Direktionen för Bohus Räddningstjänstförbund — 20 april 2026

KF ber § 1 KS 2026/259 Ansvarsfrihet för styrelse och nämnder 2025 Beslut Kommunfullmäktiges presidium föreslår att kommunfullmäktige beslutar att bevilja ansvarsfrihet för kommunstyrelsen, övriga nämnder samt enskilda ledamöter i dessa organ. Motivering till beslut Bedöms ej tillämplig i detta ärende. Sammanfattning Samtal förs kring revisionsberättelsen. I samband med att kommunfullmäktige beslutar om årsredovisningen behandlas revisionsberättelsen för det gångna året. I revisionsberättelsen framgår att revisorerna tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar styrelse och samtliga nämnder ansvarsfrihet för det gångna året samt godkänner årsredovisningen. Kommunfullmäktiges presidium tillstyrker revisionsberättelsen med godkännande av årsredovisningen 2025 samt beviljande av ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och övriga nämnder. Revisionen överlämnar bilaga ”Budget 2027 för lekmannarevision” samt ”Budget 2027 för kommunrevisionen” som ordförande Claes-Anders Bengtsson (KD) mottar. Beslutsunderlag - Revisionsberättelse för år 2025 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunfullmäktiges presidium Sammanträdesdatum: 2026-04-09 KF ber § 1 KS 2026/259 Ansvarsfrihet för styrelse och nämnder 2025 Beslut Kommunfullmäktiges presidium föreslår att kommunfullmäktige beslutar att bevilja ansvarsfrihet för kommunstyrelsen, övriga nämnder samt enskilda ledamöter i dessa organ. Motivering till beslut Bedöms ej tillämplig i detta ärende. Sammanfattning Samtal förs kring revisionsberättelsen. I samband med att kommunfullmäktige beslutar om årsredovisningen behandlas revisionsberättelsen för det gångna året. I revisionsberättelsen framgår att revisorerna tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar styrelse och samtliga nämnder ansvarsfrihet för det gångna året samt godkänner årsredovisningen. Kommunfullmäktiges presidium tillstyrker revisionsberättelsen med godkännande av årsredovisningen 2025 samt beviljande av ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och övriga nämnder. Revisionen överlämnar bilaga ”Budget 2027 för lekmannarevision” samt ”Budget 2027 för kommunrevisionen” som ordförande Claes-Anders Bengtsson (KD) mottar. Beslutsunderlag - Revisionsberättelse för år 2025 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunfullmäktiges presidium Sammanträdesdatum: 2026-04-09 KF ber § 1 KS 2026/259 Ansvarsfrihet för styrelse och nämnder 2025 Beslut Kommunfullmäktiges presidium föreslår att kommunfullmäktige beslutar att bevilja ansvarsfrihet för kommunstyrelsen, övriga nämnder samt enskilda ledamöter i dessa organ. Motivering till beslut Bedöms ej tillämplig i detta ärende. Sammanfattning Samtal förs kring revisionsberättelsen. I samband med att kommunfullmäktige beslutar om årsredovisningen behandlas revisionsberättelsen för det gångna året. I revisionsberättelsen framgår att revisorerna tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar styrelse och samtliga nämnder ansvarsfrihet för det gångna året samt godkänner årsredovisningen. Kommunfullmäktiges presidium tillstyrker revisionsberättelsen med godkännande av årsredovisningen 2025 samt beviljande av ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och övriga nämnder. Revisionen överlämnar bilaga ”Budget 2027 för lekmannarevision” samt ”Budget 2027 för kommunrevisionen” som ordförande Claes-Anders Bengtsson (KD) mottar. Beslutsunderlag - Revisionsberättelse för år 2025 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunfullmäktiges presidium Sammanträdesdatum: 2026-04-09 KF ber § 1 KS 2026/259 Ansvarsfrihet för styrelse och nämnder 2025 Beslut Kommunfullmäktiges presidium föreslår att kommunfullmäktige beslutar att bevilja ansvarsfrihet för kommunstyrelsen, övriga nämnder samt enskilda ledamöter i dessa organ. Motivering till beslut Bedöms ej tillämplig i detta ärende. Sammanfattning Samtal förs kring revisionsberättelsen. I samband med att kommunfullmäktige beslutar om årsredovisningen behandlas revisionsberättelsen för det gångna året. I revisionsberättelsen framgår att revisorerna tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar styrelse och samtliga nämnder ansvarsfrihet för det gångna året samt godkänner årsredovisningen. Kommunfullmäktiges presidium tillstyrker revisionsberättelsen med godkännande av årsredovisningen 2025 samt beviljande av ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och övriga nämnder. Revisionen överlämnar bilaga ”Budget 2027 för lekmannarevision” samt ”Budget 2027 för kommunrevisionen” som ordförande Claes-Anders Bengtsson (KD) mottar. Beslutsunderlag - Revisionsberättelse för år 2025 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunfullmäktiges presidium Sammanträdesdatum: 2026-04-09 KF ber § 1 KS 2026/259 Ansvarsfrihet för styrelse och nämnder 2025 Beslut Kommunfullmäktiges presidium föreslår att kommunfullmäktige beslutar att bevilja ansvarsfrihet för kommunstyrelsen, övriga nämnder samt enskilda ledamöter i dessa organ. Motivering till beslut Bedöms ej tillämplig i detta ärende. Sammanfattning Samtal förs kring revisionsberättelsen. I samband med att kommunfullmäktige beslutar om årsredovisningen behandlas revisionsberättelsen för det gångna året. I revisionsberättelsen framgår att revisorerna tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar styrelse och samtliga nämnder ansvarsfrihet för det gångna året samt godkänner årsredovisningen. Kommunfullmäktiges presidium tillstyrker revisionsberättelsen med godkännande av årsredovisningen 2025 samt beviljande av ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och övriga nämnder. Revisionen överlämnar bilaga ”Budget 2027 för lekmannarevision” samt ”Budget 2027 för kommunrevisionen” som ordförande Claes-Anders Bengtsson (KD) mottar. Beslutsunderlag - Revisionsberättelse för år 2025 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunfullmäktiges presidium Sammanträdesdatum: 2026-04-09 KF ber § 1 KS 2026/259 Ansvarsfrihet för styrelse och nämnder 2025 Beslut Kommunfullmäktiges presidium föreslår att kommunfullmäktige beslutar att bevilja ansvarsfrihet för kommunstyrelsen, övriga nämnder samt enskilda ledamöter i dessa organ. Motivering till beslut Bedöms ej tillämplig i detta ärende. Sammanfattning Samtal förs kring revisionsberättelsen. I samband med att kommunfullmäktige beslutar om årsredovisningen behandlas revisionsberättelsen för det gångna året. I revisionsberättelsen framgår att revisorerna tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar styrelse och samtliga nämnder ansvarsfrihet för det gångna året samt godkänner årsredovisningen. Kommunfullmäktiges presidium tillstyrker revisionsberättelsen med godkännande av årsredovisningen 2025 samt beviljande av ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och övriga nämnder. Revisionen överlämnar bilaga ”Budget 2027 för lekmannarevision” samt ”Budget 2027 för kommunrevisionen” som ordförande Claes-Anders Bengtsson (KD) mottar. Beslutsunderlag - Revisionsberättelse för år 2025 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunfullmäktiges presidium Sammanträdesdatum: 2026-04-09 KF ber § 1 KS 2026/259 Ansvarsfrihet för styrelse och nämnder 2025 Beslut Kommunfullmäktiges presidium föreslår att kommunfullmäktige beslutar att bevilja ansvarsfrihet för kommunstyrelsen, övriga nämnder samt enskilda ledamöter i dessa organ. Motivering till beslut Bedöms ej tillämplig i detta ärende. Sammanfattning Samtal förs kring revisionsberättelsen. I samband med att kommunfullmäktige beslutar om årsredovisningen behandlas revisionsberättelsen för det gångna året. I revisionsberättelsen framgår att revisorerna tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar styrelse och samtliga nämnder ansvarsfrihet för det gångna året samt godkänner årsredovisningen. Kommunfullmäktiges presidium tillstyrker revisionsberättelsen med godkännande av årsredovisningen 2025 samt beviljande av ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och övriga nämnder. Revisionen överlämnar bilaga ”Budget 2027 för lekmannarevision” samt ”Budget 2027 för kommunrevisionen” som ordförande Claes-Anders Bengtsson (KD) mottar. Beslutsunderlag - Revisionsberättelse för år 2025 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunfullmäktiges presidium Sammanträdesdatum: 2026-04-09 KF ber § 1 KS 2026/259 Ansvarsfrihet för styrelse och nämnder 2025 Beslut Kommunfullmäktiges presidium föreslår att kommunfullmäktige beslutar att bevilja ansvarsfrihet för kommunstyrelsen, övriga nämnder samt enskilda ledamöter i dessa organ. Motivering till beslut Bedöms ej tillämplig i detta ärende. Sammanfattning Samtal förs kring revisionsberättelsen. I samband med att kommunfullmäktige beslutar om årsredovisningen behandlas revisionsberättelsen för det gångna året. I revisionsberättelsen framgår att revisorerna tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar styrelse och samtliga nämnder ansvarsfrihet för det gångna året samt godkänner årsredovisningen. Kommunfullmäktiges presidium tillstyrker revisionsberättelsen med godkännande av årsredovisningen 2025 samt beviljande av ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och övriga nämnder. Revisionen överlämnar bilaga ”Budget 2027 för lekmannarevision” samt ”Budget 2027 för kommunrevisionen” som ordförande Claes-Anders Bengtsson (KD) mottar. Beslutsunderlag - Revisionsberättelse för år 2025 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2026-04-07

§ 01/2026 Upprop Frånvarande ledamöter, ersättare och förtroendevalda representanter enligt följande: Frånvarande ledamöter - Frånvarande ersättare - Maria-Bianca Andersson (KD) Frånvarande personalföreträdare - ___ Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Protokoll Direktionen för Bohus Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum: 2026-02-25 5(20)

§ 02/2026 Val av justerare Erik Liljeberg föreslås justera sammanträdets protokoll. Protokollet justeras digitalt senast 2026-03-04. Beslut Erik Liljeberg utses att jämte ordföranden justera sammanträdets protokoll. ___ Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Protokoll Direktionen för Bohus Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum: 2026-02-25 6(20)

2 § i föreskrifterna ska vårdgivare fastställa rutiner för användning och hantering av medicintekniska produkter i verksamheten, vilka ska utgöra del av verksamhetens ledningssystem som regleras närmare i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Vårdgivaren ska genom rutinerna säkerställa att • verksamheten organiseras på ett sätt som möjliggör en säker användning och hantering av medicintekniska produkter, • endast säkra och medicinskt ändamålsenliga medicintekniska produkter och, till dessa, anslutna informationssystem används på patienter, • endast säkra och medicinskt ändamålsenliga medicintekniska produkter förskrivs, lämnas ut respektive tillförs patienter, • medicintekniska produkter och de, till dessa, anslutna informationssystemen är kontrollerade och korrekt installerade innan de används på patienter, • information från tillverkare och myndigheter om medicintekniska produkter finns tillgänglig för hälso- och sjukvårdspersonalen och annan berörd personal, • rutinerna inom ramen för ledningssystemet finns tillgängliga för hälso- och sjukvårdspersonalen samt för annan berörd personal, och Läkemedelsautomater 12 • medicintekniska produkter som har förskrivits, lämnats ut eller tillförts till patienter kan spåras. Ovanstående äger tillämpning inte bara vid användning av läkemedelsautomater i särskilda boenden inom ramen för hälso- och sjukvård som stöd för verksamhetens läkemedelshantering utan även vid utlåning av automat i ordinärt boende med stöd av hälso- och sjukvårdslagen. Enligt 2 kap 3 § i föreskrifterna ska varje vårdgivare även fastställa rutiner för förskrivning, utlämnande och tillförande av en medicinteknisk produkt till en patient. Vårdgivaren ska genom rutinerna säkerställa att • patientens behov identifieras och att produkten motsvarar hans eller hennes behov, • produkten provas ut och anpassas till patienten, • produkten samordnas med produkter som tidigare har förskrivits, lämnats ut eller tillförts till patienten, • en bedömning görs av behovet av anpassning av patientens hemmiljö för att produkterna ska kunna fungera tillsammans på ett säkert sätt, • säkerhetsåtgärder vidtas för anpassning av patientens hemmiljö, om det behövs, • information ges till användaren om hur produkten ska användas och vilka åtgärder som ska vidtas i enlighet med tillverkarens säkerhetsföreskrifter, • användaren instrueras och tränas i att använda produkten, • produkten registreras i vårdgivarens system för underhåll, och • förskrivningen, utlämnandet eller tillförandet till patienten följs upp och utvärderas fram till dess att behovet upphört eller ansvaret för patienten har övertagits av en annan vårdgivare. Ovanstående äger tillämpning vid förskrivning av automat till enskild i ordinärt boende inom ramen för hälso- och sjukvård Om en negativ händelse eller ett tillbud har inträffat med en medicinteknisk produkt, ska 1. en utredning snarast inledas, och 2. en bedömning göras huruvida det inträffade ska anmälas till Läkemedelsverket. Läkemedelsautomater 13 En anmälan till Läkemedelsverket ska göras vid funktionsfel och försämring av en produkts egenskaper eller prestanda samt vid felaktigheter och brister i märkning eller bruksanvisning som kan leda till eller har lett till 1. en patients, en användares eller någon annan persons död, eller 2. en allvarlig försämring av en patients, en användares eller någon annan persons hälsotillstånd. Innan utredningen av händelsen eller tillbudet slutförs ska orsakerna till det inträffade så långt som möjligt fastställas. Om utredningen visar att det finns brister i verksamhetens kvalitet, ska förbättringsåtgärder vidtas. Utredningen, bedömningen och vidtagna åtgärder ska dokumenteras. Det bör observeras att kraven i HSLF-FS 2021:52 inte gäller vid insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller Lag som stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Se nedan. Användning av läkemedelsautomat utanför kommunal hälso- och sjukvård Ovanstående har beskrivit förutsättningar för och konsekvenser av användning av läkemedelsautomater under hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och med ett medicinskt beslut om läkemedelsövertag. En läkemedelsautomat kan dock även göra nytta för såväl individen som samhället också när individen själv ansvarar för sina läkemedel. Här finns dock en del särskilda frågeställningar och vägval att ta ställning till när det gäller samhällets eventuella medverkan kring införskaffande och skötsel av läkemedelsautomaterna. Erfarenheten och praxisen är här inte lika utbredd och följande får därför ses mer som allmänna överväganden till stöd för den kommun eller region som överväger att ta en aktiv roll kring detta. Inledningsvis är det av största vikt är att alltid hålla isär användning enligt HSL respektive utanför HSL och aldrig blanda dem när det till exempel gäller rutiner. Antingen är kommunens hälso- och sjukvård ansvarig för Läkemedelsautomater 14 läkemedelshanteringen eller så är den inte alls inkopplad kring detta. Att vara delvis involverad i läkemedelshanteringen utan att ha det fulla ansvaret gör det omöjligt att fullgöra sina uppgifter enligt regelverket. Egenvård och egenvårdsbeslut Ordet egenvård har kommit att få två helt olika betydelser. Det används flitigt inom marknadsföring av produkter som säljs på konsumentmarknaden, till exempel men inte enbart som receptfria produkter på apotek. Men begreppet har också en lagreglerad innebörd. Enligt 2 § lagen om egenvård avses med egenvård ”en hälso- och sjukvårdsåtgärd som behandlande hälso- och sjukvårdspersonal har bedömt att en patient kan utföra själv eller med hjälp av någon annan”. Det rör sig alltså om en överlåtelse av arbetsuppgifter till patienten av sådan kvalificerad art att de normalt ska utföras av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Som alternativ till ett beslut om läkemedelsövertag kan en patientansvarig läkare alltså besluta om egenvård, det som ofta kallas ”egenvårdsbeslut”. Egenvård när det gäller läkemedelshantering förutsätter goda kognitiva förmågor hos individen så att hen själv kan ansvara för att få hem läkemedel från apoteket och att sedan ta rätt läkemedel vid rätt tid. Vissa individer som klarar detta utan problem kan dock ha problem med sin motorik som gör det svårt för dem att självständigt ta läkemedlen från sina förpackningar och/eller att riva av och öppna en apodospåse. För dessa individer kan det då bli aktuellt med en insats från hemtjänsten under socialtjänstlagen, så kallad hjälp till egenvård. Hemtjänstens personal bistår då individen praktiskt men ansvarar inte själva för läkemedelshanteringen. Utan tillgång till läkemedelsautomat innebär det att hemtjänsten gör hembesök för att assistera med den fysiska hanteringen av läkemedlen under överinseende av individen som är den som ansvarar för att det blir rätt. Varken delegering eller signering är aktuellt i dessa fall. Till skillnad från läkares beslut om läkemedelsövertag som ska kommuniceras till den kommunala hälso- och sjukvården ska ett egenvårdsbeslut, gärna via individen själv, kommuniceras till den kommunala socialtjänsten så att en biståndshandläggare kan fatta ett biståndsbeslut om denna hjälp till egenvård. Läkemedelsautomater 15 Användning av läkemedelsautomat vid egenvård Med ett egenvårdsbeslut från läkaren och ett biståndsbeslut om hjälp till egenvård från biståndshandläggaren kan användning av läkemedelsautomat vara ett alternativ till hembesök om individen med denna blir helt självständig också i att ta läkemedlen från påsen. Figur 6 illustrerar i vilka situationer användning av läkemedelsautomat som hjälp till egenvård enligt SoL kan vara aktuellt. Figur 6 Användning av läkemedelsautomat under SoL. Frågan uppstår då på vilket sätt individen ska förses med en läkemedelsautomat. Eftersom automaten här främst kommer att vara ett hjälpmedel för individens självständighet i vardagen så skulle ett alternativ kunna vara att den förskrivs av en region som ett hjälpmedel för dagliga livet. Det förutsätter dock att hjälpmedelsverksamheten i regionen har läkemedelsautomater i sitt sortiment och är beredd att förskriva automaten. Ett annat alternativ skulle kunna vara att kommunen förser individen med en automat så som man gör med annan välfärdsteknik som bidrar till ökad effektivitet och kvalitet i verksamheten. Då gäller inte Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2021:52) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. Biståndsinsatsen i form av egenvård innefattar då momentet att hjälpa den enskilde att ta medicinen på rätt tid. Eftersom den kommunala hälso- och sjukvården inte alls är inkopplad på läkemedelshanteringen för dessa individer blir omständigheterna annorlunda än vid användning under HSL, bland annat genom att den kommunala hälso- och sjukvården (sjuksköterskan) inte alls är inblandad i användningen och att all Läkemedelsautomater 16 dokumentation görs i den sociala dokumentationen. Det innebär att det är den enskilde som ska kontrollera att hen tar rätt medicin och ingen signering görs av hemtjänsten. Om den enskilde klarar det själv så ska denne också fylla automaten med rätt läkemedel, det kan annars vara ett praktiskt moment som den enskilde kan få bistånd till. Hemtjänsten ansvarar dock inte för att det är rätt medicin etc. som automaten fylls med. Kommunen har ett uppföljningsansvar av själva biståndsinsatsen om egenvård. Förskrivande läkare ansvarar för uppföljning av egenvårdsbeslutet. Kommunen har som för annan välfärdsteknik ett ansvar för att den teknik man införskaffat och placerat hos den enskilde fungerar, det vill säga att läkemedelsautomaten tillhandahåller insatsen enligt socialtjänstlagen. Det finns dock ingen skyldighet för socialtjänsten att utreda och rapportera fel på automaten till Läkemedelsverket. Den skyldigheten föreligger endast för vårdgivare enligt Socialstyrelsens föreskrifter HSLF-FS 2021:52. Det innebär att det finns en större risk för osäker användning av läkemedelsautomater som en välfärdsteknik enligt socialtjänstlagen. Privat användning av läkemedelsautomat (självhjälp) Till sist kan nämnas att det idag går att köpa/hyra läkemedelsautomater på konsumentmarknaden. Det kan vara ytterligare ett alternativ som kommunen, kan informera om. Med stöd av intentionerna i socialtjänstlagens mål och inriktning kan socialtjänsten stödja enskilda till ökad självständighet. Individer som så önskar kan alltså helt på egen hand, utan beslut av vare sig hälso- och sjukvården eller socialtjänsten, införskaffa och använda en läkemedelsautomat, själv eller tillsammans med anhöriga. Då hanterar man laddning, teknisk service och eventuella larm helt på egen hand. Läkemedelsautomater 17 Alternativ till läkemedelsautomat När den motoriska förmågan är mycket god men den kognitiva har börjat svikta finns det möjlighet att stödja individen med andra digitala eller analoga lösningar. Figur 7 Annat stöd än läkemedelsautomat Figur 7 illustrerar vilka situationer som till exempel analoga eller digitala dosetter samt appar i smartphones kan passa för. Läkemedelsautomater 18 Samlad översikt Läkemedels- Läkemedels- Egenvård – Självhjälp övertag – övertag – egenvårdsbeslut administrering överlämnande Läkemedelsautomater 19 döts tlleunaM Stöd Assisterar och Assisterar med Assisterar med Inget stöd iakttar intag av framtagande och framtagande av läkemedel kontroll av läkemedel – läkemedel handräckning Lagrum HSL HSL SoL Inget Delegering Administrering Överlämnande Ingen Ingen Individbeslut Läkare och Läkare och Läkare och Inget sjuksköterska sjuksköterska biståndshandläggare tamotuasledemekäL Stöd Vid osäkerhet vid Överlämnande Handräckning Eventuellt om patientens vid laddning: anhöriga förmåga att inta patienten läkemedel, administrerar administrering själv med videotjänst Lagrum HSL HSL SoL Inget Delegering Ingen Överlämning via Ingen Ingen automat Individbeslut Läkare och Läkare och Läkare och Inget sjuksköterska sjuksköterska biståndshandläggare Köper/hyr på apotek Tabell 2 Översikt Ovanstående tabell ger en översikt över hur de olika graderna av stöd (kolumnerna) påverkar vilket stöd som behöver ges och några av de juridiska aspekterna. Grå text innebär att det såvitt känt saknas praxis kring detta. Slutsats Läkemedelsautomater kan ge goda förutsättningar till en alternativ och ändamålsenlig hantering av läkemedel för den enskilde, men kommunen måste utforma lämpliga rutiner och säkerställa kompetensen hos sin personal så att hanteringen lever upp till kraven i hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Gör man det kan automaterna bidra till såväl effektiv användning av kommunens resurser, förbättrad patientsäkerhet och ökad självständighet för enskilda. Beslut i samband med införande samt utformning av rutiner behöver ta hänsyn till bland annat • att alltid utgå från individernas behov och egen förmåga • kognitiva och/eller motoriska funktionshinder hos användarna • användning med eller utan stöd av HSL • samverkan mellan region och kommun kring bland annat beslut om övertagande av läkemedelsansvar och användning av läkemedelsautomat • övertagande av läkemedelsansvar för överlämnande eller administrering av läkemedel • alternativ till läkemedelsautomat för de som kan hantera sådana • kompetens hos personal att hantera läkemedelsautomater Läkemedelsautomater 20 Allt fler kommuner erbjuder läkemedelsautomater som stöd för enskilda att självständigt ta sina läkemedel. Läkemedelsautomater är en medicinteknisk produkt som fylls med läkemedel för en längre tid och programmeras med vilka läkemedel som ska tas vid vilken tidpunkt. Som ett led i det arbetet har Kompetenscentervälfärdsteknik tagit fram en juridisk vägledning om användning av läkemedelsautomater, främst i ordinärt boende men även i särskilt boende. Vägledningen uppmärksammar inom vilket lagrum läkemedelsautomater ska tilldelas enskilda samt andra frågor av betydelse i sammanhanget, såsom övertagande av ansvar av läkemedelshanteringen, överlämnande och administrering, delegering och rutiner för användning av automater både genom förskrivning eller som stöd i verksamheten. Upplysningar om innehållet Eva Sahlén, eva.sahlen@skr.se © Sveriges Kommuner och Regioner, 2024 ISBN/Beställningsnummer: 978-91-8047-257-9 Text: Eva Sahlén & Manólis Nymark TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Socialförvaltningen Diarienummer: 2024/112 Datum: 2025-03-13 Verksamhetschef Mattias Leufkens Socialnämnden Tjänsteutlåtande, uppföljning av uppdrag avseende välfärdsteknik Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att notera informationen avseende läkemedelsautomater och bedöma återkopplingen som genomförd Socialnämnden beslutar att uppdra till socialförvaltningen att inleda arbete med förstudie avseende digital hemtjänst Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att ”uppdrag välfärdsteknik” bedöms som slutfört. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Förutsättningar för läkemedelsautomater Den genomförda uppföljningen avseende läkemedelsautomater visar att det inte uppstått några förändringar i förutsättningarna som motiverar en annan bedömning än den som gjordes 2024. De tekniska och juridiska aspekterna som ansågs komplicera frågan för användning i kommunal hälso- och sjukvård har dock delvis omhändertagits inom ramen för det standardiseringsarbete av programgränssnitt för läkemedelsautomater som inletts av SiS (Svenska institutet för standarder) under 2025. Standardiseringen syftar till att skapa en enhetlig teknikplattform som möjliggör smidigare integration av läkemedelsautomater med andra system inom hälso- och sjukvården, som journal- och doshanteringssystem. Avseende läkemedelsautomater för privat bruk skulle sådana kunna ingå i välfärdsbiblioteket (ihop med annan välfärdsteknik) för att kommuninvånare skulle kunna låna och testa produkten inför ett eventuellt eget inköp. Välfärdsbiblioteket är under uppbyggnad och planeras öppna under våren 2025. Utredningen som ligger till grund för frågan om införandet av digital hemtjänst visar på potential för Ale kommun och rekommenderar att förstudie påbörjas inom ramen för kommunens digitaliseringsprocess. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Ebba Gierow Mattias Leufkens Förvaltningschef Verksamhetschef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Uppföljning av kartläggning för läkemedelsautomater 2025-02-28 - Utredning digital hemtjänst 2025-02-28 - Tjänsteutlåtande, kartläggning av förutsättningar för läkemedelsautomater 2024-05-30 Ärendet Bakgrund Socialnämnden gav i samband med nämndsammanträde 2024-06-20 förvaltningen i uppdrag att: utreda möjligheten till digitalt stöd liknande det som Lunds kommun tagit fram utveckla ett väldfärdsbibliotek. fortsatt bevaka frågan kring förutsättningar för läkemedelsautomater och att återkoppla i samband med delår 1, 2025. Förevarande ärende avser att utgöra en samlad återkoppling kring de tre ovannämnda uppdragen. Återkopplingen avses även utgöra rapportering på kommunfullmäktiges uppdrag angående välfärdsteknik. Som underlag till ärendet återfinns handlingarna från juni 2024 samt de utredningar som genomförts sedan dess. Förutsättningar för läkemedelsautomater Den genomförda uppföljningen avseende läkemedelsautomater visar att det inte uppstått några förändringar i förutsättningarna som motiverar en annan bedömning än den som gjordes 2024. De tekniska och juridiska aspekterna som ansågs komplicera frågan för användning i kommunal hälso- och sjukvård har dock delvis omhändertagits inom ramen för det standardiseringsarbete av programgränssnitt för läkemedelsautomater som inletts av SiS (Svenska institutet för standarder) under 2025. Standardiseringen syftar till att skapa en enhetlig teknikplattform som möjliggör smidigare integration av läkemedelsautomater med andra system inom hälso- och sjukvården, som journal- och doshanteringssystem. För kommunerna kan denna standardisering innebära en möjlighet att förenkla och effektivisera arbetet med läkemedelsautomater. Genom att koppla automaterna till befintliga system förväntas kommunerna kunna säkerställa en mer korrekt och säker läkemedelshantering, minska risken för felaktig medicinering samt skapa bättre översikt över patienternas behov och medicinering. Vidare förväntas den färdiga standardiseringen ge en mer sömlös kommunikation mellan olika vårdgivare, vilket kan innebära en potentiellt förbättrad patientsäkerhet samt förenkla processen med att följa upp och hantera läkemedelsförskrivningar. Detta kan också bidra till bättre samordning mellan kommuner och regioner, särskilt för patienter som behöver stöd i både primärvården och kommunal hälso- och sjukvård. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Föregående års bedömning om att eventuellt inkludera läkemedelsautomater i ett välfärdsbibliotek för kommunens invånare kvarstår; i dessa fall kan invånare få möjlighet att låna och testa produkten inför ett eventuellt eget inköp för privat bruk. Detta skulle också öppna för möjligheten att undersöka målgruppens inställning till läkemedelsautomater inför ett eventuellt införande inom den kommunala hälso- och sjukvården. Välfärdsbibliotek Uppdraget om att utveckla ett välfärdsbibliotek har fortskridit enligt plan. Lokal för välfärdsbiblioteket har utsetts och renoveras under vårvintern 2025. Inköp av produkter planeras och biblioteket förväntas vara i drift under våren 2025. Digital hemtjänst En utredning med syfte att undersöka möjligheter och förutsättningar för Ale kommun att utveckla en form av digitalt stöd har genomförts. Utredningen innefattar en omfattande omvärldsbevakning och ser potential för förvaltningen att gå vidare med en förstudie i enlighet med kommunens digitaliseringsprocess. Förvaltningens bedömning Förvaltningen bedömer att förutsättningarna för att införa läkemedelsautomater i kommunal hälso- och sjukvård inte förändrats på något avgörande sätt sedan förra årets kartläggning. Däremot avser förvaltningen att fortsätta bevaka frågan för nytt ställningstagande om och när förutsättningarna förändrats. Förvaltningen bedömer fortsatt att läkemedelsautomater för privat bruk ska övervägas inför välfärdsbibliotekets öppnande under 2025. Förvaltningen bedömer att det finns tillräckligt med potential och nyttor avseende införande av ”digital hemtjänst” för att motivera en förstudie i enlighet med kommunens digitaliseringsprocess. Ett digitalt stöd i enlighet med utredningen bedöms även innebära en utveckling som ligger i linje med intentionerna i nya socialtjänstlagen. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Läkemedelsautomater som en del av patientens vård enligt hälso- och sjukvårdslagen Förutsättningar för beräkningen nedan; • Målpopulation om 18 personer och totalt 35 besök per dag. • Kostnad läkemedelsrobot 2700 kr/mån per robot, förutsättning att denna har möjlighet till videosamtal. • Selektering beräknad på 30 min/hemtjänstgrupp och månad. Deltagare: enhetschef, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut och undersköterska. Samordnas med teamträffarna. • Införandekostnader är ej medräknade. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Utöver ovanstående kostnader tillkommer engångskostnader för införandet. Något som inte kunnat beräknas är dels besparingen avseende drivmedel, dels kostnaden för att någon i realtid övervakar läkemedelsintaget. Sett ur ett rent ekonomiskt perspektiv skulle ett införande av läkemedelsautomater alltså ge en negativ nettoeffekt för kommunen. Viss effekt skulle kunna nås på kompetensförsörjningsfrågan eftersom läkemedelsautomater skulle kunna frigöra tid för medarbetare. Utifrån ovanstående beräkning skulle tidsvinsten motsvara en knapp årsarbetare och då till en kostnad av drygt 100 tkr. Läkemedelsautomater för privat bruk Inköp av läkemedelsautomat för privat bruk uppgår till 1 999 kr/st. Till detta kommer en månatlig kostnad för abonnemang om 299 kr/automat. Hur abonnemangskostnaden ska hanteras inom ramen för en eventuell utlåning i ett välfärdsbibliotek behöver förstudien för ett sådant införande belysa liksom om bemanningen kommer innebära någon tillkommande kostnad eller ej. ”Digital hemvård/digitalt stöd” Beräkningarna nedan är hämtade från Lunds kommun; Kostnadsberäkning per brukare Surfplatta - 91 kr/månad Telefonabonnemang - 67 kr/månaden Mjukvara - 110 kr/månaden Totalt 268 kr/månaden per brukare Tids- och ekonomivinster: Besökstid Färdtid Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Fordonskostnader samt drivmedel Exemplen nedan är schabloniserade tider Nyttoberäkning - dusch Fysiskt besök - 30 min Digitalt besök - 15 min (genomförs genom två samtal, före och efter duschen) Nettoeffekter: 15 min + 10 min (färdtid) = Frigör 25 min/per tillfälle Nyttoberäkning - promenader Fysiskt besök - 60 min Digitalt besök - 15 min (genomförs genom två samtal, före och efter promenad) Nettoeffekter: 45 min + 10 min (färdtid) = Frigör 55 min/per tillfälle Nyttoberäkning - inköp Fysiskt besök - 10 min Digitalt besök - 10 min (ett samtal) Nettoeffekter: 0 min + 10 min (färdtid) = Frigör 10 min/per tillfälle Påverkan ur ett invånarperspektiv Den välfärdsteknik som behandlas i ärendet berör nämndens målgrupper inom omsorgen. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Den välfärdsteknik som behandlas i ärendet har tydlig koppling till såväl kundnytta, effektivitet och trygghet och har potential att medverka till en positiv förflyttning för invånarna på samtliga områden. Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Om socialnämnden (och i fallet digital hemtjänst kommunfullmäktige) beslutar i enlighet med förvaltningens förslag kommer förstudie för införande av digital hemtjänst påbörjas inom ramen för kommunens digitaliseringsprocess. Välfärdsbiblioteket är under uppbyggnad och kommer driftsättas under våren 2025 och då även innefatta bedömning av läkemedelsautomater i enlighet med tjänsteutlåtandet. Beslutet skickas till: Förvaltningsledning, socialförvaltningen Enhetschef ledningsstöd och utveckling, socialförvaltningen Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2025-12-11

§ 03/2026 Tillkommande och utgående ärenden Ett par punkter från dagens agenda flyttas över till nästkommande möte den 18 mars 2026. - Utredning Ales operativa bemanning - Förbundschefen/räddningschefen informerar Beslut Föredragningslistan fastställs och informationen noteras till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Protokoll Direktionen för Bohus Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum: 2026-02-25 7(20)

§3 i Bolagsordningen samt även i Ale kommuns generella ägardirektiv för helägda bolag och i ägardirektivet för bolaget. Verksamheten har bedrivits enligt målen i bolagets allmännyttiga plan, som baserar sig på det kommunala ändamålet. Bolaget anser därmed att verksamheten är förenlig med det fastställda kommunala ändamålet. 5 Efterlevnad av de kommunala befogenheterna AB Alebyggen anser att verksamheten bedrivs inom ramen för de kommunala befogenheterna. Likställighetsprincipen En kommun ska behandla sina invånare lika om det inte finns sakliga skäl för annat. Exempelvis ska taxor gälla lika för alla. AB Alebyggen arbetar enligt likställighetsprinci- pen och har som princip att inte gynna enskilda invånare om det inte finns sakliga skäl. Lokaliseringsprincipen En kommun får endast bedriva verksamhet inom det egna geografiska området eller för deras medlemmar. Alebyggen äger endast fastigheter inom Ale kommun. Självkostnadsprincipen En kommun får inte ta ut högre avgifter än som motsvarar kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller. AB Alebyggen omfattas av Lagen om all- männyttiga kommunala bostadsaktiebolag (Allbolagen) sedan den 1 januari 2011. När Allbolagen infördes innebar den en stor förändring för allmännyttan. Bolagens huvudsakliga uppgift är fortfa- rande att i allmännyttigt syfte förvalta fastigheter med hyresrätter, främja bostadsförsörjningen i kommunen och erbjuda hyresgäster inflytande. Men verksamheten ska drivas enligt affärsmässiga principer och med normala avkastningskrav. Kravet på affärsmässighet innebar ett undantag från kommunallagens självkostnadsprincip och från förbudet mot att driva företag i vinstsyfte. Det inne- bär också att bostadsföretagen alltid skulle utgå från vad som är långsiktigt bäst för företaget. Det ska inte få några särskilda fördelar som gynnar företaget ekonomiskt i förhållande till privata kon- kurrenter. Bolagsstyrningsrapport 2025, AB Alebyggen 5(9) Enligt 55§, Kap 12 Jordabalken gäller bruksvärdesprincipen vid fastställande av hyrans storlek. Bruksvärdesprincipen innebär att för att en fastställd hyra skall ses som skälig får den inte vara på- tagligt högre än hyran för lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga. Alebyggens hyror är förhandlade med Hyresgästföreningen varigenom lägenhetens bruksvärde, alltså värdet av bostadens kvalitet och standard, fastställs. Bruksvärdet och därmed hyran ska spegla hyresgäs- ternas allmänna värderingar om olika kvaliteter i boendet. 6 Efterlevnad av ägardirektiv Styrelsen anser att bolaget bedriver verksamhet i enlighet med ägardirektivets definierade verk- samhetsområde samt ändamål. Bolaget lever upp till fastslaget avkastningskrav samt soliditets- krav. 7 Redovisning av bolagets internkontrollarbete Riskanalys och internkontrollplan upprättas årligen i AB Alebyggen i enlighet med "Riktlinjer för in- tern kontroll i Ale kommun" antagna av kommunstyrelsen 2021-06-08 § 133. Bolagets styrelse skall inför varje verksamhetsår anta framtagen plan och densamma skall överlämnas till kommun- styrelsen senast den 31 december innevarande år. Dokumenterad uppföljning av intern kontroll- plan avseende föregående år skall fastställas av styrelsen samt översändas till kommunstyrelsen senast den 28 februari. Riskanalysen bygger på en genomgång av bolagets huvudprocesser samt identifiering av de un- derprocesser som medför att risk föreligger. I de processer där befintliga kontrollaktiviteter bedöms tillräckliga accepteras risken. I de processer där risk- och konsekvensanalysen har pekat ut behov av utökade kontrollaktiviteter så redogörs hur dessa skall förstärkas under det kommande året. Uppföljningsrapport intern kontroll är en rapportstruktur i linje med Ale kommuns. För bolagets vid- kommande är arbetet med internkontroll en del av kvalitetsarbetet inom kvalitetsledningssystemet FR-2000. Frågeställningar som fortsatt behöver beredas hanteras inom ramen för Handlingsplan – Allmännyttig plan. Internkontrollplan för 2026 samt uppföljning av internkontrollplan 2025 är översända till ägaren ef- ter att de fastställts på styrelsemöte i december. Bolagsstyrningsrapport 2025, AB Alebyggen 6(9) 8 Redovisning av styrande dokument fastställda på bolags- stämma samt eventuella avsteg 8.1 Generellt ägardirektiv för kommunens bolag – antaget 25 mars 2025 Punkt 2.1 Bolaget skall låta KF ta ställning till frågor av principiell beskaffenhet eller större vikt såsom större strategiska investeringar. Vilken typ av ärende som skulle kunna vara av denna dig- nitet har diskuterats i ägardialog under året. Punkt 3.2 I allmännyttig plan skall bolaget redovisa hur det förhåller sig till kommunens budget och riktningsmål. Görs i tillämplig del i Allmännyttig plan för 2026. Punkt 3.3 Bolaget skall arkivera sina handlingar enligt arkivlagen, arkivreglemente och ”Riktlinjer för arkivvård och informationsförvaltning” i Ale kommun. Nytt systemstöd för arkiv och diariehante- ring upphandlat under 2025. Implementering och anpassningsarbete pågår. Punkt 3.6 Bolagen skall årligen för dialog med kommunen om krisberedskap och risk- och sårbar- hetsanalys. Efterfrågats av bolaget och genomfört under höst 2025. 8.2 Styrmodell – Ale kommun – antaget 16 dec 2024 4.4.3 Bolaget skall årligen fastställa en nulägesanalys för den kommande budgetprocessen. Bola- get anser att detta görs i allmännyttig plan. 8.3 Arkivreglemente – antaget 7 april 2025 Anpassningsarbete pågår i enlighet med ovan 8.1, punkt 3.3 8.4 Arbetsordning för styrelse och nämnder – antagen 20 juni 2022 Tillämpas i erforderliga delar. Alebyggens styrelse fastställer årligen egen arbetsordning. 8.5 Vision – antagen 12 november 2023 Ingen avvikelse 8.6 Värdegrund – antagen 27 maj 2024 Ingen avvikelse Bolagsstyrningsrapport 2025, AB Alebyggen 7(9) 8.7 Mål och budget 2025–2028 – antaget 17 juni 2024 Rubrik 5-6 avser utgångspunkter för budget och finansiering vilket ej är tillämpligt på bolaget. 8.8 God ekonomisk hushållning och finansiella mål – antaget 13 november 2023 Finansiella mål avser Ale kommun vilket ej är tillämpligt på bolaget. 8.9 Finanspolicy för Ale kommunkoncern - antagen 14 november 2022 Ingen avvikelse. Bolaget egen finanspolicy genomgången höst 2025. 8.10 Upphandlingspolicy – antagen 27 april 2015 Ingen avvikelse 8.11 Sponsringspolicy – antagen 10 september 2018 Sponsringspolicy utgår från beslut av nämnd eller på delegation till sektorschef. Bör inte ske längre än 2 år. Skall utvärderas årligen. Förteckning skall upprättas. Styrelsens uppfattning är att policyn endast i vissa delar är tillämpbar på bolaget. Anpassningsprocess pågår. 8.12 Arbetsgivarpolicy – antagen 7 april 2025 Ingen avvikelse 8.13 Lönepolicy – antagen 19 november 2021 Ingen avvikelse 8.14 Policy om förtroendeskapande verksamhet, etiskt regelverk gällande mutor, jäv och representation – antagen 25 januari 2021 Ingen avvikelse 8.15 Riktlinje för representation och gåvor – antagen 29 oktober 2024 Gällande principer för uppvaktning vid högtidsdag avviker från policy. Hanteras enligt Skattever- kets rekommendation. Styrelsens bedömning är att avvikelsen är godtagbar. Bolagsstyrningsrapport 2025, AB Alebyggen 8(9) 8.16 Arvodesbestämmelser för förtroendevalda mfl – antagna 19 juni 2023 Ingen avvikelse 8.17 Policy kommunikation, service och bemötande – antagna 21 juni 2021 Ingen avvikelse 8.18 Program för civil beredskap Ale kommun – antaget 18 december 2023 Årlig avstämning/samverkan genomförd under höst 2025 8.19 Energi- och klimatstrategi – antagen 27 maj 2024 Ingen avvikelse 8.20 Bostadsförsörjningsprogram – antaget 27 maj 2024 I tillämpliga delar. 8.21 Digitaliseringspolicy – antagen 20 juni 2022 Ingen avvikelse 8.22 Brandskyddspolicy – antagen 3 april 2023 Ingen avvikelse 8.23 Särskilt ägardirektiv för AB Alebyggen – antaget 25 mars 2025 Ingen avvikelse 8.24 Bolagsordning för AB Alebyggen – antagen 25 januari 2021 Ingen avvikelse Bolagsstyrningsrapport 2025, AB Alebyggen 9(9) Anteckningar från ägardialog med Alebyggen Närvarande Fredrik Johansson, ordförande Alebyggeb Christine Mattila, vice ordförande Alebyggen Henrik Fogelklou, kommunstyrelsens ordförande Dennis Ljunggren, kommunstyrelsens vice ordförande Robert Jansson, kommunstyrelsens andre vice ordförande Johan Redlund, VD Alebyggen Maria Kosterlind Reinholdsson, kommunchef Sammanfattning Syftet med de dialoger som Ale kommun har med Alebyggen Enligt kommunallagen ska KS ha uppsikt över bolaget vilket regleras i kommunens styrmodell. Enligt ägardirektivet ska primärkommunen och bolaget har ägardialog två gånger per år. Dialogmöten kan användas för samtal, testa idéer ta initiativ till eventuellt kommande ärenden. Allmänna frågor Myternas väg. I samband med prövning i MÖD har SBF bedömt att förvaltningen gjort en felaktig bedömning av hur stor byggrätten är. Detta kan leda till att byggnation av bostadshus och LSS-boende ibedöms annorlunda i MÖD än i tidigare instans. Alebyggen uttrycker frustration över kommunens arbete med deltaljplaner. Arbetet upplevs omständligt och långsamt. VD uttrycker behov av mer delaktighet. VD bjuds numer in till strategiskt samhällsbyggnadsforum som processleds av förvaltningschef för Samhällsbyggnadsförvaltningen Kösituationen till Alebyggens bostäder. Det finns inga vakanser idag. Det finns fortfarande kö. Omvärlden visar att det har skett en förändring rörande att nyproduktion stor tomt i vissa kommuner. Maria Kosterlind Reinholdsson Kommunchef maria.kosterlind-reinholdsson@ale.se Förvaltningsledning PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2026-04-07

§ 04/2026 Eventuell anmälan om jäv Ingen anmälan om jäv. Beslut Informationen antecknas till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Protokoll Direktionen för Bohus Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum: 2026-02-25 8(20)

SERN § 4 SERN 2026/19 Utredning - Friluftsfrämjande insatser Beslut Servicenämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa uppdraget att utreda friluftsfrämjande åtgärder som slutfört. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning I Ale kommuns mål och budget för 2025–2028 har kommunstyrelsen (kultur- och fritidsutskottet) och servicenämnden fått i uppdrag att utreda friluftsfrämjande insatser som ökar vistelse i natur och miljö. Som utgångspunkt för utredningen ligger de tio nationella målen för friluftslivspolitiken samt aktuella rapporter kring friluftslivets och naturens betydelse. Utredningen omfattar nulägesanalys, omvärldsanalys samt åtgärdsförslag. De insatser som utredningen föreslår sorteras in under fyra rubriker: 1. Samverkan och organisation 2. Styrdokument friluftsliv 3. Aktiviteter friluftsliv och stöd till föreningslivet 4. Utveckla naturområden, vandringsleder och motionsanläggningar Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-01-22 - Utredning friluftsfrämjande insatser, 2025-11-07 - Svar från föreningsrådet, 2025-04-24 Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-01-29 Beslutet skickas till Stab samhällsbyggnad Park och anläggning Kultur- och fritidsutveckling Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-01-20 KS-KFu § 6 KS 2025/258 Utredning friluftsfrämjande insatser Beslut Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott beslutar att bordlägga ärendet. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning I Ale kommuns mål och budget för 2025–2028 har kommunstyrelsen (kultur- och fritidsutskottet) och servicenämnden fått i uppdrag att utreda friluftsfrämjande insatser som ökar vistelse i natur och miljö. Som utgångspunkt för utredningen ligger de tio nationella målen för friluftslivspolitiken samt aktuella rapporter kring friluftslivets och naturens betydelse. Utredningen omfattar nulägesanalys, omvärldsanalys samt åtgärdsförslag. De insatser som utredningen föreslår sorteras in under fyra rubriker: 1. Samverkan och organisation 2. Styrdokument friluftsliv 3. Aktiviteter friluftsliv och stöd till föreningslivet 4. Utveckla naturområden, vandringsleder och motionsanläggningar Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-01-14 - Utredning friluftsfrämjande insatser, 2025-11-07 - Svar från föreningsrådet, 2025-04-24 Yrkande Robert Jansson (SD) yrkar på att kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott beslutar att bordlägga ärendet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-01-20 Beslutsgång Ordförande ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott beslutar i enlighet med detsamma. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Uppdrags- och utredningsbeställning Namn på uppdrag* Utredning friluftsfrämjande insatser Datum* 2025-03-24 Beställare* Staffan Lekenstam, avdelningschef invånarservice (kommunledningsförvaltningen) Tony Jönsson, verksamhetschef fastighet (serviceförvaltningen) Uppdraget fördelas till person/ organisation* Kommunledningsförvaltningen leder utredningen. Matilda Forslund, Verksamhetsutvecklare, avdelning invånarservice påbörjar arbetet. Bakgrund och eventuella beslut som ligger till grund för uppdraget* KF-uppdrag 2025 Mål och syfte* Uppdrag: Friluftsfrämjande insatser(Alesamverkans mål och budget 2025-2028) Beskrivning: Utred insatser och/eller åtgärder som ökar vistelse i natur och miljö. Förslag ska utvärderas genom en omvärlds- och konsekvensanalys Förvaltningens plan för genomförande: En utredning genomförs under 2025 i samarbete mellan kommunledningsförvaltningen, serviceförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen. I utredningen kommer ett antal insatser att föreslås för att främja och öka invånarnas vistelse i natur och miljö Eventuella önskade effekter: • Öka nyttjandegraden av det Ale kommun redan erbjuder (tar invånare och andra besökare del av det som finns?) • Tillgängliggöra fler ytor kopplat till natur och miljö(vandringsleder tex) Tidsplan för leverans* Utredning klar senast 30 november 2025 Avgränsningar* Utredningen kommer att innehålla följande rubriker: bakgrund, nulägesbeskrivning/analys, forskning och rapporter på området, omvärldsbevakning, förvaltningens bedömning, förslag till insatser. Övriga avgränsningar beslutas löpande i styrgrupp (styrgrupp: Martin Andersson, Staffan Lekenstam och Tony Jönsson) Form av leverans* Tjänsteutlåtande och utredning som bilaga. Budget för uppdrag- eller utredning* Utredning görs inom befintlig budget. Utredningen kommer att innehålla både förslag som kan göras inom ram/befintlig verksamhet och förslag som kommer kräva beslut om att tillföra budget om insatserna ska genomföras. Andra funktioner som behöver involveras (om de är informerade om detta) • Park och anläggningsenheten: Martin Andersson och Hans Henrysson • Kultur- och fritidsutveckling: Emma Kronberg och Andreas Antelid • Samhällsbyggnadsförvaltningen: Ida Wendt, Kommunekolog (enhet stab). • Eventuellt fler funktioner behöver tillfrågas vilket beslutas under utredningens gång. TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) Socialförvaltningen Diarienummer: 2026/11 Datum: 2026-02-04 Nämndsekreterare Emelie Vahlund Socialnämnden Rapportering av ej verkställda beslut enligt LSS 2025 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att notera rapporten samt att den tillställs kommunfullmäktige och kommunrevisionen Sammanfattning Beslut som ej är verkställda inom tre månader rapporteras enligt rutinen för inrapportering av ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 9 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Rapporteringen har skickats till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, i enlighet med socialnämndens skyldighet. Under kvartal 4 2025, 2025-10-01 till 2025-12-31, har fyra nya beslut rapporterats in som ej verkställda inom tre månader, varav ett har verkställts efter 4 månader. Av tidigare rapporterade ej verkställda beslut har inga beslut verkställts. Sex beslut är fortsatt ej verkställda. Ett beslut har avslutats utan verkställande. Se statistikrapport med rapporteringstillfälle 2026-01-28 för mer information. Ebba Gierow Mattias Leufkens Förvaltningschef Verksamhetschef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag Statistikrapport, Statistikrapport LSS kvartal 4 2025, 2026-01-28 Beslutet skickas till: För kännedom Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Socialförvaltningen Diarienummer: 2026/11 Datum: Välj Datum Nämndsekreterare Emelie Vahlund Statistikrapport LSS kvartal 4 2025 Rapporteringstillfälle: 2025-10-28 Ansvarig rapportör: Systemförvaltare Annika Johansson Rapportering av ej verkställda gynnande beslut, enligt 9 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som inte är verkställda inom tre månader Nya beslut som ej är verkställda inom tre månader, redovisning för kvartal 4 2025 (från och med 2025-10-01 till och med 2025-12-31). För att beslut ska rapporteras som nya ej verkställda beslut i kvartal 4, ska besluten vara tagna inom perioden 2025-07-01 till och med 2025-09-30. Specificering av nya beslut som inte är verkställda inom tre månader Under kvartal 4 2025 har fyra nya beslut rapporterats som ej verkställda inom tre månader. Tre av dessa gäller Bostad med särskild service. Ett beslut är verkställt efter fyra månader. Ett beslut är ett förhandsbesked där personen bor på SoL-boende i annan kommun och önskar flytta till Ale. Ett av besluten gäller ansökan för särskilt anpassad bostad för enskild som nu har personlig assistans, där familjen arbetar med den enskilde och inte är redo för flytt då de vill behålla sin inkomst. Ett av besluten gäller kontaktperson där den enskilde har fått två erbjudande om kontaktperson men tackat nej till båda. Rapportering av tidigare inrapporterade ej verkställda gynnande beslut, enligt 9 § LSS, som verkställts Inga tidigare rapporterade ej verkställda beslut enligt LSS har verkställts. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Tidigare inrapporterade ej verkställda gynnande beslut, enligt 9 § LSS som rapporterats som ej verkställda och avslutade Ett tidigare rapporterat ej verkställt beslut enligt LSS har avslutats utan verkställighet. Detta beslut gäller BMSS och har avslutats på begäran av den enskilde. Rapportering av tidigare inrapporterade ej verkställda gynnande beslut, enligt 9 § LSS, som fortfarande ej är verkställda Sex tidigare rapporterade beslut enligt LSS är fortsatt ej verkställda. Samtliga dessa beslut gäller Bostad med särskild service. I två av fallen har den enskilde fått erbjudande och ännu inte svarat. I ett av fallen har den enskilde fått erbjudande och tackat ja, men behöver anpassningar och lång introduktion. I två av fallen är den enskilde inte redo att flytta än. Ett av fallen gäller ett förhandsbesked där den enskilde bor i annan kommun och där verksamheten har svårt att få kontakt med den enskilde eller företrädare. PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26

§ 05/2026 Bokslutsgenomgång och årsredovisning 2025 Anette Fredriksson och Frida Engdahl, förvaltnings respektive redovisningsekonom, gick igenom årsredovisningen som bifogades kallelsen. Positivt resultat för 2025 vilket bland annat beror på återhållsamhet i förbundet för att komma i ekonomisk balans samt extra resurser från ägarkommunerna. Räddningstjänsten är oförutsedd ekonomiskt ur många aspekter. Resultat: 1,744 mkr Balanskrav: 1,5 mkr vilket också innebär att hela underskottet från 2023 samt delar av 2024 års underskott återställs. 5,8 mkr från 2024 kvarstår och ska vara återställt senast 2027. Beslut Informationen noteras till protokollet, och beslut om bokslut tas efter revisionsberättelsen. ___ Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Protokoll Direktionen för Bohus Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum: 2026-02-25 9(20)

5 § eller anmälan enligt 22 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd eller om avloppsanordningen är avsedd att Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se föra avloppsvattnet till en allmän avloppsanläggning. Annan toalett än vattentoalett Annan toalett än WC 3 § 3 § Det krävs anmälan Förmultningstoalett, kemtoalett, till samhällsbyggnadsnämnden för att paketeringstoalett, frystoalett, inrätta andra toaletter än sådana förbränningstoalett eller torrtoalett med som omfattas av prövning latrinkompostering får inte enligt miljöbalken. Exempel på sådana toaletter är: förmultningstoalett, inrättas utan tillstånd av bygg- och förbränningstoalett, förpackningstoalett, miljönämnden. frystoalett, torrtoalett med latrinkompostering och andra liknande anordningar. Djurhållning Djurhållning 4 § 4 § Inom område med detaljplan eller För att hålla områdesbestämmelser krävs det tillstånd 1 nötkreatur, häst, get, får eller svin, av samhällsbyggnadsnämnden för att hålla: 2 pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur • nötkreatur, häst, get, får eller svin, inom område med stads- eller byggnadsplan • pälsdjur eller fjäderfä som inte är krävs särskilt tillstånd av sällskapsdjur, samt tupp bygg- och miljönämnden. Ett sådant beslut Undantag: får förenas med särskilda villkor. Tillstånd krävs inte för att hålla upp till fem fjäderfän per fastighet inom område med detaljplan eller områdesbestämmelse. Tupp kräver dock alltid tillstånd inom område med detaljplan enligt dessa bestämmelser. Tomgångskörning Tomgångskörning 5 § 5 § En förbränningsmotor i Förbränningsmotor i stillastående stillastående motordrivet fordon får hållas motordrivet fordon får hållas igång igång utomhus i högst en minut. Detta gäller Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se utom hus i högst 1 minut. inte: Detta gäller inte: 1. om trafikförhållanden föranlett fordonet 1. Om fordonet står still på grund av att stanna, t.ex. i trafikkö, trafikförhållanden, t.ex. i trafikkö. 2. om motorn hålls igång för att - i den mån Om motorn hålls i gång för att – i den mån det behövs för fordonets ändamålsenliga det behövs för fordonets ändamålsenliga brukande - driva annan anordning (på brukande – driva annan anordning än sådan fordonet) än sådan som avser uppvärmning. som avser uppvärmning. Omedelbart tomgångskörningsförbud gäller dock fordon som stannats vid broöppning och järnvägsövergång. Hantering av gödsel

§ 06/2026 Revisionsberättelse och yttrande från sakkunnig genomgång Kristoffer Bodin, Azets Revision & Rådgivning AB, samt Christina Carlsson och Irené Hellekant presenterar sig själva och sin roll samt redogör för den finansiella granskning av bokslut och årsredovisning som är genomförd. Tydliga mål finns ej gällande drift dock är det inget krav och man får en tillräckligt bra bild genom annan dokumentation. Mål- god ekonomisk hushållning- målen är för året 2025 uppnådda. Finansiella mål Förbundet har två finansiella mål för 2025 vilka båda är uppnådda. Förbundet ska hämta igen underskottet från 2023 på 844 tkr. Eftersom balanskravsresultatet uppgår till 1,5 mkr så täcks hela underskottet från 2023 och en del av underskottet från 2024. 5,8 msk ska återställas under 2027 och det får ske i dialog med ägarkommunerna. Soliditeten ska öka under 2025. Soliditeten har gått från 10,1% till 11,0% under 2025. Balanskravsresultatet uppfylls för 2025. Årsredovisningen ger en rättvis bild av verksamheten. Inga noteringar vad gäller de finansiella rapporterna, de är upprättade utifrån god redovisningssed. Räkenskaperna är rättvisande, också vad gäller styrning och ledning. Tillfredsställande dokumentering har också gjorts under året. Beslut Informationen från revisionen antecknas till protokollet. ___ Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Protokoll Direktionen för Bohus Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum: 2026-02-25 10(20)

6 § Utgår Naturlig gödsel, slam eller annan orenlighet, som kan förorsaka sanitär olägenhet, får inte utan tillstånd spridas inom stads- eller byggnadsplan eller inom 100 meter från sådan plangräns. Tillstånd fordras inte för spridning av väl brunnen gödsel från nötkreatur, häst eller fjäderfä om det sker i ringa omfattning, t.ex. på villatomt, och om nedmyllning sker i omedelbar anslutning till spridningen. Skydd för yt- och grundvatten

§ 07/2026 Beslut om bokslut Efter budgetgenomgång, redovisning av årsberättelse samt sakkunnighetsutlåtande från revisorer fattar direktionen för BORF beslut om bokslut, årsredovisning 2025. Yrkande Ordförande yrkar att direktionen beslutar att godkänna bokslut 2025. Beslutsgång Ordförande ställer proposition på eget yrkande och finner att direktionen beslutar detsamma. Beslut Direktionen fattar beslut om bokslut 2025, och detta nedtecknas i protokollet. ___ Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Protokoll Direktionen för Bohus Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum: 2026-02-25 11(20)

7 § Utgår Sådant upplag av petroleum-, olje- eller tjärprodukter, lösningsmedel, vägsalt, bekämpningsmedel och gödselmedel eller andra produkter som Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se kan förorena ytvattentäkt eller enskild grundvattentäkt får inte anordnas utan tillstånd. Tillstånd erfordras inte om upplaget är prövningspliktigt enligt annan lagstiftning.

§ 08/2026 Information ny räddningsstation Ale Erik Bjerke, projektledare från Ale kommun redogör för nuvarande status kring ny räddningsstation i Ale där både Räddningstjänst samt ambulansverksamhet ingår. Redovisningen sker på en övergripande nivå vad gäller plats och ungefärlig utformning. Volymstudie och beslut kommer om allt flyter på att vara klart under våren och först efter det ser man på verksamhetens behov. Beslut Informationen antecknas till protokollet. ___ Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Protokoll Direktionen för Bohus Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum: 2026-02-25 12(20)

8 § Utgår Anläggning eller anläggning som utnyttjar grundvatten, ytvatten eller mark som värmekälla eller värmemagasin får inte anläggas utan anmälan. Inrättande av anläggning som avses i första stycket får göras endast om det kan ske utan fara för att ytvattentäkt eller enskild grundvattentäkt förorenas. Anmälan enligt stycke 1 krävs inte om anmälnings- eller tillståndsplikt föreligger enligt annan lagstiftning eller om skyddsföreskrifter har meddelats med stöd av vattenlagen. Ansökan och anmälan Ansökan och anmälan 9 § 6 § Frågor om tillstånd enligt dessa föreskrifter Ansökan och anmälan ska enligt dessa prövas av bygg- och miljönämnden. föreskrifter prövas av samhällsbyggnadsnämnden. En ansökan eller anmälan till bygg- och miljönämnden skall vara skriftlig En ansökan eller anmälan till samhällsbyggnadsnämnden ska och innehålla de uppgifter, ritningar och vara skriftlig och uppfylla föreskrivna tekniska beskrivningar som krav (25 och 46 §§ förordningen behövs för att bedöma det objekt som om miljöfarlig verksamhet och 19 kap. 5 ansökan/anmälan avser. § respektive 22 kap. 1 § miljöbalken.) Beslut enligt dessa föreskrifter kan förenas Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se med villkor, försiktighetsmått eller skyddsåtgärder. Undantag Dispens 10 § 8 § Samhällsbyggnadsnämnden får medge Bygg- och miljönämnden får i enskilda fall dispens från vad som gäller medge undantag från dessa enligt dessa föreskrifter om åtgärden föreskrifter om det kan ske utan olägenhet inte medför några uppenbara risker från hälsoskyddssynpunkt. för människors hälsa eller miljön. Ansvar Sanktioner 11 § 7 § I 29 kap. miljöbalken finns Med stöd av 23 § hälsoskyddslagen kan den straffbestämmelser och i 30 som uppsåtligen eller av kap. miljöbalken oaktsamhet bryter mot lokala samt förordningen (2012:259) hälsoskyddsföreskrifter dömas till böter. om miljösanktionsavgifter finns bestämmelser om miljösanktionsavgifter. Avgifter

§ 09/2026 Uppdatering av BORFs delegationsordning Ida Haglund Friberg, chef förebyggandeavdelningen, redovisar ett par punkter ur en ny författning från MCF gällande bland annat tillsyn och anmälningsskyldighet för brandfarliga och explosiva varor (MCFFS 2026:2). (bilaga till kallelsen). Dessa behöver finnas med i BORFs delegationsordning genom två nytillkomna punkter. Övriga delar innefattas av redan befintliga delar i delegationsordningen. Beslut Direktionen beslutar att godkänna ändringarna i delegationsordningen och informationen antecknas till protokollet. ___ Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Protokoll Direktionen för Bohus Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum: 2026-02-25 13(20)

9 § Samhällsbyggnadsnämnden kan ta ut en avgift för att handlägga ansökningar om tillstånd, dispens och anmälningar, samt för tillsyn. Avgiften baseras på den taxa för prövning och tillsyn enligt miljöbalken som kommunfullmäktige antagit. Ikraftträdande och övergångsbestämmelse

10§ Dessa lokala föreskrifter träder i kraft 202x-xx-xx. För ärenden som påbörjats innan detta datum gäller de äldre lokala föreskrifterna. ± 0 500 1,000 2,000 Meter Skala: 1:30,000 Inom markerat område gäller tillståndsplikt för att inrätta avloppsanordningar för bl.a. BDT (bad-, disk- och tvättvatten). Bilaga - Hålsjön Bilaga 2 - Hultasjön ± 0 250 500 1,000 Meter Skala: 1:15,000 Inom markerat område gäller tillståndsplikt för att inrätta avloppsanordningar för bl.a. BDT (bad-, disk- och tvättvatten). Bilaga 3 - Vimmersjön ± 0 250 500 1,000 Meter Skala: 1:15,000 Inom markerat område gäller tillståndsplikt för att inrätta avloppsanordningar för bl.a. BDT (bad-, disk- och tvättvatten). TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(9) Samhällsbyggnadsförvaltningen Diarienummer: 2025/439 Datum: 2025-10-22 Miljö o Hälsoskyddsinsp Theresa Sandstedt Samhällsbyggnadsnämnden Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Förslag till beslut • Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att upphäva beslut om Lokala hälsoskyddsföreskrifter 25 oktober 1984. • Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön enligt förslag daterat 2025-10-20. • Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att föreskriften ska gälla omedelbart. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Att revidera de befintliga hälsoskyddsföreskrifterna ingår i miljöenhetens beslutade tillsynsplan för 2025. De nu gällande lokala hälsoskyddsföreskrifterna är beslutade 1984 och bygger på lagstiftning som upphörde att gälla 1999. Då kommunens lokala föreskrifter för skydda människors hälsa och miljön behöver vara beslutade med stöd av nu gällande lagstiftning samt innehålla bestämmelser som är aktuella har föreskrifterna reviderats och ett nytt förslag till föreskrifter har tagit fram. Mikael Reinhardt Sonny Hellstrand Förvaltningschef samhällsbyggnad Verksamhetschef plan och myndighet Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Lokala hälsoskyddsföreskrifter, 1984-10-25 - Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. Förslag. 2025-10-20 Ärendet De nu gällande lokala hälsoskyddsföreskrifterna är beslutade den 25 oktober 1984 och är beslutade med stöd av hälsoskyddslagen (SFS 1982:1080) och hälsoskyddsförordningen (SFS 1983:616). Denna lagstiftning upphörde att gälla i samband med att Miljöbalken (1998:808) trädde i kraft den 1 januari 1999. Med bakgrund av att kommunens lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön behöver vara beslutade med stöd av nu gällande lagstiftning har föreskrifterna reviderats. Förslaget till nya lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön är omarbetat enligt nedan och utgår från nu gällande lagstiftning. Nuvarande lydelse och § Förslag till ny lydelse (§ i förslaget) Med stöd av 7 § andra stycket Kommunfullmäktige meddelar med stöd av hälsoskyddslagen (SFS 1982:1080) och 10- 9 kap. 7, 8 och 11-13 §§ miljöbalken (1998:808) samt 13, 17, 39-40 och 42-44 §§

§ 11/2026 Medlemsansökan RSG Avtalsförslag är ute på remiss till befintliga medlemskommuner inom RSG. Ägarkommunerna, Ale och Kungälv, ser över avtal och ekonomiska frågor. BORF och Direktionen är i nuläget inte inblandade i de ekonomiska och avtalsprocesser som pågår på ägarnivå. Ansvarsbiten för processen har vandrat och inte varit tydlig men i nuläget är det ägarkommunerna som bär ansvaret för frågan och förhoppningen är att ett inriktningsbeslut kommer snarast. Tyvärr har processen dragit ut på tiden, detaljfrågor hade kunnat lösas tidigare. BORF står inför stora processer i verksamheten som kräver mycket tid och kommer ta mycket personaltimmar i anspråk, därför behövs ett beslut. Indikationen från verksamheten är att ovissheten är det som är svårast att hantera vilket de fackliga företrädarna och dess medlemmar låter meddela. Beslut Informationen noteras till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Protokoll Direktionen för Bohus Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum: 2026-02-25 15(20)

12 §§ hälsoskyddsförordningen (SFS förordningen (1998:899) om miljöfarlig 1983:616) meddelar kommunfullmäktige verksamhet och hälsoskydd följande lokala följande lokala hälsoskyddsföreskrifter för föreskrifter för att skydda människor hälsa kommunen. och miljö. Inledande bestämmelser 1 § 1§ Utöver bestämmelserna i hälsoskyddslagen Utöver bestämmelserna i miljöbalken (1982:1080) och (1998:808) och förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd hälsoskyddsförordningen (1983:616) skall gäller följande lokala föreskrifter för att inom Ale kommun gälla skydda människors hälsa och miljön. följande föreskrifter. Avlopp Avloppsanordning 2 § 2 § Enligt 13 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs det Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Enligt 7 § andra stycket hälsoskyddslagen tillstånd av samhällsbyggnadsnämnden för krävs tillstånd av bygg och miljönämnden att: för att inrätta en avloppsanordning om en vattentoalett är ansluten till anordningen. 1. inrätta en avloppsanordning som en eller Sådant tillstånd krävs även för installation flera vattentoaletter ska anslutas till, eller av annan avloppsanordning än till vilken 2. ansluta en vattentoalett till en befintlig vattentoalett är ansluten inom områden avloppsanordning. enligt kartbilaga 1-3. Detsamma gäller inkoppling av vattentoalett till sådan Enligt dessa föreskrifter krävs anläggning. dessutom tillstånd av samhällsbyggnadsnämnden för att: 3. inrätta annan avloppsanordning än som anges i punkterna 1-2, exempelvis avloppsanordningar för bad-, disk- och tvättvatten, inom följande områden. Se bilaga 1-3. 1. Hålsjön 2. Hultasjön 3. Vimmersjön Enligt 13 och 14 §§ förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs anmälan till samhällsbyggnadsnämnden för att: 4. inrätta en annan avloppsanordning än som anges i punkterna 1-3 5. ändra en avloppsanordning, om åtgärden kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning. Anmälan eller tillstånd enligt dessa bestämmelser krävs inte för avloppsanordning som kräver tillstånd enligt

§ 13/2026 Delegationsbeslut Christian Weberberger redovisar delegation om ny räddningsledare i BORF som är utsedd, Jacob Billborg. Beslut Informationen noteras till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Protokoll Direktionen för Bohus Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum: 2026-02-25 17(20)

§ 14/2026 Övriga frågor Thomas Loong har två övriga frågor som kommer flyttas över till nästkommande möte - Rekrytering RiB i samverkan med kommunerna - Skrivelse från 2021 kring Kungälvs brandstation. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Protokoll Direktionen för Bohus Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum: 2026-02-25 18(20)

§ 15/2026 Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum 18 mars 2026 på stationen i Kungälv. Beslut Informationen noteras till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Protokoll Direktionen för Bohus Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum: 2026-02-25 19(20)

§ 16/2026 Arbetsmöte direktionen angående medlemsprocess och medlemssamråd Enbart direktionen deltar under denna punkt och dagordning till medlemssamrådet den 4 mars går ut till ägarkommunerna efter dagens möte. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Protokoll Direktionen för Bohus Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum: 2026-02-25 20(20)

§ 17/2026 Avslutande av mötet Peter Harrysson tackar alla deltagare på dagens direktionssammanträde och avslutar mötet. Beslut Antecknas till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Protokoll direktionssammanträde 20260225 Final Audit Report 2026-03-03 Created: 2026-03-03 By: Maria Berger (maria.berger@borf.se) Status: Signed Transaction ID: CBJCHBCAABAAZgRMXoPDqgdzhu9VUc_hSvGU8-ke8rPv History Document created by Maria Berger (maria.berger@borf.se) 2026-03-03 - 11:52:06 AM GMT Document emailed to Peter Harrysson (peter@phcab.se) for signature 2026-03-03 - 11:52:11 AM GMT Document emailed to Erik Liljeberg (erik.liljeberg@ale.se) for signature 2026-03-03 - 11:52:11 AM GMT Document emailed to Maria Berger (maria.berger@borf.se) for signature 2026-03-03 - 11:52:11 AM GMT Email viewed by Erik Liljeberg (erik.liljeberg@ale.se) 2026-03-03 - 11:53:47 AM GMT Document e-signed by Erik Liljeberg (erik.liljeberg@ale.se) Signature Date: 2026-03-03 - 11:54:40 AM GMT - Time Source: server Email viewed by Peter Harrysson (peter@phcab.se) 2026-03-03 - 12:47:54 PM GMT Document e-signed by Peter Harrysson (peter@phcab.se) Signature Date: 2026-03-03 - 12:48:19 PM GMT - Time Source: server Email viewed by Maria Berger (maria.berger@borf.se) 2026-03-03 - 12:59:53 PM GMT Document e-signed by Maria Berger (maria.berger@borf.se) Signature Date: 2026-03-03 - 1:01:08 PM GMT - Time Source: server Agreement completed. 2026-03-03 - 1:01:08 PM GMT Granskning av bokslut och årsredovisning 2025 Bohus Räddningstjänstförbund 2026-03-05 Azets M> oMvoe vfeo rfworawrda rwdi twhi tcho ncofindfeidnecen c e> 1 Bohus Räddningstjänstförbund-Granskningav boklsutoch årsredovisning2025 Azets Revision & Rådgivning har av Bohus Räddningstjänstförbund (BORF) revisorer fått i uppdrag att Innehåll granska årsbokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. 01 Sammanfattning 3 Syftet med granskningarna har varit att bedöma om förbundets årsredovisning har upprättats i enlighet med 02 Inledning 7 kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. 03 Översiktlig granskning av 14 Som del av en revision enligt Standard för kommunal processer räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela 04 Granskningsresultat- 16 revisionen. Räkenskapsrevision Sundsvall den5 mars 2026 05 Granskningsresultat- 19 God ekonomisk hushållning Kristoffer Bodin 06 Granskningsresultat- 23 Auktoriserad revisor/Certifierad kommunal revisor Balanskravsresultat Utöver denna granskningsrapport avlämnas av den auktoriserade revisorn även Det sakkunniga biträdets yttrande som omfattar räkenskapsrevisionen. Azets > Move forward with confidence 2 Sammanfattning Azets > Move forward with confidence 3 Sammanfattning Azets Revision & Rådgivning har av BORFs revisorer fått i uppdrag att granska årsbokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Syftet med granskningarna har varit att bedöma om förbundets årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. Årsredovisningens räkenskaper Vi har ej gjort några väsentliga noteringar. Azets > Move forward with confidence 4 Sammanfattning God ekonomisk hushållning Balanskravsresultat Finansiella mål/verksamhetsmål Förbundet kommer med årets balanskravsresultat på 1 454 tkr att återställa 2023 års negativa balanskravs-resultat på -844 Grundat på vår översiktliga granskning av årsredovisningen har det tkr och delar av 2024 års negativa balanskravsresultat. Totalt kvarstår inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att -5 795 tkr att återställa senast år 2027. anse att resultatet inte skulle vara förenligt med de finansiella mål/verksamhetsmål som direktionen fastställt i budget 2025. Vi bedömer, utifrån redovisningen av balanskravsresultatet i årsredovisningen, att det lagstadgade balanskravet uppfylls. Azets > Move forward with confidence 5 Sammanfattning - Revisionsfrågor Räkenskapsrevision Har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året? Har förvaltningsberättelsen upprättats i enlighet med LKBR? Har investeringsredovisningen upprättas i enlighet med LKBR? God ekonomisk hushållning Är resultatet i årsredovisningen förenligt med de mål som direktionen beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning? Balanskravsresultat Efterlever förbundet det lagstadgade balanskravet och har eventuella negativa balanskravsresultat och åberopande av synnerliga skäl hanterats korrekt? Azets > Move forward with confidence 6 Inledning Azets > Move forward with confidence 7 Inledning Vi har av BORFsrevisorer fått i uppdrag att granska årsbokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Kommunens revisorer ska enligt 12 kap. kommunallagen(2017:725) bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Revisorerna ska vid granskning av årsredovisning pröva om räkenskaperna är rättvisande. Revisorernas uttalande avges i revisorernas revisionsberättelse. Årsredovisningen granskas enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Standarden ska tillämpas av de sakkunniga som utför räkenskapsrevision på uppdrag av förtroendevalda revisorer i kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund. Standarden består av: Följande moment regleras inte av standarden utan • Ramverk tillkommer i enlighet med SKR:s God revisionssed i • Anvisningar för tillämpning i kommunal kommunal verksamhet 2022: räkenskapsrevision av International Standards on • Granskningen av utfallet rörande verksamhetsmålen Auditing (ISA) samt International Standard on Review med betydelse för god ekonomisk hushållning samt Engagements (ISRE 2410) själva bedömningen av huruvida resultaten i • Instruktion för granskning av sammanställda årsredovisningen är förenliga med räkenskaper verksamhetsmålen samt de finansiella målen. • Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse • Bedömning om förbundet efterlever balanskravet • Instruktion för granskning av drift- och samt eventuellt åberopande av synnerliga skäl investeringsredovisning omfattas inte av Standard för kommunal räkenskapsrevision. Azets > Move forward with confidence 8 Syfte och revisionsfrågor Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för utlåtandet respektive revisionsberättelse. Syftet med granskningarna är att bedöma om förbundets årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. Granskningen av årsredovisningen ska besvara följande revisionsfrågor: Räkenskapsrevision God ekonomisk hushållning och balanskravsresultat • Har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning och • Är resultatet i årsredovisningen förenligt med de mål som kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om direktionen beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla hushållning? väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella • Efterlever förbundet det lagstadgade balanskravet och har ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella eventuella negativa balanskravsresultat och åberopande av resultat och kassaflöde för året? synnerliga skäl hanterats korrekt? • Har förvaltningsberättelsen upprättats i enlighet med LKBR? • Har drift- och investeringsredovisningen upprättas i enlighet med LKBR? Azets > Move forward with confidence 9 Avgränsning • Vår granskning omfattar årsredovisningen per 2025-12-31. • Granskningen av räkenskaperna har utförts i den omfattning som krävs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. • Granskningen av måluppfyllelse och bedömning av balanskravet har utförts enligt SKR:s God revisionssed i kommunal verksamhet 2022. • Fel i räkenskaperna betraktas som väsentliga om de är av sådan omfattning eller typ att de, om de varit kända för en välinformerad läsare av årsredovisningen, hade påverkat dennes bedömning av förbundet. Detta kan inkludera såväl kvalitativa som kvantitativa fel och varierar mellan förbund och verksamheter. Azets > Move forward with confidence 10 Revisionskriterier Bedömningsgrund för våra bedömningar avseende delårsrapport och årsredovisningens räkenskaper bygger på följande revisionskriterier: • Kommunallag (KL) och lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) • God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) Bedömningsgrund för våra bedömningar avseende god ekonomisk hushållning och balanskravsresultat bygger på följande revisionskriterier: • God redovisningssed i kommunal verksamhet 2022 (SKR) • Rekommendation R5 Granskning av delårsrapport och årsredovisning (Skyrev) • Interna regelverk och instruktioner • Direktionsbeslut Prövning av oberoende • Vi har i enlighet med vårt regelverk, Standard för kommunal räkenskapsrevision samt Skyrevs rekommendationer prövat vårt oberoende. Vi har inte funnit några sådana omständigheter som tyder på att vårt oberoende och integritet kan ifrågasättas. Azets > Move forward with confidence 11 Metod Ansvarig styrelse Revisionen har genomförts genom bland annat: • Granskningarna avser förbundets delårsrapport och årsredovisning som avges av direktionen. • Processgenomgång av relevanta processer för upprättandet av de finansiella rapporterna • Rapporten är faktakontrollerad av förbundets ekonom. • Stickprov och andra urvalsmetoder • Dataanalys • Kartläggning av IT-miljön • Intervjuer med berörda tjänstepersoner • Avstämning mot redovisningsregelverk • Verifiering av delårsrapport och årsredovisning mot huvudbok samt underlag för denna • Översiktlig analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av direktionen beslutade målen Azets > Move forward with confidence 12 Bedömningsnivåer Bedömningsnivåerna skiljer sig åt baserat på granskningsområde, givet att bedömning utgår ifrån olika lagar, regelverk och rekommendationer. Räkenskapsrevision Bedömningsnivå Bedömningssymbol De bedömningar som lämnas i rapporten avseende räkenskapsrevision baseras på följande I allt väsentligt nivåer Endast delvis Nej God ekonomisk hushållning Bedömningsnivå Bedömningssymbol De bedömningar som lämnas i rapporten avseende god ekonomisk hushållning baseras på Förenligt med fullmäktiges beslut följande nivåer och utgår från Skyrevsrekommendation Delvis förenligt med fullmäktiges beslut nr. 5 Granskning av delårsrapport och årsredovisning Ej förenligt med fullmäktiges beslut Otydligt eller ostrukturerat, går ej att bedöma Balanskravsresultat Bedömningsnivå Bedömningssymbol De bedömningar som lämnas i rapporten avseende räkenskapsrevision baseras på följande Uppfylls nivåer Uppfylls ej Azets > Move forward with confidence 13 Översiktlig granskning av processer Azets > Move forward with confidence 14 Översiktlig granskning av processer Under hösten har vi skapat oss en förståelse för processer som är relevanta för upprättandet av de finansiella rapporterna och identifierat lämpliga granskningsåtgärder. Vi uttalar oss inte omeffektiviteten i kontrollerna/processerna. Slutsats Vår slutsats är att vi i samband med granskningen av relevanta processer inte har funnit några avvikelser av sådan väsentlig karaktär att vår ursprungliga riskbedömning och granskningsansats har behövt ändras. Azets > Move forward with confidence 15 Granskningsresultat - Räkenskapsrevision Azets > Move forward with confidence 16 Årsredovisningens räkenskaper Enligt 4 kap. 1 § LKBR ska en årsredovisning innehålla en förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys, noter, driftredovisning, investeringsredovisning och sammanställda räkenskaper (om sådana upprättas enligt 12 kap 2 § LKBR). Vi har ej gjort några väsentliga noteringar. Azets > Move forward with confidence 17 Bedömning Räkenskapsrevision Revisionsfråga Bedömning Bedömningsnivå • Har årsredovisningens balansräkning, Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, resultaträkning och kassaflödesanalys samt noter balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet upprättats i enlighet med lagen om kommunal med lagen om kommunal bokföring och redovisning och ger en i alla bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat finansiella ställning per den 31 december 2025 och och kassaflöde för året. av dess finansiella resultat och kassaflöde för året? • Har förvaltningsberättelsen upprättats i enlighet Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med lagen om med LKBR? kommunal bokföring och redovisning. • Har investeringsredovisningen upprättas i enlighet Investeringsredovisning har upprättats i enlighet med lagen om med LKBR? kommunal bokföring och redovisning. Azets > Move forward with confidence 18 Granskningsresultat – God ekonomisk hushållning Azets > Move forward with confidence 19 God ekonomisk hushållning Kommunalförbund ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom sådana juridiska personer som avses i KL 10 kap. 2-6 §§ (hel- och delägda kommunala bolag, stiftelser och föreningar). I KL stadgas även att kommunalförbund ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar förbundets ekonomi. Enligt kommunallagens bestämmelser ska direktionen i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av direktionen beslutade målen. Direktionen har för 2025 satt upp två finansiella mål och två verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning: - Förbundet ska hämta igen underskottet från 2023 på 844 tkr. - Soliditeten ska öka under 2025. Då förbundet uppvisar ett balanskravsresultat på 1,5 mnkr och en soliditet på 11 % (10,1 %) bedöms båda de finansiella målen för god ekonomisk hushållning uppnådda. Azets > Move forward with confidence 20 God ekonomisk hushållning forts. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning: - Sjukfrånvaron i förbundet ska vara under 4 %. - Minst hälften av förbundets sju verksamhetsmål i verksamhetsplanen ska vara uppnådda. Sjukfrånvaron uppgår till 2,7 % och förbundet uppnår fem av sju verksamhetsmål enligt tabell ovan. Båda verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning bedöms därmed som uppnådda. Sammantagen bedömning: För att god ekonomisk hushållning ska vara uppnådd krävs att två av fyra mål har uppnåtts, varav minst ett finansiellt. Då alla fyra målen för god ekonomisk hushållning är uppnådda bedömer direktionen att god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Vi gör ingen annan bedömning. Azets > Move forward with confidence 21 Bedömning God ekonomisk hushållning Revisionsfråga Bedömning Bedömningsnivå • Är resultatet i årsredovisningen förenligt med de Grundat på vår översiktliga granskning av årsredovisningen har det mål som direktionen beslutat, som är av betydelse inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att för god ekonomisk hushållning? anse att resultatet inte skulle vara förenligt med de finansiella mål/verksamhetsmål som direktionen fastställt i budget 2025. Azets > Move forward with confidence 22 Granskningsresultat – Balanskravsresultat Azets > Move forward with confidence 23 Balanskravsresultat Ett kommunalförbund ska enligt KL göra en avstämning av balanskravet och detta ska redovisas i förvaltningsberättelsen. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat. RKR har lämnat information om beräkning och redovisning av balanskravet utifrån tolkning av förarbeten till reglerna om balanskrav i LKBR och KL. Förbundet kommer med årets balanskravsresultat på 1 454 tkr att återställa 2023 års negativa balanskravs- resultat på -844 tkr och delar av 2024 års negativa balanskravsresultat. Totalt kvarstår -5 795 tkr att återställa senast år 2027. Azets > Move forward with confidence 24 Bedömning Balanskravsresultat Revisionsfråga Bedömning Bedömningsnivå • Efterlever förbundet det lagstadgade balanskravet Vi bedömer, utifrån redovisningen av balanskravsresultatet i och har eventuella negativa balanskravsresultat och årsredovisningen, att det lagstadgade balanskravet uppfylls. åberopande av synnerliga skäl hanterats korrekt? Inga synnerliga skäl har åberopats. Azets > Move forward with confidence 25 Tack för ert förtroende! azets.com/sv-se Move forward with confidence > PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2026-04-07

SERN § 19 SERN 2026/28 Äskande av investeringsmedel för tillfälligt särskilt boende Beslut Servicenämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige besluta att anslå investeringsmedel om 8 000 tkr för 2026 för kostnader vid markåtgärder, anpassningar med mera vid uppförande av tillfälligt särskilt boende i form av inhyrda moduler. Servicenämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Socialnämnden har i lokalbehovsanalyser sedan 2020 angett behov av utökat behov av boendeplatser inom särskilda boenden för äldre. Först i behoven har angetts ett behov av boende i kommunens södra delar med ett färdigställande till 2024. Planbesked lämnades för nytt särskilt boende inom fastigheten Skårdal 67:1 i november 2022. Tiden till fastställande av detaljplan har förskjutits och är nu bedömd till andra kvartalet 2027 varför ett nytt boende i söder tidigast kan vara klart under 2030. I separat ärende äskas investeringsmedel för nytt särskilt boende med 60 platser inom Backaområdet, Nödinge med ett preliminärt färdigställande våren 2029. Då det råder akut brist på boendeplatser inom särskilda boenden i Ale kommun projekteras därför för ett tillfälligt modulboende med ett färdigställande under 2026 och för detta ändamål äskas investeringsmedel för markåtgärder, anpassningar med mera. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2026-02-05 Beslutet skickas till Servicenämnd, verksamhet Fastighet Kommunstyrelsen, Ekonomiavdelningen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26

SERN § 20 SERN 2026/35 Äskande av investeringsmedel - Särskilt boende Backa Beslut Servicenämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige besluta att anslå investeringsmedel om 10 000 tkr för 2026 till projektering inför nyproduktion av särskilt boende inom Backaområdet Nödinge. Servicenämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Socialnämnden har i lokalbehovsanalyser sedan 2020 angett behov av utökat behov av boendeplatser inom särskilda boenden för äldre. Först i behoven har angetts ett behov av boende i kommunens södra delar med ett färdigställande till 2024. Planbesked lämnades för nytt särskilt boende inom fastigheten Skårdal 67:1 i november 2022. Tiden till fastställande av detaljplan har förskjutits och är nu bedömd till andra kvartalet 2027 varför ett nytt boende i söder tidigast kan vara klart under 2030. I nu gällande lokalförsörjningsplan anger socialnämnden även behov av ett nytt särskilt boende i kommunens norra del och ett nytt särskilt boende i kommunens mittre del. Då en möjlig tomt för nytt särskilt boende med 60 platser finns tillgänglig på kommunägd mark inom ny detaljplan vid Backa, Nödinge och att denna detaljplan planeras att gå till antagande i början av 2026, föreslår serviceförvaltningen att nytt särskilt boende i kommunens mittre del byggs först av de tre särskilda boenden som socialnämnden angett i sitt behov. Detta ärende avser äskande av investeringsmedel för 2026 om 10 000 tkr till projektering. För 2027 äskas 90 000 tkr och för 2028 äskas 124 000 tkr för genomförande i ett separat ärende. Det totala äskandet av investeringsmedel är i detta tidiga skede baserad på kalkylnivå D enligt riktlinjer för lokalförsörjning och är därmed en uppskattning utifrån nyckeltal och antaganden. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2026-02-05 Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26 Beslutet skickas till Servicenämnd, verksamhet Fastighet Kommunstyrelsen, Ekonomiavdelningen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Serviceförvaltningen Diarienummer: 2026/35 Datum: 2026-02-05 Verksamhetschef Tony Jönsson Servicenämnden Äskande av investeringsmedel särskilt boende Backa Förslag till beslut Servicenämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige besluta att anslå investeringsmedel om 10 000 tkr för 2026 till projektering inför nyproduktion av särskilt boende inom Backaområdet Nödinge. Servicenämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Socialnämnden har i lokalbehovsanalyser sedan 2020 angett behov av utökat behov av boendeplatser inom särskilda boenden för äldre. Först i behoven har angetts ett behov av boende i kommunens södra delar med ett färdigställande till 2024. Planbesked lämnades för nytt särskilt boende inom fastigheten Skårdal 67:1 i november 2022. Tiden till fastställande av detaljplan har förskjutits och är nu bedömd till andra kvartalet 2027 varför ett nytt boende i söder tidigast kan vara klart under 2030. I nu gällande lokalförsörjningsplan anger socialnämnden även behov av ett nytt särskilt boende i kommunens norra del och ett nytt särskilt boende i kommunens mittre del. Då en möjlig tomt för nytt särskilt boende med 60 platser finns tillgänglig på kommunägd mark inom ny detaljplan vid Backa, Nödinge och att denna detaljplan planeras att gå till antagande i början av 2026, föreslår serviceförvaltningen att nytt särskilt boende i kommunens mittre del byggs först av de tre särskilda boenden som socialnämnden angett i sitt behov. Detta ärende avser äskande av investeringsmedel för 2026 om 10 000 tkr till projektering. För 2027 äskas 90 000 tkr och för 2028 äskas 124 000 tkr för genomförande i ett separat ärende. Det totala äskandet av investeringsmedel är i detta tidiga skede baserad på kalkylnivå D enligt riktlinjer för lokalförsörjning och är därmed en uppskattning utifrån nyckeltal och antaganden. Maria Augustsson Tony Jönsson Förvaltningschef Verksamhetschef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag Ärendet Socialnämnden har i lokalbehovsanalyser sedan 2020 angett behov av utökat behov av boendeplatser inom särskilda boenden för äldre. Först i behoven har angetts ett behov av boende i kommunens södra delar med ett färdigställande till 2024. Planbesked lämnades för nytt särskilt boende inom fastigheten Skårdal 67:1 i november 2022. Tiden till fastställande av detaljplan har förskjutits och är nu bedömd till andra kvartalet 2027 varför ett nytt boende i söder tidigast kan vara klart under 2030. I nu gällande lokalförsörjningsplan anger socialnämnden även behov av ett nytt särskilt boende i kommunens norra del och ett nytt särskilt boende i kommunens mittre del. Då en möjlig tomt för nytt särskilt boende med 60 platser finns tillgänglig på kommunägd mark inom ny detaljplan vid Backa, Nödinge och att denna detaljplan planeras att gå till antagande i början av 2026 föreslår serviceförvaltningen att nytt särskilt boende i kommunens mittre del byggs först av de tre särskilda boenden som socialnämnden angett i sitt behov Detta ärende avser äskande av investeringsmedel för 2026 om 10 000 tkr till projektering. För 2027 äskas 90 000 tkr och för 2028 äskas 124 000 tkr för genomförande i ett separat ärende. Det totala äskandet av investeringsmedel är i detta tidiga skede baserad på kalkylnivå D enligt riktlinjer för lokalförsörjning och är därmed en uppskattning utifrån nyckeltal och antaganden. Ingen bilaga finns tillgänglig i detta tidiga skede utan ärendet kompletteras inför servicenämndens beslut om start av genomförandeentreprenad och byggnation. Vid positivt beslut om investeringsmedel och när projektering genomförts och ekonomiskt underlag finns framtagna för en kommande hyra kommer hyresunderlag skickas till socialnämnden för godkännande av hyra före beslut i servicenämnden om start av genomförandeentreprenad och byggnation. Förvaltningens bedömning Serviceförvaltningens bedömning är att byggnation av nytt särskilt boende i Backa, Nödinge förkortar tiden till färdigställande av nytt boende och därmed till viss del kan tillgodose socialnämndens behov av boendeplatser. Därför föreslår serviceförvaltningen att servicenämnden beslutar i enlighet med förslag till beslut. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Beaktas inför kommande beslut om genomförande. Påverkan ur ett invånarperspektiv Socialnämnden har i lokalbehovsanalyser angett ett större behov av boendeplatser inom formen särskilt boende och detta ärende syftar till att tillgodose del av förmedlat behov. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Beaktas i kommande projektering. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Tydliga kopplingar finns till målen kundnytta och trygghet. Remiss och samberedning Ärendet är framtaget i samarbete mellan serviceförvaltningen, socialförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Vid positivt beslut om investeringsmedel kommer serviceförvaltningen ansvara för att projektering genomförs under 2026 med planerad byggstart under 2027. Beslutet skickas till: Servicenämnd, verksamhet Fastighet Kommunstyrelsen, Ekonomiavdelningen Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Budget 2026 efter Budget 2026 efter Revidering (tkr) överföringar (tkr) revidering (tkr) Kommunledningsförvaltningen 6 056 7 000 13 056 -varav Kultur och fritidsutskottet 5 610 4 000 9 610 Serviceförvaltningen 449 515 -67 000 382 515 Utbildningsförvaltningen 7 495 0 7 495 Socialförvaltningen 3 643 2 000 5 643 Samhällsbyggnadsförvaltningen - Skattefinansierat 86 759 -22 279 64 480 Samhällsbyggnadsförvaltningen - Taxefinansierat 376 377 -4 300 372 077 Totalt 929 845 -84 579 845 266 Budget 2026 Investering Investeringskod Budget 2026 Revideras Motivering Nämnd efter revidering Nytt personalsystem IV7070 3 000 3 000 Kommunledningsförvaltningen Efter genomlysning konstateras att beslutade inv.medel inte räcker för att säkerställa 4 000 4 000 Projekt Glasbruket KoF IV7621 genomförandet samt inköp av möbler och inventarier. KoF-utskottet Ny skola och idrottshall Alafors IV6311 117 000 -24 000 93 000 Investeringsmedel flyttas till år 2027 pga. justerad tidplan. Service Räddningsstation IV6321 5 000 5 000 Äskande för projektering. Separat beslutsärende. Service Aroseniusskolan IV6357 30 000 -30 000 0 Investeringsmedel flyttas till år 2028 pga. senare lagd detaljplan. Service Förskola 1 Nödinge (Backa) IV6435 5 000 -5 000 0 Investeringsmedel flyttas till år 2027 pga justerad tidplan för exploatering. Service Bohus ny skolbyggnad 7-9 IV6442 105 000 -10 000 95 000 Investeringsmedel flyttas till år 2027 pga. justerad tidplan. Service Särskilt boende södra kommundelarna IV6463 21 000 -21 000 0 Investeringsmedel flyttas till år 2027 pga framflyttad tidplan för detaljplan. Service Särskilt boende Backa IV6465 10 000 10 000 Nyäskande. Separat beslutsärende. Service Modullösning SÄBO IVXXXX 8 000 8 000 Nyäskande. Separat beslutsärende. Service Inventarier moduler ÄO 0 2 000 2 000 Inventarier till moduler särskilt boende med planerad start hösten 2026 Socialnämnden Kommunen bygger ut belysning i samverkan med trafikverkets utbyggnad av GC-väg. 1 620 -1 620 0 Belysning GC-väg Kilanda-Hultasjön IV6062 Kommunen styr inte över tidsplan och trafikverkets projekt är försenat Samhällsbyggnad - Skattefinansierat GC-väg Alingsåsvägen i Alafors IV6007 3 000 -3 000 0 Infrastrukturåtgärder vid exploatering IV7107 10 000 -2 400 7 600 Hela budgeten bedöm ej gå åt till investeringar i exploateringsområden, Samhällsbyggnad - Skattefinansierat 2 400 2 400 Dagvattendamm Skepplanda NY En önskan om att istället nyttja del av investeringen till dagvattendamm i Skepplanda Samhällsbyggnad - Skattefinansierat Nödinge 5:93 (Joel 2) allmän plats 800 -800 0 projektet är försenat Samhällsbyggnad - Skattefinansierat Nödinge 38:2 (Bobollplan) allmän plats 500 -500 0 projektet är försenat Samhällsbyggnad - Skattefinansierat Nödinge-Stommen 1:261 (Backasäteri) allmän plats 3 000 -3 000 0 projektet är försenat Samhällsbyggnad - Skattefinansierat Nödinge-Stommen 7:1 (Bräckans väg) allmän plats 6 000 -6 000 0 projektet är försenat Samhällsbyggnad - Skattefinansierat Nödinge 38:2 (Bobollplan) aktivitetsstråk 500 -500 0 projektet är försenat Samhällsbyggnad - Skattefinansierat Nödinge 5:134 (Joel 1) Ny väg inom Nödinge 38:2 500 -500 0 projektet är försenat Samhällsbyggnad - Skattefinansierat Nödinge 38:2 (Bobollplan) Ny väg 359 -359 0 projektet är försenat Samhällsbyggnad - Skattefinansierat Backa 1:13 (Orkla) allmän plats 6 000 -6 000 0 projektet är försenat Samhällsbyggnad - Skattefinansierat Backa 1:13 (Orkla) VA IV6115 6 000 -6 000 0 projektet är försenat Samhällsbyggnad -Taxefinansierat Nödinge 5:134 (Joel 1) VA 750 -750 0 projektet är försenat Samhällsbyggnad -Taxefinansierat VA-utbyggnation Nödinge Stommen 7:1 Nödinge-Stommen 7:1 (Bräckans väg) VA IV6221 6 000 -5 000 1 000 projektet är försenat Samhällsbyggnad -Taxefinansierat En större del av utbyggnaden sker i samband med överföringsledningens 3 800 8 700 12 500 Huvudledningar ARV-Svenstorpsvägen Älvängen IV6154 färdigställande istället för år 2027 som budgeterat Samhällsbyggnad -Taxefinansierat Efter upphandling blev utbyggnaden dyrare än budgeterat och om överskottet från 0 200 200 2025 års budget på 746 tkr överförs så saknas ytterligare 200 tkr som äskas som Utbyggnad personalbyggnad ÅVC IV6220 tillägg Samhällsbyggnad -Taxefinansierat 0 550 550 I samband med tillkommande verksamhet, övertag av städ av återvinningstationer, Lastbil renhållningen har ett behov uppstått av ett arbetsfordon i form av lätt lastbil under 2026 Samhällsbyggnad -Taxefinansierat Efter överföring av kvarvarande budget för 2025 till 2026 (1 468 tkr) så kan budgeten för 2 000 -2 000 0 Nytt teknikhus mottagning nya drickvattenled. från Kungälv IV6126 2026 flyttas ett år framåt Samhällsbyggnad -Taxefinansierat PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2026-04-07

SERN § 21 SERN 2026/29 Äskande av investeringsmedel 2026 för projektering ny räddningstjänststation Beslut Servicenämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige besluta att anslå investeringsmedel om 5 000 tkr för 2026 till projektering inför nyproduktion av ny räddningstjänststation med tillhörande. Servicenämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade 2024-05-14 att ge Servicenämnden i uppdrag att projektera för en ny räddningstjänststation i samarbete med samhällsbyggnadsnämnden, Bohus Räddningstjänstförbund (BORF) samt Kungälvs kommun. Uppdraget är återrapporterat till servicenämnden 2025-09-04 som då beslutade att godkänna förvaltningens utredning och därmed sända fördjupad behovsanalys samt beslut om lokalisering till kommunstyrelsen för kännedom. Servicenämnden beslutade samtidigt att ge förvaltningen uppdraget att fortsätta förarbetet för ny kombinerad räddningstjänst- och ambulansstation på Osbacken 1:35 och 1:38 och då investeringsmedel är beviljade, övergå i projekteringsfas snarast möjligt. Investeringsmedel för ny kombinerad räddningstjänst- och ambulansstation är upptagna i kommunens investeringsplan för åren 2027, 2028, 2029 om totalt 136 000 tkr och detta ärende avser äskade av investeringsmedel om 5 000 tkr för 2026 för att omgående påbörja detaljprojekteringen. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-02-06 - Protokoll SERN 250904 Återrapportering fördjupad förstudie ny räddningstjänststation Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26 Beslutet skickas till Servicenämnd, verksamhet Fastighet Kommunstyrelsen, Ekonomiavdelningen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Serviceförvaltningen Diarienummer: 2026/29 Datum: 2026-02-06 Verksamhetschef Tony Jönsson Servicenämnden Äskande av investeringsmedel 2026 för projektering ny räddningstjänststation Förslag till beslut Servicenämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige besluta att anslå investeringsmedel om 5 000 tkr för 2026 till projektering inför nyproduktion av ny räddningstjänststation med tillhörande. Servicenämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade 2024-05-14 att ge Servicenämnden i uppdrag att projektera för en ny räddningstjänststation i samarbete med samhällsbyggnadsnämnden, Bohus Räddningstjänstförbund (BORF) samt Kungälvs kommun. Uppdraget är återrapporterat till servicenämnden 2025-09-04 som då beslutade att godkänna förvaltningens utredning och därmed sända fördjupad behovsanalys samt beslut om lokalisering till kommunstyrelsen för kännedom. Servicenämnden beslutade samtidigt att ge förvaltningen uppdraget att fortsätta förarbetet för ny kombinerad räddningstjänst- och ambulansstation på Osbacken 1:35 och 1:38 och då investeringsmedel är beviljade, övergå i projekteringsfas snarast möjligt. Investeringsmedel för ny kombinerad räddningstjänst- och ambulansstation är upptagna i kommunens investeringsplan för åren 2027, 2028, 2029 om totalt 136 000 tkr och detta ärende avser äskade av investeringsmedel om 5 000 tkr för 2026 för att omgående påbörja detaljprojekteringen. Maria Augustsson Tony Jönsson Förvaltningschef Verksamhetschef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Protokoll SERN 250904 Återrapportering fördjupad förstudie ny räddningstjänststation Ärendet Kommunstyrelsen beslutade 2024-05-14 att ge Servicenämnden i uppdrag att projektera för en ny räddningstjänststation i samarbete med samhällsbyggnadsnämnden, Bohus Räddningstjänstförbund (BORF) samt Kungälvs kommun. Uppdraget är återrapporterat till servicenämnden 2025-09-04 som då beslutade att godkänna förvaltningens utredning och därmed sända fördjupad behovsanalys samt beslut om lokalisering till kommunstyrelsen för kännedom. Servicenämnden beslutade samtidigt att ge förvaltningen uppdraget att fortsätta förarbetet för ny kombinerad räddningstjänst- och ambulansstation på Osbacken 1:35 och 1:38 och då investeringsmedel är beviljade, övergå i projekteringsfas snarast möjligt. Investeringsmedel för ny kombinerad räddningstjänst- och ambulansstation är upptagna i kommunens investeringsplan för åren 2027, 2028, 2029 om totalt 136 000 tkr och detta ärende avser äskade av investeringsmedel om 5 000 tkr för 2026 för att omgående påbörja detaljprojekteringen. Vid positivt beslut om investeringsmedel och när detaljprojektering genomförts och ekonomiskt underlag finns framtagna för kommande hyror, kommer hyresunderlag skickas till Bohusläns Räddningstjänstförbund och Västra Götalandsregionen för godkännande av hyra före beslut i servicenämnden om start av genomförandeentreprenad och byggnation. Förvaltningens bedömning Serviceförvaltningens bedömning är att äskande av medel för detaljprojektering av ny räddningstjänststation följer servicenämndens beslut från 2025-09-04. Därför föreslår serviceförvaltningen att servicenämnden beslutar i enlighet med förslag till beslut. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Beaktas i kommande projektering. Påverkan ur ett invånarperspektiv Behovet av ny kombinerad räddningstjänststation och ambulansstation är förmedlad via Bohusläns räddningstjänstförbund och Västra Götalandsregionen för att säkerställa en effektiv räddnings- och ambulansverksamhet inom Ale kommun. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Beaktas i kommande projektering. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Ärendet bedöms ha koppling till kommunfullmäktiges samtliga mål. Remiss och samberedning Ärendet är samberett med samhällsbyggnadsförvaltningen utifrån lokalisering samt Bohusläns Räddningstjänstförbund och Västra Götalandsregionen utifrån fördjupad behovsanalys. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Vid positivt beslut om investeringsmedel kommer serviceförvaltningen ansvara för att projektering genomförs under 2026 med möjlig byggstart under 2027. Beslutet skickas till: Servicenämnd, verksamhet Fastighet Kommunstyrelsen, Ekonomiavdelningen Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26

SN § 25 SN 2026/10 Rapportering av ej verkställda beslut enligt SoL Beslut Socialnämnden beslutar att notera rapporten samt att den tillställs kommunfullmäktige och kommunrevisionen. Motivering till beslut Bedöms ej tillämplig i ärendet. Sammanfattning Beslut som ej är verkställda inom tre månader rapporteras enligt rutinen för inrapportering av ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap. 1 § SoL. Rapporteringen har skickats till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, i enlighet med socialnämndens skyldighet. Under kvartal 4, 2025-10-01 till och med 2025-12-31, har fem nya beslut rapporterats in som ej verkställda inom tre månader. Av de beslut som tidigare rapporterats in som ej verkställda har tre beslut verkställts och två beslut har avslutats utan verkställighet. Sex beslut är fortsatt ej verkställda. Se statistikrapport med rapporteringstillfälle 2026-01-28 för mer information. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2026-02-04 Statistikrapport SoL, kvartal 4 2025, 2026-01-28 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Kommunrevision Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26 Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Grundläggande granskning 2025 Ale kommun Innehållsförteckning 1. Inledning ................................................................................................. 2 2. Samlade bedömning ................................................................................. 4 3. Kommunstyrelsen .................................................................................... 7 4. Socialnämnden ........................................................................................ 9 5. Samhällsbyggnadsnämnden .................................................................... 11 6. Servicenämnden .................................................................................... 13 7. Utbildningsnämnden .............................................................................. 15 Bilaga 1. Revisionskriterier ............................................................................. 17 1. Inledning 1.1 Bakgrund Enligt kommunallagen 12 kap. 1 § ska revisorerna årligen granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden i den omfattning som följer av God revisionssed. Styrelse och nämnders ansvar för verksamheten regleras i kommunallagen 6 kap. 6 §. Där framgår att nämnderna ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt, att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. 1.2 Syfte och revisionsfrågor Syftet med den grundläggande granskningen är att ge revisorerna underlag för ansvarsprövningen genom att översiktligt granska all verksamhet i enlighet med kommunallagen och God revisionssed. Den grundläggande granskningen syftar till att besvara följande revisionsfrågor: Har nämnderna säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och  riktlinjer som fullmäktige bestämt? Har nämnderna säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering? Det vill säga i  enlighet med kraven i kommunens styrmodell. Har nämnderna säkerställt en tillräcklig intern kontroll? Det vill säga i enlighet med  kraven i kommunallagen samt kommunens styrmodell. 1.3 Metod Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i granskningen som utgångspunkt för analys, bedömningar och slutsatser. I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av:  Kommunallagen, (2017:725) kap 6  Riktlinje för intern kontroll i Ale kommun, 2024  Ale kommuns styrmodell, 2025  Riktlinje kommunstyrelsens uppsiktsansvar, 2022 1.4 Avgränsning Granskningen avser verksamhetsåret 2025 och omfattar kommunstyrelsen, socialnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, servicenämnden och utbildningsnämnden. 1.5 Utgångspunkter för vår granskning Följande ramverk av kriterier/kontrollmoment bygger på de krav som återfinns i kommunens styrmodell och anvisningar. Ramverket beskriver hur styrelsen och nämnderna ska arbeta med styrning, uppföljning och internkontroll och är utgångspunkten för de iakttagelser och avvikelser som redogörs för i efterföljande kapitel. Utifrån styrdokument och reglementen är vår tolkning att styrelse och nämnder ska ha genomfört följande för att ha säkerställt dels att verksamhet och ekonomi styrs och följs upp utifrån de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt, dels ett tillräckligt internkontrollarbete. A. Tillräcklig styrning för att leva upp till mål och riktlinjer A1.Genomfört aktiviteter och åtgärder som bidragit till måluppfyllelse. A2. Beslutat om en nulägesanalys i enlighet med kommunens styrmodell. B. Tillräcklig uppföljning av verksamhet och ekonomi B1. Följt upp mål och uppdrag i enlighet med kommunens styrmodell. B2. Följt upp ekonomi i enlighet med kommunens styrmodell. B3. Vidtagit åtgärder för att komma till rätta med avvikelser gällande verksamhet och ekonomi. B4: Kommunstyrelsen: Genomfört protokollförda uppsiktsdialoger med presidierna i nämnder och bolag två gånger under året. C. Tillräcklig intern kontroll i verksamheten C1. Genomfört en riskanalys och upprättat en internkontrollplan C2. Följt upp internkontrollarbetet. C3: Kommunstyrelsen: Följt upp bolagens och nämndernas internkontrollarbete. 2. Samlade bedömning 2.1 Bedömning utifrån revisionskriterierna Nedan sammanställer vi våra bedömningar utifrån granskningens revisionskriterier. Tabell 1. Sammanställd bedömning per styrelse och nämnd. Styrning Uppföljning Intern kontroll A1 A2 B1 B2 B3 B4 C1 C2 C3 Kommunstyrelsen ET Socialnämnden ET ET ET Samhällsbyggnadsnämnden ET ET Servicenämnden ET ET Utbildningsnämnden ET ET ET Färgkod Beskrivning av hur bedömning görs Kriteriet är ej uppfyllt, bedöms som en större avvikelse utifrån revisionskriterierna. Kriteriet är delvis uppfyllt, bedöms som en mindre avvikelse utifrån revisionskriterierna. Kriteriet är uppfyllt, inga avvikelser utifrån revisionskriterierna. ET Kriteriet är inte tillämpligt för styrelsen/nämnden. 2.2 Reflektioner kring målstyrning i Ale kommun Vår förståelse av kommunens styrmodell är att kommunfullmäktige formulerar riktningsmål utifrån kommunens vision. Med utgångspunkt i de övergripande riktningsmålen kan mer specifika mål och uppdrag riktas till styrelse och nämnder. Styrelse och nämnd ska alltid förhålla sig till riktningsmålen och ska årligen fastställa en plan där de redovisar vilka aktiviteter och åtgärder som ska genomföras under det kommande året i relation till målsättningarna. Enligt den för 2025 gällande styrmodellen ska kommunfullmäktige fastställa att nämndplanerna överensstämmer med budgetens intentioner. Mål och uppdrag ska följas upp och redovisas i delårsbokslut per augusti och i nämndernas årsredovisningar. Nämnderna följer upp vilka åtgärder som har genomförts utifrån riktningsmålen, men gör ingen bedömning om riktningsmålen är uppfyllda eller inte, och utifrån vår tolkning av styrmodellen är det inte heller syftet med riktningsmålen. Nämnderna följer däremot upp övriga mål och uppdrag som kommunfullmäktige har fastställt i budget och gör en bedömning om målet uppfylls eller ej. Genomgång av nämndernas årsredovisningar visar att fokus i uppföljningarna av samtliga mål ligger på vilka åtgärder som har genomförts, snarare än vilka effekter som har uppnåtts. Enligt vår mening riskerar detta att leda till 1) subjektiva bedömningar av måluppfyllelse, 2) avsaknad av ett tydligt kausalt samband mellan genomförda aktiviteter och målets utveckling samt att 3) målen i praktiken blir mycket svåra att inte uppfylla. Vi anser att detta gäller för samtliga mål, men exemplifierar och utvecklar vårt resonemang nedan genom målet ”hållbar kompetensförsörjning”. Målet syftar till att säkerställa att kommunen använder all kompetens på rätt plats i organisationen och automatiserar samt effektiviserar i största möjliga utsträckning. Målet syftar även till att säkerställa arbetet med vidareutveckling och möjligheter att skapa karriärvägar för befintlig personal. Samtliga nämnder bedömer i sina årsredovisningar att målet antingen har uppnåtts eller är på väg att uppfyllas. Varje nämnd redogör för de åtgärder som vidtagits i relation till målet. Kommunstyrelsen rapporterar exempelvis att en kommunövergripande kompetensförsörjningsplan har upprättats, socialnämnden anger att arbetet med automatisering av ekonomiskt bistånd har fortgått under året, samhällsbyggnadsnämnden beskriver omplaceringar av medarbetare för att möta verksamhetens behov, servicenämnden beskriver genomförda utbildningar, studiebesök och föreläsningar inom kostverksamheten, medan utbildningsnämnden bland annat har följt upp nyckeltal relaterade till personalomsättning och andelen legitimerad personal, dock utan fastställda målvärden. (1) Subjektivitet: Varken kommunfullmäktige, styrelse eller nämnder har definierat när målet kan anses vara uppfyllt, och uppföljningen bygger till stor del på styrelsens och nämndernas egna uppfattningar om aktiviteter har genomförts. (2) Avsaknad av kausalt samband: Det saknas i huvudsak kvantitativa mått eller motsvarande som grund för att bedöma om utvecklingen går åt rätt håll. I de fall där nyckeltal finns saknas målvärden. (3) Svårt att misslyckas: Av punkt 1 och 2 följer att måluppfyllelse i praktiken är beroende av att aktiviteter genomförs, snarare än om de haft avsedd effekt. Det innebär att måluppfyllelse kan uppnås med nästan vilka aktiviteter som helst, förutsatt att de genomförts enligt plan. 2.3 Slutsatser Vår samlade bedömning är att kommunstyrelsen och nämnderna i huvudsak säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige bestämt. Vår bedömning grundas på att styrelsen och nämnderna följt kommunens styrmodell och på att måluppfyllelsen är god, med invändning av resonemanget ovan. Vi bedömer att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Vi bedömer däremot att servicenämnden inte säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Bedömningen grundar vi på att nämnden inte beslutat om tillräckliga åtgärder för att nå en budget i balans. Vidare bedömer vi att kommunstyrelsen och nämnderna i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig intern kontroll. Göteborg den 8 april 2026 Johan Palmgren Mikaela Gretzer Certifierad kommunal yrkesrevisor Certifierad kommunal yrkesrevisor Ernst & Young AB Ernst & Young AB Granskningsledare Kvalitetssäkrare 3. Kommunstyrelsen 3.1 Styrning Kommunstyrelsen har antagit en nämndplan för 2025 i december 2024. Kommunfullmäktige har beslutat att nämndplanerna bedöms möte intentionerna i kommunfullmäktiges mål och budget 2025. Enligt kommunstyrelsens årsredovisning bedöms de aktiviteter och åtgärder som genomförts under året bidragit till riktningsmålen. Avseende övriga mål som kommunfullmäktige riktat till kommunstyrelsen i budget 2026 bedöms att tre mål kommer uppfyllas/är uppfyllda samt att två mål är delvis uppfyllda. Endast tre av tolv uppdrag utifrån budget och nämndplan är avslutade. Åtta uppdrag är pågående med avvikelse och ett uppdrag är ej påbörjat. Kommunstyrelsen har fastställt en nulägesanalys för 2024-2025 i enlighet med kraven i kommunens styrmodell. Nulägesanalysen fastställdes i mars 2025. 3.2 Uppföljning Kommunstyrelsen har följt upp mål och uppdrag i delårsrapport 2 och årsredovisning i enlighet med styrmodellen. Kommunstyrelsen har följt upp ekonomin vid i delårsrapport 1, delårsrapport 2 samt i årsredovisning i enlighet med kommunens styrmodell. Vid samtliga prognostillfällen har kommunstyrelsen prognosticerat ett överskott för helåret. Kommunstyrelsen redovisar ett resultat om 4,6 mnkr för helåret 2025. 3.2.1 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt Kommunstyrelsens arbetsutskott har under 2025 genomfört uppsiktsdialoger med samhällsbyggnadsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och Alebyggen. Dialogerna har genomförts både på våren och på hösten. Därtill har en dialog genomförts med överförmyndaren. För respektive dialog finns ett protokoll som beskriver vilka som deltagit och agenda för dialogerna. Enligt protokollen var agendan för mötena under våren ”utmaningar och utvecklingsarbete” gällande ekonomi, personal, samverkan, invånare/brukare och uppsatta mål från kommunfullmäktige och nämnd. Vid höstens dialoger diskuterades även ”nuläge”. Det framgår dock inte av protokollen vad som framkommit vid dialogerna utifrån de punkter som anges i agendan. Av kommunstyrelsen protokoll framgår at protokollen från höstens dialoger anmälts som delegeringsbeslut till kommunstyrelsens sammanträde, det framgår dock inte av protokoll att protokollen från vårens dialoger som genomfördes den 25 mars samt 6 maj 2025 anmälts till kommunstyrelsen. 3.3 Intern kontroll Kommunstyrelsen beslutade om en internkontrollplan för 2025 i december 2024. Internkontrollplanen innehåller en riskanalys med totalt åtta identifierade risker. För varje risk finns en beskrivning samt en värdering av sannolikhet och konsekvens, där värderingen görs på en femgradig skala. Internkontrollplanen innehåller totalt åtta kontrollmoment. För varje kontrollmoment finns en beskrivning av hur kontrollen ska genomföras, vald metod samt ansvarig chef för kontrollen. Kommunstyrelsen har följt upp internkontrollplanen den 24 februari 2026. Av skriftliga svar från förvaltningen framgår att kommunstyrelsen kommer att behandla uppföljningen av nämndernas internkontrollplaner den 7 april 2026 . 3.4 Vår bedömning och rekommendationer Styrning Vi bedömer att kommunstyrelsen i huvudsak säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt. Vår bedömning grundas på att styrelsen följt kommunens styrmodell och på att måluppfyllelsen är god, med invändning av resonemanget som beskrivs i 2.2. Vi noterar att en majoritet av kommunstyrelsens uppdrag är pågående med avvikelse. Uppföljning Vi bedömer att kommunstyrelsen i delvis har säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering i enlighet med kommunens styrmodell. Bedömningen grundar vi på att dokumentationen från uppsiktsdialogerna saknar information om vad som framkommit i dialoger samt att protokoll från uppsiktsdialogerna under våren 2025 inte anmälts till kommunstyrelsen. Uppsiktsplikten är ett ansvar som vilar på hela kommunstyrelsen. I vår mening behöver dokumentationen från uppsiktsdialogerna därför vara tillräckligt utförliga så att ledamöter som inte själva närvarat vid dialogerna kan följa vad som framkommit i dialogerna. Intern kontroll Vi bedömer att kommunstyrelsen i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig intern kontroll. Bedömningen grundar vi på att kommunstyrelsens upprättat en riskanalys och internkontrollplan samt följt upp kontrollpunkterna. Vi rekommenderar kommunstyrelsen att: Säkerställer att uppsiktsdialogerna dokumenteras mer utförligt samt att protokollen  från dialogerna delges hela kommunstyrelsen. Uppsiktsplikten är ett ansvar som vilar på hela kommunstyrelsen, och dokumentationen från dessa dialoger behöver därför vara så pass detaljerad att ledamöter som inte närvarat vid dialogerna kan följa vad som framkommit i dialogerna. EY har inte tagit del av uppföljningen vid granskningens genomförande. 4. Socialnämnden 4.1 Styrning Socialnämnden har antagit en nämndplan för 2025 i november 2024. Kommunfullmäktige har beslutat att nämndplanerna bedöms möte intentionerna i kommunfullmäktiges mål och budget 2025. Genomgång av nämndens årsredovisning visar att nämnden följt upp arbetet utifrån kommunfullmäktiges tre riktningsmål. Avseende övriga mål som kommunfullmäktige riktat till kommunstyrelsen i budget 2026 bedöms att tre mål kommer uppfyllas/är uppfyllda samt att två mål är delvis uppfyllda. Samtliga uppdrag bedöms vara avslutade utan avvikelse. Socialnämnden beslutade att fastställa en nulägesanalys för 2024-2025 i februari 2025 i enlighet med kommunens styrmodell. 4.2 Uppföljning Socialnämnden har följt upp mål och uppdrag i enlighet med kommunens styrmodell. Socialnämnden har följt upp ekonomi i delårsrapport 1, delårsrapport 2 samt i årsredovisning i enlighet med kommunens styrmodell. Vid prognostillfället per april prognosticerade nämnden en positiv avvikelse om 4,6 mnkr. Vid prognosen per augusti prognosticerade nämnden ett noll-resultat. Socialnämnden redovisar ett resultat om 1,2 mnkr för helåret 2025. 4.3 Intern kontroll Socialnämnden beslutade om en internkontrollplan för 2025 i december 2024. Internkontrollplanen innehåller en riskanalys med totalt tio identifierade risker. Internkontrollplanen innehåller totalt tio kontrollmoment utifrån de identifierade riskerna. För varje kontrollmoment finns en beskrivning av hur kontrollen ska genomföras, vald metod samt ansvarig chef för kontrollen. Socialnämnden har tagit del av uppföljning av samtliga kontrollmoment i februari 2026. 4.4 Vår bedömning och rekommendationer Styrning Vi bedömer att socialnämnden i allt väsentligt säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt. Vår bedömning grundas på att nämnden följt kommunens styrmodell och på att måluppfyllelsen är god, med invändning av resonemanget som beskrivs i 2.2. Uppföljning Vi bedömer att socialnämnden i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering i enlighet med kommunens styrmodell. Bedömningen grundar vi på att nämnden följt upp verksamhet och ekonomi i enlighet med kraven i kommunens styrmodell. Intern kontroll Vi bedömer att socialnämnden i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig intern kontroll. Bedömningen grundar vi på att nämnden upprättat en riskanalys och internkontrollplan samt följt upp kontrollpunkterna. 5. Samhällsbyggnadsnämnden 5.1 Styrning Samhällsbyggnadsnämnden har antagit en nämndplan för 2025 i november 2024. Kommunfullmäktige har beslutat att nämndplanerna bedöms möte intentionerna i kommunfullmäktiges mål och budget 2025. Genomgång av nämndens årsredovisning visar att nämnden följt upp arbetet utifrån kommunfullmäktiges tre riktningsmål. Avseende övriga mål som kommunfullmäktige riktat till samhällsbyggnadsnämnden i budget 2026 bedöms att fyra mål kommer uppfyllas/är uppfyllda samt att ett mål är delvis uppfyllt. Sju av totalt nio uppdrag bedöms avslutade utan avvikelse. Två uppdrag är pågående med avvikelse. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att fastställa en nulägesanalys för 2024- 2025 i februari 2025 i enlighet med kommunens styrmodell. 5.2 Uppföljning Nämnden har följt upp mål och uppdrag i delårsrapport 2 och årsredovisning. Nämnden har följt upp ekonomin i delårsrapport 1, delårsrapport 2 samt i årsredovisningen i enlighet med kommunens styrmodell. Nämnden prognostiserade en negativ budgetavvikelse om –8,9 mnkr i delårsrapport 1. Delårsrapport 1 behandlades på nämndens sammanträde den 7 maj, nämnden beslutade dock inte om några åtgärder för att nå en budget i balans. Vid delårsrapport 2, som behandlades av nämnden den 1 oktober, uppgick den prognostiserade avvikelsen till –9,3 mnkr. Nämnden beslutade inte om några åtgärder för att nå en budget i balans. I årsredovisningen redovisar nämnden en negativ avvikelse om –11,4 mnkr. Vid samtliga uppföljningar under året har avvikelsen kopplats till den renhållningsverksamheten verksamheten. Enligt kommunens styrmodell ska nämnden vidta åtgärder vid en prognosticerade budgetavvikelse. Renhållningsverksamheten är dock avgiftsfinansierad vilket innebär att överskott bokas som en skuld till taxekollektivet. Av skriftliga svar från förvaltningen framgår att orsaken till att inte åtgärder vidtogs var på grund av det fanns tidigare överuttag inom den taxefinansierade verksamheten att återställa. 5.3 Intern kontroll Samhällsbyggnadsnämnden beslutade om en internkontrollplan för 2025 i december 2024. Internkontrollplanen innehåller en riskanalys med totalt elva identifierade risker. Internkontrollplanen innehåller totalt elva kontrollmoment utifrån de identifierade riskerna. För varje kontrollmoment finns en beskrivning av hur kontrollen ska genomföras, vald metod samt ansvarig chef för kontrollen. Samhällsbyggnadsnämnden har följt upp samtliga kontrollmoment i internkontrollplanen i februari 2026. Därtill har nämnden genomfört en delårsuppföljning av kontrollmomenten i september 2025. 5.4 Vår bedömning och rekommendationer Styrning Vi bedömer att samhällsbyggnadsnämnden i allt väsentligt säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt. Vår bedömning grundas på att nämnden följt kommunens styrmodell och på att måluppfyllelsen är god, med invändning av resonemanget som beskrivs i 2.2. Uppföljning Vi bedömer att samhällsbyggnadsnämnden i huvudsak säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Vi noterar att nämnden redovisar ett underskott om ca -11,4 mnkr, underskottet härleds dock till den avgiftsfinansierade verksamheten. Beaktat att nämnden haft ett tidigare överuttag att återställa riktar vi ingen rekommendation härvidlag. Intern kontroll Vi bedömer att samhällsbyggnadsnämnden i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig intern kontroll. Bedömningen grundar vi på att nämnden upprättat en riskanalys och internkontrollplan samt följt upp kontrollpunkterna. 6. Servicenämnden 6.1 Styrning Servicenämnden har antagit en nämndplan för 2025 i december 2024. Kommunfullmäktige har beslutat att nämndplanerna bedöms möte intentionerna i kommunfullmäktiges mål och budget 2025. Enligt servicenämndens årsredovisning bedöms de aktiviteter och åtgärder som genomförts under året bidragit till riktningsmålen. Avseende övriga mål som kommunfullmäktige riktat till servicenämnden i budget 2025 bedöms att samtliga fem mål kommer uppfyllas/är uppfyllda samt att två mål är delvis uppfyllda. 12 av 14 uppdrag bedöms avslutade utan avvikelse. Två uppdrag är pågående med avvikelse. Servicenämnden beslutade att fastställa en nulägesanalys för 2024-2025 i februari 2025. 6.2 Uppföljning Nämnden har följt upp mål och uppdrag i delårsrapport 2 och årsredovisning. Nämnden har följt upp ekonomin i delårsrapport 1, delårsrapport 2 samt i årsredovisningen, i enlighet med kommunens styrmodell. Vid prognostillfället i april redovisade nämnden en negativ avvikelse om cirka 1 mnkr, där underskottet härleddes till IT-enheten. Prognosen för helåret uppgick till -0,4 mnkr. Åtgärder för att nå budget i balans presenterades vid nämndens sammanträde i juni. Av förslag på åtgärdsplanen framgår att underskottet under juni hade ökat till 2,1 mnkr, varav 1,3 mnkr av underskottet härrörde från tomställda lokaler. Resterande del av underskottet utgjordes av kostnader inom IT-enheten samt juridiska kostnader för en pågående rättslig tvist. Förvaltningen presenterade förslag på åtgärder om totalt 0,4 mnkr, vilket nämnden godkände. Vid behandlingen av delårsrapport 2 uppgick det prognostiserade underskottet till cirka 1,9 mnkr, där underskottet återigen härleddes till IT- enheten. Nämnden beslutade vid mötet om att skicka en begäran om att få använda delar nämndens PO-överskott för att räcka delar av nämndens prognosticerade underskott. I årsredovisningen redovisar nämnden en negativ avvikelse om ca -2 mnkr för helåret 2025. Ca 1,1 mnkr av underskottet härleds till kostnader för tomställda lokaler. Av skriftliga svar från ekonomichef framgår att underskottet för tomställda lokaler inte behöver inarbetas av nämnden då kommunens nämnder har möjlighet att lämna lokaler som de inte längre behöver vilket innebär en kostnad som kan vara svår att förutse. Detta framgår dock inte av kommunens styrmodell. 6.3 Intern kontroll Servicenämnden beslutade om en internkontrollplan för 2025 i december 2024. Internkontrollplanen innehåller en riskanalys med totalt nio identifierade risker. Internkontrollplanen innehåller totalt nio kontrollmoment utifrån de identifierade riskerna. För varje kontrollmoment finns en beskrivning av hur kontrollen ska genomföras, vald metod samt ansvarig chef för kontrollen. Servicenämnden har tagit del av uppföljning av samtliga kontrollmoment i februari 2026. 6.4 Vår bedömning och rekommendationer Styrning Vi bedömer att servicenämnden i allt väsentligt säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt. Vår bedömning grundas på att nämnden följt kommunens styrmodell och på att måluppfyllelsen är god, med invändning av resonemanget som beskrivs i 2.2. Uppföljning Vi bedömer att servicenämnden inte säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering i enlighet med kommunens styrmodell. Bedömningen grundar vi på att nämnden inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att nå en budget i balans i enlighet med kommunens styrmodell. Intern kontroll Vi bedömer att servicenämnden i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig intern kontroll. Bedömningen grundar vi på att nämnden upprättat en riskanalys och internkontrollplan samt följt upp kontrollpunkterna. Vi rekommenderar servicenämnden att: Vid konstaterat eller befarat underskott, besluta om tillräckliga åtgärder för att nå  en budget i balans. 7. Utbildningsnämnden 7.1 Styrning Utbildningsnämnden har antagit en nämndplan för 2025 i december 2024. Kommunfullmäktige har beslutat att nämndplanerna bedöms möte intentionerna i kommunfullmäktiges mål och budget 2025. Enligt utbildningsnämndens årsredovisning bedöms de aktiviteter och åtgärder som genomförts under året bidragit till riktningsmålen. Avseende övriga mål som kommunfullmäktige riktat till servicenämnden i budget 2025 bedöms att fyra av fem mål kommer uppfyllas/är uppfyllda samt att ett mål är delvis uppfyllt. Sju av nio uppdrag bedöms avslutade utan avvikelse. Två uppdrag bedöms pågående med avvikelse. Utbildningsnämnden beslutade att fastställa en nulägesanalys för 2024-2025 i februari 2025. 7.2 Uppföljning Uppföljning av mål och uppdrag sker i delårsrapport 2 samt i årsredovisning. I delårsrapport och årsredovisning framgår förvaltningens samlade bedömning kring de insatser som genomförts kring respektive inriktningsmål, mål och uppdrag som givits av fullmäktige. Utbildningsnämnden har följt upp ekonomin i delårsrapport 1, delårsrapport 2 samt i årsredovisningen, i enlighet med kommunens styrmodell. Vid samtliga uppföljningar under året har nämnden redovisat ett positivt resultat. Nämnden redovisar en positiv om avvikelse om 2 mnkr för helåret 2025. 7.3 Intern kontroll Utbildningsnämnden beslutade om en internkontrollplan för 2025 i december 2024. Internkontrollplanen innehåller en riskanalys med totalt tio identifierade risker. Internkontrollplanen innehåller totalt nio kontrollmoment utifrån de identifierade riskerna. För varje kontrollmoment finns en beskrivning av hur kontrollen ska genomföras, vald metod samt ansvarig chef för kontrollen. Servicenämnden har tagit del av uppföljning av samtliga kontrollmoment i februari 2026. Därtill har nämnden genomfört en delårsuppföljning av kontrollmomenten i september 2025. 7.4 Vår bedömning och rekommendationer Styrning Vi bedömer att utbildningsnämnden i allt väsentligt säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt. Vår bedömning grundas på att nämnden följt kommunens styrmodell och på att måluppfyllelsen är god, med invändning av resonemanget som beskrivs i 2.2. Uppföljning Vi bedömer att utbildningsnämnden i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering i enlighet med kommunens styrmodell. Bedömningen grundar vi på att nämnden följt upp verksamhet och ekonomi i enlighet med kraven i kommunens styrmodell. Intern kontroll Vi bedömer att utbildningsnämnden i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig intern kontroll. Bedömningen grundar vi på att nämnden upprättat en riskanalys och internkontrollplan samt följt upp kontrollpunkterna. Bilaga 1. Revisionskriterier Kommunallagen (2017:725) Av kommunallagens 6 kap. 1 § framgår att styrelsen ansvarar för att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över nämndernas verksamhet. Kommunstyrelsen ska även ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunala bolag och kommunalförbund som kommun är medlem i. Enligt 3 kap 12 § kommunallagen inkluderar detta uppsikt över kommunala bolag, stiftelser och föreningar. Enligt 6 kap 6 § kommunallagen har nämnderna ansvar för att var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Likaså skall nämnderna se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett övrigt tillfredsställande sätt. Ale kommuns styrmodell Riktningsmål Riktningsmålen har sin utgångspunkt i kommunens vision och ska utgöra grunden för kommunfullmäktiges långsiktiga styrning. Med utgångspunkt i riktningsmålen kan mål och uppdrag fördelas till nämnder och bolag för kommande år. Uppdrag kan även kopplas direkt till specifika mål. Minst var fjärde år fastställer kommunfullmäktige kommunens riktningsmål. Riktningsmålen gäller för samtliga nämnder och helägda bolag. De ska bidra till att staka ut viljeinriktningen på lång sikt och tydliggöra politiska prioriteringar för hela koncernen. Nämnder och bolag ska alltid förhålla sig till riktningsmålen i sina prioriteringar och planera utifrån att, vid behov, gemensamt möjliggöra förflyttningar inom respektive riktningsmål. Uppföljning av verksamhet och ekonomi Uppföljning av mål och uppdrag ska följas upp och redovisas i delårsbokslut per augusti och nämndens årsredovisning. Ekonomisk uppföljning med prognos sker i delårsbokslut 1 (1 januari-31 mars), delårsbokslut 2 och årsredovisning. Om prognos visar på negativt utfall för helåret så ska detta generera ett ärende med åtgärder till nästkommande nämnd för att få budget i balans och ska redovisas kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Plan för nämnder och bolag Nämnder och helägda bolag ansvarar för att utforma en plan med utgångspunkt i kommunfullmäktiges mål och budget. Utöver den ekonomiska planeringen ska planen tydligt redovisa vilka åtgärder och aktiviteter som ska genomföras under det kommande året i relation till kommunfullmäktiges mål och budget. Kommunfullmäktige prövar och fastställer att respektive plan överensstämmer med budgetens intentioner. Om kommunfullmäktige bedömer att planen inte är förenlig med dessa intentioner ska berörd nämnd eller bolagsstyrelse revidera planen. Nulägesanalys Nämnder och helägda bolag ska årligen fastställa en nulägesanalys som underlag för den kommande budgetprocessen. Nulägesanalysen utgör en central del i att skapa förutsättningar för att de förtroendevalda ska kunna fatta välgrundade beslut. Syftet med nulägesanalysen är att utgöra beslutsunderlag för mål- och budgetbeslut för nästkommande år. Analysen ska dels beskriva nuläget, dels belysa möjliga förflyttningar som förvaltningen eller bolaget bedömer vara genomförbara. Vid framtagandet av nulägesanalysen är det, utifrån ett tillitsbaserat förhållningssätt, viktigt att utgå från kommunens uppdrag och vilka kommunen är till för, samt att ta tillvara professionens kunskap och perspektiv. Kommunstyrelsens nulägesanalys ska, utöver analys av det egna ansvarsområdet, även ha ett koncernövergripande perspektiv. Kommunstyrelsens arbetsutskott fastställer årligen vilket fokus nulägesanalysen ska ha. Följande områden ska alltid ingå i nulägesanalysen: • Nuläge utifrån trender, förändringar och utmaningar • Verksamhetens resultat i nuläget • Möjliga förflyttningar för att förbättra, effektivisera eller minska kostnader Riktlinjer för intern kontroll Fastställande av internkontrollplan Varje nämnd och styrelse ska inför kommande år anta en internkontrollplan med utgångspunkt i en risk- och väsentlighetsanalys. I planen ska det framgå vilka riskområden som ska följas upp. Planen för kommande års arbete med intern kontroll ska antas av respektive nämnd och styrelse för att överlämnas till kommunstyrelsen senast den 31 december. Uppföljning av internkontrollplan Resultatet av den interna kontrollen ska årligen fastställas i nämnd eller styrelse. Vid brister eller avvikelser ska åtgärder fastställas. Uppföljning av internkontrollplan ska översändas till kommunstyrelsen senast i februari. Kommunstyrelsens ansvar Kommunstyrelsen har ansvaret för den interna kontrollen på ett övergripande plan och ska säkerställa att en samlad rapportering och ett uttalande om den interna kontrollen årligen upprättas och överlämnas till kommunfullmäktige. Denna rapportering ska ske innan fullmäktiges beslut om ansvarsfrihet Riktlinje för kommunstyrelsens uppsiktsplikt (antagen 2022-11-01) Enligt riktlinjen ska kommunstyrelsens arbetsutskott genomföra två uppsiktsdialoger med respektive bolag nämnd. Uppsiktsdialogerna sker med nämnders respektive bolags presidium. Vid dessa möten förs protokoll som sedan anmäls till kommunstyrelsens sammanträde. Till: Kommunstyrelsen Servicenämnden Till kommunfullmäktige för kännedom Revisionsrapport – Grundläggande granskning Kommunrevisionen har vid sitt möte den 8 april 2026 antagit bifogad revisions- rapport. Granskningen syfte har varit att ge revisorerna underlag för ansvarsprövningen genom att översiktligt granska all verksamhet i enlighet med kommunallagen och God revisionssed. Utifrån granskningen lämnar vi följande rekommendation till kommunstyrelsen: • Säkerställer att uppsiktsdialogerna dokumenteras mer utförligt samt att protokollen från dialogerna delges hela kommunstyrelsen. Uppsiktsplikten är ett ansvar som vilar på hela kommunstyrelsen, och dokumentationen från dessa dialoger behöver därför vara så pass detaljerad att ledamöter som inte närvarat vid dialogerna kan följa vad som framkommit i dialogerna. Utifrån granskningen lämnar vi följande rekommendation till servicenämnden: • Vid konstaterat eller befarat underskott, besluta om tillräckliga åtgärder för att nå en budget i balans. Granskningsrapporten översänds med önskemål att senast den 8 september 2026 erhålla svar från styrelsen och nämnderna på nedan frågeställningar. • Vilka åtgärder avser styrelsen och nämnderna att vidta med anledning av de rekommendationer som redovisas i rapporten? • När avser styrelsen och nämnderna att vidta eventuella åtgärder med anledning av de rekommendationer som redovisas i rapporten samt när planeras åtgärderna att vara genomförda? • Vilken verksamhet och/eller funktion i förvaltningarna ansvarar för att genomföra beslutade åtgärder med anledning av de rekommendationer som redovisas i rapporten? För revisorerna i Ale kommun den 8 april 2026 Iréne Hellekant Wimar Sundeen Kommunrevisionens ordförande Vice ordförande kommunrevisionen PROTOKOLL Revisionen Sammanträdesdatum: 2026-04-08

SN § 26 SN 2026/11 Rapportering av ej verkställda beslut enligt LSS Beslut Socialnämnden beslutar att notera rapporten samt att den tillställs kommunfullmäktige och kommunrevisionen. Motivering till beslut Bedöms ej tillämplig i ärendet. Sammanfattning Beslut som ej är verkställda inom tre månader rapporteras enligt rutinen för inrapportering av ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 9 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Rapporteringen har skickats till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, i enlighet med socialnämndens skyldighet. Under kvartal 4 2025, 2025-10-01 till 2025-12-31, har fyra nya beslut rapporterats in som ej verkställda inom tre månader, varav ett har verkställts efter 4 månader. Av tidigare rapporterade ej verkställda beslut har inga beslut verkställts. Sex beslut är fortsatt ej verkställda. Ett beslut har avslutats utan verkställande. Se statistikrapport med rapporteringstillfälle 2026-01-28 för mer information. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2026-02-04 Statistikrapport, Statistikrapport LSS kvartal 4 2025, 2026-01-28 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Socialförvaltningen Diarienummer: 2026/10 Datum: Välj Datum Nämndsekreterare Emelie Vahlund Statistikrapport SoL kvartal 4 2025 Rapporteringstillfälle: 2026-01-28 Ansvarig rapportör: Systemförvaltare Annika Johansson Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL, som inte är verkställda inom tre månader Nya beslut som ej är verkställda inom tre månader, redovisning för kvartal 4 2025 (från och med 2025-10-01 till och med 2025-12-31). För att beslut ska rapporteras som nya ej verkställda beslut i kvartal 4, ska besluten vara tagna under perioden 2025-07-01 till och med 2025-09-30. Specificering av nya beslut som inte är verkställda inom tre månader Under kvartal 4 2025, har fem nya beslut rapporterats som ej verkställda inom tre månader. Fyra beslut gäller Särskilt boende Äldreomsorg. Ett beslut gäller trygghetslarm Äldreomsorg, detta beslut har sedan avslutats utan verkställighet då den enskilde återtagit ansökan. Rapportering av tidigare inrapporterade ej verkställda gynnande beslut enligt SoL, som verkställts Tre tidigare rapporterade ej verkställda beslut enligt SoL har verkställts. Samtliga beslut gäller Särskilt boende Äldreomsorg. Rapportering av tidigare inrapporterade ej verkställda gynnande beslut enligt SoL, som rapporterats som ej verkställda och avslutade Två tidigare rapporterade ej verkställda beslut enligt SoL har avslutats utan verkställighet. Ett av dessa har avslutats då den enskilde återtagit ansökan, ett har avslutats inom Funktionsstöd och verkställs istället inom Äldreomsorg. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Rapportering av tidigare inrapporterade ej verkställda gynnande beslut enligt SoL, som fortfarande ej är verkställda Sex tidigare rapporterade beslut enligt SoL är fortsatt ej verkställda. Tre av ovanstående beslut gäller särskilt boende funktionsstöd. För två av besluten genomförs kompenserande insats via IFO i form av stödboende. I ett av fallen bor den enskilde på särskilt boende funktionsstöd i annan kommun och önskar flytta till Ale. Två av ovanstående beslut gäller särskilt boende äldreomsorg. I ett av fallen har den enskilde erbjudits boende och tackat ja, inflytt inom kort. I ett av fallen har den enskilde önskemål om större lägenhet på specifikt boende, har fått erbjudande men tackat nej. Ett av ovanstående beslut gäller kontaktperson inom Funktionsstöd. Den enskilde har fått erbjudande vid två tillfällen men tackat nej. TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) Socialförvaltningen Diarienummer: 2026/10 Datum: 2026-02-04 Nämndsekreterare Emelie Vahlund Socialnämnden Rapportering av ej verkställda beslut enligt SoL 2025 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att notera rapporten samt att den tillställs kommunfullmäktige och kommunrevisionen. Sammanfattning Beslut som ej är verkställda inom tre månader rapporteras enligt rutinen för inrapportering av ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap. 1 § SoL. Rapporteringen har skickats till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, i enlighet med socialnämndens skyldighet. Under kvartal 4, 2025-10-01 till och med 2025-12-31, har fem nya beslut rapporterats in som ej verkställda inom tre månader. Av de beslut som tidigare rapporterats in som ej verkställda har tre beslut verkställts och två beslut har avslutats utan verkställighet. Sex beslut är fortsatt ej verkställda. Se statistikrapport med rapporteringstillfälle 2026-01-28 för mer information. Ebba Gierow Mattias Leufkens Förvaltningschef Verksamhetschef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag Statistikrapport SoL, kvartal 4 2025, 2026-01-28 Beslutet skickas till: För kännedom Kommunfullmäktige Kommunrevision Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26

Rev § 33 REV 2026/29 Avrapportering Grundläggande granskning Beslut Revisionen beslutar att anta revisionsrapporten grundläggande granskning och lämnar rekommendation till kommunstyrelsen och servicenämnden med ändring i följebrevet där det står nämnderna ska det stå nämnden. Granskningsrapporten översänds med önskemål att senast den 8 september 2026 erhålla svar från styrelsen och nämnderna. Sammanfattning Enligt kommunallagen 12 kap. 1 § ska revisorerna årligen granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden i den omfattning som följer av God revisionssed. Styrelse och nämnders ansvar för verksamheten regleras i kommunallagen 6 kap. 6 §. Där framgår att nämnderna ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt, att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Beslutsunderlag Grundläggande granskning Ale kommun 2025 slutrapport Ale kommun Följebrev grundläggande granskning 2025 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Servicenämnden Kommunfullmäktige för kännedom Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

SN § 37 SN 2024/112 Uppföljning av uppdrag välfärdsteknik Beslut Socialnämnden beslutar att bordlägga delen av förslaget från förvaltningen som innebär att socialnämnden noterar informationen avseende läkemedelsautomater och bedöma återkopplingen som genomförd. Socialnämnden beslutar att uppdra till socialförvaltningen att inleda arbete med förstudie avseende digital hemtjänst. Socialnämnden beslutar att bordlägga delen av förslaget från förvaltningen som föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att ”uppdrag välfärdsteknik” bedöms som slutfört. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Förutsättningar för läkemedelsautomater Den genomförda uppföljningen avseende läkemedelsautomater visar att det inte uppstått några förändringar i förutsättningarna som motiverar en annan bedömning än den som gjordes 2024. De tekniska och juridiska aspekterna som ansågs komplicera frågan för användning i kommunal hälso- och sjukvård har dock delvis omhändertagits inom ramen för det standardiseringsarbete av programgränssnitt för läkemedelsautomater som inletts av SiS (Svenska institutet för standarder) under 2025. Standardiseringen syftar till att skapa en enhetlig teknikplattform som möjliggör smidigare integration av läkemedelsautomater med andra system inom hälso- och sjukvården, som journal- och doshanteringssystem. Avseende läkemedelsautomater för privat bruk skulle sådana kunna ingå i välfärdsbiblioteket (ihop med annan välfärdsteknik) för att kommuninvånare skulle kunna låna och testa produkten inför ett eventuellt eget inköp. Välfärdsbiblioteket är under uppbyggnad och planeras öppna under våren 2025. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2025-04-03 Utredningen som ligger till grund för frågan om införandet av digital hemtjänst visar på potential för Ale kommun och rekommenderar att förstudie påbörjas inom ramen för kommunens digitaliseringsprocess. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, kartläggning av förutsättningar för läkemedelsautomater 2024-05-30 Uppföljning av kartläggning för läkemedelsautomater 2025-02-28 Utredning digital hemtjänst 2025-02-28 Yrkande Tyrone Hansson Eklund (FiA) yrkar på att socialnämnden beslutar att bordlägga att-sats ett och tre i förvaltningens förslag till beslut. Tyrone Hansson Eklund (FiA) yrkar på att socialnämnden beslutar att bifalla att-sats två i förvaltningens förslag till beslut. Beslutsgång Ordförande ställer proposition på sitt eget yrkande om att bifalla att-sats två i förvaltningens förslag till beslut och finner att socialnämnden beslutar i enlighet med detsamma. Ordförande ställer proposition på sitt eget yrkande om att bordlägga att-sats ett och tre i förvaltningens förslag till beslut och finner att socialnämnden beslutar i enlighet med detsamma. Beslutet skickas till Förvaltningsledning, socialförvaltningen Enhetschef ledningsstöd och utveckling, socialförvaltningen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Utredning avseende förutsättningar för läkemedelsautomater i Ale Om läkemedelsautomater Läkemedelsautomater är en medicinteknisk produkt som fylls med läkemedel för en längre tid och programmeras med vilka läkemedel som ska tas vid vilken tidpunkt. På angiven tid matar läkemedelsautomaten fram läkemedlen och påminner den enskilde om att det är dags att ta dem. Läkemedelsautomaterna kan också kommunicera med ansvarig personal och till exempel meddela om den enskilde inte tagit sina läkemedel. I sammanhanget behöver man skilja på läkemedelsautomat som en del av patientens vård enligt hälso- och sjukvårdslagen och läkemedelsautomater för privat bruk. Läkemedelsautomat som en del av patientens vård enligt hälso- och sjukvårdslagen Grunden för läkemedelshanteringen inom den kommunala hälso- och sjukvården är att den ska vara individuellt anpassad och säker utifrån den enskildes hälsotillstånd och personliga förutsättningar. Utgångspunkten ska alltid vara att den enskilde, så långt det är möjligt, själv ansvarar för omhändertagande och förvaring av de läkemedel som ordineras, samt för den egna medicineringen. Detta gäller såväl i ordinärt boende som i särskilda boendeformer. Ett läkemedelsövertag behöver inte betyda att hela ansvaret för läkemedelshanteringsprocessen övergår till legitimerad sjuksköterska, utan kan delas upp i flera aktiviteter utifrån den enskildes kognitiva och motoriska förmåga. SKR skriver i vägledningen för läkemedelsautomater; ”När en individ inte kan hantera sina läkemedel själv kan hälso- och sjukvården gå in och ta över detta ansvar i större eller mindre utsträckning (läkemedelsövertag)”. Men, när ansvaret för läkemedelshanteringen övergår till hälso- och sjukvårdspersonalen, ska personal tillämpa föreskriften Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso-och sjukvården. Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården regleras inte bara i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. I patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) 7 kap 1 § framgår att den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen på ett betryggande sätt ska förvara, hantera och i förekommande fall dela ut läkemedel som han eller hon har hand om. Delegering I den kommunala hälso- och sjukvården räknas anställd personal med yrkeslegitimation som sjuksköterska, fysioterapeut, och arbetsterapeut, till hälso- och sjukvårdspersonal. Omvårdnadspersonal anställd i kommunal vård och omsorg tillhör inte automatiskt hälso- och sjukvårdspersonal, utan tillhör socialtjänsten. Vid ett delegeringsbeslut, som är personligt, övergår dock socialtjänstens personal till hälso- och sjukvårdspersonal vid utförandet av den delegerade arbetsuppgiften, då man i utförandet bistår en legitimerad yrkesutövare. I samband med ett delegeringsbeslut gäller även patientsäkerhetslagens 6 kap där det framgår att utövaren ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, själv bär ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter, är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls (rapportera avvikelser) med mera. (Patientsäkerhetslag (2010:659)). _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Läkemedelshanteringen ska rutinbeskrivas och ingå som en del i vårdgivarens ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Förvaltningens medicinskt ansvariga sjuksköterska har enligt 4 kap. 6 § första stycket 5 a HSF ansvar för att det finns ändamålsenliga och välfungerande rutiner för läkemedelshantering. Läkemedelshanteringsprocessen Läkemedelshanteringen kan delas in i olika delar eller aktiviteter, där varje del tillsammans ger en fullständig läkemedelshanteringsprocess från ordination till kassation. I allt väsentligt ingår följande; • ordination av läkemedel, • iordningsställande av läkemedelsdoser, • administrering eller överlämnande av läkemedelsdoser, • läkemedelsgenomgångar, • Kontroll, förvaring samt rekvisition av läkemedel, och slutligen delegering av iordningställande och administrering eller överlämnande av läkemedel i verksamheten. I sammanhanget är det viktigt att skilja på administrering respektive överlämning. Administrering innebär att tillföra kroppen medan överlämning innebär att läkemedel lämnas över till en patient/annan som själv/i sin tur administrerar läkemedlet. Läkemedelsautomaternas del i läkemedelshanteringsprocessen berör i huvudsak aktiviteten administrering eller överlämnande av läkemedelsdoser. Den juridiska tolkningen av hur en läkemedelsautomat kan överta hälso- och sjukvårdspersonalens arbetsuppgifter som rör administrering och överlämnande beskrivs enligt följande: ”Vid användning av läkemedelsautomat är det SKR:s bedömning att det är vid laddning av automaten som överlämning av läkemedel sker (…) När automaten sedan vid varje läkemedelstillfälle matar ut och påminner (patienten) om att ta läkemedel är detta inte ett överlämnande utan ett digitalt stöd till individens egen administrering av läkemedel i tablettform.” (SKR; Läkemedelsautomater Juridiska aspekter rörande användning av läkemedelsautomater i kommunal vård och omsorg, s.9). Vidare beskriver SKRs vägledning att verksamheten måste göra en bedömning av om ”patienten självständigt kan administrera sina läkemedel som matas ut av automaten. Det finns inga skäl för hälso- och sjukvården att ”ta över” ansvaret för administrering av läkemedel om patienten klarar detta själv, alldeles oavsett om man använder läkemedelsautomat eller inte.” Hur väl vårdgivaren klarar att möta den enskilde patientens behov av stöd i sin läkemedelsbehandling, bygger på hur väl selekteringsprocessen för individuellt anpassat stöd genomförs. Målgruppen som kan få tillräckligt stöd med en läkemedelsautomat kan tydliggöras genom en selekteringsprocess baserat på individens förutsättningar och inställning till den nya tekniken. Personer med god följsamhet till sin läkemedelsbehandling men som av olika skäl bland annat behöver påminnelse att ta sina läkemedel, har egen förmåga att hantera/ ta ut tabletter ut en dospåse, förmåga att iordningsställa/tillgång till ett vattenglas eller dylikt för att kunna svälja tabletterna har visat sig ha ett tillräckligt stöd med en läkemedelsautomat för att god och säker vård kan uppnås. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Verksamheten måste alltså göra en bedömning av om patienten självständigt kan administrera sina läkemedel som matas ut av automaten. Vid användning av medicintekniska produkter så som läkemedelsautomat har vårdgivaren ett ansvar i att träna den enskilde i att använda produkten. Det kan dock konstateras att patienter som saknar förmågan (kognitivt eller motoriskt) att själv kunna administrera sina läkemedel, fortsatt behöver just den insatsen, vilket läkemedelsautomaterna idag saknar juridiskt stöd för att kunna säkerställa. Dock diskuteras i SKRs vägledning att avancerad teknik genom tilläggsfunktioner såsom videouppkoppling, möjligen även kan säkerställa administreringen. Ovanstående tabell ger en översikt över hur de olika graderna av stöd (kolumnerna) påverkar vilket stöd som behöver ges och några av de juridiska aspekterna. Grå text innebär att det såvitt känt saknas praxis kring detta (SKR; Läkemedelsautomater Juridiska aspekter rörande användning av läkemedelsautomater i kommunal vård och omsorg, s.19). _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Läkemedelsautomater för privat bruk Idag går det att köpa/hyra läkemedelsautomater på konsumentmarknaden. Individer som så önskar kan alltså helt på egen hand, utan beslut av vare sig hälso- och sjukvården eller socialtjänsten, införskaffa och använda en läkemedelsautomat, själv eller tillsammans med anhöriga. Då hanterar man laddning, teknisk service och eventuella larm helt på egen hand. För den målgruppen skulle ett välfärdsbibliotek med möjlighet att låna och testa olika former av digitala hjälpmedel kunna vara ett alternativ. Kommunen invigde sitt välfärdsbibliotek i april 2025 där invånare bland annat har möjlighet att låna läkemedelsautomater för privat bruk. Att låna ut läkemedelsautomater för privat bruk via ett välfärdsbibliotek är ett enkelt sätt att tillgängliggöra välfärdsteknik så att individer kan få låna, testa och utvärdera produkten innan de eventuellt väljer att köpa den själva. Välfärdsbiblioteket är utrustat med två läkemedelsautomater. Omvärldsbevakning - Framgångskommuner Framgångskommuner I utredningsförfarandet har tre kommuner valts ut för att närmare undersöka framgångsfaktorer och hur kommunerna implementerat läkemedelsautomaterna i sina respektiva verksamheter. Kommunerna har valts ut dels genom nätverk som deladigitalt.se samt i kontakt med kommuner i datainsamlingen som presenteras längre ned. Underlaget till nedan text har hämtats från kommunala rapporter, leverantörens sammanställningar samt direktkontakt med berörda kommuner. Kramfors När implementerades läkemedelsautomater kopplade till hälso- och sjukvård i verksamheten? Pilotprojektet med läkemedelsautomater inleddes och genomfördes under 2022. Pilotperioden varade i cirka fyra månader, varefter slutrapporten rekommenderade ett breddinförande baserat på uppnådda mål och positiva resultat. Vilka effekter har ni sett av införandet? Ekonomiska besparingar Den årliga potentiella effekten i pilotområdet beräknas till cirka 920 360 kr, vilket motsvarar ca 1,8 årsarbetare. Minskade avvikelser Följsamheten till läkemedelstillförsel uppmättes till 99,4 % av 3 166 tillfällen, med endast 0,6 % missade doser. Förbättrad resursplanering Införandet har möjliggjort effektivare schemaläggning, med jämnare spridning av besök över dagen och större flexibilitet i arbetstider. Personalens arbetspass har kunnat kortas, exempelvis genom att avsluta 21:45 istället för 22:00. Minskad administration Minskningen av delegerad personal med cirka 50 % har frigjort tid för sjuksköterskor, som inte längre behöver planera och genomföra lika många delegeringsutbildningar. Effekter på delegeringsprocessen Behovet av delegeringar har halverats, vilket har underlättat kompetensförsörjningen och minskat sårbarheten vid personalbrist. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Ökad patientsäkerhet Systemet säkerställer rätt läkemedel vid rätt tidpunkt och har en hög följsamhet. Övriga effekter • Förbättrad arbetsmiljö: Merparten av personalen upplever förbättrad arbetsmiljö och minskad belastning vid specifika tider. • Ökad självständighet: Majoriteten av brukarna uppger ökad trygghet och självständighet. • Förbättrad kontinuitet i besöksplanering, då färre olika medarbetare behöver besöka samma person. Planerar ni ytterligare utveckling av arbetet med läkemedelsautomater de kommande 1–3 åren? Ja, slutrapportens rekommendation är att snarast gå från pilot till breddinförande i hela kommunen. Gävle När implementerat läkemedelsautomater kopplade till hälso- och sjukvård i verksamheten? Gävle kommun genomförde ett pilotprojekt under 2024–2025 inom hemtjänst och hemsjukvård. Pilotverksamheten omfattade initialt 15 läkemedelsautomater i två hemtjänstområden, vilket under sommaren 2024 utökades till totalt 20 automater. Vilka effekter har ni sett av införandet? Ekonomiska besparingar Inga direkta kostnadsminskningar har redovisats under pilotperioden. Däremot identifierades en effektiviseringsnytta motsvarande ungefär två heltidstjänster vid 20 automater, och ett fullt införande (274 automater) beräknas frigöra tid motsvarande cirka 25 årsarbetskrafter. Kalkylerna bygger på färre hembesök, kortare planeringstid och minskade drivmedelskostnader (cirka 651 000 kr/år). Årliga kostnader för leasing, förändringsledning, utbildning och drift uppgår till cirka 8,9 miljoner kronor. Den frigjorda tiden ses som ett värde av effektivare resursanvändning, inte en realiserad budgetbesparing, och vid successiv utrullning från 2025 förväntas nyttan öka stegvis till full effekt. Minskade avvikelser Projektets syfte inkluderade att minska läkemedelsavvikelser, underlaget visar däremot ingen redovisad minskning. Förbättrad resursplanering Projektet visar att tid kan frigöras och omfördelas till andra vård- och omsorgsinsatser. Vid fullt införande bedöms detta motsvara cirka 25 heltidstjänster, vilket kan bidra till ökad kapacitet. Minskad administration Ingen specifik uppgift om minskad administration anges i underlaget. Effekter på delegeringsprocessen Ingen information om effekter på delegeringsprocessen finns redovisad. ____________ ___________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Ökad patientsäkerhet Underlaget beskriver att läkemedelsautomater bidrar till ökad trygghet och självständighet för omsorgstagare. Några kvantitativa data eller uppföljningsresultat redovisas inte. Övriga effekter En förbättrad arbetsmiljö och minskad upplevelse av stress för personal anges som observerade effekter. Införandet bedöms även stödja kommunens digitaliseringsstrategi gällande Digitalt först och bidra till långsiktig kapacitetsuppbyggnad inom omsorgen. Planerar ni ytterligare utveckling av arbetet med läkemedelsautomater de kommande 1–3 åren? Ja, kommunen planerar en successiv implementering från 2025, med gradvis utökning av antalet automater upp till cirka 274 enheter. Parallellt pågår dialog mellan Välfärd Gävle och Region Gävleborg om att pröva tekniken som stöd i egenvårdsbedömningar inom hemsjukvården. Ett fortsatt införande ska ske stegvis, med löpande uppföljning, utbildning och anpassning utifrån lokala behov och erfarenheter från pilotprojektet. Orust När implementerat läkemedelsautomater kopplade till hälso- och sjukvård i verksamheten? Pilotprojekt februari 2025 och breddinförande maj 2026 hos patienter inskrivna i kommunala primärvården med läkemedelsövertag och som bor i ordinärt boende. Vilka effekter har ni sett av införandet? Ekonomiska besparingar Ej fullt utvärderat. En preliminär analys visar att de flesta läkemedelsautomater ger ekonomiskt överskott utifrån minskad HSL-tid. För vissa patienter med låg dosfrekvens överstiger dock automats- och påfyllningskostnaden besparingen. Minskade avvikelser Utvärdering pågår. Ett stickprov (på ca 50 automater, 16 200 doser) visade 13 avvikelser, varav fyra uteblivna doser på grund av bristande rutinföljsamhet eller missförstånd av larm. Ingen jämförelse har gjorts med patienter som avslutat användning av automat. Förbättrad resursplanering Ja, främst i områden med många automater. Effekten är mindre tydlig där användningen är begränsad. Minskad administration Inte initialt. Införandefasen kräver utbildning och anpassning vilket tillfälligt ökar arbetsbördan. På sikt kan minskade avvikelser reducera administrativt arbete. Effekter på delegeringsprocessen Ingen specifik effekt identifierad. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Ökad patientsäkerhet Hänvisas till resultat av avvikelseuppföljningen. Övriga effekter Ökad självständighet och frihetskänsla upplevs hos många patienter. Kommunen uppger även att en del patienter behöver större behov av motivation för att gå från fysiska besök till användningen av läkemedelsautomaten. Planerar ni ytterligare utveckling av arbetet med läkemedelsautomater de kommande 1–3 åren? Ja, vi planerar att initialt även införa det på korttidsenheten hos patienter med läkemedelsövertag som planeras hem till ordinärt boende. Planeras till slutet av 2025. Omvärldsbevakning – en bredare jämförelse Utredningen har genomfört en bredare omvärldsbevakning där samtliga kommuner i Sverige har fått ett förfrågningsunderlag. I underlaget har kommunerna givits möjlighet att svara på om de har infört läkemedelsautomater, vilket år samt vilka effekter de identifierat. Av totalt 290 tillfrågade kommuner har 119 besvarat enkäten. Av dessa uppger 67 kommuner att de har infört läkemedelsautomater, 20 att de planerar ett införande, medan 32 kommuner varken infört eller planerar att införa läkemedelsautomater. Relevanta jämförelser och effekter Införandet av läkemedelsautomater har successivt ökat under de senaste åren. Den första kommunen införde läkemedelsautomater 2016. Därefter har utvecklingen fortsatt i ökande takt: två kommuner införde läkemedelsautomater år 2018, följt av fem kommuner vardera under 2019 och 2020, tre kommuner år 2021 och ytterligare fem under 2022. Under 2023 noterades en tydlig ökning med tio nya införanden, och utvecklingen fortsatte under 2024 då 21 kommuner införde läkemedelsautomater. Under 2025 har hittills 13 kommuner genomfört införande. Två kommuner har inte kunnat ange vilket år införandet skedde. Av de kommuner som har infört läkemedelsautomater uppger åtta att de inte har sett några av de tillfrågade effekterna. Dessa kommuner införde automaterna mellan 2018 och 2025. Den kommun som införde automater först, år 2016, uppger endast delvis effekt inom resursplanering och ökad patientsäkerhet, men ingen effekt inom övriga områden. Två kommuner, Kramfors och Gävle, anger att de sett effekt inom samtliga tillfrågade områden. Dessa lyfts även fram som exempel på framgångsrika implementeringar i utredningen. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Fördelning av rapporterade effekter Följande tabell sammanfattar kommunernas upplevelser av effekter efter införandet: Effektområde Ja Delvis Nej Ekonomiska besparingar 22 3 42 Minskade avvikelser 29 1 37 Förbättrad resursplanering 36 4 27 Minskad administration 7 – 60 Förbättrad delegeringsprocess 10 – 57 Ökad patientsäkerhet 48 1 18 Resultaten visar att en majoritet av kommunerna som infört läkemedelsautomater upplever positiva effekter framför allt inom patientsäkerhet och resursplanering. Däremot är upplevda effekter kopplade till administration, delegeringsprocesser och ekonomi mer begränsade. Kommunernas erfarenheter Utöver de kvantitativa resultaten har flera kommuner lämnat fritextsvar som belyser praktiska erfarenheter, utmaningar och lärdomar kopplade till införandet av läkemedelsautomater. Citat från några av dessa kommuner redovisas nedan för att ge en bild av variationen i upplevelser och arbetssätt. Pilotprojekt med några automater ute sedan flera år tillbaka, breddinförande påbörjat sedan 24/25, ligger på ca 30% användning. Vi ser inga besparingar utan de är en kostnad. Fortsatt arbete framförallt att hitta nya arbetssätt och "få ut nyttorna " av det breddinförandet som redan skett. – Gullspång Sjöbo kommun köpte/hyrde in läkemedelsautomater som heter Dosell, tror det var strax innan pandemin. Testade någon enstaka, men hittade inte patienter för att fortsätta. Man upplevde att när patienterna väl blev anslutna till hemsjukvård så var behovet för stort och personligt stöd krävdes. Så automaterna skickades tillbaka och vi har f.n. inga planer på återinförande. – Sjöbo En medborgare med Parkinson fick flytta in till särskilt boende för det blev många besök och behov av att ge läkemedel exakta tidpunkter vilket är svårt i hemtjänsten. När medborgaren bott på boende ett tag så blev hen så mycket bättre när läkemedel togs på exakta tidpunkter så att ett särskilt boende inte är rätt insats. När vi implementerade läkemedelsautomater så önskade anhöriga att medborgaren skulle få testa en automat. Idag bor medborgaren hemma med en automat och ett trygghetslarm. – Höör Svårt att omvandla tidsbesparingar till besparingar i reella kronor. – Falun _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Rätt patient får rätt läkemedel vid rätt tidpunkt. 100% följsamhet i de fall där vi använt läkemedelsautomater. Vi har så få automater (fyra st) ute så det är svårt att göra en utvärdering. – Malung-Sälen Ekonomi Den totala nettokostnaden för att införa läkemedelsautomater i Ale är av naturliga skäl beroende av flera olika faktorer såsom inköps- och abonnemangskostnader (vilket i sig varierar beroende på val av leverantör samt funktionalitet på produkten), målpopulationens volym samt variationer i förväntad minskad restid beroende på geografi m.m. Målpopulationen har beräknats uppgå till 18 individer i tidigare utredning och bedöms ha minskat något sedan dess. Det är dock rimligt att anta en viss naturlig fluktuation i målpopulationen vilket gör att ett intervall på cirka 10-20 individer är en god utgångspunkt. Av detta skäl gör utredningen bedömningen att tidigare räkneexempel fortfarande är aktuellt. Förutsättningar för beräkningen nedan; • Målpopulation om 18 personer och totalt 35 besök per dag. • Kostnad läkemedelsrobot 2700 kr/mån per robot, förutsättning att denna har möjlighet till videosamtal. • Selektering beräknad på 30 min/hemtjänstgrupp och månad. Deltagare: enhetschef, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut och undersköterska. Samordnas med teamträffarna. • Införandekostnader är ej medräknade. Utöver ovanstående kostnader tillkommer engångskostnader för införandet. Något som inte kunnat beräknas är dels besparingen avseende drivmedel, dels kostnaden för att någon i realtid övervakar läkemedelsintaget. Omvärldsbevakningen av framgångskommuner har också visat på ett behov av att införskaffa extra läkemedelsautomater för utbildningssyfte. Dessa kostnader är inte heller inräknade i ovanstående. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Sett ur ett rent ekonomiskt perspektiv skulle ett införande av läkemedelsautomater i dagsläget alltså ge en negativ nettoeffekt för kommunen. Viss effekt skulle kunna nås på kompetensförsörjningsfrågan eftersom läkemedelsautomater skulle kunna frigöra tid för medarbetare. Utifrån ovanstående beräkning skulle tidsvinsten motsvara en knapp årsarbetare och då till en kostnad av drygt 100 tkr. Läkemedelsautomater och ”digital hemtjänst” Nämnden har 2025 fattat beslut om att gå vidare med förstudie och införande av ”Digital hemvård/digitalt stöd”, vilket lyftes i den första utredningen. Detta bedöms fortsatt vara ett relevant utvecklingsområde. Arbetssättet utgår inte från en enskild teknisk produkt utan omfattar flera digitala lösningar som kan anpassas utifrån individens behov, vilket ligger väl i linje med ett personcentrerat och salutogent förhållningssätt. I enlighet med SKR:s Handslag för välfärdsutveckling genom digitalisering bedömer förvaltningen att digital hemvård/digitalt stöd har större potential att skapa nytta för kommuninvånare än satsningar på enskilda produkter. Vidare kan digitala besök inom ramen för digital hemtjänst i vissa fall ersätta eller komplettera hemtjänstinsatser som även skulle kunna utföras via läkemedelsautomater. Både läkemedelsautomater och digital hemtjänst utgör välfärdsteknik med liknande syften: Att öka omsorgstagarens trygghet, självständighet samt öka effektiviteten för vård- och omsorgsnära personal. För att uppnå en hållbar implementering behöver båda teknikerna en likvärdig struktur för ansvar, uppföljning och bemanning. Mot denna bakgrund är det relevant att notera att Lunds kommun, som är en framgångskommun avseende digitala besök, valt att inte införa läkemedelsautomater. Detta då de digitala besöken kan tillgodose fler behov och insatser än läkemedelsautomater. Kunskapsunderlag Det samlade kunskapsunderlaget kring användningen av läkemedelsautomater inom kommunal vård och omsorg är i nuläget begränsat men växande. De två mest aktuella nationella källorna är Socialstyrelsens rapport ”Välfärdsteknikens påverkan på kvalitet och resurseffektivitet” (2025) och Sveriges Kommuner och Regioners vägledning ”Läkemedelsautomater – Juridiska aspekter rörande användning av läkemedelsautomater i kommunal vård och omsorg” (2024). Tillsammans ger dessa dokument en fördjupad förståelse för både teknikens potential och de krav som ställs för att den ska bidra till en trygg, säker och resurseffektiv vård och omsorg. Socialstyrelsens kunskapsunderlag I Socialstyrelsens fallstudie, som omfattade tre kommuner, framkom att läkemedelsautomater i ordinärt boende kan ge ökad kvalitet för vissa patienter. Positiva effekter beskrivs främst i form av ökad självständighet, trygghet och delaktighet i det egna läkemedelsintaget samt en upplevelse av stärkt integritet jämfört med fysiska besök. Samtidigt betonar rapporten att tekniken inte är lämplig för alla. Patienter som saknar tillräcklig teknisk förståelse, kognitiv förmåga eller tillit till systemet kan uppleva otrygghet, oro eller bristande följsamhet till ordination. I dessa fall kan kvaliteten i insatsen försämras jämfört med en fysisk lösning. Socialstyrelsen framhåller därför vikten av _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se noggrann behovsbedömning och kontinuerlig uppföljning för att säkerställa att tekniken förblir ändamålsenlig över tid. Vad gäller patientsäkerhet konstateras att läkemedelsautomater både kan öka och minska säkerheten beroende på hur de används och följs upp. Minskade fysiska besök kan innebära risk för försämrad kontakt och uppföljning, samtidigt som automaten kan bidra till färre manuella fel vid överlämning. I fråga om resurseffektivitet visar Socialstyrelsens analys att läkemedelsautomater ofta är mindre resurskrävande än traditionella insatser, främst genom minskat behov av transporter och tidsåtgång för personal. Den frigjorda tiden används i vissa kommuner till kvalitetsutveckling eller fler insatser. Samtidigt betonas att de ekonomiska vinsterna varierar stort mellan kommuner och att resurseffektivitet inte kan uppnås på bekostnad av kvalitet. Rapporten lyfter avslutningsvis att evidensläget är begränsat. Det finns behov av fler studier som belyser teknikens långsiktiga effekter, särskilt utifrån patienters upplevelser och läkemedelssäkerhet. SKR:s vägledning SKR:s vägledning (2024) tydliggör juridiska, organisatoriska och praktiska förutsättningar för användning av läkemedelsautomater inom kommunal hälso- och sjukvård. Vägledningen betonar att införande av läkemedelsautomater kräver: • Bedömning av individens kognitiva och motoriska förmåga, då dessa avgör om patienten själv kan hantera automaten på ett säkert sätt. SKR tillhandahåller modeller för att bedöma förmåga och lämplighet. • Klara ansvarsgränser mellan olika aktörer, särskilt avseende om läkemedelshanteringen sker som ett överlämnande eller som administrering enligt hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser. • Rutiner för säker hantering av automaten som medicinteknisk produkt, inklusive utbildning, dokumentation, service och spårbarhet. • Individanpassad introduktion och uppföljning, där alternativ till automaten ska övervägas om patienten inte längre uppfyller förutsättningarna för egen hantering. SKR betonar även att läkemedelsautomater kan utgöra ett ändamålsenligt stöd för att uppnå trygg och säker läkemedelshantering, under förutsättning att införandet sker inom ramen för ett tydligt kvalitetssystem och med tillräcklig kompetens hos personalen. Samlad analys Socialstyrelsens och SKR:s slutsatser visar samstämmigt att läkemedelsautomater har potential att stärka både kvalitet och effektivitet, men att utfallet i hög grad är beroende av volym, individanpassning, organisering och uppföljning. Den praktiska erfarenheten pekar på att tekniken lämpar sig bäst för patienter som har förutsättningar att förstå och använda automaten samt som upplever trygghet i en digital lösning. För andra grupper kan tekniken snarare medföra risker, såsom minskad trygghet, bristande följsamhet eller social isolering. Sammantaget visar det aktuella kunskapsunderlaget att läkemedelsautomater i vissa fall kan bidra till ökad självständighet och effektivare resursanvändning i den kommunala vården, under förutsättning att införandet sker med strukturerad behovsbedömning, tydlig ansvarsfördelning och löpande uppföljning. Evidensläget är _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ dock fortfarande begränsat, och det finns behov av fortsatt kunskapsuppbyggnad kring teknikens Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se långsiktiga effekter på kvalitet, säkerhet och upplevd trygghet hos patienten. Inom ramen för Göteborgsregionen pågår just nu ett projekt med avsikt att följa GR-kommunernas implementering av läkemedelsautomater. Ale finns representerat i styrgruppen för att följa arbetet. Slutsatser Läkemedelsautomater är medicintekniska produkter som används för att stödja individer i att ta sina läkemedel vid rätt tidpunkt. Automaten fylls med läkemedel för en längre period och programmeras efter individens ordination. På angiven tidpunkt matar den fram dosen och påminner om att det är dags att ta läkemedlet. Produkten kan även meddela ansvarig personal om läkemedel inte tagits. Enligt SKR:s vägledning (2024) och Socialstyrelsens rapport ska läkemedelshanteringen alltid utgå från den enskildes individuella förutsättningar, med målet att i möjligaste mån stödja egenvård. Läkemedelsautomater kan vara ett ändamålsenligt stöd för personer som har bevarad kognitiv och motorisk förmåga, men som behöver påminnelse och struktur i sin läkemedelshantering. När läkemedelsautomater används som en del av den kommunala hälso- och sjukvården ska de ingå i vårdgivarens ledningssystem, med tydliga rutiner för ansvar, påfyllning, delegering och uppföljning. Det är vid laddning av automaten som själva överlämnandet av läkemedel sker, vilket innebär att det är denna aktivitet som omfattas av gällande föreskrifter för läkemedelshantering. Kommunens behov bedöms i nuläget vara begränsat. Efter genomförd behovsanalys 2024 samt 2025 har ca 18 respektive 10 individer identifierats som möjliga kandidater, motsvarande 14–35 dagliga besök. Utifrån detta beräknas införandet ge marginell påverkan på verksamhetens resursfördelning. Kostnader för utbildning, drift och utrustning behöver samtidigt beaktas vilket leder till slutsatsen att ett införande av läkemedelsautomater i dagsläget inte bedöms ekonomiskt lönsamt. Omvärldsbevakningen visar att flera kommuner, bland annat Kramfors och Gävle, har sett positiva effekter i form av ökad följsamhet, förbättrad resursplanering och stärkt patientsäkerhet, medan andra kommuner inte redovisar några tydliga resultat. Skillnaderna förklaras främst av målgruppsvolymer, organisering samt omfattning av implementering. I dagsläget har Ales invånare möjlighet att låna läkemedelsautomater för eget bruk via välfärsbiblioteket som öppnade under våren 2025. Välfärdsbiblioteket bedöms vara en möjlig väg framåt för att utvärdera efterfrågan och intresset för produkten inför ett eventuellt införande i framtiden. Nämnden fattade under 2025 beslut om att gå vidare med förstudie och sedermera implementering av ”digital hemtjänst”. Arbetssättet belystes i den inledande utredningen och bedöms ha en större potentiell nytta då det kan användas till fler insatser och processer än enbart läkemedelshantering. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Uppföljning kartläggning av läkemedelsautomater Godkänd Datum Beställare Utredare Ulrika Johansson, Moa Edlund Kasimir, Verksamhetsutvecklare Verksamhetschef äldreomsorg äldreomsorg Angelica Lazo De La Vega, Anneli Gustafsson Högfeldt, Enhetschef/Medledare Verksamhetsutvecklare funktionsstöd äldreomsorg Mattias Leufkens, Verksamhetschef myndighet och specialiststöd Organisation Organisation Socialförvaltningen Socialförvaltningen Innehåll 1 Bakgrund ...........................................................................................................................3 1.1 Uppföljningens uppdrag .............................................................................................3 1.2 Utgångspunkter ...........................................................................................................3 2 Avgränsningar ...................................................................................................................3 3 Förväntad nytta .................................................................................................................3 4 Nulägesanalys ....................................................................................................................3 5 Teknik ................................................................................................................................4 6 Resultat ..............................................................................................................................5 1 Bakgrund Under juni 2024 svarade socialförvaltningen på nämndens förfrågan gällande möjligt införande av läkemedelsautomater inom äldreomsorgen. Efter genomförd kartläggning, via omvärldsbevakning samt inhämtat underlag från verksamhetsområdet framkom att det inte var ekonomiskt gynnsamt med ett införande men att frågan skulle bevakas under 2025. Under våren 2024 utkom Socialstyrelsen med nya riktlinjer gällande läkemedelsautomater vilka de omvärldsbevakade kommunerna inte hade haft i beaktande vid implementeringen. 1.1 Uppföljningens uppdrag Nedan kan beslut från tidigare kartläggning gällande läkemedelsautomater läsas. ”Socialnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten till digitalt stöd liknande det som Lunds kommun tagit fram. Socialnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att utveckla ett väldfärdsbibliotek. Socialnämnden beslutar att notera informationen om att frågan avseende läkemedelsautomater inom ramen för den kommunala hälso- och sjukvården fortsatt kommer att bevakas och att återkoppling kommer ske i samband med delår 1, 2025.” Uppföljningens uppdrag är således att bevaka frågan om läkemedelsautomater inom ramen för den kommunala hälso- och sjukvården och ge nämnden en återkoppling. 1.2 Utgångspunkter Kartläggning läkemedelsautomater, 2024 Socialnämnden Vägledning läkemedelsautomater, SKR 2 Avgränsningar Uppföljningen avser endast läkemedelsautomater inom ramen för den kommunala hälso- och sjukvården och inte läkemedelsautomater kopplade till välfärdsbiblioteket. 3 Förväntad nytta Uppföljningen förväntas bidra med en uppdaterad nulägesanalys som kan ligga som grund till framtida beslut i frågan. 4 Nulägesanalys Utdrag från motivering bakom beslutet från kartläggningen av läkemedelsautomater från juni 2024: ”Utifrån förutsättningarna i dagsläget är användandet av läkemedelsautomater inom ramen för den kommunala hälso- och sjukvården inte ekonomiskt lönsamt. Effekten på kompetensförsörjningsfrågan bedöms inte som tillräckligt stor i dagsläget för att motivera ett införande till den kostnad som det skulle innebära. Dessutom råder viss osäkerhet avseende praxis kring användning av läkemedelsautomater vid ett läkemedelsövertag som innefattar administrering av läkemedel. Förvaltningen avser dock att följa utvecklingen av både marknaden för läkemedelsautomater och praxis enligt ovan för att kunna ompröva sitt ställningstagande vid förändrade förutsättningar.” De ekonomiska förutsättningarna bedöms inte ha förändrats sedan kartläggningen 2024. SKR:s vägledning om läkemedelsautomater reviderades senast i april 2024 och är den version som bidrar till grunden för kartläggningen 2024. Vägledningen behandlar juridiska aspekter av läkemedelsautomater inom kommunal vård och omsorg, inklusive frågor om övertagande av ansvar för läkemedelshantering, överlämnande och administrering, delegering och rutiner för användning av automater. Medicinskt ansvarig sjuksköterska för Ale kommun har i sina nätverk bevakat frågan och vill betona att administreringen av läkemedel endast åsyftar påfyllnad av automaterna. När omsorgstagare tar sina läkemedel via läkemedelsautomaterna bör det hanteras som en egenvårdsinsats. 5 Teknik Uppföljning gällande teknik inom läkemedelsautomater. Standardiserade programgränssnitt Svenska institutet för standarder (SIS) har under 2025 påbörjat arbetet med att standardisera programgränssnitt för läkemedelsautomater, vilket är en metod som olika program använder för att kommunicera och dela data med varandra. Standardiseringen syftar till att skapa en enhetlig teknikplattform som möjliggör smidigare integration av läkemedelsautomater med andra system inom hälso- och sjukvården, som journal- och doshanteringssystem. För kommunerna innebär denna standardisering en möjlighet att förenkla och effektivisera arbetet med läkemedelsautomater. Genom att koppla automaterna till befintliga system kan man säkerställa en mer korrekt och säker läkemedelshantering, minska risken för felaktig medicinering och skapa bättre översikt över patienternas behov och medicinering. Vidare förväntas den färdiga standardiseringen ge en mer sömlös kommunikation mellan olika vårdgivare, vilket både förbättrar patientsäkerheten och gör det enklare att följa upp och hantera läkemedelsförskrivningar. Detta kan också bidra till bättre samordning mellan kommuner och regioner, särskilt för patienter som behöver stöd i både primärvården och kommunal hälso- och sjukvård. Med en förväntad slutförande av standardiseringen i slutet av 2025, rekommenderas att avvakta och vänta in dessa nya lösningar för att säkerställa att framtida investeringar i läkemedelsautomater är anpassade till de nya standarderna. Detta kan göra implementeringen mer kostnadseffektiv och långsiktigt hållbar, samt skapa ett mer integrerat och effektivt system för läkemedelshantering. 6 Resultat Förutsättningarna har inte förändrats sedan den ursprungliga kartläggningen av läkemedelsautomater skrevs. Även om frågan om läkemedelsautomater är aktuell har det inte skett större förändringar det senaste året som motiverar att förändra tidigare beslut i frågan. I kartläggningen framkom en möjlighet att testa läkemedelsautomater som riktar sig till privatpersoner som inte är kopplade till kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser. I kommande välfärdsbibliotek ges möjlighet att testa läkemedelsautomater på detta sätt. Bedömning att avvakta i frågan avseende läkemedelsautomater inom ramen för den kommunala hälso- och sjukvården. 2024/112 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(10) Socialförvaltningen Diarienummer: 2024/112 Datum: 2024-05-30 Utvecklingsledare, Hanna Kämpe Socialnämnden Kartläggning av förutsättningar för läkemedelsautomater i Ale Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten till digitalt stöd liknande det som Lunds kommun tagit fram. Socialnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att utveckla ett väldfärdsbibliotek. Socialnämnden beslutar att notera informationen om att frågan avseende läkemedelsautomater inom ramen för den kommunala hälso- och sjukvården fortsatt kommer att bevakas och att återkoppling kommer ske i samband med delår 1, 2025. Motivering till beslut Bedöms ej tillämplig i detta ärende. Sammanfattning Läkemedelsautomater är en medicinteknisk produkt som fylls med läkemedel för en längre tid och programmeras med vilka läkemedel som ska tas vid vilken tidpunkt. Läkemedelsautomater finns både för privat bruk och för att användas inom den kommunala hälso- och sjukvården. Personer med god följsamhet till sin läkemedelsbehandling men som av olika skäl bland annat behöver påminnelse att ta sina läkemedel, har egen förmåga att hantera/ ta ut tabletter ut en dospåse, förmåga att iordningsställa/tillgång till ett vattenglas eller dylikt för att kunna svälja tabletterna har visat sig ha ett tillräckligt stöd med en läkemedelsautomat för att god och säker vård kan uppnås. Utifrån förutsättningarna i dagsläget är användandet av läkemedelsautomater inom ramen för den kommunala hälso- och sjukvården inte ekonomiskt lönsamt. Effekten på kompetensförsörjningsfrågan bedöms inte som tillräckligt stor i dagsläget för att motivera ett införande till den kostnad som det skulle innebära. Dessutom råder viss osäkerhet avseende praxis kring användning av läkemedelsautomater vid ett läkemedelsövertag som innefattar administrering av läkemedel. Förvaltningen avser dock att följa utvecklingen av både marknaden för läkemedelsautomater och praxis enligt ovan för att kunna ompröva sitt ställningstagande vid förändrade förutsättningar. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Avseende läkemedelsautomater för privat bruk skulle sådana kunna ingå i ett potentiellt välfärdsbibliotek (ihop med annan välfärdsteknik) för att kommuninvånare skulle kunna låna och testa produkten inför ett eventuellt eget inköp. Förvaltningens bedömning är att ”digital hemvård/digitalt stöd” (motsvarande det som genomförts i Lunds kommun) skulle generera större nytta för kommuninvånarna i behov av stöd och hjälp än en satsning på en enskild produkt. Dessutom möjliggör arbetssättet att erbjuda erfaren personal som inte längre klarar av vård- och omsorgsarbetet rent fysiskt att fortsätta arbeta och bidra med sin kompetens högre upp i åldern. Att fler arbetar allt längre är en av pusselbitarna till att klara kompetensförsörjningen på sikt. Arbetssättet skulle också bidra till att bli en mer attraktiv arbetsgivare. Ebba Gierow Hanna Kämpe Förvaltningschef Utvecklingsledare Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag Vägledning från SKR april 2024; Läkemedelsautomater Juridiska aspekter rörande användning av läkemedelsautomater i kommunal vård och omsorg Beslutet skickas till: För vidare hantering Förvaltningsledningen, socialförvaltningen För kännedom Enhetschef ledningsstöd och utveckling Ärendet Om läkemedelsautomater Läkemedelsautomater är en medicinteknisk produkt som fylls med läkemedel för en längre tid och programmeras med vilka läkemedel som ska tas vid vilken tidpunkt. På angiven tid matar läkemedelsautomaten fram läkemedlen och påminner den enskilde om att det är dags att ta dem. Läkemedelsautomaterna kan också kommunicera med ansvarig personal och till exempel meddela om den enskilde inte tagit sina läkemedel. I sammanhanget behöver man skilja på läkemedelsautomat som en del av patientens vård enligt hälso- och sjukvårdslagen och läkemedelsautomater för privat bruk. Läkemedelsautomat som en del av patientens vård enligt hälso- och sjukvårdslagen Grunden för läkemedelshanteringen inom den kommunala hälso- och sjukvården är att den ska vara individuellt anpassad och säker utifrån den enskildes hälsotillstånd och personliga förutsättningar. Utgångspunkten ska alltid vara att den enskilde, så långt det är möjligt, själv ansvarar för omhändertagande och förvaring av de läkemedel som ordineras, samt för den egna medicineringen. Detta gäller såväl i ordinärt boende som i särskilda boendeformer. Ett läkemedelsövertag behöver inte betyda att hela ansvaret för läkemedelshanteringsprocessen övergår till legitimerad sjuksköterska, utan kan delas upp i flera aktiviteter utifrån den enskildes kognitiva och motoriska förmåga. SKR skriver i vägledningen för läkemedelsautomater; ”När en individ inte kan hantera sina läkemedel själv kan hälso- och sjukvården gå in och ta över detta ansvar i större eller mindre utsträckning (läkemedelsövertag)”. Men, när ansvaret för läkemedelshanteringen övergår till hälso- och sjukvårdspersonalen, ska personal tillämpa föreskriften Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso-och sjukvården. Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården regleras inte bara i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. I patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) 7 kap 1 § framgår att den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen på ett betryggande sätt ska förvara, hantera och i förekommande fall dela ut läkemedel som han eller hon har hand om. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Delegering I den kommunala hälso- och sjukvården räknas anställd personal med yrkeslegitimation som sjuksköterska, fysioterapeut, och arbetsterapeut, till hälso- och sjukvårdspersonal. Omvårdnadspersonal anställd i kommunal vård och omsorg tillhör inte automatiskt hälso- och sjukvårdspersonal, utan tillhör socialtjänsten. Vid ett delegeringsbeslut, som är personligt, övergår dock socialtjänstens personal till hälso- och sjukvårdspersonal vid utförandet av den delegerade arbetsuppgiften, då man i utförandet bistår en legitimerad yrkesutövare. I samband med ett delegeringsbeslut gäller även patientsäkerhetslagens 6 kap där det framgår att utövaren ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, själv bär ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter, är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls (rapportera avvikelser) med mera. (Patientsäkerhetslag (2010:659)). Läkemedelshanteringen ska rutinbeskrivas och ingå som en del i vårdgivarens ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Förvaltningens medicinskt ansvariga sjuksköterska har enligt 4 kap. 6 § första stycket 5 a HSF ansvar för att det finns ändamålsenliga och välfungerande rutiner för läkemedelshantering. Läkemedelshanteringsprocessen Läkemedelshanteringen kan delas in i olika delar eller aktiviteter, där varje del tillsammans ger en fullständig läkemedelshanteringsprocess från ordination till kassation. I allt väsentligt ingår följande; • ordination av läkemedel, • iordningsställande av läkemedelsdoser, • administrering eller överlämnande av läkemedelsdoser, • läkemedelsgenomgångar, • Kontroll, förvaring samt rekvisition av läkemedel, och slutligen delegering av iordningställande och administrering eller överlämnande av läkemedel i verksamheten. I sammanhanget är det viktigt att skilja på administrering respektive överlämning. Administrering innebär att tillföra kroppen medan överlämning innebär att läkemedel lämnas över till en patient/annan som själv/i sin tur administrerar läkemedlet. Läkemedelsautomaternas del i läkemedelshanteringsprocessen berör i huvudsak aktiviteten administrering eller överlämnande av läkemedelsdoser. Den juridiska tolkningen av hur en läkemedelsautomat kan överta hälso- och sjukvårdspersonalens arbetsuppgifter som rör administrering och överlämnande beskrivs enligt följande: ”Vid användning av läkemedelsautomat är det SKR:s bedömning att det är vid laddning av automaten som överlämning av läkemedel sker (…) När automaten sedan vid varje läkemedelstillfälle matar ut och påminner (patienten) om att ta läkemedel är detta inte ett överlämnande utan ett digitalt stöd till individens egen administrering av läkemedel i tablettform.” (SKR; Läkemedelsautomater Juridiska aspekter rörande användning av läkemedelsautomater i kommunal vård och omsorg, s.9). Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Vidare beskriver SKRs vägledning att verksamheten måste göra en bedömning av om ”patienten självständigt kan administrera sina läkemedel som matas ut av automaten. Det finns inga skäl för hälso- och sjukvården att ”ta över” ansvaret för administrering av läkemedel om patienten klarar detta själv, alldeles oavsett om man använder läkemedelsautomat eller inte.” Hur väl vårdgivaren klarar att möta den enskilde patientens behov av stöd i sin läkemedelsbehandling, bygger på hur väl selekteringsprocessen för individuellt anpassat stöd genomförs. Målgruppen som kan få tillräckligt stöd med en läkemedelsautomat kan tydliggöras genom en selekteringsprocess baserat på individens förutsättningar och inställning till den nya tekniken. Personer med god följsamhet till sin läkemedelsbehandling men som av olika skäl bland annat behöver påminnelse att ta sina läkemedel, har egen förmåga att hantera/ ta ut tabletter ut en dospåse, förmåga att iordningsställa/tillgång till ett vattenglas eller dylikt för att kunna svälja tabletterna har visat sig ha ett tillräckligt stöd med en läkemedelsautomat för att god och säker vård kan uppnås. Verksamheten måste alltså göra en bedömning av om patienten självständigt kan administrera sina läkemedel som matas ut av automaten. Vid användning av medicintekniska produkter så som läkemedelsautomat har vårdgivaren ett ansvar i att träna den enskilde i att använda produkten. Om det, efter träning på plats hos patienten, finns en osäkerhet om patienten självständigt kan ta sina läkemedel som matas ut via läkemedelsautomaten bör intaget följas på distans genom videokontakt mellan personal och patient vid varje läkemedelstillfälle. Det kan dock konstateras att patienter som saknar förmågan (kognitivt eller motoriskt) att själv kunna administrera sina läkemedel, fortsatt behöver just den insatsen, vilket läkemedelsautomaterna idag saknar juridiskt stöd för att kunna säkerställa. Dock diskuteras i SKRs vägledning att avancerad teknik genom tilläggsfunktioner såsom videouppkoppling, möjligen även kan säkerställa administreringen. Läkemedelsautomater för privat bruk Idag går det att köpa/hyra läkemedelsautomater på konsumentmarknaden. Individer som så önskar kan alltså helt på egen hand, utan beslut av vare sig hälso- och sjukvården eller socialtjänsten, införskaffa och använda en läkemedelsautomat, själv eller tillsammans med anhöriga. Då hanterar man laddning, teknisk service och eventuella larm helt på egen hand. För den målgruppen skulle ett välfärdsbibliotek med möjlighet att låna och testa olika former av digitala hjälpmedel kunna vara ett alternativ. Att låna ut läkemedelsautomater för privat bruk via ett välfärdsbibliotek skulle vara ett relativt enkelt sätt att tillgängliggöra välfärdsteknik så att individer kan få låna, testa och utvärdera produkten innan de eventuellt väljer att köpa den själva. Förutom att erbjuda kommuninvånare möjligheten att testa produkten skulle kommunen också, via en enkät vid återlämning, kunna samla in underlag om läkemedelsautomaternas användbarhet och om de fyller ett syfte för den enskilde. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Välfärdsbibliotek är fenomen som blivit ett populärt sätt att låna ut och sprida kunskap om välfärdsteknik. Många kommuner arbetar idag med att utveckla sina egna bibliotek i olika format och skala. Samlad översikt Ovanstående tabell ger en översikt över hur de olika graderna av stöd (kolumnerna) påverkar vilket stöd som behöver ges och några av de juridiska aspekterna. Grå text innebär att det såvitt känt saknas praxis kring detta (SKR; Läkemedelsautomater Juridiska aspekter rörande användning av läkemedelsautomater i kommunal vård och omsorg, s.19). Omvärldsbevakning Flera kommuner har infört läkemedelsautomater så som exempelvis Kramfors, Uddevalla, Kungsbacka och Partille. Införandena i dessa kommuner skedde i en delvis annan kontext (innan vägledningen reviderades från SKR). Konstateras kan att automaterna ger en god följsamhet avseende intag av läkemedel. Kommuner som redan infört automater ställer sig positiva till dessa trots att ingen av dem som ingått i omvärldsbevakningen kan säga något om Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se påverkan på patientsäkerheten. Huruvida ett införande av automater har gett någon ekonomisk effekt är också oklart. Sedan finns det intressanta exempel på kommuner som arbetar med ett bredare perspektiv avseende digitalisering och välfärdsteknik i hemmet. Ett sådant är Lunds kommun som startade upp projektet ”Digital hemvård” i januari 2023. Den digitala hemvården är frivillig och omfattar i dagsläget alla insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) som inte kräver ett fysiskt besök och kan anpassas efter varje omsorgstagares egna behov och önskemål. Digital hemvård utförs digitalt via täta korta videosamtal med hjälp av en användarvänlig videoenhet som kommunen tillhandahåller. Kommunen har för ändamålet inrättat en liten enhet bemannad med såväl undersköterskor som legitimerad personal som arbetar heltid med arbetssättet. Syftet med den digitala hemvården är att öka omsorgstagarens självständighet och tillit till sin egna förmåga, öka personalkontinuiteten, öka kostnadseffektiviteten samt frigöra tid för omsorgspersonalen. Några exempel på SoL-insatser som med framgång utförts i form av digital hemvård är promenad, dusch, tillsynsbesök samt inköp. För tillfället breddar kommunen nu projektet och kommer fokusera på insatser som rör hälso- och sjukvårdsområdet. Här ingår såväl överlämning av läkemedel som rehabiliterande träning (både individuellt och i grupp). Resultaten som visat sig hittills är ökad kundnöjdhet, frigjord tid för personal, minskade kostnader för fordon och drivmedel, ökad personalkontinuitet samt för vissa ett minskat vårdbehov per månad. Process för digitalt införande Avseende digitala införanden behöver förvaltningen förhålla sig till kommunens övergripande process, vilket innebär att förvaltningen inte har full rådighet över införandet av olika digitala lösningar eller välfärdsteknik i förvaltningen. Den kommungemensamma processen syftar till att samordna liknande behov mellan förvaltningar och nyttja interna resurser (så som IT) optimalt. Från att beslut har tagits i kommunchefens ledningsgrupp till att ett projekt/införande kan starta tar det ungefär 6 månader. Ekonomisk bedömning Läkemedelsautomater som en del av patientens vård enligt hälso- och sjukvårdslagen Förutsättningar för beräkningen nedan; • Målpopulation om 18 personer och totalt 35 besök per dag. • Kostnad läkemedelsrobot 2700 kr/mån per robot, förutsättning att denna har möjlighet till videosamtal. • Selektering beräknad på 30 min/hemtjänstgrupp och månad. Deltagare: enhetschef, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut och undersköterska. Samordnas med teamträffarna. • Införandekostnader är ej medräknade. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Utöver ovanstående kostnader tillkommer engångskostnader för införandet. Något som inte kunnat beräknas är dels besparingen avseende drivmedel, dels kostnaden för att någon i realtid övervakar läkemedelsintaget. Sett ur ett rent ekonomiskt perspektiv skulle ett införande av läkemedelsautomater alltså ge en negativ nettoeffekt för kommunen. Viss effekt skulle kunna nås på kompetensförsörjningsfrågan eftersom läkemedelsautomater skulle kunna frigöra tid för medarbetare. Utifrån ovanstående beräkning skulle tidsvinsten motsvara en knapp årsarbetare och då till en kostnad av drygt 100 tkr. Läkemedelsautomater för privat bruk Inköp av läkemedelsautomat för privat bruk uppgår till 1 999 kr/st. Till detta kommer en månatlig kostnad för abonnemang om 299 kr/automat. Hur abonnemangskostnaden ska hanteras inom ramen för en eventuell utlåning i ett välfärdsbibliotek behöver förstudien för ett sådant införande belysa liksom om bemanningen kommer innebära någon tillkommande kostnad eller ej. ”Digital hemvård/digitalt stöd” Beräkningarna nedan är hämtade från Lunds kommun; Kostnadsberäkning per brukare Surfplatta - 91 kr/månad Telefonabonnemang - 67 kr/månaden Mjukvara - 110 kr/månaden Totalt 268 kr/månaden per brukare Tids- och ekonomivinster: Besökstid Färdtid Fordonskostnader samt drivmedel Exemplen nedan är schabloniserade tider Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Nyttoberäkning - dusch Fysiskt besök - 30 min Digitalt besök - 15 min (genomförs genom två samtal, före och efter duschen) Nettoeffekter: 15 min + 10 min (färdtid) = Frigör 25 min/per tillfälle Nyttoberäkning - promenader Fysiskt besök - 60 min Digitalt besök - 15 min (genomförs genom två samtal, före och efter promenad) Nettoeffekter: 45 min + 10 min (färdtid) = Frigör 55 min/per tillfälle Nyttoberäkning - inköp Fysiskt besök - 10 min Digitalt besök - 10 min (ett samtal) Nettoeffekter: 0 min + 10 min (färdtid) = Frigör 10 min/per tillfälle Invånarperspektiv Välfärdsteknik så som läkemedelsautomater, välfärdsbibliotek och ”Digital hemvård/digitalt stöd” har primärt bäring på förvaltningens målgrupper inom äldreomsorg och funktionsstöd. Hållbarhetsperspektiv Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Lagstiftning och kommunala styrdokument I SKR:s vägledning framgår vilken lagstiftning som är tillämplig vid ett införande av läkemedelsautomater. Värt att notera är att det i dagsläget saknas praxis kring en användning av läkemedelsautomater vid ett läkemedelsövertag som innefattar administrering av läkemedel. Remissyttrande Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämplig i detta ärende. Beslutets genomförande Om socialnämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag behöver utformningen av ”digital hemvård/digitalt stöd” närmare beskrivas och sedan hanteras inom ramen för kommunens gemensamma digitaliseringsprocess. Ett välfärdsbibliotek skulle kunna utvecklas under hösten med start av utlåning kring årsskiftet. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Förvaltningens bedömning Utifrån förutsättningarna i dagsläget är användandet av läkemedelsautomater inom ramen för den kommunala hälso- och sjukvården inte ekonomiskt lönsamt. Effekten på kompetensförsörjningsfrågan bedöms inte som tillräckligt stor i dagsläget för att motivera ett införande till den kostnad som det skulle innebära. Dessutom råder viss osäkerhet avseende praxis kring användning av läkemedelsautomater vid ett läkemedelsövertag som innefattar administrering av läkemedel. Förvaltningen avser dock att följa utvecklingen av både marknaden för läkemedelsautomater och praxis enligt ovan för att kunna ompröva sitt ställningstagande vid förändrade förutsättningar. Avseende läkemedelsautomater för privat bruk skulle sådana kunna ingå i ett potentiellt välfärdsbibliotek (ihop med annan välfärdsteknik) för att kommuninvånare skulle kunna låna och testa produkten inför ett eventuellt eget inköp. Detta skulle också öppna för möjligheten att undersöka målgruppens inställning till läkemedelsautomater inför ett eventuellt införande inom den kommunala hälso- och sjukvården. ”Digital hemvård/digitalt stöd” som genomförs i Lunds kommun är intressant då det inte utgår från en enstaka insats eller teknisk produkt utan snarare lägger an ett brett perspektiv på många olika digitala insatser som samtidigt är möjliga att anpassa efter individuella behov vilket ligger väl i linje med ett personcentrerat och salutogent förhållningssätt. Dessutom möjliggör arbetssättet att erbjuda erfaren personal som inte längre klarar av vård- och omsorgsarbetet rent fysiskt att fortsätta arbeta och bidra med sin kompetens högre upp i åldern. Att fler arbetar allt längre är en av pusselbitarna till att klara kompetensförsörjningen på sikt. Arbetssättet skulle också bidra till att bli en mer attraktiv arbetsgivare. Så som beskrivs i handslaget för välfärdsutveckling genom digitalisering (SKR) behöver kommunerna göra en omställning mot mer digitala arbetssätt och processer. Förvaltningens bedömning är att ”digital hemvård/digitalt stöd” i nuläget skulle generera större nytta för kommuninvånarna i behov av stöd och hjälp än en satsning på en enskild produkt, dessutom ligger det väl i linje med att biståndsbedömda insatser i Ale som går att verkställa och utföra digitalt ska i första hand alltid ske digitalt. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Läkemedelsautomater Juridiska aspekter rörande användning av läkemedelsautomater i kommunal vård och omsorg Förord Kompetenscenter välfärdsteknik vid Sveriges Kommuner och Regioner är en nationell stödfunktion med syfte att ge kommuner bättre förutsättningar att verksamhetsutveckla genom digitalisering inom den kommunala vården och omsorgen. Som ett led i det arbetet har kompetenscenter under 2023 tagit fram en juridisk vägledning om användning av läkemedelsautomater, främst i ordinärt boende men även i särskilt boende. Vägledningen har nu reviderats. Vägledningen uppmärksammar inom vilket lagrum läkemedelsautomater ska tilldelas enskilda samt andra frågor av betydelse i sammanhanget, såsom övertagande av ansvar av läkemedelshanteringen, överlämnande och administrering, delegering och rutiner för användning av automater både genom förskrivning eller som stöd i verksamheten. I arbetet med vägledningen har följande personer medverkat: samordnaren Eva Sahlén (SKR), juristen Manólis Nymark (SKR) och tidigare projektledaren vid SKR Mats Rundqvist. I samband med revideringen av vägledningen har även Socialstyrelsen lämnat värdefulla synpunkter. Frågor om vägledningen kan mejlas till SKR på e-post info@skr.se Stockholm april 2024 Johan Kaarme Avdelningen för vård och omsorg Innehåll Läkemedelsautomater ....................................................................................... 1 Förord .................................................................................................................. 1 Innehåll ................................................................................................................ 1 Inledning ............................................................................................................. 2 Behov och förmåga ............................................................................................ 2 Kognitiv förmåga .................................................................................................. 3 Motorisk förmåga .................................................................................................. 4 Kombination av kognitiv och motorisk förmåga ................................................... 4 Övertagande av ansvar för läkemedelshantering ........................................... 5 Kommunal hälso- och sjukvård eller inte, region eller kommun .......................... 6 Övertagande av ansvar för läkemedelshanteringen ............................................ 6 Övertagande av ansvar för överlämnande eller administrering ........................... 7 Delegering, kunskaper och läkemedelsautomater ....................................... 11 Rutiner för användning och förskrivning av medicintekniska produkter .. 12 Användning av läkemedelsautomat utanför kommunal hälso- och sjukvård ............................................................................................................................ 14 Egenvård och egenvårdsbeslut .......................................................................... 15 Användning av läkemedelsautomat vid egenvård ............................................. 16 Privat användning av läkemedelsautomat (självhjälp) ....................................... 17 Alternativ till läkemedelsautomat ................................................................... 18 Slutsats ............................................................................................................. 19 Inledning Allt fler kommuner har börjat erbjuda läkemedelsautomater som stöd för enskilda att självständigt ta sina läkemedel. Fördelarna är många. Enskilda kan ta sina läkemedel på egen hand och på rätt tid, personalens tid kan ägnas till omsorgsarbete som kräver fysisk närvaro och den kommunala vården och omsorgens resurser kan användas mer effektivt. Läkemedelsautomater är en medicinteknisk produkt som fylls med läkemedel för en längre tid och programmeras med vilka läkemedel som ska tas vid vilken tidpunkt. På angiven tid matar läkemedelsautomaten fram läkemedlen och påminner den enskilde om att det är dags att ta dem. Läkemedelsautomaterna kan också kommunicera med ansvarig personal och till exempel meddela om den enskilde inte tagit sina läkemedel. För att nå framgång i sin användning av läkemedelsautomater är det viktigt att kommunen utformar rutiner och säkerställer kompetens hos sin personal för att hantera automaterna enligt rådande regelverk. Gör man det kan automaterna bidra till såväl effektiv användning av kommunens resurser, förbättrad patientsäkerhet och ökad självständighet för individerna. Vägledningen behandlar huvudalternativet där läkemedelsautomaten används som en del av patientens vård under hälso- och sjukvårdslagen och vad som då är viktigt gällande beslut om övertagande av ansvar för läkemedelshantering, ansvar och delegering. Dessutom berörs det mindre vanliga alternativet där läkemedelsautomaten används under socialtjänstlagen som hjälp till egenvård för en individ med egenvårdsbeslut. Behov och förmåga Det är viktigt att ett erbjudande om att få stöd med en läkemedelsautomat ges till de individer som kan få en behandlingsnytta av dem. Individens kognitiva och motoriska funktionsförmåga är det som avgör om det finns såväl behov som förmåga. En modell för att illustrera detta inleder den här vägledningen och används sedan under de olika avsnitten som är: • Övertagande av ansvar för läkemedelshantering • Alternativ till läkemedelsautomat Läkemedelsautomater 2 • Användning av läkemedelsautomat med stöd av socialtjänstlagen • Delegering och läkemedelsautomater • Privat användning av läkemedelsautomat Kognitiv förmåga Den kognitiva förmågan behövs bland annat för att hålla reda på tider då läkemedel ska tas, ansvara för att rätt läkemedel tas vid varje tillfälle och hantera avvikelser (till exempel vad gör man när man missat ett tillfälle – ta dubbelt eller hoppa över). Figur 1 visar hur den kognitiva förmågan påverkar behov av och förmåga att använda en läkemedelsautomat (gult fält). Figur 1 Kognitiv förmågas påverkan. Längs x-axeln anges den kognitiva förmågan från låg till vänster till god till höger. När den kognitiva förmågan är för låg klarar individen inte att hantera sina läkemedel ens med stöd av en läkemedelsautomat (rött fält). När den kognitiva förmågan är god så klarar individen att hantera sina läkemedel på egen hand utan automat, eventuellt med stöd av dosett, påminnelseapp i telefonen eller apodosrulle (grönt fält). Mellan dessa båda fält ligger det gula där den kognitiva förmågan sviktar så mycket att det motiverar stöd med läkemedelsautomat men samtidigt är god nog för att kunna hantera automaten. Läkemedelsautomater 3 Motorisk förmåga Den motoriska förmågan behövs bland annat för att ta fram läkemedel från sin förpackning/påse eller liknande samt föra dem till munnen och svälja dem (förutsatt att det är läkemedel som ska inmundigas). Figur 2 visar hur den motoriska förmågan påverkar behov av och förmåga att använda en läkemedelsautomat (gult fält). Figur 2 Motorisk förmågas påverkan Längs y-axeln anges den motoriska förmågan från låg längst ner till god upptill. När den motoriska förmågan är för låg klarar individen inte att hantera sina läkemedel ens med stöd av en läkemedelsautomat (rött fält). När den kognitiva förmågan är god så klarar individen att hantera sina läkemedel på egen hand utan automat, eventuellt med stöd av dosett eller apodosrulle (grönt fält). Mellan dessa båda fält ligger det gula där den motoriska förmågan sviktar så mycket att det motiverar stöd med läkemedelsautomat men samtidigt är god nog för att kunna hantera automaten. Kombination av kognitiv och motorisk förmåga I praktiken är det en kombination av kognitiv och motorisk förmåga som avgör såväl behov av som förmåga att hantera en läkemedelsautomat. Figur 3 illustrerar detta. Läkemedelsautomater 4 Figur 3 Kognitiv och motorisk förmågas kombinerade påverkan Om kognitiv och/eller motorisk förmåga är för låg kan individen inte hantera en läkemedelsautomat (rött fält). Om både kognitiv och motorisk förmåga är tillräckligt god så finns inget behov av en läkemedelsautomat (grönt fält). Om inget av dessa villkor är uppfyllt så har individen behov av och kan förväntas kunna hantera en läkemedelsautomat (gult fält). Därmed har modellen introducerats och vägledningen övergår till de olika sakfrågorna. Övertagande av ansvar för läkemedelshantering När en individ inte kan hantera sina läkemedel själv kan hälso- och sjukvården gå in och ta över detta ansvar i större eller mindre utsträckning (läkemedelsövertag). Grunden för övertagandet är som regel ett beslut av patientansvarig läkare i samråd med patienten vilket innebär att den regionala hälso- och sjukvården behöver kopplas in. Sjuksköterskan i den kommunala hälso- och sjukvården brukar sedan vara den som tar beslut om vilka patienter som ska få stöd av en läkemedelsautomat. Läkemedelsautomater 5 Kommunal hälso- och sjukvård eller inte, region eller kommun Den kommunala hälso- och sjukvården i ordinärt boende är i hela landet utom Region Stockholm skatteväxlad och överförd till kommunerna. Om individen inte redan är patient inom den kommunala hälso- och sjukvården i ordinärt boende så blir hen i praktiken oftast det när hen inte klarar att ansvara för sina läkemedel själv. Detta eftersom det bedöms orimligt att individen, även om den kan ta sig till vårdcentralen för övriga ärenden, ska besöka vårdcentralen vid varje tillfälle som denne ska inta sina läkemedel. Med en läkemedelsautomat som stöd skulle regionens primärvård kunna behålla ansvaret för patienter som i övrigt inte behöver kommunal hälso- och sjukvård. Detta förutsätter att regionen infört läkemedelsautomat som ett tillgängligt stöd för dessa grupper. I dagsläget torde inte någon region ha gjort det då de ekonomiska incitamenten för regionen är mycket begränsade. Det här är bakgrunden till att vissa kommuner inte själva vill införa läkemedelsautomater. Man resonerar att man då tar på sig ansvaret för individer som man menar medicinskt borde höra till regionen. I praktiken leder ett sådant ställningstagande till att kommunen nödgas göra hembesök för manuellt stöd till läkemedelsintag vilket genererar stora kostnader för tid och resor. De kommuner som emellertid infört läkemedelsautomat inom den kommunala hälso- och sjukvården har gjort det bland annat för att begränsa åtgång av tid och resekostnader och kunna använda dessa för andra behov. Att automaterna bidrar till en ökad patientsäkerhet och självständighet och trygghet för individerna har också varit viktiga faktorer. I framtiden är det möjligt att kommuner och regioner träffar överenskommelser om ansvarsfördelningen kring läkemedelsautomater. I väntan på sådana har kommunerna mycket att vinna på att införa läkemedelsautomater för individer som behöver och kan hantera dessa och som annars kommer att behöva täta hembesök för stöd med läkemedel. Övertagande av ansvar för läkemedelshanteringen När det är den kognitiva förmågan som sviktar och individen inte längre själv kan ansvara för att rätt läkemedel tas vid rätt tid är det motiverat med ett läkemedelsövertag. I Figur 4 illustreras vilka fall detta gäller. Läkemedelsautomater 6 Figur 4 Övertagande av ansvar för läkemedelshantering Det med blått markerade området indikerar vilka fall där ett beslut om övertagande av ansvar för läkemedelshantering är motiverat. Detta förutsätter alltså en kontakt med läkare inom regionens hälso- och sjukvård. Beträffande det gula området som inte markerats i Figur 4; se Användning av läkemedelsautomat utanför kommunal hälso- och sjukvård längre fram i vägledningen. Övertagande av ansvar för överlämnande eller administrering Oavsett om läkemedelsautomat ska användas eller inte vid ett läkemedelsövertag är det viktigt att alltid respektera individens självständighet så långt möjligt. Ett övertagande av ansvar för en patients läkemedelshantering ska aldrig vara mer omfattande än vad som behövs med hänsyn till individens funktionsförmåga och självbestämmande. En förutsättning för att förskriva eller låna ut en läkemedelsautomat till en patient, är att patienten bedöms kunna självständigt administrera läkemedel själv från automaten. Själva momentet att svälja tabletter oralt förutsätter ingen hälso- och sjukvårdsåtgärd om denne bedöms klara av det själv och kräver därför inget beslut om egenvård enligt lagen (2022:1250) om egenvård av varken den regionala eller den kommunala hälso- och sjukvården. Se vidare nedan om egenvård. Regelverket för hantering Läkemedelsautomater 7 av läkemedel beskriver ett antal steg med ordination, iordningsställande och till sist antingen ett överlämnande eller en administrering. Socialstyrelsens termbank definierar de senare begreppen enligt följande, se Tabell 1. Överlämnande av Administrering Term läkemedel av läkemedel ”det att ett läkemedel som ”tillförsel av läkemedel till Definition ska tillföras till en patient kroppen” lämnas över till patienten själv eller till en tredje person som administrerar läkemedlet” Den som administrerar Läkemedelsadministrering Anmärkning läkemedlet till patienten kan, avser både när patienten ger förutom patienten själv, t.ex. sig själv ett läkemedel och när vara en närstående. hälso- och sjukvårdspersonal tillför läkemedlet. 3 kap. 1 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Källa till (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel definition i hälso- och sjukvården Tabell 1 Termbankens definitioner, källa: https://termbank.socialstyrelsen.se/ Samma begrepp och definitioner förekommer i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd reglerar dock inte användning av läkemedelsautomater vid hälso- och sjukvårdens hantering av läkemedel eftersom föreskrifterna är teknikneutrala. Om patienten således klarar av att själv ansvara för administreringen av läkemedel i form av tabletter är det endast motiverat med övertagande av ansvar för överlämnande av dessa. Det innebär i praktiken att delegerad omvårdnadspersonal ska göra ett överlämnande av läkemedel. Patienten har kvar ansvaret för att själv ta läkemedlen. Ansvaret för överlämnandet innefattar enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd HSLF-FS 2017:37 att kontrollera patientens identitet, läkemedlets namn eller substans, styrka, läkemedelsform, dos, administreringssätt och administreringstillfällen samt att signera att överlämnandet har skett (8 kap. 10 §). Läkemedelsautomater 8 Endast om individen inte själv kan ta ansvar för administreringen ska övertagandet av ansvar för läkemedelshantering och därav följande delegering omfatta också denna. En illustration av detta visas i Figur 5. Figur 5 Förhållandet mellan administrering och överlämnande Vid användning av dosrullar utan läkemedelsautomat sker överlämnandet vid hembesöket då personal tar en påse från rullen, öppnar den och överräcker läkemedlen till patienten. När i hanteringsprocessen som ett överlämnande sker vid användning av läkemedelsautomat är inte helt uppenbart och har diskuterats. En vanlig och rimlig uppfattning är att det sker när automaten fylls på för de kommande en eller två veckorna. Vid användning av läkemedelsautomat är det SKR:s bedömning att det är vid laddning av automaten som överlämning av läkemedel sker och de ovan beskrivna kontrollerna ska utföras. När automaten sedan vid varje läkemedelstillfälle matar ut och påminner om att ta läkemedel är detta inte ett överlämnande utan ett digitalt stöd till individens egen administrering av läkemedel i tablettform. Utformningen av de idag vanligaste läkemedelsautomaterna medför att den kommunala hälso- och sjukvården inte behöver ta ett ansvar också för administreringen. Som framhållits måste verksamheten göra en bedömning av Läkemedelsautomater 9 om patienten självständigt kan administrera sina läkemedel som matas ut av automaten. Det finns inga skäl för hälso- och sjukvården att ”ta över” ansvaret för administrering av läkemedel om patienten klarar detta själv, alldeles oavsett om man använder läkemedelsautomat eller inte. Verksamhetens ansvar stannar då vid överlämnandet av läkemedel, det vill säga vid påfyllning av automaten, eftersom patienten ansvarar sedan själv för intaget av läkemedel som matas ut av automaten. Förfarandet är förenligt med vad som anges i Socialstyrelsens läkemedelsföreskrifter HSLF-FS 2017:37: Den som iordningställer ett läkemedel till en patient ska själv administrera eller överlämna läkemedlet till honom eller henne (8 kap. 9 §). Överlämnande innebär enligt föreskrifterna att ett läkemedel som ska tillföras till en patient lämnas över till patienten själv eller till en tredje person som administrerar läkemedlet (3 kap. 1 §). Det kan gå lång tid mellan påfyllningarna av en läkemedelsautomat, upp till 14 dagar. All hälso- och sjukvård ska vara god och säker. Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2021:52) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården ställer krav på vårdgivare att instruera patienter och träna denne i att använda medicintekniska produkter (2 kap. 3 §). Förskrivning, utlämnande eller tillförande till patienten ska följas upp och utvärderas fram till dess att behovet upphört eller ansvaret för patienten har övertagits av en annan vårdgivare. Vid osäkerhet efter träning på plats om patientens förmåga att självständigt konsumera överlämnade läkemedel via en läkemedelsautomat finns möjligheten att följa upp intaget på distans genom att kombinera läkemedelsautomaten med en videokontakt mellan personal och patient vid varje läkemedelstillfälle. Det har på senare tid kommit läkemedelsautomater på marknaden med inbyggd videosamtalslösning som kan möjliggöra sådan uppföljning. Patientens samtycke krävs för sådan kontroll eftersom all hälso- och sjukvård är frivillig. Samtycker patienten till vården och behandlingen, det vill säga vårdens kontroll av att patienten intar utmatade läkemedel från automaten, rör det sig om hälso- och sjukvård. Ett särskilt samtycke krävs då inte för verksamhetens behandling av personuppgifter i samband med videosamtalet. Stöd för behandlingen finns i patientdatalagen (2008:355). Läkemedelsautomater 10 Delegering, kunskaper och läkemedelsautomater Dosrullar levereras till hälso- och sjukvården precis som vid manuell hantering och sjuksköterskan kontrollerar att innehållet i rullen är korrekt i förhållande till aktuell ordination. Vem som sedan åker ut med dosrullarna till enskilda för att fylla på läkemedelsautomater varierar mellan kommunerna. För att få arbeta som så kallad påfyllare har personalen genomgått en utbildning i att använda läkemedelsautomaten och fått behörighet i administrationssystemet som hanterar automaterna på distans. En del kommuner har ett begränsat antal påfyllare som arbetar med samtliga läkemedelsautomater. Andra kommuner har upplevt det som sårbart och strävar efter att all personal i hemtjänsten ska vara behöriga påfyllare. Många kommuner låter endast omvårdnadspersonal med delegering för överlämnande av läkemedel fylla på läkemedelsautomaterna. Beträffande laddning och övrig hantering av läkemedelsautomaten krävs en annan kompetens än manuell hantering av läkemedel. Att använda och hantera medicintekniska produkter är inte förbehållit någon särskild yrkeskategori. Det finns heller inga krav på att användning och hantering ska delegeras. Däremot anges i 3 kap. 3 § i Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2021:52) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården vilka kunskaper som hälso- och sjukvårdspersonal ska ha. Icke-legitimerad personal är hälso- och sjukvårdspersonal när de biträder en legitimerad yrkesutövare (1 kap 4 § första stycket 3 patientsäkerhetslagen). Det viktigaste är alltså att personalen som ska hantera automaterna får den utbildning som krävs. Läkemedelsautomater kan även användas som ett hjälpmedel för verksamheten i särskilda boenden, s.k. assisterat läge. Assisterat läge innebär att automaten är låst för boende och att endast personal kan plocka ut läkemedel och dela ut till rätt person. Automaten är tyst och larmar inte så den stör de boende, men den larmar som vanligt till personalen om medicinen inte plockas ut. Om personalen som fyller på automaterna med läkemedel inte är sjuksköterskor, ska de ha delegation för arbetsuppgiften. Även själva överlämnandet, och när så behövs administreringen av läkemedel, från automaten kräver delegation för icke legitimerad personal. Läkemedelsautomater 11 Rutiner för användning och förskrivning av medicintekniska produkter Läkemedelsautomater är medicintekniska produkter eftersom de har ett tydligt medicinskt syfte. Tillverkaren har därmed ett ansvar för att produkten uppfyller väsentliga krav i det medicintekniska regelverket, främst EU:s medicintekniska förordning. Vägledningen behandlar huvudalternativet där läkemedelsautomaten används som en del av patientens vård enligt hälso- och sjukvårdslagen och vad som då är viktigt att beakta. Vid användning och hantering av medicintekniska produkter i verksamheten, i detta fall den kommunala hälso- och sjukvården, ska vårdgivare följa Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2021:52) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. Enligt 2 kap.

KF § 38 KS 2022/532 Val av ersättare till valnämnden med anledning av Birgitta Anderssons (V) entledigande Beslut Kommunfullmäktige beslutar att bordlägga ärendet. Sammanfattning Då val av ny ersättare efter Birgitta Anderssons (V) entledigande bordlades 2026- 02-09 § 12 ska kommunfullmäktige besluta om ny ersättare i valnämnden. Beslutsunderlag - Kommunfullmäktiges beslut § 12 2026-02-09 Yrkande Valberedningens ordförande Sune Rydén (KD) föreslår att ärendet bordläggs. Beslutsgång Ordförande Claes-Anders Bengtsson (KD) ställer proposition på Sune Rydéns (KD) förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar detsamma. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2026-04-07

KF § 39 KS 2022/521 Avsägelse från Martin Olsén (V) från uppdraget som ersättare i demokratiberedningen Beslut Kommunfullmäktige beslutar att bordlägga ärendet. Sammanfattning Martin Olsén (V) har inkommit med en avsägelse avseende uppdraget som ersättare i demokratiberedningen. Beslutsunderlag - Avsägelse från Martin Olsén (V), inkommen 2026-02-22 Yrkande Valberedningens ordförande Sune Rydén (KD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar att bordlägga ärendet. Beslutsgång Ordförande Claes-Anders Bengtsson (KD) ställer proposition på Sune Rydéns (KD) förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar detsamma. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum: 2026-03-09

SN § 42 SN 2026/113 Blockförhyrning av trygghetsbostäder- uppsägning av avtal Beslut Socialnämnden föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta att kommunen upphör vara mellanhyresvärd för de trygghetsbostäder som finns i kommunen på Garverigränd. Beslut fattas under förutsättning att nuvarande hyresgäster som så önskar kan bo kvar. Socialnämnden beslutar att paragrafen förklaras omedelbart justerad. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Trygghetsbostäder är en boendeform som har tillkommit som ett alternativ för att ge äldre personer större gemenskap och mer trygghet. Det är en så kallad mellanboendeform som överbryggar glappet mellan ordinärt boende och särskilda boenden med omsorg dygnet runt. Det finns ingen skyldighet för kommuner att erbjuda trygghetsbostäder, även om många gör det. Kommunen har tidigare haft trygghetsbostäder i Bohus, Nödinge, Alafors samt Älvängen. Bostäderna ägs av Rikshem AB. Beslut om att upphöra som mellanhyresvärd till bostäderna i Bohus, Nödinge och Alafors fattades av socialnämnden 2023-11-16. Vid tidpunkten hade kommunen fortfarande pågående avtal med bostäderna i Älvängen, Garverigränd, som löper ut 2028, men måste sägas upp i juni 2026. Kön till trygghetsbostäderna administreras av Kontaktcenter och hyresadministrationen sköts av administrationen på socialförvaltningen i Ale kommun. Trygghetsbostäderna består av 28 lägenheter i huset med varierad storlek, dvs 2:or, 3:or och 3,5:or. I skrivande stund finns det 74 st personer som står i kö. Trygghetsbostäderna på Garverigränd hyrs idag in av socialnämnden genom blockhyresavtal. Blockhyresavtal innebär att socialnämnden betalar hyran och ersätts i efterhand när lägenheten hyrs ut. I händelse av att lägenheten inte är uthyrd, står socialnämnden för kostnaden. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2026-03-23 Trygghetsbostäder syftar till en förbättrad och utökad service till kommuninvånare i målgruppen. När ägandet av fastigheten är privat är det egentligen inte nödvändigt att kommunen administrerar kö eller hyror men genom att blockförhyra får kommunen rådighet över vilka som erbjuds lägenheterna. En mer renodlad process, där fastighetsägaren ansvarar till fullo för uthyrningen, ingen blockhyra utgår från socialnämnden för lägenheterna samt att fastighetsägaren administrerar kön, innebär kostnadsbesparingar samt att resurser kan frigöras på Kontaktcenter och i viss mån även inom socialförvaltningen. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-03-05 - Beslut SN 2023-11-16 Beslutet skickas till Förvaltningschef socialnämnden Verksamhetschef äldreomsorgen Verksamhetschef serviceförvaltningen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Diarienummer 2026/113 2026-04- . Remissyttrande över ”Blockförhyrning trygghetsbostäder- uppsägning av avtal”. Vi tackar för möjlighet till remissyttrande i detta ärende , men anser det är respektlöst att kräva ett svar inom en vecka från tilldelat ärende. På grund av den korta svarstiden har det inte getts tillfälle till närmare samtal med de boende hur de har upplevt sin situation. Vi har dock noterat, att det verkar fungera tillfredställande med aktiviteter och tillgång till samlingslokal Vi anser det angeläget att Garverigränd kan bevaras som ett trygghetsboende, då Ale kommun enligt vår mening är i stort behov av trygghetsboenden. Vi tycker det är motsägelsefullt att förvaltningen bedömer att efterfrågan på trygghetsbostäder inte är stor, trots att det finns en aktuell kö till detta boende på 74 personer. En svårighet i den aktuella situationen är att hyresnivån för de större lägenheterna är betydligt högre än den omgivande marknadens. Vi anser generellt att Rikshem inte är lämplig som hyresvärd för trygghetsboenden inom Ale kommun, då det visat sig, att man på andra ställen inte respekterat åldersvillkoren. Risk föreligger att allt fler lägenheter kommer att uthyras till personer som inte uppfyller kriteriena. För Kommunala Pensionärsrådet (KPR) Hans Hellman, PRO, Helen Johansson, SPF-Seniorerna, Daniel Höglund, RPG. PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2026-04-07

SN § 52 SN 2024/112 Kartläggning - förutsättningar för läkemedelsautomater Beslut Socialnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten till digitalt stöd liknande det som Lunds kommun tagit fram. Socialnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att utveckla ett väldfärdsbibliotek. Socialnämnden beslutar att notera informationen om att frågan avseende läkemedelsautomater inom ramen för den kommunala hälso- och sjukvården fortsatt kommer att bevakas och att återkoppling kommer ske i samband med delår 1, 2025. Motivering till beslut Bedöms ej tillämplig i detta ärende. Sammanfattning Läkemedelsautomater är en medicinteknisk produkt som fylls med läkemedel för en längre tid och programmeras med vilka läkemedel som ska tas vid vilken tidpunkt. Läkemedelsautomater finns både för privat bruk och för att användas inom den kommunala hälso- och sjukvården. Personer med god följsamhet till sin läkemedelsbehandling men som av olika skäl bland annat behöver påminnelse att ta sina läkemedel, har egen förmåga att hantera/ ta ut tabletter ut en dospåse, förmåga att iordningsställa/tillgång till ett vattenglas eller dylikt för att kunna svälja tabletterna har visat sig ha ett tillräckligt stöd med en läkemedelsautomat för att god och säker vård kan uppnås. Utifrån förutsättningarna i dagsläget är användandet av läkemedelsautomater inom ramen för den kommunala hälso- och sjukvården inte ekonomiskt lönsamt. Effekten på kompetensförsörjningsfrågan bedöms inte som tillräckligt stor i dagsläget för att motivera ett införande till den kostnad som det skulle innebära. Dessutom råder viss osäkerhet avseende praxis kring användning av läkemedelsautomater vid ett läkemedelsövertag som innefattar administrering av läkemedel. Förvaltningen avser dock att följa utvecklingen av både marknaden för läkemedelsautomater och praxis enligt ovan för att kunna ompröva sitt ställningstagande vid förändrade förutsättningar. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2024-06-20 Avseende läkemedelsautomater för privat bruk skulle sådana kunna ingå i ett potentiellt välfärdsbibliotek (ihop med annan välfärdsteknik) för att kommuninvånare skulle kunna låna och testa produkten inför ett eventuellt eget inköp. Förvaltningens bedömning är att ”digital hemvård/digitalt stöd” (motsvarande det som genomförts i Lunds kommun) skulle generera större nytta för kommuninvånarna i behov av stöd och hjälp än en satsning på en enskild produkt. Dessutom möjliggör arbetssättet att erbjuda erfaren personal som inte längre klarar av vård- och omsorgsarbetet rent fysiskt att fortsätta arbeta och bidra med sin kompetens högre upp i åldern. Att fler arbetar allt längre är en av pusselbitarna till att klara kompetensförsörjningen på sikt. Arbetssättet skulle också bidra till att bli en mer attraktiv arbetsgivare. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2024-05-30 Vägledning från SKR april 2024; Läkemedelsautomater Juridiska aspekter Beslutet skickas till För vidare hantering Förvaltningsledningen, socialförvaltningen För kännedom Enhetschef ledningsstöd och utveckling Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2025-05-08

SN § 53 SN 2024/112 Uppföljning av uppdrag välfärdsteknik Beslut Socialnämnden beslutar att återremittera ärendet till förvaltningen med syftet att tydligt redovisa för- och nackdelar samt presentera ett bättre kunskaps- och beslutsunderlag. Med följande uppdrag: Att komplettera kartläggningen med en djupare analys och utredning. Att presentera relevanta jämförelser och effekter (tex avseende ekonomi, avvikelsehantering, delegering, resursplanering, kompetensförsörjning m.m.). Att redovisa olika räkneexempel där relevanta och väl identifierade beståndsdelar ingår. Att göra en större och djupare omvärldsbevakning, både i vårt närområde men också ute i landet. Att de "framgångskommuner på området" som finns, tex Kramfors specifikt vidtalas. Att ta del av - och sakligt redovisa - tillgängliga kunskapsunderlag från externa parter, tex SKR. Att redovisa utfört uppdrag för nämnd senast sista kvartalet 2025. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Läkemedelsautomater är en medicinteknisk produkt som fylls med läkemedel för en längre tid och programmeras med vilka läkemedel som ska tas vid vilken tidpunkt. Läkemedelsautomater finns både för privat bruk och för att användas inom den kommunala hälso- och sjukvården. Personer med god följsamhet till sin läkemedelsbehandling men som av olika skäl bland annat behöver påminnelse att ta sina läkemedel, har egen förmåga att hantera/ ta ut tabletter ut en dospåse, förmåga att iordningsställa/tillgång till ett vattenglas eller dylikt för Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2025-05-08 att kunna svälja tabletterna har visat sig ha ett tillräckligt stöd med en läkemedelsautomat för att god och säker vård kan uppnås. Utifrån förutsättningarna i dagsläget är användandet av läkemedelsautomater inom ramen för den kommunala hälso- och sjukvården inte ekonomiskt lönsamt. Effekten på kompetensförsörjningsfrågan bedöms inte som tillräckligt stor i dagsläget för att motivera ett införande till den kostnad som det skulle innebära. Dessutom råder viss osäkerhet avseende praxis kring användning av läkemedelsautomater vid ett läkemedelsövertag som innefattar administrering av läkemedel. Förvaltningen avser dock att följa utvecklingen av både marknaden för läkemedelsautomater och praxis enligt ovan för att kunna ompröva sitt ställningstagande vid förändrade förutsättningar. Avseende läkemedelsautomater för privat bruk skulle sådana kunna ingå i ett potentiellt välfärdsbibliotek (ihop med annan välfärdsteknik) för att kommuninvånare skulle kunna låna och testa produkten inför ett eventuellt eget inköp. Förvaltningens bedömning är att ”digital hemvård/digitalt stöd” (motsvarande det som genomförts i Lunds kommun) skulle generera större nytta för kommuninvånarna i behov av stöd och hjälp än en satsning på en enskild produkt. Dessutom möjliggör arbetssättet att erbjuda erfaren personal som inte längre klarar av vård- och omsorgsarbetet rent fysiskt att fortsätta arbeta och bidra med sin kompetens högre upp i åldern. Att fler arbetar allt längre är en av pusselbitarna till att klara kompetensförsörjningen på sikt. Arbetssättet skulle också bidra till att bli en mer attraktiv arbetsgivare. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2025-03-13 Beslut SN 2025-04-03 Uppföljning av uppdrag välfärdsteknik Uppföljning av kartläggning för läkemedelsautomater 2025-02-28 Utredning digital hemtjänst 2025-02-28 Tjänsteutlåtande, kartläggning av förutsättningar för läkemedelsautomater 2024-05-30 Beslut SN 2024-06-20 Kartläggning - förutsättningar för läkemedelsautomater Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2025-05-08 Yrkande Lars Kopp (M) yrkar på att socialnämnden beslutar att återremittera ärendet till förvaltningen med syftet att tydligt redovisa för- och nackdelar samt presentera ett bättre kunskaps- och beslutsunderlag. Med följande uppdrag: Att komplettera kartläggningen med en djupare analys och utredning. Att presentera relevanta jämförelser och effekter (tex avseende ekonomi, avvikelsehantering, delegering, resursplanering, kompetensförsörjning m.m.). Att redovisa olika räkneexempel där relevanta och väl identifierade beståndsdelar ingår. Att göra en större och djupare omvärldsbevakning, både i vårt närområde men också ute i landet. Att de "framgångskommuner på området" som finns, tex Kramfors specifikt vidtalas. Att ta del av - och sakligt redovisa - tillgängliga kunskapsunderlag från externa parter, tex SKR. Att redovisa utfört uppdrag för nämnd senast sista kvartalet 2025. Beslutsgång Ordförande Tyrone Hansson Eklund (FiA) ställer proposition på Lars Kopps (M) yrkande om återremiss och finner att socialnämnden beslutar i enlighet med detsamma. Beslutet skickas till Förvaltningsledning, socialförvaltningen Enhetschef ledningsstöd och utveckling, socialförvaltningen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2025-04-03

KS § 74 KS 2026/170 Årsredovisning 2025 - Ale kommun Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2025 för kommunen och koncernen Ale kommun. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att inga över- eller underskott ska överföras till nämnderna 2026. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Ale kommun redovisar ett resultat på 104,6 miljoner kronor, med en nettokostnadsandel på 95,7 procent. Resultatet innebär ett överskott på 5,6 miljoner kronor jämfört med budget. Ale kommun lägger stor vikt vid en god ekonomisk hushållning. Kommunen har fortsatt höga planerade investeringsnivåer, vilket kommer att utmana kommunens finansiella mål. Helhetsbedömningen för år 2025 är att kommunen har en god ekonomisk hushållning. Alla finansiella mål uppnås. Kommunen rör sig i rätt riktning för två av de tre riktningsmål som kommunfullmäktige beslutat om för mandatperioden. För det tredje riktningsmålet, Fokus på kundnytta, bedöms läget sammantaget vara oförändrat jämfört med 2024. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-03-20 - Årsredovisning 2025 – Ale kommun - Affärsverksamheten 2025 - Finansiell rapport 2025 - Årsredovisning 2025 – kommunstyrelsen - Årsredovisning 2025 – kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott - Årsredovisning 2025 – samhällsbyggnadsnämnden - Årsredovisning 2025 – servicenämnden - Årsredovisning 2025 – socialnämnden - Årsredovisning 2025 – utbildningsnämnden Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2026-04-07 - Årsredovisning 2025 – valnämnden - Årsredovisning 2025 – överförmyndarnämnden - Revisionsberättelse 2025, inklusive bilagor (biläggs till kommunfullmäktiges sammanträde) Beslutet skickas till Ekonomichef Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2026/170 Datum: 2026-03-20 Ekonomichef Ken Gunnesson Kommunstyrelsen Årsredovisning 2025 – Ale kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2025 för kommunen och koncernen Ale kommun. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att inga över- eller underskott ska överföras till nämnderna 2026. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Ale kommun redovisar ett resultat på 104,6 miljoner kronor, med en nettokostnadsandel på 95,7 procent. Resultatet innebär ett överskott på 5,6 miljoner kronor jämfört med budget. Ale kommun lägger stor vikt vid en god ekonomisk hushållning. Kommunen har fortsatt höga planerade investeringsnivåer, vilket kommer att utmana kommunens finansiella mål. Helhetsbedömningen för år 2025 är att kommunen har en god ekonomisk hushållning. Alla finansiella mål uppnås. Kommunen rör sig i rätt riktning för två av de tre riktningsmål som kommunfullmäktige beslutat om för mandatperioden. För det tredje riktningsmålet, Fokus på kundnytta, bedöms läget sammantaget vara oförändrat jämfört med 2024. Maria Kosterlind Reinholdsson Ken Gunnesson Kommunchef Ekonomichef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Årsredovisning 2025 – Ale kommun - Affärsverksamheten 2025 - Finansiell rapport 2025 - Årsredovisning 2025 – kommunstyrelsen - Årsredovisning 2025 – kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott - Årsredovisning 2025 – samhällsbyggnadsnämnden - Årsredovisning 2025 – servicenämnden - Årsredovisning 2025 – socialnämnden - Årsredovisning 2025 – utbildningsnämnden - Årsredovisning 2025 – valnämnden - Årsredovisning 2025 – överförmyndarnämnden - Revisionsberättelse 2025, inklusive bilagor (biläggs till kommunfullmäktiges sammanträde) Ärendet I Ale kommuns årsredovisning 2025 finns ekonomisk redovisning för kommun och koncern med förvaltningsberättelse, uppföljning av mål och uppdrag samt nämndernas sammanfattning av året. I årsredovisningen redovisas även annan uppföljning som enligt styrdokument eller andra beslut ska redovisas i årsredovisningen. Till ärendet finns också en sammanställning över den affärsdrivande verksamheten, en finansiell rapport för 2025, nämndernas respektive årsredovisningar samt revisionsberättelse med bilagor. Ale kommun redovisar ett resultat på 104,6 miljoner kronor, med en nettokostnadsandel på 95,7 procent. Resultatet innebär ett överskott på 5,6 miljoner kronor jämfört med budget. Ale kommun lägger stor vikt vid en god ekonomisk hushållning. Kommunen har fortsatt höga planerade investeringsnivåer, vilket kommer att utmana kommunens finansiella mål. Helhetsbedömningen för år 2025 är att kommunen har en god ekonomisk hushållning. Alla finansiella mål uppnås. Kommunen rör sig i rätt riktning för två av de tre riktningsmål som kommunfullmäktige beslutat om för mandatperioden. För det tredje riktningsmålet, Fokus på kundnytta, bedöms läget sammantaget vara oförändrat jämfört med 2024. Förvaltningens bedömning Helhetsbedömningen för 2025 är att kommunen uppvisar god ekonomisk hushållning då alla de finansiella målen uppnås tillsammans med att två av tre riktningsmål rör sig i rätt riktning. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Påverkan ur ett invånarperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål I årsredovisningen redovisas en helhetsbedömning av respektive riktningsmål samt vilka förbättringar som genomförts under året kopplat till riktningsmålen. Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutet skickas till: Ekonomichef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Årsredovisning 2025 Ale kommun Innehåll 1 Kommunstyrelsens ordförande .................................................................................................3 2 Kommunchefens sammanfattning .............................................................................................4 3 Ale kommun .................................................................................................................................5 3.1 Vision och värdegrund ........................................................................................................................5 3.2 Ale kommuns organisation .................................................................................................................5 3.3 Valresultat, mandatfördelning ............................................................................................................7 3.4 Befolkning i Ale 31 december ............................................................................................................7 3.5 Vart gick skattepengarna under året? ..................................................................................................9 4 Förvaltningsberättelse ..............................................................................................................10 4.1 Översikt över verksamhetens utveckling ..........................................................................................10 4.2 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning ...............................................................11 4.3 Händelser av väsentlig betydelse ......................................................................................................12 4.4 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten ............................................................13 4.5 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning .....................................................................15 4.6 Balanskravsresultat ...........................................................................................................................19 4.7 Den kommunala koncernen ..............................................................................................................19 4.8 Väsentliga personalförhållanden .......................................................................................................20 4.9 Förväntad utveckling ........................................................................................................................21 5 Ekonomisk analys .....................................................................................................................22 5.1 Ekonomisk sammanställning ............................................................................................................22 5.2 Notförteckning ..................................................................................................................................25 5.3 Driftredovisning ................................................................................................................................38 5.4 Resultaträkning .................................................................................................................................39 5.5 Investeringssammanställning ............................................................................................................39 5.6 Exploateringsredovisning, kommunen .............................................................................................44 5.7 Pensionsredovisning enligt fullfondsmodell .....................................................................................44 6 Uppföljning av mål och uppdrag ..............................................................................................47 6.1 Uppföljning av riktningsmålen .........................................................................................................47 6.2 Uppföljning av mål ...........................................................................................................................51 6.3 Uppföljning av uppdrag ....................................................................................................................55 6.4 Uppföljning av prioriterade förbättringar, effektiviseringar och besparingar ..................................73 Årsredovisning 2025, Ale kommun 1(92) 7 Personalanalys ..........................................................................................................................79 7.1 Sammanfattning ................................................................................................................................79 7.2 Kommunens anställda .......................................................................................................................79 7.3 Sjukfrånvaro ......................................................................................................................................81 7.4 Jämställdhet och mångfald ................................................................................................................82 8 Övrig uppföljning .......................................................................................................................84 8.1 Inkomna synpunkter under året ........................................................................................................84 8.2 Avtalssamverkan ...............................................................................................................................84 8.3 Privata utförare .................................................................................................................................85 8.4 Internationellt samarbete ...................................................................................................................86 9 Nämndernas sammanfattningar ...............................................................................................87 9.1 Kommunstyrelsen .............................................................................................................................87 9.2 Servicenämnden ................................................................................................................................88 9.3 Utbildningsnämnden .........................................................................................................................89 9.4 Socialnämnden ..................................................................................................................................90 9.5 Samhällsbyggnadsnämnden ..............................................................................................................91 9.6 Överförmyndarnämnden ...................................................................................................................91 9.7 Valnämnden ......................................................................................................................................92 Årsredovisning 2025, Ale kommun 2(92) 1 Kommunstyrelsens ordförande 2025 har varit ett stabilt år för Ale kommun, med framåtrörelse på flera områden. Kommunen redovisar ett re­ sultat på 104,6 miljoner kronor. Det är ett överskott jämfört med budget på 5,6 miljoner kronor. Vi når våra fi­ nansiella mål och vi rör oss mot våra prioriterade riktningsmål. Det är en stabil grund för att möta framtidens ut­ maningar. Alesamverkans prioriterade mål under mandatperioden är ett tryggare Ale, fokus på kundnytta och en effektivare organi­ sation. År 2025 är det tredje året som kommunen arbetar mot dessa mål. Tillsammans bidrar våra medarbetare på olika sätt till trygghet för alla som lever och verkar i vår kommun. Som ett prioriterat mål har det arbetet haft ett särskilt fokus och gått i rätt riktning under året. Vi värderar också särskilt att ha fokus på de vi är till för – ale­ borna och alla andra som verkar i Ale, i en förening, i ett företag eller som besökare. Ett viktigt arbete under året har varit att alla medarbetare i Ale kommun ska känna till och arbeta utifrån kommunens gemensamma värde­ grund. Värdegrunden bidrar till att sätta ett tydligt fokus på vårt uppdrag och på de som kommunens verksamhet är till för. En effektivare organisation innebär att vi arbetar för att leverera så mycket värde och kvalitet som möjligt utifrån våra resurser. Det kräver ett ständigt pågående arbete med att förbättra verksamheten och pröva nya vägar för att bli lite bättre, hela tiden. Vi vet att vi redan kommit en lång väg med detta och vi ska fortsätta att bli ännu bättre. Jag är stolt över vad vi åstadkommit i Ale kommun under år 2025. Det ska varje medarbetare i våra verksamheter också vara. Tillsammans med aleborna, våra föreningar och våra företagare är vi en del av allt det goda arbete som sker i hela vår kommun, varje dag. Henrik Fogelklou, kommunstyrelsens ordförande Årsredovisning 2025, Ale kommun 3(92) 2 Kommunchefens sammanfattning Under 2025 har omvärldsläget fortsatt att påverka Sverige, som befinner sig i en utdragen lågkonjunktur med svag tillväxt. Ale kommun redovisar ett resultat på 104,6 mkr, vilket är 5,6 mkr bättre än det budgeterade resulta­ tet. Den positiva utvecklingen jämfört med budget beror på nämndernas positiva resultat om 7,0 mkr samt ett underskott från finansverksamhet om -1,7 mkr. Kommunfullmäktiges mål om en effektivare organisation har varit i fokus under året. Sänkt kommunal skattesats med har kombinerats med god budgetföljsamhet samtidigt som både utbildningsförvaltningen och socialförvalt­ ningen har lyckats anpassa sin verksamhet efter förändrade behov på ett effektivt sätt. Gemensamt arbete med tidiga insatser till barn och unga, föräldrastöd och våldsprevention har bidragit till en tryggare kommun. Vi har utvecklat vår beredskap och förmåga att fungera under olika förutsättningar. Kundnyt­ tan har ökat på flera sätt. Ale kommun erbjuder nu tillgång till nationella gymnasieprogram och vi stiger på flera nationella näringslivsrankningar. Samtidigt har niondeklassarnas kunskapsresultat försämrats under året. Kommunens personalomsättning minskade jämfört med 2024. Den totala sjukfrånvaron är i nivå med föregå­ ende år. Det finns skillnader mellan verksamheter, kön och åldersgrupper, som visar att arbetet med åtgärder be­ höver fortsätta att anpassas efter förutsättningar i olika verksamheter och grupper. Arbetet med ”Ständiga förbättringar” fortsätter. I slutet av året presenterade flera verksamheter sina förbättringar på Kvalitetsmässan i Göteborg. Maria Kosterlind Reinholdsson, kommunchef Årsredovisning 2025, Ale kommun 4(92) 3 Ale kommun 3.1 Vision och värdegrund Vision Ett Ale. I Ale skapar människor, föreningar och företag möjligheter och framtiden tillsammans i ett samhälle där vi gemensamt tar ansvar. Mellan skog och älv växer vi med en storslagen småskalighet där småstadens fördelar bevaras. Ett pärlband av orter, var och en unik, här finns en plats för alla. Här har vi nära till varandra, naturen och stadens brus. Ale – Sveriges längsta småstad. Ale kommuns värdegrund Tillsammans tar vi ansvar och skapar förtroende. Vi tar ansvar för Alebornas bästa. Kommunens organisation är till för de som bor och verkar runtom i hela Ale. Vi erbjuder god verksamhet och service genom att arbeta effektivt och med hög tillgänglighet. Vi arbetar tillsammans i en organisation. Alla som är anställda i Ale kommun är kollegor. Vi drar nytta av att ha nära till varandra, vi vill varandra väl och vi gör varandra bättre. Vi försöker förstå våra kollegors perspektiv och bidrar till att alla trivs på arbetet. Vi skapar förtroende Vi vill förstå de förväntningar och behov som människor, föreningar och företagare har, i dag och i framtiden. För oss är alla människor lika mycket värda och vi bemöter alla på ett gott, likvärdigt och re­ spektfullt sätt. Vi behandlar alla sakligt och följer de lagar och regler som är relevanta för våra uppdrag och vår verksamhet. 3.2 Ale kommuns organisation Den kommunala organisationen Årsredovisning 2025, Ale kommun 5(92) Den kommunala koncernen Årsredovisning 2025, Ale kommun 6(92) 3.3 Valresultat, mandatfördelning Kommunstyrelsens ordinarie ledamöter Henrik Fogelklou, ordförande (M) - ersatte Mikael Berglund under 2024 Dennis Ljunggren, 1:e vice ordförande (S) Robert Jansson, 2:e vice ordförande (SD) Sandi Nordin (S) Annica Westdahl-Eriksson (SD) Jan Murray (M) Ann-Sofie Hellvard (V) Sune Rydén (KD) Jessika Loftbring (C) Mandatfördelning i kommunfullmäktige efter valet 2022 Parti Mandat Socialdemokraterna 14 Moderaterna 10 Sverigedemokraterna 10 Vänsterpartiet 4 Centerpartiet 3 Framtid i Ale 2 Liberalerna 2 Kristdemokraterna 3 Miljöpartiet 1 3.4 Befolkning i Ale 31 december Folkmängd Ort 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Totalt 31 868 32148 32 394 32 446 32 576 32 623 Surte 3 297 3249 3 294 3 306 3 296 3 311 Bohus 3 315 3371 3 383 3 348 3 387 3 387 Nödinge 6 081 6057 6 057 6 100 6 183 6 142 Nol 3 516 3609 3 711 3 697 3 710 3 698 Alafors 2 168 2189 2 158 2 184 2 192 2 209 Starrkärr, Kilanda, Ryd 1 971 1937 1 923 1 959 1 966 1 969 Älvängen 6 250 6433 6 515 6 502 6 493 6 554 Skepplanda 3 349 3363 3 386 3 383 3 419 3 417 Hålanda 1 087 1068 1 070 1 057 1 047 1 044 Alvhem 803 833 860 861 848 847 Övriga 31 39 37 49 35 45 Årsredovisning 2025, Ale kommun 7(92) Folkmängd fördelning Hela riket Västra Götalands län Ale Folkmängd 10 605 529 1 777 803 32 623 Därav andel (%) - Kvinnor 50 50 49 - Män 50 50 51 - 0-17 år 20 19 24 - 18-64 år 59 59 58 - 65- år 21 20 18 - Gifta 32 32 36 - Skilda 10 10 8 - Med utländsk bakgrund * * * - Utrikes födda 21 21 19 - Utländska medborgare * * * Medelålder 42 42 40 * Ej tillgängligt vid tiden för årsredovisningens färdigställande. Folkmängd åldersgrupper Ålder vid årets slut 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Folkmängd totalt 31 868 32 148 32 394 32 446 32 576 32 623 0 år 386 421 347 317 356 296 1-5 år 2 158 2 179 2 199 2 097 2 005 2 007 6-9 år 1 817 1 824 1 879 1 884 1 885 1 831 10-12 år 1 344 1 403 1 381 1 389 1 391 1 441 13-15 år 1 263 1 273 1 281 1 358 1 388 1 396 16-18 år 1 188 1 194 1 258 1 266 1 257 1 247 19-29 år 3 827 3 726 3 648 3 569 3 501 3 507 30-39 år 4 424 4 564 4 629 4 658 4 721 4 690 40-64 år 9 962 9 982 10 138 10 238 10 317 10 436 65-74 år 2 813 2 762 2 693 2 612 2 588 2 567 75-84 år 2 124 2 216 2 308 2 389 2 452 2 466 85- år 562 604 633 669 715 739 Årsredovisning 2025, Ale kommun 8(92) 3.4.1 Karta Ale kommun 3.5 Vart gick skattepengarna under året? Årsredovisning 2025, Ale kommun 9(92) 4 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen syftar till att ge en övergripande bild av Ale kommuns verksamhet det gångna året. I detta avsnitt lämnas information om förvaltningen av kommunen och den kommunala koncernen i enlighet med Lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning 11 kapitlet och rekommendation 15 från Rådet för kommunal redovisning. Siffror inom parentes avser förhållanden i föregående års bokslut om inget annat anges. 4.1 Översikt över verksamhetens utveckling Ale kommun redovisar ett resultat på 104,6 mkr vilket är 5,6 mkr bättre än budgeterade 99,0 mkr och ger en net­ tokostnadsandel på 95,7 % vilket är något bättre än budgeterad andel på 96,0%. Det positiva utfallet jämfört med budget beror på nämndernas positiva resultat om +7.0 mkr samt ett underskott på finansverksamhet om -1,4 mkr. I finansverksamhetens resultat inryms bland annat negativ avvikelse på skat­ teintäkter/statsbidrag med -10,4 mkr, medfinansiering av gång och cykelvägar med -16,0 mkr. Merkostnaderna vägs upp av lägre finansiella kostnader och högre finansiella intäkter än budgeterat +26,9 mkr. Kommunens totala investeringar uppgick till 477 mkr vilket är ca 65 % av budget omslutningen som uppgick till 739 mkr. Affärsverksamheten exkluderat nyttjades 51 % av budget omslutningen för skattefinansierade investe­ ringar. Arbetet med överföringsledningen har ökat takten under året och är en stor del av årets investeringskost­ nader. För ytterligare analys och kommentarer kring investeringsbudgeten, se avsnitt 5.5. Kommunkoncernen redovisar ett resultat på 114,42 mkr (106,1 mkr). Kostnader associerade med koncernens lo­ kaler har ökat kraftigt och ännu ej kompenserats med intäktshöjningar. Även personalkostnader har ökat. Sammandrag fem år, kommunen 2021 2022 2023 2024 2025 Allmänt Folkmängd 31/12* 32 148 32 394 32 446 32 576 32 623 Skattesats, kr 21,87 21,87 21,87 21,87 21,37 Ekonomiskt resultat Årets resultat, mkr 125,2 132,1 120,6 110,8 104,6 Nettokostnadsandel 93,9 % 93,9 % 94,7 % 95,3 % 95,7% Nettoinvesteringar, mkr 233,4 202,3 218,7 353,7 477,2 Tillgångar och skulder Anläggningstillgångar, mkr 2 011,3 2 081,8 2 159,3 2 386,7 2 771,5 Långfristiga låneskulder, mkr 395 370 340 340 540 Lån som andel av anläggningstillgångar 20 % 18 % 16 % 14 % 19 % Eget kapital, mkr 1 287,5 1 419,6 1 540,2 1 651,0 1 755,6 Soliditet 53,0 % 55,0 % 55,9 % 55,9 % 53,2 % Borgensåtagande, mkr 822,4 1 023,4 1 176,7 1 216,7 1 261,4 Pensionsskuld, mkr ** 205,3 223,5 274,5 368,5 380,1 Ansvarsförbindelse, pensioner, mkr 467,7 379,1 391,6 402,7 393,9 Per invånare Anläggningstillgångar, kr 62 563 64 264 66 550 73 265 84 955 Långfristiga låneskulder, kr 12 287 11 422 10 479 10 437 16 553 Borgensåtaganden, kr 25 582 31 593 36 267 37 349 38 666 Pensionsskuld inklusive ansvarsförbin- 20 935 18 603 20 527 23 676 23 726 delse, kr * Från och med år 1998 redovisas pensionsskulden enligt "blandmodellen" och från och med år 2000 redovisas den del, som den anställde själv ska placera, som kortfristig skuld. Årsredovisning 2025, Ale kommun 10(92) 4.2 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Befolkningsutveckling Ale kommun har efter att under ett antal år med god befolkningstillväxt de senaste åren haft en stagnerad ut­ veckling likt stora delar av övriga landet. Befolkningsutvecklingen har fortsatt varit positiv men i mycket lägre nu­ merär. Efter att under några år byggt en rad nya förskolor samt LSS-boenden är nu övergången till om och ny­ byggnation av skolor tillsammans med att investeringar i allmän plats och infrastruktur kommer att öka kraftigt i och med att ett antal detaljplaner i centrumorterna börjar bli klara. Under 2025 har antalet Alebor ökat med 47 (130) personer och invånarantalet uppgår vid årsskiftet till 32 623 (32 576). Detta motsvarar en befolkningsökning med 0,1 % (0,40 %). Under 2025 föddes det 279 (353) barn och 243 (225) personer avled, vilket innebär ett positivt födelseöverskott på (128) personer. Det flyttade in 1 774 perso­ ner och flyttade ut 1 774 personer, vilket innebär ett flyttningsnetto på 0 (21) personer. Ale kommuns befolk­ ningsökning ligger över snittet för Västra Götalandsregionens kommuner. Ale kommun har en svag befolknings­ ökning motsvarande 0,1 % (snittet av VGR-kommunerna är på -0,2 %) Arbetsmarknad Näringslivet i Ale består av cirka 3 100 arbetsställen inom tillverknings-, handels- och tjänstesektorn. Ale kom­ mun är den största arbetsgivaren med strax över 2 400 tillsvidareanställda. Kommunen har ett centralt läge i gö­ teborgsregionen med goda pendlingsmöjligheter vilket främjar arbetsmarknaden. Bostadsmarknad Efterfrågan på bostäder i kommunen är fortsatt hög även om den mattats av i och med den lågkonjunktur som landet befunnit sig i och till delar fortsatt befinner sig i. Risker och osäkerhetsfaktorer Betydande investeringar i bland annat verksamhetslokaler och infrastruktur ska genomföras. Om kommunen som ett resultat av detta ökar låneskulden i alltför stor utsträckning, kan det vid en kommande högkonjunktur med höjda räntor och ökade kostnader för pensionsutbetalningar, skapa ekonomiska svårigheter. Den expansion som kommunen fortsatt planerar för ställer krav på kommunens omställningsförmåga. Kommuninvånarnas be­ hov av kommunala tjänster måste tillgodoses på ett kostnadseffektivt sätt så att den kommunala ekonomin inte äventyras. Samtidigt måste medel reserveras för investeringar och stigande pensionskostnader. Det är av ytterst viktigt att konsolidera ekonomin för att ha en långsiktig uthållighet. Det är också av vikt att kommunen klarar av att färdigställa detaljplaner och bygglov då det är en förutsättning för fortsatt expansion och byggnation. Pensionsförpliktelser Ale kommun har ett omfattande pensionsåtagande som uppgår till 890,5 mkr (896,3 mkr). Pensionsförpliktelsen redovisas sedan 1998 enligt den så kallade blandmodellen där pensioner intjänade före 1998 inte skuldförs utan redovisas som ansvarsförbindelse. Förpliktelsen som redovisas som ansvarsförbindelse uppgår till 393,9 mkr (402,7 mkr). Kommunen följer rekommendation 10 från Rådet för kommunal redovisning (RKR) gällande vär­ dering och upplysningar om kommunens pensionsförpliktelser. Ytterligare upplysningar om förpliktelsen finns i not 19. Årsredovisning 2025, Ale kommun 11(92) Pensionsförpliktelser (mkr) 2024 2025 Total pensionsförpliktelse i balansräkningen a.) Avsättning inklusive särskild löneskatt 368,5 380,1 b.) Ansvarsförbindelse inklusive särskild löneskatt 402,7 393,9 Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsförsäkring 125,1 116,5 Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsstiftelse - - Summa pensionsförpliktelser (inklusive försäkring och stiftelse) 896,3 890,5 Förvaltade pensionsmedel - marknadsvärde Total pensionsförsäkringskapital 164,1 163,3 - varav överskottsmedel 3,3 6,2 Totalt kapital pensionsstiftelse - - Finansiella placeringar avseende pensionsmedel (egen förvaltning) - - Summa förvaltade pensionsmedel 164,1 163,3 Finansiering Återlånade medel 732,2 727,7 Konsolideringsgrad 18,3 % 18,3 % 4.3 Händelser av väsentlig betydelse Av 11 kap. 3 och 12 §§ LKBR följer att förvaltningsberättelsen ska innehålla upplysningar om sådana händelser av väsentlig betydelse för den kommunala koncernen och kommunen som har inträffat under räkenskapsåret el­ ler efter dess slut. Säkerhetsläget Krig fortgår i Ukraina sedan Rysslands invasion den 24 februari 2022. Invasionen hotar internationell fred och säkerhet och är ett brott mot internationell rätt samt mot den europeiska säkerhetsordningen. Osäkerheten i Sve­ rige och Europa har under början av 2025 ökat, påverkat av det maktskifte som ägt rum i USA som påverkar lan­ dets hållning i utrikespolitiska frågor. Effektivare organisation Kommunens arbete med ständiga förbättringar fortskrider med fokus på att kontinuerligt förbättra och utveckla processer såväl som arbetssätt och att optimera organiseringen av kommunens verksamheter och samverkan. Kommunens digitala utbildningsplattform Kunskapstorget har implementerats. Plattformen möjliggör för hela kommunen att erbjuda digitala utbildningar vilket t.ex. effektiviserar arbetet kring introduktion och kompetensut­ veckling såväl som säkerhetsrelaterade utbildningar inom brandskydd och HLR. Genomlysning av kostnaden för ekonomitjänster har genomförts tillsammans med Soltak AB och flera andra kommuner. Genomlysningen visar att Ale kommun har en lägre kostnad för ekonomihantering än de jämförda kommunerna. Från maj 2025 skickar Ale kommun i första hand kundfakturor till digital brevlåda istället för brevledes vilket medfört att andelen elektroniska kundfakturor ökat från ca 26 % till 74 % i månaden. Byte av inkassoleverantör från Intrum till Svea Inkasso, har skett under året och i samband med bytet övertog inkassobolaget utskick av på­ minnelser på obetalda fakturor samt påminnelseavgift påfördes. Detta medför sammantaget en kostnadsminsk­ ning samt ny intäktspost men även förhoppning om ett förändrat betalningsmönster där fler fakturor betalas in­ nan förfall. Vidare förkortas distributionstiden för kommuninnevånare som utgör fakturamottagare. Inom serviceförvaltningen har särskilt fokus under året lagts på att utföra arbete i egen regi för att minska ex­ terna inköp av tjänster till högre kostnad. Enhet IT har flyttat från lokaler i Alafors till Nödinge vilket medför bättre tillgänglighet för kommunens anställda. Årsredovisning 2025, Ale kommun 12(92) Genom en ny upphandling av digitala matinköp inom hemtjänsten där leverantören även kan bistå med att sätta in varor i köket/kylskåpet kan omsorgstagarens behov bättre tillgodoses. För att anpassa sig till förändringar inom utbildningsförvaltningen har Björklövens, Nolängens och Byvägens förskolor stängts under året. Sänkt skattesats 2025 Kommunfullmäktige beslutade i juni att sänka den kommunala skattesatsen med 50 öre från 2025 till 21,37 pro­ cent. Ale ingår i de 13 svenska kommuner som sänker skatten. 35 kommuner höjer skatten 2025. Alebyggen AB Alebyggen AB har under året bytt ekonomisystem från Incit Xpand till Akribi Fenix. Bolaget är påverkat av en ökad kostnadsbild kopplat till låneräntor där omläggning av lån sker på högre nivå än tidigare upptagna lån samt ökad låneomslutning. Bolaget har i sin ekonomiska prognos identifierat omfattande reinvesteringsbehov fram till och med 2028 i det existerande beståndet. Bohus räddningstjänstförbund Bohus räddningstjänstförbund har under året sammanslagit Ales räddningstjänst i beredskap för att få bättre för­ utsättningar att upprätthålla rätt bemanning och förmåga. Sammanslagningen blev klar under november och har redan gett positiv effekt med att säkerhetsställa rätt bemanning. Ale Utveckling AB (f.d. En Väg Efter Rätt Tanke AB) Ale Utveckling har under 2025 förvärvat tre fastigheter i Älvängen centrum som ett steg för att kommunen ska ha större rådighet i den utvecklig av centrala Älvängen som är på gång. Under året har namnbyte skett från En väg efter rätt tanke AB, (Evert AB) till Ale Utveckling AB. Under 2025 fick bolaget uppdraget från kommunfull­ mäktige att driva processen kring nytt kommunhus i Nödinge. 4.4 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten Den politiska styrningen ska ange prioriteringar, resursfördelning samt vilka mål och resultat som ska uppnås. Vi­ dare ska den ska präglas av få och långsiktiga mål. Utifrån ett tillitsbaserat arbetssätt innebär detta att detaljstyr­ ning inte är eftersträvansvärt utan ska ersättas med långsiktiga politiska prioriteringar för att möjliggöra hand­ lingsutrymme till förvaltningarna i genomförandet. Genomförandet ska hanteras av professionerna i förvaltning­ arna. Chefernas ansvar är att organisera, prioritera och leda arbetet utifrån ett helhetsperspektiv samt att skapa handlingsutrymme för medarbetarna. Medarbetare behöver ha handlingsutrymme för att säkerställa att verksam­ heten fungerar så bra som möjligt för de kommunen är till för. Minskad detaljstyrning innebär inte att den politiska kontrollen ska upphöra. Politiska mål, uppdrag och andra politiska beslut samt budgetföljsamhet ska kontinuerligt följas upp och redovisas. Uppföljningen ska ske utifrån professionens helhetsbedömning med tonvikt på att ha kommunens intressenter i fokus. Den ska kommuniceras i det format som ger bästa möjliga styrning och transparens. Det är eftersträvansvärt att minska rapportering som skapar administration utan mervärde. Uppföljningen ska präglas av ett lärande och redovisa såväl brister som goda exempel. Det är också viktigt att redovisa vilka effekter de politiska prioriteringarna genererar. Nyckeltal ska användas för att lyfta fram jämförelser och trender som är värdeskapande för analysen. Lärande dialoger är viktigt i både styrning och uppföljning. Förutom fastställd årlig skriftlig rapportering bör öv­ rig uppföljning ske utifrån de förtroendevaldas och professionens gemensamma bästa där både effektivt och transparens premieras. Ale kommuns organisation är, som alla kommunala organisationer, hierarkisk och tar sin utgångspunkt i all­ männa val. Överst i hierarkin finns kommunfullmäktige som bland annat beslutar om mål och budget och hur den politiska organisationen i kommunen ska se ut. Nämndernas ansvarsområden regleras i reglementen som fastställs av kommunfullmäktige. Nämnderna har möjlighet att via delegationsordningen delegera frågor till ut­ skott och förvaltningsorganisation. Förvaltningsorganisationen ansvarar för verkställigheten av både grundupp­ draget och den lokala politikens viljeinriktningar. I en tillitsbaserad organisation är det av vikt att delegering sker till nivåer så nära kärnverksamheten som möjligt, för att minska detaljstyrningen och ge medarbetarna, professio­ nerna, större handlingsutrymme. Årsredovisning 2025, Ale kommun 13(92) Principer gällande styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten regleras i Ale kommuns styrmodell - Policy för övergripande styrningsprinciper i Ale kommun som är fastställd av kommunfullmäktige. Buffert/Utvecklingsreserv En budget beskriver den verksamhet som i förväg planeras utifrån ett antal antaganden. Det är sällan dessa anta­ ganden till fullo slår in. Det är därför viktig att i budgeten avsätta utrymme för att kunna hantera avvikelser. Varje förvaltning ska avsätta minst en halv procent av den samlade budgeten till en reserv (buffert). Reserven ska pla­ ceras på ett sådant sätt att uppkomna kostnader kan hanteras utan att planerad verksamhet behöver förändras. Om verksamheten inte behöver använda bufferten ska den i stället planeras så att den kan genomföras under året som en kostnad av engångskaraktär och därmed inte vara långsiktigt kostnadsdrivande (utvecklingsreserv). Mål­ sättningen är att beloppet vid årets slut ska vara använt. Uppföljning Mål och budget följs upp i delårsbokslut per 31 mars (enbart personal och ekonomi) och 31 augusti samt i den årliga verksamhetsberättelsen per 31 december. Rapporterna innehåller uppföljning av kommunens strategiska målsättningar och nämnders och bolags mål och resultat, framgångsfaktorer, uppdrag, ekonomi och investe­ ringar. Avvikelser mot budget och avvikelser i måluppfyllelsen analyseras och åtgärder till förbättringar presente­ ras. Budgetuppföljningar med årsprognoser görs även per sista februari och maj. Övriga månader sker en av­ stämning mot periodutfall och periodbudget för att se att aktuell prognos fortsatt håller eller om åtgärder är nöd­ vändiga. Budgetprocess Budgetprocessen för år 2025 följde tidsplanen. Arbetet påbörjades med en omvärldsdag som följdes av en bud­ getdag där politiker samt förvaltningsledning var inbjudna. På kommunfullmäktige i juni 2024 fastställdes budget för 2025. I samband med detta fastställdes också skattesatsen. Nämnderna fastställde senare respektive nämnd­ plan med budget vilka presenterades för kommunfullmäktige. Ekonomistyrningsprinciper En god ekonomisk hushållning innebär att de mål och riktlinjer som fastlagts för främst ekonomi men även verksamhet stäms av, följs upp och utvärderas kontinuerligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåt­ gång, prestationer, resultat och effekter. För att göra ansvar och befogenheter tydliga samt att få en smidig admi­ nistrativ hantering har nedanstående regler för styrning av nämnder utarbetats och gäller 2025. • Mål och budget 2025 anger kommunfullmäktiges inriktning, mål, resursfördelning samt investeringsbud­ get och är det övergripande styrdokumentet riktat till nämnderna. Kommunens ekonomi sätter gränsen och förutsätter optimalt resursutnyttjande. Vid resursbrist ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras. • Om tilldelningen av medel visar sig otillräcklig i förhållande till målen ska nämnden i första hand under­ söka förutsättningarna att omdisponera tillgängliga resurser inom nämndens samlade budgetram och i andra hand hos kommunstyrelsen aktualisera behovet av att ompröva målen för verksamheterna. • Nämnd kan öka eller minska sin budgetomslutning så länge nettoramen hålls. Tilläggsanslag under lö­ pande verksamhetsår prövas endast undantagsvis. • Justeringar av teknisk karaktär inom angiven totalram kan beslutas av kommunstyrelsen. Vid större för­ ändringar kan detta ske under pågående verksamhetsår. • Nämnderna ska upprätta nämndplaner. Förvaltning kommunstyrelsen tar fram anvisningar för nämnd­ planerna. • Förvaltningscheferna ansvarar för att Mål och budget samt andra dokument som krävs för att styra och leda den operativa verksamheten i riktning mot uppställda mål upprättas och kommuniceras. • Varje nämnd ska årligen besluta om plan för intern kontroll. Uppföljning av internkontrollplanerna ska bifogas budgetuppföljningarna till kommunfullmäktige i samband med årsredovisningen. • Om nämndernas över- eller underskott ska tas med till kommande år kan prövas och beslutas av kom­ munfullmäktige varvid hänsyn tas till om målen är uppfyllda. Utöver ovan nämnda styrningsprinciper används i kommunen även olika policydokument och riktlinjer vilka finns samlade i kommunens författningssamling. Årsredovisning 2025, Ale kommun 14(92) Kommunkoncernen De i kommunkoncernen ingående bolag och förbund styrs av bolagsordning och ägardirektiv som beslutas av kommunfullmäktige. Det gäller framför allt bostadsbolaget AB Alebyggen, Ale Utveckling AB och Bohus rädd­ ningstjänstförbund som är de tre instanser som har substantiell betydelse för kommunkoncernen. 4.5 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning För att avgöra om Ale kommun uppnår God ekonomisk hushållning ska en helhetsbedömning göras av de verksam­ hetsmässiga och de finansiella målen. Ale kommun bedöms ha en god ekonomisk hushållning: 1. Om maximalt ett av de finansiella målen inte uppnåtts två år i rad. 2. Om en majoritet av riktningsmålen går i rätt riktning Kommunens tre finansiella mål är: • Nettokostnadsandelen skall vara högst 96% • Självfinansieringsgrad ska ej understiga 70% i genomsnitt under en rullande 8-årsperiod • Soliditet ska inte understiga 30 procent I enlighet med kommunens styrmodell utgår den långsiktiga styrningen från riktningsmål. Riktningsmålen har till syfte att bidra till att staka ut viljeinriktningen på lång sikt och tydliggöra politiska prioriteringar för hela koncer­ nen. Respektive nämnd har också möjlighet att utifrån respektive ansvarsområde fastställa egna mål kopplade till ett riktningsmål. Uppföljning och helhetsbedömning av riktningsmålen finns i avsnitt 6.1. Bedömning finansiella mål Från 2025 års budget har kommunen antagit nya finansiella mål som en del i god ekonomisk hushållning. Dessa presenteras samt förklaras i detta stycke av årsredovisningen. De tre finansiella målen uppfylls för året. Kommunens fortsatt planerade höga investeringsnivå de kommande åren kommer dock att utmana de nu gällande finansiella målen. Den absolut tyngsta parametern för god ekono­ misk hushållning är att kommunen över tid visar gott ekonomiskt resultat, vilket Ale kommun gör även för 2025 med ett överskott på 104,6 mkr. Riktningsmål Finansiellt mål har uppnåtts Nettokostnadsandelen skall vara högst 96% Ja Självfinansieringsgrad ska ej understiga 70% i genomsnitt under en rul- Ja lande 8-årsperiod Soliditet ska inte understiga 30 procent Ja Bedömning verksamhetsmässiga mål Två av kommunens tre riktningsmål går i rätt riktning. Riktningsmålet Fokus på kundnytta bedöms ha en oföränd­ rad status jämfört med föregående år. Bedömningen grundar sig i att den positiva förändringen på flera av målets områden vägs upp i negativ riktning av försämrade kunskapsresultat i årskurs 9. • Ett tryggare Ale: Det samordnade arbetet med tidiga insatser, våldsprevention och föräldrastöd har varit ett viktigt arbete i målets riktning. Arbetet med säkerhet och beredskap har också stärkts under året. Det innebär bland annat att verksamheternas beredskap och förmåga att fungera under olika förutsättningar utvecklats, vilket bidrar positivt till bedömningen. Sammantaget är bedömningen att kommunen under året rört sig i målets riktning. • Fokus på kundnytta: Kundnyttan har ökat på flera sätt under året, exempelvis vad gäller näringsliv, kon­ taktcenter, tillgång till nationella gymnasieprogram och tidiga samordnade insatser till barn och unga. Försämrade kunskapsresultat i årskurs 9 jämfört med föregående år är en viktig aspekt av kundnyttans utveckling i kommunen och något som påverkar helhetsbedömningen negativt. Sammantaget bedöms Årsredovisning 2025, Ale kommun 15(92) målet ha en oförändrad status jämfört med föregående år. • En effektivare organisation i Ale: Ett framgångsrikt arbete med att kontinuerligt anpassa förskole- och skol­ verksamheten efter antal barn och elever har haft stor betydelse för kommunens effektivitet. Även soci­ alförvaltningen haft en god budgetföljsamhet trots en utmaning med ökade volymer och behov i flera delar av verksamheten. Samtidigt är kommunala skattesatsen 2025 50 öre lägre än 2024. Ständiga för­ bättringar är en etablerad metodik och ett förhållningssätt i hela organisationen som bidrar till en effekti­ vare organisation. Sammantaget är bedömningen att kommunen under året rört sig i målets riktning. Riktningsmål Helhetsbedömning riktningsmål Ett tryggare Ale Går i rätt riktning Fokus på kundnytta Oförändrad En effektivare organisation i Ale Går i rätt riktning Helhetsbedömning Ale kommun lägger stor vikt vid en god ekonomisk hushållning. Helhetsbedömningen för 2025 är att kommunen uppvisar god ekonomisk hushållning. Alla de finansiella målen uppnås tillsammans med att två av kommunfullmäktiges tre fastställda riktningsmål visar en positiv utveckling och går i rätt riktning. Målet om en effektivare organisation har varit viktigt under året. En mängd förbättringar har genomförts under ledordet ständiga förbättringar. Sänkt kommunal skattesats med 50 öre har kombinerats med god budgetföljsam­ het samtidigt som både utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen har lyckats anpassa sin verksamhet efter förändrade behov. 4.5.1 Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Nettokostnadsandel Nettokostnadsandel 2022 2023 2024 2025 Verksamhetens intäkter 548 443 441 475 Verksamhetens kostnader -2 462 -2 457 -2 553 -2 625 Avskrivningar -127 -130 -134 -151 Verksamhetens nettokostnader -2 041 -2 145 -2 245 -2 302 Skatteintäkter & generella statsbidrag 2 173 2 284 2 379 2 421 Finansnetto -1 -19 -23 -15 Nettokostnadsandel 93,9 % 94,7 % 95,3 % 95,7 % Nyckeltalet mäter årets nettokostnader i relation till skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekono­ misk utjämning. Nettokostnadsandelen ska vara högst 96 % över tid och årsbokslutet visar ett resultat motsva­ rande nettokostnadsandel på 95,7 % för året och bidrar till det långsiktiga målet på max 96 %. Nyckeltalet mäter årets nettokostnader i relation till skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekono­ misk utjämning. Målsättningen är att nettokostnadsandelen ska vara högst 96 procent. Det innebär omvänt ut­ tryckt att summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning ska vara 4 procent högre än kostnaderna. Årsredovisning 2025, Ale kommun 16(92) Självfinansieringsgrad Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Budget Prognos Självfinansieringsgrad 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 Årets investeringar 237 194 160 144 215 130 473 534 Årets resultat plus avskrivningar 218 226 237 239 232 241 241 261 Självfinansieringsgrad 92 % 116 % 148 % 109 % 108 % 186 % 88 % 49 % Rullande genomsnitt 8-år start 2021 102 % *Siffrorna för prognos 2026-2027 beräknas på att 80% av investeringsutrymmet nyttjas. Nyckeltalet beskriver hur stor andel av nettoinvesteringarna som finansieras utan att ta upp lån. När kommunen kan finansiera alla sina investeringar med skatteintäkter och statliga medel är självfinansierings­ graden 100 %. Detta är eftersträvansvärt då det innebär att investeringar inte genererar framtida negativa kassa­ flöden i form av amortering och ränta. Ett långsiktigt perspektiv krävs vid utvärdering av detta nyckeltal och därför har Ale målet att det ej ska under­ stiga 70 % i genomsnitt under en rullande 8-års period. Detta anses vara en hållbar nivå för Ales förväntade framtida utveckling. Målet uppnås 2025 för den skattefinansierade verksamheten som har en rullande självfinan­ sieringsgrad på 102 %. Den rullande 8-års perioden är från och med helåret 2025, baserat på 5 år bakåt i tiden, innevarande år samt två år framåt i tiden. För att tillgodose invånarnas behov krävs investeringar inom flera kritiska infrastrukturområden såsom skola, vattenförsörjning och vägar. Befolkningsökningen som möjliggörs av investeringarna innebär högre intäkter för Ale i framtiden. Kommunens snabba tillväxttakt de kommande åren kommer dock att utmana nuvarande finansi­ ella mål. Soliditet Soliditet 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Inklusive ansvarsförbindelse 29,5 % 33,7 % 40,3 % 41,7 % 42,3 % 41,3 % Förändring mot föregående år 5,2 % 4,2 % 6,6 % 1,4 % 0,6 % -1,0 % Exklusive ansvarsförbindelse 53,7 % 53,0 % 55,0 % 55,9 % 55,9 % 53,2 % Förändring mot föregående år 2,9 % -0,7 % 2,0 % 1,6 % 0,0 % -2,7 % Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Nyc­ keltalet mäter kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Soliditet ska inte understiga 30 procent vilket kom­ munen har uppnått. 4.5.2 Övriga indikatorer för ekonomisk ställning där kommunen inte har finan­ siella mål Budgetföljsamhet Nämnderna visar under året i allmänhet en god budgetföljsamhet, och en total positiv avvikelse på 7,0 % mot budget. Flertalet nämnder visar ett positivt resultat såsom; kommunstyrelsen 4,6 mkr, Kultur och fritidsutskottet 0,3 mkr, samhällsbyggnadsnämnd 0,8 mkr, utbildningsnämnd 2,0 mkr, Socialnämnden 1,2 mkr, överförmyndar­ nämnd 0,1 mkr och revisorer 0,1 mkr. Servicenämnden visar ett negativt resultat om -2,0 mkr. Kommunstyrelsens överskott på 4,6 mkr förklaras till merparten av uteblivna personalkostnader. Samhällsbyggnadsnämndens överskott uppgår till 0,8 mkr. Utbildningsnämndens överskott på 2,0 mkr beror främst på ett prognostiserat överskott (efter sommaren) då det fanns risk att inte alla beslutade PO-medlen skulle hinna användas, samtidigt som ett överskott uppstod avseende köpta platser. Servicenämndens underskott uppgår till -2,0 mkr och avvikelsen förklaras främst av ökade licens- och system­ Årsredovisning 2025, Ale kommun 17(92) kostnader inom IT-enheten, obudgeterade avskrivningar samt kostnader för telefoni och omlokalisering. Förkla­ ringen finns även i kostnader för tomställda lokaler. Överförmyndarnämndens överskott på 0,1 mkr beror på lägre personalkostnader. Socialnämndens överskott uppgår till 1,2 mkr beror till stor del på de extra medlen för personalomkostnader. Kultur- och fritidsutskottets överskott uppgår till 0,3 mkr och förklaras huvudsakligen av ett extra investeringsbi­ drag på drygt 1 mkr beslutat av kommunfullmäktige. Samhällsbyggnadsnämndens resultat förklaras genom att de skattefinansierade verksamheterna gör ett överskott på 0,8 mkr medans resultatet för affärsverksamheten blev -12,3 mkr, vilket är 0,9 mkr sämre än det budgeterade resultatet på -11,4 mkr. Förvaltningen bedömer att debiteringsgraden generellt sett behöver förbättras i syfte både att ha balans i ekonomin och för att säkerställa produktionsvolym. Dessutom behöver taxor ses över för flera verksamheter för att bättre motsvara den faktiska kostnadsnivån. Låneskuld och likviditet Den långfristiga externa låneskulden uppgår till 540 mkr vilket är en ökning mot bokslut 2024 med 200 mkr. Räntan har ökat. Se finans bilaga och not 22 för ytterligare detaljer om kommunens låneskuld. Kommunens likviditet är god och uppgick till 325,4 mkr den 31 december 2025 (304 mkr). Utdelningar och borgensavgift Från Kommuninvest har Ale kommun erhållit 2,0 mkr från överskotts utdelning under året (1,2 mkr). AB Ale­ byggen har lämnat utdelning till Ale kommun om 0,3 tkr (331 tkr). AB Alebyggen har betalat en borgens avgift till kommunen på 3,7 mkr (3,6 mkr). Pensionsskuld Pensionsskulden har värderats enligt pensionsavtalet KAP-KL samt AKAP-KR och redovisas enligt den blan­ dade modellen. En ny pensionsprognos har tagits fram av KPA i samband med bokslutet. Pensionsskulden har för perioden ökat med 11,6 mkr. Pensionsförmåner intjänade före 1998 samt ej utfallna visstidspensioner redovisas som en ansvarsförbindelse och beräknas inklusive löneskatt uppgå till 393,9 mkr den 31 december 2025. Detta är en minskning sedan årsbokslu­ tet 2024 med 8,8 mkr. Borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden för AB Alebyggen har ökat med 45,0 mkr under året och uppgår nu till 1260,0 mkr. AB Alebyggen har ökat sin upplåning under året med anledning av pågående ROT-renoveringspro­ jekt. Ale kommun har tecknat solidarisk borgen för Kommuninvests verksamhet. Enligt åtagandebesked från Kom­ muninvest per 2025-12-31 är Ale kommuns andel av bolagets skulder/åtaganden 1 969,8 mkr medan andelen av tillgångarna är 2 054,0 mkr. Exploatering Det bokförda värdet för exploateringar har under året minskat från 22,2 mkr till 21,6 mkr. Det beror främst på inbetald handpenning om -1,2 mkr för två fastigheter med krav på bebyggelse som sålts inom Älvängen Norra verksamhetsområde. Gatukostnadsersättningar för 2025 uppgår till 0,0 mkr (0,0 mkr). Budgeterad buffert Förvaltningarna ska ha en ekonomi som klarar oväntade förändringar. Detta uttrycks som att minst 1 % av för­ valtningsramen utgörs av en buffert, alternativt 1 % av omsättningen. Då riskexponeringen inte är lika stor för Årsredovisning 2025, Ale kommun 18(92) följande nämnder såsom Kommunstyrelsen, Servicenämnden samt Samhällsbyggnadsnämnden ska bufferten/re­ serven för dessa uppgå till minst 0,5 %. Förvaltningarna förväntas därmed inte ta hela sin ram i anspråk. De av­ delningar som är taxefinansierade eller debiterar sina kostnader internt berörs inte av detta styrverktyg. Styrverktygets syfte är inte att generera ett överskott på helår från respektive förvaltning utan om att säkerställa ett utrymme för att hantera oförutsedda händelser utan att äventyra den planerade verksamheten. 4.6 Balanskravsresultat Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans mellan intäkter och kostnader. Om kostnaderna är större än intäkterna ett enskilt räkenskapsår uppstår ett underskott som ska återställas inom de tre påföljande åren. Balanskravet avser kommunens nämnds- och förvaltningsorganisation. Ale kommun har sedan införandet år 2000, uppfyllt balanskravet. Det finns således inte något underskott att återställa. Årets balanskravs­ resultat är positivt och uppgår till 101,9 mkr. Enligt gällande normering redovisas balanskravsutredningen nedan. Balanskravsutredningen syftar till att visa hur balanskravsresultatet har uppstått. mkr 2023 2024 2025 Balanskravsutredning Årets resultat enligt resultaträkningen 120,6 110,8 104,6 - Samtliga realisationsvinster -0,2 -0,2 -2,7 + Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet - - - + Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet - - - -/+ Orealiserade vinster och förluster i värdepapper - - - +/- Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepap- - - - per Årets resultat efter balanskravsjusteringar 120,4 110,5 101,9 - Reservering av medel till resultatutjämningsreserv - - - + Användning av medel från resultatutjämningsreserv - - - Årets balanskravsresultat 120,4 110,5 101,9 Kommunfullmäktige beslutade 2013-12-16 att Ale kommun ska ha en resultatutjämningsreserv (RUR) och att det för Ale kommun maximala beloppet på 93,5 mkr för retroaktiv avsättning 2010–2012 skulle reserveras inom det egna kapitalet. I 2013 års bokslut avsattes sedan ytterligare 6,5 mkr. Därmed uppgår resultatutjämningsreser­ ven till 100 mkr, vilket är det maximala belopp som Ale kommuns RUR ska få uppgå till enligt kommunfullmäk­ tiges beslut. Medel från resultatutjämningsreserven får endast ianspråktas för att täcka ett kommuntotalt under­ skott som uppstår/uppstått till följd av att skatteintäkter och generella stats- och utjämningsbidrag understiger en ökning på 2,5 % det aktuella året. Det är således inte aktuellt att ianspråkta någon del av resultatutjämningsreser­ ven eftersom kommunen totalt visar ett positivt resultat. Riksdagen har 2023 fattat beslut om att införa en resul­ tatreserv (RER) med möjlighet till avsättning från 2024 och fasa ut RUR under en tioårsperiod. Nya medel för RUR får från 2024 inte längre reserveras. Disponering av medel från RUR kommer kunna göras fram till 2033. 4.7 Den kommunala koncernen Kommunkoncernen består av nedanstående aktiebolag samt räddningstjänstförbund. Se organisationsbild under Årsredovisning 2025, Ale kommun 19(92) avsnitt 3.2. AB Alebyggen Bolagets ägs till 100 % av Ale kommun och dess kärnverksamhet är bostadsförvaltning. Verksamheten ska bedri­ vas enligt affärsmässiga principer, vilket medför marknadsmässiga avkastningskrav istället för kommunallagens självkostnadsprincip. Bostadsförvaltningen ska bestå av ett utbud som är attraktivt och varierat och ska tillsam­ mans med verksamheten i övrigt bidra till en sådan positiv utveckling att kommunens totala attraktionskraft ökar. Bolaget ska även engagera sig i kommunens näringslivsutveckling och kan i detta avseende nyttjas som red­ skap åt kommunen. Centrala beslutsfattare: verkställande direktör Johan Redlund samt styrelseordförande under verksamhetsåret Fredrik Johansson. Skå-dal 31:3 AB Bolaget ägs till 100 procent av AB Alebyggen. Bolagets verksamhet består av att äga och förvalta fastigheten Skå- dal 31:3 (Bohus centrum). Centrala beslutsfattare: styrelseordförande Johan Lundborg. Ale Viken AB Bolaget ägs till 100 procent av Ale kommun och är vilande från och med år 2009. Centrala beslutsfattare: styrel­ seordförande Henrik Fogelklou. Ale Utveckling AB har i september 2025 genomfört ett namnbyte till Ale Viken Projekt AB. Ale Utveckling AB Bolaget ägs till 100 procent av Ale kommun och förvärvades som ett strategiskt markförvärv. De i bolaget ingå­ ende fastigheterna har ett strategiskt läge i norra delen av Ale torg och kommer så småningom att behöva tas i anspråk för utveckling av Nödinge torg. Centrala beslutsfattare: styrelseledamot Ken Gunnesson. Bolaget hette tidigare En Väg Efter Rätt Tanke AB. Bohus räddningstjänstförbund (BORF) Förbundet är ett kommunalförbund med ansvar för räddningstjänsten i Ale och Kungälvs kommuner. Ale kom­ muns andel av förbundet uppgår till 40 procent och Kungälvs kommuns till 60 procent. Centrala beslutsfattare: förbundsdirektionens ordförande Peter Harrysson. Övriga Ale kommun har ett flertal samägda företag där kommunen saknar betydande inflytande. Dessa ingår inte i den så kallade kommunkoncernen i årsredovisningen utan finns endast med som aktie- eller andelsvärde. Kommunen äger aktier i Renova AB, GRYAAB AB, GREFAB samt mindre aktieposter i Kommentusgruppen AB respektive Inera AB. Kommunen och AB Alebyggen äger andelar i Ale Elförening. Kommunen innehar även andelar i Kommuninvest ekonomisk förening. 4.8 Väsentliga personalförhållanden Den kommunala verksamheten är personalintensiv. Medarbetarna och kommunens arbete med personalfrågor är kritiska framgångsfaktorer för att nå hög kvalitet i den kommunala servicen. Förväntningarna på den kommunala verksamheten från kommuninvånarna avseende tillgänglighet, tekniska lösningar och individanpassade lösningar ökar. Detta ställer krav på såväl arbetsmiljö och rekrytering som möjligheter till vidareutbildning för anställda. Antal medarbetare och anställningsformer Medelantalet medarbetare (årsarbetare) i kommunenuppgick till 2 432, vilket är en ökning med 25 personer jäm­ fört med 2024 men något lägre än 2023. Antalet tidsbegränsat anställda ökade under året från 164 till 234 perso­ ner. Antalet arbetade timmar för timavlönad personal ökade också markant, vilket kan indikera ett ökat behov av tillfälliga bemanningslösningar. Antalet årsarbetare ökade med 51 jämfört med föregående år. Personalomsättning Gällande personalomsättningen visar sammanfattningsvis underlaget en minskad personalomsättning på kom­ munövergripande nivå, samtidigt som bemanningsutvecklingen skiljer sig mellan nämnderna. Variationerna indi­ kerar behov av fortsatt uppföljning och, vid behov, verksamhetsanpassade åtgärder. Sjukfrånvaro Årsredovisning 2025, Ale kommun 20(92) Den totala sjukfrånvaron i Ale kommun uppgick under 2025 till 9,5 procent, vilket är i nivå med föregående år (9,4 procent). Sjukfrånvaron ligger kvar på en fortsatt relativt hög nivå. 4.8.1 Tabell Sjukfrånvaro i procent (månadsanställd personal, AB) av ordina- 2025-12-31 2024-12-31 Skillnad rie arbetstid Sjukfrånvaro totalt 9,5 9,4 0,1 Sjukfrånvaro per kön Sjukfrånvaro, kvinnor 10,1 10,3 -0,2 Sjukfrånvaro, män 7,0 5,7 1,3 Sjukfrånvaro per ålderskategori, utfall per åldersgrupp Ålder - 29 år 7,9 8,3 -0,4 Ålder 30 - 49 år 8,8 8,7 0,1 Ålder 50 - 10,9 10,7 0,2 Fördelning av sjukfrånvaro per sjukdomslängd Korttidssjukfrånvaro 1-14 dagar 3,7 3,7 0,0 Sjukfrånvaro 15-59 dagar 1,2 1,1 0,1 Långtidssjukfrånvaro 60 dagar eller mer 4,7 4,5 0,2 4.9 Förväntad utveckling Det både viktiga och nödvändiga arbetet med optimering och effektivisering pågår för att möta kommande års kostnadsökningar där även den demografiska utvecklingen har stor inverkan. Kommunen har en fortsatt hög investeringsnivå trots att befolkningstillväxten avtagit de senaste åren lik i övriga riket. Flera av kommunens investeringar handlar om ersättningsinvesteringar i lokaler vilket kommer öka kom­ munens kostnader i form av räntor och avskrivningar i högre grad än vad skatteintäkter och statsbidrag ökar. Det innebär att kommunen måste fortsätta arbeta med att hitta smarta lösningar, arbeta med digitalisering samt fort­ sätta prioritera inom nuvarande verksamheters ekonomiska ramar. Befolkningsutvecklingen avseende de allra äldsta kommer även framgent att öka vilket ger ökad efterfrågan på äldreomsorg både i ordinärt och särskilt bo­ ende. Under kommande år ser investeringar i infrastruktur och allmän plats öka som ett resultat av de planer som nu kommer färdigställas och som möjliggör ny byggnation i kommunen. Det leder i sin tur till ökat invånarantal och ökade skatteintäkter. När det gäller koncernen Ale kommun som nästan uteslutande består av primärkommunen samt det helägda bo­ laget Alebyggen är den förväntade utvecklingen att koncernen som helhet även fortsatt kommer ha en stabil eko­ nomi, men med sina utmaningar. Ale kommun är i en fortsatt expansiv fas och för att även framgent kunna vara det så behövs bland annat ett bostadsutbud som fortsatt är attraktivt, varierat och med en konkurrenskraftig hy­ ressättning. Fortsatt befolkningstillväxt är en viktig parameter för att kommunen som helhet ska kunna ha en god ekonomi med bra serviceutbud till dess invånare och de som verkar i kommunen. Årsredovisning 2025, Ale kommun 21(92) 5 Ekonomisk analys I detta avsnitt redovisas en analys av kommunens ekonomi. Avsnittet innehåller även driftredovisning, kassaflö­ desanalys, resultaträkning, notförteckning, investeringsredovisning, exploateringsredovisning samt pensionsredo­ visning. 5.1 Ekonomisk sammanställning 5.1.1 Resultaträkning mkr Not Kommunen Kommunkoncernen 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Verksamhetens intäkter 3 440,9 474,8 662,0 705,59 Verksamhetens kostnader 4, 27 -2 552,6 -2 625,2 -2 691,1 - 2 757,29 Avskrivningar 5 -133,5 -151,4 -184,8 - 205,81 Verksamhetens nettokostnader -2 245,2 -2 301,8 -2 213,9 - 2 257,51 Skatteintäkter 6 1 881,6 1 916,9 1 881,6 1 916,85 Generella statsbidrag och utjämningsbidrag 7 496,9 504,5 496,9 504,51 Verksamhetens resultat 133,3 119,6 164,6 163,85 Finansiella intäkter 8 17,2 11,8 14,2 30,73 Finansiella kostnader 9 -39,8 -26,8 -72,0 - 80,16 Resultat efter finansiella poster 110,8 104,6 106,8 114,42 Extraordinära poster - - - - Årets resultat 1, 2, 26, 110,8 104,6 106,8 114,42 Nettokostnadsandel inklusive finansnetto 95,3 % 95,7 % 95,5 % 95,3 % Årsredovisning 2025, Ale kommun 22(92) 5.1.2 Kassaflödesanalys mkr Kommunen Kommunkoncernen 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Den löpande verksamheten Årets resultat 110,8 104,6 106,8 114,4 Justering för av- och nedskrivningar 133,5 151,4 184,8 205,8 Justering för gjorda avsättningar 100,5 14,2 111,4 16,1 Justering för realisationsvinster/förluster 0,9 -0,5 1,3 0,0 Justering för övr. ej likv påverkande poster 0,0 0,0 5,5 -2,7 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapita- 345,7 269,7 409,8 333,6 let Ökning/minskning av kortfristiga fordringar -6,5 58,7 -9,3 56,2 Ökn/minskning av förråd, varulager, pågående arbeten -36,9 -342,8 72,2 -362,3 Ökning/minskning av kortfristiga skulder -4,8 26,9 -14,1 42,9 Kassaflöde från den löpande verksamheten 297,6 12,5 458,6 70,4 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar -312,3 -135,2 -513 -296,8 Investering i immateriella anläggningstillgångar -0,4 -0,3 -0,4 -0,3 Försäljning av materiella anläggningstillgångar -0,7 0 -0,7 0,0 Investering i finansiella anläggningstillgångar - - - 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -313,4 -135,5 -514,1 -297,0 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 160 300 520,3 345,0 Amortering av lån -160 -100 -482,1 -100,0 Ökning/minskning av långfristiga skulder 0,5 3,3 0,5 2,1 Ökning/minskning av långfristiga fordringar -6,9 -61,6 -2,9 -1,8 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -6,4 141,8 35,8 245,3 Bidrag till infrastruktur Bidrag till statlig infrastruktur 0,5 2,2 0,5 2,3 Periodens kassaflöde -21,7 21,0 -19,2 20,9 Likvida medel vid årets början 326,1 304,4 323,8 304,5 Likvida medel vid periodens slut 304,4 325,4 304,5 325,4 Förändring likvida medel -21,7 21,0 -19,2 20,9 5.1.3 Balansräkning mkr Not Kommunen Kommunkoncernen 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 11 4,9 3,1 4,9 3,13 Materiella anläggningstillgångar - Mark, byggnader och tekniska anläggningar 10 1 981,4 1 991,3 3 644,4 3 759,61 Årsredovisning 2025, Ale kommun 23(92) mkr Not Kommunen Kommunkoncernen - Maskiner, fordon och inventarier 11 137,2 113,6 156,6 135,58 - Pågående ny- och ombyggnader 12 193,3 534,1 273,8 633,02 - Finansiell leasing * 28 - - 17,5 16,30 Finansiella anläggningstillgångar 13 58,5 120,3 33,5 35,27 Bidrag till infrastruktur 14 11,4 9,2 11,4 9,15 Summa anläggningstillgångar 2 386,7 2 771,5 4 142,0 4 592,07 Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter 15 28,6 28,8 28,6 29,83 Varulager VA 3,8 6,3 3,8 6,33 Övriga kortfristiga fordringar 16 228,1 168,3 229,8 173,60 Likvida medel 17 304,4 325,4 304,5 325,38 Summa omsättningstillgångar 564,9 528,8 566,7 535,14 Summa tillgångar 1, 2, 28, 2 951,6 3 300,4 4 708,7 5 127,22 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 18 Årets resultat 110,8 104,6 106,8 114,42 Resultatutjämningsreserv ** 100,0 100,0 100,0 100,00 Övrigt eget kapital 1 440,2 1 551,0 1 901,4 2 003,33 Summa eget kapital 1 651,0 1 755,6 2 108,2 2 217,76 Avsättningar Avsättning för pensioner 19 368,5 380,2 375,1 388,74 Avsättning rivning sanering Himlaskolan 30 7,8 0,0 7,8 - Avsättning för återställande av deponi 30 4 3,8 4 3,76 Avsättning för bidrag statlig infrastruktur 20 11,9 22,5 11,9 22,46 Investeringsfond VA 21 20,3 20,2 20,3 20,20 Uppskjuten skatt 42,5 44,69 Summa avsättningar 412,5 426,6 461,5 479,85 Skulder Långfristiga skulder 22 410,1 613,4 1 659,30 1 906,36 Exploateringsfastigheter skulder 15 6,4 7,2 6,4 7,09 Övriga kortfristiga skulder 23 471,6 497,6 473,3 516,16 Summa skulder 888,1 1 118,2 2 139,00 2 429,61 S:a eget kapital, avsättningar o skulder 1, 2, 28, 2 951,6 3 300,4 4 708,7 5 127,22 Ställda panter (fastighetsinteckningar) Ansvars- och borgensförbindelser 24 1 216,7 1261,4 2,4 1,8 Pensionsförpliktelser som ej tagits upp bland skul- 25 402,7 393,9 402,7 393,3 derna eller avsättningarna (inklusive löneskatt) Soliditet 55,9 % 53,2 % 44,8 % 43% Årsredovisning 2025, Ale kommun 24(92) 5.2 Notförteckning Not 1 Redovisningsprinciper Ale kommuns redovisning är anpassad till bestämmelserna i Lagen (218:597) om kommunal bokföring och redo­ visning. Enligt den kommunala redovisningslagen ska kommunerna redovisa i enlighet med god redovisningssed. Kommunen tillämpar i möjligaste mån de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Se dock undantag under leasingavtal nedan och not 28. Anläggningstillgångar och kapitalkostnader Värdering av anläggningstillgångar sker till anskaffningsvärdet minskat med avskrivningar. Anskaffningsvärdet innefattar investeringsutgift minskat med eventuella investeringsbidrag. Avskrivningar beräknas på anskaffnings­ värdet. Linjär avskrivning tillämpas och görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Ale kommun tillämpar komponentavskrivning och en beloppsgräns på 25 tkr (50 tkr t.o.m. år 2010) för aktive­ ring av anläggningstillgångar. Kapitalkostnader, dvs. avskrivningar och internränta beräknas enligt nominell metod. Internräntan för 2025 upp­ går till 1 %. Leasingavtal Ale kommun leasar personbilar och datorer med en löptid på högst tre år, dessa leasingavtal klassificeras som operationella och har inte tagits upp i balansräkningen utan redovisas som hyresavtal. Leasingavtal för all lös egendom har fastställts utgöra operationell leasing. Under 2022 och 2023 gjordes en genomgång av samtliga leasingavtal tillsammans med Leaseright. Ale kommun har efter övervägande valt att avvika från rekommendationen om särredovisning av finansiell leasing och redovi­ sar dessa i not 28. Exploateringstillgångar Exploateringsutgifter redovisas som omsättningstillgångar och exploateringsinkomster som kortfristiga skulder. Det redovisas per exploatering så om inkomsterna överstiger utgifterna på en enskild exploateringskod så redovi­ sas det på ett skuldkonto. Årlig avskrivning sker inte och nedskrivningar sker om det verkliga värdet är lägre än anskaffningsvärdet. Enligt Rådet för kommunal redovisning bör resultatavräkning ske i takt med försäljning av tomter/områden vilket kommunen tillämpar. 2013-05-14 antog kommunstyrelsen dokumentet "Exploateringsprocessen i Ale kommun" som beskriver Ale kommuns rutiner för exploateringsprocessen. Som en följd därav beräknas och belastas aktiva exploateringspro­ jekt fr.o.m. 2013-07-01 i förekommande fall med intern kostnadsränta (0,0 % år 2024). Likvida medel Koncernens tillgångar placerade på koncernkonto redovisas som likvida medel i kommunen. De kommunala bo­ lagens andel av koncernkontot redovisas som kortfristig skuld i kommunen. Pensionsskuld Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den s.k. blandmodellen. Pensionsförmåner intjänade före år 1998, förutom garanti- och visstidspensioner, redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen. Utbetalning av sådana förmåner redovisas bland verksamhetens kostnader. Intjänade pensionsförmåner fr.o.m. räkenskapsåret 1998 redovisas dels som en kortfristig skuld (avgiftsbestämd ålderspension) och dels som en avsättning (förmånsbestämd ålderspension och visstidspensioner) i balansräk­ ningen och ingår i verksamhetens kostnader i resultaträkningen. I såväl den kortfristiga skulden som avsättnings­ beloppet ingår löneskatt. Räntan redovisas som en finansiell kostnad. De årliga premier som inbetalats till KPA (tidigare SPP) för de anställda som har en särskild försäkringslösning för den kompletterande ålderspensionen ingår i verksamhetens kostnader. I och med den premiebetalningen in­ går inte de anställdas pensionsskuld för kompletterande ålderspension i skulden hos KPA utan är den anställdes relation till försäkringsbolaget. Beräkningen av pensionsskulden har gjorts enligt avtalet KAP-KL och är framräk­ Årsredovisning 2025, Ale kommun 25(92) nad enligt den rekommenderade modellen RIPS. Periodisering Fördelningen av kostnader och intäkter på korrekt redovisningsperiod sker i allt väsentligt. Inkomster avseende anslutningsavgifter för VA har från och med år 2014 skuldförts. Anslutningsavgifterna in­ täktsförs i samma takt som avskrivningstiden för de utgifter som anslutningsavgifterna är avsedda att täcka. Inkomster avseende gatukostnadsersättningar har från år 2020 intäktsförts vid färdigställandet. Skatteintäkter Årets redovisade skatteintäkter består av tre delar: • Preliminära månatliga skatteinbetalningar • Prognos över redovisningsårets slutavräkning • Differens mellan slutlig taxering och redovisad skatteintäkt för föregående redovisningsår Den preliminära slutavräkningen för 2025 har gjorts i enlighet med rekommendation 2 från Rådet för kommunal redovisning, vilket innebär att det är SKL:s decemberprognos, cirkulär 25:63 som använts. Kommunal fastighetsavgift Den kommunala fastighetsavgiften har tagits upp till det rekommenderade beloppet i SKL:s cirkulär 25:63. Kommunkoncernen Redovisningen av kommunkoncernen omfattar kommunen som moderbolag och företag i vilka kommunen di­ rekt eller indirekt innehar en röstandel av minst 20 %. De bolag som inte i väsentlig omfattning påverkar den sammanställda redovisningens resultat- och balansräkning har inte konsoliderats. I kommunkoncernen ingår även räddningstjänstens verksamhet som fr.o.m. år 2013 har flyttats från kommunal verksamhet till ett kom­ munalförbund, Bohus Räddningstjänstförbund (BORF), som delas med Kungälvs kommun. Redovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att kommunens bokförda värden på aktier i dotterbolagen eliminerats mot dotterbolagens egna kapital vid för­ värvstillfället. Proportionell konsolidering innebär att endast den ägda andelen av dotterföretagens tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter har tagits med. Interna mellanhavanden av väsentlig betydelse har eliminerats. Redovisningsprinciperna är inte helt enhetliga mellan kommunen och dotterbolagen. I den mån det varit möjligt har kommunens principer styrt. Anpassning av avskrivningsprinciperna har inte gjorts. Not 2 Upplysningar och bedömningar I noten lämnas upplysning om bedömningar som har betydande effekt på de redovisade beloppen i redovis­ ningen. Från 2022 sker rak amortering vid beräkning av kapitalkostnader för fastigheter, detta för att möjliggöra mer au­ tomatisk hantering i anläggningsregistret. Vid rak amortering sjunker räntekostnaden över tid vilket gör att må­ nadskostnaden successivt blir lägre under avskrivningsperioden. Inköp av maskiner och inventarier med en beräknad livslängd på minst tre år och med ett anskaffningsvärde som överstiger ett halvt prisbasbelopp finansieras genom investering. Årsredovisning 2025, Ale kommun 26(92) Not 3 mkr Kommunen Kommunkoncernen Verksamhetens intäkter 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Försäljningsintäkter * 24,8 29,6 24,7 32,0 Taxor, avgifter och ersättning 186,9 214,9 177,8 202,9 Hyror och arrenden 52,8 51,8 280,5 294,6 Bidrag och ersättningar från staten ** 126,4 140,2 125,4 139,4 Övriga bidrag 5,5 6,5 6,7 6,7 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster *** 28,8 29,1 31,1 27,1 Exploateringsintäkter **** 15,1 0 15,1 Realisationsvinster 0,7 2,7 0,7 3,0 440,9 474,8 662,0 705,6 * Intäkter för återvinningsmaterial har ökat, 4,7 mkr ** Högre ersättning från staten avseende driftbidrag och kvalitetsåtgärder. Not 4 mkr Kommunen Kommunkoncernen Verksamhetens kostnader 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Inköp anläggn.-/underhållsmaterial * 9,6 20 12,8 22,8 Inköp vatten/el för distribution 11,7 13,8 18,0 18,2 Bidrag och transfereringar ** 56,5 80,9 56,5 80,9 Köp av verksamheter och entreprenad *** 488,7 511,4 457,7 478,7 Personalkostnader 1 623,1 1 624,60 1 683,4 1 686,2 Lokal- och fastighetskostnader 143,3 141,2 203,6 199,6 Försäkringar, skatter och avgifter 26,8 28,8 32,8 33,4 Övriga verksamhetskostnader 175,8 204 199,8 234,1 Nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnader för sålda exploateringar 16,5 0,0 16,5 0,0 Realisationsförluster 0,5 0,5 0,5 0,5 Skattekostnad - - 9,4 2,8 2 552,6 2 625,2 2 691,1 2 757,3 * Aktiveringen av investeringsbidrag till Trafikverket för bl.a. cirkulationsplatsen Norra Kilanda vägen etc ** Köpt fler konsult timmar/utredningar i samband med framtagandet av kommunala planer som är klart fler nu än tidigare år. Så helt i linje med arbetet som pågår inom plan enheten. ** Personalkostnader 2024-12-31 2025-12-31 Skillnad Löner och arvoden 1 076,0 1 136,9 5,7% Sociala avgifter 335,2 353,7 5,5% Pensionskostnader och löneskatt * 208,8 130,2 -37,6% Övriga personalkostnader 3,1 3,8 22,6% 1 623,1 1 624,6 0,1% * Förändring av pensionsavsättningar samt pensionskostnad för avgifts bestämd del utgör främst kostnadsminskningarna vid jämförelse mellan åren. Årsredovisning 2025, Ale kommun 27(92) Not 5 mkr Kommunen Kommunkoncernen Avskrivningar 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Byggnader och tekniska anläggningar 101,4 113,3 152,8 164,2 Maskiner, fordon och inventarier 29,7 34,6 29,6 38,2 Immateriella anläggningstillgångar 2,5 2,0 2,5 2,0 Nedskrivningar - 1,5 0,0 1,5 133,5 151,4 184,8 205,8 Not 6 mkr Kommunen och kommunkoncernen Skatteintäkter 2024-12-31 2025-12-31 Preliminär skatteinbetalning under året 1 883,8 1 927,5 Prognos slutavräkning 6,1 -10,4 Differens slutlig taxering och redovisad skatteintäkt föregående år -8,2 -0,3 1 881,6 1 916,8 Not 7 mkr Kommunen och kommunkoncernen Generella statsbidrag/utjämningsbidrag 2024-12-31 2025-12-31 Inkomstutjämning 289,5 297,0 Kostnadsutjämning 30,6 39,7 Införandebidrag 0 0 Regleringsavgift/bidrag 99,2 86,0 Bidrag för LSS-utjämning 6,4 8,7 Skolmiljarden Övriga generella bidrag 2,8 0,1 Fastighetsavgift 68,6 73,0 496,9 504,5 Not 8 mkr Kommunen Kommunkoncernen Finansiella intäkter 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Ränteintäkter 12,1 5,7 12,9 6,7 Borgensprovisioner 3,6 3,7 - 0,0 Utdelning * 1,5 2,3 1,2 24 17,2 11,8 14,2 30,7 * 2025 mottogs utdelning om 2,0 mkr från Kommuninvest och 0,3 mkr från Alebyggen, totalt 2,3 Mnkr. År 2024 mottogs totalt utdelning om 1,5 Mnkr. Årsredovisning 2025, Ale kommun 28(92) Not 9 mkr Kommunen Kommunkoncernen Finansiella kostnader 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Räntekostnader 11,4 12,7 43,3 44,4 Ränta på pensionsskuld 28,3 13,6 28,7 13,8 Övriga finansiella kostnader 0,4 0,0 22,0 39,8 26,7 72,0 80,2 Årsredovisning 2025, Ale kommun 29(92) Not 10 Verksam- Fastigheter Fastigheter Mark, byggnader och tekniska an- Publika fas- Summa mark, byggnader Markreserv hets-fas- för affärs- för annan läggningar, mkr tigheter och tekniska anläggningar tigheter verksamhet verksamhet Kommunen 2025-12-31 2024-12-31 Anskaffningsvärde Ing ack anskaffningsvärde 193,9 2 181,5 450,6 451,1 4,7 3 281,7 3 018,8 Årets investering 8,3 7,8 94,3 13,5 -0,2 123,8 262,9 Försäljning/utrangering 0,0 -1,0 0,0 0,0 0,0 -1,0 0,0 Omklassificering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utg ack anskaffningsvärde 202,2 2 188,3 544,9 464,6 4,5 3 404,4 3 281,7 Avskrivningar Ing ack avskrivningar 0,0 -970,0 -135,5 -193,9 -0,9 -1 300,3 -1 199,0 Årets avskrivningar 0,0 -86,1 -11,2 -15,6 -0,4 -113,3 -101,4 Försäljning/utrangering 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,5 0,0 Nedskrivning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utg ack avskrivningar 0,0 -1 055,6 -146,7 -209,5 -1,3 -1 413,1 -1 300,3 Ing planenligt restvärde 193,9 1 211,5 315,1 257,2 3,8 1 981,4 1 819,9 Utg planenligt restvärde 202,2 1 132,7 398,1 255,1 3,3 1 991,3 1 981,4 Genomsnittlig nyttjandeperiod 2025 16,8 år 38,4 år 26,5 år 18,0 år 23,4 Genomsnittlig nyttjandeperiod 2024 17,2 år 35,5 år 24,7 år 18,9 år 22,9 år Kommunkoncernen Anskaffningsvärde Ing ack anskaffningsvärde 259,5 2 183,0 2 714,2 451,1 4,7 5 612,5 5 151,8 Årets investering 16,7 7,8 192,3 13,5 -0,2 230,2 460,7 Försäljning/utrangering 0,0 -1,7 0,0 0,0 0,0 -1,7 0,0 Omklassificering 0,0 0,0 46,9 0,0 0,0 46,9 0,0 Utg ack anskaffningsvärde 276,2 2 189,2 2 953,4 464,6 4,5 5 887,9 5 612,5 Avskrivningar Ing ack avskrivningar 0,0 -970,6 -799,6 -193,9 -0,9 -1 964,9 -1 812,1 Årets avskrivningar 0,0 -87,4 -60,9 -15,6 -0,4 -164,2 -152,8 Försäljning/utrangering 0,0 0,8 0,0 0,0 0,0 0,8 0,0 Nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Omklassificering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utg ack avskrivningar 0,0 -1 057,1 -860,4 -209,5 -1,3 -2 128,3 -1 964,9 Ing planenligt restvärde 259,5 1 212,5 1 914,6 257,2 3,8 3 647,6 3 339,7 Utg planenligt restvärde 276,2 1 132,1 2 093,0 255,1 3,3 3 759,6 3 647,6 Genomsnittlig nyttjandeperiod 2025 40,4 Genomsnittlig nyttjandeperiod 2024 40,4 år Årsredovisning 2025, Ale kommun 30(92) Not 11 Inventarier och Maskiner, fordon, och inventa- Summa maskiner, fordon Immateriella anläggn till- Maskiner Fordon byggn inventa- rier, mkr och inventarier gångar rier Kommunen 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Anskaffningsvärde Ing ack anskaffningsvärde 11,9 27,0 297,1 335,9 289,1 28,9 28,6 Årets investering 0,0 2,8 9,7 12,5 50,7 0,2 0,4 Försäljning/utrangering 0,0 0,0 0,0 0,0 -3,8 0,0 0,0 Omklassificering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utg ack anskaffningsvärde 11,9 29,8 306,8 348,4 335,9 29,2 28,9 Avskrivningar Ing ack avskrivningar -5,3 -19,0 -174,4 -198,8 -172,1 -24,0 -21,5 Årets avskrivningar -0,8 -2,3 -31,6 -34,6 -29,7 -2,0 -2,5 Försäljning/utrangering 0,0 0,0 0,0 0,0 3,1 0,0 0,0 Omklassificering 0,0 0,0 -1,5 -1,5 0,0 0,0 0,0 Utg ack avskrivningar -6,1 -21,3 -207,5 -234,8 -198,8 -26,0 -24,0 Ing planenligt restvärde 6,6 8,0 122,7 137,2 116,9 4,9 7,0 Utg planenligt restvärde 5,8 8,5 99,3 113,6 137,2 3,1 4,9 Genomsnittlig nyttjandeperiod 2025 8,9 år 6,7 år 9,1 år 9,1 ÅR 5,2 år Genomsnittlig nyttjandeperiod 2024 8,0 år 3,0 10,9 år 10,7 år 5,2 år Kommunkoncernen Anskaffningsvärde Ing ack anskaffningsvärde 26,8 52,8 312,3 391,8 344,5 28,9 28,6 Årets investering 1,9 6,4 10,5 18,8 52,4 0,2 0,4 Försäljning/utrangering -1,2 -0,6 -1,8 -3,6 -5,1 0,0 0,0 Omklassificering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utg ack anskaffningsvärde 27,5 58,5 321,0 407,0 391,8 29,2 28,9 Avskrivningar Ing ack avskrivningar -17,0 -31,7 -186,7 -235,4 -205,8 -24,0 -21,5 Årets avskrivningar -1,8 -3,8 -32,5 -38,2 -29,6 -2,0 -2,5 Försäljning/utrangering 1,2 0,6 1,8 3,6 3,5 0,0 0,0 Nedskrivningar 0,0 0,0 -1,5 -1,5 0,0 0,0 0,0 Omklassificering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utg ack avskrivningar -17,7 -34,9 -218,9 -271,5 -235,4 -26,0 -24,0 Ing planenligt restvärde 9,8 21,0 125,6 156,4 138,7 4,9 7,0 Utg planenligt restvärde 9,8 23,6 102,1 135,6 156,4 3,1 4,9 Genomsnittlig nyttjandeperiod 2025 8,3 År 5,2 år Genomsnittlig nyttjandeperiod 2024 8,3 År 5,2 år Not 12 Pågående ny- och ombyggnation Från och med 2022 redovisas investeringar som ännu inte aktiverats på konto 1170, Pågående ny-, till- och om­ byggnad. Av den utgående balansen 2025-12-31 avser 534,01 mkr den totala utgående balansen för samtliga inve­ steringar sedan projektstart. Årsredovisning 2025, Ale kommun 31(92) Not 13 mkr Kommunen Kommunkoncernen Finansiella anläggningstillgångar 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Aktier * 26,4 86,9 0,7 0,7 Andelar ** 27,3 29,3 27,6 30,8 Långfristiga fordringar 3,6 2,9 4,1 2,6 Bostadsrätter 1,2 1,2 1,2 1,2 58,5 120,3 33,5 35,3 * Ägartillskott i Ale utveckling 60,5 Mnkr (EVERT, namnbyte 2025) ** Andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening ingår dels med 0,7 mkr som avser inbetalt andelskapital år 1994, 13,8 mkr som avser inbetalt andels­ kapital 2015 samt 2,8 mkr per år för 2021, 2022, 2023, 2024 och 2025. Ale kommuns totala andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgick 2025-12-31 till 39 022 800 kr. Not 14 mkr Kommunen och kommunkoncernen Bidrag till infrastruktur 2024-12-31 2025-12-31 Medfinansiering Trafikverket GC Kilanda-Hultasjön 8,9 8,5 GC-väg Starrkärrsv-Prästalund 2,5 0,6 Cirkulationsplats Medfinansiering Trafikverket 11,4 9,1 Not 15 Kommunen och kommunkoncernen mkr 2024-12-31 2025-12-31 Exploateringsfastigheter Netto Tillgång Skuld Netto Bostadsområden 6,4 7,2 -0,1 7,1 Verksamhetsområden 16,8 19,9 -4,4 15,5 Vägprojekt -1,0 1,8 -2,7 -1,0 22,2 28,8 -7,2 21,6 Not 16 mkr Kommunen Kommunkoncernen Övriga kortfristiga fordringar 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Kundfordringar * 38,2 20,6 32,6 16,6 Övriga fordringar 0,6 0 0,3 0,5 Skattefordringar - 0 5,3 4,6 Skattekonto 6,8 10,1 7,2 11,3 Fordran mervärdeskatt ** 42,9 30,3 43,0 30,8 Upplupna skatteintäkter 81,3 59,7 81,3 59,7 Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 58,4 47,5 60,0 50,1 228,1 168,2 229,8 173,6 * 12 Mnkr lägre inom VA samt 5 Mnkr lägre inom renhållning pga att förfallodatum är justerat till korrekt datum, tidigare 30 dagar förfallodatum. Nu är det fast den sista i månaden. Årsredovisning 2025, Ale kommun 32(92) Not 17 mkr Kommunen Kommunkoncernen Likvida medel 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Bank * 304,4 325,4 304,5 325,4 Plusgiro 0,0 0,0 0,0 0,0 304,4 325,4 304,5 325,4 * - varav förmedl medel 0,0 0,0 0,0 0 Koncernkontots saldo uppgår 2025-12-31 till 325,4 mkr. Kommunens behållning av koncernkontot är 298,9 mkr. AB Alebyggen har en behållning på 21,3 mkr. Skå-dal 31:3 AB har en behållning på 2,0 mkr. Ale Viken AB (vilande) har en behållning på 0,2 mkr. Ale utveckling (tidigare EVERT) AB har en behållning på 3,0 mkr. Kreditinstitut är Swedbank AB. Not 18 mkr Kommunen Kommunkoncernen Eget kapital 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Ingående balans * 1 540,2 1 651 2 001,4 2 108,2 Årets resultat 110,8 104,6 106,8 114,4 Utgående eget kapital 1 651,0 1 755,6 2 108,2 2 217,8 * Varav 100,0 mkr är reserverade för resultatutvecklingsreserv (RUR). Not 19 mkr Kommunen Kommunkoncernen Avsättning för pensioner 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Förmånsbestämd ålderspension 290,2 299,8 295,4 305,3 Avsatt till pensioner särskilda beslut 6,4 6,1 6,4 7,2 Omställningsstöd enligt OPF-KL 0,0 0,0 0,0 0,0 Löneskatt alt sociala avgifter 72,0 74,2 73,2 75,6 368,5 380,1 375,1 388,7 Avser pensioner intjänade efter 1998, visstidspensioner samt AGF-KL och OPF-KL vid omställningserbju­ dande. Pensioner intjänade före 1998 redovisas under ansvarsförbindelser, se not 25. Pensionsskulden har beräk­ nats enligt KAP-KL, AKAP-KR och RIPS. Årsredovisning 2025, Ale kommun 33(92) Avsättning inkl. löneskatt Belopp i tkr Ingående avsättning till pensioner inkl. löneskatt 368 542 Nyintjänad pension,varav - förmånsbestämd ålderspension 5 401 - särskild avtalspension 0 - efterlevandepension 0 - övrigt 1 030 Årets utbetalningar -7 362 Ränte- och basbeloppsuppräkning 10 930 Ändring av försäkringstekniska grunder -696 Övrig post Byte av tryggande Förändring av löneskatt 2 257 Utgående avsättning till pensioner inkl. löneskatt 380 100 Fr o m 2003-04-01 antog ca 100 anställda en försäkringslösning genom SPP. Kommunen har betalat premier till SPP fram till 2013-12-31. Fr o m 2014-01-01 har KPA övertagit försäkringen och kommunen betalar nu premier för denna försäkring till KPA. Pensionsförpliktelsen ingår inte i ovan angivna skuld. Not 20 mkr Kommunen och kommunkoncernen Avsättning för bidrag till statlig infrastruktur 2024-12-31 2025-12-31 Bidrag för E20 0,7 0,1 Bidrag för GC- väg vid Alingsåsvägen 0,9 0,5 Bidrag för GC-väg vid Kilanda-Hultasjön 9,3 9,3 Bidrag för Cirkulationsplats 1,0 12,5 Utgående balans 11,9 22,5 Not 21 mkr Kommunen och kommunkoncernen Investeringsfond VA 2024-12-31 2025-12-31 Ingående balans * 20,4 20,3 Avsättning för investering 0,0 0,0 Avskrivning av investering -0,1 0,1 Utgående balans 20,3 20,2 Not 22 mkr Kommunen Kommunkoncernen Långfristiga skulder 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Lån 340,0 540 1 555,0 1 800,0 Skuld anslutningsavgifter VA 70,1 73,3 70,1 73,3 Övriga långfristiga skulder - - 34,2 33,1 Utgående balans 410,1 613,3 1 659,3 1 906,5 * Kommunen har tagit nya lån under 2025. Årsredovisning 2025, Ale kommun 34(92) Kommunen Låneportföljens sammansättning 2025-12-31 Belopp mkr Återbetalningsdag Ränta Kommuninvest i Sverige AB 100 2026-05-12 3,31% Kommuninvest i Sverige AB 60 2026-06-10 3,395% Kommuninvest i Sverige AB 100 2026-06-30 2,329% Kommuninvest i Sverige AB 150 2028-11-29 2,535% Kommuninvest i Sverige AB 130 2027-11-25 2,432% Summa 540 * Genomsnittlig låneränta under det senaste året har varit 3,03 %. Återstående lånetid: < 6 mån = 260 mkr Ale kommun aktiverar fr o m 2013-07-01 låne­ kostnader för aktiva exploateringsprojekt då extern upplåning skett. Under år 2025 har inga lånekostnader aktiverats. Kommunens bolag och förbund mkr AB Alebyggen har långfristiga skulder på 1 260,0 Låneportföljens sammansättning 2025-12-31: Lån med rörlig ränta alt. återstående räntebindningstid inom 1 år: 449,8 Lån med räntebindningstid inom 2 år: 220,0 Lån med räntebindningstid inom 3 år: 260,0 Lån med räntebindningstid med 4 år eller fler: 330,3 Räntefri skuld till ek. för. Kooperativ hyresrätt: 0,0 Övrig långfristig skuld: 0,0 Amortering inom 1 år uppgår till: 0,0 Kommunkoncernens övriga bolag har inga långfristiga skulder per 2025-12-31. AB Alebyggens dotterbolag Skå-dal 31:3 AB har långfristiga skulder till Alebyggen på 9,85 mkr, vilka eliminerats pga koncerninterna poster. Bohus räddningstjänstförbund (BORF) har långfristiga skulder på 47,4 mkr, varav 0,29 mkr ej avser långfristig le­ asing. Ale kommuns andel har eliminerats pga koncerninterna poster. Kommunkoncernens övriga bolag har inga långfristiga skulder per 2025-12-31. Årsredovisning 2025, Ale kommun 35(92) Not 23 mkr Kommunen Kommunkoncernen Kortfristiga skulder 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Leverantörsskulder 111,9 165,7 116,5 171,7 Personalens skatter 21,6 22,1 22,0 22,5 Uppl pens kostn ind del 51,6 50,9 52,4 51,9 Semester- o ö-tidsskuld 85,1 85,3 87,9 88,2 Upplupna löner 15,4 15,4 16,7 16,8 Upplupna arbetsgivaravg 27,9 29,4 30,0 31,5 Förutbet int fr VA 25,5 19,3 25,5 19,3 Förutbet int fr Renhålln 18,5 12,4 18,5 12,4 Saldo koncernkonto - StudyAlong 2,0 2,8 2,0 2,8 - AB Alebyggen 37,6 21,3 - - - Skå-dal 31:3 2,8 2,0 - - - Ale Utveckling AB 0,2 0,2 - - - En väg efter rätt Tanke AB 0,5 3,0 - - Skuld mervärdeskatt - - 0,0 0 Skatteskulder - - 0,9 0 Förutbetalda skatteintäkter 0,0 0,0 0,0 0 Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter 69,3 65,8 96,0 93,5 Övriga kortfristiga skulder 1,7 2,0 5,0 3,4 471,6 497,6 473,3 514,0 Not 24 mkr Kommunen Kommunkoncernen Ansvars- och borgensförbindelser 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 AB Alebyggen 1 215,0 1260 - - Renova AB 0,7 0,6 0,7 0,6 GRYAAB 0,0 0,0 0,0 0,0 Föreningar med flera 1,0 0,8 1,0 0,8 Leader längs Göta älv 0,0 0,0 0,0 0,0 FASTIGO - - 0,4 0,4 1 216,7 1261,4 2,4 1,8 Ale kommun har i april 1994 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga kommuner och landsting/regioner som per 2025-08-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar för­ delningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgens­ förbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommuner­ nas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Ale kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2025-012-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 611 026 982 112 kronor och totala tillgångar till 636 322 976082 kronor. Ale kommuns andel av de totala förpliktelserna uppgick Årsredovisning 2025, Ale kommun 36(92) till 1 969 816 263 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 2 054 034 083 kronor. Ale kommun hade till och med 2025-03-31 en kreditlimit hos Nordea på 35,0 mkr för leasing av personbilar, varav 26,0 mkr hade utnyttjats. Not 25 Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar inkl. löneskatt Belopp i tkr Ingående ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade före 1998 beräkning KPA per 2024-12-31 402,7 Ränte- och basbeloppsuppräkning 14,4 Årets utbetalningar -23,1 Övrig post 1,6 Förändring av löneskatten -1,7 Utgående ansvarsförbindelse inkl. löneskatt beräkning KPA per 2025-12-31 393,9 Not 26 Upplysning om upprättade särredovisningar Enligt "Lagen om allmänna vattentjänster" som trädde i kraft 2007-01-01 ska den ekonomiska redovisningen för VA-verksamheten särredovisas. Syftet är att tillgodose behovet av information till VA-kollektivet att de avgifter som tas ut är riktiga. Den del av affärsverksamheternas resultat som avser taxekollektivet redovisas som förutbe­ talda intäkter i kommunens balansräkning. Ale kommun redovisar en separat resultat- och balansräkning för VA-verksamheten och renhållningsverksamhe­ ten som en bilaga till kommunens årsredovisning. Bilagan finns att tillgå i Ale kommuns diarium. Not 27 Upplysning om kostnader för räkenskapsrevision Kostnaden för revisorernas granskning av räkenskaperna uppgår till 412 tkr (föregående år 279 tkr). Räkenskaperna granskas i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision. Det sakkunniga biträdets yttrande samt granskningsrapporter avseende bokslut och årsredovisning kommer att finnas tillgängliga på kom­ munens webbplats. Not 28 Finansiell leasing Under 2025 har Ale kommun gjort en översyn av sin finansiella avtal som minskat i antal. Med finansiell lea- Med finansiell lea- mkr ÅR sing ÅR sing Påverkan finansiell leasing 2024-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2025-12-31 Balansräkning Tillgångar - Finansiell leasing 0,0 598,6 0,0 441,3 Skulder Årets resultat * 110,8 114,9 104,6 109,6 Övrigt eget kapital inkl. RUR 1 540,2 1 485,1 1 651 1 612,5 Summa eget kapital 1 651,0 1 600,0 1 755,6 1 722,2 Leasingskulder 0,0 649,7 0,0 474,8 Soliditet 55,9 % 45,1 % 53,2 % 46,0 % Nettokostnadsandel 95,3 % 95,2 % 95,7 % 95,4 % Årsredovisning 2025, Ale kommun 37(92) * Påverkan resultaträkning 2024-12-31 2025-12-31 Årets avskrivningar på leasingtillgångar -29,0 -21,7 Årets ränta leasing -10,1 -7,3 Hyreskostnad som bokas bort 43,2 34,0 Påverkan årets resultat 4,1 5,0 Not 29 Tkr Ägd andel Ägartillskott Koncernbidrag Utdelning 2025-12-31 Givet Mottaget Givet Mottaget Givet Mottaget Ale kommun 60 500 299 Alebyggen AB 100 % 299 Skå-dal 31:3 AB 100 % Bohus räddningstjänstförbund 40 % Ale Utveckling AB 100 % 60 500 Ale Viken Projekt AB 100 % Ägd an- Räntor & Borgensav- Tkr Försäljning Lån Borgen del gifter 2025-12- Intäkt Kostnad Givare Mottagare Intäkt Kostnad Givare Mottagare Ale kommun 27 262 59 390 264 3 764 1 260 Alebyggen AB 100 % 18 788 20 118 9 850 3 733 1 260 Skå-dal 31:3 AB 100 % 9 850 Bohus räddningstjänst- 40 % 40 730 5 716 264 31 förbund Ale Utveckling AB 100 % 1 557 Ale Viken Projekt AB 100 % 86 780 86 780 10 114 10 114 3 764 3 764 Koncerninterna förhållanden vid konsolidering av de sammanställda räkenskaperna i årsbokslut 2025 framgår av de två ovanstående tabellerna. Not 30 Upplysning om avsättning Avsättning för återställande av deponi är en fond avsatt för att täcka kostnader, ca 0,3 mkr årligen, för återstäl­ lande av deponi. Avsättningen togs initialt upp i balansräkningen 2003 med nya avsättningar 2007 samt mellan året 2009-2013. Beräknas räcka fram till 2028. Anslutande dricksvattentäkt i Göta älv är en stor faktor som kan påverka kostnadsbilden och bidrar därmed som osäkerhetsfaktor. 5.3 Driftredovisning Driftredovisningens intäkter och kostnader speglar respektive nämnds och verksamhets ekonomiska relationer till sin omvärld, där de andra nämnderna och verksamheterna utgör en del av omvärlden. Det innebär att jämfört med resultaträkningens intäkter och kostnader, som endast innehåller kommunexterna poster, har driftsredovis­ ningen påförts även kommuninterna poster, såsom köp och försäljning mellan nämnder och verksamheter. Poster som kalkylmässigt simuleras i driftredovisningen är dels personalomkostnader i form av arbetsgivaravgif­ ter, avtalspension och löneskatt, dels kapitalkostnader i form av avskrivningar och ränta på bundet kapital. Kost­ nader som fördelas mellan kommunens olika verksamheter genom interndebitering utgörs exempelvis av hyres­ kostnader, IT-kostnader och vaktmästeri. All kommunintern fakturering sker normalt utan vinstpåslag. Årsredovisning 2025, Ale kommun 38(92) Mål och budget för Ale kommun 2025-2028 antogs av kommunfullmäktige 2024-06-17. Budget- Bokslut Brutto-kost- Intäkter Bokslut Budget Tkr avvikelse 2024 nader 2025 2025 2025 2025 Verksamhet Utbildningsnämnd -1 006 184 -1 379 917 345 258 -1 034 658 -1 036 753 2 095 Socialnämnd -735 810 -989 751 234 992 -754 760 -755 968 1 208 Kultur- och fritidsutskott -87 226 -55 299 3 733 -51 566 -51 821 256 Kommunstyrelsen inklusive jävsnämnd -145 586 -157 895 9 792 -148 103 -152 730 4 627 Servicenämnd -148 650 -526 939 317 051 -209 890 -207 848 -2 042 Samhällsbyggnadsnämnd, skatte- och internfinansierat -79 368 -101 614 27 256 -74 357 -75 187 830 Samhällsbyggnadsnämnd, affärsverksamhet 7 916 -164 302 151 919 -12 383 0 -12 383 Överförmyndarnämnd -2 990 -3 230 62 -3 169 -3 252 83 Valnämnd -1 255 -74 0 -74 0 -74 Revisorer -1 388 -1 492 1 -1 491 -1 543 52 Finansverksamhet (Skatter & statsbidrag) 2 378 544 0 2 421 364 2 421 364 2 431 500 -10 136 Finansverksamhet övriga kostnader/intäkter -59 300 -86 828 48 175 -38 653 -47 396 8 743 Exkludering affärsverksamhet -7 916 164 302 -151 919 12 383 0 12 383 Summa 110 788 -3 303 040 3 407 684 104 640 99 000 5 640 5.4 Resultaträkning Budgetavvikelse Tkr Bokslut 2024 Bokslut 2025 Budget 2025 Verksamhetens nettokostnader -2 111 677 -2 150 449 -2 152 900 2 451 Avskrivningar -133 540 -151 424 -141 000 -10 424 Nettokostnader -2 245 217 -2 301 873 -2 293 900 -7 973 Skatteintäkter/generella statsbidrag 2 378 544 2 421 364 2 431 500 -10 136 Finansiella intäkter 17 217 11 769 6 000 5 769 Finansiella kostnader -39 757 -26 620 -44 600 17 980 Årets resultat 110 788 104 640 99 000 5 640 Nettokostnadsandel (inkl finansnetto) 95,3 % 95,7% 96,0 % 0,03% 5.5 Investeringssammanställning Nämnd (tkr) Utfall 2025-12-31 Budget 2025 Avvikelse från budget Kommunledningsförvaltningen - 5 950 - 8 235 2 285 Kultur- och fritidsutskottet - 1 076 - 3 741 2 665 Socialförvaltningen - 2 930 - 4 665 1 735 Utbildningsförvaltningen - 4 233 - 9 000 4 767 Samhällsbyggnadsförvaltningen, skattefinansie- - 19 595 - 71 770 52 175 rad Samhällsbyggnadsförvaltningen, taxefinansierad - 347 395 - 482 907 135 512 Serviceförvaltningen - 96 043 - 158 529 62 486 Summa - 477 223 - 738 847 261 624 Årsredovisning 2025, Ale kommun 39(92) Investeringssammanställningen nedan visar utfallet av de investeringsprojekt som kommunfullmäktige antagit i kommunens investeringsbudget. Projekten är uppdelade i två kategorier; färdigställda/avslutade och pågående. I tabellen för färdigställda/avslutade projekt ingår både sådana investeringsprojekt som färdigställts under året samt investeringsprojekt som är av cyklisk natur. Med cyklisk natur menas att förvaltningen blir tilldelad en årlig budget de kan genomföra åtgärder för under året, det årliga utfallet är därmed vad som följs upp. Pågående projekt är investeringsprojekt som pågår under längre tid och som har ett definierat slutmål som att ex­ empelvis färdigställa en skola. Denna typ av projekt är intressant att följa över tid för att se att totalbudgeten hålls eller riskerar att överskridas. Året dessa investeringsprojekt färdigställs och tas i bruk presenteras de under färdig­ ställda/avslutade projekt. Färdigställda / avslutade projekt Investeringsredovisning Utgifter sedan projektets start Årets investeringar (Tkr) Ack. ut- Beslutad to- Avvikelse Procent Utfall Budget Avvikelse Procent fall talutgift Kommunledningsförvalt- ningen Årsanslag KLF - 270 - 1 000 730 73% Kultur och Fritids-utskot- tet Offentlig utsmyckning - 631 - 741 110 15% Årsanslag KLF / KFU - 445 - 1 000 555 56% Socialförvaltningen e-hälsa - 430 - 500 70 14% Utbyte grunduttrustning - 455 - 500 45 9% Årsanslag Social - 1 200 - 2 000 800 40% Utbildningsförvaltningen Inventarier till nya lokaler - 1 505 - 3 000 1 495 50% IT-investeringar UBF (Da- - 163 - 1 000 837 84% torer grundskolan) Årsanslag UBF - 2 565 - 5 000 2 435 49% Samhällsbyggnadsför- valtningen, skattefinansi- erad Markreserv - 8 200 - 25 000 16 800 67% Dammsäkerhet - - 2 150 2 150 100% Infr strukt för koll traf - - 1 000 1 000 100% Infrastruktur vid exploat - - 10 000 10 000 100% Utbyte gatubelysning sam- - 4 708 - 4 000 - 708 -18% ling Utbyggnad av GC-nät - 1 508 - 5 000 3 492 70% Åtg allmän plats - 1 902 - 1 100 - 802 -73% Just toppbeläggn gator GC - 1 683 - 3 000 1 317 44% Bärlager - - 500 500 100% Årsredovisning 2025, Ale kommun 40(92) Investeringsredovisning Utgifter sedan projektets start Årets investeringar Årsanslag - 411 - 1 200 789 66% Prod primärkarta flygfoto - 500 500 100% Belysning CG-väg - 1 172 - - 1 172 Alingsåsvägen (prästalund) Samhällsbyggnadsför- valtningen, taxefinansie- rad VA nämndanslag VA pla- - 1 642 - 20 000 18 358 92% nering Reninvesteringar VA-drift - 40 017 - 48 700 8 683 18% Vattenmätare - 2 342 - 5 000 2 658 53% Renovering av vattentorn - 853 - 200 - 653 -327% Pumpstationer - 2 288 - 6 000 3 712 62% VA Ventiler o brandposter - 11 573 - 3 500 - 8 073 -231% VA-anslutningar - 2 375 - 3 000 625 21% VA-övervakningssystem ut- - 2 949 - 2 500 - 449 -18% byggnation/optimering Skalskydd, säk åtg vatt - 2 360 - 2 000 - 360 -18% TS Kronogården - - 2 000 2 000 100% Renhållning nämndanslag - 50 50 100% fastighetsnära insamling - 13 600 13 600 100% utbyggnad personalbygg- - 254 - 1 000 746 75% nad ÅVC Serviceförvaltningen Arbetsmiljöåtgärder skolor - 140 - 500 360 72% och förskolor Energibesparande åtgärder - 3 712 - 3 500 - 212 -6% IT-investeringar - 19 234 - 21 200 1 966 9% Mindre anpassningar sko- - 4 843 - 4 843 - 0% lor och förskolor Reinvesteringsanslag Ser- - 960 - 1 000 40 4% vice Planerat underhåll lokaler/ - 35 389 - 36 231 842 2% Fastighetsunderhåll Upprustning av idrottsan- - 3 079 - 2 600 - 479 -18% läggningar Inventarier Kök (Utensilier) - 174 - 200 26 13% Mindre lokalanpassningar - 613 - 800 187 23% Drift o Underhåll Planerat underhåll yttre - 1 825 - 1 482 - 343 -23% miljö Upprustning skol- och för- - 726 - 1 000 274 27% skolegårdar Inköp sorteringsskåp Ren- - 545 - 573 28 5% hållning Inv drift o underhåll - 31 - 500 469 94% Årsredovisning 2025, Ale kommun 41(92) Investeringsredovisning Utgifter sedan projektets start Årets investeringar Tillgänglighetsprojekt - 11 - 2 997 2 986 100% Fordonsbyte parken - 2 346 - 2 500 154 6% Lekplats & -utrustning / - 660 - 1 500 840 56% Parkutrustning Attraktivare älv - 292 - 300 8 3% Trygghets- och trivselska- - 715 - 1 000 285 29% pande belysning LSS Surte - 57 555 - 66 742 - 9 187 14% - 302 - 4 742 4 440 94% Akuta lokalbehov - 4 094 - 5 996 1 902 32% Övriga lokalutredningar en- - 205 - 1 000 795 80% ligt Lokalförsörjningsplan Gymnasium och Komvux i -7 138 -23 846 - 16 708 70% - 1 783 - 1 783 - 0 0% gemensamma lokaler Summa färdigställda pro- - 64 693 - 90 588 25 895 29% - 175 - 271 988 96 408 35% jekt 580 Pågående projekt Investeringsredovisning Utgifter sedan projektets start Årets investeringar (Tkr) Ack. utfall Beslutad Avvikelse Procent Utfall Budget Avvikelse Procent totalutgift Kommunledningsförvalt- ningen Trygghetspunkter med re- - 5 760 - 14 551 8 791 60% - 5 679 - 7 235 1 556 22% servkraft Kultur och Fritids-utskot- tet Projekt Glasbruket KoF -2 000 2 000 100% - -2 000 2 000 100% Socialförvaltningen Nya boenden FH, inventa- - 1 256 - 1 900 644 34% - 77 - 720 643 89% rier Fordon FH/skolskjuts KF - 769 - 1 800 1 031 57% - 769 - 945 176 19%

KS § 75 KS 2026/141 Överföring av investeringsbudget 2025-2026 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att godkänna överföringen med 128 628 tkr, varav 9 300 tkr avser medfinansiering, av 2025 års investeringsanslag till 2026. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning I samband med beredning av 2025 års bokslut prövas om önskemål av investeringsmedel för investeringar som inte har färdigställts ska överföras till kommande år. Kommunfullmäktiges verksamhetsplan anger att grundprincipen är att beslutat investeringsanslag får tas i anspråk även efterföljande kalenderår om investeringen inte färdigställts under budgetåret. Överföring önskas göras från nämnderna med ett belopp om 128 628 tkr från 2025 till 2026. Av beloppet 128 628 tkr avser 60 219 tkr den taxefinansierade verksamheten och 68 409 tkr den skattefinansierade verksamheten. Av de 68 409 tkr avser 9 300 tkr medfinansieringsbidrag till Trafikverket. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-03-18 - Överföring 2025 till 2026 Beslutet skickas till Ekonomichef Servicenämnden Samhällsbyggnadsnämnden Utbildningsnämnden Socialnämnden Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2026/141 Datum: 2026-03-18 Controller Annelie Eriksson Kommunstyrelsen Överföring av Investeringsbudget 2025 till 2026 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att godkänna överföringen med 128 628 tkr, varav 9 300 tkr avser medfinansiering, av 2025 års investeringsanslag till 2026. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning I samband med beredning av 2025 års bokslut prövas om önskemål av investeringsmedel för investeringar som inte har färdigställts ska överföras till kommande år. Kommunfullmäktiges verksamhetsplan anger att grundprincipen är att beslutat investeringsanslag får tas i anspråk även efterföljande kalenderår om investeringen inte färdigställts under budgetåret. Överföring önskas göras från nämnderna med ett belopp om 128 628 tkr från 2025 till 2026. Av beloppet 128 628 tkr avser 60 219 tkr den taxefinansierade verksamheten och 68 409 tkr den skattefinansierade verksamheten. Av de 68 409 tkr avser 9 300 tkr medfinansieringsbidrag till Trafikverket. Maria Kosterlind Reinholdsson Ken Gunnesson Kommunchef Ekonomichef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Överföring 2025 till 2026 Ärendet I samband med beredning av 2025 års bokslut prövas om önskemål av investeringsmedel för investeringar som inte har färdigställts ska överföras till kommande år. Kommunfullmäktiges verksamhetsplan anger att grundprincipen är att beslutat investeringsanslag kan användas även efterföljande kalenderår om investeringen inte färdigställts under budgetåret. Investeringar som utförs inom årsanslaget (reinvesteringsanslaget) överförs vanligtvis inte. Nästkommande års anslag används för att genomföra dem. Förvaltningens bedömning Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Av beloppet 128 628 tkr avser 60 219 tkr den taxefinansierade verksamheten och 68 409 tkr den skattefinansierade verksamheten. Av de 68 409 tkr avser 9 300 tkr medfinansieringsbidrag till Trafikverket. Påverkan ur ett invånarperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Ärendet har en sekundär koppling till kommunfullmäktiges mål då investeringsmedel ofta används för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutet skickas till: Ekonomichef Servicenämnden Samhällsbyggnadsnämnden Utbildningsnämnden Socialnämnden Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Överföring från TkrBudget 2026 2025 Budget 2026 efter överföringar Kommunledningsförvaltningen 2 500 3 556 6 056 -varav Kultur och fritidsutskottet 3 500 2 000 5 500 Serviceförvaltningen 396 100 53 415 449 515 Utbildningsförvaltningen 6 000 1 495 7 495 Socialförvaltningen 3 000 643 3 643 Samhällsbyggnad - Skattefinansierat 77 459 9 300 86 759 -Varav medfinansieringsbidrag 9 300 9 300 Samhällsbyggnad - Taxefinansierat 316 158 60 219 376 377 Totalt 801 217 128 628 929 845 Total Budget Överföras Investering Kod Utfall 2025 Återstår 2025 Motivering Nämnd 2025 till 2026 Projekt Glasbruket KoF IV7621 2 000 0 2 000 2 000 Projektet precis uppstartat, inget utfall 2025, parallellt projekt med upprustning Glasbruket KoF Trygghetspunkter med reservkraft IV7069 7 235 5 679 1 556 1 556 Komplettering till grundinvestering kan fortsatt behövas under 2026 KS Lekplats & -utrustning / Parkutrustning IV6003/IV6027 1 500 660 840 500 Inköp av gräsklippare Service Konstgräsplaner IV6020 6 050 2 051 3 999 3 999 Nol och Alafors Service Fordonsbyte parkenheten IV6065 2 500 2 346 154 154 Ramen för 2026 är redan bokad via inköp av sopmaskin på 1,7 msek Service Planerat underhåll Kulturbyggnader IV6303 2 699 749 1 950 1 950 Pågående projekt Service Tillgänglighetsprojekt IV6305 2 997 11 2 986 2 986 Pågående projekt Service Akuta lokalbehov IV6306 5 996 4 094 1 902 1 902 Pågående projekt. Bla. Ridåvägg Ale arena, ventilationsarbeten Ahlafors fria mfl. Service Ny skola och idrottshall Alafors IV6311 20 059 6 187 13 872 13 872 Pågående projekt Service Kulturhuset Glasbruket IV6322 1 100 231 869 869 Pågående projekt Service Brandskyddsåtgärder IV6354 12 100 148 11 906 11 906 Pågående projekt Service Kommunens hus IV6359 701 159 542 542 Pågående projekt Service Bohusskolan IV6442 18 000 4 821 13 179 13 179 Pågående projekt Service Särsk boende södra kommun IV6463 1 223 18 1 205 1 205 Pågående projekt Service Robotisering idrottsanläggningar IV7623 350 0 350 350 Pågående projekt. Utförande år 2026. Service Nya boenden FH inventarier IV7839 720 77 643 643 Tillkommande kostnader inventarier nya boenden FS Social 3 000 1 505 1 495 1 495 Investeringar i nya lokaler IV7605 Gymnasiet/Komvux flyttar in i nya lokaler, pengarna hann ej användas 2025 Utbildning 9 300 0 9 300 9 300 Medfinansiering GC Kilanda Ka-Hultasjövägen IV6062 Medfinansieringsprojektet pågår och budget behöver flyttas med till 2026 Samhällsbyggnad - skattefinansierat Utbyggnad personalbyggnad ÅVC IV6220 1 000 254 746 746 Projektet försenat, resterande inv.medel äskas därför flyttas med till 2026. Samhällsbyggnad - Taxefinansierat Ombyggnad/nedläggning Älvängen R, ledningar & 2 pumpstationer IV6166 328 327 270 322 58 005 58 005 Projektet försenat, resterande inv.medel äskas därför flyttas med till 2026. Samhällsbyggnad - Taxefinansierat Kommunens bygganation av teknikhus för mottagning av vatten är beroende av när Kungälvs kommuns 1 500 32 1 468 1 468 Nya Döse (teknikhus o ledningar) IV6126 utbyggnad av vattenledning sker och äskas därför flyttas fram Samhällsbyggnad - Taxefinansierat Summa 128 628 Grundläggande granskning 2025 Ale kommun Innehållsförteckning 1. Inledning ................................................................................................. 2 2. Samlade bedömning ................................................................................. 4 3. Kommunstyrelsen .................................................................................... 7 4. Socialnämnden ........................................................................................ 9 5. Samhällsbyggnadsnämnden .................................................................... 11 6. Servicenämnden .................................................................................... 13 7. Utbildningsnämnden .............................................................................. 15 Bilaga 1. Revisionskriterier ............................................................................. 17 1. Inledning 1.1 Bakgrund Enligt kommunallagen 12 kap. 1 § ska revisorerna årligen granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden i den omfattning som följer av God revisionssed. Styrelse och nämnders ansvar för verksamheten regleras i kommunallagen 6 kap. 6 §. Där framgår att nämnderna ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt, att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. 1.2 Syfte och revisionsfrågor Syftet med den grundläggande granskningen är att ge revisorerna underlag för ansvarsprövningen genom att översiktligt granska all verksamhet i enlighet med kommunallagen och God revisionssed. Den grundläggande granskningen syftar till att besvara följande revisionsfrågor: Har nämnderna säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och  riktlinjer som fullmäktige bestämt? Har nämnderna säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering? Det vill säga i  enlighet med kraven i kommunens styrmodell. Har nämnderna säkerställt en tillräcklig intern kontroll? Det vill säga i enlighet med  kraven i kommunallagen samt kommunens styrmodell. 1.3 Metod Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i granskningen som utgångspunkt för analys, bedömningar och slutsatser. I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av:  Kommunallagen, (2017:725) kap 6  Riktlinje för intern kontroll i Ale kommun, 2024  Ale kommuns styrmodell, 2025  Riktlinje kommunstyrelsens uppsiktsansvar, 2022 1.4 Avgränsning Granskningen avser verksamhetsåret 2025 och omfattar kommunstyrelsen, socialnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, servicenämnden och utbildningsnämnden. 1.5 Utgångspunkter för vår granskning Följande ramverk av kriterier/kontrollmoment bygger på de krav som återfinns i kommunens styrmodell och anvisningar. Ramverket beskriver hur styrelsen och nämnderna ska arbeta med styrning, uppföljning och internkontroll och är utgångspunkten för de iakttagelser och avvikelser som redogörs för i efterföljande kapitel. Utifrån styrdokument och reglementen är vår tolkning att styrelse och nämnder ska ha genomfört följande för att ha säkerställt dels att verksamhet och ekonomi styrs och följs upp utifrån de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt, dels ett tillräckligt internkontrollarbete. A. Tillräcklig styrning för att leva upp till mål och riktlinjer A1.Genomfört aktiviteter och åtgärder som bidragit till måluppfyllelse. A2. Beslutat om en nulägesanalys i enlighet med kommunens styrmodell. B. Tillräcklig uppföljning av verksamhet och ekonomi B1. Följt upp mål och uppdrag i enlighet med kommunens styrmodell. B2. Följt upp ekonomi i enlighet med kommunens styrmodell. B3. Vidtagit åtgärder för att komma till rätta med avvikelser gällande verksamhet och ekonomi. B4: Kommunstyrelsen: Genomfört protokollförda uppsiktsdialoger med presidierna i nämnder och bolag två gånger under året. C. Tillräcklig intern kontroll i verksamheten C1. Genomfört en riskanalys och upprättat en internkontrollplan C2. Följt upp internkontrollarbetet. C3: Kommunstyrelsen: Följt upp bolagens och nämndernas internkontrollarbete. 2. Samlade bedömning 2.1 Bedömning utifrån revisionskriterierna Nedan sammanställer vi våra bedömningar utifrån granskningens revisionskriterier. Tabell 1. Sammanställd bedömning per styrelse och nämnd. Styrning Uppföljning Intern kontroll A1 A2 B1 B2 B3 B4 C1 C2 C3 Kommunstyrelsen ET Socialnämnden ET ET ET Samhällsbyggnadsnämnden ET ET Servicenämnden ET ET Utbildningsnämnden ET ET ET Färgkod Beskrivning av hur bedömning görs Kriteriet är ej uppfyllt, bedöms som en större avvikelse utifrån revisionskriterierna. Kriteriet är delvis uppfyllt, bedöms som en mindre avvikelse utifrån revisionskriterierna. Kriteriet är uppfyllt, inga avvikelser utifrån revisionskriterierna. ET Kriteriet är inte tillämpligt för styrelsen/nämnden. 2.2 Reflektioner kring målstyrning i Ale kommun Vår förståelse av kommunens styrmodell är att kommunfullmäktige formulerar riktningsmål utifrån kommunens vision. Med utgångspunkt i de övergripande riktningsmålen kan mer specifika mål och uppdrag riktas till styrelse och nämnder. Styrelse och nämnd ska alltid förhålla sig till riktningsmålen och ska årligen fastställa en plan där de redovisar vilka aktiviteter och åtgärder som ska genomföras under det kommande året i relation till målsättningarna. Enligt den för 2025 gällande styrmodellen ska kommunfullmäktige fastställa att nämndplanerna överensstämmer med budgetens intentioner. Mål och uppdrag ska följas upp och redovisas i delårsbokslut per augusti och i nämndernas årsredovisningar. Nämnderna följer upp vilka åtgärder som har genomförts utifrån riktningsmålen, men gör ingen bedömning om riktningsmålen är uppfyllda eller inte, och utifrån vår tolkning av styrmodellen är det inte heller syftet med riktningsmålen. Nämnderna följer däremot upp övriga mål och uppdrag som kommunfullmäktige har fastställt i budget och gör en bedömning om målet uppfylls eller ej. Genomgång av nämndernas årsredovisningar visar att fokus i uppföljningarna av samtliga mål ligger på vilka åtgärder som har genomförts, snarare än vilka effekter som har uppnåtts. Enligt vår mening riskerar detta att leda till 1) subjektiva bedömningar av måluppfyllelse, 2) avsaknad av ett tydligt kausalt samband mellan genomförda aktiviteter och målets utveckling samt att 3) målen i praktiken blir mycket svåra att inte uppfylla. Vi anser att detta gäller för samtliga mål, men exemplifierar och utvecklar vårt resonemang nedan genom målet ”hållbar kompetensförsörjning”. Målet syftar till att säkerställa att kommunen använder all kompetens på rätt plats i organisationen och automatiserar samt effektiviserar i största möjliga utsträckning. Målet syftar även till att säkerställa arbetet med vidareutveckling och möjligheter att skapa karriärvägar för befintlig personal. Samtliga nämnder bedömer i sina årsredovisningar att målet antingen har uppnåtts eller är på väg att uppfyllas. Varje nämnd redogör för de åtgärder som vidtagits i relation till målet. Kommunstyrelsen rapporterar exempelvis att en kommunövergripande kompetensförsörjningsplan har upprättats, socialnämnden anger att arbetet med automatisering av ekonomiskt bistånd har fortgått under året, samhällsbyggnadsnämnden beskriver omplaceringar av medarbetare för att möta verksamhetens behov, servicenämnden beskriver genomförda utbildningar, studiebesök och föreläsningar inom kostverksamheten, medan utbildningsnämnden bland annat har följt upp nyckeltal relaterade till personalomsättning och andelen legitimerad personal, dock utan fastställda målvärden. (1) Subjektivitet: Varken kommunfullmäktige, styrelse eller nämnder har definierat när målet kan anses vara uppfyllt, och uppföljningen bygger till stor del på styrelsens och nämndernas egna uppfattningar om aktiviteter har genomförts. (2) Avsaknad av kausalt samband: Det saknas i huvudsak kvantitativa mått eller motsvarande som grund för att bedöma om utvecklingen går åt rätt håll. I de fall där nyckeltal finns saknas målvärden. (3) Svårt att misslyckas: Av punkt 1 och 2 följer att måluppfyllelse i praktiken är beroende av att aktiviteter genomförs, snarare än om de haft avsedd effekt. Det innebär att måluppfyllelse kan uppnås med nästan vilka aktiviteter som helst, förutsatt att de genomförts enligt plan. 2.3 Slutsatser Vår samlade bedömning är att kommunstyrelsen och nämnderna i huvudsak säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige bestämt. Vår bedömning grundas på att styrelsen och nämnderna följt kommunens styrmodell och på att måluppfyllelsen är god, med invändning av resonemanget ovan. Vi bedömer att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Vi bedömer däremot att servicenämnden inte säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Bedömningen grundar vi på att nämnden inte beslutat om tillräckliga åtgärder för att nå en budget i balans. Vidare bedömer vi att kommunstyrelsen och nämnderna i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig intern kontroll. Göteborg den 8 april 2026 Johan Palmgren Mikaela Gretzer Certifierad kommunal yrkesrevisor Certifierad kommunal yrkesrevisor Ernst & Young AB Ernst & Young AB Granskningsledare Kvalitetssäkrare 3. Kommunstyrelsen 3.1 Styrning Kommunstyrelsen har antagit en nämndplan för 2025 i december 2024. Kommunfullmäktige har beslutat att nämndplanerna bedöms möte intentionerna i kommunfullmäktiges mål och budget 2025. Enligt kommunstyrelsens årsredovisning bedöms de aktiviteter och åtgärder som genomförts under året bidragit till riktningsmålen. Avseende övriga mål som kommunfullmäktige riktat till kommunstyrelsen i budget 2026 bedöms att tre mål kommer uppfyllas/är uppfyllda samt att två mål är delvis uppfyllda. Endast tre av tolv uppdrag utifrån budget och nämndplan är avslutade. Åtta uppdrag är pågående med avvikelse och ett uppdrag är ej påbörjat. Kommunstyrelsen har fastställt en nulägesanalys för 2024-2025 i enlighet med kraven i kommunens styrmodell. Nulägesanalysen fastställdes i mars 2025. 3.2 Uppföljning Kommunstyrelsen har följt upp mål och uppdrag i delårsrapport 2 och årsredovisning i enlighet med styrmodellen. Kommunstyrelsen har följt upp ekonomin vid i delårsrapport 1, delårsrapport 2 samt i årsredovisning i enlighet med kommunens styrmodell. Vid samtliga prognostillfällen har kommunstyrelsen prognosticerat ett överskott för helåret. Kommunstyrelsen redovisar ett resultat om 4,6 mnkr för helåret 2025. 3.2.1 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt Kommunstyrelsens arbetsutskott har under 2025 genomfört uppsiktsdialoger med samhällsbyggnadsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och Alebyggen. Dialogerna har genomförts både på våren och på hösten. Därtill har en dialog genomförts med överförmyndaren. För respektive dialog finns ett protokoll som beskriver vilka som deltagit och agenda för dialogerna. Enligt protokollen var agendan för mötena under våren ”utmaningar och utvecklingsarbete” gällande ekonomi, personal, samverkan, invånare/brukare och uppsatta mål från kommunfullmäktige och nämnd. Vid höstens dialoger diskuterades även ”nuläge”. Det framgår dock inte av protokollen vad som framkommit vid dialogerna utifrån de punkter som anges i agendan. Av kommunstyrelsen protokoll framgår at protokollen från höstens dialoger anmälts som delegeringsbeslut till kommunstyrelsens sammanträde, det framgår dock inte av protokoll att protokollen från vårens dialoger som genomfördes den 25 mars samt 6 maj 2025 anmälts till kommunstyrelsen. 3.3 Intern kontroll Kommunstyrelsen beslutade om en internkontrollplan för 2025 i december 2024. Internkontrollplanen innehåller en riskanalys med totalt åtta identifierade risker. För varje risk finns en beskrivning samt en värdering av sannolikhet och konsekvens, där värderingen görs på en femgradig skala. Internkontrollplanen innehåller totalt åtta kontrollmoment. För varje kontrollmoment finns en beskrivning av hur kontrollen ska genomföras, vald metod samt ansvarig chef för kontrollen. Kommunstyrelsen har följt upp internkontrollplanen den 24 februari 2026. Av skriftliga svar från förvaltningen framgår att kommunstyrelsen kommer att behandla uppföljningen av nämndernas internkontrollplaner den 7 april 2026 . 3.4 Vår bedömning och rekommendationer Styrning Vi bedömer att kommunstyrelsen i huvudsak säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt. Vår bedömning grundas på att styrelsen följt kommunens styrmodell och på att måluppfyllelsen är god, med invändning av resonemanget som beskrivs i 2.2. Vi noterar att en majoritet av kommunstyrelsens uppdrag är pågående med avvikelse. Uppföljning Vi bedömer att kommunstyrelsen i delvis har säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering i enlighet med kommunens styrmodell. Bedömningen grundar vi på att dokumentationen från uppsiktsdialogerna saknar information om vad som framkommit i dialoger samt att protokoll från uppsiktsdialogerna under våren 2025 inte anmälts till kommunstyrelsen. Uppsiktsplikten är ett ansvar som vilar på hela kommunstyrelsen. I vår mening behöver dokumentationen från uppsiktsdialogerna därför vara tillräckligt utförliga så att ledamöter som inte själva närvarat vid dialogerna kan följa vad som framkommit i dialogerna. Intern kontroll Vi bedömer att kommunstyrelsen i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig intern kontroll. Bedömningen grundar vi på att kommunstyrelsens upprättat en riskanalys och internkontrollplan samt följt upp kontrollpunkterna. Vi rekommenderar kommunstyrelsen att: Säkerställer att uppsiktsdialogerna dokumenteras mer utförligt samt att protokollen  från dialogerna delges hela kommunstyrelsen. Uppsiktsplikten är ett ansvar som vilar på hela kommunstyrelsen, och dokumentationen från dessa dialoger behöver därför vara så pass detaljerad att ledamöter som inte närvarat vid dialogerna kan följa vad som framkommit i dialogerna. EY har inte tagit del av uppföljningen vid granskningens genomförande. 4. Socialnämnden 4.1 Styrning Socialnämnden har antagit en nämndplan för 2025 i november 2024. Kommunfullmäktige har beslutat att nämndplanerna bedöms möte intentionerna i kommunfullmäktiges mål och budget 2025. Genomgång av nämndens årsredovisning visar att nämnden följt upp arbetet utifrån kommunfullmäktiges tre riktningsmål. Avseende övriga mål som kommunfullmäktige riktat till kommunstyrelsen i budget 2026 bedöms att tre mål kommer uppfyllas/är uppfyllda samt att två mål är delvis uppfyllda. Samtliga uppdrag bedöms vara avslutade utan avvikelse. Socialnämnden beslutade att fastställa en nulägesanalys för 2024-2025 i februari 2025 i enlighet med kommunens styrmodell. 4.2 Uppföljning Socialnämnden har följt upp mål och uppdrag i enlighet med kommunens styrmodell. Socialnämnden har följt upp ekonomi i delårsrapport 1, delårsrapport 2 samt i årsredovisning i enlighet med kommunens styrmodell. Vid prognostillfället per april prognosticerade nämnden en positiv avvikelse om 4,6 mnkr. Vid prognosen per augusti prognosticerade nämnden ett noll-resultat. Socialnämnden redovisar ett resultat om 1,2 mnkr för helåret 2025. 4.3 Intern kontroll Socialnämnden beslutade om en internkontrollplan för 2025 i december 2024. Internkontrollplanen innehåller en riskanalys med totalt tio identifierade risker. Internkontrollplanen innehåller totalt tio kontrollmoment utifrån de identifierade riskerna. För varje kontrollmoment finns en beskrivning av hur kontrollen ska genomföras, vald metod samt ansvarig chef för kontrollen. Socialnämnden har tagit del av uppföljning av samtliga kontrollmoment i februari 2026. 4.4 Vår bedömning och rekommendationer Styrning Vi bedömer att socialnämnden i allt väsentligt säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt. Vår bedömning grundas på att nämnden följt kommunens styrmodell och på att måluppfyllelsen är god, med invändning av resonemanget som beskrivs i 2.2. Uppföljning Vi bedömer att socialnämnden i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering i enlighet med kommunens styrmodell. Bedömningen grundar vi på att nämnden följt upp verksamhet och ekonomi i enlighet med kraven i kommunens styrmodell. Intern kontroll Vi bedömer att socialnämnden i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig intern kontroll. Bedömningen grundar vi på att nämnden upprättat en riskanalys och internkontrollplan samt följt upp kontrollpunkterna. 5. Samhällsbyggnadsnämnden 5.1 Styrning Samhällsbyggnadsnämnden har antagit en nämndplan för 2025 i november 2024. Kommunfullmäktige har beslutat att nämndplanerna bedöms möte intentionerna i kommunfullmäktiges mål och budget 2025. Genomgång av nämndens årsredovisning visar att nämnden följt upp arbetet utifrån kommunfullmäktiges tre riktningsmål. Avseende övriga mål som kommunfullmäktige riktat till samhällsbyggnadsnämnden i budget 2026 bedöms att fyra mål kommer uppfyllas/är uppfyllda samt att ett mål är delvis uppfyllt. Sju av totalt nio uppdrag bedöms avslutade utan avvikelse. Två uppdrag är pågående med avvikelse. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att fastställa en nulägesanalys för 2024- 2025 i februari 2025 i enlighet med kommunens styrmodell. 5.2 Uppföljning Nämnden har följt upp mål och uppdrag i delårsrapport 2 och årsredovisning. Nämnden har följt upp ekonomin i delårsrapport 1, delårsrapport 2 samt i årsredovisningen i enlighet med kommunens styrmodell. Nämnden prognostiserade en negativ budgetavvikelse om –8,9 mnkr i delårsrapport 1. Delårsrapport 1 behandlades på nämndens sammanträde den 7 maj, nämnden beslutade dock inte om några åtgärder för att nå en budget i balans. Vid delårsrapport 2, som behandlades av nämnden den 1 oktober, uppgick den prognostiserade avvikelsen till –9,3 mnkr. Nämnden beslutade inte om några åtgärder för att nå en budget i balans. I årsredovisningen redovisar nämnden en negativ avvikelse om –11,4 mnkr. Vid samtliga uppföljningar under året har avvikelsen kopplats till den renhållningsverksamheten verksamheten. Enligt kommunens styrmodell ska nämnden vidta åtgärder vid en prognosticerade budgetavvikelse. Renhållningsverksamheten är dock avgiftsfinansierad vilket innebär att överskott bokas som en skuld till taxekollektivet. Av skriftliga svar från förvaltningen framgår att orsaken till att inte åtgärder vidtogs var på grund av det fanns tidigare överuttag inom den taxefinansierade verksamheten att återställa. 5.3 Intern kontroll Samhällsbyggnadsnämnden beslutade om en internkontrollplan för 2025 i december 2024. Internkontrollplanen innehåller en riskanalys med totalt elva identifierade risker. Internkontrollplanen innehåller totalt elva kontrollmoment utifrån de identifierade riskerna. För varje kontrollmoment finns en beskrivning av hur kontrollen ska genomföras, vald metod samt ansvarig chef för kontrollen. Samhällsbyggnadsnämnden har följt upp samtliga kontrollmoment i internkontrollplanen i februari 2026. Därtill har nämnden genomfört en delårsuppföljning av kontrollmomenten i september 2025. 5.4 Vår bedömning och rekommendationer Styrning Vi bedömer att samhällsbyggnadsnämnden i allt väsentligt säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt. Vår bedömning grundas på att nämnden följt kommunens styrmodell och på att måluppfyllelsen är god, med invändning av resonemanget som beskrivs i 2.2. Uppföljning Vi bedömer att samhällsbyggnadsnämnden i huvudsak säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Vi noterar att nämnden redovisar ett underskott om ca -11,4 mnkr, underskottet härleds dock till den avgiftsfinansierade verksamheten. Beaktat att nämnden haft ett tidigare överuttag att återställa riktar vi ingen rekommendation härvidlag. Intern kontroll Vi bedömer att samhällsbyggnadsnämnden i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig intern kontroll. Bedömningen grundar vi på att nämnden upprättat en riskanalys och internkontrollplan samt följt upp kontrollpunkterna. 6. Servicenämnden 6.1 Styrning Servicenämnden har antagit en nämndplan för 2025 i december 2024. Kommunfullmäktige har beslutat att nämndplanerna bedöms möte intentionerna i kommunfullmäktiges mål och budget 2025. Enligt servicenämndens årsredovisning bedöms de aktiviteter och åtgärder som genomförts under året bidragit till riktningsmålen. Avseende övriga mål som kommunfullmäktige riktat till servicenämnden i budget 2025 bedöms att samtliga fem mål kommer uppfyllas/är uppfyllda samt att två mål är delvis uppfyllda. 12 av 14 uppdrag bedöms avslutade utan avvikelse. Två uppdrag är pågående med avvikelse. Servicenämnden beslutade att fastställa en nulägesanalys för 2024-2025 i februari 2025. 6.2 Uppföljning Nämnden har följt upp mål och uppdrag i delårsrapport 2 och årsredovisning. Nämnden har följt upp ekonomin i delårsrapport 1, delårsrapport 2 samt i årsredovisningen, i enlighet med kommunens styrmodell. Vid prognostillfället i april redovisade nämnden en negativ avvikelse om cirka 1 mnkr, där underskottet härleddes till IT-enheten. Prognosen för helåret uppgick till -0,4 mnkr. Åtgärder för att nå budget i balans presenterades vid nämndens sammanträde i juni. Av förslag på åtgärdsplanen framgår att underskottet under juni hade ökat till 2,1 mnkr, varav 1,3 mnkr av underskottet härrörde från tomställda lokaler. Resterande del av underskottet utgjordes av kostnader inom IT-enheten samt juridiska kostnader för en pågående rättslig tvist. Förvaltningen presenterade förslag på åtgärder om totalt 0,4 mnkr, vilket nämnden godkände. Vid behandlingen av delårsrapport 2 uppgick det prognostiserade underskottet till cirka 1,9 mnkr, där underskottet återigen härleddes till IT- enheten. Nämnden beslutade vid mötet om att skicka en begäran om att få använda delar nämndens PO-överskott för att räcka delar av nämndens prognosticerade underskott. I årsredovisningen redovisar nämnden en negativ avvikelse om ca -2 mnkr för helåret 2025. Ca 1,1 mnkr av underskottet härleds till kostnader för tomställda lokaler. Av skriftliga svar från ekonomichef framgår att underskottet för tomställda lokaler inte behöver inarbetas av nämnden då kommunens nämnder har möjlighet att lämna lokaler som de inte längre behöver vilket innebär en kostnad som kan vara svår att förutse. Detta framgår dock inte av kommunens styrmodell. 6.3 Intern kontroll Servicenämnden beslutade om en internkontrollplan för 2025 i december 2024. Internkontrollplanen innehåller en riskanalys med totalt nio identifierade risker. Internkontrollplanen innehåller totalt nio kontrollmoment utifrån de identifierade riskerna. För varje kontrollmoment finns en beskrivning av hur kontrollen ska genomföras, vald metod samt ansvarig chef för kontrollen. Servicenämnden har tagit del av uppföljning av samtliga kontrollmoment i februari 2026. 6.4 Vår bedömning och rekommendationer Styrning Vi bedömer att servicenämnden i allt väsentligt säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt. Vår bedömning grundas på att nämnden följt kommunens styrmodell och på att måluppfyllelsen är god, med invändning av resonemanget som beskrivs i 2.2. Uppföljning Vi bedömer att servicenämnden inte säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering i enlighet med kommunens styrmodell. Bedömningen grundar vi på att nämnden inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att nå en budget i balans i enlighet med kommunens styrmodell. Intern kontroll Vi bedömer att servicenämnden i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig intern kontroll. Bedömningen grundar vi på att nämnden upprättat en riskanalys och internkontrollplan samt följt upp kontrollpunkterna. Vi rekommenderar servicenämnden att: Vid konstaterat eller befarat underskott, besluta om tillräckliga åtgärder för att nå  en budget i balans. 7. Utbildningsnämnden 7.1 Styrning Utbildningsnämnden har antagit en nämndplan för 2025 i december 2024. Kommunfullmäktige har beslutat att nämndplanerna bedöms möte intentionerna i kommunfullmäktiges mål och budget 2025. Enligt utbildningsnämndens årsredovisning bedöms de aktiviteter och åtgärder som genomförts under året bidragit till riktningsmålen. Avseende övriga mål som kommunfullmäktige riktat till servicenämnden i budget 2025 bedöms att fyra av fem mål kommer uppfyllas/är uppfyllda samt att ett mål är delvis uppfyllt. Sju av nio uppdrag bedöms avslutade utan avvikelse. Två uppdrag bedöms pågående med avvikelse. Utbildningsnämnden beslutade att fastställa en nulägesanalys för 2024-2025 i februari 2025. 7.2 Uppföljning Uppföljning av mål och uppdrag sker i delårsrapport 2 samt i årsredovisning. I delårsrapport och årsredovisning framgår förvaltningens samlade bedömning kring de insatser som genomförts kring respektive inriktningsmål, mål och uppdrag som givits av fullmäktige. Utbildningsnämnden har följt upp ekonomin i delårsrapport 1, delårsrapport 2 samt i årsredovisningen, i enlighet med kommunens styrmodell. Vid samtliga uppföljningar under året har nämnden redovisat ett positivt resultat. Nämnden redovisar en positiv om avvikelse om 2 mnkr för helåret 2025. 7.3 Intern kontroll Utbildningsnämnden beslutade om en internkontrollplan för 2025 i december 2024. Internkontrollplanen innehåller en riskanalys med totalt tio identifierade risker. Internkontrollplanen innehåller totalt nio kontrollmoment utifrån de identifierade riskerna. För varje kontrollmoment finns en beskrivning av hur kontrollen ska genomföras, vald metod samt ansvarig chef för kontrollen. Servicenämnden har tagit del av uppföljning av samtliga kontrollmoment i februari 2026. Därtill har nämnden genomfört en delårsuppföljning av kontrollmomenten i september 2025. 7.4 Vår bedömning och rekommendationer Styrning Vi bedömer att utbildningsnämnden i allt väsentligt säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt. Vår bedömning grundas på att nämnden följt kommunens styrmodell och på att måluppfyllelsen är god, med invändning av resonemanget som beskrivs i 2.2. Uppföljning Vi bedömer att utbildningsnämnden i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering i enlighet med kommunens styrmodell. Bedömningen grundar vi på att nämnden följt upp verksamhet och ekonomi i enlighet med kraven i kommunens styrmodell. Intern kontroll Vi bedömer att utbildningsnämnden i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig intern kontroll. Bedömningen grundar vi på att nämnden upprättat en riskanalys och internkontrollplan samt följt upp kontrollpunkterna. Bilaga 1. Revisionskriterier Kommunallagen (2017:725) Av kommunallagens 6 kap. 1 § framgår att styrelsen ansvarar för att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över nämndernas verksamhet. Kommunstyrelsen ska även ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunala bolag och kommunalförbund som kommun är medlem i. Enligt 3 kap 12 § kommunallagen inkluderar detta uppsikt över kommunala bolag, stiftelser och föreningar. Enligt 6 kap 6 § kommunallagen har nämnderna ansvar för att var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Likaså skall nämnderna se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett övrigt tillfredsställande sätt. Ale kommuns styrmodell Riktningsmål Riktningsmålen har sin utgångspunkt i kommunens vision och ska utgöra grunden för kommunfullmäktiges långsiktiga styrning. Med utgångspunkt i riktningsmålen kan mål och uppdrag fördelas till nämnder och bolag för kommande år. Uppdrag kan även kopplas direkt till specifika mål. Minst var fjärde år fastställer kommunfullmäktige kommunens riktningsmål. Riktningsmålen gäller för samtliga nämnder och helägda bolag. De ska bidra till att staka ut viljeinriktningen på lång sikt och tydliggöra politiska prioriteringar för hela koncernen. Nämnder och bolag ska alltid förhålla sig till riktningsmålen i sina prioriteringar och planera utifrån att, vid behov, gemensamt möjliggöra förflyttningar inom respektive riktningsmål. Uppföljning av verksamhet och ekonomi Uppföljning av mål och uppdrag ska följas upp och redovisas i delårsbokslut per augusti och nämndens årsredovisning. Ekonomisk uppföljning med prognos sker i delårsbokslut 1 (1 januari-31 mars), delårsbokslut 2 och årsredovisning. Om prognos visar på negativt utfall för helåret så ska detta generera ett ärende med åtgärder till nästkommande nämnd för att få budget i balans och ska redovisas kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Plan för nämnder och bolag Nämnder och helägda bolag ansvarar för att utforma en plan med utgångspunkt i kommunfullmäktiges mål och budget. Utöver den ekonomiska planeringen ska planen tydligt redovisa vilka åtgärder och aktiviteter som ska genomföras under det kommande året i relation till kommunfullmäktiges mål och budget. Kommunfullmäktige prövar och fastställer att respektive plan överensstämmer med budgetens intentioner. Om kommunfullmäktige bedömer att planen inte är förenlig med dessa intentioner ska berörd nämnd eller bolagsstyrelse revidera planen. Nulägesanalys Nämnder och helägda bolag ska årligen fastställa en nulägesanalys som underlag för den kommande budgetprocessen. Nulägesanalysen utgör en central del i att skapa förutsättningar för att de förtroendevalda ska kunna fatta välgrundade beslut. Syftet med nulägesanalysen är att utgöra beslutsunderlag för mål- och budgetbeslut för nästkommande år. Analysen ska dels beskriva nuläget, dels belysa möjliga förflyttningar som förvaltningen eller bolaget bedömer vara genomförbara. Vid framtagandet av nulägesanalysen är det, utifrån ett tillitsbaserat förhållningssätt, viktigt att utgå från kommunens uppdrag och vilka kommunen är till för, samt att ta tillvara professionens kunskap och perspektiv. Kommunstyrelsens nulägesanalys ska, utöver analys av det egna ansvarsområdet, även ha ett koncernövergripande perspektiv. Kommunstyrelsens arbetsutskott fastställer årligen vilket fokus nulägesanalysen ska ha. Följande områden ska alltid ingå i nulägesanalysen: • Nuläge utifrån trender, förändringar och utmaningar • Verksamhetens resultat i nuläget • Möjliga förflyttningar för att förbättra, effektivisera eller minska kostnader Riktlinjer för intern kontroll Fastställande av internkontrollplan Varje nämnd och styrelse ska inför kommande år anta en internkontrollplan med utgångspunkt i en risk- och väsentlighetsanalys. I planen ska det framgå vilka riskområden som ska följas upp. Planen för kommande års arbete med intern kontroll ska antas av respektive nämnd och styrelse för att överlämnas till kommunstyrelsen senast den 31 december. Uppföljning av internkontrollplan Resultatet av den interna kontrollen ska årligen fastställas i nämnd eller styrelse. Vid brister eller avvikelser ska åtgärder fastställas. Uppföljning av internkontrollplan ska översändas till kommunstyrelsen senast i februari. Kommunstyrelsens ansvar Kommunstyrelsen har ansvaret för den interna kontrollen på ett övergripande plan och ska säkerställa att en samlad rapportering och ett uttalande om den interna kontrollen årligen upprättas och överlämnas till kommunfullmäktige. Denna rapportering ska ske innan fullmäktiges beslut om ansvarsfrihet Riktlinje för kommunstyrelsens uppsiktsplikt (antagen 2022-11-01) Enligt riktlinjen ska kommunstyrelsens arbetsutskott genomföra två uppsiktsdialoger med respektive bolag nämnd. Uppsiktsdialogerna sker med nämnders respektive bolags presidium. Vid dessa möten förs protokoll som sedan anmäls till kommunstyrelsens sammanträde. PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2026-04-07

KS § 76 KS 2026/165 Revidering av investeringsbudget 2026 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att minska 2026 års beslutade investeringsanslag efter överföringar med 84 579 tkr. Av detta belopp avser 4 300 tkr den taxefinansierade verksamheten och 80 279 tkr den skattefinansierade verksamheten. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning I samband med överföring av föregående års investeringsmedel och nästkommande investeringsplan revideras också innevarande års budget. Investeringsmedel som ej bedöms behövas under 2026 flyttas framåt alternativt stryks helt. Utökningar sker utifrån behov som har uppkommit sedan beslut fattades om investeringsbudget 2026. Det senare gäller tillfälligt särskilt boende (modullösning), projektering ny räddningsstation samt särskilt boende Backa. Revideringen sker efter att överföring från 2025 till 2026 har beslutats, då vissa av beloppen påverkas av överföring. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-03-18 - Revidering 2026 - Totalt Ale kommun - Revidering av investeringsbudget 2026 Servicenämnden - Revidering av investeringsbudget 2026 Socialnämnden - Ombudgetering av investeringsbudget 2026 Samhällsbyggnadsnämnden - Äskande om investeringsmedel för tillfälligt Särskilt boende Beslut SERN 2026-02-26 §19 - Äskande av investeringsmedel 2026 för projektering ny räddningstjänststation Servicenämnden - Protokoll SERN 250904 Återrapportering fördjupad förstudie ny räddningstjänststation - Beslut SERN 2026-02-26 §21 Äskande av investeringsmedel 2026 för projektering ny räddningstjänststation - Beslut SERN 2026-02-26 §20 Äskande av investeringsmedel - Särskilt boende Backa - Äskande av investeringsmedel särskilt boende Backa Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2026-04-07 Beslutet skickas till Ekonomichef Servicenämnden Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2026/165 Datum: 2026-03-18 Controller Annelie Eriksson Kommunstyrelsen Revidering investeringsbudget 2026 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att minska 2026 års beslutade investeringsanslag efter överföringar med 84 579 tkr. Av detta belopp avser 4 300 tkr den taxefinansierade verksamheten och 80 279 tkr den skattefinansierade verksamheten. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning I samband med överföring av föregående års investeringsmedel och nästkommande investeringsplan revideras också innevarande års budget. Investeringsmedel som ej bedöms behövas under 2026 flyttas framåt alternativt stryks helt. Utökningar sker utifrån behov som har uppkommit sedan beslut fattades om investeringsbudget 2026. Det senare gäller tillfälligt särskilt boende (modullösning), projektering ny räddningsstation samt särskilt boende Backa. Revideringen sker efter att överföring från 2025 till 2026 har beslutats, då vissa av beloppen påverkas av överföring. Maria Kosterlind Reinholdsson Ken Gunnesson Kommunchef Ekonomichef Beslutsunderlag - Revidering 2026 - Totalt Ale kommun - Revidering av investeringsbudget 2026 Servicenämnden - Revidering av investeringsbudget 2026 Socialnämnden - Ombudgetering av investeringsbudget 2026 Samhällsbyggnadsnämnden - Äskande om investeringsmedel för tillfälligt Särskilt boende Beslut SERN 2026-02-26 §19 - Äskande av investeringsmedel 2026 för projektering ny räddningstjänststation Servicenämnden Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se - Protokoll SERN 250904 Återrapportering fördjupad förstudie ny räddningstjänststation Beslut SERN 2026-02-26 §21 Äskande av investeringsmedel 2026 för projektering ny räddningstjänststation - Beslut SERN 2026-02-26 §20 Äskande av investeringsmedel - Särskilt boende Backa - Äskande av investeringsmedel särskilt boende Backa Ärendet I samband med överföring av föregående års investeringsmedel och nästkommande investeringsplan revideras också innevarande års budget. Investeringsmedel som ej bedöms behövas under 2026 flyttas framåt alternativt stryks helt. Utökningar sker utifrån behov som har uppkommit sedan beslut fattades om investeringsbudget 2026. Revideringen sker efter att överföring från 2025 till 2026 har beslutats, då vissa av beloppen påverkas av överföring. Förvaltningens bedömning Revideringen följer tidigare år där främsta orsaken till revidering är att projekt flyttas fram i tiden och där tidigare bedömningar från förvaltningarna ofta varit en högre ambitionsnivå tillsammans med osäkerhet i när projekt kan komma att påbörjas. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Uppdaterad investeringsbudget 2026 består av tre delar. Beslutat investeringsbudget 2026 av KF juni 2025, överföring av investeringsmedel från 2025 till 2026 samt revidering av 2026 års budget efter överföring från 2025. Överföringen från 2025 på cirka 129 mkr minus de ca 85 mkr i tabellen ovan medför en ökad investeringsram för 2026 mot den som fastställdes 2025 på ca 41 mkr. Genomförandegraden av investeringarna historiskt brukar uppgå till omkring 60% med variation mellan åren. Påverkan ur ett invånarperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Beslutet skickas till: Ekonomichef Servicenämnden Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Samhällsbyggnadsförvaltningen Diarienummer: 2026/64 Datum: 2026-02-19 Controller Sofie Tauson Samhällsbyggnadsnämnden Ombudgetering 2026 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna samhällsbyggnadsnämndens ombudgering av investeringsmedel. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Efter genomgång av 2025 års investeringsutfall har förvaltningen tagit fram ett förslag till ombudgetering av investeringsmedel med 38 140 tkr och medfinansieringsbidrag med 9 300 tkr för samhällsbyggnadsnämnden. Efter sammanställning av samtliga nämnder förslag till ombudgetering kommer kommunfullmäktige besluta om ombudgetering av investeringsanslag 2026 för Ale kommun. Staffan Lekenstam Jenny Ronnebro Förvaltningschef Enhetschef stöd- och utvecklingsstaben Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Ombudgetering investeringsanslag 2026; 2026-01-30 Ärendet Efter genomgång av 2025 års investeringsutfall har förvaltningen tagit fram ett förslag till ombudgetering av investeringsmedel med 38 140 tkr och medfinansieringsbidrag med 9 300 tkr för samhällsbyggnadsnämnden. Efter sammanställning av samtliga nämnders förslag till ombudgetering kommer kommunfullmäktige besluta om ombudgetering av investeringsanslag 2026 för Ale kommun. Förvaltningens bedömning Förslag på ombugetering av investeringsanslag 2026 är framtaget utifrån ej utförda investeringar 2025 och för att investeringarna ska kunna genomföras behöver investeringsanslag ombudgeteras till år 2026. Det finns också investeringar budgeterade för 2026 som ej kommer kunna genomföras under innevarande år och därför behöver inga investeringsmedel för dessa under 2026. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Ombudgeteringen av investeringsanslag 2026 innebär en minskad investeringsbudget med -19 279 tkr och en utökad ram för medfinansieringsbidrag med 9 300 tkr för skattekollektivet och en utökad investeringsbudget med 57 419 tkr för den taxefinansierade verksamheten inom samhällsbyggnadsnämnden. Påverkan ur ett invånarperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Ärendet har en sekundär koppling till kommunfullmäktiges mål då investeringsmedel ofta används för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutets påverkan och genomförande Efter sammanställning av samtliga nämnders förslag till ombudgetering kommer kommunfullmäktige besluta om ombudgetering av investeringsanslag 2026 för Ale kommun. Beslutet skickas till: För vidare hantering; budgetcontroller kommunstyrelsen. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) Serviceförvaltningen Diarienummer: 2026/26 Datum: 2026-02-05 Verksamhetschef Tony Jönsson Servicenämnden Revidering av investeringsbudget 2026 Förslag till beslut Servicenämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige besluta att bevilja servicenämnden revidering av investeringsmedel i enlighet med beslutsunderlaget "Revidering av investeringsbudget 2026". Servicenämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Totalt har servicenämnden beviljats investeringar om 396 100 tkr för 2026. Av dessa planeras 329 100 tkr att nyttjas under 2026 och av denna anledning önskas en revidering av investeringsmedlen för 2026 i enlighet med beslutsunderlag. Förändringar för 2026 avser justering av genomförandetid för enskilda projekt utifrån gällande projektplan. Projektplanen bygger på gällande lokalförsörjningsplan och baseras bland annat på när behov av lokal uppstår, tid för fastställande av detaljplan samt om andra ny- om- och tillbyggnadsprojekt påverkar det enskilda projektets möjlighet för genomförande. Nya investeringsprojekt där förvaltningen önskar anslag och tidigareläggande av projektering äskas genom separata ärenden. Maria Augustsson Tony Jönsson Förvaltningschef Verksamhetschef Beslutsunderlag - Revidering av investeringsbudget 2026 Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Ärendet Hänvisar till sammanfattning av ärendet och bilagt beslutsunderlag ”Revidering av investeringsbudget 2026”. Förvaltningens bedömning Önskemål om revidering av investeringsmedel för 2026 har behandlats i respektive projekts styrgrupp och serviceförvaltningen föreslår därför servicenämnden att besluta i enlighet med föreslag till beslut. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Beaktas i varje enskilt investeringsprojekt. Påverkan ur ett invånarperspektiv Beaktas i varje enskilt investeringsprojekt. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Beaktas i varje enskilt investeringsprojekt. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Beaktas i varje enskilt investeringsprojekt. Remiss och samberedning Ärendet har i de delar som avser lokalförsörjningsprojekt beretts i samverkan med samhällsbyggnadsförvaltningen. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Vid beslut i enligt underlag kommer serviceförvaltningen att genomföra projekten enligt investeringsplan för 2026. Beslutet skickas till: Servicenämnd, verksamhet Fastighet Kommunstyrelsen, Ekonomiavdelningen Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Socialförvaltningen Diarienummer: 2026/19 Datum: 2026-02-04 Ulrika Johansson verksamhetschef äldreomsorgen Socialnämnden Revidering av investeringsbudget 2026 Förslag till beslut Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta revidering av investeringsbudget för 2026. Socialnämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning På grund av ökande äldre befolkning i Ale kommun och en växande kö till särskilt boende för äldre har socialnämnden beslutat öppna 20 tillfälliga lägenheter för särskilt boende. Om dessa inte öppnas riskerar kommunen ökade kostnader i form av betaldagar för utskrivningsklara inom slutenvården samt särskild avgift från Inspektionen för vård och omsorg för ej verkställda beslut. Driften för de 20 lägenheterna har tagits i beaktande i budgetarbetet inför 2026. Dock behöver investeringsbudgeten revideras för att inkludera inventarier för uppskattningsvis 2 miljoner kronor. Då kontrakt ännu inte är skrivna eller lokalisering inte finns klar behöver även vitvaror vara en del av kostnaden, vilket annars inte är brukligt. Ebba Gierow Ulrika Johansson Förvaltningschef Verksamhetschef äldreomsorgen Beslutsunderlag - Socialnämndens beslut 2025/119 om tillfälliga alternativa boendeplatser Ärendet Andelen äldre i Ale ökar och med det ökar behovet av lägenheter inom särskilt boende för äldre. Äldreomsorgen har i lokalbehovsanalyser beskrivit att det behöver tillkomma nya särskilda boenden och planen har varit ett nytt i söder, ett i mitt och ett i norr i kommunen. Då Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se nybyggnationen försenats och de nya lägenheterna inte kunnat öppnas i den takt som krävts har kön till särskilt boende ökat. I och med att kön har ökat stoppas flödet även på korttidsplatserna då flera som vistas på korttidsplats väntar på en plats på särskilt boende. Då de nya boendena dröjer fattade socialnämnden beslut om att öppna tillfälliga platser. Det finns ännu inget beslut om lokalisering eller tidsplan, men verksamheten har bedömt behovet till senvåren 2026. I budgeten för 2026 har driftskostnader tagits i beaktande, men ett tillägg behöver göras i investeringsbudgeten gällande inventarier till det nya tillfälliga boendet. Beräkning av kostnader för inventarier: Köksutrustning/Vitvaror 600 000 Inventarier/möbler gemensamma utrymmen 500 000 Inventarier/möbler enskilda utrymmen 900 000 Totalt uppskattning av behov av medel för investering: 2 miljoner kronor. Förvaltningens bedömning Förvaltningens bedömning är att det är nödvändigt att öppna de 20 tillfälliga lägenheterna så snart som möjligt för att minska kön till särskilt boende och därmed kunna tillgodose kommuninvånarnas behov. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Om det tillfälliga särskilda boendet inte kommer till stånd riskerar kommunen ökade kostnader för betaldagar för utskrivningsklara på sjukhuset (dygnskostnad 13200 kr) och eventuellt också särskild avgift för ej verkställda beslut från Inspektionen för vård och omsorg. Om särskild avgift utdöms baseras avgiften på vilken kostnad kommunen skulle haft om beslutet verkställts vilket innebär att det riskerar bli stora belopp. I budgetarbetet för 2026 har kostnader för drift av de 20 tillfälliga platserna tagits i beaktande vilket innebär att ärendet enbart gäller de investeringar som är nödvändiga för att öppna boendet. Då avtal inte tecknats ännu gällande de tillfälliga platserna finns endast uppskattningar av kostnaderna och det är dessutom inte klart vad som kommer ingå varför även posten vitvaror behöver finnas med, trots att det inte är brukligt. Påverkan ur ett invånarperspektiv Beslutet är en förutsättning för att kunna tillgodose kommuninvånarna i målgruppens behov. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Alla inköp av inventarier är beräknade utifrån att de köps begagnade enligt Ale kommuns policy. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Ärendet har koppling framförallt till kommunfullmäktiges mål om kundnytta. Remiss och samberedning Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Beslutet kommer att genomföras i samverkan med serviceförvaltningen. Beslutet skickas till: Ekonomichef Controller Verksamhetschef Serviceförvaltningen Förvaltningschef Socialförvaltningen Verksamhetschef Äldreomsorgen Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Serviceförvaltningen Diarienummer: 2026/28 Datum: 2026-02-05 Verksamhetschef Tony Jönsson Servicenämnden Äskande av investeringsmedel för tillfälligt särskilt boende Förslag till beslut Servicenämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige besluta att anslå investeringsmedel om 8 000 tkr för 2026 för kostnader vid markåtgärder, anpassningar med mera vid uppförande av tillfälligt särskilt boende i form av inhyrda moduler. Servicenämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Socialnämnden har i lokalbehovsanalyser sedan 2020 angett behov av utökat behov av boendeplatser inom särskilda boenden för äldre. Först i behoven har angetts ett behov av boende i kommunens södra delar med ett färdigställande till 2024. Planbesked lämnades för nytt särskilt boende inom fastigheten Skårdal 67:1 i november 2022. Tiden till fastställande av detaljplan har förskjutits och är nu bedömd till andra kvartalet 2027 varför ett nytt boende i söder tidigast kan vara klart under 2030. I separat ärende äskas investeringsmedel för nytt särskilt boende med 60 platser inom Backaområdet, Nödinge med ett preliminärt färdigställande våren 2029. Då det råder akut brist på boendeplatser inom särskilda boenden i Ale kommun projekteras därför för ett tillfälligt modulboende med ett färdigställande under 2026 och för detta ändamål äskas investeringsmedel för markåtgärder, anpassningar med mera. Maria Augustsson Tony Jönsson Förvaltningschef Verksamhetschef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag Ärendet Socialnämnden har i lokalbehovsanalyser sedan 2020 angett behov av utökat behov av boendeplatser inom särskilda boenden för äldre. Först i behoven har angetts ett behov av boende i kommunens södra delar med ett färdigställande till 2024. Planbesked lämnades för nytt särskilt boende inom fastigheten Skårdal 67:1 i november 2022. Tiden till fastställande av detaljplan har förskjutits och är nu bedömd till andra kvartalet 2027 varför ett nytt boende i söder tidigast kan vara klart under 2030. I separat ärende äskas investeringsmedel för nytt särskilt boende med 60 platser inom Backaområdet, Nödinge med ett preliminärt färdigställande våren 2029. Då det råder akut brist på boendeplatser inom särskilda boenden i Ale projekteras därför för ett tillfälligt modulboende med ett färdigställande under 2026 och för detta ändamål äskas investeringsmedel för markåtgärder, anpassningar med mera vid uppförandet av modulboendet. Upphandling av förhyrning av boendemoduler är vid ärendeberedningen i sitt slutskede och förslag på lämplig lokalisering förväntas inom kort att presenteras av samhällsbyggnadsförvaltningen. När lokalisering finns kommer projektering genomföras och bygglov sökas. Vid positivt beslut om investeringsmedel och beviljande av bygglov samt efter projektering kommer hyresunderlag skickas till socialnämnden för godkännande före avrop av moduler och iordningsställande av mark. Förvaltningens bedömning Då tidplanen till färdiga boenden inom särskilt boende för äldre förskjutits och alternativa lösningar saknas eller bedöms bli dyrare för att lösa socialnämndens akuta situation med brist på boendeplatser föreslår serviceförvaltningen att servicenämnden beslutar i enlighet med förslag till beslut. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Serviceförvaltningen bedömer att ett tillfälligt särskilt boende i form av inhyrda moduler är den mest kostnadseffektiva lösningen utifrån rådande situation. Påverkan ur ett invånarperspektiv Investeringen och inhyrning av moduler bedöms lösa socialnämndens akuta behov av boendeplatser inom särskilt boende för äldre Alebor. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Tydliga kopplingar finns till målen kundnytta och trygghet. Remiss och samberedning Ärendet är framtaget i samarbete mellan serviceförvaltningen, socialförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Vid positivt beslut om investeringsmedel kommer serviceförvaltningen ansvara för att projektering genomföras, socialnämndens godkännande av kommande hyra inhämtas och vid erhållna erforderliga myndighetsbeslut uppföra modulboendet under 2026. Beslutet skickas till: Servicenämnd, verksamhet Fastighet Kommunstyrelsen, Ekonomiavdelningen Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-26

KS § 77 KS 2025/694 Uppföljning av internkontroll 2025 nämnder och bolag Beslut Kommunstyrelsen beslutar att fastställa uttalande om den interna kontrollen 2025. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anteckna information om kommunstyrelsens uttalande om den interna kontrollen 2025 samt om nämndernas och bolagets uppföljning av internkontrollplaner för 2025. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Nämnderna ska enligt 6 kap. 6 § kommunallagen (2017:725) se till att den interna kontrollen är tillräcklig för att förebygga fel och oegentligheter i verksamheten, och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Alla nämnder beslutar varje år om en internkontrollplan för sin verksamhet. Planerna består av identifierade risker och planerade kontrollmoment för att kontrollera dessa. I uppföljningen redovisas resultatet för respektive nämnds samt AB Alebyggens interna kontroll 2025. I uppföljningen redovisas också åtgärder som tagits fram utifrån de avvikelser som identifierats i den interna kontrollen. Enligt kommunens riktlinjer ska en dokumenterad uppföljning av internkontrollplanen vara fastställd av respektive nämnd och översänd till kommunstyrelsen senast i februari. Samtliga nämnders uppföljning sammanställs av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Vidare ska kommunstyrelsen göra ett uttalande om den interna kontrollen under året. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-03-12 - Uttalande om den interna kontrollen 2025 - Uppföljningsrapport internkontrollplan 2025 – Kommunövergripande risker - Uppföljningsrapport internkontrollplan 2025 – Kommunstyrelsen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2026-04-07 - Uppföljningsrapport internkontrollplan 2025 – Samhällsbyggnadsnämnden - Uppföljningsrapport internkontrollplan 2025 – Servicenämnden - Uppföljningsrapport internkontrollplan 2025 – Socialnämnden - Uppföljningsrapport internkontrollplan 2025 – Utbildningsnämnden - Uppföljningsrapport internkontrollplan 2025 – Jävsnämnden - Uppföljningsrapport internkontrollplan 2025 – Överförmyndarnämnden - Uppföljningsrapport internkontrollplan 2025 – Alebyggen Beslutet skickas till Kommunchef och förvaltningschefer Avdelningschef demokrati Alebyggen AB Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2025/694 Datum: 2026-03-12 Utvecklingsledare Olle Andersson Kommunstyrelsen Uppföljning av internkontroll 2025 nämnder och bolag Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att fastställa uttalande om den interna kontrollen 2025. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anteckna information om kommunstyrelsens uttalande om den interna kontrollen 2025 samt om nämndernas och bolagets uppföljning av internkontrollplaner för 2025. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Nämnderna ska enligt 6 kap. 6 § kommunallagen (2017:725) se till att den interna kontrollen är tillräcklig för att förebygga fel och oegentligheter i verksamheten, och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Alla nämnder beslutar varje år om en internkontrollplan för sin verksamhet. Planerna består av identifierade risker och planerade kontrollmoment för att kontrollera dessa. I uppföljningen redovisas resultatet för respektive nämnds samt AB Alebyggens interna kontroll 2025. I uppföljningen redovisas också åtgärder som tagits fram utifrån de avvikelser som identifierats i den interna kontrollen. Enligt kommunens riktlinjer ska en dokumenterad uppföljning av internkontrollplanen vara fastställd av respektive nämnd och översänd till kommunstyrelsen senast i februari. Samtliga nämnders uppföljning sammanställs av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Vidare ska kommunstyrelsen göra ett uttalande om den interna kontrollen under året. Maria Kosterlind Reinholdsson Patrik Skog Kommunchef Avdelningschef demokrati Beslutsunderlag - Uttalande om den interna kontrollen 2025 Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se - Uppföljningsrapport internkontrollplan 2025 – Kommunövergripande risker - Uppföljningsrapport internkontrollplan 2025 – Kommunstyrelsen - Uppföljningsrapport internkontrollplan 2025 – Samhällsbyggnadsnämnden - Uppföljningsrapport internkontrollplan 2025 – Servicenämnden - Uppföljningsrapport internkontrollplan 2025 – Socialnämnden - Uppföljningsrapport internkontrollplan 2025 – Utbildningsnämnden - Uppföljningsrapport internkontrollplan 2025 – Jävsnämnden - Uppföljningsrapport internkontrollplan 2025 – Överförmyndarnämnden - Uppföljningsrapport internkontrollplan 2025 – Alebyggen Ärendet Nämnderna ska enligt 6 kap. 6 § kommunallagen (2017:725) se till att den interna kontrollen är tillräcklig för att förebygga fel och oegentligheter i verksamheten, och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Den interna kontrollen ska med rimlig grad av säkerhet säkerställa att följande övergripande mål uppnås: • att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt • att informationen och rapporteringen om verksamheten och ekonomin är tillförlitlig och rättvisande • att verksamheten efterlever lagar, regler, avtal mm • att skydda organisationen och dess medarbetare från risker, förluster, bedrägerier, misstankar och andra skador. • att förebygga, upptäcka och åtgärda fel och brister. Alla nämnder beslutar varje år om en internkontrollplan för sin verksamhet. Kommunstyrelsen beslutar även om kommunövergripande risker som kontrolleras av samtliga nämnder utom jävs-, val- och överförmyndarnämnden. Nämndernas internkontrollplaner består av identifierade risker och planerade kontrollmoment för att kontrollera om kommunens riskminimerande processer eller rutiner följs och är funktionella. Valnämnden har inte haft en internkontrollplan under 2025. I uppföljningen redovisas resultatet för respektive nämnds samt AB Alebyggens interna kontroll 2025. I uppföljningen redovisas också åtgärder som tagits fram utifrån de avvikelser som identifierats i den interna kontrollen. Åtgärderna syftar till att minimera risker eller den påverkan de har på verksamheten. Enligt kommunens riktlinjer ska en dokumenterad uppföljning av internkontrollplanen vara fastställd av respektive nämnd och översänd till kommunstyrelsen senast i februari. Samtliga nämnders uppföljning sammanställs av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Vidare ska kommunstyrelsen göra ett uttalande om den interna kontrollen under året. I internkontrollplanerna för 2025 har nämnderna och bolaget sammanlagt lyft 24 risker. 8 av dessa är kommunövergripande risker som kontrollerats av samtliga nämnder, med undantag för jävs-, val och överförmyndarnämnden. Tabellen nedan visar utfall för kontrollerna per Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se riskområde för samtliga nämnder och för Alebyggen. Ett antal risker har kontrollerats genom flera kontrollmoment. Utfall redovisas per kontroll. För de kommunövergripande riskerna redovisas det sammanvägda utfallet för samtliga nämnder. Nämnd Riskområde Utfall Kommunövergripande risk Risk för brister i kommunens civila Större avvikelser beredskap Kommunövergripande risk Risk för brister i kommunens Mindre avvikelser informationssäkerhetsarbete Större avvikelser Kommunövergripande risk Risk för brister i kommunens Mindre avvikelser systematiska brandskyddsarbete Större avvikelser Kommunövergripande risk Risk för sena betalningar Inga avvikelser Kommunövergripande risk Risk för brister vid köp av varor och Inga avvikelser tjänster Mindre avvikelser Kommunövergripande risk Risk för brister i kommunens Större avvikelser systematiska arbetsmiljöarbete Större avvikelser Kommunövergripande risk Risk för att beslut inte verkställs Mindre avvikelser Kommunövergripande risk Risk för att allmänna handlingar inte Större avvikelser registreras Samhällsbyggnadsnämnden Brister i samarbetet mellan interna Inga avvikelser enheter Samhällsbyggnadsnämnden Projektredovisning – utebliven intäkt Inga avvikelser Samhällsbyggnadsnämnden Inaktuella styrdokument Inga avvikelser Mindre avvikelser Servicenämnden Felaktig informationshantering Mindre avvikelser Mindre avvikelser Servicenämnden RSA Mindre avvikelser Socialnämnden Risk för försenad eller (i värsta fall) Mindre avvikelser utebliven leverans både gällande uppdrag och utvecklingsarbete avseende digitala införanden Socialnämnden Risk för bristande effektivitet såväl Inga avvikelser inom som mellan förvaltningar, när implementering av förändringar inte görs fullt ut Utbildningsnämnden Risk för bristfällig it- Inga avvikelser systeminfrastruktur Utbildningsnämnden Risk för att skollagens krav på Mindre avvikelser skolplikt inte uppfylls Jävsnämnden Risk för jäv Inga avvikelser Överförmyndarnämnden Förskingring eller bedrägligt Inga avvikelser beteende av ställföreträdare Överförmyndarnämnden Brist på lämpliga ställföreträdare Inga avvikelser Överförmyndarnämnden Olämpliga ställföreträdare Inga avvikelser Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Överförmyndarnämnden Bristande handläggning eller felaktiga Inga avvikelser beslut AB Alebyggen Riskarbeten - rutinbeskrivningar Inga avvikelser AB Alebyggen Skyddsronder och Inga avvikelser områdesbesiktningar – Nytt systemstöd Förvaltningens bedömning Den interna kontrollen ska förebygga, upptäcka och åtgärda fel och brister i verksamheten. 2025 års interna kontroll bidrog till att identifiera avvikelser inom hälften av de kontrollerade riskområdena. Utifrån resultatet av genomförda kontroller har kommer förvaltningen att arbeta med åtgärder under 2026 för att minska sannolikheten för att risker inträffar eller som lindrar konsekvensen om risker inträffar. Förvaltningen bedömer att åtgärderna kommer att åtgärda de brister som upptäckts vid kontroll. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Inga ekonomiska kostnader kopplade till detta beslut. Syftet med internkontroll är att säkra en effektiv och rättssäker förvaltning och att undgå allvarliga fel. Detta gäller inte minst den ekonomiska förvaltningen. En god intern kontroll främjar ekonomisk hållbarhet. Påverkan ur ett invånarperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Inom ramen för internkontrollarbetet berörs alla riktningsmål: Ett tryggare Ale, Fokus på kundnytta och En effektivare organisation. Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Fortsatt utveckling av och stöd i arbetet med intern kontroll tillhandahålls av avdelningen demokrati vid kommunledningsförvaltningen. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutet skickas till: Kommunchef och förvaltningschefer Avdelningschef demokrati Alebyggen AB Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se YTTRANDE 1(2) Kommunstyrelsen Diarienummer: 2025/694 Datum: 6 mars 2026 Handläggare: Utvecklingsledare Olle Andersson E-post: olle.andersson@ale.se Uttalande om den interna kontrollen 2025 Ärendet Nämnderna ska enligt 6 kap. 6 § kommunallagen (2017:725) se till att den interna kontrollen är tillräcklig för att förebygga fel och oegentligheter i verksamheten, och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Den interna kontrollen ska med rimlig grad av säkerhet säkerställa att följande övergripande mål uppnås: • att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt • att informationen och rapporteringen om verksamheten och ekonomin är tillförlitlig och rättvisande • att verksamheten efterlever lagar, regler, avtal mm • att skydda organisationen och dess medarbetare från risker, förluster, bedrägerier, misstankar och andra skador. • att förebygga, upptäcka och åtgärda fel och brister. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll, enligt Ale kommuns riktlinje för intern kontroll. Enligt riktlinjen ska kommunstyrelsen utvärdera kommunens samlade interna kontroll och årligen upprätta ett uttalande om den interna kontrollen. Uttalandet ska överlämnas till fullmäktige tillsammans med den samlade rapporteringen av årets interna kontroll. 2025 är det första år som kommunstyrelsen beslutat om kommunövergripande risker. De kommunövergripande riskerna med tillhörande kontrollmoment har varit obligatorisk del i samtliga nämndernas internkontrollplaner, med undantag för jävs-, val- och överförmyndarnämnden. Inför uttalandet har kommunstyrelsen tagit del av nämndernas och AB Alebyggens uppföljning av den interna kontrollen. Uttalande Den interna kontrollen ska förebygga, upptäcka och åtgärda fel och brister i verksamheten. 2025 års interna kontroll bidrog till att identifiera avvikelser inom hälften av de kontrollerade riskområdena. Utifrån resultatet av genomförda kontroller har kommer förvaltningen att arbeta med åtgärder under 2026 för att minska sannolikheten för att risker inträffar eller som lindrar konsekvensen om risker inträffar. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Förvaltningen bedömer att den samlade interna kontrollen i kommunen bidragit till att förebygga, upptäcka och åtgärda fel och brister i verksamheten. De övergripande riskerna och kontrollerna har bidragit till kvalitet i genomförande av kontroller och förbättrad möjlighet att kontrollera gemensamma riskområden i samtliga förvaltningar. För en fortsatt god intern kontroll krävs träffsäker värdering och prioritering av riskområden samt att åtgärder genomförs som planerat. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Uppföljning av internkontroll­ plan 2025, kommunövergri­ pande risker för samtliga nämnder Ale kommun (KF) Innehållsförteckning 1 Inledning .......................................................................................................................................3 1.1 Sammanställning av kontroller och utfall kommunövergripande ...................................................3 2 Uppföljning ...................................................................................................................................8 2.1 Risk för brister i kommunens civila beredskap ..............................................................................8 2.1.1 Kontroll av att fastställda åtgärder i risk- och sårbarhetsanalysen har hanterats ......................8 2.2 Risk för brister i kommunens informationssäkerhetsarbete ...........................................................9 2.2.1 Kunskapskontroll informationssäkerhet .....................................................................................9 2.2.2 Kontroll av hantering av hårdvara ...........................................................................................10 2.3 Risk för brister i kommunens systematiska brandskyddsarbete ..................................................11 2.3.1 Stickprovskontroll om månadskontroll genomförts och att utrymningsövningar genomförts ..............................................................................................................................11 2.3.2 Kvalitetskontroll av månadskontroll .........................................................................................12 2.4 Risk för sena betalningar .............................................................................................................12 2.4.1 Kontroll av kostnaderna för dröjsmålsavgifter .........................................................................13 2.5 Risk för brister vid köp av varor och tjänster ...............................................................................14 2.5.1 Kontroll av köp från leverantörer där kommunen köpt över 100 tkr per år. ............................14 2.5.2 Kontroll av avtalstrohet ............................................................................................................14 2.6 Risk för brister i kommunens systematiska arbetsmiljöarbete .....................................................15 2.6.1 Kontroll om tillbud/arbetsskador är under utredning eller avslutade i IT-stödet Stella. ...........15 2.6.2 Kontrollera om förbättringsåtgärder utifrån årlig uppföljning 2024 finns fastställda och om de har genomförts .............................................................................................................17 2.7 Risk för att beslut inte verkställs ..................................................................................................17 2.7.1 Stickprovskontroll om beslut verkställts ...................................................................................18 2.8 Risk för att allmänna handlingar inte registreras .........................................................................18 2.8.1 Kontroll av grundläggande kunskap om hantering av allmän handlingar genom ett test som skickas ut till alla medarbetare ........................................................................................18 Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Ale kommun (KF) 2(19) 1 Inledning Nämnder och styrelser ska enligt 6 kap. 6 § kommunallagen (2017:725) se till att den interna kontrollen är till­ räcklig och att verksamheten sköts på ett i övrigt tillfredsställande sätt. En kommun som Ale hanterar tusentals risker. Internkontrollplanen är ett verktyg för kommunens förtroende­ valda att få insyn i specifika områden och om de åtgärder som finns fastställda efterföljs och fungerar. Nedan följer redovisning av de kontroller som fastställts. Vid större avvikelser redovisas åtgärder. Vid mindre av­ vikelser kan åtgärdsförslag redovisas. 1.1 Sammanställning av kontroller och utfall kommunövergri­ pande Risker Kontroller Åtgärder Risk för brister i kommunens civila beredskap Kontroll av att fastställda åtgärder i risk- och Initiera insatser för att stärka kommunens sårbarhetsanalysen har hanterats strukturella arbete civil beredskap Kommunövergripande risk Större avvikelser Säkerställ resurser Organisa­ Bedöm­ Period tion ning Kommun­ Mindre av­ 2025 styrelsen vikelser Social­ Större avvi­ 2025 nämnden kelser Samhälls­ Större avvi­ 2025 byggnads­ kelser nämnden Utbild­ Större avvi­ 2025 ningsnämn­ kelser den Service­ Större avvi­ 2025 nämnden kelser Ale kom­ Större avvi­ 2025 mun (KF) kelser Risk för brister i kommunens informationssä­ Kunskapskontroll informationssäkerhet Stärkt hantering av informationssäkerhetsinci­ kerhetsarbete denter Mindre avvikelser Kommunövergripande risk Utbildning cybersäkerhet Organisa­ Bedöm­ Period tion ning Kommun­ Mindre av­ 2025 styrelsen vikelser Service­ Mindre av­ 2025 nämnden vikelser Social­ Mindre av­ 2025 nämnden vikelser Samhälls­ Mindre av­ 2025 byggnads­ vikelser nämnden Utbild­ Mindre av­ 2025 ningsnämn­ vikelser den Ale kom­ Mindre av­ 2025 mun (KF) vikelser Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Ale kommun (KF) 3(19) Risker Kontroller Åtgärder Kontroll av hantering av hårdvara Informera om rutiner Större avvikelser Organisa­ Bedöm­ Period tion ning Kommun­ Mindre av­ 2025 styrelsen vikelser Service­ Större avvi­ 2025 nämnden kelser Social­ Större avvi­ 2025 nämnden kelser Samhälls­ Större avvi­ 2025 byggnads­ kelser nämnden Utbild­ Större avvi­ 2025 ningsnämn­ kelser den Ale kom­ Större avvi­ 2025 mun (KF) kelser Risk för brister i kommunens systematiska Stickprovskontroll om månadskontroll genom­ Digitalisering av det systematiska brand­ brandskyddsarbete förts och att utrymningsövningar genomförts skyddsarbetet Större avvikelser Kommunövergripande risk Organisa­ Bedöm­ Period tion ning Kommun­ Större avvi­ 2025 styrelsen kelser Service­ Större avvi­ 2025 nämnden kelser Social­ Större avvi­ 2025 nämnden kelser Samhälls­ Inga avvi­ 2025 byggnads­ kelser nämnden Utbild­ Större avvi­ 2025 ningsnämn­ kelser den Ale kom­ Större avvi­ 2025 mun (KF) kelser Kvalitetskontroll av månadskontroll Utbildning i månadsrapportering Mindre avvikelser Organisa­ Bedöm­ Period tion ning Kommun­ Mindre av­ 2025 styrelsen vikelser Service­ Mindre av­ 2025 nämnden vikelser Social­ Mindre av­ 2025 nämnden vikelser Samhälls­ Mindre av­ 2025 byggnads­ vikelser nämnden Utbild­ Mindre av­ 2025 ningsnämn­ vikelser den Ale kom­ Mindre av­ 2025 mun (KF) vikelser Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Ale kommun (KF) 4(19) Risker Kontroller Åtgärder Risk för sena betalningar Kontroll av kostnaderna för dröjsmålsavgifter Inga avvikelser Kommunövergripande risk Organisa­ Bedöm­ Period tion ning Kommun­ Inga avvi­ 2025 styrelsen kelser Service­ Inga avvi­ 2025 nämnden kelser Social­ Inga avvi­ 2025 nämnden kelser Samhälls­ Inga avvi­ 2025 byggnads­ kelser nämnden Utbild­ Inga avvi­ 2025 ningsnämn­ kelser den Ale kom­ Inga avvi­ 2025 mun (KF) kelser Risk för brister vid köp av varor och tjänster Kontroll av köp från leverantörer där kommu­ nen köpt över 100 tkr per år. Kommunövergripande risk Inga avvikelser Organisa­ Bedöm­ Period tion ning Kommun­ Inga avvi­ 2025 styrelsen kelser Service­ Inga avvi­ 2025 nämnden kelser Social­ Inga avvi­ 2025 nämnden kelser Samhälls­ Inga avvi­ 2025 byggnads­ kelser nämnden Utbild­ Inga avvi­ 2025 ningsnämn­ kelser den Ale kom­ Inga avvi­ 2025 mun (KF) kelser Kontroll av avtalstrohet Upprätta ramavtal inom avtalsområden där detta saknas Mindre avvikelser Organisa­ Bedöm­ Period tion ning Kommun­ Mindre av­ 2025 styrelsen vikelser Service­ Mindre av­ 2025 nämnden vikelser Social­ Mindre av­ 2025 nämnden vikelser Samhälls­ Mindre av­ 2025 byggnads­ vikelser nämnden Utbild­ Mindre av­ 2025 ningsnämn­ vikelser den Ale kom­ Mindre av­ 2025 mun (KF) vikelser Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Ale kommun (KF) 5(19) Risker Kontroller Åtgärder Risk för brister i kommunens systematiska ar­ Kontroll om tillbud/arbetsskador är under ut­ Kompetenshöjande insatser ang systematik betsmiljöarbete redning eller avslutade i IT-stödet Stella. och förebyggande arbetsmiljöarbete Kommunövergripande risk Större avvikelser Digital utbildning - att hantera tillbud och ar­ betsskador med stöd av Stella Organisa­ Bedöm­ Period Förbättra och förenkla det digitala verktyget tion ning Stella Kommun­ Inga avvi­ 2025 styrelsen kelser Service­ Större avvi­ 2025 nämnden kelser Social­ Större avvi­ 2025 nämnden kelser Samhälls­ Mindre av­ 2025 byggnads­ vikelser nämnden Utbild­ Mindre av­ 2025 ningsnämn­ vikelser den Ale kom­ Större avvi­ 2025 mun (KF) kelser Kontrollera om förbättringsåtgärder utifrån år­ Dialog om vikten av systematik i det förebyg­ lig uppföljning 2024 finns fastställda och om gande arbetsmiljöarbetet de har genomförts Revidera rutinen för årlig uppföljning av sys­ Större avvikelser tematiskt arbetsmiljöarbete Organisa­ Bedöm­ Period tion ning Kommun­ Större avvi­ 2025 styrelsen kelser Service­ Större avvi­ 2025 nämnden kelser Social­ Större avvi­ 2025 nämnden kelser Samhälls­ Större avvi­ 2025 byggnads­ kelser nämnden Utbild­ Större avvi­ 2025 ningsnämn­ kelser den Ale kom­ Större avvi­ 2025 mun (KF) kelser Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Ale kommun (KF) 6(19) Risker Kontroller Åtgärder Risk för att beslut inte verkställs Stickprovskontroll om beslut verkställts Mindre avvikelser Kommunövergripande risk Organisa­ Bedöm­ Period tion ning Kommun­ Inga avvi­ 2025 styrelsen kelser Service­ Inga avvi­ 2025 nämnden kelser Social­ Inga avvi­ 2025 nämnden kelser Samhälls­ Mindre av­ 2025 byggnads­ vikelser nämnden Utbild­ Inga avvi­ 2025 ningsnämn­ kelser den Ale kom­ Mindre av­ 2025 mun (KF) vikelser Risk för att allmänna handlingar inte registre­ Kontroll av grundläggande kunskap om han­ Utbildning och information om allmänna ras tering av allmän handlingar genom ett test handlingar som skickas ut till alla medarbetare Kommunövergripande risk Utveckla stödjande och styrande dokument Större avvikelser Organisa­ Bedöm­ Period tion ning Kommun­ Mindre av­ 2025 styrelsen vikelser Service­ Större avvi­ 2025 nämnden kelser Social­ Större avvi­ 2025 nämnden kelser Samhälls­ Större avvi­ 2025 byggnads­ kelser nämnden Utbild­ Mindre av­ 2025 ningsnämn­ vikelser den Ale kom­ Större avvi­ 2025 mun (KF) kelser Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Ale kommun (KF) 7(19) 2 Uppföljning 2.1 Risk för brister i kommunens civila beredskap Beskrivning av risk Inom det civila försvaret har kommuner och regioner ett viktigt ansvar för att inom sina respektive ansvarsområ­ den bland annat kunna värna och hjälpa civilbefolkningen. Ale kommun har ett behov av att förstärka sin civila beredskap utifrån ett förändrat världsläge, NATO-medlem­ skap och statens krav. Brister i civil beredskap kan leda till fara liv och hälsa för kommunens invånare i händelse av kris. Riskminimerade åtgärd idag Kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalys utgör utgångspunkten för arbetet med civil beredskap. I den fastställda analysen finns krav inom alla förvaltningar på att planera och budgetera för att prioriterade åt­ gärder blir genomförda. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.1.1 Kontroll av att fastställda åtgärder i risk- och sårbarhetsanalysen har hante­ rats Utfall Större avvikelser Kommentar Fyra av fem nämnder bedöms ha en större avvikelse och på kommunövergripande nivå bedöms därför kontrol­ len med en större avvikelse. Samtliga nämnder har påbörjat arbete med risk- och sårbarhetsanalysarbete (RSA), men framdriften varierar kraf­ tigt. Gemensamma utmaningar är tids- och resursbrist (både personal och ekonomi), samt beroenden mellan för­ valtningarna som försvårar genomförandet. Det finns ett tydligt behov av stöd i det praktiska genomförandet, trots att struktur och metodik finns på plats. Åtgärd er Beskrivning Kommentar Initiera insatser för att stärka kommunens struk­ I samverkan med säkerhetsenheten kommer Arbete med utbildning och stöd inom området turella arbete civil beredskap förvaltningen att genomföra utbildning, utveckla pågår. I december 2025 antogs Ale kommuns Ansvarig chef metodikstöd och att se över hur det praktiska plan för civil beredskap av kommunfullmäktige. Säkerhetschef stödet kan öka. Inom ramen för detta kommer Planen ger målbild och inriktning för det fort­ Slutdatum också förvaltningen tillsammans med säkerhet­ satta arbetet med civil beredskap. 2026-12-31 senheten se över hur arbetet kan förbättras ge­ nom att skapa forum för att samla och sprida Pågående goda exempel och öka den generella kompe­ tensen inom hela kommunen. Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Ale kommun (KF) 8(19) Åtgärd er Beskrivning Kommentar Säkerställ resurser Förvaltningen kommer att kontrollera att resur­ I december 2025 antogs Ale kommuns plan för Ansvarig chef ser för detta arbete säkerställs för den egna or­ civil beredskap av kommunfullmäktige. Planen Säkerhetschef ganisationen och i de fall beroenden finns till ger målbild och inriktning för det fortsatta arbe­ Slutdatum andra förvaltningar. tet med civil beredskap. Planen skapar förut­ 2026-12-31 sättningar för att 2026 etablera en struktur för öronmärkning av resurser i budgetprocessen. Pågående Enligt planen ska resurser till civil beredskap stärkas. 2.2 Risk för brister i kommunens informationssäkerhetsarbete Beskrivning av risk Kommunens anställda har i olika grad tillgång till information som kan leda till skada för den enskilde och kom­ munen som organisation. En grundläggande kunskap om hantering av information är viktig för en organisation som Ale kommun. Riskminimerade åtgärd idag Kommunen har under 2024 utbildat all personal i grundläggande kunskap om informationssäkerhet genom så kallad nano-learning. Hantering av hårdvara med information finns fastställd i rutin vid avslut av anställning. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.2.1 Kunskapskontroll informationssäkerhet Utfall Mindre avvikelser Kommentar Bedömning baseras på hur stor andel mottagare som klickar på länken i det phishing e-postmeddelande som skickades ut. Bedömning bygger på: • Stor avvikelse (Mycket hög risk Hög risk) 10 % och fler • Mindre avvikelse (Medelhög risk) 5–10 % • Inga avvikelser (Låg risk) Upp till 5 % Andel mottagare som klickar på länken i e-postmeddelandet var för hela organisationen 5,9 %. Fördelat per för­ valtning var fördelningen som nedan: Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Ale kommun (KF) 9(19) Åtgärder Beskrivning Kommentar Stärkt hantering av informationssäkerhetsinci­ För att minska risken kommer kommunen att Åtgärden genomförs under 2026. denter stärka rutinerna för incidentrapportering, för att Ansvarig chef säkerställa att misstänkta händelser snabbt Säkerhetschef upptäcks och hanteras. En e-tjänst lanseras där Slutdatum det blir en tydlig väg för incidentrapportering. 2026-12-31 Tydliga och lättillgängliga instruktioner tas fram för att hjälpa medarbetare att agera korrekt vid Ej påbörjad misstänkt incident. Utbildning cybersäkerhet Utbildningsinsatser för att öka medvetenheten Åtgärden genomförs under 2026 Ansvarig chef och höja den digitala säkerhetskompetensen Säkerhetschef hos samtliga medarbetare. Slutdatum 2026-12-31 Ej påbörjad 2.2.2 Kontroll av hantering av hårdvara Utfall Större avvikelser Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Ale kommun (KF) 10(19) Kommentar Bedömningen grundas på dessa parametrar vid kontroll av hårdvara: 0-20 % grönt 20 % - 49 % gul Över 50 % - rött Generellt finns avvikelser inom alla förvaltningar i olika hög grad. Åtgärder Beskrivning Kommentar Informera om rutiner Förvaltningen kommer att genomföra en infor­ Rutinen kommer att förtydligas för att säker­ Ansvarig chef mationsinsats kopplat till rutinen om hantering ställa en tydligare hantering. När den nya ruti­ IT-chef av hårdvara för att säkerställa en följsamhet nen är beslutad kommer den att informeras om. som säkerställer en god hantering av hårdvara Detta planeras att genomföras under första Förvaltningschef för att på sätt kunna tillförsäkra en god hante­ kvartalet 2026. ring av den information som kan finns på enhe­ Slutdatum terna. 2026-12-31 Inom ramen för detta kommer förtydligande ge­ Ej påbörjad nomföras av rutinen för att stärka kontrollen av hårdvara. 2.3 Risk för brister i kommunens systematiska brandskyddsar­ bete Beskrivning av risk Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) handlar om att känna till vilket brandskydd som finns i byggnaden och hur det ska upprätthållas över tid. Det handlar också om att personalen ska förberedas på vad de ska göra om det börjar brinna. Ett systematiskt brandskyddsarbete kan helt enkelt ses som ett sätt att ha ordning och reda i sitt brandskydd. Riskminimerade åtgärd idag Fastighetsägare och verksamhetsutövare behöver tillsammans och på ett organiserat sätt planera, dokumentera, kontrollera och följa upp sitt brandskyddsarbete. Idag finns krav på genomförande av månadskontroll och ut­ rymningsövningar. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.3.1 Stickprovskontroll om månadskontroll genomförts och att utrymningsöv­ ningar genomförts Utfall Större avvikelser Kommentar Den samlade bilden visar på betydande brister i efterlevnaden av rutiner för månadskontroller samt i viss mån ut­ rymningsövningar inom kommunens verksamheter. Det är viktigt att belysa att detta gäller den aktuella perioden för internkontrollen, det vill säga månadskontroller för januari och februari samt underlag på senaste utrymnings­ övningen. • Totalt har 32 månadskontroller efterfrågats och 12 inkommit, vilket motsvarar en täckningsgrad på Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Ale kommun (KF) 11(19) 37,5 %. • Gällande underlag för utrymningsövningar har 8 av 14 inkommit, vilket motsvarar en täckningsgrad på ca 57 %. Detta bedöms som en tydlig avvikelse vad gäller kontinuitet och dokumentation inom det systematiska brand­ skyddsarbetet. Samtidigt framträder ett tydligt mönster. Där säkerhetsenheten som samordnande funktion varit delaktiga, till exempel genom att samordna och kalla till utrymningsövningar, erbjuda stöd och konsultera verk­ samheterna i utvärderingen av utrymningsövning, ser vi generellt ett bättre utfall. Det tyder på att stödinsatser gör skillnad ute bland verksamheterna. Däremot är följsamheten lägre när det gäller återkommande rutiner såsom månadskontroller, särskilt i verksam­ heter som inte haft direkt stöd. Det är värt att notera att januari och februari av flera verksamheter pekas ut som sårbara månader, till följd av faktorer som julledigheter och hög sjukfrånvaro. Detta sammantaget har påverkat förmågan att upprätthålla kontinuitet i det systematiska brandskyddsarbetet. Det är därmed rimligt att anta att motsvarande utmaningar kan uppstå även under sommaren eller andra perioder då nyckelpersoner är lediga, vil­ ket bör beaktas i fortsatt planering, uppföljning och eventuell förstärkning av samordnande insatser. Åtgärder Beskrivning Kommentar Digitalisering av det systematiska brandskydds­ Under 2025 genomförs en digitalisering av Ett pilottest har genomförts under 2025 och från arbetet brandskyddsarbetet som kommer möjliggöra första kvartalet 2026 kommer all rapportering av Ansvarig chef central uppföljning och kontroll av att rutin följs. det systematiska brandskyddsarbetet ske i verk­ Säkerhetschef samhetssystemet Stratsys. Digitalisering inne­ Slutdatum bär att all information samlas på en och samma 2025-12-31 plats och möjliggör samlad månadsvis uppfölj­ ning av alla lokaler som ska brandskyddskon­ Försenad trolleras. 2.3.2 Kvalitetskontroll av månadskontroll Utfall Mindre avvikelser Kommentar En bedömning per förvaltning kan inte genomföras då för få objekt har kontrollerats. Den generella bedöm­ ningen är att mindre avvikelser finns i månadsrapporteringen. Avvikelser är framförallt kopplade till brister i be­ dömning där olika bedömningar görs. Åtgärder Beskrivning Kommentar Utbildning i månadsrapportering Utbildning och workshop av säkerhetsombud för Förbättringsåtgärden kommer att genomföras Ansvarig chef att säkerställa god kvalité i rapportering av må­ under 2026 med start under första kvartalet. Säkerhetschef nadskontroller inom ramen för det systematiska Slutdatum brandskyddsarbetet. Detta planeras att påbörjas 2026-12-31 under första halvåret 2026. Ej påbörjad 2.4 Risk för sena betalningar Beskrivning av risk Ale kommun betalar idag minst 60 000 kr i dröjsmålsränta varje år på grund av att fakturor inte betalas i tid. Ex­ akt siffra är idag svår att fastställa då kontering av denna avgift inte alltid sker korrekt. Förvaltningens bedömning är också att en klar majoritet av förseningarna är på grund av felaktig hantering internt. Detta genererar inte bara onödiga kostnader för kommunen utan skapar också merarbete internt och kan generera förtroendeskada gente­ mot kommunens leverantörer. Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Ale kommun (KF) 12(19) Riskminimerade åtgärd idag Redovisningsenheten genomför i sitt ordinarie arbete kontroller för att säkerställa inkomna fakturor är korrekta, att de fördelas till rätt person och att ansvarig hanterar fakturan i tid. Utbildningsinsatser genomfördes 2024 för berörda medarbetare. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.4.1 Kontroll av kostnaderna för dröjsmålsavgifter Utfall Inga avvikelser Kommentar Förvaltningen ser ingen dramatisk minskning under 2025 i hur mycket kommunen betalar i dröjsmålsräntor och förseningsavgifter. Kommunen håller sig fortsatt på den lägre nivå som etablerades under slutet av 2024. Totala påminnel­ seavgifter och Januari Februari Mars April Maj Summa (kr) dröjsmålsräntor Kommunled­ 0,00 0,00 220,88 465,80 278,00 964,68 ningsförvaltning Samhällsbygg­ 2 946,00 1 083,40 3 632,83 1 999,00 28,80 9 690,03 nadsförvaltning Serviceförvalt­ 226,60 982,00 974,70 561,52 2 373,33 9 737,86 ning Socialförvaltning 330,00 5 983,04 669,68 3 031,74 769,68 10 894,14 Utbildningsför­ 0,00 0,00 0,00 128,53 122,00 250,53 valtning Totalt 3 502,60 8 048,44 5 498,09 6 186,59 3 571,81 26 807,53 Sett till hur stor del av det totala beloppet de olika förvaltningarna blivit fakturerade under perioden så utmärker sig utbildningsförvaltningen. Procent av totalt Januari Februari Mars April Maj Totalt faktura-belopp Kommunled­ 0,000% 0,000% 0,002% 0,005% 0,002% 0,002% ningsförvaltning Samhällsbygg­ 0,017% 0,004% 0,010% 0,006% 0,000% 0,007% nadsförvaltning Serviceförvalt­ 0,001% 0,005% 0,003% 0,003% 0,016% 0,004% ning Socialförvaltning 0,003% 0,047% 0,005% 0,023% 0,005% 0,016% Utbildningsför­ 0,000% 0,000% 0,000% 0,001% 0,001% 0,000% valtning Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Ale kommun (KF) 13(19) 2.5 Risk för brister vid köp av varor och tjänster Beskrivning av risk Kommunen köper varor och tjänster för cirka 803 mkr per år och antalet leverantörer för 2023 var 1877. Sanno­ likheten för att det sker fel vid upphandlingar bedömer därför förvaltningen som sannolik. Risken som kan falla ut vid avsteg från kommunens beslutade processer och rutiner är att kommunen lider eko­ nomisk skada och förtroendeskada. Förtroendeskada kan på sikt leda till att kommunen får färre anbud och sämre priser. Felaktiga upphandlingar riskerar också leda till att kommunen inte får den kvalité som önskas eller att oseriösa aktörer på marknaden gynnas. Riskminimerade åtgärd idag För att minska risken för felaktigheter vid inköp av varor och tjänster arbetar kommunen bland annat med dessa processer och arbetssätt: - All direktupphandling, där avtal saknas, ska konkurrensutsättas. Vid ett beräknat inköp över 100 tkr gäller kom­ munens regler för direktupphandling. Upphandlingen ska även dokumenteras enligt lagen om offentlig upphand­ ling. - Kommunens avtal finns publicerade i en publik avtalsdatabas på intranätet. Det är av avgörande betydelse att kommunen följer ingångna avtal samt följer upp dessa. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.5.1 Kontroll av köp från leverantörer där kommunen köpt över 100 tkr per år. Utfall Inga avvikelser Kommentar Inga otillåtliga direktupphandlingar för perioden 1 januari till 31 maj av totalt 378 ackumulerade leverantörsfaktu­ ror för hela kommunen. 20 av 378 ackumulerade leverantörsfakturor kommer att utredas vidare då det finns risk för att direktupphand­ lingsgränsen överskrids. 2.5.2 Kontroll av avtalstrohet Utfall Mindre avvikelser Kommentar Under 2025 kan inte respektive nämnds utfall redovisas. Mindre avvikelser förekommer totalt sett inom alla nämnder. Av totalt inköpt volym är avvikelsen 1,3 procent. Avvikelse innebär att direktupphandling skett felak­ tigt. Majoriteten av avvikelserna har en naturlig förklaring och kommunen som helhet kommer att hantera dessa avvikelser framåt och innebär i praktiken att upprätta ramavtal inom avtalsområden där detta saknas. Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Ale kommun (KF) 14(19) Åtgärder Beskrivning Kommentar Upprätta ramavtal inom avtalsområden där Upprätta ramavtal inom avtalsområden där det Förbättringsåtgärden kommer att genomföras detta saknas idag saknas ramavtal. under 2026. Ansvarig chef Upphandlingschef Slutdatum 2026-12-31 Ej påbörjad 2.6 Risk för brister i kommunens systematiska arbetsmiljöar­ bete Beskrivning av risk Arbetsgivaren ska enligt Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) för att förebygga risker för olycksfall och ohälsa i arbetet samt uppnå tillfredsställande arbetsmiljö. Systematiken ska säkerställa att arbetsmiljöarbetet är en del av det dagliga arbetet och sker kontinuerligt där ar­ betsmiljörisker tas bort eller minimeras. Att utreda och åtgärda tillbud och arbetsskador är en väsentlig del av arbetsmiljölagstiftningen och det systema­ tiska arbetsmiljöarbetet (SAM), och syftar i synnerhet till att förebygga eller ta bort risker i arbetsmiljön så att oönskade händelser inte sker. Riskminimerade åtgärd idag Idag finns fastställda rutiner i hur chef ska hantera anmälda tillbud- och arbetsskador. Tillbud och arbetsskador ska kontinuerligt utredas, åtgärdas och dokumenteras i IT-stödet Stella av ansvarig chef Typ av risk Kommunövergripande risk 2.6.1 Kontroll om tillbud/arbetsskador är under utredning eller avslutade i IT-stö­ det Stella. Utfall Större avvikelser Kommentar Antal rapporterade händelser i Stella under perioden 1 jan-31 dec 2024 Totalt antal rapporterade händelser: 1389 st varav 1181 st (85 %) är avslutade, 99 (7 %) under utredning och 109 (8 %) ej hanterade. 12 händelser är klassificerade som allvarlig händelse (3:3a), varav 10 (83 %) är anmälda till Arbetsmiljöverket. Motivering till bedömningen Att 85% av händelserna är avslutade är bra, men syftet med tillbudsrapporteringen är att tidigt fånga upp signaler på brister och risker i arbetsmiljön, så att man kan förebygga dem. Av dokumentationen kan man utläsa att det av de 1181 avslutade händelserna endast finns 96 konkreta åtgärder dokumenterade. Att det i över 90% av hän­ delserna inte skulle behövas några förebyggande åtgärder låter osannolikt. Misstanken stärks även utifrån resulta­ Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Ale kommun (KF) 15(19) ten av de genomförda medarbetarundersökningarna, som visar på en del brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och de höga sjuktalen. Anmälan av allvarliga händelser (3:3a) till Arbetsmiljöverket ska göras skyndsamt, så efter drygt 4 månader borde alla vara anmälda. Att två händelser inte anmälts, varav en där utredning inte ens påbörjats efter drygt fyra måna­ der, är bekymmersamt. Kontroll 2 - Hösten 2025 Antal rapporterade händelser i Stella under perioden 1 jan- 30 juni 2025 Totalt antal rapporterade händelser: 732 st varav 610 st (83 %) är avslutade, 65 (9 %) under utredning och 57 (8 %) ej hanterade. 4 händelser är klassificerade som allvarlig händelse (3:3a), varav 4 (100 %) är anmälda till Arbetsmiljöverket. Motivering till bedömningen 83% av händelserna är avslutade. En minskning med 2% mot föregående kontroll. 9% av händelserna är under utredning. En ökning med 2% mot föregående kontroll 8% av händelserna är ej hanterade. En oförändrad siffra mot föregående kontroll. 100% av allvarliga händelser har anmälts till arbetsmiljöverket. En ökning med 17% mot föregående kontroll. Att 83% av händelserna är avslutade är bra, men syftet med tillbudsrapporteringen är att tidigt fånga upp signaler på brister och risker i arbetsmiljön, så att man kan förebygga dem. Det är fortfarande 8% av händelserna som är ej hanterade efter mer än fyra månader och 9% av händelserna som är under utredning efter mer än fyra måna­ der vilket är bekymmersamt. Ett tydlig förbättring avseende allvarliga händelser har skett vilket är bra. Åtgärder Beskrivning Kommentar Kompetenshöjande insatser ang systematik och Kompetenshöjande insatser ang systematik och Förbättringsåtgärden kommer att genomföras förebyggande arbetsmiljöarbete hantering av tidiga signaler; utredning, riskbe­ under 2026. Ansvarig chef dömning, förebyggande åtgärder och uppfölj­ HR-chef ning. Genomförs av HR-enheten i dialog med Slutdatum chefer. 2026-12-31 Ej påbörjad Digital utbildning - att hantera tillbud och arbets­ HR-enheten tar fram digital utbildning till Kun­ Förbättringsåtgärden kommer genomföras un­ skador med stöd av Stella skapstorget, i att arbeta systematiskt med tillbud der 2026. Ansvarig chef och arbetsskador med stöd av Stella. HR-chef Slutdatum 2026-12-31 Ej påbörjad Förbättra och förenkla det digitala verktyget HR-enheten ser över och justerar inställningar i Förbättringsåtgärden kommer att genomföras Stella Stella, så det bättre stödjer de olika stegen i under första kvartalet 2026. Ansvarig chef processen; utreda, riskbedöma, förebygga och HR-chef följa upp. Slutdatum 2026-03-31 Ej påbörjad Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Ale kommun (KF) 16(19) 2.6.2 Kontrollera om förbättringsåtgärder utifrån årlig uppföljning 2024 finns fast­ ställda och om de har genomförts Utfall Större avvikelser Kommentar Kontroll 1, vår: Vid den årliga uppföljningen av SAM 2024, identifierade kommunchef, förvaltningschefer och centrala skyddskommittén gemensamt en förbättringsåtgärd på övergripande nivå, kring stödet i arbetet med mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Förbättringsåtgärden är genomförd enligt plan och stödet kring arbetet med friskfaktorer är nu uppdaterat. Den samlade bilden av utfallet i organisationen är att färre än 50% av enheterna, varav 25% av ledningsgrup­ perna, har fastställt förbättringsåtgärder för det systematiska arbetsmiljöarbetet. På övergripande nivåer (verksamhet/avdelning och förvaltning) saknas det i ännu högre utsträckning fastställda förbättringsåtgärder; endast 6% av verksamheterna och 20% av förvaltningarna har förbättringsåtgärder. Om det betyder att det inte identifierats behov av gemensamma åtgärder på övergripande nivåer, eller om det inte doku­ menterats i Stratsys arbetsmiljö återstår att se vid. Den samlade bedömningen av utfallet på både enhets- och övergripande nivåer är att en alldeles för låg andel har fastställt förbättringsåtgärder i förhållande till bristerna som framkom i den årliga uppföljningen. Bedömningen motiveras även sett till att det idag läggs mycket resurser på sena åtgärder på individnivå (utifrån ohälsa, till­ bud/olycksfall, arbetsmiljöproblem och personalomsättning, som bottnar i brister i arbetsmiljön) i stället för att kontinuerligt arbeta med ständiga förbättringar av arbetsmiljön, både på organisations- och gruppnivå, så som Arbetsmiljölagen och föreskrifterna anger. Proaktiva/tidiga åtgärder på organisations- och gruppnivå är generellt mer effektivt än sena åtgärder på individnivå. Kontroll 2, höst: Samhällsbyggnadsförvaltningens fastställda åtgärder pågår och en har avslutats. Socialförvalt­ ningen har fastställt en förbättringsåtgärd som pågår. Åtgärder Beskrivning Kommentar Dialog om vikten av systematik i det förebyg­ HR-enheten genomför dialog i alla lednings­ Förbättringsåtgärden kommer genomföras un­ gande arbetsmiljöarbetet grupper om vikten av att arbeta systematiskt i der 2026. I samband med åtgärden genomförs Ansvarig chef det förebyggande arbetsmiljöarbetet och hur också kontrollen av förbättringsåtgärder utifrån HR-chef övergripande nivåer kan stödja och samordna årlig uppföljning 2025. Slutdatum olika insatser och fånga upp och åtgärda brister 2026-12-31 som behöver åtgärdas på övergripande nivåer. Ej påbörjad Revidera rutinen för årlig uppföljning av syste­ Revidera rutinen med syfte att höja kvalitén på Förbättringsåtgärden kommer att genomföras matiskt arbetsmiljöarbete analysen så att grundorsaker identifieras och under första kvartalet 2026. Ansvarig chef kan åtgärdas med rätt åtgärder. Ta fram stöd för HR-chef kvalitativ analys utifrån utfall, som utgångspunkt Slutdatum för årlig uppföljning, samt stöd för analys på 2026-06-30 övergripande nivåer. Ej påbörjad 2.7 Risk för att beslut inte verkställs Beskrivning av risk De förtroendevalda i Ale kommun ska genom beslut styra kommunen. Om beslut fattas utan att de genomförs förhindras den demokratiska styrningen av kommunen. Riskminimerade åtgärd idag Ärendehantering sköts i systemet Evolution där de fördelas för verkställighet. Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Ale kommun (KF) 17(19) Typ av risk Kommunövergripande risk 2.7.1 Stickprovskontroll om beslut verkställts Utfall Mindre avvikelser Kommentar Utifrån stickprovskontroller finns två avvikelser där beslutet är pågående men med avvikelse, av totalt 25 kon­ trollerade beslut. Då avvikelsen bedöms som liten bedöms inga åtgärder behöva genomföras. 2.8 Risk för att allmänna handlingar inte registreras Beskrivning av risk Grundläggande för en myndighet som Ale kommun är att efterfölja Offentlighets- och sekretesslagen och Tryck­ frihetsförordningen. Detta genom en korrekt hantering av handlingar för ett "främjande av ett fritt meningsut­ byte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande" (Tryckfrihetsförordningen 2 kap 1 §). Riskminimerade åtgärd idag I Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 5 kap. 1 §, står skrivet att ”Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in till eller upprättats hos en myndighet”. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.8.1 Kontroll av grundläggande kunskap om hantering av allmän handlingar genom ett test som skickas ut till alla medarbetare Utfall Större avvikelser Kommentar Kontroll har genomförts i syfte att kartlägga kompetensnivå och följsamhet till lagstiftningen i samband med ärenden rörande frågor om allmänna handlingar. Undersökning har kartlagt kommunens förmåga att hantera in­ komna ärenden så som: begäran om uppgifter och begäran om allmän handling. Handläggningen har kartlagts ut­ ifrån: service och bemötande, resultat eller uteblivet svar, tid (från uppdrag till leverans), hur handlingen lämna­ des ut, ifall utlämningen fakturerades samt registrering. Detta innebär att kontrollen inte genomfördes som planerat genom ett test till alla medarbetare. Detta utifrån att kommunledningsförvaltningen att ett sådant test inte skulle generera en tillräcklig information för att kontrollera riskområdet. I korthet bedöms respektive förvaltning som nedan. Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Ale kommun (KF) 18(19) Antal stickprov med inga Antal stickprov med Antal stickprov med Slutlig helhetsbedöm­ avvikelser mindre avvikelser större avvikelser ning Kommunledningsförvalt­ 9 0 1 Inte helt tillfredsställande ningen Samhällsbyggnadsförvalt­ 8 0 2 Inte tillfredsställande ningen Serviceförvaltningen 7 1 2 Inte tillfredsställande Socialförvaltningen 7 1 2 Inte tillfredsställande Utbildningsförvaltningen 9 0 1 Inte helt tillfredsställande Åtgärder Beskrivning Kommentar Utbildning och information om allmänna hand­ Kanslienheten kommer att genomföra riktade Förbättringsåtgärden kommer att genomföras lingar utbildningsinsatser i alla förvaltningar för att under 2026. höja kunskapen om lagkraven kring allmänna handlingar. Information om hantering av all­ Slutdatum männa handlingar kommer att ingå i kommu­ nens onboardingpaket med utbildning för nyan­ 2026-12-31 ställda i kommunen. Ej påbörjad Utveckla stödjande och styrande dokument Förvaltningen kommer att se över styrande och Förbättringsåtgärden kommer att genomföras stödjande dokument på området för att stärka under 2026. förutsättningarna för efterlevnad. Det handlar bland annat om rutiner, mallar för korrespon­ Slutdatum 2026-12-31 dens och taxa för fysiska kopior. Ej påbörjad Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Ale kommun (KF) 19(19) Uppföljning av internkontroll­ plan 2025 helår Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1 Inledning .......................................................................................................................................3 1.1 Sammanställning av kontroller och utfall .......................................................................................3 2 Uppföljning ...................................................................................................................................5 2.1 Risk för brister i kommunens civila beredskap ..............................................................................5 2.1.1 Kontroll av att fastställda åtgärder i risk- och sårbarhetsanalysen har hanterats ......................5 2.2 Risk för brister i kommunens informationssäkerhetsarbete ...........................................................6 2.2.1 Kunskapskontroll informationssäkerhet .....................................................................................6 2.2.2 Kontroll av hantering av hårdvara .............................................................................................6 2.3 Risk för brister i kommunens systematiska brandskyddsarbete ....................................................7 2.3.1 Stickprovskontroll om månadskontroll genomförts och att utrymningsövningar genomförts ................................................................................................................................7 2.3.2 Kvalitetskontroll av månadskontroll ...........................................................................................8 2.4 Risk för sena betalningar ...............................................................................................................8 2.4.1 Kontroll av kostnaderna för dröjsmålsavgifter ...........................................................................8 2.5 Risk för brister vid köp av varor och tjänster .................................................................................9 2.5.1 Kontroll av köp från leverantörer där kommunen köpt över 100 tkr per år. ..............................9 2.5.2 Kontroll av avtalstrohet ............................................................................................................10 2.6 Risk för brister i kommunens systematiska arbetsmiljöarbete .....................................................10 2.6.1 Kontroll om tillbud/arbetsskador är under utredning eller avslutade i IT-stödet Stella. ...........10 2.6.2 Kontrollera om förbättringsåtgärder utifrån årlig uppföljning 2024 finns fastställda och om de har genomförts .............................................................................................................11 2.7 Risk för att beslut inte verkställs ..................................................................................................12 2.7.1 Stickprovskontroll om beslut verkställts ...................................................................................12 2.8 Risk för att allmänna handlingar inte registreras .........................................................................13 2.8.1 Kontroll av grundläggande kunskap om hantering av allmän handlingar genom ett test som skickas ut till alla medarbetare ........................................................................................13 Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Kommunstyrelsen 2(14) 1 Inledning Nämnder och styrelser ska enligt 6 kap. 6 § kommunallagen (2017:725) se till att den interna kontrollen är till­ räcklig och att verksamheten sköts på ett i övrigt tillfredsställande sätt. En kommun som Ale hanterar tusentals risker. Internkontrollplanen är ett verktyg för kommunens förtroende­ valda att få insyn i specifika områden och om de åtgärder som finns fastställda efterföljs och fungerar. Nedan följer redovisning av de kontroller som fastställts. Vid större avvikelser redovisas åtgärder. Vid mindre av­ vikelser kan åtgärdsförslag redovisas. 1.1 Sammanställning av kontroller och utfall Risker Kontroller Åtgärder Kommentar Risk för brister i kommunens civila Kontroll av att fastställda åtgärder i Initiera insatser för att stärka kom­ Arbete med utbildning och stöd beredskap risk- och sårbarhetsanalysen har munens strukturella arbete civil be­ inom området pågår. I december hanterats redskap 2025 antogs Ale kommuns plan för Kommunövergripande risk civil beredskap av kommunfullmäk­ Mindre avvikelser Pågående tige. Planen ger målbild och inrikt­ ning för det fortsatta arbetet med civil beredskap. Säkerställ resurser I december 2025 antogs Ale kom­ muns plan för civil beredskap av Pågående kommunfullmäktige. Planen ger målbild och inriktning för det fort­ satta arbetet med civil beredskap. Planen skapar förutsättningar för att 2026 etablera en struktur för öronmärkning av resurser i budget­ processen. Enligt planen ska re­ surser till civil beredskap stärkas. Risk för brister i kommunens infor­ Kunskapskontroll informationssä­ Stärkt hantering av informationssä­ mationssäkerhetsarbete kerhet kerhetsincidenter Mindre avvikelser Ej påbörjad Kommunövergripande risk Utbildning cybersäkerhet Ej påbörjad Kontroll av hantering av hårdvara Informera om rutiner Rutinen kommer att förtydligas för att säkerställa en tydligare hante­ Mindre avvikelser Ej påbörjad ring. När den nya rutinen är beslu­ tad kommer den att informeras om. Detta planeras att genomföras un­ der första kvartalet 2026. Risk för brister i kommunens syste­ Stickprovskontroll om månadskon­ Digitalisering av det systematiska Ett pilottest har genomförts under matiska brandskyddsarbete troll genomförts och att utrym­ brandskyddsarbetet 2025 och från första kvartalet 2026 ningsövningar genomförts kommer all rapportering av det Försenad Kommunövergripande risk systematiska brandskyddsarbetet Större avvikelser ske i verksamhetssystemet Strat­ sys. Digitalisering innebär att all in­ formation samlas på en och samma plats och möjliggör samlad månadsvis uppföljning av alla loka­ ler som ska brandskyddskontrolle­ ras. Kvalitetskontroll av månadskontroll Utbildning i månadsrapportering Förbättringsåtgärden kommer att genomföras under 2026 med start Mindre avvikelser Ej påbörjad under första kvartalet. Risk för sena betalningar Kontroll av kostnaderna för dröjsmålsavgifter Kommunövergripande risk Inga avvikelser Kontroll av köp från leverantörer där kommunen köpt över 100 tkr Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Kommunstyrelsen 3(14) Risker Kontroller Åtgärder Kommentar Risk för brister vid köp av varor per år. och tjänster Inga avvikelser Kommunövergripande risk Kontroll av avtalstrohet Upprätta ramavtal inom avtalsom­ Förbättringsåtgärden kommer att råden där detta saknas genomföras under 2026. Mindre avvikelser Ej påbörjad Risk för brister i kommunens syste­ Kontroll om tillbud/arbetsskador är Kompetenshöjande insatser ang Förbättringsåtgärden kommer att matiska arbetsmiljöarbete under utredning eller avslutade i systematik och förebyggande ar­ genomföras under 2026. IT-stödet Stella. betsmiljöarbete Kommunövergripande risk Inga avvikelser Ej påbörjad Digital utbildning - att hantera till­ Förbättringsåtgärden kommer ge­ bud och arbetsskador med stöd av nomföras under 2026. Stella Ej påbörjad Förbättra och förenkla det digitala Förbättringsåtgärden kommer att verktyget Stella genomföras under första kvartalet 2026. Ej påbörjad Kontrollera om förbättringsåtgärder Dialog om vikten av systematik i Förbättringsåtgärden kommer ge­ utifrån årlig uppföljning 2024 finns det förebyggande arbetsmiljöarbe­ nomföras under 2026. I samband fastställda och om de har genom­ tet med åtgärden genomförs också förts kontrollen av förbättringsåtgärder Ej påbörjad utifrån årlig uppföljning 2025. Större avvikelser Revidera rutinen för årlig uppfölj­ Förbättringsåtgärden kommer att ning av systematiskt arbetsmiljöar­ genomföras under första kvartalet bete 2026. Ej påbörjad Risk för att beslut inte verkställs Stickprovskontroll om beslut verk­ ställts Kommunövergripande risk Inga avvikelser Risk för att allmänna handlingar Kontroll av grundläggande kun­ Utbildning och information om all­ Förbättringsåtgärden kommer att inte registreras skap om hantering av allmän hand­ männa handlingar genomföras under 2026. lingar genom ett test som skickas Kommunövergripande risk ut till alla medarbetare Ej påbörjad Mindre avvikelser Utveckla stödjande och styrande Förbättringsåtgärden kommer att dokument genomföras under 2026. Ej påbörjad Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Kommunstyrelsen 4(14) 2 Uppföljning 2.1 Risk för brister i kommunens civila beredskap Beskrivning av risk Inom det civila försvaret har kommuner och regioner ett viktigt ansvar för att inom sina respektive ansvarsområ­ den bland annat kunna värna och hjälpa civilbefolkningen. Ale kommun har ett behov av att förstärka sin civila beredskap utifrån ett förändrat världsläge, NATO-medlem­ skap och statens krav. Brister i civil beredskap kan leda till fara liv och hälsa för kommunens invånare i händelse av kris. Riskminimerade åtgärd idag Kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalys utgör utgångspunkten för arbetet med civil beredskap. I den fastställda analysen finns krav inom alla förvaltningar på att planera och budgetera för att prioriterade åt­ gärder blir genomförda. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.1.1 Kontroll av att fastställda åtgärder i risk- och sårbarhetsanalysen har hante­ rats Utfall Mindre avvikelser Kommentar Under våren 2025 har uppföljning genomförts inom Kommunledningsförvaltningens olika verksamheter i syfte att klarlägga i vilken utsträckning identifierade behov av åtgärder, utifrån risk- och sårbarhetsanalysen (RSA), har genomförts eller beaktats i budgetprocessen. Det övergripande utfallet visar att verksamheterna har kommit olika långt i processen. Kommunledningsförvaltningen har generellt sett gjort goda framsteg och i flera fall integrerat RSA-relaterade åtgärder i den ordinarie planerings- och budgetcykeln. Samtidigt finns områden där arbetet har varit lite mer trögstartat eller helt stannat av, främst till följd av brist på tid men i vissa fall pga. brist på personella och ekonomiska resurser. Åtgärder Beskrivning Kommentar Initiera insatser för stärka kommunens struktu­ I samverkan med säkerhetsenheten kommer Arbete med utbildning och stöd inom området rella arbete civil beredskap förvaltningen att genomföra utbildning, utveckla pågår. I december 2025 antogs Ale kommuns Ansvarig chef metodikstöd och att se över hur det praktiska plan för civil beredskap av kommunfullmäktige. Säkerhetschef stödet kan öka. Inom ramen för detta kommer Planen ger målbild och inriktning för det fort­ Slutdatum också förvaltningen tillsammans med säkerhet­ satta arbetet med civil beredskap. 2026-12-31 senheten se över hur arbetet kan förbättras ge­ nom att skapa forum för att samla och sprida Pågående goda exempel och öka den generella kompe­ tensen inom hela kommunen. Säkerställ resurser Förvaltningen kommer att kontrollera att resur­ I december 2025 antogs Ale kommuns plan för Ansvarig chef ser för detta arbete säkerställs för den egna or­ civil beredskap av kommunfullmäktige. Planen Säkerhetschef ganisationen och i de fall beroenden finns till ger målbild och inriktning för det fortsatta arbe­ Slutdatum andra förvaltningar. tet med civil beredskap. Planen skapar förut­ 2026-12-31 sättningar för att 2026 etablera en struktur för öronmärkning av resurser i budgetprocessen. Pågående Enligt planen ska resurser till civil beredskap stärkas. Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Kommunstyrelsen 5(14) 2.2 Risk för brister i kommunens informationssäkerhetsarbete Beskrivning av risk Kommunens anställda har i olika grad tillgång till information som kan leda till skada för den enskilde och kom­ munen som organisation. En grundläggande kunskap om hantering av information är viktig för en organisation som Ale kommun. Riskminimerade åtgärd idag Kommunen har under 2024 utbildat all personal i grundläggande kunskap om informationssäkerhet genom så kallad nano-learning. Hantering av hårdvara med information finns fastställd i rutin vid avslut av anställning. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.2.1 Kunskapskontroll informationssäkerhet Utfall Mindre avvikelser Kommentar Bedömning baseras på hur stor andel mottagare som klickat på länken i det e-postmeddelande med phishing-test som skickades ut. Bedömning bygger på: • Stor avvikelse (Mycket hög risk Hög risk) 10 % och fler • Mindre avvikelse (Medelhög risk) 5–10 % • Inga avvikelser (Låg risk) Upp till 5 % Andel mottagare som klickar på länken i e-postmeddelandet var för kommunledningsförvaltningen 6,2 %, vilket motsvarar en mindre avvikelse. Åtgärder Beskrivning Kommentar Stärkt hantering av informationssäkerhetsinci­ För att minska risken kommer kommunen att denter stärka rutinerna för incidentrapportering, för att Ansvarig chef säkerställa att misstänkta händelser snabbt Säkerhetschef upptäcks och hanteras. En e-tjänst lanseras där Slutdatum det blir en tydlig väg för incidentrapportering. 2026-12-31 Tydliga och lättillgängliga instruktioner tas fram för att hjälpa medarbetare att agera korrekt vid Ej påbörjad misstänkt incident. Utbildning cybersäkerhet Utbildningsinsatser för att öka medvetenheten Ansvarig chef och höja den digitala säkerhetskompetensen Säkerhetschef hos samtliga medarbetare. Slutdatum 2026-12-31 Ej påbörjad 2.2.2 Kontroll av hantering av hårdvara Utfall Mindre avvikelser Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Kommunstyrelsen 6(14) Kommentar Av totalt 12 kontrollerade enheter, som varit inaktiva under de senaste tre månaderna, är fem där avvikelser finns. Övriga har en naturlig förklaring där medarbetaren eller förtroendevald inte använt enheten. För medarbe­ tare beror inaktivitet på bland annat föräldraledighet eller sjukskrivning. Åtgärder Beskrivning Kommentar Informera om rutiner Förvaltningen kommer att genomföra en infor­ Rutinen kommer att förtydligas för att säker­ Ansvarig chef mationsinsats kopplat till rutinen om hantering ställa en tydligare hantering. När den nya ruti­ IT-chef av hårdvara för att säkerställa en följsamhet nen är beslutad kommer den att informeras om. som säkerställer en god hantering av hårdvara Detta planeras att genomföras under första Förvaltningschef för att på sätt kunna tillförsäkra en god hante­ kvartalet 2026. ring av den information som kan finns på enhe­ Slutdatum terna. 2026-12-31 Inom ramen för detta kommer förtydligande ge­ Ej påbörjad nomföras av rutinen för att stärka kontrollen av hårdvara. 2.3 Risk för brister i kommunens systematiska brandskyddsar­ bete Beskrivning av risk Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) handlar om att känna till vilket brandskydd som finns i byggnaden och hur det ska upprätthållas över tid. Det handlar också om att personalen ska förberedas på vad de ska göra om det börjar brinna. Ett systematiskt brandskyddsarbete kan helt enkelt ses som ett sätt att ha ordning och reda i sitt brandskydd. Riskminimerade åtgärd idag Fastighetsägare och verksamhetsutövare behöver tillsammans och på ett organiserat sätt planera, dokumentera, kontrollera och följa upp sitt brandskyddsarbete. Idag finns krav på genomförande av månadskontroll och ut­ rymningsövningar. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.3.1 Stickprovskontroll om månadskontroll genomförts och att utrymningsöv­ ningar genomförts Utfall Större avvikelser Kommentar För kommunstyrelsen har kontroll genomförts av två verksamheter. Ingen av de två verksamheterna har inkom­ mit med månadskontroller för januari eller februari och endast en av verksamheterna har inkommit med doku­ mentation gällande genomförd utrymningsövning. Mot bakgrund av detta konstateras att det finns brister i det systematiska brandskyddsarbetet vad gäller kontinui­ tet och dokumentation. Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Kommunstyrelsen 7(14) Åtgärder Beskrivning Kommentar Digitalisering av det systematiska brandskydds­ Under 2025 genomförs en digitalisering av Ett pilottest har genomförts under 2025 och från arbetet brandskyddsarbetet som kommer möjliggöra första kvartalet 2026 kommer all rapportering av Ansvarig chef central uppföljning och kontroll av att rutin följs. det systematiska brandskyddsarbetet ske i verk­ Säkerhetschef samhetssystemet Stratsys. Digitalisering inne­ Slutdatum bär att all information samlas på en och samma 2025-12-31 plats och möjliggör samlad månadsvis uppfölj­ ning av alla lokaler som ska brandskyddskon­ Försenad trolleras. 2.3.2 Kvalitetskontroll av månadskontroll Utfall Mindre avvikelser Kommentar En bedömning per förvaltning kan inte genomföras då för få objekt har kontrollerats. Den generella bedöm­ ningen är att mindre avvikelser finns i månadsrapporteringen. Avvikelser är framförallt kopplade till brister i be­ dömning där olika bedömningar görs. Åtgärder Beskrivning Kommentar Utbildning i månadsrapportering Utbildning och workshop av säkerhetsombud för Förbättringsåtgärden kommer att genomföras Ansvarig chef att säkerställa god kvalité i rapportering av må­ under 2026 med start under första kvartalet. Säkerhetschef nadskontroller inom ramen för det systematiska Slutdatum brandskyddsarbetet. Detta planeras att påbörjas 2026-12-31 under första halvåret 2026. Ej påbörjad 2.4 Risk för sena betalningar Beskrivning av risk Ale kommun betalar idag minst 60 000 kr i dröjsmålsränta varje år på grund av att fakturor inte betalas i tid. Ex­ akt siffra är idag svår att fastställa då kontering av denna avgift inte alltid sker korrekt. Förvaltningens bedömning är också att en klar majoritet av förseningarna är på grund av felaktig hantering internt. Detta genererar inte bara onödiga kostnader för kommunen utan skapar också merarbete internt och kan generera förtroendeskada gente­ mot kommunens leverantörer. Riskminimerade åtgärd idag Redovisningsenheten genomför i sitt ordinarie arbete kontroller för att säkerställa inkomna fakturor är korrekta, att de fördelas till rätt person och att ansvarig hanterar fakturan i tid. Utbildningsinsatser genomfördes 2024 för berörda medarbetare. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.4.1 Kontroll av kostnaderna för dröjsmålsavgifter Utfall Inga avvikelser Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Kommunstyrelsen 8(14) Kommentar Kontroll har genomförts för årets 5 första månader och kommunledningsförvaltningen har haft låga kostnader för dröjsmålsavgifter under hela perioden, även sett till det totala fakturabeloppet. Januari Februari Mars April Maj Totalt Totala påminnel­ 0,00 0,00 220,88 465,80 278,00 964,68 seavgifter och dröjsmålsräntor (kr) Procent av totalt 0,000% 0,000% 0,002% 0,005% 0,002% 0,002% faktura-belopp 2.5 Risk för brister vid köp av varor och tjänster Beskrivning av risk Kommunen köper varor och tjänster för cirka 803 mkr per år och antalet leverantörer för 2023 var 1877. Sanno­ likheten för att det sker fel vid upphandlingar bedömer därför förvaltningen som sannolik. Risken som kan falla ut vid avsteg från kommunens beslutade processer och rutiner är att kommunen lider eko­ nomisk skada och förtroendeskada. Förtroendeskada kan på sikt leda till att kommunen får färre anbud och sämre priser. Felaktiga upphandlingar riskerar också leda till att kommunen inte får den kvalité som önskas eller att oseriösa aktörer på marknaden gynnas. Riskminimerade åtgärd idag För att minska risken för felaktigheter vid inköp av varor och tjänster arbetar kommunen bland annat med dessa processer och arbetssätt: - All direktupphandling, där avtal saknas, ska konkurrensutsättas. Vid ett beräknat inköp över 100 tkr gäller kom­ munens regler för direktupphandling. Upphandlingen ska även dokumenteras enligt lagen om offentlig upphand­ ling. - Kommunens avtal finns publicerade i en publik avtalsdatabas på intranätet. Det är av avgörande betydelse att kommunen följer ingångna avtal samt följer upp dessa. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.5.1 Kontroll av köp från leverantörer där kommunen köpt över 100 tkr per år. Utfall Inga avvikelser Kommentar Inga otillåtliga direktupphandlingar för perioden 1 januari till 31 maj av totalt 378 ackumulerade leverantörsfaktu­ ror för hela kommunen. 20 av 378 ackumulerade leverantörsfakturor kommer att utredas vidare då det finns risk för att direktupphandlingsgränsen överskrids. Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Kommunstyrelsen 9(14) 2.5.2 Kontroll av avtalstrohet Utfall Mindre avvikelser Kommentar Under 2025 kan inte respektive nämnds utfall redovisas. Mindre avvikelser förekommer totalt sett inom alla nämnder. Av totalt inköpt volym är avvikelsen 1,3 procent. Avvikelse innebär att direktupphandling skett felak­ tigt. Majoriteten av avvikelserna har en naturlig förklaring och kommunen som helhet kommer att hantera dessa avvikelser framåt och innebär i praktiken att upprätta ramavtal inom avtalsområden där detta saknas. Åtgärder Beskrivning Kommentar Upprätta ramavtal inom avtalsområden där Upprätta ramavtal inom avtalsområden där det Förbättringsåtgärden kommer att genomföras detta saknas idag saknas ramavtal. under 2026. Ansvarig chef Upphandlingschef Slutdatum 2026-12-31 Ej påbörjad 2.6 Risk för brister i kommunens systematiska arbetsmiljöar­ bete Beskrivning av risk Arbetsgivaren ska enligt Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) för att förebygga risker för olycksfall och ohälsa i arbetet samt uppnå tillfredsställande arbetsmiljö. Systematiken ska säkerställa att arbetsmiljöarbetet är en del av det dagliga arbetet och sker kontinuerligt där ar­ betsmiljörisker tas bort eller minimeras. Att utreda och åtgärda tillbud och arbetsskador är en väsentlig del av arbetsmiljölagstiftningen och det systema­ tiska arbetsmiljöarbetet (SAM), och syftar i synnerhet till att förebygga eller ta bort risker i arbetsmiljön så att oönskade händelser inte sker. Riskminimerade åtgärd idag Idag finns fastställda rutiner i hur chef ska hantera anmälda tillbud- och arbetsskador. Tillbud och arbetsskador ska kontinuerligt utredas, åtgärdas och dokumenteras i IT-stödet Stella av ansvarig chef Typ av risk Kommunövergripande risk 2.6.1 Kontroll om tillbud/arbetsskador är under utredning eller avslutade i IT-stö­ det Stella. Utfall Inga avvikelser Kommentar Den enda händelsen som är rapporterad är också utredd och avslutad. Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Kommunstyrelsen 10(14) Åtgärder Beskrivning Kommentar Kompetenshöjande insatser ang systematik och Kompetenshöjande insatser ang systematik och Förbättringsåtgärden kommer att genomföras förebyggande arbetsmiljöarbete hantering av tidiga signaler; utredning, riskbe­ under 2026. Ansvarig chef dömning, förebyggande åtgärder och uppfölj­ HR-chef ning. Genomförs av HR-enheten i dialog med Slutdatum chefer. 2026-12-31 Ej påbörjad Digital utbildning - att hantera tillbud och arbets­ HR-enheten tar fram digital utbildning till Kun­ Förbättringsåtgärden kommer genomföras un­ skador med stöd av Stella skapstorget, i att arbeta systematiskt med tillbud der 2026. Ansvarig chef och arbetsskador med stöd av Stella. HR-chef Slutdatum 2026-12-31 Ej påbörjad Förbättra och förenkla det digitala verktyget HR-enheten ser över och justerar inställningar i Förbättringsåtgärden kommer att genomföras Stella Stella, så det bättre stödjer de olika stegen i under första kvartalet 2026. Ansvarig chef processen; utreda, riskbedöma, förebygga och HR-chef följa upp. Slutdatum 2026-03-31 Ej påbörjad 2.6.2 Kontrollera om förbättringsåtgärder utifrån årlig uppföljning 2024 finns fast­ ställda och om de har genomförts Utfall Större avvikelser Kommentar Kontroll 1: Finns inte några planerade förbättringsåtgärder varken på förvaltnings- eller avdelningsnivå. På en­ hetsnivå är det 29% av enheterna, varav en ledningsgrupp (ekonomi), som har planerade förbättringsåtgärder uti­ från de brister som finns i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kontroll 2: Av 15 planerade förbättringsåtgärder är 1 avslutad och 1 pågående, resten ej påbörjade. Åtgärder Beskrivning Kommentar Dialog om vikten av systematik i det förebyg­ HR-enheten genomför dialog i alla lednings­ Förbättringsåtgärden kommer genomföras un­ gande arbetsmiljöarbetet grupper om vikten av att arbeta systematiskt i der 2026. I samband med åtgärden genomförs Ansvarig chef det förebyggande arbetsmiljöarbetet och hur också kontrollen av förbättringsåtgärder utifrån HR-chef övergripande nivåer kan stödja och samordna årlig uppföljning 2025. Slutdatum olika insatser och fånga upp och åtgärda brister 2026-12-31 som behöver åtgärdas på övergripande nivåer. Ej påbörjad Revidera rutinen för årlig uppföljning av syste­ Revidera rutinen med syfte att höja kvalitén på Förbättringsåtgärden kommer att genomföras matiskt arbetsmiljöarbete analysen så att grundorsaker identifieras och under första kvartalet 2026. Ansvarig chef kan åtgärdas med rätt åtgärder. Ta fram stöd för HR-chef kvalitativ analys utifrån utfall, som utgångspunkt Slutdatum för årlig uppföljning, samt stöd för analys på 2026-06-30 övergripande nivåer. Ej påbörjad Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Kommunstyrelsen 11(14) 2.7 Risk för att beslut inte verkställs Beskrivning av risk De förtroendevalda i Ale kommun ska genom beslut styra kommunen. Om beslut fattas utan att de genomförs förhindras den demokratiska styrningen av kommunen. Riskminimerade åtgärd idag Ärendehantering sköts i systemet Evolution där de fördelas för verkställighet. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.7.1 Stickprovskontroll om beslut verkställts Utfall Inga avvikelser Kommentar I de fem stickprov som kontrollerats har alla beslut verkställts eller enligt plan kommer att verkställas. Ärende Beslut Status KS 2024/1125 Revidering av Kommunstyrel­ Kommunstyrelsen beslutar att anta revidering Fastställd och upplagd i kommunens författ­ sens delegeringsordning av kommunstyrelsens delegeringsordning ningssamling KS 2024/599 Kommunövergripande förslag på Kommunfullmäktige beslutar att uppdraget ge­ Klart förbättringar, effektiviseringar och besparingar nomlysning av hela organisationen, med särskilt samt nulägesanalys 2023-2024 för alla nämn­ fokus på det förvaltningsöverskridande, som der slutfört. Kommunfullmäktige beslutar att nämnder och kommunstyrelse får i uppdrag: att hantera och prioritera nulägesanalysernas Genomfört redovisade förslag i kommande nämndplan(er), med start 2025. att eventuella kvarstående förslag som inte han­ Genomfört teras och prioriteras, bifogas nämndplan(er) som en "restlista" inför nästkommande nämnd­ plan, med start 2025. att utfall av prioritering och förslag i nämnd­ Planeras att genomföras i delårsrapport 2 plan(er) redovisas i delårsrapport(er), med start 2025. att kommunstyrelsen får i uppdrag att samordna Genomfört nämndernas arbete med förvaltningsöverskri­ dande förslag. KS 2024/1465 Uppdrag ur mål och budget Kommunfullmäktige beslutar: 2024-2027; sjukfrånvaro och personalomsätt­ ning Att gå vidare med beslut om mål och uppdrag Genomfört utifrån de åtgärdsförslag som levererats till Kommunstyrelsen. Att HR prioriterar åtgärder samt utvecklar strate­ Genomfört gier och verktyg för hur organisationen ska ar­ beta med åtgärdsförslagen samt redovisa priori­ tet, strategier och verktyg till kommunstyrelsen Att nämnderna får ansvar för att följa upp perso­ Genomfört nalomsättning och sjuktal regelbundet under året och redovisa resultat och analys i delårs­ rapporterna samt i samband med dessa till kommunstyrelsen Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Kommunstyrelsen 12(14) Ärende Beslut Status KS 2024/1497 Process för mål och budget 2026 Kommunfullmäktige beslutar att anta tidsplan Tidplan följs gällande mål och budget 2026 för Ale kommun. KS 2024/1520 Biblioteksplan 2025 Kommunstyrelsen beslutar att anta biblioteks­ Fastställd och upplagd i kommunens författ­ plan för Ale kommun 2025. ningssamling. Förvaltningen arbetar idag utifrån planen. 2.8 Risk för att allmänna handlingar inte registreras Beskrivning av risk Grundläggande för en myndighet som Ale kommun är att efterfölja Offentlighets- och sekretesslagen och Tryck­ frihetsförordningen. Detta genom en korrekt hantering av handlingar för ett "främjande av ett fritt meningsut­ byte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande" ( Tryckfrihetsförordningens 2 kap 1 §) Riskminimerade åtgärd idag I Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 5 kap. 1 §, står skrivet att ”Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in till eller upprättats hos en myndighet”. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.8.1 Kontroll av grundläggande kunskap om hantering av allmän handlingar genom ett test som skickas ut till alla medarbetare Utfall Mindre avvikelser Kommentar Kommunledningsförvaltningen fick ett resultat på: • 9 stickprov med inga avvikelser, • 0 stickprov med mindre avvikelser, • 1 stickprov med större avvikelser. De stickprov som inte hade några avvikelser hanterades tillräckligt skyndsamt och begärda handlingar eller upp­ gifter lämnades ut. Dessa hade även vid de flesta fall ett godtagbart bemötande. Inget stickprov har fått bedöm­ ningen ”Mindre avvikelser”. Det stickprov som bedömdes ha större avvikelser var via e-post. Bedömningen ut­ gick från att utlämnandet skedde först efter cirka åtta arbetsdagar samt då det krävdes en påminnelse. Ingen åter­ koppling gavs heller innan utlämnandet gjordes. Utifrån resultatet i stickprovskontrollen har förvaltningen fått den slutliga helhetsbedömningen inte helt tillfredsställande. Åtgärder Beskrivning Kommentar Utbildning och information om allmänna hand­ Kanslienheten kommer att genomföra riktade Förbättringsåtgärden kommer att genomföras lingar utbildningsinsatser i alla förvaltningar för att under 2026. höja kunskapen om lagkraven kring allmänna handlingar. Information om hantering av all­ Slutdatum männa handlingar kommer att ingå i kommu­ nens onboardingpaket med utbildning för nyan­ 2026-12-31 ställda i kommunen. Ej påbörjad Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Kommunstyrelsen 13(14) Åtgärder Beskrivning Kommentar Utveckla stödjande och styrande dokument Förvaltningen kommer att se över styrande och Förbättringsåtgärden kommer att genomföras stödjande dokument på området för att stärka under 2026. förutsättningarna för efterlevnad. Det handlar bland annat om rutiner, mallar för korrespon­ Slutdatum 2026-12-31 dens och taxa för fysiska kopior. Ej påbörjad Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Kommunstyrelsen 14(14) Uppföljning internkontrollplan 2025 helår Samhällsbyggnadsnämnden Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Samhällsbyggnadsnämnden 0(18) Innehållsförteckning 1 Inledning........................................................................................................................................2 1.1 Sammanställning av kontroller och utfall..........................................................................................2 2 Uppföljning....................................................................................................................................5 2.1 Brister i samarbetet mellan interna enheter......................................................................................5 2.1.1 Enkätundersökning där cheferna får svara hur tydligt de upplever ansvarsfördelningen.............5 2.2 Projektredovisning - utebliven intäkt.................................................................................................5 2.2.1 Kontrollera tidrapporter................................................................................................................6 2.3 Inaktuella styrdokument....................................................................................................................6 2.3.1 Granska listan över styrdokument...............................................................................................6 2.3.2 Kontrollera att signal har gått ut inför revidering..........................................................................6 2.4 Risk för brister i kommunens civila beredskap..................................................................................7 2.4.1 Kontroll av att fastställda åtgärder i risk- och sårbarhetsanalysen har hanterats.........................7 2.5 Risk för brister i kommunens informationssäkerhetsarbete..............................................................8 2.5.1 Kunskapskontroll informationssäkerhet.......................................................................................8 2.5.2 Kontroll av hantering av hårdvara................................................................................................9 2.6 Risk för brister i kommunens systematiska brandskyddsarbete.......................................................9 2.6.1 Stickprovskontroll om månadskontroll genomförts och att utrymningsövningar genomförts......10 2.6.2 Kvalitetskontroll av månadskontroll............................................................................................10 2.7 Risk för sena betalningar................................................................................................................10 2.7.1 Kontroll av kostnaderna för dröjsmålsavgifter............................................................................11 2.8 Risk för brister vid köp av varor och tjänster...................................................................................11 2.8.1 Kontroll av köp från leverantörer där kommunen köpt över 100 tkr per år................................12 2.8.2 Kontroll av avtalstrohet..............................................................................................................12 2.9 Risk för brister i kommunens systematiska arbetsmiljöarbete........................................................12 2.9.1 Kontroll om tillbud/arbetsskador är under utredning eller avslutade i IT-stödet Stella................13 2.9.2 Kontrollera om förbättringsåtgärder utifrån årlig uppföljning 2024 finns fastställda och om de har genomförts..................................................................................................................14 2.10 Risk för att beslut inte verkställs...................................................................................................14 2.10.1 Stickprovskontroll om beslut verkställts...................................................................................15 2.10.2 Genomgång av listan över uppdrag i förvaltningen..................................................................15 2.11 Risk för att allmänna handlingar inte registreras...........................................................................16 2.11.1 Kontroll av grundläggande kunskap om hantering av allmän handlingar genom ett test som skickas ut till alla medarbetare........................................................................................16 Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Samhällsbyggnadsnämnden 1(18) 1 Inledning Nämnder och styrelser ska enligt 6 kap. 6 § kommunallagen (2017:725) se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten sköts på ett i övrigt tillfredsställande sätt. En kommun som Ale hanterar tusentals risker. Internkontrollplanen är ett verktyg för kommunens förtroendevalda att få insyn i specifika områden och om de åtgärder som finns fastställda efterföljs och fungerar. Nedan följer redovisning av de kontroller som fastställts. Vid större avvikelser redovisas åtgärder. Vid mindre avvikelser kan åtgärdsförslag redovisas. 1.1 Sammanställning av kontroller och utfall Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Samhällsbyggnadsnämnden 2(18) Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Samhällsbyggnadsnämnden 3(18) Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Samhällsbyggnadsnämnden 4(18) 2 Uppföljning 2.1 Brister i samarbetet mellan interna enheter Beskrivning av risk Ledning och arbetsfördelning. Frågor hamnar mellan stolarna pga. brister i samarbetet mellan interna enheter. Olika målbilder gör det svårt att komma överens. Riskminimerade åtgärd idag Om det finns otydligheter i ansvarsfördelningen i förvaltningen samt mellan förvaltningen och andra förvaltningar rapporteras det genom en enkät som ligger öppen året runt i Microsoft Forms. Typ av risk Förvaltningsövergripande risk 2.1.1 Enkätundersökning där cheferna får svara hur tydligt de upplever ansvarsfördelningen Utfall Inga avvikelser Kommentar Resultaten av enkäterna för 2025 är bättre jämfört med 2024. Cheferna upplever att ansvarsfördelningen är tydligare, att ledning och styrning inom förvaltningen har stärkts samt att dialogen fungerar bättre när otydliga frågor uppstår. 2.2 Projektredovisning - utebliven intäkt Beskrivning av risk När tid inte redovisas och alla timmar inte faktureras på projekt ger det en missvisande ekonomisk bild och utebliven intäkt. Det kan också innebära att skattekollektivet får bära en kostnad som egentligen borde ligga på exploatören. Risken uppstår i flera steg: dels när det finns oklarheter i vad som ska faktureras och inte, när tidrapportering inte görs i tid eller alls eller görs felaktigt, när underlaget sammanställs för fakturering, när fakturan går iväg och när fakturan betalas och redovisas. Riskminimerade åtgärd idag Tidredovisning i Antura Medarbetarna rapporterar sin tid i projektverktyget Antura, tiden samlas i en rapport som skickas automatiskt varje månad till koordinator som använder uppgifterna för att fakturera extern part. Typ av risk Förvaltningsövergripande risk Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Samhällsbyggnadsnämnden 5(18) 2.2.1 Kontrollera tidrapporter Utfall Inga avvikelser Kommentar Medarbetarnas tidsredovisning i utvalt projekt jämfördes med avsatt tid för möten kopplat till projektet. Inga avvikelser upptäcktes. 2.3 Inaktuella styrdokument Beskrivning av risk Felaktiga beslut fattas, osäkerhet i handläggningen och oklarheter i ansvarsfördelning riskeras när gamla/inaktuella styrdokument tillåts leva vidare utan att upphävas. Riskminimerade åtgärd idag Styrdokumenten ligger inlagda i Stratsys som påminner när dokumentet behöver revideras. Systemet skickar ut notis till handläggare inför gilitighetstidens utgång. Typ av risk Förvaltningsövergripande risk 2.3.1 Granska listan över styrdokument Utfall Inga avvikelser Kommentar Genomgång av listan över styrdokument har gjorts i slutet av 2025. Den visade att några underlag behöver uppdateras och i de allra flesta fall pågår det arbetet. 2.3.2 Kontrollera att signal har gått ut inför revidering Utfall Mindre avvikelser Kommentar Det finns begräsningar i systemet som inte medger att påminnelse skickas i samband med att ett styrdokument ska revideras. Förvaltningen gjorde i slutet av året en uppföljning där status och eventuella åtgärder på alla styrande dokument redovisades. Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Samhällsbyggnadsnämnden 6(18) Åtgärder Beskrivning Kommentar Säkerställa att signal för revidering fungerar Förvaltningen behöver säkerställa att signal för Ansvarig chef revidering av styrdokument gått ut för Utvecklingschef revideringar så att styrdokument revideras i tid. Slutdatum 2026-02-28 Avslutad 2.4 Risk för brister i kommunens civila beredskap Beskrivning av risk Inom det civila försvaret har kommuner och regioner ett viktigt ansvar för att inom sina respektive ansvarsområden bland annat kunna värna och hjälpa civilbefolkningen. Ale kommun har ett behov av att förstärka sin civila beredskap utifrån ett förändrat världsläge, NATO- medlemskap och statens krav. Brister i civil beredskap kan leda till fara liv och hälsa för kommunens invånare i händelse av kris. Riskminimerade åtgärd idag Kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalys utgör utgångspunkten för arbetet med civil beredskap. I den fastställda analysen finns krav inom alla förvaltningar på att planera och budgetera för att prioriterade åtgärder blir genomförda. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.4.1 Kontroll av att fastställda åtgärder i risk- och sårbarhetsanalysen har hanterats Utfall Större avvikelser Kommentar Inom samhällsbyggnadsförvaltningen varierar graden av genomfört arbete med åtgärder kopplade till risk- och sårbarhetsanalysen (RSA) mellan verksamheterna. Vissa enheter har kommit längre och påbörjat konkret arbete med att identifiera sårbarheter och ta fram åtgärdsförslag, medan andra ännu inte har kunnat starta processen i någon större omfattning. De utmaningar som identifierats i samhällsbyggnadsförvaltningens uppföljning är till stora delar gemensamma med övriga förvaltningar: Tidsbrist och prioriteringsproblematik: Många verksamheter har ett omfattande löpande uppdrag som kräver fullt fokus, vilket gör det svårt att frigöra tid för att arbeta systematiskt med RSA-åtgärder. Även om viljan finns, prioriteras akuta och verksamhetsnära frågor framför långsiktigt beredskapsarbete. Här ska dock VA-verksamheten ges en stor eloge för deras arbete och engagemang i kontinuitetsarbetet. Resurs- och kostnadsutmaningar: Flera identifierade åtgärder innebär betydande ekonomiska investeringar, exempelvis inom infrastruktur, tekniska system och försörjningsberedskap. Det finns även inom samhällsbyggnadsförvaltningen ett behov av stöd i att driva processen framåt, någon som kan samordna, vägleda och följa upp genomförandet i praktiken. Brist på tid och resurser påverkar Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Samhällsbyggnadsnämnden 7(18) möjligheterna att skapa ett enhetligt och framåtriktat kontinuitetsarbete inom hela förvaltningen. Åtgärder Beskrivning Kommentar Initiera insatser för stärka kommunens I samverkan med säkerhetsenheten kommer Arbete med utbildning och stöd inom området strukturella arbete civil beredskap förvaltningen att genomföra utbildning, utveckla pågår. I december 2025 antogs Ale kommuns Ansvarig chef metodikstöd och att se över hur det praktiska plan för civil beredskap av kommunfullmäktige. Säkerhetschef stödet kan öka. Inom ramen för detta kommer Planen ger målbild och inriktning för det Slutdatum också förvaltningen tillsammans med fortsatta arbetet med civil beredskap. 2026-12-31 säkerhetsenheten se över hur arbetet kan förbättras genom att skapa forum för att samla Pågående och sprida goda exempel och öka den generella kompetensen inom hela kommunen. Säkerställ resurser Förvaltningen kommer att kontrollera att I december 2025 antogs Ale kommuns plan för Ansvarig chef resurser för detta arbete säkerställs för den civil beredskap av kommunfullmäktige. Planen Säkerhetschef egna organisationen och i de fall beroenden ger målbild och inriktning för det fortsatta Slutdatum finns till andra förvaltningar. arbetet med civil beredskap. Planen skapar 2026-12-31 förutsättningar för att 2026 etablera en struktur för öronmärkning av resurser i Ej påbörjad budgetprocessen. Enligt planen ska resurser till civil beredskap stärkas. 2.5 Risk för brister i kommunens informationssäkerhetsarbete Beskrivning av risk Kommunens anställda har i olika grad tillgång till information som kan leda till skada för den enskilde och kommunen som organisation. En grundläggande kunskap om hantering av information är viktig för en organisation som Ale kommun. Riskminimerade åtgärd idag Kommunen har under 2024 utbildat all personal i grundläggande kunskap om informationssäkerhet genom så kallad nano-learning. Hantering av hårdvara med information finns fastställd i rutin vid avslut av anställning. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.5.1 Kunskapskontroll informationssäkerhet Utfall Mindre avvikelser Kommentar Bedömning baseras på hur stor andel mottagare som klickat på länken i det e-postmeddelande med phishing-test som skickades ut. Bedömning bygger på:  Stor avvikelse (Mycket hög risk Hög risk) 10 % och fler  Mindre avvikelse (Medelhög risk) 5–10 %  Inga avvikelser (Låg risk) Upp till 5 % Andel mottagare som klickar på länken i e-postmeddelandet var för samhällsbyggnadsförvaltningen 6,6 %, vilket motsvarar en mindre avvikelse. Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Samhällsbyggnadsnämnden 8(18) Åtgärder Beskrivning Kommentar Stärkt hantering av För att minska risken kommer kommunen att Åtgärden genomförs under 2026. informationssäkerhetsincidenter stärka rutinerna för incidentrapportering, för att Ansvarig chef säkerställa att misstänkta händelser snabbt Säkerhetschef upptäcks och hanteras. En e-tjänst lanseras där Slutdatum det blir en tydlig väg för incidentrapportering. 2026-12-31 Tydliga och lättillgängliga instruktioner tas fram för att hjälpa medarbetare att agera korrekt vid Ej påbörjad misstänkt incident. Utbildning cybersäkerhet Utbildningsinsatser för att öka medvetenheten Åtgärden genomförs under 2026 Ansvarig chef och höja den digitala säkerhetskompetensen Säkerhetschef hos samtliga medarbetare. Slutdatum 2026-12-31 Ej påbörjad 2.5.2 Kontroll av hantering av hårdvara Utfall Större avvikelser Kommentar Av de åtta datorer som inte hade återlämnats saknade fem rimliga skäl. Åtgärder Beskrivning Kommentar Informera om rutiner Förvaltningen kommer att genomföra en Rutinen kommer att förtydligas för att Ansvarig chef informationsinsats kopplat till rutinen om säkerställa en tydligare hantering. När den nya IT-chef hantering av hårdvara för att säkerställa en rutinen är beslutad kommer den att informeras Förvaltningschef följsamhet som säkerställer en god hantering av om. Detta planeras att genomföras under första hårdvara för att på sätt kunna tillförsäkra en god kvartalet 2026. hantering av den information som kan finns på Slutdatum enheterna. 2026-12-31 Ej påbörjad Inom ramen för detta kommer förtydligande genomföras av rutinen för att stärka kontrollen av hårdvara. 2.6 Risk för brister i kommunens systematiska brandskyddsarbete Beskrivning av risk Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) handlar om att känna till vilket brandskydd som finns i byggnaden och hur det ska upprätthållas över tid. Det handlar också om att personalen ska förberedas på vad de ska göra om det börjar brinna. Ett systematiskt brandskyddsarbete kan helt enkelt ses som ett sätt att ha ordning och reda i sitt brandskydd. Riskminimerade åtgärd idag Fastighetsägare och verksamhetsutövare behöver tillsammans och på ett organiserat sätt planera, dokumentera, kontrollera och följa upp sitt brandskyddsarbete. Idag finns krav på genomförande av månadskontroll och utrymningsövningar. Typ av risk Kommunövergripande risk Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Samhällsbyggnadsnämnden 9(18) 2.6.1 Stickprovskontroll om månadskontroll genomförts och att utrymningsövningar genomförts Utfall Inga avvikelser Kommentar Serviceförvaltningen genomför kvartalsvis kontroller avseende brandskydd på Järnkontoret. Utrymningsutövning har genomförts under maj 2025. Åtgärder Beskrivning Kommentar Digitalisering av det systematiska Under 2025 genomförs en digitalisering av Ett pilottest har genomförts under 2025 och från brandskyddsarbetet brandskyddsarbetet som kommer möjliggöra första kvartalet 2026 kommer all rapportering av Ansvarig chef central uppföljning och kontroll av att rutin följs. det systematiska brandskyddsarbetet ske i Säkerhetschef verksamhetssystemet Stratsys. Digitalisering Slutdatum innebär att all information samlas på en och 2025-12-31 samma plats och möjliggör samlad månadsvis uppföljning av alla lokaler som ska Försenad brandskyddskontrolleras. 2.6.2 Kvalitetskontroll av månadskontroll Utfall Mindre avvikelser Kommentar En bedömning per förvaltning kan inte genomföras då för få objekt har kontrollerats. Den generella bedömningen är att mindre avvikelser finns i månadsrapporteringen. Avvikelser är framförallt kopplade till brister i bedömning där olika bedömningar görs. Åtgärder Beskrivning Kommentar Utbildning i månadsrapportering Utbildning och workshop av säkerhetsombud för Förbättringsåtgärden kommer att genomföras Ansvarig chef att säkerställa god kvalité i rapportering av under 2026 med start under första kvartalet. Säkerhetschef månadskontroller inom ramen för det Slutdatum systematiska brandskyddsarbetet. Detta 2026-12-31 planeras att påbörjas under första halvåret 2026. Ej påbörjad 2.7 Risk för sena betalningar Beskrivning av risk Ale kommun betalar idag minst 60 000 kr i dröjsmålsränta varje år på grund av att fakturor inte betalas i tid. Exakt siffra är idag svår att fastställa då kontering av denna avgift inte alltid sker korrekt. Förvaltningens bedömning också att en klar majoritet av förseningarna är på grund av felaktig hantering internt. Detta genererar inte bara onödiga kostnader för kommunen utan skapar också merarbete internt och kan generera förtroendeskada gentemot kommunens leverantörer. Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Samhällsbyggnadsnämnden 10(18) Riskminimerade åtgärd idag Redovisningsenheten genomför i sitt ordinarie arbete kontroller för att säkerställa inkomna fakturor är korrekta, att de fördelas till rätt person och att ansvarig hanterar fakturan i tid. Samtidigt kommer det ske utbildningsinsatser för berörda medarbetare under hösten 2024 och proaktiva kontroller av fakturor som håller på att gå mot förfall. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.7.1 Kontroll av kostnaderna för dröjsmålsavgifter Utfall Inga avvikelser Kommentar Kontroll har genomförts för årets 5 första månader och samhällsbyggnadsförvaltningen har haft låga kostnader för dröjsmålsavgifter under hela perioden, sett till det totala fakturabeloppet. Januari Februari Mars April Maj Totalt Totala 2 946,00 1 083,40 3 632,83 1 999,00 28,80 9 690,03 påminnelse- avgifter och dröjsmåls-räntor (kr) Procent av totalt 0,017% 0,004% 0,010% 0,006% 0,004% 0,007% faktura-belopp 2.8 Risk för brister vid köp av varor och tjänster Beskrivning av risk Kommunen köper varor och tjänster för cirka 803 Mkr per år och antalet leverantörer för 2023 var 1877. Sannolikheten för att det sker fel vid upphandlingar bedömer därför förvaltningen som sannolik. Risken som kan falla ut vid avsteg från kommunens beslutade processer och rutiner är att kommunen lider ekonomisk skada och förtroendeskada. Förtoendeskada kan på sikt leda till att kommunen får färre anbud och sämre priser. Felaktiga upphandlingar riskerar också leda till att kommunen inte får den kvalité som önskas eller att oseriösa aktörer på marknaden gynnas. Riskminimerade åtgärd idag För att minska risken för felaktigheter vid inköp av varor och tjänster arbetar kommunen bland annat med dessa processer och arbetssätt: - All direktupphandling, där avtal saknas, ska konkurrensutsättas. Vid ett beräknat inköp över 100 tkr gäller kommunens regler för direktupphandling. Upphandlingen ska även dokumenteras enligt LOU. - Kommunens avtal finns publicerade i en publik avtalsdatabas på intranätet. Det är av avgörande betydelse att kommunen följer ingångna avtal samt följer upp dessa. Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Samhällsbyggnadsnämnden 11(18) Typ av risk Kommunövergripande risk 2.8.1 Kontroll av köp från leverantörer där kommunen köpt över 100 tkr per år. Utfall Inga avvikelser Kommentar Inga otillåtliga direktupphandlingar för perioden 1 januari till 31 maj av totalt 378 ackumulerade leverantörsfakturor för hela kommunen. Tjugo av 378 ackumulerade leverantörsfakturor kommer att utredas vidare då det finns risk för att direktupphandlingsgränsen överskrids. 2.8.2 Kontroll av avtalstrohet Utfall Mindre avvikelser Kommentar Under 2025 kan inte respektive nämnds utfall redovisas. Mindre avvikelser förekommer totalt sett inom alla nämnder. Av totalt inköpt volym är avvikelsen 1,3 procent. Avvikelse innebär att direktupphandling skett felaktigt. Majoriteten av avvikelserna har en naturlig förklaring och kommunen som helhet kommer att hantera dessa avvikelser framåt och innebär i praktiken att upprätta ramavtal inom avtalsområden där detta saknas. Åtgärder Beskrivning Kommentar Upprätta ramavtal inom avtalsområden där Upprätta ramavtal inom avtalsområden där det Förbättringsåtgärden kommer att genomföras detta saknas idag saknas ramavtal. under 2026. Ansvarig chef Upphandlingschef Slutdatum 2026-12-31 Ej påbörjad 2.9 Risk för brister i kommunens systematiska arbetsmiljöarbete Beskrivning av risk Arbetsgivaren ska enligt Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) för att förebygga risker för olycksfall och ohälsa i arbetet samt uppnå tillfredsställande arbetsmiljö. Systematiken ska säkerställa att arbetsmiljöarbetet är en del av det dagliga arbetet och sker kontinuerligt där arbetsmiljörisker tas bort eller minimeras. Att utreda och åtgärda tillbud och arbetsskador är en väsentlig del av arbetsmiljölagstiftningen och det systematiska Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Samhällsbyggnadsnämnden 12(18) arbetsmiljöarbetet (SAM), och syftar i synnerhet till att förebygga eller ta bort risker i arbetsmiljön så att oönskade händelser inte sker. Riskminimerade åtgärd idag Idag finns fastställda rutiner i hur chef ska hantera anmälda tillbud- och arbetsskador. Tillbud och arbetsskador ska kontinuerligt utredas, åtgärdas och dokumenteras i IT-stödet Stella av ansvarig chef Typ av risk Kommunövergripande risk 2.9.1 Kontroll om tillbud/arbetsskador är under utredning eller avslutade i IT-stödet Stella. Utfall Mindre avvikelser Kommentar Kommunen har bestämda perioder för uttag av statistik avseende tillbud och arbetsskador. För delårsuppföljningen är det föregående helårsresultat som ska redovisas. Det totala antalet rapporterade händelser under 2024 för förvaltningen är 17, varav 47 procent är avslutade, 41 procent är under utredning och 12 procent har efter fyra månader eller mer, inte börjat hanteras. Kontroll 2 - Hösten 2025 Antal rapporterade händelser i Stella under perioden 1 jan- 30 juni 2025 Totalt antal rapporterade händelser: 15 st varav 11 st (73 %) är avslutade, 3 (20 %) under utredning och 1 (7 %) ej hanterade. 1 händelse är klassificerade som allvarlig händelse (3:3a), varav 1 (100 %) är anmäld till Arbetsmiljöverket. Motivering till bedömningen 73% av händelserna är avslutade. En ökning med 26% mot föregående kontroll. 20% av händelserna är under utredning. En minskning med 21% mot föregående kontroll 7% av händelserna är ej hanterade. En minskning med 5% mot föregående kontroll. 100% av allvarliga händelser har anmälts till arbetsmiljöverket. En ökning med 17% mot föregående kontroll. Att 73% av händelserna är avslutade är bra, men syftet med tillbudsrapporteringen är att tidigt fånga upp signaler på brister och risker i arbetsmiljön, så att man kan förebygga dem. Ökningen av händelser som är avslutade är markant och att endast 7% (1st) händelse ej är hanterad efter mer än fyra månader är en stark siffra. Ett tydlig förbättring. Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Samhällsbyggnadsnämnden 13(18) Åtgärder Beskrivning Kommentar Kompetenshöjande insatser ang systematik och Kompetenshöjande insatser ang systematik och Förbättringsåtgärden kommer att genomföras förebyggande arbetsmiljöarbete hantering av tidiga signaler; utredning, under 2026. Ansvarig chef riskbedömning, förebyggande åtgärder och HR-chef uppföljning. Genomförs av HR-enheten i dialog Slutdatum med chefer. 2026-12-31 Ej påbörjad Digital utbildning - att hantera tillbud och HR-enheten tar fram digital utbildning till Förbättringsåtgärden kommer genomföras arbetsskador med stöd av Stella Kunskapstorget, i att arbeta systematiskt med under 2026. Ansvarig chef tillbud och arbetsskador med stöd av Stella. HR-chef Slutdatum 2026-12-31 Ej påbörjad Förbättra och förenkla det digitala verktyget HR-enheten ser över och justerar inställningar i Förbättringsåtgärden kommer att genomföras Stella Stella, så det bättre stödjer de olika stegen i under första kvartalet 2026. Ansvarig chef processen; utreda, riskbedöma, förebygga och HR-chef följa upp. Slutdatum 2026-03-31 Ej påbörjad 2.9.2 Kontrollera om förbättringsåtgärder utifrån årlig uppföljning 2024 finns fastställda och om de har genomförts Utfall Större avvikelser Kommentar Finns en planerad förbättringsåtgärd på förvaltningsnivå men inte någon på verksamhetsnivå. På enhetsnivå är det 44% av enheterna, varav inte någon ledningsgrupp, som har planerade förbättringsåtgärder utifrån de brister som finns i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Åtgärder Beskrivning Kommentar Dialog om vikten av systematik i det HR-enheten genomför dialog i alla Förbättringsåtgärden kommer genomföras förebyggande arbetsmiljöarbetet ledningsgrupper om vikten av att arbeta under 2026. I samband med åtgärden Ansvarig chef systematiskt i det förebyggande genomförs också kontrollen av HR-chef arbetsmiljöarbetet och hur övergripande nivåer förbättringsåtgärder utifrån årlig uppföljning Slutdatum kan stödja och samordna olika insatser och 2025. 2026-12-31 fånga upp och åtgärda brister som behöver åtgärdas på övergripande nivåer. Ej påbörjad Revidera rutinen för årlig uppföljning av Revidera rutinen med syfte att höja kvalitén på Förbättringsåtgärden kommer att genomföras systematiskt arbetsmiljöarbete analysen så att grundorsaker identifieras och under första kvartalet 2026. Ansvarig chef kan åtgärdas med rätt åtgärder. Ta fram stöd för HR-chef kvalitativ analys utifrån utfall, som utgångspunkt Slutdatum för årlig uppföljning, samt stöd för analys på 2026-06-30 övergripande nivåer. Ej påbörjad 2.10 Risk för att beslut inte verkställs Beskrivning av risk De förtroendevalda i Ale kommun ska genom beslut styra kommunen. Om beslut fattas utan att de genomförs förhindras den demokratiska styrningen av kommunen. Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Samhällsbyggnadsnämnden 14(18) Riskminimerade åtgärd idag Ärendehantering sköts i systemet Evolution där de fördelas för verkställighet. Samhällsbyggnadsförvaltningen Genomgång av listan över uppdrag i förvaltningen för att säkerställa att alla uppdrag har fördelats och genomförs enligt tidplan. Uppdragslistan lyfts i samband med delårsuppföljning. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.10.1 Stickprovskontroll om beslut verkställts Utfall Mindre avvikelser Kommentar Antal:  Genomfört: 2  Pågående enligt plan: 1  Pågående med avvikelse: 2  Ej genomfört (avvikelse) Bedömning: Grönt 5; Gult 3-4; Rött 0-2 SBN 2024/109 Handlingsplan för klimatanpassning Kommentar: Utredningar har inletts i ett antal delar av kommunen, såsom Nol inom FÖP Älvängen. Det har varit aningen trögt att få igång arbetet varför det inte fanns någon framdrift att rapportera om. Det fanns inte heller någon struktur för hur uppdraget skulle rapporteras i årsredovisningen. (Pågående med avvikelse) SBN 2024/67 Begäran om planbesked för Utby 1:125 Kommentar: FÖP:en är inte klar ännu, så beslutet kan inte verkställas, ärendet finns med i planprioriteringen. (Pågående med avvikelse) SBN 2024/130 Planförslag för fördjupad översiktsplan (FÖP) Älvängen Kommentar: FÖP:en har varit på samråd och formuleringen arbetades in i samrådsförslaget. (Klar) SBN 2024/181 Begäran om planbesked för Surte 1:291, 1:275 m.fl. Glasbruket Kommentar: Planen är prioriterad för start under hösten 2025. (Pågående enligt plan) SBN 2024/394 Knaptorp 1:42 - Rivning av bostadshus samt förråd Kommentar: Startbesked beviljat den 2024-11-18. Samhällsbyggnadsförvaltningen genomför inte åtgärden och avgör därför inte om åtgärden genomförs eller inte då ett rivningslov inte är en tvingande åtgärd. (Klar) 2.10.2 Genomgång av listan över uppdrag i förvaltningen Utfall Mindre avvikelser Kommentar Uppdragen har beslutats av kommunfullmäktige, samhällsbyggnadsnämnd, förvaltningschef samt Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Samhällsbyggnadsnämnden 15(18) verksamhetschefer. Av de 29 uppdragen återstår 16 uppdrag att arbeta med under 2026. Status Antal Procent Ej påbörjad 2 7% Pågående med avvikelse 4 14% Avslutad 14 48% Pågående 2 7% Försenad 7 24% 2.11 Risk för att allmänna handlingar inte registreras Beskrivning av risk Grundläggande för en myndighet som Ale kommun är att efterfölja Offentlighets- och sekretesslagen och Tryckfrihetsförordningen. Detta genom en korrekt hantering av handlingar för ett "främjande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande" ( Tryckfrihetsförordningens 2 kap 1 §) Riskminimerade åtgärd idag I Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 5 kap. 1 §, står skrivet att ”Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in till eller upprättats hos en myndighet”. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.11.1 Kontroll av grundläggande kunskap om hantering av allmän handlingar genom ett test som skickas ut till alla medarbetare Utfall Större avvikelser Kommentar Samhällsbyggnadsförvaltningen fick ett resultat på: • 8 stickprov med inga avvikelser, • 0 stickprov med mindre avvikelser, • 2 stickprov med större avvikelser. De stickprov som inte hade några avvikelser genomfördes tillräckligt skyndsamt och begärda handlingar eller uppgifter lämnades ut. Dessa hade även vid de flesta fall ett godtagbart bemötande. Inget stickprov har fått bedömningen ”Mindre avvikelser”. De två stickprov som bedömdes ha större avvikelser var via e- post. Bedömningarna utgick från att utlämnandet av handlingarna skedde först efter cirka sju eller åtta arbetsdagar där även påminnelser skickades ut innan handling lämnades ut. Vid ett av dessa fall diariefördes även ärendet trots att det inte borde ha diarieförts. Utifrån resultatet i stickprovskontrollen har förvaltningen fått den slutliga helhetsbedömningen inte tillfredsställande. Åtgärder Beskrivning Kommentar Utbildning och information om allmänna Kanslienheten kommer att genomföra riktade Förbättringsåtgärden kommer att genomföras handlingar utbildningsinsatser i alla förvaltningar för att höja under 2026. Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Samhällsbyggnadsnämnden 16(18) Åtgärder Beskrivning Kommentar kunskapen om lagkraven kring allmänna handlingar. Information om hantering av Slutdatum allmänna handlingar kommer att ingå i 2026-12-31 kommunens onboardingpaket med utbildning för nyanställda i kommunen. Ej påbörjad Utveckla stödjande och styrande dokument Förvaltningen kommer att se över styrande och Förbättringsåtgärden kommer att genomföras stödjande dokument på området för att stärka under 2026. förutsättningarna för efterlevnad. Det handlar Slutdatum bland annat om rutiner, mallar för 2026-12-31 korrespondens och taxa för fysiska kopior. Ej påbörjad Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Samhällsbyggnadsnämnden 17(18) Uppföljning internkontrollplan 2025 helår Servicenämnden Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Servicenämnden 0(17) Innehållsförteckning 1 Inledning........................................................................................................................................2 1.1 Sammanställning av kontroller och utfall..........................................................................................2 2 Uppföljning....................................................................................................................................5 2.1 Felaktig informationshantering..........................................................................................................5 2.1.1 Kontroll att regelverket följs.........................................................................................................5 2.2 RSA..................................................................................................................................................5 2.2.1 RSA.............................................................................................................................................6 2.3 Risk för brister i kommunens civila beredskap..................................................................................6 2.3.1 Kontroll av att fastställda åtgärder i risk- och sårbarhetsanalysen har hanterats.........................6 2.4 Risk för brister i kommunens informationssäkerhetsarbete..............................................................7 2.4.1 Kunskapskontroll informationssäkerhet.......................................................................................8 2.4.2 Kontroll av hantering av hårdvara................................................................................................8 2.5 Risk för brister i kommunens systematiska brandskyddsarbete.......................................................9 2.5.1 Stickprovskontroll om månadskontroll genomförts och att utrymningsövningar genomförts........9 2.5.2 Kvalitetskontroll av månadskontroll............................................................................................10 2.6 Risk för sena betalningar................................................................................................................10 2.6.1 Kontroll av kostnaderna för dröjsmålsavgifter............................................................................11 2.7 Risk för brister vid köp av varor och tjänster...................................................................................11 2.7.1 Kontroll av köp från leverantörer där kommunen köpt över 100 tkr per år................................11 2.7.2 Kontroll av avtalstrohet..............................................................................................................12 2.8 Risk för brister i kommunens systematiska arbetsmiljöarbete........................................................12 2.8.1 Kontroll om tillbud/arbetsskador är under utredning eller avslutade i IT-stödet Stella................13 2.8.2 Kontrollera om förbättringsåtgärder utifrån årlig uppföljning 2024 finns fastställda och om de har genomförts..................................................................................................................14 2.9 Risk för att beslut inte verkställs.....................................................................................................14 2.9.1 Stickprovskontroll om beslut verkställts.....................................................................................15 2.10 Risk för att allmänna handlingar inte registreras...........................................................................15 2.10.1 Kontroll av grundläggande kunskap om hantering av allmän handlingar genom ett test som skickas ut till alla medarbetare........................................................................................15 Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Servicenämnden 1(17) 1 Inledning Nämnder och styrelser ska enligt 6 kap. 6 § kommunallagen (2017:725) se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten sköts på ett i övrigt tillfredsställande sätt. En kommun som Ale hanterar tusentals risker. Internkontrollplanen är ett verktyg för kommunens förtroendevalda att få insyn i specifika områden och om de åtgärder som finns fastställda efterföljs och fungerar. Nedan följer redovisning av de kontroller som fastställts. Vid större avvikelser redovisas åtgärder. Vid mindre avvikelser kan åtgärdsförslag redovisas. 1.1 Sammanställning av kontroller och utfall Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Servicenämnden 2(17) Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Servicenämnden 3(17) Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Servicenämnden 4(17) 2 Uppföljning 2.1 Felaktig informationshantering Beskrivning av risk Det finns en risk att förvaltningens handläggare inte har kännedom om nu gällande informationshanteringsplan. Nuvarande plan bedöms dessutom sakna en del viktigt innehåll. Inträffar risken kan detta leda till bland annat felaktig diarieföring och/eller arkivering vilket potentiellt påverkar spårbarheten och att serviceförvaltningen inte uppfyller offentlighetsprincipen. Riskminimerade åtgärd idag Serviceförvaltningen arbetar tillsammans med kansliet på kommunledningsförvaltningen på att ta fram en ny informationshanteringsplan. Denna plan skall bygga på den kommungemensamma informationshanteringsplanen som blev klar under hösten 2025. Arbete pågår med att ta fram serviceförvaltningens informationshanteringsplan för beslut till servicenämnden senast 30 april för senare fastställande i kommunfullmäktige. 2.1.1 Kontroll att regelverket följs Utfall Mindre avvikelser Åtgärder Beskrivning Kommentar Anta en informationshanteringsplan för Serviceförvaltningen arbetar tillsammans med serviceförvaltningen kansliet på kommunledningsförvaltningen på att ta fram en ny informationshanteringsplan. Denna plan skall bygga på den Slutdatum kommungemensamma 2025-12-31 informationshanteringsplanen som blev klar under hösten 2025. Arbete pågår med att ta Pågående med avvikelse fram serviceförvaltningens informationshanteringsplan för beslut till servicenämnden senast 30 april för senare fastställande i kommunfullmäktige. Implementera informationshanteringsplan för Serviceförvaltningen arbetar tillsammans med serviceförvaltingen. kansliet på kommunledningsförvaltningen på att ta fram en ny informationshanteringsplan. Denna plan skall bygga på den Slutdatum kommungemensamma 2025-12-31 informationshanteringsplanen som blev klar under hösten 2025. Arbete pågår med att ta Pågående med avvikelse fram serviceförvaltningens informationshanteringsplan för beslut till servicenämnden senast 30 april för senare fastställande i kommunfullmäktige. 2.2 RSA Beskrivning av risk På grund av läget i omvärlden bedöms serviceförvaltningen avsaknad av en risk och sårbarhetsanalys som en hög risk eftersom förvaltningen saknar plan, organisation och förebyggande åtgärder om särskild händelse uppstår. Under 2024 har det dock pågått ett kommunövergripande arbete kring plan och organisation som serviceförvaltningen deltagit aktivt i. Detta arbete ska färdigställas under 2025. Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Servicenämnden 5(17) Riskminimerade åtgärd idag Ta fram en risk och sårbarhetsanalys (RSA) för serviceförvaltningen samt sätta arbete kring plan och organisation med RSA som utgångspunkt. 2.2.1 RSA Utfall Mindre avvikelser Åtgärder Beskrivning Kommentar Genomförande av risk- och sårbarhetsanalys Serviceförvaltningen kommer under 2025 Serviceförvaltningens arbete med att ta fram genomföra en RSA analys och och genomföra en risk och sårbarhetsanalys kontinuitetsplanering och ta fram en RSA för pågår. Under våren 2026 kommer Slutdatum serviceförvaltningen serviceförvaltningen att anställa en 2025-12-31 säkerhetssamordnare som kommer att som en av sina prioriterade arbetsuppgifter slutföra Pågående med avvikelse detta arbete. 2.3 Risk för brister i kommunens civila beredskap Beskrivning av risk Inom det civila försvaret har kommuner och regioner ett viktigt ansvar för att inom sina respektive ansvarsområden bland annat kunna värna och hjälpa civilbefolkningen. Ale kommun har ett behov av att förstärka sin civila beredskap utifrån ett förändrat världsläge, NATO- medlemskap och statens krav. Brister i civil beredskap kan leda till fara liv och hälsa för kommunens invånare i händelse av kris. Riskminimerade åtgärd idag Kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalys utgör utgångspunkten för arbetet med civil beredskap. I den fastställda analysen finns krav inom alla förvaltningar på att planera och budgetera för att prioriterade åtgärder blir genomförda. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.3.1 Kontroll av att fastställda åtgärder i risk- och sårbarhetsanalysen har hanterats Utfall Större avvikelser Kommentar Under våren 2025 har uppföljning skett av hur serviceförvaltningen arbetat vidare med identifierade behov och åtgärder kopplade till resultatet i kommunens risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Servicenämnden 6(17) Det har varit tydligt att serviceförvaltningen i hög grad är beroende av andra förvaltningars och verksamheters behovsinventeringar för att kunna påbörja sitt eget kontinuitets- och åtgärdsarbete. Det har inneburit att delar av processen fördröjts, då arbetet inte kunnat starta förrän underlag från andra verksamheter har inkommit. Den största utmaningen framåt är nu att flera av de åtgärdsförslag som tagits fram är resurskrävande, både vad gäller investeringar och driftkostnader. För att serviceförvaltningen ska kunna möta de behov som identifierats ute i verksamheterna krävs betydande ekonomiska insatser, vilket i nuläget utgör ett hinder för genomförande i önskad takt och omfattning. Likt övriga delar av organisationen finns ett behov av fortsatt stöd i det praktiska genomförandet av kontinuitetsarbetet. Strukturen och metodiken är framtagen i enlighet med mitt uppdrag som utvecklingsledare, men med ett brett ansvarsområde och flera parallella uppdrag och lagkrav att hantera, finns begränsade möjligheter för mig att erbjuda det kontinuerliga stöd som förvaltningen efterfrågar. För att säkra framdrift och långsiktig effekt av det arbete som påbörjats behöver åtgärder prioriteras tidigt i budgetprocessen, och organisatoriska förutsättningar ses över för att möjliggöra ett mer aktivt genomförande. Åtgärder Beskrivning Kommentar Initiera insatser för stärka kommunens I samverkan med säkerhetsenheten kommer Arbete med utbildning och stöd inom området strukturella arbete civil beredskap förvaltningen att genomföra utbildning, utveckla pågår. I december 2025 antogs Ale kommuns Ansvarig chef metodikstöd och att se över hur det praktiska plan för civil beredskap av kommunfullmäktige. Säkerhetschef stödet kan öka. Inom ramen för detta kommer Planen ger målbild och inriktning för det Slutdatum också förvaltningen tillsammans med fortsatta arbetet med civil beredskap. 2026-12-31 säkerhetsenheten se över hur arbetet kan förbättras genom att skapa forum för att samla Pågående och sprida goda exempel och öka den generella kompetensen inom hela kommunen. Säkerställ resurser Förvaltningen kommer att kontrollera att I december 2025 antogs Ale kommuns plan för Ansvarig chef resurser för detta arbete säkerställs för den civil beredskap av kommunfullmäktige. Planen Säkerhetschef egna organisationen och i de fall beroenden ger målbild och inriktning för det fortsatta Slutdatum finns till andra förvaltningar. arbetet med civil beredskap. Planen skapar 2026-12-31 förutsättningar för att 2026 etablera en struktur för öronmärkning av resurser i Ej påbörjad budgetprocessen. Enligt planen ska resurser till civil beredskap stärkas. 2.4 Risk för brister i kommunens informationssäkerhetsarbete Beskrivning av risk Kommunens anställda har i olika grad tillgång till information som kan leda till skada för den enskilde och kommunen som organisation. En grundläggande kunskap om hantering av information är viktig för en organisation som Ale kommun. Riskminimerade åtgärd idag Kommunen har under 2024 utbildat all personal i grundläggande kunskap om informationssäkerhet genom så kallad nano-learning. Hantering av hårdvara med information finns fastställd i rutin vid avslut av anställning. Typ av risk Kommunövergripande risk Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Servicenämnden 7(17) 2.4.1 Kunskapskontroll informationssäkerhet Utfall Mindre avvikelser Kommentar Bedömning baseras på hur stor andel mottagare som klickat pålänken i det e-postmeddelande medphishing-test som skickades ut. Bedömning bygger på:  Stor avvikelse (Mycket hög risk Hög risk) 10 % och fler  Mindre avvikelse(Medelhög risk) 5–10 %  Inga avvikelser (Låg risk) Upp till 5 % Andel mottagare som klickar på länken i e-postmeddelandet var för serviceförvaltningen 9,4 %, vilket motsvarar en mindre avvikelse. Åtgärder Beskrivning Kommentar Stärkt hantering av För att minska risken kommer kommunen att Åtgärden genomförs under 2026. informationssäkerhetsincidenter stärka rutinerna för incidentrapportering, för att Ansvarig chef säkerställa att misstänkta händelser snabbt Säkerhetschef upptäcks och hanteras. En e-tjänst lanseras där Slutdatum det blir en tydlig väg för incidentrapportering. 2026-12-31 Tydliga och lättillgängliga instruktioner tas fram för att hjälpa medarbetare att agera korrekt vid Ej påbörjad misstänkt incident. Utbildning cybersäkerhet Utbildningsinsatser för att öka medvetenheten Åtgärden genomförs under 2026 Ansvarig chef och höja den digitala säkerhetskompetensen Säkerhetschef hos samtliga medarbetare. Slutdatum 2026-12-31 Ej påbörjad 2.4.2 Kontroll av hantering av hårdvara Utfall Större avvikelser Kommentar Av de 10 kontrollerade enheterna så är det 5 med avvikelser. Åtgärder Beskrivning Kommentar Informera om rutiner Förvaltningen kommer att genomföra en Rutinen kommer att förtydligas för att Ansvarig chef informationsinsats kopplat till rutinen om säkerställa en tydligare hantering. När den nya IT-chef hantering av hårdvara för att säkerställa en rutinen är beslutad kommer den att informeras Förvaltningschef följsamhet som säkerställer en god hantering av om. Detta planeras att genomföras under första hårdvara för att på sätt kunna tillförsäkra en god kvartalet 2026. hantering av den information som kan finns på Slutdatum enheterna. 2026-12-31 Ej påbörjad Inom ramen för detta kommer förtydligande genomföras av rutinen för att stärka kontrollen av hårdvara. Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Servicenämnden 8(17) 2.5 Risk för brister i kommunens systematiska brandskyddsarbete Beskrivning av risk Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) handlar om att känna till vilket brandskydd som finns i byggnaden och hur det ska upprätthållas över tid. Det handlar också om att personalen ska förberedas på vad de ska göra om det börjar brinna. Ett systematiskt brandskyddsarbete kan helt enkelt ses som ett sätt att ha ordning och reda i sitt brandskydd. Riskminimerade åtgärd idag Fastighetsägare och verksamhetsutövare behöver tillsammans och på ett organiserat sätt planera, dokumentera, kontrollera och följa upp sitt brandskyddsarbete. Idag finns krav på genomförande av månadskontroll och utrymningsövningar. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.5.1 Stickprovskontroll om månadskontroll genomförts och att utrymningsövningar genomförts Utfall Större avvikelser Kommentar Inget underlag har inkommit från den aktuella verksamheten inom Serviceförvaltningen avseende månadskontroller för januari och februari samt genomförd utrymningsövning. För servicenämnden har en verksamhetslokal kontrollerats, en administrativa lokal där serviceförvaltningen har ett tydligt eget verksamhetsansvar. Serviceförvaltningens verksamheter är ofta integrerade delar i andra förvaltningars verksamheter, exempelvis inom kost och lokalvård. I dessa fall är det vanligtvis den större, "ansvariga verksamheten" som har överblick och kontroll över det systematiska brandskyddsarbetet. Avsaknaden av dokumentation från den aktuella enheten innebär att brandskyddsarbetet inte kunnat följas upp, vilket är en brist ur både kontinuitet- och dokumentationsperspektiv. Mot denna bakgrund bedöms avvikelsen som större. Serviceförvaltningens kommentar: Det systematiska brandskyddsarbetet i förvaltningen följs årligen upp och redovisas till kommunstyrelsen i februari. Uppföljningen omfattar om kommunfullmäktiges fastställda brandskyddspolicy har uppfyllts och om det systematiska brandskyddsarbetet bedrivs enligt policyn och av kommunchefen fastställda bestämmelser. I den senaste uppföljningen (dnr 2024/172) konstaterades att för serviceförvaltningen har målen för det systematiska brandskyddsarbetet till stor del uppfyllts och arbetet bedrivits enligt rådande policy och fastställda bestämmelser. Av totalt 13 frågeområden var 10 helt uppfyllda, 2 delvis uppfyllda och 1 uppfylld i låg grad. Förklaringen till delvis uppfyllda mål var tillkommande verksamheter samt ombyggda lokaler på Järnkontoret och bedömningen var att dessa mål kom att vara helt uppfyllda inom kvartal 1 2025. Under kvartal 1 och 2 2025 har målen vad gäller Järnkontoret uppfyllts och en utrymningsövning genomförts i maj 2025. Vad gäller målet ”Månadskontroller - utförda och dokumenterade alla 12 månader?" konstaterades i uppföljningen enbart uppfylld i låg grad och tyvärr fanns brister i att följa upp om kontroller görs och Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Servicenämnden 9(17) dokumenteras och detta beslutades därför vara ett särskilt utvecklingsområde för serviceförvaltningen under 2025. Utifrån stickprovsresultatet ovan av en verksamhetslokal kan förvaltningen konstatera att detta fortsatt är ett utvecklingsområde och förvaltningen planerar därför insatser under hösten för att säkerställa att månadskontroller utförs som planerat. Åtgärder Beskrivning Kommentar Digitalisering av det systematiska Under 2025 genomförs en digitalisering av Ett pilottest har genomförts under 2025 och från brandskyddsarbetet brandskyddsarbetet som kommer möjliggöra första kvartalet 2026 kommer all rapportering av Ansvarig chef central uppföljning och kontroll av att rutin följs. det systematiska brandskyddsarbetet ske i Säkerhetschef verksamhetssystemet Stratsys. Digitalisering Slutdatum innebär att all information samlas på en och 2025-12-31 samma plats och möjliggör samlad månadsvis uppföljning av alla lokaler som ska Försenad brandskyddskontrolleras. 2.5.2 Kvalitetskontroll av månadskontroll Utfall Mindre avvikelser Kommentar En bedömning per förvaltning kan inte genomföras då för få objekt har kontrollerats. Den generella bedömningen är att mindre avvikelser finns i månadsrapporteringen. Avvikelser är framförallt kopplade till brister i bedömning där olika bedömningar görs. Åtgärder Beskrivning Kommentar Utbildning i månadsrapportering Utbildning och workshop av säkerhetsombud för Förbättringsåtgärden kommer att genomföras Ansvarig chef att säkerställa god kvalité i rapportering av under 2026 med start under första kvartalet. Säkerhetschef månadskontroller inom ramen för det Slutdatum systematiska brandskyddsarbetet. Detta 2026-12-31 planeras att påbörjas under första halvåret 2026. Ej påbörjad 2.6 Risk för sena betalningar Beskrivning av risk Ale kommun betalar idag minst 60 000 kr i dröjsmålsränta varje år på grund av att fakturor inte betalas i tid. Exakt siffra är idag svår att fastställa då kontering av denna avgift inte alltid sker korrekt. Förvaltningens bedömning också att en klar majoritet av förseningarna är på grund av felaktig hantering internt. Detta genererar inte bara onödiga kostnader för kommunen utan skapar också merarbete internt och kan generera förtroendeskada gentemot kommunens leverantörer. Riskminimerade åtgärd idag Redovisningsenheten genomför i sitt ordinarie arbete kontroller för att säkerställa inkomna fakturor är korrekta, att de fördelas till rätt person och att ansvarig hanterar fakturan i tid. Samtidigt kommer det ske utbildningsinsatser för berörda medarbetare under hösten 2024 och proaktiva kontroller av fakturor som håller på att gå mot förfall. Typ av risk Kommunövergripande risk Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Servicenämnden 10(17) 2.6.1 Kontroll av kostnaderna för dröjsmålsavgifter Utfall Inga avvikelser Kommentar Kontroll har genomförts för årets 5 första månader och serviceförvaltningen har haft låga kostnader för dröjsmålsavgifter sett till det totala fakturabeloppet. Maj stack ut som en ovanligt hög månad. Januari Februari Mars April Maj Totalt Totala 226,60 982,00 974,70 561,52 2 373,33 5 118,15 påminnelseavgift er och dröjsmålsräntor (kr) Procent av totalt 0,001% 0,005% 0,003% 0,003% 0,016% 0,004% faktura-belopp 2.7 Risk för brister vid köp av varor och tjänster Beskrivning av risk Kommunen köper varor och tjänster för cirka 803 Mkr per år och antalet leverantörer för 2023 var 1877. Sannolikheten för att det sker fel vid upphandlingar bedömer därför förvaltningen som sannolik. Risken som kan falla ut vid avsteg från kommunens beslutade processer och rutiner är att kommunen lider ekonomisk skada och förtroendeskada. Förtroendeskada kan på sikt leda till att kommunen får färre anbud och sämre priser. Felaktiga upphandlingar riskerar också leda till att kommunen inte får den kvalité som önskas eller att oseriösa aktörer på marknaden gynnas. Riskminimerade åtgärd idag För att minska risken för felaktigheter vid inköp av varor och tjänster arbetar kommunen bland annat med dessa processer och arbetssätt: - All direktupphandling, där avtal saknas, ska konkurrensutsättas. Vid ett beräknat inköp över 100 tkr gäller kommunens regler för direktupphandling. Upphandlingen ska även dokumenteras enligt LOU. - Kommunens avtal finns publicerade i en publik avtalsdatabas på intranätet. Det är av avgörande betydelse att kommunen följer ingångna avtal samt följer upp dessa. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.7.1 Kontroll av köp från leverantörer där kommunen köpt över 100 tkr per år. Utfall Inga avvikelser Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Servicenämnden 11(17) Kommentar Inga otillåtliga direktupphandlingar för perioden 1 januari till 31 maj av totalt 378 ackumulerade leverantörsfakturor för hela kommunen. 20 av 378 ackumulerade leverantörsfakturor kommer att utredas vidare då det finns risk för att direktupphandlingsgränsen överskrids. 2.7.2 Kontroll av avtalstrohet Utfall Mindre avvikelser Kommentar Under 2025 kan inte respektive nämnds utfall redovisas. Mindre avvikelser förekommer totalt sett inom alla nämnder. Av totalt inköpt volym är avvikelsen 1,3 procent. Avvikelse innebär att direktupphandling skett felaktigt. Majoriteten av avvikelserna har en naturlig förklaring och kommunen som helhet kommer att hantera dessa avvikelser framåt och innebär i praktiken att upprätta ramavtal inom avtalsområden där detta saknas. Åtgärder Beskrivning Kommentar Upprätta ramavtal inom avtalsområden där Upprätta ramavtal inom avtalsområden där det Förbättringsåtgärden kommer att genomföras detta saknas idag saknas ramavtal. under 2026. Ansvarig chef Upphandlingschef Slutdatum 2026-12-31 Ej påbörjad 2.8 Risk för brister i kommunens systematiska arbetsmiljöarbete Beskrivning av risk Arbetsgivaren ska enligt Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) för att förebygga risker för olycksfall och ohälsa i arbetet samt uppnå tillfredsställande arbetsmiljö. Systematiken ska säkerställa att arbetsmiljöarbetet är en del av det dagliga arbetet och sker kontinuerligt där arbetsmiljörisker tas bort eller minimeras. Att utreda och åtgärda tillbud och arbetsskador är en väsentlig del av arbetsmiljölagstiftningen och det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM), och syftar i synnerhet till att förebygga eller ta bort risker i arbetsmiljön så att oönskade händelser inte sker. Riskminimerade åtgärd idag Idag finns fastställda rutiner i hur chef ska hantera anmälda tillbud- och arbetsskador. Tillbud och arbetsskador ska kontinuerligt utredas, åtgärdas och dokumenteras i IT-stödet Stella av ansvarig chef Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Servicenämnden 12(17) Typ av risk Kommunövergripande risk 2.8.1 Kontroll om tillbud/arbetsskador är under utredning eller avslutade i IT-stödet Stella. Utfall Större avvikelser Kommentar Totala antalet rapporterade händelser under 2024 är 53, varav 79% är avslutade, 6% är under utredning och 15 % har efter fyra månader eller mer, inte börjat hanteras. Kontroll 2 - Hösten 2025 Antal rapporterade händelser i Stella under perioden 1 jan- 30 juni 2025 Totalt antal rapporterade händelser: 23 st varav 20 st (87 %) är avslutade, 3 (13 %) under utredning och 0 (0 %) ej hanterade. 0 händelser är klassificerade som allvarlig händelse (3:3a). Motivering till bedömningen 87% av händelserna är avslutade. En ökning med 8% mot föregående kontroll. 13% av händelserna är under utredning. En minskning med 2% mot föregående kontroll 0% av händelserna är ej hanterade. En minskning med 15% mot föregående kontroll Att 87% av händelserna är avslutade är mycket bra. Syftet med tillbudsrapporteringen är att tidigt fånga upp signaler på brister och risker i arbetsmiljön, så att man kan förebygga dem. Det finns inga händelser som är ej hanterade efter mer än fyra månader vilket är föredömligt. Däremot är 13% av händelserna under utredning efter mer än fyra månader vilket fortfarande är bekymmersamt. Åtgärder Beskrivning Kommentar Kompetenshöjande insatser ang systematik och Kompetenshöjande insatser ang systematik och Förbättringsåtgärden kommer att genomföras förebyggande arbetsmiljöarbete hantering av tidiga signaler; utredning, under 2026. Ansvarig chef riskbedömning, förebyggande åtgärder och HR-chef uppföljning. Genomförs av HR-enheten i dialog Slutdatum med chefer. 2026-12-31 Ej påbörjad Digital utbildning - att hantera tillbud och HR-enheten tar fram digital utbildning till Förbättringsåtgärden kommer genomföras arbetsskador med stöd av Stella Kunskapstorget, i att arbeta systematiskt med under 2026. Ansvarig chef tillbud och arbetsskador med stöd av Stella. HR-chef Slutdatum 2026-12-31 Ej påbörjad Förbättra och förenkla det digitala verktyget HR-enheten ser över och justerar inställningar i Förbättringsåtgärden kommer att genomföras Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Servicenämnden 13(17) Åtgärder Beskrivning Kommentar Stella Stella, så det bättre stödjer de olika stegen i under första kvartalet 2026. Ansvarig chef processen; utreda, riskbedöma, förebygga och HR-chef följa upp. Slutdatum 2026-03-31 Ej påbörjad 2.8.2 Kontrollera om förbättringsåtgärder utifrån årlig uppföljning 2024 finns fastställda och om de har genomförts Utfall Större avvikelser Kommentar Finns inte några planerade förbättringsåtgärder på förvaltningsnivå och endast kostverksamheten har förbättringsåtgärd på verksamhetsnivå. På enhetsnivå är det 54% av enheterna, varav en ledningsgrupp (kostverksamheten), som har planerade förbättringsåtgärder utifrån de brister som finns i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Serviceförvaltningens kommentar: Serviceförvaltningen kan konstatera att bilden av att det inte finns några planerade förbättringsåtgärder på förvaltningsnivå samt endast en på verksamhetsnivå stämmer. Förvaltningsledningen analys av detta läge är att rådande systematik bygger på att följa upp avvikelser som framkommer i samband med undersökningar av arbetsmiljön. Om några avvikelser inte uppkommer i samband med kartläggning så fyller man heller inte i checklistan för uppföljning. Detta kan förklara att det inte finns fler planerade förbättringsåtgärder på verksamhet samt förvaltningsledningsnivå. Åtgärder Beskrivning Kommentar Dialog om vikten av systematik i det HR-enheten genomför dialog i alla Förbättringsåtgärden kommer genomföras förebyggande arbetsmiljöarbetet ledningsgrupper om vikten av att arbeta under 2026. I samband med åtgärden Ansvarig chef systematiskt i det förebyggande genomförs också kontrollen av HR-chef arbetsmiljöarbetet och hur övergripande nivåer förbättringsåtgärder utifrån årlig uppföljning Slutdatum kan stödja och samordna olika insatser och 2025. 2026-12-31 fånga upp och åtgärda brister som behöver åtgärdas på övergripande nivåer. Ej påbörjad Revidera rutinen för årlig uppföljning av Revidera rutinen med syfte att höja kvalitén på Förbättringsåtgärden kommer att genomföras systematiskt arbetsmiljöarbete analysen så att grundorsaker identifieras och under första kvartalet 2026. Ansvarig chef kan åtgärdas med rätt åtgärder. Ta fram stöd för HR-chef kvalitativ analys utifrån utfall, som utgångspunkt Slutdatum för årlig uppföljning, samt stöd för analys på 2026-06-30 övergripande nivåer. Ej påbörjad 2.9 Risk för att beslut inte verkställs Beskrivning av risk De förtroendevalda i Ale kommun ska genom beslut styra kommunen. Om beslut fattas utan att de genomförs förhindras den demokratiska styrningen av kommunen. Riskminimerade åtgärd idag Ärendehantering sköts i systemet Evolution där de fördelas för verkställighet. Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Servicenämnden 14(17) Typ av risk Kommunövergripande risk 2.9.1 Stickprovskontroll om beslut verkställts Utfall Inga avvikelser Kommentar Samtliga beslut som kontrollerades har genomförts eller är pågående utan avvikelse. 2.10 Risk för att allmänna handlingar inte registreras Beskrivning av risk Grundläggande för en myndighet som Ale kommun är att efterfölja Offentlighets- och sekretesslagen och Tryckfrihetsförordningen. Detta genom en korrekt hantering av handlingar för ett "främjande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande" ( Tryckfrihetsförordningens 2 kap 1 §) Riskminimerade åtgärd idag I Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 5 kap. 1 §, står skrivet att ”Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in till eller upprättats hos en myndighet”. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.10.1 Kontroll av grundläggande kunskap om hantering av allmän handlingar genom ett test som skickas ut till alla medarbetare Utfall Större avvikelser Kommentar Serviceförvaltningen fick ett resultat på: • 7 stickprov med inga avvikelser, • 1 stickprov med mindre avvikelser, • 2 stickprov med större avvikelser. Majoriteten av stickprov som inte hade några avvikelser genomfördes tillräckligt skyndsamt och lämnade ut begärda uppgifter och handlingar samt hade ett godtagbart bemötande. För ett stickprov tog det längre tid att få begärd handling men anledning för detta var att mejlet hade hamnat i skräpposten. Efter en första påminnelse såg personen detta och lämnade ut handlingarna skyndsamt och bad om ursäkt. Det stickprov som bedöms ha mindre avvikelser var via telefon och gavs bedömningen då frågor ställdes om identitet Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Servicenämnden 15(17) och syfte i samband med begäran av allmän handling. De två stickprov som bedömdes ha större avvikelser var via e-post. Bedömningen för en av dessa utgick från ett ifrågasättande bemötande med negativ ton där personen frågade vad syftet med frågan var och vem som var uppdragsgivare för att ställa frågan. Bedömningen utgick även från handläggningstiden på cirka sju arbetsdagar innan svar på frågan och utlämnande av handling. Bedömningen för det andra stickprovet utgick från att informationen som gavs inte återspeglar det som står på kommunens hemsida och då ingen återkoppling har givits när frågan ställdes kring detta. Utifrån resultatet i stickprovskontrollen har förvaltningen fått den slutliga helhetsbedömningen inte tillfredsställande. Åtgärder Beskrivning Kommentar Utbildning och information om allmänna Kanslienheten kommer att genomföra riktade Förbättringsåtgärden kommer att genomföras handlingar utbildningsinsatser i alla förvaltningar för att höja under 2026. kunskapen om lagkraven kring allmänna handlingar. Information om hantering av Slutdatum allmänna handlingar kommer att ingå i 2026-12-31 kommunens onboardingpaket med utbildning för nyanställda i kommunen. Ej påbörjad Utveckla stödjande och styrande dokument Förvaltningen kommer att se över styrande och Förbättringsåtgärden kommer att genomföras stödjande dokument på området för att stärka under 2026. förutsättningarna för efterlevnad. Det handlar Slutdatum bland annat om rutiner, mallar för 2026-12-31 korrespondens och taxa för fysiska kopior. Ej påbörjad Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Servicenämnden 16(17) Uppföljning internkontrollplan 2025 helår Socialnämnden Innehållsförteckning 1 Inledning .................................................................................................................................... 3 1.1 Sammanställning av kontroller och utfall ....................................................................................... 3 2 Uppföljning ................................................................................................................................ 6 2.1 Risk för försenad eller (i värsta fall) utebliven leverans både gällande uppdrag och utvecklingsarbete avseende digitala införanden. ........................................................................... 6 2.1.1 Månadsavstämningar där både kommande införanden och förvaltning/utveckling av befintliga system följs upp. Socialnämnden ska, i samband med delåren, informeras om utvecklingen. ........................................................................................................................ 6 2.2 Risk för bristande effektivitet, såväl inom som mellan förvaltningar, när implementering av förändringar inte görs fullt ut. ......................................................................................................... 7 2.2.1 Stickprov av implementerade förändringar. Socialnämnden ska, i samband med delåren, informeras om utvecklingen. ........................................................................................ 8 2.3 Risk för brister i kommunens civila beredskap .............................................................................. 8 2.3.1 Kontroll av att fastställda åtgärder i risk- och sårbarhetsanalysen har hanterats ...................... 8 2.4 Risk för brister i kommunens informationssäkerhetsarbete ........................................................... 9 2.4.1 Kunskapskontroll informationssäkerhet ..................................................................................... 9 2.4.2 Kontroll av hantering av hårdvara ............................................................................................ 10 2.5 Risk för brister i kommunens systematiska brandskyddsarbete .................................................. 11 2.5.1 Stickprovskontroll om månadskontroll genomförts och att utrymningsövningar genomförts ............................................................................................................................... 11 2.5.2 Kvalitetskontroll av månadskontroll ......................................................................................... 12 2.6 Risk för sena betalningar ............................................................................................................. 12 2.6.1 Kontroll av kostnaderna för dröjsmålsavgifter.......................................................................... 12 2.7 Risk för brister vid köp av varor och tjänster ................................................................................ 13 2.7.1 Kontroll av köp från leverantörer där kommunen köpt över 100 tkr per år. ............................ 13 2.7.2 Kontroll av avtalstrohet ............................................................................................................ 14 2.8 Risk för brister i kommunens systematiska arbetsmiljöarbete ..................................................... 14 2.8.1 Kontroll om tillbud/arbetsskador är under utredning eller avslutade i IT-stödet Stella. ........... 15 2.8.2 Kontrollera om förbättringsåtgärder utifrån årlig uppföljning 2024 finns fastställda och om de har genomförts .............................................................................................................. 16 2.9 Risk för att beslut inte verkställs .................................................................................................. 16 2.9.1 Stickprovskontroll om beslut verkställts ................................................................................... 16 2.10 Risk för att allmänna handlingar inte registreras ......................................................................... 17 2.10.1 Kontroll av grundläggande kunskap om hantering av allmän handlingar genom ett test som skickas ut till alla medarbetare ......................................................................................... 17 Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Socialnämnden 2(17) 1 Inledning Nämnder och styrelser ska enligt 6 kap. 6 § kommunallagen (2017:725) se till att den interna kontrollen är till- räcklig och att verksamheten sköts på ett i övrigt tillfredsställande sätt. En kommun som Ale hanterar tusentals risker. Internkontrollplanen är ett verktyg för kommunens förtroende- valda att få insyn i specifika områden och om de åtgärder som finns fastställda efterföljs och fungerar. Nedan följer redovisning av de kontroller som fastställts. Vid större avvikelser redovisas åtgärder. Vid mindre avvikelser kan åtgärdsförslag redovisas. 1.1 Sammanställning av kontroller och utfall Risker Kontroller Åtgärder Kommentar Risk för försenad eller (i värsta fall) Månadsavstämningar där både utebliven leverans både gällande kommande införanden och förvalt- uppdrag och utvecklingsarbete av- ning/utveckling av befintliga sy- seende digitala införanden. stem följs upp. Socialnämnden ska, i samband med delåren, infor- meras om utvecklingen. Mindre avvikelser Risk för bristande effektivitet, såväl Stickprov av implementerade för- inom som mellan förvaltningar, när ändringar. Socialnämnden ska, i implementering av förändringar samband med delåren, informeras inte görs fullt ut. om utvecklingen. Inga avvikelser Risk för brister i kommunens civila Kontroll av att fastställda åtgärder i Initiera insatser för att stärka kom- Arbete med utbildning och stöd beredskap risk- och sårbarhetsanalysen har munens strukturella arbete civil be- inom området pågår. I december hanterats redskap 2025 antogs Ale kommuns plan för Kommunövergripande risk civil beredskap av kommunfullmäk- Större avvikelser Pågående tige. Planen ger målbild och inrikt- ning för det fortsatta arbetet med civil beredskap. Säkerställ resurser I december 2025 antogs Ale kom- muns plan för civil beredskap av Pågående kommunfullmäktige. Planen ger målbild och inriktning för det fort- satta arbetet med civil beredskap. Planen skapar förutsättningar för att 2026 etablera en struktur för öronmärkning av resurser i budget- processen. Enligt planen ska re- surser till civil beredskap stärkas. Risk för brister i kommunens in- Kunskapskontroll informationssä- Stärkt hantering av informationssä- Åtgärden genomförs under 2026. formationssäkerhetsarbete kerhet kerhetsincidenter Kommunövergripande risk Mindre avvikelser Ej påbörjad Utbildning cybersäkerhet Åtgärden genomförs under 2026 Ej påbörjad Kontroll av hantering av hårdvara Informera om rutiner Rutinen kommer att förtydligas för att säkerställa en tydligare hante- Större avvikelser Ej påbörjad ring. När den nya rutinen är beslu- tad kommer den att informeras om. Detta planeras att genomföras un- der första kvartalet 2026. Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Socialnämnden 3(17) Risker Kontroller Åtgärder Kommentar Risk för brister i kommunens syste- Stickprovskontroll om månadskon- Digitalisering av det systematiska Ett pilottest har genomförts under matiska brandskyddsarbete troll genomförts och att utrym- brandskyddsarbetet 2025 och från första kvartalet 2026 ningsövningar genomförts kommer all rapportering av det Försenad Kommunövergripande risk systematiska brandskyddsarbetet Större avvikelser ske i verksamhetssystemet Strat- sys. Digitalisering innebär att all in- formation samlas på en och samma plats och möjliggör samlad månadsvis uppföljning av alla loka- ler som ska brandskyddskontrolle- ras. Kvalitetskontroll av månadskontroll Utbildning i månadsrapportering Förbättringsåtgärden kommer att genomföras under 2026 med start Mindre avvikelser Ej påbörjad under första kvartalet. Risk för sena betalningar Kontroll av kostnaderna för dröjsmålsavgifter Kommunövergripande risk Inga avvikelser Risk för brister vid köp av varor Kontroll av köp från leverantörer och tjänster där kommunen köpt över 100 tkr per år. Kommunövergripande risk Inga avvikelser Kontroll av avtalstrohet Upprätta ramavtal inom avtalsom- Förbättringsåtgärden kommer att råden där detta saknas genomföras under 2026. Mindre avvikelser Ej påbörjad Risk för brister i kommunens syste- Kontroll om tillbud/arbetsskador är Kompetenshöjande insatser ang Förbättringsåtgärden kommer att matiska arbetsmiljöarbete under utredning eller avslutade i systematik och förebyggande ar- genomföras under 2026. IT-stödet Stella. betsmiljöarbete Kommunövergripande risk Större avvikelser Ej påbörjad Digital utbildning - att hantera till- Förbättringsåtgärden kommer ge- bud och arbetsskador med stöd av nomföras under 2026. Stella Ej påbörjad Förbättra och förenkla det digitala Förbättringsåtgärden kommer att verktyget Stella genomföras under första kvartalet 2026. Ej påbörjad Kontrollera om förbättringsåtgärder Dialog om vikten av systematik i Förbättringsåtgärden kommer ge- utifrån årlig uppföljning 2024 finns det förebyggande arbetsmiljöarbe- nomföras under 2026. I samband fastställda och om de har genom- tet med åtgärden genomförs också förts kontrollen av förbättringsåtgärder Ej påbörjad utifrån årlig uppföljning 2025. Större avvikelser Revidera rutinen för årlig uppfölj- Förbättringsåtgärden kommer att ning av systematiskt arbetsmiljöar- genomföras under första kvartalet bete 2026. Ej påbörjad Risk för att beslut inte verkställs Stickprovskontroll om beslut verk- ställts Kommunövergripande risk Inga avvikelser Risk för att allmänna handlingar Kontroll av grundläggande kun- Utbildning och information om all- Förbättringsåtgärden kommer att inte registreras skap om hantering av allmän hand- männa handlingar genomföras under 2026. lingar genom ett test som skickas Ej påbörjad Kommunövergripande risk Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Socialnämnden 4(17) Risker Kontroller Åtgärder Kommentar ut till alla medarbetare Utveckla stödjande och styrande Förbättringsåtgärden kommer att dokument genomföras under 2026. Större avvikelser Ej påbörjad Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Socialnämnden 5(17) 2 Uppföljning 2.1 Risk för försenad eller (i värsta fall) utebliven leverans både gällande uppdrag och utvecklingsarbete avseende digitala in- föranden. Beskrivning av risk Socialförvaltningen befinner sig i en kritisk period med många och viktiga införanden, där både interna och ex- terna roller utifrån förvaltningsmodellen fyller en avgörande funktion. Dessutom innebär den gemensamma pro- cessen för digitala införanden att förvaltningen inte ensam har rådighet över vilka införanden som prioriteras och i vilken takt. Riskminimerade åtgärd idag Förvaltningens utvecklingsledare för digitalisering har regelbundna avstämningar med representanter för IT-en- heten. 2.1.1 Månadsavstämningar där både kommande införanden och förvaltning/utveckl- ing av befintliga system följs upp. Socialnämnden ska, i samband med delåren, informeras om utvecklingen. Utfall Mindre avvikelser Kommentar Digitaliseringsarbetet omfattar flera parallella initiativ med fokus på informationssäkerhet, effektivare arbetspro- cesser och ökad digital mognad. Arbetet sker i olika faser, från behovsanalys och förstudier till implementering och systemförvaltning. Den 1 juli 2025 trädde den nya socialtjänstlagen i kraft. Inför detta har ett omfattande omställningsarbete i verk- samhetssystemet Treserva genomförts. Nya beslutstyper, mallar, dokument och fraser har skapats och systemstö- det i Treserva är därmed anpassat för att stödja den nya lagstiftningen från och med ikraftträdandet. För att säkerställa fortsatt stabil drift och utveckling av verksamhetssystemet Treserva har behovsinventering och avtalsdialog genomförts. Arbetet har resulterat i att ett nytt avtal har tecknats med leverantören inför avtalets ut- gång i oktober 2025 samt att ett tilläggsavtal har tecknats för Nya Treserva, inklusive IBIC-modulen (Individens behov i centrum), en nationell modell som syftar till att stärka individens delaktighet och möjliggöra behovsbase- rad och systematisk dokumentation, samt modulen UppSkattning. Under året har arbetet med informationssäkerhet och dataskydd intensifierats. En ny rutin för systematiskt in- formationssäkerhets- och dataskyddsarbete har beslutats och förankrats i samtliga ledningsgrupper och informat- ionssäkerhetsombud har utsetts och utbildats på varje enhet. En gap-analys har kartlagt nuläget och identifierat prioriterade åtgärder, samtidigt som förvaltningens informationssäkerhetshandläggare deltar i utvecklingen av den kommungemensamma informationssäkerhetsmodulen och IT-förvaltningsmodulen i Stratsys. Intensifie- ringen har visat att arbetet ställer ökade krav på resurser och samordning inom förvaltningen och med andra kommunala funktioner, särskilt säkerhetsenheten och IT-enheten, för att säkerställa synkronisering av planer och tillgång till rätt kompetens vid rätt tidpunkt. Förstudien för Säker digital kommunikation (SDK) är avslutad och övergår nu till projekt- och upphandlingsfas. Behovsanalysen har tydliggjort kommunens behov av tilläggstjänsterna säkra meddelanden (säker e-post) och Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Socialnämnden 6(17) säkra videomöten, vilket gör att dessa nu inkluderas i införandeprojektet. I det fortsatta arbetet har ett ökat be- hov av kommunövergripande samordning identifierats och projektledarskapet delas mellan IT-enheten, social- förvaltningen och kommunledningsförvaltningen. Projektet för säker inloggning i Treserva är tills vidare pausat i väntan på strategiskt beslut och tekniska förutsätt- ningar från IT-enheten. Projektet förväntas återupptas under våren 2026. För att förbättra kvaliteten i det dagliga arbetet och skapa effektivare processer genomförs även projekt med fo- kus på automatisering och bättre statistikunderlag. Projektet för robotisering av återansökan om ekonomiskt bi- stånd är avslutat och roboten är i drift. Införandet av standardiserade statistikuttag från Treserva (TDW besluts- stöd) är genomfört, vilket innefattar teknisk installation och verifiering av rapportmallar. Framtagandet av verk- samhetsanpassade rapporter pausades tillfälligt på grund av resursprioriteringar, men återupptogs under hösten 2025 och fortsätter löpande utifrån verksamhetsområdenas statistikbehov. Inom området för välfärdsteknik har en förstudie genomförts för att utreda förutsättningarna att införa digitala medicinskåp inom särskilt boende och funktionsstöd. Förstudien är slutförd, granskad och godkänd av förvalt- ningsledningen och går nu vidare till den kommungemensamma digitaliseringsprocessens beredningsgrupp för fortsatt hantering och beslut. Inom välfärdstekniksområdet pågår även arbete med tester av olika digitala väl- färdstekniker som stödjer utveckling inom äldreomsorg och funktionsstöd. Dataskydds- och informationssäker- hetsaspekter innebär att testerna måste utformas med hög säkerhet, vilket ställer ökade krav på samordning och resurser för att säkerställa korrekt hantering av personuppgifter. Arbetet med vidareutveckling av digitala blanketter fortsätter, dock med fördröjning i avvaktan på informations- säkerhetsklassificering av både aktuellt e-tjänstesystem och de informationsmängder som ska hanteras. Arbetet med digitalisering av blanketter kommer framgent ingå i socialförvaltningens ordinarie process för digitaliserings- förslag. Genom denna samordning kan förvaltningen arbeta mer systematiskt med både nya e‑tjänster och vida- reutveckling av befintliga lösningar. Arbetet kommer även att kopplas till det kommungemensamma projektet Mina sidor. För att säkerställa långsiktigt stabil drift av viktiga system pågår förberedande arbete inför nödvändiga system- uppgraderingar av Treserva, TES planeringssystem och larmsystemet på Garverivägens särskilda boende och korttidsboende. 2.2 Risk för bristande effektivitet, såväl inom som mellan förvalt- ningar, när implementering av förändringar inte görs fullt ut. Beskrivning av risk Konsekvensen kan bli parallella organisationer för att hantera en och samma insats och därmed onödiga, tillkom- mande kostnader. I värsta fall kan konsekvenser också komma att drabba den enskilde i form av uteblivna eller bristfälligt utförda insatser. Riskminimerade åtgärd idag Förvaltningen har under hösten 2024 arbetat fram en implementeringsstrategi som stöd i implementering av så- väl nya rutiner som arbetssätt. Denna förväntas bidra till att implementeringar genomförs fullt ut och att dessa även följs upp för att se på effekten av förändringen. Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Socialnämnden 7(17) 2.2.1 Stickprov av implementerade förändringar. Socialnämnden ska, i samband med delåren, informeras om utvecklingen. Utfall Inga avvikelser Kommentar Under kvartal 4 har implementeringsstrategin följts upp och förvaltningen konstaterar att strategin med den till- hörande blanketten gör skillnad. Upplevelsen är att den underlättar egen planering och framdrift i förvaltningens processer. Förbättringsförslag har inkommit under utvärderingsperioden vilka resulterar i en uppdaterad blankett för kommande implementeringar. Uppföljning av de rutiner och arbetssätt som implementerats med hjälp av strategin har gjorts på ett mer syste- matiskt sätt än tidigare. Uppföljningarna visar på god följsamhet till implementeringsstrategin och fångar upp eventuella behov av ytterligare utveckling och revidering av respektive rutin eller arbetssätt. 2.3 Risk för brister i kommunens civila beredskap Beskrivning av risk Inom det civila försvaret har kommuner och regioner ett viktigt ansvar för att inom sina respektive ansvarsområ- den bland annat kunna värna och hjälpa civilbefolkningen. Ale kommun har ett behov av att förstärka sin civila beredskap utifrån ett förändrat världsläge, NATO-medlem- skap och statens krav. Brister i civil beredskap kan leda till fara liv och hälsa för kommunens invånare i händelse av kris. Riskminimerade åtgärd idag Kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalys utgör utgångspunkten för arbetet med civil beredskap. I den fastställda analysen finns krav inom alla förvaltningar på att planera och budgetera för att prioriterade åt- gärder blir genomförda. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.3.1 Kontroll av att fastställda åtgärder i risk- och sårbarhetsanalysen har hante- rats Utfall Större avvikelser Kommentar Under året har förvaltningens fokus varit att tillgodose verksamheternas behov av vatten och kost i händelse av begränsad tillgång. Samplanering sker med serviceförvaltningen. Vidare har arbetet fortgått med det förvalt- ningsövergripande beredskapsförrådet för vårdmaterial (handskar, förkläden, munskydd, visir etc). Även ytdesin- fektion och handsprit innefattas i förrådet. Dock är förvaringen av dessa varor komplex då de är brandfarliga, Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Socialnämnden 8(17) vilket kräver särskilt tillstånd vid förvaring av så stora volymer som förvaltningen bedömer sig behöva. Ett baspaket innehållandes exempelvis powerbanks, filtar och vevradio har köpts in till varje enhet. Enheterna själva har även under året sett över sina behov av basalt matförråd. Vissa inköp har dessutom gjorts i syfte att kunna stötta försörjningsstödstagare i en krissituation. Arbetet med informationssäkerhet är också prioriterat och där pågår upprättande av kontinuitetsplaner och drift- stoppsrutiner för förvaltningens primära verksamhetssystem. Under året har även fortsatta övningar i stabsmetodik genomförts tillsammans med säkerhetsenheten. Utifrån uppföljningen med säkerhetsenheten framgår dock att socialförvaltningens fortsatta arbete i flera delar är beroende av annan förvaltnings framdrift, exempelvis när det gäller försörjning och logistik kopplat till mat, vat- ten och material. Detta har inneburit att vissa delar av kontinuitetsplaneringen fördröjts i väntan på att andra för- valtningars inventeringar och planeringsunderlag ska bli klara. Förvaltningen bedömer dock att viktiga steg tagits under året och att aktiviteter i stort sett genomförts som planerat. Det fortsatta arbetet utifrån risk- och sårbar- hetsanalysen behöver dock ske i samverkan med övriga förvaltningar. Åtgärder Beskrivning Kommentar Initiera insatser för stärka kommunens struktu- I samverkan med säkerhetsenheten kommer Arbete med utbildning och stöd inom området rella arbete civil beredskap förvaltningen att genomföra utbildning, utveckla pågår. I december 2025 antogs Ale kommuns Ansvarig chef metodikstöd och att se över hur det praktiska plan för civil beredskap av kommunfullmäktige. Säkerhetschef stödet kan öka. Inom ramen för detta kommer Planen ger målbild och inriktning för det fort- Slutdatum också förvaltningen tillsammans med säkerhets- satta arbetet med civil beredskap. 2026-12-31 enheten se över hur arbetet kan förbättras ge- nom att skapa forum för att samla och sprida Pågående goda exempel och öka den generella kompe- tensen inom hela kommunen. Säkerställ resurser Förvaltningen kommer att kontrollera att resur- I december 2025 antogs Ale kommuns plan för Ansvarig chef ser för detta arbete säkerställs för den egna or- civil beredskap av kommunfullmäktige. Planen Säkerhetschef ganisationen och i de fall beroenden finns till ger målbild och inriktning för det fortsatta arbe- Slutdatum andra förvaltningar. tet med civil beredskap. Planen skapar förut- 2026-12-31 sättningar för att 2026 etablera en struktur för öronmärkning av resurser i budgetprocessen. Pågående Enligt planen ska resurser till civil beredskap stärkas. 2.4 Risk för brister i kommunens informationssäkerhetsarbete Beskrivning av risk Kommunens anställda har i olika grad tillgång till information som kan leda till skada för den enskilde och kom- munen som organisation. En grundläggande kunskap om hantering av information är viktig för en organisation som Ale kommun Riskminimerade åtgärd idag Kommunen har under 2024 utbildat all personal i grundläggande kunskap om informationssäkerhet genom så kallad nano-learning. Hantering av hårdvara med information finns fastställd i rutin vid avslut av anställning. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.4.1 Kunskapskontroll informationssäkerhet Utfall Mindre avvikelser Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Socialnämnden 9(17) Kommentar Bedömning baseras på hur stor andel mottagare som klickat på länken i det e-postmeddelande med phishing-test som skickades ut. Bedömning bygger på: • Stor avvikelse (Mycket hög risk Hög risk) 10 % och fler • Mindre avvikelse(Medelhög risk) 5–10 % • Inga avvikelser (Låg risk) Upp till 5 % Andel mottagare som klickar på länken i e-postmeddelandet var för socialförvaltningen 5,7 %, vilket motsvarar en mindre avvikelse. Åtgärder Beskrivning Kommentar Stärkt hantering av informationssäkerhetsinci- För att minska risken kommer kommunen att Åtgärden genomförs under 2026. denter stärka rutinerna för incidentrapportering, för att Ansvarig chef säkerställa att misstänkta händelser snabbt Säkerhetschef upptäcks och hanteras. En e-tjänst lanseras där Slutdatum det blir en tydlig väg för incidentrapportering. 2026-12-31 Tydliga och lättillgängliga instruktioner tas fram för att hjälpa medarbetare att agera korrekt vid Ej påbörjad misstänkt incident. Utbildning cybersäkerhet Utbildningsinsatser för att öka medvetenheten Åtgärden genomförs under 2026 Ansvarig chef och höja den digitala säkerhetskompetensen Säkerhetschef hos samtliga medarbetare. Slutdatum 2026-12-31 Ej påbörjad 2.4.2 Kontroll av hantering av hårdvara Utfall Större avvikelser Kommentar Av totalt 24 kontrollerade enheter, som varit inaktiva under kontrollperioden, finns 20 avvikelser. Dessa beror till största del på att datorer inte återlämnats i samband med att medarbetare slutat utan blivit kvar på enheten eller att datorerna inte återfinns i verksamheten. Som avvikelse räknas även de datorer som är återlämnade men finns kvar i registret. Dessa utgör 8 st av de 20 avvikelserna. Övriga har en naturlig förklaring till inaktiviteten så som att datorn inte fungerar och ska bytas ut eller att den används i t.ex gruppverksamhet. Informationsinsatsen beskriven i åtgärden nedan kommer genomföras så snart rutinen är uppdaterad. Åtgärder Beskrivning Kommentar Informera om rutiner Förvaltningen kommer att genomföra en inform- Rutinen kommer att förtydligas för att säker- Ansvarig chef ationsinsats kopplat till rutinen om hantering av ställa en tydligare hantering. När den nya ruti- IT-chef hårdvara för att säkerställa en följsamhet som nen är beslutad kommer den att informeras om. Förvaltningschef säkerställer en god hantering av hårdvara för att Detta planeras att genomföras under första på sätt kunna tillförsäkra en god hantering av kvartalet 2026. den information som kan finns på enheterna. Slutdatum 2026-12-31 Inom ramen för detta kommer förtydligande ge- nomföras av rutinen för att stärka kontrollen av Ej påbörjad hårdvara. Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Socialnämnden 10(17) 2.5 Risk för brister i kommunens systematiska brandskyddsar- bete Beskrivning av risk Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) handlar om att känna till vilket brandskydd som finns i byggnaden och hur det ska upprätthållas över tid. Det handlar också om att personalen ska förberedas på vad de ska göra om det börjar brinna. Ett systematiskt brandskyddsarbete kan helt enkelt ses som ett sätt att ha ordning och reda i sitt brandskydd. Riskminimerade åtgärd idag Fastighetsägare och verksamhetsutövare behöver tillsammans och på ett organiserat sätt planera, dokumentera, kontrollera och följa upp sitt brandskyddsarbete. Idag finns krav på genomförande av månadskontroll och ut- rymningsövningar. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.5.1 Stickprovskontroll om månadskontroll genomförts och att utrymningsöv- ningar genomförts Utfall Större avvikelser Kommentar Vid genomgång av det systematiska brandskyddsarbetet inom socialförvaltningen, baserat på underlag från fem verksamheter, framkommer framförallt brister i efterlevnaden av rutiner kring månadskontroller men även i viss mån gäller detta utrymningsövningar. Endast en av fem verksamheter har inkommit med fullständigt underlag. Andra enheter uppvisar varierande avvikelser, där månadskontroller saknas helt eller delvis (exempelvis finns kontroller för andra månader än januari och februari) och i vissa fall har utrymningsövningar inte genomförts eller dokumenterats. Av totalt 5 verksamheter har det efterfrågats: 10 månadskontroller 5 underlag på utrymningsövning Det som inkommit är: 6 månadskontroller 3 underlag på utrymningsövning Med tanke på omfattningen av de uteblivna underlagen och att majoriteten av verksamheterna inte kunnat redo- visa komplett material, görs bedömningen att det rör sig om större avvikelser i arbetet med det systematiska brandskyddet under den aktuella perioden, som är månadskontroller för januari och februari samt underlag från senaste utrymningsövning. I december gjordes ett uppföljningsbesök hos en av de berörda enheterna i förvaltningen. Då lämnades inga an- märkningar. Under hösten reviderades också handboken för SBA där dokumentationskraven förtydligades. Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Socialnämnden 11(17) Åtgärder Beskrivning Kommentar Digitalisering av det systematiska brandskydds- Under 2025 genomförs en digitalisering av Ett pilottest har genomförts under 2025 och från arbetet brandskyddsarbetet som kommer möjliggöra första kvartalet 2026 kommer all rapportering av Ansvarig chef central uppföljning och kontroll av att rutin följs. det systematiska brandskyddsarbetet ske i verk- Säkerhetschef samhetssystemet Stratsys. Digitalisering inne- Slutdatum bär att all information samlas på en och samma 2025-12-31 plats och möjliggör samlad månadsvis uppfölj- ning av alla lokaler som ska brandskyddskon- Försenad trolleras. 2.5.2 Kvalitetskontroll av månadskontroll Utfall Mindre avvikelser Kommentar En bedömning per förvaltning kan inte genomföras då för få objekt har kontrollerats. Den generella bedöm- ningen är att mindre avvikelser finns i månadsrapporteringen. Åtgärder Beskrivning Kommentar Utbildning i månadsrapportering Utbildning och workshop av säkerhetsombud för Förbättringsåtgärden kommer att genomföras Ansvarig chef att säkerställa god kvalité i rapportering av må- under 2026 med start under första kvartalet. Säkerhetschef nadskontroller inom ramen för det systematiska Slutdatum brandskyddsarbetet. Detta planeras att påbörjas 2026-12-31 under första halvåret 2026. Ej påbörjad 2.6 Risk för sena betalningar Beskrivning av risk Ale kommun betalar idag minst 60 000 kr i dröjsmålsränta varje år på grund av att fakturor inte betalas i tid. Ex- akt siffra är idag svår att fastställa då kontering av denna avgift inte alltid sker korrekt. Förvaltningens bedömning också att en klar majoritet av förseningarna är på grund av felaktig hantering internt. Detta genererar inte bara onödiga kostnader för kommunen utan skapar också merarbete internt och kan generera förtroendeskada gente- mot kommunens leverantörer. Riskminimerade åtgärd idag Redovisningsenheten genomför i sitt ordinarie arbete kontroller för att säkerställa inkomna fakturor är korrekta, att de fördelas till rätt person och att ansvarig hanterar fakturan i tid. Samtidigt kommer det ske utbildningsinsatser för berörda medarbetare under hösten 2024 och proaktiva kontrol- ler av fakturor som håller på att gå mot förfall. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.6.1 Kontroll av kostnaderna för dröjsmålsavgifter Utfall Inga avvikelser Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Socialnämnden 12(17) Kommentar Kontroll har genomförts för årets 5 första månader och socialförvaltningen har haft låga kostnader för dröjsmålsavgifter under stora delar av perioden, februari sticker ut och indikerar att det i januari missades fler betalningar än normalt för dem. Januari Februari Mars April Maj Totalt Totala påminnel- 330,00 5 983,04 669,68 3 031,74 769,68 10 784,14 seavgifter och dröjsmålsräntor (kr) Procent av totalt 0,003% 0,047% 0,005% 0,023% 0,005% 0,016% faktura-belopp 2.7 Risk för brister vid köp av varor och tjänster Beskrivning av risk Kommunen köper varor och tjänster för cirka 803 Mkr per år och antalet leverantörer för 2023 var 1877. Sanno- likheten för att det sker fel vid upphandlingar bedömer därför förvaltningen som sannolik. Risken som kan falla ut vid avsteg från kommunens beslutade processer och rutiner är att kommunen lider eko- nomisk skada och förtroendeskada. Förtoendeskada kan på sikt leda till att kommunen får färre anbud och sämre priser. Felaktiga upphandlingar riskerar också leda till att kommunen inte får den kvalité som önskas eller att oseriösa aktörer på marknaden gynnas. Riskminimerade åtgärd idag För att minska risken för felaktigheter vid inköp av varor och tjänster arbetar kommunen bland annat med dessa processer och arbetssätt: - All direktupphandling, där avtal saknas, ska konkurrensutsättas. Vid ett beräknat inköp över 100 tkr gäller kom- munens regler för direktupphandling. Upphandlingen ska även dokumenteras enligt LOU. - Kommunens avtal finns publicerade i en publik avtalsdatabas på intranätet. Det är av avgörande betydelse att kommunen följer ingångna avtal samt följer upp dessa. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.7.1 Kontroll av köp från leverantörer där kommunen köpt över 100 tkr per år. Utfall Inga avvikelser Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Socialnämnden 13(17) Kommentar Inga otillåtliga direktupphandlingar för perioden 1 januari till 31 maj av totalt 378 ackumulerade leverantörsfaktu- ror för hela kommunen. 20 av 378 ackumulerade leverantörsfakturor kommer att utredas vidare då det finns risk för att direktupphandlingsgränsen överskrids. 2.7.2 Kontroll av avtalstrohet Utfall Mindre avvikelser Kommentar Under 2025 kan inte respektive nämnds utfall redovisas. Mindre avvikelser förekommer totalt sett inom alla nämnder. Av totalt inköpt volym är avvikelsen 1,3 procent. Avvikelse innebär att direktupphandling skett felakt- igt. Majoriteten av avvikelserna har en naturlig förklaring och kommunen som helhet kommer att hantera dessa avvikelser framåt och innebär i praktiken att upprätta ramavtal inom avtalsområden där detta saknas. Åtgärder Beskrivning Kommentar Upprätta ramavtal inom avtalsområden där Upprätta ramavtal inom avtalsområden där det Förbättringsåtgärden kommer att genomföras detta saknas idag saknas ramavtal. under 2026. Ansvarig chef Upphandlingschef Slutdatum 2026-12-31 Ej påbörjad 2.8 Risk för brister i kommunens systematiska arbetsmiljöar- bete Beskrivning av risk Arbetsgivaren ska enligt Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) för att förebygga risker för olycksfall och ohälsa i arbetet samt uppnå tillfredsställande arbetsmiljö. Systematiken ska säkerställa att arbetsmiljöarbetet är en del av det dagliga arbetet och sker kontinuerligt där ar- betsmiljörisker tas bort eller minimeras. Att utreda och åtgärda tillbud och arbetsskador är en väsentlig del av arbetsmiljölagstiftningen och det systema- tiska arbetsmiljöarbetet (SAM), och syftar i synnerhet till att förebygga eller ta bort risker i arbetsmiljön så att oöns- kade händelser inte sker. Riskminimerade åtgärd idag Idag finns fastställda rutiner i hur chef ska hantera anmälda tillbud- och arbetsskador. Tillbud och arbetsskador ska kontinuerligt utredas, åtgärdas och dokumenteras i IT-stödet Stella av ansvarig chef Typ av risk Kommunövergripande risk Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Socialnämnden 14(17) 2.8.1 Kontroll om tillbud/arbetsskador är under utredning eller avslutade i IT-stö- det Stella. Utfall Större avvikelser Kommentar Totala antalet rapporterade händelser under 2024 är 462, varav 85% är avslutade, 9% är under utredning och 6% har efter fyra månader eller mer, inte börjat hanteras. Detta följs upp regelbundet på skyddskommitté i förvalt- ningen och där framkommer att det är vanligt att en och samma händelse genererar flera tillbud. Åtgärden blir då samma för samtliga tillbud men det händer att bara en tillbudsanmälan utreds och avslutas, av tidsmässiga skäl. Enhetschefer påminns om detta kontinuerligt. Genomsnittligt antal dagar från anmälan till avslut 108 dagar. Kontroll 2 - Hösten 2025 Antal rapporterade händelser i Stella under perioden 1 jan- 30 juni 2025 Totalt antal rapporterade händelser: 330 st varav 267st (81 %) är avslutade, 21st (6 %) under utredning och 42st (13 %) ej hanterade. 2st (1%) händelser är klassificerade som allvarlig händelse (3:3a) och dessa är anmälda till arbetsmiljöverket. Genomsnittligt antal dagar från anmälan till avslut har minskat från 108 - 86 dagar. Motivering till bedömningen Handläggningstiden har kortats ner med 22 dagar men i i övrigt går trenden åt fel håll. Åtgärder Beskrivning Kommentar Kompetenshöjande insatser ang systematik och Kompetenshöjande insatser ang systematik och Förbättringsåtgärden kommer att genomföras förebyggande arbetsmiljöarbete hantering av tidiga signaler; utredning, riskbe- under 2026. Ansvarig chef dömning, förebyggande åtgärder och uppfölj- HR-chef ning. Genomförs av HR-enheten i dialog med Slutdatum chefer. 2026-12-31 Ej påbörjad Digital utbildning - att hantera tillbud och arbets- HR-enheten tar fram digital utbildning till Kun- Förbättringsåtgärden kommer genomföras un- skador med stöd av Stella skapstorget, i att arbeta systematiskt med tillbud der 2026. Ansvarig chef och arbetsskador med stöd av Stella. HR-chef Slutdatum 2026-12-31 Ej påbörjad Förbättra och förenkla det digitala verktyget HR-enheten ser över och justerar inställningar i Förbättringsåtgärden kommer att genomföras Stella Stella, så det bättre stödjer de olika stegen i under första kvartalet 2026. Ansvarig chef processen; utreda, riskbedöma, förebygga och HR-chef följa upp. Slutdatum 2026-03-31 Ej påbörjad Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Socialnämnden 15(17) 2.8.2 Kontrollera om förbättringsåtgärder utifrån årlig uppföljning 2024 finns fast- ställda och om de har genomförts Utfall Större avvikelser Kommentar Finns inte några planerade förbättringsåtgärder varken på förvaltnings- eller verksamhetsnivå. På enhetsnivå är det 50% av enheterna, varav en ledningsgrupp (IFO), som har planerade förbättringsåtgärder utifrån de brister som finns i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Åtgärder Beskrivning Kommentar Dialog om vikten av systematik i det förebyg- HR-enheten genomför dialog i alla lednings- Förbättringsåtgärden kommer genomföras un- gande arbetsmiljöarbetet grupper om vikten av att arbeta systematiskt i der 2026. I samband med åtgärden genomförs Ansvarig chef det förebyggande arbetsmiljöarbetet och hur också kontrollen av förbättringsåtgärder utifrån HR-chef övergripande nivåer kan stödja och samordna årlig uppföljning 2025. Slutdatum olika insatser och fånga upp och åtgärda brister 2026-12-31 som behöver åtgärdas på övergripande nivåer. Ej påbörjad Revidera rutinen för årlig uppföljning av syste- Revidera rutinen med syfte att höja kvalitén på Förbättringsåtgärden kommer att genomföras matiskt arbetsmiljöarbete analysen så att grundorsaker identifieras och under första kvartalet 2026. Ansvarig chef kan åtgärdas med rätt åtgärder. Ta fram stöd för HR-chef kvalitativ analys utifrån utfall, som utgångspunkt Slutdatum för årlig uppföljning, samt stöd för analys på 2026-06-30 övergripande nivåer. Ej påbörjad 2.9 Risk för att beslut inte verkställs Beskrivning av risk De förtroendevalda i Ale kommun ska genom beslut styra kommunen. Om beslut fattas utan att de genomförs förhindras den demokratiska styrningen av kommunen. Riskminimerade åtgärd idag Ärendehantering sköts i systemet Evolution där de fördelas för verkställighet. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.9.1 Stickprovskontroll om beslut verkställts Utfall Inga avvikelser Kommentar Samtliga beslut som kontrollerats har också genomförts. Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Socialnämnden 16(17) 2.10 Risk för att allmänna handlingar inte registreras Beskrivning av risk Grundläggande för en myndighet som Ale kommun är att efterfölja Offentlighets- och sekretesslagen och Tryck- frihetsförordningen. Detta genom en korrekt hantering av handlingar för ett "främjande av ett fritt meningsut- byte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande" ( Tryckfrihetsförordningens 2 kap 1 §) Riskminimerade åtgärd idag I Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 5 kap. 1 §, står skrivet att ”Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in till eller upprättats hos en myndighet”. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.10.1 Kontroll av grundläggande kunskap om hantering av allmän handlingar genom ett test som skickas ut till alla medarbetare Utfall Större avvikelser Kommentar Socialförvaltningen fick ett resultat på: • 7 stickprov med inga avvikelser, • 1 stickprov med mindre avvikelser, • 2 stickprov med större avvikelser. De stickprov som inte hade några avvikelser genomfördes tillräckligt skyndsamt och begärda handlingar eller uppgifter lämnades ut. Dessa hade även i de flesta fall ett godtagbart bemötande. Det stickprov som bedömdes ha mindre avvikelser var via e-post. Stickprovet gavs bedömningen då svarstiden var cirka fyra arbetsdagar och då en påminnelse krävdes. De två stickproven som bedömdes ha större avvikelser var via e-post. Bedömningarna utgick från att ingen av de efterfrågade handlingarna har lämnats ut. Vid en av dessa har återkoppling getts med ett godtagbart bemötande men då ingen handling har lämnats ut i tid samt då två påminnelser har skickats har stickprovet bedömts ha större avvikelser. Det andra stickprovet har ingen återkoppling givits utöver autosvar trots två påminnelser. Utifrån resultatet i stickprovskontrollen har förvaltningen fått den slutliga helhetsbedöm- ningen inte tillfredsställande. Åtgärder Beskrivning Kommentar Utbildning och information om allmänna hand- Kanslienheten kommer att genomföra riktade Förbättringsåtgärden kommer att genomföras lingar utbildningsinsatser i alla förvaltningar för att under 2026. höja kunskapen om lagkraven kring allmänna handlingar. Information om hantering av all- Slutdatum männa handlingar kommer att ingå i kommu- 2026-12-31 nens onboardingpaket med utbildning för nyan- ställda i kommunen. Ej påbörjad Utveckla stödjande och styrande dokument Förvaltningen kommer att se över styrande och Förbättringsåtgärden kommer att genomföras stödjande dokument på området för att stärka under 2026. förutsättningarna för efterlevnad. Det handlar Slutdatum bland annat om rutiner, mallar för korrespon- 2026-12-31 dens och taxa för fysiska kopior. Ej påbörjad Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Socialnämnden 17(17) Uppföljning internkontrollplan 2025 helår Utbildningsnämnden Innehållsförteckning 1 Inledning .................................................................................................................................... 3 1.1 Sammanställning av kontroller och utfall ....................................................................................... 3 2 Uppföljning ................................................................................................................................ 5 2.1 Risk för brister i kommunens civila beredskap .............................................................................. 5 2.1.1 Kontroll av att fastställda åtgärder i risk- och sårbarhetsanalysen har hanterats ...................... 5 2.2 Risk för brister i kommunens informationssäkerhetsarbete ........................................................... 6 2.2.1 Kunskapskontroll informationssäkerhet ..................................................................................... 6 2.2.2 Kontroll av hantering av hårdvara .............................................................................................. 7 2.3 Risk för brister i kommunens systematiska brandskyddsarbete .................................................... 7 2.3.1 Stickprovskontroll om månadskontroll genomförts och att utrymningsövningar genomförts ................................................................................................................................. 8 2.3.2 Kvalitetskontroll av månadskontroll ........................................................................................... 8 2.4 Risk för sena betalningar ............................................................................................................... 9 2.4.1 Kontroll av kostnaderna för dröjsmålsavgifter............................................................................ 9 2.5 Risk för brister vid köp av varor och tjänster .................................................................................. 9 2.5.1 Kontroll av köp från leverantörer där kommunen köpt över 100 tkr per år. ............................ 10 2.5.2 Kontroll av avtalstrohet ............................................................................................................ 10 2.6 Risk för brister i kommunens systematiska arbetsmiljöarbete ..................................................... 11 2.6.1 Kontroll om tillbud/arbetsskador är under utredning eller avslutade i IT-stödet Stella. ........... 11 2.6.2 Kontrollera om förbättringsåtgärder utifrån årlig uppföljning 2024 finns fastställda och om de har genomförts .............................................................................................................. 12 2.7 Risk för att beslut inte verkställs .................................................................................................. 13 2.7.1 Stickprovskontroll om beslut verkställts ................................................................................... 13 2.8 Risk för att allmänna handlingar inte registreras ......................................................................... 14 2.8.1 Kontroll av grundläggande kunskap om hantering av allmän handlingar genom ett test som skickas ut till alla medarbetare ......................................................................................... 14 2.9 Risk för bristfällig it- systeminfrastruktur ...................................................................................... 15 2.9.1 Kontroll av hur arbetet fortlöper ............................................................................................... 15 2.10 Risk för att skollagens krav på skolplikt inte uppfylls ................................................................... 16 2.10.1 Stickprov av genomförda utredningar ...................................................................................... 16 Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Utbildningsnämnden 2(17) 1 Inledning Nämnder och styrelser ska enligt 6 kap. 6 § kommunallagen (2017:725) se till att den interna kontrollen är till- räcklig och att verksamheten sköts på ett i övrigt tillfredsställande sätt. En kommun som Ale hanterar tusentals risker. Internkontrollplanen är ett verktyg för kommunens förtroende- valda att få insyn i specifika områden och om de åtgärder som finns fastställda efterföljs och fungerar. Nedan följer redovisning av de kontroller som fastställts. Vid större avvikelser redovisas åtgärder. Vid mindre avvikelser kan åtgärdsförslag redovisas. 1.1 Sammanställning av kontroller och utfall Risker Kontroller Åtgärder Kommentar Risk för brister i kommunens civila Kontroll av att fastställda åtgärder i Initiera insatser för stärka kommu- Arbete med utbildning och stöd beredskap risk- och sårbarhetsanalysen har nens strukturella arbete civil inom området pågår. I december hanterats beredskap 2025 antogs Ale kommuns plan för Kommunövergripande risk civil beredskap av kommunfullmäk- Större avvikelser Pågående tige. Planen ger målbild och inrikt- ning för det fortsatta arbetet med civil beredskap. Säkerställ resurser I december 2025 antogs Ale kommuns plan för civil beredskap Ej påbörjad av kommunfullmäktige. Planen ger målbild och inriktning för det fortsatta arbetet med civil bered- skap. Planen skapar förutsättning- ar för att 2026 etablera en struktur för öronmärkning av resurser i budgetprocessen. Enligt planen ska resurser till civil beredskap stärkas. Risk för brister i kommunens Kunskapskontroll informationssä- Stärkt hantering av informations- Åtgärden genomförs under 2026. informationssäkerhetsarbete kerhet säkerhetsincidenter Mindre avvikelser Ej påbörjad Kommunövergripande risk Utbildning cybersäkerhet Åtgärden genomförs under 2026 Ej påbörjad Kontroll av hantering av hårdvara Informera om rutiner Rutinen kommer att förtydligas för att säkerställa en tydligare hante- Större avvikelser Ej påbörjad ring. När den nya rutinen är beslu- tad kommer den att informeras om. Detta planeras att genomföras under första kvartalet 2026. Risk för brister i kommunens Stickprovskontroll om månadskon- Digitalisering av det systematiska Ett pilottest har genomförts under systematiska brandskyddsarbete troll genomförts och att utrym- brandskyddsarbetet 2025 och från första kvartalet 2026 ningsövningar genomförts kommer all rapportering av det Försenad Kommunövergripande risk systematiska brandskyddsarbetet Större avvikelser ske i verksamhetssystemet Strat- sys. Digitalisering innebär att all information samlas på en och samma plats och möjliggör samlad månadsvis uppföljning av alla lokaler som ska brandskyddskon- trolleras. Kvalitetskontroll av månadskontroll Utbildning i månadsrapportering Förbättringsåtgärden kommer att genomföras under 2026 med start Mindre avvikelser Ej påbörjad under första kvartalet. Risk för sena betalningar Kontroll av kostnaderna för dröjsmålsavgifter Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Utbildningsnämnden 3(17) Risker Kontroller Åtgärder Kommentar Kommunövergripande risk Inga avvikelser Risk för brister vid köp av varor Kontroll av köp från leverantörer och tjänster där kommunen köpt över 100 tkr per år. Kommunövergripande risk Inga avvikelser Kontroll av avtalstrohet Upprätta ramavtal inom avtalsom- Förbättringsåtgärden kommer att råden där detta saknas genomföras under 2026. Mindre avvikelser Ej påbörjad Risk för brister i kommunens Kontroll om tillbud/arbetsskador är Kompetenshöjande insatser ang Förbättringsåtgärden kommer att systematiska arbetsmiljöarbete under utredning eller avslutade i systematik och förebyggande genomföras under 2026. IT-stödet Stella. arbetsmiljöarbete Kommunövergripande risk Mindre avvikelser Ej påbörjad Digital utbildning - att hantera Förbättringsåtgärden kommer tillbud och arbetsskador med stöd genomföras under 2026. av Stella Ej påbörjad Förbättra och förenkla det digitala Förbättringsåtgärden kommer att verktyget Stella genomföras under första kvartalet 2026. Ej påbörjad Kontrollera om förbättringsåtgärder Dialog om vikten av systematik i Förbättringsåtgärden kommer utifrån årlig uppföljning 2024 finns det förebyggande arbetsmiljöarbe- genomföras under 2026. I sam- fastställda och om de har genom- tet band med åtgärden genomförs förts också kontrollen av förbättringsåt- Ej påbörjad gärder utifrån årlig uppföljning Större avvikelser 2025. Revidera rutinen för årlig uppfölj- Förbättringsåtgärden kommer att ning av systematiskt arbetsmiljöar- genomföras under första kvartalet bete 2026. Ej påbörjad Risk för att beslut inte verkställs Stickprovskontroll om beslut verkställts Kommunövergripande risk Inga avvikelser Risk för att allmänna handlingar Kontroll av grundläggande kun- Utbildning och information om Förbättringsåtgärden kommer att inte registreras skap om hantering av allmän allmänna handlingar genomföras under 2026. handlingar genom ett test som Kommunövergripande risk skickas ut till alla medarbetare Ej påbörjad Mindre avvikelser Utveckla stödjande och styrande Förbättringsåtgärden kommer att dokument genomföras under 2026. Ej påbörjad Risk för bristfällig it- systeminfra- Kontroll av hur arbetet fortlöper struktur Inga avvikelser Risk för att skollagens krav på Stickprov av genomförda utred- Revidering av riktlinje vid skolfrån- Revidering av riktlinje vid skolfrån- skolplikt inte uppfylls ningar varo varo har genomförts och förvalt- ningen har tagit fram ett förslag Mindre avvikelser Pågående som förväntas beslutas av utbild- ningsnämnden i februari 2026. Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Utbildningsnämnden 4(17) 2 Uppföljning 2.1 Risk för brister i kommunens civila beredskap Beskrivning av risk Inom det civila försvaret har kommuner och regioner ett viktigt ansvar för att inom sina respektive ansvarsom- råden bland annat kunna värna och hjälpa civilbefolkningen. Ale kommun har ett behov av att förstärka sin civila beredskap utifrån ett förändrat världsläge, NATO- medlemskap och statens krav. Brister i civil beredskap kan leda till fara liv och hälsa för kommunens invånare i händelse av kris. Riskminimerade åtgärd idag Kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalys utgör utgångspunkten för arbetet med civil beredskap. I den fastställda analysen finns krav inom alla förvaltningar på att planera och budgetera för att prioriterade åt- gärder blir genomförda. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.1.1 Kontroll av att fastställda åtgärder i risk- och sårbarhetsanalysen har hante- rats Utfall Större avvikelser Kommentar Under våren 2025 har uppföljning skett av hur utbildningsförvaltningen arbetat vidare med identifierade behov och åtgärder kopplade till resultatet i kommunens risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Den största utmaningen som framkommit i uppföljningen är svårigheten att få vissa behov tillgodosedda av annan förvaltning, exempelvis i frågor som rör leverans vatten, el och logistik i en krissituation. Många av utbildningsförvaltningens identifierade åtgärder är direkt beroende av att andra verksamhetsområden inom kommunen kan leverera stödjande insatser i tid och i rätt omfattning. När sådant stöd uteblir, påverkar det utbildningsförvaltningens möjligheter att ta arbetet vidare. Åtgärder Beskrivning Kommentar Initiera insatser för stärka kommunens struktu- I samverkan med säkerhetsenheten kommer Arbete med utbildning och stöd inom området rella arbete civil beredskap förvaltningen att genomföra utbildning, utveckla pågår. I december 2025 antogs Ale kommuns Ansvarig chef metodikstöd och att se över hur det praktiska plan för civil beredskap av kommunfullmäktige. Säkerhetschef stödet kan öka. Inom ramen för detta kommer Planen ger målbild och inriktning för det fort- Slutdatum också förvaltningen tillsammans med säker- satta arbetet med civil beredskap. 2026-12-31 hetsenheten se över hur arbetet kan förbättras genom att skapa forum för att samla och sprida Pågående goda exempel och öka den generella kompe- tensen inom hela kommunen. Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Utbildningsnämnden 5(17) Åtgärder Beskrivning Kommentar Säkerställ resurser Förvaltningen kommer att kontrollera att resur- I december 2025 antogs Ale kommuns plan för Ansvarig chef ser för detta arbete säkerställs för den egna civil beredskap av kommunfullmäktige. Planen Säkerhetschef organisationen och i de fall beroenden finns till ger målbild och inriktning för det fortsatta arbe- Slutdatum andra förvaltningar. tet med civil beredskap. Planen skapar förut- 2026-12-31 sättningar för att 2026 etablera en struktur för öronmärkning av resurser i budgetprocessen. Ej påbörjad Enligt planen ska resurser till civil beredskap stärkas. 2.2 Risk för brister i kommunens informationssäkerhetsarbete Beskrivning av risk Kommunens anställda har i olika grad tillgång till information som kan leda till skada för den enskilde och kom- munen som organisation. En grundläggande kunskap om hantering av information är viktig för en organisation som Ale kommun Riskminimerade åtgärd idag Kommunen har under 2024 utbildat all personal i grundläggande kunskap om informationssäkerhet genom så kallad nano-learning. Hantering av hårdvara med information finns fastställd i rutin vid avslut av anställning. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.2.1 Kunskapskontroll informationssäkerhet Utfall Mindre avvikelser Kommentar Bedömning baseras på hur stor andel mottagare som klickat på länken i det e-postmeddelande med phishing-test som skickades ut. Bedömning bygger på: • Stor avvikelse (Mycket hög risk Hög risk) 10 % och fler • Mindre avvikelse(Medelhög risk) 5–10 % • Inga avvikelser (Låg risk) Upp till 5 % Andel mottagare som klickar på länken i e-postmeddelandet var för utbildningsförvaltningen 5,3 %, vilket mots- varar en mindre avvikelse. Åtgärder Beskrivning Kommentar Stärkt hantering av informationssäkerhetsinci- För att minska risken kommer kommunen att Åtgärden genomförs under 2026. denter stärka rutinerna för incidentrapportering, för att Ansvarig chef säkerställa att misstänkta händelser snabbt Säkerhetschef upptäcks och hanteras. En e-tjänst lanseras där Slutdatum det blir en tydlig väg för incidentrapportering. 2026-12-31 Tydliga och lättillgängliga instruktioner tas fram för att hjälpa medarbetare att agera korrekt vid Ej påbörjad misstänkt incident. Utbildning cybersäkerhet Utbildningsinsatser för att öka medvetenheten Åtgärden genomförs under 2026 Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Utbildningsnämnden 6(17) Åtgärder Beskrivning Kommentar Ansvarig chef och höja den digitala säkerhetskompetensen Säkerhetschef hos samtliga medarbetare. Slutdatum 2026-12-31 Ej påbörjad 2.2.2 Kontroll av hantering av hårdvara Utfall Större avvikelser Kommentar Av de totalt 32 enheterna som kontrollerats upptäcktes 20 avvikelser. Övriga har en naturlig förklaring där med- arbetaren inte använt enheten, vilket bland annat beror på föräldraledighet eller sjukskrivning. Enheter som kon- trollerades var sådana som varit inaktiva under de senaste tre månaderna. Merparten av avvikelserna beror på att datorerna inte är inlämnade till IT-enheten då dator bytts ut eller anställ- ning avslutats, eller att datorn är återlämnad men ändå finns med i registret över inaktiva inventarier. Åtgärder Beskrivning Kommentar Informera om rutiner Förvaltningen kommer att genomföra en inform- Rutinen kommer att förtydligas för att säker- Ansvarig chef ationsinsats kopplat till rutinen om hantering av ställa en tydligare hantering. När den nya IT-chef hårdvara för att säkerställa en följsamhet som rutinen är beslutad kommer den att informeras Förvaltningschef säkerställer en god hantering av hårdvara för att om. Detta planeras att genomföras under första på sätt kunna tillförsäkra en god hantering av kvartalet 2026. den information som kan finns på enheterna. Slutdatum 2026-12-31 Inom ramen för detta kommer förtydligande genomföras av rutinen för att stärka kontrollen Ej påbörjad av hårdvara. 2.3 Risk för brister i kommunens systematiska brandskyddsar- bete Beskrivning av risk Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) handlar om att känna till vilket brandskydd som finns i byggnaden och hur det ska upprätthållas över tid. Det handlar också om att personalen ska förberedas på vad de ska göra om det börjar brinna. Ett systematiskt brandskyddsarbete kan helt enkelt ses som ett sätt att ha ordning och reda i sitt brandskydd. Riskminimerade åtgärd idag Fastighetsägare och verksamhetsutövare behöver tillsammans och på ett organiserat sätt planera, dokumentera, kontrollera och följa upp sitt brandskyddsarbete. Idag finns krav på genomförande av månadskontroll och ut- rymningsövningar. Typ av risk Kommunövergripande risk Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Utbildningsnämnden 7(17) 2.3.1 Stickprovskontroll om månadskontroll genomförts och att utrymningsövning- ar genomförts Utfall Större avvikelser Kommentar Vid genomgång av det systematiska brandskyddsarbetet inom utbildningsförvaltningen, baserat på underlag från fem verksamheter, framkommer brister i efterlevnaden av rutiner kring månadskontroller och utrymningsöv- ningar. En av de fem verksamheterna har inkommit med fullständigt underlag för den aktuella perioden, övriga enheter uppvisar varierande avvikelser. Med tanke på de uteblivna underlagen samt att vissa verksamheter inte kunnat redovisa komplett material görs bedömningen att det rör sig om större avvikelser i arbetet med det systematiska brandskyddet under den aktuella perioden. Förvaltningen är medveten om de identifierade utvecklingsområdena och kommer fortsatt arbeta med efterlevnaden av rutiner och dokumentation kring månadskontroller och utrymningsövningar. Åtgärder Beskrivning Kommentar Digitalisering av det systematiska brandskydds- Under 2025 genomförs en digitalisering av Ett pilottest har genomförts under 2025 och från arbetet brandskyddsarbetet som kommer möjliggöra första kvartalet 2026 kommer all rapportering av Ansvarig chef central uppföljning och kontroll av att rutin följs. det systematiska brandskyddsarbetet ske i Säkerhetschef verksamhetssystemet Stratsys. Digitalisering Slutdatum innebär att all information samlas på en och 2025-12-31 samma plats och möjliggör samlad månadsvis uppföljning av alla lokaler som ska brand- Försenad skyddskontrolleras. 2.3.2 Kvalitetskontroll av månadskontroll Utfall Mindre avvikelser Kommentar En bedömning per förvaltning kan inte genomföras då för få objekt har kontrollerats. Den generella bedömning- en är att mindre avvikelser finns i månadsrapporteringen. Avvikelser är framförallt kopplade till brister i bedöm- ning där olika bedömningar görs. Åtgärder Beskrivning Kommentar Utbildning i månadsrapportering Utbildning och workshop av säkerhetsombud för Förbättringsåtgärden kommer att genomföras Ansvarig chef att säkerställa god kvalité i rapportering av under 2026 med start under första kvartalet. Säkerhetschef månadskontroller inom ramen för det systema- Slutdatum tiska brandskyddsarbetet. Detta planeras att 2026-12-31 påbörjas under första halvåret 2026. Ej påbörjad Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Utbildningsnämnden 8(17) 2.4 Risk för sena betalningar Beskrivning av risk Ale kommun betalar idag minst 60 000 kr i dröjsmålsränta varje år på grund av att fakturor inte betalas i tid. Ex- akt siffra är idag svår att fastställa då kontering av denna avgift inte alltid sker korrekt. Förvaltningens bedömning också att en klar majoritet av förseningarna är på grund av felaktig hantering internt. Detta genererar inte bara onödiga kostnader för kommunen utan skapar också merarbete internt och kan generera förtroendeskada gentemot kommunens leverantörer. Riskminimerade åtgärd idag Redovisningsenheten genomför i sitt ordinarie arbete kontroller för att säkerställa inkomna fakturor är korrekta, att de fördelas till rätt person och att ansvarig hanterar fakturan i tid. Samtidigt kommer det ske utbildningsinsatser för berörda medarbetare under hösten 2024 och proaktiva kontrol- ler av fakturor som håller på att gå mot förfall. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.4.1 Kontroll av kostnaderna för dröjsmålsavgifter Utfall Inga avvikelser Kommentar Kontroll har genomförts för årets 5 första månader och utbildningsförvaltningen har haft låga kostnader för dröjsmålsavgifter under hela perioden, även sett till det totala fakturabeloppet. Januari Februari Mars April Maj Totalt Totala påminnel- 0,00 0,00 0,00 128,53 122,00 250,53 seavgifter och dröjsmålsräntor (kr) Procent av totalt 0,000% 0,000% 0,000% 0,001% 0,001% 0,000% faktura-belopp 2.5 Risk för brister vid köp av varor och tjänster Beskrivning av risk Kommunen köper varor och tjänster för cirka 803 Mkr per år och antalet leverantörer för 2023 var 1877. Sanno- likheten för att det sker fel vid upphandlingar bedömer därför förvaltningen som sannolik. Risken som kan falla ut vid avsteg från kommunens beslutade processer och rutiner är att kommunen lider eko- nomisk skada och förtroendeskada. Förtroendeskada kan på sikt leda till att kommunen får färre anbud och Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Utbildningsnämnden 9(17) sämre priser. Felaktiga upphandlingar riskerar också leda till att kommunen inte får den kvalité som önskas eller att oseriösa aktörer på marknaden gynnas. Riskminimerade åtgärd idag För att minska risken för felaktigheter vid inköp av varor och tjänster arbetar kommunen bland annat med dessa processer och arbetssätt: - All direktupphandling, där avtal saknas, ska konkurrensutsättas. Vid ett beräknat inköp över 100 tkr gäller kommunens regler för direktupphandling. Upphandlingen ska även dokumenteras enligt LOU. - Kommunens avtal finns publicerade i en publik avtalsdatabas på intranätet. Det är av avgörande betydelse att kommunen följer ingångna avtal samt följer upp dessa. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.5.1 Kontroll av köp från leverantörer där kommunen köpt över 100 tkr per år. Utfall Inga avvikelser Kommentar Inga otillåtliga direktupphandlingar för perioden 1 januari till 31 maj av totalt 378 ackumulerade leverantörsfaktu- ror för hela kommunen. 20 av 378 ackumulerade leverantörsfakturor kommer att utredas vidare då det finns risk för att direktupphandlingsgränsen överskrids. 2.5.2 Kontroll av avtalstrohet Utfall Mindre avvikelser Kommentar Under 2025 kan inte respektive nämnds utfall redovisas. Mindre avvikelser förekommer totalt sett inom alla nämnder. Av totalt inköpt volym är avvikelsen 1,3 procent. Avvikelse innebär att direktupphandling skett felakt- igt. Majoriteten av avvikelserna har en naturlig förklaring och kommunen som helhet kommer att hantera dessa avvikelser framåt och innebär i praktiken att upprätta ramavtal inom avtalsområden där detta saknas. Åtgärder Beskrivning Kommentar Upprätta ramavtal inom avtalsområden där Upprätta ramavtal inom avtalsområden där det Förbättringsåtgärden kommer att genomföras detta saknas idag saknas ramavtal. under 2026. Ansvarig chef Upphandlingschef Slutdatum 2026-12-31 Ej påbörjad Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Utbildningsnämnden 10(17) 2.6 Risk för brister i kommunens systematiska arbetsmiljöar- bete Beskrivning av risk Arbetsgivaren ska enligt Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) för att förebygga risker för olycksfall och ohälsa i arbetet samt uppnå tillfredsställande arbetsmiljö. Systematiken ska säkerställa att arbetsmiljöarbetet är en del av det dagliga arbetet och sker kontinuerligt där ar- betsmiljörisker tas bort eller minimeras. Att utreda och åtgärda tillbud och arbetsskador är en väsentlig del av arbetsmiljölagstiftningen och det systema- tiska arbetsmiljöarbetet (SAM), och syftar i synnerhet till att förebygga eller ta bort risker i arbetsmiljön så att oöns- kade händelser inte sker. Riskminimerade åtgärd idag Idag finns fastställda rutiner i hur chef ska hantera anmälda tillbud- och arbetsskador. Tillbud och arbetsskador ska kontinuerligt utredas, åtgärdas och dokumenteras i IT-stödet Stella av ansvarig chef Typ av risk Kommunövergripande risk 2.6.1 Kontroll om tillbud/arbetsskador är under utredning eller avslutade i IT- stödet Stella. Utfall Mindre avvikelser Kommentar Totala antalet rapporterade händelser under 2024 är 856, varav 81% är avslutade, 8% är under utredning och 11 % har efter fyra månader eller mer, inte börjat hanteras. Kontroll 2 - Hösten 2025 Antal rapporterade händelser i Stella under perioden 1 jan- 30 juni 2025 Totalt antal rapporterade händelser: 364 st varav 312 st (86 %) är avslutade, 38 (10 %) under utredning och 14 (4 %) ej hanterade. 2 händelser är klassificerade som allvarlig händelse (3:3a), varav 2 (100 %) är anmäld till Arbetsmiljöverket. Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Utbildningsnämnden 11(17) Motivering till bedömningen 86% av händelserna är avslutade. En ökning med 5% mot föregående kontroll. 10% av händelserna är under utredning. En ökning med 2% mot föregående kontroll 4% av händelserna är ej hanterade. En minskning med 7% mot föregående kontroll. 100% av allvarliga händelser har anmälts till arbetsmiljöverket. Att 86% av händelserna är avslutade är bra, men syftet med tillbudsrapporteringen är att tidigt fånga upp signaler på brister och risker i arbetsmiljön, så att man kan förebygga dem. Ökningen av händelser som är avslutade går åt rätt håll men att händelser som fortfarande är under utredning efter 4 månader och 4% som är ej hanterade be- höver förbättras. Åtgärder Beskrivning Kommentar Kompetenshöjande insatser ang systematik och Kompetenshöjande insatser ang systematik och Förbättringsåtgärden kommer att genomföras förebyggande arbetsmiljöarbete hantering av tidiga signaler; utredning, riskbe- under 2026. Ansvarig chef dömning, förebyggande åtgärder och uppfölj- HR-chef ning. Genomförs av HR-enheten i dialog med Slutdatum chefer. 2026-12-31 Ej påbörjad Digital utbildning - att hantera tillbud och arbets- HR-enheten tar fram digital utbildning till Kun- Förbättringsåtgärden kommer genomföras skador med stöd av Stella skapstorget, i att arbeta systematiskt med tillbud under 2026. Ansvarig chef och arbetsskador med stöd av Stella. HR-chef Slutdatum 2026-12-31 Ej påbörjad Förbättra och förenkla det digitala verktyget HR-enheten ser över och justerar inställningar i Förbättringsåtgärden kommer att genomföras Stella Stella, så det bättre stödjer de olika stegen i under första kvartalet 2026. Ansvarig chef processen; utreda, riskbedöma, förebygga och HR-chef följa upp. Slutdatum 2026-03-31 Ej påbörjad 2.6.2 Kontrollera om förbättringsåtgärder utifrån årlig uppföljning 2024 finns fast- ställda och om de har genomförts Utfall Större avvikelser Kommentar Finns inte några planerade förbättringsåtgärder varken på förvaltnings- eller verksamhetsnivå. På enhetsnivå är det 46% av enheterna, varav en ledningsgrupp (förskola), som har planerade förbättringsåtgär- der utifrån de brister som finns i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Åtgärder Beskrivning Kommentar Dialog om vikten av systematik i det förebyg- HR-enheten genomför dialog i alla lednings- Förbättringsåtgärden kommer genomföras gande arbetsmiljöarbetet grupper om vikten av att arbeta systematiskt i under 2026. I samband med åtgärden genom- Ansvarig chef det förebyggande arbetsmiljöarbetet och hur förs också kontrollen av förbättringsåtgärder HR-chef övergripande nivåer kan stödja och samordna utifrån årlig uppföljning 2025. Slutdatum olika insatser och fånga upp och åtgärda brister 2026-12-31 som behöver åtgärdas på övergripande nivåer. Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Utbildningsnämnden 12(17) Åtgärder Beskrivning Kommentar Ej påbörjad Revidera rutinen för årlig uppföljning av syste- Revidera rutinen med syfte att höja kvalitén på Förbättringsåtgärden kommer att genomföras matiskt arbetsmiljöarbete analysen så att grundorsaker identifieras och under första kvartalet 2026. Ansvarig chef kan åtgärdas med rätt åtgärder. Ta fram stöd för HR-chef kvalitativ analys utifrån utfall, som utgångspunkt Slutdatum för årlig uppföljning, samt stöd för analys på 2026-06-30 övergripande nivåer. Ej påbörjad 2.7 Risk för att beslut inte verkställs Beskrivning av risk De förtroendevalda i Ale kommun ska genom beslut styra kommunen. Om beslut fattas utan att de genomförs förhindras den demokratiska styrningen av kommunen. Riskminimerade åtgärd idag Ärendehantering sköts i systemet Evolution där de fördelas för verkställighet. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.7.1 Stickprovskontroll om beslut verkställts Utfall Inga avvikelser Kommentar UBN 2024/376- Genomgång av granskning särskilt stöd • Pågående enligt plan (Genomföra de åtgärder som presenteras i svar avseende Revisionsrapport – Granskning av särskilt stöd.) Revidering av mallen för utbildningsförvaltningens kvalitetsrapporter sker under vårterminen och är en del av kvalitetsrapporterna för läsåret 24-25. Översynen av resursfördelningsmodellen för elevhälsan ses över till bud- getåret 2026. UBN 2024/399 - Fjärrundervisning för elever i grundskolan, anpassade grundskolan och gymnasiesko- lan • Verkställd och sker inom ramarna för gällande regelverk och lagstiftning (21 kapitlet 11-13 §§ skollagen och proposition 2019/20:127) UBN 2024/172 - Plan för arbetsmarknadsstrategiskt arbete i Ale kommun Pågående enligt plan. Insteget: gruppen har börjat arbeta med planen. Syftet är att skapa förberedande jobbspår. Arbetet har påbörjats med att gemensamt fördela resurser. Komvux och AME bidrar, och arbetet bygger mot lokalvård för de arbetslösa som inte hanteras av arbetsförmedlingen. Styrgruppen ska årligen ska rapportera till nämnd, vilket förväntas göras inom kort. UBN 2024/163 - Remiss av betänkande av Yrkesvuxutredningen (SOU 2024:16) - Växla yrke som vuxen Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Utbildningsnämnden 13(17) - en reformerad vuxenutbildning och en ny yrkesskola för vuxna Verkställd (remissvar skickat 24 juni 2024) UBN 2024/245 - Dimensionering förskolor Ale kommun Pågående enligt plan. Utbildningsnämnden har beslutat att bifalla förslag B, det vill säga att stänga Björklövens och Nolängens förskolor. 2.8 Risk för att allmänna handlingar inte registreras Beskrivning av risk Grundläggande för en myndighet som Ale kommun är att efterfölja Offentlighets- och sekretesslagen och Tryck- frihetsförordningen. Detta genom en korrekt hantering av handlingar för ett "främjande av ett fritt meningsut- byte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande" ( Tryckfrihetsförordningens 2 kap 1 §) Riskminimerade åtgärd idag I Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 5 kap. 1 §, står skrivet att ”Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in till eller upprättats hos en myndighet”. Typ av risk Kommunövergripande risk 2.8.1 Kontroll av grundläggande kunskap om hantering av allmän handlingar genom ett test som skickas ut till alla medarbetare Utfall Mindre avvikelser Kommentar Utbildningsförvaltningen fick ett resultat på: • 9 stickprov med inga avvikelser, • 0 stickprov med mindre avvikelser, • 1 stickprov med större avvikelser. De stickprov som inte hade några avvikelser genomfördes tillräckligt skyndsamt och begärda handlingar eller uppgifter lämnades ut. Dessa hade även ett godtagbart bemötande. Inget stickprov har fått bedömningen ”Mindre avvikelser”. Det stickprov som bedömdes ha större avvikelser var via telefon. Bedömningen utgick från att utlämnandet avvisades och ärendet bollades mellan enheter utan hjälp, vilket i sig innebar att handlingen inte lämnades ut. Utifrån resultatet i stickprovskontrollen har förvaltningen fått den slutliga helhetsbedömningen inte helt tillfreds- ställande. Åtgärder Beskrivning Kommentar Utbildning och information om allmänna hand- Kanslienheten kommer att genomföra riktade Förbättringsåtgärden kommer att genomföras lingar utbildningsinsatser i alla förvaltningar för att höja under 2026. kunskapen om lagkraven kring allmänna hand- lingar. Information om hantering av allmänna Slutdatum handlingar kommer att ingå i kommunens 2026-12-31 onboardingpaket med utbildning för nyanställda Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Utbildningsnämnden 14(17) Åtgärder Beskrivning Kommentar i kommunen. Ej påbörjad Utveckla stödjande och styrande dokument Förvaltningen kommer att se över styrande och Förbättringsåtgärden kommer att genomföras stödjande dokument på området för att stärka under 2026. förutsättningarna för efterlevnad. Det handlar Slutdatum bland annat om rutiner, mallar för korrespon- 2026-12-31 dens och taxa för fysiska kopior. Ej påbörjad 2.9 Risk för bristfällig it- systeminfrastruktur Beskrivning av risk Risk för bristande översyn av it-system, både inom och mellan förvaltningar. Risken kan delas in i flera led: - övergripande systemöversyn missas innan upphandling/inköp av moduler görs. - brist på kontroll av nuvarande systemanvändning kan leda till dubbelregistrering. - bristande integration mellan system kan leda till överflödig manuell handläggning. Detta leder till negativa ekonomiska följder och ineffektiv myndighetsutövning. Riskminimerade åtgärd idag Förvaltningen har inlett arbete för att dokumentera systemfloran, vilket ska bidra till bättre helhetsöversyn över våra system. Detta genom organisering av IT-möten (månatligen) som ett forum för kontroll och översyn. Därtill har beredningsgrupp implementerats med deltagare från samtliga förvaltningar med regelbundna träffar (månatli- gen). 2.9.1 Kontroll av hur arbetet fortlöper Utfall Inga avvikelser Kommentar Systemflora och digital infrastruktur En kartläggning av förvaltningens systemflora har genomförts, inklusive en genomlysning av integrationsstruk- turer och identifiering av överlappande funktionalitet mellan systemen. Kartläggningen visar att flera system erbjuder likartade funktioner genom tilläggsmoduler. Förvaltningen har medvetet avstått från att anskaffa mot- svarande moduler i flera system, i syfte att säkerställa en samordnad och kostnadseffektiv funktionalitet. Forum och samordning inom digitalisering Utöver de månatliga IT‑mötena, som hanterar både långsiktiga och operativa frågor, har ett nytt digitaliseringsfo- rum etablerats för att samordna frågor kring digitalisering, kompetensutveckling inom AI och innovation samt säkerhets- och juridikfrågor. Under 2025 har ett digitaliseringsforum etablerats inom förvaltningen som ett kom- plement till det kommunövergripande forumet, i syfte att hantera och samordna förvaltningens lokala digitalise- ringsfrågor. För att ytterligare minska otydlighet i ansvarsfördelning sker även regelbundna avstämningar mellan utbildnings- förvaltningen och IT‑enheten. Systemutveckling och effektivisering Som ett första steg i att avhjälpa och effektivisera hantering av integrationer, e‑tjänster och dokumentation im- plementerades elevjournalsystemet Prorenata under höstterminen 2026. Arbetet pågår med att utöka systemets Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Utbildningsnämnden 15(17) användningsområden, exempelvis för beslut och ärendehantering, i syfte att samla elevrelaterad dokumentation på ett mer enhetligt sätt. Ett andra steg i effektiviseringen av systeminfrastrukturen är implementeringen av ny lärplattform, nytt elevregis- ter och nytt schemaläggningssystem. Detta planerades ursprungligen till våren 2026 och har föregåtts av omfat- tande kartläggning. När implementeringen kan ske är ännu inte fastställt, då tidplanen beror på utfallet av den upphandling som genomförs under 2026. För att minska manuell hantering och dubbelregistrering utreds möjligheterna till ytterligare automatisering och förbättrade integrationer. Under året har både kartläggning och delvis implementering av automatisering i olika IT‑system genomförts. Förvaltningen fortsätter att stärka integrationsarbetet, både i samband med upphandling- ar och genom användning av kommunens egen integrationsplattform, som är oberoende av system och leveran- tör. Kommunens integrationsplattform används ännu inte av utbildningsförvaltningen, men en utredning pågår kring hur plattformen kan tas i bruk och integreras i förvaltningens systemstruktur 2.10 Risk för att skollagens krav på skolplikt inte uppfylls Beskrivning av risk Enligt Skollagen 7 kap. 2–3 §§ (2010:800) har alla barn bosatta i Sverige skolplikt och rätt att gå i skola. Risk finns att elevens rätt till utbildning inte tillgodoses. Ansvaret för att skolplikten fullgörs är delat mellan flera parter. Barnets vårdnadshavare ansvarar för att barnet kommer till skolan och för att uppmana barnet till att delta i ut- bildningen, medan hemkommunen vid behov samordnar insatser med samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs. En del i detta är utredning av elevs frånvaro. Kommunrevisionens granskning uppmärksammades brister i dokumentationen av utredningar, och och riktlinjen för skolfrånvaro reviderades. Som en del i uppföljning av implementering av revideringen av riktlinje vid skol- frånvaro, utgör denna risk föremål för intern kontroll. Riskminimerade åtgärd idag Implementering av reviderad riktlinje vid skolfrånvaro som tydliggör ansvarsfördelning/arbetsgång vid skolfrån- varo med tillhörande checklista för att säkerställa att samtliga insatser genomförs. 2.10.1 Stickprov av genomförda utredningar Utfall Mindre avvikelser Kommentar Det kan konstateras en förbättring av följsamheten gentemot rutinen sedan kommunrevisionens granskning. Sammantaget visar genomförda stickprov att följsamheten inte är fullständig gentemot riktlinje vid skolfrånvaro. Stickprov med kompletterande frågor till berörd personal har genomförts utifrån mätdatum terminsstart till höst- lovet 2024. Två elever per stadium och skola har kontrollerats med en varierande frånvarograd mellan 20%- 100% frånvaro. Kontroll har skett av samtliga steg i frånvarorutinen, med särskilt fokus på granskning av genomförd frånvarout- redning i enlighet med bilaga 2. I samtliga fall där elev har över 20% frånvaro har bilaga 2 genomförts, men är i Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Utbildningsnämnden 16(17) vissa fall ej fullständigt utförd. Genom kontrollen har också framkommit att rapporteringsgraden (Steg 1) är otillfredsställande. Dokumentation av de första samtalen (Steg 1 sker ej regelmässigt). Mätningen sker inte alltid likvärdigt, då avstämningsintervaller kan variera något mellan enheterna (Steg 1). Vad det gäller steg 3-5 i riktlin- jen konstateras att rektorer upplever viss ovisshet kring när dessa ska genomföras, vilket leder till att de tillämpas något olika. Utöver att stickprovet visar att det finns utrymme att förbättra följsamheten konstateras främst att rutinen kan utvecklas för att uppnå ett än mer ändamålsenligt och närvarofrämjande arbete. Mot bakgrund av detta har där- för förvaltningen reviderat riktlinje vid skolfrånvaro, vilken förväntas behandlas av utbildningsnämnden i under vårterminen 2026. Åtgärder Beskrivning Kommentar Revidering av riktlinje vid skolfrånvaro Förvaltningen initierar revidering av riktlinje vid Revidering av riktlinje vid skolfrånvaro har Ansvarig chef skolfrånvaro under hösten 2025 då det finns genomförts och förvaltningen har tagit fram ett Förvaltningschef utrymme att förbättra och förenkla följsamheten förslag som förväntas beslutas av utbildnings- Slutdatum samt utveckla rutinen för att uppnå ett än mer nämnden i februari 2026. 2026-12-31 ändamålsenligt och närvarofrämjande arbete. Pågående Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Utbildningsnämnden 17(17) Arbetsyta - 2025 (Jävsnämnden) Risker Sannolikhet och Riskminimerade åtgärd Hur den Utfall kontroll Forms-kopplingar Eventuella konsekvens idag riskminimerande åtgärder processen kontrolleras Risk för jäv 2. Mindre Vid varje nämndmöte Kontroll om Inga sannolikt 4. finns en punkt på beslut tagits som avvikelser Lagar, Allvarlig dagordning där kan bedömas förordningar, Motivering ledamöterna får en som jäv interna riktlinjer - Sannolikhet påminnelse om Jävsnämndens och policies Sannolikheten jävsbestämmelser. Beskrivning* protokoll har gåtts Kommunallagen 6 bedöms som Genomgång av igenom för 2025 kap 47 § - mindre sannolik Därtill finns Policy om nämndens beslut och ordförande fastställer: då antalet förtroendeskapande där kontroll har vid varje En ledamot får inte ledamöter är få verksamhet, etiskt genomförs om jäv jävsnämnd påmint delta i liksom antalet regelverk gällande föreligger i jävsnämnden om handläggningen av ärenden nämnden mutor, jäv och respektive ärende kommunallagens ett ärende som behandlar vilket representation. Policyn Ansvarig chef och personligen rör minskar risken för innebär att anställda Förvaltningschef förvaltningslagens ledamoten själv, att jäv uppstår. och förtroendevalda: bestämmelser ledamotens make, Motivering kring jäv. Ingen sambo, förälder, - Konsekvens •Verkar på ledamot har barn eller syskon Konsekvensen kommunmedlemmarnas anmält jäv i något eller någon annan kan bli uppdrag och ska iaktta ärende. Inga närstående. upphävande av saklighet och avvikelser har Till beslut, skadat opartiskhet i sin noterats. internkontrollplan förtroende för Ale tjänsteutövning Till kommun och •Handlar på ett sådant internkontrollplan rättsliga påföljder. sätt att de inte kan Ja misstänkas för att 8 Hantera Jäv uppstår när en påverkas av person som deltar ovidkommande hänsyn i beslut eller i eller intressen i sitt handläggningen av arbete. ett ärende har ett •Iakttar ett sådant personligt intresse förhållningssätt att det som kan påverka inte kan förekomma risk beslutet. Detta kan för att göra sig skyldig inkludera till jäv, tagande av muta ekonomiska eller givande av muta. intressen, nära •Betraktar varje förmån relationer eller som otillbörlig om den Risker Sannolikhet och Riskminimerade åtgärd Hur den Utfall kontroll Forms-kopplingar Eventuella konsekvens idag riskminimerande åtgärder processen kontrolleras andra personliga kan misstänkas påverka band. tjänsteutövningen Uppföljning internkontrollplan 2025 helår Överförmyndarnämnden Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Överförmyndarnämnden 0(4) Innehållsförteckning 1 Inledning ........................................................................................................................................2 1.1 Sammanställning av kontroller och utfall ...........................................................................................2 2 Uppföljning ....................................................................................................................................3 2.1 Förskingring eller bedrägligt beteende av ställföreträdare .................................................................3 2.1.1 Uppföljning av Överförmyndarnämndens beslutade mål för granskning av årsräkningar och att granskning genomförs utifrån den beslutade rutinen ....................................................3 2.2 Brist på lämpliga ställföreträdare .......................................................................................................3 2.2.1 Uppföljning av ärenden som gått ut på rekrytering vid fler än fyra tillfällen utan att någon person anmält intresse ..............................................................................................................3 2.3 Olämpliga ställföreträdare ..................................................................................................................4 2.3.1 Uppföljning av rekrytering, både avseende nya uppdrag och vid byten .......................................4 2.4 Bristande handläggning eller felaktiga beslut ....................................................................................4 2.4.1 Uppföljning av checklista som nämnden använder vid sin granskning av anmälda delegationsbeslut. .....................................................................................................................4 Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Överförmyndarnämnden 1(4) 1 Inledning Nämnder och styrelser ska enligt 6 kap. 6 § kommunallagen (2017:725) se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten sköts på ett i övrigt tillfredsställande sätt. En kommun som Ale hanterar tusentals risker. Internkontrollplanen är ett verktyg för kommunens förtroendevalda att få insyn i specifika områden och om de åtgärder som finns fastställda efterföljs och fungerar. Nedan följer redovisning av de kontroller som fastställts. Vid större avvikelser redovisas åtgärder. Vid mindre avvikelser kan åtgärdsförslag redovisas. 1.1 Sammanställning av kontroller och utfall Risker Kontroller Åtgärder Kommentar Förskingring eller bedrägligt Uppföljning av beteende av ställföreträdare Överförmyndarnämndens beslutade mål för granskning av årsräkningar och att granskning genomförs utifrån den beslutade rutinen Inga avvikelser Brist på lämpliga ställföreträdare Uppföljning av ärenden som gått ut på rekrytering vid fler än fyra tillfällen utan att någon person anmält intresse Inga avvikelser Olämpliga ställföreträdare Uppföljning av rekrytering, både avseende nya uppdrag och vid byten Inga avvikelser Bristande handläggning eller Uppföljning av checklista som felaktiga beslut nämnden använder vid sin granskning av anmälda delegationsbeslut. Inga avvikelser Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Överförmyndarnämnden 2(4) 2 Uppföljning 2.1 Förskingring eller bedrägligt beteende av ställföreträdare Beskrivning av risk På grund av förskingring eller bedrägligt beteende hos ställföreträdare uppstår risk för ekonomisk skada för huvudmannen, vilket även leder till skadat förtroende för myndigheten. Riskminimerade åtgärd idag Tydliga målsättningar och rutiner för granskning 2.1.1 Uppföljning av Överförmyndarnämndens beslutade mål för granskning av årsräkningar och att granskning genomförs utifrån den beslutade rutinen Utfall Inga avvikelser Kommentar Samtliga årsräkningar som valts ut för kontroll har granskats enligt rutinen. 2.2 Brist på lämpliga ställföreträdare Beskrivning av risk På grund av brist på lämpliga personer som kan ta uppdrag som ställföreträdare får huvudmän vänta länge innan de får en ställföreträdare. Befintliga ställföreträdare som vill bli entledigade kan få vänta länge på att bli utbytta. Riskminimerade åtgärd idag Regelbundna grundutbildningar. 2.2.1 Uppföljning av ärenden som gått ut på rekrytering vid fler än fyra tillfällen utan att någon person anmält intresse Utfall Inga avvikelser Kommentar Av 41 ärenden med nya godmanskap och förvaltarskap har rekrytering inom två månader gjorts i 11, vilket motsvarar 23 %. I 20 ärenden har det inte blivit aktuellt med rekrytering. Endast två ärenden har överskridit två månader, men rekrytering har genomförts. I övriga sex ärenden pågick rekrytering vid årsskiftet. Avseende byten har det kommit in totalt tolv ansökningar om byte under 2025. Åtta av dessa har genomförts inom fyra månader och en har tagit längre tid än så. Övriga har antingen avslutats utan byte eller pågår vid årsskiftet. Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Överförmyndarnämnden 3(4) 2.3 Olämpliga ställföreträdare Beskrivning av risk På grund av bristande kontroller kan aktiva ställföreträdare vara olämpliga i föräldrabalkens mening. Riskminimerade åtgärd idag Årliga kontroller och rutin för kontroller inför nytt uppdrag 2.3.1 Uppföljning av rekrytering, både avseende nya uppdrag och vid byten Utfall Inga avvikelser Kommentar I samtliga ärenden som valts ut för kontroll har lämplighetsprövning genomförts enligt rutin. 2.4 Bristande handläggning eller felaktiga beslut Beskrivning av risk På grund av brist på skriftliga rutiner uppstår risk att handläggningen inte är korrekt, att beslut fattas av obehörig eller att beslut fattade på delegation inte anmäls. Riskminimerade åtgärd idag Nämnden granskar utvalda delegationsbeslut minst två gånger per år. 2.4.1 Uppföljning av checklista som nämnden använder vid sin granskning av anmälda delegationsbeslut. Utfall Inga avvikelser Kommentar Inga avvikelser har noterats i de ärenden som nämnden granskat. Uppföljning internkontrollplan 2025 helår, Överförmyndarnämnden 4(4) AB Alebyggen Uppföljningsrapport - intern kontroll 2025 Innehållsförteckning 1 Inledning .................................................................................................................................... 3 2 Uppföljning av kontrollmoment och åtgärder ......................................................................... 4 3 Slutsats av uppföljning............................................................................................................. 6 Uppföljningsrapport intern kontroll 2025, AB Alebyggen 2(6) 1 Inledning Riskanalys och internkontrollplan upprättas årligen i AB Alebyggen i enlighet med "Riktlinjer för intern kontroll i Ale kommun" antagna av kommunstyrelsen 2021-06-08 § 133. Bolagets styrelse skall inför varje verksamhetsår anta framtagen plan och densamma skall överlämnas till kommunstyrelsen senast den 31 december innevarande år. Dokumenterad uppföljning av intern kontrollplan avseende föregående år skall fastställas av styrelsen samt översändas till kommunstyrelsen senast den 28 februari. Riskanalysen bygger på en genomgång av bolagets huvudprocesser samt identifiering av de underprocesser som medför att risk föreligger. I de processer där befintliga kontrollaktiviteter bedöms tillräckliga accepteras risken. I de processer där risk- och konsekvensanalysen har pekat ut behov av utökade kontrollaktiviteter så redogörs hur dessa skall förstärkas under det kommande året. Uppföljningsrapport intern kontroll 2025, AB Alebyggen 3(6) 2 Uppföljning av kontrollmoment och åtgärder 2.1 Arbetsmiljö Risker Kontroll/åtgärd Ansvarig chef Uppföljande kontroll Rutinbeskrivningar be- Förvaltningschef Ledningens genomgång i oktober Riskarbeten - höver genomgång efter rutinbeskrivningar att AFS-koder föränd- rats. Gjordes senast Vad kontrolleras? Kontroll att brister åt- gärdats Hur sker kontrollen? Manuell kontroll När utförs kontrollen? Vår 2025 Kontrollmoment Genomgång under våren av samtliga rutiner för riskarbeten. Uppdaterade hänvisningar gällande AFS-koder. Löpande genomgång med personal på fastighetsservicemöte. Specifik genomgång med beställande personal avseende hantering risk och arbetsmiljöplan vid beställning av ramavtalsentre- prenör. Uppföljande kontroll Säkerställt vid förvaltningsledningsmöte höst samt ledningens genomgång 3/11 2025 Status Åtgärder Avslutad Kommentar Reviderat och klart 2.2 Arbetsmiljö Risker Kontroll/åtgärd Ansvarig chef Uppföljande kontroll Rutinbeskrivningar Förvaltare Ledningens genomgång i oktober Skyddsronder och finns. Nytt uppföljnings- områdesbesiktningar – stöd behöver etableras i Nytt systemstöd uppgraderat fastighets- system Vad kontrolleras? Att uppföljning sker i enlighet med rutiner. Hur sker kontrollen? Manuell kontroll När utförs kontrollen? Vår 2025 Uppföljningsrapport intern kontroll 2025, AB Alebyggen 4(6) Kontrollmoment Manuell hantering säkerställt kontroll under kortare övergångsperiod. Tillsynsbesiktning upprättad i fastighetssystem under våren. Kontrollkoder, tidsin- tervall samt ansvarsfunktioner införda, testade och driftsatta Uppföljande kontroll Status genomgången i samband med ledningens genomgång 3/11 2025 Status Åtgärder Avslutad Kommentar Funktionalitet säkerställd Uppföljningsrapport intern kontroll 2025, AB Alebyggen 5(6) 3 Slutsats av uppföljning Uppföljningsrapport intern kontroll 2025 är en rapportstruktur i linje med Ale kommuns. För bolagets vidkom- mande är arbetet med internkontroll en del av kvalitetsarbetet inom kvalitetsledningssystemet FR-2000. Om frå- geställningar fortsatt behöver beredas hanteras dessa inom ramen för Handlingsplan – Allmännyttig plan 2026. Uppföljningsrapport intern kontroll 2025, AB Alebyggen 6(6) PROTOKOLL Kommunfullmäktiges presidium Sammanträdesdatum: 2026-04-09

KS § 78 KS 2026/186 Ansvarsfrihet för Bohus räddningstjänstförbund Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att bevilja ansvarsfrihet för ledamöterna i Bohus räddningstjänstförbunds förbundsdirektion för verksamhetsåret 2025. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Jäv Gunnar Skaven (S) anmäler jäv och deltar därför inte i handläggningen eller i beslutet. Sammanfattning Enligt förbundsordningen ska Bohus Räddningstjänstförbund BORF årligen upprätta en årsredovisning med förvaltningsberättelse. Handlingarna ska överlämnas till förbundets medlemmar. Kommunfullmäktige ska besluta om ansvarsfrihet för respektive verksamhetsår. Revisorerna föreslår att direktionen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. För 2025 visar Bohus Räddningstjänstförbund ett positivt resultat på 1,7 mkr, jämfört med föregående års negativa resultat på -6,3 mkr. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-03-12 - Årsredovisning BORF 2025 - Yttrande BORF 2025 sign - Protokoll direktionssammanträde 2026-02-25 - Granskning av bokslut och årsredovisning 2025 - BORF Beslutet skickas till Bohus räddningstjänstförbund Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2026/186 Datum: 2026-03-12 Ekonomichef Ken Gunnesson Kommunstyrelsen Ansvarsfrihet för Bohus räddningstjänstförbund 2025 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att bevilja ansvarsfrihet för ledamöterna i Bohus räddningstjänstförbunds förbundsdirektion för verksamhetsåret 2025. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Enligt förbundsordningen ska Bohus Räddningstjänstförbund BORF årligen upprätta en årsredovisning med förvaltningsberättelse. Handlingarna ska överlämnas till förbundets medlemmar. Kommunfullmäktige ska besluta om ansvarsfrihet för respektive verksamhetsår. Revisorerna föreslår att direktionen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. För 2025 visar Bohus Räddningstjänstförbund ett positivt resultat på 1,7 mkr, jämfört med föregående års negativa resultat på -6,3 mkr. Maria Kosterlind Reinholdsson Ken Gunnesson Kommunchef Ekonomichef Beslutsunderlag - Årsredovisning BORF 2025 - Yttrande BORF 2025 sign - Protokoll direktionssammanträde 2026-02-25 - Granskning av bokslut och årsredovisning 2025 - BORF Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Ärendet Bohus Räddningstjänstförbund är ett kommunalförbund med ansvar för räddningstjänsten i Ale och Kungälvs kommuner. Ale kommuns andel av förbundet var för 2025 39,5% och Kungälvs kommun var 60,5%. Enligt förbundsordningen ska Bohus Räddningstjänstförbund BORF årligen upprätta en årsredovisning med förvaltningsberättelse. Handlingarna ska överlämnas till förbundets medlemmar. Kommunfullmäktige ska besluta om ansvarsfrihet för respektive verksamhetsår. Förvaltningens bedömning Verksamheten har bedrivits i enlighet med verksamhetsplan och med en mindre positiv ekonomisk avvikelse i förhållande till omsättning. Förvaltningen gör ingen annan bedömning än revisorerna och föreslår att Bohus Räddningstjänstförbunds direktion beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Bohus Räddningstjänstförbund är ett kommunalförbund med ansvar för räddningstjänsten i Ale och Kungälvs kommun. Ale kommuns andel av förbundet uppgår till 39.5 % och Kungälvs kommuns andel uppgår till 60,5 %. Räddningstjänstförbundet redovisar 2025 ett resultat på 1,7 mkr. Ale kommuns driftbidrag 2025 till förbundet var 38,6 mkr inkl extra tilläggsbidrag och Kungälvs kommuns driftbidrag var 58,5 mkr inkl extra tilläggsbidrag. Påverkan ur ett invånarperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutets påverkan och genomförande Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutet skickas till: Bohus räddningstjänstförbund Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Årsredovisning 2025 Ordföranden har ordet. ........................................................................................................................... 3 Förbundschefen har ordet ...................................................................................................................... 4 Förvaltningsberättelse ............................................................................................................................. 6 Verksamhetsbeskrivning ......................................................................................................................... 6 Översikt över verksamhetens utveckling ................................................................................................ 6 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning ..................................................................... 6 Händelser av väsentlig betydelse .......................................................................................................... 11 Väsentliga personalförhållanden .......................................................................................................... 12 Andra förhållanden av betydelse för styrning och uppföljning ............................................................ 15 Förväntad utveckling ............................................................................................................................. 15 Måluppföljning ...................................................................................................................................... 15 God ekonomisk hushållning .................................................................................................................. 17 Internkontrollplan ................................................................................................................................. 18 Ekonomisk ställning ............................................................................................................................... 19 Balanskravsresultat ............................................................................................................................... 21 Resultaträkning ..................................................................................................................................... 22 Balansräkning ........................................................................................................................................ 23 Kassaflödesanalys .................................................................................................................................. 24 Redovisningsprinciper ........................................................................................................................... 25 Noter ..................................................................................................................................................... 27 Investeringsredovisning ........................................................................................................................ 35 Ordföranden har ordet. Det gångna året har återigen visat vilken avgörande roll Bohus Räddningstjänstförbund spelar för tryggheten i Ale och Kungälv. Vår verksamhet verkar i ett samhälle som förändras snabbt – med ökande komplexitet i riskbilden, nya tekniska utmaningar och högre krav på beredskap, kompetens och samverkan. Mitt i allt detta står vår personal. Och det är där jag vill börja. Våra medarbetare gör ett fantastiskt arbete – varje dag. De möter olyckor, bränder och kriser med professionalism, mod och omtanke. Samtidigt bidrar de till utveckling, effektivisering och förbättringar i verksamheten. Att vi idag har bättre kostnadskontroll, högre kvalitet och en stabilare verksamhet är i mycket ett resultat av deras engagemang och ansvarstagande. Om räddningstjänst vore ett lagspel – vilket det är – så har Bohus Räddningstjänstförbund ett lag som både tränar hårt och levererar när det gäller. Vi har under året också arbetat målmedvetet med ekonomin. Kostnadsmedvetenhet är inte alltid det mest glamorösa arbetet, men det är nödvändigt. Här har organisationen gjort ett imponerande jobb. Tillsammans med ökade anslag har detta skapat ett något större handlingsutrymme. Det innebär inte att utmaningarna är borta – men att vi just nu har bättre förutsättningar att arbeta långsiktigt, utveckla verksamheten och skapa en mer hållbar arbetsmiljö. Kort sagt: lite mer arbetsro, och mer fokus på det som verkligen är vårt uppdrag. En av de viktigaste frågorna framåt är den pågående processen kring ett eventuellt samgående med Räddningstjänsten Storgöteborg. Jag har full förståelse för att detta väcker frågor – och också oro. Det är naturligt. Just därför måste ett eventuellt samgående hanteras med största noggrannhet och precision. Det handlar inte om att springa fort, utan om att gå rätt. Alla relevanta perspektiv måste belysas: operativa, ekonomiska, organisatoriska och mänskliga. Målet är inte förändring för förändringens skull, utan att skapa bästa möjliga förutsättningar för framtidens räddningstjänst. Samtidigt är min övertygelse tydlig: framtiden kommer att kräva större och mer robusta organisationer. Kraven på räddningstjänsten ökar – bland annat inom brandskydd, civilt försvar, teknisk utveckling, digitalisering, komplexa byggnader och nya riskmiljöer. Att möta detta med små, isolerade organisationer blir allt svårare. Samverkan och skala är inte längre ett val – det är i längden en nödvändighet. Men oavsett organisatorisk form är en sak konstant: det är människor som gör skillnaden. Jag vill avsluta med ett varmt tack till våra medarbetare, ledning, direktion och medlemskommuner. Tillsammans fortsätter vi att bygga en räddningstjänst som är professionell, modern och redo för framtiden – med tryggheten för våra medborgare som självklart mål. Peter Harrysson Förbundsordförande, direktionen i Bohus Räddningstjänstförbund Förbundschefen har ordet Bohus Räddningstjänstförbund är ett kommunalförbund med ansvar för räddningstjänsten i Ale och Kungälvs kommun. Ale kommuns andel av förbundet uppgår till 39.5 % och Kungälvs kommuns andel uppgår till 60,5 %. Räddningstjänstförbundet redovisar 2025 ett resultat på 1 744 tkr. Ale kommuns driftbidrag 2025 till förbundet var 38 644 tkr och Kungälvs kommuns driftbidrag var 58 505 tkr. Utöver budget har våra medlemskommuner varit tvungna att tillföra ett extra tilläggbidrag för att vi ska kunna bedriva vår verksamhet på ett tillfredställande sätt. Verksamheten utgår från förbundsordningen som styrs av ”Handlingsprogram till skydd mot olyckor” och omfattar Räddningsinsatser vid olyckor eller överhängande fara för olyckor, tillsyn enligt Lag om skydd mot olyckor samt Lag om brandfarliga och explosiva varor. Därtill finns ytterligare beslutade uppgifter enligt förbundsordningen. Förbundets direktion har under året genomfört sex möten. Därtill har medlemskommunerna träffats tillsammans med förbundets direktion och ledning vid tre schemalagda tillfällen och ett extra möte. Vid dessa tillfällen redovisas förbundets verksamhet, ekonomiska status samt framtida utmaningar. Det extrainsatta medlemssamrådet var för att hantera medlemsprocessen till Räddningstjänsten Storgöteborg. Direktionen har även under 2025 genomfört två strategidagar som enligt förbundsordningen skall genomföras en gång under varje mandatperiod. Detta för att arbeta med förbundets kommande fokusområden och verksamhetsfrågor. Värdegrundsarbetet har under 2025 hanterats i egen regi med hjälp av utsedda ambassadörer ur flera delar av verksamheten. Detta är ett led i att hålla det levande och över tid där alla i olika verksamheten är involverade. Kommunikationen för våra medarbetare har vi fortsatt arbeta med under 2025 med ett aktivt intranät, regelbundna chefsmöten och arbetsplatsträffar. Hemsida i förbundet fortsätter utvecklas för att bli informationsvänlig och följa dagens standard. Detta arbete kommer fortgå under 2026. Det skadeavhjälpande arbetet har under året fortsatt att utvecklas för att möta samhällets risker och krav. Antal bränder ökat marginellt i hela vårt uppdragningsområde samtidigt som alla andra olyckstyper har minskat från förgående år vilket känns glädjande. Förbundet har även arbetat proaktivt tillsammans med kommunerna gällande hot om suicid i led med att försöka minska denna händelsetyp. Enligt statistiken har händelsetypen varit ungefär samma i antal 2025 och inte ökat något nämnvärt från 2024. Detta arbete tar tid men där nu kommunen och övriga samhällsfunktioner samarbetar på ett effektivt sätt minska denna olyckstyp. Arbete med att försöka anpassa Bohus Räddningstjänstförbund till dom nya arbetstidsreglerna med elva timmars dygnsvila har visat sig fortsatt vara extremt svårt att få till stånd. Organisationen har under en lång tid byggt upp sin verksamhet på personal som jobbar i dygnstjänstgöring samt att ungefär 30% av medarbetarna har dubbelanställning på både heltid och deltid. Förbundet har förlängt sin beviljande dispens för 2026 som möjliggör att fortsatt kunna arbeta i dygnstjänstgöring under 2026 för att få en längre tid för omställning till dom nya arbetstidsreglerna. Förbundet har i övrigt varit förskonade från större händelser och händelser utdragna i tid. Förbundet har dock, enligt avtal inom Göteborgsregionen avseende "Gränslös räddningstjänst", varit våra grannkommuner till hjälp vid flertal tillfällen. Totalt har förbundet vid 154 tillfällen bidragit med hjälp vid räddningsinsats utanför vårt geografiska ansvarsområde. Förbundet har under 2025 arbetat med nyrekrytering av vakanser av både operativ och administrativ personal. Problem kvarstår dock med att rekrytera räddningspersonal i beredskap till Marstrands brandstation. Kontinuerligt genomförs rekryteringskampanjer för att hitta lämpliga medarbetare. Vi har inte riktigt kommit ifatt med att fylla upp våra vakanser men försöker hela tiden vara proaktiva med hjälp av Myndigheten för civilt försvars och förbundets egna kampanjer både extern och internt med hjälp av våra medarbetare. Förbundet kommer under 2026 utvärdera sammanslagningen av Surte och Nols Brandstation som blev Ale brandstation i Nols lokaler. Sammanslagningen har nu varit i drift drygt ett år och nu börjar arbetet med att utvärdera om vi är rätt dimensionerade för vårt uppdrag. Sammanslagningen har inte påverkat våra medborgare då vi har ett samverkansavtal med RSG för att vara behjälpliga att hantera Bohus och Surte upptagningsområde. Förbundet har även investerat och reinvesterat i fordon och material enligt den av direktionen beslutade planen för 2025. Förbundet har även sett över investeringsbehoven på kort och lång sikt. Projekteringen av Nya Ale räddningsstation fortsätter. Nästa steg är att utvärdera våra och ambulansens behov på utsedd tomt i Osbacken. Vi lever i ett förändrat samhälle som kräver allt större kunskap om risker och hur man hanterar alltmer komplexa byggnationer, en mer elektrifierande vardag i form av el-fordon, batterier samt solcellsanlägganingar. Detta gör att arbetet inom räddningstjänsten blir alltmer komplext och komplicerat. För att möta framtiden och uppbyggnaden av civilt försvar genomförs kontinuerlig utbildning för vår personal både internt och externt. Därtill anpassas fordon och material för att kunna ge så god effekt som möjligt vid räddningsinsatser och förebyggande arbete. Räddningstjänst under höjd beredskap, RUHB, innebär att vi ska har en likvärdig förmåga vid både krig och fredstid är något som förbundet omvärlds bevakar och följer noggrant myndigheternas krav och rekommendationer för att säkerställa vårt uppdrag. Under 2025 har samtlig personal genomgått MSB:s utbildning i krigets kontext som är en av fyra grundutbildningar som ska genomföras fram till 2028. Allt detta, samt mycket därtill arbetar vi med för att förbundet skall fortsätta att vara en viktig del i att bygga och förvalta ett tryggt, säkert och hållbart samhälle med fokus på medborgarna. Christian Weberberger Tillförordnad förbundschef och räddningschef i Bohus Räddningstjänstförbund Förvaltningsberättelse Förbundet är en sammanslagning av räddningstjänsterna i Kungälv- och Ale kommun. Förbundets Verksamhetsbeskrivning politiska styrning utövas av en direktion bestående av 4 ordinarie ledamöter och 4 ersättare från respektive kommun. Verksamhetens mål är nedtecknade och beslutade i förbundets handlings- program vilket är upprättat enligt Lag [2003:778] om skydd mot olyckor (LSO). Ytterligare verksamhetsmål står att läsa i beslutad förbundsordning. Förbundet är organiserat i följande enheter; • Administration och ledning • Verksamhetsstöd • Förebyggande uppdrag • Räddningsuppdrag ÖBevloeprps ii Tkktr över verksamhet2e0n25s utve2c0k24l ing 2023 2022 2021 Verksamhetens intäkter 105 829 97 449 94 743 90 284 87 111 Verksamhetens kostnader -93 285 -92 429 -84 182 -79 502 -77 151 Året resultat 1 744 -6 332 -544 228 4 209 Soliditet * 11,0% 10,1% 14,7% 15,6% 16,0% Likviditet 65,5% 38,3% 80,3% 57,2% 44,3% Investeringar (netto) 10 610 8 999 2 799 8 841 6 186 Långfristiga skulder 47 408 51 353 54 374 57 710 61 128 Antal hel- och deltidsanställda 53 51 53 51 45 Räddningstjänst i beredskap 95 89 109 100 94 *Förändring av leasingredovisning gjordes schablonmässigt 2021 och med faktiska belopp 2022, det innebär att soliditeten har påverkats. Omräkning har inte gjorts av åren dessförinnan. Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Räddningsinsatser har hanterats på ett tillfredsställande sätt över hela förbundet. Förbundet har Räddning varit förskonade från några större eller i tid utdragna räddningsinsatser. Totalt har förbundet hanterat 863 uppdrag, vilket visar att det vart relativt lite händelser jämfört med tidigare år. Tittar man på antal trafikolyckor och automatlarm så ser man en minskning av antal larm. Antal händelser kopplat till bränder har ökat på grund av att förbundet bistått grannkommunerna mer än tidigare år. Förbundet har inte drabbats av några egna omfattande bränder eller övriga händelser och har varit behjälplig med stöd till angränsande kommuner vid dess räddningsinsatser. En stor förändring under året är att en sammanslagning av Ales räddningstjänst i beredskap har genomförts. Detta för att få bättre förutsättningar att upprätthålla rätt bemanning och förmåga. Det har även implementerats en drönarförmåga i förbundet som utgår från Ale. Antal händelser 2025 2024 2023 863 898 1006 Tabell 1 - Antal händelser inom förbundet under åren 2023–2025 Antal trafikolyckor 2025 2024 2023 115 127 170 Tabell 2 - Antal trafikolyckor inom förbundet under åren 2023–2025 Antal bränder 2025 2024 2023 191 151 199 Tabell 3 - Antal bränder inom förbundet under åren 2023–2025 Antal automatiska brandlarm 2025 2024 2023 227 263 280 Tabell 4 - Antal automatiska brandlarm inom förbundet under åren 2023–2025 Under 2025 har insatsledarfunktionen fungerat väl och ingen längre frånvaro har påverkat Insatsledarfunktionen verksamheten. Löpande semesterplanering samt kortvarig sjukfrånvaro har kunnat hanteras genom vikarie- och avlösarfunktionen, vilket har säkerställt en stabil bemanning. Avtalet med Räddningstjänsten Storgöteborg om att Bohus Räddningstjänsts insatsledarfunktion verkar inom områdena Tjörn, Stenungsund och Lilla Edet har fortsatt under året. Inom ramen för samarbetet har ett antal samverkansövningar genomförts tillsammans med industriverksamheter i Stenungsund. Under året har en insatsledare introducerats till den förebyggande avdelningen och kommer även att kunna verka i rollen som tillsynsförrättare. Inför 2026 kommer en medarbetare att avsluta sin tjänst i samband med pensionering, och rekryteringsarbetet pågår. Allmänt Förebyggande Sedan januari 2025 har samtliga tjänster på den förebyggande avdelningen varit tillsatta. Avdelningen beviljades under året att utöka bemanningen med ytterligare en tjänst. Tjänsten tillsattes av en brandingenjör i början av december 2025. Avdelningen har under året stått inför stora utmaningar för att möta kraven inom dess uppdragsområde. Räddningstjänsten utgör tillsynsmyndighet och tillståndsgivare inom Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Under 2025 har räddningstjänsten tagit del av ett flertal remisser rörande föreskriftsförslag utifrån de förändringar som genomförts inom LBE. Fler förändringar inom aktuell lagstiftning förväntas ske framgent. Dessutom har Boverket reviderat byggreglerna gällande brandskydd, de nya byggreglerna trädde i kraft 1 juli 2025. Detta innebär att räddningstjänstens personal fortsatt kommer att behöva öka kunskapen inom respektive arbetsområde under 2026 för att kunna möta förändringarna. Den förebyggande avdelningen har under 2025 arbetat med ett flertal interna projekt exempelvis suicidprevention inom den fysiska miljön, räddningstjänsten som alternativ utrymningsväg samt brand- och släckvattenhantering. Räddningstjänsten kommer fortsätta att arbeta med dessa under 2026 och arbetet sker i samverkan med den operativa avdelningen. Utöver myndighetsutövning enligt LSO (Lag om skydd mot olyckor) och LBE samt remisshantering utgör information och rådgivning till allmänheten och andra aktörer en stor del av enhetens arbetsuppgifter. Statistik Nedan visas statistik över avdelningens myndighetsutövning genom tillsyn och tillstånd samt remisshantering för verksamhetsåret 2025. Ärendetyp (antal ärenden) 2025 2024 2023 Plan och bygg 100 99 39 Tillsyn 143 151 134 Tillstånd brandfarlig vara 22 18 14 Tillstånd explosiv vara 12 5 5 Anmälan explosiv vara 12 - - Polisiära remisser 43 42 25 Serveringstillstånd 13 8 0 Tillsynsplaneringen utgår från riktlinjerna i ”Planering av tillsyner” som antogs av direktionen 2022. Riktlinjerna är framtagna utifrån de föreskriftsförslag som beslutats av Myndigheten för civilt försvar, MCF (tidigare Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB). Avdelningen har under 2025 hanterat ett stort antal remisser och arbetat för att stärka vår samverkan med respektive kommun. Detta i kombination med tidigare förändringar i arbetssättet för tillsyner (varje enskild tillsyn kräver mer arbetstid av respektive handläggare) innebär en ökad arbetsbelastning på den förebyggande avdelningen. Antalet tillsyner enligt LSO och LBE som planerades för år 2025 var 139. Totalt genomfördes 143 tillsyner år 2025 vilket innebär att målet för verksamhetsåret uppfylldes. En viktig aspekt gällande tillsyner är en osäkerhetsfaktor av hur mycket efterarbete respektive tillsynsärende kräver. En del av ärendena pågår under en längre tid och kräver fortsatt arbete genom möten, avstämningar, uppföljning och skrivelser. Utöver tillsyn enligt LBE utgör räddningstjänsten även tillståndsmyndighet och hanterar samt utfärdar tillstånd för hantering av brandfarliga och explosiva varor. Antalet hanterade tillståndsansökningar för brandfarliga och explosiva varor ökade något under 2025 gentemot 2024. Detta kan förklaras av att befintliga tillstånds giltighetstid gått ut samt att det tillkommit verksamheter som kommer börja eller har börjat att hantera tillståndspliktig mängd av brandfarliga eller explosiva varor. Resultatet för hanterade tillstånd enligt LBE är dynamiskt och beroende av giltighetsintervall och nya inkomna ansökningar. Förbundet håller de handläggningstider och intervall som ställs enligt lagstiftningen. Förändringarna i LBE innebar även att en anmälningsskyldighet för verksamhetsutövare i samband med användning av explosiva varor eller förvaring av explosiva varor i flyttbart förråd infördes. Enligt MCF ska tillsyn även omfatta de platser där en anmälan inkommit för användning av explosiva varor eller förvaring av explosiva varor i flyttbart förråd. Till följd av detta har avdelningen under 2025 påbörjat arbetet med att ta fram rutiner för denna typ av tillsyn, vilket kommer att fortsätta under 2026. Tillsyner utifrån anmälningsskyldigheten kommer att vara utöver det planerade antalet tillsyner som omfattas av betinget och det råder stor osäkerhet i hur stort antalet kommer att bli. Tillsyn har genomförts på de verksamheter som planerats för 2025 enligt LSO 2 kapitlet 4 §. Inom förbundet är antalet farliga verksamheter oförändrat jämfört med föregående år och det finns fortsatt tre anläggningar. En anläggning klassificeras som farlig verksamhet i den högre kravnivån, varpå denna anläggning omfattas av krav på kommunal plan för räddningsinsatser. Under 2025 påbörjade anläggningen arbetet med att uppdatera säkerhetsrapporten, detta dokument kommer att ligga till grund för den uppdatering av dokumentet kommunal plan för räddningsinsatser som räddningstjänsten kommer att genomföra. Målet var att dokumentet kommunal plan för räddningsinsatser skulle varit färdigställd och antagen under 2025 men då säkerhetsrapporten ej färdigställdes kunde målet ej uppnås. Räddningstjänsten deltar regelbundet på samverkansmöten med respektive kommuns plan- och byggavdelningar. I samband med dessa möten diskuteras olika ärenden och beslut om vilka ärenden som ska skickas på remiss fattas. Trenden tyder på ett fortsatt högt antal inkomna remisser avseende plan- och byggärenden. Räddningstjänsten har under 2025 ungefär lika många remisser som föregående år från kommunernas plan- och byggavdelningar och polisen, även remisser rörande serveringstillstånd är jämförbara med föregående år. Under 2025 har räddningstjänsten erhållit ett stort antal övriga remisser, främst avseende släckvattenutredningar, föreskriftsförslag och miljötillstånd. Antalet övriga remisser bedöms fortsätta att öka under 2026 till följd av samhällets krav och utveckling. Utbildningar Räddningstjänsten har fortsatt utbildat kommunanställda i Brandkunskap för alla, BKA och Hjärtlungräddning, HLR, i enligt överenskommelse med ägarkommunerna. Förbundet har under året fått indikationer från kommunernas avdelningar om att det finns ett större behov av HLR- och BKA- utbildning än antalet platser som funnits att tillgå. Räddningstjänsten har aktivt arbetat för att möta kommunernas önskemål. Antalet utbildade för året understiger planerat utfall på 1120 personer. Nedanstående tabell redovisar antalet personer som deltagit på utbildning, totalt har 1 291 personer varit anmälda, men 270 personer har inte dykt upp på utbildningarna. 1 021 personer totalt för båda kommunerna har gått utbildning i BKA och HLR. Vid ett flertal tillfällen har endast enstaka personer kommit till utbildningstillfället. Detta påverkar räddningstjänstens verksamhet negativt då all extern utbildning kräver noggrann planering och räddningstjänsten arbetar för att möta efterfrågan utifrån resurssättning, material och lokal. Samverkansutbildningar tillsammans med polis och ambulans, PAR, för barn i årskurs 8 har genomförts enligt plan likaså konceptet barn på buss. Under 2025 har ett större antal personer utbildats i heta arbeten jämfört med 2024, delvis kan detta förklaras genom att behovet styrs av certifikatens giltighetstid. Utbildningar (antal personer) 2025 2024 2023 PAR-utbildade elever (Polis, Ambulans, Räddningstjänst) 1075 1025 575 Barn på buss 888 725 580 Heta arbeten 37 23 60 Brandkunskap för alla/Hjärt-lungräddning Ale 494 588 751 Brandkunskap för alla/Hjärt-lungräddning Kungälv 527 856 678 Brandskyddskontroll och rengöring (sotning) Avtal gällande fackmannamässigt utförande av sotningstjänster av rensningspliktiga objekt enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor är upprättade mellan Bohus Räddningstjänstförbund och sotningsentreprenör i Ale respektive Kungälvs kommun utifrån genomförd upphandling under 2024. Det nya avtalet med sotningsentreprenörerna innebar att sotningstaxan behövde lyftas för beslut inom Ales respektive Kungälvs kommunfullmäktige under 2024. Justering av sotningstaxan genomfördes 1 juni 2025 utifrån det specifika sotningsindexet som räddningstjänsten erhöll från SKR till följd av tidpunkten då den nya taxan antogs av respektive kommunfullmäktige. I samband med brandskyddskontroll och rengöring (sotning) hos privatpersoner informeras fastighetsägarna om brandskydd i hemmet, brandvarnare och handbrandsläckare. Sotningsentreprenören gör en notering om dialogen samt förekomsten av brandvarnare och handbrandsläckare hos den enskilde även om projektet som tidigare bedrivits i samarbete med brandskyddsföreningen har upphört. Brandskyddskontroll och rengöring (sotning) på rensningspliktiga objekt har utförts enligt plan för 2025 inom Ale och Kungälv kommun. Kommunen får enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten. Förbundet prövar och beslutar om medgivande för egensotning. Totalt finns det 237 medgivanden för egensotning i Ale och Kungälvs kommuner till och med år 2025. Under 2025 har räddningstjänsten hanterat 23 ärenden som rör ansökan om egensotning och ansökan om annan utförare av sotningstjänst, vissa av dessa ärenden är fortsatt pågående. Detta visar att antalet ansökningar som inkommit under 2025 var betydligt högre i jämförelse med de åtta ansökningar som inkom under år 2024. Löpande underhåll och utveckling av övningsanläggningen har genomförts under året. Bland annat Drift har översyn och besiktning av gasolanläggningen Gasolina utförts samt projektering och förberedelser för uppförande av staket runt området. Under året har flera skador inträffat på både fordon och portar vid Kungälvs brandstation. Höjdfordonet (stegbilen) skadades i sådan omfattning att den var under reparation i cirka sju månader. Ett antal portar i vagnhallen är för närvarande ur drift och dialog förs med försäkringsbolaget inför kommande reparationer. Investeringsplanen har följts löpande under året. Tidigare beslutad investering om inköp av ny räddningsenhet har levererats samt en ny sexhjuling. Inför uppbyggnaden av Räddningstjänst under beredskap, RUHB så har inköp av skyddsmask 90 införskaffats till samtlig operativ personal. Vidare har vissa anpassningar och renoveringar på Ale brandstation genomförts i samverkan med Ale kommun och fastighetsansvariga. 2025 2024 Pensionsförpliktelse Avsättning inkl. särskild löneskatt 21 593 16 341 Ansvarsförbindelse inkl. särskild löneskatt 0 0 Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsförsäkring 0 0 Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsstiftelse 0 0 Summa pensionsförpliktelser (inkl. försäkring och stiftelse) 21 593 16 341 Förvaltade pensionsmedel - marknadsvärde Totalt pensionsförsäkringskapital 0 0 Totalt kapital pensionsstiftelse 0 0 Finansiella placeringar avseende pensionsmedel 0 0 Summa pensionsförpliktelser (inkl. försäkring och stiftelse) 0 0 Finansiering Återlånade medel 21 593 16 341 Konsolideringsgrad 0 0 *Det finns inga placeringar avseende pensionsmedel HUnädenrd åreelts hearr S aurvte sv oäcsh eNnolts lbirga nbdsettatyiodneerl ssleag its samman och är förlagd till Nols brandstation och heter numera Ale brandstation. Sammanslagningen kommer behövas följas upp under nästa år inom det operativa uppdraget och gällande arbetsmiljön. Detta för att säkerhetsställa att förändringen fick den effekt som var tänkt. Både vad det gäller kopplat till vårt uppdrag att tillgodose räddningstjänst och för personalen vilket arbetssätt har förändrats väsentligt i och med den här förändringen. Medlemskommunernas har skickat in en formell ansökan om att Bohus Räddningstjänst ska ingå i Räddningstjänsten Storgöteborg. Under året har förutsättningarna för ett sammangående utretts vilket har resulterat i ett förslag på ny förbundsordning och samverkansavtal. Dessa är ute på remiss hos alla medlemskommuner och beslut från medlemskommunerna förväntas komma under våren 2026. Det har i övrigt inte inträffat några väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut. Väsentliga personalförhållanden Förbundets personal bemannar 4 stationer; Kungälv, Ale, Kode och Marstrand. Den större delen av Personal personalstyrkan är Räddningstjänst i beredskap, RiB. Av förbundets 19 kvinnliga medarbetare så arbetar 15 i uttryckande tjänst (heltid och RiB). Förbundet har en hög andel kvinnliga medarbetare vilket är väldigt positivt. Bohus Räddningstjänstförbund har också kvinnliga befäl vilket många andra räddningstjänster inte har. 2025 2024 Antal anställda inom Hel-och Räddningstjänst Hel-och Räddningstjänst förbundet deltidsanställda beredskap deltidsanställda beredskap Totalt 53 95 51 89 Könsfördelning: Kvinnor 11 7 11 8 Män 42 88 40 81 Åldersfördelning: 29 år och yngre 8 11 7 6 30–49 år 34 61 33 59 50 år och äldre 11 23 11 24 Genomsnittlig ålder 41 45 41 45 Två nya medarbetare anställdes under 2025, en brandingenjör som rekryterades externt och en Rekrytering och avgång brandman internt via ett sommarvikariat. En projektanställning förlängdes med ett år, projektanställningen delas med Räddningstjänsten i Storgöteborg. Avgångsorsakerna har bland annat handlat om nytt arbete, familjesituationen eller att man vill sluta inom räddningstjänsten. Förbundet har lyckats rekrytera ett tiotal nya brandmän på deltid i början av året vilket är väldigt bra. Mest sårbart är behålla och rekrytera befäl. 2025 2024 Rekrytering och Hel-och Räddningstjänst Hel-och Räddningstjänst avgång deltidsanställda beredskap deltidsanställda beredskap Rekryteringar totalt 2 7 4 10 Kvinnor 0 0 1 3 Män 2 7 3 7 Avgångar totalt 4 4 5 Kvinnor 0 2 0 0 Män 1 2 4 5 Sjukfrånvaron har minskat med 1,5 procentenheter jämfört med föregående år vilket är väldigt Sjukfrånvaro positivt. Det finns just nu enbart långtidig hundraprocentig frånvaro och där pågår en arbetsrättslig process. Andra sjukdomsfall under året är åter fullt i arbete. Förbundet prioriterar är att försöka fånga signaler på ohälsa i ett tidigt skede. Detta sker genom att arbetsledandepersonal har hälsosamtal vid behov och snabbt genomför insatser för att förhindra sjukskrivning. Längre sjukskrivningar följs upp med rehabiliteringssamtal med chef och HR. Vid behov deltar läkare, psykolog och/eller Försäkringskassan. Insatser från företagshälsovården som har använts under 2025 är samtalsstöd, läkarundersökningar, medicinska kontroller enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och enklare hälsoundersökningar. Brandmän genomför årligen lagstadgade hälsoundersökningar, detta erbjuds även till administrativ personal som en förebyggande insats. All personal har ett årligt friskvårdsbidrag och möjlighet att träna på arbetstid utifrån verksamhetensbehov. Under 2025 har 52 medarbetare (av heltid och deltidspersonal) plockat ut sitt friskvårdsbidrag. Under 2024 var det 47 medarbetare. Siffrorna indikerar att personalen generellt har en god hälsa. 2025 2024 Sjukfrånvaro av ordinarie tillgänglig Hel-och Hel-och arbetstid (%) deltidsanställda deltidsanställda Total sjukfrånvaro 2,7 4,2 Total sjukfrånvaro fördelat på kön Kvinnor 2,1 1,1 Män 2,9 5,0 Totalt sjukfrånvaro fördelat på ålder 29 och yngre 1,8 0,8 30–49 år 1,0 2,7 50 år och äldre 8,9 10,1 Sjukfrånvaro överstigande 60 dagar 27,3 22,6 Avtal som Huvudöverenskommelse, HÖK, Allmänna bestämmelser och tillhörande Bilagor och Arbetsmiljö Räddningstjänst i Beredskap, RiB har omförhandlats och blev klart under året. Den nya avtalsperioden blev tvåårigt och märket för löneökningarna landade på 6,4%. Märket för löneökningen 2025 blev 3,4% och 2026 blir 3,0%. De flesta arbetstagarorganisationer har nu garanterade utrymmen vilket innebär att arbetsgivaren inte får flytta utrymme mellan olika fackförbund. Förbundet gjorde en omorganisation i början av 2025 som innebar att bli 5 skiftlag i stället för 4. Detta kunde genomföras utifrån befintlig personal från Kungälv och Ale. All operativ personal går nu på Bilaga R gällande arbetstid. En dispensansökan togs fram i dec 2024 för att kunna bemanna med 5 skiftlag och blev godkänd av Arbetstidsnämnden. Denna dispens gällde tom 4 december 2025. En ansökan om att fortsätta på nuvarande dispens samverkades i september och beslutades av direktionen i december. Förbundet kan nu lokalt via samverkan och direktionen besluta om att fortsätta med dygn som nuvarande dispens avser utifrån tilläggsöverenskommelsen i Allmänna bestämmelser som tillkom från den 17 april. Processen fortgår för Bohus Räddningstjänstförbund gällande ett samgående med Räddningstjänsten Storgöteborg. Beslutet ligger på en politisknivå och en tydligare inriktning väntas tas i början av 2026. Ovissheten och en långdragen process påverkar medarbetarna negativt. Nya riktlinjer gällande Asbest trädde i kraft i dec 2025 från arbetsmiljöverket. De nya riktlinjerna angav lägre nivåer vilket innebär att fler yrkesgrupper behöver ha en grundutbildning och nya rutiner gällande Ren arbetsplats. Förbundet kommer samverka med Räddningstjänsten Storgöteborg och Södertörns brandförsvar gällande utbildningsmaterial och rutiner. Systematiskt arbetsmiljöarbete Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet genomfördes i samverkan i januari 2026 för året 2025. Handlingsplanen för 2026 innefattar bland annat, fler skyddsombud, arbetsledande personal bör gå ledarutbildning, bättre uppföljning av inrapporterade incidenter och värdegrundsarbete med fokus på ”vi och dem”. Det kommer också göras en medarbetarundersökning under våren, men fokus på senaste året. I medarbetarundersökningen kommer man prioritera frågorna kring ”vi och dem”-känsla mellan enheter och även mellan heltids- och deltidspersonal. Det kommer även ligga fokus på trivsel, inkludering och nolltolerans mot kränkande beteende. Utöver det kommer det ställas frågor kring friskperspektiv där fokus ligger på förtroende för varandra både som person och i sin yrkesroll och om personalen har en positiv känsla av att komma till jobbet. Arbetsmiljöambassadörerna satte under hösten ihop gemensamma aktiviteter utifrån de områden som är i fokus i medarbetarundersökningen. Några exempel på aktiviteter är att ge feedback till kollegor, prata med andra kollegor än de man oftast pratar med, fira framgångar, hjälpa varandra. Det har också identifierats aktiviteter som medarbetarna redan gör för att skapa trivsel i förbundet, exempelvis genom att hålla en god ton i mail och sms, att vara snälla mot varandra och utgå ifrån att alla gör sitt bästa samt att undvika interna och exkluderande skämt. Värdegrundsarbetet följs upp via medarbetarundersökningen, utvecklingssamtalet och lönesamtalet. Det framtagna kulturramverket som markerar vad vi gör och inte gör på arbetsplatsen finns uppsatt på alla stationer. Skyddsronderna har from 2025 frågeställningar om jämställdhet, mångfald och inkludering. Arbetsgruppen för Jämställdhet och inkludering tog fram en jämlikhetspolicy som är samverkad och kommunicerade ut bland medarbetarna. Under hösten genomfördes en enkätundersökning om jämlikhet och inkludering, både för heltid och deltidsverksamheten. Resultatet har presenterats på arbetsplatsträffar. En arbetsgrupp arbetar med aktiviteter kopplat mot resultatet, dessa kommer tas upp på ledningsgruppsmötet under januari för beslut. Därefter kommer förbundet arbeta med dessa aktiviteter i en tidsatt handlingsplan året ut. Förbundet följer det av direktionen beslutade handlingsprogrammet vilket finns nedbrutet i mål som Andra förhållanden av betydelse för styrning och uppföljning redovisas under rubriken Måluppföljning. Förbundet har sedan föregående år ansökt om dispens för att få längre omställningstid till de nya arbetstidsreglerna anpassade utefter det nya EU-direktivet gällande dygnsvila. I slutet på året beslutade direktionen att förlänga dispensen för 2026 vilket skapar arbetsro för kommande år. Detta för att kunna hantera en eventuell sammanslagning med Räddningstjänsten Storgöteborg. Förbundet kommer utvärdera den organisationsförändringen som genomfördes i Ale kommun med Förväntad utveckling sammanslagningen av RiB-verksamheten. Detta för att säkerhetsställa att förändringen fick den effekt som var tänkt. Både vad det gäller kopplat till vårt uppdrag att tillgodose räddningstjänst och för personalen vilket arbetssätt har förändrats väsentligt i och med den här förändringen. Det planeras även för att en ny brandstation ska byggas i Ale. Utvärderingen ska även lägga vikt i att vi har rätt organisation som är anpassad för en ny modern brandstation avsedd för framtiden. Förbundet deltar i arbetet med att revidera Ale och Kungälvs kommuns oljeskyddsplaner. Arbetet utförs tillsammans med säkerhetsavdelningarna samt miljöavdelningarna i respektive kommun. Förbundet kommer under nästa år få ett beslut om man ska genomföra en sammanslagning med Räddningstjänsten Storgöteborg. Detta kommer påverka hur förbundet fördelar sina resurser och tid under nästa år. Måluppföljning Alla verksamhetsmål som finns med för 2025 är skapade utefter det gällande handlingsprogrammet Status för verksamhetsmål som ska gälla mellan åren 2024-2027. Årets verksamhetsmål är sju till antalet och berör sex av våra tio lokala mål i handlingsprogrammet. Samtliga verksamhetsmål för 2025 har tagits med från 2024 och ambitionen var att de ska till största delen vara uppfyllda per 2025-12-31. Detta för att kunna anpassa oss inför ett eventuellt medlemskap med räddningstjänsten storgöteborg. Blir det inget medlemskap så kommer nya verksamhetsmål tas fram. Information och rådgivning till allmänheten Beslut har tagits om att genomföra Öppet hus under 2025. Utvärdering har genomförts av barn på buss konceptet vilket resulterat i att utbildningen har justerats. Det återstår arbete med att ta fram en rutin för att analysera händelserapporter för att fånga upp händelser i bostadsområden som kan därmed kan behöva information och rådgivning. Ras och skred Drönarförmåga driftsattes 1 maj. Utbildning för personal hur man vistas och agerar i ett skredutsatt område har genomförts. Målet är därmed uppfyllt. Förebyggande kompetenslyft för operativ personal All personal har utbildats för att höja kunskapen inom byggnadsregler och skapa en gemensam grundkunskap på skadeplats. Målet är därmed uppfyllt. Utveckla den flexibla förmågan i beredskapsarbetet Beslut har tagits om grundbemanning i Ale samt hur styrkorna ska åka vid olika bemanningar och driftsattes 2 juni. Hantering av bemanningsavvikelse i Marstrand har också förhandlats och beslutas under maj månad. Målet är därmed uppfyllt. Öka förmågan mot förbundets öar Förmågan har ökat på att få ut material till öarna vid en eventuell händelse. Kode har fått en bättre båt för ändamålet. Det återstår att färdigställa en packningslista över vilket material som ska med vid en händelse. De två öar som förbundet skulle fokusera på att utbilda har inte visat något intresse och tackat nej till utbildning. En annan ö fick en upprepande utbildning från tidigare år. Att öka förmågan ute på öarna övergår till löpande arbete. Återstående arbete i projektet är att öka vår förmåga att få ut vårt material till öarna. Öka förmågan för att kunna hantera olyckor med höga hus Instruktion är framtagen och beslutad. Därmed finns en instruktion som operativ personal jobbar efter när det kommer till händelser vid höga hus. Under vecka tre kommer samtlig heltidspersonal genomföra en slutövning för att sätta metodiken vid ett praktiskt utförande. Målet är därmed uppfyllt. Hot om suicid Samtlig heltidspersonal har utbildats på hur man hanterar en person med självmordstankar. Arbetet med hotspots fortlöper i samverkan med kommunerna för att finna eventuella åtgärder. Målet är därmed uppfyllt. I förbundets handlingsprogram fanns det 10 uppsatta mål. Verksamhetsplanen har varit ett verktyg Status mål beslutade i förbundets handlingsprogram för ledningsgruppen att arbeta med för att klara av de nationella respektive lokala (handlingsprogrammet) krav vilket förbundet har. De 10 målen är: 1. Regional Samverkan skall öka. Förbundet skall prioritera: God förmåga till samverkan med närliggande räddningstjänster inom Göteborgsregionen. Tillsammans med andra myndigheter utreda ökad samverkan till räddningsinsatser i kustzonen 2. Förbereda för att starta upp och leda räddningsinsatser i skredområden samt tillsammans med kommunerna, myndigheterna och andra aktörer bidra till att förebygga större skred. 3. Förbundet skall bli mer flexibelt och anpassningsbart för att bättre uppfylla samhället totala krav. 4. Tillvarata erfarenheter från genomförda olycksutredningar internt och externt för att utveckla effektivare insatser. 5. Öka förbundets förmåga att arbeta under hög oro i samband med antagonistisk händelse. 6. Trygga avbrottsfri alarmering och prioriterade åtaganden genom sårbarhetsanalys och upprättande av handlingsplaner för relevanta scenarier avseende inkommande samt utgående alarmering. 7. Öka personalens förmåga att arbeta inom hela förbundets verksamhetsutövning. 8. Kvalitetssäkra förmågan i det operativa räddningstjänstuppdraget. 9. Stärka kunskapen hos allmänheten om räddningstjänsten, risker samt riskförebyggande åtgärder mot bränder. 10. Skapa rutiner och påbörja arbetet för att reducera risken för brandrelaterade olyckor samt bidra till att reducera risker för andra olyckor. De riskreducerande åtgärderna ska främst fokuseras mot riskutsatta grupper. Uppfyllnadsgrad för 2025 Resultat Lokalt mål i handlings- Verksamhetsmål Uppfyllnadsgrad programmet Informa�on och rådgivning �ll allmänheten 70 – 80 % Lokalt mål 9 Ras och skred Klart Lokalt mål 2 Förebyggande kompetensly� för opera�v personal Klart Lokalt mål 3 Utveckla den flexibla förmågan i beredskapsarbetet Klart Lokalt mål 8 Öka förmågan mot förbundets öar 60 – 70 % Lokalt mål 1 Öka opera�va förmågan för at kunna hantera olyckor Klart Lokalt mål 8 med höga hus Hot om suicid Klart Lokalt mål 10 Tabell 1: Uppfyllnadsgrad för verksamhetsmålen för 2025. Tabellen ovan visar att alla verksamhetsmålen under året har en hög uppfyllnadsgrad på över 50 %. Fem verksamhetsmål är klara och övriga mål kommer skjutas över till verksamhetsplanen för 2026. Man kan avläsa att verksamhetsmålen berör 6 utav de 10 lokala målen i handlingsprogrammet. Lokala mål 4-7 har arbetats med tidigare i handlingsprogrammets tidsperiod. Förbundet har för 2025 satt upp två finansiella mål och två verksamhetsmål, för att god ekonomisk God ekonomisk hushållning hushållning ska vara uppnådd krävs att två mål har nåtts, varav minst ett finansiellt. Samtliga mål har uppnåtts och därmed bedöms förbundet uppfylla kraven för god ekonomisk hushållning. Förbundet ska hämta igen underskottet från 2023 på 844 tkr. Balanskravsresultatet på 1,5 mkr 2025 Finansiella mål innebär att underskottet från 2023 hämtas igen i sin helhet. Målet är uppnått. Soliditeten ska öka under 2025. Vid utgången av 2024 låg soliditeten på 10,1%, efter 2025 ligger soliditeten på 11,0%, vilket är en förbättring och målet är uppnått. Organisationens verksamhetsplan innehåller sju verksamhetsmål. För att verksamhetsperspektivet av Verksamhetsmål god ekonomisk hushållning ska vara uppnått ska minst hälften av målen vara uppnådda. Enligt Tabell 1 under uppfyllnadsgrad för 2025 så går det avläsa att fem av sju verksamhetsmål är klara. Detta innebär att mer än hälften av verksamhetsmålen är uppnådda och resurserna har använts på ett tillfredställande sätt. Målet är uppnått. Sjukfrånvaron i förbundet ska vara under 4%. Under 2025 så uppgår sjukfrånvaron till 2,7%, vilket understiger 4%- Målet är uppnått. Under året så har tre internkontroller genomförts för att undersöka ifall verksamheten bedrivs på ett Internkontrollplan tillfredställande sätt och att regelverk efterlevs. Dessa berör förbundets inköp, hur förebyggavdelning är organiserad utefter ny lagstiftning och hur budgetprocessen efterlevs. Under året så har två stora lagförändringar vilket berör Boverkets byggregler (BBR) samt Lag om Förebyggandeavdelningens organisering brandfarliga och explosiva varor (LBE). Båda dessa lagstiftningar har stor påverkan på förebyggandeavdelningens arbete då de agerar som experter (remissinstans) åt kommunerna angående brandskyddet kopplat till BBR. Samt att man ansvarar för kommunernas arbete som kopplas till LBE. Under året så har förebyggandeavdelningen fått en utökad bemanning med en ytterligare tjänst för att kunna hantera dessa lagförändringar. Tjänsten tillsattes inte förens i december vilket innebär att avdelningens organisering inte har kunnat få tilltänkt effekt under 2025. Lagstiftningarna har inte heller fått fullt genomslag då både berörda verksamheter ska anpassa sig efter lagstiftningarna och BBR fortfarande har en överlappande tidsskala för när den ska börja gälla fullt ut. Därmed så har inte förebyggandeavdelningens organisering kunnat analyserats fullt ut efter den nya lagstiftningen så denna internkontroll får fortsätta under 2026. Internkontrollen har genomförts med stickprov gjorda en av förbundets ekonom i Kungälvs kommun. Inköp Ekonomen kom fram till att förbundet saknar ramavtal på grund av små belopp så förbundet kommer inte upp i sådana volymer att ramavtal är tillämpligt. Vid större upphandlingar så sparas direktupphandlings dokument enligt de direktiv man fått från upphandlingen i Kungälv. Man jobbar nära upphandlaren i Kungälvs kommun. I vissa fall väljs leverantören av tekniska skäl då leverantören bruka serva och laga anläggningen och känner därför till den. Vid inköp bedöms alltid så att man får det lägsta möjliga priset och rätt produkt eller tjänst. Därmed så fungerar inköpen tillfredställande och inga åtgärder krävs. Syftet med internkontrollen var att kontrollera ifall förbundets budgetprocess efterlevs efter Budgetprocessen förbundsordningen. Enligt förbundsordningen § 16 Budget och ekonomisk styrning så ska förbundsdirektionen årligen fastställa budget för förbundet inom de ekonomiska ramar och enligt de riktlinjer i övrigt som förbundsmedlemmarna enats om och som de angivit före juni månads utgång. Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret och den kommande fyraårsperioden samt plan för investeringar för den kommande femårsperioden. Förbundsdirektionen ska fastställa budgeten före november månads utgång. Internkontrollen har följts upp genom avstämningar under året för att se så tidslinjerna har fullföljts. Budgetprocessen har efterlevts och fungerar vilket därmed visar att inga åtgärder krävs. För 2025 visar Bohus Räddningstjänstförbund ett positivt resultat på 1,7 mkr, jämfört med Ekonomisk ställning föregående års resultat på –6,3 mkr. För året är ett resultat på 1,5 mkr budgeterat, i delårsrapporten per 2025-08-31 prognostiserades ett resultat på -4,4 mkr exklusive extra tilläggsbidrag från Kungälvs kommun. Intäkterna visar på ett överskott på 1,4 mkr. I budget ligger ett extra tilläggsbidrag från Kungälvs kommun inräknat på 3,6 mkr, detta bidrag har inte nyttjats under året. Däremot så har förbundet erhållit extra bidrag från ägarkommunerna för att täcka ökade pensionskostnader. Verksamhetens kostnader överstiger budget med 1,8 mkr. Det beror framför allt på ökade pensionskostnader som översteg budget med 4,2 mkr. Bortsett från pensionerna så ligger personalkostnader 0,7 mkr under budget. Övriga externa kostnader ligger 1,6 mkr under budget. Avskrivningar understiger budget med 0,5 mkr, det beror framför allt på att vissa anläggningstillgångar har försenats och därmed har det inte hunnit göras lika stora avskrivningar som förväntat. Finansiella kostnader understiger budget med 0,1 mkr. Förbundet har haft ett år utan större händelser, det innebär att man sluppit långvariga räddningsinsatser som kräver mycket resurser. Förbundet har även haft stor återhållsamhet för förbundets allmänna kostnader och har på så vis lyckats spara in 1,6 mkr jämfört med budget på övriga externa kostnader. Dessa besparingar kommer inte helt utan konsekvenser, det kan leda till ökade kostnader framgent. Förbundet ökade återställningsavgiften för automatlarm från och med första mars, det har lett till ökade intäkter för förbundet. Förbundet har även arbetat för att hyra ut övningsområdet så mycket som möjligt för att dra in extra intäkter. Det har också gjorts en prioritering av vilket underhåll som är nödvändigt på övningsområdet. Detta för att både få ökade intäkter och minskade kostnader. Under året så har avtalet med Sjöfartsverket angående transport av personal med hjälp av deras båtar och personal avslutas. Bedömning har gjorts att förbundet klarar detta genom egna förmågor och lagstiftning. Detta innebär en mindre kostnad för förbundet. Kostnaderna för inhyrd förbundschef från Räddningstjänsten Storgöteborg har minskat. Det till följd av en omorganisering och minskat behov av närvaro från dem. Behovet har varierat under året, men det har gjorts löpande avstämningar för att hålla nere kostnader när det inte har funnits behov. I februari så löpte hyresavtalet för Surte brandstation ut. Detta har inneburit lägre driftkostnader för förbundet både hyresmässigt och underhållsmässigt. På grund av denna effektivisering så har även andra kostnader minskat då det givit synergieffekter för den operativa verksamheten. På grund av sammanslagningen så har flera anläggningstillgångar avyttrats, eftersom det gjorts i samband med en omorganisation påverkar realisationsvinsten för detta inte balanskravsresultatet. Förbundet arbetar aktivt med de investeringar som beviljats i investeringsbudgeten. Investeringar Investeringsutfallet uppgår till 11,3 mkr för 2025. Årets budget uppgår till 8,4 mkr och 7,1 mkr återstod av föregående årsbudget. Investeringsbudget på totalt 1,8 mkr kommer flyttas med till 2026. Förbundets soliditet uppgår till 11,0 % (10,1%), den har förbättrats jämfört med föregående år. Även Nyckeltal och förpliktelser likviditeten har förbättrats jämfört med föregående år, den ligger på 65,5% (38,3%). Betalningsförmågan av kortfristiga skulder säkras upp av att förbundet ingår i Kungälvs kommuns koncernkontosystem där Bohus Räddningstjänstförbund har möjlighet att nyttja en checkräkningskredit. Förbundet har inga övriga förpliktelser i form av panter eller ansvarsförbindelser. Kommunallagen innehåller krav på att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Om kostnaderna för ett Balanskrav visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och resultatet återställas under de närmast följande tre åren. Balanskravsresultatet uppgår till 1,5 mkr 2025 och därmed är balanskravet uppnått. Det innebär att underskottet från 2023 återställs i sin helhet och en del av underskottet från 2024 återställs. Det återstår 5,8 mkr från 2024 att återställa senast 2027. Förbundet har två finansiella mål för 2025. Finansiella mål Förbundet ska hämta igen underskottet från 2023 på 844 tkr. Eftersom balanskravsresultatet uppgår till 1,5 mkr så täcks hela underskottet från 2023 och en del av underskottet från 2024. Soliditeten ska öka under 2025. Soliditeten har gått från 10,1% till 11,0% under 2025. Därmed är båda de finansiella målen uppnådda. Förbundet upprättar ingen särskild driftredovisning, den redogörs för genom uppställd Driftredovisning resultaträkning nedan. I den framgår utfallet i förhållande till budget för den löpande verksamheten. Balanskravsresultat Tkr 2025-12-31 2024-12-31 Årets resultat 1 744 -6 332 Realisationsvinster -772 -73 Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 465 0 Realisationsförluster 17 0 Orealiserade vinster 0 0 Återföring orealiserade vinster 0 0 Verksamhetens resultat 1 454 -6 405 Reservering av medel till resultatutjämningsreserv 0 0 Användning av medel från resultatutjämningsreserv 0 0 Balanskravsresultat 1 454 -6 405 Tkr 2025-12-31 2024-12-31 IB ackumulerade ej återställda negativa resultat -7 249 -844 - Varav från 2023 -844 -844 - Varav från 2024 -6 405 0 Årets balanskravsresultat enligt balanskravsutredningen 1 454 -6 405 UB ackumulerade negativa resultat att återställa inom tre år -5 795 -7 249 UB ackumulerade negativa resultat -5 795 -7 249 Varav från år 2023, återställs senast 2026 0 -844 Varav från år 2024, återställs senast 2027 -5 795 -6 405 Justering har gjorts för realisationsvinst respektive realisationsförlust vid försäljning av anläggningstillgångar. En del av försäljningarna är kopplade till nedläggningen av Surte brandstation och därför har de återlagts enligt undantagsregler. Balanskravsresultatet uppgår till 1,5 mkr och därmed är balanskravet för 2025 uppfyllt. Överskottet innebär också att förbundet täcker hela det negativa balanskravsresultatet som gjordes 2023 och en del av det som gjordes 2024. Under 2026 kommer förbundet göra en analys av 2027 års budget för att ta fram en plan för att återställa resterande underskott. Det råder en viss osäkerhet kopplat till medlemsansökan till Räddningstjänsten Storgöteborg vilket kan påverka hur detta underskott kommer hanteras. Beslut kring medlemsansökan förväntas komma under våren 2026. Tkr 2025-12-31 Budget 2025 2024-12-31 Resultaträkning Verksamhetens intäkter 1 105 829 104 400 97 449 Verksamhetens kostnader 2,3,4,5 -93 285 -91 510 -92 266 Avskrivningar 6 -9 053 -9 506 -9 333 Verksamhetens nettokostnader 3 491 3 384 -4 150 Skatteintäkter 0 0 0 Generella statsbidrag och utjämning 0 0 0 Verksamhetens resultat 3 491 3 384 -4 150 Finansiella intäkter 67 0 71 Finansiella kostnader 7 -1 814 -1 884 -2 252 Resultat efter finansiella poster 1 744 1 500 -6 332 Extraordinära poster 0 0 0 Årets resultat 1 744 1 500 -6 332 Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Balansräkning ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 8,10 42 106 46 092 Maskiner och inventarier 9 45 635 41 060 Summa materiella anläggningstillgångar 87 741 87 153 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar 87 741 87 153 Bidrag till infrastruktur 0 0 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Fordringar 11 14 343 5 992 Kortfristiga placeringar 0 0 Kassa och bank 0 233 Summa omsättningstillgångar 14 343 6 225 SUMMA TILLGÅNGAR 102 084 93 377 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL 12 Eget Kapital 9 448 15 780 Årets resultat 1 744 -6 332 Summa Eget kapital 11 192 9 448 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner 13 21 593 16 341 Andra avsättningar 0 0 Summa avsättningar 21 593 16 341 SKULDER Långfristiga skulder 14 47 408 51 353 Kortfristiga skulder 15 21 891 16 235 Summa skulder 69 299 67 588 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 102 084 93 377 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser och panter Inga Inga Belopp i Tkr 2025 2024 Kassaflödesanalys DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat, not 12 1 744 -6 332 Avskrivningar & nedskrivningar, not 6 9 036 9 333 Förändring avsättningar, not 13 5 252 3 188 Justering för övriga ej likvidpåverkande poster 0 0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet 16 032 6 189 Förändring kortfristiga fordringar, not 11 -8 351 13 404 Förändring kortfristiga placeringar 0 0 Förändring kortfristiga skulder, not 15 5 493 -1 873 Kassaflöde från den löpande verksamheten 13 174 17 721 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Ökning/minskning värdepapper 0 0 Investering i immateriella och materiella anläggningstillgångar, not 8-9 -10 610 -8 999 Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar, not 8-9 985 587 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -9 625 -8 412 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Upplåning 0 0 Amortering 0 0 Förändring kortfristig del 0 0 Förändring övriga långfristiga skulder, not 14 -3 945 -3 021 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -3 945 -3 021 Årets kassaflöde -396 6 287 Likvida medel vid årets början 233 -6 054 LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT -163 233 Bohus Räddningstjänstförbund följer Lagen om kommunal bokföring och redovisning (2018:597), övrig Redovisningsprinciper redovisningspraxis och de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Intäkter redovisas, i enlighet med RKR 2 Intäkter, till det värde som erhållits eller kommer erhållas. Intäkter Intäkterna består huvudsakligen av förbundsbidrag från ägarkommunerna. Bidraget beslutas av kommunerna och förbundet fakturerar kommunerna tertialvis. Personalkostnader Lönerna är bokförda enligt kontantprincipen. Förändring av semesterlön och övertidsskuld redovisas som en kostnad i verksamheten. Sociala avgifter bokförs som ett procentuellt påslag på lönekostnaden. Timlöner och ersättning för obekväm arbetstid som är intjänade den sista månaden som omfattas av bokslutet tas upp som kortfristig skuld, då den utbetalas först månaden därpå. Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde efter avdrag för Aplnanlämgägsnsiignag asvtislklgriåvnnignagra r och nedskrivningar. Den ekonomiska livslängden ska överstiga tre år och anskaffningsvärdet ska överstiga ett värde om minst ett ½ prisbasbelopp för att en anskaffning ska redovisas som en anläggningstillgång. Anläggningstillgångar i balansräkningen som övertogs från medlemskommunerna har upptagits till det bokförda värde objekten haft i respektive medlemskommuns balansräkning i samband med förbundets bildande. Enligt RKR R5 så fördelas leasing på finansiell och operationell leasing. Den finansiella leasingen Lreedaosviinsagsa svotmal en materiell anläggningstillgång och framtida leasingavgifter redovisas som en skuld. Operationella leasingavtal redovisas som en kostnad linjärt över leasingperioden. Tillgången respektive skulden utgörs av framtida leasingavgifter som förbundet är bundet till genom avtal. Då avtalen ursprungligen löper på upp till 3 år, så har nyttjandetiden uppskattats på alla avtal. Med finansiella leasingavtal avses i det här fallet lokaler där leasingperioden omfattar större delen av leasingobjektets ekonomiska livslängd även om inte äganderätten övergår. Dessa lokaler har specifikt anpassats efter räddningstjänstens verksamhet och kan inte med lätthet ersättas av annan lokal. Med operationell leasing avses korttidshyra av maskiner och inventarier samt lokaler som förbundet med lätthet kan säga upp och ersätta med andra lokaler. Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärdet. Bestämmande av den ekonomiska livslängden görs Autvifsrkånri vbneriänkgnaard nyttjandeperiod i enligt med RKR 4 Materiella anläggningstillgångar. Aktivering av anläggningstillgångar sker normalt den månad som investeringen tas i bruk. Nominell metod används för beräkning av avskrivningar, det vill säga linjär avskrivning på ursprungligt anskaffningsvärde. På de anläggningar som övertogs vid förbundets bildande beräknas internränta på deras bokförda värde. SKR:s förslag på internräntesatser används. På redan befintliga anläggningstillgångar så har komponentavskrivning inte tillämpats, däremot på nyanskaffade maskiner så har en del komponenter bedömts ha kortare avskrivningstid och har därför delats upp på olika komponenter med olika avskrivningstider. Avskrivningstider År Byggnader 20–33 Fordon 5–20 Räddningstjänstutrustning 5–10 Maskiner och inventarier 5–20 Mark Ingen avskrivning Pensioner från och med 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen inklusive löneskatt. PBeernäskinoinngs shkaur lsdk ett enligt RIPS19. Pensionsåtagande avseende anställda före år 2013 redovisas som åtagande i Ale- respektive Kungälvs kommuns årsredovisning. Från och med 2000 har arbetstagaren själv fått möjlighet att placera en del av sin tjänstepension. Det innebär att Bohus Räddningstjänstförbund årligen betalar ut den intjänade individuella delen till KPA som administrerar fördelningen av pensionspengarna till respektive individs valda förvaltare. Den del av pensionsskulden med tillhörande löneskatt, som betalas ut under 2026, bokas upp som kortfristig skuld under 2025 enligt KPA:s prognos. Inga medel är placerade för att möta framtida pensionsutbetalningar. Pensionsåtagande finns för den före detta förbundschefen vid dennes pensionsavgång, i övrigt har förbundet inga pensionsåtaganden för personer i ledande ställning eller direktionen. Avsättningar för pensioner Bohus Räddningstjänstförbund har en avsättning för pensioner inklusive löneskatt. Varje år bokförs förändringen (ökningen/minskningen) av skulden mot årets resultat, detta år har avsättningen ökat avsevärt. Det beror på att avsättning har gjorts för pensionsåtagandet gentemot den före detta förbundschefen motsvarande överenskommet belopp inklusive löneskatt. Vid förbundets bildande skedde ett övertagande av anläggningstillgångar från Smkeudlldemers kommunerna. Detta övertagande finansierades genom ett reverslån mot respektive kommun. Reverslånen amorteras i takt med avskrivningarna av tillgångarna. Tillämpad ränta är den rekommenderande internräntan som Sveriges kommuner och regioner (SKR) fastställer. Räntan för 2025 är 2,54 %. Den del av reverslånen som förfaller inom ett år redovisas som en kortfristig skuld. Förbundets likviditet hanteras i ett gemensamt koncernkontosystem där Kungälvs kommun och övriga kommunala bolag ingår. Soliditet är ett mått på hur stor andel av förbundet totala resurser som finansieras med eget kapital. Nyckeltal och förpliktelser Förbundet har inga övriga förpliktelser i form av panter eller ansvarsförbindelser. Noter NBoetlo 1p pV ei trkkrs amhetens intäkter 2025-12-31 Budget 2024-12-31 Förbundsbidrag Ale kommun 38 644 36 494 35 528 Förbundsbidrag Kungälvs kommun 58 505 59 456 53 738 Bidrag och kostnadsersättningar från staten 202 0 60 Automatlarm 3 811 4 100 3 492 Utbildning 705 720 769 Avgift brandsyn 505 600 558 Tillståndsavgifter 253 220 98 Realisationsvinster på materiella anläggningstillgångar 803 460 73 Övriga intäkter 2 401 2 350 3 132 Summa 105 829 104 400 97 449 NBoetlo 2p pV ei trkkrs amhetens kostnader 2025-12-31 Budget 2024-12-31 Personalkostnader -67 887 -65 203 -66 921 Hyra -4 809 -5 190 -5 413 Brandvatten -1 900 -1 900 -1 900 Övriga kostnader -18 688 -17 322 -18 032 Summa -93 285 -89 615 -92 266 NBoetlo 3p pR ei tvkirs ion 2025-12-31 2024-12-31 Kostnader för räkenskapsrevision -520 -634 Övrig revision 0 0 Summa -520 -634 Räkenskaperna granskas i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision. De sakkunniga biträdets yttrande samt granskningsrapporter avseende bokslut och årsredovisning kommer finns tillgängliga på förbundets hemsida. NFroamt 4ti dOap merinaitmioilneaeslelaa vlegiaftseinr gsoamvt sakla f aesrltäiggghaest eavrs eende icke uppsägningsbara leasingavtal Belopp i tkr 2025-12-31 2024-12-31 Förfaller till betalning inom ett år -132 -204 Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år -397 0 Förfaller till betalning senare än fem år 0 0 Under perioden kostnadsförda leasingavgifter -530 -204 Varav kommunkoncerninterna operationella leasingavtal: Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande: 2025-12-31 2024-12-31 Inom 1 år -132 -204 Senare än 1 år men inom 5 år -397 0 Senare än 5 år 0 0 Summa -530 -204 Varav externa operationella leasingavtal: Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande: 2025-12-31 2024-12-31 Inom 1 år 0 0 Senare än 1 år men inom 5 år 0 0 Senare än 5 år 0 0 Summa 0 0 NFroamt 5ti dOap merinaitmioilneaeslelaa vlegiaftseinr gsoamvt sakla m earlsäkgignaes ra voscehe nindev eicnktea uripeprs ägningsbara leasingavtal Belopp i tkr 2025-12-31 2024-12-31 Förfaller till betalning inom ett år -438 0 Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år -1 133 0 Förfaller till betalning senare än fem år 0 0 Under perioden kostnadsförda leasingavgifter -1 571 0 Varav kommunkoncerninterna operationella leasingavtal: Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande: 2025-12-31 2024-12-31 Inom 1 år 0 0 Senare än 1 år men inom 5 år 0 0 Senare än 5 år 0 0 Summa 0 0 Varav externa operationella leasingavtal: Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande: 2025-12-31 2024-12-31 Inom 1 år -438 -204 Senare än 1 år men inom 5 år -1 133 0 Senare än 5 år 0 0 Summa -1 571 -204 NBoetlo 6p pA vi t-k or ch nedskrivningar 2025-12-31 2024-12-31 Avskrivning av byggnader och anläggningar -3 106 -3 037 Avskrivning av maskiner och inventarier -5 931 -6 296 Summa -9 036 -9 333 NBoetlo 7p pF iin takrn siella kostnader 2025-12-31 2024-12-31 Räntekostnader -112 -171 Ränta finansiell leasing -1 192 -1 261 Ränta pensionsskuld -510 -820 Summa -1 814 -2 252 NBoetlo 8p pM ia trkkr , byggnader och tekniska anläggningar 2025-12-31 2024-12-31 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde 81 971 80 886 Årets anskaffningar 47 1 085 Utrangeringar -1 571 0 Utgående ackumulerade anskaffningar 80 447 81 971 varav pågående investeringar 0 0 Ingående ackumulerade avskrivningar -35 879 -32 842 Utrangeringar 644 0 Årets avskrivningar -3 106 -3 037 Utgående ackumulerade avskrivningar -38 341 -35 879 Utgående planenligt restvärde 42 106 46 092 därav finansiell leasing 40 756 43 662 Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod (år) 17,6 17,6 Not 9 Maskiner och inventarier Belopp i tkr 2025-12-31 2024-12-31 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde anläggningar 91 525 84 899 Årets anskaffningar 10 563 7 914 Försäljningar -1 478 -1 288 Utrangeringar -4 828 0 Utgående ackumulerade anskaffningar 95 782 91 525 Varav pågående investeringar 1 205 701 Ingående ackumulerade avskrivningar -50 465 -44 870 Försäljningar 1 420 701 Utrangeringar 4 828 0 Årets avskrivningar -5 930 -6 296 Utgående ackumulerade avskrivningar -50 147 -50 465 Utgående planenligt restvärde 45 635 41 060 därav finansiell leasing 40 756 43 662 Genomsnittlig nyttjandeperiod maskiner och inventarier 8,3 8,2 Not 10 Finansiell leasing Framtida minimileaseavgifter som ska erläggas avseende icke uppsägningsbara leasingavtal 2025-12-31 2024-12-31 Totala minimileaseavgifter 56 640 60 621 Framtida finansiella kostnader -9 526 -10 718 Nuvärdet av minimileaseavgifterna 47 114 49 902 Nuvärdet av minimileaseavgifterna förfaller enligt följande: Förfaller till betalning inom ett år 2 859 2 788 Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år 12 122 11 847 Förfaller till betalning senare än fem år 32 133 35 268 Summa: 47 114 49 902 Varav kommunkoncerninterna finansiella leasingavtal 2025-12-31 2024-12-31 Totala minimileaseavgifter 56 640 60 621 Framtida finansiella kostnader -9 526 -10 718 Nuvärdet av minimileaseavgifterna 47 114 49 902 Nuvärdet av minimileaseavgifterna förfaller enligt följande: Förfaller till betalning inom ett år 2 859 2 788 Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år 12 122 11 847 Förfaller till betalning senare än fem år 32 133 35 268 Summa: 47 114 49 902 Varav externa finansiella leasingavtal 2025-12-31 2024-12-31 Totala minimileaseavgifter 0 0 Framtida finansiella kostnader 0 0 Nuvärdet av minimileaseavgifterna 0 0 Nuvärdet av minimileaseavgifterna förfaller enligt följande: Förfaller till betalning inom ett år 0 0 Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år 0 0 Förfaller till betalning senare än fem år 0 0 Summa: 0 0 NBoetlo 1p1p Ki tokrrt fristiga fordringar 2025-12-31 2024-12-31 Kundfordringar 10 559 2 499 Fordran Skatteverket 565 548 Fordran mervärdesskatt 562 380 Övriga kortfristiga fordringar 0 0 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 656 2 265 Summa 14 343 5 692 NBoetlo 1p2p Ei tgkert kapital 2025-12-31 2024-12-31 Ingående eget kapital 9 448 15 780 Årets resultat 1 744 -6 332 Summa 11 192 9 448 NBoetlo 1p3p Ai tvksrä ttningar pensioner 2025-12-31 2024-12-31 Ingående avsättning 13 205 9 880 Pensionsutbetalningar -106 -99 Aktualiseringar 0 0 Nyintjänad pension 4 542 2 036 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 471 820 Förändring av löneskatt 1 171 649 Ändring av försäkringstekniska grunder 0 0 Övrigt -83 -81 Sänkning av diskonteringsränta 0 0 Total pensionsavsättning 19 201 13 205 Avsatt till pensioner 15 452 10 627 Löneskatt 3 749 2 578 Summa pensionsåtagande 19 201 13 205 Återlånade medel 19 201 13 205 Pensioner som avsättning 19 201 13 205 Pensioner som ansvarsförbindelse 0 0 Summa pensionsåtagande 19 201 13 205 Återlånade medel 19 201 13 205 Särskild avtalspension Pension 1 926 2 524 Löneskatt 467 612 Summa 2 392 3 136 Total pensionsavsättning 21 593 16 341 Pensioner före 2013 tryggas av Ale respektive Kungälvs kommun och redovisas därmed som pensionsåtagande i deras respektive årsredovisning. Särskild avtalspension avser ett pensionsåtagande gentemot den före detta förbundschefen. Avsättningen motsvarar överenskommet belopp inklusive löneskatt. Not 14 Långfristiga skulder Belopp i tkr 2025-12-31 2024-12-31 Reverslån Ale kommun 224 1 170 Reverslån Kungälvs kommun 70 280 Leasingavtal relaterat till finansiell leasing av fastigheter 47 114 49 902 Summa 47 408 51 353 NBoetlo 1p5p Ki tokrrt fristiga skulder 2025-12-31 2024-12-31 Kortfristig del av reverslån Ale kommun 41 92 Kortfristig del av reverslån Kungälvs kommun 210 210 Kortfristig skuld Kungälvs Kommun* 163 0 Leverantörsskulder 7 277 5 279 Upplupna personalkostnader (exkl pensioner) 6 741 6 557 Upplupna pensionskostnader 1 731 1 981 Övriga kortfristiga skulder 1 044 1 060 Förutbetalda riktade statsbidrag och 150 0 kostnadsersättningar Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 4 533 1 056 Summa 21 891 16 235 *Kungälvs kommun har med bank avtalat om ett så kallat koncernkontosystem. Mellan kommunen och Bohus Räddningstjänstförbund har interna kreditvolymer avtalats. Om det är en skuld på koncernkontot på koncernkontot vid årsskiftet redovisas det som en kortfristig skuld till Kungälvs kommun. Den koncerninterna kreditlimiten uppgår till 10 000 tkr. Avvikelse Belopp i Tkr 2025-12-31 Budget Investeringsredovisning mot budget Båtar* 690 750 60 Slangtvätt ultraljudstvätt och ren arbetsmiljö* 74 380 306 Släck räddningsfordon* 7 344 6 000 -1 344 Ledningsfordon 0 1 500 1 500 Transportfordon och småbilar 679 850 171 MC 6*6 235 300 65 Däck tunga fordon 0 300 300 Räddningstjänstutrustning 161 175 14 Ras och skred 151 150 -1 Reinvesteringar 214 150 -64 Kem och Rökskydd 522 650 128 Tvättmaskin Torkskåp RAP 0 200 200 Reningsteknik 0 1 000 1 000 Motorspruta 0 200 200 Motorsågar och motorkapar 0 200 200 Larmställ och höghöjdsskydd hjälmar 259 350 91 Indikeringsutrustning Kem 0 175 175 Värmekamera 66 150 84 Övningsfält 47 200 153 Brandslang och armatur skogsbrand 251 250 -1 Utlarmning/sökare 120 150 30 Rakelutbyte 35 200 165 Navigation 0 150 150 Larmteknik / servar 141 150 9 Rökdykarradiosystem 30 50 20 Robust höjd beredskap stab ledningsutr 0 500 500 Fystestutrustning 100 125 25 Säkerhetsskåp/exskåp 35 100 65 Möbler och investeringar 157 125 -32 11 311 15 480 4 169 *Överflyttat från tidigare års budget Det sakkunniga biträdets yttrande| Azets Det sakkunniga biträdets yttrande Till revisorerna i Bohus Räddningstjänstförbund (BORF) (org.nr 222000–3004) Inledning Vi har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i BORF utfört revision och granskning av årsredovisningen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för år 2025-01-01–2025- 12-31. Våra uttalanden i detta yttrande är förenliga med innehållet i den revisionsrapport som har överlämnats till förbundets förtroendevalda revisorer 2026-03-05. Yttrande om årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter Uttalanden Vi har u(cid:414)ört en revision av årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för BORF för år 2025-01-01–2025-12-31 avtagen av direk(cid:415)onen den 2026-02-25. Vi har granskat förvaltningsberä(cid:425)elsen samt investeringsredovisningen enligt särskilda instruk(cid:415)oner i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprä(cid:425)ats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning och ger en i alla väsentliga avseenden rä(cid:425)visande bild av förbundens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Grund för uttalanden Vi har utfört uppdraget enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt denna standard beskrivs närmare i avsnittet Det sakkunniga biträdets ansvar. Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i förhållande till förbundets. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information Årsredovisningen innehåller också annan information än resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter och denna andra information återfinns på sidorna 3-5. Det är direktionen som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna andra information och i vårt uppdrag ingår inte att genomföra en revision av denna information, men det är vårt ansvar att läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen och bedömer om den andra informationen verkar innehålla väsentliga felaktigheter. www.azets.se A3BB8-AO1XY-332D4-10LY8-BGAWU-HLMVH :yek tnemucod oenneP Det sakkunniga biträdets yttrande| Azets Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldig att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Sådan information som granskas enligt särskilda instruktioner utgör inte annan information. Direktionens ansvar Det är direktionen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning. Direktionen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Det sakkunniga biträdets ansvar Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna ett yttrande som en del av en revisionsrapport till de förtroendevalda revisorerna. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar. Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: • Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag. • Skaffar vi oss en förståelse av den del av förbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. • Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i direktionens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. • Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. www.azets.se A3BB8-AO1XY-332D4-10LY8-BGAWU-HLMVH :yek tnemucod oenneP Det sakkunniga biträdets yttrande| Azets • Måste vi informera de förtroendevalda revisorerna om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Det sakkunniga biträdets granskning av förvaltningsberättelsen och investeringsredovisningen Det är direktionen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen samt investeringsredovisningen och att dessa upprättas i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Vår granskning har skett enligt ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse” och ”Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning” i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen och investeringsredovisningen har en annan inriktning och mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Investeringsredovisning har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Sundsvall den 5 mars 2026 Azets Revision & Rådgivning AB Kristoffer Bodin Auktoriserad revisor/Ansvarigt sakkunnigt biträde www.azets.se A3BB8-AO1XY-332D4-10LY8-BGAWU-HLMVH :yek tnemucod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Yngve Roger Kristoffer Bodin Auktoriserad revisor Serienummer: 0a6fb105ff7c07[…]b670372d4c2b2 IP: 37.123.xxx.xxx 2026-03-05 14:05:13 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. A3BB8-AO1XY-332D4-10LY8-BGAWU-HLMVH :lekcyntnemukod oenneP Protokoll Direktionen för Bohus Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum: 2026-02-25 1(20) Plats och tid Brandstationen, Kode 2026-02-25, kl 14:00-17:30 Närvarande ledamöter Peter Harrysson (M) ordförande Erik Liljeberg (M) vice ordförande Glenn Linhem (L) Gunnar Skaven (S) Närvarande ersättare Monica Samuelsson (S) Thomas Loong (L) Kathrine Månsson (S) Frånvarande Maria-Bianca Andersson (KD) Övriga deltagande Christian Weberberger, tf förbundschef/ räddningschef David Henningberg, BORF Anette Fredriksson, ekonom (deltar till § 7) Frida Engdahl, ekonom (deltar till § 7) Christina Carlsson, revisor (deltar till § 7) Iréne Hellekant, revisor (deltar till §7) Kristoffer Bodin, Azets Revision & Rådgivning AB (§5-7) (Erik Bjärke, Ale kommun (deltar § 8) Kristoffer Ränkedal, RSG (deltar § 10) Ida Haglund Friberg, BORF (deltar § 9) Maria Berger, sekreterare, BORF Närvarande personalföreträdare Anders Eriksson, Vision Mats Hansson, Ledarna Carl Björkell, Kommunal Fredrik Olsson, BRF (deltar via Teams) Frånvarande personalföreträdare - Utses att justera Erik Liljeberg (M) Justeringens plats och tid Kungälv, digital signatur 2026-03-04 Underskrifter Sekreterare Maria Berger Ordförande Peter Harrysson (Mar 3, 2026 13:48:19 GMT+1) Peter Harrysson (M) Justerande Erik Liljeberg (Mar 3, 2026 12:54:40 GMT+1) Erik Liljeberg (M) Protokoll Direktionen för Bohus Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum: 2026-02-25 2(20) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Direktionen för Bohus Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum 2026-02-25 Datum för anslags uppsättande 2026-03-04 Datum för anslags nedtagande 2026-03-25 Förvaringsplats för protokollet Kungälvs stadshus Underskrift Maria Berger Sekreterare Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Protokoll Direktionen för Bohus Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum: 2026-02-25 3(20) Innehåll § 01/2026 Upprop .......................................................................................................................................... 4 § 02/2026 Val av justerare ............................................................................................................................. 5 § 03/2026 Tillkommande och utgående ärenden ....................................................................................... 6 § 04/2026 Eventuell anmälan om jäv ........................................................................................................... 7 § 05/2026 Bokslutsgenomgång och årsredovisning 2025 ......................................................................... 8 § 06/2026 Revisionsberättelse och yttrande från sakkunnig genomgång ............................................... 9 § 07/2026 Beslut om bokslut ...................................................................................................................... 10 § 08/2026 Information ny räddningsstation Ale ...................................................................................... 11 § 09/2026 Uppdatering av BORFs delegationsordning .......................................................................... 12 § 10/2026 Räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) ................................................................... 13 § 11/2026 Medlemsansökan RSG .............................................................................................................. 14 § 12/2026 Internkontrollplan ...................................................................................................................... 15 § 13/2026 Delegationsbeslut ....................................................................................................................... 16 § 14/2026 Övriga frågor .............................................................................................................................. 17 § 15/2026 Nästa sammanträde .................................................................................................................... 18 § 16/2026 Arbetsmöte direktionen angående medlemsprocess och medlemssamråd ....................... 19 § 17/2026 Avslutande av mötet .................................................................................................................. 20 Justerandes sign. Utdragsbestyrkande Protokoll Direktionen för Bohus Räddningstjänstförbund Sammanträdesdatum: 2026-02-25 4(20)

KS § 79 KS 2026/207 Instruktion till bolagsstämma AB Alebyggen Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att valt ombud instrueras att på bolagsstämma för AB Alebyggen rösta för: - att styrelse och verkställande direktör beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025 - att godkänna styrelsens förslag till disposition av verksamhetsårets vinst enligt fastställd balansräkning - att fastställa i årsredovisningen ingående resultat- och balansräkning - att framföra kommunens vilja om samlokalisering av kontorslokaler i det nya kommunens hus Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Enligt 7 kap. 1 § aktiebolagslagen utövas aktieägares lagstadgade inflytande i bolaget vid bolagsstämman, som är bolagets högsta beslutande organ. Ombudet röstar på stämman enligt utfärdad instruktion. Förslag till beslut om ansvarsfrihet grundas i revisionens granskning som redovisas i granskningsrapport och granskningsredogörelse. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-03-31 - Årsredovisning med revisionsberättelse och lekmannarevisorernas granskningsrapport – AB Alebyggen 2025 - Granskningsredogörelse AB Alebyggen 2025 - Bolagsstyrningsrapport AB Alebyggen 2025 - Protokoll uppsiktsdialog AB Alebyggen 2025 Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2026-04-07 Yrkande Dennis Ljunggren (S) yrkar att valt ombud instrueras att på bolagsstämma för AB Alebyggen rösta för att framföra kommunens vilja om samlokalisering av kontorslokaler i det nya kommunens hus. Beslutsgång Ordförande Henrik Fogelklou (M) ställer proposition på Dennis Ljunggrens (S) tilläggsyrkande och finner kommunstyrelsen beslutar detsamma. Beslutet skickas till Ombud vid årsstämma med AB Alebyggen AB Alebyggens styrelse AB Alebyggens VD Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2026/207 Datum: 2026-03-31 Utvecklingsledare Olle Andersson Kommunstyrelsen Instruktion till bolagsstämma AB Alebyggen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att valt ombud instrueras att på bolagsstämma för AB Alebyggen rösta för: - att styrelse och verkställande direktör beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025 - att godkänna styrelsens förslag till disposition av verksamhetsårets vinst enligt fastställd balansräkning - att fastställa i årsredovisningen ingående resultat- och balansräkning. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Enligt 7 kap. 1 § aktiebolagslagen utövas aktieägares lagstadgade inflytande i bolaget vid bolagsstämman, som är bolagets högsta beslutande organ. Ombudet röstar på stämman enligt utfärdad instruktion. Förslag till beslut om ansvarsfrihet grundas i revisionens granskning som redovisas i granskningsrapport och granskningsredogörelse. Maria Kosterlind Reinholdsson Patrik Skog Kommunchef Avdelningschef demokrati Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Årsredovisning med revisionsberättelse och lekmannarevisorernas granskningsrapport – AB Alebyggen 2025 - Granskningsredogörelse AB Alebyggen 2025 - Bolagsstyrningsrapport AB Alebyggen 2025 - Protokoll uppsiktsdialog AB Alebyggen 2025 Ärendet AB Alebyggen är ett helägt kommunalt bolag. Enligt 7 kap. 1 § aktiebolagslagen utövas aktieägares lagstadgade inflytande i bolaget vid bolagsstämman, som är bolagets högsta beslutande organ. Ombudet röstar på stämman enligt utfärdad instruktion. Ombudsinstruktioner beslutas av kommunfullmäktige. Varje år ska bolaget hålla bolagsstämma och där fastställa • resultaträkning och balansräkning, • hur företaget ska disponera årets vinst eller förlust, • om styrelsen och den verkställande direktören ska få ansvarsfrihet för det avslutade räkenskapsåret Förslag till beslut om ansvarsfrihet grundas i revisionens granskning som redovisas i granskningsrapport och granskningsredogörelse. I revisionsberättelsen framgår att bolagets revisor tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Vidare tillstyrker bolagets revisor att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och att bolagsstämman beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. I lekmannarevisorernas granskningsrapport bedöms att AB Alebyggens verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Vidare skriver lekmannarevisorerna att någon grund för anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning inte föreligger. Utifrån att bolagen fastställer styrmodellen innebär detta också att bolagen årligen ska inkomma med en bolagsstyrningsrapport inför ansvarsprövning. I bolagsstyrningsrapporten ska alla styrande dokument som fastställts av tidigare bolagsstämmor redovisas. Syftet är att förtydliga ägarens, kommunfullmäktiges, styrning. Eventuella avsteg från styrande dokument, som kommunfullmäktige och senare bolagsstämman fastställt, ska då också redovisas. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Förvaltningens bedömning Bolagets ägare representeras på bolagsstämma av ett ombud som röstar för ägaren. I de flesta fall består ombudets instruktion enbart av formellt uppdrag med kan omfatta hur ombudet ska rösta i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars större vikt. Ombudsinstruktionen är styrning av och stöd till kommunens ombud. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Påverkan ur ett invånarperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Ärendet har inte direkt koppling till kommunfullmäktiges mål. Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Beslutet expedieras bolagens styrelser som hanterar bolagsstämmans dagordning. Kommunens ägarombud deltar vid årsstämma för AB Alebyggen och röstar i enlighet med beslut. Granskningsredogörelsens rekommendationer ska hanteras av bolagets styrelse och informeras kommunfullmäktige. Beslutet skickas till: Ombud vid årsstämma med AB Alebyggen AB Alebyggens styrelse AB Alebyggens VD Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se ÅRSREDOVISNING INNEHÅLL VD har ordet Sida 4 Vår verksamhet Sida 5 Hyresgästreportage 1 Sida 7 Tågen tuffar på hemma hos Lennart Fastighetsutveckling Sida 8 Energi, klimat och miljö Sida 10 Våra hyresgäster Sida 11 Hyresgästreportage 2 Sida 13 Det frodas på förskolan i Nol Vår ekonomi Sida 14 Hyresgästreportage 3 Sida 15 Blöt men glädjefylld nationaldag i Nödinge Förvaltningsberättelse Sida 18 Flerårsöversikt Sida 22 Granskningsrapport (Lekmannarevisorer) Sida 41 Revisionsberättelse (Ernst & Yong AB) Sida 42 Bilaga A, B och C Sida 44 AB Alebyggen Besöksadress: Ale Torg 7, Nödinge Postadress: Box 104, 449 22 Nödinge Telefonnummer: 0303-330800 Hemsida: www.alebyggen.se Mail: info@alebyggen.se Organisationsnummer: 556093-0504 Bilder: Magnus Soovik, Alebyggen Mats Fundberg, PEAB och Göran Assnér Artiklar från hemlängtan: Text Kajsa Sandin, Skriva Foto: Magnus Soovik, Alebyggen Samtliga bilder tillhör AB Alebyggen Framsida: Armbandstillverkning på Nationaldagen 6 juni 2025 Baksida: Det växer och frodas på vårt dagis i Änggården, Nol Bild till höger: Smutsiga händer när man planterar på dagis i Änggården, Nol Foto: Magnus Soovik VD har ordet Då lägger vi bakom oss den första fjärdedelen av det tjugoför- Mest glädjande under året var det att ta del av NKI-resulta- sta århundradet, och konstaterar att en hel generation fötts tet för 2025, där vi återigen kan konstatera riktigt fina siffror. mellan 11 septemberattackerna i New York och ett mellan- 83,7% av hyresgästerna tycker att vi levererar bra eller mycket statligt krig på den europeiska kontinenten. Den som minns bra service, vilket är ett gott kvitto på att vi jobbar med rätt 1990-talet minns en annan tid. saker på rätt sätt. Att vidmakthålla hög nöjdhet i en tid med både ekonomisk osäkerhet och en hel del renoveringsstök är Trögheten i den konjunkturella svackan hänger ihop med ett styrketecken. Nu tar arbetet vid med det ständiga förbätt- oro och osäkerhet. Europas beroende av gasuppvärmning, ringsarbetet. konsekvenserna av krig i vårt närområde, handelskonflikter med forna partners, global konkurrens inom nya sektorer mm påverkar mycket av det som länge tagits för givet. Arbetslös- heten stampar, kronan stärks, inflationen borde vara besegrad. Skall styrräntan upp eller ned? På bostadsmarknaden i Ale är efterfrågan fortsatt stabil, samti- digt som vi konstaterar att vakanser visat sig på flera håll i vårt Johan Redlund, VD närområde. Under året som gått har vi jobbat vidare för att åstadkomma nya byggstarter, men överklaganden har gjort att inget nybygge inletts. En förtätning av centrala Nödinge är en kommande prioritering i kommunens samhällsbygg- nadsprocess. Samtidigt jobbar vi metodiskt vidare med att renovera badrum, stammar och mycket annat i miljonpro- gramsbeståndet. Vår verksamhet AB Alebyggen är Ale kommuns allmännytta i enlighet med Enligt ägardirektivet skall bolagets ändamål, därtill vara lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. följande; Bolaget är helägt av kommunen med uppdrag att förvalta - att vara ett viktigt bostadspolitiskt instrument för Ale kom- bostäder som upplåts med hyresrätt, främja bostadsförsörj- mun samt verka för en utveckling som ökar Ale kommuns ningen i kommunen samt erbjuda möjlighet till boendeinfly- attraktionskraft. tande och inflytande i bolaget. Verksamheten skall bedrivas enligt affärsmässiga principer, vilket medför marknadsmäs- - att erbjuda bostadssökande bostad utan ekonomisk eller siga avkastningskrav i stället för kommunallagens självkost- social rangordning med utgångspunkt i en tydlig uthyr- nadsprincip. ningspolicy. Bolagets verksamhet regleras av bolagsordning och ägard- - att erbjuda ett attraktivt och varierat bostadsutbud, med en irektiv fastställda av Ale kommunfullmäktige, samt antagna konkurrenskraftig hyressättning och varierande bostadsfor- vid Alebyggens bolagsstämma 2025. mer. Enligt bolagsordningen skall bolaget främja kommunens - att arbeta med att ta socialt ansvar och verka för trygghet, behov av bostäder, service och andra kollektiva anordningar. inkludering och social sammanhållning. Därtill har bolaget till föremål för verksamheten; - att förvärva och äga fastigheter samt uppföra och förvalta bostadshus, - att bedriva bostadsanknuten offentlig eller kommersiell verksamhet samt - att bedriva exploateringsverksamhet, uppföra och förvalta fastigheter för kontor, handel, industri och annan kommer- siell eller offentlig verksamhet samt att uppföra och försälja småhus. Vision och mål Alebyggen vägleds av Ale kommuns vision ”Ett Ale. -I Ale skapar människor, föreningar och företag möjligheter och framtiden tillsammans i ett samhälle där vi gemensamt tar ansvar. Mellan skog och älv växer vi med en storslagen småskalighet där småstadens fördelar bevaras. Ett pärlband av orter, var och en unik, här finns en plats för alla. Här har vi nära till varandra, naturen och stadens brus. Ale – Sveriges längsta småstad.” Alebyggens affärsidé är att erbjuda ett attraktivt bostadsalter- nativ, anpassat till varje livssituation, för dagens och morgon- dagens hyresgäster. Bolagets mission är vara ett engagerat bostadsföretag som skapar hemlängtan. Särskilt fokus skall vara på kundnytta, effektivitet och trygghet vilket förverkligas genom; - bostadsproduktion och underhåll som möter människors behov, - social hållbarhet med trygghet och trivsel i boendet, - en engagerad förvaltning som bryr sig om detaljerna samt - ett fokuserat miljöarbete. Under 2025 har arbete bedrivits utifrån Allmännyttig plan 2025 och ekonomisk prognos 2025–2028 med målsättningar kopplade till ovanstående. Fastighetsbestånd Alebyggens fastighetsbestånd finns i kommunens större orter Den andra halvan av beståndet är mer varierat i utförande från Bohus i söder till Alvhem och Skepplanda i norr. Alebyg- men kännetecknas av en stor andel bostadsområden med gen äger och förvaltar ca 2300 lägenheter och erbjuder ett trähusbebyggelse i tvåplan där hyresgästerna har tillgång till flertal olika bostadsalternativ. Halva fastighetsbeståndet är en egen liten täppa. Närheten till det gröna och möjligheten- uppfört under de så kallade rekordåren då bostadsbristen var till en egen trädgård bidrar på ett påtagligt sätt till områdenas stor och närmare 100 000 bostäder byggdes årligen i landet. attraktivitet. Alebyggen erbjuder även områden med friståen- Åren runt -70 uppfördes flera av våra stora bostadsområden de villor med tillhörande tomt. Flertalet av dessa områden är såsom flerbostadshusen på Södra och Norra Klöverstigen i byggda under 80-tal och tidigt 90-tal. Utöver den småskaliga Nödinge, Trast- och Sparvvägen och Folketshus- och Mossvä- bebyggelsen tillkommer terrasshusen på Källarliden, punkthu- gen i Nol samt Trädgårdsvägen i Älvängen. sen på Byvägen i Bohus samt de fastigheter som färdigställts under 2000-talet. Förvaltningsorganisation Bolaget bedriver verksamhet med egen personal för kundser- Under året har två personer varit aktiva i projektet Steget för vice, administration, teknisk förvaltning, projektledning, fast- städning av allmänna utrymmen och yttre skötsel. Steget är ighetsskötsel och städning. Ramavtal tecknas med entrepre- bolagets koncept för att skapa möjligheter för människor som nörer avseende löpande reparationer och underhållsarbeten. långvarigt stått en bit från arbetsmarknaden. Ny- och ombyggnadsarbeten samt större underhållsprojekt Ett antal studenter på yrkesgymnasier eller KY-utbildningar upphandlas projektspecifikt. Konsultinsatser köps för projekte- har beretts möjlighet att göra praktik inom verksamheten ring samt juridik och IT-system. under året. Fastighetsskötsel i våra bostadsområden utförs av våra kvar- Under grönytesäsongen förstärktes organisationen med tersvärdar och lokalvårdare, organiserade i två kvartersvärds- säsongsarbetare och likt tidigare år har många sommararbe- team i norr (S. Nol och norrut) respektive söder (Nödinge och tande ungdomar varit delaktiga i att rensa rabatter och få fint i söderut). Kvartersvärdarna leds av en förvaltare och ansvarar våra utemiljöer. för löpande skötsel och områdesförvaltning. Arbetet utgår från fem expeditioner i våra bostadsområden. Kvartersvärden är första kontaktpunkt för hyresgästerna i alla typer av ärenden och ansvarar för den löpande skötseln inom sina kvarter. I uppdraget ingår dagliga ronderingar i bostads- området för att säkerställa en god förvaltningskvalité. Genom den dagliga blicken kan brister åtgärdas proaktivt, helst innan hyresgästerna upptäcker det. Skötselplaner fastställer de or- dinarie arbetsmoment som skall utföras i ett bostadsområde, såsom exempelvis grönyteskötsel, vid sidan av serviceanmäl- ningar som i huvudsak syftar till avhjälpande av fel. I övrigt är företaget organiserat i tre avdelningar. Uthyrnings- avdelningen hanterar uthyrning, kundmottagning, lägenhets- underhåll, PLUS-val, boinflytande, ombyggnadssamordning, IT och information. Ekonomiavdelningen bemannar ekonomi, administration och personaladministration. Fastighetsavdel- ningen hanterar nyproduktion, planerat underhåll, miljö och energi. FR2000-certifierade Alebyggen är certifierat enligt FR2000 verksamhetsledning vilket är ett integrerat ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Kraven utgår från ISO 9001 (kvalitet), ISO 14001 (miljö) och ISO 45001 (arbetsmiljö). Årlig revision genomfördes i juni 2025 och certifikatet förnyades därefter. Hyresgästreportage 1 Tågen tuffar på hemma hos Lennart i Nol Text: Kajsa Sandin, Skriva Bild: Magnus Soovik, Alebyggen Gästrum, syrum, hemmakontor eller kanske ett bibliotek. Det finns många LENNART STARTAR ETT av alla tåg och ett tuffande ljud hörs. sätt att använda extrarummet för den som har ett sådant. Hos Lennart Gatulampor och stoppsignaler lyser. Allt är digitalt och han styr Olsson i Nol har en stor modelljärnväg tagit plats. det han vill göra från en central station – tågens hastighet, vilket lok han vill använda och så vidare. Växlingen sköter han på en Redan som femåring hemma i Lunden i Göteborg på 50-talet separat apparat som står alldeles intill. lekte Lennart Olsson med sin första modelljärnväg. De tyska miniatyrbanorna var de flesta pojkars dröm och i dag finns – Hus och sånt köper jag begagnat på Tradera. Loken köper jag många entusiaster och samlare som har bevarat sitt intresse. främst i en hobbybutik vid Stigbergstorget i Göteborg. Lennart är en av dem. Modelljärnvägen har fått följa med Tåget passerar förbi ett berg med en kyrka, en tågstation och ett genom livet och olika flyttar. vackert vitt fyravåningshus. På ett ställe står ett X2000 och vän- – Jag tog med den när jag och Eva gifte oss och flyttade ihop, tar på att lämna stationen. Lennart beskriver tåget som väldigt och därefter lekte vår äldste son med den en del. lätt i nosen vilket gör att det enkelt spårar ur. Tåget är dessutom alldeles för långt för Lennarts tågbana, så många extravagnar är LENNART HAR UTÖKAT modelljärnvägen efterhand och köpt undanplockade. till lok, vagnar, byggnader med mera. Plåtskenorna från barndo- men är sålda och ersatta med den senaste modellen. De senaste Vad är det roligaste med din modelljärnväg? 20 åren har modellandskapet varit uppbyggt i Lennart och Evas – Att den fungerar. Det händer något hela tiden och det är ett extrarum i tre rummaren på Mossvägen. sätt att hålla i gång hjärnan. Jag tycker det är en fin hobby – men dyr. Hade jag vetat om det från början hade jag kanske – Jag är härinne nästan varje dag. Det här är min fritid – och satsat på nåt annat, säger han och skrattar. fisket. Fiskeintresset har jag och Eva gemensamt, säger Lennart. HANS SKAPELSE AV spår och stationer står i bordshöjd på en egensnickrad anordning med grön filtduk som går ända in i två av rummets hörn. – Jag hade egentligen velat ha mer utrymme så jag hade kun- nat komma emellan från alla håll, med det är inte möjligt, säger han. När modellandskapet ska städas eller byggas om få Lennart helt enkelt klättra upp på den 12 kvadrat- meter stora bänkskivan och vara försiktig. Alla kopplingar finns under tågbanan så där får Lennart krypa in och fixa när något inte fungerar som det ska.– Det är som ett spindelnät därunder. Tåg, vagnar, hus, träd och stationer finns på Lennarts modelljärnväg i Nol. Fastighetsutveckling Under de senaste åren har flera nyproduktionsprojekt varit i genomförandefas. Parallellt bereds flera detaljplaner för framtiden för att ge klara förutsättningar för byggstart när tidpunkten är rätt. Bolaget ser gärna förtätning och förnyelse av befintliga områden på redan ägd mark, i kombination med en strävan att utöka beståndet i de attraktiva, kollektivtrafiknä- ra lägena. Under 2020-talet har 274 nya lägenheter färdigställts. I de fast- igheter som uppfördes på 60- och 70-talen pågår ett succes- sivt renoveringsarbete. Nedan följer en sammanställning över de projekt som Alebyggen under 2025 drivit framåt. Klöverstigen 2.0, Nödinge Ambitioner för Klöverstigen 2.0 omfattande social, teknisk och stammar och våtrum, elanläggning, kulvertar, ventilation mm. ekonomisk hållbarhet formulerades inom ramen för rådande Bottenplanslägenheter har i ett antal huskroppar rivits ut och affärsplan 2018. Dialog med hyresgäster har skett dels via byggts upp i sin helhet. Vid utgången av 2025 har 447 lägen- dialoggrupper samt dels på boendemöten i området. NKI-un- heter i området färdigställts. Projektet planeras fortgå tom 2028 dersökningar har kompletterat med viktiga perspektiv. Utifrån omfattande ytterligare 268 lägenheter. konstaterade tekniska behov samt hyresgästers preferenser Renoveringsetapperna genomförs i upphandlad partnering fördes förhandlingar kring innehåll, villkor samt hyreskonse- med en successiv avtalsbindning etapp för etapp. Effektivitet i kvenser med Hyresgästföreningen vilket resulterade i förhand- entreprenad, hög hyresgästnöjdhet samt en tillfredsställande lingsöverenskommelser under hösten 2019. projektekonomi är central för projektets fortsatta framdrift. Utifrån de grundläggande förutsättningarna genomfördes en I projektet läggs stort fokus internt på att etablera en hög förstudie av tekniska förutsättningar och metodval för att säker- nivå på information och dialog med hyresgäster i god tid före ställa underhållsåtgärder inom Södra och Norra Klöverstigen. etappstart för att säkerställa att boendet fungerar under själva Parallellt genomfördes en studie av gårdsmiljöer, belysning renoveringsperioden. samt gestaltning av entrénära miljöer, balkonger, uteplatser samt egna täppor. Under året har organisationen förstärkts med en anställd byggledare för kontroll och styr av projektgenomförande. Efter upphandling 2020 tecknades partneringavtal med entre- Internt samordnar vår ombyggnadssamordnare processen för prenör och renovering av de första 76 lägenheterna inleddes. hyresgästen som i normalfallet bor kvar under renoveringen. Åtgärder omfattar fönster och balkonger, solceller på tak, Projektportfölj Vallmovägen, Älvängen Påvels väg, Skepplanda Detaljplan för byggnation av ca 60 lägenheter antogs av Detaljplanen för byggnation av ca 30 lägenheter antogs av kommunfullmäktige i september 2019 och har vunnit laga kommunfullmäktige i december 2020 och har vunnit laga kraft. Fastigheten förvärvad. Projektering har inletts under kraft. Fastigheten förvärvad. Planerad byggstart ej beslutad. 2025 med ambition att söka bygglov under 2026 och bygg- start under 2027. Gallåsvägen, Nol Efter begäran om planbesked lämnades 2017 ett positivt Jalles kulle, Nödinge planbesked för byggnation av ca 36 lägenheter på egen Alebyggens markanvisning med planerad byggnation om mark. Planläggning inleddes under 2019. Planen är vilande i ca 50 lägenheter vid kullen i anslutning till Ale Kulturrum i avvaktan på åtgärder för skyfall. Nödinge, har tidigare varit del i ett sammanhållet detaljplane- arbete för Nödinge centrum. Detta detaljplanearbete avbröts Bohus centrum, Bohus på kommunens initiativ under 2024. Alebyggen inväntar att Efter detaljplaneansökan lämnades ett positivt planbesked arbetet skall återupptas. 2017 avseende Alebyggens planer för centrala Bohus. Pla- nerna innefattar förtätning med ca 150 bostäder, utveckling Myternas väg, Älvängen av Bohus centrum samt förskola. Potentialen i området är Markanvisningsavtal tecknades hösten 2019 avseende fast- stor med möjlighet att förtäta i ett pendeltrafiknära läge igheten Utby 20:48. Planerad byggnation inom fastigheten med mycket goda kommunikationer. Efter att planarkitekt omfattar ca 40 lägenheter. Det bygglov som beviljades 2023 tilldelats under 2021 har Alebyggen genomfört en riskanalys överklagades hela vägen till Mark- och Miljööverdomstolen som ett första steg i planarbetet för att utreda förutsättningar varpå lovet oväntat avslogs i augusti 2025. Alebyggen avser för främst bostadsbyggnation. Under 2025 har planavtal med fortsatt att bebygga fastigheten och värderar för närvarande planenheten tagits fram. Alebyggen väntar på att arbete skall konsekvenserna för projektet. påbörjas. Två gårdar, Nödinge Bobollplan och Rödklövergatan, Nödinge En övergripande analys av Södra och Norra Klöverstigen Viss strategisk samordning har under året skett med kom- inleddes 2018 med bäring på bostadsområdets struktur och munen med ambition att inleda ett kommande detaljpla- planering. I uppdraget ingick att studera rumslig karaktär nearbete längs med Rödklövergatan mellan Södra och samt identifiera förutsättningar för förtätning. Positivt planbe- Norra Klöverstigen via Bobollplan till skolområdet. Bolagets sked erhölls 2019 om en första förtätning om ca 50 lägenhe- ambition är att skapa byggrätter i området inom ramen för ter på två gårdar på Södra Klöverstigen samt utreda förutsätt- ett gemensamt planarbete. ningar för kontorshuset på Södra Klöverstigen 2, den dag då kommunal verksamhet i huset flyttar in i nytt kommunhus. Planläggning inleddes under 2023 och planen förväntas gå ut på samråd under 2026. Planerat antagande 2027. Underhåll Alebyggens modell för lägenhetsunderhåll heter PLUS och Utgångspunkten i varje års underhållsbudget är att möta innebär att varje hyresgäst med bestämda tidsintervall kan fastigheternas underhållsbehov i rätt tid. Under de år när få nya ytskikt i lägenheten. Systemet är likvärdigt för alla och ränteläget var särskilt gynnsamt medgavs extra satsningar på transparent då det för varje rum går att se hur många år som underhåll, vilket av naturliga skäl inte kan vidmakthållas när återstår innan hyresgästen kan beställa en ny tapetsering el- de ekonomiska förutsättningarna förändras. De omfattande ler golvläggning utan kostnad. Systemet möjliggör också att åtgärder som genomförs i framförallt miljonprogrammet gör hyresgästen kan välja att beställa i förtid och erlägger då den att tyngdpunkten, vid sidan av kostnadsförda underhålls- mellanskillnad som återstår. Underhållsintervall i lägenheter- projekt, blir inom ramen för reinvesteringar som aktiveras i na är fastställda men utfall år till år blir en direkt effekt av hur balansräkningen. mycket lägenhetsunderhåll som hyresgästerna beställer. De pågående underhållsinsatser som genomförs i den del av Det planerade yttre underhållet administreras integrerat i vårt beståndet som byggdes under miljonprogrammets rekordår fastighetssystem. Genom att arbeta med rullande tvåårs- kommer i ett antal år att genomsyra hela organisationens planer är ambitionen att på ett bra sätt kunna informera arbetssätt och påverka många hyresgäster i deras bostäder. hyresgäster om planerade åtgärder. Utgångspunkterna i arbetet är naturligtvis flera och kräver en kvalificerad sammanvägning av hyresgästers preferenser, fastigheternas tekniska behov samt vad som är möjligt eko- nomiskt samt administrativt. Energi, miljö- och klimat Alebyggen tillgodoser värme- och varmvattenbehovet till övervägande del Med det givna basåret 2007 har Alebyggen åstadkommit en med fjärrvärme. Till mindre del används el till uppvärmning men primärt till minskning av energianvändningen med 20,0% till och med år drift av nödvändiga fastighetsfunktioner. Energianvändningen i Alebyggens 2024. Beräkningen av energianvändning sker utifrån norma- fastigheter är den största klimatpåverkande faktorn och ett flertal projekt lårskorrigering för att kunna jämföra utveckling över tid korrige- och aktiviteter pågår för att minska företagets energianvändning samt bidra rat för specifik temperatur enskilda år. Kommande installationer till en hållbar utveckling. av ventilation med värmeåtervinning, så kallad FTX är viktiga för det fortsatta arbetet att nå 30% reduktion till 2030. Under 2025 har arbetet fortgått för att nå satta energi- och miljömål. I den löpande driften byts kontinuerligt till energisnåla Kallvattenanvändningen har under flera år haft en tydlig ned- installationer avseende vattenarmaturer, fläktar, ventilationsag- åtgående trend men vi noterar en ökning under 2025 vilket gregat, pumpar, värmepumpar och belysningsarmaturer. Stegvis behöver analyseras. Vattenbesparande åtgärder genomförs och byggs system med rumsgivare och uppkoppling av fastigheter planeras löpande, varav särskilt viktigt är byte till snålspolande ut för förbättrade styr- och reglerfunktioner. armaturer i ROT renoveringar samtidigt som individuell mätning och debitering (IMD) av vatten stegvis införs. I alla lägenheter som stamrenoverats de senaste åren har varm- vattenmätare installerats. Under 2025 har förhandling genom- Alebyggens första solcellsanläggning färdigställdes på Träd- förts med Hyresgästföreningen för att separera varmvatten från gårdsvägen 2020. I samband med renoveringen av Klöverstigen hyran för att varje hyresgäst skall betala för sin egen förbrukning. har solcellsanläggningar successivt installerats på de tak som För den genomsnittlige förbrukaren kommer hyran efter för- har rätt förutsättningar. Totalt har bolagets anläggningar produ- handling att vara oförändrad. Förändringen har trätt i kraft under cerat 263 MWh (189) under året. Målet är fortsatt att installera kvartal 4 för 162 lägenheter på Folketshus- och Mossvägen. solceller i området för att effektivisera uttaget och dra nytta av stora takvolymer med rätt förutsättningar. Ett projekt under året som särskilt bör nämnas är bergvärmesin- stallation på Kungs- och Alfs väg i Alvhem där befintlig pel- Laddplatser för hyresgästers fordon installeras fortlöpande i letspanna avvecklats. Investeringen ger en effektiv och driftssä- Alebyggens nyproduktion och finns för närvarande att tillgå i ker installation med väsentligt mindre skötsel och tillsyn än den sex bostadsområden. I befintliga bostadsområden sker en suc- förra anläggningen. I samband med bytet försvinner även den cessiv utbyggnad samtidigt som bolaget följer utvecklingen av oljebrännare som funnits som backup vilket gör att hela bola- framtida laddningsinfrastruktur. För rena elbilar ter sig en publik gets uppvärmning framgent är baserad på el eller fjärrvärme. laddinfrastruktur, sannolikt tillhandahållen i anslutning till be- fintliga bensinstationer och handelsplatser vara mer ändamål- Styrelsen fattade inför 2019 beslut att ansluta Alebyggen till senlig, eller åtminstone ett viktigt komplement till bostadsnära Allmännyttans Klimatinitiativ för att sätta målambitioner i linje laddning, vilket varit nödvändigt för laddhybriderna. med Sveriges Allmännyttas branschinitiativ. De två övergripan- de mål som ingår i Sveriges Allmännyttas mål är att dels fasa ut Hyresgästernas möjlighet till källsortering är väl utbyggd med fossilanvändningen till 2030, dels minska energianvändningen kärl för matavfallsinsamling i samtliga bostadsområden. Flera med 30 % utifrån basår 2007. Under 2025 har bolaget antagit en förändringar pågår avseende ansvar för återvinning av material ny Miljö- och klimatpolicy för att tydliggöra prioriteringar och vilket påverkar den fastighetsnära sorteringen kommande år. principer. Flera insatser har gjorts under året för att främja hyresgästernas möjligheter att sortera mer och sortera rätt. Den el som bolaget köper har ursprungsmärkning fossilfri. Ale- byggen kan svårligen påverka fjärrvärmemixen och i enlighet med Sveriges allmännyttas definition så beräknas fossilfriheten i relation till den fjärrvärmemix som råder i respektive fjärrvärme- nät. Utifrån detta är Alebyggens energiförbrukning till ca 97,4 % fossilfri. För att nå målet om fossilfritt i det egna beståndet är det som kvarstår för Alebyggen att ställa om fordons- och maskin- parken. År 2025 2024 2023 2022 2021 Fjärrvärme totalt MWh 18800 19 295 17 906 18 564 18 717 Fjärrvärme (kWh/m2) 103 107 100 107 110 El totalt MWh 2707 2 659 2 619 2 803 2 797 El [kWh/m2] 13,7 13,6 13,5 14,4 14,9 Produktion el (MWh) 263 189 115 92 39 Solcellsanläggningar (antal) 8 7 5 1 1 Laddplatser fordon (antal) 43 33 25 25 12 Vatten totalt (m3) 247490 233 374 231 064 250 564 266 522 Vatten [m3/m2] 1,50 1,35 1,38 1,50 1,65 Våra hyresgäster Det övergripande målet för förvaltningsorganisationen är att, Fokus i förvaltningen är fortsatt att hålla en hög nöjdhet i hy- vid sidan av fastigheter i gott skick, arbeta för nöjda hyres- resgästkontakter och avhjälpande av fel i lägenhet men samti- gäster. I dagliga kontakter med hyresgäster diskuteras hur digt prioritera satsningar på yttre miljö samt tillsyn och skötsel bostadsområden kan utvecklas, hur problem kan lösas och hur av allmänna utrymmen. I enkäten ser vi att bemötande och människor gemensamt skapar hemlängtan. En del hyresgäster att ta kunden på allvar ger en nöjdhet på 85,6% och att 88,6% är engagerade vilket leder till täta kontakter. Samtidigt är det svarar att de är nöjda med den hjälp de fått när det behövts. många som vi inte är i dialog med under långa perioder av Bland de frågor som prioriterats sedan senaste mätningen så boendetiden. ser vi förbättringar i att komma i kontakt med rätt person och allmän tillgänglighet. Den organisatoriska förstärkning som Vart annat år görs en större NKI-undersökning som delas ut till gjorts i vår kundmottagning har sannolikt på ett påtagligt sätt alla hyresgäster. Det ger oss ett mycket bra underlag om vad påverkat i dessa delar. Därutöver ser vi också tydliga förbätt- hyresgäster tycker om sitt boende, om sin hyresvärd och om ringar i skötsel av utemiljö och rent & snyggt i allmänhet. sitt bostadsområde. Ett fördjupat analysarbete med all perso- nal görs efter varje mätning för att ta fram förbättringsåtgärder Prioriterat framåt är fortsatt att nyttja möjligheter till riktad in- utifrån respektive bostadsområdes enkätsvar. Under 2025 har formation via mail och genom mina sidor för att möta behovet vi fortsatt arbetat med slutförande av de åtgärdsplaner som av information vid störningar eller planerade arbeten. togs fram efter mätning hösten 2023. Vi konstaterar vidare i mätningen riktigt starka resultat vad Bolagets målambition är att vara bland de 25% bäst presteran- gäller felavhjälpande åtgärder i lägenheten och kontakt med de bolagen i serviceindex, vilket för närvarande kräver 85,2%. kvartersvärd. Det är fint att vidmakthålla detta samtidigt som Ny mätning genomfördes under hösten 2025 med 65,5% vi stegvis stärker arbetet avseende grönt & skönt och rent & svarsfrekvens. Resultat i serviceindex 2025 visar fina 83,7%, snyggt i allmänna utrymmen och utemiljöer. vilket visar att bolaget fortsatt vidmakthåller en god serviceni- Slutligen summerar vi enkäten med att 89,7% trivs i sitt bo- vå totalt sett i beståndet. Resultatet är en förbättring med 2,3% stadsområde, att 86,4% trivs med Alebyggen och att 86,2% av sedan senaste mätningen. Resultatnivå kan översättas med att hyresgästerna kan rekommendera Alebyggen som hyresvärd. 84 av 100 hyresgäster totalt sett tycker att Alebyggens service är mycket bra eller ganska bra, medan 16 tycker att den är mindre bra eller dålig. Marknaden och bostadsbristen Efterfrågan på bostäder i Ale kommun är fortsatt hög och den kunna erbjuda olika kvalitéer för ett gott boende i livets olika grundläggande förutsättningen för bolagets nyproduktions- skeden. planer. Utvecklingen från att ha varit en bruksortskommun i I bolagets allmännyttiga grunduppdrag ingår också att tillhan- anslutning till den stora staden till att bli en attraktiv, integre- dahålla boendelösningar för hushåll som inte på egna meri- rad del i tillväxtmotorn Göteborg sker stegvis. ter kan få en bostad. En nära samverkan med Ale kommuns Enligt Svensk mäklarstatistik ökade bostadsrättspriserna i Individ- och familjeomsorg (IFO), löser olika typer av bostads- Ale kommun med 177% under de påföljande 10 åren efter lösningar för hushåll med särskilda behov. Det sker i form av Alependelns invigning 2012, vilket kan jämföras med 91% sociala kontrakt, träningslägenheter, jourlägenheter och inom uppgång i storgöteborg under samma period. Det är värt att ramen för konceptet Bostad 1. I dagsläget är 68 lägenheter ha detta i minnet när bostadsmarknaden i Ale de senaste åren (74), motsvarande 2,8 % av beståndet uthyrda på sociala hy- blivit avvaktande med ett kvadratmeterpris som stampat på reskontrakt med Ale kommun som hyresgäst. +/- 30 000 kr/kvm. År 2025 2024 2023 2022 2021 Alebyggens uthyrning utgår ifrån en köprincip, där alla Kötid i snitt - Bohus 2688 1640 1 695 1 781 1 671 bostadssökande har möjlighet att anmäla intresse på lediga Kötid i snitt - Nödinge 1420 1075 1 247 1 371 1 420 lägenheter. Antalet aktivt sökande i Alebyggens kö har under Kötid i snitt - S Nol 3320 1810 2 607 2 189 2 099 de senaste åren ökat kraftigt till följd av automatiska kötjänster online. Vid årsskiftet var 35 236 personer registrerade i vårt Kötid i snitt - Nol 1247 913 888 891 1 030 kösystem. Kötiden för att få en lägenhet i befintligt bestånd var Kötid i snitt - Alafors 1358 1117 1 437 1 502 985 under föregående år i genomsnitt 4,9 år. Nivån har varit relativt Kötid i snitt - Älvängen 2560 1634 2 066 1 553 1 887 stabil över de senaste åren. Kötid i snitt - Alvhem - 1549 1 846 1 593 1 692 Hyresnivån i nyproduktionen följer de senaste årens ökade Kötid i snitt - Skepplanda 2420 1418 1 428 1 639 1 474 produktionskostnader och vi noterar fortsatt en stabil efterfrå- gan trots en svagare konjunktur. Att hålla hyresnivån relevant Antal i bostadskön 35236 44 391 24 598 16 746 11 472 är avgörande för attraktiviteten. Samtidigt som bolaget måste Antal skrivna bostadskontrakt 313 356 325 436 305 Social hållbarhet och områdesutveckling Den 6 juni 2025 kunde Alebyggen för femte gången i sam- Gruppaktiviteterna syftar till att stärka deltagarna, som är i verkan med Ale kommun och ideella krafter arrangera ett 14–17 års åldern, visa goda förebilder och förebygga utanför- fantastiskt nationaldagsfirande på Klöverstigen. Ambitionen skap. Projektägare är Nödinge SK Fotboll/ Ale United och Ale med firandet är att bjuda in till fest i vårt största bostadsområde kommun. Tillsammans med Ale Attitude arrangerades Som- och både visa upp boendemiljöer samt skapa möjligheter till marveckor på Klöverstigen där sommararbetande aktivitetsvär- härliga upplevelser och mänskliga möten. dar arrangerade uppskattade aktiviteter i området för barn och ungdomar. Vädret avvek från tradition och det blev för första gången ett firande i regnskurar. Trots denna omständighet var humöret Med inspel från dialoggrupper så har gårdsprojekt på Södra gott och besökarantal nästan jämförbart med tidigare år. Klöverstigen samt ängsmark på Norra Klöverstigen förverkli- Hyresgäster, Alebor i allmänhet och personal kunde njuta av en gats med stöd från Boverket. Omdaningen har fokuserat på att härlig dag med uppträdanden från Kulturskolan, loppis, viking- stärka biologisk mångfald och att tillgängliggöra miljöerna. Till- ar, minibondgård, hoppborg och mycket mer. Räddningstjänst, sammans med nya lekredskap, pergolas, fasta grillar och plan- polis, Fritidsbanken och föreningsliv fanns på plats för att visa teringar har nu utemiljön i området fått en påtagligt ansiktslyft. upp och berätta om sina verksamheter. Nytt för året var cirkus- Odlingslotter för intresserade hyresgäster och förstärkt utom- föreställning som gjorde succé med allsköns upptåg. husbelysning har stegvis etablerats i området. Bägge viktiga delar i Klöverstigen 2.0 där stor tyngdpunkt läggs på trygghet På flera gårdar i området fanns det olika aktiviteter för både och trivsel i området, i vilken utemiljön spelar en central roll. stora och små och scenen med food-courten var den givna Arbetsmodellen kommer tillämpas i arbetet med kommande mittpunkten under dagen, där bland annat nyblivna medborg- gårdar. Genom förvärv av det gamla servicehuset på Klöversti- are välkomnades av kommunfullmäktiges ordförande. gen under 2025 har ambitioner kring ett aktivitetshus börjat att På nationaldagen uppmärksammade vi vårt arbete med formeras vilket skall konkretiseras under 2026. konceptet ”Våga bry dig!”, inspirerat av det arbetssätt som Sedan 2019 har vi på olika sätt skapat möjligheter till arbete Störningsjouren Göteborg m.fl. använder för att förebygga våld genom projektet Steget för människor som står långt från i hemmet. Genom att både som anställd och som hyresgäst arbetsmarknaden. I samarbete med Ale kommuns arbets- vara extra uppmärksam på omständigheter som kan tyda på marknadsenhet AME har detta lett till att ett 20-tal personer utsatthet är syftet att förebygga att människor i våra bostads- varit verksamma i projektanställningar inom städning och yttre områden far illa. skötsel. Genom projektet uppnås flera saker vid sidan av högre De lokala hyresgästföreningar som verkar i våra områden gör kvalitet med egen personal istället för entreprenör. Genom att ett viktigt arbete i skapandet av god sammanhållning i våra egna hyresgäster arbetar i det egna beståndet med städ och bostadsområden. Samtidigt har vi över längre tid sett en trend yttre skötsel, finns det självklara sociala mervärden. Dessutom av att våra hyresgäster inte organiserar sig på samma sätt som ges möjligheter till erfarenhetsutbyte mellan personal och tidigare. Alebyggen verkar för att stötta social sammanhållning hyresgäster samt inte minst möjlighet för personer som befin- och boinflytande i våra områden. ner sig långt från arbetsmarknaden att få relevant erfarenhet och referenser. Under året har två personer varit aktiva inom Särskilt fokus är på att vara möjliggörare för inflytande, trygghet projektet. och trivsel inom ramen för arbetet Klöverstigen 2.0 i Nödinge. Arbetet syftar inte till att i första hand bedriva verksamhet utan Under året har hyresgästerna, i tre av bolagets bostadsområ- att skapa förutsättningar för verksamhet samt kanalisera enga- den, i varierande omfattning påtagit sig arbetsuppgifter för gemang i våra områden. områdets gemensamma yttre skötsel, så kallad självförvaltning. Bolaget ser positivt på detta och arbetsformen är, när den fung- På Klöverstigen är Alebyggen samverkanspartner till projektet erar, ett fint sätt att skapa gemenskap i ett bostadsområde. Ale Attitude som varje vår och höst arrangerar dialoggrupper för tjejer och killar i området. Hyresgästreportage 2 Det frodas på förskolan i Södra Nol Text: Kajsa Sandin, Skriva Bild: Magnus Soovik, Alebyggen Pallkragar är perfekt för odling och plantering. Under sommaren fick barnen – Barnen har fått plantera bland annat perenner och kryddväx- på Änggårdens förskola hjälpa till att fylla flera stycken med bland annat ter. Här har vi persilja, mynta, citronmeliss och lavendel, säger blommor och kryddväxter. Mona Östebo, miljövärd. Änggårdens förskola i Nol har en stor, härlig utegård med Även fältvädd – en lättskött blomma på hög stjälk – fick sin plats gräsytor, fruktträd och platser för lek. Här finns sedan tidigare i pallkragarna. pallkragar där barn och pedagoger har odlat luktärtor, morot, – Fältvädd är en så kallad värdväxt. En del fjärilar är helt beroen- squash och majs. I juli fick de påfyllning när kvartersvärdar och de av den för att överleva. miljövärdar från Alebyggen kom med jord, pallkragar, fröer och plantor. Alebyggen äger ju byggnaden och mark och sköter om JULIA HAMMAR ÄR pedagog på en av förskolans sex avdelning- utemiljön här. ar och var med under planteringen. – Att bidra med fler pallkragar är ett sätt att jobba med det – Det är toppen och roligt att få göra det här. Pollinatörerna allmännyttiga syftet som vi har – ett bredare samhällsengage- är redan på plats. Och just pollinatörer är något som vi pratat mang och inte bara sköta själva förvaltningen, säger Patrik Björk, mycket om på förskolan, säger hon. förvaltare på Alebyggen. När alla plantor var i jorden behövdes det såklart också vattnas. PALLKRAGARNA PLACERADES på markduk och fylldes sedan Det gjorde barnen med dagvatten som tas tillvara i en tunna. med den jord som kvartersvärden Hugo Rydén kom med i – Det har blivit något som alla barn är engagerade i. skopan på en traktor. Därefter hjälpte Alebyggens personal förskolebarnen att stoppa ner växterna i jorden. Vår ekonomi Alebyggen har sedan flera år tillbaka varit i en expansiv fas Alebyggen har en upparbetad projektportfölj och en tydlig med stora investeringar i både nyproduktion samt reinves- målsättning att bidra till kommunens utveckling genom teringar i miljonprogrammet. Under året har visst detaljpla- att primärt bygga nya hyresrätter. Det är fortsatt en brist på nearbete bedrivits men ingen nyproduktion initierats. När bostäder i kommunen men förändringar i konjunktur och det gäller renovering av miljonprogrammet så har bolaget demografi gör det än viktigare att värdera varje projekts fram till årets slut hanterat 716 lägenheter motsvarande 67 byggstart givet målgruppsanalysen. Flertalet pausade projekt procent av bolagets miljonprogramslägenheter. Under 2026 runt om i regionen gör att eftersläpningen ökar. Beroende på ligger ytterligare ett hundratal i genomförandefas. hur lång tid det tar innan de ekonomiska utsikterna klarnar är det troligt att en del projekt skjuts framåt, i väntan på mer Det starkt förändrade kostnadsläget de senaste åren med förutsägbara tider. kraftigt ökade kostnader för el, värme, vatten och avfall samt starkt ökande byggpriser har varit utmanande. Därtill För bolaget är rimliga förhandlingsöverenskommelser med kommer den räntebana som förflyttat kapitalkostnaderna Hyresgästföreningen centralt för att hitta rätt balans mellan påtagligt från perioden av minus- eller nollräntor. projektspecifika intäkter och samtidigt kunna parera för den generella kostnadsutvecklingen. Förhandlingar förs utifrån Mediakostnader innehållande fjärrvärme, el, vatten och avfall gällande trepartsöverenskommelse på nationell nivå mellan har haft flera år av kraftiga uppgångar, vilket kan följas i den Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och Sveriges allmän- årliga Nils Holgersonrapporten. För ett typiskt flerbostadshus nytta, innehållande parametrar för årlig hyresförhandling. i Ale kommun innebar taxehöjningar ökade kostnader med 8,4% 2025. Detta efter flera år av tvåsiffriga ökningar pga. öka- I förhandlingen om 2025 års hyror argumenterade bolaget de bränslepriser och reinvesteringsbehov i infrastruktur. En utifrån modellen och synliggjorde hur kraftiga kostnadsök- specifik utmaning i Ale är fjärrvärmebolagets fortsatt kraftiga ningar för drift och underhåll i kombination med det föränd- prisavseringar där Alebyggen två år i rad begärt medling i rade ränteläget påverkar bolaget framåt. Med respekt för att Fjärrvärmenämnden. hyresgästernas hushållsekonomi satts under press de senaste åren, så behöver bolaget ha förutsättningar att hantera de Förändringstakten på byggkostnadsindex för flerbostadshus planerade underhållet på ett ansvarsfullt sätt. har under 2024 planat ut, och etablerat sig på en högre nivå, trots vikande produktionstakt. Under 2025 är förändrings- Parterna enades i en lokal överenskommelse om en höjning takten 1,3% på årsbasis med sjunkande räntor som dämpa- av hyrorna med 4,75% from 1 januari 2025. I förhandling om de faktor avseende byggherrekostnader. Trend är fortsatt hyrorna för 2026 har parterna enats om en höjning med 3,1% avmattning och avvaktan i branschen vilket är föga förvånan- from den 1 januari 2026. de efter en period med kostnadsökningar som inte skådats sedan 1970-talet. Fastighetsbranschen är kapitalintensiv och det förhöjda ränteläget har gjort ett tydligt avtryck. Den åtstramningscykel som Riksbankens inledde i maj 2022 ledde till att styrräntan stegvis höjdes från 0 till 4% på 18 månader. I maj 2024 kom så den första räntesänkningen vilket gjort att bolagets låneom- läggningar under årets andra halva inte längre kom att höja låneportföljens snittränta. Under 2025 har kapitalkostnaderna varit närmast oförändrade trots en ökad upplåning om 45 mkr. Hyresgästreportage 3 Blöt men glädjefylld nationaldag i Nödinge Text: Kajsa Sandin, Skriva Bild: Magnus Soovik, Alebyggen Lite regn kunde inte stoppa Aleborna från att fira nationaldagen med som hade olika teman. På bondgården fanns en väldigt populär Alebyggen på Södra Klöverstigen. Det fanns mycket roligt att uppleva ponnyridning för de minsta och dessutom hade gården besök av – bland annat en uppskattad cirkusshow. tre alpackor från Skepplanda Alpackagård. På Trygga gården gick det som vanligt att träffa polis, räddningstjänst, ordningsvakter Det är femte gången som Alebyggen bjuder in till nationaldags- och nattvandrare. firande på ett av sina största bostadsområden, Klöverstigen i Nödinge. I år återvände firandet från Norra till de nyupprustade Sirine, 6 år, bor på Norra Klöverstigen. Ponnyridningen var favori- gårdarna på Södra Klöverstigen. taktiviteten den här dagen. På Trygga gården gick det att provsitta polisbilen. De som ville ta en paus från regndropparna kunde gå Firandet inleddes klockan 11 med att Alebyggens vd Johan Red- in i Alebyggens lokal på nummer 31. Där pågick ansiktsmålning lund och kommunfullmäktiges ordförande Claes-Anders Bengts- och Robloxspel där den som ville fick testa på att jobba i fastig- son hälsade välkommen från scenen. Nationalsången framfördes hetsbranschen som till exempel fastighetstekniker eller av Alice Danielsson, sång, och Stefan Lindström, fiol. fastighetsvärd. DÄREFTER FICK alla Alebor som under året blivit svenska med- DAGENS STÖRSTA publikmagnet var Malte Knapp’s cirkus. Flera borgare ta emot ett diplom på scenen av Claes-Anders Bengts- hundra barn och deras föräldrar samlades på Alebyggens gård son. Bland dessa fanns bland annat familjen Hoxha från Albanien, för att underhållas av Maltes spektakulära cirkuskonster. När som bott i Sverige i 12 år. showen var över tömde cirkusartisten en hel släpkärra med olika – Vi bodde i Småland först men 2018 började min man jobba i skojiga cyklar och cirkushästar med hjul, som barnen var snabba Göteborg. Nu har vi har bott i Ale kommun i fyra och ett halvt att prova. Den som vågade kunde också testa att lägga sig på en år och har nyss köpt hus i Nol. Vi ska inte flytta härifrån. Vi trivs – spikmatta. det är lugnt och människor är jättesnälla, säger Aida, mamma i – Det är så fantastiskt med all härlig energi! I år blev det ett blött familjen. mingel men lika mycket glädje och feststämning som vanligt, NATIONALDAGEN BJÖD PÅ regn i hela landet och Nödinge var säger Johan Redlund, Alebyggens vd. inget undantag. Men med regnkläder och paraplyn höll Alebor- na uppe glädjen och firarlusten på Södra Klöverstigens gårdar Bolagsstyrning och förvaltning Bolagets styrelse och lekmannarevisorer utses av Ale kommun- Arbetstagarrepresentanter fullmäktige med en mandattid av 4 år. Personalrepresentanter Camilla Johansson, Fastighetsanställdas Förbund, utses av respektive facklig organisation. Auktoriserad revisor representant sedan 2023 utses av bolagsstämman. Årsstämma avhölls 2025-05-26. Catarina Mattila, Unionen, representant sedan 2023 Styrelsen har under verksamhetsåret avhållit 8 st sammanträ- den samt en strategidag. Under året har styrelsens presidie och Ledning bolagets VD haft 2 st uppsiktsmöten med kommunledningen. Johan Redlund, VD, anställd sedan 2011 Styrelsen har under året bestått av följande personer: Anette Olsson, Ekonomichef, anställd sedan 2017 Patric Hultskär, Förvaltningschef, anställd sedan 2019 Daniel, Shamoun, Fastighetschef, anställd sedan 2022 Styrelsens ordinarie ledamöter Patrik Björk, Förvaltare, anställd sedan 2006 Fredrik Johansson (M) ordförande sedan 2023 Christine Marttila (S) vice ordförande sedan 2024, ledamot 2023 Lekmannarevisor Mahlin Engstrand (S), ledamot sedan 2011 Willy Kölborg och Wimar Sundeen. Kristina Camp (SD), ledamot sedan 2023 Stefan Gustafson (FIA), ledamot sedan 2021 Christina Oskarsson (S), ledamot sedan 2016 Revisor Kenneth Sandow (SD), ledamot sedan 2019 Ernst & Young AB Styrelsesuppleanter Organisationsanslutning Kajsa Nilsson (M), suppleant sedan 2023 Bolaget är anslutet till följande intresseorganisationer: Monica Samuelsson (S), suppleant sedan 2023 Sveriges Allmännytta Ann-Sofie Johansson (FiA), suppleant sedan 2024 FASTIGO - Fastighetsbranschens arbetsgivarorganisation Ronny Jägerholt (KD), 2025-01-01- 2025-04-07 FABUR - Fastighetsbranschens centrum för utbildning Tony Karlsson (KD), 2025-04-07 – 2025-12-31 och rekrytering David Rydén (KD), suppleant sedan 2023 HBV - Husbyggnadsvaror HBV förening Jan-Åke Bernsten (C), suppleant sedan 2020 Västsvenska handelskammaren Niklas Ulfheden (S) 2025-01-01 – 2025-10-06 Erika Håkansson (S) 2025-10-06 – 2025-12-31 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Aktiebolaget Alebyg- Marknadsvärde och direktavkastning gen, (556093-0504), avger följande årsredovisning och koncern- Till årsskiftet 2025/2026 har bolagets fastighetsbestånd värde- redovisning för räkenskapsåret 2025. rats av auktoriserad extern fastighetsvärderare till 3 513 mnkr (3 415). Detta överstiger fastigheternas bokförda värde med 1815 Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK. Om inte mnkr (1 734). Marknadsvärdet motsvarar 20 030 kr/kvm uthyr- annat särskilt anges, redovisas alla belopp i hela kronor (kr). ningsbar yta (19 764). Uppgifter inom parentes avser föregående år. Styrelsen arbetar strategiskt för att bibehålla förutsättningar till långsiktig direktavkastning enligt ägardirektivet. Årets verksamhet Direktavkastningen under året är i bokförda värden 5,58 procent (5,32) och i marknadsvärden 2,95 procent (2,83). Ägarförhållanden och verksamhet De senaste årens kraftiga värdeutveckling på fastighetsbestån- AB Alebyggen är ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebo- det har gett en god värdetillväxt samtidigt som bokfört värde lag i enlighet med SFS 2010:879, helägt av Ale kommun. Bolaget stegvis höjts i takt med nödvändiga reinvesteringar. skall enligt denna huvudsakligen förvalta bostäder som upplåts Beståndets ålderssammansättning, med knappt hälften av med hyresrätt, främja bostadsförsörjningen i kommunen samt fastigheterna byggda kring 1970, innebär för närvarande en erbjuda möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. period med omfattande underhållsåtgärder och reinvesteringar Verksamheten skall vidare bedrivas enligt affärsmässiga princi- tills områdena är genomgångna. Framtagen flerårsprognos visar per, vilket medför marknadsmässiga avkastningskrav i stället för vikten av att hyresutvecklingen följer kostnadsutvecklingen för kommunallagens självkostnadsprincip. att direktavkastningskravet skall uppnås samtidigt som en god Bolagets ändamål är att främja kommunens behov av bostäder, nivå på det planmässiga underhållet upprätthålls. service och andra kollektiva anordningar. Finansiering och finansnetto Styrelsen och verkställande direktören bedömer att bolagets Bolagets finansiering styrs utifrån årligen fastställd finanspolicy, verksamhet är i linje med kommunens ändamål med sitt ägan- med årlig fastställd kommunal borgensram. Finanspolicyn anger de av bolaget och att bolaget har följt de principer som framgår ränte- och refinansieringsstrategi för bolaget baserat på en i bolagsordningen. ekonomisk riskanalys utan att arbeta med derivatprodukter och liknande finansiella instrument. Styrning Bolagets verksamhet är målstyrd. Ale kommuns vision, ägard- Riksbankens inflationsbekämpning från mitten av 2022 och irektiv, kommunfullmäktiges budget samt antagna policys fram till halvårsskiftet 2024 innebärande snabba räntehöjningar ger vägledning för styrelsen att fastställa bolagets strategi och övergick därefter till stegvisa räntesänkningar fram till slutet av inriktning. Utifrån dessa styrdokument fastställer styrelsen årli- 2025. Med nuvarande styrränta på 1,75% har bolagets snittränta gen ”Allmännyttig plan och ekonomisk prognos”. Antagen plan planat ut. omsätts av förvaltningen i handlingsplan med mål och aktivi- Bolagets genomsnittsränta vid årets utgång var 2,77 procent teter för respektive avdelning, och därefter i mål för enskilda (2,92) inkl. borgensavgift. Borgensavgiften till kommunen var 0,3 medarbetare. procent (0,3) av bolagets genomsnittliga lån med kommunal borgen under året. Andelen lån med rörlig ränta eller återståen- Fastigheter de löptid inom 1 år är vid årets utgång 36,69 procent (41,8) av Alebyggen ägde vid årsskiftet 73 (68) fastigheter med en total bolagets totala lånestock. uthyrningsbar yta på 175 427 kvm (172 786). Fastigheterna Upplåningsbehov på grund av reinvestering samt nyproduktion innehåller 2 341 bostadslägenheter (2 309) med en total bo- har under de senaste åren fallit ut enligt plan. Tillsammans med stadsyta på 164 414 kvm (162 569). det förändrade ränteläget har detta resulterat i att räntekostna- der ökat från 4,2 mnkr 2021 till nuvarande nivå på ca 35 mnkr Investeringar, förvärv och försäljningar i fastigheter årligen. Planarbete och projektering för nyproduktion har bedrivits under året utan att någon produktion påbörjats. Vid årsskiftet är pågående nyanläggningar 97 mnkr (76), huvudsakligen hänförliga till pågående renoveringsetapper. Årets aktiverade investeringar i fastigheter uppgick till 96 mnkr (191), innefattan- de färdigställda renoveringsetapper. Under året har förvärv av två fastigheter i bolagsform skett. Fastigheterna omfattar 27 lägenheter samt lokaler på Södra Klöverstigen 31-32 samt ett LSS-boende på Fyrklövergatan 26, bägge objekten i Nödinge. I övrigt har fastighet på Påvels väg i Skepplanda förvärvats för framtida exploatering. Inga andra förvärv eller försäljningar av fastigheter har skett. Finansiell ställning Väsentliga händelser under räkenskapsåret Alebyggen har en stark finansiell ställning. Bolagets egna kapital Under året har bolaget förvärvat två fastigheter i Nödinge. uppgick vid årsskiftet till 490 mnkr (477) och de räntebärande Genom köpet återbördas det före detta servicehuset på Klöver- skulderna till 1 260 mnkr (1 215). Bolagets synliga soliditet upp- stigen, vilket ger Alebyggen möjlighet att ta det fulla utveck- går till 25,8 procent (27,2). Bolagets justerade soliditet, dvs med lingsansvaret i området. Ambitionerna för huset är flera med hänsyn tagen till fastigheternas bedömda marknadsvärden, idéer om särskilda boendeformer och aktivitetsytor. En samver- uppgår till 52,7 procent (53,2) kansprocess är startad för att hitta rätt funktion och innehåll för huset. I den fas som bolaget för närvarande befinner sig i har omfat- tande renovering och reinvestering i beståndet genomförts Skå-dal 31:3 AB är ett dotterbolag ägt av Alebyggen till 100%. de senaste åren. De renoveringsbehov som föreligger måste Bolaget äger enbart Bohus Centrum och förvärvades 1 april adresseras för att säkra fastighetsvärden och fortsatt erbjuda 2009. attraktiva bostäder. Dotterbolagets resultat efter finansiella poster är 23 tkr (840 tkr). Planering för fortsatt renovering, mest centralt avseende stam- Bolaget intages i koncernredovisningen enligt förvärvsmetoden. mar och våtrum, planeras fram tom 2028. Styrelsen vinnlägger sig om att klara detta åtagande och fortsatt vidmakthålla en balanserad nivå på soliditet och belåningsgrad. Under året har ekonomisk långtidsprognos för bolaget revi- derats innehållande kommande planerad nyproduktion samt reinvesteringar i bolagets miljonprogramsområden. Allmännyt- tig plan 2026 med ekonomisk prognos 2026-2029 har under hösten antagits av bolagets styrelse. Belåningsgraden i förhållande till fastigheternas marknadsvärde motsvarar 36 procent (36). Årets resultat Årets resultat efter finansiella poster, före bokslutsdispositioner och skatt uppgår till 11,2 mnkr (7,3). Medarbetare Antalet tillsvidareanställda var vid årsskiftet 43 (45), varav 18 (18) kvinnor och 25 (27) män. Av de anställda var 23 (23) fastighets- anställda och 20 (22) tjänstemän. Antalet nyanställningar under 2025 var 3 (4). Medelåldern för bolagets anställda var 50 (51). Sjukfrånvaron var under året 9,2 procent (12,1). Kvalitetsarbete och internkontroll För att bolaget ska uppfylla sina mål krävs att verksamheten bedrivs effektivt och ändamålsenligt, att rapporteringen är tillförlitlig och att lagar, regler och riktlinjer följs. Det interna kvalitetsarbetet organiseras utifrån strukturen i kvalitetsledningssystemet FR 2000, med ett årshjul innehållan- de ledningens genomgång, internrevision, externrevision och certifiering. FR 2000 är ett integrerat ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Kraven utgår från ISO 9001(kvalitet), ISO 14001 (miljö) och ISO 45001 (arbetsmiljö). Kvalitetsarbetet utgår vidare från kommunens riktlinje för styr- ning, uppföljning och kontroll. I bolagets samlade arbete iden- tifieras risker och ett förbättringsarbete bedrivs inom ramverket med internkontrollplaner. Risker och riskhantering OMVÄRLDSRISKER Risk Hantering Status 2025 Konjunktur - En långsiktig strategi för successiv tillväxt genom Konjunkturläget präglas av en trevande återhämt- Bostadsmarknaden påverkas av den ekonomiska till- nyproduktion i attraktiva lägen i kommunen. ning. Hushållen är fortsatt påverkade av infla- växten, arbetsmarknaden i Göteborg med omnejd Befintligt bestånd har hög efterfrågan och attraktiva tionsårens eftersläpande verkningar på hushållse- samt hyresgästernas efterfrågan. hyresnivåer. Bolaget arbetar strategisk med att konomin. Geo- och realpolitisk osäkerhet givet bygga för en bred målgrupp. omvärlden. Befolkningstillväxten har justerats ned, med lägre födelsetal och migration. Befolkningsök- ning i storgöteborg fortsatt sannolik. Än viktigare med starka kärnvärden i bolagets erbjudande och kommunens attraktivitet. Politiska och myndighetsbeslut – Alebyggen bevakar aktivt de politiska förslag som Inga tecken på bostadspolitiska initiativ som påtag- Politiska beslut kring bostadspolitik, upplåtelse- bereds samt de myndighetsdirektiv som påverkar ligt kommer förändra marknadens förutsättningar. former, skatter och kommunal planering etc. kan verksamheten. Medlem i Sveriges allmännytta som förändra förutsättningarna. driver opinionsbildning för allmännyttans intressen. Konkurrens om entreprenad och mark - Konkurrenssituationen bevakas och hanteras löpan- Byggkostnadsindexutvecklingen har avstannat efter Konkurrenssituationen om både mark- och byggen- de genom aktivt upphandlingsarbete. Förtätning på en period av kraftiga uppgångar. Kostnadsbilden treprenörer kan leda till ökade byggkostnader. egen mark är en uttalad strategi. är utmanande för kommande projekt, särskilt givet I varje projekt värderas möjligheten att bygga hushållens betalningsvilja. typhus i syfte att reducera kostnader. OPERATIVA RISKER Risk Hantering Status 2025 Efterfrågan nyproduktion hyresrätt – God kunskap om lokal bostadsmarknad. Bolaget har under de senaste åren färdigställt ett Flera nyproduktionsprojekt i produktion ökar risk för Strukturellt bostadsunderskott i storgöteborg. Stabil antal större nyproduktioner. vakans givet högre hyresnivåer. kö i bolagets egna kösystem med analys av vilka Uppstart av kommande projekt har bromsats in, del- objekt som efterfrågas. Kommunens konkurrensför- vis i avvaktan på stabilare konjunkturförutsättningar. del är god infrastruktur med goda pendlingsmöjlig- Inga vakanser i nyproduktion, dock högre omflytt- heter samt potential till inflyttning från närliggande ning under de första åren efter inflyttning. kommuner. Ett attraktivt erbjudande i befintligt bestånd – Bostadsproduktionstakten i regionen möter inte ök- Fortsatt stark efterfrågan i det äldre beståndet. Dock Risk för ökande vakanser. ande efterfrågan generellt. Reinvestering i befintligt har 18% hyresutveckling på 4 år förflyttat hyresnivå- bestånd sker med fokus på tekniska behov samt er. Närheten till Göteborg mycket viktig faktor i en trygghetsstärkande. Aktiv strategi att reinvestera på svagare konjunktur. en nivå som fortsatt håller hyresnivån attraktiv. NKI mäts regelbundet och handlingsplaner implemen- teras. FINANSIELLA RISKER Risk Hantering Status 2025 Tillgång till kapital – God soliditet gör Alebyggen attraktivt för långivare. Reinvestering i beståndet är nödvändig och påver- Tillgång till extern finansiering påverkar starkt Då upplåning sker med kommunal borgen har bola- kan på soliditetsnivån följs nära av styrelsen inför förutsättningarna att genomföra byggprojekt samt get kontinuerlig dialog med Ale kommun om den uppstart av nya projekt. reinvestera i befintligt bestånd. samfällda låneskulden per kommuninvånare. Räntenivåer - Finanspolicy för hantering av ränterisk och refi- Inflationen har stegvis sjunkit likväl som styrräntan. Förändringar i marknadsräntorna kan få negativ nansieringsrisk. Utrymme för underhållsåtgärder Snitträntan i låneportföljen har under 2025 varit inverkan på resultat och kassaflöde. bedöms delvis utifrån prognosticerade kapitalkost- oförändrad. nader. Likviditetsrisk – God kontroll över likvida medel. God bevakning av Tillgång till finansiering och därmed likviditet Risken att inte kunna fullgöra betalningsåtaganden. hyresförfall samt låga hyresförluster. bedöms som god. Betalningsförmåga i ekonomiskt Risken att inte få betalt av kunder. utsatta hushåll kan påverkas i ett ansträngt ekono- miskt läge. Kreditrisken i kundfordringarna är dock begränsade då de avser ett stort antal kunder. HÅLLBARHETSRISKER Risk Hantering Status 2025 Social sammanhållning – Nära samarbete med socialtjänst, polis, hyresgäster Aktivt förebyggande arbete både på ett strukturellt Risk för social oro, kriminalitet och utanförskap och övriga aktörer för att tidigt möta problembilder. plan samt i det enskilda hyresförhållandet avseende Grundläggande uppdrag att erbjuda bostäder till bostadssociala beteenden. Fortsatt positiv trend i alla. Specifikt uppdrag i organisationen att jobba trygghetsfrågor noteras i NKI 2025. med områdesutveckling och social hållbarhet. Klimat och miljö – Inför fastighetsförvärv och nya projekt görs genom- Omhändertagande av material sker vid åtgärder i Ökande krav på minskad klimat- och miljöpåverkan. lysningar för att identifiera eventuella miljörisker miljonprogrammet kommande år. Energiåtgärder Negativa effekter på verksamheten pga. klimatför- samt minska förekomsten av material med negativ genomförs enligt plan för att nå utsatta Klimatmål. ändringar. effekt på människa och miljö. Alebyggen arbetar lö- Stegvis utbyggnad av solcellsanläggningar och pande med energieffektivisering samt implemente- laddningsinfrastruktur pågår. ring av ny teknik i både befintligt fastighetsbestånd och vid nyproduktion. Personal – Värderingsstyrd företagskultur. Kompetensutveck- Pågående generationsskifte har inneburit några år Svårigheter att attrahera, rekrytera och behålla ling prioriterat. Aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete med flera nya kollegor, särskilt bland kvartersvärdar. kompetenta medarbetare. med facklig samverkan och uppföljning. Nöjd En hanterbar generell nivå på personalomsättning- medarbetarindex (NMI) mäts återkommande. en. Utblick 2026 Allmännyttig plan 2026 Möjliggörare Alebyggen har under hösten tagit fram Allmännyttig plan 2026 Alebyggen arbetar för att stärka bostadsområden och verka för och ekonomisk prognos 2026–2029. I planen fastställs målambi- trivsel, trygghet, grönt och skönt. Under året planeras för na- tioner för kommande år samt ekonomiska förutsättningar. tionaldagsfirande på Klöverstigen i Nödinge med feststämning och möten mellan människor. Inom organisationen har respektive avdelning jobbat fram handlingsplaner för nyproduktion, underhåll, kundservice, för- Under året skall koncept för ett gemenskapens hus formuleras valtning, kvalité, personal och administration. på Klöverstigen med både bostäder och utåtriktade verksamhe- ter. Hyresgästfokus Genomgående är strategin att agera möjliggörare för hyresgäs- ters idéer kring samskapande och boinflytande. I samband med årsskiftet har bolaget arbetat igenom resultat från höstens NKI- undersökning där serviceindex landat på fina Ekonomi 83,7%. Resultatet är en förbättring med 2,3% jämfört senaste mätningen 2023. I det förbättringsarbete som nu tar vid tittar Under några konjunktursvaga år med kostnadsökningar har vi på respektive bostadsområdes svar för att identifiera vad vi förväntan varit att det förr eller senare skulle vända. Insikten gör bra och vad som kan förbättras område för område. Utifrån om att det nya normala är en mer oförutsägbar värld har dock detta fastställs och resurssätts NKI-åtgärder med sikte mot nästa sjunkit in. mätning. Förväntan 2026 är trots allt att hushållen skall känna ökad tillför- sikt och att reallöneökningar stegvis bör leda till högre efterfrå- Projekt gan i ekonomin. Under en flerårsperiod arbetar bolaget systematiskt med om- För bolaget är det nya kostnadsläget utmanande då underhållet fattande stamrenoveringar i miljonprogramsbeståndet. Under skall adresseras i rätt tid. 2026 fortsätter framdrift av renoveringsetapper på Klöverstigen Reinvesteringsbehovet i miljonprogrammet är fortsatt stort i i Nödinge, med ambitionen att hela området skall vara genom- ytterligare 2-3 år. Centralt för takt och omfattning är kostnadsbil- gånget 2028. den i kombination med framtida prognos om jämviktsränta. Bygglovet för planerad nyproduktion på Myternas väg i Älväng- en avslogs oväntat i Mark- och miljööverdomstolen i augusti Medarbetare 2025. Konsekvensen är att projektet fördröjs då projektering behöver justeras och nytt bygglov sökas. Trivsel och hög medarbetarnöjdhet är grundläggande för en Parallellt projekteras inför bygglovsansökan avseende ca 60 god arbetsplats med förutsättningar att lösa ålagda uppgifter. lägenheter på Vallmovägen i Älvängen. Årlig medarbetarundersökning visar goda resultat och är en viktig utgångspunkt för samverkan, dialog och gemensamt utvecklingsarbete. Energi- och miljöarbete Under några års tid har företaget genomgått en generationsväx- Arbetet med att spara och effektivisera bolagets energiavtryck ling, vilket är en spännande fas i företagets kulturutveckling. fortsätter. Den värmeåtervinning som uppnås i ventilations- ombyggnader (FTX) i renoveringsetapper på Klöverstigen i Nödinge har varit framgångsrika och fortsätter under 2026. Med insatserna förväntas påtagliga energibesparingar i kombination med ett förbättrat inomhusklimat. Bolaget har i förverkligandet av miljö- och energipolicy under året fattat beslut om att 2026 montera solceller i samband med takåtgärder samt fortsätta utöka laddningsmöjligheter för fordon i beståndet. Den större genomlysning som under 2025 gjordes av bolagets avfallshantering skall 2026 omsättas i optimering av avfallskärl och tömningsfrekvenser. Bolaget strävar efter att göra hyresgäs- terna delaktiga i detta arbete. Flerårsöversikt (tkr) Moderbolaget 2025 2024 2023 2022 2021 Resultat- och balans i tkr Nettointäkter 268 081 254 261 235 509 212 103 192 740 Driftkostnader 173 262 166 463 158 535 157 161 134 268 Driftnetto 94 849 87 798 76 974 54 943 57 904 Resultat efter finansiella poster 11 270 7 266 18 849 1 897 28 241 Balansomslutning 1 854 293 1 803 457 1 762 382 1 590 416 1 392 767 Räntebärande skulder 1 274 277 1 229 277 1 189 277 1 034 277 817 750 Förvaltning Antal bostadslägenheter 2 341 2 309 2 280 2 280 2 159 Yta bostäder 164 414 162 569 161 037 161 037 154 204 Antal lokaler 40 38 38 38 38 Ytor lokaler 11 012 10 217 10 217 10 217 10 217 Nyckeltal Bostadsintäker per kvm 1 522 1 463 1 371 1 297 1 245 Hyresjusteringar i % 4,75 5,3 4,98 1,86 1,5 Lokalintäkter per kvm 1 333 1 384 1 375 1 242 1 116 Driftnetto per kvm 541 508 449 321 352 (1) Soliditet i % av bokförda värden 25,8 27,2 27,5 30 34,6 (2) Soliditet i % av marknadsvärdet 52,7 53,2 51,6 55,2 60,6 (3) Direktavkastning i bokförda värden 5,58 5,32 5,12 3,92 6,05 (4) Direktavkastning i marknadsvärden 2,95 2,83 2,82 2,08 2,31 (5) Genomsnittlig skuldränta 2,77 2,92 2,43 1,34 0,6 (6) Belåningsgrad marknadsvärde i % 36 36 39 33 28 Bokfört värde fastigheter per kvm 9 681 9 553 8 781 8 180 5 822 Taxeringsvärde per kvm 12 035 12 448 12 509 12 315 10 153 Marknadsvärde per kvm 20 030 19 764 17 723 17 832 17 524 (1) Eget kapital inkl obeskattade reserver efter skatt/balansomslutning (2) Eget kapital inkl. obeskattade reserver plus övervärden i tillgångar (de båda sista efter avdrag för latent skatt) / i förhållande till balansomslutning plus övervärden i tillgångar (3) Driftnetto i förhållande till fastigheternas bokförda värden (4) Driftnetto (justerat för central adm 8,7 mkr) i förhållande till fastigheternas beräknade marknadsvärden (5) Årets räntekostnader på räntebärande skulder + borgensavgift i förhållande till genomsnittlig låneskuld under året (6) Räntebärande skulder i förhållande till marknadsvärde Förändring av eget kapital Balanserade vinstmedel Övrigt tillskjutet inkl. årets Koncernen Aktiekapital kapital resultat Totalt Belopp vid årets ingång 17 400 000 44 837 647 415 110 518 477 348 165 Disposition enligt beslut av årsstämman Utdelning -299 250 -299 250 Förskjutning mellan bundna -4 056 000 4 056 000 0 och fria reserver Årets resultat 9 807 479 9 807 479 Belopp vid årets utgång 17 400 000 40 781 647 428 674 747 486 856 394 Balanserat Årets Moderbolaget Aktiekapital Reservfond resultat resultat Totalt Belopp vid årets ingång 17 400 000 37 247 000 416 009 366 6 183 462 476 839 828 Disposition enligt beslut av årsstämman: Utdelning -299 250 -299 250 Balanseras i ny räkning 6 183 462 -6 183 462 0 Årets resultat 13 855 132 13 855 132 Belopp vid årets utgång 17 400 000 37 247 000 421 893 578 13 855 132 490 395 710 Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor): balanserad vinst 421 893 577 årets vinst 13 855 132 435 748 709 disponeras så att till aktieägare utdelas 319 200 i ny räkning överföres 435 429 509 435 748 709 Styrelsen föreslås bemyndigas att besluta om tidpunkt då utdelningen skall betalas. Tilläggsupplysning: Med iakttagande av de begränsningsregler som följer av lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ska bolaget till kommunen årligen lämna utdelning motsvarande verksamhetsårets genomsnittliga statslåneränta under föregående räkenskapsår med ett tillägg av en procentenhet räknat på det kapital om 9,5 mkr som ägaren skjutit till i bolaget som betalning for aktier. Värde- överföringarna får dock inte överstiga hälften av bolagets resultat för föregående räkenskapsår. Koncernens Resultaträkning 2025-01-01 2024-01-01 Not -2025-12-31 2024-12-31 Hyresintäkter 1 267 134 316 250 867 077 Övriga förvaltningsintäkter 2 818 946 1 315 310 Övriga rörelseintäkter 3 4 191 148 6 141 681 272 144 410 258 324 068 Rörelsens kostnader Material 4 -13 046 143 -11 580 730 Tjänster 5 -61 831 993 -64 248 634 Taxebundna kostnader 7 -26 551 487 -25 940 452 Uppvärmning 8 -20 752 728 -20 079 646 Fastighetsskatt -5 117 811 -4 032 185 Övriga externa kostnader 6, 9, 10 -4 589 572 -494 279 Personal och styrelse -34 369 374 -33 426 694 Avskrivningar och nedskrivningar 12 -50 602 091 -47 556 308 Övriga rörelsekostnader 13 -10 371 743 -8 770 978 -227 232 942 -216 129 906 Rörelseresultat 44 911 468 42 194 162 Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 14 629 230 867 627 Räntekostnader och liknande resultatposter -34 256 583 -34 955 622 -33 627 353 -34 087 995 Resultat efter finansiella poster 11 284 115 8 106 167 Resultat före skatt 11 284 115 8 106 167 Skatt på årets resultat 15 -2 620 636 -8 302 Uppskjuten skatt 1 144 000 -7 733 188 Årets resultat 9 807 479 364 677 Koncernens Balansräkning Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 16, 17 1 712 514 635 1 665 222 471 Inventarier, verktyg och installationer 18 4 217 846 3 285 021 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella 19 98 465 892 75 835 019 anläggningstillgångar Summa materiella anläggningstillgångar 1 815 198 373 1 744 342 511 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 1 470 708 1 470 708 Andra långfristiga fordringar 0 303 811 Summa finansiella anläggningstillgångar 1 470 708 1 774 519 Summa anläggningstillgångar 1 816 669 081 1 746 117 030 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 428 552 4 760 356 Fordringar hos Kommunen 782 074 0 Aktuella skattefordringar 4 766 651 5 471 319 Övriga fordringar 23 2 395 241 30 263 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 368 100 588 720 Koncernkonto Ale kommun 21 281 236 40 405 158 Summa kortfristiga fordringar 31 021 854 51 255 816 Kassa och bank 1 858 26 321 Summa omsättningstillgångar 31 023 712 51 282 137 SUMMA TILLGÅNGAR 1 847 692 793 1 797 399 167 Koncernens Balansräkning Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Aktiekapital 17 400 000 17 400 000 Övriga reserver 40 781 648 44 837 648 Balanserade vinstmedel inkl årets resultat 428 674 748 415 110 518 Summa eget kapital 486 856 396 477 348 166 Avsättningar Avsättningar för uppskjuten skatt 24, 26 44 252 156 42 782 641 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 1 260 000 000 1 215 000 000 Övriga skulder 14 277 300 14 277 300 Summa långfristiga skulder 1 274 277 300 1 229 277 300 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 9 727 300 8 935 145 Skulder till Kommunen 0 4 256 477 Aktuella skatteskulder 465 292 840 178 Övriga skulder 30 2 969 468 3 375 841 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 31 29 144 881 30 583 419 Summa kortfristiga skulder 42 306 941 47 991 060 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 847 692 793 1 797 399 167 Koncernens Kassaflödesanalys 2025-01-01 2024-01-01 Not -2025-12-31 -2024-12-31 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 11 284 115 8 106 167 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m.m 50 053 091 47 548 393 Betald skatt 322 661 -41 739 Kassaflöde från den löpande verksamheten före för- 61 659 867 55 612 821 ändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förändring av kortfristiga fordringar 405 372 -2 377 558 Förändring leverantörsskulder -5 309 233 0 Förändring av kortfristiga skulder 0 -6 785 054 Kassaflöde från den löpande verksamheten 56 756 006 46 450 209 Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar -121 457 953 -78 827 282 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 549 000 0 Investeringar i finansiella anläggningstillgångar 303 811 -75 261 Kassaflöde från investeringsverksamheten -120 605 142 -78 902 543 Finansieringsverksamheten Upptagna lån 45 000 000 40 000 000 Utbetald utdelning -299 249 -330 600 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 44 700 751 39 669 400 Årets kassaflöde -19 148 385 7 217 066 Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets början 40 431 479 33 214 413 Likvida medel vid årets slut 36 21 283 094 40 431 479 Moderbolagets Resultaträkning 2025-01-01 2024-01-01 Not -2025-12-31 -2024-12-31 Hyresintäkter 1 262 454 297 246 228 604 Övriga förvaltningsintäkter 2 817 866 1 225 532 Övriga rörelseintäkter 3 4 808 899 6 806 521 268 081 062 254 260 657 Rörelsens kostnader Material 4 -12 714 609 -11 325 372 Tjänster 5 -61 210 752 -63 804 746 Taxebundna kostnader 7 -25 637 403 -25 200 025 Uppvärmning 8 -20 414 149 -19 740 572 Fastighetsskatt -4 906 481 -3 820 855 Övriga externa kostnader 9, 10 -3 683 356 -378 647 Personal och styrelse 11 -34 369 374 -33 426 694 Avskrivningar och nedskrivningar 12 -50 185 883 -46 575 496 Övriga rörelsekostnader 13 -10 325 733 -8 766 203 -223 447 740 -213 038 610 Rörelseresultat 44 633 322 41 222 047 Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag -22 002 154 0 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 22 002 154 0 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 14 893 989 1 000 059 Räntekostnader och liknande resultatposter -34 256 509 -34 955 456 -33 362 520 -33 955 397 Resultat efter finansiella poster 11 270 802 7 266 650 Bokslutsdispositioner 32 5 200 000 8 300 000 Resultat före skatt 16 470 802 15 566 650 Skatt på årets resultat 15 -2 615 670 -9 383 188 Årets resultat 13 855 132 6 183 462 Moderbolagets Balansräkning Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 16, 17 1 698 352 100 1 650 643 728 Inventarier, verktyg och installationer 18 4 217 846 3 285 021 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 19 97 243 256 75 835 019 Summa materiella anläggningstillgångar 1 799 813 202 1 729 763 768 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 20 12 650 000 12 600 000 Fordringar hos dotterföretag 9 850 000 9 850 000 Andra långfristiga värdepappersinnehav 21 1 470 708 1 470 708 Andra långfristiga fordringar 22 444 597 303 811 Summa finansiella anläggningstillgångar 24 415 305 24 224 519 Summa anläggningstillgångar 1 824 228 507 1 753 988 287 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 428 552 4 760 356 Fordringar hos dotterföretag 339 011 856 118 Aktuella skattefordringar 4 766 651 5 604 180 Övriga fordringar 23 1 872 292 29 902 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 375 489 560 070 Koncernkonto hos kommunen 21 281 236 37 631 647 Summa kortfristiga fordringar 30 063 231 49 442 273 Kortfristiga placeringar Kassa och bank 1 858 26 321 Summa omsättningstillgångar 30 065 089 49 468 594 SUMMA TILLGÅNGAR 1 854 293 596 1 803 456 881 Moderbolagets Balansräkning Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 25 Bundet eget kapital Aktiekapital 17 400 000 17 400 000 Reservfond inkl konsolideringsfond 37 247 000 37 247 000 54 647 000 54 647 000 Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust 421 893 577 416 009 364 Årets resultat 13 855 132 6 183 462 435 748 709 422 192 826 Summa eget kapital 490 395 709 476 839 826 Obeskattade reserver 33 4 500 000 9 700 000 Avsättningar Avsättningar för uppskjuten skatt 24 43 572 608 40 956 938 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 27 1 260 000 000 1 215 000 000 Övriga skulder 28 14 277 300 14 277 300 Summa långfristiga skulder 1 274 277 300 1 229 277 300 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 8 848 370 8 808 762 Skulder till kommunen 34 1 244 523 4 161 952 Aktuella skatteskulder 0 471 074 Övriga skulder 30 2 907 655 3 298 514 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 31 28 547 431 29 942 515 Summa kortfristiga skulder 41 547 979 46 682 817 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 854 293 596 1 803 456 881 Moderbolagets Kassaflödesanalys 2025-01-01 2024-01-01 Not -2025-12-31 -2024-12-31 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 11 270 802 7 266 650 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 35 49 636 883 47 055 496 Betald skatt 849 672 -25 525 Kassaflöde från den löpande verksamheten före 61 757 357 54 296 621 förändring av rörelsekapital Kassaflöde från förändring av rörelsekapitalet Förändring av kortfristiga fordringar 2 191 102 -3 408 302 Förändring av kortfristiga skulder -5 146 981 -6 145 881 Kassaflöde från den löpande verksamheten 58 801 478 44 742 438 Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar -120 235 317 -78 827 282 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 549 000 320 000 Investeringar i finansiella anläggningstillgångar -190 786 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 1 424 739 Kassaflöde från investeringsverksamheten -119 877 103 -77 082 543 Finansieringsverksamheten Upptagna lån 45 000 000 40 000 000 Utbetald utdelning -299 249 -330 600 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 44 700 751 39 669 400 Årets kassaflöde -16 374 874 7 329 295 Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets början 37 657 968 30 328 673 Likvida medel vid årets slut 36 21 283 094 37 657 968 NOTER - Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna upplysningar Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Årsredovisningen och koncernredovisningen är upprättad i Byggnader enlighet med årsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 Årsredo- Bolaget tillämpar komponentavskrivning sedan 2014 års bok- visning och koncernredovisning (K3). slut. Intäktsredovisning Avskrivning sker linjärt över komponentens beräknade nyttjan- Intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande. Hyre- deperiod. sintäkter i den period de avser. Ränteintäkter i enlighet med Bolaget har valt att dela upp fastigheterna i komponenter enligt effektiv avkastning. nedanstående tabell. Livslängd per komponent kan variera För bostäder är hyresavtalen löpande med möjlighet för hyres- beroende på t ex olika material. gästen att säga upp avtalet på 3 månader. Komponent Livslängd, år Försäljning Stomme, grund, innerväggar 100 år Vid en försäljning av en fastighet eller anläggning tas anlägg- Värme, sanitet, el, fasad, fönster, restpost 50 år ningen ur anläggningsregistret och anskaffningsvärde och Kök, badrum, yttertak, ventilation 40 år avskrivningar återförs. I systemet markeras fastigheten eller Hissar 30 år anläggningen som såld och vidare avskrivningar upphör. Styr-/reglerutrustning 20 år Erforderlig bokföring genomförs. I bokslutsarbetet hanteras det Markanläggningar 20 år skattemässiga resultatet. Tillgångar i en fastighet som vid övergången till K3 inte klassats Inkomstskatter som egen komponent har samlats i begreppet restpost. Exem- Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas pel på sådana tillgångar är vitvaror, badrumsporslin, inre ytskikt. eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras års aktuella skatt och förändringar i uppskjuten skatt. Värdering den gamla komponenten och eventuellt kvarvarande bokfört av samtliga skatteskulder/- fordringar sker till nominella belopp värde belastar rörelseresultatet som övrig rörelsekostnad och och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslu- den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras med en ny tade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att avskrivningsplan. fastställas. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsme- toden på temporära skillnader som uppkommer mellan redo- Fastighetsvärdering visade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. De Samtliga fastigheter har under 2025 värderats av ett utomståen- temporära skillnaderna har huvudsakligen uppkommit genom de värderingsinstitut (CBRE). avskrivning av fastigheter. Finansiella tillgångar och skulder Lånekostnader Finansiella tillgångar och skulder redovisas i enlighet med Ränta på lånekostnader redovisas som kostnader i den period kapitell 11 (Finansiella instrument värderas utifrån anskaffnings- de avser. värdet) i BFNAR 2012:1. Fordringar Kassaflödesanalys Upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas Upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet om- bli betalt. fattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Materiella anläggningstillgångar Koncernredovisning Avskrivning enligt plan med följande avskrivningstider Konsolideringsmetod Inventarier, maskiner och fordon mm: 5 år Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan koncernföretag liksom orealiserade vinster elimineras Värderingsprinciper mm i sin helhet. Orealiserade förluster elimineras också såvida inte Tillgångar, skulder och avsättningar har värderats till anskaff- transaktionen motsvarar ett nedskrivningsbehov. ningsvärden och skulder till nominella belopp, om inget annat anges nedan. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Detta innebär att förvärvade verksamheters identifierbara till- Materiella anläggningstillgångar gångar och skulder redovisas till marknadsvärde enligt upprät- Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balans- tad förvärvsanalys. Överstiger verksamhetens anskaffningsvärde räkningen när det på basis av tillgänglig information är sannolikt det beräknade marknadsvärdet av de förväntade nettotillgång- att den framtida ekonomiska nyttan som förknippad med inne- arna enligt förvärvsanalysen redovisas skillnaden som goodwill. havet tillfaller företaget och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Koncernredovisningen omfattar de företag i vilket moderfö- retaget direkt eller indirekt innehar mer än hälften av rösterna Tillkommande utgifter för samtliga andelar eller på annat sätt har ett bestämmande Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet till den del inflytande enligt ÅRL 1:4. Dotterföretagens resultat ingår i kon- de ekonomiska fördelarna kommer tillfalla bolaget i framtiden. cernens resultat. I koncernredovisningen ingår Skå-dal 31:3 AB Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den (556677-4997) som dotterbolag med ägarandel 100 %. period de uppkommer. Pågående nyanläggningar Kostnader för nyproduktion och större om- och tillbyggander aktiveras i balansräkningen som tillgång. Projekt som ej fullföljs kostnadsförs omgående då detta fastställts. Not 1 - Hyresintäkter Not 2 - Övriga förvaltningsintäkter Koncernen 2025 2024 Koncernen 2025 2024 Intäkter Övriga ersättningar från hyresgäster 771 611 1 146 454 Bostäder 248 493 819 231 871 395 Kravavgifter 46 255 79 078 Återvunna Kundfordringar 0 87 618 Lokaler 20 893 058 19 728 562 Intäkter - Juridiska åtgärder 1 080 2 160 Bilplatser 4 324 111 4 025 338 Mediaavgifter 3 908 533 4 480 295 818 946 1 315 310 Övriga hyresintäkter 0 1 167 Moderbolaget 2025 2024 277 619 521 260 106 757 Övriga ersättningar från hyresgäster 771 611 1 146 454 Intäktsreduceringar Kravavgifter 46 255 79 078 Outhyrda bostäder, garage och 817 866 1 225 532 bilplatser -4 214 380 -3 163 537 Outhyrda lokaler -2 215 496 -1 715 069 Not 3 - Övriga rörelseintäkter Hyresnedsättningar -4 055 329 -4 361 071 Koncernen 2025 2024 -10 485 205 -9 239 677 Administrativ och teknisk förvaltning 92 909 91 469 Förvaltning dotterbolag 0 -56 714 267 134 316 250 867 080 Förvaltning Ale kommun 869 119 779 136 Framtida ej uppsägningsbara väsentliga lokalhyreskontrakt Vinst vid försäljning anläggningstill- gångar 549 000 320 000 Inom ett år 2 588 028 1 109 420 Övriga intäkter 2 680 120 5 007 790 Mellan två och fem år 53 986 315 45 278 981 4 191 148 6 141 681 Senare än fem år 6 000 000 11 537 520 62 574 343 57 925 921 Moderbolaget 2025 2024 Koncernens leasingintäkter avseende lokal hyreskontrakt uppgår till Administrativ och teknisk förvaltning 92 909 91 469 20 852 000 kr. Förvaltning dotterbolag 622 782 613 130 Moderbolaget 2025 2024 Förvaltning Ale kommun 869 119 779 136 Intäkter Vinst vid försäljning anläggningstill- Bostäder 248 414 263 231 871 395 gångar 549 000 320 000 Lokaler 15 122 202 14 030 839 Övriga intäkter 2 675 089 5 002 786 Bilplatser 4 286 911 3 988 138 4 808 899 6 806 521 Mediaavgifter 3 988 089 4 480 295 271 811 465 254 370 667 Not 4 - Material Koncernen 2025 2024 Intäktsreduktion Förbrukning fastighetsskötsel -5 639 622 -6 251 853 Outhyrda bostäder, garage och Uttagsskatt -1 429 096 -1 438 730 bilplatser -4 214 380 -3 163 537 Outhyrda lokaler -1 087 458 -617 452 Förbrukning administration -5 977 425 -3 890 147 Hyresnedsättningar -4 055 329 -4 361 071 -13 046 143 -11 580 730 -9 357 167 -8 142 060 Moderbolaget 2025 2024 262 454 298 246 228 607 Förbrukning fastighetsskötsel -5 329 607 -6 011 844 Uttagsskatt -1 429 096 -1 438 730 Framtida ej uppsägningsbara väsentliga Förbrukning administration -5 955 907 -3 874 798 lokalhyreskontrakt -12 714 610 -11 325 372 Inom ett år 2 552 028 687 945 Mellan två och fem år 42 435 416 40 760 699 44 987 444 41 448 644 Moderbolagets leasingintäkter avseende lokalhyreskontrakt uppgår till 16 263 000 kr. Not 5 - Tjänster Not 7 - Taxebundna kostnader (forts.) Koncernen 2025 2024 Moderbolaget 2025 2024 Lokalkostnader -1 702 670 -2 480 831 Vatten -12 508 413 -11 885 933 Marknadsföring -244 582 -389 548 El -5 945 283 -7 309 578 Konsulter -3 319 195 -4 918 361 Renhållning -7 183 707 -6 004 515 Lokalkostnader / arrende parkering -32 800 -32 800 -25 637 403 -25 200 026 -5 299 247 -7 821 540 Not 8 - Uppvärmning Underhåll Koncernen 2025 2024 Periodiskt -19 478 564 -24 176 826 Oljeinköp -129 679 0 Lägenhetsrep inom fondsystemet -6 782 675 -8 730 692 Pelletsinköp -56 223 -156 295 Löpande -30 271 507 -23 519 577 Eluppvärmning -430 193 -529 700 -56 532 746 -56 427 095 Fjärrvärme -19 733 888 -19 088 783 -61 831 993 -64 248 635 Övriga kostnader för uppvärmning -402 745 -304 868 -20 752 728 -20 079 646 Moderbolaget 2025 2024 Lokalkostnader -1 702 670 -2 480 831 Moderbolaget 2025 2024 Marknadsföring -244 582 -389 548 Oljeinköp -129 679 0 Konsulter -3 314 223 -4 918 361 Pelletsinköp -56 223 -156 295 -5 261 475 -7 788 740 Eluppvärmning -430 193 -529 700 Underhåll Fjärrvärme -19 396 856 -18 749 710 Periodiskt -19 478 564 -24 176 826 Övriga kostnader för uppvärmning -401 198 -304 868 Lägenhetsrep inom fondsystemet -6 782 675 -8 730 692 -20 414 149 -19 740 573 Löpande -29 688 038 -23 108 488 Not 9 - Övriga externa kostnader -55 949 277 -56 016 006 Koncernen 2025 2024 Avskrivna hyresfordringar -2 601 517 632 605 -61 210 752 -63 804 746 Inkasso- och upplysningskostnader -180 900 -186 628 Revisionskostnader -280 112 -292 626 Not 6 - Leasingavtal Övriga externa kostnader -667 914 -560 310 Årets leasingkostnader avseende leasingavtal, uppgår till 4 335 859 kronor Avskrivning hyres-/kundfordran -853 722 -86 086 Framtida leasingavgifter, för icke uppsägningsbara leasingavtal, förfaller Inkassokostnader -5 407 -1 234 till betalning enligt följande: -4 589 572 -494 279 Koncernen 2025 2024 Inom ett år 4 399 264 4 335 859 Moderbolaget 2025 2024 Senare än ett år men inom fem år 7 423 953 3 036 798 Avskrivna hyresfordringar -2 601 517 632 605 11 823 217 7 372 657 Inkasso- och upplysningskostnader -180 900 -186 628 Revisionskostnader -250 614 -265 314 Not 7 - Taxebundna kostnader Övriga externa kostnader -650 325 -559 310 Koncernen 2025 2024 -3 683 356 -378 647 Vatten -12 645 247 -12 002 949 El -6 456 541 -7 694 045 Renhållning -7 449 699 -6 243 459 -26 551 487 -25 940 453 Not 10 - Arvode till revisorer Not 12 - Avskrivningar och nedskrivningar Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och Koncernen 2025 2024 bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, Byggnader -45 872 978 -43 418 785 övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser Markanläggning -3 577 907 -3 294 409 vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsupp- Inventarier -1 151 206 -843 114 gifter. Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och -50 602 091 -47 556 308 bokföringen samt styrelsens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller Moderbolaget 2025 2024 annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Byggnader -45 456 770 -42 437 973 Koncernen 2025 2024 Markanläggning -3 577 907 -3 294 409 Inventarier -1 151 206 -843 114 Revisionsuppdrag -256 770 -230 014 -50 185 883 -46 575 496 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget -23 342 -62 611 -280 112 -292 625 Not 13 - Övriga rörelsekostnader Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och Koncernen 2025 2024 bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, Försäkringar -7 304 667 -6 060 677 övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser Vägavgifter -1 501 133 -1 413 523 vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsupp- Kabel-TV mm -1 067 563 -1 106 626 gifter. Hyresgästföreningen -497 744 -190 153 Moderbolaget 2025 2024 Andra områdeskostnader -636 0 Revisionsuppdrag -227 272 -202 702 -10 371 743 -8 770 979 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget -23 342 -62 611 -250 614 -265 313 Moderbolaget 2025 2024 Not 11 - Anställda och personalkostnader Försäkringar -7 258 657 -6 055 902 Moderbolaget 2025 2024 Vägavgifter -1 501 133 -1 413 523 Medelantalet anställda Kabel-TV mm -1 067 563 -1 106 626 Hyresgästföreningen -497 744 -190 153 Kvinnor 18,41 18,29 Andra områdeskostnader -636 0 Män 26,00 25,87 -10 325 733 -8 766 204 44,41 44,16 Löner och andra ersättningar Not 14 - Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Fastighetsanställda 9 559 792 9 259 547 Koncernen 2025 2024 Tjänstemän 11 071 111 10 874 900 Bankinlåning 0 576 023 Ersättning till VD och styrelse 1 718 771 1 703 634 Ränteintäkter från dotterbolag 254 212 236 667 22 349 674 21 838 081 Övriga ränteintäkter 637 778 185 370 Sociala kostnader Ränteintäkter koncernföretag -264 760 -132 433 Arbetsgivaravgifter 6 923 932 7 009 476 Utdelningar 2 000 2 000 Löneskatt 483 217 472 149 629 230 867 627 Pensionskostnader 2 085 058 1 360 132 VD:s pensionskostnader 385 968 Moderbolaget 2025 2024 9 492 207 9 227 725 Bankinlåning 0 576 023 Ränteintäkter från dotterbolag 254 212 236 667 Totala löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader 31 841 881 31 065 806 Övriga ränteintäkter 637 778 185 370 Utdelningar 2 000 2 000 893 990 1 000 060 Könsfördelning bland ledande befattningshavare Andel kvinnor i styrelsen 57 % 50 % VD:s uppsägningstid är ömsesidig om 6 månader. Vid uppsägning från Andel män i styrelsen 43 % 50 % bolagets sida gäller avgångsvederlag om 12 månadslöner. Från 55 års Andel kvinnor bland övriga ledande ålder gäller 18 månadslöner. befattningshavare 25 % 25 % Andel män bland övriga ledande befattningshavare 75 % 75 % Not 15 - Aktuell och uppskjuten skatt Not 16 - Byggnader och mark Koncernen 2025 2024 Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Skatt på årets resultat Ingående anskaffningsvärden 2 335 180 152 2 142 536 259 Aktuell skatt -7 121 8 302 Inköp 37 149 866 94 349 Uppskjuten skatt -1 469 515 -7 733 188 Omklassificeringar 59 593 183 192 549 544 Totalt redovisad skatt -1 476 636 -7 724 886 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 431 923 201 2 335 180 152 Avstämning av Ingående avskrivningar -649 957 681 -603 244 487 effektiv skatt Procent Belopp Procent Belopp Årets avskrivningar -49 450 885 -46 713 194 Redovisat resultat Utgående ackumulerade avskrivningar -699 408 566 -649 957 681 före skatt 11 284 115 8 106 167 Ingående nedskrivningar -20 000 000 -20 000 000 Skatt enligt Utgående ackumulerade nedskrivningar -20 000 000 -20 000 000 gällande skattesats 20,60 -2 324 528 20,60 -1 669 870 Ej avdragsgilla -12 115 -18 860 Utgående redovisat värde 1 712 514 635 1 665 222 471 kostnader Ej skattepliktiga 13 359 23 236 Taxeringsvärden byggnader 1 692 455 000 1 671 973 000 intäkter Taxeringsvärden mark 439 874 000 499 985 000 Övrigt -82 138 -185 532 2 132 329 000 2 171 958 000 Temporära skillna- der byggnader inkl. Bokfört värde byggnader 1 636 291 942 1 597 364 122 förändrad skattesats -2 613 515 2 488 817 Bokfört värde mark 76 222 693 67 858 349 Skattemässiga 6 495 573 -8 362 677 1 712 514 635 1 665 222 471 avskrivningar Fastigheternas marknadsvärde har genom CBRE värderats till Redovisad effektiv skatt -13,09 1 476 636 95,30 -7 724 886 3 536 420 000 kr med en värdetidpunkt 2025-12-31. Moderbolaget 2025 2024 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Skatt på årets resultat Ingående anskaffningsvärden 2 308 571 310 2 115 927 417 Uppskjuten skatt 2 615 670 9 383 188 Inköp 37 149 866 94 349 Totalt redovisad skatt 2 615 670 9 383 188 Omklassificeringar 59 593 183 192 549 544 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 405 314 359 2 308 571 310 Avstämning av Procent Belopp Procent Belopp effektiv skatt Ingående avskrivningar -637 927 582 -592 195 200 Redovisat resultat Årets avskrivningar -49 034 677 -45 732 382 före skatt 16 470 802 15 566 650 Utgående ackumulerade avskrivningar -686 962 259 -637 927 582 Skatt enligt gällan- Ingående nedskrivningar -20 000 000 -20 000 000 de skattesats 20,60 -3 392 985 20,60 -3 206 730 Utgående ackumulerade nedskrivningar -20 000 000 -20 000 000 Ej avdragsgilla kostnader -12 100 -18 852 Utgående redovisat värde 1 698 352 100 1 650 643 728 Ej skattepliktiga intäkter 13 354 23 221 Taxeringsvärden byggnader 1 675 255 000 1 654 973 000 Skattemässiga Taxeringsvärden mark 435 959 000 495 852 000 avskrivningar 3 473 743 -8 244 214 2 111 214 000 2 150 825 000 Övrigt -82 012 -185 532 Temporära skillna- Bokfört värde byggnader 1 624 347 149 1 585 003 121 der byggnader inkl. förändrad skattesats -2 615 670 2 248 919 Bokfört värde mark 74 004 951 65 640 607 Redovisad effektiv skatt 15,88 -2 615 670 60,28 -9 383 188 1 698 352 100 1 650 643 728 Fastigheternas marknadsvärde har genom CBRE värderats till 3 513 720 000 kr. Not 19 - Pågående nyanläggningar och förskott avseende Not 17 - Balanslåneposter materiella anläggningar Årlig avskrivning sker med 10% från år 2005. Tidigare har avskrivning Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 skett med 3% enligt särskilda övergångsbestämmelser 1993. Restav- skrevs 2009. Ingående anskaffningsvärden 75 835 019 191 229 498 Hålls kvar i balansräkningen medan skattemässig avskrivning pågår. Aktiverat under året 89 803 588 89 110 898 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Omfört till byggnader -59 593 183 -191 639 543 Ingående anskaffningsvärden 33 965 079 33 965 079 Omklassificering kostnad -8 802 168 -12 865 834 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 33 965 079 33 965 079 Aktiverat under året 1 222 636 0 98 465 892 75 835 019 Ingående avskrivningar -33 965 079 -33 965 079 Utgående ackumulerade avskrivningar -33 965 079 -33 965 079 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 75 835 019 191 229 498 Utgående redovisat värde 0 0 Aktiverat under året 89 803 588 89 110 898 Omfört till byggnader -59 593 183 -191 639 543 Not 18 - Inventarier, verktyg och installationer Omklassificering kostnad -8 802 168 -12 865 834 Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 97 243 256 75 835 019 Ingående anskaffningsvärden 19 357 397 18 847 528 Not 20 - Andelar i koncernföretag - Moderbolaget Inköp 2 084 031 1 577 869 Skå-Dal 31:3 AB, org 556677-4997 Försäljningar/utrangeringar -1 090 655 -1 068 000 Alebyggen Nödinge AB, org 559517-9291 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 20 350 773 19 357 397 2025-12-31 2024-12-31 Ingående avskrivningar -16 072 376 -16 297 262 Ingående anskaffningsvärden 15 074 000 15 074 000 Försäljningar/utrangeringar 1 090 655 1 068 000 Inköp 50 000 0 Årets avskrivningar -1 151 206 -843 114 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 15 124 000 15 074 000 Utgående ackumulerade avskrivningar -16 132 927 -16 072 376 Ingående nedskrivningar -2 474 000 -2 474 000 Utgående ackumulerade nedskrivningar -2 474 000 -2 474 000 Utgående redovisat värde 4 217 846 3 285 021 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Utgående redovisat värde 12 650 000 12 600 000 Ingående anskaffningsvärden 19 281 605 18 771 736 Inköp 2 084 031 1 577 869 Not 21 - Andra långfristiga papper Försäljningar/utrangeringar -1 090 655 -1 068 000 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 20 274 981 19 281 605 Andelar Ale Elförening 1 430 708 1 430 708 Andelar Husbyggnadsvaror Förening Ingående avskrivningar -15 996 584 -16 221 470 HBV 40 000 40 000 Försäljningar/utrangeringar 1 090 655 1 068 000 1 470 708 1 470 708 Årets avskrivningar -1 151 206 -843 114 Not 22 - Andra långfristiga fordringar Utgående ackumulerade avskrivningar -16 057 135 -15 996 584 Moderbolaget Utgående redovisat värde 4 217 846 3 285 021 Återbäringsfordran HBV 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 303 811 228 550 Tillkommande fordringar 140 786 75 261 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 444 597 303 811 Utgående redovisat värde 444 597 303 811 Not 23 - Övriga fordringar Not 27 - Skulder till kreditinstitut Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Moderbolaget 2024 2023 Skattekonto 989 406 29 902 Långfristiga skulder -1 260 000 000 -1 215 000 000 Övriga interimsfordringar 970 530 0 -1 260 000 000 -1 215 000 000 Mervärdesskatt 77 950 0 Lån med rörlig ränta, alt återstående räntebindningstid inom 1 år (2026-12-31), 554,75 mkr Övriga fordringar 0 361 Lån med räntebindningstid inom 2 år (2027-12-31), 205 mkr Lån med räntebindningstid inom 3 år (2028-12-31), 170 mkr HBV Återbäring 357 355 0 Lån med räntebindningstid inom 4 år eller fler år (efter 2029-01-01), 2 395 241 30 263 330,25 mkr Not 28 - Övriga långfristiga skulder Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Skattekonto 989 406 29 902 Räntefri skuld till ekonomiska föreningar kooperativ hyresrätt -13 277 300 -13 277 300 Övriga interimsfordringar 882 886 0 Övrig räntefri långfristig skuld -1 000 000 -1 000 000 1 872 292 29 902 -14 277 300 -14 277 300 Not 24 - Avsättningar Not 29 - Koncernkonto Ale Kommun Beräknad skattekostnad på skillnaden mellan bokförda respektive skattemässiga restvärden för byggnader samt balanslånepost. Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Beviljad kredit uppgår till 2 000 000 2 000 000 Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Uppskjuten skattefordran / skatteskuld Not 30 - Övriga kortfristiga skulder Belopp vid årets ingång -40 956 938 -31 573 750 Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Årets förändring -2 615 670 -9 383 188 Mervärdeskatt -207 536 -824 922 -43 572 608 -40 956 938 Innehållen skatt anställda -471 330 -551 105 Beräknad skattekostnad på skillnaden mellan bokförda respektive Lokal HGF-avräkning -1 636 695 -1 577 032 skattemässiga restvärden för byggnader. Övriga kortfristiga skulder -653 907 -422 782 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 -2 969 468 -3 375 841 Uppskjuten skattefordran / skatteskuld Belopp vid årets ingång -40 956 938 -31 573 750 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Årets förändring -2 615 670 -9 383 188 Mervärdeskatt -207 536 -824 922 -43 572 608 -40 956 938 Innehållen skatt anställda -471 330 -551 105 Lokal HGF-avräkning -1 636 695 -1 577 032 Not 25 - Antal aktier och kvotvärde Övriga kortfristiga skulder -592 094 -345 456 Moderbolaget Antal aktier Kvotvärde -2 907 655 -3 298 515 Namn Antal A-aktier 17400 1000 Not 31 - Upplupna kostnader och förbetalda intäkter 17400 Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Förskottsbetalda hyres- och Not 26 - Uppskjuten skatt kundfordringar -19 102 020 -18 566 426 Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Semesterlöner -2 161 804 -2 253 400 Uppskjuten skatt 0 -105 000 Arbetsgivaravgifter enligt lag -1 283 578 -1 315 184 Temporära skillnader byggnader Arbetsgivaravgifter enligt avtal -124 214 -125 954 samt balanslånepost 43 312 647 40 882 931 Obeskattade reserver 933 509 2 004 710 Räntor -2 354 991 -2 464 649 44 246 156 42 782 641 Övriga upplupna kostnader -4 118 274 -5 857 806 -29 144 881 -30 583 419 Not 31 - Upplupna kostnader och förbetalda intäkter Not 36 - Likvida medel Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Förskottsbetalda hyres- och Likvida medel kundfordringar -19 102 020 -18 036 444 Banktillgodohavanden 1 858 26 321 Semesterlöner -2 161 804 -2 253 400 Tillgodohavanden på koncernkonto 21 281 236 40 405 157 Arbetsgivaravgifter enligt lag -1 283 578 -1 315 184 Arbetsgivaravgifter enligt avtal -124 214 -125 954 21 283 094 40 431 478 Räntor -2 354 991 -2 464 649 Övriga upplupna kostnader -3 520 824 -5 746 884 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 -28 547 431 -29 942 515 Likvida medel Banktillgodohavanden 1 858 26 321 Not 32 - Bokslutsdispositioner Tillgodohavanden på koncernkonto 21 281 236 37 631 647 Moderbolaget 2025 2024 21 283 094 37 657 968 Återföring från periodiseringsfond 5 200 000 7 500 000 Lämnade koncernbidrag 0 800 000 Not 37 - Eventualförpliktelser och ställda panter 5 200 000 8 300 000 Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Not 33 - Obeskattade reserver Garantiförbindelse Fastigo 380 984 370 010 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 380 984 370 010 Periodiseringsfond 2019-12-31 0 5 200 000 Periodiseringsfond 2020-12-31 2 000 000 2 000 000 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Periodiseringsfond 2021-12-31 2 500 000 2 500 000 Garantiförbindelse Fastigo 380 984 370 010 4 500 000 9 700 000 380 984 370 010 Skatteeffekt av schablonränta på periodiseringsfond 39 165 92 832 Not 34 - Fordringar/skulder till kommunen Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Kund- och hyresfordringar 106 865 376 577 Leverantörsskulder -1 351 388 -4 538 529 -1 244 523 -4 161 952 Not 35 - Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Avskrivningar 50 602 091 47 556 308 Resultat avyttring anläggningstillgångar -549 000 0 Övrigt 0 -7 915 50 053 091 47 548 393 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Avskrivningar/Nedskrivningar 50 185 883 46 575 496 Koncernbidrag 0 800 000 Resultat avyttring anläggningstillgångar -549 000 -320 000 49 636 883 47 055 496 Invest Mark- Förvärv Byggnader annans mark Mark anläggning Avskrivning 2200 Källarliden 1992 82 044 500 127 500 55 149 835 2500 Byvägen 1990-91 60 956 667 91 000 289 000 38 092 562 3010 Klockarevägen 2006 29 258 000 2 300 000 11 338 610 3017 Klockarevägen (KHR) 2008 42 108 000 5 748 000 12 375 299 3119 Rödjans väg 2002 28 331 000 868 000 18 990 998 3129 Norra Kilandavägen, Panncentralen 2009 511 000 210 000 251 595 3200 Södra Klöverstigen 1969-71 422 755 629 2 170 000 14 848 759 79 939 443 3300 Norra Klöverstigen 1971-72 48 463 117 1 491 000 1 120 000 27 829 665 3302 Norra Klöverstigen 8B, 22,24 2017 36 202 615 5 437 560 3317 Norra Klöverstigen 20, (KHR) 2011 33 631 000 7 839 982 3609 Kontorshuset omb. 1984 15 688 218 100 000 11 121 485 3808 Södra Klöverstigen 2025 22 101 873 4 920 934 61 616 3818 Fyrklövergatan 2025 6 683 649 1 283 410 18 195 3826 Södra Trolleviksvägen 2009 21 663 991 1 685 000 5 534 886 3900 Gästgivarevägen 1995 15 951 107 2 262 000 9 782 137 3910 Gästgivarevägen 2016 1 913 450 850 000 275 058 4200 Folketshus o Mossvägen 1969-72 198 258 107 1 708 470 125 300 6 595 130 35 429 102 4210 Folketshusvägen 14A och 14B 2021 102 658 144 12 074 636 10 940 158 4220 Folketshusvägen 10 och 12 2022 111 777 366 1 771 216 8 747 060 4230 Folketshusvägen 2 2024 65 603 403 1 112 017 1 813 984 4310 Mossvägen 1 2022 56 335 744 3 943 238 4409 Noltorget, Stationsvägen 1994 6 509 000 21 730 447 000 6 096 712 4500 Trast- o Sparvvägen 1968 4 201 595 305 245 20 000 2 630 222 4510 Trastvägen 1 2007 1 482 000 14 555 475 000 639 624 4600 Trollbärsvägen 1984 9 382 748 156 000 5 128 150 4700 Vildrosvägen 1987 14 111 446 200 000 7 958 763 4800 Hallonvägen 1988 8 996 496 121 000 5 035 047 4900 Krokängsvägen 1990 54 951 981 328 500 1 487 051 34 214 856 4910 Gallåsvägen 1992 54 842 375 355 000 33 273 087 4920 Änggårdsvägen/Krokängsvägen 1992 66 376 809 510 800 40 816 024 4939 Änggårdens Förskola 1991 10 318 956 107 000 5 224 264 4949 Änggården kvartersbutik 1994 977 000 757 408 5100 Lövåsvägen 1987 14 265 662 102 500 400 000 7 271 037 5200 Sjövallavägen 1989 18 369 659 123 300 401 000 10 502 064 5400 Eklidsvägen 2015 34 300 000 8 000 000 6 590 481 5500 Ekstigen 2019 11 914 646 1 768 000 3 723 750 1 373 594 5909 Ledetvägen 5 2002 5 907 000 1 000 000 3 262 529 6110 Skogsråets väg 2014 43 131 000 7 260 000 8 473 023 6120 Myternas väg 2022 5 468 672 6200 Göteborgsvägen 74 2003 6 201 000 700 000 2 308 516 6317 Göteborgsvägen 93 (KHR) 2007/2008 66 402 000 8 218 000 20 026 435 6400 I Aronisenius Väg 1982 30 477 749 155 600 230 000 16 333 722 6500 Helgesvägen 1989 49 048 950 207 800 28 359 645 6600 Trädgårdsvägen 1971 3 636 547 300 000 1 921 140 6700 Carlmarks-/Malmers väg 1988 19 656 154 364 500 11 752 715 6800 Änggatan 2022 211 814 474 4 035 000 17 896 823 6900 Vallmovägen 2021 3 240 000 6919 Carlmarks industriområde 1992 28 000 7100 Åkersliden 1967 3 422 970 200 000 1 931 363 7208 Odalvägen. (G:a) 1967 724 155 40 000 479 445 7300 Alehemsvägen 1973 3 446 817 152 760 1 838 490 7400 Kyrkbacken 1985 4 869 168 145 000 2 820 540 7410 Prästgården 2017 52 105 467 1 470 000 8 037 755 7500 Arnes Väg 1987 23 344 398 350 675 326 250 11 653 883 7700 Gustavs Väg 1993 18 284 000 858 000 11 563 992 7808 Odalvägen 1984 10 129 755 192 000 500 000 5 823 267 7900 Påvels Väg 2025 1 447 200 7901 Påvels Väg 2025 712 800 7909 Albotorget 1973 1 725 817 12 700 810 974 8100 Kungs- o Alfs Väg 1964-66 3 119 784 150 000 2 071 093 8200 Stinsvägen 1986 9 100 946 350 000 3 776 303 TOTALER 2 280 445 104 2 050 000 74 004 951 44 878 809 673 565 454 SUHOB EGNIDÖN LON LON ARDÖS SROFALA NEGNÄVLÄ ADNALPPEKS MEHVLA BILAGA A Byggnadsår Anskaffningsvärde Fastighetsförteckning Taxeringsvärde Avskrivning Tot. Bokfört Markanlägg Nedskrivning värde Byggnader Mark Totalt Samtaxering 2200 Källarliden 27 022 165 54 000 000 10 800 000 64 800 000 2500 Byvägen 149 420 23 094 685 59 000 000 12 000 000 71 000 000 3010 Klockarevägen 20 219 390 24 188 000 7 040 000 31 228 000 3017 Klockarevägen (KHR) 35 480 701 39 000 000 6 400 000 45 400 000 3119 Rödjans väg 10 208 002 11 690 000 3 285 000 14 975 000 3129 Norra Kilandavägen, Panncentralen 469 405 1 399 000 751 000 2 150 000 3200 Södra Klöverstigen 1 979 006 357 855 939 447 169 000 112 370 000 559 539 000 Fastigheter A ingår i taxeringsvärdet 3300 Norra Klöverstigen 844 727 22 399 725 A 3302 Norra Klöverstigen 8B, 22,24 30 765 055 A 3317 Norra Klöverstigen 20, (KHR) 25 791 018 A 3609 Kontorshuset 4 666 733 A 3808 Södra Klöverstigen 26 961 191 3818 Fyrklövergatan 7 948 864 3826 Södra Trolleviksvägen 17 814 105 19 000 000 3 960 000 22 960 000 3900 Gästgivarevägen 8 430 970 12 576 000 9 900 000 22 476 000 3910 Gästgivarevägen 2 488 392 1 703 000 1 349 000 3 052 000 4200 Folketshus o Mossvägen 2 242 183 169 015 722 224 467 000 47 712 000 272 179 000 Fastigheter B ingår i taxeringsvärder 4210 Folketshusvägen 14A och 14B 1 403 732 102 388 890 57 000 000 8 600 000 65 600 000 4220 Folketshusvägen 10 och 12 88 572 104 712 950 B 4230 Folketshusvägen 2 55 606 64 845 830 B 4310 Mossvägen 1 52 392 506 B 4409 Noltorget, Stationsvägen 881 018 2 659 000 765 000 3 424 000 4500 Trast- o Sparvvägen 1 896 618 20 689 000 7 285 000 27 974 000 4510 Trastvägen 1 1 331 931 1 400 000 927 000 2 327 000 4600 Trollbärsvägen 4 410 598 17 472 000 11 802 000 29 274 000 4700 Vildrosvägen 6 352 683 21 481 000 15 774 000 37 255 000 4800 Hallonvägen 4 082 449 12 364 000 10 802 000 23 166 000 4900 Krokängsvägen 229 289 22 323 387 164 192 000 40 076 000 204 268 000 Fastigheter C ingår i taxeringsvärdet 4910 Gallåsvägen 21 924 288 C 4920 Änggårdsvägen/Krokängsvägen 26 071 585 C 4939 Änggårdens Förskola 5 201 692 C 4949 Änggården kvartersbutik 219 592 C 5100 Lövåsvägen 300 060 7 197 065 40 508 000 10 326 000 50 834 000 Fastigheter D ingår i taxeringsvärdet 5200 Sjövallavägen 300 780 8 091 115 D 5400 Eklidsvägen 35 709 519 26 000 000 3 970 000 29 970 000 5500 Ekstigen 1 303 340 14 729 462 9 650 000 1 260 000 10 910 000 5909 Ledetvägen 5 3 644 471 2 778 000 657 000 3 435 000 6110 Skogsråets väg 41 917 977 39 000 000 8 400 000 47 400 000 6120 Myternas väg 5 468 672 3 950 000 3 950 000 6200 Göteborgsvägen 74 4 592 484 4 155 000 1 218 000 5 373 000 6317 Göteborgsvägen 93 (KHR) 54 593 565 30 600 000 6 394 000 36 994 000 6400 I Aronisenius Väg 173 447 14 356 180 104 000 000 22 000 000 126 000 000 Fastigheter E ingår i taxeringsvärdet 6500 Helgesvägen 20 897 105 E 6600 Trädgårdsvägen 2 015 407 14 000 000 4 408 000 18 408 000 6700 Carlmarks-/Malmers väg 8 267 939 19 564 000 5 917 000 25 481 000 6800 Änggatan 20 000 000 177 952 651 95 000 000 12 400 000 107 400 000 6900 Vallmovägen 3 240 000 598 000 598 000 6919 Carlmarks industriområde 28 000 7100 Åkersliden 1 691 607 6 400 000 2 235 000 8 635 000 7208 Odalvägen. (G:a) 284 710 3 837 000 5 400 000 9 237 000 7300 Alehemsvägen 1 761 087 8 000 000 2 364 000 10 364 000 7400 Kyrkbacken 2 193 628 21 518 000 3 244 000 24 762 000 7410 Prästgården 45 537 712 2 342 000 790 000 3 132 000 7500 Arnes Väg 126 480 12 240 960 17 400 000 4 638 000 22 038 000 7700 Gustavs Väg 7 578 008 13 620 000 9 630 000 23 250 000 7808 Odalvägen 264 668 4 733 820 12 912 000 10 800 000 23 712 000 7900 Påvels Väg 1 447 200 7901 Påvels Väg 712 800 7909 Albotorget 927 543 Specialfastighet 8100 Kungs- o Alfs Väg 1 198 691 7 878 000 2 660 000 10 538 000 8200 Stinsvägen 5 674 643 4 644 000 1 102 000 5 746 000 TOTALER 9 461 310 20 000 000 1 698 352 100 1 675 255 000 435 959 000 2 111 214 000 SUHOB EGNIDÖN LON LON ARDÖS SROFALA NEGNÄVLÄ ADNALPPEKS MEHVLA OMRÅDE 1 rk 2 rk 3 rk 4 rk 5 rk 6rk Ant lgh Tot lgh yta Ant lok Tot lok yta Garage Carport Inflyttn. 2200 Källarliden 32 17 13 3 65 5 404,5 46 1992 2500 Byvägen 11 47 28 6 92 6 042,5 4 294,0 13 15 1990-91 3010 Klockarevägen 18-20 14 5 5 24 1 768,3 1 124,0 8 2005/06 3017 Klockarevägen 32-46 20 11 9 40 2 616,0 24 2008 3119 Rödjans väg 7 4 3 145,0 2002/03 3129 Norra Kilandavägen 1 867,1 2009 3200 Söda Klöverstigen 35 123 181 68 1 408 29 008,8 7 435,5 120 1969-71 3300 Norra Klöverstigen 16 59 124 64 14 277 21 199,0 3 293,0 78 1971-72 3302 Norra Klöverstigen 8b, 22-24 10 12 22 1 424,2 2017 3317 Norra Klöverstigen 20 12 8 20 1 288,0 2011 3609 Kontorshuset 1 1 300,0 1969-71 3808 Södra Klöverstigen 31-32 6 21 27 1 615,5 1 640,0 2025 3826 Södra Trolleviksvägen 5 5 230,0 1 155,0 2025 3900 Gästgivarevägen 3 23 1 27 1 583,5 1989 3910 Gästgivarevägen 11 6 5 7 18 1 808,0 1995 4200 Folketshusvägen 1 1 100,0 2016 4210 Folketshusvägen 14A och 14B 9 18 23 1 51 3 549,3 1 11,0 17 1969-72 4220 Folketshusvägen 10 och 12 10 28 20 58 3 064,0 2021 4230 Folketshusvägen 2 10 28 20 58 3 064,0 2022 4300 Mossvägen 5 14 10 29 1 532,0 2024 4310 Mossvägen 1 27 53 28 3 111 7 023,2 3 127,8 37 1969-72 4409 Noltorget 5 14 10 29 1 532,0 2022 4500 Trastvägen / Sparvvägen 1 664,0 1993 4510 Trastvägen 14 7 21 42 2 851,1 22 1968 4600 Trollbärsvägen 1 1 2 178,0 1 28,0 2008 4700 Vildrosvägen 14 14 1 659,0 14 1984 4800 Hallonvägen 20 20 2 385,0 20 1987 4900 Krokängsvägen 11 11 1 303,5 11 1988 4910 Gallåsvägen 1 38 23 8 70 5 184,0 21 18 1990-91 4920 Ängårdsvägen / Krokängsvägen 38 24 8 70 5 206,0 39 1991 4939 Änggårdens Förskola 25 21 16 8 70 5 562,0 70 1992 4949 Änggårdens Butik 1 760,0 1991 4950 Kvartersgården 1 135,0 1995 5100 Lövåsvägen 1 307,0 1990-91 5200 Sjövallavägen 10 14 4 28 2 029,0 18 1987 5400 Eklidsvägen 16 10 4 30 1 972,0 18 1989 5500 Ekstigen 12 12 24 1 587,6 2015 5909 Ledetvägen 3 8 8 517,2 2019 6110 Skogsråets väg 2 609,0 2002 6200 Göteborgsvägen / Tingsvägen 12 12 12 36 2 433,6 2014 6317 Kooperativ hyresrätt 4 1 1 6 288,0 2 462,0 2003 6400 Ivar Arosenius Väg 16 19 2 37 2 601,6 1 180,0 2008 6500 Helgesvägen 36 24 16 76 6 001,0 36 1989 6600 Trädgårdsvägen 16 16 32 1 771,2 1971 6700 Carlmarks väg / Malmers väg 22 10 4 36 2 377,0 9 1988 6800 Änggatan 2 28 44 4 78 5 028,0 2021-22 7100 Åkersliden 6 6 9 1 22 1 491,6 1967 7208 Odalvägen 52-72 9 3 12 518,0 1967 7300 Alehemsvägen 4 18 4 26 1 576,2 1973 7400 Kyrkbacken 7 3 1 11 761,0 1 40,0 1985 7410 Arnes väg 2-6, 10-14 8 10 4 22 1 403,3 2020 7500 Arnes väg 28 16 2 46 3 092,0 23 1987 7700 Gustavs väg 10 9 3 22 1 563,5 15 1993 7808 Odalvägen 4-50 24 24 1 632,0 1984 7909 Albotorget 2 435,0 1973 8100 Kungsvägen / Alfs väg 6 5 12 2 25 1 770,4 1964-66 8200 Stinsvägen 6 6 12 735,0 1986 TOTALER 210 941 833 272 77 8 2341 164 414,6 40 11 012,4 644 79 SUHOB LON LON ARDÖS N GE N Ä ÄLV EGNIDÖN SROFALA ADNALPPEKS MEHVLA BILAGA B Bostadslägenheter, lokaler och grage/carportar Bostadsområden Antal lgh Yta Hyra 2025-12-31 kr/kvm Notering 2200 Källarliden 65 5405 1446,82 2500 Byvägen 92 6043 1428,71 3010 Klockarevägen 18-20 18 1422 1501,17 3017 Klockarevägen 32-46 40 2616 1866,11 3200 Södra Klövertigen 400 28710 1621,98 1) 3300 Norra Klöverstigen 277 21199 1285,33 1) 3302 Norra Klöverstigen 8b, 22-24 22 1424 1913,53 1,3) 3317 Norra Klöverstigen 20 20 1288 1937,18 1,2,3) 3808 Södra Klöverstigen 31-32 27 1616 1334,45 1) 3826 Södra Trolleviksvägen 27 1584 1705,70 3900 Gästgivarevägen 18 1808 1222,10 2,3,4) 3910 Gästgivarevägen 11 1 100 1327,30 5) 4200 Folketshusvägen 4-8 51 3549 1591,21 3) 4210 Folketshusvägen 14A och 14B 58 3064 2136,27 3) 4220 Folketshusvägen 10 och 12 58 3064 2136,74 3) 4230 Folketshusvägen 2 29 1532 2128,51 3) 4300 Mossvägen 3-11 111 7023 1628,51 3) 4310 Mossvägen 1 29 1532 2134,18 3) 4500 Trast-/Sparvvägen 42 2851 1211,58 4510 Trastvägen 1 2 178 1110,44 4600 Trollbärsvägen 14 1659 1057,94 6) 4700 Vildrosvägen 17 2020 1096,61 6) 4800 Hallonvägen 11 1304 1109,80 6) 4900 Krokängsvägen 70 5184 1412,68 4910 Gallåsvägen 70 5206 1399,34 4920 Änggårdsvägen 70 5562 1565,60 7) 5100 Lövåsvägen 28 2029 1300,13 2,8) 5200 Sjövallavägen 30 1972 1353,27 8) 5400 Eklidsvägen 24 1588 1929,41 3) 5500 Ekstigen 8 517 1992,80 3) 6110 Skogsråets väg 36 2434 1894,47 6200 Göteborgs-/Tingsvägen 6 288 1435,53 8) 6400 Ivar Arosenius väg 61 4850 1336,03 6500 Helgesvägen 76 6001 1310,67 6600 Trädgårdsvägen 32 1771 1247,26 1) 6700 Carlmarks väg 36 2377 1321,42 6800 Änggatan 78 5028 2105,73 3) 7100 Åkersliden 22 1492 1167,70 7208 Odalvägen 52-78 12 518 1571,57 7300 Alehemsvägen 26 1576 1322,26 7400 Kyrkbacken 11 761 1244,30 7410 Arnes väg 2, 6-10, 14 22 1403 2007,36 3) 7500 Arnes väg 46 3092 1347,29 7700 Gustavs väg 22 1564 1425,69 7808 Odalvägen 4-50 24 1632 1492,32 2,3) 8100 Kungsvägen/Alfs väg 25 1770 1200,04 8200 Stinsvägen 12 735 1390,43 2,8) 2 276 160 341 1525,65 Särskilda boenden 3010 Klockarevägen 18 6 345 1900,94 3200 Södra Klöverstigen 38 8 298 2033,76 6400 Göteborgsvägen 109 6 233 1790,32 20 876 1908,34 nedårmosdatsoB nedneob adliksräS BILAGA C Snitthyra per bostadsområde NOTERING: 1) Individuell mätning och debitering (IMD) av el tillkommer 5) Kallhyra exkl vatten. Betalas individuellt till resp leverantör 2) Individuell mätning och debitering (IMD) av kallt vatten tillkommer 6) Kallhyra exkl vatten och renhållning. Betalas individuellt till resp leverantör 3) Individuell mätning och debitering (IMD) av varmt vatten tillkommer 7) Garage ingår i hyran 4) Individuell mätning och debitering (IMD) av fjärrvärme tillkommer 8) Kallhyra AB Alebyggen Bolagsstyrningsrapport Innehållsförteckning 1 Inledning .................................................................................................................................... 3 2 Styrelsens arbete under året .................................................................................................... 3 3 Efterlevnad av kommunfullmäktiges mål och budget ............................................................ 4 4 Efterlevnad av det fastställda kommunala ändamålet............................................................ 5 5 Efterlevnad av de kommunala befogenheterna ...................................................................... 5 6 Efterlevnad av ägardirektiv ...................................................................................................... 6 7 Redovisning av bolagets internkontrollarbete ....................................................................... 6 8 Redovisning av styrande dokument fastställda på bolagsstämma samt eventuella avsteg ........................................................................................................................................ 7 Bolagsstyrningsrapport 2025, AB Alebyggen 2(9) 1 Inledning Alebyggen ska i enlighet med instruktion i generellt ägardirektiv för kommunens bolag, årligen i särskild handling redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det i bo- lagsordningen och i kommunens ägardirektiv angivna syfte och dess ramar. I bolagsstyrningsrapporten ska: Styrelsens arbete under året redovisas i form av vilka frågor som behandlats vid styrelsemöten. Redovisning av ärende som bedömts vara frågor av principiell betydelse eller av större vikt för kommunen redovisas Närvaro vid styrelsemöten redovisas Efterlevnad av kommunfullmäktiges mål och budget redovisas Efterlevnad av det fastställda kommunala ändamålet redovisas Efterlevnad av de kommunala befogenheterna Efterlevnad av ägardirektiv Bolagets internkontrollarbete redovisas Alla styrande dokument som fastställts av bolagsstämman redovisas. Eventuella avsteg ska från bolagstämmans fastställda styrande dokument ska då också redovisas. 2 Styrelsens arbete under året 2.1 Frågor som behandlats av styrelsen under året Styrelsen svarar för AB Alebyggens organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Därvid skall styrelsen iaktta av ägaren vid var tid utfärdade direktiv med mera. Bolagsstyrelsen skall säkerställa att det finns ett effektivt system för styrning, uppföljning och kontroll. Styrelsen skall årligen fastställa en samlad riskbild och intern kontrollplan. Styrelsen skall tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kan kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen skall fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation. Styrelsen skall fastställa Bolagsstyrningsrapport 2025, AB Alebyggen 3(9) och fortlöpande övervaka efterlevnad av affärs- och verksamhetsplan, samt utöva tillsyn över att den verkställande direktören fullgör sina åtaganden. Styrelsens uppfattning är att den fullgjort sina åtaganden i ovanstående delar. Utöver gängse han- tering av arbetsuppgifter och ansvarsområden som kan betecknas ordinarie verksamhet kan två beslutsärenden nämnas särskilt. Reinvesteringsbeslut har fattats för etappvis rot-renovering på Klöverstigen omfattande ca 100 lägenheter. Förvärv av två fastigheter i Nödinge har beslutats och genomförts under året. 2.2 Ärenden av större betydelse eller principiell vikt för kommunen Ärenden av större vikt eller principiell betydelse för kommunen skall underställas kommunfullmäk- tige för beslut. Inget ärende har under året av styrelse eller VD bedömts vara av sådan art. 2.3 Närvaro vid styrelsemöten Under året har 8 styrelsemöten avhållits. Närvaro ordinarie ledamöter: Fredrik Johansson (8/8) Christine Marttila (7/8), Kennet Sandow (5/8), Christina Oskarsson (7/8), Kristina Camp (8/8), Mahlin Engstrand (6/8), Stefan Gustavsson (5/8). Närvaro suppleanter: Kajsa Nilsson (7/8), Monica Samuelsson (4/8), Ann-Sofie Johansson (8/8), Tony Karlsson (5/5), Jan-Åke Bernsten (6/8), David Rydén (8/8), Erika Håkansson (1/3). Ledamöter och ersättare som lämnat under året Ronny Jägerholt (0/3), Niklas Ulfheden (5/5). 3 Efterlevnad av kommunfullmäktiges mål och budget Kommunfullmäktiges riktningsmål avseende ett trygghetsskapande arbete, fokus på kundnytta samt en effektivare organisation omsätts i bolagets Allmännyttiga plan samt dess årliga handlings- plan i specifika mål och aktiviteter. På detta sätt anser styrelsen att bolaget arbetar i enlighet med riktningsmålen. Kommunfullmäktiges budget och finansiella mål är inte tillämpbara på bolaget. Bolagets verksam- hets finansieras genom bolagets egna hyresintäkter. Ägarens specifika ekonomiska mål för Bolagsstyrningsrapport 2025, AB Alebyggen 4(9) bolaget fastställs i ägardirektivet och dessa mål uppnås. 4 Efterlevnad av det fastställda kommunala ändamålet Det kommunala ändamålet, det vill säga vad AB Alebyggens verksamhet ska bidra med, anges i

KS § 80 KS 2025/496 Inrättande av en gemensam överförmyndarnämnd Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. Ale kommun ska från och med den 1 januari 2027 ingå i en gemensam överförmyndarnämnd med Alingsås kommun som värdkommun tillsammans med de kommuner som fattar motsvarande beslut. 2. Den gemensamma överförmyndarnämnden ska vara öppen för att ytterligare kommuner kan ansluta efter beslut av respektive ansökande kommuns kommunfullmäktige samt efter att samverkansavtalet därefter godkänts av samtliga samverkande kommuner. 3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att, tillsammans med de samverkande kommunerna, ta fram förslag på reglemente och uppdaterat samverkansavtal samt förslag till hur utredningens slutsatser i övrigt omhändertas i relevanta styrdokument. 4. Ale kommun gör medskicket att särskilt lyfta vikten av att de positiva aspekterna för medborgare och ställföreträdare tydliggörs i det fortsatta arbetet Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Kommunerna Ale, Alingsås och Lerum har efter beslut i respektive kommunstyrelse under hösten 2025 gemensamt utrett förutsättningarna för att bilda en gemensam överförmyndarnämnd. Kommunstyrelsen remitterade den färdiga utredningen till överförmyndarnämnden för inhämtande av synpunkter. Utredningen föreslår att de tre kommunerna bildar en gemensam överförmyndarnämnd och lämnar ett antal rekommendationer kopplat till detta. Överförmyndarnämnden beslutade 2026-02-23 §14 att ställa sig bakom utredningen. Under utredningens gång har Vårgårda ansökt om att ingå i avtalssamverkan med Alingsås, Lerum och Ale. Ärendet har lyfts till överförmyndarnämnden för Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2026-04-07 information. Även Herrljunga har inlett dialog med Alingsås kring ett eventuellt inträde i samverkan. Avtalssamverkan och gemensam överförmyndarnämnd kan därmed komma att omfatta fler kommuner än de tre som utredningen omfattar. Den formella hanteringen av detta hanteras i separata ärenden. Om beslut om gemensam nämnd fattas behöver de samverkande kommunerna gemensamt ta fram reglemente och uppdaterat samverkansavtal samt förslag till hur utredningens slutsatser i övrigt omhändertas i relevanta styrdokument. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-03-18 - Överförmyndarnämndens beslut § 13 2026-02-23 - Tjänsteutlåtande, svar på remiss – Utredning om förutsättningar för en gemensam överförmyndarnämnd, 2026-02-17 - Presentation av gemensam överförmyndarnämnd 2026-01-30 - Förutsättningar för en gemensam överförmyndarnämnd 2026-01-23 - Kommunstyrelsens beslut § 218 2025-10-21 Yrkande Ann-Sofie Hellvard (V) yrkar avslag på förvaltningens 1 och 2 beslutsförslag. Ordförande Henrik Fogelklou (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag Beslutsgång Ordförande Henrik Fogelklou (M) ställer proposition på samtliga punkter i förvaltningens förslag var för sig och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. Reservation Vänsterpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Beslutet skickas till Överförmyndarnämnden Alingsås kommun Lerums kommun Kommunchef Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(6) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2025/496 Datum: 2026-03-18 Utvecklingsledare Sara Botö Kommunstyrelsen Inrättande av en gemensam överförmyndarnämnd Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. Ale kommun ska från och med den 1 januari 2027 ingå i en gemensam överförmyndarnämnd med Alingsås kommun som värdkommun tillsammans med de kommuner som fattar motsvarande beslut. 2. Den gemensamma överförmyndarnämnden ska vara öppen för att ytterligare kommuner kan ansluta efter beslut av respektive ansökande kommuns kommunfullmäktige samt efter att samverkansavtalet därefter godkänts av samtliga samverkande kommuner. 3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att, tillsammans med de samverkande kommunerna, ta fram förslag på reglemente och uppdaterat samverkansavtal samt förslag till hur utredningens slutsatser i övrigt omhändertas i relevanta styrdokument. 4. Ale kommun gör medskicket att särskilt lyfta vikten av att de positiva aspekterna för medborgare och ställföreträdare tydliggörs i det fortsatta arbetet Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Kommunerna Ale, Alingsås och Lerum har efter beslut i respektive kommunstyrelse under hösten 2025 gemensamt utrett förutsättningarna för att bilda en gemensam överförmyndarnämnd. Kommunstyrelsen remitterade den färdiga utredningen till överförmyndarnämnden för inhämtande av synpunkter. Utredningen föreslår att de tre kommunerna bildar en gemensam överförmyndarnämnd och lämnar ett antal rekommendationer kopplat till detta. Överförmyndarnämnden beslutade 2026-02-23 §14 att ställa sig bakom utredningen. Under utredningens gång har Vårgårda ansökt om att ingå i avtalssamverkan med Alingsås, Lerum och Ale. Ärendet har lyfts till överförmyndarnämnden för information. Även Herrljunga har inlett dialog med Alingsås kring ett eventuellt inträde i samverkan. Avtalssamverkan och Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se gemensam överförmyndarnämnd kan därmed komma att omfatta fler kommuner än de tre som utredningen omfattar. Den formella hanteringen av detta hanteras i separata ärenden. Om beslut om gemensam nämnd fattas behöver de samverkande kommunerna gemensamt ta fram reglemente och uppdaterat samverkansavtal samt förslag till hur utredningens slutsatser i övrigt omhändertas i relevanta styrdokument. Maria Kosterlind Reinholdsson Patrik Skog Kommunchef Avdelningschef demokratiavdelningen Beslutsunderlag - Överförmyndarnämndens beslut § 13 2026-02-23 - Tjänsteutlåtande, svar på remiss – Utredning om förutsättningar för en gemensam överförmyndarnämnd, 2026-02-17 - Presentation av gemensam överförmyndarnämnd 2026-01-30 - Förutsättningar för en gemensam överförmyndarnämnd 2026-01-23 - Kommunstyrelsens beslut § 218 2025-10-21 Ärendet De tre kommunerna Ale, Alingsås och Lerum har efter beslut i respektive kommunstyrelse fattades efter en förfrågan från Lerums kommun att genomföra denna utredning gemensamt. I Ale fattade överförmyndarnämnden 2025-09-29 § 44 beslut om att ställa sig positiv till att genomföra utredningen Kommunstyrelsen i Ale fattade därefter beslutet att medverka i utredningen 2025-10-21 § 218. Utredningen har nu färdigställts och lämnats över till kommunstyrelsen i respektive kommun. Kommunstyrelsen i Ale har remitterat utredningen till överförmyndarnämnden för inhämtande av synpunkter. Överförmyndarnämnden beslutade 2026-02-23 § 13 att ställa sig bakom utredningens förslag och rekommendationer och vill som medskick särskilt lyfta vikten av att de positiva aspekterna för medborgare och ställföreträdare tydliggörs i det fortsatta arbetet. Under utredningens gång har Vårgårda kommun ansökt om att ingå i avtalssamverkan med Alingsås, Lerum och Ale från och med 2027-01-01. Ansökan inkom i slutet av december 2025 till Alingsås. Ärendet lyftes till överförmyndarnämnden 2023-02-23 för information. Även Herrljunga kommun har inlett dialog med Alingsås kommun kring att eventuellt ansöka om inträde i samverkan. Avtalssamverkan och gemensam överförmyndarnämnd kan därmed komma att omfatta fler kommuner än de tre som utredningen omfattar. Den formella hanteringen av detta sker i separata ärenden. Utredningens förslag och rekommendationer Utredningen föreslår att de tre kommunerna bildar en gemensam överförmyndarnämnd. För att kunna bilda en gemensam nämnd krävs att kommunfullmäktige i varje samverkande kommun fattar beslut om ett gemensamt reglemente. Utredningen lämnar också flera rekommendationer. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Bland dessa finns att nämnden ska ha en ledamot och en ersättare per samverkande kommun, att värdkommunen tillsätter nämndens ordförande, att viceordförandeskapet roterar och att slutarkivering ska ske i respektive kommun. Därtill behöver beslut fattas om bland annat formerna för dialog med anledning av uppsiktsplikten. Översiktlig genomgång av utredningen Nedan följer ett sammandrag av utredningens upplägg och innehåll. I utredningen beskrivs inledningsvis vad överförmyndarens uppdrag är och hur dagens avtalssamverkan mellan Ale, Alingsås och Lerum fungerar. Därefter beskrivs de rättsliga förutsättningarna för gemensamma nämnder som främst finns i kommunallagen men också i föräldrabalken. Av utredningens omvärldsbevakning framgår att det är vanligt förekommande i Västra Götalandsregionen att kommuner samverkar om överförmyndarverksamhet, och att samverkansformen gemensam nämnd är vanlig när det endast är ett fåtal kommuner som ingår i samverkan. Därefter går utredningen igenom de fördelar som finns med en gemensam nämnd, som är att nämndadministrationen effektiviseras, att det skapar förutsättningar för att kunna möta ökade krav på digitalisering och nationell samordning samt att ansvar och styrning förtydligas. Eftersom kommunerna redan har en samverkan bedöms införandet av en gemensam överförmyndarnämnd vara en liten organisatorisk förändring men som har betydande administrativa vinster. Genom att ersätta tre nämnder med en minskar dubbelarbete, parallella beslutsvägar och hantering av separata system. Detta skapar en mer sammanhållen, effektiv och rättssäker styrning av verksamheten. Utredningen beskriver därefter hur styrning, uppföljning och revision bör fungera. Förslaget är att den gemensamma nämnden etableras i värdkommunen Alingsås, och lyder organisatoriskt under värdkommunens styr- och ekonomimodell. Detta innebär att värdkommunens ekonomiadministration, revisionsfunktion och kontrollprocesser blir tillämpliga för nämndens verksamhet. En gemensam nämnd ska dock granskas av revisorerna i var och en av de samverkande kommunerna. Varje kommun ansvarar för arvode till sina förtroendevalda och detta ska ske enligt bestämmelserna i den förtroendevaldes hemkommun. Det finns dock inga hinder för att de samverkande kommunerna antar likalydande arvodesnivåer för den gemensamma nämnden. Efter ett eventuellt beslut om att inrätta en gemensam nämnd behöver ett förslag på hantering tas fram för ställningstagande i respektive kommunfullmäktige. De personalmässiga konsekvenserna bedöms vara små, då det redan finns en etablerad gemensam enhet inom värdkommunens förvaltning. Värdkommunen kvarstår som arbetsgivare för samtliga medarbetare, precis som idag. Förändringen innebär dock att rollen som nämndsekreterare upphör för överförmyndarnämnden i respektive kommun, med undantag för värdkommunen. Utredningens bedömning är att detta inte medför någon påtaglig påverkan, eftersom uppgiften i dag utgör en begränsad del av respektive nämndsekreterares tjänst. Utredningen har även gått igenom förutsättningarna för nämnden vid extraordinär händelse eller höjd beredskap. En viktig rekommendation på området är att det behöver framgå av reglementet för nämnden att respektive kommuns krisledningsnämnd kan ta över hela eller delar av verksamhetsområdet vid en sådan extraordinär händelse som avses i lagen (2006:544) om Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Avslutningsvis berörs hanteringen av slutarkiv i utredningen. Bedömningen är att respektive samverkanskommun ska stå för slutarkivering, eftersom detta innebär att det inte blir någon skillnad för invånare som vill ta del av sina handlingar. Det bör vara enklast för den som i framtiden letar efter sina handlingar om dessa finns i hemkommunen. Förvaltningens bedömning Förvaltningen bedömer att utredningen på ett relevant sätt går igenom förutsättningarna för bildande av en gemensam nämnd. Inrättande av en gemensam nämnd skulle innebära att det administrativa arbetet inom samverkansorganisationen kan effektiviseras då den rapportering som i dag sker till tre olika nämnder, så som delårsrapporter, internkontroll och årsbokslut, i stället görs till en enda nämnd där frigjord tid kan läggas på de verksamheten är till för. En gemensam nämnd skulle också innebära minskad administration för respektive samverkande kommun då hanteringen i stort centraliseras till Alingsås kommun. Att respektive samverkande kommun har en ledamot och en ersättare i den gemensamma nämnden innebär även en lägre kostnad för arvoden. Förvaltningen föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar att Ale kommun från och med den 1 januari 2027 ska ingå i en gemensam överförmyndarnämnd med Alingsås kommun som värdkommun tillsammans med de kommuner som fattar motsvarande beslut. För att möjliggöra för fler kommuner att delta i samverkan föreslås också att kommunfullmäktige beslutar att den gemensamma överförmyndarnämnden ska vara öppen för att ytterligare kommuner kan ansluta efter beslut av respektive ansökande kommuns kommunfullmäktige. Detta förutsätter dock att samverkansavtalet därefter godkänts av samtliga samverkande kommuner. Efter ett beslut om att inrätta en gemensam nämnd behöver ett gemensamt reglemente och ett uppdaterat samverkansavtal tas fram. Därtill behöver det säkerställas att utredningens rekommendationer i övrigt omhändertas i relevanta styrdokument. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför kommunfullmäktige besluta att ge ett nytt uppdrag till kommunstyrelsen att genomföra detta tillsammans med samverkande kommuner. Överförmyndarnämnden beslutade att göra ett medskick till den fortsatta processen där man särskilt vill lyfta vikten av att de positiva aspekterna för medborgare och ställföreträdare tydliggörs i det fortsatta arbetet. Kommunledningsförvaltningen instämmer i överförmyndarnämndens medskick. Avslutningsvis noterar förvaltningen att Vårgårda kommun har inkommit med ansökan om att ingå i avtalsamverkan och att dialog med Herrljunga kommun pågår. Detta kommer att hanteras i separata ärenden inför kommande beslut i respektive kommunfullmäktige. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Ett inrättande av en gemensam nämnd på det sätt som föreslagits i utredningen innebär minskade kostnader för arvoden till förtroendevalda och administration kopplat till nämnden. Överförmyndarsamverkan avsätter en resurs motsvarande cirka 50% under en period om 4-6 månader i syfte att samordna arbetet med den gemensamma nämndens uppstart inför 2027. Kostnaden delas lika av de samverkande kommunerna vid årets slut. Påverkan ur ett invånarperspektiv Ett inrättande av en gemensam nämnd ökar effektiviteten genom minskad administration. Genom att samla kompetens och personal kopplat till en gemensam nämnd skapas en mer robust verksamhet som är mindre sårbar. Detta bidrar till en snabbare handläggning, högre kvalitet i tillsynen och därmed bättre service till huvudmän och ställföreträdare. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Ärendet kopplar främst till fullmäktiges mål om en effektivare organisation och fokus på kundnytta i Ale. Ett inrättande av en gemensam nämnd ökar effektiviteten genom minskad administration. Genom att samla kompetens och personal skapas en mer robust verksamhet som är mindre sårbar. Detta bidrar till en snabbare handläggning, högre kvalitet i tillsynen och därmed bättre service till huvudmän och ställföreträdare. Remiss och samberedning Information om utredningen lämnades vid samrådsmöte den 20 februari 2026 mellan de i avtalssamverkan ingående kommunerna. Överförmyndarnämnden har den 23 februari § 13 ställt sig bakom utredningens förslag. Behandlad enligt MBL De fackliga organisationerna informeras i samband med kommuncentralt informations- och förhandlingsmöte 26 mars 2026. Beslutets påverkan och genomförande Vid beslut enligt förvaltningens förslag kommer kommunledningsförvaltningen delta i arbetet med att arbeta fram förslag på reglemente och uppdaterat samverkansavtal samt se över vilka styrdokument i övrigt som kan behöva justeras. Detta arbete sker tillsammans med relevanta funktioner i de samverkande kommunerna. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutet skickas till: Överförmyndarnämnden Alingsås kommun Lerums kommun Kommunchef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se PROTOKOLL Överförmyndarnämnden Sammanträdesdatum: 2026-02-23

KS § 81 KS 2025/743 Uppföljning av uppdrag välfärdsteknik Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ”uppdrag välfärdsteknik” bedöms som slutfört. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Kommunfullmäktige gav i socialnämndens nämndplan och budget 2024 nämnden i uppdrag att införa välfärdsteknik på bred front i syfte att höja kvalitet, frigöra personalresurser och öka resurseffektiviteten. Uppdraget har under 2024–2025 konkretiserats genom utredningar av läkemedelsautomater, utveckling av välfärdsbibliotek samt utredning av digital hemtjänst/digitalt stöd. De genomförda utredningarna visar sammantaget att ett införande av läkemedelsautomater inom ramen för kommunal hälso- och sjukvård i nuläget inte bedöms som ekonomiskt lönsamt. Samtidigt har en fördjupad analys och omvärldsbevakning genomförts enligt socialnämndens återremiss 2025, inklusive jämförelse med andra kommuner samt genomgång av underlag från bland annat Sveriges Kommuner och Regioner. Parallellt har socialnämnden beslutat att inleda en förstudie av digital hemtjänst. Ett välfärdsbibliotek har etablerats under våren 2025 och erbjuder bland annat läkemedelsautomater för privat bruk. Socialnämnden har beslutat att notera återrapporteringen samt föreslå att kommunfullmäktige bedömer uppdraget som slutfört. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-03-10 - Socialnämndens beslut § 141 2025-12-11 - Socialförvaltningens tjänsteutlåtande, 2025-12-05 - Utredning läkemedelsautomater 2025-11-20 - Socialförvaltningens tjänsteutlåtande, 2025-03-13 - Socialnämndens beslut § 53 2025-05-08 - Uppföljning av kartläggning läkemedelsautomater 2025-04-11 Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2026-04-07 - Digital hemtjänst 2025-04-11 - Socialnämndens beslut § 37 2025-04-03 - Socialstyrelsen Välfärdsteknikens påverkan på kvalitet och resurseffektivitet 2025 - Socialnämndens beslut § 52 2024-06-20 - Socialförvaltningens tjänsteutlåtande, 2024-05-30 - Vägledning från SKR april 2024 Läkemedelsautomater Juridiska aspekter Beslutet skickas till Förvaltningschef, socialförvaltningen. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2025/743 Datum: 2026-03-10 Utvecklingsledare Alice Clark Kommunstyrelsen Uppföljning av uppdrag välfärdsteknik Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ”uppdrag välfärdsteknik” bedöms som slutfört. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Kommunfullmäktige gav i socialnämndens nämndplan och budget 2024 nämnden i uppdrag att införa välfärdsteknik på bred front i syfte att höja kvalitet, frigöra personalresurser och öka resurseffektiviteten. Uppdraget har under 2024–2025 konkretiserats genom utredningar av läkemedelsautomater, utveckling av välfärdsbibliotek samt utredning av digital hemtjänst/digitalt stöd. De genomförda utredningarna visar sammantaget att ett införande av läkemedelsautomater inom ramen för kommunal hälso- och sjukvård i nuläget inte bedöms som ekonomiskt lönsamt. Samtidigt har en fördjupad analys och omvärldsbevakning genomförts enligt socialnämndens återremiss 2025, inklusive jämförelse med andra kommuner samt genomgång av underlag från bland annat Sveriges Kommuner och Regioner. Parallellt har socialnämnden beslutat att inleda en förstudie av digital hemtjänst. Ett välfärdsbibliotek har etablerats under våren 2025 och erbjuder bland annat läkemedelsautomater för privat bruk. Socialnämnden har beslutat att notera återrapporteringen samt föreslå att kommunfullmäktige bedömer uppdraget som slutfört. Maria Kosterlind Reinholdsson Patrik Skog Kommunchef Avdelningschef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Socialnämndens beslut § 141 2025-12-11 - Socialförvaltningens tjänsteutlåtande, 2025-12-05 - Utredning läkemedelsautomater 2025-11-20 - Socialförvaltningens tjänsteutlåtande, 2025-03-13 - Socialnämndens beslut § 53 2025-05-08 - Uppföljning av kartläggning läkemedelsautomater 2025-04-11 - Digital hemtjänst 2025-04-11 - Socialnämndens beslut § 37 2025-04-03 - Socialstyrelsen Välfärdsteknikens påverkan på kvalitet och resurseffektivitet 2025 - Socialnämndens beslut § 52 2024-06-20 - Socialförvaltningens tjänsteutlåtande, 2024-05-30 - Vägledning från SKR april 2024 Läkemedelsautomater Juridiska aspekter Ärendet Uppdragets bakgrund ”Uppdrag välfärdsteknik” återfinns första gången i socialnämndens nämndplan med budget 2024, med ursprung i kommunfullmäktiges budgetbeslut. Uppdraget formuleras enligt följande: ”Införa välfärdsteknik på bred front inom socialnämndens område med syfte att frigöra personal så att de kan göra det som bara människor kan göra. Investeringar kopplade till uppdraget ska lösa bemanning, sänka kostnader eller öka kvalitén för kunden.” Under 2024 konkretiserades uppdraget genom utredning av förutsättningar för läkemedelsautomater. Utredning 2024 – läkemedelsautomater I tjänsteutlåtandet daterat 2024-05-30 redovisade socialförvaltningen en kartläggning som visade att läkemedelsautomater inom kommunal hälso- och sjukvård inte bedömdes vara ekonomiskt lönsamma. Däremot identifierades möjliga nyttor kopplat till självständighet och patientsäkerhet. Socialnämnden beslutade 2024-06-20 §52 att: - Uppdra åt förvaltningen att utreda digitalt stöd motsvarande det arbetssätt som finns i Lunds kommun - Utveckla ett välfärdsbibliotek - Fortsatt bevaka frågan om läkemedelsautomater Nämndplan 2025 – förändrad formulering I nämndplan med budget 2025 fick uppdraget en mer övergripande formulering och skulle resultera i en konsekvensbeskrivning samt plan för införande av välfärdsteknik på bred front. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Socialförvaltningen tolkade detta som en fortsättning på tidigare genomförda utredningar samt komplettering med digital hemtjänst/digitalt stöd. Återremiss och fördjupad utredning 2025 Socialnämnden återremitterade i maj (2025-05-08 §53) ärendet avseende läkemedelsautomater med följande uppdrag: - Att komplettera kartläggningen med en djupare analys och utredning. - Att presentera relevanta jämförelser och effekter (tex avseende ekonomi, avvikelsehantering, delegering, resursplanering, kompetensförsörjning m.m.). - Att redovisa olika räkneexempel där relevanta och väl identifierade beståndsdelar ingår. - Att göra en större och djupare omvärldsbevakning, både i vårt närområde och ute i landet. - Att de "framgångskommuner på området" som finns, tex Kramfors specifikt vidtalas. - Att ta del av - och sakligt redovisa - tillgängliga kunskapsunderlag från externa parter, tex SKR. - Att redovisa utfört uppdrag för nämnd senast sista kvartalet 2025. I den fördjupade utredningen daterad 2025-12-05 står socialförvaltningen fast vid sin tidigare bedömning att ett införande av läkemedelsautomater inom kommunal hälso- och sjukvård inte är ekonomiskt lönsamt i nuläget. Utredningen visar dock att kommuner som infört läkemedelsautomater upplever positiva effekter kopplat till självständighet, patientsäkerhet och resursplanering, men att ekonomiska effekter varierar kraftigt. Parallellt har: - En förstudie av digital hemtjänst initierats - Ett välfärdsbibliotek etablerats - Fortsatt omvärldsbevakning genomförts, inklusive deltagande i följeforskning inom Göteborgsregionen Vid sitt sammanträde 2025-12-11 §141 beslutade socialnämnden följande: - Socialnämnden beslutar att notera informationen och bedöma återkopplingen som genomförd. - Socialnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta att ”Uppdrag välfärdsteknik” bedöms som slutfört. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen konstaterar att ”uppdrag välfärdsteknik” över tid har förändrats i sin benämning och att det saknas en tydlig avgränsning av vad som ska anses ingå i uppdraget. Detta har bidragit till att det varit bitvis svårt att följa beslutsgången i ärendet. Samtidigt kan det konstateras att socialförvaltningen under 2024–2025 har: - Genomfört kartläggning och fördjupad utredning av läkemedelsautomater. - Genomfört omfattande omvärldsbevakning - Inhämtat och redovisat externa kunskapsunderlag, inklusive från SKR - Etablerat ett välfärdsbibliotek - Initierat en förstudie av digital hemtjänst - Utvecklat testbäddar för välfärdsteknik Utifrån uppdragets övergripande intention, att skapa förutsättningar för bredare införande av välfärdsteknik för ökad kvalitet och effektivitet, bedömer kommunledningsförvaltningen att uppdraget i sin ursprungliga form är genomfört i den mening att: - Nödvändiga analyser har genomförts - Handlingsvägar har identifierats - Fortsatt utvecklingsarbete pågår inom ordinarie verksamhet Däremot utgör införande av enskilda tekniska lösningar, såsom läkemedelsautomater eller digital hemtjänst, ett löpande utvecklingsarbete snarare än ett enskilt uppdrag. Kommunledningsförvaltningen bedömer därför ”uppdrag välfärdsteknik” som slutfört, med förutsättningen att fortsatt utveckling av välfärdsteknik hanteras inom socialnämndens ordinarie verksamhet. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv I socialförvaltningens utredning framgår det att ett införande av läkemedelsautomater i dagsläget bedöms som inte ekonomiskt lönsamt. Påverkan ur ett invånarperspektiv Välfärdsteknik så som läkemedelsautomater har primärt bäring på socialförvaltningens målgrupper inom äldreomsorg och funktionsstöd. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Ärendet bedöms ha bäring på kommunfullmäktiges riktningsmål om trygghet, kundnytta samt effektivitet. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Beslutet föranleder ingen större påverkan. Området välfärdsteknik fortsätter att bevakas och hanteras inom socialnämndens ordinarie verksamhet. Beslutet skickas till: Förvaltningschef, socialförvaltningen. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(4) Socialförvaltningen Diarienummer: 2024/112 Datum: 2025-12-05 Verksamhetschef Mattias Leufkens Socialnämnden Uppföljning av uppdrag välfärdsteknik avseende läkemedelsautomater Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att notera informationen och bedöma återkopplingen som genomförd Socialnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta att ”Uppdrag välfärdsteknik” bedöms som slutfört Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Socialnämnden beslutade 2025-04-03 att bordlägga förslagen som dels innebar att socialnämnden noterar informationen avseende läkemedelsautomater och dels föreslå kommunfullmäktige besluta att ”uppdrag välfärdsteknik” bedöms som slutfört. Socialnämnden beslutade 2025-05-08 att återremittera ärendet avseende läkemedelsautomater till förvaltningen med uppdraget att återkomma med en fördjupad utredning för redovisning till nämnd sista kvartalet 2025. Utredningen visar fortsatt att ett införande av läkemedelsautomater inte är ekonomiskt lönsamt. Omvärldsbevakningen som utförts inom ramen för utredningen visar att kommuner som infört läkemedelsautomater uppvisar stor variation i upplevda effekter vilket också bekräftas i bilagda kunskapsunderlag. Utredningen visar att de tydligaste positiva effekterna med läkemedelsautomater avser ökad självständighet/patientsäkerhet samt förbättrad resursplanering. Dessa nyttor är centrala i förvaltningens pågående förberedelser för att implementera arbetssättet ”digital hemtjänst” vilket nämnden beslutade om 2025. Förvaltningen har i enlighet med nämndens beslut invigt ett välfärdsbibliotek under året. Läkemedelsautomater ingår i bibliotekets sortiment och ger möjlighet till invånare att själva testa och utvärdera produkten inför eventuellt eget inköp. Förvaltningen har genom biblioteket också möjlighet att undersöka målgruppens inställning till produkten inför ett eventuellt framtida införande av läkemedelsautomater. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Ebba Gierow Mattias Leufkens Förvaltningschef Verksamhetschef Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, kartläggning av förutsättningar för läkemedelsautomater 2024-05-30 - Beslut SN 2024-06-20 Kartläggning – förutsättningar för läkemedelsautomater - Beslut SN 2025-04-03 Uppföljning av uppdrag välfärdsteknik - Tjänsteutlåtande, uppföljning av uppdrag avseende välfärdsteknik 2025-04-11 - Uppföljning av kartläggning läkemedelsautomater 2025-04-11 - Digital hemtjänst 2025-04-11 - Vägledning från SKR april 2024 Läkemedelsautomater Juridiska aspekter - Socialstyrelsen Välfärdsteknikens påverkan på kvalitet och resurseffektivitet 2025 - Utredning läkemedelsautomater 2025-11-20 Ärendet Socialnämnden beslutade 2025-04-03 att bordlägga förslagen som dels innebar att socialnämnden noterar informationen avseende läkemedelsautomater och dels föreslå kommunfullmäktige besluta att ”uppdrag välfärdsteknik” bedöms som slutfört. Socialnämnden beslutade 2025-05-08 att återremittera ärendet avseende läkemedelsautomater med följande uppdrag till förvaltningen: Att komplettera kartläggningen med en djupare analys och utredning. Att presentera relevanta jämförelser och effekter (tex avseende ekonomi, avvikelsehantering, delegering, resursplanering, kompetensförsörjning m.m.). Att redovisa olika räkneexempel där relevanta och väl identifierade beståndsdelar ingår. Att göra en större och djupare omvärldsbevakning, både i vårt närområde men också ute i landet. Att de "framgångskommuner på området" som finns, tex Kramfors specifikt vidtalas. Att ta del av - och sakligt redovisa - tillgängliga kunskapsunderlag från externa parter, tex SKR. Att redovisa utfört uppdrag för nämnd senast sista kvartalet 2025. Förevarande ärende avser återkoppling på ovanstående återremiss. Bilagt till ärendet återfinns dels den utredning som utförts enligt ovan uppdrag och dels tidigare utredningar och beslut i frågan. Utredningen visar fortsatt att ett införande av läkemedelsautomater inte bedöms ekonomiskt lönsamt utifrån aspekter som volymer i målpopulation samt prisläge. Omvärldsbevakningen som Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se utförts inom ramen för utredningen visar att kommuner som infört läkemedelsautomater uppvisar stor variation i upplevda effekter vilket också bekräftas i bilagda kunskapsunderlag. Utredningen visar att de tydligaste positiva effekterna med läkemedelsautomater avser ökad självständighet/patientsäkerhet samt förbättrad resursplanering. Dessa nyttor är centrala i förvaltningens pågående förberedelser för att implementera arbetssättet ”digital hemtjänst” vilket nämnden beslutade om 2025. Förvaltningen har i enlighet med nämndens beslut också invigt ett välfärdsbibliotek under året. Läkemedelsautomater ingår i bibliotekets sortiment och ger möjlighet till invånare att själva testa och utvärdera produkten inför eventuellt eget inköp. Förvaltningen har genom biblioteket också möjlighet att undersöka målgruppens inställning till produkten inför ett eventuellt framtida införande av läkemedelsautomater. Förvaltningens bedömning Utifrån förutsättningarna i dagsläget är ett införande av läkemedelsautomater inom ramen för den kommunala hälso- och sjukvården inte ekonomiskt lönsamt. Effekten på kompetensförsörjningsfrågan bedöms inte heller som tillräckligt stor i dagsläget för att motivera ett införande till den kostnad som det skulle innebära. Dessutom råder fortsatt viss osäkerhet avseende praxis kring användning av läkemedelsautomater vid ett läkemedelsövertag som innefattar administrering av läkemedel. Förvaltningen avser dock att följa utvecklingen av både marknaden för läkemedelsautomater och praxis enligt ovan för att kunna ompröva sitt ställningstagande vid förändrade förutsättningar. Förvaltningen finns representerad i styrgruppen för ett pågående följeforskningsprojekt inom ramen för Göteborgsregionen som startade 2025. Avseende läkemedelsautomater för privat bruk bedömer förvaltningen fortsatt att det nyöppnade välfärdsbiblioteket kan användas för att ge möjlighet för kommuninvånare att låna och testa produkten inför ett eventuellt eget inköp. Detta skulle också öppna för möjligheten att undersöka målgruppens inställning till läkemedelsautomater inför ett eventuellt införande inom den kommunala hälso- och sjukvården. Förvaltningen har enligt nämndens beslut gått vidare med arbetssättet ”Digital hemtjänst” vilket bedöms omhänderta merparten av de nyttor som läkemedelsautomater ger samt även öppna upp för fler användningsområden. Arbetssättet bedöms bland annat ha potential att få effekt på kompetensförsörjningsfrågan, att motverka social ensamhet samt öka målgruppernas självständighet utifrån ett personcentrerat och salutogent perspektiv. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Ett införande av läkemedelsautomater bedöms i dagsläget inte som ekonomiskt lönsamt. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Påverkan ur ett invånarperspektiv Välfärdsteknik så som läkemedelsautomater har primärt bäring på förvaltningens målgrupper inom äldreomsorg och funktionsstöd. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Ärendet bedöms ha bäring på kommunfullmäktiges riktningsmål om trygghet, kundnytta samt effektivitet. Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Om beslut antas i enlighet med förslag bedömer socialnämnden återkopplingen som slutförd samt sänder ärendet vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige med förslag till beslut om att bedöma uppdrag välfärdsteknik som slutfört. Beslutet skickas till: Förvaltningschef Socialförvaltningen Verksamhetschef Myndighet och specialiststöd Verksamhetschef Äldreomsorg Verksamhetschef Funktionsstöd Enhetschef Ledningsstöd och utveckling Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Utredning Digital hemtjänst Godkänd Datum Beställare Projektledare Ulrika Johansson, Moa Edlund Kasimir, Verksamhetschef äldreomsorg Verksamhetsutvecklare äldreomsorg Angelica Lazo De La Vega, Camilla Wennberg, Enhetschef/medledare Samordnare SoL och LSS äldreomsorg Mattias Leufkens, Verksamhetschef myndighet och specialiststöd Organisation Organisation Socialförvaltningen Socialförvaltningen Innehåll 1 Bakgrund ...........................................................................................................................3 1.1 Utredningens uppdrag .................................................................................................3 1.2 Utgångspunkter ...........................................................................................................3 1.3 Beroenden ...................................................................................................................3 2 Avgränsningar ...................................................................................................................4 3 Förväntad nytta .................................................................................................................4 4 Nulägesanalys ....................................................................................................................4 5 Intressenter ........................................................................................................................4 6 Omvärldsbevakning ..........................................................................................................5 6.1.1 Lund ....................................................................................................................................5 6.1.2 Åtvidaberg ...........................................................................................................................7 6.1.3 Mölndal ...............................................................................................................................8 7 Teknik ..............................................................................................................................10 7.1 Enkelhet ....................................................................................................................10 7.2 Potential/Nytta ..........................................................................................................10 8 Resultat ............................................................................................................................11 1 Bakgrund Under 2024 utreddes möjligheterna att införa läkemedelsautomater inom Socialförvaltningen. Utredningen påvisade att det fanns fler sätt att angripa syftet (se nedan i beskrivningen). I Nämndplan för Socialförvaltningen 2025 skriver Nämnden under avsnitt 3.4.2 ”Uppdrag välfärdsteknik” följande: Beskrivning Innevarande års utredning och omvärldsbevakning skall under Q1 2025 resultera i en konsekvensbeskrivning samt plan för införande av välfärdsteknik på bred front inom socialnämndens område, som ett inspel till budgetarbete inför 2026. Syftet med införandet av välfärdsteknik är att höja kvalitet, motverka utmaningen med kompetensförsörjning samt optimera hur, och till vad, vi använder vår personal. Förvaltningens plan för genomförande Förvaltningen tolkar uppdraget som att den utredning som åsyftas är den kartläggning som gjordes avseende förutsättningar för läkemedelsautomater i Ale kommun. För att vidare slå an ett brett perspektiv och inte enbart fokusera på en enskild produkt avser förvaltningen att också återkomma under Q1 med resultatet av utredningen avseende digital hemvård/digitalt stöd (motsvarande det som gjorts i Lunds kommun) inklusive en plan för införande. 1.1 Utredningens uppdrag Inför påbörjad utredning samlades undertecknade, berörda verksamhetschefer samt administrativ enhetschef för att understryka utredningens primära uppdrag. Utredningens syfte är att belysa förutsättningar, möjligheter och risker inför ett eventuellt införande av digital hemtjänst. Den ska inte behandla en implementeringsprocess, utan enbart ge nämnden ett underlag för att besluta om en förstudie bör genomföras. Utredningen inkluderar en analys av hur andra kommuner hanterat frågan och vilka lärdomar som kan dras av deras erfarenheter. Dessutom genomförs en intern behovsanalys där enhetschefer får bedöma möjligheten att införa digital hemtjänst inom sina verksamheter. 1.2 Utgångspunkter Nämndplan och budget 2025, Socialnämnden Ale kommun 1.3 Beroenden Utredningen kommer presenteras som en del i ett bredare tjänsteutlåtande tillsammans med välfärdsbibliotek och uppföljning av läkemedelsautomater. Med anledning att ge ett samlat svar på de frågor nämnden berör gällande digitalisering inom Socialförvaltningen. 2 Avgränsningar Utredningen ska endast belysa förutsättningar, möjligheter och risker inför ett eventuellt införande. Utredningen ska inte angripa en implementeringsprocess i detta tidiga skede. 3 Förväntad nytta Utredningen syftar till att ge nämnden ett välgrundat beslutsunderlag för huruvida en förstudie bör genomföras inför ett eventuellt införande av digital hemtjänst. Genom att analysera hur andra kommuner har hanterat liknande frågor kan vi identifiera både möjligheter och risker, vilket ger värdefulla insikter inför vidare beslut. Utöver detta omfattar utredningen en intern behovsanalys där enhetschefer får bedöma i vilken utsträckning digital hemtjänst är genomförbar inom deras verksamheter. På så sätt skapas en helhetsbild av både externa erfarenheter och interna förutsättningar. 4 Nulägesanalys Ale kommun, liksom resten av Sverige, ser en förändrad befolkningsstruktur där andelen äldre ökar samtidigt som färre är i arbetsför ålder. Redan idag innebär detta ett växande behov av omsorg och vårdtjänster, och det påverkar hur samhället planerar för framtiden. Kommunens geografiska variation, med både tätorter och stora landsbygdsområden, innebär olika förutsättningar för hur hemtjänsten organiseras och anpassas för att möta invånarnas behov. Enhetschefernas insikter är värdefulla för att bedöma förutsättningarna för digital hemtjänst. I dagsläget har de begränsad kunskap om modellen, men ser utmaningar kopplade till målgruppens behov och de tekniska förutsättningarna. Deras erfarenheter och perspektiv kommer att vara centrala i det fortsatta arbetet med att identifiera både möjligheter och eventuella risker. Den demografiska utvecklingen i kombination med Ale kommuns geografiska förutsättningar gör det därför viktigt att noggrant utreda både möjligheter och begränsningar med digital hemtjänst innan ett eventuellt införande. 5 Intressenter De som kommer beröras organisatoriskt av ett eventuellt införande är ordinärt boende, därav har kontakt upprättats med enhetschef för respektive hemtjänstenhet. Enhetscheferna har besvarat frågan om möjligheter att införa digitala insatser på respektive enhet finns i dagsläget. Svaret är att det finns viss möjlighet inom samtliga områden men att de berörs av olika geografiska förutsättningar. Enhetscheferna bedömer att digital hemtjänst främst skulle vara möjlig för omsorgstagare som redan har viss vana vid digital teknik. Flera enhetschefer betonar att de valt att räkna bort omsorgstagare som eventuellt skulle kunna vara aktuella vid ett senare tillfälle, men att de har för lite information för att bedöma det fullt ut i dagsläget. En ytterligare utmaning är att många omsorgstagare lever i social isolering, vilket gör att den fysiska tillsynen ofta utgör deras enda mänskliga kontakt under dagen. För dessa individer ser enhetscheferna en risk att digital hemvård inte fullgott kan ersätta det behov av social interaktion som det fysiska mötet innebär. Det är främst tillsynsbesök som beräkningarna ovan avser då insatser som dusch, måltid eller promenad innebär ett helt nytt arbetssätt som är svårt för enhetscheferna att beräkna i dagsläget. Därtill finns praktiska hinder som till exempel att många omsorgstagare saknar egen internetuppkoppling i hemmet, vilket ytterligare begränsar möjligheten att införa digitala lösningar om inte detta kan ingå från leverantör. Det finns även geografiska områden där internetuppkoppling är av sviktande karaktär. I dagsläget erbjuds flera olika leverantörer gällande uppkoppling vid andra tekniska lösningar i hemmet riktade till omsorgstagare. En leverantör kan tillgodose tillräcklig uppkoppling i ett område medan en annan krävs vid ett annat geografiskt område. Vid ett eventuellt införande av digital hemtjänst i Ale kommun behöver frågan finnas med vid upphandling. 6 Omvärldsbevakning 6.1.1 Lund Bakgrund Lunds kommun är en av de ledande aktörerna i Sverige när det gäller digital hemvård och har varit en inspirationskälla för alla övriga kommuner vi under omvärldsbevakningen kommit i kontakt med. Projektet startade upp i januari 2023 och redan samma år genomförde kommunen en undersökning bland omsorgstagare som haft digital hemvård i sex månader. Resultatet visade att samtliga brukare var lika nöjda eller mer nöjda med den digitala lösningen jämfört med när de fick fysisk hjälp. Digital hemvård började i projektform och är nu ett permanent arbetssätt i Lunds kommun. En annan viktig faktor har varit samverkan med akademin där en forskare från Lunds universitet har följt projektet med digital hemvård från start. Vilket har bidragit till att skapa värdefull evidens kring digitalisering inom äldreomsorg. Resultatet beräknas bli tillgängligt under 2025. Utmaningar Enligt arbetsledaren för digital hemvård har det inte identifierats några specifika risker under implementeringen, och processen har varit smidig. Dock påpekas vikten av marknadsföring – både intern och extern – för att underlätta implementeringen. Om de hade gjort om projektet skulle mer kraft ha lagts på denna aspekt för att underlätta och förenkla införandet av den digitala lösningen. En lärdom som Lunds kommun har dragit är vikten av att beakta kulturella skillnader vid implementering av digital hemvård, särskilt i jämförelse med exempelvis Finland. Samtidigt har Oiva Health, som redan har implementerat metoden i Finland, varit en värdefull källa till inspiration och stöd under processen. Möjligheter - Omsorgstagarna uppskattar att det ofta är samma medarbetare som utför insatsen. - De digitala besöken sker nästan uteslutande vid utlovad tid. Det tycker omsorgstagarna är positivt. Fysiska besök blir ibland försenade på grund av oförutsedda händelser som larm hos andra omsorgstagare. - Videosamtalen skapar en relation och flera har berättat att de ser fram emot att ses. Särskilt uppskattat är att man kan prata i lugn och ro ansikte mot ansikte. - De digitala besöken hjälper omsorgstagarna att få struktur på dagen. - Omsorgstagare med oro och ångest har kunnat erbjudas videosamtal, vilket minskat antalet larm. - Hemvårdens medarbetare upplever mindre stress när antalet larm minskar, men också för att antalet fysiska tillsynsbesök minskar. - Medarbetarna upplever också att det dagliga arbetet blivit lättare att planera och utföra när vissa insatser sker digitalt från e-hemvården Organisation och insatser Lunds kommun startade i november 2024 med att även erbjuda insatser på helgen och har sen dess erbjudit digital hemvård varje dag 07:30-22:00. De har just nu åtta anställda och utför cirka 80 digitala besök per dag. Idag arbetar fyra medarbetare dagtid och två kvällstid. Lunds kommun har inställningen att alla insatser är möjliga. Varje fall bedöms individuellt i samråd med omsorgstagaren. Vill omsorgstagaren ha hjälpen utfört digitalt? Kan omsorgstagaren utföra insatsen med hjälp av stöttning/guidning, påminnelse eller bara bibehållen känsla av trygghet? Teknik Lund har valt att arbeta med två leverantörer, Oiva Health och Salus Mea. Båda leverantörerna erbjuder olika tjänster, men kommunen är nöjd med bägge. Ingen leverantör avråds. Oiva Health, som kommunen har haft ett långt samarbete med, kommer initialt från Finland där företaget redan genomfört liknande projekt. När det gäller IT-sidan av implementeringen har kommunen haft goda erfarenheter. För att säkerställa en smidig drift krävs det att IT-avdelningen sätter upp en instans i den mobila enhetshanteringslösningen. Det har även varit viktigt att kunna ha kontroll och göra individuella inställningar på enheterna, vilket har fungerat mycket bra i Lunds kommun. Med rätt kompetens och struktur inom enheten har inte IT-stödet varit särskilt tungt, men det beror givetvis på hur verksamheten är uppbyggd. Teknisk möjlighet finns omsorgstagare att nyttja tekniken till att starta videosamtal med anhöriga. Ekonomi och avgifter Kostnad för teknik är 268 SEK per månad och omsorgstagare, i priset ingår surfplatta, telefonabonnemang och mjukvara. Kostnad för digitalt besök skiljer sig inte från övriga fysiska besök. Sammanfattning Lunds kommun är ett föregångsexempel för digital hemvård. Kommunen har noggrant utvärderat och samarbetat med två leverantörer för att bygga upp en hållbar digital lösning. Erfarenheterna från Finland, samt en forskare från Lunds universitet som följer projektet, har varit viktiga för utfallet. Det har inte rapporterats några större problem, och omsorgstagarna är mycket nöjda med den digitala lösningen. Samtidigt har kommunen identifierat vikten av marknadsföring och rätt förberedelser för att underlätta införandet av digital hemvård. Digital hemvård är numera ett vedertaget arbetssätt i kommunen och bedrivs samtliga veckodagar. 6.1.2 Åtvidaberg Bakgrund Åtvidabergs kommun är en mindre kommun med en åldrande befolkning och stora geografiska avstånd. Digitala lösningar kan bidra till att förbättra omsorgens räckvidd, men enhetschefen betonar att tekniska förutsättningar och målgruppens behov måste beaktas. Åtvidabergs kommun startade vid årsskiftet 2024/2025 ett pilotprojekt inom digital hemtjänst som bygger på Lund kommuns modell. Utmaningar Enhetschefen beskriver blandade reaktioner från medarbetarna, där vissa ser potentialen medan andra är mer tveksamma. Tekniska utmaningar har krävt stöd från IT-avdelningen, och enhetschefen lyfter vikten av att testa tekniken grundligt. Initialt stötte kommunen på lättare tekniska problem bland annat att skärmen släcktes ned efter 90 sekunder något som inte upptäcktes vid ett snabbare test av tekniken. Brandväggar var även en försvårande omständighet som upptäcktes. En lärdom Åtvidabergs kommun skickar med är vikten av att även informera anhöriga för att samtliga ska ha samma bakgrundsinformation. Om anhöriga inte har kunskap om den digitala modellen finns det en risk att omsorgstagaren drar tillbaka sitt samtycke om att delta digitalt. Möjligheter Projektet ses som ett komplement till fysiska besök, inte en ersättning. Det fokuserar främst på förebyggande insatser, såsom trygghetsskapande kontakt och tillsynsbesök för att minska antalet larm. Det finns idéer om att eventuellt använda plattorna för trygghetsskapande och hälsofrämjande aktiviteter längre fram. Enhetschefen ser digital hemtjänst som en möjlighet att ge mer förutsägbara besök, men betonar att fortsatt utvärdering krävs. Då Åtvidabergs kommun är tidigt i sin projektstart har de ännu inte utvärderat insatsernas utfall. Organisation och insatser Två specialistundersköterskor ansvarar för samtalen för att skapa kontinuitet. Processen inleds med en telefonkontakt, följt av ett hembesök där modellen förklaras och plattan installeras. Samtalen sker måndag till fredag 08–16 och bidrar till en mer förutsägbar hemtjänst för omsorgstagarna. Fem omsorgstagare har insatserna i dagsläget då de är i uppstartsfas. Främst har den digitala hemtjänsten ersatt fysisk tillsyn samt telefontillsyn. Måltidsstöd har även testats hos en omsorgstagare där medarbetare kan säkerställa att omsorgstagaren börjar äta, denna insats är i ett tidigt skede och kommer utvärderas vidare. Rutinen om en omsorgstagare inte svarar är att medarbetarna utför två försök digitalt, följt av ett telefonsamtal. Vid fortsatt uteblivet svar återgår insatsen till ett fysiskt besök. Teknik Leverantören Digitala Samtal har ansvarat för utbildning och tekniskt stöd. Hittills har sviktande internetuppkoppling inte varit ett problem, men det kan bli en begränsning i vissa områden. Teknisk möjlighet saknas för att starta videosamtal med anhöriga, men möjligheten finns att integrera HSL i framtiden. Ekonomi och avgifter Under pilotprojektet är digitala besök kostnadsfria för de omsorgstagare som inte har några fysiska insatser. De som redan har fysiska insatser betalar enligt gällande taxa även för de digitala insatserna. Det innebär att en omsorgstagare kan påbörja digital hemtjänst kostnadsfritt men om ytterligare fysiska insatser läggs på kommer även de digitala insatserna kosta framöver. En tydlig informationsinsats har krävts för att förklara avgiftsmodellen. Ingen kostnad utgår för lån av teknik eller mjukvara. Sammanfattning Åtvidabergs kommun har startat ett pilotprojekt för digital hemtjänst, baserat på Lunds modell, för att förbättra tillgängligheten. Projektet kompletterar fysiska besök med digital tillsyn och trygghetsskapande kontakt. Reaktionerna bland medarbetarna är blandade, och tekniska utmaningar har krävt IT-stöd. Två specialistundersköterskor sköter samtalen, vilket ger kontinuitet. Fem omsorgstagare deltar hittills. Under pilotperioden är digitala besök kostnadsfria för vissa, och utrustningen lånas ut. Projektets framgång beror på teknikens funktion, målgruppens acceptans och fortsatt utvärdering. 6.1.3 Mölndal Bakgrund Mölndals Stad har infört digital tillsyn och kommunikation inom hemtjänsten genom ett pilotprojekt i Lindome, där sju omsorgstagare deltar sedan våren 2024. Initiativet syftar till att minska restider och effektivisera tillsynsbesök samtidigt som det stärker omsorgstagarnas självständighet. Projektet baseras på Cuviva-appen, som även används inom hälso- och sjukvården (HSL) för digitala vårdkontakter. I Mölndal var det primära fokuset med Cuviva- appen ett HSL perspektiv för att öka patienters möjlighet att själva ta blodtryck och andra mätvärden utan att en sjuksköterska behövde infinna sig fysiskt. Möjligheter En positiv utveckling har varit att tydligare differentiera arbetsuppgifter mellan undersköterskor och sjuksköterskor. Exempelvis har undersköterskor kunnat utföra sårvård i samarbete med HSL, vilket bidrar till en mer flexibel och välfungerande vård. Flera omsorgstagare har uttryckt att de upplever att de digitala tillsynerna blir längre i tidsomfattning samt av större kvalitet än motsvarande fysiska besök. Det mänskliga mötet kan även ske via skärmen. Även om tjänsten idag främst används för tillsyn och hälsoövervakning, finns potential att utveckla trygghetsskapande och hälsofrämjande aktiviteter via appen. Tankar finns även om att inkludera omsorgstagare som inte innehar andra hemtjänstinsatser. HSL har redan sett att kontaktvägarna blivit snabbare och att färre samtal samt larm inkommit. Hemtjänsten har ännu inte hunnit utvärdera detta närmare. Utmaningar Projektet har mött viss skepsis från medarbetare. Enhetschefen understryker vikten av att tidigt involvera både myndighet och HSL för att samordna arbetet på ett effektivt sätt. Vissa utmaningar har även uppstått när omsorgstagare använder egna enheter, vilket har krävt extra stöd och anpassningar. Organisation och insatser Tre medarbetare delar på arbetet, där en av dem ansvarar för samtalen fem eftermiddagar i veckan. Den digitala tillsynen har ersatt både fysiska och telefonbaserade tillsynsbesök, vilket ger en mer flexibel och effektiv lösning. Efter en paus under sommaren är projektet nu i gång igen. En viktig framgångsfaktor har varit samarbetet med HSL, där sjuksköterskor kan ta emot mätvärden, såsom blodtryck digitalt och kommunicera med omsorgstagarna via chatt. Appen används även för videosamtal och påminnelser om medicinering, vilket ytterligare stärker stödet och tryggheten för omsorgstagarna. Teknik Leverantören Atea står bakom underleverantören Cuviva. Den tekniska supporten sköts av Cuviva, medan IT-avdelningen enbart har genomfört en säkerhetsgranskning av lösningen. Omsorgstagarna kan använda egna enheter eller låna en surfplatta genom leasing. Teknisk möjlighet saknas för att starta videosamtal med anhöriga, men integrering med HSL är etablerad. Ekonomi och avgifter I dagsläget betalar omsorgstagarna ingen avgift för tjänsten, men detta kan komma att förändras framöver. Licenskostnaden är 200 kronor per person och månad för de som använder en egen mobiltelefon eller surfplatta. För de som saknar egen enhet är kostnaden 580 kronor, vilket inkluderar en router vid behov. HSL står för dessa kostnader. Sammanfattning Mölndals digitala tillsyn har stärkt omsorgstagarnas tekniska självförtroende och förbättrat kontinuiteten i hemtjänsten. Samverkan med HSL har varit avgörande, och kommunen ser möjligheter till vidare utveckling. Samtidigt krävs fortsatt arbete för att få medarbetare och omsorgstagare att känna sig trygga med den digitala lösningen. 7 Teknik Omvärldsbevakningen visar på fyra olika leverantörer för en möjlig digital hemtjänstlösning. 1. Oiva health – används av Lunds kommun. 2. Salus Mea – används av Lunds kommun. 3. Digitala samtal – används av Åtvidabergs kommun. 4. Atea (Cuviva-app) – används av Mölndals Stad. Val av leverantör och skillnader gällande förutsättningar utreds närmare vid en eventuell förstudie. 7.1 Enkelhet Omvärldsbevakningen visar att olika kommuner har valt olika tekniska lösningar för digital hemtjänst. I Lund och Åtvidaberg har omsorgstagarna fått låna digitala plattor med en funktion som gör det möjligt att enkelt svara eller avböja samtal. Denna lösning anses användarvänlig, även för målgrupper utan tidigare teknikvana. Mölndals Stad har däremot valt en annan strategi där mjukvaran kan användas på omsorgstagarnas egna enheter, såsom mobiltelefoner eller surfplattor. Denna lösning har fördelen att den kan integreras med redan befintlig teknik, men innebär också en utmaning eftersom inloggning med Bank-ID krävs. Till skillnad från lösningen i Lund och Åtvidaberg är Mölndals app mer omfattande och inkluderar funktioner för chatt, påminnelser och informationsdelning, utöver möjligheten att svara eller avböja samtal. Dock anses denna lösning vara mindre användarvänlig för personer utan teknikvana. 7.2 Potential/Nytta Kontinuitet Den tekniska lösningen kan bidra till en ökad kontinuitet gällande tillsynsinsatser som utförs digitalt. Omvärldsbevakningen visade att omsorgstagarna genom digitala tillsynsinsatser träffar ett mindre antal medarbetare vid dessa insatser. Detta skapar en tryggare och mer personlig relation, där samtalen kan fortsätta över flera besök och omsorgstagarna blir en del av ett sammanhang. Tekniken möjliggör också att insatser ges på utsatt tid utan att påverkas av trafikstörningar eller andra åtaganden. Genom att minska restiden för hemtjänstpersonal frigörs mer tid för kvalitativ omsorg, där personalen kan vara fullt närvarande. Förebyggande Digital hemtjänst är ett komplement till fysiska besök och har en viktig förebyggande funktion. Genom trygghetsskapande kontakt och tillsynsbesök kan insatser bidra till att stärka den enskildes självständighet, förebygga ohälsa och minska risken för ökat omsorgsbehov. Ett salutogent förhållningssätt skapar möjligheter att främja hälsa och välbefinnande, vilket kan bidra till att skjuta upp eller minska behovet av mer omfattande insatser. För att digitala lösningar ska vara ett effektivt stöd i det förebyggande arbetet behöver de vara enkla, användarvänliga och utformade för att stärka individens egna resurser och förmåga till självständighet. Personcentrerat För omsorgstagarna innebär detta en ökad känsla av att bli sedda och en starkare upplevelse av personcentrerad vård, där individens behov och önskemål står i fokus. Tekniken kan också bidra till ett ökat tekniskt självförtroende, då den är utformad för att vara så enkel att omsorgstagarna kan hantera den självständigt. Detta kan bli ett första steg mot att känna sig mer bekväm med digitala lösningar. Hälsofrämjande På sikt skapar tekniken möjligheter för fler hälsofrämjande insatser i syfte att motverka ensamhet och bryta isolering. Särskilt för målgrupper som har svårt att ta sig till sociala aktiviteter eller träning. Genom att erbjuda digitala möten och sociala kontakter kan den digitala hemtjänsten bidra till en mer inkluderande och engagerande vardag för omsorgstagarna. Framtida förutsättningar Vid val av leverantör och teknisk lösning är det avgörande att säkerställa möjligheten att smidigt skala upp och anpassa insatser över tid. Tekniken behöver ha en långsiktig utvecklingspotential och kunna följa både omsorgstagarens förändrade behov och den bredare utvecklingen inom digital hemtjänst. Flexibilitet och skalbarhet är centrala faktorer för att möjliggöra framtida innovationer och säkerställa att lösningarna förblir relevanta och effektiva i en föränderlig hemtjänstmiljö. 8 Resultat Kommunikation I omvärldsbevakningen framkom vikten av kommunikation. I första hand kommunikationen gentemot omsorgstagaren. Men även samverkan såväl internt med myndighet, medarbetare och IT-enhet, som externt gentemot anhöriga som står omsorgstagarna nära. Lunds kommun rekommenderade att kommunicera utåt i nyhetskanaler medan Åtvidabergs kommun i stället inväntade ett gott resultat som kan presenteras utåt. Kvalitet Enhetscheferna i Ale kommuns hemtjänst uttryckte en risk i att det mänskliga mötet skulle försvinna och att detta skulle ställas i kontrast mot att motverka ensamhet och social isolering. Samtliga kommuner som kontaktats i omvärldsbevakningen har beskrivit hur de digitala insatserna snarare ökar upplevelsen av det mänskliga mötet och att omsorgstagarna känner sig mer sedda. Detta med utgångspunkt i att omsorgstagarna träffar samma medarbetare under alla sina besök med få undantag, något som är svårt att planera vid fysiska besök. Då två av tre kommuner främst använder digital hemtjänst till tillsynsinsatser har fokus i omvärldsbevakningen riktats till dessa insatser. Något som även enhetscheferna i Ale kommun såg som rimliga insatser vid ett eventuellt införande. I Åtvidabergs kommun arbetar de för att främja digitala insatser hos individer som idag inte innehar hemtjänstinsatser genom att erbjuda detta kostnadsfritt. I Mölndals Stad har samtliga omsorgstagare även fysiska hemtjänstinsatser således blir de digitala insatserna inte det enda mötet med hemtjänsten. Lunds kommun har ett större antal omsorgstagare och därmed en större variation. Här motiverar de olika kommunerna ur olika perspektiv vad som anses ge bäst kvalitet och förutsättningar. Framkomna risker De risker som framkom i utredningen var dels tekniska risker där surfplattorna och/eller mjukvaran inte fungerade optimalt. Detta sågs dock som en liten risk och främst i uppstart, för att undvika denna risk bör tekniken testas på plats hos omsorgstagarna under ett besök i helhet. Risker framkom även där medarbetare var tveksamma till ett införande vilket kan avspegla sig på omsorgstagarna. För att undvika denna risk bör medarbetarna inkluderas tidigt i processen och få förståelse för syfte och teknik. Ingen risk framkom där omsorgstagare inte klarade av tekniken då urvalsprocessen säkerställde att enbart de som kände sig bekväma med digitala insatser testade metoden. Omsorgstagarna har i samtliga kommuner fått tydliga instruktioner med hembesök till en början för att ytterligare säkerställa detta. Utbildningssatsning har förekommit i mindre skala, tekniken är av förenklad variant hos merparten av leverantörerna. Förutsättningar Omvärldsbevakningen visar på olika förutsättningar gällande storlek på kommun och omfattning av implementering. Alla tre kommunerna har uttryckt vikten av att noga välja ut medarbetare med stor kompetens och som kan förmedla trygghet och förtroende. Medarbetaren/medarbetarna som arbetar med den digitala hemtjänsten behöver kunna förmedla det via ett digitalt möte på ett likvärdigt sätt som vid ett fysiskt besök. De medarbetare som idag arbetar med digitala insatser i Åtvidabergs kommun och Mölndals Stad arbetar även med fysiska besök i viss utsträckning. Gällande omfattning av antal besök eller antal omsorgstagare visar omvärldsbevakningen att detta kan variera stort, samt att alla kommunerna har påbörjat implementeringen i liten skala. Åtvidabergs kommun har idag fem omsorgstagare fördelat över hela kommunen och Mölndal har sju omsorgstagare fördelat inom Lindome (motsvarar knappt en tredjedel av Ale). Bedömningen är att det inte krävs ett specifikt geografiskt område eller en specifik lägsta siffra gällande omsorgstagare för att påbörja digitala insatser i exempelvis ett pilotprojekt. Slutsats Utredning visar att de tre kommuner som kontaktats samtliga rekommenderar och är nöjda med digitala hemtjänstinsatser. Kommunerna har kommit olika långt i sina införandet av metoden och skiljer sig något åt i teknik, insatser och kostnad. Lunds kommun som är den kommun som tagit in metoden till Sverige är även den kommun som infört flest typer av digitala insatser samt flest i omfattning per dag där det digitala arbetet är fullt etablerat. Både Åtvidabergs kommun och Mölndals Stad arbetar fortfarande i projektform med ett fåtal omsorgstagare. Bägge kommunerna använder den digitala hemtjänsten nästan uteslutande för att ersätta fysiska tillsynsbesök samt telefontillsyner. Utredarna bedömer att det finns potential och nyttor för Ale kommun med digital hemtjänst. I enlighet med Ale kommuns digitaliseringsprocess ser utredarna ett behov av att ytterligare utforska hur och om modellen skulle kunna anpassas efter Ale kommuns behov, förutsättningar och önskemål i en förstudie. Socialstyrelsen har haft i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera lokala erfarenheter av att införa vanligt förekommande välfärdstekniker, avseende resurseffektivitet och kvalitetsutveckling. Rapporten lyfter fram tre kommuners erfarenheter av hur välfärdsteknikerna digital nattillsyn och läkemedelsautomater påverkar verksamhetens kvalitet och resurseffektivitet. Projektledare för uppdraget har varit utredaren Julia Lindström. Projektgruppen har bestått av utredarna Ulla Haraldsson och Sundiata Owens samt hälsoekonomerna Tharshini Thangavelu och Mimmi Åström. Eva Wallin har varit ansvarig enhetschef. Socialstyrelsen vill rikta ett stort tack till alla som bidragit med fakta om frågeställningarna och som delat med sig av sina erfarenheter. Socialstyrelsen riktar ett särskilt tack till de tre kommuner som deltagit i vår fallstudie och alla intervjupersoner som medverkat. Björn Eriksson Generaldirektör Socialstyrelsen fick i mars 2024 i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera lokala erfarenheter av att införa vanligt förekommande välfärdstekniker. Syftet med uppdraget är att bidra med kunskap om hur välfärdsteknik påverkar resurseffektivitet och kvalitetsutveckling i kommunal verksamhet. För att besvara uppdragets frågeställningar har vi gjort en fallstudie i tre kommuner. Vi valde att studera välfärdsteknikerna digital nattillsyn och läkemedelsautomater i ordinärt boende. Dessa tekniker är vanligt förekommande och används i stället för fysiska besök för att utföra tillsyn och stödja patienten i att ta rätt läkemedel i rätt tid. Resultatet går därmed inte att överföra till andra typer av välfärdsteknik eller andra boendeformer, och kan inte heller generaliseras till övriga kommuner. Däremot kan resultatet användas som kunskapskälla och stöd i alla kommuners fortsatta arbete med välfärdsteknik. Fallstudien visar att digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan ge både högre och lägre kvalitet, jämfört med en fysisk insats. Här identifierar Socialstyrelsen en rad olika värden som teknikerna kan förstärka eller försvaga samt faktorer som kan främja ett positivt utfall. Fallstudien visar följande resultat i de tre kommunerna: Digital nattillsyn och läkemedelsautomater är lämpligt för vissa individer men inte alla. Brukare och patienter kan påverkas negativt, om tekniken inte fyller deras behov. - Skyddsfaktor: Genom systematisk och noggrann behovsbedömning kan kommuner minska risken för att individer får en teknik som inte fyller deras behov. Brukares och patienters behov är föränderliga, och efter en tid är det möjligt att tekniken inte längre fyller behovet. Då behöver den kompletteras eller ersättas med andra insatser. - Skyddsfaktor: Genom systematisk och noggrann uppföljning av insatsen kan kommuner minska risken för att individer har en teknik som inte fyller deras behov. Digital nattillsyn kan öka kvaliteten på insatsen genom att brukare känner sig tryggare och mer självständiga, sover bättre och upplever att deras integritet bevaras i högre grad än med en fysisk insats. Samtidigt kan digital nattillsyn innebära sämre kvalitet för brukare som känner sig mindre trygga eller upplever att deras integritet bevaras i lägre grad med tekniken. - Skyddsfaktor: Genom att individanpassa insatsen och ge brukaren möjlighet att välja mellan en fysisk och en digital insats kan kommuner främja en positiv påverkan och minska riskerna. - Skyddsfaktor: Genom att ge information, introduktion och stöd samt löpande följa upp insatsen kan kommuner främja en positiv påverkan och minska riskerna. Läkemedelsautomater kan öka kvaliteten på insatsen genom att patienter känner sig tryggare, mer självständiga, aktiva och delaktiga i sociala sammanhang samt upplever att deras integritet bevaras i högre grad än med en fysisk insats. Samtidigt kan läkemedelsautomater innebära sämre kvalitet för patienter som känner sig mindre trygga med tekniken. - Skyddsfaktor: Genom att individanpassa insatsen och ge patienten möjlighet att välja mellan en fysisk och en digital insats kan kommuner främja en positiv påverkan och minska riskerna. - Skyddsfaktor: Genom att ge information, introduktion och stöd samt löpande följa upp insatsen kan kommuner främja en positiv påverkan och minska riskerna. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan medföra ökad risk för ofrivillig ensamhet och social isolering för brukare och patienter jämfört med en fysisk insats. - Skyddsfaktor: Genom att individanpassa insatsen och ge individen möjlighet att välja mellan en fysisk och en digital insats kan kommuner minska denna risk. - Skyddsfaktor: Genom att aktivt erbjuda sociala insatser som komplement till tekniken kan kommuner minska denna risk. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan både öka och minska verksamhetens säkerhet jämfört med ett fysiskt arbetssätt. - Skyddsfaktor: Genom systematisk utveckling av verksamhetens beredskap och kontinuitetsplanering samt upphandling av hållbara tekniska lösningar kan kommuner främja en positiv påverkan och minska riskerna. Läkemedelsautomater kan både öka och minska patientsäkerheten och patientens följsamhet till sin läkemedelsbehandling jämfört med en fysisk insats. - Skyddsfaktor: Genom systematisk och noggrann behovsbedömning och uppföljning av insatsen kan kommuner främja en positiv påverkan och minska riskerna. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan medföra risk för en försämrad uppföljning av insatsen då de fysiska besöken blir färre. - Skyddsfaktor: Genom systematisk och noggrann uppföljning av insatsen och kan kommuner kan minska denna risk. Sammantaget bedömer Socialstyrelsen det som troligt att även andra kommuner upplever de positiva och negativa effekter som vi identifierat i fallstudien särskilt eftersom liknande resultat har lyfts fram i forskning och närliggande rapporter. Detta betyder inte att användningen av digital nattillsyn och läkemedelsautomater automatiskt leder till dessa positiva eller negativa effekter utan att det har potential att göra det. Teknikernas påverkan är individuell, varierar från fall till fall, och förändras över tid. Utfallet är också kontextbundet och beror på en rad faktorer som inte har direkt koppling till själva tekniken. Detta medför att utfallet kan variera stort mellan olika kommuner. Exempelvis behöver kommunen ha ett systematiskt kvalitetsarbete och ändamålsenliga processer och rutiner för att tekniken ska kunna bida med ökad kvalitet. Andra faktorer som kan påverka utfallet är geografi och infrastruktur val av teknik, system och avtal grad av teknikanvändning organisering och resurstilldelning kontinuitetsplanering och beredskap arbetssätt och rutiner kompetens och utbildning för personal. Fallstudien visar att digital nattillsyn och läkemedelsautomater är mindre resurskrävande än en fysisk insats i de tre kommunerna, främst genom att baspersonal ägnar mindre tid åt transporter och fysiska besök. Den tid som frigörs använder kommunerna främst åt att låta personalstyrkan hantera fler insatser. I vissa fall har personalen i stället fått avlastning och mer tid åt befintliga insatser. Sammantaget bedömer Socialstyrelsen att digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan vara resursbesparande också i andra kommuner, men att vinsternas storlek sannolikt varierar stort mellan kommunerna. Det är inte heller säkert att teknikerna leder till några resursvinster. Fallstudien har visat på flera faktorer som påverkar i vilken utsträckning användningen av digital nattillsyn och läkemedelsautomater leder till resursvinster. Bland dem finns kan påverka, såsom kommunens storlek och infrastruktur, och faktorer såsom val av teknisk lösning, organisering, resursfördelning och arbetssätt. En faktor som får stor påverkan på utfallet är vilken nivå av teknikanvänding kommunen har. De tre studerade kommunerna har en högre teknikanvändning än genomsnittet. Kommuner med få användare av tekniken gör troligen lägre resursvinster. Resurseffektivitet handlar i den här rapporten om att en verksamhet utförs med mindre resurser men med oförändrad eller ökad kvalitet, eller att kvaliteten i en verksamhet ökar utan att mer resurser tillförs. För att avgöra om digital nattillsyn och läkemedelsautomater leder till ökad resurseffektivitet i de tre kommunerna har vi studerat de resurser som används i relation till teknikernas inverkan på kvalitet. Socialstyrelsen har identifierat primärt två sätt som teknikerna kan öka kommunernas resurseffektivitet på, jämfört med en fysisk insats: 1. Genom ökad resurseffektivitet i de enskilda fallen (insatsen uppnår en likvärdig eller högre kvalitet för individen, med mindre resurser) 2. Genom att frigöra resurser som omfördelas och används till kvalitetsutveckling i andra delar av verksamheten. Vår analys visar att digital nattillsyn och läkemedelsautomater är mer resurseffektiva än fysiska insatser i de fall då teknikerna leder till likvärdig eller högre kvalitet för brukaren eller patienten. Samtidigt kan teknikerna vara mindre resurseffektiva än en fysisk insats i de fall då de leder till en minskad kvalitet. En fysisk insats kan därför vara mer resurseffektiv än en digital insats, trots att den kräver mer resurser, om den leder till högre kvalitet. Detta förutsätter dock att det inte finns något annat sätt att uppnå en likvärdig nytta med mindre resurser, eller en högre kvalitet med samma resurser. Fallstudien visar också att teknikerna har potential att resurseffektivisera verksamheten, genom att omfördela frigjorda resurser till kvalitetsutveckling. I vilken utsträckning de tre kommunerna förverkligar denna potential har Socialstyrelsen inte kunnat bedöma. Sammantaget visar fallstudien att digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan leda till både ökad och minskad resurseffektivitet samtidigt. Socialstyrelsen ser det som rimligt att teknikerna kan ha samma dubbla påverkan på resurseffektivitet också i andra kommuner. Hur resurseffektiva teknikerna är varierar dock sannolikt stort mellan kommunerna. Dels påverkas utfallet av faktorer som rör kommunens resursanvändning, dels av faktorer som rör kommunens kvalitetsarbete. Dessutom påverkas utfallet av hur kommunen väljer att använda och omfördela de resurser som frigörs. Intervjuade anhöriga är positiva till digital nattillsyn och läkemedelsautomater om de ser att tekniken ger ett mervärde för brukaren eller patienten. Teknikerna kan också ge positiva effekter för anhöriga själva, exempelvis kan anhöriga som sammanbor med brukaren eller patienten få mer lugn och ro och högre integritet med hjälp av tekniken. Samtidigt kan teknikerna också påverka anhöriga negativt. Anhöriga kan uppleva en högre oro när fysiska besök ersätts med digital teknik. Tekniken kan också medföra att anhöriga tar ett större ansvar, exempelvis i att uppmärksamma personal på förändringar i individens behov. Personal i de tre kommunerna upplever att de påverkas både positivt och negativt av digital nattillsyn och läkemedelsautomater. Exempelvis kan tekniken underlätta arbetet och göra att personalen kan ägna mer tid åt värdeskapande arbetsuppgifter. Men teknikerna kan också medföra krångel och brister i användarvänlighet. Överlag är inställningen positiv förutsatt att tekniken fungerar som den ska. Många av de negativa aspekterna har inte med själva tekniken att göra, utan rör snarare kommunens organisering, rutiner och införandeprocesser. Fallstudien visar att digital nattillsyn och läkemedelsautomater bidrar med olika värden som kan hamna i konflikt med varandra. Om det ena värdet höjs minskar det andra. Exempelvis kan värdet av självständighet stå i kontrast till värdet av säkerhet. I rapporten har vi lyft fram exempel på dessa värdekonflikter för att stimulera till en diskussion om de olika nyttor som välfärdsteknik kan bidra med. Fallstudien visar att kommunerna har stora möjligheter att forma vilka nyttor som de vill att tekniken ska ge, och i det ingår att göra etiska avvägningar och prioriteringar. Som stöd finns de värden som lyfts i lagar, regler och föreskrifter som gäller för all vård och omsorg, oavsett om den utförs fysiskt eller digitalt. Socialstyrelsen vill särskilt betona värdet av självbestämmande, eftersom det ger individen möjlighet att själv avgöra vad som är viktigt. Socialstyrelsen har gjort en litteratursökning för att identifiera forskning om hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater påverkar kvalitet och resurseffektivitet i kommunal verksamhet. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) utförde under våren 2025 en kompletterande litteratursökning, på uppdrag av Socialstyrelsen. Resultatet visar att evidensläget är begränsat. Socialstyrelsen ser att det behövs fler studier av välfärdsteknikernas påverkan, inte minst effektstudier med fokus på slutanvändarnas egna upplevelser. Det svaga evidensläget har även lyfts i tidigare forskning och av andra myndigheter med liknande uppdrag. I denna rapport har Socialstyrelsen undersökt hur användningen av digital nattillsyn och läkemedelsautomater påverkar kvalitet och resurseffektivitet i tre kommuner, jämfört med fysiska besök. Sammanfattningsvis ser vi att: Digital nattillsyn och läkemedelsautomater är mindre resurskrävande än fysiska besök. Teknikerna leder till resursbesparingar, framför allt genom frigjord tid för baspersonal. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater bidrar i vissa fall med ökad kvalitet för brukaren eller patienten, jämfört med fysiska besök. Fysiska besök bidrar i vissa fall med ökad kvalitet för brukaren eller patienten, jämfört med digital nattillsyn och läkemedelsautomater. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater leder i vissa fall till ökad resurseffektivitet, jämfört med fysiska besök. Det gäller om teknikerna medför likvärdig eller högre kvalitet för brukaren eller patienten. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater leder i vissa fall inte till ökad resurseffektivitet, jämfört med fysiska besök. Det gäller om teknikerna medför en sänkt kvalitet för brukaren eller patienten. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater har potential att leda till ökad resurseffektivitet om frigjorda resurser används till att kvalitetsutveckla verksamheten. Rapporten har fokuserat på jämförelsen mellan välfärdsteknik och fysiska besök. Här kvarstår frågan om ett införande av digital nattillsyn och läkemedelsautomater bidrar till ökad kvalitet och resurseffektivitet, jämfört med ett helt fysiskt arbetssätt. Socialstyrelsen bedömer att digital nattillsyn och läkemedelsautomater har högre potential för ökad kvalitet och resurseffektivitet, än ett helt fysiskt arbetssätt, förutsatt att individen kan välja mellan en digital och fysisk insats. Det innebär att individer som föredrar digital nattillsyn eller en läkemedelsautomat får en sådan lösning, medan de som föredrar fysiska besök får det. I kommuner som endast erbjuder fysiska insatser, eller erbjuder välfärdsteknik som den enda valmöjligheten, minskar kommunens förmåga att anpassa insatsen efter individens behov och önskemål. För att förverkliga välfärdsteknikens potential behöver kommuner ha en organisation och ett arbetssätt som främjar fördelarna, och minskar riskerna. Vi vill särskilt lyfta fram vikten av att kommunen arbetar systematiskt med löpande behovsbedömning och tät uppföljning av insatsen för att säkerställa att den tillgodoser individens behov. Detta gäller oavsett om insatsen är digital eller fysisk. Dock kan det vara särskilt viktigt med uppföljning av insatser som ges med stöd av välfärdsteknik som minskar den fysiska närvaron av personal. Socialstyrelsen fick i mars 2024 i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera lokala erfarenheter av att införa vanligt förekommande välfärdstekniker, avseende resurseffektivitet och kvalitetsutveckling, i verksamheter inom bland annat äldreomsorgen. I uppdraget ingår att lyfta fram enkelt kvantifierbara faktorer för att beskriva den direkta nyttan med välfärdsteknik och, om möjligt, redovisa exempel på hur kommuner har hanterat eventuell frigjord tid eller andra resurser. I redovisningen ska Socialstyrelsen bedöma på vilket sätt införandet av välfärdsteknik har påverkat kvaliteten i de olika verksamheterna. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 september 2025. Syftet med uppdraget är att bidra med ökad kunskap om välfärdsteknikens påverkan på kvalitet och resurseffektivitet i kommunal verksamhet. Ett ytterligare syfte är att ge regering, kommuner och andra aktörer ett bättre kunskapsunderlag i det fortsatta arbetet med digital utveckling för en god vård och omsorg. Utifrån regeringsuppdraget formulerades ett antal frågeställningar som varit vägledande i genomförandet: Hur påverkar användning av välfärdsteknik en kommuns verksamhet när det gäller kvalitet? - Hur upplever individer som själva använder tekniken att den påverkar dem och insatsens kvalitet? - Hur upplever anhöriga (till individer som använder tekniken) att tekniken har påverkat dem och insatsens kvalitet? - Hur upplever personalen att tekniken har påverkat deras arbete och insatsens kvalitet? Hur påverkar användning av välfärdsteknik en kommuns verksamhet när det gäller resurseffektivitet? - Hur upplever verksamheten teknikens påverkan på resurseffektivitet? - Vad visar verksamhetsdata om teknikens påverkan på resurseffektivitet? Går det att identifiera några faktorer som påverkar utfallet? - Ger införandet av välfärdsteknik olika utfall i olika kommuner? Och vad kan dessa skillnader i så fall bero på? Går det att identifiera några framgångsfaktorer för att användning av välfärdsteknik ska leda till ökad kvalitet och resurseffektivitet? För att kunna studera hur användningen av välfärdsteknik påverkar kvalitet och resurseffektivitet behöver tekniken ställas i relation till något annat. I denna rapport har vi valt att jämföra tekniken med kommunernas traditionella (fysiska) sätt att arbeta, för att undersöka hur förändringen från ett helt fysiskt arbetssätt till användning av välfärdsteknik har påverkat kommunerna. Det finns vissa förutsättningar för att en verksamhet ska kunna uppnå en god kvalitet. Verksamheten behöver uppfylla de krav och mål som gäller enligt lagar och andra föreskrifter för verksamheten, samt beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Vidare ska ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete användas för att säkra verksamhetens kvalitet och för att planera, leda och förbättra verksamheten.1 Det ingår inte i Socialstyrelsens uppdrag att undersöka i vilken utsträckning kommuner uppfyller dessa förutsättningar. I stället har Socialstyrelsen haft som utgångspunkt att användningen av välfärdsteknik sker i enlighet med gällande lagar, regler och föreskrifter. I denna rapport använder vi oss av Socialstyrelsens definition av välfärdsteknik: Digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning.2 Med utgångspunkt i denna definition har vi valt att fokusera på kvalitet ur ett brukar- och patientperspektiv. Dock undersöks också teknikens påverkan på personal och anhöriga i rapporten. För att ringa in välfärdsteknikens påverkan på kvalitet har vi dels studerat hur väl tekniken fyller insatsens syfte, i relation till ett fysiskt besök. Vi har också studerat hur tekniken kan bidra med andra kvalitetsvärden, i relation till ett fysiskt besök. Välfärdsteknik kan bidra till kvalitet på olika sätt, som inte bara utgår från det avsedda syftet med insatsen. Här har vi utgått från de värden som välfärdsteknik generellt har som syfte att bibehålla eller öka (trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet). Vi har använt oss av dessa fyra kvalitetsvärden i arbetet med att undersöka hur tekniken påverkar verksamhetens kvalitet. Vidare har vi valt att lyfta fram de värden som 1 För mer information se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). 2 Socialstyrelsens termbank. individerna själva tillskriver den fysiska respektive digitala insatsen. Vår förståelse av kvalitet i denna rapport kan sammanfattas i följande figur. Vi har även valt att komplettera denna modell med de kvalitetsdimensioner som ingår i en god vård och omsorg. För god kvalitet i vård och omsorg är det viktigt att utgå från individens specifika behov och förmågor. All verksamhet ska vara kunskapsbaserad, individanpassad, säker, tillgänglig och jämlik. Dessa dimensioner kommer att ingå i studien på olika sätt. Vissa av kvalitetsdimensionerna har varit mer applicerbara och relevanta för studien än andra. Mycket fokus har exempelvis hamnat på värdena säkerhet och individanpassning. I arbetet har vi också vägt in vad kommunerna själva uttrycker gällande vilket syfte som den införda tekniken är tänkt att uppnå. Detta har dock inte skilt sig nämnvärt från de kvalitetsvärden som vi redan identifierat. I denna rapport förstås resurseffektivitet som en relation mellan resurser och kvalitet. Resurseffektivitet uppnås när en verksamhet utförs med mindre resurser men med oförändrad eller ökad kvalitet, eller då kvaliteten ökar vid användning av samma mängd resurser. För att avgöra om välfärdsteknik leder till resurseffektivitet behöver således de resurser som används ställas i relation till hur tekniken påverkar verksamhetens kvalitet. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ fallstudiedesign i genomförandet av uppdraget. Kvalitativa fallstudier är särskilt lämpade för att studera fenomen som, likt välfärdsteknik, är svåra att särskilja från kontexten och som kräver en fördjupad analys för att förstå om hur fenomenet verkar i sin kontext utifrån olika perspektiv. I stället för att studera många olika typer av teknik i många kommuner har vi därav valt att göra en djupdykning i ett fåtal tekniker för att se hur de påverkar kvalitet och resurseffektivitet i ett fåtal kommuner. Resultatet kommer således inte att ge en bild av välfärdsteknikens påverkan på kvalitet och resurseffektivitet i stort, utan i stället ge exempel på vilken påverkan en viss typ av teknik kan ha i en specifik kontext. När Socialstyrelsen fick regeringsuppdraget genomfördes en bred dialog med olika aktörer för att inhämta inspel om hur vi på bästa sätt skulle kunna besvara uppdragets frågeställningar och bidra med användbar kunskap. Dialogmöten genomfördes med Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), tre kommuner som kommit långt i arbetet med välfärdsteknik samt forskare från fem lärosäten som bedriver forskning inom välfärdstekniksområdet.3 Av dialogmötena framkom att vår undersökning skulle gynnas av en fördjupad analys som tar hänsyn till områdets komplexitet och kontextbundenhet. Ett annat medskick var att studera teknikens påverkan utifrån olika perspektiv. Att lyfta fram brukarperspektivet bedömdes som mycket viktigt samt att lyfta anhörigperspektivet och olika personalgruppers upplevelser inte minst de som arbetar nära tekniken och brukarna. I denna rapport har vi valt att studera välfärdsteknikerna digital nattillsyn och läkemedelsautomater. I valet har vi utgått från vår definition av välfärdsteknik, vilket innebär att tekniken behöver ha som syfte att bibehålla eller öka individens trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet. Vidare behöver tekniken, enligt uppdraget, vara vanligt förekommande. Vanligt förekommande förstås i detta sammanhang som att tekniken finns i en majoritet av landets kommuner. Enligt uppdraget ska Socialstyrelsen också studera teknikens påverkan på resurseffektivitet. Vi har därför valt ut tekniker som ofta används för att uppnå resurseffektivitet, och fokuserat på tekniker där det finns tillgång till 3 Forskare från: Göteborgs universitet, Högskolan i Skövde, Linnéuniversitetet, Lunds universitet och Mälardalens universitet. kvantifierbara data för att studera resurseffektivitet. Vidare såg Socialstyrelsen en fördel i att inkludera både en teknik (digital nattillsyn) som funnits länge i kommunerna, och som har studerats i högre utsträckning, och en teknik (läkemedelsautomater) som är nyare och på uppgång i kommunerna. Dessutom såg vi en fördel i att studera två tekniker som är relativt olika varandra, och som används i sammanhang. Trots att vi enbart studerat två typer av välfärdsteknik bedömer vi att de utgör belysande exempel på välfärdsteknikens möjlighet att öka kvalitet och resurseffektivitet. Många andra typer av välfärdsteknik har inte detta dubbla syfte, utan fokuserar enbart på att stödja individen. Enligt Socialstyrelsens uppföljning av e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2025 framkommer att digital nattillsyn och läkemedelsautomater är de tekniker som kommunerna bedömer har störst positivt utfall för brukare och patienter, samtidigt som de bedöms ha ett positivt ekonomiskt utfall, jämfört med några andra vanligt förekommande typer av välfärdsteknik [1]. De är också exempel på tekniker som SKR har lyft fram som prioriterade för kommunerna att införa utifrån att de kan bidra till både ökad kvalitet och ökad resurseffektivitet [2]. Vägledande i valet av kommuner till fallstudien var att försöka identifiera exempel på normalfall, eller typexempel på var många kommuner befinner sig i dagsläget när det gäller välfärdsteknik. Vi har valt att exkludera kommuner som utgör en form av extremfall, exempelvis kommuner som har en ovanligt hög eller låg användning av tekniken. Vi har således inte valt ut de kommuner som kommit längst i sin digitala utveckling. I stället har vi strävat efter att hitta fall som flera andra kommuner kan känna igen sig i. Vi har också sökt hitta en variation mellan fallen för att kunna spegla och dra lärdom av olika typer av erfarenheter och kontexter. Exempelvis har vi strävat efter att nå en geografisk spridning och en blandning mellan större och mindre kommuner, sett till både invånarantal och storlek på kommunen. I valet av kommuner tog vi fram ett antal urvalskriterier. Ett kriterium var att teknikerna skulle vara implementerade, och inte i pilotfas. Ett annat kriterium var att kommunen skulle ha kommit upp i en stabil användning av teknikerna över tid. Om teknikerna sällan används är det svårt att analysera vilka effekter de kan ha på kvalitet och resurseffektivitet. Totalt 6 kommuner uppfyllde samtliga urvalskriterier. Av dessa 6 kommuner var det 3 kommuner som anmälde intresse för att delta i studien. De kommuner som ingår i studien varierar i storlek, invånarantal och demografi samt är belägna i olika delar av landet: en i Sveland, en i Norrland och en i Götaland. De tre kommunerna uppvisar även stora skillnader gällande organisering och arbetssätt. Dessa variationer bedömer vi har varit gynnsamma för undersökningen och fördjupat analysen. För mer information om de tre kommunerna, se tabell 1. I fallstudien har vi använt oss av en mixad metod där vi kombinerat kvalitativa och kvantitativa datainsamlings- och analysmetoder. Den kvalitativa delen består av en intervjustudie med brukare, patienter, anhöriga och personal. Den kvantitativa delen består av en ekonomisk analys av teknikernas resursanvändning och bygger på verksamhetsdata som inhämtats från kommunerna. I den samlade analysen har intervjuresultatet berikat den ekonomiska analysen, och vice versa. I de tre kommunerna genomfördes en intervjustudie under november 2024 till april 2025. Totalt genomfördes intervjuer med: 8 individer som hade digital nattillsyn och/eller en läkemedelsautomat 8 anhöriga till individer med digital nattillsyn och/eller en läkemedelsautomat 59 medarbetare (vid 33 intervjutillfällen). Intervjuresultatet sammanställdes och kodades systematiskt för att sedan tematiseras utifrån återkommande mönster och perspektiv med utgångspunkt i reflexiv tematisk analys [3]. Utifrån vår informationssäkerhetsbedömning spelades inte intervjuerna in utan transkriberades under samtalets gång. Citaten som används i rapporten har anonymiserats, Intervjuerna med brukare, patienter och anhöriga genomfördes via telefon. Intervjuerna var semistrukturerade och utfördes enligt en framtagen intervjuguide.4 Intervjuguiden genomgick vissa mindre justeringar, och frågorna behövde i vissa fall anpassas något utifrån intervjupersonen, men hölls i princip konstant under hela arbetets gång. Intervjuerna med personal genomfördes via digitalt videomöte. Intervjuerna var semistrukturerade och utfördes enligt framtagen intervjuguide som anpassades efter varje personalkategori. Intervjuguiden behövde även anpassas till viss del efter den enskilda kommunen. Vissa intervjufrågor togs bort, tillkom och utvecklades under arbetets gång. Personalen i de olika kommunerna fick således inte exakt samma frågor. Dock såg intervjuguiden på det stora hela likadan ut och nyckelfrågor var konstanta. Totalt genomfördes 16 intervjuer med brukare, patienter och anhöriga varav 4 intervjuer behandlade digital nattillsyn5 och 12 intervjuer handlade om läkemedelsautomater. Socialstyrelsen hade för avsikt att genomföra fler intervjuer, framför allt om digital nattillsyn. Trots upprepade försök kunde vi inte rekrytera fler intervjupersoner till studien. Följande process användes för att hitta intervjupersoner: 1. Personal på kommunen fick skriftlig information om vilka intervjupersoner som efterfrågades. 2. Socialstyrelsen tog fram ett informationsbrev till brukare, patienter och anhöriga. I brevet betonades att deltagande är anonymt och frivilligt, och det fanns en beskrivning av Socialstyrelsens personuppgiftsbehandling. Personerna fick möjlighet att antingen kontakta Socialstyrelsen direkt om de ville delta i intervjun, eller låta kommunen förmedla deras kontaktuppgifter. 4 Intervjuguiderna från intervjuerna med brukare, patienter, anhöriga och personal bifogas ej i rapporten men finns tillgängliga hos Socialstyrelsen och lämnas ut på begäran. 5 Bifynd om digital nattillsyn tillkom från en ytterligare intervju. 3. Personalen delade ut informationsbrevet till aktuella brukare, patienter och anhöriga. Kommunen förmedlade kontaktuppgifter till de som kunde tänka sig att delta, och som inte valt att kontakta Socialstyrelsen direkt. Socialstyrelsen efterfrågade en jämn fördelning mellan män och kvinnor samt en spridning i åldrarna i den mån det var möjligt. Vi fick inte någon spridning i åldrar, i princip samtliga brukare och patienter som intervjuades var äldre personer. Dock varierade de anhöriga som intervjuades mer i ålder. Könsfördelningen för brukare, patienter och anhöriga var likvärdig. Det skilde sig åt hur länge individerna hade haft tekniken, vilket kunde variera från några månader till några år. Flertalet av individerna hade haft tekniken i ett år eller mer. Det varierade också om de hade haft fysisk hjälp av personal för nattillsyn eller läkemedelshantering innan de fick tekniken. De flesta anhöriga som intervjuades hade ingen relation till de brukare och patienter som intervjuades. Socialstyrelsen identifierade vissa roller som bedömdes som centrala för intervjustudien. Fokus var på den personal som arbetar nära brukarna och patienterna och kan beskriva hur de upplever att tekniken påverkar individen. Andra roller som bedömdes som relevanta var resursplanerare, verksamhetsutvecklare och enhetschefer. Vilka roller som bedömdes som centrala skilde sig åt mellan de två teknikerna. I alla tre kommuner har personal intervjuats som har följande roller: Enhetschef inom hemtjänst Biståndshandläggare Hemtjänstpersonal nattetid (nattpatrullen) Enhetschef inom hemtjänst Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Sjuksköterska Hemtjänstpersonal dagtid Verksamhetsutvecklare Resursplanerare/schemaläggare Socialstyrelsen identifierade även andra relevanta roller att intervjua tillsammans med kommunerna. Då de tre kommunerna skiljer sig åt gällande organisering och arbetsfördelning kunde olika personalkategorier bli aktuella i olika kommuner. Exempelvis intervjuades larmtekniker, samordnare och superanvändare i några av kommunerna. Vissa av intervjuerna var gruppintervjuer och andra enskilda intervjuer, hur många som deltog skilde sig åt mellan kommunerna. Eftersom en av kommunerna var betydligt större än de övriga två deltog i denna kommun fler personal vid intervjutillfällena. Socialstyrelsen tog fram ett informationsbrev som kommunerna delade ut till personalen. I brevet betonades att deltagande är anonymt och frivilligt, och det innehöll även en beskrivning av Socialstyrelsens personuppgiftsbehandling. Kommunerna ansvarade för att dela ut informationsbrevet och identifiera personal som önskade delta. Socialstyrelsen efterfrågade en bredd när det gäller intervjupersonernas ålder, kön och arbetslivserfarenhet, och upplever att intervjuerna har inrymt en stor bredd. Bland intervjupersonerna finns en stor variation mellan personal som arbetat länge och som nyligen börjat, mellan män och kvinnor och mellan äldre och yngre medarbetare. Intervjuerna har haft en tonvikt på äldreomsorgen och kommunens hemtjänstverksamhet. Personalintervjuerna har ofta handlat om hur de upplever att tekniken påverkar äldre personer. Intervjuerna med brukare, patienter och anhöriga har också i princip uteslutande handlat om äldre personer som har digital nattillsyn eller läkemedelsautomater. Hur tekniken påverkar yngre personer, och personer inom exempelvis socialpsykiatrin och funktionshindersverksamheten, har inte fångats upp i samma utsträckning. Även om det ingår intervjuer med sjuksköterskor inom socialpsykiatrin och funktionshindersverksamheten, samt intervjuer med personal som har en övergripande roll som sträcker sig över flera verksamhetsområden, har vi inte intervjuat baspersonal inom socialpsykiatrin eller funktionshinderverksamheten. Anledningen till detta var att vi behövde avgränsa intervjustudiens omfattning. Detta val har medfört att resultatet till stor del utgår från ett äldreperspektiv, även om vi sökt lyfta fram de exempel som framkommit på hur tekniken påverkar yngre personer. Studien inkluderar få intervjuer med brukare, patienter och anhöriga, framför allt om digital nattillsyn. Sammansättningen av intervjupersoner får därmed stor påverkan på resultatet och medför risk för snedvridning. Om andra intervjupersoner deltagit skulle andra upplevelser och erfarenheter troligen lyfts fram. Vidare behövde intervjupersonerna ha förmåga att ta till sig information om intervjun och delta i en telefonintervju. Detta exkluderar personer som av olika anledningar kan eller önskar delta i telefonintervjuer. Studien innehåller en risk för bias i och med att kommunerna var delaktiga i processen att välja ut potentiellt lämpliga intervjupersoner. Exempelvis medför detta en risk för att en kommun väljer ut personer som är särskilt positiva till tekniken. Socialstyrelsen har inte uppmärksammat tecken på bias utifrån personalintervjuerna som har speglat en rad olika erfarenheter och inställningar till teknikerna; vissa har varit positiva till teknikerna och andra negativa. Intervjuerna med brukare, patienter och anhöriga medför en tydligare risk för bias då de är färre till antalet. Av intervjuerna framkom att de flesta brukare, patienter och anhöriga var positivt inställda till teknikerna. Dock framkommer även här en mångfald i erfarenheter och upplevelser där både positiva och negativa aspekter återges. För att väga upp eventuell snedvridning och risk för bias har Socialstyrelsen gjort en samlad analys av det som brukare och patienter själva uttrycker, med det som framkommer i intervjuerna med personal och anhöriga. Vi har strävat efter att ge en så balanserad bild som möjligt genom att nyansera resultaten och lyfta både negativa och positiva exempel på hur tekniken kan påverka individen. Vidare har vi samlat in synpunkter och inspel från brukarorganisationer i myndighetens äldreråd för att därigenom stärka brukarperspektivet. Sammanfattningsvis är det viktigt att läsaren väger in dessa risker för snedvridning och bias i förståelsen av resultatet. Ett steg i Socialstyrelsens analys av teknikernas resurseffektivitet var att ta reda på om digital nattillsyn och läkemedelsautomater är mindre resurskrävande än fysiska besök. För att kunna genomföra beräkningar av huruvida teknikerna är mindre resurskrävande än fysiska besök samlades data in från de tre kommunerna. Vi ställde frågor till kommunerna om kostnader på ett sätt som möjliggjorde jämförelse mellan fysisk nattillsyn och digital nattillsyn samt mellan fysisk läkemedelshantering och läkemedelsautomater. När kommunerna besvarade frågorna bad vi dem att i första hand använda data från verksamhetssystemet och i andra hand uppskatta ett genomsnitt per individ och månad. Den insamlade informationen analyserades därefter och ligger till grund för de resultat och diskussioner som presenteras i denna rapport. För information om den ekonomiska analysen, se bilaga 1 och 2. Socialstyrelsen har genomfört en litteratursökning för att identifiera relevant och aktuell forskning om välfärdsteknikens påverkan på kvalitet och resurseffektivitet i kommunal verksamhet. Litteratursökningen genomfördes under september 2024. Litteratursökningen omfattade i första hand systematiska översikter och i andra hand kontrollerade effektstudier samt i vissa frågor även kvalitativa studier. Det genomfördes även en sökning efter grå litteratur. Till en början inkluderade litteratursökningen välfärdsteknikområdet som helhet. Då sökresultatet blev för omfattande för att behandla inom ramen för uppdraget valde vi att snäva av sökningen till enbart teknikerna digital nattillsyn och läkemedelsautomater. Sökresultatet gicks igenom systematiskt utifrån uppsatta inklusionskriterier. För mer information om litteratursökningen, se bilaga 3. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) utförde under våren 2025 en kompletterande litteratursökning på uppdrag av Socialstyrelsen, med utgångspunkt i vår sökning. SBU:s litteratursökning kompletterade Socialstyrelsens sökning med ett längre tidsspann och hade fokus på systematiska översikter för digital nattillsyn, läkemedelsautomater och närliggande teknik (se bilaga 4). SBU genomförde även en bedömning av risk för bias. SBU:s litteratursökning resulterade i fem systematiska översikter, med låg till måttlig risk för bias.6 En av översikterna rör digital nattillsyn mer specifikt, medan övriga fyra översikter rör närliggande teknik, där digital nattillsyn kan ingå. SBU identifierade även tre systematiska översikter gällande läkemedelsautomater, men som bedömdes ha en hög risk för bias. De inkluderade studierna från vår och SBU:s litteratursökning har fungerat som stöd i genomförandet av vår undersökning och analys. I rapportens diskussionsdel kommer vi att relatera vårt resultat till de resultat som framkommit i de inkluderade studierna. Välfärdsteknikens påverkan på kvalitet och resurseffektivitet har tidigare undersökts av Socialstyrelsen och andra myndigheter. I vår litteratursökning identifierades en mängd rapporter av olika aktörer. Nedan är några exempel från senare år: Socialstyrelsen publicerade 2017 en översikt över forskning om välfärdsteknik där vi summerade de etiska aspekterna [4]. Digital nattillsyn och läkemedelspåminnare tas upp som exempel, bland många andra typer av välfärdsteknik. I översikten lyfts olika nyttor som välfärdsteknik kan bidra med för individen, enligt forskning. Socialstyrelsen publicerade 2018 en rapport där vi undersökte digital nattillsyn och gps-larm i tolv kommuner [5]. Rapporten visar exempel på hur användandet av välfärdsteknik påverkar tillvaron för brukare och deras anhöriga, hur tekniken påverkar personalens arbetssituation och vad införandet av välfärdstekniken innebär organisatoriskt och ekonomiskt för 6 Socialstyrelsens litteratursökning resulterade i tre systematiska översikter, som samtliga även ingick i resultatet av SBU:s litteratursökning. En av dessa översikter bedömdes ha låg till måttlig risk för bias. kommunerna. Likt i denna rapport genomfördes intervjuer med brukare, anhöriga och personal i de utvalda kommunerna. Socialstyrelsen har sedan 2014 publicerat årliga uppföljningsrapporter om utvecklingen av e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna. I denna serie ingår ofta intervjustudier som belyser framgångsfaktorer och hinder i implementeringen av välfärdsteknik. I 2025 års rapport valde Socialstyrelsen att fokusera på frågan om uppföljning och hur kommunerna bedömer nyttan med välfärdsteknik, med ett särskilt fokus på bland annat digital nattillsyn och läkemedelsautomater [1]. SBU publicerade 2017 en kartläggning av systematiska översikter över forskning om digitala verktyg som social stimulans för äldre personer med psykisk ohälsa eller risk för sådan [6]. SBU identifierade ett flertal kunskapsluckor och pekade på behov av mer forskning inom området. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys publicerade 2020 en rapport som undersöker vilka effekter välfärdstekniska lösningar har i äldreomsorgen och i verksamheter för personer med funktionsnedsättning [7]. I rapporten ingår en systematisk litteraturöversikt och en fallstudie i fyra kommuner, med intervjuer med personal. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys publicerade 2023 en rapport som undersöker välfärdsteknikens effekter och om den bidrar till verksamhetsutveckling och kostnadseffektivitet [8]. Myndigheten genomförde bland annat en enkätundersökning bland äldre personer om deras uppfattning om välfärdsteknik samt intervjuer med medarbetare i äldreomsorgen och en enkätundersökning bland landets socialchefer. Statens medicinsk-etiska råd (Smer) publicerade 2014 en rapport som går igenom en rad olika etiska aspekter som är kopplade till användning av robotar och övervakning i vården av äldre [9]. Smer publicerade även en kommentar 2022 gällande etiska aspekter av användning av hälsorobotar, där läkemedelsautomater ingår som en av flera tekniker [10]. I den statliga utredningen Digital teknik på lika villkor från 2025 lyfts exempel på hur välfärdsteknik har införts i svenska kommuner för att effektivisera verksamheten, förbättra arbetsmiljön och underlätta för individen i vardagen [11]. Utredningen omfattar en rad olika tekniker, däribland digital nattillsyn och läkemedelsautomater. Research Institutes of Sweden (RISE) publicerade 2018 en rapport om möjliga effektiviseringsvinster med bland annat digital nattillsyn och läkemedelsautomater [12]. Nordens välfärdscenter publicerade 2019 en rapport om lokala erfarenheter av olika digitala lösningar för vård och omsorg på distans i Norden [13]. I rapporten lyfts exempel rörande digital nattillsyn och läkemedelsautomater. Nedan presenteras de systematiska översikter som bedöms ha högst relevans för vår undersökning, och en låg till måttlig risk för bias, som identifierats i Socialstyrelsens och SBU:s litteratursökningar. En systematisk översikt från 2017 studerar digital teknik för omsorg på distans för äldre personer som bor i ordinärt boende [14]. I översikten inryms en rad olika typer av teknik såsom trygghetslarm, rörelsesensorer och fallarm. Studier om digital tillsyn inkluderas i översikten, men det är oklart om den specifika typ av läkemedelsautomat som studeras i vår rapport ingår. Författarna drar slutsatsen att effekten av digital teknik för omsorg på distans är personbunden, och att implementering av denna typ av teknik behöver ta in äldres perspektiv och erfarenheter, för att tekniken ska kunna möta behovet på ett ändamålsenligt sätt. En systematisk översikt från 2021 studerar effekterna av digital nattillsyn i omsorgen för äldre som bor i ordinärt boende eller andra boendeformer [15]. I översikten ingår olika tekniska lösningar för digital nattillsyn, exempelvis sensorer och larm eller annan monitorerande teknik, så resultaten rör inte bara kameratillsyn. Författarnas slutsats är att det i forskningen bara finns ett begränsat stöd för fördelarna med digital nattillsyn jämfört med ett traditionellt arbetssätt. En systematisk översikt från 2023 studerar videobaserad Active Assisted Living-teknik (AAL) [16]. AAL är system för tekniskt omsorgsstöd för de som lever på egen hand men har ett behov av vård eller tillsyn. Översikten fokuserar specifikt på teknik som är kamera- eller videobaserad och frågor om acceptans och integritet. Här ingår bland annat digital nattillsyn. Översikten omfattar studier som rör personer som bor i ordinärt boende eller andra boendeformer såsom vård- och omsorgsboenden. Författarna drar slutsatsen att forskningsfältet uppvisar stora metodologiska brister och ser behov av fler studier inom området som är inriktade på användarnas upplevelse av tekniken. Digital nattillsyn innebär att en trygghetskamera, värmekamera eller annan teknik placeras i brukarens hem, genom vilken larmcentral eller annan personal kan ha uppsikt över brukaren under bestämda tidpunkter under natten. Att använda den digitala tillsynen förutsätter att omsorgsgivaren eller larmcentralen aktivt sätter i gång tekniken för att utföra tillsynen. En läkemedelsautomat (läkemedelsförmedlare, läkemedelsrobot) är en medicinteknisk produkt som påminner patienten när det är dags att ta läkemedel, fördelar läkemedel och signalerar till vårdgivaren om det sker avvikelser. personer som personer som får en hälso- och sjukvårdsinsats. Ibland använder vi termerna individer , eller för att beteckna båda dessa grupper. Begreppet anhörig avser i denna rapport en person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna. Det kan exempelvis vara make, maka, sambo, barn, barnbarn eller syskon. I andra sammanhang kan närstående användas, och då är kretsen något utvidgad. I rapporten används samma definition när vi talar om en socialtjänstinsats och en hälso- och sjukvårdsinsats, trots att lagtexterna skiljer sig åt i användningen av dessa begrepp. Begreppet baspersonal används i denna rapport för personal som ger direkt stöd i vardagen i den enskildes hem, exempelvis undersköterskor, vårdbiträden eller motsvarande. Baspersonal kan arbeta inom olika verksamhetsområden såsom äldreomsorg, funktionshinderverksamhet och socialpsykiatri. Rapporten behandlar främst baspersonal som arbetar inom kommunens hemtjänstverksamhet. I detta kapitel presenteras hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater används i de tre kommuner som ingår i fallstudien. Alla tre kommuner använder digital nattillsyn i form av en kamera som installeras i brukarens hem. Kameran aktiveras under ett förbestämt tidsfönster under natten, och är aktiv under ett kort tidsspann (från några sekunder till en minut) då tillsynen utförs. Om personalen inte ser brukaren i kameran kan de vänta en stund innan de aktiverar kameran på nytt och utför ytterligare en tillsyn, innan de slår larm till nattpatrullen. Brukare kan ha beslut om flera tillsynstillfällen per natt, beroende på behov. Kommunerna använder sig av olika leverantörer, och kvaliteten på tekniken och dess funktionalitet skiljer sig åt mellan kommunerna. Exempelvis kan man i en kommun zooma via kameran, men inte i en annan. Det ser olika ut vilket avtal kommunerna har för kamerorna och hur de organiserat den tekniska supporten. Hur många kameror som är ute hos brukarna varierar över tid. Alla tre kommuner har en användning av digital nattillsyn som är över genomsnittet för landets kommuner. I alla tre kommuner är digital nattillsyn en biståndsbedömd insats enligt socialtjänstlagen (2025:400), SoL, som bedöms och beviljas av biståndshandläggare. Alla tre kommuner erbjuder digital nattillsyn för personer som bor i ordinärt boende, tekniken används primärt av äldre personer. Vissa av kommunerna erbjuder tekniken till personer som bor i andra boendeformer. Då Socialstyrelsen valt att fokusera på teknik i ordinärt boende har vi inte undersökt teknikanvändningen i andra boendeformer. Nedan beskrivs de tre kommunernas arbete med digital nattillsyn på en övergripande nivå och hur de fördelat arbetet mellan olika yrkesroller: Initiativet till digital nattillsyn kan komma från olika håll, till exempel från brukaren själv och anhöriga, eller från baspersonalen som har uppmärksammat ett behov. Biståndshandläggaren bedömer behovet av tillsyn nattetid och fattar beslut om tillsynen ska ske fysiskt eller digitalt. Bedömningskriterierna och riktlinjerna skiljer sig åt mellan kommunerna samt i vilken grad anhöriga involveras i processen. Biståndshandläggaren ansvarar för att informera brukare (och i vissa fall anhöriga) om tekniken. Kameran installeras i brukarens hem av en tekniker på kommunen. Den digitala tillsynen utförs. Vem som tittar i kameran skiljer sig åt mellan kommunerna. I en kommun utför nattpatrullen den digitala tillsynen i sina arbetsmobiler. I en annan kommun utförs den digitala tillsynen av nattpersonal på ett särskilt boende för äldre. I den tredje kommunen utförs den digitala tillsynen av en extern aktör. Om det uppmärksammas att något är fel eller att personen inte syns i kameran är det kommunens nattpatrull som hanterar larmet och åker ut till brukaren för att utföra tillsynen fysiskt. Om det uppstått ett tekniskt problem kan nattpatrullen i vissa fall söka åtgärda felet, exempelvis genom att starta om kameran. Biståndshandläggarna följer upp alla sina beslut med en visst tidsintervall (varje år eller vartannat år i de tre kommunerna). Kommunerna skiljer sig åt i hur de arbetar med den löpande uppföljningen och vilka rutiner de upprättat för detta arbete. Baspersonalen uppmärksammar biståndshandläggarna på om insatsen inte fungerar som det ska, om tekniken inte möter behovet, om det behövs fysiska insatser i stället eller fler kameror eller tillsynstillfällen. Anhöriga och brukare själva kan också fylla en central roll i att uppmärksamma kommunen på förändrade behov. Intervjuerna med brukare och anhöriga förmedlar att tillsynskameran har fungerat bra och att det inte varit några större problem med tekniken. Dock framkommer att den digitala tillsynen kan vara svår för vissa brukare att förstå, primärt personer med kognitiv svikt. Ur personalens synvinkel uppstår de största utmaningarna när tekniken krånglar eller slutar fungera, exempelvis på grund av uppkopplingsproblem. Men också andra utmaningar i användarvänlighet lyfts i intervjuerna. Exempelvis beskrivs problem när personal behöver göra många inloggningar i flera olika verksamhetssystem, tidskrävande manövrering av kameran eller att kamerabilden skyms eller bländas av något så att personalen inte kan se brukaren. I alla tre kommuner saknas teknisk support under kvällar och helger, vilket personalen uttrycker behov av. Alla tre kommuner använder samma variant av läkemedelsautomat. Automaten fylls med läkemedel och programmeras med vilka läkemedel som ska tas vid vilken tidpunkt. Automaten kan endast hantera dosförpackade läkemedel och fylls på med nya dosrullar var fjortonde dag. På angiven tid matar automaten fram dospåsen och påminner patienten om att ta läkemedlet. Automaten förklipper dospåsen när läkemedlet matas ut. Om patienten inte tar loss dospåsen från automaten inom utsatt tid låses dosen in i automaten och ett larm går till personalen. Automaten har ett reseläge som kan aktiveras. Reseläget innebär att dospåsar kan matas ut i förväg om patienten exempelvis ska vara borta från hemmet. En inställning görs om patienten ska få tillgång till att hantera reseläget själv eller om endast personal ska ha tillgång till reseläget. Verksamheter inom hälso- och sjukvården som använder medicintekniska produkter (såsom en läkemedelsautomat) är skyldiga att se till att endast säkra och medicinskt ändamålsenliga produkter används. I Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2021:52) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården tydliggörs vårdgivarens och hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar när det gäller användning av medicintekniska produkter. Enligt HSLF-FS 2021:52 ska varje vårdgivare fastställa rutiner för förskrivning, utlämnande och tillförande av en medicinteknisk produkt till en patient.7 Alla tre kommuner använder samma leverantör av läkemedelsautomater. Leverantören har en teknisk support som kommunerna kan kontakta via telefon dygnet runt, och supporten har möjlighet att koppla upp sig mot automaten och åtgärda fel på distans. Hur många automater som är ute hos patienterna varierar över tid. Alla tre kommuner har en användning av läkemedelsautomater som är över genomsnittet för landets kommuner. En person kan behöva stöd med att hantera sina läkemedel av olika anledningar. Det kan handla om allt från stöd i att komma ihåg att ta läkemedlet vid rätt tidpunkt, i form av påminnelser, till stöd i att inta själva läkemedlet. Vilken typ av stöd som personen är i behov av avgör vilken roll hälso- och sjukvården har i personens läkemedelshantering. I många fall kan personer ansvara för sina läkemedel på egen hand, exempelvis med hjälp av olika typer av hjälpmedel eller konsumentprodukter. Men när detta inte är 7 Se 2 kap. 2 § HSLF-FS 2021:52. tillräckligt, och en person inte kan hantera sina läkemedel själv, kan hälso- och sjukvården gå in och ta över detta ansvar. I alla tre kommuner erbjuds läkemedelsautomaten som en hälso- och sjukvårdsinsats enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL, där kommunen har övertagit ansvaret för läkemedelshanteringen.8 Övertagande av läkemedelshantering kan inbegripa olika delar, såsom att iordningsställa, administrera och överlämna läkemedel.9 De tre kommunerna erbjuder läkemedelsautomater i de fall patientens behov bedöms kunna tillgodoses av automaten, och personal inte behöver vara fysiskt närvarande. I alla tre kommuner skrivs patienter in i hemsjukvården när de får en läkemedelsautomat, om de inte redan är inskrivna. Alla tre kommuner erbjuder läkemedelsautomater för personer som bor i ordinärt boende, exempelvis för äldre personer, personer med funktionsnedsättning och personer inom socialpsykiatrin. Det förekommer också exempel på personer i andra boendeformer som har en läkemedelsautomat. Då Socialstyrelsen valt att fokusera på teknik i ordinärt boende har vi inte undersökt teknikanvändningen i andra boendeformer. Nedan beskrivs de tre kommunernas arbete med läkemedelsautomater på en övergripande nivå och hur de fördelat arbetet mellan olika yrkesroller: Personer som skulle kunna vara aktuella för en läkemedelsautomat identifieras. Detta kan ske på olika sätt, exempelvis genom att baspersonal nämner personer som de tror är lämpliga. Det kan också komma förslag från vårdcentralen, eller så kan en anhörig eller personen själv kontakta kommunen. Personens lämplighet när det gäller att ha en läkemedelsautomat bedöms av en sjuksköterska i kommunen. Lämpliga personer tillfrågas om de är intresserade av att ha en läkemedelsautomat och får information om hur den fungerar. Sjuksköterskan använder ett stöd i bedömningen, ofta en typ av checklista, med kriterier som behöver vara uppfyllda för att en läkemedelsautomat ska kunna bli aktuell. Exempel på kriterier som kommunerna använder sig av är att: - patienten har dosförpackade läkemedel 8 Grunden för övertagandet är som regel ett beslut av patientansvarig läkare i samråd med patienten. I de tre kommunerna är den kommunala hälso- och sjukvården i ordinärt boende skatteväxlad och överförd till kommunerna. 9 För mer information se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården. - patienten är motiverad att ta sina läkemedel och klarar av att ta dem, enligt ordination, med hjälp av automaten - patienten har tillräckligt god hörsel och syn för att uppfatta automatens signaler - patienten kan öppna en dospåse som är förklippt och inta läkemedlet. Kommunerna skiljer sig åt i vilken utsträckning annan personal än sjuksköterskorna involveras i bedömningsarbetet. I en kommun beskrivs hur sjuksköterskorna arbetar teambaserat tillsammans med all övrig personal som jobbar nära patienten, medan en annan kommun beskriver hur sjuksköterskorna arbetar mer självständigt med bedömningen. I vilken utsträckning kontakter inom regionens hälso- och sjukvård är involverade, såsom patientansvarig läkare, skiljer sig också åt mellan kommunerna, samt i vilken utsträckning yrkesroller såsom arbets- och fysioterapeuter är involverade i processen. Överlag är involvering av dessa professioner låg. Kommunerna skiljer sig också åt i vilken grad anhöriga involveras i processen. Om patienten tackar ja och bedöms som lämplig installeras läkemedelsautomaten i patientens hem. Patienten får information och introduceras till att använda tekniken. Det kan se olika ut vilken yrkesroll det är som installerar och introducerar automaten. Personal två veckor för att säkerställa att det fungerar som det ska. Det betyder att personalen åker hem till patienten vid tidpunkten för läkemedelsintaget och observerar att patienten kan hantera tekniken och tar sina läkemedel. Detta utförs oftast av baspersonal. I samtliga kommuner sker en uppföljning av sjuksköterskan efter två veckor, där sjuksköterskan tillsammans med patienten följer upp hur det har gått att använda tekniken, och bedömer om läkemedelsautomaten är en fortsatt lämplig insats. Efter de två första veckorna hanterar patienten läkemedelsautomaten självständigt och tar sina läkemedel när automaten signalerar. Baspersonal med delegering kommer och fyller på automaten med nya dosrullar var fjortonde dag.10 Påfyllnad kan i vissa fall utföras av sjuksköterska. Om patienten inte tagit loss dospåsen från automaten inom tidsramen går ett larm till personalen. Personal tar kontakt med patienten, exempelvis över telefon, för att höra vad som hänt. Vid behov skickas baspersonal med delegering hem till patienten. I vissa fall är det sjuksköterskor som agerar på larmen, exempelvis som backup eller under jourtid. Om det uppstår något problem med läkemedelsautomaten som gör att dospåsen inte matas ut som den ska går ett larm till personalen. Då 10 För mer information om delegering se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård samt HSLF-FS 2017:37. skickas baspersonal med delegering hem till patienten. I vissa fall är det sjuksköterskor som agerar på larmen, exempelvis som backup eller under jourtid. Sjuksköterskan är ansvarig för uppföljning av att automaten fyller patientens behov av stöd med sin läkemedelshantering. Kommunerna skiljer sig åt i hur de arbetar med den löpande uppföljningen och vilka rutiner de upprättat för detta arbete. Gemensamt är att uppföljning sker när läkemedelsautomaten fylls på var fjortonde dag. I övrigt kan uppföljningen skilja sig åt mellan olika patienter. Baspersonalen är uppmärksam på förändringar och meddelar sjuksköterskan om de ser att något inte fungerar som det ska. Det kan exempelvis vara om de uppmärksammar att patienten inte tar sina läkemedel enligt ordination eller om de märker att tekniken orsakar oro eller stress för patienten. Anhöriga och patienten själv kan också fylla en central roll i att uppmärksamma kommunen på förändrade behov. Antal larm som automaten ger ifrån sig följs upp av kommunen. Det skiljer sig åt mellan kommunerna hur denna uppföljning går till och vem som ansvarar för den. Vid uppföljning av larm kan sjuksköterskan göra en ny bedömning av om automaten är en fortsatt lämplig insats eller om den ska tas bort och ersättas med fysiska besök. Intervjuerna med patienter och anhöriga förmedlar att läkemedelsautomaten överlag är användarvänlig. Patienter beskriver tekniken som enkel och att de vet hur de ska hantera den. En patient uttrycker dock att det krävs både fysisk och kognitiv förmåga att kunna hantera och förstå apparaten. Anhöriga berättar att patienterna inledningsvis kunde vara osäkra eller skeptiska till tekniken, men efter en tid känt sig mer säkra när de fått möjligheter att prova tekniken under en period. Exempelvis beskriver en anhörig hur en patient med låg digital vana klarat av att hantera automaten på ett bra sätt. En funktion som beskrivs som svår för patienterna själva att hantera är automatens reseläge. Patienter och anhöriga beskriver här hur de behöver personalens hjälp för att plocka ut läkemedlet i förväg om patienten ska lämna hemmet under längre tid. Andra nackdelar som framförs under vissa intervjuer är att patienter kan uppleva apparaten som stor eller klumpig. Överlag uttryckte dock patienterna att de var nöjda med automatens funktion trots att den tar plats. Personalens syn på läkemedelsautomatens användarvänlighet skiljer sig åt. Vissa beskriver tekniken som enkel och tydlig medan andra beskriver den som avancerad och krånglig. Utmaningar kan uppstå när personalen ska ladda automaten med nya dosrullar eller rätta till dosrullar som ligger fel. Hur personalen upplever tekniken kan vara kopplat till vilken utbildning de har fått i tekniken, samt hur ofta och hur länge de använt den. Personalen betonar att utbildning är en förutsättning för att kunna hantera tekniken på ett bra sätt och att det finns behov av löpande utbildningsinsatser av personal, då vissa är sällananvändare av tekniken. I detta kapitel lyfter Socialstyrelsen några av de faktorer som kan påverka vilket utfall användningen av digital nattillsyn och läkemedelsautomater får i en kommun. Detta ger ingen heltäckande bild utan är endast några exempel som har framkommit i vår fallstudie. Senare i rapporten kommer vi att gå djupare in på några faktorer som kan få särskilt stor påverkan på teknikernas möjlighet att bidra till kvalitet och resurseffektivitet. I studien ingår både en kommun med mycket glesbygd och långa avstånd, och en geografiskt liten kommun med korta avstånd. Av fallstudien framgår att kommunens geografiska läge och storlek kan påverka utfallet, främst kopplat till resursvinster då tekniken kan frigöra mer tid i kommuner som har långa reseavstånd. Långa körsträckor leder också till högre drivmedelskostnader och ökat fordonsslitage. En ytterligare aspekt som kan påverka utfallet är infrastrukturen hur säker uppkopplingen och strömförsörjningen är i kommunen. Två av kommunerna har problem med uppkopplingen, framför allt i kommunens ytterområden, vilket leder till problem med den digitala nattillsynen. När tillsynskamerorna inte fungerar riskerar verksamhetens kvalitet att försämras. Vidare kan teknikproblemen påverka resursanvändningen och personalens arbetsmiljö. Att en kommun har mycket glesbygd och långa avstånd kan således medföra en fördel, då tekniken sparar in mer restid, men också en nackdel om det råder problem med uppkoppling i kommunens ytterområden. Det är inte bara kommunens infrastruktur som kan påverka teknikernas funktionalitet, utan också vilken typ av teknik som kommunen har valt att upphandla, och hur avtalet med leverantören ser ut. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater är ingen enhetlig teknik. Det finns en rad olika tekniska lösningar som kan vara av olika kvalitet och hållbarhet. Fallstudien visar att valet av teknisk lösning kan påverka utfallet på olika sätt, exempelvis säkerheten, användarvänligheten och resurseffektiviteten. Brister i den tekniska kvaliteten kan innebära säkerhetsrisker, såsom att insatser försenas eller helt uteblir. Under intervjuer med personal framkommer olika exempel på hur teknikens funktionalitet kan försvåra arbetet. Denna typ av brister medför extraarbete för personalen, som exempelvis måste åka hem till brukare och starta om tillsynkameror, vinkla om lampor som bländar kameran eller se efter om brukaren är i sängen eftersom kameran inte ger en nog skarp bild. När det gäller läkemedelsautomaten behöver personalen åka hem till patienter för att rätta till dospåsar som fastnat i automaten, justera dosrullar som inte läses av korrekt eller ge läkemedel manuellt eftersom automaten gått sönder och måste bytas ut. Samtidigt är valet av teknisk lösning en kostnadsfråga vilket också påverkar resurseffektiviteten. Dyrare teknik kan medföra en högre kostnad men även en högre kvalitet. De tre kommunerna uppvisar en snarlik hyreskostnad när det gäller läkemedelsautomaterna, men en större skillnad för tillsynskamerorna (se bilaga 2). Valet av teknik påverkar också individens upplevelse. Intervjupersonerna poängterar vikten av att tekniken är enkel att använda och lätt att förstå. Några intervjupersoner lyfter även fram fördelar med att produkten smälter in i hemmiljön och ser tilltalande ut. Det är inte bara valet av teknisk lösning som påverkar utfallet. Andra faktorer som påverkar är valet av leverantör, kravställningen i avtal och den tekniska support som kommunen har tillgång till. Tillgång till en bra support dygnet runt beskrivs som en fördel eftersom det minskar teknikproblemens omfattning och medför att personalen ofta kan lösa problemen direkt. Av den ekonomiska analysen framgår att kommunernas nivå av teknikanvändning, alltså hur stor andel av brukarna och patienterna som använder digital nattillsyn och läkemedelsautomater, påverkar hur resursbesparande teknikerna är. Ju högre teknikanvändning en kommun har, desto större resursvinster kan kommunen göra. Alla tre kommuner uppvisar en högre användningsnivå av teknikerna än genomsnittet, men de skiljer sig också från varandra (se tabell 2 och 3). En hög teknikanvändning behöver dock inte vara positivt för verksamhetens kvalitet. Det centrala när det gäller kvalitet är att tekniken möter användarens behov, inte mängden individer som har en viss teknik. Fallstudien visar tvärtom att en hög användningsnivå kan innebära att tekniken används i fall där det fysiska besöket skulle bidra med högre kvalitet. Av fallstudien framgår att kommunens val av organisering och resurssättning av arbetet kan påverka utfallet. Exempelvis kan kvaliteten och resurseffektiviteten påverkas av hur mycket tid som läggs på olika arbetsmoment och vilken yrkeskategori som utför insatsen samt hur insatsen genomförs, såsom användning av dubbelbemanning. Fallstudien visar att kommunerna skiljer sig åt i hur lång tid som avsätts för olika arbetsmoment. Även om en minskad tidsåtgång kan spara resurser kan det samtidigt innebära en ökad risk för fel, som i sin tur kräver mer resurser i form av ökad larmhantering. Kommunens val av organisering kan också påverka personalens arbetsmiljö. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan medföra att personalen upplever att deras kompetens omhändertas på ett bättre och mer effektivt sätt, men också att de upplever ökad stress och att de behöver hantera okvalificerade arbetsuppgifter. Kommunens val av organisering kan också få stor påverkan på hur säkra de digitala lösningarna är. Av intervjuerna framgår att kommunerna har hanterat frågan om beredskap och backup på olika sätt. Vissa intervjupersoner beskriver att de har tillräckligt med ordinarie personal för att utföra arbetet fysiskt om tekniken lägger ner. Andra intervjupersoner beskriver att de inte har tillräckligt med ordinarie personal för ett sådant scenario, samt att möjligheten att tillkalla extra personal är begränsad, eller i vissa fall obefintlig, framför allt vid oplanerade avbrott nattetid. Vilken kontinuitetsplanering som finns runt tekniken och vilken möjlighet kommunen har att tillkalla extra personal, kan således få stor påverkan på vilken säkerhet tekniken medför. Ett annat exempel med koppling till säkerhet är hur kommunerna organiserat de larm som teknikerna resulterar i. Ingen av de tre kommunerna har en som hanterar larmen, utan larmen sköts i regel av ordinarie baspersonal. Hur kommunen valt att organisera larmhanteringen påverkar risken för att personal inte hinner agera på larmen i tid, om de har andra arbetsuppgifter som de måste hantera som är av högre prioritet. Intervjuerna visar också hur valet av organisering påverkar frågor om sårbarhet. De tre kommuner som ingått i studien skiljer sig åt i hur stor del av personalstyrkan som kan hantera olika arbetsuppgifter. Exempelvis har en kommun koncentrerat många arbetsuppgifter till en superanvändare som ansvarar för att installera och introducera läkemedelsautomater, hantera larm och fylla på läkemedelsautomaterna. De två övriga kommunerna har spridit ut dessa arbetsuppgifter på fler medarbetare. I flera intervjuer påtalar personal fördelen med att många medarbetare kan hantera teknikerna, för att minska sårbarheten. Kommunens val av organisering och resurssättning av arbetet kan också påverka personalens förutsättningar för att utföra ett arbete av god kvalitet. Ett exempel på detta är hur kommunerna har valt att organisera arbetet med den digitala nattillsynen. Så som beskrevs ovan har kommunerna organiserat detta arbete på olika sätt. Den kommun som har nattpersonal på ett särskilt boende som utför de digitala tillsynerna beskriver hur detta upplägg har underlättat för nattpatrullen som tidigare skötte den digitala nattillsynen. Enhetschefer beskriver att detta medför mindre stress för nattpatrullen och en minskad risk för att de missar en tillsyn för att de behöver prioritera någon annan, mer akut, arbetsuppgift. Att den digitala tillsynen utförs på boendet beskrivs också medföra mindre tekniska problem då det finns en stabil uppkoppling i lokalen där tillsynen utförs, till skillnad från när nattpatrullen utförde den digitala nattillsynen när de var ute på sina rundor. En nackdel med detta val av organisering som nämns är att nattpersonalen på boendet har lägre brukarkännedom, vilket kan påverka insatsens kvalitet. I denna rapport kan vi inte uttala oss om vilken typ av organisering som leder till det bästa utfallet. De flesta former av organisering som beskrivs i intervjuerna kommer med både för- och nackdelar ur olika perspektiv. Dock kan Socialstyrelsen konstatera att kommunernas val av organisering, resurssättning och arbetsfördelning påverkar utfallet när det gäller både kvalitet och resurseffektivitet. En ytterligare aspekt som kan påverka utfallet är personalens kompetens och om de har fått tillräcklig utbildning och stöd i arbetet med tekniken. Av intervjuerna framgår att kommunerna skiljer sig åt i vilken utsträckning personalen har fått utbildning i teknikerna. I vissa fall har de fått mer omfattande utbildning med upprepade utbildningstillfällen. I andra fall har de inte fått någon regelrätt utbildning utan lärts upp av kollegor. I de flesta fall uppger personalen att de upplever att de har tillräcklig kunskap om tekniken för att utföra sitt arbete. Dock uttrycker personal i flera intervjuer önskemål om att få mer utbildning i tekniken. En konsekvens av att personal inte har tillräcklig utbildning i tekniken kan vara att arbetet blir krångligare och tar längre tid, och att risken för handhavandefel blir högre. Detta framkommer främst rörande läkemedelsautomaterna, som överlag beskrivs som svårare att hantera än tillsynskamerorna. Exempelvis är påfyllnad av läkemedelsautomater ett moment som kräver att personalen har både kunskap i hur de ska gå tillväga och tillräckligt med tid. Om detta saknas finns risk för handhavandefel, såsom att dosrullen sätts i på fel sätt, vilket i sin tur leder till larm och extraarbete för personal som behöver åka ut och rätta till rullen, samt eventuell försening av intag av läkemedel för patienten. Utöver utbildning uttrycker personalen också andra behov som kan underlätta deras arbete, och öka förutsättningarna för att utföra ett arbete av god kvalitet. Exempelvis att de involveras mer i införande- och utvecklingsprocesser och att de får tillgång till bra informationsmaterial som de kan använda sig av i kontakten med brukare, patienter och anhöriga. Vilka arbetssätt och rutiner kommunen har för den digitala nattillsynen och läkemedelsautomaterna är en annan faktor som får stor påverkan på vilken kvalitet och resurseffektivitet som teknikerna leder till i de tre kommunerna. Att kommunerna har ett systematiskt kvalitetsarbete och ändamålsenliga processer och rutiner för behovsbedömning, individanpassning, introduktion och uppföljning får en avgörande påverkan på utfallet, vilket kommer diskuteras vidare i senare kapitel. Fallstudien visar också att en rad andra rutiner kan få stor inverkan på utfallet. Det handlar om allt från rutiner för lagerhållning till informationsöverföring. Socialstyrelsen har här valt att lyfta fram två belysande exempel. Av den ekonomiska analysen framgår att larmfrekvensen påverkar hur resursbesparande teknikerna är. Ju färre larm som teknikerna resulterar i, desto större resursvinster kan kommunen göra. De tre kommunerna skiljer sig åt i hur många larm som teknikerna resulterar i, framför allt gällande den digitala nattillsynen (se bilaga 2). Vilken larmfrekvens kommunen har kan i sin tur bero på faktorer redan nämnda, som infrastruktur och teknisk prestanda, men också på kommunens rutiner. Ett exempel på detta är kopplat till digital nattillsyn. Av intervjuerna tillsynen får utföras. Med tittfönster avses den tid som personalen kan vänta innan de tittar till brukaren på nytt, om de inte sett brukaren i kameran vid det första tillsynstillfället. I två av kommunerna kan personalen vänta cirka 30 minuter. I den tredje kommunen är tittfönstret endast 10 minuter. Om personalen inte sett brukaren i kameran efter 10 minuter går ett larm till kommunens nattpatrull som åker ut till brukaren. Att ha ett kortare tittfönster kan påverka verksamhetens kvalitet och resurseffektivitet på olika sätt. En negativ aspekt är att det kan resultera i en hög andel larm utan att det finns något hjälpbehov, eftersom larmet berodde på att brukaren tillfälligt var borta från sängen och inte hunnit tillbaka inom loppet av 10 minuter. Nattpersonalen beskriver hur det korta tittfönstret kan resultera i en rad onödiga fysiska tillsynsbesök som riskerar att störa brukarna, ge personalen en ökad arbetsbelastning och minska effektiviteten. En positiv aspekt är att det korta tittfönstret kan stärka brukarens säkerhet eftersom personalen snabbare kan uppmärksamma hjälpbehov. En annan positiv aspekt är att brukarens integritet kan stärkas genom att tidsfönstret är kort och tydligt avgränsat. Av intervjuerna framkommer att kommunerna har olika rutiner för läkemedelsautomater kopplat till , det vill säga om patienten kan få en automat trots att det redan finns personal på plats som utför en annan insats vid tiden för läkemedelsintaget. Av intervjuerna framgår att kommunerna resonerar på olika sätt om denna fråga. En kommun betonar värdet av att individen kan ha samtidiga insatser. Intervjupersonerna menar att automaten kan öka kvaliteten för patienter, även om de har fysiska besök samtidigt. En annan kommun beskriver hur de är mer restriktiva i att bevilja tekniken för patienter som har samtidiga insatser. Intervjupersonerna resonerar om att tekniken kan vara onödig i fall då personalen ändå är där. Om kommuner beviljar samtidiga insatser eller inte kan påverka verksamhetens kvalitet och hur många patienter som får möjlighet att testa en läkemedelsautomat, men också hur resursbesparande tekniken är, i och med att samtidiga insatser kan innebära en högre kostnad. I detta kapitel kommer Socialstyrelsen att presentera resultat från intervjustudien avseende hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater påverkar verksamhetens kvalitet i de tre kommunerna. För att besvara frågan om teknikens påverkan på kvalitet har vi i ett första steg undersökt om digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan fylla insatsens syfte, lika väl som ett fysiskt besök. En individ kan ha behov av tillsyn nattetid av olika anledningar. Biståndshandläggarna i de tre kommunerna lyfter främst fram att insatsen syftar att öka individens trygghet och säkerhet nattetid. Det kan exempelvis handla om personer med fallrisk, där tillsynen uppmärksammar hjälpbehov under natten. Flera biståndshandläggare lyfter fram att insatsen ofta beviljas utifrån oro som grund. Intervjuerna med brukare, anhöriga och personal förmedlar att den digitala nattillsynen i många fall fyller insatsens syfte och brukarens behov av säkerhet och trygghet nattetid, men inte alltid. I vissa fall är individen i behov av en fysisk insats, för att få sina behov tillgodosedda. Biståndshandläggarna gör en individuell bedömning av om tekniken kan uppfylla behovet eller inte. Biståndshandläggarna beskriver att en central del i bedömningsarbetet handlar om att utreda om brukaren har ett behov som den digitala nattillsynen inte kan fylla, exempelvis om individen har behov av fysisk närvaro av personal, såsom hjälp till toaletten eller vändning i sängen. Men det handlar också om att utreda vad brukaren behöver för att känna sig trygg. Under intervjuerna tillfrågas biståndshandläggarna om det finns brukare som beviljas fysisk tillsyn enbart ur en trygghetssynpunkt. Samtliga intervjuer med biståndshandläggare tar upp att denna typ av fall kan förekomma, men att de inte är så vanliga. En biståndshandläggare i en kommun beskriver det på följande sätt: Vissa är oroliga själar med mycket oro och känner sig ensamma på natten. Behöver ske en bra bedömning av behovet på natten om det handlar om en person med oro som behöver att någon kommer hem till dom. I en annan kommun beskriver en biståndshandläggare det på liknande sätt: Tekniken ska vara trygghetsskapande och även om majoriteten är positivt inställda så finns det en del, de som är oroliga på natten och inte kan sova, som behöver det fysiska, att det kommer en person som tryggar upp behöver någon att prata med, någon att hålla i handen, då fungerar inte kameran. Ett annat exempel på varför den digitala nattillsynen inte lämpar sig för en brukare är kopplat till integritetsfrågor. En återkommande aspekt som lyfts fram av biståndshandläggarna är att brukare kan känna sig övervakade av tillsynskameran. Personalen beskriver här hur brukare kan vara skeptiska till också att brukarnas inställning kan förändras när de får mer information om hur tekniken fungerar. En biståndshandläggare beskriver det på följande sätt: Många är oroliga för detta med integritet så då får man förklara hur det går till. Kan vara saker som skrämmer, att det är någon som tittar på dom, att dom inte vet vem. En annan del i bedömningsarbetet handlar om att utreda om det finns några säkerhetsrisker som är kopplade till den digitala nattillsynen, jämfört med den fysiska. Under några intervjuer lyfter personal att digital nattillsyn kan vara olämplig för brukare med vissa hälsotillstånd, då personal inte kan uppmärksamma hjälpbehov lika bra via kameran, som vid fysiska besök. Till skillnad från den digitala nattillsynen, finns inte någon tydligt avgränsad fysisk insats som läkemedelsautomaten kan sägas motsvara i de tre kommunerna. I stället kan läkemedelsautomaten fylla en liknande funktion som vissa typer av fysiska besök, för vissa individer. Den funktion som läkemedelsautomaten kan fylla, och som det fysiska besöket också kan ha, är att fördela rätt läkemedel vid rätt tidpunkt. Men det fysiska besöket kan också fylla fler funktioner, som en läkemedelsautomat inte kan tillgodose. Exempelvis kan personal under besöket samtala med patienten och följa upp hälsostatus och mående, hjälpa till att motivera patienten att ta sina läkemedel, ställa fram dryck så att läkemedlet ska bli lättare att svälja eller hjälpa patienten att inta läkemedlet. Av intervjuerna med patienter, anhöriga och personal framkommer att läkemedelsautomater i flera fall kan möta patientens behov av stöd i hanteringen av sina läkemedel, men också att det är vanligt att automaten inte kan fylla individens behov på ett likvärdigt sätt som ett fysiskt besök. Vilket beskrevs i tidigare kapitel så finns det flera kriterier som behöver vara uppfyllda för att en läkemedelsautomat ska kunna användas. Av intervjuerna med sjuksköterskor i de tre kommunerna framgår att det kan vara svårt att bedöma om individens behov av stöd i sin läkemedelshantering kan tillgodoses med en läkemedelsautomat eller inte. Sjuksköterskorna behöver bland annat bedöma om individen har den funktionsförmåga som krävs för att uppfatta automatens signaler, ta loss dospåsen och inta läkemedlet enligt ordination med stöd av automaten. Sjuksköterskorna behöver också bedöma om individen är motiverad till att ta sina läkemedel och om det finns några patientsäkerhetsrisker som är kopplade till att använda en läkemedelsautomat i det enskilda fallet. Av intervjuerna framkommer att läkemedelsautomaten kan medföra olika typer av patientsäkerhetsrisker. En av de främsta patientsäkerhetsriskerna som lyfts fram under intervjuerna är risken för att individen inte tar sina läkemedel enligt ordination. Denna risk kan delas upp i två scenarier. Det första scenariot handlar om risk för försenat intag av läkemedel. I detta scenario tar individen inte loss dospåsen från automaten inom den angivna tiden, vilket leder till att läkemedlet låses in i automaten och ett larm utlöses till personal som agerar på larmet. Det andra scenariot handlar om risk för uteblivet eller felaktigt intag av läkemedel. I detta scenario tar individen loss dospåsen från automaten, men intar inte läkemedlet. I detta fall går inget larm till personal. Här uppstår således en risk för att patienten inte tar läkemedlet överhuvudtaget och att detta inte uppmärksammas av personalen. Ju längre tid det tar att uppmärksamma att läkemedel inte är tagna, desto högre blir patientsäkerhetsriskerna. I detta scenario finns också risker för att individen exempelvis sparar dospåsar och tar fel dos vid fel tidpunkt eller överdoserar läkemedel. Att en individ inte tagit sitt läkemedel i tid behöver inte alltid medföra att läkemedelsautomaten plockas bort direkt. Hur stor patientrisken bedöms vara beror på en rad olika faktorer, exempelvis vilket läkemedel det handlar om och hur patienten påverkas om intaget försenas eller uteblir, hur väl individen hanterar automaten i övrigt och hur följsamheten skulle se ut om individen fick fysiska besök i stället. En sjuksköterska i en kommun beskriver det på följande sätt: Om det blir för vanligt [att individen glömmer ta läkemedlet] då får vi ta bort medicingivaren [läkemedelsautomaten]. Sedan att det kan hända en gång, någon gång långt mellan gångerna. Men det är mänskligt, det kan hända oss alla. Avslutningsvis är detta är ingen heltäckande beskrivning av de patientsäkerhetsrisker som en läkemedelsautomat kan medföra, jämfört med ett fysiskt besök. I stället är det en beskrivning av några av de återkommande patientsäkerhetsrisker som intervjupersonerna själva fört fram under intervjuerna. I sammanhanget bör också påminnas om de patientsäkerhetsrisker som kan uppstå vid fysiska besök för stöd med läkemedelshantering [17]. Under intervjuerna lyfter personal fram exempel på olika risker som kan uppstå vid ett fysiskt arbetssätt såsom förseningar och handhavandefel. Sjuksköterskorna beskriver hur de i det individuella fallet gör en sammanvägd bedömning av de fördelar, nackdelar och patientsäkerhetsrisker som kan uppstå för att avgöra om läkemedelsautomaten kan fylla individens behov eller inte. I ett idealt scenario används digital nattillsyn och läkemedelsautomater endast i de fall där de fyller insatsens syfte och individens behov. I praktiken är det dock ofrånkomligt att insatser ibland inte motsvarar individens behov. Av intervjuerna framkommer exempel på fall då individer har en digital nattillsyn eller en läkemedelsautomat, men inte får sina behov tillgodosedda. I vissa fall handlar det om att behovsbedömningen inte överensstämmer med individens behov redan från början. I andra fall handlar det om att individens behov har förändrats över tid och att den initiala behovsbedömningen var korrekt, men att situationen har förändrats så att tekniken inte längre är lämplig. Av intervjuerna framgår att detta är ett vanligt förekommande scenario. Förr eller senare kommer de flesta brukare och patienter till en punkt när tekniken inte längre är tillräcklig, utan behöver kompletteras eller ersättas med andra insatser. Under personalintervjuerna ställs frågan om vad som kan vara anledningen till att tillsynskameran plockas bort och ersätts med fysisk tillsyn. Svaren är samstämmiga att det i regel beror på att brukaren försämrats i sitt hälsotillstånd, och är i behov av fysisk hjälp nattetid, eller att brukaren blir otrygg av kameran. Det kan exempelvis handla om brukare med kognitiv svikt som är uppe mycket på nätterna och vandrar och behöver trygghet genom en persons fysiska närvaro. En enhetschef för hemtjänst i en kommun beskriver det på följande sätt: Är det personer med en oro eller kognitiv svikt som rör sig mycket och är ute så blir det svårt med kameror. När vi inte ser personen då måste vi åka dit, och om man [brukaren] går runt åtta till tio gånger per natt måste vi ändå åka dit, då har kameran inte så stor nytta. Personalen beskriver hur tillsynskameran kan fungera bra under en period, för att sedan fungera sämre och orsaka oro, stress eller rädsla hos brukaren. Denna typ av fall kopplas framför allt till brukare med demenssjukdom som inte längre förstår tekniken, när de kommit längre i sitt sjukdomsförlopp. Samtidigt lyfter personal fram att personer med demenssjukdom är en heterogen grupp och att teknikens påverkan är individuell. På en fråga om någon kan uppleva ökad oro med kameratillsyn svarar en biståndshandläggare så här: Det har hänt att brukaren verkar acceptera insatsen när kameran installerades men att det sedan blir en oro kring att man inte förstår kameran och då har man behövt ta bort kameran. Ett återkommande exempel som lyfts av personalen är brukare som medvetet drar ut sladden till kameran eller täcker över den, vilket kan vara tecken på att de inte samtycker till insatsen, känner obehag över kameran eller upplever sig vara övervakade. Detta nämns främst kopplat till brukare med kognitiv svikt eller demenssjukdom. På frågan om hur nattpersonal i en kommun upptäcker att en brukare med demenssjukdom inte längre vill ha tekniken svarar de så här: Det är då dom drar ut kontakten, hänger täcken över, försöker dra ner den, dra ut sladden. Då får det bli fysisk tillsyn i stället, då förstår dom inte varför den är där. I intervjuerna med brukare och anhöriga lyfts inget uttryckligt exempel på att brukare upplevt oro eller obehag av den digitala nattillsynen. En anhörig beskriver brukarens något negativt. Dom kom dit och installerade den, och hen11 var nöjd med Dock beskriver en anhörig under en intervju hur tillsynskameran inte längre fyllde brukarens behov och behövde ersättas med fysiska besök. Den anhörige beskriver hur det till en början fungerade bra men att den digitala tillsynen sedan behövde ersättas med fysiska insatser när brukarens hälsa försämrades. I intervjuerna med brukare och anhöriga lyfts flera exempel på att brukaren kan ha bristande förståelse för hur tillsynskameran fungerar, exempelvis vilka tider den är påslagen och vem det är som tittar i kameran. Under en intervju framgår att brukaren förstår kamerans funktion, att den uppmärksammar om hen ramlar och då tillkallar personal, men att brukaren annan intervju problematiserar en anhörig frågan om brukaren hade tillräcklig förståelse för kameran för att kunna ge sitt samtycke till att den används. Den anhöriga uttrycker sig på följande sätt: [Brukaren] fick den [tillsynskameran] när hen blev försämrad, och när hen fick den, vet inte hur mycket hen förstod vad det innebar. Jag tror inte riktigt hen förstod hur den fungerade, förstod hen [nog för] att ge ett direkt samtycke till detta? Då blir jag lite arbetsskadad och undrar över detta, men hen var ju lugn och nöjd i det. Den anhörige beskriver att brukaren förstod kamerans grundläggande personalintervjuerna framgår på liknande sätt att många brukare som har digital nattillsyn inte fullt förstår kamerans funktion, till exempel vem det är som tittar eller när. I alla tre kommuner erbjuds digital nattillsyn till personer med demenssjukdom, och personalen beskriver hur det kan vara svårt för denna målgrupp att förstå tekniken och att komma ihåg den information som de har fått. Dessa exempel belyser komplexiteten i att avgöra vad som är tillräcklig förståelse av en insats för att kunna ge ett informerat samtycke. I sammanhanget bör påminnas om de regler som gäller för digital nattillsyn. Liksom för övriga insatser enligt SoL finns inget stöd att vidta åtgärder mot någons vilja. Därutöver har lagstiftaren uttalat att viss typ av digital teknik, det vill säga digital teknik som möjliggör monitorering (såsom digital nattillsyn), sensorering och positionering, medför behandling av personuppgifter som är särskilt känsliga ur integritetssynpunkt.12 Man har därför infört ett krav på ett så kallat integritetshöjande samtycke för att en sådan personuppgiftsbehandling ska vara tillåten.13 Personalen får också frågan om vad som kan vara anledningen till att en läkemedelsautomat ersätts med en fysisk insats. Liksom för den digitala nattillsynen, beskriver personalen att läkemedelsautomater plockas bort om 12 Se 7 kap. Prop. 2022/23:131 Välfärdsteknik inom äldreomsorgen. 13 9 § lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten. de uppmärksammar att tekniken framkallar känslor av oro eller otrygghet. Exempelvis beskriver personalen att patienter kan uppleva stress över ansvaret att hantera sina läkemedel själva och bli rädda att något ska gå fel. Patienter kan också uppleva stress av automatens ljud och signaler. En chef för sjuksköterskegrupp i en kommun beskriver det på följande sätt: De har haft någon person där de försökt implementera medicingivaren [läkemedelsautomaten] där personen nästan kastat ut den genom fönstret för att det blivit ett stresspåslag när maskinen pratar och piper. Det kan även påverka tryggheten när de tappar de fysiska besöken. Denna typ av fall tas upp i personalintervjuer i alla tre kommuner. Enligt personalen är det främst äldre personer som kan uppleva denna typ av oro eller stress av tekniken, men det är inget som beskrivs skulle gälla äldre personer generellt. Liksom med den digitala nattillsynen, förekommer också exempel på att patienter kan uppfatta automaten som obehaglig eller övervakande. Personalen beskriver att det förekommer att patienter drar ut sladden till läkemedelsautomaten. Ofta sker detta av misstag, men personalen lyfter också något exempel på patienter som drar ur sladden för att de blir oroliga av automaten. Den vanligaste anledningen till att läkemedelsautomaten plockas bort, som förmedlas i intervjuerna, är när automaten inte längre kan ge det stöd som patienten behöver i hanteringen av sina läkemedel och patientsäkerhetsrisker uppstår. I alla tre kommuner beskriver personal att det förekommit fall där de uppmärksammat att patienter med läkemedelsautomater inte tagit sina läkemedel enligt ordination. I vissa fall har detta uppmärksammats genom att automaten har larmat då patienten inte har tagit loss dospåsen från automaten. I andra fall har detta uppmärksammats av personal på annat sätt, då inget larm utlösts. Ett återkommande exempel är att hemtjänstpersonal har hittat dospåsar med läkemedel som inte är tagna hemma hos patienten, eller att hemtjänstpersonal uppmärksammat ett förändrat hälsotillstånd hos patienten som kan indikera att hen inte tagit sina läkemedel. En hemtjänstpersonal i en kommun beskriver det på följande sätt: Vi ser ju bara att de tagit ut medicinen ur maskinen. Vi ser inte att dom tagit och svalt tabletterna. Och det har vi också upptäckt på en [patient] att hen inte hade tagit sin medicin. Då hittade vi dessa påsar oöppnade. Fick rapportera till sjuksköterskan och fick ta ett prat med [sjuksköterskan] och läkare om hen [patienten] skulle fortsätta med det. Det kan också vara anhöriga som uppmärksammar att patienten inte tagit sina läkemedel enligt ordination. Under en intervju med en anhörig lyfts ett exempel på när automaten fick tas bort för att patienten inte längre kunde hantera den. Den anhöriga beskriver situationen på följande sätt: Jag var där och det pep och jag märkte att [patienten] inte tog medicinen. Då var hen rätt sjuk och då förstod vi att hen inte kunde ta hand om det själv. Personalen betonar att teknikens lämplighet förändras över tid och lyfter fram hur tekniken kan fungera bra under en period, för att sedan fungera sämre och medföra patientsäkerhetsrisker eller orsaka oro och stress. Denna typ av fall handlar framför allt om personer med kognitiv svikt som inte längre förstår eller kan hantera tekniken, när de kommit längre i sitt sjukdomsförlopp. Hemtjänstpersonal i en kommun beskriver ett sådant fall: Vi hade en dement person faktiskt, det fungerade jättebra i början, men sedan, det blev som en stress för hen. Helt plötsligt visste hen inte vad det var för apparat. Då var hen där och tryckte på den och drog ut sladden. Det blev en oro för hen efter två till tre månader. Det hade fungerat bra innan, men då blev det ganska snabbt att vi tog bort den därifrån. Under vissa intervjuer framkommer att patienter som har en läkemedelsautomat eventuellt skulle kunna få sina behov tillgodosedda med enklare typer av lösningar, exempelvis påminnelseappar eller elektroniska dosetter med påminnelsefunktion. Av intervjuerna framkommer exempel på patienter som personalen tror skulle kunna hantera sina läkemedel på egen hand i ännu högre utsträckning. En sjuksköterska uttrycker sig på följande sätt: Nästan alla har en smartphone. Det har funnits hjälpmedel för påminnelser och läkemedel i 15 till 20 år och apoteket har haft en egen variant. Jag tror att många av dom [patienter] som vi har som har [en läkemedelsautomat] skulle klara en enklare variant. I två intervjuer med patienter beskrivs hur de, innan de fick en läkemedelsautomat, hanterade sina läkemedel helt självständigt. Båda patienterna uttrycker att det finns fördelar med automaten, såsom att den påminner dem och fördelar rätt dos, men också att de upplever att de klarade sig bra innan de fick automaten. En av patienterna beskriver det på följande sätt: Innan fick jag sköta det själv, det fungerade bra också, men sedan fick jag genom hemtjänsten att jag skulle ha roboten. Patienten beskriver att hen är nöjd med automaten men också att den begränsar hens liv eftersom hen behöver vara hemma och passa läkemedelstiderna. Patienten önskar att hen lättare kunde ta med sina läkemedel när hen ska åka iväg spontant. Patienten beskriver att det är möjligt att ta ut läkemedel i förväg, men att hen då behöver hjälp av personal som behöver kontaktas i god tid. Patienten uttrycker sig på följande sätt: Som jag sa tidigare, jag har många kamrater, kanske vill åka och hälsa på dom, dom bor någon mil ifrån, stanna och äta middag. Om jag skulle åka bort att jag skulle kunna ta ut medicinen och ta med mig den så skulle jag vilja att den [läkemedelsautomaten] fungerade. Under flera personalintervjuer lyfts behovet av att se över fler alternativ till läkemedelsautomaten som skulle kunna öka patientens självständighet. Av intervjuerna framkommer inget exempel på patienter som har testat andra typer av stöd, exempelvis påminnelsehjälpmedel, innan de fick en läkemedelsautomat. I vissa fall har patienterna inte heller dosförpackade läkemedel innan de får automaten. Dock lyfter en sjuksköterska att de har som rutin att alltid testa dospåsar i första hand. Samma sjuksköterska beskriver att en anledning till att patienter inte längre vill ha automaten kan vara att de vill ha koll på sina läkemedel helt självständigt. Dom [patienter] som har dom [läkemedelsautomater] är väldigt nöjda. Tror under de år jag haft läkemedelsautomater så har en eller max två lämnat tillbaka dom, som vill ha koll på [läkemedels]dosen själva. Detta citat belyser att vissa patienter kan föredra att hantera sina läkemedel på egen hand i högre utsträckning, än de kan med en läkemedelsautomat. En ytterligare aspekt som framkommer i vissa personalintervjuer är att patienter skrivs in i hemsjukvården, när de får en läkemedelsautomat, trots att de inte har behov av hemsjukvård i övrigt utan endast automaten. Detta är inte kopplat till tekniken i sig, utan till hur kommunerna har organiserat arbetet. Här resonerar några intervjupersoner om att kommunen då tar på sig ett ansvar för patienten, som individen egentligen inte är i behov av, vilket kan begränsa patientens självständighet och förmågor, i stället för att stärka dem. I föregående avsnitt konstaterades att digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan fylla insatsens syfte, men inte alltid. Som figuren nedan visar kommer Socialstyrelsen i detta avsnitt att utgå från de fall då tekniken fyller det grundläggande syftet med insatsen och fördjupa oss i frågan om hur tekniken påverkar insatsens kvalitet. Vi kommer här att presentera exempel på hur tekniken kan höja eller sänka insatsens kvalitet, jämfört med ett fysiskt besök. Med trygghet avses här individens känsla av trygghet, vilket vi har separerat från individens säkerhet som kommer behandlas i nästa del. Under intervjuerna med brukare, anhöriga och personal beskrivs hur den digitala nattillsynen kan öka den upplevda tryggheten för brukaren, jämfört med ett fysiskt tillsynsbesök. Här beskrivs hur den digitala nattillsynen kan medföra mer lugn och ro genom att brukaren slipper bli väckt eller störd av fysiska besök. Med tillsynskameran undviks den oro som de fysiska besöken kan leda till. På en fråga om hen skulle föredra fysisk eller digital nattillsyn svarar en anhörig på följande sätt: Tror det var en fördel med kamera i början. [Brukaren] blev inte väckt eller orolig att någon gick i dörren. För sedan blev det så när hen behövde mer hjälp och tillsyn, så då vaknade hen. En annan anhörig svarar på samma fråga på liknande sätt: Ja, tycker det är bättre med kameran. Jag tror hen [brukaren] också skulle bli förvirrad om hen vaknade på natten. Hen har sagt det förut också att hen kunde vakna eftersom dom tände lampan. Hen kunde vakna och sen kunde hen inte somna om. Personalen beskriver hur brukare kan bli oroade eller skrämda av fysiska tillsynsbesök nattetid. Detta lyfts främst fram gällande personer med kognitiv svikt eller demenssjukdom. Bland dessa kan det finnas individer som upplever besöken som obehagliga om de inte vet vilka det är som kommer in i deras hem eller varför. Här ska dock tilläggas att även digital tillsyn resulterar i fysiska besök, om än i lägre utsträckning. I situationer då larmet utlöses, utan att brukaren är medveten om det och inte har något hjälpbehov, kan den digitala tillsynen också framkalla liknande oro. Personal i en nattpatrull beskriver det på följande sätt: Att det kommer folk när man är van vid kamera en del vaknar men ger sig inte till känna, ligger stilla och låtsas sova men säger efteråt att dom var livrädda. Även i intervjuerna om läkemedelsautomater beskriver patienter, anhöriga och personal hur tekniken kan bidra till ökad trygghet. Liksom för digital nattillsyn framkommer att individer kan uppfatta de fysiska besöken som störande och att de får mer lugn och ro med en digital lösning. En patient beskriver det på följande sätt: Om det kommer hem [personal för att dela läkemedel] blir ju det massa folk här. Det blir ingen lugn och ro för mig. Apparaten är bra. Läkemedelsautomaten kan också medföra att individer känner sig trygga med att de får tillgång till sina läkemedel, när de behöver dem, och slipper oroa sig för om personalen kommer i tid eller inte. Exempelvis uttrycker sig en patient på följande sätt: Den här [läkemedelsautomaten] är väldigt bra. Hemtjänst skulle säkert klara det men den här är bättre. Jag vet att den finns här hela tiden. någon idag eller inte. Jag vet ju att den står där. Att läkemedelsautomaten medför att patienter slipper oroa sig för att personalen kommer i tid är något som återkommer i flera intervjuer med patienter och anhöriga. I intervjuerna lyfts också exempel på hur teknikerna kan medföra en lägre trygghet jämfört med en fysisk insats. Detta betyder inte att individen inte upplever någon trygghet alls med tekniken, men att de känner sig tryggare med fysiska besök. Denna aspekt lyfts främst i intervjuerna med personal. En biståndshandläggare beskriver det på följande sätt, kopplat till digital nattillsyn: Det finns dom som tycker att det känns mer säkert och mer bekvämt att någon kommer och tittar till dom. Då vet dom säkrare att någon varit där, vilket de inte vet på samma sätt med kameran. [Det] är också kopplat till hur man litar på tekniken. Liksom för den digitala nattillsynen framkommer att läkemedelsautomater kan leda till mindre trygghet än fysiska besök. Personalen beskriver här hur det fysiska besöket kan medföra en extra trygghet. Exempelvis beskriver en chef för en sjuksköterskegrupp i en kommun att det finns en trygghet för den enskilde när sköterskan delar medicin då den enskilde också får tillsyn Sammantaget visar intervjuerna hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater både kan öka och minska tryggheten för individen, jämfört med en fysisk insats. Tryggheten ökar för de som upplever besöken som ett orosmoment och minskar för de som upplever besöken som betryggande. I föregående avsnitt lyftes också exempel på hur teknikerna kan medföra en otrygghet för brukaren eller patienten, som gör att de inte kan fylla insatsens syfte och individens behov. Med säkerhet avses här att individen inte kommer till skada i samband med vård- och omsorgsinsatsen. Här ingår fysisk säkerhet och patientsäkerhet. Av intervjuerna framkommer att digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan öka säkerheten för brukare och patienter genom att minska de säkerhetsrisker som det fysiska arbetssättet medför. Exempelvis beskriver personal hur läkemedelsautomater och digital nattillsyn inte är lika känsligt för sådant som kan förhindra det fysiska arbetet, såsom väderförhållanden, trafikläget eller sjukfrånvaro. För den digitala nattillsynen beskriver personal hur tekniken kan öka brukarens säkerhet genom att minska fallrisken, då man undviker en situation där brukaren vaknar av den fysiska tillsynen och går upp och ramlar efter att personalen åkt därifrån. En ytterligare säkerhetsaspekt som lyfts fram med den digitala tillsynen är att den möjliggör tätare tillsyner, än vad som vore möjligt med fysisk tillsyn. Personal beskriver här hur den digitala tillsynen kan bidra till ökad säkerhet i och med att man kan lägga in extra tillsynstillfällen under en viss period. En anhörig beskriver denna säkerhetsaspekt på följande sätt: Det är bra teknik. Det är lättare att få hjälp så här för när hen har förvirringstillstånd kan dom titta till hen flera gånger på natten. ftersom det går så upp och ner så kan vi kontakta nattpatrullen om dom kan titta lite mer just nu. Att tillsynskameran möjliggör tätare tillsyn betyder inte att alla kommuner nyttjar denna möjlighet. I en av kommunerna menar biståndshandläggarna att det inte är någon skillnad på frekvensen mellan fysisk och digital tillsyn. I de två andra kommunerna uppger personalen att tekniken möjliggör tätare tillsyner. Socialstyrelsen finner det svårt att bedöma om denna aspekt hos den digitala nattillsynen kan sägas öka insatsens säkerhet. I grunden är det brukarens behov som behöver styra hur många tillsyner som utförs, oavsett om de utförs fysiskt eller digitalt. Samtidigt kan tekniken sägas möjliggöra en annan typ av tillsyn, som inte är möjlig med ett fysiskt arbetssätt, och att fler tillsyner troligen innebär en högre säkerhet. För läkemedelsautomaterna beskriver personalen att tekniken kan minska patientsäkerhetsrisker som är kopplade till fysiska besök. Ett återkommande exempel är att läkemedelsautomaten kan stärka patientsäkerheten genom att läkemedel i högre utsträckning ges i rätt tid, då fysisk läkemedelshantering kan medföra förseningar. Att det fysiska arbetet kan innebära förseningar framgår i intervjuer med personal, patienter och anhöriga. På frågan om en patient föredrar ett fysiskt besök eller en läkemedelsautomat svarar hen föredrar apparaten, för den kommer alltid i tid fördelar med att patienten kan ta sina läkemedel på exakt samma klockslag varje dag, och att detta kan vara särskilt viktigt för vissa läkemedel. En sjuksköterska beskriver fördelen med läkemedelsautomater på följande sätt: Om hemtjänsten ska dela medicin är det svårt att hinna med alla på rätt tid. Det blir en jämnare läkemedelsadministration för patienten. Att det säkerställs att personen får medicin på rätt tid. Här bör tilläggas att också läkemedelsautomater kan medföra förseningar exempelvis om automaten krånglar och personal behöver åka hem till patienten för att lösa problemet. Dock är den övergripande bilden som förmedlas i intervjuerna att läkemedelsautomater bidrar till att läkemedel i högre utsträckning ges i rätt tid, jämfört med en fysisk insats. Kommunerna delar med sig av statistik från automaterna som visar att patienten tar dospåsen från automaten i rätt tid i över 99 procent av fallen. Det är alltså mindre än 1 procent av gångerna som dospåsen inte tas från automaten i tid. Denna statistik visar dock endast att dospåsen tas loss från automaten, och inte om patienten intar läkemedlet i tid. Andra fördelar som personalen lyfter fram är att läkemedelsautomater kan minska patientsäkerhetsrisker med att personal ger patienten fel läkemedel eller glömmer att ge läkemedel. En hemtjänstpersonal beskriver hur de fysiska besöken ibland medför en stress i hanteringen av läkemedel som gör att fel kan uppstå, och att den risken kan minska med en läkemedelsautomat. Av intervjuerna framkommer att digital nattillsyn och läkemedelsautomater också kan minska säkerheten för brukare och patienter, jämfört med fysiska insatser. Ett återkommande exempel från personalintervjuerna är att den digitala tillsynen inte kan uppmärksamma brukarens hälsotillstånd. Via kameran kan personalen se om någon ligger i sängen eller inte, men inte hur personen mår, vilket kan medföra att vissa hjälpbehov inte uppmärksammas. På liknande sätt lyfts hur läkemedelsautomater kan medföra patientsäkerhetsrisker då tekniken inte kan observera patientens hälsotillstånd eller intag av läkemedel. I vissa fall är säkerhetsriskerna för höga för att tekniken ska kunna fylla insatsens syfte och möta individens behov, vilket beskrevs i tidigare avsnitt. Även om digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan minska sårbarhet som är kopplad till fysiska arbetssätt medför det digitala arbetssättet andra typer av sårbarheter. Tekniken kan medföra att verksamheten blir mer känslig för sådant som strömavbrott och uppkopplingsproblem, jämfört med ett helt fysiskt arbetssätt. Teknikens funktionalitet kan också brista på olika sätt, eller helt sluta fungera, vilket i sin tur kan leda till att insatser försenas eller helt uteblir. Vilka säkerhetsrisker som teknikproblemen medför är nära kopplat till kommunens kontinuitetsplanering och beredskap. I alla tre kommuner beskriver personal att det förekommer att tillsynskamerorna inte fungerar, dock i olika utsträckning. Problemen beror oftast inte på tekniken i sig utan på att tillsynskameran inte kopplar upp mot nätverket, att sladden till kameran har dragits ur, att bilden är skymd eller att kameran bländas, vilket gör att den digitala tillsynen inte kan utföras. Denna typ av problem beskrivs som vanligt förekommande i två av kommunerna. Frekvensen kan variera mellan flera gånger i veckan till någon gång i månaden. Att en tillsynskamera inte fungerar innebär i regel att personal skickas ut till brukaren för att genomföra tillsynen fysiskt, och att tillsynen därigenom försenas. Ju fler kameror som är drabbade av problem, desto större förseningar riskerar att uppstå. Vidare kan förseningar ge följdeffekter i resten av systemet, så att fler insatser blir försenade på grund av krångel med tillsynskamerorna. En resursplanerare i en kommun beskriver det på följande sätt: För det drabbar flera, drabbar resten av vårdtagarna också på natten, inte bara den som inte får kameran uppkopplad utan övriga som får sina besök försenade. Till exempel besök för insulin, blodsocker. Finns en viss risk med detta kopplat till läkemedel och fallrisk och dom grejerna. Samtliga kommuner beskriver också att det förekommit fall där en stor mängd, eller alla, tillsynskameror har slutat fungera, exempelvis kopplat till strömavbrott eller nätverksfel. Personalen beskriver här de säkerhetsrisker som kan uppstå om alla tillsynskameror oväntat slås ut och de inte hinner utföra alla besök fysiskt. Denna typ av omfattande systemfel beskrivs dock inte som vanligt förekommande. För läkemedelsautomaterna beskrivs inte lika omfattande tekniska problem. Ett av de vanligaste felen som nämns av personalen är att dospåsar fastnar i automaten. Alla kommuner beskriver att detta sker med viss regelbundenhet. Ingen av de tre kommunerna beskriver att det förekommit några fall där alla läkemedelsautomater har slutat fungera. Läkemedelsautomaten beskrivs överlag som säkrare och stabilare än tillsynskamerorna, inte minst eftersom den har ett inbyggt batteri så att den kan klara strömavbrott under en viss tid. Dock förekommer att automaten krånglar eller går sönder, vilket kan göra att insatsen försenas eller helt uteblir. Exempelvis beskriver en sjuksköterska under en intervju en vårdavvikelse där en läkemedelsautomat slutade fungera, men inte larmade. Det var viktigt läkemedel som patienten inte hade fått under tre dagar för att dospåsen inte hade kommit ut, men det hade inte heller gått ett larm till personalen. Även under intervjuer med patienter och anhöriga förekommer exempel på när läkemedelsautomaten krånglat eller slutat fungera. Av intervjuerna framgår att personal i regel snabbt uppmärksammar när automaten inte fungerar och åtgärdar problemet. Andra säkerhetsrisker som nämns under intervjuerna är kopplade till kommunens rutiner, och inte den tekniska förmågan i sig. Exempelvis beskriver en kommun hur brister i larmkedjan för läkemedelsautomater har lett till avvikelser, då det inte varit tydligt för personalen vem som ska hantera larmet. Socialstyrelsen har inte kunnat jämföra mängden avvikelser som är kopplade till fysiskt respektive digitalt arbetssätt inom ramen för denna studie. Av intervjuerna framgår att avvikelsehanteringen skiljer sig åt mellan kommunerna och att jämförelser är komplexa, inte minst eftersom det kan finnas ett stort mörkertal av avvikelser som inte dokumenteras. Sammantaget visar intervjuerna att digital nattillsyn och läkemedelsautomater både medför en ökad säkerhet, ur vissa aspekter, och en lägre säkerhet ur andra aspekter, jämfört med ett fysiskt arbetssätt. Dessa säkerhetsrisker är nära kopplade till vilken typ av teknik som kommunen upphandlat och vilka säkerhetskrav som tekniken uppfyller. Både fysiska och digitala arbetssätt medför risker för att rutiner inte följs eller att något går fel. Båda arbetssätten innebär också risker för förseningar eller uteblivna insatser. Avgörande för att teknikerna ska bidra till ökad säkerhet är att kommunen har en god kontinuitetsplanering och beredskap om tekniken fallerar. Självständighet förstås här som en upplevd nytta av individen själv, av exempelvis oberoende och autonomi. Här ingår också närliggande värden som lyfts under intervjuerna, såsom frihet och makt över sitt eget liv. Intervjuerna förmedlar att digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan leda till ökad självständighet och frihet. Under många intervjuer med brukare, patienter, anhöriga och personal beskrivs hur teknikerna kan stärka individens autonomi och förmåga att klara sig själv. Teknikerna gör att individen inte är beroende av personal för tillsyn eller hantering av sina läkemedel. Värdet av att kunna klara saker på egen hand lyfts tydligast fram i intervjuer om läkemedelsautomater. Här betonar patienter värdet i att behålla en förmåga som de alltid haft, och att de vill fortsätta ta sina läkemedel En patient med läkemedelsautomat, som tidigare hade fysiska läkemedelsbesök, beskriver skillnaden på följande sätt: Stor skillnad. Jag sköter det själv. Det tycker jag är fördelen, då sätter i [dos]rullen så sköter jag medicinen själv. Under några intervjuer med personal lyfts att läkemedelsautomaten också kan medföra att patienten blir självständig inom fler områden att när de kan hantera sina läkemedel på egen hand utvecklas också deras förmåga att hantera andra moment. I vissa fall har det lett till att patienten har kunnat avsäga sig hemtjänstinsatser. En sjuksköterska beskriver att det finns exempel på patienter som via läkemedelsautomaten tränat upp förmågor så att de sedan kunnat klara sig helt utan tekniken: Har haft brukare som har haft en läkemedelsautomat, fått en bra kontinuitet och sedan avsagt sig automaten. Dom har fått lite bättre rutin och vet att dom kan ta tillbaka automaten. I flera intervjuer återkommer beskrivningar av hur läkemedelsautomaten kan öka inte bara självständigheten, utan också patientens självförtroende och självkänsla. Exempelvis beskriver en anhörig att läkemedelsautomater är . En sjuksköterska beskriver en patient hemtjänstinsatser när hen fick medicingivaren, är nöjd och stolt, kan ta med Teknikerna kan också innebära en frihet från besök. Exempelvis beskriver med hjälp av tillsynskameran och slipper besvärande besök. Att tekniken kan bidra till en högre grad av frihet lyfts tydligast fram i intervjuerna om läkemedelsautomater. Här beskrivs hur de fysiska besöken kan upplevas som begränsande på olika sätt. En patient beskriver hur hen hellre har en Jag är mycket friare att ha en sådan här . En annan patient beskriver på liknande sätt varför hen föredrar läkemedelsautomaten framför fysiska besök: Nej då tror jag att det är bättre med automaten. friare, man behöver inte hålla på att de kommer, innan så klarade jag det ju själv. Att individer kan uppleva frihet från besök återkommer i intervjuerna med anhöriga. En anhörig beskriver det på följande sätt kopplat till en läkemedelsautomat: [Patienten] upplevde frihet, slapp ha folk springande hemma. Hen kände sig på något sätt mer bunden när det var folk [personal] som skulle komma hem till hen, än med apparaten [läkemedelsautomaten]. Personalen beskriver hur läkemedelsautomaten kan ge individen större möjlighet att själv bestämma över sin dag och sina rutiner. Exempel som tas upp är att personer kan ta läkemedel självständigt på morgonen och sedan själva välja när de vill äta frukost och göra sig i ordning. Det kan också handla om att personen slipper vänta in personalen och anpassa sig efter deras tider. En sjuksköterska beskriver på följande sätt hur läkemedelsautomaten påverkade en patient: Hen var så trött att vänta på hemtjänsten. Hen hade tydliga rutiner för hur hen ville ha det och hen tyckte att det var kalasbra att hen kunde trycka fram medicinen själv och sedan vänta på att hemtjänsten skulle komma [och utföra andra insatser]. Så även om man har många insatser från hemtjänsten kan det ändå vara positivt. En ytterligare aspekt som lyfts under intervjuerna är att läkemedelsautomaten kan hjälpa patienten att bibehålla makt över sitt eget utan att de bibehåller kontroll över hanteringen av sina läkemedel. Hemtjänstpersonal i en kommun beskriver på följande sätt hur läkemedelsautomaten kan ha ett värde för patienten, även om personalen ändå är där för att utföra andra uppgifter. Om de [patienterna] har annan hjälp, då är vi där redan. Men det kan göra skillnad för dom [att ha en läkemedelsautomat]. Dom vill göra skillnad i sitt liv, dom vill ha koll. Jag tycker det gör skillnad för dom. Läkemedelsautomaten kan också medföra att individer känner sig mindre kontrollerade eller styrda av personalen. I flera intervjuer beskriver personal hur fysiska besök för läkemedelshantering kan orsaka irritation eller frustration för vissa individer. Detta beskrivs framför allt inom socialpsykiatrins område, men inte uteslutande. En sjuksköterska inom socialpsykiatrin beskriver fördelarna på följandes sätt: Vi blir inte dom som kommer och tjatar om att dom ska ta sina läkemedel, man kan fokusera på viktigare saker än medicinerna. De [personalen] kan släppa det litegrann, inte vara medicinpoliser som kommer. Brukarna känner större frihet och känner ett eget ansvar. Bra för deras eget självförtroende att de klarar det på egen hand. Sammantaget visar intervjuerna hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan öka individens självständighet och frihet på en rad olika sätt. Av intervjuerna framkommer inget exempel på att teknikerna leder till en lägre självständighet eller frihet jämfört med en fysisk insats. Dock framkommer att det är viktigt att individen förstår och kan hantera tekniken, för att den ska kunna stärka individens självständighet. Välfärdsteknik kan också syfta till att öka individens delaktighet och aktivitet. Dessa värden kopplas främst till läkemedelsautomaten i intervjuerna. För den digitala nattillsynen gör intervjupersonerna inte lika tydliga kopplingar till aktivitet och delaktighet, i stället betonas värden såsom ostörd nattsömn, trygghet och säkerhet. Gällande läkemedelsautomaterna framkommer att tekniken kan öka patientens aktivitet och delaktighet. Under intervjuerna beskrivs hur automaten kan möjliggöra ett rörligare och aktivare liv. Exempelvis beskriver personal hur läkemedelsautomaten har underlättat för patienter att ha en daglig sysselsättning, genom att de kan ta ut de läkemedel som de behöver under dagen från automaten. En sjuksköterska inom socialpsykiatrin beskriver det på följande sätt: Dom som är och rör på sig och går ut har mest nytta ut av det [läkemedelsautomaten], dom blir mer självständiga och är inte låsta. De som är på jobb hela dagarna eller på daglig verksamhet behöver inte vara hemma en viss tid, de kan plocka ut sina läkemedel i förtid. Automatens reseläge kan också möjliggöra en större delaktighet i sociala sammanhang. En anhörig beskriver reseläget på följande sätt: [Patienten] lärde sig också att trycka ut de doser hen skulle ha på eftermiddagen och kvällen om hen skulle åka iväg och till exempel hälsa på någon. En ytterligare aspekt är att läkemedelsautomaten kan öka patienters aktivitet och delaktighet i sin egen läkemedelsbehandling. Vidare kan tekniken också bidra till att patienten kan klara fler moment på egen hand, vilket också ökar individens aktivitet. Sammantaget visar intervjuerna att läkemedelsautomater kan öka patienters aktivitet och delaktighet. I intervjuerna har det inte kommit upp något exempel på att teknikerna minskar patientens aktivitet och delaktighet jämfört med ett fysiskt besök. Dock framkommer att det är viktigt att patienten förstår och kan hantera tekniken, för att den ska kunna stärka patientens aktivitet och delaktighet. I intervjuerna lyfts exempel på hur teknikerna kan bidra till att stärka eller försvaga individens integritet, framför allt gällande digital nattillsyn. En integritetsaspekt som lyfts fram gällande båda teknikerna är att de möjliggör att brukare och patienter får vara ifred i sitt eget hem. Här beskrivs hur vissa individer upplever att de fysiska besöken inkräktar på deras privatliv och privata sfär. Under flera intervjuer beskrivs det fysiska besöket som en situation där främmande människor går in den enskildes bostad. En anhörig beskriver fördelarna med en läkemedelsautomat på följande sätt: För hen [patienten] och för hela hens familj var det helt avgörande för att det skulle fungera för hen, för hens självkänsla. Hen vill vara självständig och privat, vill inte ha in främmande människor. Personal beskriver den fysiska nattillsynen som mer integritetskänslig än det fysiska läkemedelsbesöket, eftersom det sker nattetid när brukare oftast sover. Genom att använda en tillsynskamera, i stället för fysiska besök, menar personalen att man kan stärka brukarens integritet. Att fysiskt befinna sig i samma rum och titta på en person som sover, beskrivs av personalen som ett större integritetsintrång än att titta på en person via kamera. Exempelvis beskriver en biståndshandläggare fördelarna med digital nattillsyn på följande sätt: Att det inte är någon som går in i ens hem nattetid, man kan bli rädd att någon står där i dörren. Har också med integritet att göra, att man får vara i fred i sitt hem. I intervjuerna om digital nattillsyn med brukare och anhöriga lyfts integritetsaspekter mer indirekt, exempelvis att brukare föredrar tillsynskameran för att få mer lugn och ro och slippa bli störda. En anhörig beskriver att dennes anhöriga hade fallrisk men inte ville ha fysiska besök och att kameran då var ett bra alternativ. En annan integritetsaspekt, som lyfts med läkemedelsautomaterna, är att patienter slipper involvering av personal i sin läkemedelsbehandling. Tidigare nämndes att läkemedelsbesöken kan uppfattas som kontrollerande och styrande vilket också är kopplat till integritet. En i hemtjänstpersonalen beskriver det så här: Jag vet att vi hade en [patient] som blev upprörd hela tiden när vi kom och skulle ge medicin, men sen när hen fått den [läkemedelsautomaten] då är det som att hen tycker det är roligt när vi kommer och ska fylla på. Det var alltid en kamp att ge hen medicin, men nu funkar det jättebra. Under personalintervjuerna nämns också exempel på fall där individer tackar nej till fysiska besök för att de inte vill att någon hjälper dem med deras läkemedel och där läkemedelsautomaten kan fungera som ett mindre integritetskänsligt alternativ. Även i intervjuerna med patienter och anhöriga lyfts denna aspekt fram. En anhörig beskriver fördelarna med automaten på följande sätt: Bättre än att någon från hemtjänst kom dit. Det skulle hen [patienten] känna som övertramp. Men en påminnelse från robot behöver ingen annan veta att hen blir påmind. Tekniken är jättebra när den är självvald och den passar personen ifråga, då finns det inga begränsningar. Under intervjuerna framkommer också exempel på när teknikerna kan medföra större integritetsintrång än en fysisk insats. Så som lyftes i tidigare avsnitt, beskriver personal fall då tekniken inte längre är en lämplig insats för att möta individens behov på grund av att den upplevs som övervakande samt risker med att individen inte har tillräcklig förståelse för insatsen för att samtycka till den. En fördel med fysisk tillsyn ur integritetssynpunkt är att personalen under tillsynstillfället kan förklara vilka de är och varför de är där samt ge brukaren möjlighet att uttrycka sin vilja och inställning till att tillsyn utförs. vissa vill bli väckta för att se att kameran har att den är mer diskret och inte väcker brukaren kan således i vissa sammanhang också vara en nackdel när det gäller integritet. Det som inkräktar på vissa brukares integritet (att ha personal i bostaden nattetid) kan också stärka andra brukares integritet (att brukaren tydligare vet vem som tittar till dem och när). En skillnad mellan fysisk och digital nattillsyn som framkommer i intervjuerna är att den digitala tillsynen kan innebära en större osäkerhet om när tillsynen utförs. Vid fysisk nattillsyn är det tydligare för brukaren när tillsynen utförs. Dessutom finns inte samma risk för att brukaren kan tro att tillsynen utförs konstant. Här kan olika typer av tillsynskameror skilja sig åt i hur tydligt de signalerar när tillsynen utförs. En larmtekniker beskriver fördelar med kommunens nya tillsynskameror på följande sätt: De nya kamerorna, de vrider sig upp i taket och vrids sedan ner [när kameratillsynen utförs]. Hade bekymmer med dom gamla kamerorna. Vissa trodde att kamerorna var på hela tiden, några kamerorna. Sammantaget visar intervjuerna att teknikerna både kan stärka och försvaga individens integritet, jämfört med fysiska besök. Intervjuerna visar också att digital nattillsyn kan medföra högre risker för kränkning av brukarens personliga integritet, än vid fysisk tillsyn, i fall där brukaren har bristande förståelse för insatsen och exempelvis är osäker på under vilka tider tillsynen utförs och av vem. Skälet är att en fysisk tillsyn är lättare för en person att uppmärksamma, förstå och ta ställning till. Teknikens påverkan på brukares och patienters sociala liv är en ytterligare aspekt som tas upp i intervjuerna. Denna aspekt lyfts främst vad gäller läkemedelsautomaterna. Så som nämnts tidigare kan läkemedelsautomater öka patientens delaktighet i sociala sammanhang, jämfört med en fysisk insats, då läkemedelsautomatens reseläge möjliggör en större frihet och rörlighet utanför hemmet. Själva automaten går också att ta med sig för patienter som ska vara borta en längre tid för att exempelvis besöka en närstående. Samtidigt kan läkemedelsautomaten också minska patientens sociala kontakter genom att besöken från personalen blir färre. Det fysiska besökets sociala funktion beskrivs på olika sätt i intervjuerna. I vissa fall handlar det om att individen uppskattar sällskapet och tycker att det är trevligt när personalen kommer. För läkemedelsautomaterna beskriver personalen att många patienter föredrar fysiska besök, framför en läkemedelsautomat, just av denna anledning. En sjuksköterska beskriver det fysiska besökets sociala funktion på följande sätt: En del [patienter] vill ha en fysisk närvaro som dom tycker om. Dom vill ha den sociala biten, handlar inte så mycket om tilldelningstillfället, vill ha någon som kommer och säger hej och växlar några ord och pratar om vädret och så. På liknande sätt beskriver personalen hur den fysiska nattillsynen kan fylla en vissa är vakna annan nattpersonal beskriver på liknande sätt att vissa individer vill ha ett Personalen lyfter också exempel på att teknikerna riskerar att leda till ofrivillig ensamhet och social isolering, när besöken fyller en central social funktion för individen. Exempelvis beskriver sjuksköterskor under en gruppintervju hur patienter med ensamhetsproblematik kan börja må sämre när de förlorar de fysiska besöken. En sjuksköterska i en annan kommun beskriver det på följande sätt: Vi ser ofta att många har väldigt stor nytta av den personliga kontakten, när man får hjälp med läkemedel, att man missar den personliga kontakten som man inte får annars. Risken beskrivs som störst för individer som inte har övriga insatser från kommunen samt individer som redan lider av ofrivillig ensamhet och saknar sociala nätverk. Personalen beskriver hur individer som saknar annan social samvaro kan få ut mycket av det fysiska besöket, även om de är där väldigt kort tid. En chef för en hemtjänstgrupp beskriver det på följande sätt: Många uppskattar dom fysiska mötena. Detta med ofrivillig ensamhet, skulle kunna vara till nackdel med teknik för just den målgruppen, enda kontakten man har på hela dagen. I intervjuerna med brukare och patienter framkommer inget exempel på att de saknar den sociala aspekten med fysiska besök. Dock framkommer detta i en intervju med en anhörig som tror att patienten skulle föredra fysiska Bättre sömn är en positiv aspekt av digital nattillsyn som återkommande lyfts fram i intervjuerna. I intervjuerna med brukare och anhöriga beskrivs hur brukaren kan riskera att väckas av fysisk tillsyn och hur den digitala nattillsynen medför att brukaren kan sova ostört. En anhörig lyfter fördelarna med digital nattillsyn för en brukare som tidigare kunde vakna av den fysiska tillsynen och riskerade att vända på dygnet. På samma sätt beskriver personal som arbetar i nattpatrullen hur de kan råka väcka brukare när de utför fysisk tillsyn och att denna risk undviks med digital tillsyn. Fördelar med tillsynskameran lyfts särskilt fram för brukare som är lättväckta och har svårt att somna om. I några intervjuer lyfter personal också fram positiva följdeffekter av bättre sömn. Exempel som tas upp är att brukaren mår bättre och får mer energi och bättre aptit. En biståndshandläggare beskriver det på följande sätt: Den största nackdelen med fysisk tillsyn man [brukaren] blir ofta väckt, man sover sämre vilket också ger ringar på vattnet och andra effekter, till exempel att man äter sämre. Av intervjuerna har det inte framkommit något exempel på när digital nattillsyn leder till försämrad sömn, jämfört med fysisk nattillsyn. Ett värde med läkemedelsautomaterna som återkommande lyfts fram i intervjuerna är att de kan öka patientens följsamhet till sin läkemedelsbehandling. I intervjuer med patienter, anhöriga och personal beskrivs hur läkemedelsautomaten kan medföra att läkemedel i högre utsträckning ges i rätt tid, eftersom fysisk läkemedelshantering kan medföra förseningar. Men så som omnämnts i tidigare avsnitt kan tekniken också innebära en lägre följsamhet och patientsäkerhetsrisker. Hur stora patientsäkerhetsriskerna är avgörs i det individuella fallet. Det är inte nödvändigtvis så att läkemedelsautomaten medför patientsäkerhetsrisker, förutsatt att individen kan hantera automaten på ett bra sätt, uppvisar hög följsamhet och får adekvat uppföljning. En ytterligare aspekt som framkommer i intervjuerna med brukare, patienter, anhöriga och personal är att uppföljningen av insatsen kan riskera att försvagas då de fysiska besöken ersätts med digital teknik. Denna risk är nära kopplad till frågan om hur teknikerna påverkar insatsens säkerhet. Att använda digital nattillsyn och läkemedelsautomater innebär i regel att personalens fysiska närvaro hos brukaren eller patienten minskar. Det kan i sin tur innebära att personalens insyn i individens mående och hälsostatus minskar, framför allt kopplat till läkemedelsautomaten där det fysiska besöket i regel innebär mer kontakt med individen än vid fysisk nattillsyn. Vid minskad insyn kan också risken öka för att ett förändrat behov hos individen inte uppmärksammas. Överlag uttrycker personalen att uppföljningen fungerar väl när brukaren eller patienten har andra insatser från kommunen, som innebär att personal är på plats i hemmet och kan följa upp individens mående och hur insatsen fungerar. Men för personer som endast har en läkemedelsautomat eller digital nattillsyn, och inga övriga insatser från kommunen, identifierar personalen större risker. Av intervjuerna framkommer att det kan vara anhöriga eller individen själv som i dessa fall uppmärksammar personalen på förändrade behov. Exempelvis beskriver anhöriga hur de själva kontaktat kommunen när de uppmärksammat att brukaren blivit sämre och påtalat behov av fler digitala tillsynstillfällen eller att patienten inte tagit sina läkemedel. För brukare och patienter som saknar regelbunden kontakt med anhöriga kan risken därmed bli ännu högre för att förändrade behov inte uppmärksammas. Under några intervjuer med anhöriga lyfts skillnaden mellan fysiska besök och en läkemedelsautomat när det gäller uppföljning. Exempelvis lyfter anhöriga fram hur personalen, när de utförde fysiska besök, kunde observera hur patienten mår, om patienten äter ordentligt och följa upp förändringar som är kopplade till hälsa och sjukdomstillstånd. Detta lyfts framför allt fram i de fall där patienter har haft dagliga fysiska läkemedelsbesök och sedan fått en läkemedelsautomat. En anhörig uttrycker önskemål om att personalen ska besöka patienten oftare, för att kompensera för de fysiska besök som uteblir med läkemedelsautomaten: Behöver inte åka dit flera gånger [per dag] men kanske en till två gånger i veckan. [Att personalen] svänger in och kollar, fysisk kontroll av hen att hen mår bra. Till exempel att dom ser att här ligger påsar som hen inte tagit och öppnat. Att man ser om det fungerar eller inte. Den rutinen skulle varit bra och ett schema för hemtjänst att ha koll på hen. På liknande sätt lyfter hemtjänstpersonal under en intervju fram behov av kompletterande fysiska besök för att stärka uppföljningen. På frågan om vad de skulle ändra avseende läkemedelsautomaten eller sitt arbetssätt svarar en hemtjänstpersonal på följande sätt: Att vi är där oftare [hos patienten], inte bara två veckor. Att se att det går bra, att dom följer sin medicin. Man vet inte efter två veckor om de tar medicin eller inte. Skulle önska att man kunde gå oftare, en gång var tredje dag eller liknande, för brukarnas skull. Sammantaget visar intervjuerna att teknikerna kan innebära en risk för försämrad uppföljning av individens mående, behov och hälsostatus. Denna risk är som störst för individer som endast har tekniken, och ingen annan insats från kommunen, samt för individer som saknar regelbunden kontakt med anhöriga eller andra närstående. Hur stor denna risk är påverkas av hur kommunen valt att arbeta med uppföljning. Om kommunen kompletterar den digitala insatsen med tät och kontinuerlig uppföljning kan denna risk minska, eller helt försvinna. I sammanhanget bör också påminnas om de lagar och regler som gäller för uppföljning av insatser enligt SoL och HSL samt medicintekniska produkter.14 14 5 kap. 4 § HSL och 5 kap. 2 § SoL. Se vidare vad detta innebär i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. För medicintekniska produkter se även 2 kap. 3 § HSLF-FS 2021:52. Sammanfattningsvis visar intervjuerna hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan bidra med många fördelar för brukare och patienter, jämfört med fysiska besök. Teknikerna kan öka verksamhetens kvalitet genom att öka individens trygghet, säkerhet, självständighet och integritet. Den digitala nattillsynen kan dessutom förbättra brukarens sömn medan läkemedelsautomaten kan öka patientens följsamhet till sin läkemedelsbehandling samt främja aktivitet och delaktighet i sociala sammanhang. Samtidigt visar intervjuerna att teknikerna också kan medföra en lägre kvalitet på insatsen. I dessa fall kan tekniken riskera att få motsatt effekt och i stället minska individens trygghet, säkerhet och integritet. Teknikerna kan också öka risken för ofrivillig ensamhet och minskad uppföljning, beroende på hur kommunen organiserat sitt arbete. I flera fall kan digital nattillsyn och läkemedelsautomater få liknande effekter, men i andra fall skiljer de sig åt. Utöver att påverka brukaren eller patienten kan välfärdsteknik också påverka andra grupper såsom anhöriga och personal. I detta kapitel ges en sammanfattad bild av vad framkommit i Socialstyrelsens analys av intervjuerna om teknikens påverkan på dessa grupper. Även här görs jämförelsen gentemot en fysisk insats. Av intervjuerna framkommer att digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan påverka anhöriga på olika sätt. Anhöriga beskriver ofta fördelar som tekniken har inneburit för dem, jämfört med en tidigare situation då individen inte hade någon insats. I dessa fall kan tekniken bidra till att både avlasta anhöriga och minska oron för att individen exempelvis ramlar under natten eller glömmer att ta sina läkemedel. Anhöriga beskriver exempelvis hur läkemedelsautomaten avlastat dem så att de inte längre behöver påminna om läkemedel. Här kommer Socialstyrelsen dock endast beskriva teknikens påverkan på anhöriga jämfört med en fysisk insats. Nedan sammanfattas några av de mest framträdande positiva och negativa aspekterna. Av intervjuerna framgår att digital nattillsyn och läkemedelsautomater indirekt bidrar positivt för anhöriga om de ser att tekniken ger ett mervärde till brukaren eller patienten. I anhörigintervjuerna uttrycks många fördelar med teknikerna, och i de flesta fall föredrar de en digital lösning framför en fysisk insats, eftersom de ser att tekniken är bättre för individen. Det förekommer också exempel på att anhöriga, mer direkt, påverkas positivt av tekniken. Exempelvis kan tekniken medföra att anhöriga känner sig tryggare. Detta beskrivs främst i samband med den digitala nattillsynen. I en intervju beskriver en anhörig hur hen upplever att tillsynskameran bidrar med större trygghet då den möjliggör fler tillsyner nattetid. Personalen beskriver också hur anhöriga kan bli tryggare med tekniken, och en biståndshandläggare uttrycker sig på följande sätt gällande digital nattillsyn: I början var anhöriga mer skeptiska till detta men nu tycker dom mer att det är bra att man inte riskerar att väcka någon, att det inte behöver komma in främmande folk i huset. Det känns som en trygghet för dom. liknande fördelar för anhöriga som för brukare och patienter, exempelvis mer . Exempelvis framkommer att den digitala nattillsynen kan bidra till att anhöriga inte vaknar eller störs av tillsynsbesöken, och att läkemedelsautomaten kan bidra till att anhöriga får vara ifred i sitt hem i högre utsträckning. En anhörig beskriver skillnaden mellan fysiska besök och en läkemedelsautomat på följande sätt: Då blir det ju ännu mer hembesök och då får man ju ännu mindre egentid. Så jag är jätteglad att jag slipper att det kommer någon och delar medicin. Av intervjuerna framgår att anhöriga kan uppleva att det känns tryggare med fysiska besök. Detta beskrivs främst kopplat till läkemedelsautomaten, när patienten har haft fysiska besök sedan tidigare. En sjuksköterska beskriver på följande sätt: Det är mycket svårare om patienten har haft fysiska besök tidigare, mycket svårare, för anhöriga tycker att det är tryggt att man kommer fysiskt och tittar till. På en fråga om varför anhöriga föredrar fysiska besök svarar en MAS att det är Detta återspeglas i intervjuerna med anhöriga där vissa påtalar att de skulle känna sig tryggare med fysiska besök. En anhörig uttrycker sig på följande sätt: Vill ha roboten eftersom jag ser till hens [patientens] perspektiv. Men för mig som anhörig skulle jag hellre vilja ha en levande person som gick in till hen. Men det är mest utifrån mitt egna perspektiv. Det skulle kännas tryggt. Ingen anhörig nämner att de känner sig otrygga med teknikerna. Dock påpekar en anhörig att den digitala nattillsynen i och med att något kan ske mellan tillsynstillfällena. Detta problem finns dock även med fysisk tillsyn. En biståndshandläggare beskriver på liknande sätt hur digital nattillsyn kan leda till en falsk trygghet för anhöriga: Tekniken kan ge viss falsk trygghet till anhöriga, då kameran inte ger några garantier att det inte är stökigt under natten när kameran är avstängd. Vissa anhöriga kan tro att för att det är en kamera, så fångas allt som sker under natten. Flera anhöriga uttrycker behov av tätare uppföljning och mer återkoppling från personalen. En anhörig uttrycker sig på följande sätt om den digitala nattillsynen: Ja det är väl kanske att man kunde få en återkoppling också hur det fungerar och vem man kan vända sig till som sagt om det är något man funderar över, en kontaktperson. Anhöriga kan också uppleva tekniken som inkräktande på den personliga integriteten. Detta lyfts i samband med den digitala nattillsynen. En enhetschef för hemtjänsten beskriver att anhöriga kan känna obehag över att det sitter en kamera hos personen Personal i en nattpatrull beskriver det på följande sätt: Anhöriga tror ofta att det är övervakning dygnet runt. Den informationen är sjukt viktig [att kameran bara är på korta tidsfönster]. Ibland måste vi ha kontakt med anhöriga och återberätta informationen. Kan vara folk som sover över [hos brukaren] och undrar över kameran och vi får förklara att dom inte blir tittade på hela natten. En ytterligare aspekt som framkommer i intervjuerna är att teknikerna kan medföra ett större ansvar för anhöriga när det gäller att uppmärksamma och påtala individens behov, framför allt i fall då individen saknar andra insatser från kommunen. Här kan anhöriga behöva fylla en större roll i att påtala för personal när de uppmärksammar något förändrat behov eller att tekniken inte fungerar om den ska. Anhöriga kan indirekt få en form av uppföljningsansvar, som de inte skulle ha på samma sätt om insatsen genomfördes fysiskt. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan också innebära att anhöriga får ta en större roll i att hjälpa individen om något problem uppstår med tekniken. Anhöriga beskriver hur patienter och brukare kan behöva deras delaktighet och hjälp för att kontakta personal och svara på frågor om tekniken, till exempel när patienter med läkemedelsautomat ska resa bort eller vid tillfällig sjukhusvistelse. Anhöriga har då hjälpt till med att kontakta och meddela personalen i förväg för att få hjälp med att ta ut dospåsar. Överlag beskriver anhöriga dock att det gått bra för patienterna att hantera automaten självständigt. Av intervjuerna framkommer också hur tekniken kan påverka personalen på olika sätt. Nedan presenteras några centrala teman som framkommit i personalintervjuerna. Även här är fokus på jämförelsen med ett fysiskt arbetssätt. Överlag framkommer främst aspekter som är kopplade till teknikens påverkan på personalens psykiska arbetsmiljö. I princip inga aspekter av den fysiska arbetsmiljön lyfts fram, inte heller gällande den sociala arbetsmiljön. Gällande säkerhet lyfts detta fram vid något enstaka tillfälle, exempelvis av en enhetschef för hemtjänst som uttrycker att tekniken kan minska risken för trafikolyckor. Analysen av intervjuerna visar personalen, från hur kommunen valt att organisera arbetet. I detta avsnitt blandas ofrånkomligt dessa aspekter. Ett centralt tema som framkommer i intervjuerna är att teknikerna kan påverka hur värdeskapande och meningsfulla personalen upplever att deras arbetsuppgifter är. Här lyfts både positiva och negativa aspekter. En positiv faktor med teknikerna som återkommande lyfts fram är att de kan ta bort arbetsmoment som inte är värdeskapande för individen, utan tvärtom kan ha negativa effekter. Som vi såg i tidigare kapitel kan vissa brukare och patienter, av olika anledningar, föredra tekniken framför fysiska besök. Från baspersonalens perspektiv ger tekniken här ett mervärde i och med att de slipper känna att de stör eller oroar brukare och patienter eller inkräktar på deras privata sfär. Exempelvis beskriver nattpersonalen i en kommun hur de kan påtala märker att vi inte behöver vara där, att vi stör mer än vi gör nytta . En annan positiv aspekt med teknikerna som framkommer i intervjuerna är att de kan frigöra tid som baspersonalen kan ägna åt arbetsuppgifter där deras kompetens och arbete ger ett tydligt mervärde för individen. Exempelvis beskriver nattpersonalen i en kommun hur den digitala bort arbetsmoment som inte är värdeskapande, exempelvis restid. Tid i bil till patienter och brukare som bor långt bort lyfts under flera intervjuer fram som ett exempel på en icke-värdeskapande arbetsuppgift. I en kommun lyfter nattpersonal upp ett exempel på hur en tillsynskamera sparade in 16 mil i resväg varje natt. I en annan kommun beskriver nattpersonal det på följande sätt: Det är körtiden som tar tid och man kan känna att det finns andra vårdtagare som har mer behov av vår tid, än att man sitter ute och kör, och det är en stor fördel med kameran. Gällande läkemedelsautomaten beskriver personal på samma sätt fördelar med att slippa resor, och att de kan ägna sin arbetstid till mer värdeskapande aktiviteter. För läkemedelsautomaten lyfts också exempel på hur tekniken kan skapa bättre förutsättningar för personalens värdeskapande arbete, när patienten hanterar sina läkemedel på egen hand. En sjuksköterska inom socialpsykiatrin beskriver hur läkemedelsautomaten har påverkat boendestödets arbete på följande sätt: Man kan lägga fokus på roligare saker än läkemedel, kan bli ett väldigt tjat om läkemedel hit och dit. För boendestöd behöver det inte bli det stora fokuset på läkemedel utan de kan ha fokus bara på boendestöd och att göra sitt vanliga arbete. På samma sätt som baspersonalen upplever tekniken som positiv när den ger ett mervärde för individen, kan de också uppleva tekniken som negativ, när de upplever att individen saknar det fysiska besöket. I tidigare kapitel lyftes att det fysiska besöket kan bidra till exempelvis högre trygghet och fylla en viktig social funktion för vissa brukare och patienter. Framför allt i intervjuer om läkemedelsautomater framkommer beskrivningar av det fysiska besöket som värdeskapande. En hemtjänstpersonal i en kommun beskriver fördelar med läkemedelsbesök på följande sätt: [Att vi ser att] det går bra, att dom följer sin medicin, att dom får sin sociala stund. För det är lika viktigt som medicin tycker jag, det sociala. Inte att vi blir som en robot som bara går dit och fyller på medicin. Man tappar det sociala, vissa har bara hemtjänsten. Att arbetet tappar sin sociala funktion och bli opersonligt är dock ingen central risk som förs fram i intervjuerna med baspersonal. En anledning till detta kan vara att den personal som Socialstyrelsen intervjuat fortfarande gör många fysiska besök. Tekniken behöver inte minska de sociala kontakterna utan kan till och med öka mängden fysiska besök för en enskild medarbetare. Teknikerna innebär inte bara att tid frigörs till viktiga arbetsuppgifter som ger mervärde för individen, utan också att personalen behöver lägga tid på arbete som kan upplevas som icke-värdeskapande eller okvalificerat. Detta lyfts främst när personalen behöver hantera teknikstrul. I en kommun beskriver sjuksköterskor hur de behöver ägna tid åt problem som kan uppstå med läkemedelsautomaterna, som gör att deras kompetens inte nyttjas på bästa sätt. Gällande den digitala nattillsynen beskrivs denna nackdel ännu tydligare. Baspersonal uttrycker frustration över att behöva åka hem till brukare och försöka åtgärda teknikstrul och starta om kameror, vilket beskrivs som en arbetsuppgift som också kan påverka brukarna negativt. I den kommun som har mest teknikproblem beskriver nattpersonalen sin arbetssituation på följande sätt: När kamerorna strulade jättemycket för ett tag sedan, och inte något av fallen var på grund av att någon hade skadat sig, kändes det väldigt onödigt att väcka dom [brukarna]. En annan nattpersonal i samma kommun beskriver det på liknande sätt: Vi ska inte hålla på med larmen mitt i natten när vårdtagaren ska sova, klart dom blir lite oroliga om vi kommer in och börjar pilla på kameran mitt i natten, så det är det jag önskar jag hade mer att säga till om. Ett annat tema som framkommer i intervjuerna är hur tekniken kan påverka personalens psykiska arbetsmiljö kopplat till trygghet, oro och stress. Under vissa personalintervjuer framkommer att teknikerna kan bidra till ökad trygghet och lugn, jämfört med tidigare då de utförde allt arbete fysiskt. För den digitala nattillsynen beskriver nattpersonalen i en kommun att För läkemedelsautomaten beskrivs på liknande sätt hur tekniken kan bidra till ett större lugn i att personalen vet att patienten kommer få sina läkemedel i tid. Hemtjänstpersonal i en kommun beskriver det på följande sätt: Med medicingivare [läkemedelsautomater] kan medicin ges mer i tid. Det händer ofta att vi är försenade. Nu är vi underbemannade så det hjälper jättemycket att man vet att de kan ta medicin i tid, till exempel de med parkinson jätteviktigt att de kan ta medicin i tid. Under en intervju med hemtjänstpersonal framförs också att läkemedelshanteringen i sig kan vara ett stressande moment och hur läkemedelsautomaten i detta sammanhang blir ett stöd för personalen. Intervjuerna visar också hur teknikerna kan medföra känslor av oro, otrygghet och etisk stress. Exempelvis uttrycker personalen att de kan uppleva en oro över att tekniken ska krångla och att det inte finns tillräckligt med tid och resurser för att utföra alla insatser. Vissa intervjupersoner beskriver här hur de kan uppleva en form av etisk stress över att behöva prioritera mellan olika insatser. Detta lyfts främst kopplat till digital nattillsyn i kommuner som har mycket problem med tekniken. En nattpersonal beskriver sin arbetssituation på följande sätt: Den digitala nattillsynen kan också medföra en känsla av oro och osäkerhet över brukarens hälsotillstånd. Exempelvis uttrycker nattpersonal som utför kameratillsyn att de upplever en viss otrygghet i att de inte kan säkerställa att personen mår bra via kameran, utan endast att de ligger i sängen. På liknande sätt lyfter personal fram hur läkemedelsautomaten kan medföra en oro för patienters följsamhet till sin läkemedelsbehandling. Överlag beskriver personalen att de är trygga med läkemedelsautomaten, men det förekommer också exempel på när personal kan uppleva en oro eller osäkerhet över om patienten tar sina läkemedel. Detta lyfts främst i fall då patienten saknar andra insatser och uppföljningen sker mer sällan. En chef för en hemtjänstgrupp beskriver att baspersonalen inte vågar släppa över fördelningen helt och hållet till läkemedelsautomaten, och att de har kvar besöken under en längre tid efter En hemtjänstpersonal i en annan kommun ger uttryck för denna typ av farhåga: Vi vet inte till hundra procent säkerhet att dom tar medicinen eller inte. Det kan vi aldrig göra. Det skulle vara det [som är negativt], men handlar lite om tillit. Ett annat centralt tema som framkommer i intervjuerna är hur tekniken påverkar personalens arbetsbelastning. Även här lyfts både positiva och negativa aspekter. Den övergripande bild som förmedlas i intervjuerna är att teknikerna underlättar baspersonalens arbete, när allt fungerar som det ska. Dock framgår att teknikerna sällan leder till någon avlastning för baspersonalen i de tre kommunerna, vilket är direkt kopplat till hur kommunen valt att organisera och resurssätta arbetet. Ofta beskriver baspersonalen att arbetsbelastningen ligger på samma nivå som tidigare, eller att den blivit högre. Det förekommer dock några enstaka exempel på att tekniken har lett till en avlastning och lugnare arbetstempo. Av intervjuerna framkommer att teknikerna kan öka personalens stress och arbetsbelastning. Detta lyfts främst kopplat till larmhanteringen och är direkt kopplat till hur kommunen organiserat larmen. Både digital nattillsyn och läkemedelsautomater medför larm som baspersonalen behöver åka på. Baspersonal beskriver att de inte har någon tid avsatt för att hantera larm. Tiden för larm är inget som schemaläggs utan är något som behöver hanteras utöver alla andra arbetsuppgifter. Om tekniken resulterar i många larm innebär detta att personalen får en ökad belastning. För båda teknikerna beskriver baspersonal den ökade stress som tekniken kan leda till när de ska hantera dessa larm. En försvårande faktor för nattillsynen är att det kan vara svårare att kalla in extra personal på natten. I de tre kommuner som Socialstyrelsen intervjuat uppger nattpersonal att de i regel inte har möjlighet att tillkalla extra personal om det blir något problem med kamerorna, utan de behöver i stället själva jobba mer intensivt och prioritera bland insatserna. I en kommun med mycket teknikproblem beskriver natt blir väldigt hög belastning när det inte funkar annan intervjuperson i samma kommun beskriver nattpersonalens situation på följande sätt: Även för läkemedelsautomaterna beskriver personal hur larm kan orsaka arbetstoppar och ökad stress. Dock beskrivs inte larmen vara lika frekventa, och därmed upplevs inte problemet vara lika stort. Under en intervju med hemtjänstpersonal beskrivs hur de kunde uppleva stress över larmen i början, och även fortfarande, om larmen kommer under en stressig dag: Vi har ganska tajta scheman, det är tidsstyrt allting. Om det tar tio minuter längre [att fixa med en läkemedelsautomat] så påverkar det resten. Strular den så kan man känna stress över det. Vi har bra tid för att fylla på dom, men om det går larm, då måste man ta det utöver, klämma in det helt enkelt. En annan negativ aspekt med teknikerna är att de kan göra arbetet mer oförutsägbart för personalen. Resursplanerare beskriver hur allt fler arbetsuppgifter blir reaktiva och utgår från larm. En enhetschef för en nattpatrull beskriver hur tekniken kan leda till att förväntningar inte införlivas och en besvikelse över arbetssituationen uppstår, exempelvis om personalen startar ett arbetspass med ett lugnt schema och det blir en . Personal beskriver också hur de kan känna stress över att missa tidsfönstret för kameratillsynen. Eftersom kameratillsynen ska utföras under särskilda tider finns en risk för att personalen missar tidsfönstret om de har många andra arbetsuppgifter som de behöver prioritera. Här kan kameratillsynen medföra en latent stress. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan även medföra en ökad arbetsbelastning för andra yrkesgrupper än baspersonalen, exempelvis för stödfunktioner, larmtekniker och chefer. Gällande den digitala nattillsynen beskriver exempelvis en enhetschef att tekniken lett till en ökad arbetsbelastning. Chefen beskriver hur tekniken har medfört många nya administrativa arbetsuppgifter som är tidskrävande, men att hen ändå ser att de positiva värdena med tekniken väger över. I andra kommuner kan denna typ av administrativa arbetsuppgifter vara fördelade på andra roller. Gällande läkemedelsautomaterna beskriver vissa sjuksköterskor att läkemedelsautomaterna har lett till en ökad arbetsbelastning, exempelvis genom ökad administration. Under en gruppintervju uttrycker sig en sjuksköterska på följande sätt: Jag tycker jag får mer göra med robotarna [läkemedelsautomaterna]. Hemtjänstpersonalen ringer in och är frustrerade och jag vet inte vad man ska göra, behöver prata med supporten, och då behöver man göra mycket admin kring det. Innan så hade jag bara delegering. Av intervjuerna framkommer exempel på hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan bidra till en större flexibilitet för personalen. Exempelvis nämns att personalen kan styra mer över sin arbetsdag när de inte behöver anpassa sig efter tiderna för fysiska besök i samma utsträckning. Resursplanerare beskriver hur läkemedelsautomater underlättar planeringen och att de kan planera ett jämnare flöde för baspersonalen och undvika arbetstoppar under vissa tider. Det framkommer också exempel på hur den digitala tekniken kan förenkla arbetet och göra det smidigare. Exempelvis beskrivs hur den digitala nattillsynen är enklare och snabbare att genomföra än fysiska tillsynsbesök, inte bara för att personalen slipper restiden, utan också för att de slipper gå in hos brukare och försöka att inte väcka dem samtidigt som de ska titta till personen. Samtidigt visar intervjuerna att teknikerna också kan medföra krångel och minskad flexibilitet för personalen. Detta nämns framför allt kopplat till olika typer av teknikproblem. Det förekommer också beskrivningar av ineffektiva arbetssätt och otydlighet i rutiner som kan försvåra personalens arbete. Hur kommunen väljer att organisera arbetet får här stor påverkan på hur effektivt arbetet blir. Exempelvis hur larmkedjan är organiserad. I en av kommunerna gick larmen från läkemedelsautomater under en period till både hemtjänstpersonalen och sjuksköterskorna, vilket skapade en osäkerhet i vem som förväntades hantera larmet. Denna typ av dubbelriktad ansvarsfördelning i organisationen kan skapa fördröjningar och ineffektivitet i hanteringen av tekniken. En annan återkommande problematik som lyfts i intervjuerna är att tekniken kan vara krånglig att använda, vilket beskrevs i tidigare kapitel. Sammanfattningsvis visar intervjuerna att digital nattillsyn och läkemedelsautomater påverkar personalen både positivt och negativt i de tre kommunerna. Överlag uttrycker personalen att de är positiva till teknikerna och att de underlättar deras arbete, förutsatt att de fungerar som de ska. Av intervjuerna framgår att många av de negativa aspekterna inte har med de till andra faktorer såsom arbetets organisering, rutiner, införandeprocesser och utbildningsinsatser. I detta kapitel kommer Socialstyrelsen presentera hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater påverkar de tre kommunernas resurseffektivitet, jämfört med ett fysiskt arbetssätt. I denna rapport förstås resurseffektivitet som en relation mellan resurser och kvalitet. Resurseffektivitet uppnås när en verksamhet utförs med mindre resurser men med oförändrad eller ökad kvalitet, eller då kvaliteten ökar vid användning av samma mängd resurser. För att avgöra om digital nattillsyn och läkemedelsautomater leder till ökad resurseffektivitet i de tre kommunerna behöver således de resurser som används ställas i relation till hur teknikerna påverkar verksamhetens kvalitet. Detta behöver i sin tur jämföras med de resurser som används vid fysiska besök, och den kvalitet som det fysiska arbetssättet leder till. I detta kapitel kommer således följande fråga undersökas: Är digital nattillsyn och läkemedelsautomater mindre resurskrävande än en fysisk insats? - Om ja: Uppnår kommunen en likvärdig eller ökad kvalitet med teknikerna, jämfört med en fysisk insats? I detta avsnitt redogörs för den ekonomiska analys som Socialstyrelsen genomfört i de tre kommunerna för att ta reda på om digital nattillsyn och läkemedelsautomater är mindre resurskrävande än en fysisk insats. Vi insats är mindre resurskrävande och I dialog med de tre kommunerna har Socialstyrelsen identifierat bakgrundsinformation som är central för vår beräkning av digital nattillsyns resursanvändning. I tabell 2 presenteras beskrivande statistik för respektive kommun. Andelen brukare som har digital nattillsyn, av det totala antalet brukare med nattillsyn, är 31 55 procent i kommunerna. Det genomsnittliga antalet digitala nattillsyner, det vill säga observationer, per natt och per brukare, är 1,0 2,1 i kommunerna. I tabell 2 redovisas kommunernas uppskattningar av kortaste respektive längsta avståndet från arbetsplatsen till brukaren. Den genomsnittliga tidsåtgången för fysisk nattillsyn är 5 10 minuter i kommunerna. Genom dialog med kommunerna har även central bakgrundsinformation om läkemedelsautomater identifierats. I tabell 3 presenteras beskrivande statistik för respektive kommun. Andelen patienter som har en läkemedelsautomat, av det totala antalet patienter som har stöd av kommunen med läkemedelshantering, är 25 procent i kommun A, 16 procent i kommun B och 14 procent i kommun C.15 Alla tre kommuner rapporterar att läkemedelsautomaten i genomsnitt fylls på med nya läkemedel två gånger per månad. Den genomsnittliga tidsåtgången för påfyllning är 10 20 minuter. Gällande transportsträckorna har kommunerna angett samma uppskattningar som för nattillsynen. 15 Av det totala antalet personer med stöd med läkemedelshantering ingår en rad olika insatser som kommunen ger. I många av dessa fall lämpar det sig inte med en läkemedelsautomat, exempelvis för att patienten inte har dosförpackade läkemedel eller om patienten behöver stöd i att inta läkemedlet. För att kunna genomföra beräkningar av huruvida digital nattillsyn och läkemedelsautomater är mindre resurskrävande än fysiska besök samlades data in från de tre kommunerna. Data bestod av tre kategorier av kostnader som är relaterade till nattillsyn och läkemedelshantering. Kategorierna var: kostnad för utrustning, besökskostnad och personalkostnader. Socialstyrelsen ställde frågor om kostnader på ett sätt som möjliggjorde jämförelse mellan fysisk och digital nattillsyn samt mellan fysiska läkemedelsbesök och läkemedelsautomater. För information om dessa beräkningar, se bilaga 2. Beräkningarna av teknikernas resursanvändning fångar inte upp alla typer av resurser som används utan fokuserar på de mest betydande resurs- och kostnadsposterna, som vi identifierat tillsammans med kommunerna. I vissa fall har kommunerna kunnat hämta ut data från sina verksamhetssystem, men i många fall har kommunerna behövt göra uppskattningar av resursåtgången. Vidare har Socialstyrelsen behövt göra antaganden, när data saknas från kommunerna. Detta medför att analysen inte till fullo speglar verkliga förhållanden i de tre kommunerna. Beroende på vilka antaganden som görs kan bias röra sig mot antingen en överskattning eller en underskattning av teknikernas resursvinster i de tre kommunerna. En begränsning med vår analys som får stor påverkan på utfallet är att våra beräkningar utgår från de resursvinster som teknikerna kan ge om de helt och hållet ersätter ett fysiskt besök. Detta speglar dock sällan verkligheten eftersom flera omsorgsåtgärder ofta utförs vid samma besök, speciellt när det gäller stöd med läkemedelshantering. När en individ får en tillsynskamera eller läkemedelsautomat behöver det fysiska besöket ibland behållas, även om det kan flyttas på i tid. Den resursvinst som teknikerna ger i denna typ av fall blir betydligt mindre, än när hela besöket kan plockas bort. Kommunen sparar då endast in tiden för att utföra tillsynen eller hantera läkemedlet, men inte tiden för transport, vilket är den stora kostnadsposten. Sammantaget medför detta antagande att Socialstyrelsen har överskattat resursvinsterna med teknikerna, framför allt kopplat till läkemedelsautomaterna. I praktiken medför teknikerna inte alltid att fysiska besök kan plockas bort, vilket vi utgått från i våra beräkningar. En faktor som har varit särskilt svår för kommunerna att ange har varit genomsnittliga transportsträckor och transporttid för fysiska besök. Ingen av kommunerna har specifika mätare i bilarna där det går att urskilja ett visst sorts besök, utan dessa mäter sträckan för samtliga besök. Kommunerna lyfter även att medarbetarna är mobila och oftast inte utgår från arbetsplatsen. Detta gör att det finns många faktorer såsom körschema och oväntade händelser som kan påverka transportsträckor. Socialstyrelsen har behövt göra antaganden för att uppskatta detta. Till exempel har vi utgått från uppskattad kortaste och längsta transportsträcka från arbetsplatsen till individen, och utifrån det uppskattat en genomsnittlig transportsträcka per besök för respektive kommun. Troligtvis är det fler brukare och patienter som bor i tätbebyggelse där transportsträckorna är kortare än det genomsnitt som vi uppskattat, vilket förmodligen innebär att vi har överskattat vinsterna med tekniken. Ett annat antagande som påverkar vår analys är att alla transportsträckor körs med bil. Det skulle kunna göra att vi överskattar vinsterna med teknikerna eftersom minskade drivmedelskostnader ingår i beräkningen. Det skulle också kunna göra att vi underskattar vinsterna om personalen använder andra färdmedel som tar mer tid i anspråk. Ett ytterligare antagande som Socialstyrelsen har gjort är att kommunerna använder dubbelbemanning för de fysiska nattillsynsbesöken. Om en kommun använder enkelbemanning blir vinsterna mindre. En annan uppgift som har varit svår för kommunerna att uppskatta är antalet larm som teknikerna resulterar i. För den digitala nattillsynen handlar det om larm när brukaren inte syns i kameran eller när det är något fel på tekniken. För läkemedelsautomaten handlar det om larm när patienten inte tagit loss dospåsen, eller när automaten krånglar. Mängden larm påverkar utfallet då fler larm som kräver fysiska besök också tar mer resurser i anspråk. Uppgifter om antal larm baseras på verksamhetsdata i den utsträckning Socialstyrelsen har haft tillgång till det. I annat fall har vi utgått från kommunernas rapportering om antal larm. Uppgifterna om antal larm har också jämförts med vad som har framkommit i personalintervjuerna. Ytterligare en begränsning i tillvägagångsättet är att vi inte har inkluderat uppstartskostnader vid införandet av teknikerna, till exempel utbildningskostnader. Tabell 4 beskriver uppskattade resursvinster som kommunerna gör till följd av att införa digital nattillsyn. Resultatet visar att tillsyskameror är mindre resurskrävande än fysiska besök i alla tre kommuner. Kommunerna gör huvudsakligen besparingar genom minskat antal fysiska besök och transporter, vilket resulterar i frigjord tid för baspersonalen och minskade drivmedelskostnader.16 I tabell 9 redovisas skillnader i årskostnad mellan ett helt fysiskt arbetssätt och digital nattillsyn. Resultatet visar att kommunernas användning av digital nattillsyn innebär kostnadsbesparingar. Av tabell 4 framgår att nivån på resursvinsterna skiljer sig åt mellan kommunerna. Kommun A sparar in 15 timmar för personalen, per brukare och månad, genom sitt införande av digital nattillsyn, medan kommun B och kommun C sparar in 37 respektive 25 timmar. Anledningen till att resursvinsterna är lägre i kommun A, jämfört med de övriga kommunerna, är kopplad till besöksfrekvensen för nattillsynen. I tabell 4 framgår att mängden minskade fysiska besök per patient och månad varierar mellan kommunerna (29,9 44,4 besök). Denna variation beror på att kommunerna skiljer sig åt gällande hur många tillsynsbesök brukaren har i genomsnitt. I kommun A är genomsnittet 1,0 besök per natt och brukare, medan det i kommun B är 2,1 besök per natt och i kommun C 1,7 besök per natt. Detta medför att kommun B och kommun C gör större resursvinster än kommun A när de inför digital nattillsyn. Att kommun B gör de största resursvinsterna beror på att den är geografiskt mycket större än de övriga två kommunerna.17 Detta leder till att tekniken sparar in mer restid för personal och mer drivmedelskostnader i kommun B jämfört med övriga kommuner. Dock rapporterar kommun B kortare tid (5 minuter) för fysiska tillsynsbesök, jämfört med de andra två kommunerna 16 Minskningen i antalet besök beräknas som skillnaden mellan antalet schemalagda fysiska besök för nattillsyn och antalet fysiska besök som fortfarande krävs trots användning av digital nattillsyn det vill säga summan av oplanerade fysiska besök till följd av larm. 17 För bakgrundinformation om de tre kommunerna, se tabell 1. (10 minuter), vilket gör att vinsterna i det hänseendet blir mindre för kommun B. För mer information om beräkningarna som ligger till grund för denna tabell, se bilaga 2. Beräkningen utgår från att den digitala nattillsynen ersätter fysiska tillsynsbesök, vilket innebär att resursvinsterna i kommunerna överskattas. Tabell 5 beskriver uppskattade resursvinster som kommunerna gör till följd av att införa läkemedelsautomater. Resultatet visar att läkemedelsautomater är mindre resurskrävande än fysiska besök i alla tre kommuner. Likt fallet med digital nattillsyn, gör kommunerna huvudsakligen besparingar genom minskat antal fysiska besök och transporter, vilket resulterar i frigjord tid för baspersonalen och minskade drivmedelskostnader.18 I tabell 13 redovisas skillnader i årskostnad mellan ett helt fysiskt arbetssätt och läkemedelsautomater. Resultatet visar att kommunernas användning av läkemedelsautomater innebär kostnadsbesparingar. Av tabell 5 framgår att nivån på resursvinsterna skiljer sig åt mellan kommunerna. Kommun A sparar in 30 timmar för personalen, per patient och månad, genom sitt införande av läkemedelsautomater, medan kommun B och kommun C sparar in 61 respektive 36 timmar. Likt fallet med digital 18 Minskningen i antalet besök beräknas som skillnaden mellan antalet schemalagda fysiska besök för läkemedelshantering och antalet fysiska besök som fortfarande krävs trots användning av läkemedelsautomat, det vill säga summan av besök för påfyllning av läkemedel samt oplanerade fysiska besök till följd av larm. nattillsyn uppnår kommun B en högre resursvinst än de övriga kommunerna, på grund av att avstånden är längre. Minskat antal fysiska besök per patient och månad varierar i låg utsträckning mellan kommunerna (72,5 72,8 besök). För mer information om beräkningarna som ligger till grund för denna tabell, se bilaga 2. Beräkningen utgår från att läkemedelsautomaten ersätter fysiska besök för stöd med läkemedelshantering vilket innebär att resursvinsterna i kommunerna överskattas. Av resultatet framgår att läkemedelsautomater frigör mer resurser i de tre kommunerna, jämfört med den digitala nattillsynen. Störst är skillnaden i kommun A där läkemedelsautomaten frigör dubbelt så mycket tid för baspersonalen som den digitala nattillsynen (30 respektive 15 timmar per patient/brukare och månad). Detta beror på att patienter i snitt har fler läkemedelsbesök (2,5 per dag) än brukare har nattillsynsbesök i kommunerna, vilket innebär att läkemedelsautomaten frigör mer resurser än tillsynskameran. I kommun B och C är skillnaden i besöksfrekvens mellan teknikerna inte lika stor, och därmed är inte skillnaden i resursvinst lika stor som i kommun A. En ytterligare faktor som gör att läkemedelsautomaten är mer resursbesparande än den digitala nattillsynen i kommun B och C är att tillsynskameran resulterar i fler larm, då personalen behöver åka ut och göra fysiska besök, vilket minskar resursvinsten med kamerorna jämfört med automaterna. I kommun A är larmfrekvensen i stället något högre för läkemedelsautomaterna, jämfört med den digitala nattillsynen. Resursvinsten i transporter och drivmedel, per inbesparat fysiskt besök, är densamma för digital nattillsyn och läkemedelsautomater. Dock är besparingen i transporter och drivmedel totalt sett högre för läkemedelsautomater eftersom de sparar in fler fysiska besök. I denna del presenterar Socialstyrelsen en scenarioanalys av hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater påverkar kommunernas kostnader. Det första scenariot illustrerar hur kostnaderna skulle se ut om kommunerna hade ett helt fysiskt arbetssätt. Det andra scenariot illustrerar hur kostnaderna ser ut i dag, då kommunerna använder både en fysisk och en digital lösning. Det tredje scenariot illustrerar hur kostnaderna skulle se ut om kommunerna ökade användningen av digital nattillsyn till 80 procent och läkemedelsautomater till 50 procent. Det tredje scenariot ska inte uppfattas som ett målvärde eller önskvärt läge, utan är endast en illustration över hur kostnaderna förändras i takt med att användningsnivån stiger. Socialstyrelsen kan inte uttala sig om vilken nivå av teknikanvändning som vore önskvärd för kommunerna att nå. I scenarioanalysen utgår vi från samma beräkningsgrunder och antaganden som vi använt oss av i analysen av kommunernas resursvinster ovan. Den faktor som förändras i scenarioanalysen är andel individer som använder tekniken i respektive kommun. Gällande larmfrekvensen har vi utgått från att den ökar proportionellt i takt med en högre användningsgrad av tekniken. För mer information om beräkningarna se bilaga 2. I denna scenarioanalys tittar vi på olika användningsgrader av digital nattillsyn, där kommunerna i allt större utsträckning ersätter fysisk nattillsyn med digital nattillsyn. Tabell 6 visar kostnaderna för enbart fysisk nattillsyn, tabell 7 visar kostnaderna för kommunernas nuvarande situation där både fysisk och digital nattillsyn används och tabell 8 visar kostnaderna vid ökat antal brukare som har digital nattillsyn, upp till 80 procents användning. Tabell 9 redovisar skillnaderna i kostnad mellan dessa olika scenarier. Tabell 6 presenterar kostnadsbilden för enbart fysisk nattillsyn i respektive kommun. Kostnaderna skiljer sig åt mellan kommunerna, och den årliga kostnaden per brukare är 132 120 335 025 kronor. Nästa steg i scenarioanalysen är att beskriva hur kostnaderna ser ut i nuläget, då både fysisk och digital nattillsyn används. Som framgår av tabell 7 är årskostnaden i detta scenario 405 164 463 kronor per brukare. Nästa steg i scenarioanalysen är att beskriva hur kostnaderna ser ut i ett scenario där 80 procent av alla brukare med nattillsyn får denna insats digitalt. Som framgår av tabell 8 är årskostnaden i detta scenario 59 021 87 164 kronor per brukare. Tabell 9 visar årskostnaden per brukare för de tre olika scenarierna i respektive kommun. Resultatet visar att digital nattillsyn innebär en lägre kostnad för kommunerna jämfört med fysiska besök. Av tabellen framgår att årskostnaden per brukare minskar i takt med att fler brukare använder digital nattillsyn. Anledningen till att kostnaden skiljer sig åt mellan kommunerna är främst att avstånden är olika långa och att besöksfrekvensen ser olika ut. I kommun A har brukare i genomsnitt 1,0 tillsyn per natt, medan de i kommun B och C har 2,1 respektive 1,7 tillsyner. Ju fler tillsyner en kommun utför, desto högre är kostnaderna. Så som beskrevs ovan grundar sig analysen på ett antagande om att tekniken ersätter fysiska besök, vilket den inte alltid gör. Detta innebär att kostnadsbesparingen överskattas i denna scenarioanalys. I denna scenarioanalys tittar vi på olika användningsgrader av läkemedelsautomater, när kommunerna i allt större utsträckning ersätter fysiska besök med läkemedelsautomater. Tabell 10 visar kostnaderna för enbart fysiskt stöd för läkemedelshantering, tabell 11 visar kostnaderna för kommunernas nuvarande situation där både en fysisk och en digital lösning används och tabell 12 visar kostnaderna vid ökat antal patienter som har en läkemedelsautomat, upp till 50 procents användning. Tabell 13 redovisar skillnaderna i kostnad mellan dessa olika scenarier. I tabell 10 presenteras ett scenario för kostnaderna om kommunerna endast arbetar med fysisk läkemedelshantering. Resultatet visar en årskostnad per patient på 130 200 171 730 kronor i de tre kommunerna. Tabell 11 visar hur kostnaderna ser ut i nuläget då både fysiska besök och läkemedelsautomater används. Resultatet visar att årskostnaden per patient är 106 269 159 586 kronor i kommunerna. Nästa steg i scenarioanalysen är att beskriva hur kostnaderna ser ut i ett scenario där 50 procent av alla patienter med stöd med läkemedelshantering har en läkemedelsautomat. Som framgår av tabell 12 är årskostnaden i detta scenario 80 548 101 509 kronor per patient. I tabell 13 presenteras årskostnaden per patient för de tre olika scenarierna för respektive kommun. Anledningen till att kostnaden skiljer sig åt mellan kommunerna är främst att avstånden är olika långa, vilket gör att kommun B har högst kostnader per patient. Liksom för den digitala nattillsynen, framgår att läkemedelsautomater innebär en lägre kostnad för kommunerna jämfört med fysiska besök. Av tabellen framgår att årskostnaden per patient minskar i takt med att fler patienter har en läkemedelsautomat. Liksom för den digitala nattillsynen grundar sig analysen på ett antagande om att tekniken ersätter fysiska besök, vilket den inte alltid gör. Detta innebär att kostnadsbesparingen överskattas i denna scenarioanalys. Sammantaget visar scenarioanalysen att drivmedels- och personalkostnader minskar när kommunerna ökar användningsgraden av digital nattillsyn och läkemedelsautomater. Det kvarstår dock vissa kostnader som är kopplade till personal och transport. Dessa uppstår vid oplanerade fysiska insatser, främst i samband med larm, samt vid påfyllning av läkemedel i automaterna. Den kostnadspost som ökar mest vid en högre användning av digital teknik är produkthyran. Ju fler enheter som används inom kommunen, desto högre blir de utrustningsrelaterade kostnaderna. Att teknikerna medför kostnadsbesparingar betyder dock inte att kommunen hämtar hem detta i faktiska finansiella vinster. Om de gör det beror på vad kommunerna gör med den frigjorda tiden, vilket kommer avhandlas längre fram i detta kapitel. Den ekonomiska analysen visade att digital nattillsyn och läkemedelsautomater medför resursbesparingar och frigör tid för baspersonal. Denna bild återspeglas i intervjuerna med personal. Överlag uttrycker personalen att teknikerna har ökat arbetets effektivitet och frigör tid. Den tid som digital nattillsyn och läkemedelsautomater sparar in beskrivs i regel överskrida den tid som tekniken tar i anspråk. Exempelvis beskriver en sjuksköterska det på följande sätt: Om man har en medicingivare [läkemedelsautomat] på brukare som behöver hjälp med läkemedel fyra gånger per dygn, och det är fyra mil ut till den patienten, det är mycket tid och resurser som man sparar på apparaten. Så om den strular någon gång per månad då kanske den ändå sparar tid. De exempel som lyfts fram på när teknikerna inte effektiviserar arbetet är när kommunen drabbas av stora tekniska problem, exempelvis om uppkopplingen krånglar för många tillsynskameror, så att personalen ändå måste åka ut och genomföra besöken fysiskt. Den övergripande bild som personalen förmedlar är att när tekniken fungerar som den ska så effektiviserar den arbetet. Av intervjuerna framkommer också att både digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan bidra till en mer effektiv arbetsfördelning. Exempelvis lyfts att läkemedelsautomaterna kan möjliggöra att fler besök kan genomföras utan att personalen har delegering enligt HSL. Det innebär i sin tur att personal med delegering kan omfördelas och deras kompetens användas där den behövs mest. En samordnare svarar på följande sätt på frågan om läkemedelsautomaten har bidragit till högre effektivitet: Jag skulle säga mer effektivt. Kan vara en arbetsgrupp inom hemtjänsten där två tredjedelar har delegering inom HSL. Då, om vi har medicingivare [läkemedelsautomater] som kan ge medicinen i stället, då kan vi rikta in personal med delegering på andra uppdrag Man kan tänka om där i planeringen rätt man på rätt plats. En annan fördel som lyfts med läkemedelsautomaterna är att tekniken kan bidra till ett effektivare arbetsflöde under dagen. Skälet är att tekniken kan minska arbetstoppar och behov av personal med delegering under vissa tider, exempelvis på morgonen. Av intervjuerna framgår att kommunerna använder den tid som teknikerna frigör på olika sätt. Hur tiden används kan också skilja sig åt mellan olika hemtjänstområden i kommunen. Dessutom kan personalen i samma kommun ge olika bilder av hur den frigjorda tiden används. Detta har medfört utmaningar i att ringa in exakt hur kommunerna hanterar den frigjorda tiden. Hur kommunen använder frigjorda resurser i övrigt, exempelvis besparingar i drivmedelskostnader, har Socialstyrelsen inte kunnat kartlägga inom ramen för detta uppdrag. Av intervjuerna framkommer att baspersonalen använder den frigjorda tiden till andra arbetsuppgifter. Överlag beskriver bas På en fråga om läkemedelsautomater effektiviserar arbetet svarar en hemtjänstpersonal på följande sätt: Det är klart att det underlättar, man kan koncentrera sig på andra arbetsuppgifter i stället. Tiden som frigörs används till andra brukare inte så att vi får ledigt. Detta citat är en talande beskrivning för hur hemtjänstpersonalen beskriver att den frigjorda tiden används kopplat till både digital nattillsyn och läkemedelsautomater. Arbetsbelastningen beskrivs i de flesta fall vara ungefär densamma som innan kommunen hade tekniken. Men det förekommer också exempel på att tekniken lett till ett lugnare arbetstempo för baspersonal eller en högre arbetsbelastning och ökad stress, vilket togs upp i tidigare kapitel. Baspersonalen ägnar främst den frigjorda tiden åt det vård- och omsorgsarbete som ingick i deras yrkesroll sedan tidigare. Exempelvis kan den tid som tekniken frigör medföra att personalen hinner med fler fysiska besök hos brukare som behöver hjälp med personlig omvårdnad. Socialstyrelsen har inte sett något tydligt exempel på att den frigjorda tiden har använts till exempelvis utbildning eller verksamhetsutveckling. Dock har den frigjorda tiden varit svår att ringa in och det är möjligt att kommunerna har använt tiden på andra sätt än vad som framkommit i intervjuerna. Flera av de intervjupersoner som deltagit har svårt att beskriva exakt hur den frigjorda tiden används. Exempelvis kan det handla om personer som inte arbetade i kommunen innan tekniken infördes, och därmed inte kan jämföra med hur situationen såg ut tidigare. Vidare finns det en rad olika faktorer som påverkar baspersonalens arbetsuppgifter och arbetssätt, vilket gör det svårt att isolera förändringar som har med teknikerna att göra. Utifrån intervjumaterialet har fyra typfall för användning av frigjord tid identifierats: 1. Mer tid till befintliga insatser 2. Tid till fler insatser 3. Mer tid till befintliga insatser och fler insatser 4. Ren avlastning (hypotetiskt) Av intervjuerna framkommer att detta typfall är ovanligt i de tre kommunerna. Ett exempel rörande digital nattillsyn ges av en intervjuperson som arbetar i ett hemtjänstområde med mycket långa avstånd. Intervjupersonen beskriver att det, innan tekniken infördes, var ett konstant resande från arbetspassets början till slut och att den digitala tillsynen bidragit till minskad stress och att hen kan känna sig tryggare med att det finns tid till att utföra arbetsuppgifterna, vilket i sin tur bidragit till en bättre kvalitet i insatsen när hen inte behöver stressa i mötet med brukarna. När det gäller läkemedelsautomaterna beskriver hemtjänstpersonal i en kommun att de ser att tekniken kan hjälpa dem att göra schemat mer luftigt, minska stressen och ge dem mer tid till andra individer, men att tekniken hittills haft en begränsad effekt på deras arbetsbelastning eftersom det bara är en patient som har tekniken i deras hemtjänstområde. En chef för hemtjänsten i samma kommun beskriver att läkemedelsautomaterna medför läkemedelsautomaten är ett sätt, bland flera, för att underlätta för personalen Detta typfall skulle också kunna medföra effekter såsom minskad övertid eller minskat behov av att ta in vikarier. Dessa effekter är dock inget som de undersökta kommunerna lyfter fram. Av intervjuerna framgår att detta är det vanligaste typfallet, för både digital nattillsyn och läkemedelsautomater. I stället för att få mer tid till befintliga arbetsuppgifter får personalen fler insatser att hantera. Det tydligaste tecknet på att kommunen har använt den frigjorda tiden på detta sätt är att det skulle krävas mer personal ifall tekniken togs bort. Dock är det komplicerat för kommunerna att uppskatta exakt hur mycket mer resurser de skulle behöva för att klara arbetet om det utfördes helt fysiskt. Personalen gör här olika typer av uppskattningar som kan skilja sig mycket åt, också inom samma kommun. I samma kommun kan vissa intervjupersoner bedöma att flera tjänster skulle behöva tillsättas om teknikerna togs bort, medan andra intervjupersoner menar att det handlar om mindre punktinsatser som inte motsvarar en heltidstjänst. Detta belyser hur svårt det kan vara att räkna om den frigjorda tiden i antal omvandla detta i arbetstid och antal tjänster speglar inte hur situationen ser ut i praktiken. I praktiken tillkommer en rad olika faktorer som påverkar hur stor en arbetsgrupp behöver vara. Även om teknikerna frigör tid under vissa tidpunkter kan personalstyrkan fortfarande behöva vara av en viss storlek för att hantera arbetstoppar av fysiska insatser under andra tider på dygnet. Vidare kan personalen behöva upprätthålla en viss kritisk massa, exempelvis för att stötta upp kollegor eller fungera som en backup om det uppstår problem. Ä så att den kan det i praktiken. Detta leder oss in på frågan om kommunerna har dragit ner på personal som en följd av införandet av teknikerna, när färre kan utföra mer. Intervjupersonerna är samstämmiga i att den stora skillnaden handlar om att kommunen kunnat undvika att anställa fler, inte att de har tagit bort tjänster. Ingen kommun beskriver att tekniken har lett till tydliga nedskärningar av personal, eller att detta varit ett mål med införandet med tekniken. I stället beskriver kommunerna utmaningar med personalbrist och att få tag på tillräckligt med personal att anställa. Under en intervju nämns exempel på att kommunen minskat ner viss bemanning efter införandet av digital nattillsyn, men det är oklart i vilken utsträckning detta beror på att tekniken infördes. Det framkommer inte heller om det skett någon omfördelning av resurser, om kommunerna exempelvis flyttat personal från en del av verksamheten till en annan. Av intervjuerna framkommer några exempel på när den frigjorda tiden tycks användas på detta sätt. Exempelvis beskriver nattpersonalen i en kommun att den digitala nattillsynen har underlättat för dem, och bidragit till en avlastning, samtidigt som de inte skulle hinna utföra alla insatser (med befintlig personalstyrka) om tekniken togs bort. I denna kommun tycks den frigjorda tiden från den digitala nattillsynen således ha gett både mer tid åt personalen och ökad mängd insatser. Av intervjuerna framgår att olika typfall kan återfinnas inom samma kommun. Som tidigare nämnts kan det skilja sig åt hur den frigjorda tiden används och upplevs inom olika hemtjänstområden. Detta kan exempelvis bero på att antalet användare av tekniken skiljer sig åt mellan olika områden och att personalstyrkans storlek varierar. Det kan också bero på hur stora reseavstånden är i de olika områdena. Flera intervjupersoner uttrycker svårigheter med att isolera teknikens effekt från andra faktorer. Exempelvis beskriver vissa intervjupersoner att de är underbemannade, vilket kan påverka i vilken utsträckning personalen upplever att tekniken avlastar deras arbete. Om bemanningssituationen var en annan skulle kanske effekten av tekniken upplevas på ett annat sätt. Effektivitetsvinsterna som de undersökta teknikerna medför i kommunerna kan delas in i fyra kategorier: Produktionsmässig effektivitet innebär att personalen frigörs för att hantera fler insatser med samma resurser. Kvalitetsmässig effektivitet innebär att personalen får mer tid för insatser och därmed möjlighet till ökad kvalitet i utförandet. Arbetsmiljömässig effektivitet innebär att personalen får mindre stress i sina arbetsmoment och kan få mer tid till reflektion och återhämtning. Strukturell effektivitet innebär att personalen kan matcha arbetsuppgifter och kompetens mer ändamålsenligt. Figur 5 illustrerar hur de olika typfallen skulle kunna påverka personalens arbetsbelastning (arbetsmiljömässig effektivitet) och mängden insatser som personalstyrkan hanterar (produktionsmässig effektivitet). Sammanfattningsvis visar intervjuerna att den frigjorda tiden i huvudsak används till att personal ägnar mer tid åt annat vård- och omsorgsarbete. Ofta används den frigjorda tiden till en produktionsmässig effektivitet, där kommunen ökar mängden insatser som personalen hanterar, utan att öka bemanningen. Dock leder den frigjorda tiden inte nödvändigtvis till en produktionsmässig effektivitet. Om den gör det eller inte beror på hur kommunen väljer att hantera den frigjorda tiden. Om kommunen i stället prioriterar att öka den tid som personal lägger på befintliga insatser eller att avlasta personalen kan andra värden öka, såsom kvaliteten på insatsen eller arbetsmiljön, medan produktiviteten inte påverkas på samma sätt. I detta avsnitt kommer Socialstyrelsen att analysera om användningen av digital nattillsyn och läkemedelsautomater är mer resurseffektiv än ett fysiskt arbetssätt. Socialstyrelsen har primärt identifierat två sätt som teknikerna kan öka kommunernas resurseffektivitet på: Genom att öka resurseffektiviteten i de enskilda fallen (insatsen uppnår en likvärdig eller högre kvalitet för individen, med mindre resurser). Genom att frigöra resurser som omfördelas och används till kvalitetsutveckling av verksamheten (verksamheten uppnår en likvärdig eller högre kvalitet med mindre resurser). Dessa två vägar till resurseffektivitet kommer att diskuteras var för sig, utifrån resultaten av vår fallstudie i de tre kommunerna. En förutsättning för att teknikerna ska vara resurseffektiva är att de ger samma kvalitet som ett fysiskt besök, eller högre. Eftersom teknikens påverkan på kvalitet ser olika ut för olika individer varierar även teknikernas påverkan på resurseffektiviteten. Den resurseffektivitet som tekniken leder till i kommunerna är således inte enhetlig, utan varierar från fall till fall, beroende på hur individen upplever kvaliteten på insatsen. I tidigare kapitel framkom att digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan öka verksamhetens kvalitet utifrån en rad olika kvalitetsaspekter. Exempelvis kan teknikerna öka individens trygghet, säkerhet och självständighet och stärka individens integritet. Den digitala nattillsynen kan dessutom förbättra brukarens sömn medan läkemedelsautomaten kan öka patientens följsamhet till sin läkemedelsbehandling och individens aktivitet och delaktighet i sociala sammanhang. Samtidigt visade intervjuerna att teknikerna också kan medföra vissa risker när det gäller säkerhet och patientsäkerhet som kan kvarstå trots att andra kvalitetsaspekter ökar. Fallstudien visar att teknikerna kan öka kvaliteten ur vissa aspekter, samtidigt som kvaliteten försämras ur andra aspekter för en och samma individ. Detta försvårar bedömningen av om teknikerna leder till en ökad kvalitet för individen eller inte. Trots komplexiteten i att göra avvägningar mellan olika värden och risker, bedömer Socialstyrelsen att digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan öka kvaliteten för individen, jämfört med en fysisk insats. Framför allt i de fall där individen själv har valt den digitala lösningen, framför fysiska besök. Här har Socialstyrelsen ställt upp två hypotetiska exempel som visar hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan öka kvaliteten för individen, och därigenom också insatsens resurseffektivitet. Vi vill betona att detta är förenklade exempel av en verklighet som ofta är mer komplex. I tidigare kapitel beskrevs att digital nattillsyn och läkemedelsautomater ibland används i fall där de inte kan fylla insatsens syfte och möta individens behov. Vi lyfte också exempel på när tekniken kan leda till negativa effekter för individen, såsom när individer blir oroliga eller känner sig övervakade av tillsynskameran, eller när följsamheten brister för att patienter inte kan hantera läkemedelsautomaten. Även om teknikerna är mindre resurskrävande än en fysisk insats, är de i dessa fall inte resurseffektiva eftersom de inte kan uppfylla insatsens syfte och tillgodose individens behov. Intervjuanalysen visade också på fall när teknikerna visserligen uppfyller syftet med insatsen, men ändå minskar insatsens kvalitet jämfört med ett fysiskt besök. Det kan exempelvis vara på grund av att individer saknar det sociala utbytet med personal eller att de upplever en högre nivå av trygghet vid fysiska besök. Även i dessa fall bedömer Socialstyrelsen att teknikerna inte leder till ökad resurseffektivitet eftersom de inte ger en likvärdig kvalitet som en fysisk insats. Dock finns inget entydigt svar på frågan vad Socialstyrelsen utgått från en definition av kvalitet som utgår från insatsens syfte och individens upplevelse av kvalitet. Att digital nattillsyn och läkemedelsautomater ger en likvärdig kvalitet som ett fysiskt besök förstås således som att tekniken fyller insatsens syfte på ett likvärdigt sätt och att individen uppfattar kvaliteten som likvärdig. Nedan tar vi upp två hypotetiska exempel på när teknikerna inte leder till likvärdig kvalitet, och därmed inte heller till ökad resurseffektivitet. Dessa hypotetiska exempel har utgått från en isolerad insats, och inte beaktat hur kommunerna kan arbeta med andra kompletterande insatser runt försämrade kvalitet som tekniken medför för en individ med andra insatser som gör att personens totala upplevda kvalitet blir likvärdig med en fysisk insats. Om man tar det fjärde hypotetiska exemplet ovan skulle patienten kunna erbjudas en social insats som tillgodoser patientens behov av social kontakt och trygghet på ett likvärdigt sätt som dagliga fysiska läkemedelsbesök. På detta sätt kan kommunen uppnå en ökad resurseffektivitet med läkemedelsautomaten, även om tekniken innebär en kvalitetssänkning i ett hänseende, så länge kvaliteten totalt sett är på en likvärdig nivå för patienten. En faktor som dock behöver vägas in här är hur resurskrävande den sociala insatsen är, jämfört med de fysiska läkemedelsbesöken. Om den sociala insatsen i kombination med en läkemedelsautomat är mer resurskrävande än fysiska läkemedelsbesök, och endast ger en likvärdig kvalitet, leder de inte till en ökad resurseffektivitet. Detta belyser komplexiteten i att bedöma om digital nattillsyn och läkemedelsautomater leder till en ökad resurseffektivitet, trots att vi här har utgått från förenklade, hypotetiska exempel. Av intervjuerna framgår att teknikernas påverkan på insatsens kvalitet ofta är långt mer svårbedömd, exempelvis då tekniken både ökar och minskar kvaliteten ur olika aspekter för en och samma individ. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan också öka resurseffektiviteten för kommunen genom att frigöra resurser som omfördelas och används till andra delar av verksamheten. Om man ser till kommunen som helhet kan teknikerna möjliggöra att mindre resurser används på totalen för att uppnå likvärdig eller högre kvalitet. Här skulle en kommun exempelvis kunna använda de resurser som teknikerna frigör till förebyggande arbete, kompetensutveckling och arbetsmiljösatsningar. Kvalitetsutvecklingen behöver inte ske inom den verksamhet som använder tekniken utan de frigjorda resurserna skulle kunna användas för att skapa en högre kvalitet inom andra områden. Denna typ av resurseffektivisering visualiseras i figur 6. I vår fallstudie har vi inte kunnat kartlägga exakt hur de tre kommunerna har använt de frigjorda resurserna. Det skulle krävas ett mycket mer omfattande arbete för att spåra hur all personal använder sin frigjorda tid och hur kommunen fördelar andra resurser som frigörs inom verksamheten. Dock har vi identifierat några typfall över hur kommunerna hanterar den frigjorda tiden, vilket presenterades i föregående avsnitt. Det vanligaste typfallet var att kommunen använder de frigjorda resurserna till att hantera en större mängd insatser, på samma personalstyrka. I detta typfall sker ingen omfördelning av resurser till kvalitetsutveckling, utan de frigjorda resurserna används till att öka kommunens produktivitet. Men vi identifierade även exempel på när den frigjorda tiden har avlastat personalen och gett dem mer tid till befintliga insatser och arbetsuppgifter. I dessa fall är det möjligt att de frigjorda resurserna bidragit med en kvalitetsutveckling av verksamheten, och därmed också en resurseffektivisering. Fallstudien visar att digital nattillsyn och läkemedelsautomater medför potential för att resurseffektivisera verksamheten i de tre kommunerna, genom att omfördela frigjorda resurser till kvalitetsutveckling. Om teknikerna har lett till denna form av resurseffektivisering har inte kunnat fastställas eftersom omfördelning av resurser har varit mycket svårt att klarlägga. Vidare har fallstudien visat att teknikerna kan leda till både ökad och minskad resurseffektivitet i de enskilda fallen, vilket kan ställas upp i följande tabell: Tabellen visar att digital nattillsyn och läkemedelsautomater är mer resurseffektiva än fysiska insatser i de fall teknikerna leder till en likvärdig eller ökad kvalitet. Men en fysisk insats kan vara mer resurseffektiv än en digital insats, trots att den kräver mer resurser, om den ger mer nytta. Detta förutsätter dock att det inte finns något annat sätt att uppnå en likvärdig nytta med mindre resurser, eller en högre kvalitet med samma resurser. Socialstyrelsens analys av resurseffektivitet är begränsad i det avseendet att vi endast har jämfört fysiska besök med två specifika typer av välfärdsteknik. Vi har exempelvis inte undersökt resurseffektiviteten för närliggande tekniska lösningar eller andra typer av stöd. Vi kan således inte uttala oss om vilken lösning som vore den mest resurseffektiva, eftersom detta inte har studerats i denna rapport. Sammantaget visar vår analys att digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan bidra till både en ökad och minskad resurseffektivitet samtidigt. En verksamhet har inte endast en typ av resurseffektivitet; i stället varierar resurseffektiviteten inom verksamhetens olika delar och i de enskilda fallen. Figur 7 är ett försök att visualisera detta. I detta kapitel kommer Socialstyrelsen visa hur de nyttor som digital nattillsyn och läkemedelsautomater bidrar med kan stå i konflikt med varandra hur tekniken genom att öka en nytta också kan minska en annan. Av intervjuerna framkommer en rad exempel på denna typ av värdekonflikter och här kommer vi lyfta några dem. En värdekonflikt som framkommer i intervjuerna är den mellan individens självständighet, integritet och säkerhet. Jämfört med ingen insats alls kan teknikerna bidra till ökad säkerhet, samtidigt som de kan innebära mindre självständighet och ett integritetsintrång. Exempel på detta togs upp i tidigare kapitel av hur vissa patienter kan föredra att hantera sina läkemedel i högre utsträckning på egen hand, än de gör med en läkemedelsautomat trots att patientsäkerhetsriskerna då kan öka. För den digitala nattillsynen lyfts liknande värdekonflikter. Digital tillsyn kan utföras oftare än vad som (i regel) är möjligt med fysisk tillsyn, vilket skulle kunna öka brukarens säkerhet. Under vissa personalintervjuer beskrivs hur sensorteknik skulle kunna öka säkerheten ytterligare för brukare, genom att möjliggöra en tätare eller konstant tillsyn som fungerar teknik minskar risken för att något inträffar precis efter tillsynen har genomförts, vilket är en risk som finns med både fysisk tillsyn och digital kameratillsyn. En verksamhetsutvecklare i en kommun beskriver det på följande sätt: Idag är det mer att vi tittar till vid vissa tillfällen vilket bidrar till kvalitet men det finns teknik som kan hjälpa till ännu mer, som kan ge ännu mer kvalitet. Vi kollar på sensorlösningar, om det skulle vara en bättre lösning. [Sensorer] går bättre att individanpassa om man vet att vissa brukare till exempel ofta ramlar och kan ställa in var det larmar eller inte. Tror det kan öka kvaliteten ännu mer. Under andra intervjuer beskriver personal hur säkerheten kan öka med annan kompletterande teknik, såsom dörrlarm som signalerar om brukaren lämnar bostaden. En biståndshandläggare i en kommun uttrycker sig på följande sätt: Sensorer skulle kunna minska risken för att något sker efter väldigt bra på vårt särskilda boende. Finns mycket annan teknik som skulle kunna vara ett komplement till detta [kameratillsyn], finns utvecklingspotential. Samtidigt som digital nattillsyn kan öka säkerheten kan den också minska andra värden såsom brukarens självständighet och integritet. Om tillsyn utförs med högre frekvens, eller konstant via sensorer, kan brukaren uppleva en lägre nivå av autonomi. Det finns också en risk för att brukaren upplever tillsynen som integritetskränkande. Vilket värde som bör prioriteras i vilket sammanhang kan inte Socialstyrelsen uttala sig om, utan det avgörs i det individuella fallet utifrån de behov som individen har. Dock vill vi påminna om de lagar och regler som gäller för personuppgiftbehandling, däribland uppgiftsminimering, lagringsminimering och kraven på integritetshöjande samtycke för digital teknik som möjliggör monitorering, sensorering och positionering. Dessa regler anger att endast de personuppgifter som är nödvändiga för att uppnå ändamålet med användningen av tekniken får behandlas, och att uppgifterna inte får sparas under längre tid än vad som är nödvändigt för att uppnå det ändamål för vilket uppgifterna samlades in.19 Reglerna syftar till att säkerställa att personuppgiftsbehandlingen och det intrång i den personliga integriteten som den medför är proportionerlig.20 Användandet av välfärdsteknik behöver ske med beaktande av proportionalitetsprincipen, liksom alla andra åtgärder som vidtas av det allmänna i förhållande till enskilda. Proportionalitet är en grundläggande rättslig princip, vilket innebär att en myndighet endast får ingripa i ett enskilt intresse om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet.21 Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs, och den får endast vidtas om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot. Vid proportionalitetsbedömningen ska intrånget i den enskildes personliga integritet vägas mot de fördelar som intrånget innebär. För att en reglering som inskränker integriteten ska vara tillåten krävs att intrånget är befogat och står i rimlig proportion till de fördelar som intrånget bidrar med. Ytterligare ett krav är att det inte finns några mindre integritetskänsliga alternativ. En annan värdekonflikt som framkommit av intervjuerna är hur en individs 19 Se 9 § SoLPUL. 20 Se proposition 2022/23:131 Välfärdsteknik inom äldreomsorgen s. 38 ff. 21 5 § förvaltningslagen (2017:900). ökar. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater ökar i regel säkerheten för individen, om man jämför med en situation då personen inte har någon insats av kommunen. I intervjuerna med anhöriga och brukare lyfts exempel på hur digital nattillsyn ökar säkerheten för brukaren, främst genom att upptäcka om brukaren har fallit. Den digitala nattillsynen beskrivs som ett komplement till trygghetslarmet, där tekniken ökar säkerheten för brukare som av olika anledningar inte kan larma med trygghetslarmet. Intervjuerna med personal beskriver på liknande sätt hur digital nattillsyn kan bidra till ökad säkerhet för brukare, ofta kopplat till fall eller akuta sjukdomstillstånd. En larmtekniker i en kommun beskriver det på följande sätt: Det kan vara sjukdomsfall. Vissa har ramlat och inte kunnat larma. ( et är ändå ganska många där något sjukdomsfall har inträffat, så kamerorna fyller sin funktion kring det med. I intervjuerna om läkemedelsautomater lyfts också olika exempel på hur tekniken kan öka säkerheten för patienten, främst kopplat till patientsäkerhet och en säker hantering av läkemedel. I intervjuer med anhöriga och patienter beskrivs hur patienterna hade svårt att hantera sina läkemedel på egen hand innan de fick en läkemedelsautomat, och hur automaten har underlättat för dem att ta rätt dos i rätt tid. Också personalen lyfter upp värdet i att automaten bidrar med en högre säkerhet i läkemedelshanteringen, jämfört med att patienten hanterar läkemedlen helt på egen hand. Samtidigt kan teknikerna innebära en högre otrygghet för individen. I tidigare kapitel beskrevs hur brukare och patienter kan bli oroade av tillsynskameror eller läkemedelsautomater. Exempelvis beskriver personalen patienter som blivit så stressade av läkemedelsautomaten att de föredrar att hantera sina läkemedel på egen hand. Personalen beskriver också att det finns brukare som medvetet drar ut sladden till tillsynskameran eller täcker över den, vilket kan bero att de känner sig övervakad av tekniken. Att brukare på detta sätt själv väljer att hindra tillsynskamerans funktion är ett exempel på hur individens upplevda trygghet kan vara högre utan någon tillsynsinsats, än med tekniken. Avgörande för att brukare ska uppleva trygghet av digital nattillsyn är att de förstår hur den fungerar och varför de har den. Om brukaren inte vet vad kameran har för funktion leder den inte till ökad trygghet. Om brukaren dessutom upplever kameran som obehaglig minskar den upplevda tryggheten. Under intervjuerna beskrivs flera komplexa fall av personal där kommunen ser behov av tillsyn ur säkerhetssynpunkt men där individen kan bli otrygg både av fysiska besök och av tillsynskameran; detta gäller främst personer med kognitiv svikt. Personalintervjuerna visar att avvägningen mellan säkerhet och trygghet ibland är mycket svår. Intervjuerna visar exempel på hur ökad produktivitet och säkerhet kan stå i värdekonflikt med varandra. Förenklat uttryckt: om kommunen ökar sin produktivitet med hjälp av teknikerna, så att färre personal kan hantera fler insatser, ökar också risken för att det saknas personal i händelse av att tekniken fallerar. Så som beskrevs i tidigare kapitel har kommunerna valt att resurssätta arbetet på olika sätt. I vissa hemtjänstområden har personalstyrkan minskat i relation till antalet insatser, och i dessa områden skulle det behövas mer personal för att utföra arbetet fysiskt, om teknikerna slogs ut. Intervjuer med personal i dessa områden pekar på de säkerhetsrisker som kan uppstå vid teknikstrul, såsom att insatser försenas eller helt uteblir, eftersom befintlig personal inte hinner utföra arbetet och möjligheten att kalla in extra personal är liten. I andra hemtjänstområden har teknikerna inte lett till några stora förändringar i personalstyrkan, utan befintlig personalstyrka kan hantera tillsynen och läkemedelshanteringen också om tekniken lägger ner. I dessa områden beskriver personalen inga större säkerhetsrisker, men inte heller att tekniken bidragit med någon märkbar ökad produktivitet. Man kan således säga att det en kommun produktivitet versa. En annan värdekonflikt kan uppstå mellan resursbesparing och insatsens individanpassning. Den ekonomiska analysen visar att digital nattillsyn och läkemedelsautomater frigör resurser, jämfört med en fysisk insats. Generellt sett minskar kommunerna sin resursanvändning ju fler fysiska insatser som kan ersättas av digital nattillsyn och läkemedelsautomater. Samtidigt som ett utökat antal individer med tekniken kan medföra större resursbesparingar kan det också minska individanpassningen och verksamhetens kvalitet. Fallstudien visar att fysiska besök kan bidra med en högre kvalitet för vissa individer, exempelvis för att de känner sig tryggare eller för att de uppskattar den sociala kontakten. Här talar vi inte om individer vars behov kräver en fysisk insats, utan personer som föredrar en fysisk insats trots att deras behov kan tillgodoses med digital teknik. Individanpassningen skulle öka om dessa individer beviljades en fysisk insats; dock skulle resursbesparingen minska. Av intervjuerna framgår att kommunerna har olika prioriteringar när det gäller dessa två värden där vissa kommuner prioriterar individanpassning högre än andra kommuner. Kommuner kan arbeta på olika sätt för att främja att användningen av välfärdsteknik leder till ökad kvalitet, och minska risken för att tekniken leder till lägre kvalitet. I vår analys av intervjumaterialet har vi identifierat några främjande faktorer som vi bedömer är av särskild vikt, och som kommer presenteras i detta kapitel. Att användningen av välfärdsteknik medför en likvärdig eller ökad kvalitet, är också en förutsättning för att tekniken ska leda till ökad resurseffektivitet. De faktorer som höjer insatsens kvalitet är därmed också faktorer som främjar en ökad resurseffektivitet. Fallstudien har visat hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater ofta fyller insatsens syfte och individens behov, men inte alltid. Teknikerna passar inte alla individer, och en del kan i stället behöva en fysisk insats för att få sina behov tillgodosedda. Vi har också visat hur teknikerna kan bidra till att öka insatsens kvalitet för vissa brukare och patienter medan de kan minska kvaliteten på insatsen för andra. Vidare har fallstudien visat att individens behov är föränderligt över tid, vilket gör att teknikens påverkan kan gå från att vara positiv för brukaren eller patienten i ett skede, till att vara negativ i ett senare skede. Många brukare och patienter kommer, vid någon tidpunkt, ha ett behov som den digitala insatsen inte kan tillgodose, och då behöver kommunen komplettera eller ersätta tekniken med andra insatser. Denna sammantagna påverkan, som teknikerna kan ha på verksamhetens kvalitet, kan ställas upp på följande sätt (se figur 8). Denna figur är endast en visualisering och ska inte ses som en kvantifiering av hur ofta tekniken leder till ett visst utfall. Det Socialstyrelsen vill påvisa med figuren är hur teknikernas påverkan på kvalitet är föränderlig över tid och att det i alla tre kommuner finns individer som tekniken inte lämpar sig för, och individer som tekniken höjer respektive sänker kvaliteten för. En grundläggande faktor som påverkar vilken kvalitet som teknikerna kan leda till är att kommunen har ett systematiskt kvalitetsarbete. Precis som för kommunens övriga arbete, behöver även arbetet med välfärdsteknik ingå i kommunens ledningssystem för kvalitetsarbete. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet samt för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten.22 Arbete med välfärdsteknik skiljer sig i den bemärkelsen inte från övrigt arbete som kommunen utför. Avgörande för vilken effekt tekniken får är hur kommunen arbetar med bedömningen av individens behov så att rätt person får rätt insats. Annars finns risk för att tekniken i stället leder till en försämrad kvalitet på insatsen, eller en situation då tekniken inte alls kan tillgodose individens behov. I intervjuerna med personal framkommer de utmaningar som kan finnas med 22 Se vidare vad detta innebär i SOSFS 2011:9. att bedöma individens behov, och aspekter som kan påverka bedömningarnas kvalitet. En central aspekt är att personalen har den kompetens som krävs för att göra bedömningen. Exempelvis kan det påverka om personalen har fått tillräcklig utbildning i hur tekniken fungerar och vilka individer den lämpar sig för. Erfarenhet i yrkesrollen i stort, och i arbete med tekniken i synnerhet, kan också påverka bedömningens kvalitet. Både biståndshandläggare och sjuksköterskor beskriver att det kunde finnas en större osäkerhet i början, när kommunen införde tekniken, än i dagsläget när personalen fått mer erfarenhet av den. Att det finns tillräckligt med tid och resurser för att utföra bedömningen är också något som påverkar kvaliteten. Exempelvis beskriver en sjuksköterskegrupp i en kommun att bedömningsarbetet ofta blir nedprioriterat eftersom andra arbetsuppgifter behöver gå före. De resonerar om att en följd av detta kan vara att patienter som skulle kunna vara hjälpta av en läkemedelsautomat, inte erbjuds den möjligheten. Vilka som involveras i bedömningsarbetet kan också påverka dess kvalitet. Så som beskrevs inledningsvis skiljer sig kommunerna åt i vilka yrkesroller som involveras i bedömningsarbetet samt i vilken utsträckning anhöriga involveras. Sjuksköterskor och biståndshandläggare beskriver det som en fördel att kunna ta hjälp av arbetsgruppen och andra yrkesroller i bedömningsarbetet. Att det finns rutiner och stödmaterial för personalen att luta sig mot kan också öka bedömningens kvalitet och bidra till en mer likartad bedömning. I alla tre kommuner finns rutiner för hur bedömningsarbetet ska gå till. För den digitala nattillsynen kan rutinerna och riktlinjerna vara mer generella medan det för läkemedelsautomaterna finns specifikt framtagna rutiner och checklistor som sjuksköterskorna ska använda sig av i sin bedömning. En utmaning för sjuksköterskorna som framkommer i intervjuerna är att bedöma om patienten kan ta sina läkemedel enligt ordination med stöd av läkemedelsautomaten, utan att patientsäkerhetsrisker uppstår, vilket beskrevs i tidigare kapitel. Vissa sjuksköterskor ger uttryck för en inställning av att man kan testa och se om det fungerar, och annars plocka bort automaten om det inte fungerar, medan andra sjuksköterskor uttrycker en större försiktighet. Personalen beskriver fördelar med att ha rutiner och stöd i bedömningsarbetet, och att involveras i att ta fram dessa rutiner och justera dem över tid. En annan viktig faktor som lyfts fram i intervjuerna är att personalen har utrymme för att göra sin professionella bedömning av individens behov. En utmaning i bedömningsarbetet som framförs av både biståndshandläggare och sjuksköterskor är hur de ska förhålla sig till kommunala riktlinjer om , det vill säga riktlinjer om att insatser ska erbjudas digitalt i första hand, och fysiskt om den digitala lösningen inte kan fylla behovet. Alla tre kommuner har en rutin om digitalt först när det gäller digital nattillsyn. Här beskriver vissa biståndshandläggare att de känner sig trygga med att göra ett avsteg från rutinen om digitalt först om de uppmärksammar behov av exempelvis extra trygghet, som kameran inte kan fylla. En biståndshandläggare uttrycker sig på följande sätt: Vi har ju riktlinjer men man har lång kunskap och känner när vi att man ska göra en individuell bedömning. Andra biståndshandläggare uttrycker en större osäkerhet om när de kan göra avsteg från rutinen. Av intervjuerna framkommer att biståndshandläggarna kan ta hjälp av varandra i handläggargruppen i svåra ärenden, för att avgöra om de ska göra ett avsteg från rutinen eller inte, och det kollegiala stödet beskrivs som viktigt. Alla tre kommuner har en rutin om digitalt först också när det gäller läkemedelsautomaterna. I en av kommunerna uttrycker sjuksköterskor en utmaning med att bedöma det individuella behovet i relation till kommunens riktlinje om digitalt först. Likt fallet med digital nattillsyn resonerar sjuksköterskorna om när de kan göra avsteg från rutinen. Vissa av sjuksköterskorna i kommunen uttrycker att de upplever en påtryckning uppifrån i organisationen, att testa läkemedelsautomaten i fall när de är osäkra på om tekniken är en lämplig lösning. I flera intervjuer framkommer att sjuksköterskor kan uppleva att de står ensamma i sin bedömning, och att mycket ansvar hamnar på den enskilda medarbetaren. Men likt biståndshandläggarna beskrivs också hur de kan ta stöd från kollegor i bedömningsarbetet, och även ta in synpunkter från anhöriga, hemtjänstpersonal och andra yrkesroller. Nära kopplat till bedömningen av individens behov är frågan om vilka möjligheter kommunen ger till individanpassning av insatsen. Ju större möjligheter som ges till att anpassa insatsen efter individens behov, desto högre kvalitet kan insatsen leda till för brukaren eller patienten. Av intervjuerna framgår att möjligheten till individanpassning skiljer sig åt mellan kommunerna. Det kan exempelvis handla om skillnader i om brukaren har möjlighet att välja tider för den digitala nattillsynen helt själv om brukaren har möjlighet att få fler tillsynskameror installerade i hemmet om patienten har möjlighet att aktivera läkemedelsautomatens reseläge på egen hand och ta med sig sina läkemedel när hen ska lämna bostaden om patienten har möjlighet att ha en läkemedelsautomat trots att hen har insatser under tiden för läkemedelsintaget. Utöver dessa exempel finns en rad andra sätt att anpassa tillsynskamerans och läkemedelsautomatens funktionalitet efter individens behov. En mer grundläggande fråga är dock i vilken utsträckning individen till att börja med har möjlighet att välja mellan en digital och en fysisk insats. Av intervjuerna framgår att denna möjlighet kan vara begränsad i de undersökta kommunerna. Möjligheten för brukare att få fysisk tillsyn, enbart för att de föredrar det, är mycket begränsad i alla tre kommuner. Digital nattillsyn är förstahandsalternativet och för att få fysisk tillsyn behöver brukaren ha ett utpekat behov, som inte kan tillgodoses med digital tillsyn. I två av kommunerna beskriver biståndshandläggare att brukaren i så fall behöver styrka ett behov av fysisk tillsyn. I en annan kommun beskriver biståndshandläggare att brukare kan få testa med fysisk tillsyn under en begränsad tidsperiod. Efter denna period sker en uppföljning och om brukaren då inte bedöms vara i behov av fysisk tillsyn kan den fysiska tillsynen tas bort. Gällande läkemedelsautomaten är den tekniken valbar i högre utsträckning än digital nattillsyn. Personalen uppger att det händer att patienter tackar nej till läkemedelsautomaten och då får fysiska besök i stället. Av intervjuerna med brukare och patienter framkommer att de överlag är nöjda med att ha en tillsynskamera respektive en läkemedelsautomat, i stället för ett fysiskt besök. I vissa fall har personen själv efterfrågan tekniken, och i andra fall var det anhöriga eller personal som initierat det. Flera av intervjupersonerna beskriver att de kunnat vara med och påverka valet mellan att få en digital eller en fysisk insats. Några exempel framkommer då intervjupersonen inte minns om de varit delaktiga i valet av tekniken, men att de ändå är nöjda med att ha den. I vissa fall framkommer hur personalen försökt motivera personen att testa tekniken. Jag tänkte att det var en stor maskin men [personalen] är glad och övertal[ande] och sa a och prova och se hur bra den är och jag har den fortfarande kvar. I intervjuerna med anhöriga framkommer olika beskrivningar av i vilken utsträckning brukarna och patienterna har kunnat påverka insatsens utformning. Under flera intervjuer uttrycker anhöriga osäkerhet över om brukaren eller patienten har fått välja mellan en fysisk och en digital insats. Under en intervju beskriver en anhörig patientens möjlighet att välja fysiska besök, i stället för en läkemedelsautomat, som mycket begränsad. Den anhörige uppger att hen tror att patienten hellre skulle föredra en fysisk insats, än en läkemedelsautomat, men att det ändå har fungerat bra med läkemedelsautomaten. Vissa anhöriga beskriver hur brukaren eller patienten i början var lite skeptiska eller osäkra på tekniken. Dock beskriver de att brukarna och patienterna överlag är nöjda med att ha tekniken efter de fått information om tekniken och fått testa och vänja sig vid den. Både i intervjuer med brukare, patienter och anhöriga betonas värdet av att individen har möjlighet att välja mellan en digital och en fysisk insats, för att insatsen ska kunna anpassas efter, och tillgodose, individens behov på ett så bra sätt som möjligt. En annan faktor som påverkar i vilken utsträckning tekniken kan bidra till ökad kvalitet är kommunens arbete med att introducera brukare och patienter till tekniken. Av intervjuerna framkommer att en förutsättning för att tekniken ska vara till nytta för individen är att de har en grundläggande förståelse för tekniken, och vet hur de ska använda den. I tidigare kapitel lyftes exempel på individer som är osäkra på hur tekniken fungerar, för att den kan vara svår att förstå, och att denna osäkerhet i sin tur kan leda till en otrygghet eller oro. Att individen har en grundläggande förståelse för hur tekniken fungerar är också kopplat till frågor om integritet och självbestämmande, och en förutsättning för att kunna samtycka till användningen. En annan viktig aspekt är att individen vet vart de kan vända sig om de har några frågor om tekniken eller inte är nöjda. I intervjuerna om läkemedelsautomater lyfts vikten av att patienten får möjlighet att prova tekniken och träna på att hantera den tillsammans med personal. Av intervjuerna framkommer att kommunernas arbete med att introducera brukare och patienter till tekniken skiljer sig åt. Exempelvis skiljer det sig åt vilken profession som introducerar tekniken. Vissa kommuner har filmer, broschyrer och testexemplar av tekniken som de tar med ut till individen och som de får prova, medan andra inte har detta. Vissa kommuner arbetar mer med att informera anhöriga om tekniken, och att anhöriga också kan vara med vid installationstillfället, medan andra kommuner involverar anhöriga i lägre utsträckning. Intervjuerna med personal, både om digital nattillsyn och om läkemedelsautomater, betonar vikten av bra och tydlig information om tekniken. Detta påverkar inte minst individens inställning till att vilja testa tekniken. I en kommun efterfrågar personalen mer informationsmaterial, såsom informationsfilmer, som de kan visa för brukare, patienter och anhöriga. Enligt intervjuerna med brukare, patienter och anhöriga framkommer att de i många fall vet vart de ska vända sig om det uppstår något problem med tekniken, om de inte är nöjda eller har frågor om tekniken. Men det förekommer också exempel på brukare och patienter som är osäkra på vart de ska vända sig. Exempelvis uttrycker en intervjuperson att hen inte tror att hemtjänstpersonalen kan besvara frågor om tekniken och att hen inte riktigt vet vem hen kan vända sig till. Av intervjuerna framgår att vissa brukare och patienter önskar mer information om tekniken, exempelvis om den digitala nattillsynens funktionalitet eller läkemedelsautomatens reseläge. Flera brukare och patienter uttrycker en osäkerhet i om de fått skriftlig information om tekniken. Kommunerna skiljer sig också åt i vilken utsträckning anhöriga har fått information om vem de kan kontakta om det uppstår problem med tekniken eller om brukarens eller patientens behov förändras. Exempelvis berättar anhöriga att de själva fick söka fram sådan information. Det varierar också i vilken utsträckning anhöriga har fått information om själva tekniken. I vissa fall har anhöriga involverats redan från början och fått både skriftlig och muntlig information. I andra fall har anhöriga själva upptäckt att det funnits en broschyr om tekniken när de besökt individen, eller inte fått ta del av någon information alls om tekniken. Det finns exempel på anhöriga som upptäckt att individen har fått en läkemedelsautomat eller tillsynskamera när de hälsar på. I flera intervjuer efterfrågar anhöriga mer information om teknikerna, inte minst skriftlig information. Det framkom särskilt när det gällde digital nattillsyn där anhöriga efterlyser bättre information om tillsynskameran, framför allt i de fall då brukarna själva har svårt att redogöra för hur kameran fungerar. Exempelvis uttrycker sig en anhörig på följande sätt gällande digital nattillsyn: [Brukaren] var inte så insatt i vad det innebar. Jag uppfattade att det gick fort, kanske man behöver ha mer information, vid flera tillfällen. Anhöriga betonar att informationen om hur tekniken fungerar behöver vara tydlig och enkel för att underlätta användningen. Informationen behöver också ges stegvis och vid upprepade tillfällen. Anhöriga framför att de önskar förbättringar när det gäller rutiner och information till både dem själva och till brukaren eller patienten att de får bra och tydlig information, involveras från början och får erbjudande om att delta vid installationen av tekniken. Av intervjuerna med brukare, patienter och anhöriga framkommer att anhörigas delaktighet i processen kan vara en förutsättning för att tekniken ska fungera bra för individen. Särskilt framkom det i de fall då brukaren eller patienten inte helt förstod hur tekniken fungerade, på grund av minnesproblematik eller bristande insikt om sina behov. Anhöriga kan vara ett stöd på olika sätt, till exempel genom att motivera individen att testa tekniken, informera personal om förändrade behov och underlätta i dialog och kontakter med personalen om något problem uppstod med tekniken. Vikten av anhörigas delaktighet lyfts även fram i vissa personalintervjuer. Där beskrivs att anhöriga kan påtala individens behov men också stötta och vägleda individen när tekniken installeras och sedan ska användas. De anhöriga själva uttrycker att de vill vara involverade i processen, och att de i många fall upplever att de inte varit delaktiga i så hög grad som de hade önskat. Anhöriga efterfrågar också mer återkoppling från personalen om hur det fungerar med tekniken, när individen väl har fått den. De anhöriga som varit involverade och fått bra information beskriver fördelar med detta; de tycker att de själva kan känna en större trygghet och även fungera som ett bättre stöd för brukaren eller patienten. En annan avgörande faktor som påverkar om tekniken bidrar till ökad kvalitet är hur kommunens uppföljning ser ut. Av intervjuerna framkommer att kommunerna arbetar med uppföljning på olika sätt. En aspekt som påverkar uppföljningens kvalitet är personalens kompetens och erfarenhet. Av intervjuerna framkommer att den löpande uppföljningen av digital nattillsyn och läkemedelsautomater till stor del utförs av baspersonalen. De fyller en viktig roll i att uppmärksamma förändrade behov hos individen, vilket ställer krav på kompetens inom en rad olika områden. Exempelvis behöver personalen ha kunskap om olika funktionsnedsättningar, sjukdomar och hälsotillstånd och hur man tolkar signaler och behov hos personer som har svårt att uttrycka sin vilja. Av intervjuerna framgår att personalen överlag känner sig trygga i uppföljningsarbetet. Hemtjänstpersonalen beskriver det som en naturlig del i deras arbete att uppmärksamma förändrade behov hos individen. Exempelvis beskriver hemtjänstpersonal på följande sätt hur de ser på uppföljningsarbetet, kopplat till läkemedelsautomater: Sitter nog i ryggmärgen att man har lite koll oavsett kring läkemedel. Att man ställer frågan och ser [dos]påsen, är lite inbyggt i oss, att det är självklart. Dock framkommer av vissa intervjuer att det kan finnas utmaningar för baspersonalen att tolka individens signaler, framför allt kopplat till personer med demenssjukdom. Om individen exempelvis drar ut sladden till tillsynskameran eller läkemedelsautomaten kan det vara ett misstag eller en signal om att individen inte samtycker till insatsen. Det kan också vara en signal om att individen har ett behov som tekniken inte kan tillgodose, och att det finns behov av andra eller kompletterande insatser. En annan aspekt som påverkar uppföljningens kvalitet är vilka rutiner kommunen har för uppföljningsarbetet, exempelvis hur ofta uppföljningen sker. Fallstudien har visat att många individer, förr eller senare, är i behov av en annan insats när tekniken inte längre kan fylla deras behov. Om kommunen har en tät och kontinuerlig uppföljning kan detta uppmärksammas snabbt och individen få en annan insats som tillgodoser behovet bättre. Om kommunen har en uppföljning med lägre kontinuitet kan det ta det längre tid innan man uppmärksammar de förändrade behoven, vilket betyder att tekniken försämrat kvaliteten för individen under en längre period. Av intervjuerna framkommer att kommunens rutiner för uppföljning skiljer sig åt. Skillnaden är också stor mellan de två teknikerna. I tidigare kapitel redovisades kommunernas övergripande process för uppföljning, som biståndshandläggaren respektive sjuksköterskan ansvarar för. Ofta beskriver personalen den löpande uppföljningen som ett inarbetat arbetssätt, där baspersonal meddelar biståndshandläggare respektive sjuksköterska om de uppmärksammar förändrade behov. Under vissa intervjuer uttrycker personal behov av tydligare rutiner för uppföljningsarbetet, framför allt när det gäller individer som saknar övriga insatser från kommunen. Personalen identifierar störst risk för brister i uppföljningen för brukare med digital nattillsyn, som inte har några andra insatser från kommunen eftersom den digitala nattillsynen inte inbegriper någon regelbunden fysisk kontakt med personal, till skillnad från läkemedelsautomaten som fylls på var fjortonde dag. Av intervjuerna med brukare, patienter och anhöriga framkommer att de sällan har kännedom om ifall det har skett någon uppföljning av insatsen. Anhöriga framför vikten av rutiner och en tät och kontinuerlig uppföljning för att säkerställa att insatsen fyller individens behov. Detta ansågs vara särskilt viktigt i de fall då personen inte har andra insatser från kommunen eller bor på avstånd från övriga möjligheter till sociala kontakter. Kopplat till uppföljning är frågor om kommunens rutiner för avvikelserapportering och övergripande kvalitetsarbete. Av intervjuerna framgår att kommunernas rutiner för avvikelsehantering skiljer sig åt, exempelvis i tolkningen av vad som utgör en avvikelse eller inte. Vissa kommuner har som rutin att rapportera vissa typer av brister som avvikelser medan andra kommuner inte har det. Av intervjuerna framkommer att kommuner som har utvecklat ett systematiskt arbetssätt i rapporteringen av avvikelser skapar bättre förutsättningar för att uppmärksamma brister och patientsäkerhetsrisker, och systematiskt motverka dessa. I detta kapitel har Socialstyrelsen lyft fram några faktorer som vi har identifierat som centrala för att främja att användningen av digital nattillsyn och läkemedelsautomater leder till ökad kvalitet, och därmed även ökad resurseffektivitet. Dessa faktorer kan främja ett positivt utfall, och minska risken för att teknikerna leder till ett negativt utfall. Exempelvis kan ett utförligt bedömningsarbete minska risken för att individer erbjuds teknik som inte fyller insatsens syfte och individens behov. Bedömningen är också central för att identifiera individer som i dag har en fysisk insats, men som skulle uppleva en förhöjd kvalitet om de fick digital teknik i stället. Uppföljningen är i sin tur central för att fånga upp förändrade behov och identifiera de fall där tekniken inte längre fyller insatsens syfte och individens behov. Figur 9 visualiserar dessa risker och skyddsfaktorer. Fallstudien visar att digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan bidra till olika nyttor som i sin tur kan stå i konflikt med varandra. Om det ena värdet höjs minskar samtidigt det andra. Denna typ av värdekonflikter förekommer inom all vård och omsorg, och är inget unikt för arbetet med välfärdsteknik. Samtidigt ser Socialstyrelsen behov av att lyfta fram dessa värdekonflikter och stimulera till en diskussion om de olika värden som välfärdstekniken kan bidra med. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys beskriver på liknande sätt att välfärdsteknikens olika effekter behöver vägas mot varandra [8]. Vår fallstudie visar att kommunerna har stora möjligheter att forma vilka nyttor de vill att tekniken ska ge. I detta arbete ingår också att göra etiska avvägningar och prioriteringar, i enlighet med gällande lagar, regler och föreskrifter. Flera regelverk är aktuella när man inför och använder välfärdsteknik i vård och omsorg.23 För välfärdsteknik som används inom hälso- och sjukvården (såsom läkemedelsautomater) finns dels krav på vårdens kvalitet och säkerhet, dels krav på att respektera etiska principer såsom vård på lika villkor och respekt för individens människovärde, integritet och självbestämmande.24Vården ska vara av god kvalitet25och vara i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.26Patientens självbestämmande och integritet ska respekteras och vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.27 De grundläggande bestämmelserna om hur kommunernas socialtjänst ska bedrivas gäller även för hur välfärdsteknik används inom socialtjänsten (såsom digital nattillsyn).28 Verksamheten ska exempelvis bygga på respekt för människors rätt till självbestämmande och integritet. Insatserna ska utformas och genomföras tillsammans med brukaren och vara av god kvalitet. Verksamheten ska inriktas på att utveckla brukarens egna resurser och på att brukare får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. När en insats utförs i boendet ska brukaren så långt det är möjligt kunna välja när 23 De regler som beskrivs nedan är bara ett urval. 24 Ang. de etiska principerna som ska vara vägledande för all hälso- och sjukvård, se 3 kap. 1 § och 5 kap. 1 § HSL. 25 5 kap. 1 § HSL. 26 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, och 1 kap. 7 § patientlagen (2014:821). I PSL finns ytterligare bestämmelser som ska främja en hög patientsäkerhet, med skyldigheter för vårdgivare och hälso- och sjukvårdspersonal. 27 4 kap. 1 § och 5 kap. 1 § patientlagen. Se även ytterligare bestämmelser i denna lag vad gäller patientens ställning i vården. 28 Jfr t.ex. 2 kap. 1 4 §§, 5 kap. 1 2 §§, 8 kap. 2 § och 10 kap. 3 5 §§ SoL. och hur insatsen ges. Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Det finns också reglering som anger att kvaliteten i verksamheter inom både hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska utvecklas och säkras systematiskt och fortlöpande.29 Vidare finns andra typer av stöd för etiska avvägningar som rör användning av välfärdsteknik i vård och omsorg. Socialstyrelsens översikt presenterar flera etiska aspekter som lyfts fram i forskning och betonar att etiska reflektioner och bedömningar är en central del av kommunernas arbete [4]. Översikten belyser vikten av att utgå från individens upplevelse och situation vid etiska dilemman, samt att personalen får stöd från ledningen och tid till gemensam reflektion. Smer har publicerat material om flera etiska aspekter som rör digital nattillsyn och läkemedelsautomater [9,10]. Smer framhåller vikten av att värna vårdtagarens autonomi och individuella behov, och menar att beslut om välfärdsteknik bör ingå i vårdtagarens individuella vårdplanering som ska utgå från individens behov, förutsättningar och preferenser [10]. I likhet med Smer, vill Socialstyrelsen särskilt lyfta värdet av självbestämmande och att brukare och patienter får möjlighet att förmedla vilka värden som är viktigast för dem och påverka insatsens utformning så att den möter deras behov på bästa sätt. I denna rapport har Socialstyrelsen studerat hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater påverkar kvalitet och resurseffektivitet, jämfört med en fysisk insats. Analysen visar att teknikerna i vissa fall kan fylla insatsens syfte och individens behov på ett likvärdigt sätt som ett fysiskt besök, medan de i andra fall inte kan göra det. Analysen visar dessutom att teknikerna kan bidra med fler nyttor för individen, som inte nödvändigtvis var en del av syftet med att insatsens beviljades. Exempelvis kan digital nattillsyn göra att individen känner sig friare och mer självständig, trots att det värdet inte nödvändigtvis ingår i syftet med SoL- På motsvarande sätt kan fysiska insatser också bidra med olika nyttor, som inte är en del av själva syftet med insatsen, som exempelvis en ökad social samvaro. Här blir den sociala samvaron en form av positiv bieffekt som de fysiska besöken kan generera. Figur 10 visar relationen mellan insatsens syfte och bieffekter. Av figuren framgår att fysiska besök och välfärdsteknik 29 5 kap. 4 § HSL och 5 kap. 2 § SoL. Se vidare vad detta innebär i SOSFS 2011:9. kan överlappa när det gäller att fylla insatsens syfte, men att de resulterar i olika bieffekter, som kan vara både positiva och negativa. Om man endast ser till insatsens syfte är det lättare att jämföra hur välfärdsteknik och fysiska besökpåverkar insatsens kvalitet. Om man också tar hänsyn till bieffekterna blir jämförelsen svårare att göra, eftersom olika tyrelsen att det är viktigt att beakta alla de bieffekter som tekniken och det fysiska besöket för med sig för att förstå hur välfärdsteknik påverkar verksamhetens kvalitet. Fallstudien har visat att bedömningsarbetet ofta är komplext då personalen behöver undersöka hur välfärdsteknik, jämfört med fysiska besök, kan möta individens behov. I detta arbete behöver kommunerna även se över om andra typer avteknik, hjälpmedel eller insatser kan fylla individens behov på ett bättre sätt. Socialstyrelsen ser att det är viktigt att undersöka om välfärdstekniken kan fylla insatsens syfte och individens behov på ett likvärdigt sätt som det fysiska besöket om välfärdstekniken kan ge några positiva eller negativa bieffekter för individen (även om de inte är direkt kopplade till insatsens syfte) om det fysiska besöket kan ge några positiva eller negativa bieffekter för individen (även om de inte är direkt kopplade till insatsens syfte) individens önskemål och hur personen själv värderar olika nyttor om individen behöver kompletterande insatser vid användning av välfärdsteknik, exempelvis en social insats. I fallstudien framkommer flera goda exempel på kommuner som arbetar på detta sätt och tar ett helhetsgrepp om individens behov. Den risk som Socialstyrelsen identifierar är om en kommun använder välfärdsteknik utan att undersöka vilken funktion det fysiska besöket hade, eller skulle kunna ha, för brukaren eller patienten eller vilka eventuella kompletterande insatser som personen kan behöva när tekniken används. Denna aspekt lyfts också fram av Smer, som menar att välfärdstekniken bör bedömas i relation till dess betydelse för vården som helhet och inte enbart utifrån specifika effekter inom ett visst område [10]. Smer framhåller vikten av att ha ett brett perspektiv på teknikens konsekvenser, som exempelvis inkluderar risken för att vårdtagarna blir mer socialt isolerade. Socialstyrelsens delar Smers hållning om vikten av att kommunerna gör en helhetsbedömning inför att ny teknik börjar användas. Vi vill också lyfta fram de fördelar som kan finnas med att kombinera digitala och fysiska insatser. Likt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys vill Socialstyrelsen betona vikten av att inte se välfärdsteknik och ett fysiskt arbetssätt som två motpoler, utan snarare som två verktyg som kan komplettera varandra för att på bästa sätt möta individens behov [7]. Socialstyrelsen vill understryka att det kan finnas annan teknik som ökar verksamhetens kvalitet och resurseffektivitet, i högre utsträckning än läkemedelsautomater och digital nattillsyn. Teknikerna har valts ut eftersom de är vanligt förekommande, inte utifrån att de skulle vara den bästa lösningen för att möta behoven. Socialstyrelsen vill därför lyfta vikten av att kommuner ser över flera olika tekniska lösningar för att finna den variant som passar verksamhetens och individernas behov på bästa sätt. Teknikutvecklingen går snabbt och det kan vara en utmaning för kommunerna att hitta rätt lösning. Att involvera alla berörda aktörer, däribland brukare, patienter, anhöriga och personal, både i utvecklingen och implementeringen av välfärdsteknik är en återkommande framgångsfaktor som lyfts av Socialstyrelsen och andra myndigheter [8,18,19]. Fallstudiens resultat går inte att generalisera till andra typer av välfärdsteknik. Resultaten går inte heller att generalisera till närliggande teknik som fyller liknande syften, såsom sensorlösningar för tillsyn eller påminnelsehjälpmedel för läkemedel. Dock har Socialstyrelsen identifierat fem systematiska översikter som beskriver effekten av närliggande tekniker och sammanställt några av resultaten. Vår och SBU:s litteratursökning visar att evidensläget är begränsat för välfärdsteknik som används för tillsyn eller som stöd för hantering av läkemedel. Det finns en del forskning om säkerhetsfokuserad teknik för monitorering, sensorering och positionering inom äldreområdet, men få studier som rör andra verksamhetsområden, som funktionshinderområdet och socialpsykiatrin. Det svaga evidensläget lyfts även fram i de systematiska översikterna [14,15,16]. Socialstyrelsen ser behov av mer forskning av hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater påverkar kvalitet och resurseffektivitet, inte minst effektstudier med fokus på slutanvändarnas egna upplevelser. Vidare ser vi, likt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, behov av mer forskning av välfärdsteknikens påverkan på kommunal verksamhet generellt [7,8]. Behovet av mer forskning aktualiseras inte minst av nya socialtjänstlagens krav på att all verksamhet i socialtjänsten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.30 I denna rapport har Socialstyrelsen endast studerat digital nattillsyn och läkemedelsautomater inom ordinärt boende, men teknikerna skulle kunna ha minst lika stort värde i exempelvis vård- och omsorgsboenden eller gruppboenden. I de systematiska översikterna finns exempel på positiva utfall för närliggande välfärdsteknik i vård- och omsorgsboenden för äldre [15,16,20]. I Socialstyrelsens intervjustudie från 2024 lyftes flera fördelar med att använda digital nattillsyn och läkemedelsautomater inom en rad olika verksamhetsområden och boendeformer [21]. Socialstyrelsen vill betona värdet av att kommuner undersöker hur välfärdsteknik kan användas i många olika sammanhang, inte minst för att möjliggöra en jämlik tillgång till tekniken för alla som önskar och är i behov av den. Resultatet från fallstudien går inte att generalisera till övriga kommuner eftersom utfallet är kontextbundet och påverkas av en rad faktorer som skiljer sig åt mellan olika kommuner. I detta avsnitt kommer Socialstyrelsen relatera fallstudiens resultat till tidigare forskning och närliggande rapporter för att ge en bredare bild av hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan påverka kvalitet och resurseffektivitet i andra kommuner. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan troligen fylla insatsens syfte även i andra kommuner, men inte för alla individer. Forskning visar att välfärdsteknik inte passar alla, liksom flera myndighetsrapporter [14,16,21,22]. Exempelvis konstaterade Socialstyrelsen 2018 att digital nattillsyn inte passar alla behov och att tekniken behöver tilldelas rätt målgrupp, för rätt ändamål [5]. Vår intervjustudie från 2024 visar också att digital nattillsyn och läkemedelsautomater inte är lämplig för alla individer och att kommunerna behöver arbeta aktivt med bedömningen av vilka som är lämpliga användare [21]. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 30 5 kap. 1 § SoL. konstaterar på liknande sätt att välfärdsteknik inte alltid möter individens behov, och samma analys görs i utredningen Digital teknik på lika villkor [7,11]. I alla tre kommuner finns exempel på att individer inte fått sina behov tillgodosedda av digital nattillsyn eller läkemedelsautomater. I vissa fall får teknikerna dessutom negativa konsekvenser, såsom när brukare blir oroliga eller känner sig övervakade av tillsynskameran eller när patienter inte kan hantera läkemedelsautomaten och glömmer ta sina läkemedel. Andra myndighetsrapporter visar på liknande sätt hur välfärdsteknik kan ge negativa konsekvenser [5,7,8]. I Socialstyrelsens studie från 2018 betonas att brukares behov förändras, och att den digitala tillsynen efter en tid kan behöva ersättas med en fysisk insats [5]. Även forskning visar att välfärdsteknik kan ha negativ påverkan. En systematisk översikt lyfter fram att digital teknik för omsorg på distans inte alltid möter användarens behov [14]. Det kan handla om brister i användarvänlighet eller individanpassning, eller att tekniken är svår att förstå. I vissa fall kan bristande förståelse för tekniken, eller bristande förmåga att använda den, leda till säkerhetsrisker och ökad oro, obehag, stress eller rädsla. En annan systematisk översikt visar att videobaserad teknik för monitorering kan upplevas som ett integritetsintrång hos användare som känner sig övervakade [16]. Socialstyrelsen bedömer det som rimligt att det även i andra kommuner finns individer med digital nattillsyn eller en läkemedelsautomat som inte får sina behov tillgodosedda. Det kan variera stort hur många individer detta gäller, och under hur lång period. En viktig faktor som minskar denna risk är hur kommunerna arbetar med behovsbedömningen och uppföljningen. Om en kommun har täta uppföljningar kan de snabbare upptäcka när tekniken inte längre fyller individens behov. Om kommunen brister i sin uppföljning tar det längre tid innan detta uppmärksammas. Fallstudien visar att digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan öka insatsens kvalitet, jämfört med fysiska besök. Exempelvis kan teknikerna öka brukarens eller patientens trygghet, säkerhet, självständighet och integritet. Den digitala nattillsynen kan dessutom förbättra brukarens sömn medan läkemedelsautomaten kan öka patientens följsamhet till sin läkemedelsbehandling och aktivitet och delaktighet i sociala sammanhang. Samtidigt kan teknikerna innebära en försämrad kvalitet och leda till minskad trygghet, försvagad integritet och ökad ensamhet. Här uppstår frågan i vilken utsträckning dessa positiva och negativa aspekter återfinns i andra kommuner. För att besvara denna fråga kan resultat från tidigare forskning och andra rapporter vara till hjälp. De systematiska översikter som Socialstyrelsens identifierat visar liknande resultat som vår undersökning, men de inkluderar fler typer av teknik som används i olika omsorgskontexter. I en översikt framkommer att digital teknik för omsorg på distans kan bidra till ökad trygghet, säkerhet, självständighet och autonomi för äldre personer, men också att tekniken kan bidra till att äldre känner sig isolerade, ensamma och otrygga [14]. Tekniken kan både stärka och försvaga integriteten för äldre personer. En annan systematisk översikt visar att videobaserad teknik för monitorering kan stärka individens säkerhet, trygghet, integritet, självständighet och autonomi [16]. Översikten lyfter också att tekniken kan leda till lägre trygghet, lägre integritet och mindre social samvaro. I en annan systematisk översikt framkom inga skillnader i hälsorelaterade utfall, såsom antal skador och olyckor, mellan digital nattillsyn och det traditionella arbetssättet [15]. Dock visade livskvalitet och trygghet en viss förbättring. Andra rapporter, av bland andra Socialstyrelsen, har visat på hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater (eller närliggande teknik) kan bidra till ökad säkerhet och trygghet, ökad självständighet, frihet och autonomi, stärkt integritet, ökad livskvalitet, förbättrad sömn (gällande digital nattillsyn) och fler sociala kontakter [4,5,7,8,11]. I en rapport av Nordens välfärdscenter framgår exempelvis att digital nattillsyn kan leda till bättre nattsömn, minskad oro och ökad säkerhet samt att läkemedelsautomater kan leda till ökad självständighet, aktivitet, känsla av kontroll och följsamhet till behandlingen [13]. Också negativa aspekter med teknikerna har lyfts fram i andra rapporter, som att de kan leda till minskad trygghet, minskad social samvaro, minskad integritet och att tekniken kan framkalla oro och obehag, inte minst för personer som på grund av exempelvis kognitiv svikt har svårt att förstå hur tekniken fungerar [4,5,7,8,11]. Socialstyrelsen har sedan 2014 genomfört en enkätundersökning bland landets kommuner om utvecklingen av e-hälsa och välfärdsteknik. I 2025 års enkät var fokus på uppföljning och hur kommunerna bedömer nyttan med välfärdsteknik. Resultatet visar att en majoritet av kommunerna bedömer att digital nattillsyn och läkemedelsautomater bidrar positivt för de flesta brukare och patienter [1]. Samtidigt framgår att det förekommer att brukare och patienter är missnöjda med tekniken (se figur 11). I enkäten ombads de kommuner som följer upp teknikernas utfall beskriva resultatet. Totalt 43 kommuner valde att besvara den följdfrågan. För läkemedelsautomater är de vanligaste positiva utfallen: ökad självständighet, ökad integritet, ökad följsamhet till läkemedelsbehandling och färre störningar för patienterna. För digital nattillsyn är de vanligaste positiva utfallen: ostörd nattsömn, ökad upplevelse av trygghet och ökad säkerhet i och med att kommunen kan göra fler tillsynstillfällen. Sammantaget bedömer Socialstyrelsen det som troligt att även andra kommuner upplever de positiva och negativa effekter som vi identifierat i de tre kommuner som ingått i fallstudien särskilt eftersom liknande resultat har lyfts fram i forskning, närliggande rapporter och Socialstyrelsens e- hälsoenkät. Detta betyder dock inte att digital nattillsyn och läkemedelsautomater automatiskt leder till dessa positiva eller negativa kvalitetsaspekter utan att de har potential att göra det. I denna fallstudie har Socialstyrelsen identifierat flera faktorer som påverkar i vilken utsträckning användning av välfärdsteknik leder till ökad kvalitet. Exempelvis behöver kommunen ha ett systematiskt kvalitetsarbete och ändamålsenliga processer och rutiner för att bedöma individers behov samt introducera och följa upp insatsen. En annan aspekt som kan göra att utfallet varierar mellan olika kommuner är hur de arbetar med att individanpassa insatsen och i vilken utsträckning individen får välja mellan en fysisk och en digital insats. I de tre studerade kommunerna har individer begränsad möjlighet att välja helt fritt, framför allt när det gäller digital nattillsyn. I kommuner där individen har en större valfrihet, kan effekterna se annorlunda ut genom att: Risken för minskad trygghet minskar. Individer som känner sig tryggare med fysiska besök kan väja fysiska besök, i stället för tekniken. Risken för minskad integritet minskar. Individer som upplever de fysiska besöken som mindre integritetskränkande kan välja fysiska besök, i stället för tekniken. Risken för ofrivillig ensamhet och social isolering minskar. Individer som vill ha den sociala kontakten kan välja fysiska besök, i stället för tekniken. En ytterligare faktor som påverkar utfallet är i vilken utsträckning kommunen kompletterar den digitala tekniken med andra insatser för individer som exempelvis önskar mer social samvaro. Om individen erbjuds sociala insatser minskar risken för att tekniken skulle öka ensamheten. En sådan social insats kan dessutom fylla behovet av social samvaro på ett bättre sätt än fysiska besök för tillsyn eller läkemedelshantering. Kommunernas säkerhetsarbete kan också göra att utfallet varierar. Ett exempel är risken för att tekniken fallerar och det inte finns tillräckligt med personal för att utföra insatserna fysiskt, som är direkt kopplad till kommunens beredskapsarbete och kontinuitetsplanering. I Socialstyrelsens studie från 2018 framkom också att denna säkerhetsrisk ser olika ut beroende på hur kommunerna väljer att rigga sin organisation [5]. En annan aspekt som påverkar säkerheten är hur kommunen har valt att resurssätta arbetet och vilken sårbarhet som finns inbyggd i systemet. Dessutom inverkar kvaliteten på den tekniska lösningen och kommunens infrastruktur. Vissa kommuner kan exempelvis ha kamerautrustning med ett backup- batteri för att hantera strömavbrott, medan andra inte har det [5]. Andra säkerhetsrisker är mer generella för de kommuner som använder samma typ av teknik, på liknande sätt och för samma målgrupper. Exempelvis är det svårare att avgöra brukarens hälsotillstånd med digital kameratillsyn än med fysisk tillsyn, vilket medför högre risk för att hjälpbehov inte uppmärksammas. Denna säkerhetsrisk lyftes även i Socialstyrelsens rapport från 2018 [5]. Ett annat exempel är att läkemedelsautomater medför en högre risk för att patienten inte tar läkemedlet och att detta inte uppmärksammas av personal, jämfört med fysiska besök. Dock kan kommunerna arbeta på olika sätt för att minska dessa säkerhetsrisker, exempelvis genom att utveckla sitt arbete med att bedöma behov och följa upp insatsen. Skillnader i uppföljningsarbetet kan få stor inverkan utfallet. Fallstudien visar att digital nattillsyn och läkemedelsautomater innebär en risk för sämre uppföljning om personalen får mindre insyn i individens mående och hälsostatus, genom minskat antal fysiska besök. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har också lyft fram denna risk. I deras intervjustudie framkommer att personalens möjlighet att bedöma och kontrollera individens hälsotillstånd riskerar att minska när de fysiska besöken uteblir [8]. Socialstyrelsen bedömer att digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan medföra risk för försämrad uppföljning också i andra kommuner, som en följd av färre fysiska besök. Hur stor denna risk är kan dock variera mellan kommuner beroende på hur kommunen arbetar med uppföljning och kompletterande insatser. Fallstudien har visat att digital nattillsyn och läkemedelsautomater är mindre resurskrävande än en fysisk insats i de tre kommunerna, främst genom att teknikerna frigör tid för baspersonal. Kommunerna använder i huvudsak den frigjorda tiden till att öka antalet insatser som personalstyrkan hanterar (produktionsmässig effektivitet). I vissa fall har personalen i stället fått avlastning och mer tid åt befintliga insatser. Forskningen om välfärdsteknikens resursanvändning är mycket begränsad. Från myndighetshåll har man pekat på bristen på forskning inom området och svårigheten i att analysera i vilken utsträckning välfärdsteknik är resursbesparande [7,8]. Socialstyrelsens rapport från 2018 visar att digital nattillsyn kan leda till resursbesparingar [5]. Den största ekonomiska vinsten uppstod genom minskad transporttid och omfördelning av personalresurser, vilket möjliggjorde att kommunerna kunde utföra mer tillsyn, med samma personalresurser. Ett annat exempel är en studie av RISE från 2018 som pekar på möjliga effektiviseringsvinster med digital nattillsyn och läkemedelsautomater, utifrån beräkningar i tre kommuner [12]. Den statliga utredningen Digital teknik på lika villkor lyfter exempel på hur digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan bidra till effektiviseringar och resursbesparingar [11]. Teknikerna effektiviserar arbetet främst genom att frigöra tid från transporter och att kommuner med långa reseavstånd kan göra större resursvinster än andra. Enligt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys enkätundersökning framgår att digital nattillsyn är den teknik som flest socialchefer bedömer har den största potentialen att bidra till ökad kostnadseffektivitet, medan läkemedelsautomater kom på fjärde plats [8]. I Socialstyrelsens e-hälsoenkät från 2025 svarade de flesta kommuner att digital nattillsyn och läkemedelsautomater leder till ett positivt ekonomiskt utfall [1]. Samtidigt uppgav flera kommuner att de bedömer att digital nattillsyn och läkemedelsautomater inte leder till ett positivt ekonomiskt utfall (se figur 12). De kommuner som uppgav att de följer upp ekonomiskt utfall för läkemedelsautomater och digital nattillsyn ombads beskriva vad de fann för utfall. Totalt 37 kommuner svarade på frågan. Av fritextsvaren kunde Socialstyrelsen inte utläsa några tydliga trender. Dock framgår utmaningar med att följa upp teknikernas ekonomiska utfall och att kommunerna har olika processer för detta. Sammantaget bedömer Socialstyrelsen att digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan vara resursbesparande också i andra kommuner, men att vinsternas storlek sannolikt varierar stort mellan kommunerna. Det är inte heller säkert att teknikerna leder till några resursvinster, vilket e- hälsoenkätens resultat indikerar. Fallstudien har visat på flera faktorer som påverkar i vilken utsträckning digital nattillsyn och läkemedelsautomater leder till resursvinster. Bland dem finns kommunen inte kan påverka, såsom kommunens storlek, geografi och infrastruktur, och såsom val av teknisk lösning, organisering, resursfördelning och arbetssätt. En annan faktor som får stor påverkan på utfallet är vilken nivå av teknikanvänding kommunen har. De tre studerade kommunerna har en högre teknikanvändning än genomsnittet. Kommuner med få användare av tekniken gör troligen lägre resursvinster. Fallstudien visar även att kommuner kan använda frigjorda resurser på olika sätt vilket påverkar det ekonomiska utfallet. Kommuner som använder frigjorda resurser till exempelvis kvalitetsutveckling gör inte nödvändigtvis en vinst i ekonomiska termer, även om tekniken är resursbesparande. Sammantaget visar fallstudien att digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan leda till både ökad och minskad resurseffektivitet samtidigt. En verksamhet har inte endast en typ av resurseffektivitet; i stället varierar resurseffektiviteten inom verksamhetens olika delar och i de enskilda fallen. Socialstyrelsen ser det som rimligt att teknikerna kan ha samma dubbla påverkan på resurseffektivitet också i andra kommuner. Hur resurseffektiva teknikerna är varierar dock sannolikt stort mellan kommunerna. Dels påverkas utfallet av faktorer som rör kommunens resursanvändning, dels av faktorer som rör kommunens kvalitetsarbete. Dessutom påverkas utfallet av hur kommunen väljer att använda och omfördela de resurser som frigörs. I analysen av resurseffektivitet ingår vissa typer av kvalitetsnyttor som Socialstyrelsen har identifierat i intervjustudien, medan andra typer av kvalitetsnyttor inte ingår, såsom teknikens miljöpåverkan. Välfärdsteknik skulle kunna ge ett positivt utfall på miljön då den innebär minskade transporter, men det har vi inte undersökt inom detta uppdrag. Utifrån våra resultat kan en fråga väckas om digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan sägas öka resurseffektiviteten i en kommun generellt sett, trots att de innebär en kvalitetssänkning för vissa individer. Annorlunda uttryckt: kan en ökad kvalitet för andra individer eller kvalitetsutveckling inom andra områden? Här är Socialstyrelsens bedömning att så inte är fallet. Utifrån Socialstyrelsen förståelse är digital nattillsyn och läkemedelsautomater endast resurseffektiva när de medför en likvärdig eller ökad kvalitet. I de fall teknikerna inte leder till en likvärdig kvalitet är de inte resurseffektiva. I ett scenario där merparten av individerna upplever en ökad kvalitet med teknikerna följer inte att tekniken bidrar till ökad resurseffektivitet generellt sett, utan endast att teknikerna bidrar med ökad resurseffektivitet i merparten av fallen, men inte i övriga fall. Om en teknik minskar kvaliteten för en individ är den inte resurseffektiv i det enskilda fallet oavsett om den leder till ökad kvalitet inom andra områden eller för andra individer. Detta betyder inte att en insats inte är lämplig bara för att den inte är resurseffektiv. En insats kan ändå vara motiverad, av en rad andra anledningar. Dock konstaterar Socialstyrelsen att en insats, oavsett om den är digital eller fysisk, varken är resurseffektiv eller lämplig om den inte fyller individens behov. I denna rapport har Socialstyrelsen undersökt hur användningen av digital nattillsyn och läkemedelsautomater påverkar kvalitet och resurseffektivitet i tre kommuner, jämfört med fysiska besök. Sammanfattningsvis ser vi att: Digital nattillsyn och läkemedelsautomater är mindre resurskrävande än fysiska besök. Teknikerna leder till resursbesparingar, framför allt genom frigjord tid för baspersonal. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater bidrar i vissa fall med ökad kvalitet för brukaren eller patienten, jämfört med fysiska besök. Fysiska besök bidrar i vissa fall med ökad kvalitet för brukaren eller patienten, jämfört med digital nattillsyn och läkemedelsautomater. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater leder i vissa fall till ökad resurseffektivitet, jämfört med fysiska besök. Det gäller om teknikerna medför likvärdig eller högre kvalitet för brukaren eller patienten. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater leder i vissa fall inte till ökad resurseffektivitet, jämfört med fysiska besök. Det gäller om teknikerna medför en sänkt kvalitet för brukaren eller patienten. Digital nattillsyn och läkemedelsautomater har potential att leda till ökad resurseffektivitet om frigjorda resurser används till att kvalitetsutveckla verksamheten. I vilken utsträckning de tre kommunerna förverkligar denna potential har Socialstyrelsen inte kunnat bedöma. Rapporten har fokuserat på jämförelsen mellan välfärdsteknik och fysiska besök. Här kvarstår frågan om ett införande av digital nattillsyn och läkemedelsautomater bidrar till ökad kvalitet och resurseffektivitet, jämfört med ett helt fysiskt arbetssätt. För att besvara denna fråga har Socialstyrelsen ställt upp tre alternativa arbetssätt (se tabell 15). I det första fallet har kommunen ett helt fysiskt arbetssätt. I det andra fallet har kommunen ett digitalt arbetssätt, där välfärdsteknik används som förstahandsalternativ, förutsatt att tekniken bedöms som lämplig. I det tredje fallet kombinerar kommunen ett fysiskt och digitalt arbetssätt där individen fritt kan välja om insatsen ska utföras digitalt eller fysiskt, förutsatt att båda tillvägagångssätten bedöms som lämpliga. Det tredje arbetssättet . I tabell 15 listas de tre arbetssätten i förhållande till insatsens kvalitet. Tabellen visar att det digifysiska arbetssättet kan höja verksamhetens kvalitet genom mer individanpassning, jämfört med de övriga två arbetssätten. I detta scenario får individer som föredrar välfärdsteknik en sådan lösning, och slipper de nackdelar de upplever med fysiska besök, medan de individer som önskar fysiska besök slipper de nackdelar de upplever med tekniken. Socialstyrelsen bedömer att en digifysiskt arbetssätt har potential att höja verksamhetens kvalitet, jämfört med de övriga två alternativen. Vi ser även att ett digifysiskt arbetssätt har potential att öka verksamhetens resurseffektivitet, jämfört med de övriga två alternativen. En kommun med ett digitalt arbetssätt gör sannolikt de största resursbesparingarna, förutsatt att välfärdstekniken är mindre resurskrävande än de fysiska besöken. Men det arbetssättet behöver inte vara det mest resurseffektiva. För att vara resurseffektiv behöver insatsen uppnå en likvärdig, eller ökad, kvalitet. Detta medför att det digitala arbetssättet inte är lika resurseffektivt som det digifysiska arbetssättet i de fall när tekniken ger en lägre kvalitet än ett fysiskt besök. Oavsett om kommunen använder ett fysiskt, digitalt eller ett digifysiskt arbetssätt finns det en rad förutsättningar för att verksamheten ska uppnå en god kvalitet. Kommunen behöver ha ett systematiskt kvalitetsarbete med ändamålsenliga processer och rutiner för bedömning, introduktion och uppföljning av insatsen. Den individuella behovsbedömningen är avgörande för om välfärdsteknik ska kunna leda till en ökad kvalitet eller inte. Här är det inte bara individens önskemål som spelar in utan också den professionella bedömningen av individens förmågor och behov samt eventuella risker kopplat till användning av tekniken, exempelvis patientsäkerhetsrisker. Bedömningen behöver också ske löpande eftersom individens behov, förmågor och önskemål förändras över tid. Hur kommunen arbetar med uppföljning avgör hur snabbt de kan upptäcka när tekniken inte längre fyller individens behov. Välfärdsteknik kan medföra risk för en sämre uppföljning, när de fysiska besöken blir färre, vilket ytterligare understryker behovet av en tät och kontinuerlig uppföljning av insatsen för att den ska leda till ökad kvalitet. I denna studie har Socialstyrelsen medvetet valt att inte försöka kvantifiera utfallet alltså avgöra i hur många fall som välfärdstekniken leder till positiva eller negativa konsekvenser. Detta eftersom varje enskilt fall ger ett eget svar på frågan om teknikens påverkan på kvalitet och resurseffektivitet. Varje individs upplevelse har betydelse, oavsett hur många andra som upplever samma sak. Att prata om välfärdsteknikens effekter på ett generellt plan riskerar därmed att bli missvisande. Dessutom riskerar det att dra bort fokus från individens upplevelse, behov och önskemål ett fokus som är nödvändigt att värna om i en personcentrerad vård och omsorg. Eftersom välfärdsteknikens påverkan är individuell bedömer Socialstyrelsen att ett digifysiskt arbetssätt, där brukare och patienter kan välja mellan fysiska och digitala insatser, har potential att öka en verksamhets kvalitet och resurseffektivitet. Detta arbetssätt ger brukare och patienter en större valfrihet och möjliggör att insatser kan anpassas i högre utsträckning efter deras behov och önskemål. 1. Socialstyrelsen. E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2025: Uppföljning av den digitala utvecklingen i socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. 2025. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/e-halsa-och-valfardsteknik- i-kommunerna-2025--uppfoljning-av-den-digitala-utvecklingen-i- socialtjanst-och-kommunal-halso--och-sjukvard-2025-5-9625/ 2. Sveriges Kommuner och Regioner. Digital basnivå i socialtjänsten: 12 tjänster som verksamheten behöver ha. 2024. Hämtad från: https://skr.se/skr/integrationsocialomsorg/socialomsorg/digitaliseringino msocialtjansten/verktygochutvecklingsarbeten/digitalbasnivasocialtjanst. 81535.html 3. Braun V, Clarke V. Thematic analysis: a practical guide. Los Angeles: SAGE; 2022. 4. Socialstyrelsen. Välfärdsteknik: Forskningsartiklar kring välfärdsteknik och en summering av de etiska aspekterna. 2017. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/dokument-webb/kunskapsstod/e-halsa-valfardsteknik-etik- sammanstallning-2017.pdf 5. Socialstyrelsen. Välfärdsteknik: En studie av användningen av trygghetskameror och gps-larm i 12 kommuner. 2018. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-11-3.pdf. 6. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Digitala verktyg som social stimulans för äldre personer med eller vid risk för psykisk ohälsa: En kartläggning av systematiska översikter. 2017. Hämtad från: https://www.sbu.se/contentassets/57e13f4fe3be44f9a55fe16667f8a8d9/v alfardsteknik_digitala_verktyg_social_stimulans_aldre_personer_risk_p sykisk_ohalsa_smf.pdf 7. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Innovation efter funktion: Välfärdsteknikens effekter ur fyra perspektiv. 2020. Hämtad från: https://www.vardanalys.se/rapporter/innovation-efter-funktion/ 8. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Digital potential: Utvärdering av satsningen på digital teknik i äldreomsorgen. 2023. Hämtad från: https://www.vardanalys.se/rapporter/digital-potential/ 9. Statens medicinsk-etiska råd. Robotar och övervakning i vården av äldre etiska aspekter. 2014. Hämtad från: https://smer.se/wp- content/uploads/2015/02/Smer-2014_2_webb.pdf 10. Statens medicinsk-etiska råd. Robotar och god vård. 2022. Hämtad från: https://smer.se/wp-content/uploads/2022/04/smer-kommenterar-2022-2- robotar-och-god-vard.pdf 11. Utredningen om digital teknik i socialtjänsten Digital teknik på lika villkor: en reglering för socialtjänsten och verksamhet enligt LSS (SOU 2025:39). 2025. Stockholm: Regeringskansliet. Hämtad från: https://regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga- utredningar/2025/04/sou-202539 12. Research Institutes of Sweden (RISE). Slutrapport Modell för beräkning av nyttan av bredband och digitalisering. 2022. Hämtad från: https://digitaliseringssnurran.se/Content/Slutrapport_28aug_2018.pdf 13. Nordens välfärdscenter. Vård och omsorg på distans: 24 praktiska exempel från Norden. 2019. Hämtad från: https://nordicwelfare.org/publikationer/vard-och-omsorg-pa-distans/ 14. Karlsen C, Ludvigsen MS, Moe CE, Haraldstad K, Thygesen E. Experiences of community-dwelling older adults with the use of telecare in home care services: a qualitative systematic review. JBI Database of Systematic Reviews and Implementation Reports 2017; 15(12): 2913 2980. Tillgänglig från: https://doi.org/10.11124/JBISRIR-2017-003345 15. Richardson M, Ehn M, Landerdahl Stridsberg S, Redekop K, Wamala- Andersson S. Nocturnal digital surveillance in aged populations and its effects on health, welfare and social care provision: a systematic review. BMC Health Services Research 2021; 21(1): 1 10. Tillgänglig från: https://doi.org/10.1186/s12913-021-06624-9 16. Mujirishvili T, Maidhof C, Florez-Revuelta F, Ziefle M, Richart- Martinez M, Cabrero-García J. Acceptance and Privacy Perceptions Toward Video-based Active and Assisted Living Technologies: Scoping Review. Journal of Medical Internet Research 2023; 25: e45297. Tillgänglig från: https://doi.org/10.2196/45297 17. Socialstyrelsen. Säker läkemedelshantering med fokus på delegering inom kommunal hälso- och sjukvård. 2023. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/saker-lakemedelshantering- -med-fokus-pa-delegering-inom-kommunal-halso--och-sjukvard-2023- 9-8691/ 18. Socialstyrelsen. E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2022: Uppföljning av den digitala utvecklingen i socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. 2022. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2022-5-7897.pdf 19. Myndigheten för delaktighet. Välfärdsteknik och e-tjänster: Redovisning av ett regeringsuppdrag att stödja kommunerna med kunskap. 2021. Hämtad från: https://www.mfd.se/material/publikationer/rapport/valfardsteknik-och-e- tjanster/ 20. Yeoh Lui CX, Yang N, Tang A, Tam WWS. Effectiveness Evaluation of Smart Home Technology in Preventing and Detecting Falls in Community and Residential Care Settings for Older Adults: A Systematic Review and Meta-Analysis. Journal of the American Medical Directors Association 2025; 26(1): 105347. Tillgänglig från: https://doi.org/10.1016/j.jamda.2024.105347 21. Socialstyrelsen. E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2024: Uppföljning av den digitala utvecklingen i socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. 2024. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/e-halsa-och-valfardsteknik- i-kommunerna-2024-2024-5-9099/ 22. Folkhälsomyndigheten. Digital teknik för social delaktighet bland äldre personer: Ett kunskapsstöd om möjliga insatser utifrån forskning, praktik, statistik, juridik och etik. 2018. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och- material/publikationsarkiv/d/digital-teknik-for-social-delaktighet-bland- aldre-personer/ För att besvara rapportens frågeställning om resurseffektivitet samlades data in från tre kommuner. Den bestod av kommunspecifik statistik och kostnadsposter kopplat till tekniken, som tillsammans låg till grund för den ekonomiska analysen. Kommunerna rapporterade in uppgifterna till Socialstyrelsen som sedan analyserades av projektets hälsoekonomer. Arbetet underlättades av löpande dialog och en fast kontaktperson i varje kommun. Kommunerna som ingår i studien benämns som kommun A, kommun B och kommun C. Socialstyrelsen samlade in kommunstatistik för att belysa förutsättningarna för att använda välfärdsteknik i kommunerna, inklusive uppgifter om den interna verksamheten och antal personer med digital nattillsyn och läkemedelsautomater. Uppgifter inhämtades både direkt från de tre kommunerna och från Statistikmyndigheten SCB. Kommunerna rapporterade kostnader för digital nattillsyn och läkemedelsautomater som delades in i tre kategorier av kostnadsposter: utrustningskostnader besökskostnader personalkostnader. Kostnadsposterna låg till grund för kvantifierbara mått, såsom tidsåtgång, transportsträcka och antal tillsynstillfällen, som användes för att bedöma teknikens resursanvändning. Kommunerna ombads att ange ett genomsnitt per individ och månad. Saknade uppgifter hämtades från andra myndigheter. Att uppskatta kostnader och tid för transporter var särskilt utmanade. De tids- och kostnadsuppskattningar som presenteras i analysen bygger på uppgifter från kommunerna, rapporterade som genomsnitt per individ och per månad. Analysen har fokuserat på tids- och resursbesparing samt utebliven transporttid. Data har bearbetats och analyserats i tre steg: 1. Beskrivande statistik: visar antal och andel individer med tekniken, genomsnittligt antal besök och tidsåtgång. 2. Uppskattad effektanalys: visar i vilka faktorer tekniken ger resursvinster (tabell 4 och 5). 3. Scenarioanalys: jämför tre scenarier för att visa vilka potentiella kostnadsbesparingar som kan uppnås när teknikanvändningen ökar. För att illustrera detta har Socialstyrelsen tagit fram tre jämförande scenarier: - scenario 1: endast fysiskt arbetssätt - scenario 2: nuläge, kommunernas användningsnivå av digital nattillsyn och läkemedelsautomater 2024 - scenario 3: ökad teknikanvändning, 80 procent användning av digital nattillsyn och 50 procent användning av läkemedelsautomater. För scenarioanalysen har Socialstyrelsen antagit: två personer utför nattillsyn, oavsett om det rör sig om schemalagda eller larmutlösta besök genomsnittlig tidsåtgång för oplanerade larmutlösta besök för läkemedelsautomat är 5 minuter genomsnittlig tidsåtgång för oplanerade larmutlösta besök för digital nattillsyn är 10 minuter personal använder en bil av normal storlek med en bränsleförbrukning på 0,7 liter per mil. Kostnaderna avser 2024, baserat på en månad vald av varje kommun representativ för en normal arbetsmånad. Transportkostnader beräknas enligt Skatteverkets schablonbelopp för bilersättningsnivå på 25 kronor per mil för inkomstår 2024 2025. Även om våra analyser indikerar potentiella resursbesparingar i form av frigjord tid samt kostnadsbesparingar vid ökad användning av välfärdsteknik, bör resultaten tolkas med viss försiktighet. Beräkningarna baseras till stor del på kommunernas egna uppskattningar, där data samlats in via frågeformulär samt kompletterande statistik från bland annat Statistikmyndigheten SCB, Tillväxtverket och Skatteverket (främst för att ge bakgrundsinformation om kommunerna samt för att beräkna personal- och drivmedelskostnader). Vid brist på exakt data har kommunerna lämnat genomsnittliga uppskattningar av kostnader och tidsåtgång för användning av digital nattillsyn och läkemedelsautomater, vilket påverkar resultatens tillförlitlighet. Vi har inte heller uppskattat de samhällsekonomiska vinsterna av att kommuner använder digital nattillsyn och läkemedelsautomater som exempelvis påverkan på regional hälso- och sjukvård eller förebyggande effekter såsom individens möjlighet att bo kvar i sitt eget hem under längre tid. Urvalet av kommuner är dessutom litet och resultatet kan inte generaliseras till andra kommuner. Däremot kan resultatet fungera som en grund för vidare studier. I analysen av resurseffektivitet ingår vissa typer av kvalitetsnyttor som Socialstyrelsen har identifierat i intervjustudien medan andra typer av kvalitetsnyttor inte ingår, såsom teknikens miljöpåverkan. Denna bilaga redovisar mer fördjupad information om kostnader för respektive teknik, inklusive utrustnings- och drivmedelskostnader samt besöksfrekvens per individ och månad. Den beskrivande statistiken bygger på insamlade data från de tre kommunerna under 2024 och ligger till grund för rapportens analyser av uppskattade resursvinster och kostnadsbesparingar. Tabell 1 redovisar uppgifter om hur kommunerna har organiserat den digitala nattillsynen, med fokus på utförare, kamerakostnader och installationsresurser. Kommun A och B sköter den digitala nattillsynen i egen regi, medan kommun C anlitar en privat aktör. Kamerornas månadshyra varierar mellan kommunerna beroende på leverantör, tjänsteomfattning och avtal. Installationstiden per kamera, inklusive transport till och från brukaren, varierar mellan 60 och 90 minuter och skiljer sig beroende på geografiska avstånd, logistik och förutsättningar vid installation i brukarens hem. Tabell 2 redovisar uppgifter om användningen av digital nattillsyn i kommunerna, med fokus på volymer, tidsåtgång och relaterade kostnader. Antalet brukare med digital tillsyn varierar mellan kommunerna, från 11 i kommun A till 66 i kommun B. Genomsnittligt antal fysiska nattillsynsbesök per brukare och månad varierar mellan 30 och 45 besök, med en besökstid på 5 10 minuter per besök. Drivmedelskostnaden för dessa besök varierar mellan 450 1 125 kronor per brukare och månad. Genomsnittligt antal digitala tillsyner per brukare och månad varierar mellan 30 och 60 besök, med en besökstid på 0,3 2 minuter per tillfälle. Även om den digitala tillsynen minskar behovet av fysiska besök, uppstår ibland larm som kräver att nattpatrullen åker hem till brukaren. Antalet sådana larm varierar kraftigt mellan kommunerna, med mellan 1,1 och 78 utryckningar per månad. Sammantaget visar tabell 2 skillnader i arbetssätt och kostnader som är centrala för analysen av resurseffektivitet. Tabell 3 redovisar uppgifter om hur kommunerna har organiserat arbetet med läkemedelsautomater, med fokus på utförare, kostnader och installationsresurser. Alla kommuner ansvarar själva för arbetet med automaterna. Hyreskostnaden per automat varierar mellan kommunerna och uppgår till mellan 2 175 och 2 495 kronor per automat och månad. Skillnaderna kan bero på olika upphandlingsvillkor eller servicenivåer som ingår i hyran. Tidsåtgången för installation är 10 minuter per automat i samtliga kommuner. Tabell 4 redovisar uppgifter om användningen av läkemedelsautomater i kommunerna, med fokus på volymer, tidsåtgång och relaterade kostnader. Antalet patienter med läkemedelsautomat varierar från 24 i kommun A till 96 i kommun B. Det sker i genomsnitt 2,5 fysiska läkemedelsbesök per månad, där varje besök tar i genomsnitt fem minuter. Drivmedelskostnaden för dessa fysiska besök har beräknats för hela kommunen och omräknats till en kostnad per patient och månad. Drivmedelskostnaden varierar mellan 1 125 2 813 kronor i kommunerna, vilket speglar skillnader i geografi, organisation och antal patienter. Vid användning av läkemedelsautomater krävs i genomsnitt två planerade påfyllnadsbesök per månad, vilka tar mellan 10 20 minuter att genomföra beroende på kommun. Utöver detta kan larm uppstå, till exempel när patienten missat en dos eller vid tekniska fel. Sådana larm leder i vissa fall till att personal behöver göra ett oplanerat besök. Antalet larmrelaterade fysiska besök per månad varierar kraftigt mellan kommunerna, från 5 i kommun A till 29 i kommun B. Drivmedelskostnaderna för planerade påfyllnadsbesök och oplanerade larmutryckningar ligger mellan 102 1 155 kronor per patient och månad, beroende på larmfrekvens och geografiska förhållanden. Sammantaget visar tabell 4 skillnader i arbetssätt och kostnader som är centrala för analysen av resurseffektivitet. För att uppskatta potentiella resursvinster av digital nattillsyn och läkemedelsautomater, i termer av både tidsbesparingar och kostnadsminskningar, har en stegvis beräkning genomförts per brukare/patient och månad. Som första steg har det minskade antalet fysiska besök beräknats. Beräkningen utgår från antalet planerade fysiska besök minus de oplanerade besök som ändå gjorts, exempelvis vid larm orsakade av att brukaren inte syns i kameran eller när patienten inte tagit loss dospåsen från läkemedelsautomaten. Det framräknade värdet visar antal fysiska besök som ersatts av teknik. Det minskade antalet fysiska besök har använts för att uppskatta minskad körsträcka i mil utifrån genomsnittlig transport mellan arbetsplats och brukare/patient. De sparade milen har omräknats till uteblivna drivmedelskostnader med ett schablonvärde på 25 kronor per mil och justerat bränsleförbrukning om 0,7 liter per mil. För att uppskatta frigjord för personalen har två typer av tidsvinster beräknats. Den första tidsvinsten avser besökstiden, som beräknats genom att multiplicera antalet fysiska besök med en genomsnittlig besökstid och omräkna till timmar. Den andra tidsvinsten avser transporttiden, där transporttiden per besök har beräknats på motsvarande sätt, men baserat på genomsnittlig restid per besök och omvandlats till timmar. Den totala frigjorda tidsvinsten är summan av dessa två, och har multiplicerats med undersköterskors timkostnad och antal brukare/patienter för att uppskatta personalkostnaden. Metoden kvantifierar därmed resurs- och kostnadsbesparingar som digital nattillsyn och läkemedelsautomater kan ge inom ordinärt boende. Strukturerade litteratursökningar genomfördes av en av Socialstyrelsens informationsspecialister. Sökningarna som genomfördes syftade främst till att ta reda på: Vad säger forskningen om resultat för individen som användare/mottagare av välfärdsteknik inom de kommunala verksamhetsområdena, främst äldreomsorgen? Vad finns det för evidens för att denna typ av teknik ger nytta för den enskilde? Vad säger forskningen om välfärdsteknikens resultat för omsorgens organisation, och hur påverkar denna teknik resurseffektivitet och kostnadseffektivitet? Vad säger forskningen om resultat för personalen som användare/förmedlare av välfärdsteknik? Hur påverkar användningen av välfärdsteknik arbetsmiljön? Sökningar gjordes i följande databaser; PubMed (NLM), Cinahl, SocIndex, APA PsycInfo och APA PsycArticles (Ebsco).31 I de övriga databaserna gjordes sökningen enligt samma sökstrategi med anpassning till de respektive databasernas terminologi, innehåll och gränssnitt. Sökningarna genomfördes 18 25 september 2024. Sökningarna genomfördes med hjälp av sökblock som kombinerade standardiserade ämnesord (kontrollerad vokabulär) och fritextord. Sökningarna är begränsade till språken engelska, svenska, danska och norska, samt publiceringsår från 2019.32 Avgränsning har också skett avseende studietyp, i första hand ingick systematiska översikter och i andra hand kontrollerade effektstudier samt i vissa frågor även kvalitativa studier. Sökning efter grå litteratur33 genomfördes i databaserna SwePub, DIVA och webbsidor som exempelvis Nordens välfärdscenter. Litteratursökningen i databaserna kompletterades med manuell genomgång av referenslistor och citeringssökning. För att ringa in populationen prövade vi oss fram med att använda en kombination av målgrupper (äldre/personer med funktionsnedsättning) och verksamheter, vilket gav ett mycket stort och ofta irrelevant resultat. Vi landade i att enbart söka på verksamheter, vilket även fångade upp målgrupperna och i sökresultatet som helhet gav mer relevans. Till viss del 31 Sökdokumentationen bifogas ej i rapporten men finns tillgänglig hos Socialstyrelsen och lämnas ut på begäran. 32 En anledning till avgränsningen är att Myndigheten för vård och omsorgsanalys genomförde en systematisk litteraturöversikt över forskning om välfärdsteknik som innefattade litteratur från 2017 till 2019 [7]. 33 Grå litteratur är den typ av material som inte riktigt går att placera in i de gängse publikationstyper som ges ut av vanliga förlag. Det kan vara rapporter, avhandlingar, manuskript, kliniska riktlinjer, framtagna av myndigheter, universitet och andra org har de olika sökningarna även fångat upp samma studier, eftersom flera av dem exempelvis behandlar både brukarnas och personalens upplevelser. För att ringa in insatsen (välfärdsteknik inom kommunal verksamhet) fick vi på samma sätt prova oss fram med olika begrepp för att försöka ringa in ett relevant sökresultat. En aspekt som försvårade litteratursökningen är att kontext. Detta medförde att vi fick komplettera begreppet välfärdsteknik med olika termer för specifika tekniker som i Sverige ses som välfärdsteknik. En svårighet var att sökresultatet ofta inkluderade teknik inom andra typer av verksamheter, som regional hälso- och sjukvård, som inte bedömdes relevanta för vår sökning. Inledningsvis sökte vi brett på tekniker för att få fram hur forskningsläget såg ut översiktligt, till exempel: digital natt-/dagtillsyn, läkemedelsautomater, mobila trygghetslarm/gps-larm, passiva larm, larmmattor, dörrlarm, sensorer, digitala lås, digitalt stöd för träning och dagliga aktiviteter, duschrobotar, robotdjur, stöd för digitala inköp och digital teknik för kommunikation. En översiktlig relevansbedömning genomfördes av de vetenskapliga artiklarna i den första gallringen av artiklar. Resultatet av den inledande granskningen resulterade i ett brett resultat av litteratur inom en rad olika områden och tekniker. Utifrån studiens omfattning bedömdes att vi inte hade möjlighet att gå vidare med denna bredare sökning. I stället valde vi att fokusera på de två tekniker som rapporten behandlar. Resterande artiklar granskades utifrån detta nya inklusionskriterium, som endast inkluderade litteratur om digital nattillsyn och läkemedelsautomater (se figur 1). Vi läste samtliga 348 abstrakt översiktligt och 191 artiklar exkluderades på grund av att de ej motsvarade de uppsatta inklusionskriterierna. Exempelvis: ej relevant population, insats eller utfall. Inklusionskriterierna reviderades och därefter lästes 157 abstrakt översiktligt enligt de nya kriterierna och 139 artiklar exkluderades på grund av ej relevant population, urval av välfärdsteknik, insats eller utfall. Slutligen lästes 18 artiklar i fulltext varav 15 artiklar inkluderades. Av dessa 15 artiklar var 3 systematiska översikter, 1 kontrollerad effektstudie och 11 kvalitativa studier. Socialstyrelsen har inte genomfört en bedömning av risk för bias för de inkluderade studierna. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) genomförde i sin litteraturstudie en bedömning av risk för bias, se bilaga 4. SBU:s bedömning visade att en av de tre systematiska översikter som Socialstyrelsen identifierat hade måttlig risk för bias, medan övriga två hade hög risk för bias. Eftersom ingen bedömning av risk för bias har genomförts av den kontrollerade effektstudien och de kvalitativa studierna har Socialstyrelsen valt att inte sammanställa resultat från dessa artiklar i rapporten. Dock har resultatet från dessa studier fungerat som stöd i genomförandet av vår undersökning och analys. Av den grå litteratur som sökningen resulterade i (41 studier) har vi gått igenom den översiktligt. Delar av den grå litteratur som bedömdes som relevant hänvisas till i rapporten, övrig grå litteratur av relevans har vi använt som stöd i genomförandet av vår undersökning och analys. Diarienummer:SBU 2025/495• Datum:10juni2025 Digital nattillsyn samt läkemedelsrobotar inom kommunal äldreomsorg och LSS Frågor Vad säger sammanställd forskning om effekten och nyttan av, samt attityder kring, digital nattillsyn för brukaren, dess närstående samt för berörd personal inom kommunal äldreomsorg och LSS? Vad säger sammanställd forskning om effekten och nyttan av, samt attityder kring, läkemedelsrobotar för brukaren, dess närstående samt för berörd personal inom kommunal äldreomsorg och LSS? Frågeställare: Socialstyrelsen SBU –STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING 1 Frågeställning Upplysningstjänsten har tillsammans med frågeställaren formulerat frågan enligt följande PIO1: Population: Brukareoch deras närstående, samt övrigpersonal inom kommunal omsorg Intervention1: Välfärdsteknik i form av digital nattillsyn Intervention2: Väldfärdsteknik i form avläkemedelsautomater (läkemedelsförmedlare, läkemedelsrobot) Outcome: Psykisk och fysisk hälsa, självständighet, delaktighet, livskvalitet ochisolering. Attityderoch erfarenheterav insatsen. Påverkan på personal och anhöriga. Vi inkluderar systematiska översikter publicerade i vetenskapliga tidskrifter som har publicerats på engelska eller ett av de skandinaviska språken. Resultat Vi identifierade en relevant systematisk översikt om digital nattillsyn[1], samt tre systematiska översikter som inkluderade relevanta studier om läkemedelsrobotar [2-4]. Av dessa bedömdes översikten av Richardson och medarbetare, om digital nattillsyn, uppfylla kraven på måttlig risk för bias, för övriga översikter bedömdes risken för bias vara hög [1]. Utöver dessa identifierade vi 15 översikter som handlar om säkerhetsfokuserade interventioner, till exempel sensorer för falldetektion, men där syftet inte uttalat är tillsyn nattetid men där vi bedömt att möjligheten för användning nattetid finns [5-19]. Av dessa har fyra översikter bedömts ha låg till måttlig risk för bias [11-13, 19], och 11 översikter ha hög risk för bias. Sökning och urval av studier, samt bedömning av risk för bias beskrivs i metodavsnittet. Resultaten har inte analyserats utifrån svenska förhållanden. Vi har inte gjort någon genomgång av de inkluderade studierna i de olika översikterna, och det kan finnas överlapp i inkluderade primärstudier i de systematiska översikter som utvärderar samma typer av interventioner. 1 PIO är en förkortning för patient/population/problem, intervention (insats, behandling) och outcome (utfallsmått). SBU –STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING 2 Tabell 1 Systematiska översikter med låg till måttlig risk för bias *Systematiska översikter identifierade i frågeunderlaget Digital nattillsyn *Richardson et al, 2021 [1] Nocturnal digital surveillance in aged populations and its effects on health, welfare and social care provision: a systematic review Population: Bedömning:måttlig risk för bias Äldre >50 i eget eller särskilt boende Vissa brister i dokumentation och täckning av Intervention: sökning, exkluderade studier saknas Digitala verktyg för övervakning och tillsyn nattetid Utfall: Välfärdsrelaterade utfall som livskvalitet och upplevd säkerhet, hälsorelaterade utfall som skador, samt utfall för vårdgivare som arbetsmiljö och kostnader Tillsynsrelaterad, ospecificerat Karlsen et al, 2017 [11] Experiences of community-dwelling older adults with the use of telecare in home care services: a qualitative systematic review Population: Bedömning: låg risk för bias Äldre >60 år, i eget boende Kommentar kring relevans: Intervention: Svag särredovisning av olika typer av interventioner Användning av telemedicin inom hemtjänsten Utfall: Upplevelser och erfarenheter Korenhof et al, 2023 [12] Monitoring the Well-being of Older People by Energy Usage Patterns: Systematic Review of the Literature and Evidence Synthesis Population: Bedömning: måttlig risk för bias Äldre >60 år, i eget boende Kommentar kring relevans: Intervention: Endast en inkluderade studie Monitorering genom mätning av förbrukning av elektricitet, gas och vatten, som alternativa, integritetsvärnande interventioner Utfall: Trygghet och säkerhet Mujirishvili et al, 2023 [13] Acceptance and Privacy Perceptions Toward Video-based Active and Assisted Living Technologies: Scoping Review SBU –STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING 3 Population: Bedömning: måttligrisk för bias Äldre >50 år och deras vårdare Vissa brister i litteratursökningen och risk för bias- Intervention: bedömning. Acceptans och uppfattningar kring integritet, specifikt gällande videobaserad AAL-teknologi (Active and Kommentar kring relevans: Scoping review Assisted Living Technologies) Utfall: Acceptabilitet och upplevelser Yeoh Lui et al., 2025 [19] Effectiveness Evaluation of Smart Home Technology in Preventing and Detecting Falls in Community and Residential Care Settings for Older Adults: A Systematic Review and Meta-Analysis Population: Bedömning: måttlig risk för bias Äldre >60 år i eget eller särskilt boende Vissa brister i sökning och hantering av risk för bias i Intervention: inkluderade studier Smart hem-baserad teknik för fallprevention och detektion Utfall: Fall, fallrädsla, fallrelaterade skador SBU –STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING 4 Tabell 2 Systematiska översikter med hög risk för bias Vi har här inkluderat både systematiska översikter samt scoping-översikter. *Systematiska översikter identifierade i frågeunderlaget Tillsynsrelaterad, ospecificerat Brims et al,2019 [5] Effectiveness of assistive technology in improving the safety of people with dementia: a systematic review and meta-analysis Chan et al, 2022 [6] Digital care technologies in people with dementia living in long-term care facilities to prevent falls and manage behavioural and psychological symptoms of dementia: a systematic review Chaudhuri et al, 2014 [7] Fall detection devices and their use with older adults: a systematic review Choiet al, 2024 [8] Reducing the Burdens of Paid Caregivers of Older Adults by Using Assistive Technology: A Scoping Review Gettelet al, 2021 [9] Demential Care, Fall Detection, and Ambient-Assisted Living Technologies Help Older Adults Age in Place: A Scoping Review Hawley-Hague et al, 2014 [10] Older adults' perceptions of technologies aimed at falls prevention, detection or monitoring: a systematic review Peetomet al, 2015 [14] Literature review on monitoring technologies and their outcomes in independently living elderly people Read et al, 2023 [15] Passice Remote Monitoring and Aging in Place: A Scoping Review Sanchez et al, 2017 [16] Ethics of Smart House Welfare Technology for Older Adults: A Systematic Literature Review *Sapci et al, 2019 [17] Innovative Assisted Living Tools, Remote Monitoring Technologies, Artificial Intelligence-Driven Solutions, and Robotic Systems for Aging Societies: Systematic Review Schneider et al,2024 [18] Impact of digital assistive technologies on the quality of life for people with dementia: a scoping review Läkemedelsrobotar Miguel-Cruzet al, 2019 [2] What does the literature say about using electronic pillboxes for older adults? A systematic literature review SBU –STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING 5 Pratiwiet al, 2023 [3] A Systematic Review of Compensation and Technology-Mediated Strategies to Maintain Older Adults’ Medication Adherence *Turjamaa et al, 2020[4] How smart medication systems are used to support older people's drug regimens: A systematic literature review SBU –STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING 6 Metod Sökning Upplysningstjänsten gör en systematisk sökning i minst två vetenskapliga databaser. Fullständig sökdokumentation finns i Bilaga 1. Urval Bedömning av vilka artiklar som är relevanta sker i två steg och utgår från frågeställningen. 1. Två utredare läser titel och sammanfattning av alla identifierade artiklar från sökningen, och gör en oberoende bedömning av artiklarnas relevans.Artiklarna som valts ut i steg 1 läses i fulltext av två utredare, som gör en oberoende bedömning av artiklarnas relevans. Skillnader i bedömningarna löses genom diskussion. Flödesschema för urval av artiklar finns i Bilaga 2. Exkluderade artiklar finns i Bilaga 3. Bedömning av risk för bias Risk för bias i relevanta systematiska översikter bedöms av två utredare, oberoende av varandra. Skillnader i bedömningarna löses genom diskussion. Vid bedömning används granskningsmallen SnabbSTAR. SnabbSTAR har fem steg, där översikter som uppfyller de krav som ställs i steg 1–4 bedöms ha måttlig risk för bias, och om 1–5 är uppfyllda bedöms risken för bias vara låg. En översikt som har brister i stegen 1–4 bedöms ha hög risk för bias och redovisas inte eftersom resultaten kan vara missvisande. SBU:s bedömning av risk för bias finns redovisad i Bilaga 4. Granskningsmallen SnabbSTAR finns i Bilaga 5. Vetenskapliga kunskapsluckor Om sammanställd forskning av god kvalitet saknas registreras det som en vetenskaplig kunskapsluckai SBU:s databas över vetenskapliga kunskapsluckor. Kunskapsluckan kan bestå i att forskning helt saknas, att primärstudier finns men att det inte finns någon systematisk översikt, eller att de existerande systematiska översikterna inte bedöms leva upp till kraven för låg eller måttlig risk för bias. Databasen över vetenskapliga kunskapsluckor kan nås via: https://www.sbu.se/sv/kunskapsluckor-sok/ SBU –STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING 7 Projektgrupp Detta svar är sammanställt av LauraLintamo(utredare), Emma Wojda (utredare, produktsamordnare) Sara Fundell (projektadministratör), samt Pernilla Östlund (avdelningschef) vid SBU. SBU –STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING 8 Referenser 1. Richardson MX, Ehn M, Stridsberg SL, Redekop K, Wamala-Andersson S. Nocturnal digital surveillance in aged populations and its effects on health, welfare and social care provision: a systematic review. BMC Health Serv Res. 2021;21(1):622. Available from: https://doi.org/10.1186/s12913-021-06624-9 2. Miguel-Cruz A, Felipe Bohorquez A, Aya Parra PA. What does the literature say about using electronic pillboxes for older adults? A systematic literature review. Disabil Rehabil Assist Technol. 2019;14(8):776-87. Available from: https://doi.org/10.1080/17483107.2018.1508514 3. Pratiwi H, Kristina SA, Widayanti AW, Prabandari YS, Kusuma IY. A Systematic Review of Compensation and Technology-Mediated Strategies to Maintain Older Adults' Medication Adherence. Int J Environ Res Public Health. 2023;20(1). Available from: https://doi.org/10.3390/ijerph20010803 4. Turjamaa R, Kapanen S, Kangasniemi M. How smart medication systems are used to support older people's drug regimens: A systematic literature review. Geriatr Nurs. 2020;41(6):677-84. Available from: https://doi.org/10.1016/j.gerinurse.2020.02.005 5. Brims L, Oliver K. Effectiveness of assistive technology in improving the safety of people with dementia: a systematic review and meta-analysis. Aging Ment Health. 2019;23(8):942- 51. Available from: https://doi.org/10.1080/13607863.2018.1455805 6. Chan DKY, Chan LKM, Kuang YM, Le MNV, Celler B. Digital care technologies in people with dementia living in long-term care facilities to prevent falls and manage behavioural and psychological symptoms of dementia: a systematic review. Eur J Ageing. 2022;19(3):309-23. Available from: https://doi.org/10.1007/s10433-021-00627-5 7. Chaudhuri S, Thompson H, Demiris G. Fall detection devices and their use with older adults: a systematic review. J Geriatr Phys Ther. 2014;37(4):178-96. Available from: https://doi.org/10.1519/JPT.0b013e3182abe779 8. Choi UY, Patterson P, Chinho N. Reducing the Burdens of Paid Caregivers of Older Adults by Using Assistive Technology: A Scoping Review. West J Nurs Res. 2024;46(4):315-26. Available from: https://doi.org/10.1177/01939459241234233 9. Gettel CJ, Chen K, Goldberg EM. Dementia Care, Fall Detection, and Ambient-Assisted Living Technologies Help Older Adults Age in Place: A Scoping Review. J Appl Gerontol. 2021;40(12):1893-902. Available from: https://doi.org/10.1177/07334648211005868 10. Hawley-Hague H, Boulton E, Hall A, Pfeiffer K, Todd C. Older adults' perceptions of technologies aimed at falls prevention, detection or monitoring: a systematic review. Int J Med Inform. 2014;83(6):416-26. Available from: https://doi.org/10.1016/j.ijmedinf.2014.03.002 11. Karlsen C, Ludvigsen MS, Moe CE, Haraldstad K, Thygesen E. Experiences of community-dwelling older adults with the use of telecare in home care services: a qualitative systematic review. JBI Database System Rev Implement Rep. 2017;15(12):2913- 80. Available from: https://doi.org/10.11124/JBISRIR-2017-003345 12. Korenhof SA, Fang Y, Luo J, van der Cammen TJM, Raat H, van Grieken A. Monitoring the Well-being of Older People by Energy Usage Patterns: Systematic Review of the Literature and Evidence Synthesis. JMIR Aging. 2023;6:e41187. Available from: https://doi.org/10.2196/41187 13. Mujirishvili T, Maidhof C, Florez-Revuelta F, Ziefle M, Richart-Martinez M, Cabrero- Garcia J. Acceptance and Privacy Perceptions Toward Video-based Active and Assisted SBU –STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING 9 Living Technologies: Scoping Review. J Med Internet Res. 2023;25:e45297. Available from: https://doi.org/10.2196/45297 14. Peetoom KK, Lexis MA, Joore M, Dirksen CD, De Witte LP. Literature review on monitoring technologies and their outcomes in independently living elderly people. Disabil Rehabil Assist Technol. 2015;10(4):271-94. Available from: https://doi.org/10.3109/17483107.2014.961179 15. Read E, Woolsey C, Donelle L, Weeks L, Chinho N. Passive Remote Monitoring and Aging in Place: A Scoping Review. Can J Aging. 2023;42(1):20-32. Available from: https://doi.org/10.1017/S0714980822000198 16. Sanchez VG, Taylor I, Bing-Jonsson PC. Ethics of Smart House Welfare Technology for Older Adults: A Systematic Literature Review. Int J Technol Assess Health Care. 2017;33(6):691-9. Available from: https://doi.org/10.1017/S0266462317000964 17. Sapci AH, Sapci HA. Innovative Assisted Living Tools, Remote Monitoring Technologies, Artificial Intelligence-Driven Solutions, and Robotic Systems for Aging Societies: Systematic Review. JMIR Aging. 2019;2(2):e15429. Available from: https://doi.org/10.2196/15429 18. Schneider C, Nissen M, Kowatsch T, Vinay R. Impact of digital assistive technologies on the quality of life for people with dementia: a scoping review. BMJ Open. 2024;14(2):e080545. Available from: https://doi.org/10.1136/bmjopen-2023-080545 19. Yeoh Lui CX, Yang N, Tang A, Tam WWS. Effectiveness Evaluation of Smart Home Technology in Preventing and Detecting Falls in Community and Residential Care Settings for Older Adults: A Systematic Review and Meta-Analysis. J Am Med Dir Assoc. 2025;26(1):105347. Available from: https://doi.org/10.1016/j.jamda.2024.105347 SBU –STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING 10 Bilaga 1 Dokumentation av sökstrategier Appendix 1 Search strategies Upplysningstjänsten har gjort sökningar i databaserna Medline (Ovid), Scopus, SOCINDEX och CINAHL. Sökningen har begränsats till systematiska översikter. Nedan redovisas sökningen som gjorts i de vetenskapliga databaserna. Medline via OvidSP 08052025 Search terms Items found Population 1. Residential Facilities/ 5835 2. Housing for the Elderly/ 1672 3. Homes for the Aged/ 15401 4. Assisted Living Facilities/ 1690 5. Group Homes/ 1054 6. Nursing Homes/ 41 237 7. exp Aged/ 3 698 953 8. Persons with Disabilities/ 50 479 9. Homebound Persons/ 761 10. (care adj3 (old age or home or aged or elderly or elder or residential or 107 172 institution*or long term)).ab,bt,kf,ti. 11. (home* adj3 (nursing or care or senior or old age or aged or group or 87 653 relief)).ab,bt,kf,ti. 12. (homecare or assisted living or supported living or residential facilit* or 51 198 community health* or adult day care or age in place or aging in place or independent living or home support).ab,bt,kf,ti. 13. (elderly or elders or old age or senior or (old* adj2 (adult* or person* or people)) 391 565 or dementia or disability or disabled or ((cognition or cognitive or functional or motor or physical) adj2 impair*)).ti. 14. or/1-13 3978999 Intervention 1) Digital nattillsyn 15. Remote Sensing Technology/ 4751 16. (monitoring adj3 (remote or video or system* or night or nocturnal or safety or 50 018 fall*)).ab,bt,kf,ti. 17. (detect* adj3 (movement* or fall*)).ab,bt,kf,ti. 5133 18. ((safe or safety) adj3 (surveillance or technology or system or solution or 15 134 home*)).ab,bt,kf,ti. 19. (surveillance adj3 (electronic or digital or nocturnal or night)).ab,bt,kf,ti. 2311 20. (camera adj3 (thermal or heat or activated or safety or secure or 1073 night)).ab,bt,kf,ti. 21. (sensor or sensors).ab,bt,kf,ti. 241 752 22. or/15-21 310 004 2) Läkemedelsrobotar 23. Medication Systems/ 921 SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIASL UidTaV Ä1R1D2ER4IN aGv 1414 24. ((pharmac* or medicine or medication or drug* or pill* or dose* or tablet*)adj6 302086 (robot* or dispens* or technolog* or automat* or digital or management or system* or smart or machine* or compute* or vending)).ab,bt,kf,ti. 25. 23 or 24 302633 Study types: systematic reviews and meta-analysis 26. ((Systematic Review/ or Meta-Analysis/ or Cochrane Database Syst Rev.ja. or (((systematic or mixed method* or qualitative)adj4 review) or "meta analys*" or metaanalys* or meta synthes* or metasynthes*).ti,bt,ab.) not (editorial/ or letter/ or case reports/)) Combined sets: 27. P AND Nattillsyn AND SÖ 353 28. P AND Läkemedelsrobotar AND SÖ 1244 Final result 29. 1569 /= Term from the MeSHcontrolled vocabulary; .sh= Term from the MeSH controlled vocabulary; exp= Term from MeSH including terms found below this term in the MeSH hierarchy; .ti,ab = Title or abstract; .tw = Title or abstract; .kf= Keywords; .kw = Keywords, exact; .bt= Book title. NLM Bookshelf; .pt= Publication type; .ja= Journal abbreviation; .af = All fields; adjn = Adjacent. Proximity operator retrieving adjacent words, adj3 retrieves records with search terms within two terms from each other; * or $= Truncation; “ “= Citation Marks; searches for an exact phrase SBU –STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIASL UidTaV Ä1R1D2ER5IN aGv 1414 Scopus via scopus.com 08052025 Search terms Items found Population: 1. TITLE-ABS-KEY ( care W/2 ( "old age" OR home OR aged OR elderly OR elder 385 543 OR residential OR institution* OR “long term”) ) 2. TITLE-ABS-KEY ( home* W/2 ( nursing OR care OR senior OR "old age" OR aged 211 166 OR group OR relief ) ) 3. TITLE-ABS-KEY ( homecare OR "assisted living" OR "supported living" OR 154870 "residential facilit*" OR "community health*" OR "adult day care" OR "age in place" OR "aging in place" OR "independent living" OR "home support" ) 4. TITLE ( elderly OR elders OR "old age" OR senior OR ( old* W/1 ( adult* OR 443276 person* OR people ) ) OR dementia ) 5. 1 OR 2 OR 3 OR 4 943 345 Intervention: 1) Digital nattillsyn 6. TITLE-ABS-KEY ( ( monitoring W/2 ( remote OR video OR system* OR night OR 266052 nocturnal OR safety OR fall* ) ) ) 7. TITLE-ABS-KEY (( detect* W/2 ( movement* OR fall* ) ) ) 20 446 8. TITLE-ABS-KEY ( ( ( safe OR safety ) W/2 ( surveillance OR technology OR 109449 system OR solution OR home* ) ) ) 9. TITLE-ABS-KEY ( ( surveillance W/2 ( electronic OR digital OR nocturnal OR 4733 night ) ) ) 10. TITLE-ABS-KEY ( ( camera* W/2 ( thermal OR heat OR activated OR safety OR 10 218 secure OR night ) ) ) 11. TITLE-ABS-KEY ( sensor OR sensors ) 1 725 439 12. 6 OR 7 OR 8 OR 9 OR 10 OR 11 2 045 461 2) Läkemedelsrobotar 13. TITLE-ABS-KEY ( ( pharmac* OR medicine OR medication OR drug* OR pill* OR 674 136 dose* OR tablet* ) W/5 ( robot* OR dispens* OR technolog* OR automat* OR digital OR management OR system* OR smart OR machine* OR compute* OR vending ) ) Study types: systematic reviews and meta-analysis 14. TITLE-ABS-KEY ( ( (systematicOR “mixed method*”OR qualitative) W/2 review ) OR "meta analy*" OR metaanaly* OR metasynthesis OR “meta synthesis” ) AND (EXCLUDE (DOCTYPE, “le”) OR EXCLUDE (DOCTYPE, “ed”) OR EXCLUDE (DOCTYPE, “ch”) OR EXCLUDE (DOCTYPE, “cp”)) Combined sets: 15. 5 AND 12 AND SÖ 422 16. 5 AND 13 AND SÖ 1351 Final result 17. 1351 TITLE-ABS-KEY = Title, abstract or keywords (including indexed keywords and author keywords); ALL = All fields; W/n = Within. Proximity operator retrieving terms within n words from each other; PRE/n = Precedes by. Proximity operator, the first term in the search must precede the second by n words; LIMIT-TO (X) = Includes only results of specified type, e.g., publication type or time range; DOCTYPE = Publication type; “re” = review; “le” = letter; “ed” = editorial; “ch” = book chapter; “cp” = conference proceedings; * = Truncation; “ “ = Citation Marks; searches for an exact phrase SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIASL UidTaV Ä1R1D2ER6IN aGv 1414 CINAHL via EBSCO 08052025 Search terms Items found Population: 1. TI ( ( care N2 ( "old age" OR home OR aged OR elderly OR elder OR residential OR 124 232 institution* OR ”long term”) ) ) OR AB ( ( care N2 ( "old age" OR home OR aged OR elderly OR elder OR residential OR institution* OR ”long term” ) ) ) OR SU ( ( care N2 ( "old age" OR home OR aged OR elderly OR elder OR residential OR institution*OR ”long term”) ) ) 2. TI ( ( home* N2 ( nursing OR care OR senior OR "old age" OR aged OR group OR 109 750 relief ) ) ) OR AB ( ( home* N2 ( nursing OR care OR senior OR "old age" OR aged OR group OR relief ) ) ) OR SU ( ( home* N2 ( nursing OR care OR senior OR "old age" OR aged OR group OR relief ) ) ) 3. TI ( ( homecare OR "assisted living" OR "supported living" OR "residential facilit*" 91993 OR "community health*" OR "adult day care" OR "age in place" OR "aging in place" OR "independent living" OR "home support" ) ) OR AB ( ( homecare OR "assisted living" OR "supported living" OR "residential facilit*" OR "community health*" OR "adult day care" OR "age in place" OR "aging in place" OR "independent living" OR "home support" ) ) OR SU( ( homecare OR "assisted living" OR "supported living" OR "residential facilit*" OR "community health*" OR "adult day care" OR "age in place" OR "aging in place" OR "independent living" OR "home support" ) ) 4. TI (elderly OR elders OR "old age" OR senior OR ( old* N1 ( adult* OR person* OR 257 087 people ) ) OR dementia OR disability OR disabled OR ( ( cognition OR cognitive OR functional OR motor OR physical ) N1 impair* ) )) 5. 1 OR 2 OR 3 OR 4 460 707 Intervention: 1) Digital nattillsyn 6. TI ( ( ( monitoring N2 ( remote OR video OR system* OR night OR nocturnal OR 11255 safety OR fall* ) ) ) ) OR AB ( ( ( monitoring N2 ( remote OR video OR system* OR night OR nocturnal OR safety OR fall* ) ) ) ) OR SU ( ( ( monitoring N2 ( remote OR video OR system* OR night OR nocturnal OR safety OR fall* ) ) ) ) 7. TI ( ( ( detect* N2 ( movement* OR fall* ) ) ) ) OR AB ( ( ( detect* N2 ( movement* 774 OR fall* ) ) ) ) OR SU ( ( ( detect* N2 ( movement* OR fall* ) ) ) ) 8. TI ( ( ( ( safe OR safety ) N2 ( surveillance OR technology OR system OR solution OR 7979 home* ) ) ) ) OR AB ( ( ( ( safe OR safety ) N2 ( surveillance OR technology OR system OR solution OR home* ) ) ) ) OR SU ( ( ( ( safe OR safety ) N2 ( surveillance OR technology OR system OR solution OR home* ) ) ) ) 9. TI ( ( ( surveillance N2 ( electronic OR digital OR nocturnal OR night ) ) ) ) OR AB ( ( ( 1032 surveillance N2 ( electronic OR digital OR nocturnal OR night ) ) ) ) OR SU ( ( ( surveillance N2 ( electronic OR digital OR nocturnal OR night ) ) ) ) 10. TI ( ( ( camera* N2 ( thermal OR heat OR activated OR safety OR secure OR night ) ) ) 176 ) OR AB ( ( ( camera* N2 ( thermal OR heat OR activated OR safety OR secure OR night ) ) ) ) OR SU ( ( ( camera* N2 ( thermal OR heat OR activated OR safety OR secure OR night ) ) ) ) 11. TI ( Sensor OR sensors ) OR AB ( Sensor OR sensors ) OR SU ( Sensor OR sensors ) 15817 12. 6 OR 7 OR 8 OR 9 OR 10 OR 11 35750 2) Läkemedelsrobotar 13. TI ( ( ( pharmac* OR medicine OR medication OR drug* OR pill* OR dose* OR 91606 tablet* ) N5 ( robot* OR dispens* OR technolog* OR automat* OR digital OR management OR system* OR smart OR machine* OR compute* OR vending ) ) ) OR AB ( ( ( pharmac* OR medicine OR medication OR drug* OR pill* OR dose* OR tablet* ) N5 ( robot* OR dispens* OR technolog* OR automat* OR digital OR management OR system* OR smart OR machine* OR compute* OR vending ) ) ) OR SU ( ( ( pharmac* OR medicine OR medication OR drug* OR pill* OR dose* OR tablet* ) N5 ( robot* OR dispens* OR technolog* OR automat* OR digital OR management OR system* OR smart OR machine* OR compute* OR vending ) ) ) SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIASL UidTaV Ä1R1D2ER7IN aGv 1414 Study types: systematic reviews and meta-analysis 14. ((TI((systematicN3review)OR"metaanalys*"ORmetaanalys*)ORAB((systematic N3 review) OR "meta analys*" OR metaanalys*) OR SU((systematic N3 review) OR "metaanalys*"ORmetaanalys*))OR(PT"SystematicReview"ORPT"meta analysis"))NOT (MH "Case Studies" OR PT "Commentary" OR PT "Editorial" OR PT "Letter") Combined sets: 15. 5 AND 12 AND SÖ 219 16. 5 AND 13 AND SÖ 586 Final result 17. 786 TI = Title; AB = Abstract; SU = Keyword, exact or part (including all other fields for indexed and author keywords); MH = Exact subject heading, indexed keywords; TX = All text; PT = Publication type; Nn = Near. Proximity operator retrieving terms within n words from each other; * = Truncation; “ “ = Citation Marks; searches for an exact phrase SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIASL UidTaV Ä1R1D2ER8IN aGv 1414 SOCIndex via EBSCO 08052025 Search terms Items found Population: 1. TI ( ( care N2 ( "old age" OR home OR aged OR elderly OR elder OR residential OR 33 265 institution*OR ”long term”) ) ) OR AB ( ( care N2 ( "old age" OR home OR aged OR elderly OR elder OR residential OR institution* OR ”long term”) ) ) OR SU ( ( care N2 ( "old age" OR home OR aged OR elderly OR elder OR residential OR institution* OR ”long term”) ) ) 2. TI ( ( home* N2 ( nursing OR care OR senior OR "old age" OR aged OR group OR 21 976 relief ) ) ) OR AB ( ( home* N2 ( nursing OR care OR senior OR "old age" OR aged OR group OR relief ) ) ) OR SU ( ( home* N2 ( nursing OR care OR senior OR "old age" OR aged OR group OR relief ) ) ) 3. TI ( ( homecare OR "assisted living" OR "supported living" OR "residential facilit*" 14 903 OR "community health*" OR "adult day care" OR "age in place" OR "aging in place" OR "independent living" OR "home support" ) ) OR AB ( ( homecare OR "assisted living" OR "supported living" OR "residential facilit*" OR "community health*" OR "adult day care" OR "age in place" OR "aging in place" OR "independent living" OR "home support" ) ) OR SU ( ( homecare OR "assisted living" OR "supported living" OR "r ... 4. TI (elderly OR elders OR "old age" OR senior OR ( old* N1 ( adult* OR person* OR 37719 people ) ) OR dementia OR disability OR disabled OR ( ( cognition OR cognitive OR functional OR motor OR physical ) N1 impair* ) )) 5. 1 OR 2 OR 3 OR 4 97 558 Intervention: 1) Digital nattillsyn 6. TI ( ( ( monitoring N2 ( remote OR video OR system* OR night OR nocturnal OR 1383 safety OR fall* ) ) ) ) OR AB ( ( ( monitoring N2 ( remote OR video OR system* OR night OR nocturnal OR safety OR fall* ) ) ) ) OR SU ( ( ( monitoring N2 ( remote OR video OR system* OR night OR nocturnal OR safety OR fall* ) ) ) ) 7. TI ( ( ( detect* N2 ( movement* OR fall* ) ) ) ) OR AB ( ( ( detect* N2 ( movement* 65 OR fall* ) ) ) ) OR SU ( ( ( detect* N2 ( movement* OR fall* ) ) ) ) 8. TI ( ( ( ( safe OR safety ) N2 ( surveillance OR technology OR system OR solution OR 1194 home* ) ) ) ) OR AB ( ( ( ( safe OR safety ) N2 ( surveillance OR technology OR system OR solution OR home* ) ) ) ) OR SU ( ( ( ( safe OR safety ) N2 ( surveillance OR technology OR system OR solution OR home* ) ) ) ) 9. TI ( ( ( surveillance N2 ( electronic OR digital OR nocturnal OR night ) ) ) ) OR AB ( ( 1164 ( surveillance N2 ( electronic OR digital OR nocturnal OR night ) ) ) ) OR SU ( ( ( surveillance N2 ( electronic OR digital OR nocturnal OR night ) ) ) ) 10. TI ( ( ( camera* N2 ( thermal OR heat OR activated OR safety OR secure OR night ) 25 ) ) ) OR AB ( ( ( camera* N2 ( thermal OR heat OR activated OR safety OR secure OR night ) ) ) ) OR SU ( ( ( camera* N2 ( thermal OR heat OR activated OR safety OR secure OR night ) ) ) ) 11. TI ( Sensor OR sensors ) OR AB ( Sensor OR sensors ) OR SU ( Sensor OR sensors ) 771 12. 6 OR 7 OR 8 OR 9 OR 10 OR 11 4496 2) Läkemedelsrobotar 13. TI ( ( ( pharmac* OR medicine OR medication OR drug* OR pill* OR dose* OR 6749 tablet* ) N5 ( robot* OR dispens* OR technolog* OR automat* OR digital OR management OR system* OR smart OR machine* OR compute* OR vending ) ) ) OR AB ( ( ( pharmac* OR medicine OR medication OR drug* OR pill* OR dose* OR tablet* ) N5 ( robot* OR dispens* OR technolog* OR automat* OR digital OR management OR system* OR smart OR machine* OR compute* OR vending ) ) ) OR SU ( ( ( pharmac* OR medicine OR medication OR drug* OR pill* OR dose* OR tablet* ) N5 ( robot* OR dispens* OR technolog* OR automat* OR digital OR management OR system* OR smart OR machine* OR compute* OR vending ) ) ) SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIASL UidTaV Ä1R1D2ER9IN aGv 1414 Study types: systematic reviews and meta-analysis 14. TI((systematicN3review)OR"metaanalys*"ORmetaanalys*)ORAB((systematic N3 review) OR "meta analys*" OR metaanalys*) OR SU((systematic N3 review) OR "metaanalys*"ORmetaanalys*) 15. Combined sets: 16. 5 AND 12 AND SÖ 8 17. 5 AND 13 AND SÖ 45 Final result 18. 53 TI = Title; AB = Abstract; SU = Keyword, exact or part (including all other fields for indexed and author keywords); Nn = Near. Proximity operator retrieving terms within n words from each other; * = Truncation; “ “ = Citation Marks; searches for an exact phrase SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIASL UidTaV Ä1R1D3ER0IN aGv 1414 Bilaga 2 Flödesschema för urval av artiklar. Appendix 2 Flow chart for study selection Granskade abstrakt Exkluderade referenser Artiklar granskade i fulltext Exkluderade efter granskning i fulltext Inkluderade artiklar 1 digital nattillsyn 3 läkemedelsrobotar 15annan digitaltillsyn Systematiska Systematiska översikter med hög översikter med låg/ risk för bias måttlig risk för bias 3 läkemedelsrobotar 1 digital nattillsyn 11 annan digital tillsyn 4 annan digital tillsyn SBU –STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIASL UidTaV Ä1R1D3ER1IN aGv 1414 Bilaga 3 Exkluderade artiklar Appendix 3 Excluded articles Artiklar som exkluderats efter fulltextläsning på grund av att de inte är relevanta för den här rapportens frågeställning. Articles excluded after full text assessment of relevance Excluded articles Reason for exclusion Systematic reviews Baig MM, Afifi S, GholamHosseiniH, Mirza F. A Systematic Review of Wrong outcome Wearable Sensors and IoT-Based Monitoring Applications for Older Adults - a Focus on Ageing Population and Independent Living. J Med Syst. 2019;43(8):233. Available from: https://doi.org/10.1007/s10916- 019-1365-7 Ben-Sadoun G, Michel E, Annweiler C, Sacco G. Human Fall Detection Wrong outcome Using Passive Infrared Sensors with Low Resolution: A Systematic Review. Clin Interv Aging. 2022;17:35-53. Available from: https://doi.org/10.2147/CIA.S329668 Bet P, Castro PC, Ponti MA. Fall detection and fall risk assessment in Wrong outcome older person using wearable sensors: A systematic review. Int J Med Inform. 2019;130:103946. Available from: https://doi.org/10.1016/j.ijmedinf.2019.08.006 Bonacaro A, Rubbi I, Sookhoo D. The use of wearable devices in Wrong population preventing hospital readmission and in improving the quality of life of chronic patients in the homecare Setting: A Narrative Literature Review. Prof Inferm. 2019;72(2):143-51. Boyle LD, Giriteka L, Marty B, Sandgathe L, Haugarvoll K, Steihaug OM, Wrong outcome et al. Activity and Behavioral Recognition Using Sensing Technology in Persons with Parkinson's Disease or Dementia: An Umbrella Review of the Literature. Sensors (Basel). 2025;25(3). Available from: https://doi.org/10.3390/s25030668 Campbell JP, Buchan J, Chu CH, Bianchi A, Hoey J, Khan SS. User Wrong intervention Perception of Smart Home Surveillance Among Adults Aged 50 Years and Older: Scoping Review. JMIR mHealth uHealth. 2024;12(1):e48526. Available from: https://doi.org/10.2196/48526 Cerón J, López DM. Human Activity Recognition Supported on Indoor Wrong publication type Localization: A Systematic Review...c15th International Conference on Wearable, Micro and Nano Technologies for Personalized Health, 12-14 June 2018, Gjøvik, Norway. Stud Health Technol Inform. 2018;249:93- 101. Available from: https://doi.org/10.3233/978-1-61499-868-6-93 Chan A, Cai J, Qian L, Coutts B, Phan S, Gregson G, et al. In-Home Wrong intervention Positioning for Remote Home Health Monitoring in Older Adults: Systematic Review. JMIR Aging. 2024;7:e57320. Available from: https://doi.org/10.2196/57320 Choukou MA, Shortly T, Leclerc N, Freier D, Lessard G, Demers L, et al. Wrong intervention Evaluating the acceptance of ambient assisted living technology (AALT) SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIASL UidTaV Ä1R1D3ER2IN aGv 1414 Excluded articles Reason for exclusion in rehabilitation: A scoping review. Int J Med Inform. 2021;150:104461. Available from: https://doi.org/10.1016/j.ijmedinf.2021.104461 Chu-Ai R, Mahajan N, Visvanathan R, Wilson A. Clinical effectiveness of Wrong study design and attitudes and beliefs of health professionals towards the use of health technology in falls prevention among older adults. Int J Evid Based Healthc. 2015;13(4):213-23. Available from: https://doi.org/10.1097/XEB.0000000000000029 Cullen A, Mazhar MKA, Smith MD, Lithander FE, M OB, Henderson EJ. Wrong outcome Wearable and Portable GPS Solutions for Monitoring Mobility in Dementia: A Systematic Review. Sensors (Basel). 2022;22(9). Available from: https://doi.org/10.3390/s22093336 D'Onofrio G, Sancarlo D, Ricciardi F, Panza F, Seripa D, Cavallo F, et al. Wrong outcome Information and Communication Technologies for the Activities of Daily Living in Older Patients with Dementia: A Systematic Review. J Alzheimers Dis. 2017;57(3):927-35. Available from: https://doi.org/10.3233/JAD-161145 Dorri S, Zabolinezhad H, Sattari M. The Application of Internet of Things Wrong outcome for the Elderly Health Safety: A Systematic Review. Adv Biomed Res. 2023;12(1):109. Available from: https://doi.org/10.4103/abr.abr_197_22 Ebuenyi ID, Flocks-Monaghan C, Rai SS, Vries R, Bhuyan SS, Pearlman J, Wrong population et al. Use of Assistive Technology for Persons with Psychosocial Disability: Systematic Review. JMIR Rehabil Assist Technol. 2023;10:e49750. Available from: https://doi.org/10.2196/49750 Elmi AA, Abdullahi MO, Abdullahi HO. Internet of Things in Wrong population Telemedicine: A Systematic Review of Current Trends and Future Directions. Instrum Mesure Metrol. 2024;23(6):463-72. Available from: https://doi.org/10.18280/i2m.230606 Eost-Telling C, Yang Y, Norman G, Hall A, Hanratty B, Knapp M, et al. Wrong intervention Digital technologies to prevent falls in people living with dementia or mild cognitive impairment: a rapid systematic overview of systematic reviews. Age Ageing. 2024;53(1):02. Available from: https://doi.org/10.1093/ageing/afad238 Facchinetti G, Petrucci G, Albanesi B, De Marinis MG, Piredda M. Can Wrong study design Smart Home Technologies Help Older Adults Manage Their Chronic Condition? A Systematic Literature Review. Int J Environ Res Public Health. 2023;20(2). Available from: https://doi.org/10.3390/ijerph20021205 Fotteler ML, Muhlbauer V, Brefka S, Mayer S, Kohn B, Holl F, et al. The Wrong outcome Effectiveness of Assistive Technologies for Older Adults and the Influence of Frailty: Systematic Literature Review of Randomized Controlled Trials. JMIR Aging. 2022;5(2):e31916. Available from: https://doi.org/10.2196/31916 Garg RK, Thakkar H, Ganapathy K. The translation of technological Not a systematic review advancements to enhance patient safety through nursing innovations implemented at the Point of care. Salud Cienc Tecnol. 2023;3. Available from: https://doi.org/10.56294/saludcyt2023462 SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIASL UidTaV Ä1R1D3ER3IN aGv 1414 Excluded articles Reason for exclusion Gaya-Morey FX, Manresa-Yee C, Buades-Rubio JM. Deep learning for Wrong outcome computer vision based activity recognition and fall detection of the elderly: a systematic review. Appl Intell. 2024;54(19):8982-9007. Available from: https://doi.org/10.1007/s10489-024-05645-1 Husebo BS, Heintz HL, Berge LI, Owoyemi P, Rahman AT, Vahia IV. Wrong outcome Sensing Technology to Monitor Behavioral and Psychological Symptoms and to Assess Treatment Response in People With Dementia. A Systematic Review. Front Pharmacol. 2019;10:1699. Available from: https://doi.org/10.3389/fphar.2019.01699 Jose A, Sasseville M, Gorus E, Giguere A, Bourbonnais A, Not a systematic review Abbasgholizadeh Rahimi S, et al. Existing Digital Health Technology Index Summary Report for Older Adults Living with Neurocognitive Disorders (Mild and Major) and Their Informal Caregivers: An Environmental Scan. Geriatrics (Basel). 2024;9(4):22. Available from: https://doi.org/10.3390/geriatrics9040085 Khan SS, Ye B, Taati B, Mihailidis A. Detecting agitation and aggression Wrong outcome in people with dementia using sensors-A systematic review. Alzheimers Dement. 2018;14(6):824-32. Available from: https://doi.org/10.1016/j.jalz.2018.02.004 Kleine Deters J, Janus S, Silva JAL, Wörtche HJ, Zuidema SU. Sensor- Wrong outcome based agitation prediction in institutionalized people with dementia A systematic review. Pervasive Mob Comput. 2024;98. Available from: https://doi.org/10.1016/j.pmcj.2024.101876 Koh V, Xuan LW, Zhe TK, Singh N, D BM, Chan A. Performance of digital Wrong outcome technologies in assessing fall risks among older adults with cognitive impairment: a systematic review. GeroScience. 2024;46(3):2951-75. Available from: https://doi.org/10.1007/s11357-024-01098-z Konara Mudiyanselage SP, Yao CT, Maithreepala SD, Lee BO. Emerging Wrong outcome Digital Technologies Used for Fall Detection in Older Adults in Aged Care: A Scoping Review. J Am Med Dir Assoc. 2025;26(1):105330. Available from: https://doi.org/10.1016/j.jamda.2024.105330 Koo BM, Vizer LM. Examining mobile technologies to support older Not a systematic review adults with dementia through the lens of personhood and human needs: Scoping review. JMIR mHealth uHealth. 2019;7(11). Available from: https://doi.org/10.2196/15301 Koszalinski R, Tappen RM, Ghoraani B, Vieira ER, Marques O, Furht B. Wrong intervention Use of Sensors for Fall Prediction in Older Persons: A Scoping Review. Comput Inform Nurs. 2023;41(12):993-1015. Available from: https://doi.org/10.1097/CIN.0000000000001052 Kristoffersson A, Linden M. A Systematic Review on the Use of Wrong population Wearable Body Sensors for Health Monitoring: A Qualitative Synthesis. Sensors (Basel). 2020;20(5):09. Available from: https://doi.org/10.3390/s20051502 Lenouvel E, Novak L, Nef T, Kloppel S. Advances in Sensor Monitoring Wrong outcome Effectiveness and Applicability: A Systematic Review and Update. Gerontologist. 2020;60(4):e299-e308. Available from: https://doi.org/10.1093/geront/gnz049 SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIASL UidTaV Ä1R1D3ER4IN aGv 1414 Excluded articles Reason for exclusion Li J, Me RC, Ahmad FA, Zhu Q. Investigating the application of IoT Wrong outcome mobile app and healthcare services for diabetic elderly: A systematic review. PLoS ONE. 2025;20(4):e0321090. Available from: https://doi.org/10.1371/journal.pone.0321090 Liu L, Stroulia E, Nikolaidis I, Miguel-Cruz A, Rios Rincon A. Smart homes Wrong intervention and home health monitoring technologies for older adults: A systematic review. Int J Med Inform. 2016;91:44-59. Available from: https://doi.org/10.1016/j.ijmedinf.2016.04.007 Loveys K, Prina M, Axford C, Domenec OR, Weng W, Broadbent E, et al. Wrong intervention Artificial intelligence for older people receiving long-term care: a systematic review of acceptability and effectiveness studies. Lancet Healthy Longev. 2022;3(4):e286-e97. Available from: https://doi.org/10.1016/S2666-7568(22)00034-4 Ludwig W, Wolf KH, Duwenkamp C, Gusew N, Hellrung N, Marschollek Not a systematic review M, et al. Health information systems for home telehealth services--a nomenclature for sensor-enhanced transinstitutional information system architectures. Inform Health Soc Care. 2010;35(3-4):211-25. Available from: https://doi.org/10.3109/17538157.2010.534212 Mancioppi G, Fiorini L, Timpano Sportiello M, Cavallo F. Novel Wrong outcome Technological Solutions for Assessment, Treatment, and Assistance in Mild Cognitive Impairment. Front Neuroinform. 2019;13:58. Available from: https://doi.org/10.3389/fninf.2019.00058 Matayong S, Jetwanna KW, Choksuchat C, Choosawang S, No synthesis Trakulmaykee N, Limsuwan S, et al. IoT-based systems and applications for elderly healthcare: a systematic review. Univers Access Inf Soc. 2023;24(1):99-125. Available from: https://doi.org/10.1007/s10209- 023-01055-1 Momin MS, Sufian A, Barman D, Dutta P, Dong M, Leo M. In-Home Not a systematic review Older Adults' Activity Pattern Monitoring Using Depth Sensors: A Review. Sensors (Basel). 2022;22(23):23. Available from: https://doi.org/10.3390/s22239067 Moore K, O'Shea E, Kenny L, Barton J, Tedesco S, Sica M, et al. Older Wrong intervention Adults' Experiences With Using Wearable Devices: Qualitative Systematic Review and Meta-synthesis. JMIR mHealth uHealth. 2021;9(6):e23832. Available from: https://doi.org/10.2196/23832 Mugueta-Aguinaga I, Garcia-Zapirain B. Is Technology Present in No synthesis Frailty? Technology a Back-up Tool for Dealing with Frailty in the Elderly: A Systematic Review. Aging dis. 2017;8(2):176-95. Available from: https://doi.org/10.14336/AD.2016.0901 Nguyen H, Mirza F, Naeem MA, Baig MM. Falls management Wrong population framework for supporting an independent lifestyle for older adults: a systematic review. Aging Clin Exp Res. 2018;30(11):1275-86. Available from: https://doi.org/10.1007/s40520-018-1026-6 Ogungbe O, Byiringiro S, Adedokun-Afolayan A, Seal SM, Dennison Wrong intervention Himmelfarb CR, Davidson PM, et al. Medication Adherence Interventions for Cardiovascular Disease in Low- and Middle-Income Countries: A Systematic Review. Patient Prefer Adherence. 2021;15:885-97. Available from: https://doi.org/10.2147/PPA.S296280 SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIASL UidTaV Ä1R1D3ER5IN aGv 1414 Excluded articles Reason for exclusion Orejel Bustos AS, Tramontano M, Morone G, Ciancarelli I, Panza G, No synthesis Minnetti A, et al. Ambient assisted living systems for falls monitoring at home. Expert Rev Med Devices. 2023;20(10):821-8. Available from: https://doi.org/10.1080/17434440.2023.2245320 Peek ST, Wouters EJ, van Hoof J, Luijkx KG, Boeije HR, Vrijhoef HJ. Wrong outcome Factors influencing acceptance of technology for aging in place: a systematic review. Int J Med Inform. 2014;83(4):235-48. Available from: https://doi.org/10.1016/j.ijmedinf.2014.01.004 Purwar A, Chawla I. A systematic review on fall detection systems for Wrong outcome elderly healthcare. Multimedia Tools Appl. 2023;83(14):43277-302. Available from: https://doi.org/10.1007/s11042-023-17190-z Reeder B, Meyer E, Lazar A, Chaudhuri S, Thompson HJ, Demiris G. Wrong outcome Framing the evidence for health smart homes and home-based consumer health technologies as a public health intervention for independent aging: a systematic review. Int J Med Inf. 2013;82(7):565- 79. Available from: https://doi.org/10.1016/j.ijmedinf.2013.03.007 Requena C, Plaza-Carmona M, Alvarez-Merino P, Lopez-Fernandez V. No synthesis Technological applications to enhance independence in daily activities for older adults: a systematic review. Front Public Health. 2024;12:1476916. Available from: https://doi.org/10.3389/fpubh.2024.1476916 Salmensuu O, Hyttinen-Huotari V, Isotalo J, Rijken M, Linnosmaa I, Wrong intervention Kaarakainen M. Systematic Review of Effects of Medication Dispenser Use by Home-Dwelling Older Adults. Nurs Res. 2025;02:02. Available from: https://doi.org/10.1097/NNR.0000000000000824 Schoberer D, Breimaier HE, Zuschnegg J, Findling T, Schaffer S, Archan Wrong intervention T. Fall prevention in hospitals and nursing homes: Clinical practice guideline. Worldviews Evid Based Nurs. 2022;19(2):86-93. Available from: https://doi.org/10.1111/wvn.12571 Sheikhtaheri A, Sabermahani F. Applications and Outcomes of Internet Wrong outcome of Things for Patients with Alzheimer's Disease/Dementia: A Scoping Review. Biomed Res Int. 2022;2022:6274185. Available from: https://doi.org/10.1155/2022/6274185 Shishehgar M, Kerr D, Blake J. A systematic review of research into how Wrong outcome robotic technology can help older people. Smart Health. 2018;7-8:1-18. Available from: https://doi.org/10.1016/j.smhl.2018.03.002 Sinnemaki J, Sihvo S, Isojarvi J, Blom M, Airaksinen M, Mantyla A. Wrong intervention Automated dose dispensing service for primary healthcare patients: a systematic review. Syst Rev. 2013;2:1. Available from: https://doi.org/10.1186/2046-4053-2-1 Sriram V, Jenkinson C, Peters M. Informal carers' experience of assistive Wrong population technology use in dementia care at home: a systematic review. BMC Geriatr. 2019;19(1):160. Available from: https://doi.org/10.1186/s12877-019-1169-0 Tannou T, Lihoreau T, Couture M, Giroux S, Wang RH, Spalla G, et al. Is Wrong study design research on 'smart living environments' based on unobtrusive technologies for older adults going in circles? Evidence from an SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIASL UidTaV Ä1R1D3ER6IN aGv 1414 Excluded articles Reason for exclusion umbrella review. Ageing Res Rev. 2023;84:101830. Available from: https://doi.org/10.1016/j.arr.2022.101830 Tewari RC, Routray A, Maiti J. State-of-the-art radar technology for Wrong outcome remote human fall detection: a systematic review of techniques, trends, and challenges. Multimedia Tools Appl. 2024;83(29):73717-75. Available from: https://doi.org/10.1007/s11042-024-19830-4 Thordardottir B, Malmgren Fange A, Lethin C, Rodriguez Gatta D, Wrong intervention Chiatti C. Acceptance and Use of Innovative Assistive Technologies among People with Cognitive Impairment and Their Caregivers: A Systematic Review. Biomed Res Int. 2019;2019:9196729. Available from: https://doi.org/10.1155/2019/9196729 Tong K, Attenborough K, Sharp D, Taherzadeh S, Deepak-Gopinath M, Wrong outcome Vseteckova J. Acceptability of Remote Monitoring in Assisted Living/Smart Homes in the United Kingdom and Associated Use of Sounds and Vibrations—A Systematic Review. Applied Sciences. 2024;14(2). Available from: https://doi.org/10.3390/app14020843 Torres-Guzman RA, Paulson MR, Avila FR, Maita K, Garcia JP, Forte AJ, Wrong outcome et al. Smartphones and Threshold-Based Monitoring Methods Effectively Detect Falls Remotely: A Systematic Review. Sensors (Basel). 2023;23(3). Available from: https://doi.org/10.3390/s23031323 Tsertsidis A, Kolkowska E, Hedstrom K. Factors influencing seniors' Wrong outcome acceptance of technology for ageing in place in the post- implementation stage: A literature review. Int J Med Inf. 2019;129:324- 33. Available from: https://doi.org/10.1016/j.ijmedinf.2019.06.027 van Gaans-Riteco D, Stoop A, Wouters E. Values of Stakeholders Wrong outcome Involved in Applying Surveillance Technology for People With Dementia in Nursing Homes: Scoping Review. JMIR Aging. 2025;8:e64074. Available from: https://doi.org/10.2196/64074 T. The Role of Smart Homes in Wrong outcome Providing Care for Older Adults: A Systematic Literature Review from 2010 to 2023. Smart Cities. 2024;7(4):1502-50. Available from: https://doi.org/10.3390/smartcities7040062 Wang K, Ghafurian M, ChumachenkoD, Cao S, Butt ZA, Salim S, et al. Wrong outcome Application of artificial intelligence in active assisted living for aging population in real-world setting with commercial devices - A scoping review. Comput Biol Med. 2024;173:108340. Available from: https://doi.org/10.1016/j.compbiomed.2024.108340 Warrington DJ, Shortis EJ, Whittaker PJ. Are wearable devices effective Wrong outcome for preventing and detecting falls: an umbrella review (a review of systematic reviews). BMC Public Health. 2021;21(1):2091. Available from: https://doi.org/10.1186/s12889-021-12169-7 Wong ZS, Siy B, Da Silva Lopes K, Georgiou A. Improving Patients' No separate reporting of Medication Adherence and Outcomes in Nonhospital Settings Through relevant studies eHealth: Systematic Review of Randomized Controlled Trials. J Med Internet Res. 2020;22(8):e17015. Available from: https://doi.org/10.2196/17015 Yang C, Zhu S, Lee DTF, Chair SY. Interventions for improving Wrong population medication adherence in community-dwelling older people with SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIASL UidTaV Ä1R1D3ER7IN aGv 1414 Excluded articles Reason for exclusion multimorbidity: A systematic review and meta-analysis. Int J Nurs Stud. 2022;126:104154. Available from: https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2021.104154 Ye B, Chu CH, Bayat S, Babineau J, How TV, Mihailidis A. Researched Wrong intervention Apps Used in Dementia Care for People Living With Dementia and Their Informal Caregivers: Systematic Review on App Features, Security, and Usability. J Med Internet Res. 2023;25:e46188. Available from: https://doi.org/10.2196/46188 Zhang Y, D'Haeseleer I, Coelho J, Vanden Abeele V, Vanrumste B. Wrong outcome Recognition of Bathroom Activities in Older Adults Using Wearable Sensors: A Systematic Review and Recommendations. Sensors (Basel). 2021;21(6):20. Available from: https://doi.org/10.3390/s21062176 SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIASL UidTaV Ä1R1D3ER8IN aGv 1414 PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2024-06-20

KS § 82 KS 2026/237 Risk för budgetunderskott för servicenämnden 2026 på grund av marksanering vid byggnation av ny skola Alafors Beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att låta servicenämnden gå med underskott för året med maximalt 4 mkr. Kommunstyrelsen beslutar att kostnader för den extra saneringen särredovisas i årsbokslut. Kommunstyrelsen beslutar att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag på nya budgetrutiner och/eller riktlinjer i syfte att undvika att uppkomna saneringskostnader riskerar att påverka verksamhet negativt. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Jäv Sune Rydén (KD) och Jessika Loftbring (C) anmäler jäv och deltar därför inte i handläggningen eller i beslutet. Sammanfattning Vid förberedande arbete under januari och februari 2026 inför uppstart av byggnation av ny skola Alafors upptäcktes förorenade fyllnadsmassor djupt ner i marken och dessa hade därför inte upptäckts vid tidigare sanering vid rivningen av Himlaskolan. Saneringsutredning har därefter genomförts och kostnaden för saneringen kalkyleras till 4,0 Mkr. Då saneringskostnaderna ska belasta driftredovisningen innebär det en risk för underskott för Servicenämnden om inte åtgärder tas fram. Enligt kommunens riktlinjer ska förvaltningen inom 20 dagar, då man identifierat ett underskott, lämna ett åtgärdsförslag med konsekvensbeskrivning som ska behandlas på första nästkommande nämnd. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-04-01 Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2026-04-07 - Beslut SERN 2026-03-26 - Tjänsteutlåtande Serviceförvaltningen - Risk för budgetunderskott för servicenämnden 2026 på grund av marksanering vid byggnation av ny skola Alafors - Bilaga A - Uppskattning förorenade massor 2026-03-10 - Utredning om möjlighet att hantera uppkommen kostnad för sanering inom befintligt driftsbudget 2026 Yrkande Ordförande Henrik Fogelklou (M) yrkar följande: - att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att låta servicenämnden gå med underskott för året med maximalt 4 mkr - att kostnader för den extra saneringen särredovisas i årsbokslut - att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag på nya budgetrutiner och/eller riktlinjer i syfte att undvika att uppkomna saneringskostnader riskerar att påverka verksamhet negativt Beslutsgång Ordförande Henrik Fogelklou (M) ställer proposition på sina egna yrkanden och finner att kommunstyrelsen beslutar detsamma. Protokollsanteckning Sandi Nordin (S) lämnar följande protokollsanteckning: Naturverkets generella riktvärden ger ett översiktligt stöd i bedömningen om en förorening i mark eller i massor kan innebära risk för människors hälsa eller miljö eller riskerar att fördyra projekt genom saneringskostnader. Det är viktigt att underlagen som används för att bedöma föroreningar i mark i kommunala byggprojekt alltid prövas mot Naturvårdsverkets aktuella riktvärden då riktvärden uppdateras kontinuerligt. Beslutet skickas till Servicenämnden Förvaltningschef Serviceförvaltningen Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2026/237 Datum: 2026-04-01 Ekonomichef Ken Gunnesson Kommunstyrelsen Risk för budgetunderskott för servicenämnden 2026 på grund av marksanering vid byggnation av ny skola Alafors Förslag till beslut Förvaltningen överlämnar ärendet utan förslag till beslut. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Vid förberedande arbete under januari och februari 2026 inför uppstart av byggnation av ny skola Alafors upptäcktes förorenade fyllnadsmassor djupt ner i marken och dessa hade därför inte upptäckts vid tidigare sanering vid rivningen av Himlaskolan. Saneringsutredning har därefter genomförts och kostnaden för saneringen kalkyleras till 4,0 Mkr. Då saneringskostnaderna ska belasta driftredovisningen innebär det en risk för underskott för Servicenämnden om inte åtgärder tas fram. Enligt kommunens riktlinjer ska förvaltningen inom 20 dagar, då man identifierat ett underskott, lämna ett åtgärdsförslag med konsekvensbeskrivning som ska behandlas på första nästkommande nämnd. Maria Kosterlind Reinholdsson Ken Gunnesson Kommunchef Ekonomichef Beslutsunderlag - Beslut SERN 2026-03-26 - Tjänsteutlåtande Serviceförvaltningen - Risk för budgetunderskott för servicenämnden 2026 på grund av marksanering vid byggnation av ny skola Alafors - Bilaga A - Uppskattning förorenade massor 2026-03-10 - Utredning om möjlighet att hantera uppkommen kostnad för sanering inom befintligt driftsbudget 2026 Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Ärendet Investeringsprojekt ny skola och idrottshall Alafors är beslutad av kommunfullmäktige att byggas under 2026 – 2028 och byggstart är planerad till månadsskiftet mars-april 2026. Vid rivning av Himlaskolan, sanerades marken från tjärasfalt på befintlig skolgård och underliggande förorenat bärlager till ett djup på ca 40 cm. Vid förberedande arbete under januari och februari 2026 inför grundläggning och VA omläggning för ny skola Alafors upptäcktes förorenade fyllnadsmassor djupt ner i marken, 2 – 2,5 meter, i form av PAH, aromater från tjärasfalt vid fyllnad från tidigare byggnation av Himlaskolan, även eldningsolja har påträffats punktvis på tomten. Saneringsutredning har därefter genomförts och kostnaden för saneringen kalkyleras till 4,0 Mkr. Serviceförvaltningen har gjort bedömningen att denna kostnad på 4,0 Mkr inte till någon del kan hanteras inom förvaltningens budgetram. Förvaltningens bedömning Enligt kommunens antagna riktlinjer ska förvaltning om man upptäcker risk för negativ budgetavvikelse ta fram en åtgärdsplan med konsekvensbeskrivning inom 20 dagar som ska tillställas sin nämnd på första nästkommande nämndmöte. Nämnden har möjlighet att lyfta ärendet till Kommunfullmäktige om det är så att nämnden anser att konsekvenserna på uppdraget och uppsatta mål nämnden fått i budgeten från kommunfullmäktige blir påtagliga. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Då budgeten som är fastställd av kommunfullmäktige stipulerar ett överskott på 4 procent och budgeten är utdelad i sin helhet finns det inte någon kommuncentral reserv att tillgå. För att hantera ett underskott som uppstår i en nämnd så behöver åtgärdsprogram tas fram. I dagsläget finns det ingen fastlagd prognos för kommunen utan den första görs i delår 1 per mars månad. Skulle den visa ett överskott kan det finnas ett ekonomiskt utrymme att hantera eventuella underskott. Påverkan ur ett invånarperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Åtgärder för att hantera det befarade underskottet kan påverka nämndens möjlighet att uppnå sina mål i budgeten men då åtgärdsplan inte är framtagen så kan detta inte bedömas. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutet skickas till: Servicenämnden Förvaltningschef Serviceförvaltningen Maria Augustsson Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-03-26

KS § 83 KS 2025/686 Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att upphäva beslut om lokala hälsoskyddsföreskrifter daterade den 25 oktober 1984. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön enligt förslag daterat den 20 oktober 2025. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att de lokala föreskrifterna ska gälla omedelbart. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Revidering av de lokala hälsoskyddsföreskrifterna ingår i miljöenhetens fastställda tillsynsplan för år 2025. De nu gällande föreskrifterna antogs 1984 och grundar sig på lagstiftning som upphörde att gälla år 1999. För att kommunens lokala föreskrifter till skydd för människors hälsa och miljön ska vara förenliga med gällande lagstiftning samt innehålla aktuella och ändamålsenliga bestämmelser har en översyn genomförts. Med anledning av detta har ett nytt förslag till lokala hälsoskyddsföreskrifter tagits fram av samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade vid sammanträde den 12 november 2025 att föreslå kommunfullmäktige att besluta att: upphäva beslut om lokala hälsoskyddsföreskrifter med beslutsdatum den 25 oktober 1984, anta lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön enligt förslag daterat den 20 oktober 2025 och att de föreslagna förskrifterna ska gälla omedelbart efter kommunfullmäktiges beslut. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-03-12 - Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 268, 2025-11-12 Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2026-04-07 - Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön – förslagshandling, 2025-10-20 - Bilaga 1 - Hålsjön, 2025-10-20 - Bilaga 2 – Hultasjön, 2025-10-20 - Bilaga 3 – Vimmersjön, 2025-10-20 - Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande, 2025-10-22 - Lokala hälsoskyddsföreskrifter, 1984-10-25 Beslutet skickas till Förvaltningschef samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadsnämnden . Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2025/686 Datum: 2026-03-12 Kommunjurist Anna Edgren Kommunstyrelsen Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att upphäva beslut om lokala hälsoskyddsföreskrifter daterade den 25 oktober 1984. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön enligt förslag daterat den 20 oktober 2025. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att de lokala föreskrifterna ska gälla omedelbart. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Revidering av de lokala hälsoskyddsföreskrifterna ingår i miljöenhetens fastställda tillsynsplan för år 2025. De nu gällande föreskrifterna antogs 1984 och grundar sig på lagstiftning som upphörde att gälla år 1999. För att kommunens lokala föreskrifter till skydd för människors hälsa och miljön ska vara förenliga med gällande lagstiftning samt innehålla aktuella och ändamålsenliga bestämmelser har en översyn genomförts. Med anledning av detta har ett nytt förslag till lokala hälsoskyddsföreskrifter tagits fram av samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade vid sammanträde den 12 november 2025 att föreslå kommunfullmäktige att besluta att: upphäva beslut om lokala hälsoskyddsföreskrifter med beslutsdatum den 25 oktober 1984, anta lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön enligt förslag daterat den 20 oktober 2025 och att de föreslagna förskrifterna ska gälla omedelbart efter kommunfullmäktiges beslut. Maria Kosterlind Reinholdsson Patrik Skog Kommunchef Avdelningschef avdelning Demokrati Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 268, 2025-11-12 - Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön – förslagshandling, 2025-10-20 - Bilaga 1 - Hålsjön, 2025-10-20 - Bilaga 2 – Hultasjön, 2025-10-20 - Bilaga 3 – Vimmersjön, 2025-10-20 - Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande, 2025-10-22 - Lokala hälsoskyddsföreskrifter, 1984-10-25 Ärendet De nu gällande lokala hälsoskyddsföreskrifterna beslutades den 25 oktober 1984 med stöd av hälsoskyddslagen (1982:1080) och hälsoskyddsförordningen (1983:616). Dessa författningar upphörde att gälla när miljöbalken (1998:808) trädde i kraft den 1 januari 1999. Mot denna bakgrund har samhällsbyggnadsnämnden sett över de lokala föreskrifterna och tagit fram ett nytt förslag som följer gällande lagstiftning. Den 12 november 2025 beslutade samhällsbyggnadsnämnden vid sitt sammanträde (§ 268) att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att upphäva de tidigare hälsoskyddsföreskrifterna och anta nya föreskrifter som ska gälla omedelbart. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen bedömer att samhällsbyggnadsförvaltningen har berett ärendet i erforderlig omfattning. Kommunledningsförvaltningen föreslår, i likhet med samhällsbyggnadsnämnden, kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige: att upphäva lokala hälsoskyddsföreskrifter antagna den 25 oktober 2025 samt att anta lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön i enlighet med förslag daterat den 20 oktober 2025. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Påverkan ur ett invånarperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Antagandet av nya lokala hälsoskyddsföreskrifter stärker kundnyttan, vilken är ett av kommunfullmäktiges mål, genom att säkerställa att föreskrifterna har aktuellt författningsstöd och är anpassade efter dagens krav och invånarbehov. Revideringen bidrar även till ökad effektivitet i myndighetsutövningen samt främjar målet om trygghet för människors hälsa och miljön. Remiss och samberedning I beredningen av ärendet har avstämning gjorts med miljöinspektör inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Eftersom prövning av ansökningar och anmälningar kvarstår hos samhällsbyggnadsnämnden, är det endast samhällsbyggnadsnämnden som påverkas organisatoriskt av de nya föreskrifterna vid ett antagande. Beslutet skickas till: Förvaltningschef samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadsnämnden . Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2025-11-12

KS § 84 KS 2025/642 Nödvattenplan för Ale kommun Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige besluta att anta Nödvattenplanen för Ale kommun. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Tillgång till dricksvatten är en grundläggande förutsättning för liv, hälsa och fungerande samhällsverksamhet. Vid allvarliga störningar i den ordinarie vattenförsörjningen kan alternativa lösningar för distribution av dricksvatten behöva tillämpas, så kallad nödvattenförsörjning. Ärendet avser antagande av en nödvattenplan för Ale kommun. Planen utgör ett övergripande och strategiskt styrdokument för hur kommunen ska hantera situationer där den ordinarie dricksvattenleveransen inte kan upprätthållas. Nödvattenplanen beskriver ansvarsfördelning, övergripande prioriteringsprinciper samt kommunens inriktning för hantering av nödvattenförsörjning vid samhällsstörningar och vid höjd beredskap. Operativa detaljer, såsom tappställen, resurser och praktiska genomförandefrågor, hanteras i separata bilagor och operativa dokument. Planen syftar till att skapa förutsättningar för ett samordnat och strukturerat agerande vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-03-11 - Nödvattenplan Ale kommun - Bilaga 1 – Larm och kontaktkedjor (OSL 18:13) - Bilaga 2 – Tappställen och påfyllning av nödvattentankar (OSL 18:13) - Bilaga 3 – Utrustning och resurser för nödvattenförsörjning (OSL 18:13) Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2026-04-07 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Socialnämnden Utbildningsnämnden Alebyggen Ale Utveckling Ale Viken Projekt AB Länsstyrelsen Västra Götaland Författningssamling Kommunikation Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2025/642 Datum: 2026-03-11 Utvecklingsledare Ciccilia Grgic Kommunstyrelsen Nödvattenplan för Ale kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige besluta att anta Nödvattenplanen för Ale kommun. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Tillgång till dricksvatten är en grundläggande förutsättning för liv, hälsa och fungerande samhällsverksamhet. Vid allvarliga störningar i den ordinarie vattenförsörjningen kan alternativa lösningar för distribution av dricksvatten behöva tillämpas, så kallad nödvattenförsörjning. Ärendet avser antagande av en nödvattenplan för Ale kommun. Planen utgör ett övergripande och strategiskt styrdokument för hur kommunen ska hantera situationer där den ordinarie dricksvattenleveransen inte kan upprätthållas. Nödvattenplanen beskriver ansvarsfördelning, övergripande prioriteringsprinciper samt kommunens inriktning för hantering av nödvattenförsörjning vid samhällsstörningar och vid höjd beredskap. Operativa detaljer, såsom tappställen, resurser och praktiska genomförandefrågor, hanteras i separata bilagor och operativa dokument. Planen syftar till att skapa förutsättningar för ett samordnat och strukturerat agerande vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Maria Kosterlind Reinholdsson Peter Dubrefjord Kommunchef Säkerhetschef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Nödvattenplan Ale kommun - Bilaga 1 – Larm och kontaktkedjor (OSL 18:13) - Bilaga 2 – Tappställen och påfyllning av nödvattentankar (OSL 18:13) - Bilaga 3 – Utrustning och resurser för nödvattenförsörjning (OSL 18:13) Ärendet Bakgrund och ansvar Tillgång till dricksvatten är en grundläggande förutsättning för liv, hälsa och fungerande samhällsverksamhet. Störningar i den ordinarie vattenförsörjningen kan få omfattande konsekvenser för invånare, näringsliv och samhällsviktiga verksamheter och riskerar att snabbt påverka både trygghet och samhällsfunktionalitet. Ale kommun har, i egenskap av huvudman för den allmänna dricksvattenförsörjningen, ett tydligt ansvar att säkerställa tillgång till dricksvatten även vid allvarliga störningar. Ansvaret följer bland annat av lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV), lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samt tillämplig livsmedels- och dricksvattenlagstiftning. Regelverket ställer krav på såväl robust ordinarie drift som förmåga att hantera extraordinära händelser. Förändrade planeringsförutsättningar Den säkerhetspolitiska utvecklingen i omvärlden, ökade klimatrelaterade risker samt förekomsten av hybrida hot och påverkansoperationer innebär förändrade planeringsförutsättningar för samhällsviktig infrastruktur. Nationella inriktningar för totalförsvaret anger att det civila försvaret ska ha förmåga att under minst två veckor kunna upprätthålla viktiga samhällsfunktioner med främst egna resurser, samt planera för att kunna hantera ett mer långvarigt och allvarligt säkerhetsläge. Dricksvattenförsörjningen utgör en grundpelare i detta sammanhang. Behov av nödvattenförsörjning och prioritering Vid situationer där det ordinarie ledningsnätet inte kan användas eller där vattnets kvalitet inte uppfyller kraven behöver dricksvatten distribueras genom alternativa lösningar, så kallad nödvattenförsörjning. Sådana situationer kan uppstå till följd av exempelvis föroreningar, tekniska haverier, sabotage, långvarig torka eller omfattande ledningsbrott. En störning kan vara kortvarig eller långvarig och omfatta hela eller delar av kommunen. Vid nödvattenförsörjning är tillgängliga volymer generellt begränsade jämfört med normal leverans, vilket medför behov av tydliga prioriteringar mellan olika verksamheter och målgrupper. Dricksvattenförsörjningen är en samhällsviktig funktion som har direkt betydelse för skyddet av människors liv och hälsa samt för upprätthållandet av andra samhällsviktiga verksamheter, såsom hälso- och sjukvård, omsorg, livsmedelsförsörjning och kommunal ledning. Kommunens Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se vattenförsörjning är samtidigt en del av ett regionalt sammanhang och bygger på samverkan med andra aktörer, vilket ställer krav på samordning och gemensam planering. Nödvattenplanens inriktning Mot denna bakgrund har behov identifierats av att tydliggöra kommunens strategiska inriktning, ansvarsfördelning och prioriteringsprinciper vid situationer där den ordinarie vattenleveransen tillfälligt inte kan upprätthållas. Den föreslagna nödvattenplanen utgör ett övergripande och strategiskt styrdokument för sådana situationer. Planen är anpassad till kommunens etablerade modell för hantering av samhällsstörningar och krisledning och ska kunna tillämpas såväl vid fredstida samhällsstörningar som vid höjd beredskap. Planen reglerar inte operativa detaljer såsom exakta placeringar av tappställen, resursförteckningar eller transportlösningar. Dessa hanteras i separata bilagor och operativa dokument, vilka vid behov kan omfattas av sekretess enligt gällande lagstiftning. Förvaltningens bedömning Förvaltningen bedömer att den föreslagna nödvattenplanen är nödvändig för att stärka kommunens förmåga att hantera allvarliga störningar i dricksvattenförsörjningen, såväl i fredstid som vid höjd beredskap. Planen tydliggör ansvar, prioriteringsprinciper och strategisk inriktning, vilket skapar förutsättningar för ett snabbt, samordnat och uthålligt agerande. Genom att fastställa övergripande prioriteringsgrunder stärks rättssäkerheten och förutsägbarheten i kommunens agerande vid resursbrist. Planens strategiska utformning, där operativa detaljer hanteras i separata bilagor, bedöms vara ändamålsenlig och förenlig med gällande lagstiftning. Vid höjd beredskap kan kommunen, inom ramen för totalförsvaret och gällande rätt, behöva beakta Försvarsmaktens behov av vattenförsörjning. Eventuella ändrade prioriteringar beslutas då av behörigt organ enligt aktiverad kris- eller krigsorganisation. Sammantaget bedömer förvaltningen att planen är väl avvägd och föreslår att kommunfullmäktige antar nödvattenplanen. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Antagandet av nödvattenplanen medför i sig inga omedelbara ekonomiska konsekvenser. Planen är ett strategiskt styrdokument och genomförs inom ramen för befintliga organisationer och budgetramar. Samtidigt innebär stärkt beredskap och ökad robusthet i dricksvattenförsörjningen att behov av resurser kan aktualiseras över tid, exempelvis avseende övning, utbildning, materiel, lagerhållning och eventuella investeringar i redundans. Eventuella sådana åtgärder hanteras inom ordinarie budget- och planeringsprocess och kan, vid behov, kräva särskilda politiska prioriteringar. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Att inte genomföra planeringen skulle kunna innebära ökade kostnader vid en faktisk störning, genom bristande förberedelser, ineffektiv resursanvändning och större konsekvenser för samhällsviktig verksamhet. Påverkan ur ett invånarperspektiv Tillgång till dricksvatten är en grundläggande förutsättning för invånarnas liv, hälsa och trygghet. Nödvattenplanen syftar till att säkerställa att kommunens invånare får tillgång till dricksvatten även vid allvarliga störningar i den ordinarie vattenförsörjningen. Beslutet stärker därmed kommunens förmåga att skydda invånarnas grundläggande behov vid kris och höjd beredskap. Vid en nödvattensituation kan invånare behöva hämta vatten vid särskilda tappställen och anpassa sin vattenförbrukning. Planen tydliggör att prioriteringar kan behöva göras vid begränsade resurser, med utgångspunkt i skyddet av liv och hälsa samt upprätthållandet av samhällsviktig verksamhet. Särskild hänsyn behöver tas till grupper som kan ha svårare att själva tillgodose sitt behov av vatten, exempelvis äldre, personer med funktionsnedsättning, personer med begränsade språkkunskaper eller andra som befinner sig i en utsatt situation. Planen förutsätter därför samverkan mellan berörda verksamheter för att säkerställa att stöd kan ges vid behov. Planen är ett strategiskt styrdokument och har inte föregåtts av särskild invånardialog, men den utgår från kommunens ansvar att säkerställa grundläggande samhällsservice för alla som vistas i kommunen. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Antagandet av nödvattenplanen bedöms ha tydlig koppling till kommunfullmäktiges mål om trygghet, effektivitet och kundnytta. Planen stärker kommunens förmåga att säkerställa tillgång till dricksvatten vid allvarliga störningar, vilket bidrar till ökad trygghet för invånare och samhällsviktiga verksamheter. Genom att tydliggöra ansvar, prioriteringsprinciper och beslutsordning skapas förutsättningar för ett samordnat och effektivt agerande vid resursbrist. Planen bidrar även till kundnytta genom att värna invånarnas grundläggande behov och skapa förutsägbarhet i hur kommunen agerar vid en krissituation. En tydlig och förankrad plan minskar risken för osäkerhet och bidrar till att kommunens resurser används på ett ändamålsenligt sätt. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Remiss och samberedning Ärendet har beretts av kommunledningsförvaltningen. Bilagor till nödvattenplanen har tagits fram i samverkan med samhällsbyggnadsförvaltningens VA-verksamhet. Ärendet har inte varit föremål för remiss. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Om nödvattenplanen antas blir den ett övergripande styrdokument för kommunens hantering av situationer där den ordinarie dricksvattenförsörjningen inte kan upprätthållas. Planen ska tillämpas vid allvarliga störningar i vattenförsörjningen samt utgöra ett stöd i kommunens arbete med krisberedskap och planering inför höjd beredskap. Kommunledningsförvaltningen ansvarar för den övergripande förvaltningen av planen inom ramen för kommunens arbete med krisberedskap och samhällsstörningar. Samhällsbyggnadsförvaltningens VA-verksamhet ansvarar för de tekniska och operativa delar som rör dricksvattenförsörjningen samt för de bilagor och operativa underlag som hör till planen. Planen berör flera kommunala verksamheter, särskilt samhällsbyggnadsförvaltningen, socialförvaltningen, utbildningsverksamheten samt andra verksamheter med ansvar för samhällsviktig service. Dessa verksamheter behöver vid behov beakta planen i sin kontinuitetsplanering och i arbetet med att hantera samhällsstörningar. Planen kan även komma att utgöra ett underlag för samverkan med regionala och nationella aktörer vid större störningar i dricksvattenförsörjningen. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Socialnämnden Utbildningsnämnden Alebyggen Ale Utveckling Ale Viken Projekt AB Länsstyrelsen Västra Götaland Författningssamling Kommunikation Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Nödvattenplan för Ale kommun Beslutad av: Beslutsdatum: Beslutsparagraf: Dokumentansvarig: Kommunledningsförvaltningen, säkerhetsenheten Dokumentet gäller Planen gäller samtliga nämnder och kommunala bolag för: Diarienummer: KS 2025/642 Giltighetstid: Innehåll Nödvattenplan för Ale kommun ....................................................................................................0 1 Inledning och bakgrund .........................................................................................................3 2 Syfte och mål ........................................................................................................................3 2.1 Syfte .....................................................................................................................................3 2.2 Mål .......................................................................................................................................3 3 Planens tillämpning och avgränsning .....................................................................................4 3.1 Aktiveringskriterier ..............................................................................................................4 3.2 Typscenarier (planeringsgrund) ...........................................................................................4 3.3 Höjd beredskap och krisorganisation ..................................................................................4 3.4 Icke verifierat dricksvatten ..................................................................................................4 4 Begrepp och definitioner .......................................................................................................6 5 Grundläggande principer .......................................................................................................7 6 Ansvarsfördelning vid nödvattenförsörjning .........................................................................8 6.1 Kommunens ansvar .............................................................................................................8 6.2 VA-verksamhetens ansvar ...................................................................................................8 6.3 Samhällsviktiga verksamheters ansvar ................................................................................8 6.4 Enskildas ansvar och hemberedskap ...................................................................................9 7 Strategisk inriktning för nödvattenförsörjning .....................................................................10 8 Prioritering vid nödvattenförsörjning ..................................................................................10 8.1 Utgångspunkter för prioritering ........................................................................................10 9 Ledning, samordning och aktivering ....................................................................................11 9.1 Mandat och beslutsordning ...............................................................................................11 9.2 Samverkan och stödresurser .............................................................................................11 10 Kommunikation och information .........................................................................................11 10.1 Informationspåverkan och rykten .....................................................................................11 11 Kvalitet, säkerhet och hygien ..............................................................................................12 11.1 Provtagning och kontroll ...................................................................................................12 11.2 Bevakning och ordning vid tappställen ..............................................................................12 12 Lagstiftning och kravbild .....................................................................................................12 13 Sekretess, bilagor och operativ planering ............................................................................13 14 Uppföljning och övning .......................................................................................................14 _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se 14.1 Övning ...............................................................................................................................14 14.2 Uppföljning och lärande ....................................................................................................14 14.3 Avveckling och återgång till normal drift ...........................................................................14 Bilaga 0 – Så är nödvattenplanen uppbyggd ................................................................................15 Bilaga 1 - Larm- och kontaktkedjor .............................................................................................17 Bilaga 2 - Tappställen och påfyllning av nödvattentankar ............................................................18 Bilaga 3 – Utrustning och resurser för nödvattenförsörjning ........................................................19 Bilaga 4 - Strategiskt beslutsunderlag för fördelning av nödvatten ..............................................20 Bilaga 5 – Stabsfunktioner ...........................................................................................................23 Bilaga 6 - Aktiveringsnivåer och beslutsordning vid störningar i vattenförsörjningen ...................25 Bilaga 7 – Mallar ..........................................................................................................................26 _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se 1 Inledning och bakgrund Denna nödvattenplan beskriver hur Ale kommun ska säkerställa tillgången till dricksvatten vid allvarliga störningar i den ordinarie vattenförsörjningen. Planen gäller vid samhällsstörningar i fredstid samt vid höjd beredskap och är en del av kommunens samlade arbete med krisberedskap och civil beredskap. Planen utgår från kommunens ansvar enligt lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH), lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) samt tillämplig livsmedels- och dricksvattenlagstiftning. En samlad redovisning av lagstiftning och kravbild återfinns i kapitel 12. Ale kommuns dricksvattenförsörjning bygger på samverkan med andra aktörer och är en del av ett regionalt sammanhang. För att säkerställa tillgången till dricksvatten även vid störningar krävs planering för situationer där den ordinarie leveransen tillfälligt inte kan upprätthållas. Planen har sin grund i kommunens risk- och sårbarhetsanalys samt i gällande lagstiftning och nationella vägledningar. 2 Syfte och mål 2.1 Syfte Syftet med nödvattenplanen är att stärka Ale kommuns förmåga att upprätthålla tillgången till dricksvatten vid allvarliga störningar i den ordinarie vattenförsörjningen, i fredstid och vid höjd beredskap. Planen ska skapa förutsättningar för ett snabbt, samordnat och uthålligt agerande samt bidra till att begränsa konsekvenserna för invånare och samhällsviktiga verksamheter, med fokus på att skydda liv, hälsa och miljö. 2.2 Mål Målet med nödvattenplanen är att: • säkerställa tillgång till dricksvatten för grundläggande behov, • möjliggöra att samhällsviktiga verksamheter kan upprätthållas, • tydliggöra roller, ansvar och beslutsordning, • ge ett strategiskt ramverk för prioritering och resursfördelning vid nödvattensituationer. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se 3 Planens tillämpning och avgränsning Nödvattenplanen tillämpas när den ordinarie dricksvattenförsörjningen inte kan användas eller när vattnets kvalitet är sådan att det inte är tjänligt för konsumtion, och situationen inte kan hanteras inom ordinarie driftorganisation. Planen omfattar: • större avbrott eller störningar i vattenförsörjningen, • föroreningar som inte kan hanteras genom kokningsrekommendation, • händelser som påverkar stora delar av kommunen eller kräver samordning mellan flera aktörer. Planen omfattar inte mindre, kortvariga driftstörningar som kan hanteras inom VA-verksamhetens linjeorganisation. Nödvattenplanen är strategisk och övergripande. Operativa detaljer, såsom exakta tankplaceringar, resurslistor, transportlösningar och detaljerade prioriteringar hanteras i separata bilagor som kan omfattas av sekretess. 3.1 Aktiveringskriterier Planen kan aktiveras när: • dricksvattenleverans via ledningsnät inte är möjlig, • dricksvattnet är otjänligt på ett sätt som inte kan hanteras genom kokningsrekommendation, • omfattning/varaktighet bedöms kräva särskild krisorganisation eller samordning över flera verksamheter. 3.2 Typscenarier (planeringsgrund) Följande typscenarier ska användas som utgångspunkt i planeringen och kan skalas upp eller ner: • otjänligt vatten med kokningsrekommendation (vatten finns, men kräver kokning för dryck/matlagning), • otjänligt vatten (vatten finns men får inte användas som dricksvatten), • avbrott (totalt eller omfattande bortfall av vattenleverans). 3.3 Höjd beredskap och krisorganisation Planens ansvarsfördelning och principer gäller även vid höjd beredskap. Vid beslut om höjd beredskap ska kommunen och berörda aktörer övergå till sina beredskaps- och krigsorganisationer och tillämpa denna plan i samverkan med övriga beredskapsplaner. 3.4 Icke verifierat dricksvatten Utgångspunkten är att allt vatten som distribueras ska uppfylla dricksvattenkrav. Under ytterst svåra förhållanden kan ett läge uppstå där endast vatten med avvikande kvalitet kan tillhandahållas under _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se begränsad tid. Sådana avsteg får endast övervägas när alla andra alternativ är uttömda och efter särskild riskbedömning och tydlig kommunikation. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se 4 Begrepp och definitioner För att säkerställa gemensam förståelse används följande huvudbegrepp: Begrepp Definition Dricksvatten vatten avsett för dryck och matlagning som uppfyller gällande kvalitetskrav Nödvatten dricksvatten som distribueras på annat sätt än via ordinarie ledningsnät Reservvatten vatten från alternativ källa som kan distribueras via ordinarie eller provisoriskt nät. Tappställe plats där allmänhet eller verksamheter hämtar nödvatten. VA-huvudman Den som ansvarar för den kommunala vattenförsörjningen inom ett visst område. Samhällsviktig verksamhet Verksamheter som måste fungera även vid kris, exempelvis hälso- och sjukvård, omsorg, räddningstjänst, livsmedelsförsörjning och kommunikation. Höjd beredskap Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Är Sverige i krig råder högsta beredskap. Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som ska bedrivas. Regeringen beslutar om höjd beredskap och meddelar beslutet genom radio och TV. Icke verifierat dricksvatten Okontrollerat vatten där dricksvattenkvalitén inte kan garanteras enligt (LIVSFS 2022:12). VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp, knuten till Livsmedelsverket, som erbjuder stöd och expertis vid vattenrelaterade kriser. Detaljerade definitioner och lokala tillämpningar kan kompletteras i bilaga. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se 5 Grundläggande principer Kommunens hantering av nödvattenförsörjning utgår från följande principer för hantering: Ansvarsprincipen Den som ansvarar för en verksamhet i normalläge ansvarar även för verksamheten vid en kris. Likhetsprincipen Verksamheten ska så långt som möjligt bedrivas på samma sätt som under normala förhållanden. Närhetsprincipen Kriser ska hanteras där de inträffar och av dem som är närmast berörda. Begrepp utifrån nationella skyddsvärden Med följande begrepp avses i denna plan hur prioriteringar ska göras utifrån vad som bäst skyddar: • människors liv och hälsa, • samhällsviktig funktionalitet, • demokrati och rättssäkerhet, • miljö och egendom. Ovan begrepp är inte fastställda i en formell princip, i lag eller nationell doktrin, utan används här som ett pedagogiskt sätt att sammanfatta de skyddsvärden som enligt nationella vägledningar ska beaktas i kommunal krishantering. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se 6 Ansvarsfördelning vid nödvattenförsörjning 6.1 Kommunens ansvar Ale kommun har det geografiska områdesansvaret och ansvarar för samordning vid en nödvattensituation. Kommunen ska: • säkerställa att människor som vistas i kommunen får tillgång till nödvatten, • fatta strategiska beslut om prioritering och ambitionsnivå, • samordna resurser och aktörer, • ansvara för samlad och korrekt information till invånare. 6.2 VA-verksamhetens ansvar VA-verksamheten ansvarar för den operativa hanteringen av dricksvattenförsörjningen och ska: • genomföra nödvattenförsörjning enligt kommunens inriktning, • säkerställa att nödvatten är tjänligt och hanteras hygieniskt, • samordna distribution och logistik inom sitt ansvarsområde. Detaljer kring utrustning, transportresurser och interna rutiner regleras i separata operativa dokument. 6.3 Samhällsviktiga verksamheters ansvar Vid större avbrott i vattenförsörjningen kan kommunen behöva prioritera nödvatten mellan samhällsviktiga verksamheter inom hela kommunens geografiska områdesansvar. Det är också möjligt att samhällsviktiga verksamheter som prioriteras inte får tillgång till nödvatten omedelbart. Det är därför av stor vikt att verksamheter planerar för och har beredskap att klara en period med ingen eller begränsad tillgång till tjänligt vatten. Den nationella inriktningen för det civila försvaret är att samhällsviktiga funktioner ska kunna upprätthållas under minst två veckor med främst egna resurser. Samhällsviktiga verksamheter ansvarar för att: • ha kontinuitetsplaner för vattenbrist, • kunna upprätthålla sin verksamhet under inledande period om minst 24 timmar utan kommunalt stöd, • anpassa sin vattenförbrukning vid nödvattensituationer, • identifiera och vid behov uppdatera uppgifter om sitt vattenbehov vid störningar i vattenförsörjningen. Uppgifterna ska kunna tillhandahållas som underlag för kommunens planering och prioritering av nödvattenförsörjning. Den angivna tidsperioden om minst 24 timmar utgör en lägstanivå. Beroende på händelsens omfattning och utveckling kan verksamheter behöva hantera en längre period med begränsad tillgång till vatten. Stöd till personer som inte själva kan tillgodose sitt behov av dricksvatten kan behöva ske i samverkan med socialtjänst eller andra berörda verksamheter. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se 6.4 Enskildas ansvar och hemberedskap Enskilda hushåll förväntas ha en grundläggande hemberedskap, inklusive tillgång till dricksvatten för de första dygnen vid en störning, i enlighet med nationella rekommendationer. Kommunens stöd utgör ett komplement när den egna förmågan inte är tillräcklig och ges utifrån aktuell lägesbild och tillgängliga resurser. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se 7 Strategisk inriktning för nödvattenförsörjning Nödvattenförsörjningen ska utformas så att den är behovsstyrd, flexibel och uthållig. Kommunens ambitionsnivå är att tillhandahålla dricksvatten för grundläggande behov och att möjliggöra fortsatt drift av samhällsviktiga verksamheter. 8 Prioritering vid nödvattenförsörjning Det finns i dagsläget ingen detaljerad lagstiftning som i förväg reglerar hur dricksvatten ska prioriteras vid en nödvattensituation. Kommunen har därför ett ansvar att, utifrån gällande lagstiftningar och nationella principer för krishantering, göra samlade och situationsanpassade bedömningar. Prioriteringar vid nödvattenförsörjning kan innebära att olika regelverk behöver vägas mot varandra. Sådana avvägningar ska göras med utgångspunkt i skyddet av liv och hälsa samt upprätthållandet av samhällsviktiga verksamheter inom ramen för kommunens geografiska områdesansvar. 8.1 Utgångspunkter för prioritering I första hand ska nödvatten prioriteras till följande verksamheter utan inbördes rangordning: • Vård- och omsorgsinrättningar, inklusive regionala • Centralkök/tillagningskök • Trygghetspunkter Därefter prioriteras följande verksamheter utan inbördes rangordning: • Hushåll • För- och grundskola • Kommunala ledningsplatser Prioriteringar ska syfta till att skydda liv, hälsa, miljö och samhällsfunktionalitet. Bedömningar görs löpande och kan förändras över tid. Vid höjd beredskap kan kommunen, inom ramen för totalförsvaret och gällande rätt, behöva beakta Försvarsmaktens behov av vattenförsörjning vid prioritering av resurser. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se 9 Ledning, samordning och aktivering 9.1 Mandat och beslutsordning Mandat och beslutsordning följer kommunens styrning för samhällsstörningar (inklusive TIB- funktion och krisledningsstab). I planens bilagor tydliggörs: • beslut om aktivering och ambitionsnivå, • mandat- och resursfördelning, • rapportering och sammanställning av beslutsunderlag 9.2 Samverkan och stödresurser Kommunen har informationsskyldighet gentemot Länsstyrelsen för att de ska kunna fullgöra sitt samordningsansvar. Vid vattenkriser kan nationellt stöd inhämtas via VAKA (Nationell vattenkatastrofgrupp) och genom Livsmedelsverket. Om nödvattenplanen aktiveras, från nivå gul och högre, ska länsstyrelsens och Vakas TIB orienteras i syfte att i ett tidigt skede delge förutsättningarna och läget inom kommunen, och skapa underlag för beslut om stöd. Nödvattenplanen aktiveras enligt kommunens etablerade modell för hantering av samhällsstörningar. Ansvar och beslutsmandat följer gällande riktlinjer för krisledning, och uppgiften att hålla länsstyrelsen och VAKA orienterad ägs av den högsta krisledningsorganisationen som är aktiverad. VA-verksamheten ansvarar initialt för operativ hantering. Central krisledning aktiveras när händelsen kräver övergripande samordning eller politiska beslut. 10 Kommunikation och information 10.1 Informationspåverkan och rykten Vid allvarliga samhällsstörningar och särskilt vid höjd beredskap finns risk för desinformation och ryktesspridning som kan försvåra nödvattenförsörjningen. Kommunikationen ska därför vara: • samordnad och konsekvent, • tydlig med var invånare får korrekt information, • snabb vid förändringar av tider/platser för tappställen. Samverkan med lokala och regionala kanaler kan behövas för att nå ut brett. Kommunikation ska vara snabb, korrekt och samordnad. Invånare ska få tydlig information om: • vad som har inträffat, • hur och var nödvatten tillhandahålls, • vilka restriktioner och rekommendationer som gäller. Kommunikationskanaler anpassas efter händelsens art och tillgängliga förutsättningar. I vissa situationer kan det finnas begränsningar i vilken information som kan lämnas i ett tidigt skede. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se 11 Kvalitet, säkerhet och hygien Kommunen ansvarar för att risker för hälsa förebyggs genom kontroller, bevakning och tydliga rutiner. Detaljerade hygienrutiner och kontrollprogram hanteras i operativa bilagor. 11.1 Provtagning och kontroll Nödvatten ska hanteras hygieniskt från källa till användare. Provtagning och kontroll ska genomföras enligt gällande krav och riskbedömning. Operativa rutiner, provtagningspunkter och ansvar för analys hanteras i bilaga. 11.2 Bevakning och ordning vid tappställen Tappställen ska vara bemannade och kräver bevakning för att säkerställa hygien, trygghet och ordnad distribution. Bemannings- och bevakningslösningar, inklusive möjliga förstärkningsresurser, hanteras i bilaga. Allt nödvatten som distribueras ska vara tjänligt och hanteras enligt gällande livsmedelslagstiftning. 12 Lagstiftning och kravbild Planen utgår från kommunens ansvar enligt lagstiftning och nationella principer för krishantering. Relevanta regelverk omfattar bland annat: • Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster [LAV] • Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap [LEH] • Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) [OSL] • Reglemente för krisledningsnämnden (2022.222) • Ale kommuns plan för arbetet med civil beredskap (2025.270) • Riktlinje vid samhällsstörning (2023.615) _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se 13 Sekretess, bilagor och operativ planering Denna plan är ett styrdokument beslutad av kommunfullmäktige. Operativa handlingar som rör sårbarheter, resurser, tappställen/tankplaceringar, logistik, avtal, kontaktlistor, behovsberäkningar och detaljerad prioritering hanteras i bilagor som kan omfattas av sekretess. Bilagor: 0. Så är nödvattenplanen uppbyggd 1. Larm- och kontaktkedjor (OSL 18:13) 2. Tappställen och påfyllning av nödvattentankar (OSL 18:13) 3. Utrustning och resurser för nödvattenförsörjning 4. Strategiskt beslutsunderlag för fördelning av nödvatten 5. Stabsfunktioner 6. Aktiveringsnivåer och beslutsordning vid störningar i vattenförsörjningen 7. Mallar Bilagor revideras vid behov och sprids endast till berörda funktioner. Denna plan är ett styrdokument. Operativa handlingar som rör sårbarheter, resurser, tankplaceringar och detaljerad logistik hanteras i bilagor som kan omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se 14 Uppföljning och övning Uppföljning och övning är en förutsättning för att säkerställa att kommunens förmåga till nödvattenförsörjning fungerar i praktiken. Nödvattenplanen ska därför omsättas i återkommande övningar och följas upp genom strukturerat lärande. 14.1 Övning Övningar ska genomföras i syfte att: • pröva roller, ansvar och samverkan mellan berörda funktioner, • säkerställa att ledning, kommunikation och prioriteringsunderlag fungerar vid olika typer av störningar, • identifiera brister, beroenden och utvecklingsbehov i planering och genomförande. Övningar kan genomföras i olika former och på olika nivåer, exempelvis som skrivbordsövningar, stabsövningar eller praktiska moment, och bör anpassas efter kommunens riskbild och aktuella förutsättningar. 14.2 Uppföljning och lärande Efter genomförd övning eller inträffad händelse ska erfarenheter tas till vara genom uppföljning och dokumenterad lärandeprocess. Identifierade förbättringsåtgärder ska bidra till att stärka kommunens samlade förmåga till nödvattenförsörjning och utgöra underlag för fortsatt utveckling av arbetssätt och samverkan. 14.3 Avveckling och återgång till normal drift När den ordinarie dricksvattenförsörjningen åter kan tas i bruk ska nödvattenförsörjningen avvecklas kontrollerat. Avveckling ska ske stegvis och samordnat, med tydlig information till invånare och berörda verksamheter. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Bilaga 0 – Så är nödvattenplanen uppbyggd Bakgrund och syfte med bilagestrukturen Denna nödvattenplan är utformad som ett strategiskt och styrande dokument. Syftet är att på ett öppet, begripligt och rättssäkert sätt beskriva hur Ale kommun tar ansvar för nödvattenförsörjning vid allvarliga störningar i dricksvattenförsörjningen. För att uppnå en god balans mellan transparens, informationssäkerhet och operativ användbarhet är planen uppdelad i: • en huvudplan (offentlig handling), och • ett antal bilagor som innehåller operativa, detaljerade eller skyddsvärda uppgifter. Denna uppdelning följer rekommendationer från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Livsmedelsverket samt tillämpning av offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Huvudplanens innehåll Huvudplanen beskriver: • planens syfte, mål och tillämpning, • kommunens övergripande ambitionsnivå, • grundläggande principer för krishantering, • ansvarsfördelning mellan kommun, VA-verksamhet, samhällsviktiga verksamheter och enskilda, • strategisk inriktning och principer för prioritering, • ledning, samordning och kommunikation, • krav på kvalitet, säkerhet och uppföljning. Huvudplanen anger vad kommunen ska uppnå och vem som ansvarar för olika delar, men beskriver inte i detalj hur åtgärderna genomförs i praktiken. Bilagornas innehåll Bilagorna kompletterar huvudplanen och innehåller information som: • är nödvändig för operativt genomförande, • kan behöva uppdateras oftare än huvudplanen, • kan vara skyddsvärd ur ett säkerhets- eller sårbarhetsperspektiv. Exempel på innehåll som kan hanteras i bilagor är: • tappställen och tankplaceringar, • logistikkedjor, transporter och resurslistor, • kontakt- och larmkedjor, • detaljerade behovs- och prioriteringsunderlag, • checklistor, instruktioner och arbetsrutiner. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Vissa bilagor kan omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), främst 18 kap. 13 §, då de rör skydd av samhällsviktig verksamhet. Sekretessprövning görs alltid vid begäran om utlämnande. Fördelar med uppdelningen Denna struktur innebär att: • huvudplanen kan hållas öppen, tydlig och långsiktigt giltig, • operativa detaljer kan anpassas och revideras löpande utan att hela planen behöver beslutas om, • skyddsvärd information inte exponeras i onödan, • planen är lättare att tillämpa, förankra och följa upp. • Tillämpning och förvaltning Bilagorna är en integrerad del av nödvattenplanen och ska tillämpas i enlighet med huvudplanens inriktning och beslut. Det åligger ansvariga funktioner att säkerställa att berörda bilagor är aktuella, kända och tillgängliga för rätt roller vid behov. Denna bilaga ska läsas som en vägledning till planens struktur och är avsedd att underlätta förståelse för både interna och externa intressenter. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Bilaga 1 - Larm- och kontaktkedjor Bilagan omfattas av OSL 18:13 _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Bilaga 2 - Tappställen och påfyllning av nödvattentankar Bilagan omfattas av OSL 18:13 _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Bilaga 3 – Utrustning och resurser för nödvattenförsörjning Bilagan omfattas av OSL 18:13 _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Bilaga 4 - Strategiskt beslutsunderlag för fördelning av nödvatten Detta strategiska beslutsunderlag används för att ge en samlad och tydlig beslutsbild över hur nödvatten ska prioriteras och fördelas mellan hushåll och samhällsviktig verksamhet vid störningar i den ordinarie vattenförsörjningen. Underlaget är främst avsett för användning vid aktiveringsnivå Röd och Svart och ska fungera som stöd för krisledningsstab, kommunchef samt krisledningsnämnd/kommunstyrelse vid strategiska och politiska ställningstaganden. Underlaget bygger på operativ information och behovsbedömningar som tas fram av VA-funktionen och berörda verksamheter, och syftar till att omsätta dessa till tydliga och dokumenterade strategiska beslut om fördelning av nödvatten. Syftet med underlaget är att: • skapa en gemensam och överskådlig lägesbild för beslutsfattare, • möjliggöra snabba, tydliga och spårbara prioriteringsbeslut, • dokumentera strategiska och politiska ställningstaganden, • säkerställa att tillgängliga resurser används där de gör störst nytta utifrån liv, hälsa och samhällsfunktion. Förtydligande kopplat till färgmodellen: Färgmodellen visar på vilken nivå i organisationen ansvar för behovsbedömning, samordning, prioritering och beslut ligger. I takt med att händelsen eskalerar flyttas ansvaret från lokal hantering till strategisk och politisk styrning. Nivå Användning av bilagan Händelsen hanteras inom ramen för samhällsbyggnadsförvaltningens ordinarie organisation och med ordinarie resurser. Samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för att identifiera, Grön dokumentera och bedöma sina egna behov inom sitt ansvarsområde. Bilagan används i begränsad omfattning, främst som stöd för intern struktur och dokumentation. Händelsen berör en eller flera samhällsviktiga verksamheter och/eller flera geografiska områden. Bilagan används för att samordna och sammanställa behov från flera verksamheter Gul och bostadsområden inför gemensam bedömning och prioritering. Fokus ligger på helhetsbild och resursöversikt. Händelsen bedöms få, eller har fått, betydande konsekvenser för kommunens samhällsviktiga verksamheter och/eller hushåll. Krisledningsstaben ansvarar för Röd kommunens samlade behovsanalys och använder bilagan som strategiskt beslutsstöd för prioriteringar mellan hushåll och samhällsviktig verksamhet utifrån tillgängliga resurser. Händelsen utgör en extraordinär händelse enligt LEH eller sker under höjd beredskap. Krisledningsnämnden eller kommunstyrelsen använder bilagan som strategiskt och politiskt Svart beslutsunderlag för att fastställa övergripande prioriteringar mellan hushållens behov och samhällsviktiga funktioner samt besluta om ambitionsnivå och resursfördelning. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Arbetsordning för framtagandet av strategiskt beslutsunderlag 1. Tillgängliga resurser I syfte att skapa ett första beslutsunderlag ansvarar stabschefen, med stöd av övriga stabsfunktioner, att inledningsvis sammanställa en rapport avseende (minst): • Totalt tillgängligt nödvatten (L/dygn) • Antal tankbilar/tankar • Antal tappställen • Personalresurser o Transport o Bemanning o Bevakning Förändringar i tillgängliga resurser redovisas till beslutsfattare under nästkommande stabs/ledningsplatsorientering, alternativt omedelbart vid behov. 2. Sammanfattning av behov Därefter ansvarar stabschefen, med stöd av övriga stabsfunktioner, att sammanställa en rapport avseende det beräknade vattenbehovet för a) hushåll och b) samhällsviktig verksamhet, fördelat geografiskt alternativt utifrån verksamhet. Rapporten redovisas till beslutsfattaren. Rapporten bör innehålla: • Hushåll/geografiskt område/ samhällsviktig verksamhet som avses • Beräknat behov • (Bedömd konsekvens av att nödvatten inte tillhandahålls) 3. Strategisk prioritering Därnäst, utifrån tillgängliga resurser och beräknat behov, sammanställer stabschefen, med stöd av övriga stabsfunktioner, ett underlag till strategisk prioritering. Underlaget bör innehålla: • Vilket geografiskt område/verksamhet som avses • Vilken typ av verksamhet som avses • Föreslagen prioritet • Motivering • Totalt behov Beslutsfattaren, i samverkan med stabschefen, beslutar om tidpunkt och form för redovisning. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se 4. Beslut om fördelning Slutligen tas beslut om fördelning utifrån tillgängliga resurser (tankbilar/tanker, tappställen, personal) av beslutsfattaren. Beslut bör innefatta: • Geografiskt område/verksamhet • Tilldelad mängd vatten • Leveranssätt • Giltighetstid • Totalt behov Beslut skall dokumenteras med (minst) datum/tid, beslutsfattande funktion, namn, och signatur. 5. Fortlöpande bedömningar Läget avseende tillgängliga resurser och behov skall sammanställas av stabschefen fortlöpande i syfte att bedöma: • Om tillgängliga resurser täcker alla prioriterade behov • Omprioritering krävs mellan hushåll och verksamheter • Behov av externa resurser • Om ny politisk inriktning krävs _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Bilaga 5 – Stabsfunktioner Vid aktivering av krisledningsstab organiseras arbetet i tydligt definierade stabsfunktioner för att säkerställa effektiv ledning, samordning, analys och genomförande av beslut. Funktionerna kan bemannas och anpassas utifrån händelsens art, omfattning och utveckling. Tabellen nedan beskriver respektive stabsfunktions ansvar och huvudsakliga arbetsuppgifter. Stabsfunktion Ansvar/arbetsuppgift Beslutsfattare Ansvarar för att sätta övergripande mål och inriktning för krishanteringen, fatta prioriteringsbeslut inom mandatet, säkerställa samverkan och samordning med andra aktörer samt hålla och förankra nödvändiga kontakter med politisk nivå. Stabschef Leder och samordnar stabens arbete, säkerställer lägesbild och dokumentation, omsätter beslut till uppdrag samt ger underlag till beslutsfattaren. Kan fatta beslut enligt delegation. Operativ samordning Samordnar genomförandet av fattade beslut, inhämtar och sammanställer verksamheternas lägesbilder till gemensam intern lägesbild samt utgör kontaktlänk mellan stab och verksamheter. Dokumentation Ansvarar för att löpande dokumentera händelseutveckling, beslut och åtgärder i logg och loggbok, sammanställa gemensam händelselogg samt säkerställa lagring, åtkomst och rapportering i WIS. Planering och samverkan Ansvarar för extern samverkan och informationsinhämtning, tillför extern lägesbild till stabens gemensamma lägesbild samt koordinerar samverkansbehov, stödfrågor och återkoppling från externa aktörer. Analys Genomför fördjupad analys av händelseutveckling och konsekvenser, tar fram scenarier och handlingsalternativ på medellång och lång sikt samt identifierar framtida behov och risker som underlag för beslut. Personal Planerar och samordnar personalresurser, bemanning och kompetensförsörjning, hanterar personalförstärkning samt bevakar arbetsmiljö, arbetstid och villkorsfrågor inom staben. Logistik Planerar och samordnar logistiska resurser och utrustning, inklusive lokaler, transporter, samband och behörigheter, samt säkerställer att stabens och händelsens materiella behov tillgodoses. Karta/GIS Ansvarar för att visualisera händelsens geografiska läge genom kartor och GIS-analyser, tillhandahålla geografisk information _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se om påverkade områden, invånare och verksamheter samt stödja staben med geografiska beslutsunderlag. Kommunikation Analyserar kommunikationsbehov, tar fram kommunikativ lägesbild och genomför beslutade kommunikationsinsatser enligt gällande rutiner för kriskommunikation. Säkerhet Ansvarar för säkerhetsbedömningar och säkerhetshöjande åtgärder för staben och händelsen, följer säkerhetsläget internt och externt samt samverkar med berörda funktioner för att upprätthålla en ändamålsenlig säkerhetsnivå. Juridik (KS) Tillhandahåller juridisk expertis, analyserar rättsliga konsekvenser och handlingsutrymme på medellång och lång sikt samt säkerställer att föreslagna och vidtagna åtgärder sker i enlighet med gällande lagstiftning. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Bilaga 6 - Aktiveringsnivåer och beslutsordning vid störningar i vattenförsörjningen Vid störningar i vattenförsörjningen bedöms och vidtas åtgärder enligt fastställd beslutsordning. Aktivering sker i enlighet med Riktlinje vid samhällsstörning i Ale kommun (KS 2023/615). Tabellen nedan visar de fyra aktiveringsnivåerna för nödvattenplanen – grön, gul, röd och svart – med tillhörande ansvar, konsekvenser, resurser, beslutsmandat och kommunikation. Händelse och Organisation Läge Konsekvensnivå Beslut och ledning Kommunikation ansvar och resurser Samhällsstörning som drabbar en förvaltning och vars konsekvenser Ordinarie Begränsade Information hanteras inom inte blir organisation Förvaltningschef konsekvenser förvaltningen, vid behov i Grön – En förvaltning betydande utanför och ansvarar för för verksamhet samråd med den egna förvaltningens ledning och beslut. och brukare. kommunikationsfunktionen. verksamheten. egna resurser. Händelsen leds av förvaltningens egen krisledning. Samhällsstörning som berör flera Påverkan på Kommunchef Samverkande förvaltningar och flera utser ledare i Samordnad information Gul – Flera förvaltningar kräver samverkan. verksamheter samråd med mellan berörda förvaltningar med gemensam Gemensam och delar av berörda förvaltningar. krisledning. krisledning organisationen. förvaltningschefer. etableras. Händelse som berör stora delar Krisledningsstab av kommunen Stora aktiveras. Kommunchef Samordnad och aktiv eller bedöms konsekvenser Stabsmetodik, ansvarar för kriskommunikation till Röd – Krisledningsstab kunna eskalera. för kommunens ledningslokal ledningen och invånare, media och Krisledningsstaben verksamheter och utser stabschef. aktörer. leder kommunens och invånare. stödresurser samlade används. hantering. Full aktivering Krisledningsnämnd Mycket stora Extraordinär av kommunens kan ta över hela Strategisk och samordnad konsekvenser Svart – händelse enligt krisorganisation. eller delar av kommunikation enligt och påverkan Krisledningsnämnd / LEH eller vid höjd Samverkan med andra nämnders politiska beslut och i på Kommunstyrelse beredskap. Kräver regionala och ansvar. Vid höjd samverkan med andra samhällsviktiga politisk styrning. nationella beredskap leder myndigheter. funktioner. aktörer. kommunstyrelsen. _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Bilaga 7 – Mallar 1. Tillgängliga resurser Resurstyp Tillgänglig kapacitet Kommentar Totalt tillgängligt nödvatten (1/dygn) Antal tankbilar/tankar Antal tappställen Personalresurser Övrigt 2. Sammanfattning av behov Resurstyp Totalt Bedömt prioritet beräknat behov (liter/dygn) Hushåll Samhällsviktig verksamhet Övrigt Totalt behov _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Område/ Prioritet Tilldelad mängd vatten Leveranssätt Giltighetstid verksamhet (liter/dygn) Hushåll Samhälls- viktig verksamhet Övrigt Totalt behov 3. Strategisk prioritering Område/verksamhet Typ Föreslagen prioritet Motivering (Hushåll/verksamhet) (Låg/medel/hög) Hushåll Samhällsviktig verksamhet Övrigt Totalt behov 4. Beslut om fördelning av nödvatten _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2026-04-07

KS § 85 KS 2026/192 Blockförhyrning av trygghetsboende - Garverigränd Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att kommunen upphör vara mellanhyresvärd för de trygghetsbostäder som finns i kommunen på Garverigränd. Beslut fattas under förutsättning att nuvarande hyresgäster som så önskar kan bo kvar. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Trygghetsbostäder är en mellanboendeform för äldre som ska erbjuda trygghet och gemenskap. Ale kommun har tidigare blockförhyrt in sådana bostäder i flera orter via Rikshem AB. Socialnämnden beslutade 2023 att avsluta sitt mellanhyresvärdskap för trygghetsbostäderna i Bohus, Nödinge och Alafors. Avtalet för Garverigränd i Älvängen, som gäller till 2028, måste sägas upp senast juni 2026 om det ska avslutas. Kommunens blockförhyrning innebär att kommunen blir formell hyresvärd samt åtar sig kö administration med mera. Det finns inget krav på att kommuner ska agera mellanhyresvärd utan i flertalet kommuner är fastighetsägaren hyresvärd och ansvarar fullt ut för uthyrningen. De trygghetsbostäder som Alebyggen äger hanteras helt av Alebyggen i dessa perspektiv. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-03-18 - Socialnämndens beslut § 42 2026-03-23 - Tjänsteutlåtande från socialförvaltningen, daterat 2026-03-05 - Yttrande från Pensionärsrådet Beslutet skickas till Servicenämnden Socialnämnden Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2026-04-07 Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2026/192 Datum: 2026-03-18 Kommunchef Maria Kosterlind Reinholdsson Kommunstyrelsen Blockförhyrning av trygghetsboende - Garverigränd Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att kommunen upphör vara mellanhyresvärd för de trygghetsbostäder som finns i kommunen på Garverigränd. Beslut fattas under förutsättning att nuvarande hyresgäster som så önskar kan bo kvar. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Trygghetsbostäder är en mellanboendeform för äldre som ska erbjuda trygghet och gemenskap. Ale kommun har tidigare blockförhyrt in sådana bostäder i flera orter via Rikshem AB. Socialnämnden beslutade 2023 att avsluta sitt mellanhyresvärdskap för trygghetsbostäderna i Bohus, Nödinge och Alafors. Avtalet för Garverigränd i Älvängen, som gäller till 2028, måste sägas upp senast juni 2026 om det ska avslutas. Kommunens blockförhyrning innebär att kommunen blir formell hyresvärd samt åtar sig kö administration med mera. Det finns inget krav på att kommuner ska agera mellanhyresvärd utan i flertalet kommuner är fastighetsägaren hyresvärd och ansvarar fullt ut för uthyrningen. De trygghetsbostäder som Alebyggen äger hanteras helt av Alebyggen i dessa perspektiv. Maria Kosterlind Reinholdsson kommunchef Beslutsunderlag - Socialnämndens beslut § 42 2026-03-23 - Tjänsteutlåtande från socialförvaltningen, daterat 2026-03-05 - Yttrande från Pensionärsrådet Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Ärendet Trygghetsbostäder är en boendeform som har tillkommit som ett alternativ för att ge äldre personer större gemenskap och mer trygghet. Det är en så kallad mellanboendeform som överbryggar glappet mellan ordinärt boende och särskilda boenden med omsorg dygnet runt. Bostäderna på Garverigränd förhyrs i sin helhet av Ale kommun som därmed tar över ansvaret som hyresvärd. Det är sedan Ale kommun som hanterar kö, uthyrningsadministration samt till viss del agerar fastighetsförvaltare. Det nuvarande avtalet löper ut 2028 under förutsättning att uppsägning sker i juni 2026. Uppsägningen innebär att Rikshem återtar ansvaret som hyresvärd. Nuvarande hyresgäster ska enligt avtalet får rätt att teckna ett förstahandskontrakt med Rikshem. Förvaltningens bedömning Blockförhyrning av bostäder är inget krav för att tillhandahålla trygghetsbostäder. Fördelen med blockförhyrning är att kommunen förfogar över antalet lägenheter som erbjuds till en specifik målgrupp. Nackdelen är att kommunen därmed övertar en del av fastighetsägarens ansvar och att hyresgästen blir ”andrahandshyresgäst”. Dessutom finns en ekonomisk risk där tomställda lokaler belastar kommunens driftbudget och det finns inga incitamentet för fastighetsägaren att anpassa efter målgruppens ekonomiska möjligheter. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Ekonomiskt förändras primärt två delar. Ale kommuns organisation kommer inte längre att hantera kö, hyresadministration och viss fastighetsförvaltning vilket frigör personella resurser till annat inom både socialnämnden och kommunstyrelsen. Den andra aspekten är ansvaret för tomställda lägenheter. De större lägenheterna på Garverigränd har visat sig vara relativt svåra att hyra ut och har under perioder varit outhyrda. Hyran för de större lägenheterna (tre stycken) är ca 14 200 kronor per månad vilket motsvarar en totalkostnad på ca 500 tkr per år. Påverkan ur ett invånarperspektiv För de som önskar och har behov av trygghetsbostäder i Ale kommun kvarstår möjligheten. Skillnaden för invånarna är att dessa hyrs ut på samma sätt som övriga hyrsebostäder i kommunen. Alebyggen har för avsikt att fortsätta hyra ut trygghetsbostäder som tidigare. För de boende på Garverigränd är ambitionen (precis som vid tidigare uppsagda blockhyresavtal) att befintliga hyresgäster får ett förstahandskontrakt direkt från fastighetsägaren utan Ale kommun som mellanhand. Detta stöds av avtalet mellan Ale kommun och Rikshem. Ale kommun fortsätter hyra de gemensamma möteslokalerna och kommer fortsätta arbetet med mötesplatser och aktiviteter som redan finns idag. Mötesplatser med lunchservering finns också på två orter. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Trygghetsboenden är en mellanboendeform som förväntas ge kundnytta för personer i målgruppen. Ale kommun har i dagsläget flera trygghetsboenden. Syftet med trygghetsboenden är att öka tryggheten för de som har behov av det stöd och de anpassningar som finns i boendena. Ärendet påverkar kommunens effektivitet då kommunen minskar arbetsuppgifter som köhantering och hyrsvärdsansvar när dessa uppdrag överlämnas till fastighetsägaren samt undanröjer risken att outhyrda lägenheter belastar kommunens driftbudget. Remiss och samberedning Socialnämnden har inför kommunfullmäktiges beslut haft dialog med kommunala pensionärsrådet. Då tiden är knapp biläggs rådets synpunkter. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Beslut enligt förslaget innebär att socialnämnden ger servicenämnden i uppdrag att säga upp nuvarande avtal. Avtalet i sin helhet upphör 2028. Beslutet skickas till: Servicenämnden Socialnämnden Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Socialförvaltningen Diarienummer: 2026/113 Datum: 2026-03-05 Verksamhetschef Ulrika Johansson Socialnämnden Blockförhyrning trygghetsbostäder – uppsägning av avtal Förslag till beslut Socialnämnden föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta att kommunen upphör vara mellanhyresvärd för de trygghetsbostäder som finns i kommunen på Garverigränd. Beslut fattas under förutsättning att nuvarande hyresgäster som så önskar kan bo kvar. Socialnämnden beslutar att paragrafen förklaras omedelbart justerad. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Trygghetsbostäder är en boendeform som har tillkommit som ett alternativ för att ge äldre personer större gemenskap och mer trygghet. Det är en så kallad mellanboendeform som överbryggar glappet mellan ordinärt boende och särskilda boenden med omsorg dygnet runt. Kommunen har tidigare haft trygghetsbostäder i Bohus, Nödinge, Alafors samt Älvängen. Bostäderna ägs av Rikshem AB. Beslut om att upphöra som mellanhyresvärd till bostäderna i Bohus, Nödinge och Alafors fattades av socialnämnden 2023-11-16. Vid tidpunkten hade kommunen fortfarande pågående blockhyresavtal med bostäderna i Älvängen, Garverigränd, som löper ut 2028, men måste sägas upp senast i juni 2026. Kön till trygghetsbostäderna administreras av Kontaktcenter och hyresadministrationen sköts av administrationen på socialförvaltningen i Ale kommun. När ägandet av fastigheten är privat är det egentligen inte nödvändigt att kommunen administrerar kö eller hyror men genom att blockförhyra får kommunen rådighet över vilka som erbjuds lägenheterna. En mer renodlad process, där fastighetsägaren ansvarar till fullo för uthyrningen, ingen blockhyra utgår från socialnämnden för lägenheterna samt att fastighetsägaren administrerar kön, innebär kostnadsbesparingar samt att resurser kan frigöras från Kontaktcenter och i viss mån även inom socialförvaltningen. Ebba Gierow Ulrika Johansson Förvaltningschef Verksamhetschef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Beslut SN 2023-11-16 Ärendet Trygghetsbostäder är en boendeform som har tillkommit som ett alternativ för att ge äldre personer större gemenskap och mer trygghet. Det är en så kallad mellanboendeform som överbryggar glappet mellan ordinärt boende och särskilda boenden med omsorg dygnet runt. Det finns ingen skyldighet för kommuner att erbjuda trygghetsbostäder, även om många gör det. Kommunen har tidigare haft trygghetsbostäder i Bohus, Nödinge, Alafors samt Älvängen. Bostäderna ägs av Rikshem AB. Beslut om att upphöra som mellanhyresvärd till bostäderna i Bohus, Nödinge och Alafors fattades av socialnämnden 2023-11-16. Vid tidpunkten hade kommunen fortfarande pågående avtal med bostäderna i Älvängen, Garverigränd, som löper ut 2028, men måste sägas upp i juni 2026. Kön till trygghetsbostäderna administreras av Kontaktcenter och hyresadministrationen sköts av administrationen på socialförvaltningen i Ale kommun. Trygghetsbostäderna består av 28 lägenheter i huset med varierad storlek, dvs 2:or, 3:or och 3,5:or. I skrivande stund finns det 74 st personer som står i kö. Trygghetsbostäderna på Garverigränd hyrs idag in av socialnämnden genom blockhyresavtal. Blockhyresavtal innebär att socialnämnden betalar hyran och ersätts i efterhand när lägenheten hyrs ut. I händelse av att lägenheten inte är uthyrd, står socialnämnden för kostnaden. Trygghetsbostäder syftar till en förbättrad och utökad service till kommuninvånare i målgruppen. När ägandet av fastigheten är privat är det egentligen inte nödvändigt att kommunen administrerar kö eller hyror men genom att blockförhyra får kommunen rådighet över vilka som erbjuds lägenheterna. En mer renodlad process, där fastighetsägaren ansvarar till fullo för uthyrningen, ingen blockhyra utgår från socialnämnden för lägenheterna samt att fastighetsägaren administrerar kön, innebär kostnadsbesparingar samt att resurser kan frigöras på Kontaktcenter och i viss mån även inom socialförvaltningen. Fastighetsägaren av trygghetsbostäderna på Garverigränd har under åtta år mellan 2018-2026 mottagit Boverkets investeringsstöd och förbundit sig till nedanstående kriterier. • Tillgång till gemensamhetsutrymmen • Möjlighet att äta gemensamma måltider • Tillgång till personal Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se • Bostäderna ska vara hyresrätt eller kooperativ hyresrätt • De boende ska vara 65 år eller äldre Eftersom boende i trygghetsbostäder ska ha tillgång till gemensamhetsutrymmen kartlades befintliga gemensamhetsutrymmen i respektive ort och Socialnämnden beslutade 2018 att kommunen ska stå för hela kostnaden, som då uppgick till ca 90 tkr per år. De personella resurserna som är hänförliga till trygghetsbostäderna arbetar på enheten för hälsofrämjande och förebyggande i verksamhetsområde äldreomsorg. För detta ändamål är en resurs om 0,25 årsarbetare avsatt per trygghetsboende. Socialnämnden fortsätter med att tillhandahålla gemensamhetslokaler med de personella resurserna (aktivitetsvärdar) som tidigare enligt nämndens beslut. Trygghetsbostad är inte en biståndsbedömd insats enligt SoL, LSS eller annan lagstiftning utan kan likställas med en bostad på ordinarie bostadsmarknad som är öronmärkt för en specifik målgrupp. Bostäderna omfattar med andra ord inte per automatik några insatser så som exempelvis hemtjänst eller hemsjukvård. Har man som boende behov av detta måste man göra en ansökan till biståndsenheten precis som alla andra som bor i en ordinär lägenhet. Trygghetsbostäder ska därmed inte blandas ihop med seniorboende och särskilt boende för äldre. Det kan även nämnas i sammanhanget att det inte gjordes någon analys eller prognos kring efterfrågan av trygghetsbostäder innan beslut om införande fattades. Avtalet för Trygghetsboendet i Älvängen löper ut 2028-06-17 med en uppsägningstid om 24 månader. Fastighetsägaren är bunden till målgruppen för trygghetsbostäder i Älvängen till 2026- 06-17 om kommunen säger upp avtalet. Förvaltningens bedömning Erbjudandet om trygghetsbostäder till kommuninvånare i målgruppen får betraktas som positivt. Kommunen är dock inte den enda som kan erbjuda trygghetsbostäder, det kan både kommunala och privata fastighetsägare göra. I Ale kommun erbjuder Alebyggen trygghetsbostäder, även dessa i Älvängen. Alebyggen är hyresvärd och sköter administration och kö och kommunen tillhandahåller aktivitetsvärdar. Kommunen blockförhyr inte och står därmed ingen ekonomisk risk, inte heller blir man hyresvärd för hyresgästerna vilket också får betraktas som en fördel. Det kan inte uteslutas att även privata hyresvärdar på sikt skulle vara intresserade av att erbjuda trygghetsbostäder, om man bedömde att det fanns en marknad. I dagsläget gör dock förvaltningen bedömningen att efterfrågan på trygghetsbostäder inte är så stor att den ekonomiska risken för uteblivna hyresintäkter är försvarbar. Efterfrågan på lägenheter i kommunen i allmänhet är stor och därmed finns dessutom risk för undanträngningseffekter vid blockförhyrning. Målgruppens behov är sannolikt föränderliga och på nationell nivå diskuteras också andra mellanboendeformer med en högre servicenivå som ett möjligt framtida alternativ. Utöver det har serviceförvaltningen och socialförvaltningen inför 2026 fått ett uppdrag att utreda Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se ”bryggboenden”. Förvaltningens bedömning är att det vore gynnsamt att ha ett så förutsättningslöst utgångsläge som möjligt inför eventuella framtida beslut. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Den ekonomiska risken för outhyrda trygghetsbostäder bärs av kommunen då avtalsformen är blockhyresavtal; kommunen ersätter Rikshem med ett belopp som motsvarar hyresnivån oaktat om lägenheterna är uthyrda eller ej. Uppsägning av blockhyresavtalet på Garverigränd skulle minska den ekonomiska risken. De större lägenheterna på Garverigränd har visat sig vara relativt svåra att hyra ut och har under perioder varit outhyrda. Hyran för de större lägenheterna (tre stycken) är ca 14 200 kronor per månad vilket motsvarar en totalkostnad på ca 500 tkr per år. Förutom kostnader i form av uteblivna intäkter på grund av outhyrda lägenheter kan förvaltningen även konstatera att samverkansprocesserna med både fastighetsavdelningen, fastighetsägare samt hyresgäster tar en del tid i anspråk då ansvarsfördelningen mellan parterna är komplicerad; Ale kommun som avtalspart/hyresgäst gentemot fastighetsägaren representeras av fastighetsavdelningen medan socialförvaltningen har rollen som hyresvärd gentemot den enskilde. Ansvarsfördelningens relativa snårighet har tidvis blivit synlig då hyresgästernas frågor, synpunkter och förväntningar ofta rör sig över flera parters områden. Påverkan ur ett invånarperspektiv Möjligheten att ställa sig i kö till en hyresbostad kvarstår för kommuninvånare i Ale kommun, men det behöver vara direkt till hyresvärdar istället för till den kö som Ale kommun har tillhandahållit. Alebyggen har för avsikt att fortsätta hyra ut trygghetsbostäder som tidigare. Rikshem har tagit över hyresgästerna för de som bodde i bostäderna som Ale kommun blockförhyrde inom deras bestånd, men har inte förbundit sig att fortsatt hyra ut till denna målgrupp enbart. För de redan boende på Garverigränd är ambitionen (precis som vid tidigare uppsagda blockhyresavtal) att befintliga hyresgäster får ett förstahandskontrakt direkt från fastighetsägaren utan Ale kommun som mellanhand. Detta stöds av avtalet mellan Ale kommun och Rikshem. Ale kommun fortsätter hyra de gemensamma möteslokalerna och kommer fortsätta arbetet med mötesplatser och aktiviteter som redan finns idag. Mötesplatser med lunchservering finns också på två orter. Skillnaden som kan bli med tiden är att det kanske inte kommer att vara särskilda hus där målgruppen bor, med undantag för det som Alebyggen äger. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Ärendet har bäring på kommunfullmäktiges mål om effektivitet då uppsägning av blockhyresavtalet innebär mindre administration och att Ale kommun inte längre är en mellanhand i uthyrningsförfarandet. Avseende målen om kundnytta och trygghet kommer möjligheten till aktivitet och gemensamhetslokal att kvarstå för kommuninvånare i målgruppen. Remiss och samberedning På grund av kort handläggningstid för ärendet kommer remiss till Kommunala pensionärsrådet inte kunna sändas förrän i samband med denna handlings färdigställande. Kommunala pensionärsrådets eventuella svar kommer att översändas inför ärendets hantering i Kommunfullmäktige. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Avtal sägs upp av serviceförvaltningen om beslut fattas. Beslutet skickas till: Förvaltningschef socialnämnden Verksamhetschef äldreomsorgen Verksamhetschef serviceförvaltningen Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se PROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2026-03-23

KS § 86 KS 2024/1641 Svar på motion om förbud mot lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna från Dennis Ljunggren (S) och Johnny Sundling (S) Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Dennis Ljunggren (S) och Johnny Sundling (S) har till kommunfullmäktige inkommit med en motion om förbud mot lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna. I motionen yrkar motionärerna att Ale kommun ska utreda möjligheten att inkludera ett förbud mot användning och missbruk av lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna, samt att kommunfullmäktige även ska anta ändring av föreskrifterna i enlighet med förslaget. Samhällsbyggnadsförvaltningen har påbörjat arbetet med att revidera nuvarande ordningsföreskrifter och bedömer det lämpligt att utreda möjligheterna att inkludera ett förbud mot användning och missbruk av lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna. Sedan Dennis Ljunggren (S) och Johnny Sundling (S) lämnade in motionen till kommunfullmäktige (2024-12-10) har en ny lag med bestämmelser om försäljning, införsel och marknadsföring av lustgas trätt i kraft, se Lag (2025:621) om lustgas. Lagen syftar till att motverka användning av lustgas som berusningsmedel. Samhällsbyggnadsnämnden har med anledning av den nya lagen beslutat om att se motionen som besvarad, se beslut samhällsbyggnadsnämnden § 315, 2025-12-10. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-03-10 - Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 315, 2025-12-10 - Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande, 2025-11-20 Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2026-04-07 - Motion om förbud mot lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna, daterad 2024-12-10 Beslutet skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Förvaltningschef samhällsbyggnadsförvaltningen Motionärer Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2024/1641 Datum: 2026-03-10 Kommunjurist Malin Sultan Kommunstyrelsen Svar på motion om förbud mot lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna från Dennis Ljunggren (S) och Johnny Sundling (S) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning Dennis Ljunggren (S) och Johnny Sundling (S) har till kommunfullmäktige inkommit med en motion om förbud mot lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna. I motionen yrkar motionärerna att Ale kommun ska utreda möjligheten att inkludera ett förbud mot användning och missbruk av lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna, samt att kommunfullmäktige även ska anta ändring av föreskrifterna i enlighet med förslaget. Samhällsbyggnadsförvaltningen har påbörjat arbetet med att revidera nuvarande ordningsföreskrifter och bedömer det lämpligt att utreda möjligheterna att inkludera ett förbud mot användning och missbruk av lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna. Sedan Dennis Ljunggren (S) och Johnny Sundling (S) lämnade in motionen till kommunfullmäktige (2024-12-10) har en ny lag med bestämmelser om försäljning, införsel och marknadsföring av lustgas trätt i kraft, se Lag (2025:621) om lustgas. Lagen syftar till att motverka användning av lustgas som berusningsmedel. Samhällsbyggnadsnämnden har med anledning av den nya lagen beslutat om att se motionen som besvarad, se beslut samhällsbyggnadsnämnden § 315, 2025-12-10. Maria Kosterlind Reinholdsson Patrik Skog Kommunchef Avdelningschef Demokrati Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 315, 2025-12-10 - Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande, 2025-11-20 - Motion om förbud mot lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna, daterad 2024-12-10 Ärendet Dennis Ljunggren (S) och Johnny Sundling (S) har till kommunfullmäktige i Ale inkommit med en motion om förbud mot lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna. Socialdemokraterna Ale föreslår: Att Ale kommun utreder möjligheterna att inkludera ett förbud mot användning och missbruk av lustgas i de lokala ordningsföreskrifterna. Att kommunfullmäktige beslutar att anta en ändring av de lokala ordningsföreskrifterna i enlighet med förslaget. Den 1 juli 2025 trädde lagen (2025:621) om lustgas i kraft. Lagen innehåller bestämmelser om försäljning, införsel och marknadsföring av lustgas och förbjuder bland annat försäljning av lustgas som berusningsmedel. Lustgas får heller inte säljas eller på annat sätt lämnas ut i näringsverksamhet till den som inte har fyllt 18 år. Med anledning av den nya lagens ikraftträdande har Johan Nordin (S) under beredning av ärendet i samhällsbyggnadsnämnden yrkat på att motionen ska anses besvarad, i syfte för att inte belasta förvaltningen med ytterligare utredningsuppdrag. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade i enlighet med yrkandet, se samhällsbyggnadsnämndens beslut § 315 från sammanträdet 2025-12-10. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen bedömer att samhällsbyggnadsnämnden har berett ärendet. Då en ny lag med bestämmelser om lustgas trätt i kraft sedan motionen lämnades in till kommunfullmäktige bedömer kommunledningsförvaltningen att motionen utan vidare utredning kan anses besvarad. Av underlaget i ärendet framgår det att samhällsbyggnadsförvaltningen har påbörjat arbetet med att revidera nuvarande lokala ordningsföreskrifter och då bedömer det lämpligt att utreda möjligheterna att inkludera ett förbud mot användning och missbruk av lustgas. Att implementera bestämmelser kring användning av lustgas i Ales lokala ordningsföreskrifter trots den nya lagens ikraftträdande skulle möjligtvis sända en än tydligare signal om att kommunen tar invånarnas hälsorisker på allvar och även önskar motverka nedskräpning och dess bidrag till känslor av otrygghet. Nationell lag går dock före lokala ordningsföreskrifter. Vid olovlig hantering av lustgas gäller lagens förbud och straffskala, vilket innebär böter eller fängelse i högst sex månader. Med anledning av straffskalan har lagen en betydligt större genomslagskraft bland allmänheten än ett förbud i de lokala föreskrifterna. Med anledning härav bedömer Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se kommunledningsförvaltningen, i likhet med samhällsbyggnadsnämnden, att motionen ska anses besvarad. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Påverkan ur ett invånarperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål Att förbjuda användning av lustgas i parker och offentliga miljöer samt försäljning av lustgas som berusningsmedel kan kopplas till kommunfullmäktiges mål trygghet, då både nedskräpning och offentlig berusning bidrar till otrygghet. Remiss och samberedning Området har beaktats men inte bedömts tillföra ärendet något ytterligare underlag. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutet skickas till: Samhällsbyggnadsnämnden Förvaltningschef samhällsbyggnadsförvaltningen Motionärer Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se PROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2025-12-10

KS § 87 KS 2025/258 Utredning friluftsfrämjande insatser Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Servicenämnden återkommer inför kommande budgetberedning med eventuella förslag för förbättrad skötsel och underhåll av kommunens platser för friluftsaktiviteter efter att den kapacitetsbedömning som pågår är genomförd. Påbörja arbetet med punkterna 5.3.2. och 5.4.2 redan under 2026 vilket finansieras genom nämndernas utvecklingsreserv. Punkterna 5.3.1, 5.3.2. och 5.4.2. tas i beaktande inför kommande budgetberedning 2027. Kultur- och fritidsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att genomföra följande insatser enligt utredningens beskrivning och budgethantering: 5.1.4. Skapa gränsdragningslistor mellan berörda förvaltningar så att det tydligt framgår vems ansvar en sak är och vem som finansierar insatsen. 5.3.4. Synliggöra platser, vandringsleder m.m. på kommunkarta – arbetsgrupp med representant från respektive enhet som träffas en gång per år och uppdaterar informationen. 5.3.7. Genom Fritidsbanken fortsatt möjliggöra för personer att låna friluftsutrustning. Se över möjligheten att ytterligare bidra till att fler provar friluftsaktiviteter. 5.4.1. Säkra friluftslivsområden i ÖP/FÖP och att det finns kartor som visar gränserna. 5.4.5. Vandringsleder/stigar Älven, koppla till ”attraktivare Älv”. 5.4.6. Förbättrad tillgänglighet på kommunens vandringsleder och badplatser. 5.4.8. Utveckla Furulundsområdet och Alebacken - ett besöksmål året runt. 5.4.9. Utveckling Vikingagården – i samverkan med föreningslivet 5.4.10. Ställplatser för husbilar – utred möjliga platser Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2026-04-07 Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning I Ale kommuns mål och budget för 2025–2028 har kommunstyrelsen (kultur- och fritidsutskottet) och servicenämnden fått i uppdrag att utreda friluftsfrämjande insatser som ökar vistelse i natur och miljö. Som utgångspunkt för utredningen ligger de tio nationella målen för friluftslivspolitiken samt aktuella rapporter kring friluftslivets och naturens betydelse. Utredningen omfattar nulägesanalys, omvärldsanalys samt åtgärdsförslag. De insatser som utredningen föreslår sorteras in under fyra rubriker: 1. Samverkan och organisation 2. Styrdokument friluftsliv 3. Aktiviteter friluftsliv och stöd till föreningslivet 4. Utveckla naturområden, vandringsleder och motionsanläggningar Beslutsunderlag - Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskotts beslut § 22 2025-03-31 - Tjänsteutlåtande, 2026-03-25 - Utredning friluftsfrämjande insatser, 2025-11-07 - Svar från föreningsrådet, 2025-04-24 - Tjänsteutlåtande servicenämnden – utredning friluftsfrämjande insatser, 2026-01-22 - Servicenämndens beslut § 4 2026-01-29 Beslutet skickas till Enhetschef Stab samhällsbyggnad Enhetschef Park och anläggning Föreningsrådet Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-03-31 KS-KFu § 22 KS 2025/258 Utredning friluftsfrämjande insatser Beslut Kultur- och fritidsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: Servicenämnden återkommer inför kommande budgetberedning med eventuella förslag för förbättrad skötsel och underhåll av kommunens platser för friluftsaktiviteter efter att den kapacitetsbedömning som pågår är genomförd. Påbörja arbetet med punkterna 5.3.2. och 5.4.2 redan under 2026 vilket finansieras genom nämndernas utvecklingsreserv. Punkterna 5.3.1, 5.3.2. och 5.4.2. tas i beaktande inför kommande budgetberedning 2027. Kultur- och fritidsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att genomföra följande insatser enligt utredningens beskrivning och budgethantering: 5.1.4. Skapa gränsdragningslistor mellan berörda förvaltningar så att det tydligt framgår vems ansvar en sak är och vem som finansierar insatsen. 5.3.4. Synliggöra platser, vandringsleder m.m. på kommunkarta – arbetsgrupp med representant från respektive enhet som träffas en gång per år och uppdaterar informationen. 5.3.7. Genom Fritidsbanken fortsatt möjliggöra för personer att låna friluftsutrustning. Se över möjligheten att ytterligare bidra till att fler provar friluftsaktiviteter. 5.4.1. Säkra friluftslivsområden i ÖP/FÖP och att det finns kartor som visar gränserna. 5.4.5. Vandringsleder/stigar Älven, koppla till ”attraktivare Älv”. 5.4.6. Förbättrad tillgänglighet på kommunens vandringsleder och badplatser. 5.4.8. Utveckla Furulundsområdet och Alebacken - ett besöksmål året runt. 5.4.9. Utveckling Vikingagården – i samverkan med föreningslivet 5.4.10. Ställplatser för husbilar – utred möjliga platser Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-03-31 Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning I Ale kommuns mål och budget för 2025–2028 har kommunstyrelsen (kultur- och fritidsutskottet) och servicenämnden fått i uppdrag att utreda friluftsfrämjande insatser som ökar vistelse i natur och miljö. Som utgångspunkt för utredningen ligger de tio nationella målen för friluftslivspolitiken samt aktuella rapporter kring friluftslivets och naturens betydelse. Utredningen omfattar nulägesanalys, omvärldsanalys samt åtgärdsförslag. De insatser som utredningen föreslår sorteras in under fyra rubriker: 1. Samverkan och organisation 2. Styrdokument friluftsliv 3. Aktiviteter friluftsliv och stöd till föreningslivet 4. Utveckla naturområden, vandringsleder och motionsanläggningar Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-03-25 - Utredning friluftsfrämjande insatser, 2025-11-07 - Svar från föreningsrådet, 2025-04-24 - Tjänsteutlåtande servicenämnden – utredning friluftsfrämjande insatser, 2026-01-22 - Beslut SERN, 2026-01-29 Yrkande Robert Jansson (SD) yrkar att: Kultur- och fritidsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: Servicenämnden återkommer inför kommande budgetberedning med eventuella förslag för förbättrad skötsel och underhåll av kommunens platser för friluftsaktiviteter efter att den kapacitetsbedömning som pågår är genomförd. Påbörja arbetet med punkterna 5.3.2. och 5.4.2 redan under 2026 vilket finansieras genom nämndernas utvecklingsreserv. Punkterna 5.3.1, 5.3.2. och 5.4.2. tas i beaktande inför kommande budgetberedning 2027. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-03-31 Kultur- och fritidsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att genomföra följande insatser enligt utredningens beskrivning och budgethantering: 5.1.4. Skapa gränsdragningslistor mellan berörda förvaltningar så att det tydligt framgår vems ansvar en sak är och vem som finansierar insatsen. 5.3.4. Synliggöra platser, vandringsleder m.m. på kommunkarta – arbetsgrupp med representant från respektive enhet som träffas en gång per år och uppdaterar informationen. 5.3.7. Genom Fritidsbanken fortsatt möjliggöra för personer att låna friluftsutrustning. Se över möjligheten att ytterligare bidra till att fler provar friluftsaktiviteter. 5.4.1. Säkra friluftslivsområden i ÖP/FÖP och att det finns kartor som visar gränserna. 5.4.5. Vandringsleder/stigar Älven, koppla till ”attraktivare Älv”. 5.4.6. Förbättrad tillgänglighet på kommunens vandringsleder och badplatser. 5.4.8. Utveckla Furulundsområdet och Alebacken - ett besöksmål året runt. 5.4.9. Utveckling Vikingagården – i samverkan med föreningslivet 5.4.10. Ställplatser för husbilar – utred möjliga platser Beslutsgång Ordförande Robert Jansson ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsens kultur och fritidsutskott beslutar i enlighet med detsamma. Beslutet skickas till Enhetschef Stab samhällsbyggnad Enhetschef Park och anläggning Föreningsrådet Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2025/258 Datum: 2026-03-25 Enhetschef, Matilda Forslund Kommunstyrelsen Utredning friluftsfrämjande insatser Förslag till beslut Kultur- och fritidsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa uppdraget att utreda friluftsfrämjande åtgärder som slutfört. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning I Ale kommuns mål och budget för 2025–2028 har kommunstyrelsen (kultur- och fritidsutskottet) och servicenämnden fått i uppdrag att utreda friluftsfrämjande insatser som ökar vistelse i natur och miljö. Som utgångspunkt för utredningen ligger de tio nationella målen för friluftslivspolitiken samt aktuella rapporter kring friluftslivets och naturens betydelse. Utredningen omfattar nulägesanalys, omvärldsanalys samt åtgärdsförslag. De insatser som utredningen föreslår sorteras in under fyra rubriker: 1. Samverkan och organisation 2. Styrdokument friluftsliv 3. Aktiviteter friluftsliv och stöd till föreningslivet 4. Utveckla naturområden, vandringsleder och motionsanläggningar Maria Reinholdsson Jenny Svärdsäter Kommunchef Avdelningschef Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Utredning friluftsfrämjande insatser, 2025-11-07 - Svar från föreningsrådet, 2025-04-24 - Tjänsteutlåtande servicenämnden – utredning friluftsfrämjande insatser, 2026-01-22 - Beslut SERN, 2026-01-29 Ärendet I Ale kommuns mål och budget för 2025–2028 har kommunstyrelsen (kultur- och fritidsutskottet) och servicenämnden fått i uppdrag att utreda friluftsfrämjande insatser. Uppdraget beskrivs enligt följande: ”Utred insatser och/eller åtgärder som ökar vistelse i natur och miljö. Förslag ska utvärderas genom en omvärlds- och konsekvensanalys”. Under 2025 har en utredning gjorts i samarbete mellan kommunledningsförvaltningen, serviceförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen. De önskade effekterna av åtgärderna är att öka nyttjandegraden av det Ale kommun redan erbjuder samt tillgängliggöra fler ytor kopplat till natur och miljö. En annan aspekt är också att friluftsfrämjande insatser kan vara en viktig del i kommunens beredskapsarbete, och bidra till att göra Alesamhället och dess invånare bättre rustade att hantera en eventuell kris- eller krigssituation. På kultur- och fritidsutskottets sammanträde 2026-02-17 (KS-KFu § 13) återremitterades ärendet för att komplettera med handlingar från servicenämnden om utredning friluftsfrämjande insatser. Ärendet har nu kompletterats med handlingar från servicenämnden. På servicenämndens sammanträde 2026-01-29 togs beslut att föreslå kommunfullmäktige att fastställa uppdraget att utreda friluftsfrämjande åtgärder som slutfört. Som utgångspunkt för utredningen ligger de tio nationella målen för friluftslivspolitiken samt rapporter kring friluftslivets och naturens betydelse som Folkhälsomyndigheten, Naturvårdsverket, Svenskt friluftsliv och Friluftsfrämjandet sammanställt. Utredningen omfattar nulägesanalys, omvärldsanalys samt åtgärdsförslag. Omvärldsanalysen baseras på enkätrapporten Sveriges friluftslivskommun samt intervjuer och jämförelser med några utvalda kommuner. Nulägesanalysen innehåller hur organisation och ansvarsområden är fördelade i kommunen idag kopplat till friluftsfrämjande insatser, samt en nulägesbeskrivning över vad kommunen erbjuder gällande vandringsleder, naturområden och aktiviteter samt vad föreningslivet och näringslivet erbjuder. Insatser De insatser som utredningen föreslår sorteras in under fyra rubriker: 1. Samverkan och organisation 2. Styrdokument friluftsliv 3. Aktiviteter friluftsliv och stöd till föreningslivet 4. Utveckla naturområden, vandringsleder och motionsanläggningar Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Förvaltningens bedömning Med utgångspunkt från de tio nationella friluftspolitiska målen kan kommunen med små medel göra stora förflyttningar i en positiv riktning. Naturen är kommunens största fritidsanläggning och den är tillgänglig för Ales invånare alla dagar på året. Rapporterna som hänvisas till i utredningen lyfter alla naturens värde för människors välmående. Förvaltningen anser att insatserna som föreslås kan anses vara både rimliga och nyttiga ur ett folkhälsoperspektiv, och kan innebära långsiktiga positiva effekter för hela kommunen. Om det skulle finnas en ambition att genomföra insatserna som föreslås i utredningen, så kan nästa steg vara att ta fram en handlingsplan där åtgärderna konkretisares och bedöms utifrån genomförandets svårighetsgrad och kostnader. Vissa åtgärder kan ske med enkla medel och till ingen eller låg kostnad, där kostnaderna hanteras inom ordinarie verksamhet och budgetprocess. Vissa åtgärder tar längre tid att genomföra och med högre kostnader som kräver planering och framförhållning, där några kan göras direkt medan annat kan genomföras på längre sikt. Åtgärder kan påskyndas med politiska beslut och investeringsmedel. Det kan behövas särskilda aktivitetsplaner för de större åtgärderna som tydliggör ansvar, metod, tidplan, budget, utvärdering och godkänns av berörda nämnder. I samband med prioritering och genomförande ska det vara tydligt vem som ansvarar för finansiering av de åtgärder som ska genomföras och, vid behov, avsättas resurser för framtida drift. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Utredningen innehåller förslag på insatser som kan genomföras inom ram samt insatser som kräver utökad ram. Ett införande av tjänsten friluftsamordnare innebär en utökning av tjänster motsvarande minst en halvtidstjänst.* Dessutom föreslås tillskott på 100 000 kr till enhet kultur- och fritidsutvecklings budget att användas till friluftsinsatser som arrangeras av enheten själva eller i samverkan med föreningar/organisationer. Ett införande av ytterligare en parkarbetare innebär en utökad personalbudget hos park och anläggning motsvarande en heltidstjänst, alternativt att det behöver tillföras en utökad driftsbudget på uppskattningsvis 400 000 kr riktade till inköp av tjänster från externa leverantörer. Utökning av budget för föreningsbidrag föreslås med 150 000 kr, där 100 000 kr riktas till ett föreningsbidrag för friluftsaktiviteter och 50 000 kr till ett utökat bidrag till förening/-ar som ansvarar för skötsel av vandringsleder. Åtgärd Bedömd kostnad Friluftssamordnare 50 % 500 000 kr Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Parkarbetare (alt. externa tjänster) 400 000–600 000 kr Riktade stöd till friluftsaktiviteter 200 000 kr Ökat stöd till föreningar som driftar leder 50 000 kr Externa projektmedel (till exempel LONA och Leader) bedöms kunna sökas för delar av investeringar, särskilt för satsningar på tillgänglighet och utveckling av leder. *Ale kommun har heltidsanställning som norm. Påverkan ur ett invånarperspektiv Om insatserna genomförs innebär det bland annat att friluftsplatser och -aktiviteter marknadsförs i en högre utsträckning, vilket kan bidra till att fler invånare får kännedom om och tar del av utbudet. Det bör för Ales invånare vara fördelaktigt att fler friluftsaktiviteter erbjuds, att platser tillgängliggörs och att tätortsnära stigar/leder märks upp, vilket sannolikt gör att fler invånare tar del av friluftsfrämjande insatser. Insatserna kan sannolikt även bidra till en stärkt besöksnäring i Ale kommun, något som bör vara positivt för såväl invånare som lokala företag. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Fokus på insatserna ligger på att utveckla det som redan finns, och skapa ett bättre nyttjande av befintliga resurser och platser. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål De insatser som föreslås i utredningen kan, om de skulle genomföras, på olika sätt bidra till de tre riktningsmålen: kundnytta, effektivitet och trygghet. Friluftsfrämjande insatser, i form av till exempel fler aktiviteter, bidrar till ökad kundnytta för invånarna i Ale. Bildande av en arbetsgrupp med fokus på samordning av friluftslivsarbetet i kommunen bör bidra till en effektivare organisation. Fler aktiviteter kan leda till fler människor som vistas på platser för friluftsliv, vilket sannolikt bidrar till en upplevd ökad trygghet på dessa platser. Remiss och samberedning Föreningsrådet har getts möjlighet att inkomma med inspel till utredningen och deras skrivelse finns som bilaga samt att deras inspel har vävts in i utredningen. Samberedning har skett med representanter från stab samhällsbyggnad och park och anläggning utifrån att ansvaret för åtgärderna fördelas mellan kommunlednings-, service- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Om insatserna som föreslås i utredningen skulle genomföras får det påverkan på enheterna kultur- och fritidsutveckling samt park och anläggning, men också funktioner inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Beslutet skickas till: Enhetschef Stab samhällsbyggnad Enhetschef Park och anläggning Föreningsrådet Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-02-17 KS-KFu § 13 KS 2025/258 Utredning friluftsfrämjande insatser Beslut Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott återremitterar ärendet för att komplettera med handlingar från servicenämnden om utredning friluftsfrämjande insatser. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning I Ale kommuns mål och budget för 2025–2028 har kommunstyrelsen (kultur- och fritidsutskottet) och servicenämnden fått i uppdrag att utreda friluftsfrämjande insatser som ökar vistelse i natur och miljö. Som utgångspunkt för utredningen ligger de tio nationella målen för friluftslivspolitiken samt aktuella rapporter kring friluftslivets och naturens betydelse. Utredningen omfattar nulägesanalys, omvärldsanalys samt åtgärdsförslag. De insatser som utredningen föreslår sorteras in under fyra rubriker: 1. Samverkan och organisation 2. Styrdokument friluftsliv 3. Aktiviteter friluftsliv och stöd till föreningslivet 4. Utveckla naturområden, vandringsleder och motionsanläggningar Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, 2026-01-14 - Utredning friluftsfrämjande insatser, 2025-11-07 - Svar från föreningsrådet, 2025-04-24 - Beslut KS-KFu 2026-01-20 Utredning friluftsfrämjande insatser Yrkande Robert Jansson (SD), ordförande yrkar på att kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott återremitterar ärendet för att komplettera med handlingar från servicenämnden om utredning friluftsfrämjande insatser. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande PROTOKOLL Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Sammanträdesdatum: 2026-02-17 Beslutsgång Ordförande ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott beslutar att återremittera ärendet. Beslutet skickas till Kultur- och fritid Justerandes sign. Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 2025/258 Datum: 2026-01-14 Verksamhetsutvecklare Emma Kronberg Kommunstyrelsen Utredning friluftsfrämjande insatser Förslag till beslut Kultur- och fritidsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa uppdraget att utreda friluftsfrämjande åtgärder som slutfört. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning I Ale kommuns mål och budget för 2025–2028 har kommunstyrelsen (kultur- och fritidsutskottet) och servicenämnden fått i uppdrag att utreda friluftsfrämjande insatser som ökar vistelse i natur och miljö. Som utgångspunkt för utredningen ligger de tio nationella målen för friluftslivspolitiken samt aktuella rapporter kring friluftslivets och naturens betydelse. Utredningen omfattar nulägesanalys, omvärldsanalys samt åtgärdsförslag. De insatser som utredningen föreslår sorteras in under fyra rubriker: 1. Samverkan och organisation 2. Styrdokument friluftsliv 3. Aktiviteter friluftsliv och stöd till föreningslivet 4. Utveckla naturområden, vandringsleder och motionsanläggningar Maria Reinholdsson Kommunchef samt tf. avdelningschef Invånarservice Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Utredning friluftsfrämjande insatser, 2025-11-07 - Svar från föreningsrådet, 2025-04-24 Ärendet I Ale kommuns mål och budget för 2025–2028 har kommunstyrelsen (kultur- och fritidsutskottet) och servicenämnden fått i uppdrag att utreda friluftsfrämjande insatser. Uppdraget beskrivs enligt följande: ”Utred insatser och/eller åtgärder som ökar vistelse i natur och miljö. Förslag ska utvärderas genom en omvärlds- och konsekvensanalys”. Under 2025 har en utredning gjorts i samarbete mellan kommunledningsförvaltningen, serviceförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen. De önskade effekterna av åtgärderna är att öka nyttjandegraden av det Ale kommun redan erbjuder samt tillgängliggöra fler ytor kopplat till natur och miljö. En annan aspekt är också att friluftsfrämjande insatser kan vara en viktig del i kommunens beredskapsarbete, och bidra till att göra Alesamhället och dess invånare bättre rustade att hantera en eventuell kris- eller krigssituation. Som utgångspunkt för utredningen ligger de tio nationella målen för friluftslivspolitiken samt rapporter kring friluftslivets och naturens betydelse som Folkhälsomyndigheten, Naturvårdsverket, Svenskt friluftsliv och Friluftsfrämjandet sammanställt. Utredningen omfattar nulägesanalys, omvärldsanalys samt åtgärdsförslag. Omvärldsanalysen baseras på enkätrapporten Sveriges friluftslivskommun samt intervjuer och jämförelser med några utvalda kommuner. Nulägesanalysen innehåller hur organisation och ansvarsområden är fördelade i kommunen idag kopplat till friluftsfrämjande insatser, samt en nulägesbeskrivning över vad kommunen erbjuder gällande vandringsleder, naturområden och aktiviteter samt vad föreningslivet och näringslivet erbjuder. Insatser De insatser som utredningen föreslår sorteras in under fyra rubriker: 1. Samverkan och organisation 2. Styrdokument friluftsliv 3. Aktiviteter friluftsliv och stöd till föreningslivet 4. Utveckla naturområden, vandringsleder och motionsanläggningar Förvaltningens bedömning Med utgångspunkt från de tio nationella friluftspolitiska målen kan kommunen med små medel göra stora förflyttningar i en positiv riktning. Naturen är kommunens största fritidsanläggning och den är tillgänglig för Ales invånare alla dagar på året. Rapporterna som hänvisas till i utredningen lyfter alla naturens värde för människors välmående. Förvaltningen anser att insatserna som föreslås kan anses vara både rimliga och nyttiga ur ett folkhälsoperspektiv, och kan innebära långsiktiga positiva effekter för hela kommunen. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Om det skulle finnas en ambition att genomföra insatserna som föreslås i utredningen, så kan nästa steg vara att ta fram en handlingsplan där åtgärderna konkretisares och bedöms utifrån genomförandets svårighetsgrad och kostnader. Vissa åtgärder kan ske med enkla medel och till ingen eller låg kostnad, där kostnaderna hanteras inom ordinarie verksamhet och budgetprocess. Vissa åtgärder tar längre tid att genomföra och med högre kostnader som kräver planering och framförhållning, där några kan göras direkt medan annat kan genomföras på längre sikt. Åtgärder kan påskyndas med politiska beslut och investeringsmedel. Det kan behövas särskilda aktivitetsplaner för de större åtgärderna som tydliggör ansvar, metod, tidplan, budget, utvärdering och godkänns av berörda nämnder. I samband med prioritering och genomförande ska det vara tydligt vem som ansvarar för finansiering av de åtgärder som ska genomföras och, vid behov, avsättas resurser för framtida drift. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Utredningen innehåller förslag på insatser som kan genomföras inom ram samt insatser som kräver utökad ram. Ett införande av tjänsten friluftsamordnare innebär en utökning av tjänster motsvarande minst en halvtidstjänst.* Dessutom föreslås tillskott på 100 000 kr till enhet kultur- och fritidsutvecklings budget att användas till friluftsinsatser som arrangeras av enheten själva eller i samverkan med föreningar/organisationer. Ett införande av ytterligare en parkarbetare innebär en utökad personalbudget hos park och anläggning motsvarande en heltidstjänst, alternativt att det behöver tillföras en utökad driftsbudget på uppskattningsvis 400 000 kr riktade till inköp av tjänster från externa leverantörer. Utökning av budget för föreningsbidrag föreslås med 150 000 kr, där 100 000 kr riktas till ett föreningsbidrag för friluftsaktiviteter och 50 000 kr till ett utökat bidrag till förening/-ar som ansvarar för skötsel av vandringsleder. Åtgärd Bedömd kostnad Friluftssamordnare 50 % 500 000 kr Parkarbetare (alt. externa tjänster) 400 000–600 000 kr Riktade stöd till friluftsaktiviteter 200 000 kr Ökat stöd till föreningar som driftar leder 50 000 kr Externa projektmedel (till exempel LONA och Leader) bedöms kunna sökas för delar av investeringar, särskilt för satsningar på tillgänglighet och utveckling av leder. *Ale kommun har heltidsanställning som norm. Påverkan ur ett invånarperspektiv Om insatserna genomförs innebär det bland annat att friluftsplatser och -aktiviteter marknadsförs i en högre utsträckning, vilket kan bidra till att fler invånare får kännedom om och tar del av Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se utbudet. Det bör för Ales invånare vara fördelaktigt att fler friluftsaktiviteter erbjuds, att platser tillgängliggörs och att tätortsnära stigar/leder märks upp, vilket sannolikt gör att fler invånare tar del av friluftsfrämjande insatser. Insatserna kan sannolikt även bidra till en stärkt besöksnäring i Ale kommun, något som bör vara positivt för såväl invånare som lokala företag. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Fokus på insatserna ligger på att utveckla det som redan finns, och skapa ett bättre nyttjande av befintliga resurser och platser. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål De insatser som föreslås i utredningen kan, om de skulle genomföras, på olika sätt bidra till de tre riktningsmålen: kundnytta, effektivitet och trygghet. Friluftsfrämjande insatser, i form av till exempel fler aktiviteter, bidrar till ökad kundnytta för invånarna i Ale. Bildande av en arbetsgrupp med fokus på samordning av friluftslivsarbetet i kommunen bör bidra till en effektivare organisation. Fler aktiviteter kan leda till fler människor som vistas på platser för friluftsliv, vilket sannolikt bidrar till en upplevd ökad trygghet på dessa platser. Remiss och samberedning Föreningsrådet har getts möjlighet att inkomma med inspel till utredningen och deras skrivelse finns som bilaga samt att deras inspel har vävts in i utredningen. Samberedning har skett med representanter från stab samhällsbyggnad och park och anläggning utifrån att ansvaret för åtgärderna fördelas mellan kommunlednings-, service- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Om insatserna som föreslås i utredningen skulle genomföras får det stor påverkan på enheterna kultur- och fritidsutveckling samt park och anläggning, men också funktioner inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Beslutet skickas till: Stab samhällsbyggnad Park och anläggning Kultur- och fritidsutveckling Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Föreningsrådet Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Utredning Friluftsfrämjande insatser Handläggare Emma Kronberg, fritids- och verksamhetsutvecklare Organisation Kommunledningsförvaltningen Beslutad: Innehåll 1. Inledning och bakgrund ...................................................................................................4 1.1. Nationella politiska mål ..............................................................................................4 2. Nuläge Ale kommun .........................................................................................................5 2.1. Organisation och ansvarsområden ..............................................................................5 2.2. Medborgarenkät inom FÖP Älvängen ........................................................................6 2.3. Medborgarundersökningen .........................................................................................6 2.4. Naturområden, vandringsleder och motionscentraler .................................................6 2.4.1. Vandringsleder och naturområden ................................................................................6 2.4.2. Sjöar och badplatser ......................................................................................................7 2.4.3. Näridrottsplatser, utegym och motionsanläggningar ....................................................7 2.4.4. Attraktivare älv ...............................................................................................................8 2.4.5. Analys av grönområden ..................................................................................................8 2.5. Piffl delningsskåp .......................................................................................................8 2.6. Häng med oss ut-metoden ...........................................................................................8 2.7. Pep kommun ...............................................................................................................9 2.8. Föreningsliv ................................................................................................................9 2.8.1. Hittaut ...........................................................................................................................10 2.9. Näringsliv ..................................................................................................................10 2.10. Sammanfattning av nuläge ....................................................................................11 3. Forskning och rapporter ................................................................................................12 3.1. Folkhälsomyndigheten ..............................................................................................12 3.2. Rapport Svenskt friluftsliv ........................................................................................12 3.3. Rapport Naturvårdsverket .........................................................................................13 3.4. Friluftsfrämjandets kommunrapport .........................................................................13 3.5. Sammanfattning ........................................................................................................14 4. Omvärldsbevakning ........................................................................................................14 4.1. Sveriges friluftskommun ...........................................................................................14 4.2. Vänersborgs kommun ...............................................................................................15 4.3. Tjörns kommun .........................................................................................................15 4.4. Göteborgs stad ..........................................................................................................15 4.5. Värnamo kommun ....................................................................................................16 4.6. Sammanfattning omvärldsbevakning .......................................................................16 5. Slutsatser och förslag till insatser ..................................................................................16 5.1. Samverkan och organisation .....................................................................................17 5.2. Styrdokument friluftsliv ............................................................................................18 5.3. Aktiviteter friluftsliv och stöd till föreningslivet ......................................................18 5.4. Utveckla naturområden, vandringsleder och motionsanläggningar .........................19 6. Källor/hänvisningar ........................................................................................................21 1. Inledning och bakgrund I Ale kommuns budget för 2025 har kommunstyrelsen (kultur- och fritidsutskottet) och servicenämnden fått i uppdrag att utreda friluftsfrämjande insatser. Uppdrag Friluftsfrämjande insatser Beskrivning Utred insatser och/eller åtgärder som ökar vistelse i natur och miljö. Förslag ska utvärderas genom en omvärlds- och konsekvensanalys. Med friluftsfrämjande insatser avses åtgärder som bidrar till ökad vistelse i natur och miljö. Med natur och miljö menas såväl mer otillgänglig vildmark som stadsnära gröna områden och parker. Friluftsliv kan omfatta många typer av aktiviteter, allt från promenader, bad eller picknick i en park till fågelskådning, bergsklättring, svampplockning och terrängcykling. Genom att ha en bred och inkluderande syn på vilka aktiviteter som är friluftsliv, liksom var friluftsliv kan utövas, kan kommunen skapa förutsättningar för insatser som bidrar till ökad folkhälsa, integration och ett rikare kulturliv. Friluftsfrämjande insatser kan också kopplas till kommunens krisberedskapsarbete, och kan bidra till att göra Alesamhället och dess invånare bättre rustade att hantera en eventuell kris- eller krigssituation. Eftersom utbildningsförvaltningen inte omfattats av uppdraget, så omfattar inte heller utredningen insatser som rör utbildningsförvaltningens verksamhetsområde. 1.1. Nationella politiska mål År 2012 beslutade regeringen om tio mål för friluftslivspolitiken (2012/13:51). De handlar i stort om att utveckla och genomföra åtgärder så att förutsättningarna för friluftslivsutövandet förbättras. För att uppnå friluftslivsmålen krävs insatser från flera aktörer: från nationella myndigheter till regioner, kommuner, näringslivet och civilsamhället. Målformulering Genom målet vill politiken 1. Tillgänglig natur för alla Att alla människor ska ha möjlighet att vistas i och njuta av natur- och kulturlandskapet. 2. Starkt engagemang och Sätta individens personliga val och engagemang i centrum. samverkan 3. Allemansrätten Värna allemansrätten och att allmänhet, markägare, föreningar och företag har god kunskap om allemansrätten. 4. Tillgång till natur för Säkerställa möjligheter till friluftslivet genom hållbart friluftsliv brukande, fysisk planering och bevarande. 5. Attraktiv tätortsnära natur Värna tillgången till attraktiv natur i och i närheten av tätorter. Allmänheten ska ha tillgång till grönområden och ett tätortsnära landskap med höga frilufts-, natur- och kulturmiljövärden. 6. Hållbar regional tillväxt Att friluftsliv och turism bidrar till att stärka den lokala och och landsbygdsutveckling regionala attraktiviteten och medverkar till en stark, hållbar utveckling och regional tillväxt. 7. Skyddade områden som Göra naturområden attraktiva för friluftsliv och rekreation. resurs för friluftslivet 8. Ett rikt friluftsliv i skolan Att förskolor och skolor bedriver friluftslivsverksamhet och undervisning om förutsättningar för en god miljö och hållbar utveckling. 9. Friluftsliv för god Skapa goda förutsättningar för människor att vara folkhälsa regelbundet fysiskt aktiva i natur- och kulturlandskapet. 10. God kunskap om Säkra tillgången till etablerad forskning och friluftslivet statistikinsamling kring friluftsliv. Tabell 1. De tio nationella målen för friluftslivspolitiken 2. Nuläge Ale kommun Avsnittet går igenom hur organisation och ansvarsområden är fördelade i kommunen kopplat till friluftsfrämjande insatser. Kapitlet innehåller också en nulägesbeskrivning över vad kommunen erbjuder gällande vandringsleder, naturområden och aktiviteter men även vad föreningslivet och näringslivet erbjuder. 2.1. Organisation och ansvarsområden Servicenämnden ansvarar enligt reglemente för kommunala idrotts-, fritids- och kulturanläggningar såsom idrottsplatser, elljusspår, vandringsleder och ridvägar. Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott har till uppgift att ansvara för kommunens kultur- och fritidsverksamhet. Enligt reglementet ska utskottet genom ett nära samarbete med i kommunen verksamma ideella föreningar, andra organisationer och kulturarbetare inom styrelsens verksamhetsområde stimulera det arbete som dessa bedriver. Kultur- och fritidsutskottet ska inom ramen för av fullmäktige beviljade anslag för utskottet, fördela föreningsbidrag i enlighet med bidragsregler fastställda av fullmäktige. Kultur- och fritidsutskottet ska verka för att kulturarvet i kommunen bevaras och tillgängliggörs. Samhällsbyggnadsnämnden fullgör de uppgifter som ankommer på kommun enligt kulturmiljölagen (1988:950). Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för kommunens övergripande naturvårds och skogsvårdsarbete. Samhällsbyggnadsnämnden är byggnadsnämnd i kommunen och ansvarar för kommunens uppgifter enligt plan- och bygglagen (2010:900). Samhällsbyggnadsnämnden har hand om kommunens övergripande mark- och bostadspolitik, varvid nämnden ska tillse att bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet främjas. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar i kommunen för verksamheter gällande miljö- och hälsoskydd, strandskydd och renhållning samt övergripande frågor om klimat och miljö. 2023 antogs av samhällsbyggnadsnämnden ett åtgärdsprogram för naturvård i Ale kommun som är ett viktigt underlag till den fysiska planeringen. För att kunna fatta beslut och göra avvägningar mellan olika intressen för ett hållbart samhällsbygge krävs kunskap om de naturvärden som finns i kommunen, vilket det uppdaterade naturvårdsprogram bidrar till. Naturvårdsprogrammet med tillhörande åtgärdsprogram är politiskt beslutad och gäller tills vidare. Prioriteringar av åtgärder görs av ansvarig förvaltning i samband med verksamhetsplanering. Det har inom samhällsbyggnadsnämnden påbörjats ett arbete med att ta fram en skogspolicy, vilken i stor uträckning har en koppling till arbetet med tillgängliggörandet av platser för friluftsliv. 2.2. Medborgarenkät inom FÖP Älvängen Under våren 2023 genomfördes en medborgarenkät och träffar för att ta in medborgares kunskaper och idéer kring Älvängens stundande utveckling. Det insamlade materialet sammanställdes som ett planeringsunderlag för arbetet med fördjupad översiktsplan (FÖP) Älvängen 2050. I enkäten uttrycker många att de valt att flytta till Älvängen för närheten till naturen. Flertalet skogsområden uppmärksammas ha rekreativa värden för många. Exempelvis för utflykter, svamp, bärplockning, promenader, träning, ridning, och lek. Även jordbrukslandskapet uppskattas. Kommentarer fanns också kring önskan om en park, bättre tillgång till skogen och elljusspår samt att bevara ridspår i Älvängen. 2.3. Medborgarundersökningen Medborgarundersökningen i Ale genomfördes 2023. Överlag är de flesta Alebor nöjda med det som enkäten frågar om kopplat till friluftsliv (till exempel utbudet av friluftsområden och utbudet av belysta motionsspår i kommunen). Gällande frågan om utbudet av allmänna träningsplatser, som i enkäten exemplifieras med utegym, avviker med en lägre andel nöjda. 2.4. Naturområden, vandringsleder och motionscentraler 2.4.1. Vandringsleder och naturområden I Ale kommun finns vackra naturområden och vandringsleder som kan besökas året om. Föreningen OK Alehof får ett föreningsbidrag att för att sköta kommunens vandringsleder Hålldammsleden, Trolltjärnsleden, Mettjärnsleden, Buråsleden och Risvedenspåret. Naturskyddsföreningen i Ale får föreningsbidrag för att sköta Pilgrimsleden. På grund av utmaningar med återväxten i föreningslivet så kommer det framöver finnas behov av att kommunen i större utsträckning kan bistå föreningarna i driften av vandringslederna. Det kommer kräva investeringar i fordonspark och även kompetensutveckling av befintlig personal. Ale kommun har statistik för antalet besökare som passerar via Jennylund där Bohusleden, Pilgrimsleden och Vättlefjällsleden går igenom. Perioden februari-november 2024 var det 6 638 besök, det är i snitt 19 besökare per dag. För övriga vandringsleder i kommunen saknas statistik. I kommunen finns också ett antal natur- och kulturområden med tillhörande promenadstigar som Fågeldammarna i Surte, Prästalund, Kilanda och Alvhemsstigen. I väster rinner Göta älv och i öster och på högre höjder finns de stora barrskogsområdena Vättlefjäll, Alefjäll och Risveden. I Ale kommun finns det totalt 16 skyddade naturområden, så kallade naturreservat, som förvaltas av Västkuststiftelsen. Vättlefjäll erbjuder omväxlande natur med ett flertal markerade vandringsleder och motionsspår. Ale deltar i nätverket Hållbara Vättlefjäll, vars syfte är att samla olika aktörer för samverkan kring Vättlefjäll. 2.4.2. Sjöar och badplatser Surtesjön är en mycket populär bad- och kanotsjö och från Surtesjön finns ett sammanhängande sjösystem att paddla i, med Gäddevattnet, Stentjärn, Skyrsjön och Kroksjön. Ale har 180 sjöar som är större än en hektar. Stora Kroksjön och Abborresjön är exempel på sjöar som fungerar för sportfiske och det finns cirka fem fiskeföreningar som är registrerade i kommunens föreningsregister. I Ale finns fyra kommunala badplatser: Vimmersjön, Hålsjön, Surtesjön och Hultasjön som underhålls och städas under hela badsäsongen. Ett utvecklingsområde som serviceförvaltningen lyfter fram är tillgången till toaletter vid badplatserna och andra attraktiva utemiljöer för att skapa förutsättningar för en trivsam miljö. I dag löser kommunen behovet med bajamajor vid några få utvalda platser under högsäsong, men det finns mer att utveckla. Serviceförvaltningen har ett äskande inför budget 2026 som handlar om att köpa in och drifta autonoma toaletter på fler platser i kommunen. Förbättrad tillgänglighet och standard på kommunens vandringsleder och badplatser var en fråga som lyftes i serviceförvaltningens nulägesanalys för 2024-2025. 2.4.3. Näridrottsplatser, utegym och motionsanläggningar I Skepplanda, Älvängen, Nol, Nödinge och Surte finns näridrottsplatser. Näridrottsplatserna är främst anpassade för olika bollsporter och skapar möjlighet för spontan lek och rörelse. Utegym finns i Alafors, Nol, Nödinge och Surte. När det gäller utegym saknas instruktioner på vissa av platserna och kommunen har inga aktiviteter eller instruktörer för att aktivera fler invånare på platserna. När det gäller utrustningen på vissa av utegymmen så finns det mer modern och användarvänlig utrustning på marknaden. I medborgarundersökningen som gjordes 2023 framkommer att på frågan om utbudet av allmänna träningsplatser, som i enkäten exemplifieras med utegym, avviker med en lägre andel nöjda. Elbelysta motionsspår finns i Skepplanda, Alafors, Nödinge och Bohus. Furulund i Alafors är en motionsanläggning med elljusspår, utegym, mountainbikespår och pumptrack. Ale 90 IK får bidrag av Ale kommun för att ansvara för skötseln av anläggningen. I anslutning till Furulundsområdet finns Alebacken, som har konstsnöanläggning och, när vintervädret tillåter, kan erbjuda utförsåkning. Sommartid erbjuds möjlighet till downhillcykling i Alebacken. Anläggningen drivs ideellt av föreningen Alebacken SK. Det finns potential i att ytterligare öka nyttjandegraden under sommarhalvåret. Ett förslag som framkommit i utredningen är att tydligare knyta ihop Furulundsområdet och Alebacken för att lyfta fram de aktiviteter som området erbjuder, samt verka för en utökad samverkan mellan föreningarna Ale 90 IK och Alebacken SK. På Dammekärr i Nödinge finns en motionsanläggning med elljusspår, vandringsleder, konstsnöanläggning för längdskidåkning, utegym, discgolfbana, klubblokal och omklädningsrum. Här bedriver OK Alehof sin verksamhet som omfattar orientering, terränglöpning och längdskidåkning. Jennylund i Bohus är kommunens största motions- och friluftsanläggning, där föreningarna Ale Jennylunds Ridklubb, Bohus IF, Bohus Scoutkår samt Surte Bandyklubb bedriver sin verksamhet. På platsen finns friidrottsanläggning, ridhus, bandyhall samt tre fristående klubblokaler. Området är dessutom en knytpunkt med elljusspår, ridväg och vandringsleder. Ale kommun har beviljats projektbidrag från Leader Göta Älv & Säveån på drygt 1 mkr för att utveckla anläggningen med en discgolfbana, ett utegym, förbättring av parkeringsytorna samt en informationstavla som gör att besökare enklare ska kunna orientera sig på området. Åtgärderna beräknas vara genomförda till sommaren 2026. 2.4.4. Attraktivare älv Attraktivare älv är ett projekt som funnits sedan 2009 och startades med utgångspunkt från kommuninvånarnas önskemål om att göra älvstråket mer tillgängligt och attraktivt. Serviceförvaltningen har ett uppdrag och en årlig investeringsbudget om 300 000 kr för att göra investeringar med syftet att tillgängliggöra älven. Ett tillgänglighetsanpassat fågeltorn i Stora Viken är ett exempel på insatser som projektet ”Attraktivare älv” mynnat ut i. I Surte har två platser med bänkar, bord och grillplats färdigställts och en iläggningsplats för småbåtar har skapats i Grönån, strax norr om Repslagarmuseet i Älvängen. 2.4.5. Analys av grönområden Göteborgsregionen har under 2024 kartlagt grönområden för kommunerna i regionen, via en GIS-metod. Kartläggningen tar inte hänsyn till kvalitativa aspekter eller ägandeförhållanden. När det gäller hektar grönområden per person och per kommun ligger Ale bland topp fem kommuner. Däremot när det gäller andel tätortsyta som är grönområde så är Ale på näst sista plats av 13 kommuner i GR. 2.5. Piffl delningsskåp Piffl är en delningsplattform för sport- och utomhusspel för att främja rörelse och aktivitet på ett hållbart sätt. I Ale finns aktivitetsboxar utplacerade på tre platser. Två boxar placerades ut i februari 2024 vid Surte aktivitetspark och Älvevi idrottsplats. Under det första året har 2 104 personer nyttjat utrustningen i skåpen. Fördelningen mellan boxarna är 61 % av användarna i Surte och resterande 39 % i Älvängen. I september 2025 placerades även en box på torget Fjärilen i centrala Nödinge. 2.6. Häng med oss ut-metoden Friluftsfrämjandet har tagit fram Häng med oss ut-metoden, där friluftsliv används som metod för ökad psykisk hälsa. Friluftsfrämjandet håller utbildningar för de som vill använda metoden i sitt arbete inom till exempel socialtjänsten, LSS, vuxenpsykiatrin eller annan verksamhet där en möter personer med psykisk ohälsa. I Ale kommun har två boendestödjare inom verksamhet funktionsstöd utbildats i metoden. En av dessa har sedan i maj 2025 bedrivit gruppträffar inom ramen för Häng med oss ut- metoden, där deltagarna bestått av boende på Änggatan och Treklöver samt personer med boendestöd. Från 28 maj till 7 oktober har 10 träffar genomförts med totalt 19 olika deltagare. Träffarna har varit mycket uppskattade av de som deltagit. 2.7. Pep kommun Generation Pep är en icke vinstdrivande organisation som initierades av Kronprinsessparet och grundades år 2016. Generation Pep driver tillsammans med ett antal kommuner ett utvecklingsarbete som kallas Pep kommun. Generation Peps arbete utgår från Barnkonventionen, Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) och de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR 2023), och organisatonen samarbetar med etablerade kunskapspartners. Arbetet syftar till att sätta fokus på barn och unga, mat och fysisk aktivitet, samt att utmana och förändra nuvarande system och strukturer. Syftet är dessutom att skapa vägledning och stöd för implementering och att skapa en röd tråd mellan olika delar av kommunen. Arbetssätten anpassas till den lokala kontexten. Ale kommun deltar sedan januari 2025 tillsammans med 24 andra kommuner i Pep kommun. En samordnare har utsetts och en arbetsgrupp ansvarar för att driva arbetet framåt. Ambitionen är att samtliga förvaltningar ska involveras i Pep kommun-arbetet i Ale. Pep kommun fokuserar på sju teman varav de flesta kan kopplas till friluftsfrämjande insatser: 1. Skol- och förskolebaserade program, 2. Aktiv transport, 3. Hälsofrämjande matmiljöer, 4. Barns rätt till hälsa, 5. Hälsofrämjande samhällsplanering och stadsplanering, 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård, samt 7. Idrotts- och fritidsaktiviteter för alla. 2.8. Föreningsliv Föreningsrådet i Ale har fått lämna synpunkter till utredningen och framfört önskemål om förbättrad tillgänglighet, tydligare information och skyltning av vandringsleder samt att konceptet Hittaut utvecklas för hela kommunen, exempelvis Hålanda. Ale kommun har ett aktivt föreningsliv med många organisationer som erbjuder olika friluftsaktiviteter, ofta med stöd från kommunala föreningsbidrag. Det finns scout-, fiske-, idrotts-, pensionärs- och kulturföreningar, till exempel: • OK Alehof – ansvarar för vandringsleder och motionsanläggningen Dammekärr, anordnar Vättlefjällsvandringen samt friskvårdssatsningen Hittaut. • Ale 90 IK – erbjuder mountainbike, löpning och stavgång samt sköter om Furulundsstugan, elljusspår och utegym. • Naturskyddsföreningen Ale – arrangerar vandringar och planerar fler aktiviteter för olika målgrupper, t.ex. bäversafari och familjeaktiviteter. • SPF Seniorerna och Hålanda hembygdsförening – erbjuder vandringar och stavgång för äldre. • Ale Brukshundklubb – driver träning, tävlingar och sociala aktiviteter på sin anläggning som ligger strax utanför Nödinge. • Kallarebergets natur- och kulturförening – ansvarar för natur- och kulturstigar i anslutning till Ale Vikingagård och arrangerar tipspromenader och vandringar. • Skogsföreningen i Ale – sköter slåtteräng och erbjuder lie-kurser. • Björkärrs ängs vänner – vårdar Björkärrs äng, bekämpar invasiva arter och planerar guidningar. • Alefjälls naturskyddsförening – bevakar natur- och livsmiljöintressen på Alefjäll. • Kanotpool Vättlefjäll – hyr ut kanoter till privatpersoner, föreningar och skolor vid Surtesjön. 2.8.1. Hittaut Hittaut är ett friskvårdskoncept som tillhandahålls av Svenska Orienteringsförbundet. Konceptet går ut på att man med hjälp av en karta ska hitta checkpoints. Det finns checkpoints i fyra olika svårighetsnivåer och de är placerade i stadsmiljö, parker, bostadsområden och tätortsnära skogar. Ale kommun var 2025 en av totalt 95 Hittaut-orter. Föreningen OK Alehof har sedan 2018 genomfört Hittaut i Ale varje år, satsningen har finansierats via föreningsbidrag från Ale kommun. Hittaut är en aktivitet som vänder sig till i princip alla invånare i kommunen, och som bidrar till att locka besökare till kommunen och som får fler att komma ut i naturen och upptäcka nya platser. Flera av kommunens skolor använder sig av Hittaut i idrottsundervisningen. Det går att använda en tryckt karta eller den digital kartan som finns i Hittaut-appen och på Hittauts hemsida. Den tryckta kartan delas ut till samtliga hushåll i Ale. Kartan sträcker sig över stora delar av Ale. 2024 var det 1102 registrerade användare som sammanlagt gjorde 39 505 checkpointsbesök i Ale. Siffrorna visar endast de personer som väljer att registrera sin aktivitet, undersökningar visar att antalet aktiva är minst det dubbla. 2.9. Näringsliv Ale Disc Golf Center, strax öster om Nödinge, är en anläggning i världsklass som lockar både nationella och internationella besökare. Sedan nyöppningen i april 2023 har centret stått värd för flera svenska mästerskap samt Ale Open (som 2025 ingick i DGPT Elite Series – en av de högst rankade tävlingarna i världen). Under 2025 har anläggningen utökats med glampingtält och Ale Loge, en event- och konferenslokal för upp till 110 personer. En kilometer från discgolfcentret ligger Uspastorp, som erbjuder konferensmöjligheter, B&B, discgolf, bastu och beachvolleyboll. Ett återkommande önskemål från Ale Disc Golf Center är etablering av en busslinje för säker transport, särskilt för ungdomar, vilket även skulle gynna Uspastorp och Pilgrimsleden. Generellt är vägar och kollektivtrafik till kommunens nordöstra friluftsområden begränsad. Lightray Productions bidrar till Ale som destination genom filmproduktion, digitala projekt och webbproduktion, bland annat uppdatering av Ales innehåll på vastsverige.com/gotaalv. Café Torpet i Slittorp, strax utanför Skepplanda, erbjuder mat, konferens och B&B. De har även ett vandringspaket som inkluderar 15 km på Pilgrimsleden, transport till startplatsen, tvårättersmiddag, övernattning och frukost. 2.10. Sammanfattning av nuläge Sammanfattningsvis visar nuläget att Ale kommun har goda förutsättningar för friluftsliv och rekreation, men att det finns utrymme för förbättringar inom tillgänglighet, drift, samordning och utveckling av nya aktiviteter. Här är en sammanfattning av slutsatserna från kapitlet om nuläget i Ale kommun: • Organisation och ansvar – servicenämnden, kultur- och fritidsutskottet samt samhällsbyggnadsnämnden är centrala aktörer med olika ansvarsområden inom frilufts- och fritidsfrågor. Det finns ingen samordnande funktion eller arbetsgrupp kopplat till friluftsfrämjande insatser. • Medborgarnas värderingar – invånarna uppskattar naturen och rekreationsmöjligheterna i kommunen, inklusive skogar, jordbrukslandskap och vandringsleder. Det finns önskemål om fler parker, bättre tillgång till skog och bevarade ridspår. Medborgarundersökningar visar hög nöjdhet med friluftsområden och motionsspår, men lägre nöjdhet med utegym och allmänna träningsplatser. • Natur- och friluftsområden – kommunen har många naturområden, vandringsleder och motionscentraler. Föreningar sköter större delen av underhållet, men kommunen behöver i framtiden ge mer stöd för drift och kompetensutveckling. • Bad och vattenaktiviteter – Ale har många sjöar och fyra kommunala badplatser. Tillgång till toaletter är ett utvecklingsområde för att öka trivsel och tillgänglighet. • Motionsanläggningar – det finns flera elljusspår, utegym och anläggningar som Furulund, Dammekärr och Jennylund, med potential för ökad aktivitet och samverkan mellan föreningar. • Friluftsprojekt och aktiviteter – projekt som “Attraktivare älv” och metoden “Häng med oss ut” bidrar till ökad tillgänglighet och psykisk hälsa. Genom Pep kommun och Hittaut satsas på barn och unga, fysisk aktivitet och friskvård, ofta i samverkan med skolor och föreningar. • Föreningslivets betydelse – föreningar är centrala aktörer för friluftsliv och aktiviteter. De erbjuder allt från orientering, vandring, ridning, mountainbike, stavgång till natur- och kulturaktiviteter. • Näringslivets bidrag – discgolfanläggningar och andra kommersiella aktörer kompletterar det kommunala friluftsutbudet och bidrar till besöksnäring. • Utmaningar och utvecklingsområden – behoven inkluderar förbättrad tillgänglighet, underhåll av leder och anläggningar, fler toaletter, modernare utrustning på utegym, samt ökad samverkan mellan aktörer. 3. Forskning och rapporter Det finns flera rapporter inom området som sammanfattar effekterna av friluftsliv och friluftsområden på hälsa, folkhälsa samt andra mervärden och samhällsnyttor. Nedan följer en sammanfattning av några rapporter och inom området. Avsnittet avslutas med friluftsfrämjandets rapport med rekommendationer inom fem områden som syftar till att skapa goda möjligheter för barn, vuxna och seniorer att utöva friluftsliv. 3.1. Folkhälsomyndigheten Hälsovinsterna för barn av att vistas i gröna miljöer är välbelagda inom en rad områden som påverkar deras fysiska och psykiska hälsa och utveckling. Folkhälsomyndighetens rapport Grönskans kvaliteter och barns hälsa (2024) sammanfattar befintlig vetenskaplig kunskap om grönskans kvaliteter och barns hälsa och välbefinnande vid vistelse i gröna miljöer. Den bekräftar grönskans hälsofrämjande effekter för barns hälsa och sammanställer därutöver hälsoeffekter utifrån grönskans olika egenskaper, exempelvis grönskans storlek och omfattning, träds olika egenskaper och grönskans variation. (Folkhälsomyndigheten, 2024) Den 1 januari 2020 antogs FN:s konvention om barnets rättigheter som svensk lag (lag 2018:1197). Konventionen bygger på barnets bästa, vilket innebär att alla beslut som påverkar barns livsförhållanden måste beakta deras bästa intresse. Trots det stora antalet vetenskapliga studier som visar vikten av barns tillgång till gröna utomhusmiljöer, minskar både barnens tillgång till och den tid de tillbringar i sådana miljöer. Detta gäller främst barn som bor i städer, vars antal växer i takt med urbaniseringen. Mot bakgrund av Barnkonventionen och den negativa trenden vad gäller barns rätt och möjlighet att få tillgång till hälsosamma och attraktiva gröna områden, bör insatser för att säkerställa detta prioriteras. (Folkhälsomyndigheten, 2024) 3.2. Rapport Svenskt friluftsliv Rapporten ”Friluftslivets och naturens mervärden och samhällsnytta” (Svenskt friluftsliv, 2023) sammanfattar effekterna av friluftsliv och friluftsområden på hälsa, folkhälsa samt andra mervärden och samhällsnyttor. Rapporten baseras på en sammanvägd bedömning av forskningsläget. De publicerade studierna kommer från många olika länder, med en övervikt av engelsktalande länder. Antalet svenska studier är relativt få, men ökar. Dessa studier har genomförts av olika forskargrupper i skilda sammanhang, men med liknande resultat, vilket generellt stärker bedömningen av resultatens relevans. En samlad bedömning av forskningen visar att friluftsliv och tillgång till friluftsområden har positiva effekter på fysisk, psykisk och social hälsa, samt på inlärning och hållbar utveckling. Naturkontakt och ökad fysisk aktivitet, som friluftsliv främjar, påverkar hälsa och utveckling positivt. Friluftsliv är också viktigt för att skapa jämlika förutsättningar till god hälsa och hållbar utveckling, samt för att generera ekosystemtjänster viktiga för klimatarbetet. Friluftsliv motverkar stillasittande och ohälsa, vilket kan minska samhällsbördan. Ny forskning visar att stillasittande livsstilar kostar det svenska samhället upp till 90 miljarder kronor per år. Att öka fysisk aktivitet, exempelvis genom friluftsliv, är samhällsekonomiskt lönsamt, med stora besparingar för samhället. En satsad krona ger nästan fyra kronor tillbaka i sociala och ekonomiska värden. Organiserat friluftsliv har också positiva effekter på individen och samhället, som att främja meningsfull fritid, minska brott bland ungdomar, utveckla miljömedvetenhet och förbättra folkhälsan. Uteundervisning i skolan, som kombinerar fysisk aktivitet och naturkontakt, leder till bättre inlärning, minne och skolprestationer, samt fungerar som skydd mot psykisk ohälsa. Friluftsliv och tillgång till natur kan också stimulera lokal ekonomi, skapa arbetstillfällen och främja turism. Närhet till friluftsområden är en viktig del i att skapa hållbara, attraktiva och rörelsefrämjande städer och samhällen. (Svenskt friluftsliv, 2023) 3.3. Rapport Naturvårdsverket I Naturvårdsverkets rapport ”Naturen som kraftkälla” (Ottosson, 2023) presenteras en översikt kring var forskningen står idag kopplat till naturens betydelse för hälsa. Rapporten visar att de som har nära till grönområden går ut oftare, är mindre stressade, har bättre hälsa och lever längre statistiskt sett än de som bor längre ifrån. Att ha naturen nära kan också bidra till trivsel, integration och gemenskap genom att inbjuda till umgänge med medmänniskor, enligt vetenskapliga studier. Grönområden nära bostäder erbjuder dessutom möjligheter till hälsofrämjande fysisk aktivitet. Naturvistelser kan förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos människor i alla åldrar. (Ottosson, 2023) För barn är kopplingen mellan nära natur och rörelse extra stark. Att planera för trygga trivsamma naturmiljöer nära bostäder, arbetsplatser, skolor och förskolor kan ge vinster för samhället på flera plan. Hälsofördelarna verkar enligt vissa studier vara särskilt stora för människor som räknas som socioekonomiskt utsatta. (Ottosson, 2023) 3.4. Friluftsfrämjandets kommunrapport I Friluftsfrämjandets rapport ”Så kan kommunen stärka folkhälsan genom friluftsliv” (Friluftsfrämjandet, 2024) finns en sammanställning av kunskapsläget utifrån den samlade forskningen och den offentliga statistiken. Rapporten innehåller också rekommendationer inom fem områden som syftar till att skapa goda möjligheter för att utöva friluftsliv. Friluftsfrämjandets bedömning är att kommunerna genom att följa rekommendationerna bidrar till de 10 nationella målen för friluftspolitiken. De fem rekommendationsområden är: • Anta ett styrdokument som ger förvaltningarna mandat att arbeta systematiskt med att utveckla friluftslivets förutsättningar. • Stimulera barns och ungas naturvistelse genom utomhuspedagogik och friluftsliv. • Ge civilsamhället goda förutsättningar att skapa gemenskap och stärka folkhälsan. • Använd friluftsliv och naturens läkande kraft inom vården och socialpsykiatrin. • Använd de vägledningar och kunskapssammanställningar som finns. 3.5. Sammanfattning Tillgång till natur och friluftsliv främjar fysisk, psykisk och social hälsa, särskilt för barn, och ger även samhällsnytta genom minskad sjukvårdskostnad, ökad lärande och stärkt lokal ekonomi. Organiserat friluftsliv och utepedagogik stärker både individens välbefinnande och samhällets hållbarhet. Kommuner kan enligt Friluftsfrämjandets rapport stödja detta genom styrdokument, barn- och ungdomsaktiviteter, och civilsamhällesstöd. 4. Omvärldsbevakning Avsnittet beskriver Sveriges friluftskommun samt exempel från några kommuners friluftsarbete. Enkäten som Sveriges friluftskommun utgår från kan också användas som en checklista för att utveckla friluftslivsarbetet. 4.1. Sveriges friluftskommun Sveriges friluftskommun är ett pris som årligen delas ut för att stimulera och uppmuntra kommunernas arbete med friluftsliv, resultatet baseras på en enkät som besvaras av kommunerna själva. Priset delas ut av Naturvårdsverket, Svenskt Friluftsliv och Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening. Dessutom delas priset Årets förbättrare ut till den kommun som förbättrat sin placering mest jämfört med de tre senaste åren. För att bli utnämnd till Sveriges friluftskommun behöver en kommun arbeta långsiktigt och brett med friluftslivsfrågorna samt i samverkan över förvaltningsgränserna och med andra aktörer. Friluftslivet bör genomföras och visas upp på sådant sätt att det blir enkelt för kommuninvånare och besökare att få upplevelser i natur- och kulturlandskap, fysisk aktivitet och/eller för återhämtning. Frågorna i enkäten omfattar tre områden: kommunens planer för friluftsliv, information och samarbete, samt aktiviteter och insatser. Resultatet av enkäten ger en fingervisning om hur arbetet med friluftsfrågor prioriteras i en kommun samt vilka förutsättningar som finns för att kunna bedriva ett framgångsrikt friluftslivsarbete. 2025 års enkät besvarades enkäten av 219 kommuner, och i rankingen av dessa hamnade Ale på plats 196 av 219. De kommuner som rankades högst i Västra Götaland var Götene, Öckerö och Orust kommun. 4.2. Vänersborgs kommun Vänersborg har under de senaste åren gjort ett omfattande arbete när det gäller friluftsliv, vilket också avspeglar sig i att de klättrat på rankingen för Sveriges friluftskommun. 2022 låg Vänersborg på en poäng motsvarande där Ale kommun ligger idag. Under 2022-2024 genomfördes en friluftsutredning som låg till grund för den friluftsstrategi som Vänersborgs kommun antog i december 2024. I den utredning som Vänersborg gjorde så intervjuades fem högt rankade kommuner i Sveriges friluftskommun, där några gemensamma slutsatser framkom: • Det är viktigt att en friluftsstrategi beslutas politiskt och att den förs in som en egen punkt i verksamhetsplaneringen. • Det behövs en egen fristående utvecklings- och underhållsbudget för friluftsliv eftersom det är ett område som inte är tvingande. Resurserna behöver vara realistiska i förhållande till ambition och planer. • Använd gränsdragningslistor mellan förvaltningar så att det klart och tydligt framgår vems ansvar en sak är och vem som finansierar/bekostar insatsen. • Det är viktigt att säkra friluftslivsområden i ÖP/FÖP och att det finns kartor som visar gränserna. Vänersborgs kommun har efter att strategin antogs anställt en friluftssamordnare som har i uppdrag att samverka internt samt med föreningar och andra aktörer. De har även utökat med en deltids vaktmästartjänst för att bättre kunna underhålla kommunens friluftsanläggningar. 4.3. Tjörns kommun Tjörns kommun arbetar mot att bli en turismö med fokus på hållbarhet, tillgänglighet och samverkan. Kommunen har en friluftssamordnare på 50 %, som övrig tid fungerar som gruppledare för park och natur. Park och natur har driftsbudgeten kopplat till skötselansvar och löpande underhåll för grönområden, badplatser och vandringsleder. Flera förvaltningar samarbetar när det gäller friluftsarbetet (park och natur, miljö, turism, mark och exploatering, kultur och fritid), och utöver det finns också en god samverkan med föreningslivet. Tjörn tog fram en friluftsplan för 2022-2024, som ska revideras men som fortsatt gäller som utgångspunkt för kommunens arbete. Ambitionen har inte varit att skapa nya platser, utan kommunen har istället valt att fokusera på att lyfta fram och utveckla de platser som redan finns i kommunen. 4.4. Göteborgs stad Göteborgs stad har ett friluftsprogram 2018-2025, med det övergripande målet att Göteborg ska vara en stad med ett levande och varierat friluftsliv för alla. För att uppnå målet innehåller friluftsprogrammet sex strategier: 1. Prioritera aktiviteter som många enkelt kan ta del av, tillsammans med aktiviteter med riktat jämlikhetsfokus, för att nå så många som möjligt. Prioritera aktiviteter som sker på naturens villkor och som är lätta att samordna. 2. Säkerställa tillgången till både större naturområden, liksom mindre platser för det nära och vardagliga friluftslivet i stadsplaneringen. Tillgång till större naturområden och platser är förutsättningen för att kunna utöva friluftsliv. 3. Utveckla upplevelsekaraktärer och tillgängligheten i naturområden och parker för att skapa ett varierat utbud som lockar till utevistelse. 4. Vårda naturen både för användbarhet och biologisk mångfald, så att variationsrika och attraktiva områden skapas. 5. Informera om Göteborgs Stads områden och anläggningar för friluftsliv. Informera om allemansrätten för att säkerställa att friluftslivet sker på naturens villkor. 6. Involvera föreningsliv och ta tillvara på personligt engagemang, som bidrar till att skapa intresse för friluftsliv hos fler göteborgare och besökare. 4.5. Värnamo kommun Värnamo utsågs till Årets friluftskommun 2023. Utmärkelsen var resultatet av ett målmedvetet arbete som startade 2018, där kommunen började med en omvärldsbevakning av andra kommuners friluftslivsarbete och studier av Naturvårdsverkets vägledningar. Kommunens översiktsplan identifierades som ett viktigt planinstrument för att långsiktigt säkra tillgången till natur- och kulturområden, vilket är en förutsättning för friluftslivet. Ett annat viktigt strategiskt dokument är kommunens grönplan, som antogs 2020. Utvecklingsarbetet har letts av en projektledare med ansvar för friluftsliv. Därefter har det gjorts verkstad utifrån de strategiska dokumenten, med hjälp av externa medel som bland annat den lokala naturvårdssatsningen (LONA). Förutom att kommunen värdesätter friluftslivet genom strategiska dokument, så sker samarbete över förvaltningsgränser och det finns ett stort engagemang bland kommunens medborgare. Genom dialogträffar, till exempel kommunens landsbygdsdialog, har Värnamo kommun lyckats hitta engagerade personer och föreningar som vill vara delaktiga i att utveckla friluftslivet. Att kommunen är en design- och möbelstad syns också i naturen, där kommunen med två olika friluftsprojekt vävt ihop rekreation och design. 4.6. Sammanfattning omvärldsbevakning Priset Sveriges friluftskommun uppmuntrar långsiktigt, brett och samverkande friluftsarbete. Gemensamma framgångsfaktorer för kommunerna i omvärldsbevakningen är långsiktighet, strategier och planer, tydlig ansvarsfördelning, budget, samverkan med föreningar och invånare, samt fokus på tillgänglighet och kvalitet i befintliga friluftsområden. 5. Slutsatser och förslag till insatser I samband med en friluftskonferens anordnad av Västkuststiftelsen i november 2025 presenterades resultat från brittiska studier som visade att en investerad krona i friluftsliv ger tillbaka från fyra upp till 20 gånger pengarna. Naturen är kommunens största kultur- och fritidsarena som dessutom är tillgänglig för invånarna alla dagar på året. Utredningen har utifrån kartläggningen av nuläget, genomgång av aktuell forskning och rapporter samt omvärldsbevakning tagit fram förslag på friluftsfrämjande insatser. Vissa insatser ryms inom ordinarie verksamhetsbudget, vissa kräver investeringsbudget och/eller utökning av verksamhetsbudget samt vissa insatser kräver externa medel. 5.1. Samverkan och organisation Kommuner som rankas högt i Sveriges friluftskommun arbetar långsiktigt med friluftslivsfrågor i bred samverkan både mellan förvaltningar och med externa aktörer. I flera av dessa kommuner har man valt att inrätta en tjänst med övergripande samordningsansvar för friluftsliv. Omfattningen av ett motsvarande uppdrag i Ale bedöms vara minst 50 procent av en heltidstjänst. Uppdraget skulle kunna innefatta att samordna och följa upp friluftslivsrelaterade insatser på förvaltningsövergripande nivå. Dessa insatser kan med fördel fastställas i ett styrdokument för friluftsliv (se kapitel 5.2). I friluftssamordnarens uppdrag kan ingå att vara sammankallande för en arbetsgrupp bestående av representanter från berörda förvaltningar. Uppdraget kan även omfatta ansvar för samverkan med andra kommuner och organisationer i frågor som rör utveckling och förvaltning av friluftsområden, leder och anläggningar som sträcker sig över kommungränserna. Hållbara Vättlefjäll utgör ett exempel på ett befintligt forum för sådan samverkan. Det finns vidare ett behov av förbättrad skötsel och underhåll av kommunens platser för friluftsaktiviteter, vilket innebär en ökad belastning på främst enhet park och anläggning. Bedömningen är att behovet kan mötas antingen genom att förstärka enheten med ytterligare minst en parkarbetare eller genom att tillföra en utökad budgetram för att möjliggöra köp av externa tjänster vid behov. Innan något beslut om eventuellt genomförande av föreslagna insatser fattas bör hänsyn tas till den pågående kapacitetsbedömning som pågår inom enhet park och anläggning, och som beräknas vara klar till sommaren 2026. Kapacitetsbedömningen omfattar kartläggning av befintliga objekt och skötselfrekvens. I bedömningen ingår naturlekplatser och elljusspåret i Skepplanda, men inte till exempel vandringsleder. Kapacitetsbedömningen klargör hur den befintliga kapaciteten ser ut och kan ge en fingervisning om några av de föreslagna insatserna kan inrymmas inom den nuvarande organisationen. Möjliga åtgärder Ansvarig Budget förvaltning 5.1.1. Inrätta rollen friluftssamordnare/- KLF eller SerF Motsvarande minst utvecklare. 50 % av en heltidstjänst 5.1.2. Tillsätta en arbetsgrupp med representanter KLF Se punkt 5.1.1. från berörda förvaltningar/enheter. 5.1.3. Tillsätta en parkarbetare för att ha SerF Motsvarande en tillräckliga resurser för underhåll och skötsel. heltidstjänst (Alternativt tilldela en budget för att kunna köpa (400 000 kr) in tjänster vid behov.) 5.1.4. Skapa gränsdragningslistor mellan berörda KLF & SerF Inom ram förvaltningar så att det tydligt framgår vems ansvar en sak är och vem som finansierar insatsen. 5.2. Styrdokument friluftsliv I friluftsfrämjandets kommunrapport rekommenderas att kommunerna antar ett styrdokument som ger förvaltningarna ett tydligt mandat att arbeta systematiskt med att utveckla friluftslivets förutsättningar. I rapporten Sveriges friluftskommun framgår att 40 % av de 219 kommunerna har ett politiskt antaget styrdokument. Ett styrdokument kan bidra till att friluftsarbetet blir mer långsiktigt hållbart och mindre sårbart för till exempel personalomsättning och organisationsförändringar. De kommuner som intervjuats och undersökts under utredningen har alla något form av antaget styrdokument kopplat till friluftsliv (antingen friluftsplan, friluftsprogram eller friluftsstrategi). I Ale kommun saknas idag ett motsvarande styrdokument. Den här utredningen kan användas som ett underlag att utgå från vid framtagande av ett sådant styrdokument. Ale kommun har ett Åtgärdsprogram för naturvård, antaget i januari 2023, som innehåller flera målsättningar och åtgärder som också återfinns i utredningen. En relevant fråga är varför vissa av åtgärderna ännu inte har påbörjats eller genomförts. En möjlig förklaring är att det saknas en tydligt utsedd funktion med ansvar för att driva friluftsarbetet. En annan möjlig orsak är bristande förankring i organisationen och avsaknaden av en beslutad tidsram för programmets genomförande. Möjliga åtgärder Ansvarig Budget förvaltning 5.2.2. Ta fram ett styrdokument för friluftsliv. KLF Se punkt 5.1.1. 5.3. Aktiviteter friluftsliv och stöd till föreningslivet Många aktiviteter genomförs redan idag av kommunen, föreningslivet och andra organisationer, men det finns behov av förbättrad marknadsföring och samordning av dessa. För att kunna genomföra de möjliga åtgärderna finns ett behov av att avsätta riktade medel/bidrag till friluftsaktiviteter, som anordnas av både kommunen och föreningslivet. Möjliga åtgärder Ansvarig Budget förvaltning 5.3.1. Föreningsbidrag till friluftsinsatser och - KLF 100 000 kr aktiviteter. 5.3.2. Riktade medel till kultur- och KLF 100 000 kr fritidsutveckling för friluftsinsatser och -aktiviteter (inklusive lovaktiviteter). 5.3.3. Marknadsföra aktiviteter på ale.se, KLF Se punkt 5.3.1 Alekuriren, sociala medier samt västsverige.com. samt 5.3.2 5.3.4. Synliggöra platser, vandringsleder m.m. på KLF, SerF & SBF Inom ram kommunkarta – arbetsgrupp med representant från respektive enhet som träffas en gång per år och uppdaterar informationen. 5.3.5. Aktivering av befintliga platser för KLF Se punkt 5.3.1 spontanaktivitet, till exempel testa att erbjuda samt 5.3.2 tränarledda pass på utegym och guidade naturvandringar i tätortsnära natur (riktat till olika målgrupper och med olika teman). 5.3.6. Erbjuda Temavecka natur, kulturarv och KLF Se punkt 5.3.1 friluftsliv i september varje år – samla samt 5.3.2 föreningsaktiviteter under ett gemensamt ”paraply” i samband med Vandringens dag, Kulturarvsdagarna och Allemansrättens dag. 5.3.7. Genom Fritidsbanken fortsatt möjliggöra för KLF Inom ram personer att låna friluftsutrustning. Se över möjligheten att ytterligare bidra till att fler provar friluftsaktiviteter. 5.4. Utveckla naturområden, vandringsleder och motionsanläggningar Utveckling av naturområden, vandringsleder och motionsanläggningar som finns i kommunen bör ske i samverkan med berörda föreningar och över förvaltningsgränserna. En insats som framförs i rapporter och omvärldsbevakning är vikten av att säkra friluftsområden i kommunens översiktsplan och i de fördjupade översiktsplanerna. Flera insatser är möjliga att söka externa medel som till exempel LONA och Leader, och vissa stöd kan sökas av föreningar, som till exempel Allmänna arvsfonden. Tillgång till natur och möjlighet till friluftsliv är viktigt för barns hälsa, rörelseglädje och lärande. Studier och nationella mål inom friluftspolitiken pekar på behovet av tidiga och positiva naturupplevelser, särskilt i närmiljöer. Många barn och familjer efterfrågar lättillgängliga, trygga och inspirerande miljöer för utevistelse. För att stärka barns kontakt med naturen och sänka trösklarna till friluftsliv föreslås anläggandet av en äventyrsstig/vandringsled anpassad för barn. Kan eventuellt göras i samverkan med föreningslivet eller som ett projekt. Möjliga åtgärder Ansvarig Budget förvaltning 5.4.1. Säkra friluftslivsområden i ÖP/FÖP och SBF Inom ram att det finns kartor som visar gränserna. 5.4.2. Utveckla stödet till föreningslivet för de SerF Utökad budget med föreningar som driftar vandringsleder genom 50 000 kr. avtal. 5.4.3. Effektivare förvaltning av kommunens SerF Se punkt 5.1.3. grönområden genom optimering av rutiner och automatisering. 5.4.4. Förbättrat underhåll av tätortsnära stigar SerF Se punkt 5.1.3 och märkning av dessa. 5.4.5. Vandringsleder/stigar Älven, koppla till SerF Inom ram ”attraktivare Älv” 5.4.6. Förbättrad tillgänglighet på kommunens SerF Söka externa vandringsleder och badplatser. projektmedel 5.4.7 Utreda möjligheten att anlägga SerF i samverkan Se punkt 5.1.1. äventyrsstig/vandringsled för barn med KLF Uppskattad Framgångsfaktorer i andra kommuner: investeringskostnad • är kort (0,5–2 km) 100 000 kr (alt. • har tydliga markeringar i barnhöjd söka externa • har en berättelse/figur som följer hela leden projektmedel) • ligger nära bostadsområden 5.4.8. Utveckla Furulundsområdet och KLF, SerF & SBF Söka externa Alebacken - ett besöksmål året runt. projektmedel 5.4.9. Utveckling Vikingagården – i samverkan SerF & KLF Söka externa med föreningen Byalaget Ale Vikingagård projektmedel 5.4.10. Ställplatser för husbilar – utred möjliga KLF, SerF & SBF Ev. söka externa platser projektmedel 6. Källor/hänvisningar Nuläge Ale kommun • Friluftsfrämjandet: Häng med oss ut-metoden • Generation Pep: Verktyg | Pep Kommun • Café torpet: Vandringspaket - Café Torpet - Det började med en dröm • Ale kommun: Åtgärdsprogram för naturvård Forskning och rapporter • Naturvårdsverket: Naturen som kraftkälla 978-91-620-7116-5 • Naturvårdsverket: Uppföljning av målen förfriluftslivspolitiken 2019. ISBN 978-91- 620-6904-9. • Naturvårdsverket: Sveriges friluftskommun 2025 (rapport 7195) • Svenskt friluftsliv: Kunskapssammanstallning_friluftslivets-och-naturens-mervarde- och-samhallsnytta_2023 • Folkhälsomyndigheten: Grönskans kvaliteter och barns hälsa • Göteborgsregionen: Tema grön infrastruktur • FN:s konvention om barns rättigheter: Barnkonventionen Omvärldsbevakning • Vänersborgs kommun: Friluftsutredning Vänersborg • Vänersborgs kommun: Friluftsstrategi • Göteborgs stad: Friluftsprogram 2018–2025 • Värnamo kommun: Vi är Sveriges friluftskommun 2023! • Värnamo kommun: Friluftsområden • Tjörn: Natur och friluftsliv From: "Sandra Döbeln" <sandra.dobeln@ale.se> Sent: 4/24/2025 9:04:26 AM To: "Matilda Forslund" <matilda.forslund@ale.se> Subject: Friluftsfrämjande insatser - svar från föreningsrådet Hej, Här kommer svar från föreningsrådet angående friluftsfrämjande insatser. • Har föreningsrådet några synpunkter gällande kommunens utbud i Ale när det gäller friluftsfrämjande insatser, natur och miljö? Svårt att ta sig fram för personer med funktionsnedsättning i kommunens friluftsliv. Dålig information om vad som är tillgängligt. Vilka stråk som funkar och vad som är anpassat. Tex de här stigarna är hårt tillplattade eller det här är små stigar med svår framkomlighet. Elljusspår – skyltar där det står ”så här ser det ut på just detta elljusspår”. Värt att jobba hårt med detta för att kunna jobba med friluftsfrämjande för hela kommunens invånare. Man kan tex sätta upp grön, gul och blå sträcka (likt backarna i skidorter) – vilket funkar för en som har funktionsnedsättning. Fint att få ett miljöombyte som alla får uppleva. Bör anpassas eller i alla fall ses över och klassificeras. • Har föreningsrådet några synpunkter kopplat till stöd till föreningslivet i Ale när det gäller friluftsfrämjande insatser, natur och miljö? Hitta ut – hade varit bra om Hålanda kan vara med. Det är något som borde omfattas av hela kommunen. Vi vill att folk ska hitta ut på alla ställen i kommunen. • Har föreningsrådet några medskick som ni bedömer att utredningen särskilt ska fokusera på för att öka invånares vistelse i natur och miljö? Tillgänglighetsanpassa, information och geografisk inkludering. • Övriga synpunkter/medskick när det gäller friluftsfrämjande insatser, natur och miljö? Tydligare skyltning önskvärt, vet inte hur långt det är på den sträckan eller hur man sträckan går. Har du, Matilda, hört av dig till berörda föreningar som är ute mycket i naturen, tex scouterna och orientering – annars var det ett tips från föreningsrådet 😊 Ha det gott! Med vänlig hälsning Sandra Döbeln Föreningsutvecklare Spana in Föreningar i Ale för mer info om föreningslivet i Ale! _______________________ Kultur- och fritidsutveckling Invånarservice SE-449 80 Alafors Telefon: 0303-704055 E-post: sandra.dobeln@ale.se Besöksadress: Rödklövergatan 7, Nödinge www.ale.se  before printing this email, think about the environm TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Serviceförvaltningen Diarienummer: 2026/19 Datum: 2026-01-22 Förvaltningschef Maria Augustsson Servicenämnden Utredning friluftsfrämjande insatser Förslag till beslut Servicenämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa uppdraget att utreda friluftsfrämjande åtgärder som slutfört. Motivering till beslut Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Sammanfattning I Ale kommuns mål och budget för 2025–2028 har kommunstyrelsen (kultur- och fritidsutskottet) och servicenämnden fått i uppdrag att utreda friluftsfrämjande insatser som ökar vistelse i natur och miljö. Som utgångspunkt för utredningen ligger de tio nationella målen för friluftslivspolitiken samt aktuella rapporter kring friluftslivets och naturens betydelse. Utredningen omfattar nulägesanalys, omvärldsanalys samt åtgärdsförslag. De insatser som utredningen föreslår sorteras in under fyra rubriker: 1. Samverkan och organisation 2. Styrdokument friluftsliv 3. Aktiviteter friluftsliv och stöd till föreningslivet 4. Utveckla naturområden, vandringsleder och motionsanläggningar Maria Augustsson Förvaltningschef Serviceförvaltningen Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutsunderlag - Utredning friluftsfrämjande insatser, 2025-11-07 - Svar från föreningsrådet, 2025-04-24 Ärendet I Ale kommuns mål och budget för 2025–2028 har kommunstyrelsen (kultur- och fritidsutskottet) och servicenämnden fått i uppdrag att utreda friluftsfrämjande insatser. Uppdraget beskrivs enligt följande: ”Utred insatser och/eller åtgärder som ökar vistelse i natur och miljö. Förslag ska utvärderas genom en omvärlds- och konsekvensanalys”. Under 2025 har en utredning gjorts i samarbete mellan kommunledningsförvaltningen, serviceförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen. De önskade effekterna av åtgärderna är att öka nyttjandegraden av det Ale kommun redan erbjuder samt tillgängliggöra fler ytor kopplat till natur och miljö. En annan aspekt är också att friluftsfrämjande insatser kan vara en viktig del i kommunens beredskapsarbete, och bidra till att göra Alesamhället och dess invånare bättre rustade att hantera en eventuell kris- eller krigssituation. Som utgångspunkt för utredningen ligger de tio nationella målen för friluftslivspolitiken samt rapporter kring friluftslivets och naturens betydelse som Folkhälsomyndigheten, Naturvårdsverket, Svenskt friluftsliv och Friluftsfrämjandet sammanställt. Utredningen omfattar nulägesanalys, omvärldsanalys samt åtgärdsförslag. Omvärldsanalysen baseras på enkätrapporten Sveriges friluftslivskommun samt intervjuer och jämförelser med några utvalda kommuner. Nulägesanalysen innehåller hur organisation och ansvarsområden är fördelade i kommunen idag kopplat till friluftsfrämjande insatser, samt en nulägesbeskrivning över vad kommunen erbjuder gällande vandringsleder, naturområden och aktiviteter samt vad föreningslivet och näringslivet erbjuder. Insatser De insatser som utredningen föreslår sorteras in under fyra rubriker: 1. Samverkan och organisation 2. Styrdokument friluftsliv 3. Aktiviteter friluftsliv och stöd till föreningslivet 4. Utveckla naturområden, vandringsleder och motionsanläggningar Förvaltningens bedömning Med utgångspunkt från de tio nationella friluftspolitiska målen kan kommunen med små medel göra stora förflyttningar i en positiv riktning. Naturen är kommunens största fritidsanläggning och den är tillgänglig för Ales invånare alla dagar på året. Rapporterna som hänvisas till i utredningen lyfter alla naturens värde för människors välmående. Förvaltningen anser att Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se insatserna som föreslås kan anses vara både rimliga och nyttiga ur ett folkhälsoperspektiv, och kan innebära långsiktiga positiva effekter för hela kommunen. Om det skulle finnas en ambition att genomföra insatserna som föreslås i utredningen, så kan nästa steg vara att ta fram en handlingsplan där åtgärderna konkretisares och bedöms utifrån genomförandets svårighetsgrad och kostnader. Vissa åtgärder kan ske med enkla medel och till ingen eller låg kostnad, där kostnaderna hanteras inom ordinarie verksamhet och budgetprocess. Vissa åtgärder tar längre tid att genomföra och med högre kostnader som kräver planering och framförhållning, där några kan göras direkt medan annat kan genomföras på längre sikt. Åtgärder kan påskyndas med politiska beslut och investeringsmedel. Det kan behövas särskilda aktivitetsplaner för de större åtgärderna som tydliggör ansvar, metod, tidplan, budget, utvärdering och godkänns av berörda nämnder. I samband med prioritering och genomförande ska det vara tydligt vem som ansvarar för finansiering av de åtgärder som ska genomföras och, vid behov, avsättas resurser för framtida drift. Påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv Utredningen innehåller förslag på insatser som kan genomföras inom ram samt insatser som kräver utökad ram. Ett införande av tjänsten friluftsamordnare innebär en utökning av tjänster motsvarande minst en halvtidstjänst.* Dessutom föreslås tillskott på 100 000 kr till enhet kultur- och fritidsutvecklings budget att användas till friluftsinsatser som arrangeras av enheten själva eller i samverkan med föreningar/organisationer. Ett införande av ytterligare en parkarbetare innebär en utökad personalbudget hos park och anläggning motsvarande en heltidstjänst, alternativt att det behöver tillföras en utökad driftsbudget på uppskattningsvis 400 000 kr riktade till inköp av tjänster från externa leverantörer. Utökning av budget för föreningsbidrag föreslås med 150 000 kr, där 100 000 kr riktas till ett föreningsbidrag för friluftsaktiviteter och 50 000 kr till ett utökat bidrag till förening/-ar som ansvarar för skötsel av vandringsleder. Åtgärd Bedömd kostnad Friluftssamordnare 50 % 500 000 kr Parkarbetare (alt. externa tjänster) 400 000–600 000 kr Riktade stöd till friluftsaktiviteter 200 000 kr Ökat stöd till föreningar som driftar leder 50 000 kr Externa projektmedel (till exempel LONA och Leader) bedöms kunna sökas för delar av investeringar, särskilt för satsningar på tillgänglighet och utveckling av leder. *Ale kommun har heltidsanställning som norm. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Påverkan ur ett invånarperspektiv Om insatserna genomförs innebär det bland annat att friluftsplatser och -aktiviteter marknadsförs i en högre utsträckning, vilket kan bidra till att fler invånare får kännedom om och tar del av utbudet. Det bör för Ales invånare vara fördelaktigt att fler friluftsaktiviteter erbjuds, att platser tillgängliggörs och att tätortsnära stigar/leder märks upp, vilket sannolikt gör att fler invånare tar del av friluftsfrämjande insatser. Insatserna kan sannolikt även bidra till en stärkt besöksnäring i Ale kommun, något som bör vara positivt för såväl invånare som lokala företag. Påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv Fokus på insatserna ligger på att utveckla det som redan finns, och skapa ett bättre nyttjande av befintliga resurser och platser. Ärendets koppling till kommunfullmäktiges mål De insatser som föreslås i utredningen kan, om de skulle genomföras, på olika sätt bidra till de tre riktningsmålen: kundnytta, effektivitet och trygghet. Friluftsfrämjande insatser, i form av till exempel fler aktiviteter, bidrar till ökad kundnytta för invånarna i Ale. Bildande av en arbetsgrupp med fokus på samordning av friluftslivsarbetet i kommunen bör bidra till en effektivare organisation. Fler aktiviteter kan leda till fler människor som vistas på platser för friluftsliv, vilket sannolikt bidrar till en upplevd ökad trygghet på dessa platser Remiss och samberedning Föreningsrådet har getts möjlighet att inkomma med inspel till utredningen och deras skrivelse finns som bilaga samt att deras inspel har vävts in i utredningen. Samberedning har skett med representanter från stab samhällsbyggnad och park och anläggning utifrån att ansvaret för åtgärderna fördelas mellan kommunlednings-, service- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Behandlad enligt MBL Bedöms ej tillämpligt i detta ärende. Beslutets påverkan och genomförande Om insatserna som föreslås i utredningen skulle genomföras får det stor påverkan på enheterna kultur- och fritidsutveckling samt park och anläggning, men också funktioner inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Beslutet skickas till: Stab samhällsbyggnad Park och anläggning Kultur- och fritidsutveckling Ale kommun Organisationsnummer Telefon E-post Webbplats SE-449 80 Alafors 212000-1439 0303-70 30 00 kommun@ale.se www.ale.se Uppdrags- och utredningsbeställning Namn på uppdrag* Utredning friluftsfrämjande insatser Datum* 2025-03-24 Beställare* Staffan Lekenstam, avdelningschef invånarservice (kommunledningsförvaltningen) Tony Jönsson, verksamhetschef fastighet (serviceförvaltningen) Uppdraget fördelas till person/ organisation* Kommunledningsförvaltningen leder utredningen. Matilda Forslund, Verksamhetsutvecklare, avdelning invånarservice påbörjar arbetet. Bakgrund och eventuella beslut som ligger till grund för uppdraget* KF-uppdrag 2025 Mål och syfte* Uppdrag: Friluftsfrämjande insatser(Alesamverkans mål och budget 2025-2028) Beskrivning: Utred insatser och/eller åtgärder som ökar vistelse i natur och miljö. Förslag ska utvärderas genom en omvärlds- och konsekvensanalys Förvaltningens plan för genomförande: En utredning genomförs under 2025 i samarbete mellan kommunledningsförvaltningen, serviceförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen. I utredningen kommer ett antal insatser att föreslås för att främja och öka invånarnas vistelse i natur och miljö Eventuella önskade effekter: • Öka nyttjandegraden av det Ale kommun redan erbjuder (tar invånare och andra besökare del av det som finns?) • Tillgängliggöra fler ytor kopplat till natur och miljö(vandringsleder tex) Tidsplan för leverans* Utredning klar senast 30 november 2025 Avgränsningar* Utredningen kommer att innehålla följande rubriker: bakgrund, nulägesbeskrivning/analys, forskning och rapporter på området, omvärldsbevakning, förvaltningens bedömning, förslag till insatser. Övriga avgränsningar beslutas löpande i styrgrupp (styrgrupp: Martin Andersson, Staffan Lekenstam och Tony Jönsson) Form av leverans* Tjänsteutlåtande och utredning som bilaga. Budget för uppdrag- eller utredning* Utredning görs inom befintlig budget. Utredningen kommer att innehålla både förslag som kan göras inom ram/befintlig verksamhet och förslag som kommer kräva beslut om att tillföra budget om insatserna ska genomföras. Andra funktioner som behöver involveras (om de är informerade om detta) • Park och anläggningsenheten: Martin Andersson och Hans Henrysson • Kultur- och fritidsutveckling: Emma Kronberg och Andreas Antelid • Samhällsbyggnadsförvaltningen: Ida Wendt, Kommunekolog (enhet stab). • Eventuellt fler funktioner behöver tillfrågas vilket beslutas under utredningens gång. PROTOKOLL Servicenämnden Sammanträdesdatum: 2026-01-29