Kommunstyrelsens arbetsutskott — 29 september 2026

5§-kurvan)3. För träd med en genomsnittlig brösthöjdsdiameter på 35 cm motsvarar detta 83 -125 träd per hektar. Om grundytan är >12 m2/ha kan beskuggningen och konkurrensen från de stora träden göra det svårt att få den nya skogen att växa. När en godkänd föryngring kommit upp är det möjligt att glesa ur skärmen ytterligare (halva volymen av 5§-kurvan). När den nya skogen blivit 2,5 meter hög är det möjligt att avveckla hela skärmen, förutom 25 träd per hektar som sparas. • Luckhuggning. Metoden är lämplig för flera skogstyper. Här sker slutavverkningen genom ett system av luckor. Luckorna får inte överstiga 0,25 hektar och antalet luckor begränsas av 5§-kurvan. Nya luckor får tas upp i beståndet om tidigare luckor fått en godkänd föryngring som uppnått en höjd av 2,5 meter. I varje lucka sparas alltid träd med en täthet av minst 25 träd per hektar. • Blädningsbruk. Detta är ett eget skötselsystem som skiljer sig från trakthyggesbruk. Metoden är endast lämplig för fullskiktade granskogar. Denna skogstyp är sällsynt och har ofta höga naturvärden. I fullskiktade skogar finns rikligt med små träd, påtagligt med halvstora träd samt enstaka stora träd. Vid volymblädning avverkas de allra största träden med ett intervall mellan cirka 10-20 år. Denna metodik är sannolikt inte tillämpbar i Ale kommun eftersom fullskiktade skogar i södra Sverige är sällsynta. De fullskiktade skogar som förekommer har sannolikt höga naturvärden. Fördelar Nackdelar Sannolikt mindre negativ påverkan på naturvärden Begränsad praktisk erfarenhet Mindre negativ påverkan på rekreation Högre avverkningskostnader i de flesta fall. Troligtvis mindre risk för ras och skred eftersom Vissa upplever det inte som hyggesfritt vegetationen finns kvar vilket bidrar till en lägre grundvattenhöjning. Naturnära skogsbruk Naturnära skogsbruk bygger på att skapa ett skogsbruk som tar hänsyn till ekologi, klimat och ekonomi (Appelqvist m.fl., 2023). Detta sker utifrån ett landskapsperspektiv som bygger på ett variationsrikt skogsbruk med åtgärder som efterliknar naturliga störningar. I naturnära skogsbruk vill man öka trädslagsblandningen bland annat genom högre andel lövskog, få mer naturlig föryngring, högre andel lövskog, mer naturhänsyn, artbevarande och aktivt skapande av död ved. Skogsbruket bedrivs som hyggesfritt eller anpassat trakthyggesbruk. 2 Tvärsnittsarean av ett träd, ofta 1,3 meter över marken. Redovisas ofta som m2 per hektar och ger ett mått på skogens täthet. 3 I skogsvårdslagen regleras hur gles en skog får vara innan åtgärder måste vidtas för att få fram en ny skog. Om beståndet faller under §5-kurvan som finns beskriven i skogsvårdslagen inträder föryngringsplikt. 13 | 25 Anpassat trakthyggesbruk innebär en större andel hänsyn vid avverkning och små hyggen (max två hektar). I skogsbruket ska även åtgärder som exempelvis markberedning, dikesrensning, uttag av GROT, askåterföring, dikning och stubbskörd kraftigt begränsas eller helt undvikas. Fördelar Nackdelar Minst negativ påverkan på naturvärden Begränsad praktisk erfarenhet Minst negativ påverkan på rekreation Högre avverkningskostnader i de flesta fall. Troligtvis mindre risk för ras och skred eftersom Den del av skogsmarken som sköts med vegetationen finns kvar vilket bidrar till en lägre hyggesfritt skogsbruk kanske inte upplevs grundvattenhöjning. som hyggesfritt för vissa. Ofta små åtgärdsenheter och hög generell hänsyn, vilket ger ett lägre uttag av biomassa. 14 | 25 Tabell 1. Lista över olika åtgärder som tillämpas inom trakthyggesbruk, hyggesfritt skogsbruk och naturnära skogsbruk. Åtgärderna är uppdelade på föryngringsåtgärder samt åtgärder med negativ respektive positiv påverkan på naturvärden och/eller rekreationsvärden. Trakthyggesbruk Hyggesfritt skogsbruk Naturnära skogsbruk Hyggen X g n Små hyggen (< 2 hektar) X ir g n Luckhuggning X X y r ö F Överhållen skärm X X Blädning X X Markberedning X X2 X2 å p n r e ll e Dikesrensning X X X2 a k r e v / h c o n n o it a GROT X X X2 åee Askåterföring X X2 X2 pdr v it a g r ä v r u k e r Dikning et Na Stubbskörd X n Kvävegödsling X X Naturlig föryngring X X n e Trädslagsblanding X d r ä v r u n o Främja lövskog X t a it a ne Kantzon mot vatten X1 år k p n e r Lämnade träd X X1 a r ke Markskador får ej r e ll e v å / h förekomma X pc vo Skapa stora mängder död it is ved X o P Fördjupad landskapsplanering X 1 - Generös hänsyn 2 - Undviks 15 | 25 Scenarioanalys – utfall I detta avsnitt redovisas fyra scenarion utifrån olika typer av skogsskötsel (se föregående avsnitt) som utgår från målklassningen i den nya skogliga kartläggningen (Figur 3). Varje scenario beskrivs i text och därefter görs en uppskattning av vilken påverkan varje scenario har på skoglig tillväxt och virkesvärde, naturvärden och rekreation. Påverkan redovisas i en fyrgradig betygsskala från sämsta (-) till bästa scenariot (+++). Avslutningsvis redovisas en framskrivning (bilaga 2) av virkesvärde (nettointäkter minus kostnader) för de tre scenarier som omfattar skogsbruk (Figur 4). Scenario 1 – Skoglig tillväxt och virkesvärde Beskrivning: Här brukas skogen med fokus på att maximera ekonomisk avkastning från avverkningar. Skogen sköts med trakthyggesbruk på bestånd med målklassningen PG, PF och R. Detta motsvarar 43% av arealen. Åtgärder så som markberedning, gödsling och dikesrensning används där det anses vara lämpligt för att höja produktionen. Inget skogsbruk i bestånd klassade med höga naturvärden, vilket motsvarar 44% av arealen (målklassning NO, RF eller NS). Hänsyn till rekreation eller naturvärden ligger på lägsta nivå enligt lag. Vid rekreationsvärden sparas exempelvis enstaka stormfasta träd intill motionsspår, leder och vindskydd. Vid naturvärden sparas tio träd per hektar och tre objekt av död ved. Virkesvärde (+++): Alla åtgärder som kan maximera den skogliga tillväxten tillämpas. Naturvärden (-): Områden med höga naturvärden undantas från skogsbruk. I övrigt finns inga/få förutsättningar för naturvärden att utvecklas utanför avsatta områden. Rekreation (-): Områden med höga rekreationsvärden brukas med trakthyggesbruk. Social hänsyn lämnas endast i nivå med lägsta lagkrav. Övrig 4% PG -Trakthyggesbruk 13% Inäga PF -Trakhyggesbruk 9% 6% NO/impediment 18% R -Trakthyggesbruk 24% NS 18% RF 8% 16 | 25 Scenario 2 – Hyggesfritt skogsbruk med hänsyn till rekreationsvärden Beskrivning: Här brukas 19% av arealen med hyggesfritt skogsbruk, nästan uteslutande med luckhuggning och överhållen skärm. Skogsbruk bedrivs endast i bestånd som har låga rekreationsvärden, vilket är bestånd med målklassning PG och PF. Utöver detta avsätts 32% av innehavet för att enbart gynna rekreationsvärden (målklass R; RF). Det kan exempelvis innebära avverkning av riskträd, skötsel av stigar/leder och gallringar för att upprätthålla siktlinjer. Inget skogsbruk i bestånd klassade med höga naturvärden, vilket motsvarar 36% av arealen (målklassning NO eller NS). Virkesvärde (++): Hyggesfritt skogsbruk kommer att ge en viss ekonomisk avkastning från avverkningar, sannolikt lägre än om trakthyggesbruk tillämpats på samma areal. Kostnader förväntas för skötsel av natur- och rekreationsskogar. Naturvärden (+): Områden med höga naturvärden undantas från skogsbruk, samtidigt som skogar med fokus på rekreation förväntas utveckla naturvärden över tid. Hyggesfritt skogsbruk kommer att ha mindre negativ påverkan på naturvärden än trakthyggesbruk. Rekreation (+): Hyggesfasen undviks vilket gör att skogen bibehåller ett visst rekreationsvärde. Dessutom undantas en stor andel av skogarna med höga rekreationsvärden från skogsbruk. Övrig PG -Hyggesfritt 4% 13% Inäga PF -Hyggesfritt 9% 6% NO/impediment 18% R 24% NS 18% RF 8% 17 | 25 Scenario 3 – Naturnära skogsbruk Beskrivning: Liknar till stor del scenario 2. Här brukas 19% av arealen med naturnära skogsbruk, vilket innefattar hyggesfritt och små hyggen med en hög andel hänsyn. Skogsbruk bedrivs endast i bestånd som har låga natur- eller rekreationsvärden, vilket är bestånd med målklassning PG och PF. Utöver detta avsätts 32% av innehavet för att enbart gynna rekreationsvärden (målklass R; RF). Det kan exempelvis innebära avverkning av riskträd, skötsel av stigar/leder och gallringar för att upprätthålla siktlinjer. Inget skogsbruk i bestånd klassade med höga naturvärden, vilket motsvarar 36% av arealen (målklassning NO eller NS). Virkesvärde (+): Naturnära skogsbruk ger en viss ekonomisk avkastning från avverkningar, sannolikt lägre än om hyggesfritt och trakthyggesbruk tillämpats på samma areal eftersom en större andel hänsyn lämnas vid varje avverkning. Kostnader förväntas för skötsel av natur- och rekreationsskogar. Naturvärden (++): Områden med höga naturvärden undantas från skogsbruk, samtidigt som skogar med fokus på rekreation förväntas utveckla vissa naturvärden över tid. Naturnära skogsbruk kommer att ha mindre negativ påverkan på naturvärden än enbart hyggesfritt skogsbruk, bland annat beroende på en högre andel hänsyn vid varje avverkning. Rekreation (++): Endast små hyggen eller hyggesfritt gör att skogen bibehåller ett visst rekreationsvärde. Dock är hänsynen (andel träd som lämnas kvar) något större än vid scenario 2 vilket gör att rekreationsvärden blir något högre. Övrig PG, Naturnära skogsbruk 4% 13% Inäga PF, Naturnära skogsbruk 9% 6% NO/impediment 18% R 24% NS 18% RF 8% 18 | 25 Scenario 4 – Inget skogsbruk Beskrivning: Här görs endast åtgärder för att gynna rekreation eller naturvärden. Det kan exempelvis innebära friställning av ekar, avverkning av riskträd, skötsel av stigar/leder och gallringar för att upprätthålla siktlinjer. Områden klassade som PG eller PF kommer att skötas för att gynna och skapa rekreations eller naturvärden. Virkesvärde (-): Ingen ekonomisk avkastning från avverkning förväntas. Avverkade träd lämnas huvudsakligen kvar i skogen och även om vissa träd tas omhand kommer inte avkastningen täcka kostnaderna för åtgärderna. Naturvärden (+++): En stor del av arealen sköts för att gynna naturvärden. Det bästa scenariot för naturvärden. Rekreation (+++): En stor del av arealen sköts för att gynna rekreationsvärden. Det bästa scenariot för rekreation. Övrig PG -Naturvård rekreation 4% 13% Inäga 9% PF -Naturvård rekreation 6% NO/Impedeiment 18% R 24% NS 18% RF 8% 19 | 25 Framskrivning För virkesvärdet utfördes även en simulering i programmet Heureka, se Bilaga 2 för detaljer. Där simulerades ackumulerade inkomster (nettointäkter minus kostnader) över en period på 100 år. För hyggesfritt och naturnära utfördes två simuleringar – med och utan skogsbruk på den areal som klassats med höga rekreationsvärden (målklass R). De 25 första åren visar att scenariot Skoglig ekonomi och tillväxt ger fyra till fem gånger högre intäkter än hyggesfritt och naturnära när skogsbruk inte bedrivs i rekreationsskogar (Figur 4). När hyggesfritt eller naturnära skogsbruk bedrivs i rekreationsskogar är intäkterna större för skoglig tillväxt och ekonomi - 44% respektive 90% större de första 25 åren, vilket minskas till 21% respektive 61% efter 100 år. Naturnära skogsbruk resulterade i något lägre virkesintäkter än hyggesfritt, vilket framför allt beror på en större andel hänsyn. Den genomsnittliga årliga slutavverkningen varierade mellan 7,4 och 3,5 hektar, beroende av scenario. A) 8 7 Scenario 1 - Skoglig tillväxt och ) r o 6 virkesvärde n o r k 5 Scenario 2 -Hyggesfritt skogsbruk, r e EJ skogsbruk i rekreationsskogar n 4 o jliM 3 S re c k e r n e a a r t i i o o n 2 s - s H k y o g g g a e r sfritt skogsbruk i ( t s 2 m Scenario 3 - Naturnära skogsbruk, o k 1 EJ skogsbruk i rekreationsskogar n I Scenario 3 - Naturnära skogsbruk i 0 rekreationsskogar 2025 2030 2035 2040 2045 2050 -1 År B) 45 40 ) r o 35 Scenario 1 - Skoglig tillväxt och n o virkesvärde r k 30 r Scenario 2 -Hyggesfritt skogsbruk, e n o 25 EJ skogsbruk i rekreationsskogar jliM 20 Scenario 2 -Hyggesfritt skogsbruk i ( t s 15 rekreationsskogar m o k 10 Scenario 3 - Naturnära skogsbruk, n EJ skogsbruk i rekreationsskogar I 5 Scenario 3 - Naturnära skogsbruk i 0 rekreationsskogar 2025 2035 2045 2055 2065 2075 2085 2095 2105 2125 År Figur 4 Det ekonomiska utfallet av virkesvärdet från tre olika skötselscenarier över en period på 25 år (A) respektive 100 år (B). Inkomst definieras som den ackumulerade skillnaden mellan nettoinkomster och kostnader. 20 | 25 Slutsats Greensway bedömer att det finns goda möjligheter att kombinera naturvärden, rekreation och uttag av virke i Ale kommun, genom att tillämpa hyggesfritt eller naturnära skogsbruk. Intäkten från skogen blir lägre i scenarier med den nya målklassningen och med hyggesfria och naturnära metoder. Men om ett hyggesfritt eller naturnära skogsbruk bedrivs även i rekreationsskogar hamnar intäkterna betydligt närmare de i scenariot Skoglig tillväxt och ekonomi. En alternativ förvaltning är att kombinera scenarier och exempelvis bedriva traditionellt trakthyggesbruk på en mindre areal för att i någon mån öka virkesuttag och den ekonomiska avkastningen från avverkningar. Det är viktigt att påpeka att uppfattningen av vad som är hyggesfritt varierar och ligger i mångt och mycket i betraktarens ögon (Pommerening & Murphy, 2004; Appelqvist m.fl., 2021). De hyggesfria metoder som beskrivits här kan därför upplevas som traditionellt trakthyggesbruk av vissa betraktare. Det bör också tilläggas att den praktiska erfarenheten av hyggesfritt skogsbruk fortfarande är begränsad, men att kunskapen utvecklas snabbt. Därför är det viktigt med en god dialog med kommunens medborgare om hur skogen kommer skötas i ett hyggesfritt scenario, samtidigt som det är viktigt att samla på sig praktisk erfarenhet av de olika skötselmetoderna. 21 | 25 Referenser Appelqvist, C., Mogren, E., Dehlin, H., Alvsilver, J., Sarenmark, L.-O., Eriksson, L., Magnusson, M. & Mörling, T. (2023). Förutsättningar för hyggesfritt skogsbruk och definition av naturnära skogsbruk i Sverige. Regeringsuppdrag. Skogsstyrelsen, Rapport, 16. Appelqvist, C., Sollander, E., Norman, J., Forsberg, O. & Lundmark, T. (2021). Hyggesfritt skogsbruk Skogsstyrelsens definition. Skogsstyrelsen. Tillgänglig: chrome- extension://efaidnbmnnnibpcajpcglclefindmkaj/https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/om -oss/rapporter/rapporter-20222021202020192018/rapport-2021-8-hyggesfritt-skogsbruk--- skogsstyrelsens-definition.pdf. Eliasson, L. (2018-06-14). Är schackrutor ett bra drag? (https://www.skogforsk.se/kunskapsbanken/kunskapsartiklar/2018/ar-schackrutor-ett-bra- drag/). [Hämtad den 2026-02-16]. Häggström, K. (2025). Drivningsproduktivitet och kostnader i hyggesfritt skogsbruk. SLU, Department of Forest Biomaterials and Technology (from 131204). Karlsson, O. (2020). Målklassning av skogens sociala värden. SLU, School for Forest Management. Pommerening, A. & Murphy, S. T. (2004). A review of the history, definitions and methods of continuous cover forestry with special attention to afforestation and restocking. Forestry, 77(1), ss. 27–44 Oxford University Press. Skogsstyrelsen (2023). Skogliga grunddata [cartographic material]: 00000. Raster, . Tillgänglig: https://www.skogsstyrelsen.se/sjalvservice/karttjanster/geodatatjanster/ftp/. Wikström, P., Edenius, L., Eriksson, L. O., LÃ, T., Sonesson, J., Öhman, K., Waller, C. & KlintebÃ, F. (2011). The Heureka forestry decision support system: an overview. Mathematical and Computational Forestry & Natural-Resource Sciences (MCFNS), 3(2), ss. 87-95 (8). 22 | 25 Bilaga 1 – Inventering av Natur- och rekreationsvärden för målklassning 1.1. Naturvärden Naturvärden har bedömts genom att besöka varje bestånd i fält. Naturvårdsarter har inte inventerats. I stället har en översiktlig bedömning av förekomst av strukturer viktiga för biologisk mångfald gjorts. De strukturer som bedömts är: • Beståndsålder • Höjdskiktning, ålders- och stamdiameterspridning • Trädslagsblandning • Kvantitet och kvalitet av död ved • Naturvärdesträd: grova, krokiga, ihåliga, gamla, ovanliga eller senvuxna träd • Områden med speciella miljöer: topografi (till exempel raviner och svårframkomlig terräng), blockighet och vattenpåverkade områden • Naturliga störningar: Spår av brand, stormfällda träd eller naturlig föryngrat skog Som komplement har även tillgängligt kartmaterial som visar höga naturvärden använts, så om: • Den tidigare skogsbruksplanen • Skogens pärlor • Historiska kartbilder • Karta över markfuktighet • Naturvärdesprogram i Ale kommun 1.2. Rekreationsvärden Rekreationsvärden har bedömts genom att besöka varje bestånd i fält. Vid besöket har följande indikatorer använts • Förekomst av stigar, leder och rastplatser • Friluftsanläggningar • Skogens betydelse för landskapsbilden, speciellt i närheten av bostadsområden och vägar. Som komplement har även tillgängligt kartmaterial som visar höga rekreationsvärden, så om: • Ale kommuns underlag om tätortsnära skogar • Ale kommuns underlag om vandringsleder 23 | 25 Bilaga 2 - Ekonomiskt utfall för skogliga scenarier 1.3. Heureka För att beräkna virkesintäkter från de fyra skogliga scenarierna användes Heureka, vilket är ett beslutsstöd för skoglig förvaltning (Wikström m.fl., 2011). Heureka är utvecklat av Sveriges lantbruksuniversitet och låter användaren göra skogliga prognoser under olika typer av skoglig skötsel. Det bygger på en serie av fritt tillgängliga programvaror som används för skoglig planering och analys. I denna analys användes Planwise, vilket är en av fem tillgängliga programvaror. 1.4. Behandling av data innan import Simuleringarna utgick från beståndsindelningen i den gamla skogsbruksplanen. Eftersom stora delar av planen inte uppdaterats sedan 2012, kompletterades flera variabler så som grundyta och trädhöjd med laserskannade skogliga grunddata (Skogsstyrelsen, 2023). Detta gjordes i mjukvaran PC-skog där samtliga variabler skrevs fram till år 2023. Innan import till Heureka kompletterades beståndsregistret med data, exempelvis när grundyta saknades för nyligen planterad skog. Inget övre skikt importerades till Heureka. För att tillämpa målklasserna från den nya skogliga översikten beräknades överlappet mellan bestånd från den gamla skogsbruksplanen mot den nya skogliga översikten. Bestånd från den gamla planen fick därefter en ny målklassning som motsvarade den som överlappade mest med den nya skogliga översikten. 1.5. Simulering av skoglig skötsel I samtliga scenarion antogs att målklassen PF motsvarade en hänsyn på 30% av beståndets areal. I bestånd med målklassningen NO eller NS utfördes inga skogliga åtgärder, vilket även tillämpades för målklassning R och RF i scenario 2-4. I samtliga scenarion användes en diskonteringsränta på 3% och programvarans befintliga kostnadsuppskattningar, vilket bland annat baseras på virkespriser från 2013. Varje skötselscenario simulerades över en period på 100 år med restriktion om en jämn nettointäkt (max 20% skillnad i nettointäkt mellan varje femårsperiod). Ackumulerad intäkt (nettointäkter – kostnader) redovisas i Figur 4. Nedan beskrivs förutsättningar för varje scenario: I Scenario 1 – Skoglig tillväxt och virkesvärde användes befintliga inställningar i Planwise för trakthyggesbruk. Justeringar gjordes så att tre högstubbar per hektar lämnades kvar vid gallring och slutavverkning. Vid slutavverkning lämnades även tio träd per hektar och en hänsynsyta motsvarande 5% av arealen. I Scenario 2 – Hyggesfritt skogsbruk med hänsyn till rekreationsvärden behandlades alla talldominerade bestånd (>60 % tall) med överhållen skärm, resterande med luckhuggning. Justeringar gjordes så att tre högstubbar per hektar lämnades kvar vid gallring och slutavverkning. Vid slutavverkning lämnades även 25 träd per hektar och en hänsynsyta 24 | 25 på 5% av arealen. Drivningskostnaderna antogs vara 15% högre i detta scenario, baserat på resultaten från Eliasson (2018) och Häggström (2025). I Scenario 3 – Naturnära skogsbruk användes samma förutsättningar som i scenario 2, med skillnaden att samtliga bestånd hade en hänsyn som motsvarade 30% av arealen. I Scenario 4 – Inget skogsbruk gjordes ingen simulering eftersom inget skogsbruk tillämpas här. 25 | 25 Samhällsbyggnadsförvaltningen Diarienummer: 2026/160 Datum: 25 mars 2026 Handläggare: Kommunekolog, Ida Wendt Skogens sociala och kulturella värden i Ale, en perspektivinsamling Innehåll 1 Sammanfattning av skogens sociala och kulturella värden ........................................................................2 2 Inledning och bakgrund ..........................................................................................................................................3 3 Syfte .............................................................................................................................................................................3 4 Metod ...........................................................................................................................................................................3 4.1 Föreningar .......................................................................................................................................................3 4.2 Kommunens rådgivande organ .................................................................................................................3 4.3 Kommunala verksamheter .........................................................................................................................3 5 Skogens sociala värden – perspektiv från föreningar och kommunens rådgivande organ ..............4 5.1 Rekreation, naturupplevelse och välbefinnande .................................................................................4 5.2 Tillgänglighet och trygghet .........................................................................................................................4 5.3 Social gemenskap och livskvalitet ...........................................................................................................4 5.4 Folkhälsa, träning och friluftsliv ...............................................................................................................5 5.5 Lärande, kultur och generationsband .....................................................................................................5 5.6 Skogens identitetsskapande och egenvärde ........................................................................................5 5.7 Infrastruktur, skötsel och förvaltning .....................................................................................................6 6 Skogens olika värden – perspektiv från kommunala förvaltningar ..........................................................6 6.1 Utbildningsförvaltningen - Skogens betydelse för skolans verksamhet .....................................6 6.2 Kommunledningsförvaltningen - Skogens betydelse för folkhälsa i stort ..................................7 6.3 Socialförvaltningen - Skogens betydelse för socialpsykiatri ..........................................................8 6.4 Kultur och fritid (kommunledningsförvaltningen) - Skogens betydelse för kultur- och fritid samt friluftslivet i kommunen ....................................................................................................................................9 6.5 Kultur och fritid (kommunledningsförvaltningen) - Skogen betydelse för kulturmiljön ........10 6.6 Serviceförvaltningen - Skogen i parkförvaltningen ...........................................................................11 6.7 Samhällsbyggnadsförvaltningen – skogen i samhällsbyggnaden ................................................12 _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post 1 Sammanfattning av skogens sociala och kulturella värden Skogen i Ale framträder sammantaget som en central social, kulturell och hälsofrämjande resurs med stor betydelse i invånarnas vardag. I såväl föreningars perspektiv som i de kommunala verksamheternas beskrivningar återkommer bilden av skogen som ett ”extra vardagsrum”. Skogen är en plats för rekreation, återhämtning, sociala möten, lärande och friluftsliv. Skogen bidrar till både fysisk, psykisk och existentiell hälsa och används av människor i alla åldrar, samt inom skola, föreningsliv och sociala verksamheter. Samtidigt blir det tydligt att dessa värden är nära kopplade till skogens kvalitet, tillgänglighet och hur den förvaltas över tid. I perspektiven från föreningar och civilsamhälle betonas särskilt skogens betydelse för naturupplevelse, välbefinnande och gemenskap. Skogen används för allt från vardagliga promenader till organiserade aktiviteter, och beskrivs som en betydelsefull arena för både fysisk aktivitet och mental återhämtning. Närheten till skogen, särskilt tätortsnära och lättillgängliga områden lyfts som avgörande för att möjliggöra regelbunden användning, jämlik tillgång till natur, vardagsmotion och trygg vistelse. Äldre och varierad skog värdesätts högt. Samtidigt återkommer en stark kritik mot kalavverkningar och bristande skötsel, som upplevs försämra både upplevelsevärden, trygghet och viljan att vistas i skogen. Föreningarna lyfter också behovet av ökad dialog, lokal förankring och mer varsamma skogsbruksmetoder. Därutöver framträder en stark känslomässig koppling till skogen, där äldre och mer naturlika miljöer ges ett särskilt värde som bärare av identitet och kontinuitet. De kommunala förvaltningarna beskriver i sin tur skogen som en mångfunktionell och strategisk resurs inom flera samhällsområden. Inom utbildningen används skogen som en pedagogisk miljö som stödjer lärande, motorisk utveckling, lek, rörelse, kreativitet och social inkludering. Ur ett folkhälsoperspektiv framhålls skogen som ett kostnadseffektivt och tillgängligt verktyg för att främja både fysisk, psykisk och existentiell hälsa. Inom socialförvaltningen lyfts skogen som en viktig del i arbetet med psykisk ohälsa, där naturvistelser i kombination med social samvaro kan ha avgörande betydelse. Samtidigt betonas skogens roll inom kultur- och fritidslivet, där den utgör en central arena för föreningsliv, friluftsliv och naturturism. I samhällsbyggnadsperspektivet framträder skogen dessutom som en viktig komponent i planering, klimatanpassning och riskhantering. Kulturellt rymmer skogen både levande traditioner och kulturhistoriska lämningar som stärker platsens identitet och kopplar samman generationer. Flera förvaltningar lyfter behovet av tydligare prioriteringar, skötselstrategier och kommunikation kring hur olika skogsområden ska utvecklas och förvaltas. Sammantaget visar perspektivinsamlingen att skogens sociala och kulturella värden är både breda och djupt förankrade i kommunen, och att de i hög grad är beroende av hur skogen planeras, sköts och bevaras över tid. Skogens sociala och kulturella värden är starkt kopplade till långsiktig kvalitet, kontinuitet och varsam förvaltning, där dialog och hänsyn till lokal kunskap lyfts som viktigt från både kommunal och icke-kommunal verksamhet. Skogens kvalitet, i form av variation, kontinuitet och begränsad påverkan från storskaliga ingrepp, är avgörande för såväl upplevelsevärden som funktionella värden. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post 2 Inledning och bakgrund Samhällsbyggnadsförvaltningen i Ale har fått till uppdrag att ta fram en skogspolicy för kommunens skogsinnehav. Skogsmiljöer bidrar till både sociala, ekologiska och ekonomiska värden som kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Som underlag till en skogspolicy har skogens olika värden beskrivits och kartlagts. Ekologiska och ekonomiska (virkes-) värden i skogen har kartlagts via fältbesök till den kommunalt ägda skogen. För bedömning och klassning användes utöver fältbesök även annan tillgängliga data använts så som kommunens naturvårdsprogram och öppna skogliga data. Skogens sociala och kulturella värden har kartlagts via en omfattande perspektivinsamling. Intervjuer och öppna samtal har hållits med både föreningar och organisationer aktiva i kommunen, och med kommunens egna verksamheter och förvaltningar. 3 Syfte Syftet med denna perspektivinsamling har varit att undersöka och redovisa de sociala och kulturella värden som finns i skogen i Ale. 4 Metod 4.1 Föreningar En inbjudan till perspektivinsamling och samtal om skogen gick ut till 23 föreningar i Ale kommun som alla hade någon koppling till skog. Den 15 januari samlades totalt 23 personer från 13 olika föreningar och organisationer i Ale kulturrum för gemensamma samtal om skogen. De föreningar som inte hade möjlighet att närvara erbjöds samtal i efterhand. Perspektiv från totalt 15 olika föreningar aktiva i kommunen har samlats in. 4.2 Kommunens rådgivande organ Kommunens fyra råd, ungdomsrådet, föreningsrådet, pensionärsrådet och rådet för funktionshinderfrågor gavs möjlighet att delta i perspektivinsamlingen kring skogens sociala värden. Utav dessa svarade ungdomsrådet att de ville vara med och på deras möte den 4 mars hölls en kort workshop med ungdomarna kring hur de ser på och använder skogen. 4.3 Kommunala verksamheter För att fånga in behov av skogen från hela den kommunala verksamheten bjöds representanter från samtliga förvaltningar in till en gemensam workshop. Denna hölls den 10 mars på Järnkontoret i Nödinge. Olika perspektiv på skogen från samhällsbyggnadsförvaltningen samlades in under samhällsbyggnadsforum den 18 mars, och här framkom fler perspektiv än de strikt sociala och redovisas därför under egna rubriker. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post 5 Skogens sociala värden – perspektiv från föreningar och kommunens rådgivande organ Under samtliga samtal och workshops har det tydligt framkommit att relationen till skogen har en central roll för både boende, föreningar och verksamheter i kommunen. Skogen beskrivs som viktig för invånare, föreningar, ridskola och unga i Ale. Den fungerar som ett extra vardagsrum och är central för rekreation, hälsa, trygghet, sociala möten och lärande. Gemensamt för deltagarna är att de beskriver att försämringar i skogens kvalitet, som kalavverkning eller bristande skötsel, får stora negativa konsekvenser för de sociala värdena och minskar deras uppskattning och användning av skogen. 5.1 Rekreation, naturupplevelse och välbefinnande • Skogen fungerar som ett ”extra vardagsrum” där människor söker lugn, tystnad och återhämtning. Skogen används för exempelvis promenader, vandring, friluftsliv, reflexbanor, bad, grillning och svamp- och bärplockning. • Orörd och äldre skog uppskattas för sin variationsrikedom, sikt och naturpräglade miljö. • Kalavverkningar upplevs som starkt negativa och förstörande för naturupplevelsen. • Människor vistas i skogen för att promenera, bada, fika, grilla, plocka svamp och bär. • Skogen används som mental återhämtning och för att hantera stress och utmattning. Detta framkom som extra viktigt för att undvika eller vid sjukskrivning. • Tystnad och naturljud är centrala kvaliteter som många lyfter fram, och en bristvara i dagens samhälle. 5.2 Tillgänglighet och trygghet • Närskogar och skogar nära bostadsområden är särskilt viktiga för vistelse i vardagen. • Gammal och gles skog upplevs som mer lättframkomlig och trygg, medan tät slyskog skapar otrygghet. • Tillgänglighetsanpassade stigar och tydliga entréer efterfrågas för att fler ska kunna vistas i skogen. • Trygghet tolkas olika av olika personer: vissa vill ha öppna skogar, andra föredrar mer orörd och tät natur. • Plötsliga förändringar som avverkningar skapar oro,minskar trivsel och tillgänglighet. • För ridskolan är trygg och bilfri ridterräng avgörande för att kunna bedriva undervisning. 5.3 Social gemenskap och livskvalitet • Skogen är en central mötesplats för föreningar, familjer, vänner och grupper i alla åldrar. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post • Föreningar bidrar genom ideella insatser som slyröjning, ledmärkning, guidningar och inventeringar. • Exkursioner, svampturer, kurser och naturstudier skapar gemenskap, socialt lärande och lokal stolthet. • Skogen erbjuder mötesplatser mellan människor som annars inte möts, inklusive nyanlända. • Ridskolan ger sociala värden genom trygg ridning, barns utveckling och gemensamma naturupplevelser. 5.4 Folkhälsa, träning och friluftsliv • Skogsbad, vandring, ridning, orientering och cykling bidrar till både fysisk och psykisk hälsa. • Skogen erbjuder varierade träningsmiljöer: terräng, backar, naturliga hinder och sand/grusytor. • Hästar, hund och ryttare gynnas av skonsamt underlag, naturlig styrketräning och omväxlande miljöer. • För barn ger skogen motorikträning, balans, koordination och mod. • Hinderbanor och små utegym kan ge fler möjligheter till rörelse, om de utformas med hänsyn till naturmaterial och naturkänslan. 5.5 Lärande, kultur och generationsband • Skogen används av skolor och grupper för lek, orientering, naturstudier och övernattningar. • Barn utvecklar kreativitet genom lek, kojor och upptäckande i skogsmiljön. • Skogen bär kulturhistoriska spår – torp, stenar och gamla bruksmiljöer – som kan lära oss om historien och förstärker identiteten. • Skogen förvaltar minnen och traditioner: bärplockning, friluftsliv, familjeutflykter över generationer. • Behov finns av att stärka friluftskunskaper i skolan, exempelvis att göra upp eld och hantera utrustning. 5.6 Skogens identitetsskapande och egenvärde • Människor uttrycker stark känslomässig koppling till skogen och träd ochm som en del av platsens identitet. • Orörda och äldre skogar värderas som ovärderliga för både naturens och människans skull. • Kalhuggna områden upplevs som ”döda platser” som förlorat sin själ och skapar sorg och besvikelse. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post • Variation i trädslag och åldrar bidrar till skogens karaktär och upplevelsekvalitet. 5.7 Infrastruktur, skötsel och förvaltning • Underhåll av leder, skyltning och slyröjning är centralt men upplevs ibland otillräckligt. • Konflikter förekommer mellan fotgängare, ryttare, cyklister och motorfordon. • Elljusspår bör vara trygga och öppna; mer avskilda stigar bör behålla sin naturliga prägel. • Kommunens engagemang uppskattas, men det finns behov av: o tidig information inför avverkning o bättre dialog med föreningar o respekt för lokal kunskap o mer småskaligt och skonsamt skogsbruk, t.ex. plockhuggning o undvikande av kalhyggen nära tätorter,stigar och på skog som används av föreningar. • Behov finns av fler soptunnor, rastplatser och ställplatser, men alltid med hänsyn till naturens egen karaktär. 6 Skogens olika värden – perspektiv från kommunala förvaltningar 6.1 Utbildningsförvaltningen - Skogens betydelse för skolans verksamhet ”Barn som har svårt att passa in i klassrummet kan blomma upp och komma till rätta i skogen” Skolan använder skogen varje vecka året runt, både under skoltid och på fritids. Skogen ses som en central pedagogisk resurs och dess användning grundas i LGR22 samt Barnkonventionen, som betonar barns rätt till naturkontakt och varierade lärmiljöer. Pedagogiska värden • Skogen fungerar som ett uteklassrum där eleverna kan arbeta med ämnen som matematik, svenska, NO och idrott. • Genom arbetssätt som ”naturrutan” får eleverna följa årstidernas förändringar och träna observation, jämförelse och dokumentation. • Skogen används för motorisk träning och orientering och ger barnen möjlighet till fri lek, vilket stimulerar kreativitet och problemlösning. Sociala och emotionella värden _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post • När elever vistas i skogen skapas nya sociala konstellationer, eftersom miljön skiljer sig från klassrummets struktur. • Barn som har svårt att fungera i klassrumsmiljö kan blomma ut i skogen, där utrymmet är större och kraven annorlunda. • Skogen erbjuder lugn, tystnad och naturupplevelser som många barn mår bra av. Trygghet och långsiktig utveckling • Regelbundna naturvistelser skapar trygghet i att vistas i skog, vilket kan göra att barn vågar använda den även på fritiden. • Små barn utvecklar sin grundmotorik snabbare när de får utmanas i naturmiljöer, där viss ”risk” bidrar till lärande och självförtroende. Krav på skogsmiljön • Skolan behöver en öppen, tillgänglig och varierad skog med både barr- och lövträd. • För att fungera som skolskog bör området vara lätt att nå, gärna nära skolan och ibland integrerat med skolgården. Sammanfattande slutsats Skogen är en del av skolans pedagogiska och sociala arbete. Den stödjer barns lärande, hälsa, motorik och sociala utveckling, samtidigt som den skapar glädje och trygghet. Därför är det viktigt att skolor har tillgång till välskötta, öppna och närbelägna skogsområden. 6.2 Kommunledningsförvaltningen - Skogens betydelse för folkhälsa i stort ”Det är en bra investering samhällsekonomiskt att ha en skog som skapar hälsa” Skogen är en viktig resurs för folkhälsan, både psykiskt, fysiskt och existentiellt. Den används av barn, föreningar, personer med psykisk ohälsa och av allmänheten i stort. Forskning visar tydligt att naturvistelser har starka hälsofrämjande och återhämtande effekter, och används även i metoder som Nature-Based Rehabilitation (NBR). I vissa vårdsammanhang har man till och med infört ”naturvistelse på recept”, som ett komplement till fysisk aktivitet på recept. Psykisk och fysisk hälsa • Naturvistelser minskar stress, oro och psykisk ohälsa och kan fungera som en läkande miljö. • Skogen uppmuntrar till rörelse och vardagsmotion, vilket stärker den fysiska hälsan. • För många upplevs skogen som en trygg plats, vilket ökar dess positiva effekt på välbefinnandet. Existentiell hälsa • Skogen bidrar även till den existentiella hälsan, genom att ge lugn, mening och sammanhang. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post • Citatet ”Ett träd som faller låter mer än en skog som växer” lyfter att de tysta, positiva hälsoeffekterna ofta förbises eftersom de inte är lika mätbara som när ohälsa uppstår. Jämlikhet och samhällsekonomi • Tillgång till skog är relativt jämlik, vilket gör den till en viktig resurs för att minska hälsoklyftor. • Som kommun är ett centralt uppdrag att utjämna hälsoskillnader, och skogen är ett kraftfullt verktyg i detta arbete. • God folkhälsa är samhällsekonomiskt lönsamt – det är billigare att människor mår bra än att behandla ohälsa. Motståndskraft i samhället • Skogen bidrar till ökad motståndskraft, både individuellt och samhälleligt, genom att erbjuda återhämtning, trygghet och möjlighet till fysisk aktivitet. • Även om vissa kan uppleva skogen som otrygg är den för många en miljö som skapar lugn och stabilitet. 6.3 Socialförvaltningen - Skogens betydelse för socialpsykiatri ”Naturen och social samvaro kan bli vändpunkten för många som mår dåligt” Den nya socialtjänstlagen (SFS 2025:400) lägger större fokus på tidiga och förebyggande insatser för personer med psykisk ohälsa. Inom detta arbete har metoden ”Häng med ut”, framtagen av Friluftsfrämjandet, blivit ett viktigt verktyg för att stötta människor genom naturvistelser. Metoden ”Häng med ut” • En enkel och inkluderande metod där deltagare tillsammans går ut i skogen. • Riktar sig främst till personer med psykisk ohälsa och ofrivillig ensamhet. • Möjlighet finns för deltagarna att hämtas vid tågstationer för att sänka tröskeln att delta. • Träffarna sker en gång i veckan och är öppna för alla. • Vandringarna anpassas så att även personer med exempelvis rullator kan delta. Hälsoeffekter och evidens • Metoden har evidensbaserade positiva effekter på psykisk hälsa (studie från Uppsala universitet). • Naturen kombinerat med social samvaro har visat sig vara en vändpunkt för många, även för personer med långvariga psykiska sjukdomar som schizofreni. • Naturvistelserna fungerar som suicidpreventivt stöd och kan hjälpa personer som annars inte tar sig ut på egen hand. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Betydelse för socialpsykiatrin • Skogen erbjuder ett tryggt, lättillgängligt rum för återhämtning, meningsfullhet och socialt sammanhang. • Aktiviteten stärker både psykisk och fysisk hälsa och kan fungera som ett alternativ eller komplement till traditionell behandling. • Metoden används redan i andra verksamheter, exempelvis studenthälsan i Uppsala, för att stötta unga i psykiska svackor. Kommunens roll • För att genomföra metoden krävs tillgänglig skog, gärna nära tätorter och kollektivtrafik. • Arbetet ligger i linje med kommunens uppdrag att erbjuda tidiga insatser och främja psykisk hälsa. • Efterfrågan ökar, och fler grupper – såsom unga och patienter vid vårdcentraler – kan inkluderas framöver. 6.4 Kultur och fritid (kommunledningsförvaltningen) - Skogens betydelse för kultur- och fritid samt friluftslivet i kommunen ”Nästa alla föreningar i kommunen nyttjar skogen på ett eller annat sätt:” Skogen spelar en central roll för kommunens kultur- och fritidsliv och är en av Ale kommuns största tillgångar. Den fungerar både som arena för föreningsliv, friluftsaktiviteter, kulturupplevelser och naturturism, och som en viktig resurs för barns utveckling och invånarnas vardagsmotion. Friluftsliv och tillgänglighet • Kommunen arbetar aktivt för att främja friluftslivet och öka invånarnas vistelse i naturen genom prova-på-aktiviteter, temaveckor och tydlig information om tillgänglighet. • Nära och lättillgänglig skog är avgörande – närhet sänker trösklarna och gör naturbesök möjliga för fler. • Under covidpandemin blev det tydligt hur viktig naturen är vid samhällskriser, vilket också syns i ökad användning av vandringsleder med räknade besök. Föreningsliv och rörelseglädje • Nästan alla kommunens föreningar använder skogen: orientering, scouter, fiske, downhill- cykling, naturstigar, kulturföreningar m.fl. • Skogen främjar rörelseglädje, koordination och grundmotorik, särskilt hos barn. Naturmark ger viktiga motoriska utmaningar som bidrar till utveckling. • Fritidsbanken möjliggör naturvistelse genom gratis utlåning av friluftsutrustning, förstärkt av projekt som FAR (fysisk aktivitet på recept) och promenadgrupper. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Kultur och upplevelser i skogsmiljö • Skogen kan fungera som kulturnod, exempelvis som plats för scenkonst (träd i tid och röresle) och för skogsbad, som kräver miljöer med hög naturupplevelsekvalitet. • Under kultur- och naturtemaveckor i kommunen lyfts kulturarv och naturmiljöer via guidade aktiviteter och information om lokala platser. Naturturism och evenemang • Naturen är kommunens främsta besöksmagnet – det som lockar folk till Ale är skog och landskap, inte den byggda miljön. • O-ringen 2026 hålls i Ale tack vare skogarnas kvalitet och omfattning, vilket visar områdets styrka för stora friluftsevenemang. • Besöksmål som discgolfbanor i Uspastorp, vandringsleder och naturreservat har stor potential att utveckla turismen ytterligare. Sociala värden och livskvalitet • Närhet till naturen är Ale kommuns unika försäljningsargument (USP) och en viktig anledning till att många väljer att bosätta sig här. • Kännedom om närområdets skogar skapar trygghet och stärker människors relation till platsen. • Skogen fungerar som en plats för äventyrspedagogik, lek och vardagsrekreation. 6.5 Kultur och fritid (kommunledningsförvaltningen) - Skogen betydelse för kulturmiljön ”Skogen är en viktig del av Ales historia.” Skogen utgör en central del av Ales kulturhistoria och rymmer många kulturmiljöer som berättar om tidigare jordbruk, skogsbruk och bosättningar. Trots att många av dessa lämningar idag ligger dolda i tät skog vittnar de om en tid då landskapet var betydligt mer öppet. Kulturhistoriska lämningar i skogen • I skogarna finns fornlämningar, hällristningar, torpargrunder, hålstigar, rester i form av gamla sågar och uträtade vattendrag visar på tidigare skogsbruk och timmerflottning. • Dessa lämningar ligger ofta svårtillgängligt, men kan göras mer synliga genom att röja fram dem och skylta längs vandringsleder. • Kulturlämningar kan bli attraktiva besöksmål när de integreras med friluftsleder och naturupplevelser. Ales historiska skogsbruk _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post • Skogen var historiskt en viktig försörjningskälla. • Alesnickarna – lokala timmermän – var välkända och byggde hus som bland annat levererades till Göteborg. • Arbetet bedrevs säsongsvis: man fällde träd, bearbetade timmer och byggde stommar som flottades på vattendrag som Grönån. Samspelet mellan natur- och kulturvärden • I Ale möts rik natur och rik kulturhistoria, vilket skapar stora möjligheter för både kultur- och naturintresserade besökare. • Vandringsleder ger människor chans att upptäcka både naturvärden och kulturspår i skogen. Behov av varsam skötsel • Modernt skogsbruk med tunga maskiner kan skada kulturmiljöer, exempelvis torpargrunder och hålstigar. • Där kulturmiljöer finns bör skogen skötas med hänsyn till dessa värden, t.ex. genom att röja kring hällristningar som den i Skepplanda. 6.6 Serviceförvaltningen - Skogen i parkförvaltningen ”Det finns många olika förväntningar på hur en skog ska se ut.” Parkförvaltningen lyfter behovet av att kommunen tydligt definierar vad som räknas som skog, hur olika skogstyper ska se ut och vilka områden som ska skötas respektive lämnas utan skötsel. Förväntningarna på skogen varierar stort – vissa vill ha välskötta och öppna skogar, medan andra värdesätter tät och mer naturlig skog. Skötselbehov och prioriteringar • Skogsmark kräver olika typer av skötsel, exempelvis slyröjning, tillgänglighetsanpassning eller naturvårdande insatser. • Mer skötsel innebär högre kostnader, vilket gör det viktigt att avgränsa var resurser ska läggas. • Parkenheten ser ett värde i att skapa avsatta skötselområden med tydliga riktlinjer. Kommunikation och kunskap • Det behövs bättre information till invånare om varför skogen ser ut som den gör och varför vissa områden sköts annorlunda än andra. • Kunskapsspridning om olika skogstyper och naturmiljöer kan öka förståelsen för variationen i landskapet. Sociala och praktiska aspekter _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post • Skogen behöver få se ut på olika sätt, både av naturvårdsskäl och för att barn och vuxna ska lära sig att naturen inte är enhetlig. • Parkförvaltningen får många synpunkter på skötsel och ser behov av arbetslag för kontinuerlig röjning och grönyteskötsel, gärna kopplat till arbetsmarknadsinsatser. • En viktig fråga är hur mycket kommunen anser att skogen får kosta i drift och skötsel. 6.7 Samhällsbyggnadsförvaltningen – skogen i samhällsbyggnaden ”Att bevara natur är billigare och lättare än att försöka skapa ny natur” Inom samhällsbyggnadsförvaltningen betraktas skogen som en komplex och mångfunktionell resurs som påverkar planering, riskhantering, klimat, naturvård, rekreation och bostadsutveckling. Arbetet handlar om att väga många intressen mot varandra och att förstå skogens roll på både stora och små skalor. Ekologiska samband och naturvärden • Viktigt att inte bryta upp skogen så att grönstråk och passager för djur och växter kan bevaras. • Tätortsnära natur ses som särskilt värdefull och integreras i översiktsplaneringen. • Olika skogstyper och områden med riksintresse för friluftsliv och naturvård ingår i planeringen. Klimatanpassning och geotekniska funktioner Skogen har flera avgörande funktioner: • Hanterar skyfall, infiltrerar och renar vatten och fungerar som naturlig dagvattenlösning. • Binder mark och förhindrar erosion, särskilt längs vattendrag och i slänter. • Sänker temperaturer och skapar mikroklimat som dämpar värmeböljor. • Renar vatten och motverkar brunifiering i vattendrag. • Blandskog är oftast geotekniskt stabilast. • Avverkning kan ge långvariga geotekniska problem som skred, översvämning och erosion, vilket påverkar både markägare och grannar. Rekreation, trygghet och gestaltningskvaliteter • Skogen bör göras tillgänglig via gång- och cykelvägar, parkeringar och entrépunkter. • Belysning kräver avvägning mellan trygghet och att inte störa djurliv. • Närhet till skog höjer bostäders värde och bidrar till höga gestaltningskvaliteter. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post • Det tar lång tid att skapa natur, därför är det bättre att bevara befintlig skog när det är möjligt. Hälsa och sociala värden Skogen bidrar till: • Rörelse, motorik, lek och friluftsliv. • Minskad vind, renare luft, lägre buller och skugga genom trädens krontäckning. • Miljöer med naturljud och rekreation som stärker både fysisk och psykisk hälsa. Planering, byggande och markägande • Inom detaljplanerat område finns ofta begränsat utrymme att bevara skog; utanför plan vill många bo nära eller i skog. • Kommunen köper sällan skog enbart för naturvärden, men skogsmark kan användas i markbyten. Skogsskötsel, säkerhet och risk • Trädsäkring behövs nära vägar och kraftledningar. • Avverkningsmetoder spelar roll – plockhuggning minskar risk för erosion i känsliga morän- och släntområden. • Riskområden (t.ex. skredzoner som vid Holstamsbäcken) kräver avvägning mellan tillgänglighet och säkerhet. Behovet av helhetssyn • Skogen är ett system där ekologi, rekreation, planering, risk och klimat hänger tätt samman. • Många perspektiv måste rymmas samtidigt, vilket gör frågan komplex och kräver samordning och långsiktighet. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Ida Wendt, Sonny Hellstrand, Jenny Friman, Mathias Kopka 1 Skogspolicy Ale kommun Ida Wendt, Sonny Hellstrand, Jenny Friman, Mathias Kopka 2 Medelinkomst från skogen är 500 tusen sek/år 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Försäljning 1 284 874 1 062 1 395 1 011 494 659 8 Markantreprenad -753 -88 -316 -566 -575 -159 -137 -173 Övrig anläggning -57 SUMMA 530 786 746 772 435 335 522 -166 Ale kommun, 449 80 Alafors • 0303-70 30 00 • www.ale.se • kommun@ale.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2026/284 Datum: 2026-07-09 Utvecklingsledare Alice Clark Kommunstyrelsen Svar på motion om befintliga skollokaler ska prövas före rivning och nybyggnation från S och V Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning En motion har inkommit från S och V med förslag om att Ale kommun ska pröva renovering, ombyggnad och bättre nyttjande av befintliga skollokaler innan rivning och nybyggnation föreslås. Motionen föreslår även krav på jämförande analyser inför större skolprojekt samt återrapportering till kommunfullmäktige. Ale kommun har under 2026 beslutat om en reformerad lokalförsörjnings- och investeringsprocess. Den nya processen innebär att alla lokalinvesteringar föregås av en gemensam kapacitetsanalys, prövning enligt fyrstegsprincipen (SKOR) samt prioritering inom beslutad ekonomisk ram. Dessa principer är fastställda i riktlinje för lokalförsörjning. Förvaltningen bedömer att motionens intentioner i huvudsak redan är omhändertagna genom det beslutade arbetssättet. Maria Kosterlind Reinholdsson Patrik Skog Kommunchef Avdelningschef demokratiavdelningen Beslutsunderlag - Motion om befintliga skollokaler ska prövas före rivning och nybyggnation, 2026-04-19 - Riktlinje för lokalförsörjning 2026-03-09 - Beslut KF 2026-03-09 § 42 Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats Ärendet Bakgrund En motion från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har inkommit med förslag om att Ale kommun som huvudregler ska pröva renovering, ombyggnad och bättre nyttjande av befintliga skollokaler innan rivning och nybyggnation föreslås. Motionen lyfter även behov av att ta fram jämförande uppgifter inför större skolprojekt samt att säkerställa ökad transparens i beslutsunderlag. Motionen tar sin utgångspunkt i frågor om god ekonomisk hushållning, risk för överinvesteringar samt behovet av att i högre grad synliggöra alternativa lösningar innan nybyggnation blir aktuell. Reformerad lokalförsörjningsprocess Kommunfullmäktige beslutade den 9 mars 2026 § 42 om en reformerad lokalförsörjnings- och investeringsprocess. Syftet med reformen är att skapa ett mer sammanhållet, transparent och långsiktigt arbetssätt för planering och prioritering av kommunens lokaler. Den nya processen innebär i korthet att: - Planering av lokaler ska ske med ett långsiktigt perspektiv, normalt omkring 10 år - Alla lokalinvesteringar ska utgå från en analys av kommunens kapacitet, snarare än enbart uttrycka behov - Åtgärder ska prövas systematiskt innan beslut om investering fattas - Samtliga objekt ska prioriteras i förhållande till varandra inom en av kommunfullmäktige beslutad investeringsram Planeringen ska utgå från en analys av kommunens kapacitet, där verksamhetsmässiga, demografiska och tekniska förutsättningar vägs samman. Analysen sker gemensamt i arbetsgrupp för lokalförsörjning och ligger till grund för fortsatt prövning och prioritering. Identifierade kapacitetsbrister ska prövas inom ramen för ett strategi-, konsekvens- och rimlighetsarbete (SKOR), där åtgärder värderas i en fastställd ordning från verksamhetsförändringar och enklare lösningar, via om- eller tillbyggnad, till nyproduktion eller extern inhyrning som sista steg. I processen ingår även att ta fram underlag som möjliggör jämförelser mellan olika åtgärdsalternativ, exempelvis avseende kostnader, kapacitet och konsekvenser över tid. Samtliga objekt prioriteras därefter i en kommungemensam lokalförsörjningsplan, inom den ekonomiska ram som fastställts av kommunfullmäktige. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen bedömer att de förändringar i lokalförsörjningsprocessen som fastslagits av kommunfullmäktige innebär att befintliga lokaler och alternativa åtgärder prövas innan nybyggnation blir aktuell. Kommunledningsförvaltningen bedömer därmed att de principer som lyfts i motionen avseende prövning av befintligt bestånd, krav på analys och behov av jämförbara underlag omhändertas inom ramen för den beslutade lokalförsörjningsprocessen. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats Förvaltningen bedömer därför att det nya arbetssättet bör implementeras ordentligt innan det utvärderas och genomgår större förändringar. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Förslaget att anse motionen besvarad innebär ingen direkt ekonomisk påverkan utöver vad som redan följer av implementeringen av den beslutade lokalförsörjningsprocessen. Om motionen skulle bifallas får utredningskostnaden bedömas utifrån hur uppdragets avgränsning gentemot fullmäktiges beslut om ny lokalförsörjningsprocess. Påverkan ur ett invånarperspektiv inklusive näringsliv och civil beredskap Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Ärendet har koppling till kommunfullmäktiges mål om effektivitet genom att syfta till ett resurseffektivt nyttjande av kommunens lokaler. Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Beslut att besvara motionen får ingen påverkan och kräver inget genomförande. Beslutet skickas till: - Motionärerna Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats Motion om befintliga skollokaler ska prövas före rivning och nybyggnation Ale kommun har i sina egna styrdokument slagit fast att lokalförsörjningen ska vara långsiktig, resurssmart och utgå från verkligt behov. Kommunens lokalförsörjningsplan pekar också tydligt på att låga födelsetal, osäker befolkningsutveckling och variationer i bostadsbyggandet kräver större försiktighet i planeringen av skolor och förskolor. Trots detta pågår planering och detaljplanearbete för skolor i Ale där inriktningen i praktiken riskerar att bli rivning och omfattande nybyggnation, innan det tydligt har redovisats om behoven kan lösas genom att använda, bygga om, renovera eller utveckla befintliga lokaler. Det gäller bland annat Skepplanda, där planeringen möjliggör en ny F–6-skola med cirka 700 elevplatser och där befintliga skolbyggnader avses rivas efter genomförandet. Det gäller också Älvängen, där en mycket kraftig utökning av högstadiets kapacitet prövas, från omkring 350 till 1000 elever, tillsammans med ny sporthall och storkök. Detta väcker grundläggande frågor om ordning, ansvar och ekonomisk hushållning. Problemet är inte att kommunen aldrig ska bygga nya skolor. Problemet är att kommunen riskerar att låsa fast sig i stora och kostnadsdrivande lösningar utan att först öppet visa varför befintliga alternativ inte räcker. När detaljplaner tas fram med nybyggnation som praktiskt huvudspår riskerar också själva planprocessen att styra fram ett visst beslut långt innan fullmäktige och kommuninvånarna fått ett tillräckligt jämförbart underlag. Det är inte god hushållning. Ale kommun har redan i sin riktlinje för lokalförsörjning en tydlig prioriteringsordning genom SKOR-modellen. Kommunen ska först se över organisation och lokalutnyttjande, därefter pröva lokalanpassningar, sedan förtätning på befintlig mark och först i sista hand bygga nytt. Den ordningen är klok. Men den får inte stanna vid att vara en skrivning i ett styrdokument. Den måste också tillämpas i praktiken. När kommunen går mot rivning och nybyggnation utan att först redovisa seriösa alternativ ökar risken för felinvesteringar, överkapacitet och högre internhyror under lång tid. Det innebär mindre ekonomiskt utrymme för skolans kärnuppdrag, för fler vuxna i verksamheten och för kvalitet i undervisningen. Varje krona som binds upp i onödigt höga lokalkostnader är en krona som inte kan användas där den gör störst nytta för eleverna. I ett läge med osäker elevutveckling måste kommunen välja väg med större eftertanke. Renovering, ombyggnad, bättre nyttjande av befintliga lokaler och etappvis utbyggnad ska inte behandlas som sidospår. Det ska vara det som prövas först. Om nybyggnation ändå visar sig vara den bästa lösningen ska det naturligtvis kunna genomföras, men då först efter att alternativ har prövats och redovisats öppet. Det handlar ytterst om att kommunen ska fatta mer ansvarsfulla beslut, med bättre underlag, lägre risk och större respekt för skattebetalarnas pengar. Mot denna bakgrund föreslår jag att kommunfullmäktige beslutar att Ale kommun som huvudregel alltid ska pröva renovering, ombyggnad och bättre nyttjande av befintliga skollokaler innan rivning eller nybyggnation föreslås, att inga beslut om rivning av kommunägda skollokaler ska fattas utan att det finns ett öppet och jämförbart beslutsunderlag som visar varför befintligt bestånd inte är ett rimligt alternativ, att alla större skolprojekt ska föregås av en skriftlig jämförande analys mellan befintligt bestånd och nybyggnadsalternativ, att denna analys minst ska innehålla teknisk statusbedömning, åtgärdsförslag för renovering eller ombyggnad, investeringskostnad, livscykelkostnad, påverkan på internhyra och driftkostnader, analys av kapacitetsbehov samt bedömning av demografisk risk och möjlighet till etappvis utveckling, att kommunen i pågående detaljplanearbeten för skolverksamhet i Skepplanda och Älvängen ska säkerställa att en sådan alternativredovisning tas fram innan planerna förs vidare till nästa avgörande steg i processen, att Servicenämnden årligen ska återrapportera till kommunfullmäktige hur denna princip har tillämpats i kommunens skolprojekt samt på vilka ekonomiska och demografiska grunder beslut därefter har fattats. Johnny Sundling socialdemokraterna Ale Anette Håkansson Socialdemokraterna Ale Dennis Ljunggren Socialdemokraterna Ale Johan Nordin Socialdemokraterna Ale Ann-Sofie Hellvard Vänsterpartiet Ale Riktlinje för lokalförsörjning Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställandedatum: 2026-03-09 Beslutsparagraf: § 42 Dokumentansvarig: Kommunchef Dokumentet gäller Ale kommun för: Diarienummer: 2026/232 Giltighetstid: 2026-04-01 – tills vidare Innehåll 1 Riktlinje för arbete med lokalförsörjning ...................................................................2 1.1 Relaterade styrdokument .............................................................................................................2 2 Kommunövergripande arbetssätt ...............................................................................2 2.1 Ansvarsfördelning .........................................................................................................................2 2.1.1 Samberedning på förvaltningsnivå .............................................................................................3 2.1.2 Lokalbehovsanalys utifrån kommunens kapaciteter ...................................................................3 2.1.3 Val av åtgärd ..........................................................................................................................3 2.1.4 Prioritering ...............................................................................................................................3 2.2 Förhöjd ambitionsnivå .................................................................................................................4 2.3 Lokalisering ....................................................................................................................................4 3 Tidplan ........................................................................................................................4 4 Lokalbank ...................................................................................................................6 5 Förvaltning av lokaler .................................................................................................6 6 Avyttring av lokaler .....................................................................................................6 7 Akuta behov ................................................................................................................6 Ale kommun, 449 80 Alafors • 0303-70 30 00 • kommun@ale.se • www.ale.se 1 Riktlinje för arbete med lokalförsörjning Investeringar i lokaler är långsiktiga åtgärder som påverkar kommunen under lång tid. Ale kommun ska ha ändamålsenliga lokaler och god framförhållning i planeringen. För att undvika tillfälliga och mer kostsamma lösningar är det därför viktigt att planeringen av kommunens lokalbehov så långt det är möjligt ligger på en tidshorisont om 10 år. Kommunens lokaler ska användas så effektivt som möjligt och bidra till en hållbar utveckling. För att få god lokalplanering och lokaleffektivitet behövs gemensamma riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas. Den här riktlinjen beskriver arbetet med lokalförsörjning på ett övergripande sätt. Riktlinjen kompletteras genom en rutin som på ett mer detaljerat plan beskriver arbetssättet, de olika ansvaren i processen och vilken information som ska framgå av lokalförsörjningsplanen. Servicenämnden är ansvarig nämnd för lokalförsörjning i Ale kommun. Med lokalförsörjning menas lokaler och anläggningar åt kommunens alla verksamheter. Arbetet med att bereda kommunens lokalförsörjningsplan inför antagande i nämnden leds av serviceförvaltningen men sker i samberedning där alla förvaltningar ska vara delaktiga. Lokalförsörjningsplanen ska utgöra en kommungemensam prioritering av de lokalinvesteringar som kommunen behöver göra för att kommunen ska ha rätt kapacitet att bedriva sin verksamhet. När nämnden antagit planen utgör den ett underlag för arbetet med att ta fram kommunfullmäktiges investeringsbudget. 1.1 Relaterade styrdokument • Strategi för byggnation av verksamhetslokaler • Riktlinje för investeringar • Rutin för hantering av befolkningsprognos • Rutin för arbete med lokalförsörjning • Rutin för avveckling av tomställda lokaler 2 Kommunövergripande arbetssätt Lokalplanering är en process där många aktörer är inblandade i olika steg. För att processen ska fungera på ett tillfredställande sätt krävs tydlighet och god samverkan inom organisationen och med externa aktörer. Alla som deltar i processen ska förstå sin roll och vilka mandat man har i uppdraget. En viktig del i strategisk lokalförsörjning är lokalförsörjningsplanen. Planen tar upp behoven inom varje nämnds verksamhetsområde och belyser nuläget för lokaler mot behovet. Kommunfullmäktige beslutar årligen om en investeringsram för lokaler och om en investeringsbudget för lokalförsörjningen. Vid varje årlig prövning görs justeringar med hänsyn till kostnadsutvecklingen och andra omständigheter som kan förändras. 2.1 Ansvarsfördelning Servicenämnden ansvarar enligt reglemente för lokalförsörjning i Ale kommun. Ansvaret innebär att nämnden har det övergripande ansvaret för lokalförsörjningen och är projektägare Ale kommun, 449 80 Alafors • 0303-70 30 00 • kommun@ale.se • www.ale.se för samtliga projekt. Nämnden ansvarar för att äska alla investeringsmedel som behövs för att tillgodose de kommunala verksamheternas behov av lokaler. 2.1.1 Samberedning på förvaltningsnivå För att säkerställa att lokalförsörjningsplanen tar hänsyn till kommunens samtliga verksamheter ska planen samberedas inför beslut i servicenämnden. Arbetet ska ske i en arbetsgrupp bestående av relevanta funktioner från samtliga förvaltningar. Gruppen bereder årligen ärendet Lokalförsörjningsplan till servicenämnden. I gruppen ingår funktioner med ansvar för lokalförsörjning, strategisk lokalplanering och lokalrelaterade frågor inom respektive förvaltning. Därutöver ingår även funktioner med ansvar för ekonomi, statistik, fysisk planering samt drift och underhåll kopplat till lokalförsörjningen. Gruppen kan vid behov kompletteras med andra kompetenser. Gruppens arbete leds och läggs upp av serviceförvaltningen, men inriktningen bör vara att de olika funktionerna deltar i olika skeden av arbetet efter behov på ett sätt som möjliggör ett så effektivt arbete som möjligt. Samtliga förvaltningar ansvarar för sina respektive funktioner i arbetsgruppen som sambereder lokalförsörjningsplanen. De olika funktionerna och vilken förvaltning de tillhör, ska beskrivas närmare i Rutin för lokalförsörjning. 2.1.2 Lokalbehovsanalys utifrån kommunens kapaciteter Arbetsgruppen ska analysera objekten i lokalförsörjningsplanen utifrån tre kapaciteter, verksamhetsmässig kapacitet, demografisk kapacitet och teknisk kapacitet. Gruppen är gemensamt ansvarig för att säkerställa att relevanta perspektiv blir belysta, men bör fördela analysen av de olika perspektiven utifrån vad som är mest praktiskt och effektivt. 2.1.3 Val av åtgärd När kapacitetsbrister har identifierats ska dessa sammanställas, analyseras gemensamt och vägas mot varandra. Syftet är att säkerställa att resurser används på ett effektivt sätt och att åtgärder riktas dit de gör störst nytta. För varje objekt ska en fyrstegsprincip tillämpas vid bedömningen av lämpliga åtgärder: a) Verksamhetsförändring b) Tillfälliga eller enkla åtgärder c) Om- eller tillbyggnad d) Nyproduktion eller extern inhyrning 2.1.4 Prioritering Samtliga objekt som finns i lokalförsörjningsplanen ska prioriteras år för år i förhållande till varandra. Arbetsgruppen ansvarar för att lägga fram förslag, som servicenämnden beslutar om. Den samlade investeringsvolymen som följer av objekten i servicenämndens lokalförsörjningsplan ska hålla sig inom fullmäktiges beslutade rambudget för investeringar. Gruppen bör lägga fram förslag i enighet, men vid eventuell oenighet beslutar serviceförvaltningen vilket förslag som ska läggas fram till nämnden. Ale kommun, 449 80 Alafors • 0303-70 30 00 • kommun@ale.se • www.ale.se Om kommunfullmäktige vill ändra i servicenämndens prioritering ska fullmäktige uppdra åt nämnden att göra förändringar. Mallar som stödjer prioritering beskrivs närmare i Rutin för lokalförsörjning. 2.2 Förhöjd ambitionsnivå Med förhöjd ambitionsnivå avses icke lagstadgad verksamhet som kommunen bedriver, alternativt verksamhet som bedrivs med en högre ambitionsnivå än vad som är lagstadgat. Investeringar i lokaler för sådan verksamhet ska alltid föregås av ett beslut i kommunfullmäktige. Beslut om dessa ska fattas av kommunfullmäktige senast i samband med beslutet om rambudget för investeringar för att arbetsgruppen för lokalförsörjning ska kunna föra in dessa i kommande lokalförsörjningsplan. Gruppen ska då analysera behovet enligt de kapaciteter som beskrivs ovan. Beslut som fattas efter kommunfullmäktiges beslut om rambudget omhändertas i nästkommande lokalförsörjningsplan. Syftet med denna struktur är att omhänderta kommunfullmäktiges vilja på ett strukturerat och tydligt sätt, samt att stödja möjligheten att prioritera mellan olika objekt i lokalförsörjningsplanen. 2.3 Lokalisering Lokaliseringsutredningar tangerar och överlappar delvis andra processer som ligger utanför processen för lokalförsörjning. Vid händelse av överlappning eller konflikt med andra processer och riktlinjer gäller denna riktlinjer, avseende lokaliseringsutredning, framför andra. En lokaliseringsutredning ska svara på vilken plats som är lämplig att bygga på för det utpekade ändamålet. Byggnationen kan antingen ske inom ramen för en befintlig detaljplan eller på mark som ännu inte är planlagd. Den aktuella marken kan ägas av primärkommunen eller någon annan. Den interna ansvarsfördelningen kan därmed skifta beroende på vilket alternativ som är aktuellt. Samtliga nämnder och deras förvaltningar har ansvar att bistå varandra för att skapa framdrift i lokalförsörjningsprojekten. Samtliga nämnder och deras förvaltningar har ansvar att bereda ärenden med sådan framförhållning att lokalförsörjningsprocessens tidsramar håller. Ansvarsfördelningen beskrivs närmare i Rutin för arbete med lokalförsörjning. 3 Tidplan Här beskrivs tidplan för de beslut som krävs för framtagande av lokalförsörjningsplan kronologiskt, samt investeringsbeslutet efter att lokalförsörjningsplanen är framtagen. De olika stegen beskrivs närmare i Rutin för arbete med befolkningsprognos, Rutin för lokalförsörjning och Riktlinje för investeringar. Kommunfullmäktige förutsätter att beredning av ovanstående beslut sker i sådan tid att nästkommande steg kan ske på utsatt tid. Lokalförsörjningsplanen utgör ett underlag till investeringsbudgeten och ska biläggas denna. Prognos för byggnation – beslut i februari, år 1 Ale kommun, 449 80 Alafors • 0303-70 30 00 • kommun@ale.se • www.ale.se Processen börjar med att underlaget Prognos för byggnation arbetas fram inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Detta blir ett underlag till arbetet med befolkningsprognos. Processen beskrivs närmare i Rutin för arbete med befolkningsprognos. Ram för investeringsbudget – beslut i mars/april, år 1 Kommunfullmäktige ska årligen i april fastställa en ram för investeringsbudget. Denna ligger till grund för det arbete som sedan ska ske bland annat i arbetsgrupp för lokalförsörjning som mynnar ut i förslag till lokalförsörjningsplan och servicenämndens äskande till investeringsbudgeten. Processen beskrivs närmare i Riktlinje för investeringar. Av kommunallagen följer att beslut i kommunfullmäktige ska beredas i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen behöver därför först fatta beslut om förslag till fullmäktige. Kommunfullmäktige kan fatta om förhöjd ambitionsnivå, vilket beskrivs i 2.2 Förhöjd ambitionsnivå. Ett beslut om förhöjd ambitionsnivå som är fattat senast på samma kommunfullmäktige som beslut fattas om ram för investeringsbudget ska hanteras inom den lokalförsörjningsplan som beslutas i januari år 2 (se nedan). Beslut som fattas efter denna tidpunkt hanteras inom nästa lokalförsörjningsplan som tas fram. Planeringsscenario – beslut i maj, år 1 Befolkningsprognosen arbetas fram inom kommunledningsförvaltningen. Prognosen innehåller tre scenarier. Dessa bereds av strategiskt samhällsbyggnadsforum, förstärkt med förvaltningschefer och kommunchefen fastställer därefter vilket scenario som ska betraktas som kommunens planeringsscenario. Processen beskrivs närmare i Rutin för hantering av befolkningsprognos. Beslut om lokalförsörjningsplan och servicenämndens investeringsäskande – januari, år 2 Förslaget till lokalförsörjningsplan bereds i arbetsgrupp lokalförsörjning. Arbetsgruppen har i uppdrag att göra en kommungemensam behovsanalys och prioritering av lokalinvesteringar som håller sig inom den ram som fullmäktige beslutat, som beskrivs i lokalförsörjningsplanen. Planen fastställs av servicenämnden. Dess starta-del utgör nämndens investeringsäskande, tillsammans med eventuella äskanden för utredningskostnader. Äskandet går vidare till kommunfullmäktige. Processen beskrivs närmare i Riktlinje för lokalförsörjning samt i Rutin för arbete med lokalförsörjning. Investeringsbudget – beslut i mars/april, år 2 Kommunfullmäktige ska årligen i april fastställa en investeringsbudget. Lokalförsörjningsplanen utgör en bilaga till investeringsbudgeten. Processen beskrivs närmare i Riktlinje för investeringar. Av kommunallagen följer att beslut i kommunfullmäktige ska beredas i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen behöver därför först fatta beslut om förslag till fullmäktige. Ale kommun, 449 80 Alafors • 0303-70 30 00 • kommun@ale.se • www.ale.se 4 Lokalbank Lokalbanken är kommunens egenägda lokaler som är tomställda och kan därmed hyras ut internt till verksamheter eller externt, om interna behov inte finns. Är lokalerna inte ändamålsenliga avyttras dessa. Huruvida dessa är ändamålsenliga eller ej bedöms av serviceförvaltningen utifrån verksamhetens behov. Om det visar sig att det finns fler intressenter kring en lokal eller byggnad är det lokalstrategens uppgift att göra en bedömning om vem som har det största behovet och ska därmed tilldelas lokalen i första hand. 5 Förvaltning av lokaler Efter att ett lokalbehovsprojekt är avslutat träder förvaltningsskedet in. Förvaltningsskedet handlar om skötseln och underhåll av lokalerna och till det även garantifrågor i nyss avslutade projekt. En systematisk dialog ska hållas med verksamheten som hyr lokalerna och denna ska utgå från tydlig gränsdragningslista som beskriver ansvarsfördelningen mellan hyresvärd (fastighet) och hyresgäst (verksamhet). Här ingår också mindre lokalanpassningar som med tiden kan behöva utföras. 6 Avyttring av lokaler Om det visar sig att det inte finns behov av ett förvaltningsobjekt i form av en byggnad eller inhyrd lokal ska dessa avyttras. En annan anledning till avyttring kan vara den tekniska statusen för förvaltningsobjektet inte uppfyller kraven. En ytterligare anledning till avyttring kan vara att förvaltningsobjektet inte är ändamålsenligt för någon verksamhet. Den inhyrda lokalen återlämnas till fastighetsägaren och den ägda byggnaden avyttras genom försäljning eller rivning. Försäljning eller rivning utförs i enlighet med gällande rutiner, reglementen och delegationsordningar. Beslut om rivning med eventuell ekonomisk nedskrivning fattas av kommunfullmäktige. 7 Akuta behov Ibland kan det uppstå behov av att göra investeringar som inte har kunnat förutses. När en sådan situation föreligger ska förvaltningschefen för den förvaltning som bedriver verksamheten skicka en beställning till serviceförvaltningen, som beskriver behovet utifrån den kapacitetsbrist som uppstått. Därefter genomförs en utredning inom serviceförvaltningen. I det fall en investering ska göras gäller Riktlinje för investeringar, vilket innebär när äskanden om nya investeringar inom budgetperioden som kommunfullmäktige antagit sker, ska förslag på omprioritering ske inom beslutad investeringsram. Ale kommun, 449 80 Alafors • 0303-70 30 00 • kommun@ale.se • www.ale.se PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum: 2026-05-18

JN § 29 JN 2026/1 Fastställande av föredragningslista Beslut Jävsnämnden fastställer föredragningslistan. Sammanfattning Föredragningslistan har skickats ut till jävsnämndens ledamöter. 4 3 6 9 1 d 6 4 3 8 6 e d- d 0 a 4- b e 4 3- 6 8 d 6- b 1 7 1 0 5 4 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Sida 70 av 256 Si PROTOKOLL Jävsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-08-25

JN § 30 JN 2026/2 Anmälan av jäv Beslut Jävsnämnden noterar informationen. Sammanfattning Ordförande påminner jävsnämnden om kommunallagens och förvaltningslagens bestämmelser om jäv. Under dagens sammanträde anmäler ingen förtroendevald jäv. 4 3 6 9 1 d 6 4 3 8 6 e d- d 0 a 4- b e 4 3- 6 8 d 6- b 1 7 1 0 5 4 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Sida 71 av 256 Si PROTOKOLL Jävsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-08-25

JN § 31 JN 2026/26 TOLLERED 1:3 - Nybyggnad av mobiltorn med tillhörande teknikbod, BYGG.2026.4 Beslut Jävsnämnden beslutar att bevilja ansökan om bygglov med stöd av 9 kap. 61 punkt 1. § plan- och bygglagen (2020:900), PBL. Motivering till beslut Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att åtgärden strider mot detaljplanen men att avvikelsen kan anses vara en liten avvikelse med hänvisning till att det tillgodoser ett gemensamt angeläget behov för att säkerställa 5G nät för Ale kommun. Ärendet behöver hanteras av jävsnämnden då Ale kommun är markägare. Det framgår av de dokument de har skickat in att allmänna råd tillämpas från strålsäkerhetsmyndigheten och att det ska medföra någon hälsorisk för de boende i området. Åtgärden bedöms därmed inte utgöra en hälsorisk för boende i området. Den sökande har inkommit med en flyghinderanalys där det framgår att det inte ska innebära att etableringen inte har någon inverkan på sakägare. Sammanfattning Ansökan avser nybyggnad av mobiltorn och tillhörande teknik bod i södra Älvängen. Ansökan inkom till Samhällsbyggnadsförvaltningen den 13 januari 2026 4 och kompletterades senast den 12 augusti 2026. 3 6 9 1 d 6 Ansökan innebär en avvikelse mot detaljplan med nummer 409 där marken är 4 3 6 8 utpekad som park eller plantering. Ansökan innebär också ett ingrepp i del av e d d- fornlämning där den sökande har fått tillstånd att göra ingrepp i fornlämning i 0 a 4- samband med byggnationen. b e 4 3- 6 8 d 6- b 1 7 1 0 5 4 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Sida 72 av 256 Si PROTOKOLL Jävsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-08-25 Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, daterat 2026-08-19 - Ansökan, 2026-01-13 - Bilaga till ansökan, 2026-01-13 - Situationsplan, 2026-01-13 - Översiktskarta, 2026-01-13 - Fasadritningar, 2026-01-13 och 2026-02-09 - Arbete nära antenner basstationsantenner riktlinjer, 2026-07-06 - Information om kommande etablering, 2026-04-24 - Informationsblad – 5G, 2026-07-06 - Mail från sökande gällande väg, 2026-02-09 - Flyghinderanalys, 2026-08-17 - Remissyttrande Trafikverket, 2026-04-27 - Remissyttrande Försvarsmakten, 2026-03-24 - Remissyttrande Göteborg Stallbacka Airport, 2026-06-17 - Remissyttranden Luftfartsverket, 2026-03-25 - Remissyttrande Länsstyrelsen, 2026-05-12 - Remissyttrande kommunekologer, 2026-03-10 - Remissyttrande Swedavia, 2026-03-13 - Sakägaryttranden, 2026-03-25 - Svar gällande granneyttrande, 2026-05-07 - Bemötande gällande remissyttrande Länsstyrelsen, 2026-06-02 - Länsstyrelsen – beslut om tillstånd till ingrepp inom del av fornlämning, 2026-08-12 Yrkande Ordförande Henrik Fogelklou (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslutet skickas till Meddelas: Tollered 1:88, Tollered 1:496, Tollered 1:497, Tollered 1:498, Tollered 1:524 och Tolledred 4:2. Delges: Tollered 1:42 4 3 6 9 1 d Expedieras: Sökande 6 4 3 8 e 6 d- d 0 4- a b e 4 3- 6 8 d 6- b 1 7 1 0 5 4 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Sida 73 av 256 Si PROTOKOLL Jävsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-08-25

KSau § 32 KS 2026/8 HR-chefen informerar Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott noterar informationen. Sammanfattning HR-chefen informerar inom följande områden: - Språktest, registerkontroller och bakgrundskontroller vid nyanställningar, omvärldsbevakning kopplat till detta samt förvaltningens övervägande - Sjukfrånvaro i kommunen och sjukfrånvaro per förvaltning - Personalomsättning chefer - Personalomsättning extern - Avgångsamtal med chefer Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: 2026-09-22

JN § 33 JN 2026/7 Underrättelser Beslut Jävsnämnden noterar informationen. Sammanfattning På jävsnämndens sammanträde redovisas följande underrättelse, beslut och domar: - Planprioritering 2026 - Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 112 2026-04-29 - Dom från Mark- och miljödomstolen, målnummer P 1951-26, 2026-07-21 4 3 6 9 1 d 6 4 3 8 6 e d- d 0 a 4- b e 4 3- 6 8 d 6- b 1 7 1 0 5 4 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Sida 75 av 256 Si TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(4) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2026/427 Datum: 2026-07-09 Utvecklingsledare Alice Clark Kommunstyrelsen Förslag till ny skogspolicy i Ale kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta föreslagen skogspolicy. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Den föreslagna skogspolicyn tydliggör Ale kommuns övergripande vision och mål för hur kommunens skogar ska förvaltas. Policyn innebär en förändrad inriktning där skogens värden för rekreation, biologisk mångfald, folkhälsa och klimatanpassning ges ökad prioritet. Policyn fastslår att kommunens skogar ska förvaltas utan krav på ekonomisk avkastning. Detta innebär att traditionellt produktionsinriktat skogsbruk får en minskad betydelse till förmån för en mer variationsrik och miljöanpassad skötsel. Enligt analysen som framförs i underlaget Skogsförvaltning i Ale kommun innebär denna inriktning lägre direkta intäkter från skogsbruk, men kan samtidigt ge ökade samhällsvärden i form av förbättrad folkhälsa, stärkt biologisk mångfald och ökad attraktivitet för boende och besökare. Maria Kosterlind Reinholdsson Patrik Skog Kommunchef Avdelningschef demokratiavdelningen Beslutsunderlag - Beslut SBN 2026-06-10 § 170 - Tjänsteutlåtande Skogspolicy Ale 2026-05-21 - Skogspolicy 2026-05-13 - Skogsförvaltning i Ale kommun_20260319 2026-04-22 - Skogens sociala och kulturella värden i Ale, en perspektivsamling 2026-04-22 Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats Ärendet Skogspolicyn har tagits fram för att tydliggöra Ale kommuns långsiktiga inriktning för förvaltning och skötsel av kommunens skogar. Policyn ska fungera som ett övergripande styrdokument och vägledning för framtida beslut och åtgärder i kommunens skogsinnehav. Som underlag till policyn har kommunens skogar kartlagts utifrån ekologiska, sociala, kulturella och ekonomiska värden. Arbetet har omfattat fältinventeringar av den kommunägda skogen samt dialog med kommunens verksamheter, förvaltningar, föreningar och kommunens ungdomsråd. Resultatet visar att skogen har stor betydelse för rekreation, friluftsliv, biologisk mångfald och klimatanpassning, samtidigt som den utgör en resurs för virkesproduktion. Den föreslagna policyn innebär en inriktning där skogens sociala och ekologiska värden ges ökad betydelse i den framtida förvaltningen. Policyn anger bland annat mål kopplade till rekreation, biologisk mångfald, klimatanpassning, samhällsplanering och kommunikation kring skogliga åtgärder. Vidare anges att kommunens skogar ska förvaltas utan krav på ekonomisk avkastning. Grund för ställningstagandet är bland annat rapporten skogsförvaltning i Ale kommun – en övergripande kartläggning och scenarioanalys samt den genomförda perspektivinsamlingen av skogens sociala och kulturella värden i Ale kommun. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen bedömer att den föreslagna policyn utgör ett relevant och ändamålsenligt styrdokument för kommunens skogsförvaltning. Policyn innebär en tydlig strategisk förflyttning från ett produktionsinriktat skogsbruk till en mer samhällsinriktad förvaltning där skogen i högre grad betraktas som en resurs för invånarnas livskvalitet och kommunens långsiktiga hållbarhet. Bedömningen är att policyn ligger i linje med aktuella nationella mål för miljö, friluftsliv och hållbar utveckling, samt med kommunens ambition att stärka attraktiva livsmiljöer. Samtidigt innebär policyn att avvägningar görs där ekonomiska intäkter från virkesproduktion ges lägre prioritet, vilket kräver en medveten och långsiktig ekonomisk hantering. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Ett antagande av skogspolicyn innebär en minskad andel produktionsinriktad skogsmark och därmed lägre direkta intäkter från virkesproduktion. Samtidigt möjliggör policyn fortsatt visst uttag av virke genom mer anpassade skötselmetoder, vilket kan bidra till att delvis finansiera skötselåtgärder. Policyn innebär ett medvetet ekonomiskt ställningstagande där minskade intäkter vägs mot ökade indirekta värden såsom förbättrad folkhälsa, minskade klimatrelaterade kostnader och ökad attraktionskraft för kommunen. Bedömningen är därför att dessa samhällsekonomiska nyttor, även om de är svåra att kvantifiera, är av betydande värde på lång sikt. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats Påverkan ur ett invånarperspektiv inklusive näringsliv och civil beredskap Skogspolicyn bedöms ha en tydligt positiv påverkan för invånarna. Genom prioritering av rekreation, friluftsliv och tillgänglighet, särskilt i tätortsnära skogar, stärks möjligheterna till naturupplevelser, fysisk aktivitet och återhämtning. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Policyn bedöms i hög grad bidra till en långsiktig hållbar utveckling genom att integrera ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv i skogsförvaltningen. Den ökade inriktningen mot variationsrik skog, stärkt biologisk mångfald och klimatanpassning bedöms eventuellt kunna öka skogens motståndskraft mot klimatförändringar och extrema väderhändelser. Policyn stärker även skogens funktion som leverantör av ekosystemtjänster, såsom vattenhantering, temperaturutjämning och rekreationsvärden. Sammantaget bedöms policyn bidra till att uppfylla kommunens miljö och hållarhetsmål. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Skogspolicyn bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål om ett tryggt och attraktivt Ale genom att stärka tillgången till natur, rekreation och goda livsmiljöer. Vidare bidrar policyn till målen om hållbar utveckling och effektiv styrning genom att skapa ett tydligt och långsiktigt ramverk för kommunens skogsförvaltning. Policyn ligger även i linje med kommunens miljömål om att ta fram styrande dokument där biologisk mångfald, rekreation och klimatanpassning ges en framträdande roll. Att ta fram en kommunal skogspolicy är ett av kommunens antagna miljömål: Ta fram kommunala skogspolicys (SO18) Framtagandet av kommunala skogspolicys där biologisk mångfald, rekreation, klimatanpassning och kulturvärden får en framträdande roll. Remiss och samberedning Skogspolicyn har tagits fram i samverkan mellan kommunens förvaltningar samt genom dialog med föreningsliv och invånare. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Vid antagande blir skogspolicyn ett styrande dokument för kommunens framtida skogsförvaltning. Samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för att omsätta policyn i praktisk skötsel genom att etablera strukturer för uppföljning och samordning mellan berörda verksamheter. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats Beslutet skickas till: - Förvaltningschef samhällsbyggnad - Verksamhetschef plan- och myndighet - Kommunekolog - Författningssamlingen - Kommunikationsenheten Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-06-10

KSau § 34 KS 2026/135 Uppsiktsmöte med Alebyggen AB:s styrelse Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott noterar informationen. Sammanfattning Alebyggens ordförande Fredrik Johansson (M), Alebyggens 1:e vice ordförande Christine Marttila (S) och Alebyggens VD Johan Redlund genomför uppsiktsdialog enligt riktlinjen för kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Vid uppsiktsdialogen fördes dialog kring mål och uppdrag, ekonomi, aktuella utmaningar, personal, samverkan, hyresgäster samt pågående utvecklings- och förändringsarbeten. Även större ärenden och frågor av allmänintresse lyftes. Vad avser ekonomin beskrivs ett starkt kassaflöde med god soliditet samt bra positionerade rörande reinvesteringar i miljonprogrammet. Vad avser utmaningar och möjligheter lyfts ledningssystem, information och tillgänglighet, AI och administration och behov av stabsresurser. Det pågående utvecklingsarbetet omfattar energiarbetet, utveckling av fastighetssystem och digitalisering samt samordning av upphandlingar. Framåt är fokus bland annat att fortsätta reinvesteringar i befintligt tillstånd, säkerställa fortsatt starkt kassaflöde och god soliditet, utveckla kundkommunikation och hantering av komplexa serviceärenden och prioritera nyproduktion utifrån förutsättningar på marknaden och betalningsvilja. Vad avser hyresgästerna är efterfrågan på bostäder god och det finns inga vakanser. Hyresgästerna uppges vara nöjda. Angående åtgärdsplan med anledning av revisionsrapporten har Alebyggens styrelse framfört önskemål om att planen ska vara mer omfattande, varför ett förtydligat utkast har tagits fram och delgetts styrelsen. Kommunfullmäktiges uppdrag om samordning mellan samhällsbyggnadsnämnden och Alebyggen har resulterat i att ett avtal har upprättats. Den praktiska samordningen, genom samtal, mötesstruktur och dialog har ännu inte inletts men planeras att påbörjas inom kort. Det framkom även att det finns ett behov av samordning och koncernutveckling inom flera områden. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 1 Regional samlad lägesbild Plats för sekretesstämpel Västra Götalands län Framtagen genom samverkan för ett säkrare och mer robust Västra Götaland Diarienummer 457-21781-2026 Syfte: Arbetssätt: Vecka 35 Syftet är att skapa en gemensam lägesförståelse i Den regionala samlade lägesbilden bygger Fastställd av Västra Götalands län samt ge underlag för på information från utpekade aktörer i Chef i beredskap nationell rapportering, samordnade beslut och Västra Götalands län som sammanställs, Per Mood åtgärder i det aktörsgemensamma arbetet. analyseras och bedöms utifrån ett regionalt perspektiv. Datum: 2026-08-26 Målgrupp: AI-baserade verktyg används som stöd för Informationssäkerhetsanalys informationsbearbetning och Kommuner, Räddningstjänster, Region Västra K1, R2, T1 sammanställning. Götaland, statliga myndigheter, frivilligorganisationer och övriga samverkande Riktighet, analys, bedömningar och Kontakt aktörer i länet. inriktningar kvalitetssäkras och fastställs Gruppen för regional samlad av ansvariga handläggare och Relevanta mottagare identifieras och prövas lägesbild och analys beslutsfattare. löpande. rsl.vastragotaland@lansstyrelsen.se Regional samlad lägesbild för Västra Götaland vecka 35 2 Påverkansgrad Rapporterad påverkan • Ingen aktör har rapporterat kritisk påverkan UPPGIFT SAKNAS INGEN MÅTTLIG BETYDANDE ALLVARLIG KRITISK • Ingen aktör har rapporterat allvarlig påverkan • Ingen aktör har rapporterat betydande påverkan • 7 aktörer har rapporterat måttlig påverkan • 36 aktörer har rapporterat ingen påverkan • Uppgift saknas från 7 aktörer Samlad bedömning: Läget bedöms som lugnt och kontrollerat. Det finns inga tecken på systematiska störningar som hotar den regionala stabiliteten. Den primära utmaningen under den närmaste tiden är den logistiska och säkerhetsmässiga koordineringen kring valet, samt att upprätthålla vaksamhet kring säkerhetsskydd och kritisk infrastruktur. Inriktning: Inriktningen för den kommande perioden fokuserar på att säkerställa ett tryggt och störningsfritt genomförande av valet den 13 september, och att säkerställa att kritiska samhällsfunktioner är robusta mot både förutsägbara belastningar och oförutsedda störningar. Detta uppnås genom samverkan mellan länets aktörer, proaktiv hantering och tidig informationsdelning samt en kontinuerlig anpassning till nya digitala utmaningar. 3 Bedömning Sammanfattning av regional lägesbild grundvattennivåerna är prioriterat för att säkerställa Det övergripande läget i länet är stabilt. De flesta kommuner vattenförsörjningen. rapporterar ingen eller måttlig påverkan på verksamheten. Lokala incidenter, såsom vattenläckor i Skara och tillfälliga vattenproblem i Länsövergripande bedömning Vara, samt enstaka elavbrott, har hanterats inom ramen för ordinarie Läget bedöms som lugnt och kontrollerat. Det finns inga tecken på beredskap utan större konsekvenser för samhällsviktig verksamhet. systematiska störningar som hotar den regionala stabiliteten. Den Säkerhetsmässigt noteras enstaka händelser rörande misstänkta primära utmaningen under den närmaste tiden är den logistiska och kartläggningsförsök och hotbilder mot skolor, vilket hanteras i säkerhetsmässiga koordineringen kring valet, samt att upprätthålla samverkan med polis. Ökad administrativ belastning i vissa vaksamhet kring säkerhetsskydd och kritisk infrastruktur. kommuner till följd av AI-genererade ärenden. Kommande månad Fokus för den kommande perioden ligger på genomförandet av valet den 13 september. Detta innefattar hantering av förtidsröstning, valkampanjer och säkerhetsarrangemang kring politiska besök. Flertalet större lokala evenemang är planerade, däribland Alingsåskalaset, Borås höstmarknad och olika lokala festivaler, vilket medför tillfälliga folkansamlingar. Fortsatt bevakning av 4 Händelser senaste månaden Naturhändelser Aktör Händelse Konsekvenser Åtgärder Ale Mindre skogsbrand i södra – Samverkan med Surte. räddningstjänst och efterkontroll av markägare. Alingsås Kortare elavbrott orsakat av Påverkan på delar av Åtgärder hanterades av blixtnedslag. kommunen. ordinarie beredskap. Götene Höga utomhustemperaturer Påverkan på Verksamheten arbetade under sommaren. omsorgsverksamheten. utifrån rutiner för värmebölja. Händelser senaste månaden 2 5 Händelser senaste månaden Skadegörelse och brott Aktör Händelse Konsekvenser Åtgärder Gullspång Två hot om skolattacker Påverkat flera av kommunens - verksamheter i form av högre och annan typ av arbetsbelastning Borås Flertalet mindre skadegörelser Ordinarie verksamhet Åtgärder för att förebygga mot kommunala objekt påverkades inte. ytterligare skadegörelser och (skolor, förskolor). säkerställa trygg skolmiljö. Marks Misstänkta anlagda bränder i – – samhällsviktig verksamhet. Tranemo Aktivister stoppade Polisiär resurs på plats, social Regelbunden kontakt med torvbrytning på Grimsås oro i samhället. polis. mosse. Händelser senaste månaden 3 6 Händelser senaste månaden Social påverkan Aktör Händelse Konsekvenser Åtgärder Vänersborg Partipolitiska aktiviteter inför Inga rapporter om påverkan. – valet. Händelser senaste månaden 4 7 Händelser senaste månaden Säkerhetsincidenter Aktör Händelse Konsekvenser Åtgärder Ale Ökat tryck på verksamheter på Tar tid från grunduppdraget Förstärkning av organisationen grund av AI-genererade (hantering av ärenden, och kompetenshöjning. frågor/krav från medborgare. ansvarsfördelning). Stenungsund Phishingförsök via SMS, – – avsändaren utgav sig vara från Transportstyrelsen. Tanum Okänd lastbil iakttagen på Potentiell säkerhetsrisk. Åtgärder för att höja Räddningstjänstens område säkerhetsnivån. kvälls-/nattetid (rekognosering?). Händelser senaste månaden 5 8 Händelser senaste månaden Olyckor Aktör Händelse Konsekvenser Åtgärder Tjörn Allvarlig båtolycka utanför Två omkomna, två skadade. – Tjörn (28 juli). Händelser senaste månaden 11 9 Händelser senaste månaden Övrigahändelser Aktör Händelse Konsekvenser Åtgärder Skara Större vattenläcka i Påverkat vattentryck i Skara, Vattentank ställdes ut. centralorten. lågt tryck. Vatten stängdes av i Läckage åtgärdades, tryck Skånings-Åsaka. återställt. Vara Problem med vatten som Påverkan på Kokningsrekommendation luktade och smakade illa. dricksvattenkvaliteten. utfärdades samt nödvattentank ställdes ut. Kokningsrekommendationen hävdes samma dag. Fortsatt arbete pågår med att utreda orsak. Ale Bristande tillgång till Påverkan på vissa Kompetenshöjning och ersättningskompetens under verksamheter. processförbättringar. semestertid. Händelser senaste månaden 11 10 Händelser senaste månaden Övrigahändelser Aktör Händelse Konsekvenser Åtgärder Marks Strömavbrott i centralort. – – Tranemo Strömavbrott som påverkat – Utreds tillsammans med samhällsviktig verksamhet. Vattenfall. Händelser senaste månaden 11 11 Händelser senaste månaden Fokusområde påverkan Mellanösternkonflikten Aktör Händelse Konsekvenser Åtgärder - - - - Händelser senaste månaden 11 12 Händelser senaste månaden Fokusområde grundvattennivåer Aktör Händelse Konsekvenser Åtgärder Marks Bevattningsförbud från 17 juli Viss påverkan på – 2026. vattentillgång. Tjörn Låga grundvattennivåer och Påverkan på Särskild uppföljning av störningar med missfärgat vattenförsörjningen. vattenförsörjningen. dricksvatten på delar av Tjörn 13 Händelser kommande månad KOMMANDE HÄNDELSER INGA KOMMANDE HÄNDELSER Händelse Antal aktörer Exempel Eventuell påverkan Evenemang 15 Större festivaler, Stora folksamlingar, konserter, kräver samverkan idrottsevenemang, mellan kommun, polis marknader, mässor och räddningstjänst och lokala evenemang för säkerhet och logistik. Val och Samtliga kommuner Valrörelse Säkerhetsrisker, samhällsstörningar störningar Natur- och 2 Låga Kan påverka v ri ä s d k e e r r relaterade grundvattennivåer. v jo a r t d te b n ru fö k r s i ö b r e j r n ö in rd g a o ch kommuner. Infrastruktur - - - Händelser kommande månad 2 14 Händelser kommande månad Evenemang Aktör Händelse Datum Eventuella konsekvenser Göteborgs Stad Frihamnsdagarna 27–29 augusti 2026 Ca 30 000 besökare. Göteborgs Stad Göteborgskalaset 27–30 augusti 2026 Stora folksamlingar i centrala Göteborg. Alingsås kommun Alingsåskalaset 28–29 augusti 2026 30 000–35 000 besökare. Samverkan med polis och näringsliv. Göteborgs Stad Swedish House Maffia (Ullevi) 28 och 29 augusti 2026 60 000 besökare/dag. Vänersborgs kommun Scensommarfest vid 28–29 augusti 2026 – fisketorget Händelser kommande månad 3 15 Händelser kommande månad Evenemang Aktör Händelse/Risk Datum Eventuella konsekvenser Göteborgs Stad Utomhusbio (Slottsskogen 29 augusti 2026 5 000 besökare. Azalea) Herrljunga kommun Herrljungafestivalen 29 augusti 2026 Större folksamlingar i centrum. Färgelanda kommun Skördefestival – Harvens dag 29 augusti 2026 Lokala politiska partier närvarande med montrar. Göteborgs Stad IFK Göteborg – Örgryte IS 30 augusti 2026 18 000 besökare (Gamla Ullevi). Göteborgs Stad GAIS – Brommapojkarna 31 augusti 2026 8 000 besökare (Gamla Ullevi). Borås Stad Blodomloppet Borås 31 augusti 2026 Evenemang vid Borås Arena/Ymer terrängen. Händelser kommande månad 3 16 Händelser kommande månad Evenemang Aktör Händelse/Risk Datum Eventuella konsekvenser Vårgårda kommun Vårgårdafesten 4–5 september 2026 – Göteborgs Stad Ö-festen 5 september 2026 12 000 besökare (Ringön/Järnmalmsgatan). Kungälvs kommun Stadsloppis + partiernas 5 september 2026 Många besökare i centrala familjedag Kungälv. Göteborgs Stad Midnattsloppet 5 september 2026 8 500 deltagare (centrala stan). Göteborgs Stad Viktor Leksell (Slottsskogen 5 september 2026 20 000 besökare. Azalea) Göteborgs Stad GAIS – BK Häcken 5 september 2026 10 000 besökare (Gamla Ullevi). Händelser kommande månad 3 17 Händelser kommande månad Evenemang Aktör Händelse/Risk Datum Eventuella konsekvenser Göteborgs Stad Fiskhamnens dag 6 september 2026 10 000 besökare (Fiskhamnstorget). Göteborgs Stad Möbelmässan (Svenska 8–10 september 2026 - Mässan) Borås Stad Kretsloppet Borås 18–19 september 2026 4 000 deltagare. Göteborgs Stad Bokmässan (Svenska Mässan) 24–27 september 2026 - Falköpings kommun Konstnatten 25–27 september 2026 Många besökare. Borås Stad Höstmarknad i centrala Borås 25–26 september 2026 Ca 60 000 besökare. Händelser kommande månad 3 18 Händelser kommande månad Evenemang Aktör Händelse/Risk Datum Eventuella konsekvenser Mölndals stad Jubileumsloppis 26 september 2026 - Borås Stad Korpen Arena Cup 27 september 2026 - (Rydahallen) Händelser kommande månad 4 19 Händelser kommande månad Valochsamhällsstörning Aktör Händelse/Risk Datum Eventuella konsekvenser Samtliga kommuner Riksdagsval 2026 13 september 2026 Förtidsröstning pågår från 26 augusti. Inga rapporterade hotbilder. 20 Händelser kommande månad Natur/väderrelaterat Aktör Händelse/Risk Datum/Tidpunkt Eventuella konsekvenser - - - - Händelser kommande månad 6 21 Händelser kommande månad Infrastruktur och säkerhet Aktör Händelse/Risk Datum Eventuella konsekvenser - - - - Händelser kommande månad 7 22 Händelser kommande månad Övrigt Aktör Händelse/Risk Datum Eventuella konsekvenser - - - - Händelser kommande månad 7 23 Händelser kommande månad Fokusområde: Påverkan Mellanösternkonflikten Aktör Händelse/Risk Datum Eventuella konsekvenser - - - - Händelser kommande månad 7 24 Händelser kommande månad Fokusområde: Grundvattennivåer Aktör Händelse/Risk Datum Eventuella konsekvenser Marks kommun Låga grundvattennivåer Pågående Fortsatt lägre nivåer än normalt. Herrljunga kommun Bevakning av Pågående – grundvattennivåer 25 Uppföljning föregående lägesbild Aktör Insats Målgrupp Syfte/mål - - - - 26 Samverkans- och stödbehov Aktör Behov Aktörer Önskad åtgärd/stödform Mark Befarade kartläggningsaktiviteter i - Genomförd kommunen samverkan/information med berörda aktörer Mötesanteckningar Dialogmöte 25 augusti 2025 Tid 15.00-16.30 Deltagare: Henrik Fogelklou Kommunstyrelsens arbetsutskott Dennis Ljunggren Kommunstyrelsens arbetsutskott Robert Jansson Kommunstyrelsens arbetsutskott Sandi Nordin Kommunstyrelsens arbetsutskott Johan Redlund Alebyggen, sekreterare Fredrik Johansson Alebyggen Christine Marttila Alebyggen Maria Kosterlind Reinholdsson frånvarande, förhinder Sune Rydén frånvarande, förhinder Ämne Anteckningar Föregående Inga tidigare anteckningar. Ny mötesordning. KSAU kallar till mötesanteckningar: uppsiktsmöten. Alebyggen kallar till dialogmöten. Dagordning Fredrik Johansson välkomnade och agerade ordförande för mötet. Johan Redlund förde minnesanteckningar. Alebyggen har mailledes översänt förslag till dagordning, vilken antogs. • EY fördjupad Alebyggen informerade om den fördjupade granskningsrapport som EY granskning - upprättat på uppdrag av lekmannarevision, de synpunkter som bolaget information har på granskningen, de åtgärder som vidtagits, samt kommer att vidtas för att åtgärda brister. • Gemenskapens hus Alebyggen beskrev den konceptidé som formulerats, i samverkan med Klöverstigen - ett antal förvaltningar, kring ett ”Gemenskapens hus” på Klöverstigen. Omdaning av ett Planeringen för fastigheten omfattar 27 trygghetsbostäder och ett aktivt gammalt servicehus. levande markplan. I fastigheten är kommunen idag hyresgäst, men kan Önskan om enligt konceptidén bidra med mycket i kärnuppdrag för förvaltningarnas partnerskap. målgrupper. Alebyggen uppfattar att det finns god uppslutning kring konceptet, och önskade ventilera hur detta kan omsättas i i ett genomförande. Tidplan förutsätter att projektering inleds 2027 för ett genomförande 2028. Ägaren uppmande bolaget att söka dialog med förvaltningsledningen, samt uttryckte att politiken såg positivt på initiativet. • Markanvisning Sedan förra detaljplanen lades ned på Ale Torg har bolaget efterfrågat att Nödinge - Alebyggens vara part i omtaget avseende exploateringen. Det är av flera skäl viktigt roll på torget. att kunna vara en part i ett tidigt skede, särskilt avseende möjliga volymer och tidsplanering. Bolaget önskar att få besked i frågan. Ägaren tar med sig frågan. _______ ____________________________________________ ____________________________________________________________________________________________________________ • Centrala Bohus - Detaljplaneavtal är nu tecknat, men detaljplanen är lågt prioriterad i Detaljplaneavtal är nu kommunens planprio. Samtidigt är frågan ständigt aktuell, utifrån tecknad. Oklart när en allmänhetens förväntan och bolagets förvaltningsstrategi de kommande detaljplaneprocess 10 åren. Bolaget ser att de centrala ytorna i Bohus behöver en startar. Hur hålla ihop arbetsgrupp, där både representanter för bolaget och kommunen ingår, kommunikationen som ges uppdraget att formulera en vision och en framkomlig plan. kring ytan? Både bolag och ägare funderar fortsatt på hur arbetet kan prioriteras. • Byggtakt - Till vilket Alebyggen har nyligen lämnat in ett bygglov avseende byggnation i pris skall det byggas? Älvängen. Kalkylerna ser allt tuffare ut, vilket är anledningen till att så få byggstarter sker i landet. Bolaget beskriver att byggstarter i Ale kommer att innebära kalkylerade nedskrivningsbehov. Bolaget har inte något tydligt ägardirektiv avseende takt och omfattning på nyproduktionen, och uppfattar att styrelsen förfogar över att fatta väl avvägda investeringsbeslut. Bolaget bedömer att begränsade nedskrivnignsbehov är hanterbara och möjliga för att stimulera tillväxt och utveckling på orterna. Ägaren uttrycker att det är styrelsen uppgift att göra dessa avvägningar. Övrigt Kallelse till nästakommande möte sker efter valet då det fastställs vilka som kommer att vara berörda. Ordförande tackade för ett konstruktivt möte. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ PROTOKOLL Jävsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-08-25 Plats och tid Lokal Samhället, Nödinge kommunhus 13:30-13:56 Beslutande Henrik Fogelklou (M), ordförande Dennis Ljunggren (S) Robert Jansson (SD) Övriga närvarande Sonny Hellstrand, verksamhetschef Amra Taneroglu, nämndsekreterare Lukas Jonsson, bygglovshandläggare/inspektör §§ 29-30 Utses att justera Dennis Ljunggren Justeringsdag 2026-08-26 Paragrafer §§ 29-33 Underskrifter Sekreterare Amra Taneroglu Ordförande Henrik Fogelklou Justerande Dennis Ljunggren 4 3 6 9 1 d 6 4 3 8 6 e d- d 0 a 4- b e 4 3- 8 6 d 6- b 7 1 1 0 5 4 e: c n e er ef e r ur at n g Sida 67 av 256 Si PROTOKOLL Jävsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-08-25 Tillkännagivande Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits på anslagstavlan på Ale kommuns webbplats. Organ Jävsnämnden Sammanträdesdatum 2026-08-25 Tillkännages från och med 2026-08-26 Tillkännages till och med 2026-09-16 Förvaringsplats för protokollet Nödinge kommunhus Intygar Amra Taneroglu 4 3 6 9 1 d 6 4 3 8 6 e d- d 0 a 4- b e 4 3- 6 8 d 6- b 1 7 1 0 5 4 e: c n e er ef Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Sida 68 av 256 Si PROTOKOLL Jävsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-08-25 Innehållsförteckning

§ 46 Fastställande av föredragningslista 2026/16

§ 48 Information från avdelningschefen 2026/18

§ 49 Aktuellt från föreningsrådet 2026/18

§ 50 Information om kulturskolan 2026/18

§ 51 Underrättelser 2026/76 0f 3 5 3 3 7 e b c 5 6 d- 7 0 8 3- b e 4 a- 2 3 8 3- a 5 7 3 0 2 3 e: c n e er ef Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Sida 20 av 256 Si PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-08-18 KS-KFu § 46 KS 2026/16 Fastställande av föredragningslista Beslut Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott beslutar att fastställa föredragningslistan. Sammanfattning Föredragningslista med tillhörande handlingar har skickats ut till kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskotts ledamöter och ersättare. 0f 3 5 3 3 7 e b c 5 6 d- 7 0 8 3- b e 4 a- 2 3 8 3- a 5 7 3 0 2 3 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Sida 21 av 256 Si PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-08-18 KS-KFu § 47 KS 2026/17 Anmälan om jäv Beslut Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott noterar informationen. Sammanfattning Ordförande påminner kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott om kommunallagens och förvaltningslagens bestämmelser kring jäv. Under dagens sammanträde anmäler ingen förtroendevald jäv. 0f 3 5 3 3 7 e b c 5 6 d- 7 0 8 3- b e 4 a- 2 3 8 3- a 5 7 3 0 2 3 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Sida 22 av 256 Si PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-08-18 KS-KFu § 48 KS 2026/18 Information från avdelningschefen Beslut Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott noterar informationen. Sammanfattning Jenny Svärdsäter, avdelningschef informerar inom följande områden: • Sommaren 2026 kultur och fritid • Rapport om O-ringen • Glasbruksmuseet • Dialog Älvängen 0f 3 5 3 3 7 e b c 5 6 d- 7 0 8 3- b e 4 a- 2 3 8 3- a 5 7 3 0 2 3 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Sida 23 av 256 Si PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-08-18 KS-KFu § 49 KS 2026/18 Aktuellt från föreningsrådet Beslut Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott noterar informationen. Sammanfattning Matilda Forslund, enhetschef informerar om föreningsrådets föregående möte 30 juni inom följande punkter: • Enkät Ale Kulturrum • Stormötet v. 46/47 olika teman 0f 3 5 3 3 7 e b c 5 6 d- 7 0 8 3- b e 4 a- 2 3 8 3- a 5 7 3 0 2 3 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Sida 24 av 256 Si PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-08-18 KS-KFu § 50 KS 2026/18 Information om kulturskolan Beslut Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott noterar informationen. Sammanfattning Ing-Britt Glänneskog, enhetschef informerar om kulturskolans arbete med mål 2026 inom följande områden: • Vad planerar vi för? • Vad har vi genomfört hittills i år? • Förbättringar i arbetet • Utmaningar och övriga reflektioner 0f 3 5 3 3 7 e b c 5 6 d- 7 0 8 3- b e 4 a- 2 3 8 3- a 5 7 3 0 2 3 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Sida 25 av 256 Si PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-08-18 KS-KFu § 51 KS 2026/76 Underrättelser Beslut Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott noterar informationen. Sammanfattning Inga underrättelser redovisas till dagens sammanträde. 0f 3 5 3 3 7 e b c 5 6 d- 7 0 8 3- b e 4 a- 2 3 8 3- a 5 7 3 0 2 3 e: c n e ef er Justerandes sign. Utdragsbestyrkande e r ur at n g Sida 26 av 256 Si Delegeringsbeslut Utskriftsdatum: 2026-09-22 Utskriven av: Amra Taneroglu Diarieenhet: Kommunstyrelsen Beslutsfattare: Alla Kategori: Alla Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2026-09-29 Sekretess: Visas ej Id Beskrivning Paragraf Datum Avsändare/Mottagare Beslutsfattare Ärendenummer Ärendemening Kategori Ansvarig 91063 Checklista för hot via telefon och bombhot A28 Administrativa rutiner och handböcker 2026-08-31 - Dold - Maria Kosterlind Reinholdsson KS 2026/495 Vägledning personsäkerhet, tips och råd A28 Administrativa rutiner och handböcker John Dagerås 85506 Vägledning personsäkerhet, tips och råd 2026-05-21 - Dold - Maria Kosterlind Reinholdsson KS 2026/495 Vägledning personsäkerhet, tips och råd John Dagerås 90419 Delegeringsbeslut X18-Bidrag till föreningar nya beslut 2026-08-19 - Dold - Matilda Forslund KS 2026/476 Ansökan föreningsbidrag DHB Västra X18-Bidrag till föreningar nya beslut Matilda Forslund 90429 Delegeringsbeslut HR22 Avslutande av anställning med förmåner utöver 2026-08-19 - Dold - Ken Gunnesson KS 2026/473 Personalärende - serviceförvaltningen HR22 Avslutande av anställning med förmåner utöver Maria Kosterlind Reinholdsson 2026.2921 Anställningsbeslut - kommunjurist HR6 Anställning och lönesättning av medarbetare 2026-08-14 - Dold - Patrik Skog KS 2026/30 Delegeringsbeslut anställningar HR6 Anställning och kommunledningsförvaltningen 2026 lönesättning av medarbetare Patrik Skog 2026.2967 Anställningsbeslut - barnskötare HR6 Anställning och lönesättning av medarbetare 2026-08-21 - Dold - Camilla Carlström Huusko Sidan 1 av 3 Id Beskrivning Paragraf Datum Avsändare/Mottagare Beslutsfattare Ärendenummer Ärendemening Kategori Ansvarig KS 2026/33 Delegeringsbeslut anställningar HR6 Anställning och utbildningsförvaltningen 2026 lönesättning av medarbetare Camilla Carlström Huusko 2026.2971 Anställningsbeslut - lärare HR6 Anställning och lönesättning av medarbetare 2026-08-12 - Dold - Katarina Lycke KS 2026/33 Delegeringsbeslut anställningar HR6 Anställning och utbildningsförvaltningen 2026 lönesättning av medarbetare Malin Dejgaard 2026.2972 Anställningsbeslut - lärare HR6 Anställning och lönesättning av medarbetare 2026-08-12 - Dold - Pär Holmertz KS 2026/33 Delegeringsbeslut anställningar HR6 Anställning och utbildningsförvaltningen 2026 lönesättning av medarbetare Malin Dejgaard 2026.3015 Rättelse av granskningsutlåtande -KS A1 Brådskande 2026-08-28 - Dold - Henrik Fogelklou KS 2026/332 Detaljplan för bostäder och skola inom Backa 1:13 A1 Brådskande med flera Martin Hellström 2026.3060 Anställningsbeslut - lärare HR6 Anställning och lönesättning av medarbetare 2026-09-02 - Dold - Aida Jovicevic KS 2026/33 Delegeringsbeslut anställningar HR6 Anställning och utbildningsförvaltningen 2026 lönesättning av medarbetare Helén Sjöstrand 2026.3064 Delegeringsbeslut - Förlängningsavtal U3 Undertecknande voteringssystem och webbsändning kontraktshandlingar 2026-08-13 - Dold - Madeleine Arvidsson Wäli KS 2026/474 Förlängning av avtal Ungap U3 Undertecknande kontraktshandlingar Ann Linde Koolman 2026.3074 Tf kommunchef oktober och december HR7 Förordnande och lönesättning av tillförordnad 2026-09-09 - Dold - Maria Kosterlind Reinholdsson KS 2026/30 Delegeringsbeslut anställningar HR7 Förordnande och kommunledningsförvaltningen 2026 lönesättning av tillförordnad Anna Rasmussen 2026.3080 Delegeringsbeslut upplåning 100 mkr E7 Beslut om upptagande av lån (ej utländska) 2026-09-08 - Dold - Ken Gunnesson KS 2026/481 Upplåning 2026-09-28 100 mkr E7 Beslut om upptagande av lån (ej utländska) Ken Gunnesson 2026.3191 Rutin för bokning av mötesrum Staden, Framtiden eller Samhället i Nödinge kommunhus Sidan 2 av 3 Id Beskrivning Paragraf Datum Avsändare/Mottagare Beslutsfattare Ärendenummer Ärendemening Kategori Ansvarig 2026-05-20 - Dold - Maria Kosterlind Reinholdsson KS 2026/494 Rutin för bokning av mötesrum Staden, Framtiden eller Samhället i Nödinge kommunhus John Dagerås 2026.3211 Utlämnande av registerutdrag enligt art 15 GDPR D3 Beslut om utlämnande av registerutdrag 2026-09-18 - Dold - Madeleine Arvidsson Wäli KS 2026/480 Begäran om registerutdrag D3 Beslut om utlämnande av registerutdrag Jennifer Azzazi Andersson 2026.3213 Anställningsbeslut - pedagog HR6 Anställning och lönesättning av medarbetare 2026-05-20 - Dold - Rebecka Javerud KS 2026/33 Delegeringsbeslut anställningar HR6 Anställning och utbildningsförvaltningen 2026 lönesättning av medarbetare Malin Hult 2026.3214 Anställningsbeslut - pedagog HR6 Anställning och lönesättning av medarbetare 2026-07-02 - Dold - Gordana Stojanoska KS 2026/33 Delegeringsbeslut anställningar HR6 Anställning och utbildningsförvaltningen 2026 lönesättning av medarbetare Malin Hult Sidan 3 av 3 PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: 2026-09-22 Plats och tid Lokal Fördelen, Nödinge kommunhus 08:30-12:30 Beslutande Henrik Fogelklou (M), ordförande Dennis Ljunggren (S) Robert Jansson (SD) Sandi Nordin (S) Sune Rydén (KD) Övriga närvarande Maria Kosterlind Reinholdsson, kommunchef Amra Taneroglu, nämndsekreterare Malin Olsson, HR-chef §§ 30-32 Linda Silander, enhetschef överförmyndarsamverkan § 33 Robert Roos (SD), ordförande överförmyndarnämnden § 33 Eva Eriksson (S), 1:e vice ordförande överförmyndarnämnden § 33 Johan Redlund, VD Alebyggen § 34 Fredrik Johansson (M), ordförande Alebyggen AB:s styrelse § 34 Christine Marttila (S), 1:e vice ordförande Alebyggens AB:s styrelse § 34 Utses att justera Dennis Ljunggren Justeringsdag 2026-09-23 Paragrafer §§ 30-34 Underskrifter Sekreterare Amra Taneroglu Ordförande Henrik Fogelklou Justerande Dennis Ljunggren PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: 2026-09-22 Tillkännagivande Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits på anslagstavlan på Ale kommuns webbplats. Organ Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2026-09-22 Tillkännages från och med 2026-09-23 Tillkännages till och med 2026-10-14 Förvaringsplats för protokollet Nödinge kommunhus Intygar Amra Taneroglu Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: 2026-09-22 Innehållsförteckning

KF § 99 KS 2026/283 Fördelning av motioner Beslut Kommunfullmäktige beslutar att ta anmälan av motionen till protokollet och ger kommunstyrelsen i uppdrag att bereda ett svar på den. Sammanfattning Motion om ordning och reda i Ale kommuns byggprojekt från (S) har inkommit inför dagens sammanträde. Enligt riktlinje för fördelning samt beredning motioner ska motioner anmälas till kommunfullmäktige och ett formellt beslut fattas om vilken/vilka nämnder motionen ska remitteras till. Beslutsunderlag - Motion om ordning och reda i Ale kommuns byggprojekt från (S), inkommen 2026-04-19 Yrkande Ordförande Claes-Anders Bengtsson (KD) yrkar att kommunfullmäktige beslutar att ta anmälan av motionen till protokollet och ger kommunstyrelsen i uppdrag att bereda ett svar på den. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 2026-09-23 PM – Förslag om praktikplatser Alebyggen har ombetts inkomma med synpunkt på motion till kommunfullmäktige avseende följande: • att kommunfullmäktige ger Alebyggen i uppdrag att ställa krav på entreprenörer att erbjuda praktikplatser till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden i samband med renoverings och byggprojekt, likt projektet Boendebyggarna. Det finns många goda exempel på hur Allmännyttan arbetar med social inkludering och Boendebyggarna är ett sådant. Alebyggen har under många år inom den egna organisationen drivit projektet ”Steget”, där vi erbjudit 1-åriga anställningar inom fastighetsservice och städ till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, i samarbete med kommunens arbetsmarknadsenhet. Under det senaste året har vi samverkat i ett EU-finansierat projekt rörande utbildning och praktik för tredjelandsmedborgare inom gröna jobb. Vi möjliggör praktik både för grundskolelever och KY-elever regelbundet. Bolaget samverkar vidare med fastighetsbranschens utbildningsnämnd (FASTUN) och är medlemmar i Fastighetsbranschens centrum för utbildning och rekrytering (FABUR). I våra entreprenader är det vanligt med praktikplatser. Alebyggen har i tidigare ramavtal formulerat önskemål om entreprenörer skall tillhandahålla praktikplatser. Erfarenheterna har varit blandade. Idag är det inte ett krav vid upphandling. Alebyggen uppfattar syftet med motionen vara i linje med det befintliga ändamålet där bolaget skall ta ett socialt ansvar och verka för inkludering och social sammanhållning. Alebyggen föreslår att Alebyggens styrelse värderar hur praktikplatser för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden lämpligast kan understödjas. Johan Redlund VD AB ALEBYGGEN Besöksadress Ale Torg 7, Nödinge Postadress Box 104, 449 22 Nödinge Vxl 0303-330 800 Fax 0303-330 801 Org nr 556093-0504 E-post info@alebyggen.se Webb www.alebyggen.se PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: 2026-08-18

KF § 100 KS 2026/284 Fördelning av motioner Beslut Kommunfullmäktige beslutar att ta anmälan av motionen till protokollet och ger kommunstyrelsen i uppdrag att bereda ett svar på den. Sammanfattning Motion om befintliga skollokaler ska prövas före rivning och nybyggnation från (S) och (V) har inkommit inför dagens sammanträde. Enligt riktlinje för fördelning samt beredning motioner ska motioner anmälas till kommunfullmäktige och ett formellt beslut fattas om vilken/vilka nämnder motionen ska remitteras till. Beslutsunderlag - Motion om befintliga skollokaler ska prövas före rivning och nybyggnation från (S) och (V), inkommen 2026-04-19 Yrkande Ordförande Claes-Anders Bengtsson (KD) yrkar att kommunfullmäktige beslutar att ta anmälan av motionen till protokollet och ger kommunstyrelsen i uppdrag att bereda ett svar på den. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(6) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2026/283 Datum: 2026-09-07 Ekonomichef Ken Gunnesson Kommunstyrelsen Återremiss - Svar på motion om ordning och reda i Ale kommuns byggprojekt från (S) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad på följande förslag: • Att leverantör som anlitas i sådana entreprenader ska redovisa handledningsplan samt samverkan med utbildningsanordnare. • Uppdatera upphandlings- och avtalsmallar med krav på redovisning av entreprenad- kedjan, möjlighet till uppföljning och revision samt sanktioner vid avtalsbrott, • Avtalsvillkor om kedjeansvar, där huvudentreprenören ansvarar för att samtliga anlitade underentreprenörer uppfyller krav avseende arbetsmiljö, arbetsvillkor, skatter och avgifter • Att ge Alebyggen i uppdrag att ställa krav på entreprenörer att erbjuda praktikplatser till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden i samband med renoverings och byggprojekt, likt projektet Boendebyggarna. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionärens förslag avseende: • Upp till 20 procent av arbetade timmar i samma entreprenader får utföras av lärlingar eller gymnasieelever inom arbetsplatsförlagt lärande, • Upphandlingsreglerna inkludera krav på att entreprenörer skall erbjuda praktik till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden i samband med kommunala byggprojekt • Uppdrag att ta fram och införa upphandlingsvillkor i Ale kommuns bygg- och anläggningsentreprenader som innebär att minst 80 procent av arbetade timmar i relevanta yrkesgrupper ska utföras av personal med yrkesbevis. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att införa maximalt två underentreprenadsled samt att servicenämnden får i uppdrag att arbeta fram rutin för att göra kontroll av efterlevnad av ID06 intyg. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Det har inkommit en motion från Socialdemokraterna i Ale avseende ordning och reda i Ale kommuns byggprojekt där det framförs ett antal förslag för att tydliggöra hur Ale kommun ska agera vid upphandling av byggprojekt. Motionärerna menar att Ale kommun ska vara en ansvarsfull offentlig beställare. När kommunen bygger nytt, bygger om eller genomför större anläggningsprojekt ska det ske med ordning och reda, schyssta villkor och hög kvalitet. I svaret på motionen beskrivs hur Ale kommun arbetar idag och vilka krav som ställs vid upphandling och där kommunen redan idag i all väsentlig grad gör det som motionen tar upp samt vilka förändringar som tjänsteorganisationen lägger fram. Främst gäller det att arbeta fram tydliga rutiner för att följa upp att ID06 intygen efterlevs. Maria Kosterlind Reinholdsson Ken Gunnesson Kommunchef Ekonomichef Beslutsunderlag - Motion om ordning och reda i Ale kommuns byggprojekt från (S), inkommen 2026-04-19 - Kommunfullmäktiges beslut § 99 2026-05-18 - PM - Förslag om praktikplatser 2026-08-25 Alebyggen AB - Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 29 2026-08-18 Ärendet Det har inkommit en motion från Socialdemokraterna i Ale avseende ordning och reda i Ale kommuns byggprojekt. Motionären föreslår att Ale kommunfullmäktige beslutar: • att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på kravställning i Ale kommuns bygg- och anläggningsupphandlingar som begränsar antalet underentreprenadsled till högst två led under huvudentreprenören, • att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på avtalsvillkor om kedjeansvar, där huvudentreprenören ansvarar för att samtliga anlitade underentreprenörer uppfyller krav avseende arbetsmiljö, arbetsvillkor, skatter och avgifter. • att ge kommunstyrelsen i uppdrag att uppdatera upphandlings- och avtalsmallar med krav på redovisning av entreprenadkedjan, möjlighet till uppföljning och revision samt sanktioner vid avtalsbrott, Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats • att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram och införa upphandlingsvillkor i Ale kommuns bygg- och anläggningsentreprenader som innebär att minst 80 procent av arbetade timmar i relevanta yrkesgrupper ska utföras av personal med yrkesbevis, • att upp till 20 procent av arbetade timmar i samma entreprenader får utföras av lärlingar eller gymnasieelever inom arbetsplatsförlagt lärande, • att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att i upphandlingsreglerna inkludera krav på att entreprenörer skall erbjuda praktik till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden i samband med kommunala byggprojekt. • att kommunfullmäktige ger Alebyggen i uppdrag att ställa krav på entreprenörer att erbjuda praktikplatser till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden i samband med renoverings och byggprojekt, likt projektet Boendebyggarna. • att leverantör som anlitas i sådana entreprenader ska redovisa handledningsplan samt samverkan med utbildningsanordnare. Förvaltningens bedömning Ale kommuns bygg- och anläggningsupphandlingar och antal led av underentreprenörer När Ale kommun upphandlar entreprenader har anbudsgivaren möjlighet att anlita underentreprenörer. Samtliga underentreprenörer som ingår i anbudet eller som tillkommer under entreprenadtiden ska godkännas av Ale kommun. Idag finns ingen begränsning av antalet underenreprenörsled i Ale kommun. Ale kommun har i samtliga entreprenadupphandlingar krav på ID06 samt personalliggare, vilket innebära att all personal som befinner sig på arbetsplatsen är registrerad med personnummer oavsett hur många led av underentreprenörer som är fallet. Här ser förvaltningen att kommunen kan bli bättre och arbeta fram rutiner för kontroll av att ID06 är giltiga och finns för alla som befinner sig på den aktuella byggarbetsplatsen. Det finns inget generellt lagstadgat allmänt tvång för en kommun att i alla lägen kontrollera giltigheten på individuella ID06-kort. Däremot har kommunen som byggherre när den bygger i egen regi eller via avtalsvillkor i upphandlingar ett stort ansvar att följa upp att lagar om personalliggare efterlevs och att ställda ID06-krav uppfylls. Det är också en kontroll som går i linje med kommunens beslut att ta fram åtgärder som minskar risken för välfärdsbrott. Att begränsa antalet underentreprenörsled till maximalt två led kallas ibland Oslomodellen och är en uppsättning krav vid offentliga upphandlingar i Oslo kommun som begränsar antalet underenreprenörsled till maximalt två nivåer under huvudleverantören. Syftet är att motverka arbetslivskriminalitet, svartarbete och social dumpning inom bygg- och städbranschen. Innebörd av Oslomodellen • Huvudregel: Högst två led av underentreprenörer tillåts under huvudkontrakten. • Branscher: Används främst vid upphandlingar inom bygg, anläggning och städ. • Ansvar: Byggherren ställer strikta krav på leverantörskedjans överskådlighet och kontroll. Det som lyfts fram som fördelar är och syfte • Minskad kriminalitet: Försvåra för oseriösa aktörer att gömma sig i långa kedjor. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats • Bättre kontroll: Gör det enklare för beställaren att följa upp kollektivavtal och arbetsvillkor. • Ordning och reda: Skapar sund konkurrens bland seriösa företag. Kritik och debatt kring Oslomodellen • Flexibilitet: Motståndare menar att taket begränsar fri konkurrens och försvårar specialiserade uppdrag. • Lagstiftning: Diskussioner pågår i Sverige och EU om liknande regler ska införas generellt. När det gäller antalet underentreprenörsled har det inte historiskt varit någon fråga eller utmaning för Ale kommun. Det är svårt att svara på om det skulle kunna få någon negativ effekt att införa begränsningar i antalet underentreprenörsled för småföretag eller mindre företag i Ale kommun. Från ett underleverantörsperspektiv kan vi inte göra bedömningen om det är någon företagare i Ale som gjort som nisch att vara underentreprenör i led tre eller lägre. Vid entreprenad eller partneringupphandlingar idag så förs en diskussion med den entreprenör som vunnit upphandlingen inför avtalsskrivande där kommunen uppmuntrar att nyttja lokala företag där så är möjligt och att lokala mindre företag kan lyftas upp i entreprenörskedjan inför avtalsskrivning och således även bör kunna hantera de företag som tidigare eventuellt hamnade i led tre eller lägre. Avtalsvillkor om kedjeansvar, där huvudentreprenören ansvarar för att samtliga anlitade underentreprenörer uppfyller krav avseende arbetsmiljö, arbetsvillkor, skatter och avgifter Det gör Ale kommun redan. Ale kommun har med som villkor i samtliga entreprenadupphandlingar att entreprenören (kontraktsparten) ansvarar för anlitade underentreprenörer fullt ut. Villkor som ställs på en entreprenör gäller för samtliga som är verksamma i entreprenaden. Uppdatera upphandlings- och avtalsmallar med krav på redovisning av entreprenad- kedjan, möjlighet till uppföljning och revision samt sanktioner vid avtalsbrott, Ale kommun ska godkänna alla entreprenörer samt har krav på ID06. I handlingar och kontrakt med entreprenörer anges följande: Entreprenören är arbetsgivare och har det fulla arbetsgivaransvaret för av denne anlitad personal, eller andra av denne anlitade uppdragstagare. Entreprenören föreskrivs att icke vidta åtgärd som kan antas medföra åsidosättande av lag eller avtal för arbetet eller annars strida mot vad som är allmänt godtagbart inom entreprenörens avtalsområde samt att i avtal med eventuella underentreprenör inta ovan nämnda villkor. Uppdrag att ta fram och införa upphandlingsvillkor i Ale kommuns bygg- och anläggningsentreprenader som innebär att minst 80 procent av arbetade timmar i relevanta yrkesgrupper ska utföras av personal med yrkesbevis. I entreprenadupphandlingar ställer Ale kommun krav på såväl organisationens som entreprenörens kompetens och erfarenhet utifrån upphandlingsobjektet. Då yrkesbevis är tillämpligt ställs alltid krav på detta. Det är en juridisk balansgång att ställa sådana krav så att de inte strider mot de grundläggande principerna i LOU. Har man till exempel ett strikt krav på svenskt yrkesbevis kan det diskriminera utländska företag byggföretag. Ett strikt krav på svenskt Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats "yrkesbevis" kan diskriminera utländska byggföretag. Om företaget har arbetstagare med motsvarande utbildning eller certifikat från ett annat EU-land måste kommunen godkänna detta. Villkoret måste därför uttryckligen tillåta "yrkesbevis eller likvärdig utländsk utbildning/certifiering". Det finns också risk för oproportionerliga krav enligt proportionalitetsprincipen det vill säga att sätta en fast gräns på exakt 80 procent kan anses vara för högt eller orimligt beroende på projekt. Om det råder stor brist på personal med yrkesbevis inom en viss specifik yrkesgrupp på marknaden, kan kravet leda till att inga eller väldigt få företag kan lämna anbud. Förvaltningen ser en utmaning att följa upp detta och det riskerar mer administration och förordar därför att kommunen kvarstår vid det förfarande kommunen har idag där yrkesbevis är lämpligt ställs alltid krav på detta. Upp till 20 procent av arbetade timmar i samma entreprenader får utföras av lärlingar eller gymnasieelever inom arbetsplatsförlagt lärande. Vid upphandling av entreprenader ska Ale kommun uppmuntra anlitande av lärlingar eller motsvarande, där så är lämpligt. Idag har Ale kommun ingen övre eller nedre gräns av hur stor del som får utföras av lärling eller gymnasieelever. De ser idag lite olika ut beroende på bransch. Inom ett område kan det vara så att entreprenören får en högre timersättning för att de har med sig praktikant som man inte tar betalt för medan inom andra områden kan det vara så att timdebitering utgår för lärling men till en lägre ersättning. Förvaltningen ser en utmaning att följa upp detta och det riskerar mer administration och förordar därför att kommunen kvarstår vid det förfarande kommunen har idag där det inte begränsas med någon övre eller undre gräns. Upphandlingsreglerna inkludera krav på att entreprenörer skall erbjuda praktik till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden i samband med kommunala byggprojekt. Detta tillämpas i relevanta upphandlingar, dock som ett bör-krav och som kan ge mervärde vid utvärdering. Omvandlas detta till ett ska-krav så gör förvaltningen bedömningen att det inte i reell mening medför någon förändring som i någon större utsträckning. Det kan dock finnas en risk att mindre företag eller entreprenörer vid ett ska-krav kan få svårare att lämna anbud då de kan ha lägre möjlighet att ta emot personer som står långt ifrån arbetsmarknaden än större aktörer. Förvaltningen förordar därför att bör-kravet står kvar. Leverantör som anlitas i sådana entreprenader ska redovisa handledningsplan samt samverkan med utbildningsanordnare. Vid en entreprenads startmöte i Ale idag tar parterna upp möjligheten att samverka för att erbjuda praktikplats eller motsvarande. När så är fallet så sker redan idag samverkan med utbildningssamordnare inom socialtjänsten där handledningsplan ingår. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Påverkan ur ett invånarperspektiv inklusive näringsliv och civil beredskap Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Är det så att kommunfullmäktige beslutar att tillstyrka några ändringar enligt motionens förslag så kommer upphandlingsenheten att införliva dessa i sina rutiner för upphandling. Beslutet skickas till: Upphandlingschef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats Motion om ordning och reda i Ale kommuns byggprojekt Ale kommun ska vara en ansvarsfull offentlig beställare. När kommunen bygger nytt, bygger om eller genomför större anläggningsprojekt ska det ske med ordning och reda, schyssta villkor och hög kvalitet. I dag finns stora problem i delar av byggbranschen med långa och svåröverskådliga underentreprenadkedjor. När många led läggs mellan beställaren och dem som faktiskt utför arbetet försämras insynen, ansvaret blir otydligt och möjligheten att följa upp arbetsvillkor, arbetsmiljö och skatteefterlevnad försvagas. Det skapar utrymme för oseriösa upplägg, social dumpning och i värsta fall arbetslivskriminalitet. Detta är inte värdigt en offentlig upphandlande myndighet. Ale kommun ska inte medverka till en utveckling där pris pressas på bekostnad av trygghet, yrkeskunnande och rimliga villkor. När skattemedel används ska kommunen kunna ställa krav på att entreprenader genomförs på ett transparent och ansvarsfullt sätt. Genom att begränsa antalet led i entreprenadkedjan kan kommunen stärka kontrollen, förbättra uppföljningen och göra ansvarsförhållandena tydligare. Det ger bättre möjligheter att säkerställa att lagar, avtal och arbetsmiljöregler följs genom hela entreprenaden. Ale kommun bör samtidigt bidra till en sund utveckling i byggsektorn. Bygg- och anläggningsarbete kräver kunskap, erfarenhet och yrkesskicklighet. En alltför stor andel outbildad arbetskraft riskerar att försämra både kvaliteten i utförandet och säkerheten på arbetsplatsen, samtidigt som det kan pressa villkor och löner på ett osunt sätt. Därför bör kommunen också ställa krav på att huvuddelen av arbetet i relevanta yrkesgrupper ska utföras av yrkesutbildad personal. Samtidigt måste vägen in i yrket hållas öppen. Lärlingar och gymnasieelever inom arbetsplatsförlagt lärande ska kunna vara en del av kommunens entreprenader, men under ordnade former och med tydlig handledning. Det handlar ytterst om vilket ansvar Ale kommun tar som beställare. Vi ska bygga med kvalitet, använda skattemedel ansvarsfullt och motverka att kommunala projekt blir en arena för oseriösa aktörer. Mot denna bakgrund föreslår vi att Ale kommunfullmäktige beslutar: att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på kravställning i Ale kommuns bygg- och anläggningsupphandlingar som begränsar antalet underentreprenadsled till högst två led under huvudentreprenören, att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på avtalsvillkor om kedjeansvar, där huvudentreprenören ansvarar för att samtliga anlitade underentreprenörer uppfyller krav avseende arbetsmiljö, arbetsvillkor, skatter och avgifter, att ge kommunstyrelsen i uppdrag att uppdatera upphandlings- och avtalsmallar med krav på redovisning av entreprenadkedjan, möjlighet till uppföljning och revision samt sanktioner vid avtalsbrott, att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram och införa upphandlingsvillkor i Ale kommuns bygg- och anläggningsentreprenader som innebär att minst 80 procent av arbetade timmar i relevanta yrkesgrupper ska utföras av personal med yrkesbevis, att upp till 20 procent av arbetade timmar i samma entreprenader får utföras av lärlingar eller gymnasieelever inom arbetsplatsförlagt lärande, att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att i upphandlingsreglerna inkludera krav på att entreprenörer skall erbjuda praktik till personer som står långtifrån arbetsmarknaden i samband med kommunala byggprojekt. att kommunfullmäktige ger Alebyggen i uppdrag att ställa krav på entreprenörer att erbjuda praktikplatser till personer som står långtifrån arbetsmarknaden i samband med renoverings och byggprojekt, likt projektet Boendebyggarna. att leverantör som anlitas i sådana entreprenader ska redovisa handledningsplan samt samverkan med utbildningsanordnare. För Socialdemokraterna i Ale kommun Johnny Sundling socialdemokraterna Ale Dennis Ljunggren Socialdemokraterna Ale Johan Nordin Socialdemokraterna Ale PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum: 2026-05-18

SBN § 170 SBN 2026/160 Skogspolicy Beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta föreslagen skogspolicy. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Syftet med skogspolicyn är att tydliggöra Ale kommuns övergripande vision och mål för skötsel och förvaltning av kommunens skogar. Policyn ska fungera som ett långsiktigt och samordnat ramverk för det operativa arbetet med skogen samt ge vägledning och inspiration till andra aktörer. Policyn bygger på en bred kartläggning av skogens ekologiska, sociala, kulturella och ekonomiska värden samt dialog med kommunens förvaltningar, föreningsliv och ungdomsråd. Inriktningen innebär ökad prioritering av rekreation, biologisk mångfald, klimatanpassning och naturnära skötsel utan krav på ekonomisk avkastning. Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott beslutade den 2026-05-12 att återremittera ärendet för att i skogspolicyn ändra skrivningar om ska till bör, ta bort skrivningar om hyggesfritt och komplettera skogspolicyn med lämpliga definitioner av begrepp som används i policyn. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-05-21 - Skogspolicy 2026-05-13 - Skogsförvaltning i Ale kommun_20260319 2026-04-22 - Skogens sociala och kulturells värden i Ale, en perspektivinsamling 2026- 04-22 - Beslut samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott 2026-05-12 § 14 Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-06-10 Protokollsanteckning Johan Nordin (S) inkommer med följande protokollsanteckning: Skogspolicyn borde tydligare peka på behovet ett naturnära skogsbruk och innehålla ställningstaganden om att exempelvis körskador skall återställas. Beslutet skickas till Kommunekolog Utvecklingsledare Förvaltningschef samhällsbyggnad Verksamhetschef plan- och myndighet Författningssamlingen Kommunikation Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(4) Samhällsbyggnadsförvaltningen Diarienummer: 2026/160 Datum: 2026-05-21 Mark-o exploateringsinge Mathias Kopka Samhällsbyggnadsnämnden Skogspolicy Ale Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta föreslagen skogspolicy. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Syftet med skogspolicyn är att tydliggöra Ale kommuns övergripande vision och mål för skötsel och förvaltning av kommunens skogar. Policyn ska fungera som ett långsiktigt och samordnat ramverk för det operativa arbetet med skogen samt ge vägledning och inspiration till andra aktörer. Policyn bygger på en bred kartläggning av skogens ekologiska, sociala, kulturella och ekonomiska värden samt dialog med kommunens förvaltningar, föreningsliv och ungdomsråd. Inriktningen innebär ökad prioritering av rekreation, biologisk mångfald, klimatanpassning och naturnära skötsel utan krav på ekonomisk avkastning. Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott beslutade den 2026-05-12 att återremittera ärendet för att i skogspolicyn ändra skrivningar om ska till bör, ta bort skrivningar om hyggesfritt och komplettera skogspolicyn med lämpliga definitioner av begrepp som används i policyn. Staffan Lekenstam Sonny Hellstrand Samhällsbyggnadschef Verksamhetschef samhällsbyggnad Beslutsunderlag - Skogspolicy 2026-05-13 - Skogsförvaltning i Ale kommun_20260319 2026-04-22 - Skogens sociala och kulturells värden i Ale, en perspektivinsamling 2026-04-22 Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats Ärendet Syftet med skogspolicy är att tydliggöra Ale kommuns övergripande vision och målbilder för skötsel och förvaltning av skogen. Dokumentet ska fungera som vägledning i det operativa arbetet med skogen och som inspiration för andra aktörer i skogen. Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott beslutade den 2026-05-12 att återremittera ärendet för att i skogspolicyn ändra skrivningar om ska till bör, ta bort skrivningar om hyggesfritt och komplettera skogspolicyn med lämpliga definitioner av begrepp som används i policyn. Som underlag till en skogspolicy har skogens olika värden beskrivits och kartlagts. Ekologiska och ekonomiska (virkes-) värden i skogen har kartlagts via fältbesök till den kommunalt ägda skogen. För bedömning och klassning användes utöver fältbesök även annan tillgängliga data använts så som kommunens naturvårdsprogram och öppna skogliga data. Skogens sociala och kulturella värden har kartlagts via en omfattande perspektivinsamling. Intervjuer och öppna samtal har hållits med både föreningar och organisationer aktiva i kommunen, och med kommunens egna verksamheter och förvaltningar. Skogsmiljöer bidrar till både sociala, ekologiska och ekonomiska värden som kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Det övergripande målet skogspolicyn är därför att skogens värden för rekreation, friluftsliv, natur- och kulturupplevelser, turism samt dess biologiska mångfald ska värnas och utvecklas. Skogsbruket ska kännetecknas av en diversifierad och miljöanpassad skötsel. Skogen och skogsbrukets bidrag till ekosystemtjänster ska identifieras och vara en viktig utgångspunkt vid val av skötsel. Ale kommuns skogar ska förvaltas utan krav på ekonomisk avkastning. Det finns flertalet lagar, förordningar och direktiv som påverkar skogsbruket. Bland annat: • Skogsvårdslagen • Miljöbalken • Plan- och bygglagen • Kulturminneslagen • Art- och habitatdirektivet • Restaureringsförordningen Utöver dessa finns även de nationella och regionala miljökvalitetsmålen, friluftlivsmålen, folkhälsomålen och skogsstyrelsens målbilder för hänsyn till natur- och kulturmiljöer i skogsbruket som sätter mål och ramverk för skogsbruket i Sverige Förvaltningens bedömning Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att Skogspolicyn är nödvändig för ett tydligt, långsiktigt och samordnat ramverk för förvaltning av kommunens skogar. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att det finns goda möjligheter att kombinera naturvärden, rekreation och uttag av virke i Ale kommun. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Antagandet av en skogspolicy innebär en förändrad inriktning för kommunens skogsförvaltning där en större andel av skogsarealen prioriteras för rekreation och naturvård, vilket medför minskad areal för traditionellt produktionsskogsbruk. Detta bedöms ge lägre direkta intäkter från virkesproduktion. En kombination av olika skötselmetoder kan därmed användas för att delvis finansiera kostnader kopplade till natur- och rekreationsskötsel. Sammantaget bedöms skogspolicyn innebära ett medvetet ekonomiskt avvägande, där något lägre skogsintäkter från virke- och massavedsförsäljning balanseras mot stärkt samhällsnytta genom ökade rekreationsvärden, förbättrad folkhälsa och långsiktig hållbar förvaltning som bidrar till indirekta (och därmed ”osynliga”) ekonomiska vinningar. Ett konkret exempel på en sådan osynlig nytta är klimatanpassning av tätorter genom minskat behov av dagvattenhantering. Påverkan ur ett invånarperspektiv Skogspolicyn bedöms ha en positiv betydelse för invånarna i Ale kommun genom att skapa tydliga och långsiktiga förutsättningar för hur kommunens skogar ska planeras och förvaltas. Policyn bidrar till att säkra skogens sociala, kulturella och hälsofrämjande värden samt bedöms skapas goda förutsättningar för jämlik tillgång till natur genom prioritering av tätortsnära skogar för rekreation, folkhälsa, friluftsliv och pedagogisk verksamhet. En tydligare inriktning för skötsel och dialog med invånarna bedöms även stärka trygghet, delaktighet och förtroende för kommunens skogsförvaltning. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Skogspolicyn bedöms i hög grad bidra till en långsiktigt hållbar utveckling i Ale kommun genom att integrera sociala, ekologiska och ekonomiska värden i skogsförvaltningen. Policyn tydliggör en helhetssyn där skogens betydelse för rekreation, folkhälsa, biologisk mångfald, klimatanpassning och kulturmiljöer är vägledande för val av skötselmetoder och prioriteringar. Genom inriktning mot variationsrika skötselmetoder, stärkt skoglig kontinuitet samt ökad hänsyn till ekosystemtjänster bedöms policyn bidra till ökad motståndskraft mot klimatförändringar och stärkt biologisk mångfald. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Antagandet av Skogspolicy för Ale kommun bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges riktningsmål om ett tryggare Ale, tydlighet gentemot kund och en effektivare organisation genom tydligt ramverk för förvaltning av kommunens skogar. samt ger ett tydligt, långsiktigt och samordnat ramverk för förvaltning av kommunens skogar i linje med visionen ”Ett Ale”. Att ta fram en kommunal skogspolicy är ett av kommunens antagna miljömål Ta fram kommunala skogspolicys (SO18) Framtagandet av kommunala skogspolicys där biologisk mångfald, rekreation, klimatanpassning och kulturvärden får en framträdande roll. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats Remiss och samberedning Skogspolicyn har samberetts med kommunens samtliga förvaltningar. Genom workshop med representanter för samhällsbyggnadsförvaltningen, utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, kommunledningsförvaltningen och serviceförvaltningen kartlades hur skogen används och värderas av kommunens olika verksamheter. En perspektivinsamling om skogens användning har också genomförts med föreningar i kommunen samt kommunens ungdomsråd. Perspektivinsamlingen och samberedningen har legat till grund för utformningen av den föreslagna Skogspolicyn. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Efter antagande kommer skogspolicyn vara ett styrande dokument för framtida skogsåtgärder och planer. Efter antagande utses en förvaltningsövergripande samberedningsgrupp. Förvaltningen ansvarar för att redigera skogspolicyn till ett lämpligt och läsligt format. Mark och Exploateringsingenjören tillser att beslut om reviderad skogspolicy ska meddelas till berörda enheter inom samhällsbyggnadsförvaltningen samt att den senast antagna och redigerade versionen av skogspolicyn efter ikraftträdande görs tillgänglig på www.ale.se i kommunens författningssamling. Beslutet skickas till: Kommunekolog Utvecklingsledare Förvaltningschef samhällsbyggnad Verksamhetschef plan- och myndighet Författningssamlingen Kommunikation Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats Skogspolicy Ale kommun Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställandedatum: 2026-xx-xx Beslutsparagraf: Beslutsparagraf för beslutet om fastställande av dokumentet (enbart politiska beslut) Dokumentansvarig: Samhällsbyggnadsförvaltningen – enhetschef plex Dokumentet gäller Ale kommun för: Diarienummer: 2026/160 Giltighetstid: Ange alltid startdatum från när dokumentet är gällande. Ange om det finns ett upphörandedatum. Finns ej datum, anges tills vidare. Till exempel: 2025-01-01 – tills vidare Innehåll 1 Inledning och syfte .....................................................................................................2 2 Vision ..........................................................................................................................2 3 Mål ..............................................................................................................................2 3.1 Övergripande mål .....................................................................................................................2 3.2 Rekreation och hälsa ................................................................................................................2 3.3 Biologisk mångfald ...................................................................................................................2 3.4 Klimat, klimatanpassning och geoteknik ..............................................................................3 3.5 Exploatering av skogsmark och samhällsplanering .............................................................3 3.6 Skötsel och uttag .......................................................................................................................3 3.7 Kommunikation och information i samband med åtgärder i skogen ..............................3 3.8 Uppföljning av åtgärder i skogen ...........................................................................................3 4 Definitioner .................................................................................................................4 Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post 1 Inledning och syfte Skogsmiljöer bidrar till en hållbar samhällsutveckling om sociala, ekologiska och ekonomiska värden förvaltas. I Ale är närheten till skogen högt uppskattad av invånare och utgör en attraktionskraft för besökare som söker vandring och skogsupplevelser. Skogen i kommunen har även en kulturell och historisk betydelse med spår av fornlämningar och timmermansyrket var väl utbrett. Syftet med skogspolicy är att tydliggöra Ale kommuns övergripande vision och målbilder för skötsel och förvaltning av skogen. Dokumentet ska fungera som vägledning i det operativa arbetet med skogen och som inspiration för andra aktörer i skogen. 2 Vision Skogen är viktiga för alla invånare i Ale. Skogens sociala värden, kulturmiljövärden och biologiska mångfald bör värnas och utvecklas samtidigt som den biologiska produktionen upprätthålls. 3 Mål 3.1 Övergripande mål I Ale kommun bör skogens värden för rekreation, friluftsliv, natur- och kulturupplevelser, turism samt dess biologiska mångfald värnas och utvecklas. Skogsbruket kännetecknas av en diversifierad och miljöanpassad skötsel. Skogen och skogsbrukets bidrag till ekosystemtjänster bör identifieras och vara en viktig utgångspunkt vid val av skötsel. Ale kommuns skogar förvaltas utan krav på ekonomisk avkastning. 3.2 Rekreation och hälsa Skogens naturkänsla och dess inneboende dramatik och variation bör bevaras och utvecklas. Det bör vara lätt att hitta in till olika skogsområden, och behov av både trygga och lättillgängliga miljöer samt mer vilda naturupplevelser tillgodoses. Skogens visuella mångfald och skogens förankring i Ales lokala historia är viktig för den skogliga upplevelsen. Kulturmiljöer bör bevaras, vårdas och synliggöras. Med hänsyn till detta sköts skogen variationsrikt. Tätortsnära skog är viktig för att främja och underlätta rekreation och hälsa i boendes närområde. För att tillgodose kommuninvånares tillgång till naturupplevelser i tätorternas närområden sköts all skog i tätortsnära läge med hänsyn till rekreation och friluftslivets behov, oavsett om området är inom eller utom detaljplan. 3.3 Biologisk mångfald Skogen bör förvaltas och skötas på sådant sätt som leder till att skogens värden för biologisk mångfald bevaras och stärks. Förvaltningen bör leda till en ökad skoglig kontinuitet samt ökad variation i skogen med ett varierat trädbestånd avseende ålder, artsammansättning och täthet. Skötsel bör göras på sådant sätt att sammanhängande stråk av skog och skogliga livsmiljöer i regionen och kommunen stärks. Detta för att gynna biologisk mångfald och skogens Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post motståndskraft mot extremväder och skadedjursangrepp samt skogens bidrag till samhällets klimatanpassning. 3.4 Klimat, klimatanpassning och geoteknik Skogen bör brukas för att tåla ett förändrat klimat och på ett geotekniskt säkert sätt. Skogen fyller en roll i samhällets förmåga till klimatanpassning vilket gör att bruk- och skötselmetoder som gynnar ett varierat och motståndskraftigt bestånd bör användas. 3.5 Exploatering av skogsmark och samhällsplanering Skogen bör bidra till det gröna och vackra vid nybyggnation. I områden som planerar att bebyggas bör skogen skötas så att värdefulla närmiljöer kan sparas och kan nyttjas av framtida boende för rekreation och naturupplevelser. Skötsel i bebyggelsenära områden bör göras på så sätt att träd är stabila mot vind och tål friställning vid en exploatering. Skog i tätortsnära läge bör tillgängliggöras och skötas med syfte att stärka rekreation och naturupplevelse, inte minst för pedagogisk verksamhet. Vid planering av skogsåtgärder ska hänsyn tas till närhet av skolor och förskolor och de behov som finns i dessa verksamheter. 3.6 Skötsel och uttag Skogen sköts på sätt som upprätthåller och stärker dess värden för rekreation, biologisk mångfald och kulturvärden. Avverkningar bör ske genom selektiva metoder där åtgärderna bör leda till stor framtida handlingsfrihet och där kostsamma föryngringsåtgärder undviks. Naturlig föryngring bör premieras och vid både naturlig föryngring och vid återplantering bör lövträd gynnas särskilt. Risk för markskador bör undvikas, och om körskador uppstår bör dessa återställas. I marker som definierats som rekreationsskogar främjas de rekreativa värdena och skötsel och uttag görs med hänsyn till friluftslivets behov. Områden med naturvärdsskogar sköts med hänsyn till naturvärden. 3.7 Kommunikation och information i samband med åtgärder i skogen Arbeten i skogen ska kommuniceras väl till berörda i närområdet. Föreningar vars verksamhet berörs av större åtgärder bör ges möjlighet till samråd. Skötsel och bruket i skogen ska kommuniceras via kommunens digitala kanaler samt via direkt kommunikation till särskilt berörda parter, så som närboende, vägföreningar, föreningar och andra kommunala verksamheter som kan påverkas, exempelvis förskola och skola. En förvaltningsövergripande samrådsgrupp ska etableras för att tillvarata kommunens interna verksamheters behov och olika perspektiv. 3.8 Uppföljning av åtgärder i skogen Uppföljning av åtgärder i skogen bör göras av markägarrepresentant och skötselorganisation samt stämmas av med förvaltningsövergripande samrådsgrupp. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post 4 Definitioner Med skog i denna skrivelse menas markområde om minst 0,5 hektar som täcks av mer är 10 procent av trädkronor och som primärt inte används som jordbruksmark eller stadsmark (FN:s livsmedel- och jordbruksorganisation, FAO). Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post S E n k ö v o e r g g r s ip a f n d ö e r k a v r t a lä g l g n t in n g i o n c h g s c e n i a r A io a l n e a ly s k o m m u n Greensway AB Gerda Nilssons väg 2, 756 51 Uppsala Epost: info@greensway.se Dokumenttitel: Skogsförvaltning i Ale kommun Uppdragsansvarig: Olof Widenfalk Författare: Adam Ekholm, Olof Widenfalk, Signe Vendike Inventering: Signe Vendike Fotografier: Signe Vendike Kvalitetsgranskning: Olof Widenfalk Dokumentdatum: 2025-12-21 Beställare: Ale Kommun 2 | 25 Sammanfattning Greensway har fått i uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag för framtida förvaltning av Ale kommuns skogar. Beslutsunderlaget inkluderar virkesvärden, naturvärden och värden för rekreation. I arbetet har Greensway översiktligt kartlagt det skogliga innehavet och identifierat skogar med höga natur- och/eller rekreationsvärden. Kartläggningen har baserats på fältbesök och kartunderlag, exempelvis den tidigare skogsbruksplanen och Ale kommuns naturvårdsprogram. Jämfört mot den tidigare skogsbruksplanen från år 2012 visar den nya kartläggningen att arealen avsedd för rekreation kan ökas från 0% till 24% men även att arealen avsatt för naturvård kan öka någon enstaka procentenhet. Detta innebär då att arealen för produktion minskar från 47% till 19%. Utifrån den nya kartläggningen har fyra scenarier för skoglig skötsel utvärderats: Skoglig tillväxt och virkesvärde – Fokus på ekonomisk avkastning i form av virkesvärden. Här tillämpas trakthyggesbruk på hela innehavet, bortsett från bestånd som klassats med höga naturvärden. Endast generell hänsyn till rekreationsvärden, exempelvis genom att spara enstaka stormfasta träd intill motionsspår, leder och vindskydd. Hyggesfritt skogsbruk – Fokus på hyggesfritt skogsbruk (enligt Skogsstyrelsens definition) i bestånd med låga natur och/eller rekreationsvärden. Detta sker nästan uteslutande med luckhuggning och överhållen skärm. Inget skogsbruk på areal med höga natur- eller rekreationsvärden. Naturnära skogsbruk – Detta sker utifrån ett landskapsperspektiv och bygger på ett variationsrikt skogsbruk med åtgärder som efterliknar naturliga störningar. Metoden syftar till att öka trädslagsblandningen, få mer naturlig föryngring, högre andel lövskog, mer naturhänsyn, artbevarande och aktivt skapande av död ved. Skogsbruket bedrivs som hyggesfritt (luckhuggning eller överhållen skärm) eller anpassat trakthyggesbruk i bestånd med låga natur och/eller rekreationsvärden. Detta sker nästan uteslutande med små hyggen (<2 hektar), luckhuggning och överhållen skärm. Inget skogsbruk på areal med höga natur- eller rekreationsvärden. Inget skogsbruk – Skogliga åtgärder utförs endast för att gynna naturvärden eller rekreation, exempelvis genom avverkning av riskträd, skötsel av stigar/leder och friställning av träd med högt biologiskt värde. 3 | 25 1000 800 r a 600 tk e H 400 200 0 Skoglig tillväxt och Hyggesfritt skogsbruk Naturnära skogsbruk Inget skogsbruk ekonomi Produktion Rekreation Rekreation/Naturvård Naturvård Fyra scenarier för olika typer av skoglig skötsel som utvärderats i rapporten. I figuren visas inriktningen av den skogliga skötseln (produktion, rekreation och naturvård) för den totala arealen produktiv skogsmark (årlig tillväxt > 1 m3/hektar). För varje scenario bedömdes påverkan på virkesvärde, naturvärden och rekreation i en fyrgradig betygsskala, från sämsta (-) till bästa scenariot (+++). Scenariot skoglig tillväxt och ekonomi bedömdes ge det bästa virkesvärdet, men sämst effekt på naturvärden och rekreation. Scenarion som inkluderade hyggesfritt eller naturnära skogsbruk bedömdes bäst tillgodose samtliga värden. Skoglig tillväxt och Hyggesfritt Naturnära Inget virkesvärde skogsbruk skogsbruk skogsbruk Virkesvärde +++ ++ + - Naturvärden - + ++ +++ Rekreation - + ++ +++ För virkesvärdet utfördes även en simulering i programmet Heureka. Där simulerades ackumulerade inkomster (nettointäkter minus kostnader) över en period på 100 år. För hyggesfritt och naturnära utfördes två simuleringar – med och utan skogsbruk på den areal som klassats med höga rekreationsvärden. Simuleringen för de 25 första åren visar att scenariot Skoglig tillväxt och ekonomi ger fyra till fem gånger högre intäkter än hyggesfritt och naturnära när skogsbruk inte bedrivs i rekreationsskogar (Figur 4). Om hyggesfritt eller naturnära skogsbruk även bedrivs i rekreationsskogar ökar intäkterna, och landar då på ca 75% och 50% av intäkterna i scenariot Skoglig tillväxt och ekonomi. De lägre intäkterna vid ett naturnära skogsbruk beror framför allt på en större andel naturhänsyn. 4 | 25 8 7 Scenario 1 - Skoglig tillväxt och ) r o 6 virkesvärde n o r k 5 Scenario 2 -Hyggesfritt skogsbruk, r e EJ skogsbruk i rekreationsskogar n 4 o jliM 3 S re c k e r n e a a r t i i o o n 2 s - s H k y o g g g a e r sfritt skogsbruk i ( t s 2 m Scenario 3 - Naturnära skogsbruk, o k 1 EJ skogsbruk i rekreationsskogar n I Scenario 3 - Naturnära skogsbruk i 0 rekreationsskogar 2025 2030 2035 2040 2045 2050 -1 År Det ekonomiska utfallet av virkesvärdet under tre olika skötselscenarier över en period på 25 år. Inkomst definieras som den ackumulerade skillnaden mellan nettoinkomster och kostnader. Slutsats: Greensway bedömer att det finns goda möjligheter att kombinera naturvärden, rekreation och uttag av virke i Ale kommun, genom att tillämpa hyggesfritt eller naturnära skogsbruk. Intäkten från skogen blir lägre i scenarier med den nya målklassningen och med hyggesfria och naturnära metoder. Men om ett hyggesfritt eller naturnära skogsbruk bedrivs även i rekreationsskogar hamnar intäkterna betydligt närmare de i scenariot Skoglig tillväxt och ekonomi som till stor del innefattar trakthyggesbruk. I en framtida förvaltning kan man också välja att kombinera de olika åtgärderna i scenarierna. Exempelvis genom att bedriva trakthyggesbruk på en mindre areal för att endast täcka upp för kostnader kopplade till skötsel av natur- eller rekreationsvärden. En implementering av den nya inriktningen av skogsförvaltningen kräver också att skötseln specificeras på beståndsnivå i en skötselplan. 5 | 25 Innehållsförteckning Sammanfattning ............................................................................................................................................................. 3 Innehållsförteckning .................................................................................................................................................... 6 Bakgrund ............................................................................................................................................................................ 7 Skogen i Ale kommun .................................................................................................................................................. 8 Skogligt innehav ....................................................................................................................................................................................8 Målklassning enligt den tidigare skogsbruksplanen ......................................................................................................... 9 Målklassning enligt den nya kartläggningen ...................................................................................................................... 10 Riskskogar ............................................................................................................................................................................................. 10 Skogsskötsel i scenarioanalys ............................................................................................................................... 12 Trakthyggesbruk .................................................................................................................................................................................. 12 Hyggesfritt skogsbruk ....................................................................................................................................................................... 12 Naturnära skogsbruk ........................................................................................................................................................................ 13 Scenarioanalys – utfall ............................................................................................................................................. 16 Scenario 1 – Skoglig tillväxt och virkesvärde ....................................................................................................................... 16 Scenario 2 – Hyggesfritt skogsbruk med hänsyn till rekreationsvärden .............................................................. 17 Scenario 3 – Naturnära skogsbruk ............................................................................................................................................18 Scenario 4 – Inget skogsbruk ....................................................................................................................................................... 19 Framskrivning ...................................................................................................................................................................................... 20 Slutsats ............................................................................................................................................................................. 21 Referenser ....................................................................................................................................................................... 22 Bilaga 1 – Inventering av Natur- och rekreationsvärden för målklassning .................................... 23 1.1. Naturvärden .................................................................................................................................................................................. 23 1.2. Rekreationsvärden .................................................................................................................................................................... 23 Bilaga 2 - Ekonomiskt utfall för skogliga scenarier .................................................................................... 24 1.3. Heureka ........................................................................................................................................................................................... 24 1.4. Behandling av data innan import ..................................................................................................................................... 24 1.5. Simulering av skoglig skötsel .............................................................................................................................................. 24 6 | 25 Bakgrund Det skogliga innehavet i Ale kommun uppgår till 1322 hektar skogsmark, varav 868 hektar är produktiv skogsmark1. Av den produktiva skogsmarken är 245 hektar avsatta för naturvård och ytterligare 172 hektar brukas med hänsyn till rekreation och/eller naturvård. De delar som inte har avsats för naturvård och rekreation har skötts genom traditionellt trakthyggesbruk, med röjning, gallring och slutavverkning med generell naturhänsyn. Greensway har fått uppdraget att se över Ale kommuns skogsinnehav med syfte att bedöma skogens potential ur virke-, rekreations- och naturvårdande perspektiv. Kommunen vill också undersöka hur skogsbruk kan bedrivas för att på bästa sätt kombinera dessa skogliga värden. Under november och december 2025 har Greensway tagit fram ett översiktligt beslutsunderlag för den framtida skogsförvaltning som presenteras i denna rapport. Beslutsunderlaget består av följande delar: • En övergripande kartläggning i fält av kommunens skogsinnehav utifrån befintlig skogsbruksplan • En ny uppdaterad målklassning baserad på kartläggningen i fält • En jämförelse av fyra framtida scenarier med olika typer av skogsskötsel och effekten på virkesvärde samt rekreation och naturvärden. 1 Tillväxt som överstiger 1 m3/hektar/år 7 | 25 Skogen i Ale kommun Skogligt innehav Det skogliga innehavet i Ale kommun uppgår till 1322 hektar skogsmark, varav 868 hektar är produktiv skogsmark. Tall är det dominerande trädslaget följt av lövträd och gran (Figur 1). År 2023 uppskattas det totala virkesförrådet till 148 236 m3 enligt den gamla skogsbruksplanen (majoriteten av inventeringen utförd 2012). Det skogliga innehavet har en relativt jämn åldersfördelning, med en tyngdpunkt på skogar mellan 70-100 år (Figur 2). Fastigheterna är utspridda över hela kommunen, men större delen av innehavet finns i Skepplanda/Hålanda och Nödinge. I Nödinge finns totalt 707,5 hektar produktiv skogsmark. Området domineras av tall- och blandskogar med spridda förekomster av ek. Terrängen är kuperad med långa och magra tallåsar tillsammans med lägre partier som har ett stort inslag av löv och gran. I södra delen har skogsbranden från 2009 satt sin prägel på landskapet. I stora delar finns ett nätverk av mer eller mindre frekventerade stigar och vandringsleder, med friluftsanläggningen Dammekärr som knutpunkt. I Skepplanda/Håland finns totalt 91,1 ha produktiv skogsmark som domineras av äldre löv- och blandskog. Skepplanda/Hålanda tillsammans med Målje i Alafors är tätortsnära rekreationsområden med elljusspår, stigar, motionsslingor och en skidbacke. Gran 17% Tall 48% Lövträd 35% Figur 1. Trädslagsfördelningen inom den produktiva skogsmarken i Ale kommun 8 | 25 140 120 100 r 80 a tk e H 60 40 20 0 Kalmark 0-9 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90-99 100-109110-119 120+ Åldersklasser Figur 2. Åldersklassfördelning av den produktiva skogsmarken i Ale kommun. Målklassning enligt den tidigare skogsbruksplanen Varje avdelning i en skogsbruksplan har en målklassning. Målklassen beskriver vilka värden som finns i avdelningen och hur den ska brukas under kommande planperiod (cirka 20 år). I den tidigare planen har fyra målklasser inklusive impediment, inägor och övrig landareal noterats (Figur 3A). Betydelsen av målklasserna är följande: • Naturvård orört (NO). Detta motsvarar områden med höga naturvärden eller områden där skogsbruk av tekniska skäl inte är lämpligt, så som berg och myr. Dessa bestånd klassas som orörda och lämnas för fri utveckling. • Naturvård skötsel (NS). I dessa bestånd väger miljömål tyngst, men värdena kan behöva bevaras eller utvecklas genom naturvårdande skötsel. Exempelvis friställning av träd med högt biologiskt värde. • Produktion generell hänsyn (PG). Här finns inga speciella naturvärden eller rekreationsvärden att ta hänsyn till, generell hänsyn räcker. Vid generell hänsyn lämnas bland annat tio träd och minst tre objekt av död ved per hektar. • Produktion förstärkt hänsyn (PF). Här finns möjlighet att avverka skog. Dock finns det andra skogliga värden än produktion som behöver hänsyn. Det kan exempelvis vara förstärkt hänsyn runt en våtmark eller att det finns flera värdefulla träd som inte bör avverkas. • Impediment. Lågproduktiv skogsmark där det inte bedrivs skogsbruk. Lägre tillväxt än 1 m3 per hektar och år. • Inägor. Öppen mark som används för jordbruk eller annan odling. • Övrig landareal. Landareal som inte passar in i något av målklasserna ovan. 9 | 25 Målklassning enligt den nya kartläggningen Inventeringen som ligger till grund för den tidigare skogsbruksplanen utfördes till stora delar år 2012. För att få en ny, uppdaterad bild av skogsinnehavet utfördes därför en översiktlig målklassning av samtliga avdelningar under hösten 2025. Målklassningen baserades på fältbesök, den tidigare skogsbruksplanen, Ale kommuns naturvårdsprogram samt kommunens kartläggning av vandringsstråk och leder för MTB (Figur 3BError! Reference source not found.). Inventeringen genomfördes med utgångspunkt i de strukturer och element som beskrivs i Bilaga 1 – Inventering av Natur- och rekreationsvärden för målklassning. Från framför allt kommuner finns en ökad efterfrågan på målklassning som beskriver områden där skötsel av sociala värden ska prioriteras (Karlsson, 2020). Vid inventeringen användes därför ytterligare två målklasser som inte fanns i den tidigare skogsbruksplanen: • Rekreation (R). Rekreationsskog är områden med höga rekreationsvärden. Det kan exempelvis vara skog intill bostadsområden, elljusspår eller vandringsleder. Här är det möjligt att bedriva skogsbruk, men hänsyn måste tas till rekreationsvärden. Hyggesfritt skogsbruk är exempel på en lämplig typ av skogsskötsel i sådana områden. • Rekreation och Naturvård (RF). Rekreationsskog med förstärkt hänsyn är områden med både natur- och rekreationsvärden där skötseln anpassas för att långsiktigt främja både naturvärden och rekreation. Det kan exempelvis innebära att hålla siktlinjer från stigar öppna, och vid behov genomföra naturvårdande åtgärder för att stärka områdets naturvärden. Den största skillnaden mot den tidigare målklassningen är att avdelningar med fokus på produktion (PG och PF) utgör 19% av arealen i stället för 47% i den nya målklassningen. En stor del av dessa skogar har blivit omklassade till rekreationsskogar, där anpassningar i den skogliga skötseln krävs för att bevara och utveckla sociala värden. Även naturvårdsklassade skogar (NO/Impediment, NS, RF) har ökat från 39% till 44% och fler skogar anses behöva naturvårdande skötsel. Sannolikt kan detta bero på att naturvärden utvecklats sedan den tidigare inventeringen, skillnader i bedömningar men också att mer detaljerat underlag om naturvärden fanns tillgängligt vid inventeringen (exempelvis Ale kommuns naturvårdsprogram). Riskskogar Riskskogar är områden med risk för erosion och ras. Sådana områden är känsliga för skogsbruk och kräver en anpassad skötsel. För att bedöma hur stor andel av skogsmarken som är riskskogar användes Skogsstyrelsens kartläggning över områden känsliga för skred och ras (Skogsstyrelsen, 2023). Där redovisas instabila slänter med påverkansområde, samt möjliga och troliga ravinformationer. I det senare användes en buffer på 10 meter på varje sida om ravinen för att inkludera eventuellt påverkansområde. Totalt bedömdes 115 hektar vara inom ett riskområde, varav 43 hektar inom målklasserna PG, PF och R. Eftersom dessa områden är mest utsatta för skogsbruk bör ett anpassat skogsbruk bedrivas där. Det kan till exempel innebära att minska avverkningsytorna, avverka 10 | 25 etappvis, överväga hyggesfria metoder, förhindra körskador samt undvika att blottlägga mineraljord. A) Övrigt 5% Inäga 9% PG NO/Impediment 34% 29% PF NS 13% 10% B) Övrigt 4% PG Inäga 13% 9% PF 6% NO/impediment 18% R 24% NS 18% RF 8% Figur 3. Målklassning enligt den tidigare skogsbruksplanen (A) och den nya skogliga översikten (B). Det finns flera skillnader mellan målklassningarna: I den nya skogliga översikten bedöms fler skogar vara i behov av naturvårdande skötsel (NS) än i den tidigare skogsbruksplanen. Den nya skogliga översikten har ytterligare två målklassningar som beskriver skogar med höga sociala värden (R, RF). Målklassningen PF och PG är betydligt lägre i den nya skogliga översikten. 11 | 25 Skogsskötsel i scenarioanalys Mot bakgrund av den skogliga kartläggningen utvärderas fyra scenarier för skogsförvaltning i Ale kommun. Varje scenario karakteriseras av olika typer av skogsskötsel. För att förstå scenarioanalysen görs först en genomgång av tre typer av skogsskötsel. I genomgången beskrivs hur skogen brukas tillsammans med uppenbara för- och nackdelar. I slutet av stycket finns en jämförande tabell som beskriver vilka åtgärder som utförs inom varje typ av skogsskötsel ( Tabell 1). Trakthyggesbruk Trakthyggesbruk är den dominerande typen av skogsskötsel I Sverige. Här sköts skogen enligt en rotation som varierar mellan cirka 50 - 120 år. Rotationslängden beror på de lokala förutsättningarna såsom trädslag, klimat och näringstillgång. Inom skötselsystemet finns distinkta faser. Först ut är hyggesfasen där den huvudsakliga åtgärden är plantering av nya skog. Efter att en ny föryngring etablerats inleds röjningsfasen. Här formas den framtida skogen genom en selektiv röjning mot de trädslag och individer som skogen ska byggas på. Det första uttaget från skogen görs i gallringsfasen. I detta skede har träden blivit så grova att en skogsmaskin krävs för att avverka. Normalt utförs två gallringar. Den sista slutavverkningsfasen sker någon gång efter att skogen passerat lägsta tillåtna slutavverkningsålder. Här avverkas nästan allt. Om skogen saknar naturvärden lämnas i regel minst tio träd och tre objekt av död ved per hektar. Fördelar Nackdelar Väl beprövat, stor kunskapsbank Negativ påverkan på naturvärden Stor praktisk erfarenhet Negativ påverkan på rekreation Maximerar skoglig tillväxt och virkesvärde Hyggesfritt skogsbruk I Skogsstyrelsen definition av hyggesfritt skogsbruk ligger tyngden på tre typer av metodiker: överhållen skärm, luckhuggning och blädningsbruk (Appelqvist m.fl., 2021). Blädningsbruk är ett eget skötselsystem medan de två första bygger till stor del på samma princip som trakthyggesbruk. Den stora skillnaden är att hyggesfasen undviks genom att antingen spara träd jämnt fördelade över avdelningen (överhållen skärm) eller avverka med ett system av små luckor (luckhuggning). I Ale kommun är framför allt överhållen skärm och luckhuggning aktuellt eftersom det endast finns ett fåtal flerskiktade skogar. I vilken mån metoderna upplevs som hyggesfria kan variera från person till person. Nedan beskrivs metoderna mer utförligt: • Överhållen skärm. Denna metod är mest lämplig för tall. Vid slutavverkning lämnas ett stort antal tallar (så kallad skärmställning) för att minska intrycket av ett hygge. För 12 | 25 att få till en bra föryngring under skärmen rekommenderas en grundyta2 mellan 8-12 m2/ha för att inte skogen ska bli för gles och bryta mot skogsvårdslagen (falla under

KF § 257 KS 2024/1570 Samordning av supportfunktioner i kommunen Beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna delrapporten Samordning av supportfunktioner. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Kommunfullmäktige har gett kommunstyrelsen i uppdrag att under 2024 utreda samordning av supportfunktioner för att utreda möjliga samhällsvinster. I beskrivningen av uppdraget lyfts att supportfunktioner och beställarfunktioner finns på olika ställen i Ale kommuns organisation, bland annat inom ramen för kultur- och fritid, service samt kommunstyrelsen i form av kontaktcenter och att det kan finnas samordningsvinster i att utveckla en gemensam support. Uppdraget är beroende av det arbete kopplat till supportfunktioner som redan pågår i kommunens olika förvaltningar under 2024 och första halvan av 2025. Arbetena påverkar i olika utsträckning möjligheten att bedöma potentiell samordning mellan kommunens supportfunktioner varför uppdraget enbart delrapporteras nu. Delrapporten innehåller beskrivningar av nuläge, utvecklingsarbete och kundperspektiv för kommunens supportfunktioner och syftar till att ge input för fortsatt utredning inom ramen för uppdraget. De största utmaningarna som påverkas kundsupporternas effektivitet och kundnöjdhet kan sammanfattas i tre punkter; organisatoriska förändringar, tekniska hinder och kompetensöverföring Beslutsunderlag

Beslut KS § 263, 2024-12-03 Tjänsteutlåtande, samordning av supportfunktioner i kommunen, 2024-11-19 Utredning Samordning av supportfunktioner - delrapport Beslutet skickas till För vidare hantering Utvecklingsledare avdelning demokrati För kännedom Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum: 2024-12-16 Avdelningschef avdelning demokrati Enhetschef park och anläggning Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2024-12-03 KS § 263 KS 2024/1570 Samordning av supportfunktioner i kommunen Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna delrapporten Samordning av supportfunktioner. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Kommunfullmäktige har gett kommunstyrelsen i uppdrag att under 2024 utreda samordning av supportfunktioner för att utreda möjliga samhällsvinster. I beskrivningen av uppdraget lyfts att supportfunktioner och beställarfunktioner finns på olika ställen i Ale kommuns organisation, bland annat inom ramen för kultur- och fritid, service samt kommunstyrelsen i form av kontaktcenter och att det kan finnas samordningsvinster i att utveckla en gemensam support. Uppdraget är beroende av det arbete kopplat till supportfunktioner som redan pågår i kommunens olika förvaltningar under 2024 och första halvan av 2025. Arbetena påverkar i olika utsträckning möjligheten att bedöma potentiell samordning mellan kommunens supportfunktioner varför uppdraget enbart delrapporteras nu. Delrapporten innehåller beskrivningar av nuläge, utvecklingsarbete och kundperspektiv för kommunens supportfunktioner och syftar till att ge input för fortsatt utredning inom ramen för uppdraget. De största utmaningarna som påverkas kundsupporternas effektivitet och kundnöjdhet kan sammanfattas i tre punkter; organisatoriska förändringar, tekniska hinder och kompetensöverföring Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, samordning av supportfunktioner i kommunen, 2024-11-19 Utredning Samordning av supportfunktioner - delrapport Beslutet skickas till För vidare hantering Utvecklingsledare avdelning demokrati För kännedom Avdelningschef avdelning demokrati Enhetschef park och anläggning Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(4) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2024/1570 Datum: 2024-11-19 Utvecklingsledare, Sara Botö Kommunstyrelsen Samordning av supportfunktioner i kommunen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna delrapporten Samordning av supportfunktioner. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Kommunfullmäktige har gett kommunstyrelsen i uppdrag att under 2024 utreda samordning av supportfunktioner för att utreda möjliga samhällsvinster. I beskrivningen av uppdraget lyfts att supportfunktioner och beställarfunktioner finns på olika ställen i Ale kommuns organisation, bland annat inom ramen för kultur- och fritid, service samt kommunstyrelsen i form av kontaktcenter och att det kan finnas samordningsvinster i att utveckla en gemensam support. Uppdraget är beroende av det arbete kopplat till supportfunktioner som redan pågår i kommunens olika förvaltningar under 2024 och första halvan av 2025. Arbetena påverkar i olika utsträckning möjligheten att bedöma potentiell samordning mellan kommunens supportfunktioner varför uppdraget enbart delrapporteras nu. Delrapporten innehåller beskrivningar av nuläge, utvecklingsarbete och kundperspektiv för kommunens supportfunktioner och syftar till att ge input för fortsatt utredning inom ramen för uppdraget. De största utmaningarna som påverkas kundsupporternas effektivitet och kundnöjdhet kan sammanfattas i tre punkter; organisatoriska förändringar, tekniska hinder och kompetensöverföring Maria Reinholdsson Patrik Skog Kommunchef Avdelningschef avdelning demokrati Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Beslutsunderlag Utredning Samordning av supportfunktioner - delrapport Beslutet skickas till: För vidare hantering Utvecklingsledare avdelning demokrati För kännedom Avdelningschef avdelning demokrati Enhetschef park och anläggning Ärendet Kommunfullmäktige har gett kommunstyrelsen i uppdrag att under 2024 utreda samordning av supportfunktioner för att utreda möjliga samhällsvinster. I beskrivningen av uppdraget lyfts att supportfunktioner och beställarfunktioner finns på olika ställen i Ale kommuns organisation, bland annat inom ramen för kultur- och fritid, service samt kommunstyrelsen i form av kontaktcenter och att det kan finnas samordningsvinster i att utveckla en gemensam support. Bakgrunden till kommunfullmäktiges uppdrag är bland annat ett av de förbättringsförslag på kort sikt som servicenämnden identifierade i sin genomlysning av verksamheten. Förbättringsförslaget innebar att utreda möjligheter för samverkan och en eventuell sammanslagning av kontaktcenter och servicesupport. Som ett svar på förbättringsförslaget genomförde kommunledningsförvaltningen en förstudie hösten 2023 för att utreda vilka interna och externa uppdrag kontaktcenter har, och hur de skulle kunna organiseras på bästa sätt för att skapa en så stor kundnytta som möjligt. Uppdraget är beroende av det arbete kopplat till supportfunktioner som redan pågår i kommunens olika förvaltningar under 2024 och första halvan av 2025. Arbetena påverkar i olika utsträckning möjligheten att bedöma potentiell samordning mellan kommunens supportfunktioner. Några av de uppdrag som pågår är: • Organisationsförändring serviceförvaltningen där servicesupporten påverkas • Utredningen kring framtidens IT-organisation • Initiativärende organisation och synergi – utredning gällande flytt av verksamheter mellan samhällsbyggnadsnämnden och servicenämnden • Prioriterad förbättring i kommunstyrelsens nämndplan 2025 kring en självservicefunktion på ale.se Den rapport som tagits fram (se beslutsunderlag) är att se som en första delrapport i ärendet där de beskrivningar som gjorts av nuläge, utvecklingsarbete och kundperspektiv syftar till att ge input för fortsatt utredning inom ramen för uppdraget. Delrapporten har identifierat en del aspekter som påverkar supportfunktionernas effektivitet och kundnöjdhet. Genom att analysera nuläget, input från medarbetare och pågående utvecklingsarbeten ges en bild av hur supportfunktionerna fungerar och vilka utmaningar som Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post finns. De största utmaningarna kan sammanfattas i tre punkter; organisatoriska förändringar, tekniska hinder och kompetensöverföring. Organisatoriska förändringar När organisationen förändras och nya strukturer och arbetssätt implementeras krävs både god planering och kommunikation. Alla medarbetare behöver känna sig informerade och engagerade för att kunna ta till sig förändringen och bidra till arbetet med den. Tekniska hinder Systemstödet, framför allt Pythagoras som servicesupporten använder, behöver förbättras för att underlätta ärendehanteringen och kommunikationen längs med hela kundresan från kund via servicesupporten till utföraren och hela vägen tillbaka. Kompetensöverföring Det är viktigt att medarbetarna inom supportfunktionerna delar sin kunskap och erfarenhet för att upprätthålla en hög servicenivå. Servicesupporten, som är en av de större supportfunktionerna, har ett digert utvecklingsarbete att göra med ovanstående utmaningar. När det arbetet har gett resultat och en tydlig bild över deras uppdrag finns framtagen kan samordningsfrågan med kontaktcenter återigen lyftas och utredas vidare. En samordning av dessa supportfunktioner rör åtminstone delvis externa kunder vilket ligger i linje med kontaktcenters nuvarande uppdrag på avdelningen invånarservice. En samordningsvinst utifrån uppdragsbeskrivningen är redan uppnådd då bildandet av enheten park och anläggning (där servicesupport ingår) gav att kompetensen kring fastighetsrelaterade frågor från kultur- och fritidsförvaltningen och serviceförvaltningen samlades i en och samma organisation med höjd kompetens och kundkännedom kring fastighetsfrågor i servicesupporten som följd. Ekonomisk bedömning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Invånarperspektiv I ett kommande arbete med att utreda samordningsfördelar mellan kontaktcenter och servicesupporten behöver de externa kundernas perspektiv väga tungt. Hållbarhetsperspektiv Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Lagstiftning och kommunala styrdokument Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Remissyttrande Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets genomförande Fortsatt utredning kring samordnad support behöver ske när de utvecklingsarbetet och uppdrag som kopplar till uppdraget har slutförts. Utvecklingsledare avdelning demokrati ansvarar fortlöpande för uppdraget. Förvaltningens bedömning Förvaltningen bedömer att möjliga samordningsvinster svårligen kan identifieras idag beroende på att mycket utvecklingsarbete pågår i kommunen. Delrapporten ger bra input till kommande arbete med utveckling av supportfunktionerna och den fortsatta utredningen kring potentiell samordning mellan framför allt kontaktcenter och serviceupporten. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Utredning Samordning av supportfunktioner - delrapport Godkänd Datum Beställare Handläggare Maria Kosterlind Reinholdsson Sara Botö Organisation Organisation Kommunledningsförvaltningen Avdelning demokrati Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webb 1 (15) Sammanfattning Denna rapport undersöker möjligheterna för samordning av supportfunktioner inom Ale kommun, med särskilt fokus på kontaktcenter och servicesupport. Uppdraget, som initierades av kommunfullmäktige, syftar till att identifiera potentiella samhällsvinster genom en effektivare organisation av supportfunktionerna. Rapporten beskriver nuläget för kommunens supportfunktioner, inklusive deras olika roller och arbetsmetoder. Den belyser också pågående och planerade utvecklingsarbeten som påverkar möjligheten att bedöma eventuella samordningsvinster. Genom att analysera medarbetarnas svar och pågående utvecklingsarbeten har flera utmaningar identifierats, vilka kan sammanfattas i tre huvudområden: organisatoriska förändringar, tekniska hinder och kompetensöverföring. Organisatoriska förändringar: Implementeringen av nya strukturer och arbetssätt kräver god planering och kommunikation för att säkerställa att alla medarbetare är informerade och engagerade. Tekniska hinder: Systemstödet, särskilt Pythagoras som används av servicesupporten, behöver förbättras för att underlätta ärendehanteringen och kommunikationen mellan kund och utförare. Kompetensöverföring: Det är viktigt att medarbetarna inom supportfunktionerna delar sin kunskap och erfarenhet för att upprätthålla en hög servicenivå. Det pågår mycket arbete inom kommunen som påverkar supportfunktionerna, inklusive organisationsförändringar och utvecklingsprojekt. Dessa arbeten är viktiga för att skapa en effektivare och mer kundorienterad supportorganisation. Rapporten fungerar som en första delrapport i ärendet och syftar till att ge input för fortsatt utredning. Den identifierar också att en samordningsvinst redan har uppnåtts genom bildandet av enheten park och anläggning, vilket har lett till en samlad kompetens och förbättrad kundkännedom kring fastighetsfrågor. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webb 2 (15) Innehållsförteckning Sammanfattning ........................................................................................................................2 Innehållsförteckning .................................................................................................................3 1 Inledning ............................................................................................................................4 1.1 Uppdrag .......................................................................................................................4 1.2 Bakgrund .....................................................................................................................4 1.3 Beroenden/pågående arbete ........................................................................................4 1.4 Avgränsningar .............................................................................................................5 1.5 Tillvägagångssätt ........................................................................................................6 2 Nuläge .................................................................................................................................6 2.1 Kommunens supportfunktioner ..................................................................................6 2.1.1 Direktsvarare ......................................................................................................................7 2.1.2 Fördelare - Servicesupporten .............................................................................................8 2.1.3 Hybrid - Kontaktcenter .......................................................................................................9 2.1.4 Övriga supportfunktioner ..................................................................................................11 2.1.5 Tillgänglighet hos supportfunktionerna ............................................................................11 2.2 Kundperspektiv/kundbehov ......................................................................................12 2.2.1 Snabb och tillgänglig support ...........................................................................................12 2.2.2 Kunnig och serviceminded personal .................................................................................13 2.2.3 Tydlig och enkel kommunikation ......................................................................................13 2.2.4 Lösning på problemet .......................................................................................................14 2.2.5 Möjlighet att ge feedback ..................................................................................................14 3 Slutdiskussion ..................................................................................................................14 Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webb 3 (15) 1 Inledning 1.1 Uppdrag Kommunfullmäktige har gett kommunstyrelsen i uppdrag att under 2024 utreda samordning av supportfunktioner för att utreda möjliga samhällsvinster. I beskrivningen av uppdraget lyfts att supportfunktioner och beställarfunktioner finns på olika ställen i Ale kommuns organisation, bland annat inom ramen för kultur- och fritid, service samt kommunstyrelsen i form av kontaktcenter och att det kan finnas samordningsvinster i att utveckla en gemensam support.1 1.2 Bakgrund Bakgrunden till kommunfullmäktiges uppdrag är bland annat ett av de förbättringsförslag på kort sikt som servicenämnden identifierade i sin genomlysning av verksamheten. Förbättringsförslaget innebar att utreda möjligheter för samverkan och en eventuell sammanslagning av kontaktcenter och servicesupport.2 Som ett svar på förbättringsförslaget genomförde kommunledningsförvaltningen en förstudie hösten 2023 för att utreda vilka interna och externa uppdrag kontaktcenter har, och hur de skulle kunna organiseras på bästa sätt för att skapa en så stor kundnytta som möjligt.3 En sammanslagning av servicesupport och kontaktcenter inklusive resursöverföring har diskuterats men då förutsättningarna inte var optimala för en sådan vid tillfället genomfördes detta inte. Inte heller den testperiod som föreslogs i kommunledningsförvaltningens förstudie genomfördes, där förslaget var att kontaktcenter under en period skulle hantera både de egna ärendena såväl som de felanmälningar som inkom till servicesupporten. I Ale kommun finns fler olika supportfunktioner som riktar sig antingen till interna eller externa kunder. Utifrån beskrivningen av uppdraget i mål och budget kring potentiella samhällsvinster samt förbättringspotentialen som lyftes i serviceförvaltningens genomlysning antas uppdragets fokus vara framför allt på servicesupport och kontaktcenter och potentiella samordningsfördelar dem emellan. 1.3 Beroenden/pågående arbete Uppdraget är beroende av det arbete kopplat till supportfunktioner som redan pågår i kommunens olika förvaltningar under 2024 och första halvan av 2025. Arbetena påverkar i olika utsträckning möjligheten att bedöma potentiell samordning mellan kommunens supportfunktioner. Därför är denna rapport att se som en första delrapport i ärendet. 1 Mål och budget Ale kommun, kommunfullmäktige 2023-06-19 (KS 2023/359) 2 Genomlysning av serviceförvaltningen, servicenämnden 2023-03-30 (SERN.2023.52) 3 KS 2023/627 Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webb 4 (15) Beskrivningar av nuläge, utvecklingsarbete och kundperspektiv syftar till att ge input nästkommande rapport för uppdraget. Några av de arbeten som pågår: Organisationsförändring servicesupporten Sedan 1 september 2024 är servicesupporten placerad i en ny enhet på serviceförvaltningen, park och anläggning, som håller på att formera sig kring supportfrågorna. Här finns ett omfattande utvecklingsarbete att göra innan ytterligare samordning med andra funktioner kan göras. Framtidens IT-organisation Kommunfullmäktige har gett servicenämnden och kommunstyrelsen i uppdrag att utreda framtidens IT-organisation i mål och budget 2024. Utredningen ska enligt beskrivningen ha särskilt fokus på: • Hur ligger IT-verksamheten till i jämförelse i kvalitet och ekonomi? • Hur säkerställs kompetensförsörjningen inom IT-verksamheten? • Har IT-verksamheten möjlighet att ha anställda specialister eller ska dessa funktioner köpas in externt? • Hur ska en framtida IT-organisation se ut?4 Initiativärende organisation och synergi – utredning gällande flytt av verksamheter Under våren 2025 utreds en uppdelning av icke-strategiska arbetsuppgifter mellan samhällsbyggnadsnämnden och servicenämnden. Detta kan komma att påverka vilka supportärenden som lämpligen hanteras var och vilka samordningsvinster som kan göras. Prioriterad förbättring i kommunstyrelsens nämndplan 2025 Ale kommun saknar idag i flera fall en självservice via kommunens hemsida. Det skulle kunna vara en yta där invånare och företagare samlat kan se exempelvis pågående ärenden och fakturor. En kundportal skulle ge ökad servicenivå och tillgänglighet samtidigt som det skulle kunna spara arbetstid för kommunen då informationen skulle vara lättillgänglig direkt via webben. 1.4 Avgränsningar Rapporten fokuserar främst på servicefunktionerna kontaktcenter och servicesupport. 4 Mål och budget Ale kommun, kommunfullmäktige 2023-06-19 (KS 2023/359) Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webb 5 (15) 1.5 Tillvägagångssätt Underlaget till denna rapport har insamlats genom mer eller mindre strukturerade samtal med roller som på ett eller annat sätt är involverade kring kommunens supportfunktioner. Följande har tillfrågats: • Kommunchef • Serviceförvaltningens förvaltningschef • Ledningsgruppen för verksamhetsområde fastighet inom serviceförvaltningen • Chef för avdelning invånarservice • IT-chef • Kontaktcenterchef • Redovisningschef och controller • Chef för enheten för park och anläggning • Utvecklingsledare invånarservice • Lönechef • Kommunledningsförvaltningens ledningsgrupp För att inhämta synpunkter kring att vara kund hos supportfunktion i kommunen idag har ett tiotal slumpvis utvalda medarbetare konsulterats via e-post och ”i korridoren”. För att se processen för ärendehantering i verksamhetssystemet Pythagoras hos servicesupporten har praktik gjorts under funktionens telefontid. 2 Nuläge 2.1 Kommunens supportfunktioner I kommunen finns ett antal support- och beställarfunktioner med syfte att ge intern och/eller extern support. Med extern support avses när en person som inte arbetar i Ale kommun vänder sig till kommunen för att få svar, råd eller stöd i någon fråga. Intern support är när en medarbetare i kommunen hör av sig internt för att få support kring en jobbrelaterad fråga. Enligt kommunledningsförvaltningens förstudie5 kan intern support också vara när en medarbetare nyttjar interna kontaktvägar för att få support i egenskap av Alebo. Kommunens supportfunktioner arbetar på olika sätt. En del kan ge svar direkt på kundens fråga, en del är mer fördelare av ärenden till rätt verksamhet och en del ger svar på enklare frågor men vidarebefordrar mer avancerade. I denna rapport kallas dessa olika typer av support för direktsvarare, fördelare och hybrid. 5 KS 2023/627 Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webb 6 (15) De största kanalerna för intern support i kommunen är enligt den mindre kartläggningen som gjordes i förstudien uppskattningsvis dessa: Direktsvarare • HR-support • IT-support • Lönesupport • Support redovisning/ekonomi • Systemsupport socialtjänsten Fördelare • Servicesupporten Hybrid • Kontaktcenter 2.1.1 Direktsvarare De funktioner som här kallas för direktsvarare vänder sig nästan uteslutande till interna kunder. Medarbetare som behöver support kring något som rör deras yrkesutövning (exempelvis stöd kring hur något utförs i ett system) eller stöd kring något kopplat till den egna anställningen (kanske något blivit fel med lönen) kontaktar med fördel någon av dessa ämnesspecifika supporter. De som bemannar den här typen av direktsvarande support har expertkunskap kring just detta ämnesområde/verksamhetssystemet. När en medarbetare vänder sig till dessa funktioner har denne ofta god vetskap inom vilket område stöd önskas och i vilken specifik fråga. Medarbetaren har ofta en användarbehörighet i ett system och behöver hjälp utifrån det. Svar kan nästan alltid lämnas direkt av den funktion som kontaktas och frågan vidarebefordras sällan till annan part. De direktsvarande supportfunktionerna har i huvudsak öppet under delar eller hela kontorstiden eftersom deras målgrupp oftast arbetar kontorstid. Samtliga funktioner går att nå via telefon och e-post, antingen direkt till en specifik handläggare eller via en funktionsbrevlåda-/telefon. IT-support ger också möjlighet för kunden att registrera sitt ärende direkt i supportportalen och de har också en jourtelefon för akuta ärenden inom sitt område. Det ska i sammanhanget nämnas att HR-supporten och support redovisning/ekonomi inte är renodlade supportfunktioner med specifika öppettider etcetera utan de tillhandahåller support inom sina områden via kontakt direkt till medarbetare eller funktionsbrevlådor på enheterna. Den allmänna upplevelsen av dessa supportfunktioner är vid en ”snabb koll i korridorerna” och vid avstämning med kommunledningsförvaltningens ledningsgrupp att de fungerar relativt väl i sina nuvarande former. Det är också upplevelsen hos de verksamhetschefer för supporterna som intervjuats även om små förbättringar görs hela tiden i syfte att möte kundernas behov. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webb 7 (15) Viss samordning sker mellan direktsvararna och kontaktcenter idag. Ett exempel är vid fakturafrågor där kontaktcenter är första kontakt gentemot Alebor som fått en faktura från kommunen och har frågor. 2.1.2 Fördelare - Servicesupporten En supportfunktion som arbetar med att fördela ärenden till andra externa eller interna verksamheter för åtgärd är servicesupporten. Servicesupporten tar emot anmälningar om fel och skador på lokaler både internt från kommunens verksamheter och externt från till exempel föreningar som hyr idrottshallar för sin verksamhet. Kommunens verksamheter kan via servicesupporten felanmäla både kommunens egna lokaler och inhyrda. Via servicesupporten kan kommunens interna kunder också beställa ett antal tjänster inom serviceförvaltningens tjänsteutbud såsom inom kost, lokalvård, vaktmästeri och teknisk förvaltning. Servicesupporten finns är placerad på serviceförvaltningen inom verksamhetsområde fastighet och IT. Ärendena som kommer till servicesupporten tas emot och fördelas av en handfull medarbetare som lägger delar av sin arbetstid i servicesupporten. Servicesupporten har öppet helgfria vardagar klockan 07:00-15:30 och kan nås på mail och telefon (akuta ärenden) samt genom direktregistrering av ärende i systemstödet Pythagoras. Under kvällar (16:30-22:30) samt helger (8-20) finns möjlighet till kontakt med servicesupporten för de externa kunder som hyr lokaler under dessa tider. 2.1.2.1 Utvecklingsarbete servicesupporten Under tidig höst 2024 bildades en ny enhet på serviceförvaltningen; park och anläggning. Enheten består av fastighetsrelaterad verksamhet från kultur- och fritidsutskottet som flyttats över till servicenämnden, samt parkverksamhet som flyttats över från samhällsbyggnadsnämnden till servicenämnden. Sammanslagningen skedde som en följd av servicenämndens genomlysning och syftet var att samla likvärdiga uppdrag under en och samma verksamhet och på så sätt få en helhet i ansvaret för lokaler, anläggningar och yttre miljö och med det skapa samordningsvinster och en effektivare organisation med stöttning till externa och interna kunder. Servicesupporten är en del av enheten park och anläggning. Servicesupporten bemannas idag både av tidigare medarbetare från kultur- och fritidsförvaltningen samt serviceförvaltningen. Den samlade kompetensen kring fastighetsrelaterade frågor är hög i gruppen och enheten arbetar under hösten bland annat med att dela sin kompetens med varandra så att servicesupporten alltid ska kunna leverera ett gott stöd till sina kunder oavsett fråga och vem som bemannar den. I det arbetet ingår också att se över vilka uppdrag som faktiskt ligger på enheten efter att organisationsförändringen har gått igenom. Vid samtal med ledningsgruppen för verksamhet fastighet och IT, samt med medarbetare från servicesupporten framgår ett antal primära utvecklingsområden som behöver arbetas vidare med i gruppen. • Antalet kontaktvägar Det finns för många vägar in till servicesupporten. Ärenden inkommer via flera olika Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webb 8 (15) mailadresser och telefonnummer, direktregistreras av kund in i Pythagoras, via app och så vidare med stor risk att något tappas på vägen och leder till klagomål från interna eller externa kunder. Kanalerna är ej heller sammankopplade. Exempelvis kommer inte mail från servicesupportmailen direkt in till systemstödet Pythagoras utan handpåläggning. Här kan en renodling av antalet kanaler ske för bättre överblick. • Uppdragsansvar Det är svårt att veta vem som ska tilldelas ett ärende för åtgärd. Det kan vara en av serviceförvaltningens egna vaktmästare, olika interna fastighetsskötare eller en extern fastighetsägare. Servicesupporten har tillgång till gränsdragningslistor för vems ansvar vissa arbetsuppgifter tillhör men listorna är inte heltäckande eller helt tydliga vilket gör en del ärenden svåra att fördela med långdragen väntan för kunden innan åtgärd. • Krångligt verksamhetssystem Systemstödet Pythagoras är svårarbetat bland annat på grund av att många klick krävs för den som ska ta emot och fördela ärendet. Kommunikationen genom systemet mellan kund och slutlig utförare är inte heller möjlig på ett bra sätt vilket leder till att servicesupporten behöver agera mellanhand trots att ärenden egentligen är fördelat och borde hanteras av utföraren. Enhetschefen för park och anläggning berättar att det är mycket detaljfokus i arbetet just nu men att det är välbehövligt efter sammanslagningen för att få kundens hela resa från felanmälan/beställning till utfört arbete att fungera på ett ändamålsenligt sätt. I servicenämndens nämndplan för 2024 står att verksamhetsområde fastighet kommer att fokusera på en ökad kundnöjdhet. I detta arbete ingår bland annat effektivare hantering av inkomna felanmälningar och synpunkter vilket kopplar till det arbete som servicesupporten nu genomför.6 2.1.3 Hybrid - Kontaktcenter Kontaktcenter är både en direktsvarare och en fördelare och kan därmed klassas som en hybrid. Enklare ärenden kan kontaktcenter lösa direkt genom att antingen guida kunden utifrån information på intranät/externweb eller hjälpa till att lösa ärenden för kunden. De ärenden som inte kan besvaras skickas vidare till berörd verksamhet. Kontaktcenter svarar på frågor om Ale kommun men hanterar även telefonsamtalen till Bohus räddningstjänst och Alebyggen samt felanmälningar på Alebyggens lägenheter. Kontaktcenter handlägger ärenden på uppdrag av förvaltningarna så att mer service kan ges vid en första kontakt vilket på så sätt frigör tid för verksamheterna som kan fokuseras på sina respektive kärnuppdrag. På kontaktcenter arbetar nio kommunvägledare och enheten leds av en kontaktcenterchef. På enheten finns även kommunens budget- och skuldrådgivare. Kontaktcenter kan nås via e-post, 6 SERN 2023/150 Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webb 9 (15) telefon och besök på plats i kommunhus Nödinge. Öppettiderna är vardagar klockan 8-16:30 med extra kvällsöppet på tisdagar till klockan 18. Kommunens kontaktcenter startade år 2016 och har utvecklats till att vara den mest självklara och generella vägen in till kommunen för externa kunder. I och med organisationsförändringen på kommunledningsförvaltningen, som trädde i kraft under sommaren 2024 då kontaktcenter placerades på avdelningen för invånarservice, blir det än mer tydligt att det är de externa kunderna som bedöms stå i fokus för enhetens support. Enligt förstudien7 läggs 85% av den totala supporttiden på externa kunder medan knappt 15% ägnas till ärenden kopplade till interna kunder. Kontaktcenter får i undersökningar fin feedback från sina externa kunder gällande framför allt service och bemötande i telefon. Bland uppdragen som utförs för interna kunder märks bland annat tillverkning och utlämning av passer- och tjänstekort, utlämning av minnessak samt beställning av tjänsteresor med Västtrafik. De vanligaste ärendena i kontaktcenter från externa kunder är: • vägledning kring e-tjänster • ansökan om förskole- och skolplaceringar • frågor gällande renhållningen • fakturafrågor Exempel på vanligt förekommande frågor från interna kunder är: • Hur beställer man kontorsmaterial? • Var hittar jag blanketter, information om förmåner med mera på intranätet? • Hur bokar jag mötesrum? • Kan du koppla mig till HR/lön/IT-support? • Jag vill göra en felanmälan • Kan man låna verktyg av er? 2.1.3.1 Utvecklingsarbete kontaktcenter Kontaktcenter undersöker kontinuerligt hur enheten kan underlätta för andra verksamheter för att minska trycket genom att överta arbetsuppgifter. Detta skapar inte bara en effektivitet genom att exempelvis handläggare kan fokusera på mer komplexa arbetsuppgifter utan ger också en ökad kundnytta då svar kan ges redan i första kontakten med kommunen.8 I samband med att kontaktcenter åtar sig ett nytt uppdrag, internt eller externt, utreds nyttorna med det i förhållande till de uppdrag som enheten utför med Aleborna som kund. Under 2024 har kontaktcenter med hjälp av AI analyserat de inringande kundernas samtal i syfte att fånga Alebornas behov inom områdena samhällsbyggnad och utbildning och därmed bli än mer kundorienterade. 7 KS 2023/627 8 KS 2024/599 Förvaltningsöverskridande genomlysning Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webb 10 (15) En del av de vanligaste frågorna som idag inkommer till kontaktcenter från interna kunder skulle relativt enkelt kunna lösas av medarbetaren själv. Istället tas ”plats i kön” upp från externa kunder för enklare ärenden såsom att hitta på intranätet eller bli kopplad till ett visst telefonnummer. Här finns vidare utvecklingsarbete för kontaktcenter i samarbete med andra funktioner i kommunen exempelvis kommunikationsenheten som ansvarar för intranätet. 2.1.4 Övriga supportfunktioner Utöver de beskrivna supportfunktionerna finns ett antal andra sätt att få support eller göra en felanmälan oavsett om du är extern eller intern kund. Några av dessa är: • E-tjänster • Mailadresser till exempel funktionsbrevlådor • Fixa min gata, app eller websida • Tillgänglighetsdatabasen – enkelt avhjälpta hinder • Digitalt verktyg för bokning av lokaler, Interbook-Go Flera av verktygen hanteras dock på baksidan av någon av de redan beskrivna supportfunktionerna. Interbook-Go hanteras exempelvis hos servicesupporten och Fixa min gata har hanterats av kontaktcenter men har nyligen lyfts över till servicesupporten på prov. 2.1.5 Tillgänglighet hos supportfunktionerna De större supportfunktioner som identifierats är relativt synkade i sina öppettider. Namn Typ Öppettider Kontaktvägar HR-supporten Direktsvarare Kontorstid vardagar Direktkontakt med HR-specialist via mail eller telefon IT-supporten Direktsvarare Mån-fre 8.00–16.00 Telefon, e-post eller IT-tekniker i beredskap övrig via supportportal tid för akuta ärenden Kontaktcenter Hybrid Mån – fre 8-16:30 Telefon, e-post eller Tis 8-18 besök Lönesupporten Direktsvarare Mån-fre 10-12, 13-15 Telefon eller e-post Servicesupporten Fördelare Mån-fre 07.00–15.30 E-post, telefon (om Jourtelefon övrig tid för akuta akut) eller via ärenden supportportal Support Direktsvarare Kontorstid vardagar Direktkontakt med redovisning/ekonomi ekonom via mail eller telefon. Funktionsbrevlåda. Systemsupport Direktsvarare Mån-fre 9-12,13-16 Telefon eller socialtjänsten supportbrevlåda Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webb 11 (15) 2.2 Kundperspektiv/kundbehov För att en supportfunktion ska vara välfungerande behöver fler olika perspektiv tillvaratas; kundens, ärendehanterarens, utförarens. Det primära perspektivet är givetvis kundens, oavsett om den är intern i form av medarbetare eller extern i form av exempelvis en Alebo. När en kund kontaktar någon av kommunens supportfunktioner finns vissa önskemål på den service som önskas och för att ge maximal kundnytta behöver alla uppfyllas. Ett tiotal interna kunder har tillfrågats kring sina erfarenheter av att söka support i kommunen. De fick svara på frågorna: 1. Har du vid något tillfälle de senaste månaderna sökt support hos någon av kommunens supportfunktioner (t.ex. kontaktcenter, lönesupport eller servicesupport)? Om ja, kan du beskriva lite vad det gällde och hur du tog kontakt (mail/telefon/via system/personligen)? 2. Var det lätt/tillgängligt att kontakta supportfunktionen? Om inte, vad gjorde det svårt? 3. Visste du vart du skulle vända dig för att få hjälp i just din fråga? Om inte, hur tog du reda på det? 4. Fick du den hjälp du önskade och inom rimlig tid? Om inte, varför? 5. Hur tycker du att en drömsupport skulle vara utformad (kontaktvägar, öppettider etc.) för att det ska vara lätt för dig som önskar support? Utifrån respondenternas input har följande avsnitt sammanställts. Deras upplevelser om vad som är viktigt bekräftas också i Millwaters rapport Insikt medborgarservice 20249 där ett 90- tal kommuner gett sin bild på hur framför allt kontaktcenter arbetar i de olika kommunerna. 2.2.1 Snabb och tillgänglig support Den som kontaktar någon av kommunens supportfunktioner förväntar sig att få service snabbt och vill inte vänta i telefonkö eller flera dagar på ett mailsvar. Enligt förvaltningslagen har en kommun en serviceskyldighet att svara på frågor från allmänheten (extern kund) så snart som möjligt. Även om det inte finns någon tidsgräns specificerad bör ett svar av någon form kunna ges inom några dagar.10 När kunden är intern finns inte någon tidsgräns på samma sätt men det kan antas att även medarbetare vill ha relativt snabbt svar på sina frågor. Supportfunktionen behöver vara tillgänglig under rätt tider utifrån målgruppens behov. Det vill säga är det främst supportärenden från kunder som arbetar kontorstid så behöver supporten kunna svara under kontorstid. Är det kunder som behöver support under kvällar och 9 https://www.millwater.se/blogg/insikt-medborgarservice-2024-rapport 10 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forvaltningslag- 2017900_sfs-2017-900/ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webb 12 (15) helger såsom exempelvis föreningar som hyrt en idrottshall så behöver supporten för den typen av service vara tillgänglig då. Supportfunktionen behöver vara nåbar på ett relevant antal olika kanaler (e-post, telefon, e- tjänst etcetera) för att tillgodose de olika kundernas behov men det är viktigt att de inte blir för många såsom medarbetarna på servicesupporten upplever att det är just nu. Det gör risken stor att något tappas mellan stolarna. Det behöver också vara lätt att använda de olika kanalerna och framgå tydligt vad som ska fyllas i ett webformulär, e-post eller liknande. Det får inte vara för många klick för att registrera sitt ärende. 2.2.2 Kunnig och serviceminded personal Alla som kontaktar en supportfunktion vill ha korrekta och relevanta svar på sina frågor. Supportfunktionen behöver antingen själv ha den expertis som efterfrågas eller kännedom om vilken verksamhet som frågan ska vidarebefordras till för svar. En respondent önskade att alltid få samma handläggare med specifik expertkunskap vid alla kontakter med en av kommunens direktsvarande funktioner istället för att fler handläggare var inne och svarade i ärendet. Vidare behöver de som arbetar i supportfunktionen ha en vänlig, hjälpsam och serviceinriktad attityd och vilja sätta sig in i kundens situation. Ett dokument som kan ge viss vägledning är kommunens policy för kommunikation service och bemötande där det bland annat går att läsa att alla anställda tar personligt ansvar för bemötande och kommunikation genom att se till att alla får svar på sina frågor och kommer i kontakt med rätt funktion. 11 Kommunens riktlinje för service, tillgänglighet och bemötande ger vidare vägledning där ledorden för alla medarbetares agerande är säkerställande av god service, tillgänglighet, gott bemötande och tydlig information12 Kommunens nya värdegrund ger också vägledning till hur bemötandet mot interna och externa kunder bör vara men också hur vi som medarbetare är mot varandra när vi kontaktar till exempel supportfunktionerna.13 2.2.3 Tydlig och enkel kommunikation Den som söker kontakt med en supportfunktion förväntar sig att deras ärende hanteras effektivt och att de får en lösning eller vidare instruktioner om hur frågan kan tas vidare snabbt. Svaret som lämnas behöver vara tydligt och lättförståeligt utan att vara för byråkratiskt, innehålla svåra ämnesspecifika begrepp eller annan typ av språkförbistring. En del kunder kan behöva språkstöd i samtalet och en del kanske behöver få ett enkelt e-post med det viktigaste nedskrivet om det är så att den ursprungliga kontakten tagits via telefon. Svaret behöver också innehålla hela svaret exempelvis inte bara ”ärendet avslutat utan åtgärd” utan att förklara varför. En viktig aspekt av kommunikation är att om kontakt tas via e-post, app eller annan digital tjänst så behöver ett meddelande gå ut att ärendet är registrerat och att det kommer att 11 KS 2021/171 12 KS 2021/462 13 https://intranet.ale.se/ledning-och-styrning/sa-styrs-ale-kommun/vision-och-vardegrund Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webb 13 (15) behandlas av handläggare, gärna med ungefärlig tidsangivelse för när återkoppling kan ske. Om ärendet tar tid att lösa behöver kunden få återkoppling kring det även om inte ärendet är löst. Ingen information är också information. Likaså om ärendet skickats vidare till annan part än supportfunktionen så upplevelsen för kunden inte är att hens fråga bollas runt i organisationen. Återkopplingen sker till fullo hos en del supportfunktioner i kommunen idag men kan förbättras ytterligare. 2.2.4 Lösning på problemet Den som söker support förväntar sig att deras problem ska lösas, eller att de åtminstone får en tydlig plan för hur det ska lösas. Ibland har inte ärenden som inkommer till supportfunktionen inte någon lösning som ligger inom kommunens/supportfunktionens ansvars- /rådighetsområde. Vid de tillfällena är det viktigt att den som mottar frågan på ett tydligt sätt guidar kunden vidare till rätt instans så inte kunden undrar varför ingen hjälp fås hos supportfunktionen. Här är det lätt att som supportfunktion hamna i kläm och få negativ feedback på grund av en förväntan att supportfunktionen/kommunen som ska lösa problemet. Servicesupporten vidarebefordrar bland annat ärenden till externa fastighetsägare men har svårt att ge kunden en tydlig plan för lösning då de som blir tilldelade ärendet har sin serviceprocess och ärendehantering att följa. Beroende på vart ärendet fördelas kan det ta längre eller kortare tid för att få det löst vilket ibland spiller över i negativ feedback på servicesupporten. 2.2.5 Möjlighet att ge feedback För att hela tiden förbättra upplevelsen för den som kontaktar kommunens supportfunktioner behöver det vara möjligt att ge feedback. Återkopplingen är av vikt för de större supportfunktionerna och kanske i synnerhet kontaktcenter som är den huvudsakliga ingången till kommunen för externa kunder. Som kund är det alltid möjligt att ge återkoppling direkt vid kontakttillfället men det går också att skicka in via kommunens synpunktshanterare där kunden kan vara anonym om hen vill.14 Med jämna mellanrum genomförs kundundersökningar bland annat på kontaktcenter för att fånga utvecklingspotential. Även interna kunder behöver ges möjlighet att lämna synpunkter på ett tydligt sätt direkt till berörd supportfunktion i samband med frågeställandet. 3 Slutdiskussion Denna rapports uppdrag var undersöka möjligheterna för samordning av supportfunktioner inom Ale kommun, med särskilt fokus på kontaktcenter och servicesupport. Flera pågående och planerade utvecklingsarbeten och uppdrag påverkar möjligheten att i nuläget bedöma eventuella samordningsvinster mellan dessa. Rapporten är därför att se som en första 14 https://ale.se/om-kommunen/politik-och-demokrati/dialog-och-synpunkter/synpunkter-och-klagomal.html Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webb 14 (15) delrapport i ärendet. Beskrivningar som gjorts av nuläge, utvecklingsarbete och kundperspektiv syftar till att ge input för fortsatt utredning inom ramen för uppdraget. Delrapporten har identifierat en del aspekter som påverkar supportfunktionernas effektivitet och kundnöjdhet. Genom att analysera nuläget, medarbetarnas svar och pågående utvecklingsarbeten ges en bild av hur supportfunktionerna fungerar och vilka utmaningar som finns. De största utmaningarna kan sammanfattas i tre punkter; organisatoriska förändringar, tekniska hinder och kompetensöverföring. Organisatoriska förändringar När organisationen förändras och nya strukturer och arbetssätt implementeras krävs både god planering och kommunikation. Alla medarbetare behöver känna sig informerade och engagerade för att kunna ta till sig förändringen och bidra till arbetet med den. Tekniska hinder Systemstödet, framför allt Pythagoras som servicesupporten använder, behöver förbättras för att underlätta ärendehanteringen och kommunikationen längs med hela kundresan från kund via servicesupporten till utföraren och hela vägen tillbaka. Kompetensöverföring Det är viktigt att medarbetarna inom supportfunktionerna delar sin kunskap och erfarenhet för att upprätthålla en hög servicenivå. Servicesupporten har ett digert utvecklingsarbete att göra med ovanstående utmaningar. När det har gett resultat och en tydlig bild över deras uppdrag finns framtagen kan samordningsfrågan med kontaktcenter återigen lyftas och utredas vidare. En samordning av dessa supportfunktioner rör åtminstone delvis externa kunder vilket ligger i linje med kontaktcenters nuvarande uppdrag på avdelningen invånarservice. En samordningsvinst utifrån uppdragsbeskrivningen är redan uppnådd då bildandet av enheten park och anläggning (där servicesupport ingår) gav att kompetensen kring fastighetsrelaterade frågor från kultur- och fritidsförvaltningen och serviceförvaltningen samlades i en och samma organisation med höjd kompetens och kundkännedom kring fastighetsfrågor i servicesupporten som följd. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webb 15 (15) TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2026/503 Datum: 2026-09-10 Ekonomichef Ken Gunnesson Kommunstyrelsen Budgetäskande BORF avseende underskott som ska återställas senast 2027. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att tillskjuta Bohusläns Räddningsförbund (BORF) ett engångsbelopp om 2 277 tkr för att täcka Ale kommuns andel av återställandet av BORF:s balanskravsresultat 2024. Beloppet tas inom kommunstyrelsens prognostiserade överskott 2026. Beloppet utbetalas under förutsättning att Kungälvs kommun fattar liknande beslut. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Bohusläns Räddningsförbund (BORF) har inkommit med ett budgetäskande om 5 795 tkr för att kunna återställa sitt balanskravsresultat som måste ske senast tre år efter att underskottet uppstod. I det här fallet avser det 2024 års resultat som ska återställas senast 2027. BORF ser ingen möjlighet själva att göra nödvändiga effektiviseringar eller besparingar på aktuellt belopp utan har inkommit med en begäran om extra tilläggsbidrag. Tillskottet om 2 277 tkr som är Ale kommuns andel beräknas i dagsläget kunna inrymmas i kommunstyrelsens prognostiserade överskott för 2026. Då kommunen som helhet budgeterar ett resultat på 101 000 tkr för 2026 så är bedömningen att belasta 2026 år med denna kostnad inte påverkar kommunens möjlighet att uppnå sitt eget balanskravsresultat. Maria Kosterlind Reinholdsson Ken Gunnesson Kommunchef Ekonomichef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats Beslutsunderlag - Budgetäskande BORF avseende underskott som ska återställas senast 2027 Ärendet Kommunens inkluderat dess bolag och förbunds intäkter ska som huvudregel överstiga kostnaderna. Om ett underskott uppstår inträder ett krav på återställande enligt balanskravet. Underskottet ska regleras i ekonomin så att det är inhämtat inom en treårsperiod. Det innebär att BORF i det här fallet kommande år måste antingen budgetera för och uppnå tillräckligt stora överskott för att väga upp det negativt balanserade resultatet eller begära om extra bidrag från ägarkommunerna. Det senaste negativa resultatet är från år 2024 på 6 405 tkr vilket måste återställas senast år 2027. På grund av ett extra tillfälligt förbundsbidrag från ägarkommunerna under 2025 så återstår det 5 795 tkr av detta underskott. Ale kommuns andel av återställandet är 2 277 tkr medan Kungälvs andel blir 3 518 tkr. BORF ser ingen möjlighet själva att göra nödvändiga effektiviseringar eller besparingar på aktuellt belopp utan har inkommit med en begäran om extra tilläggsbidrag. Förvaltningens bedömning Regelverket säger att BORF senast 2027 måste återställa underskottet i balanskravsresultatet om 5 795 tkr. Förvaltningen ser också svårigheter att i nuläget klara av det utan allt för stora konsekvenser för Räddningsförbundets verksamhet. Att belasta bidraget på 2026 års resultat ger fördelen att inte belasta 2027 års budget för kommunen mer än nödvändigt. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Tillskottet om 2 277 tkr som är Ale kommuns andel beräknas i dagsläget kunna inrymmas i kommunstyrelsens prognostiserade överskott för 2026. Då kommunen budgeterar ett resultat på 101 000 tkr så är bedömningen att belasta 2026 år med denna kostnad inte påverkar kommunens möjlighet att uppnå sitt eget balanskravsresultat. Påverkan ur ett invånarperspektiv inklusive näringsliv och civil beredskap Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Utbetalning kommer att hanteras av ekonomiavdelningen. Beslutet skickas till: Bohusläns räddningsförbund Controller Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats Dnr: 2026-000328 Budgetäskande av underskott som ska återställas 2027 Bakgrund Sedan 2022 så har Bohus Räddningstjänstförbund (BORF) legat i en medlemsprocess med Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG). Under den period då frågan om ett eventuellt samgående med Räddningstjänsten Storgöteborg utretts har BORF haft begränsade möjligheter att genomföra långsiktiga organisatoriska anpassningar och investeringar. Det senaste negativa resultatet är från år 2024 på 6 405 tkr vilket måste återställas senast år 2027. På grund av ett extra tillfälligt förbundsbidrag från ägarkommunerna under 2025 så återstår det 5 795 tkr av detta underskott. I juni så fick förbundet information av ägarkommunerna att man beslutat om att inte ingå ett sammangående med RSG. Förbundet ska därmed fortsätta som egen organisation och förutsättningarna för budgeten 2027 måste i och med detta förmedlas till ägarkommunerna. Behov BORF har under ett flertal år genomfört besparingar, vilket har begränsat förbundets möjligheter att utvecklas och anpassa sig till de ökade förväntningar och krav som ställs på räddningstjänsten. För att säkerställa att BORF kan fortsätta verka som en självständig organisation har en behovsanalys genomförts. Denna analys visar på en betydande kostnadsutveckling under en kommande femårsperiod. Det är av vikt att behovsanalysen samordnas med ägarkommunerna för att skapa en gemensam förståelse av de utmaningar som förbundet står inför. För att BORF ska kunna fortsätta sin verksamhet i nuvarande form krävs att underskottet från 2024 hanteras separat. Att samtidigt möta de ekonomiska behoven för 2027 och återställa ett så pass omfattande underskott bedöms inte vara möjligt för förbundet att hantera inom ramen för ordinarie verksamhet. Det aktuella äskandet avser inte finansiering av framtida utvecklingsinsatser utan enbart återställande av tidigare balanskravsunderskott. En hantering av underskottet är en förutsättning för att förbundet ska kunna fokusera på de utvecklingsbehov som följer av ägarkommunernas beslut att BORF ska fortsätta som ett självständigt räddningstjänstförbund. Postadress: Box 657, 442 18 Kungälv. Besöksadress: Enbärsvägen 2, 442 42 Kungälv. Telefon: 0303–33 47 00. E-post: raddning@borf.se www.borf.se 2 Förslag på åtgärder BORF ber om ett extra tilläggsbidrag på 5 795 tkr från ägarkommunerna. Enligt nuvarande fördelningsnyckel skulle detta innebära följande kostnad för medlemskommunerna: Ale kommun: 2 277 tkr Kungälvs kommun: 3 518 tkr Genom att återställa balanskravsunderskottet skapas förutsättningar för BORF att fullt ut fokusera på de verksamhetsmässiga och organisatoriska utvecklingsbehov som följer av ägarkommunernas beslut att långsiktigt driva räddningstjänsten i egen regi. Varför behandlas detta separat? • Balanskravsunderskottet avser 2024. • Underskottet måste enligt kommunallagen återställas senast 2027. • Det avser tidigare verksamhet och ska inte finansieras inom 2027 års ordinarie driftbudget. • Därför behandlas denna fråga separat från budgetäskandet för 2027. TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2026/478 Datum: 2026-09-01 Nämndsekreterare Amra Taneroglu Kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges sammanträdestider 2027 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att under 2027 sammanträda följande datum och tider: Måndag den 8 februari kl.18:00 Måndag den 8 mars kl.18:00 Måndag den 19 april kl. 18:00 Måndag den 31 maj kl.18:00 Onsdag den 23 juni kl. 18:00 Måndag 6 september kl. 18:00 Måndag 11 oktober kl. 18:00 Måndag 15 november kl. 15:00 Måndag 13 december kl. 18:00 Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Enligt 7 § i arbetsordningen för Ale kommunfullmäktige ska fullmäktige hålla nio ordinarie sammanträden om året. Förvaltningen har arbetat fram en planering för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämndernas sammanträden för 2027. Utgångspunkten är att kommunfullmäktiges sammanträden hålls måndagar klockan 18. Undantag gäller vid sammanträden då budget ska tas, som inleds 15:00. I juni hålls sammanträdet på en onsdag, eftersom regionfullmäktige sammanträder på måndagen samma vecka. Maria Kosterlind Reinholdsson Patrik Skog Kommunchef Avdelningschef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats Beslutsunderlag Ärendet Kommunfullmäktige bestämmer när ordinarie sammanträden hålls, enligt 5 kap. 12 § kommunallagen (2017:725). Kommunen har i 7 § arbetsordningen för Ale kommunfullmäktige vidare reglerat att fullmäktige ska hålla nio ordinarie sammanträden om året. Enligt samma bestämmelse är det kommunfullmäktige som bestämmer datum och tid för sammanträden. Beslutet ska fattas före utgången av december månad året innan. Förvaltningen har arbetat fram en planering för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämndernas sammanträden. I detta ärende föreslås datum som kommunfullmäktige ska sammanträda. Föreslagna datum och tid är följande: Måndag den 8 februari kl.18:00 Måndag den 8 mars kl.18:00 Måndag den 19 april kl. 18:00 Måndag den 31 maj kl.18:00 Onsdag den 23 juni kl. 18:00 Måndag 6 september kl. 18:00 Måndag 11 oktober kl. 18:00 Måndag 15 november kl. 15:00 Måndag 13 december kl. 18:00 Utgångspunkten är att kommunfullmäktiges sammanträden hålls måndagar klockan 18. Undantag gäller vid sammanträden då budget ska tas, som inleds 15:00. Sammanträdet i juni har förlagts till en onsdag i stället för en måndag, då regionfullmäktige sammanträder måndagen och tisdagen samma vecka. Förvaltningens bedömning Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges sammanträdesplanering är avstämd mot kommunens övergripande budget- och planeringsprocesser. Hänsyn har även tagits till regionfullmäktiges sammanträdesdatum. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Påverkan ur ett invånarperspektiv inklusive näringsliv och civil beredskap Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Ärendet kopplas till målen ”kundnytta” och ”effektivare organisation” då det skapar förutsägbarhet och transparens för invånare som vill följa beslutsprocessen samt stärker effektiviteten genom samordning av möten i beredningskedjan för att minska ledtider och ge tjänstepersoner möjlighet till planering och förberedelse. Remiss och samberedning Förslaget har tagits fram i samråd med utvecklingsledare. Förslaget har förankrats med berörda nämndsekreterare och beredningsgruppen, vilka har getts möjlighet att inkomma med synpunkter. Sammanträdestiderna har även presenterats på kommunstyrelsens arbetsutskott. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Sammanträdestiderna publiceras på kommunens hemsida. Ett schema med datum för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, arbetsutskott och deadlines kommer att upprättas och skickas ut i samtliga av kommunens förvaltningar. Beslutet skickas till: Kansliet Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats