serveras till övriga elever på skolan. Vinnarrätten sätts även på matsedeln för hela kommunen. Ett lyckat koncept som planeras fortsätta även framöver. Utifrån upphandlingsavtal väljs svenska råvaror i första hand där möjlighet finns. Öka tillgängligheten till kommunens anläggningar och lokaler och sänk driftskostnaderna Beskrivning Högt bokningstryck och kvalitetskrav på våra anläggningar och lokaler ställer krav på att vi flyttar positionerna framåt inom ny teknik för att kunna nyttja kommunens lokaler mer effektivt och sänka driftskostnader på våra anläggningar. Kommunen måste arbeta och bereda vägen för ökade investeringar i ny teknik som ger eftersökta effekter. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad med avvikelse För att skapa förutsättningar för ett utökat användande av kommunens lokaler har projekt genomförts i samverkan med kultur och fritid. Bland annat har det studerats hur föreningar, privatpersoner med flera kan boka och få access till den lokal som önskas för aktiviteten och detta planeras att fortsätta till ett successivt genomförande. Dock förutsätter detta inköp av teknik samt i vissa fall i lokalanpassningar för att bibehålla tryggheten för ordinarie verksamheter och övriga lokaler. Dialogmöten har under perioden hållits med idrottsföreningar som använder kommunala anläggningar där syftet varit att inhämta synpunkter på hur förutsättningarna kan utvecklas Arbetet med att öka tillgängligheten till kommunala lokaler kommer att fortsätta under 2026. Årsredovisning 2025, Servicenämnden 19(32) Prioritera arbetet med att sänka sjukfrånvaro och personalomsättning Beskrivning Implementera, följ upp och utvärdera löpande effekter av åtgärdsplan framtagen i utredning kring “Sjukfrånvaro och personalomsättning” Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Pågående med avvikelse Detta har genomförts Under 2025 har Serviceförvaltningen fortsatt det prioriterade arbetet med att sänka sjukfrånvaron och personalomsättningen i enlighet med åtgärdsplanen framtagen i utredningen ”Sjukfrånvaro och personalomsättning”. Implementeringen har skett i nära samverkan med HR, med både kommunövergripande och förvaltningsspecifika insatser. Fastighet År 2025 var det första hela året med park- och anläggningsenheten integrerad i verksamheten, vilket innebar en fördubbling av antalet anställda. Den totala sjukfrånvaron ökade jämfört med 2024, huvudsakligen relaterad till ett ökat antal långtidssjukskrivningar. Nivån ligger nu i linje med kommunens genomsnitt. Mot bakgrund av utvecklingen kommer Fastighet att genomföra en fördjupad analys under 2026 för att identifiera bakomliggande orsaker och möjliga åtgärder. I övrigt är personalsituationen stabil. Rekryteringsläget har varit gynnsamt, med stort antal sökande och god kompetensförsörjning vid ersättningsrekryteringar. Samtidigt bedömer verksamheten att konkurrensen om kvalificerad personal i GR-regionen fortsatt är hög. Fastighet rekommenderar därför att kommunen överväger bredare satsningar på löneförmåner och villkor för att förbättra attraktionskraften och långsiktigt stärka kompetensförsörjningen. Kost Arbetet med att sänka sjukfrånvaron är en central och återkommande del av det operativa ledarskapet inom Kost. Sjukfrånvaron består till stor del av långtidssjukskrivningar där flera medarbetare varit borta under lång tid. Detta skapar behov av mer stöd, tid och kompetens hos enhetscheferna för att kunna driva ärendena framåt. Korttidsfrånvaron har däremot fortsatt minska, vilket till stor del beror på tidiga insatser som uppföljningssamtal, tydlig information om rättigheter och skyldigheter och aktivt stöd genom företagshälsovården. Under 2025 har flera hälsofrämjande och arbetsmiljöförbättrande insatser genomförts:  Ergonomiföreläsning under våren med fokus på arbetsmiljö i kök.  Investeringar i ergonomiska hjälpmedel och köksutrustning.  Friskvårdsprojekt under hösten i samarbete med företagshälsovården, inkluderande föreläsning och uppföljande enkät. Kostverksamheten har även arbetat aktivt med kompetensförsörjning genom utbildningar, studiebesök och samverkan med yrkesskolor samt ett etablerat handledarstöd för ny personal. Verksamhetsservice / IT Inom Verksamhetsservice har sjukfrånvaron varit hög under året, framför allt till följd av Årsredovisning 2025, Servicenämnden 20(32) långtidssjukskrivningar och effekter av genomförd omorganisation. Detta har påverkat vissa enheter mer än andra och arbetet med att minska sjukfrånvaron har därför varit prioriterat. Även inom IT-enheten ligger långtidssjukfrånvaron relativt högt, vilket påverkar statistiken märkbart i en enhet med få medarbetare. Personalomsättningen är generellt låg inom både Verksamhetsservice och IT, vilket är positivt, men arbetet med att minska långtidssjukskrivningar är fortsatt en stor utmaning och kräver ytterligare stöd från HR och fortsatt utveckling av arbetssätt. Helhetsbedömning Serviceförvaltningen har under året genomfört de åtgärder som ålagts enligt åtgärdsplanen och arbetat aktivt och systematiskt för att minska sjukfrånvaron. Arbetet sker strukturerat på varje enhet, med särskilt fokus på långtidssjukfrånvaro, som fortsatt är den största utmaningen. Personalsituationen är i huvudsak stabil och personalomsättningen låg, men vissa enheter påverkas starkt av enstaka långtidssjukskrivningar. I linje med nämndens uppdrag bedöms arbetet pågå enligt plan, men med identifierade avvikelser kopplade till ökade långtidssjukskrivningar. Förvaltningen bedömer därmed att målet är: Status: Pågående med avvikelse – Kommer att uppfyllas. Prioritera implementeringen av den nya värdegrunden i hela organisationen och skapa en struktur för att kontinuerligt kunna följa upp värdegrundens effekter över tid Beskrivning Ale kommun finns till för dess invånare, besökare och företagare. Kommunens nya värdegrund fastställer att kunden ska vara i fokus och att hela organisationen behöver ta ett gemensamt ansvar för detta. Det är avgörande att kommunens värdegrund genomsyrar hela organisationen. Detta innebär att en kulturförändring behöver ske och att den behöver hålla över en överskådlig tid framåt. Utvärderingen av värdegrundens effekter ska följa såväl kunders som anställdas upplevda förändring. Den externa kunddialogen är av stor vikt för att förstå och förfina förändringsarbetet. För att ytterligare säkerställa implementering ska värdegrunden vara fokus för alla tillitsdialoger under 2025. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Den nya värdegrunden har tagits upp på APT:er med tillhörande diskussionsfrågor enligt plan. Kommunfullmäktige beslutar att uppdra till servicenämnden att effektivisera IT-avdelningen Om uppdraget Tilläggsbudget 2024 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Detta uppdrag har utretts inom ramen för uppdraget Framtidens IT som beskrivs mer i detalj i avsnitt 3.3.2.12 Årsredovisning 2025, Servicenämnden 21(32) Utred att servicenämnden tar huvudansvaret för Ale kommuns fordonsflotta Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Beslutad av Nämnd Status Avslutad Uppdraget återremitterades från kommunstyrelsen till servicenämnden under hösten och var uppe för beslut igen i servicenämnden 251211. Kommunstyrelsen behandlade uppdraget på sitt möte 260127 och beslutade att föreslå kommunfullmäktige att anse uppdraget fullgjort och avslutat. Utred digital signering Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Beslutad av Nämnd Status Avslutad med avvikelse Uppdraget ligger numera på kommunstyrelsen då det behövs en kommunövergripande lösning där IT- enheten kommer vara involverad utifrån teknisk kompetens och kansli utifrån juridisk och arkivkompetens då frågan behöver belysas från flera håll. Utred servicenämndens köp och säljfinansiering till förmån för kommunbidrag Beskrivning Under 2022 har några av servicenämndens verksamheter lämnat köp- och säljfinansiering i förmån för kommunbidrag. Detta har av aktuella verksamheter upplevts som en positiv förändring för att kunna planera och använda resurser inom given budgetram. Samverkan blir mer tydlig och inte så fokuserad på enbart intäkter/utgifter utan mer på leverans av funktion av aktuell service. Förändringen har dessutom skapat mer tid för strategiskt och långsiktigt arbete med ökad digitalisering. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad med avvikelse I kommunfullmäktiges budget för 2024 fick servicenämnden ett fortsatt uppdrag att utreda servicenämndens köp och säljfinansiering till förmån för kommunbidraget. Bakgrunden var att under 2022 hade några av servicenämndens verksamheter lämnat köp- och säljfinansiering i förmån för kommunbidrag vilket upplevts som en positiv förändring för att kunna planera och använda resurser inom given budgetram. För serviceförvaltningens del handlar således denna förändring om verksamheter inom fastighet, verksamhetsservice och IT. Verksamhet Kost är i dagsläget redan finansierad enligt budgetram. Årsredovisning 2025, Servicenämnden 22(32) För verksamhetsservice har samtliga serviceenheter numera ramfinansiering. På IT-enheten, som ligger tillfälligt placerad i verksamheten, har en större ekonomisk utredning tillsammans med upphandlade konsulter genomförts och redovisats under våren 2025. Om utredningen gällande framtidens IT-enhet placeras någon annanstans organisatoriskt har samtliga enheter inom verksamhetsservice övergått till kommunbidragsfinansierad verksamhet. För verksamhet Fastighet verksamhet så har den absoluta merparten över tid varit finansierad genom olika köp- och säljmodeller som exempelvis internhyresmodellen och direktfakturering från Fastighet till respektive hyresgäst för faktiskt media- och kapitalkostnad. Nyligen tillkomna verksamheter från kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden är i sin helhet ramfinansierade och målsättningen är att även att övrig finansiering succesivt skall gå över till ram. Det är dock en utmaning vid ramfinansiering av lokaler att behålla incitament utifrån en hyresgästs ansvar samt hur tillkommande och frångående lokalytor och den faktiska kostnaden för denna skall regleras mellan åren. Av denna anledning har verksamhet Fastighet tillsammans med ekonomiavdelningen under 2024 skapat ett isolerat pilotprojekt med ramfinansiering av kommunens administrativa lokaler Nödinge kommunhus och Järnkontoret med start 1 januari 2025. Detta projekt skall utvärderas löpande och ligga till grund för beslut om övergång till ramfinansiering för resterande delar inom verksamheten. Utred framtidens IT-organisation Beskrivning Utred framtidens IT-organisation med fokus på: • Hur ligger IT-verksamheten till i jämförelse i kvalité och ekonomi? • Hur säkerställs kompetensförsörjningen inom IT-verksamheten? • Har IT-verksamheten möjlighet att ha anställda specialister eller skall dessa funktioner köpas externt? • Hur skall en framtida IT-organisation se ut? Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Uppdraget redovisades första gången till kommunstyrelsen 250227, efter det har ärendet ett flertal gånger hanterats i både servicenämnden och kommunstyrelsen. På servicenämndens möte den 11 december 2025 överlämnades ärendet återigen till kommunstyrelsen och på kommunstyrelsens möte 260127 beslutade KS att föreslå kommunfullmäktige att uppdraget skall anses fullgjort. Innovation och ständiga förbättringar Beskrivning Alla förvaltningar skall under Q1 2025 till nämnd redovisa olika förslag till utveckling och förbättring av verksamheten som var och en, eller till del av, motsvarar 1% av tilldelad budget. Nämnden ges då möjlighet att göra politiska prioriteringar motsvarande 1%. Processen är framåt tänkt att vara en naturlig del av årshjulet. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Årsredovisning 2025, Servicenämnden 23(32) Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Detta har genomförts Uppdraget att under Q1 2025 redovisa förslag på utvecklings- och förbättringsåtgärder motsvarande 1 % av tilldelad budget har genomförts i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. Arbetet är tänkt att långsiktigt integreras i årshjulet och bidra till ett mer systematiskt förbättringsarbete inom samtliga förvaltningar. Inom Serviceförvaltningen pågår arbetet med innovation och ständiga förbättringar löpande genom etablerade strukturer, bland annat via återkommande inslag på chefsmöten, ledningsgruppens dagordning samt i verksamheternas egna forum. Utvecklingsarbetet kopplas också till kvalitet, digitalisering och effektivisering, vilket gör att det är integrerat i förvaltningens ordinarie styrning. Kost Kostverksamheten har under året arbetat strukturerat med flera förbättringsinitiativ, bland annat kopplade till digitalisering, hållbarhet och utveckling av kvaliteten i de offentliga måltiderna. Digitalisering och systemutveckling Verksamheten har gjort en översyn av kostdatasystemet och identifierat behov av ett mer användarvänligt och ändamålsenligt system. Arbetet har lett fram till en kommande upphandling av både nytt kostdatasystem och digital egenkontroll. Digitaliseringen syftar till bättre uppföljning, effektivare arbetsflöden och minskad administrativ belastning. Arbete med minskat matsvinn Ale kommuns klimatlöften för 2024–2026 har varit en viktig drivkraft i arbetet med att reducera matsvinn. Två arbetsgrupper har bildats med representanter från olika kök och kostområden. Tillsammans med IT-enheten har de utvecklat en digital lösning för matsvinnsmätning, vilket möjliggör mer träffsäker uppföljning och bättre beslutsunderlag för fortsatta åtgärder. Arbetet sprids successivt till hela kostverksamheten. Samverkan med äldreomsorgen Under 2025 startade ett gemensamt projekt med äldreomsorgen för att minska matsvinn och förebygga undernäring. Projektet leds av måltidsutvecklare och har inkluderat gemensamma workshops, behovsanalys och framtagande av handlingsplan. Arbetet har lett till flera positiva följdeffekter:  Ökad förståelse mellan kökspersonal och omsorgspersonal.  Säkrad kvalitet genom tydligare beställningar i kostdatasystemet.  Framtagna lathundar för uppvärmning och hantering av måltider. Utvecklingssamarbeten i skolan Under 2025 genomfördes återigen tävlingen Mästerkocken, i samverkan mellan hem- och konsumentkunskapslärare och kommunens måltidsutvecklare. Elever tävlade i att skapa hållbara, ekonomiska och näringsriktiga rätter, som sedan tillagades tillsammans med kökspersonal. Tävlingen har utvecklats och omfattade under året både Bohusskolan och Aroseniusskolan. Aktiviteten främjar elevengagemang, stärker yrkesstolthet inom måltidsverksamheten och bidrar till ökad framtida kompetensförsörjning. Verksamhetsservice / IT Servicenämnden har under året tilldelat resurser för att utöka lokalvården på kvällar och helger, framför allt för att förbättra service och tillgänglighet för kommunens föreningsliv. Inom ramen för detta uppdrag pågår fackliga förhandlingar tillsammans med HR, vilket tagit längre tid än planerat. Rekryteringsarbete är påbörjat och verksamheten väntas starta under våren 2026. Detta utvecklingsarbete bedöms leda till ökad servicekvalitet, mer flexibla arbetssätt och ett bättre nyttjande av kommunens lokaler – både för externa och interna kunder. Helhetsbedömning Årsredovisning 2025, Servicenämnden 24(32) Serviceförvaltningen har genomfört kommunfullmäktiges uppdrag och arbetar idag systematiskt med innovation och ständiga förbättringar i hela organisationen. Arbetet drivs både förvaltningsövergripande och inom respektive verksamhet, med särskilt goda exempel från kostverksamheten där digitalisering, hållbarhet och samverkan bidragit till konkreta förbättringar. Uppdraget bedöms vara avslutat, och arbetet är integrerat i förvaltningens ordinarie utvecklingsprocesser. Flerdimensionellt äldreboende i södra kommundelen Beskrivning Bygg samman särskilt boende, förskola, VC, fotvård mm. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2023 som ej slutförts Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad med avvikelse Tidplanen med framtagande av detaljplan för särskilt boende i de södra kommundelarna är försenad och väntas nu antas kvartal 2 2027. En antagen detaljplan kommer att visa vilka förutsättningar som finns för att skapa en byggnation som möjliggör flera verksamheter på en och samma plats/byggnad. Redan visar dock nuläget att möjligheterna är begränsade då byggrätten är begränsad på grund av strandskydd samt då gata ska passera genom tomten för att betjäna befintliga fastigheter 3.4 Uppföljning av prioriterade förbättringar, effektiviseringar och besparingar Årsredovisning 2025, Servicenämnden 25(32) 4 Personalanalys 4.1 Kommunens anställda 4.1.1 Antal anställda Värden i tabellen för antal anställda är ett genomsnitt under perioden. I beräkningen för årsarbetare så inkluderas timmar för; månadslön, timlön, semester, ferie, föräldraledighet, vab samt frånvaro upp till 60 dagar. Antal anställda Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Skillnad Jan-dec 2023 Antal tillsvidareanställda 256 219 37 227 -varav kvinnor i procent 69,1 74,5 -5,4 73,1 -varav män i procent 30,9 25,5 5,4 26,9 Antal tidsbegränsat anställda 6 6 0 7 Samtliga anställda (tillsvidare och tidsbegränsade) Antal heltidsanställda 254 214 40 224 Antal deltidsanställda 8 12 -4 11 Totalt antal arbetade timmar (timavlönade) 23 803 29 892 -6 089 26 343 -varav kvinnor 17 045 24 082 -7 037 23 882 -varav män 6 758 5 810 948 2 461 Totalt antal årsarbetare (samtlig personal omräknat till 261 236 25 242 heltidstjänster) -månadsavlönade 249 221 28 229 -timavlönade 12 15 -3 13 Personalomsättning Procent Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Skillnad Jan-dec 2023 Total, intern och extern 7,2 15,8 -8,6 8,7 Total, extern 6,0 10,8 -4,8 8,2 Extern, exklusive pensionsavgångar 4,8 7,2 -2,4 5,2 4.2 Sjukfrånvaro jukfrånvaron inom serviceförvaltningen uppgick under mätperioden till 11,7 %, vilket innebär en minskning med 0,8 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Korttidsfrånvaron låg på 3,6 %, medan sjukfrånvaro dag 15–59 uppgick till 1,5 %. Långtidssjukfrånvaron uppgick till 6,6 %, en minskning med 0,6 procentenheter jämfört med föregående år. Trots förbättringarna är sjukfrånvaron fortsatt högre än Ale kommun som helhet (kommunens siffra saknas i underlaget och ska fyllas i). Fastighet År 2025 var det första hela året med park- och anläggningsenheten integrerad i organisationen, vilket medfört en fördubbling av antalet medarbetare. Den totala sjukfrånvaron ökade jämfört med 2024 och ligger nu i nivå med kommunens genomsnitt. Ökningen är helt kopplad till långtidssjukskrivningar. En fördjupad analys av sjukfrånvaron kommer att genomföras under 2026.  Drift- och underhållsenheten har en medarbetare som är långtidssjukskriven, ej arbetsrelaterat.  Park- och anläggningsenheten har två långtidssjukskrivningar: en ej arbetsrelaterad och en kopplad till långvariga förslitningsskador som inte kan härledas till nuvarande anställning i Ale Årsredovisning 2025, Servicenämnden 26(32) kommun. Kost Sjukfrånvaron inom kostverksamheten är fortsatt hög men visar en mindre förbättring. Under 2025 uppgick den totala sjukfrånvaron till 12,7 %. Den största delen består av långtidssjukskrivningar (dag 60–), som uppgår till 6,8 %. Flera av dessa gäller medarbetare som varit sjukskrivna under flera år och som fortsatt är sjukskrivna helt eller delvis. Arbetet med att sänka sjukfrånvaron pågår löpande genom:  individuella uppföljningssamtal  rehabiliteringsplaner  insatser via företagshälsovården  ergonomiska investeringar och utbildningar Korttidsfrånvaron är relativt stabil och hanteras genom tidiga insatser, uppföljning och tydlig information om rättigheter och skyldigheter. Verksamhetsservice och IT Övergripande Långtidssjukfrånvaro är den dominerande orsaken till sjukfrånvaron inom verksamhetsservice. Sammanlagt finns cirka sju medarbetare som varit långtidssjukskrivna under flera år, vilket påverkar statistiken kraftigt. För serviceenhet gul har sjukfrånvaron ökat markant, delvis till följd av den omorganisation som trädde i kraft vid årsskiftet 2024/2025. Individuella personalärenden hanteras löpande tillsammans med HR. IT-enheten har fortsatt låg korttidsfrånvaro men påverkas av en långtidssjukskriven medarbetare, vilket får stort genomslag i en enhet med få anställda. Detaljerade siffror per enhet IT-enheten – total sjukfrånvaro 9,53 %  Korttid: 2,84 %  Dag 15–59: 0,15 %  Långtid: 6,54 % Trenden är nedåtgående jämfört med tidigare år. Serviceenhet Grön – total sjukfrånvaro 6,81 %  Korttid: 3,86 %  Dag 15–59: 1,11 %  Långtid: 1,84 % Enheten redovisar låg sjukfrånvaro i samtliga kategorier och är en positiv avvikelse inom verksamhetsservice. Serviceenhet Röd – total sjukfrånvaro 15,86 %  Korttid: 5,88 %  Dag 15–59: 2,48 %  Långtid: 9,28 % Enheten har hög långtidsfrånvaro och kräver fortsatt riktade insatser. Serviceenhet Gul – total sjukfrånvaro 19,76 %  Korttid: 3,62 %  Dag 15–59: 2,31 %  Långtid: 13,83 % Detta är den enhet med högst sjukfrånvaro och den mest omfattande långtidssjukfrånvaron. Organisationsförändringen har påverkat både arbetsmiljö och statistik. Sammanfattande analys Årsredovisning 2025, Servicenämnden 27(32)  Serviceförvaltningen har minskat sjukfrånvaron något men ligger fortsatt över kommunens genomsnitt.  Långtidssjukfrånvaro är den huvudsakliga orsaken till de höga nivåerna.  Vissa enheter, såsom Serviceenhet grön och IT, visar positiva trender.  Andra enheter, särskilt serviceenhet gul och delar av kost, kräver fortsatt förstärkt arbete tillsammans med HR. 4.2.1 Sjukfrånvaro tabell Statistiken för sjukfrånvaro anges i procent av ordinarie arbetstid och omfattar kommunens månadsanställda. Sjukfrånvaron är indelad i två typer utifrån kön och ålder och kompletteras med korttids- och långtidssjukfrånvaro. Urval: alla månadsavlönade enligt AB (ej PAN, BEA, TIM, vilande anställningar) Sjukfrånvaro i procent (månadsanställd personal, AB) av Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Skillnad Jan-dec 2023 ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro totalt 11,7 12,5 -0,8 10,4 Sjukfrånvaro per kön Sjukfrånvaro, kvinnor 12,0 13,3 -1,3 11,4 Sjukfrånvaro, män 11,0 10,0 1,0 7,6 Sjukfrånvaro per ålderskategori, utfall per åldersgrupp Ålder - 29 år 3,6 4,8 -1,2 9,2 Ålder 30 - 49 år 9,2 7,9 1,3 7,2 Ålder 50 - 14,4 16,6 -2,2 12,8 Fördelning av sjukfrånvaro per sjukdomslängd Korttidssjukfrånvaro 1-14 dagar 3,6 4,0 -0,4 4,0 Sjukfrånvaro 15-59 dagar 1,5 1,2 0,3 1,5 Långtidssjukfrånvaro 60 dagar eller mer 6,6 7,2 -0,6 4,8 4.3 Personalanalys och förslag för framtiden Serviceförvaltningen arbetar intensivt med att minska sjukfrånvaron, framför allt inom kostverksamheten där korttidsfrånvaron har minskat, men långtidssjukfrånvaron är fortsatt hög, ofta av ej arbetsrelaterade orsaker. Fastighet År 2025 var det första hela året med park- och anläggningsenheten integrerad, vilket innebar en fördubbling av antalet medarbetare. Den totala sjukfrånvaron ökade och består helt av långtidssjukskrivningar. Nivån ligger nu i linje med kommunens genomsnitt och en fördjupad analys planeras under 2026. I övrigt är personalsituationen stabil. Rekryteringar under året har haft god söktillströmning, men konkurrensen om kompetens i GR-regionen är fortsatt hög. Drift- och underhållsenheten har haft en vakant tjänst som drifttekniker VVS, som nu omvandlats till drifttekniker inom lås och larm för att minska behovet av externa tjänster. En långtidssjukskrivning inom förvaltarområdet ledde till ett vikariat som tillsattes vid årsskiftet. Lokalförsörjningsenheten har ökat antalet projektledare med en tjänst under hösten för att möta det växande antalet investeringsprojekt; dessa finansieras fullt ut av projekten. En pensionsavgång på en strategisk funktion väntas vid slutet av 2026, och ersättningsrekrytering planeras med överlapp. Park- och anläggningsenheten har sett över relationen mellan tillsvidareanställda och säsongsanställda. Under sommarhalvåret arbetade tre säsongsanställda i relation till åtta ordinarie medarbetare. En vakans på enhetschefsnivå löstes genom interimlösning i samverkan med samhällsbyggnadsförvaltningen fram till ny chef tillträder i januari 2026. En driftledare har rekryterats och administrationen förstärkts med 40 Årsredovisning 2025, Servicenämnden 28(32) procent inför en pensionsavgång våren 2026. Kost Sjukfrånvaron har varit hög under 2025, särskilt långtidssjukfrånvaron. Vid behov har vikarier tagits in. Enhetscheferna lägger mycket tid på rehabiliterings- och uppföljningsarbete, och komplexiteten i ärendena gör att ytterligare stöd och kompetens behövs framåt. Flera långtidssjukskrivningar är inte arbetsrelaterade och svåra att påverka. Korttidsfrånvaron hanteras genom tidiga samtal och tydliga åtgärder. Under året har kostverksamheten gjort investeringar i ergonomiska hjälpmedel och köksutrustning för att stärka arbetsmiljön. Rekryteringen av kompetent personal är fortsatt utmanande. Verksamheten samarbetar med yrkesskolor, erbjuder praktikplatser och utvecklar introduktionsrutiner genom sina handledare. Interna utbildningar genomförs löpande inom specialkost och livsmedelshygien. Via KOM-KR har tre medarbetare genomgått språkstärkande utbildning. Verksamhetsservice/ IT: 2025 har präglats av stora förändringar inom serviceenheterna med införande av serviceteam och servicemedarbetare, samt inom IT-enheten genom pågående utredningar och genomlysningar. IT har under året gjort viktiga ersättningsrekryteringar. 4.4 Jämställdhet och mångfald Servicenämnden följer riktlinjen för mångfald och jämställdhet antagen av kommunfullmäktige juni 2023. Riktlinjerna tar avstamp i Ale kommuns värdegrund: Allas lika värde, berikande mångfald och jämställdhet. Det har en tydlig koppling till det övergripande målet ”en arbetsgivare” samt är ett stöd till Ale kommuns arbetsgivarpolicy där det fastslås att ”Ale kommun är en jämlik och jämställd arbetsplats som kännetecknas av ett inkluderande klimat där alla har ett ansvar för att motverka trakasserier, kränkningar och diskriminering.” Målet är att vara en inkluderande arbetsplats där alla har samma förutsättningar och vara attraktiv som arbetsgivare. Ale kommun ska aktivt bedriva ett mångfald- och jämställdhetsarbete som utgår från de sju lagstadgade diskrimineringsgrunderna, grundläggande principerna om likabehandling och diskriminering avseende:  kön/könsöverskridande identitet eller uttryck  etnisk tillhörighet  religion eller annan trosuppfattning  funktionsnedsättning  sexuell läggning  ålder Dessa grundläggande principer ska genomsyra kommunens och därmed serviceförvaltningens hela verksamhet, som arbetsgivare, såväl som i relation till och i kontakter med kommuninvånare. Samtliga anställda på förvaltningen omfattas av riktlinjen oavsett roll eller funktion. Nolltolerans av diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande särbehandling eller repressalier är ett ovillkorligt krav ur demokratisk synvinkel, arbetsmiljösynpunkt och ur effektivitetssynpunkt. Frågor om mångfald och jämställdhet har under året behandlats på serviceförvaltningens skyddskommitté, arbetsplatsträffar och i medarbetarsamtal. Arbetet med aktiva åtgärder har gjorts i samverkan med medarbetarna. Årsredovisning 2025, Servicenämnden 29(32) 5 Övrig uppföljning 5.1 Inkomna synpunkter under året Enligt kommunens styrmodell ska inkomna synpunkter vara en del av kommunens kontinuerliga förbättringsarbete. Inkomna synpunkter ska ses som en del i kommunens analysarbete för att förstå hur organisationen kan förändra arbetssätt, bemötande, rutiner med mera. Nedan redovisas utifrån kategorisering de synpunkter som kommit in och vad dessa har lett till. Januari - December 2025 Antal synpunkter totalt 25 Synpunkter fördelat efter kategori: -Utförande tjänst 4 -Bemötande -Återkoppling av ärende -Handläggning -Bristande information 1 -Övrigt 20 Antal synpunkter som inneburit åtgärder utifrån lagstiftning Antal synpunkter som inneburit verksamhetsförändringar System som synpunkter hanterats inom Evolution Utveckling av verksamhet utifrån inkomna synpunkter Totalt har serviceförvaltningen fått 25 synpunkter under året. 4 avser utförande av tjänst, 1 bristande information och 20 faller in under kategorin övrigt. Av dessa 20 avser 5 upplevda brister i tillgänglighet i och runt kommunala verksamhetslokaler och yttre miljö och är inskickad av en och samma synpunktslämnare. Inom verksamhet Fastighet pågår det sedan cirka 3 år ett förbättringsarbete utifrån tillgänglighet där samtliga kommunala lokaler är bedömda och de mest akuta bristerna dit allmänhet har tillträde är åtgärdade och arbetet med ytterligare förbättringsarbeten kommer att genomföras under 2026. 15 stycken avser synpunkter inom park och anläggningar som bristande skyltning, önskemål om annan lekutrustning på lekplatser, övernattning med husbil vid badplats med mera. 5.2 Avtalssamverkan Styrelsen ska årligen till fullmäktige rapportera om kommunens eller regionens avtalssamverkan enligt 37 § eller enligt annan lag eller författning. Lag (2019:835). Kravet omfattar samtliga samverkansavtal, såväl avtal som ingås med stöd av 9 kap. 37 § KL som avtal med samma innebörd som ingås med stöd av bestämmelser i speciallagstiftning, t.ex. 23 kap. 1 § skollagen. Rapporteringsskyldigheten innebär att kommunstyrelsen årligen måste sammanställa befintliga och nya samverkansavtal och rapportera dessa till fullmäktige. Syftet med rapporteringen är att fullmäktige ska få en överblick över den samverkan som kommunen eller landstinget ingår i. Servicenämnden har inte ingått några samverksansavtal i enlighet med ovan nämnda lagstiftning och har därför inget att rapportera kring denna uppföljning. Verksamhet som bedrivs Avtalets namn Avtalsparter Extern delegering Kommentar med stöd av avtalet Årsredovisning 2025, Servicenämnden 30(32) 5.3 Privata utförare Ej aktuellt för servicenämnden. 5.4 Internationellt samarbete Serviceförvaltningen har ej haft något internationellt samarbete under 2025. Årsredovisning 2025, Servicenämnden 31(32) Årsredovisning 2025 Socialnämnden Årsredovisning 2025, Socialnämnden 0(32) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ......................................................................................................................... 2 2 Ekonomisk analys ...................................................................................................................... 3 2.1 Analys och förslag för framtiden ......................................................................................................... 3 2.1.1 Sammanfattande tabeller .............................................................................................................. 4 2.2 Verksamhetsmått ................................................................................................................................ 4 2.2.1 Orosanmälningar ........................................................................................................................... 7 2.3 Redogörelse utfall av satsningar - ekonomiska överskottet avseende PO-kostnader ...................... 8 3 Uppföljning av mål och uppdrag ............................................................................................... 9 3.1 Uppföljning av riktningsmålen ............................................................................................................ 9 3.1.1 Ett tryggare Ale .............................................................................................................................. 9 3.1.2 Fokus på kundnytta i Ale ............................................................................................................... 9 3.1.3 En effektivare organisation i Ale .................................................................................................. 10 3.2 Uppföljning av mål ............................................................................................................................ 11 3.2.1 Hållbar kompetensförsörjning ..................................................................................................... 11 3.2.2 Förenkla processer i syfte att leverera mer kundnytta genom ökad tillit mellan och inom organisationens olika delar. ..................................................................................................... 13 3.2.3 Arbeta kontinuerligt med innovation och ständiga förbättringar, både inom den enskilda förvaltningen men också i ett förvaltningsövergripande perspektiv. ........................................ 14 3.2.4 Hållbart arbetsliv ......................................................................................................................... 14 3.2.5 Verksamhetsskap - medarbetarskap .......................................................................................... 15 3.2.6 Nämndens verksamheter ska fortsätta omställningsarbetet utifrån intentionerna i den nya socialtjänstlagen med utgångspunkt i ett salutogent perspektiv.............................................. 15 3.3 Uppföljning av uppdrag .................................................................................................................... 17 3.3.1 Tabell - Uppföljning av uppdrag inom ramen för mål och budget ............................................... 17 3.3.2 Uppföljning av uppdrag ............................................................................................................... 17 3.4 Uppföljning av prioriterade förbättringar, effektiviseringar och besparingar ..................................... 23 3.4.1 Tabell - Uppföljning av prioriterade förbättringar, effektiviseringar och besparingar ................... 23 3.4.2 Uppföljning av prioriterade förbättringar, effektiviseringar och besparingar ............................... 23 4 Personalanalys ......................................................................................................................... 29 4.1 Kommunens anställda ...................................................................................................................... 29 4.1.1 Antal anställda ............................................................................................................................. 29 4.2 Sjukfrånvaro ..................................................................................................................................... 29 4.2.1 Sjukfrånvaro tabell ...................................................................................................................... 29 4.3 Personalanalys och förslag för framtiden ......................................................................................... 30 4.4 Jämställdhet och mångfald .............................................................................................................. 30 5 Övrig uppföljning...................................................................................................................... 32 5.1 Inkomna synpunkter under året ....................................................................................................... 32 5.2 Avtalssamverkan .............................................................................................................................. 33 5.3 Privata utförare ................................................................................................................................. 33 5.4 Internationellt samarbete .................................................................................................................. 33 Årsredovisning 2025, Socialnämnden 1(32) 1 Sammanfattning Mål och uppdrag De aktiviteter som planerades för året kopplade till mål och uppdrag har i allt väsentligt genomförts enligt plan. Många processer så som exempelvis arbetet med verksamhetsskap, att sänka sjukfrånvaron och ställa om utifrån den nya socialtjänstlagen är dock långsiktiga och kräver fortsatt arbete. Tillitsdialogerna har under året genomförts med fokus på implementering av värdegrunden i enlighet med uppdraget från kommunfullmäktige. Ekonomi Årets resultat inkluderat de extra medlen för personalomkostnader (PO-medlen) är 1,2 Mkr. Exkluderat PO- medlen är resultatet -588 tkr. Individ- och familjeomsorgen har haft utmaningar under året framför allt avseende försörjningsstödet, köpt vård och många vakanser som delvis fått täckas med konsulter. Inom äldreomsorgen redovisar de särskilda boendena överlag goda resultat. De ekonomiska utmaningarna återfinns framförallt inom hemtjänsten, där antalet timmar stadigt ökat under året. En genomgång av ärenden har minskat antalet timmar och därmed förbättrat budgeten för LOV (lagen om valfrihet). Platsbrist avseende särskild boende för äldre har ökat utmaningarna med hemtagning från sjukhus, om den enskilde haft behov av korttidsplats. Trots detta har antalet betaldagar inte blivit fler än 9 tack vare snabba hemtagningar under merparten av året. Trots ett ärende inom personlig assistans som belastar funktionsstöd med 5 Mkr är det samlade underskottet för verksamhetsområdet något förbättrat mot senast prognos vilket förklaras av hemtagningseffekt samt att de allra flesta boendena inom verksamhetsområdet gör goda ekonomiska resultat. Förändrade eller ökade behov hos målgrupperna är alltjämt huvudförklaringen till ökade kostnader inom myndighet och specialiststöd, där kostnader för personal, bostadsanpassning och olika typer av hjälpmedel fortsatt öka något. Sammantaget konstateras att vidtagna åtgärder från våren och framåt för att bromsa negativ ekonomisk utveckling gett resultat även om det inte fullt ut kunnat kompensera även för tillkommande utmaningar, såsom exempelvis ytterligare behov av köpt vård. Årets resultat är i paritet med fjolårets och inför 2026 har ekonomiska förstärkningar gjorts på flera sårbara områden. Personal Personalomsättningen har sjunkit något jämfört föregående år, likaså antalet deltidsanställda. Totalt antal anställda har ökat mellan åren vilket är rimligt när verksamheten växer. Under året har flera kompetenshöjande satsningar kunnat genomföras för de så kallade PO-medlen, exempelvis kring patientsäkerhet, återfallsprevention och sårvård men även satsningar på chefer, till exempel utbildning i motiverande ledarskap. Arbetet med att minska sjukfrånvaron redovisas i avsnitt 3.3.2.3 och har pågått under året, med stöd av HR- specialister. På övergripande nivå har frånvaron minskat avseende kort och medellång frånvaro. Efter genomlysning enhet för enhet har man konstaterat att antalet långtidssjukskrivna över 60 dagar på heltid där det, inom överskådlig tid, finns möjlighet att påverka frånvaron är få, 9 individer. Fokus i detta skede har därför legat på korttidsfrånvaron och en försiktigt positiv tolkning är att det gett visst resultat. Lokalt på vissa enheter är effekten tydlig men det varierar och vakansläget avseende chefer senaste året har sannolikt bidragit till variationen eftersom kontinuitet i första linjen är en viktig faktor i detta arbete. Det är uppenbart att det krävs ett långsiktigt och metodiskt arbete som också kopplas ihop med verksamhetsskap och värdegrund. Årsredovisning 2025, Socialnämnden 2(32) 2 Ekonomisk analys 2.1 Analys och förslag för framtiden Årets resultat inkluderat de extra medlen för personalomkostnader (PO-medlen) är 1,2 Mkr. Exkluderat PO- medlen är resultatet -588 tkr. Som framgår av redovisningen under avsnitt 2.3 har nyttjandet av dessa medel inte blivit fullt ut till den nivå som var avsett. Individ- och familjeomsorgen har under hela året haft utmaningar avseende såväl försörjningsstödet som den köpta vården. Sedan senaste prognos har ytterligare beslut tillkommit om köpt vård vilket försämrat resultatet mot senast lagda prognos med 500 tkr. Försörjningsstödet fluktuerar månad för månad men har under andra halvåret i snitt legat lägre än första halvåret. Anledningen är framförallt högre intäkter andra halvåret avseende återbetalning av försörjningsstöd från till exempel Försäkringskassan, vilket i sig är ett resultat av enhetens medvetna arbete. Kostnader för konsulter inom verksamhetsområdet, såväl avseende enhetschefer som medarbetare har varit höga under 2025 men kompenseras av lägre personalkostnader som en konsekvens av vakansläget. Rekryteringsarbetet har löpt på sedan hösten och flera nya medarbetare börjar sin anställning runt årsskiftet. Inom äldreomsorgen redovisar de särskilda boendena överlag goda resultat. De ekonomiska utmaningarna återfinns framförallt inom hemtjänsten, där antalet timmar stadigt ökat under året. Under andra halvan av hösten gjordes en genomgång av ärenden tillsammans med biståndsenheten och man har minskat antalet timmar från årets högsta värde på drygt 21000 timmar per månad till drygt 19000 timmar per månad. Detta får en positiv påverkan på budgeten för LOV (lagen om valfrihet) med 1 Mkr men ställer högre krav på verkställigheten att anpassa antalet medarbetare efter en lägre ersättning. Detta arbete har pågått parallellt men kräver jämförelsevis något mer tid. Behovet av platser inom särskilt boende är inte tillgodosett. Den kortsiktiga lösningen att öppna ytterligare 8 lägenheter i Skepplanda kunde inte genomföras tidig höst som avsett. Lägenheterna har istället hyrts ut till funktionsstöd eftersom en av bostäderna med särskild service i Skepplanda (6 lägenheter) drabbats av översvämning och behövde renoveras. Äldre med beslut om särskilt boende har, som en konsekvens av detta, väntat på lägenhet, antingen i hemmet med extra hemtjänst i vissa fall eller på korttidsboende. Det i sin tur har ökat utmaningarna med hemtagning från sjukhus, om den enskilde haft behov av korttidsplats. Trots detta har antalet betaldagar inte blivit fler än 9 (varav 7 av dem funnits med sedan början av 2025) tack vare att Ale tagit hem många kommuninvånare tidigare än de maximala tre dagarna och beräkningen görs som ett snitt. Inflytt för målgruppen i de 8 lägenheterna planeras till januari vilket kommer underlätta situationen tillfälligt. Behovet av ytterligare platser under 2026 kvarstår dock. Inför 2025 beskrevs som en ekonomisk risk ett ärende inom funktionsstöd (personlig assistans) med en årskostnad på 5 Mkr för det fall Försäkringskassans beslut enligt socialförsäkringsbalken inte skulle bli gynnande. Erforderliga beslut internt kunde inte fattas förrän efter flera månader och därmed blev ansökan till Försäkringskassan fördröjd och något beslut har ännu inte kommit vilket innebär att hela kostnaden har fallit ut inom funktionsstöd. Trots detta är det samlade underskottet för verksamhetsområdet något förbättrat mot senaste prognos vilket förklaras av hemtagningseffekt samt att de allra flesta boendena inom verksamhetsområdet gör goda ekonomiska resultat. Kostnader som genererats av översvämningen i Skepplanda har kompenserats såväl förvaltningen som de påverkade kommuninvånarna i målgruppen. Förändrade eller ökade behov hos målgrupperna är alltjämt huvudförklaringen till ökade kostnader inom myndighet och specialiststöd, där kostnader för personal, bostadsanpassning och olika typer av hjälpmedel fortsatt öka något. Sammantaget konstateras att vidtagna åtgärder från våren och framåt för att bromsa negativ ekonomisk utveckling gett resultat även om det inte fullt ut kunnat kompensera även för tillkommande utmaningar, såsom exempelvis ytterligare behov av köpt vård. Årets resultat är i paritet med fjolårets och inför 2026 har ekonomiska förstärkningar gjorts på flera sårbara områden. Dessutom är ekonomiskt utrymme avsatt för drift av 20 nya lägenheter inom särskilt boende för äldre från hösten. Årsredovisning 2025, Socialnämnden 3(32) 2.1.1 Sammanfattande tabeller Resultaträkning Budget tkr Utfall tkr Avvikelse budget Intäkter 207 892 234 992 27 099 Kostnader -963 860 -989 751 -25 891 Netto -755 968 -754 760 1 208 Nettokostnad per verksamhet Avvikelse budget Avvikelse budget Besluts-/verksamhetsområde Budget tkr Utfall tkr 2025 2024 Socialtjänst centralt -25 922 -9 027 16 895 8 249 Individ- och familjeomsorg -168 145 -174 897 -6 752 -9 402 Funktionsstöd -219 831 -220 720 -889 4 940 Myndighet- och specialiststöd -89 255 -91 647 -2 392 -1 950 Äldreomsorg -252 816 -258 469 -5 653 -2 266 Nettokostnader -755 968 -754 760 1 208 -420 Investeringar Investeringsanalys Av 2025 års reinvesteringsbudget samt budget avsatt till utbyte av grundutrustning har knappt 1,7 mkr nyttjats av total budget om 2,5 mkr. Inom äldreomsorgen har investeringar avseende grundutrustning och larm främst gjorts vid Ale Seniorcentrum. Lyftanordningar har köpts in till ett par hemtjänstenheter samt matvagnar till nystartade verksamheten öppen matsal. Inom funktionsstödsverksamheten har komplettering av inventarieinköp gjorts till Danska vägens serviceboende, armatur har bytts ut i lokalen för träffpunktsverksamheten samt att inköp har gjorts av ett par lyft- och vändningsanordningar till LSS Skepplanda samt Änggatans boende. En Memo-planner samt ljud- och ljusinventarier har köpts in till daglig verksamhet. Till individ- och familjeomsorgen har investeringarna bestått av inköp av möbler till IFO-huset samt ombyggnation och gardiner till arbetsmarknads- och försörjningsstödsenhetens lokaler vid Ale torg. Funktionsstödsverksamheten har även bytt ut ett av sina fordon som främst nyttjas av transportgruppen och investeringar avseende E- hälsa/digitalisering har gjorts i utveckling av robot till hjälp för ekonomiskt bistånd. Investeringar Investeringar, belopp i Tkr Bokslut 2025 Budget 2025 Avvikelse Årsanslag/reinvestering -1 200 2 000 800 E-hälsa Digitalisering -430 500 70 Nya boenden Funktionsstöd, inventarier -76 720 644 Utbyte grundutrustning -455 500 45 Fordon Funktionsstöd -769 945 176 Totalt: -2 930 4 665 1 735 2.2 Verksamhetsmått Äldreomsorg Utfallet för samtliga mått har ökat vilket är ett förväntat resultat utifrån den rådande kösituationen till särskilt boende och ökat antal äldre i befolkningen. Antalet betaldagar har påverkats av att fler personer som är beviljade särskilt boende väntar på korttidsplatserna och flödet av platser minskar. I slutet av januari förväntas de åtta platserna på Klockareängen kunna återöppnas och därmed kunna lätta lite på väntetiden till särskilt boende. De större ärendena i hemtjänsten bidrar till ett tillfälligt ökat behov av personal vilket flera gånger får justeras Årsredovisning 2025, Socialnämnden 4(32) med vikarier då det är temporära uppgångar i väntan på platser på särskilt boende. Avseende antal personer med hemtjänstbeslut visar utfallet inte på någon större ökning av antalet personer, men siffran avseende genomsnittstiden visar däremot att de som bor hemma har större behov och fler timmar. Gällande de icke verkställda besluten så är flertalet av dessa personer från andra kommuner som önskar ett specifikt boende i Ale kommun. Boendesamordnaren återkopplar alltid när väntetiden drar ut och det händer då också att de som kommer från andra kommunen redan har fått ett boende i sin hemmakommun och tackar nej. När Klockareängen öppnar erbjuds personer plats som har väntat sedan i oktober. Det är fortfarande övervägande beslut som rör demensboende i förhållande till somatisk plats. Detta medför att dessa platser är färre och således skapas viss väntetid även till dessa platser. Boendesamordnare informerar också alltid om möjligheten att tacka ja till erbjuden plats, även om det inte är förstahandsvalet och sedan stå i byteskö för att kunna flytta in och få det stöd och den hjälp som krävs. Funktionsstöd Under året har genomsnittet för ej verkställda beslut avseende bostad med särskild service legat på åtta. Året inleddes med tio ej verkställda beslut, vilket successivt minskade under våren och nådde årets lägsta nivå under sommaren med totalt sex ej verkställda beslut. Under hösten ökade antalet åter och uppgick i december till nio ej verkställda beslut, främst till följd av nya beslut. Ökningen av ej verkställda beslut under årets slut behöver ses i relation till både inflödet av nya beslut och pågående processer kring verkställighet. Boendeplacering är en komplex och individnära process som kräver tid. För många brukare behöver det finnas möjlighet att successivt bli mogna och motiverade att ta ställning till en flytt till ny bostad. Parallellt pågår boendestrategens arbete med stödbehovsmätningar för att säkerställa att placeringen blir behovsmatchad, vilket är avgörande för en långsiktigt hållbar lösning. Även tillgången till lediga platser på boenden som motsvarar brukarens behov påverkar verkställighetstakten. Verksamhetsområdet har under en längre tid arbetat aktivt med att motivera till så kallad boendekarriär, det vill säga flytt från gruppbostad till servicebostad eller vidare till egen lägenhet med boendestöd. Syftet är både att främja självständighet och att frigöra platser på gruppbostäder där omfattande personalstöd finns tillgängligt. Under året har en sådan flytt genomförts, vilket frigjort en lägenhet på en gruppbostad. Individ- och familjeomsorg Vårddygn har ökat jämfört med föregående år. Det gäller samtliga former av vård förutom vid SiS institution där antalet vårddygn har minskat i jämförelse. Orsaken är att behovet av vård enligt LVM har varit lägre samt att en del tvångsvård har kunnat flyttas ut i öppnare former både avseende LVM och LVU. Avseende stödboende är ett antal av vårddygnen kompensation i väntan på verkställande av särskilt boende enligt SoL där verksamheten inte kan påverka verkställigheten. Antalet placeringar i HVB har i jämförelse med 2024 ökat. Överlag är antalet individer i behandling fler. Målet är att antalet vårddygn för barn och unga i HVB, SiS och externa konsulentstödda familjehem, ska minska till förmån för insatser i egen regi. Bostad först har tidigare år ökat och nått en, för en kommun i Ales storlek, hög nivå. Under året har antalet bostad först minskat med ett par individer där man gått vidare till annan boendeform och bostad först har kunnat avslutas, vilket är helt i linje med insatsens målsättning. Bostad först är en insats med evidens men är också beroende av tillgången på bostäder vilket det råder ett underskott på då verksamheten inte får använda andra lägenheter som hyrs till Bostad först. Det syns ett något minskat behov av sociala kontrakt vilket också kan förklaras av att sociala kontrakt gått över till eget kontrakt för individen eller att hyresgästen gått vidare till annan bostad med eget kontrakt. Verkställighet har varit möjligt i samma utsträckning som behoven, då lägenheter har frigjorts genom att klienter har gått vidare till egna kontrakt i andra lägenheter än de verksamheten förhyr. I samtliga fall av barnplaceringar har olika varianter av insatser på hemmaplan uttömts och då behoven av vård har varit utifrån allvarliga brister i omsorgen har placering utanför hemmet varit nödvändigt. Verksamheten har som målsättning att antalet vårddygn för barn och unga vid HVB, SiS och konsulentstödda familjehem ska minska och ersättas av insatser i egen regi. Ett årshjul gällande rekrytering av familjehem har arbetats fram och familjehemssekreterare har arbetat aktivt på olika sätt för att rekrytera uppdragstagare. Det har gett resultat så att det vid årets slut finns fem familjehem kontrakterade och det pågår rekrytering av jourfamiljehem i egen regi. Detta innebär att kommande behov av familjehem kan tillgodoses av kommunens kontrakterade familjehem men också, i viss mån, omplacering från konsulentstödda familjehem till kontrakterade familjehem. Verksamheten ser Årsredovisning 2025, Socialnämnden 5(32) också över hur avtal skrivs med externa familjehem för att säkerställa att en eventuell vårdnadsöverflytt kan prövas och om möjligt verkställas. Gruppverksamhet för vuxna med risk- och missbruk samt för deras anhöriga har utvecklats under föregående år vilket skapat fler platser som i hög grad nyttjas. För barn och deras familjer har utbudet av gruppverksamhet varit detsamma som föregående år. Dock sker avhopp från gruppverksamhet för föräldrar i en omfattning som föranleder att verksamheten ser över vad orsakerna till det är. Med anledning av att deltagare anmäler sig, men sedan avbokar har verksamheten startat färre antal gruppverksamheter för barn och unga vilket sannolikt bidrar till det lägre antalet deltagare i jämförelse med föregående år. Det är en markant ökning av stödsamtal jämfört med föregående år. Stödsamtal till vuxna ges vid Krismottagning för våld i nära samt vid socialmedicinska mottagningen. En bidragande orsak till ökningen kan vara att den socialmedicinska mottagningen arbetat bort köer som funnits. Även stödsamtal vid familjestödsenheten har ökat vilket sannolikt beror på den förbättrade tillgängligheten. Stödsamtal kan erbjudas en till två veckor efter första kontakt. Familjestödsenheten går numera också att nå direkt utan att gå via kontaktcenter vilket också bedöms ha bidragit till ökningen. Sedan hösten 2024 så ges familjerådgivningen i kommunal samverkan med Kungälv, vilket innebär att Kungälv utför insatsen. Enligt avtal ska rapportering med analys ske årligen. Vid rapportering har inte analys från Kungälv inkommit varför det inte går att rapportera en mer ingående analys för perioden, dock syns en markant ökning av antal besökare. Verksamhet Verksamhetsmått 2025 2024 2023 Antal personer med hemtjänstbeslut (fram till 2024 räknades endast antal personer över 65 år 507 500 652 med hemtjänstbeslut. Men fr.o.m. 2024 räknas alla personer med hemtjänstbeslut in i måttet) Antal stora ärenden i Äldreomsorg hemtjänsten (överstigande 29 21 120 h beviljad tid) Genomsnittstid (ersatt tid/brukare) per månad i 40 38 hemtjänsten Antal betaldagar (inom 9 0 62 slutenvården) Ej verkställda beslut om 13 5 särskilt boende Ej verkställda beslut bostad med särskild service, (snitt 8 9 5 för perioden) Antal personer som skulle Funktionsstöd kunna flytta till eget 2 3 boende. Antal personer som har flyttat till eget 1 2 boende/ordinärt boende Antal vårddygn stödboende 5 357 4 822 Antal vårddygn HVB 3 451 3 014 Antal vårddygn SiS 936 1 201 institution Antal vårddygn 0 2 328 Individ- och familjeomsorg kontrakterade jourhem Antal vårddygn konsulentstödda 3 102 2 056 familjehem Antal sociala kontrakt 28 34 Antal bostad först 15 17 Årsredovisning 2025, Socialnämnden 6(32) Verksamhet Verksamhetsmått 2025 2024 2023 Antal individer som deltar i 136 176 grupper Antal individer som får 532 348 stödsamtal Antal individer som besöker 501 312 familjerådgivningen 2.2.1 Orosanmälningar Avvikelser Utfall (antal) 2024 Utfall (antal) 2025 Orosanmälningar 215 212 vuxna Kommentar 2025 En orosanmälan leder till en kontakt med den enskilde. Fortsatt kontakt sker endast om den enskilde själv ansöker om stöd alternativt om en LVM utredning bedöms nödvändig. Antalet orosanmälningar har ökat i jämförelse med föregående år dock är antalet anmälningar som lett till insats varit ungefär detsamma som föregående år. Det indikerar att det under året funnits ett större antal individer som det funnits oro för, men att individerna själva inte varit motiverade till att ta emot stöd samt att det inte varit så stor oro att utredning enligt LVM inte varit tillämpligt. Orosanmälningar barn 796 853 och unga Kommentar 2025 Inflödet av orosanmälningar är fortsätter att öka. Antal orosanmälningar 0-17, 2108 att jämföra med 1810 föregående år. Såväl avslut utan åtgärd som med åtgärd är också markant högre än tidigare år. De senaste tre åren före 2025 har antalet orosanmälningar legat på ungefär samma höga nivå medan det under 2025 har ökat ca 300. Utfallet unika individer och totala antalet orosanmälningar indikerar på flera anmälare per individ. Det talar för att flera runt individen är oroliga alternativt att orosanmälningar gällande samma individ sker vid olika tillfällen under året vilket inte framgår av statistiken. De anmälningarna som avslutas utan åtgärd kan kontakten med familjen och den unge resulterat i en bedömning att inga åtgärder har varit nödvändiga och att ingen ansökan om stöd har skett. Familjen kan också ha en kontakt med familjestöd utan beslut om bistånd. Utfall (antal) avser unika individer. 2.3 Redogörelse utfall av satsningar - ekonomiska överskottet avseende PO-kostnader Socialnämnden beslutade att överskottet genererat av det sänkta PO-påslaget skulle används till utbildningsinsatser, inköp och bemanning i enlighet med förvaltningens förslag. Nedan redovisas den Årsredovisning 2025, Socialnämnden 7(32) uppskattade kostnaden samt utfallet för de olika kategorierna. Att utfallet avseende bemanning är 0 kr beror på att dessa kostnader istället gått på statsbidrag nya SoL. Satsning/prioritering Kommentar Uppskattad kostnad (tkr) Utfall (tkr) Utbildning/kompetensutveckling Utbildning till medarbetare inom 1000 1254 exempelvis patientsäkerhet, sårvård, återfallsprevention och metoder så som ASI, CRA och SARA*, föreläsningar till allmänheten inom demens och anhörigstöd, stöd till enhetschefer i form av handledning och utbildning inom motiverande ledarskap, deltagande på barnrättsdagarna och demensdagarna etc. Inköp Avser dels köp av tjänst så som 2700 1312 jurist och konsult CGI för förberedelser nya SoL, dels inköp för förstärkt beredskap och material till välfärdsbiblioteket. Bemanning Tillfällig förstärkning av 600 0 systemförvaltare för förberedelser inför nya SoL, förstärkning ledningsstöd och utveckling (också med anledning av nya SoL). 2026 avses eventuella kvarvarande anställningar att rymmas i statsbidraget för omställningen nya SoL. Förstärkning buffert På grund av volymökningar i 2700 2700 verksamheten. Totalt 7000 5266 Årsredovisning 2025, Socialnämnden 8(32) 3 Uppföljning av mål och uppdrag 3.1 Uppföljning av riktningsmålen 3.1.1 Ett tryggare Ale Som beskrivits i förvaltningens plan för genomförande har trygghetsmålet flera olika aspekter. Under året har framför allt aktiviteter relaterat till det brottsförebyggande arbetet genomförts samt aktiviteter med bäring på den upplevda tryggheten hos målgrupperna. Avseende det brottsförebyggande arbetet har utbildning skett inom individ- och familjeomsorgen inom ramen för projektet Risksam som drivs av Örebro universitet. Målet med projektet är att införa en ny modell för hur polisen och socialtjänsten samverkar gällande våld i nära relationer och stalkning. Vidare har även utbildningsinsats genomförts internt med arbetsgruppen enligt SIG (social insatsgrupp): RBM, risk, behov och mottaglighet. SIG har även flyttats rent organisatoriskt från familjestöd till vuxenenheten då behovet av stöd ligger hos vuxna. Inom funktionsstöd har en rutin avseende hur verksamheten ska arbeta mer förebyggande avseende våld i nära relation och hedersrelaterat våld arbetats fram och ska implementeras under 2026. Rutinen ska stötta medarbetarna i vardagen, tydliggöra ansvarsroller och skapa stabilitet för brukarna. Webbutbildningar, tematiska planeringsdagar och dialoger på APT har ökat medvetenhet, trygghet och samsyn i arbetsgrupperna. Den upplevda tryggheten hos målgrupperna har adresserats genom bland annat en ny rutin för de omsorgstagare som inte är inskrivna i den kommunala primärvården. Dessa följs upp av omsorgshandledarna som antingen ringer eller gör hembesök. Det kan även handla om att stötta personer att få kontakt med läkare eller rehab för att få hjälpmedel. Tanken är att genom dessa samtal kunna öka kvarboendet och att omsorgstagarna upplever en större trygghet i sitt hem. Inom funktionsstöd fortsätter arbetet med att utveckla kompetensen inom AKK (Alternativ och Kompletterande Kommunikation) för att öka brukarnas delaktighet och trygghet i vardagen och inom myndighet och specialiststöd har arbetet fortgått med utveckling av det teambaserade arbetssättet, personcentrerad vård samt omställning till nära vård. Helhetsbedömning Planerade aktiviteter har under året fortgått enligt plan. Dock finns ett fortsatt behov av att utveckla arbetet med stöd till personer i utsatta situationer. Såväl personer som möter våld i nära relationer som personer som befinner sig i kriminalitet eller kriminella miljöer och behöver stöd att ta sig ur det. 3.1.2 Fokus på kundnytta i Ale Den öppna mötesplatsen med lunchservering är öppen sedan i december 2025. Mötesplatsen finns i gemensamhetslokalen på Klockareängens särskilda boende och i mötesplatslokalen i Alafors intill Björkliden. Mötesplatsen har öppet två dagar i veckan på Klockareängen och en gång per vecka i Alafors och bemannas av medarbetare inom det förebyggande arbetet i äldreomsorgen. Fram till mitten på januari 2026 har totalt 17 portioner mat beställts. Uppföljning av arbetet kommer ske under 2026 med fokus på antal deltagare och kostnader. Dagverksamheten på Garverivägen har utvecklat sin verksamhet för att bättre möta målgruppens behov och öppnade i slutet av året upp för en ny träff – måndagsträffen. Denna riktar sig till kommuninvånare som nyligen fått en demensdiagnos och som vill träffa andra i samma situation eller till anhöriga som vill ha en kortare avlastning. Till träffen kan alla komma utan anmälan eller biståndsbeslut. Anhörigstödjare finns tillhands för de som har behov av ett enskilt samtal. Utvärdering kommer ske under 2026. Äldreplanen har i stället för fasta temagrupper jobbat med temadialoger som varit öppna för allmänheten att delta i. Under året har tre temadialoger hållits; boendeformer för äldre, välfärdsteknik och anhöriga. Materialet från dialogerna kommer tillsammans med arbetet som skett i de tidigare grupperna att ligga till grund för sammanställningen av arbetet utifrån äldreplanen som kommer att ske under 2026. Genomförandeplanerna för både särskilt boende och hemtjänst har följts upp och reviderats i syfte att skapa mer tydlighet för både omsorgstagare och medarbetare. Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet genomförs Årsredovisning 2025, Socialnämnden 9(32) stickprov två gånger per år där ett antal genomförandeplaner granskas. Årets granskningar visar på god följsamhet vilket tros bero på det arbete som omsorgshanledarna gör i att stötta medarbetarna i arbetet med genomförandeplanerna. Det hälsofrämjande arbetet med teman som kost, fysisk aktivitet, social samvaro och psykiskt välbefinnande har varit i fokus inom funktionsstöd. Hälsoinspiratörer har lett aktiviteter som dagliga promenader, friluftsutflykter, rörelsestunder med dans och lekar samt hälsosamma matlagningstillfällen, vilket har ökat glädje, motivation och delaktighet hos brukarna. Inom individ- och familjeomsorgen (IFO) pågår arbetet med att jobba fram metoder för att korta ner placeringar av barn och unga på institution med komplex problematik. Samverkan med två jourhem har inletts under året. Vidare har arbetssättet inom försörjningsstödet där man nu arbetar mer i team etablerats. Genom att organisera team utifrån olika grader av behov av stöd kan verksamheten både individanpassa och effektivisera stödet till egenförsörjning och självständighet. Resultaten är så här långt goda. Arbetet med individbaserad systematisk uppföljning (ISU) har börjat införas inom IFO och kommer fortgå under nästa år. ISU handlar om att beskriva och mäta brukares behov, insatser och resultat för att sedan sammanställa dem på gruppnivå i syfte att analysera och utveckla verksamheten. Under 2025 har kommunal primärvård genomfört gemensamma APT och planeringsdagar med fokus på personcentrerad vård, tvärprofessionellt teamarbete och en gemensam förståelse för verksamhetens uppdrag och värdegrund. Reflektion och dialog kring personcentrerad vård har skett med stöd av projektledare för nära vård/personcentrerad vård från GR. Dialogerna syftar till att ligga till grund för kommande års planering av omställning till nära vård. Helhetsbedömning Aktiviteterna genomförda under året speglar verksamheternas ambition att utveckla erbjudandet till målgrupperna och kvaliteten i verksamheten för att möta nya och förändrade behov. 3.1.3 En effektivare organisation i Ale Genom en ny upphandling av digitala matinköp inom hemtjänsten där leverantören även kan bistå med att sätta in varorna i köket/kylskåpet kan tid och resurser inom hemtjänsten användas på ett mer effektivt sätt. Eftersom medarbetarna inte behöver möta upp direkt vid leverans kan besöken hos omsorgstagarna planeras på ett bättre sätt. Tillsyner som utförs via kamera ökar sakta men säkert. Detta frigör resurser till att kunna utföra fler insatser, samtidigt som det bidrar till en trygghet för omsorgstagare som inte behöver bli väckta som vid ett vanligt tillsynsbesök av personal. Arbetsdifferentiering har testats inom äldreomsorgen i syfte att frigöra tid för undersköterskor och vårdbiträden. Dock kunde ingen egentlig effekt konstateras eftersom det var allt för få personer som sökte tjänsterna som enbart innefattade serviceinsatser. Verksamheten följer utvecklingen av detta inom GR där arbete pågår för att se hur nytt test kan genomföras. En återstart av arbetsgruppen för förstärkt intern samverkan har initierats under hösten 2025. Arbetsgruppen har i uppdrag att främja och utveckla den interna samverkan mellan verksamhetsområdena utifrån utmaningarna som ny lagstiftning och förändrade målgrupper bär med sig. Ett av huvudmålen med en utvecklad samverkansprocess är ökad effektivitet. PRIIS: Placering, register, inköp i samverkan är ett gemensamt utförarregister inom individ- och familjeomsorgen och funktionsstöd som drivs av GR. Projektet syftar till att utveckla ett IT-stöd för att säkerställa korrekt hantering av köp från privata utförare av vård och boende. Under december blev systemet färdigt för Ale att använda då alla ramavtal nu är inlagda och sökbara för placerande socialsekreterare. Nästa fas är att implementera PRIIS brett i verksamheten och under våren 2026 övergår PRIIS från projekt till förvaltning. Inom individ- och familjeomsorgen har man testat att effektivisera arbetsplatsträffar. Information som ska till alla medarbetare samlas ihop och ges på ett personalmöte vilket frigör tid på APT. På så sätt får också alla medarbetare samma information samtidigt och får kännedom om vem/vilken funktion man kan vända sig till med frågor. Tidsbesparing uppstår även för exempelvis planeringsledare då informationen ges till flera samtidigt i stället för en till en. Samtliga verksamheter har under året arbetat med ständiga förbättringar som både medför ökad nytta för alebon Årsredovisning 2025, Socialnämnden 10(32) samt i många fall även effektiviserar verksamheten. Dessa beskrivs mer utförligt kopplat till uppdraget om "Innovation och ständiga förbättringar". Helhetsbedömning Arbetet med ständiga förbättringar som både medför ökad nytta för alebon samt i många fall även effektiviserar verksamheten beskrivs mer utförligt kopplat till uppdraget om "Innovation och ständiga förbättringar" samt i separat bilaga där genomförda förbättringar under året listas. Förvaltningen fortsätter kommande år att ta tillvara förslag och idéer för att möjliggöra ytterligare effektiviseringar. 3.2 Uppföljning av mål 3.2.1 Hållbar kompetensförsörjning Beskrivning Säkerställ att vi använder alla kompetenser på rätt plats i organisationen och att vi automatiserar och effektiviserar i största möjliga utsträckning. Säkerställ arbetet med vidareutveckling av möjligheter att skapa karriärvägar för befintlig personal. Kommentar Under året har medarbetare från myndighet inom individ- och familjeomsorgen arbetat vid enheter för verkställighet med till exempel MiniMaria. Enheter har också haft intern rörlighet mellan uppdrag. Verksamheten kommer arbeta vidare med systematisering av karriärvägar för medarbetare under 2026. Automatisering av ekonomiskt bistånd och tillhandahållande av e-tjänster är ytterligare åtgärder. Antalet anställda inom både särskilt boende och ordinärt boende med undersköterskeutbildning får anses vara fortsatt högt. Inom särskilda boende är andelen 93% och inom hemtjänst 87%. Andelen utbildade undersköterskor har ökat sedan föregående år både i hemtjänst och särskilt boende. Ambitionen är att verksamhetsområdet ska fortsätta arbeta strategiskt med rekrytering av medarbetare med undersköterskekompetens, men också fortsätta kompetenshöja medarbetare som redan finns i verksamheten utan formell kompetens. Under perioden har en undersköterska som utbildats genom samarbetet med Komvux och Lilla Edet blivit klar och en ny omgång av utbildning till undersköterska via vård- och omsorgscollege har startat med åtta deltagare från Ale. Inom funktionsstöd är det en fortsatt hög nivå av utbildade stödassistenter och stödpedagoger. Valideringsutbildning har startat under hösten med 10 medarbetare som får möjligheten till grundläggande kompetensutveckling och förhoppningen är att verksamhetsområdet i samarbete med vård-och omsorgscollege kan utbilda genom validering vartannat år. Flera enheter deltar också med medarbetare på Yrkesresan för utförare inom funktionsstöd. Dessutom pågår kompetenshöjande insatser internt inom bland annat social dokumentation, AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) samt utbildare för språkstöd. Medarbetarnas utbildningsnivå inom funktionsstöd är relativt hög, särskilt när det gäller gymnasiekompetens, samtidigt finns det utmaningar med att rekrytera och behålla medarbetare med YH-utbildning, särskilt inom stödpedagogrollen, vilket kan förklara den minskade andelen i denna kategori. Genom att omvandla vissa tjänster och planera för nya utbildningar och valideringar försöker verksamheten hantera dessa utmaningar och säkerställa kompetensförsörjningen på lång sikt. Inom äldreomsorgen har man jobbat vidare med ombudsrollerna. Ombuden får utbildning inom sitt fördjupningsområde och förväntas sedan sprida kompetensen till övriga medarbetare i sin arbetsgrupp. Exempel på ombudsgrupper som är igång är hygienombud och demensombud. Den kommunala primärvården har fortsatt med att hålla regelbundna utbildningsinsatser för vård- och omsorgspersonal på teman som "Aktiv på Säbo" och delegering. Demensteamets förändrade uppdrag har också fått effekten att den kommunala primärvården gått från uppsökande till konsultativ roll. Arbetet inom arbetsgruppen Hållbar bemanning fortsätter. Här träffas representanter inom äldreomsorgen, funktionsstöd, HR och bemanningsplaneringsenheten för gemensamma frågor rörande bemanning. Exempel på teman som berörs i gruppen är schemaläggning, sommarrekrytering och rekrytering. Årets sommarrekrytering av timvikarier har kännetecknats av något färre inkomna ansökningar och genomförda intervjuer jämfört med tidigare år, samtidigt som en större andel kandidater gått vidare i rekryteringsprocessen Årsredovisning 2025, Socialnämnden 11(32) och vidare till anställning. Detta bedöms vara ett resultat av ett mer träffsäkert urvalsarbete samt en högre kvalitet bland de sökande. Många har visat ett genuint intresse för verksamheten och haft både relevant utbildning och tidigare arbetslivserfarenhet som väl motsvarat verksamheternas behov. Sammantaget har cirka 25 procent av de sökande i slutändan påbörjat anställning. Enligt reflektioner från chefer samt arbetsledare och koordinatorer har sommaren överlag fungerat väl. Verksamheterna har haft tillgång till många återkommande och kompetenta timvikarier, vilket har bidragit till stabilitet och kontinuitet i verksamheten. Samarbetet mellan bemanningsplaneringsenheten och verksamheterna har fungerat väl och har varit en viktig förutsättning för ett gott resultat under perioden. Rekryterare från bemanningsplaneringsenheten representerar socialförvaltningen i den centrala kompetensförsörjningsgruppen. Gruppen utgör ett forum där kommunens förvaltningar samverkar kring frågor som rör kommunens övergripande arbete med kompetensförsörjning. Gruppen har under året fokuserat på hur kommunen kan stärka sin position som attraktiv arbetsgivare. Arbetet har bland annat omfattat analyser av förmåner, lönenivåer och marknadsföringsinsatser, liksom faktorer som påverkar varför kandidater söker sig till kommunen, vad som särskiljer Ale kommun som arbetsgivare samt vad som bidrar till att medarbetare väljer att stanna kvar. En uppföljning av kompetensförsörjningsplanen lyftes på nämndens sammanträde i januari 2026. Andra exempel på pågående arbete inom verksamheterna med bäring på målsättningen; • Fördela ut medarbetare som inte har körkort i hemtjänstgrupperna för att fler medarbetare i arbetsgrupperna ska kunna täcka för varandra vid sjukdom eller ledighet. • Ett särskilt boende har i år testat att överanställa för att undvika att ta in vikarier samt för att minska risken att bli utan vikarier. Testet har fallit väl ut och man har klarat mycket av den akuta sjukfrånvaron med befintlig bemanning. • Ökad rörlighet inom särskilt boende där medarbetare ska kunna byta enheter vid behov. Verksamheten arbetar också med "löpare" som går mellan enheterna och stöttar upp där det behövs. • Gällande kompetenshöjning för enhetscheferna så har alla under hösten 2025 genomgått en MI- utbildning (Motiverande Ledarskap) som skett lokalt av utbildare från GR. Nya enhetschefer har även utbildats i ledarutvecklarprogrammet som anordnas centralt av HR. Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Beslutad av Kommunfullmäktige Mått Utfall 2025 Utfall 2024 Andel medarbetare (tillsvidareanställda) inom funktionsstöd 89 % 88 % med gymnasiekompetens. Andel medarbetare (tillsvidareanställda) inom funktionsstöd 11 % 12 % med YH-utbildning. Andel utbildade undersköterskor (tillsvidareanställda) i 93 % 91 % särskilt boende. Andel utbildade undersköterskor (tillsvidareanställda) i 87 % 85,3 % hemtjänsten. 3.2.2 Förenkla processer i syfte att leverera mer kundnytta genom ökad tillit mellan och inom organisationens olika delar. Beskrivning Arbetet med utveckling och integration av den tillitsbaserade styrningen och uppföljningen av densamma i förhållande till den antagna styrmodellen skall fortgå. Detta ska ske tillsammans med samtliga nämnder och bolag. Kommentar Verksamheternas arbete med processkartläggning fortgår och fokus under året har varit att processkartlägga inflyttningsprocessen till särskilt boende, korttidsboende och bostad med särskild service, BmSS. Arbetet Årsredovisning 2025, Socialnämnden 12(32) fortskrider enligt plan och syftar till att skapa en tydlig och enhetlig struktur för processerna för att säkerställa rätt förutsättningar redan från början, samt att höja kvaliteten i hela vård- och omsorgskedjan. Inom särskilt boende omfattar kartläggningen även det sista steget i boendeprocessen, när en omsorgstagare avlider. En utmaning i arbetet är att det inom både äldreomsorgen och funktionsstöd saknas vissa styrande och stödjande dokument som behöver kopplas till respektive processteg. Detta innebär att parallella insatser pågår för att identifiera, utveckla och tillgängliggöra dokumentationen så att processkartläggningen blir heltäckande och användbar i det fortsatta utvecklingsarbetet. Under 2026 kommer arbetet med processerna att fortsätta, med fokus på att vidareutveckla och förtydliga den information som är kopplad till processkartorna. Detta innefattar bland annat kompletterande rutinbeskrivningar, stödmaterial och fördjupad dokumentation, i syfte att ytterligare stärka efterlevnad, kvalitet och ett enhetligt arbetssätt i verksamheten. Utöver ovanstående har förvaltningen initierat en översyn av samverkansprocessen för det delregionala mobila palliativa teamet tillsammans med regional primärvård och slutenvård. Syftet är att ta fram ett nytt förslag till samverkansrutin för att tydliggöra roller och ansvar i samverkansprocessen för målgruppen (patienter med palliativt vårdbehov som är inskrivna i kommunal primärvård med samtidigt behov av insatser på specialistvårdsnivå). Arbetet färdigställdes strax innan årsskiftet och nytt förslag på samverkansrutin har gått ut på remiss till samtliga vårdgivare i delregionen. På delregional nivå har det kontinuerliga arbetet med att förbättra in- och utskrivningsprocessen fortgått. Flera revideringar av processen har genomförts på delregional nivå; bland annat har det blivit obligatoriskt för regionen att fylla i och kvalitetssäkra checklista vid vårdövergång från sluten- till öppenvård. Syftet är att säkra att all nödvändig information finns tillgänglig för regional och kommunal primärvård. Arbetet följs upp löpande inom ramen för SIMBA (delregional vårdsamverkan som omfattar Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn). I syfte att stärka samverkan mellan organisationens olika delar pågår arbete inom flera av nämndens verksamheter. Barn och familjeenheten har haft givande dialog med Nödingeskolan om hur myndighet kan närma sig de yngre åldersgrupperna med syfte att komma in i ett tidigare skede. Dialogen handlade även om hur myndighet och utbildning kan arbeta mer tillsammans. Inom funktionsstöd sker samverkan exempelvis med kultur- och fritidsverksamheten i syfte att arbeta mer hälsofrämjande för målgruppen samt med Alebyggen gällande att få tillgång till fler lägenheter för att hålla boendekarriärsarbetet igång. Här krävs långsiktigt motivationsarbete samt stödbehovsmätningar för att bedöma hur långt brukaren har nått i sin självständighet och hur redo hen är för att flytta till ett eget självständigt boende. Arbetsmarknads- och försörjningsstödsenheten har upprättat samverkan med vuxenutbildning kring svenska för invandrare, SFI och integrationsarbetet och arbetet med plan för arbetsmarknadsstrategiskt arbete, PASA har fortgått enligt plan. Att få till väl fungerande samverkan bidrar till att förenkla processer i syfte att leverera mer kundnytta till målgrupperna samt bidrar till en ökad tillit. Då flera ärenden lyfts där det finns frågeställningar mellan myndighet och verkställighet ser förvaltningen ett behov av ett forum för att lyfta dessa frågor. Arbetsgruppen för förstärkt intern samverkan har därför återaktiverats (se mer under avsnitt 3.4.2.7). Dock tenderar alla kommunens förvaltningar att jobba tillsammans och på ett förtroendefullt sätt ta ansvar när en verklig kris inträffar, vilket till exempel visade sig både under pandemin och vid översvämningen som under sommaren drabbade ett av boendena inom funktionsstöd. Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Beslutad av Kommunfullmäktige 3.2.3 Arbeta kontinuerligt med innovation och ständiga förbättringar, både inom den enskilda förvaltningen men också i ett förvaltningsövergripande perspektiv. Beskrivning Organisationen ska kontinuerligt ifrågasätta vad som går att förbättra och effektivisera för att höja kvalitet och/eller sänka kostnader. Det löpande arbetet skall ligga som en naturlig del i årshjulet och redogöras för i nulägesanalysen. Årsredovisning 2025, Socialnämnden 13(32) Kommentar Enligt beskrivningen från kommunfullmäktige lyftes nämndens genomlysning i nulägesanalysen på sammanträdet i februari (SN 2024/310). Avseende arbetet med ständiga förbättringar återfinns denna beskrivning i uppföljning av uppdraget "Innovation och ständiga förbättringar" (avsnitt 3.3.2.7). Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Beslutad av Kommunfullmäktige 3.2.4 Hållbart arbetsliv Beskrivning Kommunen som arbetsgivare ska främja trygghet, kompetens och professionell utveckling. Ständiga förbättringar ska prägla våra arbetsplatser där innovation och medarbetarengagemang står i fokus. Kommentar Förvaltningen har under året intensifierat arbetet med HR-specialisterna och arbetar på med uppdraget avseende att sänka sjukfrånvaro och minska personalomsättningen (se avsnitt 3.3.2.3). Målet om ett hållbart arbetsliv knyter även an till uppdraget om innovation och ständiga förbättringar (se avsnitt 3.3.2.7). Utöver detta kan nämnas att två av hemtjänstgrupperna i äldreomsorgen har haft besök av arbetsmiljöverket med inriktning på "Ett hållbart arbetsliv i välfärden - hemtjänsten". i slutet på året. De områden som de granskade är; organisatorisk arbetsmiljö, belastningsergonomi, våld och hot, ensamarbete och olycksfall i arbetet. Efter det första besöket togs nya checklistor fram för att undersöka arbetsmiljön i ordinärt boende. En riskbedömning görs nu för varje ny omsorgstagare. Enhetscheferna skapade även en medarbetarundersökning med handlings-/åtgärdsplan. Arbetsmiljöverket berömde arbetet vid återbesöken och har avslutat sitt ärende i Ale. Det nya arbetssättet med checklistor och handlings-/åtgärdsplaner implementeras även i resterande verksamheter och kommer att bidra till en bättre arbetsmiljö för medarbetarna i hemtjänsten. Målet kvarstår i kommunfullmäktiges mål och budget för 2026 och kommer fortsätta följas inom ramen för den ordinarie uppföljningsprocessen. Kommer delvis att uppfyllas/Delvis uppfyllt Beslutad av Kommunfullmäktige 3.2.5 Verksamhetsskap - medarbetarskap Beskrivning För att stärka organisationen ska kommunen aktivt arbeta med att införa och utveckla principer för verksamhetsskap och medarbetarskap, utöver dagens arbete med ledarskap. Målet är att alla medarbetare ska känna sig delaktiga och engagerade i sitt arbete och att ledarskapet systematiskt stödjer detta. Kommentar Arbetet med verksamhetsskap och medarbetarskap leds av HR-avdelningen. Under hösten har arbetet inletts med dialog och föreläsning på det kommungemensamma chefsmötet. Under 2026 kommer arbetet preciseras ytterligare genom att samordnaren från HR kommer ut till ledningsgrupper och enheter för stötta verksamheterna med att planera och genomföra arbetet. Målet kvarstår i kommunfullmäktiges mål och budget för 2026 och kommer fortsätta följas inom ramen för den ordinarie uppföljningsprocessen. Årsredovisning 2025, Socialnämnden 14(32) Kommer delvis att uppfyllas/Delvis uppfyllt Beslutad av Kommunfullmäktige 3.2.6 Nämndens verksamheter ska fortsätta omställningsarbetet utifrån intentionerna i den nya socialtjänstlagen med utgångspunkt i ett salutogent perspektiv Beskrivning Den nya socialtjänstlagen syftar till att nå människor tidigt, innan problem uppstått eller vuxit sig stora, att sänka trösklarna och erbjuda snabbare insatser på enklare sätt än idag samt att verksamheten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. I inledningen av lagen lyfts även det salutogena perspektivet fram; att socialtjänsten ska inriktas på att utveckla enskildas och gruppers egna resurser. För nämndens verksamheter innebär detta att fortsätta det redan påbörjade omställningsarbetet utifrån huvudförslagen i lagen med utgångspunkt i ett salutogent förhållningssätt. Kommentar Ett brett omställningsarbete har påbörjats under året. Insatserna har bland annat handlat om att förankra lagens intentioner hos medarbetare, uppdatera interna rutiner och riktlinjer, samt stärka samarbetet med andra aktörer. Ett viktigt fokus har legat på kompetensutveckling för att ge personalen rätt förutsättningar att möta de nya kraven. Inför lagens ikraftträdande den 1 juli genomfördes en genomgripande revidering av nämndens delegeringsordning samt omfattande och nödvändiga förändringar i förvaltningens verksamhetssystem för att möta den nya lagstiftningen. Förvaltningen har också tillsatt en arbetsgrupp med representanter från samtliga verksamhetsområden som har i uppdrag att samordna framtida förvaltningsgemensamma initiativ i implementeringen av den nya lagen. Arbetet är långsiktigt och kommer att fortgå lång tid framöver. I denna fas handlar mycket om att bygga upp gemensamma arbetssätt, skapa strukturer för uppföljning och säkerställa att verksamheten kan erbjuda stöd som är både rättssäkert och anpassat till individens behov. I november genomförde förvaltningen en workshop riktad till såväl andra förvaltningar som till aktörer och intressenter utanför socialnämndens verksamhet då omställningsarbetet behöver ske på bred front i samhället. Som ett stöd i omställningen utifrån ny socialtjänstlag har SKR, Sveriges Kommuner och Regioner utvecklat ett nationellt koncept; Lärprocess Framtidens socialtjänst 2026-2028. Lärprocessen utvecklas av SKR, men det är RSS, regionala samverkans- och stödstrukturer som genomför processen tillsammans med kommunerna. Lärprocessen innehåller tre delar där den största insatsen behöver göras i utvecklingsarbetet på hemmaplan; • Lärande tillsammans: Lärträffar där kommunerna strukturerat lär av varandra. • Vägledning och stöd att driva förflyttningar i linje med nya socialtjänstlagen. • Eget förändringsarbete: Mellan träffarna driver kommunerna utvecklingsarbete på hemmaplan. Att ge insatser utan behovsprövning är en möjlighet som ges till kommunerna i och med den nya lagen. Insatser som ges utan individuell behovsprövning kan vara öppna för alla eller riktade mot specifika målgrupper eller viss problematik. Dock krävs alltid individuell behovsprövning när det gäller insatser för ekonomiska behov. Nämnden fattade i juni beslut om att de insatser som redan innan lagen trädde ikraft tillhandahölls utan behovsprövning skulle fortsätta ges i den formen. Det som återstår att utreda, och som kommer lyftas till nämnden under hösten 2026, är eventuella undantag från dokumentationsskyldigheten. Som beskrivits under avsnitt 3.1.2 Fokus på kundnytta har förvaltningen under året påbörjat arbetet med att införa individbaserad systematisk uppföljning, ISU. ISU är en metod för att samla in och analysera data om klienternas behov och insatser och fungerar som en brygga mellan det dagliga mötet med klienten och utvecklingen av hela verksamheten. I nya SoL finns ett uttalat ansvar för socialtjänsten avseende det brottsförebyggande arbetet, speciellt gentemot barn och unga. Ale deltog i slutet av året i det första mötet i det lokala BOB-rådet. Bob (Barn och unga i Årsredovisning 2025, Socialnämnden 15(32) organiserad brottslighet) är en myndighetsgemensam samverkansstruktur som ska förhindra att unga dras in i gängkriminalitet. Råden, som finns på nationell, regional och lokal nivå, involverar polis, socialtjänst och skola för att skapa trygghet och snabba insatser runt barn i riskzonen. På sikt förväntas omställningen bidra till en mer hållbar och kvalitativ socialtjänst, med bättre förutsättningar att möta invånarnas behov i tid. Samtidigt finns utmaningar; omställningen innebär initialt ett ökat resursbehov, särskilt kopplat till utbildning, utvecklingsarbete och samordning. Kompetensförsörjning är en central fråga, där både rekrytering och kompetensutveckling behöver prioriteras för att säkerställa att verksamheten klarar de nya uppdragen. Även tidsmässigt innebär omställningen en utmaning eftersom förändringsarbetet måste genomföras parallellt med ordinarie verksamhet. Sammanfattningsvis står socialtjänsten inför en intensiv period av utveckling. Dock sker inte utvecklingen från ett nolläge utan verksamheterna hade, redan innan den nya lagen trädde ikraft, kommit en bit på väg. Trots de utmaningar som följer med omställningen finns en stark ambition och riktning i arbetet, med målet att långsiktigt skapa en socialtjänst som är mer förebyggande, kunskapsbaserad, lätt tillgänglig samt jämlik och jämställd. Omställningsprocessen är långsiktig och målet återfinns i nämndplanen för 2026. Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Beslutad av Nämnd 3.3 Uppföljning av uppdrag 3.3.1 Tabell - Uppföljning av uppdrag inom ramen för mål och budget Beslutad av Typ av beslut (innevarande år (kommunfull Uppdrag Status eller tidigare budget alternativt mäktige eller extra budget) nämnd) Utred införandet av klassmorfar/klassmormor Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 “Familjerådgivnings-check” Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Prioritera arbetet med att sänka sjukfrånvaro och personalomsättning Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Prioritera implementeringen av den nya värdegrunden i hela Avslutad Uppdrag har getts i budget organisationen och skapa en struktur för att kontinuerligt kunna följa eller nämndplan 2025 upp värdegrundens effekter över tid Handlingsplan digitalisering Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Uppdrag välfärdsteknik Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Innovation och ständiga förbättringar Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Årsredovisning 2025, Socialnämnden 16(32) 3.3.2 Uppföljning av uppdrag Utred införandet av klassmorfar/klassmormor Beskrivning Utred förutsättningarna för att få fler äldre i skolan med målet att öka det sociala utbytet över generationsgränser. Utredningen ska utvärderas genom en omvärlds- och konsekvensanalys. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Uppdraget har genomförts i samverkan med utbildningsförvaltningen och redovisats i sin helhet till socialnämnden i september (SN 2025/97). Utredningen omfattar i huvudsak omvärldsanalys, bestående av erfarenheter från andra kommuner, forskningsläget, rättslig reglering samt organisatoriska och ekonomiska förutsättningar för genomförande. Erfarenheter från andra kommuner och internationell forskning visar på positiva effekter för både elever och seniorer. För att lyckas bör införandet föregås av en tydlig rutin som beskriver ansvarsfördelningen mellan socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen, samt projektets olika delar från rekrytering till avslut. Det är även viktigt att ta fram en introduktionsutbildning samt definiera seniorvolontärens uppdrag, inklusive uppgifter, förväntningar och krav. Kostnaderna är beroende av antalet deltagande seniorer. Beräkning har skett utifrån posterna måltid, samordning, administration samt handledning. Seniorer i skolan kan med fördel implementeras som ett pilotprojekt i mindre skala för att därefter utvärdera och följa upp genomförandet i syfte att bedöma resultat samt för att ta beslut avseende framtida förändringar och resursallokering. Äldreomsorgen och utbildningsförvaltningen kommer fortsätta samverka i frågan. För äldreomsorgen handlar det främst om att kunna stötta med spridning av uppdraget i olika sammanhang och mötesplatser för att kunna hitta seniorer som skulle vilja vara med. “Familjerådgivnings-check” Beskrivning Utred införande av en “familjerådgivnings-check” eller motsvarande. Förslag ska utvärderas genom en omvärlds- och konsekvensanalys. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Utredningen lyftes på nämndens sammanträde i slutet av september (SN 2025/96). Förslaget var att inte införa familjerådgivningscheck men att tydligare informera om familjerådgivningen och det stöd som kan fås via familjecentralerna. Årsredovisning 2025, Socialnämnden 17(32) Prioritera arbetet med att sänka sjukfrånvaro och personalomsättning Beskrivning Implementera, följ upp och utvärdera löpande effekter av åtgärdsplan framtagen i utredning kring “Sjukfrånvaro och personalomsättning” Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Under året har arbetet tillsammans med HR avdelningen intensifierats och HR har regelbundet deltagit såväl på verksamhetsområdenas ledningsgrupper som på förvaltningsledningens möten i syfte att få en förflyttning i frågan. Ett behov som framkommit var att revidera rutinen för sjukfrånvaro för hela förvaltningen. I rutinen förtydligas ansvar och kontakt vid sjukfrånvaro för såväl medarbetare som chef. HR har även gått igenom alla rehabärenden enhetsvis för att stötta enhetscheferna i hur arbetet framåt ska planeras och vilka som just nu inte är möjliga att arbeta med på grund av att till exempel behandling pågår. Av de som är föremål för rehab är det i dagsläget endast 9 individer som verksamheterna kan jobba med medan det för resterande ännu är oklart när återgång till arbete kommer kunna ske. För att rusta enhetscheferna att bättre kunna omhänderta HR-relaterade frågor har förvaltningen under året använt en del av PO-pengarna för att stärka enhetschefernas kompetens inom detta området. Utbildningen, Motiverande ledarskap, har genomförts under senvåren och hösten och ska utvärderas i början av 2026. Den generella trenden i förvaltningen avseende sjukfrånvaro är att den totalt sett stigit något. Ökningen återfinns inom långtidssjukfrånvaron. Den korta och medellånga frånvaron har sjunkit vilket kan indikera att arbetet gett effekt, även om det får betraktas som en preliminär slutsats. Det finns positiva exempel på hur enträget arbete gett fina resultat vilket bland annat visar sig i att avseende de medarbetare som under ett år haft fyra frånvarotillfällen eller mer har antalet sjukdagar mellan mars och november i år minskat med ca 1000 dagar. Dessutom finns enskilda enheter som har en påtaglig positiv utveckling avseende sjukfrånvaron; Enheterna har lyckats sänka sin sjukfrånvaro genom idogt arbete utifrån de rutiner som finns avseende sjukfrånvaro där exempelvis tidig kontakt med medarbetare vid frånvaro är en viktig del. Kontinuitet avseende chefsrollen bedöms också som en framgångsfaktor. Som en del i att adressera uppdraget från kommunfullmäktige om att prioritera arbetet med att sänka sjukfrånvaro och minska personalomsättningen har varje verksamhetsområde valt att särskilt fokusera på en enhet som sticker ut avseende sjukfrånvaron för att närmare analysera vad den beror på och, tillsammans med aktuell enhetschef, vidta åtgärder. Myndighet och specialiststöd Rehabenheten valdes ut i början av året som prioriterad enhet. De har, tillsammans med HR, analyserat enhetens frånvaro. Arbetet har omfattat en kartläggning av nuvarande frånvaromönster, dialog med medarbetare och chefer, samt analys av eventuella organisatoriska eller arbetsrelaterade faktorer som kan påverka närvaron. Hittills Årsredovisning 2025, Socialnämnden 18(32) har årets analys visat på att korttidssjukfrånvaron följt säsongssmittornas mönster medan den längre sjukfrånvaron inte fluktuerat i någon högre utsträckning, vilket är i linje med vad enheten förutsåg vid årets början. Korttidssjukfrånvaron har på enheten minskat från ca 11% per mars till ca 7,5% per december. Det finns en hög medvetenhet på enheten kring rutiner vid sjukfrånvaro. Planer för återgång till arbete finns upprättade där det behövs. Äldreomsorg Inom äldreomsorgen har arbetet skett gemensamt i ledningsgruppen med stöd av HR samt enhetsvis i separata möten. Material med information om sjukfrånvaro och vad som gäller, både för medarbetare och arbetsgivare, gås igenom på APT. Samtliga enheter inom verksamhetsområdet ser över den aktuella sjukfrånvaron, arbetar aktivt med rehabärenden och har fokus på främjande insatser i arbetsmiljön. Analys av sjukfrånvaron på den enhet som valdes ut i början av året visar att den inte nämnvärt sticker ut i jämförelse med andra enheter. Det finns en hög andel som är långtidssjukskrivna vilket påverkar procentsatsen kraftigt men dessa har inte arbetsrelaterade orsaker. Funktionsstöd Den enhet som sticker ut lite extra gällande sjukfrånvaron har haft viss omsättning på enhetschefsposten. Ny enhetschef var på plats i mitten av januari 2025, då identifieringsarbete gällande orsaker och åtgärder påbörjades. Trolig påverkan på den höga sjukfrånvaron är dels att omsättning av chefer varit hög för enhetsområdet, dels att arbetet med att minska sjukfrånvaro och omsättning ej blivit prioriterat. En åtgärdsplan initierades och under hösten har verksamhetsområdet fått stöd i arbetet både av HR och av Nyckeltalsinstitutet. Det viktigaste förbättringsområdet var att göra det grundläggande arbetet med telefonsamtal senast andra sjukdagen och hålla omtankessamtal för att undvika att korttidsfrånvaro blir långtidsfrånvaro. Som styrkor bedömdes att systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs på ett bra sätt samt att rehabiliteringsarbetet från långtidssjukfrånvaro tillbaka till arbetet fungerar väl. Genomgång av aktiviteter kopplat till sjukfrånvaro följs upp på ledningsgruppsmötena, dels för att fortsätta hålla fokus på uppdraget, dels för att sprida goda exempel från verksamheterna. Individ- och familjeomsorgen Inom individ- och familjeomsorgen är sjukfrånvaron ganska jämnt fördelad över enheterna med en liten övervikt på den enhet som prioriterats i detta arbete. Här är det framför allt korttidssjukfrånvaron som är i fokus. Ett förslag om schemalagd reflektionstid har arbetats fram som en åtgärd för att förbättra arbetsmiljön och är lämnat till HR avdelningen för fortsatt hantering. Uppdraget avslutas inom ramen för nämndplan 2025 men det fortsatta arbetet följs inom ramen för målet om ett hållbart arbetsliv som även återfinns i nämndplanen för 2026. Prioritera implementeringen av den nya värdegrunden i hela organisationen och skapa en struktur för att kontinuerligt kunna följa upp värdegrundens effekter över tid Beskrivning Ale kommun finns till för dess invånare, besökare och företagare. Kommunens nya värdegrund fastställer att kunden ska vara i fokus och att hela organisationen behöver ta ett gemensamt ansvar för detta. Det är avgörande att kommunens värdegrund genomsyrar hela organisationen. Detta innebär att en kulturförändring behöver ske och att den behöver hålla över en överskådlig tid framåt. Utvärderingen av värdegrundens effekter ska följa såväl kunders som anställdas upplevda förändring. Den externa kunddialogen är av stor vikt för att förstå och förfina förändringsarbetet. För att ytterligare säkerställa implementering ska värdegrunden vara fokus för alla tillitsdialoger under 2025. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Årsredovisning 2025, Socialnämnden 19(32) Status Avslutad I enlighet med uppdraget har kommunens värdegrund varit fokus för tillitsdialogerna under året. Likt tidigare år genomfördes en dialog under våren och en i början av hösten (i samband med delårsuppföljningarna). Deltog på dialogerna gjorde ledamöterna från nämnden, några enhetschefer från respektive verksamhetsområde samt förvaltningsledningen. Den första dialogen för året genomfördes dels i form av reflekterande team, dels som en skattningsövning utifrån de tre delarna i värdegrunden; "Vi tar ansvar för Alebornas bästa", "Vi arbetar tillsammans i en organisation" och "Vi skapar förtroende". Den andra dialogen ägnades främst åt olika exempel från verksamheterna om hur värdegrundens olika perspektiv omsatts i praktiken och hur allt hänger ihop; värdegrund, riktningsmål och omställningsarbetet utifrån nya socialtjänstlagen. Sammanfattande noteringar från dialogerna finns i verksamhetssystemet Evolution (SN 2025/297). Samtliga verksamheter följer den implementeringsplan och använder det gemensamma materialet som kommunledningsförvaltningen tagit fram. Handlingsplan digitalisering Beskrivning Genomförande av beskrivna aktiviteter i handlingsplanen Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Beslutad av Nämnd Status Avslutad Under 2024 införlivades aktiviteterna i handlingsplan digitalisering i nämndplanen. De aktiviteter som listas nedan är sådana som antingen inte kunde slutföras under förra året eller som löpte över årsskiftet. Avseende handlingsplan digitalisering för innevarande år följs den upp i separat ärende ihop med förslag till ny handlingsplan för 2026 (SN 2025/407). Aktiviteter Kommentar Utveckla ytterligare 3 digitala blanketter Blanketten för socialförvaltningens digitaliseringsförslag "förslag om förändring" är färdig och har publicerats på intranätet. Blankett för "Samtycke till registerutdrag" är klar och publicerad på ale.se. Avslutad med avvikelse Aktiviteten pågår fortsatt med avvikelse på grund av att det under perioden för aktiviteten saknades personalresurser för utveckling av e- blanketter och e-tjänster i e-tjänsteplattformen Self Point. Två ytterligare digitala blanketter är under utveckling i samarbete med systemutvecklare på IT-enheten. Utveckla ytterligare 1 e-tjänst Utförd enligt plan. Samtyckesblankett för familjehem har publicerats på ale.se för digital signering. Avslutad Införa Treservas hälso- och sjukvårdsmodul “Hälsoärende” Hälsoärende är infört enligt plan. Avslutad Årsredovisning 2025, Socialnämnden 20(32) Uppdrag välfärdsteknik Beskrivning Innevarande års utredning och omvärldsbevakning skall under Q1 2025 resultera i en konsekvensbeskrivning samt plan för införande av välfärdsteknik på bred front inom socialnämndens område, som ett inspel till budgetarbete inför 2026. Syftet med införandet av välfärdsteknik är att höja kvalitet, motverka utmaningen med kompetensförsörjning samt optimera hur, och till vad, vi använder vår personal. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Äldreomsorgen inkom under Q1 med en nulägesbild av införande av läkemedelsautomater där varken förutsättningar eller möjligheter förändrats från föregående bedömning varpå tidigare bedömning kvarstod. Nämnden beslutade om att återremittera ärendet för djupare omvärldsbevakning och analys. Utredningen visar fortsatt att ett införande av läkemedelsautomater inte är ekonomiskt lönsamt. Omvärldsbevakningen som utförts inom ramen för utredningen visar att kommuner som infört läkemedelsautomater uppvisar stor variation i upplevda effekter (SN 2024/112). De tydligaste positiva effekterna med läkemedelsautomater avser ökad självständighet/patientsäkerhet samt förbättrad resursplanering. Dessa nyttor är centrala i förvaltningens pågående förberedelser för att implementera arbetssättet "digital hemtjänst" vilket nämnden beslutade om 2025. Digital hemvård/hemtjänst möjliggör ett nytt arbetssätt där verksamheten kan arbeta på bredare front, erbjuda fler alternativ till omsorgstagarna, öka självständigheten och samtidigt dra nytta av ett resurssmart alternativ. Arbetet med förstudien om digital hemtjänst förväntas färdigställas under första kvartalet 2026. Digitala läkemedelsskåp håller på att införas inom både äldreomsorgen och funktionsstöd. De digitala läkemedelsskåpen möjliggör en spårbarhet och stärker patientsäkerheten för omsorgstagarna. Inköp och införande i verksamheterna sker successivt. Arbetet med välfärdsteknik utgår från principen om behovsstyrt och ändamålsenligt införande, där teknik ska bidra till ökad kvalitet för brukare, stärkt kompetensförsörjning och ett mer effektivt nyttjande av personalresurser. Välfärdstekniska lösningar bedöms därför samlat och införs först när behov, nytta och förväntade effekter står i rimlig proportion till kostnader och organisatoriska konsekvenser. Här fyller de etablerade testmiljöerna en viktig funktion. Under året har tester startats av det digitala planeringsverktyget MEMO-planner inom funktionsstöd och av en översättningsapplikation inom äldreomsorgen. Testerna pågår fortfarande och kommer utvärderas innan beslut tas om ett eventuellt breddinförande. Under året har välfärdsbiblioteket öppnats i Nödinge för att ge Aleborna möjlighet att ta del av och testa olika tekniska hjälpmedel med hjälp av medarbetare som visar produkterna på plats. De mest utlånade produkterna är strumppådragare och robotdammsugare. Automatiseringen av handläggning av ekonomiskt bistånd är i drift sedan början av maj. Roboten gör allt, både handlägger, fattar beslut och skickar meddelande till handläggaren när allt är klart. Från och med juni begärs inga underlag i form av kvitton och kontoutdrag utan i stället genomförs stickprovskontroller. Innovation och ständiga förbättringar Beskrivning Alla förvaltningar skall under Q1 2025 till nämnd redovisa olika förslag till utveckling och förbättring av verksamheten som var och en, eller till del av, motsvarar 1% av tilldelad budget. Nämnden ges då möjlighet att göra politiska prioriteringar motsvarande 1%. Processen är framåt tänkt att vara en naturlig del av årshjulet. Årsredovisning 2025, Socialnämnden 21(32) Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Uppdraget bedöms som slutfört i och med nämndens beslut om nulägesanalys 2024-2025. Se ärende SN 2024/310. Gällande det kontinuerliga arbetet med ständiga förbättringar har flera medarbetare inom verksamheterna utbildat sig till ”förbättringshackers” som ett led i kommunens centrala satsning på ständiga förbättringar. En viktig del i förbättringsarbetet är att implementera begreppet ständiga förbättringar i det vardagliga arbetet för att påminna medarbetare och varandra om det arbete smått som stort, som görs dagligen och som faktiskt är just ständiga förbättringar. Nedan följer några exempel på förbättringar som gjorts under perioden; • Tydligare mentorskap och välkomstmappar till nya vikarier inom äldreomsorgen med information om arbetsplatsen för att skapa trygghet och en bra arbetsmiljö. • Ny rutin är framtagen gällande personer som inte är inskrivna i kommunal primärvård. Omsorgshandledare ringer upp och följer upp hälsa, stöd i hemmet samt om personen är i behov av kontakt med tex vårdcentral eller rehab. Detta görs i förebyggande syfte för att skapa trygghet och underlätta processen för omsorgstagaren och samtidigt få en ökad kvalitet. • Socialsekreterare arbetar viss del inom utförarverksamhet, exempelvis med gruppverksamhet inom vuxen. Socialsekreterare bemannar MiniMaria som en del av sin tjänst. Båda förbättringarna utvecklar samarbetet mellan verkställighet och myndighet och snabbar på handläggningsprocesser samt skapar kompetensutveckling för medarbetare. • Förbättring av e-tjänstformuläret för ansökan om färdtjänst för att förenkla handläggningen för sökande. • Förbättrat tillgängligheten gentemot kommuninvånarna genom att ta bort avgiftshandläggarnas telefontider. • Vidareutveckling av digitala arbetssätt genom MEMO-planner, ett digitalt planerings- och kalenderhjälpmedel som ger kognitivt stöd till personer som behöver hjälp med tidsuppfattning och struktur. En lista med genomförda förbättringar i verksamheterna finns som separat bilaga till årsredovisningen. 3.4 Uppföljning av prioriterade förbättringar, effektiviseringar och besparingar 3.4.1 Tabell - Uppföljning av prioriterade förbättringar, effektiviseringar och besparingar Beslutad av (kommunfullmäktige eller Uppdrag Status nämnd) Utveckla en boendestödsgrupp Avslutad Test av fysiska- och digitala hjälpmedel inom Avslutad äldreomsorgen Statistikuttag, Treserva Avslutad Översyn av brukarnas arbetstider inom daglig Avslutad verksamhet Årsredovisning 2025, Socialnämnden 22(32) Beslutad av (kommunfullmäktige eller Uppdrag Status nämnd) Förändra delegation för kostsamma och Avslutad omfattande insatser Digital hemvård/digitalt stöd Avslutad Tätare kommunikation mellan verkställighet och Avslutad myndighet Resurschef, test inom funktionsstöd Avslutad 3.4.2 Uppföljning av prioriterade förbättringar, effektiviseringar och besparingar Utveckla en boendestödsgrupp Beskrivning För att den enskilde i större utsträckning ska kunna bo i en ordinär lägenhet krävs ett mer utvecklat och flexibelt boendestöd. Individ- och familjeomsorgen ihop med funktionsstöd skulle gemensamt kunna utveckla en boendestödsgrupp som arbetar utan biståndsbeslut för målgruppen med beroende/missbruk. I första hand blir detta ett samarbete mellan IFO:s bostad först-behandlare och boendestödjare inom funktionsstöd. Beslutad av Nämnd Status Avslutad Kommentar En arbetsgrupp är tillsatt för att arbeta fram arbetsflöde och rutin. Under året har berörda medarbetare haft regelbundna gemensamma möten kring pågående och nya ärenden i syfte att rikta insatser rätt och vid behov intensifiera insatsen samt nyttja insatsen boendestöd optimalt. Kartläggning kommer ske av vilka som har boendestöd och behandling på socialmedicinsk mottagning. Personal inom boendestöd som arbetar med skadligt bruk och beroende har under hösten genomgått utbildning i vård- och stödsamordning. Samverkan har även initierats med psykiatrin, med målet att stärka insatserna för målgruppen. Ledningen för vuxenenheten och boendestöd kommer träffas regelbundet för att tillsammans arbeta med gemensamma frågor och utreda hur verksamheten kan tillgodose behoven för målgruppen på bästa sätt. Test av fysiska- och digitala hjälpmedel inom äldreomsorgen Beskrivning Inom ramen för testbädden inom äldreomsorgen testa och utvärdera både fysiska och digitala hjälpmedel som kan underlätta såväl för den enskilde som för medarbetare. Beslutad av Nämnd Status Avslutad Kommentar Under perioden har arbetsgruppen inom AllAgeHub gått vidare från att beskriva och definiera verksamhetens Årsredovisning 2025, Socialnämnden 23(32) behov till att aktivt söka lösningar hos externa leverantörer. Via AllAgeHubs digitala plattform ”Matcharenan” har företag kunnat presentera förslag på hur det aktuella behovet, översättning av språk för att möjliggöra likvärdig vård och omsorg oavsett omsorgstagarens språkbakgrund, kan tillgodoses. Efter en urvalsprocess har de mest lovande alternativen identifierats, vilket slutligen resulterade i valet av en leverantör. Under hösten har en översättningsapplikation från företaget Care to Translate testats på Klockareängens särskilda boende i Skepplanda. Testperioden omfattar sex månader och kommer att utvärderas innan ställning tas till ett eventuellt införande. Utvärderingen fokuserar på i vilken utsträckning tjänsten uppfyller verksamhetens krav avseende kvalitet, användarvänlighet och tillförlitlighet samt hur väl den stödjer samspelet och kommunikationen mellan omsorgstagare och medarbetare. Statistikuttag, Treserva Beskrivning BI-verktyg kopplat till Treservas statistikdatabas för kvalitetssäkrat statistikuttag (TDW) Beslutad av Nämnd Status Avslutad Kommentar Det nya statistikverktyget TDW beslutsstöd är infört. Den tekniska installationen är färdigställd och en basmall för statistikuttag har testats och verifierats. Arbetet med att utforma verksamhetsspecifika rapportmallar pausades tillfälligt under en period till förmån för andra projekt. Den första rapporten, avseende avvikelser, har publicerats på Ale kommuns intranät. Projektet har etablerat en strukturerad databas och koppling till Microsoft Power BI, vilket skapar förutsättningar för fortsatt utveckling och publicering av ytterligare rapportpaket inom olika verksamhetsområden. Översyn av brukarnas arbetstider inom daglig verksamhet Beskrivning Förändrade öppettider/arbetstider för brukarna på daglig verksamhet skulle kunna generera ett bättre nyttjande av både lokaler och personalresurser genom att fler beslut om daglig verksamhet skulle kunna verkställas med befintliga resurser. Arbete inlett, men fortsätter under 2025. Beslutad av Nämnd Status Avslutad Kommentar Under året har arbetet med dessa justeringar inletts, även om processen har påverkats något då enhetschef behövt rekryteras till daglig verksamhet. I dagsläget omfattar verksamheten 171 uppdrag, varav 5 SoL-beslut och 4 tillsynsbeslut, samt ansvar för morgonomsorg. Redan under första halvåret har en tydlig ökning av verkställda beslut kunnat observeras, vilket visar att insatserna börjar ge effekt och bidrar till en smidigare vardag för både brukare och personal. Effekten av förändringarna är att verksamheten blir mer flexibel och förutsägbar. Brukarna får större kontinuitet, tillgång till fler aktiviteter och stöd som är anpassat efter deras behov, samtidigt som personalen får en jämnare arbetsbelastning och bättre möjligheter att planera sin tid och använda lokalerna på bästa sätt. Årsredovisning 2025, Socialnämnden 24(32) Förändra delegation för kostsamma och omfattande insatser Beskrivning En förändring av delegationsordningen (från socialsekreterare till 1:e socialsekreterare) avseende beslut om omfattande insatser som till exempel särskilt boende enligt SoL eller bostad med särskild service enligt LSS skulle medföra en ökad kontroll av dessa beslutsprocesser. Det skulle minska risken att dessa beslut fattas när behoven istället skulle kunna tillgodoses på annat sätt. Förslaget riskerar få negativa effekter avseende tillit och upplevd arbetsmiljö och behöver därför utredas. Beslutad av Nämnd Status Avslutad Kommentar Enheterna som har delegation för kostsamma beslut på handläggarnivå är vuxenenheten och biståndsenheten. Delegationen för kostsamma och omfattande insatser för särskilt boende, hemtjänst (max) och boende med särskilt stöd har närmare undersökts. Verksamheten har tittat på genomströmningstid samt uppskattning av effekter utifrån perspektiven besparingar, förbättringar och effektiviseringar. Särskilt boende Baserat på statistik avseende hur många ansökningar om särskilt boende som beviljades respektive avslogs under 2023, 2024 och första delen av 2025 konstateras att den enskilde inte ansöker om särskilt boende förrän hen verkligen är i behov utav det, baserat på de få avslag procentuellt som erhålls utifrån sökandens behov. Detta i sin tur innebär att en förändring av delegation inte skulle medföra några kostnadsbesparingar i det avseendet då det är ett så lågt antal individer som inte bedöms ha rätt till insatsen särskilt boende. Beslut om särskilt boende inom vuxenenheten är tidsbegränsade. Arbetsledningen bedömer att nuvarande delegationsnivå – på socialsekreterarnivå – inte behöver ändras, eftersom denna typ av utredningar och beslut alltid föregås av ärendedragningar och fördjupade diskussioner med arbetsledning. De tillsvidarebeslut om särskilt boende som är aktuella idag är ärenden där beslut har fattats inom biståndsenheten och därefter överförts till vuxenenheten. Hemtjänst När en person uppnår 120 hemtjänsttimmar per månad är detta en indikation på att hen är i behov utav särskilt boende. Dessa personer följs kontinuerligt upp av biståndsenheten för att motivera den enskilde att ansöka om särskilt boende. I vissa fall önskar den enskilde dock att fortsätta bo kvar i sin ordinära bostad med maximal hemtjänst. Bostad med särskild service (BmSS) Idag finns 106 pågående BmSS beslut. Av dem är 85 beslut tillsvidare och 21 beslut tidsbegränsade (som kortast tom 250731 och som längst till 330331). Volymen är inte lika stor som för särskilt boende, men det är inte själva volymen i sig som är kostnadsgenererande avseende BmSS utan snarare de beslut som redan finns. Sedan tidigare är det känt att biståndsenheten inte kunnat följa upp beslut som fattats om BmSS i den omfattning som krävts. Det föreligger således en uppföljningsskuld som mellan 2012-2015 har "lösts" genom att beslut om BmSS fattades tillsvidare. I dagsläget utgör dessa beslut ca 2/3 av alla beslut om BmSS. Dessa beslut bör alltid vara tidsbegränsade då behov kan förändras i takt med att förmågor arbetas upp och förbättras för att på sikt kunna klara av att leva och bo självständigt i en ordinär lägenhet med hjälp av boendestöd. Biståndsenheten har under 2025 fått tillskott med en socialsekreterare vilket möjliggör ett krafttag i uppföljningstakt avseende insatsen BmSS och möjlighet för omprövning av befintliga tillsvidarebeslut. Tilläggas bör att uppföljningsarbetet avseende BmSS är en långsiktig process som oftast föranleder en överklagan från den enskilde eller dennes företrädare. Med långa handläggningstider hos förvaltnings- och kammarrätten kan det ta 2-3 år innan uppföljningsarbetet och dess omprövningar kan ge effekt avseende ekonomin. Vid en förändring av delegation ser verksamheten en risk för fördröjning av beslut då processen blir mer Årsredovisning 2025, Socialnämnden 25(32) utdragen. Att lämna nuvarande delegering oförändrad visar på en tilltro och tillit till medarbetarnas bedömningar och beslut. Med hänsyn till de uppgifter som verksamheten tagit fram bedöms dessutom en förändring av delegation inte medföra några direkta kostnadsbesparingar. Digital hemvård/digitalt stöd Beskrivning Utreda digital hemvård/digitalt stöd (enligt modellen i Lunds kommun) samt göra en plan för införande Beslutad av Nämnd Status Avslutad Kommentar Förvaltningen har utrett möjligheterna med digital hemvård, det vill säga digitala besök som ett alternativ inom hemtjänsten. Utredningen omfattar en behovsanalys för hemtjänstens enheter, en genomgång av erfarenheter från andra kommuner samt en bedömning av hur omsorgstagare kan påverkas. Digital hemtjänst öppnar för ett bredare arbetssätt, ökad valfrihet och självständighet för omsorgstagare, samtidigt som det kan ge en mer resurseffektiv verksamhet. Med utredningen som underlag beslutade socialnämnden om upprättande av en förstudie. Förstudien planeras att presenteras för nämnden under Q1 2026. Arbetet bedrivs i enlighet med Ale kommuns digitaliseringsprocess. Tätare kommunikation mellan verkställighet och myndighet Beskrivning En tätare kommunikation kring nyttjandet av beslutade insatser mellan verkställighet och myndighet skulle kunna ge effekt i form av en snabbare omprövning av beslut än vad som sker idag. Omprövningar av beslut kan leda till mindre kostsamma insatser för förvaltningen som helhet och mer träffsäker omsorg för den enskilde. Beslutad av Nämnd Status Avslutad Kommentar Samverkansmodellen lyfts kontinuerligt på APT och/eller verksamhetsmöten i syfte att öka medvetandegraden hos medarbetarna samt nytillkomna enhetschefer. Regelbundna möten hålls mellan verkställighet och myndighet för att stämma av trender, utmaningar och det aktuella läget. Ett exempel är de möten som hålls mellan korttidsenheten och biståndsenheten i syfte att planera för dem som fått ett korttidsbeslut. Uppföljning är här en viktig del för att få till ett så bra flöde som möjligt avseende korttidsplatserna och möjliggöra hemtagning av de personer som är på sjukhus med behov av korttidsplats vid utskrivning. Under hösten genomförde biståndsenheten, tillsammans med hemtjänstenheterna, en uppföljning av hemtjänsttimmarna. Syftet var att säkerställa att beviljade timmar i högre grad överensstämmer med utförda timmar och att insatserna motsvarar den enskildes aktuella behov. Arbetet ledde till en minskning av de beviljade timmarna med cirka 1 500 timmar. Som en del av arbetet stärktes även samarbetet mellan biståndsenheten och hemtjänstenheterna, där regelbundna avstämningar genomförs för att följa upp beslut, diskutera förändrade behov och säkerställa att insatserna är ändamålsenliga. Arbetssättet bedöms som framgångsrikt och kommer fortsätta under 2026. Årsredovisning 2025, Socialnämnden 26(32) Då flera ärenden lyfts där det finns frågeställningar mellan myndighet och verkställighet ser förvaltningen ett behov av ett forum för att lyfta dessa frågor. Under hösten har därför gruppen för förstärkt intern samverkan återaktiverats med målsättningen om en ökad samverkan och förståelse mellan förvaltningens olika verksamhetsområden för att kunna omhänderta de förändrade och ökade behoven hos målgrupperna på bästa sätt. Resurschef, test inom funktionsstöd Beskrivning För att avlasta verksamheten och fylla i de glapp som uppstår vid rekryteringar föreslås inom funktionsstöd att man har någon form av resurschef. Test i liten skala. Beslutad av Nämnd Status Avslutad Kommentar En resurschef tillsattes i januari 2025, men vederbörande valde att avsluta sin tjänst under sommaren. Resurschefen hann vara en resurs på daglig verksamhet som saknade en enhetschef samt göra en kartläggning av arbetsmiljön inom ett annat enhetsområde. Ny resurschef är rekryterad och börjar i mitten av februari 2026. Årsredovisning 2025, Socialnämnden 27(32) 4 Personalanalys 4.1 Kommunens anställda 4.1.1 Antal anställda Värden i tabellen för antal anställda är ett genomsnitt under perioden. I beräkningen för årsarbetare så inkluderas timmar för; månadslön, timlön, semester, ferie, föräldraledighet, vab samt frånvaro upp till 60 dagar. Antal anställda Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Skillnad Jan-dec 2023 Antal tillsvidareanställda 861 842 19 855 -varav kvinnor i procent 85,9 86,9 -1,0 87,0 -varav män i procent 13,8 12,9 0,9 12,6 Antal tidsbegränsat anställda 64 44 20 66 Samtliga anställda (tillsvidare och tidsbegränsade) Antal heltidsanställda 888 847 41 859 Antal deltidsanställda 38 40 -2 61 Totalt antal arbetade timmar (timavlönade) 215 870 169 694 46 176 172 271 -varav kvinnor 148 832 116 586 32 246 118 585 -varav män 66 101 52 179 13 922 53 205 Totalt antal årsarbetare (samtlig personal omräknat till 941 908 33 921 heltidstjänster) -månadsavlönade 832 822 10 834 -timavlönade 109 86 23 87 Personalomsättning Procent Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Skillnad Jan-dec 2023 Total, intern och extern 16,1 18,4 -2,3 20,6 Total, extern 13,0 14,4 -1,4 17,7 Extern, exklusive pensionsavgångar 11,7 12,5 -0,8 16,8 4.2 Sjukfrånvaro 4.2.1 Sjukfrånvaro tabell Statistiken för sjukfrånvaro anges i procent av ordinarie arbetstid och omfattar kommunens månadsanställda. Sjukfrånvaron är indelad i två typer utifrån kön och ålder och kompletteras med korttids- och långtidssjukfrånvaro. Urval: alla månadsavlönade enligt AB (ej PAN, BEA, TIM, vilande anställningar) Sjukfrånvaro i procent (månadsanställd personal, AB) av Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Skillnad Jan-dec 2023 ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro totalt 11,6 11,1 0,5 11,5 Sjukfrånvaro per kön Sjukfrånvaro, kvinnor 11,9 11,6 0,3 11,9 Sjukfrånvaro, män 9,6 7,9 1,7 8,5 Sjukfrånvaro per ålderskategori, utfall per åldersgrupp Årsredovisning 2025, Socialnämnden 28(32) Sjukfrånvaro i procent (månadsanställd personal, AB) av Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Skillnad Jan-dec 2023 ordinarie arbetstid Ålder - 29 år 9,0 10,3 -1,3 8,6 Ålder 30 - 49 år 12,0 11,1 0,9 10,6 Ålder 50 - 12,1 11,5 0,6 12,4 Fördelning av sjukfrånvaro per sjukdomslängd Korttidssjukfrånvaro 1-14 dagar 4,2 4,3 -0,1 4,7 Sjukfrånvaro 15-59 dagar 1,4 1,4 0,0 1,6 Långtidssjukfrånvaro 60 dagar eller mer 6,1 5,5 0,6 5,2 4.3 Personalanalys och förslag för framtiden Personalomsättningen har sjunkit något jämfört föregående år, likaså antalet deltidsanställda. Totalt antal anställda har ökat mellan åren vilket är rimligt när verksamheten växer. Ett exempel på detta är det ökade antalet timmar inom hemtjänsten som självfallet också ökar behovet av medarbetare. Under året har flera kompetenshöjande satsningar kunnat genomföras för de så kallade PO-medlen, exempelvis kring patientsäkerhet, återfallsprevention och sårvård men även satsningar på chefer, till exempel utbildning i motiverande ledarskap. Arbetet med att minska sjukfrånvaron redovisas i avsnitt 3.3.2.3 och har pågått under året, med stöd av HR- specialister. På övergripande nivå har frånvaron minskat avseende kort och medellång frånvaro. Efter genomlysning enhet för enhet har man konstaterat att antalet långtidssjukskrivna över 60 dagar på heltid där det, inom överskådlig tid, finns möjlighet att påverka frånvaron är få, 9 individer. Fokus i detta skede har därför legat på korttidsfrånvaron och en försiktigt positiv tolkning är att det gett visst resultat. Lokalt på vissa enheter är effekten tydlig men det varierar och vakansläget avseende chefer senaste året har sannolikt bidragit till variationen eftersom kontinuitet i första linjen är en viktig faktor i detta arbete. Det är uppenbart att det krävs ett långsiktigt och metodiskt arbete som också kopplas ihop med verksamhetsskap och värdegrund. Flera uppdrag som getts inför 2025 har bäring på personalrelaterade frågor och dessa redovisas i särskilda avsnitt. 4.4 Jämställdhet och mångfald Under året har två pulsmätningar genomförts; kränkande särbehandling och ohälsosam arbetstid samt arbetsbelastning. Svaren från medarbetarna i förvaltningen ligger i allt väsentligt i linje med svaren från medarbetarna i kommunen som helhet. Dock är det problematiskt att svarsfrekvensen överlag är ganska låg, strax över 50%. Många av förvaltningens medarbetare har tillgång till digital teknik i första hand via sina telefoner och det förefaller som att de IT-managerade telefonerna inte tillåtit åtkomst till enkätverktyget vilket skulle kunna vara en delförklaring till den låga svarsfrekvensen. Avseende kränkande särbehandling uppger ca hälften av de svarande i enkäten att de blivit kränkta av andra än medarbetare eller chef, det vill säga personer utanför organisationen. Det kan vara målgruppen och/eller dess närstående som står för kränkningen vilket behöver adresseras på annat sätt än om kränkningen sker av en kollega eller chef. Samtliga verksamhetsområden arbetar aktivt för en inkluderande och jämställd arbetsplats via bland annat kompetensbaserad rekrytering samt årlig information och dialog på APT om jämställdhet, mångfald, diskriminering och kränkande särbehandling. Bemanningen inom individ- och familjeomsorgen, IFO, visar på mångfald avseende etnisk och kulturell bakgrund vilket är positivt och borgar för ett gott bemötande av de som söker verksamhetens stöd. Verksamheten strävar dock efter att få en mer jämn könsfördelning i bemanningen då medarbetarna till övervägande del utgörs av kvinnor, vilket sannolikt inte är så olikt de flesta kommuners IFO-verksamheter. Vid rekryteringar dominerar kvinnliga sökande vilket sannolikt beror på att uppdragen traditionellt och normativt i lägre grad lockar manliga sökande. Sedan flera år tillbaka har man inom verksamhetsområdet funktionsstöd arbetat målmedvetet med att stärka kunskapen kring HBTQI-frågor. Detta har skett genom utbildningar i samarbete med RFSL samt genom Årsredovisning 2025, Socialnämnden 29(32) medarbetare som, efter egen utbildning, sprider kunskap vidare till kollegor. Stödpedagogsnätverket har utbildats, vilket innebär att det nu finns kompetensspridare i samtliga enhetsområden. Webbaserade utbildningar från Socialstyrelsen används som ett kompletterande stöd i verksamheten. Under 2025 genomfördes även en omcertifiering av både ledningsgruppen och boendestödsverksamheten, vilket ytterligare har bidragit till ett mer inkluderande och tryggt arbetssätt. Precis som för IFO utgörs merparten av de anställda inom såväl äldreomsorg som funktionsstöd av kvinnor. Dock ses i år en positiv utveckling i könsfördelningen inom funktionsstöd där andelen män har ökat från 22 % till 23,8 %. Årsredovisning 2025, Socialnämnden 30(32) 5 Övrig uppföljning 5.1 Inkomna synpunkter under året Enligt kommunens styrmodell ska inkomna synpunkter vara en del av kommunens kontinuerliga förbättringsarbete. Inkomna synpunkter ska ses som en del i kommunens analysarbete för att förstå hur organisationen kan förändra arbetssätt, bemötande, rutiner med mera. Nedan redovisas utifrån kategorisering de synpunkter som kommit in och vad dessa har lett till. Januari - December 2025 Antal synpunkter totalt Synpunkter fördelat efter kategori: -Utförande tjänst -Bemötande -Återkoppling av ärende -Handläggning -Bristande information -Övrigt Antal synpunkter som inneburit åtgärder utifrån lagstiftning Antal synpunkter som inneburit verksamhetsförändringar System som synpunkter hanterats inom Utveckling av verksamhet utifrån inkomna synpunkter En viktig del i förvaltningens systematiska kvalitetsarbete är att ta emot och utreda synpunkter och klagomål. Närmast ansvarig chef ansvarar för kvalitetsförbättring inom sitt ansvarsområde och är skyldig att löpande behandla inkomna synpunkter och klagomål. Inkomna synpunkter och klagomål som är kopplade till enskilda patienter och som avser uteblivna insatser eller som inte överensstämmer med en enskild individs vård- och omsorgsplanering, fastställda rutiner eller vad som är förenligt med lag och föreskrift rapporteras som en avvikelse. Kvalitetsbrister och andra synpunkter på vården hanteras enligt rutin för synpunkter och klagomål. Synpunkter och klagomål kan lämnas via kommunens hemsida, på särskild blankett, brev, personligt besök eller via telefon. Synpunkter och klagomål kan även anmälas direkt till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, eller patientnämndens verksamhet. Mer information om hur man går tillväga finns på ale.se. Antalet synpunkter avser de som finns registrerade i Treserva och Evolution. Under året har synpunkter inom individ- och familjeomsorgen oftast avsett bemötande i kontakten med handläggare, men också tillgänglighet samt frågor om handläggningens korrekthet i förhållande till lagar och förordningar. Verksamheten svarar på synpunkter, i de allra flesta fall, inom en rimlig tid och begärda handlingar lämnas ut efter sekretessprövning. Under året har flera begäran om byte av handläggare skett där enhetschefer tillsammans med handläggare mött klienterna för att därefter vidta åtgärder för att på bästa sätt bemöta begäran. Sammantaget bedöms att kontinuerlig fortbildning i bemötande behöver införas i syfte att trygga såväl klienter som personal. Biståndsenhetens synpunkter och klagomål rör främst enhetens tillgänghet, med kritik kring svårigheter att nå handläggare. Enheten har telefontid mellan 8.30-9.30. Det är en avvägning mellan att skapa förutsättningar för koncentrerat handläggningsarbete och att vara tillgänglig för medborgarna. Dock kontaktar många kommunens kontaktcenter och vid brådskande eller akuta ärenden tar kontaktcenter kontakt via mejl eller Teams med förste socialsekreterare eller enhetschef, som då säkerställer att återkoppling når den enskilde. Årsredovisning 2025, Socialnämnden 31(32) Inom äldreomsorgen är inkomna synpunkter av mer blandad karaktär. Av den analys som enhetscheferna har gjort på sina enheter kan inga tydliga mönster upptäckas. Det finns inte heller någon enhet som sticker ut i antal, utan synpunkterna är jämnt fördelade över enheterna. Någon enhet har inga registrerade synpunkter eller klagomål alls. Dock kan ibland en synpunkt eller klagomål tas emot av personal eller chef muntligen och besvaras direkt utan att den leder till en registrering i systemet. Inom funktionsstöd har synpunkter och klagomål från brukare och anhöriga varit få inom samtliga enheter. Analysen visar att orsaken till den låga förekomsten av formella klagomål är ett medvetet och nära arbete med brukare och anhöriga, där frågor och eventuellt missnöje hanteras tidigt. Genom samtal med enhetschef, arbetsledare och stödpedagog kan problem identifieras och lösas innan de eskalerar. Effekterna är flera: ökad trygghet och tillit bland brukare och anhöriga, färre formella klagomål, förbättrad arbetsmiljö och ett öppet, förebyggande och lärande arbetsklimat. Samtidigt finns en risk för mörkertal, vilket gör det viktigt att tydliggöra rutiner för hur synpunkter och klagomål kan lämnas och vikten av formell återkoppling. 5.2 Avtalssamverkan Kungälv utför familjerådgivning åt Ale kommun genom avtalssamverkan. Ingen delegering sker för att uppdraget ska kunna genomföras. Göteborgs social resurs utför socialjour åt Ale kommun genom avtalssamverkan. För att handläggare ska kunna utföra uppdraget delegeras vad som är nödvändigt enligt socialnämndens delegeringsordning till tjänstemän vid socialjouren. Båda samverkansformerna fungerar väl. Besökare till familjerådgivningen ökade under 2025. Även ärenden vid socialjouren ökade markant under 2025 vilket leder till rejält ökade kostnader för socialjour 2026 då kostnaden beräknas på föregående års utförda tjänster. Verksamhet som bedrivs Avtalets namn Avtalsparter Extern delegering Kommentar med stöd av avtalet Regionalt Socialförvaltning, Utbildningsinsatser samverksansavtal Utbildningsförvaltning, Lilla Edets kommun. Familjerådgivning Kungälv Familjerådgivning Socialjour Göteborgs social resurs Socialjour kvällar, nätter Ja och helger Samverkansavtal Partille kommun och Ale Uppgifter som ankommer avseende alkohol och kommun på kommun i alkohollagen, tobakstillsyn lagen om tobak och liknande produkter samt lagen om tobaksfria nikotinprodukter. Ungdomsmottagning Västra Götalandsregionen Besöksverksamhet för och Ale kommun unga 5.3 Privata utförare Vid Individ- och familjeomsorgen utförs vård av barn och unga, och i vissa fall även vuxna missbrukare, vid familjehem som kommunen kontrakterar. Familjehemmen erhåller arvode och omkostnadsersättning enligt SKR s rekommendationer. Under 2025 har Ale kommun inte haft något eget kontrakterat familjehem som utfört uppdrag. I slutet av året rekryterades fem nya familjehem som kommer att få uppdrag under 2026. Planen är att engagera ett eller två familjehem som jourhem vilket innebär att de kan ta emot barn och ungdomar med kort varsel och under en tid då ett mer varaktigt familjehem söks. 5.4 Internationellt samarbete Inom nämndens verksamheter har inget internationellt arbete bedrivits under 2025. Årsredovisning 2025, Socialnämnden 32(32) Årsredovisning 2025 Utbildningsnämnden Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 0(41) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ............................................................................................................................2 2 Ekonomisk analys .........................................................................................................................3 2.1 Analys och förslag för framtiden ........................................................................................................3 2.1.1 Sammanfattande tabeller .............................................................................................................6 2.2 Verksamhetsmått UBN ......................................................................................................................7 2.3 Redogörelse utfall av satsningar - ekonomiska överskottet avseende PO-kostnader ....................11 3 Uppföljning av mål och uppdrag ...............................................................................................13 3.1 Uppföljning av riktningsmålen ..........................................................................................................13 3.1.1 Ett tryggare Ale ...........................................................................................................................13 3.1.2 Fokus på kundnytta i Ale ............................................................................................................15 3.1.3 En effektivare organisation i Ale .................................................................................................16 3.2 Uppföljning av mål ...........................................................................................................................17 3.2.1 Hållbar kompetensförsörjning .....................................................................................................17 3.2.2 Förenkla processer i syfte att leverera mer kundnytta genom ökad tillit mellan och inom organisationens olika delar. ....................................................................................................19 3.2.3 Arbeta kontinuerligt med innovation och ständiga förbättringar, både inom den enskilda förvaltningen men också i ett förvaltningsövergripande perspektiv. ........................................20 3.2.4 Hållbart arbetsliv .........................................................................................................................21 3.2.5 Verksamhetsskap - medarbetarskap ..........................................................................................22 3.2.6 Lika möjligheter till framgångsrikt lärande för alla invånare ........................................................22 3.2.7 Fler Aleinvånare i sysselsättning ................................................................................................27 3.3 Uppföljning av uppdrag ....................................................................................................................29 3.3.1 Tabell - Uppföljning av uppdrag inom ramen för mål och budget ...............................................29 3.3.2 Uppföljning av uppdrag ...............................................................................................................29 4 Personalanalys ............................................................................................................................36 4.1 Kommunens anställda .....................................................................................................................36 4.1.1 Antal anställda ............................................................................................................................36 4.2 Sjukfrånvaro ....................................................................................................................................37 4.2.1 Sjukfrånvaro tabell ......................................................................................................................38 4.3 Personalanalys och förslag för framtiden ........................................................................................38 4.4 Jämställdhet och mångfald ..............................................................................................................39 5 Övrig uppföljning ........................................................................................................................40 5.1 Inkomna synpunkter under året .......................................................................................................40 5.2 Avtalssamverkan .............................................................................................................................41 5.3 Privata utförare ................................................................................................................................41 5.4 Internationellt samarbete .................................................................................................................41 Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 1(41) 1 Sammanfattning Sammanfattningsvis har utbildningsnämnden i stort sett genomfört aktiviteter och uppdrag enligt 2025 års plan. Utbildningsnämnden har under hela året haft en stabil ekonomisk planering och uppföljning. Den positiva avvi­ kelsen för 2025 motsvarar cirka två promille av den totala budgeten. Ett överskott prognostiserades efter som­ maren då det fanns risk att inte alla beslutade PO-medlen skulle hinna användas, samtidigt som ett överskott uppstod avseende köpta platser. I delårsrapport 2 angavs att "Förvaltningen arbetar med att nyttja överskottet på 6,6 mkr (4,6 + 2,0) i enlighet med fattade beslut". Efter senare delen av hösten lämnar utbildningsnämnden 2,1 mkr som till största del avser utvecklingsreservens överskott på köpta platser. Skolresultatet för eleverna i årskurs 9 våren 2025 sjönk och andel som blev behöriga till nationella program på gymnasiet minskade. Dessutom har skillnaden i skolresultat ökat mellan grupperna utifrån föräldrars utbild­ ningsnivå. Att med säkerhet identifiera orsakssamband som löper över så lång tid är svårt på lokal nivå. Det bety­ der att förutom de lokala analyserna för Ale får större studier och forskning visa vägen mot förbättrade resultat. Inför läsåret 2024/25 togs nya strategier och bedömningen är att de bör fortsätta leda framåt. En viktig del är att försöka skifta resurserna till yngre åldrar. Ett viktigt inslag är också satsningen på att rektor ska utöva ett mer un­ dervisningsnära ledarskap som startades upp i augusti i samarbete med ett antal andra kommuner runtom i lan­ det. Förvaltningen har också påbörjat ett strukturellt och kulturellt omställningsarbete som innebär att bredda ba­ sen i organisationen genom att höja kompetens och utveckla god arbetsplatskultur samt omfördela resurser mer lokalt. Detta förväntas ge effekt under 2026 och framåt. Ett aktivt arbete och fler insatser har bedrivits kring målet med fler invånare i sysselsättning. Genom samver­ kansstrukturen för arbetsmarknadsstrategisk och operativ samverkan som skapats i Ale erbjuds fler ungdomar, unga vuxna samt de invånare som ej är i sysselsättning att komma i en egen hållbar försörjning genom olika för­ valtningsövergripande åtgärder och insatser. Avseende sjukfrånvaro, antal anställda, personalomsättning och kompetensförsörjning har utbildningsförvalt­ ningen fortsatta utmaningar i flera avseenden men har också tagit kliv framåt. Sjukfrånvaron är i princip oförändrad jämfört med föregående år vilket visar att det är rätt prioritering att satsa på. Att gå från en relativt hög sjukfrånvaro till en hög frisknärvaro kräver ny kunskap, nya perspektiv och föränd­ rade arbetssätt. Genom att skapa välutvecklade organisationskulturer där handlingskraft och känsla av samman­ hang är centrala komponenter bör vi nå längre i arbetet med att minska sjukfrånvaro. Med det nya fokuset nås både de identifierade riskgrupperna och utvecklar samtidigt viktiga friskfaktorer för en hållbar organisation som bör ge goda effekter inom samtliga områden för arbetsmiljö. Gällande kompetensförsörjningen och de anställda i förvaltningen följer det i stort barn- och elevtalsutveck­ lingen. Antalet tidsbegränsade anställningar har ökat, det är utmanande att skapa en långsiktig planering med låg tillgång på behörighet inom vissa ämnen, sjukfrånvaro, kortsiktiga satsningar och en omvärld i snabb förändring både avseende befolkningsutvecklingen och den statliga styrningen. Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 2(41) 2 Ekonomisk analys 2.1 Analys och förslag för framtiden Utbildningsnämnden har under hela året haft en stabil ekonomisk planering och uppföljning. Den positiva avvi­ kelsen för 2025 motsvarar cirka två promille av den totala budgeten. I budget 2025 fick utbildningsnämnden en extra tilldelning till förskolan med 11,6 mkr att använda som stöt­ dämpning på grund av minskade barnantal. Beslut om stängning av tre förskolor har verkställts inför hösttermi­ nen 2025. Utbildningsnämnden fick även en ramhöjning med 6,1 mkr till grundskolan för att kunna bibehålla lärartätheten på samma nivå som 2024. 3,2 mkr tilldelades för ökade taxikostnader vilket inte räckte fullt ut för de ökade kostnaderna på grund av volymökningar och längre distanser. Ett överskott prognostiserades efter sommaren då det fanns risk att inte alla beslutade PO-medlen skulle hinna användas, samtidigt som ett överskott uppstod avseende köpta platser. I delårsrapport 2 angavs att "Förvalt­ ningen arbetar med att nyttja överskottet på 6,6 mkr (4,6 + 2,0) i enlighet med fattade beslut". Efter senare delen av hösten lämnar utbildningsnämnden 2,1 mkr som till största del avser utvecklingsreservens överskott på köpta platser. PO-medel och statsbidrag gör att det tillkommit medel för 2025 som kommer att synas som ökade medel som använts, ökade kostnader för grundskola i jämförelsedatabasen Kolada. Dessa avser främst extra lärare årskurs 9 och förstärkt personal på fritidshemmen samt undervisningsmaterial. Även förändringen med tidsbegränsade förstelärare kommer under en övergångsperiod synas som högre kostnader i Kolada. Utbildningsnämnden har under 2025 rekvirerat hela statsbidraget med cirka fyra miljoner för inköpta läromedel och litteratur. Utvecklingsreserven har använts för att hantera volymförändringar och oförutsedda kostnader. Följande poster har hanterats: • En större del har gått till anpassad skola, som tagit emot fler elever än budgeterat. Förskolan har haft fler barn än budgeterat, trots fortsatt minskning jämfört med föregående år. • Retroaktiv lokalersättning för 2023–2024 har betalats ut till en fristående förskola efter att ansökan in­ kommit i år. Kostnaden har finansierats via utvecklingsreserven i stället för att belasta förskolans budget. • Komvux har fått kompensation för volymförändringar till följd av regelverksändringar kring Frisök. • Under hösten minskade kostnaderna för köpta gymnasieplatser. En viktig del i ekonomistyrningen handlar om att få ut pengarna i personaltäthet och därav görs prognoser på det inför budgetbesluten i både kommunfullmäktige och nämnd. Vid årets slut jämförs budget och utfall och un­ der våren kommer nationell statistik som möjliggör jämförelser. Personaltätheten i förskolan i oktober 2025 var 5,0 barn per årsarbetare, något bättre än de senaste tre åren (5,2). Den ökade tilldelningen för att klara omställningen till minskade barnantal har inneburit att personaltätheten kunnat bibehållas och förbättras. Från och med 2024 gör förvaltningen en beräkning av personaltäthet avseende grundbemanning exklusive löparteamen med fasta vikarier. Det innebär att det finns två siffror att förhålla sig till. Personaltäthet utan fasta vikarier var i oktober 5,4 barn per årsarbetare. Prognosen som gjordes i samband med budget var relativt träffsäker, men något bättre än utfallet. 4,9 barn per årsarbetare och 5,3 barn per årsarbetare när löpare är borträknande. Personaltätheten i riket har över tid varit 5,1–5,2 barn per årsarbetare. Den nationella statistiken med jämförelser presenteras av Skolverket under våren 2026. Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 3(41) Ramhöjningen till grundskolan har inneburit att lärartätheten i grundskolan har kunnat bibehållas. Lärartätheten i årskurs 1–9, var i oktober 2025 12,4 elever per heltidsanställd lärare. Den politiska satsningen med att anställa nio extra lärare i årskurs 9 under hösten innebär en förbättring av lärartätheten. Utan de nio extra lärarna hade lärar­ tätheten varit 12,8. Prognosen som gjordes i samband med budget efter ramhöjningen var 13 elever per lärare. Ytterligare skäl till att utfallet är bättre än prognosen beror på att skolornas inre organisation har fördelat mindre personal till fritidshemmen och mer till grundskolan. Prognosen för fritidshemmen 2025 var 25 elever per årsarbetare, i oktober var det 23,8 elever årsarbetare. Att ut­ fallet blev bättre än prognosen beror främst på en ökad personaltäthet på fritidshem i anpassad grundskola. Den tillfälliga politiska satsningen med att förstärka fritidshemmen med sex årsarbetare under hösten har inneburit en förbättrad personaltäthet på de flesta skolors fritidshem, men en av skolorna har under hösten haft mycket va­ kanser som täckts upp med timvikarier som inte räknas med i statistiken. Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 4(41) Nationell statistik för att kunna jämföra personaltätheten 2025 presenteras under våren 2026. Ledning och administration Ledning och administration visar ett mindre överskott på grund av vakanser samt korttidssjukfrånvaro. Förskola Förskolan redovisar en positiv avvikelse där de centrala delarna samt förskoleenheterna visar en positiv avvikelse. De ekonomiska förutsättningarna för förskolan under 2025 innebar ett fortsatt arbete med anpassning till det minskade barnantalet jämfört med föregående år. Barnantalet har ändå varit högre än budgeterat, vilket medfört att ytterligare medel tilldelats från utvecklingsreserven. Köpta och sålda platser inom förskolan redovisar en negativ avvikelse till följd av ett ökat antal köpta platser jämfört med budget. Grundskola centralt samt enheter Grundskolan centralt samt enheterna visar respektive ett överskott. I de centrala delarna handlar det främst om minskade lokalkostnader gentemot budget, medan enheterna visar ett överskott på grund av ökade intäkter men också ett medvetet arbete kring personalplanering. Grundskola köpta, sålda, skolskjuts Köpta, sålda platser samt skolskjuts visar ett mindre överskott, trots att platserna är färre än budgeterat. Det be­ ror främst på ökade kostnader i form av dyrare placeringar samt skolskjutskostnader kopplade till dessa place­ ringar. Verksamhetschef elevhälsa med flera Verksamhetschef elevhälsa visar ett överskott på grund av att planerade tjänster som tillsattes under året, kom in senare än beräknat. Elevhälsa inklusive Gula Villan Elevhälsan inklusive gula villan visar ett mindre överskott som primärt kopplas till sjukfrånvaro och vakanser. Enheten för flerspråkighet Enheten för flerspråkighet visar ett överskott på grund av ett för året, mindre behov av språk än tidigare, samti­ digt som man ökat sina intäkter i form av försäljning av språk till externa parter. Familjecentralen Familjecentralens överskott beror på minskade lokalkostnader. Verksamhetschef för anpassad skola, gymnasium, Komvux Verksamhetschef för anpassad skola, gymnasium och Komvux redovisar en negativ avvikelse. Den främsta orsaken är rekryteringen av en biträdande enhetschef inom anpassad skola, till följd av den kraftiga ökningen av elevantalet och med det behovet av ytterligare personal. Anpassad skola Anpassad skola (anpassad grundskola, köpta platser i anpassad grundskola samt köpta platser i anpassat gymna­ sium) redovisar sammantaget en negativ avvikelse för året. Anpassad grundskola har prognosticerat ett underskott till följd av ett kraftigt ökat elevantal, även om motsva­ Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 5(41) rande elevpeng har tilldelats från utvecklingsreserven. Detta underskott beräknades initialt kunna kompenseras genom minskade skoltaxikostnader. Det uppkomna underskottet beror dock på att det prognosticerade över­ skottet inom skoltaxi för både anpassad grundskola och anpassat gymnasium har blivit mindre än beräknat, ef­ tersom taxikostnaderna ökade under hösten. Gymnasium köpta/sålda Köpta/sålda inom gymnasiet visar på ett överskott på grund av minskade antal platser samt minskade kostnader för tilläggsbelopp än beräknat. Älvgymnasiet Älvgymnasiet visar på en budget i balans. Komvux Komvux redovisar en negativ avvikelse för året. Orsaken är minskade intäkter jämfört med budget och prognos. 2.1.1 Sammanfattande tabeller Resultaträkning Budget tkr Utfall tkr Avvikelse tkr Intäkter 323 319 345 258 21 939 Kostnader -1 360 072 -1 379 917 -19 845 Nettokostnader -1 036 753 -1 034 658 2 095 Nettokostnad per verksamhet Avvikelse budget Avvikelse budget Besluts-/verksamhetsområde Budget tkr Utfall tkr 2025 2024 Utvecklingsreserv - 637 - 637 924 Ledning och administration - 39 631 - 39 359 273 - 1 004 Förskola centralt, förskoleenheter - 220 011 - 218 801 1 211 2 713 Förskola köpta, sålda - 24 765 - 25 347 - 581 - 2 360 Grundskola centralt, fskklass, grundskola, - 414 786 - 413 876 910 114 fritids Grundskola köpta, sålda, skolskjuts - 51 620 - 51 544 76 368 Verksamhetschef för barn, elevhälsa och - 10 632 - 10 325 306 - 0 social hållbarhet Elevhälsa - 25 765 - 25 654 111 473 Flerspråkighet - 11 119 - 10 648 472 - 749 Familjecentralen - 1 072 - 950 122 - 7 Verksamhetschef för anpassad skola, - 4 714 - 5 266 - 551 580 gymnasium, komvux Anpassad skola - 48 070 - 49 154 - 1 084 - 7 Gymnasium köpta, sålda - 148 630 - 147 816 814 224 Älvgymnasiet - 22 737 - 22 722 15 15 Komvux - 12 562 - 13 196 - 634 50 Nettokostnader - 1 036 753 - 1 034 658 2 095 1 333 Investeringar Investeringsanalys Utbildningsnämnden har nyttjat cirka hälften av den totala investeringsbudgeten på 9,0 mkr. De investeringar som nämnden genomfört under året omfattar investeringar i inventarier till både förskolor och skolor samt inve­ stering i IT-utrustning. Investeringar i nya lokaler avseende gymnasiets/komvux nya lokaler har delvis genomförts och kommer fortsätta Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 6(41) under 2026. Budget för IT-investeringar har genomförts, även om beloppen är av mindre karaktär. En bidragande faktor till det mindre beloppet är att en större del IT-utrustning under året har hyrts genom leasing via IT-avdelningen, snarare än att utbildningsförvaltningen själva köpt in som investering. Planen framåt är att det ska fortsätta, vilket innebär att IT-investeringarna kommer minska, medan leasing ökar. Investeringar Investeringar Investeringar, belopp i Tkr Bokslut 2025 Budget 2025 Avvikelse Reinvesteringar utbildning -2 565 -5 000 2 435 IT-investeringar utbildning -163 -1 000 837 Investeringar i nya lokaler utbildning -1 505 -3 000 1 495 Totalt: -4 233 -9 000 4 767 2.2 Verksamhetsmått UBN Verksamhet Verksamhetsmått Budget 2025 Utfall 2025 Utfall 2024 Antal barn i kommunala 1 633 1 658 1 718 förskolor i Ale Antal barn i pedagogisk 16 19 18 omsorg, kommunal i Ale - varav barn från andra kommuner i förskola och 5 11 7 pedagogisk omsorg Barnomsorg, barn 1-5 år Ale-barn i fristående verk- 159 164 173 samhet Ale-barn i kommunal verk- 9 14 14 samhet i annan kommun Summa Ale-barn i förskola 1 812 1 844 1 916 och pedagogisk omsorg Elever årskurs F-6 Elever i kommunala skolor i 3 049 3 031 3 044 Ale, F-6 - varav elever från andra 48 44 51 kommuner, F-6 Ale-elever i andra skolor (fristående och kommu- 246 244 241 nala) F-6 - varav Ale-elever F-6 i fri- 218 218 210 stående verksamhet - varav Ale-elever F-6 i kommunal verksamhet i 28 26 31 Grundskola Förskoleklass annan kommun - årskurs 9 Summa Ale-elever, F-6 3 247 3 231 3 234 Elever årskurs 7-9 Elever i kommunala skolor i 1 238 1 229 1 223 Ale, årskurs 7–9 - varav elever från andra 41 44 48 kommuner, 7–9 Ale-elever i andra skolor (fristående och kommu- 183 179 175 nala) 7–9 - varav Ale-elever 7–9 i fri- 167 164 158 stående verksamhet Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 7(41) Verksamhet Verksamhetsmått Budget 2025 Utfall 2025 Utfall 2024 -varav Ale-elever 7–9 i kommunal verksamhet i 16 15 17 annan kommun Summa Ale-elever, 7-9 1 380 1 364 1 350 Summa Ale-elever, F-9 4 627 4 595 4 584 Antal barn på kommunala 1 515 1 533 1 671 fritidshem i Ale Antal barn på kommunala fritidshem (anpassad 26 25 21 grundskola) i Ale - varav barn från andra 17 15 17 kommuner i fritidshem Ale-barn i andra fritidshem (fristående och kommu- 179 168 177 nala) - varav Alebarn på fritids- Fritidshem hem i fristående verksam- 164 157 160 het - varav Alebarn på fritids- hem i kommunal verksam- 15 11 17 het i annan kommun Summa Ale-barn i fritids- 1 703 1 711 1 852 hem Antal barn på kommunala fritidsklubbar, årskurs 4–6, i 235 187 161 Ale - varav barn från andra 3 4 kommuner i fritidsklubbar Antal elever i kommunal 45 54 44 anpassad grundskola i Ale - varav barn från andra kommuner i anpassad 0 grundskola Ale-elever i annan anpas- Anpassad grundskola sad grundskola (fristående 2 2 2 och kommunal) Summa Ale-elever i anpas- 47 56 46 sad grundskola -varav integrerade Ale-ele- 3 3 2 ver i anpassad grundskola Elever som har 603 609 modersmålsundervisning Modersmålsundervisning och studiehandledning Elever som har 80 82 studiehandledning Antal elever i Ale gymna- 124 sium -varav elever från andra 26 kommuner Antal elever på 177 126 Älvgymnasiet Gymnasium -varav elever från andra 29 29 kommuner Ale-elever i andra gymna- sieskolor (fristående och 1 142 1 154 1 156 kommunala) Summa Ale-elever i gym- 1 290 1 251 1 254 nasium Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 8(41) Verksamhet Verksamhetsmått Budget 2025 Utfall 2025 Utfall 2024 Ale-elever i anpassad gym- nasieskola (fristående och Anpassad gymnasieskola 27 28 27 kommunala i andra kom- muner) Antal Ale-barn och elever i Summering förskola grundskola och 7 803 7 774 7 829 gymnasium Kommunala Antal ungdomar inom kom- 100 105 aktivitetsansvaret munala aktivitetsansvaret Antal elever på gymnasial 314 408 och grundläggande nivå Antal på gymnasial och grundläggande nivå (om- 83 83,7 räknat till heltidsplatser) - varav elever från andra 29 19 kommuner, komvux Ale-elever komvux i annan kommun (omräknat till hel- Komvux tidsplatser) Ale-elever komvux som har fått utbildning beviljad i an- 45 51 nan kommun Antal elever på sfi 159 182 - varav elever från andra 45 51 kommuner, sfi Ale-elever sfi i annan kom- 12 mun De flesta verksamhetsmått är beräknade på ett genomsnitt av 12 månader, januari-december. För komvux beräk­ nas måtten utifrån vissa avstämningsmånader, i denna rapport avser måtten ett genomsnitt av februari och no­ vember 2025. Det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) avser december 2025. För modersmålsundervisning, KAA och komvux finns ingen budget utan verksamhetsmåtten är endast med som utfall för perioden. Barn- och elevtalsutveckling Barn- och elevantalet har under flera år ökat men sedan 2023 har barnantalet minskat inom förskolan, dock inte lika mycket som beräknades i budget för 2025. Inom grundskola och gymnasium har elevantalet ökat över tid, men den senaste befolkningsprognosen är nedskriven jämfört med tidigare och innebär att grundskolan inte når upp till den budget för 2025 som byggde på en tidigare befolkningsprognos. Barn och elever boende i Ale Diagrammet nedan visar barn- och elevtalsutvecklingen den senaste tioårsperioden för alla barn som bor i Ale och är inskrivna i förskola och skola, oavsett vilken förskola eller skola de går i. Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 9(41) Barn- och elevtalsutveckling barn och elever boende i Ale i samtliga förskolor och skolor i och utanför Ale 2016–2025. Antalet vi­ sar ett genomsnitt av 12 månader. Källa: Verksamhetsstatistik i Ale Prognosen som gjordes i delårsbokslut 2 för 2025 stämmer totalt sett väl överens med utfallet för 2025. Antalet barn i förskola blev cirka 30 fler än budget och antal elever i grundskola drygt 20 färre än budget. Antalet barn i fristående och kommunala förskolor i andra kommuner blev något fler än budget och antal elever i fristående och kommunala grundskolor i andra kommuner något färre. Antal skolbarn i anpassad grundskola ökar mer än vad som budgeterats, trenden med fler elever i anpassad grundskola är nationell. Antalet elever i gymnasium blev cirka 40 färre än budgeterat, en del av budgeterade elever finns i stället inom det kommunala aktivitetsansvaret där antalet ökat något det senaste året. Barn och elever i Ales kommunala förskolor och skolor Diagrammet nedan visar barn- och elevtalsutvecklingen i Ales kommunala förskolor och grundskolor 2016– 2025. Barn- och elevtalsutveckling i Ales kommunala förskolor och grundskolor 2016–2025. Källa: Verksamhetsstatistik i Ale I Ales kommunala förskolor och pedagogisk omsorg blev antalet 28 fler barn än vad som antogs i budget. I Ales kommunala grundskolor blev elevantalet lägre än vad som budgeterats för 2025, en minskning med 27 ele­ ver jämfört med budget. En del av minskningen, nio elever, beror på att elevantalet i anpassad grundskola i Ale Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 10(41) har ökat mer än budget. Antalet elever i fritidshem blev 18 fler elever än budget, men färre elever i fritidsklubb. Totalt sett blev antalet 66 färre elever i fritidshem och fritidsklubb än budget. Andelen elever i årskurs 4–6 som var inskrivna i fritidshem i oktober har minskat till fyra procent jämfört med sex procent 2024. Antal elever med modersmålsundervisning är ungefär samma som föregående år. Hösten 2025 startade nationella program på Älvgymnasiet i Ale. Elevantalet var svårt att budgetera och har till en början blivit en lägre nivå än budget. Antalet ungdomar inom det kommunala aktivitetsansvaret är ungefär lika många som i december 2024. Inom komvux har antalet studerande minskat, men omräknat till heltidsplatser är det fler än föregående år. Elevantalet inom sfi (svenska för invandrare) har minskat. 2.3 Redogörelse utfall av satsningar - ekonomiska överskottet avse­ ende PO-kostnader PO-pålägget (personalomkostnadspålägget) justerades ned efter att budgeten för 2025 antogs. Detta innebar i praktiken ett överskott i förhållande till ramtilldelningarna för 2025. Kommunfullmäktige beslutade vid sitt sam­ manträde 2025-01-27 att överskottet av personalomkostnadspålägget för 2025 skulle användas och prioriteras av respektive nämnd. För utbildningsnämnden uppgick beloppet till 8 669 tkr. Förvaltningen genomförde beräk­ ningar utifrån förslag från utbildningsnämnden. Utbildningsnämnden beslutade på sitt sammanträde 2025-05-07 att använda överskott av PO-medlen enligt nedanstående tabell. Förvaltningen har använt medlen enligt utbildningsnämndens intentioner. Medel har till viss del fördelats om mellan poster i dialog med utbildningsnämnden och arbetsutskottet. Sammanställning av beslutade kostnader Utfall differens 1 Extra satsning för nuvarande årskurs 8 under höstterminen 2025 Nio tjänster under fem månader 2 650 536 kr 2 473 834 kr 176 702 kr 2 Undervisningsmaterial, alla skolformer, som används över tid Inköp under hösten utifrån enheternas behov, 1 421 680 kr 1 999 427 kr -577 747 kr 3 Inköp av utematerial efter elevrådens önskemål Inköp under hösten 1 000 000 kr 1 085 000 kr -85 000 kr 4 Hälsocoach och fysisk aktivitet, initiativärende Hälsocoach fem månader 238 408 kr 95 363 kr 143 045 kr 5 Kulturgaranti - utflykt i höst en årskurs slutet av sept. inklusive planering utifrån beräkning i utredningen av kulturgarantin. 200 000 kr 126 000 kr 74 000 kr 6 Personal till fritidshemmet sex årsarbetare under fem månader 1 388 376 kr 1 388 376 kr 0 kr Material till fritidshem 7 Utemiljö fritidshem: Rastbodar och lekutrustning till alla fritidshem 1 000 000 kr 1 066 000 kr -66 000 kr 8 Innemiljö fritidshem: Soffor och textilier, brandsäkrade 1 000 000 kr 665 000 kr 335 000 kr Total summa 8 899 000 kr 8 899 000 kr 0 kr En felräkning av det totala beloppet fanns med i beslutet, men alla enskilda kostnader överensstämmer med beslut. Extra lärare i årskurs 9 Att rekrytera nio lärare under hösten med korta anställningar har varit utmanande och alla skolor kunde inte be­ manna direkt vid terminsstart. De flesta som tillsattes var behöriga lärare. Det går inte att dra några slutsatser av huruvida satsningen förbättrat betygen. Dels är den kortvarig i förhållande till elevernas hela skolgång, dels finns ingen jämförelsegrupp. Antaganden görs om att insatsen haft betydelse för några elevers betyg och har mottagits positivt. Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 11(41) Exempel på inköpta undervisningsmaterial: Matematikböcker, kopieringspapper, lamineringsplast, labbverktyg till NO, koncentrationshjälpmedel och hörlu­ rar för undervisningsmaterial. Utematerial utifrån elevrådens önskemål Elevråden har fått arbeta med val av inköp av rastleksaker och har bland annat valt frisbee, hoppstyltor, hinkar, spadar, krattor, leksakslådor att förvara bollar och sandleksaker i. I dialog med elevråden på högstadieskolorna köptes det bland annat in fotbollsspel, pingisbord, leksaker, innebandymål, högtalare för utevistelse och picknik­ bord. Hälsocoach Tjänsten kom i gång från oktober-november i Skepplanda. Bland annat har det genomförts morgongymnastik med högt deltagande och över lag har responsen från elever och personal varit positiv. Kulturutflykt Alla elever i årskurs 4 har deltagit i en kulturaktivitet i september och oktober. Personal till fritidshemmet Flera fritidshem har fått en extra medarbetare vilket upplevts positivt. Material till fritidshemmet En inventering av skolenheternas tillgång till rastbodar har genomförts enligt utbildningsnämndens beslut och re­ sulterat i att en rastbod har beställts så att alla F-6 skolenheter nu har rastbodar. Soffor är inköpta till våra fritids­ hem, vilket innebär att alla fritidshem nu kan erbjuda lärmiljöer med mjuka möbler. Även ljudabsorbenter är be­ ställda till de av våra fritidshem som var i behov av en bättre ljudmiljö i lärmiljöerna. Medel har också använts till att köpa in lekutrustning för ute- och innemiljön. Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 12(41) 3 Uppföljning av mål och uppdrag 3.1 Uppföljning av riktningsmålen 3.1.1 Ett tryggare Ale Helhetsbedömning Förvaltningens samlade bedömning är att de insatser som planerats för året genomförts enligt plan, men att det finns mer att göra för att skapa ett tryggare Ale. Det främsta förebyggande arbetet är att göra alla elever behöriga till gymnasiet vilket minskat i andel 2025. Tillit och gemenskap och invånarnas perspektiv Förebygga utanförskap bland unga Att bli behörig till gymnasiet är för varje individ ett avgörande steg för framtiden och bidrar till att skapa ett tryggt samhälle. Läsåret 2024/2025 blev 81 procent behöriga till ett nationellt program på gymnasiet, vilket är en minskning från föregående års toppresultat på 86 procent. 77 elever avslutade årskurs 9 utan behörighet till na­ tionella program. Under året har enheterna arbetat vidare med ett stort fokus på skolnärvaro. Det finns ingen återkommande na­ tionell jämförelse av skolfrånvaro, men i jämförelse med Skolverkets kartläggning hösten 2023 visar resultaten att Ale ligger på samma nivå som riket. Fortfarande återstår mycket arbete för att minska omfattningen även om frånvaron gått ned något. Att både satsa på åtgärdande, förebyggande och främjande insatser samtidigt är krä­ vande i tid och resurser, många olika insatser har pågått under året och fler krävs. Bland annat har frånvarotea­ men blivit skolsociala team, Pep kommun har kommit i gång och flera insatser kopplat till psykisk hälsa har ge­ nomförts. TSI - tidigt samordnade insatser är ett forum för att underlätta samverkan mellan förvaltningar och mellan kom­ mun och region. Förvaltningarna bidrar med resurser i olika omfattning beroende på projekt eller insats. Arbetet har pågått under flera år, vilket gett etablerade samverkansstrukturer och relationer. Arbetet med TSI pågår på samtliga nivåer. Förskolan utgör en viktig roll för att så tidigt som möjligt upptäcka barns utsatthet. Arbetet ut­ görs av främjande, förebyggande och riktade insatser vid behov. Under 2025 var det övergripande fokuset psy­ kisk hälsa. Genom arbetet inom TSI har det blivit allt tydligare med vikten av tidiga insatser och att rikta om re­ surser till tidiga åldrar. Som ett led i detta har de första stegen för att starta ett arbete med socionom i förskolan tagits under hösten. Det är ett samarbete med socialförvaltningen och med stöd av Göteborgsregionen. Föräldrastödsinsatser Föräldrahälsa är ett projekt inom ramen för TSI som sedan våren 2025 omfattar alla Ales kommunala skolor och de fem vårdcentralerna i kommunen. Projektet startade med en pilot i Skepplanda och efter positiva effekter har det skalats upp till att innefatta hela kommunen. Under våren skedde förberedelser och från och med hösttermi­ nen är projektet aktivt i hela kommunen. Projektet pågår fram till augusti 2027. Projektets primära målgrupp är vårdnadshavare till barn som uppmärksammats i skolans elevhälsoteam. Dessa vårdnadshavare erbjuds ett hälso­ samtal för att få hjälp med sitt eget mående. Målet är att skapa en modell för hur skolor tillsammans med vård­ centraler kan förbättra föräldrars hälsa så att deras förutsättningar att stödja sitt barns skolgång ökar. Under 2025 tackade närmare 100 vårdnadshavare ja till hälsosamtal. Föräldrastödsprogrammet Päronguiden är implementerad och ingår som en del av förskolornas och skolornas ordinarie verksamhet. Päronguiden syftar till att stärka föräldrar i sin föräldraförmåga, hänvisa till föräldrastöd som finns i kommunen samt möjliggöra ett utbyte och samtal mellan föräldrar. Alla föräldrar i Ale har möjlighet att delta var tredje år under barnets uppväxt. Följeforskning har påbörjats med högskolan i Skövde och flera kommuner så som Alingsås, Partille och Stenungsund har anslutit sig till programmet. Brottsförebyggande arbete SSPF (Skola, socialtjänst, polis och fritid) har i uppdrag att förebygga att barn och unga hamnar i kriminalitet el­ ler drogmissbruk. Under våren och början på hösten har SSPF tagit hjälp av Göteborgsregionen för att utvärdera effekterna av deras insatser. Rapporten har färdigställts under hösten 2025 och utifrån slutsatserna kommer SSPF:s vidare organisation och arbete att utvecklas. Våldsprevention Grundutbildningar inom våldsprevention har fortsatt och under våren 2025 har totalt har 281 personer i kom­ munen utbildats, av dessa är 265 personer inom utbildningsförvaltningen. Totalt sedan utbildningen började ge­ Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 13(41) nomföras har 1 166 medarbetare i kommunen deltagit. Syftet är att stärka och systematisera arbetet med att före­ bygga våld i barn och ungas relationer. All personal i låg- och mellanstadiet har nu fått utbildningen. Inom pro­ jektet har en systematik tagits fram så att det våldspreventiva arbetet ska kunna fortsätta i de olika verksamhe­ terna som en del av det systematiska utvecklingsarbetet vilket gör att arbetet kan fortsätta utan extern finansie­ ring. För nyanställd personal kommer det att finnas möjlighet att ta del av grundutbildningen två gånger per år via kunskapstorget. PAR - Polis, Ambulans, Räddningstjänst - årskurs 8 Syftet med PAR är att bland ungdomar skapa tillit till och förståelse för blåljuspersonalens arbete och att stärka relationerna dem emellan. Det innefattar också att informera om vad det innebär att bli straffmyndig. Elever i årskurs 8 besöker räddningstjänsten och får träffa och lära känna lokala poliser, brandmän och ambulanssjukvår­ dare. Blåljuspersonal, främst kommunpolisen, kommer kontinuerligt och spontant på besök till skolan och träffar eleverna. Det fungerar väl och har gett effekt över tid i och med att ungdomarnas förtroende för blåljuspersona­ len ökar vilket bidrar till att skapa trygghet. Skolsäkerhet och trygghet En av de viktigaste åtgärderna som utbildningsförvaltningen gör för ett tryggare Ale är det relationsbyggande och trygghetsskapande arbetet med barnen och eleverna som de möter varje dag. Skolorna arbetar både främjande och förebyggande med trygghetsfrågor, det innebär både trygghetsvandringar och trygghetsenkäter för att identi­ fiera otrygghet på skolan. Men också att ta hand om allvarliga händelser och samlas kring det stärker känslan av gemenskap och tilliten till varandra. Verksamhetscheferna arbetar nära enheterna för att stödja tryggheten och det finns ett gott samarbete internt i kommunen mellan förvaltningarna och med polisen. Kommunpolisen har även deltagit vid vissa föräldramöten under året. Under våren har skolsäkerhet fått ett stärkt fokus och allvarliga händelser i skolsverige har aktualiserat vikten av att förbereda och öva inför kris och våld. Säkerhetsarbetet har utvecklats under året och anpassats efter de nya regleringarna i skollagen. Sedan i våras har också Centrum mot våldsbejakande extremism (CVE) en stödfunk­ tion som rektorer inom utbildningsförvaltningen tagit hjälp av till skolor vid oro kring elever. Den nya säkerhetsappen har implementerats genom ett pilotprojekt vid skolorna i Nödinge. Förvaltningen fort­ sätter med fler övningar och implementeringen av säkerhetsappen i övriga skolområden under 2026 samt åtgär­ der i den fysiska miljön. Under våren har det blivit tydligt med ett behov av att öka tryggheten på nätet, digital utsatthet har drabbat både elever, personal och chefer i förvaltningen. Nolltolerans och aktiv dialog med polisen är av största vikt och för­ valtningen har gjort flera polisanmälningar. Elevernas upplevelse av trygghet En gång om året genomförs den regiongemensamma enkäten och vartannat år genomförs Skolinspektionens en­ kät till årskurs 5 och 8. Enkäterna undersöker bland annat trygghet. Jämfört med landets kommuner ligger svaren för Ales elever på genomsnittet. I Skolinspektionens enkät våren 2025 svarade 78 procent av eleverna i årskurs 8 att de känner sig och helt och hållet trygga eller till stor del trygga. I årskurs 5 är motsvarande andel 82 procent. Kolada ID: N15613 Känner du dig trygg i skolan årskurs 5 Kolada ID: N15643 Känner du dig trygg i skolan årskurs 8 Trygghetsarbetet på skolorna, främst mellanstadiet och högstadiet, har fortsatt behov av utveckling genom fler medarbetare med riktade uppdrag och kompetens inom främjande och förebyggande arbete. Genom tydliga pri­ oriteringar i budgetarbetet kommer det arbetet i viss utsträckning möjliggöras under 2026. Kamerabevakning för ökad trygghet Efter utredning och beslut har kameror varit i gång på Da Vinciskolan sedan våren 2024. Arbetet har skett i bred samverkan mellan kommunens berörda förvaltningar samt Bohus räddningstjänstförbund och polisen. Den första utvärderingen gjordes under våren 2025 och vissa förbättringar syns under perioden. Kamerabevakningen har underlättat utredning av kränkningar och minskat andelen larm. I övrigt går det inte att urskilja vilka av de trygghetsskapande åtgärderna som gett vilken effekt och det är för tidigt för att dra några slutsatser om samban­ det mellan insats och förbättringar på längre sikt. Se ärende UBN 2025/100 för den fullständiga utvärderingen. Under 2026 kommer Aroseniusskolan att bli nästa skola aktuell för kamerabevakning. Fysisk miljö och design Skadegörelse på skolorna har inträffat vid flera tillfällen och behöver framöver åtgärdas snabbare för att före­ bygga ytterligare skadegörelse. Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 14(41) Mått Målvärde 2025 Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Andel (%) elever i årkurs 5 som svarar "Helt och hållet" eller 82 % 86 % 86,2 % "Till stor del" på frågan Känner du dig trygg i skolan? (Skolenkäten) Andel (%) elever i årkurs 8 som svarar "Helt och hållet" eller 78 % 77 % 74,8 % "Till stor del" på frågan Känner du dig trygg i skolan? (Skolenkäten) 3.1.2 Fokus på kundnytta i Ale Helhetsbedömning Det har varit ett stort fokus på ökad kvalitet i verksamheterna vilket i olika utsträckning nått framgång. Flera ex­ empel finns på enheter som erbjuder barn och elever en bättre utbildning men betygen för åk 9 innevarande år nådde inte upp till önskad nivå. Detta har genomförts Förutom det som planerades inför årets start har andra aktiviteter lett till ökad kundnytta så som utökning av skolbibliotekstjänster, ökad fysisk aktivitet i skolor samt skolornas bidrag med bemanning vid skolfrukost. Kunskapsresultat Elevernas kunskapsresultat för årskurs 9 försämrades våren 2025. 81 procent av eleverna blev behöriga till gym­ nasiet jämfört med 86 procent föregående läsår. 70 procent av eleverna uppnådde betygskriterierna i alla ämnen jämfört med 77 procent föregående år. Även det genomsnittliga meritvärdet försämrades något. En jämförelse med nationell statistik visar att Ales resultat var lägre än genomsnittet för riket. Nationella gymnasieprogram i Ale Under året har nationella gymnasieprogram startat i Ale. Syftet är att skapa utbud i närområdet för de ungdomar boende i Ale som hittills pendlat till andra kommuner samt förbättra utbud och resultat för de som idag studerar på Älvgymnasiet. Ansökan till förskola och skola Utbildningsnämnden strävar efter att alla vårdnadshavare ska få sina förstahandsval enligt skollagen. Erfarenhe­ ten visar att omflyttningar ökar och kontinuiteten minskar om inte förstahandsvalet kan tillgodoses i förskolan. När vårdnadshavare ansöker om förskoleplats ska kommunen erbjuda plats inom fyra månader. Ale kommun er­ bjuder alltid plats inom denna tidsperiod. Det är dock inte alla som får sitt förstahandsval till förskola. I år är det ett ökat antal vårdnadshavare som inte fått önskad plats på sin ort, dels på grund av förskolestängningar som inte kunnat anpassas till exakt barnantal, på grund av ökat barnantal mot prognos, dels en oförutsedd stängning i Älvängen av fastighetstekniska skäl. I årets skolval till förskoleklass fick 100 procent sitt förstahandsval, 95 procent fick sitt förstahandsval till årskurs 7. Fler i sysselsättning Insteget är en förvaltningsövergripande verksamhet i Ale som ska hjälpa invånare, främst ungdomar 16–29 år, att komma i arbete eller studier utifrån sina behov. Verksamheten ansvarar även för att driva det arbetsmarknads­ strategiska arbetet enligt Plan för arbetsmarknadsstrategiskt arbete i Ale (PASA), där bland annat lokalvårdsutbild­ ningen och TINK-projektet ingår. TINK (tillsammans i norra klustret). En styrgrupp och två samordnare leder arbetet. TINK är ett kommunövergripande projekt inom Göteborgsregionens norra kommuner. Projektet pågår under tre år med start från november 2025. För projektet i Ale samverkar komvux och Älvgymnasiet tillsammans med arbetsmarknads- och försörjningsstödsenheten och skapar förvaltningsövergripande aktiviteter. Insteget håller i nätverksmöten mellan olika förvaltningar och följer också upp utbildning för ungdomar som pla­ cerats av socialtjänsten utanför kommunen. Under 2025 har Insteget gått in i en ny fas där resurserna fokuseras på mer komplexa ärenden som kräver samverkan. Fyra sådana fall har hanterats i nätverket, medan enklare ären­ den löses genom direktkontakter mellan enheter, vilket har lett till snabbare insatser och bättre förståelse för varandras uppdrag. Lärcentrum På Göta Älvdalens lärcentrum har studerande kunnat få stöd under hela 2025. Ales invånare har också kunnat få studie-och yrkesvägledning utan att först boka tid och det är därmed mer lättillgängligt att få ett inledande väg­ ledningssamtal. Språkutvecklande aktiviteter för nyanlända har anordnats. Vidare har den gemensamma sats­ Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 15(41) ningen med kaféverksamhet, Café Ale hjärtat, flyttat in och driver både undervisning och kafé som del i språkut­ veckling på sfi samt arbetsträning. Regiongemensam enkät till vårdnadshavare i förskolan Den regiongemensamma enkäten till vårdnadshavare i förskolan gör det möjligt för vårdnadshavare att påverka kvaliteten i förskolan. Svarsfrekvensen på enkäten minskade i år från 57 till 39 procent vilket försvårar analys, svarsfrekvensen minskade inom hela GR och berodde på problem i samband med e-postutskick av enkäten. Sva­ ren visade dock på en något ökad nöjdhet jämfört med tidigare år. Helhetsomdömet ligger under året på 4,4 (skala 1–5 där 5 är det mest positiva). Klagomålshantering Klagomålshanteringen har fortsatt att utvecklas vilket innebär både att hanteringen av klagomål håller god kvali­ tet och att de vid behov leder till förbättringar i verksamheterna. En redovisning av klagomålen finns under avsnitt 5.1 Inkomna synpunkter under året. Förenklade digitala tjänster för vårdnadshavare Arbetet med att skapa en förenkling av de digitala tjänster som vårdnadshavare möter pågår, men tar tid. Infra­ strukturen med alla system och integrationer behöver göras om, och arbetet med ny upphandling av system har inletts. Mått Målvärde 2025 Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Andel elever som är behöriga till yrkesprogram på gymna- 81,2 % 86,4 % 80,7 % siet efter årskurs 9 Vårdnadshavares helhetsomdöme om barnets förskola (GR 4,43 4,4 4,35 vårdnadshavarenkät) Andel som får förskoleplats inom 4 månader 100 % 100 % 100 % Andel som får sitt förstahandsval, förskoleklass 100 % 100 % 100 % Andel som får sitt förstahandsval, årskurs 7 95 % 98 % 100 % 3.1.3 En effektivare organisation i Ale Helhetsbedömning Förvaltningens samlade bedömning är att de insatser som planerats för året har genomförts enligt plan, men flera utmaningar finns avseende digitala processer i verksamheten. Detta har genomförts Anpassningar av verksamheten efter befolkningsprognos En av de stora ekonomiska effektiviseringarna inom utbildningsverksamheterna handlar om att ha väl strukture­ rade arbetssätt för att snabbt anpassa sig till förändringar i målgrupperna. Det sker varje år och kontinuerligt varje månad inom verksamheterna. Under 2025 stängde ytterligare tre förskolor. Det kräver ett stort arbete av många involverade från beräkningar och underlag till genomförande och sammanslagningar av verksamheter för barn och pedagoger. Ett överklagande av hanteringen resulterade i att förvaltningsrätten bedömde att utbild­ ningsnämnden och förvaltningen hade hanterat processen helt korrekt. När det gäller anpassad grundskola märkte Ale sent av den ökning som kommit tidigare nationellt och regionalt. Det ökade elevantalet under året resulterade i akut lokalbehov där omflytt inom förvaltningen bidragit till att det kunnat lösas på kort sikt. På längre sikt finns beslut om tidigarelagd nybyggnation för anpassad grundskola. Nyckeltal och ekonomistyrning Utbildningsförvaltningen har fortsatt att utveckla sitt arbete med nyckeltal och ekonomistyrning. Det är tydligt i utbyten med andra kommuner att Ale kommit långt inom detta och att det underlättar möjligheterna att styra re­ surserna till kärnverksamheten. Prognoserna av nyckeltal gällande personaltäthet har i stort stämt väl. Däremot har förvaltningen sent fångat upp ökningen av elever i anpassad grundskola, vilket gav anledning till en intern analys. Lokaler Lokaleffektivitet är ytterligare en stor pusselbit i utbildningsnämndens arbeta mot en mer effektiv organisation. Det pågår ett arbete för ett effektivare lokalutnyttjande och minskat investeringsbehov. Kartläggning av utbild­ ningslokaler och hur de kan byggas om på ett mer resurseffektivt sätt och därmed minska behovet av paviljonger och nybyggnation pågår. En funktionsbeskrivning för skola har också arbetats fram inför de kommande nybygg­ Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 16(41) nationerna. Digitalisering och administration Digitaliseringspolicyn som införts förbättrar både samarbete och effektivitet i kommunen som helhet. En ny handlingsplan för utbildning ligger som förslag till utbildningsnämnden i början av 2026. Handlingsplanen inne­ håller både utveckling av den pedagogiska verksamheten genom digitalisering och digitalisering för en mer effek­ tiv administration. Ett pilotprojekt med medarbetare med olika befattningar inom förvaltningen har pågått sen våren 2024 i syfte att hitta ett brett spektrum av effektiviseringsmöjligheter. Utvärderingen hittills visar på positiva effekter, läs mer un­ der målet om ständiga förbättringar. Kommunfullmäktige har antagit en riktlinje kring AI vilken stärker förvalt­ ningens och medarbetares möjligheter att effektivisera processer med hjälp av AI-verktyg. Förvaltningen har fortsatt arbetet med att förbättra de digitala systemen och ett nytt elevhälsosystem har införts. Systemet förbättrar både journalföring, administration, rektors dokumentation, elevhälsans processer och kon­ takter med vårdnadshavare. Arbetet med att upphandla nya administrativa elevsystem pågår och kommer att skapa en mer effektiv process kring elevadministration. Upphandlingen är omfattande och en väl genomarbetad kravspecifikation tar tid och fortsätter under våren 2026. De digitala nationella proven som skulle startat under vårterminen 2025 fungerade inte. Skolverket kunde inte ga­ rantera funktionalitet och säkerhet utan ställde in dessa med kort varsel och skolorna fick lägga mycket onödig tid på förberedelse och sedan arbete med manuell hantering med papper och kopiering. I Ale kunde proven till viss del genomfördes digitalt, men organisation och genomförande behövde styras om på grund av den natio­ nella styrningen. Inför proven låg Ale väl framme, hade god framhållning i planering och testning. I slutet av året kom regeringen i dialog med Skolverket fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Digitaliseringen av de nationella proven behöver ske i takt med kommande reformer. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper de närmaste åren. Den administrativa organisationen har fortsatt att se över rutiner, mål och arbetssätt för mer effektiva flöden och processer, något som behöver pågå kontinuerligt. Hittills har bland annat nya arbetssätt införts avseende skol­ skjutsbeslut som delvis automatiseras. Förberedelsearbete har gjorts för att sätta upp en automatiserad funktion för beräkning och köhantering av förskoleplaceringar i samband med val till förskola. Funktionen kommer att börja användas under 2026 och förväntas minska det administrativa arbetet med köhantering. Processerna för skolval och schemaläggning är också föremål för effektivisering. Förvaltningen har i ökad grad använt möjligheter till samberedning och därmed effektiviserat beslutsprocesser men det kommer att dröja in i 2026 innan effekten kommit i kapp och är synbar. 3.2 Uppföljning av mål 3.2.1 Hållbar kompetensförsörjning Beskrivning Säkerställ att vi använder alla kompetenser på rätt plats i organisationen och att vi automatiserar och effektivise­ rar i största möjliga utsträckning. Säkerställ arbetet med vidareutveckling av möjligheter att skapa karriärvägar för befintlig personal. Kommentar Utifrån ovanstående målbeskrivning har utbildningsförvaltningen tagit flera steg i att säkerställa en hållbar kom­ petensförsörjning och ytterligare steg kan tas kommungemensamt. Under året har utbildningsförvaltningen arbetat med hållbar kompetensförsörjning utifrån den i februari antagna planen för hållbar kompetensförsörjning. I planen formulerades flera mål och utmaningar som varit utgångs­ punkten för årets arbete på området. För att all personal som kommunens barn och unga möter ska ha minst grundläggande pedagogisk utbildning har flera medarbetare studerat till pedagog i fritidshem som tidigare saknade pedagogisk utbildning. En första kull är examinerad och den andra omgången av utbildningen avslutades i november 2025. Inom förskolan har Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 17(41) även ett tiotal medarbetare påbörjat studier för att bli barnskötare, där samtliga förväntas vara klara i december 2026. Ales komvux har en fortsatt nyckelroll i att vidareutbilda förvaltningens pedagogiska personal, men erbju­ der även vidareutbildning till medarbetare i andra förvaltningar. Förvaltningen ger stöd till studier i flera format för lärare att utöka sin behörighet. Det sker en samlad styrning genom förvaltningens kompetensförsörjningsgrupp för att säkerställa att stödet går till de behörigheter Ale har brist av och att de kan användas effektivt i hela organisationen. Bedömningen av behoven utgår från befintliga behörigheter hos personalen tillsammans med Skolverkets lärarprognos och Ales befolkningsprognos. Den första september infördes det nationella professionsprogrammet för lärare och rektorer som preciserar hu­ vudmannens arbete med kompetensutveckling. Under hösten beviljades en dussintalmedarbetare att till vårtermi­ nen studera kursen Professionshandledning för VFU-handledare. Kursen är meriterande för de som är intresserade av att göra det och den bidrar också långsiktigt till förvaltningens kompetensförsörjning. Framöver när kursutbudet har breddats, kommer prioriteringen av kurser förhoppningsvis att kunna ha en tydligare koppling till utveck­ lingsbehoven. I dagsläget finns inget statsbidrag som möter de nya kraven på huvudmannen utan reformen tar befintliga medel i anspråk. Inom förskolan har 18 medarbetare tagit del av språkfrämjande kompetensutveckling. Det är en utbildning via Skolverket med syftet att öka kvaliteten på utbildningen och bidra till språkutveckling hos personalen och där­ med också hos barnen. I syfte att bredda utbudet av möjliga medarbetare och säkra kvaliteten skulle ytterligare språkstärkande utbildningar behövas. Ett mindre antal medarbetare har under året fortsatt haft stöd till behörighetsgivande studier. Detta är en viktig men kostnadsdrivande insats för att öka andelen med legitimation där den är som lägst, det vill säga fritidshem och förskola. Under våren har flera insatser genomförts för att stärka skolledarnas ledarskap. Den första omgången av aspi­ rantprogrammet avslutades till årsskiftet och har utvärderats med goda resultat där två av deltagarna har fått skol­ ledaruppdrag i förvaltningen idag. För att stärka cheferna i förvaltningen har verksamhetscheferna ett viktigt uppdrag i att utgöra ett nära ledarskap som kontinuerligt bygger kapacitet hos den enskilde ledaren och hos tea­ men. I januari 2026 publicerades den statliga utredningen Rektor i fokus (SOU 2026:4) som anger riktningen för det fortsatta arbetet med kompetensförsörjning av rektorer. Detta kan bli kostnadsdrivande. I samband med verksamhetsövergripande tjänsteplanering ses möjligheterna över att kompetensväxla mellan en­ heter och mellan yrkesgrupper. Detta bidrar till en effektivare användning av den kompetens som finns. För att säkerställa en god kompetensförsörjning behöver alltid kompetensen i förvaltningen användas på bästa sätt. Det innebär att personalen behöver användas till det dem är utbildade, har särskild kompetens inom samt att i de yrken som är svårrekryterade får tid för att verkligen genomföra sitt grunduppdrag. Det läggs idag inom för­ valtningen tid och därmed pengar på arbete som inte kräver pedagogisk utbildning. Det är av stor vikt att de yr­ kesgrupper som är mest svårrekryterade har mest tid för det som kräver utbildning, oavsett förvaltning och att det sker en klok planering och fördelning av kommunens samlade arbetsuppgifter, till exempel kopplat till ser­ vicearbetsuppgifter. I dagsläget har utbildningsnämnden också matsalstjänster på några av våra förskolor, vilket inte kräver pedagogisk utbildning. Karriärvägarna för lärare har genomgått ett förändringsarbete under året där förstelärare inte längre är tillsvidare­ anställda utan har tidsbegränsade uppdrag. Det innebär att över tid har fler lärare i förvaltningen möjlighet till denna karriärväg och uppdragen kan formas efter utvecklingsbehoven på enheten. Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Beslutad av Kommunfullmäktige Utfall Mått Utfall 2024 Utfall 2023 2025 Andel förskollärare med legitimation (andel av all personal i försko- 42 % 40 % 40 % lan) - Kolada ID: N11810 Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett undervi- 75,2 % 74,8 % 71,5 % sande ämne (N15814) Andel personal med legitimation lärare i fritidshem (andel av all per- 20 % 22 % 17 % sonal i fritidshem) Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 18(41) Utfall Mått Utfall 2024 Utfall 2023 2025 Personalomsättning (extern, utöver pensionsavg.) barnskötare 4,8 % 4,6 % 9 % Personalomsättning (extern, utöver pensionsavg.) förskollärare 4,5 % 4 % 12,3 % Personalomsättning (extern, utöver pensionsavg.) lärare grundskola 8,6 % 10,3 % 12 % Personalomsättning (extern, utöver pensionsavg.) skolledare 5,5 % 8,7 % 14,8 % Statistiken gällande personalomsättning är uttagen från systemet Insikt, tidigare rapportering har utgått från manuellt uträknad per­ sonalomsättning vilket gör att det i vissa fall finns vissa skillnader i rapporteringen i tidigare bokslut. 3.2.2 Förenkla processer i syfte att leverera mer kundnytta genom ökad tillit mellan och inom organisationens olika delar. Beskrivning Arbetet med utveckling och integration av den tillitsbaserade styrningen och uppföljningen av densamma i för­ hållande till den antagna styrmodellen skall fortgå. Detta ska ske tillsammans med samtliga nämnder och bolag. Kommentar Kommunledningsförvaltningen har tagit fram en handlingsplan utifrån detta mål. Handlingsplanen omfattar tre delar: • Fortsätta implementeringen av ständiga förbättringar kopplat till kommunens värdegrund, verksam­ hetsskap/medarbetarskap och tillitsdelegationens sju principer. Genom att hålla ihop arbetet skapas en helhet i denna kulturförändring samtidigt som det minskar onödig administration. • Förstärk strukturer för samberedning genom en högre grad av samberedning skapas en högre grad helhetsbild och genomförbarhet. Detta gäller inte minst framtagande av kommunövergripande strategier och policys. • Förstärk strukturer för interna kunddialoger mellan stödfunktioner och kärnverksamheter. Ale kom­ muns har tre förvaltningar; kommunstyrelsen, serviceförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen, med ett stödjande, rådgivande och styrande ansvar mot övriga förvaltningar. Ansvarsfördelning mellan dessa förvaltningar och övriga förvaltningar behöver fördelas utifrån att maximera effektivitet och kund­ nytta. Strukturer för samberedning inom och mellan förvaltningar har stärkts genom ett nytt arbetssätt för att fånga upp behov av kommungemensam ärendeberedning. En ny rutin för framtagande och revidering av styrdoku­ ment bidrar till helhetssyn i kommunövergripande styrdokument. Implementering och fortsatt levandegörande av kommunens värdegrund samordnas med verksamhetsskap, ständiga förbättringar och tillitsbaserad styrning och ledning för att underlätta för chefer att fortsätta arbetet med kommunens värdegrund. En utvärdering av formerna för interna dialoger mellan stödfunktioner och kärnverksamheter har planerats och ska genomföras un­ der 2026. Arbetet inom utbildningsnämndens ansvarsområden med ökad tillit fortgår och olika typer av dialogmöten har utvecklats mellan förvaltningar i syfte att öka kundnyttan. Processer förenklas i och med det men det finns fort­ satta behov av utveckling. Kommer delvis att uppfyllas/Delvis uppfyllt Beslutad av Kommunfullmäktige Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 19(41) 3.2.3 Arbeta kontinuerligt med innovation och ständiga förbättringar, både inom den enskilda förvaltningen men också i ett förvaltningsövergri­ pande perspektiv. Beskrivning Organisationen ska kontinuerligt ifrågasätta vad som går att förbättra och effektivisera för att höja kvalitet och/eller sänka kostnader. Det löpande arbetet skall ligga som en naturlig del i årshjulet och redogöras för i nulä­ gesanalysen. Kommentar Ständiga förbättringar är inom utbildning oftast benämnt systematiskt kvalitetsarbete och sker kontinuerligt på förskole- och skolenheterna. Det systematiska arbetet leder till både mindre och större förbättringar som doku­ menteras i enheternas kvalitetsrapporter. Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att synliggöra kvalitet och likvärdighet, vad som görs, varför och vad det leder till. Genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen kan alla tillsammans skapa och dela kunskap om vad som leder till framgång avseende de pedagogiska resultaten. Förvaltningen bedömer att förbättringar kontinuerligt identifieras och pågår i den utsträckning att det motsvarar målet. Arbetet med innovation pågår men det kräver mycket att göra transformationer i befintliga strukturer. Nedan följer några exempel på förbättringar som arbetats med på förvaltningsnivå: Ökad frisknärvaro Arbetet utifrån handlingsplanen har satt i gång men ännu är det för tidigt att se resultat. Pilotprojektet med AI Pilotprojektet med AI har nu pågått sedan våren 2024. En grupp medarbetare med olika befattningar inom för­ valtningen ingår i syfte att hitta ett brett spektrum av effektiviseringsmöjligheter. Av utvärderingar framgår hittills att • Deltagandet i piloten ledde till att deltagarnas generella AI-kompetens och digitala självförtroende ökade. • Flera deltagare i piloten rapporterade att Copilot 365 sparade tid i deras arbete, i vissa fall över fyra tim­ mar per vecka. • Deltagarna upplevde att användningen av Copilot 365 ökade kvaliteten på deras arbete och deras effekti­ vitet. Specifika arbetsuppgifter som textbearbetning, sammanfattningar och transkribering blev enklare och snabbare att utföra. För exempelvis lärare underlättade Copilot skapandet av lektionsmaterial, prov och anpassning av material för elever på olika nivåer och språk. Sammanfattningsvis har Copilot 365-piloten inte bara levererat direkta och mätbara effektivitetsvinster för delta­ garnas arbete, utan också initierat en djupare, mer transformativ förändring genom att öka digital kompetens, sti­ mulera innovation och förändra arbetssätt, vilket skapar förutsättningar för framtida utveckling. Dock har en re­ lativt liten grupp omfattats av detta hittills. Under 2025 har ytterligare utbildningar inom AI startats i förvaltningen. Alla rektorer har genomgått utbildning i att leda AI och digitalisering. Utbildningar fortsätter för pedagoger och annan personal under 2026. Arbetet med att utveckla användning av AI i verksamheten förväntas leda till både effektiviseringar och nya arbetssätt i för­ valtningen. Magma ett digitalt matematikverktyg Magma har införts i kommunens skolor och hjälper lärare att fatta mer informerade beslut. Lärare får en snabb förståelse om varje elevs utmaningar och kan differentiera undervisningen. Automatiserad funktion för beräkning av förskoleplaceringar Under 2025 har förberedelsearbete gjorts för att sätta upp en automatiserad funktion för beräkning och köhante­ ring av förskoleplaceringar i samband med val till förskola. Funktionen kommer att börja användas under 2026 och förväntas minska det administrativa arbetet med köhantering. Automatiserade beslutsunderlag för skolskjuts Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 20(41) En ny modul skapar automatiserade beslut utifrån skolskjutsansökningar som är enkla utifrån tydliga regler. Alla beslut gås igenom före utskick till vårdnadshavare, men skapar en minskad administration av skolskjutshante­ ringen. Elevhälsodata Väst Inom elevhälsans arbete finns mycket viktig information som i större utsträckning kan systematiseras och ligga till grund för utvecklingsarbete. För att få en fördjupad och systematiserad kunskap om barn och ungas hälsa och för att kunna följa hälsans utveckling har elevhälsans mediciniska insats anslutit sig till en digital elevhälsoenkät. Om vårdnadshavaren (för de yngre barnen) och eleven lämnar sitt samtycke, överförs en del av svaren till en re­ giongemensam databas – Elevhälsodata Väst vilket ger möjlighet att bearbeta data om elevers hälsa inom kom­ mun och region. Utveckling av skolbiblioteksverksamheten Under perioden har skolbiblioteksverksamheten genomgått en utveckling i syfte att stärka dess roll som pedago­ gisk resurs och främja elevernas läs- och mediekompetens. Arbetet har utgått från Skolverkets riktlinjer för skol­ bibliotekens funktion i undervisningen och har inneburit förbättringar. Ett särskilt fokus har lagts på att stärka elevernas medie- och informationskunnighet (MIK). MIK-lektioner har genomförts för samtliga elever i årskurs 2, med syfte att ge en grundläggande förståelse för källkritik, informationssökning och digitalt ansvar. Undervis­ ningen har letts av skolbibliotekarien i nära samverkan med mentorer. Ett nätverk mellan skolbibliotekarie och kontaktpersoner på respektive skola har påbörjats, vilket syftar till att skapa en mer strukturerad och långsiktig samverkan kring skolbibliotekets roll i undervisningen. Arbetet utgör ett led i att stärka skolbibliotekets funktion enligt Skollagens krav och att säkerställa likvärdig tillgång till skolbiblio­ tekets kompetens och resurser för alla elever i kommunen. Arbetsgrupp administration Ett arbete har påbörjats med översyn av administrativa roller och arbetsuppgifter på förskolor och skolor samt centrala enheten. Det är ett arbete som kommer att pågå in i 2026. Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Beslutad av Kommunfullmäktige 3.2.4 Hållbart arbetsliv Beskrivning Kommunen som arbetsgivare ska främja trygghet, kompetens och professionell utveckling. Ständiga förbätt­ ringar ska prägla våra arbetsplatser där innovation och medarbetarengagemang står i fokus. Kommentar Utbildningsförvaltningen arbetar kontinuerligt med att förbättra arbetsmiljön och främja professionell utveckling. För att uppnå de positiva effekterna i arbetsmiljön behöver arbetsmiljöarbetet vara en ständigt pågående process som bedrivs systematiskt, långsiktigt och uthålligt. Befintliga arbetssätt kan behöva omprövas för att hitta nya framgångar. Att öka insatserna för att minska sjukfrånvaron är ett angeläget arbete för samtliga chefer i förvaltningen, främst för att minska sårbarheten i verksamheterna och skapa en verksamhet av god kvalitet, men också för att minska kostnaderna det innebär. De senaste åren har det skett en mindre minskning av sjukfrånvaron men för att minska sjukfrånvaron ytterligare och kostnaderna har befintliga arbetssätt omvärderats och nya åtgärder identifierats. Ut­ ifrån utbildningsförvaltningens handlingsplan för frisknärvaro har det bland annat blivit tydligt med vikten av medarbetarengagemang och lokal handlingskraft och åtgärder kopplat till kulturen. Se Handlingsplan för frisknärvaro. Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 21(41) Beslutad av Kommunfullmäktige 3.2.5 Verksamhetsskap - medarbetarskap Beskrivning För att stärka organisationen ska kommunen aktivt arbeta med att införa och utveckla principer för verksamhets­ skap och medarbetarskap, utöver dagens arbete med ledarskap. Målet är att alla medarbetare ska känna sig delak­ tiga och engagerade i sitt arbete och att ledarskapet systematiskt stödjer detta. Kommentar HR-avdelningen har under hösten förstärkts med en verksamhetsutvecklare som arbetar med att ta fram strate­ gier för hur kommunen ska implementera och vidareutveckla verksamhetsskap och medarbetarskap. Förvalt­ ningen deltar i gemensamt arbete i frågan. Utbildningsförvaltningens ledningsgrupp har läst boken och deltagit i det kommungemensamma arbetet. HR:s verksamhetsutvecklare har även deltagit i arbetet på en av förvaltning­ ens enheter för att stödja organisationen i tillämpningen av förhållningssättet. Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Beslutad av Kommunfullmäktige 3.2.6 Lika möjligheter till framgångsrikt lärande för alla invånare Beskrivning För att samhället ska kunna utvecklas med allas aktiva deltagande är en god utbildning för alla (Globala målet nr 4) av stor vikt. Det finns idag en betydande skillnad i kunskapsresultat för Ales samt för Sveriges elever beroende på socioekonomisk bakgrund. Utvecklingen av utbildningen bedrivs inom ramen för det som kallas systematiskt kvalitetsarbete och beskrivs år­ ligen i de pedagogiska boksluten för de olika skolformerna. Inom det systematiska kvalitetsarbetet finns också de planer och aktiviteter som på huvudmannanivå förväntas leda mot ökad kvalitet. Utöver det ska nämnden verka för: - En gynnsam sammansättning av barn och elever inom enheter och över kommunen som helhet. Det innefattar planering för nybyggnation, placeringsområden samt sammansättningar av grupper och klasser. - Att fördelningen av kompetens och behörighet baseras på behoven hos kommunens barn och elever. - Långsiktighet och minskad omsättning av rektorer och pedagoger. - Ett kommungemensamt samarbete med invånarna i fokus avseende både främjande, förebyggande och åtgär­ dande insatser för barn, ungdomar och deras familjer. Helhetsbedömning Skolresultatet för eleverna i årskurs 9 våren 2025 sjönk och andelen som blev behöriga till nationella program på gymnasiet minskade. Dessutom har skillnaden i skolresultat ökat mellan grupperna utifrån föräldrars utbild­ ningsnivå. Att med säkerhet identifiera orsakssamband som löper över så lång tid är svårt på lokal nivå. Det bety­ der att förutom de lokala analyserna för Ale får större studier och forskning visa vägen mot förbättrade resultat. Inför läsåret 2024/25 togs nya strategier och bedömningen är att de bör fortsätta leda framåt. En del är att för­ söka skifta resurserna till yngre åldrar. Ett viktigt inslag är också utvecklandet av rektorers undervisningsnära le­ darskap som startades upp i augusti i samarbete med ett antal andra kommuner runtom i landet. Förvaltningen har också påbörjat ett strukturellt och kulturellt omställningsarbete som innebär att bredda basen i Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 22(41) organisationen genom att höja kompetens och utveckla god arbetsplatskultur samt omfördela resurser mer lokalt. Detta förväntas ge effekt under 2026 och framåt. Resultat och strategier (se årets kvalitetsrapporter Pedagogiska bokslut per skolform) Kort sammanställning av 2025 Resultatrapporter från läsåret 2024/25 kan läsas i sin helhet i de pedagogiska boksluten som presenterades på ut­ bildningsnämndens sammanträde 2025-10-01, ärende 2025/347. Inskrivningsgraden i förskolan i Ale är ungefär samma nivå som i riket och pendlingskommuner nära storstad. Av de barn som är 3–5 år och bor i Ale är över 96 procent inskrivna i förskoleverksamhet. Förskoleverksamheten har under det senaste läsåret haft ett fokus på att utveckla projekterande arbetssätt, med­ vetna lärmiljöer samt okodat material (sådant som inte har en förutbestämd funktion eller tydlig symbolik). Fo­ kus har legat på lek, rörelse och estetiska lärprocesser, där barnens intressen och reflektioner får vara vägledande. Detta bedöms ha stärkt undervisningens helhet och kvalitet och därigenom skapat större hållbarhet på flera plan. Det finns dock fortfarande skillnader i lärmiljöer och pedagogiskt förhållningssätt på de olika förskolorna. Det undersökande förhållningssättet tillsammans med väl genomtänkta lärmiljöer ger effekt på flera plan, inte enbart för barnens möjligheter till god undervisning, utan också i arbetet med hållbart arbetsliv och främjandet av frisknärvaro. En viktig faktor att fortsätta arbeta med är andelen samt fördelning av legitimerade förskollärare i kommunens förskolor. Elevernas kunskapsresultat för årskurs 9 försämrades våren 2025. 81 procent av eleverna blev behöriga till gym­ nasiet jämfört med 86 procent föregående läsår. 70 procent av eleverna uppnådde betygskriterierna i alla ämnen jämfört med 77 procent föregående år. Även det genomsnittliga meritvärdet försämrades något. En jämförelse med nationell statistik visar att Ales resultat var lägre än genomsnittet för riket. Andelen elever i årskurs 9 i Ales kommunala skolor som uppnått betygskriterierna i alla ämnen, behörighet till gymnasiet efter årskurs 9 samt, meritvärde 2018–2025, jämfört med riket. Källa: Skolverket De flesta elever som är behöriga till yrkesprogram på gymnasiet är också behöriga till ett högskoleförberedande program. Av Ales elever i årskurs 9 lämnade 77 grundskolan utan behörighet till nationella program på gymna­ siet. 41 av de 77 eleverna hade över 20 procents frånvaro. Elevfrånvaron i Ale har minskat under höstterminen 2025 och andelen förmodas vara på rikets nivå enligt till­ gänglig statistik. Den bedöms fortfarande som hög och är fortsatt ett prioriterat område. Under höstterminen 2025 hade 30 procent av eleverna i årskurs F-9 en frånvaro på tio procent eller mer, en minskning med fem pro­ centenheter jämfört med hösten 2024. Även den frånvaro som är över 20 procent har minskat något. Det finns ingen återkommande nationell jämförelse av skolfrånvaro, men i jämförelse med Skolverkets kartläggning hösten 2023 var Ale då på samma nivå som riket. Det har skett prioriteringar och ett intensivt strukturellt arbete för att främja skolnärvaro har gjorts under 2025. De centrala närvaroteamen har efter utvärdering skiftats till tre områ­ desvisa skolsociala team och projektet Skolanknytning och närvaro (SAON) har fortsatt för Älvgymnasiet och DaVinciskolan. Internkontrollen visade på behov av viss revidering av riktlinjen för skolnärvaro, vilket har genomförts under hösten 2025 och ska tas in utbildningsnämnden i februari 2026. Arbetet under 2025 har haft fokus på kulturen kring elevnärvaro för att få ett ändrat synsätt både för vårdnadshavare, elever och personal, detta arbete fortsätter under 2026. Arbetet med skolsociala team har också bidragit till vidare insikter i skolnärvaro. Inom grundskolan Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 23(41) har även frågan fått ta större utrymme i de yngre årskurserna för att tidigt visa på vikten av att ta del av utbild­ ningen och sätta goda vanor för resten av elevens skolgång. När ett område har stort behov av utveckling kräver det ofta att både det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet kan stärkas under en period tills det vänder, vilket ger behov av ökade resurser. Ingen av åtgärderna kan ännu kopplas till 2025 års resultat. Ett sätt att se om utbildningen i Ale lyckas med att skapa lika möjligheter till framgångsrikt lärande är att minska betygsskillnaden mellan elevgrupper med olika bakgrund. Föräldrars utbildningsnivå spelar stor roll för elevernas betygsresultat. Problematiken med bristande likvärdighet är ett nationellt problem och de insatser som görs är mycket långsiktiga vilket innebär att det tar tid innan resultat syns. Ale har under flera år haft stort fokus på att förbättra likvärdigheten i både förskola och skola, men betygsskillnaden ökade mellan grupperna med vårtermi­ nens betyg 2025. Diagrammet nedan visar gymnasiebehörighet över tid, uppdelat utifrån föräldrarnas utbild­ ningsnivå. Andel elever i Ales kommunala skolor jämfört med riket som är behöriga till yrkesprogram på gymnasiet efter årskurs 9, uppdelat efter föräldrars utbildningsnivå. Källa: Skolverket och Statistiska centralbyrån. Beräkningen baseras på den föräldern med högst ut­ bildningsnivå Under våren 2025 och i viss mån även höstterminen har en av Ales högstadieskolor haft flera stora utmaningar, bland annat svårigheter att genomföra all undervisning enligt timplan. Arbete enligt handlingsplan har pågått och vid avslut av 2025 var flera åtgärder i hamn. De nationella programmen som startats har det första läsåret färre elever än prognosen. Så småningom förväntas förbättringar för Ale-elever som tidigare behövt söka plats utanför kommunen, samt Ales elever på individuella program. Gymnasiet har genomfört mycket nya aktiviteter och insatser för att nå målen. Utvärderingar görs uti­ från varje ämne, utökning av undervisningstiden, tvålärarsystem och särskild närvarorutin och visar på vissa ef­ fekter. Komvux har strukturerat om den inre organisationen och utvecklat det systematiska kvalitetsarbetet. Kursplane­ ringen har förändrats och tydliggjorts utifrån elevernas förutsättningar och möjliggör för eleverna att klara utbild­ ningen utan att förlänga kurserna. Förbättringen av studieplaneringen ger större förutsägbarhet för eleverna och förväntas ge effekt med färre individuella kursförlängningar och en jämnare ström. Ett förändrat arbete med de nationella proven har också bidragit till en minskning av kursförlängningar vilket är viktigt för eleverna som of­ tast har kort tid på sig att genomföra kurser samt tar studielån för att klara sitt uppehälle under studierna. Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 24(41) Kommer delvis att uppfyllas/Delvis uppfyllt Beslutad av Nämnd Mått Målvärde 2025 Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Andel inskrivna barn i åldern 3–5 år i kommunen, Kolada ID: 95,6 % 96,5 % 96,3 % N11821 Andel elever som uppnår kravnivån på samtliga delprov i det nationella provet i svenska eller svenska som andraspråk i 69,7 % 66,1 % 61,6 % årskurs 3 Andel elever som uppnår kravnivån på samtliga delprov i det 69,3 % 67,1 % 62,7 % nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som har lägst betyget E i samtliga ämnen efter 74,5 % 76,3 % 74,6 % årskurs 6 Genomsnittligt meritvärde efter årskurs 9 223,7 227,4 215,8 Andel elever som är behöriga till yrkesprogram på gymna- 81,2 % 86,4 % 80,7 % siet efter årskurs 9 Andel elever som har föräldrar med förgymnasial eller gym- 67,1 % 78,2 % 75,6 % nasial utbildning som uppnår behörighet till gymnasiet. Andel elever som har föräldrar med eftergymnasial utbild- 89,7 % 92,3 % 85,2 % ning som uppnår behörighet till gymnasiet. Terminsbetyg årskurs 6-9 hösten 2025 Höstens betygsresultat för årskurs 6 är på ungefär samma nivå som höstterminen 2024. För årskurs 7 syns en försämring jämfört med hösten 2024 och för årskurs 8 en förbättring jämfört med hösten 2024. Eleverna i års­ kurs 7 har försämrat sina resultat jämfört med vårterminen i årskurs 6. Eleverna i årskurs 8 har förbättrat resulta­ ten sedan våren i årskurs 7. Resultaten för årskurs 9 har förbättrats jämfört med hösten 2024, men försämrats nå­ got avseende andel behöriga till gymnasiet. Eleverna i årskurs 9 har förbättrat sina betygsresultat jämfört med vå­ ren i årskurs 8. Årskurs 6 I årskurs 6 har drygt 66 procent av eleverna uppnått betygskriterierna i alla ämnen, vilket är ungefär samma nivå som hösten 2024, men lägre än hösten 2023 då 73 procent klarade alla betygskriterierna. Höstbetygen för årskurs 6 har varierat över tid och höstterminens betyg i årskurs 6 är svåra att jämföra över tid eftersom det inte är säkert att alla elever har hunnit läsa alla ämnen. Matematik är fortsatt en stor utmaning i årskurs 6 och språklig sårbarhet påverkar också resultaten i text- och begreppstäta ämnen som de naturorienterande ämnena (biologi, kemi, fysik och teknik) och de samhällsorienterande ämnena (religion, historia, samhällskunskap och geografi). Årskurs 7 I årskurs 7 har 67,6 procent av eleverna uppnått betygskriterierna i alla ämnen, det är en minskning med tre pro­ centenheter jämfört med hösten 2024. Det genomsnittliga meritvärdet är 209 och har minskat med fyra meritpo­ äng jämfört med hösten. Resultatet är lägre än det samma elevgrupp hade efter vårterminen 2025 i årskurs 6, då cirka 75 procent av eleverna klarade betygskriterierna i alla ämnen. Matematik är en fortsatt utmaning då 19 procent av eleverna saknar godkänt betyg. Generellt visar resultaten en relativt hög andel F i kemi och biologi. De ämnen som utmärker sig i en positiv bemärkelse är engelska där när­ mare tio procent av eleverna har betyget A. Även franska och spanska har en relativt hög andel A. Årskurs 8 I årskurs 8 har 71 procent av eleverna uppnått betygskriterierna i alla ämnen, en ökning med fyra procentenheter jämfört med hösten 2024. 80 procent av eleverna har godkänt i ämnen som ger gymnasiebehörighet vilket är en något högre andel än hösten 2024. Meritvärdet är i genomsnitt 211 poäng, ungefär samma nivå som årskurs 8 fö­ regående hösttermin. För elevgruppen har andel som uppnått betygskriterierna i alla ämnen ökat med tre procen­ tenheter sedan årskurs 7, vårterminen 2025. Även meritvärdet och ämnen som ger gymnasiebehörighet har ökat. Över lag är andelen av de högsta betygen relativt små. Modersmål och franska är de ämnen som utmärker sig po­ sitivt men då dessa grupper utgörs av relativt små populationer blir det procentuella uttrycket mindre lämpligt för Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 25(41) en jämförelse. De ämnen som uppvisar en större andel F-betyg är främst matematik där 14 procent av eleverna saknar godkänt betyg. Värt att notera är att andelen F-betyg totalt sett har minskat under den senaste tvåårsperio­ den. Årskurs 9 I årskurs 9 har andel elever som uppnått betygskriterierna i alla ämnen ökat till 69,4 procent, knappt tre procen­ tenheter jämfört med hösten 2024. Andel behöriga till gymnasiet har minskat något, 77 procent jämfört med 78 procent förra hösten. Det genomsnittliga meritvärdet har ökat till 221 meritpoäng jämfört med 218 hösten 2024. Diagrammet nedan visar förändring över tid avseende andel elever i årskurs 9 som uppnått betygskriterierna i alla ämnen, gymnasiebehörighet och meritvärde, höstterminsbetyg 2016–2025. Andelen elever i Ales kommunala skolor som uppnått betygskriterierna i alla ämnen, behöriga till yrkesprogram på gymnasiet, samt meritvärde hösttermin 2016–2025 Källa: Ales verksamhetsstatistik Gällande ämnesbetygen utmärker sig engelska och huvuddelen av de praktisk-estetiska ämnena positivt med en relativt sett högre andel A-betyg. Även modersmål och franska utmärker sig positivt här men då dessa grupper utgörs av relativt små populationer blir det procentuella uttrycket mindre lämpligt för en jämförelse. De ämnen som uppvisar en större andel F-betyg är främst matematik där 19,5 procent av eleverna saknar godkänt betyg, vil­ ket är en del av en marginell ökning över de senaste två åren. Även fysik och kemi uppvisar en högre andel F-be­ tyg. Andelen betyg i Svenska som andraspråk är fortsatt hög men populationen är relativt liten vilket påverkar det procentuella utfallet. Värt att notera är också att andelen F-betyg har minskat under den senaste treårsperioden. Vid en jämförelse med samma elevgrupp i årskurs 7 och årskurs 8 syns en ökad andel som uppnått betygskriteri­ erna i alla ämnen, men minskad andel med godkända ämnen som ger gymnasiebehörighet. Det genomsnittliga meritvärdet har ökat något under perioden. Diagrammet nedan visar utvecklingen för årets årskurs 9 från hösten 2023 till och med 2025. Andelen elever i Ales kommunala skolor i årskurs 9, höstterminen 2025, som uppnått betygskriterierna i alla ämnen, behöriga till Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 26(41) yrkesprogram samt meritvärde från årskurs 7–9. Sammantaget visar resultaten för eleverna i årskurs 6–9 att matematik och svenska som andraspråk är de ämnen där störst andel elever saknar godkänt betyg. Resultaten indikerar att de elever som i slutet av årskurs 6 har svårt att nå målen i matematik i stor utsträckning har kvar dessa svårigheter när de lämnar årskurs 9. I svenska som andraspråk syns en ökning av måluppfyllelsen ju längre skolgången fortskrider. Samtidigt är elev­ gruppen som läser ämnet relativt liten. Trots detta är andelen elever som inte når målen betydande. Slutsatser och insatser framåt De beslutade strategierna ligger fast som huvudmannens inriktningar i arbetet mot ökad måluppfyllelse. Det handlar bland annat om att stödja varje enhet i att bli skicklig på att i god tid identifiera behov av både främjande, förebyggande och åtgärdande arbete samt att bredda baskompetensen för att möta barn och elever i behov av stöd. Det finns ett antal stödinsatser på skolnivå som tillämpas med målet att få så många elever som möjligt att nå be­ hörighet till de nationella gymnasieprogrammen. Stödverksamhet i matematik är en insats som återfinns på samt­ liga enheter. Vidare tillämpas lovskola för att ge elever ytterligare möjlighet att nå en högre måluppfyllelse i både matematik och NO-ämnen. Höstens satsning på extra lärare i årskurs 9 upplevs positiv av personal och elever. I nuläget är det svårt att knyta detta till ökad måluppfyllelse även om den gett förbättrade förutsättningar för det. Insatsen har även inneburit större möjligheter för pedagogerna att kunna stimulera de högpresterande eleverna. Matematiken är fortsättningsvis ett ämne som utmärker sig negativt även om det finns variation mellan skolorna båda när det gäller nuläge och trend. Den övergripande analysen pekar på att lärarna inte fullt räcker till för att kompensera för alla elevers behov inom ramen för undervisningstiden och gruppen. De enheter som genomfört försök med undervisning i mindre elevgrupper bedömer att det har gynnat inlärningen. En annan generell slutsats är att det finns en relativt stor andel elever som hämmas av en bristande språklig för­ måga. Man planerar på flera håll att arbeta mer intensivt med språkstöd i form av begreppsstöd, systematiska sammanfattningar av lektioner och ämnesområden. Extra undervisning och stödinsatser för elever som läser svenska som andraspråk finns på vissa av skolorna. Det kan handla om mer undervisning i mindre grupp och periodvis intensivträning. 3.2.7 Fler Aleinvånare i sysselsättning Beskrivning Ales ungdomar, unga vuxna samt de invånare som ännu ej är i sysselsättning har behov av flexibla insatser och ett brett utbud av möjligheter. Idag bedöms möjligheterna begränsade. En ny förordning innebär ett ökat ansvar för kommuners samverkan för fler utbildningar som leder till arbete inom gymnasium och komvux. Nämnden ska verka för fler lokala möjligheter till utbildning för Ales ungdomar och vuxna. Dessa bör ha fokus mot lokal och regional arbetsmarknad i enlighet med den nya förordningen som trädde i kraft 1 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 31 december 2024. Genom den nya samverkansstrukturen för arbetsmarknadsstrategisk och operativ samverkan som skapats i Ale ska fler ungdomar, unga vuxna samt de invånare som ej är i sysselsättning erbjudas att komma i en egen hållbar försörjning genom olika förvaltningsövergripande åtgärder och insatser. Helhetsbedömning Förvaltningens bedömning är att det pågående utvecklingsarbetet i samverkan mellan kommunens förvaltningar har gett resultat, men att det fortfarande finns utmaningar för att få ännu fler Aleinvånare i sysselsättning. Detta har genomförts Samverkansstruktur mellan sfi och Arbetsmarknads och försörjningsstödsenheten (AMFE) finns för att hålla samman sfi. Sfi har ändrat periodiseringen av antagningen och sfi-eleverna får nu undervisning fem dagar per vecka vilket innebär bättre kontinuitet för eleverna. Nästa steg är att öka undervisningstiden. Arbetet med att driva kaféverksamhet med och för sfi-elever i samarbete med AMFE har utvecklats. Eleverna sköter budget, in­ köp och bakning och andra elever kommer dit och fikar och tränar språk. Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 27(41) Inom lagstiftningen för yrkesvux finns också krav på att kommunen ska ta reda på hur det går för de studerande. En stor majoritet av eleverna på Ales yrkesutbildningar inom vuxenutbildning går vidare till arbete efter avslutad utbildning. Skolinspektionen har genomfört inspektion kring vuxenutbildningens uppsökande verksamhet och förvaltningen har redovisat hur komvux arbetar med att nå ut till de som har rätt att läsa. Information har bland annat utökats på familjecentralen. Inspektionen krävde inga åtgärder. Den senaste statistiken i Kolada visar också att av eleverna som avslutat gymnasial utbildning på komvux i Ale arbetar 60 procent året efter och 20 procent studerar. Kolada ID: N18958, N18942 Av eleverna som avslutade gymnasium 2023 har 85 procent av eleverna som bor i Ale etablerat sig på arbets­ marknaden två år efter gymnasieexamen. Kolada ID: N18601 Det kommunala aktivitetsansvaret omfattar ungdomar 16–19 som inte har gymnasieexamen. Kommunen ska er­ bjuda ungdomarna inom aktivitetsansvaret aktiviteter som, i första hand, ska motivera till studier. Insatserna är frivilliga för ungdomarna och de kan delta i en eller flera. Det är utmanande på flera plan att kunna resurssätta och framgångsrikt genomföra relevanta aktiviteter för denna målgrupp och bedömningen är att mer kan göras inom området. I december fanns 100 ungdomar inom aktivitetsansvaret och detta rapporteras separat till utbild­ ningsnämnden i mars. Lärcentrum har utvecklats under året, bland annat inom kommunens lokalvårdsutbildning får eleverna stöd på Lärcentrum, utbildningen som omfattar 12 veckor, en dag teori och två dagar praktik, avslutas med prov för Pro­ fessionellt Yrkescertifikat Lokalvårdare (PRYL-certifikat). De som klarar utbildningen brukar få timanställning i kommunen. Inom Lärcentrumverksamheten har också studie- och yrkesvägledningen utvecklats för att vara mer lättillgänglig. Studie- och yrkesvägledare har bemannat Lärcentrum under två tillfällen per vecka. Här har Ales in­ vånare kunnat komma för vägledning utan att först boka tid, vilket har gjort det mer lättillgängligt att få ett inle­ dande vägledningssamtal. Arbetet med att knyta uppdraget enligt det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) till lärcentrum påbörjades under 2025 och planeras att utvecklas under kommande år. Insteget är en förvaltningsövergripande verksamhet med syfte att skapa förutsättningar för Ales invånare att komma i arbete eller studier utifrån sina egna behov och förutsättningar. Verksamheten har även ett övergri­ pande ansvar för arbetet utifrån Plan för arbetsmarknadsstrategiskt arbete i Ale (PASA) som är antagen både av utbild­ ningsnämnden och socialnämnden. Detta arbete löper på och lokalvårdsutbildningen är en del av detta arbete. Tillsammans i norra klustret (TINK)-projektet som beskrivs nedan ingår i arbetet med PASA. Styrgruppen för Insteget leder och beslutar i frågor som rör PASA och två samordnare från utbildningsförvaltningen respektive socialförvaltningen samordnar och driver arbetet. Insteget arbetar också med förvaltningsövergripande nätverksmöten för ungdomar 16 till 29 år, med syfte att skapa förutsättningar för ungdomar som varken arbetar eller studerar att komma i arbete eller studier utifrån sina egna behov och förutsättningar. Insteget har också ett uppföljande uppdrag att följa upp utbildningen för ungdo­ mar som placeras av socialtjänsten utanför kommunen, samt att planera för hemgången kring utbildning och ar­ bete. Insteget har under 2025 övergått i en ny fas. Syftet med den nya fasen är att lägga de begränsade resurserna på de fall där det behövs mer samverkan för att nå framgång. Under året har det varit fyra komplexa fall som lyfts i nätverket för att skapa en sammansatt grupp utifrån de enheter som behöver vara aktiva i ärendet. I många fall tas det direktkontakt mellan olika enheter över förvaltningarna i de mindre komplexa fallen som då inte lyfts i nätverket. Detta har medfört en snabbare väg till insats där kunskapen om respektive enhets uppdrag skapats ge­ nom deltagande och dialog i Instegets nätverk. Kompetensförsörjningsinsatser görs kontinuerligt inom komvux för barnskötare och medarbetare i äldreomsor­ gen. TINK – tillsammans i norra klustret TINK är ett kommunövergripande projekt mellan Göteborgsregionens norra kommuner. Projektet pågår under tre år med start november 2025. I Ale samverkar komvux och Älvgymnasiet tillsammans med arbetsmarknads- och försörjningsstödsenheten och skapar förvaltningsövergripande aktiviteter. De tre övergripande projektområdena är: • Kommunövergripande tillgängliga lärcentrum För att målgruppen ska kunna öka sin anställningsbarhet blir det viktigt att tillgängliggöra insatser som når arbetslösa invånare även utanför den egna kommunens gränser. Deltagande kommuner ämnar bland annat utveckla mer tillgängliga lärcentrum i kommunerna med devisen att lärcentret blir tillgängligt över Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 28(41) kommungränserna och ett större utbud av stöd och tillgängliga öppettider. Tillgängligheten planeras vara både fysiskt på plats och digitalt. En inriktning är att de deltagare som erbjuds plats på jobb-/utbild­ ningsspåren inom projektet ska få stöd och coachning för vidare studier eller arbete. • Utveckla jobb-/utbildningsspår utifrån branschspecifika behov som deltagare från alla berörda kommu­ ner kan erbjudas • Förstärka målgruppsanpassade insatser för unga arbetslösa utifrån lokala behov, såsom vid övergången från avslutad gymnasieskola utan examen till arbete eller utbildning Kommer delvis att uppfyllas/Delvis uppfyllt Beslutad av Nämnd 3.3 Uppföljning av uppdrag 3.3.1 Tabell - Uppföljning av uppdrag inom ramen för mål och budget Beslutad av Typ av beslut (innevarande år (kommunfull- Uppdrag Status eller tidigare budget alternativt mäktige eller extra budget) nämnd) Höja kompetens kring psykisk hälsa och sunda relationer för pedago- Avslutad Uppdrag har getts i budget ger och elever. eller nämndplan 2025 Utifrån de pedagogiska bokslutens sammanställning fastställs föl- Avslutad Uppdrag har getts i budget jande områden för prioriterade insatser under 2025. eller nämndplan 2025 Utred införandet av klassmorfar/klassmormor Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Möjliggör för att en skola ska kunna drivas som intraprenad Pågående med Uppdrag har getts i budget avvikelse eller nämndplan 2025 Öka studiero och trygghet i klassrummen Pågående med Uppdrag har getts i budget avvikelse eller nämndplan 2025 Utreda möjligheten att införa en kulturgaranti i grundskolan Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Prioritera arbetet med att sänka sjukfrånvaro och personalomsättning Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Prioritera implementeringen av den nya värdegrunden i hela organi- Avslutad Uppdrag har getts i budget sationen och skapa en struktur för att kontinuerligt kunna följa upp eller nämndplan 2025 värdegrundens effekter över tid Innovation och ständiga förbättringar Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 3.3.2 Uppföljning av uppdrag Höja kompetens kring psykisk hälsa och sunda relationer för pedagoger och elever. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Nämnd Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 29(41) Status Avslutad Psykisk hälsa God psykisk hälsa är, enligt World Health Organization:s definition, inte endast frånvaron av psykisk sjukdom utan “ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av van­ liga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle som hen lever i.” Psykisk hälsa är ett samlingsbegrepp som beskriver positiva sidor som lycka och välbefinnande, men även ens motståndskraft och förmåga att hantera livshändelser. I begreppet ingår även goda sociala relationer och att ha möjligheten att nå sin potential utifrån sina förutsättningar. Den negativa sidan av psykisk hälsa innehåller allt från lättare psykiska besvär till psykiatriska tillstånd och suicid. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram stödmaterial inom idrott och hälsa samt biologi som syftar till att ge lärarna bättre stöd i att undervisa om faktorer som påverkar elevernas psykiska hälsa. Uppdraget ska re­ dovisas till Regeringskansliet under våren 2026. Uppdraget bevakas och förvaltningen kommer att följa utveck­ lingen och tillvarata det stödmaterial som tas fram för att vidare implementeras på ett ändamålsenligt sätt i verk­ samheten. För att hamna rätt i insatser och fokus är en gemensam förståelse av stor vikt. De kunskapsöversikter som redo­ visas framhåller relationskompetens, trygga miljöer och fokus på lärande som de viktigaste komponenterna för elevernas mående, snarare än explicit kunskapshöjning inom psykisk hälsa. Begrepp inom området psykisk hälsa Psykisk hälsa är således ett mycket brett begrepp och likaså finns en mängd faktorer som konstaterats i olika ut­ sträckning påverka individers psykiska hälsa. Folkhälsomyndigheten ger en översikt av dessa i Vad påverkar vår psykiska hälsa? Områden som tas upp är till exempel uppväxtvillkor, hemmiljö, socioekonomiska förutsättningar, föräldrarnas mående, användningen av digitala medier samt fritid och tillgång till fysisk aktivitet. Skolrelaterade faktorer som påverkar den psykiska hälsan är till exempel skolprestationer, förekomst av mobbning och till­ gången till stöd vid behov. Skolans roll för psykisk hälsa Skolans roll fördjupas i Skolverkets kunskapsöversikt Hälsa för lärande – lärande för hälsa (2019): “Psykisk hälsa på­ verkas av många faktorer som ligger utanför förskolan och skolan, till exempel socioekonomisk utsatthet, psykisk ohälsa i familjen och livsstilsfaktorer. Men den påverkas också i hög grad av faktorer i förskolan och skolan som vi kan göra något åt, till exempel relationer, skolklimat, bemötande och undervisningskvalitet.” I Skolverkets kunskapsöversikt Skapa trygghet för lärande (2022) redovisas forskning som styrker vikten av att ar­ beta med de sociala relationerna i skolan. Ett positivt skolklimat, goda lärar-elev-, samt elev-elev-relationer gyn­ nar inte bara upplevd trygghet på skolan, det ger även förbättrade skolprestationer och främjar psykisk hälsa. I kunskapsöversikten nämns forskning som visar på samband mellan psykosocialt skolklimat och psykisk hälsa. Både internationell och svensk forskning sammanfattas i utvärdering av förebyggande arbete mot mobbing och kränkningar. Översikten listar såväl direkta förebyggande insatser som visat sig betydelsefulla för att skapa trygg­ het för lärande, som mer övergripande aspekter för att skapa och bibehålla ett positivt skolklimat. Sammantaget är en skola av god kvalitet den främsta faktorn för utbildningsförvaltningen att fokusera på i syfte att uppnå psykisk hälsa. Arbete mot uppdraget Pågående fokusområde för TSI (tidigt samordnande insatser) – Under året har socialtjänst, utbildning och fritid arbetat i den förvaltningsövergripande samverkansformen TSI med psykisk hälsa som fokusområde. Arbetsgrup­ pen har lämnat underlag med 14 olika insatsförslag till styrgruppen som rör sig över ett flertal av de områden som har en främjande effekt. Utbildningar i första hjälpen till psykisk hälsa (MHFA, Mental Health First Aid), i syfte att ge kommunanställda större kunskap i de vanligaste psykiatriska tillstånden och hur man kan stötta. Arbetet med våldsprevention, där personal och elever i Ales skolor utbildas för att öka medvetenheten om bland annat psykiskt våld och hur man kan agera våldsförebyggande i vardagen. Föräldrastödsprogrammet “Päronguiden” som alla föräldrar får ta del av under sina barns uppväxt, bland annat på föräldramöten, har också ökat pedagogernas kunskap. Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 30(41) Pep Kommun - Ett samlat grepp för kommunens arbete att alla barn och unga ska ha kunskap, goda möjligheter och viljan att leva ett aktivt och hälsosamt liv. Samtliga dessa insatser riktar sig mot faktorer som forskningen visar har en stor påverkan på barns och elevers psykiska hälsa: relationer till föräldrar/vårdnadshavare, trygghet i skolmiljö, fysisk aktivitet och hälsosam kost. Skolorna i Ale genomför och planerar för en rad olika kompetenshöjande insatser kring sådant som påverkar psykisk hälsa i rätt riktning. Det är ett arbete som identifieras som viktigt och det är avgörande att insatserna rik­ tas mot de mest avgörande områdena. På flera skolor finns arbete utifrån metoder och modeller som man bedömer kan svara väl mot behovet på sko­ lan. Exempel på detta är “Livsviktiga snack”, “Dans för hälsa” och skolmodellen PALS som är en evidensbase­ rad modell som ger skolpersonal verktyg i att skapa en god lärmiljö för alla elever. Modellen kommer från Norge och förkortningen PALS står för Positiv Atferd (positivt beteende), Lärningsmiljö (gynnsam inlärningsmiljö) och Samhandling (samspel/relation mellan skolpersonal och elever). Genomgående för flertalet skolor är att elevhälsopersonalen används i konsultativa och handledande roller, vilket framhålls som något som ger ett lärande både i specifika ärenden och även generellt. Ytterligare som tas upp är professionella lärande gemenskaper utifrån hälsofrämjande lärmiljö, fortbildningar kring skärmanvändning och mående, kompetenshöjning i arbetet med kränkningar med mera. För att verkligen lyckas förbättra arbetet närmast eleverna visar forskning att skolorna bör ha möjlighet att i det kontinuerliga kvalitetsarbetet lokalt bedöma hur man ska stödja elevernas välmående och utveckling genom att skapa en riktigt god utbildningskvalitet på den aktuella skolan. Huvudmannen ska se till att det finns kompetens att förstå vad som gör skillnad samt struktur och vägledning som stödjer och utmanar. Regeringsuppdraget till Skolverket är ännu ej genomfört och förvaltningen kommer att följa utvecklingen och tillvarata det stödmaterial som tas fram för vidare implementeras på ett ändamålsenligt sätt i verksamheten. Utifrån de pedagogiska bokslutens sammanställning fastställs följande områden för priori- terade insatser under 2025. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Nämnd Status Avslutad • Kompetent ledarskap och Professionell utveckling • Hälsofrämjande lärmiljö och Kompensatoriska insatser • Systematiskt kvalitetsarbete med undervisningen i fokus • Förtroendefullt klimat och Tydlig roll- och ansvarsfördelning Arbetet med strategierna bedöms vara rätt identifierade och kommer att fortsätta under 2026. Mest utmanande är fortsatt Hälsofrämjande lärmiljö och Kompensatoriska insatser. Uppföljning för läsåret 2024/25 finns i sin helhet i de pedagogiska boksluten som presenterades på nämndsammanträdet 2025-10-01, ärende UBN 2025/347. Utred införandet av klassmorfar/klassmormor Beskrivning Utred förutsättningarna för att få fler äldre i skolan med målet att öka det sociala utbytet över generationsgränser. Utredningen ska utvärderas genom en omvärlds- och konsekvensanalys. Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 31(41) Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Uppdraget redovisades till UBN sammanträde 2025-09-03, ärende UBN 2025/294 och till kommunfullmäktige 2025-11-03, ärende KS 2025/484. Kommunfullmäktige beslutade att uppdraget att ”utreda införandet av klass­ morfar/klassmormor” är slutfört. Möjliggör för att en skola ska kunna drivas som intraprenad Beskrivning Ta fram en plan för att omvandla minst en skola till intraprenad och att detta redovisas innan sista juni 2025. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Pågående med avvikelse Uppdraget redovisades till UBN sammanträde 2025-06-11, ärende UBN 2025/211. Utbildningsnämnden beslutade om en plan som möjliggör intraprenad på en av skolenheterna från och med 2027. Beslutet förutsätter att det fattas beslut om kommungemensamma styrprinciper för intraprenad som drifts­ form i Ale kommun. Detta arbete har fördröjts och utbildningsnämnden fattar vid februaris sammanträde beslut om att ta initiativ till en kommungemensam arbetsgrupp. Öka studiero och trygghet i klassrummen Beskrivning Redovisa utbildningsförvaltningens arbete för att säkerställa studiero och trygghet i klassrummet, för alla elever, samt lämna förslag på ytterligare åtgärder samt kostnader och konsekvenser av dessa åtgärder. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Pågående med avvikelse I januari 2025 presenterades utredningen Bättre förutsättningar för trygghet och studiero (SOU 2025:8) som syftar till att åstadkomma en varaktigt förbättrad trygghet och studiero i skolan. Under våren 2025 var utredningen på remiss och från hösten 2026 inväntas ny nationell styrning på området. Riksdagen har beslutat att avsätta medel för för­ ändringen i budget för 2026 och i mars 2026 förväntas riksdagsbeslut om förslagen utifrån utredningen. Det be­ Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 32(41) döms klokt att invänta dessa ändringar innan ytterligare eller andra åtgärder definieras på kommunnivå men trygghetsarbetet har oavsett detta haft fortsatt stort fokus under året. Med hänvisning till titeln på uppdraget bör nämnas att det går att använda begreppen studiero och trygghet för miljön i klassrummet, ett annat sätt är att se till tryggheten i hela skolmiljön och studieron främst som klassrums­ orienterad. När trygghetsenkäter och mätningar görs baseras det i dagsläget på hela skolans miljö medan studiero mäts i klassrummen. Utifrån elevernas enkätsvar upplever eleverna i kommunens skolor en trygghet som är relativt god i jämförelse med andra men inte fullgod, de bedömer inte heller studieron som lika bra. Statistik visar att upplevelsen av trygghet och studiero försämras med stigande ålder, då vuxnas närvaro minskar under raster och aktiviteter. Det finns variationer mellan skolor och stadier där rektorers ledarskap och personalens samlade arbete har haft olika framgång i att skapa förutsättningar för studiero och lärande. Större enheter har också lättare att tillsätta heltids­ tjänster som kan arbeta med skolsocialt fokus. I de pedagogiska boksluten har ett antal framgångsfaktorer identifierats. Detta är arbete som pågår på kommu­ nens skolor och behöver utvecklas i olika utsträckning på olika enheter. Elevråd, klassråd och dialogtorg ger elever möjlighet att påverka sin arbetsmiljö. Flera av enheterna lyfter vikten av ett tydligt ledarskap i klassrummet för att främja trygghet och goda sociala relationer mellan vuxna och elever. Eleverna är tydliga med att det är pedagogens ledarskap som är avgörande för studieron, vilket i sin tur leds av rektor i att sätta förväntningar, fokus och förutsättningar kring ledarskap samt en engagerande och varierad un­ dervisning. Mentorskapet framkommer som en identifierad framgångsfaktor där ett starkt och engagerat mentorskap främjar ett gott socialt klimat som krokar arm med vårdnadshavare i att få en fungerande skolgång. En välfungerande elevhälsa kommer att utvecklas på alla skolor, ett tydligt ledarskap i klassrummet är fokus för flera skolor och en ökad vuxennärvaro har prioriterats i förvaltningens budgetarbete. Flera viktiga faktorer kommer sammantaget att få sitt fokus för att lyckas bättre, parallellt med att ny statlig styr­ ning inväntas. Utreda möjligheten att införa en kulturgaranti i grundskolan Beskrivning Utred införandet av en kulturgaranti för barn och unga. Garantin ska utvärderas genom en omvärlds- och konse­ kvensanalys. Samfinansiering med regionen ska undersökas. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Uppdraget redovisades till UBN sammanträde 2025-05-07, ärende UBN 2025/164 hanterades i kommunfull­ mäktiges budget för 2026 vilket innebär att alla elever i förskoleklass till och med årskurs 9 ska delta i minst en kulturaktivitet varje läsår. Prioritera arbetet med att sänka sjukfrånvaro och personalomsättning Beskrivning Implementera, följ upp och utvärdera löpande effekter av åtgärdsplan framtagen i utredning kring “Sjukfrånvaro och personalomsättning” Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 33(41) Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Att öka insatserna för att minska sjukfrånvaron är ett angeläget arbete för alla chefer i förvaltningen, i syfte att förbättra kvaliteten och arbetsmiljön men också för att minska kostnaderna det innebär. De senaste åren har det skett en mindre minskning av sjukfrånvaron i utbildningsförvaltningen men för att minska sjukfrånvaron ytterligare behövde befintliga arbetssätt omvärderas och nya åtgärder identifieras. I novem­ ber togs utbildningsförvaltningens Handlingsplan för frisknärvaro där ett förnyat fokus på organisationskultur, med­ arbetarengagemang och handlingskraft förväntas ge bättre förutsättningar för att minska sjukfrånvaron. Insatserna som genomförs har tagits fram i nära samarbete med HR, dels utifrån kartläggning och åtgärdsplan av HR, dels riktade åtgärder för att möta utbildningsförvaltningens utmaningar. Prioritera implementeringen av den nya värdegrunden i hela organisationen och skapa en struktur för att kontinuerligt kunna följa upp värdegrundens effekter över tid Beskrivning Ale kommun finns till för dess invånare, besökare och företagare. Kommunens nya värdegrund fastställer att kunden ska vara i fokus och att hela organisationen behöver ta ett gemensamt ansvar för detta. Det är avgörande att kommunens värdegrund genomsyrar hela organisationen. Detta innebär att en kulturförändring behöver ske och att den behöver hålla över en överskådlig tid framåt. Utvärderingen av värdegrundens effekter ska följa såväl kunders som anställdas upplevda förändring. Den externa kunddialogen är av stor vikt för att förstå och förfina förändringsarbetet. För att ytterligare säkerställa implementering ska värdegrunden vara fokus för alla tillitsdialo­ ger under 2025. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Under 2025 har samtliga enheter arbetat med värdegrunden. Tillitsdialogerna för all personal inom förskola och skola hade värdegrund som tema under året. Innovation och ständiga förbättringar Beskrivning Alla förvaltningar skall under Q1 2025 till nämnd redovisa olika förslag till utveckling och förbättring av verk­ samheten som var och en, eller till del av, motsvarar 1% av tilldelad budget. Nämnden ges då möjlighet att göra politiska prioriteringar motsvarande 1%. Processen är framåt tänkt att vara en naturlig del av årshjulet. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 34(41) Status Avslutad Under första kvartalet 2025 redovisade förvaltningen förslag på utveckling och förbättring av verksamheten som motsvarar en procent av tilldelad budget. Förslagen fanns med i nulägesanalysen, ärende UBN2025/42, utbild­ ningsnämndens sammanträde 2025-02-26. Förvaltningens förslag var i stora delar långsiktiga och det viktigaste förslaget till förbättring som också är mest ekonomiskt omfattande innebär att minska kostnader för sjukfrånvaron genom att styra om resurser för att göra större satsningar på minskad sjukfrånvaro i ett inledande skede. Utbildningsnämnden har i nämndplan 2025 fat­ tat beslut om fler av förslagen vilka återkommer med konsekvensbeskrivning under våren 2026. Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 35(41) 4 Personalanalys 4.1 Kommunens anställda Antalet årsarbetare har ökat med 15 jämfört med 2024 och var under året totalt 1191. Den största ökningen finns inom grundskolan och beror dels på extratjänsterna i årskurs 9 och fritidshemmet under hösten, dels på ramhöj­ ningen som gjordes för grundskolan 2025. I förskolan har antalet årsarbetare minskat i relation till det minskade barnantalet. Förändringen av årsarbetare stämmer väl överens med de förändringar som budgeterats och plane­ rats för 2025. Antalet tillsvidareanställda har minskat med tio medarbetare, antalet tidsbegränsade anställda har ökat med 49 medarbetare och antalet heltidsanställda har ökat med 33 medarbetare jämfört med föregående år. Personal inom förskolan var under året 432 årsarbetare, och har därmed minskat med sju årsarbetare jämfört med föregående år. Samtidigt har antalet tillsvidareanställda ökat på flera enheter. Till följd av ett nationellt mins­ kat barnantal har anpassningar inom verksamheten gjorts, vilket har medfört en minskning av det totala antalet medarbetare inom förskolan. Personaltätheten har kunnat bibehållas i och med den extra tilldelningen som för­ skolan fick som stötdämpning 2025. Inom grundskolan var antalet årsarbetare 565 och har ökat med tolv jämfört med föregående år. Det är främst andelen månadsavlönade som ökat. Antalet tillsvidareanställda har minskat med 18 medarbetare, antalet tidsbe­ gränsade anställda har ökat med 38 och antalet heltidsanställda har ökat med 20 medarbetare. Under hösttermi­ nen 2025 har nio extratjänster för årskurs 9 och sex extratjänster i fritidshemmet tillsatts tillfälligt efter politiska beslut om användning av PO-medlen. Resterande ökning beror på ramhöjningen för grundskolan samt en liten ökning av elevantalet. Inom anpassad grundskola, gymnasium och komvux var antalet årsarbetare i genomsnitt 101, en ökning med en årsarbetare jämfört med föregående år. Anpassad grundskola har under året ökat med nio årsarbetare, komvux har minskat med två årsarbetare och inom gymnasiet är antalet årsarbetare oförändrat. Andelen personal inom barn- och elevhälsa och social hållbarhet har under året ökat med sju årsarbetare och var 68 årsarbetare. Antalet tillsvidareanställda har ökat med 14. I och med omorganisation och införandet av ett nytt verksamhetsområde från augusti 2024 har en överflyttning av flera tjänster mellan grundskola och området barn- och elevhälsa och social hållbarhet genomförts. Under året har antalet tillsvidareanställda minskat och antalet tidsbegränsade anställningar ökat på flera enheter. Att antalet tidsbegränsade anställda har ökat under året beror främst på att ordinarie personal har varit frånva­ rande, dels på grund av sjukfrånvaro, dels på grund av annan frånvaro. Vikarier har därmed anställts för en tids­ begränsad period, på deltid eller med timanställning för att täcka upp verksamhetens behov. Ökningen av tidsbe­ gränsat anställda speglar även svårigheter i rekrytering av legitimerad personal. Brist på behöriga lärare innebär att obehörig personal anställs på visstid. Flera obehöriga lärare som anställts med en tidsbegränsad anställning har under året övergått till en tillsvidareanställning efter att medarbetaren fått sin legitimation. Särskilda satsningar el­ ler förstärkning på enskilda enheter utifrån behov har också gett en viss ökning av visstidsanställda. Personalomsättning Personalomsättningen var under året 12,9 procent och har ökat något jämfört med föregående år. Den externa personalomsättningen exklusive pensionsavgångar var sju procent. För barnskötare och förskollärare var den ex­ terna personalomsättningen exklusive pensionsavgångar 4,8 procent respektive 4,5 procent och för grundskollä­ rare var personalomsättningen 8,6 procent. Den totala personalomsättningen bland skolledare uppgick till 11 procent, vilket är en minskning jämfört med föregående år då den var 14,4 procent. Den externa personalomsättningen exklusive pensionsavgångar för skolledare var 5,5 procent, vilket är en minskning med tre procentenheter jämfört med föregående år. 4.1.1 Antal anställda Värden i tabellen för antal anställda är ett genomsnitt under perioden. I beräkningen för årsarbetare så inkluderas timmar för; månadslön, timlön, semester, ferie, föräldraledighet, vab samt frånvaro upp till 60 dagar. Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 36(41) Antal anställda Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Skillnad Jan-dec 2023 Antal tillsvidareanställda 1 074 1 084 -10 1 093 -varav kvinnor i procent 83,6 82,8 0,8 82,9 -varav män i procent 16,3 17,1 -0,8 17,0 Antal tidsbegränsat anställda 139 90 49 90 Samtliga anställda (tillsvidare och tidsbegränsade) Antal heltidsanställda 1 150 1 117 33 1 117 Antal deltidsanställda 54 53 1 58 Totalt antal arbetade timmar (timavlönade) 111 483 109 653 1 830 112 716 -varav kvinnor 88 823 89 516 -693 103 229 -varav män 22 660 20 137 2 523 9 487 Totalt antal årsarbetare (samtlig personal omräknat till heltids- 1 191 1 176 15 1 175 tjänster) -månadsavlönade 1 135 1 120 15 1 118 -timavlönade 56 55 1 57 Personalomsättning Procent Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Skillnad Jan-dec 2023 Total, intern och extern 12,9 12,7 0,2 14,6 Total, extern 8,2 8,9 -0,7 11,4 Extern, exklusive pensionsavgångar 7,0 7,3 -0,3 10,4 4.2 Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har under året minskat med 0,3 procentenheter, från 8,6 procent till 8,3 procent. Sjuk­ frånvaron hos kvinnor har minskat och hos män ökat något. Den totala sjukfrånvaron inom åldersgruppen 30– 49 år har minskat med 3,6 procent, inom åldersgruppen under 29 år har sjukfrånvaron ökat något och inom ål­ dersgruppen över 50 år är sjukfrånvaron likvärdig föregående år. Korttidssjukfrånvaron och långtidssjukfrånva­ ron har minskat något och sjukfrånvaron dag 15–59 är oförändrad jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron skiljer sig mellan de olika verksamhetsområdena. Inom förskolan har den totala sjukfrånvaron minskat med 1,6 procentenheter och var under året 11,2 procent. Sjukfrånvaron har minskat inom samtliga kategorier. Sjukfrånvaron inom åldersgruppen över 50 år är fortsatt högst med 13,8 procent, men har minskat med 4,6 procent jämfört med föregående år. Långtidssjukfrånvaron är högst med 5,6 procent men har minskat något under året. Den totala sjukfrånvaron inom grundskolan var under året sju procent och har därmed ökat något jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron är högst inom åldersgruppen över 50 år med 9,1 procent. Korttidssjukfrånvaron är högst med 3,1 procent och är nästintill oförändrad jämfört med föregående år, sjukfrånvaron dag 15–59 och långtidssjukfrånvaron har ökat något under året. Likt tidigare är sjukfrånvaron högre inom grundskolans yngre åldrar och det är till stor del personal inom fritidshemmet som har en hög andel av sjukfrånvaron, både lärare i fritidshem och fritidsledare. Detta kan bero på flera faktorer, man arbetar ofta större delen av sin arbetsdag nära eleverna men kan också förklaras av en jämförelsevis låg grundbemanning som ökar arbetsbelastningen i fritids­ hemmet. Samtidigt är det inom grundskolans äldre åldrar som ökningen av sjukfrånvaro ökat mest som är till följd av ett ansträngt läge på flera av enheterna. Inom anpassad grundskola, gymnasium och komvux var den totala sjukfrånvaron 6,9 procent och har därmed minskat något jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron har minskat inom samtliga ålderskategorier men främst inom åldersgruppen över 50 år. Sjukfrånvaron är fortsatt högst inom åldersgruppen under 29 år med 10,1 pro­ cent och inom korttidssjukfrånvaron med 3,7 procent. Inom barn- och elevhälsa och social hållbarhet var den totala sjukfrånvaron 5,2 procent, och har därmed minskat något jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron är högst inom åldersgruppen över 50 år med 6,3 procent och Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 37(41) inom långtidssjukfrånvaron med 2,5 procent. Även om den procentuella sjukfrånvaron nästintill är oförändrad har kostnaderna för sjuklön ökat med 351 tkr jämfört med 2024 och var under 2025 på 11,8 mkr, exklusive PO. Det är en ökning med tre procent. Att kostna­ derna ökar beror på att även om grundskola har en lägre procentuell sjukfrånvaro än förskola är det fler årsarbe­ tare inom grundskola och generellt en högre lönenivå. När sjukfrånvaron ökar i grundskola jämfört med förskola ökar sjuklönekostnaderna i högre grad. Sjuklönekostnaderna följer även löneökningen som under perioden var på 3,5 procent, men att tillskriva kostnadsökningen endast till löneökningen är inte en tillräcklig förklaring då sjuklönekostnaden per verksamhetsområde varierar mellan minskningar på 10 procent till ökningar på 17 pro­ cent. Arbetet med att minska sjukfrånvaron är fortsatt ett prioriterat arbete och Handlingsplan för frisknärvaro togs vid ut­ bildningsnämndens sammanträde i november 2025. I den är insatser för unga medarbetare ett prioriterat område och det stämmer överens med resultaten för 2025. En rad insatser finns beskrivna i den och flera har påbörjats, bland annat dialogmöten med HR har genomförts, där cheferna fått ytterligare verktyg för att komma vidare i ar­ betet. 4.2.1 Sjukfrånvaro tabell Statistiken för sjukfrånvaro anges i procent av ordinarie arbetstid och omfattar kommunens månadsanställda. Sjukfrånvaron är indelad i två typer utifrån kön och ålder och kompletteras med korttids- och långtidssjukfrån­ varo. Sjukfrånvaro i procent (månadsanställd personal, AB) av ordi- Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Skillnad Jan-dec 2023 narie arbetstid Sjukfrånvaro totalt 8,3 8,6 -0,3 9,3 Sjukfrånvaro per kön Sjukfrånvaro, kvinnor 9,1 9,5 -0,4 10,2 Sjukfrånvaro, män 5,0 4,9 0,1 5,0 Sjukfrånvaro per ålderskategori, utfall per åldersgrupp Ålder - 29 år 7,4 6,9 0,5 8,1 Ålder 30 - 49 år 4,5 8,1 -3,6 9,1 Ålder 50 - 9,9 9,9 0,0 9,9 Fördelning av sjukfrånvaro per sjukdomslängd Korttidssjukfrånvaro 1-14 dagar 3,6 3,7 -0,1 4,0 Sjukfrånvaro 15-59 dagar 1,0 1,0 0,0 1,1 Långtidssjukfrånvaro 60 dagar eller mer 3,8 3,9 -0,1 4,2 Urval: alla månadsavlönade enligt AB (undantagna är PAN, BEA, timavlönade och vilande anställningar). PAN- Anställning för personlig assistent och anhörigvårdare BEA – Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. 4.3 Personalanalys och förslag för framtiden Utifrån ovanstående om sjukfrånvaro, antal anställda, personalomsättning och kompetensförsörjning har utbild­ ningsförvaltningen fortsatta utmaningar i flera avseenden men har också tagit kliv framåt. Sjukfrånvaron är i princip stillastående jämfört med föregående år vilket visar att det är rätt prioritering att satsa på. Att gå från en relativt hög sjukfrånvaro till en hög frisknärvaro kräver ny kunskap, nya perspektiv och föränd­ rade arbetssätt. Arbetet har sedan i november tagit sin utgångspunkt i utbildningsförvaltningens handlingsplan för frisknärvaro där handlingskraft och motståndskraft mot arbetslivets påfrestningar genom ett hälsofrämjande ledarskap är centralt. Ett särskilt fokus läggs på att förebygga sjukfrånvaro hos de unga. De är framtidens arbets­ kraft och att redan som ung ha en hög frånvaro lägger inte en god grund för ett långt och hållbart arbetsliv. Sam­ tidigt som de unga behöver stöd för att hitta sin roll i arbetslivet behövs också resurser och insatser för att minska långtidssjukfrånvaron som är högst hos kvinnor 50 år och äldre. Genom att skapa välutvecklade organisationskulturer där handlingskraft och känsla av sammanhang är centrala komponenter bör vi nå längre i arbetet med att minska sjukfrånvaro. Med det nya fokuset nås både de identifie­ Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 38(41) rade riskgrupperna och utvecklar samtidigt viktiga friskfaktorer för en hållbar organisation som bör ge goda ef­ fekter inom samtliga områden för arbetsmiljö. Gällande kompetensförsörjningen och de anställda i förvaltningen följer det i stort barn- och elevtalsutveck­ lingen, men det är utmanande att skapa en långsiktig planering med låg tillgång på behörighet inom vissa ämnen, kortsiktiga satsningar och en omvärld i snabb förändring både avseende befolkningsutvecklingen och den statliga styrningen. Det ökade antalet tidsbegränsade anställningar speglar dessa förhållanden och avsikten är att minska dessa under 2026. 4.4 Jämställdhet och mångfald Utbildningsförvaltningen har en hög andel medarbetare som är kvinnor, 83,6 procent av de tillsvidareanställda är kvinnor. Av förvaltningens timavlönade har dock andelen män ökat med 11 procent jämfört med föregående år. Att det är en hög andel kvinnor i utbildningsverksamhet och inom offentlig förvaltningen är inget ovanligt och visar att arbetsmarknaden fortsatt är könssegregerad, detta är en gemensam utmaning nationellt. De senaste åren har könssegregeringen minskat något men det beror på att fler kvinnor arbetar i mansdominerade yrken än att fler män väljer yrken som är kvinnodominerade (Jämställdhetsmyndigheten, 2023:8). Detta är en stor utmaning som är svår att möta för en enskild förvaltning eller kommun. Viktiga åtgärder där förvaltningen kan bidra för att minska segregationen är att bidra till läraryrkets attraktivitet, erbjuda kvalitativ verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och erbjuda studie- och yrkesvägledning där varje elev får möjlighet att göra väl underbyggda beslut om sin utbildnings- och yrkesutveckling som inte begränsas av kön eller socioekonomisk bakgrund. För att stärka jämställdheten och mångfalden är det viktigt att arbeta för att skapa en inkluderande arbetsmiljö där alla medar­ betare, oavsett kön, etnicitet eller bakgrund har lika möjligheter till anställning, utveckling och karriär. Resultaten från höstens medarbetarenkät om kränkande särbehandling visar en positiv utveckling där andelen medarbetare som upplevt kränkande särbehandling, trakasserier eller sexuella trakasserier minskat från åtta till sju procent. Detta är även lägre än kommungenomsnittet på nio procent, vilket tyder på att det systematiska arbets­ miljöarbetet ger resultat. Trots denna förbättring är det oroande att sju procent fortfarande utsätts, och att detta sker från flera håll – inte enbart från arbetskamrater utan även från omsorgstagare, elever, vårdnadshavare och i vissa fall från närmsta chef. Med en svarsfrekvens på 68,7 procent ger enkäten en relativt god bild av situationen, men det är viktigt att fortsätta det förebyggande arbetet och att tydligt markera nolltolerans mot all form av krän­ kande behandling för att skapa en trygg och säker arbetsmiljö för alla medarbetare. Under 2026 kommer EU:s lönetransparensdirektiv införas där samtliga medlemsstater ska vidta nödvändiga åt­ gärder för att se till att arbetsgivare har lönestrukturer som säkerställer lika lön för lika eller likvärdigt arbete. Detta blir en viktig nyckel i att utveckla arbetet med att skapa jämlika möjligheter till lön. Utbildningsförvalt­ ningen kommer följa och delta i arbetet som leds av HR-avdelningen. Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 39(41) 5 Övrig uppföljning 5.1 Inkomna synpunkter under året Enligt kommunens styrmodell ska inkomna synpunkter vara en del av kommunens kontinuerliga förbättringsar­ bete. Inkomna synpunkter ska ses som en del i kommunens analysarbete för att förstå hur organisationen kan förändra arbetssätt, bemötande, rutiner med mera. Nedan redovisas utifrån kategorisering de synpunkter som kommit in och vad dessa har lett till. Utveckling av verksamhet utifrån inkomna synpunkter Klagomål 2025 Inom utbildningsförvaltningens verksamheter redovisas klagomål enligt Skollagen. Huvudmannens ansvar för att hantera klagomål gällande utbildningen regleras i 4 kap. 7–8 §§ skollagen (2010:800). Enligt skollagen ska alla hu­ vudmän ha rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen och lämna information om sina rutiner på ett lämpligt sätt. Huvudmannen ska vidare se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det genom uppföljning, klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. Utbildningsförvaltningen använder, likt Skolinspektionen, Svenska Akademiens ordlistas definition: Klagomål är en yttring av missnöje och synpunkt är en åsikt. Samtliga ärenden betraktas, utreds och besvaras som klagomål, eftersom huvudmannen åläggs behandla klagomål enligt skollagen. En väl fungerande klagomålshantering ger huvudmannen möjlighet att uppmärksamma och åtgärda brister på lo­ kal nivå så tidigt som möjligt. Klagomålshanteringen ger också viktig information till huvudmannens och enhe­ tens kvalitetsarbete, vilket kan bidra till högre kvalitet i verksamheterna för alla barn och elever. Under 2025 har det inkommit 160 klagomål i utbildningsförvaltningens verksamheter. Diagrammet nedan visar de områden som klagomålen handlar om. Diagrammet visar vad klagomålet huvudsakligen berör, men flera kla­ gomål berör ofta flera områden. Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 40(41) Det finns totalt 14 ärenden som rör förskola och 66 ärenden som rör grundskola. Ytterligare 73 ärenden handlar om frågor på förvaltningsnivå, varav 66 specifikt gäller skolskjuts. Därutöver finns det ett ärende som rör gymna­ sium och två ärenden som rör vuxenutbildning. Samtliga ärenden är avslutade, återkopplade och åtgärdade i före­ kommande fall. Ökningen av klagomål avseende skolskjuts, jämfört med föregående år, beror främst på att för­ valtningen har förbättrat dokumentationen av dessa ärenden, vilket gör att dessa nu följs upp mer systematiskt. De allra flesta klagomålen avser områden i skollagen som till exempel särskilt stöd/extra anpassningar, tillsyn av barn och elever, trygghet, omsorg och studiero samt kränkande behandling. Det sistnämnda hanteras inom arbe­ tet med kränkande behandling. Övriga hanteras utifrån barn- och elevers behov och lagstiftning. Enheterna tar in klagomålen i det systematiska kvalitetsarbetet och de utgör en del av underlagen för utveckling av verksamheten. En del av klagomålen är en konsekvens av att kommunikation och samverkan mellan skola och hem brustit. Ett förbättrat och mer systematiskt arbete med klagomålshantering har i flera fall gett goda samtal med berörda och förbättringsåtgärder har vidtagits. Två av klagomålen för året har lett till utredningar hos Skolinspektionens barn-och elevombud (BEO) avseende kränkande behandling. Ytterligare ett ärende har inletts avseende kränkande behandling. Nämnas bör att Skolin­ spektionen inte delger kommunen samtliga anmälningar, utan enbart vid de tillfällen då inspektionen väljer att ut­ reda och huvudmannen ombeds inkomma med yttrande. Klagomålsärenden hänvisar i allt större utsträckning till specifika lagrum och rättsliga regleringar, vilket ger ären­ dena en mer juridisk karaktär. Det har även skett en ökning av antalet överklaganden inom olika typer av ären­ den, exempelvis till Skolväsendets överklagandenämnd. Denna utveckling kan delvis kopplas till bredare sam­ hällsförändringar, där tillgången till digitala verktyg/AI-verktyg och information gör det enklare för enskilda att driva ärenden på juridisk grund. 5.2 Avtalssamverkan Inom utbildningsnämndens ansvarsområden finns ingen avtalssamverkan som innebär att utbildningsnämnden lagt ut uppdrag inom sitt område som huvudman. 5.3 Privata utförare Detta uppföljningsområde har tillkommit sent i processen och finns därav med främst för kommande uppfölj­ ning. Utbildningsnämnden anlitar idag privata utförare där skolskjutsutförare samt utförare av vuxenutbildning är de mest väsentliga. Uppföljning av avtalens innehåll bland annat avseende leverans och kvalitet genomförs löpande men då utbildningsnämnden inte har beslutade former för sådan uppföljning bör det beslutet fattas först, i enlig­ het med anvisningarna i Program för uppföljning av privata utförare. Ett sådant ärende återkommer till utbildningsnämnden under våren 2026. 5.4 Internationellt samarbete Utbildningsnämndens verksamheter har inte haft något internationellt samarbete under 2025. Årsredovisning 2025, Utbildningsnämnden 41(41) Årsredovisning 2025 Valnämnden Årsredovisning 2025, Valnämnden 0(6) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ............................................................................................................................2 2 Ekonomisk analys .........................................................................................................................3 2.1 Analys och förslag för framtiden ........................................................................................................3 2.1.1 Sammanfattande tabeller .............................................................................................................3 2.2 Redogörelse utfall av satsningar - ekonomiska överskottet avseende PO-kostnader .......................3 3 Uppföljning av mål och uppdrag .................................................................................................4 3.1 Uppföljning av riktningsmålen ............................................................................................................4 3.1.1 Ett tryggare Ale .............................................................................................................................4 3.1.2 Fokus på kundnytta i Ale ..............................................................................................................4 3.1.3 En effektivare organisation i Ale ...................................................................................................4 3.2 Uppföljning av mål .............................................................................................................................5 3.3 Uppföljning av uppdrag ......................................................................................................................5 3.3.1 Tabell - Uppföljning av uppdrag inom ramen för mål och budget .................................................5 3.3.2 Uppföljning av uppdrag .................................................................................................................5 3.4 Uppföljning av prioriterade förbättringar, effektiviseringar och besparingar ......................................5 4 Övrig uppföljning ..........................................................................................................................6 4.1 Avtalssamverkan ...............................................................................................................................6 4.2 Internationellt samarbete ...................................................................................................................6 Årsredovisning 2025, Valnämnden 1(6) 1 Sammanfattning Under hösten 2025 startade arbetet med 2026-års riksdagsval och val till region- och kommunfullmäktige. Valnämnden har år 2025 inte haft någon budget för sin verksamhet. Nämnden har dock löpande kostnader även under de år det ej är val, så också under år 2025. Detta är i form av bland annat arvoden till valnämndens ledamöter och ersättare och hyreskostnader för lokalerna där nämndens valmaterial förvaras. Valnämndens kostnader för 2025 uppgick till 74 tkr. Eftersom nämnden inte hade någon budget gjorde nämnden därmed också ett negativt resultat på 74 tkr för året, jämfört med budget. I och med nyheter från Valmyndigheten kommer kommunen att behöva justera sitt arbetssätt. Bland annat behöver avtal om hämtning av förtidsröster tecknas med PostNord. Andra nyheter och lagändringar som innebär kostnader är tillgänglighets- och utrymningskrav på vallokaler och en digital hantering av röstkort och framöver även röstlängder. En större digital hantering ställer krav på annan utrustning än den som valnämnden tidigare år har använt vid de olika valen. Säkerhetsläget påverkar också kostnaderna utifrån att andra lokaler behövs och för arbete med säkerhet för såväl väljare, som förtroendevalda och personal. Årsredovisning 2025, Valnämnden 2(6) 2 Ekonomisk analys Valnämnden har inte någon budget för 2025 men kommer ändå att generera vissa kostnader för året. Dessa kostnader utgörs av hyreskostnader för lokaler, arvoden till politiker, samt en kredit på 47tkr avseende tvist med leverantör i samband med valet 2024. Eftersom nämnden inte hade någon budget gör nämnden ett totalt resultat motsvarande årets kostnader. Totalt hade nämnden kostnader på 74 tkr under året. Nämndens gjorde därmed ett negativt resultat på 74 tkr för 2025, jämfört med budget. 2.1 Analys och förslag för framtiden Det är lämpligt att valnämnden har en budget för löpande utgifter även de år val inte genomförs då nämnden bland annat har hyreskostnader för lokaler. Genomförande av ett val tenderar att ge dolda kostnader eftersom personal och lokaler används utan att kostnader redovisas. Under arbetet med valet 2026 kommer därför en ny mall som är framtagen av Valmyndigheten och SKR att användas för att se dolda kostnader. Kommande val kan även innebära nya typer av kostnader eftersom införande av digitala röstkort kräver resurser i form av datorer i alla vallokaler. Även back-up för eventuella fel eller andra händelser kommer att behövas från IT. Lokaler som ska användas som förtidsröstnings- eller vallokal behöver vara utformad på visst sätt för att dels klara uppkopplingskrav, men även utrymningskrav utifrån både brand och antagonistiska angrepp. De köer som uppstod genom att valsedlar ska kunna tas i enskildhet ställer även detta krav på lokalerna. Under hösten har en genomlysning av befintliga lokaler påbörjats. Den visar att vissa av de lokaler som använts i tidigare val inte uppfyller de krav som nu ställs. 2.1.1 Sammanfattande tabeller Resultaträkning Resultaträkning - tabell Budget tkr Utfall tkr Avvikelse budget Intäkter Kostnader -74 -74 Netto -74 -74 2.2 Redogörelse utfall av satsningar - ekonomiska överskottet avseende PO-kostnader Ej aktuellt för valnämnden Årsredovisning 2025, Valnämnden 3(6) 3 Uppföljning av mål och uppdrag 3.1 Uppföljning av riktningsmålen 3.1.1 Ett tryggare Ale Valnämnden är enligt kommunens styrmodell undantagen från fullmäktiges riktningsmål, men målet kommenteras ändå. Detta har genomförts Under 2025, som är ett mellanvalsår, har inga större insatser genomförts. En valsamordnare har utsetts och denna har påbörjat arbetet inför 2026 års val. Helhetsbedömning Att genomföra korrekta och rättssäkra val en grundpelare i det svenska statsskicket. Att redan ett år före nästa val ha en valsamordnare på plats borgar för att genomförandet kommer att vara väl planerat och att insatser som behövs kommer att vara identifierade och genomförda i god tid. 3.1.2 Fokus på kundnytta i Ale Valnämnden är enligt kommunens styrmodell undantagen från fullmäktiges riktningsmål, men målet kommenteras ändå. Detta har genomförts En valsamordnare har utsetts under hösten för att i god tid se över hur valet 2026 ska kunna genomföras med tanke på tillgänglighet, säkerhet och korrekthet. Valnämnden har haft sammanträden där viktiga beslut tagits för att följa ändringar i lagstiftningen och för att redan under 2025 påbörja rekrytering av röstmottagare och lokalöversyn. Helhetsbedömning De åtgärder som genomförts under hösten 2025 bedöms underlätta fortsatt arbete med fokus på att alla i Ale kommun ska kunna rösta på ett informerat och tillgängligt sätt. 3.1.3 En effektivare organisation i Ale Valnämnden är enligt kommunens styrmodell undantagen från fullmäktiges riktningsmål, men målet kommenteras ändå. Detta har genomförts Genom att redan under hösten 2025 tillsätta tjänsten som valsamordnare visar kanslienheten, som även är valkansli, att uppgiften är viktig. Detta har i sin tur lett till att många personer såväl internt som externt har hört av sig för att erbjuda sig att delta i valarbetet framöver. Genom att ha personal internt i kommunen säkerställer vi att arbetet sköts effektivt och även rättssäkert genom att kompetensen finns kvar internt. Helhetsbedömning Hela kanslienheten och avdelning demokrati ser flera samordningsmöjligheter i att redan ha startat upp arbetet. Det är viktigt att kompetensen att genomföra allmänna val finns i kommunen så att externa konsulter inte behöver användas mer än i yttersta nödfall. Valdeltagandet sjönk något i EU-valet 2024 jämfört med 2019 och kommunen behöver därmed fokusera på insatser för att generellt höja valdeltagandet i de allmänna valen. Årsredovisning 2025, Valnämnden 4(6) 3.2 Uppföljning av mål 3.3 Uppföljning av uppdrag 3.3.1 Tabell - Uppföljning av uppdrag inom ramen för mål och budget Beslutad av Typ av beslut (innevarande år (kommunfull Uppdrag Status eller tidigare budget alternativt mäktige eller extra budget) nämnd) Innovation och ständiga förbättringar Ej påbörjad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 3.3.2 Uppföljning av uppdrag Innovation och ständiga förbättringar Beskrivning Alla förvaltningar skall under Q1 2025 till nämnd redovisa olika förslag till utveckling och förbättring av verksamheten som var och en, eller till del av, motsvarar 1% av tilldelad budget. Nämnden ges då möjlighet att göra politiska prioriteringar motsvarande 1%. Processen är framåt tänkt att vara en naturlig del av årshjulet. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Ej påbörjad Valnämnden har för år 2025 ingen tilldelad budget och har därmed inte arbetet med uppdraget. 3.4 Uppföljning av prioriterade förbättringar, effektiviseringar och besparingar Årsredovisning 2025, Valnämnden 5(6) 4 Övrig uppföljning 4.1 Avtalssamverkan Valnämnden har ingen avtalssamverkan. Verksamhet som bedrivs Avtalets namn Avtalsparter Extern delegering Kommentar med stöd av avtalet 4.2 Internationellt samarbete Valnämnden har inte något internationellt samarbete. Årsredovisning 2025, Valnämnden 6(6) Årsredovisning 2025 Överförmyndarnämnden Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ............................................................................................................................2 2 Ekonomisk analys .........................................................................................................................3 2.1 Analys och förslag för framtiden ........................................................................................................3 2.1.1 Sammanfattande tabeller .............................................................................................................3 2.2 Verksamhetsmått ...............................................................................................................................3 2.3 Redogörelse utfall av satsningar - ekonomiska överskottet avseende PO-kostnader ......................4 3 Uppföljning av mål och uppdrag .................................................................................................5 3.1 Uppföljning av riktningsmålen ............................................................................................................5 3.1.1 Ett tryggare Ale .............................................................................................................................5 3.1.2 Fokus på kundnytta i Ale ..............................................................................................................5 3.1.3 En effektivare organisation i Ale ...................................................................................................5 3.2 Uppföljning av mål .............................................................................................................................5 3.2.1 Hållbar kompetensförsörjning .......................................................................................................5 3.2.2 Förenkla processer i syfte att leverera mer kundnytta genom ökad tillit mellan och inom organisationens olika delar. ......................................................................................................6 3.2.3 Arbeta kontinuerligt med innovation och ständiga förbättringar, både inom den enskilda förvaltningen men också i ett förvaltningsövergripande perspektiv. ..........................................6 3.2.4 Hållbart arbetsliv ...........................................................................................................................7 3.2.5 Verksamhetsskap - medarbetarskap ............................................................................................7 3.2.6 Överförmyndarnämnden ska tidigt upptäcka och hantera brister i ställföreträdarens förvaltning för att skydda den enskilde från ekonomisk skada ..................................................7 3.3 Uppföljning av uppdrag ......................................................................................................................8 3.3.1 Tabell - Uppföljning av uppdrag inom ramen för mål och budget .................................................8 3.3.2 Uppföljning av uppdrag .................................................................................................................9 4 Övrig uppföljning ........................................................................................................................11 4.1 Avtalssamverkan .............................................................................................................................11 4.2 Internationellt samarbete .................................................................................................................11 Årsredovisning 2025, Överförmyndarnämnden 1(11) 1 Sammanfattning Överförmyndarnämnden har sammanlagt per helåret 374 aktiva akter, vilket är en ökning med 3 % jämfört med föregående år. Den största ökningen finns inom barnärenden men även förvaltarskapen har ökat. Totalt har nämnden granskat 221 årsräkningar avseende år 2024. Av dessa kom 77 % in inom lagstadgad tid, det vill säga senast den 28 februari 2025. 80 % av dessa årsräkningar hade granskats i slutet av juni 2025, vilket lever upp till nämndens mål. Vidare är målet att alla årsräkningar ska vara granskade per sista september, om inte särskilda skäl föreligger. Detta har inte uppnåtts. 45 årsräkningar hade en handläggningstid på över sju månader, vilket främst beror på den generella kvaliteten på årsräkningarna och mängden kompletteringar som krävts. Kompletteringar begärdes in i ungefär hälften av alla ärenden. Den genomsnittliga granskningstiden för 2025 blev 17,9 veckor. Totalt 28 årsräkningar granskades med anmärkning, vilket motsvarar 13 procent. Verksamheten har genomfört en grundutbildning i Ale i januari 2025 samt en godmanskväll med fördjupning i december. Utöver det har verksamheten tagit emot besök i Ale under året samt varit på plats för att ge tips kring årsräkningarna inför inlämningen i februari. Överförmyndarnämnden redovisar ett positivt utfall 2025 om 83 tkr. Överskottet beror främst på att utfall för arvode och ersättningar till ställföreträdare är lägre än budgeterat. I och med avtalssamverkan har inte Ale kommun egen anställd personal då dessa är anställda av Alingsås kommun. Enheten består vid årets slut av sex handläggare, enhetschef och administratör. Rekrytering av ytterligare en handläggare med juristbakgrund pågår. Under hösten 2025 påbörjades en utredning kring förutsättningar för en gemensam överförmyndarnämnd istället för dagens tre separata nämnder. Ärendet kommer att behandlas under 2026. Årsredovisning 2025, Överförmyndarnämnden 2(11) 2 Ekonomisk analys Överförmyndarnämnden budgeterar inte med några intäkter. Utfall och avvikelse om 62 tkr förklaras av fakturering avseende professionell ställföreträdare. Utfallet för arvoden och ersättningar till ställföreträdare visar en positiv avvikelse med 198 tkr jämfört med budget. 1 896 tkr avser debitering från Överförmyndarsamverkan, vilket är i enlighet med budget. Årets resultat landar på 83 tkr. Sammantaget är utfallet förväntat utifrån tidigare år då nämnden gjort ett överskott. Överskottet är ca 25 tkr lägre än prognosen per sista augusti. 2.1 Analys och förslag för framtiden Nämnden har under våren 2025 beslutat om ny arvodesriktlinje som träder i kraft fullt ut 1 januari 2026. Beslutet innebär att arvoden till ställföreträdare anpassas till de arvoden som finns i Lerums och Alingsås kommuner. Anpassningen innebär att arvoden generellt sett sänks i förhållande till 2025. Inför 2026 har även PO-kostnader avseende arvoden setts över. Åtgärderna syftar till en bättre budgetföljsamhet och säkrare prognoser avseende arvoden till ställföreträdare. Den 1 juli 2026 förmodas lagändringar i föräldrabalken träda i kraft baserat på propositionen Ett ställföreträdarskap att lita på (prop. 2025/26:92). Omställningsarbete inför detta måste därför ske under våren 2026, samtidigt som verksamheten har sin arbetstopp med att granska årsräkningar. Lagändringarna kommer innebära att överförmyndarens utredningar behöver bli mer omfattande eftersom beslutanderätten i otvistiga godmanskap flyttas från tingsrätterna till överförmyndaren. Kraven på information till den enskilde huvudmannen, både från överförmyndaren och ställföreträdaren, ökar. Det införs också ett krav på utbildning för att få ta uppdrag. Detta uppfylls delvis sedan Ale ingick i samverkan med Alingsås och Lerum, då det i verksamheten finns krav på utbildning för utomstående gode män. Det nya kravet på utbildning föreslås omfatta även ställföreträdare som redan är förordnade när ändringen träder i kraft 1 juli 2026. En god man eller förvaltare som har förordnats före den 1 juli 2026 ska senast den 31 december 2028 ha genomgått en introduktionsutbildning om vad ett sådant ställföreträdarskap innebär. Utredningen föreslår också att det är överförmyndarens ansvar att följa upp att utbildning genomförts samtidigt som själva utbildningen föreslås tas fram av den nya myndighet som ska få ansvar för frågorna. 2.1.1 Sammanfattande tabeller Resultaträkning Resultaträkning - tabell Budget tkr Utfall tkr Avvikelse budget Intäkter 62 62 Kostnader -3 252 -3 230 22 Netto -3 252 -3 169 83 2.2 Verksamhetsmått Det har synts en tydlig ökning av antalet förmynderskap, det vill säga omyndiga barn, sedan en ny ärendetyp tillkommit efter överenskommelse mellan SKR och Kronofogden. Ökningen sedan föregående år är 22 %. Utöver det har förvaltarskapen ökat med 40 % sedan föregående år, från 20 till 28. Även om det handlar om relativt få ärenden i rena siffror är ökningen kännbar då det generellt är svårare att rekrytera till förvaltarskap, framför allt om ärendet är av mer komplex karaktär. Sammanlagt har nämnden per helåret 374 aktiva akter, vilket är en ökning med 20 sedan delårsbokslutet i augusti motsvarande 5,5 %. Årsredovisning 2025, Överförmyndarnämnden 3(11) Verksamhet Verksamhetsmått 2025 2024 2023 Förmyndarskap 169 131 145 Godmanskap enl. FB 11:4 175 181 170 Överförmyndarverksamhet Förvaltarskap enl. FB 11:7 28 20 17 Ensamkommande barn i 1 0 2 kommunen 2.3 Redogörelse utfall av satsningar - ekonomiska överskottet avseende PO-kostnader Nämnden har inte någon egen anställd personal. Årsredovisning 2025, Överförmyndarnämnden 4(11) 3 Uppföljning av mål och uppdrag 3.1 Uppföljning av riktningsmålen 3.1.1 Ett tryggare Ale Överförmyndarnämnden är enligt kommunens styrmodell undantagen från fullmäktiges riktningsmål, men målet kommenteras ändå. Detta har genomförts Nämnden har antagit riktlinjer för granskning av årsräkningar. I internkontrollen följs förvaltningens efterlevnad av fastställda rutiner upp. Nämnden har regelbundet granskat de delegationsbeslut som anmälts utifrån en checklista. Helhetsbedömning Bedömningen är att åtgärderna ger nämnden goda förutsättningar att säkerställa ett stärkt skydd för den enskilde med ställföreträdare. 3.1.2 Fokus på kundnytta i Ale Överförmyndarnämnden är enligt kommunens styrmodell undantagen från fullmäktiges riktningsmål, men målet kommenteras ändå. Detta har genomförts Genom bland annat e-tjänster och instruktionsfilmer stärker nämnden sin digitala tillgänglighet vilket snabbar upp både handläggning och beslutsfattande i vissa ärendegrupper. Samtidigt har nämnden bevakat att möjligheten för fysiska besök i Ale kvarstår, även efter samverkan inleddes. Helhetsbedömning Genom sin avtalssamverkan med Alingsås och Lerum har nämnden ökat sin digitala mognad genom de e-tjänster som finns, samtidigt som möjligheten för både fysiska utbildningar och besök i Ale kvarstår. 3.1.3 En effektivare organisation i Ale Överförmyndarnämnden är enligt kommunens styrmodell undantagen från fullmäktiges riktningsmål, men målet kommenteras ändå. Helhetsbedömning Genom att från 1 oktober 2024 ingå avtalssamverkan "Överförmyndarsamverkan Alingsås Lerum Ale" har möjligheterna för att effektivisera både arbetssätt och processer ökat samtidigt som sårbarheten verksamheten minskat. 3.2 Uppföljning av mål 3.2.1 Hållbar kompetensförsörjning Beskrivning Säkerställ att vi använder alla kompetenser på rätt plats i organisationen och att vi automatiserar och effektiviserar i största möjliga utsträckning. Säkerställ arbetet med vidareutveckling av möjligheter att skapa karriärvägar för befintlig personal. Årsredovisning 2025, Överförmyndarnämnden 5(11) Kommentar Ale kommun har ingen egen förvaltningsorganisation i och med avtalssamverkan utan styrningen utgår från Alingsås kommun Från och med den 1 oktober 2024 hanteras förvaltningen av överförmyndarnämndens ansvar genom samverkan med Alingsås kommun. Gemensamma frågor som rör området hanteras inom det samrådsforum som sker minst två gånger årligen, eller vid behov, där presidierna från de samverkande kommunerna deltar tillsammans med tjänstepersoner från kommunerna. Information delges nämnden löpande via rapportering från förvaltningen. Kommer delvis att uppfyllas/Delvis uppfyllt Beslutad av Kommunfullmäktige 3.2.2 Förenkla processer i syfte att leverera mer kundnytta genom ökad tillit mellan och inom organisationens olika delar. Beskrivning Arbetet med utveckling och integration av den tillitsbaserade styrningen och uppföljningen av densamma i förhållande till den antagna styrmodellen skall fortgå. Detta ska ske tillsammans med samtliga nämnder och bolag. Kommentar Ale kommun har ingen egen förvaltningsorganisation i och med avtalssamverkan utan styrningen utgår från Alingsås kommun Från och med den 1 oktober 2024 hanteras förvaltningen av överförmyndarnämndens ansvar genom samverkan med Alingsås kommun. Gemensamma frågor som rör området hanteras inom det samrådsforum som sker minst två gånger årligen, eller vid behov, där presidierna från de samverkande kommunerna deltar tillsammans med tjänstepersoner från kommunerna. Kommer delvis att uppfyllas/Delvis uppfyllt Beslutad av Kommunfullmäktige 3.2.3 Arbeta kontinuerligt med innovation och ständiga förbättringar, både inom den enskilda förvaltningen men också i ett förvaltningsövergripande perspektiv. Beskrivning Organisationen ska kontinuerligt ifrågasätta vad som går att förbättra och effektivisera för att höja kvalitet och/eller sänka kostnader. Det löpande arbetet skall ligga som en naturlig del i årshjulet och redogöras för i nulägesanalysen. Kommentar Ale kommun har ingen egen förvaltningsorganisation i och med avtalssamverkan utan styrningen utgår från Alingsås kommun Från och med den 1 oktober 2024 hanteras förvaltningen av överförmyndarnämndens ansvar genom samverkan med Alingsås kommun. Gemensamma frågor som rör området hanteras inom det samrådsforum som sker minst två gånger årligen, eller vid behov, där presidierna från de samverkande kommunerna deltar tillsammans med tjänstepersoner från kommunerna. Kommer delvis att uppfyllas/Delvis uppfyllt Årsredovisning 2025, Överförmyndarnämnden 6(11) Beslutad av Kommunfullmäktige 3.2.4 Hållbart arbetsliv Beskrivning Kommunen som arbetsgivare ska främja trygghet, kompetens och professionell utveckling. Ständiga förbättringar ska prägla våra arbetsplatser där innovation och medarbetarengagemang står i fokus. Kommentar Ale kommun har ingen egen förvaltningsorganisation i och med avtalssamverkan utan styrningen utgår från Alingsås kommun. Från och med den 1 oktober 2024 hanteras förvaltningen av överförmyndarnämndens ansvar genom samverkan med Alingsås kommun. Gemensamma frågor som rör området hanteras inom det samrådsforum som sker minst två gånger årligen, eller vid behov, där presidierna från de samverkande kommunerna deltar tillsammans med tjänstepersoner från kommunerna. Information delges nämnden löpande via rapportering från förvaltningen Kommer delvis att uppfyllas/Delvis uppfyllt Beslutad av Kommunfullmäktige 3.2.5 Verksamhetsskap - medarbetarskap Beskrivning För att stärka organisationen ska kommunen aktivt arbeta med att införa och utveckla principer för verksamhetsskap och medarbetarskap, utöver dagens arbete med ledarskap. Målet är att alla medarbetare ska känna sig delaktiga och engagerade i sitt arbete och att ledarskapet systematiskt stödjer detta. Kommentar Då förvaltningsorganisationen tillhör Alingsås kommun hanteras frågor avseende medarbetarskap och ledarskap utifrån Alingsås kommuns styrning. Information delges nämnden löpande via rapportering från förvaltningen och vid de samrådsmöten som genomförs varje halvår. Kommer delvis att uppfyllas/Delvis uppfyllt Beslutad av Kommunfullmäktige 3.2.6 Överförmyndarnämnden ska tidigt upptäcka och hantera brister i ställföreträdarens förvaltning för att skydda den enskilde från ekonomisk skada Beskrivning Överförmyndarnämnden ska tidigt upptäcka och hantera brister i ställföreträdarens förvaltning för att skydda den enskilde från ekonomisk skada. Granskning av ställföreträdarnas årliga redovisning är det främsta verktyget i nämndens tillsyn. Målet har en tydlig koppling till risk- och väsentlighetsanalysen, där risken att enskilda drabbas på grund av förskingring och bedrägligt beteende hos ställföreträdare har det högsta riskvärdet. Årsredovisning 2025, Överförmyndarnämnden 7(11) En bieffekt av målet är att ställföreträdare får snabb återkoppling på sin redovisning och kan åtgärda eventuella mindre brister tidigt. I förekommande fall beslutas också om arvode avseende föregående år i samband med granskningen. Att ställföreträdare kan räkna med återkoppling på sin redovisning före sommaren är en viktig för- utsättning för att kunna rekrytera och behålla ställföreträdare med rätt kompetens. Kommentar Totalt hade nämnden ansvar för att granska 221 årsräkningar avseende år 2024. Av dessa kom 77 % in inom lagstadgad tid, det vill säga senast den 28 februari 2025. 80 % av dessa årsräkningar har granskats inom den tid nämnden satt upp som mål. Sammantaget behövde förvaltningen begära in komplettering i ungefär hälften av alla ärenden. Arbetet med att begära in kompletteringar är tidskrävande och medför längre handläggningstider, även för de ärenden som inte kräver komplettering. Den genomsnittliga granskningstiden 2025 blev 17,9 veckor. Den sista årsräkningen granskades 2026-01-14. Målet är att alla årsräkningar ska vara granskade per sista september, om inte särskilda skäl föreligger som exempelvis att begärda kompletteringar inte inkommit. Detta har inte uppnåtts. Totalt hade 45 årsräkningar en handläggningstid på över sju månader. Den främsta orsaken är den generella kvaliteten på årsräkningarna och mängden kompletteringar som krävts. Detta var dock förväntat utifrån att både blanketten och granskningsrutinen var nya för ställföreträdarna och sannolikt kommer det förbättras över tid. Avseende djupgranskning har fyra av de utvalda 20 årsräkningarna inte kunnat djupgranskas, varför resultatet blev 7 % istället för 10. Det slutliga resultatet blev att 28 årsräkningar, 13 %, granskades med anmärkning. Flera av dessa på grund av att kompletteringar inte inkommit trots begäran och påminnelse. Kommer delvis att uppfyllas/Delvis uppfyllt Beslutad av Nämnd Mått Målvärde 2025 Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 80 % av alla årsräkningar som har inkommit i tid ska vara 80 % 80 % färdiggranskade i slutet av juni 2025. Alla årsräkningar ska vara påbörjade sista juni 2025, om inte 100 % 82 % särskilda skäl föreligger för enskilda årsräkningar. Handläggningen av en enskild årsräkning får inte överstiga sju månader från det att den inkom, om inte särskilda skäl 0 % 20 % föreligger. 10 % av årsräkningarna ska genomgå djupgranskning (nivå 3). Bland dessa ska räkningar som granskats med an- märkning föregående år ingå. Övriga ska väljas ut genom 10 % 7 % stickprov och omfatta alla kategorier av förordnade ställ- företrädare. 3.3 Uppföljning av uppdrag 3.3.1 Tabell - Uppföljning av uppdrag inom ramen för mål och budget Beslutad av Typ av beslut (innevarande år (kommunfull Uppdrag Status eller tidigare budget alternativt mäktige eller extra budget) nämnd) Prioritera arbetet med att sänka sjukfrånvaro och personalomsättning Avslutad Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Prioritera implementeringen av den nya värdegrunden i hela Avslutad Uppdrag har getts i budget organisationen och skapa en struktur för att kontinuerligt kunna följa eller nämndplan 2025 upp värdegrundens effekter över tid Årsredovisning 2025, Överförmyndarnämnden 8(11) Beslutad av Typ av beslut (innevarande år (kommunfull Uppdrag Status eller tidigare budget alternativt mäktige eller extra budget) nämnd) Innovation och ständiga förbättringar Avslutad med Uppdrag har getts i budget avvikelse eller nämndplan 2024 som ej slutförts Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 3.3.2 Uppföljning av uppdrag Prioritera arbetet med att sänka sjukfrånvaro och personalomsättning Beskrivning Implementera, följ upp och utvärdera löpande effekter av åtgärdsplan framtagen i utredning kring “Sjukfrånvaro och personalomsättning” Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Uppdraget är ej aktuellt då Alingsås kommun är värdkommun för samverkan. Prioritera implementeringen av den nya värdegrunden i hela organisationen och skapa en struktur för att kontinuerligt kunna följa upp värdegrundens effekter över tid Beskrivning Ale kommun finns till för dess invånare, besökare och företagare. Kommunens nya värdegrund fastställer att kunden ska vara i fokus och att hela organisationen behöver ta ett gemensamt ansvar för detta. Det är avgörande att kommunens värdegrund genomsyrar hela organisationen. Detta innebär att en kulturförändring behöver ske och att den behöver hålla över en överskådlig tid framåt. Utvärderingen av värdegrundens effekter ska följa såväl kunders som anställdas upplevda förändring. Den externa kunddialogen är av stor vikt för att förstå och förfina förändringsarbetet. För att ytterligare säkerställa implementering ska värdegrunden vara fokus för alla tillitsdialoger under 2025. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad Aktiviteten är ej aktuell då Alingsås kommun är värdkommun för samverkan. Årsredovisning 2025, Överförmyndarnämnden 9(11) Innovation och ständiga förbättringar Beskrivning Alla förvaltningar skall under Q1 2025 till nämnd redovisa olika förslag till utveckling och förbättring av verksamheten som var och en, eller till del av, motsvarar 1% av tilldelad budget. Nämnden ges då möjlighet att göra politiska prioriteringar motsvarande 1%. Processen är framåt tänkt att vara en naturlig del av årshjulet. Om uppdraget Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2024 som ej slutförts Uppdrag har getts i budget eller nämndplan 2025 Beslutad av Kommunfullmäktige Status Avslutad med avvikelse Överförmyndarnämnden har gjort en genomlysning av tidigare fattade beslut kring arvoden till ställföreträdare. Efter denna antog nämnden nya riktlinjer för arvoden som, utifrån analysen, bedöms vara väl förankrade med rådande praxis om vad som anses vara skäligt arvode enligt föräldrabalkens regler. Bedömningen är att den nya riktlinjen kommer medföra en besparing av arvoden som kommunen ska betala inför 2026. Under hösten 2025 påbörjades, efter förfrågan från Lerums kommun till de samverkande kommunerna, en utredning kring förutsättningar för bildandet av en gemensam överförmyndarnämnd istället för dagens tre separata nämnder. Kommunstyrelsen ställde sig efter remiss till överförmyndarnämnden positiv till att genomföra utredningen och frågan kommer att behandlas av kommunfullmäktige i respektive kommun under våren 2026. Årsredovisning 2025, Överförmyndarnämnden 10(11) 4 Övrig uppföljning 4.1 Avtalssamverkan Ale kommun ingår sedan 1 oktober 2024 genom beslut av kommunfullmäktige i avtalssamverkan med Alingsås och Lerums kommuner. Samverkan innebär att överförmyndarnämndens förvaltningsorganisation finns i Alingsås kommun. Ett nära samarbete utifrån budget, delårsrapport, internkontroll, nämndadministration etc finns mellan de samverkande kommunerna på tjänstepersonsnivå. Två gånger årligen genomförs samrådsmöten där gemensamma frågeställningar diskuteras på presidienivå med ansvariga tjänstepersoner från de samverkande kommunerna. Frågor som diskuteras är t.ex. budget och bokslut, digitalisering, bemanningsfrågor och övriga förändringar till följd av nya krav utifrån lagstiftning. Kommunstyrelsens arbetsutskott har regelbundna uppsiktsmöten där nämndens presidium samt ansvarig chef från Alingsås deltar. Verksamhet som bedrivs Avtalets namn Avtalsparter Extern delegering Kommentar med stöd av avtalet Överförmyndarsamverkan Alingsås kommun och Överförmyndarverksamhet Ja Beslut KF 2024-06-17 Alingsås Lerum Ale Lerums kommun 4.2 Internationellt samarbete Överförmyndarnämnden har inte något internationellt samarbete. Årsredovisning 2025, Överförmyndarnämnden 11(11) TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2026/141 Datum: 2026-03-18 Controller Annelie Eriksson Kommunstyrelsen Överföring av Investeringsbudget 2025 till 2026 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att godkänna överföringen med 128 628 tkr, varav 9 300 tkr avser medfinansiering, av 2025 års investeringsanslag till 2026. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning I samband med beredning av 2025 års bokslut prövas om önskemål av investeringsmedel för investeringar som inte har färdigställts ska överföras till kommande år. Kommunfullmäktiges verksamhetsplan anger att grundprincipen är att beslutat investeringsanslag får tas i anspråk även efterföljande kalenderår om investeringen inte färdigställts under budgetåret. Överföring önskas göras från nämnderna med ett belopp om 128 628 tkr från 2025 till 2026. Av beloppet 128 628 tkr avser 60 219 tkr den taxefinansierade verksamheten och 68 409 tkr den skattefinansierade verksamheten. Av de 68 409 tkr avser 9 300 tkr medfinansieringsbidrag till Trafikverket. Maria Kosterlind Reinholdsson Ken Gunnesson Kommunchef Ekonomichef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Överföring 2025 till 2026 Ärendet I samband med beredning av 2025 års bokslut prövas om önskemål av investeringsmedel för investeringar som inte har färdigställts ska överföras till kommande år. Kommunfullmäktiges verksamhetsplan anger att grundprincipen är att beslutat investeringsanslag kan användas även efterföljande kalenderår om investeringen inte färdigställts under budgetåret. Investeringar som utförs inom årsanslaget (reinvesteringsanslaget) överförs vanligtvis inte. Nästkommande års anslag används för att genomföra dem. Förvaltningens bedömning Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Av beloppet 128 628 tkr avser 60 219 tkr den taxefinansierade verksamheten och 68 409 tkr den skattefinansierade verksamheten. Av de 68 409 tkr avser 9 300 tkr medfinansieringsbidrag till Trafikverket. Påverkan ur ett invånarperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Ärendet har en sekundär koppling till kommunfullmäktiges mål då investeringsmedel ofta används för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutet skickas till: Ekonomichef Servicenämnden Samhällsbyggnadsnämnden Utbildningsnämnden Socialnämnden Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Överföring från TkrBudget 2026 2025 Budget 2026 efter överföringar Kommunledningsförvaltningen 2 500 3 556 6 056 -varav Kultur och fritidsutskottet 3 500 2 000 5 500 Serviceförvaltningen 396 100 53 415 449 515 Utbildningsförvaltningen 6 000 1 495 7 495 Socialförvaltningen 3 000 643 3 643 Samhällsbyggnad - Skattefinansierat 77 459 9 300 86 759 -Varav medfinansieringsbidrag 9 300 9 300 Samhällsbyggnad - Taxefinansierat 316 158 60 219 376 377 Totalt 801 217 128 628 929 845 Total Budget Överföras Investering Kod Utfall 2025 Återstår 2025 Motivering Nämnd 2025 till 2026 Projekt Glasbruket KoF IV7621 2 000 0 2 000 2 000 Projektet precis uppstartat, inget utfall 2025, parallellt projekt med upprustning Glasbruket KoF Trygghetspunkter med reservkraft IV7069 7 235 5 679 1 556 1 556 Komplettering till grundinvestering kan fortsatt behövas under 2026 KS Lekplats & -utrustning / Parkutrustning IV6003/IV6027 1 500 660 840 500 Inköp av gräsklippare Service Konstgräsplaner IV6020 6 050 2 051 3 999 3 999 Nol och Alafors Service Fordonsbyte parkenheten IV6065 2 500 2 346 154 154 Ramen för 2026 är redan bokad via inköp av sopmaskin på 1,7 msek Service Planerat underhåll Kulturbyggnader IV6303 2 699 749 1 950 1 950 Pågående projekt Service Tillgänglighetsprojekt IV6305 2 997 11 2 986 2 986 Pågående projekt Service Akuta lokalbehov IV6306 5 996 4 094 1 902 1 902 Pågående projekt. Bla. Ridåvägg Ale arena, ventilationsarbeten Ahlafors fria mfl. Service Ny skola och idrottshall Alafors IV6311 20 059 6 187 13 872 13 872 Pågående projekt Service Kulturhuset Glasbruket IV6322 1 100 231 869 869 Pågående projekt Service Brandskyddsåtgärder IV6354 12 100 148 11 906 11 906 Pågående projekt Service Kommunens hus IV6359 701 159 542 542 Pågående projekt Service Bohusskolan IV6442 18 000 4 821 13 179 13 179 Pågående projekt Service Särsk boende södra kommun IV6463 1 223 18 1 205 1 205 Pågående projekt Service Robotisering idrottsanläggningar IV7623 350 0 350 350 Pågående projekt. Utförande år 2026. Service Nya boenden FH inventarier IV7839 720 77 643 643 Tillkommande kostnader inventarier nya boenden FS Social 3 000 1 505 1 495 1 495 Investeringar i nya lokaler IV7605 Gymnasiet/Komvux flyttar in i nya lokaler, pengarna hann ej användas 2025 Utbildning 9 300 0 9 300 9 300 Medfinansiering GC Kilanda Ka-Hultasjövägen IV6062 Medfinansieringsprojektet pågår och budget behöver flyttas med till 2026 Samhällsbyggnad - skattefinansierat Utbyggnad personalbyggnad ÅVC IV6220 1 000 254 746 746 Projektet försenat, resterande inv.medel äskas därför flyttas med till 2026. Samhällsbyggnad - Taxefinansierat Ombyggnad/nedläggning Älvängen R, ledningar & 2 pumpstationer IV6166 328 327 270 322 58 005 58 005 Projektet försenat, resterande inv.medel äskas därför flyttas med till 2026. Samhällsbyggnad - Taxefinansierat Kommunens bygganation av teknikhus för mottagning av vatten är beroende av när Kungälvs kommuns 1 500 32 1 468 1 468 Nya Döse (teknikhus o ledningar) IV6126 utbyggnad av vattenledning sker och äskas därför flyttas fram Samhällsbyggnad - Taxefinansierat Summa 128 628 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2026/165 Datum: 2026-03-18 Controller Annelie Eriksson Kommunstyrelsen Revidering investeringsbudget 2026 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att minska 2026 års beslutade investeringsanslag efter överföringar med 84 579 tkr. Av detta belopp avser 4 300 tkr den taxefinansierade verksamheten och 80 279 tkr den skattefinansierade verksamheten. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning I samband med överföring av föregående års investeringsmedel och nästkommande investeringsplan revideras också innevarande års budget. Investeringsmedel som ej bedöms behövas under 2026 flyttas framåt alternativt stryks helt. Utökningar sker utifrån behov som har uppkommit sedan beslut fattades om investeringsbudget 2026. Det senare gäller tillfälligt särskilt boende (modullösning), projektering ny räddningsstation samt särskilt boende Backa. Revideringen sker efter att överföring från 2025 till 2026 har beslutats, då vissa av beloppen påverkas av överföring. Maria Kosterlind Reinholdsson Ken Gunnesson Kommunchef Ekonomichef Beslutsunderlag - Revidering 2026 - Totalt Ale kommun - Revidering av investeringsbudget 2026 Servicenämnden - Revidering av investeringsbudget 2026 Socialnämnden - Ombudgetering av investeringsbudget 2026 Samhällsbyggnadsnämnden - Äskande om investeringsmedel för tillfälligt Särskilt boende Beslut SERN 2026-02-26 §19 - Äskande av investeringsmedel 2026 för projektering ny räddningstjänststation Servicenämnden Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se - Protokoll SERN 250904 Återrapportering fördjupad förstudie ny räddningstjänststation Beslut SERN 2026-02-26 §21 Äskande av investeringsmedel 2026 för projektering ny räddningstjänststation - Beslut SERN 2026-02-26 §20 Äskande av investeringsmedel - Särskilt boende Backa - Äskande av investeringsmedel särskilt boende Backa Ärendet I samband med överföring av föregående års investeringsmedel och nästkommande investeringsplan revideras också innevarande års budget. Investeringsmedel som ej bedöms behövas under 2026 flyttas framåt alternativt stryks helt. Utökningar sker utifrån behov som har uppkommit sedan beslut fattades om investeringsbudget 2026. Revideringen sker efter att överföring från 2025 till 2026 har beslutats, då vissa av beloppen påverkas av överföring. Förvaltningens bedömning Revideringen följer tidigare år där främsta orsaken till revidering är att projekt flyttas fram i tiden och där tidigare bedömningar från förvaltningarna ofta varit en högre ambitionsnivå tillsammans med osäkerhet i när projekt kan komma att påbörjas. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Uppdaterad investeringsbudget 2026 består av tre delar. Beslutat investeringsbudget 2026 av KF juni 2025, överföring av investeringsmedel från 2025 till 2026 samt revidering av 2026 års budget efter överföring från 2025. Överföringen från 2025 på cirka 129 mkr minus de ca 85 mkr i tabellen ovan medför en ökad investeringsram för 2026 mot den som fastställdes 2025 på ca 41 mkr. Genomförandegraden av investeringarna historiskt brukar uppgå till omkring 60% med variation mellan åren. Påverkan ur ett invånarperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Beslutet skickas till: Ekonomichef Servicenämnden Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Samhällsbyggnadsförvaltningen Diarienummer: 2026/64 Datum: 2026-02-19 Controller Sofie Tauson Samhällsbyggnadsnämnden Ombudgetering 2026 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna samhällsbyggnadsnämndens ombudgering av investeringsmedel. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Efter genomgång av 2025 års investeringsutfall har förvaltningen tagit fram ett förslag till ombudgetering av investeringsmedel med 38 140 tkr och medfinansieringsbidrag med 9 300 tkr för samhällsbyggnadsnämnden. Efter sammanställning av samtliga nämnder förslag till ombudgetering kommer kommunfullmäktige besluta om ombudgetering av investeringsanslag 2026 för Ale kommun. Staffan Lekenstam Jenny Ronnebro Förvaltningschef Enhetschef stöd- och utvecklingsstaben Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Ombudgetering investeringsanslag 2026; 2026-01-30 Ärendet Efter genomgång av 2025 års investeringsutfall har förvaltningen tagit fram ett förslag till ombudgetering av investeringsmedel med 38 140 tkr och medfinansieringsbidrag med 9 300 tkr för samhällsbyggnadsnämnden. Efter sammanställning av samtliga nämnders förslag till ombudgetering kommer kommunfullmäktige besluta om ombudgetering av investeringsanslag 2026 för Ale kommun. Förvaltningens bedömning Förslag på ombugetering av investeringsanslag 2026 är framtaget utifrån ej utförda investeringar 2025 och för att investeringarna ska kunna genomföras behöver investeringsanslag ombudgeteras till år 2026. Det finns också investeringar budgeterade för 2026 som ej kommer kunna genomföras under innevarande år och därför behöver inga investeringsmedel för dessa under 2026. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Ombudgeteringen av investeringsanslag 2026 innebär en minskad investeringsbudget med -19 279 tkr och en utökad ram för medfinansieringsbidrag med 9 300 tkr för skattekollektivet och en utökad investeringsbudget med 57 419 tkr för den taxefinansierade verksamheten inom samhällsbyggnadsnämnden. Påverkan ur ett invånarperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Ärendet har en sekundär koppling till kommunfullmäktiges mål då investeringsmedel ofta används för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutets påverkan och genomförande Efter sammanställning av samtliga nämnders förslag till ombudgetering kommer kommunfullmäktige besluta om ombudgetering av investeringsanslag 2026 för Ale kommun. Beslutet skickas till: För vidare hantering; budgetcontroller kommunstyrelsen. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) Serviceförvaltningen Diarienummer: 2026/26 Datum: 2026-02-05 Verksamhetschef Tony Jönsson Servicenämnden Revidering av investeringsbudget 2026 Förslag till beslut Servicenämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige besluta att bevilja servicenämnden revidering av investeringsmedel i enlighet med beslutsunderlaget "Revidering av investeringsbudget 2026". Servicenämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Totalt har servicenämnden beviljats investeringar om 396 100 tkr för 2026. Av dessa planeras 329 100 tkr att nyttjas under 2026 och av denna anledning önskas en revidering av investeringsmedlen för 2026 i enlighet med beslutsunderlag. Förändringar för 2026 avser justering av genomförandetid för enskilda projekt utifrån gällande projektplan. Projektplanen bygger på gällande lokalförsörjningsplan och baseras bland annat på när behov av lokal uppstår, tid för fastställande av detaljplan samt om andra ny- om- och tillbyggnadsprojekt påverkar det enskilda projektets möjlighet för genomförande. Nya investeringsprojekt där förvaltningen önskar anslag och tidigareläggande av projektering äskas genom separata ärenden. Maria Augustsson Tony Jönsson Förvaltningschef Verksamhetschef Beslutsunderlag - Revidering av investeringsbudget 2026 Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Ärendet Hänvisar till sammanfattning av ärendet och bilagt beslutsunderlag ”Revidering av investeringsbudget 2026”. Förvaltningens bedömning Önskemål om revidering av investeringsmedel för 2026 har behandlats i respektive projekts styrgrupp och serviceförvaltningen föreslår därför servicenämnden att besluta i enlighet med föreslag till beslut. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Beaktas i varje enskilt investeringsprojekt. Påverkan ur ett invånarperspektiv Beaktas i varje enskilt investeringsprojekt. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Beaktas i varje enskilt investeringsprojekt. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Beaktas i varje enskilt investeringsprojekt. Remiss och samberedning Ärendet har i de delar som avser lokalförsörjningsprojekt beretts i samverkan med samhällsbyggnadsförvaltningen. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Vid beslut i enligt underlag kommer serviceförvaltningen att genomföra projekten enligt investeringsplan för 2026. Beslutet skickas till: Servicenämnd, verksamhet Fastighet Kommunstyrelsen, Ekonomiavdelningen Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Socialförvaltningen Diarienummer: 2026/19 Datum: 2026-02-04 Ulrika Johansson verksamhetschef äldreomsorgen Socialnämnden Revidering av investeringsbudget 2026 Förslag till beslut Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta revidering av investeringsbudget för 2026. Socialnämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning På grund av ökande äldre befolkning i Ale kommun och en växande kö till särskilt boende för äldre har socialnämnden beslutat öppna 20 tillfälliga lägenheter för särskilt boende. Om dessa inte öppnas riskerar kommunen ökade kostnader i form av betaldagar för utskrivningsklara inom slutenvården samt särskild avgift från Inspektionen för vård och omsorg för ej verkställda beslut. Driften för de 20 lägenheterna har tagits i beaktande i budgetarbetet inför 2026. Dock behöver investeringsbudgeten revideras för att inkludera inventarier för uppskattningsvis 2 miljoner kronor. Då kontrakt ännu inte är skrivna eller lokalisering inte finns klar behöver även vitvaror vara en del av kostnaden, vilket annars inte är brukligt. Ebba Gierow Ulrika Johansson Förvaltningschef Verksamhetschef äldreomsorgen Beslutsunderlag - Socialnämndens beslut 2025/119 om tillfälliga alternativa boendeplatser Ärendet Andelen äldre i Ale ökar och med det ökar behovet av lägenheter inom särskilt boende för äldre. Äldreomsorgen har i lokalbehovsanalyser beskrivit att det behöver tillkomma nya särskilda boenden och planen har varit ett nytt i söder, ett i mitt och ett i norr i kommunen. Då Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se nybyggnationen försenats och de nya lägenheterna inte kunnat öppnas i den takt som krävts har kön till särskilt boende ökat. I och med att kön har ökat stoppas flödet även på korttidsplatserna då flera som vistas på korttidsplats väntar på en plats på särskilt boende. Då de nya boendena dröjer fattade socialnämnden beslut om att öppna tillfälliga platser. Det finns ännu inget beslut om lokalisering eller tidsplan, men verksamheten har bedömt behovet till senvåren 2026. I budgeten för 2026 har driftskostnader tagits i beaktande, men ett tillägg behöver göras i investeringsbudgeten gällande inventarier till det nya tillfälliga boendet. Beräkning av kostnader för inventarier: Köksutrustning/Vitvaror 600 000 Inventarier/möbler gemensamma utrymmen 500 000 Inventarier/möbler enskilda utrymmen 900 000 Totalt uppskattning av behov av medel för investering: 2 miljoner kronor. Förvaltningens bedömning Förvaltningens bedömning är att det är nödvändigt att öppna de 20 tillfälliga lägenheterna så snart som möjligt för att minska kön till särskilt boende och därmed kunna tillgodose kommuninvånarnas behov. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Om det tillfälliga särskilda boendet inte kommer till stånd riskerar kommunen ökade kostnader för betaldagar för utskrivningsklara på sjukhuset (dygnskostnad 13200 kr) och eventuellt också särskild avgift för ej verkställda beslut från Inspektionen för vård och omsorg. Om särskild avgift utdöms baseras avgiften på vilken kostnad kommunen skulle haft om beslutet verkställts vilket innebär att det riskerar bli stora belopp. I budgetarbetet för 2026 har kostnader för drift av de 20 tillfälliga platserna tagits i beaktande vilket innebär att ärendet enbart gäller de investeringar som är nödvändiga för att öppna boendet. Då avtal inte tecknats ännu gällande de tillfälliga platserna finns endast uppskattningar av kostnaderna och det är dessutom inte klart vad som kommer ingå varför även posten vitvaror behöver finnas med, trots att det inte är brukligt. Påverkan ur ett invånarperspektiv Beslutet är en förutsättning för att kunna tillgodose kommuninvånarna i målgruppens behov. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Alla inköp av inventarier är beräknade utifrån att de köps begagnade enligt Ale kommuns policy. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Ärendet har koppling framförallt till kommunfullmäktiges mål om kundnytta. Remiss och samberedning Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Beslutet kommer att genomföras i samverkan med serviceförvaltningen. Beslutet skickas till: Ekonomichef Controller Verksamhetschef Serviceförvaltningen Förvaltningschef Socialförvaltningen Verksamhetschef Äldreomsorgen Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Serviceförvaltningen Diarienummer: 2026/28 Datum: 2026-02-05 Verksamhetschef Tony Jönsson Servicenämnden Äskande av investeringsmedel för tillfälligt särskilt boende Förslag till beslut Servicenämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige besluta att anslå investeringsmedel om 8 000 tkr för 2026 för kostnader vid markåtgärder, anpassningar med mera vid uppförande av tillfälligt särskilt boende i form av inhyrda moduler. Servicenämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Socialnämnden har i lokalbehovsanalyser sedan 2020 angett behov av utökat behov av boendeplatser inom särskilda boenden för äldre. Först i behoven har angetts ett behov av boende i kommunens södra delar med ett färdigställande till 2024. Planbesked lämnades för nytt särskilt boende inom fastigheten Skårdal 67:1 i november 2022. Tiden till fastställande av detaljplan har förskjutits och är nu bedömd till andra kvartalet 2027 varför ett nytt boende i söder tidigast kan vara klart under 2030. I separat ärende äskas investeringsmedel för nytt särskilt boende med 60 platser inom Backaområdet, Nödinge med ett preliminärt färdigställande våren 2029. Då det råder akut brist på boendeplatser inom särskilda boenden i Ale kommun projekteras därför för ett tillfälligt modulboende med ett färdigställande under 2026 och för detta ändamål äskas investeringsmedel för markåtgärder, anpassningar med mera. Maria Augustsson Tony Jönsson Förvaltningschef Verksamhetschef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag Ärendet Socialnämnden har i lokalbehovsanalyser sedan 2020 angett behov av utökat behov av boendeplatser inom särskilda boenden för äldre. Först i behoven har angetts ett behov av boende i kommunens södra delar med ett färdigställande till 2024. Planbesked lämnades för nytt särskilt boende inom fastigheten Skårdal 67:1 i november 2022. Tiden till fastställande av detaljplan har förskjutits och är nu bedömd till andra kvartalet 2027 varför ett nytt boende i söder tidigast kan vara klart under 2030. I separat ärende äskas investeringsmedel för nytt särskilt boende med 60 platser inom Backaområdet, Nödinge med ett preliminärt färdigställande våren 2029. Då det råder akut brist på boendeplatser inom särskilda boenden i Ale projekteras därför för ett tillfälligt modulboende med ett färdigställande under 2026 och för detta ändamål äskas investeringsmedel för markåtgärder, anpassningar med mera vid uppförandet av modulboendet. Upphandling av förhyrning av boendemoduler är vid ärendeberedningen i sitt slutskede och förslag på lämplig lokalisering förväntas inom kort att presenteras av samhällsbyggnadsförvaltningen. När lokalisering finns kommer projektering genomföras och bygglov sökas. Vid positivt beslut om investeringsmedel och beviljande av bygglov samt efter projektering kommer hyresunderlag skickas till socialnämnden för godkännande före avrop av moduler och iordningsställande av mark. Förvaltningens bedömning Då tidplanen till färdiga boenden inom särskilt boende för äldre förskjutits och alternativa lösningar saknas eller bedöms bli dyrare för att lösa socialnämndens akuta situation med brist på boendeplatser föreslår serviceförvaltningen att servicenämnden beslutar i enlighet med förslag till beslut. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Serviceförvaltningen bedömer att ett tillfälligt särskilt boende i form av inhyrda moduler är den mest kostnadseffektiva lösningen utifrån rådande situation. Påverkan ur ett invånarperspektiv Investeringen och inhyrning av moduler bedöms lösa socialnämndens akuta behov av boendeplatser inom särskilt boende för äldre Alebor. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Tydliga kopplingar finns till målen kundnytta och trygghet. Remiss och samberedning Ärendet är framtaget i samarbete mellan serviceförvaltningen, socialförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Vid positivt beslut om investeringsmedel kommer serviceförvaltningen ansvara för att projektering genomföras, socialnämndens godkännande av kommande hyra inhämtas och vid erhållna erforderliga myndighetsbeslut uppföra modulboendet under 2026. Beslutet skickas till: Servicenämnd, verksamhet Fastighet Kommunstyrelsen, Ekonomiavdelningen Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26

SN § 128 SN 2025/310 Avgiftsfria internt anordnade resor till och från daglig verksamhet Beslut Socialnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att undanta egenavgift vid internt anordnade resor till och från daglig verksamhet från beslutet om att den enskilde betalar sina resor själv. Socialnämnden beslutar att följande ändring görs innan det översänds till kommunstyrelsen i dokumentet ”Taxor och avgifter vid LSS och SoL för personer inom funktionshinderverksamheten”, under rubriken ”Resor”, första stycket ändras till: ”För samtliga insatser gäller att den enskilde omsorgstagaren betalar sina resor själv. Undantaget är internt anordnade resor till och från daglig verksamhet som den enskilde inte betalar för. En viktig princip i LSS-lagstiftningen är att verksamheten ska främja jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer enligt LSS personkrets. Av den anledningen bör man i första hand använda kollektivtrafiken, om det är praktiskt möjligt, i andra hand färdtjänst och i tredje hand bil/buss inom verksamheten.” Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Daglig verksamhet finns som ett bistånd för personer som ingår i personkrets enligt LSS (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade) och som inte kan förvärvsarbeta eller studera. I dagsläget erbjuder Ale kommun avgiftsfria, internt anordnade resor till och från daglig verksamhet för vissa brukare utifrån den enskildes behov. Det finns sedan tidigare politiska beslut om att den enskilde ska betala avgift för resor till och från daglig verksamhet. Att dessa beslut inte efterlevdes framkom under utredning som genomfördes 2023. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2025-11-13 Socialnämnden fattade beslut 2023-10-03 om att föreslå kommunfullstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta att det tidigare beslutet om egenavgifter upphävs gällande resor till och från daglig verksamhet. Detta kom aldrig till stånd och konsekvensen är att socialnämndens beslut tillämpats, i strid mot det äldre men alltjämt gällande beslutet i Kommunfullmäktige. Att inte frågan har hanterats enligt plan har ej orsakat några ekonomiska eller andra konsekvenser för de kommuninvånare som tillhör målgruppen. Beslutsunderlag • Tjänsteutlåtande, 2025-10-24 • Beslutsunderlag resor till och från daglig verksamhet SN 2023/225 • Tjänstutlåtande resor till och från daglig verksamhet SN 2025/225 • Taxor och avgifter vid insatser vid insatser enligt LSS och SoL för personer inom funktionshinderverksamheten KS-2017-321. Yrkande Ordförande Tyrone Hansson Eklund (FiA) yrkar bifall på förvaltningens förslag. Henning Ankarudd (C) gör följande tilläggsyrkanden: Att dokumentet Taxor och avgifter vid LSS och SoL för personer inom funktionshinderverksamheten, under rubriken ”Resor”, första stycket ändras till: - Att för samtliga insatser gäller att den enskilde omsorgstagaren betalar sina resor själv. Undantaget är internt anordnade resor till och från daglig verksamhet som den enskilde inte betalar för. En viktig princip i LSS- lagstiftningen är att verksamheten ska främja jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer enligt LSS personkrets. Av den anledningen bör man i första hand använda kollektivtrafiken, om det är praktiskt möjligt, i andra hand färdtjänst och i tredje hand bil/buss inom verksamheten.” Johnny Sundling (S) yrkar bifall till Henning Ankarudds (C) tilläggsyrkande. Beslutsgång Ordförande Tyrone Hansson Eklund (FiA) ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att socialnämnden beslutar i enlighet med detsamma. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2025-11-13 Ordförande Tyrone Hansson Eklund (FiA) ställer proposition på Henning Ankarudds tilläggsyrkande och finner att socialnämnder beslutar i enlighet med detsamma. Beslutet skickas till Enhetschef för daglig verksamhet Avgiftshandläggare myndighet och specialiststöd, socialförvaltning Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Taxor och avgifter vid insatser enligt LSS och Sol för personer inom funktionsstöd Antaget av kommunfullmäktige 2017-11-20 §165 att gälla från och med 2018-02-01. Senast reviderad 2025-11-26. 1 Innehåll Inledning ........................................................................................................................................... 3 Bostad med särskild service för vuxna ............................................................................................. 3 Familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar ............................................ 3 Barn och ungdom under 18 år ...................................................................................................... 3 Ungdom över 18 år ....................................................................................................................... 4 Ungdom över 18 år utan inkomst ................................................................................................. 4 Ungdom över 18 år med inkomst ................................................................................................. 4 Korttidsvistelse i korttidshem, stödfamilj eller på läger ................................................................... 5 Avgift vid korttidsvistelse ............................................................................................................. 5 Korttidstillsyn för skolungdom (förlängd skolomsorg) .................................................................... 5 Personlig assistans ............................................................................................................................ 5 Ledsagarservice ................................................................................................................................ 5 Kontaktperson ................................................................................................................................... 5 Avlösarservice .................................................................................................................................. 6 Resor ................................................................................................................................................. 6 Restaurangbesök, entrébiljetter med mera ........................................................................................ 6 2 Inledning Omvårdnadsinsatser enligt LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) är avgiftsfria förutom det som avses i i 18-20 §§ LSS och 5-6 §§ förordningen (1993:10909) om stöd och service till vissa funktionshindrade. I anslutning till en insats har kommunen möjlighet att ta ut skäliga avgifter för bostad, mat, resor, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Avgifterna måste vara skäliga och får inte överstiga kommunens självkostnader. Kommunen ska även se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov. Det innebär att den enskilde ska ha kvar tillräckligt med pengar för sina personliga behov, till exempel mat, kläder, tandvård, fritid och semester. Bostad med särskild service för vuxna Vuxna personer som har fyllt 18 år och bor i bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 p LSS och boende inom funktionshinderverksamheten enligt SoL har eget hyresavtal och betalar direkt till hyresvärden eller i vissa fall till kommunen (vilket kan vara både 1:a och 2:a handskontrakt). Den enskilde betalar själv sina mat-/hushållskostnader samt övriga personliga omkostnader som hygien- och städartiklar. Taxa för kost i gruppbostad där kommunen tillhandahåller maten: 2 838 kr/månad Vid anmäld frånvaro i förväg görs ett avgiftsavdrag motsvarande 1/30 av avgiften per frånvarodag. Taxa för kost vid enstaka gemensamma måltider tillhandahållna av kommunen i bostad med särskild service där brukare vanligtvis ombesörjer maten själv: Frukost 20 % av taxan för personer som är 21 år eller äldre på korttidsvistelse Lunch 35 % av taxan för personer som är 21 år eller äldre på korttidsvistelse Mellanmål 10 % av taxan för personer som är 21 år eller äldre på korttidsvistelse Middag 35 % av taxan för personer som är 21 år eller äldre på korttidsvistelse Kostnader fördelas utifrån olika måltidstyper efter Socialstyrelsens rekommendation. Om insatsen köps av en annan kommun/vårdgivare ska måltidsavgiften motsvara dennes gällande måltidstaxa, dock aldrig högre än taxa för kost i gruppbostad där Ale kommun tillhandahåller maten. Vid köpt plats tas hyra ut för den faktiska boendekostnaden, dock aldrig högre än högsta hyran för boendeplats inom Ale kommuns egen regi. Den del av kostnaden som avser bostadskostnaden måste då specificeras på faktura från annan kommun/vårdgivare så att det klart framgår hur stor den är. Familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar Barn och ungdom under 18 år

UBN § 137 UBN 2025/450 Systematiskt brandskyddsarbete 2025 Beslut Utbildningsnämnden godkänner rapporteringen av det systematiska brandskyddsarbete 2025. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Inom Ale kommun ska samtliga verksamheter, utifrån gällande lagstiftning och kommunens styrdokument, bedriva ett aktivt och systematiskt brandskyddsarbete där alla är delaktiga och har möjlighet att påverka. Kommunens samtliga verksamheter ska effektivt arbeta för att förebygga brand och för att minska konsekvenserna vid ett brandtillbud genom att ha en hög nivå på brandskyddsarbetet. Det systematiska brandskyddsarbetet inom förvaltningarna följs upp och redovisas årligen. Uppföljningen ska omfatta i vilken utsträckning kommunfullmäktiges fastställda brandskyddspolicy har uppfyllts samt om det systematiska brandskyddsarbetet bedrivs i enlighet med policyn och fastställda bestämmelser. Det systematiska brandskyddsarbetet inom utbildningsförvaltningen har till största del uppfyllts enligt kraven och arbetet bedrivs kontinuerligt enligt rådande policy och fastställda bestämmelser. Den årliga utvärderingen 2025 visar, i likhet med 2024, att majoriteten av medarbetarna har genomfört utbildningen, men att det fortfarande finns både nyanställda och några övriga medarbetare som ännu inte gått den. Alla som inte har genomgått brandskyddsutbildning 2025 samlas upp under vårterminen 2026. Det finns behov av att förtydliga processerna i det systematiska brandskyddsarbetet. Uppdraget kommer att vidareutvecklas av förvaltningen i samverkan med säkerhetsavdelningen under 2026. Syftet är att tydliggöra processer och roller samt säkerställa att arbetet bedrivs effektivt och med hög kvalitet. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterad den 19 november 2025 Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: 2025-12-10 Forts. § 137 Beslutet skickas till Förvaltningschef utbildningsförvaltningen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Uppföljning av systematisk brandskyddsarbete 2025 Utbildningsnämnden Uppföljning av systematisk brandskyddsarbete 2025, Utbildningsnämnden 0(5) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ............................................................................................................................2 2 Kontrollområden ...........................................................................................................................3 2.1 Brandskyddsorganisation ..................................................................................................................3 2.1.1 Finns upprättad och aktuell bandskyddsorganisation i din verksamhet? .....................................3 2.1.2 Finns upprättad och aktuell utrymningsorganisation/rutin i din verksamhet? ...............................3 2.2 Brandrisker ska hanteras fortlöpande och delges organisationen i stort ...........................................3 2.2.1 Är brandriskinventering gjord i verksamhet? Vilket datum gjordes inventeringen senast? ..........3 2.2.2 Är Ale kommuns ordningsregler kända för medarbetare? ............................................................3 2.3 Brandskydds- och HLR-utbildningar för personalen har genomförts och följts upp ...........................4 2.3.1 Har alla medarbetare deltagit i brandskyddsutbildningar utefter utbildningsplan? Om inte, varför? .......................................................................................................................................4 2.3.2 Har verksamhet utfört utrymningsövning? När utfördes dem? Reflektion, utvecklingsom- råden? .......................................................................................................................................4 2.4 Brandskyddsregler har upprättats ......................................................................................................4 2.4.1 Är lokala brandskyddsregler skapade och implementerade hos medarbetarna i verksam- het? ...........................................................................................................................................4 2.5 Brandskyddskontroller har regelbundet genomförts och följts upp ....................................................4 2.5.1 Tillsyn av räddningstjänst - föreläggande - åtgärder – tidsplan ....................................................4 2.6 En kontinuerlig uppföljning och utveckling av det systematiska brandskyddsarbetet sker i verksamhet ....................................................................................................................................5 2.6.1 Månadskontroller - utförda och dokumenterade alla 12 månader? ..............................................5 2.6.2 Är upptäckta brister åtgärdade? ...................................................................................................5 2.6.3 Finns minst ett säkerhetsombud i verksamhet? ...........................................................................5 2.6.4 Brand tillbud - plats, tid, vad har hänt, åtgärd. ..............................................................................5 Uppföljning av systematisk brandskyddsarbete 2025, Utbildningsnämnden 1(5) 1 Sammanfattning Det systematiska brandskyddsarbetet inom utbildningsförvaltningen har till största del uppfyllts enligt kraven och arbetet bedrivs kontinuerligt enligt rådande policy och fastställda bestämmelser. Utvärderingen 2025 visar motsvarande resultat som 2024, att majoriteten av medarbetarna har genomförd utbild­ ning men att viss nyanställd personal kvarstår. Alla som inte har genomgått brandskyddsutbildning 2025 samlas upp under vt 2026. Det finns behov av att förtydliga processerna i det systematiska brandskyddsarbetet. Det är ett uppdrag som för­ valtningen tillsammans med säkerhetsavdelningen kommer att utveckla under 2026 för att processerna och rol­ lerna skall bli tydliga med målsättning arbetet skall fortlöpa effektivt och med god kvalitet. Uppföljning av systematisk brandskyddsarbete 2025, Utbildningsnämnden 2(5) 2 Kontrollområden 2.1 Brandskyddsorganisation 2.1.1 Finns upprättad och aktuell bandskyddsorganisation i din verksamhet? Fritext Ja, det finns en upprättad och aktuell brandskyddsorganisation på utbildningsförvaltningens enheter. Bedömning av brandskyddorganisation Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad X 2.1.2 Finns upprättad och aktuell utrymningsorganisation/rutin i din verksam­ het? Ja, det finns en upprättad och aktuell utrymningsorganisation/rutin på utbildningsförvaltningens enheter Bedömning av utrymningsorganisation/rutin Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad X 2.2 Brandrisker ska hanteras fortlöpande och delges organisationen i stort 2.2.1 Är brandriskinventering gjord i verksamhet? Vilket datum gjordes inven­ teringen senast? Majoriteten av enheterna har genomfört brandriskinventering, dock med olika periodicitet. Här finns ett behov av att skapa en tydligare rutin för att detta ska ske mer likvärdigt och regelbundet enligt våra styrdokument Bedömning av brandriskinventering Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad X 2.2.2 Är Ale kommuns ordningsregler kända för medarbetare? Alla enheter uppger att personalen känner till Ale kommuns ordningsregler men flertalet anger att de behöver re­ peteras. Bedömning av ordningsregler Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad X Uppföljning av systematisk brandskyddsarbete 2025, Utbildningsnämnden 3(5) 2.3 Brandskydds- och HLR-utbildningar för personalen har genom­ förts och följts upp 2.3.1 Har alla medarbetare deltagit i brandskyddsutbildningar utefter utbild­ ningsplan? Om inte, varför? Den årliga utvärderingen 2025 visar motsvarande resultat som 2024, att majoriteten av medarbetarna har genom­ förd utbildning men att viss nyanställd personal kvarstår. Alla som inte har genomgått brandskyddsutbildning 2025 samlas upp under vt 2026. Enheterna anmäler medarbetare till tillgängliga utbildningar. Det finns ett behov av utbildning avseende larmlagring Bedömning av brandskyddsutbildningar Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad X 2.3.2 Har verksamhet utfört utrymningsövning? När utfördes dem? Reflektion, utvecklingsområden? Utrymningsövningar genomförs två gånger per läsår, en gång per termin. Bedömning av utrymningsövning Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad X 2.4 Brandskyddsregler har upprättats 2.4.1 Är lokala brandskyddsregler skapade och implementerade hos medarbe­ tarna i verksamhet? Majoriteten av enheterna har lokala brandskyddsregler där vissa enheter behöver uppdatera och utveckla reg­ lerna. Bedömning av brandskyddsregler Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad X 2.5 Brandskyddskontroller har regelbundet genomförts och följts upp 2.5.1 Tillsyn av räddningstjänst - föreläggande - åtgärder – tidsplan De enheter som under 2025 haft tillsyn av Räddningstjänsten har åtgärdat eventuella förelägganden som enheten fått alternativt gjort en felanmälan eller beställning till Serviceförvaltningen Bedömning av tillsyn av räddningstjänst Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad X Uppföljning av systematisk brandskyddsarbete 2025, Utbildningsnämnden 4(5) 2.6 En kontinuerlig uppföljning och utveckling av det systematiska brandskyddsarbetet sker i verksamhet 2.6.1 Månadskontroller - utförda och dokumenterade alla 12 månader? Månadskontroller eller regelbundna kontroller med annan periodicitet har genomförts på majoriteten av förvalt­ ningens enheter. Det har inte genomförts på våra skolor genomförts under sommaren då skolorna varit stängda och ingen personal i tjänst. Här föreligger ett utbildningsbehov och organisering för att nå fram till uppsatt mål. Bedömning av systematisk uppföljning av SBA Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad X 2.6.2 Är upptäckta brister åtgärdade? Upptäckta brister felanmäls via Pytagoras men där finns allt som oftast en avsaknad av återkoppling efter anmä­ lan. Svårt för enheterna att veta om fel är åtgärdat och/eller när det ev. skall åtgärdas av fastighetsägaren. Detta innebär att hur snabbt en brist åtgärdas ligger utanför enheten påverkan. Bedömning av åtgärdade brister Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad X 2.6.3 Finns minst ett säkerhetsombud i verksamhet? Alla enheter har minst ett säkerhetsombud och de få som saknar ombud jobbar på att få fram ett säkerhetsom­ bud. Bedömning av säkerhetsombud Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad X 2.6.4 Brand tillbud - plats, tid, vad har hänt, åtgärd. Inga brandtillbud har redovisats Bedömning av brandtillbud Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad X Uppföljning av systematisk brandskyddsarbete 2025, Utbildningsnämnden 5(5) TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2026/194 Datum: 2026-03-18 Ekonomichef Ken Gunnesson Kommunstyrelsen Yttrande samrådsunderlag rambudget Göteborgsregionen 2027 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att överlämna yttrande till Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Ale kommun är tillsammans med 12 andra kommuner medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund. Förbundets budget bygger på kommunernas befolkningsunderlag. Ärendet rör synpunkter på budget 2027. Förlaget från Göteborgsregionen avseende rambudget 2027 innebär inte någon förändring i avgiftsuttag per kommuninvånare utan ligger kvar på 72,64 kr. Maria Kosterlind Reinholdsson Ken Gunnesson Kommunchef Ekonomichef Beslutsunderlag - Rambudget 2027 - Samrådsunderlag rambudget för Göteborgsregionen 2027 - Protokollsutdrag Förbundsstyrelsen 2026-02-27 - Yttrande rambudget 2027 för Göteborgsregionens kommunalförbund Ärendet Ale kommun ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund som en av tretton (13) kommuner. Inom kommunalförbundet bedrivs bland annat gemensam verksamhet i form av regional intagning till gymnasiet, läromedelsbeställning, dataskyddsombud, kalkning av sjöar. Inom förbundet arbetar kommunerna gemensamt inom flera sakområden som verksamhetsutveckling, Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se kompetensförsörjning, digitalisering och AI, infrastruktur med mera. Ärendet rör synpunkter på budget 2027. Förvaltningens bedömning Förbundsavgiften baseras på befolkningstal. Den aviserade ökningen beror enbart på detta. I grunden är avgiften oförändrad och förvaltningen har inget att erinra mot GR:s framlagda förslag. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Förbundsfullmäktige beslutade inför verksamhetsåret 2022 om en reduktion av årsavgiften med 2,88 kr till 72,64 kr/invånare. Föreslagen årsavgift för år 2027 blir fortsatt oförändrad utifrån detta, dvs. 72,64 kr per invånare. Hur den föreslagna oförändrade årsavgiften fördelar sig per medlemskommun för 2026 tillsammans med förslag för 2027 samt 2028 framgår av tabellen nedan. Ale kommuns årsavgift för perioden och förändringen beror på fler invånare. 2026 2 366 000 kr 2027 2 370 000 kr 2028 2 385 000 kr Påverkan ur ett invånarperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutet skickas till: Göteborgsregionen Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-02-27 Förbundsstyrelsen

SN § 141 SN 2024/112 Kartläggning - förutsättningar för läkemedelsautomater Beslut Socialnämnden beslutar att notera informationen och bedöma återkopplingen som genomförd. Socialnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta att ”Uppdrag välfärdsteknik” bedöms som slutfört Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Socialnämnden beslutade 2025-04-03 att bordlägga förslagen som dels innebar att socialnämnden noterar informationen avseende läkemedelsautomater och dels föreslå kommunfullmäktige besluta att ”uppdrag välfärdsteknik” bedöms som slutfört. Socialnämnden beslutade 2025-05-08 att återremittera ärendet avseende läkemedelsautomater till förvaltningen med uppdraget att återkomma med en fördjupad utredning för redovisning till nämnd sista kvartalet 2025. Utredningen visar fortsatt att ett införande av läkemedelsautomater inte är ekonomiskt lönsamt. Omvärldsbevakningen som utförts inom ramen för utredningen visar att kommuner som infört läkemedelsautomater uppvisar stor variation i upplevda effekter vilket också bekräftas i bilagda kunskapsunderlag. Utredningen visar att de tydligaste positiva effekterna med läkemedelsautomater avser ökad självständighet/patientsäkerhet samt förbättrad resursplanering. Dessa nyttor är centrala i förvaltningens pågående förberedelser för att implementera arbetssättet ”digital hemtjänst” vilket nämnden beslutade om 2025. Förvaltningen har i enlighet med nämndens beslut invigt ett välfärdsbibliotek under året. Läkemedelsautomater ingår i bibliotekets sortiment och ger möjlighet till invånare att själva testa och utvärdera produkten inför eventuellt eget inköp. Förvaltningen har genom biblioteket också möjlighet att undersöka målgruppens inställning till produkten inför ett eventuellt framtida införande av läkemedelsautomater. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2025-12-11 Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2025-12-05 - Tjänsteutlåtande, kartläggning av förutsättningar för läkemedelsautomater 2024-05-30 - Beslut SN 2024-06-20 Kartläggning – förutsättningar för läkemedelsautomater - Beslut SN 2025-04-03 Uppföljning av uppdrag välfärdsteknik - Tjänsteutlåtande, uppföljning av uppdrag avseende välfärdsteknik 2025- 04-11 - Uppföljning av kartläggning läkemedelsautomater 2025-04-11 - Digital hemtjänst 2025-04-11 - Vägledning från SKR april 2024 Läkemedelsautomater Juridiska aspekter - Socialstyrelsen Välfärdsteknikens påverkan på kvalitet och resurseffektivitet 2025 - Utredning läkemedelsautomater 2025-11-20 Beslutet skickas till Förvaltningschef Socialförvaltningen Verksamhetschef Myndighet och specialiststöd Verksamhetschef Äldreomsorg Verksamhetschef Funktionsstöd Enhetschef Ledningsstöd och utveckling Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2026/237 Datum: 2026-04-01 Ekonomichef Ken Gunnesson Kommunstyrelsen Risk för budgetunderskott för servicenämnden 2026 på grund av marksanering vid byggnation av ny skola Alafors Förslag till beslut Förvaltningen överlämnar ärendet utan förslag till beslut. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Vid förberedande arbete under januari och februari 2026 inför uppstart av byggnation av ny skola Alafors upptäcktes förorenade fyllnadsmassor djupt ner i marken och dessa hade därför inte upptäckts vid tidigare sanering vid rivningen av Himlaskolan. Saneringsutredning har därefter genomförts och kostnaden för saneringen kalkyleras till 4,0 Mkr. Då saneringskostnaderna ska belasta driftredovisningen innebär det en risk för underskott för Servicenämnden om inte åtgärder tas fram. Enligt kommunens riktlinjer ska förvaltningen inom 20 dagar, då man identifierat ett underskott, lämna ett åtgärdsförslag med konsekvensbeskrivning som ska behandlas på första nästkommande nämnd. Maria Kosterlind Reinholdsson Ken Gunnesson Kommunchef Ekonomichef Beslutsunderlag - Beslut SERN 2026-03-26 - Tjänsteutlåtande Serviceförvaltningen - Risk för budgetunderskott för servicenämnden 2026 på grund av marksanering vid byggnation av ny skola Alafors - Bilaga A - Uppskattning förorenade massor 2026-03-10 - Utredning om möjlighet att hantera uppkommen kostnad för sanering inom befintligt driftsbudget 2026 Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Ärendet Investeringsprojekt ny skola och idrottshall Alafors är beslutad av kommunfullmäktige att byggas under 2026 – 2028 och byggstart är planerad till månadsskiftet mars-april 2026. Vid rivning av Himlaskolan, sanerades marken från tjärasfalt på befintlig skolgård och underliggande förorenat bärlager till ett djup på ca 40 cm. Vid förberedande arbete under januari och februari 2026 inför grundläggning och VA omläggning för ny skola Alafors upptäcktes förorenade fyllnadsmassor djupt ner i marken, 2 – 2,5 meter, i form av PAH, aromater från tjärasfalt vid fyllnad från tidigare byggnation av Himlaskolan, även eldningsolja har påträffats punktvis på tomten. Saneringsutredning har därefter genomförts och kostnaden för saneringen kalkyleras till 4,0 Mkr. Serviceförvaltningen har gjort bedömningen att denna kostnad på 4,0 Mkr inte till någon del kan hanteras inom förvaltningens budgetram. Förvaltningens bedömning Enligt kommunens antagna riktlinjer ska förvaltning om man upptäcker risk för negativ budgetavvikelse ta fram en åtgärdsplan med konsekvensbeskrivning inom 20 dagar som ska tillställas sin nämnd på första nästkommande nämndmöte. Nämnden har möjlighet att lyfta ärendet till Kommunfullmäktige om det är så att nämnden anser att konsekvenserna på uppdraget och uppsatta mål nämnden fått i budgeten från kommunfullmäktige blir påtagliga. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Då budgeten som är fastställd av kommunfullmäktige stipulerar ett överskott på 4 procent och budgeten är utdelad i sin helhet finns det inte någon kommuncentral reserv att tillgå. För att hantera ett underskott som uppstår i en nämnd så behöver åtgärdsprogram tas fram. I dagsläget finns det ingen fastlagd prognos för kommunen utan den första görs i delår 1 per mars månad. Skulle den visa ett överskott kan det finnas ett ekonomiskt utrymme att hantera eventuella underskott. Påverkan ur ett invånarperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Åtgärder för att hantera det befarade underskottet kan påverka nämndens möjlighet att uppnå sina mål i budgeten men då åtgärdsplan inte är framtagen så kan detta inte bedömas. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutet skickas till: Servicenämnden Förvaltningschef Serviceförvaltningen Maria Augustsson Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-03-26

SN § 146 SN 2025/340 Uppföljning av socialförvaltningens systematiska brandskyddsarbete (SBA) 2025 Beslut Socialnämnden beslutar att godkänna redovisningen av uppföljningen av det systematiska brandskyddsarbetet för år 2025 och överlämnar ärendet för vidare hantering av kommunstyrelsen. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning I Ale kommuns brandskyddspolicy framkommer hur arbetet med det systematiska brandskyddsarbetet ska bedrivas utifrån nationella direktiv. Uppföljning av brandskyddsarbetet sker årligen och redovisas till kommunstyrelsen i februari 2025. Redovisningen sker i form av en rapport och underlaget är framtaget av säkerhetsenheten. Arbetet med det systematiska brandskyddet inom socialförvaltningen har fortsatt att utvecklas under 2025. Säkerhetsenheten har under året genomfört en pilot med digitala månadskontroller i Stratsys samt reviderat styrdokument och handbok för SBA, i syfte att skapa en mer enhetlig och effektiv uppföljning. Revideringen har inneburit tydligare processer och dokumentationskrav, vilket bidrar till ökad struktur men kan medföra vissa skillnader i hur arbetet redovisas under en övergångsperiod. Verksamheterna har erbjudits stöd i samband med utrymningsövningar och arbetet med att anpassa övningarna till olika målgrupper fortsätter. Genom dessa insatser stärks rutinerna och medvetenheten om brandskydd i hela organisationen. Liksom tidigare år påverkas genomförandet av SBA av tillväxt och personalomsättning, vilket innebär fortsatta utmaningar i att upprätthålla en jämn nivå av efterlevnad. Fokus framåt ligger på att ytterligare stärka det förebyggande arbetet genom utbildning och stöd till verksamheterna. En säkerhetskonferens planeras under höst/vinter 2025 som en del av detta arbete. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2025-12-11 Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2025-11-18 - Rapport: Uppföljning av det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) 2025, 2025-11-13 Beslutet skickas till För vidare hantering Kommunstyrelsen Utvecklingsledare, kommunledningsförvaltningen För kännedom Förvaltningschef, Socialförvaltningen Verksamhetschef, Myndighet och specialiststöd Verksamhetssamordnare lokaler och säkerhet Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Uppföljning av systematisk brandskyddsarbete 2025 Socialnämnden Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ........................................................................................................................ 3 2 Kontrollområden ....................................................................................................................... 4 Uppföljning av systematisk brandskyddsarbete 2025, Socialnämnden 2(6) 1 Sammanfattning Arbetet med det systematiska brandskyddet inom Socialförvaltningen har fortsatt att utvecklas under 2025. Un- der året har säkerhetsenheten genomfört en pilot med digitala månadskontroller i verksamhetssystemet Stratsys samt reviderat gällande styrdokument och handbok för SBA. Syftet med dessa insatser har varit att skapa en mer enhetlig och effektiv uppföljning av brandskyddsarbetet inom kommunens olika verksamheter. I samband med revideringen har vissa processer förtydligats, vilket har upplevts som både positivt och givande. De förtydligade dokumentationskraven har bidragit till en ökad tydlighet i arbetet, men kan också innebära att dokumentationen genomförs på något olika sätt i verksamheterna under en övergångsperiod. Detta är även en bidragande orsak till att resultatet från pilotprojektet med digitala månadskontroller skiljer sig i resultat från tidi- gare års rapporter, då kraven på dokumentation inte varit lika tydligt reglerad i tidigare version. Verksamheterna har även erbjudits stöd och konsultation i samband med genomförandet av utrymningsövning- ar. Arbetet med att utveckla och anpassa övningarna till olika målgrupper fortsätter, med målsättningen att säker- ställa att rutinerna är väl förankrade i varje verksamhet. Dessa insatser har mottagits positivt och bidragit till ökad medvetenhet och förbättrad beredskap vid en eventuell brand. Liksom tidigare år påverkas genomförandet av SBA av både tillväxt inom förvaltningens målgrupper och perso- nalomsättning, vilket medför utmaningar i att upprätthålla en jämn nivå av efterlevnad. Socialförvaltningens samlade bedömning är att det systematiska brandskyddsarbetet är ett kontinuerligt förbätt- ringsarbete som behöver utvecklas i takt med verksamheternas förändrade förutsättningar. Fokus under kom- mande år är att ytterligare stärka det förebyggande arbetet genom utbildning och stöd till verksamheterna. Bland annat planeras en säkerhetskonferens under höst/vinter 2025, tillhandahållen av säkerhetsenheten, där majorite- ten av förvaltningens säkerhetsombud redan är anmälda att delta. Av samtliga enheter har 37 besvarat stora delar av underlaget till uppföljningen, medan 6 enheter ännu inte in- kommit med svar. Uppföljning av systematisk brandskyddsarbete 2025, Socialnämnden 3(6) 2 Kontrollområden 2.1 Brandskyddsorganisation 2.1.1 Finns upprättad och aktuell bandskyddsorganisation i din verksamhet? Bedömning av brandskyddorganisation Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad X 2.1.2 Finns upprättad och aktuell utrymningsorganisation/rutin i din verksam- het? 35/37 enheter har svarat ja Bedömning av utrymningsorganisation/rutin Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad x 2.2 Brandrisker ska hanteras fortlöpande och delges organisat- ionen i stort 2.2.1 Är brandriskinventering gjord i verksamhet? Vilket datum gjordes in- venteringen senast? I den nya versionen av SBA-handboken står följande om brandriskinventering: "Är en systematisk process för att identifiera, analysera och dokumentera potentiella brandrisker i en byggnad, verksamhet, anlägg- ning eller organisation. Syftet är att bedöma vilka faktorer som kan orsaka, förvärra eller försvåra hantering av en brand och vidta åtgärder för att minimera dessa risker. Brandriskinventering görs minst en gång per år och kan rimligtvis göras i samband med skyddsrond." I samband med årets uppföljning har det identifierats viss otydlighet i verksamheternas tolkning av vad som avses med brandriskinventering, vilket i vissa fall har förväxlats med månadskontroll. Detta medför att resultaten behöver tolkas med viss försiktighet. Samtidigt är det positivt att den reviderade handboken nu tydliggör begrep- pen och bidrar till ökad förståelse ute i verksamheterna, vilket bedöms stärka kvaliteten i det fortsatta brand- skyddsarbetet. Bedömning av brandriskinventering Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad X 2.2.2 Är Ale kommuns ordningsregler kända för medarbetare? Samtliga svarande enheter har bekräftat att kriteriet är uppfyllt. Bedömning av ordningsregler Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad X Uppföljning av systematisk brandskyddsarbete 2025, Socialnämnden 4(6) 2.3 Brandskydds- och HLR-utbildningar för personalen har ge- nomförts och följts upp 2.3.1 Har alla medarbetare deltagit i brandskyddsutbildningar utefter utbild- ningsplan? Om inte, varför? Trots utökad upphandling inom området uppger en del enheter att det fortsatt är svårt att få tillgång till platser på utbildning. Bedömning av brandskyddsutbildningar Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad X 2.3.2 Har verksamhet utfört utrymningsövning? När utfördes dem? Reflekt- ion, utvecklingsområden? Cirka två tredjedelar av de svarande enheterna har uppgett att utrymningsövning har genomförts under 2025. Utfallet bedöms utgöra en positiv utveckling inom området. Det kan noteras att brandskyddsansvariga under året har erbjudits möjlighet till stöd och konsultation i samband med genomförande av utrymningsövningar. Stödet har tillhandahållits av förvaltningens säkerhetshandläggare i samverkan med utrymningsledare från säkerhetsen- heten. Bedömning av utrymningsövning Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad x 2.4 Brandskyddsregler har upprättats 2.4.1 Är lokala brandskyddsregler skapade och implementerade hos medar- betarna i verksamhet? Uppfylls till stor del. Bedömning av brandskyddsregler Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad X 2.5 Brandskyddskontroller har regelbundet genomförts och följts upp 2.5.1 Tillsyn av räddningstjänst - föreläggande - åtgärder – tidsplan Tillsyn har genomförs av BORF på olika verksamhets lokaler under året. Återkopplande åtgärder fördelas mellan verksamhet, serviceförvaltningen och interna eller externa fastighetsägare för uppföljning löpande. Uppföljning av systematisk brandskyddsarbete 2025, Socialnämnden 5(6) Bedömning av tillsyn av räddningstjänst Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad X 2.6 En kontinuerlig uppföljning och utveckling av det systema- tiska brandskyddsarbetet sker i verksamhet 2.6.1 Månadskontroller - utförda och dokumenterade alla 12 månader? Bedömning av systematisk uppföljning av SBA Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad X 2.6.2 Är upptäckta brister åtgärdade? Av de brister verksamheterna identifierat har samtliga åtgärdats kontinuerligt. Bedömning av åtgärdade brister Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad x 2.6.3 Finns minst ett säkerhetsombud i verksamhet? Bedömning av säkerhetsombud Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad X 2.6.4 Brand tillbud - plats, tid, vad har hänt, åtgärd. Enligt uppgifter har fyra tillbud inträffat under året, dessa hos olika enheter. I tre av fyra händelser har brukare glömt spisplatta på och larmet har gått innan brand uppstått. Vid det fjärde tillfället uppges att brukare startar larmet. Åtgärder har inneburit att samtala med respektive brukare, visa utbildande filmer inom SBA samt extra kontroller hos brukare. I ett fall har man också satt in skyddsåtgärd i form av timer med kortare tidsintervall kopplat till spisen. Bedömning av brandtillbud Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad x Uppföljning av systematisk brandskyddsarbete 2025, Socialnämnden 6(6) TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Utbildningsförvaltningen Diarienummer: 2024/450 Datum: 2025-11-19 Handläggare, Anders Hedman Utbildningsnämnden Systematiskt brandskyddsarbete 2025 Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner rapporteringen av det systematiska brandskyddsarbete 2025. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Inom Ale kommun ska samtliga verksamheter, utifrån gällande lagstiftning och kommunens styrdokument, bedriva ett aktivt och systematiskt brandskyddsarbete där alla är delaktiga och har möjlighet att påverka. Kommunens samtliga verksamheter ska effektivt arbeta för att förebygga brand och för att minska konsekvenserna vid ett brandtillbud genom att ha en hög nivå på brandskyddsarbetet. Det systematiska brandskyddsarbetet inom förvaltningarna följs upp och redovisas årligen. Uppföljningen ska omfatta i vilken utsträckning kommunfullmäktiges fastställda brandskyddspolicy har uppfyllts samt om det systematiska brandskyddsarbetet bedrivs i enlighet med policyn och fastställda bestämmelser. Det systematiska brandskyddsarbetet inom utbildningsförvaltningen har till största del uppfyllts enligt kraven och arbetet bedrivs kontinuerligt enligt rådande policy och fastställda bestämmelser. Den årliga utvärderingen 2025 visar, i likhet med 2024, att majoriteten av medarbetarna har genomfört utbildningen, men att det fortfarande finns både nyanställda och några övriga medarbetare som ännu inte gått den. Alla som inte har genomgått brandskyddsutbildning 2025 samlas upp under vårterminen 2026. Det finns behov av att förtydliga processerna i det systematiska brandskyddsarbetet. Uppdraget kommer att vidareutvecklas av förvaltningen i samverkan med säkerhetsavdelningen under 2026. Syftet är att tydliggöra processer och roller samt säkerställa att arbetet bedrivs effektivt och med hög kvalitet. Åsa Ericsson Pia Kjeldsen Förvaltningschef T.f. Administrativ chef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2025-11-19 Beslutet skickas till: För vidare hantering Enhet Säkerhet Ärendet I Ale kommun finns det ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA) som utgår från kraven i lagen om skydd mot olyckor (LSO). Det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) ska omfatta både förebyggande åtgärder och de insatser som ska vidtas vid en inträffad brand. SBA innebär att brandskyddsarbetet i en byggnad eller verksamhet planeras, utbildas, övas, dokumenteras, kontrolleras och följs upp på ett strukturerat och organiserat sätt. SBA syftar i första hand till att förebygga uppkomst av brand och i andra hand till att minska konsekvenserna om brand uppstår. Det förebyggande brandskyddsarbetet ska vara strukturerat, systematiskt och kontinuerligt. Kommunledningsförvaltningen antog i maj 2025 en riktlinje för det systematiska brandskyddsarbetet i Ale kommun (KS 2024/1210). Riktlinjen omfattar samtliga nämnder och förvaltningar och anger ramarna för ett fullgott brandskyddsarbete i enlighet med lagstiftning och kommunens styrdokument. Den kopplar samman brandskyddspolicyn, utbildningsbestämmelser och ansvarsområden samt hänvisar till handboken för stöd och implementering av SBA i Ale kommun. Kommunchefen har det övergripande ansvaret för brandskyddsarbetet, medan brandskyddsansvariga och säkerhetsombud utgör centrala roller i det operativa och strategiska brandskyddsarbetet. Varje verksamhet ska utse en lokal brandskyddsorganisation med en brandskyddsansvarig som leder det operativa arbetet. Brandskyddsansvaret kan inte avsägas följer samma princip som arbetsmiljöansvaret, där den högsta ledningen har det yttersta ansvaret. För att säkerställa ett fungerande brandskyddsarbete fördelas arbetsuppgifter inom organisationen, men ansvaret kan aldrig delegeras bort. Ledningen ska följa upp arbetet och ingripa vid behov. Chefer tilldelas rollen som brandskyddsansvariga och ansvarar för att brandskyddet bedrivs aktivt och systematiskt. Arbetsuppgifter kan fördelas vidare till säkerhetsombud, men dessa har inget övergripande ansvar. Delegering ska ske inom chefsledet och endast till personer med rätt kompetens. Inom utbildningsförvaltningen har uppföljning av 2025 års brandskyddsarbete genomförts och sammanställts i Stratsys. I utvärderingen har alla skolor och förskolor fått ange hur de arbetar med målen i brandskyddspolicyn och rapportera eventuella tillbud samt vilka åtgärder dessa har föranlett. Den årliga utvärderingen 2025 visar att brandskyddspolicyn till större del är uppfylld inom utbildningsförvaltningen men att fortsatt arbete med att förtydliga processerna och brandskyddsutbildning krävs. Under 2025 har fler medarbetare än tidigare genomgått brandsskyddsutbildning men det finns ett kontinuerligt utbildningsbehov för medarbetare inom Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se förvaltningen. Detta gäller i första hand vid nyanställningar, men också som komplettering för dem som tidigare inte har genomgått utbildningen. Ekonomisk bedömning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Invånarperspektiv Det systematiska brandskyddsarbetet påverkar Ale kommuns barn och elever. Förvaltningen bedömer att invånarperspektivet har tillgodosetts eftersom det finns en etablerad brandskyddsorganisation som arbetar aktivt med det systematiska brandskyddsarbetet. Hållbarhetsperspektiv Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Lagstiftning och kommunala styrdokument Lag om skydd mot olyckor (2003:778) Riktlinje för det systematiska brandskyddsarbetet i Ale kommun (KS 2024/1210) Arbetsmiljölagen (1977:1160) Remissyttrande Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämplig i detta ärende. Beslutets genomförande Det är varje rektor som ansvarar för brandskyddet i sin verksamhet. På de enheter där det har framkommit brister kommer rektor tillsammans med brandskyddsorganisationen se till att detta åtgärdas snarast. Åtgärderna kommer att följas upp av säkerhetssamordnare. Förvaltningens bedömning Förvaltningen bedömer att skol- och förskoleenheterna har en fungerande brandskyddsorganisation. Utvärderingen av brandskyddet påvisar att förvaltningen behöver fortsätta arbetet med att förtydliga processerna i arbetet med SBA och tillse att brandskyddsutbildning kontinuerligt ges till samtliga medarbetare. Utbildningsförvaltningen har arbetat med detta men är inte framme och brandskyddsutbildningar kommer att planeras under 2026 för de som ännu inte deltagit i utbildning. Efter utbildningsinsatsen ska samtliga medarbetare ha genomgått brandsäkerhetsutbildning i enlighet med brandsäkerhetspolicyn och därefter fortsätter kontinuerlig uppföljning. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se PROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: 2025-12-10

KS § 218 KS 2025/496 Förfrågan om att gemensamt utreda förutsättningarna för gemensam överförmyndarnämnd Beslut Kommunstyrelsen beslutar att Ale kommun ställer sig positiv till att utreda frågan om gemensam överförmyndarnämnd tillsammans med Alingsås och Lerums kommuner. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Lerums kommun har inkommit med en förfrågan till Ale och Alingsås kommuner om att gemensamt utreda förutsättningarna att bilda en gemensam överförmyndarnämnd. Kommunerna har i dag egna överförmyndarnämnder men all verksamhet inom nämndernas ansvarsområde bedrivs genom avtalssamverkan i Alingsås kommun. Förfrågan sker mot bakgrund av att Lerum genomför översyn av den politiska organisationen inför nästa mandatperiod. Inför kommunstyrelsens beslut har överförmyndarnämnden yttrat sig och ställer sig positiv till att utreda frågan. Förvaltningen bedömer att det kan finnas en effektiviseringspotential i att ha en gemensam nämnd och bedömning är därför att kommunen bör medverka i utredningen. Ett sådant beslut innebär inte att kommunen tar ställning för att bilda en sådan nämnd. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, daterat 2025-10-01 - Protokollsutdrag överförmyndarnämnden 2025-09-30 § 44 - Överförmyndarnämndens tjänsteutlåtande 2025-09-22 - Protokollsutdrag från kommunstyrelsen i Lerum, KS § 104 2025-09-10 Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2025-10-21 Yrkande Ann-Sofie Hellvard (V) gör följande tilläggsyrkande: Att personalen inom överförmyndarverksamheten skall vara tillfrågade i utredningen gällande deras synpunkter om eventuell gemensam överförmyndarnämnd. Henrik Fogelklou (M) yrkar avslag på Ann-Sofie Hellvards (V) yrkande och bifall till förvaltningens förslag. Beslutsgång Ordförande Henrik Fogelklou (M) ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar detsamma. Ordförande Henrik Fogelklou (M) ställer proposition Ann-Sofie Hellvards (V) yrkande och finner att kommunstyrelsen avslår detsamma. Reservation Dennis Ljunggren (S), Sandi Nordin (S) och Ann-Sofie Hellvard (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för Ann-Sofie Hellvards (V) förslag. Protokollsanteckning Jessika Loftbring (C) lämnar följande protokollsanteckning: Centerpartiet ser positivt på de förändringar som kan skapa fördelar för våra invånare. Dock finns det en oro för att verksamheten hamnar längre bort från den enskilde i behov av överförmyndarnämnden och att tillgängligheten till verksamheten försämras. Det är viktigt att utredningen visar på de utmaningar som finns med att flytta något längre bort från den som har behovet av en verksamhet. Det är också viktigt att utredningen visar på lösningar för att upprätthålla tillgängligheten, så att det för den enskilde blir en förbättring om vi överväger en gemensam överförmyndarnämnd. Beslutet skickas till Kommunchef Alingsås kommun Lerums kommun Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2025/743 Datum: 2026-03-10 Utvecklingsledare Alice Clark Kommunstyrelsen Uppföljning av uppdrag välfärdsteknik Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ”uppdrag välfärdsteknik” bedöms som slutfört. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Kommunfullmäktige gav i socialnämndens nämndplan och budget 2024 nämnden i uppdrag att införa välfärdsteknik på bred front i syfte att höja kvalitet, frigöra personalresurser och öka resurseffektiviteten. Uppdraget har under 2024–2025 konkretiserats genom utredningar av läkemedelsautomater, utveckling av välfärdsbibliotek samt utredning av digital hemtjänst/digitalt stöd. De genomförda utredningarna visar sammantaget att ett införande av läkemedelsautomater inom ramen för kommunal hälso- och sjukvård i nuläget inte bedöms som ekonomiskt lönsamt. Samtidigt har en fördjupad analys och omvärldsbevakning genomförts enligt socialnämndens återremiss 2025, inklusive jämförelse med andra kommuner samt genomgång av underlag från bland annat Sveriges Kommuner och Regioner. Parallellt har socialnämnden beslutat att inleda en förstudie av digital hemtjänst. Ett välfärdsbibliotek har etablerats under våren 2025 och erbjuder bland annat läkemedelsautomater för privat bruk. Socialnämnden har beslutat att notera återrapporteringen samt föreslå att kommunfullmäktige bedömer uppdraget som slutfört. Maria Kosterlind Reinholdsson Patrik Skog Kommunchef Avdelningschef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Socialnämndens beslut § 141 2025-12-11 - Socialförvaltningens tjänsteutlåtande, 2025-12-05 - Utredning läkemedelsautomater 2025-11-20 - Socialförvaltningens tjänsteutlåtande, 2025-03-13 - Socialnämndens beslut § 53 2025-05-08 - Uppföljning av kartläggning läkemedelsautomater 2025-04-11 - Digital hemtjänst 2025-04-11 - Socialnämndens beslut § 37 2025-04-03 - Socialstyrelsen Välfärdsteknikens påverkan på kvalitet och resurseffektivitet 2025 - Socialnämndens beslut § 52 2024-06-20 - Socialförvaltningens tjänsteutlåtande, 2024-05-30 - Vägledning från SKR april 2024 Läkemedelsautomater Juridiska aspekter Ärendet Uppdragets bakgrund ”Uppdrag välfärdsteknik” återfinns första gången i socialnämndens nämndplan med budget 2024, med ursprung i kommunfullmäktiges budgetbeslut. Uppdraget formuleras enligt följande: ”Införa välfärdsteknik på bred front inom socialnämndens område med syfte att frigöra personal så att de kan göra det som bara människor kan göra. Investeringar kopplade till uppdraget ska lösa bemanning, sänka kostnader eller öka kvalitén för kunden.” Under 2024 konkretiserades uppdraget genom utredning av förutsättningar för läkemedelsautomater. Utredning 2024 – läkemedelsautomater I tjänsteutlåtandet daterat 2024-05-30 redovisade socialförvaltningen en kartläggning som visade att läkemedelsautomater inom kommunal hälso- och sjukvård inte bedömdes vara ekonomiskt lönsamma. Däremot identifierades möjliga nyttor kopplat till självständighet och patientsäkerhet. Socialnämnden beslutade 2024-06-20 §52 att: - Uppdra åt förvaltningen att utreda digitalt stöd motsvarande det arbetssätt som finns i Lunds kommun - Utveckla ett välfärdsbibliotek - Fortsatt bevaka frågan om läkemedelsautomater Nämndplan 2025 – förändrad formulering I nämndplan med budget 2025 fick uppdraget en mer övergripande formulering och skulle resultera i en konsekvensbeskrivning samt plan för införande av välfärdsteknik på bred front. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Socialförvaltningen tolkade detta som en fortsättning på tidigare genomförda utredningar samt komplettering med digital hemtjänst/digitalt stöd. Återremiss och fördjupad utredning 2025 Socialnämnden återremitterade i maj (2025-05-08 §53) ärendet avseende läkemedelsautomater med följande uppdrag: - Att komplettera kartläggningen med en djupare analys och utredning. - Att presentera relevanta jämförelser och effekter (tex avseende ekonomi, avvikelsehantering, delegering, resursplanering, kompetensförsörjning m.m.). - Att redovisa olika räkneexempel där relevanta och väl identifierade beståndsdelar ingår. - Att göra en större och djupare omvärldsbevakning, både i vårt närområde och ute i landet. - Att de "framgångskommuner på området" som finns, tex Kramfors specifikt vidtalas. - Att ta del av - och sakligt redovisa - tillgängliga kunskapsunderlag från externa parter, tex SKR. - Att redovisa utfört uppdrag för nämnd senast sista kvartalet 2025. I den fördjupade utredningen daterad 2025-12-05 står socialförvaltningen fast vid sin tidigare bedömning att ett införande av läkemedelsautomater inom kommunal hälso- och sjukvård inte är ekonomiskt lönsamt i nuläget. Utredningen visar dock att kommuner som infört läkemedelsautomater upplever positiva effekter kopplat till självständighet, patientsäkerhet och resursplanering, men att ekonomiska effekter varierar kraftigt. Parallellt har: - En förstudie av digital hemtjänst initierats - Ett välfärdsbibliotek etablerats - Fortsatt omvärldsbevakning genomförts, inklusive deltagande i följeforskning inom Göteborgsregionen Vid sitt sammanträde 2025-12-11 §141 beslutade socialnämnden följande: - Socialnämnden beslutar att notera informationen och bedöma återkopplingen som genomförd. - Socialnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta att ”Uppdrag välfärdsteknik” bedöms som slutfört. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen konstaterar att ”uppdrag välfärdsteknik” över tid har förändrats i sin benämning och att det saknas en tydlig avgränsning av vad som ska anses ingå i uppdraget. Detta har bidragit till att det varit bitvis svårt att följa beslutsgången i ärendet. Samtidigt kan det konstateras att socialförvaltningen under 2024–2025 har: - Genomfört kartläggning och fördjupad utredning av läkemedelsautomater. - Genomfört omfattande omvärldsbevakning - Inhämtat och redovisat externa kunskapsunderlag, inklusive från SKR - Etablerat ett välfärdsbibliotek - Initierat en förstudie av digital hemtjänst - Utvecklat testbäddar för välfärdsteknik Utifrån uppdragets övergripande intention, att skapa förutsättningar för bredare införande av välfärdsteknik för ökad kvalitet och effektivitet, bedömer kommunledningsförvaltningen att uppdraget i sin ursprungliga form är genomfört i den mening att: - Nödvändiga analyser har genomförts - Handlingsvägar har identifierats - Fortsatt utvecklingsarbete pågår inom ordinarie verksamhet Däremot utgör införande av enskilda tekniska lösningar, såsom läkemedelsautomater eller digital hemtjänst, ett löpande utvecklingsarbete snarare än ett enskilt uppdrag. Kommunledningsförvaltningen bedömer därför ”uppdrag välfärdsteknik” som slutfört, med förutsättningen att fortsatt utveckling av välfärdsteknik hanteras inom socialnämndens ordinarie verksamhet. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv I socialförvaltningens utredning framgår det att ett införande av läkemedelsautomater i dagsläget bedöms som inte ekonomiskt lönsamt. Påverkan ur ett invånarperspektiv Välfärdsteknik så som läkemedelsautomater har primärt bäring på socialförvaltningens målgrupper inom äldreomsorg och funktionsstöd. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Ärendet bedöms ha bäring på kommunfullmäktiges riktningsmål om trygghet, kundnytta samt effektivitet. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Beslutet föranleder ingen större påverkan. Området välfärdsteknik fortsätter att bevakas och hanteras inom socialnämndens ordinarie verksamhet. Beslutet skickas till: Förvaltningschef, socialförvaltningen. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(4) Socialförvaltningen Diarienummer: 2024/112 Datum: 2025-12-05 Verksamhetschef Mattias Leufkens Socialnämnden Uppföljning av uppdrag välfärdsteknik avseende läkemedelsautomater Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att notera informationen och bedöma återkopplingen som genomförd Socialnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta att ”Uppdrag välfärdsteknik” bedöms som slutfört Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Socialnämnden beslutade 2025-04-03 att bordlägga förslagen som dels innebar att socialnämnden noterar informationen avseende läkemedelsautomater och dels föreslå kommunfullmäktige besluta att ”uppdrag välfärdsteknik” bedöms som slutfört. Socialnämnden beslutade 2025-05-08 att återremittera ärendet avseende läkemedelsautomater till förvaltningen med uppdraget att återkomma med en fördjupad utredning för redovisning till nämnd sista kvartalet 2025. Utredningen visar fortsatt att ett införande av läkemedelsautomater inte är ekonomiskt lönsamt. Omvärldsbevakningen som utförts inom ramen för utredningen visar att kommuner som infört läkemedelsautomater uppvisar stor variation i upplevda effekter vilket också bekräftas i bilagda kunskapsunderlag. Utredningen visar att de tydligaste positiva effekterna med läkemedelsautomater avser ökad självständighet/patientsäkerhet samt förbättrad resursplanering. Dessa nyttor är centrala i förvaltningens pågående förberedelser för att implementera arbetssättet ”digital hemtjänst” vilket nämnden beslutade om 2025. Förvaltningen har i enlighet med nämndens beslut invigt ett välfärdsbibliotek under året. Läkemedelsautomater ingår i bibliotekets sortiment och ger möjlighet till invånare att själva testa och utvärdera produkten inför eventuellt eget inköp. Förvaltningen har genom biblioteket också möjlighet att undersöka målgruppens inställning till produkten inför ett eventuellt framtida införande av läkemedelsautomater. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Ebba Gierow Mattias Leufkens Förvaltningschef Verksamhetschef Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, kartläggning av förutsättningar för läkemedelsautomater 2024-05-30 - Beslut SN 2024-06-20 Kartläggning – förutsättningar för läkemedelsautomater - Beslut SN 2025-04-03 Uppföljning av uppdrag välfärdsteknik - Tjänsteutlåtande, uppföljning av uppdrag avseende välfärdsteknik 2025-04-11 - Uppföljning av kartläggning läkemedelsautomater 2025-04-11 - Digital hemtjänst 2025-04-11 - Vägledning från SKR april 2024 Läkemedelsautomater Juridiska aspekter - Socialstyrelsen Välfärdsteknikens påverkan på kvalitet och resurseffektivitet 2025 - Utredning läkemedelsautomater 2025-11-20 Ärendet Socialnämnden beslutade 2025-04-03 att bordlägga förslagen som dels innebar att socialnämnden noterar informationen avseende läkemedelsautomater och dels föreslå kommunfullmäktige besluta att ”uppdrag välfärdsteknik” bedöms som slutfört. Socialnämnden beslutade 2025-05-08 att återremittera ärendet avseende läkemedelsautomater med följande uppdrag till förvaltningen: Att komplettera kartläggningen med en djupare analys och utredning. Att presentera relevanta jämförelser och effekter (tex avseende ekonomi, avvikelsehantering, delegering, resursplanering, kompetensförsörjning m.m.). Att redovisa olika räkneexempel där relevanta och väl identifierade beståndsdelar ingår. Att göra en större och djupare omvärldsbevakning, både i vårt närområde men också ute i landet. Att de "framgångskommuner på området" som finns, tex Kramfors specifikt vidtalas. Att ta del av - och sakligt redovisa - tillgängliga kunskapsunderlag från externa parter, tex SKR. Att redovisa utfört uppdrag för nämnd senast sista kvartalet 2025. Förevarande ärende avser återkoppling på ovanstående återremiss. Bilagt till ärendet återfinns dels den utredning som utförts enligt ovan uppdrag och dels tidigare utredningar och beslut i frågan. Utredningen visar fortsatt att ett införande av läkemedelsautomater inte bedöms ekonomiskt lönsamt utifrån aspekter som volymer i målpopulation samt prisläge. Omvärldsbevakningen som Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se utförts inom ramen för utredningen visar att kommuner som infört läkemedelsautomater uppvisar stor variation i upplevda effekter vilket också bekräftas i bilagda kunskapsunderlag. Utredningen visar att de tydligaste positiva effekterna med läkemedelsautomater avser ökad självständighet/patientsäkerhet samt förbättrad resursplanering. Dessa nyttor är centrala i förvaltningens pågående förberedelser för att implementera arbetssättet ”digital hemtjänst” vilket nämnden beslutade om 2025. Förvaltningen har i enlighet med nämndens beslut också invigt ett välfärdsbibliotek under året. Läkemedelsautomater ingår i bibliotekets sortiment och ger möjlighet till invånare att själva testa och utvärdera produkten inför eventuellt eget inköp. Förvaltningen har genom biblioteket också möjlighet att undersöka målgruppens inställning till produkten inför ett eventuellt framtida införande av läkemedelsautomater. Förvaltningens bedömning Utifrån förutsättningarna i dagsläget är ett införande av läkemedelsautomater inom ramen för den kommunala hälso- och sjukvården inte ekonomiskt lönsamt. Effekten på kompetensförsörjningsfrågan bedöms inte heller som tillräckligt stor i dagsläget för att motivera ett införande till den kostnad som det skulle innebära. Dessutom råder fortsatt viss osäkerhet avseende praxis kring användning av läkemedelsautomater vid ett läkemedelsövertag som innefattar administrering av läkemedel. Förvaltningen avser dock att följa utvecklingen av både marknaden för läkemedelsautomater och praxis enligt ovan för att kunna ompröva sitt ställningstagande vid förändrade förutsättningar. Förvaltningen finns representerad i styrgruppen för ett pågående följeforskningsprojekt inom ramen för Göteborgsregionen som startade 2025. Avseende läkemedelsautomater för privat bruk bedömer förvaltningen fortsatt att det nyöppnade välfärdsbiblioteket kan användas för att ge möjlighet för kommuninvånare att låna och testa produkten inför ett eventuellt eget inköp. Detta skulle också öppna för möjligheten att undersöka målgruppens inställning till läkemedelsautomater inför ett eventuellt införande inom den kommunala hälso- och sjukvården. Förvaltningen har enligt nämndens beslut gått vidare med arbetssättet ”Digital hemtjänst” vilket bedöms omhänderta merparten av de nyttor som läkemedelsautomater ger samt även öppna upp för fler användningsområden. Arbetssättet bedöms bland annat ha potential att få effekt på kompetensförsörjningsfrågan, att motverka social ensamhet samt öka målgruppernas självständighet utifrån ett personcentrerat och salutogent perspektiv. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Ett införande av läkemedelsautomater bedöms i dagsläget inte som ekonomiskt lönsamt. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Påverkan ur ett invånarperspektiv Välfärdsteknik så som läkemedelsautomater har primärt bäring på förvaltningens målgrupper inom äldreomsorg och funktionsstöd. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Ärendet bedöms ha bäring på kommunfullmäktiges riktningsmål om trygghet, kundnytta samt effektivitet. Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Om beslut antas i enlighet med förslag bedömer socialnämnden återkopplingen som slutförd samt sänder ärendet vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige med förslag till beslut om att bedöma uppdrag välfärdsteknik som slutfört. Beslutet skickas till: Förvaltningschef Socialförvaltningen Verksamhetschef Myndighet och specialiststöd Verksamhetschef Äldreomsorg Verksamhetschef Funktionsstöd Enhetschef Ledningsstöd och utveckling Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Utredning Digital hemtjänst Godkänd Datum Beställare Projektledare Ulrika Johansson, Moa Edlund Kasimir, Verksamhetschef äldreomsorg Verksamhetsutvecklare äldreomsorg Angelica Lazo De La Vega, Camilla Wennberg, Enhetschef/medledare Samordnare SoL och LSS äldreomsorg Mattias Leufkens, Verksamhetschef myndighet och specialiststöd Organisation Organisation Socialförvaltningen Socialförvaltningen Innehåll 1 Bakgrund ...........................................................................................................................3 1.1 Utredningens uppdrag .................................................................................................3 1.2 Utgångspunkter ...........................................................................................................3 1.3 Beroenden ...................................................................................................................3 2 Avgränsningar ...................................................................................................................4 3 Förväntad nytta .................................................................................................................4 4 Nulägesanalys ....................................................................................................................4 5 Intressenter ........................................................................................................................4 6 Omvärldsbevakning ..........................................................................................................5 6.1.1 Lund ....................................................................................................................................5 6.1.2 Åtvidaberg ...........................................................................................................................7 6.1.3 Mölndal ...............................................................................................................................8 7 Teknik ..............................................................................................................................10 7.1 Enkelhet ....................................................................................................................10 7.2 Potential/Nytta ..........................................................................................................10 8 Resultat ............................................................................................................................11 1 Bakgrund Under 2024 utreddes möjligheterna att införa läkemedelsautomater inom Socialförvaltningen. Utredningen påvisade att det fanns fler sätt att angripa syftet (se nedan i beskrivningen). I Nämndplan för Socialförvaltningen 2025 skriver Nämnden under avsnitt 3.4.2 ”Uppdrag välfärdsteknik” följande: Beskrivning Innevarande års utredning och omvärldsbevakning skall under Q1 2025 resultera i en konsekvensbeskrivning samt plan för införande av välfärdsteknik på bred front inom socialnämndens område, som ett inspel till budgetarbete inför 2026. Syftet med införandet av välfärdsteknik är att höja kvalitet, motverka utmaningen med kompetensförsörjning samt optimera hur, och till vad, vi använder vår personal. Förvaltningens plan för genomförande Förvaltningen tolkar uppdraget som att den utredning som åsyftas är den kartläggning som gjordes avseende förutsättningar för läkemedelsautomater i Ale kommun. För att vidare slå an ett brett perspektiv och inte enbart fokusera på en enskild produkt avser förvaltningen att också återkomma under Q1 med resultatet av utredningen avseende digital hemvård/digitalt stöd (motsvarande det som gjorts i Lunds kommun) inklusive en plan för införande. 1.1 Utredningens uppdrag Inför påbörjad utredning samlades undertecknade, berörda verksamhetschefer samt administrativ enhetschef för att understryka utredningens primära uppdrag. Utredningens syfte är att belysa förutsättningar, möjligheter och risker inför ett eventuellt införande av digital hemtjänst. Den ska inte behandla en implementeringsprocess, utan enbart ge nämnden ett underlag för att besluta om en förstudie bör genomföras. Utredningen inkluderar en analys av hur andra kommuner hanterat frågan och vilka lärdomar som kan dras av deras erfarenheter. Dessutom genomförs en intern behovsanalys där enhetschefer får bedöma möjligheten att införa digital hemtjänst inom sina verksamheter. 1.2 Utgångspunkter Nämndplan och budget 2025, Socialnämnden Ale kommun 1.3 Beroenden Utredningen kommer presenteras som en del i ett bredare tjänsteutlåtande tillsammans med välfärdsbibliotek och uppföljning av läkemedelsautomater. Med anledning att ge ett samlat svar på de frågor nämnden berör gällande digitalisering inom Socialförvaltningen. 2 Avgränsningar Utredningen ska endast belysa förutsättningar, möjligheter och risker inför ett eventuellt införande. Utredningen ska inte angripa en implementeringsprocess i detta tidiga skede. 3 Förväntad nytta Utredningen syftar till att ge nämnden ett välgrundat beslutsunderlag för huruvida en förstudie bör genomföras inför ett eventuellt införande av digital hemtjänst. Genom att analysera hur andra kommuner har hanterat liknande frågor kan vi identifiera både möjligheter och risker, vilket ger värdefulla insikter inför vidare beslut. Utöver detta omfattar utredningen en intern behovsanalys där enhetschefer får bedöma i vilken utsträckning digital hemtjänst är genomförbar inom deras verksamheter. På så sätt skapas en helhetsbild av både externa erfarenheter och interna förutsättningar. 4 Nulägesanalys Ale kommun, liksom resten av Sverige, ser en förändrad befolkningsstruktur där andelen äldre ökar samtidigt som färre är i arbetsför ålder. Redan idag innebär detta ett växande behov av omsorg och vårdtjänster, och det påverkar hur samhället planerar för framtiden. Kommunens geografiska variation, med både tätorter och stora landsbygdsområden, innebär olika förutsättningar för hur hemtjänsten organiseras och anpassas för att möta invånarnas behov. Enhetschefernas insikter är värdefulla för att bedöma förutsättningarna för digital hemtjänst. I dagsläget har de begränsad kunskap om modellen, men ser utmaningar kopplade till målgruppens behov och de tekniska förutsättningarna. Deras erfarenheter och perspektiv kommer att vara centrala i det fortsatta arbetet med att identifiera både möjligheter och eventuella risker. Den demografiska utvecklingen i kombination med Ale kommuns geografiska förutsättningar gör det därför viktigt att noggrant utreda både möjligheter och begränsningar med digital hemtjänst innan ett eventuellt införande. 5 Intressenter De som kommer beröras organisatoriskt av ett eventuellt införande är ordinärt boende, därav har kontakt upprättats med enhetschef för respektive hemtjänstenhet. Enhetscheferna har besvarat frågan om möjligheter att införa digitala insatser på respektive enhet finns i dagsläget. Svaret är att det finns viss möjlighet inom samtliga områden men att de berörs av olika geografiska förutsättningar. Enhetscheferna bedömer att digital hemtjänst främst skulle vara möjlig för omsorgstagare som redan har viss vana vid digital teknik. Flera enhetschefer betonar att de valt att räkna bort omsorgstagare som eventuellt skulle kunna vara aktuella vid ett senare tillfälle, men att de har för lite information för att bedöma det fullt ut i dagsläget. En ytterligare utmaning är att många omsorgstagare lever i social isolering, vilket gör att den fysiska tillsynen ofta utgör deras enda mänskliga kontakt under dagen. För dessa individer ser enhetscheferna en risk att digital hemvård inte fullgott kan ersätta det behov av social interaktion som det fysiska mötet innebär. Det är främst tillsynsbesök som beräkningarna ovan avser då insatser som dusch, måltid eller promenad innebär ett helt nytt arbetssätt som är svårt för enhetscheferna att beräkna i dagsläget. Därtill finns praktiska hinder som till exempel att många omsorgstagare saknar egen internetuppkoppling i hemmet, vilket ytterligare begränsar möjligheten att införa digitala lösningar om inte detta kan ingå från leverantör. Det finns även geografiska områden där internetuppkoppling är av sviktande karaktär. I dagsläget erbjuds flera olika leverantörer gällande uppkoppling vid andra tekniska lösningar i hemmet riktade till omsorgstagare. En leverantör kan tillgodose tillräcklig uppkoppling i ett område medan en annan krävs vid ett annat geografiskt område. Vid ett eventuellt införande av digital hemtjänst i Ale kommun behöver frågan finnas med vid upphandling. 6 Omvärldsbevakning 6.1.1 Lund Bakgrund Lunds kommun är en av de ledande aktörerna i Sverige när det gäller digital hemvård och har varit en inspirationskälla för alla övriga kommuner vi under omvärldsbevakningen kommit i kontakt med. Projektet startade upp i januari 2023 och redan samma år genomförde kommunen en undersökning bland omsorgstagare som haft digital hemvård i sex månader. Resultatet visade att samtliga brukare var lika nöjda eller mer nöjda med den digitala lösningen jämfört med när de fick fysisk hjälp. Digital hemvård började i projektform och är nu ett permanent arbetssätt i Lunds kommun. En annan viktig faktor har varit samverkan med akademin där en forskare från Lunds universitet har följt projektet med digital hemvård från start. Vilket har bidragit till att skapa värdefull evidens kring digitalisering inom äldreomsorg. Resultatet beräknas bli tillgängligt under 2025. Utmaningar Enligt arbetsledaren för digital hemvård har det inte identifierats några specifika risker under implementeringen, och processen har varit smidig. Dock påpekas vikten av marknadsföring – både intern och extern – för att underlätta implementeringen. Om de hade gjort om projektet skulle mer kraft ha lagts på denna aspekt för att underlätta och förenkla införandet av den digitala lösningen. En lärdom som Lunds kommun har dragit är vikten av att beakta kulturella skillnader vid implementering av digital hemvård, särskilt i jämförelse med exempelvis Finland. Samtidigt har Oiva Health, som redan har implementerat metoden i Finland, varit en värdefull källa till inspiration och stöd under processen. Möjligheter - Omsorgstagarna uppskattar att det ofta är samma medarbetare som utför insatsen. - De digitala besöken sker nästan uteslutande vid utlovad tid. Det tycker omsorgstagarna är positivt. Fysiska besök blir ibland försenade på grund av oförutsedda händelser som larm hos andra omsorgstagare. - Videosamtalen skapar en relation och flera har berättat att de ser fram emot att ses. Särskilt uppskattat är att man kan prata i lugn och ro ansikte mot ansikte. - De digitala besöken hjälper omsorgstagarna att få struktur på dagen. - Omsorgstagare med oro och ångest har kunnat erbjudas videosamtal, vilket minskat antalet larm. - Hemvårdens medarbetare upplever mindre stress när antalet larm minskar, men också för att antalet fysiska tillsynsbesök minskar. - Medarbetarna upplever också att det dagliga arbetet blivit lättare att planera och utföra när vissa insatser sker digitalt från e-hemvården Organisation och insatser Lunds kommun startade i november 2024 med att även erbjuda insatser på helgen och har sen dess erbjudit digital hemvård varje dag 07:30-22:00. De har just nu åtta anställda och utför cirka 80 digitala besök per dag. Idag arbetar fyra medarbetare dagtid och två kvällstid. Lunds kommun har inställningen att alla insatser är möjliga. Varje fall bedöms individuellt i samråd med omsorgstagaren. Vill omsorgstagaren ha hjälpen utfört digitalt? Kan omsorgstagaren utföra insatsen med hjälp av stöttning/guidning, påminnelse eller bara bibehållen känsla av trygghet? Teknik Lund har valt att arbeta med två leverantörer, Oiva Health och Salus Mea. Båda leverantörerna erbjuder olika tjänster, men kommunen är nöjd med bägge. Ingen leverantör avråds. Oiva Health, som kommunen har haft ett långt samarbete med, kommer initialt från Finland där företaget redan genomfört liknande projekt. När det gäller IT-sidan av implementeringen har kommunen haft goda erfarenheter. För att säkerställa en smidig drift krävs det att IT-avdelningen sätter upp en instans i den mobila enhetshanteringslösningen. Det har även varit viktigt att kunna ha kontroll och göra individuella inställningar på enheterna, vilket har fungerat mycket bra i Lunds kommun. Med rätt kompetens och struktur inom enheten har inte IT-stödet varit särskilt tungt, men det beror givetvis på hur verksamheten är uppbyggd. Teknisk möjlighet finns omsorgstagare att nyttja tekniken till att starta videosamtal med anhöriga. Ekonomi och avgifter Kostnad för teknik är 268 SEK per månad och omsorgstagare, i priset ingår surfplatta, telefonabonnemang och mjukvara. Kostnad för digitalt besök skiljer sig inte från övriga fysiska besök. Sammanfattning Lunds kommun är ett föregångsexempel för digital hemvård. Kommunen har noggrant utvärderat och samarbetat med två leverantörer för att bygga upp en hållbar digital lösning. Erfarenheterna från Finland, samt en forskare från Lunds universitet som följer projektet, har varit viktiga för utfallet. Det har inte rapporterats några större problem, och omsorgstagarna är mycket nöjda med den digitala lösningen. Samtidigt har kommunen identifierat vikten av marknadsföring och rätt förberedelser för att underlätta införandet av digital hemvård. Digital hemvård är numera ett vedertaget arbetssätt i kommunen och bedrivs samtliga veckodagar. 6.1.2 Åtvidaberg Bakgrund Åtvidabergs kommun är en mindre kommun med en åldrande befolkning och stora geografiska avstånd. Digitala lösningar kan bidra till att förbättra omsorgens räckvidd, men enhetschefen betonar att tekniska förutsättningar och målgruppens behov måste beaktas. Åtvidabergs kommun startade vid årsskiftet 2024/2025 ett pilotprojekt inom digital hemtjänst som bygger på Lund kommuns modell. Utmaningar Enhetschefen beskriver blandade reaktioner från medarbetarna, där vissa ser potentialen medan andra är mer tveksamma. Tekniska utmaningar har krävt stöd från IT-avdelningen, och enhetschefen lyfter vikten av att testa tekniken grundligt. Initialt stötte kommunen på lättare tekniska problem bland annat att skärmen släcktes ned efter 90 sekunder något som inte upptäcktes vid ett snabbare test av tekniken. Brandväggar var även en försvårande omständighet som upptäcktes. En lärdom Åtvidabergs kommun skickar med är vikten av att även informera anhöriga för att samtliga ska ha samma bakgrundsinformation. Om anhöriga inte har kunskap om den digitala modellen finns det en risk att omsorgstagaren drar tillbaka sitt samtycke om att delta digitalt. Möjligheter Projektet ses som ett komplement till fysiska besök, inte en ersättning. Det fokuserar främst på förebyggande insatser, såsom trygghetsskapande kontakt och tillsynsbesök för att minska antalet larm. Det finns idéer om att eventuellt använda plattorna för trygghetsskapande och hälsofrämjande aktiviteter längre fram. Enhetschefen ser digital hemtjänst som en möjlighet att ge mer förutsägbara besök, men betonar att fortsatt utvärdering krävs. Då Åtvidabergs kommun är tidigt i sin projektstart har de ännu inte utvärderat insatsernas utfall. Organisation och insatser Två specialistundersköterskor ansvarar för samtalen för att skapa kontinuitet. Processen inleds med en telefonkontakt, följt av ett hembesök där modellen förklaras och plattan installeras. Samtalen sker måndag till fredag 08–16 och bidrar till en mer förutsägbar hemtjänst för omsorgstagarna. Fem omsorgstagare har insatserna i dagsläget då de är i uppstartsfas. Främst har den digitala hemtjänsten ersatt fysisk tillsyn samt telefontillsyn. Måltidsstöd har även testats hos en omsorgstagare där medarbetare kan säkerställa att omsorgstagaren börjar äta, denna insats är i ett tidigt skede och kommer utvärderas vidare. Rutinen om en omsorgstagare inte svarar är att medarbetarna utför två försök digitalt, följt av ett telefonsamtal. Vid fortsatt uteblivet svar återgår insatsen till ett fysiskt besök. Teknik Leverantören Digitala Samtal har ansvarat för utbildning och tekniskt stöd. Hittills har sviktande internetuppkoppling inte varit ett problem, men det kan bli en begränsning i vissa områden. Teknisk möjlighet saknas för att starta videosamtal med anhöriga, men möjligheten finns att integrera HSL i framtiden. Ekonomi och avgifter Under pilotprojektet är digitala besök kostnadsfria för de omsorgstagare som inte har några fysiska insatser. De som redan har fysiska insatser betalar enligt gällande taxa även för de digitala insatserna. Det innebär att en omsorgstagare kan påbörja digital hemtjänst kostnadsfritt men om ytterligare fysiska insatser läggs på kommer även de digitala insatserna kosta framöver. En tydlig informationsinsats har krävts för att förklara avgiftsmodellen. Ingen kostnad utgår för lån av teknik eller mjukvara. Sammanfattning Åtvidabergs kommun har startat ett pilotprojekt för digital hemtjänst, baserat på Lunds modell, för att förbättra tillgängligheten. Projektet kompletterar fysiska besök med digital tillsyn och trygghetsskapande kontakt. Reaktionerna bland medarbetarna är blandade, och tekniska utmaningar har krävt IT-stöd. Två specialistundersköterskor sköter samtalen, vilket ger kontinuitet. Fem omsorgstagare deltar hittills. Under pilotperioden är digitala besök kostnadsfria för vissa, och utrustningen lånas ut. Projektets framgång beror på teknikens funktion, målgruppens acceptans och fortsatt utvärdering. 6.1.3 Mölndal Bakgrund Mölndals Stad har infört digital tillsyn och kommunikation inom hemtjänsten genom ett pilotprojekt i Lindome, där sju omsorgstagare deltar sedan våren 2024. Initiativet syftar till att minska restider och effektivisera tillsynsbesök samtidigt som det stärker omsorgstagarnas självständighet. Projektet baseras på Cuviva-appen, som även används inom hälso- och sjukvården (HSL) för digitala vårdkontakter. I Mölndal var det primära fokuset med Cuviva- appen ett HSL perspektiv för att öka patienters möjlighet att själva ta blodtryck och andra mätvärden utan att en sjuksköterska behövde infinna sig fysiskt. Möjligheter En positiv utveckling har varit att tydligare differentiera arbetsuppgifter mellan undersköterskor och sjuksköterskor. Exempelvis har undersköterskor kunnat utföra sårvård i samarbete med HSL, vilket bidrar till en mer flexibel och välfungerande vård. Flera omsorgstagare har uttryckt att de upplever att de digitala tillsynerna blir längre i tidsomfattning samt av större kvalitet än motsvarande fysiska besök. Det mänskliga mötet kan även ske via skärmen. Även om tjänsten idag främst används för tillsyn och hälsoövervakning, finns potential att utveckla trygghetsskapande och hälsofrämjande aktiviteter via appen. Tankar finns även om att inkludera omsorgstagare som inte innehar andra hemtjänstinsatser. HSL har redan sett att kontaktvägarna blivit snabbare och att färre samtal samt larm inkommit. Hemtjänsten har ännu inte hunnit utvärdera detta närmare. Utmaningar Projektet har mött viss skepsis från medarbetare. Enhetschefen understryker vikten av att tidigt involvera både myndighet och HSL för att samordna arbetet på ett effektivt sätt. Vissa utmaningar har även uppstått när omsorgstagare använder egna enheter, vilket har krävt extra stöd och anpassningar. Organisation och insatser Tre medarbetare delar på arbetet, där en av dem ansvarar för samtalen fem eftermiddagar i veckan. Den digitala tillsynen har ersatt både fysiska och telefonbaserade tillsynsbesök, vilket ger en mer flexibel och effektiv lösning. Efter en paus under sommaren är projektet nu i gång igen. En viktig framgångsfaktor har varit samarbetet med HSL, där sjuksköterskor kan ta emot mätvärden, såsom blodtryck digitalt och kommunicera med omsorgstagarna via chatt. Appen används även för videosamtal och påminnelser om medicinering, vilket ytterligare stärker stödet och tryggheten för omsorgstagarna. Teknik Leverantören Atea står bakom underleverantören Cuviva. Den tekniska supporten sköts av Cuviva, medan IT-avdelningen enbart har genomfört en säkerhetsgranskning av lösningen. Omsorgstagarna kan använda egna enheter eller låna en surfplatta genom leasing. Teknisk möjlighet saknas för att starta videosamtal med anhöriga, men integrering med HSL är etablerad. Ekonomi och avgifter I dagsläget betalar omsorgstagarna ingen avgift för tjänsten, men detta kan komma att förändras framöver. Licenskostnaden är 200 kronor per person och månad för de som använder en egen mobiltelefon eller surfplatta. För de som saknar egen enhet är kostnaden 580 kronor, vilket inkluderar en router vid behov. HSL står för dessa kostnader. Sammanfattning Mölndals digitala tillsyn har stärkt omsorgstagarnas tekniska självförtroende och förbättrat kontinuiteten i hemtjänsten. Samverkan med HSL har varit avgörande, och kommunen ser möjligheter till vidare utveckling. Samtidigt krävs fortsatt arbete för att få medarbetare och omsorgstagare att känna sig trygga med den digitala lösningen. 7 Teknik Omvärldsbevakningen visar på fyra olika leverantörer för en möjlig digital hemtjänstlösning. 1. Oiva health – används av Lunds kommun. 2. Salus Mea – används av Lunds kommun. 3. Digitala samtal – används av Åtvidabergs kommun. 4. Atea (Cuviva-app) – används av Mölndals Stad. Val av leverantör och skillnader gällande förutsättningar utreds närmare vid en eventuell förstudie. 7.1 Enkelhet Omvärldsbevakningen visar att olika kommuner har valt olika tekniska lösningar för digital hemtjänst. I Lund och Åtvidaberg har omsorgstagarna fått låna digitala plattor med en funktion som gör det möjligt att enkelt svara eller avböja samtal. Denna lösning anses användarvänlig, även för målgrupper utan tidigare teknikvana. Mölndals Stad har däremot valt en annan strategi där mjukvaran kan användas på omsorgstagarnas egna enheter, såsom mobiltelefoner eller surfplattor. Denna lösning har fördelen att den kan integreras med redan befintlig teknik, men innebär också en utmaning eftersom inloggning med Bank-ID krävs. Till skillnad från lösningen i Lund och Åtvidaberg är Mölndals app mer omfattande och inkluderar funktioner för chatt, påminnelser och informationsdelning, utöver möjligheten att svara eller avböja samtal. Dock anses denna lösning vara mindre användarvänlig för personer utan teknikvana. 7.2 Potential/Nytta Kontinuitet Den tekniska lösningen kan bidra till en ökad kontinuitet gällande tillsynsinsatser som utförs digitalt. Omvärldsbevakningen visade att omsorgstagarna genom digitala tillsynsinsatser träffar ett mindre antal medarbetare vid dessa insatser. Detta skapar en tryggare och mer personlig relation, där samtalen kan fortsätta över flera besök och omsorgstagarna blir en del av ett sammanhang. Tekniken möjliggör också att insatser ges på utsatt tid utan att påverkas av trafikstörningar eller andra åtaganden. Genom att minska restiden för hemtjänstpersonal frigörs mer tid för kvalitativ omsorg, där personalen kan vara fullt närvarande. Förebyggande Digital hemtjänst är ett komplement till fysiska besök och har en viktig förebyggande funktion. Genom trygghetsskapande kontakt och tillsynsbesök kan insatser bidra till att stärka den enskildes självständighet, förebygga ohälsa och minska risken för ökat omsorgsbehov. Ett salutogent förhållningssätt skapar möjligheter att främja hälsa och välbefinnande, vilket kan bidra till att skjuta upp eller minska behovet av mer omfattande insatser. För att digitala lösningar ska vara ett effektivt stöd i det förebyggande arbetet behöver de vara enkla, användarvänliga och utformade för att stärka individens egna resurser och förmåga till självständighet. Personcentrerat För omsorgstagarna innebär detta en ökad känsla av att bli sedda och en starkare upplevelse av personcentrerad vård, där individens behov och önskemål står i fokus. Tekniken kan också bidra till ett ökat tekniskt självförtroende, då den är utformad för att vara så enkel att omsorgstagarna kan hantera den självständigt. Detta kan bli ett första steg mot att känna sig mer bekväm med digitala lösningar. Hälsofrämjande På sikt skapar tekniken möjligheter för fler hälsofrämjande insatser i syfte att motverka ensamhet och bryta isolering. Särskilt för målgrupper som har svårt att ta sig till sociala aktiviteter eller träning. Genom att erbjuda digitala möten och sociala kontakter kan den digitala hemtjänsten bidra till en mer inkluderande och engagerande vardag för omsorgstagarna. Framtida förutsättningar Vid val av leverantör och teknisk lösning är det avgörande att säkerställa möjligheten att smidigt skala upp och anpassa insatser över tid. Tekniken behöver ha en långsiktig utvecklingspotential och kunna följa både omsorgstagarens förändrade behov och den bredare utvecklingen inom digital hemtjänst. Flexibilitet och skalbarhet är centrala faktorer för att möjliggöra framtida innovationer och säkerställa att lösningarna förblir relevanta och effektiva i en föränderlig hemtjänstmiljö. 8 Resultat Kommunikation I omvärldsbevakningen framkom vikten av kommunikation. I första hand kommunikationen gentemot omsorgstagaren. Men även samverkan såväl internt med myndighet, medarbetare och IT-enhet, som externt gentemot anhöriga som står omsorgstagarna nära. Lunds kommun rekommenderade att kommunicera utåt i nyhetskanaler medan Åtvidabergs kommun i stället inväntade ett gott resultat som kan presenteras utåt. Kvalitet Enhetscheferna i Ale kommuns hemtjänst uttryckte en risk i att det mänskliga mötet skulle försvinna och att detta skulle ställas i kontrast mot att motverka ensamhet och social isolering. Samtliga kommuner som kontaktats i omvärldsbevakningen har beskrivit hur de digitala insatserna snarare ökar upplevelsen av det mänskliga mötet och att omsorgstagarna känner sig mer sedda. Detta med utgångspunkt i att omsorgstagarna träffar samma medarbetare under alla sina besök med få undantag, något som är svårt att planera vid fysiska besök. Då två av tre kommuner främst använder digital hemtjänst till tillsynsinsatser har fokus i omvärldsbevakningen riktats till dessa insatser. Något som även enhetscheferna i Ale kommun såg som rimliga insatser vid ett eventuellt införande. I Åtvidabergs kommun arbetar de för att främja digitala insatser hos individer som idag inte innehar hemtjänstinsatser genom att erbjuda detta kostnadsfritt. I Mölndals Stad har samtliga omsorgstagare även fysiska hemtjänstinsatser således blir de digitala insatserna inte det enda mötet med hemtjänsten. Lunds kommun har ett större antal omsorgstagare och därmed en större variation. Här motiverar de olika kommunerna ur olika perspektiv vad som anses ge bäst kvalitet och förutsättningar. Framkomna risker De risker som framkom i utredningen var dels tekniska risker där surfplattorna och/eller mjukvaran inte fungerade optimalt. Detta sågs dock som en liten risk och främst i uppstart, för att undvika denna risk bör tekniken testas på plats hos omsorgstagarna under ett besök i helhet. Risker framkom även där medarbetare var tveksamma till ett införande vilket kan avspegla sig på omsorgstagarna. För att undvika denna risk bör medarbetarna inkluderas tidigt i processen och få förståelse för syfte och teknik. Ingen risk framkom där omsorgstagare inte klarade av tekniken då urvalsprocessen säkerställde att enbart de som kände sig bekväma med digitala insatser testade metoden. Omsorgstagarna har i samtliga kommuner fått tydliga instruktioner med hembesök till en början för att ytterligare säkerställa detta. Utbildningssatsning har förekommit i mindre skala, tekniken är av förenklad variant hos merparten av leverantörerna. Förutsättningar Omvärldsbevakningen visar på olika förutsättningar gällande storlek på kommun och omfattning av implementering. Alla tre kommunerna har uttryckt vikten av att noga välja ut medarbetare med stor kompetens och som kan förmedla trygghet och förtroende. Medarbetaren/medarbetarna som arbetar med den digitala hemtjänsten behöver kunna förmedla det via ett digitalt möte på ett likvärdigt sätt som vid ett fysiskt besök. De medarbetare som idag arbetar med digitala insatser i Åtvidabergs kommun och Mölndals Stad arbetar även med fysiska besök i viss utsträckning. Gällande omfattning av antal besök eller antal omsorgstagare visar omvärldsbevakningen att detta kan variera stort, samt att alla kommunerna har påbörjat implementeringen i liten skala. Åtvidabergs kommun har idag fem omsorgstagare fördelat över hela kommunen och Mölndal har sju omsorgstagare fördelat inom Lindome (motsvarar knappt en tredjedel av Ale). Bedömningen är att det inte krävs ett specifikt geografiskt område eller en specifik lägsta siffra gällande omsorgstagare för att påbörja digitala insatser i exempelvis ett pilotprojekt. Slutsats Utredning visar att de tre kommuner som kontaktats samtliga rekommenderar och är nöjda med digitala hemtjänstinsatser. Kommunerna har kommit olika långt i sina införandet av metoden och skiljer sig något åt i teknik, insatser och kostnad. Lunds kommun som är den kommun som tagit in metoden till Sverige är även den kommun som infört flest typer av digitala insatser samt flest i omfattning per dag där det digitala arbetet är fullt etablerat. Både Åtvidabergs kommun och Mölndals Stad arbetar fortfarande i projektform med ett fåtal omsorgstagare. Bägge kommunerna använder den digitala hemtjänsten nästan uteslutande för att ersätta fysiska tillsynsbesök samt telefontillsyner. Utredarna bedömer att det finns potential och nyttor för Ale kommun med digital hemtjänst. I enlighet med Ale kommuns digitaliseringsprocess ser utredarna ett behov av att ytterligare utforska hur och om modellen skulle kunna anpassas efter Ale kommuns behov, förutsättningar och önskemål i en förstudie. Socialstyrelsen har haft i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera lokala erfarenheter av att införa vanligt förekommande välfärdstekniker, avseende resurseffektivitet och kvalitetsutveckling. Rapporten lyfter fram tre kommuners erfarenheter av hur välfärdsteknikerna digital nattillsyn och läkemedelsautomater påverkar verksamhetens kvalitet och resurseffektivitet. Projektledare för uppdraget har varit utredaren Julia Lindström. Projektgruppen har bestått av utredarna Ulla Haraldsson och Sundiata Owens samt hälsoekonomerna Tharshini Thangavelu och Mimmi Åström. Eva Wallin har varit ansvarig enhetschef. Socialstyrelsen vill rikta ett stort tack till alla som bidragit med fakta om frågeställningarna och som delat med sig av sina erfarenheter. Socialstyrelsen riktar ett särskilt tack till de tre kommuner som deltagit i vår fallstudie och alla intervjupersoner som medverkat. Björn Eriksson Generaldirektör Socialstyrelsen fick i mars 2024 i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera lokala erfarenheter av att införa vanligt förekommande välfärdstekniker. Syftet med uppdraget är att bidra med kunskap om hur välfärdsteknik påverkar resurseffektivitet och kvalitetsutveckling i kommunal verksamhet. För att besvara uppdragets frågeställningar har vi gjort en fallstudie i tre kommuner. Vi valde att studera välfärdsteknikerna digital nattillsyn och läkemedelsautomater i ordinärt boende. Dessa tekniker är vanligt förekommande och används i stället för fysiska besök för att utföra tillsyn och stödja patienten i att ta rätt läkemedel i rätt tid. Resultatet går därmed inte att överföra till andra typer av välfärdsteknik eller andra boendeformer, och kan inte heller generaliseras till övriga kommuner. Däremot kan resultatet användas som kunskapskälla och stöd i alla kommuners fortsatta arbete med välfärdsteknik. Fallstudien visar att digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan ge både högre och lägre kvalitet, jämfört med en fysisk insats. Här identifierar Socialstyrelsen en rad olika värden som teknikerna kan förstärka eller försvaga samt faktorer som kan främja ett positivt utfall. Fallstudien visar följande resultat i de tre kommunerna: Digital nattillsyn och läkemedelsautomater är lämpligt för vissa individer men inte alla. Brukare och patienter kan påverkas negativt, om tekniken inte fyller deras behov. - Skyddsfaktor: Genom systematisk och noggrann behovsbedömning kan kommuner minska risken för att individer får en teknik som inte fyller deras behov. Brukares och patienters behov är föränderliga, och efter en tid är det möjligt att tekniken inte längre fyller behovet. Då behöver den kompletteras eller ersättas med andra insatser. - Skyddsfaktor: Genom systematisk och noggrann uppföljning av insatsen kan kommuner minska risken för att individer har en teknik som inte fyller deras behov. Digital nattillsyn kan öka kvaliteten på insatsen genom att brukare känner sig tryggare och mer självständiga, sover bättre och upplever att deras integritet bevaras i högre grad än med en fysisk insats. Samtidigt kan digital nattillsyn innebära sämre kvalitet för brukare som känner sig mindre trygga eller upplever att deras integritet bevaras i lägre grad med tekniken. - Skyddsfaktor: Genom att individanpassa insatsen och ge brukaren möjlighet att välja mellan en fysisk och en digital insats kan kommuner främja en positiv påverkan och minska riskerna. - Skyddsfaktor: Genom att ge information, introduktion och stöd samt löpande följa upp insatsen kan kommuner främja en positiv påverkan och minska riskerna. Läkemedelsautomater kan öka kvaliteten på insatsen genom att patienter känner sig tryggare, mer självständiga, aktiva och delaktiga i sociala sammanhang samt upplever att deras integritet bevaras i högre grad än med en fysisk insats. Samtidigt kan läkemedelsautomater innebära sämre kvalitet för patienter som känner sig mindre trygga med tekniken. - Skyddsfaktor: Genom att individanpassa insatsen och ge patienten möjlighet att välja mellan en fysisk och en digital insats kan kommuner främja en positiv påverkan och minska riskerna. - Skyddsfaktor: Genom att ge information, introduktion och stöd samt löpande följa upp insatsen kan kommuner främja en positiv påverkan och minska riskerna. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan medföra ökad risk för ofrivillig ensamhet och social isolering för brukare och patienter jämfört med en fysisk insats. - Skyddsfaktor: Genom att individanpassa insatsen och ge individen möjlighet att välja mellan en fysisk och en digital insats kan kommuner minska denna risk. - Skyddsfaktor: Genom att aktivt erbjuda sociala insatser som komplement till tekniken kan kommuner minska denna risk. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan både öka och minska verksamhetens säkerhet jämfört med ett fysiskt arbetssätt. - Skyddsfaktor: Genom systematisk utveckling av verksamhetens beredskap och kontinuitetsplanering samt upphandling av hållbara tekniska lösningar kan kommuner främja en positiv påverkan och minska riskerna. Läkemedelsautomater kan både öka och minska patientsäkerheten och patientens följsamhet till sin läkemedelsbehandling jämfört med en fysisk insats. - Skyddsfaktor: Genom systematisk och noggrann behovsbedömning och uppföljning av insatsen kan kommuner främja en positiv påverkan och minska riskerna. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan medföra risk för en försämrad uppföljning av insatsen då de fysiska besöken blir färre. - Skyddsfaktor: Genom systematisk och noggrann uppföljning av insatsen och kan kommuner kan minska denna risk. Sammantaget bedömer Socialstyrelsen det som troligt att även andra kommuner upplever de positiva och negativa effekter som vi identifierat i fallstudien särskilt eftersom liknande resultat har lyfts fram i forskning och närliggande rapporter. Detta betyder inte att användningen av digital nattillsyn och läkemedelsautomater automatiskt leder till dessa positiva eller negativa effekter utan att det har potential att göra det. Teknikernas påverkan är individuell, varierar från fall till fall, och förändras över tid. Utfallet är också kontextbundet och beror på en rad faktorer som inte har direkt koppling till själva tekniken. Detta medför att utfallet kan variera stort mellan olika kommuner. Exempelvis behöver kommunen ha ett systematiskt kvalitetsarbete och ändamålsenliga processer och rutiner för att tekniken ska kunna bida med ökad kvalitet. Andra faktorer som kan påverka utfallet är geografi och infrastruktur val av teknik, system och avtal grad av teknikanvändning organisering och resurstilldelning kontinuitetsplanering och beredskap arbetssätt och rutiner kompetens och utbildning för personal. Fallstudien visar att digital nattillsyn och läkemedelsautomater är mindre resurskrävande än en fysisk insats i de tre kommunerna, främst genom att baspersonal ägnar mindre tid åt transporter och fysiska besök. Den tid som frigörs använder kommunerna främst åt att låta personalstyrkan hantera fler insatser. I vissa fall har personalen i stället fått avlastning och mer tid åt befintliga insatser. Sammantaget bedömer Socialstyrelsen att digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan vara resursbesparande också i andra kommuner, men att vinsternas storlek sannolikt varierar stort mellan kommunerna. Det är inte heller säkert att teknikerna leder till några resursvinster. Fallstudien har visat på flera faktorer som påverkar i vilken utsträckning användningen av digital nattillsyn och läkemedelsautomater leder till resursvinster. Bland dem finns kan påverka, såsom kommunens storlek och infrastruktur, och faktorer såsom val av teknisk lösning, organisering, resursfördelning och arbetssätt. En faktor som får stor påverkan på utfallet är vilken nivå av teknikanvänding kommunen har. De tre studerade kommunerna har en högre teknikanvändning än genomsnittet. Kommuner med få användare av tekniken gör troligen lägre resursvinster. Resurseffektivitet handlar i den här rapporten om att en verksamhet utförs med mindre resurser men med oförändrad eller ökad kvalitet, eller att kvaliteten i en verksamhet ökar utan att mer resurser tillförs. För att avgöra om digital nattillsyn och läkemedelsautomater leder till ökad resurseffektivitet i de tre kommunerna har vi studerat de resurser som används i relation till teknikernas inverkan på kvalitet. Socialstyrelsen har identifierat primärt två sätt som teknikerna kan öka kommunernas resurseffektivitet på, jämfört med en fysisk insats: 1. Genom ökad resurseffektivitet i de enskilda fallen (insatsen uppnår en likvärdig eller högre kvalitet för individen, med mindre resurser) 2. Genom att frigöra resurser som omfördelas och används till kvalitetsutveckling i andra delar av verksamheten. Vår analys visar att digital nattillsyn och läkemedelsautomater är mer resurseffektiva än fysiska insatser i de fall då teknikerna leder till likvärdig eller högre kvalitet för brukaren eller patienten. Samtidigt kan teknikerna vara mindre resurseffektiva än en fysisk insats i de fall då de leder till en minskad kvalitet. En fysisk insats kan därför vara mer resurseffektiv än en digital insats, trots att den kräver mer resurser, om den leder till högre kvalitet. Detta förutsätter dock att det inte finns något annat sätt att uppnå en likvärdig nytta med mindre resurser, eller en högre kvalitet med samma resurser. Fallstudien visar också att teknikerna har potential att resurseffektivisera verksamheten, genom att omfördela frigjorda resurser till kvalitetsutveckling. I vilken utsträckning de tre kommunerna förverkligar denna potential har Socialstyrelsen inte kunnat bedöma. Sammantaget visar fallstudien att digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan leda till både ökad och minskad resurseffektivitet samtidigt. Socialstyrelsen ser det som rimligt att teknikerna kan ha samma dubbla påverkan på resurseffektivitet också i andra kommuner. Hur resurseffektiva teknikerna är varierar dock sannolikt stort mellan kommunerna. Dels påverkas utfallet av faktorer som rör kommunens resursanvändning, dels av faktorer som rör kommunens kvalitetsarbete. Dessutom påverkas utfallet av hur kommunen väljer att använda och omfördela de resurser som frigörs. Intervjuade anhöriga är positiva till digital nattillsyn och läkemedelsautomater om de ser att tekniken ger ett mervärde för brukaren eller patienten. Teknikerna kan också ge positiva effekter för anhöriga själva, exempelvis kan anhöriga som sammanbor med brukaren eller patienten få mer lugn och ro och högre integritet med hjälp av tekniken. Samtidigt kan teknikerna också påverka anhöriga negativt. Anhöriga kan uppleva en högre oro när fysiska besök ersätts med digital teknik. Tekniken kan också medföra att anhöriga tar ett större ansvar, exempelvis i att uppmärksamma personal på förändringar i individens behov. Personal i de tre kommunerna upplever att de påverkas både positivt och negativt av digital nattillsyn och läkemedelsautomater. Exempelvis kan tekniken underlätta arbetet och göra att personalen kan ägna mer tid åt värdeskapande arbetsuppgifter. Men teknikerna kan också medföra krångel och brister i användarvänlighet. Överlag är inställningen positiv förutsatt att tekniken fungerar som den ska. Många av de negativa aspekterna har inte med själva tekniken att göra, utan rör snarare kommunens organisering, rutiner och införandeprocesser. Fallstudien visar att digital nattillsyn och läkemedelsautomater bidrar med olika värden som kan hamna i konflikt med varandra. Om det ena värdet höjs minskar det andra. Exempelvis kan värdet av självständighet stå i kontrast till värdet av säkerhet. I rapporten har vi lyft fram exempel på dessa värdekonflikter för att stimulera till en diskussion om de olika nyttor som välfärdsteknik kan bidra med. Fallstudien visar att kommunerna har stora möjligheter att forma vilka nyttor som de vill att tekniken ska ge, och i det ingår att göra etiska avvägningar och prioriteringar. Som stöd finns de värden som lyfts i lagar, regler och föreskrifter som gäller för all vård och omsorg, oavsett om den utförs fysiskt eller digitalt. Socialstyrelsen vill särskilt betona värdet av självbestämmande, eftersom det ger individen möjlighet att själv avgöra vad som är viktigt. Socialstyrelsen har gjort en litteratursökning för att identifiera forskning om hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater påverkar kvalitet och resurseffektivitet i kommunal verksamhet. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) utförde under våren 2025 en kompletterande litteratursökning, på uppdrag av Socialstyrelsen. Resultatet visar att evidensläget är begränsat. Socialstyrelsen ser att det behövs fler studier av välfärdsteknikernas påverkan, inte minst effektstudier med fokus på slutanvändarnas egna upplevelser. Det svaga evidensläget har även lyfts i tidigare forskning och av andra myndigheter med liknande uppdrag. I denna rapport har Socialstyrelsen undersökt hur användningen av digital nattillsyn och läkemedelsautomater påverkar kvalitet och resurseffektivitet i tre kommuner, jämfört med fysiska besök. Sammanfattningsvis ser vi att: Digital nattillsyn och läkemedelsautomater är mindre resurskrävande än fysiska besök. Teknikerna leder till resursbesparingar, framför allt genom frigjord tid för baspersonal. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater bidrar i vissa fall med ökad kvalitet för brukaren eller patienten, jämfört med fysiska besök. Fysiska besök bidrar i vissa fall med ökad kvalitet för brukaren eller patienten, jämfört med digital nattillsyn och läkemedelsautomater. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater leder i vissa fall till ökad resurseffektivitet, jämfört med fysiska besök. Det gäller om teknikerna medför likvärdig eller högre kvalitet för brukaren eller patienten. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater leder i vissa fall inte till ökad resurseffektivitet, jämfört med fysiska besök. Det gäller om teknikerna medför en sänkt kvalitet för brukaren eller patienten. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater har potential att leda till ökad resurseffektivitet om frigjorda resurser används till att kvalitetsutveckla verksamheten. Rapporten har fokuserat på jämförelsen mellan välfärdsteknik och fysiska besök. Här kvarstår frågan om ett införande av digital nattillsyn och läkemedelsautomater bidrar till ökad kvalitet och resurseffektivitet, jämfört med ett helt fysiskt arbetssätt. Socialstyrelsen bedömer att digital nattillsyn och läkemedelsautomater har högre potential för ökad kvalitet och resurseffektivitet, än ett helt fysiskt arbetssätt, förutsatt att individen kan välja mellan en digital och fysisk insats. Det innebär att individer som föredrar digital nattillsyn eller en läkemedelsautomat får en sådan lösning, medan de som föredrar fysiska besök får det. I kommuner som endast erbjuder fysiska insatser, eller erbjuder välfärdsteknik som den enda valmöjligheten, minskar kommunens förmåga att anpassa insatsen efter individens behov och önskemål. För att förverkliga välfärdsteknikens potential behöver kommuner ha en organisation och ett arbetssätt som främjar fördelarna, och minskar riskerna. Vi vill särskilt lyfta fram vikten av att kommunen arbetar systematiskt med löpande behovsbedömning och tät uppföljning av insatsen för att säkerställa att den tillgodoser individens behov. Detta gäller oavsett om insatsen är digital eller fysisk. Dock kan det vara särskilt viktigt med uppföljning av insatser som ges med stöd av välfärdsteknik som minskar den fysiska närvaron av personal. Socialstyrelsen fick i mars 2024 i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera lokala erfarenheter av att införa vanligt förekommande välfärdstekniker, avseende resurseffektivitet och kvalitetsutveckling, i verksamheter inom bland annat äldreomsorgen. I uppdraget ingår att lyfta fram enkelt kvantifierbara faktorer för att beskriva den direkta nyttan med välfärdsteknik och, om möjligt, redovisa exempel på hur kommuner har hanterat eventuell frigjord tid eller andra resurser. I redovisningen ska Socialstyrelsen bedöma på vilket sätt införandet av välfärdsteknik har påverkat kvaliteten i de olika verksamheterna. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 september 2025. Syftet med uppdraget är att bidra med ökad kunskap om välfärdsteknikens påverkan på kvalitet och resurseffektivitet i kommunal verksamhet. Ett ytterligare syfte är att ge regering, kommuner och andra aktörer ett bättre kunskapsunderlag i det fortsatta arbetet med digital utveckling för en god vård och omsorg. Utifrån regeringsuppdraget formulerades ett antal frågeställningar som varit vägledande i genomförandet: Hur påverkar användning av välfärdsteknik en kommuns verksamhet när det gäller kvalitet? - Hur upplever individer som själva använder tekniken att den påverkar dem och insatsens kvalitet? - Hur upplever anhöriga (till individer som använder tekniken) att tekniken har påverkat dem och insatsens kvalitet? - Hur upplever personalen att tekniken har påverkat deras arbete och insatsens kvalitet? Hur påverkar användning av välfärdsteknik en kommuns verksamhet när det gäller resurseffektivitet? - Hur upplever verksamheten teknikens påverkan på resurseffektivitet? - Vad visar verksamhetsdata om teknikens påverkan på resurseffektivitet? Går det att identifiera några faktorer som påverkar utfallet? - Ger införandet av välfärdsteknik olika utfall i olika kommuner? Och vad kan dessa skillnader i så fall bero på? Går det att identifiera några framgångsfaktorer för att användning av välfärdsteknik ska leda till ökad kvalitet och resurseffektivitet? För att kunna studera hur användningen av välfärdsteknik påverkar kvalitet och resurseffektivitet behöver tekniken ställas i relation till något annat. I denna rapport har vi valt att jämföra tekniken med kommunernas traditionella (fysiska) sätt att arbeta, för att undersöka hur förändringen från ett helt fysiskt arbetssätt till användning av välfärdsteknik har påverkat kommunerna. Det finns vissa förutsättningar för att en verksamhet ska kunna uppnå en god kvalitet. Verksamheten behöver uppfylla de krav och mål som gäller enligt lagar och andra föreskrifter för verksamheten, samt beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Vidare ska ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete användas för att säkra verksamhetens kvalitet och för att planera, leda och förbättra verksamheten.1 Det ingår inte i Socialstyrelsens uppdrag att undersöka i vilken utsträckning kommuner uppfyller dessa förutsättningar. I stället har Socialstyrelsen haft som utgångspunkt att användningen av välfärdsteknik sker i enlighet med gällande lagar, regler och föreskrifter. I denna rapport använder vi oss av Socialstyrelsens definition av välfärdsteknik: Digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning.2 Med utgångspunkt i denna definition har vi valt att fokusera på kvalitet ur ett brukar- och patientperspektiv. Dock undersöks också teknikens påverkan på personal och anhöriga i rapporten. För att ringa in välfärdsteknikens påverkan på kvalitet har vi dels studerat hur väl tekniken fyller insatsens syfte, i relation till ett fysiskt besök. Vi har också studerat hur tekniken kan bidra med andra kvalitetsvärden, i relation till ett fysiskt besök. Välfärdsteknik kan bidra till kvalitet på olika sätt, som inte bara utgår från det avsedda syftet med insatsen. Här har vi utgått från de värden som välfärdsteknik generellt har som syfte att bibehålla eller öka (trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet). Vi har använt oss av dessa fyra kvalitetsvärden i arbetet med att undersöka hur tekniken påverkar verksamhetens kvalitet. Vidare har vi valt att lyfta fram de värden som 1 För mer information se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). 2 Socialstyrelsens termbank. individerna själva tillskriver den fysiska respektive digitala insatsen. Vår förståelse av kvalitet i denna rapport kan sammanfattas i följande figur. Vi har även valt att komplettera denna modell med de kvalitetsdimensioner som ingår i en god vård och omsorg. För god kvalitet i vård och omsorg är det viktigt att utgå från individens specifika behov och förmågor. All verksamhet ska vara kunskapsbaserad, individanpassad, säker, tillgänglig och jämlik. Dessa dimensioner kommer att ingå i studien på olika sätt. Vissa av kvalitetsdimensionerna har varit mer applicerbara och relevanta för studien än andra. Mycket fokus har exempelvis hamnat på värdena säkerhet och individanpassning. I arbetet har vi också vägt in vad kommunerna själva uttrycker gällande vilket syfte som den införda tekniken är tänkt att uppnå. Detta har dock inte skilt sig nämnvärt från de kvalitetsvärden som vi redan identifierat. I denna rapport förstås resurseffektivitet som en relation mellan resurser och kvalitet. Resurseffektivitet uppnås när en verksamhet utförs med mindre resurser men med oförändrad eller ökad kvalitet, eller då kvaliteten ökar vid användning av samma mängd resurser. För att avgöra om välfärdsteknik leder till resurseffektivitet behöver således de resurser som används ställas i relation till hur tekniken påverkar verksamhetens kvalitet. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ fallstudiedesign i genomförandet av uppdraget. Kvalitativa fallstudier är särskilt lämpade för att studera fenomen som, likt välfärdsteknik, är svåra att särskilja från kontexten och som kräver en fördjupad analys för att förstå om hur fenomenet verkar i sin kontext utifrån olika perspektiv. I stället för att studera många olika typer av teknik i många kommuner har vi därav valt att göra en djupdykning i ett fåtal tekniker för att se hur de påverkar kvalitet och resurseffektivitet i ett fåtal kommuner. Resultatet kommer således inte att ge en bild av välfärdsteknikens påverkan på kvalitet och resurseffektivitet i stort, utan i stället ge exempel på vilken påverkan en viss typ av teknik kan ha i en specifik kontext. När Socialstyrelsen fick regeringsuppdraget genomfördes en bred dialog med olika aktörer för att inhämta inspel om hur vi på bästa sätt skulle kunna besvara uppdragets frågeställningar och bidra med användbar kunskap. Dialogmöten genomfördes med Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), tre kommuner som kommit långt i arbetet med välfärdsteknik samt forskare från fem lärosäten som bedriver forskning inom välfärdstekniksområdet.3 Av dialogmötena framkom att vår undersökning skulle gynnas av en fördjupad analys som tar hänsyn till områdets komplexitet och kontextbundenhet. Ett annat medskick var att studera teknikens påverkan utifrån olika perspektiv. Att lyfta fram brukarperspektivet bedömdes som mycket viktigt samt att lyfta anhörigperspektivet och olika personalgruppers upplevelser inte minst de som arbetar nära tekniken och brukarna. I denna rapport har vi valt att studera välfärdsteknikerna digital nattillsyn och läkemedelsautomater. I valet har vi utgått från vår definition av välfärdsteknik, vilket innebär att tekniken behöver ha som syfte att bibehålla eller öka individens trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet. Vidare behöver tekniken, enligt uppdraget, vara vanligt förekommande. Vanligt förekommande förstås i detta sammanhang som att tekniken finns i en majoritet av landets kommuner. Enligt uppdraget ska Socialstyrelsen också studera teknikens påverkan på resurseffektivitet. Vi har därför valt ut tekniker som ofta används för att uppnå resurseffektivitet, och fokuserat på tekniker där det finns tillgång till 3 Forskare från: Göteborgs universitet, Högskolan i Skövde, Linnéuniversitetet, Lunds universitet och Mälardalens universitet. kvantifierbara data för att studera resurseffektivitet. Vidare såg Socialstyrelsen en fördel i att inkludera både en teknik (digital nattillsyn) som funnits länge i kommunerna, och som har studerats i högre utsträckning, och en teknik (läkemedelsautomater) som är nyare och på uppgång i kommunerna. Dessutom såg vi en fördel i att studera två tekniker som är relativt olika varandra, och som används i sammanhang. Trots att vi enbart studerat två typer av välfärdsteknik bedömer vi att de utgör belysande exempel på välfärdsteknikens möjlighet att öka kvalitet och resurseffektivitet. Många andra typer av välfärdsteknik har inte detta dubbla syfte, utan fokuserar enbart på att stödja individen. Enligt Socialstyrelsens uppföljning av e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2025 framkommer att digital nattillsyn och läkemedelsautomater är de tekniker som kommunerna bedömer har störst positivt utfall för brukare och patienter, samtidigt som de bedöms ha ett positivt ekonomiskt utfall, jämfört med några andra vanligt förekommande typer av välfärdsteknik [1]. De är också exempel på tekniker som SKR har lyft fram som prioriterade för kommunerna att införa utifrån att de kan bidra till både ökad kvalitet och ökad resurseffektivitet [2]. Vägledande i valet av kommuner till fallstudien var att försöka identifiera exempel på normalfall, eller typexempel på var många kommuner befinner sig i dagsläget när det gäller välfärdsteknik. Vi har valt att exkludera kommuner som utgör en form av extremfall, exempelvis kommuner som har en ovanligt hög eller låg användning av tekniken. Vi har således inte valt ut de kommuner som kommit längst i sin digitala utveckling. I stället har vi strävat efter att hitta fall som flera andra kommuner kan känna igen sig i. Vi har också sökt hitta en variation mellan fallen för att kunna spegla och dra lärdom av olika typer av erfarenheter och kontexter. Exempelvis har vi strävat efter att nå en geografisk spridning och en blandning mellan större och mindre kommuner, sett till både invånarantal och storlek på kommunen. I valet av kommuner tog vi fram ett antal urvalskriterier. Ett kriterium var att teknikerna skulle vara implementerade, och inte i pilotfas. Ett annat kriterium var att kommunen skulle ha kommit upp i en stabil användning av teknikerna över tid. Om teknikerna sällan används är det svårt att analysera vilka effekter de kan ha på kvalitet och resurseffektivitet. Totalt 6 kommuner uppfyllde samtliga urvalskriterier. Av dessa 6 kommuner var det 3 kommuner som anmälde intresse för att delta i studien. De kommuner som ingår i studien varierar i storlek, invånarantal och demografi samt är belägna i olika delar av landet: en i Sveland, en i Norrland och en i Götaland. De tre kommunerna uppvisar även stora skillnader gällande organisering och arbetssätt. Dessa variationer bedömer vi har varit gynnsamma för undersökningen och fördjupat analysen. För mer information om de tre kommunerna, se tabell 1. I fallstudien har vi använt oss av en mixad metod där vi kombinerat kvalitativa och kvantitativa datainsamlings- och analysmetoder. Den kvalitativa delen består av en intervjustudie med brukare, patienter, anhöriga och personal. Den kvantitativa delen består av en ekonomisk analys av teknikernas resursanvändning och bygger på verksamhetsdata som inhämtats från kommunerna. I den samlade analysen har intervjuresultatet berikat den ekonomiska analysen, och vice versa. I de tre kommunerna genomfördes en intervjustudie under november 2024 till april 2025. Totalt genomfördes intervjuer med: 8 individer som hade digital nattillsyn och/eller en läkemedelsautomat 8 anhöriga till individer med digital nattillsyn och/eller en läkemedelsautomat 59 medarbetare (vid 33 intervjutillfällen). Intervjuresultatet sammanställdes och kodades systematiskt för att sedan tematiseras utifrån återkommande mönster och perspektiv med utgångspunkt i reflexiv tematisk analys [3]. Utifrån vår informationssäkerhetsbedömning spelades inte intervjuerna in utan transkriberades under samtalets gång. Citaten som används i rapporten har anonymiserats, Intervjuerna med brukare, patienter och anhöriga genomfördes via telefon. Intervjuerna var semistrukturerade och utfördes enligt en framtagen intervjuguide.4 Intervjuguiden genomgick vissa mindre justeringar, och frågorna behövde i vissa fall anpassas något utifrån intervjupersonen, men hölls i princip konstant under hela arbetets gång. Intervjuerna med personal genomfördes via digitalt videomöte. Intervjuerna var semistrukturerade och utfördes enligt framtagen intervjuguide som anpassades efter varje personalkategori. Intervjuguiden behövde även anpassas till viss del efter den enskilda kommunen. Vissa intervjufrågor togs bort, tillkom och utvecklades under arbetets gång. Personalen i de olika kommunerna fick således inte exakt samma frågor. Dock såg intervjuguiden på det stora hela likadan ut och nyckelfrågor var konstanta. Totalt genomfördes 16 intervjuer med brukare, patienter och anhöriga varav 4 intervjuer behandlade digital nattillsyn5 och 12 intervjuer handlade om läkemedelsautomater. Socialstyrelsen hade för avsikt att genomföra fler intervjuer, framför allt om digital nattillsyn. Trots upprepade försök kunde vi inte rekrytera fler intervjupersoner till studien. Följande process användes för att hitta intervjupersoner: 1. Personal på kommunen fick skriftlig information om vilka intervjupersoner som efterfrågades. 2. Socialstyrelsen tog fram ett informationsbrev till brukare, patienter och anhöriga. I brevet betonades att deltagande är anonymt och frivilligt, och det fanns en beskrivning av Socialstyrelsens personuppgiftsbehandling. Personerna fick möjlighet att antingen kontakta Socialstyrelsen direkt om de ville delta i intervjun, eller låta kommunen förmedla deras kontaktuppgifter. 4 Intervjuguiderna från intervjuerna med brukare, patienter, anhöriga och personal bifogas ej i rapporten men finns tillgängliga hos Socialstyrelsen och lämnas ut på begäran. 5 Bifynd om digital nattillsyn tillkom från en ytterligare intervju. 3. Personalen delade ut informationsbrevet till aktuella brukare, patienter och anhöriga. Kommunen förmedlade kontaktuppgifter till de som kunde tänka sig att delta, och som inte valt att kontakta Socialstyrelsen direkt. Socialstyrelsen efterfrågade en jämn fördelning mellan män och kvinnor samt en spridning i åldrarna i den mån det var möjligt. Vi fick inte någon spridning i åldrar, i princip samtliga brukare och patienter som intervjuades var äldre personer. Dock varierade de anhöriga som intervjuades mer i ålder. Könsfördelningen för brukare, patienter och anhöriga var likvärdig. Det skilde sig åt hur länge individerna hade haft tekniken, vilket kunde variera från några månader till några år. Flertalet av individerna hade haft tekniken i ett år eller mer. Det varierade också om de hade haft fysisk hjälp av personal för nattillsyn eller läkemedelshantering innan de fick tekniken. De flesta anhöriga som intervjuades hade ingen relation till de brukare och patienter som intervjuades. Socialstyrelsen identifierade vissa roller som bedömdes som centrala för intervjustudien. Fokus var på den personal som arbetar nära brukarna och patienterna och kan beskriva hur de upplever att tekniken påverkar individen. Andra roller som bedömdes som relevanta var resursplanerare, verksamhetsutvecklare och enhetschefer. Vilka roller som bedömdes som centrala skilde sig åt mellan de två teknikerna. I alla tre kommuner har personal intervjuats som har följande roller: Enhetschef inom hemtjänst Biståndshandläggare Hemtjänstpersonal nattetid (nattpatrullen) Enhetschef inom hemtjänst Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Sjuksköterska Hemtjänstpersonal dagtid Verksamhetsutvecklare Resursplanerare/schemaläggare Socialstyrelsen identifierade även andra relevanta roller att intervjua tillsammans med kommunerna. Då de tre kommunerna skiljer sig åt gällande organisering och arbetsfördelning kunde olika personalkategorier bli aktuella i olika kommuner. Exempelvis intervjuades larmtekniker, samordnare och superanvändare i några av kommunerna. Vissa av intervjuerna var gruppintervjuer och andra enskilda intervjuer, hur många som deltog skilde sig åt mellan kommunerna. Eftersom en av kommunerna var betydligt större än de övriga två deltog i denna kommun fler personal vid intervjutillfällena. Socialstyrelsen tog fram ett informationsbrev som kommunerna delade ut till personalen. I brevet betonades att deltagande är anonymt och frivilligt, och det innehöll även en beskrivning av Socialstyrelsens personuppgiftsbehandling. Kommunerna ansvarade för att dela ut informationsbrevet och identifiera personal som önskade delta. Socialstyrelsen efterfrågade en bredd när det gäller intervjupersonernas ålder, kön och arbetslivserfarenhet, och upplever att intervjuerna har inrymt en stor bredd. Bland intervjupersonerna finns en stor variation mellan personal som arbetat länge och som nyligen börjat, mellan män och kvinnor och mellan äldre och yngre medarbetare. Intervjuerna har haft en tonvikt på äldreomsorgen och kommunens hemtjänstverksamhet. Personalintervjuerna har ofta handlat om hur de upplever att tekniken påverkar äldre personer. Intervjuerna med brukare, patienter och anhöriga har också i princip uteslutande handlat om äldre personer som har digital nattillsyn eller läkemedelsautomater. Hur tekniken påverkar yngre personer, och personer inom exempelvis socialpsykiatrin och funktionshindersverksamheten, har inte fångats upp i samma utsträckning. Även om det ingår intervjuer med sjuksköterskor inom socialpsykiatrin och funktionshindersverksamheten, samt intervjuer med personal som har en övergripande roll som sträcker sig över flera verksamhetsområden, har vi inte intervjuat baspersonal inom socialpsykiatrin eller funktionshinderverksamheten. Anledningen till detta var att vi behövde avgränsa intervjustudiens omfattning. Detta val har medfört att resultatet till stor del utgår från ett äldreperspektiv, även om vi sökt lyfta fram de exempel som framkommit på hur tekniken påverkar yngre personer. Studien inkluderar få intervjuer med brukare, patienter och anhöriga, framför allt om digital nattillsyn. Sammansättningen av intervjupersoner får därmed stor påverkan på resultatet och medför risk för snedvridning. Om andra intervjupersoner deltagit skulle andra upplevelser och erfarenheter troligen lyfts fram. Vidare behövde intervjupersonerna ha förmåga att ta till sig information om intervjun och delta i en telefonintervju. Detta exkluderar personer som av olika anledningar kan eller önskar delta i telefonintervjuer. Studien innehåller en risk för bias i och med att kommunerna var delaktiga i processen att välja ut potentiellt lämpliga intervjupersoner. Exempelvis medför detta en risk för att en kommun väljer ut personer som är särskilt positiva till tekniken. Socialstyrelsen har inte uppmärksammat tecken på bias utifrån personalintervjuerna som har speglat en rad olika erfarenheter och inställningar till teknikerna; vissa har varit positiva till teknikerna och andra negativa. Intervjuerna med brukare, patienter och anhöriga medför en tydligare risk för bias då de är färre till antalet. Av intervjuerna framkom att de flesta brukare, patienter och anhöriga var positivt inställda till teknikerna. Dock framkommer även här en mångfald i erfarenheter och upplevelser där både positiva och negativa aspekter återges. För att väga upp eventuell snedvridning och risk för bias har Socialstyrelsen gjort en samlad analys av det som brukare och patienter själva uttrycker, med det som framkommer i intervjuerna med personal och anhöriga. Vi har strävat efter att ge en så balanserad bild som möjligt genom att nyansera resultaten och lyfta både negativa och positiva exempel på hur tekniken kan påverka individen. Vidare har vi samlat in synpunkter och inspel från brukarorganisationer i myndighetens äldreråd för att därigenom stärka brukarperspektivet. Sammanfattningsvis är det viktigt att läsaren väger in dessa risker för snedvridning och bias i förståelsen av resultatet. Ett steg i Socialstyrelsens analys av teknikernas resurseffektivitet var att ta reda på om digital nattillsyn och läkemedelsautomater är mindre resurskrävande än fysiska besök. För att kunna genomföra beräkningar av huruvida teknikerna är mindre resurskrävande än fysiska besök samlades data in från de tre kommunerna. Vi ställde frågor till kommunerna om kostnader på ett sätt som möjliggjorde jämförelse mellan fysisk nattillsyn och digital nattillsyn samt mellan fysisk läkemedelshantering och läkemedelsautomater. När kommunerna besvarade frågorna bad vi dem att i första hand använda data från verksamhetssystemet och i andra hand uppskatta ett genomsnitt per individ och månad. Den insamlade informationen analyserades därefter och ligger till grund för de resultat och diskussioner som presenteras i denna rapport. För information om den ekonomiska analysen, se bilaga 1 och 2. Socialstyrelsen har genomfört en litteratursökning för att identifiera relevant och aktuell forskning om välfärdsteknikens påverkan på kvalitet och resurseffektivitet i kommunal verksamhet. Litteratursökningen genomfördes under september 2024. Litteratursökningen omfattade i första hand systematiska översikter och i andra hand kontrollerade effektstudier samt i vissa frågor även kvalitativa studier. Det genomfördes även en sökning efter grå litteratur. Till en början inkluderade litteratursökningen välfärdsteknikområdet som helhet. Då sökresultatet blev för omfattande för att behandla inom ramen för uppdraget valde vi att snäva av sökningen till enbart teknikerna digital nattillsyn och läkemedelsautomater. Sökresultatet gicks igenom systematiskt utifrån uppsatta inklusionskriterier. För mer information om litteratursökningen, se bilaga 3. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) utförde under våren 2025 en kompletterande litteratursökning på uppdrag av Socialstyrelsen, med utgångspunkt i vår sökning. SBU:s litteratursökning kompletterade Socialstyrelsens sökning med ett längre tidsspann och hade fokus på systematiska översikter för digital nattillsyn, läkemedelsautomater och närliggande teknik (se bilaga 4). SBU genomförde även en bedömning av risk för bias. SBU:s litteratursökning resulterade i fem systematiska översikter, med låg till måttlig risk för bias.6 En av översikterna rör digital nattillsyn mer specifikt, medan övriga fyra översikter rör närliggande teknik, där digital nattillsyn kan ingå. SBU identifierade även tre systematiska översikter gällande läkemedelsautomater, men som bedömdes ha en hög risk för bias. De inkluderade studierna från vår och SBU:s litteratursökning har fungerat som stöd i genomförandet av vår undersökning och analys. I rapportens diskussionsdel kommer vi att relatera vårt resultat till de resultat som framkommit i de inkluderade studierna. Välfärdsteknikens påverkan på kvalitet och resurseffektivitet har tidigare undersökts av Socialstyrelsen och andra myndigheter. I vår litteratursökning identifierades en mängd rapporter av olika aktörer. Nedan är några exempel från senare år: Socialstyrelsen publicerade 2017 en översikt över forskning om välfärdsteknik där vi summerade de etiska aspekterna [4]. Digital nattillsyn och läkemedelspåminnare tas upp som exempel, bland många andra typer av välfärdsteknik. I översikten lyfts olika nyttor som välfärdsteknik kan bidra med för individen, enligt forskning. Socialstyrelsen publicerade 2018 en rapport där vi undersökte digital nattillsyn och gps-larm i tolv kommuner [5]. Rapporten visar exempel på hur användandet av välfärdsteknik påverkar tillvaron för brukare och deras anhöriga, hur tekniken påverkar personalens arbetssituation och vad införandet av välfärdstekniken innebär organisatoriskt och ekonomiskt för 6 Socialstyrelsens litteratursökning resulterade i tre systematiska översikter, som samtliga även ingick i resultatet av SBU:s litteratursökning. En av dessa översikter bedömdes ha låg till måttlig risk för bias. kommunerna. Likt i denna rapport genomfördes intervjuer med brukare, anhöriga och personal i de utvalda kommunerna. Socialstyrelsen har sedan 2014 publicerat årliga uppföljningsrapporter om utvecklingen av e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna. I denna serie ingår ofta intervjustudier som belyser framgångsfaktorer och hinder i implementeringen av välfärdsteknik. I 2025 års rapport valde Socialstyrelsen att fokusera på frågan om uppföljning och hur kommunerna bedömer nyttan med välfärdsteknik, med ett särskilt fokus på bland annat digital nattillsyn och läkemedelsautomater [1]. SBU publicerade 2017 en kartläggning av systematiska översikter över forskning om digitala verktyg som social stimulans för äldre personer med psykisk ohälsa eller risk för sådan [6]. SBU identifierade ett flertal kunskapsluckor och pekade på behov av mer forskning inom området. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys publicerade 2020 en rapport som undersöker vilka effekter välfärdstekniska lösningar har i äldreomsorgen och i verksamheter för personer med funktionsnedsättning [7]. I rapporten ingår en systematisk litteraturöversikt och en fallstudie i fyra kommuner, med intervjuer med personal. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys publicerade 2023 en rapport som undersöker välfärdsteknikens effekter och om den bidrar till verksamhetsutveckling och kostnadseffektivitet [8]. Myndigheten genomförde bland annat en enkätundersökning bland äldre personer om deras uppfattning om välfärdsteknik samt intervjuer med medarbetare i äldreomsorgen och en enkätundersökning bland landets socialchefer. Statens medicinsk-etiska råd (Smer) publicerade 2014 en rapport som går igenom en rad olika etiska aspekter som är kopplade till användning av robotar och övervakning i vården av äldre [9]. Smer publicerade även en kommentar 2022 gällande etiska aspekter av användning av hälsorobotar, där läkemedelsautomater ingår som en av flera tekniker [10]. I den statliga utredningen Digital teknik på lika villkor från 2025 lyfts exempel på hur välfärdsteknik har införts i svenska kommuner för att effektivisera verksamheten, förbättra arbetsmiljön och underlätta för individen i vardagen [11]. Utredningen omfattar en rad olika tekniker, däribland digital nattillsyn och läkemedelsautomater. Research Institutes of Sweden (RISE) publicerade 2018 en rapport om möjliga effektiviseringsvinster med bland annat digital nattillsyn och läkemedelsautomater [12]. Nordens välfärdscenter publicerade 2019 en rapport om lokala erfarenheter av olika digitala lösningar för vård och omsorg på distans i Norden [13]. I rapporten lyfts exempel rörande digital nattillsyn och läkemedelsautomater. Nedan presenteras de systematiska översikter som bedöms ha högst relevans för vår undersökning, och en låg till måttlig risk för bias, som identifierats i Socialstyrelsens och SBU:s litteratursökningar. En systematisk översikt från 2017 studerar digital teknik för omsorg på distans för äldre personer som bor i ordinärt boende [14]. I översikten inryms en rad olika typer av teknik såsom trygghetslarm, rörelsesensorer och fallarm. Studier om digital tillsyn inkluderas i översikten, men det är oklart om den specifika typ av läkemedelsautomat som studeras i vår rapport ingår. Författarna drar slutsatsen att effekten av digital teknik för omsorg på distans är personbunden, och att implementering av denna typ av teknik behöver ta in äldres perspektiv och erfarenheter, för att tekniken ska kunna möta behovet på ett ändamålsenligt sätt. En systematisk översikt från 2021 studerar effekterna av digital nattillsyn i omsorgen för äldre som bor i ordinärt boende eller andra boendeformer [15]. I översikten ingår olika tekniska lösningar för digital nattillsyn, exempelvis sensorer och larm eller annan monitorerande teknik, så resultaten rör inte bara kameratillsyn. Författarnas slutsats är att det i forskningen bara finns ett begränsat stöd för fördelarna med digital nattillsyn jämfört med ett traditionellt arbetssätt. En systematisk översikt från 2023 studerar videobaserad Active Assisted Living-teknik (AAL) [16]. AAL är system för tekniskt omsorgsstöd för de som lever på egen hand men har ett behov av vård eller tillsyn. Översikten fokuserar specifikt på teknik som är kamera- eller videobaserad och frågor om acceptans och integritet. Här ingår bland annat digital nattillsyn. Översikten omfattar studier som rör personer som bor i ordinärt boende eller andra boendeformer såsom vård- och omsorgsboenden. Författarna drar slutsatsen att forskningsfältet uppvisar stora metodologiska brister och ser behov av fler studier inom området som är inriktade på användarnas upplevelse av tekniken. Digital nattillsyn innebär att en trygghetskamera, värmekamera eller annan teknik placeras i brukarens hem, genom vilken larmcentral eller annan personal kan ha uppsikt över brukaren under bestämda tidpunkter under natten. Att använda den digitala tillsynen förutsätter att omsorgsgivaren eller larmcentralen aktivt sätter i gång tekniken för att utföra tillsynen. En läkemedelsautomat (läkemedelsförmedlare, läkemedelsrobot) är en medicinteknisk produkt som påminner patienten när det är dags att ta läkemedel, fördelar läkemedel och signalerar till vårdgivaren om det sker avvikelser. personer som personer som får en hälso- och sjukvårdsinsats. Ibland använder vi termerna individer , eller för att beteckna båda dessa grupper. Begreppet anhörig avser i denna rapport en person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna. Det kan exempelvis vara make, maka, sambo, barn, barnbarn eller syskon. I andra sammanhang kan närstående användas, och då är kretsen något utvidgad. I rapporten används samma definition när vi talar om en socialtjänstinsats och en hälso- och sjukvårdsinsats, trots att lagtexterna skiljer sig åt i användningen av dessa begrepp. Begreppet baspersonal används i denna rapport för personal som ger direkt stöd i vardagen i den enskildes hem, exempelvis undersköterskor, vårdbiträden eller motsvarande. Baspersonal kan arbeta inom olika verksamhetsområden såsom äldreomsorg, funktionshinderverksamhet och socialpsykiatri. Rapporten behandlar främst baspersonal som arbetar inom kommunens hemtjänstverksamhet. I detta kapitel presenteras hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater används i de tre kommuner som ingår i fallstudien. Alla tre kommuner använder digital nattillsyn i form av en kamera som installeras i brukarens hem. Kameran aktiveras under ett förbestämt tidsfönster under natten, och är aktiv under ett kort tidsspann (från några sekunder till en minut) då tillsynen utförs. Om personalen inte ser brukaren i kameran kan de vänta en stund innan de aktiverar kameran på nytt och utför ytterligare en tillsyn, innan de slår larm till nattpatrullen. Brukare kan ha beslut om flera tillsynstillfällen per natt, beroende på behov. Kommunerna använder sig av olika leverantörer, och kvaliteten på tekniken och dess funktionalitet skiljer sig åt mellan kommunerna. Exempelvis kan man i en kommun zooma via kameran, men inte i en annan. Det ser olika ut vilket avtal kommunerna har för kamerorna och hur de organiserat den tekniska supporten. Hur många kameror som är ute hos brukarna varierar över tid. Alla tre kommuner har en användning av digital nattillsyn som är över genomsnittet för landets kommuner. I alla tre kommuner är digital nattillsyn en biståndsbedömd insats enligt socialtjänstlagen (2025:400), SoL, som bedöms och beviljas av biståndshandläggare. Alla tre kommuner erbjuder digital nattillsyn för personer som bor i ordinärt boende, tekniken används primärt av äldre personer. Vissa av kommunerna erbjuder tekniken till personer som bor i andra boendeformer. Då Socialstyrelsen valt att fokusera på teknik i ordinärt boende har vi inte undersökt teknikanvändningen i andra boendeformer. Nedan beskrivs de tre kommunernas arbete med digital nattillsyn på en övergripande nivå och hur de fördelat arbetet mellan olika yrkesroller: Initiativet till digital nattillsyn kan komma från olika håll, till exempel från brukaren själv och anhöriga, eller från baspersonalen som har uppmärksammat ett behov. Biståndshandläggaren bedömer behovet av tillsyn nattetid och fattar beslut om tillsynen ska ske fysiskt eller digitalt. Bedömningskriterierna och riktlinjerna skiljer sig åt mellan kommunerna samt i vilken grad anhöriga involveras i processen. Biståndshandläggaren ansvarar för att informera brukare (och i vissa fall anhöriga) om tekniken. Kameran installeras i brukarens hem av en tekniker på kommunen. Den digitala tillsynen utförs. Vem som tittar i kameran skiljer sig åt mellan kommunerna. I en kommun utför nattpatrullen den digitala tillsynen i sina arbetsmobiler. I en annan kommun utförs den digitala tillsynen av nattpersonal på ett särskilt boende för äldre. I den tredje kommunen utförs den digitala tillsynen av en extern aktör. Om det uppmärksammas att något är fel eller att personen inte syns i kameran är det kommunens nattpatrull som hanterar larmet och åker ut till brukaren för att utföra tillsynen fysiskt. Om det uppstått ett tekniskt problem kan nattpatrullen i vissa fall söka åtgärda felet, exempelvis genom att starta om kameran. Biståndshandläggarna följer upp alla sina beslut med en visst tidsintervall (varje år eller vartannat år i de tre kommunerna). Kommunerna skiljer sig åt i hur de arbetar med den löpande uppföljningen och vilka rutiner de upprättat för detta arbete. Baspersonalen uppmärksammar biståndshandläggarna på om insatsen inte fungerar som det ska, om tekniken inte möter behovet, om det behövs fysiska insatser i stället eller fler kameror eller tillsynstillfällen. Anhöriga och brukare själva kan också fylla en central roll i att uppmärksamma kommunen på förändrade behov. Intervjuerna med brukare och anhöriga förmedlar att tillsynskameran har fungerat bra och att det inte varit några större problem med tekniken. Dock framkommer att den digitala tillsynen kan vara svår för vissa brukare att förstå, primärt personer med kognitiv svikt. Ur personalens synvinkel uppstår de största utmaningarna när tekniken krånglar eller slutar fungera, exempelvis på grund av uppkopplingsproblem. Men också andra utmaningar i användarvänlighet lyfts i intervjuerna. Exempelvis beskrivs problem när personal behöver göra många inloggningar i flera olika verksamhetssystem, tidskrävande manövrering av kameran eller att kamerabilden skyms eller bländas av något så att personalen inte kan se brukaren. I alla tre kommuner saknas teknisk support under kvällar och helger, vilket personalen uttrycker behov av. Alla tre kommuner använder samma variant av läkemedelsautomat. Automaten fylls med läkemedel och programmeras med vilka läkemedel som ska tas vid vilken tidpunkt. Automaten kan endast hantera dosförpackade läkemedel och fylls på med nya dosrullar var fjortonde dag. På angiven tid matar automaten fram dospåsen och påminner patienten om att ta läkemedlet. Automaten förklipper dospåsen när läkemedlet matas ut. Om patienten inte tar loss dospåsen från automaten inom utsatt tid låses dosen in i automaten och ett larm går till personalen. Automaten har ett reseläge som kan aktiveras. Reseläget innebär att dospåsar kan matas ut i förväg om patienten exempelvis ska vara borta från hemmet. En inställning görs om patienten ska få tillgång till att hantera reseläget själv eller om endast personal ska ha tillgång till reseläget. Verksamheter inom hälso- och sjukvården som använder medicintekniska produkter (såsom en läkemedelsautomat) är skyldiga att se till att endast säkra och medicinskt ändamålsenliga produkter används. I Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2021:52) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården tydliggörs vårdgivarens och hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar när det gäller användning av medicintekniska produkter. Enligt HSLF-FS 2021:52 ska varje vårdgivare fastställa rutiner för förskrivning, utlämnande och tillförande av en medicinteknisk produkt till en patient.7 Alla tre kommuner använder samma leverantör av läkemedelsautomater. Leverantören har en teknisk support som kommunerna kan kontakta via telefon dygnet runt, och supporten har möjlighet att koppla upp sig mot automaten och åtgärda fel på distans. Hur många automater som är ute hos patienterna varierar över tid. Alla tre kommuner har en användning av läkemedelsautomater som är över genomsnittet för landets kommuner. En person kan behöva stöd med att hantera sina läkemedel av olika anledningar. Det kan handla om allt från stöd i att komma ihåg att ta läkemedlet vid rätt tidpunkt, i form av påminnelser, till stöd i att inta själva läkemedlet. Vilken typ av stöd som personen är i behov av avgör vilken roll hälso- och sjukvården har i personens läkemedelshantering. I många fall kan personer ansvara för sina läkemedel på egen hand, exempelvis med hjälp av olika typer av hjälpmedel eller konsumentprodukter. Men när detta inte är 7 Se 2 kap. 2 § HSLF-FS 2021:52. tillräckligt, och en person inte kan hantera sina läkemedel själv, kan hälso- och sjukvården gå in och ta över detta ansvar. I alla tre kommuner erbjuds läkemedelsautomaten som en hälso- och sjukvårdsinsats enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL, där kommunen har övertagit ansvaret för läkemedelshanteringen.8 Övertagande av läkemedelshantering kan inbegripa olika delar, såsom att iordningsställa, administrera och överlämna läkemedel.9 De tre kommunerna erbjuder läkemedelsautomater i de fall patientens behov bedöms kunna tillgodoses av automaten, och personal inte behöver vara fysiskt närvarande. I alla tre kommuner skrivs patienter in i hemsjukvården när de får en läkemedelsautomat, om de inte redan är inskrivna. Alla tre kommuner erbjuder läkemedelsautomater för personer som bor i ordinärt boende, exempelvis för äldre personer, personer med funktionsnedsättning och personer inom socialpsykiatrin. Det förekommer också exempel på personer i andra boendeformer som har en läkemedelsautomat. Då Socialstyrelsen valt att fokusera på teknik i ordinärt boende har vi inte undersökt teknikanvändningen i andra boendeformer. Nedan beskrivs de tre kommunernas arbete med läkemedelsautomater på en övergripande nivå och hur de fördelat arbetet mellan olika yrkesroller: Personer som skulle kunna vara aktuella för en läkemedelsautomat identifieras. Detta kan ske på olika sätt, exempelvis genom att baspersonal nämner personer som de tror är lämpliga. Det kan också komma förslag från vårdcentralen, eller så kan en anhörig eller personen själv kontakta kommunen. Personens lämplighet när det gäller att ha en läkemedelsautomat bedöms av en sjuksköterska i kommunen. Lämpliga personer tillfrågas om de är intresserade av att ha en läkemedelsautomat och får information om hur den fungerar. Sjuksköterskan använder ett stöd i bedömningen, ofta en typ av checklista, med kriterier som behöver vara uppfyllda för att en läkemedelsautomat ska kunna bli aktuell. Exempel på kriterier som kommunerna använder sig av är att: - patienten har dosförpackade läkemedel 8 Grunden för övertagandet är som regel ett beslut av patientansvarig läkare i samråd med patienten. I de tre kommunerna är den kommunala hälso- och sjukvården i ordinärt boende skatteväxlad och överförd till kommunerna. 9 För mer information se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården. - patienten är motiverad att ta sina läkemedel och klarar av att ta dem, enligt ordination, med hjälp av automaten - patienten har tillräckligt god hörsel och syn för att uppfatta automatens signaler - patienten kan öppna en dospåse som är förklippt och inta läkemedlet. Kommunerna skiljer sig åt i vilken utsträckning annan personal än sjuksköterskorna involveras i bedömningsarbetet. I en kommun beskrivs hur sjuksköterskorna arbetar teambaserat tillsammans med all övrig personal som jobbar nära patienten, medan en annan kommun beskriver hur sjuksköterskorna arbetar mer självständigt med bedömningen. I vilken utsträckning kontakter inom regionens hälso- och sjukvård är involverade, såsom patientansvarig läkare, skiljer sig också åt mellan kommunerna, samt i vilken utsträckning yrkesroller såsom arbets- och fysioterapeuter är involverade i processen. Överlag är involvering av dessa professioner låg. Kommunerna skiljer sig också åt i vilken grad anhöriga involveras i processen. Om patienten tackar ja och bedöms som lämplig installeras läkemedelsautomaten i patientens hem. Patienten får information och introduceras till att använda tekniken. Det kan se olika ut vilken yrkesroll det är som installerar och introducerar automaten. Personal två veckor för att säkerställa att det fungerar som det ska. Det betyder att personalen åker hem till patienten vid tidpunkten för läkemedelsintaget och observerar att patienten kan hantera tekniken och tar sina läkemedel. Detta utförs oftast av baspersonal. I samtliga kommuner sker en uppföljning av sjuksköterskan efter två veckor, där sjuksköterskan tillsammans med patienten följer upp hur det har gått att använda tekniken, och bedömer om läkemedelsautomaten är en fortsatt lämplig insats. Efter de två första veckorna hanterar patienten läkemedelsautomaten självständigt och tar sina läkemedel när automaten signalerar. Baspersonal med delegering kommer och fyller på automaten med nya dosrullar var fjortonde dag.10 Påfyllnad kan i vissa fall utföras av sjuksköterska. Om patienten inte tagit loss dospåsen från automaten inom tidsramen går ett larm till personalen. Personal tar kontakt med patienten, exempelvis över telefon, för att höra vad som hänt. Vid behov skickas baspersonal med delegering hem till patienten. I vissa fall är det sjuksköterskor som agerar på larmen, exempelvis som backup eller under jourtid. Om det uppstår något problem med läkemedelsautomaten som gör att dospåsen inte matas ut som den ska går ett larm till personalen. Då 10 För mer information om delegering se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård samt HSLF-FS 2017:37. skickas baspersonal med delegering hem till patienten. I vissa fall är det sjuksköterskor som agerar på larmen, exempelvis som backup eller under jourtid. Sjuksköterskan är ansvarig för uppföljning av att automaten fyller patientens behov av stöd med sin läkemedelshantering. Kommunerna skiljer sig åt i hur de arbetar med den löpande uppföljningen och vilka rutiner de upprättat för detta arbete. Gemensamt är att uppföljning sker när läkemedelsautomaten fylls på var fjortonde dag. I övrigt kan uppföljningen skilja sig åt mellan olika patienter. Baspersonalen är uppmärksam på förändringar och meddelar sjuksköterskan om de ser att något inte fungerar som det ska. Det kan exempelvis vara om de uppmärksammar att patienten inte tar sina läkemedel enligt ordination eller om de märker att tekniken orsakar oro eller stress för patienten. Anhöriga och patienten själv kan också fylla en central roll i att uppmärksamma kommunen på förändrade behov. Antal larm som automaten ger ifrån sig följs upp av kommunen. Det skiljer sig åt mellan kommunerna hur denna uppföljning går till och vem som ansvarar för den. Vid uppföljning av larm kan sjuksköterskan göra en ny bedömning av om automaten är en fortsatt lämplig insats eller om den ska tas bort och ersättas med fysiska besök. Intervjuerna med patienter och anhöriga förmedlar att läkemedelsautomaten överlag är användarvänlig. Patienter beskriver tekniken som enkel och att de vet hur de ska hantera den. En patient uttrycker dock att det krävs både fysisk och kognitiv förmåga att kunna hantera och förstå apparaten. Anhöriga berättar att patienterna inledningsvis kunde vara osäkra eller skeptiska till tekniken, men efter en tid känt sig mer säkra när de fått möjligheter att prova tekniken under en period. Exempelvis beskriver en anhörig hur en patient med låg digital vana klarat av att hantera automaten på ett bra sätt. En funktion som beskrivs som svår för patienterna själva att hantera är automatens reseläge. Patienter och anhöriga beskriver här hur de behöver personalens hjälp för att plocka ut läkemedlet i förväg om patienten ska lämna hemmet under längre tid. Andra nackdelar som framförs under vissa intervjuer är att patienter kan uppleva apparaten som stor eller klumpig. Överlag uttryckte dock patienterna att de var nöjda med automatens funktion trots att den tar plats. Personalens syn på läkemedelsautomatens användarvänlighet skiljer sig åt. Vissa beskriver tekniken som enkel och tydlig medan andra beskriver den som avancerad och krånglig. Utmaningar kan uppstå när personalen ska ladda automaten med nya dosrullar eller rätta till dosrullar som ligger fel. Hur personalen upplever tekniken kan vara kopplat till vilken utbildning de har fått i tekniken, samt hur ofta och hur länge de använt den. Personalen betonar att utbildning är en förutsättning för att kunna hantera tekniken på ett bra sätt och att det finns behov av löpande utbildningsinsatser av personal, då vissa är sällananvändare av tekniken. I detta kapitel lyfter Socialstyrelsen några av de faktorer som kan påverka vilket utfall användningen av digital nattillsyn och läkemedelsautomater får i en kommun. Detta ger ingen heltäckande bild utan är endast några exempel som har framkommit i vår fallstudie. Senare i rapporten kommer vi att gå djupare in på några faktorer som kan få särskilt stor påverkan på teknikernas möjlighet att bidra till kvalitet och resurseffektivitet. I studien ingår både en kommun med mycket glesbygd och långa avstånd, och en geografiskt liten kommun med korta avstånd. Av fallstudien framgår att kommunens geografiska läge och storlek kan påverka utfallet, främst kopplat till resursvinster då tekniken kan frigöra mer tid i kommuner som har långa reseavstånd. Långa körsträckor leder också till högre drivmedelskostnader och ökat fordonsslitage. En ytterligare aspekt som kan påverka utfallet är infrastrukturen hur säker uppkopplingen och strömförsörjningen är i kommunen. Två av kommunerna har problem med uppkopplingen, framför allt i kommunens ytterområden, vilket leder till problem med den digitala nattillsynen. När tillsynskamerorna inte fungerar riskerar verksamhetens kvalitet att försämras. Vidare kan teknikproblemen påverka resursanvändningen och personalens arbetsmiljö. Att en kommun har mycket glesbygd och långa avstånd kan således medföra en fördel, då tekniken sparar in mer restid, men också en nackdel om det råder problem med uppkoppling i kommunens ytterområden. Det är inte bara kommunens infrastruktur som kan påverka teknikernas funktionalitet, utan också vilken typ av teknik som kommunen har valt att upphandla, och hur avtalet med leverantören ser ut. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater är ingen enhetlig teknik. Det finns en rad olika tekniska lösningar som kan vara av olika kvalitet och hållbarhet. Fallstudien visar att valet av teknisk lösning kan påverka utfallet på olika sätt, exempelvis säkerheten, användarvänligheten och resurseffektiviteten. Brister i den tekniska kvaliteten kan innebära säkerhetsrisker, såsom att insatser försenas eller helt uteblir. Under intervjuer med personal framkommer olika exempel på hur teknikens funktionalitet kan försvåra arbetet. Denna typ av brister medför extraarbete för personalen, som exempelvis måste åka hem till brukare och starta om tillsynkameror, vinkla om lampor som bländar kameran eller se efter om brukaren är i sängen eftersom kameran inte ger en nog skarp bild. När det gäller läkemedelsautomaten behöver personalen åka hem till patienter för att rätta till dospåsar som fastnat i automaten, justera dosrullar som inte läses av korrekt eller ge läkemedel manuellt eftersom automaten gått sönder och måste bytas ut. Samtidigt är valet av teknisk lösning en kostnadsfråga vilket också påverkar resurseffektiviteten. Dyrare teknik kan medföra en högre kostnad men även en högre kvalitet. De tre kommunerna uppvisar en snarlik hyreskostnad när det gäller läkemedelsautomaterna, men en större skillnad för tillsynskamerorna (se bilaga 2). Valet av teknik påverkar också individens upplevelse. Intervjupersonerna poängterar vikten av att tekniken är enkel att använda och lätt att förstå. Några intervjupersoner lyfter även fram fördelar med att produkten smälter in i hemmiljön och ser tilltalande ut. Det är inte bara valet av teknisk lösning som påverkar utfallet. Andra faktorer som påverkar är valet av leverantör, kravställningen i avtal och den tekniska support som kommunen har tillgång till. Tillgång till en bra support dygnet runt beskrivs som en fördel eftersom det minskar teknikproblemens omfattning och medför att personalen ofta kan lösa problemen direkt. Av den ekonomiska analysen framgår att kommunernas nivå av teknikanvändning, alltså hur stor andel av brukarna och patienterna som använder digital nattillsyn och läkemedelsautomater, påverkar hur resursbesparande teknikerna är. Ju högre teknikanvändning en kommun har, desto större resursvinster kan kommunen göra. Alla tre kommuner uppvisar en högre användningsnivå av teknikerna än genomsnittet, men de skiljer sig också från varandra (se tabell 2 och 3). En hög teknikanvändning behöver dock inte vara positivt för verksamhetens kvalitet. Det centrala när det gäller kvalitet är att tekniken möter användarens behov, inte mängden individer som har en viss teknik. Fallstudien visar tvärtom att en hög användningsnivå kan innebära att tekniken används i fall där det fysiska besöket skulle bidra med högre kvalitet. Av fallstudien framgår att kommunens val av organisering och resurssättning av arbetet kan påverka utfallet. Exempelvis kan kvaliteten och resurseffektiviteten påverkas av hur mycket tid som läggs på olika arbetsmoment och vilken yrkeskategori som utför insatsen samt hur insatsen genomförs, såsom användning av dubbelbemanning. Fallstudien visar att kommunerna skiljer sig åt i hur lång tid som avsätts för olika arbetsmoment. Även om en minskad tidsåtgång kan spara resurser kan det samtidigt innebära en ökad risk för fel, som i sin tur kräver mer resurser i form av ökad larmhantering. Kommunens val av organisering kan också påverka personalens arbetsmiljö. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan medföra att personalen upplever att deras kompetens omhändertas på ett bättre och mer effektivt sätt, men också att de upplever ökad stress och att de behöver hantera okvalificerade arbetsuppgifter. Kommunens val av organisering kan också få stor påverkan på hur säkra de digitala lösningarna är. Av intervjuerna framgår att kommunerna har hanterat frågan om beredskap och backup på olika sätt. Vissa intervjupersoner beskriver att de har tillräckligt med ordinarie personal för att utföra arbetet fysiskt om tekniken lägger ner. Andra intervjupersoner beskriver att de inte har tillräckligt med ordinarie personal för ett sådant scenario, samt att möjligheten att tillkalla extra personal är begränsad, eller i vissa fall obefintlig, framför allt vid oplanerade avbrott nattetid. Vilken kontinuitetsplanering som finns runt tekniken och vilken möjlighet kommunen har att tillkalla extra personal, kan således få stor påverkan på vilken säkerhet tekniken medför. Ett annat exempel med koppling till säkerhet är hur kommunerna organiserat de larm som teknikerna resulterar i. Ingen av de tre kommunerna har en som hanterar larmen, utan larmen sköts i regel av ordinarie baspersonal. Hur kommunen valt att organisera larmhanteringen påverkar risken för att personal inte hinner agera på larmen i tid, om de har andra arbetsuppgifter som de måste hantera som är av högre prioritet. Intervjuerna visar också hur valet av organisering påverkar frågor om sårbarhet. De tre kommuner som ingått i studien skiljer sig åt i hur stor del av personalstyrkan som kan hantera olika arbetsuppgifter. Exempelvis har en kommun koncentrerat många arbetsuppgifter till en superanvändare som ansvarar för att installera och introducera läkemedelsautomater, hantera larm och fylla på läkemedelsautomaterna. De två övriga kommunerna har spridit ut dessa arbetsuppgifter på fler medarbetare. I flera intervjuer påtalar personal fördelen med att många medarbetare kan hantera teknikerna, för att minska sårbarheten. Kommunens val av organisering och resurssättning av arbetet kan också påverka personalens förutsättningar för att utföra ett arbete av god kvalitet. Ett exempel på detta är hur kommunerna har valt att organisera arbetet med den digitala nattillsynen. Så som beskrevs ovan har kommunerna organiserat detta arbete på olika sätt. Den kommun som har nattpersonal på ett särskilt boende som utför de digitala tillsynerna beskriver hur detta upplägg har underlättat för nattpatrullen som tidigare skötte den digitala nattillsynen. Enhetschefer beskriver att detta medför mindre stress för nattpatrullen och en minskad risk för att de missar en tillsyn för att de behöver prioritera någon annan, mer akut, arbetsuppgift. Att den digitala tillsynen utförs på boendet beskrivs också medföra mindre tekniska problem då det finns en stabil uppkoppling i lokalen där tillsynen utförs, till skillnad från när nattpatrullen utförde den digitala nattillsynen när de var ute på sina rundor. En nackdel med detta val av organisering som nämns är att nattpersonalen på boendet har lägre brukarkännedom, vilket kan påverka insatsens kvalitet. I denna rapport kan vi inte uttala oss om vilken typ av organisering som leder till det bästa utfallet. De flesta former av organisering som beskrivs i intervjuerna kommer med både för- och nackdelar ur olika perspektiv. Dock kan Socialstyrelsen konstatera att kommunernas val av organisering, resurssättning och arbetsfördelning påverkar utfallet när det gäller både kvalitet och resurseffektivitet. En ytterligare aspekt som kan påverka utfallet är personalens kompetens och om de har fått tillräcklig utbildning och stöd i arbetet med tekniken. Av intervjuerna framgår att kommunerna skiljer sig åt i vilken utsträckning personalen har fått utbildning i teknikerna. I vissa fall har de fått mer omfattande utbildning med upprepade utbildningstillfällen. I andra fall har de inte fått någon regelrätt utbildning utan lärts upp av kollegor. I de flesta fall uppger personalen att de upplever att de har tillräcklig kunskap om tekniken för att utföra sitt arbete. Dock uttrycker personal i flera intervjuer önskemål om att få mer utbildning i tekniken. En konsekvens av att personal inte har tillräcklig utbildning i tekniken kan vara att arbetet blir krångligare och tar längre tid, och att risken för handhavandefel blir högre. Detta framkommer främst rörande läkemedelsautomaterna, som överlag beskrivs som svårare att hantera än tillsynskamerorna. Exempelvis är påfyllnad av läkemedelsautomater ett moment som kräver att personalen har både kunskap i hur de ska gå tillväga och tillräckligt med tid. Om detta saknas finns risk för handhavandefel, såsom att dosrullen sätts i på fel sätt, vilket i sin tur leder till larm och extraarbete för personal som behöver åka ut och rätta till rullen, samt eventuell försening av intag av läkemedel för patienten. Utöver utbildning uttrycker personalen också andra behov som kan underlätta deras arbete, och öka förutsättningarna för att utföra ett arbete av god kvalitet. Exempelvis att de involveras mer i införande- och utvecklingsprocesser och att de får tillgång till bra informationsmaterial som de kan använda sig av i kontakten med brukare, patienter och anhöriga. Vilka arbetssätt och rutiner kommunen har för den digitala nattillsynen och läkemedelsautomaterna är en annan faktor som får stor påverkan på vilken kvalitet och resurseffektivitet som teknikerna leder till i de tre kommunerna. Att kommunerna har ett systematiskt kvalitetsarbete och ändamålsenliga processer och rutiner för behovsbedömning, individanpassning, introduktion och uppföljning får en avgörande påverkan på utfallet, vilket kommer diskuteras vidare i senare kapitel. Fallstudien visar också att en rad andra rutiner kan få stor inverkan på utfallet. Det handlar om allt från rutiner för lagerhållning till informationsöverföring. Socialstyrelsen har här valt att lyfta fram två belysande exempel. Av den ekonomiska analysen framgår att larmfrekvensen påverkar hur resursbesparande teknikerna är. Ju färre larm som teknikerna resulterar i, desto större resursvinster kan kommunen göra. De tre kommunerna skiljer sig åt i hur många larm som teknikerna resulterar i, framför allt gällande den digitala nattillsynen (se bilaga 2). Vilken larmfrekvens kommunen har kan i sin tur bero på faktorer redan nämnda, som infrastruktur och teknisk prestanda, men också på kommunens rutiner. Ett exempel på detta är kopplat till digital nattillsyn. Av intervjuerna tillsynen får utföras. Med tittfönster avses den tid som personalen kan vänta innan de tittar till brukaren på nytt, om de inte sett brukaren i kameran vid det första tillsynstillfället. I två av kommunerna kan personalen vänta cirka 30 minuter. I den tredje kommunen är tittfönstret endast 10 minuter. Om personalen inte sett brukaren i kameran efter 10 minuter går ett larm till kommunens nattpatrull som åker ut till brukaren. Att ha ett kortare tittfönster kan påverka verksamhetens kvalitet och resurseffektivitet på olika sätt. En negativ aspekt är att det kan resultera i en hög andel larm utan att det finns något hjälpbehov, eftersom larmet berodde på att brukaren tillfälligt var borta från sängen och inte hunnit tillbaka inom loppet av 10 minuter. Nattpersonalen beskriver hur det korta tittfönstret kan resultera i en rad onödiga fysiska tillsynsbesök som riskerar att störa brukarna, ge personalen en ökad arbetsbelastning och minska effektiviteten. En positiv aspekt är att det korta tittfönstret kan stärka brukarens säkerhet eftersom personalen snabbare kan uppmärksamma hjälpbehov. En annan positiv aspekt är att brukarens integritet kan stärkas genom att tidsfönstret är kort och tydligt avgränsat. Av intervjuerna framkommer att kommunerna har olika rutiner för läkemedelsautomater kopplat till , det vill säga om patienten kan få en automat trots att det redan finns personal på plats som utför en annan insats vid tiden för läkemedelsintaget. Av intervjuerna framgår att kommunerna resonerar på olika sätt om denna fråga. En kommun betonar värdet av att individen kan ha samtidiga insatser. Intervjupersonerna menar att automaten kan öka kvaliteten för patienter, även om de har fysiska besök samtidigt. En annan kommun beskriver hur de är mer restriktiva i att bevilja tekniken för patienter som har samtidiga insatser. Intervjupersonerna resonerar om att tekniken kan vara onödig i fall då personalen ändå är där. Om kommuner beviljar samtidiga insatser eller inte kan påverka verksamhetens kvalitet och hur många patienter som får möjlighet att testa en läkemedelsautomat, men också hur resursbesparande tekniken är, i och med att samtidiga insatser kan innebära en högre kostnad. I detta kapitel kommer Socialstyrelsen att presentera resultat från intervjustudien avseende hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater påverkar verksamhetens kvalitet i de tre kommunerna. För att besvara frågan om teknikens påverkan på kvalitet har vi i ett första steg undersökt om digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan fylla insatsens syfte, lika väl som ett fysiskt besök. En individ kan ha behov av tillsyn nattetid av olika anledningar. Biståndshandläggarna i de tre kommunerna lyfter främst fram att insatsen syftar att öka individens trygghet och säkerhet nattetid. Det kan exempelvis handla om personer med fallrisk, där tillsynen uppmärksammar hjälpbehov under natten. Flera biståndshandläggare lyfter fram att insatsen ofta beviljas utifrån oro som grund. Intervjuerna med brukare, anhöriga och personal förmedlar att den digitala nattillsynen i många fall fyller insatsens syfte och brukarens behov av säkerhet och trygghet nattetid, men inte alltid. I vissa fall är individen i behov av en fysisk insats, för att få sina behov tillgodosedda. Biståndshandläggarna gör en individuell bedömning av om tekniken kan uppfylla behovet eller inte. Biståndshandläggarna beskriver att en central del i bedömningsarbetet handlar om att utreda om brukaren har ett behov som den digitala nattillsynen inte kan fylla, exempelvis om individen har behov av fysisk närvaro av personal, såsom hjälp till toaletten eller vändning i sängen. Men det handlar också om att utreda vad brukaren behöver för att känna sig trygg. Under intervjuerna tillfrågas biståndshandläggarna om det finns brukare som beviljas fysisk tillsyn enbart ur en trygghetssynpunkt. Samtliga intervjuer med biståndshandläggare tar upp att denna typ av fall kan förekomma, men att de inte är så vanliga. En biståndshandläggare i en kommun beskriver det på följande sätt: Vissa är oroliga själar med mycket oro och känner sig ensamma på natten. Behöver ske en bra bedömning av behovet på natten om det handlar om en person med oro som behöver att någon kommer hem till dom. I en annan kommun beskriver en biståndshandläggare det på liknande sätt: Tekniken ska vara trygghetsskapande och även om majoriteten är positivt inställda så finns det en del, de som är oroliga på natten och inte kan sova, som behöver det fysiska, att det kommer en person som tryggar upp behöver någon att prata med, någon att hålla i handen, då fungerar inte kameran. Ett annat exempel på varför den digitala nattillsynen inte lämpar sig för en brukare är kopplat till integritetsfrågor. En återkommande aspekt som lyfts fram av biståndshandläggarna är att brukare kan känna sig övervakade av tillsynskameran. Personalen beskriver här hur brukare kan vara skeptiska till också att brukarnas inställning kan förändras när de får mer information om hur tekniken fungerar. En biståndshandläggare beskriver det på följande sätt: Många är oroliga för detta med integritet så då får man förklara hur det går till. Kan vara saker som skrämmer, att det är någon som tittar på dom, att dom inte vet vem. En annan del i bedömningsarbetet handlar om att utreda om det finns några säkerhetsrisker som är kopplade till den digitala nattillsynen, jämfört med den fysiska. Under några intervjuer lyfter personal att digital nattillsyn kan vara olämplig för brukare med vissa hälsotillstånd, då personal inte kan uppmärksamma hjälpbehov lika bra via kameran, som vid fysiska besök. Till skillnad från den digitala nattillsynen, finns inte någon tydligt avgränsad fysisk insats som läkemedelsautomaten kan sägas motsvara i de tre kommunerna. I stället kan läkemedelsautomaten fylla en liknande funktion som vissa typer av fysiska besök, för vissa individer. Den funktion som läkemedelsautomaten kan fylla, och som det fysiska besöket också kan ha, är att fördela rätt läkemedel vid rätt tidpunkt. Men det fysiska besöket kan också fylla fler funktioner, som en läkemedelsautomat inte kan tillgodose. Exempelvis kan personal under besöket samtala med patienten och följa upp hälsostatus och mående, hjälpa till att motivera patienten att ta sina läkemedel, ställa fram dryck så att läkemedlet ska bli lättare att svälja eller hjälpa patienten att inta läkemedlet. Av intervjuerna med patienter, anhöriga och personal framkommer att läkemedelsautomater i flera fall kan möta patientens behov av stöd i hanteringen av sina läkemedel, men också att det är vanligt att automaten inte kan fylla individens behov på ett likvärdigt sätt som ett fysiskt besök. Vilket beskrevs i tidigare kapitel så finns det flera kriterier som behöver vara uppfyllda för att en läkemedelsautomat ska kunna användas. Av intervjuerna med sjuksköterskor i de tre kommunerna framgår att det kan vara svårt att bedöma om individens behov av stöd i sin läkemedelshantering kan tillgodoses med en läkemedelsautomat eller inte. Sjuksköterskorna behöver bland annat bedöma om individen har den funktionsförmåga som krävs för att uppfatta automatens signaler, ta loss dospåsen och inta läkemedlet enligt ordination med stöd av automaten. Sjuksköterskorna behöver också bedöma om individen är motiverad till att ta sina läkemedel och om det finns några patientsäkerhetsrisker som är kopplade till att använda en läkemedelsautomat i det enskilda fallet. Av intervjuerna framkommer att läkemedelsautomaten kan medföra olika typer av patientsäkerhetsrisker. En av de främsta patientsäkerhetsriskerna som lyfts fram under intervjuerna är risken för att individen inte tar sina läkemedel enligt ordination. Denna risk kan delas upp i två scenarier. Det första scenariot handlar om risk för försenat intag av läkemedel. I detta scenario tar individen inte loss dospåsen från automaten inom den angivna tiden, vilket leder till att läkemedlet låses in i automaten och ett larm utlöses till personal som agerar på larmet. Det andra scenariot handlar om risk för uteblivet eller felaktigt intag av läkemedel. I detta scenario tar individen loss dospåsen från automaten, men intar inte läkemedlet. I detta fall går inget larm till personal. Här uppstår således en risk för att patienten inte tar läkemedlet överhuvudtaget och att detta inte uppmärksammas av personalen. Ju längre tid det tar att uppmärksamma att läkemedel inte är tagna, desto högre blir patientsäkerhetsriskerna. I detta scenario finns också risker för att individen exempelvis sparar dospåsar och tar fel dos vid fel tidpunkt eller överdoserar läkemedel. Att en individ inte tagit sitt läkemedel i tid behöver inte alltid medföra att läkemedelsautomaten plockas bort direkt. Hur stor patientrisken bedöms vara beror på en rad olika faktorer, exempelvis vilket läkemedel det handlar om och hur patienten påverkas om intaget försenas eller uteblir, hur väl individen hanterar automaten i övrigt och hur följsamheten skulle se ut om individen fick fysiska besök i stället. En sjuksköterska i en kommun beskriver det på följande sätt: Om det blir för vanligt [att individen glömmer ta läkemedlet] då får vi ta bort medicingivaren [läkemedelsautomaten]. Sedan att det kan hända en gång, någon gång långt mellan gångerna. Men det är mänskligt, det kan hända oss alla. Avslutningsvis är detta är ingen heltäckande beskrivning av de patientsäkerhetsrisker som en läkemedelsautomat kan medföra, jämfört med ett fysiskt besök. I stället är det en beskrivning av några av de återkommande patientsäkerhetsrisker som intervjupersonerna själva fört fram under intervjuerna. I sammanhanget bör också påminnas om de patientsäkerhetsrisker som kan uppstå vid fysiska besök för stöd med läkemedelshantering [17]. Under intervjuerna lyfter personal fram exempel på olika risker som kan uppstå vid ett fysiskt arbetssätt såsom förseningar och handhavandefel. Sjuksköterskorna beskriver hur de i det individuella fallet gör en sammanvägd bedömning av de fördelar, nackdelar och patientsäkerhetsrisker som kan uppstå för att avgöra om läkemedelsautomaten kan fylla individens behov eller inte. I ett idealt scenario används digital nattillsyn och läkemedelsautomater endast i de fall där de fyller insatsens syfte och individens behov. I praktiken är det dock ofrånkomligt att insatser ibland inte motsvarar individens behov. Av intervjuerna framkommer exempel på fall då individer har en digital nattillsyn eller en läkemedelsautomat, men inte får sina behov tillgodosedda. I vissa fall handlar det om att behovsbedömningen inte överensstämmer med individens behov redan från början. I andra fall handlar det om att individens behov har förändrats över tid och att den initiala behovsbedömningen var korrekt, men att situationen har förändrats så att tekniken inte längre är lämplig. Av intervjuerna framgår att detta är ett vanligt förekommande scenario. Förr eller senare kommer de flesta brukare och patienter till en punkt när tekniken inte längre är tillräcklig, utan behöver kompletteras eller ersättas med andra insatser. Under personalintervjuerna ställs frågan om vad som kan vara anledningen till att tillsynskameran plockas bort och ersätts med fysisk tillsyn. Svaren är samstämmiga att det i regel beror på att brukaren försämrats i sitt hälsotillstånd, och är i behov av fysisk hjälp nattetid, eller att brukaren blir otrygg av kameran. Det kan exempelvis handla om brukare med kognitiv svikt som är uppe mycket på nätterna och vandrar och behöver trygghet genom en persons fysiska närvaro. En enhetschef för hemtjänst i en kommun beskriver det på följande sätt: Är det personer med en oro eller kognitiv svikt som rör sig mycket och är ute så blir det svårt med kameror. När vi inte ser personen då måste vi åka dit, och om man [brukaren] går runt åtta till tio gånger per natt måste vi ändå åka dit, då har kameran inte så stor nytta. Personalen beskriver hur tillsynskameran kan fungera bra under en period, för att sedan fungera sämre och orsaka oro, stress eller rädsla hos brukaren. Denna typ av fall kopplas framför allt till brukare med demenssjukdom som inte längre förstår tekniken, när de kommit längre i sitt sjukdomsförlopp. Samtidigt lyfter personal fram att personer med demenssjukdom är en heterogen grupp och att teknikens påverkan är individuell. På en fråga om någon kan uppleva ökad oro med kameratillsyn svarar en biståndshandläggare så här: Det har hänt att brukaren verkar acceptera insatsen när kameran installerades men att det sedan blir en oro kring att man inte förstår kameran och då har man behövt ta bort kameran. Ett återkommande exempel som lyfts av personalen är brukare som medvetet drar ut sladden till kameran eller täcker över den, vilket kan vara tecken på att de inte samtycker till insatsen, känner obehag över kameran eller upplever sig vara övervakade. Detta nämns främst kopplat till brukare med kognitiv svikt eller demenssjukdom. På frågan om hur nattpersonal i en kommun upptäcker att en brukare med demenssjukdom inte längre vill ha tekniken svarar de så här: Det är då dom drar ut kontakten, hänger täcken över, försöker dra ner den, dra ut sladden. Då får det bli fysisk tillsyn i stället, då förstår dom inte varför den är där. I intervjuerna med brukare och anhöriga lyfts inget uttryckligt exempel på att brukare upplevt oro eller obehag av den digitala nattillsynen. En anhörig beskriver brukarens något negativt. Dom kom dit och installerade den, och hen11 var nöjd med Dock beskriver en anhörig under en intervju hur tillsynskameran inte längre fyllde brukarens behov och behövde ersättas med fysiska besök. Den anhörige beskriver hur det till en början fungerade bra men att den digitala tillsynen sedan behövde ersättas med fysiska insatser när brukarens hälsa försämrades. 11 I intervjuerna med brukare och anhöriga lyfts flera exempel på att brukaren kan ha bristande förståelse för hur tillsynskameran fungerar, exempelvis vilka tider den är påslagen och vem det är som tittar i kameran. Under en intervju framgår att brukaren förstår kamerans funktion, att den uppmärksammar om hen ramlar och då tillkallar personal, men att brukaren annan intervju problematiserar en anhörig frågan om brukaren hade tillräcklig förståelse för kameran för att kunna ge sitt samtycke till att den används. Den anhöriga uttrycker sig på följande sätt: [Brukaren] fick den [tillsynskameran] när hen blev försämrad, och när hen fick den, vet inte hur mycket hen förstod vad det innebar. Jag tror inte riktigt hen förstod hur den fungerade, förstod hen [nog för] att ge ett direkt samtycke till detta? Då blir jag lite arbetsskadad och undrar över detta, men hen var ju lugn och nöjd i det. Den anhörige beskriver att brukaren förstod kamerans grundläggande personalintervjuerna framgår på liknande sätt att många brukare som har digital nattillsyn inte fullt förstår kamerans funktion, till exempel vem det är som tittar eller när. I alla tre kommuner erbjuds digital nattillsyn till personer med demenssjukdom, och personalen beskriver hur det kan vara svårt för denna målgrupp att förstå tekniken och att komma ihåg den information som de har fått. Dessa exempel belyser komplexiteten i att avgöra vad som är tillräcklig förståelse av en insats för att kunna ge ett informerat samtycke. I sammanhanget bör påminnas om de regler som gäller för digital nattillsyn. Liksom för övriga insatser enligt SoL finns inget stöd att vidta åtgärder mot någons vilja. Därutöver har lagstiftaren uttalat att viss typ av digital teknik, det vill säga digital teknik som möjliggör monitorering (såsom digital nattillsyn), sensorering och positionering, medför behandling av personuppgifter som är särskilt känsliga ur integritetssynpunkt.12 Man har därför infört ett krav på ett så kallat integritetshöjande samtycke för att en sådan personuppgiftsbehandling ska vara tillåten.13 Personalen får också frågan om vad som kan vara anledningen till att en läkemedelsautomat ersätts med en fysisk insats. Liksom för den digitala nattillsynen, beskriver personalen att läkemedelsautomater plockas bort om 12 Se 7 kap. Prop. 2022/23:131 Välfärdsteknik inom äldreomsorgen. 13 9 § lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten. de uppmärksammar att tekniken framkallar känslor av oro eller otrygghet. Exempelvis beskriver personalen att patienter kan uppleva stress över ansvaret att hantera sina läkemedel själva och bli rädda att något ska gå fel. Patienter kan också uppleva stress av automatens ljud och signaler. En chef för sjuksköterskegrupp i en kommun beskriver det på följande sätt: De har haft någon person där de försökt implementera medicingivaren [läkemedelsautomaten] där personen nästan kastat ut den genom fönstret för att det blivit ett stresspåslag när maskinen pratar och piper. Det kan även påverka tryggheten när de tappar de fysiska besöken. Denna typ av fall tas upp i personalintervjuer i alla tre kommuner. Enligt personalen är det främst äldre personer som kan uppleva denna typ av oro eller stress av tekniken, men det är inget som beskrivs skulle gälla äldre personer generellt. Liksom med den digitala nattillsynen, förekommer också exempel på att patienter kan uppfatta automaten som obehaglig eller övervakande. Personalen beskriver att det förekommer att patienter drar ut sladden till läkemedelsautomaten. Ofta sker detta av misstag, men personalen lyfter också något exempel på patienter som drar ur sladden för att de blir oroliga av automaten. Den vanligaste anledningen till att läkemedelsautomaten plockas bort, som förmedlas i intervjuerna, är när automaten inte längre kan ge det stöd som patienten behöver i hanteringen av sina läkemedel och patientsäkerhetsrisker uppstår. I alla tre kommuner beskriver personal att det förekommit fall där de uppmärksammat att patienter med läkemedelsautomater inte tagit sina läkemedel enligt ordination. I vissa fall har detta uppmärksammats genom att automaten har larmat då patienten inte har tagit loss dospåsen från automaten. I andra fall har detta uppmärksammats av personal på annat sätt, då inget larm utlösts. Ett återkommande exempel är att hemtjänstpersonal har hittat dospåsar med läkemedel som inte är tagna hemma hos patienten, eller att hemtjänstpersonal uppmärksammat ett förändrat hälsotillstånd hos patienten som kan indikera att hen inte tagit sina läkemedel. En hemtjänstpersonal i en kommun beskriver det på följande sätt: Vi ser ju bara att de tagit ut medicinen ur maskinen. Vi ser inte att dom tagit och svalt tabletterna. Och det har vi också upptäckt på en [patient] att hen inte hade tagit sin medicin. Då hittade vi dessa påsar oöppnade. Fick rapportera till sjuksköterskan och fick ta ett prat med [sjuksköterskan] och läkare om hen [patienten] skulle fortsätta med det. Det kan också vara anhöriga som uppmärksammar att patienten inte tagit sina läkemedel enligt ordination. Under en intervju med en anhörig lyfts ett exempel på när automaten fick tas bort för att patienten inte längre kunde hantera den. Den anhöriga beskriver situationen på följande sätt: Jag var där och det pep och jag märkte att [patienten] inte tog medicinen. Då var hen rätt sjuk och då förstod vi att hen inte kunde ta hand om det själv. Personalen betonar att teknikens lämplighet förändras över tid och lyfter fram hur tekniken kan fungera bra under en period, för att sedan fungera sämre och medföra patientsäkerhetsrisker eller orsaka oro och stress. Denna typ av fall handlar framför allt om personer med kognitiv svikt som inte längre förstår eller kan hantera tekniken, när de kommit längre i sitt sjukdomsförlopp. Hemtjänstpersonal i en kommun beskriver ett sådant fall: Vi hade en dement person faktiskt, det fungerade jättebra i början, men sedan, det blev som en stress för hen. Helt plötsligt visste hen inte vad det var för apparat. Då var hen där och tryckte på den och drog ut sladden. Det blev en oro för hen efter två till tre månader. Det hade fungerat bra innan, men då blev det ganska snabbt att vi tog bort den därifrån. Under vissa intervjuer framkommer att patienter som har en läkemedelsautomat eventuellt skulle kunna få sina behov tillgodosedda med enklare typer av lösningar, exempelvis påminnelseappar eller elektroniska dosetter med påminnelsefunktion. Av intervjuerna framkommer exempel på patienter som personalen tror skulle kunna hantera sina läkemedel på egen hand i ännu högre utsträckning. En sjuksköterska uttrycker sig på följande sätt: Nästan alla har en smartphone. Det har funnits hjälpmedel för påminnelser och läkemedel i 15 till 20 år och apoteket har haft en egen variant. Jag tror att många av dom [patienter] som vi har som har [en läkemedelsautomat] skulle klara en enklare variant. I två intervjuer med patienter beskrivs hur de, innan de fick en läkemedelsautomat, hanterade sina läkemedel helt självständigt. Båda patienterna uttrycker att det finns fördelar med automaten, såsom att den påminner dem och fördelar rätt dos, men också att de upplever att de klarade sig bra innan de fick automaten. En av patienterna beskriver det på följande sätt: Innan fick jag sköta det själv, det fungerade bra också, men sedan fick jag genom hemtjänsten att jag skulle ha roboten. Patienten beskriver att hen är nöjd med automaten men också att den begränsar hens liv eftersom hen behöver vara hemma och passa läkemedelstiderna. Patienten önskar att hen lättare kunde ta med sina läkemedel när hen ska åka iväg spontant. Patienten beskriver att det är möjligt att ta ut läkemedel i förväg, men att hen då behöver hjälp av personal som behöver kontaktas i god tid. Patienten uttrycker sig på följande sätt: Som jag sa tidigare, jag har många kamrater, kanske vill åka och hälsa på dom, dom bor någon mil ifrån, stanna och äta middag. Om jag skulle åka bort att jag skulle kunna ta ut medicinen och ta med mig den så skulle jag vilja att den [läkemedelsautomaten] fungerade. Under flera personalintervjuer lyfts behovet av att se över fler alternativ till läkemedelsautomaten som skulle kunna öka patientens självständighet. Av intervjuerna framkommer inget exempel på patienter som har testat andra typer av stöd, exempelvis påminnelsehjälpmedel, innan de fick en läkemedelsautomat. I vissa fall har patienterna inte heller dosförpackade läkemedel innan de får automaten. Dock lyfter en sjuksköterska att de har som rutin att alltid testa dospåsar i första hand. Samma sjuksköterska beskriver att en anledning till att patienter inte längre vill ha automaten kan vara att de vill ha koll på sina läkemedel helt självständigt. Dom [patienter] som har dom [läkemedelsautomater] är väldigt nöjda. Tror under de år jag haft läkemedelsautomater så har en eller max två lämnat tillbaka dom, som vill ha koll på [läkemedels]dosen själva. Detta citat belyser att vissa patienter kan föredra att hantera sina läkemedel på egen hand i högre utsträckning, än de kan med en läkemedelsautomat. En ytterligare aspekt som framkommer i vissa personalintervjuer är att patienter skrivs in i hemsjukvården, när de får en läkemedelsautomat, trots att de inte har behov av hemsjukvård i övrigt utan endast automaten. Detta är inte kopplat till tekniken i sig, utan till hur kommunerna har organiserat arbetet. Här resonerar några intervjupersoner om att kommunen då tar på sig ett ansvar för patienten, som individen egentligen inte är i behov av, vilket kan begränsa patientens självständighet och förmågor, i stället för att stärka dem. I föregående avsnitt konstaterades att digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan fylla insatsens syfte, men inte alltid. Som figuren nedan visar kommer Socialstyrelsen i detta avsnitt att utgå från de fall då tekniken fyller det grundläggande syftet med insatsen och fördjupa oss i frågan om hur tekniken påverkar insatsens kvalitet. Vi kommer här att presentera exempel på hur tekniken kan höja eller sänka insatsens kvalitet, jämfört med ett fysiskt besök. Med trygghet avses här individens känsla av trygghet, vilket vi har separerat från individens säkerhet som kommer behandlas i nästa del. Under intervjuerna med brukare, anhöriga och personal beskrivs hur den digitala nattillsynen kan öka den upplevda tryggheten för brukaren, jämfört med ett fysiskt tillsynsbesök. Här beskrivs hur den digitala nattillsynen kan medföra mer lugn och ro genom att brukaren slipper bli väckt eller störd av fysiska besök. Med tillsynskameran undviks den oro som de fysiska besöken kan leda till. På en fråga om hen skulle föredra fysisk eller digital nattillsyn svarar en anhörig på följande sätt: Tror det var en fördel med kamera i början. [Brukaren] blev inte väckt eller orolig att någon gick i dörren. För sedan blev det så när hen behövde mer hjälp och tillsyn, så då vaknade hen. En annan anhörig svarar på samma fråga på liknande sätt: Ja, tycker det är bättre med kameran. Jag tror hen [brukaren] också skulle bli förvirrad om hen vaknade på natten. Hen har sagt det förut också att hen kunde vakna eftersom dom tände lampan. Hen kunde vakna och sen kunde hen inte somna om. Personalen beskriver hur brukare kan bli oroade eller skrämda av fysiska tillsynsbesök nattetid. Detta lyfts främst fram gällande personer med kognitiv svikt eller demenssjukdom. Bland dessa kan det finnas individer som upplever besöken som obehagliga om de inte vet vilka det är som kommer in i deras hem eller varför. Här ska dock tilläggas att även digital tillsyn resulterar i fysiska besök, om än i lägre utsträckning. I situationer då larmet utlöses, utan att brukaren är medveten om det och inte har något hjälpbehov, kan den digitala tillsynen också framkalla liknande oro. Personal i en nattpatrull beskriver det på följande sätt: Att det kommer folk när man är van vid kamera en del vaknar men ger sig inte till känna, ligger stilla och låtsas sova men säger efteråt att dom var livrädda. Även i intervjuerna om läkemedelsautomater beskriver patienter, anhöriga och personal hur tekniken kan bidra till ökad trygghet. Liksom för digital nattillsyn framkommer att individer kan uppfatta de fysiska besöken som störande och att de får mer lugn och ro med en digital lösning. En patient beskriver det på följande sätt: Om det kommer hem [personal för att dela läkemedel] blir ju det massa folk här. Det blir ingen lugn och ro för mig. Apparaten är bra. Läkemedelsautomaten kan också medföra att individer känner sig trygga med att de får tillgång till sina läkemedel, när de behöver dem, och slipper oroa sig för om personalen kommer i tid eller inte. Exempelvis uttrycker sig en patient på följande sätt: Den här [läkemedelsautomaten] är väldigt bra. Hemtjänst skulle säkert klara det men den här är bättre. Jag vet att den finns här hela tiden. någon idag eller inte. Jag vet ju att den står där. Att läkemedelsautomaten medför att patienter slipper oroa sig för att personalen kommer i tid är något som återkommer i flera intervjuer med patienter och anhöriga. I intervjuerna lyfts också exempel på hur teknikerna kan medföra en lägre trygghet jämfört med en fysisk insats. Detta betyder inte att individen inte upplever någon trygghet alls med tekniken, men att de känner sig tryggare med fysiska besök. Denna aspekt lyfts främst i intervjuerna med personal. En biståndshandläggare beskriver det på följande sätt, kopplat till digital nattillsyn: Det finns dom som tycker att det känns mer säkert och mer bekvämt att någon kommer och tittar till dom. Då vet dom säkrare att någon varit där, vilket de inte vet på samma sätt med kameran. [Det] är också kopplat till hur man litar på tekniken. Liksom för den digitala nattillsynen framkommer att läkemedelsautomater kan leda till mindre trygghet än fysiska besök. Personalen beskriver här hur det fysiska besöket kan medföra en extra trygghet. Exempelvis beskriver en chef för en sjuksköterskegrupp i en kommun att det finns en trygghet för den enskilde när sköterskan delar medicin då den enskilde också får tillsyn Sammantaget visar intervjuerna hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater både kan öka och minska tryggheten för individen, jämfört med en fysisk insats. Tryggheten ökar för de som upplever besöken som ett orosmoment och minskar för de som upplever besöken som betryggande. I föregående avsnitt lyftes också exempel på hur teknikerna kan medföra en otrygghet för brukaren eller patienten, som gör att de inte kan fylla insatsens syfte och individens behov. Med säkerhet avses här att individen inte kommer till skada i samband med vård- och omsorgsinsatsen. Här ingår fysisk säkerhet och patientsäkerhet. Av intervjuerna framkommer att digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan öka säkerheten för brukare och patienter genom att minska de säkerhetsrisker som det fysiska arbetssättet medför. Exempelvis beskriver personal hur läkemedelsautomater och digital nattillsyn inte är lika känsligt för sådant som kan förhindra det fysiska arbetet, såsom väderförhållanden, trafikläget eller sjukfrånvaro. För den digitala nattillsynen beskriver personal hur tekniken kan öka brukarens säkerhet genom att minska fallrisken, då man undviker en situation där brukaren vaknar av den fysiska tillsynen och går upp och ramlar efter att personalen åkt därifrån. En ytterligare säkerhetsaspekt som lyfts fram med den digitala tillsynen är att den möjliggör tätare tillsyner, än vad som vore möjligt med fysisk tillsyn. Personal beskriver här hur den digitala tillsynen kan bidra till ökad säkerhet i och med att man kan lägga in extra tillsynstillfällen under en viss period. En anhörig beskriver denna säkerhetsaspekt på följande sätt: Det är bra teknik. Det är lättare att få hjälp så här för när hen har förvirringstillstånd kan dom titta till hen flera gånger på natten. ftersom det går så upp och ner så kan vi kontakta nattpatrullen om dom kan titta lite mer just nu. Att tillsynskameran möjliggör tätare tillsyn betyder inte att alla kommuner nyttjar denna möjlighet. I en av kommunerna menar biståndshandläggarna att det inte är någon skillnad på frekvensen mellan fysisk och digital tillsyn. I de två andra kommunerna uppger personalen att tekniken möjliggör tätare tillsyner. Socialstyrelsen finner det svårt att bedöma om denna aspekt hos den digitala nattillsynen kan sägas öka insatsens säkerhet. I grunden är det brukarens behov som behöver styra hur många tillsyner som utförs, oavsett om de utförs fysiskt eller digitalt. Samtidigt kan tekniken sägas möjliggöra en annan typ av tillsyn, som inte är möjlig med ett fysiskt arbetssätt, och att fler tillsyner troligen innebär en högre säkerhet. För läkemedelsautomaterna beskriver personalen att tekniken kan minska patientsäkerhetsrisker som är kopplade till fysiska besök. Ett återkommande exempel är att läkemedelsautomaten kan stärka patientsäkerheten genom att läkemedel i högre utsträckning ges i rätt tid, då fysisk läkemedelshantering kan medföra förseningar. Att det fysiska arbetet kan innebära förseningar framgår i intervjuer med personal, patienter och anhöriga. På frågan om en patient föredrar ett fysiskt besök eller en läkemedelsautomat svarar hen föredrar apparaten, för den kommer alltid i tid fördelar med att patienten kan ta sina läkemedel på exakt samma klockslag varje dag, och att detta kan vara särskilt viktigt för vissa läkemedel. En sjuksköterska beskriver fördelen med läkemedelsautomater på följande sätt: Om hemtjänsten ska dela medicin är det svårt att hinna med alla på rätt tid. Det blir en jämnare läkemedelsadministration för patienten. Att det säkerställs att personen får medicin på rätt tid. Här bör tilläggas att också läkemedelsautomater kan medföra förseningar exempelvis om automaten krånglar och personal behöver åka hem till patienten för att lösa problemet. Dock är den övergripande bilden som förmedlas i intervjuerna att läkemedelsautomater bidrar till att läkemedel i högre utsträckning ges i rätt tid, jämfört med en fysisk insats. Kommunerna delar med sig av statistik från automaterna som visar att patienten tar dospåsen från automaten i rätt tid i över 99 procent av fallen. Det är alltså mindre än 1 procent av gångerna som dospåsen inte tas från automaten i tid. Denna statistik visar dock endast att dospåsen tas loss från automaten, och inte om patienten intar läkemedlet i tid. Andra fördelar som personalen lyfter fram är att läkemedelsautomater kan minska patientsäkerhetsrisker med att personal ger patienten fel läkemedel eller glömmer att ge läkemedel. En hemtjänstpersonal beskriver hur de fysiska besöken ibland medför en stress i hanteringen av läkemedel som gör att fel kan uppstå, och att den risken kan minska med en läkemedelsautomat. Av intervjuerna framkommer att digital nattillsyn och läkemedelsautomater också kan minska säkerheten för brukare och patienter, jämfört med fysiska insatser. Ett återkommande exempel från personalintervjuerna är att den digitala tillsynen inte kan uppmärksamma brukarens hälsotillstånd. Via kameran kan personalen se om någon ligger i sängen eller inte, men inte hur personen mår, vilket kan medföra att vissa hjälpbehov inte uppmärksammas. På liknande sätt lyfts hur läkemedelsautomater kan medföra patientsäkerhetsrisker då tekniken inte kan observera patientens hälsotillstånd eller intag av läkemedel. I vissa fall är säkerhetsriskerna för höga för att tekniken ska kunna fylla insatsens syfte och möta individens behov, vilket beskrevs i tidigare avsnitt. Även om digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan minska sårbarhet som är kopplad till fysiska arbetssätt medför det digitala arbetssättet andra typer av sårbarheter. Tekniken kan medföra att verksamheten blir mer känslig för sådant som strömavbrott och uppkopplingsproblem, jämfört med ett helt fysiskt arbetssätt. Teknikens funktionalitet kan också brista på olika sätt, eller helt sluta fungera, vilket i sin tur kan leda till att insatser försenas eller helt uteblir. Vilka säkerhetsrisker som teknikproblemen medför är nära kopplat till kommunens kontinuitetsplanering och beredskap. I alla tre kommuner beskriver personal att det förekommer att tillsynskamerorna inte fungerar, dock i olika utsträckning. Problemen beror oftast inte på tekniken i sig utan på att tillsynskameran inte kopplar upp mot nätverket, att sladden till kameran har dragits ur, att bilden är skymd eller att kameran bländas, vilket gör att den digitala tillsynen inte kan utföras. Denna typ av problem beskrivs som vanligt förekommande i två av kommunerna. Frekvensen kan variera mellan flera gånger i veckan till någon gång i månaden. Att en tillsynskamera inte fungerar innebär i regel att personal skickas ut till brukaren för att genomföra tillsynen fysiskt, och att tillsynen därigenom försenas. Ju fler kameror som är drabbade av problem, desto större förseningar riskerar att uppstå. Vidare kan förseningar ge följdeffekter i resten av systemet, så att fler insatser blir försenade på grund av krångel med tillsynskamerorna. En resursplanerare i en kommun beskriver det på följande sätt: För det drabbar flera, drabbar resten av vårdtagarna också på natten, inte bara den som inte får kameran uppkopplad utan övriga som får sina besök försenade. Till exempel besök för insulin, blodsocker. Finns en viss risk med detta kopplat till läkemedel och fallrisk och dom grejerna. Samtliga kommuner beskriver också att det förekommit fall där en stor mängd, eller alla, tillsynskameror har slutat fungera, exempelvis kopplat till strömavbrott eller nätverksfel. Personalen beskriver här de säkerhetsrisker som kan uppstå om alla tillsynskameror oväntat slås ut och de inte hinner utföra alla besök fysiskt. Denna typ av omfattande systemfel beskrivs dock inte som vanligt förekommande. För läkemedelsautomaterna beskrivs inte lika omfattande tekniska problem. Ett av de vanligaste felen som nämns av personalen är att dospåsar fastnar i automaten. Alla kommuner beskriver att detta sker med viss regelbundenhet. Ingen av de tre kommunerna beskriver att det förekommit några fall där alla läkemedelsautomater har slutat fungera. Läkemedelsautomaten beskrivs överlag som säkrare och stabilare än tillsynskamerorna, inte minst eftersom den har ett inbyggt batteri så att den kan klara strömavbrott under en viss tid. Dock förekommer att automaten krånglar eller går sönder, vilket kan göra att insatsen försenas eller helt uteblir. Exempelvis beskriver en sjuksköterska under en intervju en vårdavvikelse där en läkemedelsautomat slutade fungera, men inte larmade. Det var viktigt läkemedel som patienten inte hade fått under tre dagar för att dospåsen inte hade kommit ut, men det hade inte heller gått ett larm till personalen. Även under intervjuer med patienter och anhöriga förekommer exempel på när läkemedelsautomaten krånglat eller slutat fungera. Av intervjuerna framgår att personal i regel snabbt uppmärksammar när automaten inte fungerar och åtgärdar problemet. Andra säkerhetsrisker som nämns under intervjuerna är kopplade till kommunens rutiner, och inte den tekniska förmågan i sig. Exempelvis beskriver en kommun hur brister i larmkedjan för läkemedelsautomater har lett till avvikelser, då det inte varit tydligt för personalen vem som ska hantera larmet. Socialstyrelsen har inte kunnat jämföra mängden avvikelser som är kopplade till fysiskt respektive digitalt arbetssätt inom ramen för denna studie. Av intervjuerna framgår att avvikelsehanteringen skiljer sig åt mellan kommunerna och att jämförelser är komplexa, inte minst eftersom det kan finnas ett stort mörkertal av avvikelser som inte dokumenteras. Sammantaget visar intervjuerna att digital nattillsyn och läkemedelsautomater både medför en ökad säkerhet, ur vissa aspekter, och en lägre säkerhet ur andra aspekter, jämfört med ett fysiskt arbetssätt. Dessa säkerhetsrisker är nära kopplade till vilken typ av teknik som kommunen upphandlat och vilka säkerhetskrav som tekniken uppfyller. Både fysiska och digitala arbetssätt medför risker för att rutiner inte följs eller att något går fel. Båda arbetssätten innebär också risker för förseningar eller uteblivna insatser. Avgörande för att teknikerna ska bidra till ökad säkerhet är att kommunen har en god kontinuitetsplanering och beredskap om tekniken fallerar. Självständighet förstås här som en upplevd nytta av individen själv, av exempelvis oberoende och autonomi. Här ingår också närliggande värden som lyfts under intervjuerna, såsom frihet och makt över sitt eget liv. Intervjuerna förmedlar att digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan leda till ökad självständighet och frihet. Under många intervjuer med brukare, patienter, anhöriga och personal beskrivs hur teknikerna kan stärka individens autonomi och förmåga att klara sig själv. Teknikerna gör att individen inte är beroende av personal för tillsyn eller hantering av sina läkemedel. Värdet av att kunna klara saker på egen hand lyfts tydligast fram i intervjuer om läkemedelsautomater. Här betonar patienter värdet i att behålla en förmåga som de alltid haft, och att de vill fortsätta ta sina läkemedel En patient med läkemedelsautomat, som tidigare hade fysiska läkemedelsbesök, beskriver skillnaden på följande sätt: Stor skillnad. Jag sköter det själv. Det tycker jag är fördelen, då sätter i [dos]rullen så sköter jag medicinen själv. Under några intervjuer med personal lyfts att läkemedelsautomaten också kan medföra att patienten blir självständig inom fler områden att när de kan hantera sina läkemedel på egen hand utvecklas också deras förmåga att hantera andra moment. I vissa fall har det lett till att patienten har kunnat avsäga sig hemtjänstinsatser. En sjuksköterska beskriver att det finns exempel på patienter som via läkemedelsautomaten tränat upp förmågor så att de sedan kunnat klara sig helt utan tekniken: Har haft brukare som har haft en läkemedelsautomat, fått en bra kontinuitet och sedan avsagt sig automaten. Dom har fått lite bättre rutin och vet att dom kan ta tillbaka automaten. I flera intervjuer återkommer beskrivningar av hur läkemedelsautomaten kan öka inte bara självständigheten, utan också patientens självförtroende och självkänsla. Exempelvis beskriver en anhörig att läkemedelsautomater är . En sjuksköterska beskriver en patient hemtjänstinsatser när hen fick medicingivaren, är nöjd och stolt, kan ta med Teknikerna kan också innebära en frihet från besök. Exempelvis beskriver med hjälp av tillsynskameran och slipper besvärande besök. Att tekniken kan bidra till en högre grad av frihet lyfts tydligast fram i intervjuerna om läkemedelsautomater. Här beskrivs hur de fysiska besöken kan upplevas som begränsande på olika sätt. En patient beskriver hur hen hellre har en Jag är mycket friare att ha en sådan här . En annan patient beskriver på liknande sätt varför hen föredrar läkemedelsautomaten framför fysiska besök: Nej då tror jag att det är bättre med automaten. friare, man behöver inte hålla på att de kommer, innan så klarade jag det ju själv. Att individer kan uppleva frihet från besök återkommer i intervjuerna med anhöriga. En anhörig beskriver det på följande sätt kopplat till en läkemedelsautomat: [Patienten] upplevde frihet, slapp ha folk springande hemma. Hen kände sig på något sätt mer bunden när det var folk [personal] som skulle komma hem till hen, än med apparaten [läkemedelsautomaten]. Personalen beskriver hur läkemedelsautomaten kan ge individen större möjlighet att själv bestämma över sin dag och sina rutiner. Exempel som tas upp är att personer kan ta läkemedel självständigt på morgonen och sedan själva välja när de vill äta frukost och göra sig i ordning. Det kan också handla om att personen slipper vänta in personalen och anpassa sig efter deras tider. En sjuksköterska beskriver på följande sätt hur läkemedelsautomaten påverkade en patient: Hen var så trött att vänta på hemtjänsten. Hen hade tydliga rutiner för hur hen ville ha det och hen tyckte att det var kalasbra att hen kunde trycka fram medicinen själv och sedan vänta på att hemtjänsten skulle komma [och utföra andra insatser]. Så även om man har många insatser från hemtjänsten kan det ändå vara positivt. En ytterligare aspekt som lyfts under intervjuerna är att läkemedelsautomaten kan hjälpa patienten att bibehålla makt över sitt eget utan att de bibehåller kontroll över hanteringen av sina läkemedel. Hemtjänstpersonal i en kommun beskriver på följande sätt hur läkemedelsautomaten kan ha ett värde för patienten, även om personalen ändå är där för att utföra andra uppgifter. Om de [patienterna] har annan hjälp, då är vi där redan. Men det kan göra skillnad för dom [att ha en läkemedelsautomat]. Dom vill göra skillnad i sitt liv, dom vill ha koll. Jag tycker det gör skillnad för dom. Läkemedelsautomaten kan också medföra att individer känner sig mindre kontrollerade eller styrda av personalen. I flera intervjuer beskriver personal hur fysiska besök för läkemedelshantering kan orsaka irritation eller frustration för vissa individer. Detta beskrivs framför allt inom socialpsykiatrins område, men inte uteslutande. En sjuksköterska inom socialpsykiatrin beskriver fördelarna på följandes sätt: Vi blir inte dom som kommer och tjatar om att dom ska ta sina läkemedel, man kan fokusera på viktigare saker än medicinerna. De [personalen] kan släppa det litegrann, inte vara medicinpoliser som kommer. Brukarna känner större frihet och känner ett eget ansvar. Bra för deras eget självförtroende att de klarar det på egen hand. Sammantaget visar intervjuerna hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan öka individens självständighet och frihet på en rad olika sätt. Av intervjuerna framkommer inget exempel på att teknikerna leder till en lägre självständighet eller frihet jämfört med en fysisk insats. Dock framkommer att det är viktigt att individen förstår och kan hantera tekniken, för att den ska kunna stärka individens självständighet. Välfärdsteknik kan också syfta till att öka individens delaktighet och aktivitet. Dessa värden kopplas främst till läkemedelsautomaten i intervjuerna. För den digitala nattillsynen gör intervjupersonerna inte lika tydliga kopplingar till aktivitet och delaktighet, i stället betonas värden såsom ostörd nattsömn, trygghet och säkerhet. Gällande läkemedelsautomaterna framkommer att tekniken kan öka patientens aktivitet och delaktighet. Under intervjuerna beskrivs hur automaten kan möjliggöra ett rörligare och aktivare liv. Exempelvis beskriver personal hur läkemedelsautomaten har underlättat för patienter att ha en daglig sysselsättning, genom att de kan ta ut de läkemedel som de behöver under dagen från automaten. En sjuksköterska inom socialpsykiatrin beskriver det på följande sätt: Dom som är och rör på sig och går ut har mest nytta ut av det [läkemedelsautomaten], dom blir mer självständiga och är inte låsta. De som är på jobb hela dagarna eller på daglig verksamhet behöver inte vara hemma en viss tid, de kan plocka ut sina läkemedel i förtid. Automatens reseläge kan också möjliggöra en större delaktighet i sociala sammanhang. En anhörig beskriver reseläget på följande sätt: [Patienten] lärde sig också att trycka ut de doser hen skulle ha på eftermiddagen och kvällen om hen skulle åka iväg och till exempel hälsa på någon. En ytterligare aspekt är att läkemedelsautomaten kan öka patienters aktivitet och delaktighet i sin egen läkemedelsbehandling. Vidare kan tekniken också bidra till att patienten kan klara fler moment på egen hand, vilket också ökar individens aktivitet. Sammantaget visar intervjuerna att läkemedelsautomater kan öka patienters aktivitet och delaktighet. I intervjuerna har det inte kommit upp något exempel på att teknikerna minskar patientens aktivitet och delaktighet jämfört med ett fysiskt besök. Dock framkommer att det är viktigt att patienten förstår och kan hantera tekniken, för att den ska kunna stärka patientens aktivitet och delaktighet. I intervjuerna lyfts exempel på hur teknikerna kan bidra till att stärka eller försvaga individens integritet, framför allt gällande digital nattillsyn. En integritetsaspekt som lyfts fram gällande båda teknikerna är att de möjliggör att brukare och patienter får vara ifred i sitt eget hem. Här beskrivs hur vissa individer upplever att de fysiska besöken inkräktar på deras privatliv och privata sfär. Under flera intervjuer beskrivs det fysiska besöket som en situation där främmande människor går in den enskildes bostad. En anhörig beskriver fördelarna med en läkemedelsautomat på följande sätt: För hen [patienten] och för hela hens familj var det helt avgörande för att det skulle fungera för hen, för hens självkänsla. Hen vill vara självständig och privat, vill inte ha in främmande människor. Personal beskriver den fysiska nattillsynen som mer integritetskänslig än det fysiska läkemedelsbesöket, eftersom det sker nattetid när brukare oftast sover. Genom att använda en tillsynskamera, i stället för fysiska besök, menar personalen att man kan stärka brukarens integritet. Att fysiskt befinna sig i samma rum och titta på en person som sover, beskrivs av personalen som ett större integritetsintrång än att titta på en person via kamera. Exempelvis beskriver en biståndshandläggare fördelarna med digital nattillsyn på följande sätt: Att det inte är någon som går in i ens hem nattetid, man kan bli rädd att någon står där i dörren. Har också med integritet att göra, att man får vara i fred i sitt hem. I intervjuerna om digital nattillsyn med brukare och anhöriga lyfts integritetsaspekter mer indirekt, exempelvis att brukare föredrar tillsynskameran för att få mer lugn och ro och slippa bli störda. En anhörig beskriver att dennes anhöriga hade fallrisk men inte ville ha fysiska besök och att kameran då var ett bra alternativ. En annan integritetsaspekt, som lyfts med läkemedelsautomaterna, är att patienter slipper involvering av personal i sin läkemedelsbehandling. Tidigare nämndes att läkemedelsbesöken kan uppfattas som kontrollerande och styrande vilket också är kopplat till integritet. En i hemtjänstpersonalen beskriver det så här: Jag vet att vi hade en [patient] som blev upprörd hela tiden när vi kom och skulle ge medicin, men sen när hen fått den [läkemedelsautomaten] då är det som att hen tycker det är roligt när vi kommer och ska fylla på. Det var alltid en kamp att ge hen medicin, men nu funkar det jättebra. Under personalintervjuerna nämns också exempel på fall där individer tackar nej till fysiska besök för att de inte vill att någon hjälper dem med deras läkemedel och där läkemedelsautomaten kan fungera som ett mindre integritetskänsligt alternativ. Även i intervjuerna med patienter och anhöriga lyfts denna aspekt fram. En anhörig beskriver fördelarna med automaten på följande sätt: Bättre än att någon från hemtjänst kom dit. Det skulle hen [patienten] känna som övertramp. Men en påminnelse från robot behöver ingen annan veta att hen blir påmind. Tekniken är jättebra när den är självvald och den passar personen ifråga, då finns det inga begränsningar. Under intervjuerna framkommer också exempel på när teknikerna kan medföra större integritetsintrång än en fysisk insats. Så som lyftes i tidigare avsnitt, beskriver personal fall då tekniken inte längre är en lämplig insats för att möta individens behov på grund av att den upplevs som övervakande samt risker med att individen inte har tillräcklig förståelse för insatsen för att samtycka till den. En fördel med fysisk tillsyn ur integritetssynpunkt är att personalen under tillsynstillfället kan förklara vilka de är och varför de är där samt ge brukaren möjlighet att uttrycka sin vilja och inställning till att tillsyn utförs. vissa vill bli väckta för att se att kameran har att den är mer diskret och inte väcker brukaren kan således i vissa sammanhang också vara en nackdel när det gäller integritet. Det som inkräktar på vissa brukares integritet (att ha personal i bostaden nattetid) kan också stärka andra brukares integritet (att brukaren tydligare vet vem som tittar till dem och när). En skillnad mellan fysisk och digital nattillsyn som framkommer i intervjuerna är att den digitala tillsynen kan innebära en större osäkerhet om när tillsynen utförs. Vid fysisk nattillsyn är det tydligare för brukaren när tillsynen utförs. Dessutom finns inte samma risk för att brukaren kan tro att tillsynen utförs konstant. Här kan olika typer av tillsynskameror skilja sig åt i hur tydligt de signalerar när tillsynen utförs. En larmtekniker beskriver fördelar med kommunens nya tillsynskameror på följande sätt: De nya kamerorna, de vrider sig upp i taket och vrids sedan ner [när kameratillsynen utförs]. Hade bekymmer med dom gamla kamerorna. Vissa trodde att kamerorna var på hela tiden, några kamerorna. Sammantaget visar intervjuerna att teknikerna både kan stärka och försvaga individens integritet, jämfört med fysiska besök. Intervjuerna visar också att digital nattillsyn kan medföra högre risker för kränkning av brukarens personliga integritet, än vid fysisk tillsyn, i fall där brukaren har bristande förståelse för insatsen och exempelvis är osäker på under vilka tider tillsynen utförs och av vem. Skälet är att en fysisk tillsyn är lättare för en person att uppmärksamma, förstå och ta ställning till. Teknikens påverkan på brukares och patienters sociala liv är en ytterligare aspekt som tas upp i intervjuerna. Denna aspekt lyfts främst vad gäller läkemedelsautomaterna. Så som nämnts tidigare kan läkemedelsautomater öka patientens delaktighet i sociala sammanhang, jämfört med en fysisk insats, då läkemedelsautomatens reseläge möjliggör en större frihet och rörlighet utanför hemmet. Själva automaten går också att ta med sig för patienter som ska vara borta en längre tid för att exempelvis besöka en närstående. Samtidigt kan läkemedelsautomaten också minska patientens sociala kontakter genom att besöken från personalen blir färre. Det fysiska besökets sociala funktion beskrivs på olika sätt i intervjuerna. I vissa fall handlar det om att individen uppskattar sällskapet och tycker att det är trevligt när personalen kommer. För läkemedelsautomaterna beskriver personalen att många patienter föredrar fysiska besök, framför en läkemedelsautomat, just av denna anledning. En sjuksköterska beskriver det fysiska besökets sociala funktion på följande sätt: En del [patienter] vill ha en fysisk närvaro som dom tycker om. Dom vill ha den sociala biten, handlar inte så mycket om tilldelningstillfället, vill ha någon som kommer och säger hej och växlar några ord och pratar om vädret och så. På liknande sätt beskriver personalen hur den fysiska nattillsynen kan fylla en vissa är vakna annan nattpersonal beskriver på liknande sätt att vissa individer vill ha ett Personalen lyfter också exempel på att teknikerna riskerar att leda till ofrivillig ensamhet och social isolering, när besöken fyller en central social funktion för individen. Exempelvis beskriver sjuksköterskor under en gruppintervju hur patienter med ensamhetsproblematik kan börja må sämre när de förlorar de fysiska besöken. En sjuksköterska i en annan kommun beskriver det på följande sätt: Vi ser ofta att många har väldigt stor nytta av den personliga kontakten, när man får hjälp med läkemedel, att man missar den personliga kontakten som man inte får annars. Risken beskrivs som störst för individer som inte har övriga insatser från kommunen samt individer som redan lider av ofrivillig ensamhet och saknar sociala nätverk. Personalen beskriver hur individer som saknar annan social samvaro kan få ut mycket av det fysiska besöket, även om de är där väldigt kort tid. En chef för en hemtjänstgrupp beskriver det på följande sätt: Många uppskattar dom fysiska mötena. Detta med ofrivillig ensamhet, skulle kunna vara till nackdel med teknik för just den målgruppen, enda kontakten man har på hela dagen. I intervjuerna med brukare och patienter framkommer inget exempel på att de saknar den sociala aspekten med fysiska besök. Dock framkommer detta i en intervju med en anhörig som tror att patienten skulle föredra fysiska Bättre sömn är en positiv aspekt av digital nattillsyn som återkommande lyfts fram i intervjuerna. I intervjuerna med brukare och anhöriga beskrivs hur brukaren kan riskera att väckas av fysisk tillsyn och hur den digitala nattillsynen medför att brukaren kan sova ostört. En anhörig lyfter fördelarna med digital nattillsyn för en brukare som tidigare kunde vakna av den fysiska tillsynen och riskerade att vända på dygnet. På samma sätt beskriver personal som arbetar i nattpatrullen hur de kan råka väcka brukare när de utför fysisk tillsyn och att denna risk undviks med digital tillsyn. Fördelar med tillsynskameran lyfts särskilt fram för brukare som är lättväckta och har svårt att somna om. I några intervjuer lyfter personal också fram positiva följdeffekter av bättre sömn. Exempel som tas upp är att brukaren mår bättre och får mer energi och bättre aptit. En biståndshandläggare beskriver det på följande sätt: Den största nackdelen med fysisk tillsyn man [brukaren] blir ofta väckt, man sover sämre vilket också ger ringar på vattnet och andra effekter, till exempel att man äter sämre. Av intervjuerna har det inte framkommit något exempel på när digital nattillsyn leder till försämrad sömn, jämfört med fysisk nattillsyn. Ett värde med läkemedelsautomaterna som återkommande lyfts fram i intervjuerna är att de kan öka patientens följsamhet till sin läkemedelsbehandling. I intervjuer med patienter, anhöriga och personal beskrivs hur läkemedelsautomaten kan medföra att läkemedel i högre utsträckning ges i rätt tid, eftersom fysisk läkemedelshantering kan medföra förseningar. Men så som omnämnts i tidigare avsnitt kan tekniken också innebära en lägre följsamhet och patientsäkerhetsrisker. Hur stora patientsäkerhetsriskerna är avgörs i det individuella fallet. Det är inte nödvändigtvis så att läkemedelsautomaten medför patientsäkerhetsrisker, förutsatt att individen kan hantera automaten på ett bra sätt, uppvisar hög följsamhet och får adekvat uppföljning. En ytterligare aspekt som framkommer i intervjuerna med brukare, patienter, anhöriga och personal är att uppföljningen av insatsen kan riskera att försvagas då de fysiska besöken ersätts med digital teknik. Denna risk är nära kopplad till frågan om hur teknikerna påverkar insatsens säkerhet. Att använda digital nattillsyn och läkemedelsautomater innebär i regel att personalens fysiska närvaro hos brukaren eller patienten minskar. Det kan i sin tur innebära att personalens insyn i individens mående och hälsostatus minskar, framför allt kopplat till läkemedelsautomaten där det fysiska besöket i regel innebär mer kontakt med individen än vid fysisk nattillsyn. Vid minskad insyn kan också risken öka för att ett förändrat behov hos individen inte uppmärksammas. Överlag uttrycker personalen att uppföljningen fungerar väl när brukaren eller patienten har andra insatser från kommunen, som innebär att personal är på plats i hemmet och kan följa upp individens mående och hur insatsen fungerar. Men för personer som endast har en läkemedelsautomat eller digital nattillsyn, och inga övriga insatser från kommunen, identifierar personalen större risker. Av intervjuerna framkommer att det kan vara anhöriga eller individen själv som i dessa fall uppmärksammar personalen på förändrade behov. Exempelvis beskriver anhöriga hur de själva kontaktat kommunen när de uppmärksammat att brukaren blivit sämre och påtalat behov av fler digitala tillsynstillfällen eller att patienten inte tagit sina läkemedel. För brukare och patienter som saknar regelbunden kontakt med anhöriga kan risken därmed bli ännu högre för att förändrade behov inte uppmärksammas. Under några intervjuer med anhöriga lyfts skillnaden mellan fysiska besök och en läkemedelsautomat när det gäller uppföljning. Exempelvis lyfter anhöriga fram hur personalen, när de utförde fysiska besök, kunde observera hur patienten mår, om patienten äter ordentligt och följa upp förändringar som är kopplade till hälsa och sjukdomstillstånd. Detta lyfts framför allt fram i de fall där patienter har haft dagliga fysiska läkemedelsbesök och sedan fått en läkemedelsautomat. En anhörig uttrycker önskemål om att personalen ska besöka patienten oftare, för att kompensera för de fysiska besök som uteblir med läkemedelsautomaten: Behöver inte åka dit flera gånger [per dag] men kanske en till två gånger i veckan. [Att personalen] svänger in och kollar, fysisk kontroll av hen att hen mår bra. Till exempel att dom ser att här ligger påsar som hen inte tagit och öppnat. Att man ser om det fungerar eller inte. Den rutinen skulle varit bra och ett schema för hemtjänst att ha koll på hen. På liknande sätt lyfter hemtjänstpersonal under en intervju fram behov av kompletterande fysiska besök för att stärka uppföljningen. På frågan om vad de skulle ändra avseende läkemedelsautomaten eller sitt arbetssätt svarar en hemtjänstpersonal på följande sätt: Att vi är där oftare [hos patienten], inte bara två veckor. Att se att det går bra, att dom följer sin medicin. Man vet inte efter två veckor om de tar medicin eller inte. Skulle önska att man kunde gå oftare, en gång var tredje dag eller liknande, för brukarnas skull. Sammantaget visar intervjuerna att teknikerna kan innebära en risk för försämrad uppföljning av individens mående, behov och hälsostatus. Denna risk är som störst för individer som endast har tekniken, och ingen annan insats från kommunen, samt för individer som saknar regelbunden kontakt med anhöriga eller andra närstående. Hur stor denna risk är påverkas av hur kommunen valt att arbeta med uppföljning. Om kommunen kompletterar den digitala insatsen med tät och kontinuerlig uppföljning kan denna risk minska, eller helt försvinna. I sammanhanget bör också påminnas om de lagar och regler som gäller för uppföljning av insatser enligt SoL och HSL samt medicintekniska produkter.14 14 5 kap. 4 § HSL och 5 kap. 2 § SoL. Se vidare vad detta innebär i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. För medicintekniska produkter se även 2 kap. 3 § HSLF-FS 2021:52. Sammanfattningsvis visar intervjuerna hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan bidra med många fördelar för brukare och patienter, jämfört med fysiska besök. Teknikerna kan öka verksamhetens kvalitet genom att öka individens trygghet, säkerhet, självständighet och integritet. Den digitala nattillsynen kan dessutom förbättra brukarens sömn medan läkemedelsautomaten kan öka patientens följsamhet till sin läkemedelsbehandling samt främja aktivitet och delaktighet i sociala sammanhang. Samtidigt visar intervjuerna att teknikerna också kan medföra en lägre kvalitet på insatsen. I dessa fall kan tekniken riskera att få motsatt effekt och i stället minska individens trygghet, säkerhet och integritet. Teknikerna kan också öka risken för ofrivillig ensamhet och minskad uppföljning, beroende på hur kommunen organiserat sitt arbete. I flera fall kan digital nattillsyn och läkemedelsautomater få liknande effekter, men i andra fall skiljer de sig åt. Utöver att påverka brukaren eller patienten kan välfärdsteknik också påverka andra grupper såsom anhöriga och personal. I detta kapitel ges en sammanfattad bild av vad framkommit i Socialstyrelsens analys av intervjuerna om teknikens påverkan på dessa grupper. Även här görs jämförelsen gentemot en fysisk insats. Av intervjuerna framkommer att digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan påverka anhöriga på olika sätt. Anhöriga beskriver ofta fördelar som tekniken har inneburit för dem, jämfört med en tidigare situation då individen inte hade någon insats. I dessa fall kan tekniken bidra till att både avlasta anhöriga och minska oron för att individen exempelvis ramlar under natten eller glömmer att ta sina läkemedel. Anhöriga beskriver exempelvis hur läkemedelsautomaten avlastat dem så att de inte längre behöver påminna om läkemedel. Här kommer Socialstyrelsen dock endast beskriva teknikens påverkan på anhöriga jämfört med en fysisk insats. Nedan sammanfattas några av de mest framträdande positiva och negativa aspekterna. Av intervjuerna framgår att digital nattillsyn och läkemedelsautomater indirekt bidrar positivt för anhöriga om de ser att tekniken ger ett mervärde till brukaren eller patienten. I anhörigintervjuerna uttrycks många fördelar med teknikerna, och i de flesta fall föredrar de en digital lösning framför en fysisk insats, eftersom de ser att tekniken är bättre för individen. Det förekommer också exempel på att anhöriga, mer direkt, påverkas positivt av tekniken. Exempelvis kan tekniken medföra att anhöriga känner sig tryggare. Detta beskrivs främst i samband med den digitala nattillsynen. I en intervju beskriver en anhörig hur hen upplever att tillsynskameran bidrar med större trygghet då den möjliggör fler tillsyner nattetid. Personalen beskriver också hur anhöriga kan bli tryggare med tekniken, och en biståndshandläggare uttrycker sig på följande sätt gällande digital nattillsyn: I början var anhöriga mer skeptiska till detta men nu tycker dom mer att det är bra att man inte riskerar att väcka någon, att det inte behöver komma in främmande folk i huset. Det känns som en trygghet för dom. liknande fördelar för anhöriga som för brukare och patienter, exempelvis mer . Exempelvis framkommer att den digitala nattillsynen kan bidra till att anhöriga inte vaknar eller störs av tillsynsbesöken, och att läkemedelsautomaten kan bidra till att anhöriga får vara ifred i sitt hem i högre utsträckning. En anhörig beskriver skillnaden mellan fysiska besök och en läkemedelsautomat på följande sätt: Då blir det ju ännu mer hembesök och då får man ju ännu mindre egentid. Så jag är jätteglad att jag slipper att det kommer någon och delar medicin. Av intervjuerna framgår att anhöriga kan uppleva att det känns tryggare med fysiska besök. Detta beskrivs främst kopplat till läkemedelsautomaten, när patienten har haft fysiska besök sedan tidigare. En sjuksköterska beskriver på följande sätt: Det är mycket svårare om patienten har haft fysiska besök tidigare, mycket svårare, för anhöriga tycker att det är tryggt att man kommer fysiskt och tittar till. På en fråga om varför anhöriga föredrar fysiska besök svarar en MAS att det är Detta återspeglas i intervjuerna med anhöriga där vissa påtalar att de skulle känna sig tryggare med fysiska besök. En anhörig uttrycker sig på följande sätt: Vill ha roboten eftersom jag ser till hens [patientens] perspektiv. Men för mig som anhörig skulle jag hellre vilja ha en levande person som gick in till hen. Men det är mest utifrån mitt egna perspektiv. Det skulle kännas tryggt. Ingen anhörig nämner att de känner sig otrygga med teknikerna. Dock påpekar en anhörig att den digitala nattillsynen i och med att något kan ske mellan tillsynstillfällena. Detta problem finns dock även med fysisk tillsyn. En biståndshandläggare beskriver på liknande sätt hur digital nattillsyn kan leda till en falsk trygghet för anhöriga: Tekniken kan ge viss falsk trygghet till anhöriga, då kameran inte ger några garantier att det inte är stökigt under natten när kameran är avstängd. Vissa anhöriga kan tro att för att det är en kamera, så fångas allt som sker under natten. Flera anhöriga uttrycker behov av tätare uppföljning och mer återkoppling från personalen. En anhörig uttrycker sig på följande sätt om den digitala nattillsynen: Ja det är väl kanske att man kunde få en återkoppling också hur det fungerar och vem man kan vända sig till som sagt om det är något man funderar över, en kontaktperson. Anhöriga kan också uppleva tekniken som inkräktande på den personliga integriteten. Detta lyfts i samband med den digitala nattillsynen. En enhetschef för hemtjänsten beskriver att anhöriga kan känna obehag över att det sitter en kamera hos personen Personal i en nattpatrull beskriver det på följande sätt: Anhöriga tror ofta att det är övervakning dygnet runt. Den informationen är sjukt viktig [att kameran bara är på korta tidsfönster]. Ibland måste vi ha kontakt med anhöriga och återberätta informationen. Kan vara folk som sover över [hos brukaren] och undrar över kameran och vi får förklara att dom inte blir tittade på hela natten. En ytterligare aspekt som framkommer i intervjuerna är att teknikerna kan medföra ett större ansvar för anhöriga när det gäller att uppmärksamma och påtala individens behov, framför allt i fall då individen saknar andra insatser från kommunen. Här kan anhöriga behöva fylla en större roll i att påtala för personal när de uppmärksammar något förändrat behov eller att tekniken inte fungerar om den ska. Anhöriga kan indirekt få en form av uppföljningsansvar, som de inte skulle ha på samma sätt om insatsen genomfördes fysiskt. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan också innebära att anhöriga får ta en större roll i att hjälpa individen om något problem uppstår med tekniken. Anhöriga beskriver hur patienter och brukare kan behöva deras delaktighet och hjälp för att kontakta personal och svara på frågor om tekniken, till exempel när patienter med läkemedelsautomat ska resa bort eller vid tillfällig sjukhusvistelse. Anhöriga har då hjälpt till med att kontakta och meddela personalen i förväg för att få hjälp med att ta ut dospåsar. Överlag beskriver anhöriga dock att det gått bra för patienterna att hantera automaten självständigt. Av intervjuerna framkommer också hur tekniken kan påverka personalen på olika sätt. Nedan presenteras några centrala teman som framkommit i personalintervjuerna. Även här är fokus på jämförelsen med ett fysiskt arbetssätt. Överlag framkommer främst aspekter som är kopplade till teknikens påverkan på personalens psykiska arbetsmiljö. I princip inga aspekter av den fysiska arbetsmiljön lyfts fram, inte heller gällande den sociala arbetsmiljön. Gällande säkerhet lyfts detta fram vid något enstaka tillfälle, exempelvis av en enhetschef för hemtjänst som uttrycker att tekniken kan minska risken för trafikolyckor. Analysen av intervjuerna visar personalen, från hur kommunen valt att organisera arbetet. I detta avsnitt blandas ofrånkomligt dessa aspekter. Ett centralt tema som framkommer i intervjuerna är att teknikerna kan påverka hur värdeskapande och meningsfulla personalen upplever att deras arbetsuppgifter är. Här lyfts både positiva och negativa aspekter. En positiv faktor med teknikerna som återkommande lyfts fram är att de kan ta bort arbetsmoment som inte är värdeskapande för individen, utan tvärtom kan ha negativa effekter. Som vi såg i tidigare kapitel kan vissa brukare och patienter, av olika anledningar, föredra tekniken framför fysiska besök. Från baspersonalens perspektiv ger tekniken här ett mervärde i och med att de slipper känna att de stör eller oroar brukare och patienter eller inkräktar på deras privata sfär. Exempelvis beskriver nattpersonalen i en kommun hur de kan påtala märker att vi inte behöver vara där, att vi stör mer än vi gör nytta . En annan positiv aspekt med teknikerna som framkommer i intervjuerna är att de kan frigöra tid som baspersonalen kan ägna åt arbetsuppgifter där deras kompetens och arbete ger ett tydligt mervärde för individen. Exempelvis beskriver nattpersonalen i en kommun hur den digitala bort arbetsmoment som inte är värdeskapande, exempelvis restid. Tid i bil till patienter och brukare som bor långt bort lyfts under flera intervjuer fram som ett exempel på en icke-värdeskapande arbetsuppgift. I en kommun lyfter nattpersonal upp ett exempel på hur en tillsynskamera sparade in 16 mil i resväg varje natt. I en annan kommun beskriver nattpersonal det på följande sätt: Det är körtiden som tar tid och man kan känna att det finns andra vårdtagare som har mer behov av vår tid, än att man sitter ute och kör, och det är en stor fördel med kameran. Gällande läkemedelsautomaten beskriver personal på samma sätt fördelar med att slippa resor, och att de kan ägna sin arbetstid till mer värdeskapande aktiviteter. För läkemedelsautomaten lyfts också exempel på hur tekniken kan skapa bättre förutsättningar för personalens värdeskapande arbete, när patienten hanterar sina läkemedel på egen hand. En sjuksköterska inom socialpsykiatrin beskriver hur läkemedelsautomaten har påverkat boendestödets arbete på följande sätt: Man kan lägga fokus på roligare saker än läkemedel, kan bli ett väldigt tjat om läkemedel hit och dit. För boendestöd behöver det inte bli det stora fokuset på läkemedel utan de kan ha fokus bara på boendestöd och att göra sitt vanliga arbete. På samma sätt som baspersonalen upplever tekniken som positiv när den ger ett mervärde för individen, kan de också uppleva tekniken som negativ, när de upplever att individen saknar det fysiska besöket. I tidigare kapitel lyftes att det fysiska besöket kan bidra till exempelvis högre trygghet och fylla en viktig social funktion för vissa brukare och patienter. Framför allt i intervjuer om läkemedelsautomater framkommer beskrivningar av det fysiska besöket som värdeskapande. En hemtjänstpersonal i en kommun beskriver fördelar med läkemedelsbesök på följande sätt: [Att vi ser att] det går bra, att dom följer sin medicin, att dom får sin sociala stund. För det är lika viktigt som medicin tycker jag, det sociala. Inte att vi blir som en robot som bara går dit och fyller på medicin. Man tappar det sociala, vissa har bara hemtjänsten. Att arbetet tappar sin sociala funktion och bli opersonligt är dock ingen central risk som förs fram i intervjuerna med baspersonal. En anledning till detta kan vara att den personal som Socialstyrelsen intervjuat fortfarande gör många fysiska besök. Tekniken behöver inte minska de sociala kontakterna utan kan till och med öka mängden fysiska besök för en enskild medarbetare. Teknikerna innebär inte bara att tid frigörs till viktiga arbetsuppgifter som ger mervärde för individen, utan också att personalen behöver lägga tid på arbete som kan upplevas som icke-värdeskapande eller okvalificerat. Detta lyfts främst när personalen behöver hantera teknikstrul. I en kommun beskriver sjuksköterskor hur de behöver ägna tid åt problem som kan uppstå med läkemedelsautomaterna, som gör att deras kompetens inte nyttjas på bästa sätt. Gällande den digitala nattillsynen beskrivs denna nackdel ännu tydligare. Baspersonal uttrycker frustration över att behöva åka hem till brukare och försöka åtgärda teknikstrul och starta om kameror, vilket beskrivs som en arbetsuppgift som också kan påverka brukarna negativt. I den kommun som har mest teknikproblem beskriver nattpersonalen sin arbetssituation på följande sätt: När kamerorna strulade jättemycket för ett tag sedan, och inte något av fallen var på grund av att någon hade skadat sig, kändes det väldigt onödigt att väcka dom [brukarna]. En annan nattpersonal i samma kommun beskriver det på liknande sätt: Vi ska inte hålla på med larmen mitt i natten när vårdtagaren ska sova, klart dom blir lite oroliga om vi kommer in och börjar pilla på kameran mitt i natten, så det är det jag önskar jag hade mer att säga till om. Ett annat tema som framkommer i intervjuerna är hur tekniken kan påverka personalens psykiska arbetsmiljö kopplat till trygghet, oro och stress. Under vissa personalintervjuer framkommer att teknikerna kan bidra till ökad trygghet och lugn, jämfört med tidigare då de utförde allt arbete fysiskt. För den digitala nattillsynen beskriver nattpersonalen i en kommun att För läkemedelsautomaten beskrivs på liknande sätt hur tekniken kan bidra till ett större lugn i att personalen vet att patienten kommer få sina läkemedel i tid. Hemtjänstpersonal i en kommun beskriver det på följande sätt: Med medicingivare [läkemedelsautomater] kan medicin ges mer i tid. Det händer ofta att vi är försenade. Nu är vi underbemannade så det hjälper jättemycket att man vet att de kan ta medicin i tid, till exempel de med parkinson jätteviktigt att de kan ta medicin i tid. Under en intervju med hemtjänstpersonal framförs också att läkemedelshanteringen i sig kan vara ett stressande moment och hur läkemedelsautomaten i detta sammanhang blir ett stöd för personalen. Intervjuerna visar också hur teknikerna kan medföra känslor av oro, otrygghet och etisk stress. Exempelvis uttrycker personalen att de kan uppleva en oro över att tekniken ska krångla och att det inte finns tillräckligt med tid och resurser för att utföra alla insatser. Vissa intervjupersoner beskriver här hur de kan uppleva en form av etisk stress över att behöva prioritera mellan olika insatser. Detta lyfts främst kopplat till digital nattillsyn i kommuner som har mycket problem med tekniken. En nattpersonal beskriver sin arbetssituation på följande sätt: Den digitala nattillsynen kan också medföra en känsla av oro och osäkerhet över brukarens hälsotillstånd. Exempelvis uttrycker nattpersonal som utför kameratillsyn att de upplever en viss otrygghet i att de inte kan säkerställa att personen mår bra via kameran, utan endast att de ligger i sängen. På liknande sätt lyfter personal fram hur läkemedelsautomaten kan medföra en oro för patienters följsamhet till sin läkemedelsbehandling. Överlag beskriver personalen att de är trygga med läkemedelsautomaten, men det förekommer också exempel på när personal kan uppleva en oro eller osäkerhet över om patienten tar sina läkemedel. Detta lyfts främst i fall då patienten saknar andra insatser och uppföljningen sker mer sällan. En chef för en hemtjänstgrupp beskriver att baspersonalen inte vågar släppa över fördelningen helt och hållet till läkemedelsautomaten, och att de har kvar besöken under en längre tid efter En hemtjänstpersonal i en annan kommun ger uttryck för denna typ av farhåga: Vi vet inte till hundra procent säkerhet att dom tar medicinen eller inte. Det kan vi aldrig göra. Det skulle vara det [som är negativt], men handlar lite om tillit. Ett annat centralt tema som framkommer i intervjuerna är hur tekniken påverkar personalens arbetsbelastning. Även här lyfts både positiva och negativa aspekter. Den övergripande bild som förmedlas i intervjuerna är att teknikerna underlättar baspersonalens arbete, när allt fungerar som det ska. Dock framgår att teknikerna sällan leder till någon avlastning för baspersonalen i de tre kommunerna, vilket är direkt kopplat till hur kommunen valt att organisera och resurssätta arbetet. Ofta beskriver baspersonalen att arbetsbelastningen ligger på samma nivå som tidigare, eller att den blivit högre. Det förekommer dock några enstaka exempel på att tekniken har lett till en avlastning och lugnare arbetstempo. Av intervjuerna framkommer att teknikerna kan öka personalens stress och arbetsbelastning. Detta lyfts främst kopplat till larmhanteringen och är direkt kopplat till hur kommunen organiserat larmen. Både digital nattillsyn och läkemedelsautomater medför larm som baspersonalen behöver åka på. Baspersonal beskriver att de inte har någon tid avsatt för att hantera larm. Tiden för larm är inget som schemaläggs utan är något som behöver hanteras utöver alla andra arbetsuppgifter. Om tekniken resulterar i många larm innebär detta att personalen får en ökad belastning. För båda teknikerna beskriver baspersonal den ökade stress som tekniken kan leda till när de ska hantera dessa larm. En försvårande faktor för nattillsynen är att det kan vara svårare att kalla in extra personal på natten. I de tre kommuner som Socialstyrelsen intervjuat uppger nattpersonal att de i regel inte har möjlighet att tillkalla extra personal om det blir något problem med kamerorna, utan de behöver i stället själva jobba mer intensivt och prioritera bland insatserna. I en kommun med mycket teknikproblem beskriver natt blir väldigt hög belastning när det inte funkar annan intervjuperson i samma kommun beskriver nattpersonalens situation på följande sätt: Även för läkemedelsautomaterna beskriver personal hur larm kan orsaka arbetstoppar och ökad stress. Dock beskrivs inte larmen vara lika frekventa, och därmed upplevs inte problemet vara lika stort. Under en intervju med hemtjänstpersonal beskrivs hur de kunde uppleva stress över larmen i början, och även fortfarande, om larmen kommer under en stressig dag: Vi har ganska tajta scheman, det är tidsstyrt allting. Om det tar tio minuter längre [att fixa med en läkemedelsautomat] så påverkar det resten. Strular den så kan man känna stress över det. Vi har bra tid för att fylla på dom, men om det går larm, då måste man ta det utöver, klämma in det helt enkelt. En annan negativ aspekt med teknikerna är att de kan göra arbetet mer oförutsägbart för personalen. Resursplanerare beskriver hur allt fler arbetsuppgifter blir reaktiva och utgår från larm. En enhetschef för en nattpatrull beskriver hur tekniken kan leda till att förväntningar inte införlivas och en besvikelse över arbetssituationen uppstår, exempelvis om personalen startar ett arbetspass med ett lugnt schema och det blir en . Personal beskriver också hur de kan känna stress över att missa tidsfönstret för kameratillsynen. Eftersom kameratillsynen ska utföras under särskilda tider finns en risk för att personalen missar tidsfönstret om de har många andra arbetsuppgifter som de behöver prioritera. Här kan kameratillsynen medföra en latent stress. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan även medföra en ökad arbetsbelastning för andra yrkesgrupper än baspersonalen, exempelvis för stödfunktioner, larmtekniker och chefer. Gällande den digitala nattillsynen beskriver exempelvis en enhetschef att tekniken lett till en ökad arbetsbelastning. Chefen beskriver hur tekniken har medfört många nya administrativa arbetsuppgifter som är tidskrävande, men att hen ändå ser att de positiva värdena med tekniken väger över. I andra kommuner kan denna typ av administrativa arbetsuppgifter vara fördelade på andra roller. Gällande läkemedelsautomaterna beskriver vissa sjuksköterskor att läkemedelsautomaterna har lett till en ökad arbetsbelastning, exempelvis genom ökad administration. Under en gruppintervju uttrycker sig en sjuksköterska på följande sätt: Jag tycker jag får mer göra med robotarna [läkemedelsautomaterna]. Hemtjänstpersonalen ringer in och är frustrerade och jag vet inte vad man ska göra, behöver prata med supporten, och då behöver man göra mycket admin kring det. Innan så hade jag bara delegering. Av intervjuerna framkommer exempel på hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan bidra till en större flexibilitet för personalen. Exempelvis nämns att personalen kan styra mer över sin arbetsdag när de inte behöver anpassa sig efter tiderna för fysiska besök i samma utsträckning. Resursplanerare beskriver hur läkemedelsautomater underlättar planeringen och att de kan planera ett jämnare flöde för baspersonalen och undvika arbetstoppar under vissa tider. Det framkommer också exempel på hur den digitala tekniken kan förenkla arbetet och göra det smidigare. Exempelvis beskrivs hur den digitala nattillsynen är enklare och snabbare att genomföra än fysiska tillsynsbesök, inte bara för att personalen slipper restiden, utan också för att de slipper gå in hos brukare och försöka att inte väcka dem samtidigt som de ska titta till personen. Samtidigt visar intervjuerna att teknikerna också kan medföra krångel och minskad flexibilitet för personalen. Detta nämns framför allt kopplat till olika typer av teknikproblem. Det förekommer också beskrivningar av ineffektiva arbetssätt och otydlighet i rutiner som kan försvåra personalens arbete. Hur kommunen väljer att organisera arbetet får här stor påverkan på hur effektivt arbetet blir. Exempelvis hur larmkedjan är organiserad. I en av kommunerna gick larmen från läkemedelsautomater under en period till både hemtjänstpersonalen och sjuksköterskorna, vilket skapade en osäkerhet i vem som förväntades hantera larmet. Denna typ av dubbelriktad ansvarsfördelning i organisationen kan skapa fördröjningar och ineffektivitet i hanteringen av tekniken. En annan återkommande problematik som lyfts i intervjuerna är att tekniken kan vara krånglig att använda, vilket beskrevs i tidigare kapitel. Sammanfattningsvis visar intervjuerna att digital nattillsyn och läkemedelsautomater påverkar personalen både positivt och negativt i de tre kommunerna. Överlag uttrycker personalen att de är positiva till teknikerna och att de underlättar deras arbete, förutsatt att de fungerar som de ska. Av intervjuerna framgår att många av de negativa aspekterna inte har med de till andra faktorer såsom arbetets organisering, rutiner, införandeprocesser och utbildningsinsatser. I detta kapitel kommer Socialstyrelsen presentera hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater påverkar de tre kommunernas resurseffektivitet, jämfört med ett fysiskt arbetssätt. I denna rapport förstås resurseffektivitet som en relation mellan resurser och kvalitet. Resurseffektivitet uppnås när en verksamhet utförs med mindre resurser men med oförändrad eller ökad kvalitet, eller då kvaliteten ökar vid användning av samma mängd resurser. För att avgöra om digital nattillsyn och läkemedelsautomater leder till ökad resurseffektivitet i de tre kommunerna behöver således de resurser som används ställas i relation till hur teknikerna påverkar verksamhetens kvalitet. Detta behöver i sin tur jämföras med de resurser som används vid fysiska besök, och den kvalitet som det fysiska arbetssättet leder till. I detta kapitel kommer således följande fråga undersökas: Är digital nattillsyn och läkemedelsautomater mindre resurskrävande än en fysisk insats? - Om ja: Uppnår kommunen en likvärdig eller ökad kvalitet med teknikerna, jämfört med en fysisk insats? I detta avsnitt redogörs för den ekonomiska analys som Socialstyrelsen genomfört i de tre kommunerna för att ta reda på om digital nattillsyn och läkemedelsautomater är mindre resurskrävande än en fysisk insats. Vi insats är mindre resurskrävande och I dialog med de tre kommunerna har Socialstyrelsen identifierat bakgrundsinformation som är central för vår beräkning av digital nattillsyns resursanvändning. I tabell 2 presenteras beskrivande statistik för respektive kommun. Andelen brukare som har digital nattillsyn, av det totala antalet brukare med nattillsyn, är 31 55 procent i kommunerna. Det genomsnittliga antalet digitala nattillsyner, det vill säga observationer, per natt och per brukare, är 1,0 2,1 i kommunerna. I tabell 2 redovisas kommunernas uppskattningar av kortaste respektive längsta avståndet från arbetsplatsen till brukaren. Den genomsnittliga tidsåtgången för fysisk nattillsyn är 5 10 minuter i kommunerna. Genom dialog med kommunerna har även central bakgrundsinformation om läkemedelsautomater identifierats. I tabell 3 presenteras beskrivande statistik för respektive kommun. Andelen patienter som har en läkemedelsautomat, av det totala antalet patienter som har stöd av kommunen med läkemedelshantering, är 25 procent i kommun A, 16 procent i kommun B och 14 procent i kommun C.15 Alla tre kommuner rapporterar att läkemedelsautomaten i genomsnitt fylls på med nya läkemedel två gånger per månad. Den genomsnittliga tidsåtgången för påfyllning är 10 20 minuter. Gällande transportsträckorna har kommunerna angett samma uppskattningar som för nattillsynen. 15 Av det totala antalet personer med stöd med läkemedelshantering ingår en rad olika insatser som kommunen ger. I många av dessa fall lämpar det sig inte med en läkemedelsautomat, exempelvis för att patienten inte har dosförpackade läkemedel eller om patienten behöver stöd i att inta läkemedlet. För att kunna genomföra beräkningar av huruvida digital nattillsyn och läkemedelsautomater är mindre resurskrävande än fysiska besök samlades data in från de tre kommunerna. Data bestod av tre kategorier av kostnader som är relaterade till nattillsyn och läkemedelshantering. Kategorierna var: kostnad för utrustning, besökskostnad och personalkostnader. Socialstyrelsen ställde frågor om kostnader på ett sätt som möjliggjorde jämförelse mellan fysisk och digital nattillsyn samt mellan fysiska läkemedelsbesök och läkemedelsautomater. För information om dessa beräkningar, se bilaga 2. Beräkningarna av teknikernas resursanvändning fångar inte upp alla typer av resurser som används utan fokuserar på de mest betydande resurs- och kostnadsposterna, som vi identifierat tillsammans med kommunerna. I vissa fall har kommunerna kunnat hämta ut data från sina verksamhetssystem, men i många fall har kommunerna behövt göra uppskattningar av resursåtgången. Vidare har Socialstyrelsen behövt göra antaganden, när data saknas från kommunerna. Detta medför att analysen inte till fullo speglar verkliga förhållanden i de tre kommunerna. Beroende på vilka antaganden som görs kan bias röra sig mot antingen en överskattning eller en underskattning av teknikernas resursvinster i de tre kommunerna. En begränsning med vår analys som får stor påverkan på utfallet är att våra beräkningar utgår från de resursvinster som teknikerna kan ge om de helt och hållet ersätter ett fysiskt besök. Detta speglar dock sällan verkligheten eftersom flera omsorgsåtgärder ofta utförs vid samma besök, speciellt när det gäller stöd med läkemedelshantering. När en individ får en tillsynskamera eller läkemedelsautomat behöver det fysiska besöket ibland behållas, även om det kan flyttas på i tid. Den resursvinst som teknikerna ger i denna typ av fall blir betydligt mindre, än när hela besöket kan plockas bort. Kommunen sparar då endast in tiden för att utföra tillsynen eller hantera läkemedlet, men inte tiden för transport, vilket är den stora kostnadsposten. Sammantaget medför detta antagande att Socialstyrelsen har överskattat resursvinsterna med teknikerna, framför allt kopplat till läkemedelsautomaterna. I praktiken medför teknikerna inte alltid att fysiska besök kan plockas bort, vilket vi utgått från i våra beräkningar. En faktor som har varit särskilt svår för kommunerna att ange har varit genomsnittliga transportsträckor och transporttid för fysiska besök. Ingen av kommunerna har specifika mätare i bilarna där det går att urskilja ett visst sorts besök, utan dessa mäter sträckan för samtliga besök. Kommunerna lyfter även att medarbetarna är mobila och oftast inte utgår från arbetsplatsen. Detta gör att det finns många faktorer såsom körschema och oväntade händelser som kan påverka transportsträckor. Socialstyrelsen har behövt göra antaganden för att uppskatta detta. Till exempel har vi utgått från uppskattad kortaste och längsta transportsträcka från arbetsplatsen till individen, och utifrån det uppskattat en genomsnittlig transportsträcka per besök för respektive kommun. Troligtvis är det fler brukare och patienter som bor i tätbebyggelse där transportsträckorna är kortare än det genomsnitt som vi uppskattat, vilket förmodligen innebär att vi har överskattat vinsterna med tekniken. Ett annat antagande som påverkar vår analys är att alla transportsträckor körs med bil. Det skulle kunna göra att vi överskattar vinsterna med teknikerna eftersom minskade drivmedelskostnader ingår i beräkningen. Det skulle också kunna göra att vi underskattar vinsterna om personalen använder andra färdmedel som tar mer tid i anspråk. Ett ytterligare antagande som Socialstyrelsen har gjort är att kommunerna använder dubbelbemanning för de fysiska nattillsynsbesöken. Om en kommun använder enkelbemanning blir vinsterna mindre. En annan uppgift som har varit svår för kommunerna att uppskatta är antalet larm som teknikerna resulterar i. För den digitala nattillsynen handlar det om larm när brukaren inte syns i kameran eller när det är något fel på tekniken. För läkemedelsautomaten handlar det om larm när patienten inte tagit loss dospåsen, eller när automaten krånglar. Mängden larm påverkar utfallet då fler larm som kräver fysiska besök också tar mer resurser i anspråk. Uppgifter om antal larm baseras på verksamhetsdata i den utsträckning Socialstyrelsen har haft tillgång till det. I annat fall har vi utgått från kommunernas rapportering om antal larm. Uppgifterna om antal larm har också jämförts med vad som har framkommit i personalintervjuerna. Ytterligare en begränsning i tillvägagångsättet är att vi inte har inkluderat uppstartskostnader vid införandet av teknikerna, till exempel utbildningskostnader. Tabell 4 beskriver uppskattade resursvinster som kommunerna gör till följd av att införa digital nattillsyn. Resultatet visar att tillsyskameror är mindre resurskrävande än fysiska besök i alla tre kommuner. Kommunerna gör huvudsakligen besparingar genom minskat antal fysiska besök och transporter, vilket resulterar i frigjord tid för baspersonalen och minskade drivmedelskostnader.16 I tabell 9 redovisas skillnader i årskostnad mellan ett helt fysiskt arbetssätt och digital nattillsyn. Resultatet visar att kommunernas användning av digital nattillsyn innebär kostnadsbesparingar. Av tabell 4 framgår att nivån på resursvinsterna skiljer sig åt mellan kommunerna. Kommun A sparar in 15 timmar för personalen, per brukare och månad, genom sitt införande av digital nattillsyn, medan kommun B och kommun C sparar in 37 respektive 25 timmar. Anledningen till att resursvinsterna är lägre i kommun A, jämfört med de övriga kommunerna, är kopplad till besöksfrekvensen för nattillsynen. I tabell 4 framgår att mängden minskade fysiska besök per patient och månad varierar mellan kommunerna (29,9 44,4 besök). Denna variation beror på att kommunerna skiljer sig åt gällande hur många tillsynsbesök brukaren har i genomsnitt. I kommun A är genomsnittet 1,0 besök per natt och brukare, medan det i kommun B är 2,1 besök per natt och i kommun C 1,7 besök per natt. Detta medför att kommun B och kommun C gör större resursvinster än kommun A när de inför digital nattillsyn. Att kommun B gör de största resursvinsterna beror på att den är geografiskt mycket större än de övriga två kommunerna.17 Detta leder till att tekniken sparar in mer restid för personal och mer drivmedelskostnader i kommun B jämfört med övriga kommuner. Dock rapporterar kommun B kortare tid (5 minuter) för fysiska tillsynsbesök, jämfört med de andra två kommunerna 16 Minskningen i antalet besök beräknas som skillnaden mellan antalet schemalagda fysiska besök för nattillsyn och antalet fysiska besök som fortfarande krävs trots användning av digital nattillsyn det vill säga summan av oplanerade fysiska besök till följd av larm. 17 För bakgrundinformation om de tre kommunerna, se tabell 1. (10 minuter), vilket gör att vinsterna i det hänseendet blir mindre för kommun B. För mer information om beräkningarna som ligger till grund för denna tabell, se bilaga 2. Beräkningen utgår från att den digitala nattillsynen ersätter fysiska tillsynsbesök, vilket innebär att resursvinsterna i kommunerna överskattas. Tabell 5 beskriver uppskattade resursvinster som kommunerna gör till följd av att införa läkemedelsautomater. Resultatet visar att läkemedelsautomater är mindre resurskrävande än fysiska besök i alla tre kommuner. Likt fallet med digital nattillsyn, gör kommunerna huvudsakligen besparingar genom minskat antal fysiska besök och transporter, vilket resulterar i frigjord tid för baspersonalen och minskade drivmedelskostnader.18 I tabell 13 redovisas skillnader i årskostnad mellan ett helt fysiskt arbetssätt och läkemedelsautomater. Resultatet visar att kommunernas användning av läkemedelsautomater innebär kostnadsbesparingar. Av tabell 5 framgår att nivån på resursvinsterna skiljer sig åt mellan kommunerna. Kommun A sparar in 30 timmar för personalen, per patient och månad, genom sitt införande av läkemedelsautomater, medan kommun B och kommun C sparar in 61 respektive 36 timmar. Likt fallet med digital 18 Minskningen i antalet besök beräknas som skillnaden mellan antalet schemalagda fysiska besök för läkemedelshantering och antalet fysiska besök som fortfarande krävs trots användning av läkemedelsautomat, det vill säga summan av besök för påfyllning av läkemedel samt oplanerade fysiska besök till följd av larm. nattillsyn uppnår kommun B en högre resursvinst än de övriga kommunerna, på grund av att avstånden är längre. Minskat antal fysiska besök per patient och månad varierar i låg utsträckning mellan kommunerna (72,5 72,8 besök). För mer information om beräkningarna som ligger till grund för denna tabell, se bilaga 2. Beräkningen utgår från att läkemedelsautomaten ersätter fysiska besök för stöd med läkemedelshantering vilket innebär att resursvinsterna i kommunerna överskattas. Av resultatet framgår att läkemedelsautomater frigör mer resurser i de tre kommunerna, jämfört med den digitala nattillsynen. Störst är skillnaden i kommun A där läkemedelsautomaten frigör dubbelt så mycket tid för baspersonalen som den digitala nattillsynen (30 respektive 15 timmar per patient/brukare och månad). Detta beror på att patienter i snitt har fler läkemedelsbesök (2,5 per dag) än brukare har nattillsynsbesök i kommunerna, vilket innebär att läkemedelsautomaten frigör mer resurser än tillsynskameran. I kommun B och C är skillnaden i besöksfrekvens mellan teknikerna inte lika stor, och därmed är inte skillnaden i resursvinst lika stor som i kommun A. En ytterligare faktor som gör att läkemedelsautomaten är mer resursbesparande än den digitala nattillsynen i kommun B och C är att tillsynskameran resulterar i fler larm, då personalen behöver åka ut och göra fysiska besök, vilket minskar resursvinsten med kamerorna jämfört med automaterna. I kommun A är larmfrekvensen i stället något högre för läkemedelsautomaterna, jämfört med den digitala nattillsynen. Resursvinsten i transporter och drivmedel, per inbesparat fysiskt besök, är densamma för digital nattillsyn och läkemedelsautomater. Dock är besparingen i transporter och drivmedel totalt sett högre för läkemedelsautomater eftersom de sparar in fler fysiska besök. I denna del presenterar Socialstyrelsen en scenarioanalys av hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater påverkar kommunernas kostnader. Det första scenariot illustrerar hur kostnaderna skulle se ut om kommunerna hade ett helt fysiskt arbetssätt. Det andra scenariot illustrerar hur kostnaderna ser ut i dag, då kommunerna använder både en fysisk och en digital lösning. Det tredje scenariot illustrerar hur kostnaderna skulle se ut om kommunerna ökade användningen av digital nattillsyn till 80 procent och läkemedelsautomater till 50 procent. Det tredje scenariot ska inte uppfattas som ett målvärde eller önskvärt läge, utan är endast en illustration över hur kostnaderna förändras i takt med att användningsnivån stiger. Socialstyrelsen kan inte uttala sig om vilken nivå av teknikanvändning som vore önskvärd för kommunerna att nå. I scenarioanalysen utgår vi från samma beräkningsgrunder och antaganden som vi använt oss av i analysen av kommunernas resursvinster ovan. Den faktor som förändras i scenarioanalysen är andel individer som använder tekniken i respektive kommun. Gällande larmfrekvensen har vi utgått från att den ökar proportionellt i takt med en högre användningsgrad av tekniken. För mer information om beräkningarna se bilaga 2. I denna scenarioanalys tittar vi på olika användningsgrader av digital nattillsyn, där kommunerna i allt större utsträckning ersätter fysisk nattillsyn med digital nattillsyn. Tabell 6 visar kostnaderna för enbart fysisk nattillsyn, tabell 7 visar kostnaderna för kommunernas nuvarande situation där både fysisk och digital nattillsyn används och tabell 8 visar kostnaderna vid ökat antal brukare som har digital nattillsyn, upp till 80 procents användning. Tabell 9 redovisar skillnaderna i kostnad mellan dessa olika scenarier. Tabell 6 presenterar kostnadsbilden för enbart fysisk nattillsyn i respektive kommun. Kostnaderna skiljer sig åt mellan kommunerna, och den årliga kostnaden per brukare är 132 120 335 025 kronor. Nästa steg i scenarioanalysen är att beskriva hur kostnaderna ser ut i nuläget, då både fysisk och digital nattillsyn används. Som framgår av tabell 7 är årskostnaden i detta scenario 405 164 463 kronor per brukare. Nästa steg i scenarioanalysen är att beskriva hur kostnaderna ser ut i ett scenario där 80 procent av alla brukare med nattillsyn får denna insats digitalt. Som framgår av tabell 8 är årskostnaden i detta scenario 59 021 87 164 kronor per brukare. Tabell 9 visar årskostnaden per brukare för de tre olika scenarierna i respektive kommun. Resultatet visar att digital nattillsyn innebär en lägre kostnad för kommunerna jämfört med fysiska besök. Av tabellen framgår att årskostnaden per brukare minskar i takt med att fler brukare använder digital nattillsyn. Anledningen till att kostnaden skiljer sig åt mellan kommunerna är främst att avstånden är olika långa och att besöksfrekvensen ser olika ut. I kommun A har brukare i genomsnitt 1,0 tillsyn per natt, medan de i kommun B och C har 2,1 respektive 1,7 tillsyner. Ju fler tillsyner en kommun utför, desto högre är kostnaderna. Så som beskrevs ovan grundar sig analysen på ett antagande om att tekniken ersätter fysiska besök, vilket den inte alltid gör. Detta innebär att kostnadsbesparingen överskattas i denna scenarioanalys. I denna scenarioanalys tittar vi på olika användningsgrader av läkemedelsautomater, när kommunerna i allt större utsträckning ersätter fysiska besök med läkemedelsautomater. Tabell 10 visar kostnaderna för enbart fysiskt stöd för läkemedelshantering, tabell 11 visar kostnaderna för kommunernas nuvarande situation där både en fysisk och en digital lösning används och tabell 12 visar kostnaderna vid ökat antal patienter som har en läkemedelsautomat, upp till 50 procents användning. Tabell 13 redovisar skillnaderna i kostnad mellan dessa olika scenarier. I tabell 10 presenteras ett scenario för kostnaderna om kommunerna endast arbetar med fysisk läkemedelshantering. Resultatet visar en årskostnad per patient på 130 200 171 730 kronor i de tre kommunerna. Tabell 11 visar hur kostnaderna ser ut i nuläget då både fysiska besök och läkemedelsautomater används. Resultatet visar att årskostnaden per patient är 106 269 159 586 kronor i kommunerna. Nästa steg i scenarioanalysen är att beskriva hur kostnaderna ser ut i ett scenario där 50 procent av alla patienter med stöd med läkemedelshantering har en läkemedelsautomat. Som framgår av tabell 12 är årskostnaden i detta scenario 80 548 101 509 kronor per patient. I tabell 13 presenteras årskostnaden per patient för de tre olika scenarierna för respektive kommun. Anledningen till att kostnaden skiljer sig åt mellan kommunerna är främst att avstånden är olika långa, vilket gör att kommun B har högst kostnader per patient. Liksom för den digitala nattillsynen, framgår att läkemedelsautomater innebär en lägre kostnad för kommunerna jämfört med fysiska besök. Av tabellen framgår att årskostnaden per patient minskar i takt med att fler patienter har en läkemedelsautomat. Liksom för den digitala nattillsynen grundar sig analysen på ett antagande om att tekniken ersätter fysiska besök, vilket den inte alltid gör. Detta innebär att kostnadsbesparingen överskattas i denna scenarioanalys. Sammantaget visar scenarioanalysen att drivmedels- och personalkostnader minskar när kommunerna ökar användningsgraden av digital nattillsyn och läkemedelsautomater. Det kvarstår dock vissa kostnader som är kopplade till personal och transport. Dessa uppstår vid oplanerade fysiska insatser, främst i samband med larm, samt vid påfyllning av läkemedel i automaterna. Den kostnadspost som ökar mest vid en högre användning av digital teknik är produkthyran. Ju fler enheter som används inom kommunen, desto högre blir de utrustningsrelaterade kostnaderna. Att teknikerna medför kostnadsbesparingar betyder dock inte att kommunen hämtar hem detta i faktiska finansiella vinster. Om de gör det beror på vad kommunerna gör med den frigjorda tiden, vilket kommer avhandlas längre fram i detta kapitel. Den ekonomiska analysen visade att digital nattillsyn och läkemedelsautomater medför resursbesparingar och frigör tid för baspersonal. Denna bild återspeglas i intervjuerna med personal. Överlag uttrycker personalen att teknikerna har ökat arbetets effektivitet och frigör tid. Den tid som digital nattillsyn och läkemedelsautomater sparar in beskrivs i regel överskrida den tid som tekniken tar i anspråk. Exempelvis beskriver en sjuksköterska det på följande sätt: Om man har en medicingivare [läkemedelsautomat] på brukare som behöver hjälp med läkemedel fyra gånger per dygn, och det är fyra mil ut till den patienten, det är mycket tid och resurser som man sparar på apparaten. Så om den strular någon gång per månad då kanske den ändå sparar tid. De exempel som lyfts fram på när teknikerna inte effektiviserar arbetet är när kommunen drabbas av stora tekniska problem, exempelvis om uppkopplingen krånglar för många tillsynskameror, så att personalen ändå måste åka ut och genomföra besöken fysiskt. Den övergripande bild som personalen förmedlar är att när tekniken fungerar som den ska så effektiviserar den arbetet. Av intervjuerna framkommer också att både digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan bidra till en mer effektiv arbetsfördelning. Exempelvis lyfts att läkemedelsautomaterna kan möjliggöra att fler besök kan genomföras utan att personalen har delegering enligt HSL. Det innebär i sin tur att personal med delegering kan omfördelas och deras kompetens användas där den behövs mest. En samordnare svarar på följande sätt på frågan om läkemedelsautomaten har bidragit till högre effektivitet: Jag skulle säga mer effektivt. Kan vara en arbetsgrupp inom hemtjänsten där två tredjedelar har delegering inom HSL. Då, om vi har medicingivare [läkemedelsautomater] som kan ge medicinen i stället, då kan vi rikta in personal med delegering på andra uppdrag Man kan tänka om där i planeringen rätt man på rätt plats. En annan fördel som lyfts med läkemedelsautomaterna är att tekniken kan bidra till ett effektivare arbetsflöde under dagen. Skälet är att tekniken kan minska arbetstoppar och behov av personal med delegering under vissa tider, exempelvis på morgonen. Av intervjuerna framgår att kommunerna använder den tid som teknikerna frigör på olika sätt. Hur tiden används kan också skilja sig åt mellan olika hemtjänstområden i kommunen. Dessutom kan personalen i samma kommun ge olika bilder av hur den frigjorda tiden används. Detta har medfört utmaningar i att ringa in exakt hur kommunerna hanterar den frigjorda tiden. Hur kommunen använder frigjorda resurser i övrigt, exempelvis besparingar i drivmedelskostnader, har Socialstyrelsen inte kunnat kartlägga inom ramen för detta uppdrag. Av intervjuerna framkommer att baspersonalen använder den frigjorda tiden till andra arbetsuppgifter. Överlag beskriver bas På en fråga om läkemedelsautomater effektiviserar arbetet svarar en hemtjänstpersonal på följande sätt: Det är klart att det underlättar, man kan koncentrera sig på andra arbetsuppgifter i stället. Tiden som frigörs används till andra brukare inte så att vi får ledigt. Detta citat är en talande beskrivning för hur hemtjänstpersonalen beskriver att den frigjorda tiden används kopplat till både digital nattillsyn och läkemedelsautomater. Arbetsbelastningen beskrivs i de flesta fall vara ungefär densamma som innan kommunen hade tekniken. Men det förekommer också exempel på att tekniken lett till ett lugnare arbetstempo för baspersonal eller en högre arbetsbelastning och ökad stress, vilket togs upp i tidigare kapitel. Baspersonalen ägnar främst den frigjorda tiden åt det vård- och omsorgsarbete som ingick i deras yrkesroll sedan tidigare. Exempelvis kan den tid som tekniken frigör medföra att personalen hinner med fler fysiska besök hos brukare som behöver hjälp med personlig omvårdnad. Socialstyrelsen har inte sett något tydligt exempel på att den frigjorda tiden har använts till exempelvis utbildning eller verksamhetsutveckling. Dock har den frigjorda tiden varit svår att ringa in och det är möjligt att kommunerna har använt tiden på andra sätt än vad som framkommit i intervjuerna. Flera av de intervjupersoner som deltagit har svårt att beskriva exakt hur den frigjorda tiden används. Exempelvis kan det handla om personer som inte arbetade i kommunen innan tekniken infördes, och därmed inte kan jämföra med hur situationen såg ut tidigare. Vidare finns det en rad olika faktorer som påverkar baspersonalens arbetsuppgifter och arbetssätt, vilket gör det svårt att isolera förändringar som har med teknikerna att göra. Utifrån intervjumaterialet har fyra typfall för användning av frigjord tid identifierats: 1. Mer tid till befintliga insatser 2. Tid till fler insatser 3. Mer tid till befintliga insatser och fler insatser 4. Ren avlastning (hypotetiskt) Av intervjuerna framkommer att detta typfall är ovanligt i de tre kommunerna. Ett exempel rörande digital nattillsyn ges av en intervjuperson som arbetar i ett hemtjänstområde med mycket långa avstånd. Intervjupersonen beskriver att det, innan tekniken infördes, var ett konstant resande från arbetspassets början till slut och att den digitala tillsynen bidragit till minskad stress och att hen kan känna sig tryggare med att det finns tid till att utföra arbetsuppgifterna, vilket i sin tur bidragit till en bättre kvalitet i insatsen när hen inte behöver stressa i mötet med brukarna. När det gäller läkemedelsautomaterna beskriver hemtjänstpersonal i en kommun att de ser att tekniken kan hjälpa dem att göra schemat mer luftigt, minska stressen och ge dem mer tid till andra individer, men att tekniken hittills haft en begränsad effekt på deras arbetsbelastning eftersom det bara är en patient som har tekniken i deras hemtjänstområde. En chef för hemtjänsten i samma kommun beskriver att läkemedelsautomaterna medför läkemedelsautomaten är ett sätt, bland flera, för att underlätta för personalen Detta typfall skulle också kunna medföra effekter såsom minskad övertid eller minskat behov av att ta in vikarier. Dessa effekter är dock inget som de undersökta kommunerna lyfter fram. Av intervjuerna framgår att detta är det vanligaste typfallet, för både digital nattillsyn och läkemedelsautomater. I stället för att få mer tid till befintliga arbetsuppgifter får personalen fler insatser att hantera. Det tydligaste tecknet på att kommunen har använt den frigjorda tiden på detta sätt är att det skulle krävas mer personal ifall tekniken togs bort. Dock är det komplicerat för kommunerna att uppskatta exakt hur mycket mer resurser de skulle behöva för att klara arbetet om det utfördes helt fysiskt. Personalen gör här olika typer av uppskattningar som kan skilja sig mycket åt, också inom samma kommun. I samma kommun kan vissa intervjupersoner bedöma att flera tjänster skulle behöva tillsättas om teknikerna togs bort, medan andra intervjupersoner menar att det handlar om mindre punktinsatser som inte motsvarar en heltidstjänst. Detta belyser hur svårt det kan vara att räkna om den frigjorda tiden i antal omvandla detta i arbetstid och antal tjänster speglar inte hur situationen ser ut i praktiken. I praktiken tillkommer en rad olika faktorer som påverkar hur stor en arbetsgrupp behöver vara. Även om teknikerna frigör tid under vissa tidpunkter kan personalstyrkan fortfarande behöva vara av en viss storlek för att hantera arbetstoppar av fysiska insatser under andra tider på dygnet. Vidare kan personalen behöva upprätthålla en viss kritisk massa, exempelvis för att stötta upp kollegor eller fungera som en backup om det uppstår problem. Ä så att den kan det i praktiken. Detta leder oss in på frågan om kommunerna har dragit ner på personal som en följd av införandet av teknikerna, när färre kan utföra mer. Intervjupersonerna är samstämmiga i att den stora skillnaden handlar om att kommunen kunnat undvika att anställa fler, inte att de har tagit bort tjänster. Ingen kommun beskriver att tekniken har lett till tydliga nedskärningar av personal, eller att detta varit ett mål med införandet med tekniken. I stället beskriver kommunerna utmaningar med personalbrist och att få tag på tillräckligt med personal att anställa. Under en intervju nämns exempel på att kommunen minskat ner viss bemanning efter införandet av digital nattillsyn, men det är oklart i vilken utsträckning detta beror på att tekniken infördes. Det framkommer inte heller om det skett någon omfördelning av resurser, om kommunerna exempelvis flyttat personal från en del av verksamheten till en annan. Av intervjuerna framkommer några exempel på när den frigjorda tiden tycks användas på detta sätt. Exempelvis beskriver nattpersonalen i en kommun att den digitala nattillsynen har underlättat för dem, och bidragit till en avlastning, samtidigt som de inte skulle hinna utföra alla insatser (med befintlig personalstyrka) om tekniken togs bort. I denna kommun tycks den frigjorda tiden från den digitala nattillsynen således ha gett både mer tid åt personalen och ökad mängd insatser. Av intervjuerna framgår att olika typfall kan återfinnas inom samma kommun. Som tidigare nämnts kan det skilja sig åt hur den frigjorda tiden används och upplevs inom olika hemtjänstområden. Detta kan exempelvis bero på att antalet användare av tekniken skiljer sig åt mellan olika områden och att personalstyrkans storlek varierar. Det kan också bero på hur stora reseavstånden är i de olika områdena. Flera intervjupersoner uttrycker svårigheter med att isolera teknikens effekt från andra faktorer. Exempelvis beskriver vissa intervjupersoner att de är underbemannade, vilket kan påverka i vilken utsträckning personalen upplever att tekniken avlastar deras arbete. Om bemanningssituationen var en annan skulle kanske effekten av tekniken upplevas på ett annat sätt. Effektivitetsvinsterna som de undersökta teknikerna medför i kommunerna kan delas in i fyra kategorier: Produktionsmässig effektivitet innebär att personalen frigörs för att hantera fler insatser med samma resurser. Kvalitetsmässig effektivitet innebär att personalen får mer tid för insatser och därmed möjlighet till ökad kvalitet i utförandet. Arbetsmiljömässig effektivitet innebär att personalen får mindre stress i sina arbetsmoment och kan få mer tid till reflektion och återhämtning. Strukturell effektivitet innebär att personalen kan matcha arbetsuppgifter och kompetens mer ändamålsenligt. Figur 5 illustrerar hur de olika typfallen skulle kunna påverka personalens arbetsbelastning (arbetsmiljömässig effektivitet) och mängden insatser som personalstyrkan hanterar (produktionsmässig effektivitet). Sammanfattningsvis visar intervjuerna att den frigjorda tiden i huvudsak används till att personal ägnar mer tid åt annat vård- och omsorgsarbete. Ofta används den frigjorda tiden till en produktionsmässig effektivitet, där kommunen ökar mängden insatser som personalen hanterar, utan att öka bemanningen. Dock leder den frigjorda tiden inte nödvändigtvis till en produktionsmässig effektivitet. Om den gör det eller inte beror på hur kommunen väljer att hantera den frigjorda tiden. Om kommunen i stället prioriterar att öka den tid som personal lägger på befintliga insatser eller att avlasta personalen kan andra värden öka, såsom kvaliteten på insatsen eller arbetsmiljön, medan produktiviteten inte påverkas på samma sätt. I detta avsnitt kommer Socialstyrelsen att analysera om användningen av digital nattillsyn och läkemedelsautomater är mer resurseffektiv än ett fysiskt arbetssätt. Socialstyrelsen har primärt identifierat två sätt som teknikerna kan öka kommunernas resurseffektivitet på: Genom att öka resurseffektiviteten i de enskilda fallen (insatsen uppnår en likvärdig eller högre kvalitet för individen, med mindre resurser). Genom att frigöra resurser som omfördelas och används till kvalitetsutveckling av verksamheten (verksamheten uppnår en likvärdig eller högre kvalitet med mindre resurser). Dessa två vägar till resurseffektivitet kommer att diskuteras var för sig, utifrån resultaten av vår fallstudie i de tre kommunerna. En förutsättning för att teknikerna ska vara resurseffektiva är att de ger samma kvalitet som ett fysiskt besök, eller högre. Eftersom teknikens påverkan på kvalitet ser olika ut för olika individer varierar även teknikernas påverkan på resurseffektiviteten. Den resurseffektivitet som tekniken leder till i kommunerna är således inte enhetlig, utan varierar från fall till fall, beroende på hur individen upplever kvaliteten på insatsen. I tidigare kapitel framkom att digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan öka verksamhetens kvalitet utifrån en rad olika kvalitetsaspekter. Exempelvis kan teknikerna öka individens trygghet, säkerhet och självständighet och stärka individens integritet. Den digitala nattillsynen kan dessutom förbättra brukarens sömn medan läkemedelsautomaten kan öka patientens följsamhet till sin läkemedelsbehandling och individens aktivitet och delaktighet i sociala sammanhang. Samtidigt visade intervjuerna att teknikerna också kan medföra vissa risker när det gäller säkerhet och patientsäkerhet som kan kvarstå trots att andra kvalitetsaspekter ökar. Fallstudien visar att teknikerna kan öka kvaliteten ur vissa aspekter, samtidigt som kvaliteten försämras ur andra aspekter för en och samma individ. Detta försvårar bedömningen av om teknikerna leder till en ökad kvalitet för individen eller inte. Trots komplexiteten i att göra avvägningar mellan olika värden och risker, bedömer Socialstyrelsen att digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan öka kvaliteten för individen, jämfört med en fysisk insats. Framför allt i de fall där individen själv har valt den digitala lösningen, framför fysiska besök. Här har Socialstyrelsen ställt upp två hypotetiska exempel som visar hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan öka kvaliteten för individen, och därigenom också insatsens resurseffektivitet. Vi vill betona att detta är förenklade exempel av en verklighet som ofta är mer komplex. I tidigare kapitel beskrevs att digital nattillsyn och läkemedelsautomater ibland används i fall där de inte kan fylla insatsens syfte och möta individens behov. Vi lyfte också exempel på när tekniken kan leda till negativa effekter för individen, såsom när individer blir oroliga eller känner sig övervakade av tillsynskameran, eller när följsamheten brister för att patienter inte kan hantera läkemedelsautomaten. Även om teknikerna är mindre resurskrävande än en fysisk insats, är de i dessa fall inte resurseffektiva eftersom de inte kan uppfylla insatsens syfte och tillgodose individens behov. Intervjuanalysen visade också på fall när teknikerna visserligen uppfyller syftet med insatsen, men ändå minskar insatsens kvalitet jämfört med ett fysiskt besök. Det kan exempelvis vara på grund av att individer saknar det sociala utbytet med personal eller att de upplever en högre nivå av trygghet vid fysiska besök. Även i dessa fall bedömer Socialstyrelsen att teknikerna inte leder till ökad resurseffektivitet eftersom de inte ger en likvärdig kvalitet som en fysisk insats. Dock finns inget entydigt svar på frågan vad Socialstyrelsen utgått från en definition av kvalitet som utgår från insatsens syfte och individens upplevelse av kvalitet. Att digital nattillsyn och läkemedelsautomater ger en likvärdig kvalitet som ett fysiskt besök förstås således som att tekniken fyller insatsens syfte på ett likvärdigt sätt och att individen uppfattar kvaliteten som likvärdig. Nedan tar vi upp två hypotetiska exempel på när teknikerna inte leder till likvärdig kvalitet, och därmed inte heller till ökad resurseffektivitet. Dessa hypotetiska exempel har utgått från en isolerad insats, och inte beaktat hur kommunerna kan arbeta med andra kompletterande insatser runt försämrade kvalitet som tekniken medför för en individ med andra insatser som gör att personens totala upplevda kvalitet blir likvärdig med en fysisk insats. Om man tar det fjärde hypotetiska exemplet ovan skulle patienten kunna erbjudas en social insats som tillgodoser patientens behov av social kontakt och trygghet på ett likvärdigt sätt som dagliga fysiska läkemedelsbesök. På detta sätt kan kommunen uppnå en ökad resurseffektivitet med läkemedelsautomaten, även om tekniken innebär en kvalitetssänkning i ett hänseende, så länge kvaliteten totalt sett är på en likvärdig nivå för patienten. En faktor som dock behöver vägas in här är hur resurskrävande den sociala insatsen är, jämfört med de fysiska läkemedelsbesöken. Om den sociala insatsen i kombination med en läkemedelsautomat är mer resurskrävande än fysiska läkemedelsbesök, och endast ger en likvärdig kvalitet, leder de inte till en ökad resurseffektivitet. Detta belyser komplexiteten i att bedöma om digital nattillsyn och läkemedelsautomater leder till en ökad resurseffektivitet, trots att vi här har utgått från förenklade, hypotetiska exempel. Av intervjuerna framgår att teknikernas påverkan på insatsens kvalitet ofta är långt mer svårbedömd, exempelvis då tekniken både ökar och minskar kvaliteten ur olika aspekter för en och samma individ. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan också öka resurseffektiviteten för kommunen genom att frigöra resurser som omfördelas och används till andra delar av verksamheten. Om man ser till kommunen som helhet kan teknikerna möjliggöra att mindre resurser används på totalen för att uppnå likvärdig eller högre kvalitet. Här skulle en kommun exempelvis kunna använda de resurser som teknikerna frigör till förebyggande arbete, kompetensutveckling och arbetsmiljösatsningar. Kvalitetsutvecklingen behöver inte ske inom den verksamhet som använder tekniken utan de frigjorda resurserna skulle kunna användas för att skapa en högre kvalitet inom andra områden. Denna typ av resurseffektivisering visualiseras i figur 6. I vår fallstudie har vi inte kunnat kartlägga exakt hur de tre kommunerna har använt de frigjorda resurserna. Det skulle krävas ett mycket mer omfattande arbete för att spåra hur all personal använder sin frigjorda tid och hur kommunen fördelar andra resurser som frigörs inom verksamheten. Dock har vi identifierat några typfall över hur kommunerna hanterar den frigjorda tiden, vilket presenterades i föregående avsnitt. Det vanligaste typfallet var att kommunen använder de frigjorda resurserna till att hantera en större mängd insatser, på samma personalstyrka. I detta typfall sker ingen omfördelning av resurser till kvalitetsutveckling, utan de frigjorda resurserna används till att öka kommunens produktivitet. Men vi identifierade även exempel på när den frigjorda tiden har avlastat personalen och gett dem mer tid till befintliga insatser och arbetsuppgifter. I dessa fall är det möjligt att de frigjorda resurserna bidragit med en kvalitetsutveckling av verksamheten, och därmed också en resurseffektivisering. Fallstudien visar att digital nattillsyn och läkemedelsautomater medför potential för att resurseffektivisera verksamheten i de tre kommunerna, genom att omfördela frigjorda resurser till kvalitetsutveckling. Om teknikerna har lett till denna form av resurseffektivisering har inte kunnat fastställas eftersom omfördelning av resurser har varit mycket svårt att klarlägga. Vidare har fallstudien visat att teknikerna kan leda till både ökad och minskad resurseffektivitet i de enskilda fallen, vilket kan ställas upp i följande tabell: Tabellen visar att digital nattillsyn och läkemedelsautomater är mer resurseffektiva än fysiska insatser i de fall teknikerna leder till en likvärdig eller ökad kvalitet. Men en fysisk insats kan vara mer resurseffektiv än en digital insats, trots att den kräver mer resurser, om den ger mer nytta. Detta förutsätter dock att det inte finns något annat sätt att uppnå en likvärdig nytta med mindre resurser, eller en högre kvalitet med samma resurser. Socialstyrelsens analys av resurseffektivitet är begränsad i det avseendet att vi endast har jämfört fysiska besök med två specifika typer av välfärdsteknik. Vi har exempelvis inte undersökt resurseffektiviteten för närliggande tekniska lösningar eller andra typer av stöd. Vi kan således inte uttala oss om vilken lösning som vore den mest resurseffektiva, eftersom detta inte har studerats i denna rapport. Sammantaget visar vår analys att digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan bidra till både en ökad och minskad resurseffektivitet samtidigt. En verksamhet har inte endast en typ av resurseffektivitet; i stället varierar resurseffektiviteten inom verksamhetens olika delar och i de enskilda fallen. Figur 7 är ett försök att visualisera detta. I detta kapitel kommer Socialstyrelsen visa hur de nyttor som digital nattillsyn och läkemedelsautomater bidrar med kan stå i konflikt med varandra hur tekniken genom att öka en nytta också kan minska en annan. Av intervjuerna framkommer en rad exempel på denna typ av värdekonflikter och här kommer vi lyfta några dem. En värdekonflikt som framkommer i intervjuerna är den mellan individens självständighet, integritet och säkerhet. Jämfört med ingen insats alls kan teknikerna bidra till ökad säkerhet, samtidigt som de kan innebära mindre självständighet och ett integritetsintrång. Exempel på detta togs upp i tidigare kapitel av hur vissa patienter kan föredra att hantera sina läkemedel i högre utsträckning på egen hand, än de gör med en läkemedelsautomat trots att patientsäkerhetsriskerna då kan öka. För den digitala nattillsynen lyfts liknande värdekonflikter. Digital tillsyn kan utföras oftare än vad som (i regel) är möjligt med fysisk tillsyn, vilket skulle kunna öka brukarens säkerhet. Under vissa personalintervjuer beskrivs hur sensorteknik skulle kunna öka säkerheten ytterligare för brukare, genom att möjliggöra en tätare eller konstant tillsyn som fungerar teknik minskar risken för att något inträffar precis efter tillsynen har genomförts, vilket är en risk som finns med både fysisk tillsyn och digital kameratillsyn. En verksamhetsutvecklare i en kommun beskriver det på följande sätt: Idag är det mer att vi tittar till vid vissa tillfällen vilket bidrar till kvalitet men det finns teknik som kan hjälpa till ännu mer, som kan ge ännu mer kvalitet. Vi kollar på sensorlösningar, om det skulle vara en bättre lösning. [Sensorer] går bättre att individanpassa om man vet att vissa brukare till exempel ofta ramlar och kan ställa in var det larmar eller inte. Tror det kan öka kvaliteten ännu mer. Under andra intervjuer beskriver personal hur säkerheten kan öka med annan kompletterande teknik, såsom dörrlarm som signalerar om brukaren lämnar bostaden. En biståndshandläggare i en kommun uttrycker sig på följande sätt: Sensorer skulle kunna minska risken för att något sker efter väldigt bra på vårt särskilda boende. Finns mycket annan teknik som skulle kunna vara ett komplement till detta [kameratillsyn], finns utvecklingspotential. Samtidigt som digital nattillsyn kan öka säkerheten kan den också minska andra värden såsom brukarens självständighet och integritet. Om tillsyn utförs med högre frekvens, eller konstant via sensorer, kan brukaren uppleva en lägre nivå av autonomi. Det finns också en risk för att brukaren upplever tillsynen som integritetskränkande. Vilket värde som bör prioriteras i vilket sammanhang kan inte Socialstyrelsen uttala sig om, utan det avgörs i det individuella fallet utifrån de behov som individen har. Dock vill vi påminna om de lagar och regler som gäller för personuppgiftbehandling, däribland uppgiftsminimering, lagringsminimering och kraven på integritetshöjande samtycke för digital teknik som möjliggör monitorering, sensorering och positionering. Dessa regler anger att endast de personuppgifter som är nödvändiga för att uppnå ändamålet med användningen av tekniken får behandlas, och att uppgifterna inte får sparas under längre tid än vad som är nödvändigt för att uppnå det ändamål för vilket uppgifterna samlades in.19 Reglerna syftar till att säkerställa att personuppgiftsbehandlingen och det intrång i den personliga integriteten som den medför är proportionerlig.20 Användandet av välfärdsteknik behöver ske med beaktande av proportionalitetsprincipen, liksom alla andra åtgärder som vidtas av det allmänna i förhållande till enskilda. Proportionalitet är en grundläggande rättslig princip, vilket innebär att en myndighet endast får ingripa i ett enskilt intresse om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet.21 Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs, och den får endast vidtas om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot. Vid proportionalitetsbedömningen ska intrånget i den enskildes personliga integritet vägas mot de fördelar som intrånget innebär. För att en reglering som inskränker integriteten ska vara tillåten krävs att intrånget är befogat och står i rimlig proportion till de fördelar som intrånget bidrar med. Ytterligare ett krav är att det inte finns några mindre integritetskänsliga alternativ. En annan värdekonflikt som framkommit av intervjuerna är hur en individs 19 Se 9 § SoLPUL. 20 Se proposition 2022/23:131 Välfärdsteknik inom äldreomsorgen s. 38 ff. 21 5 § förvaltningslagen (2017:900). ökar. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater ökar i regel säkerheten för individen, om man jämför med en situation då personen inte har någon insats av kommunen. I intervjuerna med anhöriga och brukare lyfts exempel på hur digital nattillsyn ökar säkerheten för brukaren, främst genom att upptäcka om brukaren har fallit. Den digitala nattillsynen beskrivs som ett komplement till trygghetslarmet, där tekniken ökar säkerheten för brukare som av olika anledningar inte kan larma med trygghetslarmet. Intervjuerna med personal beskriver på liknande sätt hur digital nattillsyn kan bidra till ökad säkerhet för brukare, ofta kopplat till fall eller akuta sjukdomstillstånd. En larmtekniker i en kommun beskriver det på följande sätt: Det kan vara sjukdomsfall. Vissa har ramlat och inte kunnat larma. ( et är ändå ganska många där något sjukdomsfall har inträffat, så kamerorna fyller sin funktion kring det med. I intervjuerna om läkemedelsautomater lyfts också olika exempel på hur tekniken kan öka säkerheten för patienten, främst kopplat till patientsäkerhet och en säker hantering av läkemedel. I intervjuer med anhöriga och patienter beskrivs hur patienterna hade svårt att hantera sina läkemedel på egen hand innan de fick en läkemedelsautomat, och hur automaten har underlättat för dem att ta rätt dos i rätt tid. Också personalen lyfter upp värdet i att automaten bidrar med en högre säkerhet i läkemedelshanteringen, jämfört med att patienten hanterar läkemedlen helt på egen hand. Samtidigt kan teknikerna innebära en högre otrygghet för individen. I tidigare kapitel beskrevs hur brukare och patienter kan bli oroade av tillsynskameror eller läkemedelsautomater. Exempelvis beskriver personalen patienter som blivit så stressade av läkemedelsautomaten att de föredrar att hantera sina läkemedel på egen hand. Personalen beskriver också att det finns brukare som medvetet drar ut sladden till tillsynskameran eller täcker över den, vilket kan bero att de känner sig övervakad av tekniken. Att brukare på detta sätt själv väljer att hindra tillsynskamerans funktion är ett exempel på hur individens upplevda trygghet kan vara högre utan någon tillsynsinsats, än med tekniken. Avgörande för att brukare ska uppleva trygghet av digital nattillsyn är att de förstår hur den fungerar och varför de har den. Om brukaren inte vet vad kameran har för funktion leder den inte till ökad trygghet. Om brukaren dessutom upplever kameran som obehaglig minskar den upplevda tryggheten. Under intervjuerna beskrivs flera komplexa fall av personal där kommunen ser behov av tillsyn ur säkerhetssynpunkt men där individen kan bli otrygg både av fysiska besök och av tillsynskameran; detta gäller främst personer med kognitiv svikt. Personalintervjuerna visar att avvägningen mellan säkerhet och trygghet ibland är mycket svår. Intervjuerna visar exempel på hur ökad produktivitet och säkerhet kan stå i värdekonflikt med varandra. Förenklat uttryckt: om kommunen ökar sin produktivitet med hjälp av teknikerna, så att färre personal kan hantera fler insatser, ökar också risken för att det saknas personal i händelse av att tekniken fallerar. Så som beskrevs i tidigare kapitel har kommunerna valt att resurssätta arbetet på olika sätt. I vissa hemtjänstområden har personalstyrkan minskat i relation till antalet insatser, och i dessa områden skulle det behövas mer personal för att utföra arbetet fysiskt, om teknikerna slogs ut. Intervjuer med personal i dessa områden pekar på de säkerhetsrisker som kan uppstå vid teknikstrul, såsom att insatser försenas eller helt uteblir, eftersom befintlig personal inte hinner utföra arbetet och möjligheten att kalla in extra personal är liten. I andra hemtjänstområden har teknikerna inte lett till några stora förändringar i personalstyrkan, utan befintlig personalstyrka kan hantera tillsynen och läkemedelshanteringen också om tekniken lägger ner. I dessa områden beskriver personalen inga större säkerhetsrisker, men inte heller att tekniken bidragit med någon märkbar ökad produktivitet. Man kan således säga att det en kommun produktivitet versa. En annan värdekonflikt kan uppstå mellan resursbesparing och insatsens individanpassning. Den ekonomiska analysen visar att digital nattillsyn och läkemedelsautomater frigör resurser, jämfört med en fysisk insats. Generellt sett minskar kommunerna sin resursanvändning ju fler fysiska insatser som kan ersättas av digital nattillsyn och läkemedelsautomater. Samtidigt som ett utökat antal individer med tekniken kan medföra större resursbesparingar kan det också minska individanpassningen och verksamhetens kvalitet. Fallstudien visar att fysiska besök kan bidra med en högre kvalitet för vissa individer, exempelvis för att de känner sig tryggare eller för att de uppskattar den sociala kontakten. Här talar vi inte om individer vars behov kräver en fysisk insats, utan personer som föredrar en fysisk insats trots att deras behov kan tillgodoses med digital teknik. Individanpassningen skulle öka om dessa individer beviljades en fysisk insats; dock skulle resursbesparingen minska. Av intervjuerna framgår att kommunerna har olika prioriteringar när det gäller dessa två värden där vissa kommuner prioriterar individanpassning högre än andra kommuner. Kommuner kan arbeta på olika sätt för att främja att användningen av välfärdsteknik leder till ökad kvalitet, och minska risken för att tekniken leder till lägre kvalitet. I vår analys av intervjumaterialet har vi identifierat några främjande faktorer som vi bedömer är av särskild vikt, och som kommer presenteras i detta kapitel. Att användningen av välfärdsteknik medför en likvärdig eller ökad kvalitet, är också en förutsättning för att tekniken ska leda till ökad resurseffektivitet. De faktorer som höjer insatsens kvalitet är därmed också faktorer som främjar en ökad resurseffektivitet. Fallstudien har visat hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater ofta fyller insatsens syfte och individens behov, men inte alltid. Teknikerna passar inte alla individer, och en del kan i stället behöva en fysisk insats för att få sina behov tillgodosedda. Vi har också visat hur teknikerna kan bidra till att öka insatsens kvalitet för vissa brukare och patienter medan de kan minska kvaliteten på insatsen för andra. Vidare har fallstudien visat att individens behov är föränderligt över tid, vilket gör att teknikens påverkan kan gå från att vara positiv för brukaren eller patienten i ett skede, till att vara negativ i ett senare skede. Många brukare och patienter kommer, vid någon tidpunkt, ha ett behov som den digitala insatsen inte kan tillgodose, och då behöver kommunen komplettera eller ersätta tekniken med andra insatser. Denna sammantagna påverkan, som teknikerna kan ha på verksamhetens kvalitet, kan ställas upp på följande sätt (se figur 8). Denna figur är endast en visualisering och ska inte ses som en kvantifiering av hur ofta tekniken leder till ett visst utfall. Det Socialstyrelsen vill påvisa med figuren är hur teknikernas påverkan på kvalitet är föränderlig över tid och att det i alla tre kommuner finns individer som tekniken inte lämpar sig för, och individer som tekniken höjer respektive sänker kvaliteten för. En grundläggande faktor som påverkar vilken kvalitet som teknikerna kan leda till är att kommunen har ett systematiskt kvalitetsarbete. Precis som för kommunens övriga arbete, behöver även arbetet med välfärdsteknik ingå i kommunens ledningssystem för kvalitetsarbete. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet samt för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten.22 Arbete med välfärdsteknik skiljer sig i den bemärkelsen inte från övrigt arbete som kommunen utför. Avgörande för vilken effekt tekniken får är hur kommunen arbetar med bedömningen av individens behov så att rätt person får rätt insats. Annars finns risk för att tekniken i stället leder till en försämrad kvalitet på insatsen, eller en situation då tekniken inte alls kan tillgodose individens behov. I intervjuerna med personal framkommer de utmaningar som kan finnas med 22 Se vidare vad detta innebär i SOSFS 2011:9. att bedöma individens behov, och aspekter som kan påverka bedömningarnas kvalitet. En central aspekt är att personalen har den kompetens som krävs för att göra bedömningen. Exempelvis kan det påverka om personalen har fått tillräcklig utbildning i hur tekniken fungerar och vilka individer den lämpar sig för. Erfarenhet i yrkesrollen i stort, och i arbete med tekniken i synnerhet, kan också påverka bedömningens kvalitet. Både biståndshandläggare och sjuksköterskor beskriver att det kunde finnas en större osäkerhet i början, när kommunen införde tekniken, än i dagsläget när personalen fått mer erfarenhet av den. Att det finns tillräckligt med tid och resurser för att utföra bedömningen är också något som påverkar kvaliteten. Exempelvis beskriver en sjuksköterskegrupp i en kommun att bedömningsarbetet ofta blir nedprioriterat eftersom andra arbetsuppgifter behöver gå före. De resonerar om att en följd av detta kan vara att patienter som skulle kunna vara hjälpta av en läkemedelsautomat, inte erbjuds den möjligheten. Vilka som involveras i bedömningsarbetet kan också påverka dess kvalitet. Så som beskrevs inledningsvis skiljer sig kommunerna åt i vilka yrkesroller som involveras i bedömningsarbetet samt i vilken utsträckning anhöriga involveras. Sjuksköterskor och biståndshandläggare beskriver det som en fördel att kunna ta hjälp av arbetsgruppen och andra yrkesroller i bedömningsarbetet. Att det finns rutiner och stödmaterial för personalen att luta sig mot kan också öka bedömningens kvalitet och bidra till en mer likartad bedömning. I alla tre kommuner finns rutiner för hur bedömningsarbetet ska gå till. För den digitala nattillsynen kan rutinerna och riktlinjerna vara mer generella medan det för läkemedelsautomaterna finns specifikt framtagna rutiner och checklistor som sjuksköterskorna ska använda sig av i sin bedömning. En utmaning för sjuksköterskorna som framkommer i intervjuerna är att bedöma om patienten kan ta sina läkemedel enligt ordination med stöd av läkemedelsautomaten, utan att patientsäkerhetsrisker uppstår, vilket beskrevs i tidigare kapitel. Vissa sjuksköterskor ger uttryck för en inställning av att man kan testa och se om det fungerar, och annars plocka bort automaten om det inte fungerar, medan andra sjuksköterskor uttrycker en större försiktighet. Personalen beskriver fördelar med att ha rutiner och stöd i bedömningsarbetet, och att involveras i att ta fram dessa rutiner och justera dem över tid. En annan viktig faktor som lyfts fram i intervjuerna är att personalen har utrymme för att göra sin professionella bedömning av individens behov. En utmaning i bedömningsarbetet som framförs av både biståndshandläggare och sjuksköterskor är hur de ska förhålla sig till kommunala riktlinjer om , det vill säga riktlinjer om att insatser ska erbjudas digitalt i första hand, och fysiskt om den digitala lösningen inte kan fylla behovet. Alla tre kommuner har en rutin om digitalt först när det gäller digital nattillsyn. Här beskriver vissa biståndshandläggare att de känner sig trygga med att göra ett avsteg från rutinen om digitalt först om de uppmärksammar behov av exempelvis extra trygghet, som kameran inte kan fylla. En biståndshandläggare uttrycker sig på följande sätt: Vi har ju riktlinjer men man har lång kunskap och känner när vi att man ska göra en individuell bedömning. Andra biståndshandläggare uttrycker en större osäkerhet om när de kan göra avsteg från rutinen. Av intervjuerna framkommer att biståndshandläggarna kan ta hjälp av varandra i handläggargruppen i svåra ärenden, för att avgöra om de ska göra ett avsteg från rutinen eller inte, och det kollegiala stödet beskrivs som viktigt. Alla tre kommuner har en rutin om digitalt först också när det gäller läkemedelsautomaterna. I en av kommunerna uttrycker sjuksköterskor en utmaning med att bedöma det individuella behovet i relation till kommunens riktlinje om digitalt först. Likt fallet med digital nattillsyn resonerar sjuksköterskorna om när de kan göra avsteg från rutinen. Vissa av sjuksköterskorna i kommunen uttrycker att de upplever en påtryckning uppifrån i organisationen, att testa läkemedelsautomaten i fall när de är osäkra på om tekniken är en lämplig lösning. I flera intervjuer framkommer att sjuksköterskor kan uppleva att de står ensamma i sin bedömning, och att mycket ansvar hamnar på den enskilda medarbetaren. Men likt biståndshandläggarna beskrivs också hur de kan ta stöd från kollegor i bedömningsarbetet, och även ta in synpunkter från anhöriga, hemtjänstpersonal och andra yrkesroller. Nära kopplat till bedömningen av individens behov är frågan om vilka möjligheter kommunen ger till individanpassning av insatsen. Ju större möjligheter som ges till att anpassa insatsen efter individens behov, desto högre kvalitet kan insatsen leda till för brukaren eller patienten. Av intervjuerna framgår att möjligheten till individanpassning skiljer sig åt mellan kommunerna. Det kan exempelvis handla om skillnader i om brukaren har möjlighet att välja tider för den digitala nattillsynen helt själv om brukaren har möjlighet att få fler tillsynskameror installerade i hemmet om patienten har möjlighet att aktivera läkemedelsautomatens reseläge på egen hand och ta med sig sina läkemedel när hen ska lämna bostaden om patienten har möjlighet att ha en läkemedelsautomat trots att hen har insatser under tiden för läkemedelsintaget. Utöver dessa exempel finns en rad andra sätt att anpassa tillsynskamerans och läkemedelsautomatens funktionalitet efter individens behov. En mer grundläggande fråga är dock i vilken utsträckning individen till att börja med har möjlighet att välja mellan en digital och en fysisk insats. Av intervjuerna framgår att denna möjlighet kan vara begränsad i de undersökta kommunerna. Möjligheten för brukare att få fysisk tillsyn, enbart för att de föredrar det, är mycket begränsad i alla tre kommuner. Digital nattillsyn är förstahandsalternativet och för att få fysisk tillsyn behöver brukaren ha ett utpekat behov, som inte kan tillgodoses med digital tillsyn. I två av kommunerna beskriver biståndshandläggare att brukaren i så fall behöver styrka ett behov av fysisk tillsyn. I en annan kommun beskriver biståndshandläggare att brukare kan få testa med fysisk tillsyn under en begränsad tidsperiod. Efter denna period sker en uppföljning och om brukaren då inte bedöms vara i behov av fysisk tillsyn kan den fysiska tillsynen tas bort. Gällande läkemedelsautomaten är den tekniken valbar i högre utsträckning än digital nattillsyn. Personalen uppger att det händer att patienter tackar nej till läkemedelsautomaten och då får fysiska besök i stället. Av intervjuerna med brukare och patienter framkommer att de överlag är nöjda med att ha en tillsynskamera respektive en läkemedelsautomat, i stället för ett fysiskt besök. I vissa fall har personen själv efterfrågan tekniken, och i andra fall var det anhöriga eller personal som initierat det. Flera av intervjupersonerna beskriver att de kunnat vara med och påverka valet mellan att få en digital eller en fysisk insats. Några exempel framkommer då intervjupersonen inte minns om de varit delaktiga i valet av tekniken, men att de ändå är nöjda med att ha den. I vissa fall framkommer hur personalen försökt motivera personen att testa tekniken. Jag tänkte att det var en stor maskin men [personalen] är glad och övertal[ande] och sa a och prova och se hur bra den är och jag har den fortfarande kvar. I intervjuerna med anhöriga framkommer olika beskrivningar av i vilken utsträckning brukarna och patienterna har kunnat påverka insatsens utformning. Under flera intervjuer uttrycker anhöriga osäkerhet över om brukaren eller patienten har fått välja mellan en fysisk och en digital insats. Under en intervju beskriver en anhörig patientens möjlighet att välja fysiska besök, i stället för en läkemedelsautomat, som mycket begränsad. Den anhörige uppger att hen tror att patienten hellre skulle föredra en fysisk insats, än en läkemedelsautomat, men att det ändå har fungerat bra med läkemedelsautomaten. Vissa anhöriga beskriver hur brukaren eller patienten i början var lite skeptiska eller osäkra på tekniken. Dock beskriver de att brukarna och patienterna överlag är nöjda med att ha tekniken efter de fått information om tekniken och fått testa och vänja sig vid den. Både i intervjuer med brukare, patienter och anhöriga betonas värdet av att individen har möjlighet att välja mellan en digital och en fysisk insats, för att insatsen ska kunna anpassas efter, och tillgodose, individens behov på ett så bra sätt som möjligt. En annan faktor som påverkar i vilken utsträckning tekniken kan bidra till ökad kvalitet är kommunens arbete med att introducera brukare och patienter till tekniken. Av intervjuerna framkommer att en förutsättning för att tekniken ska vara till nytta för individen är att de har en grundläggande förståelse för tekniken, och vet hur de ska använda den. I tidigare kapitel lyftes exempel på individer som är osäkra på hur tekniken fungerar, för att den kan vara svår att förstå, och att denna osäkerhet i sin tur kan leda till en otrygghet eller oro. Att individen har en grundläggande förståelse för hur tekniken fungerar är också kopplat till frågor om integritet och självbestämmande, och en förutsättning för att kunna samtycka till användningen. En annan viktig aspekt är att individen vet vart de kan vända sig om de har några frågor om tekniken eller inte är nöjda. I intervjuerna om läkemedelsautomater lyfts vikten av att patienten får möjlighet att prova tekniken och träna på att hantera den tillsammans med personal. Av intervjuerna framkommer att kommunernas arbete med att introducera brukare och patienter till tekniken skiljer sig åt. Exempelvis skiljer det sig åt vilken profession som introducerar tekniken. Vissa kommuner har filmer, broschyrer och testexemplar av tekniken som de tar med ut till individen och som de får prova, medan andra inte har detta. Vissa kommuner arbetar mer med att informera anhöriga om tekniken, och att anhöriga också kan vara med vid installationstillfället, medan andra kommuner involverar anhöriga i lägre utsträckning. Intervjuerna med personal, både om digital nattillsyn och om läkemedelsautomater, betonar vikten av bra och tydlig information om tekniken. Detta påverkar inte minst individens inställning till att vilja testa tekniken. I en kommun efterfrågar personalen mer informationsmaterial, såsom informationsfilmer, som de kan visa för brukare, patienter och anhöriga. Enligt intervjuerna med brukare, patienter och anhöriga framkommer att de i många fall vet vart de ska vända sig om det uppstår något problem med tekniken, om de inte är nöjda eller har frågor om tekniken. Men det förekommer också exempel på brukare och patienter som är osäkra på vart de ska vända sig. Exempelvis uttrycker en intervjuperson att hen inte tror att hemtjänstpersonalen kan besvara frågor om tekniken och att hen inte riktigt vet vem hen kan vända sig till. Av intervjuerna framgår att vissa brukare och patienter önskar mer information om tekniken, exempelvis om den digitala nattillsynens funktionalitet eller läkemedelsautomatens reseläge. Flera brukare och patienter uttrycker en osäkerhet i om de fått skriftlig information om tekniken. Kommunerna skiljer sig också åt i vilken utsträckning anhöriga har fått information om vem de kan kontakta om det uppstår problem med tekniken eller om brukarens eller patientens behov förändras. Exempelvis berättar anhöriga att de själva fick söka fram sådan information. Det varierar också i vilken utsträckning anhöriga har fått information om själva tekniken. I vissa fall har anhöriga involverats redan från början och fått både skriftlig och muntlig information. I andra fall har anhöriga själva upptäckt att det funnits en broschyr om tekniken när de besökt individen, eller inte fått ta del av någon information alls om tekniken. Det finns exempel på anhöriga som upptäckt att individen har fått en läkemedelsautomat eller tillsynskamera när de hälsar på. I flera intervjuer efterfrågar anhöriga mer information om teknikerna, inte minst skriftlig information. Det framkom särskilt när det gällde digital nattillsyn där anhöriga efterlyser bättre information om tillsynskameran, framför allt i de fall då brukarna själva har svårt att redogöra för hur kameran fungerar. Exempelvis uttrycker sig en anhörig på följande sätt gällande digital nattillsyn: [Brukaren] var inte så insatt i vad det innebar. Jag uppfattade att det gick fort, kanske man behöver ha mer information, vid flera tillfällen. Anhöriga betonar att informationen om hur tekniken fungerar behöver vara tydlig och enkel för att underlätta användningen. Informationen behöver också ges stegvis och vid upprepade tillfällen. Anhöriga framför att de önskar förbättringar när det gäller rutiner och information till både dem själva och till brukaren eller patienten att de får bra och tydlig information, involveras från början och får erbjudande om att delta vid installationen av tekniken. Av intervjuerna med brukare, patienter och anhöriga framkommer att anhörigas delaktighet i processen kan vara en förutsättning för att tekniken ska fungera bra för individen. Särskilt framkom det i de fall då brukaren eller patienten inte helt förstod hur tekniken fungerade, på grund av minnesproblematik eller bristande insikt om sina behov. Anhöriga kan vara ett stöd på olika sätt, till exempel genom att motivera individen att testa tekniken, informera personal om förändrade behov och underlätta i dialog och kontakter med personalen om något problem uppstod med tekniken. Vikten av anhörigas delaktighet lyfts även fram i vissa personalintervjuer. Där beskrivs att anhöriga kan påtala individens behov men också stötta och vägleda individen när tekniken installeras och sedan ska användas. De anhöriga själva uttrycker att de vill vara involverade i processen, och att de i många fall upplever att de inte varit delaktiga i så hög grad som de hade önskat. Anhöriga efterfrågar också mer återkoppling från personalen om hur det fungerar med tekniken, när individen väl har fått den. De anhöriga som varit involverade och fått bra information beskriver fördelar med detta; de tycker att de själva kan känna en större trygghet och även fungera som ett bättre stöd för brukaren eller patienten. En annan avgörande faktor som påverkar om tekniken bidrar till ökad kvalitet är hur kommunens uppföljning ser ut. Av intervjuerna framkommer att kommunerna arbetar med uppföljning på olika sätt. En aspekt som påverkar uppföljningens kvalitet är personalens kompetens och erfarenhet. Av intervjuerna framkommer att den löpande uppföljningen av digital nattillsyn och läkemedelsautomater till stor del utförs av baspersonalen. De fyller en viktig roll i att uppmärksamma förändrade behov hos individen, vilket ställer krav på kompetens inom en rad olika områden. Exempelvis behöver personalen ha kunskap om olika funktionsnedsättningar, sjukdomar och hälsotillstånd och hur man tolkar signaler och behov hos personer som har svårt att uttrycka sin vilja. Av intervjuerna framgår att personalen överlag känner sig trygga i uppföljningsarbetet. Hemtjänstpersonalen beskriver det som en naturlig del i deras arbete att uppmärksamma förändrade behov hos individen. Exempelvis beskriver hemtjänstpersonal på följande sätt hur de ser på uppföljningsarbetet, kopplat till läkemedelsautomater: Sitter nog i ryggmärgen att man har lite koll oavsett kring läkemedel. Att man ställer frågan och ser [dos]påsen, är lite inbyggt i oss, att det är självklart. Dock framkommer av vissa intervjuer att det kan finnas utmaningar för baspersonalen att tolka individens signaler, framför allt kopplat till personer med demenssjukdom. Om individen exempelvis drar ut sladden till tillsynskameran eller läkemedelsautomaten kan det vara ett misstag eller en signal om att individen inte samtycker till insatsen. Det kan också vara en signal om att individen har ett behov som tekniken inte kan tillgodose, och att det finns behov av andra eller kompletterande insatser. En annan aspekt som påverkar uppföljningens kvalitet är vilka rutiner kommunen har för uppföljningsarbetet, exempelvis hur ofta uppföljningen sker. Fallstudien har visat att många individer, förr eller senare, är i behov av en annan insats när tekniken inte längre kan fylla deras behov. Om kommunen har en tät och kontinuerlig uppföljning kan detta uppmärksammas snabbt och individen få en annan insats som tillgodoser behovet bättre. Om kommunen har en uppföljning med lägre kontinuitet kan det ta det längre tid innan man uppmärksammar de förändrade behoven, vilket betyder att tekniken försämrat kvaliteten för individen under en längre period. Av intervjuerna framkommer att kommunens rutiner för uppföljning skiljer sig åt. Skillnaden är också stor mellan de två teknikerna. I tidigare kapitel redovisades kommunernas övergripande process för uppföljning, som biståndshandläggaren respektive sjuksköterskan ansvarar för. Ofta beskriver personalen den löpande uppföljningen som ett inarbetat arbetssätt, där baspersonal meddelar biståndshandläggare respektive sjuksköterska om de uppmärksammar förändrade behov. Under vissa intervjuer uttrycker personal behov av tydligare rutiner för uppföljningsarbetet, framför allt när det gäller individer som saknar övriga insatser från kommunen. Personalen identifierar störst risk för brister i uppföljningen för brukare med digital nattillsyn, som inte har några andra insatser från kommunen eftersom den digitala nattillsynen inte inbegriper någon regelbunden fysisk kontakt med personal, till skillnad från läkemedelsautomaten som fylls på var fjortonde dag. Av intervjuerna med brukare, patienter och anhöriga framkommer att de sällan har kännedom om ifall det har skett någon uppföljning av insatsen. Anhöriga framför vikten av rutiner och en tät och kontinuerlig uppföljning för att säkerställa att insatsen fyller individens behov. Detta ansågs vara särskilt viktigt i de fall då personen inte har andra insatser från kommunen eller bor på avstånd från övriga möjligheter till sociala kontakter. Kopplat till uppföljning är frågor om kommunens rutiner för avvikelserapportering och övergripande kvalitetsarbete. Av intervjuerna framgår att kommunernas rutiner för avvikelsehantering skiljer sig åt, exempelvis i tolkningen av vad som utgör en avvikelse eller inte. Vissa kommuner har som rutin att rapportera vissa typer av brister som avvikelser medan andra kommuner inte har det. Av intervjuerna framkommer att kommuner som har utvecklat ett systematiskt arbetssätt i rapporteringen av avvikelser skapar bättre förutsättningar för att uppmärksamma brister och patientsäkerhetsrisker, och systematiskt motverka dessa. I detta kapitel har Socialstyrelsen lyft fram några faktorer som vi har identifierat som centrala för att främja att användningen av digital nattillsyn och läkemedelsautomater leder till ökad kvalitet, och därmed även ökad resurseffektivitet. Dessa faktorer kan främja ett positivt utfall, och minska risken för att teknikerna leder till ett negativt utfall. Exempelvis kan ett utförligt bedömningsarbete minska risken för att individer erbjuds teknik som inte fyller insatsens syfte och individens behov. Bedömningen är också central för att identifiera individer som i dag har en fysisk insats, men som skulle uppleva en förhöjd kvalitet om de fick digital teknik i stället. Uppföljningen är i sin tur central för att fånga upp förändrade behov och identifiera de fall där tekniken inte längre fyller insatsens syfte och individens behov. Figur 9 visualiserar dessa risker och skyddsfaktorer. Fallstudien visar att digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan bidra till olika nyttor som i sin tur kan stå i konflikt med varandra. Om det ena värdet höjs minskar samtidigt det andra. Denna typ av värdekonflikter förekommer inom all vård och omsorg, och är inget unikt för arbetet med välfärdsteknik. Samtidigt ser Socialstyrelsen behov av att lyfta fram dessa värdekonflikter och stimulera till en diskussion om de olika värden som välfärdstekniken kan bidra med. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys beskriver på liknande sätt att välfärdsteknikens olika effekter behöver vägas mot varandra [8]. Vår fallstudie visar att kommunerna har stora möjligheter att forma vilka nyttor de vill att tekniken ska ge. I detta arbete ingår också att göra etiska avvägningar och prioriteringar, i enlighet med gällande lagar, regler och föreskrifter. Flera regelverk är aktuella när man inför och använder välfärdsteknik i vård och omsorg.23 För välfärdsteknik som används inom hälso- och sjukvården (såsom läkemedelsautomater) finns dels krav på vårdens kvalitet och säkerhet, dels krav på att respektera etiska principer såsom vård på lika villkor och respekt för individens människovärde, integritet och självbestämmande.24Vården ska vara av god kvalitet25och vara i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.26Patientens självbestämmande och integritet ska respekteras och vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.27 De grundläggande bestämmelserna om hur kommunernas socialtjänst ska bedrivas gäller även för hur välfärdsteknik används inom socialtjänsten (såsom digital nattillsyn).28 Verksamheten ska exempelvis bygga på respekt för människors rätt till självbestämmande och integritet. Insatserna ska utformas och genomföras tillsammans med brukaren och vara av god kvalitet. Verksamheten ska inriktas på att utveckla brukarens egna resurser och på att brukare får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. När en insats utförs i boendet ska brukaren så långt det är möjligt kunna välja när 23 De regler som beskrivs nedan är bara ett urval. 24 Ang. de etiska principerna som ska vara vägledande för all hälso- och sjukvård, se 3 kap. 1 § och 5 kap. 1 § HSL. 25 5 kap. 1 § HSL. 26 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, och 1 kap. 7 § patientlagen (2014:821). I PSL finns ytterligare bestämmelser som ska främja en hög patientsäkerhet, med skyldigheter för vårdgivare och hälso- och sjukvårdspersonal. 27 4 kap. 1 § och 5 kap. 1 § patientlagen. Se även ytterligare bestämmelser i denna lag vad gäller patientens ställning i vården. 28 Jfr t.ex. 2 kap. 1 4 §§, 5 kap. 1 2 §§, 8 kap. 2 § och 10 kap. 3 5 §§ SoL. och hur insatsen ges. Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Det finns också reglering som anger att kvaliteten i verksamheter inom både hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska utvecklas och säkras systematiskt och fortlöpande.29 Vidare finns andra typer av stöd för etiska avvägningar som rör användning av välfärdsteknik i vård och omsorg. Socialstyrelsens översikt presenterar flera etiska aspekter som lyfts fram i forskning och betonar att etiska reflektioner och bedömningar är en central del av kommunernas arbete [4]. Översikten belyser vikten av att utgå från individens upplevelse och situation vid etiska dilemman, samt att personalen får stöd från ledningen och tid till gemensam reflektion. Smer har publicerat material om flera etiska aspekter som rör digital nattillsyn och läkemedelsautomater [9,10]. Smer framhåller vikten av att värna vårdtagarens autonomi och individuella behov, och menar att beslut om välfärdsteknik bör ingå i vårdtagarens individuella vårdplanering som ska utgå från individens behov, förutsättningar och preferenser [10]. I likhet med Smer, vill Socialstyrelsen särskilt lyfta värdet av självbestämmande och att brukare och patienter får möjlighet att förmedla vilka värden som är viktigast för dem och påverka insatsens utformning så att den möter deras behov på bästa sätt. I denna rapport har Socialstyrelsen studerat hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater påverkar kvalitet och resurseffektivitet, jämfört med en fysisk insats. Analysen visar att teknikerna i vissa fall kan fylla insatsens syfte och individens behov på ett likvärdigt sätt som ett fysiskt besök, medan de i andra fall inte kan göra det. Analysen visar dessutom att teknikerna kan bidra med fler nyttor för individen, som inte nödvändigtvis var en del av syftet med att insatsens beviljades. Exempelvis kan digital nattillsyn göra att individen känner sig friare och mer självständig, trots att det värdet inte nödvändigtvis ingår i syftet med SoL- På motsvarande sätt kan fysiska insatser också bidra med olika nyttor, som inte är en del av själva syftet med insatsen, som exempelvis en ökad social samvaro. Här blir den sociala samvaron en form av positiv bieffekt som de fysiska besöken kan generera. Figur 10 visar relationen mellan insatsens syfte och bieffekter. Av figuren framgår att fysiska besök och välfärdsteknik 29 5 kap. 4 § HSL och 5 kap. 2 § SoL. Se vidare vad detta innebär i SOSFS 2011:9. kan överlappa när det gäller att fylla insatsens syfte, men att de resulterar i olika bieffekter, som kan vara både positiva och negativa. Om man endast ser till insatsens syfte är det lättare att jämföra hur välfärdsteknik och fysiska besökpåverkar insatsens kvalitet. Om man också tar hänsyn till bieffekterna blir jämförelsen svårare att göra, eftersom olika tyrelsen att det är viktigt att beakta alla de bieffekter som tekniken och det fysiska besöket för med sig för att förstå hur välfärdsteknik påverkar verksamhetens kvalitet. Fallstudien har visat att bedömningsarbetet ofta är komplext då personalen behöver undersöka hur välfärdsteknik, jämfört med fysiska besök, kan möta individens behov. I detta arbete behöver kommunerna även se över om andra typer avteknik, hjälpmedel eller insatser kan fylla individens behov på ett bättre sätt. Socialstyrelsen ser att det är viktigt att undersöka om välfärdstekniken kan fylla insatsens syfte och individens behov på ett likvärdigt sätt som det fysiska besöket om välfärdstekniken kan ge några positiva eller negativa bieffekter för individen (även om de inte är direkt kopplade till insatsens syfte) om det fysiska besöket kan ge några positiva eller negativa bieffekter för individen (även om de inte är direkt kopplade till insatsens syfte) individens önskemål och hur personen själv värderar olika nyttor om individen behöver kompletterande insatser vid användning av välfärdsteknik, exempelvis en social insats. I fallstudien framkommer flera goda exempel på kommuner som arbetar på detta sätt och tar ett helhetsgrepp om individens behov. Den risk som Socialstyrelsen identifierar är om en kommun använder välfärdsteknik utan att undersöka vilken funktion det fysiska besöket hade, eller skulle kunna ha, för brukaren eller patienten eller vilka eventuella kompletterande insatser som personen kan behöva när tekniken används. Denna aspekt lyfts också fram av Smer, som menar att välfärdstekniken bör bedömas i relation till dess betydelse för vården som helhet och inte enbart utifrån specifika effekter inom ett visst område [10]. Smer framhåller vikten av att ha ett brett perspektiv på teknikens konsekvenser, som exempelvis inkluderar risken för att vårdtagarna blir mer socialt isolerade. Socialstyrelsens delar Smers hållning om vikten av att kommunerna gör en helhetsbedömning inför att ny teknik börjar användas. Vi vill också lyfta fram de fördelar som kan finnas med att kombinera digitala och fysiska insatser. Likt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys vill Socialstyrelsen betona vikten av att inte se välfärdsteknik och ett fysiskt arbetssätt som två motpoler, utan snarare som två verktyg som kan komplettera varandra för att på bästa sätt möta individens behov [7]. Socialstyrelsen vill understryka att det kan finnas annan teknik som ökar verksamhetens kvalitet och resurseffektivitet, i högre utsträckning än läkemedelsautomater och digital nattillsyn. Teknikerna har valts ut eftersom de är vanligt förekommande, inte utifrån att de skulle vara den bästa lösningen för att möta behoven. Socialstyrelsen vill därför lyfta vikten av att kommuner ser över flera olika tekniska lösningar för att finna den variant som passar verksamhetens och individernas behov på bästa sätt. Teknikutvecklingen går snabbt och det kan vara en utmaning för kommunerna att hitta rätt lösning. Att involvera alla berörda aktörer, däribland brukare, patienter, anhöriga och personal, både i utvecklingen och implementeringen av välfärdsteknik är en återkommande framgångsfaktor som lyfts av Socialstyrelsen och andra myndigheter [8,18,19]. Fallstudiens resultat går inte att generalisera till andra typer av välfärdsteknik. Resultaten går inte heller att generalisera till närliggande teknik som fyller liknande syften, såsom sensorlösningar för tillsyn eller påminnelsehjälpmedel för läkemedel. Dock har Socialstyrelsen identifierat fem systematiska översikter som beskriver effekten av närliggande tekniker och sammanställt några av resultaten. Vår och SBU:s litteratursökning visar att evidensläget är begränsat för välfärdsteknik som används för tillsyn eller som stöd för hantering av läkemedel. Det finns en del forskning om säkerhetsfokuserad teknik för monitorering, sensorering och positionering inom äldreområdet, men få studier som rör andra verksamhetsområden, som funktionshinderområdet och socialpsykiatrin. Det svaga evidensläget lyfts även fram i de systematiska översikterna [14,15,16]. Socialstyrelsen ser behov av mer forskning av hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater påverkar kvalitet och resurseffektivitet, inte minst effektstudier med fokus på slutanvändarnas egna upplevelser. Vidare ser vi, likt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, behov av mer forskning av välfärdsteknikens påverkan på kommunal verksamhet generellt [7,8]. Behovet av mer forskning aktualiseras inte minst av nya socialtjänstlagens krav på att all verksamhet i socialtjänsten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.30 I denna rapport har Socialstyrelsen endast studerat digital nattillsyn och läkemedelsautomater inom ordinärt boende, men teknikerna skulle kunna ha minst lika stort värde i exempelvis vård- och omsorgsboenden eller gruppboenden. I de systematiska översikterna finns exempel på positiva utfall för närliggande välfärdsteknik i vård- och omsorgsboenden för äldre [15,16,20]. I Socialstyrelsens intervjustudie från 2024 lyftes flera fördelar med att använda digital nattillsyn och läkemedelsautomater inom en rad olika verksamhetsområden och boendeformer [21]. Socialstyrelsen vill betona värdet av att kommuner undersöker hur välfärdsteknik kan användas i många olika sammanhang, inte minst för att möjliggöra en jämlik tillgång till tekniken för alla som önskar och är i behov av den. Resultatet från fallstudien går inte att generalisera till övriga kommuner eftersom utfallet är kontextbundet och påverkas av en rad faktorer som skiljer sig åt mellan olika kommuner. I detta avsnitt kommer Socialstyrelsen relatera fallstudiens resultat till tidigare forskning och närliggande rapporter för att ge en bredare bild av hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan påverka kvalitet och resurseffektivitet i andra kommuner. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan troligen fylla insatsens syfte även i andra kommuner, men inte för alla individer. Forskning visar att välfärdsteknik inte passar alla, liksom flera myndighetsrapporter [14,16,21,22]. Exempelvis konstaterade Socialstyrelsen 2018 att digital nattillsyn inte passar alla behov och att tekniken behöver tilldelas rätt målgrupp, för rätt ändamål [5]. Vår intervjustudie från 2024 visar också att digital nattillsyn och läkemedelsautomater inte är lämplig för alla individer och att kommunerna behöver arbeta aktivt med bedömningen av vilka som är lämpliga användare [21]. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 30 5 kap. 1 § SoL. konstaterar på liknande sätt att välfärdsteknik inte alltid möter individens behov, och samma analys görs i utredningen Digital teknik på lika villkor [7,11]. I alla tre kommuner finns exempel på att individer inte fått sina behov tillgodosedda av digital nattillsyn eller läkemedelsautomater. I vissa fall får teknikerna dessutom negativa konsekvenser, såsom när brukare blir oroliga eller känner sig övervakade av tillsynskameran eller när patienter inte kan hantera läkemedelsautomaten och glömmer ta sina läkemedel. Andra myndighetsrapporter visar på liknande sätt hur välfärdsteknik kan ge negativa konsekvenser [5,7,8]. I Socialstyrelsens studie från 2018 betonas att brukares behov förändras, och att den digitala tillsynen efter en tid kan behöva ersättas med en fysisk insats [5]. Även forskning visar att välfärdsteknik kan ha negativ påverkan. En systematisk översikt lyfter fram att digital teknik för omsorg på distans inte alltid möter användarens behov [14]. Det kan handla om brister i användarvänlighet eller individanpassning, eller att tekniken är svår att förstå. I vissa fall kan bristande förståelse för tekniken, eller bristande förmåga att använda den, leda till säkerhetsrisker och ökad oro, obehag, stress eller rädsla. En annan systematisk översikt visar att videobaserad teknik för monitorering kan upplevas som ett integritetsintrång hos användare som känner sig övervakade [16]. Socialstyrelsen bedömer det som rimligt att det även i andra kommuner finns individer med digital nattillsyn eller en läkemedelsautomat som inte får sina behov tillgodosedda. Det kan variera stort hur många individer detta gäller, och under hur lång period. En viktig faktor som minskar denna risk är hur kommunerna arbetar med behovsbedömningen och uppföljningen. Om en kommun har täta uppföljningar kan de snabbare upptäcka när tekniken inte längre fyller individens behov. Om kommunen brister i sin uppföljning tar det längre tid innan detta uppmärksammas. Fallstudien visar att digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan öka insatsens kvalitet, jämfört med fysiska besök. Exempelvis kan teknikerna öka brukarens eller patientens trygghet, säkerhet, självständighet och integritet. Den digitala nattillsynen kan dessutom förbättra brukarens sömn medan läkemedelsautomaten kan öka patientens följsamhet till sin läkemedelsbehandling och aktivitet och delaktighet i sociala sammanhang. Samtidigt kan teknikerna innebära en försämrad kvalitet och leda till minskad trygghet, försvagad integritet och ökad ensamhet. Här uppstår frågan i vilken utsträckning dessa positiva och negativa aspekter återfinns i andra kommuner. För att besvara denna fråga kan resultat från tidigare forskning och andra rapporter vara till hjälp. De systematiska översikter som Socialstyrelsens identifierat visar liknande resultat som vår undersökning, men de inkluderar fler typer av teknik som används i olika omsorgskontexter. I en översikt framkommer att digital teknik för omsorg på distans kan bidra till ökad trygghet, säkerhet, självständighet och autonomi för äldre personer, men också att tekniken kan bidra till att äldre känner sig isolerade, ensamma och otrygga [14]. Tekniken kan både stärka och försvaga integriteten för äldre personer. En annan systematisk översikt visar att videobaserad teknik för monitorering kan stärka individens säkerhet, trygghet, integritet, självständighet och autonomi [16]. Översikten lyfter också att tekniken kan leda till lägre trygghet, lägre integritet och mindre social samvaro. I en annan systematisk översikt framkom inga skillnader i hälsorelaterade utfall, såsom antal skador och olyckor, mellan digital nattillsyn och det traditionella arbetssättet [15]. Dock visade livskvalitet och trygghet en viss förbättring. Andra rapporter, av bland andra Socialstyrelsen, har visat på hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater (eller närliggande teknik) kan bidra till ökad säkerhet och trygghet, ökad självständighet, frihet och autonomi, stärkt integritet, ökad livskvalitet, förbättrad sömn (gällande digital nattillsyn) och fler sociala kontakter [4,5,7,8,11]. I en rapport av Nordens välfärdscenter framgår exempelvis att digital nattillsyn kan leda till bättre nattsömn, minskad oro och ökad säkerhet samt att läkemedelsautomater kan leda till ökad självständighet, aktivitet, känsla av kontroll och följsamhet till behandlingen [13]. Också negativa aspekter med teknikerna har lyfts fram i andra rapporter, som att de kan leda till minskad trygghet, minskad social samvaro, minskad integritet och att tekniken kan framkalla oro och obehag, inte minst för personer som på grund av exempelvis kognitiv svikt har svårt att förstå hur tekniken fungerar [4,5,7,8,11]. Socialstyrelsen har sedan 2014 genomfört en enkätundersökning bland landets kommuner om utvecklingen av e-hälsa och välfärdsteknik. I 2025 års enkät var fokus på uppföljning och hur kommunerna bedömer nyttan med välfärdsteknik. Resultatet visar att en majoritet av kommunerna bedömer att digital nattillsyn och läkemedelsautomater bidrar positivt för de flesta brukare och patienter [1]. Samtidigt framgår att det förekommer att brukare och patienter är missnöjda med tekniken (se figur 11). I enkäten ombads de kommuner som följer upp teknikernas utfall beskriva resultatet. Totalt 43 kommuner valde att besvara den följdfrågan. För läkemedelsautomater är de vanligaste positiva utfallen: ökad självständighet, ökad integritet, ökad följsamhet till läkemedelsbehandling och färre störningar för patienterna. För digital nattillsyn är de vanligaste positiva utfallen: ostörd nattsömn, ökad upplevelse av trygghet och ökad säkerhet i och med att kommunen kan göra fler tillsynstillfällen. Sammantaget bedömer Socialstyrelsen det som troligt att även andra kommuner upplever de positiva och negativa effekter som vi identifierat i de tre kommuner som ingått i fallstudien särskilt eftersom liknande resultat har lyfts fram i forskning, närliggande rapporter och Socialstyrelsens e- hälsoenkät. Detta betyder dock inte att digital nattillsyn och läkemedelsautomater automatiskt leder till dessa positiva eller negativa kvalitetsaspekter utan att de har potential att göra det. I denna fallstudie har Socialstyrelsen identifierat flera faktorer som påverkar i vilken utsträckning användning av välfärdsteknik leder till ökad kvalitet. Exempelvis behöver kommunen ha ett systematiskt kvalitetsarbete och ändamålsenliga processer och rutiner för att bedöma individers behov samt introducera och följa upp insatsen. En annan aspekt som kan göra att utfallet varierar mellan olika kommuner är hur de arbetar med att individanpassa insatsen och i vilken utsträckning individen får välja mellan en fysisk och en digital insats. I de tre studerade kommunerna har individer begränsad möjlighet att välja helt fritt, framför allt när det gäller digital nattillsyn. I kommuner där individen har en större valfrihet, kan effekterna se annorlunda ut genom att: Risken för minskad trygghet minskar. Individer som känner sig tryggare med fysiska besök kan väja fysiska besök, i stället för tekniken. Risken för minskad integritet minskar. Individer som upplever de fysiska besöken som mindre integritetskränkande kan välja fysiska besök, i stället för tekniken. Risken för ofrivillig ensamhet och social isolering minskar. Individer som vill ha den sociala kontakten kan välja fysiska besök, i stället för tekniken. En ytterligare faktor som påverkar utfallet är i vilken utsträckning kommunen kompletterar den digitala tekniken med andra insatser för individer som exempelvis önskar mer social samvaro. Om individen erbjuds sociala insatser minskar risken för att tekniken skulle öka ensamheten. En sådan social insats kan dessutom fylla behovet av social samvaro på ett bättre sätt än fysiska besök för tillsyn eller läkemedelshantering. Kommunernas säkerhetsarbete kan också göra att utfallet varierar. Ett exempel är risken för att tekniken fallerar och det inte finns tillräckligt med personal för att utföra insatserna fysiskt, som är direkt kopplad till kommunens beredskapsarbete och kontinuitetsplanering. I Socialstyrelsens studie från 2018 framkom också att denna säkerhetsrisk ser olika ut beroende på hur kommunerna väljer att rigga sin organisation [5]. En annan aspekt som påverkar säkerheten är hur kommunen har valt att resurssätta arbetet och vilken sårbarhet som finns inbyggd i systemet. Dessutom inverkar kvaliteten på den tekniska lösningen och kommunens infrastruktur. Vissa kommuner kan exempelvis ha kamerautrustning med ett backup- batteri för att hantera strömavbrott, medan andra inte har det [5]. Andra säkerhetsrisker är mer generella för de kommuner som använder samma typ av teknik, på liknande sätt och för samma målgrupper. Exempelvis är det svårare att avgöra brukarens hälsotillstånd med digital kameratillsyn än med fysisk tillsyn, vilket medför högre risk för att hjälpbehov inte uppmärksammas. Denna säkerhetsrisk lyftes även i Socialstyrelsens rapport från 2018 [5]. Ett annat exempel är att läkemedelsautomater medför en högre risk för att patienten inte tar läkemedlet och att detta inte uppmärksammas av personal, jämfört med fysiska besök. Dock kan kommunerna arbeta på olika sätt för att minska dessa säkerhetsrisker, exempelvis genom att utveckla sitt arbete med att bedöma behov och följa upp insatsen. Skillnader i uppföljningsarbetet kan få stor inverkan utfallet. Fallstudien visar att digital nattillsyn och läkemedelsautomater innebär en risk för sämre uppföljning om personalen får mindre insyn i individens mående och hälsostatus, genom minskat antal fysiska besök. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har också lyft fram denna risk. I deras intervjustudie framkommer att personalens möjlighet att bedöma och kontrollera individens hälsotillstånd riskerar att minska när de fysiska besöken uteblir [8]. Socialstyrelsen bedömer att digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan medföra risk för försämrad uppföljning också i andra kommuner, som en följd av färre fysiska besök. Hur stor denna risk är kan dock variera mellan kommuner beroende på hur kommunen arbetar med uppföljning och kompletterande insatser. Fallstudien har visat att digital nattillsyn och läkemedelsautomater är mindre resurskrävande än en fysisk insats i de tre kommunerna, främst genom att teknikerna frigör tid för baspersonal. Kommunerna använder i huvudsak den frigjorda tiden till att öka antalet insatser som personalstyrkan hanterar (produktionsmässig effektivitet). I vissa fall har personalen i stället fått avlastning och mer tid åt befintliga insatser. Forskningen om välfärdsteknikens resursanvändning är mycket begränsad. Från myndighetshåll har man pekat på bristen på forskning inom området och svårigheten i att analysera i vilken utsträckning välfärdsteknik är resursbesparande [7,8]. Socialstyrelsens rapport från 2018 visar att digital nattillsyn kan leda till resursbesparingar [5]. Den största ekonomiska vinsten uppstod genom minskad transporttid och omfördelning av personalresurser, vilket möjliggjorde att kommunerna kunde utföra mer tillsyn, med samma personalresurser. Ett annat exempel är en studie av RISE från 2018 som pekar på möjliga effektiviseringsvinster med digital nattillsyn och läkemedelsautomater, utifrån beräkningar i tre kommuner [12]. Den statliga utredningen Digital teknik på lika villkor lyfter exempel på hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan bidra till effektiviseringar och resursbesparingar [11]. Teknikerna effektiviserar arbetet främst genom att frigöra tid från transporter och att kommuner med långa reseavstånd kan göra större resursvinster än andra. Enligt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys enkätundersökning framgår att digital nattillsyn är den teknik som flest socialchefer bedömer har den största potentialen att bidra till ökad kostnadseffektivitet, medan läkemedelsautomater kom på fjärde plats [8]. I Socialstyrelsens e-hälsoenkät från 2025 svarade de flesta kommuner att digital nattillsyn och läkemedelsautomater leder till ett positivt ekonomiskt utfall [1]. Samtidigt uppgav flera kommuner att de bedömer att digital nattillsyn och läkemedelsautomater inte leder till ett positivt ekonomiskt utfall (se figur 12). De kommuner som uppgav att de följer upp ekonomiskt utfall för läkemedelsautomater och digital nattillsyn ombads beskriva vad de fann för utfall. Totalt 37 kommuner svarade på frågan. Av fritextsvaren kunde Socialstyrelsen inte utläsa några tydliga trender. Dock framgår utmaningar med att följa upp teknikernas ekonomiska utfall och att kommunerna har olika processer för detta. Sammantaget bedömer Socialstyrelsen att digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan vara resursbesparande också i andra kommuner, men att vinsternas storlek sannolikt varierar stort mellan kommunerna. Det är inte heller säkert att teknikerna leder till några resursvinster, vilket e- hälsoenkätens resultat indikerar. Fallstudien har visat på flera faktorer som påverkar i vilken utsträckning digital nattillsyn och läkemedelsautomater leder till resursvinster. Bland dem finns kommunen inte kan påverka, såsom kommunens storlek, geografi och infrastruktur, och såsom val av teknisk lösning, organisering, resursfördelning och arbetssätt. En annan faktor som får stor påverkan på utfallet är vilken nivå av teknikanvänding kommunen har. De tre studerade kommunerna har en högre teknikanvändning än genomsnittet. Kommuner med få användare av tekniken gör troligen lägre resursvinster. Fallstudien visar även att kommuner kan använda frigjorda resurser på olika sätt vilket påverkar det ekonomiska utfallet. Kommuner som använder frigjorda resurser till exempelvis kvalitetsutveckling gör inte nödvändigtvis en vinst i ekonomiska termer, även om tekniken är resursbesparande. Sammantaget visar fallstudien att digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan leda till både ökad och minskad resurseffektivitet samtidigt. En verksamhet har inte endast en typ av resurseffektivitet; i stället varierar resurseffektiviteten inom verksamhetens olika delar och i de enskilda fallen. Socialstyrelsen ser det som rimligt att teknikerna kan ha samma dubbla påverkan på resurseffektivitet också i andra kommuner. Hur resurseffektiva teknikerna är varierar dock sannolikt stort mellan kommunerna. Dels påverkas utfallet av faktorer som rör kommunens resursanvändning, dels av faktorer som rör kommunens kvalitetsarbete. Dessutom påverkas utfallet av hur kommunen väljer att använda och omfördela de resurser som frigörs. I analysen av resurseffektivitet ingår vissa typer av kvalitetsnyttor som Socialstyrelsen har identifierat i intervjustudien, medan andra typer av kvalitetsnyttor inte ingår, såsom teknikens miljöpåverkan. Välfärdsteknik skulle kunna ge ett positivt utfall på miljön då den innebär minskade transporter, men det har vi inte undersökt inom detta uppdrag. Utifrån våra resultat kan en fråga väckas om digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan sägas öka resurseffektiviteten i en kommun generellt sett, trots att de innebär en kvalitetssänkning för vissa individer. Annorlunda uttryckt: kan en ökad kvalitet för andra individer eller kvalitetsutveckling inom andra områden? Här är Socialstyrelsens bedömning att så inte är fallet. Utifrån Socialstyrelsen förståelse är digital nattillsyn och läkemedelsautomater endast resurseffektiva när de medför en likvärdig eller ökad kvalitet. I de fall teknikerna inte leder till en likvärdig kvalitet är de inte resurseffektiva. I ett scenario där merparten av individerna upplever en ökad kvalitet med teknikerna följer inte att tekniken bidrar till ökad resurseffektivitet generellt sett, utan endast att teknikerna bidrar med ökad resurseffektivitet i merparten av fallen, men inte i övriga fall. Om en teknik minskar kvaliteten för en individ är den inte resurseffektiv i det enskilda fallet oavsett om den leder till ökad kvalitet inom andra områden eller för andra individer. Detta betyder inte att en insats inte är lämplig bara för att den inte är resurseffektiv. En insats kan ändå vara motiverad, av en rad andra anledningar. Dock konstaterar Socialstyrelsen att en insats, oavsett om den är digital eller fysisk, varken är resurseffektiv eller lämplig om den inte fyller individens behov. I denna rapport har Socialstyrelsen undersökt hur användningen av digital nattillsyn och läkemedelsautomater påverkar kvalitet och resurseffektivitet i tre kommuner, jämfört med fysiska besök. Sammanfattningsvis ser vi att: Digital nattillsyn och läkemedelsautomater är mindre resurskrävande än fysiska besök. Teknikerna leder till resursbesparingar, framför allt genom frigjord tid för baspersonal. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater bidrar i vissa fall med ökad kvalitet för brukaren eller patienten, jämfört med fysiska besök. Fysiska besök bidrar i vissa fall med ökad kvalitet för brukaren eller patienten, jämfört med digital nattillsyn och läkemedelsautomater. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater leder i vissa fall till ökad resurseffektivitet, jämfört med fysiska besök. Det gäller om teknikerna medför likvärdig eller högre kvalitet för brukaren eller patienten. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater leder i vissa fall inte till ökad resurseffektivitet, jämfört med fysiska besök. Det gäller om teknikerna medför en sänkt kvalitet för brukaren eller patienten. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater har potential att leda till ökad resurseffektivitet om frigjorda resurser används till att kvalitetsutveckla verksamheten. I vilken utsträckning de tre kommunerna förverkligar denna potential har Socialstyrelsen inte kunnat bedöma. Rapporten har fokuserat på jämförelsen mellan välfärdsteknik och fysiska besök. Här kvarstår frågan om ett införande av digital nattillsyn och läkemedelsautomater bidrar till ökad kvalitet och resurseffektivitet, jämfört med ett helt fysiskt arbetssätt. För att besvara denna fråga har Socialstyrelsen ställt upp tre alternativa arbetssätt (se tabell 15). I det första fallet har kommunen ett helt fysiskt arbetssätt. I det andra fallet har kommunen ett digitalt arbetssätt, där välfärdsteknik används som förstahandsalternativ, förutsatt att tekniken bedöms som lämplig. I det tredje fallet kombinerar kommunen ett fysiskt och digitalt arbetssätt där individen fritt kan välja om insatsen ska utföras digitalt eller fysiskt, förutsatt att båda tillvägagångssätten bedöms som lämpliga. Det tredje arbetssättet . I tabell 15 listas de tre arbetssätten i förhållande till insatsens kvalitet. Tabellen visar att det digifysiska arbetssättet kan höja verksamhetens kvalitet genom mer individanpassning, jämfört med de övriga två arbetssätten. I detta scenario får individer som föredrar välfärdsteknik en sådan lösning, och slipper de nackdelar de upplever med fysiska besök, medan de individer som önskar fysiska besök slipper de nackdelar de upplever med tekniken. Socialstyrelsen bedömer att en digifysiskt arbetssätt har potential att höja verksamhetens kvalitet, jämfört med de övriga två alternativen. Vi ser även att ett digifysiskt arbetssätt har potential att öka verksamhetens resurseffektivitet, jämfört med de övriga två alternativen. En kommun med ett digitalt arbetssätt gör sannolikt de största resursbesparingarna, förutsatt att välfärdstekniken är mindre resurskrävande än de fysiska besöken. Men det arbetssättet behöver inte vara det mest resurseffektiva. För att vara resurseffektiv behöver insatsen uppnå en likvärdig, eller ökad, kvalitet. Detta medför att det digitala arbetssättet inte är lika resurseffektivt som det digifysiska arbetssättet i de fall när tekniken ger en lägre kvalitet än ett fysiskt besök. Oavsett om kommunen använder ett fysiskt, digitalt eller ett digifysiskt arbetssätt finns det en rad förutsättningar för att verksamheten ska uppnå en god kvalitet. Kommunen behöver ha ett systematiskt kvalitetsarbete med ändamålsenliga processer och rutiner för bedömning, introduktion och uppföljning av insatsen. Den individuella behovsbedömningen är avgörande för om välfärdsteknik ska kunna leda till en ökad kvalitet eller inte. Här är det inte bara individens önskemål som spelar in utan också den professionella bedömningen av individens förmågor och behov samt eventuella risker kopplat till användning av tekniken, exempelvis patientsäkerhetsrisker. Bedömningen behöver också ske löpande eftersom individens behov, förmågor och önskemål förändras över tid. Hur kommunen arbetar med uppföljning avgör hur snabbt de kan upptäcka när tekniken inte längre fyller individens behov. Välfärdsteknik kan medföra risk för en sämre uppföljning, när de fysiska besöken blir färre, vilket ytterligare understryker behovet av en tät och kontinuerlig uppföljning av insatsen för att den ska leda till ökad kvalitet. I denna studie har Socialstyrelsen medvetet valt att inte försöka kvantifiera utfallet alltså avgöra i hur många fall som välfärdstekniken leder till positiva eller negativa konsekvenser. Detta eftersom varje enskilt fall ger ett eget svar på frågan om teknikens påverkan på kvalitet och resurseffektivitet. Varje individs upplevelse har betydelse, oavsett hur många andra som upplever samma sak. Att prata om välfärdsteknikens effekter på ett generellt plan riskerar därmed att bli missvisande. Dessutom riskerar det att dra bort fokus från individens upplevelse, behov och önskemål ett fokus som är nödvändigt att värna om i en personcentrerad vård och omsorg. Eftersom välfärdsteknikens påverkan är individuell bedömer Socialstyrelsen att ett digifysiskt arbetssätt, där brukare och patienter kan välja mellan fysiska och digitala insatser, har potential att öka en verksamhets kvalitet och resurseffektivitet. Detta arbetssätt ger brukare och patienter en större valfrihet och möjliggör att insatser kan anpassas i högre utsträckning efter deras behov och önskemål. 1. Socialstyrelsen. E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2025: Uppföljning av den digitala utvecklingen i socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. 2025. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/e-halsa-och-valfardsteknik- i-kommunerna-2025--uppfoljning-av-den-digitala-utvecklingen-i- socialtjanst-och-kommunal-halso--och-sjukvard-2025-5-9625/ 2. Sveriges Kommuner och Regioner. Digital basnivå i socialtjänsten: 12 tjänster som verksamheten behöver ha. 2024. Hämtad från: https://skr.se/skr/integrationsocialomsorg/socialomsorg/digitaliseringino msocialtjansten/verktygochutvecklingsarbeten/digitalbasnivasocialtjanst. 81535.html 3. Braun V, Clarke V. Thematic analysis: a practical guide. Los Angeles: SAGE; 2022. 4. Socialstyrelsen. Välfärdsteknik: Forskningsartiklar kring välfärdsteknik och en summering av de etiska aspekterna. 2017. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/dokument-webb/kunskapsstod/e-halsa-valfardsteknik-etik- sammanstallning-2017.pdf 5. Socialstyrelsen. Välfärdsteknik: En studie av användningen av trygghetskameror och gps-larm i 12 kommuner. 2018. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-11-3.pdf. 6. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Digitala verktyg som social stimulans för äldre personer med eller vid risk för psykisk ohälsa: En kartläggning av systematiska översikter. 2017. Hämtad från: https://www.sbu.se/contentassets/57e13f4fe3be44f9a55fe16667f8a8d9/v alfardsteknik_digitala_verktyg_social_stimulans_aldre_personer_risk_p sykisk_ohalsa_smf.pdf 7. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Innovation efter funktion: Välfärdsteknikens effekter ur fyra perspektiv. 2020. Hämtad från: https://www.vardanalys.se/rapporter/innovation-efter-funktion/ 8. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Digital potential: Utvärdering av satsningen på digital teknik i äldreomsorgen. 2023. Hämtad från: https://www.vardanalys.se/rapporter/digital-potential/ 9. Statens medicinsk-etiska råd. Robotar och övervakning i vården av äldre etiska aspekter. 2014. Hämtad från: https://smer.se/wp- content/uploads/2015/02/Smer-2014_2_webb.pdf 10. Statens medicinsk-etiska råd. Robotar och god vård. 2022. Hämtad från: https://smer.se/wp-content/uploads/2022/04/smer-kommenterar-2022-2- robotar-och-god-vard.pdf 11. Utredningen om digital teknik i socialtjänsten Digital teknik på lika villkor: en reglering för socialtjänsten och verksamhet enligt LSS (SOU 2025:39). 2025. Stockholm: Regeringskansliet. Hämtad från: https://regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga- utredningar/2025/04/sou-202539 12. Research Institutes of Sweden (RISE). Slutrapport Modell för beräkning av nyttan av bredband och digitalisering. 2022. Hämtad från: https://digitaliseringssnurran.se/Content/Slutrapport_28aug_2018.pdf 13. Nordens välfärdscenter. Vård och omsorg på distans: 24 praktiska exempel från Norden. 2019. Hämtad från: https://nordicwelfare.org/publikationer/vard-och-omsorg-pa-distans/ 14. Karlsen C, Ludvigsen MS, Moe CE, Haraldstad K, Thygesen E. Experiences of community-dwelling older adults with the use of telecare in home care services: a qualitative systematic review. JBI Database of Systematic Reviews and Implementation Reports 2017; 15(12): 2913 2980. Tillgänglig från: https://doi.org/10.11124/JBISRIR-2017-003345 15. Richardson M, Ehn M, Landerdahl Stridsberg S, Redekop K, Wamala- Andersson S. Nocturnal digital surveillance in aged populations and its effects on health, welfare and social care provision: a systematic review. BMC Health Services Research 2021; 21(1): 1 10. Tillgänglig från: https://doi.org/10.1186/s12913-021-06624-9 16. Mujirishvili T, Maidhof C, Florez-Revuelta F, Ziefle M, Richart- Martinez M, Cabrero-García J. Acceptance and Privacy Perceptions Toward Video-based Active and Assisted Living Technologies: Scoping Review. Journal of Medical Internet Research 2023; 25: e45297. Tillgänglig från: https://doi.org/10.2196/45297 17. Socialstyrelsen. Säker läkemedelshantering med fokus på delegering inom kommunal hälso- och sjukvård. 2023. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/saker-lakemedelshantering- -med-fokus-pa-delegering-inom-kommunal-halso--och-sjukvard-2023- 9-8691/ 18. Socialstyrelsen. E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2022: Uppföljning av den digitala utvecklingen i socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. 2022. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2022-5-7897.pdf 19. Myndigheten för delaktighet. Välfärdsteknik och e-tjänster: Redovisning av ett regeringsuppdrag att stödja kommunerna med kunskap. 2021. Hämtad från: https://www.mfd.se/material/publikationer/rapport/valfardsteknik-och-e- tjanster/ 20. Yeoh Lui CX, Yang N, Tang A, Tam WWS. Effectiveness Evaluation of Smart Home Technology in Preventing and Detecting Falls in Community and Residential Care Settings for Older Adults: A Systematic Review and Meta-Analysis. Journal of the American Medical Directors Association 2025; 26(1): 105347. Tillgänglig från: https://doi.org/10.1016/j.jamda.2024.105347 21. Socialstyrelsen. E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2024: Uppföljning av den digitala utvecklingen i socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. 2024. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/e-halsa-och-valfardsteknik- i-kommunerna-2024-2024-5-9099/ 22. Folkhälsomyndigheten. Digital teknik för social delaktighet bland äldre personer: Ett kunskapsstöd om möjliga insatser utifrån forskning, praktik, statistik, juridik och etik. 2018. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och- material/publikationsarkiv/d/digital-teknik-for-social-delaktighet-bland- aldre-personer/ För att besvara rapportens frågeställning om resurseffektivitet samlades data in från tre kommuner. Den bestod av kommunspecifik statistik och kostnadsposter kopplat till tekniken, som tillsammans låg till grund för den ekonomiska analysen. Kommunerna rapporterade in uppgifterna till Socialstyrelsen som sedan analyserades av projektets hälsoekonomer. Arbetet underlättades av löpande dialog och en fast kontaktperson i varje kommun. Kommunerna som ingår i studien benämns som kommun A, kommun B och kommun C. Socialstyrelsen samlade in kommunstatistik för att belysa förutsättningarna för att använda välfärdsteknik i kommunerna, inklusive uppgifter om den interna verksamheten och antal personer med digital nattillsyn och läkemedelsautomater. Uppgifter inhämtades både direkt från de tre kommunerna och från Statistikmyndigheten SCB. Kommunerna rapporterade kostnader för digital nattillsyn och läkemedelsautomater som delades in i tre kategorier av kostnadsposter: utrustningskostnader besökskostnader personalkostnader. Kostnadsposterna låg till grund för kvantifierbara mått, såsom tidsåtgång, transportsträcka och antal tillsynstillfällen, som användes för att bedöma teknikens resursanvändning. Kommunerna ombads att ange ett genomsnitt per individ och månad. Saknade uppgifter hämtades från andra myndigheter. Att uppskatta kostnader och tid för transporter var särskilt utmanade. De tids- och kostnadsuppskattningar som presenteras i analysen bygger på uppgifter från kommunerna, rapporterade som genomsnitt per individ och per månad. Analysen har fokuserat på tids- och resursbesparing samt utebliven transporttid. Data har bearbetats och analyserats i tre steg: 1. Beskrivande statistik: visar antal och andel individer med tekniken, genomsnittligt antal besök och tidsåtgång. 2. Uppskattad effektanalys: visar i vilka faktorer tekniken ger resursvinster (tabell 4 och 5). 3. Scenarioanalys: jämför tre scenarier för att visa vilka potentiella kostnadsbesparingar som kan uppnås när teknikanvändningen ökar. För att illustrera detta har Socialstyrelsen tagit fram tre jämförande scenarier: - scenario 1: endast fysiskt arbetssätt - scenario 2: nuläge, kommunernas användningsnivå av digital nattillsyn och läkemedelsautomater 2024 - scenario 3: ökad teknikanvändning, 80 procent användning av digital nattillsyn och 50 procent användning av läkemedelsautomater. För scenarioanalysen har Socialstyrelsen antagit: två personer utför nattillsyn, oavsett om det rör sig om schemalagda eller larmutlösta besök genomsnittlig tidsåtgång för oplanerade larmutlösta besök för läkemedelsautomat är 5 minuter genomsnittlig tidsåtgång för oplanerade larmutlösta besök för digital nattillsyn är 10 minuter personal använder en bil av normal storlek med en bränsleförbrukning på 0,7 liter per mil. Kostnaderna avser 2024, baserat på en månad vald av varje kommun representativ för en normal arbetsmånad. Transportkostnader beräknas enligt Skatteverkets schablonbelopp för bilersättningsnivå på 25 kronor per mil för inkomstår 2024 2025. Även om våra analyser indikerar potentiella resursbesparingar i form av frigjord tid samt kostnadsbesparingar vid ökad användning av välfärdsteknik, bör resultaten tolkas med viss försiktighet. Beräkningarna baseras till stor del på kommunernas egna uppskattningar, där data samlats in via frågeformulär samt kompletterande statistik från bland annat Statistikmyndigheten SCB, Tillväxtverket och Skatteverket (främst för att ge bakgrundsinformation om kommunerna samt för att beräkna personal- och drivmedelskostnader). Vid brist på exakt data har kommunerna lämnat genomsnittliga uppskattningar av kostnader och tidsåtgång för användning av digital nattillsyn och läkemedelsautomater, vilket påverkar resultatens tillförlitlighet. Vi har inte heller uppskattat de samhällsekonomiska vinsterna av att kommuner använder digital nattillsyn och läkemedelsautomater som exempelvis påverkan på regional hälso- och sjukvård eller förebyggande effekter såsom individens möjlighet att bo kvar i sitt eget hem under längre tid. Urvalet av kommuner är dessutom litet och resultatet kan inte generaliseras till andra kommuner. Däremot kan resultatet fungera som en grund för vidare studier. I analysen av resurseffektivitet ingår vissa typer av kvalitetsnyttor som Socialstyrelsen har identifierat i intervjustudien medan andra typer av kvalitetsnyttor inte ingår, såsom teknikens miljöpåverkan. Denna bilaga redovisar mer fördjupad information om kostnader för respektive teknik, inklusive utrustnings- och drivmedelskostnader samt besöksfrekvens per individ och månad. Den beskrivande statistiken bygger på insamlade data från de tre kommunerna under 2024 och ligger till grund för rapportens analyser av uppskattade resursvinster och kostnadsbesparingar. Tabell 1 redovisar uppgifter om hur kommunerna har organiserat den digitala nattillsynen, med fokus på utförare, kamerakostnader och installationsresurser. Kommun A och B sköter den digitala nattillsynen i egen regi, medan kommun C anlitar en privat aktör. Kamerornas månadshyra varierar mellan kommunerna beroende på leverantör, tjänsteomfattning och avtal. Installationstiden per kamera, inklusive transport till och från brukaren, varierar mellan 60 och 90 minuter och skiljer sig beroende på geografiska avstånd, logistik och förutsättningar vid installation i brukarens hem. Tabell 2 redovisar uppgifter om användningen av digital nattillsyn i kommunerna, med fokus på volymer, tidsåtgång och relaterade kostnader. Antalet brukare med digital tillsyn varierar mellan kommunerna, från 11 i kommun A till 66 i kommun B. Genomsnittligt antal fysiska nattillsynsbesök per brukare och månad varierar mellan 30 och 45 besök, med en besökstid på 5 10 minuter per besök. Drivmedelskostnaden för dessa besök varierar mellan 450 1 125 kronor per brukare och månad. Genomsnittligt antal digitala tillsyner per brukare och månad varierar mellan 30 och 60 besök, med en besökstid på 0,3 2 minuter per tillfälle. Även om den digitala tillsynen minskar behovet av fysiska besök, uppstår ibland larm som kräver att nattpatrullen åker hem till brukaren. Antalet sådana larm varierar kraftigt mellan kommunerna, med mellan 1,1 och 78 utryckningar per månad. Sammantaget visar tabell 2 skillnader i arbetssätt och kostnader som är centrala för analysen av resurseffektivitet. Tabell 3 redovisar uppgifter om hur kommunerna har organiserat arbetet med läkemedelsautomater, med fokus på utförare, kostnader och installationsresurser. Alla kommuner ansvarar själva för arbetet med automaterna. Hyreskostnaden per automat varierar mellan kommunerna och uppgår till mellan 2 175 och 2 495 kronor per automat och månad. Skillnaderna kan bero på olika upphandlingsvillkor eller servicenivåer som ingår i hyran. Tidsåtgången för installation är 10 minuter per automat i samtliga kommuner. Tabell 4 redovisar uppgifter om användningen av läkemedelsautomater i kommunerna, med fokus på volymer, tidsåtgång och relaterade kostnader. Antalet patienter med läkemedelsautomat varierar från 24 i kommun A till 96 i kommun B. Det sker i genomsnitt 2,5 fysiska läkemedelsbesök per månad, där varje besök tar i genomsnitt fem minuter. Drivmedelskostnaden för dessa fysiska besök har beräknats för hela kommunen och omräknats till en kostnad per patient och månad. Drivmedelskostnaden varierar mellan 1 125 2 813 kronor i kommunerna, vilket speglar skillnader i geografi, organisation och antal patienter. Vid användning av läkemedelsautomater krävs i genomsnitt två planerade påfyllnadsbesök per månad, vilka tar mellan 10 20 minuter att genomföra beroende på kommun. Utöver detta kan larm uppstå, till exempel när patienten missat en dos eller vid tekniska fel. Sådana larm leder i vissa fall till att personal behöver göra ett oplanerat besök. Antalet larmrelaterade fysiska besök per månad varierar kraftigt mellan kommunerna, från 5 i kommun A till 29 i kommun B. Drivmedelskostnaderna för planerade påfyllnadsbesök och oplanerade larmutryckningar ligger mellan 102 1 155 kronor per patient och månad, beroende på larmfrekvens och geografiska förhållanden. Sammantaget visar tabell 4 skillnader i arbetssätt och kostnader som är centrala för analysen av resurseffektivitet. För att uppskatta potentiella resursvinster av digital nattillsyn och läkemedelsautomater, i termer av både tidsbesparingar och kostnadsminskningar, har en stegvis beräkning genomförts per brukare/patient och månad. Som första steg har det minskade antalet fysiska besök beräknats. Beräkningen utgår från antalet planerade fysiska besök minus de oplanerade besök som ändå gjorts, exempelvis vid larm orsakade av att brukaren inte syns i kameran eller när patienten inte tagit loss dospåsen från läkemedelsautomaten. Det framräknade värdet visar antal fysiska besök som ersatts av teknik. Det minskade antalet fysiska besök har använts för att uppskatta minskad körsträcka i mil utifrån genomsnittlig transport mellan arbetsplats och brukare/patient. De sparade milen har omräknats till uteblivna drivmedelskostnader med ett schablonvärde på 25 kronor per mil och justerat bränsleförbrukning om 0,7 liter per mil. För att uppskatta frigjord för personalen har två typer av tidsvinster beräknats. Den första tidsvinsten avser besökstiden, som beräknats genom att multiplicera antalet fysiska besök med en genomsnittlig besökstid och omräkna till timmar. Den andra tidsvinsten avser transporttiden, där transporttiden per besök har beräknats på motsvarande sätt, men baserat på genomsnittlig restid per besök och omvandlats till timmar. Den totala frigjorda tidsvinsten är summan av dessa två, och har multiplicerats med undersköterskors timkostnad och antal brukare/patienter för att uppskatta personalkostnaden. Metoden kvantifierar därmed resurs- och kostnadsbesparingar som digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan ge inom ordinärt boende. Strukturerade litteratursökningar genomfördes av en av Socialstyrelsens informationsspecialister. Sökningarna som genomfördes syftade främst till att ta reda på: Vad säger forskningen om resultat för individen som användare/mottagare av välfärdsteknik inom de kommunala verksamhetsområdena, främst äldreomsorgen? Vad finns det för evidens för att denna typ av teknik ger nytta för den enskilde? Vad säger forskningen om välfärdsteknikens resultat för omsorgens organisation, och hur påverkar denna teknik resurseffektivitet och kostnadseffektivitet? Vad säger forskningen om resultat för personalen som användare/förmedlare av välfärdsteknik? Hur påverkar användningen av välfärdsteknik arbetsmiljön? Sökningar gjordes i följande databaser; PubMed (NLM), Cinahl, SocIndex, APA PsycInfo och APA PsycArticles (Ebsco).31 I de övriga databaserna gjordes sökningen enligt samma sökstrategi med anpassning till de respektive databasernas terminologi, innehåll och gränssnitt. Sökningarna genomfördes 18 25 september 2024. Sökningarna genomfördes med hjälp av sökblock som kombinerade standardiserade ämnesord (kontrollerad vokabulär) och fritextord. Sökningarna är begränsade till språken engelska, svenska, danska och norska, samt publiceringsår från 2019.32 Avgränsning har också skett avseende studietyp, i första hand ingick systematiska översikter och i andra hand kontrollerade effektstudier samt i vissa frågor även kvalitativa studier. Sökning efter grå litteratur33 genomfördes i databaserna SwePub, DIVA och webbsidor som exempelvis Nordens välfärdscenter. Litteratursökningen i databaserna kompletterades med manuell genomgång av referenslistor och citeringssökning. För att ringa in populationen prövade vi oss fram med att använda en kombination av målgrupper (äldre/personer med funktionsnedsättning) och verksamheter, vilket gav ett mycket stort och ofta irrelevant resultat. Vi landade i att enbart söka på verksamheter, vilket även fångade upp målgrupperna och i sökresultatet som helhet gav mer relevans. Till viss del 31 Sökdokumentationen bifogas ej i rapporten men finns tillgänglig hos Socialstyrelsen och lämnas ut på begäran. 32 En anledning till avgränsningen är att Myndigheten för vård och omsorgsanalys genomförde en systematisk litteraturöversikt över forskning om välfärdsteknik som innefattade litteratur från 2017 till 2019 [7]. 33 Grå litteratur är den typ av material som inte riktigt går att placera in i de gängse publikationstyper som ges ut av vanliga förlag. Det kan vara rapporter, avhandlingar, manuskript, kliniska riktlinjer, framtagna av myndigheter, universitet och andra org har de olika sökningarna även fångat upp samma studier, eftersom flera av dem exempelvis behandlar både brukarnas och personalens upplevelser. För att ringa in insatsen (välfärdsteknik inom kommunal verksamhet) fick vi på samma sätt prova oss fram med olika begrepp för att försöka ringa in ett relevant sökresultat. En aspekt som försvårade litteratursökningen är att kontext. Detta medförde att vi fick komplettera begreppet välfärdsteknik med olika termer för specifika tekniker som i Sverige ses som välfärdsteknik. En svårighet var att sökresultatet ofta inkluderade teknik inom andra typer av verksamheter, som regional hälso- och sjukvård, som inte bedömdes relevanta för vår sökning. Inledningsvis sökte vi brett på tekniker för att få fram hur forskningsläget såg ut översiktligt, till exempel: digital natt-/dagtillsyn, läkemedelsautomater, mobila trygghetslarm/gps-larm, passiva larm, larmmattor, dörrlarm, sensorer, digitala lås, digitalt stöd för träning och dagliga aktiviteter, duschrobotar, robotdjur, stöd för digitala inköp och digital teknik för kommunikation. En översiktlig relevansbedömning genomfördes av de vetenskapliga artiklarna i den första gallringen av artiklar. Resultatet av den inledande granskningen resulterade i ett brett resultat av litteratur inom en rad olika områden och tekniker. Utifrån studiens omfattning bedömdes att vi inte hade möjlighet att gå vidare med denna bredare sökning. I stället valde vi att fokusera på de två tekniker som rapporten behandlar. Resterande artiklar granskades utifrån detta nya inklusionskriterium, som endast inkluderade litteratur om digital nattillsyn och läkemedelsautomater (se figur 1). Vi läste samtliga 348 abstrakt översiktligt och 191 artiklar exkluderades på grund av att de ej motsvarade de uppsatta inklusionskriterierna. Exempelvis: ej relevant population, insats eller utfall. Inklusionskriterierna reviderades och därefter lästes 157 abstrakt översiktligt enligt de nya kriterierna och 139 artiklar exkluderades på grund av ej relevant population, urval av välfärdsteknik, insats eller utfall. Slutligen lästes 18 artiklar i fulltext varav 15 artiklar inkluderades. Av dessa 15 artiklar var 3 systematiska översikter, 1 kontrollerad effektstudie och 11 kvalitativa studier. Socialstyrelsen har inte genomfört en bedömning av risk för bias för de inkluderade studierna. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) genomförde i sin litteraturstudie en bedömning av risk för bias, se bilaga 4. SBU:s bedömning visade att en av de tre systematiska översikter som Socialstyrelsen identifierat hade måttlig risk för bias, medan övriga två hade hög risk för bias. Eftersom ingen bedömning av risk för bias har genomförts av den kontrollerade effektstudien och de kvalitativa studierna har Socialstyrelsen valt att inte sammanställa resultat från dessa artiklar i rapporten. Dock har resultatet från dessa studier fungerat som stöd i genomförandet av vår undersökning och analys. Av den grå litteratur som sökningen resulterade i (41 studier) har vi gått igenom den översiktligt. Delar av den grå litteratur som bedömdes som relevant hänvisas till i rapporten, övrig grå litteratur av relevans har vi använt som stöd i genomförandet av vår undersökning och analys. Diarienummer:SBU 2025/495• Datum:10juni2025 Digital nattillsyn samt läkemedelsrobotar inom kommunal äldreomsorg och LSS Frågor Vad säger sammanställd forskning om effekten och nyttan av, samt attityder kring, digital nattillsyn för brukaren, dess närstående samt för berörd personal inom kommunal äldreomsorg och LSS? Vad säger sammanställd forskning om effekten och nyttan av, samt attityder kring, läkemedelsrobotar för brukaren, dess närstående samt för berörd personal inom kommunal äldreomsorg och LSS? Frågeställare: Socialstyrelsen SBU –STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING 1 Frågeställning Upplysningstjänsten har tillsammans med frågeställaren formulerat frågan enligt följande PIO1: Population: Brukareoch deras närstående, samt övrigpersonal inom kommunal omsorg Intervention1: Välfärdsteknik i form av digital nattillsyn Intervention2: Väldfärdsteknik i form avläkemedelsautomater (läkemedelsförmedlare, läkemedelsrobot) Outcome: Psykisk och fysisk hälsa, självständighet, delaktighet, livskvalitet ochisolering. Attityderoch erfarenheterav insatsen. Påverkan på personal och anhöriga. Vi inkluderar systematiska översikter publicerade i vetenskapliga tidskrifter som har publicerats på engelska eller ett av de skandinaviska språken. Resultat Vi identifierade en relevant systematisk översikt om digital nattillsyn[1], samt tre systematiska översikter som inkluderade relevanta studier om läkemedelsrobotar [2-4]. Av dessa bedömdes översikten av Richardson och medarbetare, om digital nattillsyn, uppfylla kraven på måttlig risk för bias, för övriga översikter bedömdes risken för bias vara hög [1]. Utöver dessa identifierade vi 15 översikter som handlar om säkerhetsfokuserade interventioner, till exempel sensorer för falldetektion, men där syftet inte uttalat är tillsyn nattetid men där vi bedömt att möjligheten för användning nattetid finns [5-19]. Av dessa har fyra översikter bedömts ha låg till måttlig risk för bias [11-13, 19], och 11 översikter ha hög risk för bias. Sökning och urval av studier, samt bedömning av risk för bias beskrivs i metodavsnittet. Resultaten har inte analyserats utifrån svenska förhållanden. Vi har inte gjort någon genomgång av de inkluderade studierna i de olika översikterna, och det kan finnas överlapp i inkluderade primärstudier i de systematiska översikter som utvärderar samma typer av interventioner. 1 PIO är en förkortning för patient/population/problem, intervention (insats, behandling) och outcome (utfallsmått). SBU –STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING 2 Tabell 1 Systematiska översikter med låg till måttlig risk för bias *Systematiska översikter identifierade i frågeunderlaget Digital nattillsyn *Richardson et al, 2021 [1] Nocturnal digital surveillance in aged populations and its effects on health, welfare and social care provision: a systematic review Population: Bedömning:måttlig risk för bias Äldre >50 i eget eller särskilt boende Vissa brister i dokumentation och täckning av Intervention: sökning, exkluderade studier saknas Digitala verktyg för övervakning och tillsyn nattetid Utfall: Välfärdsrelaterade utfall som livskvalitet och upplevd säkerhet, hälsorelaterade utfall som skador, samt utfall för vårdgivare som arbetsmiljö och kostnader Tillsynsrelaterad, ospecificerat Karlsen et al, 2017 [11] Experiences of community-dwelling older adults with the use of telecare in home care services: a qualitative systematic review Population: Bedömning: låg risk för bias Äldre >60 år, i eget boende Kommentar kring relevans: Intervention: Svag särredovisning av olika typer av interventioner Användning av telemedicin inom hemtjänsten Utfall: Upplevelser och erfarenheter Korenhof et al, 2023 [12] Monitoring the Well-being of Older People by Energy Usage Patterns: Systematic Review of the Literature and Evidence Synthesis Population: Bedömning: måttlig risk för bias Äldre >60 år, i eget boende Kommentar kring relevans: Intervention: Endast en inkluderade studie Monitorering genom mätning av förbrukning av elektricitet, gas och vatten, som alternativa, integritetsvärnande interventioner Utfall: Trygghet och säkerhet Mujirishvili et al, 2023 [13] Acceptance and Privacy Perceptions Toward Video-based Active and Assisted Living Technologies: Scoping Review SBU –STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING 3 Population: Bedömning: måttligrisk för bias Äldre >50 år och deras vårdare Vissa brister i litteratursökningen och risk för bias- Intervention: bedömning. Acceptans och uppfattningar kring integritet, specifikt gällande videobaserad AAL-teknologi (Active and Kommentar kring relevans: Scoping review Assisted Living Technologies) Utfall: Acceptabilitet och upplevelser Yeoh Lui et al., 2025 [19] Effectiveness Evaluation of Smart Home Technology in Preventing and Detecting Falls in Community and Residential Care Settings for Older Adults: A Systematic Review and Meta-Analysis Population: Bedömning: måttlig risk för bias Äldre >60 år i eget eller särskilt boende Vissa brister i sökning och hantering av risk för bias i Intervention: inkluderade studier Smart hem-baserad teknik för fallprevention och detektion Utfall: Fall, fallrädsla, fallrelaterade skador SBU –STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING 4 Tabell 2 Systematiska översikter med hög risk för bias Vi har här inkluderat både systematiska översikter samt scoping-översikter. *Systematiska översikter identifierade i frågeunderlaget Tillsynsrelaterad, ospecificerat Brims et al,2019 [5] Effectiveness of assistive technology in improving the safety of people with dementia: a systematic review and meta-analysis Chan et al, 2022 [6] Digital care technologies in people with dementia living in long-term care facilities to prevent falls and manage behavioural and psychological symptoms of dementia: a systematic review Chaudhuri et al, 2014 [7] Fall detection devices and their use with older adults: a systematic review Choiet al, 2024 [8] Reducing the Burdens of Paid Caregivers of Older Adults by Using Assistive Technology: A Scoping Review Gettelet al, 2021 [9] Demential Care, Fall Detection, and Ambient-Assisted Living Technologies Help Older Adults Age in Place: A Scoping Review Hawley-Hague et al, 2014 [10] Older adults' perceptions of technologies aimed at falls prevention, detection or monitoring: a systematic review Peetomet al, 2015 [14] Literature review on monitoring technologies and their outcomes in independently living elderly people Read et al, 2023 [15] Passice Remote Monitoring and Aging in Place: A Scoping Review Sanchez et al, 2017 [16] Ethics of Smart House Welfare Technology for Older Adults: A Systematic Literature Review *Sapci et al, 2019 [17] Innovative Assisted Living Tools, Remote Monitoring Technologies, Artificial Intelligence-Driven Solutions, and Robotic Systems for Aging Societies: Systematic Review Schneider et al,2024 [18] Impact of digital assistive technologies on the quality of life for people with dementia: a scoping review Läkemedelsrobotar Miguel-Cruzet al, 2019 [2] What does the literature say about using electronic pillboxes for older adults? A systematic literature review SBU –STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING 5 Pratiwiet al, 2023 [3] A Systematic Review of Compensation and Technology-Mediated Strategies to Maintain Older Adults’ Medication Adherence *Turjamaa et al, 2020[4] How smart medication systems are used to support older people's drug regimens: A systematic literature review SBU –STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING 6 Metod Sökning Upplysningstjänsten gör en systematisk sökning i minst två vetenskapliga databaser. Fullständig sökdokumentation finns i Bilaga 1. Urval Bedömning av vilka artiklar som är relevanta sker i två steg och utgår från frågeställningen. 1. Två utredare läser titel och sammanfattning av alla identifierade artiklar från sökningen, och gör en oberoende bedömning av artiklarnas relevans.Artiklarna som valts ut i steg 1 läses i fulltext av två utredare, som gör en oberoende bedömning av artiklarnas relevans. Skillnader i bedömningarna löses genom diskussion. Flödesschema för urval av artiklar finns i Bilaga 2. Exkluderade artiklar finns i Bilaga 3. Bedömning av risk för bias Risk för bias i relevanta systematiska översikter bedöms av två utredare, oberoende av varandra. Skillnader i bedömningarna löses genom diskussion. Vid bedömning används granskningsmallen SnabbSTAR. SnabbSTAR har fem steg, där översikter som uppfyller de krav som ställs i steg 1–4 bedöms ha måttlig risk för bias, och om 1–5 är uppfyllda bedöms risken för bias vara låg. En översikt som har brister i stegen 1–4 bedöms ha hög risk för bias och redovisas inte eftersom resultaten kan vara missvisande. SBU:s bedömning av risk för bias finns redovisad i Bilaga 4. Granskningsmallen SnabbSTAR finns i Bilaga 5. Vetenskapliga kunskapsluckor Om sammanställd forskning av god kvalitet saknas registreras det som en vetenskaplig kunskapsluckai SBU:s databas över vetenskapliga kunskapsluckor. Kunskapsluckan kan bestå i att forskning helt saknas, att primärstudier finns men att det inte finns någon systematisk översikt, eller att de existerande systematiska översikterna inte bedöms leva upp till kraven för låg eller måttlig risk för bias. Databasen över vetenskapliga kunskapsluckor kan nås via: https://www.sbu.se/sv/kunskapsluckor-sok/ SBU –STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING 7 Projektgrupp Detta svar är sammanställt av LauraLintamo(utredare), Emma Wojda (utredare, produktsamordnare) Sara Fundell (projektadministratör), samt Pernilla Östlund (avdelningschef) vid SBU. SBU –STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING 8 Referenser 1. Richardson MX, Ehn M, Stridsberg SL, Redekop K, Wamala-Andersson S. Nocturnal digital surveillance in aged populations and its effects on health, welfare and social care provision: a systematic review. BMC Health Serv Res. 2021;21(1):622. Available from: https://doi.org/10.1186/s12913-021-06624-9 2. Miguel-Cruz A, Felipe Bohorquez A, Aya Parra PA. What does the literature say about using electronic pillboxes for older adults? A systematic literature review. Disabil Rehabil Assist Technol. 2019;14(8):776-87. Available from: https://doi.org/10.1080/17483107.2018.1508514 3. Pratiwi H, Kristina SA, Widayanti AW, Prabandari YS, Kusuma IY. A Systematic Review of Compensation and Technology-Mediated Strategies to Maintain Older Adults' Medication Adherence. Int J Environ Res Public Health. 2023;20(1). Available from: https://doi.org/10.3390/ijerph20010803 4. Turjamaa R, Kapanen S, Kangasniemi M. How smart medication systems are used to support older people's drug regimens: A systematic literature review. Geriatr Nurs. 2020;41(6):677-84. Available from: https://doi.org/10.1016/j.gerinurse.2020.02.005 5. Brims L, Oliver K. Effectiveness of assistive technology in improving the safety of people with dementia: a systematic review and meta-analysis. Aging Ment Health. 2019;23(8):942- 51. Available from: https://doi.org/10.1080/13607863.2018.1455805 6. Chan DKY, Chan LKM, Kuang YM, Le MNV, Celler B. Digital care technologies in people with dementia living in long-term care facilities to prevent falls and manage behavioural and psychological symptoms of dementia: a systematic review. Eur J Ageing. 2022;19(3):309-23. Available from: https://doi.org/10.1007/s10433-021-00627-5 7. Chaudhuri S, Thompson H, Demiris G. Fall detection devices and their use with older adults: a systematic review. J Geriatr Phys Ther. 2014;37(4):178-96. Available from: https://doi.org/10.1519/JPT.0b013e3182abe779 8. Choi UY, Patterson P, Chinho N. Reducing the Burdens of Paid Caregivers of Older Adults by Using Assistive Technology: A Scoping Review. West J Nurs Res. 2024;46(4):315-26. Available from: https://doi.org/10.1177/01939459241234233 9. Gettel CJ, Chen K, Goldberg EM. Dementia Care, Fall Detection, and Ambient-Assisted Living Technologies Help Older Adults Age in Place: A Scoping Review. J Appl Gerontol. 2021;40(12):1893-902. Available from: https://doi.org/10.1177/07334648211005868 10. Hawley-Hague H, Boulton E, Hall A, Pfeiffer K, Todd C. Older adults' perceptions of technologies aimed at falls prevention, detection or monitoring: a systematic review. Int J Med Inform. 2014;83(6):416-26. Available from: https://doi.org/10.1016/j.ijmedinf.2014.03.002 11. Karlsen C, Ludvigsen MS, Moe CE, Haraldstad K, Thygesen E. Experiences of community-dwelling older adults with the use of telecare in home care services: a qualitative systematic review. JBI Database System Rev Implement Rep. 2017;15(12):2913- 80. Available from: https://doi.org/10.11124/JBISRIR-2017-003345 12. Korenhof SA, Fang Y, Luo J, van der Cammen TJM, Raat H, van Grieken A. Monitoring the Well-being of Older People by Energy Usage Patterns: Systematic Review of the Literature and Evidence Synthesis. JMIR Aging. 2023;6:e41187. Available from: https://doi.org/10.2196/41187 13. Mujirishvili T, Maidhof C, Florez-Revuelta F, Ziefle M, Richart-Martinez M, Cabrero- Garcia J. Acceptance and Privacy Perceptions Toward Video-based Active and Assisted SBU –STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING 9 Living Technologies: Scoping Review. J Med Internet Res. 2023;25:e45297. Available from: https://doi.org/10.2196/45297 14. Peetoom KK, Lexis MA, Joore M, Dirksen CD, De Witte LP. Literature review on monitoring technologies and their outcomes in independently living elderly people. Disabil Rehabil Assist Technol. 2015;10(4):271-94. Available from: https://doi.org/10.3109/17483107.2014.961179 15. Read E, Woolsey C, Donelle L, Weeks L, Chinho N. Passive Remote Monitoring and Aging in Place: A Scoping Review. Can J Aging. 2023;42(1):20-32. Available from: https://doi.org/10.1017/S0714980822000198 16. Sanchez VG, Taylor I, Bing-Jonsson PC. Ethics of Smart House Welfare Technology for Older Adults: A Systematic Literature Review. Int J Technol Assess Health Care. 2017;33(6):691-9. Available from: https://doi.org/10.1017/S0266462317000964 17. Sapci AH, Sapci HA. Innovative Assisted Living Tools, Remote Monitoring Technologies, Artificial Intelligence-Driven Solutions, and Robotic Systems for Aging Societies: Systematic Review. JMIR Aging. 2019;2(2):e15429. Available from: https://doi.org/10.2196/15429 18. Schneider C, Nissen M, Kowatsch T, Vinay R. Impact of digital assistive technologies on the quality of life for people with dementia: a scoping review. BMJ Open. 2024;14(2):e080545. Available from: https://doi.org/10.1136/bmjopen-2023-080545 19. Yeoh Lui CX, Yang N, Tang A, Tam WWS. Effectiveness Evaluation of Smart Home Technology in Preventing and Detecting Falls in Community and Residential Care Settings for Older Adults: A Systematic Review and Meta-Analysis. J Am Med Dir Assoc. 2025;26(1):105347. Available from: https://doi.org/10.1016/j.jamda.2024.105347 SBU –STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING 10 Bilaga 1 Dokumentation av sökstrategier Appendix 1 Search strategies Upplysningstjänsten har gjort sökningar i databaserna Medline (Ovid), Scopus, SOCINDEX och CINAHL. Sökningen har begränsats till systematiska översikter. Nedan redovisas sökningen som gjorts i de vetenskapliga databaserna. Medline via OvidSP 08052025 Search terms Items found Population 1. Residential Facilities/ 5835 2. Housing for the Elderly/ 1672 3. Homes for the Aged/ 15401 4. Assisted Living Facilities/ 1690 5. Group Homes/ 1054 6. Nursing Homes/ 41 237 7. exp Aged/ 3 698 953 8. Persons with Disabilities/ 50 479 9. Homebound Persons/ 761 10. (care adj3 (old age or home or aged or elderly or elder or residential or 107 172 institution*or long term)).ab,bt,kf,ti. 11. (home* adj3 (nursing or care or senior or old age or aged or group or 87 653 relief)).ab,bt,kf,ti. 12. (homecare or assisted living or supported living or residential facilit* or 51 198 community health* or adult day care or age in place or aging in place or independent living or home support).ab,bt,kf,ti. 13. (elderly or elders or old age or senior or (old* adj2 (adult* or person* or people)) 391 565 or dementia or disability or disabled or ((cognition or cognitive or functional or motor or physical) adj2 impair*)).ti. 14. or/1-13 3978999 Intervention 1) Digital nattillsyn 15. Remote Sensing Technology/ 4751 16. (monitoring adj3 (remote or video or system* or night or nocturnal or safety or 50 018 fall*)).ab,bt,kf,ti. 17. (detect* adj3 (movement* or fall*)).ab,bt,kf,ti. 5133 18. ((safe or safety) adj3 (surveillance or technology or system or solution or 15 134 home*)).ab,bt,kf,ti. 19. (surveillance adj3 (electronic or digital or nocturnal or night)).ab,bt,kf,ti. 2311 20. (camera adj3 (thermal or heat or activated or safety or secure or 1073 night)).ab,bt,kf,ti. 21. (sensor or sensors).ab,bt,kf,ti. 241 752 22. or/15-21 310 004 2) Läkemedelsrobotar 23. Medication Systems/ 921 SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING 24. ((pharmac* or medicine or medication or drug* or pill* or dose* or tablet*)adj6 302086 (robot* or dispens* or technolog* or automat* or digital or management or system* or smart or machine* or compute* or vending)).ab,bt,kf,ti. 25. 23 or 24 302633 Study types: systematic reviews and meta-analysis 26. ((Systematic Review/ or Meta-Analysis/ or Cochrane Database Syst Rev.ja. or (((systematic or mixed method* or qualitative)adj4 review) or "meta analys*" or metaanalys* or meta synthes* or metasynthes*).ti,bt,ab.) not (editorial/ or letter/ or case reports/)) Combined sets: 27. P AND Nattillsyn AND SÖ 353 28. P AND Läkemedelsrobotar AND SÖ 1244 Final result 29. 1569 /= Term from the MeSHcontrolled vocabulary; .sh= Term from the MeSH controlled vocabulary; exp= Term from MeSH including terms found below this term in the MeSH hierarchy; .ti,ab = Title or abstract; .tw = Title or abstract; .kf= Keywords; .kw = Keywords, exact; .bt= Book title. NLM Bookshelf; .pt= Publication type; .ja= Journal abbreviation; .af = All fields; adjn = Adjacent. Proximity operator retrieving adjacent words, adj3 retrieves records with search terms within two terms from each other; * or $= Truncation; “ “= Citation Marks; searches for an exact phrase SBU –STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Scopus via scopus.com 08052025 Search terms Items found Population: 1. TITLE-ABS-KEY ( care W/2 ( "old age" OR home OR aged OR elderly OR elder 385 543 OR residential OR institution* OR “long term”) ) 2. TITLE-ABS-KEY ( home* W/2 ( nursing OR care OR senior OR "old age" OR aged 211 166 OR group OR relief ) ) 3. TITLE-ABS-KEY ( homecare OR "assisted living" OR "supported living" OR 154870 "residential facilit*" OR "community health*" OR "adult day care" OR "age in place" OR "aging in place" OR "independent living" OR "home support" ) 4. TITLE ( elderly OR elders OR "old age" OR senior OR ( old* W/1 ( adult* OR 443276 person* OR people ) ) OR dementia ) 5. 1 OR 2 OR 3 OR 4 943 345 Intervention: 1) Digital nattillsyn 6. TITLE-ABS-KEY ( ( monitoring W/2 ( remote OR video OR system* OR night OR 266052 nocturnal OR safety OR fall* ) ) ) 7. TITLE-ABS-KEY (( detect* W/2 ( movement* OR fall* ) ) ) 20 446 8. TITLE-ABS-KEY ( ( ( safe OR safety ) W/2 ( surveillance OR technology OR 109449 system OR solution OR home* ) ) ) 9. TITLE-ABS-KEY ( ( surveillance W/2 ( electronic OR digital OR nocturnal OR 4733 night ) ) ) 10. TITLE-ABS-KEY ( ( camera* W/2 ( thermal OR heat OR activated OR safety OR 10 218 secure OR night ) ) ) 11. TITLE-ABS-KEY ( sensor OR sensors ) 1 725 439 12. 6 OR 7 OR 8 OR 9 OR 10 OR 11 2 045 461 2) Läkemedelsrobotar 13. TITLE-ABS-KEY ( ( pharmac* OR medicine OR medication OR drug* OR pill* OR 674 136 dose* OR tablet* ) W/5 ( robot* OR dispens* OR technolog* OR automat* OR digital OR management OR system* OR smart OR machine* OR compute* OR vending ) ) Study types: systematic reviews and meta-analysis 14. TITLE-ABS-KEY ( ( (systematicOR “mixed method*”OR qualitative) W/2 review ) OR "meta analy*" OR metaanaly* OR metasynthesis OR “meta synthesis” ) AND (EXCLUDE (DOCTYPE, “le”) OR EXCLUDE (DOCTYPE, “ed”) OR EXCLUDE (DOCTYPE, “ch”) OR EXCLUDE (DOCTYPE, “cp”)) Combined sets: 15. 5 AND 12 AND SÖ 422 16. 5 AND 13 AND SÖ 1351 Final result 17. 1351 TITLE-ABS-KEY = Title, abstract or keywords (including indexed keywords and author keywords); ALL = All fields; W/n = Within. Proximity operator retrieving terms within n words from each other; PRE/n = Precedes by. Proximity operator, the first term in the search must precede the second by n words; LIMIT-TO (X) = Includes only results of specified type, e.g., publication type or time range; DOCTYPE = Publication type; “re” = review; “le” = letter; “ed” = editorial; “ch” = book chapter; “cp” = conference proceedings; * = Truncation; “ “ = Citation Marks; searches for an exact phrase SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING CINAHL via EBSCO 08052025 Search terms Items found Population: 1. TI ( ( care N2 ( "old age" OR home OR aged OR elderly OR elder OR residential OR 124 232 institution* OR ”long term”) ) ) OR AB ( ( care N2 ( "old age" OR home OR aged OR elderly OR elder OR residential OR institution* OR ”long term” ) ) ) OR SU ( ( care N2 ( "old age" OR home OR aged OR elderly OR elder OR residential OR institution*OR ”long term”) ) ) 2. TI ( ( home* N2 ( nursing OR care OR senior OR "old age" OR aged OR group OR 109 750 relief ) ) ) OR AB ( ( home* N2 ( nursing OR care OR senior OR "old age" OR aged OR group OR relief ) ) ) OR SU ( ( home* N2 ( nursing OR care OR senior OR "old age" OR aged OR group OR relief ) ) ) 3. TI ( ( homecare OR "assisted living" OR "supported living" OR "residential facilit*" 91993 OR "community health*" OR "adult day care" OR "age in place" OR "aging in place" OR "independent living" OR "home support" ) ) OR AB ( ( homecare OR "assisted living" OR "supported living" OR "residential facilit*" OR "community health*" OR "adult day care" OR "age in place" OR "aging in place" OR "independent living" OR "home support" ) ) OR SU( ( homecare OR "assisted living" OR "supported living" OR "residential facilit*" OR "community health*" OR "adult day care" OR "age in place" OR "aging in place" OR "independent living" OR "home support" ) ) 4. TI (elderly OR elders OR "old age" OR senior OR ( old* N1 ( adult* OR person* OR 257 087 people ) ) OR dementia OR disability OR disabled OR ( ( cognition OR cognitive OR functional OR motor OR physical ) N1 impair* ) )) 5. 1 OR 2 OR 3 OR 4 460 707 Intervention: 1) Digital nattillsyn 6. TI ( ( ( monitoring N2 ( remote OR video OR system* OR night OR nocturnal OR 11255 safety OR fall* ) ) ) ) OR AB ( ( ( monitoring N2 ( remote OR video OR system* OR night OR nocturnal OR safety OR fall* ) ) ) ) OR SU ( ( ( monitoring N2 ( remote OR video OR system* OR night OR nocturnal OR safety OR fall* ) ) ) ) 7. TI ( ( ( detect* N2 ( movement* OR fall* ) ) ) ) OR AB ( ( ( detect* N2 ( movement* 774 OR fall* ) ) ) ) OR SU ( ( ( detect* N2 ( movement* OR fall* ) ) ) ) 8. TI ( ( ( ( safe OR safety ) N2 ( surveillance OR technology OR system OR solution OR 7979 home* ) ) ) ) OR AB ( ( ( ( safe OR safety ) N2 ( surveillance OR technology OR system OR solution OR home* ) ) ) ) OR SU ( ( ( ( safe OR safety ) N2 ( surveillance OR technology OR system OR solution OR home* ) ) ) ) 9. TI ( ( ( surveillance N2 ( electronic OR digital OR nocturnal OR night ) ) ) ) OR AB ( ( ( 1032 surveillance N2 ( electronic OR digital OR nocturnal OR night ) ) ) ) OR SU ( ( ( surveillance N2 ( electronic OR digital OR nocturnal OR night ) ) ) ) 10. TI ( ( ( camera* N2 ( thermal OR heat OR activated OR safety OR secure OR night ) ) ) 176 ) OR AB ( ( ( camera* N2 ( thermal OR heat OR activated OR safety OR secure OR night ) ) ) ) OR SU ( ( ( camera* N2 ( thermal OR heat OR activated OR safety OR secure OR night ) ) ) ) 11. TI ( Sensor OR sensors ) OR AB ( Sensor OR sensors ) OR SU ( Sensor OR sensors ) 15817 12. 6 OR 7 OR 8 OR 9 OR 10 OR 11 35750 2) Läkemedelsrobotar 13. TI ( ( ( pharmac* OR medicine OR medication OR drug* OR pill* OR dose* OR 91606 tablet* ) N5 ( robot* OR dispens* OR technolog* OR automat* OR digital OR management OR system* OR smart OR machine* OR compute* OR vending ) ) ) OR AB ( ( ( pharmac* OR medicine OR medication OR drug* OR pill* OR dose* OR tablet* ) N5 ( robot* OR dispens* OR technolog* OR automat* OR digital OR management OR system* OR smart OR machine* OR compute* OR vending ) ) ) OR SU ( ( ( pharmac* OR medicine OR medication OR drug* OR pill* OR dose* OR tablet* ) N5 ( robot* OR dispens* OR technolog* OR automat* OR digital OR management OR system* OR smart OR machine* OR compute* OR vending ) ) ) SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Study types: systematic reviews and meta-analysis 14. ((TI((systematicN3review)OR"metaanalys*"ORmetaanalys*)ORAB((systematic N3 review) OR "meta analys*" OR metaanalys*) OR SU((systematic N3 review) OR "metaanalys*"ORmetaanalys*))OR(PT"SystematicReview"ORPT"meta analysis"))NOT (MH "Case Studies" OR PT "Commentary" OR PT "Editorial" OR PT "Letter") Combined sets: 15. 5 AND 12 AND SÖ 219 16. 5 AND 13 AND SÖ 586 Final result 17. 786 TI = Title; AB = Abstract; SU = Keyword, exact or part (including all other fields for indexed and author keywords); MH = Exact subject heading, indexed keywords; TX = All text; PT = Publication type; Nn = Near. Proximity operator retrieving terms within n words from each other; * = Truncation; “ “ = Citation Marks; searches for an exact phrase SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING SOCIndex via EBSCO 08052025 Search terms Items found Population: 1. TI ( ( care N2 ( "old age" OR home OR aged OR elderly OR elder OR residential OR 33 265 institution*OR ”long term”) ) ) OR AB ( ( care N2 ( "old age" OR home OR aged OR elderly OR elder OR residential OR institution* OR ”long term”) ) ) OR SU ( ( care N2 ( "old age" OR home OR aged OR elderly OR elder OR residential OR institution* OR ”long term”) ) ) 2. TI ( ( home* N2 ( nursing OR care OR senior OR "old age" OR aged OR group OR 21 976 relief ) ) ) OR AB ( ( home* N2 ( nursing OR care OR senior OR "old age" OR aged OR group OR relief ) ) ) OR SU ( ( home* N2 ( nursing OR care OR senior OR "old age" OR aged OR group OR relief ) ) ) 3. TI ( ( homecare OR "assisted living" OR "supported living" OR "residential facilit*" 14 903 OR "community health*" OR "adult day care" OR "age in place" OR "aging in place" OR "independent living" OR "home support" ) ) OR AB ( ( homecare OR "assisted living" OR "supported living" OR "residential facilit*" OR "community health*" OR "adult day care" OR "age in place" OR "aging in place" OR "independent living" OR "home support" ) ) OR SU ( ( homecare OR "assisted living" OR "supported living" OR "r ... 4. TI (elderly OR elders OR "old age" OR senior OR ( old* N1 ( adult* OR person* OR 37719 people ) ) OR dementia OR disability OR disabled OR ( ( cognition OR cognitive OR functional OR motor OR physical ) N1 impair* ) )) 5. 1 OR 2 OR 3 OR 4 97 558 Intervention: 1) Digital nattillsyn 6. TI ( ( ( monitoring N2 ( remote OR video OR system* OR night OR nocturnal OR 1383 safety OR fall* ) ) ) ) OR AB ( ( ( monitoring N2 ( remote OR video OR system* OR night OR nocturnal OR safety OR fall* ) ) ) ) OR SU ( ( ( monitoring N2 ( remote OR video OR system* OR night OR nocturnal OR safety OR fall* ) ) ) ) 7. TI ( ( ( detect* N2 ( movement* OR fall* ) ) ) ) OR AB ( ( ( detect* N2 ( movement* 65 OR fall* ) ) ) ) OR SU ( ( ( detect* N2 ( movement* OR fall* ) ) ) ) 8. TI ( ( ( ( safe OR safety ) N2 ( surveillance OR technology OR system OR solution OR 1194 home* ) ) ) ) OR AB ( ( ( ( safe OR safety ) N2 ( surveillance OR technology OR system OR solution OR home* ) ) ) ) OR SU ( ( ( ( safe OR safety ) N2 ( surveillance OR technology OR system OR solution OR home* ) ) ) ) 9. TI ( ( ( surveillance N2 ( electronic OR digital OR nocturnal OR night ) ) ) ) OR AB ( ( 1164 ( surveillance N2 ( electronic OR digital OR nocturnal OR night ) ) ) ) OR SU ( ( ( surveillance N2 ( electronic OR digital OR nocturnal OR night ) ) ) ) 10. TI ( ( ( camera* N2 ( thermal OR heat OR activated OR safety OR secure OR night ) 25 ) ) ) OR AB ( ( ( camera* N2 ( thermal OR heat OR activated OR safety OR secure OR night ) ) ) ) OR SU ( ( ( camera* N2 ( thermal OR heat OR activated OR safety OR secure OR night ) ) ) ) 11. TI ( Sensor OR sensors ) OR AB ( Sensor OR sensors ) OR SU ( Sensor OR sensors ) 771 12. 6 OR 7 OR 8 OR 9 OR 10 OR 11 4496 2) Läkemedelsrobotar 13. TI ( ( ( pharmac* OR medicine OR medication OR drug* OR pill* OR dose* OR 6749 tablet* ) N5 ( robot* OR dispens* OR technolog* OR automat* OR digital OR management OR system* OR smart OR machine* OR compute* OR vending ) ) ) OR AB ( ( ( pharmac* OR medicine OR medication OR drug* OR pill* OR dose* OR tablet* ) N5 ( robot* OR dispens* OR technolog* OR automat* OR digital OR management OR system* OR smart OR machine* OR compute* OR vending ) ) ) OR SU ( ( ( pharmac* OR medicine OR medication OR drug* OR pill* OR dose* OR tablet* ) N5 ( robot* OR dispens* OR technolog* OR automat* OR digital OR management OR system* OR smart OR machine* OR compute* OR vending ) ) ) SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Study types: systematic reviews and meta-analysis 14. TI((systematicN3review)OR"metaanalys*"ORmetaanalys*)ORAB((systematic N3 review) OR "meta analys*" OR metaanalys*) OR SU((systematic N3 review) OR "metaanalys*"ORmetaanalys*) 15. Combined sets: 16. 5 AND 12 AND SÖ 8 17. 5 AND 13 AND SÖ 45 Final result 18. 53 TI = Title; AB = Abstract; SU = Keyword, exact or part (including all other fields for indexed and author keywords); Nn = Near. Proximity operator retrieving terms within n words from each other; * = Truncation; “ “ = Citation Marks; searches for an exact phrase SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Bilaga 2 Flödesschema för urval av artiklar. Appendix 2 Flow chart for study selection Granskade abstrakt 2634 Exkluderade referenser 2549 Artiklar granskade i fulltext 85 Exkluderade efter granskning i fulltext 66 Inkluderade artiklar 1 digital nattillsyn 3 läkemedelsrobotar 15annan digitaltillsyn Systematiska Systematiska översikter med hög översikter med låg/ risk för bias måttlig risk för bias 3 läkemedelsrobotar 1 digital nattillsyn 11 annan digital tillsyn 4 annan digital tillsyn SBU –STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Bilaga 3 Exkluderade artiklar Appendix 3 Excluded articles Artiklar som exkluderats efter fulltextläsning på grund av att de inte är relevanta för den här rapportens frågeställning. Articles excluded after full text assessment of relevance Excluded articles Reason for exclusion Systematic reviews Baig MM, Afifi S, GholamHosseiniH, Mirza F. A Systematic Review of Wrong outcome Wearable Sensors and IoT-Based Monitoring Applications for Older Adults - a Focus on Ageing Population and Independent Living. J Med Syst. 2019;43(8):233. Available from: https://doi.org/10.1007/s10916- 019-1365-7 Ben-Sadoun G, Michel E, Annweiler C, Sacco G. Human Fall Detection Wrong outcome Using Passive Infrared Sensors with Low Resolution: A Systematic Review. Clin Interv Aging. 2022;17:35-53. Available from: https://doi.org/10.2147/CIA.S329668 Bet P, Castro PC, Ponti MA. Fall detection and fall risk assessment in Wrong outcome older person using wearable sensors: A systematic review. Int J Med Inform. 2019;130:103946. Available from: https://doi.org/10.1016/j.ijmedinf.2019.08.006 Bonacaro A, Rubbi I, Sookhoo D. The use of wearable devices in Wrong population preventing hospital readmission and in improving the quality of life of chronic patients in the homecare Setting: A Narrative Literature Review. Prof Inferm. 2019;72(2):143-51. Boyle LD, Giriteka L, Marty B, Sandgathe L, Haugarvoll K, Steihaug OM, Wrong outcome et al. Activity and Behavioral Recognition Using Sensing Technology in Persons with Parkinson's Disease or Dementia: An Umbrella Review of the Literature. Sensors (Basel). 2025;25(3). Available from: https://doi.org/10.3390/s25030668 Campbell JP, Buchan J, Chu CH, Bianchi A, Hoey J, Khan SS. User Wrong intervention Perception of Smart Home Surveillance Among Adults Aged 50 Years and Older: Scoping Review. JMIR mHealth uHealth. 2024;12(1):e48526. Available from: https://doi.org/10.2196/48526 Cerón J, López DM. Human Activity Recognition Supported on Indoor Wrong publication type Localization: A Systematic Review...c15th International Conference on Wearable, Micro and Nano Technologies for Personalized Health, 12-14 June 2018, Gjøvik, Norway. Stud Health Technol Inform. 2018;249:93- 101. Available from: https://doi.org/10.3233/978-1-61499-868-6-93 Chan A, Cai J, Qian L, Coutts B, Phan S, Gregson G, et al. In-Home Wrong intervention Positioning for Remote Home Health Monitoring in Older Adults: Systematic Review. JMIR Aging. 2024;7:e57320. Available from: https://doi.org/10.2196/57320 Choukou MA, Shortly T, Leclerc N, Freier D, Lessard G, Demers L, et al. Wrong intervention Evaluating the acceptance of ambient assisted living technology (AALT) SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Excluded articles Reason for exclusion in rehabilitation: A scoping review. Int J Med Inform. 2021;150:104461. Available from: https://doi.org/10.1016/j.ijmedinf.2021.104461 Chu-Ai R, Mahajan N, Visvanathan R, Wilson A. Clinical effectiveness of Wrong study design and attitudes and beliefs of health professionals towards the use of health technology in falls prevention among older adults. Int J Evid Based Healthc. 2015;13(4):213-23. Available from: https://doi.org/10.1097/XEB.0000000000000029 Cullen A, Mazhar MKA, Smith MD, Lithander FE, M OB, Henderson EJ. Wrong outcome Wearable and Portable GPS Solutions for Monitoring Mobility in Dementia: A Systematic Review. Sensors (Basel). 2022;22(9). Available from: https://doi.org/10.3390/s22093336 D'Onofrio G, Sancarlo D, Ricciardi F, Panza F, Seripa D, Cavallo F, et al. Wrong outcome Information and Communication Technologies for the Activities of Daily Living in Older Patients with Dementia: A Systematic Review. J Alzheimers Dis. 2017;57(3):927-35. Available from: https://doi.org/10.3233/JAD-161145 Dorri S, Zabolinezhad H, Sattari M. The Application of Internet of Things Wrong outcome for the Elderly Health Safety: A Systematic Review. Adv Biomed Res. 2023;12(1):109. Available from: https://doi.org/10.4103/abr.abr_197_22 Ebuenyi ID, Flocks-Monaghan C, Rai SS, Vries R, Bhuyan SS, Pearlman J, Wrong population et al. Use of Assistive Technology for Persons with Psychosocial Disability: Systematic Review. JMIR Rehabil Assist Technol. 2023;10:e49750. Available from: https://doi.org/10.2196/49750 Elmi AA, Abdullahi MO, Abdullahi HO. Internet of Things in Wrong population Telemedicine: A Systematic Review of Current Trends and Future Directions. Instrum Mesure Metrol. 2024;23(6):463-72. Available from: https://doi.org/10.18280/i2m.230606 Eost-Telling C, Yang Y, Norman G, Hall A, Hanratty B, Knapp M, et al. Wrong intervention Digital technologies to prevent falls in people living with dementia or mild cognitive impairment: a rapid systematic overview of systematic reviews. Age Ageing. 2024;53(1):02. Available from: https://doi.org/10.1093/ageing/afad238 Facchinetti G, Petrucci G, Albanesi B, De Marinis MG, Piredda M. Can Wrong study design Smart Home Technologies Help Older Adults Manage Their Chronic Condition? A Systematic Literature Review. Int J Environ Res Public Health. 2023;20(2). Available from: https://doi.org/10.3390/ijerph20021205 Fotteler ML, Muhlbauer V, Brefka S, Mayer S, Kohn B, Holl F, et al. The Wrong outcome Effectiveness of Assistive Technologies for Older Adults and the Influence of Frailty: Systematic Literature Review of Randomized Controlled Trials. JMIR Aging. 2022;5(2):e31916. Available from: https://doi.org/10.2196/31916 Garg RK, Thakkar H, Ganapathy K. The translation of technological Not a systematic review advancements to enhance patient safety through nursing innovations implemented at the Point of care. Salud Cienc Tecnol. 2023;3. Available from: https://doi.org/10.56294/saludcyt2023462 SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Excluded articles Reason for exclusion Gaya-Morey FX, Manresa-Yee C, Buades-Rubio JM. Deep learning for Wrong outcome computer vision based activity recognition and fall detection of the elderly: a systematic review. Appl Intell. 2024;54(19):8982-9007. Available from: https://doi.org/10.1007/s10489-024-05645-1 Husebo BS, Heintz HL, Berge LI, Owoyemi P, Rahman AT, Vahia IV. Wrong outcome Sensing Technology to Monitor Behavioral and Psychological Symptoms and to Assess Treatment Response in People With Dementia. A Systematic Review. Front Pharmacol. 2019;10:1699. Available from: https://doi.org/10.3389/fphar.2019.01699 Jose A, Sasseville M, Gorus E, Giguere A, Bourbonnais A, Not a systematic review Abbasgholizadeh Rahimi S, et al. Existing Digital Health Technology Index Summary Report for Older Adults Living with Neurocognitive Disorders (Mild and Major) and Their Informal Caregivers: An Environmental Scan. Geriatrics (Basel). 2024;9(4):22. Available from: https://doi.org/10.3390/geriatrics9040085 Khan SS, Ye B, Taati B, Mihailidis A. Detecting agitation and aggression Wrong outcome in people with dementia using sensors-A systematic review. Alzheimers Dement. 2018;14(6):824-32. Available from: https://doi.org/10.1016/j.jalz.2018.02.004 Kleine Deters J, Janus S, Silva JAL, Wörtche HJ, Zuidema SU. Sensor- Wrong outcome based agitation prediction in institutionalized people with dementia A systematic review. Pervasive Mob Comput. 2024;98. Available from: https://doi.org/10.1016/j.pmcj.2024.101876 Koh V, Xuan LW, Zhe TK, Singh N, D BM, Chan A. Performance of digital Wrong outcome technologies in assessing fall risks among older adults with cognitive impairment: a systematic review. GeroScience. 2024;46(3):2951-75. Available from: https://doi.org/10.1007/s11357-024-01098-z Konara Mudiyanselage SP, Yao CT, Maithreepala SD, Lee BO. Emerging Wrong outcome Digital Technologies Used for Fall Detection in Older Adults in Aged Care: A Scoping Review. J Am Med Dir Assoc. 2025;26(1):105330. Available from: https://doi.org/10.1016/j.jamda.2024.105330 Koo BM, Vizer LM. Examining mobile technologies to support older Not a systematic review adults with dementia through the lens of personhood and human needs: Scoping review. JMIR mHealth uHealth. 2019;7(11). Available from: https://doi.org/10.2196/15301 Koszalinski R, Tappen RM, Ghoraani B, Vieira ER, Marques O, Furht B. Wrong intervention Use of Sensors for Fall Prediction in Older Persons: A Scoping Review. Comput Inform Nurs. 2023;41(12):993-1015. Available from: https://doi.org/10.1097/CIN.0000000000001052 Kristoffersson A, Linden M. A Systematic Review on the Use of Wrong population Wearable Body Sensors for Health Monitoring: A Qualitative Synthesis. Sensors (Basel). 2020;20(5):09. Available from: https://doi.org/10.3390/s20051502 Lenouvel E, Novak L, Nef T, Kloppel S. Advances in Sensor Monitoring Wrong outcome Effectiveness and Applicability: A Systematic Review and Update. Gerontologist. 2020;60(4):e299-e308. Available from: https://doi.org/10.1093/geront/gnz049 SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Excluded articles Reason for exclusion Li J, Me RC, Ahmad FA, Zhu Q. Investigating the application of IoT Wrong outcome mobile app and healthcare services for diabetic elderly: A systematic review. PLoS ONE. 2025;20(4):e0321090. Available from: https://doi.org/10.1371/journal.pone.0321090 Liu L, Stroulia E, Nikolaidis I, Miguel-Cruz A, Rios Rincon A. Smart homes Wrong intervention and home health monitoring technologies for older adults: A systematic review. Int J Med Inform. 2016;91:44-59. Available from: https://doi.org/10.1016/j.ijmedinf.2016.04.007 Loveys K, Prina M, Axford C, Domenec OR, Weng W, Broadbent E, et al. Wrong intervention Artificial intelligence for older people receiving long-term care: a systematic review of acceptability and effectiveness studies. Lancet Healthy Longev. 2022;3(4):e286-e97. Available from: https://doi.org/10.1016/S2666-7568(22)00034-4 Ludwig W, Wolf KH, Duwenkamp C, Gusew N, Hellrung N, Marschollek Not a systematic review M, et al. Health information systems for home telehealth services--a nomenclature for sensor-enhanced transinstitutional information system architectures. Inform Health Soc Care. 2010;35(3-4):211-25. Available from: https://doi.org/10.3109/17538157.2010.534212 Mancioppi G, Fiorini L, Timpano Sportiello M, Cavallo F. Novel Wrong outcome Technological Solutions for Assessment, Treatment, and Assistance in Mild Cognitive Impairment. Front Neuroinform. 2019;13:58. Available from: https://doi.org/10.3389/fninf.2019.00058 Matayong S, Jetwanna KW, Choksuchat C, Choosawang S, No synthesis Trakulmaykee N, Limsuwan S, et al. IoT-based systems and applications for elderly healthcare: a systematic review. Univers Access Inf Soc. 2023;24(1):99-125. Available from: https://doi.org/10.1007/s10209- 023-01055-1 Momin MS, Sufian A, Barman D, Dutta P, Dong M, Leo M. In-Home Not a systematic review Older Adults' Activity Pattern Monitoring Using Depth Sensors: A Review. Sensors (Basel). 2022;22(23):23. Available from: https://doi.org/10.3390/s22239067 Moore K, O'Shea E, Kenny L, Barton J, Tedesco S, Sica M, et al. Older Wrong intervention Adults' Experiences With Using Wearable Devices: Qualitative Systematic Review and Meta-synthesis. JMIR mHealth uHealth. 2021;9(6):e23832. Available from: https://doi.org/10.2196/23832 Mugueta-Aguinaga I, Garcia-Zapirain B. Is Technology Present in No synthesis Frailty? Technology a Back-up Tool for Dealing with Frailty in the Elderly: A Systematic Review. Aging dis. 2017;8(2):176-95. Available from: https://doi.org/10.14336/AD.2016.0901 Nguyen H, Mirza F, Naeem MA, Baig MM. Falls management Wrong population framework for supporting an independent lifestyle for older adults: a systematic review. Aging Clin Exp Res. 2018;30(11):1275-86. Available from: https://doi.org/10.1007/s40520-018-1026-6 Ogungbe O, Byiringiro S, Adedokun-Afolayan A, Seal SM, Dennison Wrong intervention Himmelfarb CR, Davidson PM, et al. Medication Adherence Interventions for Cardiovascular Disease in Low- and Middle-Income Countries: A Systematic Review. Patient Prefer Adherence. 2021;15:885-97. Available from: https://doi.org/10.2147/PPA.S296280 SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Excluded articles Reason for exclusion Orejel Bustos AS, Tramontano M, Morone G, Ciancarelli I, Panza G, No synthesis Minnetti A, et al. Ambient assisted living systems for falls monitoring at home. Expert Rev Med Devices. 2023;20(10):821-8. Available from: https://doi.org/10.1080/17434440.2023.2245320 Peek ST, Wouters EJ, van Hoof J, Luijkx KG, Boeije HR, Vrijhoef HJ. Wrong outcome Factors influencing acceptance of technology for aging in place: a systematic review. Int J Med Inform. 2014;83(4):235-48. Available from: https://doi.org/10.1016/j.ijmedinf.2014.01.004 Purwar A, Chawla I. A systematic review on fall detection systems for Wrong outcome elderly healthcare. Multimedia Tools Appl. 2023;83(14):43277-302. Available from: https://doi.org/10.1007/s11042-023-17190-z Reeder B, Meyer E, Lazar A, Chaudhuri S, Thompson HJ, Demiris G. Wrong outcome Framing the evidence for health smart homes and home-based consumer health technologies as a public health intervention for independent aging: a systematic review. Int J Med Inf. 2013;82(7):565- 79. Available from: https://doi.org/10.1016/j.ijmedinf.2013.03.007 Requena C, Plaza-Carmona M, Alvarez-Merino P, Lopez-Fernandez V. No synthesis Technological applications to enhance independence in daily activities for older adults: a systematic review. Front Public Health. 2024;12:1476916. Available from: https://doi.org/10.3389/fpubh.2024.1476916 Salmensuu O, Hyttinen-Huotari V, Isotalo J, Rijken M, Linnosmaa I, Wrong intervention Kaarakainen M. Systematic Review of Effects of Medication Dispenser Use by Home-Dwelling Older Adults. Nurs Res. 2025;02:02. Available from: https://doi.org/10.1097/NNR.0000000000000824 Schoberer D, Breimaier HE, Zuschnegg J, Findling T, Schaffer S, Archan Wrong intervention T. Fall prevention in hospitals and nursing homes: Clinical practice guideline. Worldviews Evid Based Nurs. 2022;19(2):86-93. Available from: https://doi.org/10.1111/wvn.12571 Sheikhtaheri A, Sabermahani F. Applications and Outcomes of Internet Wrong outcome of Things for Patients with Alzheimer's Disease/Dementia: A Scoping Review. Biomed Res Int. 2022;2022:6274185. Available from: https://doi.org/10.1155/2022/6274185 Shishehgar M, Kerr D, Blake J. A systematic review of research into how Wrong outcome robotic technology can help older people. Smart Health. 2018;7-8:1-18. Available from: https://doi.org/10.1016/j.smhl.2018.03.002 Sinnemaki J, Sihvo S, Isojarvi J, Blom M, Airaksinen M, Mantyla A. Wrong intervention Automated dose dispensing service for primary healthcare patients: a systematic review. Syst Rev. 2013;2:1. Available from: https://doi.org/10.1186/2046-4053-2-1 Sriram V, Jenkinson C, Peters M. Informal carers' experience of assistive Wrong population technology use in dementia care at home: a systematic review. BMC Geriatr. 2019;19(1):160. Available from: https://doi.org/10.1186/s12877-019-1169-0 Tannou T, Lihoreau T, Couture M, Giroux S, Wang RH, Spalla G, et al. Is Wrong study design research on 'smart living environments' based on unobtrusive technologies for older adults going in circles? Evidence from an SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Excluded articles Reason for exclusion umbrella review. Ageing Res Rev. 2023;84:101830. Available from: https://doi.org/10.1016/j.arr.2022.101830 Tewari RC, Routray A, Maiti J. State-of-the-art radar technology for Wrong outcome remote human fall detection: a systematic review of techniques, trends, and challenges. Multimedia Tools Appl. 2024;83(29):73717-75. Available from: https://doi.org/10.1007/s11042-024-19830-4 Thordardottir B, Malmgren Fange A, Lethin C, Rodriguez Gatta D, Wrong intervention Chiatti C. Acceptance and Use of Innovative Assistive Technologies among People with Cognitive Impairment and Their Caregivers: A Systematic Review. Biomed Res Int. 2019;2019:9196729. Available from: https://doi.org/10.1155/2019/9196729 Tong K, Attenborough K, Sharp D, Taherzadeh S, Deepak-Gopinath M, Wrong outcome Vseteckova J. Acceptability of Remote Monitoring in Assisted Living/Smart Homes in the United Kingdom and Associated Use of Sounds and Vibrations—A Systematic Review. Applied Sciences. 2024;14(2). Available from: https://doi.org/10.3390/app14020843 Torres-Guzman RA, Paulson MR, Avila FR, Maita K, Garcia JP, Forte AJ, Wrong outcome et al. Smartphones and Threshold-Based Monitoring Methods Effectively Detect Falls Remotely: A Systematic Review. Sensors (Basel). 2023;23(3). Available from: https://doi.org/10.3390/s23031323 Tsertsidis A, Kolkowska E, Hedstrom K. Factors influencing seniors' Wrong outcome acceptance of technology for ageing in place in the post- implementation stage: A literature review. Int J Med Inf. 2019;129:324- 33. Available from: https://doi.org/10.1016/j.ijmedinf.2019.06.027 van Gaans-Riteco D, Stoop A, Wouters E. Values of Stakeholders Wrong outcome Involved in Applying Surveillance Technology for People With Dementia in Nursing Homes: Scoping Review. JMIR Aging. 2025;8:e64074. Available from: https://doi.org/10.2196/64074 T. The Role of Smart Homes in Wrong outcome Providing Care for Older Adults: A Systematic Literature Review from 2010 to 2023. Smart Cities. 2024;7(4):1502-50. Available from: https://doi.org/10.3390/smartcities7040062 Wang K, Ghafurian M, ChumachenkoD, Cao S, Butt ZA, Salim S, et al. Wrong outcome Application of artificial intelligence in active assisted living for aging population in real-world setting with commercial devices - A scoping review. Comput Biol Med. 2024;173:108340. Available from: https://doi.org/10.1016/j.compbiomed.2024.108340 Warrington DJ, Shortis EJ, Whittaker PJ. Are wearable devices effective Wrong outcome for preventing and detecting falls: an umbrella review (a review of systematic reviews). BMC Public Health. 2021;21(1):2091. Available from: https://doi.org/10.1186/s12889-021-12169-7 Wong ZS, Siy B, Da Silva Lopes K, Georgiou A. Improving Patients' No separate reporting of Medication Adherence and Outcomes in Nonhospital Settings Through relevant studies eHealth: Systematic Review of Randomized Controlled Trials. J Med Internet Res. 2020;22(8):e17015. Available from: https://doi.org/10.2196/17015 Yang C, Zhu S, Lee DTF, Chair SY. Interventions for improving Wrong population medication adherence in community-dwelling older people with SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Excluded articles Reason for exclusion multimorbidity: A systematic review and meta-analysis. Int J Nurs Stud. 2022;126:104154. Available from: https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2021.104154 Ye B, Chu CH, Bayat S, Babineau J, How TV, Mihailidis A. Researched Wrong intervention Apps Used in Dementia Care for People Living With Dementia and Their Informal Caregivers: Systematic Review on App Features, Security, and Usability. J Med Internet Res. 2023;25:e46188. Available from: https://doi.org/10.2196/46188 Zhang Y, D'Haeseleer I, Coelho J, Vanden Abeele V, Vanrumste B. Wrong outcome Recognition of Bathroom Activities in Older Adults Using Wearable Sensors: A Systematic Review and Recommendations. Sensors (Basel). 2021;21(6):20. Available from: https://doi.org/10.3390/s21062176 SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2024-06-20

KF § 221, KS 2025/270, Ale kommuns plan för arbetet med civil beredskap

§ 240, 2026-03-25 - Bilaga 2 - Motpartens överklagande till Länsstyrelsen - Org.nr som framkommer, 2026-03-25 - Bilaga 3 - Motpartens överklagan till MMD, 2026-03-25 - Bilaga 4 - Registerutdrag hos Länsstyrelsen, 2026-03-25 - Bilaga 5 - Länsstyrelsens meddelande till MMD, 2026-03-25 - Bilaga 6 - MMDs dagboksblad, 2026-03-25 Justerandes sign. Utdragsbestyrkande f3ec3268660d-f37a-2294-5400-5237b319 :ecnerefer erutangiS PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-03-25 Beslutet skickas till För vidare hantering: Mark- och miljödomstolen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande f3ec3268660d-f37a-2294-5400-5237b319 :ecnerefer erutangiS PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25 Plats och tid Lokal Storslagenheten, Nödinge kommunhus kl.8.30 - 13.30, mötet ajournerades: 9.33-9.45, 12.22-13.15 Beslutande Eddie Glans (M), ordförande Johan Nordin (S), 1:e vice ordförande Fredrik Johansson (M), 2:e vice ordförande Paula Örn (S) Björn Eliasson (SD) Marie Olsson (V) Roy Jansson (SD) Dan Sandros (C) Tjänstgörande ersättare Börje Ohlsson (KD) tjänstgör för Lennart Borgvall (KD) Närvarande Daniel Blomberg (SD) ersättare Seppo Tallheden (S) Jimmy Sandberg (M) Ingrid Inhammar (S) Börje Ohlsson (KD) Ronny Eriksson (FiA) §§ 23-37 Jan Murray (M) Övriga närvarande Se sida 2 Utses att justera Johan Nordin (S) Justeringsdag 2026-03-05 Paragrafer 23-49 Underskrifter Sekreterare Johanna Kalmár Ordförande Eddie Glans (M) b b cf 3 1 e Justerande Johan Nordin (S) 4 2 5 a 9 0- 6 7 Övriga närvarande Staffan Lekenstam, förvaltningschef 8 1- Sonny Hellstrand, verksamhetschef plan och myndighet d 7 4 Jesper Normén, verksamhetschef teknik b- 1 4 Jenny Ronnebro, enhetschef stöd- och utvecklingsstaben 0 d-f §§ 27-28, 31-32 5 d 8 Mia Fischer, enhetschef renhållning § 34 d 9 9 e: c n e er ef e r ur at n g Si PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25 Melinda Ankel, koordinator § 27 Ida Wendt, kommunekolog § 28 Sofie Tauson, controller §§ 29-30 Matilda Lindberg, verksamhetsutvecklare § 31 Louise Poulsen, verksamhetsutvecklare § 31 Annika Friberg, utvecklingsledare § 32 Jenny Friman, utvecklingsledare Daniel Ledner, avfallsingenjör § 34 Christine Jacobsson, planarkitekt § 37 Tommy Lumitaival Janram, planarkitekt § 37 Johanna Kalmár, nämndsekreterare Tillkännagivande Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits på anslagstavlan på Ale kommuns webbplats. Organ Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum 2026-02-25 Tillkännages från och med 2026-03-05 Tillkännages till och med 2026-03-26 Förvaringsplats för protokollet Nödinge kommunhus Intygar Johanna Kalmár b b cf 3 1 e 4 2 5 a 9 0- 7 6 8 1- d 7 4 b- 4 1 d-f 0 5 8 d d 9 9 e: c n e er ef Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Si PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-25 Innehållsförteckning

SBN § 268 SBN 2025/439 Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att upphäva beslut om Lokala hälsoskyddsföreskrifter 25 oktober 1984. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön enligt förslag daterat 2025-10-20. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att föreskriften ska gälla omedelbart. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Att revidera de befintliga hälsoskyddsföreskrifterna ingår i miljöenhetens beslutade tillsynsplan för 2025. De nu gällande lokala hälsoskyddsföreskrifterna är beslutade 1984 och bygger på lagstiftning som upphörde att gälla 1999. Då kommunens lokala föreskrifter för skydda människors hälsa och miljön behöver vara beslutade med stöd av nu gällande lagstiftning samt innehålla bestämmelser som är aktuella har föreskrifterna reviderats och ett nytt förslag till föreskrifter har tagit fram. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2025-10-22 - Lokala hälsoskyddsföreskrifter, 1984-10-25 - Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. Förslag. 2025-10-20 Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2025-11-12 Beslutet skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Länsstyrelsen i Västra Götaland Lantmäteriet Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställandedatum: Datum för fastställande Beslutsparagraf: Beslutsparagraf för beslutet om fastställande av dokumentet (enbart politiska beslut) Dokumentansvarig: Miljöchef, samhällsbyggnadsförvaltningen Dokumentet gäller Exempelvis: Ale kommun, kommunkoncernen, specifik nämnd eller organisationsenhet för: Diarienummer: 2025/686 Giltighetstid: 2026-xx-xx – tills vidare Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö Kommunfullmäktige meddelar med stöd av 9 kap. 7, 8 och 11-13 §§ miljöbalken (1998:808) samt 13, 17, 39-40 och 42-44 §§ förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd följande lokala föreskrifter för att skydda människor hälsa och miljö. Inledande bestämmelser

SBN § 309 SBN 2025/501 Uppföljning av systematiskt brandskyddsarbete 2025 Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna redovisningen av uppföljningen av det systematiska brandskyddsarbetet 2025 med följande ändring: Att punkten 2.6.2 ändras till att avvikelsen i punkt 2.1.2 är identifierad som en brist. Att åtgärderna som görs för att åtgärda avvikelsen i punkt 2.1.2 återrapporteras till nämnden när de är genomförda. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Inom Ale kommun ska alla verksamheter, baserat på gällande lagar och kommunens säkerhetspolicy, genomföra ett aktivt och strukturerat brandskyddsarbete där alla är involverade och kan påverka. Det systematiska brandskyddsarbetet inom förvaltningen granskas årligen och rapporteras till kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning är att målen för det systematiska brandskyddsarbetet delvis har uppnåtts. Arbetet har under 2025 utvecklats från att ofta sakna en brandskyddsorganisation till att nu finnas inom de flesta delar av förvaltningen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2025-11-20 Uppföljning systematisk brandskyddsarbete 2025 Yrkande Eddie Glans (M) yrkar på förvaltningens förslag till beslut. Johan Nordin (S) yrkar på att samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna redovisningen av uppföljningen av det systematiska brandskyddsarbetet 2025 med följande ändring: Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2025-12-10 Att punkten 2.6.2 ändras till att avvikelsen i punkt 2.1.2 är identifierad som en brist. Att åtgärderna som görs för att åtgärda avvikelsen i punkt 2.1.2 återrapporteras till nämnden när de är genomförda. Eddie Glans (M) yrkar bifall på Johan Nordins (S) yrkande. Beslutsgång Ordförande Eddie Glans ställer proposition på Johan Nordins yrkande och finner att samhällsbyggnadsnämnden beslutar i enlighet med detsamma. Beslutet skickas till För vidare hantering Säkerhetsenheten Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Uppföljning av systematisk brandskyddsarbete 2025 Samhällsbyggnadsnämnden Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ........................................................................................................................ 4 2 Kontrollområden ....................................................................................................................... 5 2.1 Brandskyddsorganisation ............................................................................................................... 5 2.1.1 Finns upprättad och aktuell bandskyddsorganisation i din verksamhet? .................................. 5 2.1.2 Finns upprättad och aktuell utrymningsorganisation/rutin i din verksamhet? ............................ 5 2.2 Brandrisker ska hanteras fortlöpande och delges organisationen i stort ....................................... 5 2.2.1 Är brandriskinventering gjord i verksamhet? Vilket datum gjordes inventeringen senast?....................................................................................................................................... 5 2.2.2 Är Ale kommuns ordningsregler kända för medarbetare? ......................................................... 5 2.3 Brandskydds- och HLR-utbildningar för personalen har genomförts och följts upp ...................... 6 2.3.1 Har alla medarbetare deltagit i brandskyddsutbildningar utefter utbildningsplan? Om inte, varför? ................................................................................................................................ 6 2.3.2 Har verksamhet utfört utrymningsövning? När utfördes dem? Reflektion, utvecklingsområden? ................................................................................................................. 6 2.4 Brandskyddsregler har upprättats .................................................................................................. 6 2.4.1 Är lokala brandskyddsregler skapade och implementerade hos medarbetarna i verksamhet? .............................................................................................................................. 6 2.5 Brandskyddskontroller har regelbundet genomförts och följts upp ................................................ 6 2.5.1 Tillsyn av räddningstjänst - föreläggande - åtgärder – tidsplan ................................................. 6 2.6 En kontinuerlig uppföljning och utveckling av det systematiska brandskyddsarbetet sker i verksamhet ..................................................................................................................................... 7 2.6.1 Månadskontroller - utförda och dokumenterade alla 12 månader? ........................................... 7 2.6.2 Är upptäckta brister åtgärdade? ................................................................................................ 7 2.6.3 Finns minst ett säkerhetsombud i verksamhet? ........................................................................ 7 2.6.4 Brand tillbud - plats, tid, vad har hänt, åtgärd. ........................................................................... 7 Uppföljning av systematisk brandskyddsarbete 2025, Samhällsbyggnadsnämnden 2(7) Anvisning Inom Ale kommun ska samtliga verksamheter, utifrån gällande lagstiftning och kommunens brandskyddpo- licy, bedriva ett aktivt och systematiskt brandskyddsarbete där alla är delaktiga och har möjlighet att påverka. Vi skall effektivt arbeta för att förebygga brand och för att minska konsekvenserna vid ett brandtillbud, genom att ha en hög nivå på brandskyddsarbetet. Detta för att säkerställa att de som vistas i de lokaler där kommunal verksamhet bedrivs ska känna sig trygga. Detta innebär att följande mål ska uppfyllas: • En brandskyddsorganisation ska inrättas. • Brandrisker ska hanteras fortlöpande och delges organisationen i stort. • Brandskyddsutbildningar för personalen ska genomföras och följas upp. • Brandskyddsregler ska upprättas. • Brandskyddskontroller ska regelbundet genomföras och följas upp. • En kontinuerlig uppföljning och utveckling av det systematiska brandskyddsarbetet ska ske. För att uppfylla policyn och dess krav ska ett systematiskt och kontinuerligt brandskyddsarbete bedrivas i hela organisationen. I detta ingår att brandskyddet ska dokumenteras. Tidsplan: • Frågor skall besvaras innan sista oktober utav förvaltningarna utsedd person. • Förvaltningarna tar upp ett ärende till nämnderna för beslut i november/december 2025. • Säkerhetschef tar fram ett kommunövergripande underlag till KS sammanträde feb-26, deadline i mit- ten av januari Säkerhetshandläggare och skrivansvariga på nämndnivå: • Kommunstyrelsen - Peter Dubrefjord • Utbildning- Anders Hedman • Kultur- och fritid - Martin Andersson • Socialtjänst- Tilda Magnusson Tell • Service - Carina Andersson • Samhällsbyggnad - Sonny Hellstrand Process: • Besvara frågeställningarna under varje rubrik • Gör en kvalitativ bedömning i vilken grad förvaltningen i sin helhet uppfyller kraven • Beskriv vilka delar av verksamheterna uppfyller samt brister i brandskydd. Uppföljning av systematisk brandskyddsarbete 2025, Samhällsbyggnadsnämnden 3(7) 1 Sammanfattning Anvisning Sammanfatta helheten kring brandskyddsarbetet i några rader och lyft de viktigaste punkterna. Samhällsbyggnadsförvaltningen har genomfört en uppföljning av sitt systematiska brandskyddsarbete (SBA) för 2025. Uppföljningen belyser både framgångar och områden som behöver förbättras. • Brandskyddsorganisation och rutiner: Det finns en delvis upprättad brandskyddsorganisation inom samhällsbyggnadsförvaltningen bland annat ihop med serviceförvaltningen, men det behöver säkerställas att arbetet sker kontinuerligt. • Utbildning och övningar: Brandskyddsutbildningar och utrymningsövningar har genomförts i varie- rande grad inom förvaltningen, men vissa enheter har inte haft möjlighet att delta fullt ut. Brister vid ut- rymningsövning har identifierats. • Kontroller och riskhantering: Det finns behov av att säkerställa att brandriskinventeringar och må- nadskontroller utförs och dokumenteras. Uppföljning av systematisk brandskyddsarbete 2025, Samhällsbyggnadsnämnden 4(7) 2 Kontrollområden 2.1 Brandskyddsorganisation 2.1.1 Finns upprättad och aktuell bandskyddsorganisation i din verksamhet? Det finns en brandskyddsorganisation men det kan konstateras att arbetet behöver ta ny fart under 2026. Orga- nisationen har funnits men under 2025 har det inte fungerat på framförallt Järnkontoret, där organisationen delas med serviceförvaltningen. Bedömning av brandskyddorganisation Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad X 2.1.2 Finns upprättad och aktuell utrymningsorganisation/rutin i din verksamhet? Det saknas aktuell utrymningsorganisation för bland annat Järnkontoret. Bedömning av utrymningsorganisation/rutin Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad X 2.2 Brandrisker ska hanteras fortlöpande och delges organisat- ionen i stort 2.2.1 Är brandriskinventering gjord i verksamhet? Vilket datum gjordes invente- ringen senast? De delar av förvaltningen som saknar en brandskyddsorganisation har inte gjort en brandriskinventering. Det finns ingen brandriskinventering gjord för Järnkontoret. Bedömning av brandriskinventering Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad X 2.2.2 Är Ale kommuns ordningsregler kända för medarbetare? Ordningsreglerna har gjorts kända genom enhetschefer som under 2024 haft ansvaret att informera på enheter- na, däremot har ingen gemensam satsning på information gjorts under 2025. Bedömning av ordningsregler Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad X Uppföljning av systematisk brandskyddsarbete 2025, Samhällsbyggnadsnämnden 5(7) 2.3 Brandskydds- och HLR-utbildningar för personalen har ge- nomförts och följts upp 2.3.1 Har alla medarbetare deltagit i brandskyddsutbildningar utefter utbildnings- plan? Om inte, varför? Under 2025 har flera enheter genomfört brandskyddsutbildningar, det har underlättat att det erbjuds fler tillfällen än tidigare. Bedömning av brandskyddsutbildningar Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad X 2.3.2 Har verksamhet utfört utrymningsövning? När utfördes dem? Reflektion, ut- vecklingsområden? Det har genomförts en utrymningsövning under våren 2025 i på Järnkontoret. Det uppdagades att inte alla kän- ner till var återsamlingsplatsen är, samt att rutiner behövs för utrymningen bland annat när det gäller utrymnings- ledare. Bedömning av utrymningsövning Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad X 2.4 Brandskyddsregler har upprättats 2.4.1 Är lokala brandskyddsregler skapade och implementerade hos medarbetarna i verksamhet? Uppfylls där risker är identifierade på lokal nivå. Renhållningen har säkerställt rutiner för att ta hand om saker i miljöstation och hantering av batterier. Anledningen till att frågan inte uppfylls helt är att det är oklart om alla verksamheter identifierat risker på lokalnivå. Bedömning av brandskyddsregler Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad X 2.5 Brandskyddskontroller har regelbundet genomförts och följts upp 2.5.1 Tillsyn av räddningstjänst - föreläggande - åtgärder – tidsplan Ingen tillsyn av räddningstjänst under 2025. Bedömning av tillsyn av räddningstjänst Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad Uppföljning av systematisk brandskyddsarbete 2025, Samhällsbyggnadsnämnden 6(7) 2.6 En kontinuerlig uppföljning och utveckling av det systema- tiska brandskyddsarbetet sker i verksamhet 2.6.1 Månadskontroller - utförda och dokumenterade alla 12 månader? Det har delvis utförts månadskontroller inom förvaltningens lokaler. På Järnkontoret har en brandskyddsorgani- sation bildats men arbetet har haltat under året och ett omtag planeras att tas. Bedömning av systematisk uppföljning av SBA Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad X 2.6.2 Är upptäckta brister åtgärdade? Punkten 2.1.2 är identifierad som en brist eftersom brandskyddsorganisationen inte fungerat på Järnkontoret under 2025. Bedömning av åtgärdade brister Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad X 2.6.3 Finns minst ett säkerhetsombud i verksamhet? Det finns två säkerhetsombud inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Bedömning av säkerhetsombud Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad X 2.6.4 Brand tillbud - plats, tid, vad har hänt, åtgärd. Inga kända tillbud finns registrerade. Bedömning av brandtillbud Uppfylls helt Uppfylls till viss del Uppfylls i låg grad Uppföljning av systematisk brandskyddsarbete 2025, Samhällsbyggnadsnämnden 7(7) TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Serviceförvaltningen Diarienummer: 2025/205 Datum: 2025-11-28 Verksamhetschef Tony Jönsson Servicenämnden Uppföljning systematiskt brandskyddsarbete 2025 servicenämnden Förslag till beslut Servicenämnden beslutar att godkänna serviceförvaltningens årssammanställning för systematiskt brandskyddsarbete 2025 och sända den till kommunstyrelsen för vidare hantering. Servicenämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Det systematiska brandskyddsarbetet i förvaltningen följs årligen upp och redovisas till kommunstyrelsen i februari. Uppföljningen ska omfatta om kommunfullmäktiges fastställda brandskyddspolicy har uppfyllts och om det systematiska brandskyddsarbetet bedrivs enligt policyn och av kommunchefen fastställda bestämmelser. För serviceförvaltningen har målen för det systematiska brandskyddsarbetet till stor del uppfyllts och arbetet bedrivs enligt rådande policy och fastställda bestämmelser. Av totalt 13 frågeområden bedöms 11 helt uppfyllda och 2 delvis uppfyllda. För de 2 som är delvis uppfyllda ”Månadskontroller - utförda och dokumenterade alla 12 månader?” samt "Är upptäckta brister åtgärdade?” finns det fortsatt brister i att följa upp om kontrollerna genomförs och dokumenteras och detta kommer därför att vara ett särskilt utvecklingsområde för serviceförvaltningen även under 2026. Maria Augustsson Tony Jönsson Förvaltningschef Verksamhetschef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Uppföljning systematiskt brandskyddsarbete 2025 servicenämnden Ärendet Det systematiska brandskyddsarbetet i förvaltningen följs årligen upp och redovisas till kommunstyrelsen i februari. Uppföljningen ska omfatta om kommunfullmäktiges fastställda brandskyddspolicy har uppfyllts och om det systematiska brandskyddsarbetet bedrivs enligt policyn och av kommunchefen fastställda bestämmelser. För serviceförvaltningen har målen för det systematiska brandskyddsarbetet till stor del uppfyllts och arbetet bedrivs enligt rådande policy och fastställda bestämmelser. Av totalt 13 frågeområden bedöms 11 helt uppfyllda och 2 delvis uppfyllda. För de 2 som är delvis uppfyllda ”Månadskontroller - utförda och dokumenterade alla 12 månader?” samt "Är upptäckta brister åtgärdade?” finns det fortsatt brister i att följa upp om kontrollerna genomförs och dokumenteras och detta kommer därför att vara ett särskilt utvecklingsområde för serviceförvaltningen även under 2026. Förvaltningens bedömning Det finns fortsatt brister i att följa upp om kontrollerna genomförs och dokumenteras och detta kommer därför att vara ett särskilt utvecklingsområde för serviceförvaltningen även under 2026. Förvaltningen skulle välkomna ett digitalt system exempelvis Stratsys för att dokumentera månadskontroller så att dessa enklare kunde följas upp både lokalt och centralt inom förvaltningen under året. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Påverkan ur ett invånarperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Inom Ale kommun ska samtliga verksamheter, utifrån gällande lagstiftning och kommunens säkerhetspolicy, bedriva ett aktivt och systematiskt brandskyddsarbete där alla är delaktiga och har möjlighet att påverka. Kommunens samtliga verksamheter ska effektivt arbeta för att förebygga brand och för att minska konsekvenserna vid ett brandtillbud genom att ha en hög nivå på brandskyddsarbetet. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Serviceförvaltningens förvaltningsledning ansvarar för att de mål som har avvikelser skyndsamt åtgärdas och återrapporteras till servicenämnden senast juni 2026. Beslutet skickas till: Säkerhetsenheten för vidare hantering Serviceförvaltningen för kännedom Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2025-12-11

SBN § 315 SBN 2024/562 Motion - Förbud mot lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna (S) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Socialdemokraterna har inkommit med en motion om förbud mot lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna. Samhällsbyggnadsförvaltningen har påbörjat arbetet med att revidera nuvarande ordningsföreskrifter och bedömer det lämpligt att utreda möjligheterna att inkludera ett förbud mot användning och missbruk av lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2025-11-20 - Motion från Socialdemokraterna gällande förbud mot lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna, 2024-12-10 Yrkande Johan Nordin (S) yrkar på att: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Beslutsgång Ordförande Eddie Glans ställer proposition på Johan Nordins yrkande och finner att samhällsbyggnadsnämnden beslutar i enlighet med detsamma. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2025-12-10 Protokollsanteckning Johan Nordin (S) inkommer med följande protokollsanteckning: Vi anser att motionen kan anses besvarad då motionens intention numera omhändertas genom nationell lagstiftning om förbud för försäljning av lustgas i berusningssyfte. Då denna lagstiftning nu finns så kan motionen anses besvarad för att inte belasta förvaltningen med ytterligare utredningsuppdrag Beslutet skickas till Socialdemokraterna i Ale Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Samhällsbyggnadsförvaltningen Diarienummer: 2024/562 Datum: 2025-11-20 Enhetschef Katarina Lagerkvist Samhällsbyggnadsnämnden Motion från Socialdemokraterna avseende förbud mot lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Socialdemokraterna har inkommit med en motion om förbud mot lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna. Samhällsbyggnadsförvaltningen har påbörjat arbetet med att revidera nuvarande ordningsföreskrifter och bedömer det lämpligt att utreda möjligheterna att inkludera ett förbud mot användning och missbruk av lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna. Staffan Lekenstam Jesper Normén Samhällsbyggnadschef Verksamhetschef Teknik Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Motion från Socialdemokraterna gällande förbud mot lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna, 2024-12-10 Ärendet Socialdemokraterna har inkommit med en motion om förbud mot lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna. Socialdemokraterna Ale föreslår: - Att Ale kommun utreder möjligheterna att inkludera ett förbud mot användning och missbruk av lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna. - Att kommunfullmäktige beslutar att anta en ändring av de lokala ordningsföreskrifterna i enlighet med förslaget. Förvaltningens bedömning Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer det lämpligt att utreda möjligheterna att inkludera ett förbud mot användning och missbruk av lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Påverkan ur ett invånarperspektiv Förbudet syftar till att minska förekomsten av nedskräpning i form av använda lustgaspatroner och cylindrar i parker, torg och andra allmänna platser, vilket bidrar till en tryggare och mer trivsam utemiljö för invånarna. Åtgärden förväntas även ha en förebyggande effekt mot riskbruk och missbruk bland unga. Genom tydligare reglering skapas bättre förutsättningar för ordningsvakter och polis att agera vid olämplig hantering av lustgas i offentliga miljöer. Sammantaget bedöms förbudet bidra till en tryggare, renare och mer hälsosam livsmiljö för kommunens invånare, utan att i någon större utsträckning begränsa möjligheten till laglig användning av lustgas i medicinska eller andra tillåtna sammanhang. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande I arbetet med att revidera de lokala ordningsföreskrifterna utreds möjligheterna att inkludera ett förbud mot användning och missbruk av lustgas. Beslutet skickas till: Socialdemokraterna i Ale Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se 2024-12-10 Motion Till kommunfullmäktige Förbud mot lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna. Bakgrund Lustgas har under senare år blivit ett allt vanligare berusningsmedel, särskilt bland ungdomar. Även om lustgas är laglig att köpa och använda för medicinska och industriella ändamål, har dess rekreationsanvändning visat sig innebära betydande hälsorisker. Missbruk av lustgas kan leda till syrebrist, nervskador och andra allvarliga hälsoproblem. Dessutom lämnas ofta använda patroner eller ballonger kvar i parker och offentliga miljöer, vilket bidrar till nedskräpning och skapar otrygghet bland invånare. Flera kommuner i Sverige har redan tagit initiativ för att förbjuda användningen av lustgas i offentliga miljöer genom att inkludera det i sina lokala ordningsföreskrifter. Ett sådant förbud skulle sända en tydlig signal om att kommunen tar problemet på allvar och vill skydda invånarna, särskilt unga, från de skadliga effekterna av lustgasens missbruk. Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi kommunfullmäktige besluta: att- Kommunen utreder möjligheterna att inkludera ett förbud mot användning och missbruk av lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna. att-. Kommunfullmäktige beslutar att anta en ändring av de lokala ordningsföreskrifterna i enlighet med förslaget. För Socialdemokraterna Dennis Ljunggren Johnny Sundling PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-03-31 KS-KFu § 22 KS 2025/258 Utredning friluftsfrämjande insatser Beslut Kultur- och fritidsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: Servicenämnden återkommer inför kommande budgetberedning med eventuella förslag för förbättrad skötsel och underhåll av kommunens platser för friluftsaktiviteter efter att den kapacitetsbedömning som pågår är genomförd. Påbörja arbetet med punkterna 5.3.2. och 5.4.2 redan under 2026 vilket finansieras genom nämndernas utvecklingsreserv. Punkterna 5.3.1, 5.3.2. och 5.4.2. tas i beaktande inför kommande budgetberedning 2027. Kultur- och fritidsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att genomföra följande insatser enligt utredningens beskrivning och budgethantering: 5.1.4. Skapa gränsdragningslistor mellan berörda förvaltningar så att det tydligt framgår vems ansvar en sak är och vem som finansierar insatsen. 5.3.4. Synliggöra platser, vandringsleder m.m. på kommunkarta – arbetsgrupp med representant från respektive enhet som träffas en gång per år och uppdaterar informationen. 5.3.7. Genom Fritidsbanken fortsatt möjliggöra för personer att låna friluftsutrustning. Se över möjligheten att ytterligare bidra till att fler provar friluftsaktiviteter. 5.4.1. Säkra friluftslivsområden i ÖP/FÖP och att det finns kartor som visar gränserna. 5.4.5. Vandringsleder/stigar Älven, koppla till ”attraktivare Älv”. 5.4.6. Förbättrad tillgänglighet på kommunens vandringsleder och badplatser. 5.4.8. Utveckla Furulundsområdet och Alebacken - ett besöksmål året runt. 5.4.9. Utveckling Vikingagården – i samverkan med föreningslivet 5.4.10. Ställplatser för husbilar – utred möjliga platser Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-03-31 Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning I Ale kommuns mål och budget för 2025–2028 har kommunstyrelsen (kultur- och fritidsutskottet) och servicenämnden fått i uppdrag att utreda friluftsfrämjande insatser som ökar vistelse i natur och miljö. Som utgångspunkt för utredningen ligger de tio nationella målen för friluftslivspolitiken samt aktuella rapporter kring friluftslivets och naturens betydelse. Utredningen omfattar nulägesanalys, omvärldsanalys samt åtgärdsförslag. De insatser som utredningen föreslår sorteras in under fyra rubriker: 1. Samverkan och organisation 2. Styrdokument friluftsliv 3. Aktiviteter friluftsliv och stöd till föreningslivet 4. Utveckla naturområden, vandringsleder och motionsanläggningar Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-03-25 - Utredning friluftsfrämjande insatser, 2025-11-07 - Svar från föreningsrådet, 2025-04-24 - Tjänsteutlåtande servicenämnden – utredning friluftsfrämjande insatser, 2026-01-22 - Beslut SERN, 2026-01-29 Yrkande Robert Jansson (SD) yrkar att: Kultur- och fritidsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: Servicenämnden återkommer inför kommande budgetberedning med eventuella förslag för förbättrad skötsel och underhåll av kommunens platser för friluftsaktiviteter efter att den kapacitetsbedömning som pågår är genomförd. Påbörja arbetet med punkterna 5.3.2. och 5.4.2 redan under 2026 vilket finansieras genom nämndernas utvecklingsreserv. Punkterna 5.3.1, 5.3.2. och 5.4.2. tas i beaktande inför kommande budgetberedning 2027. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-03-31 Kultur- och fritidsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att genomföra följande insatser enligt utredningens beskrivning och budgethantering: 5.1.4. Skapa gränsdragningslistor mellan berörda förvaltningar så att det tydligt framgår vems ansvar en sak är och vem som finansierar insatsen. 5.3.4. Synliggöra platser, vandringsleder m.m. på kommunkarta – arbetsgrupp med representant från respektive enhet som träffas en gång per år och uppdaterar informationen. 5.3.7. Genom Fritidsbanken fortsatt möjliggöra för personer att låna friluftsutrustning. Se över möjligheten att ytterligare bidra till att fler provar friluftsaktiviteter. 5.4.1. Säkra friluftslivsområden i ÖP/FÖP och att det finns kartor som visar gränserna. 5.4.5. Vandringsleder/stigar Älven, koppla till ”attraktivare Älv”. 5.4.6. Förbättrad tillgänglighet på kommunens vandringsleder och badplatser. 5.4.8. Utveckla Furulundsområdet och Alebacken - ett besöksmål året runt. 5.4.9. Utveckling Vikingagården – i samverkan med föreningslivet 5.4.10. Ställplatser för husbilar – utred möjliga platser Beslutsgång Ordförande Robert Jansson ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsens kultur och fritidsutskott beslutar i enlighet med detsamma. Beslutet skickas till Enhetschef Stab samhällsbyggnad Enhetschef Park och anläggning Föreningsrådet Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2025/258 Datum: 2026-03-25 Enhetschef, Matilda Forslund Kommunstyrelsen Utredning friluftsfrämjande insatser Förslag till beslut Kultur- och fritidsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa uppdraget att utreda friluftsfrämjande åtgärder som slutfört. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning I Ale kommuns mål och budget för 2025–2028 har kommunstyrelsen (kultur- och fritidsutskottet) och servicenämnden fått i uppdrag att utreda friluftsfrämjande insatser som ökar vistelse i natur och miljö. Som utgångspunkt för utredningen ligger de tio nationella målen för friluftslivspolitiken samt aktuella rapporter kring friluftslivets och naturens betydelse. Utredningen omfattar nulägesanalys, omvärldsanalys samt åtgärdsförslag. De insatser som utredningen föreslår sorteras in under fyra rubriker: 1. Samverkan och organisation 2. Styrdokument friluftsliv 3. Aktiviteter friluftsliv och stöd till föreningslivet 4. Utveckla naturområden, vandringsleder och motionsanläggningar Maria Reinholdsson Jenny Svärdsäter Kommunchef Avdelningschef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Utredning friluftsfrämjande insatser, 2025-11-07 - Svar från föreningsrådet, 2025-04-24 - Tjänsteutlåtande servicenämnden – utredning friluftsfrämjande insatser, 2026-01-22 - Beslut SERN, 2026-01-29 Ärendet I Ale kommuns mål och budget för 2025–2028 har kommunstyrelsen (kultur- och fritidsutskottet) och servicenämnden fått i uppdrag att utreda friluftsfrämjande insatser. Uppdraget beskrivs enligt följande: ”Utred insatser och/eller åtgärder som ökar vistelse i natur och miljö. Förslag ska utvärderas genom en omvärlds- och konsekvensanalys”. Under 2025 har en utredning gjorts i samarbete mellan kommunledningsförvaltningen, serviceförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen. De önskade effekterna av åtgärderna är att öka nyttjandegraden av det Ale kommun redan erbjuder samt tillgängliggöra fler ytor kopplat till natur och miljö. En annan aspekt är också att friluftsfrämjande insatser kan vara en viktig del i kommunens beredskapsarbete, och bidra till att göra Alesamhället och dess invånare bättre rustade att hantera en eventuell kris- eller krigssituation. På kultur- och fritidsutskottets sammanträde 2026-02-17 (KS-KFu § 13) återremitterades ärendet för att komplettera med handlingar från servicenämnden om utredning friluftsfrämjande insatser. Ärendet har nu kompletterats med handlingar från servicenämnden. På servicenämndens sammanträde 2026-01-29 togs beslut att föreslå kommunfullmäktige att fastställa uppdraget att utreda friluftsfrämjande åtgärder som slutfört. Som utgångspunkt för utredningen ligger de tio nationella målen för friluftslivspolitiken samt rapporter kring friluftslivets och naturens betydelse som Folkhälsomyndigheten, Naturvårdsverket, Svenskt friluftsliv och Friluftsfrämjandet sammanställt. Utredningen omfattar nulägesanalys, omvärldsanalys samt åtgärdsförslag. Omvärldsanalysen baseras på enkätrapporten Sveriges friluftslivskommun samt intervjuer och jämförelser med några utvalda kommuner. Nulägesanalysen innehåller hur organisation och ansvarsområden är fördelade i kommunen idag kopplat till friluftsfrämjande insatser, samt en nulägesbeskrivning över vad kommunen erbjuder gällande vandringsleder, naturområden och aktiviteter samt vad föreningslivet och näringslivet erbjuder. Insatser De insatser som utredningen föreslår sorteras in under fyra rubriker: 1. Samverkan och organisation 2. Styrdokument friluftsliv 3. Aktiviteter friluftsliv och stöd till föreningslivet 4. Utveckla naturområden, vandringsleder och motionsanläggningar Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Förvaltningens bedömning Med utgångspunkt från de tio nationella friluftspolitiska målen kan kommunen med små medel göra stora förflyttningar i en positiv riktning. Naturen är kommunens största fritidsanläggning och den är tillgänglig för Ales invånare alla dagar på året. Rapporterna som hänvisas till i utredningen lyfter alla naturens värde för människors välmående. Förvaltningen anser att insatserna som föreslås kan anses vara både rimliga och nyttiga ur ett folkhälsoperspektiv, och kan innebära långsiktiga positiva effekter för hela kommunen. Om det skulle finnas en ambition att genomföra insatserna som föreslås i utredningen, så kan nästa steg vara att ta fram en handlingsplan där åtgärderna konkretisares och bedöms utifrån genomförandets svårighetsgrad och kostnader. Vissa åtgärder kan ske med enkla medel och till ingen eller låg kostnad, där kostnaderna hanteras inom ordinarie verksamhet och budgetprocess. Vissa åtgärder tar längre tid att genomföra och med högre kostnader som kräver planering och framförhållning, där några kan göras direkt medan annat kan genomföras på längre sikt. Åtgärder kan påskyndas med politiska beslut och investeringsmedel. Det kan behövas särskilda aktivitetsplaner för de större åtgärderna som tydliggör ansvar, metod, tidplan, budget, utvärdering och godkänns av berörda nämnder. I samband med prioritering och genomförande ska det vara tydligt vem som ansvarar för finansiering av de åtgärder som ska genomföras och, vid behov, avsättas resurser för framtida drift. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Utredningen innehåller förslag på insatser som kan genomföras inom ram samt insatser som kräver utökad ram. Ett införande av tjänsten friluftsamordnare innebär en utökning av tjänster motsvarande minst en halvtidstjänst.* Dessutom föreslås tillskott på 100 000 kr till enhet kultur- och fritidsutvecklings budget att användas till friluftsinsatser som arrangeras av enheten själva eller i samverkan med föreningar/organisationer. Ett införande av ytterligare en parkarbetare innebär en utökad personalbudget hos park och anläggning motsvarande en heltidstjänst, alternativt att det behöver tillföras en utökad driftsbudget på uppskattningsvis 400 000 kr riktade till inköp av tjänster från externa leverantörer. Utökning av budget för föreningsbidrag föreslås med 150 000 kr, där 100 000 kr riktas till ett föreningsbidrag för friluftsaktiviteter och 50 000 kr till ett utökat bidrag till förening/-ar som ansvarar för skötsel av vandringsleder. Åtgärd Bedömd kostnad Friluftssamordnare 50 % 500 000 kr Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Parkarbetare (alt. externa tjänster) 400 000–600 000 kr Riktade stöd till friluftsaktiviteter 200 000 kr Ökat stöd till föreningar som driftar leder 50 000 kr Externa projektmedel (till exempel LONA och Leader) bedöms kunna sökas för delar av investeringar, särskilt för satsningar på tillgänglighet och utveckling av leder. *Ale kommun har heltidsanställning som norm. Påverkan ur ett invånarperspektiv Om insatserna genomförs innebär det bland annat att friluftsplatser och -aktiviteter marknadsförs i en högre utsträckning, vilket kan bidra till att fler invånare får kännedom om och tar del av utbudet. Det bör för Ales invånare vara fördelaktigt att fler friluftsaktiviteter erbjuds, att platser tillgängliggörs och att tätortsnära stigar/leder märks upp, vilket sannolikt gör att fler invånare tar del av friluftsfrämjande insatser. Insatserna kan sannolikt även bidra till en stärkt besöksnäring i Ale kommun, något som bör vara positivt för såväl invånare som lokala företag. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Fokus på insatserna ligger på att utveckla det som redan finns, och skapa ett bättre nyttjande av befintliga resurser och platser. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål De insatser som föreslås i utredningen kan, om de skulle genomföras, på olika sätt bidra till de tre riktningsmålen: kundnytta, effektivitet och trygghet. Friluftsfrämjande insatser, i form av till exempel fler aktiviteter, bidrar till ökad kundnytta för invånarna i Ale. Bildande av en arbetsgrupp med fokus på samordning av friluftslivsarbetet i kommunen bör bidra till en effektivare organisation. Fler aktiviteter kan leda till fler människor som vistas på platser för friluftsliv, vilket sannolikt bidrar till en upplevd ökad trygghet på dessa platser. Remiss och samberedning Föreningsrådet har getts möjlighet att inkomma med inspel till utredningen och deras skrivelse finns som bilaga samt att deras inspel har vävts in i utredningen. Samberedning har skett med representanter från stab samhällsbyggnad och park och anläggning utifrån att ansvaret för åtgärderna fördelas mellan kommunlednings-, service- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Om insatserna som föreslås i utredningen skulle genomföras får det påverkan på enheterna kultur- och fritidsutveckling samt park och anläggning, men också funktioner inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Beslutet skickas till: Enhetschef Stab samhällsbyggnad Enhetschef Park och anläggning Föreningsrådet Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-02-17 KS-KFu § 13 KS 2025/258 Utredning friluftsfrämjande insatser Beslut Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott återremitterar ärendet för att komplettera med handlingar från servicenämnden om utredning friluftsfrämjande insatser. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning I Ale kommuns mål och budget för 2025–2028 har kommunstyrelsen (kultur- och fritidsutskottet) och servicenämnden fått i uppdrag att utreda friluftsfrämjande insatser som ökar vistelse i natur och miljö. Som utgångspunkt för utredningen ligger de tio nationella målen för friluftslivspolitiken samt aktuella rapporter kring friluftslivets och naturens betydelse. Utredningen omfattar nulägesanalys, omvärldsanalys samt åtgärdsförslag. De insatser som utredningen föreslår sorteras in under fyra rubriker: 1. Samverkan och organisation 2. Styrdokument friluftsliv 3. Aktiviteter friluftsliv och stöd till föreningslivet 4. Utveckla naturområden, vandringsleder och motionsanläggningar Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-01-14 - Utredning friluftsfrämjande insatser, 2025-11-07 - Svar från föreningsrådet, 2025-04-24 - Beslut KS-KFu 2026-01-20 Utredning friluftsfrämjande insatser Yrkande Robert Jansson (SD), ordförande yrkar på att kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott återremitterar ärendet för att komplettera med handlingar från servicenämnden om utredning friluftsfrämjande insatser. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-02-17 Beslutsgång Ordförande ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott beslutar att återremittera ärendet. Beslutet skickas till Kultur- och fritid Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2025/258 Datum: 2026-01-14 Verksamhetsutvecklare Emma Kronberg Kommunstyrelsen Utredning friluftsfrämjande insatser Förslag till beslut Kultur- och fritidsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa uppdraget att utreda friluftsfrämjande åtgärder som slutfört. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning I Ale kommuns mål och budget för 2025–2028 har kommunstyrelsen (kultur- och fritidsutskottet) och servicenämnden fått i uppdrag att utreda friluftsfrämjande insatser som ökar vistelse i natur och miljö. Som utgångspunkt för utredningen ligger de tio nationella målen för friluftslivspolitiken samt aktuella rapporter kring friluftslivets och naturens betydelse. Utredningen omfattar nulägesanalys, omvärldsanalys samt åtgärdsförslag. De insatser som utredningen föreslår sorteras in under fyra rubriker: 1. Samverkan och organisation 2. Styrdokument friluftsliv 3. Aktiviteter friluftsliv och stöd till föreningslivet 4. Utveckla naturområden, vandringsleder och motionsanläggningar Maria Reinholdsson Kommunchef samt tf. avdelningschef Invånarservice Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Utredning friluftsfrämjande insatser, 2025-11-07 - Svar från föreningsrådet, 2025-04-24 Ärendet I Ale kommuns mål och budget för 2025–2028 har kommunstyrelsen (kultur- och fritidsutskottet) och servicenämnden fått i uppdrag att utreda friluftsfrämjande insatser. Uppdraget beskrivs enligt följande: ”Utred insatser och/eller åtgärder som ökar vistelse i natur och miljö. Förslag ska utvärderas genom en omvärlds- och konsekvensanalys”. Under 2025 har en utredning gjorts i samarbete mellan kommunledningsförvaltningen, serviceförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen. De önskade effekterna av åtgärderna är att öka nyttjandegraden av det Ale kommun redan erbjuder samt tillgängliggöra fler ytor kopplat till natur och miljö. En annan aspekt är också att friluftsfrämjande insatser kan vara en viktig del i kommunens beredskapsarbete, och bidra till att göra Alesamhället och dess invånare bättre rustade att hantera en eventuell kris- eller krigssituation. Som utgångspunkt för utredningen ligger de tio nationella målen för friluftslivspolitiken samt rapporter kring friluftslivets och naturens betydelse som Folkhälsomyndigheten, Naturvårdsverket, Svenskt friluftsliv och Friluftsfrämjandet sammanställt. Utredningen omfattar nulägesanalys, omvärldsanalys samt åtgärdsförslag. Omvärldsanalysen baseras på enkätrapporten Sveriges friluftslivskommun samt intervjuer och jämförelser med några utvalda kommuner. Nulägesanalysen innehåller hur organisation och ansvarsområden är fördelade i kommunen idag kopplat till friluftsfrämjande insatser, samt en nulägesbeskrivning över vad kommunen erbjuder gällande vandringsleder, naturområden och aktiviteter samt vad föreningslivet och näringslivet erbjuder. Insatser De insatser som utredningen föreslår sorteras in under fyra rubriker: 1. Samverkan och organisation 2. Styrdokument friluftsliv 3. Aktiviteter friluftsliv och stöd till föreningslivet 4. Utveckla naturområden, vandringsleder och motionsanläggningar Förvaltningens bedömning Med utgångspunkt från de tio nationella friluftspolitiska målen kan kommunen med små medel göra stora förflyttningar i en positiv riktning. Naturen är kommunens största fritidsanläggning och den är tillgänglig för Ales invånare alla dagar på året. Rapporterna som hänvisas till i utredningen lyfter alla naturens värde för människors välmående. Förvaltningen anser att insatserna som föreslås kan anses vara både rimliga och nyttiga ur ett folkhälsoperspektiv, och kan innebära långsiktiga positiva effekter för hela kommunen. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Om det skulle finnas en ambition att genomföra insatserna som föreslås i utredningen, så kan nästa steg vara att ta fram en handlingsplan där åtgärderna konkretisares och bedöms utifrån genomförandets svårighetsgrad och kostnader. Vissa åtgärder kan ske med enkla medel och till ingen eller låg kostnad, där kostnaderna hanteras inom ordinarie verksamhet och budgetprocess. Vissa åtgärder tar längre tid att genomföra och med högre kostnader som kräver planering och framförhållning, där några kan göras direkt medan annat kan genomföras på längre sikt. Åtgärder kan påskyndas med politiska beslut och investeringsmedel. Det kan behövas särskilda aktivitetsplaner för de större åtgärderna som tydliggör ansvar, metod, tidplan, budget, utvärdering och godkänns av berörda nämnder. I samband med prioritering och genomförande ska det vara tydligt vem som ansvarar för finansiering av de åtgärder som ska genomföras och, vid behov, avsättas resurser för framtida drift. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Utredningen innehåller förslag på insatser som kan genomföras inom ram samt insatser som kräver utökad ram. Ett införande av tjänsten friluftsamordnare innebär en utökning av tjänster motsvarande minst en halvtidstjänst.* Dessutom föreslås tillskott på 100 000 kr till enhet kultur- och fritidsutvecklings budget att användas till friluftsinsatser som arrangeras av enheten själva eller i samverkan med föreningar/organisationer. Ett införande av ytterligare en parkarbetare innebär en utökad personalbudget hos park och anläggning motsvarande en heltidstjänst, alternativt att det behöver tillföras en utökad driftsbudget på uppskattningsvis 400 000 kr riktade till inköp av tjänster från externa leverantörer. Utökning av budget för föreningsbidrag föreslås med 150 000 kr, där 100 000 kr riktas till ett föreningsbidrag för friluftsaktiviteter och 50 000 kr till ett utökat bidrag till förening/-ar som ansvarar för skötsel av vandringsleder. Åtgärd Bedömd kostnad Friluftssamordnare 50 % 500 000 kr Parkarbetare (alt. externa tjänster) 400 000–600 000 kr Riktade stöd till friluftsaktiviteter 200 000 kr Ökat stöd till föreningar som driftar leder 50 000 kr Externa projektmedel (till exempel LONA och Leader) bedöms kunna sökas för delar av investeringar, särskilt för satsningar på tillgänglighet och utveckling av leder. *Ale kommun har heltidsanställning som norm. Påverkan ur ett invånarperspektiv Om insatserna genomförs innebär det bland annat att friluftsplatser och -aktiviteter marknadsförs i en högre utsträckning, vilket kan bidra till att fler invånare får kännedom om och tar del av Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se utbudet. Det bör för Ales invånare vara fördelaktigt att fler friluftsaktiviteter erbjuds, att platser tillgängliggörs och att tätortsnära stigar/leder märks upp, vilket sannolikt gör att fler invånare tar del av friluftsfrämjande insatser. Insatserna kan sannolikt även bidra till en stärkt besöksnäring i Ale kommun, något som bör vara positivt för såväl invånare som lokala företag. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Fokus på insatserna ligger på att utveckla det som redan finns, och skapa ett bättre nyttjande av befintliga resurser och platser. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål De insatser som föreslås i utredningen kan, om de skulle genomföras, på olika sätt bidra till de tre riktningsmålen: kundnytta, effektivitet och trygghet. Friluftsfrämjande insatser, i form av till exempel fler aktiviteter, bidrar till ökad kundnytta för invånarna i Ale. Bildande av en arbetsgrupp med fokus på samordning av friluftslivsarbetet i kommunen bör bidra till en effektivare organisation. Fler aktiviteter kan leda till fler människor som vistas på platser för friluftsliv, vilket sannolikt bidrar till en upplevd ökad trygghet på dessa platser. Remiss och samberedning Föreningsrådet har getts möjlighet att inkomma med inspel till utredningen och deras skrivelse finns som bilaga samt att deras inspel har vävts in i utredningen. Samberedning har skett med representanter från stab samhällsbyggnad och park och anläggning utifrån att ansvaret för åtgärderna fördelas mellan kommunlednings-, service- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Om insatserna som föreslås i utredningen skulle genomföras får det stor påverkan på enheterna kultur- och fritidsutveckling samt park och anläggning, men också funktioner inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Beslutet skickas till: Stab samhällsbyggnad Park och anläggning Kultur- och fritidsutveckling Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Föreningsrådet Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Utredning Friluftsfrämjande insatser Handläggare Emma Kronberg, fritids- och verksamhetsutvecklare Organisation Kommunledningsförvaltningen Beslutad: Innehåll 1. Inledning och bakgrund ...................................................................................................4 1.1. Nationella politiska mål ..............................................................................................4 2. Nuläge Ale kommun .........................................................................................................5 2.1. Organisation och ansvarsområden ..............................................................................5 2.2. Medborgarenkät inom FÖP Älvängen ........................................................................6 2.3. Medborgarundersökningen .........................................................................................6 2.4. Naturområden, vandringsleder och motionscentraler .................................................6 2.4.1. Vandringsleder och naturområden ................................................................................6 2.4.2. Sjöar och badplatser ......................................................................................................7 2.4.3. Näridrottsplatser, utegym och motionsanläggningar ....................................................7 2.4.4. Attraktivare älv ...............................................................................................................8 2.4.5. Analys av grönområden ..................................................................................................8 2.5. Piffl delningsskåp .......................................................................................................8 2.6. Häng med oss ut-metoden ...........................................................................................8 2.7. Pep kommun ...............................................................................................................9 2.8. Föreningsliv ................................................................................................................9 2.8.1. Hittaut ...........................................................................................................................10 2.9. Näringsliv ..................................................................................................................10 2.10. Sammanfattning av nuläge ....................................................................................11 3. Forskning och rapporter ................................................................................................12 3.1. Folkhälsomyndigheten ..............................................................................................12 3.2. Rapport Svenskt friluftsliv ........................................................................................12 3.3. Rapport Naturvårdsverket .........................................................................................13 3.4. Friluftsfrämjandets kommunrapport .........................................................................13 3.5. Sammanfattning ........................................................................................................14 4. Omvärldsbevakning ........................................................................................................14 4.1. Sveriges friluftskommun ...........................................................................................14 4.2. Vänersborgs kommun ...............................................................................................15 4.3. Tjörns kommun .........................................................................................................15 4.4. Göteborgs stad ..........................................................................................................15 4.5. Värnamo kommun ....................................................................................................16 4.6. Sammanfattning omvärldsbevakning .......................................................................16 5. Slutsatser och förslag till insatser ..................................................................................16 5.1. Samverkan och organisation .....................................................................................17 5.2. Styrdokument friluftsliv ............................................................................................18 5.3. Aktiviteter friluftsliv och stöd till föreningslivet ......................................................18 5.4. Utveckla naturområden, vandringsleder och motionsanläggningar .........................19 6. Källor/hänvisningar ........................................................................................................21 1. Inledning och bakgrund I Ale kommuns budget för 2025 har kommunstyrelsen (kultur- och fritidsutskottet) och servicenämnden fått i uppdrag att utreda friluftsfrämjande insatser. Uppdrag Friluftsfrämjande insatser Beskrivning Utred insatser och/eller åtgärder som ökar vistelse i natur och miljö. Förslag ska utvärderas genom en omvärlds- och konsekvensanalys. Med friluftsfrämjande insatser avses åtgärder som bidrar till ökad vistelse i natur och miljö. Med natur och miljö menas såväl mer otillgänglig vildmark som stadsnära gröna områden och parker. Friluftsliv kan omfatta många typer av aktiviteter, allt från promenader, bad eller picknick i en park till fågelskådning, bergsklättring, svampplockning och terrängcykling. Genom att ha en bred och inkluderande syn på vilka aktiviteter som är friluftsliv, liksom var friluftsliv kan utövas, kan kommunen skapa förutsättningar för insatser som bidrar till ökad folkhälsa, integration och ett rikare kulturliv. Friluftsfrämjande insatser kan också kopplas till kommunens krisberedskapsarbete, och kan bidra till att göra Alesamhället och dess invånare bättre rustade att hantera en eventuell kris- eller krigssituation. Eftersom utbildningsförvaltningen inte omfattats av uppdraget, så omfattar inte heller utredningen insatser som rör utbildningsförvaltningens verksamhetsområde. 1.1. Nationella politiska mål År 2012 beslutade regeringen om tio mål för friluftslivspolitiken (2012/13:51). De handlar i stort om att utveckla och genomföra åtgärder så att förutsättningarna för friluftslivsutövandet förbättras. För att uppnå friluftslivsmålen krävs insatser från flera aktörer: från nationella myndigheter till regioner, kommuner, näringslivet och civilsamhället. Målformulering Genom målet vill politiken 1. Tillgänglig natur för alla Att alla människor ska ha möjlighet att vistas i och njuta av natur- och kulturlandskapet. 2. Starkt engagemang och Sätta individens personliga val och engagemang i centrum. samverkan 3. Allemansrätten Värna allemansrätten och att allmänhet, markägare, föreningar och företag har god kunskap om allemansrätten. 4. Tillgång till natur för Säkerställa möjligheter till friluftslivet genom hållbart friluftsliv brukande, fysisk planering och bevarande. 5. Attraktiv tätortsnära natur Värna tillgången till attraktiv natur i och i närheten av tätorter. Allmänheten ska ha tillgång till grönområden och ett tätortsnära landskap med höga frilufts-, natur- och kulturmiljövärden. 6. Hållbar regional tillväxt Att friluftsliv och turism bidrar till att stärka den lokala och och landsbygdsutveckling regionala attraktiviteten och medverkar till en stark, hållbar utveckling och regional tillväxt. 7. Skyddade områden som Göra naturområden attraktiva för friluftsliv och rekreation. resurs för friluftslivet 8. Ett rikt friluftsliv i skolan Att förskolor och skolor bedriver friluftslivsverksamhet och undervisning om förutsättningar för en god miljö och hållbar utveckling. 9. Friluftsliv för god Skapa goda förutsättningar för människor att vara folkhälsa regelbundet fysiskt aktiva i natur- och kulturlandskapet. 10. God kunskap om Säkra tillgången till etablerad forskning och friluftslivet statistikinsamling kring friluftsliv. Tabell 1. De tio nationella målen för friluftslivspolitiken 2. Nuläge Ale kommun Avsnittet går igenom hur organisation och ansvarsområden är fördelade i kommunen kopplat till friluftsfrämjande insatser. Kapitlet innehåller också en nulägesbeskrivning över vad kommunen erbjuder gällande vandringsleder, naturområden och aktiviteter men även vad föreningslivet och näringslivet erbjuder. 2.1. Organisation och ansvarsområden Servicenämnden ansvarar enligt reglemente för kommunala idrotts-, fritids- och kulturanläggningar såsom idrottsplatser, elljusspår, vandringsleder och ridvägar. Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott har till uppgift att ansvara för kommunens kultur- och fritidsverksamhet. Enligt reglementet ska utskottet genom ett nära samarbete med i kommunen verksamma ideella föreningar, andra organisationer och kulturarbetare inom styrelsens verksamhetsområde stimulera det arbete som dessa bedriver. Kultur- och fritidsutskottet ska inom ramen för av fullmäktige beviljade anslag för utskottet, fördela föreningsbidrag i enlighet med bidragsregler fastställda av fullmäktige. Kultur- och fritidsutskottet ska verka för att kulturarvet i kommunen bevaras och tillgängliggörs. Samhällsbyggnadsnämnden fullgör de uppgifter som ankommer på kommun enligt kulturmiljölagen (1988:950). Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för kommunens övergripande naturvårds och skogsvårdsarbete. Samhällsbyggnadsnämnden är byggnadsnämnd i kommunen och ansvarar för kommunens uppgifter enligt plan- och bygglagen (2010:900). Samhällsbyggnadsnämnden har hand om kommunens övergripande mark- och bostadspolitik, varvid nämnden ska tillse att bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet främjas. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar i kommunen för verksamheter gällande miljö- och hälsoskydd, strandskydd och renhållning samt övergripande frågor om klimat och miljö. 2023 antogs av samhällsbyggnadsnämnden ett åtgärdsprogram för naturvård i Ale kommun som är ett viktigt underlag till den fysiska planeringen. För att kunna fatta beslut och göra avvägningar mellan olika intressen för ett hållbart samhällsbygge krävs kunskap om de naturvärden som finns i kommunen, vilket det uppdaterade naturvårdsprogram bidrar till. Naturvårdsprogrammet med tillhörande åtgärdsprogram är politiskt beslutad och gäller tills vidare. Prioriteringar av åtgärder görs av ansvarig förvaltning i samband med verksamhetsplanering. Det har inom samhällsbyggnadsnämnden påbörjats ett arbete med att ta fram en skogspolicy, vilken i stor uträckning har en koppling till arbetet med tillgängliggörandet av platser för friluftsliv. 2.2. Medborgarenkät inom FÖP Älvängen Under våren 2023 genomfördes en medborgarenkät och träffar för att ta in medborgares kunskaper och idéer kring Älvängens stundande utveckling. Det insamlade materialet sammanställdes som ett planeringsunderlag för arbetet med fördjupad översiktsplan (FÖP) Älvängen 2050. I enkäten uttrycker många att de valt att flytta till Älvängen för närheten till naturen. Flertalet skogsområden uppmärksammas ha rekreativa värden för många. Exempelvis för utflykter, svamp, bärplockning, promenader, träning, ridning, och lek. Även jordbrukslandskapet uppskattas. Kommentarer fanns också kring önskan om en park, bättre tillgång till skogen och elljusspår samt att bevara ridspår i Älvängen. 2.3. Medborgarundersökningen Medborgarundersökningen i Ale genomfördes 2023. Överlag är de flesta Alebor nöjda med det som enkäten frågar om kopplat till friluftsliv (till exempel utbudet av friluftsområden och utbudet av belysta motionsspår i kommunen). Gällande frågan om utbudet av allmänna träningsplatser, som i enkäten exemplifieras med utegym, avviker med en lägre andel nöjda. 2.4. Naturområden, vandringsleder och motionscentraler 2.4.1. Vandringsleder och naturområden I Ale kommun finns vackra naturområden och vandringsleder som kan besökas året om. Föreningen OK Alehof får ett föreningsbidrag att för att sköta kommunens vandringsleder Hålldammsleden, Trolltjärnsleden, Mettjärnsleden, Buråsleden och Risvedenspåret. Naturskyddsföreningen i Ale får föreningsbidrag för att sköta Pilgrimsleden. På grund av utmaningar med återväxten i föreningslivet så kommer det framöver finnas behov av att kommunen i större utsträckning kan bistå föreningarna i driften av vandringslederna. Det kommer kräva investeringar i fordonspark och även kompetensutveckling av befintlig personal. Ale kommun har statistik för antalet besökare som passerar via Jennylund där Bohusleden, Pilgrimsleden och Vättlefjällsleden går igenom. Perioden februari-november 2024 var det 6 638 besök, det är i snitt 19 besökare per dag. För övriga vandringsleder i kommunen saknas statistik. I kommunen finns också ett antal natur- och kulturområden med tillhörande promenadstigar som Fågeldammarna i Surte, Prästalund, Kilanda och Alvhemsstigen. I väster rinner Göta älv och i öster och på högre höjder finns de stora barrskogsområdena Vättlefjäll, Alefjäll och Risveden. I Ale kommun finns det totalt 16 skyddade naturområden, så kallade naturreservat, som förvaltas av Västkuststiftelsen. Vättlefjäll erbjuder omväxlande natur med ett flertal markerade vandringsleder och motionsspår. Ale deltar i nätverket Hållbara Vättlefjäll, vars syfte är att samla olika aktörer för samverkan kring Vättlefjäll. 2.4.2. Sjöar och badplatser Surtesjön är en mycket populär bad- och kanotsjö och från Surtesjön finns ett sammanhängande sjösystem att paddla i, med Gäddevattnet, Stentjärn, Skyrsjön och Kroksjön. Ale har 180 sjöar som är större än en hektar. Stora Kroksjön och Abborresjön är exempel på sjöar som fungerar för sportfiske och det finns cirka fem fiskeföreningar som är registrerade i kommunens föreningsregister. I Ale finns fyra kommunala badplatser: Vimmersjön, Hålsjön, Surtesjön och Hultasjön som underhålls och städas under hela badsäsongen. Ett utvecklingsområde som serviceförvaltningen lyfter fram är tillgången till toaletter vid badplatserna och andra attraktiva utemiljöer för att skapa förutsättningar för en trivsam miljö. I dag löser kommunen behovet med bajamajor vid några få utvalda platser under högsäsong, men det finns mer att utveckla. Serviceförvaltningen har ett äskande inför budget 2026 som handlar om att köpa in och drifta autonoma toaletter på fler platser i kommunen. Förbättrad tillgänglighet och standard på kommunens vandringsleder och badplatser var en fråga som lyftes i serviceförvaltningens nulägesanalys för 2024-2025. 2.4.3. Näridrottsplatser, utegym och motionsanläggningar I Skepplanda, Älvängen, Nol, Nödinge och Surte finns näridrottsplatser. Näridrottsplatserna är främst anpassade för olika bollsporter och skapar möjlighet för spontan lek och rörelse. Utegym finns i Alafors, Nol, Nödinge och Surte. När det gäller utegym saknas instruktioner på vissa av platserna och kommunen har inga aktiviteter eller instruktörer för att aktivera fler invånare på platserna. När det gäller utrustningen på vissa av utegymmen så finns det mer modern och användarvänlig utrustning på marknaden. I medborgarundersökningen som gjordes 2023 framkommer att på frågan om utbudet av allmänna träningsplatser, som i enkäten exemplifieras med utegym, avviker med en lägre andel nöjda. Elbelysta motionsspår finns i Skepplanda, Alafors, Nödinge och Bohus. Furulund i Alafors är en motionsanläggning med elljusspår, utegym, mountainbikespår och pumptrack. Ale 90 IK får bidrag av Ale kommun för att ansvara för skötseln av anläggningen. I anslutning till Furulundsområdet finns Alebacken, som har konstsnöanläggning och, när vintervädret tillåter, kan erbjuda utförsåkning. Sommartid erbjuds möjlighet till downhillcykling i Alebacken. Anläggningen drivs ideellt av föreningen Alebacken SK. Det finns potential i att ytterligare öka nyttjandegraden under sommarhalvåret. Ett förslag som framkommit i utredningen är att tydligare knyta ihop Furulundsområdet och Alebacken för att lyfta fram de aktiviteter som området erbjuder, samt verka för en utökad samverkan mellan föreningarna Ale 90 IK och Alebacken SK. På Dammekärr i Nödinge finns en motionsanläggning med elljusspår, vandringsleder, konstsnöanläggning för längdskidåkning, utegym, discgolfbana, klubblokal och omklädningsrum. Här bedriver OK Alehof sin verksamhet som omfattar orientering, terränglöpning och längdskidåkning. Jennylund i Bohus är kommunens största motions- och friluftsanläggning, där föreningarna Ale Jennylunds Ridklubb, Bohus IF, Bohus Scoutkår samt Surte Bandyklubb bedriver sin verksamhet. På platsen finns friidrottsanläggning, ridhus, bandyhall samt tre fristående klubblokaler. Området är dessutom en knytpunkt med elljusspår, ridväg och vandringsleder. Ale kommun har beviljats projektbidrag från Leader Göta Älv & Säveån på drygt 1 mkr för att utveckla anläggningen med en discgolfbana, ett utegym, förbättring av parkeringsytorna samt en informationstavla som gör att besökare enklare ska kunna orientera sig på området. Åtgärderna beräknas vara genomförda till sommaren 2026. 2.4.4. Attraktivare älv Attraktivare älv är ett projekt som funnits sedan 2009 och startades med utgångspunkt från kommuninvånarnas önskemål om att göra älvstråket mer tillgängligt och attraktivt. Serviceförvaltningen har ett uppdrag och en årlig investeringsbudget om 300 000 kr för att göra investeringar med syftet att tillgängliggöra älven. Ett tillgänglighetsanpassat fågeltorn i Stora Viken är ett exempel på insatser som projektet ”Attraktivare älv” mynnat ut i. I Surte har två platser med bänkar, bord och grillplats färdigställts och en iläggningsplats för småbåtar har skapats i Grönån, strax norr om Repslagarmuseet i Älvängen. 2.4.5. Analys av grönområden Göteborgsregionen har under 2024 kartlagt grönområden för kommunerna i regionen, via en GIS-metod. Kartläggningen tar inte hänsyn till kvalitativa aspekter eller ägandeförhållanden. När det gäller hektar grönområden per person och per kommun ligger Ale bland topp fem kommuner. Däremot när det gäller andel tätortsyta som är grönområde så är Ale på näst sista plats av 13 kommuner i GR. 2.5. Piffl delningsskåp Piffl är en delningsplattform för sport- och utomhusspel för att främja rörelse och aktivitet på ett hållbart sätt. I Ale finns aktivitetsboxar utplacerade på tre platser. Två boxar placerades ut i februari 2024 vid Surte aktivitetspark och Älvevi idrottsplats. Under det första året har 2 104 personer nyttjat utrustningen i skåpen. Fördelningen mellan boxarna är 61 % av användarna i Surte och resterande 39 % i Älvängen. I september 2025 placerades även en box på torget Fjärilen i centrala Nödinge. 2.6. Häng med oss ut-metoden Friluftsfrämjandet har tagit fram Häng med oss ut-metoden, där friluftsliv används som metod för ökad psykisk hälsa. Friluftsfrämjandet håller utbildningar för de som vill använda metoden i sitt arbete inom till exempel socialtjänsten, LSS, vuxenpsykiatrin eller annan verksamhet där en möter personer med psykisk ohälsa. I Ale kommun har två boendestödjare inom verksamhet funktionsstöd utbildats i metoden. En av dessa har sedan i maj 2025 bedrivit gruppträffar inom ramen för Häng med oss ut- metoden, där deltagarna bestått av boende på Änggatan och Treklöver samt personer med boendestöd. Från 28 maj till 7 oktober har 10 träffar genomförts med totalt 19 olika deltagare. Träffarna har varit mycket uppskattade av de som deltagit. 2.7. Pep kommun Generation Pep är en icke vinstdrivande organisation som initierades av Kronprinsessparet och grundades år 2016. Generation Pep driver tillsammans med ett antal kommuner ett utvecklingsarbete som kallas Pep kommun. Generation Peps arbete utgår från Barnkonventionen, Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) och de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR 2023), och organisatonen samarbetar med etablerade kunskapspartners. Arbetet syftar till att sätta fokus på barn och unga, mat och fysisk aktivitet, samt att utmana och förändra nuvarande system och strukturer. Syftet är dessutom att skapa vägledning och stöd för implementering och att skapa en röd tråd mellan olika delar av kommunen. Arbetssätten anpassas till den lokala kontexten. Ale kommun deltar sedan januari 2025 tillsammans med 24 andra kommuner i Pep kommun. En samordnare har utsetts och en arbetsgrupp ansvarar för att driva arbetet framåt. Ambitionen är att samtliga förvaltningar ska involveras i Pep kommun-arbetet i Ale. Pep kommun fokuserar på sju teman varav de flesta kan kopplas till friluftsfrämjande insatser: 1. Skol- och förskolebaserade program, 2. Aktiv transport, 3. Hälsofrämjande matmiljöer, 4. Barns rätt till hälsa, 5. Hälsofrämjande samhällsplanering och stadsplanering, 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård, samt 7. Idrotts- och fritidsaktiviteter för alla. 2.8. Föreningsliv Föreningsrådet i Ale har fått lämna synpunkter till utredningen och framfört önskemål om förbättrad tillgänglighet, tydligare information och skyltning av vandringsleder samt att konceptet Hittaut utvecklas för hela kommunen, exempelvis Hålanda. Ale kommun har ett aktivt föreningsliv med många organisationer som erbjuder olika friluftsaktiviteter, ofta med stöd från kommunala föreningsbidrag. Det finns scout-, fiske-, idrotts-, pensionärs- och kulturföreningar, till exempel: • OK Alehof – ansvarar för vandringsleder och motionsanläggningen Dammekärr, anordnar Vättlefjällsvandringen samt friskvårdssatsningen Hittaut. • Ale 90 IK – erbjuder mountainbike, löpning och stavgång samt sköter om Furulundsstugan, elljusspår och utegym. • Naturskyddsföreningen Ale – arrangerar vandringar och planerar fler aktiviteter för olika målgrupper, t.ex. bäversafari och familjeaktiviteter. • SPF Seniorerna och Hålanda hembygdsförening – erbjuder vandringar och stavgång för äldre. • Ale Brukshundklubb – driver träning, tävlingar och sociala aktiviteter på sin anläggning som ligger strax utanför Nödinge. • Kallarebergets natur- och kulturförening – ansvarar för natur- och kulturstigar i anslutning till Ale Vikingagård och arrangerar tipspromenader och vandringar. • Skogsföreningen i Ale – sköter slåtteräng och erbjuder lie-kurser. • Björkärrs ängs vänner – vårdar Björkärrs äng, bekämpar invasiva arter och planerar guidningar. • Alefjälls naturskyddsförening – bevakar natur- och livsmiljöintressen på Alefjäll. • Kanotpool Vättlefjäll – hyr ut kanoter till privatpersoner, föreningar och skolor vid Surtesjön. 2.8.1. Hittaut Hittaut är ett friskvårdskoncept som tillhandahålls av Svenska Orienteringsförbundet. Konceptet går ut på att man med hjälp av en karta ska hitta checkpoints. Det finns checkpoints i fyra olika svårighetsnivåer och de är placerade i stadsmiljö, parker, bostadsområden och tätortsnära skogar. Ale kommun var 2025 en av totalt 95 Hittaut-orter. Föreningen OK Alehof har sedan 2018 genomfört Hittaut i Ale varje år, satsningen har finansierats via föreningsbidrag från Ale kommun. Hittaut är en aktivitet som vänder sig till i princip alla invånare i kommunen, och som bidrar till att locka besökare till kommunen och som får fler att komma ut i naturen och upptäcka nya platser. Flera av kommunens skolor använder sig av Hittaut i idrottsundervisningen. Det går att använda en tryckt karta eller den digital kartan som finns i Hittaut-appen och på Hittauts hemsida. Den tryckta kartan delas ut till samtliga hushåll i Ale. Kartan sträcker sig över stora delar av Ale. 2024 var det 1102 registrerade användare som sammanlagt gjorde 39 505 checkpointsbesök i Ale. Siffrorna visar endast de personer som väljer att registrera sin aktivitet, undersökningar visar att antalet aktiva är minst det dubbla. 2.9. Näringsliv Ale Disc Golf Center, strax öster om Nödinge, är en anläggning i världsklass som lockar både nationella och internationella besökare. Sedan nyöppningen i april 2023 har centret stått värd för flera svenska mästerskap samt Ale Open (som 2025 ingick i DGPT Elite Series – en av de högst rankade tävlingarna i världen). Under 2025 har anläggningen utökats med glampingtält och Ale Loge, en event- och konferenslokal för upp till 110 personer. En kilometer från discgolfcentret ligger Uspastorp, som erbjuder konferensmöjligheter, B&B, discgolf, bastu och beachvolleyboll. Ett återkommande önskemål från Ale Disc Golf Center är etablering av en busslinje för säker transport, särskilt för ungdomar, vilket även skulle gynna Uspastorp och Pilgrimsleden. Generellt är vägar och kollektivtrafik till kommunens nordöstra friluftsområden begränsad. Lightray Productions bidrar till Ale som destination genom filmproduktion, digitala projekt och webbproduktion, bland annat uppdatering av Ales innehåll på vastsverige.com/gotaalv. Café Torpet i Slittorp, strax utanför Skepplanda, erbjuder mat, konferens och B&B. De har även ett vandringspaket som inkluderar 15 km på Pilgrimsleden, transport till startplatsen, tvårättersmiddag, övernattning och frukost. 2.10. Sammanfattning av nuläge Sammanfattningsvis visar nuläget att Ale kommun har goda förutsättningar för friluftsliv och rekreation, men att det finns utrymme för förbättringar inom tillgänglighet, drift, samordning och utveckling av nya aktiviteter. Här är en sammanfattning av slutsatserna från kapitlet om nuläget i Ale kommun: • Organisation och ansvar – servicenämnden, kultur- och fritidsutskottet samt samhällsbyggnadsnämnden är centrala aktörer med olika ansvarsområden inom frilufts- och fritidsfrågor. Det finns ingen samordnande funktion eller arbetsgrupp kopplat till friluftsfrämjande insatser. • Medborgarnas värderingar – invånarna uppskattar naturen och rekreationsmöjligheterna i kommunen, inklusive skogar, jordbrukslandskap och vandringsleder. Det finns önskemål om fler parker, bättre tillgång till skog och bevarade ridspår. Medborgarundersökningar visar hög nöjdhet med friluftsområden och motionsspår, men lägre nöjdhet med utegym och allmänna träningsplatser. • Natur- och friluftsområden – kommunen har många naturområden, vandringsleder och motionscentraler. Föreningar sköter större delen av underhållet, men kommunen behöver i framtiden ge mer stöd för drift och kompetensutveckling. • Bad och vattenaktiviteter – Ale har många sjöar och fyra kommunala badplatser. Tillgång till toaletter är ett utvecklingsområde för att öka trivsel och tillgänglighet. • Motionsanläggningar – det finns flera elljusspår, utegym och anläggningar som Furulund, Dammekärr och Jennylund, med potential för ökad aktivitet och samverkan mellan föreningar. • Friluftsprojekt och aktiviteter – projekt som “Attraktivare älv” och metoden “Häng med oss ut” bidrar till ökad tillgänglighet och psykisk hälsa. Genom Pep kommun och Hittaut satsas på barn och unga, fysisk aktivitet och friskvård, ofta i samverkan med skolor och föreningar. • Föreningslivets betydelse – föreningar är centrala aktörer för friluftsliv och aktiviteter. De erbjuder allt från orientering, vandring, ridning, mountainbike, stavgång till natur- och kulturaktiviteter. • Näringslivets bidrag – discgolfanläggningar och andra kommersiella aktörer kompletterar det kommunala friluftsutbudet och bidrar till besöksnäring. • Utmaningar och utvecklingsområden – behoven inkluderar förbättrad tillgänglighet, underhåll av leder och anläggningar, fler toaletter, modernare utrustning på utegym, samt ökad samverkan mellan aktörer. 3. Forskning och rapporter Det finns flera rapporter inom området som sammanfattar effekterna av friluftsliv och friluftsområden på hälsa, folkhälsa samt andra mervärden och samhällsnyttor. Nedan följer en sammanfattning av några rapporter och inom området. Avsnittet avslutas med friluftsfrämjandets rapport med rekommendationer inom fem områden som syftar till att skapa goda möjligheter för barn, vuxna och seniorer att utöva friluftsliv. 3.1. Folkhälsomyndigheten Hälsovinsterna för barn av att vistas i gröna miljöer är välbelagda inom en rad områden som påverkar deras fysiska och psykiska hälsa och utveckling. Folkhälsomyndighetens rapport Grönskans kvaliteter och barns hälsa (2024) sammanfattar befintlig vetenskaplig kunskap om grönskans kvaliteter och barns hälsa och välbefinnande vid vistelse i gröna miljöer. Den bekräftar grönskans hälsofrämjande effekter för barns hälsa och sammanställer därutöver hälsoeffekter utifrån grönskans olika egenskaper, exempelvis grönskans storlek och omfattning, träds olika egenskaper och grönskans variation. (Folkhälsomyndigheten, 2024) Den 1 januari 2020 antogs FN:s konvention om barnets rättigheter som svensk lag (lag 2018:1197). Konventionen bygger på barnets bästa, vilket innebär att alla beslut som påverkar barns livsförhållanden måste beakta deras bästa intresse. Trots det stora antalet vetenskapliga studier som visar vikten av barns tillgång till gröna utomhusmiljöer, minskar både barnens tillgång till och den tid de tillbringar i sådana miljöer. Detta gäller främst barn som bor i städer, vars antal växer i takt med urbaniseringen. Mot bakgrund av Barnkonventionen och den negativa trenden vad gäller barns rätt och möjlighet att få tillgång till hälsosamma och attraktiva gröna områden, bör insatser för att säkerställa detta prioriteras. (Folkhälsomyndigheten, 2024) 3.2. Rapport Svenskt friluftsliv Rapporten ”Friluftslivets och naturens mervärden och samhällsnytta” (Svenskt friluftsliv, 2023) sammanfattar effekterna av friluftsliv och friluftsområden på hälsa, folkhälsa samt andra mervärden och samhällsnyttor. Rapporten baseras på en sammanvägd bedömning av forskningsläget. De publicerade studierna kommer från många olika länder, med en övervikt av engelsktalande länder. Antalet svenska studier är relativt få, men ökar. Dessa studier har genomförts av olika forskargrupper i skilda sammanhang, men med liknande resultat, vilket generellt stärker bedömningen av resultatens relevans. En samlad bedömning av forskningen visar att friluftsliv och tillgång till friluftsområden har positiva effekter på fysisk, psykisk och social hälsa, samt på inlärning och hållbar utveckling. Naturkontakt och ökad fysisk aktivitet, som friluftsliv främjar, påverkar hälsa och utveckling positivt. Friluftsliv är också viktigt för att skapa jämlika förutsättningar till god hälsa och hållbar utveckling, samt för att generera ekosystemtjänster viktiga för klimatarbetet. Friluftsliv motverkar stillasittande och ohälsa, vilket kan minska samhällsbördan. Ny forskning visar att stillasittande livsstilar kostar det svenska samhället upp till 90 miljarder kronor per år. Att öka fysisk aktivitet, exempelvis genom friluftsliv, är samhällsekonomiskt lönsamt, med stora besparingar för samhället. En satsad krona ger nästan fyra kronor tillbaka i sociala och ekonomiska värden. Organiserat friluftsliv har också positiva effekter på individen och samhället, som att främja meningsfull fritid, minska brott bland ungdomar, utveckla miljömedvetenhet och förbättra folkhälsan. Uteundervisning i skolan, som kombinerar fysisk aktivitet och naturkontakt, leder till bättre inlärning, minne och skolprestationer, samt fungerar som skydd mot psykisk ohälsa. Friluftsliv och tillgång till natur kan också stimulera lokal ekonomi, skapa arbetstillfällen och främja turism. Närhet till friluftsområden är en viktig del i att skapa hållbara, attraktiva och rörelsefrämjande städer och samhällen. (Svenskt friluftsliv, 2023) 3.3. Rapport Naturvårdsverket I Naturvårdsverkets rapport ”Naturen som kraftkälla” (Ottosson, 2023) presenteras en översikt kring var forskningen står idag kopplat till naturens betydelse för hälsa. Rapporten visar att de som har nära till grönområden går ut oftare, är mindre stressade, har bättre hälsa och lever längre statistiskt sett än de som bor längre ifrån. Att ha naturen nära kan också bidra till trivsel, integration och gemenskap genom att inbjuda till umgänge med medmänniskor, enligt vetenskapliga studier. Grönområden nära bostäder erbjuder dessutom möjligheter till hälsofrämjande fysisk aktivitet. Naturvistelser kan förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos människor i alla åldrar. (Ottosson, 2023) För barn är kopplingen mellan nära natur och rörelse extra stark. Att planera för trygga trivsamma naturmiljöer nära bostäder, arbetsplatser, skolor och förskolor kan ge vinster för samhället på flera plan. Hälsofördelarna verkar enligt vissa studier vara särskilt stora för människor som räknas som socioekonomiskt utsatta. (Ottosson, 2023) 3.4. Friluftsfrämjandets kommunrapport I Friluftsfrämjandets rapport ”Så kan kommunen stärka folkhälsan genom friluftsliv” (Friluftsfrämjandet, 2024) finns en sammanställning av kunskapsläget utifrån den samlade forskningen och den offentliga statistiken. Rapporten innehåller också rekommendationer inom fem områden som syftar till att skapa goda möjligheter för att utöva friluftsliv. Friluftsfrämjandets bedömning är att kommunerna genom att följa rekommendationerna bidrar till de 10 nationella målen för friluftspolitiken. De fem rekommendationsområden är: • Anta ett styrdokument som ger förvaltningarna mandat att arbeta systematiskt med att utveckla friluftslivets förutsättningar. • Stimulera barns och ungas naturvistelse genom utomhuspedagogik och friluftsliv. • Ge civilsamhället goda förutsättningar att skapa gemenskap och stärka folkhälsan. • Använd friluftsliv och naturens läkande kraft inom vården och socialpsykiatrin. • Använd de vägledningar och kunskapssammanställningar som finns. 3.5. Sammanfattning Tillgång till natur och friluftsliv främjar fysisk, psykisk och social hälsa, särskilt för barn, och ger även samhällsnytta genom minskad sjukvårdskostnad, ökad lärande och stärkt lokal ekonomi. Organiserat friluftsliv och utepedagogik stärker både individens välbefinnande och samhällets hållbarhet. Kommuner kan enligt Friluftsfrämjandets rapport stödja detta genom styrdokument, barn- och ungdomsaktiviteter, och civilsamhällesstöd. 4. Omvärldsbevakning Avsnittet beskriver Sveriges friluftskommun samt exempel från några kommuners friluftsarbete. Enkäten som Sveriges friluftskommun utgår från kan också användas som en checklista för att utveckla friluftslivsarbetet. 4.1. Sveriges friluftskommun Sveriges friluftskommun är ett pris som årligen delas ut för att stimulera och uppmuntra kommunernas arbete med friluftsliv, resultatet baseras på en enkät som besvaras av kommunerna själva. Priset delas ut av Naturvårdsverket, Svenskt Friluftsliv och Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening. Dessutom delas priset Årets förbättrare ut till den kommun som förbättrat sin placering mest jämfört med de tre senaste åren. För att bli utnämnd till Sveriges friluftskommun behöver en kommun arbeta långsiktigt och brett med friluftslivsfrågorna samt i samverkan över förvaltningsgränserna och med andra aktörer. Friluftslivet bör genomföras och visas upp på sådant sätt att det blir enkelt för kommuninvånare och besökare att få upplevelser i natur- och kulturlandskap, fysisk aktivitet och/eller för återhämtning. Frågorna i enkäten omfattar tre områden: kommunens planer för friluftsliv, information och samarbete, samt aktiviteter och insatser. Resultatet av enkäten ger en fingervisning om hur arbetet med friluftsfrågor prioriteras i en kommun samt vilka förutsättningar som finns för att kunna bedriva ett framgångsrikt friluftslivsarbete. 2025 års enkät besvarades enkäten av 219 kommuner, och i rankingen av dessa hamnade Ale på plats 196 av 219. De kommuner som rankades högst i Västra Götaland var Götene, Öckerö och Orust kommun. 4.2. Vänersborgs kommun Vänersborg har under de senaste åren gjort ett omfattande arbete när det gäller friluftsliv, vilket också avspeglar sig i att de klättrat på rankingen för Sveriges friluftskommun. 2022 låg Vänersborg på en poäng motsvarande där Ale kommun ligger idag. Under 2022-2024 genomfördes en friluftsutredning som låg till grund för den friluftsstrategi som Vänersborgs kommun antog i december 2024. I den utredning som Vänersborg gjorde så intervjuades fem högt rankade kommuner i Sveriges friluftskommun, där några gemensamma slutsatser framkom: • Det är viktigt att en friluftsstrategi beslutas politiskt och att den förs in som en egen punkt i verksamhetsplaneringen. • Det behövs en egen fristående utvecklings- och underhållsbudget för friluftsliv eftersom det är ett område som inte är tvingande. Resurserna behöver vara realistiska i förhållande till ambition och planer. • Använd gränsdragningslistor mellan förvaltningar så att det klart och tydligt framgår vems ansvar en sak är och vem som finansierar/bekostar insatsen. • Det är viktigt att säkra friluftslivsområden i ÖP/FÖP och att det finns kartor som visar gränserna. Vänersborgs kommun har efter att strategin antogs anställt en friluftssamordnare som har i uppdrag att samverka internt samt med föreningar och andra aktörer. De har även utökat med en deltids vaktmästartjänst för att bättre kunna underhålla kommunens friluftsanläggningar. 4.3. Tjörns kommun Tjörns kommun arbetar mot att bli en turismö med fokus på hållbarhet, tillgänglighet och samverkan. Kommunen har en friluftssamordnare på 50 %, som övrig tid fungerar som gruppledare för park och natur. Park och natur har driftsbudgeten kopplat till skötselansvar och löpande underhåll för grönområden, badplatser och vandringsleder. Flera förvaltningar samarbetar när det gäller friluftsarbetet (park och natur, miljö, turism, mark och exploatering, kultur och fritid), och utöver det finns också en god samverkan med föreningslivet. Tjörn tog fram en friluftsplan för 2022-2024, som ska revideras men som fortsatt gäller som utgångspunkt för kommunens arbete. Ambitionen har inte varit att skapa nya platser, utan kommunen har istället valt att fokusera på att lyfta fram och utveckla de platser som redan finns i kommunen. 4.4. Göteborgs stad Göteborgs stad har ett friluftsprogram 2018-2025, med det övergripande målet att Göteborg ska vara en stad med ett levande och varierat friluftsliv för alla. För att uppnå målet innehåller friluftsprogrammet sex strategier: 1. Prioritera aktiviteter som många enkelt kan ta del av, tillsammans med aktiviteter med riktat jämlikhetsfokus, för att nå så många som möjligt. Prioritera aktiviteter som sker på naturens villkor och som är lätta att samordna. 2. Säkerställa tillgången till både större naturområden, liksom mindre platser för det nära och vardagliga friluftslivet i stadsplaneringen. Tillgång till större naturområden och platser är förutsättningen för att kunna utöva friluftsliv. 3. Utveckla upplevelsekaraktärer och tillgängligheten i naturområden och parker för att skapa ett varierat utbud som lockar till utevistelse. 4. Vårda naturen både för användbarhet och biologisk mångfald, så att variationsrika och attraktiva områden skapas. 5. Informera om Göteborgs Stads områden och anläggningar för friluftsliv. Informera om allemansrätten för att säkerställa att friluftslivet sker på naturens villkor. 6. Involvera föreningsliv och ta tillvara på personligt engagemang, som bidrar till att skapa intresse för friluftsliv hos fler göteborgare och besökare. 4.5. Värnamo kommun Värnamo utsågs till Årets friluftskommun 2023. Utmärkelsen var resultatet av ett målmedvetet arbete som startade 2018, där kommunen började med en omvärldsbevakning av andra kommuners friluftslivsarbete och studier av Naturvårdsverkets vägledningar. Kommunens översiktsplan identifierades som ett viktigt planinstrument för att långsiktigt säkra tillgången till natur- och kulturområden, vilket är en förutsättning för friluftslivet. Ett annat viktigt strategiskt dokument är kommunens grönplan, som antogs 2020. Utvecklingsarbetet har letts av en projektledare med ansvar för friluftsliv. Därefter har det gjorts verkstad utifrån de strategiska dokumenten, med hjälp av externa medel som bland annat den lokala naturvårdssatsningen (LONA). Förutom att kommunen värdesätter friluftslivet genom strategiska dokument, så sker samarbete över förvaltningsgränser och det finns ett stort engagemang bland kommunens medborgare. Genom dialogträffar, till exempel kommunens landsbygdsdialog, har Värnamo kommun lyckats hitta engagerade personer och föreningar som vill vara delaktiga i att utveckla friluftslivet. Att kommunen är en design- och möbelstad syns också i naturen, där kommunen med två olika friluftsprojekt vävt ihop rekreation och design. 4.6. Sammanfattning omvärldsbevakning Priset Sveriges friluftskommun uppmuntrar långsiktigt, brett och samverkande friluftsarbete. Gemensamma framgångsfaktorer för kommunerna i omvärldsbevakningen är långsiktighet, strategier och planer, tydlig ansvarsfördelning, budget, samverkan med föreningar och invånare, samt fokus på tillgänglighet och kvalitet i befintliga friluftsområden. 5. Slutsatser och förslag till insatser I samband med en friluftskonferens anordnad av Västkuststiftelsen i november 2025 presenterades resultat från brittiska studier som visade att en investerad krona i friluftsliv ger tillbaka från fyra upp till 20 gånger pengarna. Naturen är kommunens största kultur- och fritidsarena som dessutom är tillgänglig för invånarna alla dagar på året. Utredningen har utifrån kartläggningen av nuläget, genomgång av aktuell forskning och rapporter samt omvärldsbevakning tagit fram förslag på friluftsfrämjande insatser. Vissa insatser ryms inom ordinarie verksamhetsbudget, vissa kräver investeringsbudget och/eller utökning av verksamhetsbudget samt vissa insatser kräver externa medel. 5.1. Samverkan och organisation Kommuner som rankas högt i Sveriges friluftskommun arbetar långsiktigt med friluftslivsfrågor i bred samverkan både mellan förvaltningar och med externa aktörer. I flera av dessa kommuner har man valt att inrätta en tjänst med övergripande samordningsansvar för friluftsliv. Omfattningen av ett motsvarande uppdrag i Ale bedöms vara minst 50 procent av en heltidstjänst. Uppdraget skulle kunna innefatta att samordna och följa upp friluftslivsrelaterade insatser på förvaltningsövergripande nivå. Dessa insatser kan med fördel fastställas i ett styrdokument för friluftsliv (se kapitel 5.2). I friluftssamordnarens uppdrag kan ingå att vara sammankallande för en arbetsgrupp bestående av representanter från berörda förvaltningar. Uppdraget kan även omfatta ansvar för samverkan med andra kommuner och organisationer i frågor som rör utveckling och förvaltning av friluftsområden, leder och anläggningar som sträcker sig över kommungränserna. Hållbara Vättlefjäll utgör ett exempel på ett befintligt forum för sådan samverkan. Det finns vidare ett behov av förbättrad skötsel och underhåll av kommunens platser för friluftsaktiviteter, vilket innebär en ökad belastning på främst enhet park och anläggning. Bedömningen är att behovet kan mötas antingen genom att förstärka enheten med ytterligare minst en parkarbetare eller genom att tillföra en utökad budgetram för att möjliggöra köp av externa tjänster vid behov. Innan något beslut om eventuellt genomförande av föreslagna insatser fattas bör hänsyn tas till den pågående kapacitetsbedömning som pågår inom enhet park och anläggning, och som beräknas vara klar till sommaren 2026. Kapacitetsbedömningen omfattar kartläggning av befintliga objekt och skötselfrekvens. I bedömningen ingår naturlekplatser och elljusspåret i Skepplanda, men inte till exempel vandringsleder. Kapacitetsbedömningen klargör hur den befintliga kapaciteten ser ut och kan ge en fingervisning om några av de föreslagna insatserna kan inrymmas inom den nuvarande organisationen. Möjliga åtgärder Ansvarig Budget förvaltning 5.1.1. Inrätta rollen friluftssamordnare/- KLF eller SerF Motsvarande minst utvecklare. 50 % av en heltidstjänst 5.1.2. Tillsätta en arbetsgrupp med representanter KLF Se punkt 5.1.1. från berörda förvaltningar/enheter. 5.1.3. Tillsätta en parkarbetare för att ha SerF Motsvarande en tillräckliga resurser för underhåll och skötsel. heltidstjänst (Alternativt tilldela en budget för att kunna köpa (400 000 kr) in tjänster vid behov.) 5.1.4. Skapa gränsdragningslistor mellan berörda KLF & SerF Inom ram förvaltningar så att det tydligt framgår vems ansvar en sak är och vem som finansierar insatsen. 5.2. Styrdokument friluftsliv I friluftsfrämjandets kommunrapport rekommenderas att kommunerna antar ett styrdokument som ger förvaltningarna ett tydligt mandat att arbeta systematiskt med att utveckla friluftslivets förutsättningar. I rapporten Sveriges friluftskommun framgår att 40 % av de 219 kommunerna har ett politiskt antaget styrdokument. Ett styrdokument kan bidra till att friluftsarbetet blir mer långsiktigt hållbart och mindre sårbart för till exempel personalomsättning och organisationsförändringar. De kommuner som intervjuats och undersökts under utredningen har alla något form av antaget styrdokument kopplat till friluftsliv (antingen friluftsplan, friluftsprogram eller friluftsstrategi). I Ale kommun saknas idag ett motsvarande styrdokument. Den här utredningen kan användas som ett underlag att utgå från vid framtagande av ett sådant styrdokument. Ale kommun har ett Åtgärdsprogram för naturvård, antaget i januari 2023, som innehåller flera målsättningar och åtgärder som också återfinns i utredningen. En relevant fråga är varför vissa av åtgärderna ännu inte har påbörjats eller genomförts. En möjlig förklaring är att det saknas en tydligt utsedd funktion med ansvar för att driva friluftsarbetet. En annan möjlig orsak är bristande förankring i organisationen och avsaknaden av en beslutad tidsram för programmets genomförande. Möjliga åtgärder Ansvarig Budget förvaltning 5.2.2. Ta fram ett styrdokument för friluftsliv. KLF Se punkt 5.1.1. 5.3. Aktiviteter friluftsliv och stöd till föreningslivet Många aktiviteter genomförs redan idag av kommunen, föreningslivet och andra organisationer, men det finns behov av förbättrad marknadsföring och samordning av dessa. För att kunna genomföra de möjliga åtgärderna finns ett behov av att avsätta riktade medel/bidrag till friluftsaktiviteter, som anordnas av både kommunen och föreningslivet. Möjliga åtgärder Ansvarig Budget förvaltning 5.3.1. Föreningsbidrag till friluftsinsatser och - KLF 100 000 kr aktiviteter. 5.3.2. Riktade medel till kultur- och KLF 100 000 kr fritidsutveckling för friluftsinsatser och -aktiviteter (inklusive lovaktiviteter). 5.3.3. Marknadsföra aktiviteter på ale.se, KLF Se punkt 5.3.1 Alekuriren, sociala medier samt västsverige.com. samt 5.3.2 5.3.4. Synliggöra platser, vandringsleder m.m. på KLF, SerF & SBF Inom ram kommunkarta – arbetsgrupp med representant från respektive enhet som träffas en gång per år och uppdaterar informationen. 5.3.5. Aktivering av befintliga platser för KLF Se punkt 5.3.1 spontanaktivitet, till exempel testa att erbjuda samt 5.3.2 tränarledda pass på utegym och guidade naturvandringar i tätortsnära natur (riktat till olika målgrupper och med olika teman). 5.3.6. Erbjuda Temavecka natur, kulturarv och KLF Se punkt 5.3.1 friluftsliv i september varje år – samla samt 5.3.2 föreningsaktiviteter under ett gemensamt ”paraply” i samband med Vandringens dag, Kulturarvsdagarna och Allemansrättens dag. 5.3.7. Genom Fritidsbanken fortsatt möjliggöra för KLF Inom ram personer att låna friluftsutrustning. Se över möjligheten att ytterligare bidra till att fler provar friluftsaktiviteter. 5.4. Utveckla naturområden, vandringsleder och motionsanläggningar Utveckling av naturområden, vandringsleder och motionsanläggningar som finns i kommunen bör ske i samverkan med berörda föreningar och över förvaltningsgränserna. En insats som framförs i rapporter och omvärldsbevakning är vikten av att säkra friluftsområden i kommunens översiktsplan och i de fördjupade översiktsplanerna. Flera insatser är möjliga att söka externa medel som till exempel LONA och Leader, och vissa stöd kan sökas av föreningar, som till exempel Allmänna arvsfonden. Tillgång till natur och möjlighet till friluftsliv är viktigt för barns hälsa, rörelseglädje och lärande. Studier och nationella mål inom friluftspolitiken pekar på behovet av tidiga och positiva naturupplevelser, särskilt i närmiljöer. Många barn och familjer efterfrågar lättillgängliga, trygga och inspirerande miljöer för utevistelse. För att stärka barns kontakt med naturen och sänka trösklarna till friluftsliv föreslås anläggandet av en äventyrsstig/vandringsled anpassad för barn. Kan eventuellt göras i samverkan med föreningslivet eller som ett projekt. Möjliga åtgärder Ansvarig Budget förvaltning 5.4.1. Säkra friluftslivsområden i ÖP/FÖP och SBF Inom ram att det finns kartor som visar gränserna. 5.4.2. Utveckla stödet till föreningslivet för de SerF Utökad budget med föreningar som driftar vandringsleder genom 50 000 kr. avtal. 5.4.3. Effektivare förvaltning av kommunens SerF Se punkt 5.1.3. grönområden genom optimering av rutiner och automatisering. 5.4.4. Förbättrat underhåll av tätortsnära stigar SerF Se punkt 5.1.3 och märkning av dessa. 5.4.5. Vandringsleder/stigar Älven, koppla till SerF Inom ram ”attraktivare Älv” 5.4.6. Förbättrad tillgänglighet på kommunens SerF Söka externa vandringsleder och badplatser. projektmedel 5.4.7 Utreda möjligheten att anlägga SerF i samverkan Se punkt 5.1.1. äventyrsstig/vandringsled för barn med KLF Uppskattad Framgångsfaktorer i andra kommuner: investeringskostnad • är kort (0,5–2 km) 100 000 kr (alt. • har tydliga markeringar i barnhöjd söka externa • har en berättelse/figur som följer hela leden projektmedel) • ligger nära bostadsområden 5.4.8. Utveckla Furulundsområdet och KLF, SerF & SBF Söka externa Alebacken - ett besöksmål året runt. projektmedel 5.4.9. Utveckling Vikingagården – i samverkan SerF & KLF Söka externa med föreningen Byalaget Ale Vikingagård projektmedel 5.4.10. Ställplatser för husbilar – utred möjliga KLF, SerF & SBF Ev. söka externa platser projektmedel 6. Källor/hänvisningar Nuläge Ale kommun • Friluftsfrämjandet: Häng med oss ut-metoden • Generation Pep: Verktyg | Pep Kommun • Café torpet: Vandringspaket - Café Torpet - Det började med en dröm • Ale kommun: Åtgärdsprogram för naturvård Forskning och rapporter • Naturvårdsverket: Naturen som kraftkälla 978-91-620-7116-5 • Naturvårdsverket: Uppföljning av målen förfriluftslivspolitiken 2019. ISBN 978-91- 620-6904-9. • Naturvårdsverket: Sveriges friluftskommun 2025 (rapport 7195) • Svenskt friluftsliv: Kunskapssammanstallning_friluftslivets-och-naturens-mervarde- och-samhallsnytta_2023 • Folkhälsomyndigheten: Grönskans kvaliteter och barns hälsa • Göteborgsregionen: Tema grön infrastruktur • FN:s konvention om barns rättigheter: Barnkonventionen Omvärldsbevakning • Vänersborgs kommun: Friluftsutredning Vänersborg • Vänersborgs kommun: Friluftsstrategi • Göteborgs stad: Friluftsprogram 2018–2025 • Värnamo kommun: Vi är Sveriges friluftskommun 2023! • Värnamo kommun: Friluftsområden • Tjörn: Natur och friluftsliv From: "Sandra Döbeln" <sandra.dobeln@ale.se> Sent: 4/24/2025 9:04:26 AM To: "Matilda Forslund" <matilda.forslund@ale.se> Subject: Friluftsfrämjande insatser - svar från föreningsrådet Hej, Här kommer svar från föreningsrådet angående friluftsfrämjande insatser. • Har föreningsrådet några synpunkter gällande kommunens utbud i Ale när det gäller friluftsfrämjande insatser, natur och miljö? Svårt att ta sig fram för personer med funktionsnedsättning i kommunens friluftsliv. Dålig information om vad som är tillgängligt. Vilka stråk som funkar och vad som är anpassat. Tex de här stigarna är hårt tillplattade eller det här är små stigar med svår framkomlighet. Elljusspår – skyltar där det står ”så här ser det ut på just detta elljusspår”. Värt att jobba hårt med detta för att kunna jobba med friluftsfrämjande för hela kommunens invånare. Man kan tex sätta upp grön, gul och blå sträcka (likt backarna i skidorter) – vilket funkar för en som har funktionsnedsättning. Fint att få ett miljöombyte som alla får uppleva. Bör anpassas eller i alla fall ses över och klassificeras. • Har föreningsrådet några synpunkter kopplat till stöd till föreningslivet i Ale när det gäller friluftsfrämjande insatser, natur och miljö? Hitta ut – hade varit bra om Hålanda kan vara med. Det är något som borde omfattas av hela kommunen. Vi vill att folk ska hitta ut på alla ställen i kommunen. • Har föreningsrådet några medskick som ni bedömer att utredningen särskilt ska fokusera på för att öka invånares vistelse i natur och miljö? Tillgänglighetsanpassa, information och geografisk inkludering. • Övriga synpunkter/medskick när det gäller friluftsfrämjande insatser, natur och miljö? Tydligare skyltning önskvärt, vet inte hur långt det är på den sträckan eller hur man sträckan går. Har du, Matilda, hört av dig till berörda föreningar som är ute mycket i naturen, tex scouterna och orientering – annars var det ett tips från föreningsrådet 😊 Ha det gott! Med vänlig hälsning Sandra Döbeln Föreningsutvecklare Spana in Föreningar i Ale för mer info om föreningslivet i Ale! _______________________ Kultur- och fritidsutveckling Invånarservice SE-449 80 Alafors Telefon: 0303-704055 E-post: sandra.dobeln@ale.se Besöksadress: Rödklövergatan 7, Nödinge www.ale.se  before printing this email, think about the environm TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Serviceförvaltningen Diarienummer: 2026/19 Datum: 2026-01-22 Förvaltningschef Maria Augustsson Servicenämnden Utredning friluftsfrämjande insatser Förslag till beslut Servicenämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa uppdraget att utreda friluftsfrämjande åtgärder som slutfört. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning I Ale kommuns mål och budget för 2025–2028 har kommunstyrelsen (kultur- och fritidsutskottet) och servicenämnden fått i uppdrag att utreda friluftsfrämjande insatser som ökar vistelse i natur och miljö. Som utgångspunkt för utredningen ligger de tio nationella målen för friluftslivspolitiken samt aktuella rapporter kring friluftslivets och naturens betydelse. Utredningen omfattar nulägesanalys, omvärldsanalys samt åtgärdsförslag. De insatser som utredningen föreslår sorteras in under fyra rubriker: 1. Samverkan och organisation 2. Styrdokument friluftsliv 3. Aktiviteter friluftsliv och stöd till föreningslivet 4. Utveckla naturområden, vandringsleder och motionsanläggningar Maria Augustsson Förvaltningschef Serviceförvaltningen Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Utredning friluftsfrämjande insatser, 2025-11-07 - Svar från föreningsrådet, 2025-04-24 Ärendet I Ale kommuns mål och budget för 2025–2028 har kommunstyrelsen (kultur- och fritidsutskottet) och servicenämnden fått i uppdrag att utreda friluftsfrämjande insatser. Uppdraget beskrivs enligt följande: ”Utred insatser och/eller åtgärder som ökar vistelse i natur och miljö. Förslag ska utvärderas genom en omvärlds- och konsekvensanalys”. Under 2025 har en utredning gjorts i samarbete mellan kommunledningsförvaltningen, serviceförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen. De önskade effekterna av åtgärderna är att öka nyttjandegraden av det Ale kommun redan erbjuder samt tillgängliggöra fler ytor kopplat till natur och miljö. En annan aspekt är också att friluftsfrämjande insatser kan vara en viktig del i kommunens beredskapsarbete, och bidra till att göra Alesamhället och dess invånare bättre rustade att hantera en eventuell kris- eller krigssituation. Som utgångspunkt för utredningen ligger de tio nationella målen för friluftslivspolitiken samt rapporter kring friluftslivets och naturens betydelse som Folkhälsomyndigheten, Naturvårdsverket, Svenskt friluftsliv och Friluftsfrämjandet sammanställt. Utredningen omfattar nulägesanalys, omvärldsanalys samt åtgärdsförslag. Omvärldsanalysen baseras på enkätrapporten Sveriges friluftslivskommun samt intervjuer och jämförelser med några utvalda kommuner. Nulägesanalysen innehåller hur organisation och ansvarsområden är fördelade i kommunen idag kopplat till friluftsfrämjande insatser, samt en nulägesbeskrivning över vad kommunen erbjuder gällande vandringsleder, naturområden och aktiviteter samt vad föreningslivet och näringslivet erbjuder. Insatser De insatser som utredningen föreslår sorteras in under fyra rubriker: 1. Samverkan och organisation 2. Styrdokument friluftsliv 3. Aktiviteter friluftsliv och stöd till föreningslivet 4. Utveckla naturområden, vandringsleder och motionsanläggningar Förvaltningens bedömning Med utgångspunkt från de tio nationella friluftspolitiska målen kan kommunen med små medel göra stora förflyttningar i en positiv riktning. Naturen är kommunens största fritidsanläggning och den är tillgänglig för Ales invånare alla dagar på året. Rapporterna som hänvisas till i utredningen lyfter alla naturens värde för människors välmående. Förvaltningen anser att Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se insatserna som föreslås kan anses vara både rimliga och nyttiga ur ett folkhälsoperspektiv, och kan innebära långsiktiga positiva effekter för hela kommunen. Om det skulle finnas en ambition att genomföra insatserna som föreslås i utredningen, så kan nästa steg vara att ta fram en handlingsplan där åtgärderna konkretisares och bedöms utifrån genomförandets svårighetsgrad och kostnader. Vissa åtgärder kan ske med enkla medel och till ingen eller låg kostnad, där kostnaderna hanteras inom ordinarie verksamhet och budgetprocess. Vissa åtgärder tar längre tid att genomföra och med högre kostnader som kräver planering och framförhållning, där några kan göras direkt medan annat kan genomföras på längre sikt. Åtgärder kan påskyndas med politiska beslut och investeringsmedel. Det kan behövas särskilda aktivitetsplaner för de större åtgärderna som tydliggör ansvar, metod, tidplan, budget, utvärdering och godkänns av berörda nämnder. I samband med prioritering och genomförande ska det vara tydligt vem som ansvarar för finansiering av de åtgärder som ska genomföras och, vid behov, avsättas resurser för framtida drift. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Utredningen innehåller förslag på insatser som kan genomföras inom ram samt insatser som kräver utökad ram. Ett införande av tjänsten friluftsamordnare innebär en utökning av tjänster motsvarande minst en halvtidstjänst.* Dessutom föreslås tillskott på 100 000 kr till enhet kultur- och fritidsutvecklings budget att användas till friluftsinsatser som arrangeras av enheten själva eller i samverkan med föreningar/organisationer. Ett införande av ytterligare en parkarbetare innebär en utökad personalbudget hos park och anläggning motsvarande en heltidstjänst, alternativt att det behöver tillföras en utökad driftsbudget på uppskattningsvis 400 000 kr riktade till inköp av tjänster från externa leverantörer. Utökning av budget för föreningsbidrag föreslås med 150 000 kr, där 100 000 kr riktas till ett föreningsbidrag för friluftsaktiviteter och 50 000 kr till ett utökat bidrag till förening/-ar som ansvarar för skötsel av vandringsleder. Åtgärd Bedömd kostnad Friluftssamordnare 50 % 500 000 kr Parkarbetare (alt. externa tjänster) 400 000–600 000 kr Riktade stöd till friluftsaktiviteter 200 000 kr Ökat stöd till föreningar som driftar leder 50 000 kr Externa projektmedel (till exempel LONA och Leader) bedöms kunna sökas för delar av investeringar, särskilt för satsningar på tillgänglighet och utveckling av leder. *Ale kommun har heltidsanställning som norm. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Påverkan ur ett invånarperspektiv Om insatserna genomförs innebär det bland annat att friluftsplatser och -aktiviteter marknadsförs i en högre utsträckning, vilket kan bidra till att fler invånare får kännedom om och tar del av utbudet. Det bör för Ales invånare vara fördelaktigt att fler friluftsaktiviteter erbjuds, att platser tillgängliggörs och att tätortsnära stigar/leder märks upp, vilket sannolikt gör att fler invånare tar del av friluftsfrämjande insatser. Insatserna kan sannolikt även bidra till en stärkt besöksnäring i Ale kommun, något som bör vara positivt för såväl invånare som lokala företag. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Fokus på insatserna ligger på att utveckla det som redan finns, och skapa ett bättre nyttjande av befintliga resurser och platser. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål De insatser som föreslås i utredningen kan, om de skulle genomföras, på olika sätt bidra till de tre riktningsmålen: kundnytta, effektivitet och trygghet. Friluftsfrämjande insatser, i form av till exempel fler aktiviteter, bidrar till ökad kundnytta för invånarna i Ale. Bildande av en arbetsgrupp med fokus på samordning av friluftslivsarbetet i kommunen bör bidra till en effektivare organisation. Fler aktiviteter kan leda till fler människor som vistas på platser för friluftsliv, vilket sannolikt bidrar till en upplevd ökad trygghet på dessa platser Remiss och samberedning Föreningsrådet har getts möjlighet att inkomma med inspel till utredningen och deras skrivelse finns som bilaga samt att deras inspel har vävts in i utredningen. Samberedning har skett med representanter från stab samhällsbyggnad och park och anläggning utifrån att ansvaret för åtgärderna fördelas mellan kommunlednings-, service- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Om insatserna som föreslås i utredningen skulle genomföras får det stor påverkan på enheterna kultur- och fritidsutveckling samt park och anläggning, men också funktioner inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutet skickas till: Stab samhällsbyggnad Park och anläggning Kultur- och fritidsutveckling Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Uppdrags- och utredningsbeställning Namn på uppdrag* Utredning friluftsfrämjande insatser Datum* 2025-03-24 Beställare* Staffan Lekenstam, avdelningschef invånarservice (kommunledningsförvaltningen) Tony Jönsson, verksamhetschef fastighet (serviceförvaltningen) Uppdraget fördelas till person/ organisation* Kommunledningsförvaltningen leder utredningen. Matilda Forslund, Verksamhetsutvecklare, avdelning invånarservice påbörjar arbetet. Bakgrund och eventuella beslut som ligger till grund för uppdraget* KF-uppdrag 2025 Mål och syfte* Uppdrag: Friluftsfrämjande insatser(Alesamverkans mål och budget 2025-2028) Beskrivning: Utred insatser och/eller åtgärder som ökar vistelse i natur och miljö. Förslag ska utvärderas genom en omvärlds- och konsekvensanalys Förvaltningens plan för genomförande: En utredning genomförs under 2025 i samarbete mellan kommunledningsförvaltningen, serviceförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen. I utredningen kommer ett antal insatser att föreslås för att främja och öka invånarnas vistelse i natur och miljö Eventuella önskade effekter: • Öka nyttjandegraden av det Ale kommun redan erbjuder (tar invånare och andra besökare del av det som finns?) • Tillgängliggöra fler ytor kopplat till natur och miljö(vandringsleder tex) Tidsplan för leverans* Utredning klar senast 30 november 2025 Avgränsningar* Utredningen kommer att innehålla följande rubriker: bakgrund, nulägesbeskrivning/analys, forskning och rapporter på området, omvärldsbevakning, förvaltningens bedömning, förslag till insatser. Övriga avgränsningar beslutas löpande i styrgrupp (styrgrupp: Martin Andersson, Staffan Lekenstam och Tony Jönsson) Form av leverans* Tjänsteutlåtande och utredning som bilaga. Budget för uppdrag- eller utredning* Utredning görs inom befintlig budget. Utredningen kommer att innehålla både förslag som kan göras inom ram/befintlig verksamhet och förslag som kommer kräva beslut om att tillföra budget om insatserna ska genomföras. Andra funktioner som behöver involveras (om de är informerade om detta) • Park och anläggningsenheten: Martin Andersson och Hans Henrysson • Kultur- och fritidsutveckling: Emma Kronberg och Andreas Antelid • Samhällsbyggnadsförvaltningen: Ida Wendt, Kommunekolog (enhet stab). • Eventuellt fler funktioner behöver tillfrågas vilket beslutas under utredningens gång. PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-01-29